# Video - Block 9 - Digestion & Näringslära

**Video Transcript**

- Duration: 17:19
- Segments: 299
- Resolution: 640x480

---

**0:00**
Inför den föreläsning som ni snart ska ha om de orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi

**0:12**
ska jag nu bara beskriva en del anatomiska begrepp och termer.

**0:19**
Det här är då inte någon heltäckande separat föreläsning i huvudhalsanatomi exempelvis.

**0:27**
Det kommer ni att få längre fram.

**0:30**
utbildningen, utan det är bara en beskrivning av några sådana här nyckeltermer

**0:35**
som ni behöver för att hänga med i just

**0:39**
föreläsning kring fysiologin kring de här systemen.

**0:45**
Om vi nu börjar med de sensoriska systemen och de anatomiska begrepp

**0:52**
ni behöver ha med er dit så är en kranialnerv som vi kommer att möta en hel

**1:00**
till del under den här föreläsningen, den så kallade trigeminusnerven.

**1:05**
Trigeminusnerven då innerverar

**1:08**
bland annat ansiktshuden.

**1:10**
Här ser vi då hur

**1:12**
grenar

**1:14**
från olika områden av ansiktet och olika receptorsystem där

**1:18**
passerar säsar in mot själva skallbenet.

**1:24**
Och i den andra delen av figuren här ser vi hur de här närvgrenarna

**1:30**
grenarna passerar genom

**1:32**
öppningar i kraniet

**1:35**
och går sedan samman. Sällkropparna är benägna då i det så kallade trigeminus

**1:40**
gagnlighet

**1:41**
som ligger utanför

**1:42**
ponstrax

**1:44**
och sedan går den här närven då in i

**1:47**
järnstammen i ponsområdet.

**1:49**
Vad som framkommer ur den här bilden

**1:53**
det är då att den här nerven inte bara innerverar ansiktshud.

**1:57**
Den har också grenar som kommer ifrån

**2:00**
tungan.

**2:01**
respektive grenar som kommer ifrån tänderna.

**2:04**
Olika receptor system, exempelvis i tänderna

**2:07**
som vi kommer att gå igenom fysiologin bakom

**2:09**
då under den här föreläsningen.

**2:13**
I nästa bild

**2:14**
så ser vi då

**2:17**
lite mer sammanfattningen

**2:18**
utav vilka områden då som streven och snerven innerverar.

**2:22**
Pratat om ansiktshuden och de här olikfärgade fälten

**2:25**
står för olika grenar utav trevenusnerven

**2:28**
som vi inte behöver gå igenom just nu.

**2:30**
Dessutom innerverar trigemenusnerven en del utav munslemhinnan

**2:35**
för främre delen av tungan

**2:36**
och som sagt då tänderna.

**2:39**
Och ni ser här bland annat då hur

**2:41**
sådana här nervgrenar

**2:43**
ska vara gulmarkerat i den här figuren

**2:45**
passerar in i

**2:47**
tandpulpan via

**2:48**
tandroten på det här sättet.

**2:51**
Och de receptorsystemen skall vi som strakt

**2:53**
som sagt då återkomma till

**2:56**
lite under den här föreläsningen.

**3:00**
Trigeminusnerven då i centrala nervsystemet

**3:04**
terminerar då

**3:06**
i de så kallade trigeminuskärnorna.

**3:08**
Och här ser ni alltså en bild av järnstammen framifrån.

**3:11**
Här har ni då förlängda märgen med en blomgata

**3:14**
och här har vi pons.

**3:16**
Och här ser vi trigeminos gangliet en gång till då.

**3:21**
De här gula stråken

**3:23**
de är alltså afferenta nervtrådar

**3:26**
och de

**3:27**
terminerar då i de så kallade trigeminuskärnorna.

**3:30**
Kärnorna.

**3:30**
Som är ett antal sådana, tre stycken då, hur det är grendelar

**3:35**
till antalet.

**3:36**
Och de

**3:38**
sträcker ut sig ungefär som en sån här lång, smal cylinder

**3:44**
längs

**3:45**
järnstammen på insidan och det kommer vi

**3:48**
strax att illustrera mer i detalj.

**3:52**
De här grenarna då

**3:54**
terminerar alltså

**3:55**
antingen i den så kallade mesensisfala trigeminuskärnan

**3:58**
som går upp i mesensiefall

**4:00**
den så kallade sensoriska huvudkärnan

**4:03**
respektive den så kallade spinala trigeminokärnan

**4:05**
och den spinala trigeminokärnan fortsätter ända ner

**4:09**
till de övre serikalsegmenten utav ryggmärgen.

