Fix index/
This commit is contained in:
@@ -29,5 +29,5 @@ Strukturer och celler
|
||||
- [[Histologi/Ben/Frakturläkning|Frakturläkning – faser]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]] (mall vid endokondral ossifikation)
|
||||
- [[Anatomi/Ben/index|Ben – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]] (mall vid endokondral ossifikation)
|
||||
- [[Anatomi/Ben/|Ben – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -1,5 +1,5 @@
|
||||
Översikt och typer
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/|Bindväv – översikt]]
|
||||
- Grundtyper: [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker]], [[Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv|retikulär]], [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|tät oregelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv|tät regelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv|elastisk]]
|
||||
- Embryonal/specialiserad: [[Histologi/Bindväv/Mesenkym|mesenkym]], [[Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv|mukös]], [[Histologi/Bindväv/Vit Fettväv|vit fettväv]], [[Histologi/Bindväv/Brun Fettväv|brun fettväv]]
|
||||
|
||||
@@ -10,5 +10,5 @@ Relaterade fördjupningar
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/Kollagen|Kollagen]] / [[Histologi/Bindväv/Kollagensyntes|Kollagensyntes]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/index|histologi – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/|histologi – översikt]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap 05 Bindväv|Kapitel 5 – Bindväv]]
|
||||
|
||||
@@ -5,4 +5,4 @@
|
||||
- Funktioner: cytokinproduktion, aktivering av makrofager och B-celler, avdödning av infekterade/tumorala celler.
|
||||
- I blodutstryk: små till medelstora lymfocyter med smal cytoplasmarand.
|
||||
|
||||
Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]], [[Histologi/Lymfatiska organ/index|lymfatiska organ]].
|
||||
Relaterat: [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]], [[Histologi/Lymfatiska organ/|lymfatiska organ]].
|
||||
|
||||
@@ -38,4 +38,4 @@ Hemostas
|
||||
- [[Histologi/Blod/Fibrinolys|Fibrinolys]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Ben/index|Benbildning – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/|Benbildning – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -6,4 +6,4 @@
|
||||
- töms i ven nära hjärtat
|
||||
|
||||
|
||||
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]], [[Histologi/Lymfatiska organ/index|lymfatiska organ]].
|
||||
Relaterat: [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]], [[Histologi/Lymfatiska organ/|lymfatiska organ]].
|
||||
|
||||
@@ -11,5 +11,5 @@ Typer
|
||||
- [[Histologi/Brosk/Trådbrosk|trådbrosk (fibrocartilago)]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/index|Bindväv – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/|Bindväv – översikt]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap Brosk|Brosk (kapitel)]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Adenohypofysen innehåller körtelceller organiserade i strängar runt sinusform
|
||||
- Relatera hormonfrisättning till hypothalamiska releasing- och inhibiting-hormoner via portasystemet.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Binjurebarken delas i tre zoner: zona glomerulosa (mineralkortikoider), zona fas
|
||||
- Förstå kolesterolsyntesens roll och lipiddropparnas betydelse för steroidogenes.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler|Binjuremärg – kromaffina celler]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Binjuremärgen innehåller kromaffina celler (modifierade postganglionära neuro
|
||||
- Relatera kromaffint reaktionsmönster (kromsaltsfärgning) till granula med katekolaminer.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Binjurebark – zoner och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Parathyroidea består av tätt packade huvudceller som producerar parathormon (P
|
||||
- Identifiera fettceller som ökar med ålder och särskilja parathyroidea från lymfknutor.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Sköldkörteln – struktur och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Endokrin signalering innebär att hormonproducerande celler frisätter signalmol
|
||||
