# Video - Block 1 - Nervcellsfysiologi

**Video Transcript**

- Duration: 0:00
- Segments: 732

---

**[0:00 - 0:06]**  Hej, välkomna.

**[0:06 - 0:17]**  Jag heter Agneta Ekman och jag är farmakolog, det vill säga att jag sysslar med läkemedel och hur de fungerar läkemedelsnära.

**[0:18 - 0:23]**  Idag ska vi ha en liten föreläsning om receptorer

**[0:24 - 0:27]**  för att få en bra grund inför fysiologin.

**[0:30 - 0:38]**  Och vi ska lägga upp det som så att vi ska prata om interaktionen mellan receptorer och legander.

**[0:38 - 0:46]**  Vi ska nämna några ord om just farmakologi och vi ska prata om agonister och antagonister

**[0:46 - 0:52]**  som är två viktiga begrepp när det gäller receptor-begreppet.

**[0:52 - 0:55]**  Välkomna, då börjar vi.

**[1:00 - 1:06]**  så är ju receptorer mottagarstrukturer som tar emot signaler som förmedlas

**[1:06 - 1:09]**  när olika substanser binder till dem.

**[1:09 - 1:16]**  Och de här receptorerna är uppbyggda av proteiner, ett eller flera proteiner, sammanfogade.

**[1:17 - 1:21]**  De här substanserna som binder till

**[1:22 - 1:25]**  receptorerna kallas med ett gemensamt namn:

**[1:25 - 1:26]**  Ligander.

**[1:27 - 1:29]**  Ligander kan vara en lång rad olika

**[1:30 - 1:31]**  typer av ämnen.

**[1:31 - 1:38]**  Dels kan det vara substanser som kroppen producerar själv, det vill säga endogena substanser.

**[1:38 - 1:43]**  Och det kan vara peptider, det kan vara aminer, det kan vara

**[1:44 - 1:47]**  olika större molekyler som är hormoner.

**[1:48 - 1:49]**  Många olika typer finns.

**[1:49 - 1:55]**  Det kan också vara att de här liganderna är läkemedel som vi använder för att behandla

**[1:55 - 1:56]**  sjukdomar.

**[1:57 - 1:59]**  Narkotika finns det en del som verkar via receptorer

**[2:00 - 2:04]**  och gemensamt namn, således ligander.

**[2:05 - 2:09]**  Och de här liganderna kallas också först

**[2:09 - 2:09]**  messingers.

**[2:10 - 2:14]**  Till skillnad från second messingers, som ni kanske har hört talas om,

**[2:14 - 2:16]**  det vill säga de molekyler som

**[2:16 - 2:18]**  sköter om olika skeenden inne i cellen.

**[2:18 - 2:20]**  Så att den information

**[2:20 - 2:22]**  som cellen mottar

**[2:23 - 2:27]**  först är då en ligand som binder till en receptor.

**[2:27 - 2:29]**  Och så skickar in signal in

**[2:30 - 2:32]**  i cellen så att till exempel

**[2:32 - 2:35]**  cyklistalp kan syntetiseras som

**[2:35 - 2:37]**  en second messendure.

**[2:38 - 2:39]**  I stort kan man dela upp

**[2:39 - 2:41]**  receptorerna i två grupper

**[2:41 - 2:44]**  utifrån var de är belägna i cellen.

**[2:44 - 2:46]**  Då är det cellmembranbundna receptorer

**[2:46 - 2:49]**  och de intra-cerelära

**[2:49 - 2:50]**  receptorerna.

**[2:52 - 2:55]**  Och också om man ska ha i åtanke

**[2:55 - 2:57]**  även om vi talar nu om skilda

**[2:57 - 2:59]**  receptorsystem

**[3:00 - 3:02]**  kan receptorer interagera

**[3:02 - 3:04]**  ganska mycket syns emellan.

**[3:04 - 3:05]**  Dels kan

**[3:05 - 3:09]**  receptorer av samma sort interagera med varandra när de blir aktiverade,

**[3:09 - 3:10]**  men även

**[3:11 - 3:12]**  olika typer av

**[3:12 - 3:14]**  ligander

**[3:14 - 3:15]**  eller av

**[3:15 - 3:17]**  receptorer som bilder olika typer av ligander

**[3:17 - 3:19]**  kan interagera

**[3:19 - 3:20]**  genom att till exempel

**[3:20 - 3:22]**  slå sig samman.

**[3:23 - 3:27]**  Och också tänka på att när vi pratar om effekter

**[3:27 - 3:29]**  receptoraktivering,

**[3:30 - 3:38]**  så att en cell kan ha tusentals receptorer, både på cellytan och inne i

**[3:38 - 3:40]**  cytoplasman.

**[3:41 - 3:44]**  Och vad som händer inne i cellen det är ju

**[3:44 - 3:45]**  ett sammantaget

**[3:46 - 3:49]**  svar från alla de här receptorerna de skickar in

**[3:49 - 3:53]**  signaler. Men vi förenklar det lite och

**[3:54 - 3:58]**  tittar lite mer på system för system och

**[3:58 - 3:59]**  inte diskuterar så mycket interaktioner.

**[4:00 - 4:06]**  Här ser ni exempel på de här cellmembranbundna

**[4:06 - 4:10]**  receptorerna och det hör man på namnet och det finns faktiskt

**[4:10 - 4:13]**  tre familjer men jag var med två här för att

**[4:13 - 4:16]**  visa lite hur de fungerar.

**[4:16 - 4:20]**  Cellmembranbundna receptorer sitter förankrade i ett

**[4:20 - 4:23]**  cellmembran och de är ofta rörliga med en viss

**[4:23 - 4:26]**  omsättning av receptorer.

**[4:27 - 4:29]**  Och den här typen av receptorer

**[4:30 - 4:36]**  har ett bindningsställe, liggandbindande domän, på utsidan av cellen.

**[4:38 - 4:40]**  I det här bindningsstället

**[4:40 - 4:44]**  så binder då en substans som ligand.

**[4:45 - 4:47]**  Och när det gör det

**[4:47 - 4:51]**  så knycker den till receptorn här så att den blir aktiverad.

**[4:51 - 4:54]**  Och när den aktiverade receptorn

**[4:54 - 4:55]**  blir det

**[4:55 - 4:57]**  så kan den i sin tur

**[4:57 - 4:59]**  aktivera i det här fallet när vi

**[5:00 - 5:03]**  tittar på en G-proteinkopplad receptor

**[5:03 - 5:06]**  aktivera ett G-protein som sedan i sin tur

**[5:07 - 5:10]**  kan aktivera andra strukturer i cellen

**[5:11 - 5:13]**  och få en förstärkning av den signal

**[5:14 - 5:15]**  som kommer in här.

**[5:15 - 5:17]**  Det kallas en metabotrof-receptor,

**[5:18 - 5:20]**  de här G-proteinkopplade receptorerna

**[5:20 - 5:25]**  för att de just har att göra med metabolismen inne i cellen.

**[5:26 - 5:29]**  Till höger här har vi också en cellmembranbunden receptor

**[5:30 - 5:33]**  men en jono-trof-receptor.

**[5:33 - 5:36]**  Jono-trof betyder att den har att göra med

**[5:37 - 5:40]**  in och utflöde av joner

**[5:40 - 5:44]**  i den jonkanal som finns inne i receptorn.

**[5:44 - 5:47]**  Den här strukturen är alltså både jonkanal

**[5:47 - 5:50]**  och receptor för samma gång.

