1
0

Fix index/

This commit is contained in:
2025-10-13 18:02:22 +02:00
parent d55cfff3ed
commit ea8941936e
67 changed files with 103 additions and 103 deletions

View File

@@ -65,4 +65,4 @@ Exempel
| [[Anatomi/Ben/Vertebra Lumbalis|vertebra lumbalis]] | Ryggrad |
Relaterat
- [[Histologi/Ben/index|Benbildning översikt]]
- [[Histologi/Ben/|Benbildning översikt]]

View File

@@ -4,5 +4,5 @@ title: Organ översikt
# Organ översikt
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta]]
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]

View File

@@ -4,4 +4,4 @@ Kort
Relaterat
- [[Anatomi/Terminologi/Lage Och Riktningsbegrepp|Läges- och riktningsbegrepp]]
- [[Anatomi/Terminologi/Kinematisk Terminologi|Kinematisk terminologi]]
- [[Anatomi/index|Anatomi översikt]]
- [[Anatomi/|Anatomi översikt]]

View File

@@ -6,11 +6,11 @@ title: Anatomi översikt
Underkategorier
- [[Anatomi/Ben/index|Ben]]
- [[Anatomi/Kärl/index|Kärl]]
- [[Anatomi/Leder/index|Leder]]
- [[Anatomi/Muskler/index|Muskler]]
- [[Anatomi/Nerver/index|Nerver]]
- [[Anatomi/Nerver/index|Nervsystem]]
- [[Anatomi/Organ/index|Organ]]
- [[Anatomi/Terminologi/index|Terminologi]]
- [[Anatomi/Ben/|Ben]]
- [[Anatomi/Kärl/|Kärl]]
- [[Anatomi/Leder/|Leder]]
- [[Anatomi/Muskler/|Muskler]]
- [[Anatomi/Nerver/|Nerver]]
- [[Anatomi/Nerver/|Nervsystem]]
- [[Anatomi/Organ/|Organ]]
- [[Anatomi/Terminologi/|Terminologi]]

View File

@@ -29,5 +29,5 @@ Strukturer och celler
- [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning faser]]
Relaterat
- [[Histologi/Brosk/index|Brosk översikt]] (mall vid endokondral ossifikation)
- [[Anatomi/Ben/index|Ben översikt]]
- [[Histologi/Brosk/|Brosk översikt]] (mall vid endokondral ossifikation)
- [[Anatomi/Ben/|Ben översikt]]

View File

@@ -1,5 +1,5 @@
Översikt och typer
- [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv översikt]]
- [[Histologi/Bindväv/|Bindväv översikt]]
- Grundtyper: [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker]], [[Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv|retikulär]], [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|tät oregelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv|tät regelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv|elastisk]]
- Embryonal/specialiserad: [[Histologi/Bindväv/Mesenkym|mesenkym]], [[Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv|mukös]], [[Histologi/Bindväv/Vit Fettväv|vit fettväv]], [[Histologi/Bindväv/Brun Fettväv|brun fettväv]]
@@ -10,5 +10,5 @@ Relaterade fördjupningar
- [[Histologi/Bindväv/Kollagen|Kollagen]] / [[Histologi/Bindväv/Kollagensyntes|Kollagensyntes]]
Relaterat
- [[Histologi/index|histologi översikt]]
- [[Histologi/|histologi översikt]]
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 Bindväv]]

View File

@@ -5,4 +5,4 @@
- Funktioner: cytokinproduktion, aktivering av makrofager och B-celler, avdödning av infekterade/tumorala celler.
- I blodutstryk: små till medelstora lymfocyter med smal cytoplasmarand.
Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]], [[Histologi/Lymfatiska organ/index|lymfatiska organ]].
Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]], [[Histologi/Lymfatiska organ/|lymfatiska organ]].

View File

@@ -38,4 +38,4 @@ Hemostas
- [[Histologi/Blod/Fibrinolys|Fibrinolys]]
Relaterat
- [[Histologi/Ben/index|Benbildning översikt]]
- [[Histologi/Ben/|Benbildning översikt]]

View File

@@ -6,4 +6,4 @@
- töms i ven nära hjärtat
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]], [[Histologi/Lymfatiska organ/index|lymfatiska organ]].
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]], [[Histologi/Lymfatiska organ/|lymfatiska organ]].

