# Video - Block 9 - Digestion & Näringslära

**Video Transcript**

- Duration: 17:19
- Segments: 299
- Resolution: 640x480

---

**[0:00 - 0:12]**  Inför den föreläsning som ni snart ska ha om de orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi

**[0:12 - 0:18]**  ska jag nu bara beskriva en del anatomiska begrepp och termer.

**[0:19 - 0:27]**  Det här är då inte någon heltäckande separat föreläsning i huvudhalsanatomi exempelvis.

**[0:27 - 0:30]**  Det kommer ni att få längre fram.

**[0:30 - 0:35]**  utbildningen, utan det är bara en beskrivning av några sådana här nyckeltermer

**[0:35 - 0:38]**  som ni behöver för att hänga med i just

**[0:39 - 0:44]**  föreläsning kring fysiologin kring de här systemen.

**[0:45 - 0:52]**  Om vi nu börjar med de sensoriska systemen och de anatomiska begrepp

**[0:52 - 0:59]**  ni behöver ha med er dit så är en kranialnerv som vi kommer att möta en hel

**[1:00 - 1:04]**  till del under den här föreläsningen, den så kallade trigeminusnerven.

**[1:05 - 1:08]**  Trigeminusnerven då innerverar

**[1:08 - 1:10]**  bland annat ansiktshuden.

**[1:10 - 1:12]**  Här ser vi då hur

**[1:12 - 1:13]**  grenar

**[1:14 - 1:18]**  från olika områden av ansiktet och olika receptorsystem där

**[1:18 - 1:23]**  passerar säsar in mot själva skallbenet.

**[1:24 - 1:29]**  Och i den andra delen av figuren här ser vi hur de här närvgrenarna

**[1:30 - 1:32]**  grenarna passerar genom

**[1:32 - 1:34]**  öppningar i kraniet

**[1:35 - 1:40]**  och går sedan samman. Sällkropparna är benägna då i det så kallade trigeminus

**[1:40 - 1:41]**  gagnlighet

**[1:41 - 1:42]**  som ligger utanför

**[1:42 - 1:43]**  ponstrax

**[1:44 - 1:47]**  och sedan går den här närven då in i

**[1:47 - 1:48]**  järnstammen i ponsområdet.

**[1:49 - 1:52]**  Vad som framkommer ur den här bilden

**[1:53 - 1:56]**  det är då att den här nerven inte bara innerverar ansiktshud.

**[1:57 - 1:59]**  Den har också grenar som kommer ifrån

**[2:00 - 2:00]**  tungan.

**[2:01 - 2:04]**  respektive grenar som kommer ifrån tänderna.

**[2:04 - 2:07]**  Olika receptor system, exempelvis i tänderna

**[2:07 - 2:09]**  som vi kommer att gå igenom fysiologin bakom

**[2:09 - 2:11]**  då under den här föreläsningen.

**[2:13 - 2:14]**  I nästa bild

**[2:14 - 2:16]**  så ser vi då

**[2:17 - 2:18]**  lite mer sammanfattningen

**[2:18 - 2:22]**  utav vilka områden då som streven och snerven innerverar.

**[2:22 - 2:25]**  Pratat om ansiktshuden och de här olikfärgade fälten

**[2:25 - 2:28]**  står för olika grenar utav trevenusnerven

**[2:28 - 2:29]**  som vi inte behöver gå igenom just nu.

**[2:30 - 2:34]**  Dessutom innerverar trigemenusnerven en del utav munslemhinnan

**[2:35 - 2:36]**  för främre delen av tungan

**[2:36 - 2:39]**  och som sagt då tänderna.

**[2:39 - 2:41]**  Och ni ser här bland annat då hur

**[2:41 - 2:43]**  sådana här nervgrenar

**[2:43 - 2:45]**  ska vara gulmarkerat i den här figuren

**[2:45 - 2:47]**  passerar in i

**[2:47 - 2:48]**  tandpulpan via

**[2:48 - 2:50]**  tandroten på det här sättet.

