1 00:00:01,439 --> 00:00:04,110 Välkomna till den här tredje delen av 2 00:00:04,110 --> 00:00:04,120 Välkomna till den här tredje delen av 3 00:00:04,120 --> 00:00:06,789 Välkomna till den här tredje delen av föreläsningen om örat som en del av 4 00:00:06,789 --> 00:00:06,799 föreläsningen om örat som en del av 5 00:00:06,799 --> 00:00:09,030 föreläsningen om örat som en del av sinnesorgan. Magnus Rudenholm 6 00:00:09,030 --> 00:00:09,040 sinnesorgan. Magnus Rudenholm 7 00:00:09,040 --> 00:00:11,589 sinnesorgan. Magnus Rudenholm fortfarande neurolog, neurofysiolog och 8 00:00:11,589 --> 00:00:11,599 fortfarande neurolog, neurofysiolog och 9 00:00:11,599 --> 00:00:15,390 fortfarande neurolog, neurofysiolog och anatom. 10 00:00:15,390 --> 00:00:15,400 11 00:00:15,400 --> 00:00:18,550 Målen här innerra hörsel och koppling 12 00:00:18,550 --> 00:00:18,560 Målen här innerra hörsel och koppling 13 00:00:18,560 --> 00:00:23,070 Målen här innerra hörsel och koppling balans och hörsel till CNS. 14 00:00:23,070 --> 00:00:23,080 balans och hörsel till CNS. 15 00:00:23,080 --> 00:00:25,589 balans och hörsel till CNS. Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi 16 00:00:25,589 --> 00:00:25,599 Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi 17 00:00:25,599 --> 00:00:27,509 Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi har gått igenom mellanörat. Vi har gått 18 00:00:27,509 --> 00:00:27,519 har gått igenom mellanörat. Vi har gått 19 00:00:27,519 --> 00:00:29,790 har gått igenom mellanörat. Vi har gått igenom innerörat översiktligt samt 20 00:00:29,790 --> 00:00:29,800 igenom innerörat översiktligt samt 21 00:00:29,800 --> 00:00:32,749 igenom innerörat översiktligt samt balansdelen i detalj. Och här kommer då 22 00:00:32,749 --> 00:00:32,759 balansdelen i detalj. Och här kommer då 23 00:00:32,759 --> 00:00:35,830 balansdelen i detalj. Och här kommer då hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi 24 00:00:35,830 --> 00:00:35,840 hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi 25 00:00:35,840 --> 00:00:38,590 hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi ihop allting. På bilden här har vi 26 00:00:38,590 --> 00:00:38,600 ihop allting. På bilden här har vi 27 00:00:38,600 --> 00:00:42,470 ihop allting. På bilden här har vi ytterörat med Meatus acusticus externus 28 00:00:42,470 --> 00:00:42,480 ytterörat med Meatus acusticus externus 29 00:00:42,480 --> 00:00:45,270 ytterörat med Meatus acusticus externus där ljudvågorna kommer att komma in. De 30 00:00:45,270 --> 00:00:45,280 där ljudvågorna kommer att komma in. De 31 00:00:45,280 --> 00:00:47,910 där ljudvågorna kommer att komma in. De kommer att sätta trumhinnan membrana 32 00:00:47,910 --> 00:00:47,920 kommer att sätta trumhinnan membrana 33 00:00:47,920 --> 00:00:51,790 kommer att sätta trumhinnan membrana tympani i rörelse och den rörelsen 34 00:00:51,790 --> 00:00:51,800 tympani i rörelse och den rörelsen 35 00:00:51,800 --> 00:00:55,110 tympani i rörelse och den rörelsen kommer spridas genom maleus, inkus och 36 00:00:55,110 --> 00:00:55,120 kommer spridas genom maleus, inkus och 37 00:00:55,120 --> 00:00:56,910 kommer spridas genom maleus, inkus och stapes som är ju då en del av 38 00:00:56,910 --> 00:00:56,920 stapes som är ju då en del av 39 00:00:56,920 --> 00:01:00,950 stapes som är ju då en del av mellanörat. Stapes fäster till ovala 40 00:01:00,950 --> 00:01:00,960 mellanörat. Stapes fäster till ovala 41 00:01:00,960 --> 00:01:03,470 mellanörat. Stapes fäster till ovala fönstret. Det är synonymt med fenestra 42 00:01:03,470 --> 00:01:03,480 fönstret. Det är synonymt med fenestra 43 00:01:03,480 --> 00:01:05,750 fönstret. Det är synonymt med fenestra vestibely men ovala fönstret är mycket 44 00:01:05,750 --> 00:01:05,760 vestibely men ovala fönstret är mycket 45 00:01:05,760 --> 00:01:08,910 vestibely men ovala fönstret är mycket mer spritt som begrepp. Och det blir ju 46 00:01:08,910 --> 00:01:08,920 mer spritt som begrepp. Och det blir ju 47 00:01:08,920 --> 00:01:12,350 mer spritt som begrepp. Och det blir ju då gränsen mellan mellan och inröra och 48 00:01:12,350 --> 00:01:12,360 då gränsen mellan mellan och inröra och 49 00:01:12,360 --> 00:01:15,230 då gränsen mellan mellan och inröra och det kopplar då till kockligan. Och allt 50 00:01:15,230 --> 00:01:15,240 det kopplar då till kockligan. Och allt 51 00:01:15,240 --> 00:01:17,590 det kopplar då till kockligan. Och allt det här är en genomskärning av kocklen 52 00:01:17,590 --> 00:01:17,600 det här är en genomskärning av kocklen 53 00:01:17,600 --> 00:01:20,190 det här är en genomskärning av kocklen med alla dess delar. 54 00:01:20,190 --> 00:01:20,200 med alla dess delar. 55 00:01:20,200 --> 00:01:22,510 med alla dess delar. Den första delen som ljudet kommer till 56 00:01:22,510 --> 00:01:22,520 Den första delen som ljudet kommer till 57 00:01:22,520 --> 00:01:27,950 Den första delen som ljudet kommer till det är skala vestibili och det är hela 58 00:01:27,950 --> 00:01:27,960 det är skala vestibili och det är hela 59 00:01:27,960 --> 00:01:30,429 det är skala vestibili och det är hela den här gången här 60 00:01:30,429 --> 00:01:30,439 den här gången här 61 00:01:30,439 --> 00:01:33,230 den här gången här som går in i snäckan. 62 00:01:33,230 --> 00:01:33,240 som går in i snäckan. 63 00:01:33,240 --> 00:01:37,069 som går in i snäckan. Och när den sedan vänder ner igen, då 64 00:01:37,069 --> 00:01:37,079 Och när den sedan vänder ner igen, då 65 00:01:37,079 --> 00:01:40,510 Och när den sedan vänder ner igen, då döper den om sig till skala Tympany och 66 00:01:40,510 --> 00:01:40,520 döper den om sig till skala Tympany och 67 00:01:40,520 --> 00:01:42,109 döper den om sig till skala Tympany och den kommer då kopplat till det runda 68 00:01:42,109 --> 00:01:42,119 den kommer då kopplat till det runda 69 00:01:42,119 --> 00:01:44,069 den kommer då kopplat till det runda fönstret och där kommer ljudvågen att gå 70 00:01:44,069 --> 00:01:44,079 fönstret och där kommer ljudvågen att gå 71 00:01:44,079 --> 00:01:47,429 fönstret och där kommer ljudvågen att gå tillbaka in i mellanörat fast in i det 72 00:01:47,429 --> 00:01:47,439 tillbaka in i mellanörat fast in i det 73 00:01:47,439 --> 00:01:49,749 tillbaka in i mellanörat fast in i det luftfyllda utrymmet här och därmed 74 00:01:49,749 --> 00:01:49,759 luftfyllda utrymmet här och därmed 75 00:01:49,759 --> 00:01:52,350 luftfyllda utrymmet här och därmed försvinna. 76 00:01:52,350 --> 00:01:52,360 försvinna. 