View File

@@ -11,5 +11,5 @@ Typer
- [[Histologi/Brosk/Trådbrosk|trådbrosk (fibrocartilago)]]
Relaterat
- [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv översikt]]
- [[Histologi/Bindväv/|Bindväv översikt]]
- [[bok/histologi/Kap Brosk|Brosk (kapitel)]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Adenohypofysen innehåller körtelceller organiserade i strängar runt sinusform
- Relatera hormonfrisättning till hypothalamiska releasing- och inhibiting-hormoner via portasystemet.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen översikt|Hypofysen översikt]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen portasystem|Hypofysen portasystem]]
- [[Histologi/Endokrina/Neurohypofysen delar och hormoner|Neurohypofysen delar och hormoner]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Binjurebarken delas i tre zoner: zona glomerulosa (mineralkortikoider), zona fas
- Förstå kolesterolsyntesens roll och lipiddropparnas betydelse för steroidogenes.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Binjuremärg kromaffina celler|Binjuremärg kromaffina celler]]
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Binjuremärgen innehåller kromaffina celler (modifierade postganglionära neuro
- Relatera kromaffint reaktionsmönster (kromsaltsfärgning) till granula med katekolaminer.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Binjurebark zoner och hormoner|Binjurebark zoner och hormoner]]
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Parathyroidea består av tätt packade huvudceller som producerar parathormon (P
- Identifiera fettceller som ökar med ålder och särskilja parathyroidea från lymfknutor.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln struktur och hormoner|Sköldkörteln struktur och hormoner]]
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Endokrin signalering innebär att hormonproducerande celler frisätter signalmol
- Ge exempel på tidsmässiga skillnader mellan snabb katekolaminrespons och långsam steroidrespons.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback principer och exempel|Negativ feedback principer och exempel]]
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ De viktigaste endokrina hormonerna kan organiseras efter ursprungsorgan: hypotal
- Relatera hormonernas kemiska klass till deras transport och receptorer.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering principer|Endokrin signalering principer]]
- [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback principer och exempel|Negativ feedback principer och exempel]]
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysen ligger i sella turcica på os sphenoidale och är förbunden med hypot
- Koppla anatomiska relationer till kliniska konsekvenser (tumörer → synpåverkan).
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen översikt|Hypofysen översikt]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen portasystem|Hypofysen portasystem]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus läge och funktion|Hypothalamus läge och funktion]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysens portasystem består av två kapillärnät som förbinder hypothalamus
- Relatera fel i portasystemet till kliniska syndrom (t.ex. Sheehans syndrom).
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus läge och funktion|Hypothalamus läge och funktion]]
- [[Histologi/Endokrina/Adenohypofysen celler och hormoner|Adenohypofysen celler och hormoner]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen anatomi och kärl|Hypofysen anatomi och kärl]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysen (glandula pituitaria) består av adenohypofys (framlob) och neurohypof
- Redogöra översiktligt för hormonportföljen och respektive målorgan.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Adenohypofysen celler och hormoner|Adenohypofysen celler och hormoner]]
- [[Histologi/Endokrina/Neurohypofysen delar och hormoner|Neurohypofysen delar och hormoner]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen anatomi och kärl|Hypofysen anatomi och kärl]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Hypothalamus ligger ventralt i diencephalon kring tredje ventrikeln och integrer
- Ge exempel på hypofysreglerande hormoner (TRH, CRH, GnRH, GHRH, somatostatin, dopamin).
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen översikt|Hypofysen översikt]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen portasystem|Hypofysen portasystem]]
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Negativ feedback stabiliserar hormonaxlar genom att målhormoner eller fysiologi
- Förklara skillnaden mellan kort och lång feedback-loop samt kliniska konsekvenser vid tumörer eller bortfall.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering principer|Endokrin signalering principer]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus läge och funktion|Hypothalamus läge och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Neurohypofysen består av pars nervosa, infundibulum och eminentia mediana där
- Förstå innervationen från supraoptiska och paraventrikulära kärnor samt transporten via neurosekretoriska granula.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus läge och funktion|Hypothalamus läge och funktion]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen översikt|Hypofysen översikt]]
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen portasystem|Hypofysen portasystem]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Pankreas endokrina del utgörs av Langerhansöar bestående av alfa-, beta-, del
- Förklara hur blodflödet inom öarna möjliggör parakrin reglering mellan celltyper.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/GI/Pankreas struktur och funktion|Pankreas struktur och funktion]]
- [[Histologi/Endokrina/Hormoner glukagon och insulin|Hormoner glukagon och insulin]]
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Sköldkörteln består av folliklar beklädda av kubiskt till cylindriskt epitel
- Identifiera parafollikulära celler och relatera calcitonin till kalciumbalans.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar struktur och hormoner|Bisköldkörtlar struktur och hormoner]]
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner produktionsorgan och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

