Fix index/
This commit is contained in:
@@ -65,4 +65,4 @@ Exempel
|
||||
| [[Anatomi/Ben/Vertebra Lumbalis|vertebra lumbalis]] | Ryggrad |
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Ben/index|Benbildning – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/|Benbildning – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -4,5 +4,5 @@ title: Organ – översikt
|
||||
|
||||
# Organ – översikt
|
||||
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -4,4 +4,4 @@ Kort
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Anatomi/Terminologi/Lage Och Riktningsbegrepp|Läges- och riktningsbegrepp]]
|
||||
- [[Anatomi/Terminologi/Kinematisk Terminologi|Kinematisk terminologi]]
|
||||
- [[Anatomi/index|Anatomi – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/|Anatomi – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -6,11 +6,11 @@ title: Anatomi – översikt
|
||||
|
||||
|
||||
Underkategorier
|
||||
- [[Anatomi/Ben/index|Ben]]
|
||||
- [[Anatomi/Kärl/index|Kärl]]
|
||||
- [[Anatomi/Leder/index|Leder]]
|
||||
- [[Anatomi/Muskler/index|Muskler]]
|
||||
- [[Anatomi/Nerver/index|Nerver]]
|
||||
- [[Anatomi/Nerver/index|Nervsystem]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/index|Organ]]
|
||||
- [[Anatomi/Terminologi/index|Terminologi]]
|
||||
- [[Anatomi/Ben/|Ben]]
|
||||
- [[Anatomi/Kärl/|Kärl]]
|
||||
- [[Anatomi/Leder/|Leder]]
|
||||
- [[Anatomi/Muskler/|Muskler]]
|
||||
- [[Anatomi/Nerver/|Nerver]]
|
||||
- [[Anatomi/Nerver/|Nervsystem]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/|Organ]]
|
||||
- [[Anatomi/Terminologi/|Terminologi]]
|
||||
@@ -29,5 +29,5 @@ Strukturer och celler
|
||||
- [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning – faser]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]] (mall vid endokondral ossifikation)
|
||||
- [[Anatomi/Ben/index|Ben – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]] (mall vid endokondral ossifikation)
|
||||
- [[Anatomi/Ben/|Ben – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -1,5 +1,5 @@
|
||||
Översikt och typer
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/|Bindväv – översikt]]
|
||||
- Grundtyper: [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker]], [[Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv|retikulär]], [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|tät oregelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv|tät regelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv|elastisk]]
|
||||
- Embryonal/specialiserad: [[Histologi/Bindväv/Mesenkym|mesenkym]], [[Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv|mukös]], [[Histologi/Bindväv/Vit Fettväv|vit fettväv]], [[Histologi/Bindväv/Brun Fettväv|brun fettväv]]
|
||||
|
||||
@@ -10,5 +10,5 @@ Relaterade fördjupningar
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/Kollagen|Kollagen]] / [[Histologi/Bindväv/Kollagensyntes|Kollagensyntes]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/index|histologi – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/|histologi – översikt]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
|
||||
|
||||
@@ -5,4 +5,4 @@
|
||||
- Funktioner: cytokinproduktion, aktivering av makrofager och B-celler, avdödning av infekterade/tumorala celler.
|
||||
- I blodutstryk: små till medelstora lymfocyter med smal cytoplasmarand.
|
||||
|
||||
Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]], [[Histologi/Lymfatiska organ/index|lymfatiska organ]].
|
||||
Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]], [[Histologi/Lymfatiska organ/|lymfatiska organ]].
|
||||
|
||||
@@ -38,4 +38,4 @@ Hemostas
|
||||
- [[Histologi/Blod/Fibrinolys|Fibrinolys]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Ben/index|Benbildning – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/|Benbildning – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -6,4 +6,4 @@
|
||||
- töms i ven nära hjärtat
|
||||
|
||||
|
||||
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]], [[Histologi/Lymfatiska organ/index|lymfatiska organ]].
|
||||
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]], [[Histologi/Lymfatiska organ/|lymfatiska organ]].