77 00:01:52,360 --> 00:01:56,749 försvinna. Så det var alltså skala vestibili 78 00:01:56,749 --> 00:01:56,759 Så det var alltså skala vestibili 79 00:01:56,759 --> 00:02:00,749 Så det var alltså skala vestibili vänder ner i skala tympani. Noterar där 80 00:02:00,749 --> 00:02:00,759 vänder ner i skala tympani. Noterar där 81 00:02:00,759 --> 00:02:03,230 vänder ner i skala tympani. Noterar där att anatomiboken har lite fel med sin 82 00:02:03,230 --> 00:02:03,240 att anatomiboken har lite fel med sin 83 00:02:03,240 --> 00:02:05,149 att anatomiboken har lite fel med sin pil så att jag har gjort en diskret 84 00:02:05,149 --> 00:02:05,159 pil så att jag har gjort en diskret 85 00:02:05,159 --> 00:02:09,309 pil så att jag har gjort en diskret tilläggspil där. Detta är en del av 86 00:02:09,309 --> 00:02:09,319 tilläggspil där. Detta är en del av 87 00:02:09,319 --> 00:02:11,910 tilläggspil där. Detta är en del av kockligan och en del av benlabrint så 88 00:02:11,910 --> 00:02:11,920 kockligan och en del av benlabrint så 89 00:02:11,920 --> 00:02:16,270 kockligan och en del av benlabrint så det är fyllt med perilymfa. Och innanför 90 00:02:16,270 --> 00:02:16,280 det är fyllt med perilymfa. Och innanför 91 00:02:16,280 --> 00:02:19,630 det är fyllt med perilymfa. Och innanför den hittar vi sen då ductus kokliaris 92 00:02:19,630 --> 00:02:19,640 den hittar vi sen då ductus kokliaris 93 00:02:19,640 --> 00:02:22,390 den hittar vi sen då ductus kokliaris som en del av hindlabinten. Och ductus 94 00:02:22,390 --> 00:02:22,400 som en del av hindlabinten. Och ductus 95 00:02:22,400 --> 00:02:24,589 som en del av hindlabinten. Och ductus kockliaris är i princip synonymt med 96 00:02:24,589 --> 00:02:24,599 kockliaris är i princip synonymt med 97 00:02:24,599 --> 00:02:27,309 kockliaris är i princip synonymt med begreppet skala media där vi brukar 98 00:02:27,309 --> 00:02:27,319 begreppet skala media där vi brukar 99 00:02:27,319 --> 00:02:29,150 begreppet skala media där vi brukar benämna det som ductus kokliaris. Det är 100 00:02:29,150 --> 00:02:29,160 benämna det som ductus kokliaris. Det är 101 00:02:29,160 --> 00:02:32,630 benämna det som ductus kokliaris. Det är alltid blått här när vi ser på det i sin 102 00:02:32,630 --> 00:02:32,640 alltid blått här när vi ser på det i sin 103 00:02:32,640 --> 00:02:35,949 alltid blått här när vi ser på det i sin helhet på längsen så här. Medans när vi 104 00:02:35,949 --> 00:02:35,959 helhet på längsen så här. Medans när vi 105 00:02:35,959 --> 00:02:38,030 helhet på längsen så här. Medans när vi drar en genomskärning sen på nästa bild 106 00:02:38,030 --> 00:02:38,040 drar en genomskärning sen på nästa bild 107 00:02:38,040 --> 00:02:40,270 drar en genomskärning sen på nästa bild då brukar vi benämna det som skala media 108 00:02:40,270 --> 00:02:40,280 då brukar vi benämna det som skala media 109 00:02:40,280 --> 00:02:41,430 då brukar vi benämna det som skala media istället. Men det är alltså samma 110 00:02:41,430 --> 00:02:41,440 istället. Men det är alltså samma 111 00:02:41,440 --> 00:02:43,070 istället. Men det är alltså samma utrymme. 112 00:02:43,070 --> 00:02:43,080 utrymme. 113 00:02:43,080 --> 00:02:45,470 utrymme. Inne i duktuskockliaris 114 00:02:45,470 --> 00:02:45,480 Inne i duktuskockliaris 115 00:02:45,480 --> 00:02:48,110 Inne i duktuskockliaris har vi det kortiska organet vars 116 00:02:48,110 --> 00:02:48,120 har vi det kortiska organet vars 117 00:02:48,120 --> 00:02:50,229 har vi det kortiska organet vars latinska korrekta namn egentligen är 118 00:02:50,229 --> 00:02:50,239 latinska korrekta namn egentligen är 119 00:02:50,239 --> 00:02:53,470 latinska korrekta namn egentligen är organum spirale. Och det ser ni här på 120 00:02:53,470 --> 00:02:53,480 organum spirale. Och det ser ni här på 121 00:02:53,480 --> 00:02:56,430 organum spirale. Och det ser ni här på bild. Okej, då har vi alltså tittat på 122 00:02:56,430 --> 00:02:56,440 bild. Okej, då har vi alltså tittat på 123 00:02:56,440 --> 00:02:58,470 bild. Okej, då har vi alltså tittat på snäckande genomstärning också har gått 124 00:02:58,470 --> 00:02:58,480 snäckande genomstärning också har gått 125 00:02:58,480 --> 00:03:01,390 snäckande genomstärning också har gått igenom hur ljudvågen rör sig. Skala 126 00:03:01,390 --> 00:03:01,400 igenom hur ljudvågen rör sig. Skala 127 00:03:01,400 --> 00:03:04,910 igenom hur ljudvågen rör sig. Skala vestibel först en del av benlabyrinten. 128 00:03:04,910 --> 00:03:04,920 vestibel först en del av benlabyrinten. 129 00:03:04,920 --> 00:03:07,589 vestibel först en del av benlabyrinten. Och där har ni skala tympani också 130 00:03:07,589 --> 00:03:07,599 Och där har ni skala tympani också 131 00:03:07,599 --> 00:03:10,030 Och där har ni skala tympani också benlabrint perymfa. Ni har ben där 132 00:03:10,030 --> 00:03:10,040 benlabrint perymfa. Ni har ben där 133 00:03:10,040 --> 00:03:14,470 benlabrint perymfa. Ni har ben där utanför. Inne i den har vi hinnlabinten 134 00:03:14,470 --> 00:03:14,480 utanför. Inne i den har vi hinnlabinten 135 00:03:14,480 --> 00:03:16,869 utanför. Inne i den har vi hinnlabinten och dess deltuskockliaris, 136 00:03:16,869 --> 00:03:16,879 och dess deltuskockliaris, 137 00:03:16,879 --> 00:03:19,789 och dess deltuskockliaris, även då känt som skala med. Och där inne 138 00:03:19,789 --> 00:03:19,799 även då känt som skala med. Och där inne 139 00:03:19,799 --> 00:03:22,030 även då känt som skala med. Och där inne har vi endolymfa och det kortiska 140 00:03:22,030 --> 00:03:22,040 har vi endolymfa och det kortiska 141 00:03:22,040 --> 00:03:23,670 har vi endolymfa och det kortiska organet. 142 00:03:23,670 --> 00:03:23,680 organet. 143 00:03:23,680 --> 00:03:28,949 organet. Då tar vi en genomskärning på det. 144 00:03:28,949 --> 00:03:28,959 145 00:03:28,959 --> 00:03:30,390 Ja, det är tur att det står samma som 146 00:03:30,390 --> 00:03:30,400 Ja, det är tur att det står samma som 147 00:03:30,400 --> 00:03:33,190 Ja, det är tur att det står samma som jag har sagt. Det är så pinsamt annars. 148 00:03:33,190 --> 00:03:33,200 jag har sagt. Det är så pinsamt annars. 149 00:03:33,200 --> 00:03:35,149 jag har sagt. Det är så pinsamt annars. Hela målet här det är att överföra den 150 00:03:35,149 --> 00:03:35,159 Hela målet här det är att överföra den 151 00:03:35,159 --> 00:03:37,110 Hela målet här det är att överföra den mekaniska signalen ljudvågen till en 152 00:03:37,110 --> 00:03:37,120 mekaniska signalen ljudvågen till en 153 00:03:37,120 --> 00:03:40,030 mekaniska signalen ljudvågen till en elektrisk signal på samma sätt som i 154 00:03:40,030 --> 00:03:40,040 elektrisk signal på samma sätt som i 155 00:03:40,040 --> 00:03:42,470 elektrisk signal på samma sätt som i balansapparaten som gör samma sak fast 156 00:03:42,470 --> 00:03:42,480 balansapparaten som gör samma sak fast 157 00:03:42,480 --> 00:03:45,149 balansapparaten som gör samma sak fast utifrån balans då. 158 00:03:45,149 --> 00:03:45,159 utifrån balans då. 159 00:03:45,159 --> 00:03:47,229 utifrån balans då. Nu ser vi det i en genomskärning. Så här 160 00:03:47,229 --> 00:03:47,239 Nu ser vi det i en genomskärning. Så här 161 00:03:47,239 --> 00:03:50,670 Nu ser vi det i en genomskärning. Så här ser ni hela kocklan i en genomstärning. 