1
0
This commit is contained in:
2025-11-21 15:19:24 +01:00
parent acd0c4182c
commit e596c7d630
34 changed files with 546 additions and 0 deletions

View File

@@ -0,0 +1,198 @@
[[Biokemi/Kemisk binding och biologiska makromolekyler/index]]
### Lipider
• Energi-lager: fria fettsyror och triacylglycerol.
• Membranlipider; amfipatibegreppet.
• Kolesterol (struktur ska kunnas).
• Fosfolipider (principiell struktur ska kunnas).
• Glykolipider (principiell struktur ska kunnas).
• Bildning av miceller och membran.
• Transportformer: översikt om lipoproteiners struktur och funktion.
*Beskriva lipiders struktur och biologiska funktioner.* 
### Från aminosyror till proteiner
• Primära aminosyror: uppbyggnad och joniseringstillstånd.
• Stereoisomerer.
• De 20 aminosyrornas kemiska egenskaper och principiella struktur.
• Kovalent modifiering av aminosyror.
• Peptidbindningen; prolin och cystein speciella egenskaper.
• Primär-, sekundär-, tertiär- och kvartärstruktur.
• a-helixar och b-flak: uppbyggnad och stabilisering.
• Principer för proteinveckning; stabilisering av 3D-struktur.
• Disulfidbindningar; protein-disulfidisomeras.
• Chaperoner och chaperoniner.
• Prioner.
*Redogöra för aminosyrornas egenskaper och hur de kan interagera.* 
*Redogöra för de olika nivåerna av proteinveckning.* 
### Kolhydrater. Struktur
• Kolhydraters struktur: aldos/ketos, isomeri, ringbildning, glykosidisk bindning.
• Monosackarider: glukos (struktur ska kunnas), galaktos, N-acetylglukosamin, N-acetylgalatosamin, fukos, sialinsyra.
• Disackarider: laktos, galaktosemi, laktosintolerans.
• Glykokonjugat: glykoproteiner (N-/O-länkade), glykolipider, proteoglykaner (principiell struktur ska kunnas), mucopolysackaridos.
• Diversitet - AB0-systemet.
*Beskriva kolhydraters struktur och biologiska roller.* 
### Att utforska proteiner
• Proteom-begreppet.
• Proteiners kemiska/fysikaliska egenskaper som grund för rening.
• Gelfiltrering, jonbytes- och affinitetskromatografi.
• Elektrofores: SDS-PAGE, isoelektrisk fokusering.
• Immunologiska tekniker och ”blottning”; antikropp/antigen.
• Mono- vs polyklonala antikroppar.
• ELISA-princip och kliniska exempel.
• Struktur-bestämning: röntgenkristallografi, NMR, cryo-EM.
### Hemoglobin
• Receptor-ligand-interaktion.
• Myoglobin och hemoglobin: struktur (porfyrinring, Fe).
• Kooperativitet; syrebindningsförmåga.
• Alloster reglering: CO₂, H⁺, BPG molekylär bakgrund.
• Mättnadskurvor; syretransport till vävnad.
• HbF vs HbA konsekvenser.
• Sickle-cell-anemi: molekylär bakgrund.
### Nukleotider
• Centrala dogmen: replikation, transkription, translation, genetisk kod, läsram.
• Enzymer: DNA-pol, RNA-pol, ribosom.
• Nukleotider/nukleosider: principiell struktur.
• Komplementär basparning; stabilitet hos dsDNA/RNA.
• Ribonukleotidreduktas.
### Biokemi ur ett evolutionsperspektiv
• Evolution: grundkoncept, livets evolution, RNA-värld, endosymbios; tillämpningar.
• DNA-replikation: grundläggande processer; replikationsgaffel/repliosom.
• Enzymaktiviteter: endo-/exonukleas, restriktionsendonukleaser, omvänt transkriptas, DNA-ligas.
• Processivitet och proofreading.
• DNA-topologi: superhelicitet, topoisomeraser.
• Transkription: RNA-pol I/II/III; capping, polyadenylering, splicing; snRNA.
• Prokaryot transkription: särdrag; koppling transkription-translation; operon; bakteriofag; plasmid.
