# Video -  Block 11 - Immunologi

**Video Transcript**

- Duration: 122:49
- Segments: 2312
- Resolution: 1920x1080

---

**[0:00 - 0:10]**  Hej och välkomna till den här föreläsningen i förvärvad immunitet angående T-celler och B-celler, aktivering och effekturfunktioner.

**[0:11 - 0:15]**  Mitt namn är Maria Magnusson och ni har min kontaktuppgift längst ner här.

**[0:15 - 0:21]**  Här på första sidan så står det också hänvisningar till vilka kapitel i Appas det här handlar om.

**[0:25 - 0:29]**  Innehåll i dagens föreläsning är först hur migrerar T-celler B

**[0:30 - 0:33]**  B-celler och den dritiska celler i kroppen.

**[0:33 - 0:36]**  Därefter kommer jag prata om T-celler,

**[0:36 - 0:37]**  en översikt.

**[0:37 - 0:39]**  Hur aktiveras T-celler?

**[0:39 - 0:42]**  Hur bildas olika typer av hjälpar/T-celler?

**[0:42 - 0:45]**  Och vilka effektorfunktioner har T-celler?

**[0:46 - 0:49]**  Därefter går vi över till B-celler och antikroppar.

**[0:49 - 0:51]**  Återigen en översikt.

**[0:51 - 0:53]**  Hur aktiveras B-celler?

**[0:53 - 0:57]**  Och vilka effektorfunktioner har plasmaceller och antikroppar?

**[0:57 - 1:00]**  Slutligen, det är inte om vilka funktioner som

**[1:00 - 1:04]**  allt och mjälten har gällande immunförsvaret.

**[1:08 - 1:13]**  Lite för att gå tillbaka till vad ni har lärt er alldeles precis.

**[1:13 - 1:20]**  Och Marianne pratade om den här re-kombineringen och klonala selektionen av T och B-celler.

**[1:20 - 1:30]**  Den här genetiska rekombinationen som gör att varje individ får en pool av B och T-celler med olika receptorer, som har olika antinspecifikitet.

**[1:30 - 1:34]**  Och viktigt här var att detta sker i frånvaro av främmande antigen.

**[1:34 - 1:41]**  Och här gick hon också igenom den här elimineringen av de självre cellerna under utvecklingen.

**[1:41 - 1:45]**  Så det är därifrån som vi ska ta det idag.

**[1:45 - 1:54]**  Hon lämnade då där de här elimineringen av de självre aktiva cellerna och våra naiva modiga celler

**[1:54 - 1:56]**  kom ut i blodet.

**[1:56 - 2:00]**  Och här då tar vi vid idag och vi kommer då

**[2:00 - 2:05]**  prata om den här klonala selektionen som sker i närvaro av främmande antigen.

**[2:05 - 2:11]**  Där endast den B eller T-cell som är specifik för ett visst främmande antigen

**[2:11 - 2:13]**  aktiveras. Alltså News, det är som man

**[2:13 - 2:15]**  invekteras av för tillfället till exempel.

**[2:17 - 2:19]**  Där vi då kan plocka ut

**[2:19 - 2:22]**  vissa celler som vi behöver ha

**[2:22 - 2:24]**  just nu i vårt immunförsvar.

**[2:24 - 2:25]**  Och hur vi då

**[2:26 - 2:26]**  får en

**[2:26 - 2:29]**  klon av den här cellen. Alltså den här cellen delar sig.

**[2:30 - 2:32]**  Och ge uppgår till en klon av celler där alla har

**[2:32 - 2:35]**  en identisk antigenspecialitet.

**[2:39 - 2:42]**  Där vi kommer befinna oss idag är framförallt i perifera

**[2:42 - 2:45]**  lymföridorgan som då lymfknuta och mjälte.

**[2:46 - 2:50]**  Men här är även inringat perifer vävnad eftersom det som

**[2:50 - 2:54]**  plockas upp, det som våra T och B-celler kommer att aktiveras av

**[2:54 - 2:56]**  kommer just ifrån den perifera vävnaden.

**[3:00 - 3:04]**  Så först då angående migration hos den dritiska cellen,

**[3:04 - 3:07]**  B-celler och T-celler i kroppen.

**[3:07 - 3:09]**  Här har ju då Ulf redan pratat en del om

**[3:09 - 3:13]**  migration hos den dritiska cellen i kroppen

**[3:13 - 3:16]**  och att det här då styrs av uttrycket av

**[3:16 - 3:18]**  Homing och kemokin-receptorer på cellerna.

**[3:19 - 3:23]**  Han nämnde framförallt L-selektin och CCR-7.

**[3:23 - 3:25]**  Om vi tittar här längst upp till vänster

**[3:26 - 3:29]**  så har vi den perifera vävnaden, vi har de dritiska cellerna,

**[3:30 - 3:32]**  som då lockar upp främmande antingen.

**[3:33 - 3:34]**  Och sen då

**[3:35 - 3:37]**  ändra i sitt

**[3:37 - 3:41]**  uttryck av Homing och kemokinerektorer för att då ta sig till

**[3:41 - 3:44]**  lymfknutan för att kunna presentera

**[3:44 - 3:45]**  sina anti-andar.

**[3:47 - 3:52]**  På samma vis så har vi naiva T och B-celler som kommer ifrån blodet som tar sig till

**[3:52 - 3:53]**  lymfknutan.

**[3:55 - 3:56]**  Här kan ske två olika saker.

**[3:57 - 3:59]**  Det ena som är det mest vanliga är att de T och B-cellerna

**[4:00 - 4:01]**  inte träffar på sitt antigen.

**[4:02 - 4:04]**  De kommer inte känna igen någonting. De kommer istället att

**[4:04 - 4:06]**  ta sig ut i blodet igen

**[4:06 - 4:07]**  för att då sedan

**[4:08 - 4:10]**  söka sig till en ny lymfknuta.

**[4:11 - 4:15]**  Andra alternativet är att vi får en aktivering av T och B-cellerna

**[4:15 - 4:19]**  och då stannar de kvar i lymfknutan under en viss period.

**[4:19 - 4:24]**  Sedan kommer de att lämna lymfknutan via den F-ränta lymfan.

**[4:25 - 4:27]**  T-celler då, som har sin

**[4:27 - 4:29]**  effekt ute i vävnaden

**[4:30 - 4:33]**  så kommer den då via blodcirkulationen ta sig till fler vävnad.

**[4:35 - 4:38]**  Och allt det här styrs då av olika typer av

**[4:38 - 4:41]**  homing och kemokinreceptorer

**[4:41 - 4:43]**  som upp och nedregleras hela tiden

**[4:43 - 4:44]**  beroende på

**[4:44 - 4:46]**  vart ställen behöver ta sig.

**[4:47 - 4:50]**  Om vi tittar på detta lite mer angående just då

**[4:50 - 4:51]**  migrationen.

**[4:55 - 4:58]**  Jag har skrivit här längst ner, vi har homingreceptorer jag kallar för HRS

**[4:58 - 4:59]**  och kemokinesmetoder för KR.

**[5:00 - 5:02]**  Nu ska vi så mycket skriva.

**[5:03 - 5:05]**  Och vi tänker oss att vi har

**[5:06 - 5:10]**  ute i vår vävnad. Här har vi ett

**[5:10 - 5:11]**  epitet.

**[5:12 - 5:13]**  Här har vi vävnaden.

**[5:16 - 5:18]**  Här ute har vi den dritiska cellen.

**[5:19 - 5:21]**  Det här har Ulf då pratat om.

**[5:21 - 5:23]**  Att vi har en drittisk cell.

**[5:23 - 5:25]**  Och den här drittiska cellen

**[5:25 - 5:27]**  anledningen till att den är just här

**[5:27 - 5:28]**  på den här platsen

**[5:30 - 5:37]**  specifika då för väpnad.

**[5:40 - 5:42]**  Och det gör att den är där.

**[5:42 - 5:44]**  När då den här drittiska cellen

**[5:45 - 5:45]**  tar upp

**[5:46 - 5:46]**  antingen,

**[5:47 - 5:48]**  då kommer den aktiveras.

**[5:54 - 5:56]**  Och den här drittiska cellen

**[5:57 - 5:59]**  kommer nu då istället ha

**[6:00 - 6:03]**  homingreceptorer och kemokininreceptorer

**[6:03 - 6:03]**  och kemokininreceptorer

**[6:04 - 6:05]**  för lymfnord.

**[6:07 - 6:11]**  Alltså det som vi har pratat om som CCR 7 och

**[6:11 - 6:11]**  elselektiv.

**[6:12 - 6:14]**  Så den kommer då vandra vidare

**[6:14 - 6:15]**  via den

**[6:15 - 6:17]**  att förränta lymfan till våra

**[6:17 - 6:18]**  lymfknutar.

**[6:18 - 6:19]**  Vi hittar här.

**[6:20 - 6:21]**  Vår lymfknuta.

**[6:26 - 6:28]**  Så den drittiska cellen, ta sig in här.

**[6:30 - 6:33]**  För då att vi

**[6:33 - 6:36]**  ska kunna få en aktivering av T och B-celler

**[6:36 - 6:38]**  så behöver de ju också ta sig till lymfknutan.

**[6:38 - 6:40]**  Som jag nämnde i förra bilden

**[6:41 - 6:43]**  så kommer de då via blodet. Här har vi blod.

**[6:44 - 6:48]**  Och vi har naiva T-celler och vi har naiva B-celler.

**[6:50 - 6:51]**  Och de här

**[6:51 - 6:54]**  har ju då på motsvarande sätt som

**[6:54 - 6:55]**  de drittiska cellerna

**[6:56 - 6:57]**  när de hade blivit aktiverade

**[6:58 - 6:59]**  så har de ju

**[6:59 - 7:03]**  kommingreceptorer och kymokintreceptorer

**[7:04 - 7:04]**  specifika

**[7:05 - 7:06]**  för lymfnod.

**[7:08 - 7:11]**  Vilket gör att de kan ta sig in i lymfknutan

**[7:11 - 7:13]**  och vi har då de hamnar här inne.

**[7:16 - 7:19]**  Beroende på då vad som händer inne i lymfknutan

**[7:19 - 7:21]**  om de aktiveras eller inte

**[7:21 - 7:23]**  så har vi lite olika tidsperspektiv.

**[7:24 - 7:25]**  Men till slut kommer de ju då

**[7:26 - 7:28]**  framförallt T-cellerna ta sig ut ur

**[7:29 - 7:29]**  lymfknutan.

**[7:32 - 7:36]**  Och när de då ska ta sig ut ur lymfknutan, det enda sättet

**[7:36 - 7:37]**  en cell kan göra det på,

**[7:37 - 7:40]**  är ju då att de nedreglerar

**[7:40 - 7:41]**  Homeing

**[7:41 - 7:44]**  receptorer och kemikinreceptorer

**[7:44 - 7:45]**  för lymfnod.

**[7:46 - 7:46]**  Nu ser jag

**[7:47 - 7:47]**  att

**[7:48 - 7:51]**  jag skriver lite olika här, jag skriver ibland lymfnod och ibland lymfknod.

**[7:51 - 7:54]**  Jag ber om ursäkt för det här, det är samma sak.

**[7:56 - 7:59]**  De tar sig då ut i den F-förenta lymfnoden,

**[7:59 - 8:17]**  eller så kan de ta sig ut mot vävnad.

**[8:19 - 8:22]**  Eller så kan de ta sig till en ny lymfnod.

**[8:27 - 8:29]**  Och det här då, bron

**[8:29 - 8:33]**  om det på de hamnar i vävnaden eller i lymfnorden, beror då återigen på vilka

**[8:33 - 8:37]**  shoming och kemokinreceptorer som uppregleras på cellerna.

**[8:38 - 8:41]**  Och det beror på de instruktioner de har fått in i grymtknutna.

**[8:41 - 8:46]**  Så det är en konstant upp och nedreglering och förändring i uttrycket

**[8:46 - 8:48]**  av shoming och kemokinreceptorer

**[8:48 - 8:52]**  för att de olika cellerna ska kunna ta sig från ett område till ett annat.

**[8:53 - 8:55]**  Hur de då ska kunna få lov att lämna ett område

**[8:56 - 8:57]**  för att ta sig vidare.

**[8:59 - 9:00]**  Man räknar med

**[9:01 - 9:05]**  att man har kunnat se i studiekommersialet i alla fall att ungefär 25 miljarder lymfocyter

**[9:05 - 9:07]**  passerar en lymfknuta varje dag

**[9:07 - 9:09]**  och att kanske

**[9:10 - 9:13]**  varje t-cell besöker varje lymfknuta i kroppen ungefär

**[9:13 - 9:14]**  tre gånger per dag.

**[9:15 - 9:17]**  Så ni kan förstå att det här är en väldigt snabb process.

**[9:17 - 9:19]**  Det är liksom inte långsamt

**[9:19 - 9:24]**  att ta flera dagar för t eller b-cellen att då upp och nedreglera

**[9:24 - 9:25]**  homing och kemokinesitorerna.

**[9:26 - 9:26]**  Utan det går väldigt snabbt

**[9:27 - 9:29]**  för att de ska kunna vara i konstant

**[9:29 - 9:29]**  rörelse.

**[9:34 - 9:35]**  Okej.

**[9:37 - 9:39]**  Det var det jag tänkte säga omationning

**[9:39 - 9:41]**  till olika typer av

**[9:41 - 9:42]**  vävnader.

**[9:42 - 9:44]**  Nu så istället så pratar vi om

**[9:45 - 9:45]**  T-celler.

**[9:49 - 9:53]**  Så ni har redan tidigare pratat lite grann

**[9:53 - 9:59]**  om T-cellerna och hur de då skapas i benmärgen, hur de mognar i typer.

**[9:59 - 10:01]**  just den här olika selektionen som fanns där.

**[10:02 - 10:07]**  Och där vi då kommer vara idag är de perifera lymfoida organen och sedan också vidare i vävnaden.

**[10:08 - 10:11]**  Så i de perifera lymfoida organen

**[10:13 - 10:16]**  så får vi då en aktivering

**[10:16 - 10:18]**  av våra

**[10:18 - 10:19]**  t-celler.

**[10:19 - 10:22]**  Det är då de naiva t-cellerna mognar fram

**[10:22 - 10:23]**  till.

**[10:24 - 10:25]**  När det gäller

**[10:25 - 10:29]**  hjälpar-t-celler så kan de differentiera också till

**[10:29 - 10:31]**  T1, T2, T1, T17

**[10:31 - 10:37]**  eller inducerade tv-bulatoriska celler. Vi är också då aktivering av de cytotopsiska t-cellerna.

**[10:38 - 10:40]**  När de sen aktiveras så tar de sig ut till vävnaden

**[10:41 - 10:44]**  där de hjälper till i attack mot infektioner.

**[10:45 - 10:49]**  Vi skapar både effektor-t-celler och minnes-celler.

**[10:55 - 10:57]**  Vilka effektorfunktioner har vi då hos t-celler?

**[10:58 - 10:59]**  Jo, vi har ju då

**[10:59 - 11:02]**  våra hjälpar-t-celler först.

**[11:02 - 11:03]**  TH

**[11:04 - 11:05]**  där vi har

**[11:06 - 11:10]**  fyra olika varianter. Jag kommer prata om det här. Det är TH1

**[11:10 - 11:14]**  celler som hjälper makrofager att fagocytera och döda patogener

**[11:14 - 11:16]**  och hjälper B-celler att producera antikroppar

**[11:17 - 11:22]**  som hjälper till i fagocitos. Jag kommer återkomma till detta igen lite senare i föreläsningen.

**[11:22 - 11:23]**  TH2

**[11:23 - 11:28]**  som hjälper B-celler att producera antikroppar mot parasiter och allergener.

**[11:29 - 11:32]**  Och de aktiverar också i synonyfiler och mastceller.

**[11:33 - 11:35]**  Vidare har vi TH17

**[11:35 - 11:38]**  som hjälper neutrofiler att hitta till inflammerad vävnad

**[11:39 - 11:43]**  ökar produktionen av antimikrobiella peptider och hjälper B-celler att producera antikroppar.

**[11:44 - 11:50]**  Slutligen TFH då, folikulära hjälpar-t-celler som hjälper B-celler att producera antikroppar i

**[11:50 - 11:53]**  jeremimanalcentrum i sekundära lymfoiderorgan.

**[11:53 - 11:56]**  Som ni ser här och de här så har de lite olika funktioner men

**[11:57 - 11:59]**  gemensamt så kan alla

**[11:59 - 12:01]**  hjälpa B-cellerna att producera

**[12:01 - 12:03]**  olika typer av antikroppar.

**[12:05 - 12:08]**  Därefter har vi våra cytotopsiska T-celler

**[12:08 - 12:13]**  som då dödar virusinfekterade celler och tumörceller.

**[12:13 - 12:16]**  Slutligen har vi de regulatoriska T-cellerna

**[12:16 - 12:18]**  som också är en sorts T-hjälparcell

**[12:19 - 12:21]**  som är viktiga för att bromsa immunsvar

**[12:21 - 12:22]**  mot självantigener,

**[12:23 - 12:26]**  allergener och pappergener. Det här kommer jag att återkomma till

**[12:26 - 12:29]**  i föreläsningen om tolerans

**[12:29 - 12:32]**  med den näst sista föreläsningen i det här, block 14.

**[12:37 - 12:42]**  Så de naiva T-cellerna och de dendritiska cellerna de möts ju då i

**[12:43 - 12:44]**  lymfknutorna.

**[12:44 - 12:45]**  Så

**[12:45 - 12:50]**  som Ulf gick igenom de dendritiska cellerna, de bär på antingen och de tar sig in

**[12:51 - 12:52]**  via förränta lymfkört

**[12:52 - 12:53]**  in i

**[12:54 - 12:57]**  hamnar inne i det här blåa T-cellsområdet.

**[12:57 - 12:58]**  Här nere så har vi en

**[12:59 - 13:01]**  skrivning av lymfknutan

**[13:01 - 13:03]**  där vi har B-cellsområde

**[13:04 - 13:05]**  här ute i det vita.

**[13:06 - 13:08]**  Vi har också något som vi kallar för ett germinalcentrum

**[13:08 - 13:09]**  som visas

**[13:09 - 13:10]**  gult

**[13:10 - 13:13]**  som då blir större och större och vi kommer

**[13:13 - 13:15]**  gå igenom germinalcentrum

**[13:15 - 13:18]**  när jag pratar om B-celler, lite senare på den här föreläsningen.

**[13:19 - 13:20]**  Det blåa här är

**[13:20 - 13:21]**  T-cellsområdet.

**[13:22 - 13:26]**  Och våra dendritiska celler och T-celler då möts då i det här

**[13:26 - 13:27]**  T-cellsområdet.

**[13:29 - 13:34]**  De kommer in i det här området via hiv/vs, hi and du tiger böljes.

**[13:38 - 13:39]**  Och

**[13:39 - 13:41]**  här får vi då som jag sa antingen aktivering

**[13:42 - 13:43]**  eller interaktivering

**[13:43 - 13:44]**  av våra T-celler

**[13:44 - 13:45]**  och

**[13:45 - 13:50]**  sedan tas i T-cellerna ut ur lymfknutan vi gör en F-ränta lymfan.

**[13:50 - 13:54]**  Så här har vi då effektor T-celler och ej aktiverade

**[13:54 - 13:55]**  nej, vad T-celler.

**[13:59 - 14:03]**  T-cellsaktivering i lymfknutan då.

**[14:03 - 14:07]**  Så de naiva t-cellerna tar sig in i T-cellsområdet

**[14:07 - 14:10]**  via h/e-vs.

**[14:10 - 14:12]**  High-endutiler och vendels i cortex.

**[14:13 - 14:16]**  Anledningen att de kan ta sig in här är att de här hivs

**[14:16 - 14:19]**  uttrycker additionsmolekyler och kemokiner

**[14:19 - 14:23]**  som receptorer på naiva t och b-celler binder till.

**[14:23 - 14:25]**  Som då gör att det här då t och b-cellerna

**[14:25 - 14:29]**  tar sig in i vårt t-cells.

**[14:29 - 14:32]**  råd. T-cellerna

**[14:32 - 14:33]**  kommer då

**[14:34 - 14:38]**  känna av vad de den dritiska cellerna presenterar på sin yta.

**[14:39 - 14:40]**  Här så T-cellerna

**[14:41 - 14:41]**  kommer hit.

**[14:41 - 14:44]**  De känner av varje dendritisk cell.

**[14:45 - 14:48]**  Presenterar väldigt många olika kapitel på olika

**[14:48 - 14:51]**  M och C-molekyler, men vi har också många dendritceller.

**[14:52 - 14:53]**  Så T-cellen

**[14:53 - 14:58]**  kommer då känna av, den kommer känna av, den kommer känna av, den kommer vandra vidare. Känna av en till.