**4:14**
De latinska termerna har ni i den högra delen utav figuren här

**4:19**
och i den här delen så ser vi då kanske mer schematiskism

**4:23**
man kan tänka sig nu att man tagit ut den här gula strukturen

**4:26**
och istället illustrera den för sig utan att

**4:30**
projicera den på hjärnstamsytan.

**4:32**
Och den här bilden kommer vi att möta lite också under själva föreläsningen.

**4:37**
Trigeminusnerven

**4:39**
har också motoriska funktionen och kommer vi återkomma till

**4:42**
lite senare här

**4:44**
och de motoriska funktionerna ska illustreras utav att vi också har en motorisk trigeminokärna.

**4:49**
Vi har alltså tre stycken huvudgrupper utav kärnor

**4:53**
den mesensifala trigeminokärnan, den sensoriska huvudkärnan

**4:58**
respektive den spinnala.

**5:00**
Och därtill också en motorisk kärna som vi strax ska komma tillbaka till.

**5:08**
Från trigeminokärnorna då, och vi pratar om den sensoriska delen, går sedan information

**5:13**
till hjärnbarken

**5:15**
med samma övergripande princip då kanske som spino-talama-banan exempelvis.

**5:20**
Vi har alltså en så kallad trigemino-talambana.

**5:24**
Och här ser vi exempel då hur signaler då ifrån ansiktshuden

**5:30**
hur grenar från ansiktshuden passerar igenom

**5:34**
trigeminos gangliet och terminerar då i den här delen utav kärnan.

**5:38**
Här har man illustrerat det då för den spinala trigeminokärnan.

**5:44**
Och vad man ser i den här bilden då, det är att

**5:47**
den här amferentaxonen, alltså terminerar, slutar i trigeminokärnan

**5:53**
på nervceller i denna spinala trigeminokärna.

**5:56**
Och de nervcellerna i sin tur ger uppåt det nya axonet

**6:00**
som korsar över till den motsatta sidan

**6:03**
och sedan arsenderar upp till

**6:06**
Talamus och vidare sedan

**6:09**
till den primära sumatocensuriska järnverken.

**6:14**
Och i primära somatocensuriska cortex

**6:16**
är det förstås den del utav

**6:19**
barkområden

**6:21**
som

**6:23**
då

**6:24**
motsvarar ansiktsområdet

**6:27**
tungan och

**6:29**
till exempel då munslemhinnorna och så vidare.

**6:36**
Från det här då en kort beskrivning av några sådana här anatomiska begrepp

**6:41**
som berör istället den motoriken

**6:44**
som vi ska beskriva då

**6:46**
för det orala motoriska systemet.

**6:49**
Och en hel del här kommer att handla framöver om käkrörelser.

**6:54**
Och vad gäller just käkrörelser så ser ni av den här animationen då att det förstås handlar

**6:59**
om rörelser utav underkäken.

**7:01**
Överkäken Maxilla

**7:03**
är ju en del av själva kraniet så den rörliga delen här

**7:07**
handlar förstås om rörelser av underkäken.

**7:10**
Och underkäksrörelserna kan vi indela i käköppning

**7:15**
som ni förstås ser här och så har vi käkslutning

**7:18**
öppningsslutning.

**7:21**
Öppningsslutning, så ska det vara.

**7:23**
Och vi ser också här att vi mot slutet av käkslutningen, här har en liten sidorör

**7:29**
rörelse

**7:29**
som gör så att säga

**7:31**
att man får en mycket bättre finfördelning

**7:34**
mot kindtänderna

**7:36**
i den här delen av

**7:37**
munhålan.

**7:42**
Och de muskler som styr då käken brukar man indela i så kallade käkslutade

**7:48**
och käköppnar muskler.

**7:52**
Två stycken sådana här käkslutarmuskler

**7:55**
som är viktiga här är den så kallade massetemuskeln.

**7:59**
Muskelmuskeln urspringer då ifrån själva käkvinkeln

**8:03**
och fäster då upp mot själva okbenet här.

**8:07**
Man kan känna sin egen massetemuskel och man lite grann lägger fingrarna

**8:12**
mot käkvinkeln och biter ihop kraftigt.

**8:15**
Så kommer man att känna en muskelbuk som då spänns och det är då

**8:19**
just denna massetemuskel.

**8:23**
En annan muskel

**8:25**
är då temporalismuskeln

**8:27**
som utbreds

**8:29**
utspringer istället från den laterala ytan av kraniet

**8:33**
och sen går ner och fäster i själva

