# Video - Block 5 - Cirkulationsfysiologi

**Video Transcript**

- Duration: 11:02
- Segments: 206
- Resolution: 1920x1080

---

**[0:00 - 0:06]**  Välkomna till den här korta introduktionen till blodomloppets historia.

**[0:07 - 0:10]**  Det här är ju inte tänkt som någon seriös historiegenomgång.

**[0:11 - 0:16]**  Jag tänker ta upp ett par saker som jag tycker hör till läkarens allmänbildning.

**[0:17 - 0:23]**  Fokus ligger på det som är bakgrunden till vad vi undervisar

**[0:23 - 0:25]**  på medicinutbildningen.

**[0:25 - 0:33]**  Det betyder att det blir framförallt den västerländska historien om blodomloppet.

**[0:33 - 0:40]**  Det har ju hänt en hel del i andra delar av världen, men det tänker jag inte gå in på här.

**[0:40 - 0:49]**  När vi diskuterar historia så brukar man ju ofta tala om de gamla grekerna.

**[0:49 - 0:52]**  Och det kan väl vara en bra utgångspunkt också här.

**[0:52 - 0:55]**  Så låt oss börja med läkekonsten.

**[0:55 - 1:00]**  Konstens fader, Galenos, på det andra århundradet efter Kristus

**[1:00 - 1:06]**  vars tankar har varit mycket betydelsefulla i medicinhistorien.

**[1:07 - 1:12]**  När det gällde blodet så ansåg han att det fanns två sorters blod.

**[1:13 - 1:19]**  Det fanns det tunga tröga blodet i blodådrorna.

**[1:19 - 1:24]**  Det mörka blodet som då fanns i det vi nu kallar venerna.

**[1:25 - 1:31]**  Han menade att detta bildades i levern och flöt ut i vensystemet.

**[1:33 - 1:37]**  Det här blodet innehöll spiritus naturalis

**[1:37 - 1:42]**  som kanske då naturens kraft som behövdes av allting.

**[1:45 - 1:48]**  Pulsådrorna däremot innehöll ett annat blod.

**[1:49 - 1:52]**  Det ljusa, kvicka, levande blodet.

**[1:53 - 1:55]**  Som också behövdes.

**[1:55 - 1:57]**  i periferin.

**[1:58 - 1:59]**  Han menade att

**[2:00 - 2:02]**  det här blodet

**[2:02 - 2:03]**  det uppstod

**[2:03 - 2:05]**  från de ivenerna.

**[2:05 - 2:06]**  Han menade att

**[2:07 - 2:09]**  lite av det blod som kom ifrån levern

**[2:09 - 2:11]**  gick in i högerhjärtat

**[2:11 - 2:15]**  passerade kammarseptum och kom över till vänsterhjärtat.

**[2:17 - 2:21]**  Den här idén är kanske inte så konstig. Tittar man in i

**[2:21 - 2:22]**  hjärtat

**[2:22 - 2:25]**  så ser man på kammarväggens insida travekel

**[2:25 - 2:27]**  som ju ser ut som ett nätverk.

**[2:28 - 2:30]**  Så att tänka sig att detta fungerade som en sil

**[2:31 - 2:33]**  genom vilken blodet sivade igenom

**[2:34 - 2:35]**  är nog inte så onaturligt.

**[2:38 - 2:41]**  När blodet passerade genom kammarsektorn

**[2:41 - 2:45]**  så fick det till sig spiritus vitalis

**[2:45 - 2:47]**  som vi kan tänka oss är livsandan

**[2:48 - 2:50]**  som gav liv åt allting.

**[2:53 - 2:54]**  Blodet

**[2:55 - 3:00]**  gick från hjärtat och utåt, blodet i pulsådrorna i artärerna.

**[3:00 - 3:03]**  Ja pulsådrorna

**[3:03 - 3:04]**  rörde sig

**[3:05 - 3:08]**  och det som gjorde att man kände pulsen menade han var att

**[3:08 - 3:11]**  artärerna rytmiskt drog ihop sig

**[3:11 - 3:13]**  så hela artärträdet

**[3:13 - 3:14]**  drog ihop sig

**[3:15 - 3:17]**  i takt med den puls man kunde känna.

**[3:21 - 3:25]**  Det här innebär att blodet flyter utåt

**[3:25 - 3:26]**  i blodådrorna

**[3:27 - 3:30]**  och det flyter utåt i pulsådrorna.

**[3:30 - 3:33]**  Det betyder alltså att blodet flyter

**[3:33 - 3:37]**  från centrum och utåt i både artär och ven

**[3:37 - 3:39]**  och när det kommer ut i periferin

**[3:40 - 3:42]**  så återvävnaderna upp blodet.

**[3:43 - 3:45]**  Vi har alltså ett system

**[3:45 - 3:47]**  där blodet sakta rinner

**[3:48 - 3:51]**  från centrum utåt i både artär och ven

**[3:51 - 3:53]**  och försvinner när det kommer ut.

