1
00:00:00,799 --> 00:00:03,230

Välkomna till den här delen av anatomin

2
00:00:03,230 --> 00:00:03,240
Välkomna till den här delen av anatomin
 

3
00:00:03,240 --> 00:00:05,630
Välkomna till den här delen av anatomin
där vi ska titta på örat. Och det här är

4
00:00:05,630 --> 00:00:05,640
där vi ska titta på örat. Och det här är
 

5
00:00:05,640 --> 00:00:08,589
där vi ska titta på örat. Och det här är
film nummer två av tre där vi går igenom

6
00:00:08,589 --> 00:00:08,599
film nummer två av tre där vi går igenom
 

7
00:00:08,599 --> 00:00:10,950
film nummer två av tre där vi går igenom
balansapparaten.

8
00:00:10,950 --> 00:00:10,960
balansapparaten.
 

9
00:00:10,960 --> 00:00:14,310
balansapparaten.
Målen för dagens föreläsning

10
00:00:14,310 --> 00:00:14,320
Målen för dagens föreläsning
 

11
00:00:14,320 --> 00:00:18,550
Målen för dagens föreläsning
har vi här.

12
00:00:18,550 --> 00:00:18,560

 

13
00:00:18,560 --> 00:00:20,670

Om vi då börjar med inrörs del

14
00:00:20,670 --> 00:00:20,680
Om vi då börjar med inrörs del
 

15
00:00:20,680 --> 00:00:22,670
Om vi då börjar med inrörs del
benlabyen.

16
00:00:22,670 --> 00:00:22,680
benlabyen.
 

17
00:00:22,680 --> 00:00:24,670
benlabyen.
Då är benlabyinten

18
00:00:24,670 --> 00:00:24,680
Då är benlabyinten
 

19
00:00:24,680 --> 00:00:28,269
Då är benlabyinten
det hålrum inne i temporalbenet i vilket

20
00:00:28,269 --> 00:00:28,279
det hålrum inne i temporalbenet i vilket
 

21
00:00:28,279 --> 00:00:31,550
det hålrum inne i temporalbenet i vilket
balans och hörselorganet sen återfinns.

22
00:00:31,550 --> 00:00:31,560
balans och hörselorganet sen återfinns.
 

23
00:00:31,560 --> 00:00:34,430
balans och hörselorganet sen återfinns.
Och dess väggar är alltså då ben och

24
00:00:34,430 --> 00:00:34,440
Och dess väggar är alltså då ben och
 

25
00:00:34,440 --> 00:00:37,990
Och dess väggar är alltså då ben och
själva labyryinten i sig är ett hålrum.

26
00:00:37,990 --> 00:00:38,000
själva labyryinten i sig är ett hålrum.
 

27
00:00:38,000 --> 00:00:42,430
själva labyryinten i sig är ett hålrum.
Den består av tre stycken delar. Vi har

28
00:00:42,430 --> 00:00:42,440
Den består av tre stycken delar. Vi har
 

29
00:00:42,440 --> 00:00:44,470
Den består av tre stycken delar. Vi har
benbågggångarna.

30
00:00:44,470 --> 00:00:44,480
benbågggångarna.
 

31
00:00:44,480 --> 00:00:46,670
benbågggångarna.
Det är de ni ser i bild.

32
00:00:46,670 --> 00:00:46,680
Det är de ni ser i bild.
 

33
00:00:46,680 --> 00:00:50,549
Det är de ni ser i bild.
här, här och där

34
00:00:50,549 --> 00:00:50,559
här, här och där
 

35
00:00:50,559 --> 00:00:52,709
här, här och där
stilistiskt

36
00:00:52,709 --> 00:00:52,719
stilistiskt
 

37
00:00:52,719 --> 00:00:56,389
stilistiskt
dessa. Ni ser att de är gångar.

38
00:00:56,389 --> 00:00:56,399
dessa. Ni ser att de är gångar.
 

39
00:00:56,399 --> 00:00:57,990
dessa. Ni ser att de är gångar.
Ni ser inte här att det är gångar men i

40
00:00:57,990 --> 00:00:58,000
Ni ser inte här att det är gångar men i
 

41
00:00:58,000 --> 00:00:59,110
Ni ser inte här att det är gångar men i
och med att jag har just berättat att

42
00:00:59,110 --> 00:00:59,120
och med att jag har just berättat att
 

43
00:00:59,120 --> 00:01:01,709
och med att jag har just berättat att
det är håldrum i ben så är det gångar

44
00:01:01,709 --> 00:01:01,719
det är håldrum i ben så är det gångar
 

45
00:01:01,719 --> 00:01:05,030
det är håldrum i ben så är det gångar
och de är semicirkulära. Tar därav

46
00:01:05,030 --> 00:01:05,040
och de är semicirkulära. Tar därav
 

47
00:01:05,040 --> 00:01:07,310
och de är semicirkulära. Tar därav
namnet.

48
00:01:07,310 --> 00:01:07,320
namnet.
 

49
00:01:07,320 --> 00:01:09,990
namnet.
Vi har vestibulum på svenska

50
00:01:09,990 --> 00:01:10,000
Vi har vestibulum på svenska
 

51
00:01:10,000 --> 00:01:11,990
Vi har vestibulum på svenska
vestibularapparaten.

52
00:01:11,990 --> 00:01:12,000
vestibularapparaten.
 

53
00:01:12,000 --> 00:01:15,630
vestibularapparaten.
Det är den som bågångarna fäster till.

54
00:01:15,630 --> 00:01:15,640
Det är den som bågångarna fäster till.
 

55
00:01:15,640 --> 00:01:18,630
Det är den som bågångarna fäster till.
sitter här på den här bilden ser ni det

56
00:01:18,630 --> 00:01:18,640
sitter här på den här bilden ser ni det
 

57
00:01:18,640 --> 00:01:20,190
sitter här på den här bilden ser ni det
här.

58
00:01:20,190 --> 00:01:20,200
här.
 

59
00:01:20,200 --> 00:01:21,830
här.
Och så har vi den delen som vi kallar

60
00:01:21,830 --> 00:01:21,840
Och så har vi den delen som vi kallar
 

61
00:01:21,840 --> 00:01:25,030
Och så har vi den delen som vi kallar
för öronsnäckan, kockligan. Och den har

62
00:01:25,030 --> 00:01:25,040
för öronsnäckan, kockligan. Och den har
 

63
00:01:25,040 --> 00:01:28,469
för öronsnäckan, kockligan. Och den har
ni här uppe i den bilden

64
00:01:28,469 --> 00:01:28,479
ni här uppe i den bilden
 

65
00:01:28,479 --> 00:01:31,789
ni här uppe i den bilden
och den har ni här nere på den bilden.

66
00:01:31,789 --> 00:01:31,799
och den har ni här nere på den bilden.
 

