# Youtube
https://www.youtube.com/watch?v=WP9PA8iefHE

# Rå
Välkomna till den här tredje delen av föreläsningen om örat som en del av sinnesorgan. Magnus Rudenholm fortfarande neurolog, neurofysiolog och anatom. Målen här innerra hörsel och koppling balans och hörsel till CNS. Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi har gått igenom mellanörat. Vi har gått igenom innerörat översiktligt samt balansdelen i detalj. Och här kommer då hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi ihop allting. På bilden här har vi ytterörat med Meatus acusticus externus där ljudvågorna kommer att komma in. De kommer att sätta trumhinnan membrana tympani i rörelse och den rörelsen kommer spridas genom maleus, inkus och stapes som är ju då en del av mellanörat. Stapes fäster till ovala fönstret. Det är synonymt med fenestra vestibely men ovala fönstret är mycket mer spritt som begrepp. Och det blir ju då gränsen mellan mellan och inröra och det kopplar då till kockligan. Och allt det här är en genomskärning av kocklen med alla dess delar. Den första delen som ljudet kommer till det är skala vestibili och det är hela den här gången här som går in i snäckan. Och när den sedan vänder ner igen, då döper den om sig till skala Tympany och den kommer då kopplat till det runda fönstret och där kommer ljudvågen att gå tillbaka in i mellanörat fast in i det luftfyllda utrymmet här och därmed försvinna. Så det var alltså skala vestibili vänder ner i skala tympani. Noterar där att anatomiboken har lite fel med sin pil så att jag har gjort en diskret tilläggspil där. Detta är en del av kockligan och en del av benlabrint så det är fyllt med perilymfa. Och innanför den hittar vi sen då ductus kokliaris som en del av hindlabinten. Och ductus kockliaris är i princip synonymt med begreppet skala media där vi brukar benämna det som ductus kokliaris. Det är alltid blått här när vi ser på det i sin helhet på längsen så här. Medans när vi drar en genomskärning sen på nästa bild då brukar vi benämna det som skala media istället. Men det är alltså samma utrymme. Inne i duktuskockliaris har vi det kortiska organet vars latinska korrekta namn egentligen är organum spirale. Och det ser ni här på bild. Okej, då har vi alltså tittat på snäckande genomstärning också har gått igenom hur ljudvågen rör sig. Skala vestibel först en del av benlabyrinten. Och där har ni skala tympani också benlabrint perymfa. Ni har ben där utanför. Inne i den har vi hinnlabinten och dess deltuskockliaris, även då känt som skala med. Och där inne har vi endolymfa och det kortiska organet. Då tar vi en genomskärning på det. Ja, det är tur att det står samma som jag har sagt. Det är så pinsamt annars. Hela målet här det är att överföra den mekaniska signalen ljudvågen till en elektrisk signal på samma sätt som i balansapparaten som gör samma sak fast utifrån balans då. Nu ser vi det i en genomskärning. Så här ser ni hela kocklan i en genomstärning. Och då ser ni dels ja det här är ju själva benlabrintdelen då kocklan. Och inne i den har vi där och där och där och där och där och där. Det är då själva hinnlabrinten med des del ductus kockliaris. Och då har vi skala tympan i nej förlåt skala vestibel överst och skala tym i nederst. Om vi tittar på det i en förstoring vilken vi snyggt har fått i själva bilden här direkt så har vi alltså skala vestibili den del som tog emot ljudet först från ovala fönstret den delen som sitter ihop med skalympen i toppen av snäckan och det är benämns som helikotrema det behöver ni inte kunna det begreppet men här har ni där ljudet kommer in i skala vestibeli och så snurras det upp här genom snäckan popp b popp Popp och sen så kommer skala vestibli sitter ihop med skala tympany och så snurrar det ner sig med ljudvågen via skala tympani. Så de sitter alltså ihop via helikotrema och består av perilymfa. Innanför där hade vi skala media som alltså då är synonymt med ductuskockliaris. Men om jag kan min latin rätt så betyder det egentligen det mellersta trappsteget eller mellersta stegen. Och det stämmer ju bättre här att vi har öppningsdelen, den mellerssta och den typanistiska delen. Medans när vi ser det på längsen så är det mera som en gång och då blir det duktigt kokliaris. Under skala media. Här har vi ett membran och det är basilarmembranet och det är det som ljudvågorna, det är ett av de membran som ljudvågorna kommer sätta i rörelse som kommer att leda till att den här mekaniska vågen omvandlas till en elektrisk signal. Det är en bindvävshinna. Vi har ett epitel som heter strevascularis som är oerhört kärlrikt som sitter i Skala medias laterala vägg och det ser ni där på bilden. Och det är alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt med så mycket kapillärer. Det utgör den endolymfatiska gränsen och kommer att pumpa in kalium i endolymfan här. Och det hjälper sedan till i den här initieringen av nervsignaler. Vi har sedan då det kortiska organet och det är på något vis hörsens motsvarighet till kristamplaris respektive makla i bågångar och hindsäckar. Och det är här vi har de sinnesceller som känner av vågrörelserna, ljudvågorna och omvandlar dem till elektrisk signal. Och det kommer förstås en förstoring på nästa bild. Men ni ser dem där kan ni redan där se sinnescellerna va och hur de kopplade till bestokois och nerver som går in. Här har ni det i en jättefin histologisk bild som jag verkligen rekommenderar att ni använder boken och tittar på för de är jättefint preparerade tycker jag. Om inte Anne säger något annat då är hon lite granna bossen men jag tycker de är fina. Tittar vi närmare på det kortiska organet. Jag backar direkt. Det är alltså skala vestibel är tym i media. Här hade vi det kortiska organet. Så det är det som vi förstorar in på nu. Då hade vi de här sinnescellerna och det är ju samma uppbyggnad här som det är i Kristian Ampelaris och i Makla i princip eller liknande uppbyggnad. Det vill säga vi har en gellliknande substans här uppe och eftersom den är lite plattare här så får den heta membran och då blir det membranatektoria. Den har små hårutskott i sig som kommer från sinneceller. Och när det kommer en ljudvåg så att de här sätts i vibration då kommer de vibrera med olika eh de är olika långa så det blir lite olika vibrationer i dem och då kommer de här håren att knickas vilket leder till nervsignaler. Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det kortiska organet som är området där sinnescellerna sitter. Och vi har lamen basilaris här nere. Om vi då sedan sätter ihop allting och då vill jag snabbt säga att i huvudsak är detta fysiologi, men en kort funktion vill vi att ni har med redan termin ett. Och men men kom ihåg att den stora fördjupningen sker ju förstås under fysiologin. Det här liknande den första bilden på den här föreläsningen men från histologiboken istället. Ni ser hur ljudvågen kommer in via yttrörat yttre hörselgången. Sätter trumhinnan i rörelse. Den rörelsen överförs via de tre hörselbenen in till ovala fönstret. Och här har vi snäckan uträtad stilistiskt. Och då kommer dels en del av ljudvågen och färdas som vi såg i den första bilden rätt genom hela skala vively. vända. Helikotrema är bara punkten där det vänder och sen ut igen via skala tympar ni till under fönstret och så att säga ut i intet. Det är den delen som vi inte har. Men utifrån vilken frekvens ljudvågen har så kommer den att få det här basilarmembranet i svängning. För där ser ni att basilarmembranet har en mycket smalare bas här, mycket bredare bas här. Och här nere hör ni de lite mer djupa tonerna. Och här uppe har vi de lite högre frekvenserna. Så när en frekvens kommer in då kommer den att löpa längs med skala vestibli och basilarmembranet tills det når den del av basilarmembranet som bäst sätts i svängning av den frekvensen. Och då kommer den ljudvågen förutom den del som går runt också att passera igenom basillarmembranet och få membranet att svänga på den punkten. Och då kommer det här membrana eh membrana ttoria att vibrera eh och på det viset då knicka sinneställena som skickar in en signal via vestibel och kokära nerven. Lite lätt sammanfattat. Avslutningsvis koppling både hörsel och balans till CNS. Det är samma nerv, samma kranialnervestibel och kokliaris. Men den nerven består egentligen av två stycken delar. Det är själva nervus vestibularis och det är nervus kokliaris. Vestibularis eller vestibularis, den som tar balans och koklearis som tar hörsen. Och om vi börjar med den delen som är nervus vestibularis så kommer den från bågångarnas krista ampularis. där, där och där i bild där sinnescellerna har aktiverat de här bipolära nevronen som skickar in sina dendriter hit där de har sin nervcellskropp. Där sitter också nervscellskroppen från de dendriter som kommer från utrickulus och saculus och aktiverats av makul med sina ottoliter. I ganglilet sitter själva bipolära nevronets nervcellskropp. Därför blir det en lite förtjockning och då heter det ganglion vestibularis eller ganglion skarpa efter det här skarpa. Axonen skickar sedan in genom temporalbenet in till järnstammen. In i temporalbenet kommer den direkt att möta nervuskockliaris som vidarebefodrar signaler på samma vis fast från det kortiska organet. Där har sinnescellerna i det kortiska organet aktiverat de här bipolära nevronen vars den driter. De går en lite kortare väg och sen har de sin nervstropp där och då blir det ju förtjockning, försojockning, förtjockning, förtjockning, förtjockning. Och då kallas det för ganglion spirale eftersom det blir som ett ganglion som går i en spiral så här snyggt. Och axoner går sen in i nervus kockliaris. När Narvus kokliaris möter vestibularis får de heta vestibulockliaris. De går till järnstammen. I järnstammen kommer de koppla om i sina respektive kärnor och skicka signaler upp till kortexerebri. Och där har vi balanscentra. Lite mindre distinkt men det brukar lokaliseras kring lateralfåran. Och lateralfåran som egennamn är ja sulkus Sylvius eller Fisura Sylvi och då kring lateralfåran på fint språk blir då peri lateralfåran går så fint. Hörsen den vet vi lite bättre den sitter i lobus temporalis i det som benämns som hersels gyrus men temporalloben är fullgått för den här kursen. Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade öronmössla och yttre hörselgång. Trumhinnas gräns mellan yttre och mellanöra. mellanörat hammaren, städet stigbyggen fäste mot ovala fönstret och ovala fönstret som skickar in ljudvågor via skala vestibularis och sen så kommer den snurra igenom hela snäckan och så ut via skala tympany och ut via det ovala eh förlåt runda fönstret och vi hade tuba auditiva som kopplar samman mellanörat med svaljet vi har också balans delen har vi innerörat med eh bågångar och hindsäckar och på bild här är det ju benbågångarna och vestibrum. Inne i detta har ni sen då hindlabinten. Signalerna skickas in via nervus vestibel och kockliaris. Där är målen dels för den här sista delen, dels för de två innan. Och glöm inte bort att kunna beskriva anatomiska och histologiska uppbyggnad. För att få ta del av allt det så får ni även titta på histologifilmerna vi har som Anne lägger upp. Men absolut i den här kursen att ni behöver läsa kapitlen i boken och öga öra är tillsammans i anatomi, klartext kapitel 4 medans i histologin är det uppdelat i olika kapitel och örar kapitel 25. Finns också insteringsfrågor och gruppundervisning som vi hoppas hjälper er i det här spännande området. Tack så mycket.