# Video - Block 1 - Nervcellsfysiologi

**Video Transcript**

- Duration: 0:00
- Segments: 732

---

**0:00**
Hej, välkomna.

**0:06**
Jag heter Agneta Ekman och jag är farmakolog, det vill säga att jag sysslar med läkemedel och hur de fungerar läkemedelsnära.

**0:18**
Idag ska vi ha en liten föreläsning om receptorer

**0:24**
för att få en bra grund inför fysiologin.

**0:30**
Och vi ska lägga upp det som så att vi ska prata om interaktionen mellan receptorer och legander.

**0:38**
Vi ska nämna några ord om just farmakologi och vi ska prata om agonister och antagonister

**0:46**
som är två viktiga begrepp när det gäller receptor-begreppet.

**0:52**
Välkomna, då börjar vi.

**1:00**
så är ju receptorer mottagarstrukturer som tar emot signaler som förmedlas

**1:06**
när olika substanser binder till dem.

**1:09**
Och de här receptorerna är uppbyggda av proteiner, ett eller flera proteiner, sammanfogade.

**1:17**
De här substanserna som binder till

**1:22**
receptorerna kallas med ett gemensamt namn:

**1:25**
Ligander.

**1:27**
Ligander kan vara en lång rad olika

**1:30**
typer av ämnen.

**1:31**
Dels kan det vara substanser som kroppen producerar själv, det vill säga endogena substanser.

**1:38**
Och det kan vara peptider, det kan vara aminer, det kan vara

**1:44**
olika större molekyler som är hormoner.

**1:48**
Många olika typer finns.

**1:49**
Det kan också vara att de här liganderna är läkemedel som vi använder för att behandla

**1:55**
sjukdomar.

**1:57**
Narkotika finns det en del som verkar via receptorer

**2:00**
och gemensamt namn, således ligander.

**2:05**
Och de här liganderna kallas också först

**2:09**
messingers.

**2:10**
Till skillnad från second messingers, som ni kanske har hört talas om,

**2:14**
det vill säga de molekyler som

**2:16**
sköter om olika skeenden inne i cellen.

**2:18**
Så att den information

**2:20**
som cellen mottar

**2:23**
först är då en ligand som binder till en receptor.

**2:27**
Och så skickar in signal in

**2:30**
i cellen så att till exempel

**2:32**
cyklistalp kan syntetiseras som

**2:35**
en second messendure.

**2:38**
I stort kan man dela upp

**2:39**
receptorerna i två grupper

**2:41**
utifrån var de är belägna i cellen.

**2:44**
Då är det cellmembranbundna receptorer

**2:46**
och de intra-cerelära

**2:49**
receptorerna.

**2:52**
Och också om man ska ha i åtanke

**2:55**
även om vi talar nu om skilda

**2:57**
receptorsystem

**3:00**
kan receptorer interagera

**3:02**
ganska mycket syns emellan.

**3:04**
Dels kan

**3:05**
receptorer av samma sort interagera med varandra när de blir aktiverade,

**3:09**
men även

**3:11**
olika typer av

**3:12**
ligander

**3:14**
eller av

**3:15**
receptorer som bilder olika typer av ligander

**3:17**
kan interagera

**3:19**
genom att till exempel

**3:20**
slå sig samman.

**3:23**
Och också tänka på att när vi pratar om effekter

**3:27**
receptoraktivering,

**3:30**
så att en cell kan ha tusentals receptorer, både på cellytan och inne i

**3:38**
cytoplasman.

**3:41**
Och vad som händer inne i cellen det är ju

**3:44**
ett sammantaget

**3:46**
svar från alla de här receptorerna de skickar in

**3:49**
signaler. Men vi förenklar det lite och

**3:54**
tittar lite mer på system för system och

**3:58**
inte diskuterar så mycket interaktioner.

**4:00**
Här ser ni exempel på de här cellmembranbundna

**4:06**
receptorerna och det hör man på namnet och det finns faktiskt

**4:10**
tre familjer men jag var med två här för att

**4:13**
visa lite hur de fungerar.

**4:16**
Cellmembranbundna receptorer sitter förankrade i ett

**4:20**
cellmembran och de är ofta rörliga med en viss

**4:23**
omsättning av receptorer.

**4:27**
Och den här typen av receptorer

**4:30**
har ett bindningsställe, liggandbindande domän, på utsidan av cellen.

**4:38**
I det här bindningsstället

**4:40**
så binder då en substans som ligand.

**4:45**
Och när det gör det

**4:47**
så knycker den till receptorn här så att den blir aktiverad.

**4:51**
Och när den aktiverade receptorn

**4:54**
blir det

**4:55**
så kan den i sin tur

**4:57**
aktivera i det här fallet när vi

**5:00**
tittar på en G-proteinkopplad receptor

**5:03**
aktivera ett G-protein som sedan i sin tur

**5:07**
kan aktivera andra strukturer i cellen

**5:11**
och få en förstärkning av den signal

**5:14**
som kommer in här.

**5:15**
Det kallas en metabotrof-receptor,

**5:18**
de här G-proteinkopplade receptorerna

**5:20**
för att de just har att göra med metabolismen inne i cellen.

**5:26**
Till höger här har vi också en cellmembranbunden receptor

**5:30**
men en jono-trof-receptor.

**5:33**
Jono-trof betyder att den har att göra med

**5:37**
in och utflöde av joner

**5:40**
i den jonkanal som finns inne i receptorn.

**5:44**
Den här strukturen är alltså både jonkanal

**5:47**
och receptor för samma gång.

