# Video -  Block 11 - Immunologi

**Video Transcript**

- Duration: 65:03
- Segments: 918
- Resolution: 1920x1080

---

**[0:00 - 0:09]**  Dagens föreläsning kommer att behandla samspelet mellan förvärvare och det medfödda i my-systemet.

**[0:09 - 0:19]**  Sidanvisningarna är från kapitel 1 till 8, så det är en rejäl bit av det vi har som kurslitteratur på det här avsnittet.

**[0:19 - 0:25]**  Anledningen till detta är att om vi går vidare.

**[0:25 - 0:30]**  Tittar vi på den första sliden här så kommer vi då i dagen

**[0:30 - 0:33]**  föreläsning vi har tidigare diskuterat barriärfunktioner

**[0:33 - 0:36]**  vi har zoomat in på barriärfunktionerna

**[0:36 - 0:39]**  diskuterat detta tillsammans medan vi också diskuterade

**[0:39 - 0:42]**  hur det förvärvade immunsystemet aktiveras

**[0:42 - 0:44]**  när patogen kommer in.

**[0:44 - 0:46]**  Det kan bero på att någon vilodensmekanism

**[0:46 - 0:47]**  eller att det uppstått ett sår.

**[0:47 - 0:50]**  På så sätt kan vi vara aktiverade med föreläsningen.

**[0:50 - 0:53]**  Dagens föreläsning kommer att handla om hur

**[0:53 - 0:55]**  sedan det förvärvade immunsystemet efter

**[0:55 - 1:00]**  att blivit aktiverat sedan gör det medförde immunsystemet

**[1:00 - 1:04]**  mer effektivt på att förgöra och på så sätt skydda oss

**[1:04 - 1:06]**  mot den infekterade med partiernas majeffekterat.

**[1:06 - 1:13]**  Tanken är då att vi nu ska försöka zooma tillbaka ut

**[1:13 - 1:16]**  från den här när vi använt mikroskopet

**[1:16 - 1:18]**  för att titta i detalj på de här olika mekanismerna.

**[1:18 - 1:21]**  Och nu försöka få en överblick över detta genom att då

**[1:21 - 1:24]**  titta ner på detta.

**[1:24 - 1:27]**  Det kommer också handla lite om hur cellerna rör sig

**[1:27 - 1:30]**  vilket är rätt svårt att åskådliggöra.

**[1:30 - 1:33]**  Så jag tänkte att vi ska försöka göra så här att ni där hemma

**[1:33 - 1:37]**  tar och hämtar ert papper, gärna också pennor,

**[1:37 - 1:39]**  ett par pennor, som ni kan ha i lite olika färger.

**[1:39 - 1:41]**  Har ni en penna som sån här penna när ni har fyra olika färger

**[1:41 - 1:43]**  så är det nu det är dags om ni har köpt en sån,

**[1:43 - 1:45]**  så det är nu ni ska få dags att använda den.

**[1:46 - 1:49]**  Kan ni till och med få tagit A3-papper, något större papper,

**[1:49 - 1:50]**  så är det bättre.

**[1:50 - 1:55]**  Så pausa gärna föreläsningen och gå och hämta detta

**[1:55 - 1:58]**  och kom tillbaka och sätt er framför datorn igen,

**[1:58 - 1:59]**  så ska vi tillsammans slita.

**[2:00 - 2:07]**  Under tiden kommer jag att öppna mitt avtryckarpapper där jag kommer att börja rita.

**[2:07 - 2:11]**  Ni kan gärna lämna lite plats utanför ert avtrypparp.

**[2:11 - 2:15]**  Jag kommer att behöva fylla hela, men om ni lämnar lite plats utanför

**[2:15 - 2:18]**  kan ni skriva egna anteckningar på sidan om detta.

**[2:19 - 2:26]**  Vi ger oss nu i kast med att försöka rita lite av hur ett immunsystem,

**[2:26 - 2:30]**  hur ditt immunförsvar aktiveras vid en infektion.

**[2:30 - 2:47]**  Om vi då tänker oss att vi har ett epitet som på något sätt har blivit skadat och på så sätt kan

**[2:49 - 2:50]**  en bakterie komma igenom här.

**[2:53 - 2:58]**  Och här kommer bakterien in.

**[3:00 - 3:05]**  På sin yta har då den här bakterien pamps.

**[3:08 - 3:12]**  Detta kommer då att kännas igen av celler av det

**[3:12 - 3:17]**  medfödda immunsystemet, till exempel makrofager som vi vet finns på

**[3:17 - 3:21]**  plats i paritetsvävnad, och behöver inte rekryteras dit.

**[3:21 - 3:23]**  De finns där redan från början.

**[3:30 - 3:37]**  Och den här makrofagern kommer då

**[3:41 - 3:47]**  att på sin yta ha patten recognition-receptorer som kan känna igen

**[3:47 - 3:52]**  pamsen och på så sätt aktivera den här makrofagen.

**[3:52 - 3:57]**  Så här förkortar vi ofta makrofagen.

**[3:57 - 4:00]**  Det innebär också att kvaran när vi aktiverar

**[4:00 - 4:03]**  kommer att translatera och sen utsöndra

**[4:03 - 4:05]**  proinflammatoriska cytokin.

**[4:06 - 4:10]**  Ormväl.

**[4:10 - 4:15]**  Det är proinflammatoriska cytokiner som vidsöndras här.

**[4:15 - 4:26]**  Prominflammatoriska.

**[4:27 - 4:39]**  De här cytokinerna kommer då att påverka och även alla lösliga miljatorer som frisätts från makrofager

**[4:39 - 4:43]**  kommer att påverka blodkärlens ändortel som finns här.

**[4:43 - 4:47]**  Detta kommer att inköra att den här blodkärlsenändortelen

**[4:47 - 4:51]**  kommer att bli mer genomsläppliga.

**[4:51 - 4:55]**  Och de kommer även att utvecklas.

**[4:57 - 5:13]**  Blodkärl.

**[5:13 - 5:15]**  Och verksamma blodkärl.

**[5:15 - 5:17]**  En noterat.

**[5:27 - 5:35]**  Den här påverkan av blodkärlantalet är då viktig.

**[5:35 - 5:39]**  Bara genom att göra blodkärlsutvecklingen och genomsläppligheten.

**[5:39 - 5:43]**  Det kommer också att påverka uttrycket av ytmolekyler

**[5:43 - 5:46]**  längs med en blodkärlansändighet.

**[5:46 - 5:50]**  Vilket gör att makrofagen nu kan rekrytera ut andra celler

**[5:50 - 5:54]**  ut i världar för att hjälpa till att bekämpa den viktiga andetagen.

**[5:55 - 5:57]**  Det som kommer att hända då är det

**[5:57 - 6:01]**  blodkärlsenotek kommer att ändra sitt uttryck av selektiner.

**[6:01 - 6:13]**  Och integriliggande som då gör att neutrofiler kan börja binda in här.

**[6:18 - 6:25]**  Vi noterar hur vi skulle kunna göra den här neutrala svärgbenen.

**[6:25 - 6:27]**  Så att den då

**[6:27 - 6:30]**  faktiskt till slut börjar rulla

**[6:31 - 6:35]**  längs med blodkärlet.

**[6:36 - 6:38]**  Till slut då binda kraftigt in.

**[6:38 - 6:41]**  Så selektina involverar selektiv och selektivreganderna.

**[6:41 - 6:43]**  Det är integrinerna

**[6:43 - 6:45]**  och integrinviganderna

**[6:45 - 6:48]**  som gör att neutrofilen kan binda in.

**[6:49 - 6:51]**  Och till slut också faktiskt extra

**[6:51 - 6:53]**  basera genom att pressa sig igenom.

**[6:54 - 6:57]**  Och på så sätt komma ut i den perifera.

**[6:57 - 7:00]**  Ut till en provplats också, miljön.

**[7:00 - 7:06]**  Vad neutrofilen då behöver göra är att veta vart den ska bege sig när den väl kommer ut där.

**[7:06 - 7:11]**  Och PMN står också polymorfonukliga här.

**[7:11 - 7:14]**  Den kommer då att komma ut här neutrofilen.

**[7:14 - 7:25]**  Det som gör att den vet vart den ska bege sig är att det finns ett...

**[7:25 - 7:27]**  vi gör sådana här.

**[7:27 - 7:39]**  Det som gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig är att här finns nu också en kemokingradient.