|
||||
|
||||
@@ -11,5 +11,5 @@ Typer
|
||||
- [[Histologi/Brosk/Trådbrosk|trådbrosk (fibrocartilago)]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/|Bindväv – översikt]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap Brosk|Brosk (kapitel)]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Adenohypofysen innehåller körtelceller organiserade i strängar runt sinusform
|
||||
- Relatera hormonfrisättning till hypothalamiska releasing- och inhibiting-hormoner via portasystemet.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Binjurebarken delas i tre zoner: zona glomerulosa (mineralkortikoider), zona fas
|
||||
- Förstå kolesterolsyntesens roll och lipiddropparnas betydelse för steroidogenes.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler|Binjuremärg – kromaffina celler]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Binjuremärgen innehåller kromaffina celler (modifierade postganglionära neuro
|
||||
- Relatera kromaffint reaktionsmönster (kromsaltsfärgning) till granula med katekolaminer.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Binjurebark – zoner och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Parathyroidea består av tätt packade huvudceller som producerar parathormon (P
|
||||
- Identifiera fettceller som ökar med ålder och särskilja parathyroidea från lymfknutor.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Sköldkörteln – struktur och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Endokrin signalering innebär att hormonproducerande celler frisätter signalmol
|
||||
- Ge exempel på tidsmässiga skillnader mellan snabb katekolaminrespons och långsam steroidrespons.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ De viktigaste endokrina hormonerna kan organiseras efter ursprungsorgan: hypotal
|
||||
- Relatera hormonernas kemiska klass till deras transport och receptorer.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysen ligger i sella turcica på os sphenoidale och är förbunden med hypot
|
||||
- Koppla anatomiska relationer till kliniska konsekvenser (tumörer → synpåverkan).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysens portasystem består av två kapillärnät som förbinder hypothalamus
|
||||
- Relatera fel i portasystemet till kliniska syndrom (t.ex. Sheehans syndrom).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysen (glandula pituitaria) består av adenohypofys (framlob) och neurohypof
|
||||
- Redogöra översiktligt för hormonportföljen och respektive målorgan.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypothalamus ligger ventralt i diencephalon kring tredje ventrikeln och integrer
|
||||
- Ge exempel på hypofysreglerande hormoner (TRH, CRH, GnRH, GHRH, somatostatin, dopamin).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Negativ feedback stabiliserar hormonaxlar genom att målhormoner eller fysiologi
|
||||
- Förklara skillnaden mellan kort och lång feedback-loop samt kliniska konsekvenser vid tumörer eller bortfall.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Neurohypofysen består av pars nervosa, infundibulum och eminentia mediana där
|
||||
- Förstå innervationen från supraoptiska och paraventrikulära kärnor samt transporten via neurosekretoriska granula.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Pankreas endokrina del utgörs av Langerhansöar bestående av alfa-, beta-, del
|
||||
- Förklara hur blodflödet inom öarna möjliggör parakrin reglering mellan celltyper.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Sköldkörteln består av folliklar beklädda av kubiskt till cylindriskt epitel
|
||||
- Identifiera parafollikulära celler och relatera calcitonin till kalciumbalans.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Bisköldkörtlar – struktur och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,6 +12,6 @@ Corpus pineale består av pinealocyter och interstitiella astrocyter som omges a
|
||||
- Identifiera corpora arenacea (kalciumfosfat-depositioner) och deras ökande förekomst med ålder.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -5,7 +5,7 @@ Funktion
|
||||
- Barriär, reglering av hemostas, inflammationsrespons, kärltonus.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Anatomi/Kärl/index|Kärl – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Kärl/|Kärl – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Skivepitel|skivepitel]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
|
||||
|
||||
@@ -14,4 +14,4 @@ Huvudfunktioner
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Cellkontakter|Cell–cell- och cell–matrixkontakter]]
|
||||
- [[Basalmembran|Basalmembran]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/index|Körtlar – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/|Körtlar – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,5 @@ Funktion
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Skivepitel|enkelt skivepitel]]
|
||||
- [[Pericardium Serosum|pericardium serosum]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
|
||||
|
||||
@@ -10,5 +10,5 @@ Funktion
|
||||
- Sträckbar barriär som tål urinens miljö.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Epitel/index|Epitel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/|Epitel – översikt]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Colon och rektum delar kryptdominerad mucosa men skiljer sig åt genom ökande a
|
||||
- Relatera skillnaderna till funktionell lagring och tömning av feces.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Diabetes mellitus typ I orsakas av autoimmun destruktion av pankreas beta-celler
|
||||