**8:37**
undershakesbenet.

**8:39**
Och

**8:40**
den här muskeln kan man också känna på sig själv

**8:44**
genom att helt enkelt då placera

**8:47**
fingrarna över temperalbenet, bita ihop och man känner då en muskelbuk som spänns

**8:52**
precis i det här området.

**8:54**
De exakta ursprungna fästena här

**8:56**
det är något som ni kommer att prata om när ni läser annat

**8:59**
men ni ska i det här sammanhanget komma ihåg att vi har så kallade käkslutarmuskler

**9:06**
och två viktiga herrar som är belägna på skaldens utsida.

**9:10**
Det finns också käkslutna muskler på insidan här.

**9:14**
En sådan muskel petroleuvelus medialis

**9:18**
urspringer alltså från käkvinkeln men passerar på

**9:22**
medialsidan istället upp mot kraniet.

**9:25**
Då har vi ungefär samma mekaniska verkan som man sätter muskeln fast den sitter istället.

**9:29**
på insidan utav käken.

**9:33**
De muskler som öppnar käken

**9:36**
de är kan vi säga en del utav själva munbotten

**9:39**
och de urspringer alltså från underkäken

**9:43**
och ni ser flera utav de här

**9:46**
och de

**9:47**
fäster sedan i en struktur som man kallar för tungbenet.

**9:51**
Och ett tungben, tungbenet det är alltså

**9:55**
det ben som

**9:56**
inte har

**9:59**
någon led mot något annat ben

**10:02**
utan är ett ben som är upphängt enbart av muskulatur.

**10:08**
Och en del utav den muskulaturen

**10:10**
är alltså då

**10:11**
käköppna muskulaturen.

**10:14**
Tungbenet kallar man alltså för

**10:16**
oss urdeum.

**10:17**
Och

**10:19**
det innebär också då att en del utav de här musklerna som kommer att fästa i det här tungbenet

**10:23**
slutar på urdeo

**10:25**
som sin händelse här.

**10:27**
Alla muskler

**10:29**
som är käköppnare fäster inte i tungbenet.

**10:33**
Här är då digastrukusmuskeln

**10:35**
som istället

**10:36**
har sitt

**10:37**
ursprung i kraniet

**10:39**
och fäster på kraniets undersida

**10:42**
och passerar då genom en liten bindvävsslinga kring

**10:46**
tungbenet

**10:47**
och sedan vidare

**10:49**
till då

**10:51**
käkbenet.

**10:53**
Undersäkbenet

**10:54**
och därmed så att säga kan den då mekaniskt via den här slingan i en käköppning.

**10:59**
Käköppnar alltså och käkslutar.

**11:04**
Tungans rörelser styr ska man säga har två typer av muskler.

**11:09**
Dels det faktum att tungan själv är en muskel

**11:13**
men tungan är också upphängd

**11:16**
i ett muskelpaket

**11:19**
som kan förflytta hela tungan som en enhet.

**11:23**
Och de här musklerna kan exempelvis den här som kallas för hyon

**11:29**
glossus, kan förflytta tungan bakåt nedåt.

**11:34**
Medan den här muskeln då

**11:36**
som fäster i ett utskott på skallens undersida

**11:40**
kan flytta tungan bakåt och uppåt.

**11:43**
Och den här muskeln

**11:44**
kan så att säga då istället flytta tungan utåt framåt

**11:49**
mellan läpparna.

**11:54**
En tredje sån här struktur som ni

**11:57**
behöver känna till i de här sammanhangen

**11:59**
Det kommer att vara relevant framförallt

**12:02**
på sväljning.

**12:05**
I de sammanhangen så bör ni veta då någonting

**12:09**
om laryngs respektive munhålan

**12:11**
or och faryngs.

**12:13**
Och här ser vi nu första delen då

**12:16**
utdelas en liten inledande bit av luftstrupen

**12:19**
och ovanpå det här ser vi alltså själva struphuvudet.

**12:25**
Och ni ser att det här då är förbundet med själva tungbenet

**12:29**
med en liten bindvävshinna här.

**12:31**
Men ni ser en viktig sak

**12:34**
nämligen det så kallade strupblocket, Epigrottis

**12:37**
som kan då under sväljning fällas ner

**12:40**
och täcka över luftstrupen och därmed

**12:44**
förhindra att till exempel då mat

**12:47**
kommer in då i luftstrupen, vilket då

**12:50**
är potentiellt förstås en farlig situation.

**12:56**
Till höger här har ni då Oro Farings

**12:59**
munhålan.