**[2:51 - 2:53]**  Och de receptorsystemen skall vi som strakt

**[2:53 - 2:55]**  som sagt då återkomma till

**[2:56 - 2:57]**  lite under den här föreläsningen.

**[3:00 - 3:03]**  Trigeminusnerven då i centrala nervsystemet

**[3:04 - 3:05]**  terminerar då

**[3:06 - 3:08]**  i de så kallade trigeminuskärnorna.

**[3:08 - 3:11]**  Och här ser ni alltså en bild av järnstammen framifrån.

**[3:11 - 3:14]**  Här har ni då förlängda märgen med en blomgata

**[3:14 - 3:15]**  och här har vi pons.

**[3:16 - 3:20]**  Och här ser vi trigeminos gangliet en gång till då.

**[3:21 - 3:23]**  De här gula stråken

**[3:23 - 3:26]**  de är alltså afferenta nervtrådar

**[3:26 - 3:27]**  och de

**[3:27 - 3:29]**  terminerar då i de så kallade trigeminuskärnorna.

**[3:30 - 3:30]**  Kärnorna.

**[3:30 - 3:35]**  Som är ett antal sådana, tre stycken då, hur det är grendelar

**[3:35 - 3:36]**  till antalet.

**[3:36 - 3:37]**  Och de

**[3:38 - 3:44]**  sträcker ut sig ungefär som en sån här lång, smal cylinder

**[3:44 - 3:45]**  längs

**[3:45 - 3:48]**  järnstammen på insidan och det kommer vi

**[3:48 - 3:50]**  strax att illustrera mer i detalj.

**[3:52 - 3:54]**  De här grenarna då

**[3:54 - 3:55]**  terminerar alltså

**[3:55 - 3:58]**  antingen i den så kallade mesensisfala trigeminuskärnan

**[3:58 - 3:59]**  som går upp i mesensiefall

**[4:00 - 4:03]**  den så kallade sensoriska huvudkärnan

**[4:03 - 4:05]**  respektive den så kallade spinala trigeminokärnan

**[4:05 - 4:09]**  och den spinala trigeminokärnan fortsätter ända ner

**[4:09 - 4:12]**  till de övre serikalsegmenten utav ryggmärgen.

**[4:14 - 4:18]**  De latinska termerna har ni i den högra delen utav figuren här

**[4:19 - 4:23]**  och i den här delen så ser vi då kanske mer schematiskism

**[4:23 - 4:26]**  man kan tänka sig nu att man tagit ut den här gula strukturen

**[4:26 - 4:29]**  och istället illustrera den för sig utan att

**[4:30 - 4:32]**  projicera den på hjärnstamsytan.

**[4:32 - 4:36]**  Och den här bilden kommer vi att möta lite också under själva föreläsningen.

**[4:37 - 4:38]**  Trigeminusnerven

**[4:39 - 4:42]**  har också motoriska funktionen och kommer vi återkomma till

**[4:42 - 4:44]**  lite senare här

**[4:44 - 4:49]**  och de motoriska funktionerna ska illustreras utav att vi också har en motorisk trigeminokärna.

**[4:49 - 4:53]**  Vi har alltså tre stycken huvudgrupper utav kärnor

**[4:53 - 4:57]**  den mesensifala trigeminokärnan, den sensoriska huvudkärnan

**[4:58 - 4:59]**  respektive den spinnala.

**[5:00 - 5:06]**  Och därtill också en motorisk kärna som vi strax ska komma tillbaka till.

**[5:08 - 5:13]**  Från trigeminokärnorna då, och vi pratar om den sensoriska delen, går sedan information

**[5:13 - 5:14]**  till hjärnbarken

**[5:15 - 5:19]**  med samma övergripande princip då kanske som spino-talama-banan exempelvis.

**[5:20 - 5:23]**  Vi har alltså en så kallad trigemino-talambana.

**[5:24 - 5:29]**  Och här ser vi exempel då hur signaler då ifrån ansiktshuden

**[5:30 - 5:33]**  hur grenar från ansiktshuden passerar igenom

**[5:34 - 5:38]**  trigeminos gangliet och terminerar då i den här delen utav kärnan.