**[5:50 - 5:51]**  Just denna är

**[5:52 - 5:56]**  en jonkanalkopplad receptor

**[5:56 - 5:59]**  är en GABA-receptor. Det finns två olika typer av

**[6:00 - 6:03]**  gavarecetter och det här är den som heter gava A.

**[6:04 - 6:07]**  Och den binder två gava-molekyler

**[6:07 - 6:09]**  som behövs för att jonkanalen ska öppnas.

**[6:10 - 6:15]**  När den öppnas strömmar kloridjoner in i cellen

**[6:16 - 6:20]**  och hyperpolariserar cellen så den blir svårare.

**[6:20 - 6:23]**  Det krävs ett större stimuli

**[6:23 - 6:27]**  för att depolarisera cellen, det vill säga aktivera den.

**[6:28 - 6:29]**  Så detta gavar är en

**[6:30 - 6:32]**  hämmande transmittor.

**[6:34 - 6:37]**  Det är vad man kan säga. Och så finns det ytterligare bindningställe här

**[6:37 - 6:39]**  för en läkemedelsgrupp.

**[6:40 - 6:41]**  Det tar vi inte upp nu.

**[6:41 - 6:43]**  Det finns ytterligare en familj

**[6:43 - 6:47]**  en tyrosinkinanskopplad cellmembranbunden receptor

**[6:47 - 6:50]**  som insulin, bland annat binder till den typen.

**[6:50 - 6:53]**  Men det hoppar vi överens om länge.

**[6:53 - 6:55]**  Gemensamt cellmembranbundna receptorer

**[6:56 - 6:59]**  Liganden stannar på utsidan av

**[7:00 - 7:04]**  cellen när den aktiverar cellmembranbundna receptorer.

**[7:05 - 7:08]**  Och det induceras en konformationsändring

**[7:08 - 7:09]**  i de här

**[7:10 - 7:11]**  proteinen

**[7:11 - 7:15]**  som leder till att det ena fallet att man aktiverar andra

**[7:15 - 7:17]**  proteiner i det andra fallet

**[7:17 - 7:19]**  att en jonkanal öppnas.

**[7:23 - 7:26]**  Till skillnad då när det gäller de intraselulära

**[7:26 - 7:27]**  receptorerna

**[7:27 - 7:29]**  då måste liganden, hormonet

**[7:30 - 7:32]**  i det här fallet tas upp

**[7:32 - 7:35]**  av celler över cellmembranet.

**[7:35 - 7:38]**  Inne i cytoplasman här finns det

**[7:38 - 7:41]**  receptorer som när de blir aktiverade

**[7:41 - 7:44]**  så slår de ihop sig till en dimer

**[7:44 - 7:45]**  den här dmeren

**[7:46 - 7:48]**  tas upp av cellkärnan.

**[7:49 - 7:51]**  Cellkärnan har vi DNA

**[7:52 - 7:53]**  och på DNA har vi

**[7:53 - 7:57]**  i anslutning till olika gener, promotor regioner

**[7:57 - 7:59]**  och då fungerar det här aktiverat

**[8:00 - 8:04]**  komplexet som en transkriptionsfaktor.

**[8:04 - 8:08]**  Och påverkar då proteinsyntesen.

**[8:11 - 8:15]**  Det här är då ett lite trögare system, det tar längre tid

**[8:16 - 8:20]**  för den här leganden innan den får effekt på proteinsyntesen.

**[8:20 - 8:26]**  Och vi har också då att vi kan även få längre kvarstående effekter.

**[8:27 - 8:29]**  Så stora skillnader mellan cellmembranbundna

**[8:30 - 8:32]**  och intracellulära receptorer

**[8:32 - 8:36]**  är att de befinns på olika ställen i cellen förstås.

**[8:36 - 8:39]**  En annan viktig skillnad är att i det ena fallet

**[8:39 - 8:41]**  tas ligander upp

**[8:42 - 8:43]**  av cellen som här.

**[8:43 - 8:48]**  Och i det andra fallet för cellmembranbundna receptorer så stannar ligander på utsidan.

**[8:48 - 8:53]**  Det här är mer långsamma receptorer jämfört med de cellmembranbundna.

**[8:53 - 8:56]**  Och det är också olika ämnen som binder till receptorer

**[8:57 - 8:58]**  inom de här två olika grupperna.

**[9:00 - 9:02]**  Också olika effekter.

**[9:03 - 9:05]**  Så det är de två grupperna av receptorer

**[9:06 - 9:09]**  cellmembranbundna och interacellulära receptorer.

**[9:12 - 9:14]**  Vad kan vi mer säga? Jo, vi har redan sagt

**[9:14 - 9:22]**  att när receptorn blir aktiverad av en sån här stimulerande eller aktiverande elegans

**[9:22 - 9:24]**  man använder bägge de här orden för att skriva ut bägge här

**[9:25 - 9:29]**  så får man en konformationsändring i proteinet i parasitullen.

**[9:30 - 9:32]**  Ett litet annat utseende

**[9:32 - 9:36]**  och som då kan aktivera olika signalskedjor eller

**[9:36 - 9:42]**  påverka andra typer av strukturer som till exempel spänningskänsliga jonkanaler.

**[9:42 - 9:43]**  Det kommer en bild på det.

**[9:44 - 9:45]**  Hur

**[9:45 - 9:48]**  en receptord kan påverka en jonkanal.

**[9:50 - 9:52]**  Och de här interaktionerna är väldigt

**[9:52 - 9:55]**  kortvariga. De är väldigt snabba impulser.

**[9:56 - 9:57]**  En ligand binder.

**[9:58 - 9:59]**  Det sker en konformationsändring.

**[10:00 - 10:03]**  Det skickas in ett svar i cellen och sen återtar

**[10:03 - 10:06]**  receptorn sin ursprungliga

**[10:06 - 10:09]**  formation och liganden släpper och allt detta

**[10:09 - 10:11]**  kan ske på några millisekunder.

**[10:12 - 10:14]**  Och det betyder att den här bindningen

**[10:14 - 10:15]**  är reversibel.

**[10:16 - 10:17]**  Det är inte så att det blir en permanent

**[10:17 - 10:20]**  inbindning av liganden, utan liganden

**[10:20 - 10:22]**  binder och släpper, binder och släpper.

**[10:22 - 10:23]**  Och har man en större

**[10:24 - 10:25]**  receptorkopulation

**[10:26 - 10:29]**  med många ligander i närheten så är det att

**[10:30 - 10:34]**  det är inte så att liganderna binder och sliter öronen en längre tid,

**[10:34 - 10:39]**  även om receptorpopulationen är aktiverad under en längre tid.

**[10:39 - 10:42]**  Utan det är olika ligander som är bundna till receptorerna

**[10:42 - 10:47]**  just vid olika ögonblick, för man kan mer se det som de studsar i receptorerna.

**[10:47 - 10:49]**  Reversibla bindningar.

**[10:49 - 10:56]**  Det finns också irreversibla ligander med de används mest vid experimentella försök

**[10:56 - 10:59]**  när man vill inaktivera receptorer.

**[11:00 - 11:09]**  Och den här bindningen mellan receptor och ligand kan liknas med en nyckel och ett nyckelhål.

**[11:09 - 11:16]**  Giganden är nyckeln som kommer med någon typ av information och som passar precis i det här nyckelhålet och kan