• Kromatin: DNA-organisation; nukleosom; kromatin-nybildning.
• Replikationsstart i eukaryoter: ARS/ori; ORC, CDC6, MCM; cellcykelkoppling; telomerer.
• Translation: tRNA-struktur/funktion; aminoacylering; ribosom; initiering/elongering/translokation/terminering; reglering.
• Termodynamikens 3 lagar; H, S, G, ΔG, E0; exergon/endregon; aktiveringsenergi; standardtillstånd; kopplade reaktioner.
• Enzymer I: aktiveringsenergi, övergångstillstånd, katalys.
• Enzymer II: aktiva säten; hastighetskonstanter; steady-state; Michaelis-Menten (KM, Vmax, kcat); inhibitorer (kompetitiv/okompetitiv/non-kompetitiv); kofaktorer; vitaminer; kopplade reaktioner; exempel: proteaser (chymotrypsin, katalytisk triad), Ser/Thr- och Tyr-kinaser, fosfataser, syntaser, oxidoreduktaser.
• Introduktion till metabolism: energiomvandling; anabolism/katabolism; katabolismens stadier; metaboliter/vägar; ATP, NAD(P)H, FADH₂; fosforyltransferpotential; energikvot; oxidation/reduktion; hydrolys/kondensation; B-vitaminer.
• Glykolys: reaktioner/metaboliter; enzymer; substratnivåfosforylering; reglering (alloster, feedforward, feedback); anaerob/aerob; GLUT; Warburg-effekten.
• Glykogen: struktur (α-1,4/α-1,6); funktion i lever/muskel; glykogenolys; glykogenes; alloster/hormonell reglering.
• Glukoneogenes: reaktioner/enzymer/reglering; PFK-2/FBP-2; substrat; laktatdehydrogenas; Cori-cykeln; laktatets öden.
• Citronsyracykeln: PDH-komplex; prostetisk grupp; CoA/acetyl-CoA; reaktioner/enzymer; dekarboxylering; dehydrogenering; reglering; hypoxi, HIF-1.
• Betaoxidation och TAG-syntes: fettsyrefrisättning; mitokondrietransport; betaoxidation; ketonkroppar; fettsyra/TAG-syntes.
• Elektrontransportkedja/oxidativ fosforylering: mitokondriens suborganeller; redoxpotential; elektronbärare; NADH→O₂; respiration; protonpumpning; elektrokemisk gradient; ATP-syntas; frikopplare; membrantransport; inhibitorer; NADH-shuntar; ATP-utbyte.
• Aminosyrametabolism: proteinogena/icke-proteinogena aminosyror; användning; upptag; essentiella/icke-essentiella; glukogena/ketogena; biosyntes; aminotransferaser; PKU; glutamat/glutamatdehydrogenas; ureacykel; extrahepatiska vävnader; kvävetransport; påfyllnadsreaktioner.
• Nukleotidnedbrytning: puriner/pyrimidiner; pentoser; skillnader i slutprodukter; pentosfosfat till glykolysintermediär/acetyl-CoA; gikt; två behandlingsstrategier.
• Pentosfosfatvägen: NADPH och ribos-5-fosfat uppgifter; oxidativ/icke-oxidativ fas; koppling till glykolys/glukoneogenes; behovsstyrd slussning; G6PD-brist; oxidativ stress → hemolys.
• Kolesterolsyntes: källor; position i metabolism; ATP-citratelyas; HMG-CoA-reduktas (fyra regleringsmekanismer); tre huvudmekanismer för intracellulär kolesterolkontroll; funktion; utsöndring; enterohepatiska kretsloppet.
• Heme: syntes; nedbrytning; porfyrier (översikt).
• Cellmembran: membranlipider/proteiner; barriärfunktion; membrandomäner; glykokalyx (struktur/igenkänning); cell-cell-interaktioner; adhesionsmolekyler.
• Transport över membran: diffusion; faciliterad diffusion; bärarproteiner; aquaporiner; jonkanaler/aktivering; osmos; kanalfogar; aktiv transport (primär/sekundär; P-typ; Na⁺/K⁺-ATPase; ABC-transportörer; MDR-proteiner); uniport/antiport/symport.
Mål
• Beskriva hur olika bindningar bidrar till strukturen hos makromolekyler.