**[5:38 - 5:43]**  Här har man illustrerat det då för den spinala trigeminokärnan.

**[5:44 - 5:47]**  Och vad man ser i den här bilden då, det är att

**[5:47 - 5:52]**  den här amferentaxonen, alltså terminerar, slutar i trigeminokärnan

**[5:53 - 5:56]**  på nervceller i denna spinala trigeminokärna.

**[5:56 - 5:59]**  Och de nervcellerna i sin tur ger uppåt det nya axonet

**[6:00 - 6:03]**  som korsar över till den motsatta sidan

**[6:03 - 6:06]**  och sedan arsenderar upp till

**[6:06 - 6:09]**  Talamus och vidare sedan

**[6:09 - 6:13]**  till den primära sumatocensuriska järnverken.

**[6:14 - 6:16]**  Och i primära somatocensuriska cortex

**[6:16 - 6:19]**  är det förstås den del utav

**[6:19 - 6:20]**  barkområden

**[6:21 - 6:22]**  som

**[6:23 - 6:23]**  då

**[6:24 - 6:27]**  motsvarar ansiktsområdet

**[6:27 - 6:29]**  tungan och

**[6:29 - 6:32]**  till exempel då munslemhinnorna och så vidare.

**[6:36 - 6:40]**  Från det här då en kort beskrivning av några sådana här anatomiska begrepp

**[6:41 - 6:44]**  som berör istället den motoriken

**[6:44 - 6:45]**  som vi ska beskriva då

**[6:46 - 6:48]**  för det orala motoriska systemet.

**[6:49 - 6:53]**  Och en hel del här kommer att handla framöver om käkrörelser.

**[6:54 - 6:59]**  Och vad gäller just käkrörelser så ser ni av den här animationen då att det förstås handlar

**[6:59 - 7:01]**  om rörelser utav underkäken.

**[7:01 - 7:03]**  Överkäken Maxilla

**[7:03 - 7:07]**  är ju en del av själva kraniet så den rörliga delen här

**[7:07 - 7:09]**  handlar förstås om rörelser av underkäken.

**[7:10 - 7:14]**  Och underkäksrörelserna kan vi indela i käköppning

**[7:15 - 7:18]**  som ni förstås ser här och så har vi käkslutning

**[7:18 - 7:20]**  öppningsslutning.

**[7:21 - 7:22]**  Öppningsslutning, så ska det vara.

**[7:23 - 7:29]**  Och vi ser också här att vi mot slutet av käkslutningen, här har en liten sidorör

**[7:29 - 7:29]**  rörelse

**[7:29 - 7:31]**  som gör så att säga

**[7:31 - 7:34]**  att man får en mycket bättre finfördelning

**[7:34 - 7:36]**  mot kindtänderna

**[7:36 - 7:37]**  i den här delen av

**[7:37 - 7:38]**  munhålan.

**[7:42 - 7:48]**  Och de muskler som styr då käken brukar man indela i så kallade käkslutade

**[7:48 - 7:50]**  och käköppnar muskler.

**[7:52 - 7:54]**  Två stycken sådana här käkslutarmuskler

**[7:55 - 7:58]**  som är viktiga här är den så kallade massetemuskeln.

**[7:59 - 8:02]**  Muskelmuskeln urspringer då ifrån själva käkvinkeln

**[8:03 - 8:06]**  och fäster då upp mot själva okbenet här.

**[8:07 - 8:12]**  Man kan känna sin egen massetemuskel och man lite grann lägger fingrarna

**[8:12 - 8:14]**  mot käkvinkeln och biter ihop kraftigt.

**[8:15 - 8:19]**  Så kommer man att känna en muskelbuk som då spänns och det är då

**[8:19 - 8:21]**  just denna massetemuskel.

**[8:23 - 8:24]**  En annan muskel

**[8:25 - 8:27]**  är då temporalismuskeln

**[8:27 - 8:28]**  som utbreds

**[8:29 - 8:33]**  utspringer istället från den laterala ytan av kraniet

**[8:33 - 8:36]**  och sen går ner och fäster i själva

**[8:37 - 8:38]**  undershakesbenet.