**[7:57 - 8:01]**  Det är då framförallt cytokinen 10.8 som är viktiga.

**[8:01 - 8:06]**  Som nu gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig.

**[8:07 - 8:11]**  Det vill säga emot den här kemokingradienten.

**[8:11 - 8:19]**  Vi kan då få neutrofilen att bege sig i den här riktningen.

**[8:19 - 8:25]**  Så kemokingradienten går åt ett håll och neutrofilen kämpar sig och ramlar.

**[8:25 - 8:27]**  Och kommer fram i vägen.

**[8:27 - 8:44]**  här biten med samspel och förviktning inside.

**[8:44 - 8:52]**  Jag har sen då pratat om cirkulation.

**[8:52 - 8:56]**  Att vi nu i det här föreläsningen kommer att prata om rörelsen av cellerna.

**[8:56 - 8:57]**  Och det de tar sig

**[8:57 - 8:59]**  ut i periferin med ämnet.

**[9:00 - 9:02]**  Här fanns då makrofager som sagt.

**[9:02 - 9:04]**  De finns från början. Vi har diskuterat.

**[9:04 - 9:07]**  Det finns ju även när de kan ha olika namn.

**[9:07 - 9:09]**  Inför kuppförsäljarna pratar leverdomikroblia

**[9:09 - 9:11]**  sedan den här partnercentralen här så småningom.

**[9:11 - 9:13]**  Och sen ute har de en stor

**[9:13 - 9:15]**  uppsättning i ett receptorer precis som vi diskuterar

**[9:15 - 9:17]**  som vi berättade här.

**[9:17 - 9:18]**  Pratar om LPS-reteptorn.

**[9:18 - 9:20]**  Som direkt känner igen då

**[9:20 - 9:21]**  Patrick Egnition.

**[9:21 - 9:25]**  Patrick Egnition. Eller så kan vi då indirekt

**[9:25 - 9:27]**  där till exempel då komplement

**[9:27 - 9:30]**  systemet som deras komplement kan ha bundit in till

**[9:30 - 9:30]**  makrotill

**[9:30 - 9:32]**  bakterierna och på så sätt använder

**[9:32 - 9:34]**  makrofager, komplementresultat

**[9:34 - 9:36]**  upp och blir en indirekt igenkänning.

**[9:37 - 9:39]**  Det är ju inte så, i det här fallet då så känner

**[9:39 - 9:42]**  ju makrofagen till komplementet som i sin

**[9:42 - 9:43]**  tur av budgetdebakterier.

**[9:44 - 9:46]**  I det här fallet är det en direkt igenkänning

**[9:46 - 9:47]**  med LPS-påyta,

**[9:47 - 9:48]**  och de gramligativa bakterierna.

**[9:49 - 9:50]**  Huvudfunktionen av som

**[9:50 - 9:52]**  makrofager är då för agusitos

**[9:52 - 9:53]**  och det jag precis pratat om,

**[9:53 - 9:55]**  utkörningen av cytokriner och kemiker.

**[9:55 - 9:57]**  Det vi diskuterar mest

**[9:57 - 9:59]**  på den här kursen inom provinflammatorisk cytokin,

**[9:59 - 10:02]**  de som driver en inflation vid en infektion.

**[10:03 - 10:04]**  Men man ska också komma ihåg att det finns

**[10:04 - 10:08]**  makrofager som har mer immundämpande och läkande

**[10:08 - 10:09]**  processer, läkningsprocesser, viktiga.

**[10:10 - 10:13]**  Och man försöker nu för tiden dela upp de här

**[10:13 - 10:16]**  i M1, de provinflammatoriska och M2,

**[10:16 - 10:19]**  som är viktigare än en läkningsprocess.

**[10:22 - 10:24]**  Och lite, det här är ju inte då en svart och vitt

**[10:24 - 10:27]**  utan ser hur de här makrofagerna kan och faxa också röra

**[10:27 - 10:31]**  sig mellan de här cytokinerna av makrofager.

**[10:31 - 10:34]**  Men som sagt, det vi pratar mest om är provinflammatoriska, men det finns

**[10:34 - 10:37]**  då också M2-makrofager, typ exempelvis, berättar

**[10:37 - 10:41]**  de makrofager som sitter i hjälten och äter upp döende röda blodkroppar.

**[10:41 - 10:47]**  De driver ju ingen inflammation, utan de städas undan döende, röda blodkropparna

**[10:47 - 10:49]**  utan att skapa en inflammation.

**[10:52 - 10:57]**  Provinflammator cytokinerna påverkar då blodkärlstempotelet, påverkar

**[10:57 - 11:00]**  detta så att vi kan ha rekrytering av celler.

**[11:01 - 11:04]**  Vi har även då påverkan med systemiska effekter.

**[11:04 - 11:08]**  Och i det här fallet nu också rekryteringen av neutrofibri

**[11:08 - 11:11]**  som sker med hjälp av 10/8, som då är en kemoklin.

**[11:13 - 11:16]**  Detta som vi då ritade upp här var nu, att neutronprofilen

**[11:16 - 11:20]**  kommer, den binder, försiktar in eller lite lösare

**[11:20 - 11:23]**  inte i selektiderna som uttrycks på blodkärlsemotelet,

**[11:24 - 11:27]**  som i sin tur då kan interagera med kemokiner

**[11:27 - 11:31]**  som uttrycks här vid det inflammatoriska tillståndet.

**[11:31 - 11:37]**  Vi kan få integrin ligen, som uppregleras på grund av inflammatoriska processen.

**[11:37 - 11:43]**  Och neutrofilerna kan då binda in, stanna upp och på sin tur då extravacera ut i väven.

**[11:43 - 11:48]**  Då blodkärlsinoteret, förutom att ha vidgats, också blir mer genomsläckligt.

**[11:48 - 11:53]**  På så sätt kan neutrofilen komma ut och bege sig i riktningen mot kem och ingredienser.

**[11:53 - 11:57]**  Mot den ande mot makrofonen.

**[11:57 - 11:59]**  aven som första initierat inflammation.

**[12:02 - 12:06]**  Och som sagt, vi har då systemiska effekter också där vi får feber,

**[12:07 - 12:10]**  frisättning av akutsvartsfrosterinerna från levern.

**[12:10 - 12:12]**  Så vi har även systemiska effekter av detta.

**[12:13 - 12:16]**  Nu har vi gått tillbaka till bilden här igen.

**[12:16 - 12:17]**  Som vi hade börjat rita.

**[12:18 - 12:22]**  Så har ju detta då påverkat en lokal inflammation.

**[12:22 - 12:24]**  Men detta är då inte tillräckligt.

**[12:24 - 12:27]**  De här makrofagerna behöver ytterligare hjälp för

**[12:27 - 12:30]**  för att kunna bekämpa den här bakterien.

**[12:30 - 12:35]**  Det skulle kunna vara så att den här bakterien faktiskt då har förmåga att överleva

**[12:35 - 12:40]**  även om den har förvärvats av makrofagen.

**[12:40 - 12:42]**  Här har vi en förvärvad immunsystem.

**[12:42 - 12:48]**  Männen har något exempelvis skapat olika grundensmekanismer

**[12:48 - 12:50]**  som gör att vi kan överleva inuti makrofagen.

**[12:50 - 12:54]**  Och då behöver vi aktiverade förvärvade immunsystem.

**[12:56 - 12:57]**  Du förvärvade immunsystemet

**[12:57 - 13:02]**  i det här fallet de cellerna som vi kommer att vilja aktivera.

**[13:02 - 13:05]**  Eller är då T-celler.

**[13:07 - 13:08]**  Initiat.

**[13:10 - 13:11]**  T-cellerna

**[13:12 - 13:13]**  börjar ju sin bana.

**[13:15 - 13:17]**  Som alla andra vita blodkroppar.

**[13:19 - 13:20]**  I benmärgen.

**[13:21 - 13:23]**  Sådana prekursorer.

**[13:23 - 13:26]**  Här befinner de sig väldigt kort tid.

**[13:27 - 13:31]**  Och sedan begynner de sig istället till

**[13:31 - 13:32]**  skolan.

**[13:32 - 13:34]**  Som utgörs av T-mus.

**[13:36 - 13:39]**  Och i T-mus sker det ju två processer.

**[13:39 - 13:43]**  Vi har dels positiv.

**[13:43 - 13:45]**  Vi väljer ut de t-celler som vi överhuvudtaget vinner

**[13:45 - 13:47]**  till våra m och c-molekyler.

**[13:47 - 13:49]**  Och sen har vi den negativa selektionen

**[13:49 - 13:51]**  där vi selekterar bort de t-celler

**[13:51 - 13:53]**  som binder för starkt till kroppsegna antier

**[13:53 - 13:55]**  när de presenteras på m och c-molekyl.

**[13:55 - 13:57]**  Detta är en väldigt tuff yta.

**[13:57 - 13:59]**  Utbildning den här.

**[13:59 - 14:02]**  Det är mer än 90 procent av de här typerna

**[14:02 - 14:06]**  av utvecklade t-cellerna som dör under negativa

**[14:06 - 14:07]**  selektion som bortselektet.

**[14:10 - 14:12]**  Så om vi nu ska få med t-cellerna här också.

**[14:12 - 14:15]**  Som sagt, här var t-cellerna.

**[14:17 - 14:18]**  Prekursorer.