**[14:59 - 15:03]**  under en viss period tills den då antingen hittar i taget

**[15:03 - 15:04]**  eller ger upp

**[15:05 - 15:07]**  nedreglerar

**[15:07 - 15:09]**  hoaming och kemokinereceptorer för lymfnoden.

**[15:10 - 15:13]**  Och uppreglerar för blodet för att kunna ta sig ut

**[15:14 - 15:14]**  ur

**[15:14 - 15:15]**  via den

**[15:16 - 15:17]**  FRN-talympan.

**[15:20 - 15:25]**  Så det är T-celler som inte träffar på sitt antingen, de lämnar

**[15:26 - 15:27]**  medans då

**[15:27 - 15:29]**  T-celler som faktiskt träffar på

**[15:29 - 15:29]**  sitt antingen

**[15:30 - 15:32]**  de kommer

**[15:32 - 15:34]**  differentiera till effektorceller.

**[15:34 - 15:37]**  Och vi får en kronal selektion

**[15:37 - 15:39]**  och differentiering till effektorceller.

**[15:40 - 15:45]**  Ibland säger vi kronal selektion och ibland säger vi kronal expansion.

**[15:46 - 15:47]**  Alltså

**[15:47 - 15:48]**  kronal selektion

**[15:48 - 15:50]**  är ju då när en viss

**[15:50 - 15:51]**  T-cell

**[15:51 - 15:52]**  eller B-cell

**[15:52 - 15:56]**  väljs ut, den hittar sitt antin som presenteras för den i det här fallet då.

**[15:57 - 15:58]**  Då har en selektion

**[15:59 - 15:59]**  integrerats fram

**[16:00 - 16:02]**  och den för att skapa en klon.

**[16:03 - 16:03]**  Sen får vi då

**[16:04 - 16:04]**  en

**[16:06 - 16:07]**  klon med

**[16:07 - 16:08]**  T-celler ifrån det här.

**[16:15 - 16:16]**  När vi då får en sån här match

**[16:17 - 16:19]**  när T-cellen faktiskt träffar på

**[16:19 - 16:21]**  sin M och C-peptid

**[16:22 - 16:24]**  kombination som den känner igen

**[16:24 - 16:25]**  så får vi aktivering

**[16:26 - 16:27]**  av naiva T-celler då.

**[16:27 - 16:29]**  De här perifera, lymfoid organ,

**[16:29 - 16:32]**  och ni har sett en liknande bild och det här förut

**[16:33 - 16:34]**  som Ulf visade

**[16:35 - 16:35]**  och

**[16:36 - 16:38]**  den här aktiveringen kräver

**[16:38 - 16:39]**  två signaler

**[16:40 - 16:40]**  samt

**[16:41 - 16:41]**  cytokiner.

**[16:43 - 16:46]**  Och det här gäller då både för de cytotoxiska t-cellerna och för

**[16:46 - 16:48]**  T-hjälp-acellerna.

**[16:48 - 16:48]**  Jag ska

**[16:49 - 16:50]**  snart gå igenom

**[16:50 - 16:53]**  hjälp-acellerna och de cytotoxiska t-cellerna för sig.

**[16:53 - 16:56]**  Men det här gäller båda två. Vi har ju då

**[16:56 - 16:57]**  signal nummer 1

**[16:58 - 16:58]**  som då är

**[16:59 - 17:01]**  cellcelsektorn som binder till

**[17:01 - 17:03]**  moce-komplexet

**[17:03 - 17:04]**  på den bitiska cellen.

**[17:04 - 17:06]**  På bilden här så har vi som exempel en

**[17:07 - 17:08]**  T-hjälp-acell

**[17:08 - 17:10]**  och det förstår vi eftersom vi har en

**[17:10 - 17:11]**  cd4 här.

**[17:12 - 17:14]**  Här har vi vår antingen-presenterande cell

**[17:14 - 17:16]**  som då har en m och c-klass 2

**[17:16 - 17:17]**  med empeptid.

**[17:17 - 17:18]**  Här har vi våran

**[17:18 - 17:19]**  t-cellsreceptor.

**[17:20 - 17:22]**  Så det här är signal nummer 1 som är antingen specifik.

**[17:24 - 17:26]**  Sedan har vi då signal nummer 2

**[17:26 - 17:27]**  som är

**[17:28 - 17:28]**  k-stimuleringsignalen.

**[17:29 - 17:31]**  Som skickas via

**[17:32 - 17:34]**  bindning mellan CD-28

**[17:34 - 17:35]**  och T-cellen

**[17:35 - 17:38]**  och så är det 80-86 på den dritiska cellen.

**[17:38 - 17:42]**  Jag vet att det är väldigt många olika CD-nummer och olika

**[17:44 - 17:46]**  begrepp hela tiden.

**[17:46 - 17:49]**  Det viktigaste att veta här är att det här är en

**[17:49 - 17:51]**  kostimuleringssignal

**[17:51 - 17:54]**  där receptorer på T-cellen binder till

**[17:54 - 17:55]**  receptorer på

**[17:57 - 17:59]**  den antingen presenterade cellen, kodenditcellen,

**[17:59 - 18:00]**  för att skicka den här signalen.

**[18:01 - 18:02]**  Om ni sedan inte kan

**[18:03 - 18:07]**  komma ihåg att de heter CD-28 och CD-80/86, det är inte det viktigaste, utan

**[18:08 - 18:11]**  det absoluta är att veta att vi har den här kostimuleringsignalen.

**[18:13 - 18:16]**  Vidare för aktivering så krävs det då cytokiner.

**[18:17 - 18:24]**  Då har vi då IL-2 från hjälpar-t-celler som driver delning både hos hjälpar-t-celler och cytotoxiska t-celler.

**[18:25 - 18:29]**  Om vi har cytokiner från bland annat de antipresenterande celler som orsakar den här

**[18:29 - 18:31]**  differentieringen till tia 1,

**[18:31 - 18:32]**  tiotvå och tio17

**[18:33 - 18:34]**  TFO och

**[18:34 - 18:35]**  inducerade

**[18:35 - 18:36]**  T-regulatoriska celler.

**[18:38 - 18:40]**  Vad vi också kan se här i bilden är att vi har

**[18:40 - 18:41]**  CD4-molekylerna

**[18:42 - 18:43]**  och CD4

**[18:43 - 18:46]**  eller då CD8 och en cytotoxisk t-cell

**[18:46 - 18:51]**  hjälper till att stabilisera bindningen mellan t-cellsreceptorn och MHC

**[18:51 - 18:52]**  komplexet.

**[18:52 - 18:54]**  Den här bindningen

**[18:54 - 18:56]**  är ju väldigt

**[18:56 - 18:59]**  specifik men den är inte särskilt stark så för att

**[18:59 - 19:04]**  få en ordentlig aktivering så måste vi ha en inbindning av cd4 eller CD8 för att

**[19:05 - 19:06]**  stabilisera det här och

**[19:06 - 19:09]**  på så vis kunna behålla inbindningen.

**[19:11 - 19:14]**  Det som skapas mellan de här cellerna

**[19:14 - 19:17]**  vi ser här återigen har vi den

**[19:17 - 19:19]**  CD4-positiva hjälpa till cellen här uppe.

**[19:19 - 19:21]**  Vi har den antingen presenterande cellen här nere.

**[19:22 - 19:25]**  Det är en så kallad immunologisk synaps

**[19:25 - 19:28]**  som då är den här kontaktytan mellan de här två cellerna.

**[19:29 - 19:35]**  I mitten ser vi signal 1, nu istället står det HLA2 istället för MHC

**[19:35 - 19:36]**  klass 2.

**[19:36 - 19:37]**  Här ser vi peptiden

**[19:38 - 19:39]**  T-cellsreceptorn

**[19:39 - 19:42]**  och här ser vi då CD4 som stabiliserar.

**[19:43 - 19:44]**  Här har vi signal 2

**[19:45 - 19:46]**  med CD28

**[19:46 - 19:48]**  som binder till CD80-86.

**[19:50 - 19:53]**  Men det finns också ganska många andra signaler.

**[19:53 - 19:57]**  Vid sidan här kanterna har vi additionsmolekyler

**[19:57 - 19:59]**  som hjälper till att hålla ihop den här

**[19:59 - 19:59]**  synapsen.

**[20:15 - 20:20]**  Det här är viktigt för att de här cellerna måste hållas ihop tätt och kommunicera med varandra under en längre period

**[20:21 - 20:23]**  för att T-cellen ska kunna bli aktiverad.

**[20:25 - 20:28]**  Avståndet här i mitten på synapsen är ungefär 15

**[20:29 - 20:31]**  nanometer medan vi här ute har

**[20:32 - 20:33]**  ungefär 40.

**[20:36 - 20:37]**  Så de är tätten

**[20:37 - 20:41]**  till varandra. Vi har också andra typer av bindningar här som bidrar till aktivering

**[20:42 - 20:43]**  som via CD40

**[20:43 - 20:44]**  Ligant till CD40 till exempel.

**[20:46 - 20:47]**  Så den här hålls ihop väldigt tajt.

**[20:50 - 20:52]**  Lite påminnelse innan vi fortsätter.

**[20:52 - 20:56]**  Jag hoppas att ni kommer ihåg det här ifrån tidigare föreläsningar.

**[20:56 - 20:58]**  Jag pratar ju då om

**[20:59 - 21:05]**  med skosimuleringsmolekylerna och det som gör att vi då får upp skosimuleringsmolekyler

**[21:05 - 21:07]**  på den dritiska cellen är att

**[21:07 - 21:08]**  pamp

**[21:08 - 21:10]**  stimulerar den dritiska cellen

**[21:10 - 21:13]**  att uttrycka de här skosimulatoriska molekylerna.

**[21:14 - 21:15]**  Så här har vi in den drit sen

**[21:15 - 21:17]**  som tar upp en mikrob.

**[21:17 - 21:18]**  Det gör att den då får en

**[21:18 - 21:22]**  migration med hjälp av CCR7 till lymfknutan.

**[21:22 - 21:23]**  Och

**[21:23 - 21:26]**  den kommer då uttrycka skosimulatoriska molekyler

**[21:26 - 21:27]**  med rosa här.

**[21:28 - 21:29]**  Den kommer också uttrycka

**[21:29 - 21:30]**  bruka MHC med

**[21:31 - 21:33]**  mikrobspecifika peptider på ytorna

**[21:34 - 21:36]**  vilket kan göra att vi kan aktivera

**[21:36 - 21:37]**  mikrobspecifika

**[21:37 - 21:38]**  specifika

**[21:38 - 21:39]**  t-celler

**[21:39 - 21:40]**  på en klon

**[21:40 - 21:41]**  av t-celler.

**[21:43 - 21:44]**  Om vi istället

**[21:44 - 21:48]**  har en dendritisell som plockar upp ett apototiskt kroppseget material

**[21:49 - 21:50]**  kan vi få en

**[21:50 - 21:52]**  svagare migration

**[21:52 - 21:53]**  till

**[21:54 - 21:55]**  lymfknutan.

**[21:55 - 21:59]**  Men vi kommer då inte få upp några kostymulatoriska molekyler.

**[21:59 - 22:01]**  Den här den litiska cellen

**[22:01 - 22:02]**  kanske ändå kan

**[22:03 - 22:04]**  den kommer ändå då presentera

**[22:05 - 22:08]**  kroppsegna peptider på m och c-molekyler för det gör de också hela tiden.

**[22:09 - 22:10]**  Skulle det då dyka upp

**[22:10 - 22:11]**  en kropps egen

**[22:12 - 22:13]**  peptid

**[22:13 - 22:14]**  specifikteser

**[22:14 - 22:15]**  som har

**[22:15 - 22:17]**  tagit sig förbi den här

**[22:20 - 22:22]**  såldningsprocessen i tyvus,

**[22:23 - 22:25]**  så den egentligen skulle dödats.

**[22:26 - 22:28]**  Men ändå träffa på sitt antigen här.

**[22:29 - 22:34]**  kommer den inte kunna bli aktiverad när den inte träffar på några kostymulatoriska molekyler.

**[22:34 - 22:36]**  Den kommer istället att gå i en anergi.

**[22:39 - 22:41]**  Anergi är då att cellerna försätts i ett

**[22:41 - 22:44]**  inaktivt tillstånd där de inte svarar på stimulering

**[22:46 - 22:48]**  och endast professionella antingen presenterande celler

**[22:49 - 22:50]**  uttrycker kostymuleringsmolekyler

**[22:51 - 22:52]**  efter interaktion med paus.

**[22:53 - 22:57]**  Angående de här energicellerna så kommer de då slutligen gå i actoptos

**[22:57 - 22:59]**  för de har ju ingen vidare funktion

**[22:59 - 23:05]**  och uttrycket av kostimuleringssignaler hos antingen presenterade celler

**[23:05 - 23:09]**  ökar ytterligare genom interaktion med T-celler.

**[23:10 - 23:11]**  Så när de här då

**[23:11 - 23:12]**  träffar varandra här

**[23:13 - 23:18]**  så är det inte bara en ensidig kommunikation att den dritiska cellen aktiverar T-cellen

**[23:18 - 23:18]**  utan T-cellen

**[23:19 - 23:19]**  kan

**[23:21 - 23:22]**  också hjälpa till

**[23:22 - 23:27]**  att tala om för den dritiska cellen att den ska uttrycka mer kostimulatoriska molekyler,

**[23:27 - 23:29]**  vilket gör att den dritiska cellen

**[23:29 - 23:32]**  blir mer effektiv på att aktivera andra T-celler.

**[23:36 - 23:37]**  En påminnelse till

**[23:37 - 23:39]**  antingen presentation på MHC1

**[23:40 - 23:42]**  och MHC2, hoppas jag att ni har koll på.

**[23:43 - 23:43]**  Så MHC1

**[23:44 - 23:45]**  presenterar framförallt

**[23:45 - 23:46]**  tider från

**[23:46 - 23:48]**  cytoplasman, alltså

**[23:49 - 23:50]**  intracellulära mikrober

**[23:51 - 23:52]**  och kan aktivera

**[23:52 - 23:54]**  cd8 positiva

**[23:54 - 23:56]**  cytotoxiska t-celler.

**[23:57 - 23:59]**  MHC2 istället

**[23:59 - 24:01]**  presenterar framförallt peptider från

**[24:01 - 24:03]**  fagosomer

**[24:03 - 24:04]**  vilket då

**[24:04 - 24:05]**  kommer

**[24:05 - 24:06]**  man har tagit upp

**[24:07 - 24:10]**  från extra cellulära mikrober och kan aktivera

**[24:10 - 24:13]**  CD4-positiva hjälpar-t-celler.

**[24:16 - 24:21]**  Nu ska vi då titta lite närmare på den här aktiveringen av naiv hjälpar-tesen då,

**[24:22 - 24:23]**  CD4-positiva

**[24:23 - 24:26]**  där vi då har de här olika signalerna.

**[24:27 - 24:29]**  Det som händer då allra först är ju då

**[24:29 - 24:31]**  väpnaden, att en dendrit i cell

**[24:31 - 24:34]**  tar upp antingen bryter ner och presenterar på MHC2

**[24:35 - 24:36]**  och sen har vi då

**[24:36 - 24:39]**  att den här dendritiska cellen aktiverar T-cellen

**[24:39 - 24:40]**  med hjälp av två signaler

**[24:41 - 24:42]**  och cytokiner.

**[24:43 - 24:43]**  Och det

**[24:44 - 24:45]**  tänkte jag

**[24:45 - 24:46]**  att jag skulle rita upp

**[24:47 - 24:49]**  så att ni får det stegvis

**[24:49 - 24:49]**  hur det händer.

**[24:55 - 24:57]**  Så då aktivering av en naiv

**[24:57 - 24:58]**  hjälpar-t-cell då,

**[24:59 - 25:15]**  den här dendritcellen

**[25:15 - 25:16]**  den kommer då

**[25:17 - 25:18]**  vinda till någon sorts

**[25:19 - 25:20]**  mikrob

**[25:20 - 25:21]**  ute i vävnaden.

**[25:21 - 25:23]**  Den då tar ut, så här har vi

**[25:23 - 25:25]**  vi är ute i vävnad.

**[25:29 - 25:32]**  Den här dendirekta cellen kommer då

**[25:32 - 25:33]**  ta upp mikroben

**[25:35 - 25:36]**  och den kommer börja

**[25:37 - 25:38]**  bryta ner

**[25:39 - 25:41]**  den här till kaptider

**[25:43 - 25:44]**  för att då kunna

**[25:45 - 25:45]**  presentera

**[25:46 - 25:47]**  på sina m och c-molekyler.

**[25:52 - 25:54]**  Så vi har då nedbrytning

**[25:57 - 25:59]**  och vi har antigen-presentation.

**[25:59 - 26:19]**  Så här har vi då våran dendritcell. Vi kan se att här börjar lindknutan.

**[26:19 - 26:21]**  Här har vi vår dendritcell.

**[26:26 - 26:28]**  Och dendritcellen

**[26:29 - 26:31]**  kommer då att presentera

**[26:31 - 26:32]**  peptid

**[26:35 - 26:36]**  från den här

**[26:36 - 26:37]**  mikroben

**[26:38 - 26:39]**  på m och cklass 2.

**[26:45 - 26:46]**  In i limtknutan

**[26:46 - 26:48]**  kommer nu då olika

**[26:48 - 26:52]**  t-celler, naiva t-celler, som känner av den dritiska cellerna

**[26:52 - 26:56]**  om de presenterar just den kombination av m och c

**[26:57 - 26:59]**  och peptid som den t-cellen är.

**[26:59 - 27:21]**  Om vi nu får en igenkänning här, en match mellan t-cellsreceptorn och m och c klass 2,

**[27:21 - 27:26]**  så resulterar detta i signal nummer 1.

**[27:27 - 27:28]**  Och signal nummer 1

**[27:29 - 27:30]**  den antingen specifika.

**[27:33 - 27:40]**  Nu räcker ju inte detta för att vi ska få en aktivering. En annan sak som vi behöver få också faktiskt är ju att vi behöver ha

**[27:41 - 27:44]**  en inbindning, en stabilisering av

**[27:44 - 27:50]**  den här bindningen med hjälp av CD4. Nu skulle jag vilja rita på den där ettan lite högre upp kanske,

**[27:50 - 27:51]**  men vi kan väl rita

**[27:52 - 27:54]**  CD4 på det här viset.

**[27:57 - 27:59]**  Det blir inte så snyggt, men ni fattar grejer.

**[27:59 - 28:09]**  Vi har då CD4 som då stabiliserar den här bindningen och binder till en del på M och C klass 2-molekylen som inte är variabel.

**[28:12 - 28:21]**  Vad vi också behöver ha är ju cool stimulering och det är då att den dritiska cellen uttrycker CD80-86

**[28:21 - 28:28]**  och T-hjälparcellen, vilken jättelång CD28 är.

**[28:29 - 28:38]**  Resulterar i signal nummer 2, som då är vår kostimulatoriska signal.

**[28:43 - 28:49]**  Nästa steg i det här är cytokinerna.

**[28:49 - 28:55]**  Och vi har då två olika typer av cytokiner.

**[28:55 - 28:59]**  Vi har den som kommer från T-hjälparcellen, vi har den som kommer från den.

**[28:59 - 29:00]**  den dritiska cellen.

**[29:00 - 29:02]**  Från T-hjälparcellen

**[29:03 - 29:04]**  så har vi

**[29:04 - 29:05]**  IL2.

**[29:06 - 29:10]**  Jag ritade på det här viset för att det är T-hjälparcellen

**[29:10 - 29:12]**  som producerar IL2

**[29:12 - 29:14]**  sen binder den också in

**[29:14 - 29:15]**  IL2

**[29:16 - 29:18]**  och det här gör att den producerar mer och så vidare.

**[29:18 - 29:22]**  Och IL2 driver celldelning.

**[29:29 - 29:37]**  Och vad vi behöver är ju en cloun av T-celler, vi behöver ha många sådana här T-celler för att vi ska kunna attackera det vi har blivit infekterade av.

