# Video - Laboration Spirometri **Video Transcript** - Duration: 13:27 - Segments: 230 - Resolution: 1280x720 --- **0:00** Hej och välkomna för dagens spridometri. **0:06** Demonstration. Jag heter Julia. Jag är doktorand på neurofysiologen. **0:10** Och vi har Ingarna som är lektor hos oss. **0:15** Och vi kommer att gå igenom spirometrin idag. **0:20** Spridometrin är förstahandsundersökningen som används **0:24** för att titta på respiratoriska funktionen och används väldigt **0:30** ofta på öppenvårdsmottagningar. **0:33** Och vi kommer att använda oss av en så kallad flödesspirometer som ser ut så. **0:39** Som har ett munstycke här. **0:41** Och turbin här bakom. **0:44** Och patienten blåser igenom spirometern. **0:48** Som ger oss möjlighet att mäta luft, volymer och flöde. **0:54** Som passerar genom vårt flödespirometer. **1:00** Programvaran som vi använder heter Vinspiropro. **1:04** Och det är exakt samma programvara som används i praktiken. **1:08** Och vi snabbt gör ett försök inom spirometriprogrammet. **1:18** Vi kommer att ha två delar. **1:20** En som heter Statisk spirometri som mäter volymer. **1:24** Och den andra delen heter Dynamisk spirometri och mäter framförallt luftflöden. **1:30** Men ni kommer att se hur det ser ut. **1:33** Eftersom vårt program är samma program som används i praktiken. **1:39** Så börjar vi med att sätta in patient. **1:43** Så när vi klickar på patient. **1:46** Det här fönstret kommer ut. **1:48** Och vi behöver sätta in en ny patient. **1:52** Så jag klickar på ny. **1:54** Och vi kommer att behöva skriva in personnummer. **2:00** Som kan vara fiktiv för den här gången. **2:06** Efternamn. **2:14** Och födelseår. **2:16** Är ju viktigt för att vi behöver veta patientens order. **2:22** För att räkna ut normalvärden för våra volymer och luftflöden. **2:28** Vi kommer att fråga patienten. **2:30** Vilka två år är du för? **2:32** 1964. **2:34** Sen ska vi säga att man behöver ju här inte skriva sitt riktiga namn. **2:40** Man kan skriva vad som helst. **2:42** Det är bara identifikationen som följer med under försöket. **2:48** Och sedan efter laborationen brukar vi bara radera alla filer. **2:54** Men ni behöver inte skriva ert sanna namn. **2:56** Eller ens ert sanna personnummer. Men välj en ålder. **3:00** Som är rimlig. **3:02** Absolut. **3:04** Och så väljer vi kön här. **3:08** Och etnisk grupp har man också möjlighet att välja. **3:12** Så man har olika möjligheter. **3:14** Till exempel kaukasisk, orientalisk, kinesisk. **3:18** Och så vidare. **3:19** Och det har någon sorts av betydelse. **3:23** Eftersom man kan räkna med en sån korregeringsfaktor. **3:27** Beroende på etnisk grupp. **3:29** Till exempel en professor. **3:30** Från Etiopien. **3:32** Kan ha lite annorlunda anatomisk bröstkorgsform. **3:38** Som gör att det kan skilja sig. **3:42** Deras volymer kan skilja sig. **3:44** Så från den här personen från Sverige till exempel. **3:46** Så här. **3:48** Man kan välja kaukasiskt. **3:50** Det finns många fall. **3:52** När man är mixt. **3:53** Då väljer man också. **3:55** Adefinierat till exempel. **3:58** Om man inte vet vad det är. **4:00** Etnisk grupp. Men här väljer vi kaukasier. **4:04** Och då kan man spara. **4:07** Som att klicka på spara. **4:09** Då sparar vi vår patient här. **4:12** Och när man klickar på spara. **4:14** Så får man ut två nya fönster. **4:18** Där kliver man in längd och vikt. **4:22** Så skriver vi in... **4:24** 1,67. **4:28** I centimeter. **4:30** 65. **4:32** 65. **4:34** Och den används också för att räkna ut patienternas normalvärde. **4:40** Vi klickar på ok. **4:42** Och om vi tittar på det andra fönstret som vi fick. **4:46** Så har vi redan räknat ut patientens BMI och Body Surface Area här. **4:52** Och man kan fråga patienten om **4:56** Rökning, om patienten röker eller inte. **5:00** Rökare. **5:02** Så kan man välja vad. **5:06** Så patienten röker. **5:08** Och man kan skriva in hur mycket. **5:10** Patienten röker. **5:12** Men i det här fallet så väljer vi icke-rökare. **5:16** Man kan också skriva in olika symtom. **5:20** Och andra hukdomar. **5:22** Och besökets orsak. **5:25** Till exempel normalbesök. **5:30** Den här gången. **5:32** När vi är färdiga. **5:34** Med det fönstret så kan vi spara. **5:36** Så när man klickar spara. **5:38** Så kan man också stänga. **5:40** Den fönstret. **5:42** Och vi kan börja **5:44** med spirometriundersökningen. **5:46** Som kunnat ha två steg. **5:48** Den första delen heter statisk spirometri. **5:52** Och under statisk spirometri så mäter vi volymer. **5:56** Som patienten andas in och ut. **6:00** Under normal och viloandetag. **6:04** Och maximal in och utandning. **6:07** För den delen så ska vi köra den så kallad VC. **6:11** Detaljkapacitet. **6:13** Och vi ber patienten att andas in och ut. **6:17** Normalt i början. **6:19** Och när programmet bipar. **6:22** Så ska patienten andas in maximalt. **6:25** Andas ut maximalt. **6:28** Efter den här. **6:30** Maximala inandningen för att mäta vital