Fix index/

content/Anatomi/Ben/index.md

@@ -65,4 +65,4 @@ Exempel
 | [[Anatomi/Ben/Vertebra Lumbalis|vertebra lumbalis]] | Ryggrad |
 
 Relaterat
-- [[Histologi/Ben/index|Benbildning – översikt]]
+- [[Histologi/Ben/|Benbildning – översikt]]

content/Anatomi/Organ/index.md

@@ -4,5 +4,5 @@ title: Organ – översikt
 
 # Organ – översikt
 
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta]]
+- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta]]
 

content/Anatomi/Terminologi/Anatomisk Grundställning.md

@@ -4,4 +4,4 @@ Kort
 Relaterat
 - [[Anatomi/Terminologi/Lage Och Riktningsbegrepp|Läges- och riktningsbegrepp]]
 - [[Anatomi/Terminologi/Kinematisk Terminologi|Kinematisk terminologi]]
-- [[Anatomi/index|Anatomi – översikt]]
+- [[Anatomi/|Anatomi – översikt]]

content/Anatomi/index.md

@@ -6,11 +6,11 @@ title: Anatomi – översikt
 
 
 Underkategorier
-- [[Anatomi/Ben/index|Ben]]
+- [[Anatomi/Ben/|Ben]]
-- [[Anatomi/Kärl/index|Kärl]]
+- [[Anatomi/Kärl/|Kärl]]
-- [[Anatomi/Leder/index|Leder]]
+- [[Anatomi/Leder/|Leder]]
-- [[Anatomi/Muskler/index|Muskler]]
+- [[Anatomi/Muskler/|Muskler]]
-- [[Anatomi/Nerver/index|Nerver]]
+- [[Anatomi/Nerver/|Nerver]]
-- [[Anatomi/Nerver/index|Nervsystem]]
+- [[Anatomi/Nerver/|Nervsystem]]
-- [[Anatomi/Organ/index|Organ]]
+- [[Anatomi/Organ/|Organ]]
-- [[Anatomi/Terminologi/index|Terminologi]]
+- [[Anatomi/Terminologi/|Terminologi]]

content/Histologi/Ben/index.md

@@ -29,5 +29,5 @@ Strukturer och celler
 - [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning – faser]]
 
 Relaterat
-- [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]] (mall vid endokondral ossifikation)
+- [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]] (mall vid endokondral ossifikation)
-- [[Anatomi/Ben/index|Ben – översikt]]
+- [[Anatomi/Ben/|Ben – översikt]]

content/Histologi/Bindväv/Bindväv.md

@@ -1,5 +1,5 @@
 Översikt och typer
-- [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv – översikt]]
+- [[Histologi/Bindväv/|Bindväv – översikt]]
 - Grundtyper: [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker]], [[Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv|retikulär]], [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|tät oregelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv|tät regelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv|elastisk]]
 - Embryonal/specialiserad: [[Histologi/Bindväv/Mesenkym|mesenkym]], [[Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv|mukös]], [[Histologi/Bindväv/Vit Fettväv|vit fettväv]], [[Histologi/Bindväv/Brun Fettväv|brun fettväv]]
 
@@ -10,5 +10,5 @@ Relaterade fördjupningar
 - [[Histologi/Bindväv/Kollagen|Kollagen]] / [[Histologi/Bindväv/Kollagensyntes|Kollagensyntes]]
 
 Relaterat
-- [[Histologi/index|histologi – översikt]]
+- [[Histologi/|histologi – översikt]]
 - [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]

content/Histologi/Blod/T-Lymfocyt.md

@@ -5,4 +5,4 @@
 - Funktioner: cytokinproduktion, aktivering av makrofager och B-celler, avdödning av infekterade/tumorala celler.  
 - I blodutstryk: små till medelstora lymfocyter med smal cytoplasmarand.
 
-Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]], [[Histologi/Lymfatiska organ/index|lymfatiska organ]].
+Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]], [[Histologi/Lymfatiska organ/|lymfatiska organ]].

content/Histologi/Blod/index.md

@@ -38,4 +38,4 @@ Hemostas
 - [[Histologi/Blod/Fibrinolys|Fibrinolys]]
 
 Relaterat
-- [[Histologi/Ben/index|Benbildning – översikt]]
+- [[Histologi/Ben/|Benbildning – översikt]]

content/Histologi/Blodkärl/Lymfkärl.md

@@ -6,4 +6,4 @@
 - töms i ven nära hjärtat
 
 
-Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]], [[Histologi/Lymfatiska organ/index|lymfatiska organ]].
+Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]], [[Histologi/Lymfatiska organ/|lymfatiska organ]].

content/Histologi/Brosk/index.md

@@ -11,5 +11,5 @@ Typer
 - [[Histologi/Brosk/Trådbrosk|trådbrosk (fibrocartilago)]]
 
 Relaterat
-- [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv – översikt]]
+- [[Histologi/Bindväv/|Bindväv – översikt]]
 - [[bok/histologi/Kap Brosk|Brosk (kapitel)]]

content/Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Adenohypofysen innehåller körtelceller organiserade i strängar runt sinusform
 - Relatera hormonfrisättning till hypothalamiska releasing- och inhibiting-hormoner via portasystemet.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
 - [[Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]

content/Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Binjurebarken delas i tre zoner: zona glomerulosa (mineralkortikoider), zona fas
 - Förstå kolesterolsyntesens roll och lipiddropparnas betydelse för steroidogenes.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler|Binjuremärg – kromaffina celler]]
 - [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Binjuremärgen innehåller kromaffina celler (modifierade postganglionära neuro
 - Relatera kromaffint reaktionsmönster (kromsaltsfärgning) till granula med katekolaminer.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Binjurebark – zoner och hormoner]]
 - [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Parathyroidea består av tätt packade huvudceller som producerar parathormon (P
 - Identifiera fettceller som ökar med ålder och särskilja parathyroidea från lymfknutor.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Sköldkörteln – struktur och hormoner]]
 - [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Endokrin signalering innebär att hormonproducerande celler frisätter signalmol
 - Ge exempel på tidsmässiga skillnader mellan snabb katekolaminrespons och långsam steroidrespons.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
 - [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion.md

@@ -12,7 +12,7 @@ De viktigaste endokrina hormonerna kan organiseras efter ursprungsorgan: hypotal
 - Relatera hormonernas kemiska klass till deras transport och receptorer.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
 - [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
 - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysen ligger i sella turcica på os sphenoidale och är förbunden med hypot
 - Koppla anatomiska relationer till kliniska konsekvenser (tumörer → synpåverkan).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]

content/Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysens portasystem består av två kapillärnät som förbinder hypothalamus
 - Relatera fel i portasystemet till kliniska syndrom (t.ex. Sheehans syndrom).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
 - [[Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]

content/Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysen (glandula pituitaria) består av adenohypofys (framlob) och neurohypof
 - Redogöra översiktligt för hormonportföljen och respektive målorgan.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
 - [[Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]

content/Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Hypothalamus ligger ventralt i diencephalon kring tredje ventrikeln och integrer
 - Ge exempel på hypofysreglerande hormoner (TRH, CRH, GnRH, GHRH, somatostatin, dopamin).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
 - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Negativ feedback stabiliserar hormonaxlar genom att målhormoner eller fysiologi
 - Förklara skillnaden mellan kort och lång feedback-loop samt kliniska konsekvenser vid tumörer eller bortfall.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Neurohypofysen består av pars nervosa, infundibulum och eminentia mediana där
 - Förstå innervationen från supraoptiska och paraventrikulära kärnor samt transporten via neurosekretoriska granula.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]

content/Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Pankreas endokrina del utgörs av Langerhansöar bestående av alfa-, beta-, del
 - Förklara hur blodflödet inom öarna möjliggör parakrin reglering mellan celltyper.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
 - [[Histologi/Endokrina/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
 - [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]

content/Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Sköldkörteln består av folliklar beklädda av kubiskt till cylindriskt epitel
 - Identifiera parafollikulära celler och relatera calcitonin till kalciumbalans.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Bisköldkörtlar – struktur och hormoner]]
 - [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion.md

@@ -12,6 +12,6 @@ Corpus pineale består av pinealocyter och interstitiella astrocyter som omges a
 - Identifiera corpora arenacea (kalciumfosfat-depositioner) och deras ökande förekomst med ålder.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
 - [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
 - [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]

content/Histologi/Epitel/Endotel.md

@@ -5,7 +5,7 @@ Funktion
 - Barriär, reglering av hemostas, inflammationsrespons, kärltonus.
 