162 00:03:50,670 --> 00:03:50,680 ser ni hela kocklan i en genomstärning. 163 00:03:50,680 --> 00:03:53,030 ser ni hela kocklan i en genomstärning. Och då ser ni dels ja det här är ju 164 00:03:53,030 --> 00:03:53,040 Och då ser ni dels ja det här är ju 165 00:03:53,040 --> 00:03:55,190 Och då ser ni dels ja det här är ju själva benlabrintdelen 166 00:03:55,190 --> 00:03:55,200 själva benlabrintdelen 167 00:03:55,200 --> 00:03:59,789 själva benlabrintdelen då kocklan. Och inne i den har vi 168 00:03:59,789 --> 00:03:59,799 då kocklan. Och inne i den har vi 169 00:03:59,799 --> 00:04:04,670 då kocklan. Och inne i den har vi där och där och där och där och där och 170 00:04:04,670 --> 00:04:04,680 där och där och där och där och där och 171 00:04:04,680 --> 00:04:07,910 där och där och där och där och där och där. Det är då själva hinnlabrinten med 172 00:04:07,910 --> 00:04:07,920 där. Det är då själva hinnlabrinten med 173 00:04:07,920 --> 00:04:10,990 där. Det är då själva hinnlabrinten med des del ductus kockliaris. Och då har vi 174 00:04:10,990 --> 00:04:11,000 des del ductus kockliaris. Och då har vi 175 00:04:11,000 --> 00:04:13,670 des del ductus kockliaris. Och då har vi skala tympan i nej förlåt skala vestibel 176 00:04:13,670 --> 00:04:13,680 skala tympan i nej förlåt skala vestibel 177 00:04:13,680 --> 00:04:16,430 skala tympan i nej förlåt skala vestibel överst och skala tym i nederst. Om vi 178 00:04:16,430 --> 00:04:16,440 överst och skala tym i nederst. Om vi 179 00:04:16,440 --> 00:04:18,349 överst och skala tym i nederst. Om vi tittar på det i en förstoring vilken vi 180 00:04:18,349 --> 00:04:18,359 tittar på det i en förstoring vilken vi 181 00:04:18,359 --> 00:04:20,349 tittar på det i en förstoring vilken vi snyggt har fått i själva bilden här 182 00:04:20,349 --> 00:04:20,359 snyggt har fått i själva bilden här 183 00:04:20,359 --> 00:04:23,350 snyggt har fått i själva bilden här direkt så har vi alltså skala vestibili 184 00:04:23,350 --> 00:04:23,360 direkt så har vi alltså skala vestibili 185 00:04:23,360 --> 00:04:25,629 direkt så har vi alltså skala vestibili den del som tog emot ljudet först från 186 00:04:25,629 --> 00:04:25,639 den del som tog emot ljudet först från 187 00:04:25,639 --> 00:04:28,830 den del som tog emot ljudet först från ovala fönstret den delen som sitter ihop 188 00:04:28,830 --> 00:04:28,840 ovala fönstret den delen som sitter ihop 189 00:04:28,840 --> 00:04:32,110 ovala fönstret den delen som sitter ihop med skalympen i toppen av snäckan och 190 00:04:32,110 --> 00:04:32,120 med skalympen i toppen av snäckan och 191 00:04:32,120 --> 00:04:33,909 med skalympen i toppen av snäckan och det är benämns som helikotrema det 192 00:04:33,909 --> 00:04:33,919 det är benämns som helikotrema det 193 00:04:33,919 --> 00:04:36,110 det är benämns som helikotrema det behöver ni inte kunna det begreppet men 194 00:04:36,110 --> 00:04:36,120 behöver ni inte kunna det begreppet men 195 00:04:36,120 --> 00:04:39,350 behöver ni inte kunna det begreppet men här har ni där ljudet kommer in i skala 196 00:04:39,350 --> 00:04:39,360 här har ni där ljudet kommer in i skala 197 00:04:39,360 --> 00:04:42,430 här har ni där ljudet kommer in i skala vestibeli och så snurras det upp här 198 00:04:42,430 --> 00:04:42,440 vestibeli och så snurras det upp här 199 00:04:42,440 --> 00:04:46,310 vestibeli och så snurras det upp här genom snäckan popp b popp Popp och sen 200 00:04:46,310 --> 00:04:46,320 genom snäckan popp b popp Popp och sen 201 00:04:46,320 --> 00:04:48,550 genom snäckan popp b popp Popp och sen så kommer skala vestibli sitter ihop med 202 00:04:48,550 --> 00:04:48,560 så kommer skala vestibli sitter ihop med 203 00:04:48,560 --> 00:04:51,110 så kommer skala vestibli sitter ihop med skala tympany och så snurrar det ner sig 204 00:04:51,110 --> 00:04:51,120 skala tympany och så snurrar det ner sig 205 00:04:51,120 --> 00:04:54,670 skala tympany och så snurrar det ner sig med ljudvågen via skala tympani. Så de 206 00:04:54,670 --> 00:04:54,680 med ljudvågen via skala tympani. Så de 207 00:04:54,680 --> 00:04:57,830 med ljudvågen via skala tympani. Så de sitter alltså ihop via helikotrema och 208 00:04:57,830 --> 00:04:57,840 sitter alltså ihop via helikotrema och 209 00:04:57,840 --> 00:05:00,590 sitter alltså ihop via helikotrema och består av perilymfa. 210 00:05:00,590 --> 00:05:00,600 består av perilymfa. 211 00:05:00,600 --> 00:05:02,710 består av perilymfa. Innanför där hade vi skala media som 212 00:05:02,710 --> 00:05:02,720 Innanför där hade vi skala media som 213 00:05:02,720 --> 00:05:04,029 Innanför där hade vi skala media som alltså då är synonymt med 214 00:05:04,029 --> 00:05:04,039 alltså då är synonymt med 215 00:05:04,039 --> 00:05:06,670 alltså då är synonymt med ductuskockliaris. Men om jag kan min 216 00:05:06,670 --> 00:05:06,680 ductuskockliaris. Men om jag kan min 217 00:05:06,680 --> 00:05:08,790 ductuskockliaris. Men om jag kan min latin rätt så betyder det egentligen det 218 00:05:08,790 --> 00:05:08,800 latin rätt så betyder det egentligen det 219 00:05:08,800 --> 00:05:11,029 latin rätt så betyder det egentligen det mellersta trappsteget eller mellersta 220 00:05:11,029 --> 00:05:11,039 mellersta trappsteget eller mellersta 221 00:05:11,039 --> 00:05:13,749 mellersta trappsteget eller mellersta stegen. Och det stämmer ju bättre här 222 00:05:13,749 --> 00:05:13,759 stegen. Och det stämmer ju bättre här 223 00:05:13,759 --> 00:05:16,150 stegen. Och det stämmer ju bättre här att vi har öppningsdelen, den mellerssta 224 00:05:16,150 --> 00:05:16,160 att vi har öppningsdelen, den mellerssta 225 00:05:16,160 --> 00:05:18,469 att vi har öppningsdelen, den mellerssta och den typanistiska delen. Medans när 226 00:05:18,469 --> 00:05:18,479 och den typanistiska delen. Medans när 227 00:05:18,479 --> 00:05:20,510 och den typanistiska delen. Medans när vi ser det på längsen så är det mera som 228 00:05:20,510 --> 00:05:20,520 vi ser det på längsen så är det mera som 229 00:05:20,520 --> 00:05:21,990 vi ser det på längsen så är det mera som en gång och då blir det duktigt 230 00:05:21,990 --> 00:05:22,000 en gång och då blir det duktigt 231 00:05:22,000 --> 00:05:25,230 en gång och då blir det duktigt kokliaris. 