67
00:01:31,799 --> 00:01:34,350
och den har ni här nere på den bilden.
Och detta är alltså då ett hålrum inne i

68
00:01:34,350 --> 00:01:34,360
Och detta är alltså då ett hålrum inne i
 

69
00:01:34,360 --> 00:01:36,630
Och detta är alltså då ett hålrum inne i
temporalbenet. Här har man ju fyllt upp

70
00:01:36,630 --> 00:01:36,640
temporalbenet. Här har man ju fyllt upp
 

71
00:01:36,640 --> 00:01:39,310
temporalbenet. Här har man ju fyllt upp
hålrummet med någon sorts material för

72
00:01:39,310 --> 00:01:39,320
hålrummet med någon sorts material för
 

73
00:01:39,320 --> 00:01:40,990
hålrummet med någon sorts material för
att det ska synas. Annars är ett hålrum

74
00:01:40,990 --> 00:01:41,000
att det ska synas. Annars är ett hålrum
 

75
00:01:41,000 --> 00:01:42,710
att det ska synas. Annars är ett hålrum
svårt att visa på bild. Men det är

76
00:01:42,710 --> 00:01:42,720
svårt att visa på bild. Men det är
 

77
00:01:42,720 --> 00:01:45,749
svårt att visa på bild. Men det är
alltså det som är benlabyen.

78
00:01:45,749 --> 00:01:45,759
alltså det som är benlabyen.
 

79
00:01:45,759 --> 00:01:49,310
alltså det som är benlabyen.
Inne i benlabyrinten har vi Perilyfa. En

80
00:01:49,310 --> 00:01:49,320
Inne i benlabyrinten har vi Perilyfa. En
 

81
00:01:49,320 --> 00:01:51,149
Inne i benlabyrinten har vi Perilyfa. En
vätska som har en helt annan

82
00:01:51,149 --> 00:01:51,159
vätska som har en helt annan
 

83
00:01:51,159 --> 00:01:52,670
vätska som har en helt annan
saltsammansättning

84
00:01:52,670 --> 00:01:52,680
saltsammansättning
 

85
00:01:52,680 --> 00:01:55,310
saltsammansättning
än den endolymfa sen kommer att hitta

86
00:01:55,310 --> 00:01:55,320
än den endolymfa sen kommer att hitta
 

87
00:01:55,320 --> 00:02:00,389
än den endolymfa sen kommer att hitta
inne i hinlabinten.

88
00:02:00,389 --> 00:02:00,399

 

89
00:02:00,399 --> 00:02:02,270

Om vi då tittar på vad som finns inne i

90
00:02:02,270 --> 00:02:02,280
Om vi då tittar på vad som finns inne i
 

91
00:02:02,280 --> 00:02:03,910
Om vi då tittar på vad som finns inne i
benlabyinten.

92
00:02:03,910 --> 00:02:03,920
benlabyinten.
 

93
00:02:03,920 --> 00:02:06,270
benlabyinten.
Benlabyrinten, det är samma bild här som

94
00:02:06,270 --> 00:02:06,280
Benlabyrinten, det är samma bild här som
 

95
00:02:06,280 --> 00:02:09,309
Benlabyrinten, det är samma bild här som
var på den förra med benbågggångar,

96
00:02:09,309 --> 00:02:09,319
var på den förra med benbågggångar,
 

97
00:02:09,319 --> 00:02:12,430
var på den förra med benbågggångar,
vestibulum och kocklian.

98
00:02:12,430 --> 00:02:12,440
vestibulum och kocklian.
 

99
00:02:12,440 --> 00:02:14,229
vestibulum och kocklian.
Då ser ni att inne i den om man tittar i

100
00:02:14,229 --> 00:02:14,239
Då ser ni att inne i den om man tittar i
 

101
00:02:14,239 --> 00:02:16,430
Då ser ni att inne i den om man tittar i
genomstärning i någon sorts ljusrosa

102
00:02:16,430 --> 00:02:16,440
genomstärning i någon sorts ljusrosa
 

103
00:02:16,440 --> 00:02:18,070
genomstärning i någon sorts ljusrosa
lila

104
00:02:18,070 --> 00:02:18,080
lila
 

105
00:02:18,080 --> 00:02:22,390
lila
färg här så har vi olika strukturer vars

106
00:02:22,390 --> 00:02:22,400
färg här så har vi olika strukturer vars
 

107
00:02:22,400 --> 00:02:25,550
färg här så har vi olika strukturer vars
väggar består av hinnor. Det blir då

108
00:02:25,550 --> 00:02:25,560
väggar består av hinnor. Det blir då
 

109
00:02:25,560 --> 00:02:27,750
väggar består av hinnor. Det blir då
hinlaben.

110
00:02:27,750 --> 00:02:27,760
hinlaben.
 

111
00:02:27,760 --> 00:02:29,670
hinlaben.
Och på bilden här så har vi bara

112
00:02:29,670 --> 00:02:29,680
Och på bilden här så har vi bara
 

113
00:02:29,680 --> 00:02:32,070
Och på bilden här så har vi bara
hinnlaben när man har plockat bort

114
00:02:32,070 --> 00:02:32,080
hinnlaben när man har plockat bort
 

115
00:02:32,080 --> 00:02:35,430
hinnlaben när man har plockat bort
benlabyen. Bilden här uppe den är med av

116
00:02:35,430 --> 00:02:35,440
benlabyen. Bilden här uppe den är med av
 

117
00:02:35,440 --> 00:02:37,229
benlabyen. Bilden här uppe den är med av
bara farten.

118
00:02:37,229 --> 00:02:37,239
bara farten.
 

119
00:02:37,239 --> 00:02:39,390
bara farten.
Hindlabinten består även den av tre

120
00:02:39,390 --> 00:02:39,400
Hindlabinten består även den av tre
 

121
00:02:39,400 --> 00:02:43,149
Hindlabinten består även den av tre
stycken stora delar. Det är dels ductus

122
00:02:43,149 --> 00:02:43,159
stycken stora delar. Det är dels ductus
 

123
00:02:43,159 --> 00:02:45,509
stycken stora delar. Det är dels ductus
semicircularis, ofta på svenska bara

124
00:02:45,509 --> 00:02:45,519
semicircularis, ofta på svenska bara
 

125
00:02:45,519 --> 00:02:48,390
semicircularis, ofta på svenska bara
båggångar. Även om riktigt korrekt

126
00:02:48,390 --> 00:02:48,400
båggångar. Även om riktigt korrekt
 

127
00:02:48,400 --> 00:02:51,149
båggångar. Även om riktigt korrekt
skulle vara hinnbåggarna.

128
00:02:51,149 --> 00:02:51,159
skulle vara hinnbåggarna.
 

129
00:02:51,159 --> 00:02:55,750
skulle vara hinnbåggarna.
Det är de strukturer av hinna som finns

130
00:02:55,750 --> 00:02:55,760
Det är de strukturer av hinna som finns
 

131
00:02:55,760 --> 00:02:58,750
Det är de strukturer av hinna som finns
går inne i benbågångarna.

132
00:02:58,750 --> 00:02:58,760
går inne i benbågångarna.
 

133
00:02:58,760 --> 00:03:01,309
går inne i benbågångarna.
Så ni hittade alltså båggarna inne i

134
00:03:01,309 --> 00:03:01,319
Så ni hittade alltså båggarna inne i
 

135
00:03:01,319 --> 00:03:04,149
Så ni hittade alltså båggarna inne i
benbågggångarna.