**[11:16 - 11:19]**  vrida om och låsa upp recepten.

**[11:19 - 11:22]**  Keelop säger man på engelska.

**[11:23 - 11:29]**  Här ser vi lite för att försöka förklara det här med de här kemiska bindningarna till höger här

**[11:30 - 11:33]**  har vi ett receptorprotein avbildat.

**[11:33 - 11:37]**  I det här proteinet som är uppbyggt av

**[11:37 - 11:41]**  aminosyrorester, så är det en ficka någonstans

**[11:41 - 11:42]**  där det finns

**[11:43 - 11:46]**  en fordring av olika minosyrorester

**[11:47 - 11:50]**  som utgör grunden för att kemiska bindningar

**[11:51 - 11:53]**  ska kunna bildas.

**[11:53 - 11:56]**  Och är det så att vi har en kemisk struktur

**[11:56 - 11:59]**  som har möjlighet att bilda olika bindningar

**[12:00 - 12:03]**  det kan vara jonvätebindningar, det kan vara lipofila bindningar,

**[12:04 - 12:05]**  det kan vara fandervalsbindningar,

**[12:06 - 12:08]**  och så vidare en lång rad mindre bindningar.

**[12:09 - 12:12]**  Om den här bindningarna kan uppstå

**[12:12 - 12:14]**  så finns det någon möjlighet att

**[12:14 - 12:16]**  under en kort

**[12:16 - 12:17]**  ögonblick att den här

**[12:17 - 12:20]**  ligandern kan studsa ner i det här bindningsstället

**[12:20 - 12:22]**  och trycka till receptorn.

**[12:26 - 12:28]**  Och det är så att när det här sker

**[12:30 - 12:34]**  så är det så att det kan vara olika egenskaper i det här bindningsstället

**[12:34 - 12:38]**  som dels står för att det finns uppstår en bindningsstyrka

**[12:39 - 12:42]**  och dels också att det finns en möjlighet

**[12:42 - 12:45]**  att ge den här konformationsändringen.

**[12:45 - 12:47]**  Så det är en hel vetenskap det här med hur

**[12:47 - 12:49]**  ligander interagerar

**[12:50 - 12:52]**  med bindningsställen.

**[12:53 - 12:57]**  Och här ser ni också det som jag nämnde tidigare att här har vi då

**[12:58 - 12:59]**  det finns en attraktions

**[13:00 - 13:04]**  kraft mellan bindningsstället och den här kemiska substansen.

**[13:04 - 13:07]**  Så när den kommer i närheten av receptorn

**[13:07 - 13:10]**  så sugs den in i det här bindningsstället,

**[13:10 - 13:12]**  ger en konformationsändring

**[13:13 - 13:17]**  som leder till att det här G-proteinet dissocierar,

**[13:17 - 13:22]**  den här alfadelen i sin tur kan påverka en annan struktur,

**[13:22 - 13:24]**  den här spänningskänsliga

**[13:24 - 13:26]**  jonkanalen.

**[13:26 - 13:29]**  Och sedan återgår de här G-proteinet

**[13:30 - 13:31]**  slår ihop sig igen,

**[13:32 - 13:35]**  sätter sig på receptorn och den här liganden

**[13:35 - 13:39]**  sticker iväg igen och den här receptorn är på nytt

**[13:40 - 13:43]**  beredd att bli aktiverad.

**[13:46 - 13:53]**  Receptorer är som ni säkert har förstått viktiga för mycket av det som händer i kroppen.

**[13:53 - 13:55]**  Några exempel:

**[13:55 - 13:57]**  Neurotranspektion.

**[13:57 - 13:59]**  När vi har elektriska impulser,

**[14:00 - 14:06]**  som fortleds i ett neuron. Här har vi en aktionspotential som har utlösts

**[14:06 - 14:09]**  och går i den här riktningen i neuronet.

**[14:09 - 14:13]**  Kommer fram till nervslutet, den här nervändan.

**[14:14 - 14:20]**  Då har vi en elektrisk signal som ska kopplas om till ett postcynaptiskt neuron,

**[14:20 - 14:22]**  en mottagarcell.

**[14:23 - 14:29]**  Och den kemiska signalen kan inte hoppa över den här synapsen. Det är ett vätskefyllt hålrum här emellan.