232 00:05:25,230 --> 00:05:25,240 233 00:05:25,240 --> 00:05:28,550 Under skala media. Här har vi ett 234 00:05:28,550 --> 00:05:28,560 Under skala media. Här har vi ett 235 00:05:28,560 --> 00:05:31,230 Under skala media. Här har vi ett membran och det är basilarmembranet 236 00:05:31,230 --> 00:05:31,240 membran och det är basilarmembranet 237 00:05:31,240 --> 00:05:33,510 membran och det är basilarmembranet och det är det som ljudvågorna, det är 238 00:05:33,510 --> 00:05:33,520 och det är det som ljudvågorna, det är 239 00:05:33,520 --> 00:05:35,670 och det är det som ljudvågorna, det är ett av de membran som ljudvågorna kommer 240 00:05:35,670 --> 00:05:35,680 ett av de membran som ljudvågorna kommer 241 00:05:35,680 --> 00:05:38,110 ett av de membran som ljudvågorna kommer sätta i rörelse som kommer att leda till 242 00:05:38,110 --> 00:05:38,120 sätta i rörelse som kommer att leda till 243 00:05:38,120 --> 00:05:39,830 sätta i rörelse som kommer att leda till att den här mekaniska vågen omvandlas 244 00:05:39,830 --> 00:05:39,840 att den här mekaniska vågen omvandlas 245 00:05:39,840 --> 00:05:42,150 att den här mekaniska vågen omvandlas till en elektrisk signal. Det är en 246 00:05:42,150 --> 00:05:42,160 till en elektrisk signal. Det är en 247 00:05:42,160 --> 00:05:43,990 till en elektrisk signal. Det är en bindvävshinna. 248 00:05:43,990 --> 00:05:44,000 bindvävshinna. 249 00:05:44,000 --> 00:05:46,309 bindvävshinna. Vi har ett epitel som heter 250 00:05:46,309 --> 00:05:46,319 Vi har ett epitel som heter 251 00:05:46,319 --> 00:05:48,870 Vi har ett epitel som heter strevascularis som är oerhört kärlrikt 252 00:05:48,870 --> 00:05:48,880 strevascularis som är oerhört kärlrikt 253 00:05:48,880 --> 00:05:51,830 strevascularis som är oerhört kärlrikt som sitter i Skala medias laterala vägg 254 00:05:51,830 --> 00:05:51,840 som sitter i Skala medias laterala vägg 255 00:05:51,840 --> 00:05:55,390 som sitter i Skala medias laterala vägg och det ser ni där på bilden. Och det är 256 00:05:55,390 --> 00:05:55,400 och det ser ni där på bilden. Och det är 257 00:05:55,400 --> 00:05:57,469 och det ser ni där på bilden. Och det är alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt 258 00:05:57,469 --> 00:05:57,479 alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt 259 00:05:57,479 --> 00:06:00,189 alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt med så mycket kapillärer. Det utgör den 260 00:06:00,189 --> 00:06:00,199 med så mycket kapillärer. Det utgör den 261 00:06:00,199 --> 00:06:02,950 med så mycket kapillärer. Det utgör den endolymfatiska gränsen och kommer att 262 00:06:02,950 --> 00:06:02,960 endolymfatiska gränsen och kommer att 263 00:06:02,960 --> 00:06:06,070 endolymfatiska gränsen och kommer att pumpa in kalium i endolymfan här. Och 264 00:06:06,070 --> 00:06:06,080 pumpa in kalium i endolymfan här. Och 265 00:06:06,080 --> 00:06:09,670 pumpa in kalium i endolymfan här. Och det hjälper sedan till i den här 266 00:06:09,670 --> 00:06:09,680 det hjälper sedan till i den här 267 00:06:09,680 --> 00:06:14,510 det hjälper sedan till i den här initieringen av nervsignaler. 268 00:06:14,510 --> 00:06:14,520 269 00:06:14,520 --> 00:06:17,309 Vi har sedan då det kortiska organet och 270 00:06:17,309 --> 00:06:17,319 Vi har sedan då det kortiska organet och 271 00:06:17,319 --> 00:06:19,749 Vi har sedan då det kortiska organet och det är på något vis hörsens motsvarighet 272 00:06:19,749 --> 00:06:19,759 det är på något vis hörsens motsvarighet 273 00:06:19,759 --> 00:06:23,230 det är på något vis hörsens motsvarighet till kristamplaris respektive makla i 274 00:06:23,230 --> 00:06:23,240 till kristamplaris respektive makla i 275 00:06:23,240 --> 00:06:26,230 till kristamplaris respektive makla i bågångar och hindsäckar. Och det är här 276 00:06:26,230 --> 00:06:26,240 bågångar och hindsäckar. Och det är här 277 00:06:26,240 --> 00:06:29,150 bågångar och hindsäckar. Och det är här vi har de sinnesceller som känner av 278 00:06:29,150 --> 00:06:29,160 vi har de sinnesceller som känner av 279 00:06:29,160 --> 00:06:30,790 vi har de sinnesceller som känner av vågrörelserna, 280 00:06:30,790 --> 00:06:30,800 vågrörelserna, 281 00:06:30,800 --> 00:06:32,790 vågrörelserna, ljudvågorna och omvandlar dem till 282 00:06:32,790 --> 00:06:32,800 ljudvågorna och omvandlar dem till 283 00:06:32,800 --> 00:06:35,029 ljudvågorna och omvandlar dem till elektrisk signal. Och det kommer förstås 284 00:06:35,029 --> 00:06:35,039 elektrisk signal. Och det kommer förstås 285 00:06:35,039 --> 00:06:37,189 elektrisk signal. Och det kommer förstås en förstoring på nästa bild. Men ni ser 286 00:06:37,189 --> 00:06:37,199 en förstoring på nästa bild. Men ni ser 287 00:06:37,199 --> 00:06:38,990 en förstoring på nästa bild. Men ni ser dem där kan ni redan där se 288 00:06:38,990 --> 00:06:39,000 dem där kan ni redan där se 289 00:06:39,000 --> 00:06:41,550 dem där kan ni redan där se sinnescellerna va och hur de kopplade 290 00:06:41,550 --> 00:06:41,560 sinnescellerna va och hur de kopplade 291 00:06:41,560 --> 00:06:46,189 sinnescellerna va och hur de kopplade till bestokois och nerver som går in. 292 00:06:46,189 --> 00:06:46,199 till bestokois och nerver som går in. 293 00:06:46,199 --> 00:06:48,790 till bestokois och nerver som går in. Här har ni det i en jättefin histologisk 294 00:06:48,790 --> 00:06:48,800 Här har ni det i en jättefin histologisk 295 00:06:48,800 --> 00:06:50,749 Här har ni det i en jättefin histologisk bild som jag verkligen rekommenderar att 296 00:06:50,749 --> 00:06:50,759 bild som jag verkligen rekommenderar att 297 00:06:50,759 --> 00:06:52,510 bild som jag verkligen rekommenderar att ni använder boken och tittar på för de 298 00:06:52,510 --> 00:06:52,520 ni använder boken och tittar på för de 299 00:06:52,520 --> 00:06:56,070 ni använder boken och tittar på för de är jättefint preparerade tycker jag. Om 300 00:06:56,070 --> 00:06:56,080 är jättefint preparerade tycker jag. Om 301 00:06:56,080 --> 00:06:57,510 är jättefint preparerade tycker jag. Om inte Anne säger något annat då är hon 302 00:06:57,510 --> 00:06:57,520 inte Anne säger något annat då är hon 303 00:06:57,520 --> 00:06:59,670 inte Anne säger något annat då är hon lite granna bossen men jag tycker de är 304 00:06:59,670 --> 00:06:59,680 lite granna bossen men jag tycker de är 305 00:06:59,680 --> 00:07:01,629 lite granna bossen men jag tycker de är fina. 306 00:07:01,629 --> 00:07:01,639 fina. 307 00:07:01,639 --> 00:07:03,309 fina. Tittar vi närmare på det kortiska 308 00:07:03,309 --> 00:07:03,319 Tittar vi närmare på det kortiska 309 00:07:03,319 --> 00:07:05,790 Tittar vi närmare på det kortiska organet. Jag backar direkt. Det är 310 00:07:05,790 --> 00:07:05,800 organet. Jag backar direkt. Det är 311 00:07:05,800 --> 00:07:09,150 organet. Jag backar direkt. Det är alltså skala vestibel är tym i media. 312 00:07:09,150 --> 00:07:09,160 alltså skala vestibel är tym i media. 