vault backup: 2025-12-08 19:58:36
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m47s
This commit is contained in:
@@ -1,332 +0,0 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- elektrontransportkedjan
|
||||
- anteckningar
|
||||
föreläsare: Ingela Parmryd
|
||||
date: 2025-12-05
|
||||
---
|
||||
Redoxpotential är viktig
|
||||
Vad händer med NADH/FADH?
|
||||
|
||||
# Mitokondrien
|
||||
- Kan ändra form, beroende på vilken cell
|
||||
- Kan finnas olika många
|
||||
- Finns där det används mycket energi
|
||||
- t.ex. i spermier
|
||||
- Ju fler mitokondrier ju snabbare kan man springa. Upp till 6 ggr så många
|
||||
- Yttre membranet ett porin, dvs ett kanalprotein som heter VDAC
|
||||
- kanaltypen är anjon, speciellt för små joner
|
||||
- mycket ska in och ut ATP, pyruvat
|
||||
- koncentratrationer i mellanmembranet och cytoplasman är lika stora
|
||||
- effektiv energionvandling kräver membran
|
||||
- gradienter, skillnader mellan sidorna, byggs up
|
||||
|
||||
# ETK
|
||||
1. Flyttar elektroner samtidigt som
|
||||
2. ⛽ Pumpar protoner
|
||||
3. från matrix till $H^+$
|
||||
4. Transport av é sker mellan komponenter med ökande affinitet för é
|
||||
|
||||
## Komplex I: NADH-Q-oxidoreduktas
|
||||
2é från NADH
|
||||
$4H^+$ pumpas för varje NADH
|
||||
$H^+$ tas upp från matrix
|
||||
Får 4.5 $H^+$
|
||||
|
||||
Fyra ej kontinuerliga, vertikala $H^+$-kanaler
|
||||
Sammanbundna både på matrixsidan och mellanmembransidan.
|
||||
1. längsgående horisontell 𝛼-helix mot matrix
|
||||
2. b-hårsnål-helix motiv mot MMU
|
||||
- $Q + 2e^- → Q^{2-}$ → konformationsändring av 1 & 2 ovanför
|
||||
- gör att protoner som bundit in på matrix-sidan kommer släppas lös på MMU-sidan
|
||||
NADH + Q + $5H^+_{matrix}$ → $NAD^+$ + $QH_2$ + $4H^+_{mmv}$
|
||||
## Komplex II: Succinat-Q-reduktas
|
||||
Kopplat till TCA
|
||||
## Komplex III: Q-Cytrokrom-oxidoreduktas
|
||||
2é från $FADH_2$ via komplex II
|
||||
Får 3 $H^+$
|
||||
Q-pool
|
||||
- allt Q & Q$H_2$ som finns i membranet
|
||||
Q-cykeln
|
||||
- -2é från Q$H_2$ cytc kan ta emot é
|
||||
|
||||
1. $QH_2$ 1 é → cytc
|
||||
- 1é→ Q → $Q^-$
|
||||
- får en radikal som är bunden, så den lossar inte (ofarlig)
|
||||
2. $QH_2$ 1 é → cytc
|
||||
- 1é→ $Q^-$ → $Q^{2-}$ → $QH_2$ (sista tar upp $2H^+$ från matrix)
|
||||
$QH_2$ + $2CytC_{oxi}$ + $2H^+_{matrix}$ → Q + $2cytc_{reducerad}$ + 4$H^+_{mellanmembran}$
|
||||
## Komplex IV: Cytokrom-C-oxidas
|
||||
$2é + 2H^+ + 1/2 O_2 → H_2O$
|
||||
- kallas cellandningen eller respiration
|
||||
Är konservativt, dvs viktigt protein.
|
||||
Krävs 4 st komplex.
|
||||
Får 3 $H^+$
|
||||
1. 2 $Cytc_{red}$ reducerar
|
||||
1. Fe
|
||||
2. Cu
|
||||
3. 2$Cytc_{ox}$ bildas
|
||||
2. $O_2$ binder in → peroxid
|
||||
1. blått reducerat (i slide)
|
||||
2. rött oxiderat (i slide)
|
||||
3. 2$Cytc_{red}$ binder → spjälkning av perioxid till 2HO
|
||||
1. Får en $2CytC_{ox}$
|
||||
4. 2$H^+$ tas från matrix → 2$H_2O$
|
||||
|
||||
Summering: 4 $Cytc_{red}$ + 8$H^+_{mat}$ + $O_2$ → 4$cytc_{ox}$ + 2 $H_2O$ + 4 $H^+_{mellanmembran}$
|
||||
# Sammanfattning om Komplex
|
||||
I 1,3,4 är fördelaktig att ge sig av elektron.