 Relaterat
-- [[Anatomi/Kärl/index|Kärl – översikt]]
+- [[Anatomi/Kärl/|Kärl – översikt]]
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
+- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
 - [[Histologi/Epitel/Skivepitel|skivepitel]]
 - [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]

content/Histologi/Epitel/Epitelens Huvudfunktioner.md

@@ -14,4 +14,4 @@ Huvudfunktioner
 Relaterat
 - [[Histologi/Epitel/Cellkontakter|Cell–cell- och cell–matrixkontakter]]
 - [[Basalmembran|Basalmembran]]
-- [[Histologi/Körtlar/index|Körtlar – översikt]]
+- [[Histologi/Körtlar/|Körtlar – översikt]]

content/Histologi/Epitel/Mesotel.md

@@ -8,5 +8,5 @@ Funktion
 Relaterat
 - [[Histologi/Epitel/Skivepitel|enkelt skivepitel]]
 - [[Pericardium Serosum|pericardium serosum]]
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
+- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
 - [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]

content/Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel.md

@@ -10,5 +10,5 @@ Funktion
 - Sträckbar barriär som tål urinens miljö.
 
 Relaterat
-- [[Histologi/Epitel/index|Epitel – översikt]]
+- [[Histologi/Epitel/|Epitel – översikt]]
 - [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]

content/Histologi/GI/Colon vs rektum.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Colon och rektum delar kryptdominerad mucosa men skiljer sig åt genom ökande a
 - Relatera skillnaderna till funktionell lagring och tömning av feces.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
 - [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Diabetes typ I och II.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Diabetes mellitus typ I orsakas av autoimmun destruktion av pankreas beta-celler
 - Diskutera hur hormonbalansen mellan insulin och glukagon påverkas i respektive typ.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
 - [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Esofagus transporterar bolus från svalg till magsäck via en slemhinna med fler
 - Beskriva muskulaturens segmentering och plexus myentericus roll för peristaltik.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
 - [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång.md

@@ -12,7 +12,7 @@ title: Esofagus–magsäck – övergång
 - Diskutera kliniska konsekvenser av metaplasier (t.ex. Barretts esofagus).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus – struktur och funktion]]
 - [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Mag-tarmkanalen uppvisar återkommande lager: mucosa (epitel, lamina propria, mu
 - Skilja mellan serosa och adventitia samt förstå mesotelets funktion.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
 - [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Gallblåsan lagrar och koncentrerar galla med hjälp av ett enskiktat cylinderep
 - Relatera gallblåsans struktur till risk för stas och stenbildning.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
 - [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Glukagon från pankreas alfa-celler höjer blodglukos genom glykogenolys och glu
 - Beskriva hur glukagon och insulin samverkar för att upprätthålla normoglykemi.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
 - [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Hepatocyter organiseras i plattor som kommunicerar via gallsinus och tight junct
 - Relatera zonindelningen (periportal, intermediär, centrilobulär) till syre- och substratgradienter.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
 - [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Levern tar emot syrerikt blod från arteria hepatica och näringsrikt blod från
 - Redogöra för lymfdränaget och dess koppling till periportala fält.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
 - [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa – struktur och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Den klassiska leverlobulus är hexagonalt organiserad kring en centralven och up
 - Känna igen Kupfferceller och Ito-celler i sinusoidernas vägg.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion|Lever – cellorganisation och funktion]]
 - [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäcken har enskiktat cylinderepitel som bildar foveolae och tubulära körtl
 - Identifiera magsäckens tredelade muskellager och dess funktion för blandning.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
 - [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäckens slemhinna rymmer ytepitelceller, mukösa halsceller, parietalceller,
 - Relatera stamcellsnischerna i kryptornas hals till slemhinnans förnyelse.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
 - [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Pankreas består av en dominerande exokrin del med serösa acini och intercalate
 - Förstå avsaknaden av strierade gångar och myoepitel i pankreas jämfört med spottkörtlar.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
 - [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Vid anorektala övergången sker epitelbyte från enskiktat cylinderepitel till
 - Relatera kärl- och venplexa till kliniska tillstånd (hemorrojder, fissurer).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
 - [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Slemhinnor klär munhåla och mag-tarmkanal och består av epitel som vilar på
 - Förklara hur MALT och andra immunologiska komponenter integreras i slemhinnan.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|GI-kanal – histologisk översikt]]
 - [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader.md