313 00:07:09,160 --> 00:07:11,749 alltså skala vestibel är tym i media. Här hade vi det kortiska organet. Så det 314 00:07:11,749 --> 00:07:11,759 Här hade vi det kortiska organet. Så det 315 00:07:11,759 --> 00:07:15,629 Här hade vi det kortiska organet. Så det är det som vi förstorar in på nu. Då 316 00:07:15,629 --> 00:07:15,639 är det som vi förstorar in på nu. Då 317 00:07:15,639 --> 00:07:18,469 är det som vi förstorar in på nu. Då hade vi de här sinnescellerna 318 00:07:18,469 --> 00:07:18,479 hade vi de här sinnescellerna 319 00:07:18,479 --> 00:07:20,270 hade vi de här sinnescellerna och det är ju samma uppbyggnad här som 320 00:07:20,270 --> 00:07:20,280 och det är ju samma uppbyggnad här som 321 00:07:20,280 --> 00:07:23,029 och det är ju samma uppbyggnad här som det är i Kristian Ampelaris och i Makla 322 00:07:23,029 --> 00:07:23,039 det är i Kristian Ampelaris och i Makla 323 00:07:23,039 --> 00:07:25,309 det är i Kristian Ampelaris och i Makla i princip eller liknande uppbyggnad. Det 324 00:07:25,309 --> 00:07:25,319 i princip eller liknande uppbyggnad. Det 325 00:07:25,319 --> 00:07:27,670 i princip eller liknande uppbyggnad. Det vill säga vi har en gellliknande 326 00:07:27,670 --> 00:07:27,680 vill säga vi har en gellliknande 327 00:07:27,680 --> 00:07:30,029 vill säga vi har en gellliknande substans här uppe och eftersom den är 328 00:07:30,029 --> 00:07:30,039 substans här uppe och eftersom den är 329 00:07:30,039 --> 00:07:31,790 substans här uppe och eftersom den är lite plattare här så får den heta 330 00:07:31,790 --> 00:07:31,800 lite plattare här så får den heta 331 00:07:31,800 --> 00:07:33,309 lite plattare här så får den heta membran och då blir det 332 00:07:33,309 --> 00:07:33,319 membran och då blir det 333 00:07:33,319 --> 00:07:35,790 membran och då blir det membranatektoria. 334 00:07:35,790 --> 00:07:35,800 membranatektoria. 335 00:07:35,800 --> 00:07:40,029 membranatektoria. Den har små hårutskott i sig som kommer 336 00:07:40,029 --> 00:07:40,039 Den har små hårutskott i sig som kommer 337 00:07:40,039 --> 00:07:42,950 Den har små hårutskott i sig som kommer från sinneceller. Och när det kommer en 338 00:07:42,950 --> 00:07:42,960 från sinneceller. Och när det kommer en 339 00:07:42,960 --> 00:07:45,550 från sinneceller. Och när det kommer en ljudvåg så att de här sätts i vibration 340 00:07:45,550 --> 00:07:45,560 ljudvåg så att de här sätts i vibration 341 00:07:45,560 --> 00:07:48,149 ljudvåg så att de här sätts i vibration då kommer de vibrera med olika 342 00:07:48,149 --> 00:07:48,159 då kommer de vibrera med olika 343 00:07:48,159 --> 00:07:50,869 då kommer de vibrera med olika eh de är olika långa så det blir lite 344 00:07:50,869 --> 00:07:50,879 eh de är olika långa så det blir lite 345 00:07:50,879 --> 00:07:52,909 eh de är olika långa så det blir lite olika vibrationer i dem och då kommer de 346 00:07:52,909 --> 00:07:52,919 olika vibrationer i dem och då kommer de 347 00:07:52,919 --> 00:07:56,390 olika vibrationer i dem och då kommer de här håren att knickas vilket leder till 348 00:07:56,390 --> 00:07:56,400 här håren att knickas vilket leder till 349 00:07:56,400 --> 00:08:01,350 här håren att knickas vilket leder till nervsignaler. 350 00:08:01,350 --> 00:08:01,360 351 00:08:01,360 --> 00:08:04,230 Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det 352 00:08:04,230 --> 00:08:04,240 Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det 353 00:08:04,240 --> 00:08:07,670 Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det kortiska organet som är området där 354 00:08:07,670 --> 00:08:07,680 kortiska organet som är området där 355 00:08:07,680 --> 00:08:11,110 kortiska organet som är området där sinnescellerna sitter. 356 00:08:11,110 --> 00:08:11,120 sinnescellerna sitter. 357 00:08:11,120 --> 00:08:18,629 sinnescellerna sitter. Och vi har lamen basilaris här nere. 358 00:08:18,629 --> 00:08:18,639 359 00:08:18,639 --> 00:08:20,589 Om vi då sedan sätter ihop allting och 360 00:08:20,589 --> 00:08:20,599 Om vi då sedan sätter ihop allting och 361 00:08:20,599 --> 00:08:22,670 Om vi då sedan sätter ihop allting och då vill jag snabbt säga att i huvudsak 362 00:08:22,670 --> 00:08:22,680 då vill jag snabbt säga att i huvudsak 363 00:08:22,680 --> 00:08:25,990 då vill jag snabbt säga att i huvudsak är detta fysiologi, men en kort funktion 364 00:08:25,990 --> 00:08:26,000 är detta fysiologi, men en kort funktion 365 00:08:26,000 --> 00:08:28,309 är detta fysiologi, men en kort funktion vill vi att ni har med redan termin ett. 366 00:08:28,309 --> 00:08:28,319 vill vi att ni har med redan termin ett. 367 00:08:28,319 --> 00:08:30,430 vill vi att ni har med redan termin ett. Och men men kom ihåg att den stora 368 00:08:30,430 --> 00:08:30,440 Och men men kom ihåg att den stora 369 00:08:30,440 --> 00:08:32,269 Och men men kom ihåg att den stora fördjupningen sker ju förstås under 370 00:08:32,269 --> 00:08:32,279 fördjupningen sker ju förstås under 371 00:08:32,279 --> 00:08:34,670 fördjupningen sker ju förstås under fysiologin. Det här liknande den första 372 00:08:34,670 --> 00:08:34,680 fysiologin. Det här liknande den första 373 00:08:34,680 --> 00:08:37,110 fysiologin. Det här liknande den första bilden på den här föreläsningen men från 374 00:08:37,110 --> 00:08:37,120 bilden på den här föreläsningen men från 375 00:08:37,120 --> 00:08:39,350 bilden på den här föreläsningen men från histologiboken istället. Ni ser hur 376 00:08:39,350 --> 00:08:39,360 histologiboken istället. Ni ser hur 377 00:08:39,360 --> 00:08:41,750 histologiboken istället. Ni ser hur ljudvågen kommer in via yttrörat yttre 378 00:08:41,750 --> 00:08:41,760 ljudvågen kommer in via yttrörat yttre 379 00:08:41,760 --> 00:08:44,310 ljudvågen kommer in via yttrörat yttre hörselgången. Sätter trumhinnan i 380 00:08:44,310 --> 00:08:44,320 hörselgången. Sätter trumhinnan i 381 00:08:44,320 --> 00:08:45,910 hörselgången. Sätter trumhinnan i rörelse. 382 00:08:45,910 --> 00:08:45,920 rörelse. 383 00:08:45,920 --> 00:08:48,710 rörelse. Den rörelsen överförs via de tre 384 00:08:48,710 --> 00:08:48,720 Den rörelsen överförs via de tre 385 00:08:48,720 --> 00:08:51,630 Den rörelsen överförs via de tre hörselbenen in till ovala fönstret. Och 386 00:08:51,630 --> 00:08:51,640 hörselbenen in till ovala fönstret. Och 387 00:08:51,640 --> 00:08:54,790 hörselbenen in till ovala fönstret. Och här har vi snäckan uträtad stilistiskt. 388 00:08:54,790 --> 00:08:54,800 här har vi snäckan uträtad stilistiskt. 389 00:08:54,800 --> 00:08:58,110 här har vi snäckan uträtad stilistiskt. Och då kommer dels en del av ljudvågen 390 00:08:58,110 --> 00:08:58,120 Och då kommer dels en del av ljudvågen 391 00:08:58,120 --> 00:08:59,590 Och då kommer dels en del av ljudvågen och färdas som vi såg i den första 392 00:08:59,590 --> 00:08:59,600 och färdas som vi såg i den första 393 00:08:59,600 --> 00:09:02,670 och färdas som vi såg i den första bilden rätt genom hela skala vively. 394 00:09:02,670 --> 00:09:02,680 bilden rätt genom hela skala vively. 