View File

@@ -12,6 +12,6 @@ Corpus pineale består av pinealocyter och interstitiella astrocyter som omges a
- Identifiera corpora arenacea (kalciumfosfat-depositioner) och deras ökande förekomst med ålder.
## Relaterat
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ mål]]
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering principer|Endokrin signalering principer]]
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

View File

@@ -5,7 +5,7 @@ Funktion
- Barriär, reglering av hemostas, inflammationsrespons, kärltonus.
Relaterat
- [[Anatomi/Kärl/index|Kärl översikt]]
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta översikt]]
- [[Anatomi/Kärl/|Kärl översikt]]
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta översikt]]
- [[Histologi/Epitel/Skivepitel|skivepitel]]
- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 Epitel]]

View File

@@ -14,4 +14,4 @@ Huvudfunktioner
Relaterat
- [[Histologi/Epitel/Cellkontakter|Cellcell- och cellmatrixkontakter]]
- [[Basalmembran|Basalmembran]]
- [[Histologi/Körtlar/index|Körtlar översikt]]
- [[Histologi/Körtlar/|Körtlar översikt]]

View File

@@ -8,5 +8,5 @@ Funktion
Relaterat
- [[Histologi/Epitel/Skivepitel|enkelt skivepitel]]
- [[Pericardium Serosum|pericardium serosum]]
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta översikt]]
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta översikt]]
- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 Epitel]]