kapacitet. **6:34** En viktig aspekt är att använda NÄS-klämman. **6:39** Så att man ser till att allt luft går igenom spirometern. **6:43** Och ingenting går utanför munstycket. **6:46** Annars så mäter man felaktig volymer. **6:50** Och då kanske diagnostiserar man fel. **6:53** Så här är... **6:58** WC. **7:00** Hittills. **7:25** Maximal till. **7:30** Pressa, pressa, pressa, pressa. **7:34** Jättebra. **7:36** Som ni ser. Det är inte så enkelt att... **7:42** Annars forcerar. **7:44** Så här är våra volymer som vi kunde mäta. **7:50** Och det viktigaste är patientens vital kapacitet. **7:54** Bara kort. **7:56** Vi har en så kallad bredd. **7:58** Som är predikterat värde. **8:00** Programmet kalkylerar. **8:03** En predikterad volym för vår patient. **8:06** Som är en kvinna. **8:08** Med de här parametrarna. **8:10** Och vårt predikterat vital kapacitet är 3,25 liter. **8:16** Och vi har en procent off-predikterat. **8:18** Som betyder att vår patient har blåst 86 procent **8:22** av vårt predikterad 3,26 liter. **8:26** Och vi har 2,81 liter. **8:30** Vitall kapacitet den här gången. **8:34** Och vitall kapacitet är ju luften som andas ut efter en forcerad inandning. **8:38** Alltså efter vår forcerade maximal inandning. **8:42** Luften som andas ut maximalt. **8:44** Från maximum till minimum här. **8:48** Är ju vår vital kapacitet. **8:50** Och det är ju väldigt viktigt eftersom vår till all volym. **8:54** Som syns här. **8:56** Det kunde inte ens mätas så bra. **9:00** Det är väldigt ojämnt. **9:02** Som ni ser här. **9:04** Och det är viktigt att mäta vital kapacitet. **9:06** Som är mer objektivt i det här fallet. **9:10** Det beror inte på det här ojämna tilldalv och dum. **9:14** Det beror på att kortext dal över. **9:16** Om man andas inte riktigt jämnt under försöket. **9:20** Helt enkelt. **9:22** Det är därför det är viktigt att använda vital kapacitet. **9:25** Har du något att tillägga, Ingela? **9:27** Nu kan vi gå vidare och köra vår forskning. **9:30** Forcerad eller FVC. **9:32** Det är viktigt här att prata med patienten. **9:36** Och se att efter den här forcerade inandningen. **9:40** Patienten ska utandas så snabbt som möjligt. **9:43** Så den här utandningsfasen blir snabbt. **9:47** Då börjar vi FVC. **9:55** Patienten andas in och ut normalt. **9:58** Några normala viloandetag. **10:00** Och efter två, tre viloandetag **10:03** så ska patienten andas in maximalt. **10:08** Ut! **10:10** Maximalt. **10:12** Ska vi acceptera. **10:14** Vi har en väldigt tydlig obstruktion här. **10:17** Hos Ingela så ser man den här **10:22** väldigt typiska **10:25** kurvan för obstruktiva högdöma. **10:27** Men vi ska inte gå igen. **10:30** Någon mer än det. Så vi har en kurva som illustrerar volym. **10:34** Över och flöda. På Y. **10:38** Och den fyra viktigaste parametrar som vi kan mäta här. **10:42** Är FVC. Forserad vital kapacitet. **10:44** FEV1. Forserad experatorisk volym. **10:48** Under första sekunden. Alltså volymen. **10:50** Som andas ut. **10:52** Under första sekunden. **10:54** Av den här forcerade utandningen. **10:56** Peek. Peek. **10:58** Som är Peek, experatorie flow. **11:00** Och det här maximala flödet som Ingela kunde nå här. **11:04** Och FEV1 procent. **11:06** Räknas ut faktiskt. **11:08** Det är procenten som andas ut under första sekunden. **11:12** Så det är den procentuella FEV1. **11:16** Av FVC. **11:18** Så ni kan se. **11:20** Vi har här 87 procent. **11:22** Och det är exakt. **11:24** Alltså 2,6 är ju 87 procent av vår total. **11:28** 2,99. **11:30** Forcerad gitarrkapacitet. **11:32** Och den här skogen. **11:36** Är den predikterade kurvan. **11:40** Och den gröna är ju vad Ingela blåste den här gången. **11:44** Och den positiva delen av kurvan är ju utandningen. **11:50** Och den negativa delen är inandningen. **11:53** Så när hon andades in. **11:55** Då ritade programmet den kurvan. **11:57** Och när hon andades ut så blev den här utandningen. **12:00** Bra. **12:04** Ska jag säga att det här är ganska svårt. **12:08** Och normalt när man gör detta på kliniken så ber man patienten blåsa två eller tre gånger. **12:14** Och så kan man ta det bästa värdet. **12:18** Och som ni kommer att märka så är det svårt att man tittar på skärmen. **12:22** Man måste öva lite för att det ska bli bra. **12:26** Så ju bättre förberedda ni är ju mer **12:30** kan ni blåsa. Och ju fler bra kurvor får ni se. **12:36** Helt enkelt. **12:36** Ni ser också det att det står att den här kurvan är blå och att det här är det gröna. **12:42** Och som ni ser här uppe så har den bedömt att jag har en normal spirometri. **12:46** Och apparater ställer ofta egna diagnoser. **12:52** Men som kliniker så måste man ju själv titta på värdena och se hur kurvan. **13:00** Som i mitt fall här till exempel ser ut. **13:03** Och ta ställning till om detta är en normal spirometri. **13:08** Eller faktiskt inte är det. **13:14** Jättebra. **13:16** Då hoppas vi att studenterna kan genomföra laborationen själva. **13:22** Lycka till på laborationen.