**[3:55 - 3:58]**  De här tankarna

**[3:58 - 3:59]**  är viktiga

**[4:00 - 4:01]**  därför att

**[4:01 - 4:04]**  de accepterades av kyrkan

**[4:05 - 4:07]**  och blev ansedda som

**[4:07 - 4:09]**  i den rätta läran

**[4:09 - 4:12]**  och var det som man kommer att tro på

**[4:13 - 4:16]**  från kanske redan tiden för Kristi födelse

**[4:16 - 4:20]**  fram till, som vi ska se, slutet på 1600-talet.

**[4:21 - 4:25]**  Så en stor del av det som vi betraktar som historisk tid

**[4:25 - 4:28]**  hade man den här uppfattningen

**[4:28 - 4:29]**  av

**[4:29 - 4:35]**  långsamt sipprande blod från centrum och utåt i både artär och vensystem.

**[4:35 - 4:36]**  Ingen

**[4:36 - 4:37]**  cirkulation.

**[4:40 - 4:41]**  Det har förstås varit

**[4:42 - 4:43]**  en och annan

**[4:43 - 4:44]**  som har haft andra tankar.

**[4:45 - 4:46]**  Och här

**[4:46 - 4:47]**  kan man tänka på

**[4:48 - 4:51]**  den här personen cirkulationsfysiologins fader

**[4:51 - 4:55]**  Himnal Nafis, en syrisk läkare, verksam i Egypten.

**[4:55 - 4:58]**  som hävdade att blodet inte

**[4:58 - 5:02]**  sipprade igenom kammarseptum

**[5:02 - 5:05]**  utan blodet tog vägen via lungorna

**[5:05 - 5:08]**  när det gick från höger till vänster i hjärta.

**[5:08 - 5:10]**  Och att det var i lungorna

**[5:10 - 5:12]**  som blodet ändrade sig

**[5:13 - 5:15]**  från djupröt till ljusröt.

**[5:16 - 5:17]**  Det vill säga,

**[5:18 - 5:18]**  han

**[5:19 - 5:21]**  kunde visa att blodet

**[5:21 - 5:22]**  realiserades

**[5:22 - 5:24]**  i lungorna.

**[5:25 - 5:27]**  Här kommer då lilla kretsloppet fram.

**[5:30 - 5:31]**  Den här läran

**[5:31 - 5:33]**  kanske spreds i Mellanöstern

**[5:33 - 5:37]**  men den fick inte någon större spridning vad man förstår

**[5:37 - 5:38]**  till resten av Europa.

**[5:40 - 5:40]**  Så att

**[5:41 - 5:42]**  de här tankarna

**[5:42 - 5:46]**  förblev ganska okända för stora delar av västvärlden.

**[5:48 - 5:49]**  De tycks ha uppstått

**[5:50 - 5:51]**  oberoende

**[5:51 - 5:52]**  här och där.

**[5:52 - 5:55]**  Till exempel vi har Mikael Serveto

**[5:55 - 5:57]**  i Spanien på 1500-talet

**[5:57 - 5:59]**  som också hävdade något liknande.

**[6:00 - 6:01]**  Kyrkan

**[6:01 - 6:03]**  hörde talas om detta

**[6:03 - 6:05]**  dömde honom som kättare

**[6:05 - 6:07]**  och han blev bränd på bål

**[6:07 - 6:09]**  så det var inte tacksamt

**[6:09 - 6:11]**  att opponera sig mot den rätta läran.

**[6:15 - 6:16]**  Det som verkligen kom att

**[6:16 - 6:18]**  ändra västvärldens syn

**[6:19 - 6:20]**  på blodomloppet

**[6:20 - 6:22]**  det var William Harvey

**[6:23 - 6:25]**  som beskrev

**[6:25 - 6:26]**  en cirkulation.

**[6:27 - 6:27]**  Han beskrev

**[6:28 - 6:30]**  hur blodet gick ut i artärerna

**[6:30 - 6:33]**  och tillbaka igen i venerna

**[6:34 - 6:35]**  och att blodet passerade

**[6:36 - 6:38]**  från artär till ven

**[6:38 - 6:38]**  genom

**[6:39 - 6:41]**  köttets porositeter.

**[6:41 - 6:46]**  Alltså någon sorts hypotetisk förbindelse genom vävnaderna.

**[6:46 - 6:47]**  Tänk på att man

**[6:48 - 6:49]**  vid den här tidpunkten

**[6:49 - 6:51]**  inte kände till kapillärerna.

**[6:55 - 6:58]**  Höll länge inne med sina tankar.

**[7:00 - 7:03]**  Men efter lång begrundan

**[7:03 - 7:05]**  förmodar jag att han insåg

**[7:06 - 7:08]**  hur kontroversiellt detta var

**[7:09 - 7:12]**  publicerade han den här skriften

**[7:12 - 7:15]**  Exercitatio Anatomica Demotocar

**[7:15 - 7:17]**  Desert Sangvinis

**[7:17 - 7:17]**  In Animaribus

**[7:18 - 7:21]**  Alltså anatomiska uppsats om hjärtats och blodets rörelser

**[7:21 - 7:22]**  i djuren

**[7:23 - 7:25]**  som man brukar kalla

**[7:25 - 7:27]**  bara Demotocordis

**[7:50 - 7:50]**  Den här ställde ju allting på ända. Blodet flöt inte utåt i venerna, det flöt tillbaka igen. Det fanns förbindelser ute i vävnaderna. Allting var jättekonstigt. Så de säger att den läkare som var född när den här publikationen kom

