# Video - Block 2 - Sensorik och Motorik **Video Transcript** - Duration: 17:05 - Segments: 354 - Resolution: 1280x720 --- **0:00** Så, hej och välkomna. Jag heter Ingela Hammar och jag ska nu göra **0:08** en kortfattad introduktion till lukt och smak. **0:12** Tanken är att ni ska lyssna på den här inledningen. **0:16** När vi sedan har föreläsningen som kommer ske på plats **0:20** i föreläsningssalen, så har ni gått igenom det här **0:24** så jag kan hoppa över en del av det här första. **0:28** Så vi ska prata **0:30** om idag då det är lukt och smak. **0:40** Då vill jag först påminna om munhålan och näshålans anatomi. **0:45** Det här känner ni till. **0:47** Vi har näshålan och vi har munhålan. **0:51** Längst bak här i svalget finns det en öppen förbindelse **0:57** mellan munhålan och näshålan. **1:00** Och när vi sedan till exempel då pratar om **1:04** lokalisationen av smaklökar **1:08** så kommer den i alla läroböcker att vara ritad i tungan och i munhålan. **1:14** Men det är viktigt att komma ihåg att vi faktiskt också har smaklökar. **1:18** I gommen men också i svalget. **1:22** Speciellt då smaker som är lite bittra, lite beska. **1:27** Och det innebär att medicin ni tar **1:30** av nasalt faktiskt kan smaka. **1:35** Men smaklökarna är då främst lokaliserade på tungan. **1:40** Om ni tittar på er egen tunga **1:43** så ser ni att den är knottrig. **1:45** Om man tittar på den då i mikroskop **1:49** så kan man se **1:50** att de här smaklökarna, att de här tungan **1:54** består av papiller med kryptor. **1:56** Och det är nere i de här kryptorna. **2:00** Som de allra flesta smaklökarna sitter. **2:04** Och vad som då händer i och med att de sitter i de här kryptorna **2:09** så behöver smakämnena lösas upp i saliven **2:14** och sedan följa ner i kryptorna. **2:17** Och det är då först då som smakämnena kan exponeras för smaklöken. **2:25** Och en smaklök består då av flera olika sätt. **2:30** Eller och en smaklök i genomskär, ni ser ut ungefär som ett krypspärr. **2:35** Så de här cellerna de ligger på rad **2:37** och så har de då mikrovillig som sticker ut i den här kryptan. **2:44** Och det är på de här villig **2:46** som vi då har våra smakreceptorer. **2:50** Och det är viktigt då att smakcellerna de är **2:55** inte nervceller **2:57** men de kan kommunicera **3:00** med nervceller. **3:01** Och vi nybildar smakceller **3:04** hela livet igenom. **3:08** Så om vi då tittar på våra smaklökar **3:11** så kan de här **3:13** pupillerna se lite olika ut. **3:17** Men jag kommer inte förhöra er **3:19** på **3:19** histologin här. **3:21** Det jag vill ni ska notera dock **3:23** det är att de fem grundsmakerna som finns **3:28** de finns **3:30** över hela tungan. **3:32** De finns då dels här längst framme där vi har **3:35** längst fram på tungan. Här har vi **3:38** biter vi av. **3:39** De finns också då nära våra tuggytor **3:42** och de finns också längst bak **3:45** där vi då sammanställer det vi har tuggat **3:48** till en enda bonus **3:50** som vi sedan ska svälja. **3:52** Men precis mitt på tungan som ni ser **3:55** så har vi egentligen **3:56** inga eller väldigt få smaklökar. **4:00** Vi har då totalt fem stycken grundsmaker. **4:05** Det bittra, det salta, det söta, det vi kallar för umami och det sura. **4:12** Det här är de fem grundsmaker vi har **4:15** som då alltså finns representerade över hela ytan. **4:20** Bittra smaker är väldigt viktiga för oss. **4:24** Mycket av det som är bittert kan också vara giftigt. **4:27** Så ett sätt att detektera **4:30** om någonting är giftigt **4:32** det är faktiskt om det