@@ -12,7 +12,7 @@ De tre stora spottkörtlarna särskiljs histologiskt av proportionen serösa res
 - Känna igen sublingualis som mukösdominerad körtel med kortare gångsystem.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
 - [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Parotis, submandibularis och sublingualis är sammansatta tubuloacinösa körtla
 - Förklara myoepiteliala cellers roll för sekretion.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|Stora spottkörtlar – skillnader]]
 - [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Tandens hårdvävnader (emalj, dentin, cement) omger pulpan och förankras i alv
 - Förklara huvudskeenden i tandutvecklingen från tandlist till rotbildning.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
 - [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Tjocktarm – funktion.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmen återresorberar vatten och elektrolyter, fermenterar kostfiber via m
 - Relatera mikrobiotans metabolism till koloncytens energiförsörjning (butyrat).
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
 - [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmens vägg har en slät mucosa med raka Lieberkühn-kryptor rikliga på
 - Beskriva skillnader i lamina propria och MALT jämfört med tunntarm.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
 - [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/GI/Tonsiller – struktur.md

@@ -12,7 +12,7 @@ Tonsilla palatina utgör lymfoid vävnad med sekundära folliklar och kryptor t
 - Relatera mukösa och serösa körtlar (exempelvis Von Ebners) till lokalt immunskydd.
 
 ## Relaterat
-- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
+- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
 - [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
 - [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och utveckling]]
 - [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]

content/Histologi/Hjärta/Endokardium.md

@@ -6,5 +6,5 @@ Kännetecken
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
+- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
 

content/Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta).md

@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
-- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
+- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
 

content/Histologi/Hjärta/Nekros (Myokard).md

@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
-- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
+- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
 

content/Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum.md

@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
 
 Relaterat
 - [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]]
-- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
+- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
 

content/Histologi/Hjärta/index.md

@@ -28,5 +28,5 @@ Ledningssystem
 - [[Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta)|Myoendokrina celler (ANF)]]
 
 Relaterat
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
+- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
 - [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Aortae|Valva aortae]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Mitralis|Valva mitralis]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Tricuspidalis|Valva tricuspidalis]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Trunci Pulmonalis|Valva trunci pulmonalis]]

content/Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel.md

@@ -39,7 +39,7 @@ Se även [[Histologi/Hjärta/Retledningssystem|retledningssystemet]].
 
 ### Relaterat
 - [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning – muskelvävnad]]  
-- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]  
+- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]  
 - [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskel]]  
 - [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskel]]  
 

content/Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel.md

@@ -1,7 +1,7 @@
 ## Skelettmuskel
 
 ### Organisation
-- [[Histologi/Muskelvävnad/index|Muskelvävnad]]en byggs upp av **[[Histologi/Muskelvävnad/Anatomisk Muskel|anatomiska muskler]]** som omges av [[Histologi/Muskelvävnad/Epimysium|epimysium]].  
+- [[Histologi/Muskelvävnad/|Muskelvävnad]]en byggs upp av **[[Histologi/Muskelvävnad/Anatomisk Muskel|anatomiska muskler]]** som omges av [[Histologi/Muskelvävnad/Epimysium|epimysium]].  
 - Muskeln består av **[[Histologi/Muskelvävnad/Fascikel|fasciklar]]** (muskelbuntar) omslutna av [[Histologi/Muskelvävnad/Perimysium|perimysium]].  
 - Varje fascikel innehåller **[[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber|muskelfibrer]]** (multinukleära [[Histologi/Muskelvävnad/Syncytium|syncytier]]) omgivna av [[Histologi/Muskelvävnad/Endomysium|endomysium]] och [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]].  
 - Muskelfiberns plasmamembran kallas [[Histologi/Muskelvävnad/Sarcolemma|sarcolemma]]; cytoplasman benämns [[Histologi/Muskelvävnad/Sarkoplasma|sarkoplasma]].

content/Histologi/Muskelvävnad/index.md

@@ -16,4 +16,4 @@ Begrepp
 - Fibertyper: [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ I|Typ I]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIa|Typ IIa]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIb|Typ IIb]]
 - Anpassning: [[Histologi/Muskelvävnad/Hypertrofi (Muskel)|hypertrofi]], [[Histologi/Muskelvävnad/Atrofi (Muskel)|atrofi]]
 
