```
De två viktigaste principerna bakom evolution är {{c1::ärftlig variation}} och {{c1::naturligt urval}}.

Evolution kräver {{c1::variation i en population}} samt {{c1::skillnader i överlevnad och reproduktion}} mellan individer.

Naturligt urval innebär att egenskaper som {{c1::ökar fitness i en viss miljö}} tenderar att {{c1::bli vanligare över generationer}}.

Variation i en genpool uppstår genom {{c1::mutationer}}, {{c1::genetisk rekombination}} och {{c1::förändringar i ploiditet}}.

Mutationer är {{c1::slumpmässiga}} och {{c1::inte riktade mot vad som är fördelaktigt}}.

Alla livsformer använder {{c1::DNA eller RNA}} som arvsmassa, vilket talar för {{c1::ett gemensamt ursprung}}.

Den genetiska koden bygger universellt på {{c1::tripletter (kodoner)}} i RNA.

Alla livsformer använder {{c1::ATP}} som cellens energivaluta.

Den grundläggande metabolismen är {{c1::konserverad}} mellan livsformer.

RNA-världs-hypotesen säger att {{c1::RNA}} fungerade både som {{c1::arvsmolekyl}} och {{c1::katalysator}} tidigt i evolutionen.

Ribosymer är exempel på {{c1::katalytiskt RNA}} och stöder RNA-världs-hypotesen.

RNase P visar att {{c1::RNA-baserad katalys}} evolutionärt föregick {{c1::protein-enzymer}}.

Den första eukaryota cellen uppstod genom {{c1::endosymbios}} mellan en {{c1::arké-lik värdcell}} och en {{c1::bakterie}}.

Mitokondrier härstammar från {{c1::aeroba bakterier}} som togs upp via endosymbios.

Stöd för endosymbiosteorin är att mitokondrier har {{c1::eget cirkulärt DNA}} och {{c1::bakterieliknande ribosomer}}.

Släktskap mellan arter kan bestämmas genom {{c1::jämförelse av DNA- eller proteinsekvenser}}.

DNA-baserade släktskapsanalyser fungerar eftersom {{c1::mutationer ackumuleras över tid}}.

Multiple sequence alignment används för att identifiera {{c1::konserverade positioner}} och {{c1::evolutionära samband}}.

Fylogenetiska träd visar {{c1::släktskap}} där {{c1::grenarnas längd och förgrening}} speglar evolutionär distans.

Cancer kan förstås som {{c1::somatisk evolution}} där {{c1::mutationer och selektion}} sker på cellnivå.

Virusutveckling under pandemier förklaras av {{c1::hög mutationsfrekvens}} och {{c1::naturligt urval för ökad spridning}}.
```