**[29:37 - 29:40]**  Och då behöver vi en cloun, då behöver den här cellen dela sig.

**[29:40 - 29:43]**  Det här är då som IL2, står för.

**[29:45 - 29:50]**  När det då gäller T-hjälparceller så kan vi också olika typer av T-hjälparceller.

**[29:50 - 29:53]**  Det beror ju på vad vi har blivit infekterade av.

**[29:53 - 29:59]**  Det här är signaler som den dritiska cellen behöver ge till T-hjälparcellen.

**[29:59 - 30:00]**  har vi då cytokiner.

**[30:02 - 30:05]**  Som går ifrån den dritiska cellen till T-hjälparcellen.

**[30:09 - 30:16]**  Det här kan vara olika typer av cytokiner beroende på vilken typ av T-hjälparcell vi behöver.

**[30:16 - 30:20]**  Så det kan vara kanske I11 eller IL4.

**[30:22 - 30:26]**  Vad som händer här är att de här driver differentiering.

**[30:29 - 30:58]**  Så ibland kallas de här cytokinerna för signal nummer tre för vi har ju då först signal 1, sedan signal 2.

**[30:59 - 31:00]**  Och sen har vi då cytokiner.

**[31:02 - 31:04]**  Så resultatet

**[31:04 - 31:06]**  av det här tillsammans

**[31:06 - 31:13]**  med själva aktiveringen uttrycker vi i L2 och de här olika typerna av cytokiner som driver

**[31:14 - 31:16]**  gör att vi får tillsammans

**[31:16 - 31:18]**  en klornalexpansion.

**[31:25 - 31:28]**  Av den sortens te hjälparcell som vi behöver.

**[31:29 - 31:35]**  Vi kan ha som exempel att vi får ut T1 celler här som vi behöver.

**[31:35 - 31:35]**  TH1.

**[31:37 - 31:39]**  Och så vidare. Så vi har många sådana här celler.

**[31:41 - 31:43]**  De här

**[31:43 - 31:45]**  T-cellerna som vi då får ut

**[31:45 - 31:48]**  kan vara lite olika varianter också.

**[31:48 - 31:51]**  Till att börja med sa att vi kan få ut olika, vi kan få ut T1,

**[31:51 - 31:52]**  2, T17 och så vidare.

**[31:53 - 31:56]**  Men vi har också den varianten att de här

**[31:56 - 31:58]**  cellerna som väl expanderar.

**[31:59 - 32:00]**  som vi får ut som en ny klor.

**[32:01 - 32:04]**  De kan vara av två olika slag.

**[32:04 - 32:06]**  De kan vara

**[32:06 - 32:08]**  effektor T-celler.

**[32:17 - 32:20]**  Alltså de som kommer att gå ut till vävnaden och faktiskt göra en effekt

**[32:21 - 32:22]**  just nu och hjälpa till

**[32:22 - 32:23]**  att

**[32:23 - 32:25]**  göra oss av med den

**[32:25 - 32:27]**  mikroben som vi blivit infekterade av.

**[32:27 - 32:27]**  Men

**[32:28 - 32:29]**  för att vi ska lära oss

**[32:29 - 32:33]**  någonting av det här och för att vi ska vara bättre på att nästa gång vi träffar på samma mikrob

**[32:33 - 32:33]**  kunna

**[32:34 - 32:36]**  agera snabbare, bättre och starkare

**[32:37 - 32:39]**  så bildar vi också minnestest.

**[32:46 - 32:49]**  Dessa kommer inte göra någonting exakt just nu

**[32:49 - 32:52]**  men de kommer finnas kvar i cirkulationer och de kommer

**[32:52 - 32:55]**  söka efter anteendet. Så nästa gång vi träffar på det här

**[32:55 - 32:56]**  precis samma

**[32:57 - 32:58]**  förkylningsvirus till exempel

**[32:59 - 33:04]**  kommer de här minnestestcellerna aktiveras och skapar nya kloner.

**[33:04 - 33:07]**  Och det kommer ni höra om mer i föreläsningen från Marianne

**[33:08 - 33:10]**  angående immunologiskt minne.

**[33:14 - 33:16]**  De här effektor

**[33:17 - 33:17]**  T-cellerna då,

**[33:18 - 33:18]**  som

**[33:19 - 33:21]**  vi skapar och som vi behöver ha

**[33:22 - 33:22]**  hjälp med

**[33:24 - 33:25]**  hjälp från ute i vävnaden

**[33:26 - 33:28]**  de kommer då ta sig via blodet.

**[33:29 - 33:31]**  De kommer ta sig ut ur lymfklyftan

**[33:31 - 33:34]**  och de kommer ta sig då till vävnaden.

**[33:34 - 33:37]**  Här kommer de att kunna

**[33:38 - 33:39]**  hjälpa till på plats.

**[33:40 - 33:41]**  Det här gör de genom

**[33:42 - 33:43]**  på lite olika sätt.

**[33:45 - 33:48]**  Framförallt så har vi att T-cellerna kommer komma här

**[33:49 - 33:52]**  och de kommer producera cytokiner.

**[33:59 - 34:02]**  som då kommer

**[34:02 - 34:04]**  skickas ut och hjälpa

**[34:04 - 34:05]**  alla celler

**[34:06 - 34:07]**  som finns här i närheten.

**[34:10 - 34:13]**  Ett annat sätt som de kan hjälpa till med är att de kan

**[34:14 - 34:15]**  binda in till

**[34:16 - 34:19]**  celler som finns på plats. Vi kan till exempel ha en T-hjälpacell

**[34:20 - 34:23]**  som binder in till

**[34:23 - 34:24]**  en

**[34:24 - 34:25]**  makrofag.

**[34:27 - 34:29]**  Det kan kallas för en MQ

**[34:29 - 34:45]**  ytterligare extra aktivering av makrofagen.

**[34:47 - 34:49]**  Så det ena sättet då är

**[34:50 - 34:54]**  cytokiner och det andra är då direkt cellmedierat.

**[34:57 - 34:59]**  Cellkontakt.

**[34:59 - 35:22]**  Okej, då har vi gått igenom punkt 1 och punkt 2 i lite mer detalj.

**[35:23 - 35:29]**  Punkt 3 som du är kopplad med är att T-celler delar sig och bildar effektorteslut.

**[35:29 - 35:30]**  celler och minnesceller och minnesceller.

**[35:31 - 35:35]**  När det gäller T-cellerna så kan vi ibland också få minnesceller från

**[35:35 - 35:37]**  effektorteseller men det återkommer i en variant till.

**[35:38 - 35:39]**  Återigen

**[35:39 - 35:42]**  brist på kostimulering och göra T-cellen

**[35:42 - 35:44]**  energisk, alltså att den

**[35:44 - 35:45]**  inte gör någonting.

**[35:50 - 35:53]**  För att återgå till de olika funktionerna för

**[35:53 - 35:55]**  de här effektor-T-hjälpacellerna

**[35:56 - 35:57]**  så har det att göra med

**[35:57 - 35:58]**  differentieringen.

**[35:59 - 36:02]**  Olika typer av infektioner

**[36:02 - 36:07]**  så har vi den dridceller som producerar olika typer av cytokiner.

**[36:08 - 36:09]**  Detta gör att olika effektor

**[36:09 - 36:11]**  tillhjälpar cellen bildas

**[36:11 - 36:11]**  som då

**[36:12 - 36:13]**  producerar olika effektor

**[36:13 - 36:15]**  cytokiner.

**[36:15 - 36:17]**  En lång rad av

**[36:17 - 36:19]**  olika i den här

**[36:20 - 36:22]**  titeln.

**[36:23 - 36:24]**  Jag ska gå igenom det här.

**[36:25 - 36:29]**  Så beroende då på vad våran dendritiska cell träffar

**[36:29 - 36:30]**  på, ute i vävnaden,

**[36:31 - 36:33]**  så kommer den och den aktiverar

**[36:34 - 36:35]**  den naiva T-hjälpacellen

**[36:35 - 36:37]**  som vi har här i mitten

**[36:37 - 36:38]**  kunna

**[36:38 - 36:40]**  driva olika typer av

**[36:40 - 36:41]**  immunsvar.

**[36:43 - 36:45]**  Så om den dridcellen uttrycker

**[36:45 - 36:46]**  IL-12

**[36:47 - 36:49]**  så skapar vi TH1

**[36:50 - 36:52]**  och orsaken till att den dridcellen

**[36:52 - 36:54]**  producerar just IL-12,

**[36:54 - 36:55]**  det beror på

**[36:55 - 36:59]**  vilka PRR:s den har bundit in

**[36:59 - 37:00]**  till pappsen med.

**[37:01 - 37:04]**  Så den kan på så vis veta vilken sorts

**[37:05 - 37:06]**  mikrob den har träffat på.

**[37:08 - 37:10]**  En TH1-cell och sen har vi då

**[37:10 - 37:12]**  om den istället bildar

**[37:12 - 37:13]**  IL-4

**[37:13 - 37:15]**  så får vi en TH2-cell.

**[37:16 - 37:19]**  Produceras det TG1-bete, IL-6,

**[37:19 - 37:21]**  får vi TH17.

**[37:22 - 37:24]**  Produceras det enbart TG1-bete

**[37:24 - 37:26]**  så får vi inducerad

**[37:26 - 37:27]**  T-regulatorisk cell.

**[37:29 - 37:35]**  Och slutligen om det är en kombination mellan IL-21 och IL-6 så får vi T2-likulär hjälp av cellen.

**[37:38 - 37:41]**  Just här så behöver ni inte känna till

**[37:41 - 37:44]**  exakt vilka cytokiner den dridcellen

**[37:45 - 37:47]**  producerar för att vi ska få de olika typerna av T-hjälparceller.

**[37:48 - 37:50]**  Det jag vill att ni ska fokusera på är att

**[37:51 - 37:52]**  den dridcellen

**[37:52 - 37:55]**  producerar olika cytokiner

**[37:55 - 37:57]**  som då driver fram olika typer av TH-hjälparceller.

**[37:59 - 38:06]**  Det är inte onödigt att lära sig vad de heter allihop

**[38:06 - 38:07]**  så

**[38:07 - 38:11]**  vilken typ av mikrobie har påverkar den drivcellen att producera cytokiner

**[38:12 - 38:13]**  som sedan driver fram olika

**[38:14 - 38:14]**  T-hjälparceller.

**[38:17 - 38:18]**  TH1-celler då

**[38:19 - 38:22]**  de behöver vi vid försvar mot framförallt

**[38:23 - 38:24]**  intracellulära

**[38:24 - 38:25]**  infektioner.

**[38:25 - 38:28]**  TH1-celler kommer att producera höga nivåer

**[38:29 - 38:32]**  och är av inte för de gamma, alltså då en cytosyn

**[38:33 - 38:37]**  och de hjälper makrofager att fagocytera och döda

**[38:38 - 38:38]**  med kronor.

**[38:39 - 38:43]**  De hjälper också B-celler att producera antikroppar och här är det framförallt då

**[38:43 - 38:45]**  IGG som är viktig vid

**[38:45 - 38:46]**  optionisering.

**[38:46 - 38:47]**  Jag återkommer

**[38:47 - 38:49]**  till antikropparna lite senare.

**[38:49 - 38:52]**  Men det här är också då inblandat i

**[38:52 - 38:53]**  fagocytos.

**[38:55 - 38:59]**  TH2-celler är viktiga försvar mot parasitinfektion

**[38:59 - 39:25]**  framförallt mot extra cellulära infektioner.

**[39:25 - 39:27]**  Producerar IL17

**[39:29 - 39:32]**  enda gången vi har en match mellan

**[39:32 - 39:35]**  hjälpartypen och cytokinen.

**[39:37 - 39:38]**  Hjälper till i att

**[39:39 - 39:40]**  rekrytera neutrofiler

**[39:41 - 39:46]**  där då IL17 påverkar celler lokalt att producera IL8

**[39:46 - 39:48]**  för att rekrytera neutrofiler.

**[39:50 - 39:53]**  Hjälper THILA att öka produktionen av antimikrobiella peptider

**[39:54 - 39:58]**  och hjälper också B-celler att producera antikroppar, framförallt IGA.

**[39:59 - 40:05]**  De industrerade T-regulatoriska cellerna är viktiga för att bromsa immunsvar.

**[40:05 - 40:11]**  Här har vi då cytokiner som heter IL10 och TGAV-beta och de är antiinflammatoriska

**[40:11 - 40:13]**  eller de andra jag pratat om här

**[40:13 - 40:15]**  broinflammatoriska.

**[40:15 - 40:19]**  Och de hämmar funktioner hos T-celler och andra funktioner.

**[40:21 - 40:22]**  Slutligen EFH

**[40:23 - 40:26]**  som är viktiga vid försvar, framförallt mot extra cellulära infektioner,

**[40:27 - 40:29]**  producerar IL21

**[40:29 - 40:30]**  och hjälper B-celler

**[40:31 - 40:34]**  att producera antikroppar i jemenalcentrum.

**[40:35 - 40:39]**  Återigen så blir det ganska mycket, ganska många olika namn på cytokiner.

**[40:40 - 40:43]**  Jag vill återigen att ni

**[40:43 - 40:44]**  fokuserar på

**[40:44 - 40:47]**  funktioner, alltså att en TH1 cell

**[40:48 - 40:49]**  producerar cytokiner

**[40:50 - 40:52]**  som hjälper makrofager att fagocytera och döda

**[40:53 - 40:56]**  och hjälper Bceller att producera antikroppar, framförallt IGG.

**[40:56 - 40:58]**  Att det exakt är inte från gammal

**[40:59 - 41:04]**  kan ni alltid ta reda på i efterhand i så fall, men det viktiga är att det är en cytokin.

**[41:04 - 41:07]**  I det här fallet också är cytokiner överallt som hjälper till

**[41:08 - 41:09]**  att detta ska ske.

**[41:11 - 41:12]**  Det är ju klart

**[41:12 - 41:17]**  bra om ni kan komma ihåg vad det är för cytokin, men det är just funktionen som jag är ute efter.

**[41:17 - 41:20]**  Att ni ska kunna tala om

**[41:21 - 41:22]**  vilken typ av effekt får vi av ett

**[41:23 - 41:24]**  till 17 svar.

**[41:24 - 41:25]**  Jo, vi får dit neutrofiler.

**[41:26 - 41:26]**  Vi ökar

**[41:27 - 41:29]**  produktionen alltid med krobiella partier.

**[41:29 - 41:30]**  Vi får IGA.

**[41:36 - 41:37]**  Ja

**[41:39 - 41:41]**  Har ni inte tagit en paus

**[41:42 - 41:43]**  innan

**[41:43 - 41:45]**  så känner jag att det kan vara dags för en paus nu.

**[41:45 - 41:48]**  Här brukar jag pausa och vi brukar ta en kvartspaus

**[41:49 - 41:50]**  i den vanliga föreläsningssalen.

**[41:50 - 41:55]**  Ni gör självklart precis som ni vill, men bara så att ni

**[41:55 - 41:57]**  håller era lätta.

**[41:59 - 42:04]**  Då går vi vidare till aktivering av naiv cytotoxisk

**[42:05 - 42:05]**  T-cell.

**[42:07 - 42:10]**  Och på samma vis som när vi har den

**[42:10 - 42:11]**  naiva

**[42:11 - 42:16]**  T-hjälparcellen så har vi först då en dendritisk cell som bryter ner antingen lite cytoplasman

**[42:16 - 42:19]**  och presenterar det med nu på M och C-klass 1.

**[42:20 - 42:24]**  Den här dendritiska cellen aktiveras sedan T-cellen med hjälp av två signaler.

**[42:24 - 42:29]**  Så det är på samma sätt som på T-hjälparcellerna, vi har signal 1 som är den antien

**[42:29 - 42:32]**  specifika, där vi här har M och C1-kosteptiv.

**[42:32 - 42:34]**  Och sen har vi den kostimulerande signalen.

**[42:35 - 42:37]**  Cd 80 86 till Cd28.

**[42:39 - 42:39]**  Och det här

**[42:39 - 42:44]**  uttrycket av kostimuleringens molekyler på den drivcellen, det orsakas

**[42:45 - 42:45]**  av HAMP

**[42:45 - 42:47]**  som binder till PRR:s pdcs,

**[42:47 - 42:48]**  som vi har pratat om förut.

**[42:49 - 42:52]**  Men också en tidigare interaktion mellan hjälpar

**[42:52 - 42:53]**  T-cellen och

**[42:53 - 42:55]**  den dendritiska cellen.

**[42:55 - 42:57]**  Så den interaktionen hjälper då

**[42:57 - 42:59]**  den drivcellen att producera mer

**[42:59 - 43:00]**  och CD/86 som jag nämnde förut.

**[43:01 - 43:03]**  Sen behöver vi också då cytokiner

**[43:03 - 43:05]**  och det är I eller 2.

**[43:07 - 43:09]**  Här tänkte jag också rita det här

**[43:10 - 43:10]**  lite.

**[43:16 - 43:19]**  Som vi hade

**[43:19 - 43:21]**  tidigare så har vi

**[43:22 - 43:25]**  den dendritiska cellen. Den har kommit in till

**[43:25 - 43:26]**  lymfknutan.

**[43:27 - 43:27]**  Här har vi den.

**[43:29 - 43:31]**  VåranDC

**[43:32 - 43:35]**  Den kommer ha sin mhc1.

**[43:37 - 43:39]**  Och på den här mhc1

**[43:40 - 43:42]**  så presenterar den

**[43:42 - 43:45]**  empeptid ifrån den mikroorganism som den plockade upp

**[43:45 - 43:47]**  tidigare ute i vävnaden.

**[43:49 - 43:52]**  Vi har också vår cytotoxiska

**[43:52 - 43:53]**  t-cell.

**[43:56 - 43:58]**  T-c kallar vi den för, cytotoxisk t-cell,

**[43:58 - 43:59]**  som har

**[43:59 - 44:22]**  in t-cellsreceptor.

**[44:22 - 44:23]**  Men det är just då den här mhc1

**[44:23 - 44:27]**  peptid plus t-cellsreceptorn som är

**[44:28 - 44:28]**  signal nummer 1.

**[44:29 - 44:48]**  CD-86 på den dendritiska cellen.

**[44:48 - 44:51]**  Som då binder till

**[44:51 - 44:54]**  CD-28

**[44:54 - 44:56]**  på den syftar också till cellen.

**[44:57 - 44:58]**  Och detta ger oss då signaler

**[44:59 - 45:14]**  Nu för att den här t-cellen ska kunna

**[45:14 - 45:18]**  provilfera och dela sig och vi ska kunna få en klonal expansion

**[45:18 - 45:22]**  så behöver den här t-cellen ha cytokinen IL2.

**[45:22 - 45:27]**  Den pratade jag om tidigare att den cd4-positiva t-cellen producerade iL2

**[45:27 - 45:29]**  som den själv vallnindas av på outline

**[45:29 - 45:44]**  här får vi faktiskt tänka

**[45:44 - 45:46]**  MHC2

**[45:47 - 45:48]**  med

**[45:49 - 45:50]**  köptid

**[45:53 - 45:54]**  som

**[45:55 - 45:59]**  då har aktiverat en T-hjälparcell.

**[45:59 - 46:00]**  har vi T-cellsreceptorn.

**[46:09 - 46:10]**  Okej

**[46:10 - 46:13]**  Vi hade den här

**[46:13 - 46:15]**  vi kan rita in lika gärna, CD4

**[46:16 - 46:18]**  Vi kan rita in

**[46:18 - 46:20]**  kostimuleringen här.

**[46:20 - 46:22]**  CD-28

**[46:22 - 46:24]**  CD-80

**[46:25 - 46:25]**  86

**[46:26 - 46:27]**  Här hade vi då IL2

**[46:29 - 46:35]**  också cytokiner som gick från den drivcellen till IL2

**[46:35 - 46:37]**  och den behöver vi inte ta med här.

**[46:39 - 46:41]**  Den här IL2 som produceras här

**[46:42 - 46:43]**  kommer också

**[46:43 - 46:45]**  ta sig hela vägen till

**[46:45 - 46:48]**  T, den cytotoxiska t-cellen. Här har vi IL2

**[46:48 - 46:50]**  Det blir fel bokstav.

**[46:56 - 46:58]**  IL2

**[46:59 - 47:03]**  Så detta är det första stället egentligen

**[47:05 - 47:08]**  där vi redan nu börjar få hjälp

**[47:08 - 47:10]**  av våra T-hjälpare och celler.

**[47:12 - 47:17]**  Det här då när vi har fått där signal 1, signal 2 och cytokiner

**[47:20 - 47:20]**  så

**[47:21 - 47:22]**  driver detta

**[47:22 - 47:23]**  celldelning.

**[47:24 - 47:27]**  Vi får alltså en klonalexpansion

**[47:29 - 47:36]**  så att vi får

**[47:36 - 47:37]**  då en klon av

**[47:38 - 47:39]**  identiska

**[47:41 - 47:42]**  cytoxiska t-celler.

**[47:43 - 47:46]**  Egentligen är de lika stora också men nu blir det lite så här.

**[47:47 - 47:49]**  Och på samma vis här

**[47:49 - 47:52]**  så får vi ju effektor T-celler.

**[47:54 - 47:55]**  Vektor T

**[47:55 - 47:57]**  och vi får minnes

**[47:59 - 48:01]**  utdragsiska t-celler.

**[48:04 - 48:07]**  Där då de här cellerna kommer

**[48:07 - 48:13]**  ta sig ut till vävnaden och effektort-cellerna tar sig ut i vävnaden för att utöva

**[48:13 - 48:13]**  sin effekt

**[48:14 - 48:15]**  lokalt.

**[48:27 - 48:28]**  Så

**[48:29 - 48:46]**  på samma vis som för T-hjälpacellerna.

**[48:46 - 48:49]**  Har vi brist på kostimulering så blir T-cellen energisk.

**[48:51 - 48:52]**  Bra att veta här

**[48:52 - 48:56]**  men jag tänker inte gå in på det mer än så här är att vissa virus

**[48:57 - 48:59]**  kan ge en så stark signal 1

**[48:59 - 49:01]**  signal 2 och cytokiner inte behövs

**[49:02 - 49:04]**  för att aktivera sitt toxiska t-celler.

**[49:06 - 49:12]**  Det som krävs för att en cell ska aktiveras är att man får en tillräckligt stark signalering

**[49:12 - 49:13]**  in i cellen. Man måste alltså

**[49:14 - 49:16]**  komma över ett visst tröskelvärde

**[49:16 - 49:18]**  för att

**[49:18 - 49:20]**  aktiveringen ska bli komplett

**[49:20 - 49:23]**  och inte driva cellen till allergi.

**[49:23 - 49:26]**  Om vi då får en väldigt stark signal 1

**[49:26 - 49:28]**  så kan detta

**[49:28 - 49:29]**  aktiveras

**[49:29 - 49:30]**  utan signal 2.

**[49:46 - 49:51]**  Vad gör då de cytotoxiska t-cellerna? Jo, de dödar andra celler.

**[49:51 - 49:54]**  Det är det som är deras effektorfunktion.

**[49:59 - 50:03]**  Men en cytototoxisk t-cell kan bara döda en cell,

**[50:03 - 50:04]**  om den känner igen

**[50:04 - 50:06]**  mikrobiella peptider

**[50:06 - 50:08]**  eller tumörspecifika peptider

**[50:08 - 50:10]**  som presenteras på målcellens

**[50:11 - 50:12]**  MHC1-molekyl.

**[50:12 - 50:14]**  Detta måste vara exakt samma kombination

**[50:15 - 50:17]**  som den dritiska cellen visade upp

**[50:18 - 50:19]**  i de perifera lymfoida organen.

**[50:20 - 50:23]**  Så precis samma MHC1, precis samma peptid

**[50:24 - 50:24]**  det som

**[50:25 - 50:29]**  T-cellen aktiveras av. När den väl kommer ut i vävnaden, så kommer den leta

**[50:29 - 50:31]**  efter celler som presenterar

**[50:31 - 50:34]**  den här kombinationen av moce1

**[50:34 - 50:35]**  och peptid.

**[50:37 - 50:40]**  Som ett exempel här då där vi har en cytotoxisk t-cell

**[50:41 - 50:45]**  som med sin t-cellsreceptor binder till moce1-peptid

**[50:45 - 50:48]**  på en virusinfekterad cell och kan döda

**[50:49 - 50:50]**  precis den här cellen.

**[50:51 - 50:53]**  Så funktionen är då alltså att

**[50:54 - 50:55]**  döda

**[50:55 - 50:58]**  celler som har blivit importerade eller som är felaktiga

**[50:59 - 51:00]**  på något vis och därför är ju

**[51:01 - 51:04]**  målet, alltså målcellerna,

**[51:06 - 51:10]**  målmikroberna är ju framförallt virus,

**[51:10 - 51:11]**  vissa intresselulära

**[51:11 - 51:14]**  bakterier men också då tumörceller.

**[51:16 - 51:18]**  Så hur dödar då

**[51:18 - 51:19]**  de

**[51:19 - 51:21]**  toxiska T-cellerna?

**[51:21 - 51:23]**  Jo, de känner då igen

**[51:24 - 51:26]**  målcellen via interaktion med

**[51:26 - 51:28]**  T-sysselsättning och MHC1 plus praktik.

**[51:29 - 51:32]**  Men detta räcker inte, utan

**[51:32 - 51:36]**  när de har blivit aktiverade i de perifera limfridorganen

**[51:37 - 51:39]**  så är de ändå inte riktigt färdiga.

**[51:39 - 51:45]**  Utan det krävs också att de kommer ut i en vävnad som innehåller proinflammatoriska cytokiner.

**[51:46 - 51:48]**  Och just det här då gör

**[51:48 - 51:51]**  den cytotoxiska effektor T-cellen redo att döda.

**[51:52 - 51:54]**  Vi kallar den för en arm-side-to-to-toxic t-cell.

**[51:54 - 51:57]**  Det här är också ett extra säkerhetsmekanism

**[51:57 - 51:59]**  att den ska agera

**[51:59 - 52:02]**  eller att den ska inte vara fullt aktiverad förrän den kommer

**[52:02 - 52:05]**  inget område där vi har en infektion.

**[52:07 - 52:10]**  Och den dödar målcellen på tre olika vis.

**[52:10 - 52:13]**  Men det viktigaste är det som står under A här

**[52:13 - 52:16]**  och det är en cymi som heter perforin och grannsyn.

**[52:17 - 52:19]**  Den kan också använda sig av

**[52:19 - 52:21]**  fasligan som bygger till fas

**[52:21 - 52:24]**  och den kan använda sig av vissa cytokiner.

**[52:25 - 52:28]**  Som T-NF, lymfotoxin och inte från gammal.

**[52:29 - 52:32]**  Alla effekter här bedrivs till samma sak.

**[52:32 - 52:36]**  Det drivs till att målcellen går i apoktos.

**[52:37 - 52:40]**  Här är en bild på hur det här kan se ut.

**[52:40 - 52:42]**  Där vi har ettan här.

**[52:42 - 52:45]**  Som är perforin och grannsymer.

**[52:45 - 52:48]**  Så vi har den cytotoxiska T-cellen här.

**[52:48 - 52:51]**  Där den har färdigbildat sina enzymer.

**[52:51 - 52:52]**  Vi cyklar.

**[52:52 - 52:55]**  Som den då skickar ut till målcellen.

**[52:55 - 52:58]**  Man ser här också att T-cellsreceptorn har bundit in.

**[52:59 - 53:01]**  till MHC1 plus ett typ.

**[53:02 - 53:03]**  Så här då

**[53:04 - 53:05]**  med hjälp av

**[53:05 - 53:10]**  perforinet som perforerar membranet så skickar den in då grannsyner

**[53:10 - 53:13]**  som driver plasbasaktiverad

**[53:13 - 53:13]**  apoptos.

**[53:15 - 53:16]**  Den andra

**[53:16 - 53:19]**  pakoängen är då fasligandfas

**[53:19 - 53:22]**  och fasligand finns på den aktiverade T-cellen.

**[53:22 - 53:25]**  Och fas finns på målcellen.

**[53:26 - 53:28]**  Det här kallas för dödsreceptorer.

**[53:29 - 53:31]**  Det här då driver också Apoptos.

**[53:31 - 53:32]**  Den sista

**[53:33 - 53:35]**  olika typer av cytosiner, T-nF, lymotoxin,

**[53:35 - 53:36]**  inte från gammal

**[53:37 - 53:39]**  binder till receptorer som driver

**[53:39 - 53:40]**  Apoptos.

**[53:48 - 53:51]**  Själva cytotoxiska T-cellen är också väldigt exakt med

**[53:51 - 53:55]**  den cellen som den dödar. Så att den kommer liksom inte

**[53:55 - 53:56]**  skicka ut sina

**[53:59 - 54:00]**  foriner och granzymer

**[54:00 - 54:05]**  vilt omkring sig och kunna döda väldigt många olika celler utan är väldigt, väldigt

**[54:05 - 54:08]**  exakt i hur den görs och den kan döda en specifik cell

**[54:09 - 54:13]**  jämna ett antal celler som inte visar upp någonting på sina museiklass 1

**[54:13 - 54:18]**  och sen kanske hittar en cell till som den döda. Så den kan gå att känna av från cell till cell och döda just de som behövs.