**5:50**
Just denna är

**5:52**
en jonkanalkopplad receptor

**5:56**
är en GABA-receptor. Det finns två olika typer av

**6:00**
gavarecetter och det här är den som heter gava A.

**6:04**
Och den binder två gava-molekyler

**6:07**
som behövs för att jonkanalen ska öppnas.

**6:10**
När den öppnas strömmar kloridjoner in i cellen

**6:16**
och hyperpolariserar cellen så den blir svårare.

**6:20**
Det krävs ett större stimuli

**6:23**
för att depolarisera cellen, det vill säga aktivera den.

**6:28**
Så detta gavar är en

**6:30**
hämmande transmittor.

**6:34**
Det är vad man kan säga. Och så finns det ytterligare bindningställe här

**6:37**
för en läkemedelsgrupp.

**6:40**
Det tar vi inte upp nu.

**6:41**
Det finns ytterligare en familj

**6:43**
en tyrosinkinanskopplad cellmembranbunden receptor

**6:47**
som insulin, bland annat binder till den typen.

**6:50**
Men det hoppar vi överens om länge.

**6:53**
Gemensamt cellmembranbundna receptorer

**6:56**
Liganden stannar på utsidan av

**7:00**
cellen när den aktiverar cellmembranbundna receptorer.

**7:05**
Och det induceras en konformationsändring

**7:08**
i de här

**7:10**
proteinen

**7:11**
som leder till att det ena fallet att man aktiverar andra

**7:15**
proteiner i det andra fallet

**7:17**
att en jonkanal öppnas.

**7:23**
Till skillnad då när det gäller de intraselulära

**7:26**
receptorerna

**7:27**
då måste liganden, hormonet

**7:30**
i det här fallet tas upp

**7:32**
av celler över cellmembranet.

**7:35**
Inne i cytoplasman här finns det

**7:38**
receptorer som när de blir aktiverade

**7:41**
så slår de ihop sig till en dimer

**7:44**
den här dmeren

**7:46**
tas upp av cellkärnan.

**7:49**
Cellkärnan har vi DNA

**7:52**
och på DNA har vi

**7:53**
i anslutning till olika gener, promotor regioner

**7:57**
och då fungerar det här aktiverat

**8:00**
komplexet som en transkriptionsfaktor.

**8:04**
Och påverkar då proteinsyntesen.

**8:11**
Det här är då ett lite trögare system, det tar längre tid

**8:16**
för den här leganden innan den får effekt på proteinsyntesen.

**8:20**
Och vi har också då att vi kan även få längre kvarstående effekter.

**8:27**
Så stora skillnader mellan cellmembranbundna

**8:30**
och intracellulära receptorer

**8:32**
är att de befinns på olika ställen i cellen förstås.

**8:36**
En annan viktig skillnad är att i det ena fallet

**8:39**
tas ligander upp

**8:42**
av cellen som här.

**8:43**
Och i det andra fallet för cellmembranbundna receptorer så stannar ligander på utsidan.

**8:48**
Det här är mer långsamma receptorer jämfört med de cellmembranbundna.

**8:53**
Och det är också olika ämnen som binder till receptorer

**8:57**
inom de här två olika grupperna.

**9:00**
Också olika effekter.

**9:03**
Så det är de två grupperna av receptorer

**9:06**
cellmembranbundna och interacellulära receptorer.

**9:12**
Vad kan vi mer säga? Jo, vi har redan sagt

**9:14**
att när receptorn blir aktiverad av en sån här stimulerande eller aktiverande elegans

**9:22**
man använder bägge de här orden för att skriva ut bägge här

**9:25**
så får man en konformationsändring i proteinet i parasitullen.

**9:30**
Ett litet annat utseende

**9:32**
och som då kan aktivera olika signalskedjor eller

**9:36**
påverka andra typer av strukturer som till exempel spänningskänsliga jonkanaler.

**9:42**
Det kommer en bild på det.

**9:44**
Hur

**9:45**
en receptord kan påverka en jonkanal.

**9:50**
Och de här interaktionerna är väldigt

**9:52**
kortvariga. De är väldigt snabba impulser.

**9:56**
En ligand binder.

**9:58**
Det sker en konformationsändring.

**10:00**
Det skickas in ett svar i cellen och sen återtar

**10:03**
receptorn sin ursprungliga

**10:06**
formation och liganden släpper och allt detta

**10:09**
kan ske på några millisekunder.

**10:12**
Och det betyder att den här bindningen

**10:14**
är reversibel.

**10:16**
Det är inte så att det blir en permanent

**10:17**
inbindning av liganden, utan liganden

**10:20**
binder och släpper, binder och släpper.

**10:22**
Och har man en större

**10:24**
receptorkopulation

**10:26**
med många ligander i närheten så är det att

**10:30**
det är inte så att liganderna binder och sliter öronen en längre tid,

**10:34**
även om receptorpopulationen är aktiverad under en längre tid.

**10:39**
Utan det är olika ligander som är bundna till receptorerna

**10:42**
just vid olika ögonblick, för man kan mer se det som de studsar i receptorerna.

**10:47**
Reversibla bindningar.

**10:49**
Det finns också irreversibla ligander med de används mest vid experimentella försök

**10:56**
när man vill inaktivera receptorer.

**11:00**
Och den här bindningen mellan receptor och ligand kan liknas med en nyckel och ett nyckelhål.

**11:09**
Giganden är nyckeln som kommer med någon typ av information och som passar precis i det här nyckelhålet och kan