• Beskriva lipiders struktur och biologiska funktioner.
• Redogöra för aminosyrornas egenskaper och hur de kan interagera.
• Redogöra för de olika nivåerna av proteinveckning.
• Beskriva kolhydraters struktur och biologiska roller.
• Beskriva metoder för undersökning av proteiners struktur och funktion.
• Beskriva hur proteiners funktion beror på proteinstruktur, bindningspartner och enskilda aminosyrors egenskaper.
• Beskriva byggstenarna för DNA och RNA, deras syntes och konsekvenser av störd nukleotidsyntes.
• Kunna översiktligt beskriva stegen i den centrala dogmen.
• Primär- och sekundärstruktur för DNA och RNA (kunna översiktligt).
• Övergripande förståelse för utvecklingen av biologiska vägar och biomolekyler.
• Beskriva hur DNA replikeras i eukaryota celler.
• Funktionen hos enzymer som verkar på DNA.
• Beskriva hur information i cellens DNA översätts till RNA.
• Modifieringar av eukaryot mRNA (capping, poly(A), splicing).
• De typer av DNA som finns i prokaryoter.
• Överföring av genetisk information från DNA till RNA i prokaryoter.
• Beskriva den eukaryota kromosomens uppbyggnad.
• Beskriva hur replikation startar i eukaryota celler.
• Beskriva överföringen av genetisk information från mRNA till protein.
• Förstå sambandet mellan fri energi, entalpi, entropi och jämviktskonstanter.
• Förstå kopplingen mellan biokemiska reaktioner och biomolekyler med högt energi-innehåll.
• Redogöra för enzymkinetik och reglering av enzymkatalyserade reaktioner.
• Beskriva enzymers och koenzymers struktur och funktion.
• Beskriva mekanismer för reglering av proteiners aktivitet.
• Redogöra för vad som karaktäriserar anabolism och katabolism, energirika molekyler och cellens energivaluta.
• Redogöra för glykolysens reaktioner, enzymer och reglering.
• Förstå skillnaden mellan anaerob och aerob glykolys.
• Redogöra för glykogens funktion och strukturella uppbyggnad.
• Beskriva hur glykogen syntetiseras och bryts ned.
• Beskriva hur glykogenmetabolismen styrs via allostera mekanismer och hormonsignalering.
• Redogöra för glukoneogenesens reaktioner, enzymer och reglering.
• Redogöra för laktats roll i metabolismen.
• Redogöra för länken mellan glykolys och citronsyracykeln och dess reglering.
• Redogöra för citronsyracykelns reaktioner, enzymer och reglering.
• Redogöra för omsättningen av triacylglycerol.
• Redogöra för elektrontransporten och dess koppling till protonpumpning.
• Redogöra för ATP-syntes via oxidativ fosforylering.
• Beskriva hur celler får tillgång till aminosyror och vad dessa kan användas till.
• Förstå skillnaden på essentiella och icke-essentiella aminosyror.
• Översiktligt redogöra för varifrån aminosyrors α-aminogrupp och kolskelett kommer.
• Beskriva reaktionerna katalyserade av ALAT och ASAT.
• Beskriva den bakomliggande orsaken till PKU.
• Översiktligt beskriva ureacykeln, dess funktion och huvudsakliga reglering.
• Redogöra för extrahepatiska vävnaders samspel med levern i aminosyrakatabolism.
• Översiktligt beskriva purinnukleotiders nedbrytning.
• Redogöra för hur nedbrytning av puriner och pyrimidiner skiljer sig m.a.p. slutprodukter (kväven/kolskelett).
• Redogöra för pentosfosfatvägens huvudsakliga funktion.
• Ge exempel på vad NADPH och ribos-5-fosfat används till.
• Översiktligt beskriva pentosfosfatvägens två faser och interaktion med glykolys/glukoneogenes.
• Översiktligt beskriva varför G6PD-brist särskilt påverkar erytrocyter och kan ge hemolys vid oxidativ stress.
• Redogöra för kolesterolets omsättning samt huvudprinciper för kolesterolsyntes och reglering.
• Redogöra för omsättningen av heme.
• Beskriva hur det eukaryota cellmembranet är uppbyggt.