**[14:23 - 14:26]**  Alltså t-cellsprekursorer här i benmärgen.

**[14:27 - 14:28]**  De kom ut.

**[14:30 - 14:31]**  Här har vi då

**[14:33 - 14:33]**  istället ...

**[14:35 - 14:36]**  T-celler

**[14:37 - 14:38]**  kommer inte ha gått igenom

**[14:39 - 14:40]**  utbildningen

**[14:41 - 14:45]**  och på så sätt, när de väl har selekterats

**[14:46 - 14:50]**  positivt och sedan negativt, så kommer de ut och är naiva t-celler.

**[14:51 - 14:53]**  Här är de omogna t-celler.

**[14:57 - 15:04]**  Och om de väl kommer ut så är de då

**[15:04 - 15:11]**  naiva t-celler.

**[15:11 - 15:14]**  De naiva t-cellerna

**[15:14 - 15:19]**  uttrycker på sin yta två viktiga receptorer.

**[15:19 - 15:25]**  De uttrycker höga nivåer av någon som kallas för C-62L eller L-selektiv.

**[15:27 - 15:39]**  De har även höga nivåer av C-CR7.

**[15:39 - 15:43]**  I den kemokin receptor som de behöver för att känna av de kemokiner

**[15:43 - 15:46]**  som hela tiden utsöndras i T-cellsområdet

**[15:46 - 15:49]**  som gör att de här cellerna nu kan be i selektivt t-cellsområde.

**[15:49 - 15:52]**  Men vad är det de behöver? Se det 62L till då?

**[15:52 - 15:53]**  Eller L-selektiv?

**[15:53 - 15:55]**  Vi ska skriva det av det.

**[15:57 - 16:21]**  Så vill vi ju att de här t-cellerna nu ska ut till

**[16:21 - 16:26]**  rymdfnoden för att där kunna aktiveras.

**[16:27 - 16:57]**  De här t-cellerna kommer då att komma genom blodet och för att bege sig in

**[16:57 - 17:00]**  i L-livnorden,

**[17:01 - 17:04]**  binder dem till strukturen som uttrycks

**[17:05 - 17:08]**  och blodkärlet när det kommer igenom.

**[17:09 - 17:12]**  Där har vi genomskärning, blodkärl när det kommer in i livanknytningen.

**[17:13 - 17:17]**  De här strukturerna som de binder till kallar vi för

**[17:18 - 17:21]**  Hi Endasilianveniums eller HEV.

**[17:26 - 17:27]**  Här finns då H

**[17:27 - 17:32]**  helt enkelt att tänka sig att t-cellerna kommer nu i ett rör

**[17:32 - 17:35]**  och nu ändras vad de ser inuti rör.

**[17:35 - 17:35]**  Det ser annorlunda ut.

**[17:36 - 17:39]**  Här finns ligander uttryckta på HVV

**[17:39 - 17:43]**  som el-selektivligander som de kan binda till

**[17:43 - 17:46]**  el-selektiven C62L.

**[17:46 - 17:49]**  Vilket resulterar i att t-celler nu

**[17:49 - 17:52]**  kan komma ifrån blodet.

**[17:55 - 17:57]**  Och komma ut i vävnad

**[17:57 - 18:24]**  och bege sig ut därifrån med hjälp av F-rent limfa, som sedan töms tillbaka i blodet.

**[18:27 - 18:29]**  kallar vi dem F-rent limfa.

**[18:52 - 18:57]**  Där lymfan töms tillbaka in i blodet, i alla fall för torasikus.

**[18:57 - 19:06]**  i övre delen av kroppen, från bålen, främst duktig stralskurs tillbaka, ner i blodet.

**[19:12 - 19:22]**  Så de här T-cellerna kommer här, tillbaka och ut i blodet igen.

**[19:22 - 19:26]**  På så sätt rör sig den naiva T-cellen med hjälp av sitt uttryck av C62L.

**[19:27 - 19:31]**  Kommer, och CCR7 kommer i blodet,

**[19:31 - 19:33]**  kommer in i limfnoden,

**[19:34 - 19:37]**  transporteras med blodet här, kan bege sig ut i limfnoden

**[19:38 - 19:40]**  därför att den uttrycks i C62L selektin

**[19:40 - 19:45]**  som gör att de kan tränga igenom och komma ut i lymfnorden.

**[19:46 - 19:51]**  Bege sig mot T-cellsområdet med hjälp av sin CCR7-receptor,

**[19:51 - 19:54]**  en genusmetod mot T-cellekt mot de kemokriner

**[19:54 - 19:56]**  som hela tiden utsöndras i T-cellsavmål.

**[19:57 - 20:00]**  Finner den ingenting att interagera eller binda länge här med.

**[20:01 - 20:03]**  Ger de sig ut igen,

**[20:03 - 20:07]**  FN:en tillbaka lite bakåt och på så sätt kan den recirkulera

**[20:07 - 20:11]**  och så sätts skanna av flera flera lymfnoder i kroppen

**[20:11 - 20:13]**  med hjälp av blodcirkulationen och så här.

**[20:13 - 20:17]**  Då kallar vi att T-cellerna, naiva T-cellerna recirkulerar.

**[20:20 - 20:23]**  Om vi stänger här och går tillbaka och tittar.

**[20:26 - 20:27]**  Vi hade alltså då skapat en lok

**[20:27 - 20:31]**  lokal inflammation på platsen med ökad

**[20:31 - 20:35]**  genomblödning, ökad genomsläpplighet, rekrytering

**[20:35 - 20:36]**  av celler från blodbanan eller på

**[20:36 - 20:38]**  mer neutrofiler och det har då lett till

**[20:38 - 20:40]**  ordnad smärta, svullnad och värme,

**[20:40 - 20:41]**  en lokal inflammation. Vi behöver

**[20:41 - 20:44]**  sedan aktivera T-celler.

**[20:44 - 20:46]**  Och som jag beskrivit här så, de naiva T-cellerna

**[20:46 - 20:48]**  de lämnar och T-mus kommer ut i blodet,

**[20:48 - 20:51]**  uttrycker L-serektin och CCA-skjutnings

**[20:51 - 20:53]**  yta. L-selektinet kan nu

**[20:53 - 20:57]**  binda till high-elutvilulvering,

**[20:57 - 21:01]**  indierna och komma ut i den perifera vävnaden,

**[21:01 - 21:02]**  ut i lymffloden.

**[21:04 - 21:07]**  Och gör det genom att de binder till kemokriner som utsöndras.

**[21:08 - 21:09]**  Finner de ingenting att interagera med,

**[21:10 - 21:13]**  handlar de med sitt T-cellsrecept

**[21:13 - 21:15]**  så lämnar de det uppknutandet via F-ländt limfa,

**[21:15 - 21:19]**  från lymfan tillbaka till blodet genom duktens raskus.

**[21:19 - 21:23]**  Sålunda är naiva T-celler inte ute i perifer vävnad,

**[21:23 - 21:27]**  de befinner sig i blodet eller i lymfknutor.

**[21:27 - 21:29]**  med hjälp av sin

**[21:29 - 21:30]**  recirkulering.

**[21:30 - 21:33]**  Så här var den här, som vi tittar på i den mer komplexa

**[21:33 - 21:35]**  bilden av, soceller kan röra sig med den också.

**[21:36 - 21:38]**  Teslerna började sin bana som en prekurs

**[21:38 - 21:41]**  i benmärgen, kom sedan till T-mus

**[21:41 - 21:43]**  och från T-mus genomslut.

**[21:44 - 21:46]**  Som naiva teser.

**[21:46 - 21:49]**  Här var de omogna teserna, här var prekursorer.

**[21:49 - 21:51]**  När de väl kommer ut ur blodbanan

**[21:51 - 21:54]**  så finns det ingen chans att ge sig tillbaka till T-mus,

**[21:54 - 21:57]**  här finns ingen, omtenta i T-mus, de teser

**[21:57 - 22:00]**  eller som har överlevt kommit genom T-mus, de skickar vi ut i blodbanan.

**[22:03 - 22:06]**  Så när vi pratar om recirkulering för T-celler så finns det ingen väv tillbaka till

**[22:06 - 22:10]**  T-mus, inte heller tillbaka till benmärgen, utan via blodet

**[22:11 - 22:18]**  rekryteras ut i lymfknutan, via F-rentiumfa tillbaka, runt i blodcirkulationen och ut i nästa lymfknuta.

**[22:18 - 22:20]**  Hon berkänns inte ute i perifer vävnad.

**[22:22 - 22:27]**  Nu behöver vi då knyta ihop säcken här vi har T-cellerna som reser

**[22:27 - 22:31]**  cirkulerar, och vi har den inflammationen här

**[22:31 - 22:33]**  utsträckta, verifiera lokalinflammationen, där vi har

**[22:33 - 22:35]**  hård antigen i form av bakterien,

**[22:35 - 22:38]**  vår tesa som resecirkulerar härifrån, och nu behöver vi

**[22:38 - 22:40]**  då knyta ihop detta, och de viktiga cellerna

**[22:40 - 22:45]**  för den här ihopknytningen är då den dritiska cellen som är

**[22:45 - 22:50]**  viktiga för att kunna föra in antigenet till

**[22:50 - 22:53]**  lymfknutar.

**[22:57 - 23:04]**  Så här har vi då vår endritiska cell,

**[23:04 - 23:09]**  som vi kommer ihåg också stod den drottningrekiska för grenar på ett träd,

**[23:09 - 23:15]**  och det är de här dendriterna som ni har stora ytor med hjälp av att de kan sträcka ut sina dendriter ut här.