- Diskutera hur hormonbalansen mellan insulin och glukagon påverkas i respektive typ.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Esofagus transporterar bolus från svalg till magsäck via en slemhinna med fler
|
||||
- Beskriva muskulaturens segmentering och plexus myentericus roll för peristaltik.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ title: Esofagus–magsäck – övergång
|
||||
- Diskutera kliniska konsekvenser av metaplasier (t.ex. Barretts esofagus).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Mag-tarmkanalen uppvisar återkommande lager: mucosa (epitel, lamina propria, mu
|
||||
- Skilja mellan serosa och adventitia samt förstå mesotelets funktion.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Gallblåsan lagrar och koncentrerar galla med hjälp av ett enskiktat cylinderep
|
||||
- Relatera gallblåsans struktur till risk för stas och stenbildning.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Glukagon från pankreas alfa-celler höjer blodglukos genom glykogenolys och glu
|
||||
- Beskriva hur glukagon och insulin samverkar för att upprätthålla normoglykemi.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hepatocyter organiseras i plattor som kommunicerar via gallsinus och tight junct
|
||||
- Relatera zonindelningen (periportal, intermediär, centrilobulär) till syre- och substratgradienter.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Levern tar emot syrerikt blod från arteria hepatica och näringsrikt blod från
|
||||
- Redogöra för lymfdränaget och dess koppling till periportala fält.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Den klassiska leverlobulus är hexagonalt organiserad kring en centralven och up
|
||||
- Känna igen Kupfferceller och Ito-celler i sinusoidernas vägg.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion|Lever – cellorganisation och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäcken har enskiktat cylinderepitel som bildar foveolae och tubulära körtl
|
||||
- Identifiera magsäckens tredelade muskellager och dess funktion för blandning.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäckens slemhinna rymmer ytepitelceller, mukösa halsceller, parietalceller,
|
||||
- Relatera stamcellsnischerna i kryptornas hals till slemhinnans förnyelse.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Pankreas består av en dominerande exokrin del med serösa acini och intercalate
|
||||
- Förstå avsaknaden av strierade gångar och myoepitel i pankreas jämfört med spottkörtlar.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Vid anorektala övergången sker epitelbyte från enskiktat cylinderepitel till
|
||||
- Relatera kärl- och venplexa till kliniska tillstånd (hemorrojder, fissurer).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Slemhinnor klär munhåla och mag-tarmkanal och består av epitel som vilar på
|
||||
- Förklara hur MALT och andra immunologiska komponenter integreras i slemhinnan.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|GI-kanal – histologisk översikt]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ De tre stora spottkörtlarna särskiljs histologiskt av proportionen serösa res
|
||||
- Känna igen sublingualis som mukösdominerad körtel med kortare gångsystem.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Parotis, submandibularis och sublingualis är sammansatta tubuloacinösa körtla
|
||||
- Förklara myoepiteliala cellers roll för sekretion.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|Stora spottkörtlar – skillnader]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Tandens hårdvävnader (emalj, dentin, cement) omger pulpan och förankras i alv
|
||||
- Förklara huvudskeenden i tandutvecklingen från tandlist till rotbildning.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmen återresorberar vatten och elektrolyter, fermenterar kostfiber via m
|
||||
- Relatera mikrobiotans metabolism till koloncytens energiförsörjning (butyrat).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmens vägg har en slät mucosa med raka Lieberkühn-kryptor rikliga på
|
||||
- Beskriva skillnader i lamina propria och MALT jämfört med tunntarm.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Tonsilla palatina utgör lymfoid vävnad med sekundära folliklar och kryptor t
|
||||
- Relatera mukösa och serösa körtlar (exempelvis Von Ebners) till lokalt immunskydd.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och utveckling]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -6,5 +6,5 @@ Kännetecken
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -28,5 +28,5 @@ Ledningssystem
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta)|Myoendokrina celler (ANF)]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Aortae|Valva aortae]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Mitralis|Valva mitralis]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Tricuspidalis|Valva tricuspidalis]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Trunci Pulmonalis|Valva trunci pulmonalis]]
|
||||
|
||||
@@ -39,7 +39,7 @@ Se även [[Histologi/Hjärta/Retledningssystem|retledningssystemet]].
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning – muskelvävnad]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskel]]
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskel]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -1,7 +1,7 @@
|
||||
## Skelettmuskel
|
||||
|
||||
### Organisation
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/index|Muskelvävnad]]en byggs upp av **[[Histologi/Muskelvävnad/Anatomisk Muskel|anatomiska muskler]]** som omges av [[Histologi/Muskelvävnad/Epimysium|epimysium]].