**[54:19 - 54:21]**  Och det här gör den då

**[54:21 - 54:22]**  genom att kunna

**[54:23 - 54:25]**  centrera och rikta

**[54:25 - 54:27]**  sina gran eller

**[54:28 - 54:29]**  precis mot den

**[54:29 - 54:32]**  cellen som ska dödas.

**[54:32 - 54:35]**  Så här har vi en bild på en cytotoxisk T-cell

**[54:35 - 54:40]**  som har då sina gran eller här, ser ni, Google-apparaten.

**[54:41 - 54:43]**  Vi har en som heter Emtoc,

**[54:43 - 54:46]**  Mikrotubuly Organizing Center,

**[54:46 - 54:48]**  som kan då organisera

**[54:49 - 54:50]**  cellen att

**[54:52 - 54:53]**  hur den

**[54:55 - 54:57]**  centrerar sina gran eller.

**[54:57 - 54:59]**  Så här har vi då målcellen.

**[54:59 - 55:03]**  Längst ut här så ser vi en bild på T-cellen där vi har färgat in de här

**[55:03 - 55:07]**  de små röda prickarna, det är de här granen som innehåller perforin och gramsyn.

**[55:08 - 55:10]**  När då T-cellen har känt igen

**[55:11 - 55:13]**  en peptid som presenteras på M/S

**[55:13 - 55:15]**  med sin t-cellsreceptor

**[55:15 - 55:16]**  så kommer den

**[55:16 - 55:19]**  centrera sina gran eller mot den här vålcellen.

**[55:19 - 55:22]**  Ser ni då här i den här bilden hur de röda prickarna här

**[55:23 - 55:24]**  närmar sig den här

**[55:25 - 55:26]**  cellen vi har till höger.

**[55:27 - 55:29]**  Och så kommer de här granen släppas ut

**[55:29 - 55:30]**  precis i den här

**[55:30 - 55:35]**  immunologiska synapsen. För på samma vis så bildas det här en immunologisk synaps

**[55:36 - 55:39]**  där vi har vissa adressionsmolekyler vid sidan och där vi har

**[55:40 - 55:43]**  mc-preptiv-t-cellsreceptor-bindningen i mitten.

**[55:44 - 55:46]**  Och då kan det här då

**[55:46 - 55:48]**  väldigt, det här är en utifrån mikroskopibild

**[55:49 - 55:51]**  där vi har gran eller släpps ut mot

**[55:51 - 55:52]**  målcellen.

**[55:55 - 55:59]**  Det finns till och med vissa skyddsmekanismer som gör att sådant som är kvar ut

**[55:59 - 56:03]**  utan för cellen, det som inte tas in, det inaktiveras så att det inte ska liksom kunna

**[56:04 - 56:06]**  skvalpa omkring och

**[56:06 - 56:08]**  skada andra celler som inte borde skadas.

**[56:16 - 56:19]**  Det jag har pratat om hittills har varit aktivering av naiva T-celler.

**[56:20 - 56:21]**  Jag har varit ganska

**[56:21 - 56:24]**  noga med att säga att det är naiva T-celler.

**[56:25 - 56:29]**  Det är just så att det finns olika aktiveringskrav för naiva T-celler gentemot effekt

**[56:29 - 56:30]**  eller minnesceller eller minnesceller.

**[56:33 - 56:35]**  De naiva T-cellerna kräver

**[56:35 - 56:36]**  kostimulering

**[56:36 - 56:37]**  för att aktiveras.

**[56:38 - 56:39]**  Som jag sa, annars går de in i

**[56:40 - 56:40]**  anergi.

**[56:41 - 56:44]**  Men effektor-t-celler, eller minnes-t-celler, kan aktiveras

**[56:45 - 56:48]**  med hjälp av en väldigt liten eller ingen kostimulering alls.

**[56:49 - 56:53]**  Så det betyder att de här professionella antingenfresenterande cellerna

**[56:53 - 56:54]**  inte krävs.

**[56:55 - 56:59]**  Aktivering av effekter och minnesceller går också snabbare

**[56:59 - 57:01]**  än aktivering av naiva celler.

**[57:03 - 57:06]**  Men skulle man ändå ha kostimuleringsmolekyler där,

**[57:07 - 57:09]**  vilket är ganska vanligt när man

**[57:09 - 57:10]**  reinfekteras av någonting,

**[57:11 - 57:14]**  då minskar aktiveringstiden ytterligare, så att det går ännu snabbare.

**[57:17 - 57:19]**  Kravet på att vi ska ha

**[57:20 - 57:22]**  att vi behöver ha kostimulering

**[57:22 - 57:25]**  är ju för att vi måste vara väldigt strikta med vilka celler som

**[57:26 - 57:27]**  aktiveras och inte.

**[57:27 - 57:28]**  Och att vi måste

**[57:29 - 57:31]**  ha en aktivering när vi verkligen behöver det,

**[57:31 - 57:34]**  så har vi inget hot, har vi inte träffat på några pumps,

**[57:35 - 57:38]**  så ska vi inte skapa ett t-cellsvar.

**[57:39 - 57:41]**  Men när vi har det, då liksom,

**[57:42 - 57:44]**  då kan vi skapa ett t-cellsansvar.

**[57:45 - 57:47]**  När det gäller aktivering av

**[57:47 - 57:52]**  effektor och minnes-t-celler, då har de redan gått igenom det där kravet. De har redan

**[57:52 - 57:56]**  krävt kosttimulering. Så därför är det lättare att aktivera dem nästa gång.

**[57:59 - 58:05]**  Det var det jag tänkte säga om T-celler och deras

**[58:05 - 58:07]**  aktivering och deras funktioner.

**[58:07 - 58:09]**  Nu hamnar vi istället på B-celler

**[58:09 - 58:10]**  och antikroppar.

**[58:14 - 58:16]**  B-cellens liv då

**[58:16 - 58:18]**  har ni ju redan startat på, ihop med Marianne,

**[58:18 - 58:20]**  hur de då bildades

**[58:20 - 58:22]**  i benmärgen, som vi har här borta,

**[58:23 - 58:26]**  där de rekombinerade sina B-cellsreceptorer.

**[58:26 - 58:29]**  Man gick igenom det här negativa selektioner,

**[58:29 - 58:31]**  där vi då sedan får ut de här

**[58:32 - 58:33]**  mogna

**[58:33 - 58:34]**  naiva B-cellerna

**[58:34 - 58:35]**  i cirkulationen.

**[58:37 - 58:41]**  Där vi ska vara idag är på samma sätt som för T-cellerna. Vi ska förhålla oss i de perifera

**[58:41 - 58:42]**  limfria organen.

**[58:43 - 58:45]**  Där vi har då aktivering

**[58:45 - 58:46]**  och klonaselektion

**[58:47 - 58:48]**  av de naiva B-cellerna.

**[58:49 - 58:52]**  Och sen så ska vi titta på effekten av

**[58:52 - 58:54]**  de aktiverade B-cellerna.

**[58:54 - 58:56]**  Och det är i detta fallet då

**[58:56 - 58:57]**  antikroppsproduktion.

**[58:59 - 59:00]**  Och de här

**[59:00 - 59:04]**  effektorcellerna när det gäller B-celler, de får nu istället ett annat namn. Vi kallar dem för

**[59:05 - 59:06]**  plasmaceller när den börjar producera

**[59:07 - 59:09]**  antikroppar och skickar ut dem i cirkulationen.

**[59:10 - 59:12]**  Så antikropparna sprids i blodet

**[59:13 - 59:13]**  och

**[59:13 - 59:14]**  vävnaderna.

**[59:15 - 59:16]**  Medan själva

**[59:16 - 59:18]**  effektor B-cellerna, alltså plasmaceller,

**[59:19 - 59:23]**  kan sitta i benmärgen eller kvar i perifera limfrida organ

**[59:24 - 59:25]**  eller i vävnaden.

**[59:27 - 59:28]**  När vi skapar det här så skapar vi också

**[59:29 - 59:30]**  minnes B-celler.

**[59:35 - 59:39]**  Den här bilden liknar väldigt mycket den som jag visade innan, nästan exakt egentligen.

**[59:40 - 59:41]**  Vi har då

**[59:41 - 59:43]**  fast detta handlar om B-celler

**[59:44 - 59:44]**  så

**[59:44 - 59:50]**  naiva B-celler, antingen och effektor, hjälper T-celler, möts i lymfknutarna.

**[59:50 - 59:52]**  Här utnere ser vi igen det här

**[59:52 - 59:54]**  upplägget för

**[59:54 - 59:55]**  lymfknutan.

**[59:55 - 59:56]**  Vi har

**[59:56 - 59:59]**  B-cellszonen här ute, med gymnasiecentral

**[59:59 - 60:05]**  så tidigare när vi pratade om T-cellerna så hade vi den dritiska cellen

**[60:05 - 60:09]**  som förde med sig antigenet, som hade tagit upp antigenet och förde med sig det

**[60:09 - 60:11]**  och skulle presentera det för B-celler här inne.

**[60:13 - 60:14]**  När det gäller B-celler

**[60:14 - 60:16]**  så binder de ju direkt

**[60:16 - 60:17]**  till antigenet

**[60:17 - 60:21]**  med sin B-cellsreceptor som alltså är samma som en

**[60:22 - 60:24]**  membranbunden antikropp.

**[60:25 - 60:28]**  De kommer då binda till lösligt antingen.

**[60:29 - 60:34]**  Tillsammans med de andra bitiska cellerna som kommer ut ifrån det infekterade området

**[60:34 - 60:36]**  så kommer vi också ha lösligt antingen

**[60:36 - 60:37]**  som flödar

**[60:37 - 60:38]**  i den afferenta lymfan

**[60:38 - 60:40]**  in i T-cellsområdet.

**[60:42 - 60:43]**  De naiva B-cellerna

**[60:44 - 60:45]**  kommer ifrån blodet

**[60:45 - 60:47]**  hamnar in i lymfknutan

**[60:47 - 60:49]**  via de här high end-of-thillior-vengels

**[60:49 - 60:51]**  precis på samma sätt som för T-cellerna.

**[60:52 - 60:54]**  Här då de kommer att

**[60:54 - 60:56]**  försöka leta efter sitt antigen.

**[60:57 - 60:58]**  Och

**[60:58 - 61:00]**  om de inte lyckas

**[61:01 - 61:04]**  så kommer de ta sig via den F-förränta lymfan

**[61:04 - 61:04]**  ut

**[61:05 - 61:06]**  och till en ny lymfknuta.

**[61:07 - 61:09]**  Om de lyckas så kommer de då

**[61:09 - 61:11]**  genom olika steg

**[61:11 - 61:12]**  skapa effektorcellerna

**[61:12 - 61:14]**  som då är plasmaceller.

**[61:15 - 61:16]**  Eller så skapar de minnesceller.

**[61:17 - 61:18]**  Och

**[61:18 - 61:20]**  i vissa fall stannar plasmacellerna kvar

**[61:21 - 61:24]**  eller så kan de också ge sig av ut med den F-förränta lymfan.

**[61:28 - 61:31]**  Om vi då tittar på aktivering

**[61:31 - 61:33]**  av naiv B-cell

**[61:33 - 61:34]**  av

**[61:35 - 61:35]**  T-cellsberoende

**[61:36 - 61:39]**  antingen. Jag kommer lite senare att ta upp T-cells

**[61:39 - 61:40]**  oberoende antigen.

**[61:41 - 61:42]**  Men nu

**[61:42 - 61:43]**  handlar det om det t-cellsberoende.

**[61:45 - 61:46]**  Och här då, återigen,

**[61:47 - 61:48]**  så krävs det

**[61:48 - 61:50]**  på liknande vis som för T-cellerna

**[61:50 - 61:52]**  tre signaler. Alltså vi har signal 1

**[61:53 - 61:55]**  som är bindning mellan B-cellsrecept och antingen.

**[61:56 - 61:58]**  Vi har signal 2 som är kostimulering

**[61:58 - 62:00]**  interaktion med T-hjälpacell

**[62:01 - 62:03]**  och vi har cytokiner från hjälpar till celler.

**[62:04 - 62:08]**  På samma sätt som för T-cellerna så

**[62:08 - 62:10]**  är det så att brist på kostimulering

**[62:10 - 62:10]**  ger

**[62:10 - 62:11]**  anergi.

**[62:14 - 62:16]**  Nu kör vi lite

**[62:16 - 62:17]**  rita igen här

**[62:17 - 62:20]**  av den här aktiveringen av

**[62:21 - 62:22]**  en naiv B-cell.

**[62:23 - 62:26]**  Så vi har ju då våran

**[62:28 - 62:53]**  antingen IG-N eller IG-D.

**[62:56 - 62:58]**  Ja, den uttrycker både och.

**[62:58 - 62:58]**  nivå med andra ord.

**[63:22 - 63:26]**  Den kommer då söka efter sitt antingen som den kan binda till här.

**[63:26 - 63:28]**  Och det här är våran signal.

**[63:28 - 63:34]**  så vi kommer få ett upptag av den här, det här antigenet.

**[63:34 - 63:36]**  Ritade på det här viset.

**[63:37 - 63:37]**  Så

**[63:38 - 63:39]**  att vi har en

**[63:40 - 63:40]**  Det blir

**[63:41 - 63:42]**  en fagosytos

**[63:43 - 63:43]**  helt enkelt.

**[63:45 - 63:48]**  Som har ett antigen

**[63:49 - 63:50]**  upptag.

**[63:52 - 63:52]**  Hej!

**[63:53 - 63:54]**  Det här då

**[63:56 - 63:57]**  gör

**[63:57 - 63:57]**  att

**[63:58 - 63:59]**  B-cellen

**[64:22 - 64:25]**  Jag vet inte varför den gör så. Ta bort den. Våran B-cell

**[64:26 - 64:27]**  där.

**[64:28 - 64:30]**  Cellen har då sin M och C-klass 2

**[64:30 - 64:36]**  och på M och C-klass 2

**[64:36 - 64:37]**  så presenterar den

**[64:38 - 64:39]**  en peptid

**[64:39 - 64:40]**  från

**[64:40 - 64:40]**  det här

**[64:41 - 64:42]**  det här antigenet

**[64:42 - 64:43]**  som den plockar upp.

**[64:48 - 64:49]**  Den kommer då

**[64:49 - 64:50]**  att

**[64:50 - 64:51]**  behöva hjälp

**[64:51 - 64:55]**  ifrån en T-hjälparcell för att kunna få sin signal nummer två,

**[64:55 - 64:57]**  sin cool stimuleringssignal.

**[64:58 - 65:00]**  har vi en T-hjälparcell

**[65:01 - 65:03]**  T-hjälparcellen har ju då

**[65:03 - 65:05]**  sin T-cellsreceptor

**[65:07 - 65:10]**  där den då kan binda in antingen specifikt till

**[65:10 - 65:12]**  M och C-klass 2

**[65:12 - 65:12]**  plus

**[65:12 - 65:13]**  för tid.

**[65:14 - 65:15]**  Självklart

**[65:15 - 65:18]**  kommer ju då även få en inbindning av

**[65:18 - 65:19]**  CD4

**[65:22 - 65:24]**  Nu kan man tro att det här skulle vara

**[65:24 - 65:27]**  kodstimuleringen men det här är faktiskt inte kodstimulering.

**[65:28 - 65:33]**  som en extra check så att vi har liksom B-celler mot det specifika antigen

**[65:33 - 65:36]**  och att vi också har T-celler som har träffat på samma antingen.

**[65:37 - 65:37]**  Den

**[65:38 - 65:39]**  kodstimulatoriska

**[65:40 - 65:43]**  signalen, den ges istället

**[65:44 - 65:45]**  mellan

**[65:46 - 65:47]**  40

**[65:48 - 65:49]**  på B-cellen.

**[65:50 - 65:50]**  Och

**[65:58 - 66:22]**  Efter det här så behöver vi också cytokiner, sa jag.

**[66:22 - 66:25]**  Och i det här fallet så är det ju då

**[66:25 - 66:27]**  T-cellen

**[66:28 - 66:31]**  som producerar cytokiner.

**[66:34 - 66:34]**  cytokiner.

**[66:39 - 66:40]**  Och visar dem för

**[66:41 - 66:43]**  till B-cellen.

**[66:43 - 66:46]**  Och det här kan vara till exempel IL21

**[66:47 - 66:48]**  som kommer ifrån

**[66:49 - 66:51]**  framförallt från TFO-liculära hjälparceller.

**[66:52 - 66:56]**  Det kan vara IL4, det kan vara

**[66:57 - 66:57]**  inte från gamla

**[66:58 - 67:00]**  cytokiner

**[67:00 - 67:04]**  och så vidare, ett antal olika sorters cytokiner.

**[67:08 - 67:12]**  Det här då när den har fått signal 1, den har fått signal 2,

**[67:13 - 67:16]**  den har fått sina cytokiner

**[67:17 - 67:18]**  så

**[67:18 - 67:19]**  leder det här

**[67:19 - 67:21]**  till att vi får en klonalexpansion.

**[67:22 - 67:22]**  Att vi då får

**[67:23 - 67:25]**  en lång rad av B-celler

**[67:27 - 67:28]**  som alla identiska

**[67:28 - 67:31]**  så vi har igen en klonal expansion.

**[67:31 - 67:32]**  Expansion

**[67:41 - 67:44]**  Nu är det lite speciellt när det gäller B-celler

**[67:44 - 67:46]**  för när det gällde T-celler

**[67:47 - 67:48]**  så var vi ju färdiga här.

**[67:48 - 67:50]**  Vi fick ju då våra effektbenceller

**[67:50 - 67:53]**  om vi fick en minnesceller som gav sig av

**[67:53 - 67:56]**  för sin aktivitet som de skulle utföra.

**[67:58 - 68:25]**  Och vi får våra effektor B-celler som i det här fallet då är plasmaceller.

