From f1d717def4beec41627697a1a429e11c29f45596 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Johan Dahlin Date: Sun, 18 Jan 2026 12:51:43 +0100 Subject: [PATCH] vault backup: 2026-01-18 12:51:43 --- .../video_10726051.md | 2196 ++++-- .../video_10725994.md | 1062 ++- .../video_10726471.md | 1350 ++-- .../video_10726041.md | 1524 ++-- .../video_10726543.md | 618 +- .../video_10726393.md | 897 ++- .../Laboration Spirometri/video_10726274.md | 690 +- .../Laboration Spirometri/video_10726549.md | 102 +- .../Block 11 - Immunologi/video_10725930.md | 2754 ++++--- .../Block 11 - Immunologi/video_10726008.md | 1530 ++-- .../Block 11 - Immunologi/video_10726062.md | 2073 +++-- .../Block 11 - Immunologi/video_10726092.md | 1101 ++- .../Block 11 - Immunologi/video_10726161.md | 2202 ++++-- .../Block 11 - Immunologi/video_10726209.md | 4284 ++++++---- .../Block 11 - Immunologi/video_10726217.md | 6936 +++++++++++------ .../Block 11 - Immunologi/video_10726255.md | 5679 +++++++++----- .../Block 11 - Immunologi/video_10726323.md | 2022 +++-- .../VFU-information/video_10726241.md | 414 +- content/Fysiologi/LPG002-VT26/Schema.md | 174 + 19 files changed, 25130 insertions(+), 12478 deletions(-) create mode 100644 content/Fysiologi/LPG002-VT26/Schema.md diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.md index 8e38953..81439ac 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.md @@ -7,1467 +7,2199 @@ --- -**[0:00 - 0:06]** Hej, välkomna. +**0:00** +Hej, välkomna. -**[0:06 - 0:17]** Jag heter Agneta Ekman och jag är farmakolog, det vill säga att jag sysslar med läkemedel och hur de fungerar läkemedelsnära. +**0:06** +Jag heter Agneta Ekman och jag är farmakolog, det vill säga att jag sysslar med läkemedel och hur de fungerar läkemedelsnära. -**[0:18 - 0:23]** Idag ska vi ha en liten föreläsning om receptorer +**0:18** +Idag ska vi ha en liten föreläsning om receptorer -**[0:24 - 0:27]** för att få en bra grund inför fysiologin. +**0:24** +för att få en bra grund inför fysiologin. -**[0:30 - 0:38]** Och vi ska lägga upp det som så att vi ska prata om interaktionen mellan receptorer och legander. +**0:30** +Och vi ska lägga upp det som så att vi ska prata om interaktionen mellan receptorer och legander. -**[0:38 - 0:46]** Vi ska nämna några ord om just farmakologi och vi ska prata om agonister och antagonister +**0:38** +Vi ska nämna några ord om just farmakologi och vi ska prata om agonister och antagonister -**[0:46 - 0:52]** som är två viktiga begrepp när det gäller receptor-begreppet. +**0:46** +som är två viktiga begrepp när det gäller receptor-begreppet. -**[0:52 - 0:55]** Välkomna, då börjar vi. +**0:52** +Välkomna, då börjar vi. -**[1:00 - 1:06]** så är ju receptorer mottagarstrukturer som tar emot signaler som förmedlas +**1:00** +så är ju receptorer mottagarstrukturer som tar emot signaler som förmedlas -**[1:06 - 1:09]** när olika substanser binder till dem. +**1:06** +när olika substanser binder till dem. -**[1:09 - 1:16]** Och de här receptorerna är uppbyggda av proteiner, ett eller flera proteiner, sammanfogade. +**1:09** +Och de här receptorerna är uppbyggda av proteiner, ett eller flera proteiner, sammanfogade. -**[1:17 - 1:21]** De här substanserna som binder till +**1:17** +De här substanserna som binder till -**[1:22 - 1:25]** receptorerna kallas med ett gemensamt namn: +**1:22** +receptorerna kallas med ett gemensamt namn: -**[1:25 - 1:26]** Ligander. +**1:25** +Ligander. -**[1:27 - 1:29]** Ligander kan vara en lång rad olika +**1:27** +Ligander kan vara en lång rad olika -**[1:30 - 1:31]** typer av ämnen. +**1:30** +typer av ämnen. -**[1:31 - 1:38]** Dels kan det vara substanser som kroppen producerar själv, det vill säga endogena substanser. +**1:31** +Dels kan det vara substanser som kroppen producerar själv, det vill säga endogena substanser. -**[1:38 - 1:43]** Och det kan vara peptider, det kan vara aminer, det kan vara +**1:38** +Och det kan vara peptider, det kan vara aminer, det kan vara -**[1:44 - 1:47]** olika större molekyler som är hormoner. +**1:44** +olika större molekyler som är hormoner. -**[1:48 - 1:49]** Många olika typer finns. +**1:48** +Många olika typer finns. -**[1:49 - 1:55]** Det kan också vara att de här liganderna är läkemedel som vi använder för att behandla +**1:49** +Det kan också vara att de här liganderna är läkemedel som vi använder för att behandla -**[1:55 - 1:56]** sjukdomar. +**1:55** +sjukdomar. -**[1:57 - 1:59]** Narkotika finns det en del som verkar via receptorer +**1:57** +Narkotika finns det en del som verkar via receptorer -**[2:00 - 2:04]** och gemensamt namn, således ligander. +**2:00** +och gemensamt namn, således ligander. -**[2:05 - 2:09]** Och de här liganderna kallas också först +**2:05** +Och de här liganderna kallas också först -**[2:09 - 2:09]** messingers. +**2:09** +messingers. -**[2:10 - 2:14]** Till skillnad från second messingers, som ni kanske har hört talas om, +**2:10** +Till skillnad från second messingers, som ni kanske har hört talas om, -**[2:14 - 2:16]** det vill säga de molekyler som +**2:14** +det vill säga de molekyler som -**[2:16 - 2:18]** sköter om olika skeenden inne i cellen. +**2:16** +sköter om olika skeenden inne i cellen. -**[2:18 - 2:20]** Så att den information +**2:18** +Så att den information -**[2:20 - 2:22]** som cellen mottar +**2:20** +som cellen mottar -**[2:23 - 2:27]** först är då en ligand som binder till en receptor. +**2:23** +först är då en ligand som binder till en receptor. -**[2:27 - 2:29]** Och så skickar in signal in +**2:27** +Och så skickar in signal in -**[2:30 - 2:32]** i cellen så att till exempel +**2:30** +i cellen så att till exempel -**[2:32 - 2:35]** cyklistalp kan syntetiseras som +**2:32** +cyklistalp kan syntetiseras som -**[2:35 - 2:37]** en second messendure. +**2:35** +en second messendure. -**[2:38 - 2:39]** I stort kan man dela upp +**2:38** +I stort kan man dela upp -**[2:39 - 2:41]** receptorerna i två grupper +**2:39** +receptorerna i två grupper -**[2:41 - 2:44]** utifrån var de är belägna i cellen. +**2:41** +utifrån var de är belägna i cellen. -**[2:44 - 2:46]** Då är det cellmembranbundna receptorer +**2:44** +Då är det cellmembranbundna receptorer -**[2:46 - 2:49]** och de intra-cerelära +**2:46** +och de intra-cerelära -**[2:49 - 2:50]** receptorerna. +**2:49** +receptorerna. -**[2:52 - 2:55]** Och också om man ska ha i åtanke +**2:52** +Och också om man ska ha i åtanke -**[2:55 - 2:57]** även om vi talar nu om skilda +**2:55** +även om vi talar nu om skilda -**[2:57 - 2:59]** receptorsystem +**2:57** +receptorsystem -**[3:00 - 3:02]** kan receptorer interagera +**3:00** +kan receptorer interagera -**[3:02 - 3:04]** ganska mycket syns emellan. +**3:02** +ganska mycket syns emellan. -**[3:04 - 3:05]** Dels kan +**3:04** +Dels kan -**[3:05 - 3:09]** receptorer av samma sort interagera med varandra när de blir aktiverade, +**3:05** +receptorer av samma sort interagera med varandra när de blir aktiverade, -**[3:09 - 3:10]** men även +**3:09** +men även -**[3:11 - 3:12]** olika typer av +**3:11** +olika typer av -**[3:12 - 3:14]** ligander +**3:12** +ligander -**[3:14 - 3:15]** eller av +**3:14** +eller av -**[3:15 - 3:17]** receptorer som bilder olika typer av ligander +**3:15** +receptorer som bilder olika typer av ligander -**[3:17 - 3:19]** kan interagera +**3:17** +kan interagera -**[3:19 - 3:20]** genom att till exempel +**3:19** +genom att till exempel -**[3:20 - 3:22]** slå sig samman. +**3:20** +slå sig samman. -**[3:23 - 3:27]** Och också tänka på att när vi pratar om effekter +**3:23** +Och också tänka på att när vi pratar om effekter -**[3:27 - 3:29]** receptoraktivering, +**3:27** +receptoraktivering, -**[3:30 - 3:38]** så att en cell kan ha tusentals receptorer, både på cellytan och inne i +**3:30** +så att en cell kan ha tusentals receptorer, både på cellytan och inne i -**[3:38 - 3:40]** cytoplasman. +**3:38** +cytoplasman. -**[3:41 - 3:44]** Och vad som händer inne i cellen det är ju +**3:41** +Och vad som händer inne i cellen det är ju -**[3:44 - 3:45]** ett sammantaget +**3:44** +ett sammantaget -**[3:46 - 3:49]** svar från alla de här receptorerna de skickar in +**3:46** +svar från alla de här receptorerna de skickar in -**[3:49 - 3:53]** signaler. Men vi förenklar det lite och +**3:49** +signaler. Men vi förenklar det lite och -**[3:54 - 3:58]** tittar lite mer på system för system och +**3:54** +tittar lite mer på system för system och -**[3:58 - 3:59]** inte diskuterar så mycket interaktioner. +**3:58** +inte diskuterar så mycket interaktioner. -**[4:00 - 4:06]** Här ser ni exempel på de här cellmembranbundna +**4:00** +Här ser ni exempel på de här cellmembranbundna -**[4:06 - 4:10]** receptorerna och det hör man på namnet och det finns faktiskt +**4:06** +receptorerna och det hör man på namnet och det finns faktiskt -**[4:10 - 4:13]** tre familjer men jag var med två här för att +**4:10** +tre familjer men jag var med två här för att -**[4:13 - 4:16]** visa lite hur de fungerar. +**4:13** +visa lite hur de fungerar. -**[4:16 - 4:20]** Cellmembranbundna receptorer sitter förankrade i ett +**4:16** +Cellmembranbundna receptorer sitter förankrade i ett -**[4:20 - 4:23]** cellmembran och de är ofta rörliga med en viss +**4:20** +cellmembran och de är ofta rörliga med en viss -**[4:23 - 4:26]** omsättning av receptorer. +**4:23** +omsättning av receptorer. -**[4:27 - 4:29]** Och den här typen av receptorer +**4:27** +Och den här typen av receptorer -**[4:30 - 4:36]** har ett bindningsställe, liggandbindande domän, på utsidan av cellen. +**4:30** +har ett bindningsställe, liggandbindande domän, på utsidan av cellen. -**[4:38 - 4:40]** I det här bindningsstället +**4:38** +I det här bindningsstället -**[4:40 - 4:44]** så binder då en substans som ligand. +**4:40** +så binder då en substans som ligand. -**[4:45 - 4:47]** Och när det gör det +**4:45** +Och när det gör det -**[4:47 - 4:51]** så knycker den till receptorn här så att den blir aktiverad. +**4:47** +så knycker den till receptorn här så att den blir aktiverad. -**[4:51 - 4:54]** Och när den aktiverade receptorn +**4:51** +Och när den aktiverade receptorn -**[4:54 - 4:55]** blir det +**4:54** +blir det -**[4:55 - 4:57]** så kan den i sin tur +**4:55** +så kan den i sin tur -**[4:57 - 4:59]** aktivera i det här fallet när vi +**4:57** +aktivera i det här fallet när vi -**[5:00 - 5:03]** tittar på en G-proteinkopplad receptor +**5:00** +tittar på en G-proteinkopplad receptor -**[5:03 - 5:06]** aktivera ett G-protein som sedan i sin tur +**5:03** +aktivera ett G-protein som sedan i sin tur -**[5:07 - 5:10]** kan aktivera andra strukturer i cellen +**5:07** +kan aktivera andra strukturer i cellen -**[5:11 - 5:13]** och få en förstärkning av den signal +**5:11** +och få en förstärkning av den signal -**[5:14 - 5:15]** som kommer in här. +**5:14** +som kommer in här. -**[5:15 - 5:17]** Det kallas en metabotrof-receptor, +**5:15** +Det kallas en metabotrof-receptor, -**[5:18 - 5:20]** de här G-proteinkopplade receptorerna +**5:18** +de här G-proteinkopplade receptorerna -**[5:20 - 5:25]** för att de just har att göra med metabolismen inne i cellen. +**5:20** +för att de just har att göra med metabolismen inne i cellen. -**[5:26 - 5:29]** Till höger här har vi också en cellmembranbunden receptor +**5:26** +Till höger här har vi också en cellmembranbunden receptor -**[5:30 - 5:33]** men en jono-trof-receptor. +**5:30** +men en jono-trof-receptor. -**[5:33 - 5:36]** Jono-trof betyder att den har att göra med +**5:33** +Jono-trof betyder att den har att göra med -**[5:37 - 5:40]** in och utflöde av joner +**5:37** +in och utflöde av joner -**[5:40 - 5:44]** i den jonkanal som finns inne i receptorn. +**5:40** +i den jonkanal som finns inne i receptorn. -**[5:44 - 5:47]** Den här strukturen är alltså både jonkanal +**5:44** +Den här strukturen är alltså både jonkanal -**[5:47 - 5:50]** och receptor för samma gång. +**5:47** +och receptor för samma gång. -**[5:50 - 5:51]** Just denna är +**5:50** +Just denna är -**[5:52 - 5:56]** en jonkanalkopplad receptor +**5:52** +en jonkanalkopplad receptor -**[5:56 - 5:59]** är en GABA-receptor. Det finns två olika typer av +**5:56** +är en GABA-receptor. Det finns två olika typer av -**[6:00 - 6:03]** gavarecetter och det här är den som heter gava A. +**6:00** +gavarecetter och det här är den som heter gava A. -**[6:04 - 6:07]** Och den binder två gava-molekyler +**6:04** +Och den binder två gava-molekyler -**[6:07 - 6:09]** som behövs för att jonkanalen ska öppnas. +**6:07** +som behövs för att jonkanalen ska öppnas. -**[6:10 - 6:15]** När den öppnas strömmar kloridjoner in i cellen +**6:10** +När den öppnas strömmar kloridjoner in i cellen -**[6:16 - 6:20]** och hyperpolariserar cellen så den blir svårare. +**6:16** +och hyperpolariserar cellen så den blir svårare. -**[6:20 - 6:23]** Det krävs ett större stimuli +**6:20** +Det krävs ett större stimuli -**[6:23 - 6:27]** för att depolarisera cellen, det vill säga aktivera den. +**6:23** +för att depolarisera cellen, det vill säga aktivera den. -**[6:28 - 6:29]** Så detta gavar är en +**6:28** +Så detta gavar är en -**[6:30 - 6:32]** hämmande transmittor. +**6:30** +hämmande transmittor. -**[6:34 - 6:37]** Det är vad man kan säga. Och så finns det ytterligare bindningställe här +**6:34** +Det är vad man kan säga. Och så finns det ytterligare bindningställe här -**[6:37 - 6:39]** för en läkemedelsgrupp. +**6:37** +för en läkemedelsgrupp. -**[6:40 - 6:41]** Det tar vi inte upp nu. +**6:40** +Det tar vi inte upp nu. -**[6:41 - 6:43]** Det finns ytterligare en familj +**6:41** +Det finns ytterligare en familj -**[6:43 - 6:47]** en tyrosinkinanskopplad cellmembranbunden receptor +**6:43** +en tyrosinkinanskopplad cellmembranbunden receptor -**[6:47 - 6:50]** som insulin, bland annat binder till den typen. +**6:47** +som insulin, bland annat binder till den typen. -**[6:50 - 6:53]** Men det hoppar vi överens om länge. +**6:50** +Men det hoppar vi överens om länge. -**[6:53 - 6:55]** Gemensamt cellmembranbundna receptorer +**6:53** +Gemensamt cellmembranbundna receptorer -**[6:56 - 6:59]** Liganden stannar på utsidan av +**6:56** +Liganden stannar på utsidan av -**[7:00 - 7:04]** cellen när den aktiverar cellmembranbundna receptorer. +**7:00** +cellen när den aktiverar cellmembranbundna receptorer. -**[7:05 - 7:08]** Och det induceras en konformationsändring +**7:05** +Och det induceras en konformationsändring -**[7:08 - 7:09]** i de här +**7:08** +i de här -**[7:10 - 7:11]** proteinen +**7:10** +proteinen -**[7:11 - 7:15]** som leder till att det ena fallet att man aktiverar andra +**7:11** +som leder till att det ena fallet att man aktiverar andra -**[7:15 - 7:17]** proteiner i det andra fallet +**7:15** +proteiner i det andra fallet -**[7:17 - 7:19]** att en jonkanal öppnas. +**7:17** +att en jonkanal öppnas. -**[7:23 - 7:26]** Till skillnad då när det gäller de intraselulära +**7:23** +Till skillnad då när det gäller de intraselulära -**[7:26 - 7:27]** receptorerna +**7:26** +receptorerna -**[7:27 - 7:29]** då måste liganden, hormonet +**7:27** +då måste liganden, hormonet -**[7:30 - 7:32]** i det här fallet tas upp +**7:30** +i det här fallet tas upp -**[7:32 - 7:35]** av celler över cellmembranet. +**7:32** +av celler över cellmembranet. -**[7:35 - 7:38]** Inne i cytoplasman här finns det +**7:35** +Inne i cytoplasman här finns det -**[7:38 - 7:41]** receptorer som när de blir aktiverade +**7:38** +receptorer som när de blir aktiverade -**[7:41 - 7:44]** så slår de ihop sig till en dimer +**7:41** +så slår de ihop sig till en dimer -**[7:44 - 7:45]** den här dmeren +**7:44** +den här dmeren -**[7:46 - 7:48]** tas upp av cellkärnan. +**7:46** +tas upp av cellkärnan. -**[7:49 - 7:51]** Cellkärnan har vi DNA +**7:49** +Cellkärnan har vi DNA -**[7:52 - 7:53]** och på DNA har vi +**7:52** +och på DNA har vi -**[7:53 - 7:57]** i anslutning till olika gener, promotor regioner +**7:53** +i anslutning till olika gener, promotor regioner -**[7:57 - 7:59]** och då fungerar det här aktiverat +**7:57** +och då fungerar det här aktiverat -**[8:00 - 8:04]** komplexet som en transkriptionsfaktor. +**8:00** +komplexet som en transkriptionsfaktor. -**[8:04 - 8:08]** Och påverkar då proteinsyntesen. +**8:04** +Och påverkar då proteinsyntesen. -**[8:11 - 8:15]** Det här är då ett lite trögare system, det tar längre tid +**8:11** +Det här är då ett lite trögare system, det tar längre tid -**[8:16 - 8:20]** för den här leganden innan den får effekt på proteinsyntesen. +**8:16** +för den här leganden innan den får effekt på proteinsyntesen. -**[8:20 - 8:26]** Och vi har också då att vi kan även få längre kvarstående effekter. +**8:20** +Och vi har också då att vi kan även få längre kvarstående effekter. -**[8:27 - 8:29]** Så stora skillnader mellan cellmembranbundna +**8:27** +Så stora skillnader mellan cellmembranbundna -**[8:30 - 8:32]** och intracellulära receptorer +**8:30** +och intracellulära receptorer -**[8:32 - 8:36]** är att de befinns på olika ställen i cellen förstås. +**8:32** +är att de befinns på olika ställen i cellen förstås. -**[8:36 - 8:39]** En annan viktig skillnad är att i det ena fallet +**8:36** +En annan viktig skillnad är att i det ena fallet -**[8:39 - 8:41]** tas ligander upp +**8:39** +tas ligander upp -**[8:42 - 8:43]** av cellen som här. +**8:42** +av cellen som här. -**[8:43 - 8:48]** Och i det andra fallet för cellmembranbundna receptorer så stannar ligander på utsidan. +**8:43** +Och i det andra fallet för cellmembranbundna receptorer så stannar ligander på utsidan. -**[8:48 - 8:53]** Det här är mer långsamma receptorer jämfört med de cellmembranbundna. +**8:48** +Det här är mer långsamma receptorer jämfört med de cellmembranbundna. -**[8:53 - 8:56]** Och det är också olika ämnen som binder till receptorer +**8:53** +Och det är också olika ämnen som binder till receptorer -**[8:57 - 8:58]** inom de här två olika grupperna. +**8:57** +inom de här två olika grupperna. -**[9:00 - 9:02]** Också olika effekter. +**9:00** +Också olika effekter. -**[9:03 - 9:05]** Så det är de två grupperna av receptorer +**9:03** +Så det är de två grupperna av receptorer -**[9:06 - 9:09]** cellmembranbundna och interacellulära receptorer. +**9:06** +cellmembranbundna och interacellulära receptorer. -**[9:12 - 9:14]** Vad kan vi mer säga? Jo, vi har redan sagt +**9:12** +Vad kan vi mer säga? Jo, vi har redan sagt -**[9:14 - 9:22]** att när receptorn blir aktiverad av en sån här stimulerande eller aktiverande elegans +**9:14** +att när receptorn blir aktiverad av en sån här stimulerande eller aktiverande elegans -**[9:22 - 9:24]** man använder bägge de här orden för att skriva ut bägge här +**9:22** +man använder bägge de här orden för att skriva ut bägge här -**[9:25 - 9:29]** så får man en konformationsändring i proteinet i parasitullen. +**9:25** +så får man en konformationsändring i proteinet i parasitullen. -**[9:30 - 9:32]** Ett litet annat utseende +**9:30** +Ett litet annat utseende -**[9:32 - 9:36]** och som då kan aktivera olika signalskedjor eller +**9:32** +och som då kan aktivera olika signalskedjor eller -**[9:36 - 9:42]** påverka andra typer av strukturer som till exempel spänningskänsliga jonkanaler. +**9:36** +påverka andra typer av strukturer som till exempel spänningskänsliga jonkanaler. -**[9:42 - 9:43]** Det kommer en bild på det. +**9:42** +Det kommer en bild på det. -**[9:44 - 9:45]** Hur +**9:44** +Hur -**[9:45 - 9:48]** en receptord kan påverka en jonkanal. +**9:45** +en receptord kan påverka en jonkanal. -**[9:50 - 9:52]** Och de här interaktionerna är väldigt +**9:50** +Och de här interaktionerna är väldigt -**[9:52 - 9:55]** kortvariga. De är väldigt snabba impulser. +**9:52** +kortvariga. De är väldigt snabba impulser. -**[9:56 - 9:57]** En ligand binder. +**9:56** +En ligand binder. -**[9:58 - 9:59]** Det sker en konformationsändring. +**9:58** +Det sker en konformationsändring. -**[10:00 - 10:03]** Det skickas in ett svar i cellen och sen återtar +**10:00** +Det skickas in ett svar i cellen och sen återtar -**[10:03 - 10:06]** receptorn sin ursprungliga +**10:03** +receptorn sin ursprungliga -**[10:06 - 10:09]** formation och liganden släpper och allt detta +**10:06** +formation och liganden släpper och allt detta -**[10:09 - 10:11]** kan ske på några millisekunder. +**10:09** +kan ske på några millisekunder. -**[10:12 - 10:14]** Och det betyder att den här bindningen +**10:12** +Och det betyder att den här bindningen -**[10:14 - 10:15]** är reversibel. +**10:14** +är reversibel. -**[10:16 - 10:17]** Det är inte så att det blir en permanent +**10:16** +Det är inte så att det blir en permanent -**[10:17 - 10:20]** inbindning av liganden, utan liganden +**10:17** +inbindning av liganden, utan liganden -**[10:20 - 10:22]** binder och släpper, binder och släpper. +**10:20** +binder och släpper, binder och släpper. -**[10:22 - 10:23]** Och har man en större +**10:22** +Och har man en större -**[10:24 - 10:25]** receptorkopulation +**10:24** +receptorkopulation -**[10:26 - 10:29]** med många ligander i närheten så är det att +**10:26** +med många ligander i närheten så är det att -**[10:30 - 10:34]** det är inte så att liganderna binder och sliter öronen en längre tid, +**10:30** +det är inte så att liganderna binder och sliter öronen en längre tid, -**[10:34 - 10:39]** även om receptorpopulationen är aktiverad under en längre tid. +**10:34** +även om receptorpopulationen är aktiverad under en längre tid. -**[10:39 - 10:42]** Utan det är olika ligander som är bundna till receptorerna +**10:39** +Utan det är olika ligander som är bundna till receptorerna -**[10:42 - 10:47]** just vid olika ögonblick, för man kan mer se det som de studsar i receptorerna. +**10:42** +just vid olika ögonblick, för man kan mer se det som de studsar i receptorerna. -**[10:47 - 10:49]** Reversibla bindningar. +**10:47** +Reversibla bindningar. -**[10:49 - 10:56]** Det finns också irreversibla ligander med de används mest vid experimentella försök +**10:49** +Det finns också irreversibla ligander med de används mest vid experimentella försök -**[10:56 - 10:59]** när man vill inaktivera receptorer. +**10:56** +när man vill inaktivera receptorer. -**[11:00 - 11:09]** Och den här bindningen mellan receptor och ligand kan liknas med en nyckel och ett nyckelhål. +**11:00** +Och den här bindningen mellan receptor och ligand kan liknas med en nyckel och ett nyckelhål. -**[11:09 - 11:16]** Giganden är nyckeln som kommer med någon typ av information och som passar precis i det här nyckelhålet och kan +**11:09** +Giganden är nyckeln som kommer med någon typ av information och som passar precis i det här nyckelhålet och kan -**[11:16 - 11:19]** vrida om och låsa upp recepten. +**11:16** +vrida om och låsa upp recepten. -**[11:19 - 11:22]** Keelop säger man på engelska. +**11:19** +Keelop säger man på engelska. -**[11:23 - 11:29]** Här ser vi lite för att försöka förklara det här med de här kemiska bindningarna till höger här +**11:23** +Här ser vi lite för att försöka förklara det här med de här kemiska bindningarna till höger här -**[11:30 - 11:33]** har vi ett receptorprotein avbildat. +**11:30** +har vi ett receptorprotein avbildat. -**[11:33 - 11:37]** I det här proteinet som är uppbyggt av +**11:33** +I det här proteinet som är uppbyggt av -**[11:37 - 11:41]** aminosyrorester, så är det en ficka någonstans +**11:37** +aminosyrorester, så är det en ficka någonstans -**[11:41 - 11:42]** där det finns +**11:41** +där det finns -**[11:43 - 11:46]** en fordring av olika minosyrorester +**11:43** +en fordring av olika minosyrorester -**[11:47 - 11:50]** som utgör grunden för att kemiska bindningar +**11:47** +som utgör grunden för att kemiska bindningar -**[11:51 - 11:53]** ska kunna bildas. +**11:51** +ska kunna bildas. -**[11:53 - 11:56]** Och är det så att vi har en kemisk struktur +**11:53** +Och är det så att vi har en kemisk struktur -**[11:56 - 11:59]** som har möjlighet att bilda olika bindningar +**11:56** +som har möjlighet att bilda olika bindningar -**[12:00 - 12:03]** det kan vara jonvätebindningar, det kan vara lipofila bindningar, +**12:00** +det kan vara jonvätebindningar, det kan vara lipofila bindningar, -**[12:04 - 12:05]** det kan vara fandervalsbindningar, +**12:04** +det kan vara fandervalsbindningar, -**[12:06 - 12:08]** och så vidare en lång rad mindre bindningar. +**12:06** +och så vidare en lång rad mindre bindningar. -**[12:09 - 12:12]** Om den här bindningarna kan uppstå +**12:09** +Om den här bindningarna kan uppstå -**[12:12 - 12:14]** så finns det någon möjlighet att +**12:12** +så finns det någon möjlighet att -**[12:14 - 12:16]** under en kort +**12:14** +under en kort -**[12:16 - 12:17]** ögonblick att den här +**12:16** +ögonblick att den här -**[12:17 - 12:20]** ligandern kan studsa ner i det här bindningsstället +**12:17** +ligandern kan studsa ner i det här bindningsstället -**[12:20 - 12:22]** och trycka till receptorn. +**12:20** +och trycka till receptorn. -**[12:26 - 12:28]** Och det är så att när det här sker +**12:26** +Och det är så att när det här sker -**[12:30 - 12:34]** så är det så att det kan vara olika egenskaper i det här bindningsstället +**12:30** +så är det så att det kan vara olika egenskaper i det här bindningsstället -**[12:34 - 12:38]** som dels står för att det finns uppstår en bindningsstyrka +**12:34** +som dels står för att det finns uppstår en bindningsstyrka -**[12:39 - 12:42]** och dels också att det finns en möjlighet +**12:39** +och dels också att det finns en möjlighet -**[12:42 - 12:45]** att ge den här konformationsändringen. +**12:42** +att ge den här konformationsändringen. -**[12:45 - 12:47]** Så det är en hel vetenskap det här med hur +**12:45** +Så det är en hel vetenskap det här med hur -**[12:47 - 12:49]** ligander interagerar +**12:47** +ligander interagerar -**[12:50 - 12:52]** med bindningsställen. +**12:50** +med bindningsställen. -**[12:53 - 12:57]** Och här ser ni också det som jag nämnde tidigare att här har vi då +**12:53** +Och här ser ni också det som jag nämnde tidigare att här har vi då -**[12:58 - 12:59]** det finns en attraktions +**12:58** +det finns en attraktions -**[13:00 - 13:04]** kraft mellan bindningsstället och den här kemiska substansen. +**13:00** +kraft mellan bindningsstället och den här kemiska substansen. -**[13:04 - 13:07]** Så när den kommer i närheten av receptorn +**13:04** +Så när den kommer i närheten av receptorn -**[13:07 - 13:10]** så sugs den in i det här bindningsstället, +**13:07** +så sugs den in i det här bindningsstället, -**[13:10 - 13:12]** ger en konformationsändring +**13:10** +ger en konformationsändring -**[13:13 - 13:17]** som leder till att det här G-proteinet dissocierar, +**13:13** +som leder till att det här G-proteinet dissocierar, -**[13:17 - 13:22]** den här alfadelen i sin tur kan påverka en annan struktur, +**13:17** +den här alfadelen i sin tur kan påverka en annan struktur, -**[13:22 - 13:24]** den här spänningskänsliga +**13:22** +den här spänningskänsliga -**[13:24 - 13:26]** jonkanalen. +**13:24** +jonkanalen. -**[13:26 - 13:29]** Och sedan återgår de här G-proteinet +**13:26** +Och sedan återgår de här G-proteinet -**[13:30 - 13:31]** slår ihop sig igen, +**13:30** +slår ihop sig igen, -**[13:32 - 13:35]** sätter sig på receptorn och den här liganden +**13:32** +sätter sig på receptorn och den här liganden -**[13:35 - 13:39]** sticker iväg igen och den här receptorn är på nytt +**13:35** +sticker iväg igen och den här receptorn är på nytt -**[13:40 - 13:43]** beredd att bli aktiverad. +**13:40** +beredd att bli aktiverad. -**[13:46 - 13:53]** Receptorer är som ni säkert har förstått viktiga för mycket av det som händer i kroppen. +**13:46** +Receptorer är som ni säkert har förstått viktiga för mycket av det som händer i kroppen. -**[13:53 - 13:55]** Några exempel: +**13:53** +Några exempel: -**[13:55 - 13:57]** Neurotranspektion. +**13:55** +Neurotranspektion. -**[13:57 - 13:59]** När vi har elektriska impulser, +**13:57** +När vi har elektriska impulser, -**[14:00 - 14:06]** som fortleds i ett neuron. Här har vi en aktionspotential som har utlösts +**14:00** +som fortleds i ett neuron. Här har vi en aktionspotential som har utlösts -**[14:06 - 14:09]** och går i den här riktningen i neuronet. +**14:06** +och går i den här riktningen i neuronet. -**[14:09 - 14:13]** Kommer fram till nervslutet, den här nervändan. +**14:09** +Kommer fram till nervslutet, den här nervändan. -**[14:14 - 14:20]** Då har vi en elektrisk signal som ska kopplas om till ett postcynaptiskt neuron, +**14:14** +Då har vi en elektrisk signal som ska kopplas om till ett postcynaptiskt neuron, -**[14:20 - 14:22]** en mottagarcell. +**14:20** +en mottagarcell. -**[14:23 - 14:29]** Och den kemiska signalen kan inte hoppa över den här synapsen. Det är ett vätskefyllt hålrum här emellan. +**14:23** +Och den kemiska signalen kan inte hoppa över den här synapsen. Det är ett vätskefyllt hålrum här emellan. -**[14:30 - 14:36]** utan då omvandlas den elektriska signalen till en kemisk signal +**14:30** +utan då omvandlas den elektriska signalen till en kemisk signal -**[14:36 - 14:38]** genom att +**14:36** +genom att -**[14:39 - 14:46]** genom att spänningskänsliga jonkanaler bland annat öppnas här och +**14:39** +genom att spänningskänsliga jonkanaler bland annat öppnas här och -**[14:46 - 14:47]** frisätter +**14:46** +frisätter -**[14:48 - 14:49]** transmitton +**14:48** +transmitton -**[14:49 - 14:54]** så att den kan verka på post-synaptiska receptorer +**14:49** +så att den kan verka på post-synaptiska receptorer -**[14:54 - 14:59]** och på så sätt utlösa en ny depolarisering och skicka vidare en ny +**14:54** +och på så sätt utlösa en ny depolarisering och skicka vidare en ny -**[15:00 - 15:01]** elektrisk impuls. +**15:00** +elektrisk impuls. -**[15:01 - 15:08]** Den elektriska impulsen omsätts till en kemisk och som sedan leder till en ny elektrisk impuls. +**15:01** +Den elektriska impulsen omsätts till en kemisk och som sedan leder till en ny elektrisk impuls. -**[15:09 - 15:11]** Vi har också sådana här synapser +**15:09** +Vi har också sådana här synapser -**[15:11 - 15:13]** i motorändplattan. +**15:11** +i motorändplattan. -**[15:13 - 15:18]** När det kommer neuron med acetylkolin som prissätts och via olika mekanismer +**15:13** +När det kommer neuron med acetylkolin som prissätts och via olika mekanismer -**[15:18 - 15:21]** leder det till en prissättning av acetylkolin. +**15:18** +leder det till en prissättning av acetylkolin. -**[15:21 - 15:23]** Och ytterligare skeenden +**15:21** +Och ytterligare skeenden -**[15:24 - 15:27]** så senare så har vi en kontraktion via en muskel. +**15:24** +så senare så har vi en kontraktion via en muskel. -**[15:30 - 15:36]** Ett annat system är de hormonella systemen där vi har en endokrin körtel +**15:30** +Ett annat system är de hormonella systemen där vi har en endokrin körtel -**[15:36 - 15:39]** som syntetiserar och frisätter ett hormon. +**15:36** +som syntetiserar och frisätter ett hormon. -**[15:40 - 15:43]** Hormonet frisätts +**15:40** +Hormonet frisätts -**[15:44 - 15:48]** med hjälp av blodbanan kan det ta sig fram till ett målorgan +**15:44** +med hjälp av blodbanan kan det ta sig fram till ett målorgan -**[15:49 - 15:50]** där det finns receptorer +**15:49** +där det finns receptorer -**[15:51 - 15:56]** för den frisatta substansen och kan där utöva en verkan. +**15:51** +för den frisatta substansen och kan där utöva en verkan. -**[15:56 - 15:59]** Här har vi till exempel hypofysen som frisätter en rad +**15:56** +Här har vi till exempel hypofysen som frisätter en rad -**[16:00 - 16:05]** har olika hormoner som kilar vidare till olika ställen i kroppen. +**16:00** +har olika hormoner som kilar vidare till olika ställen i kroppen. -**[16:06 - 16:09]** Ofta är det så att det inte är någon riktad +**16:06** +Ofta är det så att det inte är någon riktad -**[16:10 - 16:15]** färg för olika hormoner, utan de sprider sig men agerar +**16:10** +färg för olika hormoner, utan de sprider sig men agerar -**[16:15 - 16:17]** där det finns receptorer. +**16:15** +där det finns receptorer. -**[16:18 - 16:22]** En krånglig bild som ni absolut inte behöver lära er är bara att +**16:18** +En krånglig bild som ni absolut inte behöver lära er är bara att -**[16:22 - 16:24]** illustrera +**16:22** +illustrera -**[16:24 - 16:29]** immunsystemet. När det aktiveras så är det en rad olika receptorer inblandade +**16:24** +immunsystemet. När det aktiveras så är det en rad olika receptorer inblandade -**[16:30 - 16:35]** många hatt tolv like-receptorer med olika nummer, bland annat, som är inblandade i detta. +**16:30** +många hatt tolv like-receptorer med olika nummer, bland annat, som är inblandade i detta. -**[16:35 - 16:38]** Och det behövs då för att aktivera +**16:35** +Och det behövs då för att aktivera -**[16:38 - 16:40]** olika signalkedjor. +**16:38** +olika signalkedjor. -**[16:42 - 16:47]** Så det var lite inledning här. Och bara några korta ord om farmakologi. +**16:42** +Så det var lite inledning här. Och bara några korta ord om farmakologi. -**[16:47 - 16:49]** För att receptorer är, +**16:47** +För att receptorer är, -**[16:50 - 16:55]** förutom då att de förstås är nödvändiga för kroppens funktioner, så är det viktiga måltavlor +**16:50** +förutom då att de förstås är nödvändiga för kroppens funktioner, så är det viktiga måltavlor -**[16:55 - 16:58]** vid läkemedelsbehandling. +**16:55** +vid läkemedelsbehandling. -**[16:58 - 16:59]** Att vi har många +**16:58** +Att vi har många -**[17:00 - 17:03]** stora och viktiga läkemedelsgrupper som verkar +**17:00** +stora och viktiga läkemedelsgrupper som verkar -**[17:03 - 17:05]** genom att interagera med +**17:03** +genom att interagera med -**[17:05 - 17:06]** receptorer. +**17:05** +receptorer. -**[17:07 - 17:12]** Jag har bara listat några områden här med till exempel hypotroni som är högt blodtryck, +**17:07** +Jag har bara listat några områden här med till exempel hypotroni som är högt blodtryck, -**[17:13 - 17:14]** diabetes, +**17:13** +diabetes, -**[17:14 - 17:17]** psykiatriska sjukdomar, smärta och så vidare. +**17:14** +psykiatriska sjukdomar, smärta och så vidare. -**[17:17 - 17:21]** Det finns massor med allergier och astma +**17:17** +Det finns massor med allergier och astma -**[17:21 - 17:22]** och så vidare. +**17:21** +och så vidare. -**[17:22 - 17:26]** Många, många läkemedelsgrupper som verkar via receptorer. +**17:22** +Många, många läkemedelsgrupper som verkar via receptorer. -**[17:28 - 17:29]** Och de läkemedel vi har +**17:28** +Och de läkemedel vi har -**[17:30 - 17:34]** vad de då gör, det är i princip två saker. Antingen ökar de på +**17:30** +vad de då gör, det är i princip två saker. Antingen ökar de på -**[17:35 - 17:36]** stimulering +**17:35** +stimulering -**[17:37 - 17:41]** i olika receptorsystem eller så hämmar de. +**17:37** +i olika receptorsystem eller så hämmar de. -**[17:42 - 17:47]** Transmissionen eller aktiviteten i olika system. +**17:42** +Transmissionen eller aktiviteten i olika system. -**[17:47 - 17:51]** Vi kommer lite mer till det. Det finns alltså olika typer av läkemedel som +**17:47** +Vi kommer lite mer till det. Det finns alltså olika typer av läkemedel som -**[17:52 - 17:54]** påverkar de här systemen lite olika. +**17:52** +påverkar de här systemen lite olika. -**[17:57 - 17:59]** Termin fyra kommer ni att ha undervisning, +**17:57** +Termin fyra kommer ni att ha undervisning, -**[18:00 - 18:06]** bevisning i basal farmakologi och det kommer sedan följas upp under resten av programmet +**18:00** +bevisning i basal farmakologi och det kommer sedan följas upp under resten av programmet -**[18:06 - 18:07]** under de kliniska kurserna +**18:06** +under de kliniska kurserna -**[18:07 - 18:11]** med klinisk farmakologi som handlar om hur man behandlar patienterna +**18:07** +med klinisk farmakologi som handlar om hur man behandlar patienterna -**[18:12 - 18:15]** med de här läkemedlen och andra läkemedel förstås. +**18:12** +med de här läkemedlen och andra läkemedel förstås. -**[18:18 - 18:21]** Två begrepp som är viktiga att känna till. +**18:18** +Två begrepp som är viktiga att känna till. -**[18:21 - 18:23]** Det ena äragonister. +**18:21** +Det ena äragonister. -**[18:24 - 18:25]** Ochagonister, +**18:24** +Ochagonister, -**[18:26 - 18:28]** det är ligander +**18:26** +det är ligander -**[18:28 - 18:29]** som då ser +**18:28** +som då ser -**[18:30 - 18:33]** stimulerar eller aktiverar receptorer. De har en förmåga att +**18:30** +stimulerar eller aktiverar receptorer. De har en förmåga att -**[18:33 - 18:37]** ge den här konformationsändringen i +**18:33** +ge den här konformationsändringen i -**[18:38 - 18:40]** receptorn så att någon +**18:38** +receptorn så att någon -**[18:40 - 18:42]** typ av svar induceras. +**18:40** +typ av svar induceras. -**[18:44 - 18:46]** Och när man tänker på kroppens +**18:44** +Och när man tänker på kroppens -**[18:46 - 18:51]** ämnen som verkar på receptorer så är de +**18:46** +ämnen som verkar på receptorer så är de -**[18:52 - 18:52]** agonister. +**18:52** +agonister. -**[18:52 - 18:55]** Vare sig vi tänker på kortisol, eller om vi tänker på +**18:52** +Vare sig vi tänker på kortisol, eller om vi tänker på -**[18:55 - 18:59]** histamin, eller testosteron, eller gava, +**18:55** +histamin, eller testosteron, eller gava, -**[19:00 - 19:03]** dopamin eller acetylkolin, vad vi än tänker på +**19:00** +dopamin eller acetylkolin, vad vi än tänker på -**[19:03 - 19:04]** så är de +**19:03** +så är de -**[19:05 - 19:08]** agonister som verkar på receptorerna. +**19:05** +agonister som verkar på receptorerna. -**[19:08 - 19:11]** Och näragonister verkar på +**19:08** +Och näragonister verkar på -**[19:11 - 19:13]** receptorer så uppkommer +**19:11** +receptorer så uppkommer -**[19:14 - 19:15]** ett fysiologiskt svar. +**19:14** +ett fysiologiskt svar. -**[19:15 - 19:16]** Det händer någonting +**19:15** +Det händer någonting -**[19:17 - 19:18]** när de blir aktiverade. +**19:17** +när de blir aktiverade. -**[19:20 - 19:24]** Och namnen för de receptorer vi har i kroppen är +**19:20** +Och namnen för de receptorer vi har i kroppen är -**[19:24 - 19:27]** nästan allihopa, inte riktigt, men de är namngivna +**19:24** +nästan allihopa, inte riktigt, men de är namngivna -**[19:28 - 19:29]** efter denagonist som +**19:28** +efter denagonist som -**[19:29 - 19:35]** binder till receptorn ganska givet, att en dopamin +**19:29** +binder till receptorn ganska givet, att en dopamin -**[19:35 - 19:40]** binder till en dopaminagonist, att serotonin binder till en serotonärg, +**19:35** +binder till en dopaminagonist, att serotonin binder till en serotonärg, -**[19:40 - 19:42]** receptorn och så vidare. +**19:40** +receptorn och så vidare. -**[19:43 - 19:45]** Inte alltid, men nästan alltid. +**19:43** +Inte alltid, men nästan alltid. -**[19:47 - 19:51]** Vad som kan vara bra att tänka på i det här läget, det är att +**19:47** +Vad som kan vara bra att tänka på i det här läget, det är att -**[19:51 - 19:55]** även om vi säger hela tiden nu attagonister aktiverar +**19:51** +även om vi säger hela tiden nu attagonister aktiverar -**[19:56 - 19:59]** en receptor, det är någon positiv +**19:56** +en receptor, det är någon positiv -**[19:59 - 20:03]** riktning, så kan det vara så att cellen blir hämmad. +**19:59** +riktning, så kan det vara så att cellen blir hämmad. -**[20:03 - 20:06]** Den kan bli hyperpolariserad, det vill säga det blir +**20:03** +Den kan bli hyperpolariserad, det vill säga det blir -**[20:06 - 20:09]** svårare att aktivera den. +**20:06** +svårare att aktivera den. -**[20:09 - 20:13]** Så att även om receptorn blir aktiverad så kan det leda till +**20:09** +Så att även om receptorn blir aktiverad så kan det leda till -**[20:13 - 20:16]** med hjälp av olika intresseller lära system +**20:13** +med hjälp av olika intresseller lära system -**[20:16 - 20:19]** att cellen blir hämmad. +**20:16** +att cellen blir hämmad. -**[20:21 - 20:25]** Och också det här att en viss receptor +**20:21** +Och också det här att en viss receptor -**[20:25 - 20:29]** kan sitta i många olika organ +**20:25** +kan sitta i många olika organ -**[20:29 - 20:35]** och påverka celler på sådant sätt att vi får olika effekter. +**20:29** +och påverka celler på sådant sätt att vi får olika effekter. -**[20:36 - 20:41]** Detta är ett bekymmer inom till exempel farmakologin i det att vi kan få biverkningar. +**20:36** +Detta är ett bekymmer inom till exempel farmakologin i det att vi kan få biverkningar. -**[20:42 - 20:49]** Om vi har tänkt ut ett läkemedel som ska verka på en viss plats för att lindra vissa typer av symtom, +**20:42** +Om vi har tänkt ut ett läkemedel som ska verka på en viss plats för att lindra vissa typer av symtom, -**[20:49 - 20:52]** finns då den här sektorn på andra ställen i kroppen +**20:49** +finns då den här sektorn på andra ställen i kroppen -**[20:52 - 20:55]** så blir de också aktiverade och +**20:52** +så blir de också aktiverade och -**[20:55 - 20:58]** biverkningar kan uppstå. +**20:55** +biverkningar kan uppstå. -**[20:59 - 21:04]** Vilket gör att vi hellre hade velat ha +**20:59** +Vilket gör att vi hellre hade velat ha -**[21:05 - 21:07]** mer målstyrda läkemedel, men det +**21:05** +mer målstyrda läkemedel, men det -**[21:08 - 21:09]** kommer kanske längre fram. +**21:08** +kommer kanske längre fram. -**[21:09 - 21:11]** Det kommer mer och mer inom till exempel +**21:09** +Det kommer mer och mer inom till exempel -**[21:11 - 21:15]** cytostatika, +**21:11** +cytostatika, -**[21:15 - 21:19]** läkemedel i cancer, vid tumörsjukdomar, att de blir mer målinriktade. +**21:15** +läkemedel i cancer, vid tumörsjukdomar, att de blir mer målinriktade. -**[21:19 - 21:21]** Vi hjälper olika +**21:19** +Vi hjälper olika -**[21:21 - 21:22]** medel. +**21:21** +medel. -**[21:23 - 21:25]** Det är lite bekymmer inom farmakologin +**21:23** +Det är lite bekymmer inom farmakologin -**[21:25 - 21:29]** att receptorerna kan finnas på olika nivåer i kronorna. +**21:25** +att receptorerna kan finnas på olika nivåer i kronorna. -**[21:29 - 21:37]** Det kan också vara bra att känna till att det finns olika subtyper av receptorer, +**21:29** +Det kan också vara bra att känna till att det finns olika subtyper av receptorer, -**[21:37 - 21:43]** till exempel serotonin kan binda till 15 olika receptorer. +**21:37** +till exempel serotonin kan binda till 15 olika receptorer. -**[21:43 - 21:48]** Och där finns det också när de binder så många olika receptorer att de kan binda +**21:43** +Och där finns det också när de binder så många olika receptorer att de kan binda -**[21:48 - 21:51]** till receptorer i olika familjer. +**21:48** +till receptorer i olika familjer. -**[21:55 - 21:58]** Det är bra att känna till att så kan det vara. +**21:55** +Det är bra att känna till att så kan det vara. -**[21:59 - 22:05]** Ge står på lite olika sätt, de kan vara numrerade eller kan det vara A och B och sådant där C. +**21:59** +Ge står på lite olika sätt, de kan vara numrerade eller kan det vara A och B och sådant där C. -**[22:09 - 22:14]** Alkonisterna binder till receptorn, ger en konformationsändring och ger någon typ +**22:09** +Alkonisterna binder till receptorn, ger en konformationsändring och ger någon typ -**[22:14 - 22:15]** av svar. +**22:14** +av svar. -**[22:16 - 22:21]** Men det här svaret kan påverkas för att det finns på många receptorer ytterligare bindningsställen +**22:16** +Men det här svaret kan påverkas för att det finns på många receptorer ytterligare bindningsställen -**[22:21 - 22:28]** där andra substanser och andra joner kan binda till receptorn och påverka de här. +**22:21** +där andra substanser och andra joner kan binda till receptorn och påverka de här. -**[22:29 - 22:35]** Och för att krångla till det ytterligare så finns det receptorer som både är spänningskänsliga, +**22:29** +Och för att krångla till det ytterligare så finns det receptorer som både är spänningskänsliga, -**[22:35 - 22:40]** det vill säga att de regleras när spänningen över membranet förändras. +**22:35** +det vill säga att de regleras när spänningen över membranet förändras. -**[22:41 - 22:44]** Både spänningskänsliga och dessutom +**22:41** +Både spänningskänsliga och dessutom -**[22:44 - 22:46]** ligandkontrollerade. +**22:44** +ligandkontrollerade. -**[22:46 - 22:49]** Och att det är olika +**22:46** +Och att det är olika -**[22:49 - 22:54]** saker som måste ske för att receptorn ska bli aktiverad. +**22:49** +saker som måste ske för att receptorn ska bli aktiverad. -**[22:54 - 22:59]** Här har vi just en sådan receptor och det är en NMDA-recept +**22:54** +Här har vi just en sådan receptor och det är en NMDA-recept -**[22:59 - 23:05]** Dess huvudtransmittor är glutamat +**22:59** +Dess huvudtransmittor är glutamat -**[23:05 - 23:07]** som är en exitatorisk +**23:05** +som är en exitatorisk -**[23:08 - 23:11]** transmittor. Den här aktiverar cellen. +**23:08** +transmittor. Den här aktiverar cellen. -**[23:11 - 23:14]** Den har också en annanagonist +**23:11** +Den har också en annanagonist -**[23:14 - 23:18]** som också har möjlighet att binda till den här receptorn +**23:14** +som också har möjlighet att binda till den här receptorn -**[23:18 - 23:19]** och det är glycyn. +**23:18** +och det är glycyn. -**[23:19 - 23:22]** Och ni ser att det här är en receptor +**23:19** +Och ni ser att det här är en receptor -**[23:22 - 23:26]** som är uppbyggd av flera olika protein. +**23:22** +som är uppbyggd av flera olika protein. -**[23:26 - 23:29]** Det är en jonkanalkopplad receptor. +**23:26** +Det är en jonkanalkopplad receptor. -**[23:29 - 23:32]** Det finns en jonkanal som öppnas vid aktivering. +**23:29** +Det finns en jonkanal som öppnas vid aktivering. -**[23:32 - 23:34]** Men den här aktiveringen +**23:32** +Men den här aktiveringen -**[23:34 - 23:39]** kan vara ske när det sker en samtidig depolarisering så att +**23:34** +kan vara ske när det sker en samtidig depolarisering så att -**[23:39 - 23:43]** inhibitoriska joner kan släppa +**23:39** +inhibitoriska joner kan släppa -**[23:43 - 23:44]** från den här +**23:43** +från den här -**[23:45 - 23:48]** receptorn för att det ska kunna ske en aktivering. +**23:45** +receptorn för att det ska kunna ske en aktivering. -**[23:48 - 23:53]** Och då är det andra joner som kalcium och natrium här som kan strömma in i cellen +**23:48** +Och då är det andra joner som kalcium och natrium här som kan strömma in i cellen -**[23:53 - 23:56]** samtidigt som kalium strömmar ut ur cellen. +**23:53** +samtidigt som kalium strömmar ut ur cellen. -**[23:57 - 23:59]** Det finns alkohol på +**23:57** +Det finns alkohol på -**[23:59 - 24:03]** påverkar den här receptorn också och vi har också här ketamin. +**23:59** +påverkar den här receptorn också och vi har också här ketamin. -**[24:03 - 24:05]** Det finns ett särskilt bindningsställe +**24:03** +Det finns ett särskilt bindningsställe -**[24:06 - 24:11]** för en narkosmedel som heter ketamin som binder till den här receptorn. +**24:06** +för en narkosmedel som heter ketamin som binder till den här receptorn. -**[24:11 - 24:16]** Det är ett läkemedel som kan missbrukas och det är också ett läkemedel som man har kommit på +**24:11** +Det är ett läkemedel som kan missbrukas och det är också ett läkemedel som man har kommit på -**[24:16 - 24:17]** har antidepressiv effekt. +**24:16** +har antidepressiv effekt. -**[24:17 - 24:19]** Så det finns numera +**24:17** +Så det finns numera -**[24:19 - 24:20]** läkemedel +**24:19** +läkemedel -**[24:20 - 24:22]** ketamin som man kan +**24:20** +ketamin som man kan -**[24:22 - 24:24]** använda vid depression. +**24:22** +använda vid depression. -**[24:25 - 24:29]** Så det är mycket runt den här receptorn. Annars finns det mycket +**24:25** +Så det är mycket runt den här receptorn. Annars finns det mycket -**[24:29 - 24:31]** i centrala nervsystemet och det har med minne +**24:29** +i centrala nervsystemet och det har med minne -**[24:32 - 24:33]** och inlärning att göra. +**24:32** +och inlärning att göra. -**[24:34 - 24:36]** Det belyser lite hur en receptor +**24:34** +Det belyser lite hur en receptor -**[24:36 - 24:39]** kan påverkas av väldigt många olika faktorer. +**24:36** +kan påverkas av väldigt många olika faktorer. -**[24:42 - 24:43]** Att det är lite komplicerat. +**24:42** +Att det är lite komplicerat. -**[24:44 - 24:48]** Men det var en NBA-receptor och den heter så för att det finns en +**24:44** +Men det var en NBA-receptor och den heter så för att det finns en -**[24:48 - 24:51]** substans som binder specifikt i den här glutamatreceptorn. +**24:48** +substans som binder specifikt i den här glutamatreceptorn. -**[24:52 - 24:55]** Det finns en annan typ av glutamatrecept som +**24:52** +Det finns en annan typ av glutamatrecept som -**[24:55 - 24:56]** det inte binder till. +**24:55** +det inte binder till. -**[24:56 - 24:59]** Så det är lite gamla historiska namn. +**24:56** +Så det är lite gamla historiska namn. -**[25:00 - 25:06]** som man använder när man inte hade bättre sätt att skilja receptorer åt. +**25:00** +som man använder när man inte hade bättre sätt att skilja receptorer åt. -**[25:07 - 25:09]** Så det var en NMDA-receptorn. +**25:07** +Så det var en NMDA-receptorn. -**[25:10 - 25:12]** När vi pratar omagonister +**25:10** +När vi pratar omagonister -**[25:12 - 25:16]** så pratar vi gärna om dosresponskurvor. +**25:12** +så pratar vi gärna om dosresponskurvor. -**[25:17 - 25:19]** Dosresponskurvor är ett sätt +**25:17** +Dosresponskurvor är ett sätt -**[25:19 - 25:25]** att åskådliggöra relationen mellan dos och effekt. +**25:19** +att åskådliggöra relationen mellan dos och effekt. -**[25:26 - 25:27]** Då är det inte... +**25:26** +Då är det inte... -**[25:29 - 25:32]** väljer man just en särskild effekt. +**25:29** +väljer man just en särskild effekt. -**[25:32 - 25:34]** En receptor kan förmedla många olika effekter. +**25:32** +En receptor kan förmedla många olika effekter. -**[25:34 - 25:36]** Men här tittar man på en effekt. +**25:34** +Men här tittar man på en effekt. -**[25:36 - 25:39]** Man tittar på storleken av effekten +**25:36** +Man tittar på storleken av effekten -**[25:39 - 25:41]** i förhållande till +**25:39** +i förhållande till -**[25:41 - 25:43]** den mängd +**25:41** +den mängd -**[25:43 - 25:46]** agonist som har tillförts. +**25:43** +agonist som har tillförts. -**[25:47 - 25:50]** Och det är då en kurva. Man har en lång rad mätpunkter. +**25:47** +Och det är då en kurva. Man har en lång rad mätpunkter. -**[25:51 - 25:54]** Och då kan man antingen relatera effekten till +**25:51** +Och då kan man antingen relatera effekten till -**[25:54 - 25:57]** den dos man har givit, till exempel en försöksperson, +**25:54** +den dos man har givit, till exempel en försöksperson, -**[25:57 - 25:59]** eller den koncentrationen. +**25:57** +eller den koncentrationen. -**[25:59 - 26:01]** Som finns i blodet. +**25:59** +Som finns i blodet. -**[26:02 - 26:06]** Jag tar upp det för att det beror på att man namnger +**26:02** +Jag tar upp det för att det beror på att man namnger -**[26:06 - 26:12]** en parameter, lite olika, beroende på om man har givit en dos eller om man har gjort +**26:06** +en parameter, lite olika, beroende på om man har givit en dos eller om man har gjort -**[26:12 - 26:17]** en mätning av blodkoncentrationen av den här agonisten. +**26:12** +en mätning av blodkoncentrationen av den här agonisten. -**[26:18 - 26:21]** Och man kan använda, göra sådana här dosresponskurvor, +**26:18** +Och man kan använda, göra sådana här dosresponskurvor, -**[26:21 - 26:24]** invitroförsök, försöksdjur och man kan göra på människa. +**26:21** +invitroförsök, försöksdjur och man kan göra på människa. -**[26:25 - 26:28]** Det är dock inget som man använder och gör på patienter eller så. +**26:25** +Det är dock inget som man använder och gör på patienter eller så. -**[26:29 - 26:35]** När man studerar interaktion med en agonist och dess receptor och en särskild effekt. +**26:29** +När man studerar interaktion med en agonist och dess receptor och en särskild effekt. -**[26:35 - 26:39]** Det kan vara för att man vill ta fram en dos som är lämplig att ge +**26:35** +Det kan vara för att man vill ta fram en dos som är lämplig att ge -**[26:39 - 26:40]** till patienter. +**26:39** +till patienter. -**[26:41 - 26:47]** När man tittar på de här dosresponskurvorna så ser man att de planar av. Jag ska strax visa en sak. +**26:41** +När man tittar på de här dosresponskurvorna så ser man att de planar av. Jag ska strax visa en sak. -**[26:47 - 26:54]** Man får inte mer effekt oavsett om man ger mer läkemedel. +**26:47** +Man får inte mer effekt oavsett om man ger mer läkemedel. -**[26:54 - 26:56]** Man har ett fysiologiskt tak. +**26:54** +Man har ett fysiologiskt tak. -**[26:57 - 26:58]** Och det kan bero till exempel på att +**26:57** +Och det kan bero till exempel på att -**[26:59 - 27:01]** vi har begränsningar i kroppen. +**26:59** +vi har begränsningar i kroppen. -**[27:01 - 27:04]** Vi har en maxpuls, +**27:01** +Vi har en maxpuls, -**[27:04 - 27:09]** vi har när en muskulig kontraherar, kan den kontraheras mer. +**27:04** +vi har när en muskulig kontraherar, kan den kontraheras mer. -**[27:10 - 27:11]** Om den är maxkontraherad. +**27:10** +Om den är maxkontraherad. -**[27:11 - 27:17]** Vi har också att till exempel, om vi tittar på utsöndring av en second messenger, till exempel, +**27:11** +Vi har också att till exempel, om vi tittar på utsöndring av en second messenger, till exempel, -**[27:17 - 27:20]** så kan inte cellens maskineri +**27:17** +så kan inte cellens maskineri -**[27:21 - 27:22]** jobba hårdare än vad den gör. +**27:21** +jobba hårdare än vad den gör. -**[27:23 - 27:24]** Därför har man det här maktsaker. +**27:23** +Därför har man det här maktsaker. -**[27:24 - 27:26]** Men vad skulle komma till var att +**27:24** +Men vad skulle komma till var att -**[27:27 - 27:29]** när vi har det här maktsaker, +**27:27** +när vi har det här maktsaker, -**[27:29 - 27:34]** så kan det ändå vara så att det finns receptorer som inte är ockuperade. +**27:29** +så kan det ändå vara så att det finns receptorer som inte är ockuperade. -**[27:34 - 27:38]** Det behövs en mindre mängd aktiverade receptorer +**27:34** +Det behövs en mindre mängd aktiverade receptorer -**[27:39 - 27:40]** vad som finns. +**27:39** +vad som finns. -**[27:40 - 27:43]** Det finns som ett inbyggt säkerhetssystem +**27:40** +Det finns som ett inbyggt säkerhetssystem -**[27:43 - 27:46]** i det här. Och ju fler receptorer, desto lättare är det +**27:43** +i det här. Och ju fler receptorer, desto lättare är det -**[27:46 - 27:49]** att fånga upp små signaler också. +**27:46** +att fånga upp små signaler också. -**[27:49 - 27:50]** Så att om man +**27:49** +Så att om man -**[27:50 - 27:53]** som ett exempel tar insulin, +**27:50** +som ett exempel tar insulin, -**[27:54 - 27:59]** så har vi insulinreceptorer som aktiveras för att sänka +**27:54** +så har vi insulinreceptorer som aktiveras för att sänka -**[27:59 - 28:04]** blodsockret genom att det tas upp i de här cellerna där insulinreceptorn finns. +**27:59** +blodsockret genom att det tas upp i de här cellerna där insulinreceptorn finns. -**[28:05 - 28:10]** Men där räcker det kanske med att 10-15 procent av insulinreceptorerna är aktiverade +**28:05** +Men där räcker det kanske med att 10-15 procent av insulinreceptorerna är aktiverade -**[28:11 - 28:15]** för att vi ska få maxeffekt på blodsockerhalten. +**28:11** +för att vi ska få maxeffekt på blodsockerhalten. -**[28:15 - 28:17]** Det finns alltså ett väldigt överskott. +**28:15** +Det finns alltså ett väldigt överskott. -**[28:17 - 28:19]** Och då får vi ändå att det är ett fysiologiskt tak +**28:17** +Och då får vi ändå att det är ett fysiologiskt tak -**[28:19 - 28:21]** om vi tittar på en dos responskurva. +**28:19** +om vi tittar på en dos responskurva. -**[28:21 - 28:25]** Men alla receptorer är inte ockuperade. +**28:21** +Men alla receptorer är inte ockuperade. -**[28:27 - 28:29]** Och att man får alltså inte mer svar än +**28:27** +Och att man får alltså inte mer svar än -**[28:29 - 28:30]** en... +**28:29** +en... -**[28:30 - 28:33]** än det man får när man har +**28:30** +än det man får när man har -**[28:33 - 28:36]** nått det här taket, även om man ökar +**28:33** +nått det här taket, även om man ökar -**[28:36 - 28:39]** på mängden avagonister. +**28:36** +på mängden avagonister. -**[28:40 - 28:43]** Här har vi en sån här dosresponskurva. +**28:40** +Här har vi en sån här dosresponskurva. -**[28:46 - 28:50]** Iaxeln, respons, xaxeln, dos eller koncentration. +**28:46** +Iaxeln, respons, xaxeln, dos eller koncentration. -**[28:51 - 28:55]** Och man tittar då på relationen här mellan respons och dos. +**28:51** +Och man tittar då på relationen här mellan respons och dos. -**[28:56 - 28:58]** Vi vill gärna påpeka att tid +**28:56** +Vi vill gärna påpeka att tid -**[28:58 - 28:59]** inte är mycket. +**28:58** +inte är mycket. -**[28:59 - 29:00]** med här någonstans +**28:59** +med här någonstans -**[29:00 - 29:05]** att det är väldigt lätt hänt att man tänker att det här är någonting som sker med hastighet, +**29:00** +att det är väldigt lätt hänt att man tänker att det här är någonting som sker med hastighet, -**[29:05 - 29:10]** att det sker så och så snabbt och ibland sker det långsammare och ibland sker det mer snabbt. +**29:05** +att det sker så och så snabbt och ibland sker det långsammare och ibland sker det mer snabbt. -**[29:10 - 29:17]** Men tidigt inblandad här utan här är det bara respons och mängd läkemedel. +**29:10** +Men tidigt inblandad här utan här är det bara respons och mängd läkemedel. -**[29:17 - 29:24]** Att man har den här sigmoidala kurvan, S-formade kurvan beror på att man har logaritmera +**29:17** +Att man har den här sigmoidala kurvan, S-formade kurvan beror på att man har logaritmera -**[29:24 - 29:28]** i det här fallet dosen, att man drar ut här i början +**29:24** +i det här fallet dosen, att man drar ut här i början -**[29:29 - 29:31]** doserna så att +**29:29** +doserna så att -**[29:32 - 29:35]** man får en snyggare kurva. Annars blir det en väldigt +**29:32** +man får en snyggare kurva. Annars blir det en väldigt -**[29:36 - 29:38]** brant kurva för man får effekt +**29:36** +brant kurva för man får effekt -**[29:39 - 29:40]** inom ett väldigt litet +**29:39** +inom ett väldigt litet -**[29:40 - 29:42]** dosområde. +**29:40** +dosområde. -**[29:43 - 29:46]** Vi ska återkomma till de här strax. Jag ska prata lite mer bara först. +**29:43** +Vi ska återkomma till de här strax. Jag ska prata lite mer bara först. -**[29:50 - 29:50]** Just det, +**29:50** +Just det, -**[29:51 - 29:53]** agonistens respons +**29:51** +agonistens respons -**[29:53 - 29:56]** så pratar man om effekten av agonisten +**29:53** +så pratar man om effekten av agonisten -**[29:56 - 29:59]** är egentligen effektivitet, det kanske är bättre, +**29:56** +är egentligen effektivitet, det kanske är bättre, -**[29:59 - 30:01]** eller det engelska ordet, effekassit. +**29:59** +eller det engelska ordet, effekassit. -**[30:01 - 30:04]** Och det har ingenting att göra med +**30:01** +Och det har ingenting att göra med -**[30:05 - 30:07]** vilken typ av effekt det är, +**30:05** +vilken typ av effekt det är, -**[30:08 - 30:09]** om det är en +**30:08** +om det är en -**[30:10 - 30:13]** tarm, perissatik eller om det är +**30:10** +tarm, perissatik eller om det är -**[30:13 - 30:17]** hjärtfrekvens eller något, utan man pratar bara om +**30:13** +hjärtfrekvens eller något, utan man pratar bara om -**[30:17 - 30:22]** storleken på svaret när man tittar på de här dos-respons-kurvorna. +**30:17** +storleken på svaret när man tittar på de här dos-respons-kurvorna. -**[30:23 - 30:26]** Grunden för att det sker +**30:23** +Grunden för att det sker -**[30:26 - 30:28]** ett respons, det är ju att +**30:26** +ett respons, det är ju att -**[30:29 - 30:32]** liganden har bundit till receptorn. +**30:29** +liganden har bundit till receptorn. -**[30:33 - 30:36]** Och det gör det ju med en viss bindningsstyrka. +**30:33** +Och det gör det ju med en viss bindningsstyrka. -**[30:36 - 30:39]** Och ett annat ord för bindningsstyrka är +**30:36** +Och ett annat ord för bindningsstyrka är -**[30:39 - 30:40]** affinitet, +**30:39** +affinitet, -**[30:40 - 30:42]** det vill säga bindningsstyrka. +**30:40** +det vill säga bindningsstyrka. -**[30:42 - 30:45]** Ochagonister kan ha olika affinitet +**30:42** +Ochagonister kan ha olika affinitet -**[30:45 - 30:46]** före sektorn. +**30:45** +före sektorn. -**[30:46 - 30:48]** Vissa binder väldigt starkt, +**30:46** +Vissa binder väldigt starkt, -**[30:49 - 30:51]** har en hög attraktionskraft mellan bindningsstället +**30:49** +har en hög attraktionskraft mellan bindningsstället -**[30:52 - 30:52]** och ligandern. +**30:52** +och ligandern. -**[30:53 - 30:56]** Och andra har en lite svagare attraktionskraft +**30:53** +Och andra har en lite svagare attraktionskraft -**[30:56 - 30:59]** mellan receptorn och +**30:56** +mellan receptorn och -**[30:59 - 31:17]** liganden. Så det är hur mycket av liganden som binds in +**30:59** +liganden. Så det är hur mycket av liganden som binds in -**[31:17 - 31:21]** till receptorn beror på två saker. Affinitet mellan +**31:17** +till receptorn beror på två saker. Affinitet mellan -**[31:21 - 31:24]** ligande receptorn och koncentrationen +**31:21** +ligande receptorn och koncentrationen -**[31:24 - 31:27]** av aggonisten. +**31:24** +av aggonisten. -**[31:27 - 31:29]** Och utifrån det +**31:27** +Och utifrån det -**[31:29 - 31:31]** detta då så bildas en viss mängd komplex +**31:29** +detta då så bildas en viss mängd komplex -**[31:31 - 31:35]** och mängden komplex avgör effektens storlek. +**31:31** +och mängden komplex avgör effektens storlek. -**[31:35 - 31:38]** Ju meragonist som sätts till +**31:35** +Ju meragonist som sätts till -**[31:39 - 31:42]** desto fleragonistreceptorkomplex bildas, +**31:39** +desto fleragonistreceptorkomplex bildas, -**[31:43 - 31:44]** desto mer +**31:43** +desto mer -**[31:46 - 31:47]** större effekt +**31:46** +större effekt -**[31:47 - 31:50]** Och vid en hög affinitet mellan ligand och receptor +**31:47** +Och vid en hög affinitet mellan ligand och receptor -**[31:51 - 31:53]** så binds fler receptorer +**31:51** +så binds fler receptorer -**[31:53 - 31:56]** jämfört med en ligand med lägre affinitet. +**31:53** +jämfört med en ligand med lägre affinitet. -**[31:57 - 31:59]** Och med detta vill jag säga bara det här att +**31:57** +Och med detta vill jag säga bara det här att -**[31:59 - 32:00]** affinitet och koncentration +**31:59** +affinitet och koncentration -**[32:01 - 32:06]** spelar roll för hur mycket av liganden som finns till receptorerna. +**32:01** +spelar roll för hur mycket av liganden som finns till receptorerna. -**[32:08 - 32:11]** Här har vi lite uttryck, här har vi en sån här +**32:08** +Här har vi lite uttryck, här har vi en sån här -**[32:11 - 32:14]** dos-responskurva igen. +**32:11** +dos-responskurva igen. -**[32:14 - 32:16]** Här pratar vi om +**32:14** +Här pratar vi om -**[32:16 - 32:18]** maxeffekten, det är samma sak som +**32:16** +maxeffekten, det är samma sak som -**[32:19 - 32:20]** eMAX +**32:19** +eMAX -**[32:21 - 32:22]** och ett mått på effekassi. +**32:21** +och ett mått på effekassi. -**[32:23 - 32:26]** Här har vi då en hundraprocentig effekassi, +**32:23** +Här har vi då en hundraprocentig effekassi, -**[32:27 - 32:29]** eMAX 100 procent. +**32:27** +eMAX 100 procent. -**[32:29 - 32:37]** Och det finns ligander som inte riktigt ser ut så här, men det spar vi lite. +**32:29** +Och det finns ligander som inte riktigt ser ut så här, men det spar vi lite. -**[32:37 - 32:41]** Utan så här ser en typisk dos-responskurva ut. +**32:37** +Utan så här ser en typisk dos-responskurva ut. -**[32:41 - 32:49]** Och EMAX är ofta den endogena agonistens effekt, storleken på svaret. +**32:41** +Och EMAX är ofta den endogena agonistens effekt, storleken på svaret. -**[32:49 - 32:54]** Ur den här kurvan ser vi också att vi har en viss lutning i mitten av kurvan här. +**32:49** +Ur den här kurvan ser vi också att vi har en viss lutning i mitten av kurvan här. -**[32:54 - 32:59]** Lutningen visar hur effekten ändras i förhållande till kurvan. +**32:54** +Lutningen visar hur effekten ändras i förhållande till kurvan. -**[32:59 - 33:01]** Koncentrationsökning av algonisten. +**32:59** +Koncentrationsökning av algonisten. -**[33:01 - 33:05]** Just där har vi tittat på koncentration. +**33:01** +Just där har vi tittat på koncentration. -**[33:05 - 33:11]** Och ju brantare den här kurvan är desto mer effekt får man vid +**33:05** +Och ju brantare den här kurvan är desto mer effekt får man vid -**[33:11 - 33:14]** en dos eller koncentrationsökning. +**33:11** +en dos eller koncentrationsökning. -**[33:15 - 33:18]** Så det ger ett mått på det här hur +**33:15** +Så det ger ett mått på det här hur -**[33:19 - 33:21]** liganden ger svaret. +**33:19** +liganden ger svaret. -**[33:22 - 33:25]** En annan parameter vi ser här är +**33:22** +En annan parameter vi ser här är -**[33:25 - 33:29]** potens som är ett mått på algonistens tillstånd +**33:25** +potens som är ett mått på algonistens tillstånd -**[33:29 - 33:30]** slagskraft. +**33:29** +slagskraft. -**[33:31 - 33:34]** Vilket dosområde vi har effekt. +**33:31** +Vilket dosområde vi har effekt. -**[33:36 - 33:41]** Potens får man fram en siffra på om man tittar på var har agonisten +**33:36** +Potens får man fram en siffra på om man tittar på var har agonisten -**[33:41 - 33:43]** nått upp till halva maxeffekten. +**33:41** +nått upp till halva maxeffekten. -**[33:44 - 33:50]** Och då tittar man här vilken koncentration det rör sig om så får man en siffra på det. +**33:44** +Och då tittar man här vilken koncentration det rör sig om så får man en siffra på det. -**[33:53 - 33:59]** I det här fallet är det EC50 eftersom det är koncentration. +**33:53** +I det här fallet är det EC50 eftersom det är koncentration. -**[33:59 - 34:01]** Museet här återspeglar koncentration. +**33:59** +Museet här återspeglar koncentration. -**[34:02 - 34:05]** Ju lägre är det femte värde man har +**34:02** +Ju lägre är det femte värde man har -**[34:06 - 34:11]** desto högre potens och desto längre ligger kurvan åt vänster. +**34:06** +desto högre potens och desto längre ligger kurvan åt vänster. -**[34:12 - 34:19]** Och ju högre det här EC50-värdet är desto längre ligger kurvan till höger +**34:12** +Och ju högre det här EC50-värdet är desto längre ligger kurvan till höger -**[34:19 - 34:21]** och det är lägre potens. +**34:19** +och det är lägre potens. -**[34:22 - 34:27]** Så det är viktigt att förstå skillnaden mellan potens och +**34:22** +Så det är viktigt att förstå skillnaden mellan potens och -**[34:27 - 34:28]** effekassiv. +**34:27** +effekassiv. -**[34:29 - 34:31]** FXC har med maxeffekten att göra +**34:29** +FXC har med maxeffekten att göra -**[34:32 - 34:34]** potens har med tillslagskraften +**34:32** +potens har med tillslagskraften -**[34:35 - 34:38]** och det blandas ihop ganska mycket men nu +**34:35** +och det blandas ihop ganska mycket men nu -**[34:38 - 34:40]** har ni sett skillnaden också. +**34:38** +har ni sett skillnaden också. -**[34:40 - 34:44]** Här ser man också att vid väldigt låga doser så har man ingen effekt alls. +**34:40** +Här ser man också att vid väldigt låga doser så har man ingen effekt alls. -**[34:44 - 34:46]** Det är bara ett fåtal receptorer +**34:44** +Det är bara ett fåtal receptorer -**[34:46 - 34:51]** ockuperade och det räcker inte för att utlösa ett svar. +**34:46** +ockuperade och det räcker inte för att utlösa ett svar. -**[34:53 - 34:57]** Här ser vi flera olika agonistkurvor inritade i samma diagram. +**34:53** +Här ser vi flera olika agonistkurvor inritade i samma diagram. -**[34:59 - 35:05]** Och där ser man att A här har högre potens, den ligger längre åt vänster +**34:59** +Och där ser man att A här har högre potens, den ligger längre åt vänster -**[35:05 - 35:08]** och skulle vi titta på halva maxeffekten här någonstans +**35:05** +och skulle vi titta på halva maxeffekten här någonstans -**[35:08 - 35:10]** så ser vi att det blir ett lägre värde. +**35:08** +så ser vi att det blir ett lägre värde. -**[35:10 - 35:12]** Om vi jämför till exempel med B +**35:10** +Om vi jämför till exempel med B -**[35:13 - 35:15]** så blir det ett högre EC50-värde +**35:13** +så blir det ett högre EC50-värde -**[35:16 - 35:17]** och lägre potens för B +**35:16** +och lägre potens för B -**[35:18 - 35:20]** och allra sämst potens har C här. +**35:18** +och allra sämst potens har C här. -**[35:21 - 35:24]** Och de har alla samma effektacyler. +**35:21** +Och de har alla samma effektacyler. -**[35:29 - 35:32]** agonister som läkemedel och där är det då många läkemedel är +**35:29** +agonister som läkemedel och där är det då många läkemedel är -**[35:32 - 35:35]** agonister och är framtagna för att specifikt +**35:32** +agonister och är framtagna för att specifikt -**[35:35 - 35:37]** aktivera en särskild +**35:35** +aktivera en särskild -**[35:37 - 35:39]** receptor eller receptorer. +**35:37** +receptor eller receptorer. -**[35:39 - 35:41]** Det kan vara så att det är inbyggt i den kemiska +**35:39** +Det kan vara så att det är inbyggt i den kemiska -**[35:41 - 35:44]** strukturen i en substans i piller +**35:41** +strukturen i en substans i piller -**[35:44 - 35:46]** har förmåga att påverka flera +**35:44** +har förmåga att påverka flera -**[35:46 - 35:48]** receptorer samtidigt. +**35:46** +receptorer samtidigt. -**[35:51 - 35:54]** Om man då har enagonist som läkemedel så ökar +**35:51** +Om man då har enagonist som läkemedel så ökar -**[35:54 - 35:57]** det ju stimuleringen över en viss receptor +**35:54** +det ju stimuleringen över en viss receptor -**[35:57 - 35:58]** och population. +**35:57** +och population. -**[35:59 - 36:00]** utnyttjar till exempel att vi har +**35:59** +utnyttjar till exempel att vi har -**[36:01 - 36:05]** beta-2-stimulerare heter det, en viss typ av läkemedel, +**36:01** +beta-2-stimulerare heter det, en viss typ av läkemedel, -**[36:05 - 36:10]** som aktiverar adrenergiga receptorer i bronkerna och ger en +**36:05** +som aktiverar adrenergiga receptorer i bronkerna och ger en -**[36:11 - 36:12]** relaxation +**36:11** +relaxation -**[36:12 - 36:16]** för att underlätta för en astmatiker. +**36:12** +för att underlätta för en astmatiker. -**[36:18 - 36:22]** Man kan också använda aggonister vid det som kallas substitutionsterapi, +**36:18** +Man kan också använda aggonister vid det som kallas substitutionsterapi, -**[36:22 - 36:26]** till exempel om man är underfunktion av sköldkörteln. +**36:22** +till exempel om man är underfunktion av sköldkörteln. -**[36:27 - 36:28]** Så kan man inta +**36:27** +Så kan man inta -**[36:29 - 36:31]** läkemedel som fungerar som nagonister +**36:29** +läkemedel som fungerar som nagonister -**[36:32 - 36:38]** och man får upp till normala nivåer. Det kan vara att man ersätter med ett kroppseget ämne. +**36:32** +och man får upp till normala nivåer. Det kan vara att man ersätter med ett kroppseget ämne. -**[36:41 - 36:44]** Jag pratade om att vi vill ha selektiva +**36:41** +Jag pratade om att vi vill ha selektiva -**[36:46 - 36:52]** läkemedel och man kan titta på det här med selektivitet, att det är relativt +**36:46** +läkemedel och man kan titta på det här med selektivitet, att det är relativt -**[36:52 - 36:55]** och beroende på koncentrationen. +**36:52** +och beroende på koncentrationen. -**[36:55 - 36:59]** Här har vi en substans, inget läkemedel, +**36:55** +Här har vi en substans, inget läkemedel, -**[36:59 - 37:01]** som numera är avregistrerad i många år. +**36:59** +som numera är avregistrerad i många år. -**[37:02 - 37:07]** Där man ser att vid låga koncentrationer, här har vi +**37:02** +Där man ser att vid låga koncentrationer, här har vi -**[37:07 - 37:11]** molar, så det är millimolar, mikro... +**37:07** +molar, så det är millimolar, mikro... -**[37:12 - 37:15]** milli, mikro där och nano. +**37:12** +milli, mikro där och nano. -**[37:16 - 37:19]** Molano är 10 upp till minus 10. +**37:16** +Molano är 10 upp till minus 10. -**[37:20 - 37:21]** 9, förlåt, 9. +**37:20** +9, förlåt, 9. -**[37:21 - 37:24]** Och här ser vi att i det här drogsintervallet, +**37:21** +Och här ser vi att i det här drogsintervallet, -**[37:24 - 37:27]** det här koncentrationsintervallet, +**37:24** +det här koncentrationsintervallet, -**[37:27 - 37:29]** så är den här substansen +**37:27** +så är den här substansen -**[37:29 - 37:33]** instansen yoghindin selektiv för α-2-receptorer. +**37:29** +instansen yoghindin selektiv för α-2-receptorer. -**[37:34 - 37:37]** Ökar man koncentrationen med en 10-potens +**37:34** +Ökar man koncentrationen med en 10-potens -**[37:37 - 37:38]** så påverkar den +**37:37** +så påverkar den -**[37:41 - 37:43]** agonisten, antagonisten, +**37:41** +agonisten, antagonisten, -**[37:44 - 37:45]** en blockad här. +**37:44** +en blockad här. -**[37:45 - 37:48]** Ökar man med en 10-potens +**37:45** +Ökar man med en 10-potens -**[37:48 - 37:51]** så får man blockering +**37:48** +så får man blockering -**[37:51 - 37:55]** av även olika serotonära receptorer. +**37:51** +av även olika serotonära receptorer. -**[37:55 - 37:58]** Febrothet är samma sak som serotonin, +**37:55** +Febrothet är samma sak som serotonin, -**[37:59 - 38:02]** kemiskt namn, 5 hydroxy, tryptamin. +**37:59** +kemiskt namn, 5 hydroxy, tryptamin. -**[38:04 - 38:07]** Och på samma sätt, om man ökar ytterligare, +**38:04** +Och på samma sätt, om man ökar ytterligare, -**[38:07 - 38:09]** så går man på en annan allenärgreceptor, +**38:07** +så går man på en annan allenärgreceptor, -**[38:10 - 38:11]** alfa-1-receptorn, +**38:10** +alfa-1-receptorn, -**[38:11 - 38:12]** och sedan ännu högre +**38:11** +och sedan ännu högre -**[38:13 - 38:15]** hästdoser här, så påverkar man även +**38:13** +hästdoser här, så påverkar man även -**[38:15 - 38:16]** andra +**38:15** +andra -**[38:16 - 38:18]** typer av +**38:16** +typer av -**[38:19 - 38:20]** strukturer. +**38:19** +strukturer. -**[38:20 - 38:22]** Och detta lite belyser att +**38:20** +Och detta lite belyser att -**[38:22 - 38:25]** man till exempel inte ska överdosera +**38:22** +man till exempel inte ska överdosera -**[38:25 - 38:27]** om man är ute efter att påverka just +**38:25** +om man är ute efter att påverka just -**[38:27 - 38:28]** en typ av receptor +**38:27** +en typ av receptor -**[38:28 - 38:28]** för att +**38:28** +för att -**[38:29 - 38:32]** aktiviteten försvinner vid höga doser. +**38:29** +aktiviteten försvinner vid höga doser. -**[38:34 - 38:38]** Och då närmar vi oss slutet. Nu är vi framme vid antagonister +**38:34** +Och då närmar vi oss slutet. Nu är vi framme vid antagonister -**[38:39 - 38:43]** som också är ligander och som också binder till receptorn, +**38:39** +som också är ligander och som också binder till receptorn, -**[38:43 - 38:44]** men +**38:43** +men -**[38:44 - 38:47]** har ingen egen effekt +**38:44** +har ingen egen effekt -**[38:47 - 38:50]** och binder till receptorn och förhindrar +**38:47** +och binder till receptorn och förhindrar -**[38:51 - 38:52]** aktivering av +**38:51** +aktivering av -**[38:52 - 38:53]** receptorn. +**38:52** +receptorn. -**[38:55 - 38:59]** De här antagonisterna kan uppvisa en hög affinitet. +**38:55** +De här antagonisterna kan uppvisa en hög affinitet. -**[38:59 - 39:03]** Men saknar förmåga att illustrera en konfirmationsändring +**38:59** +Men saknar förmåga att illustrera en konfirmationsändring -**[39:03 - 39:08]** och kan inte då aktivera receptorn på samma sätt som en agonist. +**39:03** +och kan inte då aktivera receptorn på samma sätt som en agonist. -**[39:08 - 39:10]** Den har ingen egen effekt. +**39:08** +Den har ingen egen effekt. -**[39:11 - 39:14]** Och skulle man försöka rita det i ett sådant här donts responsdiagram +**39:11** +Och skulle man försöka rita det i ett sådant här donts responsdiagram -**[39:14 - 39:18]** så blir det ingenting för att den ger ingen effekt alls. +**39:14** +så blir det ingenting för att den ger ingen effekt alls. -**[39:19 - 39:24]** Däremot så har vi många läkemedel som är antagonister +**39:19** +Däremot så har vi många läkemedel som är antagonister -**[39:24 - 39:26]** och kan då blockera +**39:24** +och kan då blockera -**[39:27 - 39:29]** olika +**39:27** +olika -**[39:29 - 39:35]** receptorer, till exempel om vi har, +**39:29** +receptorer, till exempel om vi har, -**[39:35 - 39:36]** eller jag vet inte om de hade gjort det, det kommer här. +**39:35** +eller jag vet inte om de hade gjort det, det kommer här. -**[39:37 - 39:40]** Om vi till exempel vill minska inflytandet +**39:37** +Om vi till exempel vill minska inflytandet -**[39:40 - 39:41]** av en +**39:40** +av en -**[39:42 - 39:43]** endogen agonist +**39:42** +endogen agonist -**[39:44 - 39:45]** som prissätts +**39:44** +som prissätts -**[39:45 - 39:47]** så kan vi ge en antagonist +**39:45** +så kan vi ge en antagonist -**[39:47 - 39:47]** och +**39:47** +och -**[39:48 - 39:52]** då faktiskt sänker man potensen hos den häragonisten +**39:48** +då faktiskt sänker man potensen hos den häragonisten -**[39:52 - 39:54]** genom att ge en antagonist. +**39:52** +genom att ge en antagonist. -**[39:55 - 39:58]** Man kan också till exempel vid läkemedelsöverdosering +**39:55** +Man kan också till exempel vid läkemedelsöverdosering -**[39:59 - 40:01]** om en person har överdoserat +**39:59** +om en person har överdoserat -**[40:01 - 40:04]** morfin, till exempel, som är en +**40:01** +morfin, till exempel, som är en -**[40:04 - 40:04]** agonist +**40:04** +agonist -**[40:05 - 40:07]** på en opioidreceptor +**40:05** +på en opioidreceptor -**[40:08 - 40:11]** och det finns risk att patienten avlider +**40:08** +och det finns risk att patienten avlider -**[40:11 - 40:15]** då kan man ge en opioid-antagonist +**40:11** +då kan man ge en opioid-antagonist -**[40:15 - 40:17]** som då blockerar de här receptorerna +**40:15** +som då blockerar de här receptorerna -**[40:18 - 40:18]** som morfin +**40:18** +som morfin -**[40:18 - 40:20]** utövar sin verkan på +**40:18** +utövar sin verkan på -**[40:20 - 40:23]** och därmed räddar livet på den här personen. +**40:20** +och därmed räddar livet på den här personen. -**[40:24 - 40:25]** Så att även om +**40:24** +Så att även om -**[40:26 - 40:29]** antagonister inte har någon som helst egen effekt +**40:26** +antagonister inte har någon som helst egen effekt -**[40:30 - 40:36]** så kan de nog vara väldigt verksamma och bra att använda vid läkemedelsbehandling. +**40:30** +så kan de nog vara väldigt verksamma och bra att använda vid läkemedelsbehandling. -**[40:38 - 40:40]** Och en avslutande bild för att bara +**40:38** +Och en avslutande bild för att bara -**[40:40 - 40:44]** sammanfatta det här medagonist och antagonist, +**40:40** +sammanfatta det här medagonist och antagonist, -**[40:44 - 40:47]** att längst till vänster här har vi en +**40:44** +att längst till vänster här har vi en -**[40:48 - 40:49]** receptor. +**40:48** +receptor. -**[40:49 - 40:51]** Den är aktiverad av +**40:49** +Den är aktiverad av -**[40:51 - 40:55]** endogenliga. Det här är en substans vi har i kroppen +**40:51** +endogenliga. Det här är en substans vi har i kroppen -**[40:56 - 40:58]** som aktiverar receptorn och ger någon typ av +**40:56** +som aktiverar receptorn och ger någon typ av -**[40:59 - 40:59]** effekt. +**40:59** +effekt. -**[41:00 - 41:04]** Här har vi en substans som liknar lite den här och +**41:00** +Här har vi en substans som liknar lite den här och -**[41:04 - 41:07]** har också förmågan att i samma bindningställe +**41:04** +har också förmågan att i samma bindningställe -**[41:08 - 41:09]** binda, +**41:08** +binda, -**[41:09 - 41:13]** precis som den egna substansen vi har i kroppen, +**41:09** +precis som den egna substansen vi har i kroppen, -**[41:13 - 41:16]** aktivera receptorn och ge en effekt. +**41:13** +aktivera receptorn och ge en effekt. -**[41:17 - 41:20]** Här står det faktiskt lite fel att det står att den häragonisten +**41:17** +Här står det faktiskt lite fel att det står att den häragonisten -**[41:25 - 41:27]** har en liknande, +**41:25** +har en liknande, -**[41:27 - 41:29]** ett liknande utseende som +**41:27** +ett liknande utseende som -**[41:29 - 41:30]** den endogena liganden. +**41:29** +den endogena liganden. -**[41:30 - 41:32]** Och det behöver den inte alls ha. +**41:30** +Och det behöver den inte alls ha. -**[41:33 - 41:36]** Just i det här läget med morfin som jag nämnde, +**41:33** +Just i det här läget med morfin som jag nämnde, -**[41:36 - 41:37]** så i kroppen, +**41:36** +så i kroppen, -**[41:37 - 41:40]** så de här opioidreceptorerna har vi +**41:37** +så de här opioidreceptorerna har vi -**[41:40 - 41:44]** peptider som binder opiodreceptorer. +**41:40** +peptider som binder opiodreceptorer. -**[41:44 - 41:47]** Men morfin har en helt annan struktur. +**41:44** +Men morfin har en helt annan struktur. -**[41:47 - 41:50]** Det är en massa sexringar i ett kolskelett +**41:47** +Det är en massa sexringar i ett kolskelett -**[41:50 - 41:54]** som morfin +**41:50** +som morfin -**[41:54 - 41:56]** består av och liknar inte alls +**41:54** +består av och liknar inte alls -**[41:57 - 41:59]** de endogena substansernas +**41:57** +de endogena substansernas -**[41:59 - 42:00]** De kan ha helt olika utseende. +**41:59** +De kan ha helt olika utseende. -**[42:01 - 42:06]** Men i vilket fall såagonisten binder till samma bindningställe här och ger precis samma effekt. +**42:01** +Men i vilket fall såagonisten binder till samma bindningställe här och ger precis samma effekt. -**[42:07 - 42:08]** För att en antagonist +**42:07** +För att en antagonist -**[42:08 - 42:14]** ska ha någon specifik verkan så är det ju att den ska binda också till exakt samma bindningställe +**42:08** +ska ha någon specifik verkan så är det ju att den ska binda också till exakt samma bindningställe -**[42:14 - 42:17]** som den kroppsegnaagonisten, eller +**42:14** +som den kroppsegnaagonisten, eller -**[42:17 - 42:19]** om vi är ute efter att blockera enagonist +**42:17** +om vi är ute efter att blockera enagonist -**[42:19 - 42:20]** vi har tillfört, +**42:19** +vi har tillfört, -**[42:20 - 42:22]** så ska den binda på precis samma sätt. +**42:20** +så ska den binda på precis samma sätt. -**[42:23 - 42:29]** Här har de gjort den lite bullig och stor och den lägger sig som ett lock på den här sektorn, vilket +**42:23** +Här har de gjort den lite bullig och stor och den lägger sig som ett lock på den här sektorn, vilket -**[42:29 - 42:35]** gör att hade de här substanserna funnits omkring här så hade de inte kunnat +**42:29** +gör att hade de här substanserna funnits omkring här så hade de inte kunnat -**[42:35 - 42:41]** aktivera receptorn. Det blir alltså ingen effekt alls, men det kan ändå vara en bra +**42:35** +aktivera receptorn. Det blir alltså ingen effekt alls, men det kan ändå vara en bra -**[42:41 - 42:44]** läkemedelseffekt om man är ute efter det. +**42:41** +läkemedelseffekt om man är ute efter det. -**[42:46 - 42:51]** Det var vad jag hade att säga. Jag hoppas ni har lite nytta av den +**42:46** +Det var vad jag hade att säga. Jag hoppas ni har lite nytta av den -**[42:52 - 42:57]** lilla föreläsningen om receptorer som en introduktion +**42:52** +lilla föreläsningen om receptorer som en introduktion -**[42:57 - 42:59]** till det ni kommer höra, +**42:57** +till det ni kommer höra, -**[42:59 - 43:03]** under fysiologikursen inom detta område. +**42:59** +under fysiologikursen inom detta område. -**[43:03 - 43:07]** Jag hoppas det går bra och sen ses vi när ni kommer på termin fyra. +**43:03** +Jag hoppas det går bra och sen ses vi när ni kommer på termin fyra. -**[43:07 - 43:09]** Tack ska ni ha, hej då! +**43:07** +Tack ska ni ha, hej då! diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.md index 7fb9ddd..a39ecfb 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.md @@ -8,711 +8,1065 @@ --- -**[0:00 - 0:08]** Så, hej och välkomna. Jag heter Ingela Hammar och jag ska nu göra +**0:00** +Så, hej och välkomna. Jag heter Ingela Hammar och jag ska nu göra -**[0:08 - 0:12]** en kortfattad introduktion till lukt och smak. +**0:08** +en kortfattad introduktion till lukt och smak. -**[0:12 - 0:16]** Tanken är att ni ska lyssna på den här inledningen. +**0:12** +Tanken är att ni ska lyssna på den här inledningen. -**[0:16 - 0:20]** När vi sedan har föreläsningen som kommer ske på plats +**0:16** +När vi sedan har föreläsningen som kommer ske på plats -**[0:20 - 0:24]** i föreläsningssalen, så har ni gått igenom det här +**0:20** +i föreläsningssalen, så har ni gått igenom det här -**[0:24 - 0:28]** så jag kan hoppa över en del av det här första. +**0:24** +så jag kan hoppa över en del av det här första. -**[0:28 - 0:29]** Så vi ska prata +**0:28** +Så vi ska prata -**[0:30 - 0:33]** om idag då det är lukt och smak. +**0:30** +om idag då det är lukt och smak. -**[0:40 - 0:45]** Då vill jag först påminna om munhålan och näshålans anatomi. +**0:40** +Då vill jag först påminna om munhålan och näshålans anatomi. -**[0:45 - 0:47]** Det här känner ni till. +**0:45** +Det här känner ni till. -**[0:47 - 0:51]** Vi har näshålan och vi har munhålan. +**0:47** +Vi har näshålan och vi har munhålan. -**[0:51 - 0:57]** Längst bak här i svalget finns det en öppen förbindelse +**0:51** +Längst bak här i svalget finns det en öppen förbindelse -**[0:57 - 0:59]** mellan munhålan och näshålan. +**0:57** +mellan munhålan och näshålan. -**[1:00 - 1:03]** Och när vi sedan till exempel då pratar om +**1:00** +Och när vi sedan till exempel då pratar om -**[1:04 - 1:08]** lokalisationen av smaklökar +**1:04** +lokalisationen av smaklökar -**[1:08 - 1:14]** så kommer den i alla läroböcker att vara ritad i tungan och i munhålan. +**1:08** +så kommer den i alla läroböcker att vara ritad i tungan och i munhålan. -**[1:14 - 1:18]** Men det är viktigt att komma ihåg att vi faktiskt också har smaklökar. +**1:14** +Men det är viktigt att komma ihåg att vi faktiskt också har smaklökar. -**[1:18 - 1:22]** I gommen men också i svalget. +**1:18** +I gommen men också i svalget. -**[1:22 - 1:27]** Speciellt då smaker som är lite bittra, lite beska. +**1:22** +Speciellt då smaker som är lite bittra, lite beska. -**[1:27 - 1:29]** Och det innebär att medicin ni tar +**1:27** +Och det innebär att medicin ni tar -**[1:30 - 1:33]** av nasalt faktiskt kan smaka. +**1:30** +av nasalt faktiskt kan smaka. -**[1:35 - 1:40]** Men smaklökarna är då främst lokaliserade på tungan. +**1:35** +Men smaklökarna är då främst lokaliserade på tungan. -**[1:40 - 1:43]** Om ni tittar på er egen tunga +**1:40** +Om ni tittar på er egen tunga -**[1:43 - 1:45]** så ser ni att den är knottrig. +**1:43** +så ser ni att den är knottrig. -**[1:45 - 1:48]** Om man tittar på den då i mikroskop +**1:45** +Om man tittar på den då i mikroskop -**[1:49 - 1:50]** så kan man se +**1:49** +så kan man se -**[1:50 - 1:53]** att de här smaklökarna, att de här tungan +**1:50** +att de här smaklökarna, att de här tungan -**[1:54 - 1:56]** består av papiller med kryptor. +**1:54** +består av papiller med kryptor. -**[1:56 - 1:59]** Och det är nere i de här kryptorna. +**1:56** +Och det är nere i de här kryptorna. -**[2:00 - 2:04]** Som de allra flesta smaklökarna sitter. +**2:00** +Som de allra flesta smaklökarna sitter. -**[2:04 - 2:09]** Och vad som då händer i och med att de sitter i de här kryptorna +**2:04** +Och vad som då händer i och med att de sitter i de här kryptorna -**[2:09 - 2:14]** så behöver smakämnena lösas upp i saliven +**2:09** +så behöver smakämnena lösas upp i saliven -**[2:14 - 2:17]** och sedan följa ner i kryptorna. +**2:14** +och sedan följa ner i kryptorna. -**[2:17 - 2:25]** Och det är då först då som smakämnena kan exponeras för smaklöken. +**2:17** +Och det är då först då som smakämnena kan exponeras för smaklöken. -**[2:25 - 2:29]** Och en smaklök består då av flera olika sätt. +**2:25** +Och en smaklök består då av flera olika sätt. -**[2:30 - 2:34]** Eller och en smaklök i genomskär, ni ser ut ungefär som ett krypspärr. +**2:30** +Eller och en smaklök i genomskär, ni ser ut ungefär som ett krypspärr. -**[2:35 - 2:37]** Så de här cellerna de ligger på rad +**2:35** +Så de här cellerna de ligger på rad -**[2:37 - 2:42]** och så har de då mikrovillig som sticker ut i den här kryptan. +**2:37** +och så har de då mikrovillig som sticker ut i den här kryptan. -**[2:44 - 2:46]** Och det är på de här villig +**2:44** +Och det är på de här villig -**[2:46 - 2:48]** som vi då har våra smakreceptorer. +**2:46** +som vi då har våra smakreceptorer. -**[2:50 - 2:54]** Och det är viktigt då att smakcellerna de är +**2:50** +Och det är viktigt då att smakcellerna de är -**[2:55 - 2:56]** inte nervceller +**2:55** +inte nervceller -**[2:57 - 2:59]** men de kan kommunicera +**2:57** +men de kan kommunicera -**[3:00 - 3:01]** med nervceller. +**3:00** +med nervceller. -**[3:01 - 3:04]** Och vi nybildar smakceller +**3:01** +Och vi nybildar smakceller -**[3:04 - 3:05]** hela livet igenom. +**3:04** +hela livet igenom. -**[3:08 - 3:11]** Så om vi då tittar på våra smaklökar +**3:08** +Så om vi då tittar på våra smaklökar -**[3:11 - 3:12]** så kan de här +**3:11** +så kan de här -**[3:13 - 3:16]** pupillerna se lite olika ut. +**3:13** +pupillerna se lite olika ut. -**[3:17 - 3:19]** Men jag kommer inte förhöra er +**3:17** +Men jag kommer inte förhöra er -**[3:19 - 3:19]** på +**3:19** +på -**[3:19 - 3:21]** histologin här. +**3:19** +histologin här. -**[3:21 - 3:23]** Det jag vill ni ska notera dock +**3:21** +Det jag vill ni ska notera dock -**[3:23 - 3:28]** det är att de fem grundsmakerna som finns +**3:23** +det är att de fem grundsmakerna som finns -**[3:28 - 3:29]** de finns +**3:28** +de finns -**[3:30 - 3:32]** över hela tungan. +**3:30** +över hela tungan. -**[3:32 - 3:35]** De finns då dels här längst framme där vi har +**3:32** +De finns då dels här längst framme där vi har -**[3:35 - 3:37]** längst fram på tungan. Här har vi +**3:35** +längst fram på tungan. Här har vi -**[3:38 - 3:39]** biter vi av. +**3:38** +biter vi av. -**[3:39 - 3:42]** De finns också då nära våra tuggytor +**3:39** +De finns också då nära våra tuggytor -**[3:42 - 3:44]** och de finns också längst bak +**3:42** +och de finns också längst bak -**[3:45 - 3:47]** där vi då sammanställer det vi har tuggat +**3:45** +där vi då sammanställer det vi har tuggat -**[3:48 - 3:50]** till en enda bonus +**3:48** +till en enda bonus -**[3:50 - 3:52]** som vi sedan ska svälja. +**3:50** +som vi sedan ska svälja. -**[3:52 - 3:55]** Men precis mitt på tungan som ni ser +**3:52** +Men precis mitt på tungan som ni ser -**[3:55 - 3:56]** så har vi egentligen +**3:55** +så har vi egentligen -**[3:56 - 3:59]** inga eller väldigt få smaklökar. +**3:56** +inga eller väldigt få smaklökar. -**[4:00 - 4:05]** Vi har då totalt fem stycken grundsmaker. +**4:00** +Vi har då totalt fem stycken grundsmaker. -**[4:05 - 4:11]** Det bittra, det salta, det söta, det vi kallar för umami och det sura. +**4:05** +Det bittra, det salta, det söta, det vi kallar för umami och det sura. -**[4:12 - 4:14]** Det här är de fem grundsmaker vi har +**4:12** +Det här är de fem grundsmaker vi har -**[4:15 - 4:19]** som då alltså finns representerade över hela ytan. +**4:15** +som då alltså finns representerade över hela ytan. -**[4:20 - 4:23]** Bittra smaker är väldigt viktiga för oss. +**4:20** +Bittra smaker är väldigt viktiga för oss. -**[4:24 - 4:27]** Mycket av det som är bittert kan också vara giftigt. +**4:24** +Mycket av det som är bittert kan också vara giftigt. -**[4:27 - 4:29]** Så ett sätt att detektera +**4:27** +Så ett sätt att detektera -**[4:30 - 4:31]** om någonting är giftigt +**4:30** +om någonting är giftigt -**[4:32 - 4:34]** det är faktiskt om det smakar bittert +**4:32** +det är faktiskt om det smakar bittert -**[4:34 - 4:36]** för då ska vi spotta ut det. +**4:34** +för då ska vi spotta ut det. -**[4:37 - 4:38]** Det salta +**4:37** +Det salta -**[4:38 - 4:41]** blir också viktigt då för vår saltbalans. +**4:38** +blir också viktigt då för vår saltbalans. -**[4:41 - 4:43]** Är det så att vi har +**4:41** +Är det så att vi har -**[4:43 - 4:45]** fått för lite salt i oss +**4:43** +fått för lite salt i oss -**[4:45 - 4:47]** så får vi en salthunger. +**4:45** +så får vi en salthunger. -**[4:47 - 4:49]** Har vi ätit mycket salt +**4:47** +Har vi ätit mycket salt -**[4:50 - 4:52]** så vill vi inte äta mer salt +**4:50** +så vill vi inte äta mer salt -**[4:52 - 4:54]** utan då snarare dricka. +**4:52** +utan då snarare dricka. -**[4:54 - 4:57]** Och på blocket där vi pratar om njure +**4:54** +Och på blocket där vi pratar om njure -**[4:58 - 4:59]** och vattenbalans +**4:58** +och vattenbalans -**[5:00 - 5:03]** balans så kommer ni komma tillbaka till det här med saltbalansen. +**5:00** +balans så kommer ni komma tillbaka till det här med saltbalansen. -**[5:04 - 5:04]** Men +**5:04** +Men -**[5:05 - 5:08]** direkt efter en julmåltid med en massa sill +**5:05** +direkt efter en julmåltid med en massa sill -**[5:08 - 5:11]** så är det inte djungelvrål +**5:08** +så är det inte djungelvrål -**[5:11 - 5:12]** ni går och längtar efter. +**5:11** +ni går och längtar efter. -**[5:13 - 5:17]** Och det finns också som ni kommer att prata om, till exempel under graviditeten +**5:13** +Och det finns också som ni kommer att prata om, till exempel under graviditeten -**[5:17 - 5:19]** när man som mamma då +**5:17** +när man som mamma då -**[5:19 - 5:20]** bär +**5:19** +bär -**[5:20 - 5:23]** bildar fostervätska och +**5:20** +bildar fostervätska och -**[5:23 - 5:24]** fostret ska ha blod +**5:23** +fostret ska ha blod -**[5:25 - 5:26]** och man då behöver +**5:25** +och man då behöver -**[5:26 - 5:27]** ha mer vätska i kroppen. +**5:26** +ha mer vätska i kroppen. -**[5:28 - 5:29]** Då får man också en +**5:28** +Då får man också en -**[5:30 - 5:31]** saltsunger +**5:30** +saltsunger -**[5:31 - 5:36]** så många gravida kvinnor vill ha kaviar och saltgurka och saltlakrits. +**5:31** +så många gravida kvinnor vill ha kaviar och saltgurka och saltlakrits. -**[5:36 - 5:39]** Man får helt enkelt en saltsunger. +**5:36** +Man får helt enkelt en saltsunger. -**[5:41 - 5:42]** Det söta +**5:41** +Det söta -**[5:42 - 5:45]** är då viktigt för vårt energiintag. +**5:42** +är då viktigt för vårt energiintag. -**[5:45 - 5:49]** Och vi uppskattar både femkål och sexkålssocker. +**5:45** +Och vi uppskattar både femkål och sexkålssocker. -**[5:49 - 5:52]** Och tanken är då med de här +**5:49** +Och tanken är då med de här -**[5:52 - 5:56]** artificiella sötningsämnena vi har som +**5:52** +artificiella sötningsämnena vi har som -**[5:57 - 5:59]** aspartab ni vet, diet code +**5:57** +aspartab ni vet, diet code -**[6:00 - 6:02]** och funlight och allt vad de nu heter. +**6:00** +och funlight och allt vad de nu heter. -**[6:03 - 6:04]** De ska då aktivera +**6:03** +De ska då aktivera -**[6:04 - 6:05]** sötreceptorerna +**6:04** +sötreceptorerna -**[6:05 - 6:07]** men då inte innehålla +**6:05** +men då inte innehålla -**[6:07 - 6:09]** kalorier. +**6:07** +kalorier. -**[6:09 - 6:12]** Det här systemet är ju inte minst +**6:09** +Det här systemet är ju inte minst -**[6:12 - 6:14]** kopplat till vårt belönings +**6:12** +kopplat till vårt belönings -**[6:14 - 6:15]** system. +**6:14** +system. -**[6:15 - 6:17]** Men det kommer vi också prata mer om senare +**6:15** +Men det kommer vi också prata mer om senare -**[6:18 - 6:18]** på kursen. +**6:18** +på kursen. -**[6:19 - 6:22]** Den fjärde smaken då är det sura +**6:19** +Den fjärde smaken då är det sura -**[6:23 - 6:24]** och det sura är viktigt för oss +**6:23** +och det sura är viktigt för oss -**[6:25 - 6:26]** om vi får in någonting surt +**6:25** +om vi får in någonting surt -**[6:26 - 6:27]** i munnen +**6:26** +i munnen -**[6:27 - 6:29]** så vill vi ju se till att vi inte drar ner +**6:27** +så vill vi ju se till att vi inte drar ner -**[6:30 - 6:32]** det här sura och exponerar slemhinnan +**6:30** +det här sura och exponerar slemhinnan -**[6:32 - 6:34]** i svalget och i sofagus +**6:32** +i svalget och i sofagus -**[6:35 - 6:36]** för det här låga pH:t +**6:35** +för det här låga pH:t -**[6:37 - 6:42]** utan vi vill då genast neutralisera det här sura pH:t +**6:37** +utan vi vill då genast neutralisera det här sura pH:t -**[6:42 - 6:44]** för att inte skada våra slemhinnor. +**6:42** +för att inte skada våra slemhinnor. -**[6:45 - 6:49]** Och sen har vi då den femte smaken eller umami +**6:45** +Och sen har vi då den femte smaken eller umami -**[6:49 - 6:52]** och det är då smaken av proteiner. +**6:49** +och det är då smaken av proteiner. -**[6:52 - 6:55]** Det är smaken av aminosyror. +**6:52** +Det är smaken av aminosyror. -**[6:55 - 6:58]** Och det är faktiskt hos människan då främst +**6:55** +Och det är faktiskt hos människan då främst -**[6:58 - 6:59]** smaken av +**6:58** +smaken av -**[7:00 - 7:01]** glutamat. +**7:00** +glutamat. -**[7:04 - 7:05]** Så här är då våra +**7:04** +Så här är då våra -**[7:05 - 7:07]** fem grundsmaker +**7:05** +fem grundsmaker -**[7:07 - 7:12]** umami, sött, bittert, salt och surt. Det är de fem grundsmakerna vi har. +**7:07** +umami, sött, bittert, salt och surt. Det är de fem grundsmakerna vi har. -**[7:13 - 7:15]** Och vi har ganska väl kartlagt +**7:13** +Och vi har ganska väl kartlagt -**[7:15 - 7:18]** de receptorerna detta är. Vi ska prata mer om det +**7:15** +de receptorerna detta är. Vi ska prata mer om det -**[7:18 - 7:20]** på föreläsningen. +**7:18** +på föreläsningen. -**[7:20 - 7:23]** Man diskuterar fler smaker +**7:20** +Man diskuterar fler smaker -**[7:23 - 7:26]** fettsyror, vatten, stärkelse och metall +**7:23** +fettsyror, vatten, stärkelse och metall -**[7:26 - 7:29]** men det kommer vi också prata mer om när vi träffas populationer. +**7:26** +men det kommer vi också prata mer om när vi träffas populationer. -**[7:30 - 7:35]** Som jag sa då så kommer då när vi då får i någonting +**7:30** +Som jag sa då så kommer då när vi då får i någonting -**[7:35 - 7:38]** surt, så är då tanken att +**7:35** +surt, så är då tanken att -**[7:39 - 7:40]** vi ska +**7:39** +vi ska -**[7:40 - 7:42]** öka vår salivering +**7:40** +öka vår salivering -**[7:42 - 7:46]** och vi ska därigenom då neutralisera det här sura. +**7:42** +och vi ska därigenom då neutralisera det här sura. -**[7:46 - 7:50]** Så det finns en koppling mellan aktivering av sura receptorer +**7:46** +Så det finns en koppling mellan aktivering av sura receptorer -**[7:51 - 7:52]** och +**7:51** +och -**[7:52 - 7:56]** vår salvering, det är när vi producerar saliv. +**7:52** +vår salvering, det är när vi producerar saliv. -**[7:57 - 7:59]** Och det här kommer ni att använda på klyftorna. +**7:57** +Och det här kommer ni att använda på klyftorna. -**[8:00 - 8:02]** När ni har patienter med grus +**8:00** +När ni har patienter med grus -**[8:02 - 8:04]** i sportkörtelgången till exempel. +**8:02** +i sportkörtelgången till exempel. -**[8:05 - 8:06]** För de kan man faktiskt be +**8:05** +För de kan man faktiskt be -**[8:06 - 8:07]** suga +**8:06** +suga -**[8:07 - 8:08]** på en skiva citron. +**8:07** +på en skiva citron. -**[8:09 - 8:11]** Så ni ska nu få, i den här +**8:09** +Så ni ska nu få, i den här -**[8:12 - 8:13]** introduktionen +**8:12** +introduktionen -**[8:13 - 8:15]** finns det också några +**8:13** +finns det också några -**[8:15 - 8:17]** exempel på +**8:15** +exempel på -**[8:17 - 8:18]** uppgifter. +**8:17** +uppgifter. -**[8:18 - 8:22]** Och det är inte så att jag kommer att tentera er på de här. +**8:18** +Och det är inte så att jag kommer att tentera er på de här. -**[8:22 - 8:25]** Men på föreläsning kommer jag anta att ni har gjort de här. +**8:22** +Men på föreläsning kommer jag anta att ni har gjort de här. -**[8:26 - 8:27]** Och det ena är just +**8:26** +Och det ena är just -**[8:27 - 8:28]** att ni ska ta +**8:27** +att ni ska ta -**[8:28 - 8:29]** en skiva +**8:28** +en skiva -**[8:30 - 8:30]** citron +**8:30** +citron -**[8:30 - 8:33]** och så vill jag att ni ska suga på den +**8:30** +och så vill jag att ni ska suga på den -**[8:34 - 8:35]** och känna efter +**8:34** +och känna efter -**[8:35 - 8:37]** vad händer faktiskt +**8:35** +vad händer faktiskt -**[8:37 - 8:39]** med er salivproduktion +**8:37** +med er salivproduktion -**[8:39 - 8:41]** när ni gör det. +**8:39** +när ni gör det. -**[8:41 - 8:43]** Jag tänker att citron har ni säkert hemma +**8:41** +Jag tänker att citron har ni säkert hemma -**[8:43 - 8:44]** annars så +**8:43** +annars så -**[8:45 - 8:48]** eller lime eller något som är surt. Sug på den +**8:45** +eller lime eller något som är surt. Sug på den -**[8:50 - 8:52]** och känn efter +**8:50** +och känn efter -**[8:52 - 8:54]** vad händer +**8:52** +vad händer -**[8:54 - 8:57]** med salivproduktionen när ni gör det. +**8:54** +med salivproduktionen när ni gör det. -**[9:00 - 9:05]** Det andra vi ska prata om på föreläsningen det är luktsinnet. +**9:00** +Det andra vi ska prata om på föreläsningen det är luktsinnet. -**[9:06 - 9:08]** Och luktsinnet +**9:06** +Och luktsinnet -**[9:08 - 9:10]** skiljer sig på flera sätt +**9:08** +skiljer sig på flera sätt -**[9:11 - 9:12]** från de andra +**9:11** +från de andra -**[9:12 - 9:14]** sensoriska systemen. +**9:12** +sensoriska systemen. -**[9:15 - 9:18]** Och det skiljer sig också väldigt tydligt från smaksinnet. +**9:15** +Och det skiljer sig också väldigt tydligt från smaksinnet. -**[9:20 - 9:24]** Vårt luktsinne, våra luktsinnesceller, +**9:20** +Vårt luktsinne, våra luktsinnesceller, -**[9:24 - 9:26]** de är nervceller. +**9:24** +de är nervceller. -**[9:27 - 9:29]** Och de är dessutom nervceller som +**9:27** +Och de är dessutom nervceller som -**[9:30 - 9:31]** kan nybildas. +**9:30** +kan nybildas. -**[9:32 - 9:37]** Det här skiljer sig då från andra nervceller som inte nybildas +**9:32** +Det här skiljer sig då från andra nervceller som inte nybildas -**[9:38 - 9:40]** men hela livet igenom +**9:38** +men hela livet igenom -**[9:40 - 9:43]** så kommer vi att nybilda +**9:40** +så kommer vi att nybilda -**[9:43 - 9:46]** våra luktsinnesceller. +**9:43** +våra luktsinnesceller. -**[9:46 - 9:48]** Och de här luktsinnescellerna +**9:46** +Och de här luktsinnescellerna -**[9:48 - 9:50]** sitter här i taket +**9:48** +sitter här i taket -**[9:50 - 9:52]** på näshålan. +**9:50** +på näshålan. -**[9:53 - 9:55]** Så när ni andas in +**9:53** +Så när ni andas in -**[9:55 - 9:56]** så kommer de här +**9:55** +så kommer de här -**[9:57 - 9:59]** cellerna att exponeras +**9:57** +cellerna att exponeras -**[10:00 - 10:03]** för de här doftämnena, de härodoranterna +**10:00** +för de här doftämnena, de härodoranterna -**[10:03 - 10:04]** som finns +**10:03** +som finns -**[10:04 - 10:06]** i den inandade luften. +**10:04** +i den inandade luften. -**[10:07 - 10:08]** Våra +**10:07** +Våra -**[10:08 - 10:12]** faktoriska receptorceller, våra luktceller +**10:08** +faktoriska receptorceller, våra luktceller -**[10:12 - 10:14]** som ju alltså är nervceller +**10:12** +som ju alltså är nervceller -**[10:15 - 10:16]** de sitter här då i taket +**10:15** +de sitter här då i taket -**[10:17 - 10:19]** i den här delen av nässlemhinnan. +**10:17** +i den här delen av nässlemhinnan. -**[10:20 - 10:21]** Och här ser vi de här cellerna +**10:20** +Och här ser vi de här cellerna -**[10:22 - 10:26]** och då eftersom de är nervcellskropp, har de en cellkropp, en dendrit +**10:22** +och då eftersom de är nervcellskropp, har de en cellkropp, en dendrit -**[10:27 - 10:29]** och sen så har de då cilier som sticker in. +**10:27** +och sen så har de då cilier som sticker in. -**[10:30 - 10:32]** ut i näsans slemhinna +**10:30** +ut i näsans slemhinna -**[10:32 - 10:34]** och det är på de här cellerna +**10:32** +och det är på de här cellerna -**[10:35 - 10:36]** som våra receptorer sitter. +**10:35** +som våra receptorer sitter. -**[10:38 - 10:41]** Och de här cellerna finns på riktigt. +**10:38** +Och de här cellerna finns på riktigt. -**[10:41 - 10:44]** Jag har lagt med två stycken svepelektronbilder här +**10:41** +Jag har lagt med två stycken svepelektronbilder här -**[10:44 - 10:47]** där ni faktiskt kan se väldigt tydligt hur det ser ut +**10:44** +där ni faktiskt kan se väldigt tydligt hur det ser ut -**[10:47 - 10:49]** med de här cellerna +**10:47** +med de här cellerna -**[10:49 - 10:50]** som sticker ut. +**10:49** +som sticker ut. -**[10:50 - 10:53]** Det är alltså på de här cellerna +**10:50** +Det är alltså på de här cellerna -**[10:54 - 10:55]** som själva +**10:54** +som själva -**[10:55 - 10:57]** luktreceptorerna sitter. +**10:55** +luktreceptorerna sitter. -**[11:00 - 11:02]** Eftersom det här är nervceller +**11:00** +Eftersom det här är nervceller -**[11:02 - 11:06]** så kommer de att fungera som andra sensoriska nervceller. +**11:02** +så kommer de att fungera som andra sensoriska nervceller. -**[11:07 - 11:11]** Och ni kommer prata om de här funktionerna +**11:07** +Och ni kommer prata om de här funktionerna -**[11:11 - 11:13]** när vi sedan pratar sensorik. +**11:11** +när vi sedan pratar sensorik. -**[11:14 - 11:15]** Så här har vi då +**11:14** +Så här har vi då -**[11:15 - 11:17]** vår olfaktoriska receptorcell +**11:15** +vår olfaktoriska receptorcell -**[11:18 - 11:19]** enderendrit +**11:18** +enderendrit -**[11:19 - 11:21]** och vi har våra cilier. +**11:19** +och vi har våra cilier. -**[11:22 - 11:27]** Om nuodorant, ett luktämne, binder till en luktreceptor +**11:22** +Om nuodorant, ett luktämne, binder till en luktreceptor -**[11:28 - 11:29]** så får vi en luktcell +**11:28** +så får vi en luktcell -**[11:30 - 11:32]** lokal receptor-potential. +**11:30** +lokal receptor-potential. -**[11:33 - 11:35]** Och om den receptor-potentialen +**11:33** +Och om den receptor-potentialen -**[11:35 - 11:37]** är tillräckligt stor +**11:35** +är tillräckligt stor -**[11:37 - 11:39]** så att den passerar tröskeln +**11:37** +så att den passerar tröskeln -**[11:39 - 11:42]** så kommer det i så med +**11:39** +så kommer det i så med -**[11:42 - 11:45]** att uppträda aktionspotentialer +**11:42** +att uppträda aktionspotentialer -**[11:45 - 11:47]** som vi då kommer att +**11:45** +som vi då kommer att -**[11:47 - 11:48]** gå genom +**11:47** +gå genom -**[11:48 - 11:52]** den olfaktoriska receptorcellens axon +**11:48** +den olfaktoriska receptorcellens axon -**[11:52 - 11:55]** vidare in i det centrala nervsystemet. +**11:52** +vidare in i det centrala nervsystemet. -**[11:58 - 11:59]** De +**11:58** +De -**[12:00 - 12:05]** jonkanaler och det som ger den här membran-depolariseringen +**12:00** +jonkanaler och det som ger den här membran-depolariseringen -**[12:05 - 12:07]** skiljer sig lite åt +**12:05** +skiljer sig lite åt -**[12:07 - 12:09]** från andra celler. +**12:07** +från andra celler. -**[12:09 - 12:12]** Så det som ni har hört på nervcellsfysiologin +**12:09** +Så det som ni har hört på nervcellsfysiologin -**[12:13 - 12:16]** om vilket håll joner strömmar in eller ut +**12:13** +om vilket håll joner strömmar in eller ut -**[12:16 - 12:18]** och om det kommer ge en depolarisering +**12:16** +och om det kommer ge en depolarisering -**[12:18 - 12:20]** eller en hyperpolarisering +**12:18** +eller en hyperpolarisering -**[12:20 - 12:22]** det är det som gäller. +**12:20** +det är det som gäller. -**[12:22 - 12:25]** Men i några enstaka delar av de +**12:22** +Men i några enstaka delar av de -**[12:25 - 12:27]** sensoriska systemen +**12:25** +sensoriska systemen -**[12:27 - 12:29]** så är de här koncentrationer +**12:27** +så är de här koncentrationer -**[12:30 - 12:32]** av joner annorlunda fördelade. +**12:30** +av joner annorlunda fördelade. -**[12:33 - 12:35]** Så här har vi då ett exempel på det +**12:33** +Så här har vi då ett exempel på det -**[12:35 - 12:37]** där ni ser att +**12:35** +där ni ser att -**[12:37 - 12:40]** en aktivering av enodorantreceptor +**12:37** +en aktivering av enodorantreceptor -**[12:41 - 12:43]** ger en intrasellulär kaskad +**12:41** +ger en intrasellulär kaskad -**[12:43 - 12:46]** som leder till att klorkanaler öppnas +**12:43** +som leder till att klorkanaler öppnas -**[12:46 - 12:48]** och att klor strömmar ut. +**12:46** +och att klor strömmar ut. -**[12:49 - 12:52]** Det här stämmer då inte med den andra, det ni lärt er om +**12:49** +Det här stämmer då inte med den andra, det ni lärt er om -**[12:52 - 12:53]** nervceller i allmänhet. +**12:52** +nervceller i allmänhet. -**[12:53 - 12:55]** Men det här är då ett exempel på +**12:53** +Men det här är då ett exempel på -**[12:56 - 12:57]** ett sensoriskt system +**12:56** +ett sensoriskt system -**[12:57 - 12:59]** där det här fungerar lite annorlunda. +**12:57** +där det här fungerar lite annorlunda. -**[13:00 - 13:04]** Men kontentan av det viktiga är att det leder till en lokal +**13:00** +Men kontentan av det viktiga är att det leder till en lokal -**[13:04 - 13:05]** D-polarisering. +**13:04** +D-polarisering. -**[13:05 - 13:08]** Det är det ni ska ha med er. +**13:05** +Det är det ni ska ha med er. -**[13:10 - 13:13]** Vårt luktsinne kan precis som andra +**13:10** +Vårt luktsinne kan precis som andra -**[13:14 - 13:14]** sensoriska system +**13:14** +sensoriska system -**[13:14 - 13:16]** adaptera +**13:14** +adaptera -**[13:17 - 13:19]** och vi har två olika +**13:17** +och vi har två olika -**[13:20 - 13:21]** former av +**13:20** +former av -**[13:22 - 13:24]** adaktation i luktsystemet +**13:22** +adaktation i luktsystemet -**[13:24 - 13:25]** och vi ska prata om det +**13:24** +och vi ska prata om det -**[13:26 - 13:27]** på vår föreläsning. +**13:26** +på vår föreläsning. -**[13:30 - 13:32]** Ni ska få i uppgift att själva testa +**13:30** +Ni ska få i uppgift att själva testa -**[13:32 - 13:34]** en av de här formerna, +**13:32** +en av de här formerna, -**[13:35 - 13:37]** nämligen den som är den korta, +**13:35** +nämligen den som är den korta, -**[13:37 - 13:39]** den korttidsadaptationen, +**13:37** +den korttidsadaptationen, -**[13:39 - 13:42]** den som gäller för ett par sekunder. +**13:39** +den som gäller för ett par sekunder. -**[13:43 - 13:44]** Då ska ni få till uppgift +**13:43** +Då ska ni få till uppgift -**[13:44 - 13:45]** att plocka fram +**13:44** +att plocka fram -**[13:47 - 13:48]** kardemumma och kanel. +**13:47** +kardemumma och kanel. -**[13:49 - 13:51]** Jag tänker det har ni hemma. +**13:49** +Jag tänker det har ni hemma. -**[13:52 - 13:54]** Och i en liten bägare +**13:52** +Och i en liten bägare -**[13:54 - 13:56]** så tar ni lite kanel. +**13:54** +så tar ni lite kanel. -**[13:57 - 13:59]** Och kanel vet ni allesammans, +**13:57** +Och kanel vet ni allesammans, -**[13:59 - 13:59]** hur det låter. +**13:59** +hur det låter. -**[14:00 - 14:00]** luktar. +**14:00** +luktar. -**[14:01 - 14:03]** I den andra bägaren +**14:01** +I den andra bägaren -**[14:03 - 14:05]** tar ni lite kardemumma. +**14:03** +tar ni lite kardemumma. -**[14:06 - 14:08]** Det vet ni också alla hur det luktar. +**14:06** +Det vet ni också alla hur det luktar. -**[14:09 - 14:13]** Och i den tredje bägaren kommer ni att blanda lite kanel +**14:09** +Och i den tredje bägaren kommer ni att blanda lite kanel -**[14:14 - 14:15]** och lite kardemumma. +**14:14** +och lite kardemumma. -**[14:16 - 14:18]** Så den innehåller alltså båda kryddorna. +**14:16** +Så den innehåller alltså båda kryddorna. -**[14:19 - 14:23]** Vad ni sen ska göra är att ni ska lukta på kanelen. +**14:19** +Vad ni sen ska göra är att ni ska lukta på kanelen. -**[14:25 - 14:27]** Och sen med en gång lukta på blandningen. +**14:25** +Och sen med en gång lukta på blandningen. -**[14:28 - 14:29]** Och då kommer blandningen att +**14:28** +Och då kommer blandningen att -**[14:30 - 14:31]** lukta kardemumma. +**14:30** +lukta kardemumma. -**[14:33 - 14:34]** Sen gör ni samma sak. +**14:33** +Sen gör ni samma sak. -**[14:35 - 14:35]** Tvärtom, +**14:35** +Tvärtom, -**[14:35 - 14:37]** ni luktar på kardemumman. +**14:35** +ni luktar på kardemumman. -**[14:39 - 14:41]** Och sen luktar ni på blandningen igen. +**14:39** +Och sen luktar ni på blandningen igen. -**[14:42 - 14:44]** Och vad händer då? +**14:42** +Och vad händer då? -**[14:45 - 14:49]** Så prova detta, vi ska prata om vad som faktiskt händer +**14:45** +Så prova detta, vi ska prata om vad som faktiskt händer -**[14:49 - 14:51]** fysiologiskt när ni gör det här. +**14:49** +fysiologiskt när ni gör det här. -**[14:51 - 14:52]** Men prova detta +**14:51** +Men prova detta -**[14:53 - 14:54]** kanel och kardemumma +**14:53** +kanel och kardemumma -**[14:55 - 14:57]** och som en blandning av båda kryddorna. +**14:55** +och som en blandning av båda kryddorna. -**[14:58 - 14:59]** Lukta först på den ena +**14:58** +Lukta först på den ena -**[15:00 - 15:01]** sen på blandningen +**15:00** +sen på blandningen -**[15:02 - 15:03]** Sen på den andra +**15:02** +Sen på den andra -**[15:03 - 15:05]** och tillbaka till blandningen. +**15:03** +och tillbaka till blandningen. -**[15:05 - 15:08]** Så ska vi prata om det här på föreläsningen. +**15:05** +Så ska vi prata om det här på föreläsningen. -**[15:12 - 15:15]** Vi ska få en tredje hemuppgift också. +**15:12** +Vi ska få en tredje hemuppgift också. -**[15:15 - 15:19]** Vi kommer prata en del på föreläsningen om att +**15:15** +Vi kommer prata en del på föreläsningen om att -**[15:19 - 15:23]** vi har ju bara fem grundsmaker. +**15:19** +vi har ju bara fem grundsmaker. -**[15:23 - 15:26]** Men när vi pratar i dagligt tal +**15:23** +Men när vi pratar i dagligt tal -**[15:26 - 15:29]** så pratar vi mycket om att det smakar. +**15:26** +så pratar vi mycket om att det smakar. -**[15:30 - 15:32]** köttbullar, köttbullar eller det smakar. +**15:30** +köttbullar, köttbullar eller det smakar. -**[15:32 - 15:37]** Kyckling, gryta eller vad det nu kan vara. +**15:32** +Kyckling, gryta eller vad det nu kan vara. -**[15:38 - 15:44]** Och vi kommer prata om på föreläsningen att om en stor del av det vi kallar smak +**15:38** +Och vi kommer prata om på föreläsningen att om en stor del av det vi kallar smak -**[15:44 - 15:46]** egentligen är lukt. +**15:44** +egentligen är lukt. -**[15:47 - 15:51]** Så jag vill ni ska dels smaka på någonting smakrikt +**15:47** +Så jag vill ni ska dels smaka på någonting smakrikt -**[15:51 - 15:57]** om ni har någon gryta hem, någon grönsaksgryta eller någonting som smakar mycket. +**15:51** +om ni har någon gryta hem, någon grönsaksgryta eller någonting som smakar mycket. -**[15:58 - 15:59]** Och sen så +**15:58** +Och sen så -**[16:00 - 16:01]** håller ni för näsan +**16:00** +håller ni för näsan -**[16:03 - 16:04]** och så tar ni +**16:03** +och så tar ni -**[16:04 - 16:07]** en sked eller en tugga av det här igen. +**16:04** +en sked eller en tugga av det här igen. -**[16:08 - 16:09]** Och så jämför ni vad händer +**16:08** +Och så jämför ni vad händer -**[16:10 - 16:11]** när ni smakar på det. +**16:10** +när ni smakar på det. -**[16:12 - 16:14]** Håller det framför näsan, in i munnen +**16:12** +Håller det framför näsan, in i munnen -**[16:14 - 16:15]** tuggar +**16:14** +tuggar -**[16:15 - 16:16]** och sväljer +**16:15** +och sväljer -**[16:16 - 16:18]** och gör ni samma sak +**16:16** +och gör ni samma sak -**[16:19 - 16:20]** när ni håller för näsan. +**16:19** +när ni håller för näsan. -**[16:21 - 16:23]** Det är ungefär som när man har snuva, eller hur? +**16:21** +Det är ungefär som när man har snuva, eller hur? -**[16:23 - 16:27]** Om ni ska laga mat när ni har snuva. +**16:23** +Om ni ska laga mat när ni har snuva. -**[16:28 - 16:29]** Så ni har alltså nu fått +**16:28** +Så ni har alltså nu fått -**[16:30 - 16:31]** tre stycken hemuppgifter +**16:30** +tre stycken hemuppgifter -**[16:33 - 16:34]** söga på en citronskiva +**16:33** +söga på en citronskiva -**[16:34 - 16:35]** kryddblandningen +**16:34** +kryddblandningen -**[16:36 - 16:37]** och att hålla för näsan. +**16:36** +och att hålla för näsan. -**[16:38 - 16:41]** Och på föreläsningen som kommer nu så kommer jag att +**16:38** +Och på föreläsningen som kommer nu så kommer jag att -**[16:41 - 16:45]** gå igenom de här första bilderna väldigt summariskt +**16:41** +gå igenom de här första bilderna väldigt summariskt -**[16:45 - 16:46]** för de har vi redan pratat om. +**16:45** +för de har vi redan pratat om. -**[16:47 - 16:50]** Och jag kommer utgå från att ni faktiskt har gjort +**16:47** +Och jag kommer utgå från att ni faktiskt har gjort -**[16:50 - 16:52]** de här laborationerna +**16:50** +de här laborationerna -**[16:52 - 16:54]** så att vi kan prata om +**16:52** +så att vi kan prata om -**[16:54 - 16:56]** vad resultatet faktiskt blir. +**16:54** +vad resultatet faktiskt blir. -**[16:57 - 16:59]** Då så, då ses vi i föreläsningen. +**16:57** +Då så, då ses vi i föreläsningen. -**[17:00 - 17:02]** Ha det så bra, hej då! +**17:00** +Ha det så bra, hej då! diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.md index 5c57ef3..13ade42 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.md @@ -8,903 +8,1353 @@ --- -**[0:00 - 0:06]** Hej! +**0:00** +Hej! -**[0:06 - 0:14]** Jag heter Lars-Gunnar Pettersson och vi kommer att mötas under några dagar nu och prata om sensoriska system. +**0:06** +Jag heter Lars-Gunnar Pettersson och vi kommer att mötas under några dagar nu och prata om sensoriska system. -**[0:15 - 0:18]** Jag ska nu ge en liten introduktion till +**0:15** +Jag ska nu ge en liten introduktion till -**[0:19 - 0:22]** de sensoriska system vi ska prata om. +**0:19** +de sensoriska system vi ska prata om. -**[0:22 - 0:29]** Jag ska också beskriva lite hur de här dagarna kommer att gå till väga och vad vi kommer att göra för någonting. +**0:22** +Jag ska också beskriva lite hur de här dagarna kommer att gå till väga och vad vi kommer att göra för någonting. -**[0:30 - 0:36]** Den här bilden kan vara lite av en introduktion till sensoriska system. +**0:30** +Den här bilden kan vara lite av en introduktion till sensoriska system. -**[0:36 - 0:37]** Den visar nämligen inte bara +**0:36** +Den visar nämligen inte bara -**[0:38 - 0:41]** holländskt krogliv under 1600-talet +**0:38** +holländskt krogliv under 1600-talet -**[0:41 - 0:46]** utan den visar också en allegori över sinnena +**0:41** +utan den visar också en allegori över sinnena -**[0:47 - 0:53]** som man vid den här tidpunkten och sedan Aristoteles ansåg vara fem till antalet. +**0:47** +som man vid den här tidpunkten och sedan Aristoteles ansåg vara fem till antalet. -**[0:53 - 0:57]** Synen ska representeras då utav de flesta +**0:53** +Synen ska representeras då utav de flesta -**[0:57 - 0:59]** att de flesta personer här tittar på någon avlägsnare +**0:57** +att de flesta personer här tittar på någon avlägsnare -**[1:00 - 1:01]** en punkt i fjärran. +**1:00** +en punkt i fjärran. -**[1:01 - 1:04]** Hörseln utav musikinstrumentet, +**1:01** +Hörseln utav musikinstrumentet, -**[1:04 - 1:08]** känseln av beröringen som utspelar sig här i centrum, +**1:04** +känseln av beröringen som utspelar sig här i centrum, -**[1:08 - 1:11]** smak av maten på golvet +**1:08** +smak av maten på golvet -**[1:12 - 1:14]** och lukt till sist av den här mannen som +**1:12** +och lukt till sist av den här mannen som -**[1:15 - 1:18]** eulinerar i enda kanten utav bilden och som länge var övermålad. +**1:15** +eulinerar i enda kanten utav bilden och som länge var övermålad. -**[1:20 - 1:25]** Idag vet vi att vi har betydligt fler sinnen än fem. +**1:20** +Idag vet vi att vi har betydligt fler sinnen än fem. -**[1:25 - 1:29]** Det är inte ens självklart hur många sinnen man ska säga att man har, det beror lite +**1:25** +Det är inte ens självklart hur många sinnen man ska säga att man har, det beror lite -**[1:30 - 1:34]** på hur man räknar. Faktum är att man kanske idag hellre pratar +**1:30** +på hur man räknar. Faktum är att man kanske idag hellre pratar -**[1:34 - 1:36]** om sensoriska system +**1:34** +om sensoriska system -**[1:36 - 1:39]** och att de sensoriska systemen ger hos oss +**1:36** +och att de sensoriska systemen ger hos oss -**[1:39 - 1:42]** olika typer av sinneskvaliteter +**1:39** +olika typer av sinneskvaliteter -**[1:42 - 1:45]** som man också kallar för modaliteter. +**1:42** +som man också kallar för modaliteter. -**[1:46 - 1:51]** Vi kan sammanfatta de lite tråkigare kanske i en tabell +**1:46** +Vi kan sammanfatta de lite tråkigare kanske i en tabell -**[1:51 - 1:54]** där vi har de sensoriska system +**1:51** +där vi har de sensoriska system -**[1:54 - 1:57]** som vi kommer att prata om de här dagarna. +**1:54** +som vi kommer att prata om de här dagarna. -**[1:58 - 2:00]** Vi har till att börja med blivit enkla +**1:58** +Vi har till att börja med blivit enkla -**[2:00 - 2:03]** helt syn som ger upphov till sinneskvaliteten +**2:00** +helt syn som ger upphov till sinneskvaliteten -**[2:03 - 2:05]** och modalitetens syn. +**2:03** +och modalitetens syn. -**[2:05 - 2:08]** Hörselsystemet, hörsel, +**2:05** +Hörselsystemet, hörsel, -**[2:08 - 2:10]** vestibulari-systemet, här kommer det in ett sjätte +**2:08** +vestibulari-systemet, här kommer det in ett sjätte -**[2:10 - 2:14]** sensoriskt system som vi inte mötte i den tidigare figuren +**2:10** +sensoriskt system som vi inte mötte i den tidigare figuren -**[2:14 - 2:17]** och då närmast kopplat till balans +**2:14** +och då närmast kopplat till balans -**[2:17 - 2:19]** som sinneskvalitet kanske. +**2:17** +som sinneskvalitet kanske. -**[2:19 - 2:22]** Och sen har vi då lukt och smaksystemen +**2:19** +Och sen har vi då lukt och smaksystemen -**[2:22 - 2:25]** och förstås då smak och lukt här +**2:22** +och förstås då smak och lukt här -**[2:25 - 2:26]** som sinneskvalitet. +**2:25** +som sinneskvalitet. -**[2:26 - 2:28]** Och sen blir det lite mer komplicerat, +**2:26** +Och sen blir det lite mer komplicerat, -**[2:28 - 2:30]** nämligen det vi kallar för kroppssinneskvalitet +**2:28** +nämligen det vi kallar för kroppssinneskvalitet -**[2:30 - 2:34]** systemet, det somatosensoriska systemet. +**2:30** +systemet, det somatosensoriska systemet. -**[2:34 - 2:36]** Och där ingår då känsel som vi mötte i föregående figur +**2:34** +Och där ingår då känsel som vi mötte i föregående figur -**[2:36 - 2:40]** men också sådana saker som temperatursvinne och smärta. +**2:36** +men också sådana saker som temperatursvinne och smärta. -**[2:40 - 2:44]** Något som ni kommer att höra mer om längre fram +**2:40** +Något som ni kommer att höra mer om längre fram -**[2:44 - 2:46]** när vi pratar om motorik +**2:44** +när vi pratar om motorik -**[2:46 - 2:48]** nämligen proprioception, ledsinne +**2:46** +nämligen proprioception, ledsinne -**[2:48 - 2:50]** och som gör att man kan blunda +**2:48** +och som gör att man kan blunda -**[2:50 - 2:53]** och ändå tala om var någonstans +**2:50** +och ändå tala om var någonstans -**[2:53 - 2:56]** olika kroppsdelar befinner sig i förhållande till varandra. +**2:53** +olika kroppsdelar befinner sig i förhållande till varandra. -**[2:58 - 3:00]** Och med den här tabellen så är det inte längre +**2:58** +Och med den här tabellen så är det inte längre -**[3:00 - 3:02]** kanske så självklart hur många sinnen man har. +**3:00** +kanske så självklart hur många sinnen man har. -**[3:02 - 3:06]** Varför skulle inte smärta här till exempel kunna vara ett sinne för sig? +**3:02** +Varför skulle inte smärta här till exempel kunna vara ett sinne för sig? -**[3:06 - 3:12]** Varför skulle inte proprioception kunna vara ett sinne för sig till exempel? +**3:06** +Varför skulle inte proprioception kunna vara ett sinne för sig till exempel? -**[3:12 - 3:16]** Det här är alltså vad vi kommer att ta upp de närmsta dagarna här. +**3:12** +Det här är alltså vad vi kommer att ta upp de närmsta dagarna här. -**[3:16 - 3:18]** Johan Westberg kommer att prata mer om proprioception. +**3:16** +Johan Westberg kommer att prata mer om proprioception. -**[3:18 - 3:21]** Ingela Hammar kommer att beröra lukt och smak +**3:18** +Ingela Hammar kommer att beröra lukt och smak -**[3:21 - 3:26]** och jag kommer att ta upp de övriga sensoriska systemen. +**3:21** +och jag kommer att ta upp de övriga sensoriska systemen. -**[3:26 - 3:30]** Några saker har sådana här sensoriska system gemensamt +**3:26** +Några saker har sådana här sensoriska system gemensamt -**[3:30 - 3:34]** och de illustreras lite i den nästföljande bilden här. +**3:30** +och de illustreras lite i den nästföljande bilden här. -**[3:34 - 3:39]** Ni vet förmodligen varför eller bakgrunden till att man kan +**3:34** +Ni vet förmodligen varför eller bakgrunden till att man kan -**[3:39 - 3:42]** uppfatta någonting av sin omgivning. +**3:39** +uppfatta någonting av sin omgivning. -**[3:42 - 3:46]** Det har sin bakgrund i att vi har specialiserade celler +**3:42** +Det har sin bakgrund i att vi har specialiserade celler -**[3:46 - 3:48]** som vi kallar för receptorseller +**3:46** +som vi kallar för receptorseller -**[3:48 - 3:49]** ibland kort och gott för +**3:48** +ibland kort och gott för -**[3:49 - 3:52]** receptorer eller sensoriska receptorer. +**3:49** +receptorer eller sensoriska receptorer. -**[3:52 - 3:54]** När man säger ordet receptor +**3:52** +När man säger ordet receptor -**[3:54 - 3:56]** så behöver man inom neurofysiologi +**3:54** +så behöver man inom neurofysiologi -**[3:56 - 3:59]** alltså inte enbart syftat på ett membranprotein. +**3:56** +alltså inte enbart syftat på ett membranprotein. -**[4:00 - 4:04]** syftat på en sådan här sinnescell eller sensorisk receptor. +**4:00** +syftat på en sådan här sinnescell eller sensorisk receptor. -**[4:04 - 4:08]** Jag ska försöka använda ordet sensorisk receptor +**4:04** +Jag ska försöka använda ordet sensorisk receptor -**[4:08 - 4:12]** när jag menar det genomgående här så att det inte ska bli någon tveksamhet. +**4:08** +när jag menar det genomgående här så att det inte ska bli någon tveksamhet. -**[4:12 - 4:16]** Och sådana här sensoriska receptorer då +**4:12** +Och sådana här sensoriska receptorer då -**[4:16 - 4:18]** kan vara en specialiserad cell. +**4:16** +kan vara en specialiserad cell. -**[4:18 - 4:22]** Så är fallet till exempel i hörselsystemet +**4:18** +Så är fallet till exempel i hörselsystemet -**[4:22 - 4:24]** i synsystemet med ögat, stavar och tappar. +**4:22** +i synsystemet med ögat, stavar och tappar. -**[4:24 - 4:30]** Det kan också vara sista delen utav ett axon. +**4:24** +Det kan också vara sista delen utav ett axon. -**[4:30 - 4:33]** ett nervenslut som man kallar det. +**4:30** +ett nervenslut som man kallar det. -**[4:33 - 4:36]** Och så är fallet i huden där en del av +**4:33** +Och så är fallet i huden där en del av -**[4:36 - 4:40]** receptorerna i huden alltså faktiskt är nervenslut +**4:36** +receptorerna i huden alltså faktiskt är nervenslut -**[4:40 - 4:44]** sista delen av axoner. +**4:40** +sista delen av axoner. -**[4:44 - 4:49]** Gemensamt för de här är att just i den här +**4:44** +Gemensamt för de här är att just i den här -**[4:49 - 4:53]** receptorstrukturen finns då specialiserade +**4:49** +receptorstrukturen finns då specialiserade -**[4:53 - 4:56]** jonkanaler eller specialiserade mekanismer +**4:53** +jonkanaler eller specialiserade mekanismer -**[4:56 - 5:00]** som gör att de här cellerna kan reagera +**4:56** +som gör att de här cellerna kan reagera -**[5:00 - 5:02]** så kallade stimuli. +**5:00** +så kallade stimuli. -**[5:02 - 5:04]** Och de här stimuli kan variera +**5:02** +Och de här stimuli kan variera -**[5:04 - 5:06]** beroende på sensoriskt system +**5:04** +beroende på sensoriskt system -**[5:06 - 5:08]** och beroende på typ av receptor. +**5:06** +och beroende på typ av receptor. -**[5:08 - 5:12]** Det förstås kan handla om ljus. +**5:08** +Det förstås kan handla om ljus. -**[5:12 - 5:14]** Som till exempel då sensoriska receptorer i ögat +**5:12** +Som till exempel då sensoriska receptorer i ögat -**[5:14 - 5:16]** stavar och tappar. +**5:14** +stavar och tappar. -**[5:16 - 5:18]** Det kan handla förstås om tryck +**5:16** +Det kan handla förstås om tryck -**[5:18 - 5:22]** mekanisk påverkan på huden, till exempel. +**5:18** +mekanisk påverkan på huden, till exempel. -**[5:22 - 5:24]** Som uppstår då vid beröring. +**5:22** +Som uppstår då vid beröring. -**[5:24 - 5:28]** Och när en sån här sensorisk receptor +**5:24** +Och när en sån här sensorisk receptor -**[5:28 - 5:30]** utsätts för sitt +**5:28** +utsätts för sitt -**[5:30 - 5:33]** så kallade adekvata stimulus, det stimulus +**5:30** +så kallade adekvata stimulus, det stimulus -**[5:33 - 5:36]** som aktiverar receptorn bäst kan vi säga. +**5:33** +som aktiverar receptorn bäst kan vi säga. -**[5:36 - 5:40]** Så uppstår i de här sensoriska +**5:36** +Så uppstår i de här sensoriska -**[5:40 - 5:44]** receptorerna generellt sett en potentialförändring, en förändring +**5:40** +receptorerna generellt sett en potentialförändring, en förändring -**[5:44 - 5:45]** av membranpotentialen. +**5:44** +av membranpotentialen. -**[5:45 - 5:49]** Om man kallar den här potentialförändringen då för en +**5:45** +Om man kallar den här potentialförändringen då för en -**[5:49 - 5:51]** receptorpotential, och ni ser redan utav +**5:49** +receptorpotential, och ni ser redan utav -**[5:51 - 5:54]** millievåldsskalan i den här schematiska skissen +**5:51** +millievåldsskalan i den här schematiska skissen -**[5:54 - 5:57]** att den här då förstås är väsentligt större än EPSP. +**5:54** +att den här då förstås är väsentligt större än EPSP. -**[5:57 - 6:00]** Och den här storleken +**5:57** +Och den här storleken -**[6:00 - 6:04]** på den som vi strax ska se beror på styrkan av själva stimuleringen. +**6:00** +på den som vi strax ska se beror på styrkan av själva stimuleringen. -**[6:05 - 6:09]** Och så när receptort potentialer uppstår alltså i en sån här sensorisk +**6:05** +Och så när receptort potentialer uppstår alltså i en sån här sensorisk -**[6:09 - 6:12]** receptorcell och den uppstår då i ändan i den här +**6:09** +receptorcell och den uppstår då i ändan i den här -**[6:12 - 6:15]** receptorregionen då utav ett fritt +**6:12** +receptorregionen då utav ett fritt -**[6:15 - 6:17]** näringsslut, slutet på ett exon. +**6:15** +näringsslut, slutet på ett exon. -**[6:20 - 6:23]** För när receptorcell så finns det då en synaptisk kommunikation +**6:20** +För när receptorcell så finns det då en synaptisk kommunikation -**[6:23 - 6:28]** med ett inåtledande axon till centrala näringssystemet och där uppstår +**6:23** +med ett inåtledande axon till centrala näringssystemet och där uppstår -**[6:28 - 6:30]** aktionspotentialer som fortfarande +**6:28** +aktionspotentialer som fortfarande -**[6:30 - 6:32]** leds in då till centrala nervsystemet. +**6:30** +leds in då till centrala nervsystemet. -**[6:33 - 6:38]** Vad gäller sådana här fria nervbeslut så uppstår receptorpotentialen ofta då i +**6:33** +Vad gäller sådana här fria nervbeslut så uppstår receptorpotentialen ofta då i -**[6:38 - 6:40]** själva slutet av axonet +**6:38** +själva slutet av axonet -**[6:40 - 6:45]** och sedan en bit ifrån det här området uppstår sedan för första gången +**6:40** +och sedan en bit ifrån det här området uppstår sedan för första gången -**[6:45 - 6:48]** en sådan här aktionspotential +**6:45** +en sådan här aktionspotential -**[6:48 - 6:52]** som fortleds eller aktionspotentialer som fortleds in till centrala nervsystemet. +**6:48** +som fortleds eller aktionspotentialer som fortleds in till centrala nervsystemet. -**[6:54 - 6:59]** Förhoppningsvis kommer jag snart att nu vara lite mer fokuserad här +**6:54** +Förhoppningsvis kommer jag snart att nu vara lite mer fokuserad här -**[7:00 - 7:18]** Så vad finns det egentligen för principiellt olika typer av adekvata stimuli? +**7:00** +Så vad finns det egentligen för principiellt olika typer av adekvata stimuli? -**[7:19 - 7:22]** Jo, det kan då vara exempelvis ljus. +**7:19** +Jo, det kan då vara exempelvis ljus. -**[7:22 - 7:27]** Och man kan då tala om fotoreceptorer som detekterar ljus som adekvat stimulus. +**7:22** +Och man kan då tala om fotoreceptorer som detekterar ljus som adekvat stimulus. -**[7:28 - 7:29]** Och då tänker vi naturligtvis på synsystemet. +**7:28** +Och då tänker vi naturligtvis på synsystemet. -**[7:30 - 7:36]** Det kan handla om temperatur och då pratar vi om termoreceptorer. +**7:30** +Det kan handla om temperatur och då pratar vi om termoreceptorer. -**[7:36 - 7:39]** Och det kan handla om kemiska ämnen och pratar vi om kemoreceptorer +**7:36** +Och det kan handla om kemiska ämnen och pratar vi om kemoreceptorer -**[7:39 - 7:42]** där lukt och smak då blir naturliga i sammanhanget. +**7:39** +där lukt och smak då blir naturliga i sammanhanget. -**[7:43 - 7:45]** Och för en stor del utav sådana här receptorer +**7:43** +Och för en stor del utav sådana här receptorer -**[7:46 - 7:48]** så handlar det om olika typer av mekaniska stimuli. +**7:46** +så handlar det om olika typer av mekaniska stimuli. -**[7:49 - 7:51]** Och det kan vara då tryck +**7:49** +Och det kan vara då tryck -**[7:51 - 7:55]** som exempelvis då på huden, beröring är ju en form av tryck på huden. +**7:51** +som exempelvis då på huden, beröring är ju en form av tryck på huden. -**[7:55 - 7:57]** Väldigt lite tryck förstås, men det är tryck på huden. +**7:55** +Väldigt lite tryck förstås, men det är tryck på huden. -**[7:58 - 7:59]** Och det kommer också +**7:58** +Och det kommer också -**[8:00 - 8:02]** senare och visa här att faktiskt då +**8:00** +senare och visa här att faktiskt då -**[8:03 - 8:04]** ljud och +**8:03** +ljud och -**[8:05 - 8:08]** det som karaktäriseras som gravitation här eller populärt +**8:05** +det som karaktäriseras som gravitation här eller populärt -**[8:08 - 8:11]** och balansinformation, den typ av stimuli som aktiverar +**8:08** +och balansinformation, den typ av stimuli som aktiverar -**[8:11 - 8:13]** vestibulariesystemet +**8:11** +vestibulariesystemet -**[8:13 - 8:16]** att det också faktiskt handlar om mekanereceptorer. +**8:13** +att det också faktiskt handlar om mekanereceptorer. -**[8:16 - 8:20]** Att denna typ av stimuli omvandlas till en mekanisk påverkan +**8:16** +Att denna typ av stimuli omvandlas till en mekanisk påverkan -**[8:20 - 8:21]** på receptorerna. +**8:20** +på receptorerna. -**[8:22 - 8:25]** Så principiellt kan man då säga att det finns fyra kategorier +**8:22** +Så principiellt kan man då säga att det finns fyra kategorier -**[8:25 - 8:26]** med den här typen av indelning +**8:25** +med den här typen av indelning -**[8:27 - 8:29]** av receptorer, fotoreceptorer, mekanereceptorer +**8:27** +av receptorer, fotoreceptorer, mekanereceptorer -**[8:30 - 8:33]** termoreceptorer och kemoreceptorer. +**8:30** +termoreceptorer och kemoreceptorer. -**[8:35 - 8:38]** Den här figuren ska ni kanske mest titta på +**8:35** +Den här figuren ska ni kanske mest titta på -**[8:38 - 8:41]** efter de här dagarna. +**8:38** +efter de här dagarna. -**[8:41 - 8:46]** För här har vi en sammanfattning av många centrala delar just av sensoriken. +**8:41** +För här har vi en sammanfattning av många centrala delar just av sensoriken. -**[8:46 - 8:48]** Här har vi alltså de sensoriska systemen, +**8:46** +Här har vi alltså de sensoriska systemen, -**[8:48 - 8:53]** de modaliteter som är kopplade till de här sensoriska systemen, +**8:48** +de modaliteter som är kopplade till de här sensoriska systemen, -**[8:53 - 8:57]** vilken typ av receptorer som är involverade, vad de heter, +**8:53** +vilken typ av receptorer som är involverade, vad de heter, -**[8:57 - 8:59]** och vilken typ av stimuli +**8:57** +och vilken typ av stimuli -**[9:00 - 9:01]** som aktiverar dem. +**9:00** +som aktiverar dem. -**[9:01 - 9:06]** Och här kan ni sedan sammanfatta och systematiskt gå igenom i princip sensoriskt system +**9:01** +Och här kan ni sedan sammanfatta och systematiskt gå igenom i princip sensoriskt system -**[9:06 - 9:07]** för sensoriskt system. +**9:06** +för sensoriskt system. -**[9:07 - 9:09]** Vi ska inte fördjupa oss i den mer än så nu +**9:07** +Vi ska inte fördjupa oss i den mer än så nu -**[9:10 - 9:13]** men det är en poäng att titta på den efter det här avsnittet. +**9:10** +men det är en poäng att titta på den efter det här avsnittet. -**[9:17 - 9:20]** Några saker har sensoriska receptorer gemensamt. +**9:17** +Några saker har sensoriska receptorer gemensamt. -**[9:21 - 9:25]** Och några sådana aspekter visas i den här bilden. +**9:21** +Och några sådana aspekter visas i den här bilden. -**[9:26 - 9:29]** Den här bilden visar till att börja med då hur man +**9:26** +Den här bilden visar till att börja med då hur man -**[9:30 - 9:32]** registrerar och kodar snarare +**9:30** +registrerar och kodar snarare -**[9:32 - 9:34]** stimuleringens styrka. +**9:32** +stimuleringens styrka. -**[9:35 - 9:41]** Tittar man nu på membranpotentialförändringen, här har vi då receptorpotentialer väldigt schematiskt förstås, +**9:35** +Tittar man nu på membranpotentialförändringen, här har vi då receptorpotentialer väldigt schematiskt förstås, -**[9:41 - 9:43]** så ser vi alltså den grundläggande principen här: +**9:41** +så ser vi alltså den grundläggande principen här: -**[9:43 - 9:47]** en starkare stimulering ger en större receptorpotential. +**9:43** +en starkare stimulering ger en större receptorpotential. -**[9:48 - 9:55]** Om en receptor nu kan fungera på det här sättet, så inser ni raskt att så här kan ju förstås inte signaleringen +**9:48** +Om en receptor nu kan fungera på det här sättet, så inser ni raskt att så här kan ju förstås inte signaleringen -**[9:55 - 9:57]** till centrala närsystemet i +**9:55** +till centrala närsystemet i -**[9:57 - 9:58]** axoner fungera. +**9:57** +axoner fungera. -**[10:00 - 10:02]** Potentialer varierar ju inte sin amplitud. +**10:00** +Potentialer varierar ju inte sin amplitud. -**[10:02 - 10:07]** Så den koden måste vara av ett helt annat slag. +**10:02** +Så den koden måste vara av ett helt annat slag. -**[10:08 - 10:11]** Signaleringen måste se ut på ett lite annorlunda sätt. +**10:08** +Signaleringen måste se ut på ett lite annorlunda sätt. -**[10:12 - 10:14]** Och som visas i den nedre figuren här +**10:12** +Och som visas i den nedre figuren här -**[10:14 - 10:19]** så görs det genom att frekvensen av aktionspotentialer varierar. +**10:14** +så görs det genom att frekvensen av aktionspotentialer varierar. -**[10:19 - 10:24]** Ett starkare stimulus leder alltså till en högre frekvens av aktionspotentialer, +**10:19** +Ett starkare stimulus leder alltså till en högre frekvens av aktionspotentialer, -**[10:25 - 10:27]** tätare aktionspotentialer i tiden. +**10:25** +tätare aktionspotentialer i tiden. -**[10:28 - 10:29]** Och man kan alltså säga +**10:28** +Och man kan alltså säga -**[10:30 - 10:34]** i det första steget av det sensoriska systemet eller tidigt steg av det sensoriska systemet +**10:30** +i det första steget av det sensoriska systemet eller tidigt steg av det sensoriska systemet -**[10:34 - 10:36]** så översätts alltså då +**10:34** +så översätts alltså då -**[10:36 - 10:39]** förändringar i membranpotentialens storlek +**10:36** +förändringar i membranpotentialens storlek -**[10:39 - 10:42]** till förändringar i frekvensen på närvinpuls +**10:39** +till förändringar i frekvensen på närvinpuls -**[10:43 - 10:43]** och aktionspotentialer. +**10:43** +och aktionspotentialer. -**[10:45 - 10:47]** Och varför +**10:45** +Och varför -**[10:47 - 10:50]** en högre, starkare stimulos och en större receptor-potential +**10:47** +en högre, starkare stimulos och en större receptor-potential -**[10:51 - 10:54]** ger en högre frekvens av aktionspotentialer hur det här går till, +**10:51** +ger en högre frekvens av aktionspotentialer hur det här går till, -**[10:55 - 10:57]** det sammanfattas i den nedre delen av figuren här. +**10:55** +det sammanfattas i den nedre delen av figuren här. -**[10:58 - 10:59]** Och då minns ni +**10:58** +Och då minns ni -**[11:00 - 11:03]** säkert från nervcellsavsnittet. +**11:00** +säkert från nervcellsavsnittet. -**[11:04 - 11:06]** Att efter en aktionspotential +**11:04** +Att efter en aktionspotential -**[11:06 - 11:10]** så uppträder en så kallad absolut refraktörperiod +**11:06** +så uppträder en så kallad absolut refraktörperiod -**[11:10 - 11:13]** och därefter en relativ refraktörperiod +**11:10** +och därefter en relativ refraktörperiod -**[11:14 - 11:19]** under vilket tillstånd som de spänningskänsliga natriumkanalerna +**11:14** +under vilket tillstånd som de spänningskänsliga natriumkanalerna -**[11:20 - 11:24]** övergår från ett inaktiverat tillstånd. +**11:20** +övergår från ett inaktiverat tillstånd. -**[11:25 - 11:29]** Och då vet ni också att under den relativa refraktärperioden +**11:25** +Och då vet ni också att under den relativa refraktärperioden -**[11:30 - 11:31]** man får en ny aktionspotential +**11:30** +man får en ny aktionspotential -**[11:32 - 11:35]** om membranpotentialförändringen är större. +**11:32** +om membranpotentialförändringen är större. -**[11:36 - 11:38]** Och det är precis det som inträffar här. +**11:36** +Och det är precis det som inträffar här. -**[11:38 - 11:41]** Här tänker vi oss alltså en receptorpotential +**11:38** +Här tänker vi oss alltså en receptorpotential -**[11:41 - 11:43]** som gradvis ökar i styrka. +**11:41** +som gradvis ökar i styrka. -**[11:43 - 11:46]** Här passeras tröskeln för utlösande av en aktionspotential +**11:43** +Här passeras tröskeln för utlösande av en aktionspotential -**[11:46 - 11:48]** och man får den första aktionspotentialen. +**11:46** +och man får den första aktionspotentialen. -**[11:50 - 11:53]** Och är nu receptorpotentialen +**11:50** +Och är nu receptorpotentialen -**[11:53 - 11:55]** större i amplitud här +**11:53** +större i amplitud här -**[11:55 - 11:57]** så kommer man att övervinna +**11:55** +så kommer man att övervinna -**[11:58 - 11:59]** den relativa refraktärperioden +**11:58** +den relativa refraktärperioden -**[12:00 - 12:01]** snabbare +**12:00** +snabbare -**[12:01 - 12:03]** och därmed kunna få en ny aktionspotential +**12:01** +och därmed kunna få en ny aktionspotential -**[12:03 - 12:06]** i en mycket tidigare +**12:03** +i en mycket tidigare -**[12:06 - 12:09]** efter den föregående aktionspotentialen. +**12:06** +efter den föregående aktionspotentialen. -**[12:10 - 12:13]** Och då ser ni här att i första steget här så övervinns +**12:10** +Och då ser ni här att i första steget här så övervinns -**[12:13 - 12:15]** den relativa rektorperioden efter den här tiden +**12:13** +den relativa rektorperioden efter den här tiden -**[12:16 - 12:17]** man får den ny aktionspotential +**12:16** +man får den ny aktionspotential -**[12:17 - 12:18]** lite jämförelsevis senare här +**12:17** +lite jämförelsevis senare här -**[12:19 - 12:21]** men vid högre receptorpotential +**12:19** +men vid högre receptorpotential -**[12:21 - 12:23]** så får man en ny aktionspotential +**12:21** +så får man en ny aktionspotential -**[12:24 - 12:26]** mycket snabbare efter den föregående. +**12:24** +mycket snabbare efter den föregående. -**[12:27 - 12:29]** Man kan alltså övervinna den relativa rektoraterperioden +**12:27** +Man kan alltså övervinna den relativa rektoraterperioden -**[12:30 - 12:32]** mycket fortare då med en större +**12:30** +mycket fortare då med en större -**[12:32 - 12:34]** amplitud på receptortpotentialen. +**12:32** +amplitud på receptortpotentialen. -**[12:34 - 12:39]** Och det är alltså bakgrunden till att en förändring i receptorpotentialens storlek +**12:34** +Och det är alltså bakgrunden till att en förändring i receptorpotentialens storlek -**[12:39 - 12:41]** kommer i princip då att översättas +**12:39** +kommer i princip då att översättas -**[12:42 - 12:45]** till en förändring av frekvensen utav aktionspotentialer. +**12:42** +till en förändring av frekvensen utav aktionspotentialer. -**[12:47 - 12:50]** När man ändå pratar om det här ska man ju också lägga till att det finns andra sätt då +**12:47** +När man ändå pratar om det här ska man ju också lägga till att det finns andra sätt då -**[12:51 - 12:53]** att registrera, det finns ytterligare sätt +**12:51** +att registrera, det finns ytterligare sätt -**[12:53 - 12:54]** att registrera +**12:53** +att registrera -**[12:55 - 12:57]** styrkan på ett stimuli. Så här har vi exempelvis då huden. +**12:55** +styrkan på ett stimuli. Så här har vi exempelvis då huden. -**[12:58 - 12:59]** Och här ser vi då +**12:58** +Och här ser vi då -**[13:00 - 13:02]** olika hudreceptorer. +**13:00** +olika hudreceptorer. -**[13:02 - 13:06]** Slutet på just perifera aktioner. +**13:02** +Slutet på just perifera aktioner. -**[13:07 - 13:13]** Och vad vi ser här då är att en starkare stimulering gör en större deformering av huden +**13:07** +Och vad vi ser här då är att en starkare stimulering gör en större deformering av huden -**[13:13 - 13:16]** och därmed kommer den påverka ett större antal av receptorer +**13:13** +och därmed kommer den påverka ett större antal av receptorer -**[13:16 - 13:19]** och därmed få aktionspotentialer i flera aktioner. +**13:16** +och därmed få aktionspotentialer i flera aktioner. -**[13:19 - 13:25]** Så det är också ett sätt att få en uppfattning om för centrala nervsystemet styrkan på en stimulering +**13:19** +Så det är också ett sätt att få en uppfattning om för centrala nervsystemet styrkan på en stimulering -**[13:25 - 13:27]** nämligen antalet aktiverade receptorer. +**13:25** +nämligen antalet aktiverade receptorer. -**[13:30 - 13:36]** En andra sån här gemensam egenskap som finns hos många olika sensoriska receptorssystem +**13:30** +En andra sån här gemensam egenskap som finns hos många olika sensoriska receptorssystem -**[13:36 - 13:39]** är förmågan till så kallad aktation eller tillvänjning. +**13:36** +är förmågan till så kallad aktation eller tillvänjning. -**[13:40 - 13:45]** Och vi ser lite det i den här situationen. Det här är temperaturreceptorer +**13:40** +Och vi ser lite det i den här situationen. Det här är temperaturreceptorer -**[13:46 - 13:46]** som uppvisar just +**13:46** +som uppvisar just -**[13:46 - 13:47]** adaptation. +**13:46** +adaptation. -**[13:48 - 13:51]** Vi har nu ingen skala här, men det här ska visa +**13:48** +Vi har nu ingen skala här, men det här ska visa -**[13:52 - 13:56]** temperaturförändring, en temperaturökning. Låt oss säga att det här är huden. +**13:52** +temperaturförändring, en temperaturökning. Låt oss säga att det här är huden. -**[13:56 - 13:59]** Här ser vi frekvensen av aktionspotentialen. +**13:56** +Här ser vi frekvensen av aktionspotentialen. -**[14:00 - 14:04]** När temperaturen ökar här så får man en mycket stark hög frekvens +**14:00** +När temperaturen ökar här så får man en mycket stark hög frekvens -**[14:04 - 14:07]** en riktig skur av aktionspotentialer. +**14:04** +en riktig skur av aktionspotentialer. -**[14:07 - 14:12]** Men vad ni ser här allteftersom temperaturen stabiliseras på den högre nivån +**14:07** +Men vad ni ser här allteftersom temperaturen stabiliseras på den högre nivån -**[14:12 - 14:15]** så minskar aktionspotentialfrekvensen igen. +**14:12** +så minskar aktionspotentialfrekvensen igen. -**[14:15 - 14:18]** Receptorn så att säga adapterar till den nya temperaturen. +**14:15** +Receptorn så att säga adapterar till den nya temperaturen. -**[14:20 - 14:24]** Och förvisso är förstås aktionspotentialfrekvensen högre här +**14:20** +Och förvisso är förstås aktionspotentialfrekvensen högre här -**[14:24 - 14:27]** än vad den var på den låga temperaturen +**14:24** +än vad den var på den låga temperaturen -**[14:27 - 14:29]** men den är inte alls så hög som den själva förändringen. +**14:27** +men den är inte alls så hög som den själva förändringen. -**[14:30 - 14:32]** Ändringen utav temperaturen sker. +**14:30** +Ändringen utav temperaturen sker. -**[14:32 - 14:36]** Receptorn har alltså sedan anpassat sig till den högra temperaturen +**14:32** +Receptorn har alltså sedan anpassat sig till den högra temperaturen -**[14:36 - 14:39]** och frekvensen av aktionspotentialen sjunker +**14:36** +och frekvensen av aktionspotentialen sjunker -**[14:39 - 14:41]** så kallad adaptation. +**14:39** +så kallad adaptation. -**[14:42 - 14:46]** Och det här är en del av bakgrunden kanske att det känns som allra kallast +**14:42** +Och det här är en del av bakgrunden kanske att det känns som allra kallast -**[14:47 - 14:51]** när man till exempel klyver i lite kallt vatten och sen efter en stund +**14:47** +när man till exempel klyver i lite kallt vatten och sen efter en stund -**[14:51 - 14:54]** så upplever man inte detta lika kallt. +**14:51** +så upplever man inte detta lika kallt. -**[14:54 - 14:58]** Det är en sådan mekanism som kan komma in i ett sådant sammanhang. +**14:54** +Det är en sådan mekanism som kan komma in i ett sådant sammanhang. -**[15:00 - 15:06]** Hur kan nu centrala nervsystemet hålla isär den här informationen? +**15:00** +Hur kan nu centrala nervsystemet hålla isär den här informationen? -**[15:06 - 15:10]** Vi får ju ständigt information från syn, hörsel och så vidare, systemet och +**15:06** +Vi får ju ständigt information från syn, hörsel och så vidare, systemet och -**[15:10 - 15:12]** somatosensorik och så vidare. +**15:10** +somatosensorik och så vidare. -**[15:12 - 15:17]** Jo, det sker genom att centrala nervsystemet åtminstone i början +**15:12** +Jo, det sker genom att centrala nervsystemet åtminstone i början -**[15:17 - 15:21]** håller isär informationen från olika sensoriska system. +**15:17** +håller isär informationen från olika sensoriska system. -**[15:22 - 15:24]** Till att börja med så finns olika sensoriska +**15:22** +Till att börja med så finns olika sensoriska -**[15:24 - 15:27]** receptorer för olika sensoriska system. +**15:24** +receptorer för olika sensoriska system. -**[15:28 - 15:29]** Och därtill finns olika axlar. +**15:28** +Och därtill finns olika axlar. -**[15:30 - 15:35]** zoner i olika perifera nerver eller kranialnerver från olika sensoriska system. +**15:30** +zoner i olika perifera nerver eller kranialnerver från olika sensoriska system. -**[15:35 - 15:36]** Och +**15:35** +Och -**[15:36 - 15:38]** inledningsvis +**15:36** +inledningsvis -**[15:38 - 15:42]** går den här informationen till olika delar utav järnverken. +**15:38** +går den här informationen till olika delar utav järnverken. -**[15:42 - 15:45]** Man pratar alltså om att man har en primär synverk +**15:42** +Man pratar alltså om att man har en primär synverk -**[15:45 - 15:47]** som får information +**15:45** +som får information -**[15:47 - 15:47]** från +**15:47** +från -**[15:48 - 15:49]** synreceptorer, +**15:48** +synreceptorer, -**[15:50 - 15:52]** en primär hörselverk, +**15:50** +en primär hörselverk, -**[15:52 - 15:55]** en primär somatosensorisk järnverk +**15:52** +en primär somatosensorisk järnverk -**[15:55 - 15:56]** och så vidare. +**15:55** +och så vidare. -**[15:57 - 15:59]** Och den här principen kallar man +**15:57** +Och den här principen kallar man -**[16:00 - 16:04]** för någonting, nämligen label line code i engelsk språkdräkt. +**16:00** +för någonting, nämligen label line code i engelsk språkdräkt. -**[16:05 - 16:09]** Och label line code syftar på att den här informationen har fått en +**16:05** +Och label line code syftar på att den här informationen har fått en -**[16:09 - 16:12]** etikett, en label redan från början. +**16:09** +etikett, en label redan från början. -**[16:13 - 16:15]** Är det synreceptorer som aktiveras +**16:13** +Är det synreceptorer som aktiveras -**[16:15 - 16:17]** och man har en separat +**16:15** +och man har en separat -**[16:18 - 16:18]** axoner +**16:18** +axoner -**[16:19 - 16:20]** från synsystemet +**16:19** +från synsystemet -**[16:20 - 16:23]** och man passerar in +**16:20** +och man passerar in -**[16:23 - 16:24]** primära synbarken +**16:23** +primära synbarken -**[16:25 - 16:27]** så har hela den banan en sorts +**16:25** +så har hela den banan en sorts -**[16:27 - 16:28]** synetikett, +**16:27** +synetikett, -**[16:28 - 16:29]** en sorts label +**16:28** +en sorts label -**[16:30 - 16:33]** på sig och som startar i princip från det ögonblicket +**16:30** +på sig och som startar i princip från det ögonblicket -**[16:33 - 16:33]** man +**16:33** +man -**[16:34 - 16:36]** aktiverar de här sensoriska +**16:34** +aktiverar de här sensoriska -**[16:36 - 16:36]** receptorerna, +**16:36** +receptorerna, -**[16:36 - 16:38]** de kan man säga sätter då en sorts etikett +**16:36** +de kan man säga sätter då en sorts etikett -**[16:39 - 16:41]** på de aktionspotentialer som kommer in här. +**16:39** +på de aktionspotentialer som kommer in här. -**[16:42 - 16:44]** Aktionspotentialer då i +**16:42** +Aktionspotentialer då i -**[16:44 - 16:46]** synsystemet och inget annat censorsystem. +**16:44** +synsystemet och inget annat censorsystem. -**[16:46 - 16:49]** Och sen bibehålls den här separationen +**16:46** +Och sen bibehålls den här separationen -**[16:49 - 16:50]** åtminstone då +**16:49** +åtminstone då -**[16:50 - 16:52]** till de första sensoriska barkarierna +**16:50** +till de första sensoriska barkarierna -**[16:53 - 16:54]** i hjärnan i stor utsträckning. +**16:53** +i hjärnan i stor utsträckning. -**[16:55 - 16:57]** Och sen sätts den här informationen samman +**16:55** +Och sen sätts den här informationen samman -**[16:57 - 16:59]** i högre sensoriska areor och +**16:57** +i högre sensoriska areor och -**[17:00 - 17:01]** högre områden i hjärnan. +**17:00** +högre områden i hjärnan. -**[17:03 - 17:08]** Ska man sammanfatta lite vad hjärnan tolkar i olika sensoriska system, +**17:03** +Ska man sammanfatta lite vad hjärnan tolkar i olika sensoriska system, -**[17:09 - 17:12]** vad är det för kod egentligen som hjärnan arbetar med +**17:09** +vad är det för kod egentligen som hjärnan arbetar med -**[17:12 - 17:16]** så är det faktiskt bara två typer av information som finns här, +**17:12** +så är det faktiskt bara två typer av information som finns här, -**[17:17 - 17:19]** nämligen vilka axoner är aktiverade? +**17:17** +nämligen vilka axoner är aktiverade? -**[17:20 - 17:23]** Hur ser mönstret av aktionspotentialer ut? +**17:20** +Hur ser mönstret av aktionspotentialer ut? -**[17:24 - 17:26]** Vilka axoner som aktiveras +**17:24** +Vilka axoner som aktiveras -**[17:27 - 17:29]** är olika för olika sensoriska system +**17:27** +är olika för olika sensoriska system -**[17:30 - 17:32]** ibland vara olika för olika typer av stimulering? +**17:30** +ibland vara olika för olika typer av stimulering? -**[17:33 - 17:38]** Och mönstret av aktionspotentialer kommer att säga någonting om hur den här stimuleringen +**17:33** +Och mönstret av aktionspotentialer kommer att säga någonting om hur den här stimuleringen -**[17:38 - 17:39]** ser ut eller hur den går till. +**17:38** +ser ut eller hur den går till. -**[17:40 - 17:42]** Vi såg det här till exempel då +**17:40** +Vi såg det här till exempel då -**[17:42 - 17:46]** där aktionspotentialfrekvensen var som allra störst när temperaturen förändrar sig. +**17:42** +där aktionspotentialfrekvensen var som allra störst när temperaturen förändrar sig. -**[17:47 - 17:50]** Det här mönstret av aktionspotentialer som finns då +**17:47** +Det här mönstret av aktionspotentialer som finns då -**[17:50 - 17:55]** i alla de axoner som aktiveras utav en sensorisk stimulering +**17:50** +i alla de axoner som aktiveras utav en sensorisk stimulering -**[17:55 - 17:58]** kommer att vara den information som hjärnan mottar. +**17:55** +kommer att vara den information som hjärnan mottar. -**[18:00 - 18:02]** och ser mönstret av aktionspotentialer ut. +**18:00** +och ser mönstret av aktionspotentialer ut. -**[18:02 - 18:08]** Och det är den informationen som sedan då kommer att bearbetas utav det centrala nervsystemet. +**18:02** +Och det är den informationen som sedan då kommer att bearbetas utav det centrala nervsystemet. -**[18:08 - 18:13]** Och det ska vi komma in lite mer på senare, hur det här går till under de här dagarna. +**18:08** +Och det ska vi komma in lite mer på senare, hur det här går till under de här dagarna. -**[18:13 - 18:22]** Liten snabb repetition av anatomin då. +**18:13** +Liten snabb repetition av anatomin då. -**[18:22 - 18:30]** De här olika sensoriska systemen då kommer in till centrala nervsystemet kan vi säga via signaler. +**18:22** +De här olika sensoriska systemen då kommer in till centrala nervsystemet kan vi säga via signaler. -**[18:30 - 18:31]** i perifera nerver. +**18:30** +i perifera nerver. -**[18:31 - 18:33]** Om vi pratar om +**18:31** +Om vi pratar om -**[18:33 - 18:36]** sensorik nedanför ansiktet. +**18:33** +sensorik nedanför ansiktet. -**[18:37 - 18:41]** Och via kranialnerver. Om vi pratar om sensorik ovanför. +**18:37** +Och via kranialnerver. Om vi pratar om sensorik ovanför. -**[18:42 - 18:47]** I kranialnerver finns information från syn, hörsel, lukt, bak förstås, +**18:42** +I kranialnerver finns information från syn, hörsel, lukt, bak förstås, -**[18:48 - 18:49]** vestibularis och +**18:48** +vestibularis och -**[18:49 - 18:52]** den somantocensoriska informationen ifrån ansiktet. +**18:49** +den somantocensoriska informationen ifrån ansiktet. -**[18:53 - 18:56]** Medan information nedanför den här nivån +**18:53** +Medan information nedanför den här nivån -**[18:56 - 18:59]** där det kan handla huvudsakligen om antocensorik då förstås +**18:56** +där det kan handla huvudsakligen om antocensorik då förstås -**[18:59 - 19:02]** går via perifera nerver in till ryggmärgen i det här fallet. +**18:59** +går via perifera nerver in till ryggmärgen i det här fallet. -**[19:02 - 19:05]** Kranialnerverna går ju in till järnställningen. +**19:02** +Kranialnerverna går ju in till järnställningen. -**[19:06 - 19:14]** Och från de här systemen uppstår sedan då uppåtstigande arsenderande banor upp till +**19:06** +Och från de här systemen uppstår sedan då uppåtstigande arsenderande banor upp till -**[19:14 - 19:14]** järnverken. +**19:14** +järnverken. -**[19:15 - 19:21]** Och på vägen passerar de ofta en struktur då en central långkopplingstjärna talamus. +**19:15** +Och på vägen passerar de ofta en struktur då en central långkopplingstjärna talamus. -**[19:21 - 19:23]** De kan passera andra strukturer med. +**19:21** +De kan passera andra strukturer med. -**[19:23 - 19:28]** Men talamus är liksom ofta en gemensam länk eller i alla fall en struktur i hjärnan. +**19:23** +Men talamus är liksom ofta en gemensam länk eller i alla fall en struktur i hjärnan. -**[19:29 - 19:34]** De här systemen passerar igenom, dock i olika delar av tal av muskler, naturligtvis. +**19:29** +De här systemen passerar igenom, dock i olika delar av tal av muskler, naturligtvis. -**[19:35 - 19:38]** Men utöver de här signalerna till järnverken +**19:35** +Men utöver de här signalerna till järnverken -**[19:39 - 19:41]** så har också sensorisk information effekter +**19:39** +så har också sensorisk information effekter -**[19:42 - 19:44]** längre ner redan på ryggmärgenivå. +**19:42** +längre ner redan på ryggmärgenivå. -**[19:45 - 19:48]** Om man trampar på en spik rycker man undan foten exempelvis. +**19:45** +Om man trampar på en spik rycker man undan foten exempelvis. -**[19:48 - 19:52]** Det är då en reflex som utspelar sig i ryggmärgen och som +**19:48** +Det är då en reflex som utspelar sig i ryggmärgen och som -**[19:52 - 19:54]** har sensorisk information som bas. +**19:52** +har sensorisk information som bas. -**[19:56 - 19:59]** Och motoriskt program om man sätter någonting i munnen +**19:56** +Och motoriskt program om man sätter någonting i munnen -**[19:59 - 20:03]** kan det hända att man börjar tugga och den tuggningen då styrs +**19:59** +kan det hända att man börjar tugga och den tuggningen då styrs -**[20:03 - 20:05]** av en näringsrättskrets som ligger i hjärnstammen, +**20:03** +av en näringsrättskrets som ligger i hjärnstammen, -**[20:05 - 20:08]** det vill säga på lägre nivåer än +**20:05** +det vill säga på lägre nivåer än -**[20:08 - 20:11]** hjärnverken kan alltså sensorisk information +**20:08** +hjärnverken kan alltså sensorisk information -**[20:11 - 20:14]** orsaka sådana saker som olika reflexsystem respektive +**20:11** +orsaka sådana saker som olika reflexsystem respektive -**[20:14 - 20:17]** aktivera och starta olika typer av motoriska program. +**20:14** +aktivera och starta olika typer av motoriska program. -**[20:17 - 20:21]** Det kommer ni höra mer om på motorikavsnittet senare. +**20:17** +Det kommer ni höra mer om på motorikavsnittet senare. -**[20:24 - 20:29]** Så vad vi ska göra under de här dagarna är att vi ska gå igenom de olika sensoriska +**20:24** +Så vad vi ska göra under de här dagarna är att vi ska gå igenom de olika sensoriska -**[20:29 - 20:36]** systemen var för sig i praktiken och vi ska prata en del om hur de fungerar i periferin +**20:29** +systemen var för sig i praktiken och vi ska prata en del om hur de fungerar i periferin -**[20:36 - 20:38]** och hur receptor systemen fungerar som sensoriska +**20:36** +och hur receptor systemen fungerar som sensoriska -**[20:38 - 20:41]** receptorsystemen fungerar. Vi ska prata en del om banorna +**20:38** +receptorsystemen fungerar. Vi ska prata en del om banorna -**[20:41 - 20:44]** som fortleder den här informationen i centrala +**20:41** +som fortleder den här informationen i centrala -**[20:44 - 20:47]** nervsystemet och vi ska prata en del om förstås hur den här +**20:44** +nervsystemet och vi ska prata en del om förstås hur den här -**[20:47 - 20:51]** informationen bearbetas i hjärnbarken och hur den kommer in i +**20:47** +informationen bearbetas i hjärnbarken och hur den kommer in i -**[20:51 - 20:53]** vår vardag skulle vi kunna säga. +**20:51** +vår vardag skulle vi kunna säga. -**[20:53 - 20:56]** Vad vi använder och vad hjärnan använder den här informationen till. +**20:53** +Vad vi använder och vad hjärnan använder den här informationen till. -**[20:59 - 21:06]** Vi kommer att göra det här lite olika på olika sensoriska system, i vissa sensoriska system vet man kanske mer om den perifera funktionen +**20:59** +Vi kommer att göra det här lite olika på olika sensoriska system, i vissa sensoriska system vet man kanske mer om den perifera funktionen -**[21:06 - 21:13]** och i andra kanske också en del om den centrala, nervösa funktionen, speciellt synsystemet +**21:06** +och i andra kanske också en del om den centrala, nervösa funktionen, speciellt synsystemet -**[21:13 - 21:21]** så vi kommer på slutet försöka göra en viktig del av synföreläsningen till att prata om vad vi tror idag +**21:13** +så vi kommer på slutet försöka göra en viktig del av synföreläsningen till att prata om vad vi tror idag -**[21:21 - 21:25]** sker i hjärnan när man tittar på någonting, när man ser på någonting. +**21:21** +sker i hjärnan när man tittar på någonting, när man ser på någonting. -**[21:26 - 21:29]** De här olika sensoriska systemen för att sammanfalla +**21:26** +De här olika sensoriska systemen för att sammanfalla -**[21:29 - 21:33]** hur vi nu ska göra det här, här har vi då vestibularis som vi kommer att börja med här +**21:29** +hur vi nu ska göra det här, här har vi då vestibularis som vi kommer att börja med här -**[21:33 - 21:38]** och det består av en föreläsning och därefter kommer det att finnas då kompendier till det här. +**21:33** +och det består av en föreläsning och därefter kommer det att finnas då kompendier till det här. -**[21:39 - 21:41]** Och ni kommer att upptäcka att flera av de här +**21:39** +Och ni kommer att upptäcka att flera av de här -**[21:41 - 21:46]** kompendierna, hörsel, vestibularis, syn som matocensorik +**21:41** +kompendierna, hörsel, vestibularis, syn som matocensorik -**[21:46 - 21:50]** har inte bara en bilddel, den har också en textdel. +**21:46** +har inte bara en bilddel, den har också en textdel. -**[21:51 - 21:55]** Och där har jag skrivit ner vad jag säger under de här föreläsningarna +**21:51** +Och där har jag skrivit ner vad jag säger under de här föreläsningarna -**[21:55 - 21:59]** plus annat som jag tycker är viktigt att ha med sig ifrån +**21:55** +plus annat som jag tycker är viktigt att ha med sig ifrån -**[21:59 - 22:02]** sensorik. Och då kan ni undra varför +**21:59** +sensorik. Och då kan ni undra varför -**[22:02 - 22:05]** jag föreläser det här. Varför kommer jag nu bara +**22:02** +jag föreläser det här. Varför kommer jag nu bara -**[22:05 - 22:07]** läsa de här kompendierna utantill och det kommer +**22:05** +läsa de här kompendierna utantill och det kommer -**[22:07 - 22:11]** jag förstås inte att göra. Utan jag kommer att +**22:07** +jag förstås inte att göra. Utan jag kommer att -**[22:11 - 22:14]** också ge vissa andra infallsvinklar här +**22:11** +också ge vissa andra infallsvinklar här -**[22:14 - 22:16]** som jag inte kan göra i kompendier. Ni kommer att se +**22:14** +som jag inte kan göra i kompendier. Ni kommer att se -**[22:16 - 22:19]** en hel del videofilmer exempelvis för att +**22:16** +en hel del videofilmer exempelvis för att -**[22:19 - 22:22]** illustrera olika aspekter av olika sensoriska +**22:19** +illustrera olika aspekter av olika sensoriska -**[22:22 - 22:25]** system. Och om vi går igenom +**22:22** +system. Och om vi går igenom -**[22:25 - 22:29]** NSDN här, vestibularis, har vi alltså en föreläsning och +**22:25** +NSDN här, vestibularis, har vi alltså en föreläsning och -**[22:29 - 22:32]** sen kommer jag lämna några kompendier i bilden till självstudier. +**22:29** +sen kommer jag lämna några kompendier i bilden till självstudier. -**[22:32 - 22:35]** Det brukar fungera alldeles utmärkt, det vet jag sedan tidigare terminer. +**22:32** +Det brukar fungera alldeles utmärkt, det vet jag sedan tidigare terminer. -**[22:35 - 22:37]** Hörsel, samma sak. +**22:35** +Hörsel, samma sak. -**[22:37 - 22:42]** Där kommer vi framförallt att prata om innehållet och hörselbearbetning i närsystemet. +**22:37** +Där kommer vi framförallt att prata om innehållet och hörselbearbetning i närsystemet. -**[22:42 - 22:45]** Mellanöra och liknande, det vet jag också. +**22:42** +Mellanöra och liknande, det vet jag också. -**[22:45 - 22:49]** Några få bilder där i kompendiet som jag vet att man kan själv studera med bildtexterna. +**22:45** +Några få bilder där i kompendiet som jag vet att man kan själv studera med bildtexterna. -**[22:51 - 22:54]** Samma sak, som matocensoriken. +**22:51** +Samma sak, som matocensoriken. -**[22:54 - 22:59]** Där kommer vi prata en hel del om huvudreceptorer och ge en översiktlig beskrivning av bearbetningar. +**22:54** +Där kommer vi prata en hel del om huvudreceptorer och ge en översiktlig beskrivning av bearbetningar. -**[22:59 - 23:01]** arbetningen i centrala näringssystemet med en viss +**22:59** +arbetningen i centrala näringssystemet med en viss -**[23:01 - 23:02]** del av det. +**23:01** +del av det. -**[23:02 - 23:05]** CNSB-arbetningen kommer vi att också lämna lite +**23:02** +CNSB-arbetningen kommer vi att också lämna lite -**[23:05 - 23:09]** till självstudier. Smärta har jag inget separat textkompendium. +**23:05** +till självstudier. Smärta har jag inget separat textkompendium. -**[23:09 - 23:10]** Men det kommer att stå en hel del +**23:09** +Men det kommer att stå en hel del -**[23:10 - 23:12]** stödtext i bildkompendiet. +**23:10** +stödtext i bildkompendiet. -**[23:12 - 23:16]** Där kommer jag att ge en föreläsning om just smärtfysiologin. +**23:12** +Där kommer jag att ge en föreläsning om just smärtfysiologin. -**[23:16 - 23:19]** I vanliga fall brukar vi också ha en laboration kopplat +**23:16** +I vanliga fall brukar vi också ha en laboration kopplat -**[23:19 - 23:22]** till det här, så kanske inte nu under pandemin. +**23:19** +till det här, så kanske inte nu under pandemin. -**[23:22 - 23:29]** Men den laborationen kommer jag att prata en del om under själva föreläsningen +**23:22** +Men den laborationen kommer jag att prata en del om under själva föreläsningen -**[23:29 - 23:35]** så att ni ser hur de olika momenten i laborationen avspeglas i just det material +**23:29** +så att ni ser hur de olika momenten i laborationen avspeglas i just det material -**[23:35 - 23:39]** som berör basal smärtfysiologi som jag då går igenom. +**23:35** +som berör basal smärtfysiologi som jag då går igenom. -**[23:39 - 23:44]** Syn då, där kommer vi att prata väldigt mycket om just hur +**23:39** +Syn då, där kommer vi att prata väldigt mycket om just hur -**[23:44 - 23:48]** centrala näringssystemet bearbetar syninformation. +**23:44** +centrala näringssystemet bearbetar syninformation. -**[23:48 - 23:52]** Vi kommer också förstås att prata en del om näthinna och ögonrörelser +**23:48** +Vi kommer också förstås att prata en del om näthinna och ögonrörelser -**[23:52 - 23:55]** när jag kommer att lämna sådana här saker som ögats koptik och pupilla +**23:52** +när jag kommer att lämna sådana här saker som ögats koptik och pupilla -**[23:55 - 23:59]** ackommodationsritläxor. Det kan fungera alldeles utmärkt. +**23:55** +ackommodationsritläxor. Det kan fungera alldeles utmärkt. -**[23:59 - 24:02]** och läsa in själv. Det är också bara några bilder. +**23:59** +och läsa in själv. Det är också bara några bilder. -**[24:02 - 24:05]** Och sen kommer vi då ha ett seminarium som är problembaserat +**24:02** +Och sen kommer vi då ha ett seminarium som är problembaserat -**[24:05 - 24:09]** där ni nu ska försöka lösa ett antal frågor om sensorik +**24:05** +där ni nu ska försöka lösa ett antal frågor om sensorik -**[24:09 - 24:11]** och för den delen också motorik +**24:09** +och för den delen också motorik -**[24:11 - 24:13]** och som vi sen kommer att diskutera i smågrupper. +**24:11** +och som vi sen kommer att diskutera i smågrupper. -**[24:15 - 24:19]** Och nu vet jag då att det här kan bli lite kanske nervöst. +**24:15** +Och nu vet jag då att det här kan bli lite kanske nervöst. -**[24:20 - 24:23]** När det finns textställare i kompendiet, vi har föreläsningar, +**24:20** +När det finns textställare i kompendiet, vi har föreläsningar, -**[24:23 - 24:26]** larvbok, hur ska man sortera, vad man ska kunna här +**24:23** +larvbok, hur ska man sortera, vad man ska kunna här -**[24:26 - 24:29]** för att inte nu hamna i en sådan här situation +**24:26** +för att inte nu hamna i en sådan här situation -**[24:29 - 24:35]** har vi då lagt ut instuderingsfrågor och det finns också en målbeskrivning till det här avsnittet. +**24:29** +har vi då lagt ut instuderingsfrågor och det finns också en målbeskrivning till det här avsnittet. -**[24:35 - 24:37]** Och då kommer förstås den där frågan. +**24:35** +Och då kommer förstås den där frågan. -**[24:37 - 24:43]** Om jag kan svaren på instuderingsfrågorna klarar jag då skrivningen och den muntliga tentamen. +**24:37** +Om jag kan svaren på instuderingsfrågorna klarar jag då skrivningen och den muntliga tentamen. -**[24:43 - 24:45]** Och svaret på den frågan är det beror på. +**24:43** +Och svaret på den frågan är det beror på. -**[24:45 - 24:51]** Det beror lite på hur man har tillägnat sig svaren på de här instuderingsfrågorna. +**24:45** +Det beror lite på hur man har tillägnat sig svaren på de här instuderingsfrågorna. -**[24:51 - 24:53]** Om man har läst hela materialet +**24:51** +Om man har läst hela materialet -**[24:53 - 24:59]** och sedan efteråt använder instuderingsfrågorna som liten kontroll +**24:53** +och sedan efteråt använder instuderingsfrågorna som liten kontroll -**[24:59 - 25:02]** och kanske tittar på vissa områden lite extra. +**24:59** +och kanske tittar på vissa områden lite extra. -**[25:02 - 25:05]** Om man tycker att några av de här instuderingsfrågorna är lite konstiga +**25:02** +Om man tycker att några av de här instuderingsfrågorna är lite konstiga -**[25:05 - 25:08]** då är det ganska troligt att man kommer att fixa det här +**25:05** +då är det ganska troligt att man kommer att fixa det här -**[25:08 - 25:13]** därför att man har då tillägnat sig en förståelse för sensorik +**25:08** +därför att man har då tillägnat sig en förståelse för sensorik -**[25:13 - 25:17]** som gör att man kan svara på till exempel sådana här instuderingsfrågor. +**25:13** +som gör att man kan svara på till exempel sådana här instuderingsfrågor. -**[25:18 - 25:21]** Och man kanske koncentrerar sig på instuderingsfrågorna först. +**25:18** +Och man kanske koncentrerar sig på instuderingsfrågorna först. -**[25:21 - 25:26]** Lär sig svaren på dem och letar upp just svaren på dem enbart. +**25:21** +Lär sig svaren på dem och letar upp just svaren på dem enbart. -**[25:26 - 25:29]** Och kanske också uppfattar att man +**25:26** +Och kanske också uppfattar att man -**[25:29 - 25:33]** förstår de svaren så är det inte alls säkert att man kommer att klara sig lika bra. +**25:29** +förstår de svaren så är det inte alls säkert att man kommer att klara sig lika bra. -**[25:33 - 25:39]** Därför att man har då i praktiken lärt sig svaren på ett antal frågor. +**25:33** +Därför att man har då i praktiken lärt sig svaren på ett antal frågor. -**[25:39 - 25:45]** Och även om man förstår de svaren så är det inte säkert på att man kan komma fram till den informationen. +**25:39** +Och även om man förstår de svaren så är det inte säkert på att man kan komma fram till den informationen. -**[25:45 - 25:50]** Om man närmar sig det här ämnet från en annan vinkel. +**25:45** +Om man närmar sig det här ämnet från en annan vinkel. -**[25:50 - 25:52]** Och frågan är ställd på ett annorlunda sätt. +**25:50** +Och frågan är ställd på ett annorlunda sätt. -**[25:52 - 25:56]** Skrivningsfrågor är ju inte alltid detsamma som instuderingsfrågorna. +**25:52** +Skrivningsfrågor är ju inte alltid detsamma som instuderingsfrågorna. -**[25:56 - 25:59]** Så där är lite svaren och lite taktik. +**25:56** +Så där är lite svaren och lite taktik. -**[25:59 - 26:03]** Så att säga hur man ska läsa det här. +**25:59** +Så att säga hur man ska läsa det här. -**[26:03 - 26:07]** Man ska alltså använda de här som en hjälp så att man hamnar rätt. +**26:03** +Man ska alltså använda de här som en hjälp så att man hamnar rätt. -**[26:07 - 26:11]** Men kanske inte då börja med dem från början. +**26:07** +Men kanske inte då börja med dem från början. -**[26:11 - 26:18]** Och med det då så är ni ska jag väl säga då välkomna till de här fyra dagarna. +**26:11** +Och med det då så är ni ska jag väl säga då välkomna till de här fyra dagarna. -**[26:18 - 26:21]** Och det här avsnittet då som handlar om sensorik. +**26:18** +Och det här avsnittet då som handlar om sensorik. -**[26:21 - 26:27]** Och när vi ses första gången ska vi då prata om vestibularis och hörselsystemet. +**26:21** +Och när vi ses första gången ska vi då prata om vestibularis och hörselsystemet. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.md index e02e2af..f88e5cb 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.md @@ -8,1019 +8,1527 @@ --- -**[0:00 - 0:03]** Alltså startat en inspelning. +**0:00** +Alltså startat en inspelning. -**[0:03 - 0:07]** Jan var uppmärksam och kom ihåg att jag hade glömt att spela in. +**0:03** +Jan var uppmärksam och kom ihåg att jag hade glömt att spela in. -**[0:07 - 0:10]** Så jag har fått ta och upprepa lite grann det jag har sagt här. +**0:07** +Så jag har fått ta och upprepa lite grann det jag har sagt här. -**[0:10 - 0:15]** Och det var ju då jag berättade att vi har en liten utmaning här nu +**0:10** +Och det var ju då jag berättade att vi har en liten utmaning här nu -**[0:15 - 0:19]** att göra reagerarinstreringar för att det här är väldigt svaga signaler. +**0:15** +att göra reagerarinstreringar för att det här är väldigt svaga signaler. -**[0:19 - 0:24]** Vi ska titta på alfavågor från hjärnan och vi ska titta på +**0:19** +Vi ska titta på alfavågor från hjärnan och vi ska titta på -**[0:24 - 0:29]** svarspotentialer och vuktpotentialer från hörselkortning +**0:24** +svarspotentialer och vuktpotentialer från hörselkortning -**[0:29 - 0:29]** när vi klickar och gör +**0:29** +när vi klickar och gör -**[0:30 - 0:34]** bägge sakerna är svåra att få riktigt bra med den här utrustningen. +**0:30** +bägge sakerna är svåra att få riktigt bra med den här utrustningen. -**[0:34 - 0:37]** Det får man säga direkt, det här är lite utmaning för det här är svaga signaler. +**0:34** +Det får man säga direkt, det här är lite utmaning för det här är svaga signaler. -**[0:37 - 0:44]** Och vi har nu gjort i ordning vår utrustning och vi ska börja sätta fast elektroderna här +**0:37** +Och vi har nu gjort i ordning vår utrustning och vi ska börja sätta fast elektroderna här -**[0:44 - 0:46]** på poeter. +**0:44** +på poeter. -**[0:46 - 0:49]** Så att om du tar och visar igen vad vi har satt igång med. +**0:46** +Så att om du tar och visar igen vad vi har satt igång med. -**[0:49 - 0:52]** Du har skrapat där och satt fast den första elektroden. +**0:49** +Du har skrapat där och satt fast den första elektroden. -**[0:52 - 0:54]** Skrapat lite grann på huden. +**0:52** +Skrapat lite grann på huden. -**[0:54 - 0:58]** Och sen så har du satt fast den första elektroden på örsnibben. +**0:54** +Och sen så har du satt fast den första elektroden på örsnibben. -**[1:00 - 1:05]** Andra vi ska göra, eller den andra elektronen ska sättas precis bakom örat nedanför årlinjen. +**1:00** +Andra vi ska göra, eller den andra elektronen ska sättas precis bakom örat nedanför årlinjen. -**[1:05 - 1:10]** På ett utskott som heter Processus mast och idéus. +**1:05** +På ett utskott som heter Processus mast och idéus. -**[1:12 - 1:16]** Det är där som den stora handsmuskeln för övrigt tar sitt ursprung, är den fäste. +**1:12** +Det är där som den stora handsmuskeln för övrigt tar sitt ursprung, är den fäste. -**[1:16 - 1:18]** Kanske lite mer här. +**1:16** +Kanske lite mer här. -**[1:18 - 1:21]** Så att du stippar av hål. +**1:18** +Så att du stippar av hål. -**[1:30 - 1:38]** Så. +**1:30** +Så. -**[1:40 - 1:46]** Och så nu ska vi göra den sista och det är på ett utskott som man kan känna lite ovanför. +**1:40** +Och så nu ska vi göra den sista och det är på ett utskott som man kan känna lite ovanför. -**[1:46 - 1:49]** Den kallas för geniknölen. +**1:46** +Den kallas för geniknölen. -**[1:49 - 1:56]** Den kan man känna på sig själv och sen en bit ovanför den ungefär 2-3 centimeter. +**1:49** +Den kan man känna på sig själv och sen en bit ovanför den ungefär 2-3 centimeter. -**[2:00 - 2:08]** Och om man ska göra det här på riktigt, så att säga, eller exakt +**2:00** +Och om man ska göra det här på riktigt, så att säga, eller exakt -**[2:08 - 2:12]** om man ska göra exakt de här värden, så mäter man från mellanögonen här, +**2:08** +om man ska göra exakt de här värden, så mäter man från mellanögonen här, -**[2:12 - 2:14]** bak till den knölen. +**2:12** +bak till den knölen. -**[2:14 - 2:17]** Och sen så tar man 10 procent av den sträckan och flyttar upp +**2:14** +Och sen så tar man 10 procent av den sträckan och flyttar upp -**[2:17 - 2:20]** från den där knölen, ungefär här. +**2:17** +från den där knölen, ungefär här. -**[2:23 - 2:25]** Där behöver vi den verkligen. +**2:23** +Där behöver vi den verkligen. -**[2:25 - 2:27]** För att nu kommer den. +**2:25** +För att nu kommer den. -**[2:27 - 2:30]** Nu är det annorlunda, så nu behöver vi. +**2:27** +Nu är det annorlunda, så nu behöver vi. -**[2:30 - 2:39]** Du sätter fast den här. +**2:30** +Du sätter fast den här. -**[2:40 - 2:41]** Oj. +**2:40** +Oj. -**[2:41 - 2:43]** Den här kan ju inte fastna. +**2:41** +Den här kan ju inte fastna. -**[2:43 - 2:45]** Ja, det blir nog bra. +**2:43** +Ja, det blir nog bra. -**[2:54 - 2:55]** Så. +**2:54** +Så. -**[2:56 - 3:00]** Nu får du hålla ihop det här nu så kommer du sätta +**2:56** +Nu får du hålla ihop det här nu så kommer du sätta -**[3:00 - 3:04]** på en mössa där, för den här kommer ju inte att klistra sig där på håret. +**3:00** +på en mössa där, för den här kommer ju inte att klistra sig där på håret. -**[3:04 - 3:06]** Utan då gör jag så här. +**3:04** +Utan då gör jag så här. -**[3:09 - 3:10]** Får vi se där. +**3:09** +Får vi se där. -**[3:10 - 3:12]** Den sitter ju bra mot ditt huvud. +**3:10** +Den sitter ju bra mot ditt huvud. -**[3:12 - 3:14]** Tycker jag. +**3:12** +Tycker jag. -**[3:14 - 3:16]** Ja. +**3:14** +Ja. -**[3:18 - 3:20]** Nu ska vi se hur vi kan sladda där vi kan undan. +**3:18** +Nu ska vi se hur vi kan sladda där vi kan undan. -**[3:22 - 3:25]** Just det. Svart är ett två centimeter på örsnibben. +**3:22** +Just det. Svart är ett två centimeter på örsnibben. -**[3:30 - 3:32]** Vi kommer gå för den här nu. +**3:30** +Vi kommer gå för den här nu. -**[3:32 - 3:34]** Ja, just det. +**3:32** +Ja, just det. -**[3:34 - 3:36]** Ja, just det. +**3:34** +Ja, just det. -**[3:36 - 3:36]** Nej, det är den här. +**3:36** +Nej, det är den här. -**[3:36 - 3:40]** Den går bara att ta då. +**3:36** +Den går bara att ta då. -**[3:40 - 3:42]** Om du vrider i din första. +**3:40** +Om du vrider i din första. -**[3:42 - 3:44]** Så. +**3:42** +Så. -**[3:44 - 3:47]** Vit elektrod. +**3:44** +Vit elektrod. -**[3:47 - 3:49]** Ofta, svarta elektrod. Vit elektrod. +**3:47** +Ofta, svarta elektrod. Vit elektrod. -**[3:49 - 3:52]** Vit elektrod. Är den bakom örat. +**3:49** +Vit elektrod. Är den bakom örat. -**[3:55 - 3:58]** Nu drar den. Den här kanske kommer också på plats. +**3:55** +Nu drar den. Den här kanske kommer också på plats. -**[4:00 - 4:07]** Så. +**4:00** +Så. -**[4:07 - 4:10]** Och så röd sista här då. +**4:07** +Och så röd sista här då. -**[4:10 - 4:12]** Och så röd sista här då. +**4:10** +Och så röd sista här då. -**[4:12 - 4:13]** Och röd elektrod. +**4:12** +Och röd elektrod. -**[4:13 - 4:15]** Vad på skallarna här med? +**4:13** +Vad på skallarna här med? -**[4:16 - 4:17]** Ja. +**4:16** +Ja. -**[4:22 - 4:23]** Ska vida. +**4:22** +Ska vida. -**[4:23 - 4:24]** Ska vi se. +**4:23** +Ska vi se. -**[4:24 - 4:26]** Då har vi dig. +**4:24** +Då har vi dig. -**[4:26 - 4:27]** Där. +**4:26** +Där. -**[4:27 - 4:30]** Och. +**4:27** +Och. -**[4:30 - 4:32]** Ja. Ska vi se då. +**4:30** +Ja. Ska vi se då. -**[4:32 - 4:34]** Tar och startar den här. +**4:32** +Tar och startar den här. -**[4:38 - 4:40]** Så. +**4:38** +Så. -**[4:40 - 4:41]** Den är lite. +**4:40** +Den är lite. -**[4:41 - 4:42]** Helt klart. +**4:41** +Helt klart. -**[4:42 - 4:44]** Instabil. Den där. +**4:42** +Instabil. Den där. -**[4:44 - 4:48]** Ser ut som är lite väl känslig också. +**4:44** +Ser ut som är lite väl känslig också. -**[4:48 - 4:49]** Som det kan hända att den sätter sig. +**4:48** +Som det kan hända att den sätter sig. -**[4:49 - 4:51]** Så det ni ser här nu då. +**4:49** +Så det ni ser här nu då. -**[4:51 - 4:52]** Vi håller på nu och spelar in. +**4:51** +Vi håller på nu och spelar in. -**[4:52 - 4:54]** Eller startar bara. +**4:52** +Eller startar bara. -**[4:54 - 4:55]** Förstärker den här. +**4:54** +Förstärker den här. -**[4:55 - 4:58]** Och får vår registrering. +**4:55** +Och får vår registrering. -**[4:58 - 5:00]** Och då har jag EGR-registrering. +**4:58** +Och då har jag EGR-registrering. -**[5:00 - 5:03]** Alltså det är en mätning nu mellan den röda och den vita elektroden. +**5:00** +Alltså det är en mätning nu mellan den röda och den vita elektroden. -**[5:03 - 5:05]** Eller den röda vita sladden då. +**5:03** +Eller den röda vita sladden då. -**[5:05 - 5:06]** Som sitter på elektrod. +**5:05** +Som sitter på elektrod. -**[5:06 - 5:07]** Bak på huvudet. +**5:06** +Bak på huvudet. -**[5:07 - 5:09]** Och precis vid det här processos mastodidé. +**5:07** +Och precis vid det här processos mastodidé. -**[5:09 - 5:10]** Bakom örat. +**5:09** +Bakom örat. -**[5:10 - 5:12]** Så det är mellan de två som är mäte. +**5:10** +Så det är mellan de två som är mäte. -**[5:12 - 5:15]** Och den här blåa översta linjen. +**5:12** +Och den här blåa översta linjen. -**[5:15 - 5:17]** Det här är mikrovolt nu. +**5:15** +Det här är mikrovolt nu. -**[5:17 - 5:20]** Så ni ser nu plus minus 20 mikrovolt. +**5:17** +Så ni ser nu plus minus 20 mikrovolt. -**[5:20 - 5:23]** Och det är den storleken på det. +**5:20** +Och det är den storleken på det. -**[5:23 - 5:25]** Så istället för att mäta. +**5:23** +Så istället för att mäta. -**[5:26 - 5:28]** EMG. +**5:26** +EMG. -**[5:28 - 5:30]** Som vi kommer upp i många. +**5:28** +Som vi kommer upp i många. -**[5:30 - 5:32]** 100 mikrovolt. +**5:30** +100 mikrovolt. -**[5:32 - 5:34]** Så är det så här nu. +**5:32** +Så är det så här nu. -**[5:34 - 5:36]** Mikrovolt och ner på 10-tal. +**5:34** +Mikrovolt och ner på 10-tal. -**[5:36 - 5:38]** Mikrovolt. En väldigt svag signal i mäten. +**5:36** +Mikrovolt. En väldigt svag signal i mäten. -**[5:38 - 5:40]** Och det stänger ögonen nu. +**5:38** +Och det stänger ögonen nu. -**[5:40 - 5:42]** Sitter riktigt avslappnat. +**5:40** +Sitter riktigt avslappnat. -**[6:00 - 6:18]** Så fick vi till slut efter ett litet tag här. +**6:00** +Så fick vi till slut efter ett litet tag här. -**[6:18 - 6:19]** En kraftig. +**6:18** +En kraftig. -**[6:19 - 6:22]** Så eterlöppnade ögonen i det här ögonblicket. +**6:19** +Så eterlöppnade ögonen i det här ögonblicket. -**[6:22 - 6:25]** Här öppnade hon ögonen. +**6:22** +Här öppnade hon ögonen. -**[6:25 - 6:28]** Jag kan visa det med den här linjen. +**6:25** +Jag kan visa det med den här linjen. -**[6:28 - 6:30]** Ögonöppning var någonstans. +**6:28** +Ögonöppning var någonstans. -**[6:30 - 6:36]** Och innan det här då så har vi nu alfavågor. +**6:30** +Och innan det här då så har vi nu alfavågor. -**[6:36 - 6:37]** De syns då lite. +**6:36** +De syns då lite. -**[6:37 - 6:40]** Inte så där jättetydligt i den här riktiga registreringen. +**6:37** +Inte så där jättetydligt i den här riktiga registreringen. -**[6:40 - 6:42]** Men de finns här. Men då har vi den här som är nedanför här. +**6:40** +Men de finns här. Men då har vi den här som är nedanför här. -**[6:42 - 6:45]** Som är nu en alfavåg. +**6:42** +Som är nu en alfavåg. -**[6:45 - 6:48]** Och där är nu så kallat filter rent elektriskt. +**6:45** +Och där är nu så kallat filter rent elektriskt. -**[6:48 - 6:53]** Det här släpper nu bara igenom frekvenser nära nu alfavågorna. +**6:48** +Det här släpper nu bara igenom frekvenser nära nu alfavågorna. -**[6:53 - 6:56]** Så 8 till 14 hertz. +**6:53** +Så 8 till 14 hertz. -**[6:56 - 6:58]** Som släpps igenom tydligt. +**6:56** +Som släpps igenom tydligt. -**[6:58 - 7:00]** Det kommer igenom högre och lägre frekvenser. +**6:58** +Det kommer igenom högre och lägre frekvenser. -**[7:00 - 7:02]** Men de är nedtryckta. +**7:00** +Men de är nedtryckta. -**[7:02 - 7:04]** Och det här är för att göra just när det förekommer alfavågorna. +**7:02** +Och det här är för att göra just när det förekommer alfavågorna. -**[7:04 - 7:06]** I den här registreringen. +**7:04** +I den här registreringen. -**[7:06 - 7:08]** I vår registrering från hjärnan här nu. +**7:06** +I vår registrering från hjärnan här nu. -**[7:08 - 7:10]** När det är tydligt med alfa-aktivitet. +**7:08** +När det är tydligt med alfa-aktivitet. -**[7:10 - 7:14]** Så ska den då bli extra tydlig här nere och framträda. +**7:10** +Så ska den då bli extra tydlig här nere och framträda. -**[7:14 - 7:16]** Och det ser ni att den gör här. +**7:14** +Och det ser ni att den gör här. -**[7:16 - 7:18]** Ni ser att lite grann innan här. +**7:16** +Ni ser att lite grann innan här. -**[7:18 - 7:20]** Så var det pulsvis. +**7:18** +Så var det pulsvis. -**[7:20 - 7:22]** Att det kom lite mer alfavågor. +**7:20** +Att det kom lite mer alfavågor. -**[7:22 - 7:24]** Ni ser det lite större alfader. +**7:22** +Ni ser det lite större alfader. -**[7:24 - 7:28]** Och när man kan gå upp och titta så ser man faktiskt de här alfavågorna här. +**7:24** +Och när man kan gå upp och titta så ser man faktiskt de här alfavågorna här. -**[7:28 - 7:30]** Det är inte den bästa alfaderingen. +**7:28** +Det är inte den bästa alfaderingen. -**[7:30 - 7:34]** registreringen. Men som vi ser i det här ögonblicket. +**7:30** +registreringen. Men som vi ser i det här ögonblicket. -**[7:34 - 7:36]** Den är helt okej. +**7:34** +Den är helt okej. -**[7:36 - 7:38]** Och det vi ser här efter att ha öppnat ögonen. +**7:36** +Och det vi ser här efter att ha öppnat ögonen. -**[7:38 - 7:40]** Lägre än plutuder, lägre än plutuer. +**7:38** +Lägre än plutuder, lägre än plutuer. -**[7:40 - 7:42]** Den här som bara visar alfa. +**7:40** +Den här som bara visar alfa. -**[7:42 - 7:44]** Det här är ju klart mycket lägre. +**7:42** +Det här är ju klart mycket lägre. -**[7:44 - 7:46]** Och här ser vi ingenting tydligt. +**7:44** +Och här ser vi ingenting tydligt. -**[7:46 - 7:48]** Utan här ser vi en blandning av brus. +**7:46** +Utan här ser vi en blandning av brus. -**[7:48 - 7:51]** Från förstärkaren och säkert en del annan aktivitet. +**7:48** +Från förstärkaren och säkert en del annan aktivitet. -**[7:51 - 7:53]** Som kommer från hjärnan här. +**7:51** +Som kommer från hjärnan här. -**[7:53 - 7:55]** Så vi kan göra om det här några gånger. +**7:53** +Så vi kan göra om det här några gånger. -**[7:55 - 7:58]** Vi ska se nu. Det här testet är det första vi gör. +**7:55** +Vi ska se nu. Det här testet är det första vi gör. -**[7:58 - 8:00]** Men vi ska se här nu vad den preciserar. +**7:58** +Men vi ska se här nu vad den preciserar. -**[8:00 - 8:02]** Vi vill att man ska göra. +**8:00** +Vi vill att man ska göra. -**[8:02 - 8:06]** Nedanför nu så står det att det är en fritid över som 8 till 13. +**8:02** +Nedanför nu så står det att det är en fritid över som 8 till 13. -**[8:06 - 8:09]** Det står 8 till 13. +**8:06** +Det står 8 till 13. -**[8:09 - 8:11]** Så att den är förstärkt. +**8:09** +Så att den är förstärkt. -**[8:11 - 8:14]** Medan allt annat är nertryckt i den här nere. +**8:11** +Medan allt annat är nertryckt i den här nere. -**[8:14 - 8:17]** Nu står det att man ska göra det här några gånger +**8:14** +Nu står det att man ska göra det här några gånger -**[8:17 - 8:19]** och be dem öppna och stänga ögonen. +**8:17** +och be dem öppna och stänga ögonen. -**[8:19 - 8:21]** Då gör vi det. Vi sätter igång här igen. +**8:19** +Då gör vi det. Vi sätter igång här igen. -**[8:21 - 8:22]** Och så får du stänga ögonen. +**8:21** +Och så får du stänga ögonen. -**[8:22 - 8:24]** De här är stängda. +**8:22** +De här är stängda. -**[8:24 - 8:27]** Ja, där får vi jättefina ögon. +**8:24** +Ja, där får vi jättefina ögon. -**[8:28 - 8:30]** Och så kan du öppna ögonen. +**8:28** +Och så kan du öppna ögonen. -**[8:30 - 8:33]** Titta på någonting. +**8:30** +Titta på någonting. -**[8:33 - 8:35]** Vad på så? Då ser ni att det inte är så annorlunda. +**8:33** +Vad på så? Då ser ni att det inte är så annorlunda. -**[8:35 - 8:38]** Men vi kan i alla fall övertyga oss om att vi fick med en gång en +**8:35** +Men vi kan i alla fall övertyga oss om att vi fick med en gång en -**[8:38 - 8:40]** stor, tydlig alfa här. +**8:38** +stor, tydlig alfa här. -**[8:40 - 8:43]** Det syns riktigt tydligt alfa-aktivitet i den här. +**8:40** +Det syns riktigt tydligt alfa-aktivitet i den här. -**[8:43 - 8:46]** Men ni ser att det inte är så där jättetydligt utan att man gör den här filtreringen. +**8:43** +Men ni ser att det inte är så där jättetydligt utan att man gör den här filtreringen. -**[8:46 - 8:50]** Utan här krävs en del trick för att verkligen få fram den här alfa-komponenten. +**8:46** +Utan här krävs en del trick för att verkligen få fram den här alfa-komponenten. -**[8:50 - 8:53]** Men jag tror ni kan övertyga er om att man ser de vågorna. +**8:50** +Men jag tror ni kan övertyga er om att man ser de vågorna. -**[8:53 - 8:56]** I här, i det här skrapet och dessutom de här tydliga vågorna. +**8:53** +I här, i det här skrapet och dessutom de här tydliga vågorna. -**[8:56 - 8:59]** Som då faktiskt riktigt stora där. +**8:56** +Som då faktiskt riktigt stora där. -**[9:00 - 9:04]** Så det här är nu då... +**9:00** +Så det här är nu då... -**[9:04 - 9:07]** När vi har den här nu registreringen så vill man +**9:04** +När vi har den här nu registreringen så vill man -**[9:07 - 9:11]** som nästa moment, moment två här nu, demonstrera nu problem +**9:07** +som nästa moment, moment två här nu, demonstrera nu problem -**[9:11 - 9:14]** med artefakter. +**9:11** +med artefakter. -**[9:14 - 9:17]** Och det här är alltså den är ju kraftig förstärkning +**9:14** +Och det här är alltså den är ju kraftig förstärkning -**[9:17 - 9:19]** som jag sa och så där. +**9:17** +som jag sa och så där. -**[9:19 - 9:20]** Därför så är det väldigt mycket +**9:19** +Därför så är det väldigt mycket -**[9:20 - 9:22]** som kommer att kunna påverka den här registreringen. +**9:20** +som kommer att kunna påverka den här registreringen. -**[9:22 - 9:25]** Och vi har nu en marginell registrering. +**9:22** +Och vi har nu en marginell registrering. -**[9:25 - 9:27]** Man ser att den driver runt lite grann +**9:25** +Man ser att den driver runt lite grann -**[9:27 - 9:29]** och den ligger inte speciellt. +**9:27** +och den ligger inte speciellt. -**[9:29 - 9:30]** Så att det har nu visat +**9:29** +Så att det har nu visat -**[9:30 - 9:33]** en artefakt som du har på huvudet. +**9:30** +en artefakt som du har på huvudet. -**[9:33 - 9:35]** Väldigt snyggt. +**9:33** +Väldigt snyggt. -**[9:35 - 9:38]** De som de är för förslagen här nu listar +**9:35** +De som de är för förslagen här nu listar -**[9:38 - 9:39]** det är blinka med ögonen. +**9:38** +det är blinka med ögonen. -**[9:39 - 9:40]** Om du gör det. +**9:39** +Om du gör det. -**[9:41 - 9:42]** Det är inte så påtagligt. +**9:41** +Det är inte så påtagligt. -**[9:42 - 9:44]** Det beror på att vi är en bit ifrån ögonen. +**9:42** +Det beror på att vi är en bit ifrån ögonen. -**[9:44 - 9:45]** Om du blinkar. +**9:44** +Om du blinkar. -**[9:45 - 9:47]** Ja, men om du kniper och öppnar och stänger. +**9:45** +Ja, men om du kniper och öppnar och stänger. -**[9:47 - 9:49]** Något som verkligen spelar roll +**9:47** +Något som verkligen spelar roll -**[9:49 - 9:50]** det är när du blickar, +**9:49** +det är när du blickar, -**[9:50 - 9:51]** installerar på huvudet. +**9:50** +installerar på huvudet. -**[9:51 - 9:52]** Men... +**9:51** +Men... -**[9:52 - 9:54]** Ska jag svälja. +**9:52** +Ska jag svälja. -**[9:54 - 9:57]** Knip ihop med ögonen står det också. +**9:54** +Knip ihop med ögonen står det också. -**[9:58 - 10:00]** Ja, jo, det blir väldigt mycket. +**9:58** +Ja, jo, det blir väldigt mycket. -**[10:00 - 10:02]** Sitta ihop också. +**10:00** +Sitta ihop också. -**[10:02 - 10:04]** Ja, vi nästa är uppe på huvudet. +**10:02** +Ja, vi nästa är uppe på huvudet. -**[10:04 - 10:05]** Kan du visa igen här nu. +**10:04** +Kan du visa igen här nu. -**[10:05 - 10:07]** Nu är det bara här. +**10:05** +Nu är det bara här. -**[10:07 - 10:09]** Ska vi försöka gå tillbaka till någon slags +**10:07** +Ska vi försöka gå tillbaka till någon slags -**[10:09 - 10:10]** viloläge här. +**10:09** +viloläge här. -**[10:10 - 10:11]** Om du sätter dig. +**10:10** +Om du sätter dig. -**[10:11 - 10:13]** Kan få den återvända. +**10:11** +Kan få den återvända. -**[10:13 - 10:14]** Öppna ögonen. +**10:13** +Öppna ögonen. -**[10:17 - 10:19]** Om du nu biter. +**10:17** +Om du nu biter. -**[10:19 - 10:20]** Kraftigt. +**10:19** +Kraftigt. -**[10:22 - 10:24]** Det ni ser här då. +**10:22** +Det ni ser här då. -**[10:24 - 10:25]** Det blir ju alldeles... +**10:24** +Det blir ju alldeles... -**[10:26 - 10:27]** Så är det. +**10:26** +Så är det. -**[10:27 - 10:28]** Det blir jättemycket. +**10:27** +Det blir jättemycket. -**[10:28 - 10:30]** Den här åker all världens väg. +**10:28** +Den här åker all världens väg. -**[10:30 - 10:32]** Och det här är alltså störningar nu från musklerna. +**10:30** +Och det här är alltså störningar nu från musklerna. -**[10:32 - 10:34]** Bitmuskler och så här när man då. +**10:32** +Bitmuskler och så här när man då. -**[10:34 - 10:37]** Och när du då på huvudet så är det dels att elektroderna sitter dåligt. +**10:34** +Och när du då på huvudet så är det dels att elektroderna sitter dåligt. -**[10:37 - 10:41]** Dels att man kan faktiskt kan plocka upp EMG-aktivitet från halsmuskler och så. +**10:37** +Dels att man kan faktiskt kan plocka upp EMG-aktivitet från halsmuskler och så. -**[10:41 - 10:43]** Bitmuskler som sagt när man biter. +**10:41** +Bitmuskler som sagt när man biter. -**[10:43 - 10:48]** Ögonen brukar kunna vara ett stort problem överhuvudtaget i EG-registreringar. +**10:43** +Ögonen brukar kunna vara ett stort problem överhuvudtaget i EG-registreringar. -**[10:48 - 10:50]** David har gjort EG-registreringar. +**10:48** +David har gjort EG-registreringar. -**[10:50 - 10:52]** Det har gjort jättemycket. +**10:50** +Det har gjort jättemycket. -**[10:52 - 10:53]** Hade ni problem med ögonen? +**10:52** +Hade ni problem med ögonen? -**[10:53 - 10:54]** De blinka. +**10:53** +De blinka. -**[10:54 - 10:57]** Vi hade E-OG också. +**10:54** +Vi hade E-OG också. -**[10:57 - 10:59]** Det var mycket som vi ville registrera. +**10:57** +Det var mycket som vi ville registrera. -**[10:59 - 11:00]** Ja. +**10:59** +Ja. -**[11:00 - 11:03]** Och då lever vi mest när det är. +**11:00** +Och då lever vi mest när det är. -**[11:03 - 11:05]** När de svalde. +**11:03** +När de svalde. -**[11:05 - 11:06]** Alltså de... +**11:05** +Alltså de... -**[11:06 - 11:08]** Jättemycket. Svälj muskulatur. +**11:06** +Jättemycket. Svälj muskulatur. -**[11:08 - 11:09]** Det blev väldigt. +**11:08** +Det blev väldigt. -**[11:09 - 11:11]** För du gjorde på sådana som skulle sova då. +**11:09** +För du gjorde på sådana som skulle sova då. -**[11:11 - 11:13]** En sönderregistrering. +**11:11** +En sönderregistrering. -**[11:13 - 11:15]** Och E-Till och jag har gjort en hel del experimentellt E-G. +**11:13** +Och E-Till och jag har gjort en hel del experimentellt E-G. -**[11:15 - 11:17]** Och då filtrerar vi bort ögonblickningar. +**11:15** +Och då filtrerar vi bort ögonblickningar. -**[11:18 - 11:20]** Med väldigt avancerade matematiska metoder. +**11:18** +Med väldigt avancerade matematiska metoder. -**[11:20 - 11:22]** Att försöka beräkna bort dem. +**11:20** +Att försöka beräkna bort dem. -**[11:23 - 11:24]** De här är alfärdigt. +**11:23** +De här är alfärdigt. -**[11:24 - 11:25]** Men har vi sett fint. +**11:24** +Men har vi sett fint. -**[11:25 - 11:27]** Om du sätter dig tillbaka igen här nu. +**11:25** +Om du sätter dig tillbaka igen här nu. -**[11:27 - 11:30]** Så att vi får en stabil istréd tjänst som var stabil. +**11:27** +Så att vi får en stabil istréd tjänst som var stabil. -**[11:30 - 11:33]** registrering inte blir bättre. Utan snarare att det är något. +**11:30** +registrering inte blir bättre. Utan snarare att det är något. -**[11:33 - 11:35]** Någon elektrol som är lite kämpigt. +**11:33** +Någon elektrol som är lite kämpigt. -**[11:35 - 11:37]** Och det är väl den bakpå huvudet. +**11:35** +Och det är väl den bakpå huvudet. -**[11:37 - 11:40]** Ska vi se igen om du provar det här med att stänga ögonen. +**11:37** +Ska vi se igen om du provar det här med att stänga ögonen. -**[11:40 - 11:41]** Så att vi... +**11:40** +Så att vi... -**[11:42 - 11:47]** Sluter ögonen. Där kommer ju rättstydliga i alla fall. +**11:42** +Sluter ögonen. Där kommer ju rättstydliga i alla fall. -**[11:47 - 11:49]** Initialt där. +**11:47** +Initialt där. -**[11:49 - 11:51]** Stängde ögonen. +**11:49** +Stängde ögonen. -**[11:53 - 11:57]** Och här kommer liksom skurar utav lite tydligare alfaktivitet. +**11:53** +Och här kommer liksom skurar utav lite tydligare alfaktivitet. -**[11:57 - 12:00]** Det brukar vara så här. Det kommer och går. +**11:57** +Det brukar vara så här. Det kommer och går. -**[12:00 - 12:03]** och växlar i en plutur. Man har en riktigt bra registrering av alfa. +**12:00** +och växlar i en plutur. Man har en riktigt bra registrering av alfa. -**[12:03 - 12:07]** Så kan man se hur den hela tiden blir större och mindre. +**12:03** +Så kan man se hur den hela tiden blir större och mindre. -**[12:07 - 12:11]** Här kommer det liksom en skur igen. +**12:07** +Här kommer det liksom en skur igen. -**[12:13 - 12:16]** Jag tror vi har alfald, att vi kan öppna ögonen igen. +**12:13** +Jag tror vi har alfald, att vi kan öppna ögonen igen. -**[12:16 - 12:19]** Så vi har något igen här att möta på. +**12:16** +Så vi har något igen här att möta på. -**[12:21 - 12:24]** Elektroderna sitter bra nog. +**12:21** +Elektroderna sitter bra nog. -**[12:24 - 12:28]** Ja, jag tror det. Vi provar i alla fall att fortsätta här. +**12:24** +Ja, jag tror det. Vi provar i alla fall att fortsätta här. -**[12:30 - 12:35]** Man kan markera med att markera den här öppning och stängning skedde. +**12:30** +Man kan markera med att markera den här öppning och stängning skedde. -**[12:35 - 12:40]** Vi har inte gjort det utan vi månar om att se en tydlig omgång +**12:35** +Vi har inte gjort det utan vi månar om att se en tydlig omgång -**[12:40 - 12:45]** med alfavågor i vårt eget här. +**12:40** +med alfavågor i vårt eget här. -**[12:45 - 12:49]** Det vi ska göra nu är att zooma in på det där och se om vi kan mäta lite noggrann +**12:45** +Det vi ska göra nu är att zooma in på det där och se om vi kan mäta lite noggrann -**[12:49 - 12:52]** på vad det är för frekvenser här egentligen. +**12:49** +på vad det är för frekvenser här egentligen. -**[12:52 - 12:56]** Så här har vi nu alfavågor. Vi ser alfavågorna i egg-registreringen +**12:52** +Så här har vi nu alfavågor. Vi ser alfavågorna i egg-registreringen -**[12:56 - 12:59]** här med lite skräp och så runt omkring. +**12:56** +här med lite skräp och så runt omkring. -**[12:59 - 13:00]** Och sen ser vi väldigt +**12:59** +Och sen ser vi väldigt -**[13:00 - 13:03]** tydligt här med alfavågor hur det kommer då. +**13:00** +tydligt här med alfavågor hur det kommer då. -**[13:03 - 13:06]** Och här finns det nu lite olika sätt att +**13:03** +Och här finns det nu lite olika sätt att -**[13:06 - 13:10]** se på vad det här nu är för +**13:06** +se på vad det här nu är för -**[13:10 - 13:14]** att studera de här frekvenserna mer i detalj eller i den detalj. +**13:10** +att studera de här frekvenserna mer i detalj eller i den detalj. -**[13:14 - 13:17]** Det är en fråga som står i vilken frekvens av vågorna +**13:14** +Det är en fråga som står i vilken frekvens av vågorna -**[13:17 - 13:19]** som kommer när de stänger ögonen. +**13:17** +som kommer när de stänger ögonen. -**[13:20 - 13:22]** Och det får vi då försöka göra här på något sätt. +**13:20** +Och det får vi då försöka göra här på något sätt. -**[13:22 - 13:24]** Det har vi faktiskt inte tillräckligt många här +**13:22** +Det har vi faktiskt inte tillräckligt många här -**[13:24 - 13:26]** men vi kan göra det. +**13:24** +men vi kan göra det. -**[13:26 - 13:29]** Och det jag kan göra här då är att ta till exempel delta te +**13:26** +Och det jag kan göra här då är att ta till exempel delta te -**[13:29 - 13:30]** och så kan jag dela +**13:29** +och så kan jag dela -**[13:30 - 13:36]** alltså tidsmätning och så kan jag ta härifrån nu och göra en sekund här nu. +**13:30** +alltså tidsmätning och så kan jag ta härifrån nu och göra en sekund här nu. -**[13:44 - 13:47]** Och så kan vi då räkna många som det här är. +**13:44** +Och så kan vi då räkna många som det här är. -**[13:47 - 13:54]** Det är en, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, precis tio stycken. +**13:47** +Det är en, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, precis tio stycken. -**[13:54 - 13:56]** Så det här är precis tio hertz. +**13:54** +Så det här är precis tio hertz. -**[13:56 - 13:58]** Det ni ser just precis här då. +**13:56** +Det ni ser just precis här då. -**[13:58 - 14:00]** Så det här är en sekund. +**13:58** +Så det här är en sekund. -**[14:00 - 14:08]** Som ni ser lite varierande och lite hoppig frekvens här. +**14:00** +Som ni ser lite varierande och lite hoppig frekvens här. -**[14:08 - 14:10]** Och här syns det inte lika tydligt. +**14:08** +Och här syns det inte lika tydligt. -**[14:10 - 14:12]** Men här syns ju de här för de första vågorna här. +**14:10** +Men här syns ju de här för de första vågorna här. -**[14:12 - 14:16]** Så vi kan övertyga oss om att vi har ungefär tio hertz i alla fall. +**14:12** +Så vi kan övertyga oss om att vi har ungefär tio hertz i alla fall. -**[14:18 - 14:22]** Så att just den här nu som är en tydlig alfaregistrering. +**14:18** +Så att just den här nu som är en tydlig alfaregistrering. -**[14:30 - 14:54]** Okej, jag får gå tillbaka på det här viset. +**14:30** +Okej, jag får gå tillbaka på det här viset. -**[14:56 - 15:00]** Så, här är vi tillbaka igen på någon slags visning. +**14:56** +Så, här är vi tillbaka igen på någon slags visning. -**[15:00 - 15:05]** När vi har den här tydliga registreringen av alfabåger här. +**15:00** +När vi har den här tydliga registreringen av alfabåger här. -**[15:05 - 15:09]** Så, så, kunnat mäta upp då att det är tio hertz. +**15:05** +Så, så, kunnat mäta upp då att det är tio hertz. -**[15:09 - 15:13]** Det här är alltså alfabåger, alfarytmen. +**15:09** +Det här är alltså alfabåger, alfarytmen. -**[15:13 - 15:16]** Och det står en fråga varifrån det kommer. +**15:13** +Och det står en fråga varifrån det kommer. -**[15:16 - 15:18]** Med det här har vi pratat om föreläsning. +**15:16** +Med det här har vi pratat om föreläsning. -**[15:18 - 15:21]** Det här är alltså fenomen som uppstår i och i vitalkortex +**15:18** +Det här är alltså fenomen som uppstår i och i vitalkortex -**[15:21 - 15:24]** när man stänger ögonen så att det inte kommer in någon +**15:21** +när man stänger ögonen så att det inte kommer in någon -**[15:24 - 15:26]** syninformation till synkortex. +**15:24** +syninformation till synkortex. -**[15:26 - 15:28]** Så sätter det igång den här svängningen. +**15:26** +Så sätter det igång den här svängningen. -**[15:29 - 15:30]** Runt tio hertz som det blir hos er +**15:29** +Runt tio hertz som det blir hos er -**[15:30 - 15:46]** upprepad aktivering av ett sinnessystem som det står här. +**15:30** +upprepad aktivering av ett sinnessystem som det står här. -**[15:46 - 15:52]** Det är då ORD/Tory/Wok Potentials och då får vi hjälpas åt här igen. +**15:46** +Det är då ORD/Tory/Wok Potentials och då får vi hjälpas åt här igen. -**[16:00 - 16:02]** Jag ska ha någon annan. +**16:00** +Jag ska ha någon annan. -**[16:02 - 16:04]** Den är min höger. +**16:02** +Den är min höger. -**[16:04 - 16:06]** Nej, jag skrek av båda. +**16:04** +Nej, jag skrek av båda. -**[16:06 - 16:08]** Vi kommer bara klicka i en annan. +**16:06** +Vi kommer bara klicka i en annan. -**[16:12 - 16:14]** Och då står det ett par saker där. +**16:12** +Och då står det ett par saker där. -**[16:14 - 16:20]** Så Eter jag nu sätter i en hörlursklubbarna i... +**16:14** +Så Eter jag nu sätter i en hörlursklubbarna i... -**[16:22 - 16:25]** Öronen, du behöver egentligen bara ha den som låter. +**16:22** +Öronen, du behöver egentligen bara ha den som låter. -**[16:25 - 16:26]** Jag vet inte vilken av dem som låter. +**16:25** +Jag vet inte vilken av dem som låter. -**[16:26 - 16:28]** Nej, ska vi... +**16:26** +Nej, ska vi... -**[16:28 - 16:30]** Alltså ingen låter. +**16:28** +Alltså ingen låter. -**[16:30 - 16:34]** Vi får skruva upp den lite grann. Det där är för mycket. +**16:30** +Vi får skruva upp den lite grann. Det där är för mycket. -**[16:34 - 16:37]** Och så startar vi. +**16:34** +Och så startar vi. -**[16:37 - 16:40]** Ja, den är här. Okej. +**16:37** +Ja, den är här. Okej. -**[16:42 - 16:44]** Så nu har hon då de här hörlurarna i... +**16:42** +Så nu har hon då de här hörlurarna i... -**[16:44 - 16:46]** Just det. +**16:44** +Just det. -**[16:46 - 16:48]** Ja, det gör vi. +**16:46** +Ja, det gör vi. -**[16:48 - 16:50]** Det kan vi göra. +**16:48** +Det kan vi göra. -**[16:56 - 16:59]** Jag ska visa också hur den där apparaten ser ut här nu. +**16:56** +Jag ska visa också hur den där apparaten ser ut här nu. -**[16:59 - 17:00]** Så den... +**16:59** +Så den... -**[17:00 - 17:03]** Vi ska se om det går att zooma ut så här framöver. +**17:00** +Vi ska se om det går att zooma ut så här framöver. -**[17:05 - 17:10]** Det vi har gjort nu, vi har sett en hörlur i örat och vi använder den här stimuleringsutrustningen +**17:05** +Det vi har gjort nu, vi har sett en hörlur i örat och vi använder den här stimuleringsutrustningen -**[17:10 - 17:12]** som vi har haft med elektrisk stimulering. +**17:10** +som vi har haft med elektrisk stimulering. -**[17:12 - 17:16]** Tidigare laborationer använder vi nu för att ge små klickar i öronen. +**17:12** +Tidigare laborationer använder vi nu för att ge små klickar i öronen. -**[17:16 - 17:18]** Och de kommer rätt så ofta här. +**17:16** +Och de kommer rätt så ofta här. -**[17:18 - 17:20]** Det kommer ett... +**17:18** +Det kommer ett... -**[17:22 - 17:24]** Det hänger inte riktigt kamera med. +**17:22** +Det hänger inte riktigt kamera med. -**[17:24 - 17:27]** Ni ser lite grann att det blinkar här på videobilden. +**17:24** +Ni ser lite grann att det blinkar här på videobilden. -**[17:27 - 17:30]** En liten lampa, men det går med. +**17:27** +En liten lampa, men det går med. -**[17:30 - 17:33]** Precis. Flytten som David visar. +**17:30** +Precis. Flytten som David visar. -**[17:33 - 17:36]** Så det kommer hela tiden vara med de här små klickarna. +**17:33** +Så det kommer hela tiden vara med de här små klickarna. -**[17:36 - 17:41]** Och det vi ska göra här nu är att leverera det här under flera +**17:36** +Och det vi ska göra här nu är att leverera det här under flera -**[17:41 - 17:44]** minuter här. Vi kommer att starta upp den. +**17:41** +minuter här. Vi kommer att starta upp den. -**[17:44 - 17:48]** Och sen så får etern sitta och lyssna på de här. +**17:44** +Och sen så får etern sitta och lyssna på de här. -**[17:48 - 17:52]** Under några minuter som det här tar. +**17:48** +Under några minuter som det här tar. -**[17:52 - 17:56]** Och jag tänker pausa videon för det här blir rätt så att bara ha +**17:52** +Och jag tänker pausa videon för det här blir rätt så att bara ha -**[17:56 - 17:58]** bara den här. +**17:56** +bara den här. -**[17:58 - 18:00]** Det händer absolut ingenting och det ska +**17:58** +Det händer absolut ingenting och det ska -**[18:00 - 18:02]** dessutom vara tyst och lugnt här medan +**18:00** +dessutom vara tyst och lugnt här medan -**[18:02 - 18:05]** er sitter och lyssnar på de här nu i några minuter här. +**18:02** +er sitter och lyssnar på de här nu i några minuter här. -**[18:06 - 18:09]** Så att ni kan gå och hämta en fika lite snabbt +**18:06** +Så att ni kan gå och hämta en fika lite snabbt -**[18:09 - 18:11]** eller göra någonting som tar ett par minuter +**18:09** +eller göra någonting som tar ett par minuter -**[18:11 - 18:12]** och jag kommer att pausa videon. +**18:11** +och jag kommer att pausa videon. -**[18:12 - 18:16]** Det står en kommentar här i instruktionerna här längst ner +**18:12** +Det står en kommentar här i instruktionerna här längst ner -**[18:16 - 18:21]** på sidan 45 här i er labb +**18:16** +på sidan 45 här i er labb -**[18:21 - 18:23]** på kompendiet med labmanualen. +**18:21** +på kompendiet med labmanualen. -**[18:23 - 18:26]** Att man egentligen kanske för att få de här rådet +**18:23** +Att man egentligen kanske för att få de här rådet -**[18:26 - 18:28]** har ju vuxit potentiellt som bäst +**18:26** +har ju vuxit potentiellt som bäst -**[18:28 - 18:30]** så ska vi helst flytta den här ledtråden till +**18:28** +så ska vi helst flytta den här ledtråden till -**[18:30 - 18:32]** uppe på huvudet. Det där är lite farligt att göra +**18:30** +uppe på huvudet. Det där är lite farligt att göra -**[18:32 - 18:34]** för att nu vet vi att vi har en elektrod här +**18:32** +för att nu vet vi att vi har en elektrod här -**[18:34 - 18:36]** som har fungerat och som har gett oss alfavågor. +**18:34** +som har fungerat och som har gett oss alfavågor. -**[18:36 - 18:38]** Så den är ju okej, +**18:36** +Så den är ju okej, -**[18:38 - 18:40]** den mäter när man ser alfavågor så +**18:38** +den mäter när man ser alfavågor så -**[18:40 - 18:41]** gör vi ju signaler från hjärnan. +**18:40** +gör vi ju signaler från hjärnan. -**[18:41 - 18:43]** Så det är ju bra. +**18:41** +Så det är ju bra. -**[18:43 - 18:44]** Flyttar vi den här nu +**18:43** +Flyttar vi den här nu -**[18:44 - 18:46]** så är det alltid en liten risk att den +**18:44** +så är det alltid en liten risk att den -**[18:46 - 18:48]** inte är optimal, den elektroniska. +**18:46** +inte är optimal, den elektroniska. -**[18:48 - 18:49]** Så vi börjar med det här i alla fall +**18:48** +Så vi börjar med det här i alla fall -**[18:49 - 18:51]** så ska vi se hur det blir. +**18:49** +så ska vi se hur det blir. -**[18:52 - 18:54]** Vi har det här AIP-GTL. +**18:52** +Vi har det här AIP-GTL. -**[18:55 - 18:57]** Vi har satt telefonen i örat. +**18:55** +Vi har satt telefonen i örat. -**[18:57 - 18:59]** Sitt bekvämt är avslappnad. +**18:57** +Sitt bekvämt är avslappnad. -**[18:59 - 19:00]** Ögonen kan +**18:59** +Ögonen kan -**[19:00 - 19:08]** vara öppna och så klickar vi start och så ska det vara tusen knäppar, vilket tar ungefär fem minuter. +**19:00** +vara öppna och så klickar vi start och så ska det vara tusen knäppar, vilket tar ungefär fem minuter. -**[19:08 - 19:10]** Så är vi klara. +**19:08** +Så är vi klara. -**[19:11 - 19:13]** Du är uppkopplad. +**19:11** +Du är uppkopplad. -**[19:14 - 19:20]** Och vi kan nästan lämna er lite grann här. +**19:14** +Och vi kan nästan lämna er lite grann här. -**[19:20 - 19:22]** Då startar jag detta nu. +**19:20** +Då startar jag detta nu. -**[19:22 - 19:26]** Och det ska klicka rätt så rejält i örat alltså. +**19:22** +Och det ska klicka rätt så rejält i örat alltså. -**[19:26 - 19:30]** Vill du ha mera? +**19:26** +Vill du ha mera? -**[19:30 - 19:32]** Inte för mycket mer. +**19:30** +Inte för mycket mer. -**[19:32 - 19:34]** Nej. Så blir bra. +**19:32** +Nej. Så blir bra. -**[19:34 - 19:37]** Då pausar jag lite grann inspelningen här en liten stund. +**19:34** +Då pausar jag lite grann inspelningen här en liten stund. -**[19:37 - 19:41]** Så är vi tillbaka om några minuter här. +**19:37** +Så är vi tillbaka om några minuter här. -**[19:41 - 19:43]** Och spelar in igen. +**19:41** +Och spelar in igen. -**[19:43 - 19:44]** Det undrar hon vad hon kan göra. +**19:43** +Det undrar hon vad hon kan göra. -**[19:44 - 19:45]** Men du kan inte göra någonting. +**19:44** +Men du kan inte göra någonting. -**[19:45 - 19:47]** För vi måste se hur det här har blivit först. +**19:45** +För vi måste se hur det här har blivit först. -**[19:47 - 19:51]** Så, allihopa. Då är vi igång. +**19:47** +Så, allihopa. Då är vi igång. -**[19:51 - 19:52]** Och så ska vi gå vidare här. +**19:51** +Och så ska vi gå vidare här. -**[19:52 - 19:55]** Det här är nuet. Det vi har gjort här nu. +**19:52** +Det här är nuet. Det vi har gjort här nu. -**[19:55 - 19:56]** Och det tar ju vuxen potential. +**19:55** +Och det tar ju vuxen potential. -**[19:56 - 20:00]** Vi har klickat i nästan fem minuter. +**19:56** +Vi har klickat i nästan fem minuter. -**[20:00 - 20:03]** Görat. Och ströska knäpparna. +**20:00** +Görat. Och ströska knäpparna. -**[20:03 - 20:07]** Då ska vi se. Nu ska vi göra den här varenda medelvärdesberäkningen här nu. +**20:03** +Då ska vi se. Nu ska vi göra den här varenda medelvärdesberäkningen här nu. -**[20:07 - 20:11]** Och här finns nu ett recept här i kompendiet som vi måste följa. +**20:07** +Och här finns nu ett recept här i kompendiet som vi måste följa. -**[20:11 - 20:14]** Så ska jag klicka på EG-kurvan. +**20:11** +Så ska jag klicka på EG-kurvan. -**[20:14 - 20:16]** Så den är vald. +**20:14** +Så den är vald. -**[20:16 - 20:18]** Eddit. +**20:16** +Eddit. -**[20:18 - 20:20]** Select all. +**20:18** +Select all. -**[20:22 - 20:24]** Så. +**20:22** +Så. -**[20:24 - 20:26]** Transform. +**20:24** +Transform. -**[20:26 - 20:29]** Och find peak. +**20:26** +Och find peak. -**[20:30 - 20:33]** Ska vi se. +**20:30** +Ska vi se. -**[20:33 - 20:36]** Och då har vi fått det här fönstret. +**20:33** +Och då har vi fått det här fönstret. -**[20:36 - 20:38]** Och A. +**20:36** +Och A. -**[20:38 - 20:42]** offline averageing. +**20:38** +offline averageing. -**[20:42 - 20:44]** Så. +**20:42** +Så. -**[20:44 - 20:46]** Kanal 2. +**20:44** +Kanal 2. -**[20:46 - 20:48]** Stimulator. +**20:46** +Stimulator. -**[20:48 - 20:52]** Nej, vi skulle skriva in 30 där också. +**20:48** +Nej, vi skulle skriva in 30 där också. -**[20:52 - 20:54]** Set second körs. +**20:52** +Set second körs. -**[20:54 - 20:58]** 30. +**20:54** +30. -**[21:00 - 21:02]** 30. +**21:00** +30. -**[21:02 - 21:04]** Eller sekunder. +**21:02** +Eller sekunder. -**[21:06 - 21:09]** Och så var det där med kanal 2. +**21:06** +Och så var det där med kanal 2. -**[21:09 - 21:12]** Tryck Averaging Start. +**21:09** +Tryck Averaging Start. -**[21:12 - 21:14]** Averaging Start. +**21:12** +Averaging Start. -**[21:14 - 21:15]** Ja. +**21:14** +Ja. -**[21:15 - 21:17]** Så att. +**21:15** +Så att. -**[21:17 - 21:21]** Det som är bra med den här registreringen då. +**21:17** +Det som är bra med den här registreringen då. -**[21:21 - 21:22]** Det är att vi har en... +**21:21** +Det är att vi har en... -**[21:22 - 21:25]** Vi har fått ner det här till bara några enstaka mikrovolt. +**21:22** +Vi har fått ner det här till bara några enstaka mikrovolt. -**[21:25 - 21:27]** Och det här ser ut som en... +**21:25** +Och det här ser ut som en... -**[21:28 - 21:30]** Det ser ut som ett Average. +**21:28** +Det ser ut som ett Average. -**[21:30 - 21:34]** Ni har i kompendiet om ni tittar där så har de då några. +**21:30** +Ni har i kompendiet om ni tittar där så har de då några. -**[21:34 - 21:35]** De har gjort två stycken. +**21:34** +De har gjort två stycken. -**[21:35 - 21:37]** De har fått in två stycken Mute 2 gånger här. +**21:35** +De har fått in två stycken Mute 2 gånger här. -**[21:37 - 21:39]** Eller på något sätt upprepat. +**21:37** +Eller på något sätt upprepat. -**[21:39 - 21:40]** Det är så det här ser inte ut. +**21:39** +Det är så det här ser inte ut. -**[21:40 - 21:43]** Utan vi har en på det här viset. +**21:40** +Utan vi har en på det här viset. -**[21:43 - 21:45]** Och den är då lite grann tillrättalagd. +**21:43** +Och den är då lite grann tillrättalagd. -**[21:45 - 21:51]** Och ni ser där ett väldigt tydligt utslag efter 15 millisekunder på dem. +**21:45** +Och ni ser där ett väldigt tydligt utslag efter 15 millisekunder på dem. -**[21:51 - 21:55]** Men vi har ju det här då som ni ser någonstans här vid ungefär 10. +**21:51** +Men vi har ju det här då som ni ser någonstans här vid ungefär 10. -**[21:56 - 21:58]** Och det är ju precis det vi ser här. +**21:56** +Och det är ju precis det vi ser här. -**[21:58 - 22:00]** Och vi ser den tidigare. +**21:58** +Och vi ser den tidigare. -**[22:00 - 22:03]** Det ni ser i deras exempel henne på sidan 47 +**22:00** +Det ni ser i deras exempel henne på sidan 47 -**[22:03 - 22:10]** är en väldigt tydlig småvåge då mellan fram till 7,5. +**22:03** +är en väldigt tydlig småvåge då mellan fram till 7,5. -**[22:10 - 22:13]** Och där har vi istället det här fenomenet. +**22:10** +Och där har vi istället det här fenomenet. -**[22:13 - 22:15]** Det här har jag lite svårt att tro på. +**22:13** +Det här har jag lite svårt att tro på. -**[22:15 - 22:19]** Nu är vi ovanligt långt ner i bruset och tittar här. +**22:15** +Nu är vi ovanligt långt ner i bruset och tittar här. -**[22:19 - 22:20]** Varför inte? +**22:19** +Varför inte? -**[22:20 - 22:23]** Det brukar alltså ha minsta problem med störningar. +**22:20** +Det brukar alltså ha minsta problem med störningar. -**[22:23 - 22:24]** Eller att det är för mycket... +**22:23** +Eller att det är för mycket... -**[22:24 - 22:26]** Alltså störningar, vad kan det vara? +**22:24** +Alltså störningar, vad kan det vara? -**[22:26 - 22:30]** Det kan vara 50, berömda 50 hertz från alla elektriska apparater +**22:26** +Det kan vara 50, berömda 50 hertz från alla elektriska apparater -**[22:30 - 22:32]** kamper och sånt. De brukar kunna slå igenom. +**22:30** +kamper och sånt. De brukar kunna slå igenom. -**[22:32 - 22:36]** Om du håller på och rör på dig för mycket och dåligt, då kan det också slå igenom. +**22:32** +Om du håller på och rör på dig för mycket och dåligt, då kan det också slå igenom. -**[22:36 - 22:38]** Allt sånt kommer att bli störningar. +**22:36** +Allt sånt kommer att bli störningar. -**[22:38 - 22:44]** Som blir mycket större då han blir tydlig på det ni ser här att det är 0,1,78 mikrovåld. +**22:38** +Som blir mycket större då han blir tydlig på det ni ser här att det är 0,1,78 mikrovåld. -**[22:44 - 22:46]** Så vi har bara några stycken mikrovåld stort här. +**22:44** +Så vi har bara några stycken mikrovåld stort här. -**[22:46 - 22:50]** Vilket gör att jag är rätt övertygad om att det här är en finare registrering. +**22:46** +Vilket gör att jag är rätt övertygad om att det här är en finare registrering. -**[22:51 - 22:55]** Och i det läget hade jag hoppats på att se en tydlig. +**22:51** +Och i det läget hade jag hoppats på att se en tydlig. -**[22:55 - 22:59]** Det som är riktigt tydligt är det som kommer här efter 10 till 15 millisekunder. +**22:55** +Det som är riktigt tydligt är det som kommer här efter 10 till 15 millisekunder. -**[23:00 - 23:04]** riktigt då. Men vi ser den där och den där är jag rätt +**23:00** +riktigt då. Men vi ser den där och den där är jag rätt -**[23:04 - 23:07]** övertygad om att det är en fin. Jag har tagit det här lyftet här i en +**23:04** +övertygad om att det är en fin. Jag har tagit det här lyftet här i en -**[23:07 - 23:10]** registrering, för det tidigaste då som kommer här. +**23:07** +registrering, för det tidigaste då som kommer här. -**[23:13 - 23:16]** Det här nu med negativ våg, en positiv våg här bort +**23:13** +Det här nu med negativ våg, en positiv våg här bort -**[23:16 - 23:19]** igenom, det är det som vi hade hoppats på. Men det är en fin +**23:16** +igenom, det är det som vi hade hoppats på. Men det är en fin -**[23:19 - 23:21]** registrering så att mätningen är lyckad på det viset. +**23:19** +registrering så att mätningen är lyckad på det viset. -**[23:21 - 23:25]** Och precis som vanligt då så är det väldigt svårt att riktigt övertygas om att +**23:21** +Och precis som vanligt då så är det väldigt svårt att riktigt övertygas om att -**[23:25 - 23:30]** vi har fått en riktigt bra sån här AIP med den här ursprutningen. +**23:25** +vi har fått en riktigt bra sån här AIP med den här ursprutningen. -**[23:30 - 23:35]** Utrustningen som vi har här, men det stora problemet brukar som sagt vara de här störningarna och det slapp vi den här gången. +**23:30** +Utrustningen som vi har här, men det stora problemet brukar som sagt vara de här störningarna och det slapp vi den här gången. -**[23:35 - 23:42]** Och vi har några intressanta tidiga vågor här som särskilt det här intervallet ungefär här ser ut +**23:35** +Och vi har några intressanta tidiga vågor här som särskilt det här intervallet ungefär här ser ut -**[23:42 - 23:45]** precis som det ska göra, precis som det ska göra. +**23:42** +precis som det ska göra, precis som det ska göra. -**[23:45 - 23:48]** Och sen har vi inte de stora vågorna. +**23:45** +Och sen har vi inte de stora vågorna. -**[23:48 - 23:55]** Så det vi har här egentligen då, det som är tidigt här, den första rutan, det är då från +**23:48** +Så det vi har här egentligen då, det som är tidigt här, den första rutan, det är då från -**[23:55 - 23:59]** järnstam, de flera stycken små vågor som det blir när +**23:55** +järnstam, de flera stycken små vågor som det blir när -**[24:00 - 24:03]** när man aktiverar i örat och det här har att göra med de komplexa banorna då +**24:00** +när man aktiverar i örat och det här har att göra med de komplexa banorna då -**[24:04 - 24:07]** från kockliga och genom hjärnstammen upp till hjärnan. +**24:04** +från kockliga och genom hjärnstammen upp till hjärnan. -**[24:07 - 24:09]** Och sen det som kommer här senare då +**24:07** +Och sen det som kommer här senare då -**[24:09 - 24:10]** är då +**24:09** +är då -**[24:11 - 24:13]** flera väldigt komplext mönster i det här fallet +**24:11** +flera väldigt komplext mönster i det här fallet -**[24:14 - 24:14]** från +**24:14** +från -**[24:15 - 24:16]** hjärnans okända, +**24:15** +hjärnans okända, -**[24:16 - 24:17]** stegvis aktivering +**24:16** +stegvis aktivering -**[24:17 - 24:19]** och hörselkortX. +**24:17** +och hörselkortX. -**[24:20 - 24:21]** Så att +**24:20** +Så att -**[24:21 - 24:24]** jag tycker den här registreringen är helt lyckad +**24:21** +jag tycker den här registreringen är helt lyckad -**[24:24 - 24:27]** på alla sätt men +**24:24** +på alla sätt men -**[24:28 - 24:29]** precis som vanligt då +**24:28** +precis som vanligt då -**[24:30 - 24:33]** så är det väldigt variabelt om man får fram den här tydliga +**24:30** +så är det väldigt variabelt om man får fram den här tydliga -**[24:33 - 24:37]** 15 och 25 sekunders vågorna här. De är +**24:33** +15 och 25 sekunders vågorna här. De är -**[24:37 - 24:38]** högst variabla. +**24:37** +högst variabla. -**[24:39 - 24:41]** Så jag tycker vi nöjer oss med det här. +**24:39** +Så jag tycker vi nöjer oss med det här. -**[24:45 - 24:47]** Som det står här, det finns flera olika +**24:45** +Som det står här, det finns flera olika -**[24:47 - 24:50]** anledningar. Det vi ville få fram här i alla fall, se det är hur stort +**24:47** +anledningar. Det vi ville få fram här i alla fall, se det är hur stort -**[24:50 - 24:54]** hur stort är det här och då ser ni att den har ju ställt in den här skalan själv +**24:50** +hur stort är det här och då ser ni att den har ju ställt in den här skalan själv -**[24:54 - 24:56]** här. Det går från noll här upp till +**24:54** +här. Det går från noll här upp till -**[24:56 - 24:59]** ungefär 1,78 står det där, så ungefär två. +**24:56** +ungefär 1,78 står det där, så ungefär två. -**[25:00 - 25:03]** Ekromalt stor redan där registreringen och det är +**25:00** +Ekromalt stor redan där registreringen och det är -**[25:04 - 25:06]** som sagt ovanligt här att det blir så pass bra. +**25:04** +som sagt ovanligt här att det blir så pass bra. -**[25:08 - 25:11]** Den här labben +**25:08** +Den här labben -**[25:12 - 25:14]** isolktionerna här är ju rätt så pratiga så det finns små frågor där +**25:12** +isolktionerna här är ju rätt så pratiga så det finns små frågor där -**[25:15 - 25:18]** och gå och titta igenom igen och det var ju frekvensen i alfavågorna. +**25:15** +och gå och titta igenom igen och det var ju frekvensen i alfavågorna. -**[25:18 - 25:19]** Det var +**25:18** +Det var -**[25:19 - 25:21]** stora de här var som vi just pratade om +**25:19** +stora de här var som vi just pratade om -**[25:21 - 25:22]** och några saker till. +**25:21** +och några saker till. -**[25:22 - 25:23]** Så det kan ni titta på. +**25:22** +Så det kan ni titta på. -**[25:24 - 25:25]** Och sen ska vi då gå igenom de här +**25:24** +Och sen ska vi då gå igenom de här -**[25:25 - 25:29]** frågorna, de här fem frågorna, som står under punkt 5, redovisning och genomgång med vad är eget +**25:25** +frågorna, de här fem frågorna, som står under punkt 5, redovisning och genomgång med vad är eget -**[25:30 - 25:31]** alfavågor +**25:30** +alfavågor -**[25:33 - 25:36]** potentiells och diskutera det här. +**25:33** +potentiells och diskutera det här. -**[25:37 - 25:39]** Så jag tycker jag är nöjd med den här +**25:37** +Så jag tycker jag är nöjd med den här -**[25:41 - 25:42]** övningen. +**25:41** +övningen. -**[25:43 - 25:44]** Tack ska ni ha +**25:43** +Tack ska ni ha -**[25:44 - 25:46]** som har lyssnat. +**25:44** +som har lyssnat. -**[25:46 - 25:49]** Tack ska absolut ni ha som har gjort de här laborationerna idag. +**25:46** +Tack ska absolut ni ha som har gjort de här laborationerna idag. -**[25:51 - 25:52]** Så säger vi så. +**25:51** +Så säger vi så. -**[25:52 - 25:56]** Och ni får jobba på nu med de här fyra laborationerna vi har spelat in och sen så +**25:52** +Och ni får jobba på nu med de här fyra laborationerna vi har spelat in och sen så -**[25:57 - 25:59]** har vi genomgång nästa vecka tillsammans. +**25:57** +har vi genomgång nästa vecka tillsammans. -**[26:00 - 26:03]** Det är jag som sitter och pratar här. +**26:00** +Det är jag som sitter och pratar här. -**[26:04 - 26:05]** Det roligare att visa +**26:04** +Det roligare att visa -**[26:05 - 26:06]** har man än se. +**26:05** +har man än se. -**[26:08 - 26:09]** Mig hör ni så ser ni så mycket ändå. +**26:08** +Mig hör ni så ser ni så mycket ändå. -**[26:12 - 26:13]** Hej med er så länge. +**26:12** +Hej med er så länge. -**[26:13 - 26:14]** Stäng av här. +**26:13** +Stäng av här. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.md index 8d563b2..7d62c61 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.md @@ -8,415 +8,621 @@ --- -**[0:00 - 0:06]** Välkomna till den här korta introduktionen till blodomloppets historia. +**0:00** +Välkomna till den här korta introduktionen till blodomloppets historia. -**[0:07 - 0:10]** Det här är ju inte tänkt som någon seriös historiegenomgång. +**0:07** +Det här är ju inte tänkt som någon seriös historiegenomgång. -**[0:11 - 0:16]** Jag tänker ta upp ett par saker som jag tycker hör till läkarens allmänbildning. +**0:11** +Jag tänker ta upp ett par saker som jag tycker hör till läkarens allmänbildning. -**[0:17 - 0:23]** Fokus ligger på det som är bakgrunden till vad vi undervisar +**0:17** +Fokus ligger på det som är bakgrunden till vad vi undervisar -**[0:23 - 0:25]** på medicinutbildningen. +**0:23** +på medicinutbildningen. -**[0:25 - 0:33]** Det betyder att det blir framförallt den västerländska historien om blodomloppet. +**0:25** +Det betyder att det blir framförallt den västerländska historien om blodomloppet. -**[0:33 - 0:40]** Det har ju hänt en hel del i andra delar av världen, men det tänker jag inte gå in på här. +**0:33** +Det har ju hänt en hel del i andra delar av världen, men det tänker jag inte gå in på här. -**[0:40 - 0:49]** När vi diskuterar historia så brukar man ju ofta tala om de gamla grekerna. +**0:40** +När vi diskuterar historia så brukar man ju ofta tala om de gamla grekerna. -**[0:49 - 0:52]** Och det kan väl vara en bra utgångspunkt också här. +**0:49** +Och det kan väl vara en bra utgångspunkt också här. -**[0:52 - 0:55]** Så låt oss börja med läkekonsten. +**0:52** +Så låt oss börja med läkekonsten. -**[0:55 - 1:00]** Konstens fader, Galenos, på det andra århundradet efter Kristus +**0:55** +Konstens fader, Galenos, på det andra århundradet efter Kristus -**[1:00 - 1:06]** vars tankar har varit mycket betydelsefulla i medicinhistorien. +**1:00** +vars tankar har varit mycket betydelsefulla i medicinhistorien. -**[1:07 - 1:12]** När det gällde blodet så ansåg han att det fanns två sorters blod. +**1:07** +När det gällde blodet så ansåg han att det fanns två sorters blod. -**[1:13 - 1:19]** Det fanns det tunga tröga blodet i blodådrorna. +**1:13** +Det fanns det tunga tröga blodet i blodådrorna. -**[1:19 - 1:24]** Det mörka blodet som då fanns i det vi nu kallar venerna. +**1:19** +Det mörka blodet som då fanns i det vi nu kallar venerna. -**[1:25 - 1:31]** Han menade att detta bildades i levern och flöt ut i vensystemet. +**1:25** +Han menade att detta bildades i levern och flöt ut i vensystemet. -**[1:33 - 1:37]** Det här blodet innehöll spiritus naturalis +**1:33** +Det här blodet innehöll spiritus naturalis -**[1:37 - 1:42]** som kanske då naturens kraft som behövdes av allting. +**1:37** +som kanske då naturens kraft som behövdes av allting. -**[1:45 - 1:48]** Pulsådrorna däremot innehöll ett annat blod. +**1:45** +Pulsådrorna däremot innehöll ett annat blod. -**[1:49 - 1:52]** Det ljusa, kvicka, levande blodet. +**1:49** +Det ljusa, kvicka, levande blodet. -**[1:53 - 1:55]** Som också behövdes. +**1:53** +Som också behövdes. -**[1:55 - 1:57]** i periferin. +**1:55** +i periferin. -**[1:58 - 1:59]** Han menade att +**1:58** +Han menade att -**[2:00 - 2:02]** det här blodet +**2:00** +det här blodet -**[2:02 - 2:03]** det uppstod +**2:02** +det uppstod -**[2:03 - 2:05]** från de ivenerna. +**2:03** +från de ivenerna. -**[2:05 - 2:06]** Han menade att +**2:05** +Han menade att -**[2:07 - 2:09]** lite av det blod som kom ifrån levern +**2:07** +lite av det blod som kom ifrån levern -**[2:09 - 2:11]** gick in i högerhjärtat +**2:09** +gick in i högerhjärtat -**[2:11 - 2:15]** passerade kammarseptum och kom över till vänsterhjärtat. +**2:11** +passerade kammarseptum och kom över till vänsterhjärtat. -**[2:17 - 2:21]** Den här idén är kanske inte så konstig. Tittar man in i +**2:17** +Den här idén är kanske inte så konstig. Tittar man in i -**[2:21 - 2:22]** hjärtat +**2:21** +hjärtat -**[2:22 - 2:25]** så ser man på kammarväggens insida travekel +**2:22** +så ser man på kammarväggens insida travekel -**[2:25 - 2:27]** som ju ser ut som ett nätverk. +**2:25** +som ju ser ut som ett nätverk. -**[2:28 - 2:30]** Så att tänka sig att detta fungerade som en sil +**2:28** +Så att tänka sig att detta fungerade som en sil -**[2:31 - 2:33]** genom vilken blodet sivade igenom +**2:31** +genom vilken blodet sivade igenom -**[2:34 - 2:35]** är nog inte så onaturligt. +**2:34** +är nog inte så onaturligt. -**[2:38 - 2:41]** När blodet passerade genom kammarsektorn +**2:38** +När blodet passerade genom kammarsektorn -**[2:41 - 2:45]** så fick det till sig spiritus vitalis +**2:41** +så fick det till sig spiritus vitalis -**[2:45 - 2:47]** som vi kan tänka oss är livsandan +**2:45** +som vi kan tänka oss är livsandan -**[2:48 - 2:50]** som gav liv åt allting. +**2:48** +som gav liv åt allting. -**[2:53 - 2:54]** Blodet +**2:53** +Blodet -**[2:55 - 3:00]** gick från hjärtat och utåt, blodet i pulsådrorna i artärerna. +**2:55** +gick från hjärtat och utåt, blodet i pulsådrorna i artärerna. -**[3:00 - 3:03]** Ja pulsådrorna +**3:00** +Ja pulsådrorna -**[3:03 - 3:04]** rörde sig +**3:03** +rörde sig -**[3:05 - 3:08]** och det som gjorde att man kände pulsen menade han var att +**3:05** +och det som gjorde att man kände pulsen menade han var att -**[3:08 - 3:11]** artärerna rytmiskt drog ihop sig +**3:08** +artärerna rytmiskt drog ihop sig -**[3:11 - 3:13]** så hela artärträdet +**3:11** +så hela artärträdet -**[3:13 - 3:14]** drog ihop sig +**3:13** +drog ihop sig -**[3:15 - 3:17]** i takt med den puls man kunde känna. +**3:15** +i takt med den puls man kunde känna. -**[3:21 - 3:25]** Det här innebär att blodet flyter utåt +**3:21** +Det här innebär att blodet flyter utåt -**[3:25 - 3:26]** i blodådrorna +**3:25** +i blodådrorna -**[3:27 - 3:30]** och det flyter utåt i pulsådrorna. +**3:27** +och det flyter utåt i pulsådrorna. -**[3:30 - 3:33]** Det betyder alltså att blodet flyter +**3:30** +Det betyder alltså att blodet flyter -**[3:33 - 3:37]** från centrum och utåt i både artär och ven +**3:33** +från centrum och utåt i både artär och ven -**[3:37 - 3:39]** och när det kommer ut i periferin +**3:37** +och när det kommer ut i periferin -**[3:40 - 3:42]** så återvävnaderna upp blodet. +**3:40** +så återvävnaderna upp blodet. -**[3:43 - 3:45]** Vi har alltså ett system +**3:43** +Vi har alltså ett system -**[3:45 - 3:47]** där blodet sakta rinner +**3:45** +där blodet sakta rinner -**[3:48 - 3:51]** från centrum utåt i både artär och ven +**3:48** +från centrum utåt i både artär och ven -**[3:51 - 3:53]** och försvinner när det kommer ut. +**3:51** +och försvinner när det kommer ut. -**[3:55 - 3:58]** De här tankarna +**3:55** +De här tankarna -**[3:58 - 3:59]** är viktiga +**3:58** +är viktiga -**[4:00 - 4:01]** därför att +**4:00** +därför att -**[4:01 - 4:04]** de accepterades av kyrkan +**4:01** +de accepterades av kyrkan -**[4:05 - 4:07]** och blev ansedda som +**4:05** +och blev ansedda som -**[4:07 - 4:09]** i den rätta läran +**4:07** +i den rätta läran -**[4:09 - 4:12]** och var det som man kommer att tro på +**4:09** +och var det som man kommer att tro på -**[4:13 - 4:16]** från kanske redan tiden för Kristi födelse +**4:13** +från kanske redan tiden för Kristi födelse -**[4:16 - 4:20]** fram till, som vi ska se, slutet på 1600-talet. +**4:16** +fram till, som vi ska se, slutet på 1600-talet. -**[4:21 - 4:25]** Så en stor del av det som vi betraktar som historisk tid +**4:21** +Så en stor del av det som vi betraktar som historisk tid -**[4:25 - 4:28]** hade man den här uppfattningen +**4:25** +hade man den här uppfattningen -**[4:28 - 4:29]** av +**4:28** +av -**[4:29 - 4:35]** långsamt sipprande blod från centrum och utåt i både artär och vensystem. +**4:29** +långsamt sipprande blod från centrum och utåt i både artär och vensystem. -**[4:35 - 4:36]** Ingen +**4:35** +Ingen -**[4:36 - 4:37]** cirkulation. +**4:36** +cirkulation. -**[4:40 - 4:41]** Det har förstås varit +**4:40** +Det har förstås varit -**[4:42 - 4:43]** en och annan +**4:42** +en och annan -**[4:43 - 4:44]** som har haft andra tankar. +**4:43** +som har haft andra tankar. -**[4:45 - 4:46]** Och här +**4:45** +Och här -**[4:46 - 4:47]** kan man tänka på +**4:46** +kan man tänka på -**[4:48 - 4:51]** den här personen cirkulationsfysiologins fader +**4:48** +den här personen cirkulationsfysiologins fader -**[4:51 - 4:55]** Himnal Nafis, en syrisk läkare, verksam i Egypten. +**4:51** +Himnal Nafis, en syrisk läkare, verksam i Egypten. -**[4:55 - 4:58]** som hävdade att blodet inte +**4:55** +som hävdade att blodet inte -**[4:58 - 5:02]** sipprade igenom kammarseptum +**4:58** +sipprade igenom kammarseptum -**[5:02 - 5:05]** utan blodet tog vägen via lungorna +**5:02** +utan blodet tog vägen via lungorna -**[5:05 - 5:08]** när det gick från höger till vänster i hjärta. +**5:05** +när det gick från höger till vänster i hjärta. -**[5:08 - 5:10]** Och att det var i lungorna +**5:08** +Och att det var i lungorna -**[5:10 - 5:12]** som blodet ändrade sig +**5:10** +som blodet ändrade sig -**[5:13 - 5:15]** från djupröt till ljusröt. +**5:13** +från djupröt till ljusröt. -**[5:16 - 5:17]** Det vill säga, +**5:16** +Det vill säga, -**[5:18 - 5:18]** han +**5:18** +han -**[5:19 - 5:21]** kunde visa att blodet +**5:19** +kunde visa att blodet -**[5:21 - 5:22]** realiserades +**5:21** +realiserades -**[5:22 - 5:24]** i lungorna. +**5:22** +i lungorna. -**[5:25 - 5:27]** Här kommer då lilla kretsloppet fram. +**5:25** +Här kommer då lilla kretsloppet fram. -**[5:30 - 5:31]** Den här läran +**5:30** +Den här läran -**[5:31 - 5:33]** kanske spreds i Mellanöstern +**5:31** +kanske spreds i Mellanöstern -**[5:33 - 5:37]** men den fick inte någon större spridning vad man förstår +**5:33** +men den fick inte någon större spridning vad man förstår -**[5:37 - 5:38]** till resten av Europa. +**5:37** +till resten av Europa. -**[5:40 - 5:40]** Så att +**5:40** +Så att -**[5:41 - 5:42]** de här tankarna +**5:41** +de här tankarna -**[5:42 - 5:46]** förblev ganska okända för stora delar av västvärlden. +**5:42** +förblev ganska okända för stora delar av västvärlden. -**[5:48 - 5:49]** De tycks ha uppstått +**5:48** +De tycks ha uppstått -**[5:50 - 5:51]** oberoende +**5:50** +oberoende -**[5:51 - 5:52]** här och där. +**5:51** +här och där. -**[5:52 - 5:55]** Till exempel vi har Mikael Serveto +**5:52** +Till exempel vi har Mikael Serveto -**[5:55 - 5:57]** i Spanien på 1500-talet +**5:55** +i Spanien på 1500-talet -**[5:57 - 5:59]** som också hävdade något liknande. +**5:57** +som också hävdade något liknande. -**[6:00 - 6:01]** Kyrkan +**6:00** +Kyrkan -**[6:01 - 6:03]** hörde talas om detta +**6:01** +hörde talas om detta -**[6:03 - 6:05]** dömde honom som kättare +**6:03** +dömde honom som kättare -**[6:05 - 6:07]** och han blev bränd på bål +**6:05** +och han blev bränd på bål -**[6:07 - 6:09]** så det var inte tacksamt +**6:07** +så det var inte tacksamt -**[6:09 - 6:11]** att opponera sig mot den rätta läran. +**6:09** +att opponera sig mot den rätta läran. -**[6:15 - 6:16]** Det som verkligen kom att +**6:15** +Det som verkligen kom att -**[6:16 - 6:18]** ändra västvärldens syn +**6:16** +ändra västvärldens syn -**[6:19 - 6:20]** på blodomloppet +**6:19** +på blodomloppet -**[6:20 - 6:22]** det var William Harvey +**6:20** +det var William Harvey -**[6:23 - 6:25]** som beskrev +**6:23** +som beskrev -**[6:25 - 6:26]** en cirkulation. +**6:25** +en cirkulation. -**[6:27 - 6:27]** Han beskrev +**6:27** +Han beskrev -**[6:28 - 6:30]** hur blodet gick ut i artärerna +**6:28** +hur blodet gick ut i artärerna -**[6:30 - 6:33]** och tillbaka igen i venerna +**6:30** +och tillbaka igen i venerna -**[6:34 - 6:35]** och att blodet passerade +**6:34** +och att blodet passerade -**[6:36 - 6:38]** från artär till ven +**6:36** +från artär till ven -**[6:38 - 6:38]** genom +**6:38** +genom -**[6:39 - 6:41]** köttets porositeter. +**6:39** +köttets porositeter. -**[6:41 - 6:46]** Alltså någon sorts hypotetisk förbindelse genom vävnaderna. +**6:41** +Alltså någon sorts hypotetisk förbindelse genom vävnaderna. -**[6:46 - 6:47]** Tänk på att man +**6:46** +Tänk på att man -**[6:48 - 6:49]** vid den här tidpunkten +**6:48** +vid den här tidpunkten -**[6:49 - 6:51]** inte kände till kapillärerna. +**6:49** +inte kände till kapillärerna. -**[6:55 - 6:58]** Höll länge inne med sina tankar. +**6:55** +Höll länge inne med sina tankar. -**[7:00 - 7:03]** Men efter lång begrundan +**7:00** +Men efter lång begrundan -**[7:03 - 7:05]** förmodar jag att han insåg +**7:03** +förmodar jag att han insåg -**[7:06 - 7:08]** hur kontroversiellt detta var +**7:06** +hur kontroversiellt detta var -**[7:09 - 7:12]** publicerade han den här skriften +**7:09** +publicerade han den här skriften -**[7:12 - 7:15]** Exercitatio Anatomica Demotocar +**7:12** +Exercitatio Anatomica Demotocar -**[7:15 - 7:17]** Desert Sangvinis +**7:15** +Desert Sangvinis -**[7:17 - 7:17]** In Animaribus +**7:17** +In Animaribus -**[7:18 - 7:21]** Alltså anatomiska uppsats om hjärtats och blodets rörelser +**7:18** +Alltså anatomiska uppsats om hjärtats och blodets rörelser -**[7:21 - 7:22]** i djuren +**7:21** +i djuren -**[7:23 - 7:25]** som man brukar kalla +**7:23** +som man brukar kalla -**[7:25 - 7:27]** bara Demotocordis +**7:25** +bara Demotocordis -**[7:50 - 7:50]** Den här ställde ju allting på ända. Blodet flöt inte utåt i venerna, det flöt tillbaka igen. Det fanns förbindelser ute i vävnaderna. Allting var jättekonstigt. Så de säger att den läkare som var född när den här publikationen kom +**7:50** +Den här ställde ju allting på ända. Blodet flöt inte utåt i venerna, det flöt tillbaka igen. Det fanns förbindelser ute i vävnaderna. Allting var jättekonstigt. Så de säger att den läkare som var född när den här publikationen kom -**[7:50 - 7:55]** kom aldrig att tro på den här läran. Det skulle till en helt ny generation +**7:50** +kom aldrig att tro på den här läran. Det skulle till en helt ny generation -**[7:55 - 7:56]** läkare +**7:55** +läkare -**[7:56 - 7:59]** innan man började tänka på +**7:56** +innan man började tänka på -**[7:59 - 8:01]** en cirkulation av blodet. +**7:59** +en cirkulation av blodet. -**[8:02 - 8:05]** Det vill säga att först mot slutet av 1600-talet +**8:02** +Det vill säga att först mot slutet av 1600-talet -**[8:06 - 8:09]** så börjar man ta de här tankarna på riktigt allvar. +**8:06** +så börjar man ta de här tankarna på riktigt allvar. -**[8:13 - 8:14]** Så har vi +**8:13** +Så har vi -**[8:14 - 8:16]** vänder på allt vad man trodde +**8:14** +vänder på allt vad man trodde -**[8:17 - 8:20]** att blodet inte sipprade utåt parallellt i artär och rent +**8:17** +att blodet inte sipprade utåt parallellt i artär och rent -**[8:21 - 8:22]** utan att +**8:21** +utan att -**[8:22 - 8:24]** blodet faktiskt gick ut i artärerna +**8:22** +blodet faktiskt gick ut i artärerna -**[8:25 - 8:26]** tillbaka i venerna. +**8:25** +tillbaka i venerna. -**[8:28 - 8:30]** Det här att det skulle +**8:28** +Det här att det skulle -**[8:30 - 8:33]** gå igenom vävnaderna tillbaka igen +**8:30** +gå igenom vävnaderna tillbaka igen -**[8:33 - 8:35]** det var en ren hypotes. +**8:33** +det var en ren hypotes. -**[8:35 - 8:38]** Det var inte förrän Marcello Malpigi +**8:35** +Det var inte förrän Marcello Malpigi -**[8:38 - 8:40]** några decennier senare +**8:38** +några decennier senare -**[8:41 - 8:44]** kunde använda Löwenhooks +**8:41** +kunde använda Löwenhooks -**[8:44 - 8:46]** uppfinning om mikroskopet +**8:44** +uppfinning om mikroskopet -**[8:46 - 8:47]** och titta på vävnader +**8:46** +och titta på vävnader -**[8:48 - 8:49]** och demonstrera +**8:48** +och demonstrera -**[8:49 - 8:53]** kapillärnystanen i njuren och kapillärer lite varstans +**8:49** +kapillärnystanen i njuren och kapillärer lite varstans -**[8:54 - 8:55]** som man förstod att +**8:54** +som man förstod att -**[8:55 - 8:58]** det fanns små förbindelser mellan artär och ven. +**8:55** +det fanns små förbindelser mellan artär och ven. -**[9:01 - 9:02]** Så först nu +**9:01** +Så först nu -**[9:03 - 9:04]** när vi närmar oss år 1700 +**9:03** +när vi närmar oss år 1700 -**[9:05 - 9:07]** börjar vi få den moderna synen +**9:05** +börjar vi få den moderna synen -**[9:07 - 9:08]** på blodomloppet. +**9:07** +på blodomloppet. -**[9:10 - 9:14]** Men det här är någonting som fortfarande förändrar sig. +**9:10** +Men det här är någonting som fortfarande förändrar sig. -**[9:16 - 9:19]** Robert Förtskott till vänster här på bilden +**9:16** +Robert Förtskott till vänster här på bilden -**[9:19 - 9:21]** kunde tillsammans med +**9:19** +kunde tillsammans med -**[9:22 - 9:23]** Savalski +**9:22** +Savalski -**[9:23 - 9:24]** 1980 +**9:23** +1980 -**[9:25 - 9:31]** visa att Aortas reaktivitet påverkades +**9:25** +visa att Aortas reaktivitet påverkades -**[9:31 - 9:33]** av ändortillsälarna, +**9:31** +av ändortillsälarna, -**[9:33 - 9:36]** de tunna cellager som finns +**9:33** +de tunna cellager som finns -**[9:36 - 9:37]** längst in mot blodet +**9:36** +längst in mot blodet -**[9:37 - 9:39]** som man dittills hade trott +**9:37** +som man dittills hade trott -**[9:39 - 9:44]** bara var ett slätt kakel som blodet kunde rinna över. +**9:39** +bara var ett slätt kakel som blodet kunde rinna över. -**[9:44 - 9:46]** Nu visade det sig att det var en +**9:44** +Nu visade det sig att det var en -**[9:47 - 9:50]** kemisk fabrik som påverkade signalmolekyler +**9:47** +kemisk fabrik som påverkade signalmolekyler -**[9:51 - 9:55]** vars produktion påverkades av vad som fanns +**9:51** +vars produktion påverkades av vad som fanns -**[9:55 - 9:56]** inne i blodbanan. +**9:55** +inne i blodbanan. -**[9:57 - 10:00]** De här signalmolekylerna påverkade den glatta muskeln. +**9:57** +De här signalmolekylerna påverkade den glatta muskeln. -**[10:03 - 10:07]** 1985 kunde de här tre herrarna tillsammans +**10:03** +1985 kunde de här tre herrarna tillsammans -**[10:07 - 10:10]** påvisa att signalmolekylen i fråga +**10:07** +påvisa att signalmolekylen i fråga -**[10:11 - 10:12]** vad kväveoxid kräver. +**10:11** +vad kväveoxid kräver. -**[10:13 - 10:15]** En gasformig radikal +**10:13** +En gasformig radikal -**[10:15 - 10:18]** som bildas i NOT-cellerna +**10:15** +som bildas i NOT-cellerna -**[10:18 - 10:22]** de funderar över till den glatta muskeln och påverkar den. +**10:18** +de funderar över till den glatta muskeln och påverkar den. -**[10:25 - 10:27]** Det här var en fullständig revolution +**10:25** +Det här var en fullständig revolution -**[10:28 - 10:31]** inom blodkärlsläran +**10:28** +inom blodkärlsläran -**[10:31 - 10:36]** och kom att förändra vår syn på hur blodkärlen fungerar ganska radikalt. +**10:31** +och kom att förändra vår syn på hur blodkärlen fungerar ganska radikalt. -**[10:37 - 10:40]** Detta hände alltså bara för 30-40 år sedan. +**10:37** +Detta hände alltså bara för 30-40 år sedan. -**[10:41 - 10:43]** Så att fortfarande inträffar det +**10:41** +Så att fortfarande inträffar det -**[10:44 - 10:45]** nya omvälvande +**10:44** +nya omvälvande -**[10:46 - 10:49]** saker inom cirkulationsfysiologin. +**10:46** +saker inom cirkulationsfysiologin. -**[10:51 - 10:52]** Och förmodligen +**10:51** +Och förmodligen -**[10:52 - 10:53]** förhoppningsvis +**10:52** +förhoppningsvis -**[10:54 - 10:55]** är det inte det sista +**10:54** +är det inte det sista -**[10:55 - 10:57]** nya som vi har sett. +**10:55** +nya som vi har sett. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.md index 3682c0f..8bf1b7a 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.md @@ -8,601 +8,900 @@ --- -**[0:00 - 0:12]** Inför den föreläsning som ni snart ska ha om de orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi +**0:00** +Inför den föreläsning som ni snart ska ha om de orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi -**[0:12 - 0:18]** ska jag nu bara beskriva en del anatomiska begrepp och termer. +**0:12** +ska jag nu bara beskriva en del anatomiska begrepp och termer. -**[0:19 - 0:27]** Det här är då inte någon heltäckande separat föreläsning i huvudhalsanatomi exempelvis. +**0:19** +Det här är då inte någon heltäckande separat föreläsning i huvudhalsanatomi exempelvis. -**[0:27 - 0:30]** Det kommer ni att få längre fram. +**0:27** +Det kommer ni att få längre fram. -**[0:30 - 0:35]** utbildningen, utan det är bara en beskrivning av några sådana här nyckeltermer +**0:30** +utbildningen, utan det är bara en beskrivning av några sådana här nyckeltermer -**[0:35 - 0:38]** som ni behöver för att hänga med i just +**0:35** +som ni behöver för att hänga med i just -**[0:39 - 0:44]** föreläsning kring fysiologin kring de här systemen. +**0:39** +föreläsning kring fysiologin kring de här systemen. -**[0:45 - 0:52]** Om vi nu börjar med de sensoriska systemen och de anatomiska begrepp +**0:45** +Om vi nu börjar med de sensoriska systemen och de anatomiska begrepp -**[0:52 - 0:59]** ni behöver ha med er dit så är en kranialnerv som vi kommer att möta en hel +**0:52** +ni behöver ha med er dit så är en kranialnerv som vi kommer att möta en hel -**[1:00 - 1:04]** till del under den här föreläsningen, den så kallade trigeminusnerven. +**1:00** +till del under den här föreläsningen, den så kallade trigeminusnerven. -**[1:05 - 1:08]** Trigeminusnerven då innerverar +**1:05** +Trigeminusnerven då innerverar -**[1:08 - 1:10]** bland annat ansiktshuden. +**1:08** +bland annat ansiktshuden. -**[1:10 - 1:12]** Här ser vi då hur +**1:10** +Här ser vi då hur -**[1:12 - 1:13]** grenar +**1:12** +grenar -**[1:14 - 1:18]** från olika områden av ansiktet och olika receptorsystem där +**1:14** +från olika områden av ansiktet och olika receptorsystem där -**[1:18 - 1:23]** passerar säsar in mot själva skallbenet. +**1:18** +passerar säsar in mot själva skallbenet. -**[1:24 - 1:29]** Och i den andra delen av figuren här ser vi hur de här närvgrenarna +**1:24** +Och i den andra delen av figuren här ser vi hur de här närvgrenarna -**[1:30 - 1:32]** grenarna passerar genom +**1:30** +grenarna passerar genom -**[1:32 - 1:34]** öppningar i kraniet +**1:32** +öppningar i kraniet -**[1:35 - 1:40]** och går sedan samman. Sällkropparna är benägna då i det så kallade trigeminus +**1:35** +och går sedan samman. Sällkropparna är benägna då i det så kallade trigeminus -**[1:40 - 1:41]** gagnlighet +**1:40** +gagnlighet -**[1:41 - 1:42]** som ligger utanför +**1:41** +som ligger utanför -**[1:42 - 1:43]** ponstrax +**1:42** +ponstrax -**[1:44 - 1:47]** och sedan går den här närven då in i +**1:44** +och sedan går den här närven då in i -**[1:47 - 1:48]** järnstammen i ponsområdet. +**1:47** +järnstammen i ponsområdet. -**[1:49 - 1:52]** Vad som framkommer ur den här bilden +**1:49** +Vad som framkommer ur den här bilden -**[1:53 - 1:56]** det är då att den här nerven inte bara innerverar ansiktshud. +**1:53** +det är då att den här nerven inte bara innerverar ansiktshud. -**[1:57 - 1:59]** Den har också grenar som kommer ifrån +**1:57** +Den har också grenar som kommer ifrån -**[2:00 - 2:00]** tungan. +**2:00** +tungan. -**[2:01 - 2:04]** respektive grenar som kommer ifrån tänderna. +**2:01** +respektive grenar som kommer ifrån tänderna. -**[2:04 - 2:07]** Olika receptor system, exempelvis i tänderna +**2:04** +Olika receptor system, exempelvis i tänderna -**[2:07 - 2:09]** som vi kommer att gå igenom fysiologin bakom +**2:07** +som vi kommer att gå igenom fysiologin bakom -**[2:09 - 2:11]** då under den här föreläsningen. +**2:09** +då under den här föreläsningen. -**[2:13 - 2:14]** I nästa bild +**2:13** +I nästa bild -**[2:14 - 2:16]** så ser vi då +**2:14** +så ser vi då -**[2:17 - 2:18]** lite mer sammanfattningen +**2:17** +lite mer sammanfattningen -**[2:18 - 2:22]** utav vilka områden då som streven och snerven innerverar. +**2:18** +utav vilka områden då som streven och snerven innerverar. -**[2:22 - 2:25]** Pratat om ansiktshuden och de här olikfärgade fälten +**2:22** +Pratat om ansiktshuden och de här olikfärgade fälten -**[2:25 - 2:28]** står för olika grenar utav trevenusnerven +**2:25** +står för olika grenar utav trevenusnerven -**[2:28 - 2:29]** som vi inte behöver gå igenom just nu. +**2:28** +som vi inte behöver gå igenom just nu. -**[2:30 - 2:34]** Dessutom innerverar trigemenusnerven en del utav munslemhinnan +**2:30** +Dessutom innerverar trigemenusnerven en del utav munslemhinnan -**[2:35 - 2:36]** för främre delen av tungan +**2:35** +för främre delen av tungan -**[2:36 - 2:39]** och som sagt då tänderna. +**2:36** +och som sagt då tänderna. -**[2:39 - 2:41]** Och ni ser här bland annat då hur +**2:39** +Och ni ser här bland annat då hur -**[2:41 - 2:43]** sådana här nervgrenar +**2:41** +sådana här nervgrenar -**[2:43 - 2:45]** ska vara gulmarkerat i den här figuren +**2:43** +ska vara gulmarkerat i den här figuren -**[2:45 - 2:47]** passerar in i +**2:45** +passerar in i -**[2:47 - 2:48]** tandpulpan via +**2:47** +tandpulpan via -**[2:48 - 2:50]** tandroten på det här sättet. +**2:48** +tandroten på det här sättet. -**[2:51 - 2:53]** Och de receptorsystemen skall vi som strakt +**2:51** +Och de receptorsystemen skall vi som strakt -**[2:53 - 2:55]** som sagt då återkomma till +**2:53** +som sagt då återkomma till -**[2:56 - 2:57]** lite under den här föreläsningen. +**2:56** +lite under den här föreläsningen. -**[3:00 - 3:03]** Trigeminusnerven då i centrala nervsystemet +**3:00** +Trigeminusnerven då i centrala nervsystemet -**[3:04 - 3:05]** terminerar då +**3:04** +terminerar då -**[3:06 - 3:08]** i de så kallade trigeminuskärnorna. +**3:06** +i de så kallade trigeminuskärnorna. -**[3:08 - 3:11]** Och här ser ni alltså en bild av järnstammen framifrån. +**3:08** +Och här ser ni alltså en bild av järnstammen framifrån. -**[3:11 - 3:14]** Här har ni då förlängda märgen med en blomgata +**3:11** +Här har ni då förlängda märgen med en blomgata -**[3:14 - 3:15]** och här har vi pons. +**3:14** +och här har vi pons. -**[3:16 - 3:20]** Och här ser vi trigeminos gangliet en gång till då. +**3:16** +Och här ser vi trigeminos gangliet en gång till då. -**[3:21 - 3:23]** De här gula stråken +**3:21** +De här gula stråken -**[3:23 - 3:26]** de är alltså afferenta nervtrådar +**3:23** +de är alltså afferenta nervtrådar -**[3:26 - 3:27]** och de +**3:26** +och de -**[3:27 - 3:29]** terminerar då i de så kallade trigeminuskärnorna. +**3:27** +terminerar då i de så kallade trigeminuskärnorna. -**[3:30 - 3:30]** Kärnorna. +**3:30** +Kärnorna. -**[3:30 - 3:35]** Som är ett antal sådana, tre stycken då, hur det är grendelar +**3:30** +Som är ett antal sådana, tre stycken då, hur det är grendelar -**[3:35 - 3:36]** till antalet. +**3:35** +till antalet. -**[3:36 - 3:37]** Och de +**3:36** +Och de -**[3:38 - 3:44]** sträcker ut sig ungefär som en sån här lång, smal cylinder +**3:38** +sträcker ut sig ungefär som en sån här lång, smal cylinder -**[3:44 - 3:45]** längs +**3:44** +längs -**[3:45 - 3:48]** järnstammen på insidan och det kommer vi +**3:45** +järnstammen på insidan och det kommer vi -**[3:48 - 3:50]** strax att illustrera mer i detalj. +**3:48** +strax att illustrera mer i detalj. -**[3:52 - 3:54]** De här grenarna då +**3:52** +De här grenarna då -**[3:54 - 3:55]** terminerar alltså +**3:54** +terminerar alltså -**[3:55 - 3:58]** antingen i den så kallade mesensisfala trigeminuskärnan +**3:55** +antingen i den så kallade mesensisfala trigeminuskärnan -**[3:58 - 3:59]** som går upp i mesensiefall +**3:58** +som går upp i mesensiefall -**[4:00 - 4:03]** den så kallade sensoriska huvudkärnan +**4:00** +den så kallade sensoriska huvudkärnan -**[4:03 - 4:05]** respektive den så kallade spinala trigeminokärnan +**4:03** +respektive den så kallade spinala trigeminokärnan -**[4:05 - 4:09]** och den spinala trigeminokärnan fortsätter ända ner +**4:05** +och den spinala trigeminokärnan fortsätter ända ner -**[4:09 - 4:12]** till de övre serikalsegmenten utav ryggmärgen. +**4:09** +till de övre serikalsegmenten utav ryggmärgen. -**[4:14 - 4:18]** De latinska termerna har ni i den högra delen utav figuren här +**4:14** +De latinska termerna har ni i den högra delen utav figuren här -**[4:19 - 4:23]** och i den här delen så ser vi då kanske mer schematiskism +**4:19** +och i den här delen så ser vi då kanske mer schematiskism -**[4:23 - 4:26]** man kan tänka sig nu att man tagit ut den här gula strukturen +**4:23** +man kan tänka sig nu att man tagit ut den här gula strukturen -**[4:26 - 4:29]** och istället illustrera den för sig utan att +**4:26** +och istället illustrera den för sig utan att -**[4:30 - 4:32]** projicera den på hjärnstamsytan. +**4:30** +projicera den på hjärnstamsytan. -**[4:32 - 4:36]** Och den här bilden kommer vi att möta lite också under själva föreläsningen. +**4:32** +Och den här bilden kommer vi att möta lite också under själva föreläsningen. -**[4:37 - 4:38]** Trigeminusnerven +**4:37** +Trigeminusnerven -**[4:39 - 4:42]** har också motoriska funktionen och kommer vi återkomma till +**4:39** +har också motoriska funktionen och kommer vi återkomma till -**[4:42 - 4:44]** lite senare här +**4:42** +lite senare här -**[4:44 - 4:49]** och de motoriska funktionerna ska illustreras utav att vi också har en motorisk trigeminokärna. +**4:44** +och de motoriska funktionerna ska illustreras utav att vi också har en motorisk trigeminokärna. -**[4:49 - 4:53]** Vi har alltså tre stycken huvudgrupper utav kärnor +**4:49** +Vi har alltså tre stycken huvudgrupper utav kärnor -**[4:53 - 4:57]** den mesensifala trigeminokärnan, den sensoriska huvudkärnan +**4:53** +den mesensifala trigeminokärnan, den sensoriska huvudkärnan -**[4:58 - 4:59]** respektive den spinnala. +**4:58** +respektive den spinnala. -**[5:00 - 5:06]** Och därtill också en motorisk kärna som vi strax ska komma tillbaka till. +**5:00** +Och därtill också en motorisk kärna som vi strax ska komma tillbaka till. -**[5:08 - 5:13]** Från trigeminokärnorna då, och vi pratar om den sensoriska delen, går sedan information +**5:08** +Från trigeminokärnorna då, och vi pratar om den sensoriska delen, går sedan information -**[5:13 - 5:14]** till hjärnbarken +**5:13** +till hjärnbarken -**[5:15 - 5:19]** med samma övergripande princip då kanske som spino-talama-banan exempelvis. +**5:15** +med samma övergripande princip då kanske som spino-talama-banan exempelvis. -**[5:20 - 5:23]** Vi har alltså en så kallad trigemino-talambana. +**5:20** +Vi har alltså en så kallad trigemino-talambana. -**[5:24 - 5:29]** Och här ser vi exempel då hur signaler då ifrån ansiktshuden +**5:24** +Och här ser vi exempel då hur signaler då ifrån ansiktshuden -**[5:30 - 5:33]** hur grenar från ansiktshuden passerar igenom +**5:30** +hur grenar från ansiktshuden passerar igenom -**[5:34 - 5:38]** trigeminos gangliet och terminerar då i den här delen utav kärnan. +**5:34** +trigeminos gangliet och terminerar då i den här delen utav kärnan. -**[5:38 - 5:43]** Här har man illustrerat det då för den spinala trigeminokärnan. +**5:38** +Här har man illustrerat det då för den spinala trigeminokärnan. -**[5:44 - 5:47]** Och vad man ser i den här bilden då, det är att +**5:44** +Och vad man ser i den här bilden då, det är att -**[5:47 - 5:52]** den här amferentaxonen, alltså terminerar, slutar i trigeminokärnan +**5:47** +den här amferentaxonen, alltså terminerar, slutar i trigeminokärnan -**[5:53 - 5:56]** på nervceller i denna spinala trigeminokärna. +**5:53** +på nervceller i denna spinala trigeminokärna. -**[5:56 - 5:59]** Och de nervcellerna i sin tur ger uppåt det nya axonet +**5:56** +Och de nervcellerna i sin tur ger uppåt det nya axonet -**[6:00 - 6:03]** som korsar över till den motsatta sidan +**6:00** +som korsar över till den motsatta sidan -**[6:03 - 6:06]** och sedan arsenderar upp till +**6:03** +och sedan arsenderar upp till -**[6:06 - 6:09]** Talamus och vidare sedan +**6:06** +Talamus och vidare sedan -**[6:09 - 6:13]** till den primära sumatocensuriska järnverken. +**6:09** +till den primära sumatocensuriska järnverken. -**[6:14 - 6:16]** Och i primära somatocensuriska cortex +**6:14** +Och i primära somatocensuriska cortex -**[6:16 - 6:19]** är det förstås den del utav +**6:16** +är det förstås den del utav -**[6:19 - 6:20]** barkområden +**6:19** +barkområden -**[6:21 - 6:22]** som +**6:21** +som -**[6:23 - 6:23]** då +**6:23** +då -**[6:24 - 6:27]** motsvarar ansiktsområdet +**6:24** +motsvarar ansiktsområdet -**[6:27 - 6:29]** tungan och +**6:27** +tungan och -**[6:29 - 6:32]** till exempel då munslemhinnorna och så vidare. +**6:29** +till exempel då munslemhinnorna och så vidare. -**[6:36 - 6:40]** Från det här då en kort beskrivning av några sådana här anatomiska begrepp +**6:36** +Från det här då en kort beskrivning av några sådana här anatomiska begrepp -**[6:41 - 6:44]** som berör istället den motoriken +**6:41** +som berör istället den motoriken -**[6:44 - 6:45]** som vi ska beskriva då +**6:44** +som vi ska beskriva då -**[6:46 - 6:48]** för det orala motoriska systemet. +**6:46** +för det orala motoriska systemet. -**[6:49 - 6:53]** Och en hel del här kommer att handla framöver om käkrörelser. +**6:49** +Och en hel del här kommer att handla framöver om käkrörelser. -**[6:54 - 6:59]** Och vad gäller just käkrörelser så ser ni av den här animationen då att det förstås handlar +**6:54** +Och vad gäller just käkrörelser så ser ni av den här animationen då att det förstås handlar -**[6:59 - 7:01]** om rörelser utav underkäken. +**6:59** +om rörelser utav underkäken. -**[7:01 - 7:03]** Överkäken Maxilla +**7:01** +Överkäken Maxilla -**[7:03 - 7:07]** är ju en del av själva kraniet så den rörliga delen här +**7:03** +är ju en del av själva kraniet så den rörliga delen här -**[7:07 - 7:09]** handlar förstås om rörelser av underkäken. +**7:07** +handlar förstås om rörelser av underkäken. -**[7:10 - 7:14]** Och underkäksrörelserna kan vi indela i käköppning +**7:10** +Och underkäksrörelserna kan vi indela i käköppning -**[7:15 - 7:18]** som ni förstås ser här och så har vi käkslutning +**7:15** +som ni förstås ser här och så har vi käkslutning -**[7:18 - 7:20]** öppningsslutning. +**7:18** +öppningsslutning. -**[7:21 - 7:22]** Öppningsslutning, så ska det vara. +**7:21** +Öppningsslutning, så ska det vara. -**[7:23 - 7:29]** Och vi ser också här att vi mot slutet av käkslutningen, här har en liten sidorör +**7:23** +Och vi ser också här att vi mot slutet av käkslutningen, här har en liten sidorör -**[7:29 - 7:29]** rörelse +**7:29** +rörelse -**[7:29 - 7:31]** som gör så att säga +**7:29** +som gör så att säga -**[7:31 - 7:34]** att man får en mycket bättre finfördelning +**7:31** +att man får en mycket bättre finfördelning -**[7:34 - 7:36]** mot kindtänderna +**7:34** +mot kindtänderna -**[7:36 - 7:37]** i den här delen av +**7:36** +i den här delen av -**[7:37 - 7:38]** munhålan. +**7:37** +munhålan. -**[7:42 - 7:48]** Och de muskler som styr då käken brukar man indela i så kallade käkslutade +**7:42** +Och de muskler som styr då käken brukar man indela i så kallade käkslutade -**[7:48 - 7:50]** och käköppnar muskler. +**7:48** +och käköppnar muskler. -**[7:52 - 7:54]** Två stycken sådana här käkslutarmuskler +**7:52** +Två stycken sådana här käkslutarmuskler -**[7:55 - 7:58]** som är viktiga här är den så kallade massetemuskeln. +**7:55** +som är viktiga här är den så kallade massetemuskeln. -**[7:59 - 8:02]** Muskelmuskeln urspringer då ifrån själva käkvinkeln +**7:59** +Muskelmuskeln urspringer då ifrån själva käkvinkeln -**[8:03 - 8:06]** och fäster då upp mot själva okbenet här. +**8:03** +och fäster då upp mot själva okbenet här. -**[8:07 - 8:12]** Man kan känna sin egen massetemuskel och man lite grann lägger fingrarna +**8:07** +Man kan känna sin egen massetemuskel och man lite grann lägger fingrarna -**[8:12 - 8:14]** mot käkvinkeln och biter ihop kraftigt. +**8:12** +mot käkvinkeln och biter ihop kraftigt. -**[8:15 - 8:19]** Så kommer man att känna en muskelbuk som då spänns och det är då +**8:15** +Så kommer man att känna en muskelbuk som då spänns och det är då -**[8:19 - 8:21]** just denna massetemuskel. +**8:19** +just denna massetemuskel. -**[8:23 - 8:24]** En annan muskel +**8:23** +En annan muskel -**[8:25 - 8:27]** är då temporalismuskeln +**8:25** +är då temporalismuskeln -**[8:27 - 8:28]** som utbreds +**8:27** +som utbreds -**[8:29 - 8:33]** utspringer istället från den laterala ytan av kraniet +**8:29** +utspringer istället från den laterala ytan av kraniet -**[8:33 - 8:36]** och sen går ner och fäster i själva +**8:33** +och sen går ner och fäster i själva -**[8:37 - 8:38]** undershakesbenet. +**8:37** +undershakesbenet. -**[8:39 - 8:40]** Och +**8:39** +Och -**[8:40 - 8:44]** den här muskeln kan man också känna på sig själv +**8:40** +den här muskeln kan man också känna på sig själv -**[8:44 - 8:47]** genom att helt enkelt då placera +**8:44** +genom att helt enkelt då placera -**[8:47 - 8:52]** fingrarna över temperalbenet, bita ihop och man känner då en muskelbuk som spänns +**8:47** +fingrarna över temperalbenet, bita ihop och man känner då en muskelbuk som spänns -**[8:52 - 8:53]** precis i det här området. +**8:52** +precis i det här området. -**[8:54 - 8:56]** De exakta ursprungna fästena här +**8:54** +De exakta ursprungna fästena här -**[8:56 - 8:59]** det är något som ni kommer att prata om när ni läser annat +**8:56** +det är något som ni kommer att prata om när ni läser annat -**[8:59 - 9:06]** men ni ska i det här sammanhanget komma ihåg att vi har så kallade käkslutarmuskler +**8:59** +men ni ska i det här sammanhanget komma ihåg att vi har så kallade käkslutarmuskler -**[9:06 - 9:09]** och två viktiga herrar som är belägna på skaldens utsida. +**9:06** +och två viktiga herrar som är belägna på skaldens utsida. -**[9:10 - 9:14]** Det finns också käkslutna muskler på insidan här. +**9:10** +Det finns också käkslutna muskler på insidan här. -**[9:14 - 9:18]** En sådan muskel petroleuvelus medialis +**9:14** +En sådan muskel petroleuvelus medialis -**[9:18 - 9:21]** urspringer alltså från käkvinkeln men passerar på +**9:18** +urspringer alltså från käkvinkeln men passerar på -**[9:22 - 9:24]** medialsidan istället upp mot kraniet. +**9:22** +medialsidan istället upp mot kraniet. -**[9:25 - 9:29]** Då har vi ungefär samma mekaniska verkan som man sätter muskeln fast den sitter istället. +**9:25** +Då har vi ungefär samma mekaniska verkan som man sätter muskeln fast den sitter istället. -**[9:29 - 9:31]** på insidan utav käken. +**9:29** +på insidan utav käken. -**[9:33 - 9:35]** De muskler som öppnar käken +**9:33** +De muskler som öppnar käken -**[9:36 - 9:39]** de är kan vi säga en del utav själva munbotten +**9:36** +de är kan vi säga en del utav själva munbotten -**[9:39 - 9:42]** och de urspringer alltså från underkäken +**9:39** +och de urspringer alltså från underkäken -**[9:43 - 9:45]** och ni ser flera utav de här +**9:43** +och ni ser flera utav de här -**[9:46 - 9:47]** och de +**9:46** +och de -**[9:47 - 9:51]** fäster sedan i en struktur som man kallar för tungbenet. +**9:47** +fäster sedan i en struktur som man kallar för tungbenet. -**[9:51 - 9:54]** Och ett tungben, tungbenet det är alltså +**9:51** +Och ett tungben, tungbenet det är alltså -**[9:55 - 9:56]** det ben som +**9:55** +det ben som -**[9:56 - 9:58]** inte har +**9:56** +inte har -**[9:59 - 10:01]** någon led mot något annat ben +**9:59** +någon led mot något annat ben -**[10:02 - 10:07]** utan är ett ben som är upphängt enbart av muskulatur. +**10:02** +utan är ett ben som är upphängt enbart av muskulatur. -**[10:08 - 10:10]** Och en del utav den muskulaturen +**10:08** +Och en del utav den muskulaturen -**[10:10 - 10:11]** är alltså då +**10:10** +är alltså då -**[10:11 - 10:13]** käköppna muskulaturen. +**10:11** +käköppna muskulaturen. -**[10:14 - 10:15]** Tungbenet kallar man alltså för +**10:14** +Tungbenet kallar man alltså för -**[10:16 - 10:16]** oss urdeum. +**10:16** +oss urdeum. -**[10:17 - 10:18]** Och +**10:17** +Och -**[10:19 - 10:23]** det innebär också då att en del utav de här musklerna som kommer att fästa i det här tungbenet +**10:19** +det innebär också då att en del utav de här musklerna som kommer att fästa i det här tungbenet -**[10:23 - 10:25]** slutar på urdeo +**10:23** +slutar på urdeo -**[10:25 - 10:26]** som sin händelse här. +**10:25** +som sin händelse här. -**[10:27 - 10:28]** Alla muskler +**10:27** +Alla muskler -**[10:29 - 10:32]** som är käköppnare fäster inte i tungbenet. +**10:29** +som är käköppnare fäster inte i tungbenet. -**[10:33 - 10:35]** Här är då digastrukusmuskeln +**10:33** +Här är då digastrukusmuskeln -**[10:35 - 10:36]** som istället +**10:35** +som istället -**[10:36 - 10:37]** har sitt +**10:36** +har sitt -**[10:37 - 10:39]** ursprung i kraniet +**10:37** +ursprung i kraniet -**[10:39 - 10:41]** och fäster på kraniets undersida +**10:39** +och fäster på kraniets undersida -**[10:42 - 10:45]** och passerar då genom en liten bindvävsslinga kring +**10:42** +och passerar då genom en liten bindvävsslinga kring -**[10:46 - 10:47]** tungbenet +**10:46** +tungbenet -**[10:47 - 10:49]** och sedan vidare +**10:47** +och sedan vidare -**[10:49 - 10:50]** till då +**10:49** +till då -**[10:51 - 10:52]** käkbenet. +**10:51** +käkbenet. -**[10:53 - 10:54]** Undersäkbenet +**10:53** +Undersäkbenet -**[10:54 - 10:59]** och därmed så att säga kan den då mekaniskt via den här slingan i en käköppning. +**10:54** +och därmed så att säga kan den då mekaniskt via den här slingan i en käköppning. -**[10:59 - 11:02]** Käköppnar alltså och käkslutar. +**10:59** +Käköppnar alltså och käkslutar. -**[11:04 - 11:08]** Tungans rörelser styr ska man säga har två typer av muskler. +**11:04** +Tungans rörelser styr ska man säga har två typer av muskler. -**[11:09 - 11:12]** Dels det faktum att tungan själv är en muskel +**11:09** +Dels det faktum att tungan själv är en muskel -**[11:13 - 11:15]** men tungan är också upphängd +**11:13** +men tungan är också upphängd -**[11:16 - 11:18]** i ett muskelpaket +**11:16** +i ett muskelpaket -**[11:19 - 11:22]** som kan förflytta hela tungan som en enhet. +**11:19** +som kan förflytta hela tungan som en enhet. -**[11:23 - 11:29]** Och de här musklerna kan exempelvis den här som kallas för hyon +**11:23** +Och de här musklerna kan exempelvis den här som kallas för hyon -**[11:29 - 11:33]** glossus, kan förflytta tungan bakåt nedåt. +**11:29** +glossus, kan förflytta tungan bakåt nedåt. -**[11:34 - 11:36]** Medan den här muskeln då +**11:34** +Medan den här muskeln då -**[11:36 - 11:39]** som fäster i ett utskott på skallens undersida +**11:36** +som fäster i ett utskott på skallens undersida -**[11:40 - 11:41]** kan flytta tungan bakåt och uppåt. +**11:40** +kan flytta tungan bakåt och uppåt. -**[11:43 - 11:44]** Och den här muskeln +**11:43** +Och den här muskeln -**[11:44 - 11:48]** kan så att säga då istället flytta tungan utåt framåt +**11:44** +kan så att säga då istället flytta tungan utåt framåt -**[11:49 - 11:49]** mellan läpparna. +**11:49** +mellan läpparna. -**[11:54 - 11:57]** En tredje sån här struktur som ni +**11:54** +En tredje sån här struktur som ni -**[11:57 - 11:59]** behöver känna till i de här sammanhangen +**11:57** +behöver känna till i de här sammanhangen -**[11:59 - 12:01]** Det kommer att vara relevant framförallt +**11:59** +Det kommer att vara relevant framförallt -**[12:02 - 12:03]** på sväljning. +**12:02** +på sväljning. -**[12:05 - 12:08]** I de sammanhangen så bör ni veta då någonting +**12:05** +I de sammanhangen så bör ni veta då någonting -**[12:09 - 12:11]** om laryngs respektive munhålan +**12:09** +om laryngs respektive munhålan -**[12:11 - 12:12]** or och faryngs. +**12:11** +or och faryngs. -**[12:13 - 12:16]** Och här ser vi nu första delen då +**12:13** +Och här ser vi nu första delen då -**[12:16 - 12:19]** utdelas en liten inledande bit av luftstrupen +**12:16** +utdelas en liten inledande bit av luftstrupen -**[12:19 - 12:24]** och ovanpå det här ser vi alltså själva struphuvudet. +**12:19** +och ovanpå det här ser vi alltså själva struphuvudet. -**[12:25 - 12:28]** Och ni ser att det här då är förbundet med själva tungbenet +**12:25** +Och ni ser att det här då är förbundet med själva tungbenet -**[12:29 - 12:31]** med en liten bindvävshinna här. +**12:29** +med en liten bindvävshinna här. -**[12:31 - 12:33]** Men ni ser en viktig sak +**12:31** +Men ni ser en viktig sak -**[12:34 - 12:37]** nämligen det så kallade strupblocket, Epigrottis +**12:34** +nämligen det så kallade strupblocket, Epigrottis -**[12:37 - 12:40]** som kan då under sväljning fällas ner +**12:37** +som kan då under sväljning fällas ner -**[12:40 - 12:43]** och täcka över luftstrupen och därmed +**12:40** +och täcka över luftstrupen och därmed -**[12:44 - 12:46]** förhindra att till exempel då mat +**12:44** +förhindra att till exempel då mat -**[12:47 - 12:50]** kommer in då i luftstrupen, vilket då +**12:47** +kommer in då i luftstrupen, vilket då -**[12:50 - 12:53]** är potentiellt förstås en farlig situation. +**12:50** +är potentiellt förstås en farlig situation. -**[12:56 - 12:58]** Till höger här har ni då Oro Farings +**12:56** +Till höger här har ni då Oro Farings -**[12:59 - 12:59]** munhålan. +**12:59** +munhålan. -**[13:00 - 13:03]** Och det ni behöver känna till då inför den här föreläsningen +**13:00** +Och det ni behöver känna till då inför den här föreläsningen -**[13:03 - 13:05]** det är att om man nu tittar rakt in i munhålan +**13:03** +det är att om man nu tittar rakt in i munhålan -**[13:06 - 13:07]** så har man +**13:06** +så har man -**[13:07 - 13:12]** en struktur som man ser direkt, nämligen den så kallade mjuka gommen eller gomseglet, +**13:07** +en struktur som man ser direkt, nämligen den så kallade mjuka gommen eller gomseglet, -**[13:12 - 13:13]** palatum velum. +**13:12** +palatum velum. -**[13:14 - 13:16]** Och där man också har den +**13:14** +Och där man också har den -**[13:16 - 13:19]** populärt kallade gomspenen +**13:16** +populärt kallade gomspenen -**[13:22 - 13:24]** Och ni kommer att +**13:22** +Och ni kommer att -**[13:24 - 13:27]** komma i kontakt med denna palatum velum +**13:24** +komma i kontakt med denna palatum velum -**[13:27 - 13:28]** under den här föreläsningen. +**13:27** +under den här föreläsningen. -**[13:29 - 13:33]** Där vi ska beskriva att den här då är väldigt viktig därför att den kan lyftas upp +**13:29** +Där vi ska beskriva att den här då är väldigt viktig därför att den kan lyftas upp -**[13:33 - 13:34]** och täcka över +**13:33** +och täcka över -**[13:34 - 13:36]** passagen till näshålan +**13:34** +passagen till näshålan -**[13:37 - 13:39]** och därmed förhindra att mat kommer upp i näshålan. +**13:37** +och därmed förhindra att mat kommer upp i näshålan. -**[13:39 - 13:42]** Men det är mer om det i själva föreläsningen. +**13:39** +Men det är mer om det i själva föreläsningen. -**[13:45 - 13:49]** Motoriken då i de här systemen styrs då utav kranialnerver. +**13:45** +Motoriken då i de här systemen styrs då utav kranialnerver. -**[13:50 - 13:55]** Och som i sin tur kan styras bland annat från motoriska järnverken. +**13:50** +Och som i sin tur kan styras bland annat från motoriska järnverken. -**[13:55 - 13:59]** Och då pratar vi om den delen av motorkort och exprimärmotorkort +**13:55** +Och då pratar vi om den delen av motorkort och exprimärmotorkort -**[13:59 - 14:08]** som handlar om till exempel ansiktsregion respektive kärnregionen. +**13:59** +som handlar om till exempel ansiktsregion respektive kärnregionen. -**[14:10 - 14:15]** De delarna utav primära motoriska korttext +**14:10** +De delarna utav primära motoriska korttext -**[14:16 - 14:22]** har förbindelse till kranialnärkärnor i järnstammen genom den bana som man kallar för den +**14:16** +har förbindelse till kranialnärkärnor i järnstammen genom den bana som man kallar för den -**[14:22 - 14:23]** kortekobulbära banan. +**14:22** +kortekobulbära banan. -**[14:24 - 14:28]** Och som utgår då ifrån det här området av primära motkorttex. +**14:24** +Och som utgår då ifrån det här området av primära motkorttex. -**[14:29 - 14:35]** Och den har sedan förbindelse då till kranialnärkärnor som ger upphov till kranialnerver +**14:29** +Och den har sedan förbindelse då till kranialnärkärnor som ger upphov till kranialnerver -**[14:35 - 14:41]** som kontrollerar olika delar utav exempelvis käkmuskulatur, +**14:35** +som kontrollerar olika delar utav exempelvis käkmuskulatur, -**[14:41 - 14:43]** svallmuskulatur och så vidare. +**14:41** +svallmuskulatur och så vidare. -**[14:43 - 14:47]** Och de olika kranialnärkärnorna ser ni i den här bilden. +**14:43** +Och de olika kranialnärkärnorna ser ni i den här bilden. -**[14:47 - 14:53]** Ni ser då till exempel den motoriska trigemin och kärnan som vi nämnde inledningsvis +**14:47** +Ni ser då till exempel den motoriska trigemin och kärnan som vi nämnde inledningsvis -**[14:53 - 14:55]** och som då styr tuggmuskulatur. +**14:53** +och som då styr tuggmuskulatur. -**[14:56 - 14:59]** Ni ser förbindelser till faciali kärnan som styr ansiktet +**14:56** +Ni ser förbindelser till faciali kärnan som styr ansiktet -**[14:59 - 15:03]** muskulatur, hypoglasförkärnan som styr tungmuskulaturen. +**14:59** +muskulatur, hypoglasförkärnan som styr tungmuskulaturen. -**[15:03 - 15:07]** Och den så kallade ambiguskärnan då som styr +**15:03** +Och den så kallade ambiguskärnan då som styr -**[15:07 - 15:11]** farings respektive då laringmuskulatur. +**15:07** +farings respektive då laringmuskulatur. -**[15:12 - 15:17]** Ett exempel på det här är i nästa bild. +**15:12** +Ett exempel på det här är i nästa bild. -**[15:17 - 15:21]** Det handlar då om en del utav de rörelser +**15:17** +Det handlar då om en del utav de rörelser -**[15:21 - 15:24]** som är involverade, till exempel när man nu äter mato +**15:21** +som är involverade, till exempel när man nu äter mato -**[15:24 - 15:29]** och handlar exempelvis om rörelser av tungan som då styrs utav hyperglas och snäring +**15:24** +och handlar exempelvis om rörelser av tungan som då styrs utav hyperglas och snäring -**[15:29 - 15:39]** och all käkmuskulatur som handlar om käköppning, käkslutning och sidorörelse av käken för den delen. +**15:29** +och all käkmuskulatur som handlar om käköppning, käkslutning och sidorörelse av käken för den delen. -**[15:39 - 15:46]** Den styrs alltså utav trigeminosnerven av motoriska axoner från den motoriska trigemin och kärnan +**15:39** +Den styrs alltså utav trigeminosnerven av motoriska axoner från den motoriska trigemin och kärnan -**[15:46 - 15:51]** som går ut förstås och letar sig fram kan vi säga till de här olika musklerna. +**15:46** +som går ut förstås och letar sig fram kan vi säga till de här olika musklerna. -**[15:51 - 15:55]** Och de löper då ingrediens av trigeminosnerven som man kallar för mandibularisnerven. +**15:51** +Och de löper då ingrediens av trigeminosnerven som man kallar för mandibularisnerven. -**[15:55 - 15:59]** Och mandibularisnerven har också sensorisk information. +**15:55** +Och mandibularisnerven har också sensorisk information. -**[15:59 - 16:01]** Det har vi lite berört tidigare. +**15:59** +Det har vi lite berört tidigare. -**[16:04 - 16:07]** Så, här har vi dessa tre geminokärnor igen då. +**16:04** +Så, här har vi dessa tre geminokärnor igen då. -**[16:07 - 16:11]** Vi kommer komma tillbaka till dem ett antal gånger under själva föreläsningen. +**16:07** +Vi kommer komma tillbaka till dem ett antal gånger under själva föreläsningen. -**[16:11 - 16:16]** Och här ser vi nu för fullständighetens skull då både den sensoriska delen +**16:11** +Och här ser vi nu för fullständighetens skull då både den sensoriska delen -**[16:16 - 16:21]** gulmarkerad och den motoriska delen här som är markerad i blått. +**16:16** +gulmarkerad och den motoriska delen här som är markerad i blått. -**[16:21 - 16:25]** Den motoriska kärnan med F-räntaxoner till geminosnerven +**16:21** +Den motoriska kärnan med F-räntaxoner till geminosnerven -**[16:25 - 16:29]** och de sensoriska kärnorna som mottar aff-räntaxoner +**16:25** +och de sensoriska kärnorna som mottar aff-räntaxoner -**[16:29 - 16:31]** ifrån trigimen och snärjan. +**16:29** +ifrån trigimen och snärjan. -**[16:31 - 16:35]** Och uttagen då illustrerad lite schematiskt. +**16:31** +Och uttagen då illustrerad lite schematiskt. -**[16:35 - 16:39]** Så här så ser vi de tre sensoriska kärnorna här. +**16:35** +Så här så ser vi de tre sensoriska kärnorna här. -**[16:39 - 16:43]** Och vi ser också då den motoriska kärnan. +**16:39** +Och vi ser också då den motoriska kärnan. -**[16:43 - 16:45]** I det här sättet att illustrera det. +**16:43** +I det här sättet att illustrera det. -**[16:45 - 16:51]** Så, med det så har den här väldigt korta introduktionen gått i mål. +**16:45** +Så, med det så har den här väldigt korta introduktionen gått i mål. -**[16:51 - 16:57]** Och återigen, det här är alltså inte någon fullständig beskrivning av anatomin här. +**16:51** +Och återigen, det här är alltså inte någon fullständig beskrivning av anatomin här. -**[16:57 - 16:59]** Absolut inte, utan det är en väldigt, väldigt +**16:57** +Absolut inte, utan det är en väldigt, väldigt -**[16:59 - 17:05]** ytlig beskrivning utav några termer som ni behöver ha med er +**16:59** +ytlig beskrivning utav några termer som ni behöver ha med er -**[17:05 - 17:09]** för att hänga med då på den här föreläsningen om de +**17:05** +för att hänga med då på den här föreläsningen om de -**[17:09 - 17:13]** orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi. +**17:09** +orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi. -**[17:14 - 17:17]** Så, som man säger, tack för mig så länge. +**17:14** +Så, som man säger, tack för mig så länge. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.md index fe4c8bf..bf7a87e 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.md @@ -8,463 +8,693 @@ --- -**[0:00 - 0:06]** Hej och välkomna för dagens spridometri. +**0:00** +Hej och välkomna för dagens spridometri. -**[0:06 - 0:10]** Demonstration. Jag heter Julia. Jag är doktorand på neurofysiologen. +**0:06** +Demonstration. Jag heter Julia. Jag är doktorand på neurofysiologen. -**[0:10 - 0:15]** Och vi har Ingarna som är lektor hos oss. +**0:10** +Och vi har Ingarna som är lektor hos oss. -**[0:15 - 0:19]** Och vi kommer att gå igenom spirometrin idag. +**0:15** +Och vi kommer att gå igenom spirometrin idag. -**[0:20 - 0:24]** Spridometrin är förstahandsundersökningen som används +**0:20** +Spridometrin är förstahandsundersökningen som används -**[0:24 - 0:30]** för att titta på respiratoriska funktionen och används väldigt +**0:24** +för att titta på respiratoriska funktionen och används väldigt -**[0:30 - 0:33]** ofta på öppenvårdsmottagningar. +**0:30** +ofta på öppenvårdsmottagningar. -**[0:33 - 0:39]** Och vi kommer att använda oss av en så kallad flödesspirometer som ser ut så. +**0:33** +Och vi kommer att använda oss av en så kallad flödesspirometer som ser ut så. -**[0:39 - 0:41]** Som har ett munstycke här. +**0:39** +Som har ett munstycke här. -**[0:41 - 0:44]** Och turbin här bakom. +**0:41** +Och turbin här bakom. -**[0:44 - 0:48]** Och patienten blåser igenom spirometern. +**0:44** +Och patienten blåser igenom spirometern. -**[0:48 - 0:54]** Som ger oss möjlighet att mäta luft, volymer och flöde. +**0:48** +Som ger oss möjlighet att mäta luft, volymer och flöde. -**[0:54 - 1:00]** Som passerar genom vårt flödespirometer. +**0:54** +Som passerar genom vårt flödespirometer. -**[1:00 - 1:04]** Programvaran som vi använder heter Vinspiropro. +**1:00** +Programvaran som vi använder heter Vinspiropro. -**[1:04 - 1:08]** Och det är exakt samma programvara som används i praktiken. +**1:04** +Och det är exakt samma programvara som används i praktiken. -**[1:08 - 1:18]** Och vi snabbt gör ett försök inom spirometriprogrammet. +**1:08** +Och vi snabbt gör ett försök inom spirometriprogrammet. -**[1:18 - 1:20]** Vi kommer att ha två delar. +**1:18** +Vi kommer att ha två delar. -**[1:20 - 1:24]** En som heter Statisk spirometri som mäter volymer. +**1:20** +En som heter Statisk spirometri som mäter volymer. -**[1:24 - 1:30]** Och den andra delen heter Dynamisk spirometri och mäter framförallt luftflöden. +**1:24** +Och den andra delen heter Dynamisk spirometri och mäter framförallt luftflöden. -**[1:30 - 1:33]** Men ni kommer att se hur det ser ut. +**1:30** +Men ni kommer att se hur det ser ut. -**[1:33 - 1:39]** Eftersom vårt program är samma program som används i praktiken. +**1:33** +Eftersom vårt program är samma program som används i praktiken. -**[1:39 - 1:43]** Så börjar vi med att sätta in patient. +**1:39** +Så börjar vi med att sätta in patient. -**[1:43 - 1:46]** Så när vi klickar på patient. +**1:43** +Så när vi klickar på patient. -**[1:46 - 1:48]** Det här fönstret kommer ut. +**1:46** +Det här fönstret kommer ut. -**[1:48 - 1:52]** Och vi behöver sätta in en ny patient. +**1:48** +Och vi behöver sätta in en ny patient. -**[1:52 - 1:54]** Så jag klickar på ny. +**1:52** +Så jag klickar på ny. -**[1:54 - 2:00]** Och vi kommer att behöva skriva in personnummer. +**1:54** +Och vi kommer att behöva skriva in personnummer. -**[2:00 - 2:04]** Som kan vara fiktiv för den här gången. +**2:00** +Som kan vara fiktiv för den här gången. -**[2:06 - 2:08]** Efternamn. +**2:06** +Efternamn. -**[2:14 - 2:16]** Och födelseår. +**2:14** +Och födelseår. -**[2:16 - 2:22]** Är ju viktigt för att vi behöver veta patientens order. +**2:16** +Är ju viktigt för att vi behöver veta patientens order. -**[2:22 - 2:28]** För att räkna ut normalvärden för våra volymer och luftflöden. +**2:22** +För att räkna ut normalvärden för våra volymer och luftflöden. -**[2:28 - 2:30]** Vi kommer att fråga patienten. +**2:28** +Vi kommer att fråga patienten. -**[2:30 - 2:32]** Vilka två år är du för? +**2:30** +Vilka två år är du för? -**[2:32 - 2:34]** 1964. +**2:32** +1964. -**[2:34 - 2:40]** Sen ska vi säga att man behöver ju här inte skriva sitt riktiga namn. +**2:34** +Sen ska vi säga att man behöver ju här inte skriva sitt riktiga namn. -**[2:40 - 2:42]** Man kan skriva vad som helst. +**2:40** +Man kan skriva vad som helst. -**[2:42 - 2:48]** Det är bara identifikationen som följer med under försöket. +**2:42** +Det är bara identifikationen som följer med under försöket. -**[2:48 - 2:54]** Och sedan efter laborationen brukar vi bara radera alla filer. +**2:48** +Och sedan efter laborationen brukar vi bara radera alla filer. -**[2:54 - 2:56]** Men ni behöver inte skriva ert sanna namn. +**2:54** +Men ni behöver inte skriva ert sanna namn. -**[2:56 - 3:00]** Eller ens ert sanna personnummer. Men välj en ålder. +**2:56** +Eller ens ert sanna personnummer. Men välj en ålder. -**[3:00 - 3:02]** Som är rimlig. +**3:00** +Som är rimlig. -**[3:02 - 3:04]** Absolut. +**3:02** +Absolut. -**[3:04 - 3:06]** Och så väljer vi kön här. +**3:04** +Och så väljer vi kön här. -**[3:08 - 3:12]** Och etnisk grupp har man också möjlighet att välja. +**3:08** +Och etnisk grupp har man också möjlighet att välja. -**[3:12 - 3:14]** Så man har olika möjligheter. +**3:12** +Så man har olika möjligheter. -**[3:14 - 3:18]** Till exempel kaukasisk, orientalisk, kinesisk. +**3:14** +Till exempel kaukasisk, orientalisk, kinesisk. -**[3:18 - 3:19]** Och så vidare. +**3:18** +Och så vidare. -**[3:19 - 3:23]** Och det har någon sorts av betydelse. +**3:19** +Och det har någon sorts av betydelse. -**[3:23 - 3:27]** Eftersom man kan räkna med en sån korregeringsfaktor. +**3:23** +Eftersom man kan räkna med en sån korregeringsfaktor. -**[3:27 - 3:29]** Beroende på etnisk grupp. +**3:27** +Beroende på etnisk grupp. -**[3:29 - 3:30]** Till exempel en professor. +**3:29** +Till exempel en professor. -**[3:30 - 3:32]** Från Etiopien. +**3:30** +Från Etiopien. -**[3:32 - 3:38]** Kan ha lite annorlunda anatomisk bröstkorgsform. +**3:32** +Kan ha lite annorlunda anatomisk bröstkorgsform. -**[3:38 - 3:42]** Som gör att det kan skilja sig. +**3:38** +Som gör att det kan skilja sig. -**[3:42 - 3:44]** Deras volymer kan skilja sig. +**3:42** +Deras volymer kan skilja sig. -**[3:44 - 3:46]** Så från den här personen från Sverige till exempel. +**3:44** +Så från den här personen från Sverige till exempel. -**[3:46 - 3:48]** Så här. +**3:46** +Så här. -**[3:48 - 3:50]** Man kan välja kaukasiskt. +**3:48** +Man kan välja kaukasiskt. -**[3:50 - 3:52]** Det finns många fall. +**3:50** +Det finns många fall. -**[3:52 - 3:53]** När man är mixt. +**3:52** +När man är mixt. -**[3:53 - 3:55]** Då väljer man också. +**3:53** +Då väljer man också. -**[3:55 - 3:58]** Adefinierat till exempel. +**3:55** +Adefinierat till exempel. -**[3:58 - 4:00]** Om man inte vet vad det är. +**3:58** +Om man inte vet vad det är. -**[4:00 - 4:03]** Etnisk grupp. Men här väljer vi kaukasier. +**4:00** +Etnisk grupp. Men här väljer vi kaukasier. -**[4:04 - 4:07]** Och då kan man spara. +**4:04** +Och då kan man spara. -**[4:07 - 4:09]** Som att klicka på spara. +**4:07** +Som att klicka på spara. -**[4:09 - 4:12]** Då sparar vi vår patient här. +**4:09** +Då sparar vi vår patient här. -**[4:12 - 4:14]** Och när man klickar på spara. +**4:12** +Och när man klickar på spara. -**[4:14 - 4:18]** Så får man ut två nya fönster. +**4:14** +Så får man ut två nya fönster. -**[4:18 - 4:22]** Där kliver man in längd och vikt. +**4:18** +Där kliver man in längd och vikt. -**[4:22 - 4:24]** Så skriver vi in... +**4:22** +Så skriver vi in... -**[4:24 - 4:26]** 1,67. +**4:24** +1,67. -**[4:28 - 4:30]** I centimeter. +**4:28** +I centimeter. -**[4:30 - 4:32]** 65. +**4:30** +65. -**[4:32 - 4:34]** 65. +**4:32** +65. -**[4:34 - 4:40]** Och den används också för att räkna ut patienternas normalvärde. +**4:34** +Och den används också för att räkna ut patienternas normalvärde. -**[4:40 - 4:42]** Vi klickar på ok. +**4:40** +Vi klickar på ok. -**[4:42 - 4:46]** Och om vi tittar på det andra fönstret som vi fick. +**4:42** +Och om vi tittar på det andra fönstret som vi fick. -**[4:46 - 4:52]** Så har vi redan räknat ut patientens BMI och Body Surface Area här. +**4:46** +Så har vi redan räknat ut patientens BMI och Body Surface Area här. -**[4:52 - 4:56]** Och man kan fråga patienten om +**4:52** +Och man kan fråga patienten om -**[4:56 - 5:00]** Rökning, om patienten röker eller inte. +**4:56** +Rökning, om patienten röker eller inte. -**[5:00 - 5:02]** Rökare. +**5:00** +Rökare. -**[5:02 - 5:04]** Så kan man välja vad. +**5:02** +Så kan man välja vad. -**[5:06 - 5:08]** Så patienten röker. +**5:06** +Så patienten röker. -**[5:08 - 5:10]** Och man kan skriva in hur mycket. +**5:08** +Och man kan skriva in hur mycket. -**[5:10 - 5:12]** Patienten röker. +**5:10** +Patienten röker. -**[5:12 - 5:16]** Men i det här fallet så väljer vi icke-rökare. +**5:12** +Men i det här fallet så väljer vi icke-rökare. -**[5:16 - 5:20]** Man kan också skriva in olika symtom. +**5:16** +Man kan också skriva in olika symtom. -**[5:20 - 5:22]** Och andra hukdomar. +**5:20** +Och andra hukdomar. -**[5:22 - 5:25]** Och besökets orsak. +**5:22** +Och besökets orsak. -**[5:25 - 5:29]** Till exempel normalbesök. +**5:25** +Till exempel normalbesök. -**[5:30 - 5:32]** Den här gången. +**5:30** +Den här gången. -**[5:32 - 5:34]** När vi är färdiga. +**5:32** +När vi är färdiga. -**[5:34 - 5:36]** Med det fönstret så kan vi spara. +**5:34** +Med det fönstret så kan vi spara. -**[5:36 - 5:38]** Så när man klickar spara. +**5:36** +Så när man klickar spara. -**[5:38 - 5:40]** Så kan man också stänga. +**5:38** +Så kan man också stänga. -**[5:40 - 5:42]** Den fönstret. +**5:40** +Den fönstret. -**[5:42 - 5:44]** Och vi kan börja +**5:42** +Och vi kan börja -**[5:44 - 5:46]** med spirometriundersökningen. +**5:44** +med spirometriundersökningen. -**[5:46 - 5:48]** Som kunnat ha två steg. +**5:46** +Som kunnat ha två steg. -**[5:48 - 5:52]** Den första delen heter statisk spirometri. +**5:48** +Den första delen heter statisk spirometri. -**[5:52 - 5:56]** Och under statisk spirometri så mäter vi volymer. +**5:52** +Och under statisk spirometri så mäter vi volymer. -**[5:56 - 6:00]** Som patienten andas in och ut. +**5:56** +Som patienten andas in och ut. -**[6:00 - 6:04]** Under normal och viloandetag. +**6:00** +Under normal och viloandetag. -**[6:04 - 6:06]** Och maximal in och utandning. +**6:04** +Och maximal in och utandning. -**[6:07 - 6:11]** För den delen så ska vi köra den så kallad VC. +**6:07** +För den delen så ska vi köra den så kallad VC. -**[6:11 - 6:13]** Detaljkapacitet. +**6:11** +Detaljkapacitet. -**[6:13 - 6:17]** Och vi ber patienten att andas in och ut. +**6:13** +Och vi ber patienten att andas in och ut. -**[6:17 - 6:19]** Normalt i början. +**6:17** +Normalt i början. -**[6:19 - 6:22]** Och när programmet bipar. +**6:19** +Och när programmet bipar. -**[6:22 - 6:25]** Så ska patienten andas in maximalt. +**6:22** +Så ska patienten andas in maximalt. -**[6:25 - 6:28]** Andas ut maximalt. +**6:25** +Andas ut maximalt. -**[6:28 - 6:30]** Efter den här. +**6:28** +Efter den här. -**[6:30 - 6:34]** Maximala inandningen för att mäta vital kapacitet. +**6:30** +Maximala inandningen för att mäta vital kapacitet. -**[6:34 - 6:38]** En viktig aspekt är att använda NÄS-klämman. +**6:34** +En viktig aspekt är att använda NÄS-klämman. -**[6:39 - 6:43]** Så att man ser till att allt luft går igenom spirometern. +**6:39** +Så att man ser till att allt luft går igenom spirometern. -**[6:43 - 6:46]** Och ingenting går utanför munstycket. +**6:43** +Och ingenting går utanför munstycket. -**[6:46 - 6:50]** Annars så mäter man felaktig volymer. +**6:46** +Annars så mäter man felaktig volymer. -**[6:50 - 6:53]** Och då kanske diagnostiserar man fel. +**6:50** +Och då kanske diagnostiserar man fel. -**[6:53 - 6:55]** Så här är... +**6:53** +Så här är... -**[6:58 - 7:00]** WC. +**6:58** +WC. -**[7:00 - 7:25]** Hittills. +**7:00** +Hittills. -**[7:25 - 7:28]** Maximal till. +**7:25** +Maximal till. -**[7:30 - 7:34]** Pressa, pressa, pressa, pressa. +**7:30** +Pressa, pressa, pressa, pressa. -**[7:34 - 7:36]** Jättebra. +**7:34** +Jättebra. -**[7:36 - 7:40]** Som ni ser. Det är inte så enkelt att... +**7:36** +Som ni ser. Det är inte så enkelt att... -**[7:42 - 7:44]** Annars forcerar. +**7:42** +Annars forcerar. -**[7:44 - 7:50]** Så här är våra volymer som vi kunde mäta. +**7:44** +Så här är våra volymer som vi kunde mäta. -**[7:50 - 7:54]** Och det viktigaste är patientens vital kapacitet. +**7:50** +Och det viktigaste är patientens vital kapacitet. -**[7:54 - 7:56]** Bara kort. +**7:54** +Bara kort. -**[7:56 - 7:58]** Vi har en så kallad bredd. +**7:56** +Vi har en så kallad bredd. -**[7:58 - 8:00]** Som är predikterat värde. +**7:58** +Som är predikterat värde. -**[8:00 - 8:03]** Programmet kalkylerar. +**8:00** +Programmet kalkylerar. -**[8:03 - 8:06]** En predikterad volym för vår patient. +**8:03** +En predikterad volym för vår patient. -**[8:06 - 8:08]** Som är en kvinna. +**8:06** +Som är en kvinna. -**[8:08 - 8:10]** Med de här parametrarna. +**8:08** +Med de här parametrarna. -**[8:10 - 8:16]** Och vårt predikterat vital kapacitet är 3,25 liter. +**8:10** +Och vårt predikterat vital kapacitet är 3,25 liter. -**[8:16 - 8:18]** Och vi har en procent off-predikterat. +**8:16** +Och vi har en procent off-predikterat. -**[8:18 - 8:22]** Som betyder att vår patient har blåst 86 procent +**8:18** +Som betyder att vår patient har blåst 86 procent -**[8:22 - 8:26]** av vårt predikterad 3,26 liter. +**8:22** +av vårt predikterad 3,26 liter. -**[8:26 - 8:30]** Och vi har 2,81 liter. +**8:26** +Och vi har 2,81 liter. -**[8:30 - 8:34]** Vitall kapacitet den här gången. +**8:30** +Vitall kapacitet den här gången. -**[8:34 - 8:38]** Och vitall kapacitet är ju luften som andas ut efter en forcerad inandning. +**8:34** +Och vitall kapacitet är ju luften som andas ut efter en forcerad inandning. -**[8:38 - 8:42]** Alltså efter vår forcerade maximal inandning. +**8:38** +Alltså efter vår forcerade maximal inandning. -**[8:42 - 8:44]** Luften som andas ut maximalt. +**8:42** +Luften som andas ut maximalt. -**[8:44 - 8:48]** Från maximum till minimum här. +**8:44** +Från maximum till minimum här. -**[8:48 - 8:50]** Är ju vår vital kapacitet. +**8:48** +Är ju vår vital kapacitet. -**[8:50 - 8:54]** Och det är ju väldigt viktigt eftersom vår till all volym. +**8:50** +Och det är ju väldigt viktigt eftersom vår till all volym. -**[8:54 - 8:56]** Som syns här. +**8:54** +Som syns här. -**[8:56 - 9:00]** Det kunde inte ens mätas så bra. +**8:56** +Det kunde inte ens mätas så bra. -**[9:00 - 9:02]** Det är väldigt ojämnt. +**9:00** +Det är väldigt ojämnt. -**[9:02 - 9:04]** Som ni ser här. +**9:02** +Som ni ser här. -**[9:04 - 9:06]** Och det är viktigt att mäta vital kapacitet. +**9:04** +Och det är viktigt att mäta vital kapacitet. -**[9:06 - 9:10]** Som är mer objektivt i det här fallet. +**9:06** +Som är mer objektivt i det här fallet. -**[9:10 - 9:14]** Det beror inte på det här ojämna tilldalv och dum. +**9:10** +Det beror inte på det här ojämna tilldalv och dum. -**[9:14 - 9:16]** Det beror på att kortext dal över. +**9:14** +Det beror på att kortext dal över. -**[9:16 - 9:20]** Om man andas inte riktigt jämnt under försöket. +**9:16** +Om man andas inte riktigt jämnt under försöket. -**[9:20 - 9:22]** Helt enkelt. +**9:20** +Helt enkelt. -**[9:22 - 9:25]** Det är därför det är viktigt att använda vital kapacitet. +**9:22** +Det är därför det är viktigt att använda vital kapacitet. -**[9:25 - 9:27]** Har du något att tillägga, Ingela? +**9:25** +Har du något att tillägga, Ingela? -**[9:27 - 9:30]** Nu kan vi gå vidare och köra vår forskning. +**9:27** +Nu kan vi gå vidare och köra vår forskning. -**[9:30 - 9:32]** Forcerad eller FVC. +**9:30** +Forcerad eller FVC. -**[9:32 - 9:36]** Det är viktigt här att prata med patienten. +**9:32** +Det är viktigt här att prata med patienten. -**[9:36 - 9:40]** Och se att efter den här forcerade inandningen. +**9:36** +Och se att efter den här forcerade inandningen. -**[9:40 - 9:43]** Patienten ska utandas så snabbt som möjligt. +**9:40** +Patienten ska utandas så snabbt som möjligt. -**[9:43 - 9:47]** Så den här utandningsfasen blir snabbt. +**9:43** +Så den här utandningsfasen blir snabbt. -**[9:47 - 9:49]** Då börjar vi FVC. +**9:47** +Då börjar vi FVC. -**[9:55 - 9:58]** Patienten andas in och ut normalt. +**9:55** +Patienten andas in och ut normalt. -**[9:58 - 10:00]** Några normala viloandetag. +**9:58** +Några normala viloandetag. -**[10:00 - 10:03]** Och efter två, tre viloandetag +**10:00** +Och efter två, tre viloandetag -**[10:03 - 10:06]** så ska patienten andas in maximalt. +**10:03** +så ska patienten andas in maximalt. -**[10:08 - 10:10]** Ut! +**10:08** +Ut! -**[10:10 - 10:12]** Maximalt. +**10:10** +Maximalt. -**[10:12 - 10:14]** Ska vi acceptera. +**10:12** +Ska vi acceptera. -**[10:14 - 10:17]** Vi har en väldigt tydlig obstruktion här. +**10:14** +Vi har en väldigt tydlig obstruktion här. -**[10:17 - 10:21]** Hos Ingela så ser man den här +**10:17** +Hos Ingela så ser man den här -**[10:22 - 10:24]** väldigt typiska +**10:22** +väldigt typiska -**[10:25 - 10:27]** kurvan för obstruktiva högdöma. +**10:25** +kurvan för obstruktiva högdöma. -**[10:27 - 10:30]** Men vi ska inte gå igen. +**10:27** +Men vi ska inte gå igen. -**[10:30 - 10:34]** Någon mer än det. Så vi har en kurva som illustrerar volym. +**10:30** +Någon mer än det. Så vi har en kurva som illustrerar volym. -**[10:34 - 10:38]** Över och flöda. På Y. +**10:34** +Över och flöda. På Y. -**[10:38 - 10:42]** Och den fyra viktigaste parametrar som vi kan mäta här. +**10:38** +Och den fyra viktigaste parametrar som vi kan mäta här. -**[10:42 - 10:44]** Är FVC. Forserad vital kapacitet. +**10:42** +Är FVC. Forserad vital kapacitet. -**[10:44 - 10:48]** FEV1. Forserad experatorisk volym. +**10:44** +FEV1. Forserad experatorisk volym. -**[10:48 - 10:50]** Under första sekunden. Alltså volymen. +**10:48** +Under första sekunden. Alltså volymen. -**[10:50 - 10:52]** Som andas ut. +**10:50** +Som andas ut. -**[10:52 - 10:54]** Under första sekunden. +**10:52** +Under första sekunden. -**[10:54 - 10:56]** Av den här forcerade utandningen. +**10:54** +Av den här forcerade utandningen. -**[10:56 - 10:58]** Peek. Peek. +**10:56** +Peek. Peek. -**[10:58 - 11:00]** Som är Peek, experatorie flow. +**10:58** +Som är Peek, experatorie flow. -**[11:00 - 11:04]** Och det här maximala flödet som Ingela kunde nå här. +**11:00** +Och det här maximala flödet som Ingela kunde nå här. -**[11:04 - 11:06]** Och FEV1 procent. +**11:04** +Och FEV1 procent. -**[11:06 - 11:08]** Räknas ut faktiskt. +**11:06** +Räknas ut faktiskt. -**[11:08 - 11:12]** Det är procenten som andas ut under första sekunden. +**11:08** +Det är procenten som andas ut under första sekunden. -**[11:12 - 11:16]** Så det är den procentuella FEV1. +**11:12** +Så det är den procentuella FEV1. -**[11:16 - 11:18]** Av FVC. +**11:16** +Av FVC. -**[11:18 - 11:20]** Så ni kan se. +**11:18** +Så ni kan se. -**[11:20 - 11:22]** Vi har här 87 procent. +**11:20** +Vi har här 87 procent. -**[11:22 - 11:24]** Och det är exakt. +**11:22** +Och det är exakt. -**[11:24 - 11:28]** Alltså 2,6 är ju 87 procent av vår total. +**11:24** +Alltså 2,6 är ju 87 procent av vår total. -**[11:28 - 11:30]** 2,99. +**11:28** +2,99. -**[11:30 - 11:32]** Forcerad gitarrkapacitet. +**11:30** +Forcerad gitarrkapacitet. -**[11:32 - 11:36]** Och den här skogen. +**11:32** +Och den här skogen. -**[11:36 - 11:40]** Är den predikterade kurvan. +**11:36** +Är den predikterade kurvan. -**[11:40 - 11:44]** Och den gröna är ju vad Ingela blåste den här gången. +**11:40** +Och den gröna är ju vad Ingela blåste den här gången. -**[11:44 - 11:50]** Och den positiva delen av kurvan är ju utandningen. +**11:44** +Och den positiva delen av kurvan är ju utandningen. -**[11:50 - 11:53]** Och den negativa delen är inandningen. +**11:50** +Och den negativa delen är inandningen. -**[11:53 - 11:55]** Så när hon andades in. +**11:53** +Så när hon andades in. -**[11:55 - 11:57]** Då ritade programmet den kurvan. +**11:55** +Då ritade programmet den kurvan. -**[11:57 - 12:00]** Och när hon andades ut så blev den här utandningen. +**11:57** +Och när hon andades ut så blev den här utandningen. -**[12:00 - 12:04]** Bra. +**12:00** +Bra. -**[12:04 - 12:08]** Ska jag säga att det här är ganska svårt. +**12:04** +Ska jag säga att det här är ganska svårt. -**[12:08 - 12:14]** Och normalt när man gör detta på kliniken så ber man patienten blåsa två eller tre gånger. +**12:08** +Och normalt när man gör detta på kliniken så ber man patienten blåsa två eller tre gånger. -**[12:14 - 12:18]** Och så kan man ta det bästa värdet. +**12:14** +Och så kan man ta det bästa värdet. -**[12:18 - 12:22]** Och som ni kommer att märka så är det svårt att man tittar på skärmen. +**12:18** +Och som ni kommer att märka så är det svårt att man tittar på skärmen. -**[12:22 - 12:26]** Man måste öva lite för att det ska bli bra. +**12:22** +Man måste öva lite för att det ska bli bra. -**[12:26 - 12:30]** Så ju bättre förberedda ni är ju mer +**12:26** +Så ju bättre förberedda ni är ju mer -**[12:30 - 12:36]** kan ni blåsa. Och ju fler bra kurvor får ni se. +**12:30** +kan ni blåsa. Och ju fler bra kurvor får ni se. -**[12:36 - 12:36]** Helt enkelt. +**12:36** +Helt enkelt. -**[12:36 - 12:42]** Ni ser också det att det står att den här kurvan är blå och att det här är det gröna. +**12:36** +Ni ser också det att det står att den här kurvan är blå och att det här är det gröna. -**[12:42 - 12:46]** Och som ni ser här uppe så har den bedömt att jag har en normal spirometri. +**12:42** +Och som ni ser här uppe så har den bedömt att jag har en normal spirometri. -**[12:46 - 12:52]** Och apparater ställer ofta egna diagnoser. +**12:46** +Och apparater ställer ofta egna diagnoser. -**[12:52 - 13:00]** Men som kliniker så måste man ju själv titta på värdena och se hur kurvan. +**12:52** +Men som kliniker så måste man ju själv titta på värdena och se hur kurvan. -**[13:00 - 13:03]** Som i mitt fall här till exempel ser ut. +**13:00** +Som i mitt fall här till exempel ser ut. -**[13:03 - 13:08]** Och ta ställning till om detta är en normal spirometri. +**13:03** +Och ta ställning till om detta är en normal spirometri. -**[13:08 - 13:10]** Eller faktiskt inte är det. +**13:08** +Eller faktiskt inte är det. -**[13:14 - 13:16]** Jättebra. +**13:14** +Jättebra. -**[13:16 - 13:22]** Då hoppas vi att studenterna kan genomföra laborationen själva. +**13:16** +Då hoppas vi att studenterna kan genomföra laborationen själva. -**[13:22 - 13:24]** Lycka till på laborationen. +**13:22** +Lycka till på laborationen. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.md index 81afb01..b2920f6 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.md @@ -8,71 +8,105 @@ --- -**[0:00 - 0:07]** Hej och välkomna. Jag heter Julia och jag är doktorant här på neurofysiologen. +**0:00** +Hej och välkomna. Jag heter Julia och jag är doktorant här på neurofysiologen. -**[0:07 - 0:13]** Jag är tillsammans med Ingela Hammar som är lektor hos oss och vi kommer att demonstrera kort +**0:07** +Jag är tillsammans med Ingela Hammar som är lektor hos oss och vi kommer att demonstrera kort -**[0:13 - 0:16]** hur pulshoximetern fungerar. +**0:13** +hur pulshoximetern fungerar. -**[0:16 - 0:23]** Pulshoximetern är en väldigt använd apparat som mäter satrahon i poserande blå. +**0:16** +Pulshoximetern är en väldigt använd apparat som mäter satrahon i poserande blå. -**[0:23 - 0:30]** Om ni tittar på det så har vi en del som är kopplad till fingret. +**0:23** +Om ni tittar på det så har vi en del som är kopplad till fingret. -**[0:30 - 0:34]** Magel ridning på som visar hur man ska placera det. +**0:30** +Magel ridning på som visar hur man ska placera det. -**[0:34 - 0:38]** Och den har en röd färg som går igenom och mäter +**0:34** +Och den har en röd färg som går igenom och mäter -**[0:38 - 0:41]** syresatoraton i +**0:38** +syresatoraton i -**[0:41 - 0:43]** poserande blåd. +**0:41** +poserande blåd. -**[0:43 - 0:47]** Och vi har en sån mätare också, en mätardel +**0:43** +Och vi har en sån mätare också, en mätardel -**[0:47 - 0:50]** som visar +**0:47** +som visar -**[0:50 - 0:53]** puls och saturation. +**0:50** +puls och saturation. -**[0:53 - 0:56]** Det är därför det heter puls och symmeter. +**0:53** +Det är därför det heter puls och symmeter. -**[0:56 - 1:00]** Så här kommer Ingelas saturation. +**0:56** +Så här kommer Ingelas saturation. -**[1:00 - 1:04]** Ni kan se där nere att vi har en pulsbox på 84 +**1:00** +Ni kan se där nere att vi har en pulsbox på 84 -**[1:04 - 1:09]** och syresatoraton på 98 som är normalt. +**1:04** +och syresatoraton på 98 som är normalt. -**[1:09 - 1:12]** Och vi kommer att göra ett kort försök +**1:09** +Och vi kommer att göra ett kort försök -**[1:12 - 1:15]** med att be patienten att hålla andan +**1:12** +med att be patienten att hålla andan -**[1:15 - 1:19]** och se hur saturationen ändras. +**1:15** +och se hur saturationen ändras. -**[1:19 - 1:21]** Nu ska Ingela försöka hålla andan +**1:19** +Nu ska Ingela försöka hålla andan -**[1:21 - 1:23]** tills hon kan. +**1:21** +tills hon kan. -**[1:23 - 1:25]** Och så följer vi saturationen. +**1:23** +Och så följer vi saturationen. -**[1:30 - 1:31]** Så vi kan se vad som händer. +**1:30** +Så vi kan se vad som händer. -**[1:33 - 1:37]** Vi kan se en ökning av puls. +**1:33** +Vi kan se en ökning av puls. -**[1:42 - 1:46]** Väldigt snyggt, men om ni tittar på saturation +**1:42** +Väldigt snyggt, men om ni tittar på saturation -**[1:47 - 1:50]** så ändras den inte. +**1:47** +så ändras den inte. -**[1:50 - 1:52]** Så saturationen var +**1:50** +Så saturationen var -**[1:54 - 1:58]** oändrad här, så det betyder att det är egentligen inte +**1:54** +oändrad här, så det betyder att det är egentligen inte -**[1:58 - 2:00]** syrgas som +**1:58** +syrgas som -**[2:00 - 2:05]** styr andningsregleringen. +**2:00** +styr andningsregleringen. -**[2:05 - 2:10]** Utan det är ju koldioxid som ni har hört under föreläsningen. +**2:05** +Utan det är ju koldioxid som ni har hört under föreläsningen. -**[2:10 - 2:12]** Nu ska vi... +**2:10** +Nu ska vi... -**[2:14 - 2:16]** Sluta nu. +**2:14** +Sluta nu. -**[2:16 - 2:20]** Så tack för att ni var med och lycka till. +**2:16** +Så tack för att ni var med och lycka till. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.md index 6529f6e..fc4e070 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.md @@ -8,1839 +8,2757 @@ --- -**[0:00 - 0:09]** Dagens föreläsning kommer att behandla samspelet mellan förvärvare och det medfödda i my-systemet. +**0:00** +Dagens föreläsning kommer att behandla samspelet mellan förvärvare och det medfödda i my-systemet. -**[0:09 - 0:19]** Sidanvisningarna är från kapitel 1 till 8, så det är en rejäl bit av det vi har som kurslitteratur på det här avsnittet. +**0:09** +Sidanvisningarna är från kapitel 1 till 8, så det är en rejäl bit av det vi har som kurslitteratur på det här avsnittet. -**[0:19 - 0:25]** Anledningen till detta är att om vi går vidare. +**0:19** +Anledningen till detta är att om vi går vidare. -**[0:25 - 0:30]** Tittar vi på den första sliden här så kommer vi då i dagen +**0:25** +Tittar vi på den första sliden här så kommer vi då i dagen -**[0:30 - 0:33]** föreläsning vi har tidigare diskuterat barriärfunktioner +**0:30** +föreläsning vi har tidigare diskuterat barriärfunktioner -**[0:33 - 0:36]** vi har zoomat in på barriärfunktionerna +**0:33** +vi har zoomat in på barriärfunktionerna -**[0:36 - 0:39]** diskuterat detta tillsammans medan vi också diskuterade +**0:36** +diskuterat detta tillsammans medan vi också diskuterade -**[0:39 - 0:42]** hur det förvärvade immunsystemet aktiveras +**0:39** +hur det förvärvade immunsystemet aktiveras -**[0:42 - 0:44]** när patogen kommer in. +**0:42** +när patogen kommer in. -**[0:44 - 0:46]** Det kan bero på att någon vilodensmekanism +**0:44** +Det kan bero på att någon vilodensmekanism -**[0:46 - 0:47]** eller att det uppstått ett sår. +**0:46** +eller att det uppstått ett sår. -**[0:47 - 0:50]** På så sätt kan vi vara aktiverade med föreläsningen. +**0:47** +På så sätt kan vi vara aktiverade med föreläsningen. -**[0:50 - 0:53]** Dagens föreläsning kommer att handla om hur +**0:50** +Dagens föreläsning kommer att handla om hur -**[0:53 - 0:55]** sedan det förvärvade immunsystemet efter +**0:53** +sedan det förvärvade immunsystemet efter -**[0:55 - 1:00]** att blivit aktiverat sedan gör det medförde immunsystemet +**0:55** +att blivit aktiverat sedan gör det medförde immunsystemet -**[1:00 - 1:04]** mer effektivt på att förgöra och på så sätt skydda oss +**1:00** +mer effektivt på att förgöra och på så sätt skydda oss -**[1:04 - 1:06]** mot den infekterade med partiernas majeffekterat. +**1:04** +mot den infekterade med partiernas majeffekterat. -**[1:06 - 1:13]** Tanken är då att vi nu ska försöka zooma tillbaka ut +**1:06** +Tanken är då att vi nu ska försöka zooma tillbaka ut -**[1:13 - 1:16]** från den här när vi använt mikroskopet +**1:13** +från den här när vi använt mikroskopet -**[1:16 - 1:18]** för att titta i detalj på de här olika mekanismerna. +**1:16** +för att titta i detalj på de här olika mekanismerna. -**[1:18 - 1:21]** Och nu försöka få en överblick över detta genom att då +**1:18** +Och nu försöka få en överblick över detta genom att då -**[1:21 - 1:24]** titta ner på detta. +**1:21** +titta ner på detta. -**[1:24 - 1:27]** Det kommer också handla lite om hur cellerna rör sig +**1:24** +Det kommer också handla lite om hur cellerna rör sig -**[1:27 - 1:30]** vilket är rätt svårt att åskådliggöra. +**1:27** +vilket är rätt svårt att åskådliggöra. -**[1:30 - 1:33]** Så jag tänkte att vi ska försöka göra så här att ni där hemma +**1:30** +Så jag tänkte att vi ska försöka göra så här att ni där hemma -**[1:33 - 1:37]** tar och hämtar ert papper, gärna också pennor, +**1:33** +tar och hämtar ert papper, gärna också pennor, -**[1:37 - 1:39]** ett par pennor, som ni kan ha i lite olika färger. +**1:37** +ett par pennor, som ni kan ha i lite olika färger. -**[1:39 - 1:41]** Har ni en penna som sån här penna när ni har fyra olika färger +**1:39** +Har ni en penna som sån här penna när ni har fyra olika färger -**[1:41 - 1:43]** så är det nu det är dags om ni har köpt en sån, +**1:41** +så är det nu det är dags om ni har köpt en sån, -**[1:43 - 1:45]** så det är nu ni ska få dags att använda den. +**1:43** +så det är nu ni ska få dags att använda den. -**[1:46 - 1:49]** Kan ni till och med få tagit A3-papper, något större papper, +**1:46** +Kan ni till och med få tagit A3-papper, något större papper, -**[1:49 - 1:50]** så är det bättre. +**1:49** +så är det bättre. -**[1:50 - 1:55]** Så pausa gärna föreläsningen och gå och hämta detta +**1:50** +Så pausa gärna föreläsningen och gå och hämta detta -**[1:55 - 1:58]** och kom tillbaka och sätt er framför datorn igen, +**1:55** +och kom tillbaka och sätt er framför datorn igen, -**[1:58 - 1:59]** så ska vi tillsammans slita. +**1:58** +så ska vi tillsammans slita. -**[2:00 - 2:07]** Under tiden kommer jag att öppna mitt avtryckarpapper där jag kommer att börja rita. +**2:00** +Under tiden kommer jag att öppna mitt avtryckarpapper där jag kommer att börja rita. -**[2:07 - 2:11]** Ni kan gärna lämna lite plats utanför ert avtrypparp. +**2:07** +Ni kan gärna lämna lite plats utanför ert avtrypparp. -**[2:11 - 2:15]** Jag kommer att behöva fylla hela, men om ni lämnar lite plats utanför +**2:11** +Jag kommer att behöva fylla hela, men om ni lämnar lite plats utanför -**[2:15 - 2:18]** kan ni skriva egna anteckningar på sidan om detta. +**2:15** +kan ni skriva egna anteckningar på sidan om detta. -**[2:19 - 2:26]** Vi ger oss nu i kast med att försöka rita lite av hur ett immunsystem, +**2:19** +Vi ger oss nu i kast med att försöka rita lite av hur ett immunsystem, -**[2:26 - 2:30]** hur ditt immunförsvar aktiveras vid en infektion. +**2:26** +hur ditt immunförsvar aktiveras vid en infektion. -**[2:30 - 2:47]** Om vi då tänker oss att vi har ett epitet som på något sätt har blivit skadat och på så sätt kan +**2:30** +Om vi då tänker oss att vi har ett epitet som på något sätt har blivit skadat och på så sätt kan -**[2:49 - 2:50]** en bakterie komma igenom här. +**2:49** +en bakterie komma igenom här. -**[2:53 - 2:58]** Och här kommer bakterien in. +**2:53** +Och här kommer bakterien in. -**[3:00 - 3:05]** På sin yta har då den här bakterien pamps. +**3:00** +På sin yta har då den här bakterien pamps. -**[3:08 - 3:12]** Detta kommer då att kännas igen av celler av det +**3:08** +Detta kommer då att kännas igen av celler av det -**[3:12 - 3:17]** medfödda immunsystemet, till exempel makrofager som vi vet finns på +**3:12** +medfödda immunsystemet, till exempel makrofager som vi vet finns på -**[3:17 - 3:21]** plats i paritetsvävnad, och behöver inte rekryteras dit. +**3:17** +plats i paritetsvävnad, och behöver inte rekryteras dit. -**[3:21 - 3:23]** De finns där redan från början. +**3:21** +De finns där redan från början. -**[3:30 - 3:37]** Och den här makrofagern kommer då +**3:30** +Och den här makrofagern kommer då -**[3:41 - 3:47]** att på sin yta ha patten recognition-receptorer som kan känna igen +**3:41** +att på sin yta ha patten recognition-receptorer som kan känna igen -**[3:47 - 3:52]** pamsen och på så sätt aktivera den här makrofagen. +**3:47** +pamsen och på så sätt aktivera den här makrofagen. -**[3:52 - 3:57]** Så här förkortar vi ofta makrofagen. +**3:52** +Så här förkortar vi ofta makrofagen. -**[3:57 - 4:00]** Det innebär också att kvaran när vi aktiverar +**3:57** +Det innebär också att kvaran när vi aktiverar -**[4:00 - 4:03]** kommer att translatera och sen utsöndra +**4:00** +kommer att translatera och sen utsöndra -**[4:03 - 4:05]** proinflammatoriska cytokin. +**4:03** +proinflammatoriska cytokin. -**[4:06 - 4:10]** Ormväl. +**4:06** +Ormväl. -**[4:10 - 4:15]** Det är proinflammatoriska cytokiner som vidsöndras här. +**4:10** +Det är proinflammatoriska cytokiner som vidsöndras här. -**[4:15 - 4:26]** Prominflammatoriska. +**4:15** +Prominflammatoriska. -**[4:27 - 4:39]** De här cytokinerna kommer då att påverka och även alla lösliga miljatorer som frisätts från makrofager +**4:27** +De här cytokinerna kommer då att påverka och även alla lösliga miljatorer som frisätts från makrofager -**[4:39 - 4:43]** kommer att påverka blodkärlens ändortel som finns här. +**4:39** +kommer att påverka blodkärlens ändortel som finns här. -**[4:43 - 4:47]** Detta kommer att inköra att den här blodkärlsenändortelen +**4:43** +Detta kommer att inköra att den här blodkärlsenändortelen -**[4:47 - 4:51]** kommer att bli mer genomsläppliga. +**4:47** +kommer att bli mer genomsläppliga. -**[4:51 - 4:55]** Och de kommer även att utvecklas. +**4:51** +Och de kommer även att utvecklas. -**[4:57 - 5:13]** Blodkärl. +**4:57** +Blodkärl. -**[5:13 - 5:15]** Och verksamma blodkärl. +**5:13** +Och verksamma blodkärl. -**[5:15 - 5:17]** En noterat. +**5:15** +En noterat. -**[5:27 - 5:35]** Den här påverkan av blodkärlantalet är då viktig. +**5:27** +Den här påverkan av blodkärlantalet är då viktig. -**[5:35 - 5:39]** Bara genom att göra blodkärlsutvecklingen och genomsläppligheten. +**5:35** +Bara genom att göra blodkärlsutvecklingen och genomsläppligheten. -**[5:39 - 5:43]** Det kommer också att påverka uttrycket av ytmolekyler +**5:39** +Det kommer också att påverka uttrycket av ytmolekyler -**[5:43 - 5:46]** längs med en blodkärlansändighet. +**5:43** +längs med en blodkärlansändighet. -**[5:46 - 5:50]** Vilket gör att makrofagen nu kan rekrytera ut andra celler +**5:46** +Vilket gör att makrofagen nu kan rekrytera ut andra celler -**[5:50 - 5:54]** ut i världar för att hjälpa till att bekämpa den viktiga andetagen. +**5:50** +ut i världar för att hjälpa till att bekämpa den viktiga andetagen. -**[5:55 - 5:57]** Det som kommer att hända då är det +**5:55** +Det som kommer att hända då är det -**[5:57 - 6:01]** blodkärlsenotek kommer att ändra sitt uttryck av selektiner. +**5:57** +blodkärlsenotek kommer att ändra sitt uttryck av selektiner. -**[6:01 - 6:13]** Och integriliggande som då gör att neutrofiler kan börja binda in här. +**6:01** +Och integriliggande som då gör att neutrofiler kan börja binda in här. -**[6:18 - 6:25]** Vi noterar hur vi skulle kunna göra den här neutrala svärgbenen. +**6:18** +Vi noterar hur vi skulle kunna göra den här neutrala svärgbenen. -**[6:25 - 6:27]** Så att den då +**6:25** +Så att den då -**[6:27 - 6:30]** faktiskt till slut börjar rulla +**6:27** +faktiskt till slut börjar rulla -**[6:31 - 6:35]** längs med blodkärlet. +**6:31** +längs med blodkärlet. -**[6:36 - 6:38]** Till slut då binda kraftigt in. +**6:36** +Till slut då binda kraftigt in. -**[6:38 - 6:41]** Så selektina involverar selektiv och selektivreganderna. +**6:38** +Så selektina involverar selektiv och selektivreganderna. -**[6:41 - 6:43]** Det är integrinerna +**6:41** +Det är integrinerna -**[6:43 - 6:45]** och integrinviganderna +**6:43** +och integrinviganderna -**[6:45 - 6:48]** som gör att neutrofilen kan binda in. +**6:45** +som gör att neutrofilen kan binda in. -**[6:49 - 6:51]** Och till slut också faktiskt extra +**6:49** +Och till slut också faktiskt extra -**[6:51 - 6:53]** basera genom att pressa sig igenom. +**6:51** +basera genom att pressa sig igenom. -**[6:54 - 6:57]** Och på så sätt komma ut i den perifera. +**6:54** +Och på så sätt komma ut i den perifera. -**[6:57 - 7:00]** Ut till en provplats också, miljön. +**6:57** +Ut till en provplats också, miljön. -**[7:00 - 7:06]** Vad neutrofilen då behöver göra är att veta vart den ska bege sig när den väl kommer ut där. +**7:00** +Vad neutrofilen då behöver göra är att veta vart den ska bege sig när den väl kommer ut där. -**[7:06 - 7:11]** Och PMN står också polymorfonukliga här. +**7:06** +Och PMN står också polymorfonukliga här. -**[7:11 - 7:14]** Den kommer då att komma ut här neutrofilen. +**7:11** +Den kommer då att komma ut här neutrofilen. -**[7:14 - 7:25]** Det som gör att den vet vart den ska bege sig är att det finns ett... +**7:14** +Det som gör att den vet vart den ska bege sig är att det finns ett... -**[7:25 - 7:27]** vi gör sådana här. +**7:25** +vi gör sådana här. -**[7:27 - 7:39]** Det som gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig är att här finns nu också en kemokingradient. +**7:27** +Det som gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig är att här finns nu också en kemokingradient. -**[7:57 - 8:01]** Det är då framförallt cytokinen 10.8 som är viktiga. +**7:57** +Det är då framförallt cytokinen 10.8 som är viktiga. -**[8:01 - 8:06]** Som nu gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig. +**8:01** +Som nu gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig. -**[8:07 - 8:11]** Det vill säga emot den här kemokingradienten. +**8:07** +Det vill säga emot den här kemokingradienten. -**[8:11 - 8:19]** Vi kan då få neutrofilen att bege sig i den här riktningen. +**8:11** +Vi kan då få neutrofilen att bege sig i den här riktningen. -**[8:19 - 8:25]** Så kemokingradienten går åt ett håll och neutrofilen kämpar sig och ramlar. +**8:19** +Så kemokingradienten går åt ett håll och neutrofilen kämpar sig och ramlar. -**[8:25 - 8:27]** Och kommer fram i vägen. +**8:25** +Och kommer fram i vägen. -**[8:27 - 8:44]** här biten med samspel och förviktning inside. +**8:27** +här biten med samspel och förviktning inside. -**[8:44 - 8:52]** Jag har sen då pratat om cirkulation. +**8:44** +Jag har sen då pratat om cirkulation. -**[8:52 - 8:56]** Att vi nu i det här föreläsningen kommer att prata om rörelsen av cellerna. +**8:52** +Att vi nu i det här föreläsningen kommer att prata om rörelsen av cellerna. -**[8:56 - 8:57]** Och det de tar sig +**8:56** +Och det de tar sig -**[8:57 - 8:59]** ut i periferin med ämnet. +**8:57** +ut i periferin med ämnet. -**[9:00 - 9:02]** Här fanns då makrofager som sagt. +**9:00** +Här fanns då makrofager som sagt. -**[9:02 - 9:04]** De finns från början. Vi har diskuterat. +**9:02** +De finns från början. Vi har diskuterat. -**[9:04 - 9:07]** Det finns ju även när de kan ha olika namn. +**9:04** +Det finns ju även när de kan ha olika namn. -**[9:07 - 9:09]** Inför kuppförsäljarna pratar leverdomikroblia +**9:07** +Inför kuppförsäljarna pratar leverdomikroblia -**[9:09 - 9:11]** sedan den här partnercentralen här så småningom. +**9:09** +sedan den här partnercentralen här så småningom. -**[9:11 - 9:13]** Och sen ute har de en stor +**9:11** +Och sen ute har de en stor -**[9:13 - 9:15]** uppsättning i ett receptorer precis som vi diskuterar +**9:13** +uppsättning i ett receptorer precis som vi diskuterar -**[9:15 - 9:17]** som vi berättade här. +**9:15** +som vi berättade här. -**[9:17 - 9:18]** Pratar om LPS-reteptorn. +**9:17** +Pratar om LPS-reteptorn. -**[9:18 - 9:20]** Som direkt känner igen då +**9:18** +Som direkt känner igen då -**[9:20 - 9:21]** Patrick Egnition. +**9:20** +Patrick Egnition. -**[9:21 - 9:25]** Patrick Egnition. Eller så kan vi då indirekt +**9:21** +Patrick Egnition. Eller så kan vi då indirekt -**[9:25 - 9:27]** där till exempel då komplement +**9:25** +där till exempel då komplement -**[9:27 - 9:30]** systemet som deras komplement kan ha bundit in till +**9:27** +systemet som deras komplement kan ha bundit in till -**[9:30 - 9:30]** makrotill +**9:30** +makrotill -**[9:30 - 9:32]** bakterierna och på så sätt använder +**9:30** +bakterierna och på så sätt använder -**[9:32 - 9:34]** makrofager, komplementresultat +**9:32** +makrofager, komplementresultat -**[9:34 - 9:36]** upp och blir en indirekt igenkänning. +**9:34** +upp och blir en indirekt igenkänning. -**[9:37 - 9:39]** Det är ju inte så, i det här fallet då så känner +**9:37** +Det är ju inte så, i det här fallet då så känner -**[9:39 - 9:42]** ju makrofagen till komplementet som i sin +**9:39** +ju makrofagen till komplementet som i sin -**[9:42 - 9:43]** tur av budgetdebakterier. +**9:42** +tur av budgetdebakterier. -**[9:44 - 9:46]** I det här fallet är det en direkt igenkänning +**9:44** +I det här fallet är det en direkt igenkänning -**[9:46 - 9:47]** med LPS-påyta, +**9:46** +med LPS-påyta, -**[9:47 - 9:48]** och de gramligativa bakterierna. +**9:47** +och de gramligativa bakterierna. -**[9:49 - 9:50]** Huvudfunktionen av som +**9:49** +Huvudfunktionen av som -**[9:50 - 9:52]** makrofager är då för agusitos +**9:50** +makrofager är då för agusitos -**[9:52 - 9:53]** och det jag precis pratat om, +**9:52** +och det jag precis pratat om, -**[9:53 - 9:55]** utkörningen av cytokriner och kemiker. +**9:53** +utkörningen av cytokriner och kemiker. -**[9:55 - 9:57]** Det vi diskuterar mest +**9:55** +Det vi diskuterar mest -**[9:57 - 9:59]** på den här kursen inom provinflammatorisk cytokin, +**9:57** +på den här kursen inom provinflammatorisk cytokin, -**[9:59 - 10:02]** de som driver en inflation vid en infektion. +**9:59** +de som driver en inflation vid en infektion. -**[10:03 - 10:04]** Men man ska också komma ihåg att det finns +**10:03** +Men man ska också komma ihåg att det finns -**[10:04 - 10:08]** makrofager som har mer immundämpande och läkande +**10:04** +makrofager som har mer immundämpande och läkande -**[10:08 - 10:09]** processer, läkningsprocesser, viktiga. +**10:08** +processer, läkningsprocesser, viktiga. -**[10:10 - 10:13]** Och man försöker nu för tiden dela upp de här +**10:10** +Och man försöker nu för tiden dela upp de här -**[10:13 - 10:16]** i M1, de provinflammatoriska och M2, +**10:13** +i M1, de provinflammatoriska och M2, -**[10:16 - 10:19]** som är viktigare än en läkningsprocess. +**10:16** +som är viktigare än en läkningsprocess. -**[10:22 - 10:24]** Och lite, det här är ju inte då en svart och vitt +**10:22** +Och lite, det här är ju inte då en svart och vitt -**[10:24 - 10:27]** utan ser hur de här makrofagerna kan och faxa också röra +**10:24** +utan ser hur de här makrofagerna kan och faxa också röra -**[10:27 - 10:31]** sig mellan de här cytokinerna av makrofager. +**10:27** +sig mellan de här cytokinerna av makrofager. -**[10:31 - 10:34]** Men som sagt, det vi pratar mest om är provinflammatoriska, men det finns +**10:31** +Men som sagt, det vi pratar mest om är provinflammatoriska, men det finns -**[10:34 - 10:37]** då också M2-makrofager, typ exempelvis, berättar +**10:34** +då också M2-makrofager, typ exempelvis, berättar -**[10:37 - 10:41]** de makrofager som sitter i hjälten och äter upp döende röda blodkroppar. +**10:37** +de makrofager som sitter i hjälten och äter upp döende röda blodkroppar. -**[10:41 - 10:47]** De driver ju ingen inflammation, utan de städas undan döende, röda blodkropparna +**10:41** +De driver ju ingen inflammation, utan de städas undan döende, röda blodkropparna -**[10:47 - 10:49]** utan att skapa en inflammation. +**10:47** +utan att skapa en inflammation. -**[10:52 - 10:57]** Provinflammator cytokinerna påverkar då blodkärlstempotelet, påverkar +**10:52** +Provinflammator cytokinerna påverkar då blodkärlstempotelet, påverkar -**[10:57 - 11:00]** detta så att vi kan ha rekrytering av celler. +**10:57** +detta så att vi kan ha rekrytering av celler. -**[11:01 - 11:04]** Vi har även då påverkan med systemiska effekter. +**11:01** +Vi har även då påverkan med systemiska effekter. -**[11:04 - 11:08]** Och i det här fallet nu också rekryteringen av neutrofibri +**11:04** +Och i det här fallet nu också rekryteringen av neutrofibri -**[11:08 - 11:11]** som sker med hjälp av 10/8, som då är en kemoklin. +**11:08** +som sker med hjälp av 10/8, som då är en kemoklin. -**[11:13 - 11:16]** Detta som vi då ritade upp här var nu, att neutronprofilen +**11:13** +Detta som vi då ritade upp här var nu, att neutronprofilen -**[11:16 - 11:20]** kommer, den binder, försiktar in eller lite lösare +**11:16** +kommer, den binder, försiktar in eller lite lösare -**[11:20 - 11:23]** inte i selektiderna som uttrycks på blodkärlsemotelet, +**11:20** +inte i selektiderna som uttrycks på blodkärlsemotelet, -**[11:24 - 11:27]** som i sin tur då kan interagera med kemokiner +**11:24** +som i sin tur då kan interagera med kemokiner -**[11:27 - 11:31]** som uttrycks här vid det inflammatoriska tillståndet. +**11:27** +som uttrycks här vid det inflammatoriska tillståndet. -**[11:31 - 11:37]** Vi kan få integrin ligen, som uppregleras på grund av inflammatoriska processen. +**11:31** +Vi kan få integrin ligen, som uppregleras på grund av inflammatoriska processen. -**[11:37 - 11:43]** Och neutrofilerna kan då binda in, stanna upp och på sin tur då extravacera ut i väven. +**11:37** +Och neutrofilerna kan då binda in, stanna upp och på sin tur då extravacera ut i väven. -**[11:43 - 11:48]** Då blodkärlsinoteret, förutom att ha vidgats, också blir mer genomsläckligt. +**11:43** +Då blodkärlsinoteret, förutom att ha vidgats, också blir mer genomsläckligt. -**[11:48 - 11:53]** På så sätt kan neutrofilen komma ut och bege sig i riktningen mot kem och ingredienser. +**11:48** +På så sätt kan neutrofilen komma ut och bege sig i riktningen mot kem och ingredienser. -**[11:53 - 11:57]** Mot den ande mot makrofonen. +**11:53** +Mot den ande mot makrofonen. -**[11:57 - 11:59]** aven som första initierat inflammation. +**11:57** +aven som första initierat inflammation. -**[12:02 - 12:06]** Och som sagt, vi har då systemiska effekter också där vi får feber, +**12:02** +Och som sagt, vi har då systemiska effekter också där vi får feber, -**[12:07 - 12:10]** frisättning av akutsvartsfrosterinerna från levern. +**12:07** +frisättning av akutsvartsfrosterinerna från levern. -**[12:10 - 12:12]** Så vi har även systemiska effekter av detta. +**12:10** +Så vi har även systemiska effekter av detta. -**[12:13 - 12:16]** Nu har vi gått tillbaka till bilden här igen. +**12:13** +Nu har vi gått tillbaka till bilden här igen. -**[12:16 - 12:17]** Som vi hade börjat rita. +**12:16** +Som vi hade börjat rita. -**[12:18 - 12:22]** Så har ju detta då påverkat en lokal inflammation. +**12:18** +Så har ju detta då påverkat en lokal inflammation. -**[12:22 - 12:24]** Men detta är då inte tillräckligt. +**12:22** +Men detta är då inte tillräckligt. -**[12:24 - 12:27]** De här makrofagerna behöver ytterligare hjälp för +**12:24** +De här makrofagerna behöver ytterligare hjälp för -**[12:27 - 12:30]** för att kunna bekämpa den här bakterien. +**12:27** +för att kunna bekämpa den här bakterien. -**[12:30 - 12:35]** Det skulle kunna vara så att den här bakterien faktiskt då har förmåga att överleva +**12:30** +Det skulle kunna vara så att den här bakterien faktiskt då har förmåga att överleva -**[12:35 - 12:40]** även om den har förvärvats av makrofagen. +**12:35** +även om den har förvärvats av makrofagen. -**[12:40 - 12:42]** Här har vi en förvärvad immunsystem. +**12:40** +Här har vi en förvärvad immunsystem. -**[12:42 - 12:48]** Männen har något exempelvis skapat olika grundensmekanismer +**12:42** +Männen har något exempelvis skapat olika grundensmekanismer -**[12:48 - 12:50]** som gör att vi kan överleva inuti makrofagen. +**12:48** +som gör att vi kan överleva inuti makrofagen. -**[12:50 - 12:54]** Och då behöver vi aktiverade förvärvade immunsystem. +**12:50** +Och då behöver vi aktiverade förvärvade immunsystem. -**[12:56 - 12:57]** Du förvärvade immunsystemet +**12:56** +Du förvärvade immunsystemet -**[12:57 - 13:02]** i det här fallet de cellerna som vi kommer att vilja aktivera. +**12:57** +i det här fallet de cellerna som vi kommer att vilja aktivera. -**[13:02 - 13:05]** Eller är då T-celler. +**13:02** +Eller är då T-celler. -**[13:07 - 13:08]** Initiat. +**13:07** +Initiat. -**[13:10 - 13:11]** T-cellerna +**13:10** +T-cellerna -**[13:12 - 13:13]** börjar ju sin bana. +**13:12** +börjar ju sin bana. -**[13:15 - 13:17]** Som alla andra vita blodkroppar. +**13:15** +Som alla andra vita blodkroppar. -**[13:19 - 13:20]** I benmärgen. +**13:19** +I benmärgen. -**[13:21 - 13:23]** Sådana prekursorer. +**13:21** +Sådana prekursorer. -**[13:23 - 13:26]** Här befinner de sig väldigt kort tid. +**13:23** +Här befinner de sig väldigt kort tid. -**[13:27 - 13:31]** Och sedan begynner de sig istället till +**13:27** +Och sedan begynner de sig istället till -**[13:31 - 13:32]** skolan. +**13:31** +skolan. -**[13:32 - 13:34]** Som utgörs av T-mus. +**13:32** +Som utgörs av T-mus. -**[13:36 - 13:39]** Och i T-mus sker det ju två processer. +**13:36** +Och i T-mus sker det ju två processer. -**[13:39 - 13:43]** Vi har dels positiv. +**13:39** +Vi har dels positiv. -**[13:43 - 13:45]** Vi väljer ut de t-celler som vi överhuvudtaget vinner +**13:43** +Vi väljer ut de t-celler som vi överhuvudtaget vinner -**[13:45 - 13:47]** till våra m och c-molekyler. +**13:45** +till våra m och c-molekyler. -**[13:47 - 13:49]** Och sen har vi den negativa selektionen +**13:47** +Och sen har vi den negativa selektionen -**[13:49 - 13:51]** där vi selekterar bort de t-celler +**13:49** +där vi selekterar bort de t-celler -**[13:51 - 13:53]** som binder för starkt till kroppsegna antier +**13:51** +som binder för starkt till kroppsegna antier -**[13:53 - 13:55]** när de presenteras på m och c-molekyl. +**13:53** +när de presenteras på m och c-molekyl. -**[13:55 - 13:57]** Detta är en väldigt tuff yta. +**13:55** +Detta är en väldigt tuff yta. -**[13:57 - 13:59]** Utbildning den här. +**13:57** +Utbildning den här. -**[13:59 - 14:02]** Det är mer än 90 procent av de här typerna +**13:59** +Det är mer än 90 procent av de här typerna -**[14:02 - 14:06]** av utvecklade t-cellerna som dör under negativa +**14:02** +av utvecklade t-cellerna som dör under negativa -**[14:06 - 14:07]** selektion som bortselektet. +**14:06** +selektion som bortselektet. -**[14:10 - 14:12]** Så om vi nu ska få med t-cellerna här också. +**14:10** +Så om vi nu ska få med t-cellerna här också. -**[14:12 - 14:15]** Som sagt, här var t-cellerna. +**14:12** +Som sagt, här var t-cellerna. -**[14:17 - 14:18]** Prekursorer. +**14:17** +Prekursorer. -**[14:23 - 14:26]** Alltså t-cellsprekursorer här i benmärgen. +**14:23** +Alltså t-cellsprekursorer här i benmärgen. -**[14:27 - 14:28]** De kom ut. +**14:27** +De kom ut. -**[14:30 - 14:31]** Här har vi då +**14:30** +Här har vi då -**[14:33 - 14:33]** istället ... +**14:33** +istället ... -**[14:35 - 14:36]** T-celler +**14:35** +T-celler -**[14:37 - 14:38]** kommer inte ha gått igenom +**14:37** +kommer inte ha gått igenom -**[14:39 - 14:40]** utbildningen +**14:39** +utbildningen -**[14:41 - 14:45]** och på så sätt, när de väl har selekterats +**14:41** +och på så sätt, när de väl har selekterats -**[14:46 - 14:50]** positivt och sedan negativt, så kommer de ut och är naiva t-celler. +**14:46** +positivt och sedan negativt, så kommer de ut och är naiva t-celler. -**[14:51 - 14:53]** Här är de omogna t-celler. +**14:51** +Här är de omogna t-celler. -**[14:57 - 15:04]** Och om de väl kommer ut så är de då +**14:57** +Och om de väl kommer ut så är de då -**[15:04 - 15:11]** naiva t-celler. +**15:04** +naiva t-celler. -**[15:11 - 15:14]** De naiva t-cellerna +**15:11** +De naiva t-cellerna -**[15:14 - 15:19]** uttrycker på sin yta två viktiga receptorer. +**15:14** +uttrycker på sin yta två viktiga receptorer. -**[15:19 - 15:25]** De uttrycker höga nivåer av någon som kallas för C-62L eller L-selektiv. +**15:19** +De uttrycker höga nivåer av någon som kallas för C-62L eller L-selektiv. -**[15:27 - 15:39]** De har även höga nivåer av C-CR7. +**15:27** +De har även höga nivåer av C-CR7. -**[15:39 - 15:43]** I den kemokin receptor som de behöver för att känna av de kemokiner +**15:39** +I den kemokin receptor som de behöver för att känna av de kemokiner -**[15:43 - 15:46]** som hela tiden utsöndras i T-cellsområdet +**15:43** +som hela tiden utsöndras i T-cellsområdet -**[15:46 - 15:49]** som gör att de här cellerna nu kan be i selektivt t-cellsområde. +**15:46** +som gör att de här cellerna nu kan be i selektivt t-cellsområde. -**[15:49 - 15:52]** Men vad är det de behöver? Se det 62L till då? +**15:49** +Men vad är det de behöver? Se det 62L till då? -**[15:52 - 15:53]** Eller L-selektiv? +**15:52** +Eller L-selektiv? -**[15:53 - 15:55]** Vi ska skriva det av det. +**15:53** +Vi ska skriva det av det. -**[15:57 - 16:21]** Så vill vi ju att de här t-cellerna nu ska ut till +**15:57** +Så vill vi ju att de här t-cellerna nu ska ut till -**[16:21 - 16:26]** rymdfnoden för att där kunna aktiveras. +**16:21** +rymdfnoden för att där kunna aktiveras. -**[16:27 - 16:57]** De här t-cellerna kommer då att komma genom blodet och för att bege sig in +**16:27** +De här t-cellerna kommer då att komma genom blodet och för att bege sig in -**[16:57 - 17:00]** i L-livnorden, +**16:57** +i L-livnorden, -**[17:01 - 17:04]** binder dem till strukturen som uttrycks +**17:01** +binder dem till strukturen som uttrycks -**[17:05 - 17:08]** och blodkärlet när det kommer igenom. +**17:05** +och blodkärlet när det kommer igenom. -**[17:09 - 17:12]** Där har vi genomskärning, blodkärl när det kommer in i livanknytningen. +**17:09** +Där har vi genomskärning, blodkärl när det kommer in i livanknytningen. -**[17:13 - 17:17]** De här strukturerna som de binder till kallar vi för +**17:13** +De här strukturerna som de binder till kallar vi för -**[17:18 - 17:21]** Hi Endasilianveniums eller HEV. +**17:18** +Hi Endasilianveniums eller HEV. -**[17:26 - 17:27]** Här finns då H +**17:26** +Här finns då H -**[17:27 - 17:32]** helt enkelt att tänka sig att t-cellerna kommer nu i ett rör +**17:27** +helt enkelt att tänka sig att t-cellerna kommer nu i ett rör -**[17:32 - 17:35]** och nu ändras vad de ser inuti rör. +**17:32** +och nu ändras vad de ser inuti rör. -**[17:35 - 17:35]** Det ser annorlunda ut. +**17:35** +Det ser annorlunda ut. -**[17:36 - 17:39]** Här finns ligander uttryckta på HVV +**17:36** +Här finns ligander uttryckta på HVV -**[17:39 - 17:43]** som el-selektivligander som de kan binda till +**17:39** +som el-selektivligander som de kan binda till -**[17:43 - 17:46]** el-selektiven C62L. +**17:43** +el-selektiven C62L. -**[17:46 - 17:49]** Vilket resulterar i att t-celler nu +**17:46** +Vilket resulterar i att t-celler nu -**[17:49 - 17:52]** kan komma ifrån blodet. +**17:49** +kan komma ifrån blodet. -**[17:55 - 17:57]** Och komma ut i vävnad +**17:55** +Och komma ut i vävnad -**[17:57 - 18:24]** och bege sig ut därifrån med hjälp av F-rent limfa, som sedan töms tillbaka i blodet. +**17:57** +och bege sig ut därifrån med hjälp av F-rent limfa, som sedan töms tillbaka i blodet. -**[18:27 - 18:29]** kallar vi dem F-rent limfa. +**18:27** +kallar vi dem F-rent limfa. -**[18:52 - 18:57]** Där lymfan töms tillbaka in i blodet, i alla fall för torasikus. +**18:52** +Där lymfan töms tillbaka in i blodet, i alla fall för torasikus. -**[18:57 - 19:06]** i övre delen av kroppen, från bålen, främst duktig stralskurs tillbaka, ner i blodet. +**18:57** +i övre delen av kroppen, från bålen, främst duktig stralskurs tillbaka, ner i blodet. -**[19:12 - 19:22]** Så de här T-cellerna kommer här, tillbaka och ut i blodet igen. +**19:12** +Så de här T-cellerna kommer här, tillbaka och ut i blodet igen. -**[19:22 - 19:26]** På så sätt rör sig den naiva T-cellen med hjälp av sitt uttryck av C62L. +**19:22** +På så sätt rör sig den naiva T-cellen med hjälp av sitt uttryck av C62L. -**[19:27 - 19:31]** Kommer, och CCR7 kommer i blodet, +**19:27** +Kommer, och CCR7 kommer i blodet, -**[19:31 - 19:33]** kommer in i limfnoden, +**19:31** +kommer in i limfnoden, -**[19:34 - 19:37]** transporteras med blodet här, kan bege sig ut i limfnoden +**19:34** +transporteras med blodet här, kan bege sig ut i limfnoden -**[19:38 - 19:40]** därför att den uttrycks i C62L selektin +**19:38** +därför att den uttrycks i C62L selektin -**[19:40 - 19:45]** som gör att de kan tränga igenom och komma ut i lymfnorden. +**19:40** +som gör att de kan tränga igenom och komma ut i lymfnorden. -**[19:46 - 19:51]** Bege sig mot T-cellsområdet med hjälp av sin CCR7-receptor, +**19:46** +Bege sig mot T-cellsområdet med hjälp av sin CCR7-receptor, -**[19:51 - 19:54]** en genusmetod mot T-cellekt mot de kemokriner +**19:51** +en genusmetod mot T-cellekt mot de kemokriner -**[19:54 - 19:56]** som hela tiden utsöndras i T-cellsavmål. +**19:54** +som hela tiden utsöndras i T-cellsavmål. -**[19:57 - 20:00]** Finner den ingenting att interagera eller binda länge här med. +**19:57** +Finner den ingenting att interagera eller binda länge här med. -**[20:01 - 20:03]** Ger de sig ut igen, +**20:01** +Ger de sig ut igen, -**[20:03 - 20:07]** FN:en tillbaka lite bakåt och på så sätt kan den recirkulera +**20:03** +FN:en tillbaka lite bakåt och på så sätt kan den recirkulera -**[20:07 - 20:11]** och så sätts skanna av flera flera lymfnoder i kroppen +**20:07** +och så sätts skanna av flera flera lymfnoder i kroppen -**[20:11 - 20:13]** med hjälp av blodcirkulationen och så här. +**20:11** +med hjälp av blodcirkulationen och så här. -**[20:13 - 20:17]** Då kallar vi att T-cellerna, naiva T-cellerna recirkulerar. +**20:13** +Då kallar vi att T-cellerna, naiva T-cellerna recirkulerar. -**[20:20 - 20:23]** Om vi stänger här och går tillbaka och tittar. +**20:20** +Om vi stänger här och går tillbaka och tittar. -**[20:26 - 20:27]** Vi hade alltså då skapat en lok +**20:26** +Vi hade alltså då skapat en lok -**[20:27 - 20:31]** lokal inflammation på platsen med ökad +**20:27** +lokal inflammation på platsen med ökad -**[20:31 - 20:35]** genomblödning, ökad genomsläpplighet, rekrytering +**20:31** +genomblödning, ökad genomsläpplighet, rekrytering -**[20:35 - 20:36]** av celler från blodbanan eller på +**20:35** +av celler från blodbanan eller på -**[20:36 - 20:38]** mer neutrofiler och det har då lett till +**20:36** +mer neutrofiler och det har då lett till -**[20:38 - 20:40]** ordnad smärta, svullnad och värme, +**20:38** +ordnad smärta, svullnad och värme, -**[20:40 - 20:41]** en lokal inflammation. Vi behöver +**20:40** +en lokal inflammation. Vi behöver -**[20:41 - 20:44]** sedan aktivera T-celler. +**20:41** +sedan aktivera T-celler. -**[20:44 - 20:46]** Och som jag beskrivit här så, de naiva T-cellerna +**20:44** +Och som jag beskrivit här så, de naiva T-cellerna -**[20:46 - 20:48]** de lämnar och T-mus kommer ut i blodet, +**20:46** +de lämnar och T-mus kommer ut i blodet, -**[20:48 - 20:51]** uttrycker L-serektin och CCA-skjutnings +**20:48** +uttrycker L-serektin och CCA-skjutnings -**[20:51 - 20:53]** yta. L-selektinet kan nu +**20:51** +yta. L-selektinet kan nu -**[20:53 - 20:57]** binda till high-elutvilulvering, +**20:53** +binda till high-elutvilulvering, -**[20:57 - 21:01]** indierna och komma ut i den perifera vävnaden, +**20:57** +indierna och komma ut i den perifera vävnaden, -**[21:01 - 21:02]** ut i lymffloden. +**21:01** +ut i lymffloden. -**[21:04 - 21:07]** Och gör det genom att de binder till kemokriner som utsöndras. +**21:04** +Och gör det genom att de binder till kemokriner som utsöndras. -**[21:08 - 21:09]** Finner de ingenting att interagera med, +**21:08** +Finner de ingenting att interagera med, -**[21:10 - 21:13]** handlar de med sitt T-cellsrecept +**21:10** +handlar de med sitt T-cellsrecept -**[21:13 - 21:15]** så lämnar de det uppknutandet via F-ländt limfa, +**21:13** +så lämnar de det uppknutandet via F-ländt limfa, -**[21:15 - 21:19]** från lymfan tillbaka till blodet genom duktens raskus. +**21:15** +från lymfan tillbaka till blodet genom duktens raskus. -**[21:19 - 21:23]** Sålunda är naiva T-celler inte ute i perifer vävnad, +**21:19** +Sålunda är naiva T-celler inte ute i perifer vävnad, -**[21:23 - 21:27]** de befinner sig i blodet eller i lymfknutor. +**21:23** +de befinner sig i blodet eller i lymfknutor. -**[21:27 - 21:29]** med hjälp av sin +**21:27** +med hjälp av sin -**[21:29 - 21:30]** recirkulering. +**21:29** +recirkulering. -**[21:30 - 21:33]** Så här var den här, som vi tittar på i den mer komplexa +**21:30** +Så här var den här, som vi tittar på i den mer komplexa -**[21:33 - 21:35]** bilden av, soceller kan röra sig med den också. +**21:33** +bilden av, soceller kan röra sig med den också. -**[21:36 - 21:38]** Teslerna började sin bana som en prekurs +**21:36** +Teslerna började sin bana som en prekurs -**[21:38 - 21:41]** i benmärgen, kom sedan till T-mus +**21:38** +i benmärgen, kom sedan till T-mus -**[21:41 - 21:43]** och från T-mus genomslut. +**21:41** +och från T-mus genomslut. -**[21:44 - 21:46]** Som naiva teser. +**21:44** +Som naiva teser. -**[21:46 - 21:49]** Här var de omogna teserna, här var prekursorer. +**21:46** +Här var de omogna teserna, här var prekursorer. -**[21:49 - 21:51]** När de väl kommer ut ur blodbanan +**21:49** +När de väl kommer ut ur blodbanan -**[21:51 - 21:54]** så finns det ingen chans att ge sig tillbaka till T-mus, +**21:51** +så finns det ingen chans att ge sig tillbaka till T-mus, -**[21:54 - 21:57]** här finns ingen, omtenta i T-mus, de teser +**21:54** +här finns ingen, omtenta i T-mus, de teser -**[21:57 - 22:00]** eller som har överlevt kommit genom T-mus, de skickar vi ut i blodbanan. +**21:57** +eller som har överlevt kommit genom T-mus, de skickar vi ut i blodbanan. -**[22:03 - 22:06]** Så när vi pratar om recirkulering för T-celler så finns det ingen väv tillbaka till +**22:03** +Så när vi pratar om recirkulering för T-celler så finns det ingen väv tillbaka till -**[22:06 - 22:10]** T-mus, inte heller tillbaka till benmärgen, utan via blodet +**22:06** +T-mus, inte heller tillbaka till benmärgen, utan via blodet -**[22:11 - 22:18]** rekryteras ut i lymfknutan, via F-rentiumfa tillbaka, runt i blodcirkulationen och ut i nästa lymfknuta. +**22:11** +rekryteras ut i lymfknutan, via F-rentiumfa tillbaka, runt i blodcirkulationen och ut i nästa lymfknuta. -**[22:18 - 22:20]** Hon berkänns inte ute i perifer vävnad. +**22:18** +Hon berkänns inte ute i perifer vävnad. -**[22:22 - 22:27]** Nu behöver vi då knyta ihop säcken här vi har T-cellerna som reser +**22:22** +Nu behöver vi då knyta ihop säcken här vi har T-cellerna som reser -**[22:27 - 22:31]** cirkulerar, och vi har den inflammationen här +**22:27** +cirkulerar, och vi har den inflammationen här -**[22:31 - 22:33]** utsträckta, verifiera lokalinflammationen, där vi har +**22:31** +utsträckta, verifiera lokalinflammationen, där vi har -**[22:33 - 22:35]** hård antigen i form av bakterien, +**22:33** +hård antigen i form av bakterien, -**[22:35 - 22:38]** vår tesa som resecirkulerar härifrån, och nu behöver vi +**22:35** +vår tesa som resecirkulerar härifrån, och nu behöver vi -**[22:38 - 22:40]** då knyta ihop detta, och de viktiga cellerna +**22:38** +då knyta ihop detta, och de viktiga cellerna -**[22:40 - 22:45]** för den här ihopknytningen är då den dritiska cellen som är +**22:40** +för den här ihopknytningen är då den dritiska cellen som är -**[22:45 - 22:50]** viktiga för att kunna föra in antigenet till +**22:45** +viktiga för att kunna föra in antigenet till -**[22:50 - 22:53]** lymfknutar. +**22:50** +lymfknutar. -**[22:57 - 23:04]** Så här har vi då vår endritiska cell, +**22:57** +Så här har vi då vår endritiska cell, -**[23:04 - 23:09]** som vi kommer ihåg också stod den drottningrekiska för grenar på ett träd, +**23:04** +som vi kommer ihåg också stod den drottningrekiska för grenar på ett träd, -**[23:09 - 23:15]** och det är de här dendriterna som ni har stora ytor med hjälp av att de kan sträcka ut sina dendriter ut här. +**23:09** +och det är de här dendriterna som ni har stora ytor med hjälp av att de kan sträcka ut sina dendriter ut här. -**[23:15 - 23:17]** Så här har vi dem DC. +**23:15** +Så här har vi dem DC. -**[23:17 - 23:25]** Den här DC:n är också faggosytisk och kan på så sätt plocka upp hantigen från bakterien. +**23:17** +Den här DC:n är också faggosytisk och kan på så sätt plocka upp hantigen från bakterien. -**[23:27 - 23:39]** Vad den dvitska cellen gör när den har blivit ute i den perifera världen och pinter också den +**23:27** +Vad den dvitska cellen gör när den har blivit ute i den perifera världen och pinter också den -**[23:39 - 23:44]** innebär pamps, som finns bakterien till dess pattarregnism, är att de till skillnad från +**23:39** +innebär pamps, som finns bakterien till dess pattarregnism, är att de till skillnad från -**[23:44 - 23:49]** makrofagren uppreglerar kemokininesitorer som gör att de ber sig mot efterräntat lymfkärl. +**23:44** +makrofagren uppreglerar kemokininesitorer som gör att de ber sig mot efterräntat lymfkärl. -**[23:57 - 24:06]** Här har vi våra F-räntor. Förlåt, A-förräntar vi är en förkärl. +**23:57** +Här har vi våra F-räntor. Förlåt, A-förräntar vi är en förkärl. -**[24:06 - 24:27]** Rederitiska cellen kommer nu då. +**24:06** +Rederitiska cellen kommer nu då. -**[24:27 - 24:31]** Det som den gör när den blir aktiverad, när den har bundit in, +**24:27** +Det som den gör när den blir aktiverad, när den har bundit in, -**[24:31 - 24:33]** är att den kommer att uppreglera. +**24:31** +är att den kommer att uppreglera. -**[24:37 - 24:41]** CC är 7. +**24:37** +CC är 7. -**[24:45 - 24:49]** Och den kommer också att uppreglera kostimulatoriska molekyler. +**24:45** +Och den kommer också att uppreglera kostimulatoriska molekyler. -**[24:51 - 24:53]** Pratar vi om serie 80, +**24:51** +Pratar vi om serie 80, -**[24:53 - 24:57]** serie 86, som är två typexempel på +**24:53** +serie 86, som är två typexempel på -**[24:57 - 24:59]** provimplantat +**24:57** +provimplantat -**[24:59 - 25:02]** hos de geometriska molekylerna som uppregleras. +**24:59** +hos de geometriska molekylerna som uppregleras. -**[25:02 - 25:05]** Detta leder nu till att den den bitiska cellen +**25:02** +Detta leder nu till att den den bitiska cellen -**[25:05 - 25:07]** beger sig i uppregleringen av CCA 7. +**25:05** +beger sig i uppregleringen av CCA 7. -**[25:07 - 25:10]** Det gör att de här cellerna beger sig in mot +**25:07** +Det gör att de här cellerna beger sig in mot -**[25:10 - 25:12]** afrent med en ymkärl. +**25:10** +afrent med en ymkärl. -**[25:16 - 25:19]** Om den den bitiska cellen drivs in här +**25:16** +Om den den bitiska cellen drivs in här -**[25:19 - 25:20]** och i och med att den uttrycker +**25:19** +och i och med att den uttrycker -**[25:20 - 25:22]** CCR 7 hos sin yta +**25:20** +CCR 7 hos sin yta -**[25:22 - 25:24]** så kommer den när den kommer in +**25:22** +så kommer den när den kommer in -**[25:24 - 25:27]** med afrentlig infa att bege sig inte tesen som når. +**25:24** +med afrentlig infa att bege sig inte tesen som når. -**[25:27 - 25:52]** Den dritiska cellen kommer däremot inte att recirkulera, utan den kommer att stanna här och presentera sina antigen på m och c-molekyler för T-cellen. +**25:27** +Den dritiska cellen kommer däremot inte att recirkulera, utan den kommer att stanna här och presentera sina antigen på m och c-molekyler för T-cellen. -**[25:58 - 26:02]** Så då ska vi se, då går vi tillbaka igen och tittar på +**25:58** +Så då ska vi se, då går vi tillbaka igen och tittar på -**[26:05 - 26:07]** De dritiska cellerna finns alltså i den perifera vävnaden. +**26:05** +De dritiska cellerna finns alltså i den perifera vävnaden. -**[26:07 - 26:10]** De är fagocytiska och pinocytiska. +**26:07** +De är fagocytiska och pinocytiska. -**[26:10 - 26:14]** De dricker alltså av sin omgivning också och tar upp de här antigenen. +**26:10** +De dricker alltså av sin omgivning också och tar upp de här antigenen. -**[26:15 - 26:20]** De kunde sedan då degradera de här antigenen i sina fagosomer. +**26:15** +De kunde sedan då degradera de här antigenen i sina fagosomer. -**[26:20 - 26:26]** De graderade detta till peptider som sedan kan laddas på m och c-molekylen. +**26:20** +De graderade detta till peptider som sedan kan laddas på m och c-molekylen. -**[26:26 - 26:27]** Och i det här då ett exogent +**26:26** +Och i det här då ett exogent -**[26:27 - 26:31]** antigen, som de som kommer från utsidan, så kommer det framför allt att landa +**26:27** +antigen, som de som kommer från utsidan, så kommer det framför allt att landa -**[26:31 - 26:34]** och presenteras på m och ciklas 2-molekyler. +**26:31** +och presenteras på m och ciklas 2-molekyler. -**[26:34 - 26:38]** De här många cyklas 2-molekylerna transporteras ut i ytan +**26:34** +De här många cyklas 2-molekylerna transporteras ut i ytan -**[26:38 - 26:44]** medan den elektriska cellen transporteras i limfa in till tesensområdet. +**26:38** +medan den elektriska cellen transporteras i limfa in till tesensområdet. -**[26:48 - 26:51]** Den elektriska cellen, som jag sa uttrycker oss på sin yta, +**26:48** +Den elektriska cellen, som jag sa uttrycker oss på sin yta, -**[26:51 - 26:53]** precis som artefagerna, är en hel mängd +**26:51** +precis som artefagerna, är en hel mängd -**[26:53 - 26:57]** av ytresultorer för att känna igen på att det är en till exempel 12 likare +**26:53** +av ytresultorer för att känna igen på att det är en till exempel 12 likare -**[26:57 - 27:06]** de här binder till sin 12-lika med sin 12-lika receptorigander. +**26:57** +de här binder till sin 12-lika med sin 12-lika receptorigander. -**[27:06 - 27:08]** Så att det kan uttryckas på bakterier till exempel i form av LP:s. +**27:06** +Så att det kan uttryckas på bakterier till exempel i form av LP:s. -**[27:08 - 27:12]** Det skulle vinna till TLR-4 som aktiverar den elektriska cellen. +**27:08** +Det skulle vinna till TLR-4 som aktiverar den elektriska cellen. -**[27:13 - 27:16]** Det leder då till att yttrycker högre nivåer av +**27:13** +Det leder då till att yttrycker högre nivåer av -**[27:16 - 27:19]** kostymeratomiska molekylen, celler 80/86. +**27:16** +kostymeratomiska molekylen, celler 80/86. -**[27:19 - 27:23]** Detta är den dritiska cellen licensen att kunna aktivera den naiva teser +**27:19** +Detta är den dritiska cellen licensen att kunna aktivera den naiva teser -**[27:23 - 27:24]** och inflytande. +**27:23** +och inflytande. -**[27:25 - 27:27]** Vidare behöver hon den dritiska cellen också minska +**27:25** +Vidare behöver hon den dritiska cellen också minska -**[27:27 - 27:29]** reglera från vävnaden via Afferent Linfa +**27:27** +reglera från vävnaden via Afferent Linfa -**[27:29 - 27:31]** och det görs då med hjälp av +**27:29** +och det görs då med hjälp av -**[27:31 - 27:33]** kemikalie-ecetor Ccia7, +**27:31** +kemikalie-ecetor Ccia7, -**[27:33 - 27:36]** samma kemikalie-sektor som TC:en utnyttjar, +**27:33** +samma kemikalie-sektor som TC:en utnyttjar, -**[27:36 - 27:39]** för att kunna hitta det i TC:s en nivå. +**27:36** +för att kunna hitta det i TC:s en nivå. -**[27:41 - 27:44]** Så när vi då aktiverar denna IVT-sen, +**27:41** +Så när vi då aktiverar denna IVT-sen, -**[27:44 - 27:46]** så sa vi som innan: de lämnar thymus, +**27:44** +så sa vi som innan: de lämnar thymus, -**[27:46 - 27:47]** kommer ut i blodet, +**27:46** +kommer ut i blodet, -**[27:47 - 27:49]** uttrycker mycket elserektivbyte, +**27:47** +uttrycker mycket elserektivbyte, -**[27:49 - 27:51]** kör att den kan komma in, +**27:49** +kör att den kan komma in, -**[27:51 - 27:53]** via HIA-endertilio-alvenions +**27:51** +via HIA-endertilio-alvenions -**[27:53 - 27:54]** ingenjörsvetenskap, +**27:53** +ingenjörsvetenskap, -**[27:54 - 27:57]** här möter de då en aktiverad elektrisk cell, +**27:54** +här möter de då en aktiverad elektrisk cell, -**[27:57 - 28:00]** dels kosttimulatoriska molekyler, +**27:57** +dels kosttimulatoriska molekyler, -**[28:00 - 28:03]** men på sin yta också viktigt mhc +**28:00** +men på sin yta också viktigt mhc -**[28:03 - 28:07]** med antigen som har brutit ner i peptidform och envis uppdelning. +**28:03** +med antigen som har brutit ner i peptidform och envis uppdelning. -**[28:07 - 28:09]** Om vi nu får en antigen specifik tesen +**28:07** +Om vi nu får en antigen specifik tesen -**[28:09 - 28:11]** interaktion mellan dess tesen +**28:09** +interaktion mellan dess tesen -**[28:11 - 28:14]** soceptum, mhc^ptiden, +**28:11** +soceptum, mhc^ptiden, -**[28:14 - 28:17]** då börjar vi få en interaktion som gör att de här ctc:erna +**28:14** +då börjar vi få en interaktion som gör att de här ctc:erna -**[28:17 - 28:23]** är viktiga att kunna tolifiera och vi ska få fler av. +**28:17** +är viktiga att kunna tolifiera och vi ska få fler av. -**[28:23 - 28:27]** Differentieringen av naiva tesen kräver 2 punkter +**28:23** +Differentieringen av naiva tesen kräver 2 punkter -**[28:27 - 28:29]** signaler till att börja med. +**28:27** +signaler till att börja med. -**[28:29 - 28:31]** Vi behöver dels den antigenspecifika interaktionen +**28:29** +Vi behöver dels den antigenspecifika interaktionen -**[28:31 - 28:34]** som sker mellan m och c-molekylen. +**28:31** +som sker mellan m och c-molekylen. -**[28:34 - 28:37]** I det här fallet har herr antigenpresenterat +**28:34** +I det här fallet har herr antigenpresenterat -**[28:37 - 28:39]** som presenterar högtiden +**28:37** +som presenterar högtiden -**[28:39 - 28:41]** som binder till t-cellsreceptorn +**28:39** +som binder till t-cellsreceptorn -**[28:41 - 28:43]** på t-cellen som ger signal 1 +**28:41** +på t-cellen som ger signal 1 -**[28:43 - 28:45]** när antigenspecifika. +**28:43** +när antigenspecifika. -**[28:45 - 28:47]** Sen behöver vi också kostimmulatorisk molekyl +**28:45** +Sen behöver vi också kostimmulatorisk molekyl -**[28:47 - 28:49]** som sker genom att det sker en interaktion +**28:47** +som sker genom att det sker en interaktion -**[28:49 - 28:51]** med CD-28 på teser +**28:49** +med CD-28 på teser -**[28:51 - 28:53]** och det är det som sker +**28:51** +och det är det som sker -**[28:53 - 28:55]** med hjälp av ökat uttryck +**28:53** +med hjälp av ökat uttryck -**[28:55 - 28:57]** av de kostimulatoriska molekylerna, CD-80-86 +**28:55** +av de kostimulatoriska molekylerna, CD-80-86 -**[28:57 - 29:03]** Detta leder då till att vi får en utsöndring av IL-2 +**28:57** +Detta leder då till att vi får en utsöndring av IL-2 -**[29:03 - 29:05]** från t-cellen självt +**29:03** +från t-cellen självt -**[29:05 - 29:07]** som binder tillbaka på ytan av t-cellen +**29:05** +som binder tillbaka på ytan av t-cellen -**[29:07 - 29:11]** och därmed driver delningen av DST-hjälpar +**29:07** +och därmed driver delningen av DST-hjälpar -**[29:11 - 29:13]** cellen också, cytotoxiska teser +**29:11** +cellen också, cytotoxiska teser -**[29:13 - 29:15]** om de har blivit aktiverade +**29:13** +om de har blivit aktiverade -**[29:15 - 29:17]** med hjälp av MHC-klass 1 om butik. +**29:15** +med hjälp av MHC-klass 1 om butik. -**[29:17 - 29:19]** Vi pratar om nöjebilden +**29:17** +Vi pratar om nöjebilden -**[29:19 - 29:21]** och MHC-klass 2 +**29:19** +och MHC-klass 2 -**[29:21 - 29:23]** i den här bilden +**29:21** +i den här bilden -**[29:23 - 29:25]** och i YL-DMA-cyklass 2 +**29:23** +och i YL-DMA-cyklass 2 -**[29:25 - 29:27]** kan vi också se att CD-4 molekylen +**29:25** +kan vi också se att CD-4 molekylen -**[29:27 - 29:29]** som sitter på tes hjälparcellen +**29:27** +som sitter på tes hjälparcellen -**[29:29 - 29:32]** binder på utsidan av MHC-halsen. +**29:29** +binder på utsidan av MHC-halsen. -**[29:32 - 29:34]** Ingenting upphöjt med att göra utan den binder på utsidan +**29:32** +Ingenting upphöjt med att göra utan den binder på utsidan -**[29:34 - 29:37]** och stabiliserar den här interaktionen ytterligare. +**29:34** +och stabiliserar den här interaktionen ytterligare. -**[29:37 - 29:40]** Sen kommer vi också få cytokiner som lydsöndrar +**29:37** +Sen kommer vi också få cytokiner som lydsöndrar -**[29:40 - 29:42]** som antigenpresenterande cellen +**29:40** +som antigenpresenterande cellen -**[29:42 - 29:45]** som