395 00:09:02,680 --> 00:09:05,389 bilden rätt genom hela skala vively. vända. Helikotrema är bara punkten där 396 00:09:05,389 --> 00:09:05,399 vända. Helikotrema är bara punkten där 397 00:09:05,399 --> 00:09:07,710 vända. Helikotrema är bara punkten där det vänder och sen ut igen via skala 398 00:09:07,710 --> 00:09:07,720 det vänder och sen ut igen via skala 399 00:09:07,720 --> 00:09:09,870 det vänder och sen ut igen via skala tympar ni till under fönstret och så att 400 00:09:09,870 --> 00:09:09,880 tympar ni till under fönstret och så att 401 00:09:09,880 --> 00:09:12,710 tympar ni till under fönstret och så att säga ut i intet. Det är den delen som vi 402 00:09:12,710 --> 00:09:12,720 säga ut i intet. Det är den delen som vi 403 00:09:12,720 --> 00:09:17,110 säga ut i intet. Det är den delen som vi inte har. Men utifrån vilken frekvens 404 00:09:17,110 --> 00:09:17,120 inte har. Men utifrån vilken frekvens 405 00:09:17,120 --> 00:09:20,069 inte har. Men utifrån vilken frekvens ljudvågen har så kommer den att få det 406 00:09:20,069 --> 00:09:20,079 ljudvågen har så kommer den att få det 407 00:09:20,079 --> 00:09:23,470 ljudvågen har så kommer den att få det här basilarmembranet i svängning. För 408 00:09:23,470 --> 00:09:23,480 här basilarmembranet i svängning. För 409 00:09:23,480 --> 00:09:26,350 här basilarmembranet i svängning. För där ser ni att basilarmembranet har en 410 00:09:26,350 --> 00:09:26,360 där ser ni att basilarmembranet har en 411 00:09:26,360 --> 00:09:29,389 där ser ni att basilarmembranet har en mycket smalare bas här, mycket bredare 412 00:09:29,389 --> 00:09:29,399 mycket smalare bas här, mycket bredare 413 00:09:29,399 --> 00:09:32,829 mycket smalare bas här, mycket bredare bas här. Och här nere hör ni de lite mer 414 00:09:32,829 --> 00:09:32,839 bas här. Och här nere hör ni de lite mer 415 00:09:32,839 --> 00:09:34,990 bas här. Och här nere hör ni de lite mer djupa tonerna. Och här uppe har vi de 416 00:09:34,990 --> 00:09:35,000 djupa tonerna. Och här uppe har vi de 417 00:09:35,000 --> 00:09:37,590 djupa tonerna. Och här uppe har vi de lite högre frekvenserna. Så när en 418 00:09:37,590 --> 00:09:37,600 lite högre frekvenserna. Så när en 419 00:09:37,600 --> 00:09:39,230 lite högre frekvenserna. Så när en frekvens kommer in då kommer den att 420 00:09:39,230 --> 00:09:39,240 frekvens kommer in då kommer den att 421 00:09:39,240 --> 00:09:42,350 frekvens kommer in då kommer den att löpa längs med skala vestibli och 422 00:09:42,350 --> 00:09:42,360 löpa längs med skala vestibli och 423 00:09:42,360 --> 00:09:45,069 löpa längs med skala vestibli och basilarmembranet tills det når den del 424 00:09:45,069 --> 00:09:45,079 basilarmembranet tills det når den del 425 00:09:45,079 --> 00:09:46,790 basilarmembranet tills det når den del av basilarmembranet 426 00:09:46,790 --> 00:09:46,800 av basilarmembranet 427 00:09:46,800 --> 00:09:49,310 av basilarmembranet som bäst sätts i svängning av den 428 00:09:49,310 --> 00:09:49,320 som bäst sätts i svängning av den 429 00:09:49,320 --> 00:09:53,630 som bäst sätts i svängning av den frekvensen. Och då kommer den ljudvågen 430 00:09:53,630 --> 00:09:53,640 frekvensen. Och då kommer den ljudvågen 431 00:09:53,640 --> 00:09:55,670 frekvensen. Och då kommer den ljudvågen förutom den del som går runt också att 432 00:09:55,670 --> 00:09:55,680 förutom den del som går runt också att 433 00:09:55,680 --> 00:09:59,430 förutom den del som går runt också att passera igenom basillarmembranet och få 434 00:09:59,430 --> 00:09:59,440 passera igenom basillarmembranet och få 435 00:09:59,440 --> 00:10:01,910 passera igenom basillarmembranet och få membranet att svänga på den punkten. Och 436 00:10:01,910 --> 00:10:01,920 membranet att svänga på den punkten. Och 437 00:10:01,920 --> 00:10:05,069 membranet att svänga på den punkten. Och då kommer det här membrana eh membrana 438 00:10:05,069 --> 00:10:05,079 då kommer det här membrana eh membrana 439 00:10:05,079 --> 00:10:09,150 då kommer det här membrana eh membrana ttoria att vibrera eh och på det viset 440 00:10:09,150 --> 00:10:09,160 ttoria att vibrera eh och på det viset 441 00:10:09,160 --> 00:10:11,350 ttoria att vibrera eh och på det viset då knicka 442 00:10:11,350 --> 00:10:11,360 då knicka 443 00:10:11,360 --> 00:10:13,910 då knicka sinneställena som skickar in en signal 444 00:10:13,910 --> 00:10:13,920 sinneställena som skickar in en signal 445 00:10:13,920 --> 00:10:18,630 sinneställena som skickar in en signal via vestibel och kokära nerven. 446 00:10:18,630 --> 00:10:18,640 447 00:10:18,640 --> 00:10:22,230 Lite lätt sammanfattat. 448 00:10:22,230 --> 00:10:22,240 449 00:10:22,240 --> 00:10:25,790 Avslutningsvis koppling både hörsel och 450 00:10:25,790 --> 00:10:25,800 Avslutningsvis koppling både hörsel och 451 00:10:25,800 --> 00:10:29,750 Avslutningsvis koppling både hörsel och balans till CNS. Det är samma nerv, 452 00:10:29,750 --> 00:10:29,760 balans till CNS. Det är samma nerv, 453 00:10:29,760 --> 00:10:32,710 balans till CNS. Det är samma nerv, samma kranialnervestibel och kokliaris. 454 00:10:32,710 --> 00:10:32,720 samma kranialnervestibel och kokliaris. 455 00:10:32,720 --> 00:10:34,750 samma kranialnervestibel och kokliaris. Men den nerven består egentligen av två 456 00:10:34,750 --> 00:10:34,760 Men den nerven består egentligen av två 457 00:10:34,760 --> 00:10:37,389 Men den nerven består egentligen av två stycken delar. Det är själva nervus 458 00:10:37,389 --> 00:10:37,399 stycken delar. Det är själva nervus 459 00:10:37,399 --> 00:10:39,389 stycken delar. Det är själva nervus vestibularis 460 00:10:39,389 --> 00:10:39,399 vestibularis 461 00:10:39,399 --> 00:10:41,790 vestibularis och det är nervus kokliaris. 462 00:10:41,790 --> 00:10:41,800 och det är nervus kokliaris. 463 00:10:41,800 --> 00:10:43,870 och det är nervus kokliaris. Vestibularis eller vestibularis, den som 464 00:10:43,870 --> 00:10:43,880 Vestibularis eller vestibularis, den som 465 00:10:43,880 --> 00:10:47,310 Vestibularis eller vestibularis, den som tar balans och koklearis som tar hörsen. 466 00:10:47,310 --> 00:10:47,320 tar balans och koklearis som tar hörsen. 467 00:10:47,320 --> 00:10:49,269 tar balans och koklearis som tar hörsen. Och om vi börjar med den delen som är 468 00:10:49,269 --> 00:10:49,279 Och om vi börjar med den delen som är 469 00:10:49,279 --> 00:10:52,190 Och om vi börjar med den delen som är nervus vestibularis så kommer den från 470 00:10:52,190 --> 00:10:52,200 nervus vestibularis så kommer den från 471 00:10:52,200 --> 00:10:55,710 nervus vestibularis så kommer den från bågångarnas krista ampularis. 472 00:10:55,710 --> 00:10:55,720 bågångarnas krista ampularis. 473 00:10:55,720 --> 00:10:58,030 bågångarnas krista ampularis. där, där och där i bild där 474 00:10:58,030 --> 00:10:58,040 där, där och där i bild där 475 00:10:58,040 --> 00:11:00,829 där, där och där i bild där sinnescellerna har aktiverat de här 476 00:11:00,829 --> 00:11:00,839 sinnescellerna har aktiverat de här 477 00:11:00,839 --> 00:11:03,470 sinnescellerna har aktiverat de här bipolära nevronen som skickar in sina 478 00:11:03,470 --> 00:11:03,480 bipolära nevronen som skickar in sina 479 00:11:03,480 --> 00:11:06,069 bipolära nevronen som skickar in sina dendriter hit där de har sin 480 00:11:06,069 --> 00:11:06,079 dendriter hit där de har sin 481 00:11:06,079 --> 00:11:07,670 dendriter hit där de har sin nervcellskropp. 