**[68:28 - 68:38]**  Men vi får inte bara det här utan i det här läget här uppe,

**[68:39 - 68:42]**  där vi har vår kloniala expansion,

**[68:42 - 68:45]**  så kan vi även få

**[68:46 - 68:47]**  affinitetsmognad.

**[68:55 - 68:56]**  Och

**[68:57 - 68:58]**  Isotipswitch

**[68:58 - 69:09]**  och det här sker på ett speciellt ställe som jag har nämnt när jag visade hur

**[69:10 - 69:11]**  lymfknutan ser ut

**[69:11 - 69:13]**  och det sker då alltså i Jereminalcentrum.

**[69:19 - 69:22]**  Och vi kallar det för Jereminalcentrumreaktionen.

**[69:26 - 69:27]**  Som jag återkommer till.

**[69:28 - 69:31]**  Yes.

**[69:32 - 69:33]**  Vad

**[69:35 - 69:36]**  jag känner att jag också vill då

**[69:36 - 69:37]**  tillägga,

**[69:37 - 69:40]**  kan jag göra en speciell liten ruta här nere,

**[69:40 - 69:41]**  är att

**[69:42 - 69:43]**  de här plasmacellerna

**[69:43 - 69:44]**  som skapas

**[69:45 - 69:46]**  som plasmaceller.

**[69:53 - 69:58]**  De ser faktiskt lite annorlunda ut jämfört med B-cellerna, de blir liksom större

**[69:58 - 69:59]**  och får mer cytosol

**[70:00 - 70:01]**  det är för att de har

**[70:01 - 70:03]**  stor produktion av

**[70:03 - 70:04]**  immunoglobuliner.

**[70:05 - 70:08]**  Och de kommer då skicka ut antikroppar. Så istället

**[70:09 - 70:12]**  om vi tittar på den här B-cellen som vi har här uppe

**[70:13 - 70:15]**  den hade ju sina antikroppar

**[70:15 - 70:19]**  satt fast på ytan som B-cellsreceptorer.

**[70:19 - 70:23]**  Den här nere kommer istället skicka ut sina antikroppar så att de skickas ut

**[70:23 - 70:24]**  i

**[70:24 - 70:25]**  cirkulationen.

**[70:27 - 70:27]**  Till att börja med

**[70:28 - 70:31]**  så bildas det vad man kallar för ett primärt fosie.

**[70:38 - 70:39]**  I limförknutan.

**[70:46 - 70:47]**  Som

**[70:47 - 70:49]**  där vi har plasmaceller som

**[70:49 - 70:51]**  uttrycker i

**[70:51 - 70:52]**  GM.

**[70:53 - 70:57]**  Och det är det som gör att man i början av en intention ser att man har IGM-antikroppar.

**[70:58 - 71:06]**  Sedan när B-cellen, de aktiverade B-cellerna, har varit i genomalcentrum reaktionen och genomgått

**[71:06 - 71:09]**  affinitetsmognarna och isotyps-switch kan vi även få andra typer av

**[71:10 - 71:14]**  immunoglobuliner som IGG och IGA och IGG.

**[71:15 - 71:16]**  Men det här är det som är den

**[71:16 - 71:18]**  ganska direkta effekten.

**[71:19 - 71:24]**  Och det som är väldigt viktigt att tänka på just det här med att B-cellen

**[71:24 - 71:26]**  producerar antikroppar som

**[71:27 - 71:28]**  åker runt i syre

**[71:28 - 71:32]**  cirkulationen så spelar det inte så stor roll var plasmacellen sitter någonstans.

**[71:32 - 71:35]**  Den kan sitta i benmärgen men den kan fortfarande ha effekt

**[71:35 - 71:38]**  ute i handen i och med att det är lösliga antikroppar som

**[71:38 - 71:40]**  har själva effekten.

**[71:49 - 71:53]**  Så om vi tittar på hela processen så är det ganska mycket som ska

**[71:53 - 71:55]**  klaffa här för att allting ska

**[71:56 - 71:57]**  kunna aktiveras.

**[71:58 - 72:02]**  Aktivering av naiva hjälpartiseller och naiva B-celler.

**[72:02 - 72:07]**  Vad vi först måste ha är en aktivering av naiv hjälparartisel.

**[72:09 - 72:10]**  Här uppe

**[72:10 - 72:13]**  då vi har en dendritisk cell

**[72:13 - 72:13]**  som tar upp,

**[72:14 - 72:18]**  bryter ner, presenterar extra cellulärt antingen på M och C-klass 2.

**[72:18 - 72:22]**  Står det en moceklass 2 där bakom min lilla ruta?

**[72:26 - 72:27]**  Den här

**[72:28 - 72:32]**  dendritiska cellen med M och C2 plus peptid

**[72:32 - 72:33]**  som är signal 1

**[72:33 - 72:35]**  K-stimulerings signaler

**[72:35 - 72:36]**  som då är signal 2

**[72:36 - 72:37]**  och cytokinen

**[72:37 - 72:39]**  aktiverar hjälpa t-cellen.

**[72:40 - 72:44]**  Först här efter kan vi få en aktivering av en naiv B-cell

**[72:45 - 72:45]**  av T-cellsberoende antigen

**[72:46 - 72:49]**  så B-cellen binder då sitt antingen

**[72:49 - 72:51]**  via sin ytbundna antikropp

**[72:51 - 72:52]**  signal 1.

**[72:53 - 72:54]**  B-cellen tar upp antingen

**[72:54 - 72:56]**  med hjälp av sin antikropp

**[72:56 - 72:58]**  bryter ner det och presenterar på m och cklass

**[72:58 - 73:18]**  den aktiverade hjälpar-t-cellen ger kostimulering till B-cellen via CD40 Ligand och CD40

**[73:18 - 73:20]**  vilket då är signal nummer 2.

**[73:22 - 73:24]**  T-cellen utsöndrar cytokiner

**[73:25 - 73:26]**  som aktiverar B-cellen

**[73:26 - 73:28]**  och styr isotripsort med mera.

**[73:28 - 73:30]**  Och det här är ju då via cytokin.

**[73:31 - 73:36]**  B-cellen delar sig och bildar plasmaceller och minnesb-celler.

**[73:41 - 73:45]**  Jag nämnde ju aktivering av naiv B-cell av T-cells

**[73:46 - 73:47]**  oberoende antingen

**[73:48 - 73:50]**  Vissa antingen

**[73:50 - 73:52]**  med väldigt repetitiv struktur

**[73:53 - 73:55]**  som polysackarider eller glykoleprider

**[73:56 - 73:57]**  kan aktivera celler utan hjälp

**[73:58 - 74:01]**  då får vi vad vi kallar för T-cells

**[74:02 - 74:03]**  oberoende antingen

**[74:03 - 74:04]**  så tymos oberoende

**[74:04 - 74:05]**  antigener

**[74:07 - 74:11]**  Vad vi ser då är att antingen binder till många receptorer på B-cellen samtidigt

**[74:11 - 74:13]**  och det här ger dem väldigt stark aktiverings

**[74:13 - 74:16]**  signal till cellen. Jag nämnde det tidigare angående T-cellerna

**[74:17 - 74:20]**  att man liksom måste komma över en viss gränsvärde

**[74:20 - 74:21]**  för att

**[74:21 - 74:24]**  vi ska få en aktivering för att det inte ska bli allergi.

**[74:24 - 74:28]**  Om det här man kommer över gränsvärdet genom att få

**[74:28 - 74:31]**  signal 1 eller signal 2 eller man får signal 1

**[74:32 - 74:32]**  hur många som helst.

**[74:33 - 74:34]**  Det liksom

**[74:35 - 74:36]**  vi vet inte cellen,

**[74:36 - 74:38]**  utan den ska

**[74:38 - 74:41]**  bara antingen eller över det här gränsvärdet.

**[74:41 - 74:45]**  Och när vi då har den här repetitiva strukturen, vi har jättemånga

**[74:46 - 74:47]**  B-cellsreaktorer på B-cellen

**[74:48 - 74:51]**  och vi har en polysackarid som ser likadan ut upprepat

**[74:52 - 74:54]**  då kan den då få massor av signal 1

**[74:54 - 74:56]**  och ändå aktivera.

**[74:57 - 74:57]**  Men

**[74:57 - 75:00]**  T-cells oberoende antigen är ett sämre

**[75:00 - 75:02]**  eller inget B-cellsminne

**[75:02 - 75:04]**  och antikroppar då med sämre

**[75:04 - 75:05]**  affinitet.

**[75:05 - 75:07]**  Och detta är då framförallt för att vi inte går in i

**[75:07 - 75:10]**  Jerminalcentrum, att vi inte har några T-celler då som

**[75:12 - 75:13]**  Men det kommer mer om det här med T-cells

**[75:14 - 75:15]**  oberoende antigener på

**[75:15 - 75:16]**  infektionskursen på

**[75:16 - 75:17]**  termin 5.

**[75:17 - 75:18]**  Så, om ett år.

**[75:21 - 75:23]**  Något annat som är viktigt att förstå i det här

**[75:23 - 75:25]**  B-cellen fungerar som en anti-en

**[75:25 - 75:26]**  presenterande cell

**[75:27 - 75:30]**  en T-cell som ska ge den kostimulering.

**[75:32 - 75:36]**  Här har vi då ett exempel, vi har en B-cell som binder till virus

**[75:37 - 75:41]**  genom ett protein som finns i

**[75:42 - 75:44]**  kapsiden på viruset.

**[75:45 - 75:47]**  Här är det tänkt lite att man ska se

**[75:48 - 75:50]**  okej, den här binder till en blå struktur här.

**[75:51 - 75:57]**  Den kommer då internalisera, alltså fagocytera, den här viruspartikeln, den kommer degradera

**[75:57 - 75:59]**  levereraren, till att få peptider.

**[76:00 - 76:03]**  Peptiderna från de här proteinerna

**[76:03 - 76:04]**  från viruset

**[76:04 - 76:07]**  kommer presenteras för en T-cell

**[76:07 - 76:07]**  och den här

**[76:08 - 76:11]**  genom den här T-cellen, vi har fått den här MC

**[76:11 - 76:13]**  peptid plus T-cellsreceptorn

**[76:13 - 76:14]**  så kan vi få den här

**[76:14 - 76:16]**  Kostimuleringen genom Cd40

**[76:16 - 76:18]**  Cd40 ligand.

**[76:20 - 76:22]**  Och vi kan då få

**[76:22 - 76:24]**  aktiverade B-celler som producerar antikroppar

**[76:25 - 76:27]**  mot det här virusproteinet

**[76:27 - 76:28]**  på ytan på viruset.

**[76:30 - 76:35]**  Vad som vill att man ska titta på här är då att vi binder den här blåa

**[76:37 - 76:38]**  ytstrukturen

**[76:38 - 76:39]**  plockar upp den.

**[76:40 - 76:41]**  Byter ner i peptider

**[76:42 - 76:46]**  så presenterar vi den här röda peptiden som faktiskt kommer in ifrån viruset.

**[76:46 - 76:49]**  Så det är inte alls det som B-cellen band till

**[76:49 - 76:51]**  utan det är någonting som finns

**[76:51 - 76:52]**  i ruset och spelar ingen roll vad.

**[76:53 - 76:54]**  T-cellen

**[76:54 - 76:57]**  har den här som sin igenkänningskombination

**[76:57 - 76:59]**  måste jäklas 2 och peptid

**[77:00 - 77:02]**  och kommer då kunna ge gel.

**[77:02 - 77:04]**  Och sen då när B-cellen blir aktiverad

**[77:04 - 77:07]**  då producerar ju de antikroppar

**[77:07 - 77:10]**  som den har, alltså de antikropparna mot det här ytproteinet och det här blåa.

**[77:12 - 77:12]**  Så

**[77:13 - 77:16]**  T-cellen ger B-cellen antingen speciell

**[77:17 - 77:19]**  men B-cellen och T-cellen kan känna igen

**[77:20 - 77:21]**  olika epitoper

**[77:21 - 77:22]**  från samma antigen

**[77:23 - 77:24]**  eller mikroorganism.

**[77:25 - 77:27]**  Och det här möjliggör då att B-celler

**[77:27 - 77:32]**  producerar antikroppar som är specifika för andra typer av molekyler än proteiner

**[77:32 - 77:33]**  kan få T-cellsjämt.

**[77:34 - 77:37]**  Om man tänker sig att det här är en lipid som sitter här ute.

**[77:37 - 77:39]**  Vi kan ju liksom aldrig

**[77:39 - 77:40]**  presentera en lipid

**[77:40 - 77:42]**  för en T-cell.

**[77:42 - 77:43]**  Vi kan inte liksom

**[77:44 - 77:48]**  ha små bitar av lipider som sitter här. Det här måste vara peptider.

**[77:49 - 77:50]**  Som vi hade haft ett virus

**[77:50 - 77:52]**  med en lipidyta

**[77:53 - 77:55]**  så hade vi aldrig kunnat skapa

**[77:56 - 77:57]**  ett svar

**[77:57 - 78:00]**  mot en skapat ett antikroppshår.

**[78:01 - 78:03]**  Men i det här fallet så kan vi det.

**[78:04 - 78:05]**  Och också om man tänker om den här

**[78:06 - 78:08]**  peptiden, den binder in till här skulle vara exakt

**[78:09 - 78:11]**  samma som den den presenterar här

**[78:11 - 78:14]**  då skulle det ju nästan bli orimligt, det skulle nästan inte

**[78:14 - 78:16]**  funka det här systemet.

**[78:17 - 78:21]**  Utan det räcker att det är någonting som finns i samma mikroorganism

**[78:21 - 78:22]**  som B-cellen bråkar upp.

**[78:27 - 78:31]**  Nu känner jag att det kan vara dags för en liten paus igen om ni inte har tagit det.

**[78:31 - 78:32]**  Återigen

**[78:32 - 78:33]**  Det är precis

**[78:33 - 78:35]**  som ni känner att ni vill göra,

**[78:35 - 78:36]**  men

**[78:36 - 78:38]**  det är bara ett litet förslag från min sida.

**[78:46 - 78:49]**  Okej, då går vi vidare med

**[78:50 - 78:50]**  Vidare aktivering,

**[78:51 - 78:53]**  Vidare aktivering av B-cell i lymfknutar.

**[78:54 - 78:56]**  Så

**[78:57 - 79:00]**  inte riktigt färdiga där, för vi har den här gymnasialcentrum reaktionen

**[79:00 - 79:02]**  också kvar som jag pratade om tidigare.

**[79:04 - 79:06]**  Så vi har då B-cellerna

**[79:07 - 79:08]**  som kommer in i lymfknytan

**[79:08 - 79:09]**  utan via

**[79:10 - 79:10]**  HIV

**[79:11 - 79:12]**  i ESET-området här.

**[79:13 - 79:15]**  Där möter de ju då ett antingen

**[79:15 - 79:16]**  som man kan binda till.

**[79:17 - 79:19]**  Om de får koststimulering från hjälpbar T-celler

**[79:19 - 79:21]**  så bildas det då primärt

**[79:21 - 79:24]**  B-celler som delar sig i T-cellsområdet.

**[79:25 - 79:27]**  Och antikroppar med låg affinitet bildas.

**[79:27 - 79:30]**  Och dessa är då oftast av typen IGM.

**[79:31 - 79:34]**  Så de kommer ju då antagligen lägga sig här då i Medlullan.

**[79:37 - 79:38]**  Och det här är då

**[79:39 - 79:40]**  Här nere kan vi se då vi hör

**[79:40 - 79:42]**  Även de kan lägga sig även i T-cellsområdet här.

**[79:51 - 79:55]**  Men vissa av B-cellerna vandrar därefter mot

**[79:55 - 79:57]**  B-cellsområdet, alltså

**[79:57 - 79:59]**  här längre ut då

**[80:00 - 80:02]**  och B-cellerna

**[80:02 - 80:03]**  bildar

**[80:03 - 80:05]**  Jerminalcentrum i B-cellsområdet.

**[80:06 - 80:09]**  Och det betyder att vi får antikroppar med högre

**[80:10 - 80:10]**  affinitet.

**[80:15 - 80:17]**  Och detta kallar vi då den här

**[80:17 - 80:19]**  Jerminalcentrum

**[80:19 - 80:20]**  reaktionen.

**[80:21 - 80:23]**  I generalcentrumreaktionen

**[80:23 - 80:24]**  så

**[80:25 - 80:27]**  sker dessa processer.

**[80:27 - 80:30]**  Vi har somatiska hypermutationer

**[80:31 - 80:31]**  och det är då

**[80:32 - 80:34]**  punktmutationer som ger ökad variation

**[80:35 - 80:36]**  i antikroppens

**[80:36 - 80:37]**  variabla delar.

**[80:38 - 80:39]**  Vi får en

**[80:39 - 80:40]**  affinitetsmognad

**[80:40 - 80:44]**  Alltså en selektion av antikroppar med hög affinitet för antingen

**[80:45 - 80:47]**  och vi får någonting som kallas för

**[80:47 - 80:47]**  isotipswitch.

**[80:49 - 80:51]**  Och det sker i generalcentrum

**[80:51 - 80:53]**  oavsett då affinitetsmognaden

**[80:53 - 80:56]**  och styrs med hjälp av cytokin från bland annat

**[80:56 - 80:57]**  t-celler.

**[80:57 - 81:03]**  Här finns det lite olika spelare i den här reaktionen som är bra att presentera.

**[81:03 - 81:05]**  Vi har ju då förstås

**[81:05 - 81:06]**  här nere, vi har våra

**[81:07 - 81:08]**  B-celler

**[81:08 - 81:08]**  som

**[81:09 - 81:10]**  har blivit

**[81:10 - 81:11]**  aktiverade

**[81:11 - 81:12]**  med antingen

**[81:12 - 81:12]**  och har fått

**[81:13 - 81:14]**  T-cellshjälp.