View File

@@ -10,5 +10,5 @@ Funktion
- Sträckbar barriär som tål urinens miljö.
Relaterat
- [[Histologi/Epitel/index|Epitel översikt]]
- [[Histologi/Epitel/|Epitel översikt]]
- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 Epitel]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Colon och rektum delar kryptdominerad mucosa men skiljer sig åt genom ökande a
- Relatera skillnaderna till funktionell lagring och tömning av feces.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Tjocktarm väggens uppbyggnad|Tjocktarm väggens uppbyggnad]]
- [[Histologi/GI/Rektumanalkanal övergång|Rektumanalkanal övergång]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Diabetes mellitus typ I orsakas av autoimmun destruktion av pankreas beta-celler
- Diskutera hur hormonbalansen mellan insulin och glukagon påverkas i respektive typ.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Hormoner glukagon och insulin|Hormoner glukagon och insulin]]
- [[Histologi/GI/Pankreas struktur och funktion|Pankreas struktur och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Esofagus transporterar bolus från svalg till magsäck via en slemhinna med fler
- Beskriva muskulaturens segmentering och plexus myentericus roll för peristaltik.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Esofagusmagsäck övergång|Esofagusmagsäck övergång]]
- [[Histologi/GI/Magsäck histologi och regionala skillnader|Magsäck histologi och regionala skillnader]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ title: Esofagusmagsäck övergång
- Diskutera kliniska konsekvenser av metaplasier (t.ex. Barretts esofagus).
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Esofagus struktur och funktion|Esofagus struktur och funktion]]
- [[Histologi/GI/Magsäck histologi och regionala skillnader|Magsäck histologi och regionala skillnader]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Mag-tarmkanalen uppvisar återkommande lager: mucosa (epitel, lamina propria, mu
- Skilja mellan serosa och adventitia samt förstå mesotelets funktion.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|Slemhinna struktur och funktion]]
- [[Histologi/GI/Tjocktarm väggens uppbyggnad|Tjocktarm väggens uppbyggnad]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Gallblåsan lagrar och koncentrerar galla med hjälp av ett enskiktat cylinderep
- Relatera gallblåsans struktur till risk för stas och stenbildning.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Lever flöde av blod galla och lymfa|Lever flöde av blod, galla och lymfa]]
- [[Histologi/GI/Pankreas struktur och funktion|Pankreas struktur och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Glukagon från pankreas alfa-celler höjer blodglukos genom glykogenolys och glu
- Beskriva hur glukagon och insulin samverkar för att upprätthålla normoglykemi.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Pankreas struktur och funktion|Pankreas struktur och funktion]]
- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Hepatocyter organiseras i plattor som kommunicerar via gallsinus och tight junct
- Relatera zonindelningen (periportal, intermediär, centrilobulär) till syre- och substratgradienter.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Leverlobulus histologisk uppbyggnad|Leverlobulus histologisk uppbyggnad]]
- [[Histologi/GI/Lever flöde av blod galla och lymfa|Lever flöde av blod, galla och lymfa]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Levern tar emot syrerikt blod från arteria hepatica och näringsrikt blod från
- Redogöra för lymfdränaget och dess koppling till periportala fält.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Leverlobulus histologisk uppbyggnad|Leverlobulus histologisk uppbyggnad]]
- [[Histologi/GI/Gallblåsa struktur och funktion|Gallblåsa struktur och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Den klassiska leverlobulus är hexagonalt organiserad kring en centralven och up
- Känna igen Kupfferceller och Ito-celler i sinusoidernas vägg.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Lever cellorganisation och funktion|Lever cellorganisation och funktion]]
- [[Histologi/GI/Lever flöde av blod galla och lymfa|Lever flöde av blod, galla och lymfa]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäcken har enskiktat cylinderepitel som bildar foveolae och tubulära körtl
- Identifiera magsäckens tredelade muskellager och dess funktion för blandning.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Magsäck slemhinnans celltyper|Magsäck slemhinnans celltyper]]
- [[Histologi/GI/Esofagusmagsäck övergång|Esofagusmagsäck övergång]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäckens slemhinna rymmer ytepitelceller, mukösa halsceller, parietalceller,
- Relatera stamcellsnischerna i kryptornas hals till slemhinnans förnyelse.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Magsäck histologi och regionala skillnader|Magsäck histologi och regionala skillnader]]
- [[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|Slemhinna struktur och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Pankreas består av en dominerande exokrin del med serösa acini och intercalate
- Förstå avsaknaden av strierade gångar och myoepitel i pankreas jämfört med spottkörtlar.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Hormoner glukagon och insulin|Hormoner glukagon och insulin]]
- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Vid anorektala övergången sker epitelbyte från enskiktat cylinderepitel till
- Relatera kärl- och venplexa till kliniska tillstånd (hemorrojder, fissurer).
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
- [[Histologi/GI/Tjocktarm funktion|Tjocktarm funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Slemhinnor klär munhåla och mag-tarmkanal och består av epitel som vilar på
- Förklara hur MALT och andra immunologiska komponenter integreras i slemhinnan.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/GI-kanal histologisk översikt|GI-kanal histologisk översikt]]
- [[Histologi/GI/Magsäck slemhinnans celltyper|Magsäck slemhinnans celltyper]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ De tre stora spottkörtlarna särskiljs histologiskt av proportionen serösa res
- Känna igen sublingualis som mukösdominerad körtel med kortare gångsystem.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar struktur och funktion|Stora spottkörtlar struktur och funktion]]
- [[Histologi/GI/Tonsiller struktur|Tonsiller struktur]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Parotis, submandibularis och sublingualis är sammansatta tubuloacinösa körtla
- Förklara myoepiteliala cellers roll för sekretion.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar skillnader|Stora spottkörtlar skillnader]]
- [[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|Slemhinna struktur och funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Tandens hårdvävnader (emalj, dentin, cement) omger pulpan och förankras i alv
- Förklara huvudskeenden i tandutvecklingen från tandlist till rotbildning.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar struktur och funktion|Stora spottkörtlar struktur och funktion]]
- [[Histologi/GI/Tonsiller struktur|Tonsiller struktur]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmen återresorberar vatten och elektrolyter, fermenterar kostfiber via m
- Relatera mikrobiotans metabolism till koloncytens energiförsörjning (butyrat).
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Tjocktarm väggens uppbyggnad|Tjocktarm väggens uppbyggnad]]
- [[Histologi/GI/Rektumanalkanal övergång|Rektumanalkanal övergång]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmens vägg har en slät mucosa med raka Lieberkühn-kryptor rikliga på
- Beskriva skillnader i lamina propria och MALT jämfört med tunntarm.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
- [[Histologi/GI/Tjocktarm funktion|Tjocktarm funktion]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -12,7 +12,7 @@ Tonsilla palatina utgör lymfoid vävnad med sekundära folliklar och kryptor t
- Relatera mukösa och serösa körtlar (exempelvis Von Ebners) till lokalt immunskydd.
## Relaterat
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/|GI-histologi mål]]
- [[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|Slemhinna struktur och funktion]]
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och utveckling]]
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

