From f174f69558f6fa6667c29553f2214f2435b2941c Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Johan Dahlin Date: Wed, 21 Jan 2026 17:20:07 +0100 Subject: [PATCH] vault backup: 2026-01-21 17:20:07 --- .../4. Nervcellsfysiologi/Video texter.md | 1491 +---------------- 1 file changed, 10 insertions(+), 1481 deletions(-) diff --git a/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/4. Nervcellsfysiologi/Video texter.md b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/4. Nervcellsfysiologi/Video texter.md index 5cb9d93..3751856 100644 --- a/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/4. Nervcellsfysiologi/Video texter.md +++ b/content/Fysiologi/Block 1 - Nervcellsfysiologi/4. Nervcellsfysiologi/Video texter.md @@ -1,2940 +1,1469 @@ 2026-01-21 08-16-27.mp4 - Sync - 6 - - - 1:27:29 / 2:42:24 - - - God morgon, allesammans och välkomna hit till det här blocket där vi ska - prata om nervcellsfysiologi Vi ska börja idag och vi håller på fram till - och med tisdag Vi avslutar med ett seminarium vi gör ju så här också då - att jag sänder de här föreläsningarna på Zoom Vi har ett gäng med oss på - Zoom här nu som förhoppningsvis hör och ser oss också Anledningen till det - är att ni inte vill att vi ska sitta hemma på Zoom utan ni ska vara på - plats här om ni har möjlighet Det här med Zoom är då för de som absolut - inte har möjlighet att ta sig hit De sjuka eller sjuka barnen på annat - sätt inte har möjlighet att komma hit Meningen är ju att ni ska vara här - om ni vill vara med på föreläsningarna så att säga Men det är ju bättre - att vara med på Zoom än att inte vara med alls Det är ju därför vi - försöker ge den här möjligheten det är några lärare som ni kommer att - -träffa på som gör det, det är inte generellt det här alla gör det, utan vi - +träfa på som gör det, det är inte generellt det här alla gör det, utan vi är några som provar med detta. - Ni som är på Zoom om ni vill kommunicera här så, företrädesvis av den - chatten ska jag försöka hålla koll på chatten ifall ni har några frågor - eller undervisningar. - Vad som vi ska göra de här dagarna det är att ni ska förhoppningsvis skapa - er själva en förståelse för hur celler i hjärnan kommunicerar med - varandra. Och det är det övergripande målet att ni själva ska skapa en - förståelse kring detta så att om ni får frågan från någon titenta eller - något sånt där hur kommunicerar celler i hjärnan? - så ska ni kunna göra en egen redogörelse för det så att säga. - Sen finns det studiehandledningar och kursplaner vi har instuderingsfrågor - som ligger på Canvas också till de här avsnitten. - Och det finns läroböcker som är väldigt bra och det finns en hel del - material på andra föreläsningar säkert från YouTube och annat, och om ni - vill kika på de sakerna. - Och jag har också lagt upp de föreläsningarna som var föregående termin - som jag har spelat in som man skulle kunna titta på. - Och jag spelar in det här också och försöker lägga upp det efteråt och då - kommer jag att plocka bort förra terminens inspelningar om tekniken - fungerar. Och jag säger om tekniken fungerar för er som läser på Zoom - också det är inte säkert att det här alltid fungerar med tekniken, så det - är en annan anledning att vara här istället, för man kan inte garantera - att det kommer att fungera till slut. - Vi kommer att avsluta det här blocket på måndag då vi har tre timmar som - vi kallar för frågeföreläsningar tillsammans. - Det gör att vi i slutet har gott om tid för era frågor som har dykt upp - under de här dagarna. - Eller om ni inhämtat information på annat sätt som ni undrar över. - Frågeföreläsningar på måndag, gott om tid. - Är det något vi inte hinner med nu, kan vi ta det på måndag. - Ni får gärna mejla med frågor inför måndagen, ni som är på Zoom -chattar. - Ni som ställer frågor. - Det är ni som driver de föreläsningarna på måndag. - Sen avslutas det hela med ett seminarium på tisdag, där ni kommer att vara - i grupper. Det här är första seminariet i en lång rad seminarier som ni - kommer att ha hela terminen. - Jag vet inte vad det kan vara, femton seminarier. - Detta är det första. - De här seminarierna är tämligen meningslösa om ni inte är väl förberedda - inför dem. Och de här seminariefrågorna finns nu på Canvas, så ni kan gå - in och kika på dem och förbereda dem. - Och meningen är att det ska vara en diskussion kring de här frågorna det - är inte så att själva svaret eller facit är det viktiga. - Utan det viktiga är diskussionen. - Och därför brukar vi uppmana er att kanske inte ha anteckningar eller - datorer och så där. - Utan det ska vara en diskussion. - Och därför bör man vara väl förberedda. - Är ni inte väl förberedda så är det ingen idé att gå dit, höll jag på att - säga. Men å andra sidan så måste ni går dit för att det är en obligatorisk - närvaro på de här. - Så ni får göra om det en annan gång om ni inte är närvarande. - Jag kan förutskicka redan nu att de här seminariefrågorna i alla fall för - det här blocket är väldigt svåra. - Man blir inte avskräckta utav det utan meningen är att de ska ge upphov - till en diskussion så återigen, svaret är inte det viktiga, utan - diskussionen är det viktiga. - Att använda de här begreppen som vi kommer att introducera under - föreläsningarna de närmsta dagarna. - Däremot instuderingsfrågorna, som ni också har de är lite mer konkreta och - ska väl kunna gå att besvara någorlunda tror jag. - Ja, ungefär så. - Är det nån som har några frågor kring upplägg och logistik. - Och så där kring. - De närmsta dagarna och veckan här. - Mm Bra Då kör vi igång och ni har ju då föreläsningsmaterial och på - Kalmars också. De bilderna jag tänkte visa. - Fokus nu är kommunikation mellan celler centrala nervsystemet. - En helt central del när vi pratar om detta jag tänker nu första timmen - introducera lite begrepp och vart vi ska komma så småningom och ge lite - bakgrund och så, men helt centralt för detta är då aktionspotentialen - eller nervsignalen vi kommer prata mycket om den, för det är så nervceller - kommunicerar med varandra man skickar nervsignaler och aktionspotentialer - och de här aktionspotentialerna i vissa fall är det tämligen konkret vad - de gör i andra fall är det mer abstrakt kanske, och det som illustreras - att i den här första bilden till vänster är det kanske lite mer konkret - när ni har en sådan här undandragningsreflex som ni har hört talas om att - man lägger handen på en varm platta och reflexmässigt drar man undan - handen. Där är det ganska uppenbart att vi behöver en ganska snabb signal - -för att få den här effekten att vi aktiverar smärtreceptorer mot sektorer - +för att få den här efekten att vi aktiverar smärtreceptorer mot sektorer ute i handeln som då kommer ge upphov till aktionspotentialer som färdas - inåt ryggmärgen och där vi har en synaptisk överkoppling i duscharovnet - till ryggmärgen till motorneuron då som skickar ut aktionspotentialer till - muskler i handen där vi också har en synaptisk överföring och sen blir det - aktionspotential i musklerna som i sin tur ger en kontraktion och vi får - en undandragning här och Den här kommunikationen är väldigt konkret och vi - förstår att vi behöver nervsignaler och ganska snabba nervsignaler också - för att vi inte ska få bestående skador av värmeplattan. - Det som illustreras till höger däremot är kanske lite mer abstrakt och vi - kommer att prata en hel del om detta lite senare under kursen. - Men det illustrerar hur minnen lagras i hjärnan via så kallade engram. - Och det ni ser väldigt schematiskt där då är engrammet, eller minnet, för - ett äpple. Och de här engrammen är då eller äpplet i vår hjärna kodas som - samtidig aktionspotential, aktivitet i en grupp av nervceller som man - ibland då kallar en gram eller cellgruppering cevice. - Samtidig aktionspotentialaktivitet i en grupp av nervceller utspridda i - hjärnan och det är DET som kodar för äpplet och det är DET, alltså - starkare synaptiska förbindelser mellan just de här nervcellerna som är - minnet för äpple. - Det här kan då kännas lite mer abstrakt och vi kommer att prata betydligt - mer framöver om inlärning, minne och glömska och ett gram. - Detta bara för att illustrera två aspekter av detta med aktionspotentialen - och dess betydelse för signalering i hjärnan. - Vad är det då som bestämmer om det ska bli en auktionspotential eller - inte? Här ser ni då exempel på två stycken auktionspotentialer och . - Jag kan bara förutskicka som en parentes säga att just dom här - auktionspotentialerna har vi registrerat från Mänsklig kortext, så det här - är från humana korskadade nervceller. - Men, de här mekanismerna kring aktionspotential, membranpotentialer och - synapser och så där, de är basalt sett väldigt väl evolutionärt - konserverade så att mekanismen är i princip densamma hos människa som hos - mus, som hos zebrafisk eller bläckfisk och det som framför allt har - studerats är hos mus och råtta. - Det mesta av det som jag kommer att prata om är forskning som är gjord på - mus eller råtta, skulle jag vilja säga. - Men nu för tiden har vi möjligheten att också göra registreringar på - mänskliga nervceller två sätt vi kan göra detta: Dels, har vi kontakt med - neurokirurgerna och när de opererar bort en tumör eller för epilepsi så - kan vi få operationsmaterial som fortfarande är levande och göra - elektrofysiologiska registreringar. - Det är det ena. - Det andra är att vi numera har tekniken att till exempel ta hudceller - -eller fettceller och dedifferentiera dem och sen differentiera ut dem till - +eller fettceller och dediferentiera dem och sen diferentiera ut dem till kortikalerna nervceller, och odlar då små minihjärnor, och registrerar - från dem. Så att mer och mer kunskap kommer nu kring mänskliga nervceller - också . Skillnaderna har visat sig vara ganska små. - Det finns skillnader, men de är ganska måttliga. - Om vi ser här då två stycken aktionspotentialer, vad bilden illustrerar då - att vi i princip har två stycken hela tiden pågående processer som ökar, - respektive minskar sannolikheten för att det ska bli en aktionspotential i - en nervcell. Och de processer som ökar sannolikheten, kallar vi för - exitation. Och de processer som minskar sannolikheten, kallar vi för - inhibition. Här har vi en dragkamp i varje cell, hela tiden mellan - exitation som strävar efter att det ska bli en aktionspotential och - inhibition som strävar efter att det inte ska bli en aktionspotential. - Om vi utvidgar det här lite kring exetition och inhibition så kan vi dela - upp dem i i sig i två huvudgrupper, nämligen intrinsic respektive - synaptisk. Och Allt det här handlar om jonkanaler som står för exitation - och inhibition och en del utav de här jonkanalerna är då samlade i - synapser, i exitatoriska och inhibitoriska synapser och det är då - leganstyrda jonkanaler och för för en synaptisk extation så handlar det om - glutamatsynapser för det är glutamatsynapser som står för excitationen i - hjärnan och där finns det då ligandstyrda, alltså glutamatstyrda - jonkanaler som kan öppnas så ökar sannolikheten för att det ska