136
00:03:04,149 --> 00:03:04,159
benbågggångarna.
 

137
00:03:04,159 --> 00:03:07,509
benbågggångarna.
Inne i vestibulum. Sen har vi det som

138
00:03:07,509 --> 00:03:07,519
Inne i vestibulum. Sen har vi det som
 

139
00:03:07,519 --> 00:03:09,830
Inne i vestibulum. Sen har vi det som
benämns som hinnsäckarna.

140
00:03:09,830 --> 00:03:09,840
benämns som hinnsäckarna.
 

141
00:03:09,840 --> 00:03:13,149
benämns som hinnsäckarna.
Där ser ni en säck va? Och där kan man

142
00:03:13,149 --> 00:03:13,159
Där ser ni en säck va? Och där kan man
 

143
00:03:13,159 --> 00:03:15,869
Där ser ni en säck va? Och där kan man
kanske ana sig till en säck. Då är det

144
00:03:15,869 --> 00:03:15,879
kanske ana sig till en säck. Då är det
 

145
00:03:15,879 --> 00:03:19,350
kanske ana sig till en säck. Då är det
saculus och utriculus på latin. Där ser

146
00:03:19,350 --> 00:03:19,360
saculus och utriculus på latin. Där ser
 

147
00:03:19,360 --> 00:03:23,789
saculus och utriculus på latin. Där ser
ni de utan omgivande vestibulum.

148
00:03:23,789 --> 00:03:23,799
ni de utan omgivande vestibulum.
 

149
00:03:23,799 --> 00:03:27,030
ni de utan omgivande vestibulum.
Sen har vi slutligen ductus kokliaris.

150
00:03:27,030 --> 00:03:27,040
Sen har vi slutligen ductus kokliaris.
 

151
00:03:27,040 --> 00:03:31,350
Sen har vi slutligen ductus kokliaris.
Det är den ni ser här i bild.

152
00:03:31,350 --> 00:03:31,360
Det är den ni ser här i bild.
 

153
00:03:31,360 --> 00:03:35,149
Det är den ni ser här i bild.
Och ductus kokliarus eh hindnäcka på

154
00:03:35,149 --> 00:03:35,159
Och ductus kokliarus eh hindnäcka på
 

155
00:03:35,159 --> 00:03:37,949
Och ductus kokliarus eh hindnäcka på
svenska eh är ju då den delen som är

156
00:03:37,949 --> 00:03:37,959
svenska eh är ju då den delen som är
 

157
00:03:37,959 --> 00:03:40,949
svenska eh är ju då den delen som är
innesluten av kocklian bendelen. Ofta

158
00:03:40,949 --> 00:03:40,959
innesluten av kocklian bendelen. Ofta
 

159
00:03:40,959 --> 00:03:43,229
innesluten av kocklian bendelen. Ofta
benämns det bara kockligampo

160
00:03:43,229 --> 00:03:43,239
benämns det bara kockligampo
 

161
00:03:43,239 --> 00:03:46,149
benämns det bara kockligampo
lite lite selentrianmässigt men korrekt

162
00:03:46,149 --> 00:03:46,159
lite lite selentrianmässigt men korrekt
 

163
00:03:46,159 --> 00:03:48,470
lite lite selentrianmässigt men korrekt
är alltså ductuskockliaris inne i

164
00:03:48,470 --> 00:03:48,480
är alltså ductuskockliaris inne i
 

165
00:03:48,480 --> 00:03:50,910
är alltså ductuskockliaris inne i
kockligen.

166
00:03:50,910 --> 00:03:50,920
kockligen.
 

167
00:03:50,920 --> 00:03:52,509
kockligen.
Semicircularislus

168
00:03:52,509 --> 00:03:52,519
Semicircularislus
 

169
00:03:52,519 --> 00:03:55,110
Semicircularislus
och tillsammans. Det är det som utgör

170
00:03:55,110 --> 00:03:55,120
och tillsammans. Det är det som utgör
 

171
00:03:55,120 --> 00:03:57,789
och tillsammans. Det är det som utgör
den vestibulära labyrinten.

172
00:03:57,789 --> 00:03:57,799
den vestibulära labyrinten.
 

173
00:03:57,799 --> 00:03:59,390
den vestibulära labyrinten.
Och det är där vi kommer ha funktioner

174
00:03:59,390 --> 00:03:59,400
Och det är där vi kommer ha funktioner
 

175
00:03:59,400 --> 00:04:01,789
Och det är där vi kommer ha funktioner
så som balans.

176
00:04:01,789 --> 00:04:01,799
så som balans.
 

177
00:04:01,799 --> 00:04:04,949
så som balans.
Ductus kokliaris tillhör den då kokliära

178
00:04:04,949 --> 00:04:04,959
Ductus kokliaris tillhör den då kokliära
 

179
00:04:04,959 --> 00:04:06,670
Ductus kokliaris tillhör den då kokliära
labyrinten och det är där vi kommer ha

180
00:04:06,670 --> 00:04:06,680
labyrinten och det är där vi kommer ha
 

181
00:04:06,680 --> 00:04:09,470
labyrinten och det är där vi kommer ha
funktioner så som hörsel.

182
00:04:09,470 --> 00:04:09,480
funktioner så som hörsel.
 

183
00:04:09,480 --> 00:04:11,789
funktioner så som hörsel.
Hindlabinten är inte fylld med samma typ

184
00:04:11,789 --> 00:04:11,799
Hindlabinten är inte fylld med samma typ
 

185
00:04:11,799 --> 00:04:14,390
Hindlabinten är inte fylld med samma typ
av vätska som benlabrinten utan här har

186
00:04:14,390 --> 00:04:14,400
av vätska som benlabrinten utan här har
 

187
00:04:14,400 --> 00:04:16,909
av vätska som benlabrinten utan här har
vi endolymfa som är en annan

188
00:04:16,909 --> 00:04:16,919
vi endolymfa som är en annan
 

189
00:04:16,919 --> 00:04:18,469
vi endolymfa som är en annan
sammansättning. Om jag minns rätt så är

190
00:04:18,469 --> 00:04:18,479
sammansättning. Om jag minns rätt så är
 

191
00:04:18,479 --> 00:04:20,430
sammansättning. Om jag minns rätt så är
det väldigt mycket mer kalium men det

192
00:04:20,430 --> 00:04:20,440
det väldigt mycket mer kalium men det
 

193
00:04:20,440 --> 00:04:23,350
det väldigt mycket mer kalium men det
återkommer ni till i någon annan kurs än

194
00:04:23,350 --> 00:04:23,360
återkommer ni till i någon annan kurs än
 

195
00:04:23,360 --> 00:04:25,710
återkommer ni till i någon annan kurs än
min. Men jag tror att det är hemskans

196
00:04:25,710 --> 00:04:25,720
min. Men jag tror att det är hemskans
 

197
00:04:25,720 --> 00:04:28,590
min. Men jag tror att det är hemskans
massa kalium i den.