**[8:39 - 8:40]**  Och

**[8:40 - 8:44]**  den här muskeln kan man också känna på sig själv

**[8:44 - 8:47]**  genom att helt enkelt då placera

**[8:47 - 8:52]**  fingrarna över temperalbenet, bita ihop och man känner då en muskelbuk som spänns

**[8:52 - 8:53]**  precis i det här området.

**[8:54 - 8:56]**  De exakta ursprungna fästena här

**[8:56 - 8:59]**  det är något som ni kommer att prata om när ni läser annat

**[8:59 - 9:06]**  men ni ska i det här sammanhanget komma ihåg att vi har så kallade käkslutarmuskler

**[9:06 - 9:09]**  och två viktiga herrar som är belägna på skaldens utsida.

**[9:10 - 9:14]**  Det finns också käkslutna muskler på insidan här.

**[9:14 - 9:18]**  En sådan muskel petroleuvelus medialis

**[9:18 - 9:21]**  urspringer alltså från käkvinkeln men passerar på

**[9:22 - 9:24]**  medialsidan istället upp mot kraniet.

**[9:25 - 9:29]**  Då har vi ungefär samma mekaniska verkan som man sätter muskeln fast den sitter istället.

**[9:29 - 9:31]**  på insidan utav käken.

**[9:33 - 9:35]**  De muskler som öppnar käken

**[9:36 - 9:39]**  de är kan vi säga en del utav själva munbotten

**[9:39 - 9:42]**  och de urspringer alltså från underkäken

**[9:43 - 9:45]**  och ni ser flera utav de här

**[9:46 - 9:47]**  och de

**[9:47 - 9:51]**  fäster sedan i en struktur som man kallar för tungbenet.

**[9:51 - 9:54]**  Och ett tungben, tungbenet det är alltså

**[9:55 - 9:56]**  det ben som

**[9:56 - 9:58]**  inte har

**[9:59 - 10:01]**  någon led mot något annat ben

**[10:02 - 10:07]**  utan är ett ben som är upphängt enbart av muskulatur.

**[10:08 - 10:10]**  Och en del utav den muskulaturen

**[10:10 - 10:11]**  är alltså då

**[10:11 - 10:13]**  käköppna muskulaturen.

**[10:14 - 10:15]**  Tungbenet kallar man alltså för

**[10:16 - 10:16]**  oss urdeum.

**[10:17 - 10:18]**  Och

**[10:19 - 10:23]**  det innebär också då att en del utav de här musklerna som kommer att fästa i det här tungbenet

**[10:23 - 10:25]**  slutar på urdeo

**[10:25 - 10:26]**  som sin händelse här.

**[10:27 - 10:28]**  Alla muskler

**[10:29 - 10:32]**  som är käköppnare fäster inte i tungbenet.

**[10:33 - 10:35]**  Här är då digastrukusmuskeln

**[10:35 - 10:36]**  som istället

**[10:36 - 10:37]**  har sitt

**[10:37 - 10:39]**  ursprung i kraniet

**[10:39 - 10:41]**  och fäster på kraniets undersida

**[10:42 - 10:45]**  och passerar då genom en liten bindvävsslinga kring

**[10:46 - 10:47]**  tungbenet

**[10:47 - 10:49]**  och sedan vidare

**[10:49 - 10:50]**  till då

**[10:51 - 10:52]**  käkbenet.

**[10:53 - 10:54]**  Undersäkbenet

**[10:54 - 10:59]**  och därmed så att säga kan den då mekaniskt via den här slingan i en käköppning.

**[10:59 - 11:02]**  Käköppnar alltså och käkslutar.

**[11:04 - 11:08]**  Tungans rörelser styr ska man säga har två typer av muskler.

**[11:09 - 11:12]**  Dels det faktum att tungan själv är en muskel

**[11:13 - 11:15]**  men tungan är också upphängd

**[11:16 - 11:18]**  i ett muskelpaket

**[11:19 - 11:22]**  som kan förflytta hela tungan som en enhet.