**[23:15 - 23:17]**  Så här har vi dem DC.

**[23:17 - 23:25]**  Den här DC:n är också faggosytisk och kan på så sätt plocka upp hantigen från bakterien.

**[23:27 - 23:39]**  Vad den dvitska cellen gör när den har blivit ute i den perifera världen och pinter också den

**[23:39 - 23:44]**  innebär pamps, som finns bakterien till dess pattarregnism, är att de till skillnad från

**[23:44 - 23:49]**  makrofagren uppreglerar kemokininesitorer som gör att de ber sig mot efterräntat lymfkärl.

**[23:57 - 24:06]**  Här har vi våra F-räntor. Förlåt, A-förräntar vi är en förkärl.

**[24:06 - 24:27]**  Rederitiska cellen kommer nu då.

**[24:27 - 24:31]**  Det som den gör när den blir aktiverad, när den har bundit in,

**[24:31 - 24:33]**  är att den kommer att uppreglera.

**[24:37 - 24:41]**  CC är 7.

**[24:45 - 24:49]**  Och den kommer också att uppreglera kostimulatoriska molekyler.

**[24:51 - 24:53]**  Pratar vi om serie 80,

**[24:53 - 24:57]**  serie 86, som är två typexempel på

**[24:57 - 24:59]**  provimplantat

**[24:59 - 25:02]**  hos de geometriska molekylerna som uppregleras.

**[25:02 - 25:05]**  Detta leder nu till att den den bitiska cellen

**[25:05 - 25:07]**  beger sig i uppregleringen av CCA 7.

**[25:07 - 25:10]**  Det gör att de här cellerna beger sig in mot

**[25:10 - 25:12]**  afrent med en ymkärl.

**[25:16 - 25:19]**  Om den den bitiska cellen drivs in här

**[25:19 - 25:20]**  och i och med att den uttrycker

**[25:20 - 25:22]**  CCR 7 hos sin yta

**[25:22 - 25:24]**  så kommer den när den kommer in

**[25:24 - 25:27]**  med afrentlig infa att bege sig inte tesen som når.

**[25:27 - 25:52]**  Den dritiska cellen kommer däremot inte att recirkulera, utan den kommer att stanna här och presentera sina antigen på m och c-molekyler för T-cellen.