• Beskriva mekanismer för transport över cellens plasmamembran.
- Beskriva metoder för undersökning av proteiners struktur och funktion. 
- Beskriva hur proteiners funktion beror på proteinstruktur, bindningspartner och enskilda aminosyrors egenskaper. 
- Beskriva byggstenarna för DNA och RNA, deras syntes och konsekvenser av störd nukleotidsyntes. 
- Kunna översiktligt beskriva stegen i den centrala dogmen. 
- Primär- och sekundärstruktur för DNA och RNA (kunna översiktligt). 
- Övergripande förståelse för utvecklingen av biologiska vägar och biomolekyler. 
- Beskriva hur DNA replikeras i eukaryota celler. 
- Funktionen hos enzymer som verkar på DNA. 
- Beskriva hur information i cellens DNA översätts till RNA. 
- Modifieringar av eukaryot mRNA (capping, poly(A), splicing). 
- De typer av DNA som finns i prokaryoter. 
- Överföring av genetisk information från DNA till RNA i prokaryoter. 
- Beskriva den eukaryota kromosomens uppbyggnad. 
- Beskriva hur replikation startar i eukaryota celler. 
- Beskriva överföringen av genetisk information från mRNA till protein. 
- Förstå sambandet mellan fri energi, entalpi, entropi och jämviktskonstanter. 
- Förstå kopplingen mellan biokemiska reaktioner och biomolekyler med högt energi-innehåll. 
- Redogöra för enzymkinetik och reglering av enzymkatalyserade reaktioner. 
- Beskriva enzymers och koenzymers struktur och funktion. 
- Beskriva mekanismer för reglering av proteiners aktivitet. 
- Redogöra för vad som karaktäriserar anabolism och katabolism, energirika molekyler och cellens energivaluta. 
- Redogöra för glykolysens reaktioner, enzymer och reglering. 
- Förstå skillnaden mellan anaerob och aerob glykolys. 
- Redogöra för glykogens funktion och strukturella uppbyggnad. 
- Beskriva hur glykogen syntetiseras och bryts ned. 
- Beskriva hur glykogenmetabolismen styrs via allostera mekanismer och hormonsignalering. 
- Redogöra för glukoneogenesens reaktioner, enzymer och reglering. 
- Redogöra för laktats roll i metabolismen. 
- Redogöra för länken mellan glykolys och citronsyracykeln och dess reglering. 
- Redogöra för citronsyracykelns reaktioner, enzymer och reglering. 
- Redogöra för omsättningen av triacylglycerol.
- Redogöra för elektrontransporten och dess koppling till protonpumpning. 
- Redogöra för ATP-syntes via oxidativ fosforylering. 
- Beskriva hur celler får tillgång till aminosyror och vad dessa kan användas till. 
- Förstå skillnaden på essentiella och icke-essentiella aminosyror. 
- Översiktligt redogöra för varifrån aminosyrors α-aminogrupp och kolskelett kommer. 
- Beskriva reaktionerna katalyserade av ALAT och ASAT. 
- Beskriva den bakomliggande orsaken till PKU. 
- Översiktligt beskriva ureacykeln, dess funktion och huvudsakliga reglering. 
- Redogöra för extrahepatiska vävnaders samspel med levern i aminosyrakatabolism. 
- Översiktligt beskriva purinnukleotiders nedbrytning. 
- Redogöra för hur nedbrytning av puriner och pyrimidiner skiljer sig m.a.p. slutprodukter (kväven/kolskelett). 
- Redogöra för pentosfosfatvägens huvudsakliga funktion. 
- Ge exempel på vad NADPH och ribos-5-fosfat används till. 
- Översiktligt beskriva pentosfosfatvägens två faser och interaktion med glykolys/glukoneogenes. 
- Översiktligt beskriva varför G6PD-brist särskilt påverkar erytrocyter och kan ge hemolys vid oxidativ stress. 
- Redogöra för kolesterolets omsättning samt huvudprinciper för kolesterolsyntes och reglering. 
- Redogöra för omsättningen av heme. 
- Beskriva hur det eukaryota cellmembranet är uppbyggt. 
- Beskriva mekanismer för transport över cellens plasmamembran.