-Se även [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI‑sammanfattning för muskelvävnad]].
+Se även [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI‑sammanfattning för muskelvävnad]].

content/Histologi/index.md

@@ -5,21 +5,21 @@ title: Histologi – översikt
 # Histologi – översikt
 
 - [[Histologi/Basalmembran|Basalmembran]]
-- [[Histologi/Ben/index|Ben – översikt]]
+- [[Histologi/Ben/|Ben – översikt]]
 - [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]]
-- [[Histologi/Blod/index|Blod – översikt]]
+- [[Histologi/Blod/|Blod – översikt]]
-- [[Histologi/Blodkärl/index|Blodkärl – översikt]]
+- [[Histologi/Blodkärl/|Blodkärl – översikt]]
-- [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]]
+- [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]]
-- [[Histologi/Bröstkörtel/index|Bröstkörtel – översikt]]
+- [[Histologi/Bröstkörtel/|Bröstkörtel – översikt]]
-- [[Histologi/Demokompendium/index|Demokompendium – översikt]]
+- [[Histologi/Demokompendium/|Demokompendium – översikt]]
-- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina – översikt]]
+- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina – översikt]]
-- [[Histologi/Epitel/index|Epitel – översikt]]
+- [[Histologi/Epitel/|Epitel – översikt]]
-- [[Histologi/GI/index|GI – översikt]]
+- [[Histologi/GI/|GI – översikt]]
-- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
+- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
-- [[Histologi/Hud/index|Hud – översikt]]
+- [[Histologi/Hud/|Hud – översikt]]
-- [[Histologi/KUG/index|KUG – översikt]]
+- [[Histologi/KUG/|KUG – översikt]]
-- [[Histologi/Körtlar/index|Körtlar – översikt]]
+- [[Histologi/Körtlar/|Körtlar – översikt]]
-- [[Histologi/Muskelvävnad/index|Muskelvävnad – översikt]]
+- [[Histologi/Muskelvävnad/|Muskelvävnad – översikt]]
-- [[Histologi/Nervsystem/index|Nervsystem – översikt]]
+- [[Histologi/Nervsystem/|Nervsystem – översikt]]
-- [[Histologi/Njure/index|Njure – översikt]]
+- [[Histologi/Njure/|Njure – översikt]]
-- [[Histologi/Urinvägar/index|Urinvägar – översikt]]
+- [[Histologi/Urinvägar/|Urinvägar – översikt]]

content/Målbeskrivning/1.1 Anatomi Rörelseapparaten.md

@@ -51,10 +51,10 @@ Redogöra för synnovialledens uppbyggnad, dess viktigaste komponenter och deras
 Ge exempel på bindvävsfogar och broskfogar
 Känna till bursor och senskidor samt deras form och funktion
 Se även
-- [[Anatomi/Leder/index|Leder – översikt]]
+- [[Anatomi/Leder/|Leder – översikt]]
-- [[Anatomi/Ben/index|Ben – översikt]] / [[Anatomi/Muskler/index|Muskler – översikt]]
+- [[Anatomi/Ben/|Ben – översikt]] / [[Anatomi/Muskler/|Muskler – översikt]]
-- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]] / [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]]
+- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]] / [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]]
-- [[Histologi/Ben/index|Benbildning – översikt]]
+- [[Histologi/Ben/|Benbildning – översikt]]
 ## Rörelseapparatens ben, leder och muskler
 
 Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
@@ -73,7 +73,7 @@ Ett urval av kroppens leder (Kunskapsmålen för artrologi är kopplade till kun
 osteologi. Principiellt skall studenten kunna redogöra för leder motsvarande den detaljnivå
 som gäller för de ben som ingår i leden).
 Kunna beskriva i detalj, inklusive i kursen ingående muskler som verkar över leden
-(se [[Anatomi/Muskler/index|muskeltabellen]]): [[Anatomi/Leder/Knäled|knäled]], [[Anatomi/Leder/Höftled|höftled]], [[Anatomi/Leder/Axelled|axelled]], [[Anatomi/Leder/Armbågsled|armbågsled]].
+(se [[Anatomi/Muskler/|muskeltabellen]]): [[Anatomi/Leder/Knäled|knäled]], [[Anatomi/Leder/Höftled|höftled]], [[Anatomi/Leder/Axelled|axelled]], [[Anatomi/Leder/Armbågsled|armbågsled]].
 Kunna peka ut: [[Anatomi/Leder/Handled|handled]]. [[Anatomi/Leder/Fotled|fotled]]. Proximala, intermediära och distala
 [[Anatomi/Leder/Interphalangealleder|interphalangealleder]] i övre och nedre extremitet. [[Anatomi/Leder/Ryggrad Mellankotsleder|ryggradens mellankotsleder]].
 [[Anatomi/Leder/Käkled|Käkled]].
@@ -82,4 +82,4 @@ Ett urval av kroppens muskler
 Dessa muskler sammanfattas i bifogad muskeltabell.
 För varje muskel skall studenten kunna redogöra för:
 Läge (ursprung och fäste beskrivs med: benets namn på latin och vilken del av benet
-på svenska) och funktion (viktigaste rörelse och led som rörelsen görs i). Se [[Anatomi/Muskler/index|Muskler – översikt]] för exempel och länkar.
+på svenska) och funktion (viktigaste rörelse och led som rörelsen görs i). Se [[Anatomi/Muskler/|Muskler – översikt]] för exempel och länkar.

content/Målbeskrivning/2.1 Histologi Epitel.md

@@ -11,7 +11,7 @@
   - Cylindriskt epitel: [[Histologi/Epitel/Cylindriskt Epitel]]
   - Övergångsepitel: [[Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel]].
 - Epitelets förnyelse: basala stamceller.
-- [[Histologi/Körtlar/index|Körtelepitel]]: parenkym, exokrin vs. endokrin, sekretionsmekanism (holokrin, apokrin, merokrin), sekret (seröst/muköst), utseende (enkel, sammansatt, tubulär, alveolär).
+- [[Histologi/Körtlar/|Körtelepitel]]: parenkym, exokrin vs. endokrin, sekretionsmekanism (holokrin, apokrin, merokrin), sekret (seröst/muköst), utseende (enkel, sammansatt, tubulär, alveolär).
 
 ## Mål
 - Beskriva uppbyggnad och funktion av olika epiteltyper, inklusive körtelepitel.

content/Målbeskrivning/2.2 Histologi Bindväv.md

@@ -4,7 +4,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
 [7: Cartilage](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257425467&bookid=3290)
 [10: Blood](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
 ## Moment
-- Översikt: [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv – översikt]]
+- Översikt: [[Histologi/Bindväv/|Bindväv – översikt]]
 - ECM (extracellulär matrix):
   - [[Histologi/Bindväv/Fibrer i Bindväv|Fibrer i bindväv]] (kollagena, elastiska, retikulära).
   - [[Histologi/Bindväv/Grundsubstans|Grundsubstans]] (GAG, proteoglykaner, multiadhesiva glykoproteiner).
@@ -15,7 +15,7 @@ Fredrik Bergh Thorén
 - Bindvävstyper:
   - Grundtyper: [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|Lucker]], [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|Stram oregelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv|Stram regelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv|Elastisk]], [[Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv|Retikulär]].
   - Embryonal/specialiserad: [[Histologi/Bindväv/Mesenkym|Mesenkym]], [[Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv]], [[Histologi/Bindväv/Vit Fettväv|Vit fettväv]], [[Histologi/Bindväv/Brun Fettväv|Brun fettväv]].
-- Relaterat brosk (stödjevävnad): [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]]
+- Relaterat brosk (stödjevävnad): [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]]
   - [[Histologi/Brosk/Hyalint Brosk|Hyalint]], [[Histologi/Brosk/Elastiskt Brosk|Elastiskt]], [[Histologi/Brosk/Trådbrosk|Trådbrosk]].
 
 ## Mål

content/Målbeskrivning/2.3 Histologi Ben och Benbildning.md

@@ -2,7 +2,7 @@ Anne Uv
 ## Kurslitteratur
 [8: Bone](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257425616&bookid=3290)
 ## Moment
-- Översikt: [[Histologi/Ben/index|Benbildning – översikt]]
+- Översikt: [[Histologi/Ben/|Benbildning – översikt]]
 
 - Benarkitektur
   - Rörben: diafys/metafys/epifys; [[Histologi/Ben/Kompakt vs Spongiöst Ben|kompakt vs spongiöst ben]]; märghåla/benmärg (se [[Histologi/Blod/Benmärg|benmärg]]).

content/Målbeskrivning/2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning.md