**[25:58 - 26:02]**  Så då ska vi se, då går vi tillbaka igen och tittar på

**[26:05 - 26:07]**  De dritiska cellerna finns alltså i den perifera vävnaden.

**[26:07 - 26:10]**  De är fagocytiska och pinocytiska.

**[26:10 - 26:14]**  De dricker alltså av sin omgivning också och tar upp de här antigenen.

**[26:15 - 26:20]**  De kunde sedan då degradera de här antigenen i sina fagosomer.

**[26:20 - 26:26]**  De graderade detta till peptider som sedan kan laddas på m och c-molekylen.

**[26:26 - 26:27]**  Och i det här då ett exogent

**[26:27 - 26:31]**  antigen, som de som kommer från utsidan, så kommer det framför allt att landa

**[26:31 - 26:34]**  och presenteras på m och ciklas 2-molekyler.

**[26:34 - 26:38]**  De här många cyklas 2-molekylerna transporteras ut i ytan

**[26:38 - 26:44]**  medan den elektriska cellen transporteras i limfa in till tesensområdet.

**[26:48 - 26:51]**  Den elektriska cellen, som jag sa uttrycker oss på sin yta,

**[26:51 - 26:53]**  precis som artefagerna, är en hel mängd

**[26:53 - 26:57]**  av ytresultorer för att känna igen på att det är en till exempel 12 likare

**[26:57 - 27:06]**  de här binder till sin 12-lika med sin 12-lika receptorigander.

**[27:06 - 27:08]**  Så att det kan uttryckas på bakterier till exempel i form av LP:s.

**[27:08 - 27:12]**  Det skulle vinna till TLR-4 som aktiverar den elektriska cellen.

**[27:13 - 27:16]**  Det leder då till att yttrycker högre nivåer av

**[27:16 - 27:19]**  kostymeratomiska molekylen, celler 80/86.

**[27:19 - 27:23]**  Detta är den dritiska cellen licensen att kunna aktivera den naiva teser

**[27:23 - 27:24]**  och inflytande.

**[27:25 - 27:27]**  Vidare behöver hon den dritiska cellen också minska

**[27:27 - 27:29]**  reglera från vävnaden via Afferent Linfa

**[27:29 - 27:31]**  och det görs då med hjälp av

**[27:31 - 27:33]**  kemikalie-ecetor Ccia7,

**[27:33 - 27:36]**  samma kemikalie-sektor som TC:en utnyttjar,

**[27:36 - 27:39]**  för att kunna hitta det i TC:s en nivå.

**[27:41 - 27:44]**  Så när vi då aktiverar denna IVT-sen,

**[27:44 - 27:46]**  så sa vi som innan: de lämnar thymus,

**[27:46 - 27:47]**  kommer ut i blodet,

**[27:47 - 27:49]**  uttrycker mycket elserektivbyte,

**[27:49 - 27:51]**  kör att den kan komma in,

**[27:51 - 27:53]**  via HIA-endertilio-alvenions

**[27:53 - 27:54]**  ingenjörsvetenskap,

**[27:54 - 27:57]**  här möter de då en aktiverad elektrisk cell,

**[27:57 - 28:00]**  dels kosttimulatoriska molekyler,

**[28:00 - 28:03]**  men på sin yta också viktigt mhc

**[28:03 - 28:07]**  med antigen som har brutit ner i peptidform och envis uppdelning.

**[28:07 - 28:09]**  Om vi nu får en antigen specifik tesen

**[28:09 - 28:11]**  interaktion mellan dess tesen

**[28:11 - 28:14]**  soceptum, mhc^ptiden,

**[28:14 - 28:17]**  då börjar vi få en interaktion som gör att de här ctc:erna

**[28:17 - 28:23]**  är viktiga att kunna tolifiera och vi ska få fler av.

**[28:23 - 28:27]**  Differentieringen av naiva tesen kräver 2 punkter

**[28:27 - 28:29]**  signaler till att börja med.

**[28:29 - 28:31]**  Vi behöver dels den antigenspecifika interaktionen

**[28:31 - 28:34]**  som sker mellan m och c-molekylen.

**[28:34 - 28:37]**  I det här fallet har herr antigenpresenterat

**[28:37 - 28:39]**  som presenterar högtiden

**[28:39 - 28:41]**  som binder till t-cellsreceptorn

**[28:41 - 28:43]**  på t-cellen som ger signal 1

**[28:43 - 28:45]**  när antigenspecifika.

**[28:45 - 28:47]**  Sen behöver vi också kostimmulatorisk molekyl

**[28:47 - 28:49]**  som sker genom att det sker en interaktion

**[28:49 - 28:51]**  med CD-28 på teser

**[28:51 - 28:53]**  och det är det som sker

**[28:53 - 28:55]**  med hjälp av ökat uttryck

**[28:55 - 28:57]**  av de kostimulatoriska molekylerna, CD-80-86

**[28:57 - 29:03]**  Detta leder då till att vi får en utsöndring av IL-2

**[29:03 - 29:05]**  från t-cellen självt

**[29:05 - 29:07]**  som binder tillbaka på ytan av t-cellen

**[29:07 - 29:11]**  och därmed driver delningen av DST-hjälpar

**[29:11 - 29:13]**  cellen också, cytotoxiska teser

**[29:13 - 29:15]**  om de har blivit aktiverade

**[29:15 - 29:17]**  med hjälp av MHC-klass 1 om butik.

**[29:17 - 29:19]**  Vi pratar om nöjebilden

**[29:19 - 29:21]**  och MHC-klass 2

**[29:21 - 29:23]**  i den här bilden

**[29:23 - 29:25]**  och i YL-DMA-cyklass 2

**[29:25 - 29:27]**  kan vi också se att CD-4 molekylen

**[29:27 - 29:29]**  som sitter på tes hjälparcellen

**[29:29 - 29:32]**  binder på utsidan av MHC-halsen.

**[29:32 - 29:34]**  Ingenting upphöjt med att göra utan den binder på utsidan

**[29:34 - 29:37]**  och stabiliserar den här interaktionen ytterligare.

**[29:37 - 29:40]**  Sen kommer vi också få cytokiner som lydsöndrar

**[29:40 - 29:42]**  som antigenpresenterande cellen

**[29:42 - 29:45]**  som påverkar tescellen att differentiera till olika

**[29:45 - 29:47]**  till hjälparcellstugor,

**[29:47 - 29:49]**  som TR1, T2, T17,

**[29:49 - 29:51]**  till follikulära hjälparceller

**[29:51 - 29:55]**  eller inducerbara regulatoriska celler.

**[29:57 - 30:06]**  Så det vi har fått är den här bilden, vi har den nitiska cellen som blir aktiverad.

**[30:06 - 30:10]**  Den blir aktiverad efter en bindbrink limikrob. Vi får en ökad migration.

**[30:10 - 30:16]**  Den treditiska cellen kommer in till tesensområdet med uttryckande av MHC-molekyl och peptid

**[30:16 - 30:18]**  men även kostimmoneturgiska molekyler.

**[30:18 - 30:21]**  Fåglar och interaktion med en tesensam AHNT-sensusektor

**[30:21 - 30:26]**  som känner igen i MHC-molekylen och peptiden plus den kostimmoneturgiska molekylen

**[30:27 - 30:30]**  aktiverar vi och driver en tollifleration och expansion av

**[30:30 - 30:32]**  mykroospecifika tesel.

**[30:35 - 30:38]**  Det som händer under betingelsen när vi istället plockar upp

**[30:38 - 30:41]**  apoptotiskt kroppseget material är att vi får hela

**[30:41 - 30:43]**  tiden en viss migration inom detta.

**[30:43 - 30:45]**  Det är inte tillnärmelsevis samman som vi får när vi

**[30:45 - 30:48]**  binder in och vi får ett kraftigt uppväxelinnehav,

**[30:48 - 30:50]**  CSI-AHU, men det sker hela tiden när

**[30:50 - 30:52]**  viss migration använder den politiska cellen

**[30:52 - 30:53]**  som tar upp kroppsegetmaterial.

**[30:54 - 30:55]**  När de kommer in till

**[30:57 - 31:01]**  blev knutna så kommer de dock att uttrycka mindre

**[31:01 - 31:05]**  peptider på ytan på MHC-molekylerna och

**[31:05 - 31:09]**  framför allt kommer de inte uttrycka kostimmunatoriska molekyl.

**[31:09 - 31:11]**  Det gör att om en T-cell nu har slunkit

**[31:11 - 31:14]**  igenom T-MUS och den negativa selektionen

**[31:14 - 31:16]**  fortfarande har en T-cellsreceptor

**[31:16 - 31:18]**  som kan känna igen kroppsegna

**[31:18 - 31:19]**  tesen innan den presenteras

**[31:19 - 31:22]**  på MHC-molekylen, får de bara signal 1

**[31:22 - 31:25]**  och den kroppsegenspecifika T-cellen

**[31:25 - 31:27]**  kommer inte att expandera.

**[31:27 - 31:30]**  Den kommer antingen att gå i energi, eventuellt

**[31:30 - 31:32]**  bli en regulatorisk teser, men den kommer inte

**[31:32 - 31:35]**  att bli en expansion av en effektortesel här.

**[31:36 - 31:40]**  Vän av ordning säger ju att den den dritiska cellen

**[31:40 - 31:43]**  kommer ju att både äta kroppsligt material och

**[31:43 - 31:45]**  bakterier ut i den perifera vävnaden

**[31:45 - 31:48]**  och då kommer vi ju att få en ökad migration av

**[31:48 - 31:49]**  de här elektriska cellerna in.

**[31:49 - 31:52]**  De kommer att uttrycka kostintillverkande monopyler

**[31:52 - 31:54]**  och binda dem till en T-cells

**[31:54 - 31:57]**  till den som känner igen bakterierutiner, kommer de kunna expandera

**[31:57 - 31:59]**  för nu får de båda signaler.

**[31:59 - 32:00]**  Men det kommer ju också kunna ske

**[32:00 - 32:03]**  samma sak om det finns T-celler

**[32:03 - 32:07]**  som har en T-cellsreceptor

**[32:07 - 32:11]**  som binder till kroppseget material när det presenteras.

**[32:11 - 32:15]**  Detta blir ju ett potentiellt problem.

**[32:15 - 32:17]**  Det man ska tänka då är att detta är någon

**[32:17 - 32:19]**  ska ta med sig den här beräkningen

**[32:19 - 32:21]**  är att T-cellen, så fort den kommer ut från T-mus

**[32:21 - 32:23]**  och begärs ut som den är i T-cell

**[32:23 - 32:27]**  kommer den ju ha möjlighet att det här sker,

**[32:27 - 32:31]**  stängas av när den möter kroppsligt material.

**[32:31 - 32:33]**  Detta kommer att ske hela tiden.

**[32:33 - 32:35]**  Det här är då först när vi får en inflammation,

**[32:35 - 32:39]**  en infektion, som den här bitiska cellen kommer att komma fler.

**[32:39 - 32:43]**  Det här kommer att kunna ske tidsmässigt betydligt oftare än det här.

**[32:43 - 32:46]**  Men vi säger ju inte att den här T-cellen fortfarande,

**[32:46 - 32:47]**  den kommer ut från T-mus,

**[32:47 - 32:51]**  inte kan då ha oturen att kunna komma till en dritisk cell

**[32:51 - 32:55]**  som dels presenterar kroppsselektider

**[32:55 - 32:57]**  och har blivit aktiverad av en pant.

**[32:57 - 32:59]**  och samtidigt en kroppsägande.