198
00:04:28,590 --> 00:04:28,600
massa kalium i den.
 

199
00:04:28,600 --> 00:04:30,870
massa kalium i den.
Om vi då går vidare och tittar först på

200
00:04:30,870 --> 00:04:30,880
Om vi då går vidare och tittar först på
 

201
00:04:30,880 --> 00:04:33,189
Om vi då går vidare och tittar först på
balansapparaten och sen på

202
00:04:33,189 --> 00:04:33,199
balansapparaten och sen på
 

203
00:04:33,199 --> 00:04:35,670
balansapparaten och sen på
hörselorganet, hörselapparaten, då

204
00:04:35,670 --> 00:04:35,680
hörselorganet, hörselapparaten, då
 

205
00:04:35,680 --> 00:04:38,590
hörselorganet, hörselapparaten, då
består balansapparaten av två delar. Det

206
00:04:38,590 --> 00:04:38,600
består balansapparaten av två delar. Det
 

207
00:04:38,600 --> 00:04:41,909
består balansapparaten av två delar. Det
är dels bågångarna ductus semicircularis

208
00:04:41,909 --> 00:04:41,919
är dels bågångarna ductus semicircularis
 

209
00:04:41,919 --> 00:04:44,270
är dels bågångarna ductus semicircularis
och det är dels de två hindsäckarna

210
00:04:44,270 --> 00:04:44,280
och det är dels de två hindsäckarna
 

211
00:04:44,280 --> 00:04:46,950
och det är dels de två hindsäckarna
utrikulus och saculus.

212
00:04:46,950 --> 00:04:46,960
utrikulus och saculus.
 

213
00:04:46,960 --> 00:04:49,230
utrikulus och saculus.
Vi börjar med bågångarna.

214
00:04:49,230 --> 00:04:49,240
Vi börjar med bågångarna.
 

215
00:04:49,240 --> 00:04:52,350
Vi börjar med bågångarna.
Det är tre stycken i innerörat och det

216
00:04:52,350 --> 00:04:52,360
Det är tre stycken i innerörat och det
 

217
00:04:52,360 --> 00:04:54,230
Det är tre stycken i innerörat och det
är tre stycken på vänster sida eller i

218
00:04:54,230 --> 00:04:54,240
är tre stycken på vänster sida eller i
 

219
00:04:54,240 --> 00:04:56,469
är tre stycken på vänster sida eller i
vänster inneröra, tre stycken i höger

220
00:04:56,469 --> 00:04:56,479
vänster inneröra, tre stycken i höger
 

221
00:04:56,479 --> 00:04:59,469
vänster inneröra, tre stycken i höger
inneröra. Och alla dessa tre stycken är

222
00:04:59,469 --> 00:04:59,479
inneröra. Och alla dessa tre stycken är
 

223
00:04:59,479 --> 00:05:02,150
inneröra. Och alla dessa tre stycken är
vinkelräta mot varandra. Så ni har 90

224
00:05:02,150 --> 00:05:02,160
vinkelräta mot varandra. Så ni har 90
 

225
00:05:02,160 --> 00:05:05,550
vinkelräta mot varandra. Så ni har 90
grader mellan den främre och neråt då

226
00:05:05,550 --> 00:05:05,560
grader mellan den främre och neråt då
 

227
00:05:05,560 --> 00:05:07,510
grader mellan den främre och neråt då
till den eh laterala och det är

228
00:05:07,510 --> 00:05:07,520
till den eh laterala och det är
 

229
00:05:07,520 --> 00:05:11,990
till den eh laterala och det är
ytterligare 90 grader till den bakre.

230
00:05:11,990 --> 00:05:12,000
ytterligare 90 grader till den bakre.
 

231
00:05:12,000 --> 00:05:14,710
ytterligare 90 grader till den bakre.
Sen är vänster och höger innerra i sig

232
00:05:14,710 --> 00:05:14,720
Sen är vänster och höger innerra i sig
 

233
00:05:14,720 --> 00:05:17,189
Sen är vänster och höger innerra i sig
förskjutna mot varandra ytterligare 90

234
00:05:17,189 --> 00:05:17,199
förskjutna mot varandra ytterligare 90
 

235
00:05:17,199 --> 00:05:19,990
förskjutna mot varandra ytterligare 90
grader, vilket gör att vi får en god

236
00:05:19,990 --> 00:05:20,000
grader, vilket gör att vi får en god
 

237
00:05:20,000 --> 00:05:22,150
grader, vilket gör att vi får en god
teckning med de här bågångarna i de

238
00:05:22,150 --> 00:05:22,160
teckning med de här bågångarna i de
 

239
00:05:22,160 --> 00:05:24,230
teckning med de här bågångarna i de
flesta riktningar.

240
00:05:24,230 --> 00:05:24,240
flesta riktningar.
 

241
00:05:24,240 --> 00:05:27,150
flesta riktningar.
I basen av bågångarna där de fäster mot

242
00:05:27,150 --> 00:05:27,160
I basen av bågångarna där de fäster mot
 

243
00:05:27,160 --> 00:05:30,510
I basen av bågångarna där de fäster mot
hindsäckarna ser ni att det är som en

244
00:05:30,510 --> 00:05:30,520
hindsäckarna ser ni att det är som en
 

245
00:05:30,520 --> 00:05:33,830
hindsäckarna ser ni att det är som en
förtjockning eller en urgröpning här där

246
00:05:33,830 --> 00:05:33,840
förtjockning eller en urgröpning här där
 

247
00:05:33,840 --> 00:05:38,790
förtjockning eller en urgröpning här där
och där och där va. Och då kan man kalla

248
00:05:38,790 --> 00:05:38,800
och där och där va. Och då kan man kalla
 

249
00:05:38,800 --> 00:05:40,710
och där och där va. Och då kan man kalla
den typen av struktur på latin blir då

250
00:05:40,710 --> 00:05:40,720
den typen av struktur på latin blir då
 

251
00:05:40,720 --> 00:05:42,909
den typen av struktur på latin blir då
en ampull. Att den är en liten

252
00:05:42,909 --> 00:05:42,919
en ampull. Att den är en liten
 

253
00:05:42,919 --> 00:05:45,550
en ampull. Att den är en liten
förstoring här. Eh, ampull har vi med i

254
00:05:45,550 --> 00:05:45,560
förstoring här. Eh, ampull har vi med i
 

255
00:05:45,560 --> 00:05:46,870
förstoring här. Eh, ampull har vi med i
svenska språket också. En ampull med

256
00:05:46,870 --> 00:05:46,880
svenska språket också. En ampull med
 

257
00:05:46,880 --> 00:05:49,270
svenska språket också. En ampull med
läkemedel och så till exempel inne i

258
00:05:49,270 --> 00:05:49,280
läkemedel och så till exempel inne i
 

259
00:05:49,280 --> 00:05:51,629
läkemedel och så till exempel inne i
ampullen återfinns en struktur som heter

260
00:05:51,629 --> 00:05:51,639
ampullen återfinns en struktur som heter
 

261
00:05:51,639 --> 00:05:54,189
ampullen återfinns en struktur som heter
krista ampelaris, en ås. Och det är där

262
00:05:54,189 --> 00:05:54,199
krista ampelaris, en ås. Och det är där
 

263
00:05:54,199 --> 00:05:56,629
krista ampelaris, en ås. Och det är där
vi har de sinnesseskällor celler som

264
00:05:56,629 --> 00:05:56,639
vi har de sinnesseskällor celler som
 

265
00:05:56,639 --> 00:05:59,469
vi har de sinnesseskällor celler som
känner av rotation.