smakar bittert **4:34** för då ska vi spotta ut det. **4:37** Det salta **4:38** blir också viktigt då för vår saltbalans. **4:41** Är det så att vi har **4:43** fått för lite salt i oss **4:45** så får vi en salthunger. **4:47** Har vi ätit mycket salt **4:50** så vill vi inte äta mer salt **4:52** utan då snarare dricka. **4:54** Och på blocket där vi pratar om njure **4:58** och vattenbalans **5:00** balans så kommer ni komma tillbaka till det här med saltbalansen. **5:04** Men **5:05** direkt efter en julmåltid med en massa sill **5:08** så är det inte djungelvrål **5:11** ni går och längtar efter. **5:13** Och det finns också som ni kommer att prata om, till exempel under graviditeten **5:17** när man som mamma då **5:19** bär **5:20** bildar fostervätska och **5:23** fostret ska ha blod **5:25** och man då behöver **5:26** ha mer vätska i kroppen. **5:28** Då får man också en **5:30** saltsunger **5:31** så många gravida kvinnor vill ha kaviar och saltgurka och saltlakrits. **5:36** Man får helt enkelt en saltsunger. **5:41** Det söta **5:42** är då viktigt för vårt energiintag. **5:45** Och vi uppskattar både femkål och sexkålssocker. **5:49** Och tanken är då med de här **5:52** artificiella sötningsämnena vi har som **5:57** aspartab ni vet, diet code **6:00** och funlight och allt vad de nu heter. **6:03** De ska då aktivera **6:04** sötreceptorerna **6:05** men då inte innehålla **6:07** kalorier. **6:09** Det här systemet är ju inte minst **6:12** kopplat till vårt belönings **6:14** system. **6:15** Men det kommer vi också prata mer om senare **6:18** på kursen. **6:19** Den fjärde smaken då är det sura **6:23** och det sura är viktigt för oss **6:25** om vi får in någonting surt **6:26** i munnen **6:27** så vill vi ju se till att vi inte drar ner **6:30** det här sura och exponerar slemhinnan **6:32** i svalget och i sofagus **6:35** för det här låga pH:t **6:37** utan vi vill då genast neutralisera det här sura pH:t **6:42** för att inte skada våra slemhinnor. **6:45** Och sen har vi då den femte smaken eller umami **6:49** och det är då smaken av proteiner. **6:52** Det är smaken av aminosyror. **6:55** Och det är faktiskt hos människan då främst **6:58** smaken av **7:00** glutamat. **7:04** Så här är då våra **7:05** fem grundsmaker **7:07** umami, sött, bittert, salt och surt. Det är de fem grundsmakerna vi har. **7:13** Och vi har ganska väl kartlagt **7:15** de receptorerna detta är. Vi ska prata mer om det **7:18** på föreläsningen. **7:20** Man diskuterar fler smaker **7:23** fettsyror, vatten, stärkelse och metall **7:26** men det kommer vi också prata mer om när vi träffas populationer. **7:30** Som jag sa då så kommer då när vi då får i någonting **7:35** surt, så är då tanken att **7:39** vi ska **7:40** öka vår salivering **7:42** och vi ska därigenom då neutralisera det här sura. **7:46** Så det finns en koppling mellan aktivering av sura receptorer **7:51** och **7:52** vår salvering, det är när vi producerar saliv. **7:57** Och det här kommer ni att använda på klyftorna. **8:00** När ni har patienter med grus **8:02** i sportkörtelgången till exempel. **8:05** För de kan man faktiskt be **8:06** suga **8:07** på en skiva citron. **8:09** Så ni ska nu få, i den här **8:12** introduktionen **8:13** finns det också några **8:15** exempel på **8:17** uppgifter. **8:18** Och det är inte så att jag kommer att tentera er på de här. **8:22** Men på föreläsning kommer jag anta att ni har gjort de här. **8:26** Och det ena är just **8:27** att ni ska ta **8:28** en skiva **8:30** citron **8:30** och så vill jag att ni ska suga på den **8:34** och känna efter **8:35** vad händer faktiskt **8:37** med er salivproduktion **8:39** när ni gör det. **8:41** Jag tänker att citron har ni säkert hemma **8:43** annars så **8:45** eller lime eller något som är surt. Sug på den **8:50** och känn efter **8:52** vad händer **8:54** med salivproduktionen när ni gör det. **9:00** Det andra vi ska prata om på föreläsningen det är luktsinnet. **9:06** Och luktsinnet **9:08** skiljer sig på flera sätt **9:11** från de andra **9:12** sensoriska systemen. **9:15** Och det skiljer sig också väldigt tydligt från smaksinnet. **9:20** Vårt luktsinne, våra luktsinnesceller, **9:24** de är nervceller. **9:27** Och de är dessutom nervceller som **9:30** kan nybildas. **9:32** Det här skiljer sig då från andra nervceller som inte nybildas **9:38** men hela livet igenom **9:40** så kommer vi att nybilda **9:43** våra luktsinnesceller. **9:46** Och de här luktsinnescellerna **9:48** sitter här i taket **9:50** på näshålan. **9:53** Så när ni andas in **9:55** så kommer de här **9:57** cellerna att exponeras **10:00** för de här doftämnena, de härodoranterna **10:03** som finns **10:04** i den inandade luften. **10:07** Våra **10:08** faktoriska receptorceller, våra luktceller **10:12** som ju alltså är nervceller **10:15** de sitter här då i taket **10:17** i den här delen av nässlemhinnan. **10:20** Och här ser vi de här cellerna **10:22** och då eftersom de är nervcellskropp, har de en cellkropp, en dendrit **10:27** och sen så har de då cilier som sticker in. **10:30** ut i näsans slemhinna **10:32** och det är på de här cellerna **10:35** som våra receptorer sitter. **10:38** Och de här cellerna finns på riktigt. **10:41** Jag har lagt med två stycken svepelektronbilder här **10:44** där ni faktiskt kan se väldigt tydligt hur det ser ut **10:47** med de här cellerna **10:49** som sticker ut. **10:50** Det är alltså på de här cellerna **10:54** som själva **10:55** luktreceptorerna sitter. **11:00** Eftersom det här är nervceller **11:02** så kommer de att fungera som andra sensoriska nervceller. **11:07** Och ni kommer prata om de här funktionerna **11:11** när vi sedan pratar sensorik. **11:14** Så här har vi då **11:15** vår olfaktoriska receptorcell **11:18** enderendrit **11:19** och vi har våra cilier. **11:22** Om nuodorant, ett luktämne, binder till en luktreceptor **11:28** så får vi en luktcell **11:30** lokal receptor-potential. **11:33** Och om den receptor-potentialen **11:35** är tillräckligt stor **11:37** så att den passerar tröskeln **11:39** så kommer det i så med **11:42** att uppträda aktionspotentialer **11:45** som vi då kommer att **11:47** gå genom **11:48** den olfaktoriska receptorcellens axon **11:52** vidare in i det centrala nervsystemet. **11:58** De **12:00** jonkanaler och det som ger den här membran-depolariseringen **12:05** skiljer sig lite åt **12:07** från andra celler. **12:09** Så det som ni har hört på nervcellsfysiologin **12:13** om vilket håll joner strömmar in eller ut **12:16** och om det kommer ge en depolarisering **12:18** eller en hyperpolarisering **12:20** det är det som gäller. **12:22** Men i några enstaka delar av de **12:25** sensoriska systemen **12:27** så är de här koncentrationer **12:30** av joner annorlunda fördelade. **12:33** Så här har vi då ett exempel på det **12:35** där ni ser att **12:37** en aktivering av enodorantreceptor **12:41** ger en intrasellulär kaskad **12:43** som leder till att klorkanaler öppnas **12:46** och att klor strömmar ut. **12:49** Det här stämmer då inte med den andra, det ni lärt er om **12:52** nervceller i allmänhet. **12:53** Men