påverkar tescellen att differentiera till olika +**29:42** +som påverkar tescellen att differentiera till olika -**[29:45 - 29:47]** till hjälparcellstugor, +**29:45** +till hjälparcellstugor, -**[29:47 - 29:49]** som TR1, T2, T17, +**29:47** +som TR1, T2, T17, -**[29:49 - 29:51]** till follikulära hjälparceller +**29:49** +till follikulära hjälparceller -**[29:51 - 29:55]** eller inducerbara regulatoriska celler. +**29:51** +eller inducerbara regulatoriska celler. -**[29:57 - 30:06]** Så det vi har fått är den här bilden, vi har den nitiska cellen som blir aktiverad. +**29:57** +Så det vi har fått är den här bilden, vi har den nitiska cellen som blir aktiverad. -**[30:06 - 30:10]** Den blir aktiverad efter en bindbrink limikrob. Vi får en ökad migration. +**30:06** +Den blir aktiverad efter en bindbrink limikrob. Vi får en ökad migration. -**[30:10 - 30:16]** Den treditiska cellen kommer in till tesensområdet med uttryckande av MHC-molekyl och peptid +**30:10** +Den treditiska cellen kommer in till tesensområdet med uttryckande av MHC-molekyl och peptid -**[30:16 - 30:18]** men även kostimmoneturgiska molekyler. +**30:16** +men även kostimmoneturgiska molekyler. -**[30:18 - 30:21]** Fåglar och interaktion med en tesensam AHNT-sensusektor +**30:18** +Fåglar och interaktion med en tesensam AHNT-sensusektor -**[30:21 - 30:26]** som känner igen i MHC-molekylen och peptiden plus den kostimmoneturgiska molekylen +**30:21** +som känner igen i MHC-molekylen och peptiden plus den kostimmoneturgiska molekylen -**[30:27 - 30:30]** aktiverar vi och driver en tollifleration och expansion av +**30:27** +aktiverar vi och driver en tollifleration och expansion av -**[30:30 - 30:32]** mykroospecifika tesel. +**30:30** +mykroospecifika tesel. -**[30:35 - 30:38]** Det som händer under betingelsen när vi istället plockar upp +**30:35** +Det som händer under betingelsen när vi istället plockar upp -**[30:38 - 30:41]** apoptotiskt kroppseget material är att vi får hela +**30:38** +apoptotiskt kroppseget material är att vi får hela -**[30:41 - 30:43]** tiden en viss migration inom detta. +**30:41** +tiden en viss migration inom detta. -**[30:43 - 30:45]** Det är inte tillnärmelsevis samman som vi får när vi +**30:43** +Det är inte tillnärmelsevis samman som vi får när vi -**[30:45 - 30:48]** binder in och vi får ett kraftigt uppväxelinnehav, +**30:45** +binder in och vi får ett kraftigt uppväxelinnehav, -**[30:48 - 30:50]** CSI-AHU, men det sker hela tiden när +**30:48** +CSI-AHU, men det sker hela tiden när -**[30:50 - 30:52]** viss migration använder den politiska cellen +**30:50** +viss migration använder den politiska cellen -**[30:52 - 30:53]** som tar upp kroppsegetmaterial. +**30:52** +som tar upp kroppsegetmaterial. -**[30:54 - 30:55]** När de kommer in till +**30:54** +När de kommer in till -**[30:57 - 31:01]** blev knutna så kommer de dock att uttrycka mindre +**30:57** +blev knutna så kommer de dock att uttrycka mindre -**[31:01 - 31:05]** peptider på ytan på MHC-molekylerna och +**31:01** +peptider på ytan på MHC-molekylerna och -**[31:05 - 31:09]** framför allt kommer de inte uttrycka kostimmunatoriska molekyl. +**31:05** +framför allt kommer de inte uttrycka kostimmunatoriska molekyl. -**[31:09 - 31:11]** Det gör att om en T-cell nu har slunkit +**31:09** +Det gör att om en T-cell nu har slunkit -**[31:11 - 31:14]** igenom T-MUS och den negativa selektionen +**31:11** +igenom T-MUS och den negativa selektionen -**[31:14 - 31:16]** fortfarande har en T-cellsreceptor +**31:14** +fortfarande har en T-cellsreceptor -**[31:16 - 31:18]** som kan känna igen kroppsegna +**31:16** +som kan känna igen kroppsegna -**[31:18 - 31:19]** tesen innan den presenteras +**31:18** +tesen innan den presenteras -**[31:19 - 31:22]** på MHC-molekylen, får de bara signal 1 +**31:19** +på MHC-molekylen, får de bara signal 1 -**[31:22 - 31:25]** och den kroppsegenspecifika T-cellen +**31:22** +och den kroppsegenspecifika T-cellen -**[31:25 - 31:27]** kommer inte att expandera. +**31:25** +kommer inte att expandera. -**[31:27 - 31:30]** Den kommer antingen att gå i energi, eventuellt +**31:27** +Den kommer antingen att gå i energi, eventuellt -**[31:30 - 31:32]** bli en regulatorisk teser, men den kommer inte +**31:30** +bli en regulatorisk teser, men den kommer inte -**[31:32 - 31:35]** att bli en expansion av en effektortesel här. +**31:32** +att bli en expansion av en effektortesel här. -**[31:36 - 31:40]** Vän av ordning säger ju att den den dritiska cellen +**31:36** +Vän av ordning säger ju att den den dritiska cellen -**[31:40 - 31:43]** kommer ju att både äta kroppsligt material och +**31:40** +kommer ju att både äta kroppsligt material och -**[31:43 - 31:45]** bakterier ut i den perifera vävnaden +**31:43** +bakterier ut i den perifera vävnaden -**[31:45 - 31:48]** och då kommer vi ju att få en ökad migration av +**31:45** +och då kommer vi ju att få en ökad migration av -**[31:48 - 31:49]** de här elektriska cellerna in. +**31:48** +de här elektriska cellerna in. -**[31:49 - 31:52]** De kommer att uttrycka kostintillverkande monopyler +**31:49** +De kommer att uttrycka kostintillverkande monopyler -**[31:52 - 31:54]** och binda dem till en T-cells +**31:52** +och binda dem till en T-cells -**[31:54 - 31:57]** till den som känner igen bakterierutiner, kommer de kunna expandera +**31:54** +till den som känner igen bakterierutiner, kommer de kunna expandera -**[31:57 - 31:59]** för nu får de båda signaler. +**31:57** +för nu får de båda signaler. -**[31:59 - 32:00]** Men det kommer ju också kunna ske +**31:59** +Men det kommer ju också kunna ske -**[32:00 - 32:03]** samma sak om det finns T-celler +**32:00** +samma sak om det finns T-celler -**[32:03 - 32:07]** som har en T-cellsreceptor +**32:03** +som har en T-cellsreceptor -**[32:07 - 32:11]** som binder till kroppseget material när det presenteras. +**32:07** +som binder till kroppseget material när det presenteras. -**[32:11 - 32:15]** Detta blir ju ett potentiellt problem. +**32:11** +Detta blir ju ett potentiellt problem. -**[32:15 - 32:17]** Det man ska tänka då är att detta är någon +**32:15** +Det man ska tänka då är att detta är någon -**[32:17 - 32:19]** ska ta med sig den här beräkningen +**32:17** +ska ta med sig den här beräkningen -**[32:19 - 32:21]** är att T-cellen, så fort den kommer ut från T-mus +**32:19** +är att T-cellen, så fort den kommer ut från T-mus -**[32:21 - 32:23]** och begärs ut som den är i T-cell +**32:21** +och begärs ut som den är i T-cell -**[32:23 - 32:27]** kommer den ju ha möjlighet att det här sker, +**32:23** +kommer den ju ha möjlighet att det här sker, -**[32:27 - 32:31]** stängas av när den möter kroppsligt material. +**32:27** +stängas av när den möter kroppsligt material. -**[32:31 - 32:33]** Detta kommer att ske hela tiden. +**32:31** +Detta kommer att ske hela tiden. -**[32:33 - 32:35]** Det här är då först när vi får en inflammation, +**32:33** +Det här är då först när vi får en inflammation, -**[32:35 - 32:39]** en infektion, som den här bitiska cellen kommer att komma fler. +**32:35** +en infektion, som den här bitiska cellen kommer att komma fler. -**[32:39 - 32:43]** Det här kommer att kunna ske tidsmässigt betydligt oftare än det här. +**32:39** +Det här kommer att kunna ske tidsmässigt betydligt oftare än det här. -**[32:43 - 32:46]** Men vi säger ju inte att den här T-cellen fortfarande, +**32:43** +Men vi säger ju inte att den här T-cellen fortfarande, -**[32:46 - 32:47]** den kommer ut från T-mus, +**32:46** +den kommer ut från T-mus, -**[32:47 - 32:51]** inte kan då ha oturen att kunna komma till en dritisk cell +**32:47** +inte kan då ha oturen att kunna komma till en dritisk cell -**[32:51 - 32:55]** som dels presenterar kroppsselektider +**32:51** +som dels presenterar kroppsselektider -**[32:55 - 32:57]** och har blivit aktiverad av en pant. +**32:55** +och har blivit aktiverad av en pant. -**[32:57 - 32:59]** och samtidigt en kroppsägande. +**32:57** +och samtidigt en kroppsägande. -**[33:01 - 33:04]** Nylig forskning har visat att det som oftast händer i de här fallen +**33:01** +Nylig forskning har visat att det som oftast händer i de här fallen -**[33:04 - 33:07]** är att kroppseget material som kommer in i en fagosom +**33:04** +är att kroppseget material som kommer in i en fagosom -**[33:07 - 33:11]** jämfört med bakterieuppgivelse kommer in i en annan fagosom +**33:07** +jämfört med bakterieuppgivelse kommer in i en annan fagosom -**[33:11 - 33:13]** så kommer det här materialet +**33:11** +så kommer det här materialet -**[33:13 - 33:16]** där det finns pamps att presenteras betydligt +**33:13** +där det finns pamps att presenteras betydligt -**[33:16 - 33:19]** mer effektivt på MAC-hemvården +**33:16** +mer effektivt på MAC-hemvården -**[33:19 - 33:21]** och gör att det är lägre sannolikhet att binda +**33:19** +och gör att det är lägre sannolikhet att binda -**[33:21 - 33:23]** till en outreaktiv tesel. +**33:21** +till en outreaktiv tesel. -**[33:23 - 33:25]** Det förhållande av då T-celler +**33:23** +Det förhållande av då T-celler -**[33:25 - 33:27]** det antigen som presenteras +**33:25** +det antigen som presenteras -**[33:27 - 33:31]** som kommer från kroppseget material som saknar pamps i det här fallet +**33:27** +som kommer från kroppseget material som saknar pamps i det här fallet -**[33:31 - 33:35]** det presenteras mindre effektivt. +**33:31** +det presenteras mindre effektivt. -**[33:35 - 33:37]** Istället presenteras det som kommer härifrån. +**33:35** +Istället presenteras det som kommer härifrån. -**[33:37 - 33:39]** Men +**33:37** +Men -**[33:39 - 33:41]** det kommer alltså ske att den här sannolikheten +**33:39** +det kommer alltså ske att den här sannolikheten -**[33:41 - 33:43]** att det här fortfarande kan ske +**33:41** +att det här fortfarande kan ske -**[33:43 - 33:45]** och det är antagligen det här som sker +**33:43** +och det är antagligen det här som sker -**[33:45 - 33:46]** vid vissa tillfällen när vi kan få +**33:45** +vid vissa tillfällen när vi kan få -**[33:46 - 33:49]** autorektiva teser som aktiveras +**33:46** +autorektiva teser som aktiveras -**[33:49 - 33:51]** därför att de har då blivit aktiverade +**33:49** +därför att de har då blivit aktiverade -**[33:51 - 33:55]** vid närvaro av en inflammation. +**33:51** +vid närvaro av en inflammation. -**[33:55 - 33:57]** Och då fått båda signalerna +**33:55** +Och då fått båda signalerna -**[33:57 - 34:01]** signal 1 och Cimal 2. +**33:57** +signal 1 och Cimal 2. -**[34:01 - 34:05]** Så om vi nu tänker på att det behövs olika T-celler +**34:01** +Så om vi nu tänker på att det behövs olika T-celler -**[34:05 - 34:11]** för att bekämpa olika typer av patogener. +**34:05** +för att bekämpa olika typer av patogener. -**[34:11 - 34:15]** Och man kan då dela upp de här då DVD-CED 8-positiva T-celler +**34:11** +Och man kan då dela upp de här då DVD-CED 8-positiva T-celler -**[34:15 - 34:18]** och CD4 positiva T-celler. +**34:15** +och CD4 positiva T-celler. -**[34:18 - 34:21]** TD4-outrovitiva T-celler kan vi då egentligen dela upp i två huvudtyper +**34:18** +TD4-outrovitiva T-celler kan vi då egentligen dela upp i två huvudtyper -**[34:21 - 34:25]** de som stannar kvar i lymfknutan, lymfknutar, residenta +**34:21** +de som stannar kvar i lymfknutan, lymfknutar, residenta -**[34:25 - 34:27]** och då är det T7-likulära hjälpas +**34:25** +och då är det T7-likulära hjälpas -**[34:27 - 34:34]** som har sin uppgift att hjälpa B-celler att bli mer effektiva på att utsöndra +**34:27** +som har sin uppgift att hjälpa B-celler att bli mer effektiva på att utsöndra -**[34:34 - 34:39]** eller bilda ett minnes-B-celler med hög antingen specificitet. +**34:34** +eller bilda ett minnes-B-celler med hög antingen specificitet. -**[34:39 - 34:43]** Och det är då viktigt för att bekämpa till exempel extra serviabakterier. +**34:39** +Och det är då viktigt för att bekämpa till exempel extra serviabakterier. -**[34:43 - 34:46]** Och sen har vi då de som kommer ut i periferin, +**34:43** +Och sen har vi då de som kommer ut i periferin, -**[34:46 - 34:48]** till exempel T1-celler eller T17-celler +**34:46** +till exempel T1-celler eller T17-celler -**[34:48 - 34:54]** som de kan behövas för att hjälpa till att aktivera celler +**34:48** +som de kan behövas för att hjälpa till att aktivera celler -**[34:54 - 34:57]** av medfödda immunsystem. +**34:54** +av medfödda immunsystem. -**[34:57 - 35:00]** Så om vi nu går tillbaka till emot täckning igen. +**34:57** +Så om vi nu går tillbaka till emot täckning igen. -**[35:00 - 35:03]** Och för att kunna titta på det här sista +**35:00** +Och för att kunna titta på det här sista -**[35:03 - 35:05]** med differentieringen av olika teser +**35:03** +med differentieringen av olika teser -**[35:05 - 35:07]** och vad som händer med en lymfknuta +**35:05** +och vad som händer med en lymfknuta -**[35:07 - 35:11]** resident av tesen så behöver vi göra en förstoring av detta +**35:07** +resident av tesen så behöver vi göra en förstoring av detta -**[35:11 - 35:13]** område. +**35:11** +område. -**[35:13 - 35:16]** Och då ska vi göra det här. +**35:13** +Och då ska vi göra det här. -**[35:16 - 35:19]** Vi gör en förstoring av det här området +**35:16** +Vi gör en förstoring av det här området -**[35:19 - 35:21]** vi vill göra en förstoring av lymfknut. +**35:19** +vi vill göra en förstoring av lymfknut. -**[35:27 - 35:31]** Och vi sätter då den dritiska cellen. +**35:27** +Och vi sätter då den dritiska cellen. -**[35:31 - 35:33]** Vi börjar med att rita vår +**35:31** +Vi börjar med att rita vår -**[35:33 - 35:36]** hiv här. +**35:33** +hiv här. -**[35:43 - 35:46]** Här har vi hiv-strukturer. +**35:43** +Här har vi hiv-strukturer. -**[35:49 - 35:51]** Och vi hade sen då +**35:49** +Och vi hade sen då -**[35:51 - 35:55]** T-cellen. +**35:51** +T-cellen. -**[35:57 - 36:17]** Och den här lymfkniven +**35:57** +Och den här lymfkniven -**[36:17 - 36:21]** och den här lymfkniven uttryckte då på sin yta +**36:17** +och den här lymfkniven uttryckte då på sin yta -**[36:21 - 36:25]** MHC+2 molekyler. +**36:21** +MHC+2 molekyler. -**[36:27 - 36:35]** Det är då plus peptid plus peptidböjer. +**36:27** +Det är då plus peptid plus peptidböjer. -**[36:35 - 36:43]** Bakterieeffektiv, det vill säga högtider som kom ända härifrån från början. +**36:35** +Bakterieeffektiv, det vill säga högtider som kom ända härifrån från början. -**[36:43 - 36:46]** Och det presenteras här på ytan. +**36:43** +Och det presenteras här på ytan. -**[36:46 - 36:54]** Och till detta kan då Teselens Tsesels receptor vinna. +**36:46** +Och till detta kan då Teselens Tsesels receptor vinna. -**[36:57 - 36:59]** PCR som interagerar. +**36:57** +PCR som interagerar. -**[36:59 - 37:01]** Och det var det här då som gällde. +**36:59** +Och det var det här då som gällde. -**[37:01 - 37:03]** Här har vi då gett signal 1. +**37:01** +Här har vi då gett signal 1. -**[37:03 - 37:07]** Och sen hade vi kostimulatoriska molekyl som utrycks här också. +**37:03** +Och sen hade vi kostimulatoriska molekyl som utrycks här också. -**[37:16 - 37:25]** Kostimulatoriska molekyl. +**37:16** +Kostimulatoriska molekyl. -**[37:27 - 37:33]** CD-80 +**37:27** +CD-80 -**[37:33 - 37:35]** CD86. +**37:33** +CD86. -**[37:35 - 37:41]** Detta ledde då till att Tselden kunde börja proleferera. +**37:35** +Detta ledde då till att Tselden kunde börja proleferera. -**[37:41 - 37:47]** Vi fick en expansion av de här Tselme. +**37:41** +Vi fick en expansion av de här Tselme. -**[37:49 - 37:55]** Alltså en prolyfiration. +**37:49** +Alltså en prolyfiration. -**[37:57 - 37:59]** Av Tselle. +**37:57** +Av Tselle. -**[37:59 - 38:01]** Och det är då med hjälp av IL2. +**37:59** +Och det är då med hjälp av IL2. -**[38:03 - 38:05]** Av Tselle. +**38:03** +Av Tselle. -**[38:05 - 38:09]** På ytan av Tselle. +**38:05** +På ytan av Tselle. -**[38:09 - 38:13]** Som sagt, vi kunde behöva olika typer av T-celler i det här fallet. +**38:09** +Som sagt, vi kunde behöva olika typer av T-celler i det här fallet. -**[38:13 - 38:17]** Och beroende på den cytokidmiljö som sker här förutom produktionen +**38:13** +Och beroende på den cytokidmiljö som sker här förutom produktionen -**[38:17 - 38:19]** så får vi också en differentiering. +**38:17** +så får vi också en differentiering. -**[38:19 - 38:25]** Och vill vi nu i det här fallet kunna aktivera och hjälpa Tseller ytterligare. +**38:19** +Och vill vi nu i det här fallet kunna aktivera och hjälpa Tseller ytterligare. -**[38:25 - 38:27]** Så blir de här T-cellerna det som vi kallar för T. +**38:25** +Så blir de här T-cellerna det som vi kallar för T. -**[38:27 - 38:29]** på likulära hjälpmedel. +**38:27** +på likulära hjälpmedel. -**[38:29 - 38:31]** Eller Tf-celler. +**38:29** +Eller Tf-celler. -**[38:31 - 38:37]** Som då uppreglerar på sin yta kemochin-receptorer +**38:31** +Som då uppreglerar på sin yta kemochin-receptorer -**[38:37 - 38:39]** som gör att de beger sig mot T-cellsområdet. +**38:37** +som gör att de beger sig mot T-cellsområdet. -**[38:39 - 38:41]** Så mot B-cellsområdet. +**38:39** +Så mot B-cellsområdet. -**[38:41 - 38:43]** Och det är då CxR5. +**38:41** +Och det är då CxR5. -**[38:43 - 38:45]** Som går upp. +**38:43** +Som går upp. -**[38:45 - 38:48]** Och för att komma ur T-cellsområdet +**38:45** +Och för att komma ur T-cellsområdet -**[38:48 - 38:51]** eller B-cellerna som medreglerar mot CCR7. +**38:48** +eller B-cellerna som medreglerar mot CCR7. -**[38:51 - 38:53]** Det gör att T-cellen beger sig mot B-cellsområdet. +**38:51** +Det gör att T-cellen beger sig mot B-cellsområdet. -**[38:53 - 38:56]** Så här ska vi bara sätta en liten +**38:53** +Så här ska vi bara sätta en liten -**[38:57 - 39:21]** På andra sidan har vi då B-cellsområdet. +**38:57** +På andra sidan har vi då B-cellsområdet. -**[39:21 - 39:23]** B-cellsfolycken. +**39:21** +B-cellsfolycken. -**[39:27 - 39:35]** Och Ib-cellsområdet finns ju då B-celler. +**39:27** +Och Ib-cellsområdet finns ju då B-celler. -**[39:35 - 39:37]** Här har vi namnet. +**39:35** +Här har vi namnet. -**[39:37 - 39:46]** På sin yta har jag de här B-cellerna, B-cellsreceptorer eller ytbundna antikroppar. +**39:37** +På sin yta har jag de här B-cellerna, B-cellsreceptorer eller ytbundna antikroppar. -**[39:46 - 39:51]** Den här B-cellen som är ritad här då, har på sin yta en B-cellsreceptor +**39:46** +Den här B-cellen som är ritad här då, har på sin yta en B-cellsreceptor -**[39:51 - 39:56]** som kan binda till antigen från. +**39:51** +som kan binda till antigen från. -**[39:57 - 40:21]** Bakterier. +**39:57** +Bakterier. -**[40:21 - 40:23]** Och det här antigenet kan då komma in i lymfan här. +**40:21** +Och det här antigenet kan då komma in i lymfan här. -**[40:23 - 40:27]** Och beslut kan då binda på ytan. +**40:23** +Och beslut kan då binda på ytan. -**[40:27 - 40:53]** Detta gör att den här B-cellen nu aktiveras av att den binder in med sina utreceptorer till antigen. +**40:27** +Detta gör att den här B-cellen nu aktiveras av att den binder in med sina utreceptorer till antigen. -**[40:53 - 40:56]** Vissa av de här kanske kan binda till flera samtidigt. +**40:53** +Vissa av de här kanske kan binda till flera samtidigt. -**[40:57 - 41:05]** Den här B-cellen sitter ihop här på något sätt och på så sätt aktiverar B-cellen effektivt. +**40:57** +Den här B-cellen sitter ihop här på något sätt och på så sätt aktiverar B-cellen effektivt. -**[41:05 - 41:10]** B-cellen kommer att göra, när den blir aktiverad av sin inbillning av antingen, +**41:05** +B-cellen kommer att göra, när den blir aktiverad av sin inbillning av antingen, -**[41:10 - 41:14]** är att bege sig mot B-cellsområdet. +**41:10** +är att bege sig mot B-cellsområdet. -**[41:14 - 41:21]** Den här B-cellen kommer, förutom att göra detta också då den har på sin yta, +**41:14** +Den här B-cellen kommer, förutom att göra detta också då den har på sin yta, -**[41:21 - 41:25]** antikroppar som binder in till antingen, att kunna internalisera den här. +**41:21** +antikroppar som binder in till antingen, att kunna internalisera den här. -**[41:27 - 41:36]** Och i sin tur kunna presentera de här på ytan med hjälp av Hemmacirklas 2. +**41:27** +Och i sin tur kunna presentera de här på ytan med hjälp av Hemmacirklas 2. -**[41:36 - 41:40]** Den kan ta in antingenet. +**41:36** +Den kan ta in antingenet. -**[41:40 - 41:45]** Det graderar detta och presenterar det på Emmacirklas 2 molekyl. +**41:40** +Det graderar detta och presenterar det på Emmacirklas 2 molekyl. -**[41:45 - 41:48]** Där har vi nu då återigen +**41:45** +Där har vi nu då återigen -**[41:48 - 41:56]** Hemmacirkulation klass 2 molekylen, men det viktiga +**41:48** +Hemmacirkulation klass 2 molekylen, men det viktiga -**[41:57 - 42:05]** plus peptid, bakterie, +**41:57** +plus peptid, bakterie, -**[42:05 - 42:07]** peptid. +**42:05** +peptid. -**[42:07 - 42:12]** Den kommer att presentera det och till det här området har vi nu också rekryterat +**42:07** +Den kommer att presentera det och till det här området har vi nu också rekryterat -**[42:12 - 42:18]** de T-foriculära hjälpacellerna genom att de har uppreglerat CC5 och CC7 nedreimerat. +**42:12** +de T-foriculära hjälpacellerna genom att de har uppreglerat CC5 och CC7 nedreimerat. -**[42:18 - 42:21]** Å andra sidan då, när det gäller B-cellen, +**42:18** +Å andra sidan då, när det gäller B-cellen, -**[42:21 - 42:26]** så har den ju hålcydellen ett schack i B-censamrådet av att den uttrycker Cxia5. +**42:21** +så har den ju hålcydellen ett schack i B-censamrådet av att den uttrycker Cxia5. -**[42:27 - 42:33]** Då behöver vi den göra tvärtemot, nämligen nedreglerad Cxia5 +**42:27** +Då behöver vi den göra tvärtemot, nämligen nedreglerad Cxia5 -**[42:33 - 42:42]** och faktiskt uppreglerad CCR7, vilket gör att vi då får den här migrationen. +**42:33** +och faktiskt uppreglerad CCR7, vilket gör att vi då får den här migrationen. -**[42:42 - 42:45]** Det är det som leder till detta här. +**42:42** +Det är det som leder till detta här. -**[42:51 - 42:57]** Migrationen som rör sig hit och här kommer de här två att mötas och det kommer nu +**42:51** +Migrationen som rör sig hit och här kommer de här två att mötas och det kommer nu -**[42:57 - 43:00]** att få interaktion mellan en B-cell som ser ut +**42:57** +att få interaktion mellan en B-cell som ser ut -**[43:00 - 43:03]** att röra sig mot Cx2-mörkdjuren och T-hjälparsälen som +**43:00** +att röra sig mot Cx2-mörkdjuren och T-hjälparsälen som -**[43:03 - 43:07]** synita uttrycker en TCR-receptor. +**43:03** +synita uttrycker en TCR-receptor. -**[43:07 - 43:08]** TCR-receptor. +**43:07** +TCR-receptor. -**[43:09 - 43:12]** Där får vi nu TFO-cellen. +**43:09** +Där får vi nu TFO-cellen. -**[43:14 - 43:18]** Den uttrycker sin TCR-receptor. +**43:14** +Den uttrycker sin TCR-receptor. -**[43:18 - 43:20]** Och vi kan då få en interaktion här i Mälaren. +**43:18** +Och vi kan då få en interaktion här i Mälaren. -**[43:21 - 43:24]** Och den här TCR-cellen kan nu ge +**43:21** +Och den här TCR-cellen kan nu ge -**[43:24 - 43:27]** överlevnadssignal till den här och aktivera den +**43:24** +överlevnadssignal till den här och aktivera den -**[43:27 - 43:30]** med den här B-cellen, så att den här B-cellen nu, +**43:27** +med den här B-cellen, så att den här B-cellen nu, -**[43:30 - 43:34]** tillsammans med den till polikulära hjälper cellen, +**43:30** +tillsammans med den till polikulära hjälper cellen, -**[43:34 - 43:39]** ger sig av, djupare in i B-cellsmöret och skapar +**43:34** +ger sig av, djupare in i B-cellsmöret och skapar -**[43:57 - 44:00]** eller ett JM-nancentrum. +**43:57** +eller ett JM-nancentrum. -**[44:03 - 44:10]** Och det här JM-centret finns det ju en mörk zon, eller dark zone. +**44:03** +Och det här JM-centret finns det ju en mörk zon, eller dark zone. -**[44:17 - 44:22]** I vilken det sker nu prolifation av de här B-cellerna. +**44:17** +I vilken det sker nu prolifation av de här B-cellerna. -**[44:27 - 44:36]** De här B-cellerna genomgår somatisk hypermutation, det vill säga +**44:27** +De här B-cellerna genomgår somatisk hypermutation, det vill säga -**[44:36 - 44:42]** punktmetationer i den antigenbindande delen, och att det blir mörkt +**44:36** +punktmetationer i den antigenbindande delen, och att det blir mörkt -**[44:42 - 44:45]** här beror på att det är en väldig massa B-celler som delar på oss här inne. +**44:42** +här beror på att det är en väldig massa B-celler som delar på oss här inne. -**[44:45 - 44:56]** Och på så sätt också försöker förändra och förbättra sin antigenspecificitet. +**44:45** +Och på så sätt också försöker förändra och förbättra sin antigenspecificitet. -**[44:57 - 45:09]** På vägen här får vi också en viss utsöndring av vissa plasmaceller som först utsöndrar +**44:57** +På vägen här får vi också en viss utsöndring av vissa plasmaceller som först utsöndrar -**[45:09 - 45:19]** vissa antikroppar innan de har börjat gå in och genomgå den somatiska hypermutationen så här så vi får också en +**45:09** +vissa antikroppar innan de har börjat gå in och genomgå den somatiska hypermutationen så här så vi får också en -**[45:19 - 45:25]** Här får vi också plasmaceller som är kortlivade. +**45:19** +Här får vi också plasmaceller som är kortlivade. -**[45:27 - 45:34]** Kortlivade plasmaceller. +**45:27** +Kortlivade plasmaceller. -**[45:34 - 45:40]** Som då framför allt är IG-m. +**45:34** +Som då framför allt är IG-m. -**[45:40 - 45:49]** Atlen på, ska vi inte kalla dem B-celler, så kan man PC här. +**45:40** +Atlen på, ska vi inte kalla dem B-celler, så kan man PC här. -**[45:49 - 45:51]** Plasmaceller. +**45:49** +Plasmaceller. -**[45:51 - 45:57]** Och sen så på de andra då som går vidare in och bildar detta. +**45:51** +Och sen så på de andra då som går vidare in och bildar detta. -**[45:57 - 46:01]** B-cellerna nu som genomgår sin somatiska hypermutation. +**45:57** +B-cellerna nu som genomgår sin somatiska hypermutation. -**[46:01 - 46:07]** De behöver ju då igen ut och på något sätt se vilka av de här som har förändrat +**46:01** +De behöver ju då igen ut och på något sätt se vilka av de här som har förändrat -**[46:07 - 46:11]** sin B-cellsrecept och att jag blir mer bättre på att binda till antigen. +**46:07** +sin B-cellsrecept och att jag blir mer bättre på att binda till antigen. -**[46:12 - 46:15]** Och i det här fallet då så tar vi in ytterligare en celltyp. +**46:12** +Och i det här fallet då så tar vi in ytterligare en celltyp. -**[46:17 - 46:21]** Som vi kallar för en folikulär, en bitisk cell. +**46:17** +Som vi kallar för en folikulär, en bitisk cell. -**[46:22 - 46:25]** Kom ihåg att detta har ingenting med de här den bitiska cellerna att göra. +**46:22** +Kom ihåg att detta har ingenting med de här den bitiska cellerna att göra. -**[46:25 - 46:27]** De har bara olyckligt fått samma namn. +**46:25** +De har bara olyckligt fått samma namn. -**[46:27 - 46:30]** Därför att som bilden gör här visar här +**46:27** +Därför att som bilden gör här visar här -**[46:30 - 46:32]** är att de är +**46:30** +är att de är -**[46:32 - 46:36]** också har mycket långa armar som sitter inne och har på så sätt +**46:32** +också har mycket långa armar som sitter inne och har på så sätt -**[46:36 - 46:37]** plockat till sig antigen. +**46:36** +plockat till sig antigen. -**[46:39 - 46:40]** Det är då FDC:s. +**46:39** +Det är då FDC:s. -**[46:41 - 46:44]** Men de degraderar inte det här antigenet. De fungerar egentligen mer som ett flugpapper. +**46:41** +Men de degraderar inte det här antigenet. De fungerar egentligen mer som ett flugpapper. -**[46:49 - 46:51]** Här sitter det återigen bakterieantigenet. +**46:49** +Här sitter det återigen bakterieantigenet. -**[46:52 - 46:53]** Fast här. +**46:52** +Fast här. -**[46:57 - 46:58]** Så de här ... +**46:57** +Så de här ... -**[47:05 - 47:08]** Och då kan de B-celler nu som kommer ut här, +**47:05** +Och då kan de B-celler nu som kommer ut här, -**[47:09 - 47:10]** kommer att kunna +**47:09** +kommer att kunna -**[47:12 - 47:13]** rycka åt sig antigenet. +**47:12** +rycka åt sig antigenet. -**[47:15 - 47:17]** De B-celler som har en bättre B-cellsreceptor. +**47:15** +De B-celler som har en bättre B-cellsreceptor. -**[47:19 - 47:22]** Än de andra. Det kommer alltså ske en selektion för de här B-cellerna som har högst +**47:19** +Än de andra. Det kommer alltså ske en selektion för de här B-cellerna som har högst -**[47:23 - 47:25]** förmåga att plocka i antigenet därför att de +**47:23** +förmåga att plocka i antigenet därför att de -**[47:26 - 47:27]** kan ni se. +**47:26** +kan ni se. -**[47:27 - 47:45]** inte bara är här ute utan som även går in i aminalcentra. +**47:27** +inte bara är här ute utan som även går in i aminalcentra. -**[47:51 - 47:52]** Tf-celler +**47:51** +Tf-celler -**[47:54 - 47:55]** som också +**47:54** +som också -**[47:56 - 47:57]** kommer in +**47:56** +kommer in -**[47:57 - 47:59]** i detta område här. +**47:57** +i detta område här. -**[48:03 - 48:07]** Kommer också in i järnmalcentrat och på så sätt kan ge de här B-cellerna +**48:03** +Kommer också in i järnmalcentrat och på så sätt kan ge de här B-cellerna -**[48:08 - 48:10]** som har den högsta affiniteten. +**48:08** +som har den högsta affiniteten. -**[48:11 - 48:13]** De kan binda till antigenet +**48:11** +De kan binda till antigenet -**[48:13 - 48:17]** selektera för dessa, så att vi ur detta järnmalcentra, +**48:13** +selektera för dessa, så att vi ur detta järnmalcentra, -**[48:17 - 48:20]** där vi nu hade två saker som skedde. +**48:17** +där vi nu hade två saker som skedde. -**[48:21 - 48:23]** Affinitetsmognad, +**48:21** +Affinitetsmognad, -**[48:23 - 48:26]** vilket sker genom somatisk argumentation. +**48:23** +vilket sker genom somatisk argumentation. -**[48:28 - 48:30]** Affinitetsmognad. +**48:28** +Affinitetsmognad. -**[48:53 - 48:56]** Att vi kunde ändra skaftet på antikroppen här. +**48:53** +Att vi kunde ändra skaftet på antikroppen här. -**[48:57 - 48:59]** Och gå från IGM +**48:57** +Och gå från IGM -**[49:00 - 49:02]** till andra isotoper. +**49:00** +till andra isotoper. -**[49:03 - 49:05]** Så vi har det som kallas för isotytyp. +**49:03** +Så vi har det som kallas för isotytyp. -**[49:07 - 49:08]** Switch. +**49:07** +Switch. -**[49:13 - 49:17]** IGM till IGG-pojk. +**49:13** +IGM till IGG-pojk. -**[49:27 - 49:33]** IGG. IGG, IG, IG, IG, IG, IGE. +**49:27** +IGG. IGG, IG, IG, IG, IG, IGE. -**[49:43 - 49:45]** Och det som det här nu till slut ger ledig tillvaro +**49:43** +Och det som det här nu till slut ger ledig tillvaro -**[49:46 - 49:49]** att de här B-cellerna som kommer ut härifrån +**49:46** +att de här B-cellerna som kommer ut härifrån -**[49:53 - 49:54]** kommer jag att få +**49:53** +kommer jag att få -**[49:57 - 50:00]** Hög. +**49:57** +Hög. -**[50:03 - 50:04]** Affina +**50:03** +Affina -**[50:05 - 50:06]** Dels +**50:05** +Dels -**[50:07 - 50:08]** Ett +**50:07** +Ett -**[50:10 - 50:11]** Minnes +**50:10** +Minnes -**[50:14 - 50:16]** Ett celler +**50:14** +Ett celler -**[50:17 - 50:19]** Eller +**50:17** +Eller -**[50:20 - 50:21]** Eller ock +**50:20** +Eller ock -**[50:22 - 50:23]** Långgivare +**50:22** +Långgivare -**[50:27 - 50:56]** Nu får vi höra +**50:27** +Nu får vi höra -**[50:56 - 50:59]** Plasmaceller då. +**50:56** +Plasmaceller då. -**[51:24 - 51:25]** Som du kan utsöndra. +**51:24** +Som du kan utsöndra. -**[51:25 - 51:26]** Antikroppar. +**51:25** +Antikroppar. -**[51:26 - 51:32]** Plasmaceller. De placerar vi antingen ut i perifer vävnad +**51:26** +Plasmaceller. De placerar vi antingen ut i perifer vävnad -**[51:33 - 51:35]** ifall det här skulle kunna vara tarmen till exempel. +**51:33** +ifall det här skulle kunna vara tarmen till exempel. -**[51:35 - 51:36]** Då placerar vi de här +**51:35** +Då placerar vi de här -**[51:37 - 51:40]** plasmacellerna i närheten här så de kan utsöndra det här. +**51:37** +plasmacellerna i närheten här så de kan utsöndra det här. -**[51:41 - 51:42]** Antikropparna +**51:41** +Antikropparna -**[51:42 - 51:45]** i närvaro så att de kan transporteras ut +**51:42** +i närvaro så att de kan transporteras ut -**[51:45 - 51:47]** över epitetet om det skulle vara IGA. +**51:45** +över epitetet om det skulle vara IGA. -**[51:48 - 51:49]** Vi kan också presentera de här +**51:48** +Vi kan också presentera de här -**[51:50 - 51:51]** placerade +**51:50** +placerade -**[51:52 - 51:53]** plasmacellerna +**51:52** +plasmacellerna -**[51:56 - 51:56]** hela vägen. +**51:56** +hela vägen. -**[51:56 - 52:20]** Tillbaka i benmärgen. +**51:56** +Tillbaka i benmärgen. -**[52:20 - 52:21]** Elle och effekten vi får av detta är då att de här +**52:20** +Elle och effekten vi får av detta är då att de här -**[52:22 - 52:26]** fortsätter under den här blodkärlen ner här och förenklar lite grann för oss. +**52:22** +fortsätter under den här blodkärlen ner här och förenklar lite grann för oss. -**[52:26 - 52:39]** Så får vi då de här B-sändarna, som plasma och söndrar, som har utsöndrat sina antikroppar. +**52:26** +Så får vi då de här B-sändarna, som plasma och söndrar, som har utsöndrat sina antikroppar. -**[52:41 - 52:43]** Att när du kunde komma ut i vävnaden +**52:41** +Att när du kunde komma ut i vävnaden -**[52:44 - 52:46]** antikropparna utsöndras. +**52:44** +antikropparna utsöndras. -**[52:52 - 52:54]** De kommer ut i den perifera vävnaden. +**52:52** +De kommer ut i den perifera vävnaden. -**[52:56 - 53:00]** Där man då kan utföra effekter och funktion. +**52:56** +Där man då kan utföra effekter och funktion. -**[53:02 - 53:03]** Nu går vi tillbaka igen. +**53:02** +Nu går vi tillbaka igen. -**[53:06 - 53:08]** Tittar vad jag behöver olika +**53:06** +Tittar vad jag behöver olika -**[53:09 - 53:11]** T-celler att aktiveras. +**53:09** +T-celler att aktiveras. -**[53:12 - 53:15]** Vi har nu börjat med att studera vad som händer med de lymfknutresidenta T-cellerna. +**53:12** +Vi har nu börjat med att studera vad som händer med de lymfknutresidenta T-cellerna. -**[53:16 - 53:17]** Vad de gör. +**53:16** +Vad de gör. -**[53:21 - 53:24]** De lämnar dem till förläkarlärare. Lämnar då ej lymfknutar. +**53:21** +De lämnar dem till förläkarlärare. Lämnar då ej lymfknutar. -**[53:25 - 53:25]** Så i T-cellsavrådet, det var det vi +**53:25** +Så i T-cellsavrådet, det var det vi -**[53:26 - 53:27]** försökt rita nu. +**53:26** +försökt rita nu. -**[53:27 - 53:31]** Här hade vi den dritiska cellen som har plockat upp ett antigen. +**53:27** +Här hade vi den dritiska cellen som har plockat upp ett antigen. -**[53:31 - 53:34]** Men de dritiska cellerna använder +**53:31** +Men de dritiska cellerna använder -**[53:35 - 53:37]** fagocytiska receptorer för att få upp detta +**53:35** +fagocytiska receptorer för att få upp detta -**[53:37 - 53:38]** och pinocytiska. +**53:37** +och pinocytiska. -**[53:39 - 53:43]** De behöver inte några specifika receptorer för detta. Utan de tar bara upp antigen +**53:39** +De behöver inte några specifika receptorer för detta. Utan de tar bara upp antigen -**[53:43 - 53:43]** med hjälp av +**53:43** +med hjälp av -**[53:45 - 53:45]** fagocytos. +**53:45** +fagocytos. -**[53:46 - 53:48]** De kan då degradera de här proteinerna +**53:46** +De kan då degradera de här proteinerna -**[53:49 - 53:50]** och det finns preptider i dem. +**53:49** +och det finns preptider i dem. -**[53:50 - 53:53]** Som de sedan kan prenumerera på ytan och hemma hos cirklar två mål fyra. +**53:50** +Som de sedan kan prenumerera på ytan och hemma hos cirklar två mål fyra. -**[53:54 - 53:54]** De blir exogent antigen. +**53:54** +De blir exogent antigen. -**[53:55 - 53:56]** Detta kan då +**53:55** +Detta kan då -**[53:56 - 53:58]** aktivera till hjälpacellen. +**53:56** +aktivera till hjälpacellen. -**[53:58 - 54:01]** Och den här hjälpacellen kan då vara med +**53:58** +Och den här hjälpacellen kan då vara med -**[54:01 - 54:03]** och presentera den här för B-celler. +**54:01** +och presentera den här för B-celler. -**[54:03 - 54:04]** Lika B-celler då? +**54:03** +Lika B-celler då? -**[54:04 - 54:07]** Det är de här B-cellerna som har plockat upp ett antigen. +**54:04** +Det är de här B-cellerna som har plockat upp ett antigen. -**[54:07 - 54:11]** Till skillnad från den dundriska cellen behöver nu B-celler för att +**54:07** +Till skillnad från den dundriska cellen behöver nu B-celler för att -**[54:11 - 54:12]** vara effektiva och ta upp ett antigen. +**54:11** +vara effektiva och ta upp ett antigen. -**[54:12 - 54:14]** En ytreceptor +**54:12** +En ytreceptor -**[54:14 - 54:16]** B-cellsreceptor som kan binda effektivt +**54:14** +B-cellsreceptor som kan binda effektivt -**[54:16 - 54:17]** eller antingen. +**54:16** +eller antingen. -**[54:17 - 54:18]** På så sätt +**54:17** +På så sätt -**[54:18 - 54:19]** plocka upp antigenet +**54:18** +plocka upp antigenet -**[54:20 - 54:22]** degraderade och presenterade +**54:20** +degraderade och presenterade -**[54:22 - 54:23]** på ytan. +**54:22** +på ytan. -**[54:23 - 54:25]** Det är samma peptiv som kommer här +**54:23** +Det är samma peptiv som kommer här -**[54:25 - 54:26]** som är samma optimala. +**54:25** +som är samma optimala. -**[54:26 - 54:42]** Det viktiga här är vad den här bilden också försöker visa. +**54:26** +Det viktiga här är vad den här bilden också försöker visa. -**[54:42 - 54:45]** Att man kan ha en B-cells epitop som sitter här +**54:42** +Att man kan ha en B-cells epitop som sitter här -**[54:45 - 54:47]** och en T-cells epitop som sitter här. +**54:45** +och en T-cells epitop som sitter här. -**[54:47 - 54:51]** B-cellens ytreceptor behöver inte känna igen exakt samma peptid +**54:47** +B-cellens ytreceptor behöver inte känna igen exakt samma peptid -**[54:52 - 54:54]** på ytan av B-cell av det här antigenet. +**54:52** +på ytan av B-cell av det här antigenet. -**[54:54 - 54:56]** Det viktiga är att antingen ett innehåll samma +**54:54** +Det viktiga är att antingen ett innehåll samma -**[54:56 - 54:59]** epitiv som det här. Men här använder +**54:56** +epitiv som det här. Men här använder -**[54:59 - 55:02]** en ytreceptor som vinner till det här och tar +**54:59** +en ytreceptor som vinner till det här och tar -**[55:02 - 55:04]** in det och på så sätt är det det som den känner igen. +**55:02** +in det och på så sätt är det det som den känner igen. -**[55:04 - 55:07]** Och med åker då hela proteinet och +**55:04** +Och med åker då hela proteinet och -**[55:07 - 55:09]** peptiden som sedan presenteras. +**55:07** +peptiden som sedan presenteras. -**[55:10 - 55:12]** Gick det då att det är samma peptid i slutändan +**55:10** +Gick det då att det är samma peptid i slutändan -**[55:12 - 55:13]** som hamnar här. +**55:12** +som hamnar här. -**[55:14 - 55:15]** Som var den som den vita cellen +**55:14** +Som var den som den vita cellen -**[55:15 - 55:17]** presenterade här till hjälp av celluminna. +**55:15** +presenterade här till hjälp av celluminna. -**[55:18 - 55:21]** Då bildas ett extra cellulärt fosikt +**55:18** +Då bildas ett extra cellulärt fosikt -**[55:21 - 55:23]** där vi får kortlivade plasmaseller som ytterligt +**55:21** +där vi får kortlivade plasmaseller som ytterligt -**[55:23 - 55:24]** söndrar antikroppar, +**55:23** +söndrar antikroppar, -**[55:25 - 55:26]** A-IGM, de här alltså inte +**55:25** +A-IGM, de här alltså inte -**[55:26 - 55:27]** switchet. +**55:26** +switchet. -**[55:44 - 55:49]** In här i då. De tefolikulära hjälpaceller som nu +**55:44** +In här i då. De tefolikulära hjälpaceller som nu -**[55:49 - 55:53]** kan känna igen antigenet från det folikulära +**55:49** +kan känna igen antigenet från det folikulära -**[55:54 - 55:56]** de B-celler som har plockat till sig antigenet från en +**55:54** +de B-celler som har plockat till sig antigenet från en -**[55:56 - 56:00]** folikulära den vitiska cellen kan nu få hjälp av den polikulära T-hjälpacellen. +**55:56** +folikulära den vitiska cellen kan nu få hjälp av den polikulära T-hjälpacellen. -**[56:01 - 56:02]** Folikulära den vitiska cellen +**56:01** +Folikulära den vitiska cellen -**[56:03 - 56:04]** har plockat på sig antigen +**56:03** +har plockat på sig antigen -**[56:04 - 56:07]** detta antigen innehåller samma peptid +**56:04** +detta antigen innehåller samma peptid -**[56:08 - 56:09]** som +**56:08** +som -**[56:09 - 56:12]** B-cellen kan presentera +**56:09** +B-cellen kan presentera -**[56:12 - 56:14]** före till folikulära hjälpacellen. +**56:12** +före till folikulära hjälpacellen. -**[56:14 - 56:16]** På så sätt kan man nog selektera +**56:14** +På så sätt kan man nog selektera -**[56:16 - 56:17]** för de här. +**56:16** +för de här. -**[56:21 - 56:23]** Här har vi aminalcentireaktionen igen. +**56:21** +Här har vi aminalcentireaktionen igen. -**[56:25 - 56:26]** Vi har de delande +**56:25** +Vi har de delande -**[56:26 - 56:29]** vescellerna i en Dark zone där de +**56:26** +vescellerna i en Dark zone där de -**[56:29 - 56:30]** prolyfererar dem genomgår somatisk +**56:29** +prolyfererar dem genomgår somatisk -**[56:31 - 56:31]** hypometation. +**56:31** +hypometation. -**[56:33 - 56:34]** Vi kan då selektera, +**56:33** +Vi kan då selektera, -**[56:34 - 56:36]** ska du selektera för de som binder med högsta +**56:34** +ska du selektera för de som binder med högsta -**[56:36 - 56:37]** för mitt högsta för 90-talet? +**56:36** +för mitt högsta för 90-talet? -**[56:38 - 56:39]** Det gör de genom att komma ut +**56:38** +Det gör de genom att komma ut -**[56:40 - 56:41]** i Lightzone. +**56:40** +i Lightzone. -**[56:42 - 56:44]** Här kan de plocka till sig antigenet +**56:42** +Här kan de plocka till sig antigenet -**[56:44 - 56:46]** presenterade för att de får överleva sina +**56:44** +presenterade för att de får överleva sina -**[56:47 - 56:48]** överlevnadssignaler. +**56:47** +överlevnadssignaler. -**[56:48 - 56:51]** De som inte är lika effektiva får inte överleva +**56:48** +De som inte är lika effektiva får inte överleva -**[56:51 - 56:52]** signaler och kommer att dö av +**56:51** +signaler och kommer att dö av -**[56:53 - 56:54]** och så sett selektera för de högsta +**56:53** +och så sett selektera för de högsta -**[56:54 - 56:55]** effekterna. +**56:54** +effekterna. -**[56:55 - 56:56]** Och ur jämnande +**56:55** +Och ur jämnande -**[56:56 - 56:59]** sedan får vi då minnesbeceller och plasmaseller +**56:56** +sedan får vi då minnesbeceller och plasmaseller -**[56:59 - 57:02]** som då dels plasmonsellerna som utsöndrar antikroppar +**56:59** +som då dels plasmonsellerna som utsöndrar antikroppar -**[57:02 - 57:06]** med hög affinitet, eller minnesbeceller som cirkulerar i vävnaden +**57:02** +med hög affinitet, eller minnesbeceller som cirkulerar i vävnaden -**[57:07 - 57:11]** och har på sin yta höga fina B-cellsreceptorer. +**57:07** +och har på sin yta höga fina B-cellsreceptorer. -**[57:14 - 57:17]** Dels, vi får en hög isotch som gör +**57:14** +Dels, vi får en hög isotch som gör -**[57:18 - 57:21]** att vi går från IGMIGD till IGIGA eller IGIGE +**57:18** +att vi går från IGMIGD till IGIGA eller IGIGE -**[57:22 - 57:24]** och de här antikropparna som ansitter på ytan +**57:22** +och de här antikropparna som ansitter på ytan -**[57:24 - 57:26]** eller som fotoseseneras. Somatiska ytpermodern +**57:24** +eller som fotoseseneras. Somatiska ytpermodern -**[57:26 - 57:29]** möjliggör selektion. +**57:26** +möjliggör selektion. -**[57:32 - 57:36]** Och vi får bildning av plasmaseller eller minnesbeceller. +**57:32** +Och vi får bildning av plasmaseller eller minnesbeceller. -**[57:38 - 57:44]** Plasmasellerna dirigerar vi väg antingen ut till den perifera vävnaden. +**57:38** +Plasmasellerna dirigerar vi väg antingen ut till den perifera vävnaden. -**[57:44 - 57:48]** Om det är en vävnad till exempel i tarmen där vi utsöndrar IGA:n, placerar vi dem i närheten +**57:44** +Om det är en vävnad till exempel i tarmen där vi utsöndrar IGA:n, placerar vi dem i närheten -**[57:49 - 57:52]** så att det är enkelt att transportera ut IGA över tarm-epitetet. +**57:49** +så att det är enkelt att transportera ut IGA över tarm-epitetet. -**[57:53 - 57:55]** Eller så sätter vi dem i benmärgen +**57:53** +Eller så sätter vi dem i benmärgen -**[57:56 - 58:01]** när de t.ex. IGG utsöndras för att komma rakt ut i blodet. +**57:56** +när de t.ex. IGG utsöndras för att komma rakt ut i blodet. -**[58:02 - 58:03]** Och vi placerar dem också i +**58:02** +Och vi placerar dem också i -**[58:04 - 58:06]** lymfknutar eller sekundära +**58:04** +lymfknutar eller sekundära -**[58:08 - 58:09]** lymfoider och garn. +**58:08** +lymfoider och garn. -**[58:10 - 58:13]** De här antikropparna som utsöndras kan då hjälpa +**58:10** +De här antikropparna som utsöndras kan då hjälpa -**[58:13 - 58:16]** förstärka effekterna de medför i myntsystemet. +**58:13** +förstärka effekterna de medför i myntsystemet. -**[58:17 - 58:21]** Detta kan deras ske genom att de först binder in till antigen +**58:17** +Detta kan deras ske genom att de först binder in till antigen -**[58:21 - 58:26]** som vi sedan kan binda in till makrofager +**58:21** +som vi sedan kan binda in till makrofager -**[58:26 - 58:30]** ner på FC-receptorer som binder de här bitarna av antikroppar, +**58:26** +ner på FC-receptorer som binder de här bitarna av antikroppar, -**[58:30 - 58:32]** som då kan degradera toxinerna, +**58:30** +som då kan degradera toxinerna, -**[58:32 - 58:34]** det vill säga att makrofagers Novakapacitet +**58:32** +det vill säga att makrofagers Novakapacitet -**[58:34 - 58:37]** kan degradera toxiner utan att själva bli förgiftade av det. +**58:34** +kan degradera toxiner utan att själva bli förgiftade av det. -**[58:38 - 58:43]** Det är också oxonisering där makrofager kan binda +**58:38** +Det är också oxonisering där makrofager kan binda -**[58:43 - 58:46]** till ytreceptorn, till FC-delen av antikroppar, +**58:43** +till ytreceptorn, till FC-delen av antikroppar, -**[58:46 - 58:50]** som har bundit in till bakterier, +**58:46** +som har bundit in till bakterier, -**[58:50 - 58:53]** som har gjort dem mer lätt igenkännliga för +**58:50** +som har gjort dem mer lätt igenkännliga för -**[58:53 - 58:56]** makrofager med hjälp av dess FC-receptorer, +**58:53** +makrofager med hjälp av dess FC-receptorer, -**[58:56 - 58:58]** men det innebär att de blir effektivare av detta. +**58:56** +men det innebär att de blir effektivare av detta. -**[59:00 - 59:05]** Och antikropparna kan då också göra att de aktiverar komplementet, +**59:00** +Och antikropparna kan då också göra att de aktiverar komplementet, -**[59:05 - 59:08]** vilket gör komplementkedjan aktiverad, +**59:05** +vilket gör komplementkedjan aktiverad, -**[59:08 - 59:11]** och i slutändan, en av de effekt och målen i effekt och mekanismerna, +**59:08** +och i slutändan, en av de effekt och målen i effekt och mekanismerna, -**[59:11 - 59:16]** var ju att komplementet kunde slutstansa hår med hjälp av maktkomplex +**59:11** +var ju att komplementet kunde slutstansa hår med hjälp av maktkomplex -**[59:16 - 59:21]** och på så sätt göra att bakterien lyseras. +**59:16** +och på så sätt göra att bakterien lyseras. -**[59:21 - 59:24]** På så sätt förstärker det allaktiva immunsvaret, +**59:21** +På så sätt förstärker det allaktiva immunsvaret, -**[59:24 - 59:26]** det medför det immunsvaret. +**59:24** +det medför det immunsvaret. -**[59:26 - 59:27]** av antikroppar. +**59:26** +av antikroppar. -**[59:27 - 59:34]** Ett exempel man kan tänka sig här som vi också ska ta med är mastceller. +**59:27** +Ett exempel man kan tänka sig här som vi också ska ta med är mastceller. -**[59:34 - 59:38]** Det finns också i perifer vävnad, såsom makrofag. +**59:34** +Det finns också i perifer vävnad, såsom makrofag. -**[59:38 - 59:44]** Man ställer utrymmelsen utan en mängd av FC-receptorer, +**59:38** +Man ställer utrymmelsen utan en mängd av FC-receptorer, -**[59:44 - 59:48]** men de är riktade mot IGE-antikroppar. +**59:44** +men de är riktade mot IGE-antikroppar. -**[59:48 - 59:52]** De har väldigt hög affinitet från IGE-antikroppar. +**59:48** +De har väldigt hög affinitet från IGE-antikroppar. -**[59:52 - 59:56]** Det som händer i det här fallet är att IGE-antikroppar som frisätts +**59:52** +Det som händer i det här fallet är att IGE-antikroppar som frisätts -**[59:56 - 60:00]** kommer att kunna binda direkt till mastcellen +**59:56** +kommer att kunna binda direkt till mastcellen -**[60:00 - 60:04]** utan att mastcellen redan innan har bundit in, +**60:00** +utan att mastcellen redan innan har bundit in, -**[60:04 - 60:07]** eller utan att antikroppen har bundit in till antigen. +**60:04** +eller utan att antikroppen har bundit in till antigen. -**[60:07 - 60:12]** Så de här mastcellerna är alltså redan under de här betingelserna, +**60:07** +Så de här mastcellerna är alltså redan under de här betingelserna, -**[60:12 - 60:13]** innan de har bundit in antigenet, +**60:12** +innan de har bundit in antigenet, -**[60:13 - 60:16]** så finns de redan på ytan av mastcellen. +**60:13** +så finns de redan på ytan av mastcellen. -**[60:16 - 60:18]** Så IEA är fullt mer granen. +**60:16** +Så IEA är fullt mer granen. -**[60:19 - 60:23]** Det som sedan händer är att när de här ytantikropparna +**60:19** +Det som sedan händer är att när de här ytantikropparna -**[60:23 - 60:26]** som nu sitter bundna med hjälp av FC-receptorer, +**60:23** +som nu sitter bundna med hjälp av FC-receptorer, -**[60:26 - 60:30]** till mastcellen binder in, så kommer de att krosslinka, +**60:26** +till mastcellen binder in, så kommer de att krosslinka, -**[60:30 - 60:33]** den kommer att brinna till flera FC-receptorer samtidigt, +**60:30** +den kommer att brinna till flera FC-receptorer samtidigt, -**[60:33 - 60:35]** vilket ger en signal in i mastcellen att +**60:33** +vilket ger en signal in i mastcellen att -**[60:35 - 60:39]** nu utsöndra granulle, som de hade innan, +**60:35** +nu utsöndra granulle, som de hade innan, -**[60:39 - 60:41]** vilket vi ser här, en aktiverad mastcell, +**60:39** +vilket vi ser här, en aktiverad mastcell, -**[60:41 - 60:43]** som nu har tömt ut alla sina granuller här. +**60:41** +som nu har tömt ut alla sina granuller här. -**[60:43 - 60:44]** Varför gör de det här nu? +**60:43** +Varför gör de det här nu? -**[60:44 - 60:46]** Vad är anledningen med detta? +**60:44** +Vad är anledningen med detta? -**[60:46 - 60:50]** IGE är ju viktigt mot maskinfektion. +**60:46** +IGE är ju viktigt mot maskinfektion. -**[60:50 - 60:52]** Och här är det anledning till detta. +**60:50** +Och här är det anledning till detta. -**[60:52 - 60:54]** Här sitter mastcellerna, +**60:52** +Här sitter mastcellerna, -**[60:54 - 60:56]** de är för små för att kunna +**60:54** +de är för små för att kunna -**[60:56 - 61:02]** äta upp en hel mask, till exempel. +**60:56** +äta upp en hel mask, till exempel. -**[61:03 - 61:06]** Och det gör att istället utsöndra +**61:03** +Och det gör att istället utsöndra -**[61:06 - 61:09]** de sina lytiska substanser och försöker i så fall göra hål i +**61:06** +de sina lytiska substanser och försöker i så fall göra hål i -**[61:10 - 61:16]** mastcellen, i masken som nu finns här i. +**61:10** +mastcellen, i masken som nu finns här i. -**[61:18 - 61:22]** Och den här parasiten nu, vi kan också tänka oss, +**61:18** +Och den här parasiten nu, vi kan också tänka oss, -**[61:22 - 61:24]** den är så stor så vi försöker göra istället för att äta upp den +**61:22** +den är så stor så vi försöker göra istället för att äta upp den -**[61:24 - 61:26]** att klämma ut den genom sammandragningar, +**61:24** +att klämma ut den genom sammandragningar, -**[61:26 - 61:27]** och glatt muskulatur. +**61:26** +och glatt muskulatur. -**[61:27 - 61:31]** Och det sker genom den här histaminen som också utsöndras här. +**61:27** +Och det sker genom den här histaminen som också utsöndras här. -**[61:32 - 61:35]** Och på så sätt försöker då immunsystemet att på så sätt göra sig +**61:32** +Och på så sätt försöker då immunsystemet att på så sätt göra sig -**[61:35 - 61:38]** av med patiener som är för stora för att accepteras. +**61:35** +av med patiener som är för stora för att accepteras. -**[61:39 - 61:41]** Och i den här processen då är mastcellerviktiga. +**61:39** +Och i den här processen då är mastcellerviktiga. -**[61:42 - 61:45]** Problemet är bara det att det som vi nu oftast hör +**61:42** +Problemet är bara det att det som vi nu oftast hör -**[61:45 - 61:49]** och när vi hör om IGE är att IGE-antikroppar +**61:45** +och när vi hör om IGE är att IGE-antikroppar -**[61:49 - 61:53]** också kan binda till det som vi kallar för allergener, +**61:49** +också kan binda till det som vi kallar för allergener, -**[61:53 - 61:56]** det vill säga något som uttrycks såsom från +**61:53** +det vill säga något som uttrycks såsom från -**[61:56 - 61:59]** jordnötter eller från pollen. +**61:56** +jordnötter eller från pollen. -**[61:59 - 62:03]** Vilket då också kommer att binda till ytan på mastceller. +**61:59** +Vilket då också kommer att binda till ytan på mastceller. -**[62:03 - 62:08]** Och vi kommer att få en prissättning av istaminer och vi kommer att få exakt samma sammandragningar. +**62:03** +Och vi kommer att få en prissättning av istaminer och vi kommer att få exakt samma sammandragningar. -**[62:09 - 62:12]** Men i det här fallet, istället för att försöka klämma ut en parasit i tarmen, +**62:09** +Men i det här fallet, istället för att försöka klämma ut en parasit i tarmen, -**[62:13 - 62:17]** får vi sammandragningar i lungan och vi får en astmatisk reaktion. +**62:13** +får vi sammandragningar i lungan och vi får en astmatisk reaktion. -**[62:17 - 62:21]** Och varför vi vill visa det här är att detta förklarar varför det sker så fort. +**62:17** +Och varför vi vill visa det här är att detta förklarar varför det sker så fort. -**[62:22 - 62:26]** Vi har mastceller som redan från början har färdigintresserade granuliner, +**62:22** +Vi har mastceller som redan från början har färdigintresserade granuliner, -**[62:26 - 62:31]** vi har på ytan av de här mastcellerna, IGE med hög affinitet +**62:26** +vi har på ytan av de här mastcellerna, IGE med hög affinitet -**[62:31 - 62:35]** mot alla gener, eller mot parasiter. +**62:31** +mot alla gener, eller mot parasiter. -**[62:35 - 62:39]** I det här fallet då mot alla gener och när alla gener binder +**62:35** +I det här fallet då mot alla gener och när alla gener binder -**[62:39 - 62:43]** så sker den här utsöndringen inom minuter +**62:39** +så sker den här utsöndringen inom minuter -**[62:43 - 62:45]** vilket gör att vi får en väldigt snabb reaktion. +**62:43** +vilket gör att vi får en väldigt snabb reaktion. -**[62:46 - 62:48]** Så detta är då ytterligare en effekt av mekanism +**62:46** +Så detta är då ytterligare en effekt av mekanism -**[62:48 - 62:52]** när det gäller optionisering +**62:48** +när det gäller optionisering -**[62:52 - 62:55]** eller ytantikroppar som binder på en mastcell +**62:52** +eller ytantikroppar som binder på en mastcell -**[62:56 - 62:58]** till diggranulering. +**62:56** +till diggranulering. -**[62:59 - 63:06]** Så om vi nu bara ska sammanföra bilden, sista bilden av detta, +**62:59** +Så om vi nu bara ska sammanföra bilden, sista bilden av detta, -**[63:06 - 63:18]** så har vi alltså frisättningen av antikroppar, som har utsöndrats +**63:06** +så har vi alltså frisättningen av antikroppar, som har utsöndrats -**[63:18 - 63:22]** från plasmasscellen, och i det här fallet nu kan binda till ytan +**63:18** +från plasmasscellen, och i det här fallet nu kan binda till ytan -**[63:22 - 63:26]** på en mastcell. +**63:22** +på en mastcell. -**[63:26 - 63:27]** edd cell. +**63:26** +edd cell. -**[63:50 - 63:55]** Här har vi mastceller. +**63:50** +Här har vi mastceller. -**[63:55 - 63:55]** recimentorer. +**63:55** +recimentorer. -**[63:56 - 64:00]** Och i det här fallet när det gäller dem så är det framförallt då FC. +**63:56** +Och i det här fallet när det gäller dem så är det framförallt då FC. -**[64:24 - 64:26]** Vilket gör att de här mastcellerna nu också +**64:24** +Vilket gör att de här mastcellerna nu också -**[64:26 - 64:30]** med hjälp av sina FC-receptorer och sin ytantikropp +**64:26** +med hjälp av sina FC-receptorer och sin ytantikropp -**[64:30 - 64:32]** bundna till dessa kan bli bra +**64:30** +bundna till dessa kan bli bra -**[64:32 - 64:36]** given av den inflammatoriska reaktionen +**64:32** +given av den inflammatoriska reaktionen -**[64:36 - 64:39]** om vi har ytantikroppar, om vi har ytan, +**64:36** +om vi har ytantikroppar, om vi har ytan, -**[64:39 - 64:42]** om vi har antikroppar redan sesenerade i det här fallet. +**64:39** +om vi har antikroppar redan sesenerade i det här fallet. -**[64:56 - 64:58]** <|nospeech|> +**64:56** +<|nospeech|> -**[64:58 - 65:03]** <|nospeech|> +**64:58** +<|nospeech|> diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.md index b8c525d..aad93ce 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.md @@ -8,1023 +8,1533 @@ --- -**[0:00 - 0:09]** Hej och välkommen till föreläsningen i förvärvad immunitet där vi kommer prata om reglering av immunsvar och tolerans. +**0:00** +Hej och välkommen till föreläsningen i förvärvad immunitet där vi kommer prata om reglering av immunsvar och tolerans. -**[0:09 - 0:17]** Till att börja med tänkte jag gå igenom normal reglering av effekt och funktioner. +**0:09** +Till att börja med tänkte jag gå igenom normal reglering av effekt och funktioner. -**[0:17 - 0:25]** När jag menar normal reglering så syftar det till när vi ska reglera och stanna av det immunsvaret som vi har skapat +**0:17** +När jag menar normal reglering så syftar det till när vi ska reglera och stanna av det immunsvaret som vi har skapat -**[0:25 - 0:30]** mot en stock infektion som vi har fått i oss en mikroorganism. +**0:25** +mot en stock infektion som vi har fått i oss en mikroorganism. -**[0:30 - 0:36]** Vid de tillfällena så har vi en kraftig ökning av antalet immunceller. +**0:30** +Vid de tillfällena så har vi en kraftig ökning av antalet immunceller. -**[0:36 - 0:40]** Vi har en progniferation och en rekrytering av många immunceller +**0:36** +Vi har en progniferation och en rekrytering av många immunceller -**[0:40 - 0:43]** som kommer till platsen där vi har infektionen. +**0:40** +som kommer till platsen där vi har infektionen. -**[0:43 - 0:47]** Den här måste vi reglera så att vi gör oss av med de här immuncellerna +**0:43** +Den här måste vi reglera så att vi gör oss av med de här immuncellerna -**[0:47 - 0:50]** och att vi minskar de vi har där +**0:47** +och att vi minskar de vi har där -**[0:50 - 0:54]** och hur vi då kan med hjälp av det läka ut +**0:50** +och hur vi då kan med hjälp av det läka ut -**[0:54 - 0:57]** och få en normal funktion i vävnaden igen. +**0:54** +och få en normal funktion i vävnaden igen. -**[0:57 - 1:00]** Den här då regleringen av effektorformer +**0:57** +Den här då regleringen av effektorformer -**[1:00 - 1:04]** drivs av flera olika saker. +**1:00** +drivs av flera olika saker. -**[1:04 - 1:08]** Bland annat är det att våra effektorceller som vi har dit +**1:04** +Bland annat är det att våra effektorceller som vi har dit -**[1:08 - 1:10]** är kortlivade. +**1:08** +är kortlivade. -**[1:10 - 1:11]** Alltså de är programmerade redan från början +**1:10** +Alltså de är programmerade redan från början -**[1:11 - 1:14]** till att leva ganska kort tid. +**1:11** +till att leva ganska kort tid. -**[1:14 - 1:16]** Men också när vi börjar få brist på antingen +**1:14** +Men också när vi börjar få brist på antingen -**[1:16 - 1:19]** så gör det att immunsvaret avstannar. +**1:16** +så gör det att immunsvaret avstannar. -**[1:19 - 1:21]** Alltså de får inte +**1:19** +Alltså de får inte -**[1:21 - 1:24]** de här drivet. +**1:21** +de här drivet. -**[1:25 - 1:29]** Våra t-celler får inte aktivering av makrofager lokalt +**1:25** +Våra t-celler får inte aktivering av makrofager lokalt -**[1:29 - 1:30]** vilket gör att de +**1:29** +vilket gör att de -**[1:30 - 1:33]** inte kan få träffa på. +**1:30** +inte kan få träffa på. -**[1:34 - 1:39]** Det här gör att vi ändrar balansen i vävnaden +**1:34** +Det här gör att vi ändrar balansen i vävnaden -**[1:39 - 1:41]** från att vara provinflammatoriskt till mer antiinflammatoriskt. +**1:39** +från att vara provinflammatoriskt till mer antiinflammatoriskt. -**[1:42 - 1:44]** Vi har också uttryckt +**1:42** +Vi har också uttryckt -**[1:44 - 1:46]** nedreglerande cytokiner +**1:44** +nedreglerande cytokiner -**[1:46 - 1:48]** som heter IL10 och TGVeta. +**1:46** +som heter IL10 och TGVeta. -**[1:48 - 1:50]** Det viktiga här är +**1:48** +Det viktiga här är -**[1:50 - 1:51]** att veta att det är nedreglerande +**1:50** +att veta att det är nedreglerande -**[1:51 - 1:53]** cytokiner, antiinflammatoriska. +**1:51** +cytokiner, antiinflammatoriska. -**[1:53 - 1:55]** Vi behöver inte kunna just exakt +**1:53** +Vi behöver inte kunna just exakt -**[1:55 - 1:57]** att de heter IL10 och TGVeta. +**1:55** +att de heter IL10 och TGVeta. -**[2:00 - 2:04]** Medreglerande cytokina börjar produceras ganska tidigt +**2:00** +Medreglerande cytokina börjar produceras ganska tidigt -**[2:04 - 2:06]** under ett immunsvar +**2:04** +under ett immunsvar -**[2:06 - 2:08]** redan under den provinflammatoriska fasen. +**2:06** +redan under den provinflammatoriska fasen. -**[2:08 - 2:11]** Det är för att vi ska vara redo att dämpa +**2:08** +Det är för att vi ska vara redo att dämpa -**[2:11 - 2:13]** inflammationen så fort som det behövs. +**2:11** +inflammationen så fort som det behövs. -**[2:16 - 2:18]** Vi har också uttryck av glucokortikuler +**2:16** +Vi har också uttryck av glucokortikuler -**[2:18 - 2:20]** som är starkt immundämpande. +**2:18** +som är starkt immundämpande. -**[2:20 - 2:24]** Det här regleras så att vi har cytokiner +**2:20** +Det här regleras så att vi har cytokiner -**[2:24 - 2:26]** från inflammationen, till exempel IL1, +**2:24** +från inflammationen, till exempel IL1, -**[2:26 - 2:30]** som kommer att påverka i brutala must, +**2:26** +som kommer att påverka i brutala must, -**[2:30 - 2:34]** påverkar hypofysen, som i sin tur påverkar +**2:30** +påverkar hypofysen, som i sin tur påverkar -**[2:34 - 2:38]** binjurebarken, att producera kortisol. +**2:34** +binjurebarken, att producera kortisol. -**[2:38 - 2:42]** Kortisol hjälper till att minska uttrycket av prov +**2:38** +Kortisol hjälper till att minska uttrycket av prov -**[2:42 - 2:44]** i inflammatoriska cytokiner. +**2:42** +i inflammatoriska cytokiner. -**[2:44 - 2:46]** Det är kraftigt immundämpande. +**2:44** +Det är kraftigt immundämpande. -**[2:46 - 2:50]** Det är det vi använder vid behandling vid inflammatoriska tillstånd, +**2:46** +Det är det vi använder vid behandling vid inflammatoriska tillstånd, -**[2:50 - 2:52]** alltså glukokortskivor. +**2:50** +alltså glukokortskivor. -**[2:54 - 2:55]** Därtill har vi en annan molekyl, +**2:54** +Därtill har vi en annan molekyl, -**[2:55 - 2:56]** som heter CTLA4, +**2:55** +som heter CTLA4, -**[2:56 - 3:00]** Cytertoxic, Tile-InfoCide, Associated, Protting 4 +**2:56** +Cytertoxic, Tile-InfoCide, Associated, Protting 4 -**[3:00 - 3:03]** som vi ska prata om lite mer i detalj. +**3:00** +som vi ska prata om lite mer i detalj. -**[3:06 - 3:09]** Den här bilden, på den här sidan, +**3:06** +Den här bilden, på den här sidan, -**[3:09 - 3:11]** har ni sett flera gånger förut, +**3:09** +har ni sett flera gånger förut, -**[3:11 - 3:13]** där vi då har en dendritisk celler uppe, +**3:11** +där vi då har en dendritisk celler uppe, -**[3:13 - 3:15]** som trappar på en mikrob, +**3:13** +som trappar på en mikrob, -**[3:15 - 3:18]** migrerar till en limfnod +**3:15** +migrerar till en limfnod -**[3:18 - 3:21]** och då kommer den uttrycka +**3:18** +och då kommer den uttrycka -**[3:21 - 3:24]** MHC-molekyler med peptid +**3:21** +MHC-molekyler med peptid -**[3:24 - 3:26]** för att kunna presentera till e-celler. +**3:24** +för att kunna presentera till e-celler. -**[3:26 - 3:30]** Vi har också då uppreglering av de kostimulatoriska molekylerna. +**3:26** +Vi har också då uppreglering av de kostimulatoriska molekylerna. -**[3:30 - 3:36]** Detta gör att vi får en aktivering av T-celler och en klonal, selektion och klonal expansion. +**3:30** +Detta gör att vi får en aktivering av T-celler och en klonal, selektion och klonal expansion. -**[3:40 - 3:49]** Ganska snart efter det här sker så får vi också uttryck av CTLA4 på T-cellen. +**3:40** +Ganska snart efter det här sker så får vi också uttryck av CTLA4 på T-cellen. -**[3:49 - 3:55]** Det här är någonting som finns redan i intressellära vid cirklar i T-cellen. +**3:49** +Det här är någonting som finns redan i intressellära vid cirklar i T-cellen. -**[3:55 - 4:00]** Färdigbildat, men vi kommer också att starta produktionen av det inom ungefär 12 +**3:55** +Färdigbildat, men vi kommer också att starta produktionen av det inom ungefär 12 -**[4:00 - 4:02]** timmar efter det att T-cellen har blivit aktiverad. +**4:00** +timmar efter det att T-cellen har blivit aktiverad. -**[4:02 - 4:05]** Här till vänster ser ni återigen den här CD8086 +**4:02** +Här till vänster ser ni återigen den här CD8086 -**[4:05 - 4:07]** som binder till CD28 +**4:05** +som binder till CD28 -**[4:07 - 4:09]** med den kostimulatoriska molekylen. +**4:07** +med den kostimulatoriska molekylen. -**[4:09 - 4:11]** När vi då får upp CTLA4 +**4:09** +När vi då får upp CTLA4 -**[4:11 - 4:14]** till ytan på T-cellen här borta +**4:11** +till ytan på T-cellen här borta -**[4:14 - 4:16]** så kommer CDLA4 +**4:14** +så kommer CDLA4 -**[4:16 - 4:18]** binda till CD86 +**4:16** +binda till CD86 -**[4:18 - 4:20]** så att det binder till samma receptor +**4:18** +så att det binder till samma receptor -**[4:20 - 4:22]** som CD28 här uppe. +**4:20** +som CD28 här uppe. -**[4:23 - 4:24]** Skillnaden här är +**4:23** +Skillnaden här är -**[4:24 - 4:26]** att CTLA4 binder +**4:24** +att CTLA4 binder -**[4:26 - 4:30]** med en mycket högre affinitet, alltså 20-50 gånger högre affinitet +**4:26** +med en mycket högre affinitet, alltså 20-50 gånger högre affinitet -**[4:30 - 4:32]** än CDLA28. +**4:30** +än CDLA28. -**[4:32 - 4:36]** Vilket gör att när vi väl får upp CDLA4 +**4:32** +Vilket gör att när vi väl får upp CDLA4 -**[4:36 - 4:38]** på cellytan så kommer den här +**4:36** +på cellytan så kommer den här -**[4:38 - 4:40]** att ta över. +**4:38** +att ta över. -**[4:40 - 4:42]** Den kommer hellre binda in +**4:40** +Den kommer hellre binda in -**[4:42 - 4:44]** CD28. +**4:42** +CD28. -**[4:44 - 4:46]** CDLA4 +**4:44** +CDLA4 -**[4:46 - 4:48]** ger nedreglerande signaler in i T-cellen. +**4:46** +ger nedreglerande signaler in i T-cellen. -**[4:48 - 4:51]** Om vi tittar här på T-cellen, här uppe +**4:48** +Om vi tittar här på T-cellen, här uppe -**[4:51 - 4:52]** där vi har CD28 +**4:51** +där vi har CD28 -**[4:52 - 4:55]** så är det positiva signaler in i cellen +**4:52** +så är det positiva signaler in i cellen -**[4:55 - 4:58]** att den ska prolyferera och differentera. +**4:55** +att den ska prolyferera och differentera. -**[4:58 - 5:00]** CDLA4 här ger minus. +**4:58** +CDLA4 här ger minus. -**[5:00 - 5:02]** Negativa signaler så att minska +**5:00** +Negativa signaler så att minska -**[5:02 - 5:04]** provliforationerna. +**5:02** +provliforationerna. -**[5:04 - 5:06]** Det är för att vi ska kunna balansera immunsvaret. +**5:04** +Det är för att vi ska kunna balansera immunsvaret. -**[5:06 - 5:08]** Att vi inte ska få +**5:06** +Att vi inte ska få -**[5:08 - 5:10]** alltför många T-celler +**5:08** +alltför många T-celler -**[5:10 - 5:12]** utan ett lagom svar. +**5:10** +utan ett lagom svar. -**[5:14 - 5:17]** Nästa bild +**5:14** +Nästa bild -**[5:17 - 5:20]** visar också CTLA4 +**5:17** +visar också CTLA4 -**[5:20 - 5:24]** hur den inhiberar aktiverade T-celler. +**5:20** +hur den inhiberar aktiverade T-celler. -**[5:24 - 5:26]** Den här första bilden är. +**5:24** +Den här första bilden är. -**[5:26 - 5:28]** Då ser vi återigen våra aktiveringar +**5:26** +Då ser vi återigen våra aktiveringar -**[5:28 - 5:32]** med MHC-peptid som i det T-cellsreceptorn. +**5:28** +med MHC-peptid som i det T-cellsreceptorn. -**[5:32 - 5:34]** Här uppe har vi den naiva T-cellen +**5:32** +Här uppe har vi den naiva T-cellen -**[5:34 - 5:36]** och här nere har vi en anti-inpresterande cellen. +**5:34** +och här nere har vi en anti-inpresterande cellen. -**[5:36 - 5:40]** Som då uttrycker ko-stimulatoriska molekyler +**5:36** +Som då uttrycker ko-stimulatoriska molekyler -**[5:40 - 5:42]** som binder till CDA28 +**5:40** +som binder till CDA28 -**[5:42 - 5:46]** som ger signal 2. +**5:42** +som ger signal 2. -**[5:46 - 5:48]** När vi då får uppsikt i LA4 +**5:46** +När vi då får uppsikt i LA4 -**[5:48 - 5:50]** som vi ser här +**5:48** +som vi ser här -**[5:50 - 5:52]** så kommer då CDA4 binda +**5:50** +så kommer då CDA4 binda -**[5:52 - 5:53]** då CD80 +**5:52** +då CD80 -**[5:53 - 5:58]** så ger negativa signaler in i T-celler. +**5:53** +så ger negativa signaler in i T-celler. -**[5:58 - 6:06]** Vi har också immundämpande molekyler +**5:58** +Vi har också immundämpande molekyler -**[6:06 - 6:08]** som uppregleras i inflammerad vävnad. +**6:06** +som uppregleras i inflammerad vävnad. -**[6:08 - 6:10]** Det jag pratar om nu med CTLA4 +**6:08** +Det jag pratar om nu med CTLA4 -**[6:10 - 6:12]** det börjar starta redan i lymfnoden. +**6:10** +det börjar starta redan i lymfnoden. -**[6:12 - 6:16]** Men när T-cellen väl kommer ut till vävnaden +**6:12** +Men när T-cellen väl kommer ut till vävnaden -**[6:16 - 6:18]** och ska göra sin effekt där ute. +**6:16** +och ska göra sin effekt där ute. -**[6:18 - 6:20]** Producera cytokiner. +**6:18** +Producera cytokiner. -**[6:20 - 6:24]** Prata med olika immunceller där ute. +**6:20** +Prata med olika immunceller där ute. -**[6:24 - 6:28]** Så har vi också immundämpande molekyler lokala. +**6:24** +Så har vi också immundämpande molekyler lokala. -**[6:28 - 6:32]** Den övre panelen här visar återigen den här CTLA4 +**6:28** +Den övre panelen här visar återigen den här CTLA4 -**[6:32 - 6:36]** den nedre panelen här. +**6:32** +den nedre panelen här. -**[6:36 - 6:39]** Har vi till vänster här aktiveringen av T-cellen. +**6:36** +Har vi till vänster här aktiveringen av T-cellen. -**[6:39 - 6:41]** T-cellen kommer ut i vävnaden. +**6:39** +T-cellen kommer ut i vävnaden. -**[6:41 - 6:45]** Vävnaden som är inflammerad i det här fallet. +**6:41** +Vävnaden som är inflammerad i det här fallet. -**[6:45 - 6:50]** Kommer börja uttrycka en molekyl som heter PDL1 eller PDL2. +**6:45** +Kommer börja uttrycka en molekyl som heter PDL1 eller PDL2. -**[6:50 - 6:54]** Detta är då Liganne som binder till något som heter PD1 +**6:50** +Detta är då Liganne som binder till något som heter PD1 -**[6:54 - 6:58]** på T-cellen. Programcell Death. +**6:54** +på T-cellen. Programcell Death. -**[6:58 - 6:59]** 1 +**6:58** +1 -**[6:59 - 7:05]** När den här bindningen sker så ger det också negativa signaler +**6:59** +När den här bindningen sker så ger det också negativa signaler -**[7:05 - 7:08]** immundämpande signaler in i T-cellen. +**7:05** +immundämpande signaler in i T-cellen. -**[7:08 - 7:13]** Så även under själva aktiva inflammationen så försöker även vävnaden +**7:08** +Så även under själva aktiva inflammationen så försöker även vävnaden -**[7:13 - 7:17]** balansera svaret för att en alltför stark effekt +**7:13** +balansera svaret för att en alltför stark effekt -**[7:17 - 7:20]** Det kan vara skadligt och vi kan kraftigt skada oss själva. +**7:17** +Det kan vara skadligt och vi kan kraftigt skada oss själva. -**[7:22 - 7:26]** Så det här är de sätten som vi dämpar inflammationen på. +**7:22** +Så det här är de sätten som vi dämpar inflammationen på. -**[7:28 - 7:33]** Så det var det som handlade om reglering av ett immunsvar. +**7:28** +Så det var det som handlade om reglering av ett immunsvar. -**[7:33 - 7:38]** Och nu tänkte jag gå över till tolerans mot självantigener. +**7:33** +Och nu tänkte jag gå över till tolerans mot självantigener. -**[7:38 - 7:47]** Det här har ni pratat redan lite tidigare om i föreläsning som var under T och B-cellsmognaden tidigare. +**7:38** +Det här har ni pratat redan lite tidigare om i föreläsning som var under T och B-cellsmognaden tidigare. -**[7:50 - 7:56]** Det här brukar vi dela upp central tolerans och i perifer tolerans. +**7:50** +Det här brukar vi dela upp central tolerans och i perifer tolerans. -**[7:58 - 8:04]** Här har vi vår negativa selektion i benmärg för B-celler och i Tymus för T-celler. +**7:58** +Här har vi vår negativa selektion i benmärg för B-celler och i Tymus för T-celler. -**[8:06 - 8:11]** Det här är då den negativa selektionen för T-celler i Tymus. +**8:06** +Det här är då den negativa selektionen för T-celler i Tymus. -**[8:11 - 8:17]** Och som ni hörde tidigare så är det så att de flesta T-celler som blir starkt till självprättid +**8:11** +Och som ni hörde tidigare så är det så att de flesta T-celler som blir starkt till självprättid -**[8:17 - 8:19]** M och C-komplex kommer att dö. +**8:17** +M och C-komplex kommer att dö. -**[8:19 - 8:23]** Medan T-celler som binder svagt medelstarkt till självprättid +**8:19** +Medan T-celler som binder svagt medelstarkt till självprättid -**[8:23 - 8:25]** M och C-komplex kommer att överleva. +**8:23** +M och C-komplex kommer att överleva. -**[8:25 - 8:28]** Och de som inte binder överhuvudtaget kommer också att +**8:25** +Och de som inte binder överhuvudtaget kommer också att -**[8:28 - 8:32]** Och det här styrs ju då av att vi har uttryck +**8:28** +Och det här styrs ju då av att vi har uttryck -**[8:32 - 8:39]** av perifera anti-N i Tymus genom den här AR, auto-Mune regulator. +**8:32** +av perifera anti-N i Tymus genom den här AR, auto-Mune regulator. -**[8:44 - 8:47]** Vissa självreaktiva T-celler +**8:44** +Vissa självreaktiva T-celler -**[8:47 - 8:51]** kommer att kunna bilda T-regulatoriska celler +**8:47** +kommer att kunna bilda T-regulatoriska celler -**[8:51 - 8:53]** som kan hämma andra celler. +**8:51** +som kan hämma andra celler. -**[8:53 - 8:58]** Här har vi då en kurva som visar den här vika celler +**8:53** +Här har vi då en kurva som visar den här vika celler -**[8:58 - 9:02]** som kommer att överleva, de som då, det här är T-cellsraffiniteten. +**8:58** +som kommer att överleva, de som då, det här är T-cellsraffiniteten. -**[9:02 - 9:07]** De som inte binder till M och C-c självprättivt, de kommer att dö. +**9:02** +De som inte binder till M och C-c självprättivt, de kommer att dö. -**[9:07 - 9:10]** De som binder alldeles för starkt kommer också att dö, +**9:07** +De som binder alldeles för starkt kommer också att dö, -**[9:10 - 9:14]** medan vi då selekterar fram de som blir svagt medelstarkt. +**9:10** +medan vi då selekterar fram de som blir svagt medelstarkt. -**[9:14 - 9:18]** Här har vi en region där vi ligger lite mittemellan, +**9:14** +Här har vi en region där vi ligger lite mittemellan, -**[9:18 - 9:20]** stark och medelstark. +**9:18** +stark och medelstark. -**[9:22 - 9:28]** Och vi har celler här som kommer att få en signal om att de ska vara T-regulatoriska +**9:22** +Och vi har celler här som kommer att få en signal om att de ska vara T-regulatoriska -**[9:28 - 9:33]** så att när de väl kommer ut och aktiveras i sekulära perifera linfoida organ +**9:28** +så att när de väl kommer ut och aktiveras i sekulära perifera linfoida organ -**[9:33 - 9:37]** så är de färdigprogrammerade att vara regulatoriska. +**9:33** +så är de färdigprogrammerade att vara regulatoriska. -**[9:37 - 9:43]** Och det är då för att vi ska kunna hämma immunsvar +**9:37** +Och det är då för att vi ska kunna hämma immunsvar -**[9:43 - 9:45]** mot självantenor. +**9:43** +mot självantenor. -**[9:51 - 9:53]** Det är då den centrala toleransen. +**9:51** +Det är då den centrala toleransen. -**[9:53 - 9:55]** Så de T-cellerna som kommer ut från T-mus +**9:53** +Så de T-cellerna som kommer ut från T-mus -**[9:55 - 9:58]** är regulatoriska T-celler, vad kallar vi för de nattoniska. +**9:55** +är regulatoriska T-celler, vad kallar vi för de nattoniska. -**[9:58 - 10:02]** naturliga delregulatoriska cellerna, N-t-regulatoriska celler. +**9:58** +naturliga delregulatoriska cellerna, N-t-regulatoriska celler. -**[10:02 - 10:05]** Om vi sedan tittar på de perifera toleransen +**10:02** +Om vi sedan tittar på de perifera toleransen -**[10:05 - 10:08]** så har vi här tre olika punkter att gå igenom +**10:05** +så har vi här tre olika punkter att gå igenom -**[10:08 - 10:10]** där vi då börjar med de +**10:08** +där vi då börjar med de -**[10:28 - 10:36]** dessa kan både vara binda till självantener eller binda till främmande antener. +**10:28** +dessa kan både vara binda till självantener eller binda till främmande antener. -**[10:38 - 10:40]** Men just nu fokuserar vi på själva antener. +**10:38** +Men just nu fokuserar vi på själva antener. -**[10:40 - 10:47]** Det som är speciellt för T-regulatoriska celler är att de uttrycker väldigt höga nivåer av IL2-receptorn +**10:40** +Det som är speciellt för T-regulatoriska celler är att de uttrycker väldigt höga nivåer av IL2-receptorn -**[10:47 - 10:49]** kallas även C25. +**10:47** +kallas även C25. -**[10:49 - 10:54]** Vi pratade om IL2 tidigare och det är ju den som styr provliforationen av T-celler +**10:49** +Vi pratade om IL2 tidigare och det är ju den som styr provliforationen av T-celler -**[10:54 - 10:58]** så att T-hjälpaceller uttrycker IL2 binder också +**10:54** +så att T-hjälpaceller uttrycker IL2 binder också -**[10:58 - 11:00]** in i L2, i ger de signalen delar sig +**10:58** +in i L2, i ger de signalen delar sig -**[11:00 - 11:03]** ger de också signaler att producera mer iL2 +**11:00** +ger de också signaler att producera mer iL2 -**[11:03 - 11:06]** och så går det här som en positiv feedbacklubb. +**11:03** +och så går det här som en positiv feedbacklubb. -**[11:06 - 11:08]** De skänker då även iL2 till +**11:06** +De skänker då även iL2 till -**[11:08 - 11:12]** hydrotoxiska T-celler som inte kan producera det här själva +**11:08** +hydrotoxiska T-celler som inte kan producera det här själva -**[11:12 - 11:15]** utan då använder det för att producera. +**11:12** +utan då använder det för att producera. -**[11:17 - 11:20]** De utrycker också väldigt höga nivåer av CTLA4 +**11:17** +De utrycker också väldigt höga nivåer av CTLA4 -**[11:20 - 11:22]** den här som jag pratade om precis +**11:20** +den här som jag pratade om precis -**[11:22 - 11:25]** som då reglerar immunsvaret. +**11:22** +som då reglerar immunsvaret. -**[11:26 - 11:28]** De har även +**11:26** +De har även -**[11:28 - 11:32]** en speciell transkriptionsfaktor som heter FOXP3 +**11:28** +en speciell transkriptionsfaktor som heter FOXP3 -**[11:32 - 11:34]** som styr funktionen hos T-häggs +**11:32** +som styr funktionen hos T-häggs -**[11:34 - 11:36]** som då gör att de producerar antiinflammatoriska +**11:34** +som då gör att de producerar antiinflammatoriska -**[11:36 - 11:38]** cytokiner och att det här +**11:36** +cytokiner och att det här -**[11:38 - 11:40]** har reglerande funktion. +**11:38** +har reglerande funktion. -**[11:40 - 11:42]** Om vi tittar på den här bilden här +**11:40** +Om vi tittar på den här bilden här -**[11:42 - 11:43]** till höger +**11:42** +till höger -**[11:43 - 11:45]** så är detta ifrån musförsök +**11:43** +så är detta ifrån musförsök -**[11:45 - 11:46]** där man har en +**11:45** +där man har en -**[11:46 - 11:48]** vildtypsmus som har FOXP3 +**11:46** +vildtypsmus som har FOXP3 -**[11:48 - 11:49]** här är +**11:48** +här är -**[11:49 - 11:51]** mjälten, det här är +**11:49** +mjälten, det här är -**[11:51 - 11:52]** mecenteriska +**11:51** +mecenteriska -**[11:52 - 11:54]** lymfnoder. +**11:52** +lymfnoder. -**[11:54 - 11:57]** Och det här är så som de ser ut normalt sett. +**11:54** +Och det här är så som de ser ut normalt sett. -**[11:58 - 12:03]** Som saknar FOXP3-genen så ser vi att vi har kraftigt stora mjälten +**11:58** +Som saknar FOXP3-genen så ser vi att vi har kraftigt stora mjälten -**[12:03 - 12:07]** och ännu mer så gällande de mecenteriska lymfnumberna. +**12:03** +och ännu mer så gällande de mecenteriska lymfnumberna. -**[12:07 - 12:10]** Det här beror på att vi har en +**12:07** +Det här beror på att vi har en -**[12:11 - 12:16]** provliforation av THB-celler här som inte regleras +**12:11** +provliforation av THB-celler här som inte regleras -**[12:16 - 12:19]** så att våra T-regulatoriska celler behövs +**12:16** +så att våra T-regulatoriska celler behövs -**[12:19 - 12:21]** för att kunna hjälpa till att reglera +**12:19** +för att kunna hjälpa till att reglera -**[12:21 - 12:23]** och få immunsvar att avstanna. +**12:21** +och få immunsvar att avstanna. -**[12:24 - 12:27]** Man har också hittat immundeffekt +**12:24** +Man har också hittat immundeffekt -**[12:28 - 12:31]** hos människa, en defekt i fox p3-genen +**12:28** +hos människa, en defekt i fox p3-genen -**[12:31 - 12:34]** leder till IPEX, immun and disregulation, +**12:31** +leder till IPEX, immun and disregulation, -**[12:34 - 12:36]** poly and drophatey, +**12:34** +poly and drophatey, -**[12:36 - 12:39]** exlint syndrom. Så det här är då pojkar som kan få det här. +**12:36** +exlint syndrom. Så det här är då pojkar som kan få det här. -**[12:39 - 12:42]** Där de då saknar T-regulatoriska celler. +**12:39** +Där de då saknar T-regulatoriska celler. -**[12:42 - 12:45]** Och detta är en +**12:42** +Och detta är en -**[12:46 - 12:51]** dödlig T-cellsberoende immunbristsjukdom +**12:46** +dödlig T-cellsberoende immunbristsjukdom -**[12:51 - 12:54]** där de här småpojkarna +**12:51** +där de här småpojkarna -**[12:54 - 12:58]** bildar kraftiga inflammationer. +**12:54** +bildar kraftiga inflammationer. -**[12:58 - 13:02]** urninginflammationer, de får mag-tarminflammationer. +**12:58** +urninginflammationer, de får mag-tarminflammationer. -**[13:02 - 13:06]** De får oss bli något megali, diabetes, +**13:02** +De får oss bli något megali, diabetes, -**[13:06 - 13:08]** egentligen alla typer av inflammationer +**13:06** +egentligen alla typer av inflammationer -**[13:08 - 13:12]** och kraftiga antal immunceller i kroppen. +**13:08** +och kraftiga antal immunceller i kroppen. -**[13:14 - 13:16]** Och det sättet som man kan behandla det här +**13:14** +Och det sättet som man kan behandla det här -**[13:16 - 13:20]** och är genom benmärgstransplantation. +**13:16** +och är genom benmärgstransplantation. -**[13:22 - 13:24]** Så vad gör då de regulatoriska T-cellerna? +**13:22** +Så vad gör då de regulatoriska T-cellerna? -**[13:24 - 13:28]** Jo, de hämmar andra immunceller, alla typer av T-celler +**13:24** +Jo, de hämmar andra immunceller, alla typer av T-celler -**[13:28 - 13:30]** och den dritiska celler, +**13:28** +och den dritiska celler, -**[13:30 - 13:34]** och makrofager, så de minskar deras effekter. +**13:30** +och makrofager, så de minskar deras effekter. -**[13:34 - 13:36]** Då är ju lite frågan: +**13:34** +Då är ju lite frågan: -**[13:36 - 13:38]** Hur gör de det här? +**13:36** +Hur gör de det här? -**[13:38 - 13:42]** Ett sätt är genom att de utsöndrar +**13:38** +Ett sätt är genom att de utsöndrar -**[13:42 - 13:45]** de här antiinflammatoriska cytokinerna, +**13:42** +de här antiinflammatoriska cytokinerna, -**[13:45 - 13:47]** IL10 och TGP-beta. +**13:45** +IL10 och TGP-beta. -**[13:48 - 13:50]** Där då IR10 +**13:48** +Där då IR10 -**[13:50 - 13:54]** motverkar den dritiska celler och makrofagaktivering +**13:50** +motverkar den dritiska celler och makrofagaktivering -**[13:54 - 13:58]** och motverkar uttrycket av Hem och Cklass 2 och CD2 +**13:54** +och motverkar uttrycket av Hem och Cklass 2 och CD2 -**[13:58 - 14:04]** 80-86, alltså de här molekylerna som vi behöver för att kunna aktivera DC:s. +**13:58** +80-86, alltså de här molekylerna som vi behöver för att kunna aktivera DC:s. -**[14:04 - 14:08]** För att t-cellerna ska kunna aktiveras av DC:s. +**14:04** +För att t-cellerna ska kunna aktiveras av DC:s. -**[14:10 - 14:16]** TG:er beta i sin tur motverkar T-cellsproligation, +**14:10** +TG:er beta i sin tur motverkar T-cellsproligation, -**[14:16 - 14:20]** makrofagaktivering, men inducerar även vävnadsläkning +**14:16** +makrofagaktivering, men inducerar även vävnadsläkning -**[14:20 - 14:24]** för att vi ska starta upp den här processen där allting ska återgå till det normala. +**14:20** +för att vi ska starta upp den här processen där allting ska återgå till det normala. -**[14:28 - 14:33]** IL2-diplition, som jag sa tidigare, så uttrycker de IL2-receptor, +**14:28** +IL2-diplition, som jag sa tidigare, så uttrycker de IL2-receptor, -**[14:33 - 14:35]** vilket gör att de kan binda upp IL2, +**14:33** +vilket gör att de kan binda upp IL2, -**[14:35 - 14:38]** och de uttrycker väldigt mycket av den här IL2-receptorn. +**14:35** +och de uttrycker väldigt mycket av den här IL2-receptorn. -**[14:38 - 14:42]** På den här bilden så ser vi CD4 +**14:38** +På den här bilden så ser vi CD4 -**[14:42 - 14:44]** Hjälpar-T-celler, T-regulatoriska celler +**14:42** +Hjälpar-T-celler, T-regulatoriska celler -**[14:44 - 14:48]** och någon sorts antiampresenterande cell, som en dendritcell. +**14:44** +och någon sorts antiampresenterande cell, som en dendritcell. -**[14:48 - 14:51]** Den då aktiverar hjälparcellerna här. +**14:48** +Den då aktiverar hjälparcellerna här. -**[14:51 - 14:54]** De börjar uttrycka IL2 +**14:51** +De börjar uttrycka IL2 -**[14:54 - 14:56]** som de behöver för att kunna producera. +**14:54** +som de behöver för att kunna producera. -**[14:56 - 14:58]** Om vi nu har T-regulatoriska +**14:56** +Om vi nu har T-regulatoriska -**[14:58 - 15:02]** celler här också, inblandade, så kommer de konsumera IL2. +**14:58** +celler här också, inblandade, så kommer de konsumera IL2. -**[15:02 - 15:04]** Vi kommer dammsuga upp det här. +**15:02** +Vi kommer dammsuga upp det här. -**[15:04 - 15:07]** Vilket gör att de här CD4-positiva cellerna +**15:04** +Vilket gör att de här CD4-positiva cellerna -**[15:07 - 15:11]** inte får till sig så mycket IL2 som de skulle vilja +**15:07** +inte får till sig så mycket IL2 som de skulle vilja -**[15:11 - 15:13]** och de då producerar sämre. +**15:11** +och de då producerar sämre. -**[15:18 - 15:23]** Tredje här är att de också uttrycker CTL4 hela tiden +**15:18** +Tredje här är att de också uttrycker CTL4 hela tiden -**[15:23 - 15:25]** och till höga nivåer. +**15:23** +och till höga nivåer. -**[15:28 - 15:31]** Detta gör att de kan minska tillgängligheten +**15:28** +Detta gör att de kan minska tillgängligheten -**[15:31 - 15:35]** av CD80-86 för andra T-celler. +**15:31** +av CD80-86 för andra T-celler. -**[15:35 - 15:38]** Så här ser vi en antingen presenterande cell +**15:35** +Så här ser vi en antingen presenterande cell -**[15:38 - 15:42]** som visar upp MAC-peptit. +**15:38** +som visar upp MAC-peptit. -**[15:42 - 15:44]** Här har vi för en T-cell. +**15:42** +Här har vi för en T-cell. -**[15:44 - 15:46]** Här har vi en T-regulatorisk cell som har +**15:44** +Här har vi en T-regulatorisk cell som har -**[15:46 - 15:48]** mycket CDLA-4 på sin nytta. +**15:46** +mycket CDLA-4 på sin nytta. -**[15:48 - 15:51]** Eftersom CDLA-4 har högre effekt för +**15:48** +Eftersom CDLA-4 har högre effekt för -**[15:51 - 15:54]** CD80-86, en CD28, +**15:51** +CD80-86, en CD28, -**[15:54 - 15:57]** så kommer den här bindningen föredras. +**15:54** +så kommer den här bindningen föredras. -**[15:57 - 15:58]** Vilket då vi gör +**15:57** +Vilket då vi gör -**[15:58 - 16:03]** att den här T-cellen inte får chans med sin CD28-binda till en CD86. +**15:58** +att den här T-cellen inte får chans med sin CD28-binda till en CD86. -**[16:03 - 16:08]** Och då kommer den här, som den bara aktiveras med en enda signal, +**16:03** +Och då kommer den här, som den bara aktiveras med en enda signal, -**[16:08 - 16:11]** gå i allergi och vidare i apobtos. +**16:08** +gå i allergi och vidare i apobtos. -**[16:17 - 16:20]** T-cellerna som har höga nivåer +**16:17** +T-cellerna som har höga nivåer -**[16:20 - 16:21]** och CTLA-4 +**16:20** +och CTLA-4 -**[16:21 - 16:24]** kan också ändå suttera CD886. +**16:21** +kan också ändå suttera CD886. -**[16:24 - 16:28]** Genom den här bindningen så kan den rycka åt sig CD86 +**16:24** +Genom den här bindningen så kan den rycka åt sig CD86 -**[16:28 - 16:31]** och ändå citera och bryta ner den i sig. +**16:28** +och ändå citera och bryta ner den i sig. -**[16:31 - 16:34]** Vilket då gör att den antienpresenterande cellen +**16:31** +Vilket då gör att den antienpresenterande cellen -**[16:34 - 16:39]** blir av med möjligheten att aktivera andra T-celler. +**16:34** +blir av med möjligheten att aktivera andra T-celler. -**[16:39 - 16:42]** Så vi kan inte få den här signal nummer två. +**16:39** +Så vi kan inte få den här signal nummer två. -**[16:46 - 16:48]** Det var den regulatoriska T-cellerna. +**16:46** +Det var den regulatoriska T-cellerna. -**[16:48 - 16:50]** Sen har vi också brist på kodstimulering +**16:48** +Sen har vi också brist på kodstimulering -**[16:50 - 16:52]** som ger apoptos eller analogi +**16:50** +som ger apoptos eller analogi -**[16:52 - 16:55]** och det här har vi varit inne på flera gånger förut. +**16:52** +och det här har vi varit inne på flera gånger förut. -**[16:58 - 17:02]** Här behöver vi två signaler och cytokiner för att aktivera T-celler. +**16:58** +Här behöver vi två signaler och cytokiner för att aktivera T-celler. -**[17:02 - 17:04]** Som ni ser i den här bilden. +**17:02** +Som ni ser i den här bilden. -**[17:06 - 17:12]** Och vi har en väldigt strikt reglering av aktivering av den naiva T-celler. +**17:06** +Och vi har en väldigt strikt reglering av aktivering av den naiva T-celler. -**[17:12 - 17:17]** Så här behöver vi verkligen ha signal nummer ett, signal nummer två och cytokina. +**17:12** +Så här behöver vi verkligen ha signal nummer ett, signal nummer två och cytokina. -**[17:17 - 17:24]** Och för att en dendritisk cell ska kunna aktivera och få upp de här kostimulatoriska molekylerna på sin yta +**17:17** +Och för att en dendritisk cell ska kunna aktivera och få upp de här kostimulatoriska molekylerna på sin yta -**[17:24 - 17:28]** så måste den känna av larmsignaler från främmande. +**17:24** +så måste den känna av larmsignaler från främmande. -**[17:28 - 17:32]** Och då får vi en aktivering av T-cellen. +**17:28** +Och då får vi en aktivering av T-cellen. -**[17:32 - 17:38]** Om vi inte har en infektion och vi inte får några larmsignaler, +**17:32** +Om vi inte har en infektion och vi inte får några larmsignaler, -**[17:38 - 17:44]** då får vi inga CD80-86 och då kan vi inte ge signal nummer två. +**17:38** +då får vi inga CD80-86 och då kan vi inte ge signal nummer två. -**[17:44 - 17:47]** Och den här T-cellen då som bara får signaler nummer ett +**17:44** +Och den här T-cellen då som bara får signaler nummer ett -**[17:47 - 17:50]** kommer gå i anergi eller i apoptos. +**17:47** +kommer gå i anergi eller i apoptos. -**[17:53 - 17:58]** Den här energiska T-cellen kan inte aktiveras igen. +**17:53** +Den här energiska T-cellen kan inte aktiveras igen. -**[17:58 - 18:01]** I detta fallet som ni ser här så har vi det jag pratade om precis. +**17:58** +I detta fallet som ni ser här så har vi det jag pratade om precis. -**[18:01 - 18:05]** En naiv T-cell som bara får signal nummer ett och den går i anergi. +**18:01** +En naiv T-cell som bara får signal nummer ett och den går i anergi. -**[18:06 - 18:12]** Samma energiska T-cell som faktiskt skulle träffa på en enditisk cell. +**18:06** +Samma energiska T-cell som faktiskt skulle träffa på en enditisk cell. -**[18:12 - 18:17]** Som har CD80-86 och som har rätt mocepal tidkomplex på sin yta. +**18:12** +Som har CD80-86 och som har rätt mocepal tidkomplex på sin yta. -**[18:17 - 18:20]** Så hjälper inte det, utan den är redan allergisk. +**18:17** +Så hjälper inte det, utan den är redan allergisk. -**[18:20 - 18:22]** Så vi får ingen effekt och funktion. +**18:20** +Så vi får ingen effekt och funktion. -**[18:25 - 18:28]** Därtill så är ju B-celler beroende av T-cellshjälp. +**18:25** +Därtill så är ju B-celler beroende av T-cellshjälp. -**[18:28 - 18:29]** För att kunna aktiveras. +**18:28** +För att kunna aktiveras. -**[18:29 - 18:35]** Här ser ni en naiv autoreaktiv B-cell, alltså en B-cell som har skickats ut från benmärgen. +**18:29** +Här ser ni en naiv autoreaktiv B-cell, alltså en B-cell som har skickats ut från benmärgen. -**[18:35 - 18:37]** Trots att den faktiskt binder autoantigen. +**18:35** +Trots att den faktiskt binder autoantigen. -**[18:37 - 18:40]** Den har bundit sin antecen, sitt antingen. +**18:37** +Den har bundit sin antecen, sitt antingen. -**[18:40 - 18:46]** Men om den då inte får en hjälp från en b-cell så kommer den gå i allergi. +**18:40** +Men om den då inte får en hjälp från en b-cell så kommer den gå i allergi. -**[18:46 - 18:48]** Och sedan vidare i apotos. +**18:46** +Och sedan vidare i apotos. -**[18:48 - 18:52]** Den kommer inte att bli en plastmåsell som skickar ut antikroppar. +**18:48** +Den kommer inte att bli en plastmåsell som skickar ut antikroppar. -**[18:56 - 18:58]** Den här. +**18:56** +Den här. -**[18:58 - 19:08]** En b-cell som har träffat på sitt autoaktiva antigen här. +**18:58** +En b-cell som har träffat på sitt autoaktiva antigen här. -**[19:08 - 19:12]** Om den då binder till en allergisk t-cell. +**19:08** +Om den då binder till en allergisk t-cell. -**[19:12 - 19:16]** Som har reagerat med samma autoantien. +**19:12** +Som har reagerat med samma autoantien. -**[19:16 - 19:19]** Så hjälper inte det en sån energisk t-cell. +**19:16** +Så hjälper inte det en sån energisk t-cell. -**[19:19 - 19:22]** Kan inte hjälpa en b-cell att bli aktiverad. +**19:19** +Kan inte hjälpa en b-cell att bli aktiverad. -**[19:22 - 19:24]** Den kommer fortsätta att vara energisk. +**19:22** +Den kommer fortsätta att vara energisk. -**[19:24 - 19:26]** Och sedan går jag på prognos. +**19:24** +Och sedan går jag på prognos. -**[19:28 - 19:34]** Så det här utgör en ganska stark kontroll i vad vi faktiskt kan aktivera. +**19:28** +Så det här utgör en ganska stark kontroll i vad vi faktiskt kan aktivera. -**[19:34 - 19:40]** Sista är det aktiveringsinducerad celldöd genom apoptos. +**19:34** +Sista är det aktiveringsinducerad celldöd genom apoptos. -**[19:40 - 19:44]** Återigen samma bild egentligen som ni har sett tidigare. +**19:40** +Återigen samma bild egentligen som ni har sett tidigare. -**[19:44 - 19:50]** Att vi då har en anti-a-presenterande cell med två signaler som aktiverar den naiva T-cellen. +**19:44** +Att vi då har en anti-a-presenterande cell med två signaler som aktiverar den naiva T-cellen. -**[19:50 - 19:56]** Och att vi då från detta kommer få en T-cellsprolifleration och differentiering. +**19:50** +Och att vi då från detta kommer få en T-cellsprolifleration och differentiering. -**[19:56 - 19:58]** Det som faktiskt händer här +**19:56** +Det som faktiskt händer här -**[19:58 - 20:02]** vid de här signalerna är att när vi har signal nummer 1, den anti-a-specifika, +**19:58** +vid de här signalerna är att när vi har signal nummer 1, den anti-a-specifika, -**[20:02 - 20:07]** så startar vi produktion av pro-apoptotiska proteiner i cellen. +**20:02** +så startar vi produktion av pro-apoptotiska proteiner i cellen. -**[20:07 - 20:13]** Signal nummer 2, den ger anti-apoptotiska proteiner. +**20:07** +Signal nummer 2, den ger anti-apoptotiska proteiner. -**[20:13 - 20:17]** De här kommer då ta ut varandra och göra så att +**20:13** +De här kommer då ta ut varandra och göra så att -**[20:17 - 20:19]** t-cellsproligurationen kan ske. +**20:17** +t-cellsproligurationen kan ske. -**[20:22 - 20:27]** De här två scenarierna som visas här nere är ju då +**20:22** +De här två scenarierna som visas här nere är ju då -**[20:28 - 20:34]** hur vi vid upprepad stimulering istället kan få +**20:28** +hur vi vid upprepad stimulering istället kan få -**[20:34 - 20:40]** onormalt höga nivåer av pro-apoptotiska proteiner. +**20:34** +onormalt höga nivåer av pro-apoptotiska proteiner. -**[20:40 - 20:42]** Om vi tittar här nere först. +**20:40** +Om vi tittar här nere först. -**[20:42 - 20:48]** Om vi då har upprepad stimulering, vi ger den här T-cellen ut i vävnaden +**20:42** +Om vi då har upprepad stimulering, vi ger den här T-cellen ut i vävnaden -**[20:48 - 20:51]** presentation av autentiener. +**20:48** +presentation av autentiener. -**[20:51 - 20:54]** Den får då i detta fallet bara signal nummer ett. +**20:51** +Den får då i detta fallet bara signal nummer ett. -**[20:54 - 20:58]** Och den kommer att få väldigt många starka signaler nummer ett. +**20:54** +Och den kommer att få väldigt många starka signaler nummer ett. -**[20:58 - 21:01]** Vi kommer att ha väldigt höga nivåer av pro-optotiska proteiner. +**20:58** +Vi kommer att ha väldigt höga nivåer av pro-optotiska proteiner. -**[21:01 - 21:04]** Och det här kommer leda till att cellen går i aortot. +**21:01** +Och det här kommer leda till att cellen går i aortot. -**[21:04 - 21:12]** Och när det just gäller självantigener så är det ju många gånger så att vi har väldigt mycket av det här på plats. +**21:04** +Och när det just gäller självantigener så är det ju många gånger så att vi har väldigt mycket av det här på plats. -**[21:14 - 21:20]** I den här mellanpanelen här så har vi också upprepad stimulering. +**21:14** +I den här mellanpanelen här så har vi också upprepad stimulering. -**[21:20 - 21:24]** När den här T-cellen träffar på antingen många, många, många gånger +**21:20** +När den här T-cellen träffar på antingen många, många, många gånger -**[21:24 - 21:28]** så kan T-cellen börja uttrycka både fas +**21:24** +så kan T-cellen börja uttrycka både fas -**[21:28 - 21:31]** och faslig and. Och det är de här dödsreceptorerna. +**21:28** +och faslig and. Och det är de här dödsreceptorerna. -**[21:31 - 21:34]** Så i det här fallet så kan ju två T-celler binda till varandra +**21:31** +Så i det här fallet så kan ju två T-celler binda till varandra -**[21:34 - 21:37]** och ha ihjäl varandra och gå i apoptos. +**21:34** +och ha ihjäl varandra och gå i apoptos. -**[21:37 - 21:40]** Med hjälp av de här dödsreceptorerna. +**21:37** +Med hjälp av de här dödsreceptorerna. -**[21:41 - 21:43]** Om man träffar på någonting alltför alltför mycket +**21:41** +Om man träffar på någonting alltför alltför mycket -**[21:44 - 21:45]** så kan det leda till apoptos. +**21:44** +så kan det leda till apoptos. -**[21:51 - 21:54]** Vi har ju också någonting som kallas förvärvad tolerans. +**21:51** +Vi har ju också någonting som kallas förvärvad tolerans. -**[21:54 - 21:58]** Där jag har pratat som hittills har varit tolerans mot autentiener. +**21:54** +Där jag har pratat som hittills har varit tolerans mot autentiener. -**[21:58 - 22:02]** Alltså hur vi ska klara av att inte attackera oss själva. +**21:58** +Alltså hur vi ska klara av att inte attackera oss själva. -**[22:02 - 22:06]** Men det är också så mycket annat som vi inte ska attackera. +**22:02** +Men det är också så mycket annat som vi inte ska attackera. -**[22:06 - 22:08]** Som det vi äter till exempel. +**22:06** +Som det vi äter till exempel. -**[22:08 - 22:13]** Eller vår normalflora som finns nära våra ytor. +**22:08** +Eller vår normalflora som finns nära våra ytor. -**[22:13 - 22:18]** Och anledningen till varför vi inte reagerar mot detta +**22:13** +Och anledningen till varför vi inte reagerar mot detta -**[22:18 - 22:20]** håller vi fortfarande på att lära oss väldigt mycket om. +**22:18** +håller vi fortfarande på att lära oss väldigt mycket om. -**[22:20 - 22:23]** Som vi inte riktigt vet allting om. +**22:20** +Som vi inte riktigt vet allting om. -**[22:23 - 22:28]** Några saker som vi vet är att det till viss del beror på anteendets egenskaper. +**22:23** +Några saker som vi vet är att det till viss del beror på anteendets egenskaper. -**[22:28 - 22:30]** Och administrationssätt. +**22:28** +Och administrationssätt. -**[22:30 - 22:32]** Alltså hur stor dos man får. +**22:30** +Alltså hur stor dos man får. -**[22:32 - 22:34]** Eller om man får de små doser. +**22:32** +Eller om man får de små doser. -**[22:34 - 22:36]** Också var man får det någonstans. +**22:34** +Också var man får det någonstans. -**[22:36 - 22:38]** Om man får det intravenöstoralt. +**22:36** +Om man får det intravenöstoralt. -**[22:38 - 22:40]** Jämfört med subkutant. +**22:38** +Jämfört med subkutant. -**[22:40 - 22:42]** Här är då intravenöstoralt mer +**22:40** +Här är då intravenöstoralt mer -**[22:44 - 22:46]** Det ger oftare tolerans +**22:44** +Det ger oftare tolerans -**[22:46 - 22:49]** än om man får någonting subkutant. +**22:46** +än om man får någonting subkutant. -**[22:49 - 22:51]** Och det är ju ganska logiskt då att vi ska få +**22:49** +Och det är ju ganska logiskt då att vi ska få -**[22:51 - 22:54]** Skapa tolerans bättre +**22:51** +Skapa tolerans bättre -**[22:54 - 22:55]** När vi äter någonting +**22:54** +När vi äter någonting -**[22:55 - 22:57]** som man får det oralt. +**22:55** +som man får det oralt. -**[22:57 - 22:58]** Av någon anledning +**22:57** +Av någon anledning -**[22:58 - 23:00]** även så intravenöst. +**22:58** +även så intravenöst. -**[23:00 - 23:02]** Det här, om vi vänder på det istället. +**23:00** +Det här, om vi vänder på det istället. -**[23:02 - 23:04]** Så använder vi oss av det här ganska mycket. +**23:02** +Så använder vi oss av det här ganska mycket. -**[23:04 - 23:07]** När vi vill skapa ett immunsvar. +**23:04** +När vi vill skapa ett immunsvar. -**[23:07 - 23:09]** När vi vill undvika toleransen. +**23:07** +När vi vill undvika toleransen. -**[23:09 - 23:11]** Som vid vaccination. +**23:09** +Som vid vaccination. -**[23:11 - 23:13]** Den ges ofta subkutat. +**23:11** +Den ges ofta subkutat. -**[23:13 - 23:17]** För att vi ska då skapa ett starkt svar. +**23:13** +För att vi ska då skapa ett starkt svar. -**[23:17 - 23:20]** I det fallet vill vi definitivt inte skapa en tolerans. +**23:17** +I det fallet vill vi definitivt inte skapa en tolerans. -**[23:20 - 23:25]** I det fallet vill vi också kraftigt skapa en inflammation. +**23:20** +I det fallet vill vi också kraftigt skapa en inflammation. -**[23:25 - 23:28]** Och vi gärna sätter med adjuvans för att då öka. +**23:25** +Och vi gärna sätter med adjuvans för att då öka. -**[23:28 - 23:30]** den här inflammationen. +**23:28** +den här inflammationen. -**[23:31 - 23:35]** Den här toleransen som vi får mot någonting. +**23:31** +Den här toleransen som vi får mot någonting. -**[23:35 - 23:38]** Är till exempel ett födoämne. +**23:35** +Är till exempel ett födoämne. -**[23:38 - 23:40]** Verkningssättet för toleransen. +**23:38** +Verkningssättet för toleransen. -**[23:40 - 23:44]** Är på grund av allergi. +**23:40** +Är på grund av allergi. -**[23:44 - 23:48]** Alltså att vi då får det här presenterat för våra T-celler. +**23:44** +Alltså att vi då får det här presenterat för våra T-celler. -**[23:48 - 23:50]** Men att de bara får signal 1. +**23:48** +Men att de bara får signal 1. -**[23:50 - 23:56]** Men också att vi skapar mycket regulatoriska T-celler. +**23:50** +Men också att vi skapar mycket regulatoriska T-celler. -**[23:56 - 23:58]** Just i vårt mag-tarm-system har vi aldrig +**23:56** +Just i vårt mag-tarm-system har vi aldrig -**[23:58 - 24:00]** flest av våra regulatoriska T-celler. +**23:58** +flest av våra regulatoriska T-celler. -**[24:00 - 24:06]** Som vi ska dämpa immunmekanismer mot sådant som vi får i oss. +**24:00** +Som vi ska dämpa immunmekanismer mot sådant som vi får i oss. -**[24:06 - 24:12]** Vi kan ju då skapa tolerans mot ofarliga +**24:06** +Vi kan ju då skapa tolerans mot ofarliga -**[24:12 - 24:14]** antener i miljön. +**24:12** +antener i miljön. -**[24:14 - 24:16]** Alltså en perifer tolerans. +**24:14** +Alltså en perifer tolerans. -**[24:16 - 24:19]** Genom, som jag sa, analogi och regulatoriska T-celler. +**24:16** +Genom, som jag sa, analogi och regulatoriska T-celler. -**[24:19 - 24:22]** Det här är speciellt gällande tarmen. +**24:19** +Det här är speciellt gällande tarmen. -**[24:26 - 24:28]** Här på bilden. +**24:26** +Här på bilden. -**[24:28 - 24:32]** Här nere ser vi en dendrit i cell och vi ser en T-cell som ska bli aktiverad. +**24:28** +Här nere ser vi en dendrit i cell och vi ser en T-cell som ska bli aktiverad. -**[24:32 - 24:35]** Det här kan eventuellt vara i pacisperch, eller jankallt. +**24:32** +Det här kan eventuellt vara i pacisperch, eller jankallt. -**[24:35 - 24:37]** Eller i mecenteriska limfenoder. +**24:35** +Eller i mecenteriska limfenoder. -**[24:37 - 24:41]** Den dendritiska cellen har jag träffat på vitamin A ute i tarmen. +**24:37** +Den dendritiska cellen har jag träffat på vitamin A ute i tarmen. -**[24:41 - 24:47]** Så att den kan tala om för T-cellen vart den ska ta vägen någonstans. +**24:41** +Så att den kan tala om för T-cellen vart den ska ta vägen någonstans. -**[24:47 - 24:52]** Det här gör den genom att metabolisera vitamina till retin over gasid. +**24:47** +Det här gör den genom att metabolisera vitamina till retin over gasid. -**[24:52 - 24:54]** Det här påverkar T-cellen. +**24:52** +Det här påverkar T-cellen. -**[24:54 - 24:58]** När T-cellen blir aktiverad så kommer den börja uttrycka +**24:54** +När T-cellen blir aktiverad så kommer den börja uttrycka -**[24:58 - 25:02]** homin och kemikinreceptorer som gör att den tar sig till palmen. +**24:58** +homin och kemikinreceptorer som gör att den tar sig till palmen. -**[25:05 - 25:09]** Om vi har den här cytokinen T-GF-Beta i närheten +**25:05** +Om vi har den här cytokinen T-GF-Beta i närheten -**[25:09 - 25:11]** så kommer detta också kunna ge en signal +**25:09** +så kommer detta också kunna ge en signal -**[25:11 - 25:14]** inom T-cellen att den ska bli en T-regulatorisk cell +**25:11** +inom T-cellen att den ska bli en T-regulatorisk cell -**[25:14 - 25:17]** så att den kommer uttrycka transkriptionsfaktorn FOX-P3. +**25:14** +så att den kommer uttrycka transkriptionsfaktorn FOX-P3. -**[25:18 - 25:21]** Så när den väl kommer ut i vävnaden +**25:18** +Så när den väl kommer ut i vävnaden -**[25:21 - 25:24]** så kommer detta vara en regulatorisk t-cell. +**25:21** +så kommer detta vara en regulatorisk t-cell. -**[25:24 - 25:28]** Och i våra perifera limförhållande organ +**25:24** +Och i våra perifera limförhållande organ -**[25:28 - 25:31]** i tarmen så har vi högt uttryck av T-GF-betet. +**25:28** +i tarmen så har vi högt uttryck av T-GF-betet. -**[25:31 - 25:35]** Så väldigt många T-celler här kommer vara regulatoriska. +**25:31** +Så väldigt många T-celler här kommer vara regulatoriska. -**[25:35 - 25:39]** Vid normala tillfällen när vi har en aktiv infektion, +**25:35** +Vid normala tillfällen när vi har en aktiv infektion, -**[25:39 - 25:42]** till exempel vi har fått i oss salmonella då vi har en kraftig inflammation +**25:39** +till exempel vi har fått i oss salmonella då vi har en kraftig inflammation -**[25:42 - 25:46]** då kommer de proinflammatoriska cytokinerna ta överhand +**25:42** +då kommer de proinflammatoriska cytokinerna ta överhand -**[25:46 - 25:49]** i förhållande till det antiinflammatoriska TGF-betet. +**25:46** +i förhållande till det antiinflammatoriska TGF-betet. -**[25:49 - 25:55]** Då kommer vi producera T1 och T17-celler till exempel. +**25:49** +Då kommer vi producera T1 och T17-celler till exempel. -**[25:55 - 25:58]** Men vid normal +**25:55** +Men vid normal -**[25:58 - 26:02]** lugn och rovsituation så uttrycker vi väldigt mycket TGF-bete. +**25:58** +lugn och rovsituation så uttrycker vi väldigt mycket TGF-bete. -**[26:08 - 26:14]** Ett unikt tillfälle i kroppen där vi behöver ha en kraftig tolerans är ju vid graviditet. +**26:08** +Ett unikt tillfälle i kroppen där vi behöver ha en kraftig tolerans är ju vid graviditet. -**[26:14 - 26:19]** Alltså fostret är ju bara hälften jag, hälften någon annan. +**26:14** +Alltså fostret är ju bara hälften jag, hälften någon annan. -**[26:20 - 26:25]** Därför skulle ju immunförsvaret kunna stöta bort den. +**26:20** +Därför skulle ju immunförsvaret kunna stöta bort den. -**[26:26 - 26:28]** Men det här styrs med ganska kraftiga +**26:26** +Men det här styrs med ganska kraftiga -**[26:28 - 26:31]** mekanismer. Kvinnan får en annan hormonbalans +**26:28** +mekanismer. Kvinnan får en annan hormonbalans -**[26:31 - 26:33]** och hormonerna påverkar vårt immunförsvar. +**26:31** +och hormonerna påverkar vårt immunförsvar. -**[26:34 - 26:38]** Man har också hittat väldigt höga nivåer av T-regulatoriska celler +**26:34** +Man har också hittat väldigt höga nivåer av T-regulatoriska celler -**[26:38 - 26:40]** som cirkulerar i blodet +**26:38** +som cirkulerar i blodet -**[26:40 - 26:44]** och att man då också har mycket T-regulatoriska celler +**26:40** +och att man då också har mycket T-regulatoriska celler -**[26:44 - 26:46]** lokalt nära vid placentan. +**26:44** +lokalt nära vid placentan. -**[26:47 - 26:51]** Vi har också då en väldigt stark lokal tolerans +**26:47** +Vi har också då en väldigt stark lokal tolerans -**[26:51 - 26:56]** så att de här cellerna som finns precis i området +**26:51** +så att de här cellerna som finns precis i området -**[26:58 - 27:01]** där mamman och barnet möts. +**26:58** +där mamman och barnet möts. -**[27:01 - 27:03]** Alltså vid trofoblasterna i presentan. +**27:01** +Alltså vid trofoblasterna i presentan. -**[27:03 - 27:05]** Där har vi ett väldigt lågt +**27:03** +Där har vi ett väldigt lågt -**[27:05 - 27:08]** mhc-uttryck från barnens celler. +**27:05** +mhc-uttryck från barnens celler. -**[27:09 - 27:11]** Och som ni har lärt er tidigare så har vi faktiskt +**27:09** +Och som ni har lärt er tidigare så har vi faktiskt -**[27:11 - 27:15]** en cell som ska kunna agera +**27:11** +en cell som ska kunna agera -**[27:15 - 27:18]** på celler som uttrycker väldigt lågt mhc. +**27:15** +på celler som uttrycker väldigt lågt mhc. -**[27:18 - 27:20]** Och det är våra mk-celler. +**27:18** +Och det är våra mk-celler. -**[27:20 - 27:24]** Att de ska slå ihjäl celler som inte har mhc. +**27:20** +Att de ska slå ihjäl celler som inte har mhc. -**[27:25 - 27:28]** Men istället här då så kommer de här trofoblasterna +**27:25** +Men istället här då så kommer de här trofoblasterna -**[27:28 - 27:30]** som har lågt mhc, +**27:28** +som har lågt mhc, -**[27:30 - 27:32]** istället har hög nivå av fasligand. +**27:30** +istället har hög nivå av fasligand. -**[27:32 - 27:34]** Och det är den här dödsreceptorn då. +**27:32** +Och det är den här dödsreceptorn då. -**[27:34 - 27:37]** Så att när mk-cellen kommer där och ska ha ihjäl trofoblasterna +**27:34** +Så att när mk-cellen kommer där och ska ha ihjäl trofoblasterna -**[27:37 - 27:41]** då är det istället trofobblastern som har ihjäl mk-celler. +**27:37** +då är det istället trofobblastern som har ihjäl mk-celler. -**[27:42 - 27:46]** Vi har också en väldigt hög produktion av IDO. +**27:42** +Vi har också en väldigt hög produktion av IDO. -**[27:46 - 27:49]** Indolamin 2 och 3 dioxygymnas. +**27:46** +Indolamin 2 och 3 dioxygymnas. -**[27:49 - 27:52]** Det här enzymet bryter ner tryptofan. +**27:49** +Det här enzymet bryter ner tryptofan. -**[27:52 - 27:58]** Tryptofan behöver t-cellerna för att kunna prolifierera. +**27:52** +Tryptofan behöver t-cellerna för att kunna prolifierera. -**[27:58 - 28:03]** Och därför svälter vi T-celler som kommer för nära. +**27:58** +Och därför svälter vi T-celler som kommer för nära. -**[28:03 - 28:05]** Att de då inte kan... +**28:03** +Att de då inte kan... -**[28:05 - 28:09]** Att deras metabolism påverkas så att de kommer kunna dö. +**28:05** +Att deras metabolism påverkas så att de kommer kunna dö. -**[28:13 - 28:16]** Den här immunregleringen som vi har här. +**28:13** +Den här immunregleringen som vi har här. -**[28:16 - 28:22]** Används ganska mycket nu för tiden med stor framgång i immunterapier mot cancer. +**28:16** +Används ganska mycket nu för tiden med stor framgång i immunterapier mot cancer. -**[28:22 - 28:26]** Och det här gav upphov till Nobelpriset i medicin +**28:22** +Och det här gav upphov till Nobelpriset i medicin -**[28:28 - 28:31]** Fysiologi 2018. +**28:28** +Fysiologi 2018. -**[28:31 - 28:33]** James Allison och Tasuku Honjo. +**28:31** +James Allison och Tasuku Honjo. -**[28:34 - 28:37]** Så här de här bilderna visade jag tidigare. +**28:34** +Så här de här bilderna visade jag tidigare. -**[28:37 - 28:42]** Att vi har då CTLA 4 som kommer upp till ytan och ger negativa signaler in i cellen. +**28:37** +Att vi har då CTLA 4 som kommer upp till ytan och ger negativa signaler in i cellen. -**[28:43 - 28:47]** Alternativt så har vi när cellerna kommer ut till vävnaden +**28:43** +Alternativt så har vi när cellerna kommer ut till vävnaden -**[28:47 - 28:53]** så kommer vi ha den här interaktionen mellan PDL 1 eller PDL 2 till PD1 på T-cellen. +**28:47** +så kommer vi ha den här interaktionen mellan PDL 1 eller PDL 2 till PD1 på T-cellen. -**[28:53 - 28:55]** Som också ger negativa signaler. +**28:53** +Som också ger negativa signaler. -**[28:56 - 28:58]** I tumörer +**28:56** +I tumörer -**[28:58 - 29:06]** har man upptäckt att själva mikroklimatet i tumören påverkar T-cellerna att bli inaktiva. +**28:58** +har man upptäckt att själva mikroklimatet i tumören påverkar T-cellerna att bli inaktiva. -**[29:06 - 29:08]** Att inte göra någonting. +**29:06** +Att inte göra någonting. -**[29:08 - 29:12]** Vi har ett högt uttryck i många tumörer av de här PDL1 och PDL 2. +**29:08** +Vi har ett högt uttryck i många tumörer av de här PDL1 och PDL 2. -**[29:12 - 29:18]** Och T-cellerna i sig uttrycker höga nivåer av både CTLA 4 och PD1. +**29:12** +Och T-cellerna i sig uttrycker höga nivåer av både CTLA 4 och PD1. -**[29:18 - 29:20]** Vilket gör att de får negativa signaler. +**29:18** +Vilket gör att de får negativa signaler. -**[29:20 - 29:22]** De agerar inte. +**29:20** +De agerar inte. -**[29:22 - 29:27]** Så även om de i teorin skulle kunna attackera tumören +**29:22** +Så även om de i teorin skulle kunna attackera tumören -**[29:27 - 29:28]** som till exempel en sitotop. +**29:27** +som till exempel en sitotop. -**[29:28 - 29:31]** T-cell som skulle kunna döda tumörceller. +**29:28** +T-cell som skulle kunna döda tumörceller. -**[29:31 - 29:35]** Då blir de som förlamade egentligen när de kommer in i tumören och gör ingenting. +**29:31** +Då blir de som förlamade egentligen när de kommer in i tumören och gör ingenting. -**[29:36 - 29:39]** Men det som detta Nobelpriset handlar om och det som behandlingen då handlar om +**29:36** +Men det som detta Nobelpriset handlar om och det som behandlingen då handlar om -**[29:39 - 29:43]** är att man med hjälp av monoklonala antikroppar +**29:39** +är att man med hjälp av monoklonala antikroppar -**[29:43 - 29:45]** kan blockera inbindningen av de här. +**29:43** +kan blockera inbindningen av de här. -**[29:45 - 29:49]** Då blockerar vi de negativa signalerna +**29:45** +Då blockerar vi de negativa signalerna -**[29:49 - 29:51]** vilket gör att de positiva signalerna tar överhand. +**29:49** +vilket gör att de positiva signalerna tar överhand. -**[29:51 - 29:55]** Och T-cellerna kan börja attackera tumörsömn. +**29:51** +Och T-cellerna kan börja attackera tumörsömn. -**[29:56 - 29:58]** Det här fungerar +**29:56** +Det här fungerar -**[29:58 - 30:01]** väldigt bra inom många typer av tumörbehandling. +**29:58** +väldigt bra inom många typer av tumörbehandling. -**[30:01 - 30:05]** Framför allt när den har kommit väldigt långt för hudcancer. +**30:01** +Framför allt när den har kommit väldigt långt för hudcancer. -**[30:05 - 30:10]** Där en stor andel, inte alla men kanske minst hälften, +**30:05** +Där en stor andel, inte alla men kanske minst hälften, -**[30:10 - 30:13]** får väldigt bra effekter när vårt immunförsvar då kan +**30:10** +får väldigt bra effekter när vårt immunförsvar då kan -**[30:15 - 30:18]** helt enkelt bota och ta bort tumörerna. +**30:15** +helt enkelt bota och ta bort tumörerna. -**[30:19 - 30:22]** Vi vet fortfarande ingenting hur det ser ut vid långtidsperspektiv. +**30:19** +Vi vet fortfarande ingenting hur det ser ut vid långtidsperspektiv. -**[30:23 - 30:27]** Men det kommer så småningom, just nu har väl detta använts i fem år ungefär. +**30:23** +Men det kommer så småningom, just nu har väl detta använts i fem år ungefär. -**[30:28 - 30:30]** och testas på fler och fler typer av ercancer. +**30:28** +och testas på fler och fler typer av ercancer. -**[30:33 - 30:37]** Så lite kom ihåg från den här föreläsningen, vi har flera olika mekanismer +**30:33** +Så lite kom ihåg från den här föreläsningen, vi har flera olika mekanismer -**[30:37 - 30:39]** som reglerar det vanliga immunförsvaret, +**30:37** +som reglerar det vanliga immunförsvaret, -**[30:39 - 30:42]** men vanliga menar vi då när vi blir infekterade av någonting. +**30:39** +men vanliga menar vi då när vi blir infekterade av någonting. -**[30:43 - 30:47]** Perifer tolerans kompletterar den centrala toleransen. +**30:43** +Perifer tolerans kompletterar den centrala toleransen. -**[30:48 - 30:50]** Tolerans verkar främst på T-celler. +**30:48** +Tolerans verkar främst på T-celler. -**[30:51 - 30:55]** En misslyckad tolerans leder till autoimmunitet eller allergi. +**30:51** +En misslyckad tolerans leder till autoimmunitet eller allergi. -**[30:55 - 30:57]** Det kommer ni få höra mer om. +**30:55** +Det kommer ni få höra mer om. -**[30:58 - 31:00]** men ni tittar allergi på nästa termin. +**30:58** +men ni tittar allergi på nästa termin. -**[31:01 - 31:02]** Tack så mycket. +**31:01** +Tack så mycket. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.md index 363f4f0..9ad638d 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.md @@ -8,1385 +8,2076 @@ --- -**[0:00 - 0:08]** Föreläsningen kommer att behandla medförläsning och sidanvisningarna är kapill 2 och 3 i Abbas. +**0:00** +Föreläsningen kommer att behandla medförläsning och sidanvisningarna är kapill 2 och 3 i Abbas. -**[0:08 - 0:18]** Vi har utlovat att i början av vår föreläsning beskriva vilken del av kroppen vi kommer att befinna oss under dag föreläsningen. +**0:08** +Vi har utlovat att i början av vår föreläsning beskriva vilken del av kroppen vi kommer att befinna oss under dag föreläsningen. -**[0:18 - 0:23]** I denna föreläsning kommer vi med medförläsning att befinna oss i den perifera vävnaden, +**0:18** +I denna föreläsning kommer vi med medförläsning att befinna oss i den perifera vävnaden, -**[0:23 - 0:26]** exempel flera här med en hand i neddelen av tiden. +**0:23** +exempel flera här med en hand i neddelen av tiden. -**[0:26 - 0:29]** Och vi kommer även i den senare delen av föreläsningen +**0:26** +Och vi kommer även i den senare delen av föreläsningen -**[0:30 - 0:36]** också flytta oss från den perifera vävnaden in till den dränerande lymfknytan. +**0:30** +också flytta oss från den perifera vävnaden in till den dränerande lymfknytan. -**[0:38 - 0:44]** När man talar om ett immunsvar så kan det vara enkelt att försöka dela upp det här i fyra olika avsnitt. +**0:38** +När man talar om ett immunsvar så kan det vara enkelt att försöka dela upp det här i fyra olika avsnitt. -**[0:45 - 0:48]** Naturligtvis är det så att i kroppen så sker detta som ett kontinuum +**0:45** +Naturligtvis är det så att i kroppen så sker detta som ett kontinuum -**[0:48 - 0:54]** men för att göra det lite enklare så brukar vi dela upp det i fyra stycken delar. +**0:48** +men för att göra det lite enklare så brukar vi dela upp det i fyra stycken delar. -**[0:54 - 1:00]** Det första är då den barriär vi har. Vi försöker hindra patiener från att +**0:54** +Det första är då den barriär vi har. Vi försöker hindra patiener från att -**[1:00 - 1:02]** klinga in i kroppen. +**1:00** +klinga in i kroppen. -**[1:02 - 1:04]** Och på så sätt mota odlig grind. +**1:02** +Och på så sätt mota odlig grind. -**[1:04 - 1:08]** Det är dock så att vi har semi-perimiabla hinder +**1:04** +Det är dock så att vi har semi-perimiabla hinder -**[1:08 - 1:10]** som vi behöver för att ta upp föda i tarmen +**1:08** +som vi behöver för att ta upp föda i tarmen -**[1:10 - 1:12]** eller också att vi behöver ta upp syre +**1:10** +eller också att vi behöver ta upp syre -**[1:12 - 1:14]** över lungväven. +**1:12** +över lungväven. -**[1:14 - 1:18]** Detta är de två största inkörsportarna +**1:14** +Detta är de två största inkörsportarna -**[1:18 - 1:20]** för bakterier. +**1:18** +för bakterier. -**[1:20 - 1:22]** Och de är då svåra att skydda. +**1:20** +Och de är då svåra att skydda. -**[1:22 - 1:26]** Och där behöver vi då ett starkt immunsvar. +**1:22** +Och där behöver vi då ett starkt immunsvar. -**[1:26 - 1:30]** Immunsvaret behöver göra när vi då när +**1:26** +Immunsvaret behöver göra när vi då när -**[1:30 - 1:32]** tränger in och kommer över våra barriär funktioner. +**1:30** +tränger in och kommer över våra barriär funktioner. -**[1:32 - 1:34]** Detta kan bero på att patienen +**1:32** +Detta kan bero på att patienen -**[1:34 - 1:36]** har ger leveransfaktorer +**1:34** +har ger leveransfaktorer -**[1:36 - 1:38]** som ger de här egenskaperna. +**1:36** +som ger de här egenskaperna. -**[1:38 - 1:39]** Eller att det uppstått ett sår. +**1:38** +Eller att det uppstått ett sår. -**[1:39 - 1:40]** Då behöver det medfödda immunsystemet +**1:39** +Då behöver det medfödda immunsystemet -**[1:40 - 1:42]** känna igen detta och aktiveras. +**1:40** +känna igen detta och aktiveras. -**[1:42 - 1:44]** Nästa steg i kedjan +**1:42** +Nästa steg i kedjan -**[1:44 - 1:45]** är att det medför immunsystemet +**1:44** +är att det medför immunsystemet -**[1:45 - 1:48]** behöver aktivera det förvärvade immunsystemet. +**1:45** +behöver aktivera det förvärvade immunsystemet. -**[1:48 - 1:50]** Kommunicerar och aktiverar detta. +**1:48** +Kommunicerar och aktiverar detta. -**[1:50 - 1:52]** Och slutändan +**1:50** +Och slutändan -**[1:52 - 1:54]** så behöver det medfödda +**1:52** +så behöver det medfödda -**[1:54 - 1:56]** och det förvärvade immunsystemet +**1:54** +och det förvärvade immunsystemet -**[1:56 - 1:58]** tillsammans utföra effekt och funktioner +**1:56** +tillsammans utföra effekt och funktioner -**[1:58 - 2:00]** som leder till avstötning av mikrofon. +**1:58** +som leder till avstötning av mikrofon. -**[2:00 - 2:04]** Om vi då tittar på vilka barriärfunktioner det är vi har. +**2:00** +Om vi då tittar på vilka barriärfunktioner det är vi har. -**[2:04 - 2:07]** Vi har dels då att vi har tight junksens mellan +**2:04** +Vi har dels då att vi har tight junksens mellan -**[2:07 - 2:10]** FTL-celler ut mot till exempel +**2:07** +FTL-celler ut mot till exempel -**[2:10 - 2:12]** i tarmen eller i lungan. +**2:10** +i tarmen eller i lungan. -**[2:12 - 2:14]** Det här hindrar då +**2:12** +Det här hindrar då -**[2:14 - 2:16]** patiena att kunna tränga in mellan cellerna. +**2:14** +patiena att kunna tränga in mellan cellerna. -**[2:18 - 2:20]** Om vi tittar i huden så har vi ett yttre lager +**2:18** +Om vi tittar i huden så har vi ett yttre lager -**[2:20 - 2:22]** av karatin, karaktäriserad hud +**2:20** +av karatin, karaktäriserad hud -**[2:22 - 2:24]** som är avdöda celler i stort sett +**2:22** +som är avdöda celler i stort sett -**[2:24 - 2:26]** som finns längst ut och på så sätt +**2:24** +som finns längst ut och på så sätt -**[2:26 - 2:28]** gör det svårt för patiena att tränga in. +**2:26** +gör det svårt för patiena att tränga in. -**[2:28 - 2:30]** Och om de skulle komma in i cellerna så finns det +**2:28** +Och om de skulle komma in i cellerna så finns det -**[2:30 - 2:34]** mycket att använda i form av näring. +**2:30** +mycket att använda i form av näring. -**[2:34 - 2:38]** Vi utsöndrar också antibaktuella partier, dels på huden +**2:34** +Vi utsöndrar också antibaktuella partier, dels på huden -**[2:38 - 2:42]** men kanske framför allt i tarm och i lungor. +**2:38** +men kanske framför allt i tarm och i lungor. -**[2:42 - 2:48]** Vi har sedan även slemlager som utsöndras av vägarsäldern. +**2:42** +Vi har sedan även slemlager som utsöndras av vägarsäldern. -**[2:48 - 2:52]** Detta är då återigen framför allt på slemhinnor. +**2:48** +Detta är då återigen framför allt på slemhinnor. -**[2:52 - 2:56]** Och vi har även cilier som konstant rör sig och flyttar mjukus upp. +**2:52** +Och vi har även cilier som konstant rör sig och flyttar mjukus upp. -**[2:56 - 3:00]** I lungvägarna, upp ur lungorna +**2:56** +I lungvägarna, upp ur lungorna -**[3:00 - 3:02]** eller längs med tarmen. +**3:00** +eller längs med tarmen. -**[3:02 - 3:06]** Sen har vi då även det som vi kallar för kommersala bakterier som är bakterier som lever +**3:02** +Sen har vi då även det som vi kallar för kommersala bakterier som är bakterier som lever -**[3:06 - 3:11]** på huden och kanske framför allt när vi pratar om bakterier så är det tjocktarmen +**3:06** +på huden och kanske framför allt när vi pratar om bakterier så är det tjocktarmen -**[3:11 - 3:14]** där vi har en väldigt stor mängd bakterier som utför +**3:11** +där vi har en väldigt stor mängd bakterier som utför -**[3:14 - 3:16]** viktiga funktioner för kroppen, till exempel +**3:14** +viktiga funktioner för kroppen, till exempel -**[3:16 - 3:20]** att göra vitaminen tillgängliga, kan även bryta ner +**3:16** +att göra vitaminen tillgängliga, kan även bryta ner -**[3:20 - 3:22]** fibrer. +**3:20** +fibrer. -**[3:22 - 3:24]** Och om vi då tänker rent +**3:22** +Och om vi då tänker rent -**[3:24 - 3:26]** immunologiskt varför är de här viktiga? +**3:24** +immunologiskt varför är de här viktiga? -**[3:26 - 3:29]** Där de tar egentligen upp plats för det som annars +**3:26** +Där de tar egentligen upp plats för det som annars -**[3:30 - 3:33]** patogen skulle kunna enklare att tillväxa. +**3:30** +patogen skulle kunna enklare att tillväxa. -**[3:33 - 3:37]** Så här blir det alltså rent tävlande om näringstillgång +**3:33** +Så här blir det alltså rent tävlande om näringstillgång -**[3:37 - 3:41]** och även platsen rent i tarmen att kunna tillväxa. +**3:37** +och även platsen rent i tarmen att kunna tillväxa. -**[3:41 - 3:44]** Så även här är kommersalvakterierna viktiga. +**3:41** +Så även här är kommersalvakterierna viktiga. -**[3:44 - 3:47]** Dels för att de kan hjälpa oss med att temperaturna i tarmen +**3:44** +Dels för att de kan hjälpa oss med att temperaturna i tarmen -**[3:47 - 3:52]** och vitaminerna i en k och även att bryta ner fibrerna. +**3:47** +och vitaminerna i en k och även att bryta ner fibrerna. -**[3:52 - 3:54]** Men framför allt, när det gäller immunologiskt +**3:52** +Men framför allt, när det gäller immunologiskt -**[3:54 - 3:56]** så är det ett skydd rent att de är på plats +**3:54** +så är det ett skydd rent att de är på plats -**[3:56 - 3:59]** och på så sätt hindrar andra bakterier från att tillväxa det. +**3:56** +och på så sätt hindrar andra bakterier från att tillväxa det. -**[4:00 - 4:02]** och när man räknar ungefär +**4:00** +och när man räknar ungefär -**[4:02 - 4:06]** hur mycket bakterier som finns i tjocktarmen så är det 10 pojk till 13 bakterier. +**4:02** +hur mycket bakterier som finns i tjocktarmen så är det 10 pojk till 13 bakterier. -**[4:06 - 4:10]** Och det går att jämföra med att vi ungefär 10 pojk till 13 celler i hela vår kropp. +**4:06** +Och det går att jämföra med att vi ungefär 10 pojk till 13 celler i hela vår kropp. -**[4:10 - 4:14]** Så det är en väldigt stor mängd och det här utgör ungefär 1 kg +**4:10** +Så det är en väldigt stor mängd och det här utgör ungefär 1 kg -**[4:14 - 4:16]** de här bakterierna. +**4:14** +de här bakterierna. -**[4:17 - 4:20]** Om vi tittar på tarmslemhinnan här ser vi då ett snitt av metallslemhinnan där vi ser +**4:17** +Om vi tittar på tarmslemhinnan här ser vi då ett snitt av metallslemhinnan där vi ser -**[4:20 - 4:24]** det som kallas för Peijersprax, som heter limpoyta och organ som sitter längs med tarmen. +**4:20** +det som kallas för Peijersprax, som heter limpoyta och organ som sitter längs med tarmen. -**[4:24 - 4:29]** Det här är en motor på höger sida här och under är den dränerande med syntereiska limknutar. +**4:24** +Det här är en motor på höger sida här och under är den dränerande med syntereiska limknutar. -**[4:30 - 4:34]** Vi har då ett sekretoriskt skydd som jag nämnde innan, med slemutslöning. +**4:30** +Vi har då ett sekretoriskt skydd som jag nämnde innan, med slemutslöning. -**[4:34 - 4:40]** Det kommer från vägarseller som sitter insprängda längst ut i det yttre epitetcellslagret. +**4:34** +Det kommer från vägarseller som sitter insprängda längst ut i det yttre epitetcellslagret. -**[4:40 - 4:46]** Vägarseller om ni läser i böckerna på engelska så kan de också förgåpligt sätts. +**4:40** +Vägarseller om ni läser i böckerna på engelska så kan de också förgåpligt sätts. -**[4:46 - 4:52]** Vi har sen även då panettiska celler, panettceller som finns nere i kryptorna. +**4:46** +Vi har sen även då panettiska celler, panettceller som finns nere i kryptorna. -**[4:52 - 5:00]** De här har som för deras viktigaste effekt och funktion är att utsöndra antimikrobiella ämnen +**4:52** +De här har som för deras viktigaste effekt och funktion är att utsöndra antimikrobiella ämnen -**[5:00 - 5:02]** så kallade defensiner. +**5:00** +så kallade defensiner. -**[5:02 - 5:04]** De här utsläppen står i en propeptiv form +**5:02** +De här utsläppen står i en propeptiv form -**[5:04 - 5:06]** och när de kommer ut i mag-tarmkanalen +**5:04** +och när de kommer ut i mag-tarmkanalen -**[5:06 - 5:10]** med lite lägre pH så klyvs de av och blir aktiva. +**5:06** +med lite lägre pH så klyvs de av och blir aktiva. -**[5:10 - 5:13]** De här kan alltså direkt lysera bakterier. +**5:10** +De här kan alltså direkt lysera bakterier. -**[5:14 - 5:18]** Panetska cellerna finns alltså nere i kryptorna +**5:14** +Panetska cellerna finns alltså nere i kryptorna -**[5:18 - 5:19]** en ansamling där nere. +**5:18** +en ansamling där nere. -**[5:22 - 5:26]** Sen har vi då epitelcellslagret som vilar på basanmembranet. +**5:22** +Sen har vi då epitelcellslagret som vilar på basanmembranet. -**[5:26 - 5:29]** Det är då ett enda lager av cellolog förnyas hela tiden. +**5:26** +Det är då ett enda lager av cellolog förnyas hela tiden. -**[5:30 - 5:33]** Och de förnyas av de stamceller som finns längst nere i kryptorna. +**5:30** +Och de förnyas av de stamceller som finns längst nere i kryptorna. -**[5:33 - 5:37]** De här cellerna delar på sig hela tiden och på så sätt knuffas +**5:33** +De här cellerna delar på sig hela tiden och på så sätt knuffas -**[5:37 - 5:40]** cellerna i epitelcellslaget uppåt mot villig. +**5:37** +cellerna i epitelcellslaget uppåt mot villig. -**[5:40 - 5:44]** Det tar ungefär två, tre dagar innan nepitelcellen trillar av. +**5:40** +Det tar ungefär två, tre dagar innan nepitelcellen trillar av. -**[5:45 - 5:46]** Och så finns det hela tiden på nytt. +**5:45** +Och så finns det hela tiden på nytt. -**[5:47 - 5:51]** De här är som sagt då som vi beskriver innan tätt sammanfogade med hjälp av +**5:47** +De här är som sagt då som vi beskriver innan tätt sammanfogade med hjälp av -**[5:51 - 5:52]** Tay, tych functions. +**5:51** +Tay, tych functions. -**[5:53 - 5:59]** Och även finns det då mikrovillig strukturer på de här som försvårar genom rörelse och bakteriebinder. +**5:53** +Och även finns det då mikrovillig strukturer på de här som försvårar genom rörelse och bakteriebinder. -**[6:00 - 6:06]** Och då tittar ni er i kryptorna här så har vi då alltså dels ett slemlager som utsöndras från vägcellerna +**6:00** +Och då tittar ni er i kryptorna här så har vi då alltså dels ett slemlager som utsöndras från vägcellerna -**[6:06 - 6:10]** och vi har även de panetiska celler som sitter runt omkring +**6:06** +och vi har även de panetiska celler som sitter runt omkring -**[6:10 - 6:12]** stamcellerna nere i kryptan. +**6:10** +stamcellerna nere i kryptan. -**[6:12 - 6:15]** Stamsellerna är alltså ytterst viktiga att skydda +**6:12** +Stamsellerna är alltså ytterst viktiga att skydda -**[6:15 - 6:18]** för om det nu händer någonting med stamcellerna +**6:15** +för om det nu händer någonting med stamcellerna -**[6:18 - 6:22]** i botten här så kommer de då inte att kunna fylla på det här +**6:18** +i botten här så kommer de då inte att kunna fylla på det här -**[6:22 - 6:25]** eptesällslaget som hela tiden annars +**6:22** +eptesällslaget som hela tiden annars -**[6:25 - 6:29]** då delningen gör att det hela tiden förnyas. +**6:25** +då delningen gör att det hela tiden förnyas. -**[6:29 - 6:30]** Det är också en viktig funktion +**6:29** +Det är också en viktig funktion -**[6:30 - 6:36]** om man skulle få infektioner i de här så kommer de ju faktiskt att bara leva två, tre dagar genom att trilla av. +**6:30** +om man skulle få infektioner i de här så kommer de ju faktiskt att bara leva två, tre dagar genom att trilla av. -**[6:36 - 6:40]** Så om man tänkt sig att ner i kryptorna kan det då vara så att där är tämligen bakteriefritt +**6:36** +Så om man tänkt sig att ner i kryptorna kan det då vara så att där är tämligen bakteriefritt -**[6:40 - 6:43]** även till och med då i tarm. +**6:40** +även till och med då i tarm. -**[6:44 - 6:46]** Så det var barriärfunktionen. +**6:44** +Så det var barriärfunktionen. -**[6:46 - 6:51]** Så om vi nu kommer in på det medfödda immunsystemet så det kan känna igen och aktiveras. +**6:46** +Så om vi nu kommer in på det medfödda immunsystemet så det kan känna igen och aktiveras. -**[6:53 - 6:57]** Vad är det då medför nu? Ja, du måste verka snabbt inom minuter och timmar +**6:53** +Vad är det då medför nu? Ja, du måste verka snabbt inom minuter och timmar -**[6:57 - 7:00]** därför att bakterier delar sig väldigt fort och +**6:57** +därför att bakterier delar sig väldigt fort och -**[7:00 - 7:06]** inom en timme så får vi en kraftig ökning av bakterien. +**7:00** +inom en timme så får vi en kraftig ökning av bakterien. -**[7:06 - 7:08]** Vi har lösningar med retorer. +**7:06** +Vi har lösningar med retorer. -**[7:08 - 7:11]** Vi har dels komplementsystemet som jag kommer att gå djupare in på. +**7:08** +Vi har dels komplementsystemet som jag kommer att gå djupare in på. -**[7:11 - 7:15]** Vi har även det som kallas akutfasproteiner +**7:11** +Vi har även det som kallas akutfasproteiner -**[7:15 - 7:17]** och sen har vi då inte förordning, inte förordning, +**7:15** +och sen har vi då inte förordning, inte förordning, -**[7:17 - 7:19]** framförallt viktiga vibirala munsvaror. +**7:17** +framförallt viktiga vibirala munsvaror. -**[7:19 - 7:22]** Det här kommer jag att visa en side på scenen. +**7:19** +Det här kommer jag att visa en side på scenen. -**[7:22 - 7:24]** Till vår hjälp har vi också celler. +**7:22** +Till vår hjälp har vi också celler. -**[7:24 - 7:28]** Vi har då de vävnadsbundna, nu säger de som redan finns ute i vävnaden. +**7:24** +Vi har då de vävnadsbundna, nu säger de som redan finns ute i vävnaden. -**[7:30 - 7:33]** Vi markerar till rött på de celler som vi framförallt kommer att prata om. +**7:30** +Vi markerar till rött på de celler som vi framförallt kommer att prata om. -**[7:33 - 7:35]** Makrofager och deliritiska celler. +**7:33** +Makrofager och deliritiska celler. -**[7:35 - 7:37]** Mastceller pratar vi inte mycket om. +**7:35** +Mastceller pratar vi inte mycket om. -**[7:37 - 7:41]** På den här kursen kommer det igen på termin fyra, patrologikursen. +**7:37** +På den här kursen kommer det igen på termin fyra, patrologikursen. -**[7:42 - 7:46]** Det är även blodburna celler då som inte är ute i vävnader men som rekryteras ut. +**7:42** +Det är även blodburna celler då som inte är ute i vävnader men som rekryteras ut. -**[7:46 - 7:49]** Viktiga här är de neutrofilerna som vi kommer att återkomma till. +**7:46** +Viktiga här är de neutrofilerna som vi kommer att återkomma till. -**[7:49 - 7:54]** Det finns även eosyn och filobasofiler som finns i betydligt lägre nivåer. +**7:49** +Det finns även eosyn och filobasofiler som finns i betydligt lägre nivåer. -**[7:54 - 7:56]** I vår perifera blod. +**7:54** +I vår perifera blod. -**[7:56 - 8:00]** Monocyter som är ett förstadium till makrofagerer. +**7:56** +Monocyter som är ett förstadium till makrofagerer. -**[8:00 - 8:02]** Vi har även en kocell. +**8:00** +Vi har även en kocell. -**[8:02 - 8:05]** Men som sagt, dagens föreläsning så fokuserar vi på de här cellerna +**8:02** +Men som sagt, dagens föreläsning så fokuserar vi på de här cellerna -**[8:05 - 8:10]** som är märkta rött, det är makrofager, det är dritiska celler och nedsofi. +**8:05** +som är märkta rött, det är makrofager, det är dritiska celler och nedsofi. -**[8:12 - 8:15]** Så komplementsystem, det är bakåt i de lösliga medietonerna. +**8:12** +Så komplementsystem, det är bakåt i de lösliga medietonerna. -**[8:16 - 8:17]** Här står det i text vad de är. +**8:16** +Här står det i text vad de är. -**[8:17 - 8:21]** Vi kommer sedan även visa på bild, en bild av hur de fungerar. +**8:17** +Vi kommer sedan även visa på bild, en bild av hur de fungerar. -**[8:21 - 8:23]** Det stora är alltså det proteiner som finns i plasman. +**8:21** +Det stora är alltså det proteiner som finns i plasman. -**[8:23 - 8:27]** De aktiveras av infektion på olika sätt. +**8:23** +De aktiveras av infektion på olika sätt. -**[8:28 - 8:30]** Detta leder till en enzymkaskad. +**8:28** +Detta leder till en enzymkaskad. -**[8:30 - 8:34]** Plasmaproteinerna aktiveras genom att klyva varandra och sedan bygga ihop. +**8:30** +Plasmaproteinerna aktiveras genom att klyva varandra och sedan bygga ihop. -**[8:34 - 8:35]** Som ett legobygge. +**8:34** +Som ett legobygge. -**[8:35 - 8:39]** Andra nya enheter som är sammanfogade av plasmaproteiner. +**8:35** +Andra nya enheter som är sammanfogade av plasmaproteiner. -**[8:40 - 8:46]** Slutprodukterna, eller av det här hopbygget, gör att även dessa kan aktiveras. +**8:40** +Slutprodukterna, eller av det här hopbygget, gör att även dessa kan aktiveras. -**[8:46 - 8:50]** Kedjan i början, och så sagt får man en feedback-loop. +**8:46** +Kedjan i början, och så sagt får man en feedback-loop. -**[8:50 - 8:54]** Slutprodukterna kan nog leva till en direkt ljus av bakterierna. +**8:50** +Slutprodukterna kan nog leva till en direkt ljus av bakterierna. -**[8:54 - 8:57]** Vi kommer även kunna rekrytera mer palestinska celler. +**8:54** +Vi kommer även kunna rekrytera mer palestinska celler. -**[8:58 - 9:00]** Och vi kommer öka upptagets förmågor. +**8:58** +Och vi kommer öka upptagets förmågor. -**[9:00 - 9:04]** Frågan av de fakusitiska cellerna att kunna ta upp med krogen. +**9:00** +Frågan av de fakusitiska cellerna att kunna ta upp med krogen. -**[9:06 - 9:10]** Här har vi komplementsystemet beskrivet med hjälp av en bild. +**9:06** +Här har vi komplementsystemet beskrivet med hjälp av en bild. -**[9:11 - 9:21]** Och vad man har gjort här i komplementsystemet är att det ger de olika komplementproteinerna namn, C1 till C9. +**9:11** +Och vad man har gjort här i komplementsystemet är att det ger de olika komplementproteinerna namn, C1 till C9. -**[9:22 - 9:24]** Det finns tre sätt att aktivera komplementet. +**9:22** +Det finns tre sätt att aktivera komplementet. -**[9:25 - 9:29]** Dels den klassiska vägen, den kallas den klassiska vägen för att den upptäcktes först. +**9:25** +Dels den klassiska vägen, den kallas den klassiska vägen för att den upptäcktes först. -**[9:30 - 9:35]** Och man upptäckte vardera att komplementsystemet, det fanns någonting i serum som kunde komplementera +**9:30** +Och man upptäckte vardera att komplementsystemet, det fanns någonting i serum som kunde komplementera -**[9:35 - 9:40]** aktiviteten av antikroppar och göra antikropparna mer effektiva. +**9:35** +aktiviteten av antikroppar och göra antikropparna mer effektiva. -**[9:41 - 9:44]** I mitten ser vi också att det finns en väg in som kallas för lektinvägen. +**9:41** +I mitten ser vi också att det finns en väg in som kallas för lektinvägen. -**[9:45 - 9:49]** Som då dras igång av manosvinnande lektin eller fikolin. +**9:45** +Som då dras igång av manosvinnande lektin eller fikolin. -**[9:50 - 9:53]** Och längst ut till höger har vi den alternativa vägen som var den som upptäcktes senast. +**9:50** +Och längst ut till höger har vi den alternativa vägen som var den som upptäcktes senast. -**[9:54 - 9:55]** Och därav fått detta namn. +**9:54** +Och därav fått detta namn. -**[9:56 - 9:59]** Vad vi nu försöker titta på, hur komplementsystemet fungerar. +**9:56** +Vad vi nu försöker titta på, hur komplementsystemet fungerar. -**[10:00 - 10:02]** Vad är basen för att detta går igång? +**10:00** +Vad är basen för att detta går igång? -**[10:02 - 10:04]** Som ni ser, den klassiska vägen och kollektivvägen +**10:02** +Som ni ser, den klassiska vägen och kollektivvägen -**[10:04 - 10:08]** har två olika inkörsportar, men de är tämligen lika. +**10:04** +har två olika inkörsportar, men de är tämligen lika. -**[10:10 - 10:13]** Den klassiska vägen aktiveras då att antikropp binder till ett antigen +**10:10** +Den klassiska vägen aktiveras då att antikropp binder till ett antigen -**[10:14 - 10:17]** och på så sätt ändras konfirmationen av antikroppen. +**10:14** +och på så sätt ändras konfirmationen av antikroppen. -**[10:18 - 10:20]** Detta gör att komplementet kan aktiveras. +**10:18** +Detta gör att komplementet kan aktiveras. -**[10:21 - 10:23]** Och vad innebär det då att komplement aktiveras? +**10:21** +Och vad innebär det då att komplement aktiveras? -**[10:25 - 10:27]** Jo, det innebär att komplementen 2 +**10:25** +Jo, det innebär att komplementen 2 -**[10:30 - 10:34]** till den konfirmationsförändrande antikroppen +**10:30** +till den konfirmationsförändrande antikroppen -**[10:34 - 10:37]** så kan detta komplement 1 nu +**10:34** +så kan detta komplement 1 nu -**[10:37 - 10:39]** tillsammans med antikroppen klyva +**10:37** +tillsammans med antikroppen klyva -**[10:39 - 10:42]** dels en C2-enhet i en C2-a-enhet +**10:39** +dels en C2-enhet i en C2-a-enhet -**[10:42 - 10:45]** och en C2-b-enhet. +**10:42** +och en C2-b-enhet. -**[10:45 - 10:47]** Samtidigt kan också C4-klyvas +**10:45** +Samtidigt kan också C4-klyvas -**[10:47 - 10:50]** och göra en C4-a +**10:47** +och göra en C4-a -**[10:50 - 10:51]** och en C4-b-enhet. +**10:50** +och en C4-b-enhet. -**[10:51 - 10:53]** A-enheterna klyvs av +**10:51** +A-enheterna klyvs av -**[10:53 - 10:56]** medan b-enheterna byggs ihop +**10:53** +medan b-enheterna byggs ihop -**[10:56 - 10:58]** som ni ser längre ner +**10:56** +som ni ser längre ner -**[10:58 - 10:59]** på svajden här. +**10:58** +på svajden här. -**[10:59 - 11:00]** Då har de kompletterats +**10:59** +Då har de kompletterats -**[11:00 - 11:04]** bundit ihop och vi får en C4-b2-b-enhet. +**11:00** +bundit ihop och vi får en C4-b2-b-enhet. -**[11:04 - 11:10]** Detta kan i sin tur klyva C3 och kallas därför för C3-konvertas. +**11:04** +Detta kan i sin tur klyva C3 och kallas därför för C3-konvertas. -**[11:10 - 11:13]** C3-klyvs då av som vi avvisade innan +**11:10** +C3-klyvs då av som vi avvisade innan -**[11:13 - 11:18]** när de här enheterna klyvs så klyvs du av till en A-enhet och en B-enhet. +**11:13** +när de här enheterna klyvs så klyvs du av till en A-enhet och en B-enhet. -**[11:18 - 11:23]** B-enheten fortsätter legobygget och bygger nu ihop en C4-b, +**11:18** +B-enheten fortsätter legobygget och bygger nu ihop en C4-b, -**[11:23 - 11:26]** två-b, C3-b-enhet +**11:23** +två-b, C3-b-enhet -**[11:26 - 11:29]** som i sin tur kan klyva ett nytt komplementprofil. +**11:26** +som i sin tur kan klyva ett nytt komplementprofil. -**[11:30 - 11:34]** På så sätt klyvs de av och i slutändan byggs de här ihop +**11:30** +På så sätt klyvs de av och i slutändan byggs de här ihop -**[11:34 - 11:37]** till ett attackkomplex. +**11:34** +till ett attackkomplex. -**[11:37 - 11:40]** Membranattackkomplex är ett Mac-komplex. +**11:37** +Membranattackkomplex är ett Mac-komplex. -**[11:40 - 11:44]** Detta är ett multiproteinkomplex som i stort sett stansar +**11:40** +Detta är ett multiproteinkomplex som i stort sett stansar -**[11:44 - 11:47]** hål i bakteriens cellmembran. +**11:44** +hål i bakteriens cellmembran. -**[11:47 - 11:50]** På så sätt har vi fått den ena funktionen av komplement +**11:47** +På så sätt har vi fått den ena funktionen av komplement -**[11:50 - 11:52]** så att vi kan lysera bakterier. +**11:50** +så att vi kan lysera bakterier. -**[11:54 - 11:58]** Det andra som sker när de här enheterna +**11:54** +Det andra som sker när de här enheterna -**[11:58 - 12:00]** klyvs ut är att de skapar +**11:58** +klyvs ut är att de skapar -**[12:00 - 12:01]** lokal information och även +**12:00** +lokal information och även -**[12:01 - 12:04]** på så sätt kan rekrytera en vit fläskhäll. +**12:01** +på så sätt kan rekrytera en vit fläskhäll. -**[12:06 - 12:09]** Det syns på högersidan när vi tittar på de olika +**12:06** +Det syns på högersidan när vi tittar på de olika -**[12:09 - 12:10]** enheterna som klyvs av. +**12:09** +enheterna som klyvs av. -**[12:10 - 12:13]** Men det är precis samma sak på den vänstra +**12:10** +Men det är precis samma sak på den vänstra -**[12:13 - 12:15]** sidan för den klassiska vägen och +**12:13** +sidan för den klassiska vägen och -**[12:15 - 12:15]** lektinväg. +**12:15** +lektinväg. -**[12:18 - 12:20]** De enheter som binder in till +**12:18** +De enheter som binder in till -**[12:21 - 12:25]** bakterien, sedan vi visar här med C3V-enheten, +**12:21** +bakterien, sedan vi visar här med C3V-enheten, -**[12:26 - 12:29]** utgör sedan det vi kallar för optionisering, +**12:26** +utgör sedan det vi kallar för optionisering, -**[12:29 - 12:30]** de gör alltså bakterier. +**12:29** +de gör alltså bakterier. -**[12:30 - 12:31]** Bakterien, mer lättätlig eller +**12:30** +Bakterien, mer lättätlig eller -**[12:31 - 12:34]** aptitlig för makrofager. +**12:31** +aptitlig för makrofager. -**[12:34 - 12:36]** Därför att makrofagerna +**12:34** +Därför att makrofagerna -**[12:36 - 12:37]** eller celler från det medfödda +**12:36** +eller celler från det medfödda -**[12:37 - 12:40]** munsystemet, har då receptorer för komplementen. +**12:37** +munsystemet, har då receptorer för komplementen. -**[12:40 - 12:43]** Så de har rörelsetorer på C3V +**12:40** +Så de har rörelsetorer på C3V -**[12:44 - 12:46]** och om C3V nu har bundit in +**12:44** +och om C3V nu har bundit in -**[12:46 - 12:48]** till en bakterie så kan de mikrofager +**12:46** +till en bakterie så kan de mikrofager -**[12:48 - 12:50]** med hjälp av sina C3V +**12:48** +med hjälp av sina C3V -**[12:50 - 12:52]** receptorer eller komplement +**12:50** +receptorer eller komplement -**[12:52 - 12:54]** receptorer och binda in mer effektivt +**12:52** +receptorer och binda in mer effektivt -**[12:54 - 12:56]** och på så sätt ta upp och bryta +**12:54** +och på så sätt ta upp och bryta -**[12:56 - 12:58]** ner bakterier med mikrofager. +**12:56** +ner bakterier med mikrofager. -**[13:00 - 13:04]** Lektinvägen och den klassiska vägen är veritidkartade. +**13:00** +Lektinvägen och den klassiska vägen är veritidkartade. -**[13:05 - 13:09]** Men man upptäckte då sedan fanns ytterligare en väg att aktivera komplement, +**13:05** +Men man upptäckte då sedan fanns ytterligare en väg att aktivera komplement, -**[13:09 - 13:11]** det kallas för den alternativa vägen. +**13:09** +det kallas för den alternativa vägen. -**[13:11 - 13:15]** Man upptäckte där var att i närheten av bakterier +**13:11** +Man upptäckte där var att i närheten av bakterier -**[13:15 - 13:19]** så sker hela tiden en spontan hydraulys +**13:15** +så sker hela tiden en spontan hydraulys -**[13:19 - 13:23]** av komplementsystemet, C3-enheten. +**13:19** +av komplementsystemet, C3-enheten. -**[13:23 - 13:25]** På så sätt sätts den här igång. +**13:23** +På så sätt sätts den här igång. -**[13:25 - 13:30]** Våra celler, det vill säga celler i vår kropp, +**13:25** +Våra celler, det vill säga celler i vår kropp, -**[13:30 - 13:35]** de har förmågan att klippa bort de här hydrolycerade enheterna +**13:30** +de har förmågan att klippa bort de här hydrolycerade enheterna -**[13:35 - 13:38]** som binder in till cellmundan, så det har inte bakterier. +**13:35** +som binder in till cellmundan, så det har inte bakterier. -**[13:38 - 13:42]** Så på så sätt kan den alternativa vägen då sätta igång C3V +**13:38** +Så på så sätt kan den alternativa vägen då sätta igång C3V -**[13:42 - 13:47]** och på så sätt bygga en likartad kedja som den som de andra två vägarna har. +**13:42** +och på så sätt bygga en likartad kedja som den som de andra två vägarna har. -**[13:47 - 13:52]** Det viktiga med den här sliden är då inte att ni ska kunna alla de här olika komplementproteiderna +**13:47** +Det viktiga med den här sliden är då inte att ni ska kunna alla de här olika komplementproteiderna -**[13:52 - 13:54]** utan bara visa hur det här bygget sker. +**13:52** +utan bara visa hur det här bygget sker. -**[13:54 - 13:59]** Om vi går till nästa slide så ser vi mer på den nivån som det är lämpligt att kunna rätta. +**13:54** +Om vi går till nästa slide så ser vi mer på den nivån som det är lämpligt att kunna rätta. -**[14:00 - 14:03]** Vi har en klassisk väg, en lektiv väg och en alternativ väg. +**14:00** +Vi har en klassisk väg, en lektiv väg och en alternativ väg. -**[14:03 - 14:06]** De aktiveras på tre olika sätt som jag beskrivit. +**14:03** +De aktiveras på tre olika sätt som jag beskrivit. -**[14:06 - 14:11]** Och genom olika klyvningar så får man aktivering av C3-enheten +**14:06** +Och genom olika klyvningar så får man aktivering av C3-enheten -**[14:11 - 14:13]** som sedan då leder till en obsorisering +**14:11** +som sedan då leder till en obsorisering -**[14:13 - 14:15]** med hjälp av C3V-enheten. +**14:13** +med hjälp av C3V-enheten. -**[14:15 - 14:18]** Vi får en inflammation av att A-enheterna klyvs av. +**14:15** +Vi får en inflammation av att A-enheterna klyvs av. -**[14:18 - 14:20]** Och vi får till slut också en lys av bakterien +**14:18** +Och vi får till slut också en lys av bakterien -**[14:20 - 14:22]** när membranattack +**14:20** +när membranattack -**[14:22 - 14:24]** komplexet byggs ihop. +**14:22** +komplexet byggs ihop. -**[14:27 - 14:30]** Och här har då ringat in att om man nu tänker sig från vilken +**14:27** +Och här har då ringat in att om man nu tänker sig från vilken -**[14:30 - 14:33]** den alternativa vägen när den beskrevs sist och den som man då +**14:30** +den alternativa vägen när den beskrevs sist och den som man då -**[14:33 - 14:34]** upptäckte sist så är det väl +**14:33** +upptäckte sist så är det väl -**[14:35 - 14:39]** om vi tänker oss i en situation där vi inte har antikroppar genererade +**14:35** +om vi tänker oss i en situation där vi inte har antikroppar genererade -**[14:39 - 14:39]** genom att bakterien +**14:39** +genom att bakterien -**[14:40 - 14:43]** inte är aktiverad med mannosbindande elektrin. +**14:40** +inte är aktiverad med mannosbindande elektrin. -**[14:43 - 14:45]** Det sker senare, +**14:43** +Det sker senare, -**[14:45 - 14:48]** så är det så att alternativa vägen är nog den som faktiskt aktiveras först. +**14:45** +så är det så att alternativa vägen är nog den som faktiskt aktiveras först. -**[14:52 - 14:55]** Det var lösliga medietorer. +**14:52** +Det var lösliga medietorer. -**[14:55 - 14:57]** De kommer tillbaka till de andra två senare +**14:55** +De kommer tillbaka till de andra två senare -**[14:58 - 14:59]** och då pratar jag om +**14:58** +och då pratar jag om -**[15:00 - 15:04]** dels interferoner och även akutfasprotein. +**15:00** +dels interferoner och även akutfasprotein. -**[15:05 - 15:08]** Så vi flyttar oss ut i vävnaden och ser vilka vävnadsbundna celler +**15:05** +Så vi flyttar oss ut i vävnaden och ser vilka vävnadsbundna celler -**[15:08 - 15:10]** är det vi har som är viktiga för att starta +**15:08** +är det vi har som är viktiga för att starta -**[15:11 - 15:13]** för att alarmera immunsystemet +**15:11** +för att alarmera immunsystemet -**[15:13 - 15:14]** när en patogen har kommit in. +**15:13** +när en patogen har kommit in. -**[15:14 - 15:17]** Ja, de makrofagerna de finns där redan från början. +**15:14** +Ja, de makrofagerna de finns där redan från början. -**[15:17 - 15:21]** Deras huvudfunktioner, ja, namnet makrofager, det är naturligtvis att det står fucositos. +**15:17** +Deras huvudfunktioner, ja, namnet makrofager, det är naturligtvis att det står fucositos. -**[15:22 - 15:25]** Men det andra viktiga är också att det är utsönder, det som vi kallar för cytokiner. +**15:22** +Men det andra viktiga är också att det är utsönder, det som vi kallar för cytokiner. -**[15:26 - 15:29]** Detta är någonting som är en term som kommer att komma i kontakt med mycket. +**15:26** +Detta är någonting som är en term som kommer att komma i kontakt med mycket. -**[15:30 - 15:34]** under immunkursen i immunologikursen och det är då cytokiner +**15:30** +under immunkursen i immunologikursen och det är då cytokiner -**[15:34 - 15:38]** är alltså signalproteiner som vidsöndrar från de medförda cytokinerna. +**15:34** +är alltså signalproteiner som vidsöndrar från de medförda cytokinerna. -**[15:38 - 15:42]** Det är inte bara medförda cytokiner, detta är hur +**15:38** +Det är inte bara medförda cytokiner, detta är hur -**[15:42 - 15:45]** immunceller kommunicerar med varandra, men även med andra +**15:42** +immunceller kommunicerar med varandra, men även med andra -**[15:45 - 15:46]** sätt. +**15:45** +sätt. -**[15:47 - 15:50]** Det finns också en subgrupp av cytokiner som kallas för kemokiner. +**15:47** +Det finns också en subgrupp av cytokiner som kallas för kemokiner. -**[15:50 - 15:54]** De här har jag försökt övertyga översätta till attraktionsproteiner. +**15:50** +De här har jag försökt övertyga översätta till attraktionsproteiner. -**[15:54 - 15:59]** Det beror på att kemokiner är ett sätt för celler +**15:54** +Det beror på att kemokiner är ett sätt för celler -**[16:00 - 16:02]** i har det medfört det myntstämt. +**16:00** +i har det medfört det myntstämt. -**[16:02 - 16:03]** Även andra immunologiska celler +**16:02** +Även andra immunologiska celler -**[16:03 - 16:06]** att veta i vilken riktning man ska röra sig. +**16:03** +att veta i vilken riktning man ska röra sig. -**[16:07 - 16:09]** Och det beror på att det byggs upp gradienter +**16:07** +Och det beror på att det byggs upp gradienter -**[16:09 - 16:11]** och med hjälp av kemokinreceptorer +**16:09** +och med hjälp av kemokinreceptorer -**[16:11 - 16:14]** kan de sedan känna av en lägre koncentration +**16:11** +kan de sedan känna av en lägre koncentration -**[16:14 - 16:16]** och de rör sig mot en högerkoncentration. +**16:14** +och de rör sig mot en högerkoncentration. -**[16:16 - 16:18]** Alltså röra sig mot detta. +**16:16** +Alltså röra sig mot detta. -**[16:18 - 16:19]** Det kallar vi kemotaxi. +**16:18** +Det kallar vi kemotaxi. -**[16:19 - 16:21]** Men sedan rör sig den riktningen +**16:19** +Men sedan rör sig den riktningen -**[16:21 - 16:23]** mot en högerkoncentration. +**16:21** +mot en högerkoncentration. -**[16:24 - 16:26]** Så vi har dels utsöndringar av kemokiner +**16:24** +Så vi har dels utsöndringar av kemokiner -**[16:26 - 16:29]** som kan regleras på celler, men vi kan även reglera +**16:26** +som kan regleras på celler, men vi kan även reglera -**[16:29 - 16:30]** genom hur mycket kemokiner +**16:29** +genom hur mycket kemokiner -**[16:30 - 16:32]** receptorceller uttrycker och hur pass känslorna +**16:30** +receptorceller uttrycker och hur pass känslorna -**[16:32 - 16:35]** blir för den här klimoklinikerallienten. +**16:32** +blir för den här klimoklinikerallienten. -**[16:36 - 16:38]** Makrofagerna, de har en stor uppsättning +**16:36** +Makrofagerna, de har en stor uppsättning -**[16:38 - 16:41]** av ytrecitorer som känner igen patogener och mikrober. +**16:38** +av ytrecitorer som känner igen patogener och mikrober. -**[16:41 - 16:42]** Och de här +**16:41** +Och de här -**[16:45 - 16:48]** de här molekylerna som de känner igen, det som de känner igen +**16:45** +de här molekylerna som de känner igen, det som de känner igen -**[16:49 - 16:50]** känner vi då igen med hjälp av +**16:49** +känner vi då igen med hjälp av -**[16:50 - 16:53]** patent-rekomminition-receptors, PRR's, +**16:50** +patent-rekomminition-receptors, PRR's, -**[16:53 - 16:55]** som är en förkortning som används. +**16:53** +som är en förkortning som används. -**[16:57 - 16:58]** Det är alltså direkt igenkänning. +**16:57** +Det är alltså direkt igenkänning. -**[16:58 - 16:59]** Men sen har vi också indirekt igenkänning +**16:58** +Men sen har vi också indirekt igenkänning -**[17:00 - 17:02]** och där beskriver vi innan +**17:00** +och där beskriver vi innan -**[17:02 - 17:04]** hur komplementreceptorer på makrofagen gör +**17:02** +hur komplementreceptorer på makrofagen gör -**[17:04 - 17:05]** att den kan binda in +**17:04** +att den kan binda in -**[17:05 - 17:08]** och fakturera mikrober +**17:05** +och fakturera mikrober -**[17:08 - 17:09]** där komplementet har vunnit in +**17:08** +där komplementet har vunnit in -**[17:09 - 17:11]** och se till att benenheten finns tillgänglig. +**17:09** +och se till att benenheten finns tillgänglig. -**[17:12 - 17:14]** Samma logik sker också om en antikropp +**17:12** +Samma logik sker också om en antikropp -**[17:14 - 17:15]** har vunnit in +**17:14** +har vunnit in -**[17:15 - 17:18]** till en patogen +**17:15** +till en patogen -**[17:18 - 17:19]** då kan +**17:18** +då kan -**[17:19 - 17:20]** makrofagen mer på det +**17:19** +makrofagen mer på det -**[17:20 - 17:22]** som kallas för FC-receptorer +**17:20** +som kallas för FC-receptorer -**[17:22 - 17:24]** då känner igen FC-delen av antikroppen. +**17:22** +då känner igen FC-delen av antikroppen. -**[17:24 - 17:26]** Och på så sätt +**17:24** +Och på så sätt -**[17:26 - 17:29]** äta upp och bryta ner material +**17:26** +äta upp och bryta ner material -**[17:30 - 17:32]** som har märkts ut med hjälp av antikroppen. +**17:30** +som har märkts ut med hjälp av antikroppen. -**[17:34 - 17:36]** Så tillbaka till de här patent-racking-mission-receptorerna. +**17:34** +Så tillbaka till de här patent-racking-mission-receptorerna. -**[17:36 - 17:37]** Vad är det de känner igen? +**17:36** +Vad är det de känner igen? -**[17:37 - 17:40]** Ja, de känner igen någonting som finns på mikrober +**17:37** +Ja, de känner igen någonting som finns på mikrober -**[17:40 - 17:43]** som oftast är helt nödvändiga för mikrobernas överlevnad. +**17:40** +som oftast är helt nödvändiga för mikrobernas överlevnad. -**[17:43 - 17:45]** De har alltså inte kunnat mutera evolutionen +**17:43** +De har alltså inte kunnat mutera evolutionen -**[17:45 - 17:46]** och har inte kunnat driva +**17:45** +och har inte kunnat driva -**[17:46 - 17:48]** så att de här inte längre är tillgängliga. +**17:46** +så att de här inte längre är tillgängliga. -**[17:48 - 17:51]** De är helt nödvändiga för överlevnad av bakterier. +**17:48** +De är helt nödvändiga för överlevnad av bakterier. -**[17:52 - 17:55]** Och de här strukturerna kallar vi då för patogen, associative +**17:52** +Och de här strukturerna kallar vi då för patogen, associative -**[17:55 - 17:57]** till molekylopatens eller paus. +**17:55** +till molekylopatens eller paus. -**[17:57 - 18:00]** Nu ska man inte dra den felaktigt +**17:57** +Nu ska man inte dra den felaktigt -**[18:00 - 18:04]** slutsatsen att detta är endast patogener som uttrycker de här +**18:00** +slutsatsen att detta är endast patogener som uttrycker de här -**[18:04 - 18:06]** strukturerna utan det sker även från mikrober. +**18:04** +strukturerna utan det sker även från mikrober. -**[18:06 - 18:09]** Så i vissa fall kan man även se terminologin +**18:06** +Så i vissa fall kan man även se terminologin -**[18:09 - 18:11]** för mikroassociativt med rekrytatens. +**18:09** +för mikroassociativt med rekrytatens. -**[18:11 - 18:16]** Detta delas både från patogener och även kommissarie. +**18:11** +Detta delas både från patogener och även kommissarie. -**[18:16 - 18:20]** Våra rörelser här patene recognition-assitorer +**18:16** +Våra rörelser här patene recognition-assitorer -**[18:20 - 18:23]** man nedärvs i oförändrad form. +**18:20** +man nedärvs i oförändrad form. -**[18:23 - 18:26]** Här sker ingen förändring av de här. +**18:23** +Här sker ingen förändring av de här. -**[18:26 - 18:30]** Ingen rekombinering av något annat som ni kommer höra om senare +**18:26** +Ingen rekombinering av något annat som ni kommer höra om senare -**[18:30 - 18:32]** när det gäller T-cellsreceptorer till exempel. +**18:30** +när det gäller T-cellsreceptorer till exempel. -**[18:34 - 18:37]** Olika celltyper kan ha olika uppsättning av patogenisering-receptorer +**18:34** +Olika celltyper kan ha olika uppsättning av patogenisering-receptorer -**[18:37 - 18:40]** så att medfödermunsystemet har generellt sett höga nivåer +**18:37** +så att medfödermunsystemet har generellt sett höga nivåer -**[18:40 - 18:44]** men det kan skilja sig mellan olika celler av det medfödda immunsystemet. +**18:40** +men det kan skilja sig mellan olika celler av det medfödda immunsystemet. -**[18:44 - 18:47]** Och det är tämligen logiskt att det medför immunsystemet +**18:44** +Och det är tämligen logiskt att det medför immunsystemet -**[18:47 - 18:50]** har nu många olika receptorer för att kunna känna igen +**18:47** +har nu många olika receptorer för att kunna känna igen -**[18:50 - 18:52]** de hela uppfödningarna av olika patogener +**18:50** +de hela uppfödningarna av olika patogener -**[18:52 - 18:53]** som kommer in. +**18:52** +som kommer in. -**[18:55 - 18:58]** Det är inte så att immunsystemet bara känner igen mikrover +**18:55** +Det är inte så att immunsystemet bara känner igen mikrover -**[18:58 - 19:00]** med hjälp av de här receptorerna +**18:58** +med hjälp av de här receptorerna -**[19:00 - 19:04]** utan de känner även igen celler som dör en onaturlig död. +**19:00** +utan de känner även igen celler som dör en onaturlig död. -**[19:04 - 19:06]** Det vill säga de dör inte genom apotos. +**19:04** +Det vill säga de dör inte genom apotos. -**[19:06 - 19:11]** Och då kallar vi att de här känner igen istället för att de känner igen det som vi kallar för +**19:06** +Och då kallar vi att de här känner igen istället för att de känner igen det som vi kallar för -**[19:11 - 19:14]** DAMP:s, som är damage associative i molekylapatus. +**19:11** +DAMP:s, som är damage associative i molekylapatus. -**[19:14 - 19:17]** Så något som frisätts från en cell som går inekros. +**19:14** +Så något som frisätts från en cell som går inekros. -**[19:19 - 19:22]** Ett exempel på detta är att vi har receptorer som känner in höga nivåer av ATP +**19:19** +Ett exempel på detta är att vi har receptorer som känner in höga nivåer av ATP -**[19:22 - 19:28]** som egentligen bara finns i cytosolen men som frisätts när en cell dår nör nekros eller genom stress. +**19:22** +som egentligen bara finns i cytosolen men som frisätts när en cell dår nör nekros eller genom stress. -**[19:30 - 19:35]** Så när man pratade om immunsystemet innan så tyckte man att dess uppgift var att känna igen det som var främmande. +**19:30** +Så när man pratade om immunsystemet innan så tyckte man att dess uppgift var att känna igen det som var främmande. -**[19:35 - 19:39]** Men egentligen är det nog så att immunsystemet framförallt ska känna igen det som är farligt. +**19:35** +Men egentligen är det nog så att immunsystemet framförallt ska känna igen det som är farligt. -**[19:40 - 19:45]** Om vi bara hade känt igen det som var främmande så är det svårt att förstå hur kroppen kan gå igenom utveckling. +**19:40** +Om vi bara hade känt igen det som var främmande så är det svårt att förstå hur kroppen kan gå igenom utveckling. -**[19:46 - 19:47]** Från början då, det vill säga att vi har +**19:46** +Från början då, det vill säga att vi har -**[19:48 - 19:52]** gått igenom puberteten. Det uttrycks helt andra proteiner som inte fanns innan. +**19:48** +gått igenom puberteten. Det uttrycks helt andra proteiner som inte fanns innan. -**[19:52 - 19:55]** Vi har även diskussioner om hur ett foster kan leva +**19:52** +Vi har även diskussioner om hur ett foster kan leva -**[19:56 - 19:58]** när det till exempel +**19:56** +när det till exempel -**[19:58 - 19:59]** är nästan till hälften är +**19:58** +är nästan till hälften är -**[20:00 - 20:01]** främmande. +**20:00** +främmande. -**[20:02 - 20:03]** Så därför har man då pratat om +**20:02** +Så därför har man då pratat om -**[20:03 - 20:05]** att man har ställt om stranger och danger +**20:03** +att man har ställt om stranger och danger -**[20:05 - 20:08]** och att det är fara för immunceller, +**20:05** +och att det är fara för immunceller, -**[20:08 - 20:09]** det vill säga antingen mikrober +**20:08** +det vill säga antingen mikrober -**[20:09 - 20:12]** eller att celler dör av onatur i död. +**20:09** +eller att celler dör av onatur i död. -**[20:14 - 20:16]** Paltenechon i instruktion har egentligen två huvudsakliga uppgifter. +**20:14** +Paltenechon i instruktion har egentligen två huvudsakliga uppgifter. -**[20:16 - 20:18]** Det ena är att öka upptaget av mikrober, +**20:16** +Det ena är att öka upptaget av mikrober, -**[20:18 - 20:20]** att bli mer effektiva +**20:18** +att bli mer effektiva -**[20:20 - 20:22]** på att ta upp mikrober. +**20:20** +på att ta upp mikrober. -**[20:23 - 20:26]** Det andra är att man kan behöva aktivera de medfödda immuncellerna. +**20:23** +Det andra är att man kan behöva aktivera de medfödda immuncellerna. -**[20:28 - 20:29]** Exempel på receptorer som behövs +**20:28** +Exempel på receptorer som behövs -**[20:30 - 20:32]** och känna igen ökat upptag, det är då manastreceptorn. +**20:30** +och känna igen ökat upptag, det är då manastreceptorn. -**[20:33 - 20:36]** Och när det gäller aktivering så prasar vi dels om det som kallas för NLR, +**20:33** +Och när det gäller aktivering så prasar vi dels om det som kallas för NLR, -**[20:37 - 20:39]** nådlika receptorer som känner igen både pamps och damps. +**20:37** +nådlika receptorer som känner igen både pamps och damps. -**[20:39 - 20:43]** Och vi kommer även, som jag märker att här rötts framförallt, +**20:39** +Och vi kommer även, som jag märker att här rötts framförallt, -**[20:43 - 20:45]** att diskutera tolvika receptorer som känner igen pams. +**20:43** +att diskutera tolvika receptorer som känner igen pams. -**[20:45 - 20:46]** De här upptäcktes först +**20:45** +De här upptäcktes först -**[20:47 - 20:48]** och det har till och med lett till +**20:47** +och det har till och med lett till -**[20:49 - 20:50]** nobelpris för Nobelprisuttäkt +**20:49** +nobelpris för Nobelprisuttäkt -**[20:51 - 20:53]** för upptäckten av tolvika receptorer. +**20:51** +för upptäckten av tolvika receptorer. -**[20:54 - 20:55]** Det är de som är mest välskrivna. +**20:54** +Det är de som är mest välskrivna. -**[20:58 - 20:59]** Så tolvika receptorer +**20:58** +Så tolvika receptorer -**[21:00 - 21:03]** De är evolutionärt konserverade. +**21:00** +De är evolutionärt konserverade. -**[21:03 - 21:05]** De upptäcktes faktiskt först i bananflugor +**21:03** +De upptäcktes faktiskt först i bananflugor -**[21:05 - 21:07]** och det var när man gjorde +**21:05** +och det var när man gjorde -**[21:07 - 21:09]** studier där man skulle försöka förstå +**21:07** +studier där man skulle försöka förstå -**[21:09 - 21:12]** vad det var som gjorde att bananflugorna utvecklades +**21:09** +vad det var som gjorde att bananflugorna utvecklades -**[21:12 - 21:14]** till dorsat eller organ utvecklade +**21:12** +till dorsat eller organ utvecklade -**[21:14 - 21:15]** dorsat eller bersat. +**21:14** +dorsat eller bersat. -**[21:16 - 21:17]** Då fann man de här generna +**21:16** +Då fann man de här generna -**[21:17 - 21:19]** som drev detta +**21:17** +som drev detta -**[21:19 - 21:20]** och då ska den som har upptäckt detta +**21:19** +och då ska den som har upptäckt detta -**[21:20 - 21:22]** ha sagt +**21:20** +ha sagt -**[21:22 - 21:24]** klassiskt tolv på tyska +**21:22** +klassiskt tolv på tyska -**[21:24 - 21:25]** det vill säga det är galet +**21:24** +det vill säga det är galet -**[21:25 - 21:29]** när de såg att de här nu blev dersat istället för bersat. +**21:25** +när de såg att de här nu blev dersat istället för bersat. -**[21:30 - 21:34]** Det visade sig också att de här generna förutom detta också var de som var viktiga för +**21:30** +Det visade sig också att de här generna förutom detta också var de som var viktiga för -**[21:34 - 21:36]** gener som kunde känna igen +**21:34** +gener som kunde känna igen -**[21:36 - 21:39]** infektioner via bakterier eller +**21:36** +infektioner via bakterier eller -**[21:39 - 21:40]** svampar. +**21:39** +svampar. -**[21:42 - 21:45]** Och detta är så pass evolutionärt +**21:42** +Och detta är så pass evolutionärt -**[21:45 - 21:47]** konserverat så det finns faktiskt också i växter +**21:45** +konserverat så det finns faktiskt också i växter -**[21:48 - 21:49]** och då även i +**21:48** +och då även i -**[21:49 - 21:50]** MMADIA. +**21:49** +MMADIA. -**[21:51 - 21:55]** Men i de två sistnämnda så ser de inte riktigt lika urana ut de här generna och där +**21:51** +Men i de två sistnämnda så ser de inte riktigt lika urana ut de här generna och där -**[21:55 - 21:57]** är de för 12 lika recitorer. +**21:55** +är de för 12 lika recitorer. -**[21:58 - 21:59]** De finns på ytan +**21:58** +De finns på ytan -**[22:00 - 22:04]** en känning av polysackarid, eller peptirogulan eller flaggelin. +**22:00** +en känning av polysackarid, eller peptirogulan eller flaggelin. -**[22:04 - 22:06]** Så saker som finns utanpå bakterier. +**22:04** +Så saker som finns utanpå bakterier. -**[22:06 - 22:09]** Men det finns också då intresselulärt i +**22:06** +Men det finns också då intresselulärt i -**[22:09 - 22:11]** om man blir medfödd i myncellerna. +**22:09** +om man blir medfödd i myncellerna. -**[22:11 - 22:14]** Och då är det för att känna igen innehjälp och somer +**22:11** +Och då är det för att känna igen innehjälp och somer -**[22:14 - 22:17]** och känna igen bakterier, viralt DNA +**22:14** +och känna igen bakterier, viralt DNA -**[22:17 - 22:18]** eller viralt +**22:17** +eller viralt -**[22:18 - 22:20]** och dubbelsängigt, enkelsträngat RNA. +**22:18** +och dubbelsängigt, enkelsträngat RNA. -**[22:23 - 22:24]** Här är en bild av +**22:23** +Här är en bild av -**[22:24 - 22:27]** hur tolvdikade +**22:24** +hur tolvdikade -**[22:27 - 22:29]** citorerna finns då på sällyta. +**22:27** +citorerna finns då på sällyta. -**[22:30 - 22:33]** Nutella 2.4 och även då innehållande zoner +**22:30** +Nutella 2.4 och även då innehållande zoner -**[22:33 - 22:35]** till LR37889. +**22:33** +till LR37889. -**[22:35 - 22:38]** Detta får visa att det finns en rätt så komplex +**22:35** +Detta får visa att det finns en rätt så komplex -**[22:38 - 22:41]** signaleringskaskad efter att de två +**22:38** +signaleringskaskad efter att de två -**[22:41 - 22:44]** lika receptorerna har aktiverats, det vill säga bundit in sig +**22:41** +lika receptorerna har aktiverats, det vill säga bundit in sig -**[22:44 - 22:45]** i sin ligal. +**22:44** +i sin ligal. -**[22:45 - 22:48]** På den här kursen räcker det till fullo med att man förstår +**22:45** +På den här kursen räcker det till fullo med att man förstår -**[22:48 - 22:52]** hur uppbygget är generellt och därför har vi här exemplifierat +**22:48** +hur uppbygget är generellt och därför har vi här exemplifierat -**[22:52 - 22:55]** och visar de komponenter som är invecklade, +**22:52** +och visar de komponenter som är invecklade, -**[22:55 - 22:58]** involverade i UTLR4 signalera. +**22:55** +involverade i UTLR4 signalera. -**[22:58 - 23:00]** Som då kände igen LPS. +**22:58** +Som då kände igen LPS. -**[23:00 - 23:02]** Så det är man ser längst ut till vänster. +**23:00** +Så det är man ser längst ut till vänster. -**[23:03 - 23:05]** Och de olika komponenterna som ingår då +**23:03** +Och de olika komponenterna som ingår då -**[23:05 - 23:08]** det är dels toalika recitorer, dess intressellära +**23:05** +det är dels toalika recitorer, dess intressellära -**[23:08 - 23:10]** domän som sen binder till olika adaptor +**23:08** +domän som sen binder till olika adaptor -**[23:10 - 23:12]** proteiner som i sin tur påverkar +**23:10** +proteiner som i sin tur påverkar -**[23:12 - 23:14]** mediatorer inne i +**23:12** +mediatorer inne i -**[23:14 - 23:16]** cytoplasma. +**23:14** +cytoplasma. -**[23:16 - 23:18]** Och i slutändan så finns det då en transkriptionsfaktor +**23:16** +Och i slutändan så finns det då en transkriptionsfaktor -**[23:18 - 23:20]** som kallas ENF-capa-B +**23:18** +som kallas ENF-capa-B -**[23:20 - 23:22]** som är den som +**23:20** +som är den som -**[23:22 - 23:24]** behöver frisättas från cytoplasma +**23:22** +behöver frisättas från cytoplasma -**[23:24 - 23:27]** för att komma in i kärnan och utföra sin effekt. +**23:24** +för att komma in i kärnan och utföra sin effekt. -**[23:27 - 23:30]** Så det som då händer är att den toalrika receptorn binder till sin +**23:27** +Så det som då händer är att den toalrika receptorn binder till sin -**[23:30 - 23:34]** detta gör att det cytoprasmatiska +**23:30** +detta gör att det cytoprasmatiska -**[23:34 - 23:38]** del av receptorn binder +**23:34** +del av receptorn binder -**[23:38 - 23:40]** till ett Adaptoprotein som i sin tur +**23:38** +till ett Adaptoprotein som i sin tur -**[23:40 - 23:42]** rekryterar dit fler mediatorer +**23:40** +rekryterar dit fler mediatorer -**[23:42 - 23:44]** och i slutändan så klyvs +**23:42** +och i slutändan så klyvs -**[23:44 - 23:46]** från NF-capa-B bort +**23:44** +från NF-capa-B bort -**[23:46 - 23:48]** den faktor som innan +**23:46** +den faktor som innan -**[23:48 - 23:50]** har inhiberat den här transaktionsfaktorn +**23:48** +har inhiberat den här transaktionsfaktorn -**[23:50 - 23:52]** för att kunna komma in i +**23:50** +för att kunna komma in i -**[23:52 - 23:54]** tjänstkärnan och nu när den klyvs bort +**23:52** +tjänstkärnan och nu när den klyvs bort -**[23:54 - 23:56]** då kan den komma in +**23:54** +då kan den komma in -**[23:56 - 23:58]** och transkribera det som kallas för inflammatoriska gener +**23:56** +och transkribera det som kallas för inflammatoriska gener -**[23:58 - 24:00]** så inbillningen av två olika receptorer +**23:58** +så inbillningen av två olika receptorer -**[24:00 - 24:03]** 15 leder till en transkription av provinflammatoriska +**24:00** +15 leder till en transkription av provinflammatoriska -**[24:03 - 24:04]** cytokiner. +**24:03** +cytokiner. -**[24:04 - 24:07]** Och den här upptäckten då att det är så här det fungerar +**24:04** +Och den här upptäckten då att det är så här det fungerar -**[24:07 - 24:10]** det var det som ledde till ett mobilpris +**24:07** +det var det som ledde till ett mobilpris -**[24:10 - 24:12]** där man nu visade att de två lika receptorer +**24:10** +där man nu visade att de två lika receptorer -**[24:12 - 24:14]** de är då de som behövs +**24:12** +de är då de som behövs -**[24:14 - 24:16]** för att initiera och aktivera +**24:14** +för att initiera och aktivera -**[24:16 - 24:18]** de medförda immuncellerna. +**24:16** +de medförda immuncellerna. -**[24:18 - 24:20]** Och som sagt innan så har detta utvecklats vidare +**24:18** +Och som sagt innan så har detta utvecklats vidare -**[24:20 - 24:22]** om man nu hittat ytterligare +**24:20** +om man nu hittat ytterligare -**[24:22 - 24:24]** till exempel en nordlikare septoria. +**24:22** +till exempel en nordlikare septoria. -**[24:24 - 24:28]** Men vad är de här provinflammatoriska generna? +**24:24** +Men vad är de här provinflammatoriska generna? -**[24:28 - 24:30]** Ja, det är provinflammatoriska +**24:28** +Ja, det är provinflammatoriska -**[24:30 - 24:34]** ploginfarmatoriska cytokiner och kemokiner som prissätts. +**24:30** +ploginfarmatoriska cytokiner och kemokiner som prissätts. -**[24:34 - 24:36]** De här kommer dels ha en lokal effekt +**24:34** +De här kommer dels ha en lokal effekt -**[24:36 - 24:38]** och de kommer även ha en systemisk effekt. +**24:36** +och de kommer även ha en systemisk effekt. -**[24:38 - 24:40]** Namnet på cytokiner +**24:38** +Namnet på cytokiner -**[24:40 - 24:42]** är oftast interlevkiner +**24:40** +är oftast interlevkiner -**[24:42 - 24:44]** för när man upptäckte dem +**24:42** +för när man upptäckte dem -**[24:44 - 24:45]** så ansåg man att de här +**24:44** +så ansåg man att de här -**[24:45 - 24:48]** påverkade endast på levkocyter. +**24:45** +påverkade endast på levkocyter. -**[24:48 - 24:50]** Det har visat sig att även andra celler +**24:48** +Det har visat sig att även andra celler -**[24:50 - 24:52]** kan påverkas av inte lerokiner +**24:50** +kan påverkas av inte lerokiner -**[24:52 - 24:54]** och även andra icke immunceller +**24:52** +och även andra icke immunceller -**[24:54 - 24:55]** kan göra interlevkiner. +**24:54** +kan göra interlevkiner. -**[24:55 - 24:58]** Men det namnet är det som är kvar i alla fall IRL +**24:55** +Men det namnet är det som är kvar i alla fall IRL -**[24:58 - 25:00]** som ni ser i 1, 6,8 och 8 +**24:58** +som ni ser i 1, 6,8 och 8 -**[25:00 - 25:04]** 12 och av dessa är då IL8 dessutom en kemokein +**25:00** +12 och av dessa är då IL8 dessutom en kemokein -**[25:04 - 25:06]** som jag beskriver i mina nekarnas attraherar +**25:04** +som jag beskriver i mina nekarnas attraherar -**[25:06 - 25:08]** alltså ha en kemotaxi där man +**25:06** +alltså ha en kemotaxi där man -**[25:08 - 25:10]** sällan rör sig mot en gradient. +**25:08** +sällan rör sig mot en gradient. -**[25:10 - 25:12]** Här finns också tenat alfa +**25:10** +Här finns också tenat alfa -**[25:12 - 25:14]** som är mycket centralt +**25:12** +som är mycket centralt -**[25:14 - 25:16]** provinflammatorisk cytokin, men den upptäcktes då innan +**25:14** +provinflammatorisk cytokin, men den upptäcktes då innan -**[25:16 - 25:18]** man började namnge cytokiner +**25:16** +man började namnge cytokiner -**[25:18 - 25:20]** men inte levkine. +**25:18** +men inte levkine. -**[25:22 - 25:24]** Så de provinflammatoriska +**25:22** +Så de provinflammatoriska -**[25:24 - 25:26]** cytokinerna har lokala effekter? +**25:24** +cytokinerna har lokala effekter? -**[25:26 - 25:28]** Vad är det för lokala effekter +**25:26** +Vad är det för lokala effekter -**[25:28 - 25:30]** man kan ha? Jo, de behöver påverka +**25:28** +man kan ha? Jo, de behöver påverka -**[25:30 - 25:32]** verka blodkärlsändotelet. +**25:30** +verka blodkärlsändotelet. -**[25:32 - 25:34]** Så vad vi ser här nu i +**25:32** +Så vad vi ser här nu i -**[25:34 - 25:36]** är att vi har vår makrofag som har kommit i kontakt +**25:34** +är att vi har vår makrofag som har kommit i kontakt -**[25:36 - 25:38]** med patogenen, ytsända cytokin och kemokin +**25:36** +med patogenen, ytsända cytokin och kemokin -**[25:38 - 25:40]** som påverkar blodkärlsändoteret. +**25:38** +som påverkar blodkärlsändoteret. -**[25:40 - 25:42]** Det behöver dels göra det här mer genomsläppligt +**25:40** +Det behöver dels göra det här mer genomsläppligt -**[25:42 - 25:44]** och det behöver även +**25:42** +och det behöver även -**[25:44 - 25:46]** få de här cellerna +**25:44** +få de här cellerna -**[25:46 - 25:48]** som är i blodbanan att bromsa upp +**25:46** +som är i blodbanan att bromsa upp -**[25:48 - 25:50]** och fastna in på +**25:48** +och fastna in på -**[25:50 - 25:52]** fästa in till blodkärlsändoteret +**25:50** +fästa in till blodkärlsändoteret -**[25:52 - 25:54]** för att i så fall kunna pressa sig igenom +**25:52** +för att i så fall kunna pressa sig igenom -**[25:54 - 25:56]** och komma ut i vävnaden. +**25:54** +och komma ut i vävnaden. -**[25:56 - 25:58]** Trots det stora blodtrycket +**25:56** +Trots det stora blodtrycket -**[25:58 - 26:00]** som driver på cellerna förbi annars i blodkärl. +**25:58** +som driver på cellerna förbi annars i blodkärl. -**[26:00 - 26:04]** Och sen då rekrytera ut de här +**26:00** +Och sen då rekrytera ut de här -**[26:04 - 26:06]** och de sällan som vi behöver rekrytera ut vid inflammation +**26:04** +och de sällan som vi behöver rekrytera ut vid inflammation -**[26:06 - 26:08]** är då förutom nya makrofager +**26:06** +är då förutom nya makrofager -**[26:08 - 26:11]** monocyter, även neotofiler +**26:08** +monocyter, även neotofiler -**[26:11 - 26:14]** som är väldigt effektiva fagocyter +**26:11** +som är väldigt effektiva fagocyter -**[26:14 - 26:18]** rekryteringen ut till vävnaderna +**26:14** +rekryteringen ut till vävnaderna -**[26:18 - 26:20]** från blodkärlet +**26:18** +från blodkärlet -**[26:20 - 26:22]** är en central process till den inflammatoriska +**26:20** +är en central process till den inflammatoriska -**[26:22 - 26:24]** lokala inflammationen. +**26:22** +lokala inflammationen. -**[26:26 - 26:28]** Vad vi ser här är då +**26:26** +Vad vi ser här är då -**[26:28 - 26:30]** levkocyter i blodbanan +**26:28** +levkocyter i blodbanan -**[26:30 - 26:51]** de här påverkar det som kallas för selektiner, grupp proteiner som sitter på ytan om blodkärlssändoteret. +**26:30** +de här påverkar det som kallas för selektiner, grupp proteiner som sitter på ytan om blodkärlssändoteret. -**[26:51 - 27:00]** Detta gör att levkocyten kan haka i de här selektinerna som nu har uppreglerats på blodkärlsändoteret. +**26:51** +Detta gör att levkocyten kan haka i de här selektinerna som nu har uppreglerats på blodkärlsändoteret. -**[27:00 - 27:02]** Sedan med hjälp av integrina +**27:00** +Sedan med hjälp av integrina -**[27:02 - 27:03]** som sitter på +**27:02** +som sitter på -**[27:03 - 27:06]** leukocyter i det här fallet då, neotrofilen +**27:03** +leukocyter i det här fallet då, neotrofilen -**[27:06 - 27:08]** kan binda in kraftigare +**27:06** +kan binda in kraftigare -**[27:08 - 27:10]** ett integrinligande +**27:08** +ett integrinligande -**[27:10 - 27:14]** som gör att cellen till slut helt kan stanna upp +**27:10** +som gör att cellen till slut helt kan stanna upp -**[27:14 - 27:16]** och my sedan med hjälp av diabetes +**27:14** +och my sedan med hjälp av diabetes -**[27:16 - 27:18]** pressa sig emellan +**27:16** +pressa sig emellan -**[27:18 - 27:20]** blodkärlsändoter och komma ut +**27:18** +blodkärlsändoter och komma ut -**[27:20 - 27:22]** i perifera vävnader. +**27:20** +i perifera vävnader. -**[27:22 - 27:24]** Sedan med hjälp av den kemokingradient +**27:22** +Sedan med hjälp av den kemokingradient -**[27:24 - 27:26]** som har byggts upp här från makrofagen +**27:24** +som har byggts upp här från makrofagen -**[27:26 - 27:28]** så kan då den rekryterade cellen +**27:26** +så kan då den rekryterade cellen -**[27:28 - 27:30]** i det här fallet neotorstiner +**27:28** +i det här fallet neotorstiner -**[27:30 - 27:32]** röra sig mot makrofager. +**27:30** +röra sig mot makrofager. -**[27:32 - 27:34]** Och med hjälp av kemotoxid +**27:32** +Och med hjälp av kemotoxid -**[27:34 - 27:36]** röra sig den här riktningen +**27:34** +röra sig den här riktningen -**[27:36 - 27:38]** hårt mot makrofager. +**27:36** +hårt mot makrofager. -**[27:38 - 27:40]** Och den kemokiner som var här +**27:38** +Och den kemokiner som var här -**[27:40 - 27:42]** var IL8 som utsömmades av makrofager. +**27:40** +var IL8 som utsömmades av makrofager. -**[27:45 - 27:46]** Väl framme behöver sedan +**27:45** +Väl framme behöver sedan -**[27:46 - 27:48]** den fagosyriska cellen ta upp +**27:46** +den fagosyriska cellen ta upp -**[27:48 - 27:50]** bakterien för att bryta ner den. +**27:48** +bakterien för att bryta ner den. -**[27:51 - 27:54]** Sanningsanvänds för allt upptag av +**27:51** +Sanningsanvänds för allt upptag av -**[27:54 - 27:57]** cellmaterial från en fagosyritisk cell +**27:54** +cellmaterial från en fagosyritisk cell -**[27:57 - 28:00]** är då, man kan inte kalla det för endosy2, +**27:57** +är då, man kan inte kalla det för endosy2, -**[28:00 - 28:04]** av antingen det inneslutna materialet med sitt cellmaterial. +**28:00** +av antingen det inneslutna materialet med sitt cellmaterial. -**[28:04 - 28:08]** Detta kan ske med receptormeerad endosytos, cirkulär vänsterhörn. +**28:04** +Detta kan ske med receptormeerad endosytos, cirkulär vänsterhörn. -**[28:08 - 28:12]** Macropinosytos, det vill säga när cellen dricker av sin omvävning, omgivning +**28:08** +Macropinosytos, det vill säga när cellen dricker av sin omvävning, omgivning -**[28:12 - 28:16]** eller fagosytos när man tar upp ett anteende. +**28:12** +eller fagosytos när man tar upp ett anteende. -**[28:16 - 28:18]** Vi brukar säga ett partikulärt anteende +**28:16** +Vi brukar säga ett partikulärt anteende -**[28:18 - 28:22]** det vill säga en hel bit av en bakterie eller hela bakterie. +**28:18** +det vill säga en hel bit av en bakterie eller hela bakterie. -**[28:22 - 28:24]** Oavsett vilket sätt som de här tas upp +**28:22** +Oavsett vilket sätt som de här tas upp -**[28:24 - 28:28]** så ska de sedan då i tidiga endosomer +**28:24** +så ska de sedan då i tidiga endosomer -**[28:28 - 28:30]** bryta ner det de har tagit upp +**28:28** +bryta ner det de har tagit upp -**[28:30 - 28:32]** i endosomer och slutgiltiga +**28:30** +i endosomer och slutgiltiga -**[28:32 - 28:35]** med hjälp av ryssosomer bryta ner det här totalt +**28:32** +med hjälp av ryssosomer bryta ner det här totalt -**[28:35 - 28:38]** till proteinerna i detektiver. +**28:35** +till proteinerna i detektiver. -**[28:38 - 28:41]** I det här fallet då som vi gör det här +**28:38** +I det här fallet då som vi gör det här -**[28:41 - 28:43]** om man nu behöver ha en riffagosytof +**28:41** +om man nu behöver ha en riffagosytof -**[28:43 - 28:47]** så behöver även patyleren avdödas i fagosom. +**28:43** +så behöver även patyleren avdödas i fagosom. -**[28:47 - 28:49]** För att kunna göra det +**28:47** +För att kunna göra det -**[28:49 - 28:55]** så behöver fagosyten tillföra kraftiga substanser. +**28:49** +så behöver fagosyten tillföra kraftiga substanser. -**[28:55 - 29:00]** Här ser vi bilden, ser vi en fagosom uppe i hörnet. +**28:55** +Här ser vi bilden, ser vi en fagosom uppe i hörnet. -**[29:00 - 29:04]** Och sedan en förstoring av detta där vi tittar på membranet i fagosomer. +**29:00** +Och sedan en förstoring av detta där vi tittar på membranet i fagosomer. -**[29:05 - 29:09]** Och det som händer här är att när mikroberna tagits upp +**29:05** +Och det som händer här är att när mikroberna tagits upp -**[29:09 - 29:13]** så aktiverar det enzymer som finns i fagosommembranet. +**29:09** +så aktiverar det enzymer som finns i fagosommembranet. -**[29:13 - 29:19]** Ett sådant enzym är en ADPH oxidaskomplexet. +**29:13** +Ett sådant enzym är en ADPH oxidaskomplexet. -**[29:20 - 29:25]** Och det kan skapa reaktiva syrer radikaler som direkt kan avdöda bakterier. +**29:20** +Och det kan skapa reaktiva syrer radikaler som direkt kan avdöda bakterier. -**[29:25 - 29:27]** Vi har även andra enzymer här. +**29:25** +Vi har även andra enzymer här. -**[29:28 - 29:30]** Vi har ett inducerbart kväve oxidaser. +**29:28** +Vi har ett inducerbart kväve oxidaser. -**[29:30 - 29:34]** Som i sin tur kan göra kväveoxider radikaler. +**29:30** +Som i sin tur kan göra kväveoxider radikaler. -**[29:34 - 29:37]** Och båda de här två har en avdödande effekt på mikroberna. +**29:34** +Och båda de här två har en avdödande effekt på mikroberna. -**[29:37 - 29:42]** Det här är två väldigt viktiga enzymer som finns i fagosommembranet. +**29:37** +Det här är två väldigt viktiga enzymer som finns i fagosommembranet. -**[29:42 - 29:47]** Också den fagosidiska cellen behöver för att kunna avdöda bakterierna som de tagit upp. +**29:42** +Också den fagosidiska cellen behöver för att kunna avdöda bakterierna som de tagit upp. -**[29:48 - 29:52]** Så om vi nu tittar på jämförelsen mellan makrofagerna och neutrofilerna. +**29:48** +Så om vi nu tittar på jämförelsen mellan makrofagerna och neutrofilerna. -**[29:52 - 29:56]** Makrofagerna fanns redan i vävnaden från början och de är långlivade. +**29:52** +Makrofagerna fanns redan i vävnaden från början och de är långlivade. -**[29:57 - 30:00]** Neutrofilerna däremot cirkulerar i blodet +**29:57** +Neutrofilerna däremot cirkulerar i blodet -**[30:00 - 30:05]** finns inte ute i perifer vävnad utan behöver rekryteras vid en lokal inflammation. +**30:00** +finns inte ute i perifer vävnad utan behöver rekryteras vid en lokal inflammation. -**[30:06 - 30:13]** Neutrofilerna utgör 45 till 70 procent av de vita blodkropparna i perifert blod. +**30:06** +Neutrofilerna utgör 45 till 70 procent av de vita blodkropparna i perifert blod. -**[30:13 - 30:16]** Och de lever endast i två dagar. +**30:13** +Och de lever endast i två dagar. -**[30:16 - 30:22]** Så det är en otrolig mängd av energi som går åt till att göra dessa vita blodkroppar som hela tiden nyproducerats. +**30:16** +Så det är en otrolig mängd av energi som går åt till att göra dessa vita blodkroppar som hela tiden nyproducerats. -**[30:22 - 30:30]** Makrofagerna de har sin primära uppgift är att få agicetera som innan men också alarmera genom ytsöndring av cytokiner och klimokin. +**30:22** +Makrofagerna de har sin primära uppgift är att få agicetera som innan men också alarmera genom ytsöndring av cytokiner och klimokin. -**[30:30 - 30:36]** Neutrofilerna kan alltså ta upp som jag sa, men den överlever nedbrytningen av bakterierna. +**30:30** +Neutrofilerna kan alltså ta upp som jag sa, men den överlever nedbrytningen av bakterierna. -**[30:36 - 30:41]** Däremot är neutrofilerna också fangistiska, men de överlever inte nedbrytningen av bakterierna. +**30:36** +Däremot är neutrofilerna också fangistiska, men de överlever inte nedbrytningen av bakterierna. -**[30:41 - 30:48]** Och de utgör också vid ett sår till exempel en stor del av det VAR som man kan hitta i ett sår. +**30:41** +Och de utgör också vid ett sår till exempel en stor del av det VAR som man kan hitta i ett sår. -**[30:51 - 30:57]** De infrastrukturgiska cytokinerna då dels som är så lokala effekter, men de har även systemiska effekter. +**30:51** +De infrastrukturgiska cytokinerna då dels som är så lokala effekter, men de har även systemiska effekter. -**[30:58 - 31:00]** Och de systemiska effekterna är dels då +**30:58** +Och de systemiska effekterna är dels då -**[31:00 - 31:05]** feber och det kan man då diskutera varför man tror att feber är något viktigt. +**31:00** +feber och det kan man då diskutera varför man tror att feber är något viktigt. -**[31:05 - 31:07]** Feber gör det dels då +**31:05** +Feber gör det dels då -**[31:07 - 31:12]** mikrober. De flesta bakterier har tillväxtoptimusen. +**31:07** +mikrober. De flesta bakterier har tillväxtoptimusen. -**[31:12 - 31:17]** I grunden 37 grader, så om man nu ökar temperaturen så bör de då inte kunna tillväxa lika fort. +**31:12** +I grunden 37 grader, så om man nu ökar temperaturen så bör de då inte kunna tillväxa lika fort. -**[31:17 - 31:20]** Det andra är att processer i kroppen går fortare vid en högre temperatur. +**31:17** +Det andra är att processer i kroppen går fortare vid en högre temperatur. -**[31:20 - 31:26]** Och möjligtvis så aktiverar man också olika proteiner som kan ha effekter +**31:20** +Och möjligtvis så aktiverar man också olika proteiner som kan ha effekter -**[31:26 - 31:29]** som annars då, så de är beroende av ett högre temperatur. +**31:26** +som annars då, så de är beroende av ett högre temperatur. -**[31:30 - 31:34]** Men det vi vet är också att för hög kroppstemperatur är skadlig. +**31:30** +Men det vi vet är också att för hög kroppstemperatur är skadlig. -**[31:34 - 31:36]** Så det får inte bli för kraftiga reaktioner. +**31:34** +Så det får inte bli för kraftiga reaktioner. -**[31:36 - 31:40]** Prova skadliga reaktioner är också det här med att systemiska effekter +**31:36** +Prova skadliga reaktioner är också det här med att systemiska effekter -**[31:40 - 31:42]** vi får systemiska teende för Alfa. +**31:40** +vi får systemiska teende för Alfa. -**[31:42 - 31:46]** Vilket kan bero, vilket kan skapas av att vi har bakterier i blodet. +**31:42** +Vilket kan bero, vilket kan skapas av att vi har bakterier i blodet. -**[31:46 - 31:52]** Domonocyterna i blodet då kommer rekrytera och utsöndra höga nivåer till en Alfa. +**31:46** +Domonocyterna i blodet då kommer rekrytera och utsöndra höga nivåer till en Alfa. -**[31:52 - 31:54]** Detta får du den här effekten som vi har pratat om innan. +**31:52** +Detta får du den här effekten som vi har pratat om innan. -**[31:54 - 32:00]** Det vill säga att vi får en permobilitetsökning av blodkärlendoterat i hela kroppen. +**31:54** +Det vill säga att vi får en permobilitetsökning av blodkärlendoterat i hela kroppen. -**[32:00 - 32:02]** Dessutom en basodulation. +**32:00** +Dessutom en basodulation. -**[32:02 - 32:05]** Båda de här två sakerna leder till ett kraftigt sänkt blodtryck +**32:02** +Båda de här två sakerna leder till ett kraftigt sänkt blodtryck -**[32:05 - 32:10]** som kan vara delat i döden om man inte behandlas. +**32:05** +som kan vara delat i döden om man inte behandlas. -**[32:12 - 32:16]** Förutom de här effekterna på feber och blod +**32:12** +Förutom de här effekterna på feber och blod -**[32:16 - 32:18]** eventuellt på för starka system, vilket är en falpa, +**32:16** +eventuellt på för starka system, vilket är en falpa, -**[32:18 - 32:20]** så har vi andra effekter. +**32:18** +så har vi andra effekter. -**[32:20 - 32:23]** Det vill säga att när de provinflammatoriska cytikiner +**32:20** +Det vill säga att när de provinflammatoriska cytikiner -**[32:23 - 32:26]** påverkar hepatocyterna, eleven +**32:23** +påverkar hepatocyterna, eleven -**[32:26 - 32:30]** så släpper de ut det som kallas för akutfasproteiner. +**32:26** +så släpper de ut det som kallas för akutfasproteiner. -**[32:30 - 32:34]** Som då kan aktiveras och då är det ett exempel i det mannosbindande lektinet. +**32:30** +Som då kan aktiveras och då är det ett exempel i det mannosbindande lektinet. -**[32:34 - 32:38]** Det var en av vägarna som vi kunde aktivera komplementsystemet. +**32:34** +Det var en av vägarna som vi kunde aktivera komplementsystemet. -**[32:40 - 32:43]** Vidare så frisätts även ett annat kutfasprotein, +**32:40** +Vidare så frisätts även ett annat kutfasprotein, -**[32:43 - 32:46]** ett annat exempel på det är C-reaktivt protein som det som man mäter på kliniken +**32:43** +ett annat exempel på det är C-reaktivt protein som det som man mäter på kliniken -**[32:47 - 32:49]** för att påvisa akutfasreaktioner. +**32:47** +för att påvisa akutfasreaktioner. -**[32:49 - 32:52]** Den här patienten har en pågående infektion. +**32:49** +Den här patienten har en pågående infektion. -**[32:52 - 32:54]** Då mäter ni CRP. +**32:52** +Då mäter ni CRP. -**[32:56 - 33:00]** Som sagt en av vägarna in här och effekterna av de systemiska, +**32:56** +Som sagt en av vägarna in här och effekterna av de systemiska, -**[33:00 - 33:03]** cytokinerna är att de påverkar elever som frisätter mannosbindande elektriter. +**33:00** +cytokinerna är att de påverkar elever som frisätter mannosbindande elektriter. -**[33:03 - 33:07]** Så det var en av de tre vägarna in att aktivera komplementsystemet. +**33:03** +Så det var en av de tre vägarna in att aktivera komplementsystemet. -**[33:09 - 33:12]** Så här har vi det medfödda immunsystemet och vi har pratat om olika +**33:09** +Så här har vi det medfödda immunsystemet och vi har pratat om olika -**[33:12 - 33:14]** lösliga meditorer. Jag nämnde komplementsystemet. +**33:12** +lösliga meditorer. Jag nämnde komplementsystemet. -**[33:14 - 33:16]** Vi har nu pratat om akutfasproteinerna. +**33:14** +Vi har nu pratat om akutfasproteinerna. -**[33:17 - 33:21]** Och det sista lösliga meditatet vi vill ta upp är typ 1 interferoner. +**33:17** +Och det sista lösliga meditatet vi vill ta upp är typ 1 interferoner. -**[33:22 - 33:25]** Och det är en cytokin som utövas vid virusinfektioner. +**33:22** +Och det är en cytokin som utövas vid virusinfektioner. -**[33:27 - 33:30]** Så den cellen som är infekterad utsöndrar detta. +**33:27** +Så den cellen som är infekterad utsöndrar detta. -**[33:30 - 33:34]** På så sätt kan det då binda till inte från alfareceptorer på närliggande celler. +**33:30** +På så sätt kan det då binda till inte från alfareceptorer på närliggande celler. -**[33:34 - 33:37]** Som då sätter sig i eller skapar ett lä, +**33:34** +Som då sätter sig i eller skapar ett lä, -**[33:37 - 33:42]** där man inte längre replikerar lika högt. +**33:37** +där man inte längre replikerar lika högt. -**[33:42 - 33:45]** Man transkriberar inte äran och lika effektivt i de närliggande cellerna. +**33:42** +Man transkriberar inte äran och lika effektivt i de närliggande cellerna. -**[33:45 - 33:49]** Detta vi kallar cellerna sätts i ett antiviral state. +**33:45** +Detta vi kallar cellerna sätts i ett antiviral state. -**[33:49 - 33:53]** Som då gör att viruset har svårare att sprida sig +**33:49** +Som då gör att viruset har svårare att sprida sig -**[33:53 - 33:55]** i den närliggande cellen och inte transkriberar lika mycket +**33:53** +i den närliggande cellen och inte transkriberar lika mycket -**[33:55 - 33:57]** och inte kan göra nya viruspartiklar. +**33:55** +och inte kan göra nya viruspartiklar. -**[33:57 - 34:00]** Han ökar även någonting som kallas för ena och cyklas. +**33:57** +Han ökar även någonting som kallas för ena och cyklas. -**[34:00 - 34:02]** orkyler eller HLA-molekyler. +**34:00** +orkyler eller HLA-molekyler. -**[34:02 - 34:05]** Och det kommer vi prata senare om vad det här är för molekyler. +**34:02** +Och det kommer vi prata senare om vad det här är för molekyler. -**[34:05 - 34:10]** Och det aktiverar även NK-celler som är viktiga vid antivirala svar. +**34:05** +Och det aktiverar även NK-celler som är viktiga vid antivirala svar. -**[34:10 - 34:14]** Som sagt, de cellerna som man kan utsöndra till vätinfrån celler som infekterats. +**34:10** +Som sagt, de cellerna som man kan utsöndra till vätinfrån celler som infekterats. -**[34:14 - 34:18]** Och sen finns det då även celler från det medförande nysystem som har receptorer. +**34:14** +Och sen finns det då även celler från det medförande nysystem som har receptorer. -**[34:18 - 34:22]** För att känna igen just komponenter från virus. +**34:18** +För att känna igen just komponenter från virus. -**[34:22 - 34:25]** Till exempel RNA eller DNA. +**34:22** +Till exempel RNA eller DNA. -**[34:25 - 34:28]** Och då använder de de här tollika eller satorerna som beskriver innehållande så, +**34:25** +Och då använder de de här tollika eller satorerna som beskriver innehållande så, -**[34:28 - 34:30]** med teller 3,7,8. +**34:28** +med teller 3,7,8. -**[34:30 - 34:34]** som låg väldigt höga nivåer. +**34:30** +som låg väldigt höga nivåer. -**[34:34 - 34:38]** Det finns ju övriga viktiga komponenter som friställs för informationsprocessen. +**34:34** +Det finns ju övriga viktiga komponenter som friställs för informationsprocessen. -**[34:38 - 34:40]** Det har ni hört om tidigare på kursen. +**34:38** +Det har ni hört om tidigare på kursen. -**[34:40 - 34:44]** Det finns Eycosanevider som bildats från lipider i cellmembranet. +**34:40** +Det finns Eycosanevider som bildats från lipider i cellmembranet. -**[34:44 - 34:47]** Som då katalyseras av enzymerna koks och locks. +**34:44** +Som då katalyseras av enzymerna koks och locks. -**[34:47 - 34:52]** Här vet ni också som tidigare att detta är det som vi kan behandla med NSA:s. +**34:47** +Här vet ni också som tidigare att detta är det som vi kan behandla med NSA:s. -**[34:52 - 34:55]** Som då nedrelerar dessa enzymers aktivitet. +**34:52** +Som då nedrelerar dessa enzymers aktivitet. -**[34:56 - 35:00]** Vilka exempel på Eycosanevider är det vi har och vad gör de? +**34:56** +Vilka exempel på Eycosanevider är det vi har och vad gör de? -**[35:00 - 35:04]** för prostagraminer är viktigt för att öka kärldillationen +**35:00** +för prostagraminer är viktigt för att öka kärldillationen -**[35:04 - 35:07]** och på så sätt få ett ökat och långsammare blodflöde +**35:04** +och på så sätt få ett ökat och långsammare blodflöde -**[35:07 - 35:10]** genom att inte flammera över vävnaderna. +**35:07** +genom att inte flammera över vävnaderna. -**[35:10 - 35:12]** Men det potentierar också smärtreceptorer varför det ofta +**35:10** +Men det potentierar också smärtreceptorer varför det ofta -**[35:12 - 35:16]** det vore något som påverkar med farmaka. +**35:12** +det vore något som påverkar med farmaka. -**[35:16 - 35:19]** Det finns alltså tromboxaner som stimulerar blodproppsbildningen. +**35:16** +Det finns alltså tromboxaner som stimulerar blodproppsbildningen. -**[35:19 - 35:22]** Blodproppar kanske vi tycker inte är någonting man vill stimulera. +**35:19** +Blodproppar kanske vi tycker inte är någonting man vill stimulera. -**[35:22 - 35:26]** I det här fallet är det viktigt för att minska spridningen av nykrogar. +**35:22** +I det här fallet är det viktigt för att minska spridningen av nykrogar. -**[35:26 - 35:30]** Och sen är det då Levco 3:ande som attraherar och aktiverar +**35:26** +Och sen är det då Levco 3:ande som attraherar och aktiverar -**[35:30 - 35:33]** nitrofiler i källaren. +**35:30** +nitrofiler i källaren. -**[35:36 - 35:39]** Så det vi då har skapat i den här +**35:36** +Så det vi då har skapat i den här -**[35:39 - 35:41]** från det att vi startar med att vi har en bakterie +**35:39** +från det att vi startar med att vi har en bakterie -**[35:41 - 35:45]** som kommer in och som makrofagen tar upp som vitsöndrar och cytokiner +**35:41** +som kommer in och som makrofagen tar upp som vitsöndrar och cytokiner -**[35:45 - 35:48]** som då skapar en påverkning av blodkärls-endoteringsväggen. +**35:45** +som då skapar en påverkning av blodkärls-endoteringsväggen. -**[35:48 - 35:52]** Dels för att vi kan öka genomsläppligheten. +**35:48** +Dels för att vi kan öka genomsläppligheten. -**[35:52 - 35:55]** Det kan bli mer genomsläppligen på även en vasodilation som beskrivits. +**35:52** +Det kan bli mer genomsläppligen på även en vasodilation som beskrivits. -**[35:55 - 36:00]** Kan vi rekrytera ut celler och detta var en process som påverkades eller ja. +**35:55** +Kan vi rekrytera ut celler och detta var en process som påverkades eller ja. -**[36:00 - 36:08]** som drevs av förändringen på blodkärls-endoteltvägget som gjorde att netrofilerna kunde vidhäfta och till slut pressa sig igenom. +**36:00** +som drevs av förändringen på blodkärls-endoteltvägget som gjorde att netrofilerna kunde vidhäfta och till slut pressa sig igenom. -**[36:09 - 36:17]** Sluteffekten av det här är att vi får en rodnad på grund av mer blodgentillförsel till den lokala inflammationen. +**36:09** +Sluteffekten av det här är att vi får en rodnad på grund av mer blodgentillförsel till den lokala inflammationen. -**[36:17 - 36:20]** Vi potentierar smärtreceptorer med prostagramid. +**36:17** +Vi potentierar smärtreceptorer med prostagramid. -**[36:20 - 36:24]** Vi får en svullnad i och med att vi får mer vätska ut från blodkärlet. +**36:20** +Vi får en svullnad i och med att vi får mer vätska ut från blodkärlet. -**[36:24 - 36:27]** Och även på värme med den ökade genomföringen. +**36:24** +Och även på värme med den ökade genomföringen. -**[36:28 - 36:30]** Sen har vi även den femte delen. +**36:28** +Sen har vi även den femte delen. -**[36:30 - 36:33]** Den här delen av kroppen, den här inflationen man får, +**36:30** +Den här delen av kroppen, den här inflationen man får, -**[36:33 - 36:34]** den är också mindre rörlig. +**36:33** +den är också mindre rörlig. -**[36:35 - 36:40]** Det här är den karaktästiken av en lokal perifer inflammation. +**36:35** +Det här är den karaktästiken av en lokal perifer inflammation. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.md index 4ff1024..cbfe2c1 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.md @@ -8,737 +8,1104 @@ --- -**[0:00 - 0:09]** Vad vi nu har diskuterat är hur T-celler som stannar kvar i dinfonogram kan hjälpa B-celler att utsöndra, +**0:00** +Vad vi nu har diskuterat är hur T-celler som stannar kvar i dinfonogram kan hjälpa B-celler att utsöndra, -**[0:09 - 0:17]** att antikroppar med hög raffinitet och som då kan hjälpa effektfunktioner hos det medfödande systemet. +**0:09** +att antikroppar med hög raffinitet och som då kan hjälpa effektfunktioner hos det medfödande systemet. -**[0:17 - 0:24]** Men vi kan också behöva aktivera T-celler som inte stannar kvar i dinfonogram utan ser ut i perifer vävnad, +**0:17** +Men vi kan också behöva aktivera T-celler som inte stannar kvar i dinfonogram utan ser ut i perifer vävnad, -**[0:24 - 0:30]** till exempel T1-celler som behövs för att kunna hyperaktivera makrofager +**0:24** +till exempel T1-celler som behövs för att kunna hyperaktivera makrofager -**[0:30 - 0:34]** som har intresselulära bakterier som de har pakociterat, men som de inte kan bryta ner. +**0:30** +som har intresselulära bakterier som de har pakociterat, men som de inte kan bryta ner. -**[0:36 - 0:43]** Det vi behöver göra nu är att dirigera de här T-cellerna från lymfknutan och ut i perifer vävnad. +**0:36** +Det vi behöver göra nu är att dirigera de här T-cellerna från lymfknutan och ut i perifer vävnad. -**[0:46 - 0:48]** För beskrev innan används eldserektiv +**0:46** +För beskrev innan används eldserektiv -**[0:49 - 0:55]** för att kunna rekrytera in T-celler till lymfnorden +**0:49** +för att kunna rekrytera in T-celler till lymfnorden -**[0:55 - 0:59]** och CCR7 behövs för att +**0:55** +och CCR7 behövs för att -**[1:00 - 1:03]** komma in till T-cellsområdet. +**1:00** +komma in till T-cellsområdet. -**[1:03 - 1:04]** Så det vi har här, som de kallas för, +**1:03** +Så det vi har här, som de kallas för, -**[1:05 - 1:08]** är att vi har för de vilande eller naiva T-cellerna som aktiveras, +**1:05** +är att vi har för de vilande eller naiva T-cellerna som aktiveras, -**[1:08 - 1:11]** de har höga nivåer av eldserektiv +**1:08** +de har höga nivåer av eldserektiv -**[1:11 - 1:13]** och de har höga nivåer av +**1:11** +och de har höga nivåer av -**[1:13 - 1:16]** kemokrinrestriktorer för det som finns i den influtna rektesen. +**1:13** +kemokrinrestriktorer för det som finns i den influtna rektesen. -**[1:17 - 1:19]** Det som händer vid aktivering av +**1:17** +Det som händer vid aktivering av -**[1:20 - 1:23]** T-hjälparrättceller som man behöver driva ut periferin +**1:20** +T-hjälparrättceller som man behöver driva ut periferin -**[1:24 - 1:29]** är att man nedreglerar eldserektiv vid aktiveringen så att T-cellerna inte längre +**1:24** +är att man nedreglerar eldserektiv vid aktiveringen så att T-cellerna inte längre -**[1:30 - 1:34]** får komma in i lymfknuten och man behöver då heller inte ha +**1:30** +får komma in i lymfknuten och man behöver då heller inte ha -**[1:34 - 1:39]** lymfknutekemikaliesetod för de kemokriner +**1:34** +lymfknutekemikaliesetod för de kemokriner -**[1:39 - 1:44]** som utsöndras i lymfknutan, såsom de som binder till CCR7. +**1:39** +som utsöndras i lymfknutan, såsom de som binder till CCR7. -**[1:44 - 1:45]** Istället opregleras +**1:44** +Istället opregleras -**[1:47 - 1:49]** vävnadsspecifika kemokrin-receptorer, det vill säga +**1:47** +vävnadsspecifika kemokrin-receptorer, det vill säga -**[1:50 - 1:55]** bip vävnadsreceptorer för saker som uttrycks eller kemokriner som uttrycks i den +**1:50** +bip vävnadsreceptorer för saker som uttrycks eller kemokriner som uttrycks i den -**[1:55 - 1:58]** perifera vävnad, till exempel tarm. +**1:55** +perifera vävnad, till exempel tarm. -**[1:58 - 1:59]** Och även hor. +**1:58** +Och även hor. -**[2:00 - 2:04]** myngdreceptorer som binder till legander som uttrycks på blodkärlens endotell +**2:00** +myngdreceptorer som binder till legander som uttrycks på blodkärlens endotell -**[2:04 - 2:06]** i de här områdena. +**2:04** +i de här områdena. -**[2:06 - 2:08]** Och hur kan detta nu ske? +**2:06** +Och hur kan detta nu ske? -**[2:08 - 2:12]** Ja, här drar immunsystemet nytta av vitaminer. +**2:08** +Ja, här drar immunsystemet nytta av vitaminer. -**[2:12 - 2:15]** Så vad man har kunnat visa är att tarmdedritiska celler, +**2:12** +Så vad man har kunnat visa är att tarmdedritiska celler, -**[2:16 - 2:21]** om de aktiverar naiva T-celler i närvaro av vitamin A, +**2:16** +om de aktiverar naiva T-celler i närvaro av vitamin A, -**[2:21 - 2:24]** eller egentligen retinolsyra som bryts ner av bietamin A, +**2:21** +eller egentligen retinolsyra som bryts ner av bietamin A, -**[2:24 - 2:26]** då kommer de här naiva T-cellerna, +**2:24** +då kommer de här naiva T-cellerna, -**[2:27 - 2:29]** förutom att nedreglera CCR7 och äldsta +**2:27** +förutom att nedreglera CCR7 och äldsta -**[2:30 - 2:32]** adektivt, vilket var de precis som jag beskrev, +**2:30** +adektivt, vilket var de precis som jag beskrev, -**[2:32 - 2:36]** som gör att T-cellerna inte längre blir EC-indirektivt knutna. +**2:32** +som gör att T-cellerna inte längre blir EC-indirektivt knutna. -**[2:36 - 2:38]** Kommer nedreglera de här. +**2:36** +Kommer nedreglera de här. -**[2:38 - 2:40]** Och istället uppreglerar CCR-9, +**2:38** +Och istället uppreglerar CCR-9, -**[2:40 - 2:42]** som är en keymochiner-sektor som binder till kemokriner +**2:40** +som är en keymochiner-sektor som binder till kemokriner -**[2:42 - 2:46]** som uttrycks hela tiden från tarmeplitetet. +**2:42** +som uttrycks hela tiden från tarmeplitetet. -**[2:46 - 2:49]** Och även då en homercept och altafyrarbetar-7 +**2:46** +Och även då en homercept och altafyrarbetar-7 -**[2:49 - 2:52]** som är ett integrin som binder till legander +**2:49** +som är ett integrin som binder till legander -**[2:52 - 2:55]** som finns hominregander som finns +**2:52** +som finns hominregander som finns -**[2:55 - 2:58]** på blodkärls-enoterat endast i tarmen. +**2:55** +på blodkärls-enoterat endast i tarmen. -**[2:58 - 3:00]** På så sätt kan noteserna dirigeras +**2:58** +På så sätt kan noteserna dirigeras -**[3:00 - 3:02]** tesendriten +**3:00** +tesendriten -**[3:02 - 3:04]** har genom vitamin A, +**3:02** +har genom vitamin A, -**[3:04 - 3:05]** som finns framför allt i tarmen, +**3:04** +som finns framför allt i tarmen, -**[3:05 - 3:08]** fått blivit påverkade +**3:05** +fått blivit påverkade -**[3:08 - 3:10]** så att när de aktiverar T-cellen +**3:08** +så att när de aktiverar T-cellen -**[3:10 - 3:12]** i lymfknuten, +**3:10** +i lymfknuten, -**[3:12 - 3:14]** inte bara talar om att det inte är +**3:12** +inte bara talar om att det inte är -**[3:14 - 3:16]** lymfknutan det ska mer till, utan det är till tarmen +**3:14** +lymfknutan det ska mer till, utan det är till tarmen -**[3:16 - 3:18]** och i tarmen behöver den här +**3:16** +och i tarmen behöver den här -**[3:18 - 3:20]** kemikinresteton för att hitta +**3:18** +kemikinresteton för att hitta -**[3:20 - 3:22]** ut mot blodkärlsepitetet. +**3:20** +ut mot blodkärlsepitetet. -**[3:22 - 3:24]** Det är inte bara i tarmen +**3:22** +Det är inte bara i tarmen -**[3:24 - 3:26]** utan även om man har sett i huden. +**3:24** +utan även om man har sett i huden. -**[3:26 - 3:30]** Men här är då i vitamin D3 istället. +**3:26** +Men här är då i vitamin D3 istället. -**[3:30 - 3:32]** de identitiska cellerna. +**3:30** +de identitiska cellerna. -**[3:32 - 3:34]** Om det här finns i närvaro +**3:32** +Om det här finns i närvaro -**[3:34 - 3:36]** när de aktiverar T-celler +**3:34** +när de aktiverar T-celler -**[3:36 - 3:40]** så kommer det att ske en nedreglering +**3:36** +så kommer det att ske en nedreglering -**[3:40 - 3:42]** för att inte migrera tillbaka till infknutan +**3:40** +för att inte migrera tillbaka till infknutan -**[3:42 - 3:44]** och istället uppreglering av CSR4 +**3:42** +och istället uppreglering av CSR4 -**[3:44 - 3:46]** och en receptor som kallas för CLA +**3:44** +och en receptor som kallas för CLA -**[3:46 - 3:48]** som då binder till blodkärlsendet i huden. +**3:46** +som då binder till blodkärlsendet i huden. -**[3:48 - 3:52]** Och på så sätt kan då teserna dirigeras +**3:48** +Och på så sätt kan då teserna dirigeras -**[3:52 - 3:54]** inte bara ifrån lymfknutan +**3:52** +inte bara ifrån lymfknutan -**[3:54 - 3:56]** utan även till den perifera vävnaden +**3:54** +utan även till den perifera vävnaden -**[3:56 - 4:00]** från vilken den identitiska cellen kommer. +**3:56** +från vilken den identitiska cellen kommer. -**[4:00 - 4:04]** Vi kallar den för att man då inducerar homingreceptorer +**4:00** +Vi kallar den för att man då inducerar homingreceptorer -**[4:04 - 4:08]** på ytan som gör att T-cellen nu vet vart den ska bege sig. +**4:04** +på ytan som gör att T-cellen nu vet vart den ska bege sig. -**[4:10 - 4:12]** Så T-cellen kommer då att... +**4:10** +Så T-cellen kommer då att... -**[4:12 - 4:17]** Om vi nu går tillbaka till vår ritning +**4:12** +Om vi nu går tillbaka till vår ritning -**[4:17 - 4:20]** där vi ritar eller vår bild +**4:17** +där vi ritar eller vår bild -**[4:20 - 4:22]** så ska vi se... +**4:20** +så ska vi se... -**[4:22 - 4:24]** Nej, vi går tillbaka till bilden igen. +**4:22** +Nej, vi går tillbaka till bilden igen. -**[4:26 - 4:28]** Där. +**4:26** +Där. -**[4:30 - 4:31]** Då har vi den den dridiska cellen här. +**4:30** +Då har vi den den dridiska cellen här. -**[4:31 - 4:36]** Vi uttryckte skaparinnan TSH-celler som gör den här. +**4:31** +Vi uttryckte skaparinnan TSH-celler som gör den här. -**[4:36 - 4:40]** Men vi kan då också bilda TH1 +**4:36** +Men vi kan då också bilda TH1 -**[4:40 - 4:46]** celler som också aktiveras med hjälp av kostimulering +**4:40** +celler som också aktiveras med hjälp av kostimulering -**[4:46 - 4:49]** och antien specifik signal +**4:46** +och antien specifik signal -**[4:50 - 4:51]** signal 1 och 2. +**4:50** +signal 1 och 2. -**[4:51 - 4:54]** Men den här har då fått andra differentierings signaler. +**4:51** +Men den här har då fått andra differentierings signaler. -**[4:54 - 4:57]** Eller viktig är fortfarande att +**4:54** +Eller viktig är fortfarande att -**[4:57 - 5:00]** det krävs MHC +**4:57** +det krävs MHC -**[5:00 - 5:06]** och preptid +**5:00** +och preptid -**[5:06 - 5:14]** på ytan för att aktivera den här +**5:06** +på ytan för att aktivera den här -**[5:14 - 5:17]** hjälparcellen TH1 cellen. +**5:14** +hjälparcellen TH1 cellen. -**[5:17 - 5:20]** Vad den här TH1 cellen nu då gör +**5:17** +Vad den här TH1 cellen nu då gör -**[5:20 - 5:23]** är att den kommer att nedreglera +**5:20** +är att den kommer att nedreglera -**[5:23 - 5:27]** sina CD62L +**5:23** +sina CD62L -**[5:30 - 5:34]** kommer att nedregleras. +**5:30** +kommer att nedregleras. -**[5:34 - 5:37]** CCR7 +**5:34** +CCR7 -**[5:37 - 5:40]** kommer att nedregleras. +**5:37** +kommer att nedregleras. -**[5:40 - 5:44]** Om vi nu skulle bestämma oss för att det här är ett tarm, men vi jobbar med det här. +**5:40** +Om vi nu skulle bestämma oss för att det här är ett tarm, men vi jobbar med det här. -**[5:44 - 5:50]** Vi kan skriva det här faktiskt. +**5:44** +Vi kan skriva det här faktiskt. -**[5:54 - 6:00]** Tarm, epitet. +**5:54** +Tarm, epitet. -**[6:00 - 6:04]** Då kan vi lägga till här att det som uppreglerade svar ... +**6:00** +Då kan vi lägga till här att det som uppreglerade svar ... -**[6:06 - 6:09]** CCR9 ... +**6:06** +CCR9 ... -**[6:11 - 6:13]** och ... +**6:11** +och ... -**[6:13 - 6:15]** halvfantfyra ... +**6:13** +halvfantfyra ... -**[6:15 - 6:17]** veta sju. +**6:15** +veta sju. -**[6:20 - 6:23]** Och det här leder till ... +**6:20** +Och det här leder till ... -**[6:23 - 6:25]** Oming ... +**6:23** +Oming ... -**[6:25 - 6:27]** till ... +**6:25** +till ... -**[6:27 - 6:30]** tarm. +**6:27** +tarm. -**[6:31 - 6:33]** Så nu kommer de här ... +**6:31** +Så nu kommer de här ... -**[6:33 - 6:35]** Att lämna ... +**6:33** +Att lämna ... -**[6:35 - 6:39]** Linfknutan. +**6:35** +Linfknutan. -**[6:39 - 6:42]** Pia ... +**6:39** +Pia ... -**[6:42 - 6:43]** Här är nu ... +**6:42** +Här är nu ... -**[6:43 - 6:44]** De kommer att inte ... +**6:43** +De kommer att inte ... -**[6:44 - 6:46]** ... Lämna ... +**6:44** +... Lämna ... -**[6:46 - 6:47]** Efteraktivering kommer de här ... +**6:46** +Efteraktivering kommer de här ... -**[6:47 - 6:48]** De här den ridska cellen ... +**6:47** +De här den ridska cellen ... -**[6:48 - 6:50]** T-cellerna ... +**6:48** +T-cellerna ... -**[6:50 - 6:51]** Att lämna ... +**6:50** +Att lämna ... -**[6:54 - 6:55]** Lymfknutan. +**6:54** +Lymfknutan. -**[6:55 - 6:57]** Bia ... +**6:55** +Bia ... -**[6:57 - 7:00]** Ska vi se här ... +**6:57** +Ska vi se här ... -**[7:00 - 7:23]** ... +**7:00** +... -**[7:23 - 7:25]** När de kommer här ... +**7:23** +När de kommer här ... -**[7:25 - 7:27]** till high and the tydligare Venuels ... +**7:25** +till high and the tydligare Venuels ... -**[7:27 - 7:30]** så kommer de nu inte att dras in ... +**7:27** +så kommer de nu inte att dras in ... -**[7:30 - 7:32]** kommer att fortsätta ... ... +**7:30** +kommer att fortsätta ... ... -**[7:32 - 7:34]** igenom ... ... ... +**7:32** +igenom ... ... ... -**[7:34 - 7:38]** komma ut i blodkärlet ... +**7:34** +komma ut i blodkärlet ... -**[7:48 - 7:49]** Här har vi vårt blodkärl ... ... +**7:48** +Här har vi vårt blodkärl ... ... -**[7:49 - 7:54]** ändå till ... ... kommer ut ... +**7:49** +ändå till ... ... kommer ut ... -**[8:00 - 8:03]** ... +**8:00** +... -**[8:03 - 8:06]** ... +**8:03** +... -**[8:06 - 8:09]** ...storskärlet ... +**8:06** +...storskärlet ... -**[8:09 - 8:12]** ...storskärlet ... +**8:09** +...storskärlet ... -**[8:12 - 8:16]** passerar igenom ... +**8:12** +passerar igenom ... -**[8:16 - 8:17]** och de inte längre uttrycker ... +**8:16** +och de inte längre uttrycker ... -**[8:17 - 8:21]** CD62L ... +**8:17** +CD62L ... -**[8:21 - 8:24]** ...ihwwetsen +**8:21** +...ihwwetsen -**[8:26 - 8:28]** ...här är nu ... +**8:26** +...här är nu ... -**[8:30 - 8:31]** i tarmen ... +**8:30** +i tarmen ... -**[8:31 - 8:34]** men cellerna kommer också att börja rulla ... +**8:31** +men cellerna kommer också att börja rulla ... -**[8:34 - 8:35]** på grund av de aktiverade ... +**8:34** +på grund av de aktiverade ... -**[8:35 - 8:38]** ändå telet ... +**8:35** +ändå telet ... -**[8:38 - 8:41]** och med hjälp av sina specifika ... +**8:38** +och med hjälp av sina specifika ... -**[8:41 - 8:42]** hommingsignaler ... +**8:41** +hommingsignaler ... -**[8:42 - 8:46]** kommer de här nu att kunna be sig ut ... +**8:42** +kommer de här nu att kunna be sig ut ... -**[8:46 - 8:48]** i vävnaden ... +**8:46** +i vävnaden ... -**[8:48 - 8:53]** T1 ... +**8:48** +T1 ... -**[8:53 - 8:54]** och ... +**8:53** +och ... -**[8:54 - 8:58]** om den här ... +**8:54** +om den här ... -**[9:00 - 9:20]** har brutit ner sitt antienspecifik signal ... +**9:00** +har brutit ner sitt antienspecifik signal ... -**[9:20 - 9:20]** ... +**9:20** +... -**[9:20 - 9:21]** här att utföra sin effekt och funktion ... +**9:20** +här att utföra sin effekt och funktion ... -**[9:21 - 9:25]** vilket är ... ... utsöndra ... +**9:21** +vilket är ... ... utsöndra ... -**[9:27 - 9:29]** inte från gamma ... +**9:27** +inte från gamma ... -**[9:30 - 9:33]** till den här +**9:30** +till den här -**[9:33 - 9:35]** makrofagen, vilket gör att den här +**9:33** +makrofagen, vilket gör att den här -**[9:35 - 9:38]** makrofagen blir hyperaktiverad. +**9:35** +makrofagen blir hyperaktiverad. -**[9:38 - 9:42]** På så sätt kan den degradera det som den har inuti +**9:38** +På så sätt kan den degradera det som den har inuti -**[9:42 - 9:45]** sig och som den inte klarar av utan hyperaktiverad. +**9:42** +sig och som den inte klarar av utan hyperaktiverad. -**[9:48 - 9:50]** Jag såg här när jag tittade på den här +**9:48** +Jag såg här när jag tittade på den här -**[9:50 - 9:54]** att antienet bakteriegentligen +**9:50** +att antienet bakteriegentligen -**[9:54 - 9:55]** som jag beskrev innan, +**9:54** +som jag beskrev innan, -**[9:55 - 9:58]** hade varit bra om vi hade dragit det hela vägen in hit. +**9:55** +hade varit bra om vi hade dragit det hela vägen in hit. -**[9:58 - 9:59]** Det visar ... +**9:58** +Det visar ... -**[10:00 - 10:02]** att det är det som hamnar på antikropparna +**10:00** +att det är det som hamnar på antikropparna -**[10:02 - 10:05]** och b-cellerna som sitter i lymfknutan. +**10:02** +och b-cellerna som sitter i lymfknutan. -**[10:07 - 10:12]** Egentligen ... +**10:07** +Egentligen ... -**[10:14 - 10:15]** skulle vi tro att det ... +**10:14** +skulle vi tro att det ... -**[10:16 - 10:20]** Det kommer in i lymfknutan och sedan hit. +**10:16** +Det kommer in i lymfknutan och sedan hit. -**[10:21 - 10:22]** Där. +**10:21** +Där. -**[10:23 - 10:23]** Okej. +**10:23** +Okej. -**[10:25 - 10:28]** Så om vi går tillbaka nu och tittar på ... +**10:25** +Så om vi går tillbaka nu och tittar på ... -**[10:30 - 10:35]** Så kommer det alltså att ... +**10:30** +Så kommer det alltså att ... -**[10:35 - 10:38]** När vi har aktiverat effekter och t-hjälparsällan +**10:35** +När vi har aktiverat effekter och t-hjälparsällan -**[10:38 - 10:41]** holning av dessa är att de lämnar lymfknivar vid efferent limfa. +**10:38** +holning av dessa är att de lämnar lymfknivar vid efferent limfa. -**[10:41 - 10:44]** Tillbaka till blodet vid eduktus traskus. +**10:41** +Tillbaka till blodet vid eduktus traskus. -**[10:44 - 10:50]** Okej. De kommer nog inte längre att fastna i lymfknutan eller ha möjlighet +**10:44** +Okej. De kommer nog inte längre att fastna i lymfknutan eller ha möjlighet -**[10:50 - 10:53]** i ens en lymfknutan därför att de längre inte trycker +**10:50** +i ens en lymfknutan därför att de längre inte trycker -**[10:53 - 10:54]** CV62L. +**10:53** +CV62L. -**[10:55 - 10:59]** Inflammationen då ut till den perifera verkligen påverkar blodkärlsändetelet vi får inbrott +**10:55** +Inflammationen då ut till den perifera verkligen påverkar blodkärlsändetelet vi får inbrott -**[11:00 - 11:01]** omsning och roblin. +**11:00** +omsning och roblin. -**[11:01 - 11:04]** De här blodkärlsändetelen ute i tarmen +**11:01** +De här blodkärlsändetelen ute i tarmen -**[11:04 - 11:06]** om det här nu var tarm den vitiska cellen som hade kommit ut +**11:04** +om det här nu var tarm den vitiska cellen som hade kommit ut -**[11:06 - 11:10]** uttrycker homing-receptorer, eller hominmolekyler, +**11:06** +uttrycker homing-receptorer, eller hominmolekyler, -**[11:10 - 11:12]** till exempel maldkam. +**11:10** +till exempel maldkam. -**[11:12 - 11:16]** Detta är det som alfa 4-arbetar-sjuk kan binda till. +**11:12** +Detta är det som alfa 4-arbetar-sjuk kan binda till. -**[11:16 - 11:21]** På så sätt binder t-cellen till markam, +**11:16** +På så sätt binder t-cellen till markam, -**[11:21 - 11:25]** når till vävnaden, och sedan gör kemokein-receptorerna, +**11:21** +når till vävnaden, och sedan gör kemokein-receptorerna, -**[11:25 - 11:30]** CC99, att t-cellen migrerar ut i den perifera vävnaden +**11:25** +CC99, att t-cellen migrerar ut i den perifera vävnaden -**[11:30 - 11:34]** och mot tarmepiteten. +**11:30** +och mot tarmepiteten. -**[11:37 - 11:40]** Perifer effektorcell då, när den har blivit aktiverad, +**11:37** +Perifer effektorcell då, när den har blivit aktiverad, -**[11:43 - 11:48]** så beger den sig ut via F-rent-limfa. +**11:43** +så beger den sig ut via F-rent-limfa. -**[11:48 - 11:53]** Tillbaka ut i blodkärl, ut i blodcirkulationen. +**11:48** +Tillbaka ut i blodkärl, ut i blodcirkulationen. -**[11:53 - 11:56]** Den kommer då inte att komma tillbaka in i lymfknutan, +**11:53** +Den kommer då inte att komma tillbaka in i lymfknutan, -**[11:56 - 11:59]** utan den kommer att bege sig ut i den perifera vävnaden. +**11:56** +utan den kommer att bege sig ut i den perifera vävnaden. -**[12:00 - 12:09]** D-3 som drev detta genom den mobila cellen. +**12:00** +D-3 som drev detta genom den mobila cellen. -**[12:09 - 12:14]** Om den effektorkärlen inte finner något antenat, +**12:09** +Om den effektorkärlen inte finner något antenat, -**[12:14 - 12:16]** den t-cellsrecepten kan binda till den genom +**12:14** +den t-cellsrecepten kan binda till den genom -**[12:16 - 12:18]** c-molekyler och med prutiner där ute, +**12:16** +c-molekyler och med prutiner där ute, -**[12:18 - 12:19]** kommer den att besa tillbaka med alfabetet, +**12:18** +kommer den att besa tillbaka med alfabetet, -**[12:19 - 12:22]** limfa genom nymfknutan, +**12:19** +limfa genom nymfknutan, -**[12:22 - 12:24]** F-ret limfa tillbaka ut ur blodkyrkaraktionen +**12:22** +F-ret limfa tillbaka ut ur blodkyrkaraktionen -**[12:24 - 12:27]** och på så sätt komma ut i perifer vävnad. +**12:24** +och på så sätt komma ut i perifer vävnad. -**[12:27 - 12:30]** Perifera effektorkärl är +**12:27** +Perifera effektorkärl är -**[12:30 - 12:34]** effekt är ute i perifer vävnad, till skillnad från den naiva t-cellen, +**12:30** +effekt är ute i perifer vävnad, till skillnad från den naiva t-cellen, -**[12:34 - 12:36]** som bara recirkulerar genom ytterligare. +**12:34** +som bara recirkulerar genom ytterligare. -**[12:40 - 12:44]** När väl effektortesen, perifera t-shop-et-cellen, +**12:40** +När väl effektortesen, perifera t-shop-et-cellen, -**[12:44 - 12:48]** kommer ut i perifer vävnad, kan den då hjälpa +**12:44** +kommer ut i perifer vävnad, kan den då hjälpa -**[12:49 - 12:52]** hyperaktivera makrofager med hjälp av +**12:49** +hyperaktivera makrofager med hjälp av -**[12:52 - 12:55]** intrång gammal, vilket vi ser här. +**12:52** +intrång gammal, vilket vi ser här. -**[12:55 - 13:00]** På så sätt hyperaktivera dem, makrofagen, +**12:55** +På så sätt hyperaktivera dem, makrofagen, -**[13:00 - 13:04]** mer lytisk i sina förmåga att avlida bakterier och också +**13:00** +mer lytisk i sina förmåga att avlida bakterier och också -**[13:04 - 13:07]** ha svårighet att visualisera de som finns i fagosomer. +**13:04** +ha svårighet att visualisera de som finns i fagosomer. -**[13:08 - 13:11]** Detta vill vi dock bara göra med hyperaktiverade +**13:08** +Detta vill vi dock bara göra med hyperaktiverade -**[13:11 - 13:14]** omakrofager som på sin yta utvisar +**13:11** +omakrofager som på sin yta utvisar -**[13:14 - 13:16]** mhm-molekyler som visar att t-cellerna +**13:14** +mhm-molekyler som visar att t-cellerna -**[13:16 - 13:19]** ska hjälpa de här via sin t-cellsraceller, +**13:16** +ska hjälpa de här via sin t-cellsraceller, -**[13:19 - 13:22]** det vill säga det som t-cellerna är specifika. +**13:19** +det vill säga det som t-cellerna är specifika. -**[13:25 - 13:28]** Detta var då t-hjälparsceller och sen har vi de toxiska +**13:25** +Detta var då t-hjälparsceller och sen har vi de toxiska -**[13:28 - 13:30]** t-cellerna som vi också kan behöva, +**13:28** +t-cellerna som vi också kan behöva, -**[13:30 - 13:35]** för att komma ut i perifer vävnad och avdöda virusinfekterade celler. +**13:30** +för att komma ut i perifer vävnad och avdöda virusinfekterade celler. -**[13:37 - 13:42]** Virusinfekterade celler är celler som uttrycker antigen +**13:37** +Virusinfekterade celler är celler som uttrycker antigen -**[13:42 - 13:47]** som finns i cytoplasman och på så sätt presenteras på hemmasegla sätt i molekyl. +**13:42** +som finns i cytoplasman och på så sätt presenteras på hemmasegla sätt i molekyl. -**[13:47 - 13:50]** Istället för MCAS II, vilket var de här exemplen +**13:47** +Istället för MCAS II, vilket var de här exemplen -**[13:50 - 13:54]** när det gäller aktivering av CV4, positiva t-hjälpaseller. +**13:50** +när det gäller aktivering av CV4, positiva t-hjälpaseller. -**[13:55 - 14:00]** Aktivering av cytokiska t-celler, i detta fall behöver virusinfekterade celler +**13:55** +Aktivering av cytokiska t-celler, i detta fall behöver virusinfekterade celler -**[14:00 - 14:06]** som antingen direkt infekterar den dritiska cellen, så att den dritiska cellen +**14:00** +som antingen direkt infekterar den dritiska cellen, så att den dritiska cellen -**[14:06 - 14:11]** som migrerar in till lymfknutan kommer att translatera virusproteinerna. +**14:06** +som migrerar in till lymfknutan kommer att translatera virusproteinerna. -**[14:11 - 14:17]** Virusproteinerna, och i det här fallet, degraderas i cytoplasman av proteasomen +**14:11** +Virusproteinerna, och i det här fallet, degraderas i cytoplasman av proteasomen -**[14:17 - 14:22]** som hackar ner det här i bitar, keptiderna pumpas in med hjälp av tapp in +**14:17** +som hackar ner det här i bitar, keptiderna pumpas in med hjälp av tapp in -**[14:22 - 14:26]** i det endoplasmatika rutiklet där de laddas och laddas på hemmosegla sätt på molekylen +**14:22** +i det endoplasmatika rutiklet där de laddas och laddas på hemmosegla sätt på molekylen -**[14:26 - 14:28]** som sen transporteras ut i ytan. +**14:26** +som sen transporteras ut i ytan. -**[14:30 - 14:34]** Så har vi den dridskasellen, har förmågan att också kunna ta upp +**14:30** +Så har vi den dridskasellen, har förmågan att också kunna ta upp -**[14:34 - 14:37]** infekterade hela, eller delar av celler, +**14:34** +infekterade hela, eller delar av celler, -**[14:37 - 14:39]** som har varit infekterade av virus, och som center +**14:37** +som har varit infekterade av virus, och som center -**[14:39 - 14:45]** upp antigenet, de dridskacellerna och för in dem i cytoplasman. +**14:39** +upp antigenet, de dridskacellerna och för in dem i cytoplasman. -**[14:45 - 14:48]** Och på så sätt degraderas det och följer samma sak. +**14:45** +Och på så sätt degraderas det och följer samma sak. -**[14:48 - 14:50]** Det är vad det här som kallas för cross presentation, +**14:48** +Det är vad det här som kallas för cross presentation, -**[14:50 - 14:52]** att den dridskacellen antingen är den, +**14:50** +att den dridskacellen antingen är den, -**[14:52 - 14:55]** den själv infekteras eller så kan den tas upp +**14:52** +den själv infekteras eller så kan den tas upp -**[14:55 - 14:57]** antigen, presentera dem på hemmonsiklasset. +**14:55** +antigen, presentera dem på hemmonsiklasset. -**[15:00 - 15:04]** Ttoxka t-celler aktiveras också i lymfknutan av den dritiska cellen via +**15:00** +Ttoxka t-celler aktiveras också i lymfknutan av den dritiska cellen via -**[15:04 - 15:08]** presentation på hemmonsiklass 1, precis som jag beskrev innan, på hemmonsiklass 1. +**15:04** +presentation på hemmonsiklass 1, precis som jag beskrev innan, på hemmonsiklass 1. -**[15:09 - 15:15]** De här cytoxka t-cellerna lämnar också via lymfan och duktig straskus tillbaka inne i blodet. +**15:09** +De här cytoxka t-cellerna lämnar också via lymfan och duktig straskus tillbaka inne i blodet. -**[15:15 - 15:18]** Och det intressanta här, eller det lite enklare för er studenter, +**15:15** +Och det intressanta här, eller det lite enklare för er studenter, -**[15:18 - 15:22]** är att det följer samma regler som jag precis beskrev för +**15:18** +är att det följer samma regler som jag precis beskrev för -**[15:22 - 15:26]** perifera cd4-positiva till hjälpmedel, det vill säga att de uppreglerar +**15:22** +perifera cd4-positiva till hjälpmedel, det vill säga att de uppreglerar -**[15:26 - 15:30]** homing-receptorer och homing +**15:26** +homing-receptorer och homing -**[15:30 - 15:36]** och även receptorer för kemokiner som uttrycks i perifera vävnad och samtidigt +**15:30** +och även receptorer för kemokiner som uttrycks i perifera vävnad och samtidigt -**[15:36 - 15:40]** nedreglera cd62l och cc7. +**15:36** +nedreglera cd62l och cc7. -**[15:40 - 15:44]** Så det följer samma regler, i det här fallet vill vi då få ut de perifera +**15:40** +Så det följer samma regler, i det här fallet vill vi då få ut de perifera -**[15:44 - 15:49]** seriotabostiva t-cellerna precis som de perifera effekter +**15:44** +seriotabostiva t-cellerna precis som de perifera effekter -**[15:49 - 15:51]** och t-cellerna som jag precis beskrev. +**15:49** +och t-cellerna som jag precis beskrev. -**[15:53 - 15:56]** Väl ute i den perifera vävnaden, vad gör de cytoxiska t-cellerna? +**15:53** +Väl ute i den perifera vävnaden, vad gör de cytoxiska t-cellerna? -**[15:56 - 15:59]** Jo, de skannar av och letar efter +**15:56** +Jo, de skannar av och letar efter -**[16:00 - 16:03]** efter celler som har blivit infekterade med viruset +**16:00** +efter celler som har blivit infekterade med viruset -**[16:03 - 16:06]** och därmed uppvisar M-oceklaisk hettmolekyl som de här exemplen. +**16:03** +och därmed uppvisar M-oceklaisk hettmolekyl som de här exemplen. -**[16:06 - 16:10]** Här är en virusinfekterad cell som uppvisar M-oceklusiett med en preptil. +**16:06** +Här är en virusinfekterad cell som uppvisar M-oceklusiett med en preptil. -**[16:10 - 16:14]** Som den cytotoxiska t-cellen har blivit aktiverad av en infekterad aylymfknuta +**16:10** +Som den cytotoxiska t-cellen har blivit aktiverad av en infekterad aylymfknuta -**[16:14 - 16:16]** eller den dritiska cellen. +**16:14** +eller den dritiska cellen. -**[16:16 - 16:28]** Däremot lämnas de här cellerna runtomkring som inte är viruseffekterade +**16:16** +Däremot lämnas de här cellerna runtomkring som inte är viruseffekterade -**[16:28 - 16:30]** och därmed inte visar upp virusetider på sin yta +**16:28** +och därmed inte visar upp virusetider på sin yta -**[16:30 - 16:32]** och därmed inte orkar den. +**16:30** +och därmed inte orkar den. -**[16:34 - 16:36]** Det som då har hänt +**16:34** +Det som då har hänt -**[16:36 - 16:38]** är att många virus har utvecklat mekanismer +**16:36** +är att många virus har utvecklat mekanismer -**[16:38 - 16:40]** som nedreglerar uttryck av emoceklacettmolekyl +**16:38** +som nedreglerar uttryck av emoceklacettmolekyl -**[16:40 - 16:42]** på den infekterade cellens yta. +**16:40** +på den infekterade cellens yta. -**[16:42 - 16:46]** Det vill säga, t-cellsreceptorn är ju helt beroende av +**16:42** +Det vill säga, t-cellsreceptorn är ju helt beroende av -**[16:46 - 16:48]** att känna av en M-oceklacettmolekyl +**16:46** +att känna av en M-oceklacettmolekyl -**[16:48 - 16:50]** mer preptitid. Sen finns det ingen +**16:48** +mer preptitid. Sen finns det ingen -**[16:50 - 16:52]** finns det ingen betydelse +**16:50** +finns det ingen betydelse -**[16:52 - 16:55]** att presentera om en T-cell på så sätt blir blind +**16:52** +att presentera om en T-cell på så sätt blir blind -**[16:56 - 16:58]** och kan inte känna av de virusetterade cellerna. +**16:56** +och kan inte känna av de virusetterade cellerna. -**[16:58 - 17:00]** Och då får vi ingen igenceller +**16:58** +Och då får vi ingen igenceller -**[17:00 - 17:02]** i medeltalscetenser. +**17:00** +i medeltalscetenser. -**[17:02 - 17:04]** Och där behöver det adaptiva mysflaget +**17:02** +Och där behöver det adaptiva mysflaget -**[17:04 - 17:06]** få kämp vad det medför i det medfödda viruset. +**17:04** +få kämp vad det medför i det medfödda viruset. -**[17:06 - 17:12]** Och här kommer då det som kallas för N-cocell, natural killers celler. +**17:06** +Och här kommer då det som kallas för N-cocell, natural killers celler. -**[17:12 - 17:14]** De här natural killerscellerna, de är lymfocyter +**17:12** +De här natural killerscellerna, de är lymfocyter -**[17:14 - 17:16]** men de saknar antigenaceptor. +**17:14** +men de saknar antigenaceptor. -**[17:16 - 17:19]** De har internotesens receptor, inte de B-ceptorceptor. +**17:16** +De har internotesens receptor, inte de B-ceptorceptor. -**[17:19 - 17:22]** Vad de istället uttrycker är aktiverande receptorer +**17:19** +Vad de istället uttrycker är aktiverande receptorer -**[17:22 - 17:24]** och inhiberverande receptorer. +**17:22** +och inhiberverande receptorer. -**[17:24 - 17:27]** Och N-corecellens inhiberande receptor +**17:24** +Och N-corecellens inhiberande receptor -**[17:27 - 17:30]** är M-ocecolas 1-molekyl. +**17:27** +är M-ocecolas 1-molekyl. -**[17:30 - 17:34]** Det vill säga +**17:30** +Det vill säga -**[17:34 - 17:40]** det som den N-cocellen går runt och känner av, det är en natural killer. +**17:34** +det som den N-cocellen går runt och känner av, det är en natural killer. -**[17:40 - 17:46]** Den är alltså redan klar för att inducera död i celler. +**17:40** +Den är alltså redan klar för att inducera död i celler. -**[17:46 - 17:50]** Så det som händer i vanliga fall när en cell uttrycker +**17:46** +Så det som händer i vanliga fall när en cell uttrycker -**[17:50 - 17:52]** Emmos normala nivåer av Emma och Cillas cell +**17:50** +Emmos normala nivåer av Emma och Cillas cell -**[17:52 - 17:59]** är att de bromsar cellen från att vilja avdöda cellen. +**17:52** +är att de bromsar cellen från att vilja avdöda cellen. -**[17:59 - 18:00]** Så där finns en. +**17:59** +Så där finns en. -**[18:00 - 18:04]** Bromsmekanism för N-cocell och det är M-oceclacet-molekylen. +**18:00** +Bromsmekanism för N-cocell och det är M-oceclacet-molekylen. -**[18:04 - 18:06]** Nedregleras M-oceclacet-molekylen +**18:04** +Nedregleras M-oceclacet-molekylen -**[18:06 - 18:10]** så kommer normalt uttrycker jag MHC-cellen +**18:06** +så kommer normalt uttrycker jag MHC-cellen -**[18:10 - 18:14]** ingen cytotox, nedreglerad MHC1 +**18:10** +ingen cytotox, nedreglerad MHC1 -**[18:14 - 18:16]** så kommer focytotoxen. +**18:14** +så kommer focytotoxen. -**[18:16 - 18:20]** N-cellen blir alltså bromsad av hemoceclacet-monologi. +**18:16** +N-cellen blir alltså bromsad av hemoceclacet-monologi. -**[18:20 - 18:22]** Vän av ordning säger då: +**18:20** +Vän av ordning säger då: -**[18:22 - 18:23]** Ja, men hur är det nu? +**18:22** +Ja, men hur är det nu? -**[18:23 - 18:25]** Vilka celler är det som uttrycker MHC1? +**18:23** +Vilka celler är det som uttrycker MHC1? -**[18:25 - 18:27]** Ja, det är alla celler med kärna. +**18:25** +Ja, det är alla celler med kärna. -**[18:28 - 18:30]** Hur gör vi dem med rörelselen? +**18:28** +Hur gör vi dem med rörelselen? -**[18:30 - 18:33]** där blodkroppar som inte uttrycker HemoCirklaset? +**18:30** +där blodkroppar som inte uttrycker HemoCirklaset? -**[18:33 - 18:36]** Orde inte då vi blir helt anemiska av NK-cellerna +**18:33** +Orde inte då vi blir helt anemiska av NK-cellerna -**[18:36 - 18:38]** som då skulle döda av alla röda blodkroppar +**18:36** +som då skulle döda av alla röda blodkroppar -**[18:38 - 18:42]** som inte har E-moceclacett-brytare? +**18:38** +som inte har E-moceclacett-brytare? -**[18:42 - 18:44]** Nej, det har visats med senare forskning +**18:42** +Nej, det har visats med senare forskning -**[18:44 - 18:46]** att det är faktiskt så att NK-cellerna +**18:44** +att det är faktiskt så att NK-cellerna -**[18:46 - 18:50]** behöver faktiskt först få en aktiverande signal +**18:46** +behöver faktiskt först få en aktiverande signal -**[18:50 - 18:52]** som sedan slås av av M-Cclacet-monekyl +**18:50** +som sedan slås av av M-Cclacet-monekyl -**[18:52 - 18:55]** och receptorerna för E-mocecronic. +**18:52** +och receptorerna för E-mocecronic. -**[18:55 - 19:00]** Och röda blodkroppar saknar den här aktiveringen +**18:55** +Och röda blodkroppar saknar den här aktiveringen -**[19:00 - 19:17]** ger den stimulerande signalen men har sen ingenting som bromsar +**19:00** +ger den stimulerande signalen men har sen ingenting som bromsar -**[19:17 - 19:19]** NK-celler och därmed. +**19:17** +NK-celler och därmed. -**[19:19 - 19:22]** Och att de här är viktiga NK-celler har man visat då +**19:19** +Och att de här är viktiga NK-celler har man visat då -**[19:22 - 19:25]** därför att personer som saknar NK-celler +**19:22** +därför att personer som saknar NK-celler -**[19:25 - 19:28]** lider av återkommande virusinfektion. +**19:25** +lider av återkommande virusinfektion. -**[19:30 - 19:36]** Så om vi då bara tittar på sammanfattningen av dagens föreläsning. +**19:30** +Så om vi då bara tittar på sammanfattningen av dagens föreläsning. -**[19:36 - 19:39]** Det är ju den ni har ritat här tillsammans. +**19:36** +Det är ju den ni har ritat här tillsammans. -**[19:39 - 19:42]** För mig här har vi gått igenom det. +**19:39** +För mig här har vi gått igenom det. -**[19:42 - 19:49]** Om man ska försöka summera det med bara en sammanbjudande slide här. +**19:42** +Om man ska försöka summera det med bara en sammanbjudande slide här. -**[19:49 - 19:53]** Så behöver vi samspelet, först och främst behöver vi en cellinteraktion +**19:49** +Så behöver vi samspelet, först och främst behöver vi en cellinteraktion -**[19:53 - 19:56]** mellan det medförda immunsystemet och det alternativa. +**19:53** +mellan det medförda immunsystemet och det alternativa. -**[19:56 - 19:59]** Detta sker genom antigenpresentation i bildförlopp. +**19:56** +Detta sker genom antigenpresentation i bildförlopp. -**[19:59 - 20:00]** Den dritiska cellen +**19:59** +Den dritiska cellen -**[20:00 - 20:05]** visar upp antigen protesceller och aktiverar dem i lymfknutan. +**20:00** +visar upp antigen protesceller och aktiverar dem i lymfknutan. -**[20:07 - 20:10]** Sen behöver vi då en utsöndring av signalputskriner. +**20:07** +Sen behöver vi då en utsöndring av signalputskriner. -**[20:10 - 20:15]** De här T-hjälpacellerna kan nu utsöndra cytokiner +**20:10** +De här T-hjälpacellerna kan nu utsöndra cytokiner -**[20:15 - 20:19]** som påverkar andra celler, dels perifert, men även i lymfknutan. +**20:15** +som påverkar andra celler, dels perifert, men även i lymfknutan. -**[20:19 - 20:23]** Och sen har vi då också att vi utsöndrar attraktionsproteiner, +**20:19** +Och sen har vi då också att vi utsöndrar attraktionsproteiner, -**[20:23 - 20:29]** det vill säga kemokriner, som dirigerar migrationen av cellerna till olika platser. +**20:23** +det vill säga kemokriner, som dirigerar migrationen av cellerna till olika platser. -**[20:30 - 20:37]** Om man nu tittar på detta i olika typer av möss som har defekter på olika celltyper. +**20:30** +Om man nu tittar på detta i olika typer av möss som har defekter på olika celltyper. -**[20:37 - 20:40]** Så om de skulle sakna det medfödda immunsystemet, +**20:37** +Så om de skulle sakna det medfödda immunsystemet, -**[20:40 - 20:44]** så skulle detta i mängden pakter och gener i organismen +**20:40** +så skulle detta i mängden pakter och gener i organismen -**[20:44 - 20:46]** och tiden efter infektion. +**20:44** +och tiden efter infektion. -**[20:46 - 20:47]** Då skulle det inte finnas någon broms, +**20:46** +Då skulle det inte finnas någon broms, -**[20:47 - 20:49]** så skulle det inte finnas någonting som gör det +**20:47** +så skulle det inte finnas någonting som gör det -**[20:49 - 20:53]** adaptiva myssystemet eller förvärvade immunsystemet. +**20:49** +adaptiva myssystemet eller förvärvade immunsystemet. -**[20:53 - 20:58]** Någon chans att kunna tillväxa och bli specifikt. +**20:53** +Någon chans att kunna tillväxa och bli specifikt. -**[20:58 - 21:00]** Och därmed kommer +**20:58** +Och därmed kommer -**[21:00 - 21:03]** att det är en vara att tillväxa. +**21:00** +att det är en vara att tillväxa. -**[21:03 - 21:06]** Om vi istället har ett funktionellt medhjälpmedel +**21:03** +Om vi istället har ett funktionellt medhjälpmedel -**[21:06 - 21:08]** till immunsystem, men inga TLB-celler, +**21:06** +till immunsystem, men inga TLB-celler, -**[21:08 - 21:10]** då skulle bromsen finnas där initialt, +**21:08** +då skulle bromsen finnas där initialt, -**[21:10 - 21:13]** men i och med att patiener då skulle ha möjlighet +**21:10** +men i och med att patiener då skulle ha möjlighet -**[21:13 - 21:15]** att kunna överleva, +**21:13** +att kunna överleva, -**[21:15 - 21:18]** ute till exempel i medfödda immunceller +**21:15** +ute till exempel i medfödda immunceller -**[21:18 - 21:20]** som inte kunde degradera dessa, +**21:18** +som inte kunde degradera dessa, -**[21:20 - 21:22]** så skulle man få först en viss broms +**21:20** +så skulle man få först en viss broms -**[21:22 - 21:24]** men sen skulle få en gradvis ökning +**21:22** +men sen skulle få en gradvis ökning -**[21:24 - 21:26]** där vi inte kan döda av de här cellerna +**21:24** +där vi inte kan döda av de här cellerna -**[21:26 - 21:28]** med hjälp av samarbetet mellan +**21:26** +med hjälp av samarbetet mellan -**[21:28 - 21:30]** det medfödda och det förvärvade immunsystemet +**21:28** +det medfödda och det förvärvade immunsystemet -**[21:30 - 21:33]** men om vi har ett fullgott immunsystem så kommer vi få bromsen +**21:30** +men om vi har ett fullgott immunsystem så kommer vi få bromsen -**[21:33 - 21:36]** med hjälp av det medförda immunsystemet som köper tid +**21:33** +med hjälp av det medförda immunsystemet som köper tid -**[21:36 - 21:38]** åt förvärvade immunsystemet att kunna utvecklas +**21:36** +åt förvärvade immunsystemet att kunna utvecklas -**[21:38 - 21:40]** och på ungefär en vecka +**21:38** +och på ungefär en vecka -**[21:40 - 21:45]** effektivt kunna bli specifikt mot de olika antigen +**21:40** +effektivt kunna bli specifikt mot de olika antigen -**[21:45 - 21:49]** och på så sätt hjälpa det medförda immunsystemet +**21:45** +och på så sätt hjälpa det medförda immunsystemet -**[21:49 - 21:50]** och så på så sätt bli mer effektivt +**21:49** +och så på så sätt bli mer effektivt -**[21:50 - 21:54]** och därmed kan vi avdöda och stöta av patien. +**21:50** +och därmed kan vi avdöda och stöta av patien. -**[22:00 - 22:03]** länk +**22:00** +länk diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.md index a0d3dfe..2fb35ca 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.md @@ -8,1471 +8,2205 @@ --- -**[0:00 - 0:03]** Roger kommer ju över till den tredje rutan +**0:00** +Roger kommer ju över till den tredje rutan -**[0:03 - 0:05]** det som vi beskrev i uppdelningen av ett immunsvar. +**0:03** +det som vi beskrev i uppdelningen av ett immunsvar. -**[0:05 - 0:08]** När vi nu behöver kommunicera och aktiverade förvärv +**0:05** +När vi nu behöver kommunicera och aktiverade förvärv -**[0:08 - 0:10]** i immunsystemet, medför det immunsystemet +**0:08** +i immunsystemet, medför det immunsystemet -**[0:10 - 0:12]** aktiverade förvärvade. +**0:10** +aktiverade förvärvade. -**[0:14 - 0:15]** Hur känner du T-celler i en mikrober? +**0:14** +Hur känner du T-celler i en mikrober? -**[0:15 - 0:18]** Ja T-celler känner inte igen hela mikrober och antingen +**0:15** +Ja T-celler känner inte igen hela mikrober och antingen -**[0:18 - 0:20]** utan peptider från dessa. +**0:18** +utan peptider från dessa. -**[0:20 - 0:22]** Så det skiljer sig alltså här har vi inte tal under samma +**0:20** +Så det skiljer sig alltså här har vi inte tal under samma -**[0:22 - 0:25]** där vi använder patent recognition receptorer som känner igen någonting +**0:22** +där vi använder patent recognition receptorer som känner igen någonting -**[0:26 - 0:29]** på ytan av bakterien, utan detta är någonting +**0:26** +på ytan av bakterien, utan detta är någonting -**[0:30 - 0:32]** som T-cellerna behöver få presenterat för sig. +**0:30** +som T-cellerna behöver få presenterat för sig. -**[0:32 - 0:34]** De presenteras på ytan. +**0:32** +De presenteras på ytan. -**[0:34 - 0:37]** De sällan som presenterar detta +**0:34** +De sällan som presenterar detta -**[0:37 - 0:39]** de kallar vi för antigenpresenterande celler. +**0:37** +de kallar vi för antigenpresenterande celler. -**[0:39 - 0:41]** De behöver bryta ner mikroberna +**0:39** +De behöver bryta ner mikroberna -**[0:41 - 0:45]** och sedan presentera detta på något som kallas för MHC-molekyler. +**0:41** +och sedan presentera detta på något som kallas för MHC-molekyler. -**[0:45 - 0:48]** MHC står för major, histor, +**0:45** +MHC står för major, histor, -**[0:48 - 0:51]** kompatibillety, cornflakesmolekyler. +**0:48** +kompatibillety, cornflakesmolekyler. -**[0:51 - 0:53]** Därför använder man oftast förkortningen MHC. +**0:51** +Därför använder man oftast förkortningen MHC. -**[0:54 - 0:59]** De här molekylerna upptäcktes tidigare i humant och kallades då för HLR +**0:54** +De här molekylerna upptäcktes tidigare i humant och kallades då för HLR -**[1:00 - 1:02]** innan man hade förstått vilken funktion de här hade. +**1:00** +innan man hade förstått vilken funktion de här hade. -**[1:02 - 1:08]** Så man fann de här anti-genom på ytan av polyekocyter. +**1:02** +Så man fann de här anti-genom på ytan av polyekocyter. -**[1:08 - 1:12]** Då kallar man dem för ett lukosytaentrum och man visste inte vad de var. +**1:08** +Då kallar man dem för ett lukosytaentrum och man visste inte vad de var. -**[1:12 - 1:15]** Sedan kunde man då visa att MHC-molekylerna, HLA-molekylerna, +**1:12** +Sedan kunde man då visa att MHC-molekylerna, HLA-molekylerna, -**[1:15 - 1:20]** har samma sak. Därför har både HLA levt kvar som namn och det finns kvar i humant. +**1:15** +har samma sak. Därför har både HLA levt kvar som namn och det finns kvar i humant. -**[1:20 - 1:29]** Men MHC-molekyler använder vi när vi ska beskriva det i vilken speciell som helst som råtta, mus eller något annat djur. +**1:20** +Men MHC-molekyler använder vi när vi ska beskriva det i vilken speciell som helst som råtta, mus eller något annat djur. -**[1:30 - 1:33]** Och det som aktiverar T-sälarna i det och att +**1:30** +Och det som aktiverar T-sälarna i det och att -**[1:33 - 1:38]** den får presenterat för sig en MHC-molekyl och en peptid. +**1:33** +den får presenterat för sig en MHC-molekyl och en peptid. -**[1:38 - 1:42]** Och det är det som T-säljningsreceptorn känner igen och kan aktiveras av. +**1:38** +Och det är det som T-säljningsreceptorn känner igen och kan aktiveras av. -**[1:42 - 1:47]** Alltså inte direkt hela mikroben, utan delar presenterade för sig. +**1:42** +Alltså inte direkt hela mikroben, utan delar presenterade för sig. -**[1:47 - 1:52]** Och det som vi behöver presenteras är det som kallas för antigenpresentation. +**1:47** +Och det som vi behöver presenteras är det som kallas för antigenpresentation. -**[1:52 - 1:55]** Och det sker med hjälp av MHC-molekyl. +**1:52** +Och det sker med hjälp av MHC-molekyl. -**[1:55 - 1:59]** Detta delas upp. Det finns två olika sätt som detta görs. +**1:55** +Detta delas upp. Det finns två olika sätt som detta görs. -**[2:00 - 2:04]** MHC-cirklas 1-molnekyler som visar upp häftider från antigen som finns intraselodärt. +**2:00** +MHC-cirklas 1-molnekyler som visar upp häftider från antigen som finns intraselodärt. -**[2:04 - 2:08]** Eller om man ska vara mer exakt i intrasytoplosomatiskt. +**2:04** +Eller om man ska vara mer exakt i intrasytoplosomatiskt. -**[2:08 - 2:11]** Och det presenteras då för CD-8 positiva cytotoxiska teser. +**2:08** +Och det presenteras då för CD-8 positiva cytotoxiska teser. -**[2:12 - 2:18]** Sen har vi MHC-molekyler som uppvisar peptider från antigen som har tagits upp från exogent +**2:12** +Sen har vi MHC-molekyler som uppvisar peptider från antigen som har tagits upp från exogent -**[2:18 - 2:23]** utifrån de fagocytiska celler och det presenteras för CD-4 positiva T-hjälpars celler. +**2:18** +utifrån de fagocytiska celler och det presenteras för CD-4 positiva T-hjälpars celler. -**[2:25 - 2:30]** Logiken bakom den här uppdelningen försöker den här nästan vildvisa +**2:25** +Logiken bakom den här uppdelningen försöker den här nästan vildvisa -**[2:30 - 2:36]** att om vi har antigen eller patogener som lever i cytosolen av en cell +**2:30** +att om vi har antigen eller patogener som lever i cytosolen av en cell -**[2:36 - 2:40]** då har kroppen inte mycket kvar att göra för att motverka detta +**2:36** +då har kroppen inte mycket kvar att göra för att motverka detta -**[2:40 - 2:44]** utan behöver tala om för cytotoxiska teser att den här cellen +**2:40** +utan behöver tala om för cytotoxiska teser att den här cellen -**[2:44 - 2:46]** är infekterad och behöver +**2:44** +är infekterad och behöver -**[2:46 - 2:50]** induceras dödligt så att andra celler kan ta upp den här patogenen +**2:46** +induceras dödligt så att andra celler kan ta upp den här patogenen -**[2:50 - 2:53]** och i så fall vara mer effektiva att bryta ner den +**2:50** +och i så fall vara mer effektiva att bryta ner den -**[2:53 - 2:56]** så att den inte kan fördela på sig och expandera. +**2:53** +så att den inte kan fördela på sig och expandera. -**[2:56 - 3:00]** Så antingen som finns i cytosolen, det vill säga då +**2:56** +Så antingen som finns i cytosolen, det vill säga då -**[3:00 - 3:02]** den här bakterien, det äldre viruset, +**3:00** +den här bakterien, det äldre viruset, -**[3:02 - 3:04]** behöver visas upp på MHCillas 1-molekyl +**3:02** +behöver visas upp på MHCillas 1-molekyl -**[3:04 - 3:06]** för cytotoxiska teser. +**3:04** +för cytotoxiska teser. -**[3:06 - 3:10]** Om vi däremot har patogener, som jag sa innan, +**3:06** +Om vi däremot har patogener, som jag sa innan, -**[3:10 - 3:14]** som kan överleva i fagocytiska celler efter att de har tagits upp +**3:10** +som kan överleva i fagocytiska celler efter att de har tagits upp -**[3:14 - 3:16]** då behöver inte den här markifieringen egentligen induceras +**3:14** +då behöver inte den här markifieringen egentligen induceras -**[3:16 - 3:18]** död i, utan den behöver få hjälp att bli +**3:16** +död i, utan den behöver få hjälp att bli -**[3:18 - 3:20]** hyperaktiverad. +**3:18** +hyperaktiverad. -**[3:20 - 3:23]** Och då visar materialet som finns i de fagosytiska cellerna +**3:20** +Och då visar materialet som finns i de fagosytiska cellerna -**[3:23 - 3:24]** in i deras bakooler +**3:23** +in i deras bakooler -**[3:24 - 3:26]** det som har tagits upp från utsidan +**3:24** +det som har tagits upp från utsidan -**[3:26 - 3:28]** upp på MHCCas två molorkyler +**3:26** +upp på MHCCas två molorkyler -**[3:28 - 3:30]** för cd4-postypatellhjälpaceller +**3:28** +för cd4-postypatellhjälpaceller -**[3:30 - 3:33]** som därmed kan utsöndra cytokiner och aktivera makrofaler. +**3:30** +som därmed kan utsöndra cytokiner och aktivera makrofaler. -**[3:34 - 3:38]** Längst ut till höger har vi då B-celler som vi än så länge inte har pratat så mycket om på kursen +**3:34** +Längst ut till höger har vi då B-celler som vi än så länge inte har pratat så mycket om på kursen -**[3:38 - 3:41]** men de har ju då på sin yta yt-antikroppar +**3:38** +men de har ju då på sin yta yt-antikroppar -**[3:41 - 3:45]** eller B-cellsreceptorn som är samma namn +**3:41** +eller B-cellsreceptorn som är samma namn -**[3:45 - 3:49]** som då har en väldigt hög specificitet för en typ av antingen +**3:45** +som då har en väldigt hög specificitet för en typ av antingen -**[3:49 - 3:52]** som den då kan ta upp när receptomererar den i 22s +**3:49** +som den då kan ta upp när receptomererar den i 22s -**[3:52 - 3:54]** och presentera degraderade för att +**3:52** +och presentera degraderade för att -**[3:54 - 3:56]** det är ett anteen som tagits ut från utsidan +**3:54** +det är ett anteen som tagits ut från utsidan -**[3:56 - 4:00]** kan ta ner detta, bryta ner och presentera +**3:56** +kan ta ner detta, bryta ner och presentera -**[4:00 - 4:02]** på MHC2-moorkyler. +**4:00** +på MHC2-moorkyler. -**[4:02 - 4:05]** B-celler kan då få hjälp av T-hjälpaceller +**4:02** +B-celler kan då få hjälp av T-hjälpaceller -**[4:05 - 4:08]** att hjälpa vår process som gör att dess yta +**4:05** +att hjälpa vår process som gör att dess yta -**[4:08 - 4:10]** antikroppar blir än mer effektiva. +**4:08** +antikroppar blir än mer effektiva. -**[4:10 - 4:12]** Så återigen här, här behöver den här cellen +**4:10** +Så återigen här, här behöver den här cellen -**[4:12 - 4:14]** hjälp och då presenteras exoena antigen +**4:12** +hjälp och då presenteras exoena antigen -**[4:14 - 4:17]** på MHC2. +**4:14** +på MHC2. -**[4:19 - 4:20]** Vad är det de presenterar? Vad är det egentligen +**4:19** +Vad är det de presenterar? Vad är det egentligen -**[4:20 - 4:21]** T-cellsreceptorn ser? +**4:20** +T-cellsreceptorn ser? -**[4:21 - 4:23]** Hur visas de här antigenerna upp? +**4:21** +Hur visas de här antigenerna upp? -**[4:24 - 4:26]** Det här är dels en tredimensionell bild +**4:24** +Det här är dels en tredimensionell bild -**[4:26 - 4:28]** som visar peptiden i rött +**4:26** +som visar peptiden i rött -**[4:28 - 4:29]** och MHC-molekylen i vitt +**4:28** +och MHC-molekylen i vitt -**[4:30 - 4:33]** Det enklaste sättet du ser detta är egentligen som en varmkorv och bröd +**4:30** +Det enklaste sättet du ser detta är egentligen som en varmkorv och bröd -**[4:33 - 4:36]** där brödet då utgör mc-molekylen +**4:33** +där brödet då utgör mc-molekylen -**[4:36 - 4:41]** och korven är mc-petin. +**4:36** +och korven är mc-petin. -**[4:44 - 4:47]** Hur genererar vi nu de här peptiderna som ska laddas på hemochsiffrorna +**4:44** +Hur genererar vi nu de här peptiderna som ska laddas på hemochsiffrorna -**[4:47 - 4:50]** eller MC2-molekylen? +**4:47** +eller MC2-molekylen? -**[4:51 - 4:54]** Här kommer detta då först överskådligt. +**4:51** +Här kommer detta då först överskådligt. -**[4:54 - 4:56]** När det gäller mantier som tas upp från utsidan +**4:54** +När det gäller mantier som tas upp från utsidan -**[4:56 - 5:00]** så kommer detta då endusiteras eller faggociteras. +**4:56** +så kommer detta då endusiteras eller faggociteras. -**[5:00 - 5:02]** tas in i en endosom +**5:00** +tas in i en endosom -**[5:02 - 5:04]** och degraderas till peptider. +**5:02** +och degraderas till peptider. -**[5:07 - 5:08]** In i det endoplasmatiska artikeln +**5:07** +In i det endoplasmatiska artikeln -**[5:08 - 5:10]** syntetiseras då EMH-cirklastvå molekyler +**5:08** +syntetiseras då EMH-cirklastvå molekyler -**[5:10 - 5:12]** som transporteras ut till +**5:10** +som transporteras ut till -**[5:14 - 5:16]** den här platsen, den här endosomen +**5:14** +den här platsen, den här endosomen -**[5:16 - 5:18]** där vi har de degraderade peptiderna. +**5:16** +där vi har de degraderade peptiderna. -**[5:20 - 5:23]** EMH-cirklastvå molekylen laddas då +**5:20** +EMH-cirklastvå molekylen laddas då -**[5:23 - 5:25]** i endosomen och presenteras +**5:23** +i endosomen och presenteras -**[5:25 - 5:26]** för civila prostituerade att hjälpas eller. +**5:25** +för civila prostituerade att hjälpas eller. -**[5:28 - 5:30]** När det gäller EMO-cirklass 1 +**5:28** +När det gäller EMO-cirklass 1 -**[5:30 - 5:34]** våra antingen som fanns inne i cytopol, inne i cytoplasma redan +**5:30** +våra antingen som fanns inne i cytopol, inne i cytoplasma redan -**[5:34 - 5:38]** detta behöver degraderas med hjälp av en protein +**5:34** +detta behöver degraderas med hjälp av en protein -**[5:38 - 5:40]** som kallas för proteasomolet multiproteinkomplex +**5:38** +som kallas för proteasomolet multiproteinkomplex -**[5:40 - 5:44]** och sedan pumpas de här peptiderna in i det endoplasmatiska retiklet +**5:40** +och sedan pumpas de här peptiderna in i det endoplasmatiska retiklet -**[5:44 - 5:47]** där EMO-cirklas 1-molekylerna kan laddas +**5:44** +där EMO-cirklas 1-molekylerna kan laddas -**[5:47 - 5:49]** och sen transporteras ut ytan. +**5:47** +och sen transporteras ut ytan. -**[5:49 - 5:52]** EMO-cirklas 1-molekylerna laddas i det endoplasmatiska retiklet +**5:49** +EMO-cirklas 1-molekylerna laddas i det endoplasmatiska retiklet -**[5:52 - 5:56]** EMO-cirklas 2-molekyler laddas i endosomer. +**5:52** +EMO-cirklas 2-molekyler laddas i endosomer. -**[5:56 - 6:00]** Nu ska vi gå lite mer på djupet i hur EMOCAC2-molekylen +**5:56** +Nu ska vi gå lite mer på djupet i hur EMOCAC2-molekylen -**[6:00 - 6:02]** molekylerna kan laddas med för tid. +**6:00** +molekylerna kan laddas med för tid. -**[6:03 - 6:06]** Så det som händer är då att, som USA innan, att fagocyteras +**6:03** +Så det som händer är då att, som USA innan, att fagocyteras -**[6:06 - 6:07]** antigen tas upp. +**6:06** +antigen tas upp. -**[6:07 - 6:09]** En dissociom är endosom +**6:07** +En dissociom är endosom -**[6:09 - 6:10]** och sen så +**6:09** +och sen så -**[6:10 - 6:12]** kommer det lysosomer dit +**6:10** +kommer det lysosomer dit -**[6:12 - 6:14]** fyserande lysosomer som gör rätta miljön +**6:12** +fyserande lysosomer som gör rätta miljön -**[6:14 - 6:16]** än mer aktiv och enzymerna +**6:14** +än mer aktiv och enzymerna -**[6:16 - 6:18]** är aktiva och kan då +**6:16** +är aktiva och kan då -**[6:18 - 6:20]** bryta ner proteiner till ett tid. +**6:18** +bryta ner proteiner till ett tid. -**[6:21 - 6:22]** Genom att cykla två molekyler +**6:21** +Genom att cykla två molekyler -**[6:22 - 6:24]** syntetiseras då det endoprasmatiska +**6:22** +syntetiseras då det endoprasmatiska -**[6:24 - 6:27]** etiklet som en alform betakedja. +**6:24** +etiklet som en alform betakedja. -**[6:27 - 6:28]** Men det syntetiseras också +**6:27** +Men det syntetiseras också -**[6:28 - 6:30]** en annan viktig komponent som kallas för invägande +**6:28** +en annan viktig komponent som kallas för invägande -**[6:30 - 6:34]** EMOC2-molekylen och den här binder i molekylens klyfta +**6:30** +EMOC2-molekylen och den här binder i molekylens klyfta -**[6:34 - 6:36]** där peptiderna ska binda. +**6:34** +där peptiderna ska binda. -**[6:36 - 6:40]** Och på så sätt skyddar den emocyklas 2-molekylen från att binda +**6:36** +Och på så sätt skyddar den emocyklas 2-molekylen från att binda -**[6:40 - 6:42]** preptider inne i det endoplasmatiska retiklet. +**6:40** +preptider inne i det endoplasmatiska retiklet. -**[6:42 - 6:44]** Den stabiliserar även emocyklas 2-molekylen +**6:42** +Den stabiliserar även emocyklas 2-molekylen -**[6:44 - 6:48]** och är också en signalkedja för +**6:44** +och är också en signalkedja för -**[6:48 - 6:51]** hur den här emocyklas 2-molekylen nu kan lämna via +**6:48** +hur den här emocyklas 2-molekylen nu kan lämna via -**[6:51 - 6:54]** Golgi och ut till den endosom +**6:51** +Golgi och ut till den endosom -**[6:54 - 6:58]** där peptiderna hade degraderats i lysosomer. +**6:54** +där peptiderna hade degraderats i lysosomer. -**[6:58 - 7:00]** Det som man nu har är att +**6:58** +Det som man nu har är att -**[7:00 - 7:02]** emocyklas 2-molekylen har ju i sin antigenbindande eller +**7:00** +emocyklas 2-molekylen har ju i sin antigenbindande eller -**[7:02 - 7:06]** peptidbindande klyfta sitter ju en del av +**7:02** +peptidbindande klyfta sitter ju en del av -**[7:06 - 7:09]** inveriand chain och skyddar inbindningar. +**7:06** +inveriand chain och skyddar inbindningar. -**[7:10 - 7:12]** Då behövs det ytterligare ett protein som finns här, +**7:10** +Då behövs det ytterligare ett protein som finns här, -**[7:12 - 7:15]** som kallas DM eller Element för HLADM. +**7:12** +som kallas DM eller Element för HLADM. -**[7:15 - 7:20]** Och det är ett protein som påverkar emocymolekylen, +**7:15** +Och det är ett protein som påverkar emocymolekylen, -**[7:20 - 7:24]** de cicastomolekylen, så att den bit av +**7:20** +de cicastomolekylen, så att den bit av -**[7:24 - 7:30]** inveriand chain som fanns kvar i emocymopras 2-molekylen +**7:24** +inveriand chain som fanns kvar i emocymopras 2-molekylen -**[7:30 - 7:33]** när den kommer fram till endosomen kan sparkas ut. +**7:30** +när den kommer fram till endosomen kan sparkas ut. -**[7:33 - 7:36]** Och då blir emocyklas 2-molekylen fri från den här +**7:33** +Och då blir emocyklas 2-molekylen fri från den här -**[7:36 - 7:40]** inverian chain och till denna kan emptyden bindas +**7:36** +inverian chain och till denna kan emptyden bindas -**[7:40 - 7:42]** och transporteras ut till ytan. +**7:40** +och transporteras ut till ytan. -**[7:44 - 7:46]** Så om vi då kunde visa i celllinjen, den här molekylen +**7:44** +Så om vi då kunde visa i celllinjen, den här molekylen -**[7:46 - 7:49]** som gör detta kallas då för HLADM. +**7:46** +som gör detta kallas då för HLADM. -**[7:49 - 7:51]** Vad man kunde visa i celllinjen som saknade +**7:49** +Vad man kunde visa i celllinjen som saknade -**[7:51 - 7:54]** HLADM var att de presenterade +**7:51** +HLADM var att de presenterade -**[7:54 - 7:56]** i och för sig molekyler på ytan +**7:54** +i och för sig molekyler på ytan -**[7:56 - 7:59]** men alla de presenterade samma koptid. +**7:56** +men alla de presenterade samma koptid. -**[8:00 - 8:04]** och den peptiden kom då från +**8:00** +och den peptiden kom då från -**[8:04 - 8:06]** inveriant chain som var den som satt dit. +**8:04** +inveriant chain som var den som satt dit. -**[8:06 - 8:14]** Så HLARDM är helt essentiell för emocyklas 2-prestation av peptid. +**8:06** +Så HLARDM är helt essentiell för emocyklas 2-prestation av peptid. -**[8:14 - 8:17]** För att den ser till att emocyklas 2-molekylen töms från sin inveriant chain +**8:14** +För att den ser till att emocyklas 2-molekylen töms från sin inveriant chain -**[8:17 - 8:21]** och kan ladda med rätt betid och komma ut till ytan +**8:17** +och kan ladda med rätt betid och komma ut till ytan -**[8:21 - 8:24]** för presentation för emocynt, för cd4-postyren +**8:21** +för presentation för emocynt, för cd4-postyren -**[8:24 - 8:26]** till hjälp av källor. +**8:24** +till hjälp av källor. -**[8:28 - 8:30]** HEMO siffras 1 +**8:28** +HEMO siffras 1 -**[8:30 - 8:33]** då syntetiseras proteiner i cyteplasman. +**8:30** +då syntetiseras proteiner i cyteplasman. -**[8:33 - 8:37]** Detta kan ju vara virus som nu har infekterat cellen +**8:33** +Detta kan ju vara virus som nu har infekterat cellen -**[8:37 - 8:41]** och som får cellen att inte bara producera kroppsegna proteiner +**8:37** +och som får cellen att inte bara producera kroppsegna proteiner -**[8:41 - 8:43]** utan även virusproteiner. +**8:41** +utan även virusproteiner. -**[8:44 - 8:46]** De här proteinerna kommer sedan att märkas in +**8:44** +De här proteinerna kommer sedan att märkas in -**[8:46 - 8:48]** med hjälp av något som kallas för UBICWITEIN. +**8:46** +med hjälp av något som kallas för UBICWITEIN. -**[8:48 - 8:51]** De kommer att UBIQIT inhaleras +**8:48** +De kommer att UBIQIT inhaleras -**[8:51 - 8:55]** och på så sätt märkas ut för degradering av proteasomen +**8:51** +och på så sätt märkas ut för degradering av proteasomen -**[8:55 - 8:57]** som är ett multiprotein-komplex +**8:55** +som är ett multiprotein-komplex -**[8:57 - 8:59]** som egentligen då pressar igenom +**8:57** +som egentligen då pressar igenom -**[9:00 - 9:03]** proteinet, genom protesommen, då skär den i små peptidbitar. +**9:00** +proteinet, genom protesommen, då skär den i små peptidbitar. -**[9:04 - 9:07]** I stort sett som man skivar en limpa bröd i bitar. +**9:04** +I stort sett som man skivar en limpa bröd i bitar. -**[9:08 - 9:13]** De här proteinerna finns nu i cytoplasman och behöver pumpas in i det plasmatiska retiklet. +**9:08** +De här proteinerna finns nu i cytoplasman och behöver pumpas in i det plasmatiska retiklet. -**[9:13 - 9:17]** Och det gör de med hjälp av ett protein som kallas för tapp +**9:13** +Och det gör de med hjälp av ett protein som kallas för tapp -**[9:17 - 9:21]** som står för TANT Transporter Associative vid Antichen Prosters. +**9:17** +som står för TANT Transporter Associative vid Antichen Prosters. -**[9:21 - 9:23]** De här försöker man ha pedagogisk och genuint namn +**9:21** +De här försöker man ha pedagogisk och genuint namn -**[9:24 - 9:26]** som visar verkligen vad den gör. +**9:24** +som visar verkligen vad den gör. -**[9:26 - 9:30]** När peptiderna väl har pressats in, pumpats in +**9:26** +När peptiderna väl har pressats in, pumpats in -**[9:30 - 9:34]** ATP-beroendeprocess, den kräver energi för att pumpa in, +**9:30** +ATP-beroendeprocess, den kräver energi för att pumpa in, -**[9:34 - 9:38]** kan de här peptiderna då binda till de MHziklas 1-molekyler +**9:34** +kan de här peptiderna då binda till de MHziklas 1-molekyler -**[9:38 - 9:41]** som genereras i den tropasmatiska artikeln. +**9:38** +som genereras i den tropasmatiska artikeln. -**[9:41 - 9:43]** Och till skillnad från de MHziklas 2-molekyler +**9:41** +Och till skillnad från de MHziklas 2-molekyler -**[9:43 - 9:47]** så genereras de här inte tillsammans med en Imperial +**9:43** +så genereras de här inte tillsammans med en Imperial -**[9:47 - 9:49]** de har alltså ingen peptid laddad i sig. +**9:47** +de har alltså ingen peptid laddad i sig. -**[9:49 - 9:53]** På så sätt kan då peptiden +**9:49** +På så sätt kan då peptiden -**[9:53 - 9:55]** som har pumpats in i den tropasmatiska artikeln +**9:53** +som har pumpats in i den tropasmatiska artikeln -**[9:55 - 9:58]** binda till MHzikas 1-molekylerna, stabilisera dem +**9:55** +binda till MHzikas 1-molekylerna, stabilisera dem -**[9:58 - 10:00]** och sen transportera ut dem till ytan. +**9:58** +och sen transportera ut dem till ytan. -**[10:00 - 10:04]** utanför ytan för att visa Cyloly 8-pestiva testerna. +**10:00** +utanför ytan för att visa Cyloly 8-pestiva testerna. -**[10:04 - 10:08]** Så om man har en cell som inte har tapp, +**10:04** +Så om man har en cell som inte har tapp, -**[10:08 - 10:12]** det vill säga kan inte pumpa in peptiderna in i det plasmatiska artikeln, +**10:08** +det vill säga kan inte pumpa in peptiderna in i det plasmatiska artikeln, -**[10:12 - 10:16]** då kommer MH230-molekylerna inte att kunna binda in till peptider +**10:12** +då kommer MH230-molekylerna inte att kunna binda in till peptider -**[10:16 - 10:18]** i och med att det inte finns tillräckligt mycket peptider in i +**10:16** +i och med att det inte finns tillräckligt mycket peptider in i -**[10:18 - 10:20]** det plasmatiska artikelnyt. +**10:18** +det plasmatiska artikelnyt. -**[10:20 - 10:23]** Cellen kommer, i och med att kunna transportera ut +**10:20** +Cellen kommer, i och med att kunna transportera ut -**[10:23 - 10:25]** IMH2 CV-molekylerna till ytan, +**10:23** +IMH2 CV-molekylerna till ytan, -**[10:25 - 10:27]** men i och med att de inte har någon peptid i sig +**10:25** +men i och med att de inte har någon peptid i sig -**[10:27 - 10:30]** så är de för instabila, faller då av. +**10:27** +så är de för instabila, faller då av. -**[10:30 - 10:34]** Så tapp, är helt essentiell för att kunna presentera +**10:30** +Så tapp, är helt essentiell för att kunna presentera -**[10:34 - 10:38]** antigen eller peptider på MHziklas 1-molekyler. +**10:34** +antigen eller peptider på MHziklas 1-molekyler. -**[10:41 - 10:44]** Vissa typer av antigenprecenteringsceller, +**10:41** +Vissa typer av antigenprecenteringsceller, -**[10:44 - 10:47]** de dendritiska cellerna, har också en förmåga att ta upp antigen +**10:44** +de dendritiska cellerna, har också en förmåga att ta upp antigen -**[10:47 - 10:53]** utifrån cytoplasman och transportera in det i cytoplasman. +**10:47** +utifrån cytoplasman och transportera in det i cytoplasman. -**[10:53 - 10:55]** Detta kallas för crosspresentation +**10:53** +Detta kallas för crosspresentation -**[10:55 - 10:57]** därför att man korsar de här två vägarna +**10:55** +därför att man korsar de här två vägarna -**[10:57 - 11:00]** av MH-Cyclas 1 och MH-Cyclas 2. +**10:57** +av MH-Cyclas 1 och MH-Cyclas 2. -**[11:00 - 11:05]** Det gör att proteiner som finns utanför cellen än den didiska cellen, den kan också ta upp +**11:00** +Det gör att proteiner som finns utanför cellen än den didiska cellen, den kan också ta upp -**[11:05 - 11:10]** form i sin omgivning och presentera det här på HMOcyklas 1-molekyler. +**11:05** +form i sin omgivning och presentera det här på HMOcyklas 1-molekyler. -**[11:12 - 11:14]** Vi kommer senare föreläsningar gå igenom varför detta är viktigt +**11:12** +Vi kommer senare föreläsningar gå igenom varför detta är viktigt -**[11:14 - 11:21]** men detta har att göra med virala infektioner där viruset inte infekterar den dridiska cellen +**11:14** +men detta har att göra med virala infektioner där viruset inte infekterar den dridiska cellen -**[11:21 - 11:27]** så behöver man ändå säkerställa att den dridiska cellen kan presentera virala antigen på HMOcyklas 1. +**11:21** +så behöver man ändå säkerställa att den dridiska cellen kan presentera virala antigen på HMOcyklas 1. -**[11:30 - 11:34]** Vad är det då egentligen tesas vid 16 bindor till? +**11:30** +Vad är det då egentligen tesas vid 16 bindor till? -**[11:34 - 11:38]** Är det bindor på både i mocenmolekylen och peptiden? +**11:34** +Är det bindor på både i mocenmolekylen och peptiden? -**[11:38 - 11:41]** Det är det som försöker åskådliggöras här i den nedre halvan av den här figuren. +**11:38** +Det är det som försöker åskådliggöras här i den nedre halvan av den här figuren. -**[11:41 - 11:46]** Där man ser de angöringspunkter som tesas vid 17 binder till dels peptiden som ligger där +**11:41** +Där man ser de angöringspunkter som tesas vid 17 binder till dels peptiden som ligger där -**[11:46 - 11:49]** och själva mocenmolekylen. +**11:46** +och själva mocenmolekylen. -**[11:49 - 11:53]** Här ser vi det i en mer schematisk bild. +**11:49** +Här ser vi det i en mer schematisk bild. -**[11:53 - 11:58]** Där vi ser tesas vid septorn i blått, mocenmolekylen i gult och peptiden i rött. +**11:53** +Där vi ser tesas vid septorn i blått, mocenmolekylen i gult och peptiden i rött. -**[11:58 - 12:00]** Då ser vi att tesas receptorn intrigerar båda. +**11:58** +Då ser vi att tesas receptorn intrigerar båda. -**[12:00 - 12:02]** Både med peptiden och en mocenmolekyl. +**12:00** +Både med peptiden och en mocenmolekyl. -**[12:04 - 12:06]** Så nu börjar vi komma in på T-cellerna också. +**12:04** +Så nu börjar vi komma in på T-cellerna också. -**[12:06 - 12:08]** De har vi inte haft föreläsningar om än. +**12:06** +De har vi inte haft föreläsningar om än. -**[12:08 - 12:13]** Men varje individ uttrycker då fler än en variant av MSC-molekyler på ytan av en cell. +**12:08** +Men varje individ uttrycker då fler än en variant av MSC-molekyler på ytan av en cell. -**[12:14 - 12:17]** Varje cell kan ha flera olika varianter av MSC-molekyler. +**12:14** +Varje cell kan ha flera olika varianter av MSC-molekyler. -**[12:19 - 12:23]** Teserna däremot, finns det miljontals olika T-cellers receptor i en individ. +**12:19** +Teserna däremot, finns det miljontals olika T-cellers receptor i en individ. -**[12:24 - 12:27]** Men varje tesel uttrycker då bara en typ av T-cells-eceptorn. +**12:24** +Men varje tesel uttrycker då bara en typ av T-cells-eceptorn. -**[12:28 - 12:30]** Så vi har många olika T-celler, miljontals olika celler. +**12:28** +Så vi har många olika T-celler, miljontals olika celler. -**[12:30 - 12:34]** och det beror då på vilka T-cells-receptorer vi uttrycker. +**12:30** +och det beror då på vilka T-cells-receptorer vi uttrycker. -**[12:36 - 12:39]** Så hur kan man nu generera en T-cells-receptor? +**12:36** +Så hur kan man nu generera en T-cells-receptor? -**[12:39 - 12:44]** Ja, då börjar man alltså från en omogen cell +**12:39** +Ja, då börjar man alltså från en omogen cell -**[12:44 - 12:47]** som än så länge har hela sitt genom. +**12:44** +som än så länge har hela sitt genom. -**[12:47 - 12:51]** Men sen genom rekombinering så klipper man bort vissa av de här segmenten +**12:47** +Men sen genom rekombinering så klipper man bort vissa av de här segmenten -**[12:51 - 12:54]** och sen arrangerar ihop dem, rearrangerar dem. +**12:51** +och sen arrangerar ihop dem, rearrangerar dem. -**[12:54 - 12:57]** Och det innebär att man från samma genomiska material +**12:54** +Och det innebär att man från samma genomiska material -**[12:57 - 12:59]** kan skapa T-cells-receptorer som sen +**12:57** +kan skapa T-cells-receptorer som sen -**[13:00 - 13:02]** ser olika ut från olika celler. +**13:00** +ser olika ut från olika celler. -**[13:02 - 13:04]** Men när man väl har fått en teselverktor +**13:02** +Men när man väl har fått en teselverktor -**[13:04 - 13:06]** att uttrycka en teselverktor +**13:04** +att uttrycka en teselverktor -**[13:06 - 13:10]** så är det ändå ett uttryck. +**13:06** +så är det ändå ett uttryck. -**[13:10 - 13:12]** M och C-molekyler då, de skapas inte +**13:10** +M och C-molekyler då, de skapas inte -**[13:12 - 13:16]** genom omkombinering av insegner. +**13:12** +genom omkombinering av insegner. -**[13:16 - 13:18]** Det som gör att vi kan uttrycka fler +**13:16** +Det som gör att vi kan uttrycka fler -**[13:18 - 13:20]** O och M och C-monekyler +**13:18** +O och M och C-monekyler -**[13:20 - 13:21]** på samma celltid +**13:20** +på samma celltid -**[13:21 - 13:25]** är det som då, ska vi säga, lite mer klassisk genetik. +**13:21** +är det som då, ska vi säga, lite mer klassisk genetik. -**[13:25 - 13:28]** Så genom selektion kan då uppstå som tryck +**13:25** +Så genom selektion kan då uppstå som tryck -**[13:28 - 13:30]** så att vi kommer få fram att vi behöver olika former +**13:28** +så att vi kommer få fram att vi behöver olika former -**[13:30 - 13:32]** av samma gen. +**13:30** +av samma gen. -**[13:32 - 13:35]** Så i det här fallet försöker vi redovisa det i bilden. +**13:32** +Så i det här fallet försöker vi redovisa det i bilden. -**[13:35 - 13:38]** Att vi kan ha ett selektionstryck på så att vi har fått +**13:35** +Att vi kan ha ett selektionstryck på så att vi har fått -**[13:38 - 13:42]** vissa mutationer som sen då har behållts under revolutionen. +**13:38** +vissa mutationer som sen då har behållts under revolutionen. -**[13:42 - 13:46]** Så att samma gen kan antingen vara uppe i röd eller blå i det här fallet. +**13:42** +Så att samma gen kan antingen vara uppe i röd eller blå i det här fallet. -**[13:46 - 13:49]** Det är samma gen med två olika varianter av. +**13:46** +Det är samma gen med två olika varianter av. -**[13:49 - 13:52]** Om båda de här uttrycks så får vi kodominentexpedition. +**13:49** +Om båda de här uttrycks så får vi kodominentexpedition. -**[13:52 - 13:56]** Vi har inte en dominant och restriktivt andag. +**13:52** +Vi har inte en dominant och restriktivt andag. -**[13:56 - 14:00]** Om man då tänker sig att vi har två individer som +**13:56** +Om man då tänker sig att vi har två individer som -**[14:00 - 14:01]** sen då får avkomma +**14:00** +sen då får avkomma -**[14:01 - 14:03]** så kommer den att kunna uttrycka +**14:01** +så kommer den att kunna uttrycka -**[14:03 - 14:05]** dels en gen från mamman +**14:03** +dels en gen från mamman -**[14:05 - 14:06]** och dels en gen från pappan. +**14:05** +och dels en gen från pappan. -**[14:06 - 14:08]** Och då skulle det här fallet kunna vara +**14:06** +Och då skulle det här fallet kunna vara -**[14:08 - 14:11]** den ljusglimten från pappa och den gröna från mamma. +**14:08** +den ljusglimten från pappa och den gröna från mamma. -**[14:11 - 14:14]** Dess syskon kan då uttrycka en helt annan variant +**14:11** +Dess syskon kan då uttrycka en helt annan variant -**[14:14 - 14:16]** på sin yta i och med att den kan ha +**14:14** +på sin yta i och med att den kan ha -**[14:16 - 14:18]** haft den röda eller den gula. +**14:16** +haft den röda eller den gula. -**[14:18 - 14:20]** Röda från pappa eller gula från mamma. +**14:18** +Röda från pappa eller gula från mamma. -**[14:20 - 14:22]** Så då har de olika uttryck +**14:20** +Så då har de olika uttryck -**[14:22 - 14:24]** av just samma gensimmel. +**14:22** +av just samma gensimmel. -**[14:24 - 14:26]** Så det är alltså 25% chans att +**14:24** +Så det är alltså 25% chans att -**[14:26 - 14:30]** en syskonuttryck ärver exakt samma anlag. +**14:26** +en syskonuttryck ärver exakt samma anlag. -**[14:30 - 14:34]** som ser från sina föräldrar. +**14:30** +som ser från sina föräldrar. -**[14:34 - 14:36]** Och vad pratar vi om det här nu? +**14:34** +Och vad pratar vi om det här nu? -**[14:36 - 14:40]** Jo, det är för att det är detta som då vi har en av grunddelarna +**14:36** +Jo, det är för att det är detta som då vi har en av grunddelarna -**[14:40 - 14:42]** i varför m och c-molekyler. +**14:40** +i varför m och c-molekyler. -**[14:42 - 14:44]** Varför kan du uttrycka fler stycken? +**14:42** +Varför kan du uttrycka fler stycken? -**[14:44 - 14:46]** Så vi ärvde dem från föräldrarna. +**14:44** +Så vi ärvde dem från föräldrarna. -**[14:46 - 14:48]** Vi har kodominant Explosion. +**14:46** +Vi har kodominant Explosion. -**[14:48 - 14:49]** Men ovanpå detta så har människor +**14:48** +Men ovanpå detta så har människor -**[14:49 - 14:50]** tre gensegment +**14:49** +tre gensegment -**[14:50 - 14:52]** som kodar för m och cyklasett. +**14:50** +som kodar för m och cyklasett. -**[14:52 - 14:54]** Och som jag sa innan så hade vi kvar +**14:52** +Och som jag sa innan så hade vi kvar -**[14:54 - 14:56]** den här benämningen som används +**14:54** +den här benämningen som används -**[14:56 - 14:58]** för mat och m och c-molekyler. +**14:56** +för mat och m och c-molekyler. -**[14:58 - 14:59]** Det är HLA. +**14:58** +Det är HLA. -**[14:59 - 15:00]** Och då kallas de för det här. +**14:59** +Och då kallas de för det här. -**[15:00 - 15:02]** HLAB. +**15:00** +HLAB. -**[15:02 - 15:04]** Eller HLAC. +**15:02** +Eller HLAC. -**[15:04 - 15:06]** Och för MHC2 +**15:04** +Och för MHC2 -**[15:06 - 15:06]** så har vi samma. +**15:06** +så har vi samma. -**[15:06 - 15:08]** Vi har tre stycken gensegment. +**15:06** +Vi har tre stycken gensegment. -**[15:08 - 15:10]** De kallas här för HLADP. +**15:08** +De kallas här för HLADP. -**[15:10 - 15:12]** Det är QDR. +**15:10** +Det är QDR. -**[15:12 - 15:14]** Så vi hade polymorfism. +**15:12** +Så vi hade polymorfism. -**[15:14 - 15:15]** Som vi ser uppe. +**15:14** +Som vi ser uppe. -**[15:15 - 15:16]** Där vi uttrycker. +**15:15** +Där vi uttrycker. -**[15:16 - 15:18]** Vi har två varianter av samma igen. +**15:16** +Vi har två varianter av samma igen. -**[15:18 - 15:20]** Sen kan vi ha tre upprepade gensegment +**15:18** +Sen kan vi ha tre upprepade gensegment -**[15:20 - 15:21]** av samma. +**15:20** +av samma. -**[15:21 - 15:24]** Då får vi något som kallas för polygeni. +**15:21** +Då får vi något som kallas för polygeni. -**[15:24 - 15:26]** Kombinerar vi både polygeni, +**15:24** +Kombinerar vi både polygeni, -**[15:26 - 15:28]** Polymorfism. +**15:26** +Polymorfism. -**[15:28 - 15:30]** Då får vi det som vi ser längst ner i bilden. +**15:28** +Då får vi det som vi ser längst ner i bilden. -**[15:30 - 15:32]** Det vill säga att man har ärvt från sin mamma. +**15:30** +Det vill säga att man har ärvt från sin mamma. -**[15:32 - 15:34]** Tre gener. +**15:32** +Tre gener. -**[15:34 - 15:36]** Och från sin pappa tre ingredienssegment. +**15:34** +Och från sin pappa tre ingredienssegment. -**[15:36 - 15:39]** Men de är inte identiska genom polymorfism. +**15:36** +Men de är inte identiska genom polymorfism. -**[15:39 - 15:41]** Så om vi nu tar detta. +**15:39** +Så om vi nu tar detta. -**[15:41 - 15:45]** Som ett exempel. Så blir det som att en individ kan då. +**15:41** +Som ett exempel. Så blir det som att en individ kan då. -**[15:45 - 15:47]** Till max uttryckas sex olika. +**15:45** +Till max uttryckas sex olika. -**[15:47 - 15:50]** Emmacyklas 1, äldre Emmacyklas 2-mål. +**15:47** +Emmacyklas 1, äldre Emmacyklas 2-mål. -**[15:50 - 15:52]** Så bilden är nere. +**15:50** +Så bilden är nere. -**[15:52 - 15:53]** Som vi exemplifierar med färg. +**15:52** +Som vi exemplifierar med färg. -**[15:53 - 15:54]** När vi benämner detta människor. +**15:53** +När vi benämner detta människor. -**[15:54 - 15:57]** Så är det färg vi differentierar detta med. +**15:54** +Så är det färg vi differentierar detta med. -**[15:57 - 16:00]** Utan då tar vi HLA eller Emmacyklas 1. +**15:57** +Utan då tar vi HLA eller Emmacyklas 1. -**[16:00 - 16:01]** Exemplet. +**16:00** +Exemplet. -**[16:01 - 16:04]** Så skulle det ljusblå kunna motsvara att man får sin mamma. +**16:01** +Så skulle det ljusblå kunna motsvara att man får sin mamma. -**[16:04 - 16:07]** Var använder en H ärvt en HLA2. +**16:04** +Var använder en H ärvt en HLA2. -**[16:07 - 16:10]** Och istället för en färg på sin pappa, den röda +**16:07** +Och istället för en färg på sin pappa, den röda -**[16:10 - 16:13]** så har vi ett annat nummer på detta. Så då har man ärvt HLA. +**16:10** +så har vi ett annat nummer på detta. Så då har man ärvt HLA. -**[16:13 - 16:15]** A42. +**16:13** +A42. -**[16:15 - 16:18]** Sen går vi över till nästa gen då, som är HLAB. +**16:15** +Sen går vi över till nästa gen då, som är HLAB. -**[16:18 - 16:21]** Prova att använda ett HLAB 4 från mamma. +**16:18** +Prova att använda ett HLAB 4 från mamma. -**[16:21 - 16:24]** Och HLAB 43 från pappa. +**16:21** +Och HLAB 43 från pappa. -**[16:24 - 16:26]** och den sista genen då blir HLAC. +**16:24** +och den sista genen då blir HLAC. -**[16:28 - 16:30]** 15 och HLAC. +**16:28** +15 och HLAC. -**[16:30 - 16:32]** 83 från mamma. +**16:30** +83 från mamma. -**[16:32 - 16:34]** Och på så sätt har vi då en uppsättning +**16:32** +Och på så sätt har vi då en uppsättning -**[16:34 - 16:36]** när de här alla tre +**16:34** +när de här alla tre -**[16:36 - 16:38]** uttrycks av kodominantexplosion. +**16:36** +uttrycks av kodominantexplosion. -**[16:38 - 16:40]** Får vi ungefär sex olika gener. +**16:38** +Får vi ungefär sex olika gener. -**[16:43 - 16:46]** Och varför är den här MHC-molekylen +**16:43** +Och varför är den här MHC-molekylen -**[16:46 - 16:47]** diversiteten viktig? +**16:46** +diversiteten viktig? -**[16:47 - 16:50]** Räcker det inte med en uppsättning av museimolekyler? +**16:47** +Räcker det inte med en uppsättning av museimolekyler? -**[16:51 - 16:54]** Nej, det har visats att +**16:51** +Nej, det har visats att -**[16:54 - 16:56]** alla peptider kan inte binda +**16:54** +alla peptider kan inte binda -**[16:56 - 16:57]** in i moseimolekyler. +**16:56** +in i moseimolekyler. -**[16:57 - 17:00]** Vi måste kunna visa upp flera olika peptider från en patogen. +**16:57** +Vi måste kunna visa upp flera olika peptider från en patogen. -**[17:00 - 17:03]** Och ju fler MHC-molekyler vi har +**17:00** +Och ju fler MHC-molekyler vi har -**[17:03 - 17:06]** det ökade chansen till epizootier från olika mikrober +**17:03** +det ökade chansen till epizootier från olika mikrober -**[17:06 - 17:09]** kan presenteras för T-cellerna. +**17:06** +kan presenteras för T-cellerna. -**[17:09 - 17:11]** Det sista som står här är att detta skapar problem +**17:09** +Det sista som står här är att detta skapar problem -**[17:11 - 17:13]** i transplantationsreaktioner +**17:11** +i transplantationsreaktioner -**[17:13 - 17:16]** då MHC-molekylerna är de viktigaste avstötningsreaktionerna. +**17:13** +då MHC-molekylerna är de viktigaste avstötningsreaktionerna. -**[17:16 - 17:18]** Så hur fungerar nu detta? +**17:16** +Så hur fungerar nu detta? -**[17:18 - 17:20]** Jo, det har ni inte hört än +**17:18** +Jo, det har ni inte hört än -**[17:20 - 17:21]** om T-cellsutveckling +**17:20** +om T-cellsutveckling -**[17:21 - 17:23]** men T-cellsutvecklingen sker då i Tymos +**17:21** +men T-cellsutvecklingen sker då i Tymos -**[17:23 - 17:26]** där T-cellerna utvecklas och utbildas +**17:23** +där T-cellerna utvecklas och utbildas -**[17:26 - 17:30]** genom att se MHC-molekyl. +**17:26** +genom att se MHC-molekyl. -**[17:30 - 17:32]** transplantationsreaktion, där jag sa att jag beskrev det innan, +**17:30** +transplantationsreaktion, där jag sa att jag beskrev det innan, -**[17:32 - 17:34]** att det var väldigt då sannolikhet att man hade samma +**17:32** +att det var väldigt då sannolikhet att man hade samma -**[17:34 - 17:38]** mmoseim exakt samma mmoseimorsrättning som en annan individ. +**17:34** +mmoseim exakt samma mmoseimorsrättning som en annan individ. -**[17:38 - 17:41]** Bara på en gen så var det ju 25% chans att man hade +**17:38** +Bara på en gen så var det ju 25% chans att man hade -**[17:41 - 17:44]** där vi har kodominanta expeditioner, att man har samma uttryck som sin +**17:41** +där vi har kodominanta expeditioner, att man har samma uttryck som sin -**[17:44 - 17:48]** syskon. Om man då har tre jänssegment, så blir sannolikheten ännu mindre. +**17:44** +syskon. Om man då har tre jänssegment, så blir sannolikheten ännu mindre. -**[17:50 - 17:55]** Det som händer är då att T-cellerna i kroppen när de nu får se ett +**17:50** +Det som händer är då att T-cellerna i kroppen när de nu får se ett -**[17:55 - 17:59]** transplanterat organ eller transporterade celler, som uttrycker +**17:55** +transplanterat organ eller transporterade celler, som uttrycker -**[18:00 - 18:03]** fel MSC-molekyl, MSC-molekyl som de aldrig sett innan, +**18:00** +fel MSC-molekyl, MSC-molekyl som de aldrig sett innan, -**[18:03 - 18:07]** då aktiveras ungefär 10% av immuncellsreceptorerna, +**18:03** +då aktiveras ungefär 10% av immuncellsreceptorerna, -**[18:07 - 18:09]** cellerna, T-cellerna, +**18:07** +cellerna, T-cellerna, -**[18:09 - 18:13]** och blir hyperaktiverad och avdödar den här väldigt +**18:09** +och blir hyperaktiverad och avdödar den här väldigt -**[18:13 - 18:14]** effekten, den här transplantationen, +**18:13** +effekten, den här transplantationen, -**[18:14 - 18:17]** därför att de ser någonting som de aldrig har sett innan, +**18:14** +därför att de ser någonting som de aldrig har sett innan, -**[18:17 - 18:18]** det vill säga en helt främmande MSC-molekyl. +**18:17** +det vill säga en helt främmande MSC-molekyl. -**[18:20 - 18:23]** Det var det som man upptäckte detta +**18:20** +Det var det som man upptäckte detta -**[18:23 - 18:26]** och man försökte då underandra första världskriget +**18:23** +och man försökte då underandra första världskriget -**[18:26 - 18:29]** när man såg de brännskaderman fick och försökte transplantera +**18:26** +när man såg de brännskaderman fick och försökte transplantera -**[18:30 - 18:31]** mellan skadade människor, +**18:30** +mellan skadade människor, -**[18:32 - 18:36]** att de inte kunde ta emot huvudtransplantationer. +**18:32** +att de inte kunde ta emot huvudtransplantationer. -**[18:37 - 18:39]** Man försökte då föra över detta och jobbade med försöksdjur +**18:37** +Man försökte då föra över detta och jobbade med försöksdjur -**[18:39 - 18:43]** och kunde då jobba fram genom bakkorsning +**18:39** +och kunde då jobba fram genom bakkorsning -**[18:43 - 18:46]** så att man korsade de här råttorna med varandra +**18:43** +så att man korsade de här råttorna med varandra -**[18:46 - 18:50]** och finna det gensegment som var det viktiga för en avstötningsreaktion +**18:46** +och finna det gensegment som var det viktiga för en avstötningsreaktion -**[18:50 - 18:54]** och den kallades man då för major historkompatibility complex +**18:50** +och den kallades man då för major historkompatibility complex -**[18:55 - 18:58]** det vill säga det komplex på generna i genomet +**18:55** +det vill säga det komplex på generna i genomet -**[18:58 - 18:59]** som var viktig för avstötningsreaktionen. +**18:58** +som var viktig för avstötningsreaktionen. -**[19:00 - 19:02]** De var alltså inte histokompatibla. +**19:00** +De var alltså inte histokompatibla. -**[19:02 - 19:05]** Därav kommer då namnet MHC. +**19:02** +Därav kommer då namnet MHC. -**[19:08 - 19:10]** Så varför man nu har, vad man nu gör +**19:08** +Så varför man nu har, vad man nu gör -**[19:10 - 19:11]** till exempel i NNUTRAS kanske +**19:10** +till exempel i NNUTRAS kanske -**[19:11 - 19:14]** Tobiasregistret, det är att man får reda på +**19:11** +Tobiasregistret, det är att man får reda på -**[19:14 - 19:17]** vilken håluppställning när man ställer upp i detta +**19:14** +vilken håluppställning när man ställer upp i detta -**[19:17 - 19:20]** att man kan få reda på vilken håluppsättning man har +**19:17** +att man kan få reda på vilken håluppsättning man har -**[19:20 - 19:23]** och då kan man förutspå huruvida +**19:20** +och då kan man förutspå huruvida -**[19:23 - 19:26]** ett transplanterat organ från en person +**19:23** +ett transplanterat organ från en person -**[19:26 - 19:30]** har chans att kunna överleva i en annan människa. +**19:26** +har chans att kunna överleva i en annan människa. -**[19:30 - 19:33]** för man har lärt sig att vissa MHC-kombinationer fungerar inte. +**19:30** +för man har lärt sig att vissa MHC-kombinationer fungerar inte. -**[19:33 - 19:36]** Det är svårt att få en perfekt match, men då vet man i alla fall +**19:33** +Det är svårt att få en perfekt match, men då vet man i alla fall -**[19:36 - 19:41]** att de MHC-molekylerna som man kan undvika vid en transplantations-reaktion +**19:36** +att de MHC-molekylerna som man kan undvika vid en transplantations-reaktion -**[19:41 - 19:44]** och försöka få en så bra match som möjligt +**19:41** +och försöka få en så bra match som möjligt -**[19:44 - 19:47]** för organet LBN-mine som man donerar. +**19:44** +för organet LBN-mine som man donerar. -**[19:50 - 19:53]** Som vi nu sammanfattar i MHC-molekyler, MHC1 och MHC2 +**19:50** +Som vi nu sammanfattar i MHC-molekyler, MHC1 och MHC2 -**[19:53 - 19:56]** MHC1-molekylerna presenterar peptider från intras eller lära +**19:53** +MHC1-molekylerna presenterar peptider från intras eller lära -**[19:56 - 19:59]** eller de ville skulle vara lite mer exakta, cytoproblem +**19:56** +eller de ville skulle vara lite mer exakta, cytoproblem -**[20:00 - 20:02]** cytoplasmatiska, antingen, +**20:00** +cytoplasmatiska, antingen, -**[20:02 - 20:05]** medan MHC2 presenterar peptider från extra cellulära antigen. +**20:02** +medan MHC2 presenterar peptider från extra cellulära antigen. -**[20:06 - 20:08]** Genom cyklas 1 laddades peptiderna inne i +**20:06** +Genom cyklas 1 laddades peptiderna inne i -**[20:08 - 20:12]** på MHC-molekylerna i den där plasmatiska kritiken, +**20:08** +på MHC-molekylerna i den där plasmatiska kritiken, -**[20:12 - 20:14]** medan MHC2 var ute i endosomer. +**20:12** +medan MHC2 var ute i endosomer. -**[20:15 - 20:18]** Genom cyklas 1 känns genomsyratoxiska t-celler +**20:15** +Genom cyklas 1 känns genomsyratoxiska t-celler -**[20:18 - 20:20]** och MHC2-tjänster återigen av +**20:18** +och MHC2-tjänster återigen av -**[20:20 - 20:23]** 34 positiva hjälpbaserade. +**20:20** +34 positiva hjälpbaserade. -**[20:23 - 20:26]** Följaktligen blir MHC1 ett viktigt +**20:23** +Följaktligen blir MHC1 ett viktigt -**[20:26 - 20:28]** för intresselulära patogener, +**20:26** +för intresselulära patogener, -**[20:28 - 20:30]** framför allt patogener som väver cytoplasmaler. +**20:28** +framför allt patogener som väver cytoplasmaler. -**[20:30 - 20:32]** produceras inom proteinisk ytoplasma, såsom virus. +**20:30** +produceras inom proteinisk ytoplasma, såsom virus. -**[20:33 - 20:37]** Medan MHC2-molekylen blir viktig för bekämpning av extra cellulära patiener. +**20:33** +Medan MHC2-molekylen blir viktig för bekämpning av extra cellulära patiener. -**[20:39 - 20:43]** Alla celler har MHC1, alla celler med kärna har MHC1 på ytan +**20:39** +Alla celler har MHC1, alla celler med kärna har MHC1 på ytan -**[20:43 - 20:46]** och på kanske så sätt informerar om vad de har i sin cytoplasma +**20:43** +och på kanske så sätt informerar om vad de har i sin cytoplasma -**[20:46 - 20:49]** om de har blivit virusinfekterade eller inte. +**20:46** +om de har blivit virusinfekterade eller inte. -**[20:50 - 20:52]** MHC2 är det framför allt något som uttrycks +**20:50** +MHC2 är det framför allt något som uttrycks -**[20:52 - 20:54]** på antigen presenterande celler. +**20:52** +på antigen presenterande celler. -**[20:54 - 20:56]** Man skulle kunna säga att alla celler som har MHC-klass 1 +**20:54** +Man skulle kunna säga att alla celler som har MHC-klass 1 -**[20:56 - 20:59]** har förmågan att presentera ett antigen +**20:56** +har förmågan att presentera ett antigen -**[21:00 - 21:02]** presenterande cell. +**21:00** +presenterande cell. -**[21:02 - 21:03]** Så egentligen när vi pratar om +**21:02** +Så egentligen när vi pratar om -**[21:03 - 21:04]** cirklarnas två uttryckande celler +**21:03** +cirklarnas två uttryckande celler -**[21:04 - 21:06]** så är detta då +**21:04** +så är detta då -**[21:06 - 21:08]** professionella antigenpresenterande celler. +**21:06** +professionella antigenpresenterande celler. -**[21:08 - 21:10]** Men oftast förkortar man och säger +**21:08** +Men oftast förkortar man och säger -**[21:10 - 21:12]** bara antigenpresenterande celler. +**21:10** +bara antigenpresenterande celler. -**[21:14 - 21:16]** Vilka är nu de antigenpresenterande celler? +**21:14** +Vilka är nu de antigenpresenterande celler? -**[21:16 - 21:18]** Advirox, makrofagerna +**21:16** +Advirox, makrofagerna -**[21:18 - 21:20]** som tar upp sitt antigen genom +**21:18** +som tar upp sitt antigen genom -**[21:20 - 21:22]** Augustidos, de har vi beskrivit innan. +**21:20** +Augustidos, de har vi beskrivit innan. -**[21:22 - 21:25]** B-cellerna då, som jag pratade om snabbt innan +**21:22** +B-cellerna då, som jag pratade om snabbt innan -**[21:25 - 21:27]** har på sin yta B-cellsreceptorer +**21:25** +har på sin yta B-cellsreceptorer -**[21:27 - 21:29]** eller B-cellsreceptorn som tar upp +**21:27** +eller B-cellsreceptorn som tar upp -**[21:30 - 21:32]** en mycket specifikt med sin ytantikropp +**21:30** +en mycket specifikt med sin ytantikropp -**[21:32 - 21:34]** tar upp den och degraderar den. +**21:32** +tar upp den och degraderar den. -**[21:34 - 21:40]** Så den är ju inte på så sätt en fagocyty-cell som äter allt runt omkring sig +**21:34** +Så den är ju inte på så sätt en fagocyty-cell som äter allt runt omkring sig -**[21:40 - 21:44]** utan en väldig finsmakare och plockar bara upp det som ens yta antikropp binder in. +**21:40** +utan en väldig finsmakare och plockar bara upp det som ens yta antikropp binder in. -**[21:44 - 21:46]** Och sen har vi den dritiska cellen +**21:44** +Och sen har vi den dritiska cellen -**[21:46 - 21:49]** som har fått sitt namn på den grekiska Dendros +**21:46** +som har fått sitt namn på den grekiska Dendros -**[21:49 - 21:51]** som står för grenar +**21:49** +som står för grenar -**[21:51 - 21:52]** och som sticker ut dem här +**21:51** +och som sticker ut dem här -**[21:52 - 21:54]** och får då en väldigt stor cellyta +**21:52** +och får då en väldigt stor cellyta -**[21:54 - 21:55]** och tar hela tiden upp antingen +**21:54** +och tar hela tiden upp antingen -**[21:55 - 21:59]** genom pinnostros eller makroperingstros, drickromsig omgivning +**21:55** +genom pinnostros eller makroperingstros, drickromsig omgivning -**[21:59 - 22:00]** eller fagocyterar. +**21:59** +eller fagocyterar. -**[22:00 - 22:05]** Det som finns runt omkring i extra cellulär vätska också. +**22:00** +Det som finns runt omkring i extra cellulär vätska också. -**[22:11 - 22:14]** Av dessa projektuella antigenpresenterande celler +**22:11** +Av dessa projektuella antigenpresenterande celler -**[22:14 - 22:17]** så är då den vitiska cellen de absolut viktigaste +**22:14** +så är då den vitiska cellen de absolut viktigaste -**[22:17 - 22:19]** när det gäller att aktivera nejva t-celler. +**22:17** +när det gäller att aktivera nejva t-celler. -**[22:19 - 22:22]** Så den vitiska cellen finns i alla vävnader. +**22:19** +Så den vitiska cellen finns i alla vävnader. -**[22:22 - 22:25]** Perifera så även limfoida organ. +**22:22** +Perifera så även limfoida organ. -**[22:25 - 22:28]** Och deras uppgift är då att fungera som spejel +**22:25** +Och deras uppgift är då att fungera som spejel -**[22:28 - 22:30]** det vill säga ta upp information +**22:28** +det vill säga ta upp information -**[22:30 - 22:32]** från den perifera vävnaden. +**22:30** +från den perifera vävnaden. -**[22:32 - 22:34]** Sedan via den nymfatiska kärlen +**22:32** +Sedan via den nymfatiska kärlen -**[22:34 - 22:36]** transportera inlett till lymfknutan +**22:34** +transportera inlett till lymfknutan -**[22:36 - 22:38]** för att visa upp antigenen då +**22:36** +för att visa upp antigenen då -**[22:38 - 22:40]** presenterade på mocemolekyler +**22:38** +presenterade på mocemolekyler -**[22:40 - 22:42]** för naiva t-celler. +**22:40** +för naiva t-celler. -**[22:44 - 22:48]** En enditisk cells vandring startar i benmärgen +**22:44** +En enditisk cells vandring startar i benmärgen -**[22:48 - 22:50]** som alla andra vita blodkroppar +**22:48** +som alla andra vita blodkroppar -**[22:50 - 22:52]** kommer sedan ut i blodet som en prekurs +**22:50** +kommer sedan ut i blodet som en prekurs -**[22:52 - 22:54]** och som sedan då +**22:52** +och som sedan då -**[22:54 - 22:56]** tar sig ut i perifera vävnaden. +**22:54** +tar sig ut i perifera vävnaden. -**[22:56 - 23:00]** Där finns den kreditska cellen då +**22:56** +Där finns den kreditska cellen då -**[23:00 - 23:04]** Nu är vi ute i perifer vävnad och avvaktar under ett par dagar +**23:00** +Nu är vi ute i perifer vävnad och avvaktar under ett par dagar -**[23:04 - 23:30]** och så tar sedan upp material och transporterar detta via +**23:04** +och så tar sedan upp material och transporterar detta via -**[23:30 - 23:34]** eller damms till patent recognition receptorer. +**23:30** +eller damms till patent recognition receptorer. -**[23:37 - 23:44]** Till skillnad från i makrofagen och så kommer den dritiska cellen att vilja bege sig av från den perifera vävnaden in till den dränerade lymfkniven. +**23:37** +Till skillnad från i makrofagen och så kommer den dritiska cellen att vilja bege sig av från den perifera vävnaden in till den dränerade lymfkniven. -**[23:44 - 23:48]** De får göra detta behöver den ändra sitt kemokinreceptoruttryck. +**23:44** +De får göra detta behöver den ändra sitt kemokinreceptoruttryck. -**[23:48 - 23:52]** Den kommer att uppreglera en kemokinreceptor som heter CCR7 +**23:48** +Den kommer att uppreglera en kemokinreceptor som heter CCR7 -**[23:52 - 24:00]** som gör att den här den dritiska cellen först kan migrera till de lymfatiska kärlen, sedan via lymfan då transporteras +**23:52** +som gör att den här den dritiska cellen först kan migrera till de lymfatiska kärlen, sedan via lymfan då transporteras -**[24:00 - 24:08]** in i lymfknutan där den sedan vidare transporteras in till T-cellsområdet i lymfknutan. +**24:00** +in i lymfknutan där den sedan vidare transporteras in till T-cellsområdet i lymfknutan. -**[24:08 - 24:13]** Och det är era för att CCR7 känner igen de kemokiner som hela tiden utsöndras +**24:08** +Och det är era för att CCR7 känner igen de kemokiner som hela tiden utsöndras -**[24:13 - 24:18]** vid i T-cellsområdet i lymfknutarna. +**24:13** +vid i T-cellsområdet i lymfknutarna. -**[24:18 - 24:24]** Och de här kemokinerna uppregleras också vid inflammation +**24:18** +Och de här kemokinerna uppregleras också vid inflammation -**[24:24 - 24:27]** nära de lymfatiska kärlen där de börjar. +**24:24** +nära de lymfatiska kärlen där de börjar. -**[24:27 - 24:30]** Så på så sätt används kemokininceptor 7. +**24:27** +Så på så sätt används kemokininceptor 7. -**[24:30 - 24:33]** CCR7, dels för att ta sig ut till lymfvand +**24:30** +CCR7, dels för att ta sig ut till lymfvand -**[24:33 - 24:38]** och sedan när man kommer fram till lymfknutan även in till T-cellsområdet. +**24:33** +och sedan när man kommer fram till lymfknutan även in till T-cellsområdet. -**[24:39 - 24:44]** Och hur ser nu det här ut om vi tittar på detta i ett experimentellt system? +**24:39** +Och hur ser nu det här ut om vi tittar på detta i ett experimentellt system? -**[24:44 - 24:48]** Här har vi de här experimenten. +**24:44** +Här har vi de här experimenten. -**[24:48 - 24:55]** Så att in ett litet rör i de afferenta lymffan som går från tarmen till de dränerande lymfknutorna. +**24:48** +Så att in ett litet rör i de afferenta lymffan som går från tarmen till de dränerande lymfknutorna. -**[24:55 - 24:59]** Och under steritetsförhållande så ser ni den övre bilden. +**24:55** +Och under steritetsförhållande så ser ni den övre bilden. -**[25:00 - 25:06]** som då är lymfocyter, det vill säga B och T-celler som recirkulerar runt i lymfa och blod. +**25:00** +som då är lymfocyter, det vill säga B och T-celler som recirkulerar runt i lymfa och blod. -**[25:06 - 25:15]** När vi nu har gett den här råttorna en stimuli, det vill säga en pamp i tarmen +**25:06** +När vi nu har gett den här råttorna en stimuli, det vill säga en pamp i tarmen -**[25:15 - 25:24]** kommer detta att aktivera de bredidiska cellerna att bege sig från den dränerande vävnaden in till lymfknuten. +**25:15** +kommer detta att aktivera de bredidiska cellerna att bege sig från den dränerande vävnaden in till lymfknuten. -**[25:24 - 25:30]** Det är det vi kan se om vi tittar på den nedre mikroskopbilden där vi nu ser större celler. +**25:24** +Det är det vi kan se om vi tittar på den nedre mikroskopbilden där vi nu ser större celler. -**[25:30 - 25:34]** Och man kan även bli till god vilja se att de här börjar sticka ut armar. +**25:30** +Och man kan även bli till god vilja se att de här börjar sticka ut armar. -**[25:34 - 25:39]** Och så är alltså den dritiska cellen som man vet sig nu av från perifera vävnader. +**25:34** +Och så är alltså den dritiska cellen som man vet sig nu av från perifera vävnader. -**[25:39 - 25:44]** Och längst ner i ett högerhörn ser vi om vi nu har mätt frekvensen eller antalet av den dritiska celler. +**25:39** +Och längst ner i ett högerhörn ser vi om vi nu har mätt frekvensen eller antalet av den dritiska celler. -**[25:44 - 25:50]** Så ser vi att det på början finns en hela tiden liten migration av den dritiska cellen. +**25:44** +Så ser vi att det på början finns en hela tiden liten migration av den dritiska cellen. -**[25:50 - 25:56]** Men den ökar då väldigt kraftigt upp och har en topp ungefär 10-12 timmar efter det att streamen har gett. +**25:50** +Men den ökar då väldigt kraftigt upp och har en topp ungefär 10-12 timmar efter det att streamen har gett. -**[25:56 - 26:00]** Och sen sjunker det här ner igen tillbaka till steristativ nivåer. +**25:56** +Och sen sjunker det här ner igen tillbaka till steristativ nivåer. -**[26:00 - 26:03]** och det får ungefär 24 timmar. +**26:00** +och det får ungefär 24 timmar. -**[26:03 - 26:06]** För den dritiska cellen ökar sitt kemokrinreceptoreceptoretryck +**26:03** +För den dritiska cellen ökar sitt kemokrinreceptoreceptoretryck -**[26:06 - 26:10]** och beger sig av från perifera vävnader. +**26:06** +och beger sig av från perifera vävnader. -**[26:10 - 26:16]** Det andra som kan verka lite ologiskt är att de dritiska cellerna +**26:10** +Det andra som kan verka lite ologiskt är att de dritiska cellerna -**[26:16 - 26:18]** nedreglerar sin antigenprocessning. +**26:16** +nedreglerar sin antigenprocessning. -**[26:18 - 26:20]** Och egentligen är det kanske inte bara processningen +**26:18** +Och egentligen är det kanske inte bara processningen -**[26:20 - 26:22]** utan framförallt upptaget som minskar. +**26:20** +utan framförallt upptaget som minskar. -**[26:22 - 26:25]** Det som ändrits i logiken bakom detta är att +**26:22** +Det som ändrits i logiken bakom detta är att -**[26:25 - 26:30]** när väl en pant har bundit in och aktiverat den dritiska cellen +**26:25** +när väl en pant har bundit in och aktiverat den dritiska cellen -**[26:30 - 26:33]** och anser sällan att den har fått i sig tillräckligt med information +**26:30** +och anser sällan att den har fått i sig tillräckligt med information -**[26:33 - 26:35]** och behöver inte ta upp mer antingen. +**26:33** +och behöver inte ta upp mer antingen. -**[26:35 - 26:37]** Utan antingen innehöll ju, det som den hade +**26:35** +Utan antingen innehöll ju, det som den hade -**[26:37 - 26:40]** fagiciterat eller citerat, innehöll ju en pamp. +**26:37** +fagiciterat eller citerat, innehöll ju en pamp. -**[26:40 - 26:43]** Och då räcker det för den nitiska cellen att ha fått signalen +**26:40** +Och då räcker det för den nitiska cellen att ha fått signalen -**[26:43 - 26:46]** i någonting farligt. Jag tar upp detta och degraderar det. +**26:43** +i någonting farligt. Jag tar upp detta och degraderar det. -**[26:46 - 26:48]** Jag behöver inte ta upp mer antingen och ger mig i stället av så fort +**26:46** +Jag behöver inte ta upp mer antingen och ger mig i stället av så fort -**[26:48 - 26:52]** som möjligt till den dränerade lymfknytaren. +**26:48** +som möjligt till den dränerade lymfknytaren. -**[26:52 - 26:54]** Och det vi ser och följande slajd, det vill +**26:52** +Och det vi ser och följande slajd, det vill -**[26:54 - 26:57]** säga att upptaget av ett extra celler lärt antingen, +**26:54** +säga att upptaget av ett extra celler lärt antingen, -**[26:57 - 26:59]** det kommer nog att minska cellen kommer inte att vara lika +**26:57** +det kommer nog att minska cellen kommer inte att vara lika -**[27:00 - 27:04]** mycket på det, och även degraderingen kommer att minska. +**27:00** +mycket på det, och även degraderingen kommer att minska. -**[27:04 - 27:08]** Så det är framför allt upptaget med MHC klass 2 som går ner. +**27:04** +Så det är framför allt upptaget med MHC klass 2 som går ner. -**[27:11 - 27:14]** Det andra som den dritiska cellen gör +**27:11** +Det andra som den dritiska cellen gör -**[27:14 - 27:19]** är att den uppreglerar MHC2-molekyler och MHC1-molekyler på ytan. +**27:14** +är att den uppreglerar MHC2-molekyler och MHC1-molekyler på ytan. -**[27:19 - 27:22]** Detta är för att optimera interaktioner med T-celler. +**27:19** +Detta är för att optimera interaktioner med T-celler. -**[27:22 - 27:25]** Så här gäller alltså det viktiga för den dysiska cellen +**27:22** +Så här gäller alltså det viktiga för den dysiska cellen -**[27:25 - 27:28]** att försöka få ut så mycket MHC-molekyler +**27:25** +att försöka få ut så mycket MHC-molekyler -**[27:28 - 27:30]** med peptider som möjligt +**27:28** +med peptider som möjligt -**[27:30 - 27:34]** för att kunna visa upp detta i lymfknuten för T-celler som passerar förbi. +**27:30** +för att kunna visa upp detta i lymfknuten för T-celler som passerar förbi. -**[27:35 - 27:37]** Och här har vi en bild på detta. +**27:35** +Och här har vi en bild på detta. -**[27:37 - 27:41]** Nu i detta skeende hittar vi mikroskop så upp i det högra hörnet ser vi den dritiska cellen +**27:37** +Nu i detta skeende hittar vi mikroskop så upp i det högra hörnet ser vi den dritiska cellen -**[27:41 - 27:44]** som finns ute i perifer vävnad i mitten i lymfan +**27:41** +som finns ute i perifer vävnad i mitten i lymfan -**[27:44 - 27:46]** och längst ner ser vi lymfskid vävnad. +**27:44** +och längst ner ser vi lymfskid vävnad. -**[27:47 - 27:51]** De här cellerna eller de här snitten av celler, +**27:47** +De här cellerna eller de här snitten av celler, -**[27:51 - 27:55]** vävnadssnitten har färgats antingen i rött för lysosomaraproteiner +**27:51** +vävnadssnitten har färgats antingen i rött för lysosomaraproteiner -**[27:55 - 27:57]** eller grönt för det här mocemolekyler. +**27:55** +eller grönt för det här mocemolekyler. -**[27:57 - 28:00]** Om vi tittar längst upp så ser vi att vi har den dritiska +**27:57** +Om vi tittar längst upp så ser vi att vi har den dritiska -**[28:00 - 28:02]** celler ute i perifer vävnad där de har det mesta av +**28:00** +celler ute i perifer vävnad där de har det mesta av -**[28:02 - 28:07]** MH2-molekylerna intracellulärt och även till viss del på ytan. +**28:02** +MH2-molekylerna intracellulärt och även till viss del på ytan. -**[28:08 - 28:11]** Det som sen händer när de nu har blivit aktiverade och bege sig in i lymfan +**28:08** +Det som sen händer när de nu har blivit aktiverade och bege sig in i lymfan -**[28:11 - 28:17]** är att det får en kollokalisation av de lysosomala proteinerna och MHC2-molekylerna. +**28:11** +är att det får en kollokalisation av de lysosomala proteinerna och MHC2-molekylerna. -**[28:17 - 28:20]** Nu är det alltså i det området som vi beskrev innan när vi pratade om +**28:17** +Nu är det alltså i det området som vi beskrev innan när vi pratade om -**[28:20 - 28:25]** MHC2-laddning, det vill säga MHC2 laddade sig ute i endosomer +**28:20** +MHC2-laddning, det vill säga MHC2 laddade sig ute i endosomer -**[28:25 - 28:30]** där det degraderade materialet hade presenterats och degraderats. +**28:25** +där det degraderade materialet hade presenterats och degraderats. -**[28:30 - 28:34]** och det var dit MHC2-molekylen laddades transporterades +**28:30** +och det var dit MHC2-molekylen laddades transporterades -**[28:34 - 28:37]** med hjälp av Invergent Chain. +**28:34** +med hjälp av Invergent Chain. -**[28:37 - 28:40]** Så här har vi mötet mellan antigen, +**28:37** +Så här har vi mötet mellan antigen, -**[28:40 - 28:44]** degraderat antigen och MHC2-molekyler som nu laddas. +**28:40** +degraderat antigen och MHC2-molekyler som nu laddas. -**[28:44 - 28:46]** Och då får vi en kolokalisation och vi ser den här gula färgen +**28:44** +Och då får vi en kolokalisation och vi ser den här gula färgen -**[28:46 - 28:49]** och rött och grönt på samma plats. +**28:46** +och rött och grönt på samma plats. -**[28:49 - 28:51]** Och sen när vi går ner och tittar när väl den ditiska cellen +**28:49** +Och sen när vi går ner och tittar när väl den ditiska cellen -**[28:51 - 28:54]** nått fram till lymfknuten, då är alla MHC2-molekylerna +**28:51** +nått fram till lymfknuten, då är alla MHC2-molekylerna -**[28:54 - 29:00]** ute på den didiska cellens armar. +**28:54** +ute på den didiska cellens armar. -**[29:00 - 29:02]** Somalaproteinerna då, de vill ladda till i stort sett alla +**29:00** +Somalaproteinerna då, de vill ladda till i stort sett alla -**[29:02 - 29:05]** MHC2-molekyler och fört ut dem till ytan +**29:02** +MHC2-molekyler och fört ut dem till ytan -**[29:05 - 29:09]** för att öka sannolikheten för att kunna presentera +**29:05** +för att öka sannolikheten för att kunna presentera -**[29:09 - 29:14]** antigenet för T-celler. T-cellerna ser ju endast MHC-molekylen med dubtid. +**29:09** +antigenet för T-celler. T-cellerna ser ju endast MHC-molekylen med dubtid. -**[29:18 - 29:21]** Den hittills behöver också informera T-cellen +**29:18** +Den hittills behöver också informera T-cellen -**[29:21 - 29:23]** om att den har mött någon en mikrob, dvs. den har +**29:21** +om att den har mött någon en mikrob, dvs. den har -**[29:23 - 29:24]** mött någonting farligt. +**29:23** +mött någonting farligt. -**[29:28 - 29:29]** Och det som händer där +**29:28** +Och det som händer där -**[29:30 - 29:33]** börjar är att detta krävs två signaler +**29:30** +börjar är att detta krävs två signaler -**[29:33 - 29:36]** för att aktivera naiva T-celler. +**29:33** +för att aktivera naiva T-celler. -**[29:36 - 29:38]** Den första är då den antigenspecifika, +**29:36** +Den första är då den antigenspecifika, -**[29:38 - 29:40]** vi kallar den för MHC, vi kallar den för signal 1. +**29:38** +vi kallar den för MHC, vi kallar den för signal 1. -**[29:40 - 29:42]** Vi får bilden här, det är den där MHC-molekylen +**29:40** +Vi får bilden här, det är den där MHC-molekylen -**[29:42 - 29:44]** visar upp hur tid +**29:42** +visar upp hur tid -**[29:44 - 29:46]** och T-cellsreceptorn i blått binder in +**29:44** +och T-cellsreceptorn i blått binder in -**[29:46 - 29:48]** och skickar då in rätt signal +**29:46** +och skickar då in rätt signal -**[29:48 - 29:51]** om den binder både till peptid och MHC-molekyl. +**29:48** +om den binder både till peptid och MHC-molekyl. -**[29:51 - 29:52]** Detta är då en CD4-positiv +**29:51** +Detta är då en CD4-positiv -**[29:52 - 29:56]** hjälparsell och den har då CD4-molekylen på utsidan. +**29:52** +hjälparsell och den har då CD4-molekylen på utsidan. -**[29:56 - 29:58]** Det är det ni ser i orange här. +**29:56** +Det är det ni ser i orange här. -**[29:58 - 30:00]** Men den binder på utsidan av MHC +**29:58** +Men den binder på utsidan av MHC -**[30:00 - 30:01]** MH-civiltylen har alltså ingenting med +**30:00** +MH-civiltylen har alltså ingenting med -**[30:01 - 30:04]** specificiteten för kubtiden att göra utan +**30:01** +specificiteten för kubtiden att göra utan -**[30:04 - 30:06]** en stabilisator av interaktion. +**30:04** +en stabilisator av interaktion. -**[30:06 - 30:11]** Så det är själva MHC-1-signal 1 +**30:06** +Så det är själva MHC-1-signal 1 -**[30:11 - 30:12]** som sker den här vägen. +**30:11** +som sker den här vägen. -**[30:12 - 30:14]** Sen har vi då signal 2 +**30:12** +Sen har vi då signal 2 -**[30:14 - 30:16]** och den utförs genom att den didiska cellen +**30:14** +och den utförs genom att den didiska cellen -**[30:16 - 30:20]** uppreglerat de som kallas för kostimulatoriska molekyler. +**30:16** +uppreglerat de som kallas för kostimulatoriska molekyler. -**[30:20 - 30:22]** Som ni ser här i bilden, CD80 och CD86 +**30:20** +Som ni ser här i bilden, CD80 och CD86 -**[30:22 - 30:24]** är två exempel på detta. +**30:22** +är två exempel på detta. -**[30:24 - 30:28]** De kan då binda till CD-28 på den naiva T-cellen +**30:24** +De kan då binda till CD-28 på den naiva T-cellen -**[30:28 - 30:30]** och då skicka signal 2 +**30:28** +och då skicka signal 2 -**[30:30 - 30:35]** Då har de fått de två signaler som behövs för att aktivera T-cellen. +**30:30** +Då har de fått de två signaler som behövs för att aktivera T-cellen. -**[30:35 - 30:38]** Vidare för att den här T-cellen ska expandera. +**30:35** +Vidare för att den här T-cellen ska expandera. -**[30:38 - 30:40]** Vi behöver fler av de här T-cellerna. +**30:38** +Vi behöver fler av de här T-cellerna. -**[30:40 - 30:42]** Den känner igen någonting som är farligt. +**30:40** +Den känner igen någonting som är farligt. -**[30:42 - 30:44]** Vi vill expandera. Prolyferera kallar vi det. +**30:42** +Vi vill expandera. Prolyferera kallar vi det. -**[30:44 - 30:46]** Hur skall de här cellerna gå i delning? +**30:44** +Hur skall de här cellerna gå i delning? -**[30:46 - 30:48]** Och då sker det med hjälp av cytokiner. +**30:46** +Och då sker det med hjälp av cytokiner. -**[30:48 - 30:52]** En autokvinsytokvinscytokvinscirkulation som T-cellen utsöndrar själv. +**30:48** +En autokvinsytokvinscytokvinscirkulation som T-cellen utsöndrar själv. -**[30:52 - 30:58]** IL2 som vinner tillbaka på cellytan och på så sätt expanderar cellklonen +**30:52** +IL2 som vinner tillbaka på cellytan och på så sätt expanderar cellklonen -**[30:58 - 31:00]** av viktiga T-celler. +**30:58** +av viktiga T-celler. -**[31:00 - 31:03]** Och vi kommer även att få andra cytokiner som sen kommer att differentiera +**31:00** +Och vi kommer även att få andra cytokiner som sen kommer att differentiera -**[31:03 - 31:06]** de här T-e-hjälparsellerna och Android-hjälparseller +**31:03** +de här T-e-hjälparsellerna och Android-hjälparseller -**[31:06 - 31:09]** mot olika typer av effektorfunktion. +**31:06** +mot olika typer av effektorfunktion. -**[31:09 - 31:10]** Det kommer under senare föreläsning. +**31:09** +Det kommer under senare föreläsning. -**[31:10 - 31:14]** Två signaler plus cytokinsignalen, +**31:10** +Två signaler plus cytokinsignalen, -**[31:14 - 31:18]** cytokineffekten, är det nu som behövs för att aktivera T-cellen om differentierade. +**31:14** +cytokineffekten, är det nu som behövs för att aktivera T-cellen om differentierade. -**[31:20 - 31:23]** Så det som jag beskrivit här är nu den ditiska cellen tar upp en mikrov. +**31:20** +Så det som jag beskrivit här är nu den ditiska cellen tar upp en mikrov. -**[31:23 - 31:27]** Jag visade att detta leder till ökad migration in till lymfknuta. +**31:23** +Jag visade att detta leder till ökad migration in till lymfknuta. -**[31:28 - 31:30]** Då kommer den ditiska cellen dels att visa +**31:28** +Då kommer den ditiska cellen dels att visa -**[31:30 - 31:34]** visa upp anteendet, mikrova anteendet på en och sikt +**31:30** +visa upp anteendet, mikrova anteendet på en och sikt -**[31:34 - 31:36]** på klast två eller ett molekyler +**31:34** +på klast två eller ett molekyler -**[31:36 - 31:38]** samt kommer även att ge cytokinsignaler därför att den har +**31:36** +samt kommer även att ge cytokinsignaler därför att den har -**[31:38 - 31:40]** vunnit in med patendricagnition-receptorer. +**31:38** +vunnit in med patendricagnition-receptorer. -**[31:42 - 31:44]** Om den då möter olymfknutan, en mikrobpeptid +**31:42** +Om den då möter olymfknutan, en mikrobpeptid -**[31:44 - 31:47]** specifikt T-celler, som antesrecept +**31:44** +specifikt T-celler, som antesrecept -**[31:47 - 31:49]** och som känner igen den här mikrobpeptiden +**31:47** +och som känner igen den här mikrobpeptiden -**[31:49 - 31:50]** när den presenteras i en molekyl. +**31:49** +när den presenteras i en molekyl. -**[31:50 - 31:53]** Då får vi expansion och anarkloner. +**31:50** +Då får vi expansion och anarkloner. -**[31:54 - 31:57]** Det är det som händer när vi har en infektion. +**31:54** +Det är det som händer när vi har en infektion. -**[31:58 - 31:59]** Under sterestateförhållanden så kommer den +**31:58** +Under sterestateförhållanden så kommer den -**[32:00 - 32:03]** karditiska cellen att ta upp saker som finns runt omkring dem. +**32:00** +karditiska cellen att ta upp saker som finns runt omkring dem. -**[32:03 - 32:06]** Det vill säga celler som dör av naturlig död och plockar upp +**32:03** +Det vill säga celler som dör av naturlig död och plockar upp -**[32:06 - 32:09]** apototiskt kroppseget material. +**32:06** +apototiskt kroppseget material. -**[32:09 - 32:12]** Det är får som är visade. Det finns hela tiden en grundnivå +**32:09** +Det är får som är visade. Det finns hela tiden en grundnivå -**[32:12 - 32:17]** av migration av den dritiska cellen från periferin in till den dränerande lymfknuten. +**32:12** +av migration av den dritiska cellen från periferin in till den dränerande lymfknuten. -**[32:17 - 32:21]** Men de här kommer att visa upp emocenmolekylen. De kommer att visa upp +**32:17** +Men de här kommer att visa upp emocenmolekylen. De kommer att visa upp -**[32:21 - 32:24]** färre emocyklas gångmolekyler. De har ju inte blivit aktiverade. +**32:21** +färre emocyklas gångmolekyler. De har ju inte blivit aktiverade. -**[32:24 - 32:26]** Men några av dem kommer att visa upp det. +**32:24** +Men några av dem kommer att visa upp det. -**[32:26 - 32:30]** Och de kommer att kunna visa upp kroppseget material. +**32:26** +Och de kommer att kunna visa upp kroppseget material. -**[32:30 - 32:37]** Och skulle då passera en t-cell som har fått en t-cellsreceptor som känner igen kroppseget material +**32:30** +Och skulle då passera en t-cell som har fått en t-cellsreceptor som känner igen kroppseget material -**[32:37 - 32:40]** och slunkit igenom den utbildning som annars sker i thymus +**32:37** +och slunkit igenom den utbildning som annars sker i thymus -**[32:40 - 32:43]** där vi selekterar bort t-celler som känner igen kroppseget material. +**32:40** +där vi selekterar bort t-celler som känner igen kroppseget material. -**[32:43 - 32:48]** Om du nu ändå har kommit igenom den här negativa selektionen som den kallas +**32:43** +Om du nu ändå har kommit igenom den här negativa selektionen som den kallas -**[32:48 - 32:54]** ut i periferin och stöter nu på den dritiska cell som visar upp kroppseget material +**32:48** +ut i periferin och stöter nu på den dritiska cell som visar upp kroppseget material -**[32:54 - 32:57]** så kommer den här dritiska cellen endast att ge signal 1. +**32:54** +så kommer den här dritiska cellen endast att ge signal 1. -**[32:57 - 32:58]** Den kommer inte att ge signal 2. +**32:57** +Den kommer inte att ge signal 2. -**[32:58 - 33:00]** Här finns det inga kostymer eller datorer. +**32:58** +Här finns det inga kostymer eller datorer. -**[33:00 - 33:11]** Det innebär att den kroppseget som känner igen kroppseget material, den här t-cellen, kommer nu att stängas av eller eventuellt till och med gå i apoptos. +**33:00** +Det innebär att den kroppseget som känner igen kroppseget material, den här t-cellen, kommer nu att stängas av eller eventuellt till och med gå i apoptos. -**[33:12 - 33:21]** På så sätt bibehåller vi då det som vi kallar tolerans mot kroppseget ancienteserna ska ju inte aktiveras av kroppseget material. +**33:12** +På så sätt bibehåller vi då det som vi kallar tolerans mot kroppseget ancienteserna ska ju inte aktiveras av kroppseget material. -**[33:24 - 33:30]** Sammanfattningsvis, vi jämför nu den dritiska cellen och makrofager, den ditiska cellens primära uppgift är att +**33:24** +Sammanfattningsvis, vi jämför nu den dritiska cellen och makrofager, den ditiska cellens primära uppgift är att -**[33:30 - 33:35]** ta upp makrofager, antingen, och presentera på ytan på m och c-morkivet +**33:30** +ta upp makrofager, antingen, och presentera på ytan på m och c-morkivet -**[33:35 - 33:38]** för att naiva t-celler addera den dränerande lymfknuten. +**33:35** +för att naiva t-celler addera den dränerande lymfknuten. -**[33:38 - 33:42]** Makrofager däremot, de får justera mikroberna för att oskadliggöra dem. +**33:38** +Makrofager däremot, de får justera mikroberna för att oskadliggöra dem. -**[33:42 - 33:46]** De nekiska cellerna har i och med att deras funktion är att presentera lite mindre arsenaler +**33:42** +De nekiska cellerna har i och med att deras funktion är att presentera lite mindre arsenaler -**[33:46 - 33:49]** av mikrovnedbrytande substanser. +**33:46** +av mikrovnedbrytande substanser. -**[33:49 - 33:53]** De ska ju kunna avdöda upptaget antigen +**33:49** +De ska ju kunna avdöda upptaget antigen -**[33:53 - 33:57]** men inte fullt lika kapabla som makrofagerna på detta. +**33:53** +men inte fullt lika kapabla som makrofagerna på detta. -**[33:58 - 34:00]** När vi ska ställa dem som har tagit upp ett antigen +**33:58** +När vi ska ställa dem som har tagit upp ett antigen -**[34:00 - 34:02]** mikrera till den dränerande lymfknuten, +**34:00** +mikrera till den dränerande lymfknuten, -**[34:02 - 34:05]** medan makrofagerna stannar kvar i vävnader. +**34:02** +medan makrofagerna stannar kvar i vävnader. -**[34:08 - 34:11]** Och som sagt, en ditisk cellens huvuduppgift är att aktivera +**34:08** +Och som sagt, en ditisk cellens huvuduppgift är att aktivera -**[34:11 - 34:15]** niva t-celler i lymfknuten, medan makrofagens är att initiera +**34:11** +niva t-celler i lymfknuten, medan makrofagens är att initiera -**[34:15 - 34:23]** och rekrytera celler till en inflammation i de perifera vävnaderna. +**34:15** +och rekrytera celler till en inflammation i de perifera vävnaderna. -**[34:24 - 34:26]** Sammanfattningsvis står för det medfödda immunsystemet. +**34:24** +Sammanfattningsvis står för det medfödda immunsystemet. -**[34:26 - 34:30]** Det behöver verka snabbt för att det ska kunna stoppa spridningen av tillväxten. +**34:26** +Det behöver verka snabbt för att det ska kunna stoppa spridningen av tillväxten. -**[34:30 - 34:33]** Med mikroberna finns en hjälp för att göra detta. +**34:30** +Med mikroberna finns en hjälp för att göra detta. -**[34:33 - 34:37]** Finns det då lösliga faktorer och även celler som antingen finns i vävnaden +**34:33** +Finns det då lösliga faktorer och även celler som antingen finns i vävnaden -**[34:37 - 34:39]** eller rekryteras ut. +**34:37** +eller rekryteras ut. -**[34:39 - 34:43]** De lösliga faktorerna som jag har beskrivit är komplementsystemet +**34:39** +De lösliga faktorerna som jag har beskrivit är komplementsystemet -**[34:43 - 34:45]** som kunde aktiveras på tre olika sätt. +**34:43** +som kunde aktiveras på tre olika sätt. -**[34:45 - 34:47]** Det var dels via antikroppar, +**34:45** +Det var dels via antikroppar, -**[34:47 - 34:50]** dels via manospinade lektin och även den alternativa vägen +**34:47** +dels via manospinade lektin och även den alternativa vägen -**[34:50 - 34:54]** när vi hade spontanhydrolysen som skedde nära en mikrof. +**34:50** +när vi hade spontanhydrolysen som skedde nära en mikrof. -**[34:54 - 35:00]** Detta kunde då leda till aktivering i form av att det bildas ett attackmemambrium +**34:54** +Detta kunde då leda till aktivering i form av att det bildas ett attackmemambrium -**[35:00 - 35:03]** AN-attackkomplex som kunde göra hål i bakterien. +**35:00** +AN-attackkomplex som kunde göra hål i bakterien. -**[35:03 - 35:06]** Vi kunde även rekrytera dit mer celler. +**35:03** +Vi kunde även rekrytera dit mer celler. -**[35:06 - 35:10]** Med hjälp av de faktorer som klyvs av från komplementsystemet. +**35:06** +Med hjälp av de faktorer som klyvs av från komplementsystemet. -**[35:10 - 35:14]** Och sist kunde vi även märka in komplementsnivån och märka in bakterien. +**35:10** +Och sist kunde vi även märka in komplementsnivån och märka in bakterien. -**[35:14 - 35:17]** Göra den mer lättätligt, obsonisera. +**35:14** +Göra den mer lättätligt, obsonisera. -**[35:17 - 35:22]** På så sätt kan de akrofager som har komplement eller receptorer binda in och +**35:17** +På så sätt kan de akrofager som har komplement eller receptorer binda in och -**[35:22 - 35:24]** faktortera och bryta ner bakterien. +**35:22** +faktortera och bryta ner bakterien. -**[35:24 - 35:30]** Jag nämnde även interferoner, vilket var viktigt vid irala infektioner, då celler som +**35:24** +Jag nämnde även interferoner, vilket var viktigt vid irala infektioner, då celler som -**[35:30 - 35:38]** som vi utsöndrar interferoner kan påverka närliggande celler så att de inte transkriberar och translaterar proteiner lika effektivt. +**35:30** +som vi utsöndrar interferoner kan påverka närliggande celler så att de inte transkriberar och translaterar proteiner lika effektivt. -**[35:38 - 35:46]** På så sätt kan man minska att närliggande celler, om de infekteras av virus, kommer att producera mindre viruspartiklar. +**35:38** +På så sätt kan man minska att närliggande celler, om de infekteras av virus, kommer att producera mindre viruspartiklar. -**[35:47 - 35:53]** Jag nämnde även akutfasproteiner som frisätts från levern vid på grund av provinflammata ryska cytokiner. +**35:47** +Jag nämnde även akutfasproteiner som frisätts från levern vid på grund av provinflammata ryska cytokiner. -**[35:54 - 36:00]** Och en prov och en av dessa akutfasproteiner var de manospinnande lektiner som på så sätt åter aktiveras. +**35:54** +Och en prov och en av dessa akutfasproteiner var de manospinnande lektiner som på så sätt åter aktiveras. -**[36:00 - 36:07]** När det gäller cellerna så kan de ändå känna igen de vävnadsbundna cellerna. +**36:00** +När det gäller cellerna så kan de ändå känna igen de vävnadsbundna cellerna. -**[36:07 - 36:12]** De kan känna igen PAMS patogen associetium molekylopatons eller DAMPS som står för +**36:07** +De kan känna igen PAMS patogen associetium molekylopatons eller DAMPS som står för -**[36:12 - 36:16]** Dangeroussocietium molekylopatons. Det är när en cell dör en onaturig död. +**36:12** +Dangeroussocietium molekylopatons. Det är när en cell dör en onaturig död. -**[36:16 - 36:23]** Cellerna i vävnaden som framförallt vi beskriver dem är makrofager som stannar kvar i vävnaden och utsöndrad +**36:16** +Cellerna i vävnaden som framförallt vi beskriver dem är makrofager som stannar kvar i vävnaden och utsöndrad -**[36:23 - 36:25]** och cytokiner. +**36:23** +och cytokiner. -**[36:25 - 36:30]** Markofagerna gör detta för att kunna skapa en lokal inflammation. +**36:25** +Markofagerna gör detta för att kunna skapa en lokal inflammation. -**[36:30 - 36:33]** för att kunna rekrytera dit ytterligare celler. +**36:30** +för att kunna rekrytera dit ytterligare celler. -**[36:33 - 36:36]** Det är de cellerna som man framförallt rekryterar ut +**36:33** +Det är de cellerna som man framförallt rekryterar ut -**[36:36 - 36:39]** under parifere inflammation, lokal inflammation, +**36:36** +under parifere inflammation, lokal inflammation, -**[36:39 - 36:42]** är de neutrofiler som inte finns i vävnaderna från början +**36:39** +är de neutrofiler som inte finns i vävnaderna från början -**[36:42 - 36:44]** utan rekryteras ut från blodet. +**36:42** +utan rekryteras ut från blodet. -**[36:44 - 36:48]** För att kunna göra detta behöver makrofagerna påverka +**36:44** +För att kunna göra detta behöver makrofagerna påverka -**[36:48 - 36:52]** det lokala blodkärlsändotelet. +**36:48** +det lokala blodkärlsändotelet. -**[36:52 - 36:55]** Detta sker genom att dels göra det mer genomsläppligt. +**36:52** +Detta sker genom att dels göra det mer genomsläppligt. -**[36:55 - 36:58]** Det görs av provinflammatoriska cytokiner +**36:55** +Det görs av provinflammatoriska cytokiner -**[36:58 - 37:00]** men även då ejkosamma +**36:58** +men även då ejkosamma -**[37:00 - 37:02]** anoider som frisätts från cellmembranet. +**37:00** +anoider som frisätts från cellmembranet. -**[37:02 - 37:09]** Detta gör att blodkärlen dels dilateras och även blir mer genomsläppliga. +**37:02** +Detta gör att blodkärlen dels dilateras och även blir mer genomsläppliga. -**[37:09 - 37:13]** På så sätt kan cellerna lättare rekryteras ut. +**37:09** +På så sätt kan cellerna lättare rekryteras ut. -**[37:13 - 37:17]** Detta styrs också av att blodkärlsidotelets +**37:13** +Detta styrs också av att blodkärlsidotelets -**[37:17 - 37:22]** selektiner förändras som gör att cellerna kan haka i och bromsa upp +**37:17** +selektiner förändras som gör att cellerna kan haka i och bromsa upp -**[37:22 - 37:25]** och med hjälp av integriner på ytan av neutrofilerna +**37:22** +och med hjälp av integriner på ytan av neutrofilerna -**[37:25 - 37:30]** kan de nog binda till in och stanna upp helt på blodkärlsidotelet. +**37:25** +kan de nog binda till in och stanna upp helt på blodkärlsidotelet. -**[37:30 - 37:34]** sen pressar sig igenom det mer genomsläppliga rovkärlsändotelet +**37:30** +sen pressar sig igenom det mer genomsläppliga rovkärlsändotelet -**[37:34 - 37:37]** och kommer ut i perifer vävnad. +**37:34** +och kommer ut i perifer vävnad. -**[37:37 - 37:40]** Och sedan till sist, med detta gör man med hjälp av dpd +**37:37** +Och sedan till sist, med detta gör man med hjälp av dpd -**[37:40 - 37:42]** när den pressar sig igenom. +**37:40** +när den pressar sig igenom. -**[37:42 - 37:47]** Och sen då, för att kunna bege sig mot området där infektionen är +**37:42** +Och sen då, för att kunna bege sig mot området där infektionen är -**[37:47 - 37:50]** så följer man den kemokingradient som har bildats från +**37:47** +så följer man den kemokingradient som har bildats från -**[37:50 - 37:53]** makrofagen som har tagits upp +**37:50** +makrofagen som har tagits upp -**[37:53 - 37:54]** patogenen. +**37:53** +patogenen. -**[37:54 - 37:57]** Och detta är det om den cytokin som utsöndras här +**37:54** +Och detta är det om den cytokin som utsöndras här -**[37:57 - 38:00]** eller kemokinen är ILO8. +**37:57** +eller kemokinen är ILO8. -**[38:00 - 38:03]** Det var det som behövdes för att skapa en lokal information. +**38:00** +Det var det som behövdes för att skapa en lokal information. -**[38:03 - 38:06]** Men vi har även de dritiska cellerna som istället för att stanna kvar +**38:03** +Men vi har även de dritiska cellerna som istället för att stanna kvar -**[38:06 - 38:14]** beger sig till det drimerande lymfkärlet via Afenentlyinfra tillbaka in till teselsområdet. +**38:06** +beger sig till det drimerande lymfkärlet via Afenentlyinfra tillbaka in till teselsområdet. -**[38:15 - 38:17]** I den drimerande lymfknuten +**38:15** +I den drimerande lymfknuten -**[38:17 - 38:22]** Här kan den då aktivera dels cyptokiska teseln men även fyra positiva t-hjälpkärlor. +**38:17** +Här kan den då aktivera dels cyptokiska teseln men även fyra positiva t-hjälpkärlor. -**[38:23 - 38:29]** De fyra positiva t-hjälpacellerna kan sedan migrera ut tillbaka ut i vävnaden. +**38:23** +De fyra positiva t-hjälpacellerna kan sedan migrera ut tillbaka ut i vävnaden. -**[38:30 - 38:34]** Och hjälpa makrofager på att bli bättre på att bryta ner. +**38:30** +Och hjälpa makrofager på att bli bättre på att bryta ner. -**[38:34 - 38:39]** Och de bakterier de hade fagocyterat som kanske då var virulensfaktorer +**38:34** +Och de bakterier de hade fagocyterat som kanske då var virulensfaktorer -**[38:39 - 38:42]** som gör att de kan överleva intresserad lärd. +**38:39** +som gör att de kan överleva intresserad lärd. -**[38:42 - 38:44]** Med hjälp av hyperaktivering av CD4 +**38:42** +Med hjälp av hyperaktivering av CD4 -**[38:44 - 38:50]** positiva identitet hjälpas eller blir då den här makrofagen ännu bättre och kan på så sätt då bryta ner och det avlöjda mikrofonen. +**38:44** +positiva identitet hjälpas eller blir då den här makrofagen ännu bättre och kan på så sätt då bryta ner och det avlöjda mikrofonen. -**[38:51 - 38:56]** De CD4-hjälpacellerna kan också hjälpa B-celler till att utsöndra antikroppar +**38:51** +De CD4-hjälpacellerna kan också hjälpa B-celler till att utsöndra antikroppar -**[38:56 - 39:00]** som har högraffinitet. Detta är en hjärminalscenter. +**38:56** +som har högraffinitet. Detta är en hjärminalscenter. -**[39:00 - 39:03]** som ni kommer att höra om senare. +**39:00** +som ni kommer att höra om senare. -**[39:03 - 39:06]** Så tillbaka till de nedritiska cellerna kommer även att kunna visa upp antien +**39:03** +Så tillbaka till de nedritiska cellerna kommer även att kunna visa upp antien -**[39:06 - 39:10]** på MHC-klass 1 för psykotoxiska t-celler. +**39:06** +på MHC-klass 1 för psykotoxiska t-celler. -**[39:10 - 39:12]** Och här hade de nedritiska cellerna ytterligare en förmåga. +**39:10** +Och här hade de nedritiska cellerna ytterligare en förmåga. -**[39:12 - 39:15]** Det är inte bara att den nedritiska cellen behöver infekteras själv +**39:12** +Det är inte bara att den nedritiska cellen behöver infekteras själv -**[39:16 - 39:19]** och på så sätt få in antigenet i cytoplasma +**39:16** +och på så sätt få in antigenet i cytoplasma -**[39:19 - 39:24]** och då presentera det på MHC-klass 1 efter transport in i den diplomatiska artikeln. +**39:19** +och då presentera det på MHC-klass 1 efter transport in i den diplomatiska artikeln. -**[39:25 - 39:30]** De sytotoxiska t-cellerna har också förmågan att kunna ta upp antien från utsidan. +**39:25** +De sytotoxiska t-cellerna har också förmågan att kunna ta upp antien från utsidan. -**[39:30 - 39:34]** Inte bara presentera det här på MHC klass 2-molekyler för serie 4-positiva t-hjälpars celler, +**39:30** +Inte bara presentera det här på MHC klass 2-molekyler för serie 4-positiva t-hjälpars celler, -**[39:34 - 39:38]** utan transportera in delar av detta in i cytoplasman. +**39:34** +utan transportera in delar av detta in i cytoplasman. -**[39:38 - 39:42]** Och väl inne i cytoplasman förföljer då samma degraderingsregler +**39:38** +Och väl inne i cytoplasman förföljer då samma degraderingsregler -**[39:42 - 39:46]** som om det hade självproducerat antigenet i sin cytoplasma. +**39:42** +som om det hade självproducerat antigenet i sin cytoplasma. -**[39:46 - 39:49]** Och kan då presentera detta på MHC-klass 1. +**39:46** +Och kan då presentera detta på MHC-klass 1. -**[39:49 - 39:54]** Detta säkerställer då att den dritiska cellen inte behöver infekteras av virus +**39:49** +Detta säkerställer då att den dritiska cellen inte behöver infekteras av virus -**[39:54 - 39:56]** för att kunna aktivera cytotoxiska t-celler, +**39:54** +för att kunna aktivera cytotoxiska t-celler, -**[39:56 - 40:00]** utan kan även ta upp antigen från en cell som finns i perifer vävnad +**39:56** +utan kan även ta upp antigen från en cell som finns i perifer vävnad -**[40:00 - 40:05]** migratorisk, till exempel en epitelcell i munnen, som inte +**40:00** +migratorisk, till exempel en epitelcell i munnen, som inte -**[40:05 - 40:08]** infekterats om man har blivit infekterad kan man ju då inte komma i kontakt +**40:05** +infekterats om man har blivit infekterad kan man ju då inte komma i kontakt -**[40:08 - 40:10]** med cytoxkriteser vad gäller lindknuten. +**40:08** +med cytoxkriteser vad gäller lindknuten. -**[40:10 - 40:13]** Och då kan den indritiska cellen då, trots att den inte infekterar +**40:10** +Och då kan den indritiska cellen då, trots att den inte infekterar -**[40:13 - 40:18]** själv, plocka upp material från den avdödade, den döende +**40:13** +själv, plocka upp material från den avdödade, den döende -**[40:18 - 40:22]** epitelcellen och presentera det här via något som kallas för kroppspresentation. +**40:18** +epitelcellen och presentera det här via något som kallas för kroppspresentation. -**[40:26 - 40:30]** Och på så sätt säkerställer vi då aktiveringen av cyriatorisk dvt-celler +**40:26** +Och på så sätt säkerställer vi då aktiveringen av cyriatorisk dvt-celler -**[40:30 - 40:33]** . +**40:30** +. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.md index fcd6af7..68c59fc 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.md @@ -8,2859 +8,4287 @@ --- -**[0:00 - 0:10]** Hej, jag heter Marianne Kviding Järbrink och det här är föreläsningen om förvärvad immunitet där vi pratar om bildning av +**0:00** +Hej, jag heter Marianne Kviding Järbrink och det här är föreläsningen om förvärvad immunitet där vi pratar om bildning av -**[0:10 - 0:17]** antingen septorer och selektion av glymfocyter och föreläsningen är för termin 3, läkarprogrammet i Göteborg. +**0:10** +antingen septorer och selektion av glymfocyter och föreläsningen är för termin 3, läkarprogrammet i Göteborg. -**[0:17 - 0:26]** Det vi ska diskutera idag det är hur det kan komma sig att immunsystemet faktiskt kan känna igen allt främmande som vi kan komma i kontakt med. +**0:17** +Det vi ska diskutera idag det är hur det kan komma sig att immunsystemet faktiskt kan känna igen allt främmande som vi kan komma i kontakt med. -**[0:26 - 0:30]** Alla möjliga smittämnen och även andra saker. +**0:26** +Alla möjliga smittämnen och även andra saker. -**[0:30 - 0:35]** saker i miljön som pollen, mat och så vidare, känns faktiskt igenom immunsystemet. +**0:30** +saker i miljön som pollen, mat och så vidare, känns faktiskt igenom immunsystemet. -**[0:35 - 0:42]** Samtidigt så undviker immunsystemet att angripa någon av våra egna molekyler som vi har i kroppen, +**0:35** +Samtidigt så undviker immunsystemet att angripa någon av våra egna molekyler som vi har i kroppen, -**[0:42 - 0:45]** trots att de också varierar fantastiskt mycket. +**0:42** +trots att de också varierar fantastiskt mycket. -**[0:45 - 0:49]** Naturligtvis mellan olika vävnader och mellan person och person. +**0:45** +Naturligtvis mellan olika vävnader och mellan person och person. -**[0:53 - 0:56]** Det vi ska titta på idag, om vi ska strukturera oss lite grann, +**0:53** +Det vi ska titta på idag, om vi ska strukturera oss lite grann, -**[0:56 - 0:59]** det är dels antikroppars struktur, +**0:56** +det är dels antikroppars struktur, -**[1:00 - 1:07]** byggda och sen mekanismerna bakom den stora variationen som vi ser mellan antikroppar +**1:00** +byggda och sen mekanismerna bakom den stora variationen som vi ser mellan antikroppar -**[1:07 - 1:13]** och även T-cellsreceptorer på B-celler och på T-celler då naturligtvis. +**1:07** +och även T-cellsreceptorer på B-celler och på T-celler då naturligtvis. -**[1:13 - 1:19]** Och vi ska också se hur toleransen mot kroppens egna molekyler uppkommer. +**1:13** +Och vi ska också se hur toleransen mot kroppens egna molekyler uppkommer. -**[1:26 - 1:29]** I dagens föreläsning så kommer vi hålla oss nästan enbart +**1:26** +I dagens föreläsning så kommer vi hålla oss nästan enbart -**[1:30 - 1:33]** i benmärgen och i T-mus. +**1:30** +i benmärgen och i T-mus. -**[1:34 - 1:38]** Det här är de primära limfida organen. +**1:34** +Det här är de primära limfida organen. -**[1:38 - 1:44]** Alltså de organ där limfocyter bildas och utvecklas. +**1:38** +Alltså de organ där limfocyter bildas och utvecklas. -**[1:44 - 1:47]** Naturligtvis även de andra cellerna i immunsystemet. +**1:44** +Naturligtvis även de andra cellerna i immunsystemet. -**[1:47 - 1:50]** De utbildas alla i benmärgen. +**1:47** +De utbildas alla i benmärgen. -**[1:50 - 1:56]** Och sedan så kommer t-lymfocyterna, T-cellerna, medan de är väldigt omogna. +**1:50** +Och sedan så kommer t-lymfocyterna, T-cellerna, medan de är väldigt omogna. -**[1:56 - 2:00]** Att lämna benmärgen går via blodet till T-mus press. +**1:56** +Att lämna benmärgen går via blodet till T-mus press. -**[2:00 - 2:02]** sen som det heter på svenska. +**2:00** +sen som det heter på svenska. -**[2:02 - 2:04]** Även om vi knappast aldrig använder det uttrycket. +**2:02** +Även om vi knappast aldrig använder det uttrycket. -**[2:04 - 2:14]** Och där i tymen så kommer T-cellerna att fortsätta sin utveckling till mogna T-celler med funktion ut i kroppen. +**2:04** +Och där i tymen så kommer T-cellerna att fortsätta sin utveckling till mogna T-celler med funktion ut i kroppen. -**[2:14 - 2:20]** När cellerna har utvecklats färdigt så kommer de att lämna respektive organ, +**2:14** +När cellerna har utvecklats färdigt så kommer de att lämna respektive organ, -**[2:20 - 2:26]** komma ut i cirkulationen igen och sedan sprida sig i övriga limfrida vävnader i kroppen. +**2:20** +komma ut i cirkulationen igen och sedan sprida sig i övriga limfrida vävnader i kroppen. -**[2:30 - 2:38]** Speciellt så kan den stora variationen som uppkommer mellan olika antikroppar och T-cellsreceptorer +**2:30** +Speciellt så kan den stora variationen som uppkommer mellan olika antikroppar och T-cellsreceptorer -**[2:39 - 2:49]** förklaras av att de skapas av flera olika gensägnment som slumpvis kombineras tillsammans i varje enskild cell. +**2:39** +förklaras av att de skapas av flera olika gensägnment som slumpvis kombineras tillsammans i varje enskild cell. -**[2:50 - 2:59]** Om vi tittar på genomet i alla våra celler så ligger de här generna oanvända i vad som kallas för en "dermline-confiration" +**2:50** +Om vi tittar på genomet i alla våra celler så ligger de här generna oanvända i vad som kallas för en "dermline-confiration" -**[3:00 - 3:05]** som man får med sig från i princip från embryot. +**3:00** +som man får med sig från i princip från embryot. -**[3:05 - 3:12]** Så alla de här segmenten som sedan kan användas ligger på rad efter varandra i genomet. +**3:05** +Så alla de här segmenten som sedan kan användas ligger på rad efter varandra i genomet. -**[3:13 - 3:17]** I B-celler och T-celler och bara i de cellerna +**3:13** +I B-celler och T-celler och bara i de cellerna -**[3:18 - 3:21]** så kommer det sedan att ske en omkombination +**3:18** +så kommer det sedan att ske en omkombination -**[3:21 - 3:25]** eller som man ofta ser det, en rekombination av de här segmenten +**3:21** +eller som man ofta ser det, en rekombination av de här segmenten -**[3:25 - 3:29]** så att det är från de här olika +**3:25** +så att det är från de här olika -**[3:30 - 3:32]** långa raderna av gensegment +**3:30** +långa raderna av gensegment -**[3:32 - 3:34]** väljs ut bara några stycken +**3:32** +väljs ut bara några stycken -**[3:34 - 3:37]** som sedan kombineras ihop med varandra +**3:34** +som sedan kombineras ihop med varandra -**[3:37 - 3:41]** och sedan är det som den här cellen kommer att använda sig av +**3:37** +och sedan är det som den här cellen kommer att använda sig av -**[3:41 - 3:44]** och i slutändan koda för en receptor. +**3:41** +och i slutändan koda för en receptor. -**[3:44 - 3:47]** Det här kommer att leda till att varje cell +**3:44** +Det här kommer att leda till att varje cell -**[3:47 - 3:51]** får en nästan unik receptor +**3:47** +får en nästan unik receptor -**[3:51 - 3:54]** som då består av några olika gensegment +**3:51** +som då består av några olika gensegment -**[3:54 - 3:57]** som har kombinerat ihop just i den här cellen. +**3:54** +som har kombinerat ihop just i den här cellen. -**[3:57 - 4:00]** Här är det väldigt viktigt att komma ihåg att +**3:57** +Här är det väldigt viktigt att komma ihåg att -**[4:00 - 4:04]** en cell har bara en enda typ av receptor +**4:00** +en cell har bara en enda typ av receptor -**[4:04 - 4:06]** eller en enda rekombination +**4:04** +eller en enda rekombination -**[4:06 - 4:08]** och kan bara känna igen en enda sak. +**4:06** +och kan bara känna igen en enda sak. -**[4:09 - 4:11]** Den stora variationen som vi ser +**4:09** +Den stora variationen som vi ser -**[4:12 - 4:14]** mellan olika celler, den är då +**4:12** +mellan olika celler, den är då -**[4:14 - 4:15]** mellan cellerna +**4:14** +mellan cellerna -**[4:15 - 4:18]** och inte liksom inom en enda cell +**4:15** +och inte liksom inom en enda cell -**[4:18 - 4:22]** så en B eller T-cell känner igen bara en enda sak +**4:18** +så en B eller T-cell känner igen bara en enda sak -**[4:22 - 4:26]** och det är ett väldigt specifikt antigen som de känner igen. +**4:22** +och det är ett väldigt specifikt antigen som de känner igen. -**[4:30 - 4:34]** Innan vi går in i detalj på hur den här rekombinationen går till +**4:30** +Innan vi går in i detalj på hur den här rekombinationen går till -**[4:34 - 4:38]** så ska vi se hur molekylerna ser ut som den leder till. +**4:34** +så ska vi se hur molekylerna ser ut som den leder till. -**[4:38 - 4:42]** Det är nog lättare att ta till sig det om man vet vad slutresultatet blir. +**4:38** +Det är nog lättare att ta till sig det om man vet vad slutresultatet blir. -**[4:42 - 4:48]** Så om vi tittar på hur antikroppar ser ut, hur de är uppbyggda lite mer molekylärt. +**4:42** +Så om vi tittar på hur antikroppar ser ut, hur de är uppbyggda lite mer molekylärt. -**[4:48 - 4:52]** Antikroppar är stora proteiner, +**4:48** +Antikroppar är stora proteiner, -**[4:52 - 4:56]** ty en IGG har ungefär molekylbyggd på 150 kiloton. +**4:52** +ty en IGG har ungefär molekylbyggd på 150 kiloton. -**[4:56 - 5:00]** Så det är ganska ordentligt stora proteiner som vi pratar om. +**4:56** +Så det är ganska ordentligt stora proteiner som vi pratar om. -**[5:00 - 5:03]** De är extremt stabila motståndskraftiga. +**5:00** +De är extremt stabila motståndskraftiga. -**[5:03 - 5:06]** De finns kvar i plasma i flera veckor +**5:03** +De finns kvar i plasma i flera veckor -**[5:06 - 5:08]** efter det att de har producerats. +**5:06** +efter det att de har producerats. -**[5:08 - 5:11]** Det är också lite annorlunda mot andra utsöndrade ämnen. +**5:08** +Det är också lite annorlunda mot andra utsöndrade ämnen. -**[5:11 - 5:14]** Vi ska se snart hur det går till. +**5:11** +Vi ska se snart hur det går till. -**[5:14 - 5:18]** Hur det kan komma sig, ska vi snarare säga. +**5:14** +Hur det kan komma sig, ska vi snarare säga. -**[5:18 - 5:20]** Om vi tittar på en antikropp +**5:18** +Om vi tittar på en antikropp -**[5:20 - 5:22]** så ser vi att den är uppbyggd av +**5:20** +så ser vi att den är uppbyggd av -**[5:22 - 5:25]** två stycken identiska +**5:22** +två stycken identiska -**[5:25 - 5:28]** och tunga kedjor, det är alltså polypeptitkedjor. +**5:25** +och tunga kedjor, det är alltså polypeptitkedjor. -**[5:30 - 5:34]** Stycken identiska lätta kedjor. +**5:30** +Stycken identiska lätta kedjor. -**[5:34 - 5:38]** De lätta kedjorna är då mindre som ni ser än de tunga kedjorna. +**5:34** +De lätta kedjorna är då mindre som ni ser än de tunga kedjorna. -**[5:38 - 5:42]** Och de hålls ihop med diesulfidbindningar. +**5:38** +Och de hålls ihop med diesulfidbindningar. -**[5:42 - 5:44]** Dels här mellan de två tunga kedjorna +**5:42** +Dels här mellan de två tunga kedjorna -**[5:44 - 5:50]** och även här då mellan den tunga och den lätta kedjan på två olika ställen. +**5:44** +och även här då mellan den tunga och den lätta kedjan på två olika ställen. -**[5:50 - 5:56]** Både de lätta och de tunga kedjorna är uppbyggda av vad som kallas immungloblinedomäner. +**5:50** +Både de lätta och de tunga kedjorna är uppbyggda av vad som kallas immungloblinedomäner. -**[5:56 - 6:00]** I den här teckningen så visas de här immungloblyndomänerna +**5:56** +I den här teckningen så visas de här immungloblyndomänerna -**[6:00 - 6:02]** med detanglarna på det här viset. +**6:00** +med detanglarna på det här viset. -**[6:02 - 6:08]** Så de lätta kedjorna är uppbyggda av två stycken immungloblyndomäner. +**6:02** +Så de lätta kedjorna är uppbyggda av två stycken immungloblyndomäner. -**[6:08 - 6:14]** Och de tunga kedjorna är uppbyggda av antingen fyra, som i det här fallet, +**6:08** +Och de tunga kedjorna är uppbyggda av antingen fyra, som i det här fallet, -**[6:14 - 6:18]** eller fem stycken immungloblyndomäner. +**6:14** +eller fem stycken immungloblyndomäner. -**[6:18 - 6:22]** Och immungloblyndomäner, de finns inte bara i just immungloblyndomäner. +**6:18** +Och immungloblyndomäner, de finns inte bara i just immungloblyndomäner. -**[6:22 - 6:29]** Utan i flera andra molekyler som används inom immunsystemet. +**6:22** +Utan i flera andra molekyler som används inom immunsystemet. -**[6:29 - 6:30]** För igenkänning. +**6:29** +För igenkänning. -**[6:30 - 6:36]** Och även för addition mellan celler, till exempel vid anti-impresentation. +**6:30** +Och även för addition mellan celler, till exempel vid anti-impresentation. -**[6:36 - 6:39]** Så används en molekyl som heter ICAM1. +**6:36** +Så används en molekyl som heter ICAM1. -**[6:39 - 6:41]** Den består också av immungloblyndomäner. +**6:39** +Den består också av immungloblyndomäner. -**[6:41 - 6:46]** MHC-molekylerna som jag har pratat om, de består också av immungloblyndomäner. +**6:41** +MHC-molekylerna som jag har pratat om, de består också av immungloblyndomäner. -**[6:46 - 6:48]** Uppbyggda på det här viset. +**6:46** +Uppbyggda på det här viset. -**[6:48 - 6:54]** Vi kan också se på antikroppen på ett annat sätt. +**6:48** +Vi kan också se på antikroppen på ett annat sätt. -**[6:54 - 7:00]** Och se vilka delar av den som varierar och vilka som är relativt konstant. +**6:54** +Och se vilka delar av den som varierar och vilka som är relativt konstant. -**[7:00 - 7:05]** De som varierar, det är de här yttre mugloblyndomänerna. +**7:00** +De som varierar, det är de här yttre mugloblyndomänerna. -**[7:05 - 7:12]** Om vi tänker oss att det här är som ett i eller en stam med två grenar +**7:05** +Om vi tänker oss att det här är som ett i eller en stam med två grenar -**[7:12 - 7:19]** så brukar vi kalla de här som sitter ut på armarna som de yttre regionerna. +**7:12** +så brukar vi kalla de här som sitter ut på armarna som de yttre regionerna. -**[7:19 - 7:23]** Det beror på att den här konstanta delen också kan sitta fast i en cell. +**7:19** +Det beror på att den här konstanta delen också kan sitta fast i en cell. -**[7:23 - 7:27]** Så att de yttre delarna här är de som varierar. +**7:23** +Så att de yttre delarna här är de som varierar. -**[7:27 - 7:30]** Och de varierar allra mest här. +**7:27** +Och de varierar allra mest här. -**[7:30 - 7:33]** Ute i toppen, om man säger så. +**7:30** +Ute i toppen, om man säger så. -**[7:33 - 7:35]** På de två armarna. +**7:33** +På de två armarna. -**[7:35 - 7:42]** Och det är också den här delen av antikroppen som binder in till antigener. +**7:35** +Och det är också den här delen av antikroppen som binder in till antigener. -**[7:42 - 7:46]** Och eftersom de lätta och tunga kedjorna är identiska +**7:42** +Och eftersom de lätta och tunga kedjorna är identiska -**[7:46 - 7:50]** så har vi alltså två stycken antigenbindande sajter. +**7:46** +så har vi alltså två stycken antigenbindande sajter. -**[7:50 - 7:52]** Här har vi det ena, här har vi det andra. +**7:50** +Här har vi det ena, här har vi det andra. -**[7:52 - 7:56]** Som också är identiska och binder till precis samma sak. +**7:52** +Som också är identiska och binder till precis samma sak. -**[7:56 - 8:00]** Och de här yttre minglobbylindomänerna kallar vi för de +**7:56** +Och de här yttre minglobbylindomänerna kallar vi för de -**[8:00 - 8:02]** de variabla immunglobinumännen. +**8:00** +de variabla immunglobinumännen. -**[8:02 - 8:04]** Medan de här +**8:02** +Medan de här -**[8:04 - 8:06]** sitter längre ner. +**8:04** +sitter längre ner. -**[8:06 - 8:08]** De kallas för de konstanta munglobinumännen. +**8:06** +De kallas för de konstanta munglobinumännen. -**[8:08 - 8:10]** Och +**8:08** +Och -**[8:10 - 8:14]** då ser vi att den lätta kedjan har en konstant +**8:10** +då ser vi att den lätta kedjan har en konstant -**[8:14 - 8:16]** och en variabel immunglobinumän. +**8:14** +och en variabel immunglobinumän. -**[8:16 - 8:18]** Medan den tunga kedjan +**8:16** +Medan den tunga kedjan -**[8:18 - 8:22]** har en variabel och tre eller fyra konstanta. +**8:18** +har en variabel och tre eller fyra konstanta. -**[8:22 - 8:26]** Och den här icke-variabla delen av den tunga kedjan +**8:22** +Och den här icke-variabla delen av den tunga kedjan -**[8:26 - 8:28]** den finns i fem olika varianter. +**8:26** +den finns i fem olika varianter. -**[8:28 - 8:30]** Så den är ju inte totalt +**8:28** +Så den är ju inte totalt -**[8:30 - 8:32]** icke-variabel då. +**8:30** +icke-variabel då. -**[8:32 - 8:35]** Men de är samma inom sig själva, de här fem. +**8:32** +Men de är samma inom sig själva, de här fem. -**[8:35 - 8:38]** De kallas för isotyper. +**8:35** +De kallas för isotyper. -**[8:38 - 8:40]** Och de kallas då för IGD. +**8:38** +Och de kallas då för IGD. -**[8:40 - 8:44]** IGM, IGG, IGA och IGE. +**8:40** +IGM, IGG, IGA och IGE. -**[8:44 - 8:46]** Och IGG har ni kanske redan hört talas om. +**8:44** +Och IGG har ni kanske redan hört talas om. -**[8:46 - 8:48]** Det är den som finns till största delen +**8:46** +Det är den som finns till största delen -**[8:48 - 8:50]** i serum och plasma. +**8:48** +i serum och plasma. -**[8:50 - 8:54]** Och längre fram så ska vi se lite grann på hur de +**8:50** +Och längre fram så ska vi se lite grann på hur de -**[8:54 - 8:56]** skiljer sig åt de här olika isotyperna. +**8:54** +skiljer sig åt de här olika isotyperna. -**[8:56 - 9:00]** Och även lite grann vilka olika funktioner +**8:56** +Och även lite grann vilka olika funktioner -**[9:00 - 9:02]** som de har. +**9:00** +som de har. -**[9:02 - 9:04]** Även den lätta kedjan +**9:02** +Även den lätta kedjan -**[9:04 - 9:06]** finns den icke-variabla delen +**9:04** +finns den icke-variabla delen -**[9:06 - 9:07]** i två varianter. +**9:06** +i två varianter. -**[9:07 - 9:10]** De kallas för landa och kappa. +**9:07** +De kallas för landa och kappa. -**[9:10 - 9:12]** De har samma funktion +**9:10** +De har samma funktion -**[9:12 - 9:15]** och det spelar ingen roll +**9:12** +och det spelar ingen roll -**[9:15 - 9:18]** egentligen vilken av de här två +**9:15** +egentligen vilken av de här två -**[9:18 - 9:20]** som en antikropp +**9:18** +som en antikropp -**[9:20 - 9:22]** på en B-cell använder sig av. +**9:20** +på en B-cell använder sig av. -**[9:22 - 9:24]** Utan, och vi kommer nog inte +**9:22** +Utan, och vi kommer nog inte -**[9:24 - 9:26]** prata särskilt mycket mer om dem. +**9:24** +prata särskilt mycket mer om dem. -**[9:26 - 9:30]** Men de gör att det är lättare för B-cellerna. +**9:26** +Men de gör att det är lättare för B-cellerna. -**[9:30 - 9:34]** Att verkligen få till en bra rekombination av sina gensegment. +**9:30** +Att verkligen få till en bra rekombination av sina gensegment. -**[9:34 - 9:36]** Som vi ska se lite längre fram. +**9:34** +Som vi ska se lite längre fram. -**[9:36 - 9:42]** Nu ska vi ta oss en titt på de här immunbloddomänerna och hur de ser ut. +**9:36** +Nu ska vi ta oss en titt på de här immunbloddomänerna och hur de ser ut. -**[9:44 - 9:52]** Och om vi ser på hur en lätt kedja ser ut. +**9:44** +Och om vi ser på hur en lätt kedja ser ut. -**[9:52 - 9:55]** Lite mer i detalj så är det det här vi ser. +**9:52** +Lite mer i detalj så är det det här vi ser. -**[9:55 - 9:57]** Här har vi en antikroppen, hela antikroppen. +**9:55** +Här har vi en antikroppen, hela antikroppen. -**[9:57 - 10:00]** Här har vi den lätta kedjan. +**9:57** +Här har vi den lätta kedjan. -**[10:00 - 10:06]** Här har vi då den icke-variabla konstanta mungloblyndomänen. +**10:00** +Här har vi då den icke-variabla konstanta mungloblyndomänen. -**[10:06 - 10:12]** Som sedan hänger ihop med den variabla mungloblyndomänen +**10:06** +Som sedan hänger ihop med den variabla mungloblyndomänen -**[10:12 - 10:14]** på den lätta kedjan. +**10:12** +på den lätta kedjan. -**[10:14 - 10:16]** Och ni ser att båda de här domänerna +**10:14** +Och ni ser att båda de här domänerna -**[10:16 - 10:20]** de är uppbyggda av betachits på det här vässet. +**10:16** +de är uppbyggda av betachits på det här vässet. -**[10:20 - 10:22]** Och de hålls ihop. +**10:20** +Och de hålls ihop. -**[10:22 - 10:25]** Det finns ett gult och ett grönt, +**10:22** +Det finns ett gult och ett grönt, -**[10:25 - 10:26]** om man säger så, betarchit. +**10:25** +om man säger så, betarchit. -**[10:26 - 10:29]** De hålls ihop dels av en diesulfidbindning. +**10:26** +De hålls ihop dels av en diesulfidbindning. -**[10:30 - 10:36]** Av hydrofoba interaktioner mellan de här två olika betarchitsen. +**10:30** +Av hydrofoba interaktioner mellan de här två olika betarchitsen. -**[10:38 - 10:44]** Om vi tittar på den variabla domänen så ser ni att den är organiserad på ett likartat sätt. +**10:38** +Om vi tittar på den variabla domänen så ser ni att den är organiserad på ett likartat sätt. -**[10:44 - 10:46]** Den är lite mer kaotisk kanske. +**10:44** +Den är lite mer kaotisk kanske. -**[10:46 - 10:52]** Men vi har de två betarchitsen och diesulfidbindningen på samma sätt. +**10:46** +Men vi har de två betarchitsen och diesulfidbindningen på samma sätt. -**[10:52 - 10:56]** Vi har också tre delar som sticker ut här. +**10:52** +Vi har också tre delar som sticker ut här. -**[10:56 - 11:00]** Vi kallar dem för lopor. Vi har en, två. +**10:56** +Vi kallar dem för lopor. Vi har en, två. -**[11:00 - 11:02]** två och tre här. +**11:00** +två och tre här. -**[11:02 - 11:10]** Och det är de delarna som bildar den här allra yttersta delen +**11:02** +Och det är de delarna som bildar den här allra yttersta delen -**[11:10 - 11:12]** av den variabla immunglobbyndomänen. +**11:10** +av den variabla immunglobbyndomänen. -**[11:12 - 11:14]** Och det är också här +**11:12** +Och det är också här -**[11:14 - 11:20]** som den variabla munglobbyn och domänen +**11:14** +som den variabla munglobbyn och domänen -**[11:20 - 11:22]** skiljer sig åt som mest mellan +**11:20** +skiljer sig åt som mest mellan -**[11:22 - 11:26]** olika B-celler och deras antikroppar. +**11:22** +olika B-celler och deras antikroppar. -**[11:26 - 11:30]** Och vi kallar dem till och med hypervariabla +**11:26** +Och vi kallar dem till och med hypervariabla -**[11:30 - 11:33]** delar. Och det är här då, det är de här +**11:30** +delar. Och det är här då, det är de här -**[11:33 - 11:38]** tre loporna som binder till antigenet. +**11:33** +tre loporna som binder till antigenet. -**[11:38 - 11:44]** Och på samma sätt som då den lätta kedjan har en sån här hypervariabla loopar som sticker ut +**11:38** +Och på samma sätt som då den lätta kedjan har en sån här hypervariabla loopar som sticker ut -**[11:44 - 11:47]** så har också den tunga kedjan det. +**11:44** +så har också den tunga kedjan det. -**[11:47 - 11:54]** Och vilket antingen de binder till det bestäms då i kombinationen av de här två kedjorna. +**11:47** +Och vilket antingen de binder till det bestäms då i kombinationen av de här två kedjorna. -**[11:57 - 12:00]** Och en antikropp binder ju då till +**11:57** +Och en antikropp binder ju då till -**[12:00 - 12:02]** ett antigen. +**12:00** +ett antigen. -**[12:02 - 12:06]** Men ett antigen är till exempel ett helt protein +**12:02** +Men ett antigen är till exempel ett helt protein -**[12:06 - 12:09]** som vi visar i den här bilden. +**12:06** +som vi visar i den här bilden. -**[12:09 - 12:16]** Att här har vi ett protein och sen så binder antikroppen med sina variabla delar +**12:09** +Att här har vi ett protein och sen så binder antikroppen med sina variabla delar -**[12:16 - 12:18]** längst ut på armen +**12:16** +längst ut på armen -**[12:18 - 12:22]** till något som vi kallar för en epitop. +**12:18** +till något som vi kallar för en epitop. -**[12:22 - 12:26]** Och epitopen är då den del av proteinet, +**12:22** +Och epitopen är då den del av proteinet, -**[12:26 - 12:30]** till exempel som antikroppen kommer i kontakt med och binder +**12:26** +till exempel som antikroppen kommer i kontakt med och binder -**[12:30 - 12:36]** till. Och här ser ni att det är både den lätta kedjan och den tunga kedjan +**12:30** +till. Och här ser ni att det är både den lätta kedjan och den tunga kedjan -**[12:36 - 12:40]** som tillsammans binder in epitoper. +**12:36** +som tillsammans binder in epitoper. -**[12:40 - 12:44]** Epitoper i proteiner kan vara linjära +**12:40** +Epitoper i proteiner kan vara linjära -**[12:44 - 12:46]** som den som vi visar här. +**12:44** +som den som vi visar här. -**[12:46 - 12:50]** Det är ju då ett antal aminosyror som ligger efter varandra +**12:46** +Det är ju då ett antal aminosyror som ligger efter varandra -**[12:50 - 12:53]** på ytan av ett protein. +**12:50** +på ytan av ett protein. -**[12:53 - 12:56]** Och som antikroppen binder in till. +**12:53** +Och som antikroppen binder in till. -**[12:56 - 13:00]** Man kan också ha icke-kontinuerliga epitoper eller +**12:56** +Man kan också ha icke-kontinuerliga epitoper eller -**[13:00 - 13:03]** konformatoriska epitoper som man också kallar det. +**13:00** +konformatoriska epitoper som man också kallar det. -**[13:03 - 13:08]** Då är proteinet läckat och det är alla proteiner naturligtvis. +**13:03** +Då är proteinet läckat och det är alla proteiner naturligtvis. -**[13:08 - 13:12]** Men antikroppen binder till en epitop +**13:08** +Men antikroppen binder till en epitop -**[13:12 - 13:16]** som uppkommer av aminosyror som sitter fysiskt nära varandra. +**13:12** +som uppkommer av aminosyror som sitter fysiskt nära varandra. -**[13:16 - 13:22]** Även om de inte nödvändigtvis är direkt efter varandra i aminosyra-sekvensen. +**13:16** +Även om de inte nödvändigtvis är direkt efter varandra i aminosyra-sekvensen. -**[13:24 - 13:27]** Så antikroppar kan binda till proteiner på det här viset. +**13:24** +Så antikroppar kan binda till proteiner på det här viset. -**[13:27 - 13:29]** De binder då naturligtvis till utsidan. +**13:27** +De binder då naturligtvis till utsidan. -**[13:30 - 13:32]** exponerade delar av proteiner. +**13:30** +exponerade delar av proteiner. -**[13:32 - 13:37]** Men antikroppar kan också binda till exempel till kolhydrater. +**13:32** +Men antikroppar kan också binda till exempel till kolhydrater. -**[13:37 - 13:40]** På glukosylering på olika proteiner. +**13:37** +På glukosylering på olika proteiner. -**[13:40 - 13:44]** De kan binda till dna till exempel. +**13:40** +De kan binda till dna till exempel. -**[13:44 - 13:46]** Och även många andra molekyler +**13:44** +Och även många andra molekyler -**[13:46 - 13:49]** som är syntetiskt framställda. +**13:46** +som är syntetiskt framställda. -**[13:49 - 13:52]** Så finns det ändå antikroppar som känner igen dem. +**13:49** +Så finns det ändå antikroppar som känner igen dem. -**[13:52 - 13:57]** Så det är inte som amitescellerna som bara känner igen peptider. +**13:52** +Så det är inte som amitescellerna som bara känner igen peptider. -**[13:57 - 14:00]** Utan det är många olika typer. +**13:57** +Utan det är många olika typer. -**[14:00 - 14:04]** av kemiska föreningar som antikroppar kan binda till. +**14:00** +av kemiska föreningar som antikroppar kan binda till. -**[14:08 - 14:16]** Antikroppar kan vara antingen membranbundna eller lösliga utsöndrade från cellerna. +**14:08** +Antikroppar kan vara antingen membranbundna eller lösliga utsöndrade från cellerna. -**[14:16 - 14:19]** Och om vi tittar först då på den membranbundna formeln. +**14:16** +Och om vi tittar först då på den membranbundna formeln. -**[14:19 - 14:23]** Här visar vi en IGM-molekyl istället. +**14:19** +Här visar vi en IGM-molekyl istället. -**[14:23 - 14:25]** Tidigare har vi tittat på IGD-molekyler. +**14:23** +Tidigare har vi tittat på IGD-molekyler. -**[14:25 - 14:30]** Och IGM har fem stycken immungloblyndomäner. +**14:25** +Och IGM har fem stycken immungloblyndomäner. -**[14:30 - 14:32]** i sin tunga kedja. +**14:30** +i sin tunga kedja. -**[14:32 - 14:34]** Och sen har den två stycken i den lätta. +**14:32** +Och sen har den två stycken i den lätta. -**[14:34 - 14:36]** Precis som tidigare. +**14:34** +Precis som tidigare. -**[14:36 - 14:40]** Och när IGM eller en annan antikropp +**14:36** +Och när IGM eller en annan antikropp -**[14:40 - 14:42]** är membranbunden. +**14:40** +är membranbunden. -**[14:42 - 14:44]** Så har den naturligtvis en transmemberandel. +**14:42** +Så har den naturligtvis en transmemberandel. -**[14:44 - 14:48]** Som går igenom membranet och in i cytoplasman. +**14:44** +Som går igenom membranet och in i cytoplasman. -**[14:48 - 14:54]** Som ni ser så har vi en väldigt liten intensytoplasmatisk del. +**14:48** +Som ni ser så har vi en väldigt liten intensytoplasmatisk del. -**[14:54 - 14:56]** Och den är så liten att den inte kan +**14:54** +Och den är så liten att den inte kan -**[14:56 - 14:59]** medgera någon signalering in istället. +**14:56** +medgera någon signalering in istället. -**[15:00 - 15:12]** Sitter antikroppen associerad med två kedjor som kallas för IG-Alfa och IG-Beta, Alfa och Beta. +**15:00** +Sitter antikroppen associerad med två kedjor som kallas för IG-Alfa och IG-Beta, Alfa och Beta. -**[15:12 - 15:15]** De består också av sådana här immungloblyndomäner. +**15:12** +De består också av sådana här immungloblyndomäner. -**[15:15 - 15:18]** Men de är naturligtvis inte antikroppar. +**15:15** +Men de är naturligtvis inte antikroppar. -**[15:18 - 15:20]** Men de har en liknande struktur i sin uppbyggnad. +**15:18** +Men de har en liknande struktur i sin uppbyggnad. -**[15:20 - 15:28]** De är också transmemberanproteiner och har en längre tail som kan signalera. +**15:20** +De är också transmemberanproteiner och har en längre tail som kan signalera. -**[15:28 - 15:29]** Så att när ett antigen +**15:28** +Så att när ett antigen -**[15:30 - 15:31]** binder här +**15:30** +binder här -**[15:31 - 15:34]** till den antingenbindande delen av antikroppen +**15:31** +till den antingenbindande delen av antikroppen -**[15:34 - 15:41]** så kommer signaleringen in i cellen att ske via de här IG-Alfa och IG-Beta. +**15:34** +så kommer signaleringen in i cellen att ske via de här IG-Alfa och IG-Beta. -**[15:43 - 15:45]** När IGM istället utsöndras +**15:43** +När IGM istället utsöndras -**[15:46 - 15:51]** så är det ett protein som spliceas så att man inte får med den här +**15:46** +så är det ett protein som spliceas så att man inte får med den här -**[15:52 - 15:55]** inte cyprasmatiska och transmebrandelen på proteiner. +**15:52** +inte cyprasmatiska och transmebrandelen på proteiner. -**[15:57 - 15:59]** Utan istället så är det ett utsöndrat protein. +**15:57** +Utan istället så är det ett utsöndrat protein. -**[16:00 - 16:05]** Vi har igen de variabla delarna här med den konstanta delen. +**16:00** +Vi har igen de variabla delarna här med den konstanta delen. -**[16:05 - 16:11]** Och de små turkosa plupparna som sitter på här är för att visa glykosuleringen av det här proteinet. +**16:05** +Och de små turkosa plupparna som sitter på här är för att visa glykosuleringen av det här proteinet. -**[16:11 - 16:17]** För även antikroppar är glykoproteiner med kolhydrater bundna till sig. +**16:11** +För även antikroppar är glykoproteiner med kolhydrater bundna till sig. -**[16:17 - 16:25]** I den utsöndrade antikroppen så har den antingenbindande delen samma funktion och binder till samma antigen. +**16:17** +I den utsöndrade antikroppen så har den antingenbindande delen samma funktion och binder till samma antigen. -**[16:26 - 16:30]** Men den här konstanta delen kallas för FCDelen. +**16:26** +Men den här konstanta delen kallas för FCDelen. -**[16:30 - 16:34]** Och det står för det kristalliserbara fragmentet. +**16:30** +Och det står för det kristalliserbara fragmentet. -**[16:34 - 16:37]** Det här är ett gammalt namn från tidigt 1900-tal +**16:34** +Det här är ett gammalt namn från tidigt 1900-tal -**[16:37 - 16:41]** när man började flena fram de här proteinerna +**16:37** +när man började flena fram de här proteinerna -**[16:41 - 16:45]** och försökte förstå sig på vad de hade för funktioner. +**16:41** +och försökte förstå sig på vad de hade för funktioner. -**[16:45 - 16:50]** Den här FCD-delen kan binda till receptorer på andra celler +**16:45** +Den här FCD-delen kan binda till receptorer på andra celler -**[16:50 - 16:54]** och på det viset förmedla en signal in i den cellen. +**16:50** +och på det viset förmedla en signal in i den cellen. -**[16:54 - 17:00]** Och tala om för en cell att den behöver göra någonting. +**16:54** +Och tala om för en cell att den behöver göra någonting. -**[17:00 - 17:04]** Bara att antikroppen har bundit till sitt antikroppar. +**17:00** +Bara att antikroppen har bundit till sitt antikroppar. -**[17:04 - 17:10]** Och FC-receptorer finns till exempel på fagocyterande celler. +**17:04** +Och FC-receptorer finns till exempel på fagocyterande celler. -**[17:11 - 17:19]** Som vi ser här så har vi en makrofag med FC-receptorer på. +**17:11** +Som vi ser här så har vi en makrofag med FC-receptorer på. -**[17:19 - 17:25]** Och om någon antikropp har bundit till sitt antigen i alla fall någon typ av mikrob +**17:19** +Och om någon antikropp har bundit till sitt antigen i alla fall någon typ av mikrob -**[17:25 - 17:30]** så kan de här antikropparna sedan binda in till FC-receptorer. +**17:25** +så kan de här antikropparna sedan binda in till FC-receptorer. -**[17:30 - 17:32]** på makrofagen. +**17:30** +på makrofagen. -**[17:32 - 17:43]** Och det signalerar då till den här cellen att den bör fagocytera och i slutändan sedan förstöra mikroorganismen som bundit till antikropparna. +**17:32** +Och det signalerar då till den här cellen att den bör fagocytera och i slutändan sedan förstöra mikroorganismen som bundit till antikropparna. -**[17:43 - 17:50]** De här FC-receptorerna kan sedan recirkuleras och komma ut igen på cellytan och igen bilda till antikroppar. +**17:43** +De här FC-receptorerna kan sedan recirkuleras och komma ut igen på cellytan och igen bilda till antikroppar. -**[17:50 - 18:00]** Det finns även FC-receptorer på andra typer av celler, till exempel en celltyp som heter NK-celler. +**17:50** +Det finns även FC-receptorer på andra typer av celler, till exempel en celltyp som heter NK-celler. -**[18:00 - 18:02]** Natural keyerceller. +**18:00** +Natural keyerceller. -**[18:02 - 18:06]** Som också förmedlar då en signal in i cellen. +**18:02** +Som också förmedlar då en signal in i cellen. -**[18:06 - 18:11]** Men i det fallet då att NK-cellen bör degranulera och döda. +**18:06** +Men i det fallet då att NK-cellen bör degranulera och döda. -**[18:11 - 18:14]** Det som den cell som antikroppen har bundit till. +**18:11** +Det som den cell som antikroppen har bundit till. -**[18:18 - 18:25]** Så, nu ska vi gå igenom och titta lite mer på den här rekombinationen som sker i B-celler. +**18:18** +Så, nu ska vi gå igenom och titta lite mer på den här rekombinationen som sker i B-celler. -**[18:25 - 18:27]** Sen i T-celler. +**18:25** +Sen i T-celler. -**[18:28 - 18:30]** Både B och T-celler. +**18:28** +Både B och T-celler. -**[18:30 - 18:34]** uppkommer i benmärgen +**18:30** +uppkommer i benmärgen -**[18:34 - 18:36]** från hematopoetiska stamceller. +**18:34** +från hematopoetiska stamceller. -**[18:36 - 18:38]** Och den här utvecklingen +**18:36** +Och den här utvecklingen -**[18:38 - 18:40]** delar sig sedan snabbt +**18:38** +delar sig sedan snabbt -**[18:40 - 18:42]** så att vi får en +**18:40** +så att vi får en -**[18:42 - 18:42]** någonting som vi kallar för en +**18:42** +någonting som vi kallar för en -**[18:42 - 18:44]** lymfocyte progenatur. +**18:42** +lymfocyte progenatur. -**[18:44 - 18:44]** Först en early +**18:44** +Först en early -**[18:44 - 18:48]** och sedan en committed luftcyte progenatur. +**18:44** +och sedan en committed luftcyte progenatur. -**[18:48 - 18:50]** En i sin tur +**18:48** +En i sin tur -**[18:50 - 18:52]** ger upphov till NK-celler +**18:50** +ger upphov till NK-celler -**[18:52 - 18:54]** men även till +**18:52** +men även till -**[18:54 - 18:56]** T-celler och B-celler. +**18:54** +T-celler och B-celler. -**[18:56 - 18:58]** Och B-cellernas utveckling +**18:56** +Och B-cellernas utveckling -**[18:58 - 18:59]** sker i +**18:58** +sker i -**[19:00 - 19:04]** genmärgen hela tiden. +**19:00** +genmärgen hela tiden. -**[19:04 - 19:10]** Om vi då tittar på hur genorganisationen ser ut +**19:04** +Om vi då tittar på hur genorganisationen ser ut -**[19:10 - 19:12]** för antikroppsgenerna. +**19:10** +för antikroppsgenerna. -**[19:12 - 19:15]** Så tittar vi här på det som vi kallar för germline +**19:12** +Så tittar vi här på det som vi kallar för germline -**[19:15 - 19:16]** konfiguration. +**19:15** +konfiguration. -**[19:16 - 19:20]** Hur generna ligger i alla celler innan +**19:16** +Hur generna ligger i alla celler innan -**[19:20 - 19:22]** någon rekombination börjar ske. +**19:20** +någon rekombination börjar ske. -**[19:22 - 19:26]** Om vi tittar först då på lokuset för +**19:22** +Om vi tittar först då på lokuset för -**[19:26 - 19:28]** den tunga kedjan. +**19:26** +den tunga kedjan. -**[19:28 - 19:30]** Så ser vi här att det ligger en +**19:28** +Så ser vi här att det ligger en -**[19:30 - 19:32]** en lång rad av segment. +**19:30** +en lång rad av segment. -**[19:32 - 19:34]** Och de här segmenten kodar +**19:32** +Och de här segmenten kodar -**[19:34 - 19:38]** för en variabla immundlobulindomänen +**19:34** +för en variabla immundlobulindomänen -**[19:38 - 19:40]** i den tunga kedjan. +**19:38** +i den tunga kedjan. -**[19:40 - 19:44]** Så vi har här en jäng somiversum heter +**19:40** +Så vi har här en jäng somiversum heter -**[19:44 - 19:46]** då B för varieval, +**19:44** +då B för varieval, -**[19:46 - 19:48]** H för heavy +**19:46** +H för heavy -**[19:48 - 19:51]** och sedan 1, 2, 3 och så vidare. +**19:48** +och sedan 1, 2, 3 och så vidare. -**[19:51 - 19:54]** Som ligger en mängd +**19:51** +Som ligger en mängd -**[19:54 - 19:56]** en lång rad med +**19:54** +en lång rad med -**[19:56 - 19:59]** ganska likartade segment +**19:56** +ganska likartade segment -**[19:59 - 20:00]** som alla +**19:59** +som alla -**[20:00 - 20:04]** kodar för en variabel del på den tunga kedjan. +**20:00** +kodar för en variabel del på den tunga kedjan. -**[20:04 - 20:08]** Men de har vissa regioner där de varierar mellan varandra. +**20:04** +Men de har vissa regioner där de varierar mellan varandra. -**[20:08 - 20:11]** VH1, VH2 och så vidare. +**20:08** +VH1, VH2 och så vidare. -**[20:11 - 20:15]** Och det är de regionerna som kodar för de här looparna +**20:11** +Och det är de regionerna som kodar för de här looparna -**[20:15 - 20:20]** som sticker ut längst ut på armen och som binder till antingen. +**20:15** +som sticker ut längst ut på armen och som binder till antingen. -**[20:20 - 20:24]** Där skiljer de sig mest åt de här olika signalerna. +**20:20** +Där skiljer de sig mest åt de här olika signalerna. -**[20:25 - 20:30]** Efter de olika segmenten som kodar för den här +**20:25** +Efter de olika segmenten som kodar för den här -**[20:30 - 20:33]** variabla immunglobulindomänen. +**20:30** +variabla immunglobulindomänen. -**[20:33 - 20:34]** Så ligger det någonting som heter +**20:33** +Så ligger det någonting som heter -**[20:34 - 20:38]** D-segment, D står för Diversity +**20:34** +D-segment, D står för Diversity -**[20:38 - 20:41]** och sedan någonting som heter +**20:38** +och sedan någonting som heter -**[20:41 - 20:44]** J-segment, J står för joining +**20:41** +J-segment, J står för joining -**[20:44 - 20:46]** och det här är inte alls hittat skal enligt. +**20:44** +och det här är inte alls hittat skal enligt. -**[20:46 - 20:50]** De här är kanske 5-10 baspar +**20:46** +De här är kanske 5-10 baspar -**[20:50 - 20:52]** D och J-segmenten. +**20:50** +D och J-segmenten. -**[20:52 - 20:56]** Medan de här variabla segmenten +**20:52** +Medan de här variabla segmenten -**[20:56 - 21:00]** de kd för hela immunglobulndomänen +**20:56** +de kd för hela immunglobulndomänen -**[21:00 - 21:02]** ungefär 100 aminosyror. +**21:00** +ungefär 100 aminosyror. -**[21:02 - 21:04]** Så de är betydligt större egentligen. +**21:02** +Så de är betydligt större egentligen. -**[21:04 - 21:08]** Efter då de olika segmenten för de variabla delarna +**21:04** +Efter då de olika segmenten för de variabla delarna -**[21:08 - 21:10]** D-segmenten +**21:08** +D-segmenten -**[21:10 - 21:12]** och J-segmenten +**21:10** +och J-segmenten -**[21:12 - 21:16]** så ligger sen de gensträckor +**21:12** +så ligger sen de gensträckor -**[21:16 - 21:20]** som kodar för den konstanta delen. +**21:16** +som kodar för den konstanta delen. -**[21:20 - 21:24]** Och det här är då den första konstanta immunglobulndomänen +**21:20** +Och det här är då den första konstanta immunglobulndomänen -**[21:24 - 21:28]** i genen för IGM. +**21:24** +i genen för IGM. -**[21:28 - 21:30]** Ses då för konsten? +**21:28** +Ses då för konsten? -**[21:30 - 21:33]** Ny här står för IGM. +**21:30** +Ny här står för IGM. -**[21:33 - 21:38]** Och sen så ligger det ytterligare tre sådana här konstanta segment +**21:33** +Och sen så ligger det ytterligare tre sådana här konstanta segment -**[21:38 - 21:46]** som kodar för de ytterligare tre konstanta immunglobulndomänerna i IGM. +**21:38** +som kodar för de ytterligare tre konstanta immunglobulndomänerna i IGM. -**[21:46 - 21:52]** Och vid rekommendation så kommer ett av de här V-segmenten +**21:46** +Och vid rekommendation så kommer ett av de här V-segmenten -**[21:52 - 21:54]** och slumpmässigt väljas ut +**21:52** +och slumpmässigt väljas ut -**[21:54 - 22:00]** och kombineras ihop med ett slumpvis utvalt D-segment. +**21:54** +och kombineras ihop med ett slumpvis utvalt D-segment. -**[22:00 - 22:03]** och ett slumpvis utvalt J-segment. +**22:00** +och ett slumpvis utvalt J-segment. -**[22:03 - 22:08]** Och alla de andra kommer att klyvas bort och försvinna. +**22:03** +Och alla de andra kommer att klyvas bort och försvinna. -**[22:08 - 22:17]** Och det här bildar en stor del av variationen i antikroppsgenerna mellan olika celler. +**22:08** +Och det här bildar en stor del av variationen i antikroppsgenerna mellan olika celler. -**[22:17 - 22:24]** Om vi ser på lokusen för de två lätta kedjorna ni kommer ihåg. +**22:17** +Om vi ser på lokusen för de två lätta kedjorna ni kommer ihåg. -**[22:24 - 22:27]** Vi hade Lambda och vi hade Kappa. +**22:24** +Vi hade Lambda och vi hade Kappa. -**[22:27 - 22:30]** Så är de organiserade på ett ganska likartat sätt. +**22:27** +Så är de organiserade på ett ganska likartat sätt. -**[22:30 - 22:38]** Men först ett antal olika segment som kodar för den variabla delen. +**22:30** +Men först ett antal olika segment som kodar för den variabla delen. -**[22:38 - 22:43]** Det är alltså ganska stora immunbrubblindomäner här som den kodar för. +**22:38** +Det är alltså ganska stora immunbrubblindomäner här som den kodar för. -**[22:43 - 22:52]** Och sen så ligger det i Lambda-lokuset, J-segment och flera olika varianter på +**22:43** +Och sen så ligger det i Lambda-lokuset, J-segment och flera olika varianter på -**[22:52 - 22:57]** även den konstanta delen av Lambda-kedjan. +**22:52** +även den konstanta delen av Lambda-kedjan. -**[22:57 - 23:00]** Det är inget som vi behöver bekymra oss så mycket om för alla de här +**22:57** +Det är inget som vi behöver bekymra oss så mycket om för alla de här -**[23:00 - 23:02]** har samma funktion. +**23:00** +har samma funktion. -**[23:02 - 23:08]** I Kappa-lokuset så ligger då igen ett antal segment som kodar för de variabla mungloblindomänen. +**23:02** +I Kappa-lokuset så ligger då igen ett antal segment som kodar för de variabla mungloblindomänen. -**[23:08 - 23:14]** Sedan ett antal J-segment och sedan till slut den konstanta delen, +**23:08** +Sedan ett antal J-segment och sedan till slut den konstanta delen, -**[23:14 - 23:19]** eller genen som kodar för den konstanta immungloblindomänen, i Kappa. +**23:14** +eller genen som kodar för den konstanta immungloblindomänen, i Kappa. -**[23:19 - 23:25]** Och som ni kan se så finns det inga D-segment i lokusen för de lätta kedjorna. +**23:19** +Och som ni kan se så finns det inga D-segment i lokusen för de lätta kedjorna. -**[23:25 - 23:30]** Utan de finns bara då i lokuset för den tunga. +**23:25** +Utan de finns bara då i lokuset för den tunga. -**[23:30 - 23:46]** När VD och J-segmenten ska rekombineras i en B-cell som genomgår sin utveckling i benmärgen, +**23:30** +När VD och J-segmenten ska rekombineras i en B-cell som genomgår sin utveckling i benmärgen, -**[23:46 - 23:50]** så aktiveras det en typ av vener som heter ranggener. +**23:46** +så aktiveras det en typ av vener som heter ranggener. -**[23:50 - 23:54]** Det står för Recombination, Active ATGN. +**23:50** +Det står för Recombination, Active ATGN. -**[23:54 - 24:00]** Det är alltså enzymer, rekombinaser, som aktiveras bara +**23:54** +Det är alltså enzymer, rekombinaser, som aktiveras bara -**[24:00 - 24:04]** i B-celler och T-celler under deras utveckling. +**24:00** +i B-celler och T-celler under deras utveckling. -**[24:04 - 24:13]** Och de här rankregionerna känner igen regioner som flankerar varje sådant här, +**24:04** +Och de här rankregionerna känner igen regioner som flankerar varje sådant här, -**[24:13 - 24:19]** VD och J-segment i genomet och för dem nära varandra, +**24:13** +VD och J-segment i genomet och för dem nära varandra, -**[24:19 - 24:21]** så att de kan dekombineras. +**24:19** +så att de kan dekombineras. -**[24:21 - 24:29]** Och i övrigt så sker den här processen med det vanliga DNA-reparationsmaskineriet. +**24:21** +Och i övrigt så sker den här processen med det vanliga DNA-reparationsmaskineriet. -**[24:30 - 24:35]** Det första som händer är att den tunga kedjan rekommenderas. +**24:30** +Det första som händer är att den tunga kedjan rekommenderas. -**[24:35 - 24:40]** Och där så kommer det att börja med att ett D-segment. +**24:35** +Och där så kommer det att börja med att ett D-segment. -**[24:40 - 24:42]** Här visar man bara ett. +**24:40** +Här visar man bara ett. -**[24:42 - 24:46]** Men som du kommer ihåg så var det flera stycken som låg på rad så här. +**24:42** +Men som du kommer ihåg så var det flera stycken som låg på rad så här. -**[24:46 - 24:48]** Väljs ut slumpmässigt. +**24:46** +Väljs ut slumpmässigt. -**[24:48 - 24:54]** Och förs samman med ett J-segment som också slumpmässigt väljs ut. +**24:48** +Och förs samman med ett J-segment som också slumpmässigt väljs ut. -**[24:54 - 25:00]** Och DNA:t som ligger här emellan, det lopas ut och klipps bort. +**24:54** +Och DNA:t som ligger här emellan, det lopas ut och klipps bort. -**[25:00 - 25:06]** Så att vi har nu fått ett D och ett J-segment som ligger precis efter varandra i genomet. +**25:00** +Så att vi har nu fått ett D och ett J-segment som ligger precis efter varandra i genomet. -**[25:06 - 25:12]** Därefter så kommer ett V-segment också slumpmässigt att väljas ut. +**25:06** +Därefter så kommer ett V-segment också slumpmässigt att väljas ut. -**[25:12 - 25:16]** Allt DNA som ligger här emellan klipps bort. +**25:12** +Allt DNA som ligger här emellan klipps bort. -**[25:16 - 25:22]** Och vi har nu fått en V, D och J-rekombination. +**25:16** +Och vi har nu fått en V, D och J-rekombination. -**[25:22 - 25:24]** Det här sker då på DNA-nivå. +**25:22** +Det här sker då på DNA-nivå. -**[25:24 - 25:28]** Det är irreversibelt DNA som ligger emellan klipps bort. +**25:24** +Det är irreversibelt DNA som ligger emellan klipps bort. -**[25:28 - 25:30]** Så vi kan inte gå tillbaka. +**25:28** +Så vi kan inte gå tillbaka. -**[25:30 - 25:34]** Göra om eller välja ett nytt V-fragment eller så. +**25:30** +Göra om eller välja ett nytt V-fragment eller så. -**[25:34 - 25:36]** Vi kallar det här för en somatisk rekommendation. +**25:34** +Vi kallar det här för en somatisk rekommendation. -**[25:36 - 25:38]** För det sker ju ute i kroppen. +**25:36** +För det sker ju ute i kroppen. -**[25:38 - 25:42]** Det sker ju inte i könscellerna utan ute i kroppen. +**25:38** +Det sker ju inte i könscellerna utan ute i kroppen. -**[25:42 - 25:46]** Och är en oberoende process i varje cell som det händer i. +**25:42** +Och är en oberoende process i varje cell som det händer i. -**[25:46 - 25:50]** Så nu har jag alltså fått en DNA-sekvens. +**25:46** +Så nu har jag alltså fått en DNA-sekvens. -**[25:50 - 25:56]** Där vi har bara ett V, ett D och ett J-segment kvar i lokuset. +**25:50** +Där vi har bara ett V, ett D och ett J-segment kvar i lokuset. -**[25:56 - 25:58]** I just den här källan. +**25:56** +I just den här källan. -**[25:58 - 26:00]** Och det här kommer sen att +**25:58** +Och det här kommer sen att -**[26:00 - 26:04]** transkriberas till ett RNA. +**26:00** +transkriberas till ett RNA. -**[26:04 - 26:08]** RNA-kommer och spliceas till ett finalt RNA. +**26:04** +RNA-kommer och spliceas till ett finalt RNA. -**[26:08 - 26:14]** Som sen kommer och translateras till ett protein. +**26:08** +Som sen kommer och translateras till ett protein. -**[26:14 - 26:18]** Och då ser vi hur de här olika segmenten +**26:14** +Och då ser vi hur de här olika segmenten -**[26:18 - 26:24]** bildar känd de kodar för de proteiner +**26:18** +bildar känd de kodar för de proteiner -**[26:24 - 26:26]** som sedan kommer att bilda. +**26:24** +som sedan kommer att bilda. -**[26:26 - 26:30]** Dels de konstanta immungloriddomänerna. +**26:26** +Dels de konstanta immungloriddomänerna. -**[26:30 - 26:32]** antikroppen och även den +**26:30** +antikroppen och även den -**[26:32 - 26:35]** variabla mugloblindomänen. +**26:32** +variabla mugloblindomänen. -**[26:35 - 26:39]** Och då är det som vi sa att de här tre hypervariabla +**26:35** +Och då är det som vi sa att de här tre hypervariabla -**[26:39 - 26:41]** looperna som sticker ut här +**26:39** +looperna som sticker ut här -**[26:41 - 26:46]** de kodas dels i de varierande delarna +**26:41** +de kodas dels i de varierande delarna -**[26:46 - 26:49]** i det här gensegmentet som kodar för +**26:46** +i det här gensegmentet som kodar för -**[26:49 - 26:52]** den variabla mugloblindomänen. +**26:49** +den variabla mugloblindomänen. -**[26:52 - 26:59]** Och en av dem även där D och J-segmenten sitter. +**26:52** +Och en av dem även där D och J-segmenten sitter. -**[27:00 - 27:04]** Att en av de tre looparna kodas i just den här regionen. +**27:00** +Att en av de tre looparna kodas i just den här regionen. -**[27:04 - 27:10]** Där vi har en väldigt stor variation för att vi har dels B, B, D och V +**27:04** +Där vi har en väldigt stor variation för att vi har dels B, B, D och V -**[27:10 - 27:12]** och J rekommendationen som har skett. +**27:10** +och J rekommendationen som har skett. -**[27:12 - 27:16]** Så här får vi en stor variation i den tredje loopen här. +**27:12** +Så här får vi en stor variation i den tredje loopen här. -**[27:22 - 27:30]** En del av variationen som vi ser mellan olika antikroppar i olika celler beror på att vi har så många. +**27:22** +En del av variationen som vi ser mellan olika antikroppar i olika celler beror på att vi har så många. -**[27:30 - 27:32]** olika gensegment som kan kombineras ihop. +**27:30** +olika gensegment som kan kombineras ihop. -**[27:33 - 27:35]** Som ni kommer ihåg från bilden när vi såg på +**27:33** +Som ni kommer ihåg från bilden när vi såg på -**[27:36 - 27:38]** organisationen av de här generna. +**27:36** +organisationen av de här generna. -**[27:38 - 27:41]** Den bilden var faktiskt från en mus. +**27:38** +Den bilden var faktiskt från en mus. -**[27:41 - 27:46]** Det humana genomet är väldigt likartat uppbyggt men antalet +**27:41** +Det humana genomet är väldigt likartat uppbyggt men antalet -**[27:47 - 27:50]** olika segment skiljer sig åt lite mellan arterna. +**27:47** +olika segment skiljer sig åt lite mellan arterna. -**[27:50 - 27:52]** Så tittar vi här på +**27:50** +Så tittar vi här på -**[27:52 - 27:54]** den tunga kedjan +**27:52** +den tunga kedjan -**[27:54 - 27:58]** så har vi 130 olika V-segment +**27:54** +så har vi 130 olika V-segment -**[27:58 - 27:59]** i genomet +**27:58** +i genomet -**[28:00 - 28:04]** som sen kan kombineras ihop med 27 stycken olika D-segment +**28:00** +som sen kan kombineras ihop med 27 stycken olika D-segment -**[28:04 - 28:06]** och 3 olika jeanssegment. +**28:04** +och 3 olika jeanssegment. -**[28:06 - 28:10]** I de lätta kedjorna så har vi 75 olika +**28:06** +I de lätta kedjorna så har vi 75 olika -**[28:10 - 28:12]** V-segment i vardera +**28:10** +V-segment i vardera -**[28:12 - 28:14]** kappa och landalokuset. +**28:12** +kappa och landalokuset. -**[28:14 - 28:17]** Som ni kommer ihåg +**28:14** +Som ni kommer ihåg -**[28:17 - 28:19]** inga D-segment +**28:17** +inga D-segment -**[28:19 - 28:22]** men däremot några olika J-segment +**28:19** +men däremot några olika J-segment -**[28:22 - 28:25]** som de här V-segmenten kan kombineras ihop med. +**28:22** +som de här V-segmenten kan kombineras ihop med. -**[28:25 - 28:29]** Så där har vi en stor variation i varierande +**28:25** +Så där har vi en stor variation i varierande -**[28:30 - 28:34]** naturligtvis. Och sen så får vi en ytterligare variation +**28:30** +naturligtvis. Och sen så får vi en ytterligare variation -**[28:34 - 28:38]** eftersom en slumpmässigt +**28:34** +eftersom en slumpmässigt -**[28:38 - 28:40]** skapad, lätt kedja +**28:38** +skapad, lätt kedja -**[28:40 - 28:44]** kombineras ihop med en slumpmässigt skapad, tung kedja. +**28:40** +kombineras ihop med en slumpmässigt skapad, tung kedja. -**[28:44 - 28:47]** Så redan där har vi ganska många variationer +**28:44** +Så redan där har vi ganska många variationer -**[28:47 - 28:50]** om vi multiplicerar de här talen med varandra. +**28:47** +om vi multiplicerar de här talen med varandra. -**[28:50 - 28:54]** Men ytterligare en dimension +**28:50** +Men ytterligare en dimension -**[28:54 - 28:56]** nästan i den här variationen +**28:54** +nästan i den här variationen -**[28:56 - 29:00]** får man genom att den här sammanfogningen är ganska +**28:56** +får man genom att den här sammanfogningen är ganska -**[29:00 - 29:02]** slarvig skulle man faktiskt kunna säga. +**29:00** +slarvig skulle man faktiskt kunna säga. -**[29:02 - 29:07]** Så att det är vanligt att man antingen förlorar +**29:02** +Så att det är vanligt att man antingen förlorar -**[29:07 - 29:11]** en två baspar eller att några extra nuklelig tid läggs till +**29:07** +en två baspar eller att några extra nuklelig tid läggs till -**[29:11 - 29:13]** vid den här sammanfogningen. +**29:11** +vid den här sammanfogningen. -**[29:13 - 29:16]** Och då kommer man naturligtvis få en oändligt +**29:13** +Och då kommer man naturligtvis få en oändligt -**[29:16 - 29:18]** mycket större variation i och med +**29:16** +mycket större variation i och med -**[29:18 - 29:21]** den här slarviga sammanfogningen. +**29:18** +den här slarviga sammanfogningen. -**[29:24 - 29:26]** Så om vi sedan tittar på +**29:24** +Så om vi sedan tittar på -**[29:26 - 29:28]** den lätta kedjan, hur den rekombineras, +**29:26** +den lätta kedjan, hur den rekombineras, -**[29:28 - 29:30]** så sker det på precis samma +**29:28** +så sker det på precis samma -**[29:30 - 29:34]** förutom att vi då inte har några delsegment. +**29:30** +förutom att vi då inte har några delsegment. -**[29:34 - 29:38]** Så att vi kommer att få ett delsegment, slumpmässigt utvalt +**29:34** +Så att vi kommer att få ett delsegment, slumpmässigt utvalt -**[29:38 - 29:44]** som rekombineras med ett av j-segmenten. +**29:38** +som rekombineras med ett av j-segmenten. -**[29:44 - 29:46]** DNA:t här emellan skärs bort. +**29:44** +DNA:t här emellan skärs bort. -**[29:46 - 29:52]** Och vi får sedan den färdiga, rekombinerade genen. +**29:46** +Och vi får sedan den färdiga, rekombinerade genen. -**[29:52 - 29:56]** Som sedan kommer att ärvas ner av alla B-celler +**29:52** +Som sedan kommer att ärvas ner av alla B-celler -**[29:56 - 30:00]** som den här första cellen kommer att ge upphov till. +**29:56** +som den här första cellen kommer att ge upphov till. -**[30:00 - 30:04]** Och sedan på samma sätt igen så bildas det ett RNA +**30:00** +Och sedan på samma sätt igen så bildas det ett RNA -**[30:04 - 30:08]** som translateras intill ett protein. +**30:04** +som translateras intill ett protein. -**[30:08 - 30:14]** Och då får vi variationen här i den variabla mynnblubblinomänen. +**30:08** +Och då får vi variationen här i den variabla mynnblubblinomänen. -**[30:14 - 30:22]** Dels genom att ett V-segment har valts ut som kodar för viss aminosyrasekvens +**30:14** +Dels genom att ett V-segment har valts ut som kodar för viss aminosyrasekvens -**[30:22 - 30:24]** i de här två looparna som sticker ut. +**30:22** +i de här två looparna som sticker ut. -**[30:24 - 30:27]** Och den tredje loopen får vi ännu mer variation. +**30:24** +Och den tredje loopen får vi ännu mer variation. -**[30:27 - 30:30]** För där har vi också J-segmentet. +**30:27** +För där har vi också J-segmentet. -**[30:30 - 30:34]** Den slarviga sammanfogningen mellan V och J-segmentet. +**30:30** +Den slarviga sammanfogningen mellan V och J-segmentet. -**[30:36 - 30:49]** Och som vi sa så kommer ju en slumpvis skapad lätt kedja att i slutändan kombineras ihop med en slumpvis skapad tung kedja. +**30:36** +Och som vi sa så kommer ju en slumpvis skapad lätt kedja att i slutändan kombineras ihop med en slumpvis skapad tung kedja. -**[30:49 - 30:55]** Det här skapar då ytterligare variation i det antikroppsbindande sajten här. +**30:49** +Det här skapar då ytterligare variation i det antikroppsbindande sajten här. -**[30:55 - 31:00]** Som ju bildas av den variabla delen både på den tunga kedjan +**30:55** +Som ju bildas av den variabla delen både på den tunga kedjan -**[31:00 - 31:02]** och på den lätta kedjan. +**31:00** +och på den lätta kedjan. -**[31:03 - 31:06]** Och det här sker på DNA-nivå. +**31:03** +Och det här sker på DNA-nivå. -**[31:06 - 31:12]** Och det kan inte göras om utan har cellen väl gjort den här rekommendationen. +**31:06** +Och det kan inte göras om utan har cellen väl gjort den här rekommendationen. -**[31:12 - 31:17]** Så är det den som gäller framöver för alla efterföljande celler. +**31:12** +Så är det den som gäller framöver för alla efterföljande celler. -**[31:18 - 31:23]** Och det här ger i princip en unik antikropp på varje B-cell. +**31:18** +Och det här ger i princip en unik antikropp på varje B-cell. -**[31:24 - 31:29]** Men som vi sa så har ju en cell bara en enda antikropp som den uttrycker. +**31:24** +Men som vi sa så har ju en cell bara en enda antikropp som den uttrycker. -**[31:30 - 31:39]** Och man har räknat ut att det finns ungefär 10-13 olika teoretiskt möjliga varianter på antikroppar. +**31:30** +Och man har räknat ut att det finns ungefär 10-13 olika teoretiskt möjliga varianter på antikroppar. -**[31:39 - 31:42]** Som kan bildas från det humana genomet. +**31:39** +Som kan bildas från det humana genomet. -**[31:44 - 31:52]** Så variationen hos antikropparnas antingens bindande del är den yttersta delen av de två armarna. +**31:44** +Så variationen hos antikropparnas antingens bindande del är den yttersta delen av de två armarna. -**[31:52 - 32:00]** Den uppkommer då genom dels rekommendationen av V och J och i den tunga kedjan även D-segmenten. +**31:52** +Den uppkommer då genom dels rekommendationen av V och J och i den tunga kedjan även D-segmenten. -**[32:00 - 32:06]** Som vi sa så kan vi få tillägg av extra nukletider i skarvarna mellan gensegmenten. +**32:00** +Som vi sa så kan vi få tillägg av extra nukletider i skarvarna mellan gensegmenten. -**[32:06 - 32:14]** Och vi har också kombinationen av olika tunga och lätta kedjor som bildas oberoende av varandra. +**32:06** +Och vi har också kombinationen av olika tunga och lätta kedjor som bildas oberoende av varandra. -**[32:14 - 32:18]** Hela den här rekombinationen sker i benmärgen. +**32:14** +Hela den här rekombinationen sker i benmärgen. -**[32:18 - 32:21]** Den är helt oberoende av främmande antingen. +**32:18** +Den är helt oberoende av främmande antingen. -**[32:21 - 32:24]** Alltså någonting utanför kroppen. +**32:21** +Alltså någonting utanför kroppen. -**[32:24 - 32:26]** Utan det sker spontant hela tiden. +**32:24** +Utan det sker spontant hela tiden. -**[32:26 - 32:28]** Medan vi sitter här. +**32:26** +Medan vi sitter här. -**[32:28 - 32:30]** Jag pratar. Ni lyssnar. Så händer det här. +**32:28** +Jag pratar. Ni lyssnar. Så händer det här. -**[32:30 - 32:36]** Dessutom så finns det någonting som kallas för somatisk hypermutation. +**32:30** +Dessutom så finns det någonting som kallas för somatisk hypermutation. -**[32:36 - 32:42]** Och det sker i perifera linfria organ som linfnoder, mjälte och så vidare. +**32:36** +Och det sker i perifera linfria organ som linfnoder, mjälte och så vidare. -**[32:42 - 32:44]** Sekundära linfria organ. +**32:42** +Sekundära linfria organ. -**[32:44 - 32:47]** Och det sker efter interaktion med främmande antigener. +**32:44** +Och det sker efter interaktion med främmande antigener. -**[32:47 - 32:51]** Och det kommer ni att höra mer om i en kommande föreläsning. +**32:47** +Och det kommer ni att höra mer om i en kommande föreläsning. -**[32:51 - 32:56]** När vi pratar om effekt och funktioner hos bio-T-celler. +**32:51** +När vi pratar om effekt och funktioner hos bio-T-celler. -**[32:56 - 33:00]** I det här fallet naturligtvis B-celler då eftersom det är +**32:56** +I det här fallet naturligtvis B-celler då eftersom det är -**[33:00 - 33:02]** antikropparna som vi pratar om. +**33:00** +antikropparna som vi pratar om. -**[33:02 - 33:10]** Men det sker alltså efter det att cellen har aktiverats av till exempel en bakterie eller ett virus. +**33:02** +Men det sker alltså efter det att cellen har aktiverats av till exempel en bakterie eller ett virus. -**[33:12 - 33:18]** Nu ska vi se vad som händer under rekombinationen på en mer cellulär nivå. +**33:12** +Nu ska vi se vad som händer under rekombinationen på en mer cellulär nivå. -**[33:18 - 33:26]** Det här sker då i benmärgen och under ett utvecklingsstadium som kallas för pro-b-cell. +**33:18** +Det här sker då i benmärgen och under ett utvecklingsstadium som kallas för pro-b-cell. -**[33:26 - 33:30]** Och i pro-b-cellerna så sker först rean +**33:26** +Och i pro-b-cellerna så sker först rean -**[33:30 - 33:33]** arrangemang av den tunga kedjan. +**33:30** +arrangemang av den tunga kedjan. -**[33:33 - 33:36]** Och vi har ju två stycken alleler naturligtvis. +**33:33** +Och vi har ju två stycken alleler naturligtvis. -**[33:36 - 33:38]** En från mamman, en från pappan. +**33:36** +En från mamman, en från pappan. -**[33:38 - 33:43]** Och det ger två chanser för det här re-arrangemanget att lyckas. +**33:38** +Och det ger två chanser för det här re-arrangemanget att lyckas. -**[33:43 - 33:47]** Och cellen börjar smumpmässigt med en av allelerna. +**33:43** +Och cellen börjar smumpmässigt med en av allelerna. -**[33:47 - 33:51]** Det kan vara mammans eller det man har haft från pappans. +**33:47** +Det kan vara mammans eller det man har haft från pappans. -**[33:51 - 33:55]** Och prövar då att göra en re-arrangemang. +**33:51** +Och prövar då att göra en re-arrangemang. -**[33:55 - 33:58]** Men det här kan naturligtvis misslyckas. +**33:55** +Men det här kan naturligtvis misslyckas. -**[33:58 - 34:00]** Det sker ganska ofta till och med. +**33:58** +Det sker ganska ofta till och med. -**[34:00 - 34:06]** Eftersom vi har de här ganska oprecisa sammanfogningarna av VD och J-segmentet. +**34:00** +Eftersom vi har de här ganska oprecisa sammanfogningarna av VD och J-segmentet. -**[34:06 - 34:12]** Så kommer det ganska ofta bildas ofta ofunktionella proteiner. +**34:06** +Så kommer det ganska ofta bildas ofta ofunktionella proteiner. -**[34:12 - 34:14]** Det kan ju bli ett stockhål då naturligtvis. +**34:12** +Det kan ju bli ett stockhål då naturligtvis. -**[34:14 - 34:19]** Men det kan ju också bli aminosyror som gör att det inte väckar sig som det ska. +**34:14** +Men det kan ju också bli aminosyror som gör att det inte väckar sig som det ska. -**[34:19 - 34:21]** Och de här immunglor blir numänerna. +**34:19** +Och de här immunglor blir numänerna. -**[34:21 - 34:22]** Inte kan bilda. +**34:21** +Inte kan bilda. -**[34:22 - 34:28]** Men när en cell har lyckats med rearrangemang av sin tunga kedja. +**34:22** +Men när en cell har lyckats med rearrangemang av sin tunga kedja. -**[34:28 - 34:30]** En av de två alleler. +**34:28** +En av de två alleler. -**[34:30 - 34:35]** Så kommer den att binda till någonting som kallas för surrogate like-shade. +**34:30** +Så kommer den att binda till någonting som kallas för surrogate like-shade. -**[34:35 - 34:38]** Och det namnet säger ganska bra vad det är för någonting. +**34:35** +Och det namnet säger ganska bra vad det är för någonting. -**[34:38 - 34:44]** Det är en icke-variabel molekyl som liknar den lätta kedjan. +**34:38** +Det är en icke-variabel molekyl som liknar den lätta kedjan. -**[34:44 - 34:52]** Och som då kommer att binda till de tunga kedjorna som har bildats efter rekombinationen. +**34:44** +Och som då kommer att binda till de tunga kedjorna som har bildats efter rekombinationen. -**[34:52 - 34:57]** Och kommer att uttryckas på ytan av den här prov-B-cellen. +**34:52** +Och kommer att uttryckas på ytan av den här prov-B-cellen. -**[34:57 - 35:00]** Och det här är ju för att pröva då att den här rekommendationen. +**34:57** +Och det här är ju för att pröva då att den här rekommendationen. -**[35:00 - 35:04]** som har skett ger ett funktionellt protein. +**35:00** +som har skett ger ett funktionellt protein. -**[35:04 - 35:12]** Som kan binda till en lätt kedja och kan exporteras och uttryckas på cellytan. +**35:04** +Som kan binda till en lätt kedja och kan exporteras och uttryckas på cellytan. -**[35:12 - 35:18]** När det här har lyckats så kommer cellen att genomgå celldelning. +**35:12** +När det här har lyckats så kommer cellen att genomgå celldelning. -**[35:18 - 35:24]** För man drar nytta av den här lyckade rekommendationen av den tunga kedjan. +**35:18** +För man drar nytta av den här lyckade rekommendationen av den tunga kedjan. -**[35:24 - 35:30]** Sedan så kommer det att ske ett rearrangemang av den lätta kedjan. +**35:24** +Sedan så kommer det att ske ett rearrangemang av den lätta kedjan. -**[35:30 - 35:54]** Så den här rekommendationen av den tunga kedjan lyckas i ungefär 55% av prov-B-cellerna. +**35:30** +Så den här rekommendationen av den tunga kedjan lyckas i ungefär 55% av prov-B-cellerna. -**[35:54 - 36:00]** Och sen när den har utvecklats vidare till en pre-B-cell och lättare cell. +**35:54** +Och sen när den har utvecklats vidare till en pre-B-cell och lättare cell. -**[36:00 - 36:01]** där kedjan rekommenderas. +**36:00** +där kedjan rekommenderas. -**[36:01 - 36:07]** I och med att man har två olika lokus då så har man en success rate på ungefär 85%. +**36:01** +I och med att man har två olika lokus då så har man en success rate på ungefär 85%. -**[36:07 - 36:18]** Och när då både tunga, sedan lätta kedjan har rekombinerats så får man då ett uttryck av IG-N. +**36:07** +Och när då både tunga, sedan lätta kedjan har rekombinerats så får man då ett uttryck av IG-N. -**[36:18 - 36:26]** Det är den första antikroppsisotypen som uttrycks på ytan av omogna B-celler. +**36:18** +Det är den första antikroppsisotypen som uttrycks på ytan av omogna B-celler. -**[36:26 - 36:30]** Och här har vi då den rekombinerade tunga kedjan och den rekombinerade kedjan. +**36:26** +Och här har vi då den rekombinerade tunga kedjan och den rekombinerade kedjan. -**[36:30 - 36:56]** Eftersom vi får så pass många ofunktionella proteiner så har vi flera olika kontrollstationer här på vägen under rekombinationen. +**36:30** +Eftersom vi får så pass många ofunktionella proteiner så har vi flera olika kontrollstationer här på vägen under rekombinationen. -**[36:56 - 37:00]** Och som vi såg så hade vi först i +**36:56** +Och som vi såg så hade vi först i -**[37:00 - 37:04]** prov-B-cellen, den här surrogate-late-kedjan. +**37:00** +prov-B-cellen, den här surrogate-late-kedjan. -**[37:04 - 37:10]** Om vi inte får till, vi, om cellen inte får till en funktionell tung kedja +**37:04** +Om vi inte får till, vi, om cellen inte får till en funktionell tung kedja -**[37:10 - 37:12]** så kommer den att gå i apoptos. +**37:10** +så kommer den att gå i apoptos. -**[37:12 - 37:18]** Sedan får vi prolyforation och den lätta kedjan börjar rekommenderas. +**37:12** +Sedan får vi prolyforation och den lätta kedjan börjar rekommenderas. -**[37:18 - 37:23]** Och igen där, om inte det lyckas att få till en funktionell lätt kedja +**37:18** +Och igen där, om inte det lyckas att få till en funktionell lätt kedja -**[37:23 - 37:25]** så ska den kombineras med den tunga kedjan. +**37:23** +så ska den kombineras med den tunga kedjan. -**[37:25 - 37:30]** Så kommer cellen igen att gå i apoptos. +**37:25** +Så kommer cellen igen att gå i apoptos. -**[37:30 - 37:38]** Och vi har någon som har räknat ut att det är ungefär 50 miljarder B-celler som dör i benmärgen varje dygn. +**37:30** +Och vi har någon som har räknat ut att det är ungefär 50 miljarder B-celler som dör i benmärgen varje dygn. -**[37:38 - 37:42]** Just för att de inte får till sin rekommendation. +**37:38** +Just för att de inte får till sin rekommendation. -**[37:42 - 37:44]** Och då kommer vi inte ha någon nytta av de här cellerna. +**37:42** +Och då kommer vi inte ha någon nytta av de här cellerna. -**[37:44 - 37:46]** De kommer att gå i apotos. +**37:44** +De kommer att gå i apotos. -**[37:46 - 37:52]** Och slutligen så får vi då en omogen B-cell som uttrycker IGM på sin vite. +**37:46** +Och slutligen så får vi då en omogen B-cell som uttrycker IGM på sin vite. -**[37:56 - 38:00]** Eftersom rekommendationen har skett helt slumpmässigt +**37:56** +Eftersom rekommendationen har skett helt slumpmässigt -**[38:00 - 38:03]** utan påverkan av några antigener överhuvudtaget +**38:00** +utan påverkan av några antigener överhuvudtaget -**[38:03 - 38:06]** så kommer vi att få väldigt många av B-cellerna +**38:03** +så kommer vi att få väldigt många av B-cellerna -**[38:06 - 38:12]** som faktiskt uttrycker antigener som kan känna igen vår egen kropp. +**38:06** +som faktiskt uttrycker antigener som kan känna igen vår egen kropp. -**[38:12 - 38:16]** Så därför har vi ytterligare en kontrollstation innan cellerna +**38:12** +Så därför har vi ytterligare en kontrollstation innan cellerna -**[38:16 - 38:20]** kan släppas ut i periferin, alltså ut från benmärgen. +**38:16** +kan släppas ut i periferin, alltså ut från benmärgen. -**[38:20 - 38:28]** Om den här omogna B-cellen som nu har lyckats rekombinera sina antikroppsgener +**38:20** +Om den här omogna B-cellen som nu har lyckats rekombinera sina antikroppsgener -**[38:28 - 38:30]** och uttrycker IGM på sina +**38:28** +och uttrycker IGM på sina -**[38:30 - 38:36]** om det här IGM kommer att binda till ett kroppseget antigen +**38:30** +om det här IGM kommer att binda till ett kroppseget antigen -**[38:36 - 38:38]** till exempel någon komponent i blodet +**38:36** +till exempel någon komponent i blodet -**[38:38 - 38:42]** eller någonting i den extra cellulära matvyxeln i benmärgen +**38:38** +eller någonting i den extra cellulära matvyxeln i benmärgen -**[38:42 - 38:46]** då blir det en signal in i cellen +**38:42** +då blir det en signal in i cellen -**[38:46 - 38:48]** att gå i apotos. +**38:46** +att gå i apotos. -**[38:48 - 38:50]** För sådana här celler vill vi naturligtvis inte ha ut i kroppen +**38:48** +För sådana här celler vill vi naturligtvis inte ha ut i kroppen -**[38:50 - 38:54]** som kan binda till våra egna +**38:50** +som kan binda till våra egna -**[38:54 - 38:56]** proteiner, kolhydrater och så vidare. +**38:54** +proteiner, kolhydrater och så vidare. -**[38:56 - 39:00]** Det här kallas för negativ selektion. +**38:56** +Det här kallas för negativ selektion. -**[39:00 - 39:04]** en b eller T-cell binder till något kroppseget +**39:00** +en b eller T-cell binder till något kroppseget -**[39:04 - 39:06]** och därefter går i apotos. +**39:04** +och därefter går i apotos. -**[39:06 - 39:08]** Det kallar vi för negativ selektion. +**39:06** +Det kallar vi för negativ selektion. -**[39:10 - 39:12]** Den här cellen däremot +**39:10** +Den här cellen däremot -**[39:12 - 39:14]** den är också en omogen B-cell +**39:12** +den är också en omogen B-cell -**[39:14 - 39:16]** den har en annan antikropp på sin yta +**39:14** +den har en annan antikropp på sin yta -**[39:16 - 39:18]** som inte reagerar med något av +**39:16** +som inte reagerar med något av -**[39:18 - 39:22]** de kroppsegna proteinerna +**39:18** +de kroppsegna proteinerna -**[39:22 - 39:24]** och så vidare +**39:22** +och så vidare -**[39:24 - 39:26]** som finns i benmärgen. +**39:24** +som finns i benmärgen. -**[39:26 - 39:28]** Den kommer då att släppas ut i periferin. +**39:26** +Den kommer då att släppas ut i periferin. -**[39:30 - 39:33]** Nu finns det naturligtvis många ämnen i kroppen +**39:30** +Nu finns det naturligtvis många ämnen i kroppen -**[39:33 - 39:36]** som inte egentligen uttrycks i benmärgen +**39:33** +som inte egentligen uttrycks i benmärgen -**[39:36 - 39:42]** och som en mogen b-cell då inte kommer att genomgå negativ selektion +**39:36** +och som en mogen b-cell då inte kommer att genomgå negativ selektion -**[39:42 - 39:42]** emot. +**39:42** +emot. -**[39:42 - 39:46]** Så under de första få dagarna +**39:42** +Så under de första få dagarna -**[39:46 - 39:49]** som en b-cell har släppts ut +**39:46** +som en b-cell har släppts ut -**[39:49 - 39:52]** i periferin från benmärgen +**39:49** +i periferin från benmärgen -**[39:52 - 39:54]** så är den väldigt känslig. +**39:52** +så är den väldigt känslig. -**[39:54 - 39:56]** Om den då binder till sitt antingen +**39:54** +Om den då binder till sitt antingen -**[39:56 - 39:58]** så kommer den igen och går i apotos +**39:56** +så kommer den igen och går i apotos -**[39:58 - 40:00]** den kommer inte att bli aktiverad +**39:58** +den kommer inte att bli aktiverad -**[40:00 - 40:04]** och börjar växa till, utan den kommer gå i apoptos. +**40:00** +och börjar växa till, utan den kommer gå i apoptos. -**[40:04 - 40:06]** Om den däremot klarar sig +**40:04** +Om den däremot klarar sig -**[40:06 - 40:08]** under de här första dagarna +**40:06** +under de här första dagarna -**[40:08 - 40:10]** inte stöter på sitt antigen +**40:08** +inte stöter på sitt antigen -**[40:10 - 40:14]** och dessutom kommer in i +**40:10** +och dessutom kommer in i -**[40:14 - 40:16]** ett sekundärt himskit organ +**40:14** +ett sekundärt himskit organ -**[40:16 - 40:18]** den får ytterligare några signaler +**40:16** +den får ytterligare några signaler -**[40:18 - 40:22]** så kommer den att gå hela vägen och bli +**40:18** +så kommer den att gå hela vägen och bli -**[40:22 - 40:24]** en funktionell mogen B-cell +**40:22** +en funktionell mogen B-cell -**[40:24 - 40:26]** som när den stöter på sitt antingen +**40:24** +som när den stöter på sitt antingen -**[40:26 - 40:30]** kommer att aktiveras, växa till +**40:26** +kommer att aktiveras, växa till -**[40:30 - 40:32]** differentierad till en effektorscell. +**40:30** +differentierad till en effektorscell. -**[40:32 - 40:36]** Och de processerna kommer ni att få höra om i nästa föreläsning +**40:32** +Och de processerna kommer ni att få höra om i nästa föreläsning -**[40:36 - 40:38]** om effektorsceller. +**40:36** +om effektorsceller. -**[40:38 - 40:40]** Det vi fokuserar på nu det är +**40:38** +Det vi fokuserar på nu det är -**[40:40 - 40:44]** utvecklingen och differentieringen fram till mogna +**40:40** +utvecklingen och differentieringen fram till mogna -**[40:44 - 40:48]** män naiva B-celler och naiv +**40:44** +män naiva B-celler och naiv -**[40:48 - 40:50]** det betyder då att den ännu inte +**40:48** +det betyder då att den ännu inte -**[40:50 - 40:52]** har stött på sitt antigen. +**40:50** +har stött på sitt antigen. -**[40:52 - 40:54]** Den har förmågan att reagera men den har ännu +**40:52** +Den har förmågan att reagera men den har ännu -**[40:54 - 40:58]** inte stött på sitt antingen. +**40:54** +inte stött på sitt antingen. -**[41:00 - 41:02]** Den rekommendation som vi har sett nu +**41:00** +Den rekommendation som vi har sett nu -**[41:02 - 41:04]** den sker då i benmärgen +**41:02** +den sker då i benmärgen -**[41:04 - 41:06]** oberoende av antigen +**41:04** +oberoende av antigen -**[41:06 - 41:08]** som vi sa tidigare. +**41:06** +som vi sa tidigare. -**[41:08 - 41:10]** Men det finns också en ytterligare +**41:08** +Men det finns också en ytterligare -**[41:10 - 41:12]** rekombination +**41:10** +rekombination -**[41:12 - 41:14]** som sker efter det +**41:12** +som sker efter det -**[41:14 - 41:16]** att B-cellen +**41:14** +att B-cellen -**[41:16 - 41:18]** har stött på sitt antigen +**41:16** +har stött på sitt antigen -**[41:18 - 41:20]** och blivit aktiverad. +**41:18** +och blivit aktiverad. -**[41:20 - 41:22]** Och det är då inte i +**41:20** +Och det är då inte i -**[41:22 - 41:24]** VD och J-segmenten +**41:22** +VD och J-segmenten -**[41:24 - 41:26]** som den här +**41:24** +som den här -**[41:26 - 41:28]** rekommendationen sker. +**41:26** +rekommendationen sker. -**[41:28 - 41:30]** Utan den rekommendationen +**41:28** +Utan den rekommendationen -**[41:30 - 41:34]** fix och ändras inte som vi sa, den är irreversibel. +**41:30** +fix och ändras inte som vi sa, den är irreversibel. -**[41:34 - 41:38]** Utan det som händer är att cellen +**41:34** +Utan det som händer är att cellen -**[41:38 - 41:42]** byter sin konstanta del på antikroppen +**41:38** +byter sin konstanta del på antikroppen -**[41:42 - 41:44]** och går från att vara +**41:42** +och går från att vara -**[41:44 - 41:46]** en IGM +**41:44** +en IGM -**[41:46 - 41:50]** till någon av de andra isotyperna. +**41:46** +till någon av de andra isotyperna. -**[41:50 - 41:52]** Så nu kommer det ihåg att det var IGM +**41:50** +Så nu kommer det ihåg att det var IGM -**[41:52 - 41:54]** som uttrycktes först på ytan +**41:52** +som uttrycktes först på ytan -**[41:54 - 41:56]** av B-cellen +**41:54** +av B-cellen -**[41:56 - 41:58]** och som uttrycks på ytan +**41:56** +och som uttrycks på ytan -**[41:58 - 42:00]** av de naiva cellerna när de är +**41:58** +av de naiva cellerna när de är -**[42:00 - 42:02]** ute i cirkulationen. +**42:00** +ute i cirkulationen. -**[42:02 - 42:04]** Men en cell kan också +**42:02** +Men en cell kan också -**[42:04 - 42:06]** byta sedan +**42:04** +byta sedan -**[42:06 - 42:08]** isotyp +**42:06** +isotyp -**[42:08 - 42:10]** till någon av de andra. +**42:08** +till någon av de andra. -**[42:10 - 42:14]** Och det är också en irreversibel process +**42:10** +Och det är också en irreversibel process -**[42:14 - 42:16]** där +**42:14** +där -**[42:16 - 42:18]** långa sträckor av DNA +**42:16** +långa sträckor av DNA -**[42:18 - 42:22]** loopas ut och klipps bort. +**42:18** +loopas ut och klipps bort. -**[42:22 - 42:24]** Så i den naiva cellen +**42:22** +Så i den naiva cellen -**[42:24 - 42:26]** så kommer VD och J-segmenten +**42:24** +så kommer VD och J-segmenten -**[42:26 - 42:28]** att spliceas ihop +**42:26** +att spliceas ihop -**[42:28 - 42:30]** med +**42:28** +med -**[42:30 - 42:36]** cementen för den tunga kedjan för IGM +**42:30** +cementen för den tunga kedjan för IGM -**[42:36 - 42:38]** och det är det proteinet som kommer att uttryckas. +**42:36** +och det är det proteinet som kommer att uttryckas. -**[42:40 - 42:42]** Sen när cellen genomgår +**42:40** +Sen när cellen genomgår -**[42:42 - 42:44]** aktivering och tillväxt +**42:42** +aktivering och tillväxt -**[42:44 - 42:46]** i ett terminalcentrum +**42:44** +i ett terminalcentrum -**[42:46 - 42:48]** i till exempel lymfnorden +**42:46** +i till exempel lymfnorden -**[42:48 - 42:50]** så kommer olika signaler +**42:48** +så kommer olika signaler -**[42:50 - 42:52]** framför allt från T-celler +**42:50** +framför allt från T-celler -**[42:52 - 42:56]** att leda till att den istället +**42:52** +att leda till att den istället -**[42:56 - 43:00]** börjar uttrycka till exempel IGM. +**42:56** +börjar uttrycka till exempel IGM. -**[43:00 - 43:04]** igen i det som vi kallar förirmline-genomet +**43:00** +igen i det som vi kallar förirmline-genomet -**[43:04 - 43:08]** så ligger först genen för den konstanta +**43:04** +så ligger först genen för den konstanta -**[43:08 - 43:10]** delen för IGM +**43:08** +delen för IGM -**[43:10 - 43:12]** sen kommer genen för den konstanta +**43:10** +sen kommer genen för den konstanta -**[43:12 - 43:14]** delen för IGD +**43:12** +delen för IGD -**[43:14 - 43:16]** IGG-3, IGG-1 +**43:14** +IGG-3, IGG-1 -**[43:16 - 43:18]** och så vidare +**43:16** +och så vidare -**[43:18 - 43:20]** efter varandra. +**43:18** +efter varandra. -**[43:20 - 43:21]** Det finns alltså flera olika +**43:20** +Det finns alltså flera olika -**[43:21 - 43:24]** subtyper av IGG +**43:21** +subtyper av IGG -**[43:24 - 43:26]** som cellen kan uttrycka. +**43:24** +som cellen kan uttrycka. -**[43:26 - 43:28]** Och det som händer då +**43:26** +Och det som händer då -**[43:28 - 43:30]** kommer att vara att +**43:28** +kommer att vara att -**[43:30 - 43:34]** NA-strängen kommer att loopas ut, +**43:30** +NA-strängen kommer att loopas ut, -**[43:34 - 43:36]** till exempel de som +**43:34** +till exempel de som -**[43:36 - 43:38]** kodar för IGM +**43:36** +kodar för IGM -**[43:38 - 43:40]** och IGD +**43:38** +och IGD -**[43:40 - 43:42]** så istället så kommer samma +**43:40** +så istället så kommer samma -**[43:42 - 43:46]** VD och J-rekommendation +**43:42** +VD och J-rekommendation -**[43:46 - 43:48]** samma sträcka +**43:46** +samma sträcka -**[43:48 - 43:50]** med DNA här, +**43:48** +med DNA här, -**[43:50 - 43:52]** att istället ligga närmast +**43:50** +att istället ligga närmast -**[43:52 - 43:54]** genen som kodar +**43:52** +genen som kodar -**[43:54 - 43:56]** för +**43:54** +för -**[43:56 - 44:00]** den konstanta delen för IGG3. +**43:56** +den konstanta delen för IGG3. -**[44:00 - 44:04]** Då istället i slutändan +**44:00** +Då istället i slutändan -**[44:04 - 44:06]** en gen som kodar för +**44:04** +en gen som kodar för -**[44:06 - 44:08]** en IGG 3-molekyl +**44:06** +en IGG 3-molekyl -**[44:08 - 44:10]** som uttrycker samma +**44:08** +som uttrycker samma -**[44:10 - 44:12]** variabla del och alltså känner +**44:10** +variabla del och alltså känner -**[44:12 - 44:14]** igen samma antigen. +**44:12** +igen samma antigen. -**[44:14 - 44:16]** Så att den antikropp som bildas +**44:14** +Så att den antikropp som bildas -**[44:16 - 44:18]** binder tillsammma antingen +**44:16** +binder tillsammma antingen -**[44:18 - 44:20]** men får andra funktioner +**44:18** +men får andra funktioner -**[44:20 - 44:22]** eftersom +**44:20** +eftersom -**[44:22 - 44:24]** den istället kommer att vara +**44:22** +den istället kommer att vara -**[44:24 - 44:26]** en IGG-molekyl. +**44:24** +en IGG-molekyl. -**[44:28 - 44:30]** Det här kan sen faktiskt göras om +**44:28** +Det här kan sen faktiskt göras om -**[44:30 - 44:34]** med ytterligare flera steg så att det istället blir +**44:30** +med ytterligare flera steg så att det istället blir -**[44:34 - 44:36]** till exempel en IDA-molekyl +**44:34** +till exempel en IDA-molekyl -**[44:36 - 44:38]** som produceras. +**44:36** +som produceras. -**[44:38 - 44:40]** Men det är ganska ovanligt. +**44:38** +Men det är ganska ovanligt. -**[44:40 - 44:42]** Oftast så leder den här switchen +**44:40** +Oftast så leder den här switchen -**[44:42 - 44:44]** till antingen IDG +**44:42** +till antingen IDG -**[44:44 - 44:46]** eller IDA +**44:44** +eller IDA -**[44:46 - 44:48]** till exempel. +**44:46** +till exempel. -**[44:48 - 44:50]** Och sen behåller källen +**44:48** +Och sen behåller källen -**[44:50 - 44:52]** den tunga kedjan som har bildats. +**44:50** +den tunga kedjan som har bildats. -**[44:54 - 44:56]** Den process som vi just har beskrivit +**44:54** +Den process som vi just har beskrivit -**[44:56 - 44:58]** det kallas för ISO-typ Switch. +**44:56** +det kallas för ISO-typ Switch. -**[45:00 - 45:04]** Det är då upphov till antikroppar med olika isotyper. +**45:00** +Det är då upphov till antikroppar med olika isotyper. -**[45:04 - 45:10]** IGG, IGM, IGD, IGA och IGE. +**45:04** +IGG, IGM, IGD, IGA och IGE. -**[45:10 - 45:14]** Med samma fortfarande antingen bindande sajt. +**45:10** +Med samma fortfarande antingen bindande sajt. -**[45:14 - 45:18]** På bilden här så ser vi de fem isotyperna. +**45:14** +På bilden här så ser vi de fem isotyperna. -**[45:18 - 45:24]** Och vi har också markerat att IGG finns i fyra olika solklasser. +**45:18** +Och vi har också markerat att IGG finns i fyra olika solklasser. -**[45:24 - 45:30]** IGG 1, IGG 2 osv. +**45:24** +IGG 1, IGG 2 osv. -**[45:30 - 45:34]** Finns i två subklasser. IGA 1 och IGA 2. +**45:30** +Finns i två subklasser. IGA 1 och IGA 2. -**[45:34 - 45:40]** Så här ger jag en ganska stor variation på vilka antikroppar som kan bildas. +**45:34** +Så här ger jag en ganska stor variation på vilka antikroppar som kan bildas. -**[45:40 - 45:44]** Och de har då alla något olika egenskaper +**45:40** +Och de har då alla något olika egenskaper -**[45:44 - 45:50]** som är beroende på den tunga kedjan, FCB:en hos antikropparna. +**45:44** +som är beroende på den tunga kedjan, FCB:en hos antikropparna. -**[45:50 - 45:55]** Och vi ska nu gå igenom de här olika isotyperna lite översiktligt. +**45:50** +Och vi ska nu gå igenom de här olika isotyperna lite översiktligt. -**[45:55 - 46:00]** Så att ni har koll på dem inför föreläsningen om de olika effektorfunktionerna. +**45:55** +Så att ni har koll på dem inför föreläsningen om de olika effektorfunktionerna. -**[46:00 - 46:06]** IGG är den antikroppen som finns till största mängden i serum. +**46:00** +IGG är den antikroppen som finns till största mängden i serum. -**[46:06 - 46:11]** Den kan också transporteras över till fostret, över moderkakan. +**46:06** +Den kan också transporteras över till fostret, över moderkakan. -**[46:11 - 46:16]** IGG är väldigt bra på att aktivera komplementsystemet. +**46:11** +IGG är väldigt bra på att aktivera komplementsystemet. -**[46:16 - 46:25]** Och den underlättar också faggocitos genom att bilda till FC-receptorer som vi diskuterade tidigare. +**46:16** +Och den underlättar också faggocitos genom att bilda till FC-receptorer som vi diskuterade tidigare. -**[46:25 - 46:30]** IGG är också bra på att neutralisera. +**46:25** +IGG är också bra på att neutralisera. -**[46:30 - 46:32]** Antigener. +**46:30** +Antigener. -**[46:32 - 46:38]** Och neutralisation det är när en antikropp binder till exempel till ett virus +**46:32** +Och neutralisation det är när en antikropp binder till exempel till ett virus -**[46:38 - 46:44]** och då hindrar att viruset binder in till sin receptor på cellen. +**46:38** +och då hindrar att viruset binder in till sin receptor på cellen. -**[46:44 - 46:47]** På det viset så är viruset neutraliserat säger man. +**46:44** +På det viset så är viruset neutraliserat säger man. -**[46:47 - 46:53]** Man kan också tänka sig att det är ett toxin som hindras från att binda till sin receptor till exempel. +**46:47** +Man kan också tänka sig att det är ett toxin som hindras från att binda till sin receptor till exempel. -**[46:55 - 47:00]** Slutligen så kan IGG-antikroppar också utföra någonting +**46:55** +Slutligen så kan IGG-antikroppar också utföra någonting -**[47:00 - 47:04]** som kallas för antidependent cellulor cytotocesti. +**47:00** +som kallas för antidependent cellulor cytotocesti. -**[47:04 - 47:07]** Det förkortas ofta ADCC. +**47:04** +Det förkortas ofta ADCC. -**[47:07 - 47:14]** Och det är ett fenomen när antikroppen binder till en av våra egna celler. +**47:07** +Och det är ett fenomen när antikroppen binder till en av våra egna celler. -**[47:14 - 47:19]** Till exempel en virusinfekterad cell som uttrycker virusantien på sin yta. +**47:14** +Till exempel en virusinfekterad cell som uttrycker virusantien på sin yta. -**[47:19 - 47:23]** Eller en tumörcell som uttrycker tumörhanteringen på sin yta. +**47:19** +Eller en tumörcell som uttrycker tumörhanteringen på sin yta. -**[47:23 - 47:30]** När den här antikroppen sedan binder till en NK-cell så kan NK-cellen +**47:23** +När den här antikroppen sedan binder till en NK-cell så kan NK-cellen -**[47:30 - 47:31]** eller den döda den här cellen +**47:30** +eller den döda den här cellen -**[47:31 - 47:34]** som antikroppen har bundit till. +**47:31** +som antikroppen har bundit till. -**[47:34 - 47:39]** Så det här är alltså inte ett sätt att döda bakterier eller svampar eller så +**47:34** +Så det här är alltså inte ett sätt att döda bakterier eller svampar eller så -**[47:39 - 47:43]** utan det är ett sätt att döda våra egna celler som bör tas bort. +**47:39** +utan det är ett sätt att döda våra egna celler som bör tas bort. -**[47:45 - 47:47]** Om vi sedan går till IGM +**47:45** +Om vi sedan går till IGM -**[47:47 - 47:51]** så finns den också till viss del i serum +**47:47** +så finns den också till viss del i serum -**[47:51 - 47:54]** inte lika mycket som IGM, men den finns i serum +**47:51** +inte lika mycket som IGM, men den finns i serum -**[47:54 - 47:57]** och den produceras också i slemhinnorna +**47:54** +och den produceras också i slemhinnorna -**[47:57 - 47:59]** framförallt tarmslemhinnor +**47:57** +framförallt tarmslemhinnor -**[48:00 - 48:04]** IGM är också bra på komplementaktivering. +**48:00** +IGM är också bra på komplementaktivering. -**[48:06 - 48:12]** Det i sin tur komplementaktiveringen leder till fagocytos, lysering av mikroberna +**48:06** +Det i sin tur komplementaktiveringen leder till fagocytos, lysering av mikroberna -**[48:12 - 48:16]** och också rekrytering av andra celler in i vävnaden. +**48:12** +och också rekrytering av andra celler in i vävnaden. -**[48:17 - 48:20]** IGM är också väldigt bra på aglutination. +**48:17** +IGM är också väldigt bra på aglutination. -**[48:20 - 48:28]** Aglutination är när antikroppar binder ihop olika mikroorganismer, +**48:20** +Aglutination är när antikroppar binder ihop olika mikroorganismer, -**[48:28 - 48:30]** till exempel olika bakterier. +**48:28** +till exempel olika bakterier. -**[48:30 - 48:34]** för att IGM produceras som en pentamera. +**48:30** +för att IGM produceras som en pentamera. -**[48:34 - 48:37]** Alltså fem stycken olika antikroppar som sitter ihop. +**48:34** +Alltså fem stycken olika antikroppar som sitter ihop. -**[48:37 - 48:40]** Och det ska vi snart se hur det ser ut lite mera. +**48:37** +Och det ska vi snart se hur det ser ut lite mera. -**[48:40 - 48:42]** Men i och med att den är en pentamera +**48:40** +Men i och med att den är en pentamera -**[48:42 - 48:46]** så får den till och med fem gånger två tio bindningssajts +**48:42** +så får den till och med fem gånger två tio bindningssajts -**[48:46 - 48:48]** i en makromonikyl. +**48:46** +i en makromonikyl. -**[48:48 - 48:52]** Och den är då väldigt bra på att klumpa ihop mikroorganismer. +**48:48** +Och den är då väldigt bra på att klumpa ihop mikroorganismer. -**[48:52 - 48:55]** Framförallt på slemhinneytorna. +**48:52** +Framförallt på slemhinneytorna. -**[48:55 - 48:58]** Så att de inte kan ta sig genom slemmet +**48:55** +Så att de inte kan ta sig genom slemmet -**[48:58 - 49:00]** in till våra egna celler. +**48:58** +in till våra egna celler. -**[49:00 - 49:04]** spolas ut den naturliga vägen kan man säga. +**49:00** +spolas ut den naturliga vägen kan man säga. -**[49:04 - 49:10]** IGD finns på naiva B-celler precis som IGM gör. +**49:04** +IGD finns på naiva B-celler precis som IGM gör. -**[49:10 - 49:16]** Och framförallt så har den sin funktion i att signalera in i den naiva cellen. +**49:10** +Och framförallt så har den sin funktion i att signalera in i den naiva cellen. -**[49:16 - 49:18]** När den binder antigen för första gången. +**49:16** +När den binder antigen för första gången. -**[49:18 - 49:22]** Det finns väldigt låga nivåer utsöndrat IGD +**49:18** +Det finns väldigt låga nivåer utsöndrat IGD -**[49:22 - 49:24]** utan sitter nästan bara på cellytan. +**49:22** +utan sitter nästan bara på cellytan. -**[49:24 - 49:30]** IGA 1 och 2 produceras i slemhinnorna från +**49:24** +IGA 1 och 2 produceras i slemhinnorna från -**[49:30 - 49:34]** framförallt och transporteras över slemhinnan ut i lumen. +**49:30** +framförallt och transporteras över slemhinnan ut i lumen. -**[49:34 - 49:40]** Transporteras också till bröstmjölk när man ammar. +**49:34** +Transporteras också till bröstmjölk när man ammar. -**[49:40 - 49:42]** Och IGA +**49:40** +Och IGA -**[49:42 - 49:45]** är bra på att neutralisera +**49:42** +är bra på att neutralisera -**[49:45 - 49:48]** antigener så att de inte binder in till våra egna celler. +**49:45** +antigener så att de inte binder in till våra egna celler. -**[49:48 - 49:52]** Och också på agilutination precis som IGM. +**49:48** +Och också på agilutination precis som IGM. -**[49:52 - 49:54]** IGA produceras som en del mer +**49:52** +IGA produceras som en del mer -**[49:54 - 49:58]** och blir därför bättre på agilutination än de här monomerna +**49:54** +och blir därför bättre på agilutination än de här monomerna -**[49:58 - 50:00]** som de andra antikrooperna. +**49:58** +som de andra antikrooperna. -**[50:00 - 50:04]** IGG och E har. +**50:00** +IGG och E har. -**[50:04 - 50:08]** IGE slutligen, känner ni kanske igen som en mediator +**50:04** +IGE slutligen, känner ni kanske igen som en mediator -**[50:08 - 50:11]** av olika allergiska reaktioner. +**50:08** +av olika allergiska reaktioner. -**[50:11 - 50:16]** Men det är naturligtvis inte den biologiska funktionen i första hand. +**50:11** +Men det är naturligtvis inte den biologiska funktionen i första hand. -**[50:16 - 50:20]** IGE är viktigt för att bekämpa stora parasiter +**50:16** +IGE är viktigt för att bekämpa stora parasiter -**[50:20 - 50:24]** som inte kan försorteras av våra egna celler. +**50:20** +som inte kan försorteras av våra egna celler. -**[50:24 - 50:30]** Och IGE sitter bundet till mastceller ute i vävnaden. +**50:24** +Och IGE sitter bundet till mastceller ute i vävnaden. -**[50:30 - 50:33]** Och när de sen bilden till sitt antingen +**50:30** +Och när de sen bilden till sitt antingen -**[50:33 - 50:34]** så leder det till dels +**50:33** +så leder det till dels -**[50:34 - 50:36]** stegranledning av mastcellerna +**50:34** +stegranledning av mastcellerna -**[50:36 - 50:40]** som sedan producerar olika typer av +**50:36** +som sedan producerar olika typer av -**[50:40 - 50:42]** inflammationsmedia torer +**50:40** +inflammationsmedia torer -**[50:42 - 50:46]** och det leder också till sådana här ADCC +**50:42** +och det leder också till sådana här ADCC -**[50:46 - 50:48]** i det här fallet då gentemot +**50:46** +i det här fallet då gentemot -**[50:48 - 50:52]** parasiten inte mot våra egna celler. +**50:48** +parasiten inte mot våra egna celler. -**[50:52 - 50:54]** Och under ett immunsvar +**50:52** +Och under ett immunsvar -**[50:54 - 50:56]** så producerar en B-cell +**50:54** +så producerar en B-cell -**[50:56 - 51:00]** som blir aktiverad först IGM +**50:56** +som blir aktiverad först IGM -**[51:00 - 51:02]** IGD men inte i någon större utsträckning IGM. +**51:00** +IGD men inte i någon större utsträckning IGM. -**[51:02 - 51:04]** Utan det som utsöndras är IGM. +**51:02** +Utan det som utsöndras är IGM. -**[51:04 - 51:08]** Och sen växlar den till en av de övriga isotyperna. +**51:04** +Och sen växlar den till en av de övriga isotyperna. -**[51:10 - 51:12]** Till IGM. +**51:10** +Till IGM. -**[51:12 - 51:14]** G, IGA eller IGE. +**51:12** +G, IGA eller IGE. -**[51:14 - 51:16]** Och anledningen till att det finns flera olika +**51:14** +Och anledningen till att det finns flera olika -**[51:16 - 51:20]** är ju då att de behövs mot olika typer av mikroorganismer. +**51:16** +är ju då att de behövs mot olika typer av mikroorganismer. -**[51:20 - 51:24]** I olika delar av kroppen så har de specialiserade förmågor +**51:20** +I olika delar av kroppen så har de specialiserade förmågor -**[51:24 - 51:26]** som gör att de fungerar bäst i en viss miljö +**51:24** +som gör att de fungerar bäst i en viss miljö -**[51:26 - 51:28]** mot en viss mikroorganism. +**51:26** +mot en viss mikroorganism. -**[51:30 - 51:33]** Tidigare då så ändras inte specificiteten. +**51:30** +Tidigare då så ändras inte specificiteten. -**[51:33 - 51:36]** Även om antikroppen gör sådana här isotyp Switch. +**51:33** +Även om antikroppen gör sådana här isotyp Switch. -**[51:39 - 51:43]** Som vi sa så finns IGM som en penta mer. +**51:39** +Som vi sa så finns IGM som en penta mer. -**[51:43 - 51:47]** Och IGA produceras framförallt som en DME. +**51:43** +Och IGA produceras framförallt som en DME. -**[51:47 - 51:50]** IgM är alltid en penta mer. +**51:47** +IgM är alltid en penta mer. -**[51:50 - 51:52]** Medan IGA kan vara både en monomer. +**51:50** +Medan IGA kan vara både en monomer. -**[51:52 - 51:55]** Vilket finns i serum till viss utsträckning. +**51:52** +Vilket finns i serum till viss utsträckning. -**[51:55 - 51:57]** Och en DMER. +**51:55** +Och en DMER. -**[51:57 - 52:00]** Vilket då finns i slemhinnorna. +**51:57** +Vilket då finns i slemhinnorna. -**[52:00 - 52:04]** Där den stora mängden av IGA produceras. +**52:00** +Där den stora mängden av IGA produceras. -**[52:04 - 52:11]** Och om vi tittar här så ser vi att både det pentamera IGM och det numera IGM. +**52:04** +Och om vi tittar här så ser vi att både det pentamera IGM och det numera IGM. -**[52:11 - 52:18]** Hålls samman av en protein som heter J-kedjan, J-kedjan. +**52:11** +Hålls samman av en protein som heter J-kedjan, J-kedjan. -**[52:18 - 52:24]** Som produceras också av plasmascenner som producerar antikropparna. +**52:18** +Som produceras också av plasmascenner som producerar antikropparna. -**[52:24 - 52:30]** Och J-kedjan i sin tur binder sen till ett annat protein. +**52:24** +Och J-kedjan i sin tur binder sen till ett annat protein. -**[52:30 - 52:36]** En sekretorisk komponent som gör att de här polymererna kan transporteras +**52:30** +En sekretorisk komponent som gör att de här polymererna kan transporteras -**[52:36 - 52:41]** genom EPT:et ut i tarmlumen eller till bröstmjölk till exempel. +**52:36** +genom EPT:et ut i tarmlumen eller till bröstmjölk till exempel. -**[52:41 - 52:44]** Även ut i lungorna och så vidare. +**52:41** +Även ut i lungorna och så vidare. -**[52:44 - 52:48]** Och i och med att de här antikropparna har +**52:44** +Och i och med att de här antikropparna har -**[52:48 - 52:54]** 4 respektive 10 olika antigenbindande sajter. +**52:48** +4 respektive 10 olika antigenbindande sajter. -**[52:54 - 52:58]** Så blir de väldigt bra på att aglutinera bakterier som vi sa. +**52:54** +Så blir de väldigt bra på att aglutinera bakterier som vi sa. -**[52:58 - 53:00]** Det vill säga klumpa ihop dem. +**52:58** +Det vill säga klumpa ihop dem. -**[53:00 - 53:04]** Och det ger också en väldigt hög aviditet. +**53:00** +Och det ger också en väldigt hög aviditet. -**[53:04 - 53:06]** Och aviditet, det är +**53:04** +Och aviditet, det är -**[53:06 - 53:10]** förmågan hos hela makromolekylen +**53:06** +förmågan hos hela makromolekylen -**[53:10 - 53:14]** att binda till en patient till exempel. +**53:10** +att binda till en patient till exempel. -**[53:14 - 53:16]** Vi ska titta på det i nästa bild. +**53:14** +Vi ska titta på det i nästa bild. -**[53:17 - 53:21]** Här har vi en illustration av +**53:17** +Här har vi en illustration av -**[53:21 - 53:23]** dels affinitet. +**53:21** +dels affinitet. -**[53:23 - 53:25]** Och affinitet, det är +**53:23** +Och affinitet, det är -**[53:25 - 53:30]** styrkan i en bindning av ett. +**53:25** +styrkan i en bindning av ett. -**[53:30 - 53:33]** till sin epitop. +**53:30** +till sin epitop. -**[53:33 - 53:39]** I det här fallet en struktur som finns på ytan av en cell eller en bakterie. +**53:33** +I det här fallet en struktur som finns på ytan av en cell eller en bakterie. -**[53:39 - 53:41]** Ska du föreställa här. +**53:39** +Ska du föreställa här. -**[53:41 - 53:43]** Och den här bindningen då. +**53:41** +Och den här bindningen då. -**[53:43 - 53:46]** Det är en icke-kovalent bindning. +**53:43** +Det är en icke-kovalent bindning. -**[53:46 - 53:49]** Och den består av flera olika typer av interaktioner. +**53:46** +Och den består av flera olika typer av interaktioner. -**[53:49 - 53:51]** Det är vätebindningar. +**53:49** +Det är vätebindningar. -**[53:51 - 53:55]** Och det är elektrisk laddning som förmedlar den här bindningen. +**53:51** +Och det är elektrisk laddning som förmedlar den här bindningen. -**[53:55 - 54:00]** Men även då interaktionen mellan hydrofoba eller hydrofoba. +**53:55** +Men även då interaktionen mellan hydrofoba eller hydrofoba. -**[54:00 - 54:05]** hydrofina delar av de olika komponenterna. +**54:00** +hydrofina delar av de olika komponenterna. -**[54:05 - 54:07]** Dels epitopen. +**54:05** +Dels epitopen. -**[54:07 - 54:10]** Dels i då aminosyrorna här på antikroppar. +**54:07** +Dels i då aminosyrorna här på antikroppar. -**[54:11 - 54:14]** Och tillsammans så bestämmer då de här olika interaktionerna +**54:11** +Och tillsammans så bestämmer då de här olika interaktionerna -**[54:14 - 54:16]** hur stark den här affiniteten är. +**54:14** +hur stark den här affiniteten är. -**[54:17 - 54:18]** Aviditet +**54:17** +Aviditet -**[54:18 - 54:19]** Å andra sidan. +**54:18** +Å andra sidan. -**[54:19 - 54:24]** Det är hur stark bindningen är mellan hela den här antikroppsmolekylen +**54:19** +Det är hur stark bindningen är mellan hela den här antikroppsmolekylen -**[54:24 - 54:28]** och hela ytan på antigenet. +**54:24** +och hela ytan på antigenet. -**[54:28 - 54:30]** Även om det här +**54:28** +Även om det här -**[54:30 - 54:32]** ofta är väldigt, väldigt starka bindningar. +**54:30** +ofta är väldigt, väldigt starka bindningar. -**[54:32 - 54:34]** Så har man ju ändå en viss +**54:32** +Så har man ju ändå en viss -**[54:34 - 54:36]** off-rate här. +**54:34** +off-rate här. -**[54:36 - 54:38]** Precis som man har i alla andra. +**54:36** +Precis som man har i alla andra. -**[54:38 - 54:40]** Icke-kovalenta interaktioner. +**54:38** +Icke-kovalenta interaktioner. -**[54:40 - 54:42]** Men om man har två bindningssakter +**54:40** +Men om man har två bindningssakter -**[54:42 - 54:44]** så blir det naturligtvis mindre risk att +**54:42** +så blir det naturligtvis mindre risk att -**[54:46 - 54:48]** antikroppen släpper helt. +**54:46** +antikroppen släpper helt. -**[54:48 - 54:50]** Även om ett av de här interaktionerna +**54:48** +Även om ett av de här interaktionerna -**[54:50 - 54:52]** för ett ögonblick +**54:50** +för ett ögonblick -**[54:52 - 54:54]** inte längre interagerar. +**54:52** +inte längre interagerar. -**[54:54 - 54:56]** Då kan man ju tänka sig att om vi har IGM +**54:54** +Då kan man ju tänka sig att om vi har IGM -**[54:56 - 55:00]** och vi har så många epitoper på ytan +**54:56** +och vi har så många epitoper på ytan -**[55:00 - 55:02]** så att alla de tio bindningssajterna +**55:00** +så att alla de tio bindningssajterna -**[55:02 - 55:02]** bindningssakten +**55:02** +bindningssakten -**[55:02 - 55:06]** så blir det här en väldigt, väldigt stark bindning. +**55:02** +så blir det här en väldigt, väldigt stark bindning. -**[55:06 - 55:09]** Även om affiniteten i ett +**55:06** +Även om affiniteten i ett -**[55:09 - 55:12]** enda bindningspar, +**55:09** +enda bindningspar, -**[55:12 - 55:14]** om man säger så, är ganska låg +**55:12** +om man säger så, är ganska låg -**[55:14 - 55:16]** så får man en väldigt hög abviditet. +**55:14** +så får man en väldigt hög abviditet. -**[55:16 - 55:20]** Det är en av fördelarna med att ha +**55:16** +Det är en av fördelarna med att ha -**[55:20 - 55:22]** de här penta mererna och de mererna +**55:20** +de här penta mererna och de mererna -**[55:22 - 55:25]** som bildas av IGM och IGA. +**55:22** +som bildas av IGM och IGA. -**[55:28 - 55:30]** Så om vi då ska sammanfattas +**55:28** +Så om vi då ska sammanfattas -**[55:30 - 55:34]** data B-cellens liv från det att den bildas i benmärgen +**55:30** +data B-cellens liv från det att den bildas i benmärgen -**[55:34 - 55:36]** till det att den blir en färdig effektorkäll +**55:34** +till det att den blir en färdig effektorkäll -**[55:36 - 55:38]** som producerar antikroppar. +**55:36** +som producerar antikroppar. -**[55:38 - 55:42]** Så börjar vi då, som vi sa, i benmärgen. +**55:38** +Så börjar vi då, som vi sa, i benmärgen. -**[55:42 - 55:46]** Där rekombinationen av antikroppsgenerna +**55:42** +Där rekombinationen av antikroppsgenerna -**[55:46 - 55:48]** sker oberoende av antigener. +**55:46** +sker oberoende av antigener. -**[55:48 - 55:50]** Det pågår hela tiden, +**55:48** +Det pågår hela tiden, -**[55:50 - 55:52]** år ut och år in. +**55:50** +år ut och år in. -**[55:52 - 55:55]** Och när cellen då har +**55:52** +Och när cellen då har -**[55:55 - 55:58]** fått en fungerande rekombination +**55:55** +fått en fungerande rekombination -**[55:58 - 56:00]** som gör att den +**55:58** +som gör att den -**[56:00 - 56:02]** uttrycker IGM på sin yta. +**56:00** +uttrycker IGM på sin yta. -**[56:02 - 56:05]** Så genomgår den en negativ selektion +**56:02** +Så genomgår den en negativ selektion -**[56:05 - 56:08]** där de celler som binder in +**56:05** +där de celler som binder in -**[56:08 - 56:10]** till kroppsegna antigener +**56:08** +till kroppsegna antigener -**[56:10 - 56:14]** som finns i benmärgen sorteras bort genom apotos. +**56:10** +som finns i benmärgen sorteras bort genom apotos. -**[56:14 - 56:17]** De som inte binder till kroppsegna antigener +**56:14** +De som inte binder till kroppsegna antigener -**[56:17 - 56:22]** får leva vidare och kan komma ut i cirkulationen. +**56:17** +får leva vidare och kan komma ut i cirkulationen. -**[56:22 - 56:26]** Där kommer de också börja uttrycka IGD +**56:22** +Där kommer de också börja uttrycka IGD -**[56:26 - 56:28]** tillsammans med IGM på sin yta. +**56:26** +tillsammans med IGM på sin yta. -**[56:28 - 56:30]** Och där kan de +**56:28** +Och där kan de -**[56:30 - 56:34]** aktiveras om de stöter på sitt antigen. +**56:30** +aktiveras om de stöter på sitt antigen. -**[56:34 - 56:36]** Då kommer de och dels +**56:34** +Då kommer de och dels -**[56:36 - 56:39]** börja dela sig så att vi får en klonal expansion +**56:36** +börja dela sig så att vi får en klonal expansion -**[56:39 - 56:41]** av B-cellen. +**56:39** +av B-cellen. -**[56:41 - 56:45]** Det vill säga just de kloner som har aktiverats växer till. +**56:41** +Det vill säga just de kloner som har aktiverats växer till. -**[56:45 - 56:47]** Och de kommer också genomgå switch +**56:45** +Och de kommer också genomgå switch -**[56:47 - 56:51]** så att de till exempel börjar producera IGG istället. +**56:47** +så att de till exempel börjar producera IGG istället. -**[56:52 - 56:54]** Efter celldelningen +**56:52** +Efter celldelningen -**[56:54 - 56:57]** så kommer en differentieringsfas +**56:54** +så kommer en differentieringsfas -**[56:57 - 57:00]** där cellen mognar ut till +**56:57** +där cellen mognar ut till -**[57:00 - 57:02]** till en plasmasell. +**57:00** +till en plasmasell. -**[57:02 - 57:06]** Vars enda uppgift egentligen är att producera stora mängder +**57:02** +Vars enda uppgift egentligen är att producera stora mängder -**[57:06 - 57:10]** antikroppar som utsöndras från när plasmaseller. +**57:06** +antikroppar som utsöndras från när plasmaseller. -**[57:10 - 57:14]** Vissa celler kommer istället att differentiera +**57:10** +Vissa celler kommer istället att differentiera -**[57:14 - 57:16]** till minnesceller +**57:14** +till minnesceller -**[57:16 - 57:18]** och kommer att ligga kvar i kroppen +**57:16** +och kommer att ligga kvar i kroppen -**[57:18 - 57:20]** och vänta på att aktiveras igen +**57:18** +och vänta på att aktiveras igen -**[57:20 - 57:22]** av samma antigen. +**57:20** +av samma antigen. -**[57:24 - 57:26]** Och de här plasmasellerna +**57:24** +Och de här plasmasellerna -**[57:26 - 57:30]** de ligger framför allt i benmärgens efterakt. +**57:26** +de ligger framför allt i benmärgens efterakt. -**[57:30 - 57:34]** aktiveringsfasen går sällan tillbaka in till benmärgen +**57:30** +aktiveringsfasen går sällan tillbaka in till benmärgen -**[57:34 - 57:38]** där de ligger och producerar stora mängder av antikroppar. +**57:34** +där de ligger och producerar stora mängder av antikroppar. -**[57:40 - 57:46]** Antikropparnas förmåga att binda väldigt starkt till ett enda antigen +**57:40** +Antikropparnas förmåga att binda väldigt starkt till ett enda antigen -**[57:46 - 57:52]** kan man använda sig av i olika typer av t.ex. immunologiska asterest +**57:46** +kan man använda sig av i olika typer av t.ex. immunologiska asterest -**[57:52 - 57:54]** om man ska detektera ett proteiner av något slag. +**57:52** +om man ska detektera ett proteiner av något slag. -**[57:54 - 58:00]** Men även i olika behandlingar använder man sig av antikroppar. +**57:54** +Men även i olika behandlingar använder man sig av antikroppar. -**[58:00 - 58:04]** som är riktade till exempel mot ytantigenor från tumörcell. +**58:00** +som är riktade till exempel mot ytantigenor från tumörcell. -**[58:04 - 58:08]** Och då brukar man använda sig av monoklonala antikroppar. +**58:04** +Och då brukar man använda sig av monoklonala antikroppar. -**[58:08 - 58:14]** Det vill säga antikroppar som kommer från en enda modekäll, en klon alltså. +**58:08** +Det vill säga antikroppar som kommer från en enda modekäll, en klon alltså. -**[58:14 - 58:18]** Och man börjar då med att göra det här med musceller. +**58:14** +Och man börjar då med att göra det här med musceller. -**[58:18 - 58:24]** Så börjar man med att immunisera musen ordentligt med +**58:18** +Så börjar man med att immunisera musen ordentligt med -**[58:24 - 58:26]** det ämne som man vill bilda antikroppar emot. +**58:24** +det ämne som man vill bilda antikroppar emot. -**[58:26 - 58:28]** Och gör det några gånger. +**58:26** +Och gör det några gånger. -**[58:28 - 58:30]** Sedan så tar man +**58:28** +Sedan så tar man -**[58:30 - 58:34]** ofta mjälten från den här musen. +**58:30** +ofta mjälten från den här musen. -**[58:34 - 58:36]** Och renar fram plasmasellerna. +**58:34** +Och renar fram plasmasellerna. -**[58:36 - 58:42]** De här plasmasellerna låter man fusera med ett myelom. +**58:36** +De här plasmasellerna låter man fusera med ett myelom. -**[58:42 - 58:44]** Och myelom det är en plasmasells tumör. +**58:42** +Och myelom det är en plasmasells tumör. -**[58:44 - 58:47]** Och just de här plasmasellerna +**58:44** +Och just de här plasmasellerna -**[58:47 - 58:51]** de saknar ett speciellt enzym som heter HGPRT. +**58:47** +de saknar ett speciellt enzym som heter HGPRT. -**[58:51 - 58:55]** Och de fuseras då med polyetilenglykol. +**58:51** +Och de fuseras då med polyetilenglykol. -**[58:55 - 59:00]** Så att man får celler som innehåller genetiskt material. +**58:55** +Så att man får celler som innehåller genetiskt material. -**[59:00 - 59:04]** från myelomcellen och från plasmaceller. +**59:00** +från myelomcellen och från plasmaceller. -**[59:04 - 59:08]** Sen så flyttar man över de här hybridoven som man kallar dem. +**59:04** +Sen så flyttar man över de här hybridoven som man kallar dem. -**[59:08 - 59:19]** Till ett speciellt medium där bara celler som har det här HGPRT-enzymet kan överleva. +**59:08** +Till ett speciellt medium där bara celler som har det här HGPRT-enzymet kan överleva. -**[59:19 - 59:24]** Så att de myelomceller som inte har officerat +**59:19** +Så att de myelomceller som inte har officerat -**[59:24 - 59:26]** de kommer att dö i det här mediet. +**59:24** +de kommer att dö i det här mediet. -**[59:26 - 59:30]** Och plasmacellerna som inte har officerat de här cellerna. +**59:26** +Och plasmacellerna som inte har officerat de här cellerna. -**[59:30 - 59:32]** kommer också att dö. +**59:30** +kommer också att dö. -**[59:32 - 59:38]** För de kommer inte få överlevnadssignaler som de behöver i ett lite längre perspektiv. +**59:32** +För de kommer inte få överlevnadssignaler som de behöver i ett lite längre perspektiv. -**[59:38 - 59:42]** Så de enda cellerna som överlever under längre tid i det här mediet +**59:38** +Så de enda cellerna som överlever under längre tid i det här mediet -**[59:42 - 59:46]** det är då de fuserade hybrideromer. +**59:42** +det är då de fuserade hybrideromer. -**[59:46 - 59:50]** Och de kommer då dels att vara tumörceller som växer till kraftigt. +**59:46** +Och de kommer då dels att vara tumörceller som växer till kraftigt. -**[59:50 - 59:54]** Men de kommer också att utsända antikroppar. +**59:50** +Men de kommer också att utsända antikroppar. -**[59:54 - 60:00]** Samma antikroppar som de här cellerna producerade ursprungligen. +**59:54** +Samma antikroppar som de här cellerna producerade ursprungligen. -**[60:00 - 60:02]** och då späder ut dem så mycket +**60:00** +och då späder ut dem så mycket -**[60:02 - 60:04]** så att man får en enda cell +**60:02** +så att man får en enda cell -**[60:04 - 60:06]** i en odlingsplatta +**60:04** +i en odlingsplatta -**[60:06 - 60:08]** och låter dem fortsätta växa till då. +**60:06** +och låter dem fortsätta växa till då. -**[60:08 - 60:12]** Och sen så samlar man in antikropparna +**60:08** +Och sen så samlar man in antikropparna -**[60:12 - 60:14]** som man har producerat +**60:12** +som man har producerat -**[60:14 - 60:16]** och testar vilka antikroppar +**60:14** +och testar vilka antikroppar -**[60:16 - 60:20]** som binder in till det speciella antigen +**60:16** +som binder in till det speciella antigen -**[60:20 - 60:22]** antigen-A som vi kallar det här. +**60:20** +antigen-A som vi kallar det här. -**[60:22 - 60:24]** Som man är intresserad av. +**60:22** +Som man är intresserad av. -**[60:24 - 60:25]** Och här ser vi då att den här gula cellen +**60:24** +Och här ser vi då att den här gula cellen -**[60:25 - 60:26]** producerar antikroppar +**60:25** +producerar antikroppar -**[60:26 - 60:30]** som binder starkt till antigen-A. +**60:26** +som binder starkt till antigen-A. -**[60:30 - 60:32]** odlar den här cellen. +**60:30** +odlar den här cellen. -**[60:32 - 60:34]** I princip för evigt +**60:32** +I princip för evigt -**[60:34 - 60:36]** och får väldigt stora mängder av den här antikroppen +**60:34** +och får väldigt stora mängder av den här antikroppen -**[60:36 - 60:38]** som sedan kan renas fram +**60:36** +som sedan kan renas fram -**[60:38 - 60:40]** och användas. +**60:38** +och användas. -**[60:40 - 60:44]** Till exempel för terapier eller för olika typer av immunologiska analyser. +**60:40** +Till exempel för terapier eller för olika typer av immunologiska analyser. -**[60:44 - 60:48]** På gul använder vi inte längre förlåt. +**60:44** +På gul använder vi inte längre förlåt. -**[60:48 - 60:52]** På canvas så finns det fler exempel på sådana +**60:48** +På canvas så finns det fler exempel på sådana -**[60:52 - 60:54]** immunologiska analyser +**60:52** +immunologiska analyser -**[60:54 - 60:58]** där man använder just monoklonala antikroppar. +**60:54** +där man använder just monoklonala antikroppar. -**[61:00 - 61:05]** Då ska vi gå över till och titta på T-cellerna och deras receptorer. +**61:00** +Då ska vi gå över till och titta på T-cellerna och deras receptorer. -**[61:05 - 61:10]** Alla T-celler har på sin yta en T-cellsreceptor. +**61:05** +Alla T-celler har på sin yta en T-cellsreceptor. -**[61:10 - 61:16]** Och även T-cellsreceptorn är uppbyggd av sådana här immunproverlidomäner. +**61:10** +Och även T-cellsreceptorn är uppbyggd av sådana här immunproverlidomäner. -**[61:16 - 61:22]** Och den består av en alfakedja och en betakedja. +**61:16** +Och den består av en alfakedja och en betakedja. -**[61:22 - 61:26]** Och de hålls ihop av en dieselfitbildning här. +**61:22** +Och de hålls ihop av en dieselfitbildning här. -**[61:26 - 61:30]** Sen så har de en transmemberandel och en mycket kort sitteplats. +**61:26** +Sen så har de en transmemberandel och en mycket kort sitteplats. -**[61:30 - 61:32]** Asmatisk del. +**61:30** +Asmatisk del. -**[61:32 - 61:38]** Och till skillnad från antikropparna så sitter T-cellsrecepten alltid som ett transmemberanprotein. +**61:32** +Och till skillnad från antikropparna så sitter T-cellsrecepten alltid som ett transmemberanprotein. -**[61:38 - 61:41]** Den kommer aldrig att utsöndras. +**61:38** +Den kommer aldrig att utsöndras. -**[61:41 - 61:47]** Men annars är de ganska lika en arm hos en antikropp som ni ser här. +**61:41** +Men annars är de ganska lika en arm hos en antikropp som ni ser här. -**[61:47 - 61:55]** De består av fyra stycken immunblodiga domäner med en variabel region allra längst ut. +**61:47** +De består av fyra stycken immunblodiga domäner med en variabel region allra längst ut. -**[61:55 - 62:00]** Så på det viset så är de väldigt lika en arm hos en antikropp. +**61:55** +Så på det viset så är de väldigt lika en arm hos en antikropp. -**[62:00 - 62:09]** Så T-cellsreceptorns alfa och petakedja har en konstant icke-variabel immunoglobin-domän. +**62:00** +Så T-cellsreceptorns alfa och petakedja har en konstant icke-variabel immunoglobin-domän. -**[62:09 - 62:12]** Och en variabel immunglobulndomän. +**62:09** +Och en variabel immunglobulndomän. -**[62:12 - 62:22]** Och som precis som på antikropparna som jag sa så varierar de här variabla immungloblindomänerna mest längst ut här. +**62:12** +Och som precis som på antikropparna som jag sa så varierar de här variabla immungloblindomänerna mest längst ut här. -**[62:22 - 62:24]** Längst bort från cellen. +**62:22** +Längst bort från cellen. -**[62:24 - 62:30]** Även T-cellsreceptorn är glykocylerad precis som antikropparna är. +**62:24** +Även T-cellsreceptorn är glykocylerad precis som antikropparna är. -**[62:30 - 62:48]** Och till skillnad från antikroppar så kommer ni säkert ihåg att Ulf har berättat att T-cellsreceptorn binder inte till fria antigener som antikropparna gör. +**62:30** +Och till skillnad från antikroppar så kommer ni säkert ihåg att Ulf har berättat att T-cellsreceptorn binder inte till fria antigener som antikropparna gör. -**[62:48 - 62:59]** Utan T-cellsreceptorn binder till en peptid som presenteras på mhc-molekyler. Antingen mhcklas 1 eller klass 2. +**62:48** +Utan T-cellsreceptorn binder till en peptid som presenteras på mhc-molekyler. Antingen mhcklas 1 eller klass 2. -**[63:00 - 63:11]** Precis som antikroppen så har T-cellsreceptorn ett antal hjälpproteiner i ett komplex som förmedlar signalen in i T-cellen. +**63:00** +Precis som antikroppen så har T-cellsreceptorn ett antal hjälpproteiner i ett komplex som förmedlar signalen in i T-cellen. -**[63:12 - 63:19]** Och på T-cellerna så kallas det här för CD3-komplexet och det är uppbyggt av flera olika molekyler. +**63:12** +Och på T-cellerna så kallas det här för CD3-komplexet och det är uppbyggt av flera olika molekyler. -**[63:19 - 63:29]** Som fosforuleras när T-cellsreceptorn binder till antigenet och på det viset förmedlar signalen vidare in i T-cellen. +**63:19** +Som fosforuleras när T-cellsreceptorn binder till antigenet och på det viset förmedlar signalen vidare in i T-cellen. -**[63:30 - 63:35]** Dessutom så har man det som vi kallar för koreceptorer. +**63:30** +Dessutom så har man det som vi kallar för koreceptorer. -**[63:35 - 63:40]** Vi har CD4 på T-hjälparcellerna som binder till MHC-klass 1. +**63:35** +Vi har CD4 på T-hjälparcellerna som binder till MHC-klass 1. -**[63:40 - 63:42]** Det är det vi ser på den här bilden. +**63:40** +Det är det vi ser på den här bilden. -**[63:42 - 63:47]** Och vi har CD8 på de cellerna som ska bli cytotoxiska T-celler. +**63:42** +Och vi har CD8 på de cellerna som ska bli cytotoxiska T-celler. -**[63:47 - 63:50]** Och de binder då på MHC-klass 1 istället. +**63:47** +Och de binder då på MHC-klass 1 istället. -**[63:50 - 63:54]** Och den här inbindningen sker då till en annan del av molekylerna. +**63:50** +Och den här inbindningen sker då till en annan del av molekylerna. -**[63:54 - 63:57]** Inte den delen där peptiden sitter. +**63:54** +Inte den delen där peptiden sitter. -**[63:57 - 64:00]** Men det kommer ni säkert ihåg från Ulfs föreläsning. +**63:57** +Men det kommer ni säkert ihåg från Ulfs föreläsning. -**[64:00 - 64:05]** Och generna för T-cellsreceptorn +**64:00** +Och generna för T-cellsreceptorn -**[64:05 - 64:11]** är arrangerade på samma sätt som generna för antikropparna. +**64:05** +är arrangerade på samma sätt som generna för antikropparna. -**[64:11 - 64:16]** De har med allra största sannolikhet någon typ av gemensamt ursprung. +**64:11** +De har med allra största sannolikhet någon typ av gemensamt ursprung. -**[64:16 - 64:22]** Vi har då ett lokus för alfakedjan som ser ut på det här viset. +**64:16** +Vi har då ett lokus för alfakedjan som ser ut på det här viset. -**[64:22 - 64:30]** Där vi först har ett antal olika gensegment som kodar för den variation +**64:22** +Där vi först har ett antal olika gensegment som kodar för den variation -**[64:30 - 64:32]** munglodomänen. +**64:30** +munglodomänen. -**[64:32 - 64:36]** Och sen ett stort antal J-segment. +**64:32** +Och sen ett stort antal J-segment. -**[64:36 - 64:39]** Och slutligen så ligger då +**64:36** +Och slutligen så ligger då -**[64:39 - 64:43]** genomför den konstanta mungloblyndelen här. +**64:39** +genomför den konstanta mungloblyndelen här. -**[64:43 - 64:46]** Mungloblyndomänen här efter. +**64:43** +Mungloblyndomänen här efter. -**[64:46 - 64:50]** Betakedjan har då D-segment +**64:46** +Betakedjan har då D-segment -**[64:50 - 64:53]** utöver V och J-segmentet. +**64:50** +utöver V och J-segmentet. -**[64:53 - 64:58]** På samma sätt som antikropparnas tunga kedjor har. +**64:53** +På samma sätt som antikropparnas tunga kedjor har. -**[65:00 - 65:07]** D-kombinationen sker på samma sätt i T-cellerna. +**65:00** +D-kombinationen sker på samma sätt i T-cellerna. -**[65:07 - 65:08]** Som i B-cellerna. +**65:07** +Som i B-cellerna. -**[65:08 - 65:14]** Och även här så är det då de här ragggenerna som blir aktiva i +**65:08** +Och även här så är det då de här ragggenerna som blir aktiva i -**[65:14 - 65:19]** Priet T-cellen när den börjar rekombineras. +**65:14** +Priet T-cellen när den börjar rekombineras. -**[65:23 - 65:30]** Och det första som händer då är en V-N-D till +**65:23** +Och det första som händer då är en V-N-D till -**[65:30 - 65:33]** J-rekombination i betakedjan. +**65:30** +J-rekombination i betakedjan. -**[65:33 - 65:40]** Så ett slumpvis utvalt D-segment kombineras ihop ett slumpvis utvalt J-segment. +**65:33** +Så ett slumpvis utvalt D-segment kombineras ihop ett slumpvis utvalt J-segment. -**[65:40 - 65:42]** Precis som i antikropparna. +**65:40** +Precis som i antikropparna. -**[65:42 - 65:48]** Och till det kommer sen ett slumpvis utvalt V-segment. +**65:42** +Och till det kommer sen ett slumpvis utvalt V-segment. -**[65:48 - 65:55]** Och de här tre segmenten bildar då tillsammans den del av genen +**65:48** +Och de här tre segmenten bildar då tillsammans den del av genen -**[65:55 - 66:00]** som kodar för den variabla immunglobulndomänen +**65:55** +som kodar för den variabla immunglobulndomänen -**[66:00 - 66:02]** i betakedjan. +**66:00** +i betakedjan. -**[66:02 - 66:10]** Därefter sker en rekombination i alfa-lokuset. +**66:02** +Därefter sker en rekombination i alfa-lokuset. -**[66:10 - 66:14]** Där ett J-segment kopplas ihop med ett V-segment +**66:10** +Där ett J-segment kopplas ihop med ett V-segment -**[66:14 - 66:24]** och då bildar den gen som kodar för den variabla munglobulndomänen här. +**66:14** +och då bildar den gen som kodar för den variabla munglobulndomänen här. -**[66:24 - 66:30]** Och på samma sätt som i antikropparna så kommer då det finnas tre loopar som sticker ut. +**66:24** +Och på samma sätt som i antikropparna så kommer då det finnas tre loopar som sticker ut. -**[66:30 - 66:36]** Och en av de variabla looparna bildas då och liggkårdas precis här. +**66:30** +Och en av de variabla looparna bildas då och liggkårdas precis här. -**[66:36 - 66:44]** Där V och J-segmentet i alfakedjan eller V-D och J-segmentet ligger tillsammans i betakedjan. +**66:36** +Där V och J-segmentet i alfakedjan eller V-D och J-segmentet ligger tillsammans i betakedjan. -**[66:48 - 66:54]** Rekombinationen av T-cellsgenerna sker i Timus, pressen på svenska. +**66:48** +Rekombinationen av T-cellsgenerna sker i Timus, pressen på svenska. -**[66:54 - 67:00]** Så de tidiga prekursers till T-celler, de kommer alltså +**66:54** +Så de tidiga prekursers till T-celler, de kommer alltså -**[67:00 - 67:06]** lämna benmärgen, gå via blodet och ta sig till T-Mus. +**67:00** +lämna benmärgen, gå via blodet och ta sig till T-Mus. -**[67:06 - 67:10]** Och T-Mus har ni säkert käpp på snitt under histologin. +**67:06** +Och T-Mus har ni säkert käpp på snitt under histologin. -**[67:10 - 67:15]** Om ni kommer ihåg hur de ser ut så har vi dels en kortex, +**67:10** +Om ni kommer ihåg hur de ser ut så har vi dels en kortex, -**[67:15 - 67:17]** dels en med dulla. +**67:15** +dels en med dulla. -**[67:17 - 67:20]** Och vi har alltså flera olika looper kan man säga. +**67:17** +Och vi har alltså flera olika looper kan man säga. -**[67:20 - 67:26]** Som hålls samman av bindvävskapsel på det här viset. +**67:20** +Som hålls samman av bindvävskapsel på det här viset. -**[67:26 - 67:29]** Så inne i varje liten enhet så här sa man dels kort +**67:26** +Så inne i varje liten enhet så här sa man dels kort -**[67:30 - 67:32]** dags, dels med dulla. +**67:30** +dags, dels med dulla. -**[67:32 - 67:35]** Och här sker då +**67:32** +Och här sker då -**[67:35 - 67:38]** rekommendationen, den sker i korttext. +**67:35** +rekommendationen, den sker i korttext. -**[67:38 - 67:44]** Och i Timus sker också någonting som kallas för positiv och negativ selektion. +**67:38** +Och i Timus sker också någonting som kallas för positiv och negativ selektion. -**[67:44 - 67:48]** Och det är då när man sorterar fram T-cellerna. +**67:44** +Och det är då när man sorterar fram T-cellerna. -**[67:48 - 67:52]** Som reagerar på främmande antigener. +**67:48** +Som reagerar på främmande antigener. -**[67:52 - 67:57]** Men ändå i kontexten av våra kroppsegna M och C-molekyler. +**67:52** +Men ändå i kontexten av våra kroppsegna M och C-molekyler. -**[67:57 - 68:00]** Och vi ska se hur det går till alldeles strax. +**67:57** +Och vi ska se hur det går till alldeles strax. -**[68:00 - 68:06]** Rekonditionen av generna för T-cellsrecept +**68:00** +Rekonditionen av generna för T-cellsrecept -**[68:06 - 68:09]** de sker alltså i cortex i Timus. +**68:06** +de sker alltså i cortex i Timus. -**[68:09 - 68:14]** Och dit kommer en dubbelnegativ T-cellsprecept +**68:09** +Och dit kommer en dubbelnegativ T-cellsprecept -**[68:14 - 68:17]** från benmärgen. +**68:14** +från benmärgen. -**[68:17 - 68:21]** Och dubbelnegativ, det betyder att den varken uttrycker +**68:17** +Och dubbelnegativ, det betyder att den varken uttrycker -**[68:21 - 68:23]** Cd4 eller CD8. +**68:21** +Cd4 eller CD8. -**[68:23 - 68:25]** Det har inte heller en T-cellsrecept. +**68:23** +Det har inte heller en T-cellsrecept. -**[68:25 - 68:28]** Men den vet att den ska bli en T-cell. +**68:25** +Men den vet att den ska bli en T-cell. -**[68:28 - 68:30]** Det första som händer här +**68:28** +Det första som händer här -**[68:30 - 68:34]** är att betakedjan rearrangeras. +**68:30** +är att betakedjan rearrangeras. -**[68:34 - 68:36]** Och på samma sätt som med B-cellerna +**68:34** +Och på samma sätt som med B-cellerna -**[68:36 - 68:38]** så har cellen två försök. +**68:36** +så har cellen två försök. -**[68:38 - 68:42]** Två alleler, en från mamman, en från pappan. +**68:38** +Två alleler, en från mamman, en från pappan. -**[68:42 - 68:46]** Och om cellen får till en lyckad +**68:42** +Och om cellen får till en lyckad -**[68:46 - 68:48]** rekommendation +**68:46** +rekommendation -**[68:48 - 68:51]** så kommer betakedjan att testas +**68:48** +så kommer betakedjan att testas -**[68:51 - 68:54]** tillsammans med en surrogate +**68:51** +tillsammans med en surrogate -**[68:54 - 68:56]** alfakedja, precis som den tunga kedjan +**68:54** +alfakedja, precis som den tunga kedjan -**[68:56 - 68:59]** på antikropparna. +**68:56** +på antikropparna. -**[69:00 - 69:12]** Det här i sin tur leder till att cellen också börjar uttrycka CD8 +**69:00** +Det här i sin tur leder till att cellen också börjar uttrycka CD8 -**[69:12 - 69:14]** och Cd4-postenyta. +**69:12** +och Cd4-postenyta. -**[69:14 - 69:18]** De kallas då för dubbelpositiva pre-T-celler. +**69:14** +De kallas då för dubbelpositiva pre-T-celler. -**[69:18 - 69:22]** Och det här dubbelpositiva syftar då på Cd4 och Cd8. +**69:18** +Och det här dubbelpositiva syftar då på Cd4 och Cd8. -**[69:22 - 69:26]** Och det här är det enda tillfället då en T-cell har båda de här molekylerna. +**69:22** +Och det här är det enda tillfället då en T-cell har båda de här molekylerna. -**[69:26 - 69:30]** Annars är de alltid antingen eller. +**69:26** +Annars är de alltid antingen eller. -**[69:30 - 69:33]** också en kraftig produktion i det här stadiet. +**69:30** +också en kraftig produktion i det här stadiet. -**[69:33 - 69:39]** Föredrar nytta av den här lyckade rekommendationen av betakedjan. +**69:33** +Föredrar nytta av den här lyckade rekommendationen av betakedjan. -**[69:39 - 69:43]** Därefter så kommer alfakedjan och det arrangeras. +**69:39** +Därefter så kommer alfakedjan och det arrangeras. -**[69:43 - 69:47]** Och om det också lyckas så kommer cellen att ha +**69:43** +Och om det också lyckas så kommer cellen att ha -**[69:47 - 69:51]** en riktig T-cellsreceptor med en alfahand betakedja på sin yta. +**69:47** +en riktig T-cellsreceptor med en alfahand betakedja på sin yta. -**[69:51 - 69:55]** Och även Cd4 och Cd8. +**69:51** +Och även Cd4 och Cd8. -**[69:55 - 70:00]** Och den här cellen kommer sedan att pröva sin tid. +**69:55** +Och den här cellen kommer sedan att pröva sin tid. -**[70:00 - 70:07]** T-cellsreceptor mot de olika MHC1 och MHC2-molekyler +**70:00** +T-cellsreceptor mot de olika MHC1 och MHC2-molekyler -**[70:07 - 70:12]** som uttrycks på epitelceller i kortext. +**70:07** +som uttrycks på epitelceller i kortext. -**[70:13 - 70:16]** Och om den här cellen. +**70:13** +Och om den här cellen. -**[70:16 - 70:22]** Nu ser vi att det här är en av alla de celler som testas mot MHC-molekylerna i kortex. +**70:16** +Nu ser vi att det här är en av alla de celler som testas mot MHC-molekylerna i kortex. -**[70:22 - 70:25]** Den här cellen har en T-cellsreceptor +**70:22** +Den här cellen har en T-cellsreceptor -**[70:25 - 70:29]** som råkar känna igen MHC klass 2. +**70:25** +som råkar känna igen MHC klass 2. -**[70:30 - 70:35]** Det vet man ju inte innan, vilket det kommer att bli eftersom den bildas helt slumpmässigt. +**70:30** +Det vet man ju inte innan, vilket det kommer att bli eftersom den bildas helt slumpmässigt. -**[70:35 - 70:38]** När den då binder till MHC-klass 2 +**70:35** +När den då binder till MHC-klass 2 -**[70:38 - 70:41]** så kan också Cd4, som den ju har på sin yta, +**70:38** +så kan också Cd4, som den ju har på sin yta, -**[70:41 - 70:47]** när den är en dubbelpositiv, binda in till MHC-klass 2-molekyler. +**70:41** +när den är en dubbelpositiv, binda in till MHC-klass 2-molekyler. -**[70:47 - 70:51]** Och det ger en signal in i cellen att jag är en sån T-cell +**70:47** +Och det ger en signal in i cellen att jag är en sån T-cell -**[70:51 - 70:54]** som binder till MHC-klass 2-molekyler. +**70:51** +som binder till MHC-klass 2-molekyler. -**[70:54 - 70:58]** Därför liksom, det talar om för den att det CD4 +**70:54** +Därför liksom, det talar om för den att det CD4 -**[70:58 - 71:00]** den kommer att behöva +**70:58** +den kommer att behöva -**[71:00 - 71:02]** i sin fortsatta utveckling. +**71:00** +i sin fortsatta utveckling. -**[71:02 - 71:08]** Och Cd8 kommer då nedregleras och kommer aldrig mer att uttryckas i den här cellen. +**71:02** +Och Cd8 kommer då nedregleras och kommer aldrig mer att uttryckas i den här cellen. -**[71:08 - 71:12]** Utan den har blivit en singelpositiv CD4-positusen. +**71:08** +Utan den har blivit en singelpositiv CD4-positusen. -**[71:12 - 71:19]** I ett annat fall så kan vi tänka oss en cell som uttrycker både CD4-CD8 här +**71:12** +I ett annat fall så kan vi tänka oss en cell som uttrycker både CD4-CD8 här -**[71:19 - 71:23]** som istället binder in till MHC-klass 1. +**71:19** +som istället binder in till MHC-klass 1. -**[71:23 - 71:27]** Den har en T-cellsreceptor med affinitet för MHC-klass 1 istället. +**71:23** +Den har en T-cellsreceptor med affinitet för MHC-klass 1 istället. -**[71:27 - 71:30]** Då är det CD8 som också kommer att binda in +**71:27** +Då är det CD8 som också kommer att binda in -**[71:30 - 71:33]** till den konstanta delen av MHC-klass 1-molekylerna. +**71:30** +till den konstanta delen av MHC-klass 1-molekylerna. -**[71:33 - 71:38]** Och på det viset får den cellen reda på att den kommer att utvecklas +**71:33** +Och på det viset får den cellen reda på att den kommer att utvecklas -**[71:38 - 71:40]** till en CD8-positiv T-cell. +**71:38** +till en CD8-positiv T-cell. -**[71:40 - 71:44]** Den nedreglerar sitt CD4-uttryck och fortsätter sen sin utveckling. +**71:40** +Den nedreglerar sitt CD4-uttryck och fortsätter sen sin utveckling. -**[71:44 - 71:50]** Som en singelpositiv CD8-positiv cell istället. +**71:44** +Som en singelpositiv CD8-positiv cell istället. -**[71:54 - 72:00]** Den här processen när de dubbelpositiva T-cellerna binder in +**71:54** +Den här processen när de dubbelpositiva T-cellerna binder in -**[72:00 - 72:03]** till kroppseget MHC i kortexitimus. +**72:00** +till kroppseget MHC i kortexitimus. -**[72:03 - 72:06]** Det kallas för positiv selektion. +**72:03** +Det kallas för positiv selektion. -**[72:06 - 72:10]** Det som händer här är att man testar att T-cellens +**72:06** +Det som händer här är att man testar att T-cellens -**[72:10 - 72:18]** T-cellsreceptor verkligen kan binda till de MHC-molekyler som finns i den kroppen +**72:10** +T-cellsreceptor verkligen kan binda till de MHC-molekyler som finns i den kroppen -**[72:18 - 72:20]** där den befinner sig i. +**72:18** +där den befinner sig i. -**[72:20 - 72:23]** Eftersom det här bildandet av T-cellsreceptorerna +**72:20** +Eftersom det här bildandet av T-cellsreceptorerna -**[72:23 - 72:25]** har ju varit helt slumpmässigt. +**72:23** +har ju varit helt slumpmässigt. -**[72:25 - 72:30]** Så det kommer att bildas en massa väl fungerande T-cellsreceptorer +**72:25** +Så det kommer att bildas en massa väl fungerande T-cellsreceptorer -**[72:30 - 72:34]** som inte kan binda till de MHC-molekylerna +**72:30** +som inte kan binda till de MHC-molekylerna -**[72:34 - 72:36]** som just den här personen uttrycker. +**72:34** +som just den här personen uttrycker. -**[72:36 - 72:38]** Det vet vi ärver MHC från mamma och pappa. +**72:36** +Det vet vi ärver MHC från mamma och pappa. -**[72:38 - 72:42]** Det finns tre klasser av MHC-klass 1. +**72:38** +Det finns tre klasser av MHC-klass 1. -**[72:42 - 72:44]** Det finns tre typer av MHC-klass 2 +**72:42** +Det finns tre typer av MHC-klass 2 -**[72:44 - 72:50]** som alla uttrycks på ytan av MHC-cellerna i kortex. +**72:44** +som alla uttrycks på ytan av MHC-cellerna i kortex. -**[72:50 - 72:54]** De celler som kan binda in till de MHC-molekyler +**72:50** +De celler som kan binda in till de MHC-molekyler -**[72:54 - 73:00]** som finns tillgängliga, de kommer att överleva i vad som kallas en pussel. +**72:54** +som finns tillgängliga, de kommer att överleva i vad som kallas en pussel. -**[73:00 - 73:04]** Positiv selektion. +**73:00** +Positiv selektion. -**[73:04 - 73:06]** Och här spelar det inte så stor roll om de binder lite halvtaskigt. +**73:04** +Och här spelar det inte så stor roll om de binder lite halvtaskigt. -**[73:06 - 73:08]** Lagom bra eller en väldigt stark bindning. +**73:06** +Lagom bra eller en väldigt stark bindning. -**[73:08 - 73:10]** De räddar sina positiva selektioner. +**73:08** +De räddar sina positiva selektioner. -**[73:10 - 73:17]** Medan de celler som binder väldigt svagt eller inte binder alls +**73:10** +Medan de celler som binder väldigt svagt eller inte binder alls -**[73:17 - 73:20]** till de MHC-molekyler som finns tillgängliga. +**73:17** +till de MHC-molekyler som finns tillgängliga. -**[73:20 - 73:22]** De kommer att gå i apoktos. +**73:20** +De kommer att gå i apoktos. -**[73:22 - 73:27]** Och det är de här cellerna som då går vidare i en positiv selektion. +**73:22** +Och det är de här cellerna som då går vidare i en positiv selektion. -**[73:28 - 73:30]** I nästa steg +**73:28** +I nästa steg -**[73:30 - 73:32]** så sker det en negativ selektion. +**73:30** +så sker det en negativ selektion. -**[73:32 - 73:35]** Och den sker i med dollarn. +**73:32** +Och den sker i med dollarn. -**[73:35 - 73:38]** Så cellen som överlever här och tar sig vidare. +**73:35** +Så cellen som överlever här och tar sig vidare. -**[73:38 - 73:41]** Den tar sig ner till med dollarn. +**73:38** +Den tar sig ner till med dollarn. -**[73:41 - 73:46]** Där den stöter på den celler som finns i Tymos. +**73:41** +Där den stöter på den celler som finns i Tymos. -**[73:46 - 73:51]** Och de här den cellerna presenterar MHC-molekyler. +**73:46** +Och de här den cellerna presenterar MHC-molekyler. -**[73:51 - 73:55]** För T-cellerna som gått igenom den positiva selektionen. +**73:51** +För T-cellerna som gått igenom den positiva selektionen. -**[73:55 - 74:00]** Men som ni vet så är MHC-molekyler aldrig tomma. +**73:55** +Men som ni vet så är MHC-molekyler aldrig tomma. -**[74:00 - 74:05]** Utom i de andra MHC-molekylerna så kommer det att finnas kroppsegna peptider. +**74:00** +Utom i de andra MHC-molekylerna så kommer det att finnas kroppsegna peptider. -**[74:05 - 74:14]** Och då så vill man här sålla bort de celler som binder alldeles för bra till kroppsegna peptider. +**74:05** +Och då så vill man här sålla bort de celler som binder alldeles för bra till kroppsegna peptider. -**[74:14 - 74:17]** Så här har vi istället en negativ selektion. +**74:14** +Så här har vi istället en negativ selektion. -**[74:17 - 74:22]** Den här cellen binder in jättefint till en MHC-molekyl. +**74:17** +Den här cellen binder in jättefint till en MHC-molekyl. -**[74:22 - 74:24]** Med någonting kroppsegelt. +**74:22** +Med någonting kroppsegelt. -**[74:24 - 74:27]** Kanske en peptid från kollagen till exempel. +**74:24** +Kanske en peptid från kollagen till exempel. -**[74:27 - 74:30]** Sådana celler kan vi inte ha i kroppen. +**74:27** +Sådana celler kan vi inte ha i kroppen. -**[74:30 - 74:34]** orsakar autoimmuna sjukdomar när de reglerar för våra kroppsegna proteiner. +**74:30** +orsakar autoimmuna sjukdomar när de reglerar för våra kroppsegna proteiner. -**[74:34 - 74:42]** Så om de binder väldigt starkt så kommer de igen att dö i apoptos. +**74:34** +Så om de binder väldigt starkt så kommer de igen att dö i apoptos. -**[74:42 - 74:48]** Medan de som binder lite lagom svagt, vi har kallat det här för moderat bindningsstyrka. +**74:42** +Medan de som binder lite lagom svagt, vi har kallat det här för moderat bindningsstyrka. -**[74:48 - 74:54]** De räddas även i den här negativa selektionen och kan gå vidare. +**74:48** +De räddas även i den här negativa selektionen och kan gå vidare. -**[74:54 - 75:00]** Och de kommer då utvecklas antingen till vad vi kallar en vanlig t-sätt. +**74:54** +Och de kommer då utvecklas antingen till vad vi kallar en vanlig t-sätt. -**[75:00 - 75:04]** En sådan som kommer att reagera på främmande antigener. +**75:00** +En sådan som kommer att reagera på främmande antigener. -**[75:04 - 75:10]** Och då bilda effektorkällor som bekämpar en infektion till exempel. +**75:04** +Och då bilda effektorkällor som bekämpar en infektion till exempel. -**[75:10 - 75:14]** Eller till någonting som kallas för regulatoriska t-celler. +**75:10** +Eller till någonting som kallas för regulatoriska t-celler. -**[75:14 - 75:16]** T-reg kallas de här. +**75:14** +T-reg kallas de här. -**[75:16 - 75:22]** Och det är då de cellerna som binder bäst av de som klarar den negativa selektionen. +**75:16** +Och det är då de cellerna som binder bäst av de som klarar den negativa selektionen. -**[75:22 - 75:27]** Så har T-regs de som utvecklas till T-regs den starkaste bindningen. +**75:22** +Så har T-regs de som utvecklas till T-regs den starkaste bindningen. -**[75:27 - 75:30]** Vi ska se lite mer på det alldeles strax. +**75:27** +Vi ska se lite mer på det alldeles strax. -**[75:30 - 75:32]** Som binder lite svagare. +**75:30** +Som binder lite svagare. -**[75:32 - 75:36]** Kommer att utvecklas till vad vi kallar för vanliga effektor-T-celler. +**75:32** +Kommer att utvecklas till vad vi kallar för vanliga effektor-T-celler. -**[75:36 - 75:40]** Och det är väldigt, väldigt få celler +**75:36** +Och det är väldigt, väldigt få celler -**[75:40 - 75:45]** som klarar sig igenom både den positiva och den negativa selektionen. +**75:40** +som klarar sig igenom både den positiva och den negativa selektionen. -**[75:45 - 75:48]** Man har räknat ut att det är ungefär två procent av cellerna. +**75:45** +Man har räknat ut att det är ungefär två procent av cellerna. -**[75:48 - 75:51]** Väldigt många faller bort här för att de binder inte alls +**75:48** +Väldigt många faller bort här för att de binder inte alls -**[75:51 - 75:53]** till m och c-molekylerna. +**75:51** +till m och c-molekylerna. -**[75:53 - 75:54]** Här ska vi visa. +**75:53** +Här ska vi visa. -**[75:54 - 75:57]** Medan också väldigt många faller igenom här. +**75:54** +Medan också väldigt många faller igenom här. -**[75:57 - 75:59]** De binder för bra. +**75:57** +De binder för bra. -**[76:00 - 76:03]** Smalt affinitetsband. +**76:00** +Smalt affinitetsband. -**[76:03 - 76:07]** Som gör att cellerna klarar både positiv och negativ selektion. +**76:03** +Som gör att cellerna klarar både positiv och negativ selektion. -**[76:10 - 76:13]** Det här är en bild från ett musexperiment. +**76:10** +Det här är en bild från ett musexperiment. -**[76:13 - 76:17]** Som också illustrerar vad som händer med T-cellerna. +**76:13** +Som också illustrerar vad som händer med T-cellerna. -**[76:17 - 76:21]** Som har receptorer med olika affinitet. +**76:17** +Som har receptorer med olika affinitet. -**[76:21 - 76:24]** Det här är då ett genmanipulerat djur. +**76:21** +Det här är då ett genmanipulerat djur. -**[76:24 - 76:27]** Som bara har ett antal olika. +**76:24** +Som bara har ett antal olika. -**[76:27 - 76:29]** Jag tror det är åtta stycken. +**76:27** +Jag tror det är åtta stycken. -**[76:29 - 76:30]** Olika T-celler. +**76:29** +Olika T-celler. -**[76:30 - 76:32]** Celsiuscellsreceptorer överhuvudtaget. +**76:30** +Celsiuscellsreceptorer överhuvudtaget. -**[76:32 - 76:34]** Och de har olika T-cellsreceptorer. +**76:32** +Och de har olika T-cellsreceptorer. -**[76:34 - 76:40]** De har då olika affinitet för ett enda antigen. +**76:34** +De har då olika affinitet för ett enda antigen. -**[76:40 - 76:44]** Som uttrycks i T-cellerna. +**76:40** +Som uttrycks i T-cellerna. -**[76:44 - 76:46]** Det finns naturligtvis många andra antigen också. +**76:44** +Det finns naturligtvis många andra antigen också. -**[76:46 - 76:50]** Men de här T-cellsreceptorerna känner bara igen en enda sak. +**76:46** +Men de här T-cellsreceptorerna känner bara igen en enda sak. -**[76:50 - 76:54]** Och de har då olika hög affinitet för det här antigenet. +**76:50** +Och de har då olika hög affinitet för det här antigenet. -**[76:54 - 76:58]** Det som händer med de olika T-cellerna. +**76:54** +Det som händer med de olika T-cellerna. -**[76:58 - 77:00]** är då att de är lända. +**76:58** +är då att de är lända. -**[77:00 - 77:02]** Högstaffenitet. +**77:00** +Högstaffenitet. -**[77:02 - 77:04]** Någorlunda bra. De känner igen antingen +**77:02** +Någorlunda bra. De känner igen antingen -**[77:04 - 77:06]** men med en ganska dålig låg +**77:04** +men med en ganska dålig låg -**[77:06 - 77:08]** affinitet. +**77:06** +affinitet. -**[77:08 - 77:12]** De undviker då att försvinna i den negativa selektionen. +**77:08** +De undviker då att försvinna i den negativa selektionen. -**[77:12 - 77:14]** Utan de räddas vidare. +**77:12** +Utan de räddas vidare. -**[77:14 - 77:20]** Och kommer att utvecklas till vanliga T-celler. +**77:14** +Och kommer att utvecklas till vanliga T-celler. -**[77:20 - 77:22]** Conventional t-cells på engelska. +**77:20** +Conventional t-cells på engelska. -**[77:22 - 77:26]** De har då låg affinitet på sin T-cellsreceptor. +**77:22** +De har då låg affinitet på sin T-cellsreceptor. -**[77:26 - 77:30]** De som har en lite högre affinitet. +**77:26** +De som har en lite högre affinitet. -**[77:30 - 77:31]** De kommer också överleva. +**77:30** +De kommer också överleva. -**[77:31 - 77:37]** Men de kommer då att utvecklas till regulatoriska T-celler istället. +**77:31** +Men de kommer då att utvecklas till regulatoriska T-celler istället. -**[77:37 - 77:44]** Och de här källorna som har en än högre affinitet för samma antigenställning som anträffar på ett tynus. +**77:37** +Och de här källorna som har en än högre affinitet för samma antigenställning som anträffar på ett tynus. -**[77:44 - 77:49]** De kommer då att försvinna i den negativa selektionen. +**77:44** +De kommer då att försvinna i den negativa selektionen. -**[77:49 - 77:54]** De har alldeles för bra igenkänning av kroppsegna antigener. +**77:49** +De har alldeles för bra igenkänning av kroppsegna antigener. -**[77:54 - 77:57]** Och kan inte tillåtas att komma ut i kroppen. +**77:54** +Och kan inte tillåtas att komma ut i kroppen. -**[77:57 - 78:00]** Utan de går då förlorade. +**77:57** +Utan de går då förlorade. -**[78:00 - 78:04]** I den negativa selektionen. +**78:00** +I den negativa selektionen. -**[78:04 - 78:08]** Och de här regulatoriska T-cellerna som bildas. +**78:04** +Och de här regulatoriska T-cellerna som bildas. -**[78:08 - 78:16]** Deras uppgift är sedan att upprätthålla tolerans mot kroppsegna antigener. +**78:08** +Deras uppgift är sedan att upprätthålla tolerans mot kroppsegna antigener. -**[78:16 - 78:19]** Vi får en stor tolerans mot kroppsegna antigener. +**78:16** +Vi får en stor tolerans mot kroppsegna antigener. -**[78:19 - 78:24]** Genom att de T-cellerna som binder starkast vid kroppsegna antigener +**78:19** +Genom att de T-cellerna som binder starkast vid kroppsegna antigener -**[78:24 - 78:26]** försvinner helt och hållet. +**78:24** +försvinner helt och hållet. -**[78:26 - 78:30]** Men den här selektionen är inte 100-procentig. +**78:26** +Men den här selektionen är inte 100-procentig. -**[78:30 - 78:34]** Kommer att slinka igenom en del T-celler ändå. +**78:30** +Kommer att slinka igenom en del T-celler ändå. -**[78:34 - 78:36]** Som känner igen kroppsegna antigener. +**78:34** +Som känner igen kroppsegna antigener. -**[78:36 - 78:39]** Då har vi de här regulatoriska T-cellerna. +**78:36** +Då har vi de här regulatoriska T-cellerna. -**[78:39 - 78:51]** Deras uppgift är att nedreglera aktiveringen på kroppsegna antigener. +**78:39** +Deras uppgift är att nedreglera aktiveringen på kroppsegna antigener. -**[78:51 - 79:00]** Det gör de dels genom att minska den antigenpresenterande cellens förmåga att presentera antigener effektivt. +**78:51** +Det gör de dels genom att minska den antigenpresenterande cellens förmåga att presentera antigener effektivt. -**[79:00 - 79:07]** Dels genom att utsända olika typer av cytokiner som då trycker ner aktiviteten hos andra t-celler. +**79:00** +Dels genom att utsända olika typer av cytokiner som då trycker ner aktiviteten hos andra t-celler. -**[79:07 - 79:11]** De här vanliga t-cellerna som har bildats +**79:07** +De här vanliga t-cellerna som har bildats -**[79:11 - 79:19]** de har en ganska låg affinitet för de antingener som har presenterats i t-celler. +**79:11** +de har en ganska låg affinitet för de antingener som har presenterats i t-celler. -**[79:19 - 79:21]** Och det är ju då självantigener. +**79:19** +Och det är ju då självantigener. -**[79:21 - 79:28]** Och logiken här är att de kommer då ha en högre affinitet för någonting annat. +**79:21** +Och logiken här är att de kommer då ha en högre affinitet för någonting annat. -**[79:28 - 79:30]** Till exempel då oroliga celler. +**79:28** +Till exempel då oroliga celler. -**[79:30 - 79:32]** Olika typer av smittämnen. +**79:30** +Olika typer av smittämnen. -**[79:32 - 79:34]** Som de kan reagera starkare på. +**79:32** +Som de kan reagera starkare på. -**[79:34 - 79:38]** Och gå igång ordentligt och aktiveras av. +**79:34** +Och gå igång ordentligt och aktiveras av. -**[79:40 - 79:48]** Så om vi ska försöka sammanfatta den selektion som sker i T-cellerna. +**79:40** +Så om vi ska försöka sammanfatta den selektion som sker i T-cellerna. -**[79:48 - 79:51]** Så börjar den i kortex. +**79:48** +Så börjar den i kortex. -**[79:51 - 79:54]** Där de dubbelnegativa cellerna. +**79:51** +Där de dubbelnegativa cellerna. -**[79:54 - 80:00]** Börjar sin rearrangemang av T-cellsreceptorn. +**79:54** +Börjar sin rearrangemang av T-cellsreceptorn. -**[80:00 - 80:02]** En T-cellsreceptor. +**80:00** +En T-cellsreceptor. -**[80:02 - 80:04]** Och där genomgår positiv selektion. +**80:02** +Och där genomgår positiv selektion. -**[80:04 - 80:08]** Mot epitelceller i kortex. +**80:04** +Mot epitelceller i kortex. -**[80:08 - 80:10]** Där man då testar att T-cellsreceptorn. +**80:08** +Där man då testar att T-cellsreceptorn. -**[80:10 - 80:12]** Som har bildats. +**80:10** +Som har bildats. -**[80:12 - 80:16]** Överhuvudtaget kan binda till MHC. +**80:12** +Överhuvudtaget kan binda till MHC. -**[80:16 - 80:20]** Från den här personen. +**80:16** +Från den här personen. -**[80:20 - 80:22]** Medan de sedan går vidare till med ullan. +**80:20** +Medan de sedan går vidare till med ullan. -**[80:22 - 80:24]** Och till den negativa selektionen. +**80:22** +Och till den negativa selektionen. -**[80:24 - 80:30]** Där de T-celler som binder för... +**80:24** +Där de T-celler som binder för... -**[80:30 - 80:30]** Bra. +**80:30** +Bra. -**[80:30 - 80:32]** Till kroppseget MHC. +**80:30** +Till kroppseget MHC. -**[80:32 - 80:36]** Med kroppsegna peptider presenterade för sig. +**80:32** +Med kroppsegna peptider presenterade för sig. -**[80:36 - 80:37]** Igen. +**80:36** +Igen. -**[80:37 - 80:41]** Då går i apotos i den negativa selektionen. +**80:37** +Då går i apotos i den negativa selektionen. -**[80:41 - 80:45]** Och de cellerna som försvinner. +**80:41** +Och de cellerna som försvinner. -**[80:45 - 80:48]** Både i den positiva och negativa selektionen. +**80:45** +Både i den positiva och negativa selektionen. -**[80:48 - 80:52]** De tas då upp och bryts ner av makrofager. +**80:48** +De tas då upp och bryts ner av makrofager. -**[80:52 - 80:54]** Som finns i tynus. +**80:52** +Som finns i tynus. -**[80:54 - 80:59]** Och de här cellerna som då har tagit sig igenom. +**80:54** +Och de här cellerna som då har tagit sig igenom. -**[81:00 - 81:03]** Både den positiva och den negativa selevisionen. +**81:00** +Både den positiva och den negativa selevisionen. -**[81:03 - 81:07]** Tillåts att släppas ut i cirkulationen. +**81:03** +Tillåts att släppas ut i cirkulationen. -**[81:07 - 81:11]** Och de är då mogna, nämnd naiva T-celler. +**81:07** +Och de är då mogna, nämnd naiva T-celler. -**[81:11 - 81:14]** Det vill säga T-celler som ändå inte stött på sitt antiende. +**81:11** +Det vill säga T-celler som ändå inte stött på sitt antiende. -**[81:14 - 81:21]** Sen kan man ju fråga sig om alla kroppsegna antingenen verkligen finns i tymus. +**81:14** +Sen kan man ju fråga sig om alla kroppsegna antingenen verkligen finns i tymus. -**[81:21 - 81:25]** Det finns ju många som bara produceras i vissa speciella organ. +**81:21** +Det finns ju många som bara produceras i vissa speciella organ. -**[81:26 - 81:27]** Insulinje till exempel. +**81:26** +Insulinje till exempel. -**[81:27 - 81:29]** Ett jättebra exempel på något sådant. +**81:27** +Ett jättebra exempel på något sådant. -**[81:29 - 81:29]** Men just +**81:29** +Men just -**[81:30 - 81:33]** i T-mus så har de här +**81:30** +i T-mus så har de här -**[81:33 - 81:34]** den drivcellerna som +**81:33** +den drivcellerna som -**[81:34 - 81:37]** presenterar antigener +**81:34** +presenterar antigener -**[81:37 - 81:40]** vid den negativa selektionen. +**81:37** +vid den negativa selektionen. -**[81:40 - 81:42]** De har en speciell transkriptionsfaktor +**81:40** +De har en speciell transkriptionsfaktor -**[81:42 - 81:43]** som heter +**81:42** +som heter -**[81:43 - 81:46]** AIA-IRE. +**81:43** +AIA-IRE. -**[81:46 - 81:48]** Auto immun regulator kallas den också. +**81:46** +Auto immun regulator kallas den också. -**[81:48 - 81:51]** Det är en transkriptionsfaktor som gör +**81:48** +Det är en transkriptionsfaktor som gör -**[81:51 - 81:54]** att i princip alla gener uttrycks +**81:51** +att i princip alla gener uttrycks -**[81:54 - 81:55]** i de här drivcellerna. +**81:54** +i de här drivcellerna. -**[81:55 - 81:57]** Och på det viset också +**81:55** +Och på det viset också -**[81:57 - 82:00]** kan alla proteiner presentera +**81:57** +kan alla proteiner presentera -**[82:00 - 82:04]** på MHC-molekylerna i just timus och ingen annanstans. +**82:00** +på MHC-molekylerna i just timus och ingen annanstans. -**[82:06 - 82:10]** Och selektionen är väldigt, väldigt tajt på T-celler som vi sa. +**82:06** +Och selektionen är väldigt, väldigt tajt på T-celler som vi sa. -**[82:10 - 82:14]** Det var bara några enstaka procent av alla de +**82:10** +Det var bara några enstaka procent av alla de -**[82:14 - 82:18]** T-celler som bildas med fungerande T-cellsreceptorer +**82:14** +T-celler som bildas med fungerande T-cellsreceptorer -**[82:18 - 82:20]** som verkligen släpps igenom. +**82:18** +som verkligen släpps igenom. -**[82:20 - 82:23]** Så det är en mycket, mycket strängare selektion +**82:20** +Så det är en mycket, mycket strängare selektion -**[82:23 - 82:26]** på T-celler än vad det är på B-celler. +**82:23** +på T-celler än vad det är på B-celler. -**[82:26 - 82:30]** Det beror på att T-cellerna som +**82:26** +Det beror på att T-cellerna som -**[82:30 - 82:33]** styr hela immunförsvaret med sin produktion +**82:30** +styr hela immunförsvaret med sin produktion -**[82:33 - 82:35]** av cytokiner som sen påverkar +**82:33** +av cytokiner som sen påverkar -**[82:35 - 82:38]** andra delar av immunsvaret. +**82:35** +andra delar av immunsvaret. -**[82:38 - 82:40]** Så vi måste vara väldigt stränga +**82:38** +Så vi måste vara väldigt stränga -**[82:40 - 82:43]** just med T-cellerna +**82:40** +just med T-cellerna -**[82:43 - 82:46]** för att man inte ska dra igång ett immunsvar +**82:43** +för att man inte ska dra igång ett immunsvar -**[82:46 - 82:48]** mot kroppsegna antigener +**82:46** +mot kroppsegna antigener -**[82:48 - 82:52]** som sen är väldigt väldigt svåra att stänga av igen. +**82:48** +som sen är väldigt väldigt svåra att stänga av igen. -**[82:54 - 82:56]** Så om vi ska sammanfatta en T-cells liv +**82:54** +Så om vi ska sammanfatta en T-cells liv -**[82:56 - 82:59]** så kommer T-cellen ursprungligen från +**82:56** +så kommer T-cellen ursprungligen från -**[83:00 - 83:02]** genmargen. Då är den ändå inte en T-cell +**83:00** +genmargen. Då är den ändå inte en T-cell -**[83:02 - 83:04]** men den är en T-cellspricuracer +**83:02** +men den är en T-cellspricuracer -**[83:04 - 83:08]** som vandrar till T-celler. +**83:04** +som vandrar till T-celler. -**[83:08 - 83:10]** Och i T-celler så sker +**83:08** +Och i T-celler så sker -**[83:10 - 83:14]** rekommendationen av T-cellsreceptorgenerna +**83:10** +rekommendationen av T-cellsreceptorgenerna -**[83:14 - 83:16]** i de omogna T-cellerna. +**83:14** +i de omogna T-cellerna. -**[83:16 - 83:18]** Sen så tar sig +**83:16** +Sen så tar sig -**[83:18 - 83:20]** den här omogna T-cellen +**83:18** +den här omogna T-cellen -**[83:20 - 83:22]** till T-mus +**83:20** +till T-mus -**[83:22 - 83:24]** och där genomgår den en positiv +**83:22** +och där genomgår den en positiv -**[83:24 - 83:26]** och en negativ selektion. +**83:24** +och en negativ selektion. -**[83:26 - 83:30]** Och ut kommer då en T-cell som +**83:26** +Och ut kommer då en T-cell som -**[83:30 - 83:32]** har en T-cellsreceptor +**83:30** +har en T-cellsreceptor -**[83:32 - 83:34]** som känner igen kroppseget M och C +**83:32** +som känner igen kroppseget M och C -**[83:34 - 83:36]** men reagerar väldigt dåligt +**83:34** +men reagerar väldigt dåligt -**[83:36 - 83:38]** på kroppsegna peptider. +**83:36** +på kroppsegna peptider. -**[83:40 - 83:42]** Den blir sedan aktiverad +**83:40** +Den blir sedan aktiverad -**[83:42 - 83:44]** i sin tur av en +**83:42** +i sin tur av en -**[83:44 - 83:46]** antigenpresenterande dendritisk cell +**83:44** +antigenpresenterande dendritisk cell -**[83:46 - 83:50]** som aktiverar den naiva T-cellen. +**83:46** +som aktiverar den naiva T-cellen. -**[83:50 - 83:52]** Den kommer då att växa till +**83:50** +Den kommer då att växa till -**[83:52 - 83:54]** och aktiveras +**83:52** +och aktiveras -**[83:54 - 83:56]** och slutligen differentiera +**83:54** +och slutligen differentiera -**[83:56 - 83:58]** till minnescellen. +**83:56** +till minnescellen. -**[83:58 - 84:00]** Den här aktiveringen sker då i +**83:58** +Den här aktiveringen sker då i -**[84:00 - 84:02]** sekundära lymfkida organen som lymfnorden, +**84:00** +sekundära lymfkida organen som lymfnorden, -**[84:02 - 84:06]** friska plack, mjälte till exempel. +**84:02** +friska plack, mjälte till exempel. -**[84:06 - 84:10]** Och kommer leda till differentiering av effektorceller +**84:06** +Och kommer leda till differentiering av effektorceller -**[84:10 - 84:14]** till som är antingen CD-8-positiva celler +**84:10** +till som är antingen CD-8-positiva celler -**[84:14 - 84:17]** som dödar infekterade celler +**84:14** +som dödar infekterade celler -**[84:17 - 84:21]** eller CD-4-positiva celler som då aktiverar +**84:17** +eller CD-4-positiva celler som då aktiverar -**[84:21 - 84:24]** andra celler i immunsystemet +**84:21** +andra celler i immunsystemet -**[84:24 - 84:27]** framför allt genom sin produktion av sydkiner. +**84:24** +framför allt genom sin produktion av sydkiner. -**[84:28 - 84:30]** Och den här attacken mot infektioner +**84:28** +Och den här attacken mot infektioner -**[84:30 - 84:34]** den sker då framförallt i perifera organ +**84:30** +den sker då framförallt i perifera organ -**[84:34 - 84:36]** det vill säga sådana organ +**84:34** +det vill säga sådana organ -**[84:36 - 84:38]** som inte är Lyofrida organ +**84:36** +som inte är Lyofrida organ -**[84:38 - 84:40]** utan allting annat utanför +**84:38** +utan allting annat utanför -**[84:40 - 84:42]** immunsystemet centrala organ. +**84:40** +immunsystemet centrala organ. -**[84:42 - 84:44]** Och precis som med B-cellerna +**84:42** +Och precis som med B-cellerna -**[84:44 - 84:46]** så bildas det också +**84:44** +så bildas det också -**[84:46 - 84:48]** minnes-T-celler +**84:46** +minnes-T-celler -**[84:48 - 84:50]** och deras funktion ska vi titta på lite +**84:48** +och deras funktion ska vi titta på lite -**[84:50 - 84:52]** mer i föreläsningen +**84:50** +mer i föreläsningen -**[84:52 - 84:54]** om immunologiskt minne +**84:52** +om immunologiskt minne -**[84:54 - 84:56]** så kommer de några dagar. +**84:54** +så kommer de några dagar. -**[85:00 - 85:04]** Vidare och sammanfatta den här föreläsningen +**85:00** +Vidare och sammanfatta den här föreläsningen -**[85:04 - 85:08]** så ska jag också nämna gammaldelta-t-celler för er. +**85:04** +så ska jag också nämna gammaldelta-t-celler för er. -**[85:08 - 85:10]** Det är en annan typ av t-celler +**85:08** +Det är en annan typ av t-celler -**[85:10 - 85:14]** som istället för de alfa och beta-t-cellsrecept +**85:10** +som istället för de alfa och beta-t-cellsrecept -**[85:14 - 85:16]** som jag pratat om hittills +**85:14** +som jag pratat om hittills -**[85:16 - 85:18]** har istället en t-cellsreceptor +**85:16** +har istället en t-cellsreceptor -**[85:18 - 85:22]** som består av gamma och deltakedjor. +**85:18** +som består av gamma och deltakedjor. -**[85:22 - 85:24]** De ser likadana ut +**85:22** +De ser likadana ut -**[85:24 - 85:28]** i princip, samma uppbyggnad +**85:24** +i princip, samma uppbyggnad -**[85:28 - 85:30]** men det är då två andra +**85:28** +men det är då två andra -**[85:30 - 85:34]** andra gener som kodar för gammal delta istället för alfabeta. +**85:30** +andra gener som kodar för gammal delta istället för alfabeta. -**[85:34 - 85:40]** Och de är evolutionärt sett en äldre typ av t-celler, de här gammalda cellerna +**85:34** +Och de är evolutionärt sett en äldre typ av t-celler, de här gammalda cellerna -**[85:40 - 85:44]** jämfört med de vanliga alfabetar-t-cellerna. +**85:40** +jämfört med de vanliga alfabetar-t-cellerna. -**[85:44 - 85:48]** Det finns mycket fler alfabeta än gammaldelta-t-celler. +**85:44** +Det finns mycket fler alfabeta än gammaldelta-t-celler. -**[85:48 - 85:52]** Men framför allt i skinnet och tarmen +**85:48** +Men framför allt i skinnet och tarmen -**[85:52 - 85:55]** så är det kanske 5, 10, 15 procent +**85:52** +så är det kanske 5, 10, 15 procent -**[85:55 - 86:00]** lite beroende på olika individer och olika delar av kroppen. +**85:55** +lite beroende på olika individer och olika delar av kroppen. -**[86:00 - 86:04]** De är gammaldelta t-celler. +**86:00** +De är gammaldelta t-celler. -**[86:04 - 86:08]** Och gammaldelta-t-cellerna har betydligt färre vd och j-segment +**86:04** +Och gammaldelta-t-cellerna har betydligt färre vd och j-segment -**[86:08 - 86:12]** än vad de vanliga alfabetar-t-cellerna har. +**86:08** +än vad de vanliga alfabetar-t-cellerna har. -**[86:12 - 86:18]** Men det finns ändå en viss variation mellan de olika gammaldelta t-cellerna. +**86:12** +Men det finns ändå en viss variation mellan de olika gammaldelta t-cellerna. -**[86:18 - 86:24]** Och precis som alfabeta-t-celler så bildas gammaldelta-t-celler i benmärgen. +**86:18** +Och precis som alfabeta-t-celler så bildas gammaldelta-t-celler i benmärgen. -**[86:24 - 86:30]** De rekombinerar sina gammaldeltakedjor i Timus. +**86:24** +De rekombinerar sina gammaldeltakedjor i Timus. -**[86:30 - 86:34]** Och känn ut i vävnaden, framförallt då som vi sa i olika epitel. +**86:30** +Och känn ut i vävnaden, framförallt då som vi sa i olika epitel. -**[86:34 - 86:42]** Och de flesta gammaldelta celler i människa har antingen +**86:34** +Och de flesta gammaldelta celler i människa har antingen -**[86:42 - 86:49]** V-delta-segment, 1 eller V-delta-segment 2 i sin t-cellsreceptor. +**86:42** +V-delta-segment, 1 eller V-delta-segment 2 i sin t-cellsreceptor. -**[86:49 - 86:56]** Och V-delta 1-cellerna de känner igen lipider snarare än pepptider. +**86:49** +Och V-delta 1-cellerna de känner igen lipider snarare än pepptider. -**[86:56 - 87:00]** De här lipiderna presenteras då på M och C-klass 1-liv. +**86:56** +De här lipiderna presenteras då på M och C-klass 1-liv. -**[87:00 - 87:03]** Men icke-varierande molekyler. +**87:00** +Men icke-varierande molekyler. -**[87:03 - 87:06]** Och kan aktivera V-delt-1-cellerna. +**87:03** +Och kan aktivera V-delt-1-cellerna. -**[87:06 - 87:09]** De kan också känna igen ytmolekyler på stressade celler. +**87:06** +De kan också känna igen ytmolekyler på stressade celler. -**[87:09 - 87:14]** Till exempel infekterade celler eller celler som håller på att omvandlas till cancerceller. +**87:09** +Till exempel infekterade celler eller celler som håller på att omvandlas till cancerceller. -**[87:15 - 87:20]** V-delta 2-cellerna däremot, de känner då igen olika fosforantigener +**87:15** +V-delta 2-cellerna däremot, de känner då igen olika fosforantigener -**[87:20 - 87:24]** från producerade som mikrober, men inte våra egna celler. +**87:20** +från producerade som mikrober, men inte våra egna celler. -**[87:24 - 87:29]** Som igen då presenteras på icke-varierande molekyler som finns på ytan. +**87:24** +Som igen då presenteras på icke-varierande molekyler som finns på ytan. -**[87:30 - 87:37]** Oberoende av vilket antingenum känner igen så blir det en väldigt snabb +**87:30** +Oberoende av vilket antingenum känner igen så blir det en väldigt snabb -**[87:37 - 87:40]** cytotymproduktion och även cytotoxicitet +**87:37** +cytotymproduktion och även cytotoxicitet -**[87:40 - 87:44]** och avdödning av antigenpresenterande celler. +**87:40** +och avdödning av antigenpresenterande celler. -**[87:44 - 87:48]** När såna här gammal delta-t-celler aktiveras. +**87:44** +När såna här gammal delta-t-celler aktiveras. -**[87:48 - 87:51]** De vanliga alfabeta-t-cellerna måste genomgå flera dagar av +**87:48** +De vanliga alfabeta-t-cellerna måste genomgå flera dagar av -**[87:51 - 87:54]** prolyforation och differentiering. +**87:51** +prolyforation och differentiering. -**[87:54 - 87:58]** Medan gammal delta-cellerna är redo att svara direkt +**87:54** +Medan gammal delta-cellerna är redo att svara direkt -**[88:00 - 88:02]** aktiva bara några timmar efter sin aktivering +**88:00** +aktiva bara några timmar efter sin aktivering -**[88:02 - 88:05]** och slå ut de celler som har aktiverat dem. +**88:02** +och slå ut de celler som har aktiverat dem. -**[88:08 - 88:12]** Så om vi ska sammanfatta dagens föreläsning +**88:08** +Så om vi ska sammanfatta dagens föreläsning -**[88:12 - 88:14]** i en enda bild +**88:12** +i en enda bild -**[88:14 - 88:17]** så blir det så här. +**88:14** +så blir det så här. -**[88:17 - 88:20]** Den genetiska rekommendationen som vi ser +**88:17** +Den genetiska rekommendationen som vi ser -**[88:20 - 88:25]** och som vi har pratat mycket om idag, gör att varje individ får en stor +**88:20** +och som vi har pratat mycket om idag, gör att varje individ får en stor -**[88:25 - 88:30]** pool av B och T-celler med receptorer som har olika antirasistiska +**88:25** +pool av B och T-celler med receptorer som har olika antirasistiska -**[88:30 - 88:35]** specificitet. Och som vi sa så känner ju varje cell igen en enda sak. +**88:30** +specificitet. Och som vi sa så känner ju varje cell igen en enda sak. -**[88:35 - 88:39]** Och vi har också sett hur självreaktiva celler elimineras +**88:35** +Och vi har också sett hur självreaktiva celler elimineras -**[88:39 - 88:42]** under den här utvecklingen av celler. +**88:39** +under den här utvecklingen av celler. -**[88:43 - 88:47]** Så slutresultatet av det här blir då +**88:43** +Så slutresultatet av det här blir då -**[88:47 - 88:50]** en något mindre pool men ändå en stor pool +**88:47** +en något mindre pool men ändå en stor pool -**[88:50 - 88:56]** av både B och T-celler som inte känner igen kroppsegna antigener. +**88:50** +av både B och T-celler som inte känner igen kroppsegna antigener. -**[88:56 - 89:00]** Och de flesta av de här cellerna kommer faktiskt +**88:56** +Och de flesta av de här cellerna kommer faktiskt -**[89:00 - 89:02]** faktiskt aldrig att stöta på +**89:00** +faktiskt aldrig att stöta på -**[89:02 - 89:06]** sitt eget antingen som de reagerar mot. +**89:02** +sitt eget antingen som de reagerar mot. -**[89:06 - 89:09]** Men några enstaka celler kommer göra det. +**89:06** +Men några enstaka celler kommer göra det. -**[89:09 - 89:12]** När ett främmande antingen kommer in i kroppen +**89:09** +När ett främmande antingen kommer in i kroppen -**[89:12 - 89:15]** då kommer den här cellen att aktiveras +**89:12** +då kommer den här cellen att aktiveras -**[89:15 - 89:19]** och den kommer att dela sig väldigt många gånger. +**89:15** +och den kommer att dela sig väldigt många gånger. -**[89:19 - 89:22]** Så det kommer bildas en hel klon av celler +**89:19** +Så det kommer bildas en hel klon av celler -**[89:22 - 89:25]** som känner igen samma sak. +**89:22** +som känner igen samma sak. -**[89:25 - 89:29]** Och de kommer sen också att differentiera +**89:25** +Och de kommer sen också att differentiera -**[89:29 - 89:30]** till effektuellt +**89:29** +till effektuellt -**[89:30 - 89:34]** celler som kan eliminera det här antigenet. +**89:30** +celler som kan eliminera det här antigenet. -**[89:34 - 89:36]** Var det nu kan vara ett virus eller en bakterie eller så vidare. +**89:34** +Var det nu kan vara ett virus eller en bakterie eller så vidare. -**[89:36 - 89:40]** Det här kallas för klonal selektion. +**89:36** +Det här kallas för klonal selektion. -**[89:40 - 89:44]** Just det, av alla de här olika klorna som har bildats +**89:40** +Just det, av alla de här olika klorna som har bildats -**[89:44 - 89:48]** så är det bara vissa som verkligen kommer att aktiveras. +**89:44** +så är det bara vissa som verkligen kommer att aktiveras. -**[89:48 - 89:52]** De cellerna som har visat sig behövas +**89:48** +De cellerna som har visat sig behövas -**[89:52 - 89:54]** kommer då expandera till en hel klon. +**89:52** +kommer då expandera till en hel klon. -**[89:54 - 89:58]** Därav namnet klonal selektion. +**89:54** +Därav namnet klonal selektion. -**[90:00 - 90:03]** Det är någonting som ni ska komma ihåg från den här föreläsningen. +**90:00** +Det är någonting som ni ska komma ihåg från den här föreläsningen. -**[90:03 - 90:09]** Så är det dels hur specialiteten uppkommer hos biotekcellerna. +**90:03** +Så är det dels hur specialiteten uppkommer hos biotekcellerna. -**[90:09 - 90:13]** Det är genom rekombination av genfragment, +**90:09** +Det är genom rekombination av genfragment, -**[90:13 - 90:18]** den oprecisa sammanfogningen av de här olika genfragmenten +**90:13** +den oprecisa sammanfogningen av de här olika genfragmenten -**[90:18 - 90:23]** och kombinationen av de två olika proteinerna, +**90:18** +och kombinationen av de två olika proteinerna, -**[90:23 - 90:27]** lätta tunga kedjan eller alfa och betakedjan i t-cellerna. +**90:23** +lätta tunga kedjan eller alfa och betakedjan i t-cellerna. -**[90:28 - 90:30]** Det här ger receptorer män. +**90:28** +Det här ger receptorer män. -**[90:30 - 90:34]** Väldigt många olika specificiteter. +**90:30** +Väldigt många olika specificiteter. -**[90:34 - 90:36]** Utvecklingen av B-cellerna sker i benmärgen enbart +**90:34** +Utvecklingen av B-cellerna sker i benmärgen enbart -**[90:36 - 90:44]** medan T-cellerna utvecklas både i benmärgen och i temos. +**90:36** +medan T-cellerna utvecklas både i benmärgen och i temos. -**[90:44 - 90:48]** Och lymfocyter med förmåga att känna igen kroppsegna molekyler. +**90:44** +Och lymfocyter med förmåga att känna igen kroppsegna molekyler. -**[90:48 - 90:52]** De rensas bort i någonting som kallas för negativ selektion. +**90:48** +De rensas bort i någonting som kallas för negativ selektion. -**[90:52 - 90:54]** Både B-celler och T-celler. +**90:52** +Både B-celler och T-celler. -**[90:54 - 91:00]** Det här leder då till tolerans mot den egna vävnaden. +**90:54** +Det här leder då till tolerans mot den egna vävnaden. -**[91:00 - 91:07]** systemet inte kommer att binda till våra egna antigener och på det viset orsaka autoimmun sjukdom. +**91:00** +systemet inte kommer att binda till våra egna antigener och på det viset orsaka autoimmun sjukdom. -**[91:07 - 91:15]** Det var det hela för idag. Vi kommer att höras igen snart i föreläsningen om immunologiskt minne. +**91:07** +Det var det hela för idag. Vi kommer att höras igen snart i föreläsningen om immunologiskt minne. -**[91:15 - 91:17]** Har det gått till dess? +**91:15** +Har det gått till dess? diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.md index 8acec80..57a8baa 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.md @@ -8,4627 +8,6939 @@ --- -**[0:00 - 0:10]** Hej och välkomna till den här föreläsningen i förvärvad immunitet angående T-celler och B-celler, aktivering och effekturfunktioner. +**0:00** +Hej och välkomna till den här föreläsningen i förvärvad immunitet angående T-celler och B-celler, aktivering och effekturfunktioner. -**[0:11 - 0:15]** Mitt namn är Maria Magnusson och ni har min kontaktuppgift längst ner här. +**0:11** +Mitt namn är Maria Magnusson och ni har min kontaktuppgift längst ner här. -**[0:15 - 0:21]** Här på första sidan så står det också hänvisningar till vilka kapitel i Appas det här handlar om. +**0:15** +Här på första sidan så står det också hänvisningar till vilka kapitel i Appas det här handlar om. -**[0:25 - 0:29]** Innehåll i dagens föreläsning är först hur migrerar T-celler B +**0:25** +Innehåll i dagens föreläsning är först hur migrerar T-celler B -**[0:30 - 0:33]** B-celler och den dritiska celler i kroppen. +**0:30** +B-celler och den dritiska celler i kroppen. -**[0:33 - 0:36]** Därefter kommer jag prata om T-celler, +**0:33** +Därefter kommer jag prata om T-celler, -**[0:36 - 0:37]** en översikt. +**0:36** +en översikt. -**[0:37 - 0:39]** Hur aktiveras T-celler? +**0:37** +Hur aktiveras T-celler? -**[0:39 - 0:42]** Hur bildas olika typer av hjälpar/T-celler? +**0:39** +Hur bildas olika typer av hjälpar/T-celler? -**[0:42 - 0:45]** Och vilka effektorfunktioner har T-celler? +**0:42** +Och vilka effektorfunktioner har T-celler? -**[0:46 - 0:49]** Därefter går vi över till B-celler och antikroppar. +**0:46** +Därefter går vi över till B-celler och antikroppar. -**[0:49 - 0:51]** Återigen en översikt. +**0:49** +Återigen en översikt. -**[0:51 - 0:53]** Hur aktiveras B-celler? +**0:51** +Hur aktiveras B-celler? -**[0:53 - 0:57]** Och vilka effektorfunktioner har plasmaceller och antikroppar? +**0:53** +Och vilka effektorfunktioner har plasmaceller och antikroppar? -**[0:57 - 1:00]** Slutligen, det är inte om vilka funktioner som +**0:57** +Slutligen, det är inte om vilka funktioner som -**[1:00 - 1:04]** allt och mjälten har gällande immunförsvaret. +**1:00** +allt och mjälten har gällande immunförsvaret. -**[1:08 - 1:13]** Lite för att gå tillbaka till vad ni har lärt er alldeles precis. +**1:08** +Lite för att gå tillbaka till vad ni har lärt er alldeles precis. -**[1:13 - 1:20]** Och Marianne pratade om den här re-kombineringen och klonala selektionen av T och B-celler. +**1:13** +Och Marianne pratade om den här re-kombineringen och klonala selektionen av T och B-celler. -**[1:20 - 1:30]** Den här genetiska rekombinationen som gör att varje individ får en pool av B och T-celler med olika receptorer, som har olika antinspecifikitet. +**1:20** +Den här genetiska rekombinationen som gör att varje individ får en pool av B och T-celler med olika receptorer, som har olika antinspecifikitet. -**[1:30 - 1:34]** Och viktigt här var att detta sker i frånvaro av främmande antigen. +**1:30** +Och viktigt här var att detta sker i frånvaro av främmande antigen. -**[1:34 - 1:41]** Och här gick hon också igenom den här elimineringen av de självre cellerna under utvecklingen. +**1:34** +Och här gick hon också igenom den här elimineringen av de självre cellerna under utvecklingen. -**[1:41 - 1:45]** Så det är därifrån som vi ska ta det idag. +**1:41** +Så det är därifrån som vi ska ta det idag. -**[1:45 - 1:54]** Hon lämnade då där de här elimineringen av de självre aktiva cellerna och våra naiva modiga celler +**1:45** +Hon lämnade då där de här elimineringen av de självre aktiva cellerna och våra naiva modiga celler -**[1:54 - 1:56]** kom ut i blodet. +**1:54** +kom ut i blodet. -**[1:56 - 2:00]** Och här då tar vi vid idag och vi kommer då +**1:56** +Och här då tar vi vid idag och vi kommer då -**[2:00 - 2:05]** prata om den här klonala selektionen som sker i närvaro av främmande antigen. +**2:00** +prata om den här klonala selektionen som sker i närvaro av främmande antigen. -**[2:05 - 2:11]** Där endast den B eller T-cell som är specifik för ett visst främmande antigen +**2:05** +Där endast den B eller T-cell som är specifik för ett visst främmande antigen -**[2:11 - 2:13]** aktiveras. Alltså News, det är som man +**2:11** +aktiveras. Alltså News, det är som man -**[2:13 - 2:15]** invekteras av för tillfället till exempel. +**2:13** +invekteras av för tillfället till exempel. -**[2:17 - 2:19]** Där vi då kan plocka ut +**2:17** +Där vi då kan plocka ut -**[2:19 - 2:22]** vissa celler som vi behöver ha +**2:19** +vissa celler som vi behöver ha -**[2:22 - 2:24]** just nu i vårt immunförsvar. +**2:22** +just nu i vårt immunförsvar. -**[2:24 - 2:25]** Och hur vi då +**2:24** +Och hur vi då -**[2:26 - 2:26]** får en +**2:26** +får en -**[2:26 - 2:29]** klon av den här cellen. Alltså den här cellen delar sig. +**2:26** +klon av den här cellen. Alltså den här cellen delar sig. -**[2:30 - 2:32]** Och ge uppgår till en klon av celler där alla har +**2:30** +Och ge uppgår till en klon av celler där alla har -**[2:32 - 2:35]** en identisk antigenspecialitet. +**2:32** +en identisk antigenspecialitet. -**[2:39 - 2:42]** Där vi kommer befinna oss idag är framförallt i perifera +**2:39** +Där vi kommer befinna oss idag är framförallt i perifera -**[2:42 - 2:45]** lymföridorgan som då lymfknuta och mjälte. +**2:42** +lymföridorgan som då lymfknuta och mjälte. -**[2:46 - 2:50]** Men här är även inringat perifer vävnad eftersom det som +**2:46** +Men här är även inringat perifer vävnad eftersom det som -**[2:50 - 2:54]** plockas upp, det som våra T och B-celler kommer att aktiveras av +**2:50** +plockas upp, det som våra T och B-celler kommer att aktiveras av -**[2:54 - 2:56]** kommer just ifrån den perifera vävnaden. +**2:54** +kommer just ifrån den perifera vävnaden. -**[3:00 - 3:04]** Så först då angående migration hos den dritiska cellen, +**3:00** +Så först då angående migration hos den dritiska cellen, -**[3:04 - 3:07]** B-celler och T-celler i kroppen. +**3:04** +B-celler och T-celler i kroppen. -**[3:07 - 3:09]** Här har ju då Ulf redan pratat en del om +**3:07** +Här har ju då Ulf redan pratat en del om -**[3:09 - 3:13]** migration hos den dritiska cellen i kroppen +**3:09** +migration hos den dritiska cellen i kroppen -**[3:13 - 3:16]** och att det här då styrs av uttrycket av +**3:13** +och att det här då styrs av uttrycket av -**[3:16 - 3:18]** Homing och kemokin-receptorer på cellerna. +**3:16** +Homing och kemokin-receptorer på cellerna. -**[3:19 - 3:23]** Han nämnde framförallt L-selektin och CCR-7. +**3:19** +Han nämnde framförallt L-selektin och CCR-7. -**[3:23 - 3:25]** Om vi tittar här längst upp till vänster +**3:23** +Om vi tittar här längst upp till vänster -**[3:26 - 3:29]** så har vi den perifera vävnaden, vi har de dritiska cellerna, +**3:26** +så har vi den perifera vävnaden, vi har de dritiska cellerna, -**[3:30 - 3:32]** som då lockar upp främmande antingen. +**3:30** +som då lockar upp främmande antingen. -**[3:33 - 3:34]** Och sen då +**3:33** +Och sen då -**[3:35 - 3:37]** ändra i sitt +**3:35** +ändra i sitt -**[3:37 - 3:41]** uttryck av Homing och kemokinerektorer för att då ta sig till +**3:37** +uttryck av Homing och kemokinerektorer för att då ta sig till -**[3:41 - 3:44]** lymfknutan för att kunna presentera +**3:41** +lymfknutan för att kunna presentera -**[3:44 - 3:45]** sina anti-andar. +**3:44** +sina anti-andar. -**[3:47 - 3:52]** På samma vis så har vi naiva T och B-celler som kommer ifrån blodet som tar sig till +**3:47** +På samma vis så har vi naiva T och B-celler som kommer ifrån blodet som tar sig till -**[3:52 - 3:53]** lymfknutan. +**3:52** +lymfknutan. -**[3:55 - 3:56]** Här kan ske två olika saker. +**3:55** +Här kan ske två olika saker. -**[3:57 - 3:59]** Det ena som är det mest vanliga är att de T och B-cellerna +**3:57** +Det ena som är det mest vanliga är att de T och B-cellerna -**[4:00 - 4:01]** inte träffar på sitt antigen. +**4:00** +inte träffar på sitt antigen. -**[4:02 - 4:04]** De kommer inte känna igen någonting. De kommer istället att +**4:02** +De kommer inte känna igen någonting. De kommer istället att -**[4:04 - 4:06]** ta sig ut i blodet igen +**4:04** +ta sig ut i blodet igen -**[4:06 - 4:07]** för att då sedan +**4:06** +för att då sedan -**[4:08 - 4:10]** söka sig till en ny lymfknuta. +**4:08** +söka sig till en ny lymfknuta. -**[4:11 - 4:15]** Andra alternativet är att vi får en aktivering av T och B-cellerna +**4:11** +Andra alternativet är att vi får en aktivering av T och B-cellerna -**[4:15 - 4:19]** och då stannar de kvar i lymfknutan under en viss period. +**4:15** +och då stannar de kvar i lymfknutan under en viss period. -**[4:19 - 4:24]** Sedan kommer de att lämna lymfknutan via den F-ränta lymfan. +**4:19** +Sedan kommer de att lämna lymfknutan via den F-ränta lymfan. -**[4:25 - 4:27]** T-celler då, som har sin +**4:25** +T-celler då, som har sin -**[4:27 - 4:29]** effekt ute i vävnaden +**4:27** +effekt ute i vävnaden -**[4:30 - 4:33]** så kommer den då via blodcirkulationen ta sig till fler vävnad. +**4:30** +så kommer den då via blodcirkulationen ta sig till fler vävnad. -**[4:35 - 4:38]** Och allt det här styrs då av olika typer av +**4:35** +Och allt det här styrs då av olika typer av -**[4:38 - 4:41]** homing och kemokinreceptorer +**4:38** +homing och kemokinreceptorer -**[4:41 - 4:43]** som upp och nedregleras hela tiden +**4:41** +som upp och nedregleras hela tiden -**[4:43 - 4:44]** beroende på +**4:43** +beroende på -**[4:44 - 4:46]** vart ställen behöver ta sig. +**4:44** +vart ställen behöver ta sig. -**[4:47 - 4:50]** Om vi tittar på detta lite mer angående just då +**4:47** +Om vi tittar på detta lite mer angående just då -**[4:50 - 4:51]** migrationen. +**4:50** +migrationen. -**[4:55 - 4:58]** Jag har skrivit här längst ner, vi har homingreceptorer jag kallar för HRS +**4:55** +Jag har skrivit här längst ner, vi har homingreceptorer jag kallar för HRS -**[4:58 - 4:59]** och kemokinesmetoder för KR. +**4:58** +och kemokinesmetoder för KR. -**[5:00 - 5:02]** Nu ska vi så mycket skriva. +**5:00** +Nu ska vi så mycket skriva. -**[5:03 - 5:05]** Och vi tänker oss att vi har +**5:03** +Och vi tänker oss att vi har -**[5:06 - 5:10]** ute i vår vävnad. Här har vi ett +**5:06** +ute i vår vävnad. Här har vi ett -**[5:10 - 5:11]** epitet. +**5:10** +epitet. -**[5:12 - 5:13]** Här har vi vävnaden. +**5:12** +Här har vi vävnaden. -**[5:16 - 5:18]** Här ute har vi den dritiska cellen. +**5:16** +Här ute har vi den dritiska cellen. -**[5:19 - 5:21]** Det här har Ulf då pratat om. +**5:19** +Det här har Ulf då pratat om. -**[5:21 - 5:23]** Att vi har en drittisk cell. +**5:21** +Att vi har en drittisk cell. -**[5:23 - 5:25]** Och den här drittiska cellen +**5:23** +Och den här drittiska cellen -**[5:25 - 5:27]** anledningen till att den är just här +**5:25** +anledningen till att den är just här -**[5:27 - 5:28]** på den här platsen +**5:27** +på den här platsen -**[5:30 - 5:37]** specifika då för väpnad. +**5:30** +specifika då för väpnad. -**[5:40 - 5:42]** Och det gör att den är där. +**5:40** +Och det gör att den är där. -**[5:42 - 5:44]** När då den här drittiska cellen +**5:42** +När då den här drittiska cellen -**[5:45 - 5:45]** tar upp +**5:45** +tar upp -**[5:46 - 5:46]** antingen, +**5:46** +antingen, -**[5:47 - 5:48]** då kommer den aktiveras. +**5:47** +då kommer den aktiveras. -**[5:54 - 5:56]** Och den här drittiska cellen +**5:54** +Och den här drittiska cellen -**[5:57 - 5:59]** kommer nu då istället ha +**5:57** +kommer nu då istället ha -**[6:00 - 6:03]** homingreceptorer och kemokininreceptorer +**6:00** +homingreceptorer och kemokininreceptorer -**[6:03 - 6:03]** och kemokininreceptorer +**6:03** +och kemokininreceptorer -**[6:04 - 6:05]** för lymfnord. +**6:04** +för lymfnord. -**[6:07 - 6:11]** Alltså det som vi har pratat om som CCR 7 och +**6:07** +Alltså det som vi har pratat om som CCR 7 och -**[6:11 - 6:11]** elselektiv. +**6:11** +elselektiv. -**[6:12 - 6:14]** Så den kommer då vandra vidare +**6:12** +Så den kommer då vandra vidare -**[6:14 - 6:15]** via den +**6:14** +via den -**[6:15 - 6:17]** att förränta lymfan till våra +**6:15** +att förränta lymfan till våra -**[6:17 - 6:18]** lymfknutar. +**6:17** +lymfknutar. -**[6:18 - 6:19]** Vi hittar här. +**6:18** +Vi hittar här. -**[6:20 - 6:21]** Vår lymfknuta. +**6:20** +Vår lymfknuta. -**[6:26 - 6:28]** Så den drittiska cellen, ta sig in här. +**6:26** +Så den drittiska cellen, ta sig in här. -**[6:30 - 6:33]** För då att vi +**6:30** +För då att vi -**[6:33 - 6:36]** ska kunna få en aktivering av T och B-celler +**6:33** +ska kunna få en aktivering av T och B-celler -**[6:36 - 6:38]** så behöver de ju också ta sig till lymfknutan. +**6:36** +så behöver de ju också ta sig till lymfknutan. -**[6:38 - 6:40]** Som jag nämnde i förra bilden +**6:38** +Som jag nämnde i förra bilden -**[6:41 - 6:43]** så kommer de då via blodet. Här har vi blod. +**6:41** +så kommer de då via blodet. Här har vi blod. -**[6:44 - 6:48]** Och vi har naiva T-celler och vi har naiva B-celler. +**6:44** +Och vi har naiva T-celler och vi har naiva B-celler. -**[6:50 - 6:51]** Och de här +**6:50** +Och de här -**[6:51 - 6:54]** har ju då på motsvarande sätt som +**6:51** +har ju då på motsvarande sätt som -**[6:54 - 6:55]** de drittiska cellerna +**6:54** +de drittiska cellerna -**[6:56 - 6:57]** när de hade blivit aktiverade +**6:56** +när de hade blivit aktiverade -**[6:58 - 6:59]** så har de ju +**6:58** +så har de ju -**[6:59 - 7:03]** kommingreceptorer och kymokintreceptorer +**6:59** +kommingreceptorer och kymokintreceptorer -**[7:04 - 7:04]** specifika +**7:04** +specifika -**[7:05 - 7:06]** för lymfnod. +**7:05** +för lymfnod. -**[7:08 - 7:11]** Vilket gör att de kan ta sig in i lymfknutan +**7:08** +Vilket gör att de kan ta sig in i lymfknutan -**[7:11 - 7:13]** och vi har då de hamnar här inne. +**7:11** +och vi har då de hamnar här inne. -**[7:16 - 7:19]** Beroende på då vad som händer inne i lymfknutan +**7:16** +Beroende på då vad som händer inne i lymfknutan -**[7:19 - 7:21]** om de aktiveras eller inte +**7:19** +om de aktiveras eller inte -**[7:21 - 7:23]** så har vi lite olika tidsperspektiv. +**7:21** +så har vi lite olika tidsperspektiv. -**[7:24 - 7:25]** Men till slut kommer de ju då +**7:24** +Men till slut kommer de ju då -**[7:26 - 7:28]** framförallt T-cellerna ta sig ut ur +**7:26** +framförallt T-cellerna ta sig ut ur -**[7:29 - 7:29]** lymfknutan. +**7:29** +lymfknutan. -**[7:32 - 7:36]** Och när de då ska ta sig ut ur lymfknutan, det enda sättet +**7:32** +Och när de då ska ta sig ut ur lymfknutan, det enda sättet -**[7:36 - 7:37]** en cell kan göra det på, +**7:36** +en cell kan göra det på, -**[7:37 - 7:40]** är ju då att de nedreglerar +**7:37** +är ju då att de nedreglerar -**[7:40 - 7:41]** Homeing +**7:40** +Homeing -**[7:41 - 7:44]** receptorer och kemikinreceptorer +**7:41** +receptorer och kemikinreceptorer -**[7:44 - 7:45]** för lymfnod. +**7:44** +för lymfnod. -**[7:46 - 7:46]** Nu ser jag +**7:46** +Nu ser jag -**[7:47 - 7:47]** att +**7:47** +att -**[7:48 - 7:51]** jag skriver lite olika här, jag skriver ibland lymfnod och ibland lymfknod. +**7:48** +jag skriver lite olika här, jag skriver ibland lymfnod och ibland lymfknod. -**[7:51 - 7:54]** Jag ber om ursäkt för det här, det är samma sak. +**7:51** +Jag ber om ursäkt för det här, det är samma sak. -**[7:56 - 7:59]** De tar sig då ut i den F-förenta lymfnoden, +**7:56** +De tar sig då ut i den F-förenta lymfnoden, -**[7:59 - 8:17]** eller så kan de ta sig ut mot vävnad. +**7:59** +eller så kan de ta sig ut mot vävnad. -**[8:19 - 8:22]** Eller så kan de ta sig till en ny lymfnod. +**8:19** +Eller så kan de ta sig till en ny lymfnod. -**[8:27 - 8:29]** Och det här då, bron +**8:27** +Och det här då, bron -**[8:29 - 8:33]** om det på de hamnar i vävnaden eller i lymfnorden, beror då återigen på vilka +**8:29** +om det på de hamnar i vävnaden eller i lymfnorden, beror då återigen på vilka -**[8:33 - 8:37]** shoming och kemokinreceptorer som uppregleras på cellerna. +**8:33** +shoming och kemokinreceptorer som uppregleras på cellerna. -**[8:38 - 8:41]** Och det beror på de instruktioner de har fått in i grymtknutna. +**8:38** +Och det beror på de instruktioner de har fått in i grymtknutna. -**[8:41 - 8:46]** Så det är en konstant upp och nedreglering och förändring i uttrycket +**8:41** +Så det är en konstant upp och nedreglering och förändring i uttrycket -**[8:46 - 8:48]** av shoming och kemokinreceptorer +**8:46** +av shoming och kemokinreceptorer -**[8:48 - 8:52]** för att de olika cellerna ska kunna ta sig från ett område till ett annat. +**8:48** +för att de olika cellerna ska kunna ta sig från ett område till ett annat. -**[8:53 - 8:55]** Hur de då ska kunna få lov att lämna ett område +**8:53** +Hur de då ska kunna få lov att lämna ett område -**[8:56 - 8:57]** för att ta sig vidare. +**8:56** +för att ta sig vidare. -**[8:59 - 9:00]** Man räknar med +**8:59** +Man räknar med -**[9:01 - 9:05]** att man har kunnat se i studiekommersialet i alla fall att ungefär 25 miljarder lymfocyter +**9:01** +att man har kunnat se i studiekommersialet i alla fall att ungefär 25 miljarder lymfocyter -**[9:05 - 9:07]** passerar en lymfknuta varje dag +**9:05** +passerar en lymfknuta varje dag -**[9:07 - 9:09]** och att kanske +**9:07** +och att kanske -**[9:10 - 9:13]** varje t-cell besöker varje lymfknuta i kroppen ungefär +**9:10** +varje t-cell besöker varje lymfknuta i kroppen ungefär -**[9:13 - 9:14]** tre gånger per dag. +**9:13** +tre gånger per dag. -**[9:15 - 9:17]** Så ni kan förstå att det här är en väldigt snabb process. +**9:15** +Så ni kan förstå att det här är en väldigt snabb process. -**[9:17 - 9:19]** Det är liksom inte långsamt +**9:17** +Det är liksom inte långsamt -**[9:19 - 9:24]** att ta flera dagar för t eller b-cellen att då upp och nedreglera +**9:19** +att ta flera dagar för t eller b-cellen att då upp och nedreglera -**[9:24 - 9:25]** homing och kemokinesitorerna. +**9:24** +homing och kemokinesitorerna. -**[9:26 - 9:26]** Utan det går väldigt snabbt +**9:26** +Utan det går väldigt snabbt -**[9:27 - 9:29]** för att de ska kunna vara i konstant +**9:27** +för att de ska kunna vara i konstant -**[9:29 - 9:29]** rörelse. +**9:29** +rörelse. -**[9:34 - 9:35]** Okej. +**9:34** +Okej. -**[9:37 - 9:39]** Det var det jag tänkte säga omationning +**9:37** +Det var det jag tänkte säga omationning -**[9:39 - 9:41]** till olika typer av +**9:39** +till olika typer av -**[9:41 - 9:42]** vävnader. +**9:41** +vävnader. -**[9:42 - 9:44]** Nu så istället så pratar vi om +**9:42** +Nu så istället så pratar vi om -**[9:45 - 9:45]** T-celler. +**9:45** +T-celler. -**[9:49 - 9:53]** Så ni har redan tidigare pratat lite grann +**9:49** +Så ni har redan tidigare pratat lite grann -**[9:53 - 9:59]** om T-cellerna och hur de då skapas i benmärgen, hur de mognar i typer. +**9:53** +om T-cellerna och hur de då skapas i benmärgen, hur de mognar i typer. -**[9:59 - 10:01]** just den här olika selektionen som fanns där. +**9:59** +just den här olika selektionen som fanns där. -**[10:02 - 10:07]** Och där vi då kommer vara idag är de perifera lymfoida organen och sedan också vidare i vävnaden. +**10:02** +Och där vi då kommer vara idag är de perifera lymfoida organen och sedan också vidare i vävnaden. -**[10:08 - 10:11]** Så i de perifera lymfoida organen +**10:08** +Så i de perifera lymfoida organen -**[10:13 - 10:16]** så får vi då en aktivering +**10:13** +så får vi då en aktivering -**[10:16 - 10:18]** av våra +**10:16** +av våra -**[10:18 - 10:19]** t-celler. +**10:18** +t-celler. -**[10:19 - 10:22]** Det är då de naiva t-cellerna mognar fram +**10:19** +Det är då de naiva t-cellerna mognar fram -**[10:22 - 10:23]** till. +**10:22** +till. -**[10:24 - 10:25]** När det gäller +**10:24** +När det gäller -**[10:25 - 10:29]** hjälpar-t-celler så kan de differentiera också till +**10:25** +hjälpar-t-celler så kan de differentiera också till -**[10:29 - 10:31]** T1, T2, T1, T17 +**10:29** +T1, T2, T1, T17 -**[10:31 - 10:37]** eller inducerade tv-bulatoriska celler. Vi är också då aktivering av de cytotopsiska t-cellerna. +**10:31** +eller inducerade tv-bulatoriska celler. Vi är också då aktivering av de cytotopsiska t-cellerna. -**[10:38 - 10:40]** När de sen aktiveras så tar de sig ut till vävnaden +**10:38** +När de sen aktiveras så tar de sig ut till vävnaden -**[10:41 - 10:44]** där de hjälper till i attack mot infektioner. +**10:41** +där de hjälper till i attack mot infektioner. -**[10:45 - 10:49]** Vi skapar både effektor-t-celler och minnes-celler. +**10:45** +Vi skapar både effektor-t-celler och minnes-celler. -**[10:55 - 10:57]** Vilka effektorfunktioner har vi då hos t-celler? +**10:55** +Vilka effektorfunktioner har vi då hos t-celler? -**[10:58 - 10:59]** Jo, vi har ju då +**10:58** +Jo, vi har ju då -**[10:59 - 11:02]** våra hjälpar-t-celler först. +**10:59** +våra hjälpar-t-celler först. -**[11:02 - 11:03]** TH +**11:02** +TH -**[11:04 - 11:05]** där vi har +**11:04** +där vi har -**[11:06 - 11:10]** fyra olika varianter. Jag kommer prata om det här. Det är TH1 +**11:06** +fyra olika varianter. Jag kommer prata om det här. Det är TH1 -**[11:10 - 11:14]** celler som hjälper makrofager att fagocytera och döda patogener +**11:10** +celler som hjälper makrofager att fagocytera och döda patogener -**[11:14 - 11:16]** och hjälper B-celler att producera antikroppar +**11:14** +och hjälper B-celler att producera antikroppar -**[11:17 - 11:22]** som hjälper till i fagocitos. Jag kommer återkomma till detta igen lite senare i föreläsningen. +**11:17** +som hjälper till i fagocitos. Jag kommer återkomma till detta igen lite senare i föreläsningen. -**[11:22 - 11:23]** TH2 +**11:22** +TH2 -**[11:23 - 11:28]** som hjälper B-celler att producera antikroppar mot parasiter och allergener. +**11:23** +som hjälper B-celler att producera antikroppar mot parasiter och allergener. -**[11:29 - 11:32]** Och de aktiverar också i synonyfiler och mastceller. +**11:29** +Och de aktiverar också i synonyfiler och mastceller. -**[11:33 - 11:35]** Vidare har vi TH17 +**11:33** +Vidare har vi TH17 -**[11:35 - 11:38]** som hjälper neutrofiler att hitta till inflammerad vävnad +**11:35** +som hjälper neutrofiler att hitta till inflammerad vävnad -**[11:39 - 11:43]** ökar produktionen av antimikrobiella peptider och hjälper B-celler att producera antikroppar. +**11:39** +ökar produktionen av antimikrobiella peptider och hjälper B-celler att producera antikroppar. -**[11:44 - 11:50]** Slutligen TFH då, folikulära hjälpar-t-celler som hjälper B-celler att producera antikroppar i +**11:44** +Slutligen TFH då, folikulära hjälpar-t-celler som hjälper B-celler att producera antikroppar i -**[11:50 - 11:53]** jeremimanalcentrum i sekundära lymfoiderorgan. +**11:50** +jeremimanalcentrum i sekundära lymfoiderorgan. -**[11:53 - 11:56]** Som ni ser här och de här så har de lite olika funktioner men +**11:53** +Som ni ser här och de här så har de lite olika funktioner men -**[11:57 - 11:59]** gemensamt så kan alla +**11:57** +gemensamt så kan alla -**[11:59 - 12:01]** hjälpa B-cellerna att producera +**11:59** +hjälpa B-cellerna att producera -**[12:01 - 12:03]** olika typer av antikroppar. +**12:01** +olika typer av antikroppar. -**[12:05 - 12:08]** Därefter har vi våra cytotopsiska T-celler +**12:05** +Därefter har vi våra cytotopsiska T-celler -**[12:08 - 12:13]** som då dödar virusinfekterade celler och tumörceller. +**12:08** +som då dödar virusinfekterade celler och tumörceller. -**[12:13 - 12:16]** Slutligen har vi de regulatoriska T-cellerna +**12:13** +Slutligen har vi de regulatoriska T-cellerna -**[12:16 - 12:18]** som också är en sorts T-hjälparcell +**12:16** +som också är en sorts T-hjälparcell -**[12:19 - 12:21]** som är viktiga för att bromsa immunsvar +**12:19** +som är viktiga för att bromsa immunsvar -**[12:21 - 12:22]** mot självantigener, +**12:21** +mot självantigener, -**[12:23 - 12:26]** allergener och pappergener. Det här kommer jag att återkomma till +**12:23** +allergener och pappergener. Det här kommer jag att återkomma till -**[12:26 - 12:29]** i föreläsningen om tolerans +**12:26** +i föreläsningen om tolerans -**[12:29 - 12:32]** med den näst sista föreläsningen i det här, block 14. +**12:29** +med den näst sista föreläsningen i det här, block 14. -**[12:37 - 12:42]** Så de naiva T-cellerna och de dendritiska cellerna de möts ju då i +**12:37** +Så de naiva T-cellerna och de dendritiska cellerna de möts ju då i -**[12:43 - 12:44]** lymfknutorna. +**12:43** +lymfknutorna. -**[12:44 - 12:45]** Så +**12:44** +Så -**[12:45 - 12:50]** som Ulf gick igenom de dendritiska cellerna, de bär på antingen och de tar sig in +**12:45** +som Ulf gick igenom de dendritiska cellerna, de bär på antingen och de tar sig in -**[12:51 - 12:52]** via förränta lymfkört +**12:51** +via förränta lymfkört -**[12:52 - 12:53]** in i +**12:52** +in i -**[12:54 - 12:57]** hamnar inne i det här blåa T-cellsområdet. +**12:54** +hamnar inne i det här blåa T-cellsområdet. -**[12:57 - 12:58]** Här nere så har vi en +**12:57** +Här nere så har vi en -**[12:59 - 13:01]** skrivning av lymfknutan +**12:59** +skrivning av lymfknutan -**[13:01 - 13:03]** där vi har B-cellsområde +**13:01** +där vi har B-cellsområde -**[13:04 - 13:05]** här ute i det vita. +**13:04** +här ute i det vita. -**[13:06 - 13:08]** Vi har också något som vi kallar för ett germinalcentrum +**13:06** +Vi har också något som vi kallar för ett germinalcentrum -**[13:08 - 13:09]** som visas +**13:08** +som visas -**[13:09 - 13:10]** gult +**13:09** +gult -**[13:10 - 13:13]** som då blir större och större och vi kommer +**13:10** +som då blir större och större och vi kommer -**[13:13 - 13:15]** gå igenom germinalcentrum +**13:13** +gå igenom germinalcentrum -**[13:15 - 13:18]** när jag pratar om B-celler, lite senare på den här föreläsningen. +**13:15** +när jag pratar om B-celler, lite senare på den här föreläsningen. -**[13:19 - 13:20]** Det blåa här är +**13:19** +Det blåa här är -**[13:20 - 13:21]** T-cellsområdet. +**13:20** +T-cellsområdet. -**[13:22 - 13:26]** Och våra dendritiska celler och T-celler då möts då i det här +**13:22** +Och våra dendritiska celler och T-celler då möts då i det här -**[13:26 - 13:27]** T-cellsområdet. +**13:26** +T-cellsområdet. -**[13:29 - 13:34]** De kommer in i det här området via hiv/vs, hi and du tiger böljes. +**13:29** +De kommer in i det här området via hiv/vs, hi and du tiger böljes. -**[13:38 - 13:39]** Och +**13:38** +Och -**[13:39 - 13:41]** här får vi då som jag sa antingen aktivering +**13:39** +här får vi då som jag sa antingen aktivering -**[13:42 - 13:43]** eller interaktivering +**13:42** +eller interaktivering -**[13:43 - 13:44]** av våra T-celler +**13:43** +av våra T-celler -**[13:44 - 13:45]** och +**13:44** +och -**[13:45 - 13:50]** sedan tas i T-cellerna ut ur lymfknutan vi gör en F-ränta lymfan. +**13:45** +sedan tas i T-cellerna ut ur lymfknutan vi gör en F-ränta lymfan. -**[13:50 - 13:54]** Så här har vi då effektor T-celler och ej aktiverade +**13:50** +Så här har vi då effektor T-celler och ej aktiverade -**[13:54 - 13:55]** nej, vad T-celler. +**13:54** +nej, vad T-celler. -**[13:59 - 14:03]** T-cellsaktivering i lymfknutan då. +**13:59** +T-cellsaktivering i lymfknutan då. -**[14:03 - 14:07]** Så de naiva t-cellerna tar sig in i T-cellsområdet +**14:03** +Så de naiva t-cellerna tar sig in i T-cellsområdet -**[14:07 - 14:10]** via h/e-vs. +**14:07** +via h/e-vs. -**[14:10 - 14:12]** High-endutiler och vendels i cortex. +**14:10** +High-endutiler och vendels i cortex. -**[14:13 - 14:16]** Anledningen att de kan ta sig in här är att de här hivs +**14:13** +Anledningen att de kan ta sig in här är att de här hivs -**[14:16 - 14:19]** uttrycker additionsmolekyler och kemokiner +**14:16** +uttrycker additionsmolekyler och kemokiner -**[14:19 - 14:23]** som receptorer på naiva t och b-celler binder till. +**14:19** +som receptorer på naiva t och b-celler binder till. -**[14:23 - 14:25]** Som då gör att det här då t och b-cellerna +**14:23** +Som då gör att det här då t och b-cellerna -**[14:25 - 14:29]** tar sig in i vårt t-cells. +**14:25** +tar sig in i vårt t-cells. -**[14:29 - 14:32]** råd. T-cellerna +**14:29** +råd. T-cellerna -**[14:32 - 14:33]** kommer då +**14:32** +kommer då -**[14:34 - 14:38]** känna av vad de den dritiska cellerna presenterar på sin yta. +**14:34** +känna av vad de den dritiska cellerna presenterar på sin yta. -**[14:39 - 14:40]** Här så T-cellerna +**14:39** +Här så T-cellerna -**[14:41 - 14:41]** kommer hit. +**14:41** +kommer hit. -**[14:41 - 14:44]** De känner av varje dendritisk cell. +**14:41** +De känner av varje dendritisk cell. -**[14:45 - 14:48]** Presenterar väldigt många olika kapitel på olika +**14:45** +Presenterar väldigt många olika kapitel på olika -**[14:48 - 14:51]** M och C-molekyler, men vi har också många