|
||||
Mesta energi används för att flytta mellan matrix och
|
||||
Kemisk energi som bygger upp elektrisk energi
|
||||
|
||||
Verkar viktigt: Följ vad som händer med de 2 elektronerna över de olika komplexen
|
||||
Får totalt upp ungefär:
|
||||
- ~10 $H^+$/$NADH^+$ (kan variera i olika källor)
|
||||
- ~6 $H^+$/$FADH_2$ (kan variera i olika källor)
|
||||
$FADH_2$ är värt något minde
|
||||
|
||||
# Fråga
|
||||
---
|
||||
|
||||
Varför bildas gradienten av protoner och inte av tex $Na^+$ eller $Cl^-$?
|
||||
- Får ingen pH-skillnad
|
||||
- När det är protoner får man elektriska och kemiska egenskapr
|
||||
- dvs, proton-gradienten är störst
|
||||
|
||||
## Redoxpotential
|
||||
- $\Delta E\degree{o}'$ = standardpotentialen
|
||||
- mäts vid pH7 mot 1 atm $H_2$/1M H+
|
||||
- Om é överförs till $H^+$ → negativ redoxpotential
|
||||
- Om det tas från $H_2$ → positiv redoxpotential
|
||||
- Ju högre negativt redoxpotential ju lämpligare elektrondonator
|
||||
- NADH har den mest negativa
|
||||
- Ju mer positiv redoxpotential, desto bättre elektronacceptator
|
||||
|
||||
Redoxpotentialen bestämmer ordningen av hur elektroner går igenom komplexen i ETK.
|
||||
|
||||
## é-bärande lp,åpmemter i ETK
|
||||
|
||||
- Fe-S kluster: $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$
|
||||
- FMN-flavin mononukleotid: 2é
|
||||
- samma mekanisk som $FADH_2$
|
||||
- Q/coenzym eller Q/ubikinon
|
||||
- väldigt långt namn:
|
||||
- finns i mitokondriens inre membran
|
||||
- förflyttar elektroner från Komplex I & II → Komplex III
|
||||
- bärare av 2é
|
||||
- kan bilda skadliga **RADIKALER**
|
||||
- Cytokrom $Fe^{2+}$/$Fe^{3+}$
|
||||
- heme-grupper
|
||||
- Cytokrom-C
|
||||
- förflyttar é från Komplex III till komplex IV
|
||||
- $Cu^+$/$Cu^{2+}$
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
# Elektrokemik gradient
|
||||
# $\frac{MMV: H+ H+ H+}{MAT: H+}$
|
||||
|
||||
Gör att vi får:
|
||||
- $\Delta V$ - elektrisk 🔌 gradient
|
||||
- $\Delta pH$ - kemik ☣ gradient
|
||||
|
||||
Stark 🦾 drifkraft för att gå tillbaka till matrix
|
||||
|
||||
# Protonpumpar
|
||||
När é ➖ avges följer protoner ➕ med
|
||||
- protonerna kommer med från vatten 🚰, som det finns gott om
|
||||
é ➖ → energi till konformationsändring
|
||||
→ upptag av $H^+$ från matrix, frisläppning i MMU
|
||||
$H_2O$ 🚰 bärare av protoner $H_3O^+$
|
||||
|
||||
|
||||
# Fråga 2
|
||||
|
||||
Vilken typer av aminosyror är lämpliga för protontransporter?
|
||||
- Aspartinsyra och Glutaminsyra har det lättast men Lys/His och Arg kan också
|
||||
- de har negativt laddad
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
# Respirasom
|
||||
|
||||
Komplex med 2 av komplex I, III och IV
|
||||
- dvs de som pumpar elektroner
|
||||
- ligger nära för att minska avståndet, elektroner rör sig inte långt
|
||||
- avstång ~15Å mellan é-bärare
|
||||
- Gör att é-transporten blir effektiv (möjlig)
|
||||
|
||||
# ATP-syntas
|
||||
|
||||
Den använder sig av den elektrokemiska gradienten.
|
||||
Hittas i mitokondriens inre membran.