- Ge exempel på tidsmässiga skillnader mellan snabb katekolaminrespons och långsam steroidrespons.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ De viktigaste endokrina hormonerna kan organiseras efter ursprungsorgan: hypotal
|
||||
- Relatera hormonernas kemiska klass till deras transport och receptorer.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback – principer och exempel]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysen ligger i sella turcica på os sphenoidale och är förbunden med hypot
|
||||
- Koppla anatomiska relationer till kliniska konsekvenser (tumörer → synpåverkan).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysens portasystem består av två kapillärnät som förbinder hypothalamus
|
||||
- Relatera fel i portasystemet till kliniska syndrom (t.ex. Sheehans syndrom).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypofysen (glandula pituitaria) består av adenohypofys (framlob) och neurohypof
|
||||
- Redogöra översiktligt för hormonportföljen och respektive målorgan.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Adenohypofysen – celler och hormoner|Adenohypofysen – celler och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Neurohypofysen – delar och hormoner|Neurohypofysen – delar och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Hypofysen – anatomi och kärl]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hypothalamus ligger ventralt i diencephalon kring tredje ventrikeln och integrer
|
||||
- Ge exempel på hypofysreglerande hormoner (TRH, CRH, GnRH, GHRH, somatostatin, dopamin).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Negativ feedback stabiliserar hormonaxlar genom att målhormoner eller fysiologi
|
||||
- Förklara skillnaden mellan kort och lång feedback-loop samt kliniska konsekvenser vid tumörer eller bortfall.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Neurohypofysen består av pars nervosa, infundibulum och eminentia mediana där
|
||||
- Förstå innervationen från supraoptiska och paraventrikulära kärnor samt transporten via neurosekretoriska granula.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus – läge och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – portasystem|Hypofysen – portasystem]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Pankreas endokrina del utgörs av Langerhansöar bestående av alfa-, beta-, del
|
||||
- Förklara hur blodflödet inom öarna möjliggör parakrin reglering mellan celltyper.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Sköldkörteln består av folliklar beklädda av kubiskt till cylindriskt epitel
|
||||
- Identifiera parafollikulära celler och relatera calcitonin till kalciumbalans.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Bisköldkörtlar – struktur och hormoner]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -12,6 +12,6 @@ Corpus pineale består av pinealocyter och interstitiella astrocyter som omges a
|
||||
- Identifiera corpora arenacea (kalciumfosfat-depositioner) och deras ökande förekomst med ålder.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina organ – mål]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering – principer]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi Endokrina organ]]
|
||||
|
||||
@@ -5,7 +5,7 @@ Funktion
|
||||
- Barriär, reglering av hemostas, inflammationsrespons, kärltonus.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Anatomi/Kärl/index|Kärl – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Kärl/|Kärl – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Skivepitel|skivepitel]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
|
||||
|
||||
@@ -14,4 +14,4 @@ Huvudfunktioner
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Cellkontakter|Cell–cell- och cell–matrixkontakter]]
|
||||
- [[Basalmembran|Basalmembran]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/index|Körtlar – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/|Körtlar – översikt]]
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,5 @@ Funktion
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Epitel/Skivepitel|enkelt skivepitel]]
|
||||
- [[Pericardium Serosum|pericardium serosum]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
|
||||
|
||||
@@ -10,5 +10,5 @@ Funktion
|
||||
- Sträckbar barriär som tål urinens miljö.