View File

@@ -6,5 +6,5 @@ Kännetecken
Relaterat
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta översikt]]
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta översikt]]

View File

@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
Relaterat
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta histologi]]
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta histologi]]

View File

@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
Relaterat
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta histologi]]
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta histologi]]

View File

@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
Relaterat
- [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]]
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta histologi]]
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta histologi]]

View File

@@ -28,5 +28,5 @@ Ledningssystem
- [[Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta)|Myoendokrina celler (ANF)]]
Relaterat
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta översikt]]
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta översikt]]
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Aortae|Valva aortae]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Mitralis|Valva mitralis]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Tricuspidalis|Valva tricuspidalis]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Trunci Pulmonalis|Valva trunci pulmonalis]]

View File

@@ -39,7 +39,7 @@ Se även [[Histologi/Hjärta/Retledningssystem|retledningssystemet]].
### Relaterat
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning muskelvävnad]]
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta histologi]]
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta histologi]]
- [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskel]]
- [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskel]]

View File

@@ -1,7 +1,7 @@
## Skelettmuskel
### Organisation
- [[Histologi/Muskelvävnad/index|Muskelvävnad]]en byggs upp av **[[Histologi/Muskelvävnad/Anatomisk Muskel|anatomiska muskler]]** som omges av [[Histologi/Muskelvävnad/Epimysium|epimysium]].
- [[Histologi/Muskelvävnad/|Muskelvävnad]]en byggs upp av **[[Histologi/Muskelvävnad/Anatomisk Muskel|anatomiska muskler]]** som omges av [[Histologi/Muskelvävnad/Epimysium|epimysium]].
- Muskeln består av **[[Histologi/Muskelvävnad/Fascikel|fasciklar]]** (muskelbuntar) omslutna av [[Histologi/Muskelvävnad/Perimysium|perimysium]].
- Varje fascikel innehåller **[[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber|muskelfibrer]]** (multinukleära [[Histologi/Muskelvävnad/Syncytium|syncytier]]) omgivna av [[Histologi/Muskelvävnad/Endomysium|endomysium]] och [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]].
- Muskelfiberns plasmamembran kallas [[Histologi/Muskelvävnad/Sarcolemma|sarcolemma]]; cytoplasman benämns [[Histologi/Muskelvävnad/Sarkoplasma|sarkoplasma]].

View File

@@ -16,4 +16,4 @@ Begrepp
- Fibertyper: [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ I|Typ I]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIa|Typ IIa]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIb|Typ IIb]]
- Anpassning: [[Histologi/Muskelvävnad/Hypertrofi (Muskel)|hypertrofi]], [[Histologi/Muskelvävnad/Atrofi (Muskel)|atrofi]]
Se även [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AIsammanfattning för muskelvävnad]].
Se även [[Histologi/Hjärta/|Hjärta histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AIsammanfattning för muskelvävnad]].