**11:16**
vrida om och låsa upp recepten.

**11:19**
Keelop säger man på engelska.

**11:23**
Här ser vi lite för att försöka förklara det här med de här kemiska bindningarna till höger här

**11:30**
har vi ett receptorprotein avbildat.

**11:33**
I det här proteinet som är uppbyggt av

**11:37**
aminosyrorester, så är det en ficka någonstans

**11:41**
där det finns

**11:43**
en fordring av olika minosyrorester

**11:47**
som utgör grunden för att kemiska bindningar

**11:51**
ska kunna bildas.

**11:53**
Och är det så att vi har en kemisk struktur

**11:56**
som har möjlighet att bilda olika bindningar

**12:00**
det kan vara jonvätebindningar, det kan vara lipofila bindningar,

**12:04**
det kan vara fandervalsbindningar,

**12:06**
och så vidare en lång rad mindre bindningar.

**12:09**
Om den här bindningarna kan uppstå

**12:12**
så finns det någon möjlighet att

**12:14**
under en kort

**12:16**
ögonblick att den här

**12:17**
ligandern kan studsa ner i det här bindningsstället

**12:20**
och trycka till receptorn.

**12:26**
Och det är så att när det här sker

**12:30**
så är det så att det kan vara olika egenskaper i det här bindningsstället

**12:34**
som dels står för att det finns uppstår en bindningsstyrka

**12:39**
och dels också att det finns en möjlighet

**12:42**
att ge den här konformationsändringen.

**12:45**
Så det är en hel vetenskap det här med hur

**12:47**
ligander interagerar

**12:50**
med bindningsställen.

**12:53**
Och här ser ni också det som jag nämnde tidigare att här har vi då

**12:58**
det finns en attraktions

**13:00**
kraft mellan bindningsstället och den här kemiska substansen.

**13:04**
Så när den kommer i närheten av receptorn

**13:07**
så sugs den in i det här bindningsstället,

**13:10**
ger en konformationsändring

**13:13**
som leder till att det här G-proteinet dissocierar,

**13:17**
den här alfadelen i sin tur kan påverka en annan struktur,

**13:22**
den här spänningskänsliga

**13:24**
jonkanalen.

**13:26**
Och sedan återgår de här G-proteinet

**13:30**
slår ihop sig igen,

**13:32**
sätter sig på receptorn och den här liganden

**13:35**
sticker iväg igen och den här receptorn är på nytt

**13:40**
beredd att bli aktiverad.

**13:46**
Receptorer är som ni säkert har förstått viktiga för mycket av det som händer i kroppen.

**13:53**
Några exempel:

**13:55**
Neurotranspektion.

**13:57**
När vi har elektriska impulser,

**14:00**
som fortleds i ett neuron. Här har vi en aktionspotential som har utlösts

**14:06**
och går i den här riktningen i neuronet.

**14:09**
Kommer fram till nervslutet, den här nervändan.

**14:14**
Då har vi en elektrisk signal som ska kopplas om till ett postcynaptiskt neuron,

**14:20**
en mottagarcell.

**14:23**
Och den kemiska signalen kan inte hoppa över den här synapsen. Det är ett vätskefyllt hålrum här emellan.

**14:30**
utan då omvandlas den elektriska signalen till en kemisk signal

**14:36**
genom att

**14:39**
genom att spänningskänsliga jonkanaler bland annat öppnas här och

**14:46**
frisätter

**14:48**
transmitton

**14:49**
så att den kan verka på post-synaptiska receptorer

**14:54**
och på så sätt utlösa en ny depolarisering och skicka vidare en ny

**15:00**
elektrisk impuls.

**15:01**
Den elektriska impulsen omsätts till en kemisk och som sedan leder till en ny elektrisk impuls.

**15:09**
Vi har också sådana här synapser

**15:11**
i motorändplattan.

**15:13**
När det kommer neuron med acetylkolin som prissätts och via olika mekanismer

**15:18**
leder det till en prissättning av acetylkolin.

**15:21**
Och ytterligare skeenden

**15:24**
så senare så har vi en kontraktion via en muskel.

**15:30**
Ett annat system är de hormonella systemen där vi har en endokrin körtel

**15:36**
som syntetiserar och frisätter ett hormon.

**15:40**
Hormonet frisätts

**15:44**
med hjälp av blodbanan kan det ta sig fram till ett målorgan

**15:49**
där det finns receptorer

**15:51**
för den frisatta substansen och kan där utöva en verkan.

**15:56**
Här har vi till exempel hypofysen som frisätter en rad

**16:00**
har olika hormoner som kilar vidare till olika ställen i kroppen.

**16:06**
Ofta är det så att det inte är någon riktad

**16:10**
färg för olika hormoner, utan de sprider sig men agerar

**16:15**
där det finns receptorer.

**16:18**
En krånglig bild som ni absolut inte behöver lära er är bara att

**16:22**
illustrera

**16:24**
immunsystemet. När det aktiveras så är det en rad olika receptorer inblandade

**16:30**
många hatt tolv like-receptorer med olika nummer, bland annat, som är inblandade i detta.

**16:35**
Och det behövs då för att aktivera