**[81:14 - 81:18]**  De vandrar in i generalcentrum och de vandrar in

**[81:18 - 81:20]**  tillsammans med te-hjälpaceller.

**[81:20 - 81:22]**  Och när de här te-hjälpacellerna vandrar in

**[81:23 - 81:24]**  så kommer de sedan återfinnas som

**[81:25 - 81:26]**  flitulära hjälpaceller.

**[81:27 - 81:49]**  E-FDC,

**[81:51 - 81:53]**  Det är lite konstigt egentligen att den heter dendritisk cell.

**[81:53 - 81:57]**  Men den har fått det namnet bara för att den mår för logiskt sett ser ut som en

**[81:57 - 82:00]**  cell för att den har stora utskott och så.

**[82:00 - 82:01]**  Men den är med sin klimat

**[82:01 - 82:02]**  ursprung så den är inte

**[82:03 - 82:03]**  en immuncell.

**[82:05 - 82:06]**  Den har för

**[82:07 - 82:07]**  uppgift

**[82:07 - 82:07]**  att

**[82:08 - 82:09]**  samla på sig

**[82:09 - 82:10]**  antingen.

**[82:11 - 82:13]**  Det kommer ju in med den affenta lymfan

**[82:13 - 82:15]**  så flödar vi in

**[82:15 - 82:15]**  antingen

**[82:16 - 82:16]**  in i

**[82:16 - 82:17]**  lymfkrutan.

**[82:17 - 82:20]**  Och det här är för att B-cellerna ska kunna hitta någonting att binda till

**[82:21 - 82:21]**  och att det bildas.

**[82:23 - 82:25]**  Vi behöver också ha de här antigenen i

**[82:25 - 82:27]**  germinalcentrum reaktionen för att vi ska

**[82:27 - 82:30]**  använda dem i vår Affinitetsmognadsprocess.

**[82:30 - 82:31]**  Och då måste vi på något sätt

**[82:32 - 82:35]**  samla dem där. De måste stanna kvar där. De kan liksom inte flöda förbi.

**[82:35 - 82:37]**  Och då avgörande får lite lära

**[82:37 - 82:38]**  den ditiska cellerna.

**[82:39 - 82:41]**  Och de uttrycker

**[82:41 - 82:42]**  väldigt många

**[82:42 - 82:44]**  FC-receptorer, de har komplementreceptorer,

**[82:45 - 82:47]**  olika typer av receptorer på sin yta så att de blir som ett

**[82:49 - 82:51]**  sorts flugpapper nästan så att de samlar på sig

**[82:51 - 82:52]**  det som flödar.

**[82:52 - 82:54]**  För att det ska finnas där för B-cellerna.

**[82:57 - 83:10]**  Det som skapas här är långlivade plasmaceller och minnesceller som kan producera antikroppar av olika ysotyper med hög

**[83:10 - 83:11]**  affinitet.

**[83:11 - 83:19]**  Och här tänkte jag också rita hur det här går till i gymnasiecentrum.

**[83:19 - 83:21]**  Så vi har då olika

**[83:25 - 83:27]**  delar i gymnasiecentrum.

**[83:27 - 83:33]**  Vi delar in det i två olika zoner. Vi kallar det för dark zone och light zone.

**[83:33 - 83:38]**  Så vi behöver inte ha så mycket plats i dark zone, den är här nere.

**[83:42 - 83:45]**  Och i dark zone

**[83:45 - 83:47]**  så har vi B-cellerna

**[83:48 - 83:50]**  och det är här som vi får

**[83:50 - 83:51]**  våra

**[83:51 - 83:52]**  punktmutationer.

**[83:57 - 84:05]**  Så här startas enzymmekanismer igång med hjälp av AID

**[84:05 - 84:07]**  som gör att vi kan få

**[84:07 - 84:08]**  punktmutationer

**[84:08 - 84:09]**  i de variabla delarna

**[84:10 - 84:11]**  på våra antikroppar.

**[84:11 - 84:14]**  Och det här är då för att kunna öka affiniteten

**[84:14 - 84:16]**  för att få antikroppar som

**[84:16 - 84:18]**  binder ännu bättre till det antigenet

**[84:19 - 84:20]**  som de skapades mot.

**[84:23 - 84:26]**  Jag kan skriva in här att här uppe på ovansidan har vi då Laitzon.

**[84:27 - 84:33]**  Vad man kan förstå

**[84:33 - 84:34]**  utifrån det här

**[84:34 - 84:35]**  är att om vi ger

**[84:36 - 84:37]**  punktmutationer,

**[84:37 - 84:39]**  helt slumpmässiga mutationer

**[84:40 - 84:46]**  så finns det ingenting som säger att de kommer göra saker och ting bättre. De behöver inte göra det sämre. De kan ju

**[84:46 - 84:48]**  kanske inte spela någon som helst roll

**[84:48 - 84:50]**  eller så får vi

**[84:50 - 84:55]**  en skiftning i läsramen som inte ens får en antikropp som

**[84:55 - 84:57]**  överhuvudtaget kan uttryckas längre.

**[84:57 - 85:00]**  Så det finns ju väldigt många olika varianter. Det kan i och för sig

**[85:00 - 85:02]**  till och med vara någonting som gör att det blir autoreaktivt.

**[85:03 - 85:04]**  Det här måste vi ju

**[85:04 - 85:08]**  kontrollera på något vis. Vi kan ju inte bara helt slumpmässigt

**[85:08 - 85:10]**  kasta om och se vad vi får ut.

**[85:11 - 85:16]**  Utan då måste vi ju göra det här, det vi kallar för affinitetsvågnad.

**[85:16 - 85:18]**  Så de här B-cellerna

**[85:18 - 85:19]**  som har

**[85:19 - 85:20]**  muterat,

**[85:20 - 85:24]**  punktmutationer i sina antikroppar som sitter på ytan

**[85:24 - 85:27]**  de går in i den

**[85:27 - 85:28]**  ljusa zonen.

**[85:29 - 85:31]**  Här har vi då våran B-cell

**[85:31 - 85:33]**  som har en ny antikropp där.

**[85:34 - 85:37]**  Och vad den här B-cellen gör här

**[85:37 - 85:38]**  det är ju att

**[85:38 - 85:39]**  B-cellen

**[85:39 - 85:40]**  tävlar

**[85:43 - 85:45]**  om att binda antigen.

**[85:50 - 85:52]**  Jag skriver AG som antigen.

**[85:53 - 85:54]**  Och det här antigenet

**[85:56 - 85:57]**  det finns ju här ute

**[85:57 - 85:58]**  för vi har ju den här

**[86:00 - 86:01]**  polikulära

**[86:02 - 86:04]**  vi har ju våran FDC

**[86:04 - 86:09]**  som med hjälp av olika typer av receptorer på sin yta

**[86:09 - 86:11]**  har bundit till sig egentligen.

**[86:18 - 86:20]**  Så att det finns gott om antingen här

**[86:20 - 86:23]**  eller inte gott om, men det finns ganska mycket antingen här i alla fall.

**[86:24 - 86:27]**  Så B-cellerna då tävlar

**[86:27 - 86:29]**  om att binda antingen

**[86:31 - 86:32]**  på FTC.

**[86:40 - 86:46]**  För att få hjälp av flikulära den dritiska cellen, för att få hjälp av T-flikulära hjälpaceller,

**[86:46 - 86:47]**  låt

**[86:47 - 86:48]**  för

**[86:57 - 87:02]**  vi kommer ha

**[87:02 - 87:04]**  betydligt många fler

**[87:05 - 87:06]**  B-celler

**[87:07 - 87:08]**  som kommer och som har muterat

**[87:09 - 87:11]**  än vi har antingen.

**[87:11 - 87:12]**  Så därför

**[87:13 - 87:13]**  så

**[87:15 - 87:18]**  kommer det finnas ett underskott av antigen

**[87:19 - 87:19]**  vilket gör att

**[87:20 - 87:22]**  bara de B-cellerna

**[87:22 - 87:24]**  som har fått en antikropp

**[87:24 - 87:25]**  som har blivit bättre

**[87:26 - 87:26]**  kan faktiskt nå

**[87:27 - 87:50]**  snora åt sig ett antingen

**[87:50 - 87:52]**  kan gå vidare i den här processen.

**[87:53 - 87:57]**  Och det är så som vi då kan selektera de som blir bättre.

**[87:57 - 88:24]**  Den här B-cellen kommer då att

**[88:24 - 88:27]**  fagocytera det här antenet.

**[88:27 - 88:33]**  precis på samma sätt som B-cellen gjorde när den skulle aktiveras från första början, den kommer bryta ner det

**[88:33 - 88:35]**  till småköptider.

**[88:36 - 88:39]**  Den kommer på sin MHC

**[88:40 - 88:41]**  2

**[88:45 - 88:46]**  presentera

**[88:46 - 88:48]**  det här antingenet

**[88:48 - 88:49]**  för

**[88:49 - 88:50]**  T-cellen.

**[88:50 - 88:52]**  Som i det här fallet då är våran

**[88:53 - 88:55]**  T-follikulära hjälpassel.

**[88:57 - 89:00]**  som med sin T-cellsreceptor

**[89:03 - 89:03]**  binder in.

**[89:04 - 89:05]**  Och vi har också en inbindning

**[89:05 - 89:05]**  av

**[89:06 - 89:07]**  CD4

**[89:09 - 89:10]**  för att stabilisera den här bindningen.

**[89:12 - 89:18]**  Därefter på samma sätt som när B-cellen aktiverades från första början

**[89:18 - 89:19]**  så behöver den också ha

**[89:20 - 89:20]**  kokstimulering.

**[89:22 - 89:23]**  När vi då har

**[89:23 - 89:24]**  CD40

**[89:26 - 89:26]**  och

**[89:27 - 89:43]**  påverkar den här V-cellen som aktiveras.

**[89:47 - 89:49]**  Så det som vi

**[89:49 - 89:50]**  får ut i den här

**[89:51 - 89:52]**  selektionsprocessen

**[89:53 - 89:54]**  det är ju då

**[89:54 - 89:56]**  det om vi får den här

**[89:57 - 90:00]**  bindningen till anteendet som vi hade här uppe

**[90:00 - 90:02]**  så får vi då en positiv selektion.

**[90:26 - 90:27]**  Och

**[90:27 - 90:28]**  minnesceller.

**[90:31 - 90:32]**  Minnes B-celler.

**[90:35 - 90:35]**  Okej.

**[90:38 - 90:40]**  De här cytokinerna

**[90:40 - 90:41]**  som producerades här

**[90:43 - 90:46]**  av de t-follikulära hjälppasställena eller av miljön

**[90:46 - 90:48]**  kommer också

**[90:48 - 90:49]**  påverka

**[90:49 - 90:50]**  att vi får en

**[90:50 - 90:51]**  isotipswitch.

**[90:51 - 90:53]**  Så det här är liksom cytokiner här.

**[90:54 - 90:56]**  Det gör att vi får en isotipswitch.

**[90:57 - 90:59]**  Det blir fel.

**[91:00 - 91:00]**  Det blir fel.

**[91:00 - 91:23]**  Iii

**[91:24 - 91:25]**  A eller

**[91:26 - 91:26]**  Ig

**[91:27 - 91:33]**  och det här är också då beroende på vad vi har blivit

**[91:33 - 91:36]**  infekterad av så vid vissa typer av infektioner

**[91:36 - 91:38]**  så behöver vi ha IGE-antikroppar.

**[91:39 - 91:41]**  Vid till exempel

**[91:41 - 91:41]**  parasitinfektioner

**[91:41 - 91:43]**  vill vi ha IGE-antikroppar.

**[91:44 - 91:46]**  Så att det här då

**[91:46 - 91:48]**  drivs av cytokiner

**[91:48 - 91:49]**  som kommer från

**[91:49 - 91:52]**  tefolikulära hjälpassellerna eller från omgivningen.

**[91:52 - 91:54]**  Och det här i sin tur

**[91:54 - 91:57]**  drivs ju då av den informationen som de

**[91:57 - 92:02]**  den dritiska cellerna hade med sig ifrån vävnaden var de hade träffat på.

**[92:08 - 92:09]**  I och med att jag skrev upp

**[92:09 - 92:13]**  där uppe att det var en positiv selektion så kan vi

**[92:13 - 92:16]**  tala om här nere att detta blir den negativa selektionen.

**[92:22 - 92:27]**  På det viset att de här B-cellerna här nere som inte träffar på sitt antingen de kan inte få till

**[92:27 - 92:28]**  E-cellshjälp

**[92:30 - 92:32]**  och därför kommer de gå i apoktos.

**[92:32 - 92:35]**  De kan liksom inte få några överlevnadssignaler

**[92:35 - 92:36]**  för den här

**[92:37 - 92:38]**  kodstimuleringen

**[92:39 - 92:42]**  gentemot T-cellen ger då överlevnadssignaler

**[92:42 - 92:43]**  för B-cellen.

**[92:46 - 92:49]**  Vad som händer sedan då, jag skrev att vi fick ut

**[92:49 - 92:51]**  plasmaceller, vi fick ut

**[92:51 - 92:52]**  minnesb-celler.

**[92:53 - 92:53]**  Men

**[92:54 - 92:55]**  det kan också vara på det viset

**[92:55 - 92:57]**  att den här B-cellen

**[92:57 - 92:59]**  som aktiverades här

**[93:00 - 93:01]**  den

**[93:01 - 93:02]**  går tillbaka

**[93:04 - 93:05]**  och går ett varv till.

**[93:09 - 93:11]**  Till eller fler.

**[93:16 - 93:18]**  För att kunna bli bättre och bättre

**[93:18 - 93:19]**  och bättre.

**[93:20 - 93:23]**  Och det här är också någonting som återupprepas

**[93:24 - 93:24]**  om vi då

**[93:24 - 93:25]**  träffar på

**[93:26 - 93:27]**  ett antingen en gång till

**[93:27 - 93:31]**  Vi träffar på samma förkylningsvirus en gång till, vi har minnesceller

**[93:31 - 93:32]**  de aktiveras

**[93:32 - 93:34]**  de kommer gå in i ett gymnasiecentrum.

**[93:34 - 93:38]**  De är ju redan bättre. De har ju redan varit i ett gymnasiecentrum. De har redan en högre

**[93:38 - 93:39]**  affinitet.

**[93:39 - 93:43]**  Men de kan gå in här igen och då kan vi få sådana som blir ytterligare bättre.

**[93:43 - 93:44]**  Så att då

**[93:44 - 93:46]**  blir ännu mer specifika.

**[93:56 - 93:57]**  Som ett exempel

**[93:57 - 94:01]**  angående de här somatiska hypermutationerna och vad som kan

**[94:02 - 94:04]**  förändras angående affiniteten för

**[94:04 - 94:05]**  en antikropp.

**[94:06 - 94:09]**  Så här har vi ett exempel. Vi har möss som är immuniserade

**[94:09 - 94:12]**  med en hapten, alltså det är en väldigt, väldigt liten

**[94:14 - 94:15]**  peptid

**[94:15 - 94:16]**  som är kopplad till ett

**[94:16 - 94:17]**  världar

**[94:17 - 94:18]**  protein.

**[94:18 - 94:20]**  Det här är gjort för att man ska få

**[94:21 - 94:22]**  antikroppar exakt

**[94:23 - 94:23]**  mot

**[94:23 - 94:24]**  just det här

**[94:25 - 94:27]**  haptenet så att vi under en väldigt, väldigt

**[94:27 - 94:28]**  stringent

**[94:29 - 94:30]**  metod

**[94:30 - 94:32]**  vet vad vi gör för att det ska

**[94:32 - 94:34]**  kunna jämföra bättre.

**[94:34 - 94:35]**  Så

**[94:36 - 94:37]**  dessa möss

**[94:37 - 94:38]**  fick

**[94:38 - 94:39]**  först

**[94:40 - 94:41]**  en

**[94:43 - 94:46]**  blir immuniserade med den här haptenen kopplad till bärarprotein

**[94:46 - 94:48]**  efter sju dagar.

**[94:48 - 94:49]**  Och det är ju

**[94:49 - 94:53]**  efter sju dagar ungefär som vi räknar med att vi har fått igång ett ordentligt

**[94:55 - 94:57]**  svar gällande B och T-celler.

**[94:57 - 95:03]**  Så tittade man på mutationerna i de här olika looparna

**[95:03 - 95:07]**  i antikropparna, så CDR-2CDR-3, det här är från

**[95:07 - 95:09]**  den tunga kedjan och här vill lätta kedjan.

**[95:10 - 95:11]**  Där vi har små streck

**[95:12 - 95:14]**  så har vi mutationer. Då kan vi säga att

**[95:14 - 95:17]**  den här har varit inne i hjemmonalcentrum-reaktionen

**[95:17 - 95:18]**  för vi har en mutation här.

**[95:18 - 95:19]**  Och här har vi en mutation.

**[95:20 - 95:21]**  Medan vi här i den här i mittersta

**[95:22 - 95:22]**  inte har det.

**[95:23 - 95:26]**  Längst ut här har vi en

**[95:27 - 95:29]**  mått på

**[95:30 - 95:31]**  Affiniteten

**[95:31 - 95:32]**  för antikroppen.

**[95:32 - 95:34]**  Vilket då

**[95:35 - 95:37]**  betyder att ju lägre det här är

**[95:37 - 95:38]**  desto högre

**[95:39 - 95:40]**  Affinitet

**[95:41 - 95:41]**  har

**[95:45 - 95:50]**  Om vi då går in och tittar på dag 14, alltså vi har inte gjort någonting mer egentligen, utan vi har bara