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/|Muskelvävnad]]en byggs upp av **[[Histologi/Muskelvävnad/Anatomisk Muskel|anatomiska muskler]]** som omges av [[Histologi/Muskelvävnad/Epimysium|epimysium]].
|
||||
- Muskeln består av **[[Histologi/Muskelvävnad/Fascikel|fasciklar]]** (muskelbuntar) omslutna av [[Histologi/Muskelvävnad/Perimysium|perimysium]].
|
||||
- Varje fascikel innehåller **[[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber|muskelfibrer]]** (multinukleära [[Histologi/Muskelvävnad/Syncytium|syncytier]]) omgivna av [[Histologi/Muskelvävnad/Endomysium|endomysium]] och [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]].
|
||||
- Muskelfiberns plasmamembran kallas [[Histologi/Muskelvävnad/Sarcolemma|sarcolemma]]; cytoplasman benämns [[Histologi/Muskelvävnad/Sarkoplasma|sarkoplasma]].
|
||||
|
||||
@@ -16,4 +16,4 @@ Begrepp
|
||||
- Fibertyper: [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ I|Typ I]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIa|Typ IIa]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIb|Typ IIb]]
|
||||
- Anpassning: [[Histologi/Muskelvävnad/Hypertrofi (Muskel)|hypertrofi]], [[Histologi/Muskelvävnad/Atrofi (Muskel)|atrofi]]
|
||||
|
||||
Se även [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI‑sammanfattning för muskelvävnad]].
|
||||
Se även [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI‑sammanfattning för muskelvävnad]].
|
||||
|
||||
@@ -5,21 +5,21 @@ title: Histologi – översikt
|
||||
# Histologi – översikt
|
||||
|
||||
- [[Histologi/Basalmembran|Basalmembran]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/index|Ben – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/|Ben – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]]
|
||||
- [[Histologi/Blod/index|Blod – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Blodkärl/index|Blodkärl – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bröstkörtel/index|Bröstkörtel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Demokompendium/index|Demokompendium – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/index|Epitel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hud/index|Hud – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/KUG/index|KUG – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/index|Körtlar – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/index|Muskelvävnad – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/index|Nervsystem – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Njure/index|Njure – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Urinvägar/index|Urinvägar – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Blod/|Blod – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Blodkärl/|Blodkärl – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bröstkörtel/|Bröstkörtel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Demokompendium/|Demokompendium – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/|Epitel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hud/|Hud – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/KUG/|KUG – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/|Körtlar – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/|Muskelvävnad – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/|Nervsystem – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Njure/|Njure – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Urinvägar/|Urinvägar – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -51,10 +51,10 @@ Redogöra för synnovialledens uppbyggnad, dess viktigaste komponenter och deras
|
||||
Ge exempel på bindvävsfogar och broskfogar
|
||||
Känna till bursor och senskidor samt deras form och funktion
|
||||
Se även
|
||||
- [[Anatomi/Leder/index|Leder – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Ben/index|Ben – översikt]] / [[Anatomi/Muskler/index|Muskler – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]] / [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/index|Benbildning – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Leder/|Leder – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Ben/|Ben – översikt]] / [[Anatomi/Muskler/|Muskler – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]] / [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/|Benbildning – översikt]]
|
||||
## Rörelseapparatens ben, leder och muskler
|
||||
|
||||
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
|
||||
@@ -73,7 +73,7 @@ Ett urval av kroppens leder (Kunskapsmålen för artrologi är kopplade till kun
|
||||
osteologi. Principiellt skall studenten kunna redogöra för leder motsvarande den detaljnivå
|
||||
som gäller för de ben som ingår i leden).
|
||||
Kunna beskriva i detalj, inklusive i kursen ingående muskler som verkar över leden
|
||||
(se [[Anatomi/Muskler/index|muskeltabellen]]): [[Anatomi/Leder/Knäled|knäled]], [[Anatomi/Leder/Höftled|höftled]], [[Anatomi/Leder/Axelled|axelled]], [[Anatomi/Leder/Armbågsled|armbågsled]].
|
||||
(se [[Anatomi/Muskler/|muskeltabellen]]): [[Anatomi/Leder/Knäled|knäled]], [[Anatomi/Leder/Höftled|höftled]], [[Anatomi/Leder/Axelled|axelled]], [[Anatomi/Leder/Armbågsled|armbågsled]].