266
00:05:59,469 --> 00:05:59,479
känner av rotation.
 

267
00:05:59,479 --> 00:06:01,270
känner av rotation.
Så bågångarna,

268
00:06:01,270 --> 00:06:01,280
Så bågångarna,
 

269
00:06:01,280 --> 00:06:04,189
Så bågångarna,
en del av balansorganet, registrerar

270
00:06:04,189 --> 00:06:04,199
en del av balansorganet, registrerar
 

271
00:06:04,199 --> 00:06:08,070
en del av balansorganet, registrerar
rotation via sinceller i krist ampularis

272
00:06:08,070 --> 00:06:08,080
rotation via sinceller i krist ampularis
 

273
00:06:08,080 --> 00:06:10,029
rotation via sinceller i krist ampularis
i ampulla.

274
00:06:10,029 --> 00:06:10,039
i ampulla.
 

275
00:06:10,039 --> 00:06:13,070
i ampulla.
När det gäller utriculus och saculus så

276
00:06:13,070 --> 00:06:13,080
När det gäller utriculus och saculus så
 

277
00:06:13,080 --> 00:06:15,150
När det gäller utriculus och saculus så
sitter de också, det är ju inte tre

278
00:06:15,150 --> 00:06:15,160
sitter de också, det är ju inte tre
 

279
00:06:15,160 --> 00:06:17,070
sitter de också, det är ju inte tre
stycken utan bara två, men de är också

280
00:06:17,070 --> 00:06:17,080
stycken utan bara två, men de är också
 

281
00:06:17,080 --> 00:06:19,390
stycken utan bara två, men de är också
förskjutna 90 grader mot varann på det

282
00:06:19,390 --> 00:06:19,400
förskjutna 90 grader mot varann på det
 

283
00:06:19,400 --> 00:06:22,230
förskjutna 90 grader mot varann på det
viset att den ena är horisontellt

284
00:06:22,230 --> 00:06:22,240
viset att den ena är horisontellt
 

285
00:06:22,240 --> 00:06:26,029
viset att den ena är horisontellt
riktad, den andra är vertikalt riktad.

286
00:06:26,029 --> 00:06:26,039
riktad, den andra är vertikalt riktad.
 

287
00:06:26,039 --> 00:06:29,350
riktad, den andra är vertikalt riktad.
De har ingen ampull som bågångarna utan

288
00:06:29,350 --> 00:06:29,360
De har ingen ampull som bågångarna utan
 

289
00:06:29,360 --> 00:06:32,390
De har ingen ampull som bågångarna utan
de har istället en makula i vilken det

290
00:06:32,390 --> 00:06:32,400
de har istället en makula i vilken det
 

291
00:06:32,400 --> 00:06:33,950
de har istället en makula i vilken det
sitteroliter

292
00:06:33,950 --> 00:06:33,960
sitteroliter
 

293
00:06:33,960 --> 00:06:35,950
sitteroliter
eller på svenska kristaller i en

294
00:06:35,950 --> 00:06:35,960
eller på svenska kristaller i en
 

295
00:06:35,960 --> 00:06:39,469
eller på svenska kristaller i en
gällliknande vätska eller gellliknande

296
00:06:39,469 --> 00:06:39,479
gällliknande vätska eller gellliknande
 

297
00:06:39,479 --> 00:06:41,790
gällliknande vätska eller gellliknande
struktur och de känner av linjär

298
00:06:41,790 --> 00:06:41,800
struktur och de känner av linjär
 

299
00:06:41,800 --> 00:06:43,710
struktur och de känner av linjär
acceleration.

300
00:06:43,710 --> 00:06:43,720
acceleration.
 

301
00:06:43,720 --> 00:06:46,589
acceleration.
Det kommer förstås bilder på detta i mer

302
00:06:46,589 --> 00:06:46,599
Det kommer förstås bilder på detta i mer
 

303
00:06:46,599 --> 00:06:48,430
Det kommer förstås bilder på detta i mer
detalj.

304
00:06:48,430 --> 00:06:48,440
detalj.
 

305
00:06:48,440 --> 00:06:52,309
detalj.
Då börjar vi med bågångarna. Och snabbt

306
00:06:52,309 --> 00:06:52,319
Då börjar vi med bågångarna. Och snabbt
 

307
00:06:52,319 --> 00:06:55,390
Då börjar vi med bågångarna. Och snabbt
vill jag säga målet för anatomikursen.

308
00:06:55,390 --> 00:06:55,400
vill jag säga målet för anatomikursen.
 

309
00:06:55,400 --> 00:06:58,029
vill jag säga målet för anatomikursen.
Vad heter de? Var sitter de kort de

310
00:06:58,029 --> 00:06:58,039
Vad heter de? Var sitter de kort de
 

311
00:06:58,039 --> 00:07:01,350
Vad heter de? Var sitter de kort de
funktion? Och då är det rotation.

312
00:07:01,350 --> 00:07:01,360
funktion? Och då är det rotation.
 

313
00:07:01,360 --> 00:07:03,790
funktion? Och då är det rotation.
Möjligen rotation, parentes,

314
00:07:03,790 --> 00:07:03,800
Möjligen rotation, parentes,
 

315
00:07:03,800 --> 00:07:05,990
Möjligen rotation, parentes,
axelredaktion och rätt raktation. För de

316
00:07:05,990 --> 00:07:06,000
axelredaktion och rätt raktation. För de
 

317
00:07:06,000 --> 00:07:07,510
axelredaktion och rätt raktation. För de
känner inte så mycket av en konstant

318
00:07:07,510 --> 00:07:07,520
känner inte så mycket av en konstant
 

319
00:07:07,520 --> 00:07:09,550
känner inte så mycket av en konstant
rotation.

320
00:07:09,550 --> 00:07:09,560
rotation.
 