**[7:50 - 7:55]**  kom aldrig att tro på den här läran. Det skulle till en helt ny generation

**[7:55 - 7:56]**  läkare

**[7:56 - 7:59]**  innan man började tänka på

**[7:59 - 8:01]**  en cirkulation av blodet.

**[8:02 - 8:05]**  Det vill säga att först mot slutet av 1600-talet

**[8:06 - 8:09]**  så börjar man ta de här tankarna på riktigt allvar.

**[8:13 - 8:14]**  Så har vi

**[8:14 - 8:16]**  vänder på allt vad man trodde

**[8:17 - 8:20]**  att blodet inte sipprade utåt parallellt i artär och rent

**[8:21 - 8:22]**  utan att

**[8:22 - 8:24]**  blodet faktiskt gick ut i artärerna

**[8:25 - 8:26]**  tillbaka i venerna.

**[8:28 - 8:30]**  Det här att det skulle

**[8:30 - 8:33]**  gå igenom vävnaderna tillbaka igen

**[8:33 - 8:35]**  det var en ren hypotes.

**[8:35 - 8:38]**  Det var inte förrän Marcello Malpigi

**[8:38 - 8:40]**  några decennier senare

**[8:41 - 8:44]**  kunde använda Löwenhooks

**[8:44 - 8:46]**  uppfinning om mikroskopet

**[8:46 - 8:47]**  och titta på vävnader

**[8:48 - 8:49]**  och demonstrera

**[8:49 - 8:53]**  kapillärnystanen i njuren och kapillärer lite varstans

**[8:54 - 8:55]**  som man förstod att

**[8:55 - 8:58]**  det fanns små förbindelser mellan artär och ven.

**[9:01 - 9:02]**  Så först nu

**[9:03 - 9:04]**  när vi närmar oss år 1700

**[9:05 - 9:07]**  börjar vi få den moderna synen

**[9:07 - 9:08]**  på blodomloppet.

**[9:10 - 9:14]**  Men det här är någonting som fortfarande förändrar sig.

**[9:16 - 9:19]**  Robert Förtskott till vänster här på bilden

**[9:19 - 9:21]**  kunde tillsammans med

**[9:22 - 9:23]**  Savalski

**[9:23 - 9:24]**  1980

**[9:25 - 9:31]**  visa att Aortas reaktivitet påverkades

**[9:31 - 9:33]**  av ändortillsälarna,

**[9:33 - 9:36]**  de tunna cellager som finns

**[9:36 - 9:37]**  längst in mot blodet

**[9:37 - 9:39]**  som man dittills hade trott

**[9:39 - 9:44]**  bara var ett slätt kakel som blodet kunde rinna över.

**[9:44 - 9:46]**  Nu visade det sig att det var en

**[9:47 - 9:50]**  kemisk fabrik som påverkade signalmolekyler

**[9:51 - 9:55]**  vars produktion påverkades av vad som fanns

**[9:55 - 9:56]**  inne i blodbanan.

**[9:57 - 10:00]**  De här signalmolekylerna påverkade den glatta muskeln.

**[10:03 - 10:07]**  1985 kunde de här tre herrarna tillsammans

**[10:07 - 10:10]**  påvisa att signalmolekylen i fråga

**[10:11 - 10:12]**  vad kväveoxid kräver.

**[10:13 - 10:15]**  En gasformig radikal

**[10:15 - 10:18]**  som bildas i NOT-cellerna

**[10:18 - 10:22]**  de funderar över till den glatta muskeln och påverkar den.

**[10:25 - 10:27]**  Det här var en fullständig revolution

**[10:28 - 10:31]**  inom blodkärlsläran

**[10:31 - 10:36]**  och kom att förändra vår syn på hur blodkärlen fungerar ganska radikalt.

**[10:37 - 10:40]**  Detta hände alltså bara för 30-40 år sedan.

**[10:41 - 10:43]**  Så att fortfarande inträffar det

**[10:44 - 10:45]**  nya omvälvande

**[10:46 - 10:49]**  saker inom cirkulationsfysiologin.

**[10:51 - 10:52]**  Och förmodligen

**[10:52 - 10:53]**  förhoppningsvis

**[10:54 - 10:55]**  är det inte det sista

**[10:55 - 10:57]**  nya som vi har sett.