@@ -3,7 +3,7 @@
 [10: Blod](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
 
 ## Moment
-**Blodkärl** – se [[Histologi/Blodkärl/index|blodkärlsöversikt]]  
+**Blodkärl** – se [[Histologi/Blodkärl/|blodkärlsöversikt]]  
 - [[Histologi/Blodkärl/Elastisk Artär|Elastisk artär]], [[Histologi/Blodkärl/Muskelartär|muskelartär]], [[Histologi/Blodkärl/Arteriol|arteriol]]  
 - [[Histologi/Blodkärl/Kapillär Kontinuerlig|Kontinuerlig kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerad kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Sinusoid|sinusoid]]  
 - [[Histologi/Blodkärl/Venol|Venol]], [[Histologi/Blodkärl/Ven|ven]], [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]]  
@@ -11,7 +11,7 @@
 - Kärlcellstyper: [[Histologi/Blodkärl/Endotelcell|endotelcell]], [[Histologi/Blodkärl/Pericyt|pericyt]]  
 - Specialstrukturer: [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]], [[Histologi/Blodkärl/Anastomos|anastomos]]
 
-**Blod** – se [[Histologi/Blod/index|blodöversikt]]  
+**Blod** – se [[Histologi/Blod/|blodöversikt]]  
 - [[Histologi/Blod/Plasma|Plasma]], [[Histologi/Blod/Serum|serum]], [[Histologi/Blod/Buffy Coat|buffy coat]]  
 - [[Histologi/Blod/Erytrocyt|Erytrocyt]], [[Histologi/Blod/Trombocyt|trombocyt]], [[Histologi/Blod/Leukocyter Översikt|leukocyter]]  
 - Granulocyter: [[Histologi/Blod/Neutrofil|neutrofil]], [[Histologi/Blod/Eosinofil|eosinofil]], [[Histologi/Blod/Basofil|basofil]], [[Histologi/Blod/Granulocytgranula|granulocytgranula]], [[Histologi/Blod/Lysozym|lysozym]], [[Histologi/Blod/Heparin|heparin]], [[Histologi/Blod/Histamin|histamin]]  

content/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md

@@ -4,7 +4,7 @@
 ## Moment
 
 ### 1
-**[[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]** (mucosa): [[Histologi/Epitel/index|epitel]] m/[[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] ([[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]]), slemproducerande [[Histologi/Körtlar/index|körtlar]] i epitelet eller bindväven. I de flesta fall [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]] under slemhinnan. **Munslemhinna**, [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|flerskiktat oförhornat skivepitel]], lamina propria. Submukosa, [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]]. 
+**[[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]** (mucosa): [[Histologi/Epitel/|epitel]] m/[[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] ([[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]]), slemproducerande [[Histologi/Körtlar/|körtlar]] i epitelet eller bindväven. I de flesta fall [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]] under slemhinnan. **Munslemhinna**, [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|flerskiktat oförhornat skivepitel]], lamina propria. Submukosa, [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]]. 
 **Läpp**: [[Histologi/Hud/Epidermis|hud]], läppröda, [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|munslemhinna]]. 
 **Tunga**: [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat|Flerskiktat skivepitel]], [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|skelettmuskel]], papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. **[[Histologi/Körtlar/Mukös Kortel|Mukösa]]** och [[Histologi/Körtlar/Seröskörtel|serösa]] små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar. 
 **[[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]**: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben, periodentalligamentet. 

content/Målbeskrivning/index.md

@@ -23,4 +23,4 @@ title: Målbeskrivningar – översikt
 - [[Målbeskrivning/4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi – Njurar och urinvägar]]
 - [[Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG|4.4 Histologi – MUG]]
 
-- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Index|AI-summeringar – översikt]]
+- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/|AI-summeringar – översikt]]

content/index.md

@@ -4,7 +4,7 @@ title: Anteckningar - Översikt
 
 # Översikt
 
-- [[Anatomi/index|Anatomi]]
+- [[Anatomi/|Anatomi]]
-- [[Histologi/index|Histologi]]
+- [[Histologi/|Histologi]]
-- [[Histologi/Demokompendium/Index|Demokompendium]]
+- [[Histologi/Demokompendium/|Demokompendium]]
-- [[Målbeskrivning/index|Målbeskrivningar]]
+- [[Målbeskrivning/|Målbeskrivningar]]