bli en - aktionspotential kallar vi det för synaptisk extravison, och det är - glutamatsynapser. - Glutamatsynapserna står för 85 procent utav alla synapser i - centralpositionen av nervsystemet. - Så de är jättemånga. - Vi räknar med att i den mänskliga hjärnan har vi närmare 100 miljarder - nervceller och varje nervcell har i storleksordningen i medeltal kanske 10 - 000 synapser och 100 miljarder är ju 10 upp till 11 och 10 000 är ju typ - till 4 och det betyder 10 till 15 synapser ungefär som ni har i huvudet - och 85 procent av dem är matsynapser som om de aktiveras bidrar till en - ökad sannolikhet för aktionspliktning De resterande 15 procenten utav våra - synapser är då inhibitoriska synapser och GABA -synapser och de då minskar - sannolikheten för att det ska bli en aktionspotential. - Och detta är ju då de legantstyrda jonkanalerna i våra glutamat och GABA - -synapser men vi har också jättemånga andra jonkanaler som vi ska stifta - bekantskap med de närmsta dagarna här. - Till exempel spänningskänsliga jonkanaler eller kalciumstyrda jonkanaler - eller värmekänsliga jonkanaler och sådär. - Och alla de hänför ju jag till intrinsic extabilitet. - Det är alla andra jonkanaler utanför synapserna som bidrar till att - förändra sannolikheten för nationspotential. - Då har vi till exempel natrium och kalciumkanaler som som om de öppnas, - bidrar till att öka sannolikheten för nationspotential. - Och vi har klorid och kaliumkanaler som om de öppnas, bidrar till att - minska sannolikheten för en aktionspotential Detta är lite grunden för hur - cellerna reglerar sannolikheten för att det ska bli aktionspotential. - De här processerna är inte huggna i sten på något sätt utan hela poängen - med hjärnan höll jag på att säga Varsågod Vi kan komma tillbaka till det - För i till de här vi har även glutamatstyrda jonkanaler och gabastyrda - jonkanaler som flyter omkring utanför synapserna och de kallar vi för - extra synaptiska glutamatreceptorer och extra synapska gabareceptorer och - de bidrar till intrinsic extabilitet. - Vi kanske återkommer till det lite senare under diskussionen. - Men som sagt var de här De här sakerna är dynamiska och det är kanske hela - poängen med vårt nervsystem att det är anpassningsbart och dynamiskt och - ändrar sig och vi kommer att prata en hel del om hur de här sakerna kan - ändra sig. Och då har jag kategoriserat det i två huvudgrupper nämligen - modulering och plasticitet. - Plasticitet då är förändringar som är baserade på nervcellsaktivitet i - sig. Så nervcellsaktivitet eller synapsisk aktivitet kan göra så att vi - får förändringar i synapser över intrinsic extabilitet. - Och detta är det som ligger bakom inlärning och glömska i hjärnan. - -Att vi kan förändra våra synapser våra synapsers effektivitet genom vilka - +Att vi kan förändra våra synapser våra synapsers efektivitet genom vilka aktivitetsmönster som vi utsätter synapserna för. - Sen har vi också modulering som påverkar de här sakerna och modulering - handlar då om olika, vad jag kallar för modulatoriska signalsubstanser som - vi har massa olika i hjärnan som kan påverka de här jonkanalerna på - kortare eller längre sikt, och vi har till exempel de klassiska - modulatoriska signalsubstanserna som noradrenalin, histamin acetylkolin, - dopamin, seletonin. - Vi har en lång rad olika neuropeptiter som finns i olika nervceller som - -kan förmedla effekter: Vi har i stort sett alla hormoner i kroppen kan - +kan förmedla efekter: Vi har i stort sett alla hormoner i kroppen kan också delvis produceras inne i hjärnan och påverka nervcellsfunktion. - Och vi har substanser som frisätts från mikroglydia och astrocyter som kan - påverka funktion på olika sätt och modulera det här. - Så att vi kan hela tiden förändra de här intrinsic och synaptiska extra - kvalitet och inhibition via plasticitet och modulering. - Och det är lite imorgon så är det väl dit vi ska ha kommit när vi har - pratat idag och imorgon ska vi ha landat lite i den här bilden. - Då ska vi ha skapat en ökad förståelse för alla de här Robbarna som är med - på den här bilden, så att säga. - Några ord om metoder vi använder för att studera det här och det här - brukar man kalla elektrofysiologi, för det handlar om bioelektricitet som - vi kan registrera på olika sätt. - och man kan registrera det på på olika sätt och på olika nivåer som är - illustrerat i den här figuren då. - Om vi börjar längst upp till vänster så kan man med så kallad patch flank - registrering suga sig fast i membranet på en cell och där titta på eller - registrera från enstaka jonkanaler. - och då ser man att de här jonkanalerna kan vara antingen stängda eller - öppna och de här jonkanalerna kan då fluktuera mellan öppet och stängt - läge. Så att det här är en, ska vi kalla det för en stokastisk process, - där kanalen kan antingen vara öppen eller stängd på eller av ett eller - noll, så att säga, en digital form av signalering. - Den här sannolikheten för att kanalen ska vara öppen eller stängd, kan vi - påverka på massa olika sätt, till exempel med legand eller med - membranpotential. - Men i grund och botten så är det en stokastisk digital process, om vi - tittar på enstaka jonkanaler. - Här kan man se ett protein jobba i realtid, det är snabba tider här, ni - ser att det handlar om tusendels sekunder. - Sen kan vi gå upp ett snäpp och titta på enstaka individer enstaka - synapser. Om vi tittar på enstaka synapser så kan vi också se att det ser - ut som en stokastisk process nämligen att ibland så blir det en signal i - synapsen och ibland blir det inte en signal i synapsen. - Och det här brukar vi råda för att synapserna har en - frisättningssannolikhet de har en viss sannolikhet för att det ska bli en - signal i synapsen om det kommer en aktionspotential till synapsen. - Så även där är det liksom som ett digitalt stokastiskt signalering i våra - synapser. Och det här kan ju tyckas lite otäckt på något sätt att det är - slumpmässighet som ligger bakom ... - ja, en viss grad av slumpmässighet som ligger bakom vår förmåga att - signalera i hjärnan. - Men vi ska då ... - alltså ... tillbaka till att den här slumpmässigheten kan vi påverka på - olika sätt och sen så har vi så oerhört många av de här jonkanalerna och - de här synapserna så att det blir alltid bra medeltal av den här - slumpmässigheten. - Men i grund och botten så är det en slumpmässighet. - Även när vi tittar på aktionspotentialen så är det en viss slumpmässighet - i det för att antingen blir det en aktionspotential eller så blir det inte - en auktionspotential. - Och det är också en form av digital signalering, etta eller nolla så att - säga. Det måste komma upp till en viss tröskel för att det ska bli en - auktionspotential och då blir det en full auktionspotential och kommer vi - inte upp till tröskeln så blir det ingen auktionspotential. - Och det här kan vi då registrera antingen i olika cellkulturer så säger - de. Vi kan odla upp till exempel mänskliga nervceller, och registrera från - man kan också ta bitar av levande hjärnvävnad, antingen från mus eller - från neurokirurgiska operationer som man brukar kalla för brain slices - alltså levande vävnad. - Då kan man göra elektrofysiologiska registreringar från dem. - Sen kan man också göra registreringar från större delen, större delar av - nervsystemet eller från hela hjärnan. - Då får man en sammanvägd nervcellsaktivitet från de där väldigt många - nervceller bidrar. - och det är till exempel bakgrunden till EEG -registreringar som man sätter - elektroder på skalpen och registrerar nervcellsaktivitet. - som kan då... betydelse när man ska bestämma och undersöka sömn, vakenhet - och skillnaden mellan REM -sömn och icke -REM -sömn och olika typer av - vågaktiviteter vid de här olika medvetandetillstånden. - Och som i sin tur handlar väldigt mycket om hur pass synkrona nervcellerna - är och med synkrona så får vi vågor om de inte är synkrona så jämnar det - ut sig och vi ser inga tydliga vågor. - Och det här är då extra selulära registreringar och där vi kan fånga upp - strömmar som bildas sekundärt till att vi har synapsaktiveringar och - aktionspotentialer i vävnader, även om vi kommer tillbaka till hur det - genererar extra selulära strömmar som vi kan registrera med EEG eller - ekvoder. Principen är densamma och när vi registrerar EKG från hjärtat - eller EMG från skelettmusklerna. - Det vill säga extra senilär registrering. - Ni kommer om ett antal veckor att göra alla de här registreringarna själva - på varandra då. - EMG, EEG och EKG och så där. - Det ingår i laborationerna på den här kursen. - Någonting som vi kanske kommer att ge exempel på och som har kommit mycket - de senaste åren som ett alternativ till de här elektrodregistreringarna är - optiska registreringar. - Och med hjälp av olika spänningskänsliga färgämnen som man antingen kan - genetiskt introducera eller på annat sätt applicera så kan man då optiskt - registrera istället för fysiskt registrera med, en elektrod och man kan - numera också optiskt stimulera genom att introducera jonkanaler som är - ljuskänsliga i nervceller. - De optiska redskapen har bidragit till utvecklingen de senaste tio åren - inom neurovetenskapen. - Jag kommer att ge exempel på det. - detta lite då som bakgrund. - Vi har en fråga här. - Får jag läsa frågan. - Så om det blir aktionspotentialer eller inte, om det överstiger - tröskelvärdet, variera tröskelvärdet och varför kan man även se - potentialen som närmar sig men inte överstiger. - Ja, det kom en fråga om aktionspotentialens tröskel och vi kommer, jag - tror sista timmen idag kommer vi prata mycket om aktionspotentialens - tröskel så jag ber att få återkomma till den frågan, eller frågeställaren - får återkomma lite senare. - Men då ska vi börja ta ta oss an membranpotentialen, hur den uppkommer. - Och aktionspotentialen är inget annat än en kortvarig förändring av - membranpotentialen men alla våra celler i hela kroppen har en - videomembranpotential nämligen en spänning mellan in och utsidan, mellan - intra och extra cellulärt och vi ska grotta ner oss lite grann i hur den - -här membranpotentialen uppkommer och förhoppningsvis kan ni skaffa er en - +här membranpotentialen uppkommer och förhoppningsvis kan ni skafa er en förståelse för detta hur den uppkommer och hur vi kan förändra - membranpotentialen genom att aktivera olika jonkanaler och så vidare. - och det som ni har på den här bilden är en schematisk sammanfattning utav - vad som bestämmer membranpotentialen, och då har vi två ben här: Å ena - sidan är det då koncentrationsskraften gradienter utav våra viktigaste - joner natrium, kadmium, klorid och kalcium som är ojämnt fördelade mellan - intracellulärt och extracellulärt. - Och detta är en nödvändig förutsättning för att vi ska få en - membranpotential, alltså koncentrationsgradienter. - Och de här koncentrationsgradienterna uppkommer på grund av att vi - transportörer och pumpar i våra cellmembran. - Och de här transportörerna är antingen direkt eller indirekt drivna utav - ATP. De är alltså energidrivna de här transportörerna och