**[14:30 - 14:36]**  utan då omvandlas den elektriska signalen till en kemisk signal

**[14:36 - 14:38]**  genom att

**[14:39 - 14:46]**  genom att spänningskänsliga jonkanaler bland annat öppnas här och

**[14:46 - 14:47]**  frisätter

**[14:48 - 14:49]**  transmitton

**[14:49 - 14:54]**  så att den kan verka på post-synaptiska receptorer

**[14:54 - 14:59]**  och på så sätt utlösa en ny depolarisering och skicka vidare en ny

**[15:00 - 15:01]**  elektrisk impuls.

**[15:01 - 15:08]**  Den elektriska impulsen omsätts till en kemisk och som sedan leder till en ny elektrisk impuls.

**[15:09 - 15:11]**  Vi har också sådana här synapser

**[15:11 - 15:13]**  i motorändplattan.

**[15:13 - 15:18]**  När det kommer neuron med acetylkolin som prissätts och via olika mekanismer

**[15:18 - 15:21]**  leder det till en prissättning av acetylkolin.

**[15:21 - 15:23]**  Och ytterligare skeenden

**[15:24 - 15:27]**  så senare så har vi en kontraktion via en muskel.

**[15:30 - 15:36]**  Ett annat system är de hormonella systemen där vi har en endokrin körtel

**[15:36 - 15:39]**  som syntetiserar och frisätter ett hormon.

**[15:40 - 15:43]**  Hormonet frisätts

**[15:44 - 15:48]**  med hjälp av blodbanan kan det ta sig fram till ett målorgan

**[15:49 - 15:50]**  där det finns receptorer

**[15:51 - 15:56]**  för den frisatta substansen och kan där utöva en verkan.

**[15:56 - 15:59]**  Här har vi till exempel hypofysen som frisätter en rad

**[16:00 - 16:05]**  har olika hormoner som kilar vidare till olika ställen i kroppen.

**[16:06 - 16:09]**  Ofta är det så att det inte är någon riktad

**[16:10 - 16:15]**  färg för olika hormoner, utan de sprider sig men agerar

**[16:15 - 16:17]**  där det finns receptorer.

**[16:18 - 16:22]**  En krånglig bild som ni absolut inte behöver lära er är bara att

**[16:22 - 16:24]**  illustrera

**[16:24 - 16:29]**  immunsystemet. När det aktiveras så är det en rad olika receptorer inblandade

**[16:30 - 16:35]**  många hatt tolv like-receptorer med olika nummer, bland annat, som är inblandade i detta.

**[16:35 - 16:38]**  Och det behövs då för att aktivera

**[16:38 - 16:40]**  olika signalkedjor.

**[16:42 - 16:47]**  Så det var lite inledning här. Och bara några korta ord om farmakologi.

**[16:47 - 16:49]**  För att receptorer är,

**[16:50 - 16:55]**  förutom då att de förstås är nödvändiga för kroppens funktioner, så är det viktiga måltavlor

**[16:55 - 16:58]**  vid läkemedelsbehandling.

**[16:58 - 16:59]**  Att vi har många

**[17:00 - 17:03]**  stora och viktiga läkemedelsgrupper som verkar

**[17:03 - 17:05]**  genom att interagera med

**[17:05 - 17:06]**  receptorer.

**[17:07 - 17:12]**  Jag har bara listat några områden här med till exempel hypotroni som är högt blodtryck,

**[17:13 - 17:14]**  diabetes,

**[17:14 - 17:17]**  psykiatriska sjukdomar, smärta och så vidare.

**[17:17 - 17:21]**  Det finns massor med allergier och astma

**[17:21 - 17:22]**  och så vidare.

**[17:22 - 17:26]**  Många, många läkemedelsgrupper som verkar via receptorer.

**[17:28 - 17:29]**  Och de läkemedel vi har

**[17:30 - 17:34]**  vad de då gör, det är i princip två saker. Antingen ökar de på

**[17:35 - 17:36]**  stimulering

**[17:37 - 17:41]**  i olika receptorsystem eller så hämmar de.

**[17:42 - 17:47]**  Transmissionen eller aktiviteten i olika system.

**[17:47 - 17:51]**  Vi kommer lite mer till det. Det finns alltså olika typer av läkemedel som

**[17:52 - 17:54]**  påverkar de här systemen lite olika.

**[17:57 - 17:59]**  Termin fyra kommer ni att ha undervisning,

**[18:00 - 18:06]**  bevisning i basal farmakologi och det kommer sedan följas upp under resten av programmet

**[18:06 - 18:07]**  under de kliniska kurserna

**[18:07 - 18:11]**  med klinisk farmakologi som handlar om hur man behandlar patienterna

**[18:12 - 18:15]**  med de här läkemedlen och andra läkemedel förstås.

**[18:18 - 18:21]**  Två begrepp som är viktiga att känna till.

**[18:21 - 18:23]**  Det ena äragonister.

**[18:24 - 18:25]**  Ochagonister,

**[18:26 - 18:28]**  det är ligander

**[18:28 - 18:29]**  som då ser

**[18:30 - 18:33]**  stimulerar eller aktiverar receptorer. De har en förmåga att

**[18:33 - 18:37]**  ge den här konformationsändringen i

**[18:38 - 18:40]**  receptorn så att någon

**[18:40 - 18:42]**  typ av svar induceras.

**[18:44 - 18:46]**  Och när man tänker på kroppens

**[18:46 - 18:51]**  ämnen som verkar på receptorer så är de

**[18:52 - 18:52]** agonister.

**[18:52 - 18:55]**  Vare sig vi tänker på kortisol, eller om vi tänker på

**[18:55 - 18:59]**  histamin, eller testosteron, eller gava,

**[19:00 - 19:03]**  dopamin eller acetylkolin, vad vi än tänker på

**[19:03 - 19:04]**  så är de

**[19:05 - 19:08]** agonister som verkar på receptorerna.

**[19:08 - 19:11]**  Och näragonister verkar på

**[19:11 - 19:13]**  receptorer så uppkommer

**[19:14 - 19:15]**  ett fysiologiskt svar.

**[19:15 - 19:16]**  Det händer någonting

**[19:17 - 19:18]**  när de blir aktiverade.

**[19:20 - 19:24]**  Och namnen för de receptorer vi har i kroppen är

**[19:24 - 19:27]**  nästan allihopa, inte riktigt, men de är namngivna

**[19:28 - 19:29]**  efter denagonist som

**[19:29 - 19:35]**  binder till receptorn ganska givet, att en dopamin

**[19:35 - 19:40]**  binder till en dopaminagonist, att serotonin binder till en serotonärg,

**[19:40 - 19:42]**  receptorn och så vidare.

**[19:43 - 19:45]**  Inte alltid, men nästan alltid.

**[19:47 - 19:51]**  Vad som kan vara bra att tänka på i det här läget, det är att

**[19:51 - 19:55]**  även om vi säger hela tiden nu attagonister aktiverar

**[19:56 - 19:59]**  en receptor, det är någon positiv

**[19:59 - 20:03]**  riktning, så kan det vara så att cellen blir hämmad.

**[20:03 - 20:06]**  Den kan bli hyperpolariserad, det vill säga det blir

**[20:06 - 20:09]**  svårare att aktivera den.

**[20:09 - 20:13]**  Så att även om receptorn blir aktiverad så kan det leda till

**[20:13 - 20:16]**  med hjälp av olika intresseller lära system

**[20:16 - 20:19]**  att cellen blir hämmad.

**[20:21 - 20:25]**  Och också det här att en viss receptor

**[20:25 - 20:29]**  kan sitta i många olika organ

**[20:29 - 20:35]**  och påverka celler på sådant sätt att vi får olika effekter.

**[20:36 - 20:41]**  Detta är ett bekymmer inom till exempel farmakologin i det att vi kan få biverkningar.

**[20:42 - 20:49]**  Om vi har tänkt ut ett läkemedel som ska verka på en viss plats för att lindra vissa typer av symtom,