**[33:01 - 33:04]**  Nylig forskning har visat att det som oftast händer i de här fallen

**[33:04 - 33:07]**  är att kroppseget material som kommer in i en fagosom

**[33:07 - 33:11]**  jämfört med bakterieuppgivelse kommer in i en annan fagosom

**[33:11 - 33:13]**  så kommer det här materialet

**[33:13 - 33:16]**  där det finns pamps att presenteras betydligt

**[33:16 - 33:19]**  mer effektivt på MAC-hemvården

**[33:19 - 33:21]**  och gör att det är lägre sannolikhet att binda

**[33:21 - 33:23]**  till en outreaktiv tesel.

**[33:23 - 33:25]**  Det förhållande av då T-celler

**[33:25 - 33:27]**  det antigen som presenteras

**[33:27 - 33:31]**  som kommer från kroppseget material som saknar pamps i det här fallet

**[33:31 - 33:35]**  det presenteras mindre effektivt.

**[33:35 - 33:37]**  Istället presenteras det som kommer härifrån.

**[33:37 - 33:39]**  Men

**[33:39 - 33:41]**  det kommer alltså ske att den här sannolikheten

**[33:41 - 33:43]**  att det här fortfarande kan ske

**[33:43 - 33:45]**  och det är antagligen det här som sker

**[33:45 - 33:46]**  vid vissa tillfällen när vi kan få

**[33:46 - 33:49]**  autorektiva teser som aktiveras

**[33:49 - 33:51]**  därför att de har då blivit aktiverade

**[33:51 - 33:55]**  vid närvaro av en inflammation.

**[33:55 - 33:57]**  Och då fått båda signalerna

**[33:57 - 34:01]**  signal 1 och Cimal 2.

**[34:01 - 34:05]**  Så om vi nu tänker på att det behövs olika T-celler

**[34:05 - 34:11]**  för att bekämpa olika typer av patogener.

**[34:11 - 34:15]**  Och man kan då dela upp de här då DVD-CED 8-positiva T-celler

**[34:15 - 34:18]**  och CD4 positiva T-celler.

**[34:18 - 34:21]**  TD4-outrovitiva T-celler kan vi då egentligen dela upp i två huvudtyper

**[34:21 - 34:25]**  de som stannar kvar i lymfknutan, lymfknutar, residenta

**[34:25 - 34:27]**  och då är det T7-likulära hjälpas

**[34:27 - 34:34]**  som har sin uppgift att hjälpa B-celler att bli mer effektiva på att utsöndra

**[34:34 - 34:39]**  eller bilda ett minnes-B-celler med hög antingen specificitet.

**[34:39 - 34:43]**  Och det är då viktigt för att bekämpa till exempel extra serviabakterier.

**[34:43 - 34:46]**  Och sen har vi då de som kommer ut i periferin,

**[34:46 - 34:48]**  till exempel T1-celler eller T17-celler

**[34:48 - 34:54]**  som de kan behövas för att hjälpa till att aktivera celler

**[34:54 - 34:57]**  av medfödda immunsystem.

**[34:57 - 35:00]**  Så om vi nu går tillbaka till emot täckning igen.

**[35:00 - 35:03]**  Och för att kunna titta på det här sista

**[35:03 - 35:05]**  med differentieringen av olika teser

**[35:05 - 35:07]**  och vad som händer med en lymfknuta

**[35:07 - 35:11]**  resident av tesen så behöver vi göra en förstoring av detta

**[35:11 - 35:13]**  område.

**[35:13 - 35:16]**  Och då ska vi göra det här.

**[35:16 - 35:19]**  Vi gör en förstoring av det här området

**[35:19 - 35:21]**  vi vill göra en förstoring av lymfknut.

**[35:27 - 35:31]**  Och vi sätter då den dritiska cellen.

**[35:31 - 35:33]**  Vi börjar med att rita vår

**[35:33 - 35:36]**  hiv här.

**[35:43 - 35:46]**  Här har vi hiv-strukturer.

**[35:49 - 35:51]**  Och vi hade sen då

**[35:51 - 35:55]**  T-cellen.

**[35:57 - 36:17]**  Och den här lymfkniven

**[36:17 - 36:21]**  och den här lymfkniven uttryckte då på sin yta

**[36:21 - 36:25]**  MHC+2 molekyler.

**[36:27 - 36:35]**  Det är då plus peptid plus peptidböjer.

**[36:35 - 36:43]**  Bakterieeffektiv, det vill säga högtider som kom ända härifrån från början.

**[36:43 - 36:46]**  Och det presenteras här på ytan.

**[36:46 - 36:54]**  Och till detta kan då Teselens Tsesels receptor vinna.

**[36:57 - 36:59]**  PCR som interagerar.

**[36:59 - 37:01]**  Och det var det här då som gällde.

**[37:01 - 37:03]**  Här har vi då gett signal 1.

**[37:03 - 37:07]**  Och sen hade vi kostimulatoriska molekyl som utrycks här också.

**[37:16 - 37:25]**  Kostimulatoriska molekyl.

**[37:27 - 37:33]**  CD-80

**[37:33 - 37:35]**  CD86.

**[37:35 - 37:41]**  Detta ledde då till att Tselden kunde börja proleferera.

**[37:41 - 37:47]**  Vi fick en expansion av de här Tselme.

**[37:49 - 37:55]**  Alltså en prolyfiration.

**[37:57 - 37:59]**  Av Tselle.

**[37:59 - 38:01]**  Och det är då med hjälp av IL2.

**[38:03 - 38:05]**  Av Tselle.

**[38:05 - 38:09]**  På ytan av Tselle.

**[38:09 - 38:13]**  Som sagt, vi kunde behöva olika typer av T-celler i det här fallet.

**[38:13 - 38:17]**  Och beroende på den cytokidmiljö som sker här förutom produktionen

**[38:17 - 38:19]**  så får vi också en differentiering.

**[38:19 - 38:25]**  Och vill vi nu i det här fallet kunna aktivera och hjälpa Tseller ytterligare.

**[38:25 - 38:27]**  Så blir de här T-cellerna det som vi kallar för T.

**[38:27 - 38:29]**  på likulära hjälpmedel.

**[38:29 - 38:31]**  Eller Tf-celler.

**[38:31 - 38:37]**  Som då uppreglerar på sin yta kemochin-receptorer

**[38:37 - 38:39]**  som gör att de beger sig mot T-cellsområdet.

**[38:39 - 38:41]**  Så mot B-cellsområdet.

**[38:41 - 38:43]**  Och det är då CxR5.

**[38:43 - 38:45]**  Som går upp.

**[38:45 - 38:48]**  Och för att komma ur T-cellsområdet

**[38:48 - 38:51]**  eller B-cellerna som medreglerar mot CCR7.

**[38:51 - 38:53]**  Det gör att T-cellen beger sig mot B-cellsområdet.

**[38:53 - 38:56]**  Så här ska vi bara sätta en liten

**[38:57 - 39:21]**  På andra sidan har vi då B-cellsområdet.

**[39:21 - 39:23]**  B-cellsfolycken.

**[39:27 - 39:35]**  Och Ib-cellsområdet finns ju då B-celler.

**[39:35 - 39:37]**  Här har vi namnet.

**[39:37 - 39:46]**  På sin yta har jag de här B-cellerna, B-cellsreceptorer eller ytbundna antikroppar.

**[39:46 - 39:51]**  Den här B-cellen som är ritad här då, har på sin yta en B-cellsreceptor

**[39:51 - 39:56]**  som kan binda till antigen från.

**[39:57 - 40:21]**  Bakterier.

**[40:21 - 40:23]**  Och det här antigenet kan då komma in i lymfan här.

**[40:23 - 40:27]**  Och beslut kan då binda på ytan.

**[40:27 - 40:53]**  Detta gör att den här B-cellen nu aktiveras av att den binder in med sina utreceptorer till antigen.

**[40:53 - 40:56]**  Vissa av de här kanske kan binda till flera samtidigt.

**[40:57 - 41:05]**  Den här B-cellen sitter ihop här på något sätt och på så sätt aktiverar B-cellen effektivt.

**[41:05 - 41:10]**  B-cellen kommer att göra, när den blir aktiverad av sin inbillning av antingen,

**[41:10 - 41:14]**  är att bege sig mot B-cellsområdet.

**[41:14 - 41:21]**  Den här B-cellen kommer, förutom att göra detta också då den har på sin yta,

**[41:21 - 41:25]**  antikroppar som binder in till antingen, att kunna internalisera den här.

**[41:27 - 41:36]**  Och i sin tur kunna presentera de här på ytan med hjälp av Hemmacirklas 2.

**[41:36 - 41:40]**  Den kan ta in antingenet.

**[41:40 - 41:45]**  Det graderar detta och presenterar det på Emmacirklas 2 molekyl.

**[41:45 - 41:48]**  Där har vi nu då återigen

**[41:48 - 41:56]**  Hemmacirkulation klass 2 molekylen, men det viktiga

**[41:57 - 42:05]**  plus peptid, bakterie,

**[42:05 - 42:07]**  peptid.

**[42:07 - 42:12]**  Den kommer att presentera det och till det här området har vi nu också rekryterat

**[42:12 - 42:18]**  de T-foriculära hjälpacellerna genom att de har uppreglerat CC5 och CC7 nedreimerat.

**[42:18 - 42:21]**  Å andra sidan då, när det gäller B-cellen,

**[42:21 - 42:26]**  så har den ju hålcydellen ett schack i B-censamrådet av att den uttrycker Cxia5.

**[42:27 - 42:33]**  Då behöver vi den göra tvärtemot, nämligen nedreglerad Cxia5

**[42:33 - 42:42]**  och faktiskt uppreglerad CCR7, vilket gör att vi då får den här migrationen.

**[42:42 - 42:45]**  Det är det som leder till detta här.

**[42:51 - 42:57]**  Migrationen som rör sig hit och här kommer de här två att mötas och det kommer nu

**[42:57 - 43:00]**  att få interaktion mellan en B-cell som ser ut

**[43:00 - 43:03]**  att röra sig mot Cx2-mörkdjuren och T-hjälparsälen som

**[43:03 - 43:07]**  synita uttrycker en TCR-receptor.

**[43:07 - 43:08]**  TCR-receptor.

**[43:09 - 43:12]**  Där får vi nu TFO-cellen.

**[43:14 - 43:18]**  Den uttrycker sin TCR-receptor.

**[43:18 - 43:20]**  Och vi kan då få en interaktion här i Mälaren.

**[43:21 - 43:24]**  Och den här TCR-cellen kan nu ge

**[43:24 - 43:27]**  överlevnadssignal till den här och aktivera den

**[43:27 - 43:30]**  med den här B-cellen, så att den här B-cellen nu,

**[43:30 - 43:34]**  tillsammans med den till polikulära hjälper cellen,

**[43:34 - 43:39]**  ger sig av, djupare in i B-cellsmöret och skapar

**[43:57 - 44:00]**  eller ett JM-nancentrum.

**[44:03 - 44:10]**  Och det här JM-centret finns det ju en mörk zon, eller dark zone.

**[44:17 - 44:22]**  I vilken det sker nu prolifation av de här B-cellerna.

**[44:27 - 44:36]**  De här B-cellerna genomgår somatisk hypermutation, det vill säga

**[44:36 - 44:42]**  punktmetationer i den antigenbindande delen, och att det blir mörkt

**[44:42 - 44:45]**  här beror på att det är en väldig massa B-celler som delar på oss här inne.

**[44:45 - 44:56]**  Och på så sätt också försöker förändra och förbättra sin antigenspecificitet.

**[44:57 - 45:09]**  På vägen här får vi också en viss utsöndring av vissa plasmaceller som först utsöndrar

**[45:09 - 45:19]**  vissa antikroppar innan de har börjat gå in och genomgå den somatiska hypermutationen så här så vi får också en