pumparna. - Lite krasst kan man säga att att orsaken till att vi äter mat det är för - att driva de här pumparna. - Det är de som drar energi i kroppen inte minst i hjärnan. - Och en väldigt viktig sådan här pump är natrium -kadium -pumpen. - Som vi kommer att prata lite mer om. - De här koncentrationsgradienterna ger upphov till så kallade - jämviktspotentialer. - Varje Jonslag har en jämviktspotential som är direkt proportionell mot - koncentrationsskillnader mellan in och utsidan. - Natrium har en jämviktspotential, kardium har en klorid och en kalcium. - Så det ena benet här, det andra benet som också är nödvändigt för att vi - ska få membranpotential är att de här jonerna är permiabla i membranet. - Då måste vi ha jonkanaler också. - De här jonkanalerna ger då upphov till en selektiv permiabilitet. - Vi har jonkanaler som bara släpper igenom natrium. - Jonkanaler som bara släpper igenom fagium. - som bara släpper igenom kalcium. - Sen har vi andra jonkanaler som kan släppa igenom vara lite mer - promiskuösa och släppa igenom fler släppjonslag. - Men med hjälp av jonkanaler får vi en selektiv permialitet där joner - passivt kan flöda genom membraner i specifika jonkanaler. - Vi kommer att komma tillbaka till den här bilden senare lite grann men - detta är grunden för uppkomsten utav en membranfotential. - Nämligen koncentrationsgradienter och domkanaler. - Och Då ska vi kika lite grann ni kan börja att titta lite grann - schematiskt här till höger på en liten schematisk del av ett cellmembran - där ni ser schematiskt en natriumkanal och så ser ni också då ungefärlig - koncentration av natrium på utsidan respektive insidan och också då den - jämviktspotential som då blir natrium på grund utav de här - koncentrationskryllarna. - kommer karium här, klorid, kalcium och sen så har ni då natrium -kadium - -pumpen här, detta är de viktiga spelarna och det här ger då upphov till - -den sammanvägda effekten av de här jämviktspotentialerna ger då upphov - +den sammanvägda efekten av de här jämviktspotentialerna ger då upphov till en membranpotential eller en videomembratpotential. - Jag kan redan nu förutskicka att de här koncentrationerna ungefär, det är - något som ni helt enkelt behöver lära er. - Ni behöver ha koll på vilka koncentrationer har vi utav lafrun, kalium, - kalcium och klorid. - Det kan synas lite tråkigt och lite sådär men det finns liksom inga - genvägar där man behöver kunna dem, inte på det sättet men man behöver - kunna dem ungefärligt vad det är för koncentrationer. - Och ni kommer att stöta på lite olika värden på de här koncentrationerna, - vi kan ju mäta detta till exempel om du tar blodprov så kan vi mäta, eller - om vi tar blodprov på cerebrospinalvätska, så kan vi mäta - jonkoncentrationer alltså den extrasellära koncentrationen och ni kommer - att se att de här olika källor skiljer sig åt lite grann. - Men bli inte förskräckta över det, höll jag på att säga för att det här - kan nog bero på lite om man har mätt ifrån blod eller från - cellulosatosplanvätska om det är vilken specie man har mätt från vilket - utvecklingsstadium man har mätt från. - och lite sådana saker. - Det är en viss variation. - Och i den här tabellen Här så har jag gjort en sammanställning utav extra - semulära medelkoncentrationer man mäter i serum respektive - cerebrospinalvätska, och det är faktiskt ganska påtagliga skillnader, - åtminstone, för ett par utav jonerna här, och för hjärnans del så är det - ju cerebrospinalvätska vätskans konstellationer som är de mest relevanta. - Exempelvis kan ni se här att för kalium så skiljer det ganska mycket, vi - har ett medelvärde i serum på lite över fyra medan det är lite under tre i - serboskinalvätska. - Och även för magnesium är det procentuellt sett rätt så stora skillnader - här. Ja jo, här kommer också en fråga om variationer av koncentrationen - beroende på cell och vävnad till exempel, kalciumkloridvävnad. - Jo, det är alltså en del variationer här, som jag påtalade. - Och är det i tabellen som vi ska kunna, och inom parentes? - De värdena i serbos spinalvätska är väl och serum. - Ni ska ha hyfsad koll på detta. - Och det är något som ni ska ha med er framöver. - Så fort nästan en patient kommer till en mottagning eller läggs in på ett - sjukhus så tar man väldigt ofta ett venprov, man tar kanske HPP men också - så kallad elstatus. - Och tittar på koncentrationerna av de här jonerna. - Och då ska man inte behöva gå och slå upp liksom vad är normalvärden och - så där. Utan man ska liksom veta vad normalvärden för HB och natrium och - kadium och kalcium och så är, så att säga. - Ja. Ska vi ha koll på skillnader, och sen spinalvätska och serum? - Eller ska vi bara ha koll på ... - Det är bra att ha lite koll på den skillnaden, för det normala är att man - tar serumkoncentrationer, men de är inte alltid, helt relevanta för - centrala nervsystemet, som indikerar sitt agnämn där. - Vi ska då Vi tar det efter pausen, jag tänkte rita lite på tavlan. - Men det vi kan förutskicka redan nu när det gäller jämviktspotentialen att - de är, som jag sa, direkt proportionella mot koncentrationsgradienten och - det här går då direkt räkna ut matematiskt också med närmst ekvation. - Och vi har då närmst ekvation här där det väsentliga är en kvot mellan - jonkoncentrationen extra cellulärt över jonkoncentrationen intracellulärt. - Sen så loggar jag lite mer med det och sen så tar man det gånger ett antal - konstanter, där ni har absolut temperatur, allmänna gaskonstant, - parallellskonstant och så har ni en palens då, om ni gjorde ett envärt - plus eller tvåvärdigt plus eller envärt minus. - Vid normal kroppstemperatur så kan man dunka ihop de här konstanterna så - det blir ungefär sextio. - Om vi tar exemplet natrium, så har vi då en extracellulär koncentration på - kanske storleksordningen 150 miljoner och en intracellulär koncentration - på kanske storleksordningen 15 miljoner. - Det betyder att den där kvoten är tio va. - Och då gratinerar vi det så får vi ett, och 60x1 är 60. - Och vi har en jämnviktspotential på 60 för natrium. - Och kalium om vi skulle ta det. - En extra senilär konstellation på kanske 3 i Cerbos klarvätska och mindre - senilär koncentration på kanske 130 -140 grader. - Detta betyder att kvoten blir mindre än 0 ,1. - Den blir inte riktigt 0 ,01 men någonstans där. - Logaritmerar vi det så får vi minus 1 ,5 eller något sånt där. - Ser vi det med 60 så får vi minus 90 eller minus 100. - Någonstans, och det kalium hos jämviktspotential. - Så vi kan använda Nerns deklaration för att direkt räkna ut - jämviktspotentialen under förutsättning att vi känner till koncentrationen - då, och kan koncentrationen. - Efter pausen tänkte jag att vi ska titta lite närmare på hur de här - jämviktspotentialerna uppkommer och sen hur de vägs samman i - membrankotentialen. - Men jag frågar först behöver vi kunna använda den här informationen eller? - Det är inte så svårt. - Om det är bara en kvot och några ett mera så är det klart, eller hur? - Ja det är väl samma sak. - Nej det tror jag inte. - Om du får en uppgift att vad blir membranpotentialen om natriumväxter som - är värd 150 och inte så där till 15, så ja. - Man kan gå på ett formulat. - Jag tror inte ni kommer att behöva räkna på detta, utan det är mer att ni - ska ha förståelsen för att det är egentligen inga konstigheter. - Och den viktiga förståelsen är här att jämviktspotentialen är direkt - proportionell mot koncentrationsgradieten så att säga. - Jag är väl alltså det sammanlagda av allt det här. - Den räknar väl bara en mill. - Vi kommer nästa timme till en annan, lite mer komplicerad ekvation som - väger ihop alla de här sakerna så att det blir membranklass Jag har något - som vi kallar för Goldmanekvationen men den närmsta ekvationen är bara för - ett jonslag i taget och det är lite artificiellt, för normalt sett är det - alltid en sammanvägning Okej, ska vi ta femton minuters paus då så ses vi - igen nio händer på den här stunden, paus och solurelsing. - —Vi ses imorgon. - den största inledningsvis den största inledningsstationen inledning - inledning. den största inledningsstationen. - den största inledningsstationen inledningsstationen inledningsstation - inledningsstation ... - inledningsstationen inledningsstationen inledningsring ... - inledning ... inledningheadheadhem ... - inledningheadheadhem ... - inledning. Man hör inget! - Man hör inget! Man hör inget! - Man hör inget! Ljudet inte på ljudet. - Nu hör vi på Zoom också. - Som sagt var är det några frågor som har dykt upp som vi ska ta först. - Vad menas med klassmiljoner som är fria från klassmiljoner? - Jo, framför allt cancer i magnesium som är tvåvänta joner. - De har en tendens att vara bundna till negativa ladd laddningar. - Och till exempelvis i serum, sär. - Och till exempelvis här har vi. - snaboch så är det en snabbt svar så är det den totala koncentrationen, men - det totala koncentrationen, men det är den totala kraften. - Men det är egentligen bara den fria är den fria reumatisk cell. - Och lite schematiskt och illustrera koncentrationsgradienterna, och vi har - ju utav kadmium så har vi ju väldigt mycket kadmium på insidan och en lång - koncentration på utsidan. - Men natrium är det ju tvärtom, vi har en hög koncentration på utsidan låg - koncentration på insidan Klorid är ungefär som natrium ett som går på - insidan och en hög koncentration på utsidan. - Kalcium kan vi ta med här också Kalcium har en ganska låg koncentration på - utsidan men det är pytte koncentration på insidan Jag ritar med kalcium - här, pyttelite här så blir det Det blir väl en tiotusen gångers skillnad - mellan in och utsidan för kalcium men koncentrationen på utsidan är också - ganska låg. Sen så brukar man också lägga till att om vi tittar på det här - generellt så ska vi ha elektroneutralitet både på extra sidan och intra, - eftersom lägger vi ihop alla plus och minus, så kan det liksom bli noll - här och det stämmer ju rätt hyfsat på utsidan här, men på insidan så - stämmer det dåligt och man lägger då till att vi har en hel del negativa - joner på insidan som vi brukar sammanfatta med ett A -minus och A här står - för anjon vi har ju anjon och kattjoner, kattjoner, positiva joner - anjoner, negativa joner. - Och de här A -minus vad är det då för något? - Jo det är ju negativt laddade Molekyler som negativt laddade aminosyror, - fosfat, bikarbonat, RNA, DNA och sådana saker. - Och de är då, de är ju laddade, men de kan inte passera genom membranet, - de är ju intermiata och därför brukar man prata om fixa negativa - laddningar. Men de har en stor betydelse. - Så grundförutsättningarna är då efter att de här pumparna och - transportörerna har arbetat är att vi har de här - koncentrationsgradienterna och vi har elektroneutralitet både på insidan - och utsidan. Om vi sedan inför jonkanalerna, jag har en fråga. - Ja, men de är i minoritet. - Ja, det finns naturligtvis också positivt laddade aminosyror, men de är i - minoritet och totalt sett så är det ganska stor mängd negativt laddade - fixa molekyler. - som vi har med intressenter. - Om