View File

@@ -5,21 +5,21 @@ title: Histologi översikt
# Histologi översikt
- [[Histologi/Basalmembran|Basalmembran]]
- [[Histologi/Ben/index|Ben översikt]]
- [[Histologi/Ben/|Ben översikt]]
- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]]
- [[Histologi/Blod/index|Blod översikt]]
- [[Histologi/Blodkärl/index|Blodkärl översikt]]
- [[Histologi/Brosk/index|Brosk översikt]]
- [[Histologi/Bröstkörtel/index|Bröstkörtel översikt]]
- [[Histologi/Demokompendium/index|Demokompendium översikt]]
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina översikt]]
- [[Histologi/Epitel/index|Epitel översikt]]
- [[Histologi/GI/index|GI översikt]]
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta histologi]]
- [[Histologi/Hud/index|Hud översikt]]
- [[Histologi/KUG/index|KUG översikt]]
- [[Histologi/Körtlar/index|Körtlar översikt]]
- [[Histologi/Muskelvävnad/index|Muskelvävnad översikt]]
- [[Histologi/Nervsystem/index|Nervsystem översikt]]
- [[Histologi/Njure/index|Njure översikt]]
- [[Histologi/Urinvägar/index|Urinvägar översikt]]
- [[Histologi/Blod/|Blod översikt]]
- [[Histologi/Blodkärl/|Blodkärl översikt]]
- [[Histologi/Brosk/|Brosk översikt]]
- [[Histologi/Bröstkörtel/|Bröstkörtel översikt]]
- [[Histologi/Demokompendium/|Demokompendium översikt]]
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina översikt]]
- [[Histologi/Epitel/|Epitel översikt]]
- [[Histologi/GI/|GI översikt]]
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta histologi]]
- [[Histologi/Hud/|Hud översikt]]
- [[Histologi/KUG/|KUG översikt]]
- [[Histologi/Körtlar/|Körtlar översikt]]
- [[Histologi/Muskelvävnad/|Muskelvävnad översikt]]
- [[Histologi/Nervsystem/|Nervsystem översikt]]
- [[Histologi/Njure/|Njure översikt]]
- [[Histologi/Urinvägar/|Urinvägar översikt]]

View File

@@ -51,10 +51,10 @@ Redogöra för synnovialledens uppbyggnad, dess viktigaste komponenter och deras
Ge exempel på bindvävsfogar och broskfogar
Känna till bursor och senskidor samt deras form och funktion
Se även
- [[Anatomi/Leder/index|Leder översikt]]
- [[Anatomi/Ben/index|Ben översikt]] / [[Anatomi/Muskler/index|Muskler översikt]]
- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]] / [[Histologi/Brosk/index|Brosk översikt]]
- [[Histologi/Ben/index|Benbildning översikt]]
- [[Anatomi/Leder/|Leder översikt]]
- [[Anatomi/Ben/|Ben översikt]] / [[Anatomi/Muskler/|Muskler översikt]]
- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]] / [[Histologi/Brosk/|Brosk översikt]]
- [[Histologi/Ben/|Benbildning översikt]]
## Rörelseapparatens ben, leder och muskler
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
@@ -73,7 +73,7 @@ Ett urval av kroppens leder (Kunskapsmålen för artrologi är kopplade till kun
osteologi. Principiellt skall studenten kunna redogöra för leder motsvarande den detaljnivå
som gäller för de ben som ingår i leden).
Kunna beskriva i detalj, inklusive i kursen ingående muskler som verkar över leden
(se [[Anatomi/Muskler/index|muskeltabellen]]): [[Anatomi/Leder/Knäled|knäled]], [[Anatomi/Leder/Höftled|höftled]], [[Anatomi/Leder/Axelled|axelled]], [[Anatomi/Leder/Armbågsled|armbågsled]].
(se [[Anatomi/Muskler/|muskeltabellen]]): [[Anatomi/Leder/Knäled|knäled]], [[Anatomi/Leder/Höftled|höftled]], [[Anatomi/Leder/Axelled|axelled]], [[Anatomi/Leder/Armbågsled|armbågsled]].
Kunna peka ut: [[Anatomi/Leder/Handled|handled]]. [[Anatomi/Leder/Fotled|fotled]]. Proximala, intermediära och distala
[[Anatomi/Leder/Interphalangealleder|interphalangealleder]] i övre och nedre extremitet. [[Anatomi/Leder/Ryggrad Mellankotsleder|ryggradens mellankotsleder]].
[[Anatomi/Leder/Käkled|Käkled]].
@@ -82,4 +82,4 @@ Ett urval av kroppens muskler
Dessa muskler sammanfattas i bifogad muskeltabell.
För varje muskel skall studenten kunna redogöra för:
Läge (ursprung och fäste beskrivs med: benets namn på latin och vilken del av benet
på svenska) och funktion (viktigaste rörelse och led som rörelsen görs i). Se [[Anatomi/Muskler/index|Muskler översikt]] för exempel och länkar.
på svenska) och funktion (viktigaste rörelse och led som rörelsen görs i). Se [[Anatomi/Muskler/|Muskler översikt]] för exempel och länkar.