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Epitel/index|Epitel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/|Epitel – översikt]]
|
||||
- [[bok/histologi/Kap 03 Epitel|Kapitel 3 – Epitel]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Colon och rektum delar kryptdominerad mucosa men skiljer sig åt genom ökande a
|
||||
- Relatera skillnaderna till funktionell lagring och tömning av feces.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Diabetes mellitus typ I orsakas av autoimmun destruktion av pankreas beta-celler
|
||||
- Diskutera hur hormonbalansen mellan insulin och glukagon påverkas i respektive typ.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Esofagus transporterar bolus från svalg till magsäck via en slemhinna med fler
|
||||
- Beskriva muskulaturens segmentering och plexus myentericus roll för peristaltik.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ title: Esofagus–magsäck – övergång
|
||||
- Diskutera kliniska konsekvenser av metaplasier (t.ex. Barretts esofagus).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Mag-tarmkanalen uppvisar återkommande lager: mucosa (epitel, lamina propria, mu
|
||||
- Skilja mellan serosa och adventitia samt förstå mesotelets funktion.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Gallblåsan lagrar och koncentrerar galla med hjälp av ett enskiktat cylinderep
|
||||
- Relatera gallblåsans struktur till risk för stas och stenbildning.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Glukagon från pankreas alfa-celler höjer blodglukos genom glykogenolys och glu
|
||||
- Beskriva hur glukagon och insulin samverkar för att upprätthålla normoglykemi.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pankreas – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Hepatocyter organiseras i plattor som kommunicerar via gallsinus och tight junct
|
||||
- Relatera zonindelningen (periportal, intermediär, centrilobulär) till syre- och substratgradienter.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Levern tar emot syrerikt blod från arteria hepatica och näringsrikt blod från
|
||||
- Redogöra för lymfdränaget och dess koppling till periportala fält.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Leverlobulus – histologisk uppbyggnad]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Den klassiska leverlobulus är hexagonalt organiserad kring en centralven och up
|
||||
- Känna igen Kupfferceller och Ito-celler i sinusoidernas vägg.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Lever – cellorganisation och funktion|Lever – cellorganisation och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|Lever – flöde av blod, galla och lymfa]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäcken har enskiktat cylinderepitel som bildar foveolae och tubulära körtl
|
||||
- Identifiera magsäckens tredelade muskellager och dess funktion för blandning.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|Esofagus–magsäck – övergång]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Magsäckens slemhinna rymmer ytepitelceller, mukösa halsceller, parietalceller,
|
||||
- Relatera stamcellsnischerna i kryptornas hals till slemhinnans förnyelse.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Magsäck – histologi och regionala skillnader]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Pankreas består av en dominerande exokrin del med serösa acini och intercalate
|
||||
- Förstå avsaknaden av strierade gångar och myoepitel i pankreas jämfört med spottkörtlar.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|Hormoner – glukagon och insulin]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|Diabetes typ I och II]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Vid anorektala övergången sker epitelbyte från enskiktat cylinderepitel till
|
||||
- Relatera kärl- och venplexa till kliniska tillstånd (hemorrojder, fissurer).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Slemhinnor klär munhåla och mag-tarmkanal och består av epitel som vilar på
|
||||
- Förklara hur MALT och andra immunologiska komponenter integreras i slemhinnan.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|GI-kanal – histologisk översikt]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|Magsäck – slemhinnans celltyper]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ De tre stora spottkörtlarna särskiljs histologiskt av proportionen serösa res
|
||||
- Känna igen sublingualis som mukösdominerad körtel med kortare gångsystem.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Parotis, submandibularis och sublingualis är sammansatta tubuloacinösa körtla
|
||||
- Förklara myoepiteliala cellers roll för sekretion.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|Stora spottkörtlar – skillnader]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Tandens hårdvävnader (emalj, dentin, cement) omger pulpan och förankras i alv
|
||||
- Förklara huvudskeenden i tandutvecklingen från tandlist till rotbildning.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller – struktur]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmen återresorberar vatten och elektrolyter, fermenterar kostfiber via m
|
||||
- Relatera mikrobiotans metabolism till koloncytens energiförsörjning (butyrat).
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm – väggens uppbyggnad]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|Rektum–analkanal – övergång]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Tjocktarmens vägg har en slät mucosa med raka Lieberkühn-kryptor rikliga på
|
||||
- Beskriva skillnader i lamina propria och MALT jämfört med tunntarm.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Colon vs rektum|Colon vs rektum]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Tjocktarm – funktion]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ Tonsilla palatina utgör lymfoid vävnad med sekundära folliklar och kryptor t
|
||||
- Relatera mukösa och serösa körtlar (exempelvis Von Ebners) till lokalt immunskydd.
|
||||
|
||||
## Relaterat
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI-histologi – mål]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna – struktur och funktion]]
|
||||
- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tandens uppbyggnad och utveckling]]
|
||||
- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi GI]]
|
||||
|
||||
@@ -6,5 +6,5 @@ Kännetecken
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myokardium|Myokardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -3,5 +3,5 @@ Kort
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Epikardium|Epikardium]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -28,5 +28,5 @@ Ledningssystem
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta)|Myoendokrina celler (ANF)]]
|
||||
|
||||
Relaterat
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/index|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/|Hjärta – översikt]]
|
||||
- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Aortae|Valva aortae]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Mitralis|Valva mitralis]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Tricuspidalis|Valva tricuspidalis]], [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Trunci Pulmonalis|Valva trunci pulmonalis]]
|
||||
|
||||
@@ -39,7 +39,7 @@ Se även [[Histologi/Hjärta/Retledningssystem|retledningssystemet]].