vi då introducerar jonkanaler till detta och så tar vi ett jonslag i - taget och en jonkanal i taget så att vi då sätter dit en jonkanal här som - bara släpper igenom kadmium allt annat lika här så kommer detta göra att - -kadmium kommer att vilja diffundera ut ur källorna. - +kadmium kommer att vilja difundera ut ur källorna. På grund av koncentrationsgradienten. - -Och för varje kalium som då diffunderar ut här så kommer vi att förlora en - +Och för varje kalium som då difunderar ut här så kommer vi att förlora en positiv laddning. - Inte så där, du får en extra, extra solidär. - Om ytterligare en kaliumjon går ut så får vi ytterligare en - landningsseparation och en schematisk, en tredje kaliumjon. - Då bygger vi upp här då en spänning över membranet. - Och den här membranspänningen den kommer vi vilja motverka. - Att fler kalium går ut för efter ett tag har ju kalium, även om det är en - koncentrationsgradient, och har ingen lust att gå ut i den här positiva - miljön. Man vill ju hellre stanna i den negativa miljön. - Så vi bygger upp en motrikt. - Elektrisk kraft tenderar att hålla kvar kalium inne Och när de här två - krafterna är lika stora, då har vi en jämvikt. - Det betyder inte att kadmium inte kan passera in och ut, men det betyder - att Netto mässigt så sker det inget flöde av kadmium genom den här - kanalen. Vi har uppnått en jämviktspotential Och med de här - kadmiumkrafterna koncentrationerna så är jämvikten för kadmium kanske i - storleksordningen minus hundra milligolt då. - Om vi gör samma exercis då för natrium. - Att vi stänger kadmiumkanalen här då och bara öppnar natriumkanalen. - Så kommer ju natrium att ligga och in då in i cellen på grund av - koncentrationsgradienten och för varje natrium som går in så byggde vi upp - positivt överskott, intresselärt och vi får negativt på utsidan. - Det här kommer att motverka natriums vilja att gå in och vi bygger upp en - elektrisk kraft som är motriktad och vi får en jämviktpotential som - storleksordningen plus 60 millivolt. - Det här är det viktiga, natrium och kadmiums jämvikt. - potential och det här är ju då drivet utav natriumkadmiumpumpen som sätter - upp de här koncentrationsgradienterna genom att pumpa ut natrium och pumpa - in kadmium i iscellerna. - Den processen är energikrävande. - Här har vi då med klorid och cancium. - Ja det här är då lite special kan man säga, för att om vi tittar lite på - de här pumparna och transportörerna som ni har längst ner i bilden på - powerpointen här, så ser ni att vi har aktiva pumpar. - Alltså ATP -asdrivna pumpar för natriumkalium i natriumkaliumpumpen. - Den som gör att vi behöver äta mat. - Och sen så har vi då kalciumpump Men vi har inte någon kloridpump som är - direkt ATP -driven. - och det gör då att klorids jämnviktspotential den kommer att ställa in sig - efter den membranpotential som bestäms utav natrium och kaliums - jämnviktspotentialer. - Som vi kommer strax till så en sammanvägning utav natrium och kaliums - jämnviktspotentialer blir ofta cirka minus 70 millivolt och det betyder då - att klorid kommer att ställa in sig så att klorid får en jämviktspotential - på ungefär minus 70 millivolt. - På grund av att klorid inte har någon egen ATP -driven pump. - Och däremot om vi tittar lite grann till höger på de här transportörerna - som då är indirekt drivna utav de här ATP -drivna pumparna. - Så finns det transportörer som transporterar klorid. - Till exempel HCC2, alltså kaliokloridtransportörer som transporterar ut - klorid ur cellerna och sen så har vi, ja där i D har vi en natrium och - kloridtransportör som transporterar in klorid De här transportörerna - kommer vi också återkomma till, de kan justera klorids jämviktspotential, - så att den kan bli lite mer depolariserad. - Alltså lite mindre polariserad än kloridjämviktspotentialen. - Respektive lite mer polariserad än kloridjämviktspotentialen. - Än klorid jämviktspotentialen. - Så de här transportörerna kan justera klorid jämviktspotential lite grann - från från kloridjämviktspotentialen. - Men i grund och botten så bestäms klorid jämviktspotential, - koncentrationen fördela sig på ett sådant sätt som bestäms utav - bidometronpotentialen som i sin tur bestäms utav natrium och - kaliumsämviktspotential. - Så, det blir lite special i det här sammanhanget. - Det andra är kalcium. - Där vi har en enorm gradient. - Vi har kanske en dryg millimoral fritt kalcium extra som lärk. - Och sen så har vi i storleksordningen 0 ,1 mikromoral intracellärt. - Det är tiotusen gångers skillnad det. - Så det är en enorm koncentrationsgradient där. - Och jämviktspotentialen för kalcium hamnar någonstans plus 120 milligolter - eller någonting. - Men påverkan från kalciums jämviktspotential på biomefranpotentialen är - inte speciellt stor. - Och det beror på att den totala koncentrationen av kalcium jämfört med - kalium och natrium är väldigt liten. - Kalciums koncentration är kanske en hundradel av kalium och natriums - koncentrationer. - Kalium och natrium ligger på 100 -150 millimolar introvextraväxlar. - Hur man slår ihop det. - Cancium ligger på någon miniminal, så att säga. - Det gör att de här strömmarna för kalcium blir väldigt små. - Relativt natrium och kadmium. - Och därför blir det påverkan från kalcium på membranpotentialen tämligen - liten. Så att när vi diskuterar membranpotential så är det framför allt - natrium och kadmium som vi kommer att diskutera. - Plorid /calcium har sina speciella skäl till att de bidrar inte på samma - påfallande sätt som natrium och kadmium. - Ja. Det är det vi ska diskuteras strax här. - Vi kan redan nu förutskicka att det är kadmium som påverkar mest. - Eftersom vidomembranpotentialen på minus 70 ligger närmare kadmiums - jämviktspotential på minus 100 än natriums jämviktspotential på plus 60. - På något sätt har kadmium ett större inflytande på vidomembranpotentialen - än vad natrium har. - Det kommer vi till alldeles strax men det beror på att det finns fler - kadmiumkanaler än natriumkanaler. - och därmed så tänkte jag att vi får introducera då det här med jonkanaler. - Nu har vi pratat om koncentrationsskillnader. - Vi har pratat om hur de här koncentrationsskillnaderna uppkommer genom ATP - -drivna pumpar. - Och att det ger upphov till jämviktspotentialer, att varje jonslag har då - sin egen jämviktspotential och vid jämviktspotentialen så förekommer det - -då inget nettoflöde utav joner för att då är de här diffusionskraften och - +då inget nettoflöde utav joner för att då är de här difusionskraften och den elektriska kraften lika stor och det blir inget nätverk utav Men då - har vi den andra länken utav de här de här två benen och det är då - jonkanalerna och här har ni då en schematisk tabell över hur man kan dela - in jonkanalerna vi har storleksordningen 200 olika jonkanaler, alltså - olika genprodukter. - Men vi kan lite grövre dela in dem med avseende på hur de styrs och vad de - släpper igenom, alltså selektivitet och gating som jag har gjort en tabell - om. Och om vi tittar på selektivitet då först så har vi jonkanaler som - bara släpper igenom natrium, och vi har jonkanaler som bara släpper igenom - kadmium Sen har vi jonkanaler som släpper igenom både natrium och kadmium - och vi har jonkanaler som släpper igenom natrium, kadmium och kalcium och - de brukar vi då kanske kalla för kattjonkanaler de släpper igenom positiva - joner och slutligen så har vi jonkanaler som bara släpper igenom kalcium, - kalciumspecifika jonkanaler också. - Och slutligen så har vi jonkanaler som släpper igenom negativa joner, - alltså andjonkanaler och då handlar det framför allt om klorid i viss - utsträckning också lite bikarbonat men klorid är det viktiga här då. - och det är de fem typerna av jonkanaler vi har med avseende på - selektivitet. Sen kan de här jonkanalerna styras på en massa olika sätt. - Och vi kan då styra dem med membrankotential eller spänning med voltage - -grated ion channels som kan öppnas och stängas beroende på hur - membranpotentialen ändrar sig. - Sen har vi legandstyrda jonkanaler som kan öppnas och stängas beroende på - om det är mindre än legand eller inte. - Till exempel glutamat och gava. - Ja, varsågod. Du sa att det var fem olika legander är det någon av de här - som Sex, förlåt sex olika blir det med avseende på selektivitet. - Och sen har vi också de här leganderna glutamat och gava är extracellära - legander som binder till den extracellära sidan av jonkanalen som gör att - kan öka sannolikheten för att öppna dem. - Men sen har vi också intracellinära legander som kan öppna jonkanaler och - vi har exempelvis kalcium själv. - Kalciumjonen fungerar mycket som en second messenger i våra celler. - Och de kan också binda direkt till vissa jonkanaler och få dem att öppna - sig. Vi har också de klassiska second messenger som cykliskt ANP och - cykliskt EMP som kan binda till jonkanaler. - När vi sen kommer att prata om om lukt och syn och så där, så kommer ni - stöta på då cykliskt ANP och cykliskt GMP styrda jordkanaler som är - jätteviktiga då för vår syn och luftkvalitet där. - Sen har vi temperaturkänsliga jordkanaler som är naturligtvis då - jätteviktiga för vårt temperatursinne. - Vi har ju sådana jordkanaler i receptorer i huden men också inne i hjärnan - som känner av temperatur. - Och där temperaturen påverkar sannolikheten för hur de här jonkanalerna - ska uppanns och stängas. - Vi har mekaniskt känsliga jonkanaler som registrerar beröring, tryck och - vibration och såna här saker. - Och vi har mekaniskt känsliga jonkanaler i innerörat som är känsliga för - ljudvågor och så där. - Och vi har vätejonskänsliga jonkanaler. - Och de är ju då viktiga till exempel när vi jobbar och får mjölksyra i - musklerna så har vi då vätejonkänsliga jonkanaler i smärtreceptorer som - känner av den här mjölksyran. - Det känns som att det bränns i musklerna så att säga. - Slutligen så har vi ett gäng jonkanaler som vi brukar kalla för - läckkanaler De jonkanalerna står i princip alltid öppna och det är de som - är ansvariga för bilomembranpotentialen de här läckkanalerna. - För att de står ju då alltid öppna och även när cellen är vila är de då - ansvariga för bilomembranpotentialen. - Medan alla de här andra ljudkanalerna är ju då sådana som kan förändra - membrankotentialen men inte bidrar direkt till bilomembranpotentialen. - Så om vi då tittar på de här läckkanalerna nu då lite specifikt Det här är - en bra till bild här. - Det är ingenting som ni behöver lära er på något sätt utan den här bilden - till vänster ska bara illustrera att vi har en rad olika typer av - läckkanaler för kadium. - Vi har ett antal olika genfamiljer här som då kodar för olika kadium, - läckkanaler och sen så har vi en typ av jonkanal som kodar för en natrium - läckkanal. Och I alla våra celler i kroppen, och inte minst i nervcellerna - så har vi många olika typer av kaliumläckkanaler med kanske bara en typ av - natriumläckanader och det gör då att genomsläppligheten för natrium och - natrium är väldigt olika i vila. - Så genomsläppligheten för kadium är mycket högre än genomsläppligheten