# Youtube https://www.youtube.com/watch?v=jsRe6Yg40Ho # Ögat – Retina och synbanor (del 2) ## Översikt - Fokus: **näthinnan (retina)** ur ett anatomiskt perspektiv - Centrala strukturer: - Retina (neuralt lager + pigmentepitel) - Synnervspapill (blinda fläcken) - Makula lutea och fovea centralis - Tappar och stavar - Koppling till CNS (nervus opticus → talamus → occipitalloben) --- ## Ögats tre lager (repetition) 1. **Yttre lager** - Sklera (senhinna) - Cornea (hornhinna) 2. **Mellersta lagret (vaskulärt + muskulärt)** - Choroidea (åderhinna) - Corpus ciliare med processus ciliares - Iris 3. **Inre lagret** - **Retina (näthinna)** - Består av: - Neuralt retina - Retinalt pigmentepitel --- ## Retina – allmän uppbyggnad - Retina består av **två funktionella delar**: - **Neurala retina** - Innehåller nervceller, tappar och stavar - Fotosensitiv del - **Retinalt pigmentepitel** - Ej fotosensitivt - Absorberar ljus → förhindrar ljusreflektion - **Fotosensitiv del**: - Bakre delen av retina - Här finns **tappar och stavar** - **Icke-fotosensitiv del**: - Främre delen av retina - Täcker corpus ciliare och iris - Saknar tappar och stavar --- ## Retinalt pigmentepitel - Ligger **utanför** neurala retina - Innehåller pigment - Funktion: - Absorberar ljus efter aktivering av tappar/stavar - Förhindrar att ljus studsar runt i ögat --- ## Synnervspapill (Papilla nervi optici) - Även kallad: - **Discus nervi optici** - **Blinda fläcken** - Plats där: - Axoner från retina lämnar ögat - Retina saknar tappar och stavar - Konsekvens: - Ingen ljusuppfattning → blind fläck i synfältet - Kliniskt: - Synlig vid ögonbottenundersökning - Kärl går in/ut här > Hjärnan kompenserar automatiskt den blinda fläcken genom ifyllnad. --- ## Makula lutea (gula fläcken) - Normal anatomisk struktur (inte sjukdom) - Syns som ett **gulaktigt område** - Funktion: - Ansvarar för **blickfokus och detaljseende** ### Fovea centralis - Liten grop i centrum av makula - Extremt hög täthet av **tappar** - Ger: - Skarpt seende - Färgseende --- ## Tappar och stavar ### Tappar (cones) - Färgseende - Hög koncentration i **fovea centralis** - Ger hög upplösning ### Stavar (rods) - Ljuskänsliga - Ser i svart–vitt - Dominerar i perifera retina - Viktiga vid: - Mörkerseende - Skymningsseende > Perifert seende är i princip svart–vitt – hjärnan fyller i färg. --- ## Retina – lager (översikt) - Retina består av **10 lager** - Viktig princip: - Ljuset passerar **alla nervcellslager** - Aktiverar tappar/stavar längst bak - Signalen absorberas i pigmentepitelet ### Signalflöde (förenklat) 1. Ljus → tappar/stavar 2. Aktivering av **bipolära neuron** 3. Koppling via interneuron 4. Axoner från ganglieceller → synnerven > Synnerven är fysiologiskt en ledningsbana men kallas nerv av tradition. --- ## Nervus opticus (CN II) - Retina övergår i **nervus opticus** - Kranialnerv **II** (inte I) - Förmedlar syninformation till CNS ### Synbanan (översikt) - Nervus opticus → - **Thalamus** (corpus geniculatum laterale) → - **Lobus occipitalis** (synkortex) > Detaljer om synfält och korsningar kommer senare (termin 3). --- ## Examinationsfokus - Kunna: - Namn - Lokalisation - Grundfunktion - Tentamen baseras **endast på detaljerad målbeskrivning** - Histologiska detaljer tas i separat föreläsning --- # Rå Välkomna till den här delen där vi pratar om sinnesorgan och det här är andra föreläsningen av två gällande ögat och vi ska prata om näthinnan i första handena med dess olika lager synarvspapill makla lute med tappar och stavar får via centralis och koppling till senes ur ett anatomiskt perspektiv. Ögat har ju sina tre lager som vi gick igenom i föregående föreläsning. Ett yttre lager bestående av sklera och kornia. Sklera senhinnan och som övergår i cornia hornhinnan. I mitten ett vaskulärt muskulärt lager bak till med korroidean. Oddörhinnan övergår i corpus ciliare med processus ciliare och fram till iris