|
||||
Kunna peka ut: [[Anatomi/Leder/Handled|handled]]. [[Anatomi/Leder/Fotled|fotled]]. Proximala, intermediära och distala
|
||||
[[Anatomi/Leder/Interphalangealleder|interphalangealleder]] i övre och nedre extremitet. [[Anatomi/Leder/Ryggrad Mellankotsleder|ryggradens mellankotsleder]].
|
||||
[[Anatomi/Leder/Käkled|Käkled]].
|
||||
@@ -82,4 +82,4 @@ Ett urval av kroppens muskler
|
||||
Dessa muskler sammanfattas i bifogad muskeltabell.
|
||||
För varje muskel skall studenten kunna redogöra för:
|
||||
Läge (ursprung och fäste beskrivs med: benets namn på latin och vilken del av benet
|
||||
på svenska) och funktion (viktigaste rörelse och led som rörelsen görs i). Se [[Anatomi/Muskler/index|Muskler – översikt]] för exempel och länkar.
|
||||
på svenska) och funktion (viktigaste rörelse och led som rörelsen görs i). Se [[Anatomi/Muskler/|Muskler – översikt]] för exempel och länkar.
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@
|
||||
- Cylindriskt epitel: [[Histologi/Epitel/Cylindriskt Epitel]]
|
||||
- Övergångsepitel: [[Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel]].
|
||||
- Epitelets förnyelse: basala stamceller.
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/index|Körtelepitel]]: parenkym, exokrin vs. endokrin, sekretionsmekanism (holokrin, apokrin, merokrin), sekret (seröst/muköst), utseende (enkel, sammansatt, tubulär, alveolär).
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/|Körtelepitel]]: parenkym, exokrin vs. endokrin, sekretionsmekanism (holokrin, apokrin, merokrin), sekret (seröst/muköst), utseende (enkel, sammansatt, tubulär, alveolär).
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
- Beskriva uppbyggnad och funktion av olika epiteltyper, inklusive körtelepitel.
|
||||
|
||||
@@ -4,7 +4,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
|
||||
[7: Cartilage](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257425467&bookid=3290)
|
||||
[10: Blood](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
|
||||
## Moment
|
||||
- Översikt: [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv – översikt]]
|
||||
- Översikt: [[Histologi/Bindväv/|Bindväv – översikt]]
|
||||
- ECM (extracellulär matrix):
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/Fibrer i Bindväv|Fibrer i bindväv]] (kollagena, elastiska, retikulära).
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/Grundsubstans|Grundsubstans]] (GAG, proteoglykaner, multiadhesiva glykoproteiner).
|
||||
@@ -15,7 +15,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
|
||||
- Bindvävstyper:
|
||||
- Grundtyper: [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|Lucker]], [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|Stram oregelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv|Stram regelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv|Elastisk]], [[Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv|Retikulär]].
|
||||
- Embryonal/specialiserad: [[Histologi/Bindväv/Mesenkym|Mesenkym]], [[Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv]], [[Histologi/Bindväv/Vit Fettväv|Vit fettväv]], [[Histologi/Bindväv/Brun Fettväv|Brun fettväv]].
|
||||
- Relaterat brosk (stödjevävnad): [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]]
|
||||
- Relaterat brosk (stödjevävnad): [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Brosk/Hyalint Brosk|Hyalint]], [[Histologi/Brosk/Elastiskt Brosk|Elastiskt]], [[Histologi/Brosk/Trådbrosk|Trådbrosk]].
|
||||
|
||||
## Mål
|
||||
|
||||
@@ -2,7 +2,7 @@ Anne Uv
|
||||
## Kurslitteratur
|
||||
[8: Bone](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257425616&bookid=3290)
|
||||
## Moment
|
||||
- Översikt: [[Histologi/Ben/index|Benbildning – översikt]]
|
||||
- Översikt: [[Histologi/Ben/|Benbildning – översikt]]
|
||||
|
||||
- Benarkitektur
|
||||
- Rörben: diafys/metafys/epifys; [[Histologi/Ben/Kompakt vs Spongiöst Ben|kompakt vs spongiöst ben]]; märghåla/benmärg (se [[Histologi/Blod/Benmärg|benmärg]]).