för - natrium. Det är det som är orsaken till att vilomedelpotentialen hamnar - närmare kaliums jämviktspotential än natriums jämviktspotential. - Vi kan säga så här, att om genomsläppligheten för natrium och kadmium hade - varit lika stora då hade videomembranpotentialen varit mitt emellan - natrium och kadiums jämviktspotential. - Alltså minus 20 millivolt ungefär. - Det är mitt emellan minus 100 och plus 60. - Men nu är det inte så utan kadiums permionalitet är i vila mycket högre än - för natrium vilket gör att videomembranpotentialen hamnar närmare kadiums - jämviktspotential. - Alltså runt minus 70. - Och då är det värt att poängtera här att när vi har vilomembranpotential - på 70 då är varken natrium eller kalium i jämvikt. - För dom är jämvikt i sin jämviktspotential. - Det betyder att vid vilomembranpotentialen så har vi ständigt ett visst - inflöde utav kadmium. - och ett visst inflöde utav natrium. - De Utflödet av kadmium är precis lika stort som inflödet av natrium. - Så den här biomembromatialen är en slags septojämvikt. - Men ingen av jonslagen är i jämvikt. - Vi har ett visst utflöde av kadmium och ett visst inflöde av natrium. - Det här måste i det långa loppet motverkas utav natrium och kadmiumpumpen. - Som pumpar in kadmium och pumpar ut natrium. - För att motverka det här flödet som vi har då vid linomembromentialen. - Och de flödena av natrium och kadmium vid linomembromptentialen är alltså - lika stora fast motriktade då. - Ja Och För att sammanfatta detta lite grann och introducera några nya - begrepp då så så beror då videomembrompotentialen av en sammanvägning utav - de olika jonslagens jämviktspotentialer. - Men den sammanvägningen måste ta hänsyn till jonslagets permiabilitet, - eller genomsläpplighet. - Och det det kan vi då rent matematiskt så kan vi göra det då med en - variant av närmsta ekvation som heter Goldman -ekvationen. - Här kan ni se för natrium och kadmium att vi har samma konstant här då - cirka 60. Och så ska det multipliceras med en logaritm där vi har - extraordinära och intressenära för natriumkoncentrationer. - Men vi har också en faktor P här och det är permiabilitet då. - Och i och med att permiabiliteten för kalium är mycket högre än för - natrium. Så får då natriums jämviktspotential ett större inflytande på - membranpotentialen än vad natrums jämviktspotential får. - På det sättet kan man räkna ut vid de här membranpotentialen och man - känner till koncentrationsgradienterna och permeabiliteten för de olika - grymslagen. Och då kan ni se på bilden här med aktionspotentialen. - att vi har en biomembranpotential på kanske i de flesta fall ungefär minus - 70 millivolt. Det här varierar lite grann mellan olika celler, men ungefär - minus 70 millivolt. - Sedan ser vi på y -axeln här också ungefär där vi har de andra - jämviktspotentialen också inritade. - Kalium minus 90, minus 100 Natrium plus 60, vi har klorid där någonstans - vid minus 70, eftersom den ställer in sig efter membranpotentialen Och då - kan man kanske utifrån detta också resonera då om vi utifrån viloläget - skulle öppna ännu fler kadiumkanaler Då skulle kadiumpermionaliteten öka - ännu mer relativt natrium och då skulle membranpotentialen dras sig mot - kadiums jämviktspotential. - En sådan förändring brukar vi kalla för en hyperpolarisering då. - Alltså där brandpotentialen blir mer polariserad än i de här - brandpotentialen. - Å andra sidan om vi skulle öppna extra natriumkanaler jämfört med de - läckkanaler som vi har för natrium, Ja då kommer ju brandpotentialen dra - sig mot natriums jämviktspotential. - Och en sådan förändring brukar vi kalla för en de -polarisering Alltså en - minskad polarisering. - Vilket betyder att membranpotentialen drar sig mot natriums - jämviktspotential. - Så egentligen är det inte så krångligt, höll jag på att säga men öppnar vi - kadiumkanaler så kommer membranpotentialen gå mot kadiums - jämviktspotential. - Öppnar vi natriumkanaler så går membranpotentialen mot natriums - jämviktspotential och öppnar det i kloridkanaler så går den mot klorid - jämviktspotential och öppnar vi kalciumkanaler så går den mot kalciums - jämviktspotential. - och de här begreppen benämner vi då hyperporadisering och deporalisering. - Sen så finns det också ett begrepp om vi tittar på själva - aktionspotentialen som vi då redan nu då kan säga är en aktionspotential - är inget annat än en väldigt kortvarig deporalisering. - Och kortvarig, vi kan titta på tidsskalan där, det handlar om en tusendels - sekund en aktionspotential är ungefär en millisekund. - Alltså en tusendels sekund. - Bara genom att titta på aktionspotentialen så kan vi förstå att - aktionspotentialen måste bero på att vi under en väldigt kort tid har - öppnat en massa natriumkanaler eftersom membranpotentialen drar sig mot - natriums jämviktspotential under en kort period där. - Men sen så återgår membranpotential, aktionspotentialen, ner mot - videomembranpotentialen efter en kort stund. - Den processen brukar vi kalla för en repolarisering det är då en åter - polarisering. Så det är då viktiga begrepp. - Jag kan redan nu förutskicka att det är väldigt bra att använda de här - begreppen: hypopularisering, depolarisering repolarisering. - Om man ställer en tentafråga till er och frågar så här vad händer med - membranpotentialen om vi öppnar natriumkanaler? - kan man fråga. och då ska ni svara den depolariseras. - men om ni svarar att den blir mindre eller den blir då blir det oklart. - Vad menar man med ”mindre”? - Är det mindre negativt? - Ja, det blir väldigt oklart om man pratar om större och mindre - membranktentialer eftersom det är negativt. - Det har blivit lite brötigt. - Men pratar man deporalisering eller hyperpolarisering så är det alltid - solklart vad man menar. - Därför är de begreppen väldigt behändiga. - Sen en annan sak som illustreras här i figuren också då att begreppen - extration och inhibition som vi har pratat om inledningsvis lite. - Alltså de processer som ökar sannolikheten respektive minskar - sannolikheten för att det ska bli en aktionspotential De sammanfaller - ofta, men inte alltid, med begreppen depolarisering och depolarisering. - med deporalisering, för att indirektion, de utgår från aktionspotentialens - tröskel: Alla processer som strävar mer depolariserat än - aktionspotentialens tröskel de är exitatoriska: Medan alla processer, - eller jonkanaler, som strävar till att hålla membranpotentialen mer - hyperpolariserad än tröskeln, de är indivisatoriska: Därför har jag lagt - in här, exitation och inhibition med utgångspunkt från tröskel: Medan - begreppen depolariseras och utparalisering utgår från - vilomembranpotentialen. - Och som det kommer att ses så kan det då bli lite skillnader när vi har - processer som strävar till någonstans mitt emellan vilomembranpotentialen - och tröskeln. Tröskeln är ofta kanske minus 50 millivolt och - vilomembranpotentialen minus 70. - Och om vi har någon process som strävar mot minus 60 millivolt så kommer - den att depolariserad, en depolarisering, men den kommer faktiskt ändå - vara en inhibition för att den strävar ju mer hypopolariserat än tröskeln - då. Så att vi försöker särskilja de begreppen med extraktion, inhibition - från depolarisering och transparensimi, utgår från biomembrom, potential - respektive tröskel för realisationspotentialen. - Ja, ja. Vilka varor gick mot tröskeln och vilka varor gick inte mot - tröskeln? Begreppen extation och intention utgår från tröskeln medan - depolarisering och utplacering utgår från bilmärkningspotentialen. - Processer som strävar mer depolariserat än tröskeln är existerande medan - processer i jonkanaler som strävar mer hypopolariserat en tröskelnick in i - berande. Vi kommer att exemplifiera det här framöver. - Bra med andra kommentarer och frågor. - Då ska vi komma in på själva alkonspotentialen och dess egenskaper. - Och vi har redan förutskickat att det väldigt kortvarig kraftigt ökad - permiabilitet för natrium då under en kort tid, mindre än en tusendels - sekund eftersom membranpotentialen då under en kort tid närmar sig - natriums jämviktspotential, den kommer ju inte riktigt upp till natriums - jämviktspotential för vi har ju fortfarande kvar de här fläckarna men vi - närmar oss natriums jämviktspotential. - här har vi då lite schematisk illustration utav aktionspotentialen Jag - tänkte att vi Det här handlar då om att vi öppnar spänningskänsliga - natriumkanaler det är alltså spänningskänsliga natriumkanaler som ligger - bakom aktionspotentialen och de spänningskänsliga, natriumkanalerna Deras - sannolikhet att öppnas ökar med det polarisering. - Och vi kan illustrera det här då, lite schematiskt. - Att om vi har en och den bipolarisering så kommer det då leda till att vi - öppnar spänningskänsliga natriumkanaler. - Och jag skriver det lite kurtis här: att vi får G, Na, plus ökar, och G är - ju det brukar man använda för konduktans. - Ni vet konduktans i sin kurir, inversion av resistans alltså konduktansen - då för natrium i spänningskänsliga natriumkanaler ökar när vi får en - depolarycerid och den här natrium då är ju det här gör ju då att vi får - ett natriuminflöde i cellerna genom de spänningskänsliga natriumkanalerna. - Och när natrium kommer in i cellerna så får vi ju då en depolarisering. - Den här depolariseringen kan då uppstå ännu fler natriumkanaler. - Vi får ännu mer natrium in och mer depolarisering. - Det här är ju då en positiv feedback. - En positiv feedback är det som ligger bakom en explosion, eller hur? - Om man tänder på krut så blir det mer värme som tänder på mer krut och då - blir det en explosion. - Aktionspotentialen är en liten explosion eftersom den bygger på en positiv - feedback. Det är det som gör att potentialen som få kraft att accelerera - då upp mot natrium /kemgift -potential eftersom vi har den här - underliggande positiva feedbacken. - Vad är det då som för det är ju precis vid tröskeln som vi får den här - accelerationen då? - Och vad är då tröskeln för att komma tillbaka till frågan som ställdes - tidigare här då Ja, tröskeln, om vi tar definitionen av tröskeln först så - diskuterar vi den lite senare Tröskeln är den membranpotential, där - natriumströmmen in precis överstiger kadiumströmmen ut, För precis vid den - punkten där natriumströmmen in överstiger kadiumströmmen ut, då drar vi - igång den postdriva feedbacken, som vi inte kan stoppa sen. - Och hur ska vi tänka med detta då? - Jo vid vilomenbranpotentialen så har vi då varken natrium eller kalium i - jämvikt för natrium strömmar in och kalium strömmar ut och de strömmar in - lika mycket fast motsatt då. - Därför har vi då den här pseudojämvikten vid vilomenbranpotential Om vi nu - får en depolarisering till exempel genom att vi aktivera glutamatsynapser - som då kan ge upphov till en depotentialisering, vi ska prata mer om det - senare så kommer ju då vi får membranpotentialen kommer då närma sig lite - grann natriumkällan och jämviktspotential och det gör faktiskt att - natriumströmmen in minskar för nu, om vi har deporaliserat så är natrium - inte