**[95:50 - 95:51]**  väntat en vecka till.

**[95:52 - 95:56]**  gett fler B-celler chansen att gå kanske ett par varv till i

**[95:56 - 95:56]**  generaltekniken.

**[95:57 - 95:58]**  centrum-reaktionen.

**[95:58 - 96:01]**  Då kan vi plötsligt se att vi har fått fler mutationer.

**[96:02 - 96:04]**  Vi kan också se att vi har fått en bättre

**[96:04 - 96:06]**  affinitet eftersom KD-värdet

**[96:06 - 96:07]**  har gått ner.

**[96:08 - 96:10]**  Sedan väntar vi och så ger vi de här

**[96:10 - 96:11]**  mössan

**[96:11 - 96:13]**  ytterligare en immunisering.

**[96:13 - 96:16]**  Det här är ju det som man ofta gör när man vaccineras

**[96:16 - 96:17]**  att man får

**[96:17 - 96:19]**  vaccinet vid flera tillfällen.

**[96:20 - 96:23]**  Och här står man inte med när man väntar sju dygn igen.

**[96:23 - 96:25]**  Och sen så kan man se då att

**[96:25 - 96:27]**  vi har många fler.

**[96:27 - 96:28]**  mutationer.

**[96:29 - 96:36]**  Och vi får ytterligare förbättringar, delvis på den här i alla fall, av

**[96:37 - 96:38]**  affiniteten.

**[96:38 - 96:41]**  När vi ger nästa vaccination så får vi ännu fler

**[96:42 - 96:43]**  mutationer.

**[96:44 - 96:47]**  Och vi har betydligt bättre affinitet.

**[96:48 - 96:51]**  Så man kan då se att antikropparna förändrar sig

**[96:51 - 96:56]**  och att de blir bättre. Det är det här som man då tar tillvara på när man immuniserar och även

**[96:57 - 97:00]**  det som händer av sig själv när man blir infekterad av någonting flera gånger.

**[97:03 - 97:04]**  Isothips switch då

**[97:05 - 97:06]**  är ju att

**[97:07 - 97:08]**  antikroppen får ett nytt skaft.

**[97:09 - 97:11]**  Den går från IGM till

**[97:11 - 97:13]**  IGG eller IBA eller IDA.

**[97:14 - 97:14]**  Alltså att en

**[97:15 - 97:17]**  rekommenderad variabel del kan användas till olika

**[97:18 - 97:21]**  konstanta delar och den här bilden har ni sett förut. Jag tror att Marianne har med den.

**[97:23 - 97:25]**  Som då visar Isothip twitchen

**[97:26 - 97:27]**  och hur vi

**[97:27 - 97:31]**  hur det ändå går till, hur det loopas bort sådana kedjor som

**[97:32 - 97:33]**  inte ska vara med.

**[97:33 - 97:36]**  Så att man då till slut får fram en

**[97:36 - 97:38]**  som är ihopkopplad i det här

**[97:38 - 97:40]**  i det här fallet då med en alfakedja.

**[97:41 - 97:42]**  Så vi får en

**[97:42 - 97:43]**  IDA.

**[97:44 - 97:46]**  Och det här då drivs av

**[97:47 - 97:48]**  olika typer av

**[97:48 - 97:49]**  sittskivor.

**[97:49 - 97:51]**  Vi kan få en switch

**[97:52 - 97:53]**  igen

**[97:53 - 97:56]**  om man skulle tänka sig att den första

**[97:56 - 97:56]**  switchen

**[97:57 - 98:00]**  från IGM i det här fallet är ju M och D

**[98:01 - 98:02]**  till IGG3,

**[98:02 - 98:05]**  så skulle det här kunna switcha igen till någonting som finns nedströms.

**[98:06 - 98:09]**  Men den kan ju liksom aldrig, om vi har fått den i IEA

**[98:09 - 98:10]**  kan vi aldrig switcha den

**[98:10 - 98:13]**  igen till en IIGG för de finns liksom inte kvar längre.

**[98:15 - 98:19]**  Så majoriteten av all isotutswitch

**[98:19 - 98:20]**  sker i

**[98:20 - 98:21]**  gymnasiecentrum.

**[98:21 - 98:25]**  Men kan till viss del ske utanför gymnasiecentrum också.

**[98:25 - 98:27]**  Det kan vara bra att veta om vi skulle dyka på den

**[98:27 - 98:28]**  någonstans.

**[98:33 - 98:35]**  Plasmaseller då.

**[98:37 - 98:38]**  Delar vi in lite i olika grupper.

**[98:39 - 98:40]**  Vi har de vi kallar för

**[98:40 - 98:42]**  kortlivade plasmaseller.

**[98:43 - 98:44]**  De har

**[98:44 - 98:48]**  halveringstid på 3-5 dagar.

**[98:48 - 98:54]**  De deltar då inte i processerna i gymnasiecentrum, utan producerar igm-antikroppar med låg affinitet.

**[98:55 - 98:57]**  Och det var de här jag pratade om som bildade primära

**[98:57 - 98:58]**  fosit.

**[98:58 - 99:00]**  Och det är viktigt att vi har det.

**[99:00 - 99:03]**  Även om de inte är det bästa vi kan åstadkomma

**[99:03 - 99:04]**  så

**[99:04 - 99:07]**  kan vi heller inte vänta på att vi får de där

**[99:07 - 99:10]**  antikropparna som kommer ifrån genomialcentrum

**[99:10 - 99:11]**  utan

**[99:11 - 99:14]**  på plats ute där vi har en infektion

**[99:14 - 99:16]**  så måste vi få dit antikroppar.

**[99:16 - 99:17]**  Vi kan inte

**[99:18 - 99:20]**  vänta på det bästa utan i detta fallet

**[99:20 - 99:22]**  så får vi hyfsat okej antikroppar ändå

**[99:22 - 99:23]**  som vi kan få lite snabbare.

**[99:24 - 99:25]**  Även om det fortfarande tar kanske

**[99:26 - 99:27]**  Jag vet inte.

**[99:27 - 99:29]**  fem, sju dagar innan de faktiskt kommer

**[99:30 - 99:32]**  medan de då de från

**[99:32 - 99:33]**  gymnasiecentrum tar betydligt längre tid än så.

**[99:37 - 99:39]**  Sen har vi också långlivade plasmaceller

**[99:39 - 99:41]**  och de deltar i processerna i

**[99:42 - 99:43]**  gymnasiecentrum

**[99:43 - 99:43]**  och

**[99:44 - 99:45]**  de då producerar

**[99:46 - 99:46]**  IGA

**[99:47 - 99:48]**  IGE

**[99:48 - 99:49]**  eller IGMT kroppar

**[99:49 - 99:50]**  med

**[99:50 - 99:51]**  hög affinitet.

**[99:52 - 99:55]**  De migrerar ofta till med dullan i lymfknutan

**[99:55 - 99:56]**  till benmärgen

**[99:56 - 100:01]**  till mjälten eller till slemhinnan där de producerar antikroppar som kommer ut i kroppsvätskorna.

**[100:01 - 100:04]**  Och de kan hålla på att producera antikroppar i flera månader

**[100:04 - 100:09]**  utan restimulering med antingen. Så länge de lever så kommer de producera och producera och producera.

**[100:13 - 100:15]**  Utöver detta så har vi dem som vi kallar för de

**[100:16 - 100:18]**  superlånglivade plasmacellerna.

**[100:18 - 100:22]**  Det låter inte så akademiskt men vi kallar de för de superlånglivade plasmacellerna.

**[100:23 - 100:26]**  De kan producera antikroppar i flera år utan restimulering.

**[100:26 - 100:30]**  Medan Marianne kommer komma in lite mer lite mer på detta.

**[100:30 - 100:32]**  Också under immunologiskt minne.

**[100:33 - 100:36]**  Men det är de här som kan göra att vi har antikroppar,

**[100:36 - 100:38]**  antikroppsnivåer i blodet,

**[100:39 - 100:39]**  mätbart

**[100:40 - 100:41]**  under

**[100:41 - 100:45]**  tiotals år efter vi faktiskt har haft en infektion.

**[100:49 - 100:52]**  Här uppe har vi en bild på hur det kan se ut

**[100:52 - 100:54]**  med antikroppsnivåer

**[100:55 - 100:56]**  efter man har haft en infektion.

**[100:56 - 100:59]**  så här har vi antalet dagar.

**[100:59 - 101:00]**  Och här har vi

**[101:01 - 101:03]**  mängden antikroppar i serum.

**[101:03 - 101:06]**  Och det som dyker upp först då är ju IGM.

**[101:06 - 101:08]**  Här ser vi den här pentameren.

**[101:09 - 101:10]**  Så vi har IGM som dyker upp

**[101:11 - 101:12]**  och som till slut kommer även då

**[101:13 - 101:14]**  dyka ner.

**[101:14 - 101:17]**  Och därefter, efter ett tag, så kommer IGE

**[101:17 - 101:19]**  som ett exempel i det här fallet.

**[101:19 - 101:22]**  När vi väl får IGM till kroppar så kommer de

**[101:22 - 101:24]**  komma till mycket högre

**[101:24 - 101:25]**  nivåer än IBM.

**[101:26 - 101:27]**  Sedan då

**[101:27 - 101:31]**  gå ner men ändå fortsätta finnas kvar.

**[101:36 - 101:40]**  Antikropparnas effektorfunktioner, här har vi någon bild

**[101:40 - 101:41]**  på IGG,

**[101:41 - 101:45]**  IGM, IGD, IGA och IGE.

**[101:45 - 101:48]**  Vi har lite olika varianter. IGG

**[101:48 - 101:50]**  finns i fyra olika varianter, IGG 1

**[101:51 - 101:53]**  och IGA finns i IGA 1

**[101:54 - 101:55]**  och 2.

**[101:55 - 101:56]**  IG kommer också bra.

**[101:56 - 101:58]**  prata om mer på termin 5.

**[102:00 - 102:02]**  Så om vi börjar med IGD

**[102:03 - 102:07]**  så finns den faktiskt bara på naiva B-celler.

**[102:07 - 102:12]**  Man hittar inte IGD ute i cirkulationen så den har inte de funktionerna.

**[102:15 - 102:18]**  Man tror att den har med signalering i naiva celler att göra.

**[102:18 - 102:22]**  Den finns ju bara på de naiva B-cellerna.

**[102:22 - 102:25]**  Så just funktionen angående IGD är ganska oklar,

**[102:25 - 102:26]**  även om den antagligen har

**[102:26 - 102:29]**  någon sorts funktion, annars skulle den inte fungera.

**[102:31 - 102:33]**  Härnäst så tar vi IGM

**[102:33 - 102:35]**  som också finns på naiva B-celler.

**[102:36 - 102:37]**  IGM

**[102:38 - 102:39]**  finner vi mest,

**[102:39 - 102:41]**  som även är utsöndras

**[102:41 - 102:44]**  ifrån cellen, produceras och skickas ut, så finner vi den mest i serum

**[102:45 - 102:45]**  och i slemhinnor.

**[102:47 - 102:48]**  IGM är viktigt för

**[102:49 - 102:50]**  komplementaktivering.

**[102:50 - 102:53]**  Delvis också fagositos

**[102:53 - 102:55]**  med krovolisering, cellrekrytering.

**[102:55 - 102:56]**  Också för

**[102:56 - 103:02]**  aggresslutination. Jag kommer gå igenom alla de här alldeles strax, men det här är en summerande sida.

**[103:04 - 103:07]**  Sedan kan vi ta IGG

**[103:07 - 103:10]**  som finns i serum

**[103:10 - 103:14]**  också viktig för att den transporteras över till

**[103:15 - 103:15]**  fostret.

**[103:16 - 103:19]**  Så man kan tänka den lite som IG-gravid.

**[103:20 - 103:23]**  Den här är den som är bäst på det mesta.

**[103:24 - 103:26]**  Den är

**[103:26 - 103:28]**  viktig vid komplementaktivering

**[103:29 - 103:29]**  fagositos,

**[103:30 - 103:32]**  neutralisation och antibody

**[103:32 - 103:35]** ipendent cellulor, sajter, taxicitet.

**[103:36 - 103:40]**  Vi har IGA, framförallt i slemhinnor.

**[103:40 - 103:44]**  Den här transporterar sin bröstmjölk, alltså IG-amning.

**[103:45 - 103:48]**  Bra på neutralisation och agglutination.

**[103:49 - 103:53]**  Slutligen har vi IGE som framförallt finns bundet till

**[103:54 - 103:54]**  mastceller

**[103:55 - 103:55]**  och

**[103:55 - 103:57]**  funktionen här är

**[103:58 - 104:02]**  degranulering och antibody dependant celler och sajtet.

**[104:03 - 104:09]**  Så under ett immunsvar så producerar den viss BSL först IGM och IGD men sen växlar den till

**[104:09 - 104:11]**  övriga och detta då styrs av

**[104:11 - 104:15]**  cytokinsignaler från bland annat till hjälp av celler som jag pratade om alldeles precis.

**[104:19 - 104:20]**  Så aglutination då

**[104:21 - 104:22]**  hoppas jag att

**[104:23 - 104:25]**  förklarar sig ganska bra egentligen av namnet.

**[104:25 - 104:28]**  Inte kroppar som klumpar ihop antiener.

**[104:28 - 104:33]**  Och de som kan göra detta då, det är ju IGM

**[104:33 - 104:34]**  för att den jämn pentaner

**[104:35 - 104:37]**  och IGA, det heter en bimer.

**[104:37 - 104:41]**  Här har vi som exempel IGM som har bundit

**[104:41 - 104:42]**  två stycken bakterier.

**[104:42 - 104:47]**  Den här har också bundit två stycken. Vi kan tänka oss fler då och då bildas

**[104:47 - 104:48]**  aggregat

**[104:48 - 104:50]**  som då vi har små klumpar

**[104:51 - 104:55]**  och de här klumparna kan ju bli lättare att känna igen

**[104:55 - 104:58]**  och städas undan

**[104:59 - 105:00]**  av det rätt till kulor

**[105:00 - 105:02]**  ändå tilliala systemet och så våra

**[105:02 - 105:04]**  olika typer av makrofager.

**[105:07 - 105:10]**  Det underlättar då. Det gör ju också det svårare för

**[105:10 - 105:15]**  mikroorganismerna att infektera. De kan ju inte vandra som de vill och de kan ju inte

**[105:15 - 105:16]**  ta sig vidare.

**[105:20 - 105:22]**  Nästa är neutralisation

**[105:22 - 105:25]**  och det är alltså antikroppar som förhindrar

**[105:25 - 105:29]**  atorgener och toxiner binder till, infekterar och skadar celler.

**[105:30 - 105:34]**  Och här är det då framförallt IAIGG och IGM.

**[105:34 - 105:38]**  Som ett exempel här så har vi då en yta här med celler.

**[105:39 - 105:40]**  Kanske EPT-ställe.

**[105:41 - 105:43]**  Har vi patogen eller någon sorts toxin.

**[105:44 - 105:47]**  Om vi inte har några antikroppar

**[105:47 - 105:49]**  så kan de här då infektera

**[105:49 - 105:51]**  och ta sig in via cellerna.

**[105:52 - 105:54]**  Om vi istället har antikroppar

**[105:54 - 105:55]**  så binder antikropparna

**[105:55 - 105:56]**  till de här

**[106:20 - 106:25]**  strukturerna som gör då att vi inte får in någonting på insidan. Det här är då oerhört viktigt i våra slemvinnor, där vi har IIA som produceras.

**[106:25 - 106:26]**  lumen.

**[106:27 - 106:31]**  Så att vi ska stoppa mikroorganismerna redan innan de kommer in.

**[106:31 - 106:33]**  Det är jätteviktigt att ha kvar de här inne i kroppen också.

**[106:34 - 106:36]**  Men om vi kan hindra

**[106:36 - 106:37]**  mikroorganismerna för att komma

**[106:38 - 106:39]**  för nära så har vi ju

**[106:40 - 106:41]**  redan vunnit om man säger så.

**[106:43 - 106:45]**  Så det finns det en speciell mekanism för.

**[106:46 - 106:52]**  Och när det gäller just IGA-producerande plasmaceller så ligger de ofta lokalt i slemhinnan.

**[106:52 - 106:54]**  Här kommer de då att producera

**[106:54 - 106:55]**  IGA-antikroppar

**[106:55 - 106:59]**  som hålls ihop av en JIE-kedja som blir en DIME.

**[107:00 - 107:01]**  Den här

**[107:01 - 107:06]**  binder till något vi kallar för en OLIIG-eceptor.

**[107:08 - 107:09]**  Den här

**[107:10 - 107:11]**  kommer då

**[107:11 - 107:14]**  ändå citeras in i

**[107:14 - 107:17]**  epitetcellen från den här basulaterala sidan.

**[107:18 - 107:20]**  Den kommer

**[107:20 - 107:23]**  transporteras till den apikala sidan

**[107:23 - 107:25]**  av epitetet

**[107:25 - 107:26]**  cellen.

**[107:27 - 107:28]**  Och sen kommer den att

**[107:28 - 107:29]**  släppas loss

**[107:29 - 107:32]**  från den apikala sidan av epitetcellen.

**[107:33 - 107:35]**  Och det som släpps loss här är ju då, som ni kan se, vi har

**[107:36 - 107:37]**  IGA-dmeren.

**[107:38 - 107:41]**  Och vi har också någonting som vi kallar för den sekretoriska

**[107:41 - 107:46]**  komponenten, alltså det är en del av den här receptorn som sitter kvar här på när det lossar.

**[107:48 - 107:52]**  Och här i detta fallet kan vi också se att den här IGA-antikroppen har bundit en av de här mikroorganismerna