**[45:19 - 45:25]**  Här får vi också plasmaceller som är kortlivade.

**[45:27 - 45:34]**  Kortlivade plasmaceller.

**[45:34 - 45:40]**  Som då framför allt är IG-m.

**[45:40 - 45:49]**  Atlen på, ska vi inte kalla dem B-celler, så kan man PC här.

**[45:49 - 45:51]**  Plasmaceller.

**[45:51 - 45:57]**  Och sen så på de andra då som går vidare in och bildar detta.

**[45:57 - 46:01]**  B-cellerna nu som genomgår sin somatiska hypermutation.

**[46:01 - 46:07]**  De behöver ju då igen ut och på något sätt se vilka av de här som har förändrat

**[46:07 - 46:11]**  sin B-cellsrecept och att jag blir mer bättre på att binda till antigen.

**[46:12 - 46:15]**  Och i det här fallet då så tar vi in ytterligare en celltyp.

**[46:17 - 46:21]**  Som vi kallar för en folikulär, en bitisk cell.

**[46:22 - 46:25]**  Kom ihåg att detta har ingenting med de här den bitiska cellerna att göra.

**[46:25 - 46:27]**  De har bara olyckligt fått samma namn.

**[46:27 - 46:30]**  Därför att som bilden gör här visar här

**[46:30 - 46:32]**  är att de är

**[46:32 - 46:36]**  också har mycket långa armar som sitter inne och har på så sätt

**[46:36 - 46:37]**  plockat till sig antigen.

**[46:39 - 46:40]**  Det är då FDC:s.

**[46:41 - 46:44]**  Men de degraderar inte det här antigenet. De fungerar egentligen mer som ett flugpapper.

**[46:49 - 46:51]**  Här sitter det återigen bakterieantigenet.

**[46:52 - 46:53]**  Fast här.

**[46:57 - 46:58]**  Så de här ...

**[47:05 - 47:08]**  Och då kan de B-celler nu som kommer ut här,

**[47:09 - 47:10]**  kommer att kunna

**[47:12 - 47:13]**  rycka åt sig antigenet.

**[47:15 - 47:17]**  De B-celler som har en bättre B-cellsreceptor.

**[47:19 - 47:22]**  Än de andra. Det kommer alltså ske en selektion för de här B-cellerna som har högst

**[47:23 - 47:25]**  förmåga att plocka i antigenet därför att de

**[47:26 - 47:27]**  kan ni se.

**[47:27 - 47:45]**  inte bara är här ute utan som även går in i aminalcentra.

**[47:51 - 47:52]**  Tf-celler

**[47:54 - 47:55]**  som också

**[47:56 - 47:57]**  kommer in

**[47:57 - 47:59]**  i detta område här.

**[48:03 - 48:07]**  Kommer också in i järnmalcentrat och på så sätt kan ge de här B-cellerna

**[48:08 - 48:10]**  som har den högsta affiniteten.

**[48:11 - 48:13]**  De kan binda till antigenet

**[48:13 - 48:17]**  selektera för dessa, så att vi ur detta järnmalcentra,

**[48:17 - 48:20]**  där vi nu hade två saker som skedde.

**[48:21 - 48:23]**  Affinitetsmognad,

**[48:23 - 48:26]**  vilket sker genom somatisk argumentation.

**[48:28 - 48:30]**  Affinitetsmognad.

**[48:53 - 48:56]**  Att vi kunde ändra skaftet på antikroppen här.

**[48:57 - 48:59]**  Och gå från IGM

**[49:00 - 49:02]**  till andra isotoper.

**[49:03 - 49:05]**  Så vi har det som kallas för isotytyp.

**[49:07 - 49:08]**  Switch.

**[49:13 - 49:17]**  IGM till IGG-pojk.

**[49:27 - 49:33]**  IGG. IGG, IG, IG, IG, IG, IGE.

**[49:43 - 49:45]**  Och det som det här nu till slut ger ledig tillvaro

**[49:46 - 49:49]**  att de här B-cellerna som kommer ut härifrån

**[49:53 - 49:54]**  kommer jag att få

**[49:57 - 50:00]**  Hög.

**[50:03 - 50:04]**  Affina

**[50:05 - 50:06]**  Dels

**[50:07 - 50:08]**  Ett

**[50:10 - 50:11]**  Minnes

**[50:14 - 50:16]**  Ett celler

**[50:17 - 50:19]**  Eller

**[50:20 - 50:21]**  Eller ock

**[50:22 - 50:23]**  Långgivare

**[50:27 - 50:56]**  Nu får vi höra

**[50:56 - 50:59]**  Plasmaceller då.

**[51:24 - 51:25]**  Som du kan utsöndra.

**[51:25 - 51:26]**  Antikroppar.

**[51:26 - 51:32]**  Plasmaceller. De placerar vi antingen ut i perifer vävnad

**[51:33 - 51:35]**  ifall det här skulle kunna vara tarmen till exempel.

**[51:35 - 51:36]**  Då placerar vi de här

**[51:37 - 51:40]**  plasmacellerna i närheten här så de kan utsöndra det här.

**[51:41 - 51:42]**  Antikropparna

**[51:42 - 51:45]**  i närvaro så att de kan transporteras ut

**[51:45 - 51:47]**  över epitetet om det skulle vara IGA.

**[51:48 - 51:49]**  Vi kan också presentera de här

**[51:50 - 51:51]**  placerade

**[51:52 - 51:53]**  plasmacellerna

**[51:56 - 51:56]**  hela vägen.

**[51:56 - 52:20]**  Tillbaka i benmärgen.

**[52:20 - 52:21]**  Elle och effekten vi får av detta är då att de här

**[52:22 - 52:26]**  fortsätter under den här blodkärlen ner här och förenklar lite grann för oss.

**[52:26 - 52:39]**  Så får vi då de här B-sändarna, som plasma och söndrar, som har utsöndrat sina antikroppar.

**[52:41 - 52:43]**  Att när du kunde komma ut i vävnaden

**[52:44 - 52:46]**  antikropparna utsöndras.

**[52:52 - 52:54]**  De kommer ut i den perifera vävnaden.

**[52:56 - 53:00]**  Där man då kan utföra effekter och funktion.

**[53:02 - 53:03]**  Nu går vi tillbaka igen.

**[53:06 - 53:08]**  Tittar vad jag behöver olika

**[53:09 - 53:11]**  T-celler att aktiveras.

**[53:12 - 53:15]**  Vi har nu börjat med att studera vad som händer med de lymfknutresidenta T-cellerna.

**[53:16 - 53:17]**  Vad de gör.

**[53:21 - 53:24]**  De lämnar dem till förläkarlärare. Lämnar då ej lymfknutar.

**[53:25 - 53:25]**  Så i T-cellsavrådet, det var det vi

**[53:26 - 53:27]**  försökt rita nu.

**[53:27 - 53:31]**  Här hade vi den dritiska cellen som har plockat upp ett antigen.

**[53:31 - 53:34]**  Men de dritiska cellerna använder

**[53:35 - 53:37]**  fagocytiska receptorer för att få upp detta

**[53:37 - 53:38]**  och pinocytiska.

**[53:39 - 53:43]**  De behöver inte några specifika receptorer för detta. Utan de tar bara upp antigen

**[53:43 - 53:43]**  med hjälp av

**[53:45 - 53:45]**  fagocytos.

**[53:46 - 53:48]**  De kan då degradera de här proteinerna

**[53:49 - 53:50]**  och det finns preptider i dem.

**[53:50 - 53:53]**  Som de sedan kan prenumerera på ytan och hemma hos cirklar två mål fyra.

**[53:54 - 53:54]**  De blir exogent antigen.

**[53:55 - 53:56]**  Detta kan då

**[53:56 - 53:58]**  aktivera till hjälpacellen.

**[53:58 - 54:01]**  Och den här hjälpacellen kan då vara med

**[54:01 - 54:03]**  och presentera den här för B-celler.

**[54:03 - 54:04]**  Lika B-celler då?

**[54:04 - 54:07]**  Det är de här B-cellerna som har plockat upp ett antigen.

**[54:07 - 54:11]**  Till skillnad från den dundriska cellen behöver nu B-celler för att

**[54:11 - 54:12]**  vara effektiva och ta upp ett antigen.

**[54:12 - 54:14]**  En ytreceptor

**[54:14 - 54:16]**  B-cellsreceptor som kan binda effektivt

**[54:16 - 54:17]**  eller antingen.

**[54:17 - 54:18]**  På så sätt

**[54:18 - 54:19]**  plocka upp antigenet

**[54:20 - 54:22]**  degraderade och presenterade

**[54:22 - 54:23]**  på ytan.

**[54:23 - 54:25]**  Det är samma peptiv som kommer här

**[54:25 - 54:26]**  som är samma optimala.

**[54:26 - 54:42]**  Det viktiga här är vad den här bilden också försöker visa.

**[54:42 - 54:45]**  Att man kan ha en B-cells epitop som sitter här

**[54:45 - 54:47]**  och en T-cells epitop som sitter här.

**[54:47 - 54:51]**  B-cellens ytreceptor behöver inte känna igen exakt samma peptid

**[54:52 - 54:54]**  på ytan av B-cell av det här antigenet.

**[54:54 - 54:56]**  Det viktiga är att antingen ett innehåll samma

**[54:56 - 54:59]**  epitiv som det här. Men här använder

**[54:59 - 55:02]**  en ytreceptor som vinner till det här och tar

**[55:02 - 55:04]**  in det och på så sätt är det det som den känner igen.

**[55:04 - 55:07]**  Och med åker då hela proteinet och

**[55:07 - 55:09]**  peptiden som sedan presenteras.

**[55:10 - 55:12]**  Gick det då att det är samma peptid i slutändan

**[55:12 - 55:13]**  som hamnar här.

**[55:14 - 55:15]**  Som var den som den vita cellen

**[55:15 - 55:17]**  presenterade här till hjälp av celluminna.

**[55:18 - 55:21]**  Då bildas ett extra cellulärt fosikt

**[55:21 - 55:23]**  där vi får kortlivade plasmaseller som ytterligt

**[55:23 - 55:24]**  söndrar antikroppar,

**[55:25 - 55:26]**  A-IGM, de här alltså inte

**[55:26 - 55:27]**  switchet.

**[55:44 - 55:49]**  In här i då. De tefolikulära hjälpaceller som nu

**[55:49 - 55:53]**  kan känna igen antigenet från det folikulära

**[55:54 - 55:56]**  de B-celler som har plockat till sig antigenet från en

**[55:56 - 56:00]**  folikulära den vitiska cellen kan nu få hjälp av den polikulära T-hjälpacellen.

**[56:01 - 56:02]**  Folikulära den vitiska cellen

**[56:03 - 56:04]**  har plockat på sig antigen

**[56:04 - 56:07]**  detta antigen innehåller samma peptid

**[56:08 - 56:09]**  som

**[56:09 - 56:12]**  B-cellen kan presentera

**[56:12 - 56:14]**  före till folikulära hjälpacellen.

**[56:14 - 56:16]**  På så sätt kan man nog selektera

**[56:16 - 56:17]**  för de här.

**[56:21 - 56:23]**  Här har vi aminalcentireaktionen igen.