det här är då ett exempel på **12:56** ett sensoriskt system **12:57** där det här fungerar lite annorlunda. **13:00** Men kontentan av det viktiga är att det leder till en lokal **13:04** D-polarisering. **13:05** Det är det ni ska ha med er. **13:10** Vårt luktsinne kan precis som andra **13:14** sensoriska system **13:14** adaptera **13:17** och vi har två olika **13:20** former av **13:22** adaktation i luktsystemet **13:24** och vi ska prata om det **13:26** på vår föreläsning. **13:30** Ni ska få i uppgift att själva testa **13:32** en av de här formerna, **13:35** nämligen den som är den korta, **13:37** den korttidsadaptationen, **13:39** den som gäller för ett par sekunder. **13:43** Då ska ni få till uppgift **13:44** att plocka fram **13:47** kardemumma och kanel. **13:49** Jag tänker det har ni hemma. **13:52** Och i en liten bägare **13:54** så tar ni lite kanel. **13:57** Och kanel vet ni allesammans, **13:59** hur det låter. **14:00** luktar. **14:01** I den andra bägaren **14:03** tar ni lite kardemumma. **14:06** Det vet ni också alla hur det luktar. **14:09** Och i den tredje bägaren kommer ni att blanda lite kanel **14:14** och lite kardemumma. **14:16** Så den innehåller alltså båda kryddorna. **14:19** Vad ni sen ska göra är att ni ska lukta på kanelen. **14:25** Och sen med en gång lukta på blandningen. **14:28** Och då kommer blandningen att **14:30** lukta kardemumma. **14:33** Sen gör ni samma sak. **14:35** Tvärtom, **14:35** ni luktar på kardemumman. **14:39** Och sen luktar ni på blandningen igen. **14:42** Och vad händer då? **14:45** Så prova detta, vi ska prata om vad som faktiskt händer **14:49** fysiologiskt när ni gör det här. **14:51** Men prova detta **14:53** kanel och kardemumma **14:55** och som en blandning av båda kryddorna. **14:58** Lukta först på den ena **15:00** sen på blandningen **15:02** Sen på den andra **15:03** och tillbaka till blandningen. **15:05** Så ska vi prata om det här på föreläsningen. **15:12** Vi ska få en tredje hemuppgift också. **15:15** Vi kommer prata en del på föreläsningen om att **15:19** vi har ju bara fem grundsmaker. **15:23** Men när vi pratar i dagligt tal **15:26** så pratar vi mycket om att det smakar. **15:30** köttbullar, köttbullar eller det smakar. **15:32** Kyckling, gryta eller vad det nu kan vara. **15:38** Och vi kommer prata om på föreläsningen att om en stor del av det vi kallar smak **15:44** egentligen är lukt. **15:47** Så jag vill ni ska dels smaka på någonting smakrikt **15:51** om ni har någon gryta hem, någon grönsaksgryta eller någonting som smakar mycket. **15:58** Och sen så **16:00** håller ni för näsan **16:03** och så tar ni **16:04** en sked eller en tugga av det här igen. **16:08** Och så jämför ni vad händer **16:10** när ni smakar på det. **16:12** Håller det framför näsan, in i munnen **16:14** tuggar **16:15** och sväljer **16:16** och gör ni samma sak **16:19** när ni håller för näsan. **16:21** Det är ungefär som när man har snuva, eller hur? **16:23** Om ni ska laga mat när ni har snuva. **16:28** Så ni har alltså nu fått **16:30** tre stycken hemuppgifter **16:33** söga på en citronskiva **16:34** kryddblandningen **16:36** och att hålla för näsan. **16:38** Och på föreläsningen som kommer nu så kommer jag att **16:41** gå igenom de här första bilderna väldigt summariskt **16:45** för de har vi redan pratat om. **16:47** Och jag kommer utgå från att ni faktiskt har gjort **16:50** de här laborationerna **16:52** så att vi kan prata om **16:54** vad resultatet faktiskt blir. **16:57** Då så, då ses vi i föreläsningen. **17:00** Ha det så bra, hej då!