|
||||
|
||||
@@ -3,7 +3,7 @@
|
||||
[10: Blod](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
|
||||
|
||||
## Moment
|
||||
**Blodkärl** – se [[Histologi/Blodkärl/index|blodkärlsöversikt]]
|
||||
**Blodkärl** – se [[Histologi/Blodkärl/|blodkärlsöversikt]]
|
||||
- [[Histologi/Blodkärl/Elastisk Artär|Elastisk artär]], [[Histologi/Blodkärl/Muskelartär|muskelartär]], [[Histologi/Blodkärl/Arteriol|arteriol]]
|
||||
- [[Histologi/Blodkärl/Kapillär Kontinuerlig|Kontinuerlig kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerad kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Sinusoid|sinusoid]]
|
||||
- [[Histologi/Blodkärl/Venol|Venol]], [[Histologi/Blodkärl/Ven|ven]], [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]]
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@
|
||||
- Kärlcellstyper: [[Histologi/Blodkärl/Endotelcell|endotelcell]], [[Histologi/Blodkärl/Pericyt|pericyt]]
|
||||
- Specialstrukturer: [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]], [[Histologi/Blodkärl/Anastomos|anastomos]]
|
||||
|
||||
**Blod** – se [[Histologi/Blod/index|blodöversikt]]
|
||||
**Blod** – se [[Histologi/Blod/|blodöversikt]]
|
||||
- [[Histologi/Blod/Plasma|Plasma]], [[Histologi/Blod/Serum|serum]], [[Histologi/Blod/Buffy Coat|buffy coat]]
|
||||
- [[Histologi/Blod/Erytrocyt|Erytrocyt]], [[Histologi/Blod/Trombocyt|trombocyt]], [[Histologi/Blod/Leukocyter Översikt|leukocyter]]
|
||||
- Granulocyter: [[Histologi/Blod/Neutrofil|neutrofil]], [[Histologi/Blod/Eosinofil|eosinofil]], [[Histologi/Blod/Basofil|basofil]], [[Histologi/Blod/Granulocytgranula|granulocytgranula]], [[Histologi/Blod/Lysozym|lysozym]], [[Histologi/Blod/Heparin|heparin]], [[Histologi/Blod/Histamin|histamin]]
|
||||
|
||||
@@ -4,7 +4,7 @@
|
||||
## Moment
|
||||
|
||||
### 1
|
||||
**[[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]** (mucosa): [[Histologi/Epitel/index|epitel]] m/[[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] ([[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]]), slemproducerande [[Histologi/Körtlar/index|körtlar]] i epitelet eller bindväven. I de flesta fall [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]] under slemhinnan. **Munslemhinna**, [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|flerskiktat oförhornat skivepitel]], lamina propria. Submukosa, [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
|
||||
**[[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]** (mucosa): [[Histologi/Epitel/|epitel]] m/[[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] ([[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]]), slemproducerande [[Histologi/Körtlar/|körtlar]] i epitelet eller bindväven. I de flesta fall [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]] under slemhinnan. **Munslemhinna**, [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|flerskiktat oförhornat skivepitel]], lamina propria. Submukosa, [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
|
||||
**Läpp**: [[Histologi/Hud/Epidermis|hud]], läppröda, [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|munslemhinna]].
|
||||
**Tunga**: [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|Flerskiktat skivepitel]], [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]], papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. **[[Histologi/Körtlar/Mukös Kortel|Mukösa]]** och [[Histologi/Körtlar/Seröskörtel|serösa]] små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
|
||||
**[[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]**: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben, periodentalligamentet.
|
||||
|
||||
@@ -23,4 +23,4 @@ title: Målbeskrivningar – översikt
|
||||
- [[Målbeskrivning/4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi – Njurar och urinvägar]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG|4.4 Histologi – MUG]]
|
||||
|
||||
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Index|AI-summeringar – översikt]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/|AI-summeringar – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -4,7 +4,7 @@ title: Anteckningar - Översikt
|
||||
|
||||
# Översikt
|
||||
|
||||
- [[Anatomi/index|Anatomi]]
|
||||
- [[Histologi/index|Histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Demokompendium/Index|Demokompendium]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/index|Målbeskrivningar]]
|
||||
- [[Anatomi/|Anatomi]]
|
||||
- [[Histologi/|Histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Demokompendium/|Demokompendium]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/|Målbeskrivningar]]
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user