**[11:23 - 11:29]**  Och de här musklerna kan exempelvis den här som kallas för hyon

**[11:29 - 11:33]**  glossus, kan förflytta tungan bakåt nedåt.

**[11:34 - 11:36]**  Medan den här muskeln då

**[11:36 - 11:39]**  som fäster i ett utskott på skallens undersida

**[11:40 - 11:41]**  kan flytta tungan bakåt och uppåt.

**[11:43 - 11:44]**  Och den här muskeln

**[11:44 - 11:48]**  kan så att säga då istället flytta tungan utåt framåt

**[11:49 - 11:49]**  mellan läpparna.

**[11:54 - 11:57]**  En tredje sån här struktur som ni

**[11:57 - 11:59]**  behöver känna till i de här sammanhangen

**[11:59 - 12:01]**  Det kommer att vara relevant framförallt

**[12:02 - 12:03]**  på sväljning.

**[12:05 - 12:08]**  I de sammanhangen så bör ni veta då någonting

**[12:09 - 12:11]**  om laryngs respektive munhålan

**[12:11 - 12:12]**  or och faryngs.

**[12:13 - 12:16]**  Och här ser vi nu första delen då

**[12:16 - 12:19]**  utdelas en liten inledande bit av luftstrupen

**[12:19 - 12:24]**  och ovanpå det här ser vi alltså själva struphuvudet.

**[12:25 - 12:28]**  Och ni ser att det här då är förbundet med själva tungbenet

**[12:29 - 12:31]**  med en liten bindvävshinna här.

**[12:31 - 12:33]**  Men ni ser en viktig sak

**[12:34 - 12:37]**  nämligen det så kallade strupblocket, Epigrottis

**[12:37 - 12:40]**  som kan då under sväljning fällas ner

**[12:40 - 12:43]**  och täcka över luftstrupen och därmed

**[12:44 - 12:46]**  förhindra att till exempel då mat

**[12:47 - 12:50]**  kommer in då i luftstrupen, vilket då

**[12:50 - 12:53]**  är potentiellt förstås en farlig situation.

**[12:56 - 12:58]**  Till höger här har ni då Oro Farings

**[12:59 - 12:59]**  munhålan.

**[13:00 - 13:03]**  Och det ni behöver känna till då inför den här föreläsningen

**[13:03 - 13:05]**  det är att om man nu tittar rakt in i munhålan

**[13:06 - 13:07]**  så har man

**[13:07 - 13:12]**  en struktur som man ser direkt, nämligen den så kallade mjuka gommen eller gomseglet,

**[13:12 - 13:13]**  palatum velum.

**[13:14 - 13:16]**  Och där man också har den

**[13:16 - 13:19]**  populärt kallade gomspenen

**[13:22 - 13:24]**  Och ni kommer att

**[13:24 - 13:27]**  komma i kontakt med denna palatum velum

**[13:27 - 13:28]**  under den här föreläsningen.

**[13:29 - 13:33]**  Där vi ska beskriva att den här då är väldigt viktig därför att den kan lyftas upp

**[13:33 - 13:34]**  och täcka över

**[13:34 - 13:36]**  passagen till näshålan

**[13:37 - 13:39]**  och därmed förhindra att mat kommer upp i näshålan.

**[13:39 - 13:42]**  Men det är mer om det i själva föreläsningen.

**[13:45 - 13:49]**  Motoriken då i de här systemen styrs då utav kranialnerver.

**[13:50 - 13:55]**  Och som i sin tur kan styras bland annat från motoriska järnverken.

**[13:55 - 13:59]**  Och då pratar vi om den delen av motorkort och exprimärmotorkort

**[13:59 - 14:08]**  som handlar om till exempel ansiktsregion respektive kärnregionen.

**[14:10 - 14:15]**  De delarna utav primära motoriska korttext

**[14:16 - 14:22]**  har förbindelse till kranialnärkärnor i järnstammen genom den bana som man kallar för den

**[14:22 - 14:23]**  kortekobulbära banan.