**16:38**
olika signalkedjor.

**16:42**
Så det var lite inledning här. Och bara några korta ord om farmakologi.

**16:47**
För att receptorer är,

**16:50**
förutom då att de förstås är nödvändiga för kroppens funktioner, så är det viktiga måltavlor

**16:55**
vid läkemedelsbehandling.

**16:58**
Att vi har många

**17:00**
stora och viktiga läkemedelsgrupper som verkar

**17:03**
genom att interagera med

**17:05**
receptorer.

**17:07**
Jag har bara listat några områden här med till exempel hypotroni som är högt blodtryck,

**17:13**
diabetes,

**17:14**
psykiatriska sjukdomar, smärta och så vidare.

**17:17**
Det finns massor med allergier och astma

**17:21**
och så vidare.

**17:22**
Många, många läkemedelsgrupper som verkar via receptorer.

**17:28**
Och de läkemedel vi har

**17:30**
vad de då gör, det är i princip två saker. Antingen ökar de på

**17:35**
stimulering

**17:37**
i olika receptorsystem eller så hämmar de.

**17:42**
Transmissionen eller aktiviteten i olika system.

**17:47**
Vi kommer lite mer till det. Det finns alltså olika typer av läkemedel som

**17:52**
påverkar de här systemen lite olika.

**17:57**
Termin fyra kommer ni att ha undervisning,

**18:00**
bevisning i basal farmakologi och det kommer sedan följas upp under resten av programmet

**18:06**
under de kliniska kurserna

**18:07**
med klinisk farmakologi som handlar om hur man behandlar patienterna

**18:12**
med de här läkemedlen och andra läkemedel förstås.

**18:18**
Två begrepp som är viktiga att känna till.

**18:21**
Det ena äragonister.

**18:24**
Ochagonister,

**18:26**
det är ligander

**18:28**
som då ser

**18:30**
stimulerar eller aktiverar receptorer. De har en förmåga att

**18:33**
ge den här konformationsändringen i

**18:38**
receptorn så att någon

**18:40**
typ av svar induceras.

**18:44**
Och när man tänker på kroppens

**18:46**
ämnen som verkar på receptorer så är de

**18:52**
agonister.

**18:52**
Vare sig vi tänker på kortisol, eller om vi tänker på

**18:55**
histamin, eller testosteron, eller gava,

**19:00**
dopamin eller acetylkolin, vad vi än tänker på

**19:03**
så är de

**19:05**
agonister som verkar på receptorerna.

**19:08**
Och näragonister verkar på

**19:11**
receptorer så uppkommer

**19:14**
ett fysiologiskt svar.

**19:15**
Det händer någonting

**19:17**
när de blir aktiverade.

**19:20**
Och namnen för de receptorer vi har i kroppen är

**19:24**
nästan allihopa, inte riktigt, men de är namngivna

**19:28**
efter denagonist som

**19:29**
binder till receptorn ganska givet, att en dopamin

**19:35**
binder till en dopaminagonist, att serotonin binder till en serotonärg,

**19:40**
receptorn och så vidare.

**19:43**
Inte alltid, men nästan alltid.

**19:47**
Vad som kan vara bra att tänka på i det här läget, det är att

**19:51**
även om vi säger hela tiden nu attagonister aktiverar

**19:56**
en receptor, det är någon positiv

**19:59**
riktning, så kan det vara så att cellen blir hämmad.

**20:03**
Den kan bli hyperpolariserad, det vill säga det blir

**20:06**
svårare att aktivera den.

**20:09**
Så att även om receptorn blir aktiverad så kan det leda till

**20:13**
med hjälp av olika intresseller lära system

**20:16**
att cellen blir hämmad.

**20:21**
Och också det här att en viss receptor

**20:25**
kan sitta i många olika organ

**20:29**
och påverka celler på sådant sätt att vi får olika effekter.

**20:36**
Detta är ett bekymmer inom till exempel farmakologin i det att vi kan få biverkningar.

**20:42**
Om vi har tänkt ut ett läkemedel som ska verka på en viss plats för att lindra vissa typer av symtom,

**20:49**
finns då den här sektorn på andra ställen i kroppen

**20:52**
så blir de också aktiverade och

**20:55**
biverkningar kan uppstå.

**20:59**
Vilket gör att vi hellre hade velat ha

**21:05**
mer målstyrda läkemedel, men det

**21:08**
kommer kanske längre fram.

**21:09**
Det kommer mer och mer inom till exempel

**21:11**
cytostatika,

**21:15**
läkemedel i cancer, vid tumörsjukdomar, att de blir mer målinriktade.

**21:19**
Vi hjälper olika

**21:21**
medel.

**21:23**
Det är lite bekymmer inom farmakologin

**21:25**
att receptorerna kan finnas på olika nivåer i kronorna.

**21:29**
Det kan också vara bra att känna till att det finns olika subtyper av receptorer,

**21:37**
till exempel serotonin kan binda till 15 olika receptorer.

**21:43**
Och där finns det också när de binder så många olika receptorer att de kan binda

**21:48**
till receptorer i olika familjer.

**21:55**
Det är bra att känna till att så kan det vara.

**21:59**
Ge står på lite olika sätt, de kan vara numrerade eller kan det vara A och B och sådant där C.