321
00:07:09,560 --> 00:07:12,070
rotation.
Nu går jag igenom lite djupare men kom

322
00:07:12,070 --> 00:07:12,080
Nu går jag igenom lite djupare men kom
 

323
00:07:12,080 --> 00:07:13,550
Nu går jag igenom lite djupare men kom
ihåg att det är en anatomikurs i första

324
00:07:13,550 --> 00:07:13,560
ihåg att det är en anatomikurs i första
 

325
00:07:13,560 --> 00:07:15,869
ihåg att det är en anatomikurs i första
hand. Ja. Och histologi han är

326
00:07:15,869 --> 00:07:15,879
hand. Ja. Och histologi han är
 

327
00:07:15,879 --> 00:07:17,110
hand. Ja. Och histologi han är
förresten, det ska jag inte glömma. en

328
00:07:17,110 --> 00:07:17,120
förresten, det ska jag inte glömma. en
 

329
00:07:17,120 --> 00:07:19,029
förresten, det ska jag inte glömma. en
anatomi och histologikurs. Vi har ju

330
00:07:19,029 --> 00:07:19,039
anatomi och histologikurs. Vi har ju
 

331
00:07:19,039 --> 00:07:22,070
anatomi och histologikurs. Vi har ju
slått samman dem. Här ser vi bågångarna

332
00:07:22,070 --> 00:07:22,080
slått samman dem. Här ser vi bågångarna
 

333
00:07:22,080 --> 00:07:24,550
slått samman dem. Här ser vi bågångarna
och dess funktion. I det här fallet så

334
00:07:24,550 --> 00:07:24,560
och dess funktion. I det här fallet så
 

335
00:07:24,560 --> 00:07:28,029
och dess funktion. I det här fallet så
tog vi den laterala bågången och nej den

336
00:07:28,029 --> 00:07:28,039
tog vi den laterala bågången och nej den
 

337
00:07:28,039 --> 00:07:30,230
tog vi den laterala bågången och nej den
anteriora bågången menar jag. Och där

338
00:07:30,230 --> 00:07:30,240
anteriora bågången menar jag. Och där
 

339
00:07:30,240 --> 00:07:32,749
anteriora bågången menar jag. Och där
har vi ampullen där nere. Här har vi

340
00:07:32,749 --> 00:07:32,759
har vi ampullen där nere. Här har vi
 

341
00:07:32,759 --> 00:07:36,110
har vi ampullen där nere. Här har vi
ampullen i förstoring. Och då ser ni det

342
00:07:36,110 --> 00:07:36,120
ampullen i förstoring. Och då ser ni det
 

343
00:07:36,120 --> 00:07:39,510
ampullen i förstoring. Och då ser ni det
som är lila. Det är innandömet av

344
00:07:39,510 --> 00:07:39,520
som är lila. Det är innandömet av
 

345
00:07:39,520 --> 00:07:43,110
som är lila. Det är innandömet av
hindlabrynen, alltså den äkta bågången.

346
00:07:43,110 --> 00:07:43,120
hindlabrynen, alltså den äkta bågången.
 

347
00:07:43,120 --> 00:07:45,909
hindlabrynen, alltså den äkta bågången.
Där inne har vi endolymfa. Där utanför

348
00:07:45,909 --> 00:07:45,919
Där inne har vi endolymfa. Där utanför
 

349
00:07:45,919 --> 00:07:49,309
Där inne har vi endolymfa. Där utanför
där ser ni väggen ut mot benet och det

350
00:07:49,309 --> 00:07:49,319
där ser ni väggen ut mot benet och det
 

351
00:07:49,319 --> 00:07:51,350
där ser ni väggen ut mot benet och det
utrymmet innanför det blir ju då

352
00:07:51,350 --> 00:07:51,360
utrymmet innanför det blir ju då
 

353
00:07:51,360 --> 00:07:55,390
utrymmet innanför det blir ju då
benbågggången som är fylld med perilmfa.

354
00:07:55,390 --> 00:07:55,400
benbågggången som är fylld med perilmfa.
 

355
00:07:55,400 --> 00:07:58,670
benbågggången som är fylld med perilmfa.
Sen ser ni en ås. Ås på latin är krista

356
00:07:58,670 --> 00:07:58,680
Sen ser ni en ås. Ås på latin är krista
 

357
00:07:58,680 --> 00:08:01,149
Sen ser ni en ås. Ås på latin är krista
och den är i ampullen. Så där har ni då

358
00:08:01,149 --> 00:08:01,159
och den är i ampullen. Så där har ni då
 

359
00:08:01,159 --> 00:08:03,589
och den är i ampullen. Så där har ni då
här krista ampularis.

360
00:08:03,589 --> 00:08:03,599
här krista ampularis.
 

361
00:08:03,599 --> 00:08:05,869
här krista ampularis.
Förstorar vi upp den så ser ni att där

362
00:08:05,869 --> 00:08:05,879
Förstorar vi upp den så ser ni att där
 

363
00:08:05,879 --> 00:08:09,629
Förstorar vi upp den så ser ni att där
inne sitter det sinnesceller som sen

364
00:08:09,629 --> 00:08:09,639
inne sitter det sinnesceller som sen
 

365
00:08:09,639 --> 00:08:12,589
inne sitter det sinnesceller som sen
skickar iväg signaler inåt via

366
00:08:12,589 --> 00:08:12,599
skickar iväg signaler inåt via
 

367
00:08:12,599 --> 00:08:15,510
skickar iväg signaler inåt via
vestiblookliära nerven till järnstammen.

368
00:08:15,510 --> 00:08:15,520
vestiblookliära nerven till järnstammen.
 

369
00:08:15,520 --> 00:08:17,390
vestiblookliära nerven till järnstammen.
Och det de känner av det är helt enkelt

370
00:08:17,390 --> 00:08:17,400
Och det de känner av det är helt enkelt
 

371
00:08:17,400 --> 00:08:18,909
Och det de känner av det är helt enkelt
när man roterar på huvudet och det

372
00:08:18,909 --> 00:08:18,919
när man roterar på huvudet och det
 

373
00:08:18,919 --> 00:08:20,629
när man roterar på huvudet och det
behöver vara med en acceleration eller

374
00:08:20,629 --> 00:08:20,639
behöver vara med en acceleration eller
 

375
00:08:20,639 --> 00:08:23,790
behöver vara med en acceleration eller
retardation. Då kommer kupulan att

376
00:08:23,790 --> 00:08:23,800
retardation. Då kommer kupulan att
 

377
00:08:23,800 --> 00:08:27,029
retardation. Då kommer kupulan att
tippas i motsatt riktning och det böjer.

378
00:08:27,029 --> 00:08:27,039
tippas i motsatt riktning och det böjer.
 

379
00:08:27,039 --> 00:08:30,070
tippas i motsatt riktning och det böjer.
Där ser ni det roterar tippas och då

380
00:08:30,070 --> 00:08:30,080
Där ser ni det roterar tippas och då
 

381
00:08:30,080 --> 00:08:32,909
Där ser ni det roterar tippas och då
kommer det att böja de här håren som

382
00:08:32,909 --> 00:08:32,919
kommer det att böja de här håren som
 

383
00:08:32,919 --> 00:08:34,909
kommer det att böja de här håren som
sticker ut och det kommer att aktivera

384
00:08:34,909 --> 00:08:34,919
sticker ut och det kommer att aktivera
 

385
00:08:34,919 --> 00:08:37,389
sticker ut och det kommer att aktivera
cellerna genom tror jag då att det

386
00:08:37,389 --> 00:08:37,399
cellerna genom tror jag då att det
 

387
00:08:37,399 --> 00:08:39,709
cellerna genom tror jag då att det
flödar in kalium men det får ni lära mig

388
00:08:39,709 --> 00:08:39,719
flödar in kalium men det får ni lära mig
 

389
00:08:39,719 --> 00:08:41,630
flödar in kalium men det får ni lära mig
i termin tre när ni kommer tillbaka från

390
00:08:41,630 --> 00:08:41,640
i termin tre när ni kommer tillbaka från
 

391
00:08:41,640 --> 00:08:43,870
i termin tre när ni kommer tillbaka från
fysiologin eftersom det är där de kommer

392
00:08:43,870 --> 00:08:43,880
fysiologin eftersom det är där de kommer
 

393
00:08:43,880 --> 00:08:45,670
fysiologin eftersom det är där de kommer
att gå igenom det här i detalj. Men då

394
00:08:45,670 --> 00:08:45,680
att gå igenom det här i detalj. Men då
 

395
00:08:45,680 --> 00:08:47,710
att gå igenom det här i detalj. Men då
vill jag att ni har med er alla de här

396
00:08:47,710 --> 00:08:47,720
vill jag att ni har med er alla de här
 

397
00:08:47,720 --> 00:08:51,230
vill jag att ni har med er alla de här
namnen så är det löst.