regnbågshinnan. Innanför detta har vi det som är bild här är dels gult och dels orange orangerött och det är det inre laget retina. Och det består av två delar. En del den det nevrala retorna där vi har våra nervceller och våra tappar och stavar och så. Och sen har vi en lite mer pigmenterad del som inte har någon ljusupptagande eller som inte har någon synintryck synintrycksupptagande funktion utan bara pigment för att stoppa ljuset och bolla runt. I mitten har vi då som sagt corpus vitrium. Det innersta laget är alltså retorna och retorna delas upp i två delar. Vi har på svenska är retinaätna. Vi har dels det retinala lagret. Det är det som är gult i bilden här. Och det här vi har i första hand våra stavar och tappar. Och då är den bakersta delen, allt som är bakom här faktiskt, den här linjen, allt som rör sig bakom här, det är den som kallas för fotosensitiv. Det är där vi har våra stavar och tappar. Och sen den allra främsta delen här som täcker corpus ciliare och processus ciliarit är en icke fotosensitiv. Där har vi bara övriga lager kvar men inte någon syn. Det hade varit jättekonstigt att se här framme. Varför då skulle ljuset komma därifrån? Innanför det retinala lagret så har vi ett retalt pigmentepitel. Och det är i huvudsak det pigmentet som gör att det ljus som kommer in och aktiverar stavar och tappar sedan tas upp då av pigmenten och inte studsar omkring mer. Nätthinnan övergår baktill i synnerven, nervus opticus, vår andra kranialnerv. Och den tar med sig informationen via talamus bak till lobus oxippitalis. Vi benämner då detta utrymmet där det blir liksom ett litet uppehåll i det retinala lagret av att det går ut information här för Papilla Narvi Optiki. Ett knepigt latinsknamn. Säg jättegärna synarspapillen. Och i folkmun benämns det som den blinda fläcken för där har vi då inte stavar och tappar och kan inte se helt enkelt. Som tur var är vår hjärna extremt konservativ. Tycker inte alls alls om att vi har en blindfläck i i bägge ögons synfält så att den tar ju bort den för oss att vi ser ju inte vår blinda fläck nu eller vi vet inte om att vi inte ser i den blinda fläcken för det tycker vi är jobbigt och och man ska aldrig lita på sin hjärna. synarven sen textäxt av järnhinnor. Om vi tittar fördjupat på just eh synärspapillen och på latin är det alltså papilla nerv optiki eller discus nerv optiki. Det är i princip synonymt. Jag kan över en öl berätta om den historiska skillnaden men eh det är onödigt. Och eh det är den som vi ser i den här genomskärningsbilden här bak. Det vill säga här där synarven man brukar säga där synarven kommer in men utifrån var informationen flödar skulle jag egentligen vilja säga där synärven går ut. Men även det är ju en semantisk skillnad. Det området här där har vi inga tappar eller stavar vilket gör att ljus som kommer in ja måste inna på piller förstås. Popp och så bryts det och kommer dit. Det ljuset kommer inte att registreras av tappar eller stavar och det blir då en blindflick i vårt synfält. Och ni ser det alltså här på den anatomiska bilden och vi ser det här om vi tittar in i ögonbotten. Den här bilden är alltså en så kallad ögonbottenbild där här har man ju tagit med en kamera men annars så tittar man med ett ögonmikroskop helt enkelt in i pupillen och för pupillen är ju ingenting. Det svarta är inte något lager utan det svarta ni ser i pupillen det är bara de här pigmentepitelen som är längst bakom nättinnan. Och eh pupillen är ju bara en öppning. Så då tittar ni in och hittar då där kärlen kommer in i nättinnan och det är på samma ställe som därven går ut. Och då kan man tycka antingen att det ser lite diskformat ut och då kan man hålla sig till diskus närv i optik i gänget eller så kan man tycka att det ser lite buktande ut. Då kan man hålla sig till papillar när vi optik eller så säger ni bara synnervspapillen. Vi har sedan en annan struktur som vi benämner för gula fläcken. Många använder gula