dendritceller. +**14:48** +M och C-molekyler, men vi har också många dendritceller. -**[14:52 - 14:53]** Så T-cellen +**14:52** +Så T-cellen -**[14:53 - 14:58]** kommer då känna av, den kommer känna av, den kommer känna av, den kommer vandra vidare. Känna av en till. +**14:53** +kommer då känna av, den kommer känna av, den kommer känna av, den kommer vandra vidare. Känna av en till. -**[14:59 - 15:03]** under en viss period tills den då antingen hittar i taget +**14:59** +under en viss period tills den då antingen hittar i taget -**[15:03 - 15:04]** eller ger upp +**15:03** +eller ger upp -**[15:05 - 15:07]** nedreglerar +**15:05** +nedreglerar -**[15:07 - 15:09]** hoaming och kemokinereceptorer för lymfnoden. +**15:07** +hoaming och kemokinereceptorer för lymfnoden. -**[15:10 - 15:13]** Och uppreglerar för blodet för att kunna ta sig ut +**15:10** +Och uppreglerar för blodet för att kunna ta sig ut -**[15:14 - 15:14]** ur +**15:14** +ur -**[15:14 - 15:15]** via den +**15:14** +via den -**[15:16 - 15:17]** FRN-talympan. +**15:16** +FRN-talympan. -**[15:20 - 15:25]** Så det är T-celler som inte träffar på sitt antingen, de lämnar +**15:20** +Så det är T-celler som inte träffar på sitt antingen, de lämnar -**[15:26 - 15:27]** medans då +**15:26** +medans då -**[15:27 - 15:29]** T-celler som faktiskt träffar på +**15:27** +T-celler som faktiskt träffar på -**[15:29 - 15:29]** sitt antingen +**15:29** +sitt antingen -**[15:30 - 15:32]** de kommer +**15:30** +de kommer -**[15:32 - 15:34]** differentiera till effektorceller. +**15:32** +differentiera till effektorceller. -**[15:34 - 15:37]** Och vi får en kronal selektion +**15:34** +Och vi får en kronal selektion -**[15:37 - 15:39]** och differentiering till effektorceller. +**15:37** +och differentiering till effektorceller. -**[15:40 - 15:45]** Ibland säger vi kronal selektion och ibland säger vi kronal expansion. +**15:40** +Ibland säger vi kronal selektion och ibland säger vi kronal expansion. -**[15:46 - 15:47]** Alltså +**15:46** +Alltså -**[15:47 - 15:48]** kronal selektion +**15:47** +kronal selektion -**[15:48 - 15:50]** är ju då när en viss +**15:48** +är ju då när en viss -**[15:50 - 15:51]** T-cell +**15:50** +T-cell -**[15:51 - 15:52]** eller B-cell +**15:51** +eller B-cell -**[15:52 - 15:56]** väljs ut, den hittar sitt antin som presenteras för den i det här fallet då. +**15:52** +väljs ut, den hittar sitt antin som presenteras för den i det här fallet då. -**[15:57 - 15:58]** Då har en selektion +**15:57** +Då har en selektion -**[15:59 - 15:59]** integrerats fram +**15:59** +integrerats fram -**[16:00 - 16:02]** och den för att skapa en klon. +**16:00** +och den för att skapa en klon. -**[16:03 - 16:03]** Sen får vi då +**16:03** +Sen får vi då -**[16:04 - 16:04]** en +**16:04** +en -**[16:06 - 16:07]** klon med +**16:06** +klon med -**[16:07 - 16:08]** T-celler ifrån det här. +**16:07** +T-celler ifrån det här. -**[16:15 - 16:16]** När vi då får en sån här match +**16:15** +När vi då får en sån här match -**[16:17 - 16:19]** när T-cellen faktiskt träffar på +**16:17** +när T-cellen faktiskt träffar på -**[16:19 - 16:21]** sin M och C-peptid +**16:19** +sin M och C-peptid -**[16:22 - 16:24]** kombination som den känner igen +**16:22** +kombination som den känner igen -**[16:24 - 16:25]** så får vi aktivering +**16:24** +så får vi aktivering -**[16:26 - 16:27]** av naiva T-celler då. +**16:26** +av naiva T-celler då. -**[16:27 - 16:29]** De här perifera, lymfoid organ, +**16:27** +De här perifera, lymfoid organ, -**[16:29 - 16:32]** och ni har sett en liknande bild och det här förut +**16:29** +och ni har sett en liknande bild och det här förut -**[16:33 - 16:34]** som Ulf visade +**16:33** +som Ulf visade -**[16:35 - 16:35]** och +**16:35** +och -**[16:36 - 16:38]** den här aktiveringen kräver +**16:36** +den här aktiveringen kräver -**[16:38 - 16:39]** två signaler +**16:38** +två signaler -**[16:40 - 16:40]** samt +**16:40** +samt -**[16:41 - 16:41]** cytokiner. +**16:41** +cytokiner. -**[16:43 - 16:46]** Och det här gäller då både för de cytotoxiska t-cellerna och för +**16:43** +Och det här gäller då både för de cytotoxiska t-cellerna och för -**[16:46 - 16:48]** T-hjälp-acellerna. +**16:46** +T-hjälp-acellerna. -**[16:48 - 16:48]** Jag ska +**16:48** +Jag ska -**[16:49 - 16:50]** snart gå igenom +**16:49** +snart gå igenom -**[16:50 - 16:53]** hjälp-acellerna och de cytotoxiska t-cellerna för sig. +**16:50** +hjälp-acellerna och de cytotoxiska t-cellerna för sig. -**[16:53 - 16:56]** Men det här gäller båda två. Vi har ju då +**16:53** +Men det här gäller båda två. Vi har ju då -**[16:56 - 16:57]** signal nummer 1 +**16:56** +signal nummer 1 -**[16:58 - 16:58]** som då är +**16:58** +som då är -**[16:59 - 17:01]** cellcelsektorn som binder till +**16:59** +cellcelsektorn som binder till -**[17:01 - 17:03]** moce-komplexet +**17:01** +moce-komplexet -**[17:03 - 17:04]** på den bitiska cellen. +**17:03** +på den bitiska cellen. -**[17:04 - 17:06]** På bilden här så har vi som exempel en +**17:04** +På bilden här så har vi som exempel en -**[17:07 - 17:08]** T-hjälp-acell +**17:07** +T-hjälp-acell -**[17:08 - 17:10]** och det förstår vi eftersom vi har en +**17:08** +och det förstår vi eftersom vi har en -**[17:10 - 17:11]** cd4 här. +**17:10** +cd4 här. -**[17:12 - 17:14]** Här har vi vår antingen-presenterande cell +**17:12** +Här har vi vår antingen-presenterande cell -**[17:14 - 17:16]** som då har en m och c-klass 2 +**17:14** +som då har en m och c-klass 2 -**[17:16 - 17:17]** med empeptid. +**17:16** +med empeptid. -**[17:17 - 17:18]** Här har vi våran +**17:17** +Här har vi våran -**[17:18 - 17:19]** t-cellsreceptor. +**17:18** +t-cellsreceptor. -**[17:20 - 17:22]** Så det här är signal nummer 1 som är antingen specifik. +**17:20** +Så det här är signal nummer 1 som är antingen specifik. -**[17:24 - 17:26]** Sedan har vi då signal nummer 2 +**17:24** +Sedan har vi då signal nummer 2 -**[17:26 - 17:27]** som är +**17:26** +som är -**[17:28 - 17:28]** k-stimuleringsignalen. +**17:28** +k-stimuleringsignalen. -**[17:29 - 17:31]** Som skickas via +**17:29** +Som skickas via -**[17:32 - 17:34]** bindning mellan CD-28 +**17:32** +bindning mellan CD-28 -**[17:34 - 17:35]** och T-cellen +**17:34** +och T-cellen -**[17:35 - 17:38]** och så är det 80-86 på den dritiska cellen. +**17:35** +och så är det 80-86 på den dritiska cellen. -**[17:38 - 17:42]** Jag vet att det är väldigt många olika CD-nummer och olika +**17:38** +Jag vet att det är väldigt många olika CD-nummer och olika -**[17:44 - 17:46]** begrepp hela tiden. +**17:44** +begrepp hela tiden. -**[17:46 - 17:49]** Det viktigaste att veta här är att det här är en +**17:46** +Det viktigaste att veta här är att det här är en -**[17:49 - 17:51]** kostimuleringssignal +**17:49** +kostimuleringssignal -**[17:51 - 17:54]** där receptorer på T-cellen binder till +**17:51** +där receptorer på T-cellen binder till -**[17:54 - 17:55]** receptorer på +**17:54** +receptorer på -**[17:57 - 17:59]** den antingen presenterade cellen, kodenditcellen, +**17:57** +den antingen presenterade cellen, kodenditcellen, -**[17:59 - 18:00]** för att skicka den här signalen. +**17:59** +för att skicka den här signalen. -**[18:01 - 18:02]** Om ni sedan inte kan +**18:01** +Om ni sedan inte kan -**[18:03 - 18:07]** komma ihåg att de heter CD-28 och CD-80/86, det är inte det viktigaste, utan +**18:03** +komma ihåg att de heter CD-28 och CD-80/86, det är inte det viktigaste, utan -**[18:08 - 18:11]** det absoluta är att veta att vi har den här kostimuleringsignalen. +**18:08** +det absoluta är att veta att vi har den här kostimuleringsignalen. -**[18:13 - 18:16]** Vidare för aktivering så krävs det då cytokiner. +**18:13** +Vidare för aktivering så krävs det då cytokiner. -**[18:17 - 18:24]** Då har vi då IL-2 från hjälpar-t-celler som driver delning både hos hjälpar-t-celler och cytotoxiska t-celler. +**18:17** +Då har vi då IL-2 från hjälpar-t-celler som driver delning både hos hjälpar-t-celler och cytotoxiska t-celler. -**[18:25 - 18:29]** Om vi har cytokiner från bland annat de antipresenterande celler som orsakar den här +**18:25** +Om vi har cytokiner från bland annat de antipresenterande celler som orsakar den här -**[18:29 - 18:31]** differentieringen till tia 1, +**18:29** +differentieringen till tia 1, -**[18:31 - 18:32]** tiotvå och tio17 +**18:31** +tiotvå och tio17 -**[18:33 - 18:34]** TFO och +**18:33** +TFO och -**[18:34 - 18:35]** inducerade +**18:34** +inducerade -**[18:35 - 18:36]** T-regulatoriska celler. +**18:35** +T-regulatoriska celler. -**[18:38 - 18:40]** Vad vi också kan se här i bilden är att vi har +**18:38** +Vad vi också kan se här i bilden är att vi har -**[18:40 - 18:41]** CD4-molekylerna +**18:40** +CD4-molekylerna -**[18:42 - 18:43]** och CD4 +**18:42** +och CD4 -**[18:43 - 18:46]** eller då CD8 och en cytotoxisk t-cell +**18:43** +eller då CD8 och en cytotoxisk t-cell -**[18:46 - 18:51]** hjälper till att stabilisera bindningen mellan t-cellsreceptorn och MHC +**18:46** +hjälper till att stabilisera bindningen mellan t-cellsreceptorn och MHC -**[18:51 - 18:52]** komplexet. +**18:51** +komplexet. -**[18:52 - 18:54]** Den här bindningen +**18:52** +Den här bindningen -**[18:54 - 18:56]** är ju väldigt +**18:54** +är ju väldigt -**[18:56 - 18:59]** specifik men den är inte särskilt stark så för att +**18:56** +specifik men den är inte särskilt stark så för att -**[18:59 - 19:04]** få en ordentlig aktivering så måste vi ha en inbindning av cd4 eller CD8 för att +**18:59** +få en ordentlig aktivering så måste vi ha en inbindning av cd4 eller CD8 för att -**[19:05 - 19:06]** stabilisera det här och +**19:05** +stabilisera det här och -**[19:06 - 19:09]** på så vis kunna behålla inbindningen. +**19:06** +på så vis kunna behålla inbindningen. -**[19:11 - 19:14]** Det som skapas mellan de här cellerna +**19:11** +Det som skapas mellan de här cellerna -**[19:14 - 19:17]** vi ser här återigen har vi den +**19:14** +vi ser här återigen har vi den -**[19:17 - 19:19]** CD4-positiva hjälpa till cellen här uppe. +**19:17** +CD4-positiva hjälpa till cellen här uppe. -**[19:19 - 19:21]** Vi har den antingen presenterande cellen här nere. +**19:19** +Vi har den antingen presenterande cellen här nere. -**[19:22 - 19:25]** Det är en så kallad immunologisk synaps +**19:22** +Det är en så kallad immunologisk synaps -**[19:25 - 19:28]** som då är den här kontaktytan mellan de här två cellerna. +**19:25** +som då är den här kontaktytan mellan de här två cellerna. -**[19:29 - 19:35]** I mitten ser vi signal 1, nu istället står det HLA2 istället för MHC +**19:29** +I mitten ser vi signal 1, nu istället står det HLA2 istället för MHC -**[19:35 - 19:36]** klass 2. +**19:35** +klass 2. -**[19:36 - 19:37]** Här ser vi peptiden +**19:36** +Här ser vi peptiden -**[19:38 - 19:39]** T-cellsreceptorn +**19:38** +T-cellsreceptorn -**[19:39 - 19:42]** och här ser vi då CD4 som stabiliserar. +**19:39** +och här ser vi då CD4 som stabiliserar. -**[19:43 - 19:44]** Här har vi signal 2 +**19:43** +Här har vi signal 2 -**[19:45 - 19:46]** med CD28 +**19:45** +med CD28 -**[19:46 - 19:48]** som binder till CD80-86. +**19:46** +som binder till CD80-86. -**[19:50 - 19:53]** Men det finns också ganska många andra signaler. +**19:50** +Men det finns också ganska många andra signaler. -**[19:53 - 19:57]** Vid sidan här kanterna har vi additionsmolekyler +**19:53** +Vid sidan här kanterna har vi additionsmolekyler -**[19:57 - 19:59]** som hjälper till att hålla ihop den här +**19:57** +som hjälper till att hålla ihop den här -**[19:59 - 19:59]** synapsen. +**19:59** +synapsen. -**[20:15 - 20:20]** Det här är viktigt för att de här cellerna måste hållas ihop tätt och kommunicera med varandra under en längre period +**20:15** +Det här är viktigt för att de här cellerna måste hållas ihop tätt och kommunicera med varandra under en längre period -**[20:21 - 20:23]** för att T-cellen ska kunna bli aktiverad. +**20:21** +för att T-cellen ska kunna bli aktiverad. -**[20:25 - 20:28]** Avståndet här i mitten på synapsen är ungefär 15 +**20:25** +Avståndet här i mitten på synapsen är ungefär 15 -**[20:29 - 20:31]** nanometer medan vi här ute har +**20:29** +nanometer medan vi här ute har -**[20:32 - 20:33]** ungefär 40. +**20:32** +ungefär 40. -**[20:36 - 20:37]** Så de är tätten +**20:36** +Så de är tätten -**[20:37 - 20:41]** till varandra. Vi har också andra typer av bindningar här som bidrar till aktivering +**20:37** +till varandra. Vi har också andra typer av bindningar här som bidrar till aktivering -**[20:42 - 20:43]** som via CD40 +**20:42** +som via CD40 -**[20:43 - 20:44]** Ligant till CD40 till exempel. +**20:43** +Ligant till CD40 till exempel. -**[20:46 - 20:47]** Så den här hålls ihop väldigt tajt. +**20:46** +Så den här hålls ihop väldigt tajt. -**[20:50 - 20:52]** Lite påminnelse innan vi fortsätter. +**20:50** +Lite påminnelse innan vi fortsätter. -**[20:52 - 20:56]** Jag hoppas att ni kommer ihåg det här ifrån tidigare föreläsningar. +**20:52** +Jag hoppas att ni kommer ihåg det här ifrån tidigare föreläsningar. -**[20:56 - 20:58]** Jag pratar ju då om +**20:56** +Jag pratar ju då om -**[20:59 - 21:05]** med skosimuleringsmolekylerna och det som gör att vi då får upp skosimuleringsmolekyler +**20:59** +med skosimuleringsmolekylerna och det som gör att vi då får upp skosimuleringsmolekyler -**[21:05 - 21:07]** på den dritiska cellen är att +**21:05** +på den dritiska cellen är att -**[21:07 - 21:08]** pamp +**21:07** +pamp -**[21:08 - 21:10]** stimulerar den dritiska cellen +**21:08** +stimulerar den dritiska cellen -**[21:10 - 21:13]** att uttrycka de här skosimulatoriska molekylerna. +**21:10** +att uttrycka de här skosimulatoriska molekylerna. -**[21:14 - 21:15]** Så här har vi in den drit sen +**21:14** +Så här har vi in den drit sen -**[21:15 - 21:17]** som tar upp en mikrob. +**21:15** +som tar upp en mikrob. -**[21:17 - 21:18]** Det gör att den då får en +**21:17** +Det gör att den då får en -**[21:18 - 21:22]** migration med hjälp av CCR7 till lymfknutan. +**21:18** +migration med hjälp av CCR7 till lymfknutan. -**[21:22 - 21:23]** Och +**21:22** +Och -**[21:23 - 21:26]** den kommer då uttrycka skosimulatoriska molekyler +**21:23** +den kommer då uttrycka skosimulatoriska molekyler -**[21:26 - 21:27]** med rosa här. +**21:26** +med rosa här. -**[21:28 - 21:29]** Den kommer också uttrycka +**21:28** +Den kommer också uttrycka -**[21:29 - 21:30]** bruka MHC med +**21:29** +bruka MHC med -**[21:31 - 21:33]** mikrobspecifika peptider på ytorna +**21:31** +mikrobspecifika peptider på ytorna -**[21:34 - 21:36]** vilket kan göra att vi kan aktivera +**21:34** +vilket kan göra att vi kan aktivera -**[21:36 - 21:37]** mikrobspecifika +**21:36** +mikrobspecifika -**[21:37 - 21:38]** specifika +**21:37** +specifika -**[21:38 - 21:39]** t-celler +**21:38** +t-celler -**[21:39 - 21:40]** på en klon +**21:39** +på en klon -**[21:40 - 21:41]** av t-celler. +**21:40** +av t-celler. -**[21:43 - 21:44]** Om vi istället +**21:43** +Om vi istället -**[21:44 - 21:48]** har en dendritisell som plockar upp ett apototiskt kroppseget material +**21:44** +har en dendritisell som plockar upp ett apototiskt kroppseget material -**[21:49 - 21:50]** kan vi få en +**21:49** +kan vi få en -**[21:50 - 21:52]** svagare migration +**21:50** +svagare migration -**[21:52 - 21:53]** till +**21:52** +till -**[21:54 - 21:55]** lymfknutan. +**21:54** +lymfknutan. -**[21:55 - 21:59]** Men vi kommer då inte få upp några kostymulatoriska molekyler. +**21:55** +Men vi kommer då inte få upp några kostymulatoriska molekyler. -**[21:59 - 22:01]** Den här den litiska cellen +**21:59** +Den här den litiska cellen -**[22:01 - 22:02]** kanske ändå kan +**22:01** +kanske ändå kan -**[22:03 - 22:04]** den kommer ändå då presentera +**22:03** +den kommer ändå då presentera -**[22:05 - 22:08]** kroppsegna peptider på m och c-molekyler för det gör de också hela tiden. +**22:05** +kroppsegna peptider på m och c-molekyler för det gör de också hela tiden. -**[22:09 - 22:10]** Skulle det då dyka upp +**22:09** +Skulle det då dyka upp -**[22:10 - 22:11]** en kropps egen +**22:10** +en kropps egen -**[22:12 - 22:13]** peptid +**22:12** +peptid -**[22:13 - 22:14]** specifikteser +**22:13** +specifikteser -**[22:14 - 22:15]** som har +**22:14** +som har -**[22:15 - 22:17]** tagit sig förbi den här +**22:15** +tagit sig förbi den här -**[22:20 - 22:22]** såldningsprocessen i tyvus, +**22:20** +såldningsprocessen i tyvus, -**[22:23 - 22:25]** så den egentligen skulle dödats. +**22:23** +så den egentligen skulle dödats. -**[22:26 - 22:28]** Men ändå träffa på sitt antigen här. +**22:26** +Men ändå träffa på sitt antigen här. -**[22:29 - 22:34]** kommer den inte kunna bli aktiverad när den inte träffar på några kostymulatoriska molekyler. +**22:29** +kommer den inte kunna bli aktiverad när den inte träffar på några kostymulatoriska molekyler. -**[22:34 - 22:36]** Den kommer istället att gå i en anergi. +**22:34** +Den kommer istället att gå i en anergi. -**[22:39 - 22:41]** Anergi är då att cellerna försätts i ett +**22:39** +Anergi är då att cellerna försätts i ett -**[22:41 - 22:44]** inaktivt tillstånd där de inte svarar på stimulering +**22:41** +inaktivt tillstånd där de inte svarar på stimulering -**[22:46 - 22:48]** och endast professionella antingen presenterande celler +**22:46** +och endast professionella antingen presenterande celler -**[22:49 - 22:50]** uttrycker kostymuleringsmolekyler +**22:49** +uttrycker kostymuleringsmolekyler -**[22:51 - 22:52]** efter interaktion med paus. +**22:51** +efter interaktion med paus. -**[22:53 - 22:57]** Angående de här energicellerna så kommer de då slutligen gå i actoptos +**22:53** +Angående de här energicellerna så kommer de då slutligen gå i actoptos -**[22:57 - 22:59]** för de har ju ingen vidare funktion +**22:57** +för de har ju ingen vidare funktion -**[22:59 - 23:05]** och uttrycket av kostimuleringssignaler hos antingen presenterade celler +**22:59** +och uttrycket av kostimuleringssignaler hos antingen presenterade celler -**[23:05 - 23:09]** ökar ytterligare genom interaktion med T-celler. +**23:05** +ökar ytterligare genom interaktion med T-celler. -**[23:10 - 23:11]** Så när de här då +**23:10** +Så när de här då -**[23:11 - 23:12]** träffar varandra här +**23:11** +träffar varandra här -**[23:13 - 23:18]** så är det inte bara en ensidig kommunikation att den dritiska cellen aktiverar T-cellen +**23:13** +så är det inte bara en ensidig kommunikation att den dritiska cellen aktiverar T-cellen -**[23:18 - 23:18]** utan T-cellen +**23:18** +utan T-cellen -**[23:19 - 23:19]** kan +**23:19** +kan -**[23:21 - 23:22]** också hjälpa till +**23:21** +också hjälpa till -**[23:22 - 23:27]** att tala om för den dritiska cellen att den ska uttrycka mer kostimulatoriska molekyler, +**23:22** +att tala om för den dritiska cellen att den ska uttrycka mer kostimulatoriska molekyler, -**[23:27 - 23:29]** vilket gör att den dritiska cellen +**23:27** +vilket gör att den dritiska cellen -**[23:29 - 23:32]** blir mer effektiv på att aktivera andra T-celler. +**23:29** +blir mer effektiv på att aktivera andra T-celler. -**[23:36 - 23:37]** En påminnelse till +**23:36** +En påminnelse till -**[23:37 - 23:39]** antingen presentation på MHC1 +**23:37** +antingen presentation på MHC1 -**[23:40 - 23:42]** och MHC2, hoppas jag att ni har koll på. +**23:40** +och MHC2, hoppas jag att ni har koll på. -**[23:43 - 23:43]** Så MHC1 +**23:43** +Så MHC1 -**[23:44 - 23:45]** presenterar framförallt +**23:44** +presenterar framförallt -**[23:45 - 23:46]** tider från +**23:45** +tider från -**[23:46 - 23:48]** cytoplasman, alltså +**23:46** +cytoplasman, alltså -**[23:49 - 23:50]** intracellulära mikrober +**23:49** +intracellulära mikrober -**[23:51 - 23:52]** och kan aktivera +**23:51** +och kan aktivera -**[23:52 - 23:54]** cd8 positiva +**23:52** +cd8 positiva -**[23:54 - 23:56]** cytotoxiska t-celler. +**23:54** +cytotoxiska t-celler. -**[23:57 - 23:59]** MHC2 istället +**23:57** +MHC2 istället -**[23:59 - 24:01]** presenterar framförallt peptider från +**23:59** +presenterar framförallt peptider från -**[24:01 - 24:03]** fagosomer +**24:01** +fagosomer -**[24:03 - 24:04]** vilket då +**24:03** +vilket då -**[24:04 - 24:05]** kommer +**24:04** +kommer -**[24:05 - 24:06]** man har tagit upp +**24:05** +man har tagit upp -**[24:07 - 24:10]** från extra cellulära mikrober och kan aktivera +**24:07** +från extra cellulära mikrober och kan aktivera -**[24:10 - 24:13]** CD4-positiva hjälpar-t-celler. +**24:10** +CD4-positiva hjälpar-t-celler. -**[24:16 - 24:21]** Nu ska vi då titta lite närmare på den här aktiveringen av naiv hjälpar-tesen då, +**24:16** +Nu ska vi då titta lite närmare på den här aktiveringen av naiv hjälpar-tesen då, -**[24:22 - 24:23]** CD4-positiva +**24:22** +CD4-positiva -**[24:23 - 24:26]** där vi då har de här olika signalerna. +**24:23** +där vi då har de här olika signalerna. -**[24:27 - 24:29]** Det som händer då allra först är ju då +**24:27** +Det som händer då allra först är ju då -**[24:29 - 24:31]** väpnaden, att en dendrit i cell +**24:29** +väpnaden, att en dendrit i cell -**[24:31 - 24:34]** tar upp antingen bryter ner och presenterar på MHC2 +**24:31** +tar upp antingen bryter ner och presenterar på MHC2 -**[24:35 - 24:36]** och sen har vi då +**24:35** +och sen har vi då -**[24:36 - 24:39]** att den här dendritiska cellen aktiverar T-cellen +**24:36** +att den här dendritiska cellen aktiverar T-cellen -**[24:39 - 24:40]** med hjälp av två signaler +**24:39** +med hjälp av två signaler -**[24:41 - 24:42]** och cytokiner. +**24:41** +och cytokiner. -**[24:43 - 24:43]** Och det +**24:43** +Och det -**[24:44 - 24:45]** tänkte jag +**24:44** +tänkte jag -**[24:45 - 24:46]** att jag skulle rita upp +**24:45** +att jag skulle rita upp -**[24:47 - 24:49]** så att ni får det stegvis +**24:47** +så att ni får det stegvis -**[24:49 - 24:49]** hur det händer. +**24:49** +hur det händer. -**[24:55 - 24:57]** Så då aktivering av en naiv +**24:55** +Så då aktivering av en naiv -**[24:57 - 24:58]** hjälpar-t-cell då, +**24:57** +hjälpar-t-cell då, -**[24:59 - 25:15]** den här dendritcellen +**24:59** +den här dendritcellen -**[25:15 - 25:16]** den kommer då +**25:15** +den kommer då -**[25:17 - 25:18]** vinda till någon sorts +**25:17** +vinda till någon sorts -**[25:19 - 25:20]** mikrob +**25:19** +mikrob -**[25:20 - 25:21]** ute i vävnaden. +**25:20** +ute i vävnaden. -**[25:21 - 25:23]** Den då tar ut, så här har vi +**25:21** +Den då tar ut, så här har vi -**[25:23 - 25:25]** vi är ute i vävnad. +**25:23** +vi är ute i vävnad. -**[25:29 - 25:32]** Den här dendirekta cellen kommer då +**25:29** +Den här dendirekta cellen kommer då -**[25:32 - 25:33]** ta upp mikroben +**25:32** +ta upp mikroben -**[25:35 - 25:36]** och den kommer börja +**25:35** +och den kommer börja -**[25:37 - 25:38]** bryta ner +**25:37** +bryta ner -**[25:39 - 25:41]** den här till kaptider +**25:39** +den här till kaptider -**[25:43 - 25:44]** för att då kunna +**25:43** +för att då kunna -**[25:45 - 25:45]** presentera +**25:45** +presentera -**[25:46 - 25:47]** på sina m och c-molekyler. +**25:46** +på sina m och c-molekyler. -**[25:52 - 25:54]** Så vi har då nedbrytning +**25:52** +Så vi har då nedbrytning -**[25:57 - 25:59]** och vi har antigen-presentation. +**25:57** +och vi har antigen-presentation. -**[25:59 - 26:19]** Så här har vi då våran dendritcell. Vi kan se att här börjar lindknutan. +**25:59** +Så här har vi då våran dendritcell. Vi kan se att här börjar lindknutan. -**[26:19 - 26:21]** Här har vi vår dendritcell. +**26:19** +Här har vi vår dendritcell. -**[26:26 - 26:28]** Och dendritcellen +**26:26** +Och dendritcellen -**[26:29 - 26:31]** kommer då att presentera +**26:29** +kommer då att presentera -**[26:31 - 26:32]** peptid +**26:31** +peptid -**[26:35 - 26:36]** från den här +**26:35** +från den här -**[26:36 - 26:37]** mikroben +**26:36** +mikroben -**[26:38 - 26:39]** på m och cklass 2. +**26:38** +på m och cklass 2. -**[26:45 - 26:46]** In i limtknutan +**26:45** +In i limtknutan -**[26:46 - 26:48]** kommer nu då olika +**26:46** +kommer nu då olika -**[26:48 - 26:52]** t-celler, naiva t-celler, som känner av den dritiska cellerna +**26:48** +t-celler, naiva t-celler, som känner av den dritiska cellerna -**[26:52 - 26:56]** om de presenterar just den kombination av m och c +**26:52** +om de presenterar just den kombination av m och c -**[26:57 - 26:59]** och peptid som den t-cellen är. +**26:57** +och peptid som den t-cellen är. -**[26:59 - 27:21]** Om vi nu får en igenkänning här, en match mellan t-cellsreceptorn och m och c klass 2, +**26:59** +Om vi nu får en igenkänning här, en match mellan t-cellsreceptorn och m och c klass 2, -**[27:21 - 27:26]** så resulterar detta i signal nummer 1. +**27:21** +så resulterar detta i signal nummer 1. -**[27:27 - 27:28]** Och signal nummer 1 +**27:27** +Och signal nummer 1 -**[27:29 - 27:30]** den antingen specifika. +**27:29** +den antingen specifika. -**[27:33 - 27:40]** Nu räcker ju inte detta för att vi ska få en aktivering. En annan sak som vi behöver få också faktiskt är ju att vi behöver ha +**27:33** +Nu räcker ju inte detta för att vi ska få en aktivering. En annan sak som vi behöver få också faktiskt är ju att vi behöver ha -**[27:41 - 27:44]** en inbindning, en stabilisering av +**27:41** +en inbindning, en stabilisering av -**[27:44 - 27:50]** den här bindningen med hjälp av CD4. Nu skulle jag vilja rita på den där ettan lite högre upp kanske, +**27:44** +den här bindningen med hjälp av CD4. Nu skulle jag vilja rita på den där ettan lite högre upp kanske, -**[27:50 - 27:51]** men vi kan väl rita +**27:50** +men vi kan väl rita -**[27:52 - 27:54]** CD4 på det här viset. +**27:52** +CD4 på det här viset. -**[27:57 - 27:59]** Det blir inte så snyggt, men ni fattar grejer. +**27:57** +Det blir inte så snyggt, men ni fattar grejer. -**[27:59 - 28:09]** Vi har då CD4 som då stabiliserar den här bindningen och binder till en del på M och C klass 2-molekylen som inte är variabel. +**27:59** +Vi har då CD4 som då stabiliserar den här bindningen och binder till en del på M och C klass 2-molekylen som inte är variabel. -**[28:12 - 28:21]** Vad vi också behöver ha är ju cool stimulering och det är då att den dritiska cellen uttrycker CD80-86 +**28:12** +Vad vi också behöver ha är ju cool stimulering och det är då att den dritiska cellen uttrycker CD80-86 -**[28:21 - 28:28]** och T-hjälparcellen, vilken jättelång CD28 är. +**28:21** +och T-hjälparcellen, vilken jättelång CD28 är. -**[28:29 - 28:38]** Resulterar i signal nummer 2, som då är vår kostimulatoriska signal. +**28:29** +Resulterar i signal nummer 2, som då är vår kostimulatoriska signal. -**[28:43 - 28:49]** Nästa steg i det här är cytokinerna. +**28:43** +Nästa steg i det här är cytokinerna. -**[28:49 - 28:55]** Och vi har då två olika typer av cytokiner. +**28:49** +Och vi har då två olika typer av cytokiner. -**[28:55 - 28:59]** Vi har den som kommer från T-hjälparcellen, vi har den som kommer från den. +**28:55** +Vi har den som kommer från T-hjälparcellen, vi har den som kommer från den. -**[28:59 - 29:00]** den dritiska cellen. +**28:59** +den dritiska cellen. -**[29:00 - 29:02]** Från T-hjälparcellen +**29:00** +Från T-hjälparcellen -**[29:03 - 29:04]** så har vi +**29:03** +så har vi -**[29:04 - 29:05]** IL2. +**29:04** +IL2. -**[29:06 - 29:10]** Jag ritade på det här viset för att det är T-hjälparcellen +**29:06** +Jag ritade på det här viset för att det är T-hjälparcellen -**[29:10 - 29:12]** som producerar IL2 +**29:10** +som producerar IL2 -**[29:12 - 29:14]** sen binder den också in +**29:12** +sen binder den också in -**[29:14 - 29:15]** IL2 +**29:14** +IL2 -**[29:16 - 29:18]** och det här gör att den producerar mer och så vidare. +**29:16** +och det här gör att den producerar mer och så vidare. -**[29:18 - 29:22]** Och IL2 driver celldelning. +**29:18** +Och IL2 driver celldelning. -**[29:29 - 29:37]** Och vad vi behöver är ju en cloun av T-celler, vi behöver ha många sådana här T-celler för att vi ska kunna attackera det vi har blivit infekterade av. +**29:29** +Och vad vi behöver är ju en cloun av T-celler, vi behöver ha många sådana här T-celler för att vi ska kunna attackera det vi har blivit infekterade av. -**[29:37 - 29:40]** Och då behöver vi en cloun, då behöver den här cellen dela sig. +**29:37** +Och då behöver vi en cloun, då behöver den här cellen dela sig. -**[29:40 - 29:43]** Det här är då som IL2, står för. +**29:40** +Det här är då som IL2, står för. -**[29:45 - 29:50]** När det då gäller T-hjälparceller så kan vi också olika typer av T-hjälparceller. +**29:45** +När det då gäller T-hjälparceller så kan vi också olika typer av T-hjälparceller. -**[29:50 - 29:53]** Det beror ju på vad vi har blivit infekterade av. +**29:50** +Det beror ju på vad vi har blivit infekterade av. -**[29:53 - 29:59]** Det här är signaler som den dritiska cellen behöver ge till T-hjälparcellen. +**29:53** +Det här är signaler som den dritiska cellen behöver ge till T-hjälparcellen. -**[29:59 - 30:00]** har vi då cytokiner. +**29:59** +har vi då cytokiner. -**[30:02 - 30:05]** Som går ifrån den dritiska cellen till T-hjälparcellen. +**30:02** +Som går ifrån den dritiska cellen till T-hjälparcellen. -**[30:09 - 30:16]** Det här kan vara olika typer av cytokiner beroende på vilken typ av T-hjälparcell vi behöver. +**30:09** +Det här kan vara olika typer av cytokiner beroende på vilken typ av T-hjälparcell vi behöver. -**[30:16 - 30:20]** Så det kan vara kanske I11 eller IL4. +**30:16** +Så det kan vara kanske I11 eller IL4. -**[30:22 - 30:26]** Vad som händer här är att de här driver differentiering. +**30:22** +Vad som händer här är att de här driver differentiering. -**[30:29 - 30:58]** Så ibland kallas de här cytokinerna för signal nummer tre för vi har ju då först signal 1, sedan signal 2. +**30:29** +Så ibland kallas de här cytokinerna för signal nummer tre för vi har ju då först signal 1, sedan signal 2. -**[30:59 - 31:00]** Och sen har vi då cytokiner. +**30:59** +Och sen har vi då cytokiner. -**[31:02 - 31:04]** Så resultatet +**31:02** +Så resultatet -**[31:04 - 31:06]** av det här tillsammans +**31:04** +av det här tillsammans -**[31:06 - 31:13]** med själva aktiveringen uttrycker vi i L2 och de här olika typerna av cytokiner som driver +**31:06** +med själva aktiveringen uttrycker vi i L2 och de här olika typerna av cytokiner som driver -**[31:14 - 31:16]** gör att vi får tillsammans +**31:14** +gör att vi får tillsammans -**[31:16 - 31:18]** en klornalexpansion. +**31:16** +en klornalexpansion. -**[31:25 - 31:28]** Av den sortens te hjälparcell som vi behöver. +**31:25** +Av den sortens te hjälparcell som vi behöver. -**[31:29 - 31:35]** Vi kan ha som exempel att vi får ut T1 celler här som vi behöver. +**31:29** +Vi kan ha som exempel att vi får ut T1 celler här som vi behöver. -**[31:35 - 31:35]** TH1. +**31:35** +TH1. -**[31:37 - 31:39]** Och så vidare. Så vi har många sådana här celler. +**31:37** +Och så vidare. Så vi har många sådana här celler. -**[31:41 - 31:43]** De här +**31:41** +De här -**[31:43 - 31:45]** T-cellerna som vi då får ut +**31:43** +T-cellerna som vi då får ut -**[31:45 - 31:48]** kan vara lite olika varianter också. +**31:45** +kan vara lite olika varianter också. -**[31:48 - 31:51]** Till att börja med sa att vi kan få ut olika, vi kan få ut T1, +**31:48** +Till att börja med sa att vi kan få ut olika, vi kan få ut T1, -**[31:51 - 31:52]** 2, T17 och så vidare. +**31:51** +2, T17 och så vidare. -**[31:53 - 31:56]** Men vi har också den varianten att de här +**31:53** +Men vi har också den varianten att de här -**[31:56 - 31:58]** cellerna som väl expanderar. +**31:56** +cellerna som väl expanderar. -**[31:59 - 32:00]** som vi får ut som en ny klor. +**31:59** +som vi får ut som en ny klor. -**[32:01 - 32:04]** De kan vara av två olika slag. +**32:01** +De kan vara av två olika slag. -**[32:04 - 32:06]** De kan vara +**32:04** +De kan vara -**[32:06 - 32:08]** effektor T-celler. +**32:06** +effektor T-celler. -**[32:17 - 32:20]** Alltså de som kommer att gå ut till vävnaden och faktiskt göra en effekt +**32:17** +Alltså de som kommer att gå ut till vävnaden och faktiskt göra en effekt -**[32:21 - 32:22]** just nu och hjälpa till +**32:21** +just nu och hjälpa till -**[32:22 - 32:23]** att +**32:22** +att -**[32:23 - 32:25]** göra oss av med den +**32:23** +göra oss av med den -**[32:25 - 32:27]** mikroben som vi blivit infekterade av. +**32:25** +mikroben som vi blivit infekterade av. -**[32:27 - 32:27]** Men +**32:27** +Men -**[32:28 - 32:29]** för att vi ska lära oss +**32:28** +för att vi ska lära oss -**[32:29 - 32:33]** någonting av det här och för att vi ska vara bättre på att nästa gång vi träffar på samma mikrob +**32:29** +någonting av det här och för att vi ska vara bättre på att nästa gång vi träffar på samma mikrob -**[32:33 - 32:33]** kunna +**32:33** +kunna -**[32:34 - 32:36]** agera snabbare, bättre och starkare +**32:34** +agera snabbare, bättre och starkare -**[32:37 - 32:39]** så bildar vi också minnestest. +**32:37** +så bildar vi också minnestest. -**[32:46 - 32:49]** Dessa kommer inte göra någonting exakt just nu +**32:46** +Dessa kommer inte göra någonting exakt just nu -**[32:49 - 32:52]** men de kommer finnas kvar i cirkulationer och de kommer +**32:49** +men de kommer finnas kvar i cirkulationer och de kommer -**[32:52 - 32:55]** söka efter anteendet. Så nästa gång vi träffar på det här +**32:52** +söka efter anteendet. Så nästa gång vi träffar på det här -**[32:55 - 32:56]** precis samma +**32:55** +precis samma -**[32:57 - 32:58]** förkylningsvirus till exempel +**32:57** +förkylningsvirus till exempel -**[32:59 - 33:04]** kommer de här minnestestcellerna aktiveras och skapar nya kloner. +**32:59** +kommer de här minnestestcellerna aktiveras och skapar nya kloner. -**[33:04 - 33:07]** Och det kommer ni höra om mer i föreläsningen från Marianne +**33:04** +Och det kommer ni höra om mer i föreläsningen från Marianne -**[33:08 - 33:10]** angående immunologiskt minne. +**33:08** +angående immunologiskt minne. -**[33:14 - 33:16]** De här effektor +**33:14** +De här effektor -**[33:17 - 33:17]** T-cellerna då, +**33:17** +T-cellerna då, -**[33:18 - 33:18]** som +**33:18** +som -**[33:19 - 33:21]** vi skapar och som vi behöver ha +**33:19** +vi skapar och som vi behöver ha -**[33:22 - 33:22]** hjälp med +**33:22** +hjälp med -**[33:24 - 33:25]** hjälp från ute i vävnaden +**33:24** +hjälp från ute i vävnaden -**[33:26 - 33:28]** de kommer då ta sig via blodet. +**33:26** +de kommer då ta sig via blodet. -**[33:29 - 33:31]** De kommer ta sig ut ur lymfklyftan +**33:29** +De kommer ta sig ut ur lymfklyftan -**[33:31 - 33:34]** och de kommer ta sig då till vävnaden. +**33:31** +och de kommer ta sig då till vävnaden. -**[33:34 - 33:37]** Här kommer de att kunna +**33:34** +Här kommer de att kunna -**[33:38 - 33:39]** hjälpa till på plats. +**33:38** +hjälpa till på plats. -**[33:40 - 33:41]** Det här gör de genom +**33:40** +Det här gör de genom -**[33:42 - 33:43]** på lite olika sätt. +**33:42** +på lite olika sätt. -**[33:45 - 33:48]** Framförallt så har vi att T-cellerna kommer komma här +**33:45** +Framförallt så har vi att T-cellerna kommer komma här -**[33:49 - 33:52]** och de kommer producera cytokiner. +**33:49** +och de kommer producera cytokiner. -**[33:59 - 34:02]** som då kommer +**33:59** +som då kommer -**[34:02 - 34:04]** skickas ut och hjälpa +**34:02** +skickas ut och hjälpa -**[34:04 - 34:05]** alla celler +**34:04** +alla celler -**[34:06 - 34:07]** som finns här i närheten. +**34:06** +som finns här i närheten. -**[34:10 - 34:13]** Ett annat sätt som de kan hjälpa till med är att de kan +**34:10** +Ett annat sätt som de kan hjälpa till med är att de kan -**[34:14 - 34:15]** binda in till +**34:14** +binda in till -**[34:16 - 34:19]** celler som finns på plats. Vi kan till exempel ha en T-hjälpacell +**34:16** +celler som finns på plats. Vi kan till exempel ha en T-hjälpacell -**[34:20 - 34:23]** som binder in till +**34:20** +som binder in till -**[34:23 - 34:24]** en +**34:23** +en -**[34:24 - 34:25]** makrofag. +**34:24** +makrofag. -**[34:27 - 34:29]** Det kan kallas för en MQ +**34:27** +Det kan kallas för en MQ -**[34:29 - 34:45]** ytterligare extra aktivering av makrofagen. +**34:29** +ytterligare extra aktivering av makrofagen. -**[34:47 - 34:49]** Så det ena sättet då är +**34:47** +Så det ena sättet då är -**[34:50 - 34:54]** cytokiner och det andra är då direkt cellmedierat. +**34:50** +cytokiner och det andra är då direkt cellmedierat. -**[34:57 - 34:59]** Cellkontakt. +**34:57** +Cellkontakt. -**[34:59 - 35:22]** Okej, då har vi gått igenom punkt 1 och punkt 2 i lite mer detalj. +**34:59** +Okej, då har vi gått igenom punkt 1 och punkt 2 i lite mer detalj. -**[35:23 - 35:29]** Punkt 3 som du är kopplad med är att T-celler delar sig och bildar effektorteslut. +**35:23** +Punkt 3 som du är kopplad med är att T-celler delar sig och bildar effektorteslut. -**[35:29 - 35:30]** celler och minnesceller och minnesceller. +**35:29** +celler och minnesceller och minnesceller. -**[35:31 - 35:35]** När det gäller T-cellerna så kan vi ibland också få minnesceller från +**35:31** +När det gäller T-cellerna så kan vi ibland också få minnesceller från -**[35:35 - 35:37]** effektorteseller men det återkommer i en variant till. +**35:35** +effektorteseller men det återkommer i en variant till. -**[35:38 - 35:39]** Återigen +**35:38** +Återigen -**[35:39 - 35:42]** brist på kostimulering och göra T-cellen +**35:39** +brist på kostimulering och göra T-cellen -**[35:42 - 35:44]** energisk, alltså att den +**35:42** +energisk, alltså att den -**[35:44 - 35:45]** inte gör någonting. +**35:44** +inte gör någonting. -**[35:50 - 35:53]** För att återgå till de olika funktionerna för +**35:50** +För att återgå till de olika funktionerna för -**[35:53 - 35:55]** de här effektor-T-hjälpacellerna +**35:53** +de här effektor-T-hjälpacellerna -**[35:56 - 35:57]** så har det att göra med +**35:56** +så har det att göra med -**[35:57 - 35:58]** differentieringen. +**35:57** +differentieringen. -**[35:59 - 36:02]** Olika typer av infektioner +**35:59** +Olika typer av infektioner -**[36:02 - 36:07]** så har vi den dridceller som producerar olika typer av cytokiner. +**36:02** +så har vi den dridceller som producerar olika typer av cytokiner. -**[36:08 - 36:09]** Detta gör att olika effektor +**36:08** +Detta gör att olika effektor -**[36:09 - 36:11]** tillhjälpar cellen bildas +**36:09** +tillhjälpar cellen bildas -**[36:11 - 36:11]** som då +**36:11** +som då -**[36:12 - 36:13]** producerar olika effektor +**36:12** +producerar olika effektor -**[36:13 - 36:15]** cytokiner. +**36:13** +cytokiner. -**[36:15 - 36:17]** En lång rad av +**36:15** +En lång rad av -**[36:17 - 36:19]** olika i den här +**36:17** +olika i den här -**[36:20 - 36:22]** titeln. +**36:20** +titeln. -**[36:23 - 36:24]** Jag ska gå igenom det här. +**36:23** +Jag ska gå igenom det här. -**[36:25 - 36:29]** Så beroende då på vad våran dendritiska cell träffar +**36:25** +Så beroende då på vad våran dendritiska cell träffar -**[36:29 - 36:30]** på, ute i vävnaden, +**36:29** +på, ute i vävnaden, -**[36:31 - 36:33]** så kommer den och den aktiverar +**36:31** +så kommer den och den aktiverar -**[36:34 - 36:35]** den naiva T-hjälpacellen +**36:34** +den naiva T-hjälpacellen -**[36:35 - 36:37]** som vi har här i mitten +**36:35** +som vi har här i mitten -**[36:37 - 36:38]** kunna +**36:37** +kunna -**[36:38 - 36:40]** driva olika typer av +**36:38** +driva olika typer av -**[36:40 - 36:41]** immunsvar. +**36:40** +immunsvar. -**[36:43 - 36:45]** Så om den dridcellen uttrycker +**36:43** +Så om den dridcellen uttrycker -**[36:45 - 36:46]** IL-12 +**36:45** +IL-12 -**[36:47 - 36:49]** så skapar vi TH1 +**36:47** +så skapar vi TH1 -**[36:50 - 36:52]** och orsaken till att den dridcellen +**36:50** +och orsaken till att den dridcellen -**[36:52 - 36:54]** producerar just IL-12, +**36:52** +producerar just IL-12, -**[36:54 - 36:55]** det beror på +**36:54** +det beror på -**[36:55 - 36:59]** vilka PRR:s den har bundit in +**36:55** +vilka PRR:s den har bundit in -**[36:59 - 37:00]** till pappsen med. +**36:59** +till pappsen med. -**[37:01 - 37:04]** Så den kan på så vis veta vilken sorts +**37:01** +Så den kan på så vis veta vilken sorts -**[37:05 - 37:06]** mikrob den har träffat på. +**37:05** +mikrob den har träffat på. -**[37:08 - 37:10]** En TH1-cell och sen har vi då +**37:08** +En TH1-cell och sen har vi då -**[37:10 - 37:12]** om den istället bildar +**37:10** +om den istället bildar -**[37:12 - 37:13]** IL-4 +**37:12** +IL-4 -**[37:13 - 37:15]** så får vi en TH2-cell. +**37:13** +så får vi en TH2-cell. -**[37:16 - 37:19]** Produceras det TG1-bete, IL-6, +**37:16** +Produceras det TG1-bete, IL-6, -**[37:19 - 37:21]** får vi TH17. +**37:19** +får vi TH17. -**[37:22 - 37:24]** Produceras det enbart TG1-bete +**37:22** +Produceras det enbart TG1-bete -**[37:24 - 37:26]** så får vi inducerad +**37:24** +så får vi inducerad -**[37:26 - 37:27]** T-regulatorisk cell. +**37:26** +T-regulatorisk cell. -**[37:29 - 37:35]** Och slutligen om det är en kombination mellan IL-21 och IL-6 så får vi T2-likulär hjälp av cellen. +**37:29** +Och slutligen om det är en kombination mellan IL-21 och IL-6 så får vi T2-likulär hjälp av cellen. -**[37:38 - 37:41]** Just här så behöver ni inte känna till +**37:38** +Just här så behöver ni inte känna till -**[37:41 - 37:44]** exakt vilka cytokiner den dridcellen +**37:41** +exakt vilka cytokiner den dridcellen -**[37:45 - 37:47]** producerar för att vi ska få de olika typerna av T-hjälparceller. +**37:45** +producerar för att vi ska få de olika typerna av T-hjälparceller. -**[37:48 - 37:50]** Det jag vill att ni ska fokusera på är att +**37:48** +Det jag vill att ni ska fokusera på är att -**[37:51 - 37:52]** den dridcellen +**37:51** +den dridcellen -**[37:52 - 37:55]** producerar olika cytokiner +**37:52** +producerar olika cytokiner -**[37:55 - 37:57]** som då driver fram olika typer av TH-hjälparceller. +**37:55** +som då driver fram olika typer av TH-hjälparceller. -**[37:59 - 38:06]** Det är inte onödigt att lära sig vad de heter allihop +**37:59** +Det är inte onödigt att lära sig vad de heter allihop -**[38:06 - 38:07]** så +**38:06** +så -**[38:07 - 38:11]** vilken typ av mikrobie har påverkar den drivcellen att producera cytokiner +**38:07** +vilken typ av mikrobie har påverkar den drivcellen att producera cytokiner -**[38:12 - 38:13]** som sedan driver fram olika +**38:12** +som sedan driver fram olika -**[38:14 - 38:14]** T-hjälparceller. +**38:14** +T-hjälparceller. -**[38:17 - 38:18]** TH1-celler då +**38:17** +TH1-celler då -**[38:19 - 38:22]** de behöver vi vid försvar mot framförallt +**38:19** +de behöver vi vid försvar mot framförallt -**[38:23 - 38:24]** intracellulära +**38:23** +intracellulära -**[38:24 - 38:25]** infektioner. +**38:24** +infektioner. -**[38:25 - 38:28]** TH1-celler kommer att producera höga nivåer +**38:25** +TH1-celler kommer att producera höga nivåer -**[38:29 - 38:32]** och är av inte för de gamma, alltså då en cytosyn +**38:29** +och är av inte för de gamma, alltså då en cytosyn -**[38:33 - 38:37]** och de hjälper makrofager att fagocytera och döda +**38:33** +och de hjälper makrofager att fagocytera och döda -**[38:38 - 38:38]** med kronor. +**38:38** +med kronor. -**[38:39 - 38:43]** De hjälper också B-celler att producera antikroppar och här är det framförallt då +**38:39** +De hjälper också B-celler att producera antikroppar och här är det framförallt då -**[38:43 - 38:45]** IGG som är viktig vid +**38:43** +IGG som är viktig vid -**[38:45 - 38:46]** optionisering. +**38:45** +optionisering. -**[38:46 - 38:47]** Jag återkommer +**38:46** +Jag återkommer -**[38:47 - 38:49]** till antikropparna lite senare. +**38:47** +till antikropparna lite senare. -**[38:49 - 38:52]** Men det här är också då inblandat i +**38:49** +Men det här är också då inblandat i -**[38:52 - 38:53]** fagocytos. +**38:52** +fagocytos. -**[38:55 - 38:59]** TH2-celler är viktiga försvar mot parasitinfektion +**38:55** +TH2-celler är viktiga försvar mot parasitinfektion -**[38:59 - 39:25]** framförallt mot extra cellulära infektioner. +**38:59** +framförallt mot extra cellulära infektioner. -**[39:25 - 39:27]** Producerar IL17 +**39:25** +Producerar IL17 -**[39:29 - 39:32]** enda gången vi har en match mellan +**39:29** +enda gången vi har en match mellan -**[39:32 - 39:35]** hjälpartypen och cytokinen. +**39:32** +hjälpartypen och cytokinen. -**[39:37 - 39:38]** Hjälper till i att +**39:37** +Hjälper till i att -**[39:39 - 39:40]** rekrytera neutrofiler +**39:39** +rekrytera neutrofiler -**[39:41 - 39:46]** där då IL17 påverkar celler lokalt att producera IL8 +**39:41** +där då IL17 påverkar celler lokalt att producera IL8 -**[39:46 - 39:48]** för att rekrytera neutrofiler. +**39:46** +för att rekrytera neutrofiler. -**[39:50 - 39:53]** Hjälper THILA att öka produktionen av antimikrobiella peptider +**39:50** +Hjälper THILA att öka produktionen av antimikrobiella peptider -**[39:54 - 39:58]** och hjälper också B-celler att producera antikroppar, framförallt IGA. +**39:54** +och hjälper också B-celler att producera antikroppar, framförallt IGA. -**[39:59 - 40:05]** De industrerade T-regulatoriska cellerna är viktiga för att bromsa immunsvar. +**39:59** +De industrerade T-regulatoriska cellerna är viktiga för att bromsa immunsvar. -**[40:05 - 40:11]** Här har vi då cytokiner som heter IL10 och TGAV-beta och de är antiinflammatoriska +**40:05** +Här har vi då cytokiner som heter IL10 och TGAV-beta och de är antiinflammatoriska -**[40:11 - 40:13]** eller de andra jag pratat om här +**40:11** +eller de andra jag pratat om här -**[40:13 - 40:15]** broinflammatoriska. +**40:13** +broinflammatoriska. -**[40:15 - 40:19]** Och de hämmar funktioner hos T-celler och andra funktioner. +**40:15** +Och de hämmar funktioner hos T-celler och andra funktioner. -**[40:21 - 40:22]** Slutligen EFH +**40:21** +Slutligen EFH -**[40:23 - 40:26]** som är viktiga vid försvar, framförallt mot extra cellulära infektioner, +**40:23** +som är viktiga vid försvar, framförallt mot extra cellulära infektioner, -**[40:27 - 40:29]** producerar IL21 +**40:27** +producerar IL21 -**[40:29 - 40:30]** och hjälper B-celler +**40:29** +och hjälper B-celler -**[40:31 - 40:34]** att producera antikroppar i jemenalcentrum. +**40:31** +att producera antikroppar i jemenalcentrum. -**[40:35 - 40:39]** Återigen så blir det ganska mycket, ganska många olika namn på cytokiner. +**40:35** +Återigen så blir det ganska mycket, ganska många olika namn på cytokiner. -**[40:40 - 40:43]** Jag vill återigen att ni +**40:40** +Jag vill återigen att ni -**[40:43 - 40:44]** fokuserar på +**40:43** +fokuserar på -**[40:44 - 40:47]** funktioner, alltså att en TH1 cell +**40:44** +funktioner, alltså att en TH1 cell -**[40:48 - 40:49]** producerar cytokiner +**40:48** +producerar cytokiner -**[40:50 - 40:52]** som hjälper makrofager att fagocytera och döda +**40:50** +som hjälper makrofager att fagocytera och döda -**[40:53 - 40:56]** och hjälper Bceller att producera antikroppar, framförallt IGG. +**40:53** +och hjälper Bceller att producera antikroppar, framförallt IGG. -**[40:56 - 40:58]** Att det exakt är inte från gammal +**40:56** +Att det exakt är inte från gammal -**[40:59 - 41:04]** kan ni alltid ta reda på i efterhand i så fall, men det viktiga är att det är en cytokin. +**40:59** +kan ni alltid ta reda på i efterhand i så fall, men det viktiga är att det är en cytokin. -**[41:04 - 41:07]** I det här fallet också är cytokiner överallt som hjälper till +**41:04** +I det här fallet också är cytokiner överallt som hjälper till -**[41:08 - 41:09]** att detta ska ske. +**41:08** +att detta ska ske. -**[41:11 - 41:12]** Det är ju klart +**41:11** +Det är ju klart -**[41:12 - 41:17]** bra om ni kan komma ihåg vad det är för cytokin, men det är just funktionen som jag är ute efter. +**41:12** +bra om ni kan komma ihåg vad det är för cytokin, men det är just funktionen som jag är ute efter. -**[41:17 - 41:20]** Att ni ska kunna tala om +**41:17** +Att ni ska kunna tala om -**[41:21 - 41:22]** vilken typ av effekt får vi av ett +**41:21** +vilken typ av effekt får vi av ett -**[41:23 - 41:24]** till 17 svar. +**41:23** +till 17 svar. -**[41:24 - 41:25]** Jo, vi får dit neutrofiler. +**41:24** +Jo, vi får dit neutrofiler. -**[41:26 - 41:26]** Vi ökar +**41:26** +Vi ökar -**[41:27 - 41:29]** produktionen alltid med krobiella partier. +**41:27** +produktionen alltid med krobiella partier. -**[41:29 - 41:30]** Vi får IGA. +**41:29** +Vi får IGA. -**[41:36 - 41:37]** Ja +**41:36** +Ja -**[41:39 - 41:41]** Har ni inte tagit en paus +**41:39** +Har ni inte tagit en paus -**[41:42 - 41:43]** innan +**41:42** +innan -**[41:43 - 41:45]** så känner jag att det kan vara dags för en paus nu. +**41:43** +så känner jag att det kan vara dags för en paus nu. -**[41:45 - 41:48]** Här brukar jag pausa och vi brukar ta en kvartspaus +**41:45** +Här brukar jag pausa och vi brukar ta en kvartspaus -**[41:49 - 41:50]** i den vanliga föreläsningssalen. +**41:49** +i den vanliga föreläsningssalen. -**[41:50 - 41:55]** Ni gör självklart precis som ni vill, men bara så att ni +**41:50** +Ni gör självklart precis som ni vill, men bara så att ni -**[41:55 - 41:57]** håller era lätta. +**41:55** +håller era lätta. -**[41:59 - 42:04]** Då går vi vidare till aktivering av naiv cytotoxisk +**41:59** +Då går vi vidare till aktivering av naiv cytotoxisk -**[42:05 - 42:05]** T-cell. +**42:05** +T-cell. -**[42:07 - 42:10]** Och på samma vis som när vi har den +**42:07** +Och på samma vis som när vi har den -**[42:10 - 42:11]** naiva +**42:10** +naiva -**[42:11 - 42:16]** T-hjälparcellen så har vi först då en dendritisk cell som bryter ner antingen lite cytoplasman +**42:11** +T-hjälparcellen så har vi först då en dendritisk cell som bryter ner antingen lite cytoplasman -**[42:16 - 42:19]** och presenterar det med nu på M och C-klass 1. +**42:16** +och presenterar det med nu på M och C-klass 1. -**[42:20 - 42:24]** Den här dendritiska cellen aktiveras sedan T-cellen med hjälp av två signaler. +**42:20** +Den här dendritiska cellen aktiveras sedan T-cellen med hjälp av två signaler. -**[42:24 - 42:29]** Så det är på samma sätt som på T-hjälparcellerna, vi har signal 1 som är den antien +**42:24** +Så det är på samma sätt som på T-hjälparcellerna, vi har signal 1 som är den antien -**[42:29 - 42:32]** specifika, där vi här har M och C1-kosteptiv. +**42:29** +specifika, där vi här har M och C1-kosteptiv. -**[42:32 - 42:34]** Och sen har vi den kostimulerande signalen. +**42:32** +Och sen har vi den kostimulerande signalen. -**[42:35 - 42:37]** Cd 80 86 till Cd28. +**42:35** +Cd 80 86 till Cd28. -**[42:39 - 42:39]** Och det här +**42:39** +Och det här -**[42:39 - 42:44]** uttrycket av kostimuleringens molekyler på den drivcellen, det orsakas +**42:39** +uttrycket av kostimuleringens molekyler på den drivcellen, det orsakas -**[42:45 - 42:45]** av HAMP +**42:45** +av HAMP -**[42:45 - 42:47]** som binder till PRR:s pdcs, +**42:45** +som binder till PRR:s pdcs, -**[42:47 - 42:48]** som vi har pratat om förut. +**42:47** +som vi har pratat om förut. -**[42:49 - 42:52]** Men också en tidigare interaktion mellan hjälpar +**42:49** +Men också en tidigare interaktion mellan hjälpar -**[42:52 - 42:53]** T-cellen och +**42:52** +T-cellen och -**[42:53 - 42:55]** den dendritiska cellen. +**42:53** +den dendritiska cellen. -**[42:55 - 42:57]** Så den interaktionen hjälper då +**42:55** +Så den interaktionen hjälper då -**[42:57 - 42:59]** den drivcellen att producera mer +**42:57** +den drivcellen att producera mer -**[42:59 - 43:00]** och CD/86 som jag nämnde förut. +**42:59** +och CD/86 som jag nämnde förut. -**[43:01 - 43:03]** Sen behöver vi också då cytokiner +**43:01** +Sen behöver vi också då cytokiner -**[43:03 - 43:05]** och det är I eller 2. +**43:03** +och det är I eller 2. -**[43:07 - 43:09]** Här tänkte jag också rita det här +**43:07** +Här tänkte jag också rita det här -**[43:10 - 43:10]** lite. +**43:10** +lite. -**[43:16 - 43:19]** Som vi hade +**43:16** +Som vi hade -**[43:19 - 43:21]** tidigare så har vi +**43:19** +tidigare så har vi -**[43:22 - 43:25]** den dendritiska cellen. Den har kommit in till +**43:22** +den dendritiska cellen. Den har kommit in till -**[43:25 - 43:26]** lymfknutan. +**43:25** +lymfknutan. -**[43:27 - 43:27]** Här har vi den. +**43:27** +Här har vi den. -**[43:29 - 43:31]** VåranDC +**43:29** +VåranDC -**[43:32 - 43:35]** Den kommer ha sin mhc1. +**43:32** +Den kommer ha sin mhc1. -**[43:37 - 43:39]** Och på den här mhc1 +**43:37** +Och på den här mhc1 -**[43:40 - 43:42]** så presenterar den +**43:40** +så presenterar den -**[43:42 - 43:45]** empeptid ifrån den mikroorganism som den plockade upp +**43:42** +empeptid ifrån den mikroorganism som den plockade upp -**[43:45 - 43:47]** tidigare ute i vävnaden. +**43:45** +tidigare ute i vävnaden. -**[43:49 - 43:52]** Vi har också vår cytotoxiska +**43:49** +Vi har också vår cytotoxiska -**[43:52 - 43:53]** t-cell. +**43:52** +t-cell. -**[43:56 - 43:58]** T-c kallar vi den för, cytotoxisk t-cell, +**43:56** +T-c kallar vi den för, cytotoxisk t-cell, -**[43:58 - 43:59]** som har +**43:58** +som har -**[43:59 - 44:22]** in t-cellsreceptor. +**43:59** +in t-cellsreceptor. -**[44:22 - 44:23]** Men det är just då den här mhc1 +**44:22** +Men det är just då den här mhc1 -**[44:23 - 44:27]** peptid plus t-cellsreceptorn som är +**44:23** +peptid plus t-cellsreceptorn som är -**[44:28 - 44:28]** signal nummer 1. +**44:28** +signal nummer 1. -**[44:29 - 44:48]** CD-86 på den dendritiska cellen. +**44:29** +CD-86 på den dendritiska cellen. -**[44:48 - 44:51]** Som då binder till +**44:48** +Som då binder till -**[44:51 - 44:54]** CD-28 +**44:51** +CD-28 -**[44:54 - 44:56]** på den syftar också till cellen. +**44:54** +på den syftar också till cellen. -**[44:57 - 44:58]** Och detta ger oss då signaler +**44:57** +Och detta ger oss då signaler -**[44:59 - 45:14]** Nu för att den här t-cellen ska kunna +**44:59** +Nu för att den här t-cellen ska kunna -**[45:14 - 45:18]** provilfera och dela sig och vi ska kunna få en klonal expansion +**45:14** +provilfera och dela sig och vi ska kunna få en klonal expansion -**[45:18 - 45:22]** så behöver den här t-cellen ha cytokinen IL2. +**45:18** +så behöver den här t-cellen ha cytokinen IL2. -**[45:22 - 45:27]** Den pratade jag om tidigare att den cd4-positiva t-cellen producerade iL2 +**45:22** +Den pratade jag om tidigare att den cd4-positiva t-cellen producerade iL2 -**[45:27 - 45:29]** som den själv vallnindas av på outline +**45:27** +som den själv vallnindas av på outline -**[45:29 - 45:44]** här får vi faktiskt tänka +**45:29** +här får vi faktiskt tänka -**[45:44 - 45:46]** MHC2 +**45:44** +MHC2 -**[45:47 - 45:48]** med +**45:47** +med -**[45:49 - 45:50]** köptid +**45:49** +köptid -**[45:53 - 45:54]** som +**45:53** +som -**[45:55 - 45:59]** då har aktiverat en T-hjälparcell. +**45:55** +då har aktiverat en T-hjälparcell. -**[45:59 - 46:00]** har vi T-cellsreceptorn. +**45:59** +har vi T-cellsreceptorn. -**[46:09 - 46:10]** Okej +**46:09** +Okej -**[46:10 - 46:13]** Vi hade den här +**46:10** +Vi hade den här -**[46:13 - 46:15]** vi kan rita in lika gärna, CD4 +**46:13** +vi kan rita in lika gärna, CD4 -**[46:16 - 46:18]** Vi kan rita in +**46:16** +Vi kan rita in -**[46:18 - 46:20]** kostimuleringen här. +**46:18** +kostimuleringen här. -**[46:20 - 46:22]** CD-28 +**46:20** +CD-28 -**[46:22 - 46:24]** CD-80 +**46:22** +CD-80 -**[46:25 - 46:25]** 86 +**46:25** +86 -**[46:26 - 46:27]** Här hade vi då IL2 +**46:26** +Här hade vi då IL2 -**[46:29 - 46:35]** också cytokiner som gick från den drivcellen till IL2 +**46:29** +också cytokiner som gick från den drivcellen till IL2 -**[46:35 - 46:37]** och den behöver vi inte ta med här. +**46:35** +och den behöver vi inte ta med här. -**[46:39 - 46:41]** Den här IL2 som produceras här +**46:39** +Den här IL2 som produceras här -**[46:42 - 46:43]** kommer också +**46:42** +kommer också -**[46:43 - 46:45]** ta sig hela vägen till +**46:43** +ta sig hela vägen till -**[46:45 - 46:48]** T, den cytotoxiska t-cellen. Här har vi IL2 +**46:45** +T, den cytotoxiska t-cellen. Här har vi IL2 -**[46:48 - 46:50]** Det blir fel bokstav. +**46:48** +Det blir fel bokstav. -**[46:56 - 46:58]** IL2 +**46:56** +IL2 -**[46:59 - 47:03]** Så detta är det första stället egentligen +**46:59** +Så detta är det första stället egentligen -**[47:05 - 47:08]** där vi redan nu börjar få hjälp +**47:05** +där vi redan nu börjar få hjälp -**[47:08 - 47:10]** av våra T-hjälpare och celler. +**47:08** +av våra T-hjälpare och celler. -**[47:12 - 47:17]** Det här då när vi har fått där signal 1, signal 2 och cytokiner +**47:12** +Det här då när vi har fått där signal 1, signal 2 och cytokiner -**[47:20 - 47:20]** så +**47:20** +så -**[47:21 - 47:22]** driver detta +**47:21** +driver detta -**[47:22 - 47:23]** celldelning. +**47:22** +celldelning. -**[47:24 - 47:27]** Vi får alltså en klonalexpansion +**47:24** +Vi får alltså en klonalexpansion -**[47:29 - 47:36]** så att vi får +**47:29** +så att vi får -**[47:36 - 47:37]** då en klon av +**47:36** +då en klon av -**[47:38 - 47:39]** identiska +**47:38** +identiska -**[47:41 - 47:42]** cytoxiska t-celler. +**47:41** +cytoxiska t-celler. -**[47:43 - 47:46]** Egentligen är de lika stora också men nu blir det lite så här. +**47:43** +Egentligen är de lika stora också men nu blir det lite så här. -**[47:47 - 47:49]** Och på samma vis här +**47:47** +Och på samma vis här -**[47:49 - 47:52]** så får vi ju effektor T-celler. +**47:49** +så får vi ju effektor T-celler. -**[47:54 - 47:55]** Vektor T +**47:54** +Vektor T -**[47:55 - 47:57]** och vi får minnes +**47:55** +och vi får minnes -**[47:59 - 48:01]** utdragsiska t-celler. +**47:59** +utdragsiska t-celler. -**[48:04 - 48:07]** Där då de här cellerna kommer +**48:04** +Där då de här cellerna kommer -**[48:07 - 48:13]** ta sig ut till vävnaden och effektort-cellerna tar sig ut i vävnaden för att utöva +**48:07** +ta sig ut till vävnaden och effektort-cellerna tar sig ut i vävnaden för att utöva -**[48:13 - 48:13]** sin effekt +**48:13** +sin effekt -**[48:14 - 48:15]** lokalt. +**48:14** +lokalt. -**[48:27 - 48:28]** Så +**48:27** +Så -**[48:29 - 48:46]** på samma vis som för T-hjälpacellerna. +**48:29** +på samma vis som för T-hjälpacellerna. -**[48:46 - 48:49]** Har vi brist på kostimulering så blir T-cellen energisk. +**48:46** +Har vi brist på kostimulering så blir T-cellen energisk. -**[48:51 - 48:52]** Bra att veta här +**48:51** +Bra att veta här -**[48:52 - 48:56]** men jag tänker inte gå in på det mer än så här är att vissa virus +**48:52** +men jag tänker inte gå in på det mer än så här är att vissa virus -**[48:57 - 48:59]** kan ge en så stark signal 1 +**48:57** +kan ge en så stark signal 1 -**[48:59 - 49:01]** signal 2 och cytokiner inte behövs +**48:59** +signal 2 och cytokiner inte behövs -**[49:02 - 49:04]** för att aktivera sitt toxiska t-celler. +**49:02** +för att aktivera sitt toxiska t-celler. -**[49:06 - 49:12]** Det som krävs för att en cell ska aktiveras är att man får en tillräckligt stark signalering +**49:06** +Det som krävs för att en cell ska aktiveras är att man får en tillräckligt stark signalering -**[49:12 - 49:13]** in i cellen. Man måste alltså +**49:12** +in i cellen. Man måste alltså -**[49:14 - 49:16]** komma över ett visst tröskelvärde +**49:14** +komma över ett visst tröskelvärde -**[49:16 - 49:18]** för att +**49:16** +för att -**[49:18 - 49:20]** aktiveringen ska bli komplett +**49:18** +aktiveringen ska bli komplett -**[49:20 - 49:23]** och inte driva cellen till allergi. +**49:20** +och inte driva cellen till allergi. -**[49:23 - 49:26]** Om vi då får en väldigt stark signal 1 +**49:23** +Om vi då får en väldigt stark signal 1 -**[49:26 - 49:28]** så kan detta +**49:26** +så kan detta -**[49:28 - 49:29]** aktiveras +**49:28** +aktiveras -**[49:29 - 49:30]** utan signal 2. +**49:29** +utan signal 2. -**[49:46 - 49:51]** Vad gör då de cytotoxiska t-cellerna? Jo, de dödar andra celler. +**49:46** +Vad gör då de cytotoxiska t-cellerna? Jo, de dödar andra celler. -**[49:51 - 49:54]** Det är det som är deras effektorfunktion. +**49:51** +Det är det som är deras effektorfunktion. -**[49:59 - 50:03]** Men en cytototoxisk t-cell kan bara döda en cell, +**49:59** +Men en cytototoxisk t-cell kan bara döda en cell, -**[50:03 - 50:04]** om den känner igen +**50:03** +om den känner igen -**[50:04 - 50:06]** mikrobiella peptider +**50:04** +mikrobiella peptider -**[50:06 - 50:08]** eller tumörspecifika peptider +**50:06** +eller tumörspecifika peptider -**[50:08 - 50:10]** som presenteras på målcellens +**50:08** +som presenteras på målcellens -**[50:11 - 50:12]** MHC1-molekyl. +**50:11** +MHC1-molekyl. -**[50:12 - 50:14]** Detta måste vara exakt samma kombination +**50:12** +Detta måste vara exakt samma kombination -**[50:15 - 50:17]** som den dritiska cellen visade upp +**50:15** +som den dritiska cellen visade upp -**[50:18 - 50:19]** i de perifera lymfoida organen. +**50:18** +i de perifera lymfoida organen. -**[50:20 - 50:23]** Så precis samma MHC1, precis samma peptid +**50:20** +Så precis samma MHC1, precis samma peptid -**[50:24 - 50:24]** det som +**50:24** +det som -**[50:25 - 50:29]** T-cellen aktiveras av. När den väl kommer ut i vävnaden, så kommer den leta +**50:25** +T-cellen aktiveras av. När den väl kommer ut i vävnaden, så kommer den leta -**[50:29 - 50:31]** efter celler som presenterar +**50:29** +efter celler som presenterar -**[50:31 - 50:34]** den här kombinationen av moce1 +**50:31** +den här kombinationen av moce1 -**[50:34 - 50:35]** och peptid. +**50:34** +och peptid. -**[50:37 - 50:40]** Som ett exempel här då där vi har en cytotoxisk t-cell +**50:37** +Som ett exempel här då där vi har en cytotoxisk t-cell -**[50:41 - 50:45]** som med sin t-cellsreceptor binder till moce1-peptid +**50:41** +som med sin t-cellsreceptor binder till moce1-peptid -**[50:45 - 50:48]** på en virusinfekterad cell och kan döda +**50:45** +på en virusinfekterad cell och kan döda -**[50:49 - 50:50]** precis den här cellen. +**50:49** +precis den här cellen. -**[50:51 - 50:53]** Så funktionen är då alltså att +**50:51** +Så funktionen är då alltså att -**[50:54 - 50:55]** döda +**50:54** +döda -**[50:55 - 50:58]** celler som har blivit importerade eller som är felaktiga +**50:55** +celler som har blivit importerade eller som är felaktiga -**[50:59 - 51:00]** på något vis och därför är ju +**50:59** +på något vis och därför är ju -**[51:01 - 51:04]** målet, alltså målcellerna, +**51:01** +målet, alltså målcellerna, -**[51:06 - 51:10]** målmikroberna är ju framförallt virus, +**51:06** +målmikroberna är ju framförallt virus, -**[51:10 - 51:11]** vissa intresselulära +**51:10** +vissa intresselulära -**[51:11 - 51:14]** bakterier men också då tumörceller. +**51:11** +bakterier men också då tumörceller. -**[51:16 - 51:18]** Så hur dödar då +**51:16** +Så hur dödar då -**[51:18 - 51:19]** de +**51:18** +de -**[51:19 - 51:21]** toxiska T-cellerna? +**51:19** +toxiska T-cellerna? -**[51:21 - 51:23]** Jo, de känner då igen +**51:21** +Jo, de känner då igen -**[51:24 - 51:26]** målcellen via interaktion med +**51:24** +målcellen via interaktion med -**[51:26 - 51:28]** T-sysselsättning och MHC1 plus praktik. +**51:26** +T-sysselsättning och MHC1 plus praktik. -**[51:29 - 51:32]** Men detta räcker inte, utan +**51:29** +Men detta räcker inte, utan -**[51:32 - 51:36]** när de har blivit aktiverade i de perifera limfridorganen +**51:32** +när de har blivit aktiverade i de perifera limfridorganen -**[51:37 - 51:39]** så är de ändå inte riktigt färdiga. +**51:37** +så är de ändå inte riktigt färdiga. -**[51:39 - 51:45]** Utan det krävs också att de kommer ut i en vävnad som innehåller proinflammatoriska cytokiner. +**51:39** +Utan det krävs också att de kommer ut i en vävnad som innehåller proinflammatoriska cytokiner. -**[51:46 - 51:48]** Och just det här då gör +**51:46** +Och just det här då gör -**[51:48 - 51:51]** den cytotoxiska effektor T-cellen redo att döda. +**51:48** +den cytotoxiska effektor T-cellen redo att döda. -**[51:52 - 51:54]** Vi kallar den för en arm-side-to-to-toxic t-cell. +**51:52** +Vi kallar den för en arm-side-to-to-toxic t-cell. -**[51:54 - 51:57]** Det här är också ett extra säkerhetsmekanism +**51:54** +Det här är också ett extra säkerhetsmekanism -**[51:57 - 51:59]** att den ska agera +**51:57** +att den ska agera -**[51:59 - 52:02]** eller att den ska inte vara fullt aktiverad förrän den kommer +**51:59** +eller att den ska inte vara fullt aktiverad förrän den kommer -**[52:02 - 52:05]** inget område där vi har en infektion. +**52:02** +inget område där vi har en infektion. -**[52:07 - 52:10]** Och den dödar målcellen på tre olika vis. +**52:07** +Och den dödar målcellen på tre olika vis. -**[52:10 - 52:13]** Men det viktigaste är det som står under A här +**52:10** +Men det viktigaste är det som står under A här -**[52:13 - 52:16]** och det är en cymi som heter perforin och grannsyn. +**52:13** +och det är en cymi som heter perforin och grannsyn. -**[52:17 - 52:19]** Den kan också använda sig av +**52:17** +Den kan också använda sig av -**[52:19 - 52:21]** fasligan som bygger till fas +**52:19** +fasligan som bygger till fas -**[52:21 - 52:24]** och den kan använda sig av vissa cytokiner. +**52:21** +och den kan använda sig av vissa cytokiner. -**[52:25 - 52:28]** Som T-NF, lymfotoxin och inte från gammal. +**52:25** +Som T-NF, lymfotoxin och inte från gammal. -**[52:29 - 52:32]** Alla effekter här bedrivs till samma sak. +**52:29** +Alla effekter här bedrivs till samma sak. -**[52:32 - 52:36]** Det drivs till att målcellen går i apoktos. +**52:32** +Det drivs till att målcellen går i apoktos. -**[52:37 - 52:40]** Här är en bild på hur det här kan se ut. +**52:37** +Här är en bild på hur det här kan se ut. -**[52:40 - 52:42]** Där vi har ettan här. +**52:40** +Där vi har ettan här. -**[52:42 - 52:45]** Som är perforin och grannsymer. +**52:42** +Som är perforin och grannsymer. -**[52:45 - 52:48]** Så vi har den cytotoxiska T-cellen här. +**52:45** +Så vi har den cytotoxiska T-cellen här. -**[52:48 - 52:51]** Där den har färdigbildat sina enzymer. +**52:48** +Där den har färdigbildat sina enzymer. -**[52:51 - 52:52]** Vi cyklar. +**52:51** +Vi cyklar. -**[52:52 - 52:55]** Som den då skickar ut till målcellen. +**52:52** +Som den då skickar ut till målcellen. -**[52:55 - 52:58]** Man ser här också att T-cellsreceptorn har bundit in. +**52:55** +Man ser här också att T-cellsreceptorn har bundit in. -**[52:59 - 53:01]** till MHC1 plus ett typ. +**52:59** +till MHC1 plus ett typ. -**[53:02 - 53:03]** Så här då +**53:02** +Så här då -**[53:04 - 53:05]** med hjälp av +**53:04** +med hjälp av -**[53:05 - 53:10]** perforinet som perforerar membranet så skickar den in då grannsyner +**53:05** +perforinet som perforerar membranet så skickar den in då grannsyner -**[53:10 - 53:13]** som driver plasbasaktiverad +**53:10** +som driver plasbasaktiverad -**[53:13 - 53:13]** apoptos. +**53:13** +apoptos. -**[53:15 - 53:16]** Den andra +**53:15** +Den andra -**[53:16 - 53:19]** pakoängen är då fasligandfas +**53:16** +pakoängen är då fasligandfas -**[53:19 - 53:22]** och fasligand finns på den aktiverade T-cellen. +**53:19** +och fasligand finns på den aktiverade T-cellen. -**[53:22 - 53:25]** Och fas finns på målcellen. +**53:22** +Och fas finns på målcellen. -**[53:26 - 53:28]** Det här kallas för dödsreceptorer. +**53:26** +Det här kallas för dödsreceptorer. -**[53:29 - 53:31]** Det här då driver också Apoptos. +**53:29** +Det här då driver också Apoptos. -**[53:31 - 53:32]** Den sista +**53:31** +Den sista -**[53:33 - 53:35]** olika typer av cytosiner, T-nF, lymotoxin, +**53:33** +olika typer av cytosiner, T-nF, lymotoxin, -**[53:35 - 53:36]** inte från gammal +**53:35** +inte från gammal -**[53:37 - 53:39]** binder till receptorer som driver +**53:37** +binder till receptorer som driver -**[53:39 - 53:40]** Apoptos. +**53:39** +Apoptos. -**[53:48 - 53:51]** Själva cytotoxiska T-cellen är också väldigt exakt med +**53:48** +Själva cytotoxiska T-cellen är också väldigt exakt med -**[53:51 - 53:55]** den cellen som den dödar. Så att den kommer liksom inte +**53:51** +den cellen som den dödar. Så att den kommer liksom inte -**[53:55 - 53:56]** skicka ut sina +**53:55** +skicka ut sina -**[53:59 - 54:00]** foriner och granzymer +**53:59** +foriner och granzymer -**[54:00 - 54:05]** vilt omkring sig och kunna döda väldigt många olika celler utan är väldigt, väldigt +**54:00** +vilt omkring sig och kunna döda väldigt många olika celler utan är väldigt, väldigt -**[54:05 - 54:08]** exakt i hur den görs och den kan döda en specifik cell +**54:05** +exakt i hur den görs och den kan döda en specifik cell -**[54:09 - 54:13]** jämna ett antal celler som inte visar upp någonting på sina museiklass 1 +**54:09** +jämna ett antal celler som inte visar upp någonting på sina museiklass 1 -**[54:13 - 54:18]** och sen kanske hittar en cell till som den döda. Så den kan gå att känna av från cell till cell och döda just de som behövs. +**54:13** +och sen kanske hittar en cell till som den döda. Så den kan gå att känna av från cell till cell och döda just de som behövs. -**[54:19 - 54:21]** Och det här gör den då +**54:19** +Och det här gör den då -**[54:21 - 54:22]** genom att kunna +**54:21** +genom att kunna -**[54:23 - 54:25]** centrera och rikta +**54:23** +centrera och rikta -**[54:25 - 54:27]** sina gran eller +**54:25** +sina gran eller -**[54:28 - 54:29]** precis mot den +**54:28** +precis mot den -**[54:29 - 54:32]** cellen som ska dödas. +**54:29** +cellen som ska dödas. -**[54:32 - 54:35]** Så här har vi en bild på en cytotoxisk T-cell +**54:32** +Så här har vi en bild på en cytotoxisk T-cell -**[54:35 - 54:40]** som har då sina gran eller här, ser ni, Google-apparaten. +**54:35** +som har då sina gran eller här, ser ni, Google-apparaten. -**[54:41 - 54:43]** Vi har en som heter Emtoc, +**54:41** +Vi har en som heter Emtoc, -**[54:43 - 54:46]** Mikrotubuly Organizing Center, +**54:43** +Mikrotubuly Organizing Center, -**[54:46 - 54:48]** som kan då organisera +**54:46** +som kan då organisera -**[54:49 - 54:50]** cellen att +**54:49** +cellen att -**[54:52 - 54:53]** hur den +**54:52** +hur den -**[54:55 - 54:57]** centrerar sina gran eller. +**54:55** +centrerar sina gran eller. -**[54:57 - 54:59]** Så här har vi då målcellen. +**54:57** +Så här har vi då målcellen. -**[54:59 - 55:03]** Längst ut här så ser vi en bild på T-cellen där vi har färgat in de här +**54:59** +Längst ut här så ser vi en bild på T-cellen där vi har färgat in de här -**[55:03 - 55:07]** de små röda prickarna, det är de här granen som innehåller perforin och gramsyn. +**55:03** +de små röda prickarna, det är de här granen som innehåller perforin och gramsyn. -**[55:08 - 55:10]** När då T-cellen har känt igen +**55:08** +När då T-cellen har känt igen -**[55:11 - 55:13]** en peptid som presenteras på M/S +**55:11** +en peptid som presenteras på M/S -**[55:13 - 55:15]** med sin t-cellsreceptor +**55:13** +med sin t-cellsreceptor -**[55:15 - 55:16]** så kommer den +**55:15** +så kommer den -**[55:16 - 55:19]** centrera sina gran eller mot den här vålcellen. +**55:16** +centrera sina gran eller mot den här vålcellen. -**[55:19 - 55:22]** Ser ni då här i den här bilden hur de röda prickarna här +**55:19** +Ser ni då här i den här bilden hur de röda prickarna här -**[55:23 - 55:24]** närmar sig den här +**55:23** +närmar sig den här -**[55:25 - 55:26]** cellen vi har till höger. +**55:25** +cellen vi har till höger. -**[55:27 - 55:29]** Och så kommer de här granen släppas ut +**55:27** +Och så kommer de här granen släppas ut -**[55:29 - 55:30]** precis i den här +**55:29** +precis i den här -**[55:30 - 55:35]** immunologiska synapsen. För på samma vis så bildas det här en immunologisk synaps +**55:30** +immunologiska synapsen. För på samma vis så bildas det här en immunologisk synaps -**[55:36 - 55:39]** där vi har vissa adressionsmolekyler vid sidan och där vi har +**55:36** +där vi har vissa adressionsmolekyler vid sidan och där vi har -**[55:40 - 55:43]** mc-preptiv-t-cellsreceptor-bindningen i mitten. +**55:40** +mc-preptiv-t-cellsreceptor-bindningen i mitten. -**[55:44 - 55:46]** Och då kan det här då +**55:44** +Och då kan det här då -**[55:46 - 55:48]** väldigt, det här är en utifrån mikroskopibild +**55:46** +väldigt, det här är en utifrån mikroskopibild -**[55:49 - 55:51]** där vi har gran eller släpps ut mot +**55:49** +där vi har gran eller släpps ut mot -**[55:51 - 55:52]** målcellen. +**55:51** +målcellen. -**[55:55 - 55:59]** Det finns till och med vissa skyddsmekanismer som gör att sådant som är kvar ut +**55:55** +Det finns till och med vissa skyddsmekanismer som gör att sådant som är kvar ut -**[55:59 - 56:03]** utan för cellen, det som inte tas in, det inaktiveras så att det inte ska liksom kunna +**55:59** +utan för cellen, det som inte tas in, det inaktiveras så att det inte ska liksom kunna -**[56:04 - 56:06]** skvalpa omkring och +**56:04** +skvalpa omkring och -**[56:06 - 56:08]** skada andra celler som inte borde skadas. +**56:06** +skada andra celler som inte borde skadas. -**[56:16 - 56:19]** Det jag har pratat om hittills har varit aktivering av naiva T-celler. +**56:16** +Det jag har pratat om hittills har varit aktivering av naiva T-celler. -**[56:20 - 56:21]** Jag har varit ganska +**56:20** +Jag har varit ganska -**[56:21 - 56:24]** noga med att säga att det är naiva T-celler. +**56:21** +noga med att säga att det är naiva T-celler. -**[56:25 - 56:29]** Det är just så att det finns olika aktiveringskrav för naiva T-celler gentemot effekt +**56:25** +Det är just så att det finns olika aktiveringskrav för naiva T-celler gentemot effekt -**[56:29 - 56:30]** eller minnesceller eller minnesceller. +**56:29** +eller minnesceller eller minnesceller. -**[56:33 - 56:35]** De naiva T-cellerna kräver +**56:33** +De naiva T-cellerna kräver -**[56:35 - 56:36]** kostimulering +**56:35** +kostimulering -**[56:36 - 56:37]** för att aktiveras. +**56:36** +för att aktiveras. -**[56:38 - 56:39]** Som jag sa, annars går de in i +**56:38** +Som jag sa, annars går de in i -**[56:40 - 56:40]** anergi. +**56:40** +anergi. -**[56:41 - 56:44]** Men effektor-t-celler, eller minnes-t-celler, kan aktiveras +**56:41** +Men effektor-t-celler, eller minnes-t-celler, kan aktiveras -**[56:45 - 56:48]** med hjälp av en väldigt liten eller ingen kostimulering alls. +**56:45** +med hjälp av en väldigt liten eller ingen kostimulering alls. -**[56:49 - 56:53]** Så det betyder att de här professionella antingenfresenterande cellerna +**56:49** +Så det betyder att de här professionella antingenfresenterande cellerna -**[56:53 - 56:54]** inte krävs. +**56:53** +inte krävs. -**[56:55 - 56:59]** Aktivering av effekter och minnesceller går också snabbare +**56:55** +Aktivering av effekter och minnesceller går också snabbare -**[56:59 - 57:01]** än aktivering av naiva celler. +**56:59** +än aktivering av naiva celler. -**[57:03 - 57:06]** Men skulle man ändå ha kostimuleringsmolekyler där, +**57:03** +Men skulle man ändå ha kostimuleringsmolekyler där, -**[57:07 - 57:09]** vilket är ganska vanligt när man +**57:07** +vilket är ganska vanligt när man -**[57:09 - 57:10]** reinfekteras av någonting, +**57:09** +reinfekteras av någonting, -**[57:11 - 57:14]** då minskar aktiveringstiden ytterligare, så att det går ännu snabbare. +**57:11** +då minskar aktiveringstiden ytterligare, så att det går ännu snabbare. -**[57:17 - 57:19]** Kravet på att vi ska ha +**57:17** +Kravet på att vi ska ha -**[57:20 - 57:22]** att vi behöver ha kostimulering +**57:20** +att vi behöver ha kostimulering -**[57:22 - 57:25]** är ju för att vi måste vara väldigt strikta med vilka celler som +**57:22** +är ju för att vi måste vara väldigt strikta med vilka celler som -**[57:26 - 57:27]** aktiveras och inte. +**57:26** +aktiveras och inte. -**[57:27 - 57:28]** Och att vi måste +**57:27** +Och att vi måste -**[57:29 - 57:31]** ha en aktivering när vi verkligen behöver det, +**57:29** +ha en aktivering när vi verkligen behöver det, -**[57:31 - 57:34]** så har vi inget hot, har vi inte träffat på några pumps, +**57:31** +så har vi inget hot, har vi inte träffat på några pumps, -**[57:35 - 57:38]** så ska vi inte skapa ett t-cellsvar. +**57:35** +så ska vi inte skapa ett t-cellsvar. -**[57:39 - 57:41]** Men när vi har det, då liksom, +**57:39** +Men när vi har det, då liksom, -**[57:42 - 57:44]** då kan vi skapa ett t-cellsansvar. +**57:42** +då kan vi skapa ett t-cellsansvar. -**[57:45 - 57:47]** När det gäller aktivering av +**57:45** +När det gäller aktivering av -**[57:47 - 57:52]** effektor och minnes-t-celler, då har de redan gått igenom det där kravet. De har redan +**57:47** +effektor och minnes-t-celler, då har de redan gått igenom det där kravet. De har redan -**[57:52 - 57:56]** krävt kosttimulering. Så därför är det lättare att aktivera dem nästa gång. +**57:52** +krävt kosttimulering. Så därför är det lättare att aktivera dem nästa gång. -**[57:59 - 58:05]** Det var det jag tänkte säga om T-celler och deras +**57:59** +Det var det jag tänkte säga om T-celler och deras -**[58:05 - 58:07]** aktivering och deras funktioner. +**58:05** +aktivering och deras funktioner. -**[58:07 - 58:09]** Nu hamnar vi istället på B-celler +**58:07** +Nu hamnar vi istället på B-celler -**[58:09 - 58:10]** och antikroppar. +**58:09** +och antikroppar. -**[58:14 - 58:16]** B-cellens liv då +**58:14** +B-cellens liv då -**[58:16 - 58:18]** har ni ju redan startat på, ihop med Marianne, +**58:16** +har ni ju redan startat på, ihop med Marianne, -**[58:18 - 58:20]** hur de då bildades +**58:18** +hur de då bildades -**[58:20 - 58:22]** i benmärgen, som vi har här borta, +**58:20** +i benmärgen, som vi har här borta, -**[58:23 - 58:26]** där de rekombinerade sina B-cellsreceptorer. +**58:23** +där de rekombinerade sina B-cellsreceptorer. -**[58:26 - 58:29]** Man gick igenom det här negativa selektioner, +**58:26** +Man gick igenom det här negativa selektioner, -**[58:29 - 58:31]** där vi då sedan får ut de här +**58:29** +där vi då sedan får ut de här -**[58:32 - 58:33]** mogna +**58:32** +mogna -**[58:33 - 58:34]** naiva B-cellerna +**58:33** +naiva B-cellerna -**[58:34 - 58:35]** i cirkulationen. +**58:34** +i cirkulationen. -**[58:37 - 58:41]** Där vi ska vara idag är på samma sätt som för T-cellerna. Vi ska förhålla oss i de perifera +**58:37** +Där vi ska vara idag är på samma sätt som för T-cellerna. Vi ska förhålla oss i de perifera -**[58:41 - 58:42]** limfria organen. +**58:41** +limfria organen. -**[58:43 - 58:45]** Där vi har då aktivering +**58:43** +Där vi har då aktivering -**[58:45 - 58:46]** och klonaselektion +**58:45** +och klonaselektion -**[58:47 - 58:48]** av de naiva B-cellerna. +**58:47** +av de naiva B-cellerna. -**[58:49 - 58:52]** Och sen så ska vi titta på effekten av +**58:49** +Och sen så ska vi titta på effekten av -**[58:52 - 58:54]** de aktiverade B-cellerna. +**58:52** +de aktiverade B-cellerna. -**[58:54 - 58:56]** Och det är i detta fallet då +**58:54** +Och det är i detta fallet då -**[58:56 - 58:57]** antikroppsproduktion. +**58:56** +antikroppsproduktion. -**[58:59 - 59:00]** Och de här +**58:59** +Och de här -**[59:00 - 59:04]** effektorcellerna när det gäller B-celler, de får nu istället ett annat namn. Vi kallar dem för +**59:00** +effektorcellerna när det gäller B-celler, de får nu istället ett annat namn. Vi kallar dem för -**[59:05 - 59:06]** plasmaceller när den börjar producera +**59:05** +plasmaceller när den börjar producera -**[59:07 - 59:09]** antikroppar och skickar ut dem i cirkulationen. +**59:07** +antikroppar och skickar ut dem i cirkulationen. -**[59:10 - 59:12]** Så antikropparna sprids i blodet +**59:10** +Så antikropparna sprids i blodet -**[59:13 - 59:13]** och +**59:13** +och -**[59:13 - 59:14]** vävnaderna. +**59:13** +vävnaderna. -**[59:15 - 59:16]** Medan själva +**59:15** +Medan själva -**[59:16 - 59:18]** effektor B-cellerna, alltså plasmaceller, +**59:16** +effektor B-cellerna, alltså plasmaceller, -**[59:19 - 59:23]** kan sitta i benmärgen eller kvar i perifera limfrida organ +**59:19** +kan sitta i benmärgen eller kvar i perifera limfrida organ -**[59:24 - 59:25]** eller i vävnaden. +**59:24** +eller i vävnaden. -**[59:27 - 59:28]** När vi skapar det här så skapar vi också +**59:27** +När vi skapar det här så skapar vi också -**[59:29 - 59:30]** minnes B-celler. +**59:29** +minnes B-celler. -**[59:35 - 59:39]** Den här bilden liknar väldigt mycket den som jag visade innan, nästan exakt egentligen. +**59:35** +Den här bilden liknar väldigt mycket den som jag visade innan, nästan exakt egentligen. -**[59:40 - 59:41]** Vi har då +**59:40** +Vi har då -**[59:41 - 59:43]** fast detta handlar om B-celler +**59:41** +fast detta handlar om B-celler -**[59:44 - 59:44]** så +**59:44** +så -**[59:44 - 59:50]** naiva B-celler, antingen och effektor, hjälper T-celler, möts i lymfknutarna. +**59:44** +naiva B-celler, antingen och effektor, hjälper T-celler, möts i lymfknutarna. -**[59:50 - 59:52]** Här utnere ser vi igen det här +**59:50** +Här utnere ser vi igen det här -**[59:52 - 59:54]** upplägget för +**59:52** +upplägget för -**[59:54 - 59:55]** lymfknutan. +**59:54** +lymfknutan. -**[59:55 - 59:56]** Vi har +**59:55** +Vi har -**[59:56 - 59:59]** B-cellszonen här ute, med gymnasiecentral +**59:56** +B-cellszonen här ute, med gymnasiecentral -**[59:59 - 60:05]** så tidigare när vi pratade om T-cellerna så hade vi den dritiska cellen +**59:59** +så tidigare när vi pratade om T-cellerna så hade vi den dritiska cellen -**[60:05 - 60:09]** som förde med sig antigenet, som hade tagit upp antigenet och förde med sig det +**60:05** +som förde med sig antigenet, som hade tagit upp antigenet och förde med sig det -**[60:09 - 60:11]** och skulle presentera det för B-celler här inne. +**60:09** +och skulle presentera det för B-celler här inne. -**[60:13 - 60:14]** När det gäller B-celler +**60:13** +När det gäller B-celler -**[60:14 - 60:16]** så binder de ju direkt +**60:14** +så binder de ju direkt -**[60:16 - 60:17]** till antigenet +**60:16** +till antigenet -**[60:17 - 60:21]** med sin B-cellsreceptor som alltså är samma som en +**60:17** +med sin B-cellsreceptor som alltså är samma som en -**[60:22 - 60:24]** membranbunden antikropp. +**60:22** +membranbunden antikropp. -**[60:25 - 60:28]** De kommer då binda till lösligt antingen. +**60:25** +De kommer då binda till lösligt antingen. -**[60:29 - 60:34]** Tillsammans med de andra bitiska cellerna som kommer ut ifrån det infekterade området +**60:29** +Tillsammans med de andra bitiska cellerna som kommer ut ifrån det infekterade området -**[60:34 - 60:36]** så kommer vi också ha lösligt antingen +**60:34** +så kommer vi också ha lösligt antingen -**[60:36 - 60:37]** som flödar +**60:36** +som flödar -**[60:37 - 60:38]** i den afferenta lymfan +**60:37** +i den afferenta lymfan -**[60:38 - 60:40]** in i T-cellsområdet. +**60:38** +in i T-cellsområdet. -**[60:42 - 60:43]** De naiva B-cellerna +**60:42** +De naiva B-cellerna -**[60:44 - 60:45]** kommer ifrån blodet +**60:44** +kommer ifrån blodet -**[60:45 - 60:47]** hamnar in i lymfknutan +**60:45** +hamnar in i lymfknutan -**[60:47 - 60:49]** via de här high end-of-thillior-vengels +**60:47** +via de här high end-of-thillior-vengels -**[60:49 - 60:51]** precis på samma sätt som för T-cellerna. +**60:49** +precis på samma sätt som för T-cellerna. -**[60:52 - 60:54]** Här då de kommer att +**60:52** +Här då de kommer att -**[60:54 - 60:56]** försöka leta efter sitt antigen. +**60:54** +försöka leta efter sitt antigen. -**[60:57 - 60:58]** Och +**60:57** +Och -**[60:58 - 61:00]** om de inte lyckas +**60:58** +om de inte lyckas -**[61:01 - 61:04]** så kommer de ta sig via den F-förränta lymfan +**61:01** +så kommer de ta sig via den F-förränta lymfan -**[61:04 - 61:04]** ut +**61:04** +ut -**[61:05 - 61:06]** och till en ny lymfknuta. +**61:05** +och till en ny lymfknuta. -**[61:07 - 61:09]** Om de lyckas så kommer de då +**61:07** +Om de lyckas så kommer de då -**[61:09 - 61:11]** genom olika steg +**61:09** +genom olika steg -**[61:11 - 61:12]** skapa effektorcellerna +**61:11** +skapa effektorcellerna -**[61:12 - 61:14]** som då är plasmaceller. +**61:12** +som då är plasmaceller. -**[61:15 - 61:16]** Eller så skapar de minnesceller. +**61:15** +Eller så skapar de minnesceller. -**[61:17 - 61:18]** Och +**61:17** +Och -**[61:18 - 61:20]** i vissa fall stannar plasmacellerna kvar +**61:18** +i vissa fall stannar plasmacellerna kvar -**[61:21 - 61:24]** eller så kan de också ge sig av ut med den F-förränta lymfan. +**61:21** +eller så kan de också ge sig av ut med den F-förränta lymfan. -**[61:28 - 61:31]** Om vi då tittar på aktivering +**61:28** +Om vi då tittar på aktivering -**[61:31 - 61:33]** av naiv B-cell +**61:31** +av naiv B-cell -**[61:33 - 61:34]** av +**61:33** +av -**[61:35 - 61:35]** T-cellsberoende +**61:35** +T-cellsberoende -**[61:36 - 61:39]** antingen. Jag kommer lite senare att ta upp T-cells +**61:36** +antingen. Jag kommer lite senare att ta upp T-cells -**[61:39 - 61:40]** oberoende antigen. +**61:39** +oberoende antigen. -**[61:41 - 61:42]** Men nu +**61:41** +Men nu -**[61:42 - 61:43]** handlar det om det t-cellsberoende. +**61:42** +handlar det om det t-cellsberoende. -**[61:45 - 61:46]** Och här då, återigen, +**61:45** +Och här då, återigen, -**[61:47 - 61:48]** så krävs det +**61:47** +så krävs det -**[61:48 - 61:50]** på liknande vis som för T-cellerna +**61:48** +på liknande vis som för T-cellerna -**[61:50 - 61:52]** tre signaler. Alltså vi har signal 1 +**61:50** +tre signaler. Alltså vi har signal 1 -**[61:53 - 61:55]** som är bindning mellan B-cellsrecept och antingen. +**61:53** +som är bindning mellan B-cellsrecept och antingen. -**[61:56 - 61:58]** Vi har signal 2 som är kostimulering +**61:56** +Vi har signal 2 som är kostimulering -**[61:58 - 62:00]** interaktion med T-hjälpacell +**61:58** +interaktion med T-hjälpacell -**[62:01 - 62:03]** och vi har cytokiner från hjälpar till celler. +**62:01** +och vi har cytokiner från hjälpar till celler. -**[62:04 - 62:08]** På samma sätt som för T-cellerna så +**62:04** +På samma sätt som för T-cellerna så -**[62:08 - 62:10]** är det så att brist på kostimulering +**62:08** +är det så att brist på kostimulering -**[62:10 - 62:10]** ger +**62:10** +ger -**[62:10 - 62:11]** anergi. +**62:10** +anergi. -**[62:14 - 62:16]** Nu kör vi lite +**62:14** +Nu kör vi lite -**[62:16 - 62:17]** rita igen här +**62:16** +rita igen här -**[62:17 - 62:20]** av den här aktiveringen av +**62:17** +av den här aktiveringen av -**[62:21 - 62:22]** en naiv B-cell. +**62:21** +en naiv B-cell. -**[62:23 - 62:26]** Så vi har ju då våran +**62:23** +Så vi har ju då våran -**[62:28 - 62:53]** antingen IG-N eller IG-D. +**62:28** +antingen IG-N eller IG-D. -**[62:56 - 62:58]** Ja, den uttrycker både och. +**62:56** +Ja, den uttrycker både och. -**[62:58 - 62:58]** nivå med andra ord. +**62:58** +nivå med andra ord. -**[63:22 - 63:26]** Den kommer då söka efter sitt antingen som den kan binda till här. +**63:22** +Den kommer då söka efter sitt antingen som den kan binda till här. -**[63:26 - 63:28]** Och det här är våran signal. +**63:26** +Och det här är våran signal. -**[63:28 - 63:34]** så vi kommer få ett upptag av den här, det här antigenet. +**63:28** +så vi kommer få ett upptag av den här, det här antigenet. -**[63:34 - 63:36]** Ritade på det här viset. +**63:34** +Ritade på det här viset. -**[63:37 - 63:37]** Så +**63:37** +Så -**[63:38 - 63:39]** att vi har en +**63:38** +att vi har en -**[63:40 - 63:40]** Det blir +**63:40** +Det blir -**[63:41 - 63:42]** en fagosytos +**63:41** +en fagosytos -**[63:43 - 63:43]** helt enkelt. +**63:43** +helt enkelt. -**[63:45 - 63:48]** Som har ett antigen +**63:45** +Som har ett antigen -**[63:49 - 63:50]** upptag. +**63:49** +upptag. -**[63:52 - 63:52]** Hej! +**63:52** +Hej! -**[63:53 - 63:54]** Det här då +**63:53** +Det här då -**[63:56 - 63:57]** gör +**63:56** +gör -**[63:57 - 63:57]** att +**63:57** +att -**[63:58 - 63:59]** B-cellen +**63:58** +B-cellen -**[64:22 - 64:25]** Jag vet inte varför den gör så. Ta bort den. Våran B-cell +**64:22** +Jag vet inte varför den gör så. Ta bort den. Våran B-cell -**[64:26 - 64:27]** där. +**64:26** +där. -**[64:28 - 64:30]** Cellen har då sin M och C-klass 2 +**64:28** +Cellen har då sin M och C-klass 2 -**[64:30 - 64:36]** och på M och C-klass 2 +**64:30** +och på M och C-klass 2 -**[64:36 - 64:37]** så presenterar den +**64:36** +så presenterar den -**[64:38 - 64:39]** en peptid +**64:38** +en peptid -**[64:39 - 64:40]** från +**64:39** +från -**[64:40 - 64:40]** det här +**64:40** +det här -**[64:41 - 64:42]** det här antigenet +**64:41** +det här antigenet -**[64:42 - 64:43]** som den plockar upp. +**64:42** +som den plockar upp. -**[64:48 - 64:49]** Den kommer då +**64:48** +Den kommer då -**[64:49 - 64:50]** att +**64:49** +att -**[64:50 - 64:51]** behöva hjälp +**64:50** +behöva hjälp -**[64:51 - 64:55]** ifrån en T-hjälparcell för att kunna få sin signal nummer två, +**64:51** +ifrån en T-hjälparcell för att kunna få sin signal nummer två, -**[64:55 - 64:57]** sin cool stimuleringssignal. +**64:55** +sin cool stimuleringssignal. -**[64:58 - 65:00]** har vi en T-hjälparcell +**64:58** +har vi en T-hjälparcell -**[65:01 - 65:03]** T-hjälparcellen har ju då +**65:01** +T-hjälparcellen har ju då -**[65:03 - 65:05]** sin T-cellsreceptor +**65:03** +sin T-cellsreceptor -**[65:07 - 65:10]** där den då kan binda in antingen specifikt till +**65:07** +där den då kan binda in antingen specifikt till -**[65:10 - 65:12]** M och C-klass 2 +**65:10** +M och C-klass 2 -**[65:12 - 65:12]** plus +**65:12** +plus -**[65:12 - 65:13]** för tid. +**65:12** +för tid. -**[65:14 - 65:15]** Självklart +**65:14** +Självklart -**[65:15 - 65:18]** kommer ju då även få en inbindning av +**65:15** +kommer ju då även få en inbindning av -**[65:18 - 65:19]** CD4 +**65:18** +CD4 -**[65:22 - 65:24]** Nu kan man tro att det här skulle vara +**65:22** +Nu kan man tro att det här skulle vara -**[65:24 - 65:27]** kodstimuleringen men det här är faktiskt inte kodstimulering. +**65:24** +kodstimuleringen men det här är faktiskt inte kodstimulering. -**[65:28 - 65:33]** som en extra check så att vi har liksom B-celler mot det specifika antigen +**65:28** +som en extra check så att vi har liksom B-celler mot det specifika antigen -**[65:33 - 65:36]** och att vi också har T-celler som har träffat på samma antingen. +**65:33** +och att vi också har T-celler som har träffat på samma antingen. -**[65:37 - 65:37]** Den +**65:37** +Den -**[65:38 - 65:39]** kodstimulatoriska +**65:38** +kodstimulatoriska -**[65:40 - 65:43]** signalen, den ges istället +**65:40** +signalen, den ges istället -**[65:44 - 65:45]** mellan +**65:44** +mellan -**[65:46 - 65:47]** 40 +**65:46** +40 -**[65:48 - 65:49]** på B-cellen. +**65:48** +på B-cellen. -**[65:50 - 65:50]** Och +**65:50** +Och -**[65:58 - 66:22]** Efter det här så behöver vi också cytokiner, sa jag. +**65:58** +Efter det här så behöver vi också cytokiner, sa jag. -**[66:22 - 66:25]** Och i det här fallet så är det ju då +**66:22** +Och i det här fallet så är det ju då -**[66:25 - 66:27]** T-cellen +**66:25** +T-cellen -**[66:28 - 66:31]** som producerar cytokiner. +**66:28** +som producerar cytokiner. -**[66:34 - 66:34]** cytokiner. +**66:34** +cytokiner. -**[66:39 - 66:40]** Och visar dem för +**66:39** +Och visar dem för -**[66:41 - 66:43]** till B-cellen. +**66:41** +till B-cellen. -**[66:43 - 66:46]** Och det här kan vara till exempel IL21 +**66:43** +Och det här kan vara till exempel IL21 -**[66:47 - 66:48]** som kommer ifrån +**66:47** +som kommer ifrån -**[66:49 - 66:51]** framförallt från TFO-liculära hjälparceller. +**66:49** +framförallt från TFO-liculära hjälparceller. -**[66:52 - 66:56]** Det kan vara IL4, det kan vara +**66:52** +Det kan vara IL4, det kan vara -**[66:57 - 66:57]** inte från gamla +**66:57** +inte från gamla -**[66:58 - 67:00]** cytokiner +**66:58** +cytokiner -**[67:00 - 67:04]** och så vidare, ett antal olika sorters cytokiner. +**67:00** +och så vidare, ett antal olika sorters cytokiner. -**[67:08 - 67:12]** Det här då när den har fått signal 1, den har fått signal 2, +**67:08** +Det här då när den har fått signal 1, den har fått signal 2, -**[67:13 - 67:16]** den har fått sina cytokiner +**67:13** +den har fått sina cytokiner -**[67:17 - 67:18]** så +**67:17** +så -**[67:18 - 67:19]** leder det här +**67:18** +leder det här -**[67:19 - 67:21]** till att vi får en klonalexpansion. +**67:19** +till att vi får en klonalexpansion. -**[67:22 - 67:22]** Att vi då får +**67:22** +Att vi då får -**[67:23 - 67:25]** en lång rad av B-celler +**67:23** +en lång rad av B-celler -**[67:27 - 67:28]** som alla identiska +**67:27** +som alla identiska -**[67:28 - 67:31]** så vi har igen en klonal expansion. +**67:28** +så vi har igen en klonal expansion. -**[67:31 - 67:32]** Expansion +**67:31** +Expansion -**[67:41 - 67:44]** Nu är det lite speciellt när det gäller B-celler +**67:41** +Nu är det lite speciellt när det gäller B-celler -**[67:44 - 67:46]** för när det gällde T-celler +**67:44** +för när det gällde T-celler -**[67:47 - 67:48]** så var vi ju färdiga här. +**67:47** +så var vi ju färdiga här. -**[67:48 - 67:50]** Vi fick ju då våra effektbenceller +**67:48** +Vi fick ju då våra effektbenceller -**[67:50 - 67:53]** om vi fick en minnesceller som gav sig av +**67:50** +om vi fick en minnesceller som gav sig av -**[67:53 - 67:56]** för sin aktivitet som de skulle utföra. +**67:53** +för sin aktivitet som de skulle utföra. -**[67:58 - 68:25]** Och vi får våra effektor B-celler som i det här fallet då är plasmaceller. +**67:58** +Och vi får våra effektor B-celler som i det här fallet då är plasmaceller. -**[68:28 - 68:38]** Men vi får inte bara det här utan i det här läget här uppe, +**68:28** +Men vi får inte bara det här utan i det här läget här uppe, -**[68:39 - 68:42]** där vi har vår kloniala expansion, +**68:39** +där vi har vår kloniala expansion, -**[68:42 - 68:45]** så kan vi även få +**68:42** +så kan vi även få -**[68:46 - 68:47]** affinitetsmognad. +**68:46** +affinitetsmognad. -**[68:55 - 68:56]** Och +**68:55** +Och -**[68:57 - 68:58]** Isotipswitch +**68:57** +Isotipswitch -**[68:58 - 69:09]** och det här sker på ett speciellt ställe som jag har nämnt när jag visade hur +**68:58** +och det här sker på ett speciellt ställe som jag har nämnt när jag visade hur -**[69:10 - 69:11]** lymfknutan ser ut +**69:10** +lymfknutan ser ut -**[69:11 - 69:13]** och det sker då alltså i Jereminalcentrum. +**69:11** +och det sker då alltså i Jereminalcentrum. -**[69:19 - 69:22]** Och vi kallar det för Jereminalcentrumreaktionen. +**69:19** +Och vi kallar det för Jereminalcentrumreaktionen. -**[69:26 - 69:27]** Som jag återkommer till. +**69:26** +Som jag återkommer till. -**[69:28 - 69:31]** Yes. +**69:28** +Yes. -**[69:32 - 69:33]** Vad +**69:32** +Vad -**[69:35 - 69:36]** jag känner att jag också vill då +**69:35** +jag känner att jag också vill då -**[69:36 - 69:37]** tillägga, +**69:36** +tillägga, -**[69:37 - 69:40]** kan jag göra en speciell liten ruta här nere, +**69:37** +kan jag göra en speciell liten ruta här nere, -**[69:40 - 69:41]** är att +**69:40** +är att -**[69:42 - 69:43]** de här plasmacellerna +**69:42** +de här plasmacellerna -**[69:43 - 69:44]** som skapas +**69:43** +som skapas -**[69:45 - 69:46]** som plasmaceller. +**69:45** +som plasmaceller. -**[69:53 - 69:58]** De ser faktiskt lite annorlunda ut jämfört med B-cellerna, de blir liksom större +**69:53** +De ser faktiskt lite annorlunda ut jämfört med B-cellerna, de blir liksom större -**[69:58 - 69:59]** och får mer cytosol +**69:58** +och får mer cytosol -**[70:00 - 70:01]** det är för att de har +**70:00** +det är för att de har -**[70:01 - 70:03]** stor produktion av +**70:01** +stor produktion av -**[70:03 - 70:04]** immunoglobuliner. +**70:03** +immunoglobuliner. -**[70:05 - 70:08]** Och de kommer då skicka ut antikroppar. Så istället +**70:05** +Och de kommer då skicka ut antikroppar. Så istället -**[70:09 - 70:12]** om vi tittar på den här B-cellen som vi har här uppe +**70:09** +om vi tittar på den här B-cellen som vi har här uppe -**[70:13 - 70:15]** den hade ju sina antikroppar +**70:13** +den hade ju sina antikroppar -**[70:15 - 70:19]** satt fast på ytan som B-cellsreceptorer. +**70:15** +satt fast på ytan som B-cellsreceptorer. -**[70:19 - 70:23]** Den här nere kommer istället skicka ut sina antikroppar så att de skickas ut +**70:19** +Den här nere kommer istället skicka ut sina antikroppar så att de skickas ut -**[70:23 - 70:24]** i +**70:23** +i -**[70:24 - 70:25]** cirkulationen. +**70:24** +cirkulationen. -**[70:27 - 70:27]** Till att börja med +**70:27** +Till att börja med -**[70:28 - 70:31]** så bildas det vad man kallar för ett primärt fosie. +**70:28** +så bildas det vad man kallar för ett primärt fosie. -**[70:38 - 70:39]** I limförknutan. +**70:38** +I limförknutan. -**[70:46 - 70:47]** Som +**70:46** +Som -**[70:47 - 70:49]** där vi har plasmaceller som +**70:47** +där vi har plasmaceller som -**[70:49 - 70:51]** uttrycker i +**70:49** +uttrycker i -**[70:51 - 70:52]** GM. +**70:51** +GM. -**[70:53 - 70:57]** Och det är det som gör att man i början av en intention ser att man har IGM-antikroppar. +**70:53** +Och det är det som gör att man i början av en intention ser att man har IGM-antikroppar. -**[70:58 - 71:06]** Sedan när B-cellen, de aktiverade B-cellerna, har varit i genomalcentrum reaktionen och genomgått +**70:58** +Sedan när B-cellen, de aktiverade B-cellerna, har varit i genomalcentrum reaktionen och genomgått -**[71:06 - 71:09]** affinitetsmognarna och isotyps-switch kan vi även få andra typer av +**71:06** +affinitetsmognarna och isotyps-switch kan vi även få andra typer av -**[71:10 - 71:14]** immunoglobuliner som IGG och IGA och IGG. +**71:10** +immunoglobuliner som IGG och IGA och IGG. -**[71:15 - 71:16]** Men det här är det som är den +**71:15** +Men det här är det som är den -**[71:16 - 71:18]** ganska direkta effekten. +**71:16** +ganska direkta effekten. -**[71:19 - 71:24]** Och det som är väldigt viktigt att tänka på just det här med att B-cellen +**71:19** +Och det som är väldigt viktigt att tänka på just det här med att B-cellen -**[71:24 - 71:26]** producerar antikroppar som +**71:24** +producerar antikroppar som -**[71:27 - 71:28]** åker runt i syre +**71:27** +åker runt i syre -**[71:28 - 71:32]** cirkulationen så spelar det inte så stor roll var plasmacellen sitter någonstans. +**71:28** +cirkulationen så spelar det inte så stor roll var plasmacellen sitter någonstans. -**[71:32 - 71:35]** Den kan sitta i benmärgen men den kan fortfarande ha effekt +**71:32** +Den kan sitta i benmärgen men den kan fortfarande ha effekt -**[71:35 - 71:38]** ute i handen i och med att det är lösliga antikroppar som +**71:35** +ute i handen i och med att det är lösliga antikroppar som -**[71:38 - 71:40]** har själva effekten. +**71:38** +har själva effekten. -**[71:49 - 71:53]** Så om vi tittar på hela processen så är det ganska mycket som ska +**71:49** +Så om vi tittar på hela processen så är det ganska mycket som ska -**[71:53 - 71:55]** klaffa här för att allting ska +**71:53** +klaffa här för att allting ska -**[71:56 - 71:57]** kunna aktiveras. +**71:56** +kunna aktiveras. -**[71:58 - 72:02]** Aktivering av naiva hjälpartiseller och naiva B-celler. +**71:58** +Aktivering av naiva hjälpartiseller och naiva B-celler. -**[72:02 - 72:07]** Vad vi först måste ha är en aktivering av naiv hjälparartisel. +**72:02** +Vad vi först måste ha är en aktivering av naiv hjälparartisel. -**[72:09 - 72:10]** Här uppe +**72:09** +Här uppe -**[72:10 - 72:13]** då vi har en dendritisk cell +**72:10** +då vi har en dendritisk cell -**[72:13 - 72:13]** som tar upp, +**72:13** +som tar upp, -**[72:14 - 72:18]** bryter ner, presenterar extra cellulärt antingen på M och C-klass 2. +**72:14** +bryter ner, presenterar extra cellulärt antingen på M och C-klass 2. -**[72:18 - 72:22]** Står det en moceklass 2 där bakom min lilla ruta? +**72:18** +Står det en moceklass 2 där bakom min lilla ruta? -**[72:26 - 72:27]** Den här +**72:26** +Den här -**[72:28 - 72:32]** dendritiska cellen med M och C2 plus peptid +**72:28** +dendritiska cellen med M och C2 plus peptid -**[72:32 - 72:33]** som är signal 1 +**72:32** +som är signal 1 -**[72:33 - 72:35]** K-stimulerings signaler +**72:33** +K-stimulerings signaler -**[72:35 - 72:36]** som då är signal 2 +**72:35** +som då är signal 2 -**[72:36 - 72:37]** och cytokinen +**72:36** +och cytokinen -**[72:37 - 72:39]** aktiverar hjälpa t-cellen. +**72:37** +aktiverar hjälpa t-cellen. -**[72:40 - 72:44]** Först här efter kan vi få en aktivering av en naiv B-cell +**72:40** +Först här efter kan vi få en aktivering av en naiv B-cell -**[72:45 - 72:45]** av T-cellsberoende antigen +**72:45** +av T-cellsberoende antigen -**[72:46 - 72:49]** så B-cellen binder då sitt antingen +**72:46** +så B-cellen binder då sitt antingen -**[72:49 - 72:51]** via sin ytbundna antikropp +**72:49** +via sin ytbundna antikropp -**[72:51 - 72:52]** signal 1. +**72:51** +signal 1. -**[72:53 - 72:54]** B-cellen tar upp antingen +**72:53** +B-cellen tar upp antingen -**[72:54 - 72:56]** med hjälp av sin antikropp +**72:54** +med hjälp av sin antikropp -**[72:56 - 72:58]** bryter ner det och presenterar på m och cklass +**72:56** +bryter ner det och presenterar på m och cklass -**[72:58 - 73:18]** den aktiverade hjälpar-t-cellen ger kostimulering till B-cellen via CD40 Ligand och CD40 +**72:58** +den aktiverade hjälpar-t-cellen ger kostimulering till B-cellen via CD40 Ligand och CD40 -**[73:18 - 73:20]** vilket då är signal nummer 2. +**73:18** +vilket då är signal nummer 2. -**[73:22 - 73:24]** T-cellen utsöndrar cytokiner +**73:22** +T-cellen utsöndrar cytokiner -**[73:25 - 73:26]** som aktiverar B-cellen +**73:25** +som aktiverar B-cellen -**[73:26 - 73:28]** och styr isotripsort med mera. +**73:26** +och styr isotripsort med mera. -**[73:28 - 73:30]** Och det här är ju då via cytokin. +**73:28** +Och det här är ju då via cytokin. -**[73:31 - 73:36]** B-cellen delar sig och bildar plasmaceller och minnesb-celler. +**73:31** +B-cellen delar sig och bildar plasmaceller och minnesb-celler. -**[73:41 - 73:45]** Jag nämnde ju aktivering av naiv B-cell av T-cells +**73:41** +Jag nämnde ju aktivering av naiv B-cell av T-cells -**[73:46 - 73:47]** oberoende antingen +**73:46** +oberoende antingen -**[73:48 - 73:50]** Vissa antingen +**73:48** +Vissa antingen -**[73:50 - 73:52]** med väldigt repetitiv struktur +**73:50** +med väldigt repetitiv struktur -**[73:53 - 73:55]** som polysackarider eller glykoleprider +**73:53** +som polysackarider eller glykoleprider -**[73:56 - 73:57]** kan aktivera celler utan hjälp +**73:56** +kan aktivera celler utan hjälp -**[73:58 - 74:01]** då får vi vad vi kallar för T-cells +**73:58** +då får vi vad vi kallar för T-cells -**[74:02 - 74:03]** oberoende antingen +**74:02** +oberoende antingen -**[74:03 - 74:04]** så tymos oberoende +**74:03** +så tymos oberoende -**[74:04 - 74:05]** antigener +**74:04** +antigener -**[74:07 - 74:11]** Vad vi ser då är att antingen binder till många receptorer på B-cellen samtidigt +**74:07** +Vad vi ser då är att antingen binder till många receptorer på B-cellen samtidigt -**[74:11 - 74:13]** och det här ger dem väldigt stark aktiverings +**74:11** +och det här ger dem väldigt stark aktiverings -**[74:13 - 74:16]** signal till cellen. Jag nämnde det tidigare angående T-cellerna +**74:13** +signal till cellen. Jag nämnde det tidigare angående T-cellerna -**[74:17 - 74:20]** att man liksom måste komma över en viss gränsvärde +**74:17** +att man liksom måste komma över en viss gränsvärde -**[74:20 - 74:21]** för att +**74:20** +för att -**[74:21 - 74:24]** vi ska få en aktivering för att det inte ska bli allergi. +**74:21** +vi ska få en aktivering för att det inte ska bli allergi. -**[74:24 - 74:28]** Om det här man kommer över gränsvärdet genom att få +**74:24** +Om det här man kommer över gränsvärdet genom att få -**[74:28 - 74:31]** signal 1 eller signal 2 eller man får signal 1 +**74:28** +signal 1 eller signal 2 eller man får signal 1 -**[74:32 - 74:32]** hur många som helst. +**74:32** +hur många som helst. -**[74:33 - 74:34]** Det liksom +**74:33** +Det liksom -**[74:35 - 74:36]** vi vet inte cellen, +**74:35** +vi vet inte cellen, -**[74:36 - 74:38]** utan den ska +**74:36** +utan den ska -**[74:38 - 74:41]** bara antingen eller över det här gränsvärdet. +**74:38** +bara antingen eller över det här gränsvärdet. -**[74:41 - 74:45]** Och när vi då har den här repetitiva strukturen, vi har jättemånga +**74:41** +Och när vi då har den här repetitiva strukturen, vi har jättemånga -**[74:46 - 74:47]** B-cellsreaktorer på B-cellen +**74:46** +B-cellsreaktorer på B-cellen -**[74:48 - 74:51]** och vi har en polysackarid som ser likadan ut upprepat +**74:48** +och vi har en polysackarid som ser likadan ut upprepat -**[74:52 - 74:54]** då kan den då få massor av signal 1 +**74:52** +då kan den då få massor av signal 1 -**[74:54 - 74:56]** och ändå aktivera. +**74:54** +och ändå aktivera. -**[74:57 - 74:57]** Men +**74:57** +Men -**[74:57 - 75:00]** T-cells oberoende antigen är ett sämre +**74:57** +T-cells oberoende antigen är ett sämre -**[75:00 - 75:02]** eller inget B-cellsminne +**75:00** +eller inget B-cellsminne -**[75:02 - 75:04]** och antikroppar då med sämre +**75:02** +och antikroppar då med sämre -**[75:04 - 75:05]** affinitet. +**75:04** +affinitet. -**[75:05 - 75:07]** Och detta är då framförallt för att vi inte går in i +**75:05** +Och detta är då framförallt för att vi inte går in i -**[75:07 - 75:10]** Jerminalcentrum, att vi inte har några T-celler då som +**75:07** +Jerminalcentrum, att vi inte har några T-celler då som -**[75:12 - 75:13]** Men det kommer mer om det här med T-cells +**75:12** +Men det kommer mer om det här med T-cells -**[75:14 - 75:15]** oberoende antigener på +**75:14** +oberoende antigener på -**[75:15 - 75:16]** infektionskursen på +**75:15** +infektionskursen på -**[75:16 - 75:17]** termin 5. +**75:16** +termin 5. -**[75:17 - 75:18]** Så, om ett år. +**75:17** +Så, om ett år. -**[75:21 - 75:23]** Något annat som är viktigt att förstå i det här +**75:21** +Något annat som är viktigt att förstå i det här -**[75:23 - 75:25]** B-cellen fungerar som en anti-en +**75:23** +B-cellen fungerar som en anti-en -**[75:25 - 75:26]** presenterande cell +**75:25** +presenterande cell -**[75:27 - 75:30]** en T-cell som ska ge den kostimulering. +**75:27** +en T-cell som ska ge den kostimulering. -**[75:32 - 75:36]** Här har vi då ett exempel, vi har en B-cell som binder till virus +**75:32** +Här har vi då ett exempel, vi har en B-cell som binder till virus -**[75:37 - 75:41]** genom ett protein som finns i +**75:37** +genom ett protein som finns i -**[75:42 - 75:44]** kapsiden på viruset. +**75:42** +kapsiden på viruset. -**[75:45 - 75:47]** Här är det tänkt lite att man ska se +**75:45** +Här är det tänkt lite att man ska se -**[75:48 - 75:50]** okej, den här binder till en blå struktur här. +**75:48** +okej, den här binder till en blå struktur här. -**[75:51 - 75:57]** Den kommer då internalisera, alltså fagocytera, den här viruspartikeln, den kommer degradera +**75:51** +Den kommer då internalisera, alltså fagocytera, den här viruspartikeln, den kommer degradera -**[75:57 - 75:59]** levereraren, till att få peptider. +**75:57** +levereraren, till att få peptider. -**[76:00 - 76:03]** Peptiderna från de här proteinerna +**76:00** +Peptiderna från de här proteinerna -**[76:03 - 76:04]** från viruset +**76:03** +från viruset -**[76:04 - 76:07]** kommer presenteras för en T-cell +**76:04** +kommer presenteras för en T-cell -**[76:07 - 76:07]** och den här +**76:07** +och den här -**[76:08 - 76:11]** genom den här T-cellen, vi har fått den här MC +**76:08** +genom den här T-cellen, vi har fått den här MC -**[76:11 - 76:13]** peptid plus T-cellsreceptorn +**76:11** +peptid plus T-cellsreceptorn -**[76:13 - 76:14]** så kan vi få den här +**76:13** +så kan vi få den här -**[76:14 - 76:16]** Kostimuleringen genom Cd40 +**76:14** +Kostimuleringen genom Cd40 -**[76:16 - 76:18]** Cd40 ligand. +**76:16** +Cd40 ligand. -**[76:20 - 76:22]** Och vi kan då få +**76:20** +Och vi kan då få -**[76:22 - 76:24]** aktiverade B-celler som producerar antikroppar +**76:22** +aktiverade B-celler som producerar antikroppar -**[76:25 - 76:27]** mot det här virusproteinet +**76:25** +mot det här virusproteinet -**[76:27 - 76:28]** på ytan på viruset. +**76:27** +på ytan på viruset. -**[76:30 - 76:35]** Vad som vill att man ska titta på här är då att vi binder den här blåa +**76:30** +Vad som vill att man ska titta på här är då att vi binder den här blåa -**[76:37 - 76:38]** ytstrukturen +**76:37** +ytstrukturen -**[76:38 - 76:39]** plockar upp den. +**76:38** +plockar upp den. -**[76:40 - 76:41]** Byter ner i peptider +**76:40** +Byter ner i peptider -**[76:42 - 76:46]** så presenterar vi den här röda peptiden som faktiskt kommer in ifrån viruset. +**76:42** +så presenterar vi den här röda peptiden som faktiskt kommer in ifrån viruset. -**[76:46 - 76:49]** Så det är inte alls det som B-cellen band till +**76:46** +Så det är inte alls det som B-cellen band till -**[76:49 - 76:51]** utan det är någonting som finns +**76:49** +utan det är någonting som finns -**[76:51 - 76:52]** i ruset och spelar ingen roll vad. +**76:51** +i ruset och spelar ingen roll vad. -**[76:53 - 76:54]** T-cellen +**76:53** +T-cellen -**[76:54 - 76:57]** har den här som sin igenkänningskombination +**76:54** +har den här som sin igenkänningskombination -**[76:57 - 76:59]** måste jäklas 2 och peptid +**76:57** +måste jäklas 2 och peptid -**[77:00 - 77:02]** och kommer då kunna ge gel. +**77:00** +och kommer då kunna ge gel. -**[77:02 - 77:04]** Och sen då när B-cellen blir aktiverad +**77:02** +Och sen då när B-cellen blir aktiverad -**[77:04 - 77:07]** då producerar ju de antikroppar +**77:04** +då producerar ju de antikroppar -**[77:07 - 77:10]** som den har, alltså de antikropparna mot det här ytproteinet och det här blåa. +**77:07** +som den har, alltså de antikropparna mot det här ytproteinet och det här blåa. -**[77:12 - 77:12]** Så +**77:12** +Så -**[77:13 - 77:16]** T-cellen ger B-cellen antingen speciell +**77:13** +T-cellen ger B-cellen antingen speciell -**[77:17 - 77:19]** men B-cellen och T-cellen kan känna igen +**77:17** +men B-cellen och T-cellen kan känna igen -**[77:20 - 77:21]** olika epitoper +**77:20** +olika epitoper -**[77:21 - 77:22]** från samma antigen +**77:21** +från samma antigen -**[77:23 - 77:24]** eller mikroorganism. +**77:23** +eller mikroorganism. -**[77:25 - 77:27]** Och det här möjliggör då att B-celler +**77:25** +Och det här möjliggör då att B-celler -**[77:27 - 77:32]** producerar antikroppar som är specifika för andra typer av molekyler än proteiner +**77:27** +producerar antikroppar som är specifika för andra typer av molekyler än proteiner -**[77:32 - 77:33]** kan få T-cellsjämt. +**77:32** +kan få T-cellsjämt. -**[77:34 - 77:37]** Om man tänker sig att det här är en lipid som sitter här ute. +**77:34** +Om man tänker sig att det här är en lipid som sitter här ute. -**[77:37 - 77:39]** Vi kan ju liksom aldrig +**77:37** +Vi kan ju liksom aldrig -**[77:39 - 77:40]** presentera en lipid +**77:39** +presentera en lipid -**[77:40 - 77:42]** för en T-cell. +**77:40** +för en T-cell. -**[77:42 - 77:43]** Vi kan inte liksom +**77:42** +Vi kan inte liksom -**[77:44 - 77:48]** ha små bitar av lipider som sitter här. Det här måste vara peptider. +**77:44** +ha små bitar av lipider som sitter här. Det här måste vara peptider. -**[77:49 - 77:50]** Som vi hade haft ett virus +**77:49** +Som vi hade haft ett virus -**[77:50 - 77:52]** med en lipidyta +**77:50** +med en lipidyta -**[77:53 - 77:55]** så hade vi aldrig kunnat skapa +**77:53** +så hade vi aldrig kunnat skapa -**[77:56 - 77:57]** ett svar +**77:56** +ett svar -**[77:57 - 78:00]** mot en skapat ett antikroppshår. +**77:57** +mot en skapat ett antikroppshår. -**[78:01 - 78:03]** Men i det här fallet så kan vi det. +**78:01** +Men i det här fallet så kan vi det. -**[78:04 - 78:05]** Och också om man tänker om den här +**78:04** +Och också om man tänker om den här -**[78:06 - 78:08]** peptiden, den binder in till här skulle vara exakt +**78:06** +peptiden, den binder in till här skulle vara exakt -**[78:09 - 78:11]** samma som den den presenterar här +**78:09** +samma som den den presenterar här -**[78:11 - 78:14]** då skulle det ju nästan bli orimligt, det skulle nästan inte +**78:11** +då skulle det ju nästan bli orimligt, det skulle nästan inte -**[78:14 - 78:16]** funka det här systemet. +**78:14** +funka det här systemet. -**[78:17 - 78:21]** Utan det räcker att det är någonting som finns i samma mikroorganism +**78:17** +Utan det räcker att det är någonting som finns i samma mikroorganism -**[78:21 - 78:22]** som B-cellen bråkar upp. +**78:21** +som B-cellen bråkar upp. -**[78:27 - 78:31]** Nu känner jag att det kan vara dags för en liten paus igen om ni inte har tagit det. +**78:27** +Nu känner jag att det kan vara dags för en liten paus igen om ni inte har tagit det. -**[78:31 - 78:32]** Återigen +**78:31** +Återigen -**[78:32 - 78:33]** Det är precis +**78:32** +Det är precis -**[78:33 - 78:35]** som ni känner att ni vill göra, +**78:33** +som ni känner att ni vill göra, -**[78:35 - 78:36]** men +**78:35** +men -**[78:36 - 78:38]** det är bara ett litet förslag från min sida. +**78:36** +det är bara ett litet förslag från min sida. -**[78:46 - 78:49]** Okej, då går vi vidare med +**78:46** +Okej, då går vi vidare med -**[78:50 - 78:50]** Vidare aktivering, +**78:50** +Vidare aktivering, -**[78:51 - 78:53]** Vidare aktivering av B-cell i lymfknutar. +**78:51** +Vidare aktivering av B-cell i lymfknutar. -**[78:54 - 78:56]** Så +**78:54** +Så -**[78:57 - 79:00]** inte riktigt färdiga där, för vi har den här gymnasialcentrum reaktionen +**78:57** +inte riktigt färdiga där, för vi har den här gymnasialcentrum reaktionen -**[79:00 - 79:02]** också kvar som jag pratade om tidigare. +**79:00** +också kvar som jag pratade om tidigare. -**[79:04 - 79:06]** Så vi har då B-cellerna +**79:04** +Så vi har då B-cellerna -**[79:07 - 79:08]** som kommer in i lymfknytan +**79:07** +som kommer in i lymfknytan -**[79:08 - 79:09]** utan via +**79:08** +utan via -**[79:10 - 79:10]** HIV +**79:10** +HIV -**[79:11 - 79:12]** i ESET-området här. +**79:11** +i ESET-området här. -**[79:13 - 79:15]** Där möter de ju då ett antingen +**79:13** +Där möter de ju då ett antingen -**[79:15 - 79:16]** som man kan binda till. +**79:15** +som man kan binda till. -**[79:17 - 79:19]** Om de får koststimulering från hjälpbar T-celler +**79:17** +Om de får koststimulering från hjälpbar T-celler -**[79:19 - 79:21]** så bildas det då primärt +**79:19** +så bildas det då primärt -**[79:21 - 79:24]** B-celler som delar sig i T-cellsområdet. +**79:21** +B-celler som delar sig i T-cellsområdet. -**[79:25 - 79:27]** Och antikroppar med låg affinitet bildas. +**79:25** +Och antikroppar med låg affinitet bildas. -**[79:27 - 79:30]** Och dessa är då oftast av typen IGM. +**79:27** +Och dessa är då oftast av typen IGM. -**[79:31 - 79:34]** Så de kommer ju då antagligen lägga sig här då i Medlullan. +**79:31** +Så de kommer ju då antagligen lägga sig här då i Medlullan. -**[79:37 - 79:38]** Och det här är då +**79:37** +Och det här är då -**[79:39 - 79:40]** Här nere kan vi se då vi hör +**79:39** +Här nere kan vi se då vi hör -**[79:40 - 79:42]** Även de kan lägga sig även i T-cellsområdet här. +**79:40** +Även de kan lägga sig även i T-cellsområdet här. -**[79:51 - 79:55]** Men vissa av B-cellerna vandrar därefter mot +**79:51** +Men vissa av B-cellerna vandrar därefter mot -**[79:55 - 79:57]** B-cellsområdet, alltså +**79:55** +B-cellsområdet, alltså -**[79:57 - 79:59]** här längre ut då +**79:57** +här längre ut då -**[80:00 - 80:02]** och B-cellerna +**80:00** +och B-cellerna -**[80:02 - 80:03]** bildar +**80:02** +bildar -**[80:03 - 80:05]** Jerminalcentrum i B-cellsområdet. +**80:03** +Jerminalcentrum i B-cellsområdet. -**[80:06 - 80:09]** Och det betyder att vi får antikroppar med högre +**80:06** +Och det betyder att vi får antikroppar med högre -**[80:10 - 80:10]** affinitet. +**80:10** +affinitet. -**[80:15 - 80:17]** Och detta kallar vi då den här +**80:15** +Och detta kallar vi då den här -**[80:17 - 80:19]** Jerminalcentrum +**80:17** +Jerminalcentrum -**[80:19 - 80:20]** reaktionen. +**80:19** +reaktionen. -**[80:21 - 80:23]** I generalcentrumreaktionen +**80:21** +I generalcentrumreaktionen -**[80:23 - 80:24]** så +**80:23** +så -**[80:25 - 80:27]** sker dessa processer. +**80:25** +sker dessa processer. -**[80:27 - 80:30]** Vi har somatiska hypermutationer +**80:27** +Vi har somatiska hypermutationer -**[80:31 - 80:31]** och det är då +**80:31** +och det är då -**[80:32 - 80:34]** punktmutationer som ger ökad variation +**80:32** +punktmutationer som ger ökad variation -**[80:35 - 80:36]** i antikroppens +**80:35** +i antikroppens -**[80:36 - 80:37]** variabla delar. +**80:36** +variabla delar. -**[80:38 - 80:39]** Vi får en +**80:38** +Vi får en -**[80:39 - 80:40]** affinitetsmognad +**80:39** +affinitetsmognad -**[80:40 - 80:44]** Alltså en selektion av antikroppar med hög affinitet för antingen +**80:40** +Alltså en selektion av antikroppar med hög affinitet för antingen -**[80:45 - 80:47]** och vi får någonting som kallas för +**80:45** +och vi får någonting som kallas för -**[80:47 - 80:47]** isotipswitch. +**80:47** +isotipswitch. -**[80:49 - 80:51]** Och det sker i generalcentrum +**80:49** +Och det sker i generalcentrum -**[80:51 - 80:53]** oavsett då affinitetsmognaden +**80:51** +oavsett då affinitetsmognaden -**[80:53 - 80:56]** och styrs med hjälp av cytokin från bland annat +**80:53** +och styrs med hjälp av cytokin från bland annat -**[80:56 - 80:57]** t-celler. +**80:56** +t-celler. -**[80:57 - 81:03]** Här finns det lite olika spelare i den här reaktionen som är bra att presentera. +**80:57** +Här finns det lite olika spelare i den här reaktionen som är bra att presentera. -**[81:03 - 81:05]** Vi har ju då förstås +**81:03** +Vi har ju då förstås -**[81:05 - 81:06]** här nere, vi har våra +**81:05** +här nere, vi har våra -**[81:07 - 81:08]** B-celler +**81:07** +B-celler -**[81:08 - 81:08]** som +**81:08** +som -**[81:09 - 81:10]** har blivit +**81:09** +har blivit -**[81:10 - 81:11]** aktiverade +**81:10** +aktiverade -**[81:11 - 81:12]** med antingen +**81:11** +med antingen -**[81:12 - 81:12]** och har fått +**81:12** +och har fått -**[81:13 - 81:14]** T-cellshjälp. +**81:13** +T-cellshjälp. -**[81:14 - 81:18]** De vandrar in i generalcentrum och de vandrar in +**81:14** +De vandrar in i generalcentrum och de vandrar in -**[81:18 - 81:20]** tillsammans med te-hjälpaceller. +**81:18** +tillsammans med te-hjälpaceller. -**[81:20 - 81:22]** Och när de här te-hjälpacellerna vandrar in +**81:20** +Och när de här te-hjälpacellerna vandrar in -**[81:23 - 81:24]** så kommer de sedan återfinnas som +**81:23** +så kommer de sedan återfinnas som -**[81:25 - 81:26]** flitulära hjälpaceller. +**81:25** +flitulära hjälpaceller. -**[81:27 - 81:49]** E-FDC, +**81:27** +E-FDC, -**[81:51 - 81:53]** Det är lite konstigt egentligen att den heter dendritisk cell. +**81:51** +Det är lite konstigt egentligen att den heter dendritisk cell. -**[81:53 - 81:57]** Men den har fått det namnet bara för att den mår för logiskt sett ser ut som en +**81:53** +Men den har fått det namnet bara för att den mår för logiskt sett ser ut som en -**[81:57 - 82:00]** cell för att den har stora utskott och så. +**81:57** +cell för att den har stora utskott och så. -**[82:00 - 82:01]** Men den är med sin klimat +**82:00** +Men den är med sin klimat -**[82:01 - 82:02]** ursprung så den är inte +**82:01** +ursprung så den är inte -**[82:03 - 82:03]** en immuncell. +**82:03** +en immuncell. -**[82:05 - 82:06]** Den har för +**82:05** +Den har för -**[82:07 - 82:07]** uppgift +**82:07** +uppgift -**[82:07 - 82:07]** att +**82:07** +att -**[82:08 - 82:09]** samla på sig +**82:08** +samla på sig -**[82:09 - 82:10]** antingen. +**82:09** +antingen. -**[82:11 - 82:13]** Det kommer ju in med den affenta lymfan +**82:11** +Det kommer ju in med den affenta lymfan -**[82:13 - 82:15]** så flödar vi in +**82:13** +så flödar vi in -**[82:15 - 82:15]** antingen +**82:15** +antingen -**[82:16 - 82:16]** in i +**82:16** +in i -**[82:16 - 82:17]** lymfkrutan. +**82:16** +lymfkrutan. -**[82:17 - 82:20]** Och det här är för att B-cellerna ska kunna hitta någonting att binda till +**82:17** +Och det här är för att B-cellerna ska kunna hitta någonting att binda till -**[82:21 - 82:21]** och att det bildas. +**82:21** +och att det bildas. -**[82:23 - 82:25]** Vi behöver också ha de här antigenen i +**82:23** +Vi behöver också ha de här antigenen i -**[82:25 - 82:27]** germinalcentrum reaktionen för att vi ska +**82:25** +germinalcentrum reaktionen för att vi ska -**[82:27 - 82:30]** använda dem i vår Affinitetsmognadsprocess. +**82:27** +använda dem i vår Affinitetsmognadsprocess. -**[82:30 - 82:31]** Och då måste vi på något sätt +**82:30** +Och då måste vi på något sätt -**[82:32 - 82:35]** samla dem där. De måste stanna kvar där. De kan liksom inte flöda förbi. +**82:32** +samla dem där. De måste stanna kvar där. De kan liksom inte flöda förbi. -**[82:35 - 82:37]** Och då avgörande får lite lära +**82:35** +Och då avgörande får lite lära -**[82:37 - 82:38]** den ditiska cellerna. +**82:37** +den ditiska cellerna. -**[82:39 - 82:41]** Och de uttrycker +**82:39** +Och de uttrycker -**[82:41 - 82:42]** väldigt många +**82:41** +väldigt många -**[82:42 - 82:44]** FC-receptorer, de har komplementreceptorer, +**82:42** +FC-receptorer, de har komplementreceptorer, -**[82:45 - 82:47]** olika typer av receptorer på sin yta så att de blir som ett +**82:45** +olika typer av receptorer på sin yta så att de blir som ett -**[82:49 - 82:51]** sorts flugpapper nästan så att de samlar på sig +**82:49** +sorts flugpapper nästan så att de samlar på sig -**[82:51 - 82:52]** det som flödar. +**82:51** +det som flödar. -**[82:52 - 82:54]** För att det ska finnas där för B-cellerna. +**82:52** +För att det ska finnas där för B-cellerna. -**[82:57 - 83:10]** Det som skapas här är långlivade plasmaceller och minnesceller som kan producera antikroppar av olika ysotyper med hög +**82:57** +Det som skapas här är långlivade plasmaceller och minnesceller som kan producera antikroppar av olika ysotyper med hög -**[83:10 - 83:11]** affinitet. +**83:10** +affinitet. -**[83:11 - 83:19]** Och här tänkte jag också rita hur det här går till i gymnasiecentrum. +**83:11** +Och här tänkte jag också rita hur det här går till i gymnasiecentrum. -**[83:19 - 83:21]** Så vi har då olika +**83:19** +Så vi har då olika -**[83:25 - 83:27]** delar i gymnasiecentrum. +**83:25** +delar i gymnasiecentrum. -**[83:27 - 83:33]** Vi delar in det i två olika zoner. Vi kallar det för dark zone och light zone. +**83:27** +Vi delar in det i två olika zoner. Vi kallar det för dark zone och light zone. -**[83:33 - 83:38]** Så vi behöver inte ha så mycket plats i dark zone, den är här nere. +**83:33** +Så vi behöver inte ha så mycket plats i dark zone, den är här nere. -**[83:42 - 83:45]** Och i dark zone +**83:42** +Och i dark zone -**[83:45 - 83:47]** så har vi B-cellerna +**83:45** +så har vi B-cellerna -**[83:48 - 83:50]** och det är här som vi får +**83:48** +och det är här som vi får -**[83:50 - 83:51]** våra +**83:50** +våra -**[83:51 - 83:52]** punktmutationer. +**83:51** +punktmutationer. -**[83:57 - 84:05]** Så här startas enzymmekanismer igång med hjälp av AID +**83:57** +Så här startas enzymmekanismer igång med hjälp av AID -**[84:05 - 84:07]** som gör att vi kan få +**84:05** +som gör att vi kan få -**[84:07 - 84:08]** punktmutationer +**84:07** +punktmutationer -**[84:08 - 84:09]** i de variabla delarna +**84:08** +i de variabla delarna -**[84:10 - 84:11]** på våra antikroppar. +**84:10** +på våra antikroppar. -**[84:11 - 84:14]** Och det här är då för att kunna öka affiniteten +**84:11** +Och det här är då för att kunna öka affiniteten -**[84:14 - 84:16]** för att få antikroppar som +**84:14** +för att få antikroppar som -**[84:16 - 84:18]** binder ännu bättre till det antigenet +**84:16** +binder ännu bättre till det antigenet -**[84:19 - 84:20]** som de skapades mot. +**84:19** +som de skapades mot. -**[84:23 - 84:26]** Jag kan skriva in här att här uppe på ovansidan har vi då Laitzon. +**84:23** +Jag kan skriva in här att här uppe på ovansidan har vi då Laitzon. -**[84:27 - 84:33]** Vad man kan förstå +**84:27** +Vad man kan förstå -**[84:33 - 84:34]** utifrån det här +**84:33** +utifrån det här -**[84:34 - 84:35]** är att om vi ger +**84:34** +är att om vi ger -**[84:36 - 84:37]** punktmutationer, +**84:36** +punktmutationer, -**[84:37 - 84:39]** helt slumpmässiga mutationer +**84:37** +helt slumpmässiga mutationer -**[84:40 - 84:46]** så finns det ingenting som säger att de kommer göra saker och ting bättre. De behöver inte göra det sämre. De kan ju +**84:40** +så finns det ingenting som säger att de kommer göra saker och ting bättre. De behöver inte göra det sämre. De kan ju -**[84:46 - 84:48]** kanske inte spela någon som helst roll +**84:46** +kanske inte spela någon som helst roll -**[84:48 - 84:50]** eller så får vi +**84:48** +eller så får vi -**[84:50 - 84:55]** en skiftning i läsramen som inte ens får en antikropp som +**84:50** +en skiftning i läsramen som inte ens får en antikropp som -**[84:55 - 84:57]** överhuvudtaget kan uttryckas längre. +**84:55** +överhuvudtaget kan uttryckas längre. -**[84:57 - 85:00]** Så det finns ju väldigt många olika varianter. Det kan i och för sig +**84:57** +Så det finns ju väldigt många olika varianter. Det kan i och för sig -**[85:00 - 85:02]** till och med vara någonting som gör att det blir autoreaktivt. +**85:00** +till och med vara någonting som gör att det blir autoreaktivt. -**[85:03 - 85:04]** Det här måste vi ju +**85:03** +Det här måste vi ju -**[85:04 - 85:08]** kontrollera på något vis. Vi kan ju inte bara helt slumpmässigt +**85:04** +kontrollera på något vis. Vi kan ju inte bara helt slumpmässigt -**[85:08 - 85:10]** kasta om och se vad vi får ut. +**85:08** +kasta om och se vad vi får ut. -**[85:11 - 85:16]** Utan då måste vi ju göra det här, det vi kallar för affinitetsvågnad. +**85:11** +Utan då måste vi ju göra det här, det vi kallar för affinitetsvågnad. -**[85:16 - 85:18]** Så de här B-cellerna +**85:16** +Så de här B-cellerna -**[85:18 - 85:19]** som har +**85:18** +som har -**[85:19 - 85:20]** muterat, +**85:19** +muterat, -**[85:20 - 85:24]** punktmutationer i sina antikroppar som sitter på ytan +**85:20** +punktmutationer i sina antikroppar som sitter på ytan -**[85:24 - 85:27]** de går in i den +**85:24** +de går in i den -**[85:27 - 85:28]** ljusa zonen. +**85:27** +ljusa zonen. -**[85:29 - 85:31]** Här har vi då våran B-cell +**85:29** +Här har vi då våran B-cell -**[85:31 - 85:33]** som har en ny antikropp där. +**85:31** +som har en ny antikropp där. -**[85:34 - 85:37]** Och vad den här B-cellen gör här +**85:34** +Och vad den här B-cellen gör här -**[85:37 - 85:38]** det är ju att +**85:37** +det är ju att -**[85:38 - 85:39]** B-cellen +**85:38** +B-cellen -**[85:39 - 85:40]** tävlar +**85:39** +tävlar -**[85:43 - 85:45]** om att binda antigen. +**85:43** +om att binda antigen. -**[85:50 - 85:52]** Jag skriver AG som antigen. +**85:50** +Jag skriver AG som antigen. -**[85:53 - 85:54]** Och det här antigenet +**85:53** +Och det här antigenet -**[85:56 - 85:57]** det finns ju här ute +**85:56** +det finns ju här ute -**[85:57 - 85:58]** för vi har ju den här +**85:57** +för vi har ju den här -**[86:00 - 86:01]** polikulära +**86:00** +polikulära -**[86:02 - 86:04]** vi har ju våran FDC +**86:02** +vi har ju våran FDC -**[86:04 - 86:09]** som med hjälp av olika typer av receptorer på sin yta +**86:04** +som med hjälp av olika typer av receptorer på sin yta -**[86:09 - 86:11]** har bundit till sig egentligen. +**86:09** +har bundit till sig egentligen. -**[86:18 - 86:20]** Så att det finns gott om antingen här +**86:18** +Så att det finns gott om antingen här -**[86:20 - 86:23]** eller inte gott om, men det finns ganska mycket antingen här i alla fall. +**86:20** +eller inte gott om, men det finns ganska mycket antingen här i alla fall. -**[86:24 - 86:27]** Så B-cellerna då tävlar +**86:24** +Så B-cellerna då tävlar -**[86:27 - 86:29]** om att binda antingen +**86:27** +om att binda antingen -**[86:31 - 86:32]** på FTC. +**86:31** +på FTC. -**[86:40 - 86:46]** För att få hjälp av flikulära den dritiska cellen, för att få hjälp av T-flikulära hjälpaceller, +**86:40** +För att få hjälp av flikulära den dritiska cellen, för att få hjälp av T-flikulära hjälpaceller, -**[86:46 - 86:47]** låt +**86:46** +låt -**[86:47 - 86:48]** för +**86:47** +för -**[86:57 - 87:02]** vi kommer ha +**86:57** +vi kommer ha -**[87:02 - 87:04]** betydligt många fler +**87:02** +betydligt många fler -**[87:05 - 87:06]** B-celler +**87:05** +B-celler -**[87:07 - 87:08]** som kommer och som har muterat +**87:07** +som kommer och som har muterat -**[87:09 - 87:11]** än vi har antingen. +**87:09** +än vi har antingen. -**[87:11 - 87:12]** Så därför +**87:11** +Så därför -**[87:13 - 87:13]** så +**87:13** +så -**[87:15 - 87:18]** kommer det finnas ett underskott av antigen +**87:15** +kommer det finnas ett underskott av antigen -**[87:19 - 87:19]** vilket gör att +**87:19** +vilket gör att -**[87:20 - 87:22]** bara de B-cellerna +**87:20** +bara de B-cellerna -**[87:22 - 87:24]** som har fått en antikropp +**87:22** +som har fått en antikropp -**[87:24 - 87:25]** som har blivit bättre +**87:24** +som har blivit bättre -**[87:26 - 87:26]** kan faktiskt nå +**87:26** +kan faktiskt nå -**[87:27 - 87:50]** snora åt sig ett antingen +**87:27** +snora åt sig ett antingen -**[87:50 - 87:52]** kan gå vidare i den här processen. +**87:50** +kan gå vidare i den här processen. -**[87:53 - 87:57]** Och det är så som vi då kan selektera de som blir bättre. +**87:53** +Och det är så som vi då kan selektera de som blir bättre. -**[87:57 - 88:24]** Den här B-cellen kommer då att +**87:57** +Den här B-cellen kommer då att -**[88:24 - 88:27]** fagocytera det här antenet. +**88:24** +fagocytera det här antenet. -**[88:27 - 88:33]** precis på samma sätt som B-cellen gjorde när den skulle aktiveras från första början, den kommer bryta ner det +**88:27** +precis på samma sätt som B-cellen gjorde när den skulle aktiveras från första början, den kommer bryta ner det -**[88:33 - 88:35]** till småköptider. +**88:33** +till småköptider. -**[88:36 - 88:39]** Den kommer på sin MHC +**88:36** +Den kommer på sin MHC -**[88:40 - 88:41]** 2 +**88:40** +2 -**[88:45 - 88:46]** presentera +**88:45** +presentera -**[88:46 - 88:48]** det här antingenet +**88:46** +det här antingenet -**[88:48 - 88:49]** för +**88:48** +för -**[88:49 - 88:50]** T-cellen. +**88:49** +T-cellen. -**[88:50 - 88:52]** Som i det här fallet då är våran +**88:50** +Som i det här fallet då är våran -**[88:53 - 88:55]** T-follikulära hjälpassel. +**88:53** +T-follikulära hjälpassel. -**[88:57 - 89:00]** som med sin T-cellsreceptor +**88:57** +som med sin T-cellsreceptor -**[89:03 - 89:03]** binder in. +**89:03** +binder in. -**[89:04 - 89:05]** Och vi har också en inbindning +**89:04** +Och vi har också en inbindning -**[89:05 - 89:05]** av +**89:05** +av -**[89:06 - 89:07]** CD4 +**89:06** +CD4 -**[89:09 - 89:10]** för att stabilisera den här bindningen. +**89:09** +för att stabilisera den här bindningen. -**[89:12 - 89:18]** Därefter på samma sätt som när B-cellen aktiverades från första början +**89:12** +Därefter på samma sätt som när B-cellen aktiverades från första början -**[89:18 - 89:19]** så behöver den också ha +**89:18** +så behöver den också ha -**[89:20 - 89:20]** kokstimulering. +**89:20** +kokstimulering. -**[89:22 - 89:23]** När vi då har +**89:22** +När vi då har -**[89:23 - 89:24]** CD40 +**89:23** +CD40 -**[89:26 - 89:26]** och +**89:26** +och -**[89:27 - 89:43]** påverkar den här V-cellen som aktiveras. +**89:27** +påverkar den här V-cellen som aktiveras. -**[89:47 - 89:49]** Så det som vi +**89:47** +Så det som vi -**[89:49 - 89:50]** får ut i den här +**89:49** +får ut i den här -**[89:51 - 89:52]** selektionsprocessen +**89:51** +selektionsprocessen -**[89:53 - 89:54]** det är ju då +**89:53** +det är ju då -**[89:54 - 89:56]** det om vi får den här +**89:54** +det om vi får den här -**[89:57 - 90:00]** bindningen till anteendet som vi hade här uppe +**89:57** +bindningen till anteendet som vi hade här uppe -**[90:00 - 90:02]** så får vi då en positiv selektion. +**90:00** +så får vi då en positiv selektion. -**[90:26 - 90:27]** Och +**90:26** +Och -**[90:27 - 90:28]** minnesceller. +**90:27** +minnesceller. -**[90:31 - 90:32]** Minnes B-celler. +**90:31** +Minnes B-celler. -**[90:35 - 90:35]** Okej. +**90:35** +Okej. -**[90:38 - 90:40]** De här cytokinerna +**90:38** +De här cytokinerna -**[90:40 - 90:41]** som producerades här +**90:40** +som producerades här -**[90:43 - 90:46]** av de t-follikulära hjälppasställena eller av miljön +**90:43** +av de t-follikulära hjälppasställena eller av miljön -**[90:46 - 90:48]** kommer också +**90:46** +kommer också -**[90:48 - 90:49]** påverka +**90:48** +påverka -**[90:49 - 90:50]** att vi får en +**90:49** +att vi får en -**[90:50 - 90:51]** isotipswitch. +**90:50** +isotipswitch. -**[90:51 - 90:53]** Så det här är liksom cytokiner här. +**90:51** +Så det här är liksom cytokiner här. -**[90:54 - 90:56]** Det gör att vi får en isotipswitch. +**90:54** +Det gör att vi får en isotipswitch. -**[90:57 - 90:59]** Det blir fel. +**90:57** +Det blir fel. -**[91:00 - 91:00]** Det blir fel. +**91:00** +Det blir fel. -**[91:00 - 91:23]** Iii +**91:00** +Iii -**[91:24 - 91:25]** A eller +**91:24** +A eller -**[91:26 - 91:26]** Ig +**91:26** +Ig -**[91:27 - 91:33]** och det här är också då beroende på vad vi har blivit +**91:27** +och det här är också då beroende på vad vi har blivit -**[91:33 - 91:36]** infekterad av så vid vissa typer av infektioner +**91:33** +infekterad av så vid vissa typer av infektioner -**[91:36 - 91:38]** så behöver vi ha IGE-antikroppar. +**91:36** +så behöver vi ha IGE-antikroppar. -**[91:39 - 91:41]** Vid till exempel +**91:39** +Vid till exempel -**[91:41 - 91:41]** parasitinfektioner +**91:41** +parasitinfektioner -**[91:41 - 91:43]** vill vi ha IGE-antikroppar. +**91:41** +vill vi ha IGE-antikroppar. -**[91:44 - 91:46]** Så att det här då +**91:44** +Så att det här då -**[91:46 - 91:48]** drivs av cytokiner +**91:46** +drivs av cytokiner -**[91:48 - 91:49]** som kommer från +**91:48** +som kommer från -**[91:49 - 91:52]** tefolikulära hjälpassellerna eller från omgivningen. +**91:49** +tefolikulära hjälpassellerna eller från omgivningen. -**[91:52 - 91:54]** Och det här i sin tur +**91:52** +Och det här i sin tur -**[91:54 - 91:57]** drivs ju då av den informationen som de +**91:54** +drivs ju då av den informationen som de -**[91:57 - 92:02]** den dritiska cellerna hade med sig ifrån vävnaden var de hade träffat på. +**91:57** +den dritiska cellerna hade med sig ifrån vävnaden var de hade träffat på. -**[92:08 - 92:09]** I och med att jag skrev upp +**92:08** +I och med att jag skrev upp -**[92:09 - 92:13]** där uppe att det var en positiv selektion så kan vi +**92:09** +där uppe att det var en positiv selektion så kan vi -**[92:13 - 92:16]** tala om här nere att detta blir den negativa selektionen. +**92:13** +tala om här nere att detta blir den negativa selektionen. -**[92:22 - 92:27]** På det viset att de här B-cellerna här nere som inte träffar på sitt antingen de kan inte få till +**92:22** +På det viset att de här B-cellerna här nere som inte träffar på sitt antingen de kan inte få till -**[92:27 - 92:28]** E-cellshjälp +**92:27** +E-cellshjälp -**[92:30 - 92:32]** och därför kommer de gå i apoktos. +**92:30** +och därför kommer de gå i apoktos. -**[92:32 - 92:35]** De kan liksom inte få några överlevnadssignaler +**92:32** +De kan liksom inte få några överlevnadssignaler -**[92:35 - 92:36]** för den här +**92:35** +för den här -**[92:37 - 92:38]** kodstimuleringen +**92:37** +kodstimuleringen -**[92:39 - 92:42]** gentemot T-cellen ger då överlevnadssignaler +**92:39** +gentemot T-cellen ger då överlevnadssignaler -**[92:42 - 92:43]** för B-cellen. +**92:42** +för B-cellen. -**[92:46 - 92:49]** Vad som händer sedan då, jag skrev att vi fick ut +**92:46** +Vad som händer sedan då, jag skrev att vi fick ut -**[92:49 - 92:51]** plasmaceller, vi fick ut +**92:49** +plasmaceller, vi fick ut -**[92:51 - 92:52]** minnesb-celler. +**92:51** +minnesb-celler. -**[92:53 - 92:53]** Men +**92:53** +Men -**[92:54 - 92:55]** det kan också vara på det viset +**92:54** +det kan också vara på det viset -**[92:55 - 92:57]** att den här B-cellen +**92:55** +att den här B-cellen -**[92:57 - 92:59]** som aktiverades här +**92:57** +som aktiverades här -**[93:00 - 93:01]** den +**93:00** +den -**[93:01 - 93:02]** går tillbaka +**93:01** +går tillbaka -**[93:04 - 93:05]** och går ett varv till. +**93:04** +och går ett varv till. -**[93:09 - 93:11]** Till eller fler. +**93:09** +Till eller fler. -**[93:16 - 93:18]** För att kunna bli bättre och bättre +**93:16** +För att kunna bli bättre och bättre -**[93:18 - 93:19]** och bättre. +**93:18** +och bättre. -**[93:20 - 93:23]** Och det här är också någonting som återupprepas +**93:20** +Och det här är också någonting som återupprepas -**[93:24 - 93:24]** om vi då +**93:24** +om vi då -**[93:24 - 93:25]** träffar på +**93:24** +träffar på -**[93:26 - 93:27]** ett antingen en gång till +**93:26** +ett antingen en gång till -**[93:27 - 93:31]** Vi träffar på samma förkylningsvirus en gång till, vi har minnesceller +**93:27** +Vi träffar på samma förkylningsvirus en gång till, vi har minnesceller -**[93:31 - 93:32]** de aktiveras +**93:31** +de aktiveras -**[93:32 - 93:34]** de kommer gå in i ett gymnasiecentrum. +**93:32** +de kommer gå in i ett gymnasiecentrum. -**[93:34 - 93:38]** De är ju redan bättre. De har ju redan varit i ett gymnasiecentrum. De har redan en högre +**93:34** +De är ju redan bättre. De har ju redan varit i ett gymnasiecentrum. De har redan en högre -**[93:38 - 93:39]** affinitet. +**93:38** +affinitet. -**[93:39 - 93:43]** Men de kan gå in här igen och då kan vi få sådana som blir ytterligare bättre. +**93:39** +Men de kan gå in här igen och då kan vi få sådana som blir ytterligare bättre. -**[93:43 - 93:44]** Så att då +**93:43** +Så att då -**[93:44 - 93:46]** blir ännu mer specifika. +**93:44** +blir ännu mer specifika. -**[93:56 - 93:57]** Som ett exempel +**93:56** +Som ett exempel -**[93:57 - 94:01]** angående de här somatiska hypermutationerna och vad som kan +**93:57** +angående de här somatiska hypermutationerna och vad som kan -**[94:02 - 94:04]** förändras angående affiniteten för +**94:02** +förändras angående affiniteten för -**[94:04 - 94:05]** en antikropp. +**94:04** +en antikropp. -**[94:06 - 94:09]** Så här har vi ett exempel. Vi har möss som är immuniserade +**94:06** +Så här har vi ett exempel. Vi har möss som är immuniserade -**[94:09 - 94:12]** med en hapten, alltså det är en väldigt, väldigt liten +**94:09** +med en hapten, alltså det är en väldigt, väldigt liten -**[94:14 - 94:15]** peptid +**94:14** +peptid -**[94:15 - 94:16]** som är kopplad till ett +**94:15** +som är kopplad till ett -**[94:16 - 94:17]** världar +**94:16** +världar -**[94:17 - 94:18]** protein. +**94:17** +protein. -**[94:18 - 94:20]** Det här är gjort för att man ska få +**94:18** +Det här är gjort för att man ska få -**[94:21 - 94:22]** antikroppar exakt +**94:21** +antikroppar exakt -**[94:23 - 94:23]** mot +**94:23** +mot -**[94:23 - 94:24]** just det här +**94:23** +just det här -**[94:25 - 94:27]** haptenet så att vi under en väldigt, väldigt +**94:25** +haptenet så att vi under en väldigt, väldigt -**[94:27 - 94:28]** stringent +**94:27** +stringent -**[94:29 - 94:30]** metod +**94:29** +metod -**[94:30 - 94:32]** vet vad vi gör för att det ska +**94:30** +vet vad vi gör för att det ska -**[94:32 - 94:34]** kunna jämföra bättre. +**94:32** +kunna jämföra bättre. -**[94:34 - 94:35]** Så +**94:34** +Så -**[94:36 - 94:37]** dessa möss +**94:36** +dessa möss -**[94:37 - 94:38]** fick +**94:37** +fick -**[94:38 - 94:39]** först +**94:38** +först -**[94:40 - 94:41]** en +**94:40** +en -**[94:43 - 94:46]** blir immuniserade med den här haptenen kopplad till bärarprotein +**94:43** +blir immuniserade med den här haptenen kopplad till bärarprotein -**[94:46 - 94:48]** efter sju dagar. +**94:46** +efter sju dagar. -**[94:48 - 94:49]** Och det är ju +**94:48** +Och det är ju -**[94:49 - 94:53]** efter sju dagar ungefär som vi räknar med att vi har fått igång ett ordentligt +**94:49** +efter sju dagar ungefär som vi räknar med att vi har fått igång ett ordentligt -**[94:55 - 94:57]** svar gällande B och T-celler. +**94:55** +svar gällande B och T-celler. -**[94:57 - 95:03]** Så tittade man på mutationerna i de här olika looparna +**94:57** +Så tittade man på mutationerna i de här olika looparna -**[95:03 - 95:07]** i antikropparna, så CDR-2CDR-3, det här är från +**95:03** +i antikropparna, så CDR-2CDR-3, det här är från -**[95:07 - 95:09]** den tunga kedjan och här vill lätta kedjan. +**95:07** +den tunga kedjan och här vill lätta kedjan. -**[95:10 - 95:11]** Där vi har små streck +**95:10** +Där vi har små streck -**[95:12 - 95:14]** så har vi mutationer. Då kan vi säga att +**95:12** +så har vi mutationer. Då kan vi säga att -**[95:14 - 95:17]** den här har varit inne i hjemmonalcentrum-reaktionen +**95:14** +den här har varit inne i hjemmonalcentrum-reaktionen -**[95:17 - 95:18]** för vi har en mutation här. +**95:17** +för vi har en mutation här. -**[95:18 - 95:19]** Och här har vi en mutation. +**95:18** +Och här har vi en mutation. -**[95:20 - 95:21]** Medan vi här i den här i mittersta +**95:20** +Medan vi här i den här i mittersta -**[95:22 - 95:22]** inte har det. +**95:22** +inte har det. -**[95:23 - 95:26]** Längst ut här har vi en +**95:23** +Längst ut här har vi en -**[95:27 - 95:29]** mått på +**95:27** +mått på -**[95:30 - 95:31]** Affiniteten +**95:30** +Affiniteten -**[95:31 - 95:32]** för antikroppen. +**95:31** +för antikroppen. -**[95:32 - 95:34]** Vilket då +**95:32** +Vilket då -**[95:35 - 95:37]** betyder att ju lägre det här är +**95:35** +betyder att ju lägre det här är -**[95:37 - 95:38]** desto högre +**95:37** +desto högre -**[95:39 - 95:40]** Affinitet +**95:39** +Affinitet -**[95:41 - 95:41]** har +**95:41** +har -**[95:45 - 95:50]** Om vi då går in och tittar på dag 14, alltså vi har inte gjort någonting mer egentligen, utan vi har bara +**95:45** +Om vi då går in och tittar på dag 14, alltså vi har inte gjort någonting mer egentligen, utan vi har bara -**[95:50 - 95:51]** väntat en vecka till. +**95:50** +väntat en vecka till. -**[95:52 - 95:56]** gett fler B-celler chansen att gå kanske ett par varv till i +**95:52** +gett fler B-celler chansen att gå kanske ett par varv till i -**[95:56 - 95:56]** generaltekniken. +**95:56** +generaltekniken. -**[95:57 - 95:58]** centrum-reaktionen. +**95:57** +centrum-reaktionen. -**[95:58 - 96:01]** Då kan vi plötsligt se att vi har fått fler mutationer. +**95:58** +Då kan vi plötsligt se att vi har fått fler mutationer. -**[96:02 - 96:04]** Vi kan också se att vi har fått en bättre +**96:02** +Vi kan också se att vi har fått en bättre -**[96:04 - 96:06]** affinitet eftersom KD-värdet +**96:04** +affinitet eftersom KD-värdet -**[96:06 - 96:07]** har gått ner. +**96:06** +har gått ner. -**[96:08 - 96:10]** Sedan väntar vi och så ger vi de här +**96:08** +Sedan väntar vi och så ger vi de här -**[96:10 - 96:11]** mössan +**96:10** +mössan -**[96:11 - 96:13]** ytterligare en immunisering. +**96:11** +ytterligare en immunisering. -**[96:13 - 96:16]** Det här är ju det som man ofta gör när man vaccineras +**96:13** +Det här är ju det som man ofta gör när man vaccineras -**[96:16 - 96:17]** att man får +**96:16** +att man får -**[96:17 - 96:19]** vaccinet vid flera tillfällen. +**96:17** +vaccinet vid flera tillfällen. -**[96:20 - 96:23]** Och här står man inte med när man väntar sju dygn igen. +**96:20** +Och här står man inte med när man väntar sju dygn igen. -**[96:23 - 96:25]** Och sen så kan man se då att +**96:23** +Och sen så kan man se då att -**[96:25 - 96:27]** vi har många fler. +**96:25** +vi har många fler. -**[96:27 - 96:28]** mutationer. +**96:27** +mutationer. -**[96:29 - 96:36]** Och vi får ytterligare förbättringar, delvis på den här i alla fall, av +**96:29** +Och vi får ytterligare förbättringar, delvis på den här i alla fall, av -**[96:37 - 96:38]** affiniteten. +**96:37** +affiniteten. -**[96:38 - 96:41]** När vi ger nästa vaccination så får vi ännu fler +**96:38** +När vi ger nästa vaccination så får vi ännu fler -**[96:42 - 96:43]** mutationer. +**96:42** +mutationer. -**[96:44 - 96:47]** Och vi har betydligt bättre affinitet. +**96:44** +Och vi har betydligt bättre affinitet. -**[96:48 - 96:51]** Så man kan då se att antikropparna förändrar sig +**96:48** +Så man kan då se att antikropparna förändrar sig -**[96:51 - 96:56]** och att de blir bättre. Det är det här som man då tar tillvara på när man immuniserar och även +**96:51** +och att de blir bättre. Det är det här som man då tar tillvara på när man immuniserar och även -**[96:57 - 97:00]** det som händer av sig själv när man blir infekterad av någonting flera gånger. +**96:57** +det som händer av sig själv när man blir infekterad av någonting flera gånger. -**[97:03 - 97:04]** Isothips switch då +**97:03** +Isothips switch då -**[97:05 - 97:06]** är ju att +**97:05** +är ju att -**[97:07 - 97:08]** antikroppen får ett nytt skaft. +**97:07** +antikroppen får ett nytt skaft. -**[97:09 - 97:11]** Den går från IGM till +**97:09** +Den går från IGM till -**[97:11 - 97:13]** IGG eller IBA eller IDA. +**97:11** +IGG eller IBA eller IDA. -**[97:14 - 97:14]** Alltså att en +**97:14** +Alltså att en -**[97:15 - 97:17]** rekommenderad variabel del kan användas till olika +**97:15** +rekommenderad variabel del kan användas till olika -**[97:18 - 97:21]** konstanta delar och den här bilden har ni sett förut. Jag tror att Marianne har med den. +**97:18** +konstanta delar och den här bilden har ni sett förut. Jag tror att Marianne har med den. -**[97:23 - 97:25]** Som då visar Isothip twitchen +**97:23** +Som då visar Isothip twitchen -**[97:26 - 97:27]** och hur vi +**97:26** +och hur vi -**[97:27 - 97:31]** hur det ändå går till, hur det loopas bort sådana kedjor som +**97:27** +hur det ändå går till, hur det loopas bort sådana kedjor som -**[97:32 - 97:33]** inte ska vara med. +**97:32** +inte ska vara med. -**[97:33 - 97:36]** Så att man då till slut får fram en +**97:33** +Så att man då till slut får fram en -**[97:36 - 97:38]** som är ihopkopplad i det här +**97:36** +som är ihopkopplad i det här -**[97:38 - 97:40]** i det här fallet då med en alfakedja. +**97:38** +i det här fallet då med en alfakedja. -**[97:41 - 97:42]** Så vi får en +**97:41** +Så vi får en -**[97:42 - 97:43]** IDA. +**97:42** +IDA. -**[97:44 - 97:46]** Och det här då drivs av +**97:44** +Och det här då drivs av -**[97:47 - 97:48]** olika typer av +**97:47** +olika typer av -**[97:48 - 97:49]** sittskivor. +**97:48** +sittskivor. -**[97:49 - 97:51]** Vi kan få en switch +**97:49** +Vi kan få en switch -**[97:52 - 97:53]** igen +**97:52** +igen -**[97:53 - 97:56]** om man skulle tänka sig att den första +**97:53** +om man skulle tänka sig att den första -**[97:56 - 97:56]** switchen +**97:56** +switchen -**[97:57 - 98:00]** från IGM i det här fallet är ju M och D +**97:57** +från IGM i det här fallet är ju M och D -**[98:01 - 98:02]** till IGG3, +**98:01** +till IGG3, -**[98:02 - 98:05]** så skulle det här kunna switcha igen till någonting som finns nedströms. +**98:02** +så skulle det här kunna switcha igen till någonting som finns nedströms. -**[98:06 - 98:09]** Men den kan ju liksom aldrig, om vi har fått den i IEA +**98:06** +Men den kan ju liksom aldrig, om vi har fått den i IEA -**[98:09 - 98:10]** kan vi aldrig switcha den +**98:09** +kan vi aldrig switcha den -**[98:10 - 98:13]** igen till en IIGG för de finns liksom inte kvar längre. +**98:10** +igen till en IIGG för de finns liksom inte kvar längre. -**[98:15 - 98:19]** Så majoriteten av all isotutswitch +**98:15** +Så majoriteten av all isotutswitch -**[98:19 - 98:20]** sker i +**98:19** +sker i -**[98:20 - 98:21]** gymnasiecentrum. +**98:20** +gymnasiecentrum. -**[98:21 - 98:25]** Men kan till viss del ske utanför gymnasiecentrum också. +**98:21** +Men kan till viss del ske utanför gymnasiecentrum också. -**[98:25 - 98:27]** Det kan vara bra att veta om vi skulle dyka på den +**98:25** +Det kan vara bra att veta om vi skulle dyka på den -**[98:27 - 98:28]** någonstans. +**98:27** +någonstans. -**[98:33 - 98:35]** Plasmaseller då. +**98:33** +Plasmaseller då. -**[98:37 - 98:38]** Delar vi in lite i olika grupper. +**98:37** +Delar vi in lite i olika grupper. -**[98:39 - 98:40]** Vi har de vi kallar för +**98:39** +Vi har de vi kallar för -**[98:40 - 98:42]** kortlivade plasmaseller. +**98:40** +kortlivade plasmaseller. -**[98:43 - 98:44]** De har +**98:43** +De har -**[98:44 - 98:48]** halveringstid på 3-5 dagar. +**98:44** +halveringstid på 3-5 dagar. -**[98:48 - 98:54]** De deltar då inte i processerna i gymnasiecentrum, utan producerar igm-antikroppar med låg affinitet. +**98:48** +De deltar då inte i processerna i gymnasiecentrum, utan producerar igm-antikroppar med låg affinitet. -**[98:55 - 98:57]** Och det var de här jag pratade om som bildade primära +**98:55** +Och det var de här jag pratade om som bildade primära -**[98:57 - 98:58]** fosit. +**98:57** +fosit. -**[98:58 - 99:00]** Och det är viktigt att vi har det. +**98:58** +Och det är viktigt att vi har det. -**[99:00 - 99:03]** Även om de inte är det bästa vi kan åstadkomma +**99:00** +Även om de inte är det bästa vi kan åstadkomma -**[99:03 - 99:04]** så +**99:03** +så -**[99:04 - 99:07]** kan vi heller inte vänta på att vi får de där +**99:04** +kan vi heller inte vänta på att vi får de där -**[99:07 - 99:10]** antikropparna som kommer ifrån genomialcentrum +**99:07** +antikropparna som kommer ifrån genomialcentrum -**[99:10 - 99:11]** utan +**99:10** +utan -**[99:11 - 99:14]** på plats ute där vi har en infektion +**99:11** +på plats ute där vi har en infektion -**[99:14 - 99:16]** så måste vi få dit antikroppar. +**99:14** +så måste vi få dit antikroppar. -**[99:16 - 99:17]** Vi kan inte +**99:16** +Vi kan inte -**[99:18 - 99:20]** vänta på det bästa utan i detta fallet +**99:18** +vänta på det bästa utan i detta fallet -**[99:20 - 99:22]** så får vi hyfsat okej antikroppar ändå +**99:20** +så får vi hyfsat okej antikroppar ändå -**[99:22 - 99:23]** som vi kan få lite snabbare. +**99:22** +som vi kan få lite snabbare. -**[99:24 - 99:25]** Även om det fortfarande tar kanske +**99:24** +Även om det fortfarande tar kanske -**[99:26 - 99:27]** Jag vet inte. +**99:26** +Jag vet inte. -**[99:27 - 99:29]** fem, sju dagar innan de faktiskt kommer +**99:27** +fem, sju dagar innan de faktiskt kommer -**[99:30 - 99:32]** medan de då de från +**99:30** +medan de då de från -**[99:32 - 99:33]** gymnasiecentrum tar betydligt längre tid än så. +**99:32** +gymnasiecentrum tar betydligt längre tid än så. -**[99:37 - 99:39]** Sen har vi också långlivade plasmaceller +**99:37** +Sen har vi också långlivade plasmaceller -**[99:39 - 99:41]** och de deltar i processerna i +**99:39** +och de deltar i processerna i -**[99:42 - 99:43]** gymnasiecentrum +**99:42** +gymnasiecentrum -**[99:43 - 99:43]** och +**99:43** +och -**[99:44 - 99:45]** de då producerar +**99:44** +de då producerar -**[99:46 - 99:46]** IGA +**99:46** +IGA -**[99:47 - 99:48]** IGE +**99:47** +IGE -**[99:48 - 99:49]** eller IGMT kroppar +**99:48** +eller IGMT kroppar -**[99:49 - 99:50]** med +**99:49** +med -**[99:50 - 99:51]** hög affinitet. +**99:50** +hög affinitet. -**[99:52 - 99:55]** De migrerar ofta till med dullan i lymfknutan +**99:52** +De migrerar ofta till med dullan i lymfknutan -**[99:55 - 99:56]** till benmärgen +**99:55** +till benmärgen -**[99:56 - 100:01]** till mjälten eller till slemhinnan där de producerar antikroppar som kommer ut i kroppsvätskorna. +**99:56** +till mjälten eller till slemhinnan där de producerar antikroppar som kommer ut i kroppsvätskorna. -**[100:01 - 100:04]** Och de kan hålla på att producera antikroppar i flera månader +**100:01** +Och de kan hålla på att producera antikroppar i flera månader -**[100:04 - 100:09]** utan restimulering med antingen. Så länge de lever så kommer de producera och producera och producera. +**100:04** +utan restimulering med antingen. Så länge de lever så kommer de producera och producera och producera. -**[100:13 - 100:15]** Utöver detta så har vi dem som vi kallar för de +**100:13** +Utöver detta så har vi dem som vi kallar för de -**[100:16 - 100:18]** superlånglivade plasmacellerna. +**100:16** +superlånglivade plasmacellerna. -**[100:18 - 100:22]** Det låter inte så akademiskt men vi kallar de för de superlånglivade plasmacellerna. +**100:18** +Det låter inte så akademiskt men vi kallar de för de superlånglivade plasmacellerna. -**[100:23 - 100:26]** De kan producera antikroppar i flera år utan restimulering. +**100:23** +De kan producera antikroppar i flera år utan restimulering. -**[100:26 - 100:30]** Medan Marianne kommer komma in lite mer lite mer på detta. +**100:26** +Medan Marianne kommer komma in lite mer lite mer på detta. -**[100:30 - 100:32]** Också under immunologiskt minne. +**100:30** +Också under immunologiskt minne. -**[100:33 - 100:36]** Men det är de här som kan göra att vi har antikroppar, +**100:33** +Men det är de här som kan göra att vi har antikroppar, -**[100:36 - 100:38]** antikroppsnivåer i blodet, +**100:36** +antikroppsnivåer i blodet, -**[100:39 - 100:39]** mätbart +**100:39** +mätbart -**[100:40 - 100:41]** under +**100:40** +under -**[100:41 - 100:45]** tiotals år efter vi faktiskt har haft en infektion. +**100:41** +tiotals år efter vi faktiskt har haft en infektion. -**[100:49 - 100:52]** Här uppe har vi en bild på hur det kan se ut +**100:49** +Här uppe har vi en bild på hur det kan se ut -**[100:52 - 100:54]** med antikroppsnivåer +**100:52** +med antikroppsnivåer -**[100:55 - 100:56]** efter man har haft en infektion. +**100:55** +efter man har haft en infektion. -**[100:56 - 100:59]** så här har vi antalet dagar. +**100:56** +så här har vi antalet dagar. -**[100:59 - 101:00]** Och här har vi +**100:59** +Och här har vi -**[101:01 - 101:03]** mängden antikroppar i serum. +**101:01** +mängden antikroppar i serum. -**[101:03 - 101:06]** Och det som dyker upp först då är ju IGM. +**101:03** +Och det som dyker upp först då är ju IGM. -**[101:06 - 101:08]** Här ser vi den här pentameren. +**101:06** +Här ser vi den här pentameren. -**[101:09 - 101:10]** Så vi har IGM som dyker upp +**101:09** +Så vi har IGM som dyker upp -**[101:11 - 101:12]** och som till slut kommer även då +**101:11** +och som till slut kommer även då -**[101:13 - 101:14]** dyka ner. +**101:13** +dyka ner. -**[101:14 - 101:17]** Och därefter, efter ett tag, så kommer IGE +**101:14** +Och därefter, efter ett tag, så kommer IGE -**[101:17 - 101:19]** som ett exempel i det här fallet. +**101:17** +som ett exempel i det här fallet. -**[101:19 - 101:22]** När vi väl får IGM till kroppar så kommer de +**101:19** +När vi väl får IGM till kroppar så kommer de -**[101:22 - 101:24]** komma till mycket högre +**101:22** +komma till mycket högre -**[101:24 - 101:25]** nivåer än IBM. +**101:24** +nivåer än IBM. -**[101:26 - 101:27]** Sedan då +**101:26** +Sedan då -**[101:27 - 101:31]** gå ner men ändå fortsätta finnas kvar. +**101:27** +gå ner men ändå fortsätta finnas kvar. -**[101:36 - 101:40]** Antikropparnas effektorfunktioner, här har vi någon bild +**101:36** +Antikropparnas effektorfunktioner, här har vi någon bild -**[101:40 - 101:41]** på IGG, +**101:40** +på IGG, -**[101:41 - 101:45]** IGM, IGD, IGA och IGE. +**101:41** +IGM, IGD, IGA och IGE. -**[101:45 - 101:48]** Vi har lite olika varianter. IGG +**101:45** +Vi har lite olika varianter. IGG -**[101:48 - 101:50]** finns i fyra olika varianter, IGG 1 +**101:48** +finns i fyra olika varianter, IGG 1 -**[101:51 - 101:53]** och IGA finns i IGA 1 +**101:51** +och IGA finns i IGA 1 -**[101:54 - 101:55]** och 2. +**101:54** +och 2. -**[101:55 - 101:56]** IG kommer också bra. +**101:55** +IG kommer också bra. -**[101:56 - 101:58]** prata om mer på termin 5. +**101:56** +prata om mer på termin 5. -**[102:00 - 102:02]** Så om vi börjar med IGD +**102:00** +Så om vi börjar med IGD -**[102:03 - 102:07]** så finns den faktiskt bara på naiva B-celler. +**102:03** +så finns den faktiskt bara på naiva B-celler. -**[102:07 - 102:12]** Man hittar inte IGD ute i cirkulationen så den har inte de funktionerna. +**102:07** +Man hittar inte IGD ute i cirkulationen så den har inte de funktionerna. -**[102:15 - 102:18]** Man tror att den har med signalering i naiva celler att göra. +**102:15** +Man tror att den har med signalering i naiva celler att göra. -**[102:18 - 102:22]** Den finns ju bara på de naiva B-cellerna. +**102:18** +Den finns ju bara på de naiva B-cellerna. -**[102:22 - 102:25]** Så just funktionen angående IGD är ganska oklar, +**102:22** +Så just funktionen angående IGD är ganska oklar, -**[102:25 - 102:26]** även om den antagligen har +**102:25** +även om den antagligen har -**[102:26 - 102:29]** någon sorts funktion, annars skulle den inte fungera. +**102:26** +någon sorts funktion, annars skulle den inte fungera. -**[102:31 - 102:33]** Härnäst så tar vi IGM +**102:31** +Härnäst så tar vi IGM -**[102:33 - 102:35]** som också finns på naiva B-celler. +**102:33** +som också finns på naiva B-celler. -**[102:36 - 102:37]** IGM +**102:36** +IGM -**[102:38 - 102:39]** finner vi mest, +**102:38** +finner vi mest, -**[102:39 - 102:41]** som även är utsöndras +**102:39** +som även är utsöndras -**[102:41 - 102:44]** ifrån cellen, produceras och skickas ut, så finner vi den mest i serum +**102:41** +ifrån cellen, produceras och skickas ut, så finner vi den mest i serum -**[102:45 - 102:45]** och i slemhinnor. +**102:45** +och i slemhinnor. -**[102:47 - 102:48]** IGM är viktigt för +**102:47** +IGM är viktigt för -**[102:49 - 102:50]** komplementaktivering. +**102:49** +komplementaktivering. -**[102:50 - 102:53]** Delvis också fagositos +**102:50** +Delvis också fagositos -**[102:53 - 102:55]** med krovolisering, cellrekrytering. +**102:53** +med krovolisering, cellrekrytering. -**[102:55 - 102:56]** Också för +**102:55** +Också för -**[102:56 - 103:02]** aggresslutination. Jag kommer gå igenom alla de här alldeles strax, men det här är en summerande sida. +**102:56** +aggresslutination. Jag kommer gå igenom alla de här alldeles strax, men det här är en summerande sida. -**[103:04 - 103:07]** Sedan kan vi ta IGG +**103:04** +Sedan kan vi ta IGG -**[103:07 - 103:10]** som finns i serum +**103:07** +som finns i serum -**[103:10 - 103:14]** också viktig för att den transporteras över till +**103:10** +också viktig för att den transporteras över till -**[103:15 - 103:15]** fostret. +**103:15** +fostret. -**[103:16 - 103:19]** Så man kan tänka den lite som IG-gravid. +**103:16** +Så man kan tänka den lite som IG-gravid. -**[103:20 - 103:23]** Den här är den som är bäst på det mesta. +**103:20** +Den här är den som är bäst på det mesta. -**[103:24 - 103:26]** Den är +**103:24** +Den är -**[103:26 - 103:28]** viktig vid komplementaktivering +**103:26** +viktig vid komplementaktivering -**[103:29 - 103:29]** fagositos, +**103:29** +fagositos, -**[103:30 - 103:32]** neutralisation och antibody +**103:30** +neutralisation och antibody -**[103:32 - 103:35]** ipendent cellulor, sajter, taxicitet. +**103:32** +ipendent cellulor, sajter, taxicitet. -**[103:36 - 103:40]** Vi har IGA, framförallt i slemhinnor. +**103:36** +Vi har IGA, framförallt i slemhinnor. -**[103:40 - 103:44]** Den här transporterar sin bröstmjölk, alltså IG-amning. +**103:40** +Den här transporterar sin bröstmjölk, alltså IG-amning. -**[103:45 - 103:48]** Bra på neutralisation och agglutination. +**103:45** +Bra på neutralisation och agglutination. -**[103:49 - 103:53]** Slutligen har vi IGE som framförallt finns bundet till +**103:49** +Slutligen har vi IGE som framförallt finns bundet till -**[103:54 - 103:54]** mastceller +**103:54** +mastceller -**[103:55 - 103:55]** och +**103:55** +och -**[103:55 - 103:57]** funktionen här är +**103:55** +funktionen här är -**[103:58 - 104:02]** degranulering och antibody dependant celler och sajtet. +**103:58** +degranulering och antibody dependant celler och sajtet. -**[104:03 - 104:09]** Så under ett immunsvar så producerar den viss BSL först IGM och IGD men sen växlar den till +**104:03** +Så under ett immunsvar så producerar den viss BSL först IGM och IGD men sen växlar den till -**[104:09 - 104:11]** övriga och detta då styrs av +**104:09** +övriga och detta då styrs av -**[104:11 - 104:15]** cytokinsignaler från bland annat till hjälp av celler som jag pratade om alldeles precis. +**104:11** +cytokinsignaler från bland annat till hjälp av celler som jag pratade om alldeles precis. -**[104:19 - 104:20]** Så aglutination då +**104:19** +Så aglutination då -**[104:21 - 104:22]** hoppas jag att +**104:21** +hoppas jag att -**[104:23 - 104:25]** förklarar sig ganska bra egentligen av namnet. +**104:23** +förklarar sig ganska bra egentligen av namnet. -**[104:25 - 104:28]** Inte kroppar som klumpar ihop antiener. +**104:25** +Inte kroppar som klumpar ihop antiener. -**[104:28 - 104:33]** Och de som kan göra detta då, det är ju IGM +**104:28** +Och de som kan göra detta då, det är ju IGM -**[104:33 - 104:34]** för att den jämn pentaner +**104:33** +för att den jämn pentaner -**[104:35 - 104:37]** och IGA, det heter en bimer. +**104:35** +och IGA, det heter en bimer. -**[104:37 - 104:41]** Här har vi som exempel IGM som har bundit +**104:37** +Här har vi som exempel IGM som har bundit -**[104:41 - 104:42]** två stycken bakterier. +**104:41** +två stycken bakterier. -**[104:42 - 104:47]** Den här har också bundit två stycken. Vi kan tänka oss fler då och då bildas +**104:42** +Den här har också bundit två stycken. Vi kan tänka oss fler då och då bildas -**[104:47 - 104:48]** aggregat +**104:47** +aggregat -**[104:48 - 104:50]** som då vi har små klumpar +**104:48** +som då vi har små klumpar -**[104:51 - 104:55]** och de här klumparna kan ju bli lättare att känna igen +**104:51** +och de här klumparna kan ju bli lättare att känna igen -**[104:55 - 104:58]** och städas undan +**104:55** +och städas undan -**[104:59 - 105:00]** av det rätt till kulor +**104:59** +av det rätt till kulor -**[105:00 - 105:02]** ändå tilliala systemet och så våra +**105:00** +ändå tilliala systemet och så våra -**[105:02 - 105:04]** olika typer av makrofager. +**105:02** +olika typer av makrofager. -**[105:07 - 105:10]** Det underlättar då. Det gör ju också det svårare för +**105:07** +Det underlättar då. Det gör ju också det svårare för -**[105:10 - 105:15]** mikroorganismerna att infektera. De kan ju inte vandra som de vill och de kan ju inte +**105:10** +mikroorganismerna att infektera. De kan ju inte vandra som de vill och de kan ju inte -**[105:15 - 105:16]** ta sig vidare. +**105:15** +ta sig vidare. -**[105:20 - 105:22]** Nästa är neutralisation +**105:20** +Nästa är neutralisation -**[105:22 - 105:25]** och det är alltså antikroppar som förhindrar +**105:22** +och det är alltså antikroppar som förhindrar -**[105:25 - 105:29]** atorgener och toxiner binder till, infekterar och skadar celler. +**105:25** +atorgener och toxiner binder till, infekterar och skadar celler. -**[105:30 - 105:34]** Och här är det då framförallt IAIGG och IGM. +**105:30** +Och här är det då framförallt IAIGG och IGM. -**[105:34 - 105:38]** Som ett exempel här så har vi då en yta här med celler. +**105:34** +Som ett exempel här så har vi då en yta här med celler. -**[105:39 - 105:40]** Kanske EPT-ställe. +**105:39** +Kanske EPT-ställe. -**[105:41 - 105:43]** Har vi patogen eller någon sorts toxin. +**105:41** +Har vi patogen eller någon sorts toxin. -**[105:44 - 105:47]** Om vi inte har några antikroppar +**105:44** +Om vi inte har några antikroppar -**[105:47 - 105:49]** så kan de här då infektera +**105:47** +så kan de här då infektera -**[105:49 - 105:51]** och ta sig in via cellerna. +**105:49** +och ta sig in via cellerna. -**[105:52 - 105:54]** Om vi istället har antikroppar +**105:52** +Om vi istället har antikroppar -**[105:54 - 105:55]** så binder antikropparna +**105:54** +så binder antikropparna -**[105:55 - 105:56]** till de här +**105:55** +till de här -**[106:20 - 106:25]** strukturerna som gör då att vi inte får in någonting på insidan. Det här är då oerhört viktigt i våra slemvinnor, där vi har IIA som produceras. +**106:20** +strukturerna som gör då att vi inte får in någonting på insidan. Det här är då oerhört viktigt i våra slemvinnor, där vi har IIA som produceras. -**[106:25 - 106:26]** lumen. +**106:25** +lumen. -**[106:27 - 106:31]** Så att vi ska stoppa mikroorganismerna redan innan de kommer in. +**106:27** +Så att vi ska stoppa mikroorganismerna redan innan de kommer in. -**[106:31 - 106:33]** Det är jätteviktigt att ha kvar de här inne i kroppen också. +**106:31** +Det är jätteviktigt att ha kvar de här inne i kroppen också. -**[106:34 - 106:36]** Men om vi kan hindra +**106:34** +Men om vi kan hindra -**[106:36 - 106:37]** mikroorganismerna för att komma +**106:36** +mikroorganismerna för att komma -**[106:38 - 106:39]** för nära så har vi ju +**106:38** +för nära så har vi ju -**[106:40 - 106:41]** redan vunnit om man säger så. +**106:40** +redan vunnit om man säger så. -**[106:43 - 106:45]** Så det finns det en speciell mekanism för. +**106:43** +Så det finns det en speciell mekanism för. -**[106:46 - 106:52]** Och när det gäller just IGA-producerande plasmaceller så ligger de ofta lokalt i slemhinnan. +**106:46** +Och när det gäller just IGA-producerande plasmaceller så ligger de ofta lokalt i slemhinnan. -**[106:52 - 106:54]** Här kommer de då att producera +**106:52** +Här kommer de då att producera -**[106:54 - 106:55]** IGA-antikroppar +**106:54** +IGA-antikroppar -**[106:55 - 106:59]** som hålls ihop av en JIE-kedja som blir en DIME. +**106:55** +som hålls ihop av en JIE-kedja som blir en DIME. -**[107:00 - 107:01]** Den här +**107:00** +Den här -**[107:01 - 107:06]** binder till något vi kallar för en OLIIG-eceptor. +**107:01** +binder till något vi kallar för en OLIIG-eceptor. -**[107:08 - 107:09]** Den här +**107:08** +Den här -**[107:10 - 107:11]** kommer då +**107:10** +kommer då -**[107:11 - 107:14]** ändå citeras in i +**107:11** +ändå citeras in i -**[107:14 - 107:17]** epitetcellen från den här basulaterala sidan. +**107:14** +epitetcellen från den här basulaterala sidan. -**[107:18 - 107:20]** Den kommer +**107:18** +Den kommer -**[107:20 - 107:23]** transporteras till den apikala sidan +**107:20** +transporteras till den apikala sidan -**[107:23 - 107:25]** av epitetet +**107:23** +av epitetet -**[107:25 - 107:26]** cellen. +**107:25** +cellen. -**[107:27 - 107:28]** Och sen kommer den att +**107:27** +Och sen kommer den att -**[107:28 - 107:29]** släppas loss +**107:28** +släppas loss -**[107:29 - 107:32]** från den apikala sidan av epitetcellen. +**107:29** +från den apikala sidan av epitetcellen. -**[107:33 - 107:35]** Och det som släpps loss här är ju då, som ni kan se, vi har +**107:33** +Och det som släpps loss här är ju då, som ni kan se, vi har -**[107:36 - 107:37]** IGA-dmeren. +**107:36** +IGA-dmeren. -**[107:38 - 107:41]** Och vi har också någonting som vi kallar för den sekretoriska +**107:38** +Och vi har också någonting som vi kallar för den sekretoriska -**[107:41 - 107:46]** komponenten, alltså det är en del av den här receptorn som sitter kvar här på när det lossar. +**107:41** +komponenten, alltså det är en del av den här receptorn som sitter kvar här på när det lossar. -**[107:48 - 107:52]** Och här i detta fallet kan vi också se att den här IGA-antikroppen har bundit en av de här mikroorganismerna +**107:48** +Och här i detta fallet kan vi också se att den här IGA-antikroppen har bundit en av de här mikroorganismerna -**[107:53 - 107:54]** som fanns här på utsidan. +**107:53** +som fanns här på utsidan. -**[107:55 - 107:55]** För att mota den +**107:55** +För att mota den -**[107:55 - 107:56]** så att de inte ska komma in. +**107:55** +så att de inte ska komma in. -**[107:58 - 108:03]** Och den här IGA-dmeren, plus den sekretoriska komponenten kallas för den sekretoriskt +**107:58** +Och den här IGA-dmeren, plus den sekretoriska komponenten kallas för den sekretoriskt -**[108:04 - 108:04]** IGA. +**108:04** +IGA. -**[108:05 - 108:09]** Och IGA neutraliserar de mikrober och toxiner i lumen. +**108:05** +Och IGA neutraliserar de mikrober och toxiner i lumen. -**[108:10 - 108:13]** Den här sekretoriska komponenten hjälper också till +**108:10** +Den här sekretoriska komponenten hjälper också till -**[108:13 - 108:14]** så att +**108:13** +så att -**[108:15 - 108:16]** IGA blir +**108:15** +IGA blir -**[108:16 - 108:21]** mer stabilt, alltså mindre känsligt för alla de proteaser som finns där ute +**108:16** +mer stabilt, alltså mindre känsligt för alla de proteaser som finns där ute -**[108:21 - 108:23]** så att det ska liksom klara sig under en längre period. +**108:21** +så att det ska liksom klara sig under en längre period. -**[108:25 - 108:29]** Tredje delen här +**108:25** +Tredje delen här -**[108:30 - 108:35]** är komplementaktiveringen, så vi har haft aglutination och vi har haft neutralisation. +**108:30** +är komplementaktiveringen, så vi har haft aglutination och vi har haft neutralisation. -**[108:36 - 108:39]** Och nu är det komplementaktivering och ULF har redan pratat lite om +**108:36** +Och nu är det komplementaktivering och ULF har redan pratat lite om -**[108:40 - 108:41]** komplementsystemet +**108:40** +komplementsystemet -**[108:42 - 108:44]** relaterat till immunförsvaret. +**108:42** +relaterat till immunförsvaret. -**[108:44 - 108:49]** Så antikroppar kan aktivera komplementsystemet via den klassiska vägen +**108:44** +Så antikroppar kan aktivera komplementsystemet via den klassiska vägen -**[108:50 - 108:52]** när vi då binder in +**108:50** +när vi då binder in -**[108:52 - 108:55]** antikroppar som har bundit till antigen, +**108:52** +antikroppar som har bundit till antigen, -**[108:55 - 109:00]** detta då ligga den här klassiska vägen där vi får den här komplementkaskaden +**108:55** +detta då ligga den här klassiska vägen där vi får den här komplementkaskaden -**[109:00 - 109:02]** ut aktivering av C3 +**109:00** +ut aktivering av C3 -**[109:03 - 109:04]** som leder till obsonisering, +**109:03** +som leder till obsonisering, -**[109:04 - 109:07]** inflammation och lysering av +**109:04** +inflammation och lysering av -**[109:07 - 109:08]** akterier. +**109:07** +akterier. -**[109:09 - 109:10]** Så här har +**109:09** +Så här har -**[109:11 - 109:12]** antikroppar +**109:11** +antikroppar -**[109:13 - 109:14]** en väldigt viktig roll. +**109:13** +en väldigt viktig roll. -**[109:17 - 109:18]** Nästa är +**109:17** +Nästa är -**[109:19 - 109:20]** oxonisering +**109:19** +oxonisering -**[109:20 - 109:21]** och +**109:20** +och -**[109:22 - 109:23]** obsonisering +**109:22** +obsonisering -**[109:25 - 109:25]** betyder då +**109:25** +betyder då -**[109:25 - 109:27]** särskilt viktigt för att underlätta +**109:25** +särskilt viktigt för att underlätta -**[109:28 - 109:30]** fagositos av kapslade bakterier. +**109:28** +fagositos av kapslade bakterier. -**[109:31 - 109:33]** Så opsonisering är att våra antikroppar +**109:31** +Så opsonisering är att våra antikroppar -**[109:33 - 109:34]** alternativt +**109:33** +alternativt -**[109:34 - 109:36]** komplementfaktorer +**109:34** +komplementfaktorer -**[109:36 - 109:38]** binder till mikrober. +**109:36** +binder till mikrober. -**[109:38 - 109:40]** Det här exemplet är en bakterie +**109:38** +Det här exemplet är en bakterie -**[109:40 - 109:41]** så vi binder in +**109:40** +så vi binder in -**[109:41 - 109:42]** den sitter här på ytan. +**109:41** +den sitter här på ytan. -**[109:44 - 109:46]** Vad som kan hända sedan, vad detta gör då +**109:44** +Vad som kan hända sedan, vad detta gör då -**[109:47 - 109:47]** är att +**109:47** +är att -**[109:48 - 109:50]** det här gör att bakterien +**109:48** +det här gör att bakterien -**[109:51 - 109:52]** blir mer aptitlig för våra +**109:51** +blir mer aptitlig för våra -**[109:53 - 109:55]** fagositerande celler, till exempel våra makrofager. +**109:53** +fagositerande celler, till exempel våra makrofager. -**[109:55 - 109:58]** det är lättare för dem att känna igen. +**109:55** +det är lättare för dem att känna igen. -**[109:58 - 109:58]** För +**109:58** +För -**[110:00 - 110:02]** våra fagositerande celler har +**110:00** +våra fagositerande celler har -**[110:02 - 110:03]** olika receptorer på ytan. +**110:02** +olika receptorer på ytan. -**[110:04 - 110:04]** Det här är då +**110:04** +Det här är då -**[110:05 - 110:08]** FC-receptorer, alltså receptorer som bildar till FC-delen +**110:05** +FC-receptorer, alltså receptorer som bildar till FC-delen -**[110:08 - 110:11]** på antikroppen +**110:08** +på antikroppen -**[110:12 - 110:13]** och de har också komplement +**110:12** +och de har också komplement -**[110:13 - 110:16]** receptorer som kan binda till komplement som finns på +**110:13** +receptorer som kan binda till komplement som finns på -**[110:18 - 110:19]** som har bundit till bakterier. +**110:18** +som har bundit till bakterier. -**[110:19 - 110:22]** Det här underlättar för agositos då. +**110:19** +Det här underlättar för agositos då. -**[110:22 - 110:25]** Så om det inte fanns något annat sätt att binda in till den här bakterien, +**110:22** +Så om det inte fanns något annat sätt att binda in till den här bakterien, -**[110:25 - 110:28]** för vår fagocyterande cell +**110:25** +för vår fagocyterande cell -**[110:29 - 110:32]** så kan den nu göra det när det då finns antikroppar och komplement. +**110:29** +så kan den nu göra det när det då finns antikroppar och komplement. -**[110:33 - 110:35]** Detta underlättar då fagocytosen, +**110:33** +Detta underlättar då fagocytosen, -**[110:35 - 110:36]** vilket gör +**110:35** +vilket gör -**[110:36 - 110:39]** att vi här då kan få en nedbrytning +**110:36** +att vi här då kan få en nedbrytning -**[110:39 - 110:40]** av mikroben. +**110:39** +av mikroben. -**[110:41 - 110:43]** Som jag sa så är det här särskilt viktigt +**110:41** +Som jag sa så är det här särskilt viktigt -**[110:44 - 110:47]** för att underlätta fagocytos av kapslade bakterier. +**110:44** +för att underlätta fagocytos av kapslade bakterier. -**[110:47 - 110:49]** Vi kapslade bakterier har just skapat en kapsel +**110:47** +Vi kapslade bakterier har just skapat en kapsel -**[110:50 - 110:51]** för att undgå +**110:50** +för att undgå -**[110:51 - 110:54]** vagositering av våra +**110:51** +vagositering av våra -**[110:55 - 110:56]** makrofager. +**110:55** +makrofager. -**[110:57 - 111:03]** Men om vi då kan göra dem lite mer aptitliga så har vi lättare för att plocka upp dem. +**110:57** +Men om vi då kan göra dem lite mer aptitliga så har vi lättare för att plocka upp dem. -**[111:06 - 111:12]** Några ord angående FC-receptorer för de är väldigt viktiga i den här. +**111:06** +Några ord angående FC-receptorer för de är väldigt viktiga i den här. -**[111:12 - 111:14]** Det finns olika FC-receptorer +**111:12** +Det finns olika FC-receptorer -**[111:15 - 111:20]** som specifikt binder till olika isotyper och subklasser av antikroppar. +**111:15** +som specifikt binder till olika isotyper och subklasser av antikroppar. -**[111:20 - 111:21]** Alltså vi har ju +**111:20** +Alltså vi har ju -**[111:21 - 111:24]** IGG och vi har IGM och G och så vidare. +**111:21** +IGG och vi har IGM och G och så vidare. -**[111:25 - 111:27]** olika celltyper +**111:25** +olika celltyper -**[111:27 - 111:28]** uttrycker +**111:27** +uttrycker -**[111:28 - 111:30]** olika FC-receptorer. +**111:28** +olika FC-receptorer. -**[111:31 - 111:32]** De exempel har vi här +**111:31** +De exempel har vi här -**[111:33 - 111:34]** FC-gammareceptorer, +**111:33** +FC-gammareceptorer, -**[111:34 - 111:36]** alltså de binder till IGG. +**111:34** +alltså de binder till IGG. -**[111:37 - 111:39]** Finns bland annat på makrofager +**111:37** +Finns bland annat på makrofager -**[111:39 - 111:41]** neutrofiler, NK-celler, den dritiska celler. +**111:39** +neutrofiler, NK-celler, den dritiska celler. -**[111:42 - 111:45]** Medier bland annat fagositos och adcc. +**111:42** +Medier bland annat fagositos och adcc. -**[111:47 - 111:48]** FC, +**111:47** +FC, -**[111:48 - 111:50]** FC-londreceptorer binder då till IGE. +**111:48** +FC-londreceptorer binder då till IGE. -**[111:52 - 111:53]** Och de finns bland annat på mastceller. +**111:52** +Och de finns bland annat på mastceller. -**[111:54 - 111:55]** EU-synofiler, basofiler +**111:54** +EU-synofiler, basofiler -**[111:55 - 111:59]** och med deras cellaktivering och T-granulering. +**111:55** +och med deras cellaktivering och T-granulering. -**[112:00 - 112:04]** Vi har också FC-receptorer som binder till IGA, alltså FC Alpha. +**112:00** +Vi har också FC-receptorer som binder till IGA, alltså FC Alpha. -**[112:05 - 112:07]** Vi har FC Alpha Micro +**112:05** +Vi har FC Alpha Micro -**[112:07 - 112:09]** som är IGAM och +**112:07** +som är IGAM och -**[112:10 - 112:12]** separata FC Micro. +**112:10** +separata FC Micro. -**[112:16 - 112:19]** Flera av de här har fortfarande ganska okända funktioner. +**112:16** +Flera av de här har fortfarande ganska okända funktioner. -**[112:19 - 112:23]** Det kan vara bra att veta att de finns, men att det är framförallt +**112:19** +Det kan vara bra att veta att de finns, men att det är framförallt -**[112:23 - 112:24]** FC Gamma och FCF-Long, +**112:23** +FC Gamma och FCF-Long, -**[112:25 - 112:25]** receptorer. +**112:25** +receptorer. -**[112:25 - 112:27]** som är viktiga för er att känna till. +**112:25** +som är viktiga för er att känna till. -**[112:31 - 112:35]** Just när det gäller FC-receptorer på mastceller +**112:31** +Just när det gäller FC-receptorer på mastceller -**[112:35 - 112:40]** så har de då FCF-cellonreceptorer som kan binda fria +**112:35** +så har de då FCF-cellonreceptorer som kan binda fria -**[112:40 - 112:43]** i e-antikroppar med väldigt hög affinitet. +**112:40** +i e-antikroppar med väldigt hög affinitet. -**[112:43 - 112:46]** Vad som skiljer de här FC-receptorerna, +**112:43** +Vad som skiljer de här FC-receptorerna, -**[112:46 - 112:47]** om man jämför med +**112:46** +om man jämför med -**[112:47 - 112:49]** sin gamla receptorer, som ska binda IGG. +**112:47** +sin gamla receptorer, som ska binda IGG. -**[112:49 - 112:50]** Som vi har en +**112:49** +Som vi har en -**[112:51 - 112:53]** makrofag som har FC Gamma receptorer, +**112:51** +makrofag som har FC Gamma receptorer, -**[112:53 - 112:55]** så betyder inte det att det sitter fast massa +**112:53** +så betyder inte det att det sitter fast massa -**[112:55 - 112:58]** IGG på ytan på makrofagen. +**112:55** +IGG på ytan på makrofagen. -**[112:58 - 113:02]** Den kommer binda till IGG som har bundit till en e-krob. +**112:58** +Den kommer binda till IGG som har bundit till en e-krob. -**[113:03 - 113:06]** De sitter liksom inte på makrofagen +**113:03** +De sitter liksom inte på makrofagen -**[113:07 - 113:07]** som sådant. +**113:07** +som sådant. -**[113:08 - 113:13]** Men när det gäller massceller så har de så hög affinitet för IGG, +**113:08** +Men när det gäller massceller så har de så hög affinitet för IGG, -**[113:14 - 113:17]** så IGE kommer sitta +**113:14** +så IGE kommer sitta -**[113:17 - 113:18]** på +**113:17** +på -**[113:18 - 113:20]** FCF-cellonreceptorn +**113:18** +FCF-cellonreceptorn -**[113:20 - 113:21]** på massceller. +**113:20** +på massceller. -**[113:21 - 113:25]** Oavsett om vi har ett antigen eller inte, de kommer att vara där. +**113:21** +Oavsett om vi har ett antigen eller inte, de kommer att vara där. -**[113:25 - 113:31]** Och det här är ju då masscellerna redo att agera väldigt snabbt på antigener. Så när vi väl träffar på antingen +**113:25** +Och det här är ju då masscellerna redo att agera väldigt snabbt på antigener. Så när vi väl träffar på antingen -**[113:32 - 113:33]** ett antingen +**113:32** +ett antingen -**[113:33 - 113:36]** så kommer masscellen väldigt, väldigt snabbt kunna detgrannulera +**113:33** +så kommer masscellen väldigt, väldigt snabbt kunna detgrannulera -**[113:36 - 113:37]** och skicka ut sitt innehåll. +**113:36** +och skicka ut sitt innehåll. -**[113:38 - 113:41]** Och det är det här som gör att vi kan få så stora problem +**113:38** +Och det är det här som gör att vi kan få så stora problem -**[113:42 - 113:44]** när det handlar om allergi. +**113:42** +när det handlar om allergi. -**[113:44 - 113:49]** Och till exempel blir en analfyllaktisk chock om vi har en person som är kraftigt allergisk mot jordnötter, +**113:44** +Och till exempel blir en analfyllaktisk chock om vi har en person som är kraftigt allergisk mot jordnötter, -**[113:50 - 113:52]** har höga titlar av +**113:50** +har höga titlar av -**[113:52 - 113:54]** IGE-antikroppar mot +**113:52** +IGE-antikroppar mot -**[113:54 - 113:55]** jordnötter +**113:54** +jordnötter -**[113:55 - 113:58]** cirkulationen. Det betyder också att vi kommer ha +**113:55** +cirkulationen. Det betyder också att vi kommer ha -**[113:58 - 114:02]** IGE-antikroppar mot jordnötter som sitter på alla våra massceller. +**113:58** +IGE-antikroppar mot jordnötter som sitter på alla våra massceller. -**[114:03 - 114:04]** Eftersom det här då är +**114:03** +Eftersom det här då är -**[114:05 - 114:06]** den IGE- +**114:05** +den IGE- -**[114:07 - 114:09]** antikroppstyp som vi har mest av. +**114:07** +antikroppstyp som vi har mest av. -**[114:09 - 114:11]** Om vi då får i oss +**114:09** +Om vi då får i oss -**[114:11 - 114:13]** jordnötter och vi får +**114:11** +jordnötter och vi får -**[114:13 - 114:15]** ha en inbindning här till +**114:13** +ha en inbindning här till -**[114:15 - 114:18]** jordnötsproteinet så kommer alla masscellerna +**114:15** +jordnötsproteinet så kommer alla masscellerna -**[114:18 - 114:20]** att skicka ut alla sina granbullar. +**114:18** +att skicka ut alla sina granbullar. -**[114:20 - 114:24]** Och vi kommer få en oerhört mängd av histamin och vi kommer få +**114:20** +Och vi kommer få en oerhört mängd av histamin och vi kommer få -**[114:24 - 114:25]** en kraftig +**114:24** +en kraftig -**[114:25 - 114:29]** inflammationer och det är det som skapar den här anafylaktiska chocken. +**114:25** +inflammationer och det är det som skapar den här anafylaktiska chocken. -**[114:31 - 114:32]** Den sista +**114:31** +Den sista -**[114:33 - 114:36]** Anti-body-dependent, Cellmediate the psychochoxicity, +**114:33** +Anti-body-dependent, Cellmediate the psychochoxicity, -**[114:36 - 114:38]** ADCC +**114:36** +ADCC -**[114:39 - 114:39]** är +**114:39** +är -**[114:40 - 114:42]** en funktion som handlar om +**114:40** +en funktion som handlar om -**[114:42 - 114:44]** att kunna döda +**114:42** +att kunna döda -**[114:44 - 114:46]** stora patogener, +**114:44** +stora patogener, -**[114:46 - 114:48]** virusinfekterade celler och tumörceller +**114:46** +virusinfekterade celler och tumörceller -**[114:49 - 114:54]** så det här är då gällande NK-celler och eosymofiler som ska utföra själva jobbet. +**114:49** +så det här är då gällande NK-celler och eosymofiler som ska utföra själva jobbet. -**[114:55 - 115:00]** Och vi har ju liksom ingen möjlighet att fagocytera och ha celler som kan äta upp +**114:55** +Och vi har ju liksom ingen möjlighet att fagocytera och ha celler som kan äta upp -**[115:03 - 115:04]** stora +**115:03** +stora -**[115:05 - 115:07]** parasiter eller +**115:05** +parasiter eller -**[115:07 - 115:09]** vissa typer av patogener. +**115:07** +vissa typer av patogener. -**[115:09 - 115:11]** Utan då +**115:09** +Utan då -**[115:11 - 115:14]** kan man istället ha antikroppar som binder in. Här har vi till exempel +**115:11** +kan man istället ha antikroppar som binder in. Här har vi till exempel -**[115:15 - 115:18]** som vi har en cell som kanske är infekterad med ett virus +**115:15** +som vi har en cell som kanske är infekterad med ett virus -**[115:19 - 115:23]** och lite av virusets proteiner kommer visa sig på ytan på cellen. +**115:19** +och lite av virusets proteiner kommer visa sig på ytan på cellen. -**[115:23 - 115:25]** Då kommer antikroppar, +**115:23** +Då kommer antikroppar, -**[115:25 - 115:26]** binda in i den här ytan +**115:25** +binda in i den här ytan -**[115:27 - 115:29]** och det kan göra att en NK-cell till exempel +**115:27** +och det kan göra att en NK-cell till exempel -**[115:30 - 115:31]** kan med sin +**115:30** +kan med sin -**[115:32 - 115:34]** receptor, FC-receptor, binda till antikroppen +**115:32** +receptor, FC-receptor, binda till antikroppen -**[115:34 - 115:36]** och då degranulera +**115:34** +och då degranulera -**[115:36 - 115:37]** och döda cellen. +**115:36** +och döda cellen. -**[115:38 - 115:41]** Det här är då väldigt viktigt när vi ska döda lite större saker, +**115:38** +Det här är då väldigt viktigt när vi ska döda lite större saker, -**[115:42 - 115:43]** som då +**115:42** +som då -**[115:45 - 115:46]** parasiter, men även +**115:45** +parasiter, men även -**[115:47 - 115:49]** även våra celler som tumörceller, +**115:47** +även våra celler som tumörceller, -**[115:50 - 115:51]** virusinfekterade celler. +**115:50** +virusinfekterade celler. -**[115:54 - 115:55]** Och här då +**115:54** +Och här då -**[115:55 - 116:01]** IGG är starkast kopplat till NK-celler medan IGE och IGA +**115:55** +IGG är starkast kopplat till NK-celler medan IGE och IGA -**[116:01 - 116:03]** mer aktiverar eucinofiler. +**116:01** +mer aktiverar eucinofiler. -**[116:09 - 116:11]** Det var delen om B-celler, +**116:09** +Det var delen om B-celler, -**[116:11 - 116:14]** plasmaceller och effektfunktioner av +**116:11** +plasmaceller och effektfunktioner av -**[116:15 - 116:15]** antikroppar. +**116:15** +antikroppar. -**[116:16 - 116:19]** Slutligen vill jag säga några ord om +**116:16** +Slutligen vill jag säga några ord om -**[116:19 - 116:20]** GALT och mjälten. +**116:19** +GALT och mjälten. -**[116:21 - 116:23]** Så här är då en bild av GALT, alltså GATT: +**116:21** +Så här är då en bild av GALT, alltså GATT: -**[116:25 - 116:26]** ford tissue +**116:25** +ford tissue -**[116:27 - 116:31]** som finns i tarmen. +**116:27** +som finns i tarmen. -**[116:32 - 116:34]** Här har vi Lumen i tarmen, +**116:32** +Här har vi Lumen i tarmen, -**[116:34 - 116:38]** här har vi Lamenapropopia och vi har då vårt epitelcellslager. +**116:34** +här har vi Lamenapropopia och vi har då vårt epitelcellslager. -**[116:39 - 116:41]** Det här när vi är i +**116:39** +Det här när vi är i -**[116:41 - 116:45]** distala ileum så brukar man också kalla en sån här GALT för +**116:41** +distala ileum så brukar man också kalla en sån här GALT för -**[116:45 - 116:48]** Tayerst +**116:45** +Tayerst -**[116:48 - 116:50]** Under epitelcellslagret +**116:48** +Under epitelcellslagret -**[116:50 - 116:52]** så ligger det sådana här +**116:50** +så ligger det sådana här -**[116:52 - 116:55]** GATT: SOC-silment +**116:52** +GATT: SOC-silment -**[116:55 - 116:59]** som har ungefär samma struktur som en lymfknuta. +**116:55** +som har ungefär samma struktur som en lymfknuta. -**[116:59 - 117:02]** Att vi då har ett område där vi har +**116:59** +Att vi då har ett område där vi har -**[117:03 - 117:07]** med den dritiska cellen, vi har T-cellsområde, vi har vårt jeremiadcentrum +**117:03** +med den dritiska cellen, vi har T-cellsområde, vi har vårt jeremiadcentrum -**[117:07 - 117:10]** där vi kan ha hjälminalcentrum, reaktion. +**117:07** +där vi kan ha hjälminalcentrum, reaktion. -**[117:11 - 117:13]** Och vi har +**117:11** +Och vi har -**[117:14 - 117:19]** på ytan här, epitelcellsyttan, en speciell typ av cell som kallas för ämnesceller +**117:14** +på ytan här, epitelcellsyttan, en speciell typ av cell som kallas för ämnesceller -**[117:19 - 117:20]** som faktiskt +**117:19** +som faktiskt -**[117:20 - 117:21]** har som funktion att +**117:20** +har som funktion att -**[117:22 - 117:25]** smaka av och se vad som finns +**117:22** +smaka av och se vad som finns -**[117:25 - 117:29]** i lumen, alltså att aktivt plocka upp, antingen +**117:25** +i lumen, alltså att aktivt plocka upp, antingen -**[117:31 - 117:32]** för att då +**117:31** +för att då -**[117:33 - 117:36]** förmedla dem in till de drivceller som finns här under +**117:33** +förmedla dem in till de drivceller som finns här under -**[117:37 - 117:40]** och till de B-celler som finns här under. +**117:37** +och till de B-celler som finns här under. -**[117:40 - 117:44]** Så att vi då kan få en aktivering av B-celler och av T-celler. +**117:40** +Så att vi då kan få en aktivering av B-celler och av T-celler. -**[117:44 - 117:45]** Och det här i många fall +**117:44** +Och det här i många fall -**[117:46 - 117:47]** syftar ju till att vi ska +**117:46** +syftar ju till att vi ska -**[117:47 - 117:49]** skapa en tolerans, att vi ska +**117:47** +skapa en tolerans, att vi ska -**[117:49 - 117:51]** lugna ner ett system, att vi ska +**117:49** +lugna ner ett system, att vi ska -**[117:51 - 117:54]** visa vad som finns här +**117:51** +visa vad som finns här -**[117:54 - 117:55]** och vad vi ska +**117:54** +och vad vi ska -**[117:55 - 117:59]** tolerera och som ska få lov att vinnas här för att våran +**117:55** +tolerera och som ska få lov att vinnas här för att våran -**[118:00 - 118:02]** mikrobiota som vi har ska vi ju inte agera på. +**118:00** +mikrobiota som vi har ska vi ju inte agera på. -**[118:03 - 118:04]** Samtidigt så ska vi +**118:03** +Samtidigt så ska vi -**[118:04 - 118:06]** smidigt sett kunna ta upp +**118:04** +smidigt sett kunna ta upp -**[118:06 - 118:10]** om vi ska bli attackerade av någonting, till exempel salmonella, ta sig +**118:06** +om vi ska bli attackerade av någonting, till exempel salmonella, ta sig -**[118:10 - 118:11]** aktivt genom mceller +**118:10** +aktivt genom mceller -**[118:11 - 118:13]** och infekterade. Då kommer vi få ett +**118:11** +och infekterade. Då kommer vi få ett -**[118:14 - 118:17]** fullskaligt immunsvar mot salmonella, det vi då +**118:14** +fullskaligt immunsvar mot salmonella, det vi då -**[118:17 - 118:18]** i och med att vi ligger lokalt här +**118:17** +i och med att vi ligger lokalt här -**[118:18 - 118:21]** kan få ett väldigt snabbt och starkt och bra lokalt svar. +**118:18** +kan få ett väldigt snabbt och starkt och bra lokalt svar. -**[118:22 - 118:24]** Kopplat till de här +**118:22** +Kopplat till de här -**[118:25 - 118:27]** finns ju då, och som också hör till de här +**118:25** +finns ju då, och som också hör till de här -**[118:27 - 118:29]** är ju de mecenteriska +**118:27** +är ju de mecenteriska -**[118:30 - 118:30]** lymfknutarna +**118:30** +lymfknutarna -**[118:31 - 118:32]** som ligger i närheten. +**118:31** +som ligger i närheten. -**[118:33 - 118:36]** Som mikroorganismeritarmen kan aktivera T och B-celler i +**118:33** +Som mikroorganismeritarmen kan aktivera T och B-celler i -**[118:36 - 118:37]** pejerska platt +**118:36** +pejerska platt -**[118:37 - 118:39]** och i mecenteriska lymfknutor. +**118:37** +och i mecenteriska lymfknutor. -**[118:40 - 118:47]** Men som jag har sagt flera gånger den här föreläsningen så blir det mer om det här på termin nummer 5. +**118:40** +Men som jag har sagt flera gånger den här föreläsningen så blir det mer om det här på termin nummer 5. -**[118:50 - 118:51]** Hjälten då, +**118:50** +Hjälten då, -**[118:51 - 118:55]** den har ju till skillnad mot våra andra perifera +**118:51** +den har ju till skillnad mot våra andra perifera -**[118:55 - 118:58]** lymfkydda organ, inget tillflöde av limpa. +**118:55** +lymfkydda organ, inget tillflöde av limpa. -**[119:00 - 119:00]** Och +**119:00** +Och -**[119:01 - 119:04]** istället då så filtrerar ju mjälten +**119:01** +istället då så filtrerar ju mjälten -**[119:04 - 119:05]** blod. +**119:04** +blod. -**[119:05 - 119:09]** Så i det här fallet är det mikroorganismer i blodet som kan aktivera +**119:05** +Så i det här fallet är det mikroorganismer i blodet som kan aktivera -**[119:09 - 119:11]** T och B-celler i mjälten, +**119:09** +T och B-celler i mjälten, -**[119:12 - 119:13]** den vita pulpan. +**119:12** +den vita pulpan. -**[119:14 - 119:18]** Och vi behöver ju ha någonting också som kan känna av vad vi faktiskt har i blodet. +**119:14** +Och vi behöver ju ha någonting också som kan känna av vad vi faktiskt har i blodet. -**[119:18 - 119:19]** Som det är väldigt +**119:18** +Som det är väldigt -**[119:25 - 119:26]** väldigt näringsrikt och väldigt +**119:25** +väldigt näringsrikt och väldigt -**[119:27 - 119:32]** bra ställe för mikroorganismer att kunna växa och vi vill absolut inte ha dem där. Så vi måste kunna filtrera +**119:27** +bra ställe för mikroorganismer att kunna växa och vi vill absolut inte ha dem där. Så vi måste kunna filtrera -**[119:32 - 119:33]** var vi har i blodet. +**119:32** +var vi har i blodet. -**[119:34 - 119:36]** Och det sker då +**119:34** +Och det sker då -**[119:36 - 119:39]** i områden i mjälten, i den vita pulpan, som egentligen är +**119:36** +i områden i mjälten, i den vita pulpan, som egentligen är -**[119:39 - 119:42]** uppbyggda på motsvarande sätt som vi har +**119:39** +uppbyggda på motsvarande sätt som vi har -**[119:42 - 119:44]** i våra andra perifera dimfyllda organ +**119:42** +i våra andra perifera dimfyllda organ -**[119:44 - 119:45]** där vi har +**119:44** +där vi har -**[119:45 - 119:48]** B-cellsområde och vi har gymnasialcenter +**119:45** +B-cellsområde och vi har gymnasialcenter -**[119:48 - 119:49]** och vi har T-cellområde. +**119:48** +och vi har T-cellområde. -**[119:52 - 119:55]** I den röda pulpan så är det gamla röda blodkroppar som avlägger. +**119:52** +I den röda pulpan så är det gamla röda blodkroppar som avlägger. -**[119:55 - 120:03]** Men det är liksom inte en inreologisk mekanism, utan immunologiskt sett så är mjälten +**119:55** +Men det är liksom inte en inreologisk mekanism, utan immunologiskt sett så är mjälten -**[120:03 - 120:06]** perifert, en tweet organ som filtrerar blodet. +**120:03** +perifert, en tweet organ som filtrerar blodet. -**[120:13 - 120:16]** Så faser i det förvärvade immunförsvaret. +**120:13** +Så faser i det förvärvade immunförsvaret. -**[120:16 - 120:19]** Den här bilden ungefär har ni sett förut. +**120:16** +Den här bilden ungefär har ni sett förut. -**[120:20 - 120:24]** Här har vi då tid efter vi har träffat på anteendet. +**120:20** +Här har vi då tid efter vi har träffat på anteendet. -**[120:25 - 120:27]** Specialantal specifika lymfocyter. +**120:25** +Specialantal specifika lymfocyter. -**[120:28 - 120:30]** Vi har gått igenom en ganska stor del +**120:28** +Vi har gått igenom en ganska stor del -**[120:30 - 120:31]** av det här. +**120:30** +av det här. -**[120:31 - 120:33]** Vi har +**120:31** +Vi har -**[120:33 - 120:35]** igenkänningsfasen +**120:33** +igenkänningsfasen -**[120:35 - 120:36]** där vi +**120:35** +där vi -**[120:36 - 120:41]** träffar på vårt antingen, där vi aktiverar vårat medfödda immunförsvar. +**120:36** +träffar på vårt antingen, där vi aktiverar vårat medfödda immunförsvar. -**[120:41 - 120:45]** Det var det som Ulf pratade om tidigare. +**120:41** +Det var det som Ulf pratade om tidigare. -**[120:45 - 120:48]** Vi har då haft vår aktiveringsfas av +**120:45** +Vi har då haft vår aktiveringsfas av -**[120:48 - 120:50]** våra B och T-celler. +**120:48** +våra B och T-celler. -**[120:50 - 120:54]** Här får vi då en ökad av antalet specifika +**120:50** +Här får vi då en ökad av antalet specifika -**[120:54 - 120:55]** lymfocyter. +**120:54** +lymfocyter. -**[120:55 - 120:59]** Vi kommer nog bilda antikroppsproducerande celler, alltså våra plasmaceller +**120:55** +Vi kommer nog bilda antikroppsproducerande celler, alltså våra plasmaceller -**[121:00 - 121:00]** och effektor +**121:00** +och effektor -**[121:01 - 121:01]** T-celler +**121:01** +T-celler -**[121:02 - 121:04]** i den här aktiveringsfasen. +**121:02** +i den här aktiveringsfasen. -**[121:05 - 121:09]** Och vid det här tillfället så har vi egentligen +**121:05** +Och vid det här tillfället så har vi egentligen -**[121:09 - 121:10]** max +**121:09** +max -**[121:10 - 121:12]** som max antal +**121:10** +som max antal -**[121:12 - 121:13]** lymfocyter. +**121:12** +lymfocyter. -**[121:15 - 121:17]** När vi sedan kommer in i effektorfasen +**121:15** +När vi sedan kommer in i effektorfasen -**[121:17 - 121:17]** så +**121:17** +så -**[121:18 - 121:21]** kommer vi med hjälp av våra cellmedierade och +**121:18** +kommer vi med hjälp av våra cellmedierade och -**[121:21 - 121:23]** vårat humorala svar +**121:21** +vårat humorala svar -**[121:23 - 121:25]** gör oss av med antigen +**121:23** +gör oss av med antigen -**[121:25 - 121:29]** och då kommer vi också så småningom minska +**121:25** +och då kommer vi också så småningom minska -**[121:29 - 121:31]** vårt antal specifika lymfocyter. +**121:29** +vårt antal specifika lymfocyter. -**[121:31 - 121:33]** Och det här till stor del +**121:31** +Och det här till stor del -**[121:33 - 121:35]** beror på att många av dem går i aktivitets +**121:33** +beror på att många av dem går i aktivitets -**[121:36 - 121:39]** och att de inte fortsätter att aktiveras. +**121:36** +och att de inte fortsätter att aktiveras. -**[121:39 - 121:42]** Det här kommer jag komma in på i föreläsningen om +**121:39** +Det här kommer jag komma in på i föreläsningen om -**[121:42 - 121:43]** tolerans. +**121:42** +tolerans. -**[121:44 - 121:47]** Det som finns kvar sedan är då våra överlevnader, +**121:44** +Det som finns kvar sedan är då våra överlevnader, -**[121:48 - 121:51]** överlevande minnesceller och det är det som är +**121:48** +överlevande minnesceller och det är det som är -**[121:51 - 121:54]** nästa föreläsning som det kommer handla om. +**121:51** +nästa föreläsning som det kommer handla om. -**[121:55 - 122:03]** Ja, så viktiga principer att minnas här är aktivering av +**121:55** +Ja, så viktiga principer att minnas här är aktivering av -**[122:03 - 122:07]** v och t-celler, ger klornalexpansion av de celler som verkligen behövs. +**122:03** +v och t-celler, ger klornalexpansion av de celler som verkligen behövs. -**[122:08 - 122:12]** Tillhjälpar effektorceller, styr immunförsvaret i olika riktningar och +**122:08** +Tillhjälpar effektorceller, styr immunförsvaret i olika riktningar och -**[122:12 - 122:14]** hjälper då andra immunceller. +**122:12** +hjälper då andra immunceller. -**[122:16 - 122:19]** Sydtoxiska t-effektorceller dödar infekterade celler och +**122:16** +Sydtoxiska t-effektorceller dödar infekterade celler och -**[122:20 - 122:20]** humörceller. +**122:20** +humörceller. -**[122:22 - 122:25]** Och plasmaceller producerar stora mängder antikroppar som +**122:22** +Och plasmaceller producerar stora mängder antikroppar som -**[122:25 - 122:28]** cirkulerar med blodet och transporteras över epitet. +**122:25** +cirkulerar med blodet och transporteras över epitet. -**[122:33 - 122:37]** Slutligen antikropparna har olika funktioner beroende på vilken isuppgift de har. +**122:33** +Slutligen antikropparna har olika funktioner beroende på vilken isuppgift de har. -**[122:40 - 122:41]** Tack så mycket. +**122:40** +Tack så mycket. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.md index fb08336..ec73069 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.md @@ -8,3789 +8,5682 @@ --- -**[0:00 - 0:04]** Okej, så grundläggande immunologi då. +**0:00** +Okej, så grundläggande immunologi då. -**[0:04 - 0:09]** Alltså hur vi försvarar oss mot allting som vi har runt omkring oss. +**0:04** +Alltså hur vi försvarar oss mot allting som vi har runt omkring oss. -**[0:09 - 0:18]** För hela tiden så har vi ju yttre hot som vill gärna ta sig in i oss och växa i oss som olika typer av mikroorganismer. +**0:09** +För hela tiden så har vi ju yttre hot som vill gärna ta sig in i oss och växa i oss som olika typer av mikroorganismer. -**[0:18 - 0:26]** Och anledningen till att den här då, den här jordgubben i mitten är ju för att man kan ju tänka detta som att +**0:18** +Och anledningen till att den här då, den här jordgubben i mitten är ju för att man kan ju tänka detta som att -**[0:26 - 0:30]** vara en skydd mot omvärlden eller så här som vi skulle behöva ha det om vi då inte +**0:26** +vara en skydd mot omvärlden eller så här som vi skulle behöva ha det om vi då inte -**[0:30 - 0:32]** då hade vi något immunförsvar. +**0:30** +då hade vi något immunförsvar. -**[0:40 - 0:46]** Okej, så immunologi då, det är kunskapen om immunsystemet och hur det försvarar kroppen +**0:40** +Okej, så immunologi då, det är kunskapen om immunsystemet och hur det försvarar kroppen -**[0:46 - 0:51]** mot olika typer av bakterier, virus, svampar, parasiter. +**0:46** +mot olika typer av bakterier, virus, svampar, parasiter. -**[0:51 - 0:54]** Men även mot tumörer, det kanske man inte riktigt tänker på, +**0:51** +Men även mot tumörer, det kanske man inte riktigt tänker på, -**[0:54 - 1:00]** men hela tiden har vi också en patrullering i kroppen och kan då hitta +**0:54** +men hela tiden har vi också en patrullering i kroppen och kan då hitta -**[1:00 - 1:03]** celler som har förändrats. +**1:00** +celler som har förändrats. -**[1:03 - 1:07]** Så vad vi känner igen är sådant som är inte oss själva. +**1:03** +Så vad vi känner igen är sådant som är inte oss själva. -**[1:07 - 1:10]** Det som är annorlunda på något vis. +**1:07** +Det som är annorlunda på något vis. -**[1:10 - 1:13]** Och immunotass. +**1:10** +Och immunotass. -**[1:13 - 1:16]** Ordet immunologi kommer alltså från immunotass. +**1:13** +Ordet immunologi kommer alltså från immunotass. -**[1:16 - 1:20]** Som är ifrån latinet, som betyder fri på undantagen. +**1:16** +Som är ifrån latinet, som betyder fri på undantagen. -**[1:20 - 1:25]** Och det var ju ett begrepp som man använde på gamla romarriket. +**1:20** +Och det var ju ett begrepp som man använde på gamla romarriket. -**[1:25 - 1:27]** Med att vissa var immunitass då. +**1:25** +Med att vissa var immunitass då. -**[1:27 - 1:30]** Vissa var immunorna och fria undantagare att göra vissa typer av. +**1:27** +Vissa var immunorna och fria undantagare att göra vissa typer av. -**[1:30 - 1:34]** Militärtjänstgöringen i vissa typer av yrken, till exempel tömma latrinen och sådär. +**1:30** +Militärtjänstgöringen i vissa typer av yrken, till exempel tömma latrinen och sådär. -**[1:34 - 1:36]** Så att om man inte behövde det. +**1:34** +Så att om man inte behövde det. -**[1:36 - 1:39]** Så därifrån dömer jag det ordet. +**1:36** +Så därifrån dömer jag det ordet. -**[1:39 - 1:43]** Värt att veta är att immunsystemet faktiskt också kan orsaka sjukdomar. +**1:39** +Värt att veta är att immunsystemet faktiskt också kan orsaka sjukdomar. -**[1:43 - 1:46]** Och det är till höger i den här våldskålen här. +**1:43** +Och det är till höger i den här våldskålen här. -**[1:46 - 1:52]** Där vi har då hyper sensitivitet, allergi, automina sjukdomar, även immundefekter. +**1:46** +Där vi har då hyper sensitivitet, allergi, automina sjukdomar, även immundefekter. -**[1:52 - 1:58]** Här står också transplantationer, reaktioner och transplantationer. +**1:52** +Här står också transplantationer, reaktioner och transplantationer. -**[1:58 - 2:00]** Men det som den här... +**1:58** +Men det som den här... -**[2:00 - 2:04]** här kursen kommer fokusera på är just det här immunförsvaret. +**2:00** +här kursen kommer fokusera på är just det här immunförsvaret. -**[2:04 - 2:08]** Hur det grundläggande, hur det funkar vid hälsa för att hålla oss friska. +**2:04** +Hur det grundläggande, hur det funkar vid hälsa för att hålla oss friska. -**[2:09 - 2:13]** Och de andra bitarna som mer har med sjukdomar att göra. +**2:09** +Och de andra bitarna som mer har med sjukdomar att göra. -**[2:13 - 2:16]** Det kommer komma senare på er utbildning. +**2:13** +Det kommer komma senare på er utbildning. -**[2:18 - 2:21]** Jag känner att jag brukar ha ganska god koll på vilka terminer som +**2:18** +Jag känner att jag brukar ha ganska god koll på vilka terminer som -**[2:21 - 2:24]** vad kommer på och när ni kommer plugga vad. +**2:21** +vad kommer på och när ni kommer plugga vad. -**[2:24 - 2:29]** Men just nu så jag vet att det kommer mycket +**2:24** +Men just nu så jag vet att det kommer mycket -**[2:30 - 2:33]** återigen på tennin fem, då kommer ni läsa angående +**2:30** +återigen på tennin fem, då kommer ni läsa angående -**[2:33 - 2:39]** immunförsvaret i relation till infektioner, lite mer djupgående. +**2:33** +immunförsvaret i relation till infektioner, lite mer djupgående. -**[2:39 - 2:44]** Och då kommer också reumatologi och hudsjukdomar och så in. +**2:39** +Och då kommer också reumatologi och hudsjukdomar och så in. -**[2:45 - 2:47]** Men annars har det flyttats om en del. +**2:45** +Men annars har det flyttats om en del. -**[2:47 - 2:49]** Jag har inte koll på alla detaljer där. +**2:47** +Jag har inte koll på alla detaljer där. -**[2:51 - 2:52]** Här är vi som kommer föreläsa. +**2:51** +Här är vi som kommer föreläsa. -**[2:52 - 2:56]** Det är jag och så är det Ulf Yvonne och Marianne Kviding, +**2:52** +Det är jag och så är det Ulf Yvonne och Marianne Kviding, -**[2:56 - 2:56]** Järvbrink. +**2:56** +Järvbrink. -**[2:57 - 2:59]** Vi är alla från samma avdelning. +**2:57** +Vi är alla från samma avdelning. -**[3:00 - 3:08]** Och det här blocket är nästan precis likadant som det har varit på den tidigare läkarutbildningen. +**3:00** +Och det här blocket är nästan precis likadant som det har varit på den tidigare läkarutbildningen. -**[3:08 - 3:11]** Så det är vi som har kört det här nu under ganska många år. +**3:08** +Så det är vi som har kört det här nu under ganska många år. -**[3:12 - 3:14]** Och det brukar funka väldigt bra. +**3:12** +Och det brukar funka väldigt bra. -**[3:14 - 3:22]** Det jag tänker prata om idag är att jag först tänker introducera blockets uppbyggnad. +**3:14** +Det jag tänker prata om idag är att jag först tänker introducera blockets uppbyggnad. -**[3:22 - 3:25]** Jag tänker prata lite om kurslitteraturen. +**3:22** +Jag tänker prata lite om kurslitteraturen. -**[3:25 - 3:29]** Sen så har vi upptäckt att +**3:25** +Sen så har vi upptäckt att -**[3:30 - 3:32]** i förändringen som har skett på läkarprogrammet +**3:30** +i förändringen som har skett på läkarprogrammet -**[3:32 - 3:35]** så har hela introduktionen till +**3:32** +så har hela introduktionen till -**[3:35 - 3:38]** mikroorganismer tagits bort. +**3:35** +mikroorganismer tagits bort. -**[3:38 - 3:41]** Den var tidigare på termin ett. +**3:38** +Den var tidigare på termin ett. -**[3:41 - 3:44]** Då fanns det om bakterier, virus och interaktioner +**3:41** +Då fanns det om bakterier, virus och interaktioner -**[3:44 - 3:46]** mellan mikroorganismer och kroppen och så. +**3:44** +mellan mikroorganismer och kroppen och så. -**[3:46 - 3:48]** Och det finns inte längre. +**3:46** +Och det finns inte längre. -**[3:48 - 3:50]** Så att ni har liksom inte haft det. +**3:48** +Så att ni har liksom inte haft det. -**[3:50 - 3:53]** Jag vet ju att ni har med er från gymnasiet. +**3:50** +Jag vet ju att ni har med er från gymnasiet. -**[3:56 - 3:59]** Jag kommer ge en översikt över mikroorganismer. +**3:56** +Jag kommer ge en översikt över mikroorganismer. -**[4:00 - 4:01]** som har ändrats här då. +**4:00** +som har ändrats här då. -**[4:01 - 4:03]** Som inte finns med i den inspelade +**4:01** +Som inte finns med i den inspelade -**[4:03 - 4:05]** tidigare som ligger online. +**4:03** +tidigare som ligger online. -**[4:05 - 4:08]** För vi känner att vi behöver ha lite +**4:05** +För vi känner att vi behöver ha lite -**[4:08 - 4:10]** eller ni behöver ha lite mer koll på det. +**4:08** +eller ni behöver ha lite mer koll på det. -**[4:11 - 4:13]** Så att vi vet vad ni vet. +**4:11** +Så att vi vet vad ni vet. -**[4:13 - 4:15]** Jag kommer prata lite om bakterier, virus, svampar och +**4:13** +Jag kommer prata lite om bakterier, virus, svampar och -**[4:15 - 4:16]** principer. Det blir som +**4:15** +principer. Det blir som -**[4:16 - 4:19]** crush course i det. Så det blir liksom en liten summa. +**4:16** +crush course i det. Så det blir liksom en liten summa. -**[4:20 - 4:22]** Sen blir det översikt över immunsystemet. +**4:20** +Sen blir det översikt över immunsystemet. -**[4:23 - 4:25]** Celler, komponenter i immunförsvaret. +**4:23** +Celler, komponenter i immunförsvaret. -**[4:25 - 4:26]** Interaktion mellan immunförsvaret. +**4:25** +Interaktion mellan immunförsvaret. -**[4:27 - 4:28]** Rätt patogener. +**4:27** +Rätt patogener. -**[4:29 - 4:30]** Och jag kommer då att prata +**4:29** +Och jag kommer då att prata -**[4:30 - 4:33]** om det medfödda försvarets celler och receptorer. +**4:30** +om det medfödda försvarets celler och receptorer. -**[4:33 - 4:34]** Och det förvärvade försvaret. +**4:33** +Och det förvärvade försvaret. -**[4:34 - 4:37]** Receptorer, klinal, selektion, B, celler, +**4:34** +Receptorer, klinal, selektion, B, celler, -**[4:37 - 4:39]** antikroppar och T-celler. +**4:37** +antikroppar och T-celler. -**[4:43 - 4:47]** Vi har en speciell pedagogik på det här blocket. +**4:43** +Vi har en speciell pedagogik på det här blocket. -**[4:47 - 4:51]** För att vi har tidigare förstått att +**4:47** +För att vi har tidigare förstått att -**[4:51 - 4:54]** immunologi är ganska svårtillgängligt. +**4:51** +immunologi är ganska svårtillgängligt. -**[4:54 - 4:56]** Folk kan tycka att det är väldigt svårt att få ihop det. +**4:54** +Folk kan tycka att det är väldigt svårt att få ihop det. -**[4:56 - 4:59]** Så att vi har byggt upp det med något vi kallar för en zoom, +**4:56** +Så att vi har byggt upp det med något vi kallar för en zoom, -**[5:00 - 5:02]** med zoom-out-pedagogik. +**5:00** +med zoom-out-pedagogik. -**[5:02 - 5:04]** Där vi börjar med den här föreläsningen. +**5:02** +Där vi börjar med den här föreläsningen. -**[5:04 - 5:06]** Som ger en introduktion till immunförsvaret. +**5:04** +Som ger en introduktion till immunförsvaret. -**[5:06 - 5:08]** Den är väldigt utzoomad. +**5:06** +Den är väldigt utzoomad. -**[5:08 - 5:13]** Att vi bara nämner alla komponenter så att man får hört allting. +**5:08** +Att vi bara nämner alla komponenter så att man får hört allting. -**[5:13 - 5:18]** Sen zoomar vi in föreläsning två till fem. +**5:13** +Sen zoomar vi in föreläsning två till fem. -**[5:18 - 5:23]** Då vi dyker ner i cellulära mekanismer och molekylära immunmekanismer. +**5:18** +Då vi dyker ner i cellulära mekanismer och molekylära immunmekanismer. -**[5:23 - 5:25]** För att se om de två sista föreläsningarna. +**5:23** +För att se om de två sista föreläsningarna. -**[5:25 - 5:30]** Lyfta upp det igen och titta på hur allting hänger ihop med varandra. +**5:25** +Lyfta upp det igen och titta på hur allting hänger ihop med varandra. -**[5:30 - 5:31]** när ni har detaljerna. +**5:30** +när ni har detaljerna. -**[5:33 - 5:40]** Så om ni känner att ni inte hänger med på allting som sägs här, +**5:33** +Så om ni känner att ni inte hänger med på allting som sägs här, -**[5:40 - 5:42]** så ska ni få prata. +**5:40** +så ska ni få prata. -**[5:42 - 5:44]** Allting kommer igen, fast i mer detalj. +**5:42** +Allting kommer igen, fast i mer detalj. -**[5:44 - 5:48]** Idag är det mer att ni ska kunna känna till begreppen +**5:44** +Idag är det mer att ni ska kunna känna till begreppen -**[5:48 - 5:51]** och ha en liten kunskap innan vi dyker ner i mer detaljer. +**5:48** +och ha en liten kunskap innan vi dyker ner i mer detaljer. -**[5:53 - 5:55]** Vi har olika föreläsningar. +**5:53** +Vi har olika föreläsningar. -**[5:55 - 6:00]** Det är två seminarier och så inplockat lite självstudier. +**5:55** +Det är två seminarier och så inplockat lite självstudier. -**[6:00 - 6:04]** Angående schemat. Jag vet att ni kan läsa schemat själva. +**6:00** +Angående schemat. Jag vet att ni kan läsa schemat själva. -**[6:04 - 6:07]** Så, men jag vill ändå. +**6:04** +Så, men jag vill ändå. -**[6:07 - 6:10]** Det är lite tokigt att den här föreläsningen ligger nu. +**6:07** +Det är lite tokigt att den här föreläsningen ligger nu. -**[6:10 - 6:13]** Jättetokigt som vi sa här alldeles precis. +**6:10** +Jättetokigt som vi sa här alldeles precis. -**[6:13 - 6:16]** Just att ni har fokus på att ni ska skriva er tenta nästa vecka. +**6:13** +Just att ni har fokus på att ni ska skriva er tenta nästa vecka. -**[6:16 - 6:20]** Att det inte riktigt var optimalt att det blev bokat på det här viset. +**6:16** +Att det inte riktigt var optimalt att det blev bokat på det här viset. -**[6:21 - 6:25]** Så därför kommer ju den här introduktionen nu. +**6:21** +Så därför kommer ju den här introduktionen nu. -**[6:25 - 6:27]** Men sen startar inte kursen egentligen då. +**6:25** +Men sen startar inte kursen egentligen då. -**[6:27 - 6:28]** Svara på onsdag nästa vecka. +**6:27** +Svara på onsdag nästa vecka. -**[6:30 - 6:35]** Föreläsningen av ULF och medfödd immunitet som skenmässigt ligger. +**6:30** +Föreläsningen av ULF och medfödd immunitet som skenmässigt ligger. -**[6:35 - 6:37]** Den här kan ni ju själv få lyssna på när ni vill. +**6:35** +Den här kan ni ju själv få lyssna på när ni vill. -**[6:37 - 6:43]** Så kanske till och med smart att göra det när ni har lagt ensam bakom er. +**6:37** +Så kanske till och med smart att göra det när ni har lagt ensam bakom er. -**[6:43 - 6:47]** Så att ni får ihop det mer med immunologiblocket. +**6:43** +Så att ni får ihop det mer med immunologiblocket. -**[6:47 - 6:50]** Men som sagt, det gör ni ju precis som ni själva vill. +**6:47** +Men som sagt, det gör ni ju precis som ni själva vill. -**[6:50 - 6:53]** Han kommer ändå ha en föreläsning där på morgonen. +**6:50** +Han kommer ändå ha en föreläsning där på morgonen. -**[6:53 - 6:54]** Den tjugonde. +**6:53** +Den tjugonde. -**[6:55 - 6:58]** Lite så mer vid recap över det medfödda. +**6:55** +Lite så mer vid recap över det medfödda. -**[7:00 - 7:06]** Sen är det ju seminarierna som är att det är några som vill ha +**7:00** +Sen är det ju seminarierna som är att det är några som vill ha -**[7:06 - 7:09]** via Zoom och de ligger lite senare än de som har det på +**7:06** +via Zoom och de ligger lite senare än de som har det på -**[7:09 - 7:14]** plats för att vi känner att det är bäst på det viset. +**7:09** +plats för att vi känner att det är bäst på det viset. -**[7:14 - 7:16]** De som ändå är här kanske inte får sitta och vänta jättelång +**7:14** +De som ändå är här kanske inte får sitta och vänta jättelång -**[7:16 - 7:19]** tid emellan sin plats. +**7:16** +tid emellan sin plats. -**[7:21 - 7:25]** Så, vi gör det bästa av veckan även om den är splittrad. +**7:21** +Så, vi gör det bästa av veckan även om den är splittrad. -**[7:25 - 7:30]** Kurslitteraturen är den här basic immunologi. +**7:25** +Kurslitteraturen är den här basic immunologi. -**[7:30 - 7:35]** av Abbas. Finns som e-bok, så det är bra som man då kan låna. +**7:30** +av Abbas. Finns som e-bok, så det är bra som man då kan låna. -**[7:35 - 7:41]** Sen finns det ett alternativ som har poppat upp i år som kom ut här i januari. +**7:35** +Sen finns det ett alternativ som har poppat upp i år som kom ut här i januari. -**[7:41 - 7:45]** Tror jag, infektionssymologi av Agnes Wold och Johan Mölner. +**7:41** +Tror jag, infektionssymologi av Agnes Wold och Johan Mölner. -**[7:45 - 7:48]** Och den kommer att vara kurslitteratur på termin 5. +**7:45** +Och den kommer att vara kurslitteratur på termin 5. -**[7:48 - 7:52]** Den har även en hel del mikrobiologi i sig också. +**7:48** +Den har även en hel del mikrobiologi i sig också. -**[7:52 - 7:59]** Den är ganska trevligt skriven, lite mer berättarformad. +**7:52** +Den är ganska trevligt skriven, lite mer berättarformad. -**[8:00 - 8:05]** Så att man kan få en bra överblick över delar i immunförsvaret. +**8:00** +Så att man kan få en bra överblick över delar i immunförsvaret. -**[8:05 - 8:10]** Men den har inte så jättemånga extra detaljer så om man vill grotta ner sig i något mer +**8:05** +Men den har inte så jättemånga extra detaljer så om man vill grotta ner sig i något mer -**[8:10 - 8:16]** så är den här basic immunologi som bättre att slå upp i att hitta i. +**8:10** +så är den här basic immunologi som bättre att slå upp i att hitta i. -**[8:17 - 8:21]** Infektionssymologin saknar också en del om min och tolerans. +**8:17** +Infektionssymologin saknar också en del om min och tolerans. -**[8:21 - 8:23]** Så det är lite plus och lite minus. +**8:21** +Så det är lite plus och lite minus. -**[8:25 - 8:29]** Kapitelanvisningar till basic i min ålder tre. +**8:25** +Kapitelanvisningar till basic i min ålder tre. -**[8:30 - 8:33]** Därtill så förklarar man sig ganska långt på bara föreläsningarna. +**8:30** +Därtill så förklarar man sig ganska långt på bara föreläsningarna. -**[8:33 - 8:35]** Kanske inte borde säga men. +**8:33** +Kanske inte borde säga men. -**[8:38 - 8:41]** Här har jag lagt in lärandemålen för immunologiblocket. +**8:38** +Här har jag lagt in lärandemålen för immunologiblocket. -**[8:41 - 8:44]** Jag tänker inte läsa igenom det för det känns som en ganska +**8:41** +Jag tänker inte läsa igenom det för det känns som en ganska -**[8:44 - 8:45]** mening för att stå här och läsa de målen. +**8:44** +mening för att stå här och läsa de målen. -**[8:45 - 8:49]** Ni har dem. Om ni känner att jag vill läsa dem så finns de här. +**8:45** +Ni har dem. Om ni känner att jag vill läsa dem så finns de här. -**[8:49 - 8:54]** Vad vi tänker att ni ska kunna när ni har gått igenom den här veckan. +**8:49** +Vad vi tänker att ni ska kunna när ni har gått igenom den här veckan. -**[8:56 - 9:00]** Så att man kan titta på detta lite i förhållandena. +**8:56** +Så att man kan titta på detta lite i förhållandena. -**[9:00 - 9:02]** till den lugga sedan inför kampanj. +**9:00** +till den lugga sedan inför kampanj. -**[9:02 - 9:05]** Jag kan be om ursäkt, vi har inga instuderingsfrågor. +**9:02** +Jag kan be om ursäkt, vi har inga instuderingsfrågor. -**[9:05 - 9:07]** Vi har inte fått ihop instuderingsfrågorna, +**9:05** +Vi har inte fått ihop instuderingsfrågorna, -**[9:07 - 9:10]** men man får gå och titta lite efter läromålen. +**9:07** +men man får gå och titta lite efter läromålen. -**[9:11 - 9:15]** Instuderingsfrågor står fortfarande på vår att göra-lista. +**9:11** +Instuderingsfrågor står fortfarande på vår att göra-lista. -**[9:17 - 9:20]** Okej, så det var lite bakgrund till själva blocket. +**9:17** +Okej, så det var lite bakgrund till själva blocket. -**[9:20 - 9:26]** Nu kör vi vår lilla crash course i mikroorganismer. +**9:20** +Nu kör vi vår lilla crash course i mikroorganismer. -**[9:26 - 9:29]** För att ni faktiskt ska veta var +**9:26** +För att ni faktiskt ska veta var -**[9:30 - 9:36]** vad det är vi står inför och bredden av det som vårt immunförsvar faktiskt behöver +**9:30** +vad det är vi står inför och bredden av det som vårt immunförsvar faktiskt behöver -**[9:37 - 9:42]** försvara oss emot, varför vi då behöver ha så många olika immunmekanismer. +**9:37** +försvara oss emot, varför vi då behöver ha så många olika immunmekanismer. -**[9:45 - 9:50]** Så mikroorganismer kommer i olika färger, former, smaker, dofter och storlekar. +**9:45** +Så mikroorganismer kommer i olika färger, former, smaker, dofter och storlekar. -**[9:51 - 9:55]** Bakterier i virus, svampar och parasiter. +**9:51** +Bakterier i virus, svampar och parasiter. -**[9:56 - 9:59]** Jag tänker att ni alla ändå har läst lite olika. +**9:56** +Jag tänker att ni alla ändå har läst lite olika. -**[10:00 - 10:02]** Mycket av detta på gymnasiet. +**10:00** +Mycket av detta på gymnasiet. -**[10:04 - 10:08]** Vi börjar med att prata om bakterier. +**10:04** +Vi börjar med att prata om bakterier. -**[10:09 - 10:13]** Det här är vad man skulle kalla för livets träd, kan man säga, +**10:09** +Det här är vad man skulle kalla för livets träd, kan man säga, -**[10:13 - 10:14]** som grenar ut sig åt olika håll. +**10:13** +som grenar ut sig åt olika håll. -**[10:15 - 10:21]** Där vi ligger uppe vid EU-karyoter, medan bakterierna hör till +**10:15** +Där vi ligger uppe vid EU-karyoter, medan bakterierna hör till -**[10:21 - 10:22]** pro-karyotaorganismer. +**10:21** +pro-karyotaorganismer. -**[10:22 - 10:26]** De har celler utan cellkärna. +**10:22** +De har celler utan cellkärna. -**[10:26 - 10:29]** Det finns då många olika familjer här in emellan. +**10:26** +Det finns då många olika familjer här in emellan. -**[10:30 - 10:38]** De är en halv till fem mikrometer långa, de är encelliga organismer. +**10:30** +De är en halv till fem mikrometer långa, de är encelliga organismer. -**[10:38 - 10:41]** De kan ju då olika typer av metabolism. +**10:38** +De kan ju då olika typer av metabolism. -**[10:41 - 10:46]** De kan vara aeroba, alltså att de kräver syre från metabolismen. +**10:41** +De kan vara aeroba, alltså att de kräver syre från metabolismen. -**[10:46 - 10:50]** De kan vara anaeroba, alltså att de inte använder syre. +**10:46** +De kan vara anaeroba, alltså att de inte använder syre. -**[10:50 - 10:53]** Och där vissa faktiskt till och med är det toxiskt med syre. +**10:50** +Och där vissa faktiskt till och med är det toxiskt med syre. -**[10:53 - 10:56]** Alltså de dör i närheten av syre. +**10:53** +Alltså de dör i närheten av syre. -**[10:56 - 11:00]** Sen har vi de som är fackultativt anaeroba. +**10:56** +Sen har vi de som är fackultativt anaeroba. -**[11:00 - 11:05]** Och de kan liksom båda använda sig av syre eller vara i en syrefri miljö. +**11:00** +Och de kan liksom båda använda sig av syre eller vara i en syrefri miljö. -**[11:05 - 11:09]** Och det är oftast bland dem som vi har våra flesta fiender. +**11:05** +Och det är oftast bland dem som vi har våra flesta fiender. -**[11:09 - 11:13]** De finns överallt och det finns miljontals olika arter. +**11:09** +De finns överallt och det finns miljontals olika arter. -**[11:13 - 11:17]** Och de kan då leva i många olika lokaler. +**11:13** +Och de kan då leva i många olika lokaler. -**[11:17 - 11:19]** Och nu syftar jag på i kroppen. +**11:17** +Och nu syftar jag på i kroppen. -**[11:19 - 11:22]** Vi vet ju att de kan leva på många olika sätt i omgivningen. +**11:19** +Vi vet ju att de kan leva på många olika sätt i omgivningen. -**[11:22 - 11:25]** Men i kroppen så kan de ju leva i slemmignar +**11:22** +Men i kroppen så kan de ju leva i slemmignar -**[11:25 - 11:30]** i extra lärmatrik, kroppsvätskor, inne. +**11:25** +i extra lärmatrik, kroppsvätskor, inne. -**[11:30 - 11:32]** ute i våra celler. +**11:30** +ute i våra celler. -**[11:32 - 11:35]** Och inne i celler då så kan de leva antingen +**11:32** +Och inne i celler då så kan de leva antingen -**[11:35 - 11:38]** i intressellära vesiklar. +**11:35** +i intressellära vesiklar. -**[11:38 - 11:41]** Eller så kan de leva fritt i cytoplasma. +**11:38** +Eller så kan de leva fritt i cytoplasma. -**[11:43 - 11:45]** Och vissa kan då infektera människan. +**11:43** +Och vissa kan då infektera människan. -**[11:45 - 11:48]** Och då kallar vi dem för patogena bakterier. +**11:45** +Och då kallar vi dem för patogena bakterier. -**[11:49 - 11:53]** Och ett annat ord här är att de är virulenta. +**11:49** +Och ett annat ord här är att de är virulenta. -**[11:53 - 11:57]** Virulens betyder liksom förmåga att framkalla sjukdom. +**11:53** +Virulens betyder liksom förmåga att framkalla sjukdom. -**[12:00 - 12:04]** De finns i olika former. +**12:00** +De finns i olika former. -**[12:04 - 12:06]** Det här känner vi säkert till. +**12:04** +Det här känner vi säkert till. -**[12:06 - 12:09]** Vi har ju de som är runda, alltså våra kockor. +**12:06** +Vi har ju de som är runda, alltså våra kockor. -**[12:09 - 12:12]** Och de kan förekomma en och en eller de kan förekomma två och två. +**12:09** +Och de kan förekomma en och en eller de kan förekomma två och två. -**[12:12 - 12:14]** Det blir en diplokocker. +**12:12** +Det blir en diplokocker. -**[12:14 - 12:16]** De kan förekomma i klasar. +**12:14** +De kan förekomma i klasar. -**[12:16 - 12:17]** Blir de streptokocker? +**12:16** +Blir de streptokocker? -**[12:17 - 12:18]** Eller i kedjor. +**12:17** +Eller i kedjor. -**[12:18 - 12:20]** Nej, det blir de inte. +**12:18** +Nej, det blir de inte. -**[12:20 - 12:21]** Staffilokocker. Eller i kedjor. +**12:20** +Staffilokocker. Eller i kedjor. -**[12:21 - 12:23]** Blir de streptokocker. +**12:21** +Blir de streptokocker. -**[12:23 - 12:25]** Vi har också stavar som är avlånga. +**12:23** +Vi har också stavar som är avlånga. -**[12:26 - 12:28]** Det kan också vara en och en eller sitta i långa rader. +**12:26** +Det kan också vara en och en eller sitta i långa rader. -**[12:29 - 12:30]** Vi har då speedrochers. +**12:29** +Vi har då speedrochers. -**[12:30 - 12:32]** som är som folkgula. +**12:30** +som är som folkgula. -**[12:34 - 12:39]** Vi delar in dem i grampositiva och grannnegativa. +**12:34** +Vi delar in dem i grampositiva och grannnegativa. -**[12:39 - 12:42]** Det här beror på skillnader i cellväggens uppbyggnad. +**12:39** +Det här beror på skillnader i cellväggens uppbyggnad. -**[12:42 - 12:45]** Som ger olika färg vid grannfärgning. +**12:42** +Som ger olika färg vid grannfärgning. -**[12:45 - 12:47]** Så här är en bild på grannfärgning. +**12:45** +Så här är en bild på grannfärgning. -**[12:47 - 12:49]** Där vi får blåa eller röda. +**12:47** +Där vi får blåa eller röda. -**[12:50 - 12:53]** Det här gör vi inte för att vi tycker att det är kul att ha olika färger +**12:50** +Det här gör vi inte för att vi tycker att det är kul att ha olika färger -**[12:53 - 12:54]** på bakterierna. +**12:53** +på bakterierna. -**[12:54 - 12:57]** Utan det ger oss information om deras cellvägg. +**12:54** +Utan det ger oss information om deras cellvägg. -**[13:00 - 13:03]** Blåa har en väldig tjock cellvägg. +**13:00** +Blåa har en väldig tjock cellvägg. -**[13:03 - 13:07]** Och de grannnegativa som blir röda har en melodi to himselvägg. +**13:03** +Och de grannnegativa som blir röda har en melodi to himselvägg. -**[13:07 - 13:11]** Här nere har jag lagt in en bild på den här grannfärgningen. +**13:07** +Här nere har jag lagt in en bild på den här grannfärgningen. -**[13:11 - 13:15]** Att man sätter till kristallviolett. +**13:11** +Att man sätter till kristallviolett. -**[13:15 - 13:19]** Och sen fixerar man och sen sköljer man. +**13:15** +Och sen fixerar man och sen sköljer man. -**[13:19 - 13:24]** Och då sköljs det här kristallvioletta bort ifrån de grannnegativa +**13:19** +Och då sköljs det här kristallvioletta bort ifrån de grannnegativa -**[13:24 - 13:26]** men inte de grannkonstiga. +**13:24** +men inte de grannkonstiga. -**[13:26 - 13:28]** Och så kontrastfärger med eosin. +**13:26** +Och så kontrastfärger med eosin. -**[13:28 - 13:30]** Och det är så man får de här blåa. +**13:28** +Och det är så man får de här blåa. -**[13:30 - 13:32]** Och röda bakterierna. +**13:30** +Och röda bakterierna. -**[13:34 - 13:37]** Och vad spelar det för roll då? +**13:34** +Och vad spelar det för roll då? -**[13:37 - 13:41]** Jo, för vårt immunförsvar så spelar det väldigt stor roll hur de ser ut. +**13:37** +Jo, för vårt immunförsvar så spelar det väldigt stor roll hur de ser ut. -**[13:41 - 13:46]** För det som vårt immunförsvar ser är ju liksom utsidan på bakterierna. +**13:41** +För det som vårt immunförsvar ser är ju liksom utsidan på bakterierna. -**[13:46 - 13:50]** Och de grampositiva +**13:46** +Och de grampositiva -**[13:50 - 13:52]** de har ju då den här väldigt tjocka cellväggen. +**13:50** +de har ju då den här väldigt tjocka cellväggen. -**[13:52 - 13:56]** Och det består framförallt av peptidublikan. +**13:52** +Och det består framförallt av peptidublikan. -**[13:56 - 14:00]** Och det kan vara upp till 50 lager av peptidublikan. +**13:56** +Och det kan vara upp till 50 lager av peptidublikan. -**[14:00 - 14:04]** Det finns även andra saker här. +**14:00** +Det finns även andra saker här. -**[14:04 - 14:07]** Som tekoinsyra och tekoinsyra till exempel. +**14:04** +Som tekoinsyra och tekoinsyra till exempel. -**[14:07 - 14:11]** Så allt detta då utanför cellmembranet. +**14:07** +Så allt detta då utanför cellmembranet. -**[14:11 - 14:15]** Jobbigt att den rör sig så långsamt. +**14:11** +Jobbigt att den rör sig så långsamt. -**[14:15 - 14:18]** Till skillnad då från de gramnegativa. +**14:15** +Till skillnad då från de gramnegativa. -**[14:18 - 14:20]** Som de ser helt annorlunda ut. +**14:18** +Som de ser helt annorlunda ut. -**[14:20 - 14:22]** De har ju först det här cellmembranet. +**14:20** +De har ju först det här cellmembranet. -**[14:22 - 14:24]** Där sitter plasmamembranet. +**14:22** +Där sitter plasmamembranet. -**[14:24 - 14:27]** Sen har de ett litet mellanskikt här. +**14:24** +Sen har de ett litet mellanskikt här. -**[14:27 - 14:29]** Där de har kanske upp till tre lager. +**14:27** +Där de har kanske upp till tre lager. -**[14:29 - 14:30]** En ir vulkan. +**14:29** +En ir vulkan. -**[14:30 - 14:32]** Då har vi ett yttermambrand. +**14:30** +Då har vi ett yttermambrand. -**[14:32 - 14:39]** Utanför det har de något som heter LPS eller lipopolisackarid. +**14:32** +Utanför det har de något som heter LPS eller lipopolisackarid. -**[14:39 - 14:43]** Så även om vi då tittar på de här bakterierna +**14:39** +Så även om vi då tittar på de här bakterierna -**[14:43 - 14:46]** och kan tycka att det inte är jätteskillnad så för vårat immunförsvar då. +**14:43** +och kan tycka att det inte är jätteskillnad så för vårat immunförsvar då. -**[14:46 - 14:52]** Som tittar på detta så säger de antingen Peptidoukan eller så ser de lipopolisackarider. +**14:46** +Som tittar på detta så säger de antingen Peptidoukan eller så ser de lipopolisackarider. -**[14:52 - 14:58]** Det här är då viktiga substanser som vårt immunförsvar känner igen. +**14:52** +Det här är då viktiga substanser som vårt immunförsvar känner igen. -**[15:00 - 15:09]** Som ni alla vet säkert så förökar sig bakterier genom delning binär fission. +**15:00** +Som ni alla vet säkert så förökar sig bakterier genom delning binär fission. -**[15:09 - 15:13]** Där vi har en bakteriecell som ska dela sig. +**15:09** +Där vi har en bakteriecell som ska dela sig. -**[15:13 - 15:18]** Där vi har celler, kromosomer, fritt inne i bakterien. +**15:13** +Där vi har celler, kromosomer, fritt inne i bakterien. -**[15:18 - 15:21]** Och sen så kopieras den här. +**15:18** +Och sen så kopieras den här. -**[15:21 - 15:23]** Och så får vi en skiljevägg som bildas. +**15:21** +Och så får vi en skiljevägg som bildas. -**[15:23 - 15:26]** Och sen får vi dotterceller som separeras. +**15:23** +Och sen får vi dotterceller som separeras. -**[15:26 - 15:30]** Och så får vi tillväxt så får vi nya bakterier på det viset. +**15:26** +Och så får vi tillväxt så får vi nya bakterier på det viset. -**[15:30 - 15:38]** Och vad som liksom påverkar, hur mycket, hur ofta en bakterie delar sig +**15:30** +Och vad som liksom påverkar, hur mycket, hur ofta en bakterie delar sig -**[15:38 - 15:43]** är såklart tillgång på näring, lämpligt vatten, temperatur. +**15:38** +är såklart tillgång på näring, lämpligt vatten, temperatur. -**[15:43 - 15:47]** Och i våra kroppar så har ju bakterierna det som de vill ha. +**15:43** +Och i våra kroppar så har ju bakterierna det som de vill ha. -**[15:47 - 15:50]** De har ju en jättebra temperatur, det finns jättemycket näring, +**15:47** +De har ju en jättebra temperatur, det finns jättemycket näring, -**[15:50 - 15:51]** det finns vätska. +**15:50** +det finns vätska. -**[15:51 - 15:56]** De önskar ju verkligen att kunna leva i oss och kunna dela sig. +**15:51** +De önskar ju verkligen att kunna leva i oss och kunna dela sig. -**[15:56 - 15:59]** Och det är det som vi då måste förhindra. +**15:56** +Och det är det som vi då måste förhindra. -**[16:00 - 16:06]** Och vissa bakterier kan till och med dela sig så snabbt som var tjugonde minut +**16:00** +Och vissa bakterier kan till och med dela sig så snabbt som var tjugonde minut -**[16:06 - 16:09]** de har optimala förhållanden, som vissa e-codie-bakterier. +**16:06** +de har optimala förhållanden, som vissa e-codie-bakterier. -**[16:09 - 16:14]** Så med andra ord så skulle de ha delat sig en gång redan på den här studien. +**16:09** +Så med andra ord så skulle de ha delat sig en gång redan på den här studien. -**[16:14 - 16:19]** Jag har fått igång föreläsningen och sen börjat. +**16:14** +Jag har fått igång föreläsningen och sen börjat. -**[16:23 - 16:27]** Så ytterligare viktig information angående bakterier. +**16:23** +Så ytterligare viktig information angående bakterier. -**[16:27 - 16:29]** Att vi har normalflora. +**16:27** +Att vi har normalflora. -**[16:29 - 16:30]** Vi har bakterier. +**16:29** +Vi har bakterier. -**[16:30 - 16:34]** Arterier på och i våra kroppar som är jätteviktiga för oss. +**16:30** +Arterier på och i våra kroppar som är jätteviktiga för oss. -**[16:34 - 16:38]** Och det här är, forskning har visat de senaste 10-15 åren någonting, +**16:34** +Och det här är, forskning har visat de senaste 10-15 åren någonting, -**[16:38 - 16:41]** jättemycket information om detta. +**16:38** +jättemycket information om detta. -**[16:41 - 16:45]** Och det känns som att det kommer upp i tidningar hela tiden. +**16:41** +Och det känns som att det kommer upp i tidningar hela tiden. -**[16:45 - 16:50]** Liksom, vad äter här och var snäll mot din tarm. +**16:45** +Liksom, vad äter här och var snäll mot din tarm. -**[16:50 - 16:55]** Och vad kan vara bra för att man ska ha en bättre flora och sådär. +**16:50** +Och vad kan vara bra för att man ska ha en bättre flora och sådär. -**[16:55 - 17:00]** Så de lever då på, oj, våra kroppar och orsaker. +**16:55** +Så de lever då på, oj, våra kroppar och orsaker. -**[17:00 - 17:01]** Är inte sjukdom hos en fisk individer. +**17:00** +Är inte sjukdom hos en fisk individer. -**[17:01 - 17:03]** Istället behöver vi dem faktiskt. +**17:01** +Istället behöver vi dem faktiskt. -**[17:03 - 17:09]** De hjälper oss att till exempel bryta ner maten som vi får i oss. +**17:03** +De hjälper oss att till exempel bryta ner maten som vi får i oss. -**[17:09 - 17:11]** Och vi kan tillgodogöra oss närexempel. +**17:09** +Och vi kan tillgodogöra oss närexempel. -**[17:11 - 17:15]** De hjälper oss att skapa ämnen som vi inte kan bryta själva. +**17:11** +De hjälper oss att skapa ämnen som vi inte kan bryta själva. -**[17:15 - 17:19]** Som vi kan behöva för energi, för våra epitelceller i tarmen till exempel. +**17:15** +Som vi kan behöva för energi, för våra epitelceller i tarmen till exempel. -**[17:19 - 17:24]** De kan hjälpa till att tränga undan patogener. +**17:19** +De kan hjälpa till att tränga undan patogener. -**[17:24 - 17:28]** För att det helt enkelt är för många mikroorganismer där. +**17:24** +För att det helt enkelt är för många mikroorganismer där. -**[17:28 - 17:30]** Så att inte patogenerna faktiskt kan nå fram. +**17:28** +Så att inte patogenerna faktiskt kan nå fram. -**[17:30 - 17:33]** Till epitelcellerna och ta sig in i kroppen. +**17:30** +Till epitelcellerna och ta sig in i kroppen. -**[17:33 - 17:37]** Eller de kan hjälpa till att ta näringsämnen från patogener +**17:33** +Eller de kan hjälpa till att ta näringsämnen från patogener -**[17:37 - 17:39]** så att vi liksom svälter ut dem då. +**17:37** +så att vi liksom svälter ut dem då. -**[17:41 - 17:47]** Så det är jätteviktigt att ha en bra bakterieflora. +**17:41** +Så det är jätteviktigt att ha en bra bakterieflora. -**[17:47 - 17:51]** Det finns hundratals olika arter och vi har väl kanske över +**17:47** +Det finns hundratals olika arter och vi har väl kanske över -**[17:51 - 17:56]** hundratusen miljarder bakterier i våra kroppar. +**17:51** +hundratusen miljarder bakterier i våra kroppar. -**[17:56 - 18:00]** Så egentligen fler bakterieceller än våra egna sätt. +**17:56** +Så egentligen fler bakterieceller än våra egna sätt. -**[18:00 - 18:05]** Och finns ju då på huden i munnen. +**18:00** +Och finns ju då på huden i munnen. -**[18:05 - 18:09]** Alltså där högst koncentration är i tjocktarmen. +**18:05** +Alltså där högst koncentration är i tjocktarmen. -**[18:09 - 18:15]** Så liksom är det väl en gradient ifrån magsäcken ner till tjocktarmen där det blir mer och mer. +**18:09** +Så liksom är det väl en gradient ifrån magsäcken ner till tjocktarmen där det blir mer och mer. -**[18:15 - 18:18]** Magsäcken är ju inte så mycket för där har vi så hög syra. +**18:15** +Magsäcken är ju inte så mycket för där har vi så hög syra. -**[18:18 - 18:24]** Eller ja, vi har så lågt pH så att det inte växer så mycket där då. +**18:18** +Eller ja, vi har så lågt pH så att det inte växer så mycket där då. -**[18:24 - 18:29]** Men i den här normalfloran så finns det ju också vissa bakterier. +**18:24** +Men i den här normalfloran så finns det ju också vissa bakterier. -**[18:30 - 18:36]** Eriarter som potentiellt sett är virulenta, alltså skulle kunna orsaka sjukdom och de finns i +**18:30** +Eriarter som potentiellt sett är virulenta, alltså skulle kunna orsaka sjukdom och de finns i -**[18:36 - 18:36]** vår normalflora. +**18:36** +vår normalflora. -**[18:37 - 18:39]** Som straffrodukopusaurusus +**18:37** +Som straffrodukopusaurusus -**[18:39 - 18:41]** Echirishia coli, alltså E. coli +**18:39** +Echirishia coli, alltså E. coli -**[18:42 - 18:43]** ochrostidium difficile som är +**18:42** +ochrostidium difficile som är -**[18:44 - 18:46]** patogener om de får möjlighet. +**18:44** +patogener om de får möjlighet. -**[18:46 - 18:51]** Men oftast hos en frisk person så skapar de inte sjukdom men de finns där hela tiden. +**18:46** +Men oftast hos en frisk person så skapar de inte sjukdom men de finns där hela tiden. -**[18:54 - 18:59]** Så ni trodde inte riktigt att det här, ni trodde ni skulle få höra immunologin, men immunologin kom. +**18:54** +Så ni trodde inte riktigt att det här, ni trodde ni skulle få höra immunologin, men immunologin kom. -**[19:00 - 19:02]** Det blir mikroviolinologi, till och med. +**19:00** +Det blir mikroviolinologi, till och med. -**[19:02 - 19:10]** Tittar vi då lite på bakterier i olika typer av virulens, alltså förmåga att skapa sjukdom, +**19:02** +Tittar vi då lite på bakterier i olika typer av virulens, alltså förmåga att skapa sjukdom, -**[19:10 - 19:17]** så har vi då, här har vi olika bakterier och vi har då hur farliga de är. +**19:10** +så har vi då, här har vi olika bakterier och vi har då hur farliga de är. -**[19:17 - 19:21]** Står vi i vår normalflora, då har vi många som vi kallar för +**19:17** +Står vi i vår normalflora, då har vi många som vi kallar för -**[19:21 - 19:25]** lågdirirenta, som i princip aldrig skapar sjukdom. +**19:21** +lågdirirenta, som i princip aldrig skapar sjukdom. -**[19:25 - 19:29]** Till exempel vissa, våra blåsnegativa stafylokocker, eller de här laktobaserade +**19:25** +Till exempel vissa, våra blåsnegativa stafylokocker, eller de här laktobaserade -**[19:30 - 19:33]** bilder och bifylld bakterier som jag tänker att ni känner igen, för det är de som +**19:30** +bilder och bifylld bakterier som jag tänker att ni känner igen, för det är de som -**[19:34 - 19:37]** företag vill att man ska köpa och dricka deras produkter +**19:34** +företag vill att man ska köpa och dricka deras produkter -**[19:37 - 19:40]** så att man ska få 100 miljarder i snälla bakterier i tarmen och så. +**19:37** +så att man ska få 100 miljarder i snälla bakterier i tarmen och så. -**[19:41 - 19:46]** De är klassade som goda bakterier som är orsaken, +**19:41** +De är klassade som goda bakterier som är orsaken, -**[19:46 - 19:48]** sjukdomar som gör bra saker. +**19:46** +sjukdomar som gör bra saker. -**[19:49 - 19:53]** Sen har vi då även i normalfloran, så har vi vissa +**19:49** +Sen har vi då även i normalfloran, så har vi vissa -**[19:53 - 19:56]** zogener och det är de här jag nämnde, framförallt på förra bilden. +**19:53** +zogener och det är de här jag nämnde, framförallt på förra bilden. -**[19:56 - 19:58]** Papaurus, ekolit +**19:56** +Papaurus, ekolit -**[19:58 - 19:59]** och stridiumbiffissor. +**19:58** +och stridiumbiffissor. -**[20:00 - 20:04]** Som finns där, och som ibland kan skapa sjukdom av olika anledningar. +**20:00** +Som finns där, och som ibland kan skapa sjukdom av olika anledningar. -**[20:05 - 20:07]** Sen har vi dem längst ut här till höger +**20:05** +Sen har vi dem längst ut här till höger -**[20:07 - 20:08]** som är +**20:07** +som är -**[20:08 - 20:12]** obligata patiener, så får vi i oss dem så blir vi sjuka. +**20:08** +obligata patiener, så får vi i oss dem så blir vi sjuka. -**[20:12 - 20:14]** Så är det bara. +**20:12** +Så är det bara. -**[20:14 - 20:16]** Så de skapar alltid sjukdom. +**20:14** +Så de skapar alltid sjukdom. -**[20:16 - 20:17]** Exempel här är +**20:16** +Exempel här är -**[20:18 - 20:21]** Nyko bakterium tuberkulosus, alltså skapar tbc. +**20:18** +Nyko bakterium tuberkulosus, alltså skapar tbc. -**[20:22 - 20:24]** Vibry och polera. +**20:22** +Vibry och polera. -**[20:25 - 20:26]** Gersinja pestest. +**20:25** +Gersinja pestest. -**[20:27 - 20:29]** Så att de är liksom alltid +**20:27** +Så att de är liksom alltid -**[20:30 - 20:34]** liksom svalpar inte runt i normalfloran och finns där, utan +**20:30** +liksom svalpar inte runt i normalfloran och finns där, utan -**[20:34 - 20:35]** får vi i oss dem som blir vi sjuka. +**20:34** +får vi i oss dem som blir vi sjuka. -**[20:37 - 20:38]** Så det finns ett brett +**20:37** +Så det finns ett brett -**[20:38 - 20:39]** spektrum här. +**20:38** +spektrum här. -**[20:40 - 20:44]** Men då kan man undra vad är det som bestämmer om vi blir sjuka? +**20:40** +Men då kan man undra vad är det som bestämmer om vi blir sjuka? -**[20:45 - 20:46]** Och det är den här +**20:45** +Och det är den här -**[20:46 - 20:47]** balansen +**20:46** +balansen -**[20:48 - 20:48]** och alla mikroorganismer, +**20:48** +och alla mikroorganismer, -**[20:49 - 20:50]** virulens +**20:49** +virulens -**[20:50 - 20:51]** och världens +**20:50** +och världens -**[20:52 - 20:53]** immunstatus. +**20:52** +immunstatus. -**[20:53 - 20:55]** Så det som +**20:53** +Så det som -**[20:55 - 20:57]** tynger ner då, om man tänker, +**20:55** +tynger ner då, om man tänker, -**[20:57 - 20:58]** att skapa sjukdom. +**20:57** +att skapa sjukdom. -**[20:59 - 20:59]** Det är ju vilka +**20:59** +Det är ju vilka -**[21:00 - 21:03]** virulensfaktorer som mikroorganismerna har. +**21:00** +virulensfaktorer som mikroorganismerna har. -**[21:04 - 21:07]** Och också då antal bakterier som krävs för att skapa sjukdom. +**21:04** +Och också då antal bakterier som krävs för att skapa sjukdom. -**[21:08 - 21:10]** Alltså vissa av de här, +**21:08** +Alltså vissa av de här, -**[21:11 - 21:13]** om man får i sig två bakterier, +**21:11** +om man får i sig två bakterier, -**[21:13 - 21:16]** man får i sig två miljoner bakterier av någonting som är potentiellt +**21:13** +man får i sig två miljoner bakterier av någonting som är potentiellt -**[21:16 - 21:20]** sjukdomsskapande så gör det väldigt stor skillnad. +**21:16** +sjukdomsskapande så gör det väldigt stor skillnad. -**[21:22 - 21:25]** Och det som ligger i vågskålen då för att hålla oss friska +**21:22** +Och det som ligger i vågskålen då för att hålla oss friska -**[21:26 - 21:28]** det kan jag ha, och vi kan ha olika genetiska +**21:26** +det kan jag ha, och vi kan ha olika genetiska -**[21:28 - 21:29]** förutsättningar helt enkelt. +**21:28** +förutsättningar helt enkelt. -**[21:30 - 21:32]** Att bli sjuka eller inte sjuka. +**21:30** +Att bli sjuka eller inte sjuka. -**[21:32 - 21:37]** Exempel här kan ju vara till exempel, det gäller inte det bakterier utan då gäller det virus. +**21:32** +Exempel här kan ju vara till exempel, det gäller inte det bakterier utan då gäller det virus. -**[21:37 - 21:39]** Alltså, vissa av oss får ju inte +**21:37** +Alltså, vissa av oss får ju inte -**[21:40 - 21:44]** vinterkräksjuka, alltså kalisibirusinfektion för att vi +**21:40** +vinterkräksjuka, alltså kalisibirusinfektion för att vi -**[21:44 - 21:48]** inte har den här 72-genen som gör en speciell socker +**21:44** +inte har den här 72-genen som gör en speciell socker -**[21:49 - 21:50]** eller en speciell sockerstruktur. +**21:49** +eller en speciell sockerstruktur. -**[21:51 - 21:52]** Och då liksom +**21:51** +Och då liksom -**[21:52 - 21:55]** kan man inte bli sjuk av det, medan andra kan det. Så genetiken spelar in +**21:52** +kan man inte bli sjuk av det, medan andra kan det. Så genetiken spelar in -**[21:56 - 21:57]** hälsotillståndet är viktigt. +**21:56** +hälsotillståndet är viktigt. -**[21:58 - 21:59]** En vanlig frisk person, +**21:58** +En vanlig frisk person, -**[22:00 - 22:03]** så klarar vi oss bra ifrån alla de här potentiella +**22:00** +så klarar vi oss bra ifrån alla de här potentiella -**[22:03 - 22:06]** virulenta bakterierna som finns i vår omgivning. +**22:03** +virulenta bakterierna som finns i vår omgivning. -**[22:06 - 22:10]** Men om man kanske blir sjuk av en annan orsak +**22:06** +Men om man kanske blir sjuk av en annan orsak -**[22:10 - 22:13]** eller man står på mycket antibiotika eller man äter +**22:10** +eller man står på mycket antibiotika eller man äter -**[22:14 - 22:16]** mediciner som dämpar immunförsvaret då kan man ju då få +**22:14** +mediciner som dämpar immunförsvaret då kan man ju då få -**[22:18 - 22:19]** ålder +**22:18** +ålder -**[22:20 - 22:22]** väldigt unga, väldigt gamla +**22:20** +väldigt unga, väldigt gamla -**[22:22 - 22:24]** har större risk att bli sjuka +**22:22** +har större risk att bli sjuka -**[22:24 - 22:26]** för att man då inte har samma +**22:24** +för att man då inte har samma -**[22:27 - 22:27]** immunförsvar. +**22:27** +immunförsvar. -**[22:28 - 22:29]** Och sen då såklart normalt +**22:28** +Och sen då såklart normalt -**[22:30 - 22:34]** valfloran också som jag sa. Det är viktigt att man har en bra +**22:30** +valfloran också som jag sa. Det är viktigt att man har en bra -**[22:34 - 22:38]** normalflora. Annars kan det också vara en orsak till att man kanske kan bli sjuk då. +**22:34** +normalflora. Annars kan det också vara en orsak till att man kanske kan bli sjuk då. -**[22:41 - 22:45]** Så lite mer om bakterier och bakteriella strukturer +**22:41** +Så lite mer om bakterier och bakteriella strukturer -**[22:45 - 22:47]** varför det här med +**22:45** +varför det här med -**[22:47 - 22:49]** virulensfaktorer. +**22:47** +virulensfaktorer. -**[22:51 - 22:53]** En bakterie här då. +**22:51** +En bakterie här då. -**[22:54 - 22:55]** Inuti bakterien här. Vi har +**22:54** +Inuti bakterien här. Vi har -**[22:56 - 22:57]** DNA som ligger fritt. +**22:56** +DNA som ligger fritt. -**[22:58 - 22:59]** Vissa bakterier har flasmider. +**22:58** +Vissa bakterier har flasmider. -**[23:00 - 23:02]** Sen har vi cellmemembran, vi har en cellvägg. +**23:00** +Sen har vi cellmemembran, vi har en cellvägg. -**[23:03 - 23:06]** Och sen här utanför så finns det olika typer av strukturer. +**23:03** +Och sen här utanför så finns det olika typer av strukturer. -**[23:06 - 23:08]** Vi har olika +**23:06** +Vi har olika -**[23:08 - 23:09]** adressiner +**23:08** +adressiner -**[23:09 - 23:10]** och +**23:09** +och -**[23:10 - 23:11]** fibrer +**23:10** +fibrer -**[23:11 - 23:13]** som hjälper till vid vidhäftning +**23:11** +som hjälper till vid vidhäftning -**[23:13 - 23:14]** till våra celler. +**23:13** +till våra celler. -**[23:14 - 23:18]** Vi kan ha flageller som hjälper bakterien att röra sig +**23:14** +Vi kan ha flageller som hjälper bakterien att röra sig -**[23:18 - 23:19]** så den kan simma framåt. +**23:18** +så den kan simma framåt. -**[23:20 - 23:21]** Vi kan också ha en kapsel +**23:20** +Vi kan också ha en kapsel -**[23:21 - 23:23]** som skyddar mot immunförsvaret då. +**23:21** +som skyddar mot immunförsvaret då. -**[23:24 - 23:25]** Och de här då är virulensfaktorer +**23:24** +Och de här då är virulensfaktorer -**[23:26 - 23:27]** så kapsel +**23:26** +så kapsel -**[23:27 - 23:28]** fimrer, adressiner och flageller. +**23:27** +fimrer, adressiner och flageller. -**[23:30 - 23:32]** Alla bakterier utan vissa har det här och vissa +**23:30** +Alla bakterier utan vissa har det här och vissa -**[23:32 - 23:35]** schyssta har fler än andra. +**23:32** +schyssta har fler än andra. -**[23:35 - 23:38]** Så om man har vissa av de här så kan +**23:35** +Så om man har vissa av de här så kan -**[23:39 - 23:42]** öka virulensen, alltså risken för att skapa sjukdom. +**23:39** +öka virulensen, alltså risken för att skapa sjukdom. -**[23:45 - 23:46]** Och kapsel då. +**23:45** +Och kapsel då. -**[23:46 - 23:48]** Vad är det? Jo, det är +**23:46** +Vad är det? Jo, det är -**[23:49 - 23:51]** polysackarider som är tätt bundna till +**23:49** +polysackarider som är tätt bundna till -**[23:51 - 23:52]** bakterier. +**23:51** +bakterier. -**[23:52 - 23:53]** Ibland kan det också finnas ett yttersta +**23:52** +Ibland kan det också finnas ett yttersta -**[23:54 - 23:55]** slemlager av sockerkedjor som +**23:54** +slemlager av sockerkedjor som -**[23:56 - 23:56]** sitter med löst. +**23:56** +sitter med löst. -**[23:57 - 23:58]** Och det här +**23:57** +Och det här -**[23:58 - 23:59]** har ju då bakterierna genom +**23:58** +har ju då bakterierna genom -**[24:00 - 24:06]** som evolutionen skapat sig för att kunna undgå våra immunmekanismer. +**24:00** +som evolutionen skapat sig för att kunna undgå våra immunmekanismer. -**[24:06 - 24:08]** Och de som har sådana här kapslar +**24:06** +Och de som har sådana här kapslar -**[24:09 - 24:11]** har vi generellt svårare, +**24:09** +har vi generellt svårare, -**[24:11 - 24:14]** vårt immunförsvar har svårare att +**24:11** +vårt immunförsvar har svårare att -**[24:14 - 24:16]** känna igen och +**24:14** +känna igen och -**[24:16 - 24:17]** attackera dem. +**24:16** +attackera dem. -**[24:23 - 24:25]** Så lite mer om virulensfaktorer. +**24:23** +Så lite mer om virulensfaktorer. -**[24:25 - 24:27]** Det är då egenskaper +**24:25** +Det är då egenskaper -**[24:27 - 24:28]** eller strukturer +**24:27** +eller strukturer -**[24:28 - 24:29]** hos mikroorganismer som binder +**24:28** +hos mikroorganismer som binder -**[24:30 - 24:32]** som bidrar till dess +**24:30** +som bidrar till dess -**[24:32 - 24:33]** sjukdomsframkallande förmåga. +**24:32** +sjukdomsframkallande förmåga. -**[24:33 - 24:34]** Som jag sa så kan det vara +**24:33** +Som jag sa så kan det vara -**[24:35 - 24:37]** adressiner för indirell och flageller. +**24:35** +adressiner för indirell och flageller. -**[24:38 - 24:40]** De här hjälper till att +**24:38** +De här hjälper till att -**[24:40 - 24:41]** underlätta kolonisering, +**24:40** +underlätta kolonisering, -**[24:42 - 24:44]** invasionsspridning i värmena. +**24:42** +invasionsspridning i värmena. -**[24:44 - 24:46]** De ger vävnads eller cellskada. +**24:44** +De ger vävnads eller cellskada. -**[24:46 - 24:48]** Påverkar cellfunktioner och orsaker. +**24:46** +Påverkar cellfunktioner och orsaker. -**[24:49 - 24:50]** Inflammation. +**24:49** +Inflammation. -**[24:50 - 24:53]** Kapseln som jag sa, motverkar kroppens försvar. +**24:50** +Kapseln som jag sa, motverkar kroppens försvar. -**[24:53 - 24:55]** Sedan finns det andra typer av virulensfaktorer +**24:53** +Sedan finns det andra typer av virulensfaktorer -**[24:55 - 24:57]** som injektionssystem, +**24:55** +som injektionssystem, -**[24:57 - 24:59]** vävnadsnedbrytande enzymer, +**24:57** +vävnadsnedbrytande enzymer, -**[24:59 - 24:59]** skapande av virus, +**24:59** +skapande av virus, -**[25:00 - 25:00]** och film. +**25:00** +och film. -**[25:00 - 25:03]** Allt det här angående materiella virulensfaktorer +**25:00** +Allt det här angående materiella virulensfaktorer -**[25:04 - 25:07]** kommer komma mer på termin 5 +**25:04** +kommer komma mer på termin 5 -**[25:07 - 25:12]** då det handlar mer om sjukdom i förhållande till immunförsvaret. +**25:07** +då det handlar mer om sjukdom i förhållande till immunförsvaret. -**[25:13 - 25:15]** Här presenterar jag detta bara för att ni ska känna igen det. +**25:13** +Här presenterar jag detta bara för att ni ska känna igen det. -**[25:15 - 25:21]** För att det är viktigt att ni vet vad vi står inför men inte mer detaljerat. +**25:15** +För att det är viktigt att ni vet vad vi står inför men inte mer detaljerat. -**[25:22 - 25:23]** Sen har vi också toxiner +**25:22** +Sen har vi också toxiner -**[25:24 - 25:26]** som kommer i två varianter. +**25:24** +som kommer i två varianter. -**[25:26 - 25:27]** Endotoxiner. +**25:26** +Endotoxiner. -**[25:28 - 25:29]** Som finns i bakterien cellvirus. +**25:28** +Som finns i bakterien cellvirus. -**[25:30 - 25:36]** Till exempel LPS, som jag pratade om innan, lipopolusakkeriet som är toxiskt före oss. +**25:30** +Till exempel LPS, som jag pratade om innan, lipopolusakkeriet som är toxiskt före oss. -**[25:36 - 25:39]** Det sitter bundet till bakterien. +**25:36** +Det sitter bundet till bakterien. -**[25:40 - 25:46]** Men när bakterien dör så kan detta faktiskt också släppas loss från bakterien och komma ut i kroppen. +**25:40** +Men när bakterien dör så kan detta faktiskt också släppas loss från bakterien och komma ut i kroppen. -**[25:46 - 25:50]** Då är det väldigt toxiskt att skapa kraftiga inflammationer. +**25:46** +Då är det väldigt toxiskt att skapa kraftiga inflammationer. -**[25:52 - 25:53]** Sedan har vi exotoxiner. +**25:52** +Sedan har vi exotoxiner. -**[25:54 - 25:59]** Det är substanser som produceras och släpps ut exempel här. +**25:54** +Det är substanser som produceras och släpps ut exempel här. -**[26:00 - 26:01]** ulinumtoxin. +**26:00** +ulinumtoxin. -**[26:01 - 26:05]** Som faktiskt är det mest potenta, mest giftiga toxin som vi känner till. +**26:01** +Som faktiskt är det mest potenta, mest giftiga toxin som vi känner till. -**[26:06 - 26:11]** Där det faktiskt räcker att få en dos på ett nanogram per kilo +**26:06** +Där det faktiskt räcker att få en dos på ett nanogram per kilo -**[26:12 - 26:14]** för att döda en människa. +**26:12** +för att döda en människa. -**[26:14 - 26:16]** Så det är inte mycket som behövs. +**26:14** +Så det är inte mycket som behövs. -**[26:18 - 26:20]** Annat exempel kan vara +**26:18** +Annat exempel kan vara -**[26:20 - 26:23]** stelkramstoxin, alltså tetanusoxiner. +**26:20** +stelkramstoxin, alltså tetanusoxiner. -**[26:27 - 26:29]** Det var +**26:27** +Det var -**[26:30 - 26:32]** Coursen. Nu kör vi lite virus istället. +**26:30** +Coursen. Nu kör vi lite virus istället. -**[26:33 - 26:36]** Som ni också faktiskt känner till, +**26:33** +Som ni också faktiskt känner till, -**[26:36 - 26:38]** en hel del. Virus är ju då +**26:36** +en hel del. Virus är ju då -**[26:38 - 26:40]** obligata, intras eller lära +**26:38** +obligata, intras eller lära -**[26:41 - 26:42]** parasiter. +**26:41** +parasiter. -**[26:42 - 26:43]** De behöver celler +**26:42** +De behöver celler -**[26:43 - 26:45]** för att föröka sig. De kan ju inte, +**26:43** +för att föröka sig. De kan ju inte, -**[26:45 - 26:50]** bakterier kan ju föröka sig själva bara de har tillit, med näring och väska och sådär +**26:45** +bakterier kan ju föröka sig själva bara de har tillit, med näring och väska och sådär -**[26:50 - 26:51]** temperatur. +**26:50** +temperatur. -**[26:51 - 26:55]** Men virus behöver faktiskt ta över en cell för att kunna reflektera. +**26:51** +Men virus behöver faktiskt ta över en cell för att kunna reflektera. -**[26:56 - 26:59]** Därför tänker vi att virus har två olika +**26:56** +Därför tänker vi att virus har två olika -**[27:00 - 27:00]** faser. +**27:00** +faser. -**[27:00 - 27:06]** En fas är den enkla fasen, då viruset är bara en viruspartikel. +**27:00** +En fas är den enkla fasen, då viruset är bara en viruspartikel. -**[27:06 - 27:11]** Det är liksom ett genom som skyddas av ett proteinskal och kanske ibland ett lipidmembran. +**27:06** +Det är liksom ett genom som skyddas av ett proteinskal och kanske ibland ett lipidmembran. -**[27:12 - 27:16]** Det är detta som förflyttar sig när man splittrar mellan personer och sådär. +**27:12** +Det är detta som förflyttar sig när man splittrar mellan personer och sådär. -**[27:17 - 27:20]** Men sen har den en komplicerad fas och det är när vi har den +**27:17** +Men sen har den en komplicerad fas och det är när vi har den -**[27:20 - 27:21]** inne i en virusinfekterad cell. +**27:20** +inne i en virusinfekterad cell. -**[27:22 - 27:27]** Det är det här som viruset replikerar och vi får då nya viruspartiklar. +**27:22** +Det är det här som viruset replikerar och vi får då nya viruspartiklar. -**[27:27 - 27:29]** Och där +**27:27** +Och där -**[27:30 - 27:36]** ytterligare proteiner uttrycks och viruset ställer om cellen för att +**27:30** +ytterligare proteiner uttrycks och viruset ställer om cellen för att -**[27:36 - 27:38]** utnyttja cellen till sin egen fördel. +**27:36** +utnyttja cellen till sin egen fördel. -**[27:44 - 27:47]** Nu då, virus är ju nu väldigt små istället, +**27:44** +Nu då, virus är ju nu väldigt små istället, -**[27:48 - 27:49]** 20 till 300 nanometer. +**27:48** +20 till 300 nanometer. -**[27:49 - 27:52]** De kan ha DNA eller RNA-geno, +**27:49** +De kan ha DNA eller RNA-geno, -**[27:53 - 27:55]** som kan vara dubbelsträngat eller enkelsträngat. +**27:53** +som kan vara dubbelsträngat eller enkelsträngat. -**[27:56 - 27:59]** Saknar som sagt subsidolära organ eller och +**27:56** +Saknar som sagt subsidolära organ eller och -**[28:00 - 28:06]** metabolism, men alla producerar mRNA och använder cellens maskinin +**28:00** +metabolism, men alla producerar mRNA och använder cellens maskinin -**[28:06 - 28:09]** för att uttrycka proteiner. +**28:06** +för att uttrycka proteiner. -**[28:09 - 28:13]** Många, men inte alla virus orsakar sjukdom och vissa virus orsakar +**28:09** +Många, men inte alla virus orsakar sjukdom och vissa virus orsakar -**[28:13 - 28:15]** faktiskt till och med tumöromvandling av celler. +**28:13** +faktiskt till och med tumöromvandling av celler. -**[28:16 - 28:21]** Här är en liten uppställning av fyra olika virus. +**28:16** +Här är en liten uppställning av fyra olika virus. -**[28:21 - 28:24]** De kan vara ganska olika, till exempel i korna +**28:21** +De kan vara ganska olika, till exempel i korna -**[28:24 - 28:27]** virus här som är det minsta, eller som är väldigt litet i alla fall, +**28:24** +virus här som är det minsta, eller som är väldigt litet i alla fall, -**[28:27 - 28:30]** som är 30 nanometer. Här har vi RNA +**28:27** +som är 30 nanometer. Här har vi RNA -**[28:30 - 28:34]** genom, och här har vi bara en kapsel, inget hölje. +**28:30** +genom, och här har vi bara en kapsel, inget hölje. -**[28:35 - 28:39]** Här har vi influensa typ A som är 100 nanometer. +**28:35** +Här har vi influensa typ A som är 100 nanometer. -**[28:39 - 28:42]** Här är genomet istället ett enkelsträngat +**28:39** +Här är genomet istället ett enkelsträngat -**[28:43 - 28:46]** negativt RNA som är uppdelat i åtta olika små strängar. +**28:43** +negativt RNA som är uppdelat i åtta olika små strängar. -**[28:48 - 28:52]** Coronavirus, som vi kanske har hört talas om allihop, +**28:48** +Coronavirus, som vi kanske har hört talas om allihop, -**[28:52 - 28:56]** som har ett enkelsträngat RNA-genom. +**28:52** +som har ett enkelsträngat RNA-genom. -**[28:56 - 28:59]** Och här har vi till exempel herpesvirus som är mycket större. +**28:56** +Och här har vi till exempel herpesvirus som är mycket större. -**[29:00 - 29:02]** Som har ett dubbelsving, ett DNA-genom +**29:00** +Som har ett dubbelsving, ett DNA-genom -**[29:02 - 29:05]** som då har cytfenom i sin kapsyl. +**29:02** +som då har cytfenom i sin kapsyl. -**[29:05 - 29:08]** Och sen har också ett sånt här följer runt om. +**29:05** +Och sen har också ett sånt här följer runt om. -**[29:11 - 29:14]** Nu kommer det nocka chatten här. +**29:11** +Nu kommer det nocka chatten här. -**[29:14 - 29:17]** Jag kan virus rasetiseras som levande organismer. +**29:14** +Jag kan virus rasetiseras som levande organismer. -**[29:17 - 29:23]** Ja, det är ju lite svårt det där om virus kastasieras som levande organismer. +**29:17** +Ja, det är ju lite svårt det där om virus kastasieras som levande organismer. -**[29:23 - 29:26]** Det finns för vissa som tycker det, medan andra inte tycker det. +**29:23** +Det finns för vissa som tycker det, medan andra inte tycker det. -**[29:26 - 29:29]** Egentligen så klassas de ju inte som levande organismer. +**29:26** +Egentligen så klassas de ju inte som levande organismer. -**[29:30 - 29:36]** De har ju liksom ingen möjlighet att på egen hand leva. +**29:30** +De har ju liksom ingen möjlighet att på egen hand leva. -**[29:36 - 29:45]** Utan de behöver kunna infektera celler och ta över dem för att replikera sig. +**29:36** +Utan de behöver kunna infektera celler och ta över dem för att replikera sig. -**[29:47 - 29:51]** Det finns nog folk som skulle svara ganska olika på den frågan. +**29:47** +Det finns nog folk som skulle svara ganska olika på den frågan. -**[29:51 - 29:55]** Om de är levande organismer eller inte. +**29:51** +Om de är levande organismer eller inte. -**[29:58 - 30:00]** Men jag skulle tycka att de inte är det. +**29:58** +Men jag skulle tycka att de inte är det. -**[30:00 - 30:04]** Men jag tror att man får... +**30:00** +Men jag tror att man får... -**[30:04 - 30:06]** Folk tycker lite olika där. +**30:04** +Folk tycker lite olika där. -**[30:06 - 30:08]** Ja. +**30:06** +Ja. -**[30:08 - 30:10]** Så. Nähä. +**30:08** +Så. Nähä. -**[30:12 - 30:14]** Då blir det rätt håll. +**30:12** +Då blir det rätt håll. -**[30:14 - 30:16]** Så. Beståndsdelar då för ett virus. +**30:14** +Så. Beståndsdelar då för ett virus. -**[30:16 - 30:19]** Alltså hela viruset kallar vi då för en virion. +**30:16** +Alltså hela viruset kallar vi då för en virion. -**[30:19 - 30:22]** Det är en hel, impektiös viruspartikel. +**30:19** +Det är en hel, impektiös viruspartikel. -**[30:22 - 30:26]** De har en kärna där vi har genomet med associerade proteiner. +**30:22** +De har en kärna där vi har genomet med associerade proteiner. -**[30:26 - 30:30]** Som ligger då inne i mitten här. +**30:26** +Som ligger då inne i mitten här. -**[30:30 - 30:32]** oftast behövs det proteiner för att liksom +**30:30** +oftast behövs det proteiner för att liksom -**[30:32 - 30:34]** däcka ihop genomet. +**30:32** +däcka ihop genomet. -**[30:34 - 30:37]** Men också för att man behöver ha vissa proteiner med sig in i +**30:34** +Men också för att man behöver ha vissa proteiner med sig in i -**[30:37 - 30:40]** cellen som finns redan färdiggjorda för att +**30:37** +cellen som finns redan färdiggjorda för att -**[30:40 - 30:42]** kunna ta över cellens profilin. +**30:40** +kunna ta över cellens profilin. -**[30:42 - 30:46]** Vi har runt om detta en kapsid. +**30:42** +Vi har runt om detta en kapsid. -**[30:46 - 30:49]** Som är ett symmetriskt proteinlager runt genomet. +**30:46** +Som är ett symmetriskt proteinlager runt genomet. -**[30:49 - 30:52]** Tillsammans kallas detta då för en njurtiokapsid. +**30:49** +Tillsammans kallas detta då för en njurtiokapsid. -**[30:52 - 30:57]** Sen har vi vissa virus som har ett följe +**30:52** +Sen har vi vissa virus som har ett följe -**[30:57 - 31:00]** som är ett lupidmembran med proteiner. +**30:57** +som är ett lupidmembran med proteiner. -**[31:00 - 31:04]** liksom ett riktigt mellanrum här som innehåller ett matriks +**31:00** +liksom ett riktigt mellanrum här som innehåller ett matriks -**[31:04 - 31:08]** där vi får med lite olika typer av strukturer som kommer med +**31:04** +där vi får med lite olika typer av strukturer som kommer med -**[31:08 - 31:09]** ifrån cellen. +**31:08** +ifrån cellen. -**[31:10 - 31:14]** Sen har vi då virala glykoproteiner, eller spikes, +**31:10** +Sen har vi då virala glykoproteiner, eller spikes, -**[31:14 - 31:17]** som är virusproteiner, med eller utan glykaner i höljet. +**31:14** +som är virusproteiner, med eller utan glykaner i höljet. -**[31:20 - 31:22]** För virus som inte har hölje +**31:20** +För virus som inte har hölje -**[31:22 - 31:25]** så kan de ha sådana här spikes som sticker ut +**31:22** +så kan de ha sådana här spikes som sticker ut -**[31:25 - 31:26]** från kapsiden istället. +**31:25** +från kapsiden istället. -**[31:27 - 31:29]** Det är oftast de som binder +**31:27** +Det är oftast de som binder -**[31:30 - 31:32]** inaktivt till cellen som man ska infektiva. +**31:30** +inaktivt till cellen som man ska infektiva. -**[31:35 - 31:41]** Så virustillväxt, olika faser i den här komplicerade +**31:35** +Så virustillväxt, olika faser i den här komplicerade -**[31:41 - 31:43]** fasen, när de är inne i en cell. +**31:41** +fasen, när de är inne i en cell. -**[31:44 - 31:47]** Det första steget är att viruset, +**31:44** +Det första steget är att viruset, -**[31:47 - 31:50]** alltså binder till cellens yta, +**31:47** +alltså binder till cellens yta, -**[31:51 - 31:53]** och den binder då till receptorer på cellen. +**31:51** +och den binder då till receptorer på cellen. -**[31:53 - 31:55]** Det är väldigt hög specificitet. +**31:53** +Det är väldigt hög specificitet. -**[31:56 - 31:59]** Så att de binder exakt till en viss receptor, det har vi +**31:56** +Så att de binder exakt till en viss receptor, det har vi -**[32:00 - 32:04]** också kommit upp ganska mycket nu när det gäller coronavirus. Vad det binder till och så. +**32:00** +också kommit upp ganska mycket nu när det gäller coronavirus. Vad det binder till och så. -**[32:04 - 32:08]** Och det här då, vi ger då en viss tropism. +**32:04** +Och det här då, vi ger då en viss tropism. -**[32:08 - 32:10]** Att vi då har, det kan vara en tropism på ett visst +**32:08** +Att vi då har, det kan vara en tropism på ett visst -**[32:10 - 32:13]** djurslag eller organ eller celler eller sådant, +**32:10** +djurslag eller organ eller celler eller sådant, -**[32:13 - 32:15]** till protesteringsgrad. +**32:13** +till protesteringsgrad. -**[32:15 - 32:20]** Om man till exempel tar adenovirus, som det här visar här +**32:15** +Om man till exempel tar adenovirus, som det här visar här -**[32:20 - 32:26]** så finns det liksom över 50 olika varianter som drabbar människa, +**32:20** +så finns det liksom över 50 olika varianter som drabbar människa, -**[32:26 - 32:30]** men så finns det fisk, adenovirus och reptiladinovirus. +**32:26** +men så finns det fisk, adenovirus och reptiladinovirus. -**[32:30 - 32:34]** Adenovirus och sådant som vi inte drabbas av, för vi har inga receptorer för dem. +**32:30** +Adenovirus och sådant som vi inte drabbas av, för vi har inga receptorer för dem. -**[32:35 - 32:39]** Medan vi har olika receptorer för de andra humana varianterna. +**32:35** +Medan vi har olika receptorer för de andra humana varianterna. -**[32:40 - 32:41]** Så det här är väldigt specifikt. +**32:40** +Så det här är väldigt specifikt. -**[32:43 - 32:44]** Nästa steg är då penetration, +**32:43** +Nästa steg är då penetration, -**[32:45 - 32:47]** att viruset tar sig in i cellen. +**32:45** +att viruset tar sig in i cellen. -**[32:47 - 32:49]** Det här sker oftast genom +**32:47** +Det här sker oftast genom -**[32:49 - 32:50]** andra bindningar också +**32:49** +andra bindningar också -**[32:51 - 32:53]** och vi får antingen några sådana här +**32:51** +och vi får antingen några sådana här -**[32:53 - 32:55]** receptormedier, en docentos +**32:53** +receptormedier, en docentos -**[32:56 - 32:59]** eller om vi då höljer för sett virus så är det ofta en +**32:56** +eller om vi då höljer för sett virus så är det ofta en -**[33:00 - 33:03]** fusion, att det fuseras med cellen som är bra en gång. +**33:00** +fusion, att det fuseras med cellen som är bra en gång. -**[33:05 - 33:08]** Därefter så har vi liksom avklädningsfasen +**33:05** +Därefter så har vi liksom avklädningsfasen -**[33:08 - 33:11]** och kapsid och liksom eventuellt helger tas bort. +**33:08** +och kapsid och liksom eventuellt helger tas bort. -**[33:12 - 33:16]** Genomet för ett DNA-virus hamnar oftast inne i cellkärnan, +**33:12** +Genomet för ett DNA-virus hamnar oftast inne i cellkärnan, -**[33:16 - 33:20]** medan genomet hos ett RNA-virus ofta är kvar i cytoplasma. +**33:16** +medan genomet hos ett RNA-virus ofta är kvar i cytoplasma. -**[33:25 - 33:29]** Nästa steg är syntesfasreplikation. +**33:25** +Nästa steg är syntesfasreplikation. -**[33:30 - 33:34]** Där viruset ska börja kopiera sig själv. +**33:30** +Där viruset ska börja kopiera sig själv. -**[33:35 - 33:40]** Replikation är då att vi replikerar genomet helt enkelt. +**33:35** +Replikation är då att vi replikerar genomet helt enkelt. -**[33:40 - 33:43]** Och för DNA-virus sker detta oftast i cellkärnan. +**33:40** +Och för DNA-virus sker detta oftast i cellkärnan. -**[33:43 - 33:44]** Med hjälp av +**33:43** +Med hjälp av -**[33:45 - 33:45]** cellulärt +**33:45** +cellulärt -**[33:46 - 33:48]** på samma sätt som cellulärt DNA. +**33:46** +på samma sätt som cellulärt DNA. -**[33:49 - 33:50]** Medan för RNA är det oftast +**33:49** +Medan för RNA är det oftast -**[33:51 - 33:54]** i cytoplasmerna. Här har vi inga +**33:51** +i cytoplasmerna. Här har vi inga -**[33:55 - 33:55]** enzymer +**33:55** +enzymer -**[33:56 - 33:59]** som ska kunna replikera RNA till RNA för vi har inte den +**33:56** +som ska kunna replikera RNA till RNA för vi har inte den -**[34:00 - 34:01]** vi ska inte göra det egentligen. +**34:00** +vi ska inte göra det egentligen. -**[34:01 - 34:04]** Och då får viruset ha sina egna proteiner här. +**34:01** +Och då får viruset ha sina egna proteiner här. -**[34:06 - 34:09]** Och transkription, för DNA-virus är det ofta i cellkärnan +**34:06** +Och transkription, för DNA-virus är det ofta i cellkärnan -**[34:10 - 34:12]** för RNA-virus, oftast i sitt och sjasmann +**34:10** +för RNA-virus, oftast i sitt och sjasmann -**[34:12 - 34:15]** med egna enzym. För här har vi heller inga +**34:12** +med egna enzym. För här har vi heller inga -**[34:16 - 34:18]** enzym som ska kunna göra detta. +**34:16** +enzym som ska kunna göra detta. -**[34:18 - 34:22]** Medan translationen, skapandet av protein, +**34:18** +Medan translationen, skapandet av protein, -**[34:22 - 34:23]** sker med hjälp av cellens maskineri. +**34:22** +sker med hjälp av cellens maskineri. -**[34:24 - 34:25]** Den information de +**34:24** +Den information de -**[34:26 - 34:28]** strukturerna har inte viruset med sig, +**34:26** +strukturerna har inte viruset med sig, -**[34:28 - 34:29]** de försöker ha så lite +**34:28** +de försöker ha så lite -**[34:30 - 34:31]** genom som de bara kan. +**34:30** +genom som de bara kan. -**[34:32 - 34:38]** Sen har vi en sammanfrågningsfas där virusproteiner och arvsmassa byggts ihop som ett pussel. +**34:32** +Sen har vi en sammanfrågningsfas där virusproteiner och arvsmassa byggts ihop som ett pussel. -**[34:39 - 34:43]** Här har vi en bild där nere då där vi har en virus som har infekterat. +**34:39** +Här har vi en bild där nere då där vi har en virus som har infekterat. -**[34:43 - 34:44]** Det klassas av. +**34:43** +Det klassas av. -**[34:44 - 34:46]** Vi får en replikation här, vi får då +**34:44** +Vi får en replikation här, vi får då -**[34:46 - 34:49]** luklinsyra, vi får kapsidproteiner. +**34:46** +luklinsyra, vi får kapsidproteiner. -**[34:49 - 34:50]** Och den här liksom +**34:49** +Och den här liksom -**[34:50 - 34:54]** hopsättningen av genomet och kapsidproteinen, det är faktiskt som ett pussel. +**34:50** +hopsättningen av genomet och kapsidproteinen, det är faktiskt som ett pussel. -**[34:55 - 34:59]** De sätts ihop för att det är det mest energieffektiva, +**34:55** +De sätts ihop för att det är det mest energieffektiva, -**[35:00 - 35:01]** effektiva sättet för olika +**35:00** +effektiva sättet för olika -**[35:02 - 35:04]** strukturer att kopplas ihop med varandra. +**35:02** +strukturer att kopplas ihop med varandra. -**[35:06 - 35:08]** Och +**35:06** +Och -**[35:08 - 35:11]** därefter så har vi en frigörelsefas +**35:08** +därefter så har vi en frigörelsefas -**[35:12 - 35:15]** som antingen kan vara om vi då har ett virus som bara har +**35:12** +som antingen kan vara om vi då har ett virus som bara har -**[35:15 - 35:15]** en kapsid +**35:15** +en kapsid -**[35:16 - 35:17]** så kan det vara så att +**35:16** +så kan det vara så att -**[35:18 - 35:19]** det sker genom exocytos +**35:18** +det sker genom exocytos -**[35:20 - 35:21]** eller så kan det vara att +**35:20** +eller så kan det vara att -**[35:21 - 35:24]** cellen helt enkelt blir så full med virus så att den till slut bara sprängs. +**35:21** +cellen helt enkelt blir så full med virus så att den till slut bara sprängs. -**[35:25 - 35:26]** Då kommer allt ut samtidigt. +**35:25** +Då kommer allt ut samtidigt. -**[35:27 - 35:28]** När det gäller +**35:27** +När det gäller -**[35:28 - 35:29]** höljeförsedda virus +**35:28** +höljeförsedda virus -**[35:30 - 35:34]** så skapar vi proteiner för höljet och de +**35:30** +så skapar vi proteiner för höljet och de -**[35:35 - 35:37]** förs ut på cellens yta +**35:35** +förs ut på cellens yta -**[35:37 - 35:39]** och sen knoppas viruset av +**35:37** +och sen knoppas viruset av -**[35:39 - 35:41]** så att de liksom får på sig sitt hölje +**35:39** +så att de liksom får på sig sitt hölje -**[35:41 - 35:43]** genom att knoppas av ifrån +**35:41** +genom att knoppas av ifrån -**[35:43 - 35:45]** cellytan. +**35:43** +cellytan. -**[35:46 - 35:47]** Och +**35:46** +Och -**[35:47 - 35:48]** immunologiskt sett +**35:47** +immunologiskt sett -**[35:48 - 35:49]** så är det då +**35:48** +så är det då -**[35:50 - 35:53]** en viktig poäng här att vi kan faktiskt se att det finns +**35:50** +en viktig poäng här att vi kan faktiskt se att det finns -**[35:53 - 35:55]** virusproteiner på ytan av cellen. +**35:53** +virusproteiner på ytan av cellen. -**[35:56 - 35:59]** Så i det här fallet när vi har sådant här +**35:56** +Så i det här fallet när vi har sådant här -**[36:00 - 36:02]** hölje för fett virus som replikerar +**36:00** +hölje för fett virus som replikerar -**[36:03 - 36:07]** så ska det ut virusproteiner på ytterbalanscellen och då kan ju vara +**36:03** +så ska det ut virusproteiner på ytterbalanscellen och då kan ju vara -**[36:07 - 36:09]** immunceller känna igen det här som att +**36:07** +immunceller känna igen det här som att -**[36:09 - 36:10]** det här ska inte finnas. +**36:09** +det här ska inte finnas. -**[36:13 - 36:16]** En viktig sak här är att många virus +**36:13** +En viktig sak här är att många virus -**[36:16 - 36:18]** har egna polymeras som jag sa för att kunna +**36:16** +har egna polymeras som jag sa för att kunna -**[36:19 - 36:21]** replikera och skapa sitt både +**36:19** +replikera och skapa sitt både -**[36:21 - 36:22]** DNA och RNA. +**36:21** +DNA och RNA. -**[36:24 - 36:27]** Och de har en väldigt hög mutationsfrekvens. +**36:24** +Och de har en väldigt hög mutationsfrekvens. -**[36:28 - 36:29]** Vi har ju sån här +**36:28** +Vi har ju sån här -**[36:29 - 36:29]** provfreading. +**36:29** +provfreading. -**[36:30 - 36:33]** När vi replikerar vårat genom så att vi inte ska få några fel. +**36:30** +När vi replikerar vårat genom så att vi inte ska få några fel. -**[36:33 - 36:35]** Vi kan även rätta till fel. +**36:33** +Vi kan även rätta till fel. -**[36:35 - 36:37]** Men de har inte det. +**36:35** +Men de har inte det. -**[36:40 - 36:43]** Det kan man ju tycka är lite dumt, men å andra sidan så ur en virussynpunkt +**36:40** +Det kan man ju tycka är lite dumt, men å andra sidan så ur en virussynpunkt -**[36:44 - 36:45]** så är det ju bra. +**36:44** +så är det ju bra. -**[36:45 - 36:50]** Det sätts in mutationer vilket kan göra att virusen förändras över tid. +**36:45** +Det sätts in mutationer vilket kan göra att virusen förändras över tid. -**[36:50 - 36:53]** Vilket gör att de då kan undkomma vårt immunförsvar. +**36:50** +Vilket gör att de då kan undkomma vårt immunförsvar. -**[36:53 - 36:54]** Man kan ändra sig då. +**36:53** +Man kan ändra sig då. -**[36:55 - 36:59]** Och det har vi också hört väldigt mycket om på sistone med olika varianter, +**36:55** +Och det har vi också hört väldigt mycket om på sistone med olika varianter, -**[36:59 - 37:05]** av corona virus. Vi har deltavariant och omikronvarianter och +**36:59** +av corona virus. Vi har deltavariant och omikronvarianter och -**[37:05 - 37:07]** varianter av omikronvarianten och sånt där. +**37:05** +varianter av omikronvarianten och sånt där. -**[37:07 - 37:10]** Att vi har mutationer som kommer övertid. +**37:07** +Att vi har mutationer som kommer övertid. -**[37:10 - 37:14]** Som gör att immunförsvar som vi skapar +**37:10** +Som gör att immunförsvar som vi skapar -**[37:14 - 37:17]** inte riktigt håller i längden när vi får en helt ny variant. +**37:14** +inte riktigt håller i längden när vi får en helt ny variant. -**[37:21 - 37:26]** Jag gjorde en jämförelse här med storlek. +**37:21** +Jag gjorde en jämförelse här med storlek. -**[37:26 - 37:28]** Bara för att man ska förstå lite hur +**37:26** +Bara för att man ska förstå lite hur -**[37:29 - 37:30]** de hänger ihop med varandra, så här är +**37:29** +de hänger ihop med varandra, så här är -**[37:30 - 37:35]** ju då för att jämföra storlek på celler, bakterier och virus. +**37:30** +ju då för att jämföra storlek på celler, bakterier och virus. -**[37:35 - 37:37]** Så här har vi då en makrofag som är ungefär 20 +**37:35** +Så här har vi då en makrofag som är ungefär 20 -**[37:37 - 37:39]** mikrometer i diameter. +**37:37** +mikrometer i diameter. -**[37:39 - 37:42]** Sen har vi en e-cooly bakterier här uppe som är ungefär 2 +**37:39** +Sen har vi en e-cooly bakterier här uppe som är ungefär 2 -**[37:42 - 37:47]** mikrometer, så att bara för att veta hur ser +**37:42** +mikrometer, så att bara för att veta hur ser -**[37:47 - 37:50]** makrofagen e-cooly i bakterien, så den är liksom +**37:47** +makrofagen e-cooly i bakterien, så den är liksom -**[37:51 - 37:54]** många fall så, eller det makrofagen har som +**37:51** +många fall så, eller det makrofagen har som -**[37:54 - 37:57]** funktionen är att fagocytera och äta upp den här bakterien. +**37:54** +funktionen är att fagocytera och äta upp den här bakterien. -**[37:58 - 37:59]** Så det är ju ganska +**37:58** +Så det är ju ganska -**[37:59 - 38:02]** lagom matbit kan man säga. +**37:59** +lagom matbit kan man säga. -**[38:02 - 38:06]** Här har jag satt in influensavirus som är 100 nanometer och den syns ju +**38:02** +Här har jag satt in influensavirus som är 100 nanometer och den syns ju -**[38:06 - 38:08]** knappt, så de är ju jättesmå. +**38:06** +knappt, så de är ju jättesmå. -**[38:10 - 38:13]** Om vi då jämför, vi förstår upp det lite grann +**38:10** +Om vi då jämför, vi förstår upp det lite grann -**[38:13 - 38:17]** och tittar på e-koden ihop med influensa som vi faktiskt ser i influensavivet +**38:13** +och tittar på e-koden ihop med influensa som vi faktiskt ser i influensavivet -**[38:17 - 38:20]** så blir ju viruset oerhört, oerhört små. +**38:17** +så blir ju viruset oerhört, oerhört små. -**[38:21 - 38:22]** Jämförelsevis. +**38:21** +Jämförelsevis. -**[38:22 - 38:24]** Men det är bra att få lite grepp om istället +**38:22** +Men det är bra att få lite grepp om istället -**[38:24 - 38:28]** bara att säga, ja men en cell, liksom 20 meter +**38:24** +bara att säga, ja men en cell, liksom 20 meter -**[38:29 - 38:32]** mikrometer och influensa är 100 nanometer och det är svårt att +**38:29** +mikrometer och influensa är 100 nanometer och det är svårt att -**[38:32 - 38:34]** appa skillnaden om det. +**38:32** +appa skillnaden om det. -**[38:38 - 38:42]** Okej, ja, jag var mutad, eller hur? +**38:38** +Okej, ja, jag var mutad, eller hur? -**[38:42 - 38:44]** Nu har vi gått igenom svampar. +**38:42** +Nu har vi gått igenom svampar. -**[38:44 - 38:46]** Jag kan ju faktiskt tänka mig att gå igenom svampar en gång till. +**38:44** +Jag kan ju faktiskt tänka mig att gå igenom svampar en gång till. -**[38:46 - 38:48]** De får höra det en gång till här. +**38:46** +De får höra det en gång till här. -**[38:48 - 38:50]** Ni bara såg hur jag rörde den här. +**38:48** +Ni bara såg hur jag rörde den här. -**[38:50 - 38:51]** Svampar! +**38:50** +Svampar! -**[38:53 - 38:54]** Här. +**38:53** +Här. -**[38:54 - 38:56]** EU kan ju åt oss alla. +**38:54** +EU kan ju åt oss alla. -**[38:56 - 38:59]** Och vi har över en miljon svampar. +**38:56** +Och vi har över en miljon svampar. -**[38:59 - 39:02]** varav cirka 200 är humanpatener. +**38:59** +varav cirka 200 är humanpatener. -**[39:02 - 39:05]** Vi lever framför allt extra sardinärt. +**39:02** +Vi lever framför allt extra sardinärt. -**[39:05 - 39:09]** Och vi har ju då både ensälliga och flerställiga. +**39:05** +Och vi har ju då både ensälliga och flerställiga. -**[39:09 - 39:13]** Och vi brukar dela in dem efter växet, gäst och mögel. +**39:09** +Och vi brukar dela in dem efter växet, gäst och mögel. -**[39:13 - 39:16]** De är opportunistiska. +**39:13** +De är opportunistiska. -**[39:16 - 39:20]** Alltså de orsakar oftast inte sjukdom hos friska individer. +**39:16** +Alltså de orsakar oftast inte sjukdom hos friska individer. -**[39:20 - 39:22]** Men de kan få upp och ge sjukdomar +**39:20** +Men de kan få upp och ge sjukdomar -**[39:22 - 39:25]** när man av någon anledning har ett försämrat immunförsvar. +**39:22** +när man av någon anledning har ett försämrat immunförsvar. -**[39:25 - 39:29]** Eller kanske efter en kraftig antibiotikabehandling eller om +**39:25** +Eller kanske efter en kraftig antibiotikabehandling eller om -**[39:29 - 39:33]** om man blir äldre eller om man står på immundämpande behandling. +**39:29** +om man blir äldre eller om man står på immundämpande behandling. -**[39:33 - 39:36]** Exempel här är Candida och Aspergillos. +**39:33** +Exempel här är Candida och Aspergillos. -**[39:36 - 39:39]** För att komplicera det lite extra +**39:36** +För att komplicera det lite extra -**[39:39 - 39:44]** så har de väldigt komplexa livscykler. +**39:39** +så har de väldigt komplexa livscykler. -**[39:44 - 39:48]** Så de kan ha både en sexuell och en asexuell förökning +**39:44** +Så de kan ha både en sexuell och en asexuell förökning -**[39:48 - 39:52]** och de kan dela sig både symmetriskt och osymmetriskt. +**39:48** +och de kan dela sig både symmetriskt och osymmetriskt. -**[39:52 - 39:57]** Återigen så är det också något som ställer till det lite +**39:52** +Återigen så är det också något som ställer till det lite -**[39:57 - 39:59]** för att de kan se +**39:57** +för att de kan se -**[39:59 - 40:01]** olika ut vid olika tillfällen. +**39:59** +olika ut vid olika tillfällen. -**[40:01 - 40:10]** Så att vi då kan ha sådana här olika, ibland kan det se ut som de +**40:01** +Så att vi då kan ha sådana här olika, ibland kan det se ut som de -**[40:10 - 40:14]** lite större cellerna här och ibland kan de ha en pudding, att de ger avlor +**40:10** +lite större cellerna här och ibland kan de ha en pudding, att de ger avlor -**[40:14 - 40:16]** mindre, har en osymmetrisk spelning. +**40:14** +mindre, har en osymmetrisk spelning. -**[40:17 - 40:22]** Det här gör att vi behöver känna igen många olika saker i immunförsvaret. +**40:17** +Det här gör att vi behöver känna igen många olika saker i immunförsvaret. -**[40:25 - 40:28]** Svamparna har också en helt annan typ av cellvägg. +**40:25** +Svamparna har också en helt annan typ av cellvägg. -**[40:29 - 40:36]** Vad bakterierna har, så att det som vårt immunförsvar ser då är de här unika strukturerna i cellväggen. +**40:29** +Vad bakterierna har, så att det som vårt immunförsvar ser då är de här unika strukturerna i cellväggen. -**[40:36 - 40:43]** De då framförallt olika typer av managn eller hypokroteiner, beta-gruppan och så vidare. +**40:36** +De då framförallt olika typer av managn eller hypokroteiner, beta-gruppan och så vidare. -**[40:43 - 40:48]** Så det kräver ju då en annan typ av igenkänningsmekanism. +**40:43** +Så det kräver ju då en annan typ av igenkänningsmekanism. -**[40:52 - 40:56]** Sista gruppen här är parasiter +**40:52** +Sista gruppen här är parasiter -**[40:56 - 40:58]** som jag inte tycker jättemycket om. +**40:56** +som jag inte tycker jättemycket om. -**[40:59 - 41:08]** Men som vi vet, parasit är ju organismer som tar sin näring från andra levande organismer +**40:59** +Men som vi vet, parasit är ju organismer som tar sin näring från andra levande organismer -**[41:08 - 41:10]** och kan då orsaka skada. +**41:08** +och kan då orsaka skada. -**[41:10 - 41:14]** Det är inte alltid att vi har jättestarka +**41:10** +Det är inte alltid att vi har jättestarka -**[41:14 - 41:16]** immunreaktioner mot parasiter. +**41:14** +immunreaktioner mot parasiter. -**[41:16 - 41:20]** Parasiter vill ju kunna leva i våra kroppar, men de vill ju samtidigt inte skapa +**41:16** +Parasiter vill ju kunna leva i våra kroppar, men de vill ju samtidigt inte skapa -**[41:21 - 41:24]** så mycket skada så att de påverkar våra kroppar +**41:21** +så mycket skada så att de påverkar våra kroppar -**[41:24 - 41:26]** så att de inte kan fortsätta leva där. +**41:24** +så att de inte kan fortsätta leva där. -**[41:26 - 41:28]** Så många gånger så kan de i +**41:26** +Så många gånger så kan de i -**[41:29 - 41:32]** tysthet finnas där och att vi bara skapar en viss +**41:29** +tysthet finnas där och att vi bara skapar en viss -**[41:32 - 41:34]** inflammation mot dem. +**41:32** +inflammation mot dem. -**[41:35 - 41:36]** De är +**41:35** +De är -**[41:36 - 41:38]** EU-karriatororganismer +**41:36** +EU-karriatororganismer -**[41:38 - 41:40]** kan leva både intressellärt och +**41:38** +kan leva både intressellärt och -**[41:40 - 41:42]** extracellärt och de kan ha väldigt +**41:40** +extracellärt och de kan ha väldigt -**[41:43 - 41:46]** komplexa livscykler som ibland innefattar flera olika världar. +**41:43** +komplexa livscykler som ibland innefattar flera olika världar. -**[41:47 - 41:52]** Till exempel så kan vi ha livscykler, att vi har olika massor där vi kanske har ägg +**41:47** +Till exempel så kan vi ha livscykler, att vi har olika massor där vi kanske har ägg -**[41:52 - 41:56]** som mognar i jord och sen så får vi ge oss ägg eller larver +**41:52** +som mognar i jord och sen så får vi ge oss ägg eller larver -**[41:57 - 41:59]** och de tar sig till tarmen. +**41:57** +och de tar sig till tarmen. -**[41:59 - 42:03]** Och i tarmen utvecklar vi adult av maskar som lever i tarmen. +**41:59** +Och i tarmen utvecklar vi adult av maskar som lever i tarmen. -**[42:04 - 42:07]** Och sen en liten rysning eller hur? +**42:04** +Och sen en liten rysning eller hur? -**[42:07 - 42:11]** Och sen isöndrar vi ägg med avföring som mognar i jord +**42:07** +Och sen isöndrar vi ägg med avföring som mognar i jord -**[42:11 - 42:12]** och som går vidare. +**42:11** +och som går vidare. -**[42:13 - 42:16]** Och man tänker också malarian. +**42:13** +Och man tänker också malarian. -**[42:16 - 42:20]** Det är ju passmogium, det är en parasit också +**42:16** +Det är ju passmogium, det är en parasit också -**[42:20 - 42:25]** som då kan finnas i myggan och så kommer den in i kroppen och så har den +**42:20** +som då kan finnas i myggan och så kommer den in i kroppen och så har den -**[42:25 - 42:29]** en livscykel i kroppen som omfattar olika stadier +**42:25** +en livscykel i kroppen som omfattar olika stadier -**[42:29 - 42:33]** där vi då kanske kan känna igen den i ett stadie, och sen så kommer den ut +**42:29** +där vi då kanske kan känna igen den i ett stadie, och sen så kommer den ut -**[42:33 - 42:35]** från en annan ställstil, så ser den helt annorlunda ut. +**42:33** +från en annan ställstil, så ser den helt annorlunda ut. -**[42:35 - 42:37]** Och då känner vi inte igen den längre. +**42:35** +Och då känner vi inte igen den längre. -**[42:38 - 42:43]** Så att det är ju också ett väldigt stort problem för oss. +**42:38** +Så att det är ju också ett väldigt stort problem för oss. -**[42:43 - 42:47]** Vi har ju inte jättemycket parasiter på våra breddgrader. +**42:43** +Vi har ju inte jättemycket parasiter på våra breddgrader. -**[42:47 - 42:51]** Men också dyker det ju upp olika typer av maskar och sådär. +**42:47** +Men också dyker det ju upp olika typer av maskar och sådär. -**[42:51 - 42:54]** Och i och med att folk reser väldigt mycket +**42:51** +Och i och med att folk reser väldigt mycket -**[42:54 - 42:56]** så dyker det ju också upp mer och mer. +**42:54** +så dyker det ju också upp mer och mer. -**[42:56 - 42:59]** Vi delar in +**42:56** +Vi delar in -**[42:59 - 43:03]** parasiterna i lite olika grupper. Vi har protosorer som är encelliga organismer. +**42:59** +parasiterna i lite olika grupper. Vi har protosorer som är encelliga organismer. -**[43:03 - 43:06]** Exempel här, Gerdia, Amöba, Tasmodium. +**43:03** +Exempel här, Gerdia, Amöba, Tasmodium. -**[43:06 - 43:09]** Här är en bild på Gerdia. +**43:06** +Här är en bild på Gerdia. -**[43:09 - 43:12]** Den kan ju då vara i två olika former. +**43:09** +Den kan ju då vara i två olika former. -**[43:12 - 43:14]** Som en trokosit eller en cyss. +**43:12** +Som en trokosit eller en cyss. -**[43:14 - 43:17]** Sen har vi maskar som också kallar för Helminter. +**43:14** +Sen har vi maskar som också kallar för Helminter. -**[43:17 - 43:20]** Som då är flercelliga organismer. +**43:17** +Som då är flercelliga organismer. -**[43:20 - 43:24]** De kan bli upp till meter långa. +**43:20** +De kan bli upp till meter långa. -**[43:24 - 43:29]** Så här har vi ju, om vi då jämför med våra virus som +**43:24** +Så här har vi ju, om vi då jämför med våra virus som -**[43:29 - 43:32]** nu har 20 nanometer så kan de här vara flera meter. +**43:29** +nu har 20 nanometer så kan de här vara flera meter. -**[43:33 - 43:36]** Vi kan ha spolmaskar, rundmaskar, avmaskar och så vidare. +**43:33** +Vi kan ha spolmaskar, rundmaskar, avmaskar och så vidare. -**[43:36 - 43:40]** Här är bild på mask som togs ifrån tunntarv från en patient. +**43:36** +Här är bild på mask som togs ifrån tunntarv från en patient. -**[43:42 - 43:45]** Ytterligare en typ av parasit som vi har är ett parasiter. +**43:42** +Ytterligare en typ av parasit som vi har är ett parasiter. -**[43:45 - 43:49]** Och de har ju fått sitt namn för att vi har dem på utsidan av kroppen. +**43:45** +Och de har ju fått sitt namn för att vi har dem på utsidan av kroppen. -**[43:50 - 43:53]** Så därför är de inte riktigt någonting som vårt immunförsvar +**43:50** +Så därför är de inte riktigt någonting som vårt immunförsvar -**[43:53 - 43:54]** hjälper oss så mycket med. +**43:53** +hjälper oss så mycket med. -**[43:54 - 43:58]** Exempel här är lockor, löss och fästingar och så vidare. +**43:54** +Exempel här är lockor, löss och fästingar och så vidare. -**[43:58 - 43:59]** Så de är inte någonting som +**43:58** +Så de är inte någonting som -**[43:59 - 44:01]** vi immunologiskt reagerar så mycket på. +**43:59** +vi immunologiskt reagerar så mycket på. -**[44:01 - 44:04]** Vi kan ju få en rekreation för att vi har blivit bitna. +**44:01** +Vi kan ju få en rekreation för att vi har blivit bitna. -**[44:04 - 44:08]** Men vårt immunförsvar hjälper oss inte för att göra oss av med löss. +**44:04** +Men vårt immunförsvar hjälper oss inte för att göra oss av med löss. -**[44:08 - 44:09]** Så yes. +**44:08** +Så yes. -**[44:10 - 44:11]** Okej. +**44:10** +Okej. -**[44:11 - 44:13]** Sista lite summeringen här med mikroorganismer. +**44:11** +Sista lite summeringen här med mikroorganismer. -**[44:13 - 44:16]** Vad vi står inför då om vi tänker immunologiskt sett. +**44:13** +Vad vi står inför då om vi tänker immunologiskt sett. -**[44:16 - 44:19]** Vi har en oerhörd variation i storlek, ytstruktur, +**44:16** +Vi har en oerhörd variation i storlek, ytstruktur, -**[44:19 - 44:23]** bindningsförmåga, patogener, normalflora, olika livscykler och så. +**44:19** +bindningsförmåga, patogener, normalflora, olika livscykler och så. -**[44:23 - 44:26]** Så vi måste vara beredda på väldigt mycket. +**44:23** +Så vi måste vara beredda på väldigt mycket. -**[44:26 - 44:29]** Och det här då kan ju dyka upp i olika +**44:26** +Och det här då kan ju dyka upp i olika -**[44:29 - 44:31]** lokaler, slemhinnor och extra, +**44:29** +lokaler, slemhinnor och extra, -**[44:31 - 44:34]** intracellulärt, på olika ställen, inne i celler. +**44:31** +intracellulärt, på olika ställen, inne i celler. -**[44:35 - 44:39]** Vi kan också ha olika faser beroende på olika lokaler, +**44:35** +Vi kan också ha olika faser beroende på olika lokaler, -**[44:39 - 44:43]** beroende på fas i sjukdom, alltså vi kan ju ha en lokal sjukdom, +**44:39** +beroende på fas i sjukdom, alltså vi kan ju ha en lokal sjukdom, -**[44:43 - 44:46]** och sen kan vi drabbas av sepsis då det sprids med blodet. +**44:43** +och sen kan vi drabbas av sepsis då det sprids med blodet. -**[44:46 - 44:51]** Vi kan också, som virus, ha många olika faser +**44:46** +Vi kan också, som virus, ha många olika faser -**[44:51 - 44:54]** där vi ibland kan ha en diremi när viruset har släppt loss, +**44:51** +där vi ibland kan ha en diremi när viruset har släppt loss, -**[44:54 - 44:58]** lös ifrån cellerna och där vi kan cirkulera i kroppen. +**44:54** +lös ifrån cellerna och där vi kan cirkulera i kroppen. -**[44:59 - 45:05]** Så att det också kan finnas på olika platser i kroppen under en infektion. +**44:59** +Så att det också kan finnas på olika platser i kroppen under en infektion. -**[45:06 - 45:09]** Sen har vi också olika variationer av förändringar inom de här +**45:06** +Sen har vi också olika variationer av förändringar inom de här -**[45:09 - 45:12]** mikroorganismerna, vi kan ha olika stammar till exempel. +**45:09** +mikroorganismerna, vi kan ha olika stammar till exempel. -**[45:12 - 45:18]** Så att bara för att man säger att vi har en kolrabakterie, +**45:12** +Så att bara för att man säger att vi har en kolrabakterie, -**[45:18 - 45:23]** så är kanske inte jag samma kolrabakterie som en annan person har, +**45:18** +så är kanske inte jag samma kolrabakterie som en annan person har, -**[45:23 - 45:24]** det kan vara olika stammar då. +**45:23** +det kan vara olika stammar då. -**[45:24 - 45:29]** Vilket gör att om mitt immunförsvar lär sig känna igen en viss stam +**45:24** +Vilket gör att om mitt immunförsvar lär sig känna igen en viss stam -**[45:29 - 45:31]** så känner jag kanske inte igen en annan stam. +**45:29** +så känner jag kanske inte igen en annan stam. -**[45:31 - 45:36]** Det här kan då ställa till problem, exempelvis om vi skapar vacciner. +**45:31** +Det här kan då ställa till problem, exempelvis om vi skapar vacciner. -**[45:37 - 45:40]** Tycker vi också om mutationer, alltså förändringar över tid, +**45:37** +Tycker vi också om mutationer, alltså förändringar över tid, -**[45:40 - 45:42]** som vi nämnde tidigare också. +**45:40** +som vi nämnde tidigare också. -**[45:42 - 45:44]** Vi kan ha förändringar både i ett långt perspektiv, +**45:42** +Vi kan ha förändringar både i ett långt perspektiv, -**[45:44 - 45:46]** att mikroorganismer förändrar sig. +**45:44** +att mikroorganismer förändrar sig. -**[45:46 - 45:51]** Så allt det här påverkar ju då vårt långvariga skydd. +**45:46** +Så allt det här påverkar ju då vårt långvariga skydd. -**[45:51 - 45:55]** Vi kan ju bara skydda oss mot det som vi känner till, +**45:51** +Vi kan ju bara skydda oss mot det som vi känner till, -**[45:55 - 45:57]** inte det som det eventuellt förändras till. +**45:55** +inte det som det eventuellt förändras till. -**[45:59 - 46:03]** Så, nu har jag fått en fråga här också. +**45:59** +Så, nu har jag fått en fråga här också. -**[46:03 - 46:06]** Eller så har jag missat någonting. +**46:03** +Eller så har jag missat någonting. -**[46:06 - 46:10]** Upprepa gärna frågor som ställs i rummet. +**46:06** +Upprepa gärna frågor som ställs i rummet. -**[46:10 - 46:11]** Okej, bra. Tack. +**46:10** +Okej, bra. Tack. -**[46:11 - 46:13]** Yes. +**46:11** +Yes. -**[46:13 - 46:15]** Ska jag komma ihåg detta? +**46:13** +Ska jag komma ihåg detta? -**[46:21 - 46:24]** Varje gång jag har gjort någonting så funkar inte den. +**46:21** +Varje gång jag har gjort någonting så funkar inte den. -**[46:24 - 46:29]** Okej, nu kommer vi in på celler och komponenter. +**46:24** +Okej, nu kommer vi in på celler och komponenter. -**[46:29 - 46:31]** i immunförsvaret. +**46:29** +i immunförsvaret. -**[46:31 - 46:35]** Som jag sa tidigare så är det här en väldigt övergripande föreläsning. +**46:31** +Som jag sa tidigare så är det här en väldigt övergripande föreläsning. -**[46:35 - 46:39]** Där kommer vi presentera vad vi har. +**46:35** +Där kommer vi presentera vad vi har. -**[46:39 - 46:43]** Och vi kommer dyka ner i det mer på andra föreläsningar som kommer. +**46:39** +Och vi kommer dyka ner i det mer på andra föreläsningar som kommer. -**[46:43 - 46:49]** Så vad består då vårt immunsystem av? +**46:43** +Så vad består då vårt immunsystem av? -**[46:49 - 46:52]** Det är ju då våra immunceller. +**46:49** +Det är ju då våra immunceller. -**[46:52 - 46:54]** Våra vita blodkroppar. +**46:52** +Våra vita blodkroppar. -**[46:54 - 46:55]** Vi kallar det ju på cykler. +**46:54** +Vi kallar det ju på cykler. -**[46:55 - 46:58]** Och det är ju de man framförallt tänker på hör till immunförsvaret. +**46:55** +Och det är ju de man framförallt tänker på hör till immunförsvaret. -**[46:58 - 46:59]** Men vi har också +**46:58** +Men vi har också -**[46:59 - 47:01]** också lösliga proteiner. +**46:59** +också lösliga proteiner. -**[47:01 - 47:04]** Som till exempel antikroppar och cytokiner som hör dit. +**47:01** +Som till exempel antikroppar och cytokiner som hör dit. -**[47:04 - 47:07]** Och lymfoider och gal. +**47:04** +Och lymfoider och gal. -**[47:07 - 47:09]** Som är ansamling av immunceller. +**47:07** +Som är ansamling av immunceller. -**[47:09 - 47:13]** Som benmajtyn och lymfknutor och mjälte. +**47:09** +Som benmajtyn och lymfknutor och mjälte. -**[47:13 - 47:19]** De också hör ihop för att skapa ett komplett immunsystem. +**47:13** +De också hör ihop för att skapa ett komplett immunsystem. -**[47:21 - 47:25]** Om vi tittar på de vita blodkropparna, bildande och mognad. +**47:21** +Om vi tittar på de vita blodkropparna, bildande och mognad. -**[47:25 - 47:29]** Så bildas de i benmärgen allihop. +**47:25** +Så bildas de i benmärgen allihop. -**[47:29 - 47:33]** De är då ifrån pluripotenta stamceller enligt den här modellen. +**47:29** +De är då ifrån pluripotenta stamceller enligt den här modellen. -**[47:33 - 47:36]** Att vi har då de här stamcellerna. +**47:33** +Att vi har då de här stamcellerna. -**[47:36 - 47:42]** Och den här pluripotenta kan ge uppåt i alla typer av celler. +**47:36** +Och den här pluripotenta kan ge uppåt i alla typer av celler. -**[47:42 - 47:45]** Men en del är ganska snart inse i två olika träd. +**47:42** +Men en del är ganska snart inse i två olika träd. -**[47:45 - 47:48]** Vi har det lymfoida och myyloida. +**47:45** +Vi har det lymfoida och myyloida. -**[47:48 - 47:53]** Så grenarna kan man säga, myyloida grenarna. +**47:48** +Så grenarna kan man säga, myyloida grenarna. -**[47:53 - 47:59]** Och här uppe, de lymfoida, så skapar vi NK celler, T celler och B-celler. +**47:53** +Och här uppe, de lymfoida, så skapar vi NK celler, T celler och B-celler. -**[47:59 - 48:04]** Och ifrån en myylivida här så skapar vi, om vi går här nerifrån, +**47:59** +Och ifrån en myylivida här så skapar vi, om vi går här nerifrån, -**[48:04 - 48:09]** vasofiler, eucinofiler, neutrofiler, makrofager. +**48:04** +vasofiler, eucinofiler, neutrofiler, makrofager. -**[48:09 - 48:12]** Vi har också röda blodkroppar och blodplättar här +**48:09** +Vi har också röda blodkroppar och blodplättar här -**[48:12 - 48:15]** som kommer i den här grenen. +**48:12** +som kommer i den här grenen. -**[48:15 - 48:18]** Och sen har vi den drivcellen som på något sätt är lite mitt emellan +**48:15** +Och sen har vi den drivcellen som på något sätt är lite mitt emellan -**[48:18 - 48:20]** de här grenarna här. +**48:18** +de här grenarna här. -**[48:20 - 48:23]** Det här är ett oerhört potentsystem. +**48:20** +Det här är ett oerhört potentsystem. -**[48:23 - 48:27]** Man har kunnat visa att om man slår ut benmärgen +**48:23** +Man har kunnat visa att om man slår ut benmärgen -**[48:27 - 48:29]** hos möss så räcker det att +**48:27** +hos möss så räcker det att -**[48:29 - 48:33]** sätta till kanske tre, fyra stamceller i blodet hos musen. +**48:29** +sätta till kanske tre, fyra stamceller i blodet hos musen. -**[48:33 - 48:35]** Så kommer de ta sig till benmärgen och så kommer de +**48:33** +Så kommer de ta sig till benmärgen och så kommer de -**[48:35 - 48:38]** att repopulera och skapa en helt ny benmärg. +**48:35** +att repopulera och skapa en helt ny benmärg. -**[48:38 - 48:42]** Så att vi får uppgift till alla blodceller igen. +**48:38** +Så att vi får uppgift till alla blodceller igen. -**[48:42 - 48:43]** Yes. +**48:42** +Yes. -**[48:48 - 48:51]** Nej, alltså man har väl inte, nu ska jag upprepa frågan. +**48:48** +Nej, alltså man har väl inte, nu ska jag upprepa frågan. -**[48:51 - 48:54]** Vad innebär det att den visaren ligger lite emellan? +**48:51** +Vad innebär det att den visaren ligger lite emellan? -**[48:54 - 48:58]** Den kan skapas ifrån båda plugggeneratorer. +**48:54** +Den kan skapas ifrån båda plugggeneratorer. -**[48:59 - 49:05]** Det är väl egentligen så att det finns en tredje arm någonstans här emellan. +**48:59** +Det är väl egentligen så att det finns en tredje arm någonstans här emellan. -**[49:05 - 49:08]** Man har inte riktigt definierat var den grenar ut sig från de andra. +**49:05** +Man har inte riktigt definierat var den grenar ut sig från de andra. -**[49:08 - 49:11]** Så man brukar lägga den lite in emellan. +**49:08** +Så man brukar lägga den lite in emellan. -**[49:12 - 49:14]** Så det är inte både och. +**49:12** +Så det är inte både och. -**[49:17 - 49:20]** Det är det här man gör när man gör en benmärgstransplantation. +**49:17** +Det är det här man gör när man gör en benmärgstransplantation. -**[49:20 - 49:22]** Att man då slår ut benmärgen. +**49:20** +Att man då slår ut benmärgen. -**[49:22 - 49:26]** Och sen så ger man nya stamceller till den individen som ska få det. +**49:22** +Och sen så ger man nya stamceller till den individen som ska få det. -**[49:26 - 49:29]** Som då kan repopulera hela benmärgen. +**49:26** +Som då kan repopulera hela benmärgen. -**[49:29 - 49:35]** Så hur särskiljer man då olika immunceller? +**49:29** +Så hur särskiljer man då olika immunceller? -**[49:35 - 49:38]** Alltså vi kan ju många gånger vilja veta vilka celler vi pratar om. +**49:35** +Alltså vi kan ju många gånger vilja veta vilka celler vi pratar om. -**[49:38 - 49:45]** Både forskningssynpunkt men framförallt när vi ska sätta diagnos till exempel. +**49:38** +Både forskningssynpunkt men framförallt när vi ska sätta diagnos till exempel. -**[49:45 - 49:50]** Man ska veta vilka celler eller hur funktion man tittar på celler. +**49:45** +Man ska veta vilka celler eller hur funktion man tittar på celler. -**[49:50 - 49:55]** Då har vi ett system som heter CD, Cluster of differentiation. +**49:50** +Då har vi ett system som heter CD, Cluster of differentiation. -**[49:55 - 49:59]** Det är ett nomenklatursystem för molekyler som används för att +**49:55** +Det är ett nomenklatursystem för molekyler som används för att -**[49:59 - 50:03]** identifiera framförallt immunceller men även andra celler. +**49:59** +identifiera framförallt immunceller men även andra celler. -**[50:03 - 50:09]** Och de här CD-molekylerna sitter oftast på cellytan och har ofta väldigt viktiga funktioner +**50:03** +Och de här CD-molekylerna sitter oftast på cellytan och har ofta väldigt viktiga funktioner -**[50:09 - 50:11]** för cellen. +**50:09** +för cellen. -**[50:11 - 50:15]** Och vi använder dem då för att särskilja immunceller från varandra. +**50:11** +Och vi använder dem då för att särskilja immunceller från varandra. -**[50:15 - 50:21]** Det är laborativ, immunanalys, framförallt med hjälp av monoxional antikroppar. +**50:15** +Det är laborativ, immunanalys, framförallt med hjälp av monoxional antikroppar. -**[50:22 - 50:25]** Och celler som uttrycker molekylerna definieras som positiva. +**50:22** +Och celler som uttrycker molekylerna definieras som positiva. -**[50:26 - 50:29]** Har en cell CD-4 och en yta så kallar vi den för cell. +**50:26** +Har en cell CD-4 och en yta så kallar vi den för cell. -**[50:29 - 50:35]** Det finns ungefär 350 olika CD-nummer och det är olika typer av +**50:29** +Det finns ungefär 350 olika CD-nummer och det är olika typer av -**[50:35 - 50:37]** receptorer som finns på cellerna. +**50:35** +receptorer som finns på cellerna. -**[50:38 - 50:39]** Vi kommer kanske nämna +**50:38** +Vi kommer kanske nämna -**[50:40 - 50:41]** tio olika på den här veckan. +**50:40** +tio olika på den här veckan. -**[50:42 - 50:46]** Vissa tycker vi är väldigt viktiga att ni +**50:42** +Vissa tycker vi är väldigt viktiga att ni -**[50:47 - 50:51]** att ni kan medans andra inte kommer behöva lära er jättemånga +**50:47** +att ni kan medans andra inte kommer behöva lära er jättemånga -**[50:52 - 50:52]** CD-nummer. +**50:52** +CD-nummer. -**[50:53 - 50:55]** Det kan vara ganska rörigt. +**50:53** +Det kan vara ganska rörigt. -**[50:55 - 50:57]** Men det är ändå viktigt att kunna +**50:55** +Men det är ändå viktigt att kunna -**[50:57 - 50:59]** särskilja ganska bra +**50:57** +särskilja ganska bra -**[50:59 - 51:05]** nu vet jag att detta inte kommer ut särskilt bra för er som sitter och lyssnar +**50:59** +nu vet jag att detta inte kommer ut särskilt bra för er som sitter och lyssnar -**[51:05 - 51:07]** på distans +**51:05** +på distans -**[51:07 - 51:10]** för jag tänkte rita lite men +**51:07** +för jag tänkte rita lite men -**[51:10 - 51:11]** ja, så är det. +**51:10** +ja, så är det. -**[51:18 - 51:20]** Så viktiga exempel +**51:18** +Så viktiga exempel -**[51:20 - 51:22]** CD-4 som jag nämnde +**51:20** +CD-4 som jag nämnde -**[51:22 - 51:25]** involverade aktivering av hjälpar-T-celler +**51:22** +involverade aktivering av hjälpar-T-celler -**[51:27 - 51:29]** stabiliserad bindning mellan hjälpar-T-celler +**51:27** +stabiliserad bindning mellan hjälpar-T-celler -**[51:29 - 51:32]** antingen presenterande celler. Vi kommer återkomma till det. +**51:29** +antingen presenterande celler. Vi kommer återkomma till det. -**[51:32 - 51:34]** Så det är ingen fara. Men CD-4 är ett viktigt exempel. +**51:32** +Så det är ingen fara. Men CD-4 är ett viktigt exempel. -**[51:34 - 51:40]** Även CD-80 handlar om aktivering av cytotoxiska T-celler. +**51:34** +Även CD-80 handlar om aktivering av cytotoxiska T-celler. -**[51:41 - 51:46]** Vi har också några som heter CD-80, CD-86 och CD-28 +**51:41** +Vi har också några som heter CD-80, CD-86 och CD-28 -**[51:46 - 51:50]** som är involverade i aktivering av både hjälpa och cytotoxiska T-celler. +**51:46** +som är involverade i aktivering av både hjälpa och cytotoxiska T-celler. -**[51:54 - 51:59]** De här involveringar i något som heter K-stimulering. +**51:54** +De här involveringar i något som heter K-stimulering. -**[51:59 - 52:04]** Här kommer jag inte kräva, om jag har en fråga om Cool-stimulering, så kommer jag inte kräva att ni ska kunna säga +**51:59** +Här kommer jag inte kräva, om jag har en fråga om Cool-stimulering, så kommer jag inte kräva att ni ska kunna säga -**[52:05 - 52:09]** CD-80, CD-86 och CD-28, utan säger ni Cool-stimuleringsmolekyler, +**52:05** +CD-80, CD-86 och CD-28, utan säger ni Cool-stimuleringsmolekyler, -**[52:10 - 52:10]** så är det helt okej. +**52:10** +så är det helt okej. -**[52:11 - 52:14]** Men CD-4 och CD-8 är sådant som man verkligen behöver veta. +**52:11** +Men CD-4 och CD-8 är sådant som man verkligen behöver veta. -**[52:18 - 52:21]** Lynnskid vävnad då. +**52:18** +Lynnskid vävnad då. -**[52:22 - 52:25]** Prata lite om det, vad vi har för olika vävnader. +**52:22** +Prata lite om det, vad vi har för olika vävnader. -**[52:25 - 52:27]** Vi delar in dem i de centrala +**52:25** +Vi delar in dem i de centrala -**[52:29 - 52:37]** vi också kallar dem perifera, de primära, de primära, de primära, de primära, sekundära limprio-organen. +**52:29** +vi också kallar dem perifera, de primära, de primära, de primära, de primära, sekundära limprio-organen. -**[52:39 - 52:42]** Och till de centrala hör +**52:39** +Och till de centrala hör -**[52:43 - 52:45]** benmärg och timus. +**52:43** +benmärg och timus. -**[52:46 - 52:48]** I benmärg bildar vi vita +**52:46** +I benmärg bildar vi vita -**[52:48 - 52:51]** dunkloppar och vi har mognad av B-celler. +**52:48** +dunkloppar och vi har mognad av B-celler. -**[52:52 - 52:56]** Och i timus har vi en mognad av T-celler. +**52:52** +Och i timus har vi en mognad av T-celler. -**[52:57 - 52:59]** Sen då i de perifera eller +**52:57** +Sen då i de perifera eller -**[52:59 - 53:06]** sekundära limfoderorganen, de har alla att göra med aktivering av B och D-celler. +**52:59** +sekundära limfoderorganen, de har alla att göra med aktivering av B och D-celler. -**[53:06 - 53:11]** Så här uppe skapar vi dem och de mognar, men här nere så aktiverar de. +**53:06** +Så här uppe skapar vi dem och de mognar, men här nere så aktiverar de. -**[53:11 - 53:15]** Här har vi lite olika varianter. Vi har +**53:11** +Här har vi lite olika varianter. Vi har -**[53:15 - 53:17]** lymfknutor +**53:15** +lymfknutor -**[53:17 - 53:23]** som också kallas för lymfnoder. Ibland så har Storstens undernamnet +**53:17** +som också kallas för lymfnoder. Ibland så har Storstens undernamnet -**[53:23 - 53:28]** lymfkörtlar, vilket egentligen är felaktigt för att det inte är en körtel på det viset. +**53:23** +lymfkörtlar, vilket egentligen är felaktigt för att det inte är en körtel på det viset. -**[53:29 - 53:32]** Det kan även vara så att vissa kallar det för det. +**53:29** +Det kan även vara så att vissa kallar det för det. -**[53:32 - 53:34]** Mjälten är också ett sådant här organ. +**53:32** +Mjälten är också ett sådant här organ. -**[53:37 - 53:42]** Och sedan har vi olika lokala perifera lymfoiderorgan, +**53:37** +Och sedan har vi olika lokala perifera lymfoiderorgan, -**[53:42 - 53:44]** som kan vara till exempel kopplat till +**53:42** +som kan vara till exempel kopplat till -**[53:45 - 53:49]** Mucosan, alltså Mucosa Associatedlyymfo-utichy. +**53:45** +Mucosan, alltså Mucosa Associatedlyymfo-utichy. -**[53:49 - 53:50]** Vi kallar det för Malt. +**53:49** +Vi kallar det för Malt. -**[53:50 - 53:52]** Vi har en som är med i +**53:50** +Vi har en som är med i -**[53:52 - 53:55]** gastro-internalsystemet, +**53:52** +gastro-internalsystemet, -**[53:55 - 53:58]** Gatty Susyatedlyymfo-utishi, det blir Galt. +**53:55** +Gatty Susyatedlyymfo-utishi, det blir Galt. -**[53:59 - 54:01]** i förhållande till bronker, +**53:59** +i förhållande till bronker, -**[54:01 - 54:03]** Nasofarynx och +**54:01** +Nasofarynx och -**[54:03 - 54:03]** hud, +**54:03** +hud, -**[54:04 - 54:06]** så har vi lokala strukturer. +**54:04** +så har vi lokala strukturer. -**[54:07 - 54:09]** Alla de här då, det är där vi +**54:07** +Alla de här då, det är där vi -**[54:09 - 54:10]** aktiverar +**54:09** +aktiverar -**[54:10 - 54:11]** jobbiga celler. +**54:10** +jobbiga celler. -**[54:13 - 54:14]** Hit då till +**54:13** +Hit då till -**[54:14 - 54:16]** lymfsystemet hör också våra +**54:14** +lymfsystemet hör också våra -**[54:16 - 54:17]** lymfkärl. +**54:16** +lymfkärl. -**[54:17 - 54:20]** Det är där vi transporterar vita blodkroppar +**54:17** +Det är där vi transporterar vita blodkroppar -**[54:20 - 54:21]** och mikroorganismer, +**54:20** +och mikroorganismer, -**[54:21 - 54:22]** mikrobiella molekyler. +**54:21** +mikrobiella molekyler. -**[54:28 - 54:29]** När det gäller +**54:28** +När det gäller -**[54:29 - 54:34]** leukocyter, alltså våra vita blodkroppar, i kroppen, om vi tänker bara i blodet, +**54:29** +leukocyter, alltså våra vita blodkroppar, i kroppen, om vi tänker bara i blodet, -**[54:34 - 54:35]** om vi tar ett blodprov, +**54:34** +om vi tar ett blodprov, -**[54:35 - 54:38]** och så låter vi oss att stå och sedimentera, +**54:35** +och så låter vi oss att stå och sedimentera, -**[54:38 - 54:41]** så får vi då Brasmafas, så får vi en mittenfas, +**54:38** +så får vi då Brasmafas, så får vi en mittenfas, -**[54:42 - 54:43]** där vi har leukocyter, +**54:42** +där vi har leukocyter, -**[54:44 - 54:46]** och trombocyter, så har vi rytrocyterna i botten. +**54:44** +och trombocyter, så har vi rytrocyterna i botten. -**[54:47 - 54:49]** Kommer vi att fokusera just på leukocyterna här, +**54:47** +Kommer vi att fokusera just på leukocyterna här, -**[54:51 - 54:54]** så har vi allra mest av neutrofiler +**54:51** +så har vi allra mest av neutrofiler -**[54:54 - 54:58]** i blodet, 40 till 75 procent. Ni förstår också att det varierar ganska mycket från personkron. +**54:54** +i blodet, 40 till 75 procent. Ni förstår också att det varierar ganska mycket från personkron. -**[54:59 - 55:00]** 95 procent är neutrofiler. +**54:59** +95 procent är neutrofiler. -**[55:01 - 55:04]** Så vi satsar väldigt mycket på att producera neutrofiler. +**55:01** +Så vi satsar väldigt mycket på att producera neutrofiler. -**[55:04 - 55:06]** Så vi har jättemycket neutrofiler. +**55:04** +Så vi har jättemycket neutrofiler. -**[55:07 - 55:09]** Vi har sedan näst mest av +**55:07** +Vi har sedan näst mest av -**[55:09 - 55:11]** lymfocyter, det är alltså THB-celler, +**55:09** +lymfocyter, det är alltså THB-celler, -**[55:12 - 55:13]** 20 till 50 procent. +**55:12** +20 till 50 procent. -**[55:15 - 55:17]** Sedan kommer monocyter och sedan har vi +**55:15** +Sedan kommer monocyter och sedan har vi -**[55:17 - 55:19]** basofiler och EU-synofiler. +**55:17** +basofiler och EU-synofiler. -**[55:20 - 55:26]** Bara för att det ser ut så här i blodet så betyder det inte att det här avspeglar något annat i kroppen. +**55:20** +Bara för att det ser ut så här i blodet så betyder det inte att det här avspeglar något annat i kroppen. -**[55:26 - 55:27]** Neutrofiler +**55:26** +Neutrofiler -**[55:27 - 55:29]** finns faktiskt inte utdynt. +**55:27** +finns faktiskt inte utdynt. -**[55:29 - 55:34]** Normalt frisk vävnad, de existerar inte där, utan de finns i blodbanan +**55:29** +Normalt frisk vävnad, de existerar inte där, utan de finns i blodbanan -**[55:35 - 55:38]** och när de behövs rekryteras de till vävnad. +**55:35** +och när de behövs rekryteras de till vävnad. -**[55:39 - 55:42]** Det är därför vi har så mycket i blodet av dem. +**55:39** +Det är därför vi har så mycket i blodet av dem. -**[55:42 - 55:47]** När vi väl behöver dem behöver vi många och då måste vi kunna få dit dem på direkten. +**55:42** +När vi väl behöver dem behöver vi många och då måste vi kunna få dit dem på direkten. -**[55:48 - 55:51]** Om vi istället tittar på lymfocyterna här, +**55:48** +Om vi istället tittar på lymfocyterna här, -**[55:51 - 55:55]** som vi också kanske har ganska mycket av i blodet, så är faktiskt bara 2 procent +**55:51** +som vi också kanske har ganska mycket av i blodet, så är faktiskt bara 2 procent -**[55:55 - 55:57]** av de lymfocyterna vi har i kroppen. +**55:55** +av de lymfocyterna vi har i kroppen. -**[55:57 - 55:59]** De flesta finns ute i vävnaden. +**55:57** +De flesta finns ute i vävnaden. -**[55:59 - 56:02]** Allra mest i mag-tarmsystemet, där vi har oerhört många. +**55:59** +Allra mest i mag-tarmsystemet, där vi har oerhört många. -**[56:02 - 56:06]** Så återspeglar inte resten av kroppen på något vis. +**56:02** +Så återspeglar inte resten av kroppen på något vis. -**[56:06 - 56:09]** Det här är det som vi har möjlighet att rekrytera till olika ställen. +**56:06** +Det här är det som vi har möjlighet att rekrytera till olika ställen. -**[56:11 - 56:14]** Vi har pratat om storlek innan virus, +**56:11** +Vi har pratat om storlek innan virus, -**[56:14 - 56:15]** bakterier mot celler. +**56:14** +bakterier mot celler. -**[56:16 - 56:18]** Här satt jag in några storlekar på cellerna, +**56:16** +Här satt jag in några storlekar på cellerna, -**[56:18 - 56:20]** bara för att man ska få en liten känsla av det. +**56:18** +bara för att man ska få en liten känsla av det. -**[56:20 - 56:23]** Vi hade ju makrofagen som var ungefär 20 mikrometer. +**56:20** +Vi hade ju makrofagen som var ungefär 20 mikrometer. -**[56:25 - 56:29]** Och makrofagen bildas ju då ifrån monocyterna, som är 15-18. +**56:25** +Och makrofagen bildas ju då ifrån monocyterna, som är 15-18. -**[56:29 - 56:36]** Grannlocyterna är 12-15. Medan lymfocyterna är de minsta, som är 8-12 mikrometer. +**56:29** +Grannlocyterna är 12-15. Medan lymfocyterna är de minsta, som är 8-12 mikrometer. -**[56:37 - 56:44]** Jag tror att en ryttrecyter är platt, så den är kanske 2 gånger 7-8 mikrometer. +**56:37** +Jag tror att en ryttrecyter är platt, så den är kanske 2 gånger 7-8 mikrometer. -**[56:48 - 56:56]** Då går vi in på interaktion mellan immunförsvaret och patogener. +**56:48** +Då går vi in på interaktion mellan immunförsvaret och patogener. -**[56:59 - 57:02]** Du skyddar immunförsvaret mot patogener. +**56:59** +Du skyddar immunförsvaret mot patogener. -**[57:03 - 57:09]** Här har vi olika försvarsmekanismer av olika ansvariga immunkomponenter. +**57:03** +Här har vi olika försvarsmekanismer av olika ansvariga immunkomponenter. -**[57:09 - 57:11]** Här tänkte jag också rita lite. +**57:09** +Här tänkte jag också rita lite. -**[57:12 - 57:17]** Först har vi mekanismen att blockera patogenernas tillträde till kroppen. +**57:12** +Först har vi mekanismen att blockera patogenernas tillträde till kroppen. -**[57:18 - 57:19]** Här har vi ett barriärförsvar. +**57:18** +Här har vi ett barriärförsvar. -**[57:20 - 57:23]** Vår hud och våra slemminor. +**57:20** +Vår hud och våra slemminor. -**[57:23 - 57:27]** Man kanske inte riktigt tänker på detta, men det är faktiskt en väldigt, väldigt viktig del. +**57:23** +Man kanske inte riktigt tänker på detta, men det är faktiskt en väldigt, väldigt viktig del. -**[57:27 - 57:29]** Det är ett viktigt försvarsmekanism. +**57:27** +Det är ett viktigt försvarsmekanism. -**[57:29 - 57:32]** Att vi har till exempel rekryterare här uppe. +**57:29** +Att vi har till exempel rekryterare här uppe. -**[57:32 - 57:34]** Vi har rekryterare där uppe. +**57:32** +Vi har rekryterare där uppe. -**[57:34 - 57:39]** Vi har rekryterare där uppe. +**57:34** +Vi har rekryterare där uppe. -**[57:39 - 57:50]** Som då hjälper till och bara tittar på vad vi kan göra. +**57:39** +Som då hjälper till och bara tittar på vad vi kan göra. -**[57:50 - 57:53]** Då är ju det egentligen bara ett enkelt lager med celler. +**57:50** +Då är ju det egentligen bara ett enkelt lager med celler. -**[57:53 - 57:55]** Men här har vi andra saker som finns här. +**57:53** +Men här har vi andra saker som finns här. -**[57:55 - 57:59]** Här kan vi ha till exempel olika eh. +**57:55** +Här kan vi ha till exempel olika eh. -**[57:59 - 58:01]** Vi kan ha olika typer av +**57:59** +Vi kan ha olika typer av -**[58:03 - 58:03]** enzymer. +**58:03** +enzymer. -**[58:06 - 58:09]** Som hjälper till att bryta ner mikroorganismer. +**58:06** +Som hjälper till att bryta ner mikroorganismer. -**[58:10 - 58:13]** Vi kan ha olika små mikrobiella proteiner +**58:10** +Vi kan ha olika små mikrobiella proteiner -**[58:13 - 58:15]** A och M +**58:13** +A och M -**[58:16 - 58:20]** Vi är små små proteiner som vi producerar +**58:16** +Vi är små små proteiner som vi producerar -**[58:20 - 58:21]** som är vår egen +**58:20** +som är vår egen -**[58:22 - 58:23]** antibiotika kan man säga. +**58:22** +antibiotika kan man säga. -**[58:24 - 58:26]** Som specifikt binder in till mikroorganismer +**58:24** +Som specifikt binder in till mikroorganismer -**[58:26 - 58:28]** som då kan döda av specifika +**58:26** +som då kan döda av specifika -**[58:29 - 58:33]** Sedan har vi också då att vi kan blockera bindning av +**58:29** +Sedan har vi också då att vi kan blockera bindning av -**[58:33 - 58:37]** patrierner eller deras toxiner, jag nämnde toxiner innan, +**58:33** +patrierner eller deras toxiner, jag nämnde toxiner innan, -**[58:37 - 58:39]** till epitel och andra celler. +**58:37** +till epitel och andra celler. -**[58:39 - 58:43]** Här har vi då antikroppar som produceras av B-celler. +**58:39** +Här har vi då antikroppar som produceras av B-celler. -**[58:44 - 58:46]** Här under där vi har B-celler +**58:44** +Här under där vi har B-celler -**[58:47 - 58:49]** och ligger och producerar antikroppar. +**58:47** +och ligger och producerar antikroppar. -**[58:49 - 58:50]** De här antikropparna +**58:49** +De här antikropparna -**[58:51 - 58:52]** skickar vi ut på utsidan. +**58:51** +skickar vi ut på utsidan. -**[58:54 - 58:56]** Så att om vi har mikroorganismer här ute +**58:54** +Så att om vi har mikroorganismer här ute -**[58:59 - 59:07]** på utsidan. +**58:59** +på utsidan. -**[59:07 - 59:11]** Om vi ändå ändå får in någonting +**59:07** +Om vi ändå ändå får in någonting -**[59:11 - 59:13]** så har vi som nästa funktion +**59:11** +så har vi som nästa funktion -**[59:13 - 59:15]** är att äta upp och döda +**59:13** +är att äta upp och döda -**[59:16 - 59:17]** det som tas in. +**59:16** +det som tas in. -**[59:17 - 59:18]** Här har vi våra +**59:17** +Här har vi våra -**[59:18 - 59:20]** faggocyter, alltså celler som +**59:18** +faggocyter, alltså celler som -**[59:20 - 59:22]** äter upp mikroorganismer. +**59:20** +äter upp mikroorganismer. -**[59:22 - 59:25]** Det är till exempel makrofager och neutrofiler. +**59:22** +Det är till exempel makrofager och neutrofiler. -**[59:26 - 59:28]** Så om vi då, i det här fallet, +**59:26** +Så om vi då, i det här fallet, -**[59:29 - 59:37]** så kan vi ha en makrofoar här som liksom +**59:29** +så kan vi ha en makrofoar här som liksom -**[59:38 - 59:39]** paradoxiserar med krupperna. +**59:38** +paradoxiserar med krupperna. -**[59:42 - 59:44]** Och här kan vi få liksom olika hjälp +**59:42** +Och här kan vi få liksom olika hjälp -**[59:44 - 59:48]** från antikroppar, komplement och hjälp till celler som vi kan återkomma till då under kursen. +**59:44** +från antikroppar, komplement och hjälp till celler som vi kan återkomma till då under kursen. -**[59:49 - 59:54]** Sedan då så har vi ju då vissa typer av mikroorganismer som gömmer sig intressellerärt, +**59:49** +Sedan då så har vi ju då vissa typer av mikroorganismer som gömmer sig intressellerärt, -**[59:54 - 59:55]** till exempel virus då. +**59:54** +till exempel virus då. -**[59:55 - 59:59]** Och vi måste ju också kunna hitta och döda sådant som finns, +**59:55** +Och vi måste ju också kunna hitta och döda sådant som finns, -**[59:59 - 60:04]** inuti celler. Det är ju inte så att bara man har gömt sig i en cell så ska man ju inte kunna ha möjlighet att +**59:59** +inuti celler. Det är ju inte så att bara man har gömt sig i en cell så ska man ju inte kunna ha möjlighet att -**[60:04 - 60:06]** ha fritt tillträde och få vara där liksom. +**60:04** +ha fritt tillträde och få vara där liksom. -**[60:25 - 60:29]** Sedan har vi, kan vi direkt lysera bakterier med hjälp av komplement? +**60:25** +Sedan har vi, kan vi direkt lysera bakterier med hjälp av komplement? -**[60:29 - 60:31]** Det kommer Ulf in på mer i sin föreläsning. +**60:29** +Det kommer Ulf in på mer i sin föreläsning. -**[60:33 - 60:35]** Ibland så funkar faktiskt inte det här ändå. +**60:33** +Ibland så funkar faktiskt inte det här ändå. -**[60:36 - 60:38]** Vi kan inte göra oss av med infektionen. +**60:36** +Vi kan inte göra oss av med infektionen. -**[60:39 - 60:42]** Och då kan vi bilda något som kallas för ett granulån. +**60:39** +Och då kan vi bilda något som kallas för ett granulån. -**[60:44 - 60:46]** Jag skulle kunna kaxla in hela området. +**60:44** +Jag skulle kunna kaxla in hela området. -**[60:49 - 60:52]** Med hjälp av olika dimensionställningar. +**60:49** +Med hjälp av olika dimensionställningar. -**[60:59 - 61:03]** Bibliotisering runt om och så, det här kommer mycket mer på termin 5 för er. +**60:59** +Bibliotisering runt om och så, det här kommer mycket mer på termin 5 för er. -**[61:04 - 61:06]** Men det här är då för att vi inser att +**61:04** +Men det här är då för att vi inser att -**[61:07 - 61:10]** vi kan inte döda det här men det får inte komma ut resten av kroppen. +**61:07** +vi kan inte döda det här men det får inte komma ut resten av kroppen. -**[61:10 - 61:13]** Exempel här är att man bildar granulån när vi har +**61:10** +Exempel här är att man bildar granulån när vi har -**[61:14 - 61:15]** tbc-infektioner. +**61:14** +tbc-infektioner. -**[61:15 - 61:19]** Är vi då dåliga på att döda tuberkulosbakterierna. +**61:15** +Är vi då dåliga på att döda tuberkulosbakterierna. -**[61:20 - 61:22]** Och istället då så kapslar vi in det. +**61:20** +Och istället då så kapslar vi in det. -**[61:22 - 61:26]** Och då kan det inte påverka oss negativt. Men det kan ju hända att någon gång inom +**61:22** +Och då kan det inte påverka oss negativt. Men det kan ju hända att någon gång inom -**[61:26 - 61:29]** framtid att de kan öppna sig och då kan få ut +**61:26** +framtid att de kan öppna sig och då kan få ut -**[61:29 - 61:30]** bakterierna i kroppen igen. +**61:29** +bakterierna i kroppen igen. -**[61:33 - 61:37]** Sedan en annan försvarsmekanism som är jätteviktig som vi har +**61:33** +Sedan en annan försvarsmekanism som är jätteviktig som vi har -**[61:37 - 61:39]** är att vi kan minnas infektionen +**61:37** +är att vi kan minnas infektionen -**[61:39 - 61:41]** och vi kan attackera snabbare +**61:39** +och vi kan attackera snabbare -**[61:41 - 61:44]** bättre och starkare vid nästa infektionstillfälle. +**61:41** +bättre och starkare vid nästa infektionstillfälle. -**[61:44 - 61:48]** Här har vi då minnesb-celler och minnes-t-celler. +**61:44** +Här har vi då minnesb-celler och minnes-t-celler. -**[61:49 - 61:50]** Och det gör att vi +**61:49** +Och det gör att vi -**[61:50 - 61:54]** antagligen då nästa gång vi drabbar oss av samma patogen +**61:50** +antagligen då nästa gång vi drabbar oss av samma patogen -**[61:54 - 61:58]** inte kommer ens att känna av att vi kommer inte bli sjuka utan att vi kan liksom +**61:54** +inte kommer ens att känna av att vi kommer inte bli sjuka utan att vi kan liksom -**[61:59 - 62:02]** hantera det här innan vi börjar känna med sjukdomssymptom. +**61:59** +hantera det här innan vi börjar känna med sjukdomssymptom. -**[62:05 - 62:09]** Som vi skyddar oss mot olika patogener. +**62:05** +Som vi skyddar oss mot olika patogener. -**[62:23 - 62:29]** Vaserna som vi har i ett immunförsvar är ju då att vi har som jag sa de här barriärfunktionerna +**62:23** +Vaserna som vi har i ett immunförsvar är ju då att vi har som jag sa de här barriärfunktionerna -**[62:29 - 62:35]** som alltid finns här och det innefattar de här olika +**62:29** +som alltid finns här och det innefattar de här olika -**[62:35 - 62:38]** epitel och olika lokala kemiska faktorer. +**62:35** +epitel och olika lokala kemiska faktorer. -**[62:38 - 62:40]** Normalfloran är också viktig här. +**62:38** +Normalfloran är också viktig här. -**[62:41 - 62:46]** Sen om vi ändå får någon skada av något slag, vi kanske skär oss till exempel och vi får in mikroorganismer +**62:41** +Sen om vi ändå får någon skada av något slag, vi kanske skär oss till exempel och vi får in mikroorganismer -**[62:46 - 62:49]** då har vi igenkänning och aktivering av det medför immunförsvaret. +**62:46** +då har vi igenkänning och aktivering av det medför immunförsvaret. -**[62:50 - 62:53]** Det är då framförallt makrofager och den dysiska cellen. +**62:50** +Det är då framförallt makrofager och den dysiska cellen. -**[62:54 - 62:57]** Vi börjar liksom producera mer antimikrobiella apeptider. +**62:54** +Vi börjar liksom producera mer antimikrobiella apeptider. -**[62:59 - 63:05]** Många gånger klarar faktiskt det medfördeln medförsvaret av det här alldeles på egen hand. +**62:59** +Många gånger klarar faktiskt det medfördeln medförsvaret av det här alldeles på egen hand. -**[63:05 - 63:08]** Vi behöver inte ha mer hjälp, utan vi kan läka ut det. +**63:05** +Vi behöver inte ha mer hjälp, utan vi kan läka ut det. -**[63:09 - 63:12]** Andra gånger behöver vi ha hjälp av det tyngre försvaret. +**63:09** +Andra gånger behöver vi ha hjälp av det tyngre försvaret. -**[63:13 - 63:16]** Alltså av vårt förvärvade försvar. +**63:13** +Alltså av vårt förvärvade försvar. -**[63:16 - 63:21]** Då behöver vi kommunicera detta till det förvärvade försvaret. +**63:16** +Då behöver vi kommunicera detta till det förvärvade försvaret. -**[63:21 - 63:23]** Vi behöver aktivera det. +**63:21** +Vi behöver aktivera det. -**[63:23 - 63:26]** Det görs av celler som heter dendritiska celler. +**63:23** +Det görs av celler som heter dendritiska celler. -**[63:26 - 63:28]** De kommer att ta med sig information. +**63:26** +De kommer att ta med sig information. -**[63:29 - 63:36]** ifrån vävnader som är infekterade och kunna ta sig till lymfknutor och där aktivera +**63:29** +ifrån vävnader som är infekterade och kunna ta sig till lymfknutor och där aktivera -**[63:36 - 63:38]** T-celler och vi får aktivering av B-celler. +**63:36** +T-celler och vi får aktivering av B-celler. -**[63:39 - 63:45]** Detta leder till att vi får effektofunktioner som gör att vi kan +**63:39** +Detta leder till att vi får effektofunktioner som gör att vi kan -**[63:45 - 63:48]** göras av med den här atogenen som vi har +**63:45** +göras av med den här atogenen som vi har -**[63:48 - 63:48]** infekterats av. +**63:48** +infekterats av. -**[63:49 - 63:53]** Att då T och B-cellernas funktioner hjälper det +**63:49** +Att då T och B-cellernas funktioner hjälper det -**[63:53 - 63:56]** medfödda försvaret så att vi gör oss av med det. +**63:53** +medfödda försvaret så att vi gör oss av med det. -**[63:59 - 64:03]** Och så går vi tillbaka och så blir liksom läget igen +**63:59** +Och så går vi tillbaka och så blir liksom läget igen -**[64:03 - 64:08]** så som det var här från början att vi har den här barriärfunktionen. +**64:03** +så som det var här från början att vi har den här barriärfunktionen. -**[64:11 - 64:13]** Vi kan också titta lite på det här över tid. +**64:11** +Vi kan också titta lite på det här över tid. -**[64:14 - 64:17]** Vårt barriärförsvar har vi som sagt alltid där. +**64:14** +Vårt barriärförsvar har vi som sagt alltid där. -**[64:17 - 64:19]** Så det är från tidpunkt noll. +**64:17** +Så det är från tidpunkt noll. -**[64:19 - 64:22]** Det finns alltid färdigriggat hela tiden. +**64:19** +Det finns alltid färdigriggat hela tiden. -**[64:24 - 64:28]** Det medfödda försvaret istället aktiveras väldigt snabbt. +**64:24** +Det medfödda försvaret istället aktiveras väldigt snabbt. -**[64:29 - 64:33]** Bara inom minuter, timmar någonting, så sätter det igång. +**64:29** +Bara inom minuter, timmar någonting, så sätter det igång. -**[64:36 - 64:41]** Så att vi är väldigt, väldigt snabba med det här försvaret när vi väl blir drabbade av någonting. +**64:36** +Så att vi är väldigt, väldigt snabba med det här försvaret när vi väl blir drabbade av någonting. -**[64:42 - 64:47]** Om vi istället tittar på det förvärvade försvaret så är det ganska långsamt. +**64:42** +Om vi istället tittar på det förvärvade försvaret så är det ganska långsamt. -**[64:47 - 64:50]** Vi kan ta fyra till sju dagar. +**64:47** +Vi kan ta fyra till sju dagar. -**[64:50 - 64:53]** Vi har inte full effekt förrän efter typ sju dagar någonting. +**64:50** +Vi har inte full effekt förrän efter typ sju dagar någonting. -**[64:53 - 64:58]** Vi har redan en viss funktion efter fyra dagar någonting, men vi har inte full effekt förrän efter någon vecka. +**64:53** +Vi har redan en viss funktion efter fyra dagar någonting, men vi har inte full effekt förrän efter någon vecka. -**[64:59 - 65:04]** Oftast då inom den här perioden när vi träffar på någonting första gången. Det är då som vi hinner bli sjuka. +**64:59** +Oftast då inom den här perioden när vi träffar på någonting första gången. Det är då som vi hinner bli sjuka. -**[65:05 - 65:07]** Vi skapar sjukdomssymfon. +**65:05** +Vi skapar sjukdomssymfon. -**[65:07 - 65:09]** Det är ganska långsamt. +**65:07** +Det är ganska långsamt. -**[65:10 - 65:14]** Men nästa gång vi träffar på någonting, i och med att vi skapar ett minne här +**65:10** +Men nästa gång vi träffar på någonting, i och med att vi skapar ett minne här -**[65:14 - 65:16]** så kommer det här kicka igång kanske +**65:14** +så kommer det här kicka igång kanske -**[65:17 - 65:18]** bara på +**65:17** +bara på -**[65:18 - 65:19]** ett dygn eller någonting. +**65:18** +ett dygn eller någonting. -**[65:19 - 65:21]** Så då har vi en helt annan. +**65:19** +Så då har vi en helt annan. -**[65:21 - 65:23]** Det här kommer fortfarande +**65:21** +Det här kommer fortfarande -**[65:23 - 65:27]** ta sina minuter till timmar. Reagera likadant. Men det här kommer gå mycket snabbare då. +**65:23** +ta sina minuter till timmar. Reagera likadant. Men det här kommer gå mycket snabbare då. -**[65:29 - 65:40]** Frågan är, det är visst, ett par begrepp som vi behöver prata om också, hur kommunicerar +**65:29** +Frågan är, det är visst, ett par begrepp som vi behöver prata om också, hur kommunicerar -**[65:40 - 65:42]** immunceller med varandra? +**65:40** +immunceller med varandra? -**[65:42 - 65:45]** Är det något som händer med någon cell någonstans, vi har någon +**65:42** +Är det något som händer med någon cell någonstans, vi har någon -**[65:46 - 65:49]** drabbats av en infektion eller någonting, så måste vi ju kunna tala om för andra immunceller +**65:46** +drabbats av en infektion eller någonting, så måste vi ju kunna tala om för andra immunceller -**[65:49 - 65:51]** vad som hänt och vad vi vill ha hjälp med. +**65:49** +vad som hänt och vad vi vill ha hjälp med. -**[65:53 - 65:57]** Immuncellerna kommunicerar med varandra och andra celler med hjälp av cytt och kiner. +**65:53** +Immuncellerna kommunicerar med varandra och andra celler med hjälp av cytt och kiner. -**[65:59 - 66:04]** Och de här cytokinerna, de ger effekt på målceller genom att binda +**65:59** +Och de här cytokinerna, de ger effekt på målceller genom att binda -**[66:04 - 66:06]** till specifika cytokineresektorer. +**66:04** +till specifika cytokineresektorer. -**[66:06 - 66:10]** De vi har en cell här som har träffat på någonting, +**66:06** +De vi har en cell här som har träffat på någonting, -**[66:10 - 66:11]** en bakterie till exempel, +**66:10** +en bakterie till exempel, -**[66:11 - 66:14]** så kommer den producera cytokiner, +**66:11** +så kommer den producera cytokiner, -**[66:14 - 66:16]** skicka ut dem. +**66:14** +skicka ut dem. -**[66:16 - 66:19]** De kommer binda till specifika cytokineresektorer, +**66:16** +De kommer binda till specifika cytokineresektorer, -**[66:19 - 66:20]** hårt målceller. +**66:19** +hårt målceller. -**[66:20 - 66:22]** Och det här kommer leda till någon sorts effekt. +**66:20** +Och det här kommer leda till någon sorts effekt. -**[66:22 - 66:25]** Så det här är liksom så som de skickar meddelanden till varandra, +**66:22** +Så det här är liksom så som de skickar meddelanden till varandra, -**[66:25 - 66:28]** vad som har hänt eller vad man behöver hjälp med då. +**66:25** +vad som har hänt eller vad man behöver hjälp med då. -**[66:29 - 66:35]** Och de här cytokinerna kan ha både lokal och systemisk effekt. +**66:29** +Och de här cytokinerna kan ha både lokal och systemisk effekt. -**[66:35 - 66:39]** Den lokala kan vara autokrin eller parakrin. +**66:35** +Den lokala kan vara autokrin eller parakrin. -**[66:39 - 66:44]** Så den autokrin är ju då att en cell uttrycker cytokin, +**66:39** +Så den autokrin är ju då att en cell uttrycker cytokin, -**[66:44 - 66:47]** så har den receptorer och så binder den in den, och så leder den till en effekt. +**66:44** +så har den receptorer och så binder den in den, och så leder den till en effekt. -**[66:47 - 66:50]** Så kommer den uttrycka mer och så vidare. +**66:47** +Så kommer den uttrycka mer och så vidare. -**[66:50 - 66:57]** Exempel här är, vi kallar för IL2, det är en cytokin som produceras av, +**66:50** +Exempel här är, vi kallar för IL2, det är en cytokin som produceras av, -**[66:57 - 66:59]** stimulera t-celler. +**66:57** +stimulera t-celler. -**[66:59 - 67:06]** Hjälpa t-celler och det här är en positiv filmaktik ihop, så att den producerar mer och så binder den in mer och då producerar den ännu mer och så binder den mer och så binder den mer och så vidare. +**66:59** +Hjälpa t-celler och det här är en positiv filmaktik ihop, så att den producerar mer och så binder den in mer och då producerar den ännu mer och så binder den mer och så binder den mer och så vidare. -**[67:06 - 67:14]** Vi kan ha en parakin, det är alltså att en cell producerar det och så har effekten effekt på en effekt på en cell. +**67:06** +Vi kan ha en parakin, det är alltså att en cell producerar det och så har effekten effekt på en effekt på en cell. -**[67:17 - 67:22]** Sen kan vi också ha en systemisk effekt, som vi då kallar för en N-bukhin effekt. +**67:17** +Sen kan vi också ha en systemisk effekt, som vi då kallar för en N-bukhin effekt. -**[67:22 - 67:28]** Där vi har celler som producerar det, som skickas ut i cirkulationen och så har det effekt någon helt annanstans. +**67:22** +Där vi har celler som producerar det, som skickas ut i cirkulationen och så har det effekt någon helt annanstans. -**[67:28 - 67:29]** Till exempel +**67:28** +Till exempel -**[67:29 - 67:37]** Kanske att vi får ändringar i temperaturcentret och vi skapar feber eller vi får leverceller som skapar akutfasproteiner. +**67:29** +Kanske att vi får ändringar i temperaturcentret och vi skapar feber eller vi får leverceller som skapar akutfasproteiner. -**[67:37 - 67:44]** Eller att vi talar om för benmärg att vi måste ha mer immunceller så att det måste ha en ökad lipositproduktion. +**67:37** +Eller att vi talar om för benmärg att vi måste ha mer immunceller så att det måste ha en ökad lipositproduktion. -**[67:45 - 67:50]** Så att det är inte alltid bara närliggande effekt utan kan också vara på långt distans. +**67:45** +Så att det är inte alltid bara närliggande effekt utan kan också vara på långt distans. -**[67:54 - 67:59]** Det här initieras ofta av infektionen och är vanligen relativt kortvariga. +**67:54** +Det här initieras ofta av infektionen och är vanligen relativt kortvariga. -**[67:59 - 68:04]** Det är kortvarigt, så cytokinerna har en ganska kort halveringstid. +**67:59** +Det är kortvarigt, så cytokinerna har en ganska kort halveringstid. -**[68:04 - 68:08]** Vilket är viktigt för att vi ska ha funktionen där och då. +**68:04** +Vilket är viktigt för att vi ska ha funktionen där och då. -**[68:08 - 68:09]** Och vi ska inte alltid ha något. +**68:08** +Och vi ska inte alltid ha något. -**[68:09 - 68:14]** Blir vi av med vår infektion, lyckas vi ta bort alla mikroorganismer +**68:09** +Blir vi av med vår infektion, lyckas vi ta bort alla mikroorganismer -**[68:14 - 68:18]** så vill vi inte ha ett inflammatoriskt pådrag som ligger kvar. +**68:14** +så vill vi inte ha ett inflammatoriskt pådrag som ligger kvar. -**[68:21 - 68:24]** Sen har vi en annan typ av cytokiner som vi kallar för kemokiner. +**68:21** +Sen har vi en annan typ av cytokiner som vi kallar för kemokiner. -**[68:24 - 68:29]** Vissa säger kemokiner eller kemokiner men jag ser kömmor. +**68:24** +Vissa säger kemokiner eller kemokiner men jag ser kömmor. -**[68:29 - 68:36]** och det är en typ av cytokin som attraherar immunceller genom kemotaxi. +**68:29** +och det är en typ av cytokin som attraherar immunceller genom kemotaxi. -**[68:36 - 68:39]** Och det är ganska riktigt. +**68:36** +Och det är ganska riktigt. -**[68:42 - 68:46]** För att immunceller ska kunna hitta bytkoskap. +**68:42** +För att immunceller ska kunna hitta bytkoskap. -**[68:59 - 69:11]** Det är inte bara vid infektioner som vi har sådana här uttryck av kemokiner, det finns vissa strukturer i kroppen som alltid producerar. +**68:59** +Det är inte bara vid infektioner som vi har sådana här uttryck av kemokiner, det finns vissa strukturer i kroppen som alltid producerar. -**[69:11 - 69:20]** Till exempel som jag sa att våra THB-ställen aktiveras i perifera så att det är nära linfoiderorgan. +**69:11** +Till exempel som jag sa att våra THB-ställen aktiveras i perifera så att det är nära linfoiderorgan. -**[69:20 - 69:23]** För att de ska kunna göra det så måste de hitta dit. +**69:20** +För att de ska kunna göra det så måste de hitta dit. -**[69:23 - 69:27]** Och då måste ju våra linfoiderorgan signalera vart de finns. +**69:23** +Och då måste ju våra linfoiderorgan signalera vart de finns. -**[69:27 - 69:29]** Och då utsöndrar de kemokiner. +**69:27** +Och då utsöndrar de kemokiner. -**[69:29 - 69:49]** Om vi jämför här med vårt medfödda försvar med vårt förvärvade försvar. +**69:29** +Om vi jämför här med vårt medfödda försvar med vårt förvärvade försvar. -**[69:49 - 69:51]** Som jag sa, det medförde det väldigt snabbt. +**69:49** +Som jag sa, det medförde det väldigt snabbt. -**[69:51 - 69:57]** Agerar inom minuter men timmar har det väl full effekt efter timmar. +**69:51** +Agerar inom minuter men timmar har det väl full effekt efter timmar. -**[69:58 - 69:59]** Här har vi inget minne. +**69:58** +Här har vi inget minne. -**[69:59 - 70:04]** Så om vi träffar på samma bakterie hundra gånger så gör vi ingen skillnad. +**69:59** +Så om vi träffar på samma bakterie hundra gånger så gör vi ingen skillnad. -**[70:04 - 70:07]** Vi agerar precis likadant varje gång. +**70:04** +Vi agerar precis likadant varje gång. -**[70:07 - 70:19]** Det är specifikt för ett begränsat antal av rekognition och receptorer. +**70:07** +Det är specifikt för ett begränsat antal av rekognition och receptorer. -**[70:19 - 70:22]** Det känns igen av ett litet antal icke-variabla receptorer. +**70:19** +Det känns igen av ett litet antal icke-variabla receptorer. -**[70:22 - 70:25]** Vi kallar dem på Patreon Recognition Receptors. +**70:22** +Vi kallar dem på Patreon Recognition Receptors. -**[70:25 - 70:29]** Jag har ganska nyss berört min dotter på gymnasiet angående +**70:25** +Jag har ganska nyss berört min dotter på gymnasiet angående -**[70:29 - 70:30]** immunförsvaret. +**70:29** +immunförsvaret. -**[70:30 - 70:35]** Där kallar de det det medförda försvaret för det ospecifika försvaret. +**70:30** +Där kallar de det det medförda försvaret för det ospecifika försvaret. -**[70:35 - 70:38]** Och det förvärvade för det specifika försvaret. +**70:35** +Och det förvärvade för det specifika försvaret. -**[70:38 - 70:42]** Då blir jag lite upprörd, men det har hetat så. +**70:38** +Då blir jag lite upprörd, men det har hetat så. -**[70:42 - 70:47]** Det låter om man säger det ospecifika försvaret +**70:42** +Det låter om man säger det ospecifika försvaret -**[70:47 - 70:49]** precis som att det inte riktigt är vad det gör, utan det är bara binder +**70:47** +precis som att det inte riktigt är vad det gör, utan det är bara binder -**[70:49 - 70:51]** lite grann. +**70:49** +lite grann. -**[70:51 - 70:52]** Det är väldigt specifikt. +**70:51** +Det är väldigt specifikt. -**[70:52 - 70:54]** Det binder exakt till det det binder till. +**70:52** +Det binder exakt till det det binder till. -**[70:54 - 70:58]** Men det binder inte till så många olika saker. +**70:54** +Men det binder inte till så många olika saker. -**[70:59 - 71:07]** Så det har ett visst antal receptorer som binder till olika ytstrukturer som vi har pratat om på mikroorganismer som binds. +**70:59** +Så det har ett visst antal receptorer som binder till olika ytstrukturer som vi har pratat om på mikroorganismer som binds. -**[71:07 - 71:11]** Men det är inte det att det inte är lite halvdant. +**71:07** +Men det är inte det att det inte är lite halvdant. -**[71:11 - 71:16]** Det blir lite konstigt att kalla det för ospecifikt. Jag vet inte vad det kommer ifrån. +**71:11** +Det blir lite konstigt att kalla det för ospecifikt. Jag vet inte vad det kommer ifrån. -**[71:18 - 71:22]** Celler som vi har här som jag ska ge en liten kort introduktion till. +**71:18** +Celler som vi har här som jag ska ge en liten kort introduktion till. -**[71:22 - 71:25]** Alldeles snart är de olika faggosytorna. +**71:22** +Alldeles snart är de olika faggosytorna. -**[71:25 - 71:28]** Makrofagen är trofiler, den driftiska celler. +**71:25** +Makrofagen är trofiler, den driftiska celler. -**[71:29 - 71:34]** EU och synofiler, bas och filer, NK-celler, mastceller. +**71:29** +EU och synofiler, bas och filer, NK-celler, mastceller. -**[71:34 - 71:39]** Till det medförda försvaret har också komplementsystemet. +**71:34** +Till det medförda försvaret har också komplementsystemet. -**[71:41 - 71:45]** Det förvärvade istället är långsamt. +**71:41** +Det förvärvade istället är långsamt. -**[71:45 - 71:48]** 3 till 7 dagar tar det första gången vi träffar på något. +**71:45** +3 till 7 dagar tar det första gången vi träffar på något. -**[71:48 - 71:52]** Istället har vi ett minne som gör att vi kan bli snabbare och starkare +**71:48** +Istället har vi ett minne som gör att vi kan bli snabbare och starkare -**[71:52 - 71:55]** och bättre nästa gång vi träffar på samma partier. +**71:52** +och bättre nästa gång vi träffar på samma partier. -**[71:56 - 71:59]** Detta är specifikt för många +**71:56** +Detta är specifikt för många -**[71:59 - 72:02]** olika substanser som känns genom ett mycket stort antal +**71:59** +olika substanser som känns genom ett mycket stort antal -**[72:02 - 72:05]** variabla T och B-cellsreceptorer. +**72:02** +variabla T och B-cellsreceptorer. -**[72:05 - 72:08]** Så det är väl det som är en stor skillnad här +**72:05** +Så det är väl det som är en stor skillnad här -**[72:08 - 72:10]** att vi har så oerhört stor +**72:08** +att vi har så oerhört stor -**[72:10 - 72:14]** variabilitet i receptorerna för T och B-celler. +**72:10** +variabilitet i receptorerna för T och B-celler. -**[72:14 - 72:18]** Vi delar in det här i två olika armar. +**72:14** +Vi delar in det här i två olika armar. -**[72:18 - 72:20]** Vi har det cellförmedlare och det +**72:18** +Vi har det cellförmedlare och det -**[72:20 - 72:22]** humorala försvaret. +**72:20** +humorala försvaret. -**[72:22 - 72:25]** De har fått sitt namn från att det är cellförmedlare. +**72:22** +De har fått sitt namn från att det är cellförmedlare. -**[72:25 - 72:29]** Det innefattar då T-cellerna, att då måste +**72:25** +Det innefattar då T-cellerna, att då måste -**[72:29 - 72:31]** elställena finnas på plats för att vi ska ha effekten. +**72:29** +elställena finnas på plats för att vi ska ha effekten. -**[72:31 - 72:35]** T-cellerna lokalt finns och producerar cytokiner +**72:31** +T-cellerna lokalt finns och producerar cytokiner -**[72:35 - 72:37]** eller binder till alla celler. +**72:35** +eller binder till alla celler. -**[72:37 - 72:40]** Medan det humorala svaret har fått sitt namn från +**72:37** +Medan det humorala svaret har fått sitt namn från -**[72:40 - 72:43]** Grekiskans ord för vätska, som är humor. +**72:40** +Grekiskans ord för vätska, som är humor. -**[72:43 - 72:51]** För att man kan överföra det här försvaret med cellfritt medium mellan +**72:43** +För att man kan överföra det här försvaret med cellfritt medium mellan -**[72:51 - 72:54]** två individer som man kan föra över antikroppar från en person +**72:51** +två individer som man kan föra över antikroppar från en person -**[72:54 - 72:58]** till en annan och då har de funktion hos den andra individen. +**72:54** +till en annan och då har de funktion hos den andra individen. -**[72:59 - 73:07]** Det förmedlas antikroppar som produceras av B-celler. B-celler kan ligga på ett ställe i kroppen och skicka ut +**72:59** +Det förmedlas antikroppar som produceras av B-celler. B-celler kan ligga på ett ställe i kroppen och skicka ut -**[73:07 - 73:11]** antikroppar. De antikropparna kan ha effekten någonstans i kroppen. +**73:07** +antikroppar. De antikropparna kan ha effekten någonstans i kroppen. -**[73:11 - 73:16]** Det är inte så att B-cellen måste vara i närheten där effekten sker. +**73:11** +Det är inte så att B-cellen måste vara i närheten där effekten sker. -**[73:19 - 73:24]** Detta ger gemensamma effektorfunktioner som bekämpar infektioner. +**73:19** +Detta ger gemensamma effektorfunktioner som bekämpar infektioner. -**[73:29 - 73:32]** medförda försvaret. Sen måste vi ha en paus. +**73:29** +medförda försvaret. Sen måste vi ha en paus. -**[73:34 - 73:40]** Vi kan gå igenom någon här i alla fall. Vi startar med makrofagerna som jag har nämnt flera gånger. +**73:34** +Vi kan gå igenom någon här i alla fall. Vi startar med makrofagerna som jag har nämnt flera gånger. -**[73:40 - 73:44]** De kallar vi för monocyter i blodet. +**73:40** +De kallar vi för monocyter i blodet. -**[73:44 - 73:48]** De differentierar till makrofager när de kommer ut i vävnaden. +**73:44** +De differentierar till makrofager när de kommer ut i vävnaden. -**[73:50 - 73:54]** Vi kan till viss del ha makrofager som delar sig ute i vävnaden också. +**73:50** +Vi kan till viss del ha makrofager som delar sig ute i vävnaden också. -**[73:56 - 73:59]** Men om vi vid sjukdom behöver rekrytera dit +**73:56** +Men om vi vid sjukdom behöver rekrytera dit -**[73:59 - 74:02]** mer makrofager så är det från monocyterna i blodet. +**73:59** +mer makrofager så är det från monocyterna i blodet. -**[74:03 - 74:07]** De har till uppgift att fargo citera döda och bryta mer mikroorganismer, +**74:03** +De har till uppgift att fargo citera döda och bryta mer mikroorganismer, -**[74:07 - 74:10]** skadade världsceller och kan också aktivera T-celler. +**74:07** +skadade världsceller och kan också aktivera T-celler. -**[74:11 - 74:14]** De här finns alltid på plats ute i vävnaderna. +**74:11** +De här finns alltid på plats ute i vävnaderna. -**[74:14 - 74:19]** Så vi har redan de riggade i systemet så att de ska kunna agera. +**74:14** +Så vi har redan de riggade i systemet så att de ska kunna agera. -**[74:19 - 74:24]** De är de första immuncellerna som reagerar vid en infektion. +**74:19** +De är de första immuncellerna som reagerar vid en infektion. -**[74:24 - 74:28]** De är viktiga för att stimulera inflammation. +**74:24** +De är viktiga för att stimulera inflammation. -**[74:29 - 74:33]** Nu tar vi neutrofilerna också, sen tar vi en paus. +**74:29** +Nu tar vi neutrofilerna också, sen tar vi en paus. -**[74:33 - 74:41]** Neutrofiler istället ser vi bild på här från blodbarnen. +**74:33** +Neutrofiler istället ser vi bild på här från blodbarnen. -**[74:41 - 74:44]** De vill inte flytta på sig. +**74:41** +De vill inte flytta på sig. -**[74:44 - 74:49]** De har granerna fyllda med antimikrobiella substanser +**74:44** +De har granerna fyllda med antimikrobiella substanser -**[74:49 - 74:52]** som tillhör vad vi kallar en familj av grannmilosyter. +**74:49** +som tillhör vad vi kallar en familj av grannmilosyter. -**[74:52 - 74:59]** Som jag sa innan så har vi dem inte ute i normal vävnad, utan de rekryterar vi från blodet. +**74:52** +Som jag sa innan så har vi dem inte ute i normal vävnad, utan de rekryterar vi från blodet. -**[74:59 - 75:02]** Till infektionshärd, inflammerad vävnad. +**74:59** +Till infektionshärd, inflammerad vävnad. -**[75:03 - 75:07]** De har en väldigt kort livstid, så vi producerar dem i benmärgen. +**75:03** +De har en väldigt kort livstid, så vi producerar dem i benmärgen. -**[75:07 - 75:13]** Sen cirkulerar de bara i fem dagar eller någonting i blodbanan. +**75:07** +Sen cirkulerar de bara i fem dagar eller någonting i blodbanan. -**[75:13 - 75:17]** Om de inte rekryteras så kommer de dö och så producerar vi nya hela tiden. +**75:13** +Om de inte rekryteras så kommer de dö och så producerar vi nya hela tiden. -**[75:18 - 75:22]** Om de kommer ut i vävnaden och börjar komma ut och +**75:18** +Om de kommer ut i vävnaden och börjar komma ut och -**[75:22 - 75:26]** fagocytera och döda mikroorganismer så kommer de dö i den processen. +**75:22** +fagocytera och döda mikroorganismer så kommer de dö i den processen. -**[75:26 - 75:29]** Så de lever aldrig mer än ett, två dygn någonting. +**75:26** +Så de lever aldrig mer än ett, två dygn någonting. -**[75:29 - 75:30]** ute i vävnaden. +**75:29** +ute i vävnaden. -**[75:30 - 75:32]** Makrofager istället, de kan liksom hålla på +**75:30** +Makrofager istället, de kan liksom hålla på -**[75:32 - 75:35]** och fagocytera och äta och fagocytera och döda av +**75:32** +och fagocytera och äta och fagocytera och döda av -**[75:35 - 75:40]** under lång period, medan neutrofilerna är mer en sån one-hits. +**75:35** +under lång period, medan neutrofilerna är mer en sån one-hits. -**[75:40 - 75:47]** Att de är färdiga, de har producerat färdigt sina granulamentoxiska substanser +**75:40** +Att de är färdiga, de har producerat färdigt sina granulamentoxiska substanser -**[75:47 - 75:50]** och när de då fagocyterar och dödar av så dör de. +**75:47** +och när de då fagocyterar och dödar av så dör de. -**[75:51 - 75:55]** Det är stora mängder som rekryteras vid en infektion. +**75:51** +Det är stora mängder som rekryteras vid en infektion. -**[75:55 - 75:59]** Det är egentligen de man ser när man har +**75:55** +Det är egentligen de man ser när man har -**[75:59 - 76:02]** far och ser det här vita i ett sår. +**75:59** +far och ser det här vita i ett sår. -**[76:02 - 76:05]** Det är egentligen framförallt döda neutrofiler. +**76:02** +Det är egentligen framförallt döda neutrofiler. -**[76:05 - 76:08]** Det innehåller bakterier också såklart, men det som man +**76:05** +Det innehåller bakterier också såklart, men det som man -**[76:08 - 76:11]** egentligen visuellt ser är döda neutrofiler. +**76:08** +egentligen visuellt ser är döda neutrofiler. -**[76:12 - 76:14]** Då kör vi i sista timmen. +**76:12** +Då kör vi i sista timmen. -**[76:16 - 76:17]** Och... +**76:16** +Och... -**[76:18 - 76:20]** Jag har all mutor, tack. +**76:18** +Jag har all mutor, tack. -**[76:20 - 76:22]** Det är bra att vinna. +**76:20** +Det är bra att vinna. -**[76:24 - 76:29]** Då går vi in på EU och synabilerna som rekryterar +**76:24** +Då går vi in på EU och synabilerna som rekryterar -**[76:29 - 76:31]** från blodet också kriterieras från blodet +**76:29** +från blodet också kriterieras från blodet -**[76:31 - 76:33]** till informationshärd eller infektionshärd +**76:31** +till informationshärd eller infektionshärd -**[76:33 - 76:35]** i planerad vävnad. +**76:33** +i planerad vävnad. -**[76:35 - 76:37]** Här är en bild på EU-synofilerna. +**76:35** +Här är en bild på EU-synofilerna. -**[76:37 - 76:40]** De tillhör också den här familjen grannlocyt. +**76:37** +De tillhör också den här familjen grannlocyt. -**[76:40 - 76:43]** Så samma grupp som neutrofilerna. +**76:40** +Så samma grupp som neutrofilerna. -**[76:43 - 76:49]** Men de kan istället utsöndra grannladyproteiner. +**76:43** +Men de kan istället utsöndra grannladyproteiner. -**[76:49 - 76:52]** Som är giftiga, som parasiter och bakterier. +**76:49** +Som är giftiga, som parasiter och bakterier. -**[76:52 - 76:57]** Som vi pratade om där i början så har vi de saker vi faktiskt kan rå på. +**76:52** +Som vi pratade om där i början så har vi de saker vi faktiskt kan rå på. -**[76:57 - 76:59]** Vi kan fagositera, vi kan ta upp. +**76:57** +Vi kan fagositera, vi kan ta upp. -**[76:59 - 77:06]** Men sen kan vi ha, vilket inte fagositerar stora parasiter, som kanske kan vara maskar som är jättelånga och stora. +**76:59** +Men sen kan vi ha, vilket inte fagositerar stora parasiter, som kanske kan vara maskar som är jättelånga och stora. -**[77:06 - 77:12]** Vi har inte den typen av celler, utan det måste ju ändå kunna ha någonting för att kunna attackera dessa. +**77:06** +Vi har inte den typen av celler, utan det måste ju ändå kunna ha någonting för att kunna attackera dessa. -**[77:12 - 77:14]** Och då är eosynofiler en sådan cell. +**77:12** +Och då är eosynofiler en sådan cell. -**[77:14 - 77:16]** Som då kan binda till oss. +**77:14** +Som då kan binda till oss. -**[77:16 - 77:19]** Kan istället att skicka ut sina toxiska granulador. +**77:16** +Kan istället att skicka ut sina toxiska granulador. -**[77:19 - 77:24]** Som att kunna döda parasiter på det här sättet att de skickar ut dem. +**77:19** +Som att kunna döda parasiter på det här sättet att de skickar ut dem. -**[77:24 - 77:29]** Så de har ju då också färdigproducerat sina granulador. +**77:24** +Så de har ju då också färdigproducerat sina granulador. -**[77:29 - 77:33]** Med så här toxiska substanser. +**77:29** +Med så här toxiska substanser. -**[77:33 - 77:38]** De deltar också i snabba överkänslighetsreaktioner som allergi och astma. +**77:33** +De deltar också i snabba överkänslighetsreaktioner som allergi och astma. -**[77:38 - 77:43]** Det är inte därför vi har dem, men de är med där. +**77:38** +Det är inte därför vi har dem, men de är med där. -**[77:43 - 77:46]** Men de har också en del oklara funktioner. +**77:43** +Men de har också en del oklara funktioner. -**[77:46 - 77:49]** Att de kan finnas lokalt ute i vävnaderna också. +**77:46** +Att de kan finnas lokalt ute i vävnaderna också. -**[77:49 - 77:52]** Framförallt inom tarmsystemet. +**77:49** +Framförallt inom tarmsystemet. -**[77:52 - 77:56]** Men då är det lite oklart om de ökar eller bromsar inflammation. +**77:52** +Men då är det lite oklart om de ökar eller bromsar inflammation. -**[77:56 - 77:59]** Så det kan bero lite på omgivningen. +**77:56** +Så det kan bero lite på omgivningen. -**[77:59 - 78:06]** Ytterligare en kusin i den här grannlossyterfamiljen är basofilen. +**77:59** +Ytterligare en kusin i den här grannlossyterfamiljen är basofilen. -**[78:06 - 78:08]** Som också rekryteras vid infektion. +**78:06** +Som också rekryteras vid infektion. -**[78:08 - 78:10]** En inflammation. +**78:08** +En inflammation. -**[78:10 - 78:13]** Och den har också gran eller fyllda med antimikrobiella. +**78:10** +Och den har också gran eller fyllda med antimikrobiella. -**[78:13 - 78:15]** Immunmodulerande substanser. +**78:13** +Immunmodulerande substanser. -**[78:15 - 78:17]** Till exempel kiftamin. +**78:15** +Till exempel kiftamin. -**[78:17 - 78:21]** Och de här basofilerna kommer vi inte prata om så mycket. +**78:17** +Och de här basofilerna kommer vi inte prata om så mycket. -**[78:21 - 78:24]** Bara för att vi inte vet så himla mycket om dem. +**78:21** +Bara för att vi inte vet så himla mycket om dem. -**[78:24 - 78:26]** Faktiskt. Vad deras funktion är. +**78:24** +Faktiskt. Vad deras funktion är. -**[78:26 - 78:27]** De bildar cytokiner. +**78:26** +De bildar cytokiner. -**[78:27 - 78:29]** Men de har ganska obehagliga. +**78:27** +Men de har ganska obehagliga. -**[78:29 - 78:30]** Okända funktioner. +**78:29** +Okända funktioner. -**[78:30 - 78:32]** Vi har ju dem av någon anledning. +**78:30** +Vi har ju dem av någon anledning. -**[78:32 - 78:36]** Men vi har inte så god koll faktiskt på vad de gör +**78:32** +Men vi har inte så god koll faktiskt på vad de gör -**[78:36 - 78:39]** och var de är avgörande med sin funktion. +**78:36** +och var de är avgörande med sin funktion. -**[78:39 - 78:43]** Men de kan också då skicka ut sina substanser +**78:39** +Men de kan också då skicka ut sina substanser -**[78:43 - 78:44]** som de har i sina graner. +**78:43** +som de har i sina graner. -**[78:47 - 78:49]** Nästa ställe är mastellen. +**78:47** +Nästa ställe är mastellen. -**[78:49 - 78:53]** De blir inte massade förrän de kommer ut i vävnaderna. +**78:49** +De blir inte massade förrän de kommer ut i vävnaderna. -**[78:53 - 78:56]** Men vi har förstadier som cirkulerar i blodet. +**78:53** +Men vi har förstadier som cirkulerar i blodet. -**[78:56 - 78:59]** De innehåller också mot +**78:56** +De innehåller också mot -**[78:59 - 79:03]** många granuläk som ska vara lite vad man ska förstå av och titta på bilden här. +**78:59** +många granuläk som ska vara lite vad man ska förstå av och titta på bilden här. -**[79:04 - 79:06]** De har olika typer av inflammatoriska substanser. +**79:04** +De har olika typer av inflammatoriska substanser. -**[79:07 - 79:09]** Framförallt har de mycket histamin. +**79:07** +Framförallt har de mycket histamin. -**[79:09 - 79:11]** Men också proteaser som prissätts +**79:09** +Men också proteaser som prissätts -**[79:11 - 79:13]** mycket snabbt när cellerna aktiveras. +**79:11** +mycket snabbt när cellerna aktiveras. -**[79:14 - 79:16]** De kan också producera prostaglandiner +**79:14** +De kan också producera prostaglandiner -**[79:16 - 79:19]** eller leukotener och psykofiler. +**79:16** +eller leukotener och psykofiler. -**[79:19 - 79:22]** Därför är de oerhört viktiga i att skapa en inflammation. +**79:19** +Därför är de oerhört viktiga i att skapa en inflammation. -**[79:22 - 79:26]** Alltså öka blodflöde, öka kärl, permabilitet +**79:22** +Alltså öka blodflöde, öka kärl, permabilitet -**[79:27 - 79:29]** och även öka tarmproblem. +**79:27** +och även öka tarmproblem. -**[79:29 - 79:30]** Här är staltiken. +**79:29** +Här är staltiken. -**[79:30 - 79:34]** Det här är också ett viktigt försvar mot parasitinfektioner. +**79:30** +Det här är också ett viktigt försvar mot parasitinfektioner. -**[79:35 - 79:38]** Att vi ska kunna skapa en inflammation, vi ska kunna skicka ut substanser. +**79:35** +Att vi ska kunna skapa en inflammation, vi ska kunna skicka ut substanser. -**[79:39 - 79:44]** Men vi ska även kunna, om vi har parasiter i tarmen, att vi ökar perestaktatiken +**79:39** +Men vi ska även kunna, om vi har parasiter i tarmen, att vi ökar perestaktatiken -**[79:44 - 79:47]** för att kunna trycka ut det som vi har i tarmen. +**79:44** +för att kunna trycka ut det som vi har i tarmen. -**[79:49 - 79:53]** Mastcellen är också inblandad väldigt mycket i snabba överkänslighetsreaktioner. +**79:49** +Mastcellen är också inblandad väldigt mycket i snabba överkänslighetsreaktioner. -**[79:54 - 79:58]** Det är effekten ifrån mastceller som vi ser vid de här riktigt kraftiga +**79:54** +Det är effekten ifrån mastceller som vi ser vid de här riktigt kraftiga -**[79:59 - 80:03]** vid allergier, men om man tänker på en anafylapisk chock +**79:59** +vid allergier, men om man tänker på en anafylapisk chock -**[80:03 - 80:06]** när vi har en jättesnabb reaktion, det är att mastcellerna +**80:03** +när vi har en jättesnabb reaktion, det är att mastcellerna -**[80:06 - 80:09]** degradulerar och skickar ut sina substanser +**80:06** +degradulerar och skickar ut sina substanser -**[80:09 - 80:14]** och att det kan ske i hela kroppen, vilket oerhört snabbt +**80:09** +och att det kan ske i hela kroppen, vilket oerhört snabbt -**[80:14 - 80:19]** kan ge skillnader i blodflöde och värmebilitet och så vidare. +**80:14** +kan ge skillnader i blodflöde och värmebilitet och så vidare. -**[80:19 - 80:20]** Det kan vara livshotande. +**80:19** +Det kan vara livshotande. -**[80:24 - 80:28]** Sen har vi NK-cellerna, natural killers, +**80:24** +Sen har vi NK-cellerna, natural killers, -**[80:29 - 80:34]** de enda lymfocyterna som tillhör det medfödda, de andra +**80:29** +de enda lymfocyterna som tillhör det medfödda, de andra -**[80:34 - 80:37]** lymfocyterna, de tillhör det förvärvade immunförsvaret. +**80:34** +lymfocyterna, de tillhör det förvärvade immunförsvaret. -**[80:38 - 80:42]** Men de skiljer sig för att de inte har något minne och de har inte heller +**80:38** +Men de skiljer sig för att de inte har något minne och de har inte heller -**[80:42 - 80:46]** sådana specifika antigenreceptorer som det och T-satma har. +**80:42** +sådana specifika antigenreceptorer som det och T-satma har. -**[80:47 - 80:51]** De har som funktion att döda virusinfekterade celler, +**80:47** +De har som funktion att döda virusinfekterade celler, -**[80:51 - 80:53]** och de producerar cytokiner, framförallt. +**80:51** +och de producerar cytokiner, framförallt. -**[80:53 - 80:57]** De sitter inte från gamma, som aktiverar makrofager. +**80:53** +De sitter inte från gamma, som aktiverar makrofager. -**[80:59 - 81:09]** De kan direkt ge dödande signaler för att specifikt döda celler som har blivit infekterade. +**80:59** +De kan direkt ge dödande signaler för att specifikt döda celler som har blivit infekterade. -**[81:09 - 81:11]** Alla cellerna som jag har pratat om här nu, +**81:09** +Alla cellerna som jag har pratat om här nu, -**[81:11 - 81:15]** för det medförde att kommer Ulf prata om i nästa föreläsning. +**81:11** +för det medförde att kommer Ulf prata om i nästa föreläsning. -**[81:16 - 81:23]** Allt som sägs på den här föreläsningen kommer ner i detalj senare. +**81:16** +Allt som sägs på den här föreläsningen kommer ner i detalj senare. -**[81:26 - 81:28]** Den sista cellen här +**81:26** +Den sista cellen här -**[81:29 - 81:33]** det medförde är våra dritiska celler, som har fått sitt namn eftersom +**81:29** +det medförde är våra dritiska celler, som har fått sitt namn eftersom -**[81:33 - 81:41]** sina utskott, de som sticker ut, dendros, det namnet för +**81:33** +sina utskott, de som sticker ut, dendros, det namnet för -**[81:41 - 81:44]** som gren eller arm på latin. +**81:41** +som gren eller arm på latin. -**[81:45 - 81:49]** Likt makrofager har vi dem alltid ute i vävnaderna och där kan de fånga upp +**81:45** +Likt makrofager har vi dem alltid ute i vävnaderna och där kan de fånga upp -**[81:49 - 81:52]** mikroorganismer och antingen +**81:49** +mikroorganismer och antingen -**[81:52 - 81:55]** makrofager, de hade som roll att vara där i vävnaden och ta upp +**81:52** +makrofager, de hade som roll att vara där i vävnaden och ta upp -**[81:55 - 81:59]** mer mikroorganismer och göra av och fortsätta med det. +**81:55** +mer mikroorganismer och göra av och fortsätta med det. -**[81:59 - 82:05]** Men den rollen har inte den riscellen, utan den riscellen ska lämna lämna lämnaden, rosigt. +**81:59** +Men den rollen har inte den riscellen, utan den riscellen ska lämna lämna lämnaden, rosigt. -**[82:08 - 82:13]** Och transportera antingen från vävnaderna till lymfknutarna via lymfarna +**82:08** +Och transportera antingen från vävnaderna till lymfknutarna via lymfarna -**[82:13 - 82:18]** och på så vis aktivera T-celler i lymfknutan på ett effektivt sätt. +**82:13** +och på så vis aktivera T-celler i lymfknutan på ett effektivt sätt. -**[82:18 - 82:25]** Så de är vår länk mellan det medfödda och det förvärvade immunförsvaret +**82:18** +Så de är vår länk mellan det medfödda och det förvärvade immunförsvaret -**[82:25 - 82:29]** som kan tala om vad som händer ute i vävnaden och säga +**82:25** +som kan tala om vad som händer ute i vävnaden och säga -**[82:29 - 82:32]** vad vi behöver hjälp med för att kunna aktivera T-celler. +**82:29** +vad vi behöver hjälp med för att kunna aktivera T-celler. -**[82:33 - 82:34]** Jag har fått en fråga. +**82:33** +Jag har fått en fråga. -**[82:35 - 82:37]** Okej, det handlar om NK-cellerna. +**82:35** +Okej, det handlar om NK-cellerna. -**[82:37 - 82:39]** När NK-cellerna dödar en cell +**82:37** +När NK-cellerna dödar en cell -**[82:39 - 82:41]** tvingar den igång en app och tås +**82:39** +tvingar den igång en app och tås -**[82:41 - 82:43]** eller är den också fagmaciterande? +**82:41** +eller är den också fagmaciterande? -**[82:43 - 82:44]** Jättebra fråga. +**82:43** +Jättebra fråga. -**[82:44 - 82:47]** NK-cellerna tvingar igång en app och tås. +**82:44** +NK-cellerna tvingar igång en app och tås. -**[82:47 - 82:50]** Så den NK-cellen kommer att +**82:47** +Så den NK-cellen kommer att -**[82:50 - 82:52]** skicka ut substanser +**82:50** +skicka ut substanser -**[82:52 - 82:53]** som till exempel +**82:52** +som till exempel -**[82:53 - 82:55]** gransymer och periferiner som +**82:53** +gransymer och periferiner som -**[82:55 - 82:57]** talar om för cellen att den ska gå i app och tås. +**82:55** +talar om för cellen att den ska gå i app och tås. -**[82:58 - 82:59]** NK-cellen kan +**82:58** +NK-cellen kan -**[82:59 - 83:00]** inte fagocytera. +**82:59** +inte fagocytera. -**[83:04 - 83:07]** Jag var egentligen lite färdig med den visuellen där, att de +**83:04** +Jag var egentligen lite färdig med den visuellen där, att de -**[83:08 - 83:11]** initierar och styr det förvärvade immunsvaret. +**83:08** +initierar och styr det förvärvade immunsvaret. -**[83:16 - 83:17]** Men frågan är då +**83:16** +Men frågan är då -**[83:18 - 83:21]** hur aktiveras cellerna i det medfödda försvaret? +**83:18** +hur aktiveras cellerna i det medfödda försvaret? -**[83:21 - 83:24]** Det här vi pratade om innan då +**83:21** +Det här vi pratade om innan då -**[83:25 - 83:27]** med det ospecifika och specifika försvaret. +**83:25** +med det ospecifika och specifika försvaret. -**[83:27 - 83:29]** Så i det medfödda försvaret +**83:27** +Så i det medfödda försvaret -**[83:29 - 83:34]** så har vi receptorer som kallas Patreon Recubnition Receptors eller PRS. +**83:29** +så har vi receptorer som kallas Patreon Recubnition Receptors eller PRS. -**[83:35 - 83:39]** De binder då till molekyler som är gemensamma för många olika mikroorganismer +**83:35** +De binder då till molekyler som är gemensamma för många olika mikroorganismer -**[83:39 - 83:41]** men som inte produceras som människa +**83:39** +men som inte produceras som människa -**[83:41 - 83:43]** och i normala förhållanden. +**83:41** +och i normala förhållanden. -**[83:43 - 83:45]** Vi kallar de här för +**83:43** +Vi kallar de här för -**[83:45 - 83:50]** Passagen Associator, molekyler, patrence eller pamps. +**83:45** +Passagen Associator, molekyler, patrence eller pamps. -**[83:50 - 83:52]** Så mikroorganismer har pamps +**83:50** +Så mikroorganismer har pamps -**[83:52 - 83:53]** och våra +**83:52** +och våra -**[83:53 - 83:55]** celler i det medförda försvaret +**83:53** +celler i det medförda försvaret -**[83:55 - 83:56]** PRR:s och de bilder till varandra. +**83:55** +PRR:s och de bilder till varandra. -**[83:57 - 83:58]** De har också +**83:57** +De har också -**[83:59 - 84:03]** ett yttre larmsignaler ibland, de här pamps då, beror på. +**83:59** +ett yttre larmsignaler ibland, de här pamps då, beror på. -**[84:03 - 84:07]** Det är ett problem, kan jag tycka, i immunologin, +**84:03** +Det är ett problem, kan jag tycka, i immunologin, -**[84:07 - 84:09]** att många saker har många olika namn. +**84:07** +att många saker har många olika namn. -**[84:10 - 84:11]** Det gör det inte lättare +**84:10** +Det gör det inte lättare -**[84:11 - 84:14]** för folk som ska läsa immunologi. +**84:11** +för folk som ska läsa immunologi. -**[84:15 - 84:15]** Bara för att +**84:15** +Bara för att -**[84:16 - 84:18]** Zytokiner kan ha olika namn, +**84:16** +Zytokiner kan ha olika namn, -**[84:18 - 84:21]** strukturer på celler, kan ha olika namn, +**84:18** +strukturer på celler, kan ha olika namn, -**[84:21 - 84:23]** sådana här molekyler kan ha olika namn. +**84:21** +sådana här molekyler kan ha olika namn. -**[84:23 - 84:24]** Och det +**84:23** +Och det -**[84:24 - 84:26]** har varit för att först hade de ett, eller någon +**84:24** +har varit för att först hade de ett, eller någon -**[84:27 - 84:29]** forskargrupp kanske hittade någonting med ett namn +**84:27** +forskargrupp kanske hittade någonting med ett namn -**[84:29 - 84:32]** som varannan i ett annat namn innan man kom på att det var samma sak. +**84:29** +som varannan i ett annat namn innan man kom på att det var samma sak. -**[84:33 - 84:35]** Och då har det ibland blivit så befäst att det heter något. +**84:33** +Och då har det ibland blivit så befäst att det heter något. -**[84:36 - 84:41]** Jag önskar att det inte var så, men många saker har många olika namn i minologi. +**84:36** +Jag önskar att det inte var så, men många saker har många olika namn i minologi. -**[84:44 - 84:45]** De mest välkaraktäriserade +**84:44** +De mest välkaraktäriserade -**[84:46 - 84:47]** PRR:sen är +**84:46** +PRR:sen är -**[84:47 - 84:48]** TRR:s +**84:47** +TRR:s -**[84:48 - 84:49]** 12 receptors. +**84:48** +12 receptors. -**[84:50 - 84:54]** Och det är receptorer som kan finnas både på utsidan av cellerna +**84:50** +Och det är receptorer som kan finnas både på utsidan av cellerna -**[84:54 - 84:55]** och +**84:54** +och -**[84:55 - 84:56]** inne i cellerna. +**84:55** +inne i cellerna. -**[84:57 - 84:59]** Och det är för att vi ska kunna känna igen mikroorganismer +**84:57** +Och det är för att vi ska kunna känna igen mikroorganismer -**[84:59 - 85:02]** på olika vis, eftersom de beter sig så olika. +**84:59** +på olika vis, eftersom de beter sig så olika. -**[85:02 - 85:06]** Så ibland behöver vi kunna känna igen det som finns utanför cellen, +**85:02** +Så ibland behöver vi kunna känna igen det som finns utanför cellen, -**[85:06 - 85:09]** och då har vi då de här receptorerna som sitter i cellmembranet. +**85:06** +och då har vi då de här receptorerna som sitter i cellmembranet. -**[85:10 - 85:14]** Där har vi exempelvis TLR4 som bilder till, +**85:10** +Där har vi exempelvis TLR4 som bilder till, -**[85:14 - 85:15]** lipp och polysackarit. +**85:14** +lipp och polysackarit. -**[85:15 - 85:17]** Lägg inte på minne vilka +**85:15** +Lägg inte på minne vilka -**[85:18 - 85:21]** som binder till vad, utan vi har restruktorer som binder till +**85:18** +som binder till vad, utan vi har restruktorer som binder till -**[85:21 - 85:24]** olika mönster och strukturer +**85:21** +olika mönster och strukturer -**[85:24 - 85:26]** på mikroorganismer. +**85:24** +på mikroorganismer. -**[85:27 - 85:29]** Och de på utsidan är ju framförallt +**85:27** +Och de på utsidan är ju framförallt -**[85:29 - 85:31]** binda till utsidan på +**85:29** +binda till utsidan på -**[85:31 - 85:33]** bakterier eller svampar. +**85:31** +bakterier eller svampar. -**[85:35 - 85:37]** Sen har vi de som sitter inuti cellen, +**85:35** +Sen har vi de som sitter inuti cellen, -**[85:37 - 85:40]** kanske i olika endosomer, och de binder framförallt +**85:37** +kanske i olika endosomer, och de binder framförallt -**[85:40 - 85:42]** till främmande genetiskt material. +**85:40** +till främmande genetiskt material. -**[85:42 - 85:44]** Som dubbelsträngat RNA, +**85:42** +Som dubbelsträngat RNA, -**[85:44 - 85:45]** enkelsträngat RNA +**85:44** +enkelsträngat RNA -**[85:45 - 85:47]** bakteriellt DNA. +**85:45** +bakteriellt DNA. -**[85:47 - 85:49]** För att om vi blir infekterade av någonting +**85:47** +För att om vi blir infekterade av någonting -**[85:49 - 85:51]** och det börjar replikera inne i cellen +**85:49** +och det börjar replikera inne i cellen -**[85:51 - 85:53]** så måste vi ändå kunna fatta +**85:51** +så måste vi ändå kunna fatta -**[85:53 - 85:55]** att det är någonting som är fel. +**85:53** +att det är någonting som är fel. -**[85:55 - 85:56]** Och då har vi de här +**85:55** +Och då har vi de här -**[85:56 - 85:58]** inuti cellen som jag känner igen det här. +**85:56** +inuti cellen som jag känner igen det här. -**[85:59 - 86:04]** Vissa molekyler som binder till PRR:s +**85:59** +Vissa molekyler som binder till PRR:s -**[86:04 - 86:09]** kan faktiskt bildas av stressad eller skadad och döende i människors celler. +**86:04** +kan faktiskt bildas av stressad eller skadad och döende i människors celler. -**[86:10 - 86:14]** Till exempel här då urinsyror, det kallar vi för inre larmsignaler, +**86:10** +Till exempel här då urinsyror, det kallar vi för inre larmsignaler, -**[86:14 - 86:15]** som är tecken på att det är något fel +**86:14** +som är tecken på att det är något fel -**[86:16 - 86:17]** som är annorlunda +**86:16** +som är annorlunda -**[86:17 - 86:18]** av den egna kroppen. +**86:17** +av den egna kroppen. -**[86:20 - 86:23]** De här generna för PRR:en +**86:20** +De här generna för PRR:en -**[86:23 - 86:27]** de kodas och ärvs i oförändrad form +**86:23** +de kodas och ärvs i oförändrad form -**[86:27 - 86:28]** från föräldrarna +**86:27** +från föräldrarna -**[86:28 - 86:29]** och de har då +**86:28** +och de har då -**[86:29 - 86:30]** låg variabilitet. +**86:29** +låg variabilitet. -**[86:31 - 86:34]** Till skillnad från det som torna i det förvärvade försvaret. +**86:31** +Till skillnad från det som torna i det förvärvade försvaret. -**[86:34 - 86:36]** Men de binder specifikt men de har låg variabilitet. +**86:34** +Men de binder specifikt men de har låg variabilitet. -**[86:37 - 86:39]** En cell har då flera olika PR:ar +**86:37** +En cell har då flera olika PR:ar -**[86:40 - 86:42]** som känner igen olika paus. +**86:40** +som känner igen olika paus. -**[86:43 - 86:46]** Och det är då makrofagen som har störst repertoar. +**86:43** +Och det är då makrofagen som har störst repertoar. -**[86:46 - 86:52]** Har man väldigt många PR:er så kan man känna igen många olika mikroorganismer. +**86:46** +Har man väldigt många PR:er så kan man känna igen många olika mikroorganismer. -**[86:57 - 86:59]** Det var det medfödda försvaret. +**86:57** +Det var det medfödda försvaret. -**[86:59 - 87:02]** Då har vi kvar det förvärvade försvaret. +**86:59** +Då har vi kvar det förvärvade försvaret. -**[87:03 - 87:06]** Och då har vi som sagt våra B-celler och våra T-celler. +**87:03** +Och då har vi som sagt våra B-celler och våra T-celler. -**[87:07 - 87:09]** Vi har precis gått igenom hur det medför. Där känner ni igen +**87:07** +Vi har precis gått igenom hur det medför. Där känner ni igen -**[87:11 - 87:13]** mittorganismer. +**87:11** +mittorganismer. -**[87:13 - 87:17]** Men hur aktiveras då cellerna i det förvärvade försvaret? +**87:13** +Men hur aktiveras då cellerna i det förvärvade försvaret? -**[87:17 - 87:19]** Här så +**87:17** +Här så -**[87:20 - 87:23]** är det enklare, på ett sätt och svarare på ett annat. +**87:20** +är det enklare, på ett sätt och svarare på ett annat. -**[87:23 - 87:25]** Nomenklaturen är lite enklare. +**87:23** +Nomenklaturen är lite enklare. -**[87:25 - 87:27]** B-celler har B-cellsreceptorer +**87:25** +B-celler har B-cellsreceptorer -**[87:27 - 87:29]** som också är samma sak som T-celler. +**87:27** +som också är samma sak som T-celler. -**[87:29 - 87:30]** hit på nantikroppar. +**87:29** +hit på nantikroppar. -**[87:30 - 87:31]** Redan här. +**87:30** +Redan här. -**[87:32 - 87:34]** T-cellerna har T-cellsreceptorer. +**87:32** +T-cellerna har T-cellsreceptorer. -**[87:36 - 87:38]** De här receptorerna är +**87:36** +De här receptorerna är -**[87:39 - 87:42]** oerhört variabla och kan känna igen en enorm mängd +**87:39** +oerhört variabla och kan känna igen en enorm mängd -**[87:42 - 87:44]** olika molekyler. +**87:42** +olika molekyler. -**[87:46 - 87:50]** Till att börja med kunde man inte riktigt fatta hur hänger det här ihop? +**87:46** +Till att börja med kunde man inte riktigt fatta hur hänger det här ihop? -**[87:50 - 87:54]** Hur kan vi ha så många olika receptorer på de här cellernas yta? +**87:50** +Hur kan vi ha så många olika receptorer på de här cellernas yta? -**[87:54 - 87:59]** Vi hade behövt ha ett genom som var 40 000 gånger större än vad vi har för att vi skulle kunna koda +**87:54** +Vi hade behövt ha ett genom som var 40 000 gånger större än vad vi har för att vi skulle kunna koda -**[87:59 - 88:02]** allt det här. Så det tog ganska lång tid innan man förstod +**87:59** +allt det här. Så det tog ganska lång tid innan man förstod -**[88:02 - 88:06]** att de här T och B-cellsreceptorernas variation +**88:02** +att de här T och B-cellsreceptorernas variation -**[88:07 - 88:09]** uppstod genom speciella genetiska processer. +**88:07** +uppstod genom speciella genetiska processer. -**[88:10 - 88:15]** Det här gav faktiskt upphov till Nobelpriset 1987 i medicin, refysiologi. +**88:10** +Det här gav faktiskt upphov till Nobelpriset 1987 i medicin, refysiologi. -**[88:18 - 88:21]** Och då för att +**88:18** +Och då för att -**[88:21 - 88:25]** antingen beskriva det, så är det +**88:21** +antingen beskriva det, så är det -**[88:26 - 88:29]** en molekyl som binder till en T eller B-cellsrecept, +**88:26** +en molekyl som binder till en T eller B-cellsrecept, -**[88:29 - 88:31]** och därmed känns igen när det förvärvade försvaret. +**88:29** +och därmed känns igen när det förvärvade försvaret. -**[88:32 - 88:34]** Det utlöser ofta ett immunsvar. +**88:32** +Det utlöser ofta ett immunsvar. -**[88:35 - 88:37]** När vi använder ordet antingen, så är det någonting som +**88:35** +När vi använder ordet antingen, så är det någonting som -**[88:37 - 88:38]** vi kan känna igen. +**88:37** +vi kan känna igen. -**[88:43 - 88:46]** Marianne kommer då nästa vecka gå igenom +**88:43** +Marianne kommer då nästa vecka gå igenom -**[88:46 - 88:49]** bildningen av B och T-cellens antingen-receptor, +**88:46** +bildningen av B och T-cellens antingen-receptor, -**[88:49 - 88:50]** mer i detalj. +**88:49** +mer i detalj. -**[88:50 - 88:52]** Men jag kommer ge en introduktion till det här idag så att ni +**88:50** +Men jag kommer ge en introduktion till det här idag så att ni -**[88:53 - 88:54]** känner igen det lite grann när hon +**88:53** +känner igen det lite grann när hon -**[88:55 - 88:56]** startade i mer djupdykning i det. +**88:55** +startade i mer djupdykning i det. -**[88:57 - 88:59]** Som jag sa +**88:57** +Som jag sa -**[88:59 - 89:05]** så har de här kodas antingenredsmetoderna av olika gensegment. +**88:59** +så har de här kodas antingenredsmetoderna av olika gensegment. -**[89:06 - 89:09]** Och de här gensegmenten omkombineras +**89:06** +Och de här gensegmenten omkombineras -**[89:09 - 89:11]** i benmärgen för B-celler +**89:09** +i benmärgen för B-celler -**[89:12 - 89:14]** eller i tymos för T-celler. +**89:12** +eller i tymos för T-celler. -**[89:15 - 89:18]** Och det här sker helt slumpmässigt att de +**89:15** +Och det här sker helt slumpmässigt att de -**[89:18 - 89:22]** skyfflas runt och kombineras på gennivå. +**89:18** +skyfflas runt och kombineras på gennivå. -**[89:23 - 89:29]** Och härtill så läggs det också in lite extra nuklotider och plockas bort nuklotider +**89:23** +Och härtill så läggs det också in lite extra nuklotider och plockas bort nuklotider -**[89:29 - 89:34]** och sen så kommer olika delar av receptorerna paras ihop till en unik receptor +**89:29** +och sen så kommer olika delar av receptorerna paras ihop till en unik receptor -**[89:34 - 89:34]** för varje cell. +**89:34** +för varje cell. -**[89:35 - 89:37]** Och här har ju då varje cell +**89:35** +Och här har ju då varje cell -**[89:37 - 89:39]** jättemånga receptorer på sin yta. +**89:37** +jättemånga receptorer på sin yta. -**[89:40 - 89:41]** Alltså +**89:40** +Alltså -**[89:41 - 89:42]** en cell kanske har +**89:41** +en cell kanske har -**[89:42 - 89:43]** 10 000 receptorer +**89:42** +10 000 receptorer -**[89:43 - 89:44]** men alla receptorer är exakt +**89:43** +men alla receptorer är exakt -**[89:45 - 89:47]** likadana och binder till exakt samma sak. +**89:45** +likadana och binder till exakt samma sak. -**[89:48 - 89:50]** Så om vi tänker på makrofagen innan som hade +**89:48** +Så om vi tänker på makrofagen innan som hade -**[89:50 - 89:54]** många receptorer på sin yta så binder den till många olika saker. +**89:50** +många receptorer på sin yta så binder den till många olika saker. -**[89:55 - 89:58]** Den här kan binda 10 000 gånger till exakt samma sak. +**89:55** +Den här kan binda 10 000 gånger till exakt samma sak. -**[89:59 - 90:01]** Så det är en stor skillnad här. +**89:59** +Så det är en stor skillnad här. -**[90:07 - 90:08]** Nu fick jag en fråga. +**90:07** +Nu fick jag en fråga. -**[90:12 - 90:17]** Är det själva kromosomerna som omkombineras? Ja, det är på gennivå som det omkombineras. +**90:12** +Är det själva kromosomerna som omkombineras? Ja, det är på gennivå som det omkombineras. -**[90:17 - 90:24]** Så när man väl har gjort omkombineringen så är den cellen så. +**90:17** +Så när man väl har gjort omkombineringen så är den cellen så. -**[90:24 - 90:27]** Då är det det som den kommer uttrycka alltid. +**90:24** +Då är det det som den kommer uttrycka alltid. -**[90:29 - 90:38]** Den här genetiska omkombineringen gör ju då att varje individ får en pool av b och t-cell med restruktorer som har olika antingen +**90:29** +Den här genetiska omkombineringen gör ju då att varje individ får en pool av b och t-cell med restruktorer som har olika antingen -**[90:38 - 90:39]** specialitet. +**90:38** +specialitet. -**[90:40 - 90:43]** Men när det här händer, det här är helt slumpmässigt, +**90:40** +Men när det här händer, det här är helt slumpmässigt, -**[90:43 - 90:49]** och då förstår vi ju att vi kan också bilda bio-t-celler som har restruktorer som binder till kroppens egna celler. +**90:43** +och då förstår vi ju att vi kan också bilda bio-t-celler som har restruktorer som binder till kroppens egna celler. -**[90:50 - 90:57]** Alltså till strukturer, vi har ju jättemycket strukturer på alla olika typer av celler, organ och +**90:50** +Alltså till strukturer, vi har ju jättemycket strukturer på alla olika typer av celler, organ och -**[90:57 - 90:58]** olika strukturer i kroppen. +**90:57** +olika strukturer i kroppen. -**[90:59 - 91:01]** För att attackera oss själva då får vi automina sjukdomar +**90:59** +För att attackera oss själva då får vi automina sjukdomar -**[91:02 - 91:06]** och vårt immunförsvar kan faktiskt ganska lätt ha ihjäl oss och det här +**91:02** +och vårt immunförsvar kan faktiskt ganska lätt ha ihjäl oss och det här -**[91:06 - 91:07]** får inte hända. +**91:06** +får inte hända. -**[91:08 - 91:09]** Därför måste vi +**91:08** +Därför måste vi -**[91:09 - 91:10]** eliminera +**91:09** +eliminera -**[91:11 - 91:13]** självreaktiva celler +**91:11** +självreaktiva celler -**[91:13 - 91:17]** under utvecklingen. Vi får inte skicka ut de här som kan skada oss. +**91:13** +under utvecklingen. Vi får inte skicka ut de här som kan skada oss. -**[91:23 - 91:24]** Min +**91:23** +Min -**[91:25 - 91:28]** byta bild, sluta funka så fort jag har läst den +**91:25** +byta bild, sluta funka så fort jag har läst den -**[91:29 - 91:30]** meddelande. Okej, så. +**91:29** +meddelande. Okej, så. -**[91:31 - 91:36]** Så den här första delen här då, det sker i frånvaro av +**91:31** +Så den här första delen här då, det sker i frånvaro av -**[91:36 - 91:37]** främmande antingen. +**91:36** +främmande antingen. -**[91:37 - 91:40]** B och T-cellerna som finns i benmärgen och i tymos +**91:37** +B och T-cellerna som finns i benmärgen och i tymos -**[91:40 - 91:41]** har fått sin nya +**91:40** +har fått sin nya -**[91:42 - 91:43]** återsektor +**91:42** +återsektor -**[91:43 - 91:45]** de måste testas på självantigen. +**91:43** +de måste testas på självantigen. -**[91:45 - 91:47]** Och de som binder +**91:45** +Och de som binder -**[91:47 - 91:49]** för starkt till självantigen +**91:47** +för starkt till självantigen -**[91:49 - 91:50]** de försätts i apoptos +**91:49** +de försätts i apoptos -**[91:50 - 91:52]** så de måste vi döda för de kan inte skicka ut +**91:50** +så de måste vi döda för de kan inte skicka ut -**[91:52 - 91:54]** i cirkulationen för det blir farligt. +**91:52** +i cirkulationen för det blir farligt. -**[91:55 - 91:58]** Och i det här fallet av de som vi skapar här från första början då +**91:55** +Och i det här fallet av de som vi skapar här från första början då -**[91:59 - 92:01]** dödar vi kanske 99% +**91:59** +dödar vi kanske 99% -**[92:02 - 92:04]** försvinner i den här selektionsprocessen +**92:02** +försvinner i den här selektionsprocessen -**[92:04 - 92:05]** för att de skulle vara +**92:04** +för att de skulle vara -**[92:06 - 92:07]** farliga att skicka ut. +**92:06** +farliga att skicka ut. -**[92:08 - 92:10]** Så det är kanske bara en procent +**92:08** +Så det är kanske bara en procent -**[92:10 - 92:11]** som vi skickar ut +**92:10** +som vi skickar ut -**[92:11 - 92:14]** som är de som får en okejstämpel. +**92:11** +som är de som får en okejstämpel. -**[92:14 - 92:16]** Ni binder inte till kroppens egna +**92:14** +Ni binder inte till kroppens egna -**[92:16 - 92:17]** strukturer +**92:16** +strukturer -**[92:17 - 92:20]** därför borde ni binda till någonting som vi inte känner igen +**92:17** +därför borde ni binda till någonting som vi inte känner igen -**[92:21 - 92:21]** vilket då är +**92:21** +vilket då är -**[92:22 - 92:23]** antagligen någon som knyter ihop. +**92:22** +antagligen någon som knyter ihop. -**[92:24 - 92:26]** Man kan tycka att det här är ganska slösaktigt +**92:24** +Man kan tycka att det här är ganska slösaktigt -**[92:27 - 92:29]** att vi skapar alla de här och sen har vi +**92:27** +att vi skapar alla de här och sen har vi -**[92:29 - 92:30]** nästan allihop. +**92:29** +nästan allihop. -**[92:30 - 92:32]** Men det är för att vi ska kunna få den här oerhörda +**92:30** +Men det är för att vi ska kunna få den här oerhörda -**[92:33 - 92:35]** variabiliteten då, att kunna träffa på precis +**92:33** +variabiliteten då, att kunna träffa på precis -**[92:35 - 92:36]** var som helst. +**92:35** +var som helst. -**[92:37 - 92:39]** Och ändå det som vi faktiskt får ut här +**92:37** +Och ändå det som vi faktiskt får ut här -**[92:39 - 92:40]** är att vi kan ha liksom +**92:39** +är att vi kan ha liksom -**[92:40 - 92:43]** T och B-celler med en variabilitet +**92:40** +T och B-celler med en variabilitet -**[92:44 - 92:46]** på 7-8 olika +**92:44** +på 7-8 olika -**[92:47 - 92:50]** specificiteter som de har de här +**92:47** +specificiteter som de har de här -**[92:50 - 92:51]** receptorerna. +**92:50** +receptorerna. -**[92:52 - 92:52]** Vi får ju ut +**92:52** +Vi får ju ut -**[92:53 - 92:54]** väldigt mycket ändå. +**92:53** +väldigt mycket ändå. -**[92:56 - 92:59]** Sen då när de väl kommer ut i cirkulationen +**92:56** +Sen då när de väl kommer ut i cirkulationen -**[92:59 - 93:02]** så är det bara den del eller t-cell som är specifik +**92:59** +så är det bara den del eller t-cell som är specifik -**[93:02 - 93:04]** för ett visst skrämmande antingen som aktiveras. +**93:02** +för ett visst skrämmande antingen som aktiveras. -**[93:05 - 93:07]** Så om jag aldrig träffar på +**93:05** +Så om jag aldrig träffar på -**[93:08 - 93:10]** ebola, vilket jag hoppas att jag inte gör, +**93:08** +ebola, vilket jag hoppas att jag inte gör, -**[93:10 - 93:13]** så kommer aldrig mina T och B-celler som potentiellt +**93:10** +så kommer aldrig mina T och B-celler som potentiellt -**[93:13 - 93:16]** skulle kunna aktiveras mot ebola, de kommer aldrig aktiveras. +**93:13** +skulle kunna aktiveras mot ebola, de kommer aldrig aktiveras. -**[93:16 - 93:18]** De kommer cirkulera och finnas där om jag behöver dem. +**93:16** +De kommer cirkulera och finnas där om jag behöver dem. -**[93:18 - 93:21]** Men de kommer antagligen aldrig behöva aktiveras. +**93:18** +Men de kommer antagligen aldrig behöva aktiveras. -**[93:21 - 93:23]** Medan andra celler då, +**93:21** +Medan andra celler då, -**[93:23 - 93:26]** när de väl får någon annan typ av infektion +**93:23** +när de väl får någon annan typ av infektion -**[93:26 - 93:27]** så kommer just de aktiveras. +**93:26** +så kommer just de aktiveras. -**[93:29 - 93:35]** Två av de här, de här enprocenten som vi skickade ut härifrån som kom ner hit +**93:29** +Två av de här, de här enprocenten som vi skickade ut härifrån som kom ner hit -**[93:35 - 93:37]** ganska få av de som faktiskt aktiveras. +**93:35** +ganska få av de som faktiskt aktiveras. -**[93:37 - 93:38]** Men +**93:37** +Men -**[93:38 - 93:39]** när vi väl +**93:38** +när vi väl -**[93:39 - 93:40]** har en cell +**93:39** +har en cell -**[93:40 - 93:41]** som aktiveras +**93:40** +som aktiveras -**[93:41 - 93:43]** i närvaro av främmande antingen +**93:41** +i närvaro av främmande antingen -**[93:44 - 93:45]** då kommer den +**93:44** +då kommer den -**[93:45 - 93:47]** kunna dela sig +**93:45** +kunna dela sig -**[93:47 - 93:49]** och ge upphov till en hel klon +**93:47** +och ge upphov till en hel klon -**[93:49 - 93:51]** av cellen med identisk antingens specificitet. +**93:49** +av cellen med identisk antingens specificitet. -**[93:51 - 93:52]** Så att +**93:51** +Så att -**[93:52 - 93:54]** när vi har +**93:52** +när vi har -**[93:54 - 93:56]** en T-cell till exempel som aktiveras +**93:54** +en T-cell till exempel som aktiveras -**[93:57 - 93:58]** som är specifik för +**93:57** +som är specifik för -**[93:59 - 94:00]** frensar vi då så vi har influensaljus nu. +**93:59** +frensar vi då så vi har influensaljus nu. -**[94:01 - 94:03]** Då kan den cellen leda sig så får vi +**94:01** +Då kan den cellen leda sig så får vi -**[94:03 - 94:06]** tiotusentals av just den +**94:03** +tiotusentals av just den -**[94:06 - 94:07]** som vi behöver +**94:06** +som vi behöver -**[94:08 - 94:12]** så att vi får då en selektion av just de som vi behöver. +**94:08** +så att vi får då en selektion av just de som vi behöver. -**[94:14 - 94:15]** Det här kallar vi då för en +**94:14** +Det här kallar vi då för en -**[94:15 - 94:16]** klonal selektion +**94:15** +klonal selektion -**[94:16 - 94:18]** och en klonalexpansion. +**94:16** +och en klonalexpansion. -**[94:22 - 94:25]** Om vi då börjar med B-cellerna +**94:22** +Om vi då börjar med B-cellerna -**[94:25 - 94:26]** och tittar lite ner på dem +**94:25** +och tittar lite ner på dem -**[94:27 - 94:29]** så är ju de dåliga på cykler +**94:27** +så är ju de dåliga på cykler -**[94:29 - 94:30]** bildas det många i benmärgen +**94:29** +bildas det många i benmärgen -**[94:31 - 94:31]** och ha sina då +**94:31** +och ha sina då -**[94:32 - 94:33]** specifika antikroppsfabriker +**94:32** +specifika antikroppsfabriker -**[94:34 - 94:35]** som vi kallar för B-cellsreceptorer +**94:34** +som vi kallar för B-cellsreceptorer -**[94:35 - 94:38]** men som är samma sak som en ytbunden antikropp. +**94:35** +men som är samma sak som en ytbunden antikropp. -**[94:39 - 94:43]** Och när de aktiveras så differentierar de till antikroppsproducerande +**94:39** +Och när de aktiveras så differentierar de till antikroppsproducerande -**[94:43 - 94:44]** klassmaceller. +**94:43** +klassmaceller. -**[94:44 - 94:48]** Det är de då som skickar ut antikropparna så de blir egentligen antikroppsfabriker +**94:44** +Det är de då som skickar ut antikropparna så de blir egentligen antikroppsfabriker -**[94:48 - 94:52]** som kan ligga på en plats, skicka ut antikroppar som kan ha funktion +**94:48** +som kan ligga på en plats, skicka ut antikroppar som kan ha funktion -**[94:52 - 94:53]** från helt annanstans. +**94:52** +från helt annanstans. -**[94:54 - 94:57]** Och de kan också bilda då långlivade minnesceller +**94:54** +Och de kan också bilda då långlivade minnesceller -**[94:57 - 94:58]** som då kan finnas kvar +**94:57** +som då kan finnas kvar -**[94:59 - 95:03]** hjälpa oss nästa gång då som vi blir infekterade av samma tagens. +**94:59** +hjälpa oss nästa gång då som vi blir infekterade av samma tagens. -**[95:05 - 95:08]** Antikropp har ni nog sett strukturen på förut. +**95:05** +Antikropp har ni nog sett strukturen på förut. -**[95:08 - 95:10]** Det ser ut så här som en y-struktur. +**95:08** +Det ser ut så här som en y-struktur. -**[95:10 - 95:14]** Det är proteiner som också kallas för immunoglobuliner +**95:10** +Det är proteiner som också kallas för immunoglobuliner -**[95:15 - 95:17]** som har lite olika strukturer. +**95:15** +som har lite olika strukturer. -**[95:19 - 95:21]** Vi har två tunga kedjor +**95:19** +Vi har två tunga kedjor -**[95:21 - 95:23]** och vi har två lätta kedjor +**95:21** +och vi har två lätta kedjor -**[95:24 - 95:25]** som hålls ihop av dyslofibryggor. +**95:24** +som hålls ihop av dyslofibryggor. -**[95:26 - 95:29]** De binder specifikt i sin antingen via de här variablerna +**95:26** +De binder specifikt i sin antingen via de här variablerna -**[95:29 - 95:35]** delarna som är de här, yttrar sig inte ens här, som är den här röda delen som är den variabla +**95:29** +delarna som är de här, yttrar sig inte ens här, som är den här röda delen som är den variabla -**[95:35 - 95:43]** regionen. De finns både i cellbunden och i löslig form och kan då binda +**95:35** +regionen. De finns både i cellbunden och i löslig form och kan då binda -**[95:43 - 95:45]** till cellmembranan via den här konstanta delen. +**95:43** +till cellmembranan via den här konstanta delen. -**[95:48 - 95:49]** Kommer det en fråga? +**95:48** +Kommer det en fråga? -**[95:51 - 95:55]** Om vi har en så stor variabilitet så blir chansen att en specifik +**95:51** +Om vi har en så stor variabilitet så blir chansen att en specifik -**[95:55 - 95:59]** tesel exempelvis trappat på rätt patogen väldigt +**95:55** +tesel exempelvis trappat på rätt patogen väldigt -**[95:59 - 96:03]** liten, hur sker antigenbindningen då? +**95:59** +liten, hur sker antigenbindningen då? -**[96:03 - 96:06]** Man kan ju tycka att det låter som att det är ganska +**96:03** +Man kan ju tycka att det låter som att det är ganska -**[96:07 - 96:11]** liten chans att en specifik tesel träffar på sin patogen. +**96:07** +liten chans att en specifik tesel träffar på sin patogen. -**[96:12 - 96:14]** Men +**96:12** +Men -**[96:15 - 96:18]** det hör också till det här att när vi väl får in en patogen +**96:15** +det hör också till det här att när vi väl får in en patogen -**[96:19 - 96:22]** om vi har en T eller en B-cell som är specifik +**96:19** +om vi har en T eller en B-cell som är specifik -**[96:22 - 96:24]** så är en patogen +**96:22** +så är en patogen -**[96:24 - 96:26]** influensaviruset till exempel +**96:24** +influensaviruset till exempel -**[96:26 - 96:29]** har ju många olika strukturer på sin yta. +**96:26** +har ju många olika strukturer på sin yta. -**[96:29 - 96:30]** Vilket gör att vi har +**96:29** +Vilket gör att vi har -**[96:31 - 96:33]** kanske en T eller B-cell som känner igen en specifik +**96:31** +kanske en T eller B-cell som känner igen en specifik -**[96:33 - 96:35]** struktur. +**96:33** +struktur. -**[96:35 - 96:37]** Men vi har en som känner igen en annan specifik struktur, +**96:35** +Men vi har en som känner igen en annan specifik struktur, -**[96:37 - 96:39]** en tredje som känner igen en tredje specifik struktur. +**96:37** +en tredje som känner igen en tredje specifik struktur. -**[96:40 - 96:41]** Så vi har ju inte bara +**96:40** +Så vi har ju inte bara -**[96:41 - 96:44]** en T eller T-selekroppen +**96:41** +en T eller T-selekroppen -**[96:44 - 96:46]** som kan känna en influensaliknande +**96:44** +som kan känna en influensaliknande -**[96:46 - 96:49]** utan vi har ju jättemånga som kan känna igen +**96:46** +utan vi har ju jättemånga som kan känna igen -**[96:49 - 96:52]** olika strukturer på samma virus +**96:49** +olika strukturer på samma virus -**[96:52 - 96:53]** vilket gör att vi då har +**96:52** +vilket gör att vi då har -**[96:54 - 96:55]** väldigt många egentligen. +**96:54** +väldigt många egentligen. -**[96:56 - 96:58]** Man får en känsla av att det är +**96:56** +Man får en känsla av att det är -**[96:58 - 96:59]** en T-sele +**96:58** +en T-sele -**[96:59 - 97:02]** som är rätt virus och en cell för en bakterie. +**96:59** +som är rätt virus och en cell för en bakterie. -**[97:02 - 97:04]** Men så är det inte, utan det finns jättemånga strukturer. +**97:02** +Men så är det inte, utan det finns jättemånga strukturer. -**[97:07 - 97:08]** Yes. +**97:07** +Yes. -**[97:11 - 97:16]** Funktioner då för antikroppar kommer jag prata om mer på en föreläsning, kanske på +**97:11** +Funktioner då för antikroppar kommer jag prata om mer på en föreläsning, kanske på -**[97:17 - 97:18]** torska i nästa vecka tror jag. +**97:17** +torska i nästa vecka tror jag. -**[97:20 - 97:26]** Innefattar agglotination, neutralisation, också nisering, aktivering av komplement +**97:20** +Innefattar agglotination, neutralisation, också nisering, aktivering av komplement -**[97:26 - 97:29]** som vi kallar för anti-body-stipendence +**97:26** +som vi kallar för anti-body-stipendence -**[97:29 - 97:30]** Elmediated siteptoxicity. +**97:29** +Elmediated siteptoxicity. -**[97:30 - 97:32]** Det går jag igenom då. +**97:30** +Det går jag igenom då. -**[97:33 - 97:34]** Det jag egentligen +**97:33** +Det jag egentligen -**[97:34 - 97:36]** tänkte poängtera just nu +**97:34** +tänkte poängtera just nu -**[97:36 - 97:38]** för att vi ska förstå ändå +**97:36** +för att vi ska förstå ändå -**[97:38 - 97:40]** hur vi kan ha så god effekt av antikroppar. +**97:38** +hur vi kan ha så god effekt av antikroppar. -**[97:41 - 97:43]** Vi pratar väldigt mycket om antikroppar och hur viktiga de är. +**97:41** +Vi pratar väldigt mycket om antikroppar och hur viktiga de är. -**[97:44 - 97:48]** Blir det återinfektion och att det är det vi vill ha fram när vi vaccinerar till exempel. +**97:44** +Blir det återinfektion och att det är det vi vill ha fram när vi vaccinerar till exempel. -**[97:48 - 97:50]** Så här är en bild på en antikropp +**97:48** +Så här är en bild på en antikropp -**[97:51 - 97:54]** så vi får en känsla av storleken på den. +**97:51** +så vi får en känsla av storleken på den. -**[97:55 - 97:59]** Och den är ju då, i det här fallet kanske ungefär fyra år. +**97:55** +Och den är ju då, i det här fallet kanske ungefär fyra år. -**[97:59 - 98:03]** uppton gånger åtta nanometer, så den är ju jätteliten. +**97:59** +uppton gånger åtta nanometer, så den är ju jätteliten. -**[98:04 - 98:07]** Men om vi lägger den i närheten av ett influensavirus, +**98:04** +Men om vi lägger den i närheten av ett influensavirus, -**[98:07 - 98:10]** så ser vi att i förhållande till ett virus så är antikropparna +**98:07** +så ser vi att i förhållande till ett virus så är antikropparna -**[98:11 - 98:11]** hyfsat stora ändå. +**98:11** +hyfsat stora ändå. -**[98:12 - 98:14]** Så vi behöver inte ha jättemycket +**98:12** +Så vi behöver inte ha jättemycket -**[98:14 - 98:15]** antikroppar +**98:14** +antikroppar -**[98:16 - 98:17]** för att vi faktiskt ska ha en god effekt. +**98:16** +för att vi faktiskt ska ha en god effekt. -**[98:18 - 98:19]** Om man tänker att den här +**98:18** +Om man tänker att den här -**[98:19 - 98:20]** strukturen kanske +**98:19** +strukturen kanske -**[98:21 - 98:25]** är just den som viruset använder för att binda till en cell. +**98:21** +är just den som viruset använder för att binda till en cell. -**[98:26 - 98:29]** Om vi har en antikropp som binder till en och blockar den, då kan ju inte viruset +**98:26** +Om vi har en antikropp som binder till en och blockar den, då kan ju inte viruset -**[98:29 - 98:30]** ta sig in i cellen då. +**98:29** +ta sig in i cellen då. -**[98:31 - 98:37]** Även hyfsat låga antikropparnivåer kan ha goda effekter i immunförsvaret. +**98:31** +Även hyfsat låga antikropparnivåer kan ha goda effekter i immunförsvaret. -**[98:41 - 98:43]** Så det var B-cellerna. +**98:41** +Så det var B-cellerna. -**[98:43 - 98:45]** Då tar vi lite T-celler här också, slutet. +**98:43** +Då tar vi lite T-celler här också, slutet. -**[98:46 - 98:49]** Jag sa ju att det har varit cellmederade försvaret. +**98:46** +Jag sa ju att det har varit cellmederade försvaret. -**[98:50 - 98:52]** T-cellerna är också då lymfositer. +**98:50** +T-cellerna är också då lymfositer. -**[98:53 - 98:55]** Bildas i benmärgen, mognar i kymus. +**98:53** +Bildas i benmärgen, mognar i kymus. -**[98:56 - 98:59]** Och de har då specifika antigener sektorer. +**98:56** +Och de har då specifika antigener sektorer. -**[98:59 - 99:00]** som är T-cellsrocepforer. +**98:59** +som är T-cellsrocepforer. -**[99:00 - 99:04]** De kan också då bilda långlivade minnesceller. +**99:00** +De kan också då bilda långlivade minnesceller. -**[99:07 - 99:13]** Så T-cellerna aktiveras av specifika anddener, +**99:07** +Så T-cellerna aktiveras av specifika anddener, -**[99:13 - 99:15]** alltså peptider. +**99:13** +alltså peptider. -**[99:17 - 99:22]** Men de här peptiderna kommer ifrån proteiner som bryts ner av +**99:17** +Men de här peptiderna kommer ifrån proteiner som bryts ner av -**[99:22 - 99:24]** antiampresenterande celler. +**99:22** +antiampresenterande celler. -**[99:25 - 99:28]** Alltså antingen dendritiska celler, makrofagare eller B-celler. +**99:25** +Alltså antingen dendritiska celler, makrofagare eller B-celler. -**[99:29 - 99:37]** Så T-cellens receptor, i det här fallet, den ser ut ungefär som en arm på en +**99:29** +Så T-cellens receptor, i det här fallet, den ser ut ungefär som en arm på en -**[99:37 - 99:41]** antikropp, alltså en del av den här y-strukturen, yttre del. +**99:37** +antikropp, alltså en del av den här y-strukturen, yttre del. -**[99:42 - 99:45]** Den kan inte binda direkt till en peptid. +**99:42** +Den kan inte binda direkt till en peptid. -**[99:46 - 99:49]** Antikroppen binder direkt till det som den ska binda till. +**99:46** +Antikroppen binder direkt till det som den ska binda till. -**[99:49 - 99:52]** Den här kan inte binda direkt, den ska binda till en peptid, +**99:49** +Den här kan inte binda direkt, den ska binda till en peptid, -**[99:53 - 99:56]** men den kan inte binda till en peptid som bara skvalpar omkring. +**99:53** +men den kan inte binda till en peptid som bara skvalpar omkring. -**[99:57 - 99:59]** Utan den här peptiden måste +**99:57** +Utan den här peptiden måste -**[99:59 - 100:05]** brytas ner från proteiner och visas upp på antigen presenterande celler. +**99:59** +brytas ner från proteiner och visas upp på antigen presenterande celler. -**[100:05 - 100:07]** Så den här är ännu mer finsmakare, +**100:05** +Så den här är ännu mer finsmakare, -**[100:08 - 100:09]** kan man säga. +**100:08** +kan man säga. -**[100:12 - 100:16]** Han inte klarar av det här utan att med hjälp av de här antigen presenterande cellerna +**100:12** +Han inte klarar av det här utan att med hjälp av de här antigen presenterande cellerna -**[100:16 - 100:18]** få peptider visade för sig. +**100:16** +få peptider visade för sig. -**[100:20 - 100:22]** De här receptorerna är väldigt +**100:20** +De här receptorerna är väldigt -**[100:22 - 100:28]** variabla och specifika och de har alltid funnits i cellytan. Vi har liksom inga cirkulerande varianter +**100:22** +variabla och specifika och de har alltid funnits i cellytan. Vi har liksom inga cirkulerande varianter -**[100:29 - 100:33]** kroppar som finns i cirkulationen. De sitter alltid fast på cellytan. +**100:29** +kroppar som finns i cirkulationen. De sitter alltid fast på cellytan. -**[100:36 - 100:40]** När det gäller funktionen hos T-celler så har vi olika varianter av T-celler. +**100:36** +När det gäller funktionen hos T-celler så har vi olika varianter av T-celler. -**[100:40 - 100:42]** Vi delar in dem i lite olika grupper. +**100:40** +Vi delar in dem i lite olika grupper. -**[100:42 - 100:46]** Vi har de vi kallar för cytotopsika-t-celler +**100:42** +Vi har de vi kallar för cytotopsika-t-celler -**[100:46 - 100:49]** CTL:s eller TC:s. +**100:46** +CTL:s eller TC:s. -**[100:49 - 100:50]** Det låter positivt. +**100:49** +Det låter positivt. -**[100:50 - 100:51]** Tack för det, eller hur? +**100:50** +Tack för det, eller hur? -**[100:51 - 100:55]** Men det är de varianterna som ni kan höra. De kan också kallas för döda +**100:51** +Men det är de varianterna som ni kan höra. De kan också kallas för döda -**[100:55 - 100:56]** T-celler eller mörda +**100:55** +T-celler eller mörda -**[100:56 - 100:56]** t-celler. +**100:56** +t-celler. -**[100:59 - 101:02]** De dödar virusinfekterade celler och tumörceller. +**100:59** +De dödar virusinfekterade celler och tumörceller. -**[101:03 - 101:05]** Sen har vi de grupper som vi kallar för +**101:03** +Sen har vi de grupper som vi kallar för -**[101:06 - 101:07]** hjälpar-t-celler, +**101:06** +hjälpar-t-celler, -**[101:07 - 101:08]** t-h +**101:07** +t-h -**[101:08 - 101:11]** eller cd4-positiva för att de uttrycker cd4. +**101:08** +eller cd4-positiva för att de uttrycker cd4. -**[101:14 - 101:16]** De styr i immunförsvaret via cytokiner +**101:14** +De styr i immunförsvaret via cytokiner -**[101:16 - 101:17]** och direkt cellkontakt. +**101:16** +och direkt cellkontakt. -**[101:18 - 101:19]** Här har vi lite olika +**101:18** +Här har vi lite olika -**[101:19 - 101:20]** subgrupper. +**101:19** +subgrupper. -**[101:21 - 101:22]** Vi brukar kalla dem då för olika +**101:21** +Vi brukar kalla dem då för olika -**[101:23 - 101:26]** t-hjälparceller. T-h1 +**101:23** +t-hjälparceller. T-h1 -**[101:26 - 101:28]** som vi kallar för TH1. +**101:26** +som vi kallar för TH1. -**[101:29 - 101:31]** T-hjälparcelltyp 2, TH2. +**101:29** +T-hjälparcelltyp 2, TH2. -**[101:31 - 101:33]** Då kan man ju tycka lite logiskt, +**101:31** +Då kan man ju tycka lite logiskt, -**[101:33 - 101:34]** man kan undra +**101:33** +man kan undra -**[101:34 - 101:35]** varför vi +**101:34** +varför vi -**[101:35 - 101:36]** dyker upp med TH17 här då. +**101:35** +dyker upp med TH17 här då. -**[101:37 - 101:37]** Har vi TH3 +**101:37** +Har vi TH3 -**[101:38 - 101:40]** och så vidare ända till 16, 17. +**101:38** +och så vidare ända till 16, 17. -**[101:40 - 101:41]** Men det har vi inte. +**101:40** +Men det har vi inte. -**[101:41 - 101:42]** Utan +**101:41** +Utan -**[101:42 - 101:45]** till att börja med trodde man att vi bara hade +**101:42** +till att börja med trodde man att vi bara hade -**[101:45 - 101:46]** T-hjälparceller var en sak. +**101:45** +T-hjälparceller var en sak. -**[101:46 - 101:48]** Men kom vi fram till att vi har två grupper +**101:46** +Men kom vi fram till att vi har två grupper -**[101:49 - 101:50]** och kallar dem för T1 +**101:49** +och kallar dem för T1 -**[101:50 - 101:50]** och TH2 +**101:50** +och TH2 -**[101:51 - 101:52]** och sen börjar vi upptäcka att +**101:51** +och sen börjar vi upptäcka att -**[101:52 - 101:54]** nej, vi har fler. +**101:52** +nej, vi har fler. -**[101:54 - 101:57]** Och så hittar vi en som kunde uttrycka en cytokin som fick +**101:54** +Och så hittar vi en som kunde uttrycka en cytokin som fick -**[101:57 - 101:59]** namnet IL17 +**101:57** +namnet IL17 -**[101:59 - 102:01]** och då fick den sällan heta TH17 +**101:59** +och då fick den sällan heta TH17 -**[102:01 - 102:03]** så det är liksom inte logiskt. +**102:01** +så det är liksom inte logiskt. -**[102:04 - 102:07]** Men det finns även vissa andra +**102:04** +Men det finns även vissa andra -**[102:08 - 102:10]** finns TH9 och TH22 +**102:08** +finns TH9 och TH22 -**[102:10 - 102:12]** men vi kommer inte prata någon på den här kursen +**102:10** +men vi kommer inte prata någon på den här kursen -**[102:13 - 102:14]** så ni inte bara känner att +**102:13** +så ni inte bara känner att -**[102:15 - 102:17]** om ni läser det någonstans att det finns andra +**102:15** +om ni läser det någonstans att det finns andra -**[102:18 - 102:22]** så ska ni ha med er att det finns det. Men det här är de som är de stora. +**102:18** +så ska ni ha med er att det finns det. Men det här är de som är de stora. -**[102:22 - 102:23]** Vi har också ensamhet i den, +**102:22** +Vi har också ensamhet i den, -**[102:24 - 102:25]** folikulär hjälpbaritetsarbete +**102:24** +folikulär hjälpbaritetsarbete -**[102:25 - 102:27]** som jag kommer återkomma till nästa vecka +**102:25** +som jag kommer återkomma till nästa vecka -**[102:28 - 102:29]** ja, alla andra med föräldrar. +**102:28** +ja, alla andra med föräldrar. -**[102:29 - 102:34]** Sen har vi de som reglerar immunsvar och bromsar immunsvar +**102:29** +Sen har vi de som reglerar immunsvar och bromsar immunsvar -**[102:34 - 102:38]** mot självantigenor. Vi kallar dem för regulatoriska T-celler. +**102:34** +mot självantigenor. Vi kallar dem för regulatoriska T-celler. -**[102:38 - 102:41]** Jag tror att man på gymnasiet kallar dem för +**102:38** +Jag tror att man på gymnasiet kallar dem för -**[102:41 - 102:43]** suppressor och T-celler tror jag. +**102:41** +suppressor och T-celler tror jag. -**[102:43 - 102:45]** Det hette de först, till att börja med. +**102:43** +Det hette de först, till att börja med. -**[102:45 - 102:48]** Men vi kallar dem numera för regulatoriska T-celler. +**102:45** +Men vi kallar dem numera för regulatoriska T-celler. -**[102:52 - 102:58]** Så om vi då jämför lite med specificiteten hos B och T-celler. +**102:52** +Så om vi då jämför lite med specificiteten hos B och T-celler. -**[102:59 - 103:05]** Så B-celler då? De känner igen tredimensionella strukturer. +**102:59** +Så B-celler då? De känner igen tredimensionella strukturer. -**[103:05 - 103:11]** De kan känna igen hela proteiner, eller de kan känna igen lipider eller polystackarider. +**103:05** +De kan känna igen hela proteiner, eller de kan känna igen lipider eller polystackarider. -**[103:11 - 103:13]** Men de känner igen den tredimensionella strukturen. +**103:11** +Men de känner igen den tredimensionella strukturen. -**[103:13 - 103:18]** Men de känner ju bara igen en liten, liten epitop av ett protein, till exempel. +**103:13** +Men de känner ju bara igen en liten, liten epitop av ett protein, till exempel. -**[103:18 - 103:22]** Vilket kan göra att vi har många B-celler som känner igen samma proteiner +**103:18** +Vilket kan göra att vi har många B-celler som känner igen samma proteiner -**[103:22 - 103:24]** men olika delar av proteiner. +**103:22** +men olika delar av proteiner. -**[103:29 - 103:33]** T-celler då, som jag sa, känner igen linjära petyler. +**103:29** +T-celler då, som jag sa, känner igen linjära petyler. -**[103:34 - 103:38]** Och detta gäller de flesta T-celler. +**103:34** +Och detta gäller de flesta T-celler. -**[103:38 - 103:43]** Ni kan dyka upp på i litteraturen att det finns vissa T-celler +**103:38** +Ni kan dyka upp på i litteraturen att det finns vissa T-celler -**[103:43 - 103:45]** som känner igen annat. +**103:43** +som känner igen annat. -**[103:45 - 103:49]** Men de flesta T-celler känner bara igen peptider som kommer från proteiner. +**103:45** +Men de flesta T-celler känner bara igen peptider som kommer från proteiner. -**[103:49 - 103:55]** Men det finns några subtyper av T-celler som vi inte heller kommer prata om på den här kursen. +**103:49** +Men det finns några subtyper av T-celler som vi inte heller kommer prata om på den här kursen. -**[103:55 - 103:56]** Som känner igen annat. +**103:55** +Som känner igen annat. -**[103:57 - 103:59]** De kräver då en sådan här antingen presentation, +**103:57** +De kräver då en sådan här antingen presentation, -**[103:59 - 104:04]** accell, som bryter ner protein till kalkyler för att aktiveras. +**103:59** +accell, som bryter ner protein till kalkyler för att aktiveras. -**[104:23 - 104:29]** Slutligen här nu då, om vi tittar på lite olika faser i det förvärvade immunförsvaret. +**104:23** +Slutligen här nu då, om vi tittar på lite olika faser i det förvärvade immunförsvaret. -**[104:29 - 104:35]** Så här ser vi dagar här på exakt sen. Här har vi styrkan på svaret. +**104:29** +Så här ser vi dagar här på exakt sen. Här har vi styrkan på svaret. -**[104:37 - 104:41]** Så vad som händer allra först när vi träffar på, antingen, +**104:37** +Så vad som händer allra först när vi träffar på, antingen, -**[104:42 - 104:45]** är ju såklart att vårt medfödda försvar +**104:42** +är ju såklart att vårt medfödda försvar -**[104:45 - 104:48]** börjar kicka in, att vi börjar få aktivering och vi får +**104:45** +börjar kicka in, att vi börjar få aktivering och vi får -**[104:48 - 104:49]** upptag av våra +**104:48** +upptag av våra -**[104:50 - 104:53]** makrofager, vi får aktivering av våra dendrinceller och så vidare. +**104:50** +makrofager, vi får aktivering av våra dendrinceller och så vidare. -**[104:54 - 104:58]** Men här fokuserar vi då på det förvärvade immunförsvaret +**104:54** +Men här fokuserar vi då på det förvärvade immunförsvaret -**[104:58 - 104:59]** och då har vi då +**104:58** +och då har vi då -**[104:59 - 105:02]** en aktivering av B-celler. +**104:59** +en aktivering av B-celler. -**[105:02 - 105:03]** Och vi har aktivering av +**105:02** +Och vi har aktivering av -**[105:04 - 105:05]** T-celler. +**105:04** +T-celler. -**[105:05 - 105:07]** B-celler här då, så blir det direkt +**105:05** +B-celler här då, så blir det direkt -**[105:07 - 105:07]** i sitt antigen +**105:07** +i sitt antigen -**[105:08 - 105:10]** och T-celler då som måste ha det presenterat för sig +**105:08** +och T-celler då som måste ha det presenterat för sig -**[105:11 - 105:14]** på M och C-monekylen från en antigen presenterande cell. +**105:11** +på M och C-monekylen från en antigen presenterande cell. -**[105:15 - 105:17]** Det som händer här då är att +**105:15** +Det som händer här då är att -**[105:17 - 105:19]** de här som aktiveras, vi får en kronal expansion, +**105:17** +de här som aktiveras, vi får en kronal expansion, -**[105:20 - 105:22]** vi får jättemånga av de här T och B-cellerna +**105:20** +vi får jättemånga av de här T och B-cellerna -**[105:22 - 105:25]** som är just de som vi behöver just nu, +**105:22** +som är just de som vi behöver just nu, -**[105:26 - 105:27]** de differentierar +**105:26** +de differentierar -**[105:27 - 105:29]** och blir då effekter, +**105:27** +och blir då effekter, -**[105:29 - 105:33]** och när det gäller B-cellerna så börjar de producera antikroppar. +**105:29** +och när det gäller B-cellerna så börjar de producera antikroppar. -**[105:33 - 105:35]** Det blir plasmaceller och producerar antikroppar. +**105:33** +Det blir plasmaceller och producerar antikroppar. -**[105:36 - 105:38]** KT-cellerna får vi då blir effektorterade. +**105:36** +KT-cellerna får vi då blir effektorterade. -**[105:39 - 105:42]** Och de här då hjälper till med att +**105:39** +Och de här då hjälper till med att -**[105:43 - 105:44]** eliminera +**105:43** +eliminera -**[105:44 - 105:46]** det som vi har fått i oss, +**105:44** +det som vi har fått i oss, -**[105:46 - 105:48]** vad vi nu har blivit infekterade av. +**105:46** +vad vi nu har blivit infekterade av. -**[105:49 - 105:51]** Och de hjälper till +**105:49** +Och de hjälper till -**[105:51 - 105:54]** vårt medfödda +**105:51** +vårt medfödda -**[105:54 - 105:55]** för att bli +**105:54** +för att bli -**[105:55 - 105:56]** bättre +**105:55** +bättre -**[105:56 - 105:57]** på det de gör helt enkelt +**105:56** +på det de gör helt enkelt -**[105:57 - 105:59]** för att kunna göra oss +**105:57** +för att kunna göra oss -**[105:59 - 105:59]** med det här. +**105:59** +med det här. -**[106:02 - 106:05]** Och det här är ju då via antikroppar och effekt och T-celler. +**106:02** +Och det här är ju då via antikroppar och effekt och T-celler. -**[106:05 - 106:08]** Sen då så börjar vi göra oss av med antigenet, +**106:05** +Sen då så börjar vi göra oss av med antigenet, -**[106:09 - 106:10]** alltså vi börjar vinna +**106:09** +alltså vi börjar vinna -**[106:10 - 106:11]** den här antikroppen. +**106:10** +den här antikroppen. -**[106:12 - 106:13]** Och då kommer +**106:12** +Och då kommer -**[106:15 - 106:18]** svaret att minska, alltså när det inte har +**106:15** +svaret att minska, alltså när det inte har -**[106:18 - 106:19]** kvar mikroorganismer +**106:18** +kvar mikroorganismer -**[106:20 - 106:21]** och vi inte har +**106:20** +och vi inte har -**[106:21 - 106:22]** en fortsatt inflammation +**106:21** +en fortsatt inflammation -**[106:22 - 106:25]** så kommer celler börja dö här. +**106:22** +så kommer celler börja dö här. -**[106:25 - 106:27]** För att om vi alltid skulle ha kvar alla celler +**106:25** +För att om vi alltid skulle ha kvar alla celler -**[106:27 - 106:29]** via 3 kroppen så skulle vi liksom +**106:27** +via 3 kroppen så skulle vi liksom -**[106:29 - 106:30]** explodera till slut. Så då måste de +**106:29** +explodera till slut. Så då måste de -**[106:31 - 106:32]** inte få någon +**106:31** +inte få någon -**[106:32 - 106:36]** stibel, eller ja, om att fortsätta leva så kommer de här kunna börja gå i +**106:32** +stibel, eller ja, om att fortsätta leva så kommer de här kunna börja gå i -**[106:36 - 106:37]** apoktos +**106:36** +apoktos -**[106:37 - 106:37]** så att vi då +**106:37** +så att vi då -**[106:39 - 106:42]** inte har kvar de här effektor-T-cellerna. +**106:39** +inte har kvar de här effektor-T-cellerna. -**[106:43 - 106:45]** Många av våra klassmatsceller dör också. +**106:43** +Många av våra klassmatsceller dör också. -**[106:45 - 106:49]** Men det vi har kvar sen då är överlevande minnesceller. +**106:45** +Men det vi har kvar sen då är överlevande minnesceller. -**[106:50 - 106:51]** Vilket gör då +**106:50** +Vilket gör då -**[106:51 - 106:53]** att nästa gång vi träffar på det här +**106:51** +att nästa gång vi träffar på det här -**[106:53 - 106:55]** så har vi inte den här +**106:53** +så har vi inte den här -**[106:56 - 106:59]** långa tiden här, upp till sju dagar, +**106:56** +långa tiden här, upp till sju dagar, -**[106:59 - 107:03]** innan vi är här uppe, utan att vi kommer vara här uppe och ha full effekt redan här någonstans. +**106:59** +innan vi är här uppe, utan att vi kommer vara här uppe och ha full effekt redan här någonstans. -**[107:04 - 107:05]** Då efter en, två dagar. +**107:04** +Då efter en, två dagar. -**[107:11 - 107:14]** Den här bilden kommer ni se ett par gånger. Vi har nog +**107:11** +Den här bilden kommer ni se ett par gånger. Vi har nog -**[107:14 - 107:16]** redan i den flesta av våra föreläsningar. +**107:14** +redan i den flesta av våra föreläsningar. -**[107:17 - 107:20]** Det är för att ni ska förstå lite grann var vi är någonstans. +**107:17** +Det är för att ni ska förstå lite grann var vi är någonstans. -**[107:20 - 107:23]** När var vi pratar om på de olika +**107:20** +När var vi pratar om på de olika -**[107:23 - 107:24]** föreläsningarna. +**107:23** +föreläsningarna. -**[107:25 - 107:27]** Just för att kommunceller då rör sig +**107:25** +Just för att kommunceller då rör sig -**[107:27 - 107:29]** med blod och gympa. +**107:27** +med blod och gympa. -**[107:29 - 107:31]** Mellan olika linsskydd och organ och perifer värme. +**107:29** +Mellan olika linsskydd och organ och perifer värme. -**[107:32 - 107:36]** Idag har jag pratat lite om alla platser egentligen. +**107:32** +Idag har jag pratat lite om alla platser egentligen. -**[107:36 - 107:41]** Men det kan vara så att man kanske någon gång förhåller sig mest i benmärg och tymus. +**107:36** +Men det kan vara så att man kanske någon gång förhåller sig mest i benmärg och tymus. -**[107:41 - 107:45]** Så att ni har koll på var vi är någonstans. +**107:41** +Så att ni har koll på var vi är någonstans. -**[107:46 - 107:50]** Och också vilken kommunikation det finns, både via blodet och blod. +**107:46** +Och också vilken kommunikation det finns, både via blodet och blod. -**[107:54 - 107:58]** Det var det som jag hade tänkt att säga idag. På slutet har jag lagt in några viktiga +**107:54** +Det var det som jag hade tänkt att säga idag. På slutet har jag lagt in några viktiga -**[107:59 - 108:03]** begrepp. Många av dem har vi gått igenom. +**107:59** +begrepp. Många av dem har vi gått igenom. -**[108:03 - 108:06]** Vissa av dem här är ändå bra att ha. +**108:03** +Vissa av dem här är ändå bra att ha. -**[108:06 - 108:08]** Just för att saker och ting har lite olika namn. +**108:06** +Just för att saker och ting har lite olika namn. -**[108:08 - 108:11]** Vi har pratat om medfött och förvärvat försvar. +**108:08** +Vi har pratat om medfött och förvärvat försvar. -**[108:11 - 108:14]** Jag har sagt lite att lymfknutar kan kallas för olika saker. +**108:11** +Jag har sagt lite att lymfknutar kan kallas för olika saker. -**[108:14 - 108:16]** Införkört en lymfnod, LN. +**108:14** +Införkört en lymfnod, LN. -**[108:16 - 108:19]** Antingen kan kallas för AG. +**108:16** +Antingen kan kallas för AG. -**[108:20 - 108:23]** Att en epotoper är en del av ett anden. +**108:20** +Att en epotoper är en del av ett anden. -**[108:27 - 108:29]** Antikroppar kan också ha... +**108:27** +Antikroppar kan också ha... -**[108:29 - 108:30]** Alltid olika. Olika namn. +**108:29** +Alltid olika. Olika namn. -**[108:31 - 108:33]** Sytt och Kiner också. +**108:31** +Sytt och Kiner också. -**[108:33 - 108:37]** Det kan oftast kallas för någonting med ILO och ett nummer. +**108:33** +Det kan oftast kallas för någonting med ILO och ett nummer. -**[108:37 - 108:37]** EL2. +**108:37** +EL2. -**[108:38 - 108:39]** El12 och så vidare. +**108:38** +El12 och så vidare. -**[108:39 - 108:42]** Man har kommit fram till att det är ganska bra att ha ett nomenklatursystem. +**108:39** +Man har kommit fram till att det är ganska bra att ha ett nomenklatursystem. -**[108:42 - 108:46]** Men så var det från början de som redan hade namn innan vi började med nomenklatursystemet. +**108:42** +Men så var det från början de som redan hade namn innan vi började med nomenklatursystemet. -**[108:47 - 108:49]** Då heter de det som de har hetat tidigare. +**108:47** +Då heter de det som de har hetat tidigare. -**[108:49 - 108:51]** Till exempel TNF eller Inteifrån. +**108:49** +Till exempel TNF eller Inteifrån. -**[108:51 - 108:53]** Humanercurses factor, +**108:51** +Humanercurses factor, -**[108:53 - 108:54]** inte ifrån. +**108:53** +inte ifrån. -**[108:55 - 108:58]** De är ändå Sytt och Kiner. Jag vet att det inte är till hjälp. +**108:55** +De är ändå Sytt och Kiner. Jag vet att det inte är till hjälp. -**[108:59 - 109:02]** Kemo och Kiner, de som lockar till sig +**108:59** +Kemo och Kiner, de som lockar till sig -**[109:02 - 109:05]** där vi har den här koncentrationsstudenten. +**109:02** +där vi har den här koncentrationsstudenten. -**[109:05 - 109:08]** De heter ofta någonting med CCL. +**109:05** +De heter ofta någonting med CCL. -**[109:08 - 109:10]** Så det här har med Aminosyra-sekvensen +**109:08** +Så det här har med Aminosyra-sekvensen -**[109:10 - 109:14]** att göra. Aminosyra CCL och sen kan det vara vad som helst. +**109:10** +att göra. Aminosyra CCL och sen kan det vara vad som helst. -**[109:14 - 109:15]** Eller CXL. +**109:14** +Eller CXL. -**[109:16 - 109:17]** Och så en siffra. +**109:16** +Och så en siffra. -**[109:18 - 109:20]** MHC nämnde jag kort. +**109:18** +MHC nämnde jag kort. -**[109:21 - 109:22]** Det som +**109:21** +Det som -**[109:23 - 109:25]** där vi presenterar för betyder. +**109:23** +där vi presenterar för betyder. -**[109:25 - 109:27]** Ulf pratade om mycket mer i nästa föreläsning. +**109:25** +Ulf pratade om mycket mer i nästa föreläsning. -**[109:29 - 109:31]** Ja, lite om +**109:29** +Ja, lite om -**[109:31 - 109:33]** antingen presenterar vi så är det det den ritiska +**109:31** +antingen presenterar vi så är det det den ritiska -**[109:34 - 109:35]** bara så att ni har det där i alla fall. +**109:34** +bara så att ni har det där i alla fall. -**[109:37 - 109:38]** Ja, +**109:37** +Ja, -**[109:38 - 109:39]** några frågor. +**109:38** +några frågor. -**[109:42 - 109:44]** Då var det det som jag +**109:42** +Då var det det som jag -**[109:44 - 109:46]** skulle stänga av inspelningen här i alla fall. +**109:44** +skulle stänga av inspelningen här i alla fall. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.md index ac77973..7c6c691 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.md @@ -8,1351 +8,2025 @@ --- -**[0:00 - 0:05]** Hej på er allihop. Jag heter Marianne Kvidingejärvenk +**0:00** +Hej på er allihop. Jag heter Marianne Kvidingejärvenk -**[0:05 - 0:12]** och det här är föreläsningen om immunologiskt minne för läkarprogrammetermin 3 i Göteborg. +**0:05** +och det här är föreläsningen om immunologiskt minne för läkarprogrammetermin 3 i Göteborg. -**[0:14 - 0:23]** Imminologiskt minne reflekteras i antikroppsvaret och om vi ser på antikroppsvaret i serum +**0:14** +Imminologiskt minne reflekteras i antikroppsvaret och om vi ser på antikroppsvaret i serum -**[0:23 - 0:30]** man kan mäta halten av antikroppar mot ett speciellt ämne, antigen. +**0:23** +man kan mäta halten av antikroppar mot ett speciellt ämne, antigen. -**[0:30 - 0:32]** pratar om tidigare föreläsningar. +**0:30** +pratar om tidigare föreläsningar. -**[0:32 - 0:34]** Så har vi här +**0:32** +Så har vi här -**[0:34 - 0:40]** en teoretisk vaccination av en individ med antigen dag noll. +**0:34** +en teoretisk vaccination av en individ med antigen dag noll. -**[0:40 - 0:42]** Och när vi sen då mäter antikroppshalten +**0:40** +Och när vi sen då mäter antikroppshalten -**[0:42 - 0:44]** mot just det här antigen +**0:42** +mot just det här antigen -**[0:44 - 0:46]** så ser vi att det händer ingenting +**0:44** +så ser vi att det händer ingenting -**[0:46 - 0:48]** förrän efter kanske en vecka ungefär. +**0:46** +förrän efter kanske en vecka ungefär. -**[0:48 - 0:52]** Då börjar vi se antikroppar mot antigen A +**0:48** +Då börjar vi se antikroppar mot antigen A -**[0:52 - 0:54]** och de stiger under ett par veckor +**0:52** +och de stiger under ett par veckor -**[0:54 - 0:56]** når en platåfas +**0:54** +når en platåfas -**[0:56 - 1:00]** och sen allteftersom så avtar de igen när antikroppen +**0:56** +och sen allteftersom så avtar de igen när antikroppen -**[1:00 - 1:02]** börjar brytas ner. +**1:00** +börjar brytas ner. -**[1:02 - 1:06]** Men vi ser också att de hamnar på en högre nivå +**1:02** +Men vi ser också att de hamnar på en högre nivå -**[1:06 - 1:10]** när den här nedgången slutar. +**1:06** +när den här nedgången slutar. -**[1:10 - 1:14]** Så när man jämför antikroppshalten före +**1:10** +Så när man jämför antikroppshalten före -**[1:14 - 1:16]** vaccination och efter vaccination +**1:14** +vaccination och efter vaccination -**[1:16 - 1:18]** så kommer man se att den är påtagligt högre. +**1:16** +så kommer man se att den är påtagligt högre. -**[1:18 - 1:22]** Det här kan mätas som ett immunsvar mot antingen A. +**1:18** +Det här kan mätas som ett immunsvar mot antingen A. -**[1:22 - 1:26]** Om vi sedan efter ytterligare några månader +**1:22** +Om vi sedan efter ytterligare några månader -**[1:26 - 1:30]** vaccinerar igen mot antigen A +**1:26** +vaccinerar igen mot antigen A -**[1:30 - 1:34]** att vi får betydligt snabbare svar. +**1:30** +att vi får betydligt snabbare svar. -**[1:34 - 1:38]** Antikroppshalten kommer att stiga efter bara kanske två, tre dagar. +**1:34** +Antikroppshalten kommer att stiga efter bara kanske två, tre dagar. -**[1:38 - 1:44]** Och vi ser också att nivån vi hamnar på innan vi börjar plana ut +**1:38** +Och vi ser också att nivån vi hamnar på innan vi börjar plana ut -**[1:44 - 1:46]** blir betydligt högre. +**1:44** +blir betydligt högre. -**[1:46 - 1:48]** Så det här är då minnessvaret, det går fortare. +**1:46** +Så det här är då minnessvaret, det går fortare. -**[1:48 - 1:56]** Och man får mer antikroppar efter att man träffar på samma antigen en gång till. +**1:48** +Och man får mer antikroppar efter att man träffar på samma antigen en gång till. -**[1:56 - 2:00]** Och man samtidigt ger det här andra tillfället, ger antigen B +**1:56** +Och man samtidigt ger det här andra tillfället, ger antigen B -**[2:00 - 2:03]** som är någonting helt annat, orelaterat till A. +**2:00** +som är någonting helt annat, orelaterat till A. -**[2:03 - 2:06]** Så kommer vi få samma typ av svar, det vill säga +**2:03** +Så kommer vi få samma typ av svar, det vill säga -**[2:06 - 2:08]** långsamt, relativt +**2:06** +långsamt, relativt -**[2:08 - 2:10]** och ett lägre svar +**2:08** +och ett lägre svar -**[2:10 - 2:12]** jämfört med vad vi får då +**2:10** +jämfört med vad vi får då -**[2:12 - 2:14]** i den här andra. +**2:12** +i den här andra. -**[2:14 - 2:16]** Och det här första svaret +**2:14** +Och det här första svaret -**[2:16 - 2:18]** kallar vi för primärt immunsvar +**2:16** +kallar vi för primärt immunsvar -**[2:18 - 2:19]** och det andra här +**2:18** +och det andra här -**[2:19 - 2:22]** i ett sekundärt immunsvar. +**2:19** +i ett sekundärt immunsvar. -**[2:22 - 2:24]** På engelska. +**2:22** +På engelska. -**[2:24 - 2:27]** Så immunologiskt minne +**2:24** +Så immunologiskt minne -**[2:27 - 2:30]** Det innebär att immunsvaret blir snabbare +**2:27** +Det innebär att immunsvaret blir snabbare -**[2:30 - 2:32]** det blir starkare som vi också såg. +**2:30** +det blir starkare som vi också såg. -**[2:32 - 2:34]** Och mer specifikt. +**2:32** +Och mer specifikt. -**[2:34 - 2:38]** Andra gången man infekteras av samma mikroorganis. +**2:34** +Andra gången man infekteras av samma mikroorganis. -**[2:38 - 2:40]** Och samma är ett nyckelord här. +**2:38** +Och samma är ett nyckelord här. -**[2:40 - 2:42]** Det gäller alltså exakt samma. +**2:40** +Det gäller alltså exakt samma. -**[2:42 - 2:46]** Det kan inte bara vara förkylning rent allmänt. +**2:42** +Det kan inte bara vara förkylning rent allmänt. -**[2:46 - 2:49]** Utan det måste vara precis samma förkylningsvirus, +**2:46** +Utan det måste vara precis samma förkylningsvirus, -**[2:49 - 2:51]** till exempel ett coronavirus, +**2:49** +till exempel ett coronavirus, -**[2:51 - 2:55]** och samma undertyp som den man tidigare stött på. +**2:51** +och samma undertyp som den man tidigare stött på. -**[2:55 - 2:58]** Då blir immunsvaret snabbare starkare +**2:55** +Då blir immunsvaret snabbare starkare -**[2:58 - 3:00]** och mer specifikt. +**2:58** +och mer specifikt. -**[3:00 - 3:05]** Och det ser vi till exempel med det som vi kallar för barnsjukdomar. +**3:00** +Och det ser vi till exempel med det som vi kallar för barnsjukdomar. -**[3:05 - 3:08]** Mässling, vattkoppor, röda hund och så vidare. +**3:05** +Mässling, vattkoppor, röda hund och så vidare. -**[3:08 - 3:11]** Nu så vaccinerar vi många av de här. +**3:08** +Nu så vaccinerar vi många av de här. -**[3:11 - 3:16]** Men tidigare så var det infektioner som man drabbades av i barnaåren. +**3:11** +Men tidigare så var det infektioner som man drabbades av i barnaåren. -**[3:16 - 3:19]** Och sen om man drabbades bara en enda gång. +**3:16** +Och sen om man drabbades bara en enda gång. -**[3:19 - 3:20]** Och sen var man immun. +**3:19** +Och sen var man immun. -**[3:20 - 3:23]** Och då är det det immunologiska mynnet som skyddar +**3:20** +Och då är det det immunologiska mynnet som skyddar -**[3:23 - 3:27]** mot återinfektion av de här virusen. +**3:23** +mot återinfektion av de här virusen. -**[3:27 - 3:30]** Och vi ska också säga att mer specifikt. +**3:27** +Och vi ska också säga att mer specifikt. -**[3:30 - 3:35]** Det gäller då B-cellerna som genomgår sådana här +**3:30** +Det gäller då B-cellerna som genomgår sådana här -**[3:35 - 3:41]** affektor-funktioner i järminalcentrerna. +**3:35** +affektor-funktioner i järminalcentrerna. -**[3:41 - 3:48]** Där kommer de då att öka på sin specificitet under den här affinitetsmognaden +**3:41** +Där kommer de då att öka på sin specificitet under den här affinitetsmognaden -**[3:48 - 3:55]** som ni hörde om i föreläsningen om effektor-funktioner i immunsystemet. +**3:48** +som ni hörde om i föreläsningen om effektor-funktioner i immunsystemet. -**[3:55 - 4:00]** I föreläsningen om effektor-funktioner så pratade ni innan +**3:55** +I föreläsningen om effektor-funktioner så pratade ni innan -**[4:00 - 4:02]** naturligtvis mycket om hur +**4:00** +naturligtvis mycket om hur -**[4:02 - 4:04]** lymfocyter när de har aktiverats +**4:02** +lymfocyter när de har aktiverats -**[4:04 - 4:07]** börjar dela sig och sen differentierar +**4:04** +börjar dela sig och sen differentierar -**[4:07 - 4:09]** ut till effektorteringsceller. +**4:07** +ut till effektorteringsceller. -**[4:09 - 4:11]** Som producerar kiner eller dödar +**4:09** +Som producerar kiner eller dödar -**[4:11 - 4:12]** infekterade celler. +**4:11** +infekterade celler. -**[4:12 - 4:15]** Men parallellt med detta så sker det också en +**4:12** +Men parallellt med detta så sker det också en -**[4:15 - 4:18]** utveckling av minnestesceller. +**4:15** +utveckling av minnestesceller. -**[4:18 - 4:22]** Det är de som vi ska prata om idag, minnestesceller. +**4:18** +Det är de som vi ska prata om idag, minnestesceller. -**[4:22 - 4:25]** Men även minnes B-celler naturligtvis. +**4:22** +Men även minnes B-celler naturligtvis. -**[4:25 - 4:28]** Sen är det också en stor mängd av celler som har aktiverats +**4:25** +Sen är det också en stor mängd av celler som har aktiverats -**[4:28 - 4:29]** som går i apoptos. +**4:28** +som går i apoptos. -**[4:30 - 4:34]** så skulle jag nog vilja dra den pilen även härifrån ner till apoptos +**4:30** +så skulle jag nog vilja dra den pilen även härifrån ner till apoptos -**[4:34 - 4:37]** efter det att de har utfört sina effektorfunktioner. +**4:34** +efter det att de har utfört sina effektorfunktioner. -**[4:40 - 4:47]** Det immunologiska minnet upprätthålls då av som vi sa minnes-B-celler och minnes-T-celler. +**4:40** +Det immunologiska minnet upprätthålls då av som vi sa minnes-B-celler och minnes-T-celler. -**[4:47 - 4:53]** Minnes-T-celler finns både CD4-positiva och CD8-positiva minnes-T-celler. +**4:47** +Minnes-T-celler finns både CD4-positiva och CD8-positiva minnes-T-celler. -**[4:54 - 5:00]** Sen finns det också långlivade plasmaceller som producerar antikropparna som vi hittar. +**4:54** +Sen finns det också långlivade plasmaceller som producerar antikropparna som vi hittar. -**[5:00 - 5:01]** i cirkulationen. +**5:00** +i cirkulationen. -**[5:01 - 5:05]** De här långlivade plasmacellerna är inte minnesceller, +**5:01** +De här långlivade plasmacellerna är inte minnesceller, -**[5:05 - 5:07]** de är plasmaceller, alltså effektorkeller. +**5:05** +de är plasmaceller, alltså effektorkeller. -**[5:07 - 5:15]** Men antikropparna som de producerar bidrar till att upprätthålla det immunologiska minnet. +**5:07** +Men antikropparna som de producerar bidrar till att upprätthålla det immunologiska minnet. -**[5:15 - 5:18]** Så det här är en distinktion som vi behöver komma ihåg. +**5:15** +Så det här är en distinktion som vi behöver komma ihåg. -**[5:21 - 5:25]** Vi ska börja med att titta lite på de långlivade plasmacellerna. +**5:21** +Vi ska börja med att titta lite på de långlivade plasmacellerna. -**[5:25 - 5:29]** Som jag sa, de här är inte minnesceller utan de är effektorkällor. +**5:25** +Som jag sa, de här är inte minnesceller utan de är effektorkällor. -**[5:29 - 5:29]** De är plasmaceller. +**5:29** +De är plasmaceller. -**[5:30 - 5:32]** eller som producerar antikroppar. +**5:30** +eller som producerar antikroppar. -**[5:32 - 5:38]** Och de har ju bildats efter det att en naiv BSL har stött på sitt antigen +**5:32** +Och de har ju bildats efter det att en naiv BSL har stött på sitt antigen -**[5:38 - 5:41]** fått hjälp av en T-cell i ett Jerminalcentrum +**5:38** +fått hjälp av en T-cell i ett Jerminalcentrum -**[5:41 - 5:44]** och sedan differentierat till en plasmacell. +**5:41** +och sedan differentierat till en plasmacell. -**[5:44 - 5:47]** Under den här differentieringsprocessen +**5:44** +Under den här differentieringsprocessen -**[5:47 - 5:50]** så lämnar de också de sekundära lymfoida organen +**5:47** +så lämnar de också de sekundära lymfoida organen -**[5:50 - 5:55]** och vandrar via blodet till benmärgen där de slår sig ner. +**5:50** +och vandrar via blodet till benmärgen där de slår sig ner. -**[5:55 - 6:00]** I benmärgen finns nischer för de här långlivade plasmacellerna. +**5:55** +I benmärgen finns nischer för de här långlivade plasmacellerna. -**[6:00 - 6:04]** där stråmaceller producerar olika lösliga komponenter. +**6:00** +där stråmaceller producerar olika lösliga komponenter. -**[6:04 - 6:12]** Som BAF, STF-et alfa och IL-6 som plasmacellen behöver för att överleva. +**6:04** +Som BAF, STF-et alfa och IL-6 som plasmacellen behöver för att överleva. -**[6:12 - 6:14]** Det är inte jätteviktigt vad de heter. +**6:12** +Det är inte jätteviktigt vad de heter. -**[6:14 - 6:18]** Och det finns också olika additionsmolekyler på stråmacellerna. +**6:14** +Och det finns också olika additionsmolekyler på stråmacellerna. -**[6:18 - 6:23]** Som bidrar till att plasmacellen mår bra och kan överleva +**6:18** +Som bidrar till att plasmacellen mår bra och kan överleva -**[6:23 - 6:29]** och kan fortsätta producera stora mängder antikroppar som sedan kommer att återfinnas i serien. +**6:23** +och kan fortsätta producera stora mängder antikroppar som sedan kommer att återfinnas i serien. -**[6:30 - 6:35]** Och de här antikropparna, även om de inte liksom kommer från minnesceller +**6:30** +Och de här antikropparna, även om de inte liksom kommer från minnesceller -**[6:35 - 6:42]** så bidrar de till funktionellt minne genom att upprätthålla serumnivåerna av antikroppar. +**6:35** +så bidrar de till funktionellt minne genom att upprätthålla serumnivåerna av antikroppar. -**[6:42 - 6:46]** Så att om man har antikroppar mot ett visst ämne +**6:42** +Så att om man har antikroppar mot ett visst ämne -**[6:46 - 6:52]** så kommer de till exempel neutralisera inbindning till receptorer +**6:46** +så kommer de till exempel neutralisera inbindning till receptorer -**[6:52 - 6:56]** kanske leda till förbättrad fagocytos och så vidare. +**6:52** +kanske leda till förbättrad fagocytos och så vidare. -**[6:56 - 6:59]** Så att infektionen aldrig +**6:56** +Så att infektionen aldrig -**[7:00 - 7:02]** faktiskt når in i våra celler +**7:00** +faktiskt når in i våra celler -**[7:02 - 7:05]** utan att den kan elimineras redan +**7:02** +utan att den kan elimineras redan -**[7:06 - 7:06]** på ett väldigt tidigt stadium. +**7:06** +på ett väldigt tidigt stadium. -**[7:06 - 7:08]** Vi kommer inte få några symtom alls. +**7:06** +Vi kommer inte få några symtom alls. -**[7:09 - 7:11]** Om vi inte har tillräckligt med antikroppar, +**7:09** +Om vi inte har tillräckligt med antikroppar, -**[7:11 - 7:14]** då kommer de andra minnescellerna +**7:11** +då kommer de andra minnescellerna -**[7:14 - 7:16]** aktiveras och vi får +**7:14** +aktiveras och vi får -**[7:16 - 7:17]** ett minnesvar +**7:16** +ett minnesvar -**[7:17 - 7:21]** mot den här mikroorganismen som vi har infekterats med. +**7:17** +mot den här mikroorganismen som vi har infekterats med. -**[7:22 - 7:26]** De här långlivade plasmasscellerna, de är alltså väldigt långlivade. +**7:22** +De här långlivade plasmasscellerna, de är alltså väldigt långlivade. -**[7:26 - 7:29]** Som en illustration kan vi ha smittkoppsvakt, +**7:26** +Som en illustration kan vi ha smittkoppsvakt, -**[7:30 - 7:30]** vaccination. +**7:30** +vaccination. -**[7:30 - 7:35]** Många av oss som är medelålders nu fick vaccin mot smittkoppor när vi var små. +**7:30** +Många av oss som är medelålders nu fick vaccin mot smittkoppor när vi var små. -**[7:35 - 7:41]** Sedan har sjukdomen utrotats och ingen av oss har på något sätt varit i kontakt +**7:35** +Sedan har sjukdomen utrotats och ingen av oss har på något sätt varit i kontakt -**[7:41 - 7:44]** med det här viruset de senaste 30 åren åtminstone. +**7:41** +med det här viruset de senaste 30 åren åtminstone. -**[7:45 - 7:51]** Man kan då ändå mäta antikroppar i serum mot smittkoppsvaccinet +**7:45** +Man kan då ändå mäta antikroppar i serum mot smittkoppsvaccinet -**[7:52 - 7:57]** efter alla dessa år, vilket ju betyder att det finns en aktiv produktion +**7:52** +efter alla dessa år, vilket ju betyder att det finns en aktiv produktion -**[7:57 - 7:59]** av antikroppar under +**7:57** +av antikroppar under -**[8:00 - 8:01]** i princip hela livstiden. +**8:00** +i princip hela livstiden. -**[8:02 - 8:06]** Antikroppar har som ni vet en halveringstid på ett par veckor, det ser de bara. +**8:02** +Antikroppar har som ni vet en halveringstid på ett par veckor, det ser de bara. -**[8:10 - 8:14]** Så om vi då går tillbaka till den här bilden och tittar lite mer i detalj +**8:10** +Så om vi då går tillbaka till den här bilden och tittar lite mer i detalj -**[8:14 - 8:17]** hur immunsvaret kan bli snabbare, starkare +**8:14** +hur immunsvaret kan bli snabbare, starkare -**[8:17 - 8:18]** och mer specifikt +**8:17** +och mer specifikt -**[8:19 - 8:22]** andra gången som man infekteras av en mikroorganism. +**8:19** +andra gången som man infekteras av en mikroorganism. -**[8:23 - 8:26]** Snabbare blir det för att minnescellerna som har bildats +**8:23** +Snabbare blir det för att minnescellerna som har bildats -**[8:27 - 8:29]** de är redan differentierade från naiva celler. +**8:27** +de är redan differentierade från naiva celler. -**[8:30 - 8:33]** Vi ska se mer i detalj senare hur det ser ut. +**8:30** +Vi ska se mer i detalj senare hur det ser ut. -**[8:33 - 8:38]** Så att de är betydligt snabbare på att differentiera till färdiga effektorsceller +**8:33** +Så att de är betydligt snabbare på att differentiera till färdiga effektorsceller -**[8:38 - 8:41]** än vad naiva celler gör. +**8:38** +än vad naiva celler gör. -**[8:43 - 8:47]** Det behövs också en betydligt lägre koncentration av antigen +**8:43** +Det behövs också en betydligt lägre koncentration av antigen -**[8:47 - 8:49]** för att trigga minnescellerna. +**8:47** +för att trigga minnescellerna. -**[8:49 - 8:54]** Det beror dels på den här högre affektiviteten som vi har hos antikropparna +**8:49** +Det beror dels på den här högre affektiviteten som vi har hos antikropparna -**[8:54 - 8:56]** och även att +**8:54** +och även att -**[8:57 - 8:59]** B-cellerna har mer MHC +**8:57** +B-cellerna har mer MHC -**[9:00 - 9:02]** och bättre på kostimulering +**9:00** +och bättre på kostimulering -**[9:02 - 9:05]** när de sitter i en gymnasiecenter som minnesceller +**9:02** +när de sitter i en gymnasiecenter som minnesceller -**[9:05 - 9:08]** snarare än som naiva celler. +**9:05** +snarare än som naiva celler. -**[9:08 - 9:13]** Även signaleringen i t-cellerna har blivit bättre, som vi snart ska se. +**9:08** +Även signaleringen i t-cellerna har blivit bättre, som vi snart ska se. -**[9:15 - 9:17]** Immunsvaret blir också kraftigare. +**9:15** +Immunsvaret blir också kraftigare. -**[9:17 - 9:23]** Det beror på att vi redan har haft en klonal expansion, så det finns många fler minnesceller +**9:17** +Det beror på att vi redan har haft en klonal expansion, så det finns många fler minnesceller -**[9:23 - 9:26]** mot till exempel virus som vi varit infekterade med +**9:23** +mot till exempel virus som vi varit infekterade med -**[9:26 - 9:29]** än vad det fanns naiva innan vi hade exponerats +**9:26** +än vad det fanns naiva innan vi hade exponerats -**[9:30 - 9:31]** för det här viruset. +**9:30** +för det här viruset. -**[9:31 - 9:33]** Det är alltså flera 10 potentier +**9:31** +Det är alltså flera 10 potentier -**[9:33 - 9:38]** fler celler som finns och de i sin tur när de blir aktiverade +**9:33** +fler celler som finns och de i sin tur när de blir aktiverade -**[9:38 - 9:42]** kommer att börja dela sig igen och genomgå en ny klonalexpansion. +**9:38** +kommer att börja dela sig igen och genomgå en ny klonalexpansion. -**[9:42 - 9:47]** Man får då en starkare immunsvar varje gång man utsätts för samma smittämne. +**9:42** +Man får då en starkare immunsvar varje gång man utsätts för samma smittämne. -**[9:48 - 9:52]** Mer specifikt gäller B-cellerna +**9:48** +Mer specifikt gäller B-cellerna -**[9:52 - 9:55]** som genomgår affektivitetsmognad. +**9:52** +som genomgår affektivitetsmognad. -**[9:55 - 9:59]** Nya och mer specifika antikroppar bildas vid varje +**9:55** +Nya och mer specifika antikroppar bildas vid varje -**[10:00 - 10:00]** infektion. +**10:00** +infektion. -**[10:01 - 10:05]** Vi har också haft en isotipswitch från IGM till +**10:01** +Vi har också haft en isotipswitch från IGM till -**[10:05 - 10:07]** IDA eller IGG till exempel. +**10:05** +IDA eller IGG till exempel. -**[10:07 - 10:09]** Och det ger ju också då antikroppar +**10:07** +Och det ger ju också då antikroppar -**[10:09 - 10:10]** med en mer +**10:09** +med en mer -**[10:11 - 10:12]** bestingt +**10:11** +bestingt -**[10:12 - 10:13]** funktion +**10:12** +funktion -**[10:13 - 10:15]** som är bättre lämpade att ta hand om +**10:13** +som är bättre lämpade att ta hand om -**[10:16 - 10:17]** en viss infektion. +**10:16** +en viss infektion. -**[10:21 - 10:22]** Om vi tittar på lufosyt +**10:21** +Om vi tittar på lufosyt -**[10:22 - 10:24]** till exempel i blodet +**10:22** +till exempel i blodet -**[10:24 - 10:26]** så går det inte att säga om de är +**10:24** +så går det inte att säga om de är -**[10:26 - 10:27]** minnesceller +**10:26** +minnesceller -**[10:27 - 10:28]** eller naiva celler. +**10:27** +eller naiva celler. -**[10:29 - 10:29]** Här har vi +**10:29** +Här har vi -**[10:29 - 10:29]** blodutsikten +**10:29** +blodutsikten -**[10:30 - 10:32]** stryk med en massa eritreocyter. +**10:30** +stryk med en massa eritreocyter. -**[10:32 - 10:35]** Jag styckar några stycken grannecyter här +**10:32** +Jag styckar några stycken grannecyter här -**[10:36 - 10:37]** men även några lymfocyter. +**10:36** +men även några lymfocyter. -**[10:38 - 10:39]** Tittar vi på dem så ser vi att de är +**10:38** +Tittar vi på dem så ser vi att de är -**[10:40 - 10:42]** små runda celler med ganska lite cytoplasmer. +**10:40** +små runda celler med ganska lite cytoplasmer. -**[10:43 - 10:45]** Och de ser likadana ut om de är +**10:43** +Och de ser likadana ut om de är -**[10:45 - 10:46]** naiva +**10:45** +naiva -**[10:46 - 10:47]** eller minnesceller. +**10:46** +eller minnesceller. -**[10:47 - 10:48]** För minnescellerna har +**10:47** +För minnescellerna har -**[10:49 - 10:49]** efter sin aktivering +**10:49** +efter sin aktivering -**[10:50 - 10:51]** gått tillbaka +**10:50** +gått tillbaka -**[10:51 - 10:53]** till ett vilande stadie +**10:51** +till ett vilande stadie -**[10:53 - 10:55]** och går runt i cirkulationen +**10:53** +och går runt i cirkulationen -**[10:55 - 10:57]** och gör inte mycket väsen av sig +**10:55** +och gör inte mycket väsen av sig -**[10:57 - 10:59]** förrän de blir aktiverade igen. +**10:57** +förrän de blir aktiverade igen. -**[11:00 - 11:04]** Tittar vi på dem lite mer i detalj +**11:00** +Tittar vi på dem lite mer i detalj -**[11:04 - 11:08]** och ser vilka olika molekyler de uttrycker på sin yta +**11:04** +och ser vilka olika molekyler de uttrycker på sin yta -**[11:08 - 11:11]** vilka olika transkriptionsfaktorer de har +**11:08** +vilka olika transkriptionsfaktorer de har -**[11:12 - 11:14]** då ser vi att det är väldigt stora skillnader +**11:12** +då ser vi att det är väldigt stora skillnader -**[11:14 - 11:16]** mellan minnesceller och +**11:14** +mellan minnesceller och -**[11:16 - 11:17]** naiva celler. +**11:16** +naiva celler. -**[11:18 - 11:21]** Här har vi te-hjälparceller som illustration +**11:18** +Här har vi te-hjälparceller som illustration -**[11:22 - 11:24]** Jag ska säga på en gång, vi kommer inte att fråga +**11:22** +Jag ska säga på en gång, vi kommer inte att fråga -**[11:25 - 11:25]** er om +**11:25** +er om -**[11:26 - 11:28]** fördelningen av alla olika molekyler +**11:26** +fördelningen av alla olika molekyler -**[11:28 - 11:29]** på ytan, på näsan +**11:28** +på ytan, på näsan -**[11:30 - 11:32]** naiva och minnesceller. Utan det här är en illustration +**11:30** +naiva och minnesceller. Utan det här är en illustration -**[11:32 - 11:35]** för att försöka förstå varför +**11:32** +för att försöka förstå varför -**[11:35 - 11:37]** minnescellerna är så mycket bättre +**11:35** +minnescellerna är så mycket bättre -**[11:37 - 11:38]** än de naiva cellerna +**11:37** +än de naiva cellerna -**[11:39 - 11:40]** på och svara på +**11:39** +på och svara på -**[11:40 - 11:41]** stimulering. +**11:40** +stimulering. -**[11:41 - 11:43]** Men tittar vi på de här +**11:41** +Men tittar vi på de här -**[11:44 - 11:44]** naiva +**11:44** +naiva -**[11:44 - 11:46]** och minneste-hjälparceller +**11:44** +och minneste-hjälparceller -**[11:47 - 11:48]** så ser vi att de har +**11:47** +så ser vi att de har -**[11:48 - 11:52]** båda en te-cellsreceptor kopplad +**11:48** +båda en te-cellsreceptor kopplad -**[11:52 - 11:53]** till CD3 +**11:52** +till CD3 -**[11:53 - 11:53]** på sin yta. +**11:53** +på sin yta. -**[11:54 - 11:55]** Och uttrycket av den förändras +**11:54** +Och uttrycket av den förändras -**[11:55 - 11:57]** inte speciellt mycket och den känner igen +**11:55** +inte speciellt mycket och den känner igen -**[11:58 - 11:59]** samma sak naturligtvis. +**11:58** +samma sak naturligtvis. -**[12:00 - 12:02]** Men vi ser många andra förändringar. +**12:00** +Men vi ser många andra förändringar. -**[12:02 - 12:06]** Till exempel den här molekylen som heter CD45 +**12:02** +Till exempel den här molekylen som heter CD45 -**[12:06 - 12:07]** RA +**12:06** +RA -**[12:08 - 12:11]** den kommer att spliceas på ett annorlunda sätt +**12:08** +den kommer att spliceas på ett annorlunda sätt -**[12:11 - 12:13]** i minnescellerna +**12:11** +i minnescellerna -**[12:13 - 12:14]** och den heter då i stället CD45 +**12:13** +och den heter då i stället CD45 -**[12:15 - 12:18]** RO i samma molekyl, men det är en annan splice variant +**12:15** +RO i samma molekyl, men det är en annan splice variant -**[12:18 - 12:20]** så att det är en lite kortare +**12:18** +så att det är en lite kortare -**[12:20 - 12:21]** version av proteinet. +**12:20** +version av proteinet. -**[12:22 - 12:25]** Den kommer också i minnescellen +**12:22** +Den kommer också i minnescellen -**[12:25 - 12:26]** att sitta +**12:25** +att sitta -**[12:26 - 12:29]** associerad tillsammans med CD3 +**12:26** +associerad tillsammans med CD3 -**[12:30 - 12:31]** och i det här fallet CD4 +**12:30** +och i det här fallet CD4 -**[12:32 - 12:34]** och förstärka signalen +**12:32** +och förstärka signalen -**[12:34 - 12:35]** in i +**12:34** +in i -**[12:36 - 12:37]** minnescellen +**12:36** +minnescellen -**[12:37 - 12:39]** när cellen väl blir aktiverad. +**12:37** +när cellen väl blir aktiverad. -**[12:41 - 12:45]** I den naiva cellen behöver den först rekryteras in i det här komplexet +**12:41** +I den naiva cellen behöver den först rekryteras in i det här komplexet -**[12:45 - 12:47]** och det gör också att signalering går långsammare. +**12:45** +och det gör också att signalering går långsammare. -**[12:48 - 12:49]** Det behövs en starkare signal +**12:48** +Det behövs en starkare signal -**[12:50 - 12:51]** in för att få igång cellen. +**12:50** +in för att få igång cellen. -**[12:52 - 12:53]** Sen finns det flera andra +**12:52** +Sen finns det flera andra -**[12:54 - 12:57]** addisionsmolekyler, till exempel LFA1 +**12:54** +addisionsmolekyler, till exempel LFA1 -**[12:57 - 12:59]** som binder till ICAM1, för att antingen +**12:57** +som binder till ICAM1, för att antingen -**[13:00 - 13:06]** presenterar cellen, det finns en som heter CD2 som binder till en molekyl som heter LFA3 +**13:00** +presenterar cellen, det finns en som heter CD2 som binder till en molekyl som heter LFA3 -**[13:06 - 13:11]** antingen presenterar cellen och som alla hjälper till och stabiliserar inbindningen +**13:06** +antingen presenterar cellen och som alla hjälper till och stabiliserar inbindningen -**[13:11 - 13:14]** mellan TCA3-receptorn och MHC-komplexet. +**13:11** +mellan TCA3-receptorn och MHC-komplexet. -**[13:15 - 13:20]** Och här ser vi en ökning på ytan av de här adoptions molekylerna, både CD2 +**13:15** +Och här ser vi en ökning på ytan av de här adoptions molekylerna, både CD2 -**[13:21 - 13:22]** och LFA1. +**13:21** +och LFA1. -**[13:22 - 13:26]** Det i sin tur gör att signaleringen in i TC-cellen blir +**13:22** +Det i sin tur gör att signaleringen in i TC-cellen blir -**[13:26 - 13:27]** effektivare. +**13:26** +effektivare. -**[13:30 - 13:41]** Även intracellulärt så ser man att det finns många olika skillnader på naiva celler och minnesceller. +**13:30** +Även intracellulärt så ser man att det finns många olika skillnader på naiva celler och minnesceller. -**[13:42 - 13:47]** Till exempel så har vi här ett protein som heter BCL2 +**13:42** +Till exempel så har vi här ett protein som heter BCL2 -**[13:48 - 13:53]** i minnescellen, det är ett antiapototiskt protein som induceras i minnescellerna. +**13:48** +i minnescellen, det är ett antiapototiskt protein som induceras i minnescellerna. -**[13:54 - 13:59]** Vi har också ett enzym som heter LCKD, ett tyrosymfosfat +**13:54** +Vi har också ett enzym som heter LCKD, ett tyrosymfosfat -**[14:00 - 14:04]** och det ingår då i den här signaleringskedjan +**14:00** +och det ingår då i den här signaleringskedjan -**[14:04 - 14:10]** som induceras när TCL-receptorn binder in till den antingen presenterar cellen. +**14:04** +som induceras när TCL-receptorn binder in till den antingen presenterar cellen. -**[14:10 - 14:16]** I en naiv cell så behöver LCK rekryteras in till CD8-molekyler +**14:10** +I en naiv cell så behöver LCK rekryteras in till CD8-molekyler -**[14:16 - 14:18]** innan den kan börja fungera. +**14:16** +innan den kan börja fungera. -**[14:18 - 14:22]** I minnescellen så sitter den redan associerad +**14:18** +I minnescellen så sitter den redan associerad -**[14:22 - 14:24]** tillsammans med CD8 +**14:22** +tillsammans med CD8 -**[14:24 - 14:30]** och CD45-arro och de andra molekylerna i det här signaleringskomplexet. +**14:24** +och CD45-arro och de andra molekylerna i det här signaleringskomplexet. -**[14:30 - 14:34]** äger ett tröskelvärde för att få signalering in i minnescellen. +**14:30** +äger ett tröskelvärde för att få signalering in i minnescellen. -**[14:34 - 14:40]** Även andra enzymer som är del i den här signaleringsvägen, till exempel +**14:34** +Även andra enzymer som är del i den här signaleringsvägen, till exempel -**[14:40 - 14:48]** ERC1 och 2 finns redan redo och i lättfosferilerade i minnescellen. +**14:40** +ERC1 och 2 finns redan redo och i lättfosferilerade i minnescellen. -**[14:48 - 14:58]** Vi har även ibland färdigt mRNA som ligger i minnescellen och väntar på att transkriberas. +**14:48** +Vi har även ibland färdigt mRNA som ligger i minnescellen och väntar på att transkriberas. -**[14:58 - 15:00]** Det finns också många epigeniteringar +**14:58** +Det finns också många epigeniteringar -**[15:00 - 15:02]** elektronetiska förändringar i minnesceller +**15:00** +elektronetiska förändringar i minnesceller -**[15:02 - 15:04]** jämfört med de naiva cellerna +**15:02** +jämfört med de naiva cellerna -**[15:04 - 15:06]** som gör att många gener +**15:04** +som gör att många gener -**[15:06 - 15:08]** är lättare att komma åt +**15:06** +är lättare att komma åt -**[15:08 - 15:10]** och transkribera i minnescellerna +**15:08** +och transkribera i minnescellerna -**[15:10 - 15:12]** än vad de är i de naiva cellerna. +**15:10** +än vad de är i de naiva cellerna. -**[15:14 - 15:17]** Så i minnes-T-celler +**15:14** +Så i minnes-T-celler -**[15:17 - 15:20]** så använder man sig framförallt av den här CD45-RO +**15:17** +så använder man sig framförallt av den här CD45-RO -**[15:20 - 15:22]** för att avgöra +**15:20** +för att avgöra -**[15:22 - 15:24]** om en cell är en minnescell eller naiv-T-cell. +**15:22** +om en cell är en minnescell eller naiv-T-cell. -**[15:26 - 15:30]** I B-celler så använder man sig av en molekyl som heter CD27 +**15:26** +I B-celler så använder man sig av en molekyl som heter CD27 -**[15:30 - 15:34]** och man kan också se om B-cellen har switchat eller inte +**15:30** +och man kan också se om B-cellen har switchat eller inte -**[15:34 - 15:36]** för har den switchat från IGM +**15:34** +för har den switchat från IGM -**[15:36 - 15:40]** till IDA eller IGI eller IDG +**15:36** +till IDA eller IGI eller IDG -**[15:40 - 15:42]** så är det också en minnescell +**15:40** +så är det också en minnescell -**[15:42 - 15:44]** för då har den per definition gått igenom en sån här +**15:42** +för då har den per definition gått igenom en sån här -**[15:44 - 15:46]** jerminalcentereaktion. +**15:44** +jerminalcentereaktion. -**[15:50 - 15:54]** Det finns två olika typer av minnes-T-celler +**15:50** +Det finns två olika typer av minnes-T-celler -**[15:54 - 15:58]** och vi kallar dem för dels centrala minnesceller +**15:54** +och vi kallar dem för dels centrala minnesceller -**[15:58 - 16:00]** dels effektor av minnesceller +**15:58** +dels effektor av minnesceller -**[16:00 - 16:05]** och de definieras då av hur de migrerar i kroppen. +**16:00** +och de definieras då av hur de migrerar i kroppen. -**[16:05 - 16:08]** Så de centrala minnescellerna +**16:05** +Så de centrala minnescellerna -**[16:08 - 16:10]** de vandrar från blodet ut i sekundära luleskida organ +**16:08** +de vandrar från blodet ut i sekundära luleskida organ -**[16:10 - 16:18]** som till exempel periska placken, lymfnode, mjälten och så vidare +**16:10** +som till exempel periska placken, lymfnode, mjälten och så vidare -**[16:18 - 16:24]** medan effektorminnescellerna vandrar från blodet ut i perifera organ. +**16:18** +medan effektorminnescellerna vandrar från blodet ut i perifera organ. -**[16:24 - 16:30]** Perifera organ för en immunolog betyder då allting annat än de luleskida organen. +**16:24** +Perifera organ för en immunolog betyder då allting annat än de luleskida organen. -**[16:30 - 16:34]** till exempel skinn, muskler, slemhinnor och så vidare. +**16:30** +till exempel skinn, muskler, slemhinnor och så vidare. -**[16:34 - 16:38]** Och för att kunna migrera på de här olika sätten +**16:34** +Och för att kunna migrera på de här olika sätten -**[16:38 - 16:42]** så uttrycker de olika adressionsmolekyler +**16:38** +så uttrycker de olika adressionsmolekyler -**[16:42 - 16:44]** och olika kemokinreceptor. +**16:42** +och olika kemokinreceptor. -**[16:44 - 16:46]** Så tittar vi på de centrala minnescellerna +**16:44** +Så tittar vi på de centrala minnescellerna -**[16:46 - 16:48]** så har de en adressionsmolekyl +**16:46** +så har de en adressionsmolekyl -**[16:48 - 16:50]** som heter L-selektin +**16:48** +som heter L-selektin -**[16:50 - 16:52]** som de använder sig av för att binda in +**16:50** +som de använder sig av för att binda in -**[16:52 - 16:54]** till en molekyl som heter PENAD +**16:52** +till en molekyl som heter PENAD -**[16:54 - 16:57]** som uttrycks bara på endotelet +**16:54** +som uttrycks bara på endotelet -**[16:57 - 17:00]** i sekundära lymfridorgan. +**16:57** +i sekundära lymfridorgan. -**[17:00 - 17:04]** Den här L-selektrin den finns även på naiva celler +**17:00** +Den här L-selektrin den finns även på naiva celler -**[17:04 - 17:07]** som också behöver komma in i sekundär lymfnoder. +**17:04** +som också behöver komma in i sekundär lymfnoder. -**[17:08 - 17:10]** De centrala minnescellerna har också +**17:08** +De centrala minnescellerna har också -**[17:10 - 17:12]** kemokinreceptorn CCR-7 +**17:10** +kemokinreceptorn CCR-7 -**[17:12 - 17:14]** som binder till +**17:12** +som binder till -**[17:14 - 17:16]** kemokinernas CCR-19 +**17:14** +kemokinernas CCR-19 -**[17:16 - 17:18]** och CCR-21 +**17:16** +och CCR-21 -**[17:18 - 17:20]** som ju produceras i lymfnoderna. +**17:18** +som ju produceras i lymfnoderna. -**[17:20 - 17:22]** Och det här är samma CCR-skydd +**17:20** +Och det här är samma CCR-skydd -**[17:22 - 17:24]** som även dentcellerna har +**17:22** +som även dentcellerna har -**[17:24 - 17:26]** och använder sig av +**17:24** +och använder sig av -**[17:26 - 17:28]** för att komma in i lymfnoder +**17:26** +för att komma in i lymfnoder -**[17:28 - 17:30]** och andra secondär lymfridagar. +**17:28** +och andra secondär lymfridagar. -**[17:30 - 17:34]** Effektominnescellerna å andra sidan +**17:30** +Effektominnescellerna å andra sidan -**[17:34 - 17:35]** de har andra additionsmolekyler, +**17:34** +de har andra additionsmolekyler, -**[17:35 - 17:38]** kanske beta 1 och beta 2-integriner. +**17:35** +kanske beta 1 och beta 2-integriner. -**[17:38 - 17:42]** Och de minner då till olika additionmolekyler +**17:38** +Och de minner då till olika additionmolekyler -**[17:42 - 17:46]** som finns på endotelet, framförallt i inflammerad vävnad. +**17:42** +som finns på endotelet, framförallt i inflammerad vävnad. -**[17:46 - 17:50]** De har också kemokinreceptorer till exempel CCR3 +**17:46** +De har också kemokinreceptorer till exempel CCR3 -**[17:50 - 17:52]** och CCR5 +**17:50** +och CCR5 -**[17:52 - 17:54]** som binder till olika kemokiner +**17:52** +som binder till olika kemokiner -**[17:54 - 17:56]** som produceras i vävnaden +**17:54** +som produceras i vävnaden -**[17:56 - 17:58]** när den är inflammerad eller infekterad. +**17:56** +när den är inflammerad eller infekterad. -**[18:00 - 18:03]** Om vi då ser på funktionen hos de olika typerna +**18:00** +Om vi då ser på funktionen hos de olika typerna -**[18:03 - 18:06]** så är de centrala minnescellerna +**18:03** +så är de centrala minnescellerna -**[18:06 - 18:09]** väldigt bra på att hjälpa B-celler +**18:06** +väldigt bra på att hjälpa B-celler -**[18:09 - 18:12]** och det gör de bland annat genom +**18:09** +och det gör de bland annat genom -**[18:12 - 18:15]** aktivering där de börjar uttrycka CD40-liganden +**18:12** +aktivering där de börjar uttrycka CD40-liganden -**[18:15 - 18:18]** så att de effektivt kan hjälpa B-cellerna +**18:15** +så att de effektivt kan hjälpa B-cellerna -**[18:18 - 18:21]** i lymfnod och andra sekundära lymffyra organ. +**18:18** +i lymfnod och andra sekundära lymffyra organ. -**[18:22 - 18:25]** Medan de här effektorminnescellerna +**18:22** +Medan de här effektorminnescellerna -**[18:25 - 18:30]** i första hand reagerar med cyticinproduktion +**18:25** +i första hand reagerar med cyticinproduktion -**[18:30 - 18:32]** när de är aktiverade. +**18:30** +när de är aktiverade. -**[18:32 - 18:34]** De kan då producera olika cytokiner +**18:32** +De kan då producera olika cytokiner -**[18:34 - 18:37]** och det är då beroende på om de har differentierat +**18:34** +och det är då beroende på om de har differentierat -**[18:37 - 18:41]** ut till till hjälp av ett eller till hjälp av två eller till hjälp av 17 celler +**18:37** +ut till till hjälp av ett eller till hjälp av två eller till hjälp av 17 celler -**[18:41 - 18:43]** under sin första aktivering. +**18:41** +under sin första aktivering. -**[18:43 - 18:46]** När de sen stimuleras igen +**18:43** +När de sen stimuleras igen -**[18:46 - 18:48]** som minnesceller så kommer de att +**18:46** +som minnesceller så kommer de att -**[18:48 - 18:52]** komma ihåg vilken typ av cyticinmönster +**18:48** +komma ihåg vilken typ av cyticinmönster -**[18:52 - 18:54]** som de ska producera. +**18:52** +som de ska producera. -**[18:58 - 19:00]** Så om vi tittar på de möjliga differentionerna +**18:58** +Så om vi tittar på de möjliga differentionerna -**[19:00 - 19:04]** tenseringsvägarna för en t-cell som aktiveras. +**19:00** +tenseringsvägarna för en t-cell som aktiveras. -**[19:04 - 19:06]** En naiv t-cell här som aktiveras +**19:04** +En naiv t-cell här som aktiveras -**[19:06 - 19:08]** av en dendritcell. +**19:06** +av en dendritcell. -**[19:08 - 19:12]** Den är naiv, den har cd45RA på sin yta +**19:08** +Den är naiv, den har cd45RA på sin yta -**[19:12 - 19:16]** och den uttrycker ccr-sju för att komma in i lymfnoden. +**19:12** +och den uttrycker ccr-sju för att komma in i lymfnoden. -**[19:16 - 19:18]** Den kan då antingen bli +**19:16** +Den kan då antingen bli -**[19:18 - 19:20]** en effektorkell +**19:18** +en effektorkell -**[19:20 - 19:24]** som ju producerar sitt kine eller +**19:20** +som ju producerar sitt kine eller -**[19:24 - 19:28]** som dödar infekterade celler. +**19:24** +som dödar infekterade celler. -**[19:28 - 19:30]** Cd4 respektive cd8-celler. +**19:28** +Cd4 respektive cd8-celler. -**[19:30 - 19:34]** förenklats. +**19:30** +förenklats. -**[19:34 - 19:36]** CD8-celler kan också produceras i ett Kina till exempel. +**19:34** +CD8-celler kan också produceras i ett Kina till exempel. -**[19:36 - 19:40]** Och de allra flesta effektor-t-cellerna som bildas +**19:36** +Och de allra flesta effektor-t-cellerna som bildas -**[19:40 - 19:44]** de kommer sen att dö i apoptos efter ett par dagar. +**19:40** +de kommer sen att dö i apoptos efter ett par dagar. -**[19:44 - 19:46]** För de är farliga att ha kvar i kroppen. +**19:44** +För de är farliga att ha kvar i kroppen. -**[19:46 - 19:50]** Vi kan inte ha långlivade effektorkeller som angriper vävnaden. +**19:46** +Vi kan inte ha långlivade effektorkeller som angriper vävnaden. -**[19:50 - 19:54]** Då kan vi få alltför mycket skada på vår egen vävnad. +**19:50** +Då kan vi få alltför mycket skada på vår egen vävnad. -**[19:54 - 20:00]** Men vissa effektorkeller kan bli minnesceller. +**19:54** +Men vissa effektorkeller kan bli minnesceller. -**[20:00 - 20:03]** Det här sker framför allt sent i immunsvaret +**20:00** +Det här sker framför allt sent i immunsvaret -**[20:03 - 20:08]** så kan en del effektorkell gå över och bli minnesceller. +**20:03** +så kan en del effektorkell gå över och bli minnesceller. -**[20:08 - 20:12]** Men parallellt med utvecklingen av effektorteringsceller +**20:08** +Men parallellt med utvecklingen av effektorteringsceller -**[20:12 - 20:16]** så sker det också en differentiering till minnesceller. +**20:12** +så sker det också en differentiering till minnesceller. -**[20:17 - 20:20]** Och de får då istället se det 45 RO på sin yta. +**20:17** +Och de får då istället se det 45 RO på sin yta. -**[20:21 - 20:26]** Och de kommer att uttrycka antingen fortsätta uttrycka CCR7 +**20:21** +Och de kommer att uttrycka antingen fortsätta uttrycka CCR7 -**[20:26 - 20:30]** och kunna migrera till sexceller. +**20:26** +och kunna migrera till sexceller. -**[20:30 - 20:32]** cirkulera limfria organ. +**20:30** +cirkulera limfria organ. -**[20:32 - 20:34]** Här står det att de rumain in leverfoyagesystem. +**20:32** +Här står det att de rumain in leverfoyagesystem. -**[20:34 - 20:35]** Det gör de inte. +**20:34** +Det gör de inte. -**[20:35 - 20:38]** De sitter inte stilla där och väntar. +**20:35** +De sitter inte stilla där och väntar. -**[20:38 - 20:42]** Utan de cirkulerar runt bara så att vi har det klart för oss. +**20:38** +Utan de cirkulerar runt bara så att vi har det klart för oss. -**[20:42 - 20:46]** Och andra minnesceller, de blir effektorminnesceller. +**20:42** +Och andra minnesceller, de blir effektorminnesceller. -**[20:46 - 20:50]** Och migrerar då genom vävnad istället. +**20:46** +Och migrerar då genom vävnad istället. -**[20:50 - 20:55]** Och de har då andra kemikiracentorer och andra additionsmolekyler +**20:50** +Och de har då andra kemikiracentorer och andra additionsmolekyler -**[20:55 - 20:58]** som vi diskuterade alldeles nyss. +**20:55** +som vi diskuterade alldeles nyss. -**[21:00 - 21:06]** Om vi sen tittar på naiva effektor och minnesceller +**21:00** +Om vi sen tittar på naiva effektor och minnesceller -**[21:06 - 21:12]** och deras olika krav på stimulering och kostimulering och så vidare. +**21:06** +och deras olika krav på stimulering och kostimulering och så vidare. -**[21:12 - 21:15]** Så ser vi att det är ganska så stor skillnad. +**21:12** +Så ser vi att det är ganska så stor skillnad. -**[21:15 - 21:24]** Om vi börjar med de naiva t-cellerna så behöver de få antingen presenterat för sig av en enderitställ. +**21:15** +Om vi börjar med de naiva t-cellerna så behöver de få antingen presenterat för sig av en enderitställ. -**[21:24 - 21:30]** Och de behöver få mycket kostimulering för att de ska aktiveras. +**21:24** +Och de behöver få mycket kostimulering för att de ska aktiveras. -**[21:30 - 21:32]** På rätt sätt. +**21:30** +På rätt sätt. -**[21:32 - 21:36]** De behöver alltså ungefär ett dygn på sig för att bli aktiverad. +**21:32** +De behöver alltså ungefär ett dygn på sig för att bli aktiverad. -**[21:36 - 21:42]** Och då behöver de sitta bundna till den antingen presenterande cellen. +**21:36** +Och då behöver de sitta bundna till den antingen presenterande cellen. -**[21:42 - 21:46]** Och få olika typer av signaler från den cellen. +**21:42** +Och få olika typer av signaler från den cellen. -**[21:46 - 21:51]** Och även en väldigt långvarig stimulering av T-cellsrecept. +**21:46** +Och även en väldigt långvarig stimulering av T-cellsrecept. -**[21:51 - 21:55]** För att den ska bli ordentligt stimulerad. +**21:51** +För att den ska bli ordentligt stimulerad. -**[21:55 - 21:59]** Det här är lite av en säkerhetsmekanism. +**21:55** +Det här är lite av en säkerhetsmekanism. -**[22:00 - 22:03]** Det ska inte vara lätt att stimulera en naiv t-cell. +**22:00** +Det ska inte vara lätt att stimulera en naiv t-cell. -**[22:03 - 22:08]** För då är risken att den går igång på någonting som är ofarligt till exempel. +**22:03** +För då är risken att den går igång på någonting som är ofarligt till exempel. -**[22:08 - 22:11]** Pollen, någonting vi äter. +**22:08** +Pollen, någonting vi äter. -**[22:11 - 22:13]** Eller våra egna vävnader. +**22:11** +Eller våra egna vävnader. -**[22:13 - 22:18]** Så det måste vara en ordentligt stimulerad. +**22:13** +Så det måste vara en ordentligt stimulerad. -**[22:18 - 22:21]** Den dritiska cellen med bra kostimulering. +**22:18** +Den dritiska cellen med bra kostimulering. -**[22:21 - 22:26]** Och en hög affinitet som gör att t-cellsrecepten fortsätter att vara bundna. +**22:21** +Och en hög affinitet som gör att t-cellsrecepten fortsätter att vara bundna. -**[22:26 - 22:29]** Till den antingen presenterande cellen under lång tid. +**22:26** +Till den antingen presenterande cellen under lång tid. -**[22:30 - 22:33]** Om vi ser på levnadstiden hos den naiva cellen. +**22:30** +Om vi ser på levnadstiden hos den naiva cellen. -**[22:33 - 22:36]** Så är den kanske fem till sju veckor. +**22:33** +Så är den kanske fem till sju veckor. -**[22:36 - 22:38]** Givet att den inte träffar på antingen då. +**22:36** +Givet att den inte träffar på antingen då. -**[22:38 - 22:41]** Gör den det så blir den aktuerad. +**22:38** +Gör den det så blir den aktuerad. -**[22:41 - 22:43]** Då blir den effektor eller minnescell istället. +**22:41** +Då blir den effektor eller minnescell istället. -**[22:44 - 22:49]** Effektorkällorna har andra krav på stimulering. +**22:44** +Effektorkällorna har andra krav på stimulering. -**[22:49 - 22:53]** De ser det fyra positiva till hjälparkällorna. +**22:49** +De ser det fyra positiva till hjälparkällorna. -**[22:53 - 22:58]** Kan få antingen presenterat för sig av den riktceller. +**22:53** +Kan få antingen presenterat för sig av den riktceller. -**[22:58 - 22:59]** Av B-celler. +**22:58** +Av B-celler. -**[23:00 - 23:02]** Proffager i olika delar av kroppen. +**23:00** +Proffager i olika delar av kroppen. -**[23:02 - 23:06]** För att de ska börja producera sina cytokiner. +**23:02** +För att de ska börja producera sina cytokiner. -**[23:06 - 23:10]** Så de kommer först att få stimulering när de är naiva celler. +**23:06** +Så de kommer först att få stimulering när de är naiva celler. -**[23:10 - 23:12]** Naturligtvis. +**23:10** +Naturligtvis. -**[23:12 - 23:14]** Som vi just beskrev. +**23:12** +Som vi just beskrev. -**[23:14 - 23:16]** Och när de sedan har differentierat ut till en effektorscell. +**23:14** +Och när de sedan har differentierat ut till en effektorscell. -**[23:16 - 23:18]** Kommit ut i vävnaden. +**23:16** +Kommit ut i vävnaden. -**[23:18 - 23:20]** Där de ska ha en effekt. +**23:18** +Där de ska ha en effekt. -**[23:20 - 23:26]** Då behöver de igen få en liten skjuts av antingen. +**23:20** +Då behöver de igen få en liten skjuts av antingen. -**[23:26 - 23:28]** Som presenteras för dem. +**23:26** +Som presenteras för dem. -**[23:28 - 23:30]** På M och C klass två. +**23:28** +På M och C klass två. -**[23:30 - 23:32]** Allra oftast en N-cell. +**23:30** +Allra oftast en N-cell. -**[23:32 - 23:34]** En B-cell eller en makrofag. +**23:32** +En B-cell eller en makrofag. -**[23:34 - 23:36]** Det finns andra typer av celler. +**23:34** +Det finns andra typer av celler. -**[23:36 - 23:38]** Som kan börja uttrycka emocerklass. +**23:36** +Som kan börja uttrycka emocerklass. -**[23:38 - 23:40]** Två molekyler. +**23:38** +Två molekyler. -**[23:40 - 23:44]** Efter en långvarig inflammation. +**23:40** +Efter en långvarig inflammation. -**[23:44 - 23:46]** Så det är inget som vi behöver bekymra oss om här. +**23:44** +Så det är inget som vi behöver bekymra oss om här. -**[23:46 - 23:50]** Och de behöver då också få lite kostimulering. +**23:46** +Och de behöver då också få lite kostimulering. -**[23:50 - 23:52]** Från de här cellerna. +**23:50** +Från de här cellerna. -**[23:52 - 23:54]** Men inte alls lika mycket. +**23:52** +Men inte alls lika mycket. -**[23:54 - 23:56]** Som den naiva T-cellen. +**23:54** +Som den naiva T-cellen. -**[23:56 - 23:59]** Och det behövs också en mycket kortare interaktion. +**23:56** +Och det behövs också en mycket kortare interaktion. -**[23:59 - 24:00]** Mellan effekter. +**23:59** +Mellan effekter. -**[24:00 - 24:03]** Och den antingen presenterande cellen. +**24:00** +Och den antingen presenterande cellen. -**[24:03 - 24:06]** För att dra igång effektorfunktionerna. +**24:03** +För att dra igång effektorfunktionerna. -**[24:06 - 24:08]** Hos T-cellen. +**24:06** +Hos T-cellen. -**[24:08 - 24:10]** Och den lever sen. +**24:08** +Och den lever sen. -**[24:10 - 24:12]** Som vi sa. Bara ett par dagar. +**24:10** +Som vi sa. Bara ett par dagar. -**[24:12 - 24:14]** Innan den går i aprotos. +**24:12** +Innan den går i aprotos. -**[24:14 - 24:16]** Eller möjligen blir en minnescell igen. +**24:14** +Eller möjligen blir en minnescell igen. -**[24:18 - 24:20]** Vi har likartade förhållanden. +**24:18** +Vi har likartade förhållanden. -**[24:20 - 24:24]** För de Cd8-positiva effektercellerna. +**24:20** +För de Cd8-positiva effektercellerna. -**[24:24 - 24:26]** Men eftersom de aktiveras. +**24:24** +Men eftersom de aktiveras. -**[24:26 - 24:30]** M och Cds 1. Förlåt. +**24:26** +M och Cds 1. Förlåt. -**[24:30 - 24:32]** Så kommer de ju kunna aktiveras. +**24:30** +Så kommer de ju kunna aktiveras. -**[24:32 - 24:34]** Av alla celler. +**24:32** +Av alla celler. -**[24:34 - 24:36]** Som uttrycker MCAC1. +**24:34** +Som uttrycker MCAC1. -**[24:36 - 24:40]** Och deras egna unika antilja naturligtvis. +**24:36** +Och deras egna unika antilja naturligtvis. -**[24:40 - 24:42]** Och här behövs det ingen kostimulering. +**24:40** +Och här behövs det ingen kostimulering. -**[24:42 - 24:46]** Så att de kan alltså binda till och i slutändan döda. +**24:42** +Så att de kan alltså binda till och i slutändan döda. -**[24:46 - 24:48]** Då alla celler. +**24:46** +Då alla celler. -**[24:48 - 24:50]** Som uttrycker MCAC1. +**24:48** +Som uttrycker MCAC1. -**[24:50 - 24:52]** Och här behövs också en kort stimulering. +**24:50** +Och här behövs också en kort stimulering. -**[24:52 - 24:54]** Mindre än en timme. +**24:52** +Mindre än en timme. -**[24:54 - 24:56]** Nära sett kanske 20-30 minuter. +**24:54** +Nära sett kanske 20-30 minuter. -**[24:56 - 24:58]** Behövs. +**24:56** +Behövs. -**[24:58 - 25:00]** För att aktivera. +**24:58** +För att aktivera. -**[25:00 - 25:03]** Den cytotoxiska effektorkellen. +**25:00** +Den cytotoxiska effektorkellen. -**[25:03 - 25:08]** Så att den angriper och dödar den antingen presenterande cellen. +**25:03** +Så att den angriper och dödar den antingen presenterande cellen. -**[25:08 - 25:12]** Och även de här cellerna lever då bara i ett par dagar. +**25:08** +Och även de här cellerna lever då bara i ett par dagar. -**[25:12 - 25:14]** Innan de går i apotos. +**25:12** +Innan de går i apotos. -**[25:14 - 25:18]** Minnestestcellerna däremot. +**25:14** +Minnestestcellerna däremot. -**[25:18 - 25:22]** De behöver också få presentation från den dyrceller. +**25:18** +De behöver också få presentation från den dyrceller. -**[25:22 - 25:24]** B-celler eller makrofager. +**25:22** +B-celler eller makrofager. -**[25:24 - 25:28]** Alltså professionella antingen presenterande celler. +**25:24** +Alltså professionella antingen presenterande celler. -**[25:28 - 25:30]** Men de har betydligt lägre kropp. +**25:28** +Men de har betydligt lägre kropp. -**[25:30 - 25:34]** Krav på CD80 och 86-uttryck. +**25:30** +Krav på CD80 och 86-uttryck. -**[25:34 - 25:36]** Alltså kostimuleringen. +**25:34** +Alltså kostimuleringen. -**[25:36 - 25:38]** Och de behöver också en mycket kortare tid. +**25:36** +Och de behöver också en mycket kortare tid. -**[25:38 - 25:41]** Från det att de binder in till en antingen presenterandeceller. +**25:38** +Från det att de binder in till en antingen presenterandeceller. -**[25:41 - 25:44]** Till att de är fullt aktiverade. +**25:41** +Till att de är fullt aktiverade. -**[25:44 - 25:50]** Och det här är för att de har redan genomgått en väldigt rigorös selektion. +**25:44** +Och det här är för att de har redan genomgått en väldigt rigorös selektion. -**[25:50 - 25:52]** Det är en Cytimus. +**25:50** +Det är en Cytimus. -**[25:52 - 25:56]** Men även då när de aktiverades första gången. +**25:52** +Men även då när de aktiverades första gången. -**[25:56 - 25:58]** Som när IVA T-celler. +**25:56** +Som när IVA T-celler. -**[25:58 - 26:00]** Då är de svåraktiverade. +**25:58** +Då är de svåraktiverade. -**[26:00 - 26:04]** Det krävs mindre +**26:00** +Det krävs mindre -**[26:04 - 26:08]** för att de ska få komma igång och bli aktiverade igen. +**26:04** +för att de ska få komma igång och bli aktiverade igen. -**[26:08 - 26:10]** Och när de väl blir aktiverade +**26:08** +Och när de väl blir aktiverade -**[26:10 - 26:14]** så blir de ju igen effektorkällor +**26:10** +så blir de ju igen effektorkällor -**[26:14 - 26:17]** som lever under bara ett par dagar +**26:14** +som lever under bara ett par dagar -**[26:17 - 26:21]** och som har då samma funktioner +**26:17** +och som har då samma funktioner -**[26:21 - 26:24]** som effektorkällorna som utvecklades +**26:21** +som effektorkällorna som utvecklades -**[26:24 - 26:26]** från naiva celler. +**26:24** +från naiva celler. -**[26:26 - 26:28]** Om de inte aktiveras +**26:26** +Om de inte aktiveras -**[26:28 - 26:30]** då kan de leva i princip +**26:28** +då kan de leva i princip -**[26:30 - 26:33]** hela livet ut. Vi kommer ha kvar dem. +**26:30** +hela livet ut. Vi kommer ha kvar dem. -**[26:33 - 26:36]** Så att infektioner som vi hade som barn +**26:33** +Så att infektioner som vi hade som barn -**[26:36 - 26:40]** är vi fortfarande skyddade mot när vi har blivit pensionärer. +**26:36** +är vi fortfarande skyddade mot när vi har blivit pensionärer. -**[26:44 - 26:47]** Och eftersom vi då har det här väldigt +**26:44** +Och eftersom vi då har det här väldigt -**[26:47 - 26:51]** långlivade immunologiska minnet +**26:47** +långlivade immunologiska minnet -**[26:51 - 26:52]** så kan vi fråga oss hur +**26:51** +så kan vi fråga oss hur -**[26:52 - 26:55]** den här poolen av minnesceller upprätthålls. +**26:52** +den här poolen av minnesceller upprätthålls. -**[26:55 - 26:57]** Vi sa att de är långlivade. +**26:55** +Vi sa att de är långlivade. -**[26:57 - 26:59]** Även cellerna lever länge. +**26:57** +Även cellerna lever länge. -**[27:00 - 27:03]** De lever inte för evigt utan vi har en långsam +**27:00** +De lever inte för evigt utan vi har en långsam -**[27:03 - 27:04]** turnover. +**27:03** +turnover. -**[27:04 - 27:06]** Så om man tittar på +**27:04** +Så om man tittar på -**[27:06 - 27:08]** minnesceller i en +**27:06** +minnesceller i en -**[27:08 - 27:09]** frisk +**27:08** +frisk -**[27:09 - 27:12]** individ som inte har några pågående infektioner +**27:09** +individ som inte har några pågående infektioner -**[27:12 - 27:14]** så kan man se att kanske +**27:12** +så kan man se att kanske -**[27:14 - 27:16]** någon procent eller ännu mindre +**27:14** +någon procent eller ännu mindre -**[27:16 - 27:18]** av minnescellerna +**27:16** +av minnescellerna -**[27:18 - 27:21]** är i celldelning, även +**27:18** +är i celldelning, även -**[27:21 - 27:22]** i steady state, +**27:21** +i steady state, -**[27:22 - 27:24]** utan infektioner. +**27:22** +utan infektioner. -**[27:24 - 27:26]** Och den stimuleras då +**27:24** +Och den stimuleras då -**[27:26 - 27:28]** avsytter Kina. +**27:26** +avsytter Kina. -**[27:28 - 27:30]** Ser du åtta positiva minnesceller +**27:28** +Ser du åtta positiva minnesceller -**[27:30 - 27:34]** de behöver il 7 och il 15 +**27:30** +de behöver il 7 och il 15 -**[27:34 - 27:36]** för att upprätthålla den här långsamma +**27:34** +för att upprätthålla den här långsamma -**[27:36 - 27:39]** prolyflerationen. +**27:36** +prolyflerationen. -**[27:39 - 27:44]** Medan det fyra positiva till hjälparminnesceller +**27:39** +Medan det fyra positiva till hjälparminnesceller -**[27:44 - 27:46]** behöver enbart il 7. +**27:44** +behöver enbart il 7. -**[27:46 - 27:48]** B-celler å andra sidan +**27:46** +B-celler å andra sidan -**[27:48 - 27:54]** de stimuleras dels genom att tollack-receptorer +**27:48** +de stimuleras dels genom att tollack-receptorer -**[27:54 - 27:58]** en i klassen av den här patern recognition-receptivet +**27:54** +en i klassen av den här patern recognition-receptivet -**[27:58 - 28:00]** stimuleras +**27:58** +stimuleras -**[28:00 - 28:03]** av olika typer av dåaimp +**28:00** +av olika typer av dåaimp -**[28:03 - 28:08]** sådana här pamps, passagena societyt molekyler patins. +**28:03** +sådana här pamps, passagena societyt molekyler patins. -**[28:08 - 28:09]** Och de behöver också +**28:08** +Och de behöver också -**[28:09 - 28:12]** bystanderhat +**28:09** +bystanderhat -**[28:12 - 28:16]** det är cytokiner som produceras under immunsvar. +**28:12** +det är cytokiner som produceras under immunsvar. -**[28:16 - 28:20]** Så även om det här immunsvaret är riktat mot +**28:16** +Så även om det här immunsvaret är riktat mot -**[28:20 - 28:23]** någonting helt annat än det som B-cellen känner igen +**28:20** +någonting helt annat än det som B-cellen känner igen -**[28:23 - 28:26]** så kan den ändå dra nytta av cytokinerna +**28:23** +så kan den ändå dra nytta av cytokinerna -**[28:26 - 28:29]** som produceras för att upprätthålla +**28:26** +som produceras för att upprätthålla -**[28:30 - 28:32]** långsamma celldelning. +**28:30** +långsamma celldelning. -**[28:32 - 28:36]** Dessutom så är det ju så att subkliniska infektioner +**28:32** +Dessutom så är det ju så att subkliniska infektioner -**[28:36 - 28:38]** hjälper till att upprätthålla minnet. +**28:36** +hjälper till att upprätthålla minnet. -**[28:38 - 28:40]** Låt säga att du har fått minne +**28:38** +Låt säga att du har fått minne -**[28:40 - 28:44]** mot ett speciellt förkylningsvirus. +**28:40** +mot ett speciellt förkylningsvirus. -**[28:44 - 28:50]** Om du då upprepade gånger utsätts för samma virus +**28:44** +Om du då upprepade gånger utsätts för samma virus -**[28:50 - 28:54]** så kommer immunsystemet aktiveras och bekämpa viruset. +**28:50** +så kommer immunsystemet aktiveras och bekämpa viruset. -**[28:54 - 28:57]** Men det kommer gå så fort. +**28:54** +Men det kommer gå så fort. -**[28:57 - 29:00]** Då kommer du att ha ett bra minne. +**28:57** +Då kommer du att ha ett bra minne. -**[29:00 - 29:02]** av att du har blivit infekterad. +**29:00** +av att du har blivit infekterad. -**[29:02 - 29:08]** Men ändå får sig minnescellerna en skjuts, blir fler och växer till igen. +**29:02** +Men ändå får sig minnescellerna en skjuts, blir fler och växer till igen. -**[29:08 - 29:12]** Det är inte nödvändigt med de här återinfektionerna. +**29:08** +Det är inte nödvändigt med de här återinfektionerna. -**[29:12 - 29:18]** Minnet upprätthålls även om man inte utsätts för någon infektion överhuvudtaget. +**29:12** +Minnet upprätthålls även om man inte utsätts för någon infektion överhuvudtaget. -**[29:18 - 29:26]** Men det blir naturligtvis bättre om man då och då utsätts för små doser av olika smittämnen. +**29:18** +Men det blir naturligtvis bättre om man då och då utsätts för små doser av olika smittämnen. -**[29:30 - 29:34]** Var kan vi då hitta de olika minnescellerna? +**29:30** +Var kan vi då hitta de olika minnescellerna? -**[29:34 - 29:38]** Minnes B-celler, de finns framför allt i cirkulationen +**29:34** +Minnes B-celler, de finns framför allt i cirkulationen -**[29:38 - 29:42]** och i de sekundära lymfrida organen. +**29:38** +och i de sekundära lymfrida organen. -**[29:42 - 29:48]** De migrerar alltså från cirkulationen, ut i lymfrida organ. +**29:42** +De migrerar alltså från cirkulationen, ut i lymfrida organ. -**[29:48 - 29:52]** Där letar de efter sina antigener och om de inte hittar dem +**29:48** +Där letar de efter sina antigener och om de inte hittar dem -**[29:52 - 29:55]** så lämnar de igen det här organet via lymfan +**29:52** +så lämnar de igen det här organet via lymfan -**[29:55 - 29:58]** och tömmer sedan tillbaka in i blodet. +**29:55** +och tömmer sedan tillbaka in i blodet. -**[29:58 - 30:00]** Det är alltså samma migrationsverk +**29:58** +Det är alltså samma migrationsverk -**[30:00 - 30:04]** som de naiva B och T-cellerna använder sig av. +**30:00** +som de naiva B och T-cellerna använder sig av. -**[30:04 - 30:08]** Även centrala minnesceller migrerar på samma sätt. +**30:04** +Även centrala minnesceller migrerar på samma sätt. -**[30:08 - 30:13]** De finns i cirkulationen, lämnar den för de sekundära lymfrida organen. +**30:08** +De finns i cirkulationen, lämnar den för de sekundära lymfrida organen. -**[30:13 - 30:19]** Det är för att de ska ha så stor chans som möjligt att träffa på antigen +**30:13** +Det är för att de ska ha så stor chans som möjligt att träffa på antigen -**[30:19 - 30:24]** som kommer med den cellen från de olika organen +**30:19** +som kommer med den cellen från de olika organen -**[30:24 - 30:28]** som dräneras av just den här lymfnoden till exempel. +**30:24** +som dräneras av just den här lymfnoden till exempel. -**[30:28 - 30:29]** Effekt och minnes-teser +**30:28** +Effekt och minnes-teser -**[30:30 - 30:32]** cellerna å andra sidan. +**30:30** +cellerna å andra sidan. -**[30:32 - 30:37]** Och nu kommer ni ihåg, de finns i cirkulationen och ut i mer perifer vävnad +**30:32** +Och nu kommer ni ihåg, de finns i cirkulationen och ut i mer perifer vävnad -**[30:37 - 30:43]** dit de vandrar framförallt om de får olika typer av signaler +**30:37** +dit de vandrar framförallt om de får olika typer av signaler -**[30:43 - 30:48]** om att det pågår inflammation eller infektion i vävnaden. +**30:43** +om att det pågår inflammation eller infektion i vävnaden. -**[30:48 - 30:51]** Då lämnar de cirkulationen och går ut i vävnaden. +**30:48** +Då lämnar de cirkulationen och går ut i vävnaden. -**[30:51 - 30:55]** Och de kan sedan dräneras tillbaka till blodet via lymfan igen +**30:51** +Och de kan sedan dräneras tillbaka till blodet via lymfan igen -**[30:56 - 30:58]** från den perifera vävnaden. +**30:56** +från den perifera vävnaden. -**[30:58 - 31:00]** Och sen hade vi också de långa +**30:58** +Och sen hade vi också de långa -**[31:00 - 31:02]** inlivade plasmasellerna. +**31:00** +inlivade plasmasellerna. -**[31:02 - 31:04]** Som ni kommer ihåg så är de inte minnesceller +**31:02** +Som ni kommer ihåg så är de inte minnesceller -**[31:04 - 31:06]** men de bidrar till minnet. +**31:04** +men de bidrar till minnet. -**[31:06 - 31:08]** Och de sitter ju i benmärgen. +**31:06** +Och de sitter ju i benmärgen. -**[31:08 - 31:10]** De migrerar inte utan de stannar där. +**31:08** +De migrerar inte utan de stannar där. -**[31:10 - 31:14]** Och det är plasmasellerna i benmärgen +**31:10** +Och det är plasmasellerna i benmärgen -**[31:14 - 31:18]** som genererar den allra största delen av antikropparna +**31:14** +som genererar den allra största delen av antikropparna -**[31:18 - 31:22]** som vi har i cirkulationen. +**31:18** +som vi har i cirkulationen. -**[31:24 - 31:26]** Slutligen så ska vi säga några ord om vacciner också. +**31:24** +Slutligen så ska vi säga några ord om vacciner också. -**[31:28 - 31:30]** Vacciner fungerar genom att inducera +**31:28** +Vacciner fungerar genom att inducera -**[31:30 - 31:32]** immunologiskt minne. +**31:30** +immunologiskt minne. -**[31:32 - 31:36]** Men med den stora fördelen då att man inte blir sjuk i processen. +**31:32** +Men med den stora fördelen då att man inte blir sjuk i processen. -**[31:36 - 31:42]** Och för att få vad vi kallar protektiv immunitet. +**31:36** +Och för att få vad vi kallar protektiv immunitet. -**[31:42 - 31:46]** Alltså skyddande immunitet mot en viss mikroorganism. +**31:42** +Alltså skyddande immunitet mot en viss mikroorganism. -**[31:46 - 31:48]** Så behövs det olika typer av immunförsvar. +**31:46** +Så behövs det olika typer av immunförsvar. -**[31:48 - 31:54]** Så man kan inte ha samma vaccin mot alla olika typer av infektioner. +**31:48** +Så man kan inte ha samma vaccin mot alla olika typer av infektioner. -**[31:54 - 32:00]** Utan det är beroende på de speciella egenskaperna hos mikroorganismen. +**31:54** +Utan det är beroende på de speciella egenskaperna hos mikroorganismen. -**[32:00 - 32:04]** Som behövs då olika typer av vacciner. +**32:00** +Som behövs då olika typer av vacciner. -**[32:04 - 32:08]** Och ni kommer att få höra väldigt mycket mer om det här. +**32:04** +Och ni kommer att få höra väldigt mycket mer om det här. -**[32:08 - 32:12]** Både om vilket immunsvar som krävs mot olika typer av infektioner. +**32:08** +Både om vilket immunsvar som krävs mot olika typer av infektioner. -**[32:12 - 32:16]** Och även olika typer av vacciner under infektionskursen. +**32:12** +Och även olika typer av vacciner under infektionskursen. -**[32:16 - 32:20]** Som kommer på termin fem istället. +**32:16** +Som kommer på termin fem istället. -**[32:20 - 32:25]** Så det här är bara en liten teaser inför termin fem. +**32:20** +Så det här är bara en liten teaser inför termin fem. -**[32:25 - 32:30]** Men vi har fyra olika stora. +**32:25** +Men vi har fyra olika stora. -**[32:30 - 32:32]** Grupper av vacciner. +**32:30** +Grupper av vacciner. -**[32:32 - 32:35]** Subgenhetsvacciner, konjunkturvacciner. +**32:32** +Subgenhetsvacciner, konjunkturvacciner. -**[32:35 - 32:40]** Helcellsvacciner och attenimerade eller levande mikroorganismer. +**32:35** +Helcellsvacciner och attenimerade eller levande mikroorganismer. -**[32:40 - 32:44]** Subgenhetsvacciner är då till exempel ett protein +**32:40** +Subgenhetsvacciner är då till exempel ett protein -**[32:44 - 32:48]** som kan inducera antikroppar +**32:44** +som kan inducera antikroppar -**[32:48 - 32:52]** mot till exempel toxiner eller en additionsmolekyl +**32:48** +mot till exempel toxiner eller en additionsmolekyl -**[32:52 - 32:56]** som finns hos en mikroorganism. +**32:52** +som finns hos en mikroorganism. -**[32:56 - 33:00]** Exempel på det är till exempel stelkramps +**32:56** +Exempel på det är till exempel stelkramps -**[33:00 - 33:05]** difterivaccinerna som då innehåller ett modifierat toxin +**33:00** +difterivaccinerna som då innehåller ett modifierat toxin -**[33:05 - 33:07]** som gör att man får antikroppar mot toxinet +**33:05** +som gör att man får antikroppar mot toxinet -**[33:07 - 33:11]** så att de inte kan binda två raceller och orsaka sjukdom. +**33:07** +så att de inte kan binda två raceller och orsaka sjukdom. -**[33:12 - 33:18]** En annan typ av vaccin är det som vi kallar för kondugatvacciner. +**33:12** +En annan typ av vaccin är det som vi kallar för kondugatvacciner. -**[33:18 - 33:23]** De består av en kolhydrat, ofta från kapseln på en bakterie +**33:18** +De består av en kolhydrat, ofta från kapseln på en bakterie -**[33:23 - 33:30]** som sen är konjugerad, alltså koalent bundet till ett protein. +**33:23** +som sen är konjugerad, alltså koalent bundet till ett protein. -**[33:30 - 33:36]** Och det här behövs då för att få ett bra antikroppsvar mot kolhydratern +**33:30** +Och det här behövs då för att få ett bra antikroppsvar mot kolhydratern -**[33:36 - 33:42]** men samtidigt ett T-cellsvar mot proteinet så att man kan få hjälp. +**33:36** +men samtidigt ett T-cellsvar mot proteinet så att man kan få hjälp. -**[33:42 - 33:48]** T-cellerna behöver hjälp från aktiverade T-celler och T-celler känner inte igen kolhydrater. +**33:42** +T-cellerna behöver hjälp från aktiverade T-celler och T-celler känner inte igen kolhydrater. -**[33:48 - 33:52]** Därför behövs det också någonting som aktiverar T-cellerna vid vaccinationen. +**33:48** +Därför behövs det också någonting som aktiverar T-cellerna vid vaccinationen. -**[33:54 - 34:00]** Båda de här vaccintyperna behöver ofta någonting som heter angivans +**33:54** +Båda de här vaccintyperna behöver ofta någonting som heter angivans -**[34:00 - 34:08]** angivans är ämnen som orsakar en ospecifik men ganska mild inflammation +**34:00** +angivans är ämnen som orsakar en ospecifik men ganska mild inflammation -**[34:08 - 34:10]** där man administrerar vaccinet. +**34:08** +där man administrerar vaccinet. -**[34:10 - 34:14]** Det här är för att aktivera den dridcellerna +**34:10** +Det här är för att aktivera den dridcellerna -**[34:14 - 34:20]** så att de kan bli effektiva anti-impresenterande celler. +**34:14** +så att de kan bli effektiva anti-impresenterande celler. -**[34:20 - 34:26]** Om man bara sprutar in ett renat protein så kommer det inte att ge särskilt mycket +**34:20** +Om man bara sprutar in ett renat protein så kommer det inte att ge särskilt mycket -**[34:26 - 34:30]** av larmsignaler till immunsystemet. +**34:26** +av larmsignaler till immunsystemet. -**[34:30 - 34:34]** Så det kommer nästan att ignoreras av immunsystemet. +**34:30** +Så det kommer nästan att ignoreras av immunsystemet. -**[34:34 - 34:40]** Så därför behövs det också någonting som aktiverar Patron Recognition Receptors +**34:34** +Så därför behövs det också någonting som aktiverar Patron Recognition Receptors -**[34:40 - 34:46]** får den drivcellen att inse att det här är någonting som måste tas till Lymfnorden +**34:40** +får den drivcellen att inse att det här är någonting som måste tas till Lymfnorden -**[34:46 - 34:48]** och presenteras för T-celler. +**34:46** +och presenteras för T-celler. -**[34:48 - 34:51]** Därför behöver man adjuvans. +**34:48** +Därför behöver man adjuvans. -**[34:51 - 34:56]** Om man gör så att man har ett inaktiverat helcellsvaccin +**34:51** +Om man gör så att man har ett inaktiverat helcellsvaccin -**[34:56 - 35:00]** inaktiverat betyder avdödat så att det inte kan replikeras +**34:56** +inaktiverat betyder avdödat så att det inte kan replikeras -**[35:00 - 35:02]** markera och helställs. +**35:00** +markera och helställs. -**[35:02 - 35:04]** Det säger nästan sig självt. +**35:02** +Det säger nästan sig självt. -**[35:04 - 35:06]** Vad det är för någonting. +**35:04** +Vad det är för någonting. -**[35:06 - 35:08]** Det är alltså ett helt virus eller en hel bakterie. +**35:06** +Det är alltså ett helt virus eller en hel bakterie. -**[35:08 - 35:10]** Som man använder sig av. +**35:08** +Som man använder sig av. -**[35:10 - 35:14]** Och då får man med många olika antigener naturligtvis. +**35:10** +Och då får man med många olika antigener naturligtvis. -**[35:14 - 35:16]** I och med att man har hela mikroorganismer. +**35:14** +I och med att man har hela mikroorganismer. -**[35:16 - 35:20]** Och man får också med olika pamps som kan binda +**35:16** +Och man får också med olika pamps som kan binda -**[35:20 - 35:22]** till Patron Recognition Receptors. +**35:20** +till Patron Recognition Receptors. -**[35:22 - 35:25]** Man behöver då sällan ha med adjevans +**35:22** +Man behöver då sällan ha med adjevans -**[35:25 - 35:28]** om man tar ett helcellsvaccin. +**35:25** +om man tar ett helcellsvaccin. -**[35:28 - 35:30]** Slutligen så kan man +**35:28** +Slutligen så kan man -**[35:30 - 35:34]** man också använda levande men försvagade mikroorganismer. +**35:30** +man också använda levande men försvagade mikroorganismer. -**[35:34 - 35:36]** Det är det här attenererade. +**35:34** +Det är det här attenererade. -**[35:36 - 35:42]** Det betyder att den är försvagad och inte orsakar sjukdom hos friska individer. +**35:36** +Det betyder att den är försvagad och inte orsakar sjukdom hos friska individer. -**[35:42 - 35:45]** Men det finns ju en del individer. +**35:42** +Men det finns ju en del individer. -**[35:45 - 35:51]** Till exempel om man har en immunbrist eller om man får behandling med immunsupprimerande medel. +**35:45** +Till exempel om man har en immunbrist eller om man får behandling med immunsupprimerande medel. -**[35:51 - 35:54]** Som inte bör få de här levande vaccinerna. +**35:51** +Som inte bör få de här levande vaccinerna. -**[35:56 - 36:00]** På samma sätt som med de inaktiverade helcellsvaccinerna. +**35:56** +På samma sätt som med de inaktiverade helcellsvaccinerna. -**[36:00 - 36:03]** Så kommer även de attitynerade vaccinerade vaccinerade vaccinerade. +**36:00** +Så kommer även de attitynerade vaccinerade vaccinerade vaccinerade. -**[36:03 - 36:08]** Att ha med sig sina egna pamps och aktivera den drivceller. +**36:03** +Att ha med sig sina egna pamps och aktivera den drivceller. -**[36:08 - 36:12]** Så att man kommer inte behöva något adjufans för deras del. +**36:08** +Så att man kommer inte behöva något adjufans för deras del. -**[36:12 - 36:16]** Vaccination skyddar ju den vaccinerade individen. +**36:12** +Vaccination skyddar ju den vaccinerade individen. -**[36:16 - 36:19]** Men det skyddar också hela populationen. +**36:16** +Men det skyddar också hela populationen. -**[36:19 - 36:23]** Om alla som kan ta ett vaccin gör det. +**36:19** +Om alla som kan ta ett vaccin gör det. -**[36:23 - 36:27]** Så kommer även de som får individer till exempel med immunbrister. +**36:23** +Så kommer även de som får individer till exempel med immunbrister. -**[36:27 - 36:30]** Som inte kan ta vaccinet också vara. +**36:27** +Som inte kan ta vaccinet också vara. -**[36:30 - 36:35]** Bara skyddat för att det finns så få mottagliga individer. +**36:30** +Bara skyddat för att det finns så få mottagliga individer. -**[36:35 - 36:40]** Så att det blir väldigt svårt för en infektion att spridas. +**36:35** +Så att det blir väldigt svårt för en infektion att spridas. -**[36:40 - 36:43]** Och det är det här som kallas för flockimmunitet. +**36:40** +Och det är det här som kallas för flockimmunitet. -**[36:43 - 36:45]** Eller hörd immunitet. +**36:43** +Eller hörd immunitet. -**[36:45 - 36:48]** Som vi säkert hört talas om nu den senaste tiden. +**36:45** +Som vi säkert hört talas om nu den senaste tiden. -**[36:48 - 36:51]** Så att med hjälp av den här flockimmuniteten. +**36:48** +Så att med hjälp av den här flockimmuniteten. -**[36:51 - 36:55]** Så skyddar vi även de som inte kan vaccineras. +**36:51** +Så skyddar vi även de som inte kan vaccineras. -**[36:55 - 36:59]** Om alla tar de vacciner som de kan ta. +**36:55** +Om alla tar de vacciner som de kan ta. -**[37:00 - 37:04]** Så det ni ska komma ihåg. +**37:00** +Så det ni ska komma ihåg. -**[37:04 - 37:06]** Åtminstone från den här föreläsningen. +**37:04** +Åtminstone från den här föreläsningen. -**[37:06 - 37:10]** Det är att immunologiskt minne. +**37:06** +Det är att immunologiskt minne. -**[37:10 - 37:12]** Det upprätthålls av minnesceller. +**37:10** +Det upprätthålls av minnesceller. -**[37:12 - 37:16]** Och det skyddar mot infektion av samma mikroorganism. +**37:12** +Och det skyddar mot infektion av samma mikroorganism. -**[37:16 - 37:19]** En andra gång man kommer i kontakt med henne. +**37:16** +En andra gång man kommer i kontakt med henne. -**[37:19 - 37:22]** Men som sagt, det här är då exakt samma mikroorganism. +**37:19** +Men som sagt, det här är då exakt samma mikroorganism. -**[37:22 - 37:27]** Inte någon variation av någonting man tidigare har varit i kontakt med. +**37:22** +Inte någon variation av någonting man tidigare har varit i kontakt med. -**[37:27 - 37:30]** De långlivade plasmacellerna. +**37:27** +De långlivade plasmacellerna. -**[37:30 - 37:33]** som sitter i benmärgen bidrar också till skydd mot infektion. +**37:30** +som sitter i benmärgen bidrar också till skydd mot infektion. -**[37:33 - 37:36]** Genom antikropparna som de producerar. +**37:33** +Genom antikropparna som de producerar. -**[37:36 - 37:41]** Det immunologiska minnet innebär att vi får ett snabbare, ett starkare och ett mer specifikt +**37:36** +Det immunologiska minnet innebär att vi får ett snabbare, ett starkare och ett mer specifikt -**[37:41 - 37:46]** immunsvar vid en återinfektion med samma mikroorganis. +**37:41** +immunsvar vid en återinfektion med samma mikroorganis. -**[37:46 - 37:53]** Och vacciner verkar som vi pratade om genom att inducera immunologiskt minne. +**37:46** +Och vacciner verkar som vi pratade om genom att inducera immunologiskt minne. -**[37:53 - 37:57]** Det var det hela. Vi hörs igen. Hejdå. +**37:53** +Det var det hela. Vi hörs igen. Hejdå. -**[38:00 - 38:01]** 88 +**38:00** +88 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.md index ae8fdb8..3abd047 100644 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.md +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.md @@ -8,279 +8,417 @@ --- -**[0:00 - 0:09]** Filmen visar det praktiska utförandet av de undersökningsmoment +**0:00** +Filmen visar det praktiska utförandet av de undersökningsmoment -**[0:09 - 0:12]** som ingår i kursen i konsultationskunskap, +**0:09** +som ingår i kursen i konsultationskunskap, -**[0:12 - 0:15]** Valekaprogrammet termin 5 vid Göteborgs universitet. +**0:12** +Valekaprogrammet termin 5 vid Göteborgs universitet. -**[0:16 - 0:21]** Den är tänkt som ett stöd för studenter och handledare vid undervisning i kroppsundersökning. +**0:16** +Den är tänkt som ett stöd för studenter och handledare vid undervisning i kroppsundersökning. -**[0:22 - 0:29]** Undersökningsmetodiken grundas på läroboken Kliniska färdigheter av Stefan Lindgren och Knut Aspegren, +**0:22** +Undersökningsmetodiken grundas på läroboken Kliniska färdigheter av Stefan Lindgren och Knut Aspegren, -**[0:30 - 0:32]** då känns status före läsningar. +**0:30** +då känns status före läsningar. -**[0:33 - 0:37]** I filmen visas undersökningsmomenten på en rörlig patient. +**0:33** +I filmen visas undersökningsmomenten på en rörlig patient. -**[0:37 - 0:41]** Ordningen på undersökningsmomenten måste naturligtvis anpassas +**0:37** +Ordningen på undersökningsmomenten måste naturligtvis anpassas -**[0:41 - 0:45]** efter den enskilde patientens tillstånd och rörelseförmåga. +**0:41** +efter den enskilde patientens tillstånd och rörelseförmåga. -**[0:45 - 0:47]** Då ska vi kolla ditt blodtryck. +**0:45** +Då ska vi kolla ditt blodtryck. -**[0:47 - 0:51]** Vet du vad du brukar ha i blodtryck? +**0:47** +Vet du vad du brukar ha i blodtryck? -**[0:51 - 0:54]** 820 ungefär. +**0:51** +820 ungefär. -**[0:57 - 1:00]** Blodtryck ska utföras helst i sittande i en lugn miljö +**0:57** +Blodtryck ska utföras helst i sittande i en lugn miljö -**[1:00 - 1:02]** och efter minst fem minuters vila. +**1:00** +och efter minst fem minuters vila. -**[1:03 - 1:07]** Patienten sitter i en stol med ryggstöd med stöd för armen. +**1:03** +Patienten sitter i en stol med ryggstöd med stöd för armen. -**[1:14 - 1:17]** Då får du luta dig tillbaka mot stolsryggen. +**1:14** +Då får du luta dig tillbaka mot stolsryggen. -**[1:17 - 1:19]** Båda fötterna i marken. +**1:17** +Båda fötterna i marken. -**[1:21 - 1:24]** Då kommer jag och pumpar upp och det spänner ju åt ganska hårt. +**1:21** +Då kommer jag och pumpar upp och det spänner ju åt ganska hårt. -**[1:25 - 1:30]** Pumpa upp till minst 30 mm kvicksilver över det förväntade systoliska blodtrycket. +**1:25** +Pumpa upp till minst 30 mm kvicksilver över det förväntade systoliska blodtrycket. -**[1:30 - 1:35]** Vid okänt blodtryck pumpar du upp till 200 mm kvicksilver. +**1:30** +Vid okänt blodtryck pumpar du upp till 200 mm kvicksilver. -**[1:35 - 1:42]** Hör du fortfarande pulslag vid 200 mm kvicksilver pumpa upp lite i taget tills det försvinner. +**1:35** +Hör du fortfarande pulslag vid 200 mm kvicksilver pumpa upp lite i taget tills det försvinner. -**[1:43 - 1:46]** Trycket i manschetten minskas långsamt. +**1:43** +Trycket i manschetten minskas långsamt. -**[1:46 - 1:51]** Det första pulsen-krona-ljud som hörs är det systoliska blodtrycket. +**1:46** +Det första pulsen-krona-ljud som hörs är det systoliska blodtrycket. -**[1:51 - 1:55]** Ljudet försvinner vid det diastoliska blodtryckets nivå. +**1:51** +Ljudet försvinner vid det diastoliska blodtryckets nivå. -**[1:55 - 1:59]** Ange blodtrycket med 2 mm noggrannhet. +**1:55** +Ange blodtrycket med 2 mm noggrannhet. -**[2:00 - 2:12]** När du mäter blodtryck på en liggande patient, tänk på att armen ska vara i ett höjd. +**2:00** +När du mäter blodtryck på en liggande patient, tänk på att armen ska vara i ett höjd. -**[2:30 - 2:55]** Under 38 över 78. +**2:30** +Under 38 över 78. -**[3:00 - 3:04]** Då ska jag lyssna på hjärtat. +**3:00** +Då ska jag lyssna på hjärtat. -**[3:14 - 3:17]** Lyssna över i två sinister. +**3:14** +Lyssna över i två sinister. -**[3:30 - 3:32]** Och i två dexter. +**3:30** +Och i två dexter. -**[3:32 - 4:02]** Och över Apex, i medie och klavikulörer. +**3:32** +Och över Apex, i medie och klavikulörer. -**[4:02 - 4:05]** Linjen i höjd med I5-sinister. +**4:02** +Linjen i höjd med I5-sinister. -**[4:07 - 4:12]** Lägg märke till om hjärtrytmen är regelbunden eller oregelbunden. +**4:07** +Lägg märke till om hjärtrytmen är regelbunden eller oregelbunden. -**[4:13 - 4:15]** Lyssna efter eventuella blåsljud. +**4:13** +Lyssna efter eventuella blåsljud. -**[4:17 - 4:19]** Använd både membran och klocka. +**4:17** +Använd både membran och klocka. -**[4:25 - 4:30]** I samband med auskultationerna i hjärtat palperar samtidigt radialispulsen +**4:25** +I samband med auskultationerna i hjärtat palperar samtidigt radialispulsen -**[4:30 - 4:32]** för att undersöka om varje hjärtslag +**4:30** +för att undersöka om varje hjärtslag -**[4:32 - 4:34]** ger upphov till palpabel puls. +**4:32** +ger upphov till palpabel puls. -**[4:35 - 4:38]** Om det föreligger en skillnad mellan hjärt och pulsfrekvensen +**4:35** +Om det föreligger en skillnad mellan hjärt och pulsfrekvensen -**[4:39 - 4:41]** kallas det för pulsdifficit. +**4:39** +kallas det för pulsdifficit. -**[4:52 - 4:54]** Då ska jag lyssna och känna på ett kärl på halsen. +**4:52** +Då ska jag lyssna och känna på ett kärl på halsen. -**[4:54 - 4:57]** För att be att du vrider huvudet lite åt det hållet. +**4:54** +För att be att du vrider huvudet lite åt det hållet. -**[4:58 - 5:02]** Palpera efter pulsenaterar jag karotiskt på en sida i taget. +**4:58** +Palpera efter pulsenaterar jag karotiskt på en sida i taget. -**[5:02 - 5:15]** Nu ber jag att du tar ett djupt andetag, andas in, andas ut och håll andan. +**5:02** +Nu ber jag att du tar ett djupt andetag, andas in, andas ut och håll andan. -**[5:15 - 5:19]** Lyssna efter blåsljud medan patienten håller andan. +**5:15** +Lyssna efter blåsljud medan patienten håller andan. -**[5:19 - 5:22]** Tack för att du vrider huvudet åt det hållet. +**5:19** +Tack för att du vrider huvudet åt det hållet. -**[5:27 - 5:32]** Räkna pulsfrekvensen och jämför om pulsarna känns lika starka på båda sidor +**5:27** +Räkna pulsfrekvensen och jämför om pulsarna känns lika starka på båda sidor -**[5:32 - 6:01]** och atteriet och salus pedis jämför om pulsarna känns lika starka på båda sidor. +**5:32** +och atteriet och salus pedis jämför om pulsarna känns lika starka på båda sidor. -**[6:02 - 6:24]** Vid lungundersökning räknar jag alltid andningsfrekvensen. +**6:02** +Vid lungundersökning räknar jag alltid andningsfrekvensen. -**[6:24 - 6:28]** Då får du börja med att ta några djupa andetag. +**6:24** +Då får du börja med att ta några djupa andetag. -**[6:28 - 6:32]** Inspektera bröstkorgens form och symmetri. +**6:28** +Inspektera bröstkorgens form och symmetri. -**[6:32 - 6:35]** Samt eventuella operationer. +**6:32** +Samt eventuella operationer. -**[6:43 - 6:47]** Då kommer jag att knacka på mina fingrar här bak på dina lungor. +**6:43** +Då kommer jag att knacka på mina fingrar här bak på dina lungor. -**[6:49 - 6:53]** Perkutera över hela lungfälten och jämför sidorna. +**6:49** +Perkutera över hela lungfälten och jämför sidorna. -**[6:55 - 6:58]** Du kan bara andas som vanligt. +**6:55** +Du kan bara andas som vanligt. -**[7:02 - 7:05]** Perkutera fram lunggränserna basalt. +**7:02** +Perkutera fram lunggränserna basalt. -**[7:06 - 7:08]** Vid patologiska tillstånd i lungorna +**7:06** +Vid patologiska tillstånd i lungorna -**[7:08 - 7:12]** kan perkursionstonen bli dämpad eller hypersonod. +**7:08** +kan perkursionstonen bli dämpad eller hypersonod. -**[7:19 - 7:22]** Då kan du ta några djupa andetag med öppen mun, tack. +**7:19** +Då kan du ta några djupa andetag med öppen mun, tack. -**[7:24 - 7:28]** Vid auskultationen bedöms om andningsljuden är normalt eller inte. +**7:24** +Vid auskultationen bedöms om andningsljuden är normalt eller inte. -**[7:28 - 7:32]** Och om det förekommer rassel, ronki eller andra +**7:28** +Och om det förekommer rassel, ronki eller andra -**[7:32 - 7:34]** bildljud. +**7:32** +bildljud. -**[7:34 - 7:36]** Jämför alltid sidorna vid auskultation. +**7:34** +Jämför alltid sidorna vid auskultation. -**[7:40 - 7:50]** Lyssna över mellanloben. +**7:40** +Lyssna över mellanloben. -**[7:56 - 7:58]** Och över apikala delar av lungorna. +**7:56** +Och över apikala delar av lungorna. -**[8:02 - 8:24]** Då vill jag att du tar ett djupt andetag. +**8:02** +Då vill jag att du tar ett djupt andetag. -**[8:24 - 8:28]** Fyller lungorna med luft och blåser ut alltihop så snabbt du kan. +**8:24** +Fyller lungorna med luft och blåser ut alltihop så snabbt du kan. -**[8:28 - 8:31]** När jag säger till. Fyll lungorna med luft. +**8:28** +När jag säger till. Fyll lungorna med luft. -**[8:32 - 8:34]** Och blåser ut. +**8:32** +Och blåser ut. -**[8:34 - 8:39]** Vi forcerade expedation. Lyssnar du efter förlängd utandning och eventuella ronki. +**8:34** +Vi forcerade expedation. Lyssnar du efter förlängd utandning och eventuella ronki. -**[8:39 - 8:42]** Tack. Då vill jag undersöka dina reflexer. +**8:39** +Tack. Då vill jag undersöka dina reflexer. -**[8:42 - 8:47]** Får du lägga händerna i knät så du kan vila dem där. +**8:42** +Får du lägga händerna i knät så du kan vila dem där. -**[8:47 - 8:53]** Sträck eller senreflexer utlöses genom sträckning av muskeln och dess sena. +**8:47** +Sträck eller senreflexer utlöses genom sträckning av muskeln och dess sena. -**[8:53 - 8:57]** Vissa reflexer utlösas genom att slå direkt på senan. +**8:53** +Vissa reflexer utlösas genom att slå direkt på senan. -**[8:57 - 9:00]** Andra genom att man placerar sitt finger på senan. +**8:57** +Andra genom att man placerar sitt finger på senan. -**[9:00 - 9:02]** Du bedömer hur lätt det är. +**9:00** +Du bedömer hur lätt det är. -**[9:02 - 9:12]** Reflexerna kan utlösas och noterar eventuella sittskillnader. +**9:02** +Reflexerna kan utlösas och noterar eventuella sittskillnader. -**[9:12 - 9:14]** Då ska du få hänga armen tungt i min arm. +**9:12** +Då ska du få hänga armen tungt i min arm. -**[9:14 - 9:16]** Det är viktigt att patienten är avslappnad. +**9:14** +Det är viktigt att patienten är avslappnad. -**[9:16 - 9:20]** Ibland kan man behöva använda sig av en avlöningsmanöver. +**9:16** +Ibland kan man behöva använda sig av en avlöningsmanöver. -**[9:20 - 9:30]** Nu gör vi likadant på den sidan. +**9:20** +Nu gör vi likadant på den sidan. -**[9:32 - 9:36]** Tack. +**9:32** +Tack. -**[9:38 - 9:42]** Så. Nu får du hoppa in lite grann. +**9:38** +Så. Nu får du hoppa in lite grann. -**[9:42 - 9:46]** Så. +**9:42** +Så. -**[9:49 - 9:54]** Kan du haka tag fingrarna i varandra och dra utåt allt vad du kan. +**9:49** +Kan du haka tag fingrarna i varandra och dra utåt allt vad du kan. -**[9:54 - 9:58]** Kom igen. Dra utåt. Så hårt du kan. +**9:54** +Kom igen. Dra utåt. Så hårt du kan. -**[9:58 - 10:02]** Och fortsätt dra. +**9:58** +Och fortsätt dra. -**[10:02 - 10:06]** Bra. Ska jag höja upp dig lite grann? +**10:02** +Bra. Ska jag höja upp dig lite grann? -**[10:08 - 10:12]** Så. +**10:08** +Så. -**[10:12 - 10:16]** Låt benet hänga. +**10:12** +Låt benet hänga. -**[10:16 - 10:21]** Senan sträcks jag ner med foten dolsalfläkteras. +**10:16** +Senan sträcks jag ner med foten dolsalfläkteras. -**[10:32 - 10:34]** Då ska jag undersöka dina reflexer. +**10:32** +Då ska jag undersöka dina reflexer. -**[10:34 - 10:38]** Reflexer kan slås antingen i sittande eller liggande. +**10:34** +Reflexer kan slås antingen i sittande eller liggande. -**[10:38 - 10:42]** Du får vila benen tungt i min arm där. +**10:38** +Du får vila benen tungt i min arm där. -**[10:52 - 10:54]** Nu kan du lägga ner benen. +**10:52** +Nu kan du lägga ner benen. -**[10:54 - 10:56]** Så tar du din vänstra fot och lägger den över. +**10:54** +Så tar du din vänstra fot och lägger den över. -**[10:56 - 10:59]** Om vi kan ta det andra benet först. +**10:56** +Om vi kan ta det andra benet först. -**[10:59 - 11:02]** Då gör vi så. Då får du falla ut i hörnet. +**10:59** +Då gör vi så. Då får du falla ut i hörnet. -**[11:02 - 11:06]** Höftleden där. Och försök att hitta ett läge där du kan vila. +**11:02** +Höftleden där. Och försök att hitta ett läge där du kan vila. -**[11:08 - 11:32]** Nu ska jag testa dina reflexer på armarna. +**11:08** +Nu ska jag testa dina reflexer på armarna. -**[11:32 - 11:56]** Ja. +**11:32** +Ja. -**[12:02 - 12:10]** Då ska vi pröva kraften i dina armar. +**12:02** +Då ska vi pröva kraften i dina armar. -**[12:12 - 12:15]** Då ska vi pröva kraften i dina armar. Då får jag be att du sträcker dem rakt framåt. +**12:12** +Då ska vi pröva kraften i dina armar. Då får jag be att du sträcker dem rakt framåt. -**[12:15 - 12:17]** Och håller kvar de där. +**12:15** +Och håller kvar de där. -**[12:17 - 12:20]** Så får du blunda och hålla kvar tills jag säger till. +**12:17** +Så får du blunda och hålla kvar tills jag säger till. -**[12:24 - 12:26]** Då kan du titta och ta ner armarna igen. +**12:24** +Då kan du titta och ta ner armarna igen. -**[12:26 - 12:28]** Då ska vi göra två tester om koordinationen. +**12:26** +Då ska vi göra två tester om koordinationen. -**[12:28 - 12:32]** För jag vet att du sätter armarna rakt ut. +**12:28** +För jag vet att du sätter armarna rakt ut. -**[12:32 - 12:35]** Gärna pekfingerspets mitt på nästippen. +**12:32** +Gärna pekfingerspets mitt på nästippen. -**[12:35 - 12:37]** Så byter du. +**12:35** +Så byter du. -**[12:37 - 12:39]** Byt tillbaka. +**12:37** +Byt tillbaka. -**[12:39 - 12:42]** Så blundar du och gör samma sak. +**12:39** +Så blundar du och gör samma sak. -**[12:46 - 12:48]** Bra. +**12:46** +Bra. -**[12:48 - 12:50]** Då kan du låta armarna hänga. +**12:48** +Då kan du låta armarna hänga. -**[12:50 - 12:52]** Så får du ta din ena hand. +**12:50** +Så får du ta din ena hand. -**[12:52 - 12:54]** Tänka dig att du tar tag om en glödlampa. +**12:52** +Tänka dig att du tar tag om en glödlampa. -**[12:54 - 12:56]** Så skruvar du där. I och ur. I och ur. +**12:54** +Så skruvar du där. I och ur. I och ur. -**[12:56 - 13:00]** Så fort du kan. +**12:56** +Så fort du kan. -**[13:02 - 13:06]** Likadant med den andra handen. Tag en glödlampa och i och ur och ur. +**13:02** +Likadant med den andra handen. Tag en glödlampa och i och ur och ur. -**[13:06 - 13:08]** Och så fort det kan. +**13:06** +Och så fort det kan. -**[13:12 - 13:13]** Bra. +**13:12** +Bra. -**[13:13 - 13:16]** Nu ska vi göra ett koordinationstest för benen. +**13:13** +Nu ska vi göra ett koordinationstest för benen. -**[13:16 - 13:18]** Då ska du få ta din högra häl. +**13:16** +Då ska du få ta din högra häl. -**[13:18 - 13:22]** Placera den mitt på vänster knäskål. +**13:18** +Placera den mitt på vänster knäskål. -**[13:22 - 13:26]** Dra rakt ner längs med underbenet mot stortån. +**13:22** +Dra rakt ner längs med underbenet mot stortån. -**[13:32 - 13:35]** Bra. Då tar vi andra benet. +**13:32** +Bra. Då tar vi andra benet. -**[13:41 - 13:42]** Perfekt. +**13:41** +Perfekt. -**[13:44 - 13:47]** Då kommer jag att pröva en annan typ av känsel. +**13:44** +Då kommer jag att pröva en annan typ av känsel. -**[13:48 - 13:50]** Reparationsinnet testas med stämkafel. +**13:48** +Reparationsinnet testas med stämkafel. -**[13:50 - 13:54]** Reparationskänslan över bröstbenet utgör patientens referens. +**13:50** +Reparationskänslan över bröstbenet utgör patientens referens. -**[13:54 - 13:56]** Då gör jag likadant på din tumme. +**13:54** +Då gör jag likadant på din tumme. -**[13:56 - 14:00]** Därefter undersöks tummarna smittar karpofalanger. +**13:56** +Därefter undersöks tummarna smittar karpofalanger. -**[14:02 - 14:06]** Vad känner du där? Vibrationer. +**14:02** +Vad känner du där? Vibrationer. -**[14:06 - 14:11]** Och medial på stortvångsmetatall så faller Anki A led. +**14:06** +Och medial på stortvångsmetatall så faller Anki A led. -**[14:11 - 14:13]** Eller på mediala maleolerna. +**14:11** +Eller på mediala maleolerna. -**[14:13 - 14:17]** Jämför sidorna och jämför händer och fötter. +**14:13** +Jämför sidorna och jämför händer och fötter. -**[14:18 - 14:19]** Vad känner du där? +**14:18** +Vad känner du där? -**[14:32 - 14:35]** Hjälp. +**14:32** +Hjälp. diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Schema.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Schema.md new file mode 100644 index 0000000..90f4def --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Schema.md @@ -0,0 +1,174 @@ + +| Datum | Tid | Aktivitet | Plats | Lärare | +| ---------- | --------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | --------------------------------------- | +| 2026-01-19 | 08:15–10:00 1.8h | Upprop och introduktion | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Joakim Ek, Marie Walther | +| 2026-01-19 | 13:15–15:00 1.8h | Introduktion homeostas. Film på Canvas under Moduler | | Holger Nilsson | +| 2026-01-19 | 15:15–16:00 0.8h | Cellbiobiologi; Jontransport och Proteintransport | | Anne Uv, Aishe Sarshad | +| 2026-01-20 | 13:15–15:00 1.8h | Cellbiobiologi; Jontransport och Proteintransport | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Aishe Sarshad, Anne Uv | +| 2026-01-20 | 15:15–17:00 1.8h | Introduktion till neurofysiologi | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Sergei Perfiliev | +| 2026-01-21 | 08:15–11:00 2.8h | Nervcellsfysiologi | 147 Ahnhoff Medicinaregatan 16 | Eric Hanse | +| 2026-01-22 | 08:15–11:00 2.8h | Aktionspotential | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Eric Hanse | +| 2026-01-23 | 08:15–11:00 2.8h | Nervsystemets utveckling | 147 Ahnhoff Medicinaregatan 16 | Eric Hanse | +| 2026-01-23 | 12:15–13:00 0.8h | Farmakologiska grundbegrepp | | Agneta Ekman | +| 2026-01-26 | 10:15–12:00 1.8h | Frågeföreläsning nervcellsfysiologi/Nervcellen | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Eric Hanse | +| 2026-01-26 | 13:15–14:00 0.8h | Frågeföreläsning nervcellsfysiologi/Nervcellen | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Eric Hanse | +| 2026-01-27 | 08:15–11:00 2.8h | Seminarium Nervcell | 1420 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-01-27 | 12:15–16:00 3.8h | Seminarium Nervcell | 1420 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-01-28 | 11:15–14:00 2.8h | Sensorik - Vestibularis/Hörsel | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Lars-Gunnar Pettersson | +| 2026-01-29 | 09:15–12:00 2.8h | Sensorik - Hörsel, Somatosensoriska systemet | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Lars-Gunnar Pettersson | +| 2026-01-30 | 08:15–10:00 1.8h | Sensorik - lukt/smak | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Ingela Hammar | +| 2026-01-30 | 12:15–14:00 1.8h | Sensorik - Smärta | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Line Löken | +| 2026-02-02 | 10:15–13:00 2.8h | Sensorik - syn | 1034 I Ivarsson Medicinaregatan 3 | Lars-Gunnar Pettersson | +| 2026-02-03 | 08:15–12:00 3.8h | Motorik | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Johan Wessberg | +| 2026-02-04 | 10:15–12:00 1.8h | Föreläsning | 2403 Stenbrottet Multisal Medicinaregatan 7B | | +| 2026-02-05 | 08:15–11:00 2.8h | Sensorik/motorikseminarium | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-02-05 | 12:15–15:00 2.8h | Sensorik/motorikseminarium | 1415 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-02-06 | 08:15–11:00 2.8h | Minne och inlärning | 1034 I Ivarsson Medicinaregatan 3 | Eric Hanse | +| 2026-02-06 | 12:15–14:00 1.8h | Cirkadianska rytmer och sömn | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Eric Hanse | +| 2026-02-09 | 10:15–12:00 1.8h | Kortex specialisering | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Ingela Hammar | +| 2026-02-09 | 13:15–15:00 1.8h | Language and the brain | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Francesca Longoni | +| 2026-02-10 | 09:15–13:00 3.8h | Emotioner. Funktionell avbildning av hjärnan | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Johan Wessberg | +| 2026-02-12 | 08:15–12:00 3.8h | Seminarium Hjärnans kortikala funktioner | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-02-12 | 13:00–15:30 2.5h | Seminarium Hjärnans kortikala funktioner | 2033: B10 Medicinaregatan 3 | | +| 2026-02-13 | 08:15–17:00 8.8h | Lab EMG/muskel-ner | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | | +| 2026-02-16 | 08:15–17:00 8.8h | Lab EMG/muskel-ner | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | | +| 2026-02-16 | 09:45–11:45 2.0h | Venprovstagning | 3213 Metodsal KTC Arvid Wallgrens backe | Ewa Susanne Börjesson, Ida Hedling | +| 2026-02-16 | 12:45–14:45 2.0h | Venprovstagning | 3213 Metodsal KTC Arvid Wallgrens backe | Ewa Susanne Börjesson, Ida Hedling | +| 2026-02-16 | 15:15–17:00 1.8h | Venprovstagning | 3213 Metodsal KTC Arvid Wallgrens backe | Ewa Susanne Börjesson, Ida Hedling | +| 2026-02-17 | 08:00–10:00 2.0h | Venprovstagning | 3213 Metodsal KTC Arvid Wallgrens backe | Ewa Susanne Börjesson, Stina de Frumerie | +| 2026-02-17 | 08:15–17:00 8.8h | Lab EMG/muskel-ner | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | | +| 2026-02-17 | 10:15–12:15 2.0h | Venprovstagning | 3213 Metodsal KTC Arvid Wallgrens backe | Ewa Susanne Börjesson, Stina de Frumerie | +| 2026-02-17 | 13:15–15:15 2.0h | Venprovstagning | 3213 Metodsal KTC Arvid Wallgrens backe | Ewa Susanne Börjesson, Stina de Frumerie | +| 2026-02-17 | 13:15–17:45 4.5h | TYK-Konstilationssseminarium Del 1: introduktion till patientcentrerad konsultation | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-02-18 | 08:00–10:00 2.0h | Venprovstagning | 3213 Metodsal KTC Arvid Wallgrens backe | Ewa Susanne Börjesson, Stina de Frumerie | +| 2026-02-18 | 08:15–17:00 8.8h | Lab EMG/muskel-ner | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | | +| 2026-02-18 | 10:15–12:15 2.0h | Venprovstagning | 3213 Metodsal KTC Arvid Wallgrens backe | Ewa Susanne Börjesson, Stina de Frumerie | +| 2026-02-18 | 13:15–17:45 4.5h | TYK-Konstilationssseminarium Del 1: introduktion till patientcentrerad konsultation | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-02-19 | 08:15–10:30 2.2h | Genomgång lab | 2045 T Bjurström Medicinaregatan 3 | | +| 2026-02-19 | 10:45–13:00 2.2h | Genomgång lab | 2045 T Bjurström Medicinaregatan 3 | | +| 2026-02-20 | 08:15–10:30 2.2h | Genomgång lab | 2045 T Bjurström Medicinaregatan 3 | | +| 2026-02-23 | 08:15–17:00 8.8h | Självstudier | | | +| 2026-02-24 | 08:30–11:30 3.0h | Delskrivning I | | | +| 2026-02-25 | 10:15–12:00 1.8h | ANS | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Maria Johansson | +| 2026-02-25 | 13:15–15:00 1.8h | Hemostas | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Emma Josefsson | +| 2026-02-26 | 12:15–15:00 2.8h | Biofysik | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Holger Nilsson | +| 2026-02-27 | 08:15–11:00 2.8h | Cirkulationsapparatens fysiologi I | 2403 Stenbrottet Multisal Medicinaregatan 7B | Maria Johansson | +| 2026-02-27 | 12:15–13:00 0.8h | Klassens Timme | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Joakim Ek | +| 2026-02-27 | 13:15–15:00 1.8h | Seminarium Nervcell | 1412 Medg 11 Medicinaregatan 11 | Eric Hanse | +| 2026-03-02 | 08:15–11:00 2.8h | Cirkulationsapparatens fysiologi II | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Maria Johansson | +| 2026-03-03 | 12:15–15:00 2.8h | Hjärtfysiologi | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Anders Arner | +| 2026-03-04 | 08:15–12:00 3.8h | Hjärtfysiologi | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Anders Arner | +| 2026-03-04 | 13:15–14:45 1.5h | Sensorik/motorikseminarium | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | Johan Wessberg | +| 2026-03-05 | 12:15–15:00 2.8h | Cirkulationsapparatens fysiologi III | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Maria Johansson | +| 2026-03-06 | 08:15–16:00 7.8h | Grupparbete/Seminarie | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-03-09 | 08:30–16:15 7.8h | Grupparbete/Seminarie | 1420 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-03-10 | 08:30–16:15 7.8h | VFU | | | +| 2026-03-11 | 10:15–12:00 1.8h | Respirationsfysiologi I - Lungmekanik | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Johan Wessberg | +| 2026-03-12 | 08:15–11:00 2.8h | Respirationsfysiologi II - Gasutbyte | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Ingela Hammar | +| 2026-03-12 | 11:15–17:00 5.8h | Laboration Spirometri | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | Ingela Hammar | +| 2026-03-13 | 08:15–13:00 4.8h | Laboration Spirometri | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | Ingela Hammar | +| 2026-03-16 | 10:15–12:00 1.8h | 10-11 Labgenomgång | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Ingela Hammar, Joakim Ek | +| 2026-03-16 | 13:15–15:00 1.8h | Seminarium Kortikala funktioner | 1412 Medg 11 Medicinaregatan 11 | Johan Wessberg | +| 2026-03-17 | 09:15–12:00 2.8h | Respiration | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-03-17 | 13:15–16:00 2.8h | Respiration | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-03-18 | 09:15–12:00 2.8h | Introduktion njurfysiologi | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Jenny Nyström | +| 2026-03-19 | 10:15–12:00 1.8h | Tubulär fuktion | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Kerstin Ebefors | +| 2026-03-19 | 13:15–17:00 3.8h | Forumteater Klädd i vitt | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | | +| 2026-03-20 | 08:15–10:00 1.8h | volymsreglering | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Kerstin Ebefors | +| 2026-03-20 | 13:15–15:00 1.8h | Grupparbete Cirkulation | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | Maria Johansson | +| 2026-03-21 | 08:00–11:00 3.0h | Omdelskrivning I | | | +| 2026-03-23 | 08:15–11:15 3.0h | Njurfysiologi | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-03-23 | 12:15–15:00 2.8h | Njurfysiologi | 2410: F1 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-03-23 | 14:00–16:00 2.0h | Venprovtagning | 3213 Metodsal KTC Arvid Wallgrens backe | Ewa Susanne Börjesson | +| 2026-03-24 | 10:15–13:00 2.8h | Syra-bas reglering Njure | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Kerstin Ebefors | +| 2026-03-25 | 08:15–11:00 2.8h | Syra-Bas reglering | 1030 Grupprum Medicinaregatan 3 | | +| 2026-03-25 | 12:15–14:00 1.8h | Genomgång syra-bas grupparbete | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | | +| 2026-03-26 | 08:00–17:00 9.0h | VFU | | | +| 2026-03-27 | 08:15–11:00 2.8h | Arbetsfysiologi | 1034 I Ivarsson Medicinaregatan 3 | Ulrika Andersson Hall | +| 2026-03-30 | 08:15–11:00 2.8h | 8-10 Arbetsfysiologi - muskel | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Eric Hanse, Mathias Wernbom | +| 2026-03-31 | 08:15–12:00 3.8h | Intro Digestionsfysiologi | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Jenny Gustafsson | +| 2026-03-31 | 13:15–15:00 1.8h | Oral motorik | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | Lars-Gunnar Pettersson | +| 2026-04-01 | 10:15–13:00 2.8h | Reglering matspjälkning | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Jenny Gustafsson | +| 2026-04-01 | 14:00–16:00 2.0h | Seminarium Cirkulation | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | Maria Johansson | +| 2026-04-02 | 10:15–13:00 2.8h | Föreläsning | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | | +| 2026-04-03 | 00:00–00:00 0.0h | Långfredag | | | +| 2026-04-04 | 00:00–00:00 0.0h | Påskafton | | | +| 2026-04-05 | 00:00–00:00 0.0h | Påskdagen | | | +| 2026-04-06 | 00:00–00:00 0.0h | Annandag påsk | | | +| 2026-04-07 | 08:15–10:00 1.8h | Magtarmkanalens skyddssystem | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Malin Johansson | +| 2026-04-07 | 10:15–11:00 0.8h | Illamående och kräkning (inspelad film) | | Ingela Hammar | +| 2026-04-07 | 12:15–16:00 3.8h | Leverns Fysiologi | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Johan Ruud | +| 2026-04-08 | 10:15–13:00 2.8h | Näringslära | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Hanna Augustin | +| 2026-04-09 | 08:15–17:00 8.8h | Seminarie Digestion | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | Jenny Gustafsson, Joakim Ek, Malin Johansson | +| 2026-04-10 | 08:15–17:00 8.8h | Lab | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | | +| 2026-04-13 | 08:15–17:00 8.8h | Lab | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | | +| 2026-04-14 | 08:15–17:00 8.8h | Lab | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | | +| 2026-04-15 | 08:15–12:00 3.8h | Genomgång Lab | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Genomgång Lab | +| 2026-04-15 | 13:15–15:00 1.8h | Genomgång Lab | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Genomgång Lab | +| 2026-04-17 | 08:30–11:30 3.0h | Delskrivning II | | | +| 2026-04-18 | 00:00–00:00 0.0h | 19:00 | | | +| 2026-04-20 | 08:15–11:00 2.8h | Översikt Immunsystemet | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Davide Angeletti | +| 2026-04-20 | 12:15–14:00 1.8h | Medfödd immunitet | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Ulf Yrlid | +| 2026-04-21 | 10:15–13:00 2.8h | 10-11 Medfödd immunitet | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Marianne Quiding-Järbrink, Ulf Yrlid | +| 2026-04-21 | 14:15–17:00 2.8h | Laboration spirometri 14.15-15 | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | Ingela Hammar | +| 2026-04-22 | 08:00–17:15 9.2h | VFU | | | +| 2026-04-23 | 08:15–10:45 2.5h | Förvärvad immunitet | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Maria Magnusson | +| 2026-04-23 | 12:15–16:00 3.8h | Immunologi I | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-04-24 | 10:15–13:00 2.8h | 10-11 Immunologiskt minne | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Marianne Quiding-Järbrink, Ulf Yrlid | +| 2026-04-27 | 10:15–11:00 0.8h | Immunlogisk tolerans | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Maria Magnusson | +| 2026-04-27 | 12:15–16:00 3.8h | immunologi II | 2410: F1 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-04-28 | 08:15–12:00 3.8h | Föreläsning | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | | +| 2026-04-28 | 13:15–15:00 1.8h | Föreläsning | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | | +| 2026-04-29 | 08:15–12:00 3.8h | Föreläsning | 1030 Grupprum Medicinaregatan 3 | | +| 2026-04-29 | 13:15–15:00 1.8h | Föreläsning | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | | +| 2026-04-30 | 08:15–12:00 3.8h | Föreläsning | 2045 T Bjurström Medicinaregatan 3 | | +| 2026-04-30 | 08:15–10:00 1.8h | Föreläsning | 2403 G Sandels Medicinaregatan 9 | | +| 2026-04-30 | 10:15–12:00 1.8h | Föreläsning | 2421 Å Göransson Medicinaregatan 11 | | +| 2026-05-01 | 00:00–00:00 0.0h | Första maj | | | +| 2026-05-04 | 08:15–12:00 3.8h | Föreläsning | 2421 Å Göransson Medicinaregatan 11 | | +| 2026-05-04 | 11:15–12:00 0.8h | Grupparbete | 1030 Grupprum Medicinaregatan 3 | | +| 2026-05-04 | 13:15–17:00 3.8h | Föreläsning | 2421 Å Göransson Medicinaregatan 11 | | +| 2026-05-05 | 08:15–12:15 4.0h | Inläsning | | | +| 2026-05-05 | 13:00–16:00 3.0h | Webtest | | Elisabet Lönnermark | +| 2026-05-06 | 10:15–12:00 1.8h | Cellbiologi: hormoner | Arvid Carlsson Medicinaregatan 3 | Bengt Hallberg | +| 2026-05-07 | 13:15–15:00 1.8h | Seminarium Immunologi I | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | Davide Angeletti | +| 2026-05-07 | 13:15–16:00 2.8h | Hypofys - Hypotalamus | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Johan Ruud | +| 2026-05-08 | 08:15–12:00 3.8h | Body weight homeostasis | 2403 Stenbrottet Multisal Medicinaregatan 7B | Suzanne Dickson | +| 2026-05-08 | 13:15–15:00 1.8h | Seminarie Immunologi II | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | Davide Angeletti | +| 2026-05-11 | 08:15–11:00 2.8h | Tillväxt | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Suzanne Dickson | +| 2026-05-11 | 12:15–14:00 1.8h | Kalciumhomeostas | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Suzanne Dickson | +| 2026-05-12 | 08:15–11:00 2.8h | Föreläsning | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | | +| 2026-05-12 | 12:15–17:00 4.8h | Thyroidea | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | Linda Engström Ruud | +| 2026-05-13 | 08:15–12:00 3.8h | 8-11, Binjurar | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Joakim Ek | +| 2026-05-13 | 13:15–16:00 2.8h | Lab Vattenbalans | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | | +| 2026-05-14 | 00:00–00:00 0.0h | Kristi himmelsfärdsdag | | | +| 2026-05-16 | 08:30–11:30 3.0h | Omdelskrivning II | | | +| 2026-05-18 | 08:15–11:00 2.8h | Glukoshomeostas | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Suzanne Dickson | +| 2026-05-18 | 12:15–15:45 3.5h | Grupparbete Syra-bas | 1415 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-05-19 | 08:15–11:00 2.8h | Fosterfysiologi | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Joakim Ek | +| 2026-05-19 | 11:15–12:15 1.0h | Perinatalfysiologi i klinisk vardag | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Anders Elfvin | +| 2026-05-20 | 08:15–10:00 1.8h | Grupparbete | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-05-20 | 12:15–16:00 3.8h | Reproduktion | 1411 Medg 11 Medicinaregatan 11 | Anders Rosengren | +| 2026-05-20 | 13:15–15:00 1.8h | Ersättningstillfälle | | | +| 2026-05-21 | 08:15–12:00 3.8h | Reproduktion | 1405 B Folkow Medicinaregatan 9 | Anders Rosengren | +| 2026-05-21 | 13:15–15:00 1.8h | Seminarie digestion | 2409E N Wedel Medicinaregatan 9 | | +| 2026-05-22 | 09:15–12:00 2.8h | Grupparbete | 2410: F1 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-05-22 | 13:15–16:00 2.8h | Grupparbete | 2410: F1 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-05-23 | 00:00–00:00 0.0h | Pingstafton | | | +| 2026-05-24 | 00:00–00:00 0.0h | Pingstdagen | | | +| 2026-05-26 | 08:30–11:30 3.0h | Delskrivning III | | | +| 2026-05-27 | 08:15–11:00 2.8h | Neurofysiologi (inte obligatoriskt) | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Eric Hanse | +| 2026-05-27 | 12:15–14:00 1.8h | neurofysiologi | 1737 I Östholm Medicinaregatan 13 | Eric Hanse | +| 2026-06-01 | 09:00–17:00 8.0h | Examination | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-06-02 | 09:00–17:00 8.0h | Examination | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-06-03 | 09:00–17:00 8.0h | Examination | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-06-04 | 09:00–17:00 8.0h | Examination | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-06-05 | 09:00–17:00 8.0h | Examination | 1413 Medg 11 Medicinaregatan 11 | | +| 2026-06-06 | 00:00–00:00 0.0h | Sveriges nationaldag | | | +| 2026-06-10 | 08:30–11:30 3.0h | Omdelskrivning I | | | +| 2026-06-17 | 13:00–16:00 3.0h | omdelskrivning II | | | +| 2026-06-19 | 00:00–00:00 0.0h | Midsommarafton | | | +| 2026-06-20 | 00:00–00:00 0.0h | Midsommardagen | | | +| 2026-06-24 | 13:00–15:45 2.8h | Omdelskrivning III | | | + +