lika benäget att gå in. - alltså Drivkraften för natrium, låt oss säga att den drivkraften är från - plus 60 till minus 70 det betyder 130 millivolt som vill driva in natrium - i cellen. Men om vi nu har depolariserat till minus 60 så är det bara 120 - millivolt som vill driva in natrium i cellen. - Så drivkraften för natrium har nog minskat när vi har depolariserat. - Tvärtom för kalium. - Kadiums drivkraft att gå ut är normalt kanske 30 millivolt alltså - skillnaden mellan minus 100 och minus 70. - Men om vi nu har gått till minus 60 så har vi 40 millivolt som vill driva - ut kadium. Det gör att om vi depolariserar så här så kommer kadiumströmmen - ut att öka och natriumströmmen in att minska. - Det här gör att vi obönhörligen kommer att relaxera tillbaka till - videomembrompotentialen och det är därför videomembrompotentialen är en - stark centroelektor men om nu depolariseringen minskar drivkraften för - natrium in men samtidigt rekryterar fler natriumkanaler då kan ju - natriumströmmen in öka och även om kaliumströmmen nu har ökat för att vi - har depolariserat så kan vi nu få en natriumström som i något läge när vi - har rekryterat tillräckligt många spänningstjänsterna i natriumkanaler - blir större än kaliumströmmen ut. - Och då är det kört. - Då får vi den här positiva feedbacken. - Tröskeln är den membrankotential Den natriumströmmen in Precis överstiger - kaliumströmmen ut. - För att då får vi igång den här positiva feedbacken. - Och den här tröskeln som ofta kanske ligger på minus 50 den är inte huggen - i sten för den beror ju på de faktorer som bestämmer vilken natriumström - respektive kadiumström vi har. - Och det kan påverkas av en rad faktorer. - Så tröskeln i sig kan också ändras, så att säga. - Vad är det som gör Ja. - Ja, kommer vi upp till en punkt där natriumströmmen in överstiger - kadiumströmmen ut då är det Owe Hörgrens svar att vi kommer att få en - aktionspotential. - Men själva aktionspotentialen är ju allt eller inget, antingen kommer vi - upp till tröskeln och får igång den positiva feedbacken, eller så gör vi - det inte så att säga och då kommer vi relaxera tillbaka till - videomemendomatentialen. - Vad är det då som gör att den här aktionspotentialen stoppar och går - tillbaka, reproduceras tillbaka för den går ju tillbaka. - för om vi bara skulle öppna spänningstjänsten, natriumkanaler och de - skulle stå uppe hela tiden Ja, då skulle amfetationen gå från minus 70 och - lägga sig någonstans där på minus 30 bara ligga kvar där uppe men det gör - den ju inte utan aktionspotentialen går inom en tusendels sekund tillbaka - och då är det två stycken Två stycken saker som bidrar till detta och det - viktigaste är då att nu ska vi prata mer om växelklassen då. - Att de här som är nationella tjänsterna. - De ska inaktiveras väldigt kvickt så att de stängs väldigt kvickt. - Sedan är det en annan sak som bidrar nämligen att det också aktiveras. - spänningskänsliga kadiumkanaler. - Jag skriver det som G upp också. - De här två sakerna bidrar till att attraktionspotentialen avslutas och går - tillbaka till videon. - De grejerna ska vi prata mer om efter pausen tänkte jag. - Den kommer inaktiveras fort. - Ja. vi kommer till det men man brukar prata om att de här - spänningskänsliga kanalerna har två grindar eller gater bägge är - spänningskänsliga eller de är kopplade till varandra. - En som öppnar och stänger kanalen och en som inaktiverar och de - -inaktiverar kanalen. - Så det är två olika konformationsändringar i i det här kanalforoteinet. - Men då då tror jag det är dags för 15 minuters paus igen och så ses vi 10 - :15 igen då. lastbilar, inaktivister, mat och väntar på dessa. - Där, just det, det. - Det är en bra idé. - Det är en bra idé. - Det är en bra idé. - Det här är en bra idé. - Det är det bästa så. - Maskinen? Maskinen? - Vi har haft... Men nu så... - Man får ju inte... - Skillnaden mellan... - Personer tar ju sånt. - Vi sa ju då att personer tar sånt. - Det är mer på medicin. - Du får läsa. Men då lär dig det får man ju... - lastbilar. Det är ju... - Det är ju strömmen... - Strömmen förlitar. - Strömmen förlastar... - Strömmen förlorar ... - STRÖMMEN FÖRLAR STRÖMEN FÖRLAR STRÖMMEN FÖRLAR italienska flaggan. - When it was made it was like a straight straight ... - that it was like that ... - that it was like that it was... - that it was like that it was like that it was... - Jo, men det är... - Rättstationen, vi ser... - the administration has made it all ... - that it goes down... - 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy! - 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Emmy!' 'Efter det här - nationalsånger... - 'Emmy!' ' < |nospeech | > lastbilarna lastbilarna lastbilarna så är exakt - en styrka lastbil för alla tullar på huvudet. - that schysstrar lastbilarna på vägarna eller om man går ut för en - vägtransport så flyger vattnet motorvägen motorvägen motorväg, motorväg, - motorväg, motorväg ... - een annan motorväg. - Maskinen gör att drivkraften för något som minskar och farlig rökpelare. - Något som minskar? - Något som man delar på. - Blev det till just det Kika? - nej tack. Det blev lagring på barnen. - Det går bra att ha er... - Bra. Vi kan ta... - Vi kanske kan ta några frågor. - Frågorna är så alla hörs att det är väntat. - Det är bra frågor. - Det är bra frågor. - Men alla har så mycket rivaler i början. - Alla har så mycket rivaler i början. - Alla har så mycket rivaler. - Ja, icke -potenta. - Nej. Det tror jag inte på. - Det var en del av er också. - Eftersom mycket på det här sättet... - Arthur: Viktor, du har varit med i laget. - Du har varit med i laget. - Du har varit med i laget. - Det är kul att höra. - Det känns som att det är någon som har varit med. - Nu har vi varit med i laget. - Vi har varit med i laget. - Det är bara tjejer. - Det är bara tjejer. - Nu har vi varit med i laget. - Vi har varit med i laget. - Vi har varit med i laget. - Han kände bara att det kommer flera... - för han kände bara att det kom flera. - Han kände bara att det kom flera. - Det kan man säga. - Det kan man säga. - Utan kollekanoner, tror jag. - Så att nationella kanalerna vittnar. - Börja! Men att vi aktiverar oss... - Vi aktiverar oss. - Det blir upphåll, och spänningstjänsterna kollekanalen också. - Och något som kan vara nödvändigt att accepteras då. - en till gång. Nej... - Det kändes konserverat när Maria Christian var här. - Så har vi en del... - Ja, här. Vi måste börja lista! - Det var mer än vad vi pratade om. - Mm. Det var högintensiven. - Ja. Vissa tror att det finns. - Och då har Tina list börjat. - Så det är... Alla! - Ja, bara sånt. Alla! - Det här var mörkret. - det här är ett intressant avsnitt. - Men det kommer snurra med dom. - Det börjar bli bra. - Samma gång. Men det är ett osäkert avsnitt. - Men det är inte bra. - Så att man vet inte vad som händer. - Men ibland kan man bara säga. - Nej, det är osäkert att det händer. - Men det är inte säkert att det händer. - Det var någon som vi inte har sett. - Det var inte totalt sett vad som hände, det sker någonstans. - eenroth island. - Men det var ju en dansbandsinsats. - Ja. musik. musikaler. - musikaler. musikaler. - < ;i > ;music > ; Men det finns inte massa resurser. - Måste vi ändra nu? - Nu har vi ju musik. - l > ; < ;i > ; < ;i > ; person < ; /i > ; har sina egna - musikskor. Oj, nu blir det verkligen talande. - Men det var ju inte så jag tänkte. - Om inte det finns en musik ... - Om inte det finns en musik. - Men vad vet man om man ligger bredvid varandra. - musik spelas in < ;i > ; musik spelas < ; /i > ; Det var annars en - lukt som är smaklig. - let's go! let's go! - let's go! let's go! - Det är världens plan. - Men det betyder att under konsekvenserna... - Nej .... landbananor, jag har fördel i det. - Men jag kände att det är fan bara... - Vi ses snart. Det finns vissa rester. - Nej jag tror... - Goddag goddag. Goddag. - Regrafikering inledning.) Ja ja Jaha, jaha. - Då fortsätter vi. - För att se om vi har lite frågor, vi har en chansfråga här först. - Hur blir det om du har låga tröskelvärden i snabbare aktionspotential och - aktivering? Frågetecken frisk för signal i onödan, fel signaler? - Ja tröskeln kan ju då påverkas utav olika saker här och skulle vi ha en - sänkt tröskel för aktionspotential t ex att vi har färre kaliumvägkanaler - av någon anledning eller att vi kanske har en minskad inhibition på olika - sätt kanske minskad synaptisk inhibition eller något sånt där så är det - risk att vi får aktionspotentialer alldeles för lätt och det är ju inte - bra för det kan ju då ge upphov till epilepsi och den typen av helt en - okontrollerad nervcellsaktivitet. - Så att viktigt att tröskeln liksom hålls i schack, så att säga, för att vi - ska få en lagom nervcellsaktivitet. - Det ska ju inte heller vara för svårt att få aktionspotential, för då blir - det ju tyst i hjärnan och då dör vi ju, så att vi kan ju dö av alla - aktiviteter, det är alldeles för mycket aktivitet så att säga. - Så det är viktigt att det här i lagom uppehålls i schack och det är därför - indirekt väldigt viktigt att det här med inhibition och extraktion är väl - balanserat i hjärnan. - Några andra frågor eller kommentarer så här långt. - Innan vi fortsätter med aktionspotentialen. - Det vi sa då är att aktionspotentialen i grunden är en positiv feedback - då. Som gör att vi får en bortvarig depolarisering där membranpotentialen - går mot natriumseldningspotentialen. - Vi har den här positiva feedbacken när vi öppnar spänningskänsliga - natriumkanaler och det är natriuminflöden som ger mer depolarisering som - kan öka spänningskänsliga natriumkanaler. - Det som avslutar detta är att de spänningskänsliga natriumkanalerna - inaktiverar kvickt samtidigt som vi också då aktiverar spänningskänsliga - kardiumkanaler med en liten fördröjning och de här spänningskänsliga - kadiumkanalerna hjälper ju då till att bromsa och repodarisera - aktionspotentialen. - Om ni tittar på bilden i mitten där som beskriver membrankotentialen där i - blått så ser ni också i figuren den relativa förändringen utav - permiabliteten för natrium i gult och permionaliteten för kalium i grönt. - Det ser ni där i gult hur natriumpermialiteten ökar väldigt kraftigt. - Men sen så avtar också väldigt kvickt. - Och kraftigt på grund av den här inaktiveringen då. - Och sen så har vi då också i grönt här att kaliumpermialiteten ökar. - När vi aktiverar de här spänningskänsliga partierna. - Med den prenumeranitetsökningen kommer med en liten fördröjning jämfört - med kalium. Det gröna kommer lite senare med det gula. - Så de här spänningskänsliga kaliumkanalerna är lite segare än de väldigt - alerta, spänningskänsliga datorkanalerna som aktiveras väldigt kvickt. - Och de här spänningskänsliga kanalerna, de kan alltså befinna sig i tre - stycken olyckor. - olika konformationslägen. - De kan ju då vara stängda. - Och sen så kan en delpolarisering kan då öka sannolikheten för att de ska - öppna. Och sen så kan de vara i ett tredje konfirmationsläge som är då - inaktiverat. Och det här är egentligen bara en tidsfaktor