482 00:11:07,670 --> 00:11:07,680 nervcellskropp. 483 00:11:07,680 --> 00:11:09,949 nervcellskropp. Där sitter också nervscellskroppen från 484 00:11:09,949 --> 00:11:09,959 Där sitter också nervscellskroppen från 485 00:11:09,959 --> 00:11:12,350 Där sitter också nervscellskroppen från de dendriter som kommer från utrickulus 486 00:11:12,350 --> 00:11:12,360 de dendriter som kommer från utrickulus 487 00:11:12,360 --> 00:11:15,269 de dendriter som kommer från utrickulus och saculus och aktiverats av makul med 488 00:11:15,269 --> 00:11:15,279 och saculus och aktiverats av makul med 489 00:11:15,279 --> 00:11:17,190 och saculus och aktiverats av makul med sina ottoliter. 490 00:11:17,190 --> 00:11:17,200 sina ottoliter. 491 00:11:17,200 --> 00:11:19,710 sina ottoliter. I ganglilet sitter själva bipolära 492 00:11:19,710 --> 00:11:19,720 I ganglilet sitter själva bipolära 493 00:11:19,720 --> 00:11:22,030 I ganglilet sitter själva bipolära nevronets nervcellskropp. Därför blir 494 00:11:22,030 --> 00:11:22,040 nevronets nervcellskropp. Därför blir 495 00:11:22,040 --> 00:11:23,670 nevronets nervcellskropp. Därför blir det en lite förtjockning och då heter 496 00:11:23,670 --> 00:11:23,680 det en lite förtjockning och då heter 497 00:11:23,680 --> 00:11:25,910 det en lite förtjockning och då heter det ganglion vestibularis eller ganglion 498 00:11:25,910 --> 00:11:25,920 det ganglion vestibularis eller ganglion 499 00:11:25,920 --> 00:11:29,069 det ganglion vestibularis eller ganglion skarpa efter det här skarpa. Axonen 500 00:11:29,069 --> 00:11:29,079 skarpa efter det här skarpa. Axonen 501 00:11:29,079 --> 00:11:32,389 skarpa efter det här skarpa. Axonen skickar sedan in genom temporalbenet in 502 00:11:32,389 --> 00:11:32,399 skickar sedan in genom temporalbenet in 503 00:11:32,399 --> 00:11:34,829 skickar sedan in genom temporalbenet in till järnstammen. 504 00:11:34,829 --> 00:11:34,839 till järnstammen. 505 00:11:34,839 --> 00:11:36,910 till järnstammen. In i temporalbenet kommer den direkt att 506 00:11:36,910 --> 00:11:36,920 In i temporalbenet kommer den direkt att 507 00:11:36,920 --> 00:11:38,949 In i temporalbenet kommer den direkt att möta nervuskockliaris 508 00:11:38,949 --> 00:11:38,959 möta nervuskockliaris 509 00:11:38,959 --> 00:11:40,990 möta nervuskockliaris som vidarebefodrar 510 00:11:40,990 --> 00:11:41,000 som vidarebefodrar 511 00:11:41,000 --> 00:11:42,990 som vidarebefodrar signaler på samma vis fast från det 512 00:11:42,990 --> 00:11:43,000 signaler på samma vis fast från det 513 00:11:43,000 --> 00:11:45,710 signaler på samma vis fast från det kortiska organet. Där har sinnescellerna 514 00:11:45,710 --> 00:11:45,720 kortiska organet. Där har sinnescellerna 515 00:11:45,720 --> 00:11:48,310 kortiska organet. Där har sinnescellerna i det kortiska organet 516 00:11:48,310 --> 00:11:48,320 i det kortiska organet 517 00:11:48,320 --> 00:11:52,829 i det kortiska organet aktiverat de här bipolära nevronen vars 518 00:11:52,829 --> 00:11:52,839 aktiverat de här bipolära nevronen vars 519 00:11:52,839 --> 00:11:55,030 aktiverat de här bipolära nevronen vars den driter. De går en lite kortare väg 520 00:11:55,030 --> 00:11:55,040 den driter. De går en lite kortare väg 521 00:11:55,040 --> 00:11:57,870 den driter. De går en lite kortare väg och sen har de sin nervstropp där och då 522 00:11:57,870 --> 00:11:57,880 och sen har de sin nervstropp där och då 523 00:11:57,880 --> 00:11:59,150 och sen har de sin nervstropp där och då blir det ju förtjockning, försojockning, 524 00:11:59,150 --> 00:11:59,160 blir det ju förtjockning, försojockning, 525 00:11:59,160 --> 00:11:59,949 blir det ju förtjockning, försojockning, förtjockning, förtjockning, 526 00:11:59,949 --> 00:11:59,959 förtjockning, förtjockning, 527 00:11:59,959 --> 00:12:02,230 förtjockning, förtjockning, förtjockning. Och då kallas det för 528 00:12:02,230 --> 00:12:02,240 förtjockning. Och då kallas det för 529 00:12:02,240 --> 00:12:05,069 förtjockning. Och då kallas det för ganglion spirale eftersom det blir som 530 00:12:05,069 --> 00:12:05,079 ganglion spirale eftersom det blir som 531 00:12:05,079 --> 00:12:07,629 ganglion spirale eftersom det blir som ett ganglion som går i en spiral så här 532 00:12:07,629 --> 00:12:07,639 ett ganglion som går i en spiral så här 533 00:12:07,639 --> 00:12:10,829 ett ganglion som går i en spiral så här snyggt. Och axoner går sen in i nervus 534 00:12:10,829 --> 00:12:10,839 snyggt. Och axoner går sen in i nervus 535 00:12:10,839 --> 00:12:14,189 snyggt. Och axoner går sen in i nervus kockliaris. När Narvus kokliaris möter 536 00:12:14,189 --> 00:12:14,199 kockliaris. När Narvus kokliaris möter 537 00:12:14,199 --> 00:12:15,990 kockliaris. När Narvus kokliaris möter vestibularis får de heta 538 00:12:15,990 --> 00:12:16,000 vestibularis får de heta 539 00:12:16,000 --> 00:12:17,750 vestibularis får de heta vestibulockliaris. 540 00:12:17,750 --> 00:12:17,760 vestibulockliaris. 541 00:12:17,760 --> 00:12:19,829 vestibulockliaris. De går till järnstammen. 542 00:12:19,829 --> 00:12:19,839 De går till järnstammen. 543 00:12:19,839 --> 00:12:22,069 De går till järnstammen. I järnstammen kommer de koppla om i sina 544 00:12:22,069 --> 00:12:22,079 I järnstammen kommer de koppla om i sina 545 00:12:22,079 --> 00:12:23,949 I järnstammen kommer de koppla om i sina respektive kärnor och skicka signaler 546 00:12:23,949 --> 00:12:23,959 respektive kärnor och skicka signaler 547 00:12:23,959 --> 00:12:27,069 respektive kärnor och skicka signaler upp till kortexerebri. Och där har vi 548 00:12:27,069 --> 00:12:27,079 upp till kortexerebri. Och där har vi 549 00:12:27,079 --> 00:12:29,870 upp till kortexerebri. Och där har vi balanscentra. Lite mindre distinkt men 550 00:12:29,870 --> 00:12:29,880 balanscentra. Lite mindre distinkt men 551 00:12:29,880 --> 00:12:32,550 balanscentra. Lite mindre distinkt men det brukar lokaliseras kring 552 00:12:32,550 --> 00:12:32,560 det brukar lokaliseras kring 553 00:12:32,560 --> 00:12:35,230 det brukar lokaliseras kring lateralfåran. Och lateralfåran som 554 00:12:35,230 --> 00:12:35,240 lateralfåran. Och lateralfåran som 555 00:12:35,240 --> 00:12:38,389 lateralfåran. Och lateralfåran som egennamn är ja sulkus Sylvius eller 556 00:12:38,389 --> 00:12:38,399 egennamn är ja sulkus Sylvius eller 557 00:12:38,399 --> 00:12:41,310 egennamn är ja sulkus Sylvius eller Fisura Sylvi och då kring lateralfåran 558 00:12:41,310 --> 00:12:41,320 Fisura Sylvi och då kring lateralfåran 559 00:12:41,320 --> 00:12:45,030 Fisura Sylvi och då kring lateralfåran på fint språk blir då peri 560 00:12:45,030 --> 00:12:45,040 på fint språk blir då peri 561 00:12:45,040 --> 00:12:47,870 på fint språk blir då peri lateralfåran går så fint. Hörsen den vet 562 00:12:47,870 --> 00:12:47,880 lateralfåran går så fint. Hörsen den vet 563 00:12:47,880 --> 00:12:49,870 lateralfåran går så fint. Hörsen den vet vi lite bättre den sitter i lobus 564 00:12:49,870 --> 00:12:49,880 vi lite bättre den sitter i lobus 565 00:12:49,880 --> 00:12:53,069 vi lite bättre den sitter i lobus temporalis i det som benämns som hersels 566 00:12:53,069 --> 00:12:53,079 temporalis i det som benämns som hersels 567 00:12:53,079 --> 00:12:57,389 temporalis i det som benämns som hersels gyrus men temporalloben är fullgått för 568 00:12:57,389 --> 00:12:57,399 gyrus men temporalloben är fullgått för 569 00:12:57,399 --> 00:13:01,269 gyrus men temporalloben är fullgått för den här kursen. 