View File

@@ -11,7 +11,7 @@
- Cylindriskt epitel: [[Histologi/Epitel/Cylindriskt Epitel]]
- Övergångsepitel: [[Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel]].
- Epitelets förnyelse: basala stamceller.
- [[Histologi/Körtlar/index|Körtelepitel]]: parenkym, exokrin vs. endokrin, sekretionsmekanism (holokrin, apokrin, merokrin), sekret (seröst/muköst), utseende (enkel, sammansatt, tubulär, alveolär).
- [[Histologi/Körtlar/|Körtelepitel]]: parenkym, exokrin vs. endokrin, sekretionsmekanism (holokrin, apokrin, merokrin), sekret (seröst/muköst), utseende (enkel, sammansatt, tubulär, alveolär).
## Mål
- Beskriva uppbyggnad och funktion av olika epiteltyper, inklusive körtelepitel.

View File

@@ -4,7 +4,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
[7: Cartilage](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257425467&bookid=3290)
[10: Blood](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
## Moment
- Översikt: [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv översikt]]
- Översikt: [[Histologi/Bindväv/|Bindväv översikt]]
- ECM (extracellulär matrix):
- [[Histologi/Bindväv/Fibrer i Bindväv|Fibrer i bindväv]] (kollagena, elastiska, retikulära).
- [[Histologi/Bindväv/Grundsubstans|Grundsubstans]] (GAG, proteoglykaner, multiadhesiva glykoproteiner).
@@ -15,7 +15,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
- Bindvävstyper:
- Grundtyper: [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|Lucker]], [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|Stram oregelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv|Stram regelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv|Elastisk]], [[Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv|Retikulär]].
- Embryonal/specialiserad: [[Histologi/Bindväv/Mesenkym|Mesenkym]], [[Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv]], [[Histologi/Bindväv/Vit Fettväv|Vit fettväv]], [[Histologi/Bindväv/Brun Fettväv|Brun fettväv]].
- Relaterat brosk (stödjevävnad): [[Histologi/Brosk/index|Brosk översikt]]
- Relaterat brosk (stödjevävnad): [[Histologi/Brosk/|Brosk översikt]]
- [[Histologi/Brosk/Hyalint Brosk|Hyalint]], [[Histologi/Brosk/Elastiskt Brosk|Elastiskt]], [[Histologi/Brosk/Trådbrosk|Trådbrosk]].
## Mål

View File

@@ -2,7 +2,7 @@ Anne Uv
## Kurslitteratur
[8: Bone](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257425616&bookid=3290)
## Moment
- Översikt: [[Histologi/Ben/index|Benbildning översikt]]
- Översikt: [[Histologi/Ben/|Benbildning översikt]]
- Benarkitektur
- Rörben: diafys/metafys/epifys; [[Histologi/Ben/Kompakt vs Spongiöst Ben|kompakt vs spongiöst ben]]; märghåla/benmärg (se [[Histologi/Blod/Benmärg|benmärg]]).