398
00:08:51,230 --> 00:08:51,240
namnen så är det löst.
 

399
00:08:51,240 --> 00:08:53,470
namnen så är det löst.
Om vi går vidare till hindsäckarnas

400
00:08:53,470 --> 00:08:53,480
Om vi går vidare till hindsäckarnas
 

401
00:08:53,480 --> 00:08:56,070
Om vi går vidare till hindsäckarnas
funktion så känner de av linjär

402
00:08:56,070 --> 00:08:56,080
funktion så känner de av linjär
 

403
00:08:56,080 --> 00:08:57,790
funktion så känner de av linjär
acceleration

404
00:08:57,790 --> 00:08:57,800
acceleration
 

405
00:08:57,800 --> 00:09:00,150
acceleration
och då har vi hinsäckarna här inne i

406
00:09:00,150 --> 00:09:00,160
och då har vi hinsäckarna här inne i
 

407
00:09:00,160 --> 00:09:01,710
och då har vi hinsäckarna här inne i
vestibulum

408
00:09:01,710 --> 00:09:01,720
vestibulum
 

409
00:09:01,720 --> 00:09:04,430
vestibulum
och där hade vi inga pullor utan där har

410
00:09:04,430 --> 00:09:04,440
och där hade vi inga pullor utan där har
 

411
00:09:04,440 --> 00:09:07,310
och där hade vi inga pullor utan där har
vi något som ben nämns som makula där vi

412
00:09:07,310 --> 00:09:07,320
vi något som ben nämns som makula där vi
 

413
00:09:07,320 --> 00:09:09,269
vi något som ben nämns som makula där vi
har sinnescellerna

414
00:09:09,269 --> 00:09:09,279
har sinnescellerna
 

415
00:09:09,279 --> 00:09:11,310
har sinnescellerna
och det är sinnesceller på samma sätt

416
00:09:11,310 --> 00:09:11,320
och det är sinnesceller på samma sätt
 

417
00:09:11,320 --> 00:09:14,230
och det är sinnesceller på samma sätt
som det var uppe vid kristan ampilaris

418
00:09:14,230 --> 00:09:14,240
som det var uppe vid kristan ampilaris
 

419
00:09:14,240 --> 00:09:16,350
som det var uppe vid kristan ampilaris
så de sitter här och de petar upp sina

420
00:09:16,350 --> 00:09:16,360
så de sitter här och de petar upp sina
 

421
00:09:16,360 --> 00:09:19,910
så de sitter här och de petar upp sina
hår i en gelatinös vätska eholit

422
00:09:19,910 --> 00:09:19,920
hår i en gelatinös vätska eholit
 

423
00:09:19,920 --> 00:09:20,990
hår i en gelatinös vätska eholit
membran. Det har vi inte med på

424
00:09:20,990 --> 00:09:21,000
membran. Det har vi inte med på
 

425
00:09:21,000 --> 00:09:23,550
membran. Det har vi inte med på
checklistan, men det heter så. Och i

426
00:09:23,550 --> 00:09:23,560
checklistan, men det heter så. Och i
 

427
00:09:23,560 --> 00:09:26,509
checklistan, men det heter så. Och i
dessa sitter otokonier eller ottoliter.

428
00:09:26,509 --> 00:09:26,519
dessa sitter otokonier eller ottoliter.
 

429
00:09:26,519 --> 00:09:28,030
dessa sitter otokonier eller ottoliter.
Och det är det som vi på svenska ofta

430
00:09:28,030 --> 00:09:28,040
Och det är det som vi på svenska ofta
 

431
00:09:28,040 --> 00:09:30,470
Och det är det som vi på svenska ofta
benämner som kristaller.

432
00:09:30,470 --> 00:09:30,480
benämner som kristaller.
 

433
00:09:30,480 --> 00:09:33,269
benämner som kristaller.
Och då ser ni på bilden här nere att i

434
00:09:33,269 --> 00:09:33,279
Och då ser ni på bilden här nere att i
 

435
00:09:33,279 --> 00:09:35,750
Och då ser ni på bilden här nere att i
det här fallet så är den ju horisontell

436
00:09:35,750 --> 00:09:35,760
det här fallet så är den ju horisontell
 

437
00:09:35,760 --> 00:09:38,350
det här fallet så är den ju horisontell
riktad. Vilket gör att när huvudet

438
00:09:38,350 --> 00:09:38,360
riktad. Vilket gör att när huvudet
 

439
00:09:38,360 --> 00:09:39,990
riktad. Vilket gör att när huvudet
tittar framåt som vanligt eller vid en

440
00:09:39,990 --> 00:09:40,000
tittar framåt som vanligt eller vid en
 

441
00:09:40,000 --> 00:09:41,590
tittar framåt som vanligt eller vid en
normalplan då händer ingenting med

442
00:09:41,590 --> 00:09:41,600
normalplan då händer ingenting med
 

443
00:09:41,600 --> 00:09:43,470
normalplan då händer ingenting med
cellerna. Men när vi istället tippar

444
00:09:43,470 --> 00:09:43,480
cellerna. Men när vi istället tippar
 

445
00:09:43,480 --> 00:09:45,269
cellerna. Men när vi istället tippar
huvudet framåt och där det förstås varit

446
00:09:45,269 --> 00:09:45,279
huvudet framåt och där det förstås varit
 

447
00:09:45,279 --> 00:09:47,990
huvudet framåt och där det förstås varit
samma sak bakåt, då kommer kristallerna

448
00:09:47,990 --> 00:09:48,000
samma sak bakåt, då kommer kristallerna
 

449
00:09:48,000 --> 00:09:50,150
samma sak bakåt, då kommer kristallerna
att dras ner av gravitationen och det

450
00:09:50,150 --> 00:09:50,160
att dras ner av gravitationen och det
 

451
00:09:50,160 --> 00:09:52,949
att dras ner av gravitationen och det
tar med sigolitmembranet

452
00:09:52,949 --> 00:09:52,959
tar med sigolitmembranet
 

453
00:09:52,959 --> 00:09:55,190
tar med sigolitmembranet
eller den här gelen och det knickar

454
00:09:55,190 --> 00:09:55,200
eller den här gelen och det knickar
 

455
00:09:55,200 --> 00:09:58,829
eller den här gelen och det knickar
cellerna vilket då sänder in signaler.