fläcken som ett patologiskt tillstånd, alltså en sjukdom. Men gula fläcken är egentligen en helt normal anatomisk fysiologisk struktur. Men om den slutar fungera då får man symptom så som från gula fläcken eh när den inte fungerar. Och därför har det ofta blivit att man säger att man har gula fläcken. Men men då menar man egentligen att man har en en dålig gula fläck. Gulf fläck. Gul fläck kommer sig av att den ser gulaktig ut när man tittar på den. Men om vi börjar med att titta på den i bilden till vänster här så ser ni att där går liksom nähtinnan in. Korodea och skera de är oförändrade. Men nähtinna gör en liten inbuktning och då är det hela det här området där det liksom börjar bukta in. Det blir lite gulaktigt om man tittar på det och kallas då för gula fläcken. Och precis i den mitten ser ni att det blir en centralgrop. Det är då fobia centralist eller centralgropen. Om vi tittar på det i samma ögonbild som på förra så har vi alltså hela det här området som är möjligen då lite gulare än omgivande vävnad. Det är då makla lutia eller lutia allt det som är här inne. Och precis i mitten där har vi en grop och det är då får vi centralis. används ibland då lite synonymt men ni behöver ju förstås veta om att luter det större hela området och får vi själva gropen i mitten. Och om vi tittar lite granna på vad det ger oss då för det är här vi har vårt blickfokus ser ni att på bilden till vänster det är den som ligger i princip rätt in från pupillen. Så det som ni tittar på just nu det ljuset faller in på er gula fläck. Det är alltså där vi har vårt blickfokus. Och det för oss in lite granna på tappar och stavar. Och dels har ni läst tappar och stavar innan ni började utbildningen. Jag har egentligen inget mer att säga än den baskunskapen. För övrigt kommer tillbaka här på fysiologin. Men men för att få ett sammanhang vill jag då alltså nämna att vi har våra stavar The Rod och det är de som ser svartvitt lätt förenklat. Och vi har våra tappar, våra cones och de ser färg lite lätt förenklat. Och då ser ni på den här bilden. Här tittar vi på ögat. Här är det vänster öga istället. Så att här kommer synarven. Och där har vi får vi centralis och gula fläcken. På den förra var det tvärtom va? Men då ser ni att det som vi tittar på poffet kommer att träffa precis rätt in i på via centralis. Och då ser ni på det här diagrammet nedanför i mörkt blått. Det är våra cones, våra tappar. Och tapparna som alltså ser färg är extremt ansamlade i Fovia Centralis. Så där har vi väldigt många tappar och därmed väldigt bra färgseende. Och det mesta i världen är ju i färg och där får vi alltså vårt blickfokus, vårt skarpa scende. Och sen så ser ni att färgseendet minskar. Där har vi en blind fläck. Popp. Det ljuset som kommer dit. Det ser vi inte. Men hjärnan tycker det är så jobbigt så att hjärnan fyller i med vad den tror finns där så att inte vi uppfattar att vi har en blindfläck. Och så ser ni att sen minskar andelen tappar radikalt och kvar har vi i princip bara stavar några tappar. Och stavarna ser i första hand svartvitt och det gör faktiskt att eh i princip har vi en svartvit syn utanför vårt blickfokus. Men även det fyller hjärnan i med den färg. I och med att vår blick ju vandrar runt i rummet så har vi ju ofta någon gång tittat på de strukturerna när vi gick in i rummet i alla fall. Och därmed så fyller hjärnan i den färg som den minns att vi hade eller den färg som den anser att vi borde ha. Men egentligen ser vi svartvitt i vår periferi. Men det är jobbigt för oss och hjärnan ljuger ihop ett bekvämt liv för oss. Ni som har tagit körkort nyss min insat om eller ni som har körkort att när det är mörkt ute ska man inte titta precis på något utan lite bredvid till exempel. Det är för att när det är dåligt ljus så måste vi verkligen använda alla våra stavar som ser bra i svart och vitt eller ljus och mörk då. Om man sen tittar mer noggrant på retina så kan man dela