**[20:49 - 20:52]**  finns då den här sektorn på andra ställen i kroppen

**[20:52 - 20:55]**  så blir de också aktiverade och

**[20:55 - 20:58]**  biverkningar kan uppstå.

**[20:59 - 21:04]**  Vilket gör att vi hellre hade velat ha

**[21:05 - 21:07]**  mer målstyrda läkemedel, men det

**[21:08 - 21:09]**  kommer kanske längre fram.

**[21:09 - 21:11]**  Det kommer mer och mer inom till exempel

**[21:11 - 21:15]**  cytostatika,

**[21:15 - 21:19]**  läkemedel i cancer, vid tumörsjukdomar, att de blir mer målinriktade.

**[21:19 - 21:21]**  Vi hjälper olika

**[21:21 - 21:22]**  medel.

**[21:23 - 21:25]**  Det är lite bekymmer inom farmakologin

**[21:25 - 21:29]**  att receptorerna kan finnas på olika nivåer i kronorna.

**[21:29 - 21:37]**  Det kan också vara bra att känna till att det finns olika subtyper av receptorer,

**[21:37 - 21:43]**  till exempel serotonin kan binda till 15 olika receptorer.

**[21:43 - 21:48]**  Och där finns det också när de binder så många olika receptorer att de kan binda

**[21:48 - 21:51]**  till receptorer i olika familjer.

**[21:55 - 21:58]**  Det är bra att känna till att så kan det vara.

**[21:59 - 22:05]**  Ge står på lite olika sätt, de kan vara numrerade eller kan det vara A och B och sådant där C.

**[22:09 - 22:14]**  Alkonisterna binder till receptorn, ger en konformationsändring och ger någon typ

**[22:14 - 22:15]**  av svar.

**[22:16 - 22:21]**  Men det här svaret kan påverkas för att det finns på många receptorer ytterligare bindningsställen

**[22:21 - 22:28]**  där andra substanser och andra joner kan binda till receptorn och påverka de här.

**[22:29 - 22:35]**  Och för att krångla till det ytterligare så finns det receptorer som både är spänningskänsliga,

**[22:35 - 22:40]**  det vill säga att de regleras när spänningen över membranet förändras.

**[22:41 - 22:44]**  Både spänningskänsliga och dessutom

**[22:44 - 22:46]**  ligandkontrollerade.

**[22:46 - 22:49]**  Och att det är olika

**[22:49 - 22:54]**  saker som måste ske för att receptorn ska bli aktiverad.

**[22:54 - 22:59]**  Här har vi just en sådan receptor och det är en NMDA-recept

**[22:59 - 23:05]**  Dess huvudtransmittor är glutamat

**[23:05 - 23:07]**  som är en exitatorisk

**[23:08 - 23:11]**  transmittor. Den här aktiverar cellen.

**[23:11 - 23:14]**  Den har också en annanagonist

**[23:14 - 23:18]**  som också har möjlighet att binda till den här receptorn

**[23:18 - 23:19]**  och det är glycyn.

**[23:19 - 23:22]**  Och ni ser att det här är en receptor

**[23:22 - 23:26]**  som är uppbyggd av flera olika protein.

**[23:26 - 23:29]**  Det är en jonkanalkopplad receptor.

**[23:29 - 23:32]**  Det finns en jonkanal som öppnas vid aktivering.

**[23:32 - 23:34]**  Men den här aktiveringen

**[23:34 - 23:39]**  kan vara ske när det sker en samtidig depolarisering så att

**[23:39 - 23:43]**  inhibitoriska joner kan släppa

**[23:43 - 23:44]**  från den här

**[23:45 - 23:48]**  receptorn för att det ska kunna ske en aktivering.

**[23:48 - 23:53]**  Och då är det andra joner som kalcium och natrium här som kan strömma in i cellen

**[23:53 - 23:56]**  samtidigt som kalium strömmar ut ur cellen.

**[23:57 - 23:59]**  Det finns alkohol på

**[23:59 - 24:03]**  påverkar den här receptorn också och vi har också här ketamin.

**[24:03 - 24:05]**  Det finns ett särskilt bindningsställe

**[24:06 - 24:11]**  för en narkosmedel som heter ketamin som binder till den här receptorn.

**[24:11 - 24:16]**  Det är ett läkemedel som kan missbrukas och det är också ett läkemedel som man har kommit på

**[24:16 - 24:17]**  har antidepressiv effekt.

**[24:17 - 24:19]**  Så det finns numera

**[24:19 - 24:20]**  läkemedel

**[24:20 - 24:22]**  ketamin som man kan

**[24:22 - 24:24]**  använda vid depression.

**[24:25 - 24:29]**  Så det är mycket runt den här receptorn. Annars finns det mycket

**[24:29 - 24:31]**  i centrala nervsystemet och det har med minne

**[24:32 - 24:33]**  och inlärning att göra.

**[24:34 - 24:36]**  Det belyser lite hur en receptor

**[24:36 - 24:39]**  kan påverkas av väldigt många olika faktorer.

**[24:42 - 24:43]**  Att det är lite komplicerat.

**[24:44 - 24:48]**  Men det var en NBA-receptor och den heter så för att det finns en

**[24:48 - 24:51]**  substans som binder specifikt i den här glutamatreceptorn.

**[24:52 - 24:55]**  Det finns en annan typ av glutamatrecept som

**[24:55 - 24:56]**  det inte binder till.

**[24:56 - 24:59]**  Så det är lite gamla historiska namn.

**[25:00 - 25:06]**  som man använder när man inte hade bättre sätt att skilja receptorer åt.

**[25:07 - 25:09]**  Så det var en NMDA-receptorn.

**[25:10 - 25:12]**  När vi pratar omagonister

**[25:12 - 25:16]**  så pratar vi gärna om dosresponskurvor.

**[25:17 - 25:19]**  Dosresponskurvor är ett sätt

**[25:19 - 25:25]**  att åskådliggöra relationen mellan dos och effekt.

**[25:26 - 25:27]**  Då är det inte...

**[25:29 - 25:32]**  väljer man just en särskild effekt.

**[25:32 - 25:34]**  En receptor kan förmedla många olika effekter.

**[25:34 - 25:36]**  Men här tittar man på en effekt.

**[25:36 - 25:39]**  Man tittar på storleken av effekten

**[25:39 - 25:41]**  i förhållande till

**[25:41 - 25:43]**  den mängd

**[25:43 - 25:46]** agonist som har tillförts.

**[25:47 - 25:50]**  Och det är då en kurva. Man har en lång rad mätpunkter.

**[25:51 - 25:54]**  Och då kan man antingen relatera effekten till

**[25:54 - 25:57]**  den dos man har givit, till exempel en försöksperson,

**[25:57 - 25:59]**  eller den koncentrationen.

**[25:59 - 26:01]**  Som finns i blodet.

**[26:02 - 26:06]**  Jag tar upp det för att det beror på att man namnger

**[26:06 - 26:12]**  en parameter, lite olika, beroende på om man har givit en dos eller om man har gjort

**[26:12 - 26:17]**  en mätning av blodkoncentrationen av den här agonisten.

**[26:18 - 26:21]**  Och man kan använda, göra sådana här dosresponskurvor,

**[26:21 - 26:24]**  invitroförsök, försöksdjur och man kan göra på människa.