456
00:09:58,829 --> 00:09:58,839
cellerna vilket då sänder in signaler.
 

457
00:09:58,839 --> 00:10:00,310
cellerna vilket då sänder in signaler.
Då kommer ni också ihåg att jag sa att

458
00:10:00,310 --> 00:10:00,320
Då kommer ni också ihåg att jag sa att
 

459
00:10:00,320 --> 00:10:02,430
Då kommer ni också ihåg att jag sa att
utrycklus och sackulus i sin tur är vi

460
00:10:02,430 --> 00:10:02,440
utrycklus och sackulus i sin tur är vi
 

461
00:10:02,440 --> 00:10:05,750
utrycklus och sackulus i sin tur är vi
vridna 90 grader mot varandra. Och då är

462
00:10:05,750 --> 00:10:05,760
vridna 90 grader mot varandra. Och då är
 

463
00:10:05,760 --> 00:10:07,910
vridna 90 grader mot varandra. Och då är
det ju om det här är triculus då är det

464
00:10:07,910 --> 00:10:07,920
det ju om det här är triculus då är det
 

465
00:10:07,920 --> 00:10:11,230
det ju om det här är triculus då är det
saculus som istället i normalfallet

466
00:10:11,230 --> 00:10:11,240
saculus som istället i normalfallet
 

467
00:10:11,240 --> 00:10:13,790
saculus som istället i normalfallet
är vertikal och alltså reagerar på

468
00:10:13,790 --> 00:10:13,800
är vertikal och alltså reagerar på
 

469
00:10:13,800 --> 00:10:15,990
är vertikal och alltså reagerar på
gravitationen konstant. Och vi vet ju

470
00:10:15,990 --> 00:10:16,000
gravitationen konstant. Och vi vet ju
 

471
00:10:16,000 --> 00:10:18,110
gravitationen konstant. Och vi vet ju
alltid hela tiden åt vilket håll neråt

472
00:10:18,110 --> 00:10:18,120
alltid hela tiden åt vilket håll neråt
 

473
00:10:18,120 --> 00:10:19,670
alltid hela tiden åt vilket håll neråt
där.

474
00:10:19,670 --> 00:10:19,680
där.
 

475
00:10:19,680 --> 00:10:21,949
där.
Mer detaljer än så behöver ni inte gå

476
00:10:21,949 --> 00:10:21,959
Mer detaljer än så behöver ni inte gå
 

477
00:10:21,959 --> 00:10:24,910
Mer detaljer än så behöver ni inte gå
igenom nu annat än

478
00:10:24,910 --> 00:10:24,920
igenom nu annat än
 

479
00:10:24,920 --> 00:10:28,110
igenom nu annat än
nej då har ni en jättehög nivå. Fokusera

480
00:10:28,110 --> 00:10:28,120
nej då har ni en jättehög nivå. Fokusera
 

481
00:10:28,120 --> 00:10:30,389
nej då har ni en jättehög nivå. Fokusera
på namn, struktur och lite kort om

482
00:10:30,389 --> 00:10:30,399
på namn, struktur och lite kort om
 

483
00:10:30,399 --> 00:10:33,670
på namn, struktur och lite kort om
funktion.

484
00:10:33,670 --> 00:10:33,680

 

485
00:10:33,680 --> 00:10:35,670

Sammanfattningsvis av båda två så

486
00:10:35,670 --> 00:10:35,680
Sammanfattningsvis av båda två så
 

487
00:10:35,680 --> 00:10:37,590
Sammanfattningsvis av båda två så
överför de mekaniska signaler till

488
00:10:37,590 --> 00:10:37,600
överför de mekaniska signaler till
 

489
00:10:37,600 --> 00:10:39,990
överför de mekaniska signaler till
elektriska signaler. Mekaniska signaler

490
00:10:39,990 --> 00:10:40,000
elektriska signaler. Mekaniska signaler
 

491
00:10:40,000 --> 00:10:43,069
elektriska signaler. Mekaniska signaler
genom att det blir ju den här flödet av

492
00:10:43,069 --> 00:10:43,079
genom att det blir ju den här flödet av
 

493
00:10:43,079 --> 00:10:45,389
genom att det blir ju den här flödet av
vätska av endolymfa och i det här fallet

494
00:10:45,389 --> 00:10:45,399
vätska av endolymfa och i det här fallet
 

495
00:10:45,399 --> 00:10:47,430
vätska av endolymfa och i det här fallet
åtliter kristaller som tippas ner i

496
00:10:47,430 --> 00:10:47,440
åtliter kristaller som tippas ner i
 

497
00:10:47,440 --> 00:10:49,509
åtliter kristaller som tippas ner i
endolymfan här. Och det kommer att

498
00:10:49,509 --> 00:10:49,519
endolymfan här. Och det kommer att
 

499
00:10:49,519 --> 00:10:52,150
endolymfan här. Och det kommer att
aktivera de olika hårcellerna vilka sen

500
00:10:52,150 --> 00:10:52,160
aktivera de olika hårcellerna vilka sen
 

501
00:10:52,160 --> 00:10:54,069
aktivera de olika hårcellerna vilka sen
då signalerar in vidare via nerven. Och

502
00:10:54,069 --> 00:10:54,079
då signalerar in vidare via nerven. Och
 

503
00:10:54,079 --> 00:10:55,910
då signalerar in vidare via nerven. Och
då har vi elektriska signaler som går in

504
00:10:55,910 --> 00:10:55,920
då har vi elektriska signaler som går in
 

505
00:10:55,920 --> 00:10:57,790
då har vi elektriska signaler som går in
till järnsta.

506
00:10:57,790 --> 00:10:57,800
till järnsta.
 

507
00:10:57,800 --> 00:11:00,710
till järnsta.
Här har vi sammanfattningsvis målen för

508
00:11:00,710 --> 00:11:00,720
Här har vi sammanfattningsvis målen för
 

509
00:11:00,720 --> 00:11:02,910
Här har vi sammanfattningsvis målen för
det jag just gått igenom i den andra av

510
00:11:02,910 --> 00:11:02,920
det jag just gått igenom i den andra av
 

511
00:11:02,920 --> 00:11:05,870
det jag just gått igenom i den andra av
tre filmer. Och här var det balans i

512
00:11:05,870 --> 00:11:05,880
tre filmer. Och här var det balans i
 

513
00:11:05,880 --> 00:11:08,190
tre filmer. Och här var det balans i
inröret.

514
00:11:08,190 --> 00:11:08,200
inröret.
 

515
00:11:08,200 --> 00:11:09,990
inröret.
Gangl och skarpa kommer tillbaks lite i

516
00:11:09,990 --> 00:11:10,000
Gangl och skarpa kommer tillbaks lite i
 

517
00:11:10,000 --> 00:11:13,720
Gangl och skarpa kommer tillbaks lite i
nästa film. Yeah.