**[14:24 - 14:28]**  Och som utgår då ifrån det här området av primära motkorttex.

**[14:29 - 14:35]**  Och den har sedan förbindelse då till kranialnärkärnor som ger upphov till kranialnerver

**[14:35 - 14:41]**  som kontrollerar olika delar utav exempelvis käkmuskulatur,

**[14:41 - 14:43]**  svallmuskulatur och så vidare.

**[14:43 - 14:47]**  Och de olika kranialnärkärnorna ser ni i den här bilden.

**[14:47 - 14:53]**  Ni ser då till exempel den motoriska trigemin och kärnan som vi nämnde inledningsvis

**[14:53 - 14:55]**  och som då styr tuggmuskulatur.

**[14:56 - 14:59]**  Ni ser förbindelser till faciali kärnan som styr ansiktet

**[14:59 - 15:03]**  muskulatur, hypoglasförkärnan som styr tungmuskulaturen.

**[15:03 - 15:07]**  Och den så kallade ambiguskärnan då som styr

**[15:07 - 15:11]**  farings respektive då laringmuskulatur.

**[15:12 - 15:17]**  Ett exempel på det här är i nästa bild.

**[15:17 - 15:21]**  Det handlar då om en del utav de rörelser

**[15:21 - 15:24]**  som är involverade, till exempel när man nu äter mato

**[15:24 - 15:29]**  och handlar exempelvis om rörelser av tungan som då styrs utav hyperglas och snäring

**[15:29 - 15:39]**  och all käkmuskulatur som handlar om käköppning, käkslutning och sidorörelse av käken för den delen.

**[15:39 - 15:46]**  Den styrs alltså utav trigeminosnerven av motoriska axoner från den motoriska trigemin och kärnan

**[15:46 - 15:51]**  som går ut förstås och letar sig fram kan vi säga till de här olika musklerna.

**[15:51 - 15:55]**  Och de löper då ingrediens av trigeminosnerven som man kallar för mandibularisnerven.

**[15:55 - 15:59]**  Och mandibularisnerven har också sensorisk information.

**[15:59 - 16:01]**  Det har vi lite berört tidigare.

**[16:04 - 16:07]**  Så, här har vi dessa tre geminokärnor igen då.

**[16:07 - 16:11]**  Vi kommer komma tillbaka till dem ett antal gånger under själva föreläsningen.

**[16:11 - 16:16]**  Och här ser vi nu för fullständighetens skull då både den sensoriska delen

**[16:16 - 16:21]**  gulmarkerad och den motoriska delen här som är markerad i blått.

**[16:21 - 16:25]**  Den motoriska kärnan med F-räntaxoner till geminosnerven

**[16:25 - 16:29]**  och de sensoriska kärnorna som mottar aff-räntaxoner

**[16:29 - 16:31]**  ifrån trigimen och snärjan.

**[16:31 - 16:35]**  Och uttagen då illustrerad lite schematiskt.

**[16:35 - 16:39]**  Så här så ser vi de tre sensoriska kärnorna här.

**[16:39 - 16:43]**  Och vi ser också då den motoriska kärnan.

**[16:43 - 16:45]**  I det här sättet att illustrera det.

**[16:45 - 16:51]**  Så, med det så har den här väldigt korta introduktionen gått i mål.

**[16:51 - 16:57]**  Och återigen, det här är alltså inte någon fullständig beskrivning av anatomin här.

**[16:57 - 16:59]**  Absolut inte, utan det är en väldigt, väldigt

**[16:59 - 17:05]**  ytlig beskrivning utav några termer som ni behöver ha med er

**[17:05 - 17:09]**  för att hänga med då på den här föreläsningen om de

**[17:09 - 17:13]**  orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi.

**[17:14 - 17:17]**  Så, som man säger, tack för mig så länge.