**[26:25 - 26:28]**  Det är dock inget som man använder och gör på patienter eller så.

**[26:29 - 26:35]**  När man studerar interaktion med en agonist och dess receptor och en särskild effekt.

**[26:35 - 26:39]**  Det kan vara för att man vill ta fram en dos som är lämplig att ge

**[26:39 - 26:40]**  till patienter.

**[26:41 - 26:47]**  När man tittar på de här dosresponskurvorna så ser man att de planar av. Jag ska strax visa en sak.

**[26:47 - 26:54]**  Man får inte mer effekt oavsett om man ger mer läkemedel.

**[26:54 - 26:56]**  Man har ett fysiologiskt tak.

**[26:57 - 26:58]**  Och det kan bero till exempel på att

**[26:59 - 27:01]**  vi har begränsningar i kroppen.

**[27:01 - 27:04]**  Vi har en maxpuls,

**[27:04 - 27:09]**  vi har när en muskulig kontraherar, kan den kontraheras mer.

**[27:10 - 27:11]**  Om den är maxkontraherad.

**[27:11 - 27:17]**  Vi har också att till exempel, om vi tittar på utsöndring av en second messenger, till exempel,

**[27:17 - 27:20]**  så kan inte cellens maskineri

**[27:21 - 27:22]**  jobba hårdare än vad den gör.

**[27:23 - 27:24]**  Därför har man det här maktsaker.

**[27:24 - 27:26]**  Men vad skulle komma till var att

**[27:27 - 27:29]**  när vi har det här maktsaker,

**[27:29 - 27:34]**  så kan det ändå vara så att det finns receptorer som inte är ockuperade.

**[27:34 - 27:38]**  Det behövs en mindre mängd aktiverade receptorer

**[27:39 - 27:40]**  vad som finns.

**[27:40 - 27:43]**  Det finns som ett inbyggt säkerhetssystem

**[27:43 - 27:46]**  i det här. Och ju fler receptorer, desto lättare är det

**[27:46 - 27:49]**  att fånga upp små signaler också.

**[27:49 - 27:50]**  Så att om man

**[27:50 - 27:53]**  som ett exempel tar insulin,

**[27:54 - 27:59]**  så har vi insulinreceptorer som aktiveras för att sänka

**[27:59 - 28:04]**  blodsockret genom att det tas upp i de här cellerna där insulinreceptorn finns.

**[28:05 - 28:10]**  Men där räcker det kanske med att 10-15 procent av insulinreceptorerna är aktiverade

**[28:11 - 28:15]**  för att vi ska få maxeffekt på blodsockerhalten.

**[28:15 - 28:17]**  Det finns alltså ett väldigt överskott.

**[28:17 - 28:19]**  Och då får vi ändå att det är ett fysiologiskt tak

**[28:19 - 28:21]**  om vi tittar på en dos responskurva.

**[28:21 - 28:25]**  Men alla receptorer är inte ockuperade.

**[28:27 - 28:29]**  Och att man får alltså inte mer svar än

**[28:29 - 28:30]**  en...

**[28:30 - 28:33]**  än det man får när man har

**[28:33 - 28:36]**  nått det här taket, även om man ökar

**[28:36 - 28:39]**  på mängden avagonister.

**[28:40 - 28:43]**  Här har vi en sån här dosresponskurva.

**[28:46 - 28:50]**  Iaxeln, respons, xaxeln, dos eller koncentration.

**[28:51 - 28:55]**  Och man tittar då på relationen här mellan respons och dos.

**[28:56 - 28:58]**  Vi vill gärna påpeka att tid

**[28:58 - 28:59]**  inte är mycket.

**[28:59 - 29:00]**  med här någonstans

**[29:00 - 29:05]**  att det är väldigt lätt hänt att man tänker att det här är någonting som sker med hastighet,

**[29:05 - 29:10]**  att det sker så och så snabbt och ibland sker det långsammare och ibland sker det mer snabbt.

**[29:10 - 29:17]**  Men tidigt inblandad här utan här är det bara respons och mängd läkemedel.

**[29:17 - 29:24]**  Att man har den här sigmoidala kurvan, S-formade kurvan beror på att man har logaritmera

**[29:24 - 29:28]**  i det här fallet dosen, att man drar ut här i början

**[29:29 - 29:31]**  doserna så att

**[29:32 - 29:35]**  man får en snyggare kurva. Annars blir det en väldigt

**[29:36 - 29:38]**  brant kurva för man får effekt

**[29:39 - 29:40]**  inom ett väldigt litet

**[29:40 - 29:42]**  dosområde.

**[29:43 - 29:46]**  Vi ska återkomma till de här strax. Jag ska prata lite mer bara först.

**[29:50 - 29:50]**  Just det,

**[29:51 - 29:53]** agonistens respons

**[29:53 - 29:56]**  så pratar man om effekten av agonisten

**[29:56 - 29:59]**  är egentligen effektivitet, det kanske är bättre,

**[29:59 - 30:01]**  eller det engelska ordet, effekassit.

**[30:01 - 30:04]**  Och det har ingenting att göra med

**[30:05 - 30:07]**  vilken typ av effekt det är,

**[30:08 - 30:09]**  om det är en

**[30:10 - 30:13]**  tarm, perissatik eller om det är

**[30:13 - 30:17]**  hjärtfrekvens eller något, utan man pratar bara om

**[30:17 - 30:22]**  storleken på svaret när man tittar på de här dos-respons-kurvorna.

**[30:23 - 30:26]**  Grunden för att det sker

**[30:26 - 30:28]**  ett respons, det är ju att

**[30:29 - 30:32]**  liganden har bundit till receptorn.

**[30:33 - 30:36]**  Och det gör det ju med en viss bindningsstyrka.

**[30:36 - 30:39]**  Och ett annat ord för bindningsstyrka är

**[30:39 - 30:40]**  affinitet,

**[30:40 - 30:42]**  det vill säga bindningsstyrka.

**[30:42 - 30:45]**  Ochagonister kan ha olika affinitet

**[30:45 - 30:46]**  före sektorn.

**[30:46 - 30:48]**  Vissa binder väldigt starkt,

**[30:49 - 30:51]**  har en hög attraktionskraft mellan bindningsstället

**[30:52 - 30:52]**  och ligandern.

**[30:53 - 30:56]**  Och andra har en lite svagare attraktionskraft

**[30:56 - 30:59]**  mellan receptorn och

**[30:59 - 31:17]**  liganden. Så det är hur mycket av liganden som binds in

**[31:17 - 31:21]**  till receptorn beror på två saker. Affinitet mellan

**[31:21 - 31:24]**  ligande receptorn och koncentrationen

**[31:24 - 31:27]**  av aggonisten.

**[31:27 - 31:29]**  Och utifrån det

**[31:29 - 31:31]**  detta då så bildas en viss mängd komplex

**[31:31 - 31:35]**  och mängden komplex avgör effektens storlek.

**[31:35 - 31:38]**  Ju meragonist som sätts till

**[31:39 - 31:42]**  desto fleragonistreceptorkomplex bildas,

**[31:43 - 31:44]**  desto mer

**[31:46 - 31:47]**  större effekt

**[31:47 - 31:50]**  Och vid en hög affinitet mellan ligand och receptor

**[31:51 - 31:53]**  så binds fler receptorer

**[31:53 - 31:56]**  jämfört med en ligand med lägre affinitet.