**22:09**
Alkonisterna binder till receptorn, ger en konformationsändring och ger någon typ

**22:14**
av svar.

**22:16**
Men det här svaret kan påverkas för att det finns på många receptorer ytterligare bindningsställen

**22:21**
där andra substanser och andra joner kan binda till receptorn och påverka de här.

**22:29**
Och för att krångla till det ytterligare så finns det receptorer som både är spänningskänsliga,

**22:35**
det vill säga att de regleras när spänningen över membranet förändras.

**22:41**
Både spänningskänsliga och dessutom

**22:44**
ligandkontrollerade.

**22:46**
Och att det är olika

**22:49**
saker som måste ske för att receptorn ska bli aktiverad.

**22:54**
Här har vi just en sådan receptor och det är en NMDA-recept

**22:59**
Dess huvudtransmittor är glutamat

**23:05**
som är en exitatorisk

**23:08**
transmittor. Den här aktiverar cellen.

**23:11**
Den har också en annanagonist

**23:14**
som också har möjlighet att binda till den här receptorn

**23:18**
och det är glycyn.

**23:19**
Och ni ser att det här är en receptor

**23:22**
som är uppbyggd av flera olika protein.

**23:26**
Det är en jonkanalkopplad receptor.

**23:29**
Det finns en jonkanal som öppnas vid aktivering.

**23:32**
Men den här aktiveringen

**23:34**
kan vara ske när det sker en samtidig depolarisering så att

**23:39**
inhibitoriska joner kan släppa

**23:43**
från den här

**23:45**
receptorn för att det ska kunna ske en aktivering.

**23:48**
Och då är det andra joner som kalcium och natrium här som kan strömma in i cellen

**23:53**
samtidigt som kalium strömmar ut ur cellen.

**23:57**
Det finns alkohol på

**23:59**
påverkar den här receptorn också och vi har också här ketamin.

**24:03**
Det finns ett särskilt bindningsställe

**24:06**
för en narkosmedel som heter ketamin som binder till den här receptorn.

**24:11**
Det är ett läkemedel som kan missbrukas och det är också ett läkemedel som man har kommit på

**24:16**
har antidepressiv effekt.

**24:17**
Så det finns numera

**24:19**
läkemedel

**24:20**
ketamin som man kan

**24:22**
använda vid depression.

**24:25**
Så det är mycket runt den här receptorn. Annars finns det mycket

**24:29**
i centrala nervsystemet och det har med minne

**24:32**
och inlärning att göra.

**24:34**
Det belyser lite hur en receptor

**24:36**
kan påverkas av väldigt många olika faktorer.

**24:42**
Att det är lite komplicerat.

**24:44**
Men det var en NBA-receptor och den heter så för att det finns en

**24:48**
substans som binder specifikt i den här glutamatreceptorn.

**24:52**
Det finns en annan typ av glutamatrecept som

**24:55**
det inte binder till.

**24:56**
Så det är lite gamla historiska namn.

**25:00**
som man använder när man inte hade bättre sätt att skilja receptorer åt.

**25:07**
Så det var en NMDA-receptorn.

**25:10**
När vi pratar omagonister

**25:12**
så pratar vi gärna om dosresponskurvor.

**25:17**
Dosresponskurvor är ett sätt

**25:19**
att åskådliggöra relationen mellan dos och effekt.

**25:26**
Då är det inte...

**25:29**
väljer man just en särskild effekt.

**25:32**
En receptor kan förmedla många olika effekter.

**25:34**
Men här tittar man på en effekt.

**25:36**
Man tittar på storleken av effekten

**25:39**
i förhållande till

**25:41**
den mängd

**25:43**
agonist som har tillförts.

**25:47**
Och det är då en kurva. Man har en lång rad mätpunkter.

**25:51**
Och då kan man antingen relatera effekten till

**25:54**
den dos man har givit, till exempel en försöksperson,

**25:57**
eller den koncentrationen.

**25:59**
Som finns i blodet.

**26:02**
Jag tar upp det för att det beror på att man namnger

**26:06**
en parameter, lite olika, beroende på om man har givit en dos eller om man har gjort

**26:12**
en mätning av blodkoncentrationen av den här agonisten.

**26:18**
Och man kan använda, göra sådana här dosresponskurvor,

**26:21**
invitroförsök, försöksdjur och man kan göra på människa.

**26:25**
Det är dock inget som man använder och gör på patienter eller så.

**26:29**
När man studerar interaktion med en agonist och dess receptor och en särskild effekt.

**26:35**
Det kan vara för att man vill ta fram en dos som är lämplig att ge

**26:39**
till patienter.

**26:41**
När man tittar på de här dosresponskurvorna så ser man att de planar av. Jag ska strax visa en sak.

**26:47**
Man får inte mer effekt oavsett om man ger mer läkemedel.

**26:54**
Man har ett fysiologiskt tak.

**26:57**
Och det kan bero till exempel på att

**26:59**
vi har begränsningar i kroppen.

**27:01**
Vi har en maxpuls,

**27:04**
vi har när en muskulig kontraherar, kan den kontraheras mer.