**13:00**
Och det ni behöver känna till då inför den här föreläsningen

**13:03**
det är att om man nu tittar rakt in i munhålan

**13:06**
så har man

**13:07**
en struktur som man ser direkt, nämligen den så kallade mjuka gommen eller gomseglet,

**13:12**
palatum velum.

**13:14**
Och där man också har den

**13:16**
populärt kallade gomspenen

**13:22**
Och ni kommer att

**13:24**
komma i kontakt med denna palatum velum

**13:27**
under den här föreläsningen.

**13:29**
Där vi ska beskriva att den här då är väldigt viktig därför att den kan lyftas upp

**13:33**
och täcka över

**13:34**
passagen till näshålan

**13:37**
och därmed förhindra att mat kommer upp i näshålan.

**13:39**
Men det är mer om det i själva föreläsningen.

**13:45**
Motoriken då i de här systemen styrs då utav kranialnerver.

**13:50**
Och som i sin tur kan styras bland annat från motoriska järnverken.

**13:55**
Och då pratar vi om den delen av motorkort och exprimärmotorkort

**13:59**
som handlar om till exempel ansiktsregion respektive kärnregionen.

**14:10**
De delarna utav primära motoriska korttext

**14:16**
har förbindelse till kranialnärkärnor i järnstammen genom den bana som man kallar för den

**14:22**
kortekobulbära banan.

**14:24**
Och som utgår då ifrån det här området av primära motkorttex.

**14:29**
Och den har sedan förbindelse då till kranialnärkärnor som ger upphov till kranialnerver

**14:35**
som kontrollerar olika delar utav exempelvis käkmuskulatur,

**14:41**
svallmuskulatur och så vidare.

**14:43**
Och de olika kranialnärkärnorna ser ni i den här bilden.

**14:47**
Ni ser då till exempel den motoriska trigemin och kärnan som vi nämnde inledningsvis

**14:53**
och som då styr tuggmuskulatur.

**14:56**
Ni ser förbindelser till faciali kärnan som styr ansiktet

**14:59**
muskulatur, hypoglasförkärnan som styr tungmuskulaturen.

**15:03**
Och den så kallade ambiguskärnan då som styr

**15:07**
farings respektive då laringmuskulatur.

**15:12**
Ett exempel på det här är i nästa bild.

**15:17**
Det handlar då om en del utav de rörelser

**15:21**
som är involverade, till exempel när man nu äter mato

**15:24**
och handlar exempelvis om rörelser av tungan som då styrs utav hyperglas och snäring

**15:29**
och all käkmuskulatur som handlar om käköppning, käkslutning och sidorörelse av käken för den delen.

**15:39**
Den styrs alltså utav trigeminosnerven av motoriska axoner från den motoriska trigemin och kärnan

**15:46**
som går ut förstås och letar sig fram kan vi säga till de här olika musklerna.

**15:51**
Och de löper då ingrediens av trigeminosnerven som man kallar för mandibularisnerven.

**15:55**
Och mandibularisnerven har också sensorisk information.

**15:59**
Det har vi lite berört tidigare.

**16:04**
Så, här har vi dessa tre geminokärnor igen då.

**16:07**
Vi kommer komma tillbaka till dem ett antal gånger under själva föreläsningen.

**16:11**
Och här ser vi nu för fullständighetens skull då både den sensoriska delen

**16:16**
gulmarkerad och den motoriska delen här som är markerad i blått.

**16:21**
Den motoriska kärnan med F-räntaxoner till geminosnerven

**16:25**
och de sensoriska kärnorna som mottar aff-räntaxoner

**16:29**
ifrån trigimen och snärjan.

**16:31**
Och uttagen då illustrerad lite schematiskt.

**16:35**
Så här så ser vi de tre sensoriska kärnorna här.

**16:39**
Och vi ser också då den motoriska kärnan.

**16:43**
I det här sättet att illustrera det.

**16:45**
Så, med det så har den här väldigt korta introduktionen gått i mål.

**16:51**
Och återigen, det här är alltså inte någon fullständig beskrivning av anatomin här.

**16:57**
Absolut inte, utan det är en väldigt, väldigt

**16:59**
ytlig beskrivning utav några termer som ni behöver ha med er

**17:05**
för att hänga med då på den här föreläsningen om de

**17:09**
orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi.

**17:14**
Så, som man säger, tack för mig så länge.