**[31:57 - 31:59]**  Och med detta vill jag säga bara det här att

**[31:59 - 32:00]**  affinitet och koncentration

**[32:01 - 32:06]**  spelar roll för hur mycket av liganden som finns till receptorerna.

**[32:08 - 32:11]**  Här har vi lite uttryck, här har vi en sån här

**[32:11 - 32:14]**  dos-responskurva igen.

**[32:14 - 32:16]**  Här pratar vi om

**[32:16 - 32:18]**  maxeffekten, det är samma sak som

**[32:19 - 32:20]**  eMAX

**[32:21 - 32:22]**  och ett mått på effekassi.

**[32:23 - 32:26]**  Här har vi då en hundraprocentig effekassi,

**[32:27 - 32:29]**  eMAX 100 procent.

**[32:29 - 32:37]**  Och det finns ligander som inte riktigt ser ut så här, men det spar vi lite.

**[32:37 - 32:41]**  Utan så här ser en typisk dos-responskurva ut.

**[32:41 - 32:49]**  Och EMAX är ofta den endogena agonistens effekt, storleken på svaret.

**[32:49 - 32:54]**  Ur den här kurvan ser vi också att vi har en viss lutning i mitten av kurvan här.

**[32:54 - 32:59]**  Lutningen visar hur effekten ändras i förhållande till kurvan.

**[32:59 - 33:01]**  Koncentrationsökning av algonisten.

**[33:01 - 33:05]**  Just där har vi tittat på koncentration.

**[33:05 - 33:11]**  Och ju brantare den här kurvan är desto mer effekt får man vid

**[33:11 - 33:14]**  en dos eller koncentrationsökning.

**[33:15 - 33:18]**  Så det ger ett mått på det här hur

**[33:19 - 33:21]**  liganden ger svaret.

**[33:22 - 33:25]**  En annan parameter vi ser här är

**[33:25 - 33:29]**  potens som är ett mått på algonistens tillstånd

**[33:29 - 33:30]**  slagskraft.

**[33:31 - 33:34]**  Vilket dosområde vi har effekt.

**[33:36 - 33:41]**  Potens får man fram en siffra på om man tittar på var har agonisten

**[33:41 - 33:43]**  nått upp till halva maxeffekten.

**[33:44 - 33:50]**  Och då tittar man här vilken koncentration det rör sig om så får man en siffra på det.

**[33:53 - 33:59]**  I det här fallet är det EC50 eftersom det är koncentration.

**[33:59 - 34:01]**  Museet här återspeglar koncentration.

**[34:02 - 34:05]**  Ju lägre är det femte värde man har

**[34:06 - 34:11]**  desto högre potens och desto längre ligger kurvan åt vänster.

**[34:12 - 34:19]**  Och ju högre det här EC50-värdet är desto längre ligger kurvan till höger

**[34:19 - 34:21]**  och det är lägre potens.

**[34:22 - 34:27]**  Så det är viktigt att förstå skillnaden mellan potens och

**[34:27 - 34:28]**  effekassiv.

**[34:29 - 34:31]**  FXC har med maxeffekten att göra

**[34:32 - 34:34]**  potens har med tillslagskraften

**[34:35 - 34:38]**  och det blandas ihop ganska mycket men nu

**[34:38 - 34:40]**  har ni sett skillnaden också.

**[34:40 - 34:44]**  Här ser man också att vid väldigt låga doser så har man ingen effekt alls.

**[34:44 - 34:46]**  Det är bara ett fåtal receptorer

**[34:46 - 34:51]**  ockuperade och det räcker inte för att utlösa ett svar.

**[34:53 - 34:57]**  Här ser vi flera olika agonistkurvor inritade i samma diagram.

**[34:59 - 35:05]**  Och där ser man att A här har högre potens, den ligger längre åt vänster

**[35:05 - 35:08]**  och skulle vi titta på halva maxeffekten här någonstans

**[35:08 - 35:10]**  så ser vi att det blir ett lägre värde.

**[35:10 - 35:12]**  Om vi jämför till exempel med B

**[35:13 - 35:15]**  så blir det ett högre EC50-värde

**[35:16 - 35:17]**  och lägre potens för B

**[35:18 - 35:20]**  och allra sämst potens har C här.

**[35:21 - 35:24]**  Och de har alla samma effektacyler.

**[35:29 - 35:32]** agonister som läkemedel och där är det då många läkemedel är

**[35:32 - 35:35]** agonister och är framtagna för att specifikt

**[35:35 - 35:37]**  aktivera en särskild

**[35:37 - 35:39]**  receptor eller receptorer.

**[35:39 - 35:41]**  Det kan vara så att det är inbyggt i den kemiska

**[35:41 - 35:44]**  strukturen i en substans i piller

**[35:44 - 35:46]**  har förmåga att påverka flera

**[35:46 - 35:48]**  receptorer samtidigt.

**[35:51 - 35:54]**  Om man då har enagonist som läkemedel så ökar

**[35:54 - 35:57]**  det ju stimuleringen över en viss receptor

**[35:57 - 35:58]**  och population.

**[35:59 - 36:00]**  utnyttjar till exempel att vi har

**[36:01 - 36:05]**  beta-2-stimulerare heter det, en viss typ av läkemedel,

**[36:05 - 36:10]**  som aktiverar adrenergiga receptorer i bronkerna och ger en

**[36:11 - 36:12]**  relaxation

**[36:12 - 36:16]**  för att underlätta för en astmatiker.

**[36:18 - 36:22]**  Man kan också använda aggonister vid det som kallas substitutionsterapi,

**[36:22 - 36:26]**  till exempel om man är underfunktion av sköldkörteln.

**[36:27 - 36:28]**  Så kan man inta

**[36:29 - 36:31]**  läkemedel som fungerar som nagonister

**[36:32 - 36:38]**  och man får upp till normala nivåer. Det kan vara att man ersätter med ett kroppseget ämne.

**[36:41 - 36:44]**  Jag pratade om att vi vill ha selektiva

**[36:46 - 36:52]**  läkemedel och man kan titta på det här med selektivitet, att det är relativt

**[36:52 - 36:55]**  och beroende på koncentrationen.

**[36:55 - 36:59]**  Här har vi en substans, inget läkemedel,

**[36:59 - 37:01]**  som numera är avregistrerad i många år.

**[37:02 - 37:07]**  Där man ser att vid låga koncentrationer, här har vi

**[37:07 - 37:11]**  molar, så det är millimolar, mikro...

**[37:12 - 37:15]**  milli, mikro där och nano.

**[37:16 - 37:19]**  Molano är 10 upp till minus 10.

**[37:20 - 37:21]**  9, förlåt, 9.

**[37:21 - 37:24]**  Och här ser vi att i det här drogsintervallet,

**[37:24 - 37:27]**  det här koncentrationsintervallet,

**[37:27 - 37:29]**  så är den här substansen

**[37:29 - 37:33]**  instansen yoghindin selektiv för α-2-receptorer.

**[37:34 - 37:37]**  Ökar man koncentrationen med en 10-potens

**[37:37 - 37:38]**  så påverkar den

**[37:41 - 37:43]** agonisten, antagonisten,

**[37:44 - 37:45]**  en blockad här.

**[37:45 - 37:48]**  Ökar man med en 10-potens

**[37:48 - 37:51]**  så får man blockering

**[37:51 - 37:55]**  av även olika serotonära receptorer.