**27:10**
Om den är maxkontraherad.

**27:11**
Vi har också att till exempel, om vi tittar på utsöndring av en second messenger, till exempel,

**27:17**
så kan inte cellens maskineri

**27:21**
jobba hårdare än vad den gör.

**27:23**
Därför har man det här maktsaker.

**27:24**
Men vad skulle komma till var att

**27:27**
när vi har det här maktsaker,

**27:29**
så kan det ändå vara så att det finns receptorer som inte är ockuperade.

**27:34**
Det behövs en mindre mängd aktiverade receptorer

**27:39**
vad som finns.

**27:40**
Det finns som ett inbyggt säkerhetssystem

**27:43**
i det här. Och ju fler receptorer, desto lättare är det

**27:46**
att fånga upp små signaler också.

**27:49**
Så att om man

**27:50**
som ett exempel tar insulin,

**27:54**
så har vi insulinreceptorer som aktiveras för att sänka

**27:59**
blodsockret genom att det tas upp i de här cellerna där insulinreceptorn finns.

**28:05**
Men där räcker det kanske med att 10-15 procent av insulinreceptorerna är aktiverade

**28:11**
för att vi ska få maxeffekt på blodsockerhalten.

**28:15**
Det finns alltså ett väldigt överskott.

**28:17**
Och då får vi ändå att det är ett fysiologiskt tak

**28:19**
om vi tittar på en dos responskurva.

**28:21**
Men alla receptorer är inte ockuperade.

**28:27**
Och att man får alltså inte mer svar än

**28:29**
en...

**28:30**
än det man får när man har

**28:33**
nått det här taket, även om man ökar

**28:36**
på mängden avagonister.

**28:40**
Här har vi en sån här dosresponskurva.

**28:46**
Iaxeln, respons, xaxeln, dos eller koncentration.

**28:51**
Och man tittar då på relationen här mellan respons och dos.

**28:56**
Vi vill gärna påpeka att tid

**28:58**
inte är mycket.

**28:59**
med här någonstans

**29:00**
att det är väldigt lätt hänt att man tänker att det här är någonting som sker med hastighet,

**29:05**
att det sker så och så snabbt och ibland sker det långsammare och ibland sker det mer snabbt.

**29:10**
Men tidigt inblandad här utan här är det bara respons och mängd läkemedel.

**29:17**
Att man har den här sigmoidala kurvan, S-formade kurvan beror på att man har logaritmera

**29:24**
i det här fallet dosen, att man drar ut här i början

**29:29**
doserna så att

**29:32**
man får en snyggare kurva. Annars blir det en väldigt

**29:36**
brant kurva för man får effekt

**29:39**
inom ett väldigt litet

**29:40**
dosområde.

**29:43**
Vi ska återkomma till de här strax. Jag ska prata lite mer bara först.

**29:50**
Just det,

**29:51**
agonistens respons

**29:53**
så pratar man om effekten av agonisten

**29:56**
är egentligen effektivitet, det kanske är bättre,

**29:59**
eller det engelska ordet, effekassit.

**30:01**
Och det har ingenting att göra med

**30:05**
vilken typ av effekt det är,

**30:08**
om det är en

**30:10**
tarm, perissatik eller om det är

**30:13**
hjärtfrekvens eller något, utan man pratar bara om

**30:17**
storleken på svaret när man tittar på de här dos-respons-kurvorna.

**30:23**
Grunden för att det sker

**30:26**
ett respons, det är ju att

**30:29**
liganden har bundit till receptorn.

**30:33**
Och det gör det ju med en viss bindningsstyrka.

**30:36**
Och ett annat ord för bindningsstyrka är

**30:39**
affinitet,

**30:40**
det vill säga bindningsstyrka.

**30:42**
Ochagonister kan ha olika affinitet

**30:45**
före sektorn.

**30:46**
Vissa binder väldigt starkt,

**30:49**
har en hög attraktionskraft mellan bindningsstället

**30:52**
och ligandern.

**30:53**
Och andra har en lite svagare attraktionskraft

**30:56**
mellan receptorn och

**30:59**
liganden. Så det är hur mycket av liganden som binds in

**31:17**
till receptorn beror på två saker. Affinitet mellan

**31:21**
ligande receptorn och koncentrationen

**31:24**
av aggonisten.

**31:27**
Och utifrån det

**31:29**
detta då så bildas en viss mängd komplex

**31:31**
och mängden komplex avgör effektens storlek.

**31:35**
Ju meragonist som sätts till

**31:39**
desto fleragonistreceptorkomplex bildas,

**31:43**
desto mer

**31:46**
större effekt

**31:47**
Och vid en hög affinitet mellan ligand och receptor

**31:51**
så binds fler receptorer

**31:53**
jämfört med en ligand med lägre affinitet.

**31:57**
Och med detta vill jag säga bara det här att

**31:59**
affinitet och koncentration

**32:01**
spelar roll för hur mycket av liganden som finns till receptorerna.

**32:08**
Här har vi lite uttryck, här har vi en sån här

**32:11**
dos-responskurva igen.

**32:14**
Här pratar vi om

**32:16**
maxeffekten, det är samma sak som

**32:19**
eMAX

**32:21**
och ett mått på effekassi.

**32:23**
Här har vi då en hundraprocentig effekassi,