**[107:53 - 107:54]**  som fanns här på utsidan.

**[107:55 - 107:55]**  För att mota den

**[107:55 - 107:56]**  så att de inte ska komma in.

**[107:58 - 108:03]**  Och den här IGA-dmeren, plus den sekretoriska komponenten kallas för den sekretoriskt

**[108:04 - 108:04]**  IGA.

**[108:05 - 108:09]**  Och IGA neutraliserar de mikrober och toxiner i lumen.

**[108:10 - 108:13]**  Den här sekretoriska komponenten hjälper också till

**[108:13 - 108:14]**  så att

**[108:15 - 108:16]**  IGA blir

**[108:16 - 108:21]**  mer stabilt, alltså mindre känsligt för alla de proteaser som finns där ute

**[108:21 - 108:23]**  så att det ska liksom klara sig under en längre period.

**[108:25 - 108:29]**  Tredje delen här

**[108:30 - 108:35]**  är komplementaktiveringen, så vi har haft aglutination och vi har haft neutralisation.

**[108:36 - 108:39]**  Och nu är det komplementaktivering och ULF har redan pratat lite om

**[108:40 - 108:41]**  komplementsystemet

**[108:42 - 108:44]**  relaterat till immunförsvaret.

**[108:44 - 108:49]**  Så antikroppar kan aktivera komplementsystemet via den klassiska vägen

**[108:50 - 108:52]**  när vi då binder in

**[108:52 - 108:55]**  antikroppar som har bundit till antigen,

**[108:55 - 109:00]**  detta då ligga den här klassiska vägen där vi får den här komplementkaskaden

**[109:00 - 109:02]**  ut aktivering av C3

**[109:03 - 109:04]**  som leder till obsonisering,

**[109:04 - 109:07]**  inflammation och lysering av

**[109:07 - 109:08]**  akterier.

**[109:09 - 109:10]**  Så här har

**[109:11 - 109:12]**  antikroppar

**[109:13 - 109:14]**  en väldigt viktig roll.

**[109:17 - 109:18]**  Nästa är

**[109:19 - 109:20]**  oxonisering

**[109:20 - 109:21]**  och

**[109:22 - 109:23]**  obsonisering

**[109:25 - 109:25]**  betyder då

**[109:25 - 109:27]**  särskilt viktigt för att underlätta

**[109:28 - 109:30]**  fagositos av kapslade bakterier.

**[109:31 - 109:33]**  Så opsonisering är att våra antikroppar

**[109:33 - 109:34]**  alternativt

**[109:34 - 109:36]**  komplementfaktorer

**[109:36 - 109:38]**  binder till mikrober.

**[109:38 - 109:40]**  Det här exemplet är en bakterie

**[109:40 - 109:41]**  så vi binder in

**[109:41 - 109:42]**  den sitter här på ytan.

**[109:44 - 109:46]**  Vad som kan hända sedan, vad detta gör då

**[109:47 - 109:47]**  är att

**[109:48 - 109:50]**  det här gör att bakterien

**[109:51 - 109:52]**  blir mer aptitlig för våra

**[109:53 - 109:55]**  fagositerande celler, till exempel våra makrofager.

**[109:55 - 109:58]**  det är lättare för dem att känna igen.

**[109:58 - 109:58]**  För

**[110:00 - 110:02]**  våra fagositerande celler har

**[110:02 - 110:03]**  olika receptorer på ytan.

**[110:04 - 110:04]**  Det här är då

**[110:05 - 110:08]**  FC-receptorer, alltså receptorer som bildar till FC-delen

**[110:08 - 110:11]**  på antikroppen

**[110:12 - 110:13]**  och de har också komplement

**[110:13 - 110:16]**  receptorer som kan binda till komplement som finns på

**[110:18 - 110:19]**  som har bundit till bakterier.

**[110:19 - 110:22]**  Det här underlättar för agositos då.

**[110:22 - 110:25]**  Så om det inte fanns något annat sätt att binda in till den här bakterien,

**[110:25 - 110:28]**  för vår fagocyterande cell

**[110:29 - 110:32]**  så kan den nu göra det när det då finns antikroppar och komplement.

**[110:33 - 110:35]**  Detta underlättar då fagocytosen,

**[110:35 - 110:36]**  vilket gör

**[110:36 - 110:39]**  att vi här då kan få en nedbrytning

**[110:39 - 110:40]**  av mikroben.

**[110:41 - 110:43]**  Som jag sa så är det här särskilt viktigt

**[110:44 - 110:47]**  för att underlätta fagocytos av kapslade bakterier.

**[110:47 - 110:49]**  Vi kapslade bakterier har just skapat en kapsel

**[110:50 - 110:51]**  för att undgå

**[110:51 - 110:54]**  vagositering av våra

**[110:55 - 110:56]**  makrofager.

**[110:57 - 111:03]**  Men om vi då kan göra dem lite mer aptitliga så har vi lättare för att plocka upp dem.

**[111:06 - 111:12]**  Några ord angående FC-receptorer för de är väldigt viktiga i den här.

**[111:12 - 111:14]**  Det finns olika FC-receptorer

**[111:15 - 111:20]**  som specifikt binder till olika isotyper och subklasser av antikroppar.

**[111:20 - 111:21]**  Alltså vi har ju

**[111:21 - 111:24]**  IGG och vi har IGM och G och så vidare.

**[111:25 - 111:27]**  olika celltyper

**[111:27 - 111:28]**  uttrycker

**[111:28 - 111:30]**  olika FC-receptorer.

**[111:31 - 111:32]**  De exempel har vi här

**[111:33 - 111:34]**  FC-gammareceptorer,

**[111:34 - 111:36]**  alltså de binder till IGG.

**[111:37 - 111:39]**  Finns bland annat på makrofager

**[111:39 - 111:41]**  neutrofiler, NK-celler, den dritiska celler.

**[111:42 - 111:45]**  Medier bland annat fagositos och adcc.

**[111:47 - 111:48]**  FC,

**[111:48 - 111:50]**  FC-londreceptorer binder då till IGE.

**[111:52 - 111:53]**  Och de finns bland annat på mastceller.

**[111:54 - 111:55]**  EU-synofiler, basofiler

**[111:55 - 111:59]**  och med deras cellaktivering och T-granulering.

**[112:00 - 112:04]**  Vi har också FC-receptorer som binder till IGA, alltså FC Alpha.

**[112:05 - 112:07]**  Vi har FC Alpha Micro

**[112:07 - 112:09]**  som är IGAM och

**[112:10 - 112:12]**  separata FC Micro.

**[112:16 - 112:19]**  Flera av de här har fortfarande ganska okända funktioner.

**[112:19 - 112:23]**  Det kan vara bra att veta att de finns, men att det är framförallt

**[112:23 - 112:24]**  FC Gamma och FCF-Long,

**[112:25 - 112:25]**  receptorer.

**[112:25 - 112:27]**  som är viktiga för er att känna till.

**[112:31 - 112:35]**  Just när det gäller FC-receptorer på mastceller

**[112:35 - 112:40]**  så har de då FCF-cellonreceptorer som kan binda fria

**[112:40 - 112:43]**  i e-antikroppar med väldigt hög affinitet.

**[112:43 - 112:46]**  Vad som skiljer de här FC-receptorerna,

**[112:46 - 112:47]**  om man jämför med

**[112:47 - 112:49]**  sin gamla receptorer, som ska binda IGG.

**[112:49 - 112:50]**  Som vi har en

**[112:51 - 112:53]**  makrofag som har FC Gamma receptorer,

**[112:53 - 112:55]**  så betyder inte det att det sitter fast massa

**[112:55 - 112:58]**  IGG på ytan på makrofagen.

**[112:58 - 113:02]**  Den kommer binda till IGG som har bundit till en e-krob.

**[113:03 - 113:06]**  De sitter liksom inte på makrofagen

**[113:07 - 113:07]**  som sådant.

**[113:08 - 113:13]**  Men när det gäller massceller så har de så hög affinitet för IGG,

**[113:14 - 113:17]**  så IGE kommer sitta

**[113:17 - 113:18]**  på

**[113:18 - 113:20]**  FCF-cellonreceptorn

**[113:20 - 113:21]**  på massceller.

**[113:21 - 113:25]**  Oavsett om vi har ett antigen eller inte, de kommer att vara där.

**[113:25 - 113:31]**  Och det här är ju då masscellerna redo att agera väldigt snabbt på antigener. Så när vi väl träffar på antingen

**[113:32 - 113:33]**  ett antingen

**[113:33 - 113:36]**  så kommer masscellen väldigt, väldigt snabbt kunna detgrannulera

**[113:36 - 113:37]**  och skicka ut sitt innehåll.

**[113:38 - 113:41]**  Och det är det här som gör att vi kan få så stora problem

**[113:42 - 113:44]**  när det handlar om allergi.

**[113:44 - 113:49]**  Och till exempel blir en analfyllaktisk chock om vi har en person som är kraftigt allergisk mot jordnötter,

**[113:50 - 113:52]**  har höga titlar av

**[113:52 - 113:54]**  IGE-antikroppar mot

**[113:54 - 113:55]**  jordnötter

**[113:55 - 113:58]**  cirkulationen. Det betyder också att vi kommer ha

**[113:58 - 114:02]**  IGE-antikroppar mot jordnötter som sitter på alla våra massceller.

**[114:03 - 114:04]**  Eftersom det här då är

**[114:05 - 114:06]**  den IGE-

**[114:07 - 114:09]**  antikroppstyp som vi har mest av.

**[114:09 - 114:11]**  Om vi då får i oss

**[114:11 - 114:13]**  jordnötter och vi får

**[114:13 - 114:15]**  ha en inbindning här till

**[114:15 - 114:18]**  jordnötsproteinet så kommer alla masscellerna

**[114:18 - 114:20]**  att skicka ut alla sina granbullar.

**[114:20 - 114:24]**  Och vi kommer få en oerhört mängd av histamin och vi kommer få

**[114:24 - 114:25]**  en kraftig

**[114:25 - 114:29]**  inflammationer och det är det som skapar den här anafylaktiska chocken.

**[114:31 - 114:32]**  Den sista

**[114:33 - 114:36]**  Anti-body-dependent, Cellmediate the psychochoxicity,

**[114:36 - 114:38]**  ADCC

**[114:39 - 114:39]**  är

**[114:40 - 114:42]**  en funktion som handlar om

**[114:42 - 114:44]**  att kunna döda

**[114:44 - 114:46]**  stora patogener,

**[114:46 - 114:48]**  virusinfekterade celler och tumörceller

**[114:49 - 114:54]**  så det här är då gällande NK-celler och eosymofiler som ska utföra själva jobbet.

**[114:55 - 115:00]**  Och vi har ju liksom ingen möjlighet att fagocytera och ha celler som kan äta upp

**[115:03 - 115:04]**  stora

**[115:05 - 115:07]**  parasiter eller

**[115:07 - 115:09]**  vissa typer av patogener.

**[115:09 - 115:11]**  Utan då

**[115:11 - 115:14]**  kan man istället ha antikroppar som binder in. Här har vi till exempel

**[115:15 - 115:18]**  som vi har en cell som kanske är infekterad med ett virus

**[115:19 - 115:23]**  och lite av virusets proteiner kommer visa sig på ytan på cellen.

**[115:23 - 115:25]**  Då kommer antikroppar,

**[115:25 - 115:26]**  binda in i den här ytan

**[115:27 - 115:29]**  och det kan göra att en NK-cell till exempel

**[115:30 - 115:31]**  kan med sin

**[115:32 - 115:34]**  receptor, FC-receptor, binda till antikroppen

**[115:34 - 115:36]**  och då degranulera

**[115:36 - 115:37]**  och döda cellen.

**[115:38 - 115:41]**  Det här är då väldigt viktigt när vi ska döda lite större saker,

**[115:42 - 115:43]**  som då

**[115:45 - 115:46]**  parasiter, men även

**[115:47 - 115:49]**  även våra celler som tumörceller,

**[115:50 - 115:51]**  virusinfekterade celler.

**[115:54 - 115:55]**  Och här då

**[115:55 - 116:01]**  IGG är starkast kopplat till NK-celler medan IGE och IGA

**[116:01 - 116:03]**  mer aktiverar eucinofiler.

**[116:09 - 116:11]**  Det var delen om B-celler,

**[116:11 - 116:14]**  plasmaceller och effektfunktioner av

**[116:15 - 116:15]**  antikroppar.

**[116:16 - 116:19]**  Slutligen vill jag säga några ord om

**[116:19 - 116:20]**  GALT och mjälten.

**[116:21 - 116:23]**  Så här är då en bild av GALT, alltså GATT:

**[116:25 - 116:26]**  ford tissue

**[116:27 - 116:31]**  som finns i tarmen.

**[116:32 - 116:34]**  Här har vi Lumen i tarmen,

**[116:34 - 116:38]**  här har vi Lamenapropopia och vi har då vårt epitelcellslager.

**[116:39 - 116:41]**  Det här när vi är i

**[116:41 - 116:45]**  distala ileum så brukar man också kalla en sån här GALT för

**[116:45 - 116:48]**  Tayerst

**[116:48 - 116:50]**  Under epitelcellslagret

**[116:50 - 116:52]**  så ligger det sådana här

**[116:52 - 116:55]**  GATT: SOC-silment

**[116:55 - 116:59]**  som har ungefär samma struktur som en lymfknuta.

**[116:59 - 117:02]**  Att vi då har ett område där vi har

**[117:03 - 117:07]**  med den dritiska cellen, vi har T-cellsområde, vi har vårt jeremiadcentrum

**[117:07 - 117:10]**  där vi kan ha hjälminalcentrum, reaktion.

**[117:11 - 117:13]**  Och vi har

**[117:14 - 117:19]**  på ytan här, epitelcellsyttan, en speciell typ av cell som kallas för ämnesceller

**[117:19 - 117:20]**  som faktiskt

**[117:20 - 117:21]**  har som funktion att

**[117:22 - 117:25]**  smaka av och se vad som finns

**[117:25 - 117:29]**  i lumen, alltså att aktivt plocka upp, antingen

**[117:31 - 117:32]**  för att då

**[117:33 - 117:36]**  förmedla dem in till de drivceller som finns här under

**[117:37 - 117:40]**  och till de B-celler som finns här under.

**[117:40 - 117:44]**  Så att vi då kan få en aktivering av B-celler och av T-celler.

**[117:44 - 117:45]**  Och det här i många fall

**[117:46 - 117:47]**  syftar ju till att vi ska

**[117:47 - 117:49]**  skapa en tolerans, att vi ska

**[117:49 - 117:51]**  lugna ner ett system, att vi ska

**[117:51 - 117:54]**  visa vad som finns här

**[117:54 - 117:55]**  och vad vi ska

**[117:55 - 117:59]**  tolerera och som ska få lov att vinnas här för att våran

**[118:00 - 118:02]**  mikrobiota som vi har ska vi ju inte agera på.

**[118:03 - 118:04]**  Samtidigt så ska vi

**[118:04 - 118:06]**  smidigt sett kunna ta upp

**[118:06 - 118:10]**  om vi ska bli attackerade av någonting, till exempel salmonella, ta sig

**[118:10 - 118:11]**  aktivt genom mceller

**[118:11 - 118:13]**  och infekterade. Då kommer vi få ett

**[118:14 - 118:17]**  fullskaligt immunsvar mot salmonella, det vi då

**[118:17 - 118:18]**  i och med att vi ligger lokalt här

**[118:18 - 118:21]**  kan få ett väldigt snabbt och starkt och bra lokalt svar.

**[118:22 - 118:24]**  Kopplat till de här

**[118:25 - 118:27]**  finns ju då, och som också hör till de här

**[118:27 - 118:29]**  är ju de mecenteriska

**[118:30 - 118:30]**  lymfknutarna

**[118:31 - 118:32]**  som ligger i närheten.

**[118:33 - 118:36]**  Som mikroorganismeritarmen kan aktivera T och B-celler i

**[118:36 - 118:37]**  pejerska platt

**[118:37 - 118:39]**  och i mecenteriska lymfknutor.

**[118:40 - 118:47]**  Men som jag har sagt flera gånger den här föreläsningen så blir det mer om det här på termin nummer 5.

**[118:50 - 118:51]**  Hjälten då,

**[118:51 - 118:55]**  den har ju till skillnad mot våra andra perifera

**[118:55 - 118:58]**  lymfkydda organ, inget tillflöde av limpa.

**[119:00 - 119:00]**  Och

**[119:01 - 119:04]**  istället då så filtrerar ju mjälten

**[119:04 - 119:05]**  blod.

**[119:05 - 119:09]**  Så i det här fallet är det mikroorganismer i blodet som kan aktivera

**[119:09 - 119:11]**  T och B-celler i mjälten,

**[119:12 - 119:13]**  den vita pulpan.

**[119:14 - 119:18]**  Och vi behöver ju ha någonting också som kan känna av vad vi faktiskt har i blodet.

**[119:18 - 119:19]**  Som det är väldigt

**[119:25 - 119:26]**  väldigt näringsrikt och väldigt

**[119:27 - 119:32]**  bra ställe för mikroorganismer att kunna växa och vi vill absolut inte ha dem där. Så vi måste kunna filtrera

**[119:32 - 119:33]**  var vi har i blodet.

**[119:34 - 119:36]**  Och det sker då

**[119:36 - 119:39]**  i områden i mjälten, i den vita pulpan, som egentligen är

**[119:39 - 119:42]**  uppbyggda på motsvarande sätt som vi har

**[119:42 - 119:44]**  i våra andra perifera dimfyllda organ

**[119:44 - 119:45]**  där vi har

**[119:45 - 119:48]**  B-cellsområde och vi har gymnasialcenter

**[119:48 - 119:49]**  och vi har T-cellområde.

**[119:52 - 119:55]**  I den röda pulpan så är det gamla röda blodkroppar som avlägger.

**[119:55 - 120:03]**  Men det är liksom inte en inreologisk mekanism, utan immunologiskt sett så är mjälten

**[120:03 - 120:06]**  perifert, en tweet organ som filtrerar blodet.

**[120:13 - 120:16]**  Så faser i det förvärvade immunförsvaret.

**[120:16 - 120:19]**  Den här bilden ungefär har ni sett förut.

**[120:20 - 120:24]**  Här har vi då tid efter vi har träffat på anteendet.

**[120:25 - 120:27]**  Specialantal specifika lymfocyter.

**[120:28 - 120:30]**  Vi har gått igenom en ganska stor del

**[120:30 - 120:31]**  av det här.

**[120:31 - 120:33]**  Vi har

**[120:33 - 120:35]**  igenkänningsfasen

**[120:35 - 120:36]**  där vi

**[120:36 - 120:41]**  träffar på vårt antingen, där vi aktiverar vårat medfödda immunförsvar.

**[120:41 - 120:45]**  Det var det som Ulf pratade om tidigare.

**[120:45 - 120:48]**  Vi har då haft vår aktiveringsfas av

**[120:48 - 120:50]**  våra B och T-celler.

**[120:50 - 120:54]**  Här får vi då en ökad av antalet specifika

**[120:54 - 120:55]**  lymfocyter.

**[120:55 - 120:59]**  Vi kommer nog bilda antikroppsproducerande celler, alltså våra plasmaceller

**[121:00 - 121:00]**  och effektor

**[121:01 - 121:01]**  T-celler

**[121:02 - 121:04]**  i den här aktiveringsfasen.

**[121:05 - 121:09]**  Och vid det här tillfället så har vi egentligen

**[121:09 - 121:10]**  max

**[121:10 - 121:12]**  som max antal

**[121:12 - 121:13]**  lymfocyter.

**[121:15 - 121:17]**  När vi sedan kommer in i effektorfasen

**[121:17 - 121:17]**  så

**[121:18 - 121:21]**  kommer vi med hjälp av våra cellmedierade och

**[121:21 - 121:23]**  vårat humorala svar

**[121:23 - 121:25]**  gör oss av med antigen

**[121:25 - 121:29]**  och då kommer vi också så småningom minska

**[121:29 - 121:31]**  vårt antal specifika lymfocyter.

**[121:31 - 121:33]**  Och det här till stor del

**[121:33 - 121:35]**  beror på att många av dem går i aktivitets

**[121:36 - 121:39]**  och att de inte fortsätter att aktiveras.

**[121:39 - 121:42]**  Det här kommer jag komma in på i föreläsningen om

**[121:42 - 121:43]**  tolerans.

**[121:44 - 121:47]**  Det som finns kvar sedan är då våra överlevnader,

**[121:48 - 121:51]**  överlevande minnesceller och det är det som är

**[121:51 - 121:54]**  nästa föreläsning som det kommer handla om.

**[121:55 - 122:03]**  Ja, så viktiga principer att minnas här är aktivering av

**[122:03 - 122:07]**  v och t-celler, ger klornalexpansion av de celler som verkligen behövs.

**[122:08 - 122:12]**  Tillhjälpar effektorceller, styr immunförsvaret i olika riktningar och

**[122:12 - 122:14]**  hjälper då andra immunceller.

**[122:16 - 122:19]**  Sydtoxiska t-effektorceller dödar infekterade celler och

**[122:20 - 122:20]**  humörceller.

**[122:22 - 122:25]**  Och plasmaceller producerar stora mängder antikroppar som

**[122:25 - 122:28]**  cirkulerar med blodet och transporteras över epitet.

**[122:33 - 122:37]**  Slutligen antikropparna har olika funktioner beroende på vilken isuppgift de har.

**[122:40 - 122:41]**  Tack så mycket.