**[37:55 - 37:58]**  Febrothet är samma sak som serotonin,

**[37:59 - 38:02]**  kemiskt namn, 5 hydroxy, tryptamin.

**[38:04 - 38:07]**  Och på samma sätt, om man ökar ytterligare,

**[38:07 - 38:09]**  så går man på en annan allenärgreceptor,

**[38:10 - 38:11]**  alfa-1-receptorn,

**[38:11 - 38:12]**  och sedan ännu högre

**[38:13 - 38:15]**  hästdoser här, så påverkar man även

**[38:15 - 38:16]**  andra

**[38:16 - 38:18]**  typer av

**[38:19 - 38:20]**  strukturer.

**[38:20 - 38:22]**  Och detta lite belyser att

**[38:22 - 38:25]**  man till exempel inte ska överdosera

**[38:25 - 38:27]**  om man är ute efter att påverka just

**[38:27 - 38:28]**  en typ av receptor

**[38:28 - 38:28]**  för att

**[38:29 - 38:32]**  aktiviteten försvinner vid höga doser.

**[38:34 - 38:38]**  Och då närmar vi oss slutet. Nu är vi framme vid antagonister

**[38:39 - 38:43]**  som också är ligander och som också binder till receptorn,

**[38:43 - 38:44]**  men

**[38:44 - 38:47]**  har ingen egen effekt

**[38:47 - 38:50]**  och binder till receptorn och förhindrar

**[38:51 - 38:52]**  aktivering av

**[38:52 - 38:53]**  receptorn.

**[38:55 - 38:59]**  De här antagonisterna kan uppvisa en hög affinitet.

**[38:59 - 39:03]**  Men saknar förmåga att illustrera en konfirmationsändring

**[39:03 - 39:08]**  och kan inte då aktivera receptorn på samma sätt som en agonist.

**[39:08 - 39:10]**  Den har ingen egen effekt.

**[39:11 - 39:14]**  Och skulle man försöka rita det i ett sådant här donts responsdiagram

**[39:14 - 39:18]**  så blir det ingenting för att den ger ingen effekt alls.

**[39:19 - 39:24]**  Däremot så har vi många läkemedel som är antagonister

**[39:24 - 39:26]**  och kan då blockera

**[39:27 - 39:29]**  olika

**[39:29 - 39:35]**  receptorer, till exempel om vi har,

**[39:35 - 39:36]**  eller jag vet inte om de hade gjort det, det kommer här.

**[39:37 - 39:40]**  Om vi till exempel vill minska inflytandet

**[39:40 - 39:41]**  av en

**[39:42 - 39:43]**  endogen agonist

**[39:44 - 39:45]**  som prissätts

**[39:45 - 39:47]**  så kan vi ge en antagonist

**[39:47 - 39:47]**  och

**[39:48 - 39:52]**  då faktiskt sänker man potensen hos den häragonisten

**[39:52 - 39:54]**  genom att ge en antagonist.

**[39:55 - 39:58]**  Man kan också till exempel vid läkemedelsöverdosering

**[39:59 - 40:01]**  om en person har överdoserat

**[40:01 - 40:04]**  morfin, till exempel, som är en

**[40:04 - 40:04]** agonist

**[40:05 - 40:07]**  på en opioidreceptor

**[40:08 - 40:11]**  och det finns risk att patienten avlider

**[40:11 - 40:15]**  då kan man ge en opioid-antagonist

**[40:15 - 40:17]**  som då blockerar de här receptorerna

**[40:18 - 40:18]**  som morfin

**[40:18 - 40:20]**  utövar sin verkan på

**[40:20 - 40:23]**  och därmed räddar livet på den här personen.

**[40:24 - 40:25]**  Så att även om

**[40:26 - 40:29]**  antagonister inte har någon som helst egen effekt

**[40:30 - 40:36]**  så kan de nog vara väldigt verksamma och bra att använda vid läkemedelsbehandling.

**[40:38 - 40:40]**  Och en avslutande bild för att bara

**[40:40 - 40:44]**  sammanfatta det här medagonist och antagonist,

**[40:44 - 40:47]**  att längst till vänster här har vi en

**[40:48 - 40:49]**  receptor.

**[40:49 - 40:51]**  Den är aktiverad av

**[40:51 - 40:55]**  endogenliga. Det här är en substans vi har i kroppen

**[40:56 - 40:58]**  som aktiverar receptorn och ger någon typ av

**[40:59 - 40:59]**  effekt.

**[41:00 - 41:04]**  Här har vi en substans som liknar lite den här och

**[41:04 - 41:07]**  har också förmågan att i samma bindningställe

**[41:08 - 41:09]**  binda,

**[41:09 - 41:13]**  precis som den egna substansen vi har i kroppen,

**[41:13 - 41:16]**  aktivera receptorn och ge en effekt.

**[41:17 - 41:20]**  Här står det faktiskt lite fel att det står att den häragonisten

**[41:25 - 41:27]**  har en liknande,

**[41:27 - 41:29]**  ett liknande utseende som

**[41:29 - 41:30]**  den endogena liganden.

**[41:30 - 41:32]**  Och det behöver den inte alls ha.

**[41:33 - 41:36]**  Just i det här läget med morfin som jag nämnde,

**[41:36 - 41:37]**  så i kroppen,

**[41:37 - 41:40]**  så de här opioidreceptorerna har vi

**[41:40 - 41:44]**  peptider som binder opiodreceptorer.

**[41:44 - 41:47]**  Men morfin har en helt annan struktur.

**[41:47 - 41:50]**  Det är en massa sexringar i ett kolskelett

**[41:50 - 41:54]**  som morfin

**[41:54 - 41:56]**  består av och liknar inte alls

**[41:57 - 41:59]**  de endogena substansernas

**[41:59 - 42:00]**  De kan ha helt olika utseende.

**[42:01 - 42:06]**  Men i vilket fall såagonisten binder till samma bindningställe här och ger precis samma effekt.

**[42:07 - 42:08]**  För att en antagonist

**[42:08 - 42:14]**  ska ha någon specifik verkan så är det ju att den ska binda också till exakt samma bindningställe

**[42:14 - 42:17]**  som den kroppsegnaagonisten, eller

**[42:17 - 42:19]**  om vi är ute efter att blockera enagonist

**[42:19 - 42:20]**  vi har tillfört,

**[42:20 - 42:22]**  så ska den binda på precis samma sätt.

**[42:23 - 42:29]**  Här har de gjort den lite bullig och stor och den lägger sig som ett lock på den här sektorn, vilket

**[42:29 - 42:35]**  gör att hade de här substanserna funnits omkring här så hade de inte kunnat

**[42:35 - 42:41]**  aktivera receptorn. Det blir alltså ingen effekt alls, men det kan ändå vara en bra

**[42:41 - 42:44]**  läkemedelseffekt om man är ute efter det.

**[42:46 - 42:51]**  Det var vad jag hade att säga. Jag hoppas ni har lite nytta av den

**[42:52 - 42:57]**  lilla föreläsningen om receptorer som en introduktion

**[42:57 - 42:59]**  till det ni kommer höra,

**[42:59 - 43:03]**  under fysiologikursen inom detta område.

**[43:03 - 43:07]**  Jag hoppas det går bra och sen ses vi när ni kommer på termin fyra.

**[43:07 - 43:09]**  Tack ska ni ha, hej då!