570 00:13:01,269 --> 00:13:01,279 571 00:13:01,279 --> 00:13:03,829 Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade 572 00:13:03,829 --> 00:13:03,839 Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade 573 00:13:03,839 --> 00:13:07,550 Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade öronmössla och yttre hörselgång. 574 00:13:07,550 --> 00:13:07,560 öronmössla och yttre hörselgång. 575 00:13:07,560 --> 00:13:09,150 öronmössla och yttre hörselgång. Trumhinnas gräns mellan yttre och 576 00:13:09,150 --> 00:13:09,160 Trumhinnas gräns mellan yttre och 577 00:13:09,160 --> 00:13:12,790 Trumhinnas gräns mellan yttre och mellanöra. mellanörat hammaren, städet 578 00:13:12,790 --> 00:13:12,800 mellanöra. mellanörat hammaren, städet 579 00:13:12,800 --> 00:13:16,310 mellanöra. mellanörat hammaren, städet stigbyggen fäste mot ovala fönstret och 580 00:13:16,310 --> 00:13:16,320 stigbyggen fäste mot ovala fönstret och 581 00:13:16,320 --> 00:13:20,550 stigbyggen fäste mot ovala fönstret och ovala fönstret som skickar in ljudvågor 582 00:13:20,550 --> 00:13:20,560 ovala fönstret som skickar in ljudvågor 583 00:13:20,560 --> 00:13:24,509 ovala fönstret som skickar in ljudvågor via skala vestibularis och sen så kommer 584 00:13:24,509 --> 00:13:24,519 via skala vestibularis och sen så kommer 585 00:13:24,519 --> 00:13:26,509 via skala vestibularis och sen så kommer den snurra igenom hela snäckan och så ut 586 00:13:26,509 --> 00:13:26,519 den snurra igenom hela snäckan och så ut 587 00:13:26,519 --> 00:13:30,629 den snurra igenom hela snäckan och så ut via skala tympany och ut via det ovala 588 00:13:30,629 --> 00:13:30,639 via skala tympany och ut via det ovala 589 00:13:30,639 --> 00:13:33,870 via skala tympany och ut via det ovala eh förlåt runda fönstret och vi hade 590 00:13:33,870 --> 00:13:33,880 eh förlåt runda fönstret och vi hade 591 00:13:33,880 --> 00:13:36,269 eh förlåt runda fönstret och vi hade tuba auditiva som kopplar samman 592 00:13:36,269 --> 00:13:36,279 tuba auditiva som kopplar samman 593 00:13:36,279 --> 00:13:39,030 tuba auditiva som kopplar samman mellanörat med svaljet vi har också 594 00:13:39,030 --> 00:13:39,040 mellanörat med svaljet vi har också 595 00:13:39,040 --> 00:13:42,189 mellanörat med svaljet vi har också balans delen har vi innerörat med eh 596 00:13:42,189 --> 00:13:42,199 balans delen har vi innerörat med eh 597 00:13:42,199 --> 00:13:45,189 balans delen har vi innerörat med eh bågångar och hindsäckar och på bild här 598 00:13:45,189 --> 00:13:45,199 bågångar och hindsäckar och på bild här 599 00:13:45,199 --> 00:13:48,150 bågångar och hindsäckar och på bild här är det ju benbågångarna och vestibrum. 600 00:13:48,150 --> 00:13:48,160 är det ju benbågångarna och vestibrum. 601 00:13:48,160 --> 00:13:50,829 är det ju benbågångarna och vestibrum. Inne i detta har ni sen då hindlabinten. 602 00:13:50,829 --> 00:13:50,839 Inne i detta har ni sen då hindlabinten. 603 00:13:50,839 --> 00:13:52,509 Inne i detta har ni sen då hindlabinten. Signalerna skickas in via nervus 604 00:13:52,509 --> 00:13:52,519 Signalerna skickas in via nervus 605 00:13:52,519 --> 00:13:57,790 Signalerna skickas in via nervus vestibel och kockliaris. 606 00:13:57,790 --> 00:13:57,800 607 00:13:57,800 --> 00:14:00,069 Där är målen dels för den här sista 608 00:14:00,069 --> 00:14:00,079 Där är målen dels för den här sista 609 00:14:00,079 --> 00:14:02,550 Där är målen dels för den här sista delen, dels för de två innan. Och glöm 610 00:14:02,550 --> 00:14:02,560 delen, dels för de två innan. Och glöm 611 00:14:02,560 --> 00:14:04,430 delen, dels för de två innan. Och glöm inte bort att kunna beskriva anatomiska 612 00:14:04,430 --> 00:14:04,440 inte bort att kunna beskriva anatomiska 613 00:14:04,440 --> 00:14:06,829 inte bort att kunna beskriva anatomiska och histologiska uppbyggnad. För att få 614 00:14:06,829 --> 00:14:06,839 och histologiska uppbyggnad. För att få 615 00:14:06,839 --> 00:14:09,110 och histologiska uppbyggnad. För att få ta del av allt det så får ni även titta 616 00:14:09,110 --> 00:14:09,120 ta del av allt det så får ni även titta 617 00:14:09,120 --> 00:14:11,430 ta del av allt det så får ni även titta på histologifilmerna vi har som Anne 618 00:14:11,430 --> 00:14:11,440 på histologifilmerna vi har som Anne 619 00:14:11,440 --> 00:14:13,949 på histologifilmerna vi har som Anne lägger upp. Men absolut i den här kursen 620 00:14:13,949 --> 00:14:13,959 lägger upp. Men absolut i den här kursen 621 00:14:13,959 --> 00:14:17,790 lägger upp. Men absolut i den här kursen att ni behöver läsa kapitlen i boken och 622 00:14:17,790 --> 00:14:17,800 att ni behöver läsa kapitlen i boken och 623 00:14:17,800 --> 00:14:19,470 att ni behöver läsa kapitlen i boken och öga öra är tillsammans i anatomi, 624 00:14:19,470 --> 00:14:19,480 öga öra är tillsammans i anatomi, 625 00:14:19,480 --> 00:14:22,389 öga öra är tillsammans i anatomi, klartext kapitel 4 medans i histologin 626 00:14:22,389 --> 00:14:22,399 klartext kapitel 4 medans i histologin 627 00:14:22,399 --> 00:14:24,430 klartext kapitel 4 medans i histologin är det uppdelat i olika kapitel och örar 628 00:14:24,430 --> 00:14:24,440 är det uppdelat i olika kapitel och örar 629 00:14:24,440 --> 00:14:26,990 är det uppdelat i olika kapitel och örar kapitel 25. Finns också insteringsfrågor 630 00:14:26,990 --> 00:14:27,000 kapitel 25. Finns också insteringsfrågor 631 00:14:27,000 --> 00:14:29,110 kapitel 25. Finns också insteringsfrågor och gruppundervisning som vi hoppas 632 00:14:29,110 --> 00:14:29,120 och gruppundervisning som vi hoppas 633 00:14:29,120 --> 00:14:31,990 och gruppundervisning som vi hoppas hjälper er i det här spännande området. 634 00:14:31,990 --> 00:14:32,000 hjälper er i det här spännande området. 635 00:14:32,000 --> 00:14:35,279 hjälper er i det här spännande området. Tack så mycket.