in det i tio olika lager där det innersta av dem är det här retinala pigmentepitelet. Och här har vi sen de delarna som innehåller tappar och stavar. Och här utanför har vi en hel del olika nevron. Anne kommer att gå igenom detta histologiskt mer exakt, men Rudenholms korta sammanfattning är att ljuset kommer in här, passerar alla de här nevronen, aktiverar, tappar eller stavar beroende på vilken typ av ljus det är och sen så släcks ljussignalen ut i pegmentepitel. Tapparna och stavarna kommer utifrån sin aktivering att aktivera de här bipolära nevronen. Och det är egentligen de som rent strikt fysiologiskt utgör synnerven för det är den första mottagande nervcellen. Och de kopplas sedan vidare via intrikata vägar så att informationen till slut går ut via de här axonen som ska in i synnerven. Där synnerven egentligen då rent fysiologiskt är en ledningsbana eftersom informationen har kopplat om. Men vi benämner den som en narv av hävd och tradition. Anne går sen igenom de här lagren med er mer exakt. Avslutningsvis vill jag bara nämna nervus opticus koppling till centrala nervsystemet. Och jag ser här att det står nervus ett men det är ju luktnerven. Det ska vara nervus två synnerven. Och synnerven tar emot information från nättinnan. Då nättinnan övergår i synnerven via de här axonen som går in och sen bildar det som vi anatomiskt kallar synärven. Den kommer att gå vidare från varje öga bak till talamus. Och just den delen av tal kallas för yttre knäkroppen och där kopplar den om till ett nytt eh nevron som skickar informationen vidare bak till lobus oxippitalis oxippitalloben. Sen kan man fundera lite granna på vilken del av synfältet som går var i de här synbanorna. Och det får ni jättegärna fundera på men inget vi tenterar i den här kursen utan det kommer tillbaka termin tre. Men det som vi har med är alltså namnet Nervusopticus, att det är nummer två, inte nummer ett. Att den går till lobusoxipitalis men att den gör det via talamus. Och allt går ju i princip via talamus. Så där är överraskningarna få. Vi har nu gått igenom retorna med sina lager. synarspapill, gula fläcken, maklutia och tappar och stavar och fåvia centralis samt koppling till cenes. Anne tar vi med det histologiska. Här har jag sen tryckt ut ett par bilder där jag har plockat bort namnen och det är så att ni kan öva själva. Alla de här strukturerna ska ni efter de här två föreläsningarna kunna. Och eh då är det här ett bra sätt att öva. Och här har vi lite till bilar. Jättebra att plugga in lite granna. En del tror det är att bägge de här två är samma struktur. Och sen så fick ni den här. Det här är en stilistisk bild. Det är inte en riktig bild men den var den bästa tyckte jag som var snäll. Läs kapitl. Vi förutsätter att ni har läst kapitlen och eh det kan alltså inte bara eh det räcker nog inte bara och lyssna på föreläsningarna tror jag utan man behöver man behöver plugga lite själv och då är ju böckerna obligatorisk kurslitteratur och då förväntas studenter läsa den informationen. Däremot ska sägas att ni ska hela tiden ha med den detaljerade målbeskrivningen för det är den som anger nivån och jag kommer bara att tentera sådant som står i den detaljerade målbeskrivningen. Det har ni mitt ord på. Så det är den som visar exakt vad som kommer på tentan. Jag kommer att lägga upp instringsfrågor eller förmodligen ser ni ju den här filmen när jag har lagt upp instringsfrågor så att då häftar jag till och säger att jag har lagt upp insfrågor. De får ni göra om ni vill men är inte på något vis obligatoriskt. Däremot är gruppundervisningen obligatorisk och då kommer amonönerna att förutom att svara på alla eventuella frågor ni har framförallt gå igenom modeller som visar hur saker och ting funkar. Ta då med målbeskrivningen för det är ju den som visar vad ni ska kunna. Tack för uppmärksamheten säger Anne och jag i de här bilderna som Anne hittade på nätet på oss tror jag faktiskt.