View File

@@ -3,7 +3,7 @@
[10: Blod](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
## Moment
**Blodkärl** se [[Histologi/Blodkärl/index|blodkärlsöversikt]]
**Blodkärl** se [[Histologi/Blodkärl/|blodkärlsöversikt]]
- [[Histologi/Blodkärl/Elastisk Artär|Elastisk artär]], [[Histologi/Blodkärl/Muskelartär|muskelartär]], [[Histologi/Blodkärl/Arteriol|arteriol]]
- [[Histologi/Blodkärl/Kapillär Kontinuerlig|Kontinuerlig kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerad kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Sinusoid|sinusoid]]
- [[Histologi/Blodkärl/Venol|Venol]], [[Histologi/Blodkärl/Ven|ven]], [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]]
@@ -11,7 +11,7 @@
- Kärlcellstyper: [[Histologi/Blodkärl/Endotelcell|endotelcell]], [[Histologi/Blodkärl/Pericyt|pericyt]]
- Specialstrukturer: [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]], [[Histologi/Blodkärl/Anastomos|anastomos]]
**Blod** se [[Histologi/Blod/index|blodöversikt]]
**Blod** se [[Histologi/Blod/|blodöversikt]]
- [[Histologi/Blod/Plasma|Plasma]], [[Histologi/Blod/Serum|serum]], [[Histologi/Blod/Buffy Coat|buffy coat]]
- [[Histologi/Blod/Erytrocyt|Erytrocyt]], [[Histologi/Blod/Trombocyt|trombocyt]], [[Histologi/Blod/Leukocyter Översikt|leukocyter]]
- Granulocyter: [[Histologi/Blod/Neutrofil|neutrofil]], [[Histologi/Blod/Eosinofil|eosinofil]], [[Histologi/Blod/Basofil|basofil]], [[Histologi/Blod/Granulocytgranula|granulocytgranula]], [[Histologi/Blod/Lysozym|lysozym]], [[Histologi/Blod/Heparin|heparin]], [[Histologi/Blod/Histamin|histamin]]

View File

@@ -4,7 +4,7 @@
## Moment
### 1
**[[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|Slemhinna]]** (mucosa): [[Histologi/Epitel/index|epitel]] m/[[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] ([[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]]), slemproducerande [[Histologi/Körtlar/index|körtlar]] i epitelet eller bindväven. I de flesta fall [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]] under slemhinnan. **Munslemhinna**, [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|flerskiktat oförhornat skivepitel]], lamina propria. Submukosa, [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar struktur och funktion|spottkörtlar]].
**[[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|Slemhinna]]** (mucosa): [[Histologi/Epitel/|epitel]] m/[[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] ([[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]]), slemproducerande [[Histologi/Körtlar/|körtlar]] i epitelet eller bindväven. I de flesta fall [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]] under slemhinnan. **Munslemhinna**, [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|flerskiktat oförhornat skivepitel]], lamina propria. Submukosa, [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar struktur och funktion|spottkörtlar]].
**Läpp**: [[Histologi/Hud/Epidermis|hud]], läppröda, [[Histologi/GI/Slemhinna struktur och funktion|munslemhinna]].
**Tunga**: [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|Flerskiktat skivepitel]], [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]], papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. **[[Histologi/Körtlar/Mukös Kortel|Mukösa]]** och [[Histologi/Körtlar/Seröskörtel|serösa]] små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
**[[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]**: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben, periodentalligamentet.

View File

@@ -23,4 +23,4 @@ title: Målbeskrivningar översikt
- [[Målbeskrivning/4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi Njurar och urinvägar]]
- [[Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG|4.4 Histologi MUG]]
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Index|AI-summeringar översikt]]
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/|AI-summeringar översikt]]

View File

@@ -4,7 +4,7 @@ title: Anteckningar - Översikt
# Översikt
- [[Anatomi/index|Anatomi]]
- [[Histologi/index|Histologi]]
- [[Histologi/Demokompendium/Index|Demokompendium]]
- [[Målbeskrivning/index|Målbeskrivningar]]
- [[Anatomi/|Anatomi]]
- [[Histologi/|Histologi]]
- [[Histologi/Demokompendium/|Demokompendium]]
- [[Målbeskrivning/|Målbeskrivningar]]