**32:27**
eMAX 100 procent.

**32:29**
Och det finns ligander som inte riktigt ser ut så här, men det spar vi lite.

**32:37**
Utan så här ser en typisk dos-responskurva ut.

**32:41**
Och EMAX är ofta den endogena agonistens effekt, storleken på svaret.

**32:49**
Ur den här kurvan ser vi också att vi har en viss lutning i mitten av kurvan här.

**32:54**
Lutningen visar hur effekten ändras i förhållande till kurvan.

**32:59**
Koncentrationsökning av algonisten.

**33:01**
Just där har vi tittat på koncentration.

**33:05**
Och ju brantare den här kurvan är desto mer effekt får man vid

**33:11**
en dos eller koncentrationsökning.

**33:15**
Så det ger ett mått på det här hur

**33:19**
liganden ger svaret.

**33:22**
En annan parameter vi ser här är

**33:25**
potens som är ett mått på algonistens tillstånd

**33:29**
slagskraft.

**33:31**
Vilket dosområde vi har effekt.

**33:36**
Potens får man fram en siffra på om man tittar på var har agonisten

**33:41**
nått upp till halva maxeffekten.

**33:44**
Och då tittar man här vilken koncentration det rör sig om så får man en siffra på det.

**33:53**
I det här fallet är det EC50 eftersom det är koncentration.

**33:59**
Museet här återspeglar koncentration.

**34:02**
Ju lägre är det femte värde man har

**34:06**
desto högre potens och desto längre ligger kurvan åt vänster.

**34:12**
Och ju högre det här EC50-värdet är desto längre ligger kurvan till höger

**34:19**
och det är lägre potens.

**34:22**
Så det är viktigt att förstå skillnaden mellan potens och

**34:27**
effekassiv.

**34:29**
FXC har med maxeffekten att göra

**34:32**
potens har med tillslagskraften

**34:35**
och det blandas ihop ganska mycket men nu

**34:38**
har ni sett skillnaden också.

**34:40**
Här ser man också att vid väldigt låga doser så har man ingen effekt alls.

**34:44**
Det är bara ett fåtal receptorer

**34:46**
ockuperade och det räcker inte för att utlösa ett svar.

**34:53**
Här ser vi flera olika agonistkurvor inritade i samma diagram.

**34:59**
Och där ser man att A här har högre potens, den ligger längre åt vänster

**35:05**
och skulle vi titta på halva maxeffekten här någonstans

**35:08**
så ser vi att det blir ett lägre värde.

**35:10**
Om vi jämför till exempel med B

**35:13**
så blir det ett högre EC50-värde

**35:16**
och lägre potens för B

**35:18**
och allra sämst potens har C här.

**35:21**
Och de har alla samma effektacyler.

**35:29**
agonister som läkemedel och där är det då många läkemedel är

**35:32**
agonister och är framtagna för att specifikt

**35:35**
aktivera en särskild

**35:37**
receptor eller receptorer.

**35:39**
Det kan vara så att det är inbyggt i den kemiska

**35:41**
strukturen i en substans i piller

**35:44**
har förmåga att påverka flera

**35:46**
receptorer samtidigt.

**35:51**
Om man då har enagonist som läkemedel så ökar

**35:54**
det ju stimuleringen över en viss receptor

**35:57**
och population.

**35:59**
utnyttjar till exempel att vi har

**36:01**
beta-2-stimulerare heter det, en viss typ av läkemedel,

**36:05**
som aktiverar adrenergiga receptorer i bronkerna och ger en

**36:11**
relaxation

**36:12**
för att underlätta för en astmatiker.

**36:18**
Man kan också använda aggonister vid det som kallas substitutionsterapi,

**36:22**
till exempel om man är underfunktion av sköldkörteln.

**36:27**
Så kan man inta

**36:29**
läkemedel som fungerar som nagonister

**36:32**
och man får upp till normala nivåer. Det kan vara att man ersätter med ett kroppseget ämne.

**36:41**
Jag pratade om att vi vill ha selektiva

**36:46**
läkemedel och man kan titta på det här med selektivitet, att det är relativt

**36:52**
och beroende på koncentrationen.

**36:55**
Här har vi en substans, inget läkemedel,

**36:59**
som numera är avregistrerad i många år.

**37:02**
Där man ser att vid låga koncentrationer, här har vi

**37:07**
molar, så det är millimolar, mikro...

**37:12**
milli, mikro där och nano.

**37:16**
Molano är 10 upp till minus 10.

**37:20**
9, förlåt, 9.

**37:21**
Och här ser vi att i det här drogsintervallet,

**37:24**
det här koncentrationsintervallet,

**37:27**
så är den här substansen

**37:29**
instansen yoghindin selektiv för α-2-receptorer.

**37:34**
Ökar man koncentrationen med en 10-potens

**37:37**
så påverkar den

**37:41**
agonisten, antagonisten,

**37:44**
en blockad här.

**37:45**
Ökar man med en 10-potens

**37:48**
så får man blockering

**37:51**
av även olika serotonära receptorer.

**37:55**
Febrothet är samma sak som serotonin,

**37:59**
kemiskt namn, 5 hydroxy, tryptamin.

**38:04**
Och på samma sätt, om man ökar ytterligare,