där, och sen så - behöver vi kunna gå tillbaka till det stängda läget. - Och det som krävs är att vi replariserar för att kanalen ska gå från det - inaktiverade läget till det stängda. - Och det här kan beskrivas som du frågade om tidigare, att kanalen har två - stycken grindar eller gater och en en aktiveringsgrind som då gör att den - öppnar sig och en inaktiveringsgrind som gör att den inaktiverar då och - det betyder att den är funktionellt stängd och sen så måste då den här - inaktiveringsgrinden flippa tillbaka därför att den ska komma tillbaka - till det stängda läget och att jonkanalen återigen ska bli möjlig att - öppna så att säga. - Så vi kan aldrig återigen bli inaktiverade i det här läget så kan vi också - gå tillbaka via det stängda läget så att kanalen ska kunna öppnas igen. - Det här är också en tidsfaktor för att även om man kommer tillbaka till - vilomedelbromsen så inaktiveras inte alla kanaler med en gång utan det är - distribuerat över en viss tid. - Och under den här tiden när de spänningskänsliga naturkanalerna är - inaktiverade så går det ju inte att få en ny aktionspotential. - För de är ju då otillgängliga för att öppna sig. - De är inaktiverade. - Och sen så har vi en period då när de här, efter aktionspotentialen, när - de spänningskänsliga naturkanalerna går från det inaktiverade till det - stängda läget och det sker successivt under en period av kanske fem -tio - millisekunder eller någonting sånt där. - Och under den perioden så kommer ju då det vara det kan gå att få en ny - auktionspotential men det kommer vara svårare än normalt för att vi kommer - ha färre tillgängliga stängda spänningskänsliga natriumkanaler än normalt. - Och det här ligger då bakom det fenomenet som vi uttryckar kallar för - refraktaritet och det har vi, jag har några bilder fram, vi kan bläddra - fram till det och sen gå tillbaka. - Men här ser ni återigen en generationspotential och vi öppnar - spänningskänsliga natriumkanaler, de inaktiverar och vi öppnar också - spänningskänsliga kadunkanaler och du får en retorarisering och så får vi - ofta då en liten efterreporalisering, för att de här spänningskänsliga - kadunkanalerna står uppe ett litet ett slag efteråt. - Men under den här perioden när de spänningskänslorna kan vara inaktiverade - då går det inte att få en ny auktionspotential. - Då pratar man om att vi har en absolut refraktärperiod det är alltså helt - omöjligt att få en ny auktionspotential då. - Den här absoluta refraktärperioden brukar vara en -två millisekunder eller - något sånt där. - Och sen så har vi då relativ refraktärperiod under en period på kanske 10 - millisekunder då de spänningskänsliga natriumkanalerna successivt återgår - till det stängda läget men alla återgår inte så här bom utan de återgår - lite successivt stokastiskt. - Men efter de 10 millisekunderna eller något sådant så är i stort sett alla - tillbaka och DÅ har vi en normal tröskel för att utlösa aktionspotentialen - igen men Under den här relativa refraktärperioden då en del av de - spänningskänsliga natriumkanalerna är inaktiverade, då är tröskeln - förhöjd. Ett exempel på att tröskeln kan ändra sig för att då har vi färre - tillgängliga spänningskänsliga natriumkanaler Under den absoluta - refraktärperioden då har vi inga tillgängliga spänningskänsliga - natriumkanaler och då är tröskeln oändligt hög. - Då går det inte att få en ny kundskotential. - Den här refraktärperioden har ju då ett antal funktionella konsekvenser. - Bland annat har den en konsekvens av hur snabbt, eller med vilken frekvens - nervceller kan skicka aktionspotentialer. - Och låt oss säga att den absoluta refraktärperioden är två millisekunder - Det betyder ju att det kan aldrig komma tätare än två millisekunder mellan - aktionspotentialerna. - Och två millisekunder, om vi översätter det till frekvent, så betyder det - 500 Hz Det finns inga nervceller som kan skicka konsekvenser av högre - frekvens än 500 Hz Och 500 Hz är ovanligt. - Och där är det upp till ett par hundra Hz som är mer normalt för - maxfrekvens av nervceller. - Det här kan man ju då reflektera lite över. - Alltså 500 Hz eller 100 Hz det är ju faktiskt inte så där - jätteimponerande. - Om vi pratar om såna här maskiner, datorer och så så brukar vi prata om - vad vet jag megahertz och sådana frekvenser. - Men här pratar vi om 0 ,1 kilohertz som nervcellerna klarar av. - Det är inte speciellt imponerande om vi jämför med datorer och så. - Men det bestäms av den här refraktärperioden. - Sen har vi också den relativa refraktärperioden där det går att få en - aktionspotential, men att tröskeln är förhöjd på grund av att vi har en - del inaktiverade spänningskänsliga natriumkanaler, men också att vi har - fortfarande kanske öppna spänningskänsliga kaliumkanaler som då också - förutom att tröskeln är förhöjd, så har den drivit membranpotentialen - närmare i kadmiumkänsla. - Vilket gör att det krävs en större delpornalisering än normalt för att nå - upp till den förhöjda tröskeln för det bidrar också till att det är - svårare just efter en aktionspotential att få en ny aktionspotential. - Ja, och även då naturligtvis spänningskänsliga kadiumkanaler, de har också - de här tre, spänningskänsliga kalciumkanaler och andra spänningskänsliga - kanaler har de här tre konfirmationslägerna. - Stäng, upp den och inaktiveras, även om spänningskänsliga kadmiumkanalerna - blir inaktiverade och då måste D -inaktiveras efter att ha öppnats. - Detta lite om retroaktärperiod och inaktivering, Då var vi inne på detta - med hur aktionspotentialen fortleds och nervceller har spänningskänsliga - natriumkanaler överallt de har det i Soma i sina dendriter och i sina - aktioner ni vet ju hur en nervcell ser ut. - Liknelsen med träning för en nervcell är väldigt bra egentligen att vi har - en stam som är Soma och sen så har vi ett lövverk, ett grenverk, som är - dendriträdigt. Man kan säga att varje löv är en synaps i det här - grenverket och sen så har vi ett rotnätverk som är axonerna och - förgreningar utav axonerna som sprider ut sig. - Vi har då spänningskänsliga natriumkanaler i hela nervcellen. - Men vi har högst densitet utav spänningskänsliga naturkanaler just där som - att går över i axon alltså det som brukar kallas initialsegmentet eller - axonkeglan Där har vi högst densitet utav spänningskänsliga naturkanaler - och det gör att det är där som tröskeln för att utlösa en aktionspotential - är som lägst. Normalt sett så startar alltid en aktionspotential i - initialsegmentet och sen kan den då fortledas faktiskt både framåt och - bakåt, alltså framåt ut i axonet men också bakåt ut i tenderitträdet och - vi ska se exempel på det om en liten stund. - Men normalt sett så börjar den då i initialsegmentet och kan sen då - fortledas vidare i axonet och vad är det då som gör att - attraktionspotentialen fortleds och vad är det som påverkar den här - fortledningen och det ska vi titta närmare på. - Men det som gör attraktionspotentialen fortleds det är att och det kan vi - till nästa väldigt schematiska bild här som jag har ritat som är som ska - föreställa ett axon och en ögonblicksbild där vi har en aktionspotential i - ett axon och just i det här ögonblicket har aktionspotentialen sitt - maximum här i axonet och just där aktionspotentialen är maximal så har vi - en bra potential på plus 30 eller så medan här framför i axonet så är det - ju en normal bilmembranpotential, aktionspotentialen har ju inte hunnit - hit ännu så här framför då är det kanske minus 70 och även i kölvattnet av - aktionspotentialen så har vi då reporaniserat membranpotentialen så där är - det kanske minus 70 där också så då har vi plus 30, minus 70 och minus 70 - här då det betyder ju att vi har en potential skillnad inuti axonet, - potentialskillnad är ju en spänning och en spänning kan driva en ström och - en ström går ju från plus till minus, så här har vi en ström i då som går - inne i axonet och bidrar då till att depolarisera framförliggande membran - och därmed så kan den här strömmen då hjälpa till att öppna - spänningskänsliga natriumkanaler som ligger framför aktionspotentialen och - det är detta som driver aktionspotentialen framåt. - Den här strömmen som då kan öppna spänningstjänstgivande kanaler framför - aktionspotentialen. - Sen är det ju så att strömmar går ju alltid i slutna kretsar så vi har ju - också en ström tillbaka här på utsidan som går från plus till minus på - detta sättet. Och detta i sin tur gör då att vi kan registrera de här - strömmarna med t .ex. - EG elektroder eller EKG elektroder eller ENG elektroder. - Så att med sådana här mätinstrument så kan vi fånga upp de här - extrasimulära strömmarna som går tillbaka i samband med aktionspotentialer - och synaptiska potentialer och så får vi alltid strömmar i slutna kretsar. - Sen har vi också då en ström tillbaka här som är ju lika stor. - Men den kommer ju inte att göra någonting, varför kommer inte den strömmen - att göra någonting? - Ja, bra där, för att här i kölvattnet av aktionspotentialen så har vi ju - inaktiverade spänningstjänster, natriumkanaler så även om vi nu ser på den - här bakomliggande membranen här så spelar det ingen roll för att där är en - refraktualitet, vi har inaktiverad spänningskänsliga datorkanaler Så den - här refraktariteten gör ju också att auktionspotentialen blir så att säga - enkelriktad, eller drivs hela tiden framåt lite grann som om du tänder på - en stubintråd så brinner det ju liksom framåt, du kan ju inte vända och - brinna tillbaka för att där är ju krutet förbrukat så att säga så att vi - har en refraktaritet i körverksamheten motor och autionspotential men det - är ju då den här strömmen som driver optionspotentialen framåt? - Hade du en fråga här? - Ja, det var det. - Och då kan man fråga sig då: Vad är det som påverkar hur snabbt - aktionspotentialen drivs framåt för aktionspotentialens ledningshastighet - då? Jo, allting som gör att den här strömmen blir större eller blir - snabbare kommer att göra att aktionspotentialen leds fortare och vad är - det för faktorer som gör det? - Jo, dels är det då, och då kan vi ju kanske backa en bild här för att det - är då tre stycken faktorer som påverkar ledningshastigheter och det är en - sån här grej som vi ska kunna och som vi ska kunna förklara lite varför - också, och det är då myelin, diameter och temperatur som påverkar - ledningshastigheter. - Om vi tar diametern så betyder det att, är det så att en ökad diameter - kommer att minska den elektriska resistansen, i axonet och minskad - resistans betyder en högre ström, en större ström och den kan då - deponerasera upp till tröskeln längre fram, så att säga och då går det - fortare så det är ganska straightforward då med diametern, ökad diametern, - minskad resistans, mer ström snabbare ledningsaspel. - Myelin däremot är lite mer komplicerat och orsaken till att Myelin gör att - det går fortare med aktionspotentialen är att Myelin sänker kapacitansen. - Ni kommer kanske ihåg begreppet kapacitans från gymnasiet att det är en - förmåga att kunna hålla isär laddningar eller lagra. - laddningar