|
||||
|
||||
### Relaterat
|
||||
- [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI-sammanfattning – muskelvävnad]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskel]]
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskel]]
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -1,7 +1,7 @@
|
||||
## Skelettmuskel
|
||||
|
||||
### Organisation
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/index|Muskelvävnad]]en byggs upp av **[[Histologi/Muskelvävnad/Anatomisk Muskel|anatomiska muskler]]** som omges av [[Histologi/Muskelvävnad/Epimysium|epimysium]].
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/|Muskelvävnad]]en byggs upp av **[[Histologi/Muskelvävnad/Anatomisk Muskel|anatomiska muskler]]** som omges av [[Histologi/Muskelvävnad/Epimysium|epimysium]].
|
||||
- Muskeln består av **[[Histologi/Muskelvävnad/Fascikel|fasciklar]]** (muskelbuntar) omslutna av [[Histologi/Muskelvävnad/Perimysium|perimysium]].
|
||||
- Varje fascikel innehåller **[[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber|muskelfibrer]]** (multinukleära [[Histologi/Muskelvävnad/Syncytium|syncytier]]) omgivna av [[Histologi/Muskelvävnad/Endomysium|endomysium]] och [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]].
|
||||
- Muskelfiberns plasmamembran kallas [[Histologi/Muskelvävnad/Sarcolemma|sarcolemma]]; cytoplasman benämns [[Histologi/Muskelvävnad/Sarkoplasma|sarkoplasma]].
|
||||
|
||||
@@ -16,4 +16,4 @@ Begrepp
|
||||
- Fibertyper: [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ I|Typ I]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIa|Typ IIa]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIb|Typ IIb]]
|
||||
- Anpassning: [[Histologi/Muskelvävnad/Hypertrofi (Muskel)|hypertrofi]], [[Histologi/Muskelvävnad/Atrofi (Muskel)|atrofi]]
|
||||
|
||||
Se även [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI‑sammanfattning för muskelvävnad]].
|
||||
Se även [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]] för detaljer om hjärtväggens lager och [[Målbeskrivning/AI-summeringar/Muskelvävnad|AI‑sammanfattning för muskelvävnad]].
|
||||
|
||||
@@ -5,21 +5,21 @@ title: Histologi – översikt
|
||||
# Histologi – översikt
|
||||
|
||||
- [[Histologi/Basalmembran|Basalmembran]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/index|Ben – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Ben/|Ben – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]]
|
||||
- [[Histologi/Blod/index|Blod – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Blodkärl/index|Blodkärl – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Brosk/index|Brosk – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bröstkörtel/index|Bröstkörtel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Demokompendium/index|Demokompendium – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/index|Endokrina – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/index|Epitel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/GI/index|GI – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/index|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hud/index|Hud – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/KUG/index|KUG – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/index|Körtlar – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/index|Muskelvävnad – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/index|Nervsystem – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Njure/index|Njure – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Urinvägar/index|Urinvägar – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Blod/|Blod – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Blodkärl/|Blodkärl – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Brosk/|Brosk – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Bröstkörtel/|Bröstkörtel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Demokompendium/|Demokompendium – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Endokrina/|Endokrina – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Epitel/|Epitel – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/GI/|GI – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Hjärta/|Hjärta – histologi]]
|
||||
- [[Histologi/Hud/|Hud – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/KUG/|KUG – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Körtlar/|Körtlar – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Muskelvävnad/|Muskelvävnad – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Nervsystem/|Nervsystem – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Njure/|Njure – översikt]]
|
||||
- [[Histologi/Urinvägar/|Urinvägar – översikt]]
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user