**38:07**
så går man på en annan allenärgreceptor,

**38:10**
alfa-1-receptorn,

**38:11**
och sedan ännu högre

**38:13**
hästdoser här, så påverkar man även

**38:15**
andra

**38:16**
typer av

**38:19**
strukturer.

**38:20**
Och detta lite belyser att

**38:22**
man till exempel inte ska överdosera

**38:25**
om man är ute efter att påverka just

**38:27**
en typ av receptor

**38:28**
för att

**38:29**
aktiviteten försvinner vid höga doser.

**38:34**
Och då närmar vi oss slutet. Nu är vi framme vid antagonister

**38:39**
som också är ligander och som också binder till receptorn,

**38:43**
men

**38:44**
har ingen egen effekt

**38:47**
och binder till receptorn och förhindrar

**38:51**
aktivering av

**38:52**
receptorn.

**38:55**
De här antagonisterna kan uppvisa en hög affinitet.

**38:59**
Men saknar förmåga att illustrera en konfirmationsändring

**39:03**
och kan inte då aktivera receptorn på samma sätt som en agonist.

**39:08**
Den har ingen egen effekt.

**39:11**
Och skulle man försöka rita det i ett sådant här donts responsdiagram

**39:14**
så blir det ingenting för att den ger ingen effekt alls.

**39:19**
Däremot så har vi många läkemedel som är antagonister

**39:24**
och kan då blockera

**39:27**
olika

**39:29**
receptorer, till exempel om vi har,

**39:35**
eller jag vet inte om de hade gjort det, det kommer här.

**39:37**
Om vi till exempel vill minska inflytandet

**39:40**
av en

**39:42**
endogen agonist

**39:44**
som prissätts

**39:45**
så kan vi ge en antagonist

**39:47**
och

**39:48**
då faktiskt sänker man potensen hos den häragonisten

**39:52**
genom att ge en antagonist.

**39:55**
Man kan också till exempel vid läkemedelsöverdosering

**39:59**
om en person har överdoserat

**40:01**
morfin, till exempel, som är en

**40:04**
agonist

**40:05**
på en opioidreceptor

**40:08**
och det finns risk att patienten avlider

**40:11**
då kan man ge en opioid-antagonist

**40:15**
som då blockerar de här receptorerna

**40:18**
som morfin

**40:18**
utövar sin verkan på

**40:20**
och därmed räddar livet på den här personen.

**40:24**
Så att även om

**40:26**
antagonister inte har någon som helst egen effekt

**40:30**
så kan de nog vara väldigt verksamma och bra att använda vid läkemedelsbehandling.

**40:38**
Och en avslutande bild för att bara

**40:40**
sammanfatta det här medagonist och antagonist,

**40:44**
att längst till vänster här har vi en

**40:48**
receptor.

**40:49**
Den är aktiverad av

**40:51**
endogenliga. Det här är en substans vi har i kroppen

**40:56**
som aktiverar receptorn och ger någon typ av

**40:59**
effekt.

**41:00**
Här har vi en substans som liknar lite den här och

**41:04**
har också förmågan att i samma bindningställe

**41:08**
binda,

**41:09**
precis som den egna substansen vi har i kroppen,

**41:13**
aktivera receptorn och ge en effekt.

**41:17**
Här står det faktiskt lite fel att det står att den häragonisten

**41:25**
har en liknande,

**41:27**
ett liknande utseende som

**41:29**
den endogena liganden.

**41:30**
Och det behöver den inte alls ha.

**41:33**
Just i det här läget med morfin som jag nämnde,

**41:36**
så i kroppen,

**41:37**
så de här opioidreceptorerna har vi

**41:40**
peptider som binder opiodreceptorer.

**41:44**
Men morfin har en helt annan struktur.

**41:47**
Det är en massa sexringar i ett kolskelett

**41:50**
som morfin

**41:54**
består av och liknar inte alls

**41:57**
de endogena substansernas

**41:59**
De kan ha helt olika utseende.

**42:01**
Men i vilket fall såagonisten binder till samma bindningställe här och ger precis samma effekt.

**42:07**
För att en antagonist

**42:08**
ska ha någon specifik verkan så är det ju att den ska binda också till exakt samma bindningställe

**42:14**
som den kroppsegnaagonisten, eller

**42:17**
om vi är ute efter att blockera enagonist

**42:19**
vi har tillfört,

**42:20**
så ska den binda på precis samma sätt.

**42:23**
Här har de gjort den lite bullig och stor och den lägger sig som ett lock på den här sektorn, vilket

**42:29**
gör att hade de här substanserna funnits omkring här så hade de inte kunnat

**42:35**
aktivera receptorn. Det blir alltså ingen effekt alls, men det kan ändå vara en bra

**42:41**
läkemedelseffekt om man är ute efter det.

**42:46**
Det var vad jag hade att säga. Jag hoppas ni har lite nytta av den

**42:52**
lilla föreläsningen om receptorer som en introduktion

**42:57**
till det ni kommer höra,

**42:59**
under fysiologikursen inom detta område.

**43:03**
Jag hoppas det går bra och sen ses vi när ni kommer på termin fyra.

**43:07**
Tack ska ni ha, hej då!