och ett cellmembran är ju en kondensator kan man säga då som - har en kapacitans för att en kondensator är två plattor som kan hålla - laddningar och sen så är det någonting vakuum eller någonting som inte - leder emellan. Och ett cellmembran så har vi ju detta, vi har två stycken - ledande skikt vi har extrasellärvätska och intrasell lärvätska och - däremellan har vi i princip ett fettlager som inte nedelelelektrisk ström - så ett cellmembran fungerar som en kondensator och har då en kapacitans, - men kapacitansen, alltså förmågan att hålla isär laddningar den minskar - med avståndet mellan kondensatorplattorna så har vi ett större avstånd så - kan kondensatorn ha färre laddningar för samma spänning, så att säga. - Myelin, gör ju att avståndet mellan extra och intressellärrummet ökar. - Myelin är ju liksom cellmembran som har snurrat runt, runt, runt, så att - säga. Vi får ett ökat avstånd mellan intressellärt och intressellärt. - Extra ointressellärt. - En minskad kapacitans är så bra för fortledningen av aktionspotentialen. - Och eh, hur ska man tänka Jo, man kanske kan tänka så här att en hög - kapacitans suger upp många laddningar medans en låg kapacitans suger inte - upp så många laddningar. - Och om många laddningar sugs upp utav kondensatorn så är det ju inte så - många laddningar som kan bidra till strömmen och depolarisera - framförliggande membran. - Men däremot, om Mylin på sänkt kapacitansen så är det inte så många - laddningar som kommer att sugas upp av kapacitansen och därmed ska tre - laddningar bidra till att depolarisera framförliggande membran. - Så att det är den mer, vad ska vi säga, elektriska förklaringen till - varför Mylin är positivt för fortledningen av aktionspotentialen. - Den mer lekmannamässiga förklaringen är att mylin isolerar. - Ja, jo, men det mer korrekta är ju då att det sänker kapaciteten och - därmed blir det en större ström som kan bidra till att deponeringen av - framförliggande membran kommer att gå snabbare. - Slutligen så har vi då också temperatur som påverkar ledningshastigheten: - och där är då relationen mellan temperatur och ledningshastighet lite - intressant för att den ser ut ungefär så här då: om vi ritar temperatur på - X -axeln och ledningshastighet här på Y -axeln. - Då är det så att vid ökad temperatur så ökar ledningshastigheten upp till - en viss punkt, och den börjar avta och vänder, så vi har en slags - optimeringsfunktion då mellan temperatur och ledningshastighet. - Är det någon som vågar sig på en vild gissning vid vilken temperatur vi - har maximal ledningshastighet? - Konstruerar det så att vi har en maximal ledningshastighet vid normal - kroppstemperatur. - Men varför har vi då en sån här optimeringsfunktion då mellan temperatur - och ledningshastighet? - Jo det har att göra med kinetiken i domkanalerna och de spänningskänsliga - natriumkanalerna framför allt där då för att vid en ökad temperatur så är - det precis som andra roteiner, enzymer då så går kemitiken snabbare. - Så ökar vi temperaturen så kommer aktiveringen alltså från stänker upp går - fortare de öppnar sig snabbare. - Och det är ju bra, för då kommer det in AT -unioner som kan bidra till den - här strömmen som kan depolarisera framförliggande membran snabbare. - Och det är ju jättebra. - Så att det går snabbare och snabbare när vi ökar temperaturerna. - Men det blir också så att den här inaktiveringen, den går också snabbare. - Så att kanalerna öppnar sig kvickare, men så inaktiverar de också - kvickare. Och någonstans blir det ju en brytpunkt här. - Att när kanalerna står öppna så kort så att det knappt hinner in några - natriumjoner och då börjar ju det här bli sämre. - Och då börjar det plana ut och bli en lägre ledningshastighet. - När aktivering och inaktivering går så kvickt att det knappt hinner in - eller inte hinner in tillräckligt. - Många natriumjoner. - Så därför får vi den här optimeringsfunktionen då för relationen mellan - temperatur och ledningshastighet. - Så diameter med urin och temperatur påverkar ledningshastigheten. - Vad handlar det då om för hastigheter? - När vi pratar om aktionspensal i skolflering. - Kan ni se i tabellen här då, för periferin så som vi kommer att stöta på - de här benämningarna då. - Det finns två olika sätt att klassificera det Romersk 1, 2, 3, 4 och A, B, - C och lite A, B och Delta och så där och de här begreppen kommer ni de - närmsta veckorna att höra en hel del av A -Beta -axon och C -axon och 1 -A - -axon och det hänför just till den här klassificeringen. - och överst Överst så har vi då mynicerad axon som är då har en stor - diameter. Du ser diametern där upp till 20 mikrometer. - En mikrometer är ju en tusendels millimeter, så att det här är ju ändå - tunnare än hårstrån, även om man relativt sett är tjockare. - Och de kan då leda med upp till en 100 meter per sekund och det är de - senaste. snabbaste axonen vi har till exempel från muskelspolar in till - motornervhån från motornervhån ut till muskeln så kanske vi ligger - någonstans på 70 -80 meter per sekund. - så att de snabbaste axonerna vi har ligger där. - Medan de långsammaste axonerna vi har de är ungefär 1000 gånger - långsammare de blir kanske en decimeter per sekund eller ännu långsammare. - För inne i centrala nervsystemet i hjärnan så är de flesta axonerna - omyteriserade och väldigt tunna och leder kanske med lägre hastigheter än - 0 ,1 meter per sekund. - Så vi har ett väldigt spann här i ledningshastighet. - Och då kan man ju resonera lite kring det och så kan man ju fråga sig att - dels kan man ju tänka på hastigheterna hundra meter per sekund och - snabbast tycker jag ändå är rätt bra. - Men återigen: om vi jämför med hastigheten i elektriska kablar eller - fiberoptiska kablar så är det löjligt långsamt egentligen. - Så att våra nervceller är inte speciellt imponerande egentligen om vi - jämför med elektricitet och ljus och annat sånt där. - Men vi ... och då kan man ju säga så här: Men varför? - Vi skulle åtminstone kunna se till så att vi hade immuniserad aktion i - hela hjärnan och då skulle vi kunna tänka mycket snabbare, och det skulle - vara jättebra. Ja, men det skulle ju ha ett pris. - Priset skulle vara att vi skulle ha kupor stora som badbollar det funkar - ju liksom inte, vi kan inte föda fram sådana barn utan det är ju liksom en - evolutionär kompromiss med detta. - De allra flesta axoner i hjärnan är väldigt tunna och ogyniserade och - leder ganska långsamt. - Men vi har å andra sidan väldigt många av dem, så att säga, så vi kan - kompensera låg hastighet med kvantitet istället, så att säga. - Det är ju 100 miljarder NRC som de fick, så det finns ju en bra mängd där. - Ja Några frågor kring detta med aktionspotentialens fortlevning och vad - som påverkar? Diametern myelin och temperatur, ett spann mellan ungefär - mindre än 0 ,1 grader. - en upp till 100 meter per sekund Ja, om det blir en förhöjd temperatur så - kommer de spänningskänsliga jonkanalerna öppna sig och inaktivera sig så - kvickt att det inte kommer in tillräckligt många natriumjoner för att - snabbt kunna deponalisera framförliggande membran. - Så att, när det är en optimering så funktion så här som det ofta är i - biologin så är det ju en positiv faktor och en negativ faktor och den - positiva faktorn här är att alarmet uppstår snabbare, den negativa faktorn - är att de också inaktiveras snabbare, och då blir det en sådan här - optimeringsfunktion utav det. - Ja, nu tänkte jag också att jag ska visa en liten film. - Hur det kan se ut med en aktionspotential. - Och det här illustrerar också lite det här med optiska tekniker som jag - nämnde lite kort inledningsvis. - Här ser ni då en nervcell med dendriträd och sen här någonstans har ni - initialsegmentet som sticker i väg och den här nervcellen har man utrustat - med spänningskänsla känsligt färgämne, man har introducerat det genetiskt - så att det ändrar sin plurochells beroende på membranpotentialen. - Samtidigt så har man också introducerat ljuskänsliga jonkanaler i den här - nervcellen, alltså jonkanalen, som normalt inte finns där, men som man kan - då transfektera de här cellerna med. - Och vad man gör då är att man här lyser med blått ljus och då kan man - aktivera de här ljuskänsliga jonkanalerna så att laddstoden dekonatiseras - och då kommer vi aktivera spänningskänsliga natriumkanaler och vi kommer - slå igång en aktionspotential som smyger ut då. - Där ser ni då hur aktionspotentialen startar här någonstans. - och sen så sprider den sig då ut i axonet men också tillbaka till somat - och ut i dendriterna. - Så vi har alltså också vad man brukar kalla för en retrograd - aktionspotential, alltså en aktionspotential som går tillbaka förutom den - antrograda aktionspotentialen som då går ut i axonet Och det ni kan notera - här då att hela den här filmen som ni nu ser i slow motion den är ungefär - 2 millisekunder lång, alltså en tusendels sekunder lång, så det här är ett - väldigt snabbt förlopp. - Och vi kan då se hur aktionspotentialen sprider sig Åt bägge håll från - initialsegmentet och ut till dentriträdet och ut i sen då alla - axonförgreningar till så småningom synapserna då som kommer att aktiveras - utav De här aktionspotentialen Ja och därmed tror jag att vi ska lite - runda av för idag för att det är liksom ett naturligt stopp här efter - aktionspotentialen och sen så imorgon så kommer vi då att fortsätta och - fokusera på synapser mycket imorgon vi kommer att prata glutamatsynaps och - gavra -synaps och sen så diskuterar vi de här begreppen med intrinsic - stabilitet och alla de här andra jonkanalerna och slutligen imorgon så - kommer vi också diskutera det här med modellering och plasticitet imorgon - är det en liten praktisk grej, förhoppningsvis inte jättestor roll för er, - men jag kommer jag måste avvika lite mitt i för viktigt möte, men det gör - då att vi startar 8 .15 imorgon och så tänker jag kör direkt till 9 .30 - och sen så får ni en halvtimmes paus imorgon, sen så kör vi igen till 10 - till 11 imorgon. - Det ser lite annorlunda ut med rasterna just imorgon men annars och vi - kommer ha en annan sal också. - Sen så påminner jag om detta då att på måndag så kommer vi då ha de här - frågeföreläsningarna där det finns gott om tid, alltså tre timmar med tid - för era frågor och så om ni känner att det har varit lite stressigt eller - annat det är jättebra att ni ställer frågor, chattar in frågor och ställer - frågor här under tiden men det kommer också finnas jättegott om tid på - måndag för mycket frågor kring det här för att det är en del utav det här - som vi behöver ändå bearbeta och studera för det är massa nya konstiga - grejer här med jämviktspotential och inaktiveringar och drivkrafter och - man behöver bolla lite och tänka på de här grejerna för att skapa sig en - förståelse kring det. - Men vi genomskådar idag tänker jag. - < ;i > ;Maria < ; /i > ; inakt. - inaktuell inaktuelltgods inaktuellt inaktuell. - inaktuella inaktuell. - inaktuella. Azerbajdzjan Azerbajdzjan inaktuella. - inaktuella. inaktuella motorvägsmotorvägsmotor \ No newline at end of file