**[56:25 - 56:26]**  Vi har de delande

**[56:26 - 56:29]**  vescellerna i en Dark zone där de

**[56:29 - 56:30]**  prolyfererar dem genomgår somatisk

**[56:31 - 56:31]**  hypometation.

**[56:33 - 56:34]**  Vi kan då selektera,

**[56:34 - 56:36]**  ska du selektera för de som binder med högsta

**[56:36 - 56:37]**  för mitt högsta för 90-talet?

**[56:38 - 56:39]**  Det gör de genom att komma ut

**[56:40 - 56:41]**  i Lightzone.

**[56:42 - 56:44]**  Här kan de plocka till sig antigenet

**[56:44 - 56:46]**  presenterade för att de får överleva sina

**[56:47 - 56:48]**  överlevnadssignaler.

**[56:48 - 56:51]**  De som inte är lika effektiva får inte överleva

**[56:51 - 56:52]**  signaler och kommer att dö av

**[56:53 - 56:54]**  och så sett selektera för de högsta

**[56:54 - 56:55]**  effekterna.

**[56:55 - 56:56]**  Och ur jämnande

**[56:56 - 56:59]**  sedan får vi då minnesbeceller och plasmaseller

**[56:59 - 57:02]**  som då dels plasmonsellerna som utsöndrar antikroppar

**[57:02 - 57:06]**  med hög affinitet, eller minnesbeceller som cirkulerar i vävnaden

**[57:07 - 57:11]**  och har på sin yta höga fina B-cellsreceptorer.

**[57:14 - 57:17]**  Dels, vi får en hög isotch som gör

**[57:18 - 57:21]**  att vi går från IGMIGD till IGIGA eller IGIGE

**[57:22 - 57:24]**  och de här antikropparna som ansitter på ytan

**[57:24 - 57:26]**  eller som fotoseseneras. Somatiska ytpermodern

**[57:26 - 57:29]**  möjliggör selektion.

**[57:32 - 57:36]**  Och vi får bildning av plasmaseller eller minnesbeceller.

**[57:38 - 57:44]**  Plasmasellerna dirigerar vi väg antingen ut till den perifera vävnaden.

**[57:44 - 57:48]**  Om det är en vävnad till exempel i tarmen där vi utsöndrar IGA:n, placerar vi dem i närheten

**[57:49 - 57:52]**  så att det är enkelt att transportera ut IGA över tarm-epitetet.

**[57:53 - 57:55]**  Eller så sätter vi dem i benmärgen

**[57:56 - 58:01]**  när de t.ex. IGG utsöndras för att komma rakt ut i blodet.

**[58:02 - 58:03]**  Och vi placerar dem också i

**[58:04 - 58:06]**  lymfknutar eller sekundära

**[58:08 - 58:09]**  lymfoider och garn.

**[58:10 - 58:13]**  De här antikropparna som utsöndras kan då hjälpa

**[58:13 - 58:16]**  förstärka effekterna de medför i myntsystemet.

**[58:17 - 58:21]**  Detta kan deras ske genom att de först binder in till antigen

**[58:21 - 58:26]**  som vi sedan kan binda in till makrofager

**[58:26 - 58:30]**  ner på FC-receptorer som binder de här bitarna av antikroppar,

**[58:30 - 58:32]**  som då kan degradera toxinerna,

**[58:32 - 58:34]**  det vill säga att makrofagers Novakapacitet

**[58:34 - 58:37]**  kan degradera toxiner utan att själva bli förgiftade av det.

**[58:38 - 58:43]**  Det är också oxonisering där makrofager kan binda

**[58:43 - 58:46]**  till ytreceptorn, till FC-delen av antikroppar,

**[58:46 - 58:50]**  som har bundit in till bakterier,

**[58:50 - 58:53]**  som har gjort dem mer lätt igenkännliga för

**[58:53 - 58:56]**  makrofager med hjälp av dess FC-receptorer,

**[58:56 - 58:58]**  men det innebär att de blir effektivare av detta.

**[59:00 - 59:05]**  Och antikropparna kan då också göra att de aktiverar komplementet,

**[59:05 - 59:08]**  vilket gör komplementkedjan aktiverad,

**[59:08 - 59:11]**  och i slutändan, en av de effekt och målen i effekt och mekanismerna,

**[59:11 - 59:16]**  var ju att komplementet kunde slutstansa hår med hjälp av maktkomplex

**[59:16 - 59:21]**  och på så sätt göra att bakterien lyseras.

**[59:21 - 59:24]**  På så sätt förstärker det allaktiva immunsvaret,

**[59:24 - 59:26]**  det medför det immunsvaret.

**[59:26 - 59:27]**  av antikroppar.

**[59:27 - 59:34]**  Ett exempel man kan tänka sig här som vi också ska ta med är mastceller.

**[59:34 - 59:38]**  Det finns också i perifer vävnad, såsom makrofag.

**[59:38 - 59:44]**  Man ställer utrymmelsen utan en mängd av FC-receptorer,

**[59:44 - 59:48]**  men de är riktade mot IGE-antikroppar.

**[59:48 - 59:52]**  De har väldigt hög affinitet från IGE-antikroppar.

**[59:52 - 59:56]**  Det som händer i det här fallet är att IGE-antikroppar som frisätts

**[59:56 - 60:00]**  kommer att kunna binda direkt till mastcellen

**[60:00 - 60:04]**  utan att mastcellen redan innan har bundit in,

**[60:04 - 60:07]**  eller utan att antikroppen har bundit in till antigen.

**[60:07 - 60:12]**  Så de här mastcellerna är alltså redan under de här betingelserna,

**[60:12 - 60:13]**  innan de har bundit in antigenet,

**[60:13 - 60:16]**  så finns de redan på ytan av mastcellen.

**[60:16 - 60:18]**  Så IEA är fullt mer granen.

**[60:19 - 60:23]**  Det som sedan händer är att när de här ytantikropparna

**[60:23 - 60:26]**  som nu sitter bundna med hjälp av FC-receptorer,

**[60:26 - 60:30]**  till mastcellen binder in, så kommer de att krosslinka,

**[60:30 - 60:33]**  den kommer att brinna till flera FC-receptorer samtidigt,

**[60:33 - 60:35]**  vilket ger en signal in i mastcellen att

**[60:35 - 60:39]**  nu utsöndra granulle, som de hade innan,

**[60:39 - 60:41]**  vilket vi ser här, en aktiverad mastcell,

**[60:41 - 60:43]**  som nu har tömt ut alla sina granuller här.

**[60:43 - 60:44]**  Varför gör de det här nu?

**[60:44 - 60:46]**  Vad är anledningen med detta?

**[60:46 - 60:50]**  IGE är ju viktigt mot maskinfektion.

**[60:50 - 60:52]**  Och här är det anledning till detta.

**[60:52 - 60:54]**  Här sitter mastcellerna,

**[60:54 - 60:56]**  de är för små för att kunna

**[60:56 - 61:02]**  äta upp en hel mask, till exempel.

**[61:03 - 61:06]**  Och det gör att istället utsöndra

**[61:06 - 61:09]**  de sina lytiska substanser och försöker i så fall göra hål i

**[61:10 - 61:16]**  mastcellen, i masken som nu finns här i.

**[61:18 - 61:22]**  Och den här parasiten nu, vi kan också tänka oss,

**[61:22 - 61:24]**  den är så stor så vi försöker göra istället för att äta upp den

**[61:24 - 61:26]**  att klämma ut den genom sammandragningar,

**[61:26 - 61:27]**  och glatt muskulatur.

**[61:27 - 61:31]**  Och det sker genom den här histaminen som också utsöndras här.

**[61:32 - 61:35]**  Och på så sätt försöker då immunsystemet att på så sätt göra sig

**[61:35 - 61:38]**  av med patiener som är för stora för att accepteras.

**[61:39 - 61:41]**  Och i den här processen då är mastcellerviktiga.

**[61:42 - 61:45]**  Problemet är bara det att det som vi nu oftast hör

**[61:45 - 61:49]**  och när vi hör om IGE är att IGE-antikroppar

**[61:49 - 61:53]**  också kan binda till det som vi kallar för allergener,

**[61:53 - 61:56]**  det vill säga något som uttrycks såsom från

**[61:56 - 61:59]**  jordnötter eller från pollen.

**[61:59 - 62:03]**  Vilket då också kommer att binda till ytan på mastceller.

**[62:03 - 62:08]**  Och vi kommer att få en prissättning av istaminer och vi kommer att få exakt samma sammandragningar.

**[62:09 - 62:12]**  Men i det här fallet, istället för att försöka klämma ut en parasit i tarmen,

**[62:13 - 62:17]**  får vi sammandragningar i lungan och vi får en astmatisk reaktion.

**[62:17 - 62:21]**  Och varför vi vill visa det här är att detta förklarar varför det sker så fort.

**[62:22 - 62:26]**  Vi har mastceller som redan från början har färdigintresserade granuliner,

**[62:26 - 62:31]**  vi har på ytan av de här mastcellerna, IGE med hög affinitet

**[62:31 - 62:35]**  mot alla gener, eller mot parasiter.

**[62:35 - 62:39]**  I det här fallet då mot alla gener och när alla gener binder

**[62:39 - 62:43]**  så sker den här utsöndringen inom minuter

**[62:43 - 62:45]**  vilket gör att vi får en väldigt snabb reaktion.

**[62:46 - 62:48]**  Så detta är då ytterligare en effekt av mekanism

**[62:48 - 62:52]**  när det gäller optionisering

**[62:52 - 62:55]**  eller ytantikroppar som binder på en mastcell

**[62:56 - 62:58]**  till diggranulering.

**[62:59 - 63:06]**  Så om vi nu bara ska sammanföra bilden, sista bilden av detta,

**[63:06 - 63:18]**  så har vi alltså frisättningen av antikroppar, som har utsöndrats

**[63:18 - 63:22]**  från plasmasscellen, och i det här fallet nu kan binda till ytan

**[63:22 - 63:26]**  på en mastcell.

**[63:26 - 63:27]** edd cell.

**[63:50 - 63:55]**  Här har vi mastceller.

**[63:55 - 63:55]** recimentorer.

**[63:56 - 64:00]**  Och i det här fallet när det gäller dem så är det framförallt då FC.

**[64:24 - 64:26]**  Vilket gör att de här mastcellerna nu också

**[64:26 - 64:30]**  med hjälp av sina FC-receptorer och sin ytantikropp

**[64:30 - 64:32]**  bundna till dessa kan bli bra

**[64:32 - 64:36]**  given av den inflammatoriska reaktionen

**[64:36 - 64:39]**  om vi har ytantikroppar, om vi har ytan,

**[64:39 - 64:42]**  om vi har antikroppar redan sesenerade i det här fallet.

**[64:56 - 64:58]**  <|nospeech|>

**[64:58 - 65:03]**  <|nospeech|>