|
||||
Består av två delar
|
||||
- en som sitter i membranet och
|
||||
- en som sitter i matrix
|
||||
- Roterar när $H^+$ släpps igenom
|
||||
- $F_1$ i matrix, ATP-syntes
|
||||
|
||||
I $F_0$ finns det: (snurrar inte)
|
||||
- a-subenheten är en halvkanaler för $H^+$
|
||||
- $H^+$ binder från MMV till Asp/Glu → neutraliseras → $H^+$ överförs till c-ring → subenheten flyttar ett steg (45 grader i eukaryota)
|
||||
- c-ring:
|
||||
- när den snurrat ett halvt varm kan $H^+$ frigöras i matrix
|
||||
- sker snabbt och kontinuerligt
|
||||
- mellan 8-14 subenheter
|
||||
$F_1$ finns (i matrix)
|
||||
- 𝛼-subenhet - varannan i ringen
|
||||
|
||||
- β-subenhet - varannan i ringen
|
||||
- här sker ATP-syntesen
|
||||
- pendlar mellan open/tight/loose konformationer i ett varv
|
||||
- **L**oose = ADP+Pi binder in
|
||||
- **T**ight = ATP bildas
|
||||
- **O**pen = frisläppning av ATP
|
||||
- γ-subenheter (gamma) - sitter i mitten
|
||||
- förandrade till c-ringen och roterar med den asymmetri = olika interaktion vid de tre β-subenheterna
|
||||
- nyckel för omvandling av β-subenheterna
|
||||
- ε-subenheter (epsilon)
|
||||
- namedrop!
|
||||
- bildar tillsammans en ring av 6-subenheter
|
||||
- 3 ATP per varv
|
||||
|
||||
ADP + Pi <→ ATP
|
||||
- $H^+$ → $H_2C$
|
||||
- $H_2O$ → $H^+$
|
||||
|
||||
~ 100 ATP/s & ATP-syntas
|
||||
~ 4$H^+$/ATP
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
Förenkling:
|
||||
- Rotor: c, γ, ε.
|
||||
- Stator/Statiska: a, b, α₃β₃, δ.
|
||||
|
||||
ATP-syntas bildar dimerer
|
||||
- dimerer bildar oligomerer
|
||||
- stabilisering av rotationskraft🦾
|
||||
- bildning av cristae
|
||||
|
||||
# Fråga
|
||||
Utan syre stannar citronsyracykeln. Varför?
|
||||
Det kommer ju först in i sista steget
|
||||
Hastighetsbegränsingen är återbildningen av NAD+/FAD+
|
||||
# Transport
|
||||
|
||||
1. med hjälp av 🔌-gradient
|
||||
2. med hjälp av shuntar
|
||||
|
||||
# G3P-shuten
|
||||
- framförallt i skelettmuskler
|
||||
- snabbt
|
||||
- NADH överför é till FAD → $FADH_2$
|
||||
- protoner pumpas ej i Komplex I
|
||||
|
||||
# Malat-aspartat-shunten
|
||||
- hjärta & lever
|
||||
- långsam (i jämförelse med G3P-shuten)
|
||||
- fler steg, igenom membran osv
|
||||
- $NADH_{cyt}$ återbildas som $NADH_{mat}$
|
||||
- fyra olika föreningar transporteras in och ut
|
||||
- Protoner pumpas i alla komplex
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
ATP har en laddning på 4-
|
||||
ADP har en laddning på 3-
|
||||
Adenin-nukleotid-translokas
|
||||
~15% av alla IM-proteiner
|
||||
|
||||
första tar vara på den elektriska gradienten
|
||||
- ATP in ADP ut
|
||||
andra tar vara på den kemiska gradienten
|
||||
- OH in Pi ut
|
||||
tredje tar hand om elektrokemiska gradienten
|
||||
- H+/pyruvat ut
|
||||
|
||||
bildar tillsammans komplex med ATP-syntas
|
||||
|
||||
de två första använder c:a 25% av gradienten
|
||||
- dvs för att skuffla in och ut med ATP/ADP, OH/Pi
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
|
||||
# Fråga
|
||||
|
||||
Vad har det för effekt att en frikopplare?
|
||||
|
||||
# Frikopplare
|
||||
|
||||
- Utjämnar gradienten utan att den bildar ATP
|
||||
- UCP1: uncoupling protein i brunt fett
|
||||
- det gör det varmt
|
||||
- det gör att temperaturen går ner gör att det frigörs släppning av fria fettsyror från adipocyter
|
||||
- → binder till VCPM → aktivering → termogenes
|
||||
- händer mycket spädbarn
|
||||
- har svårare med temperaturreglering än vad vuxna har
|
||||
- djur som går i idé
|
||||
- vuxna har lite grann
|
||||
|
||||
# Inhibitorer
|
||||
|
||||
Rotenon och amytal, komplex I.
|
||||
- sportfiskarkretsar, slänger ut det i sjöar så kommer fiskar upp till ytan, det hämmar ETK
|
||||
- antimycin A, komplex III
|
||||
- cyanin,azid,kolmonooxid - komplex IV
|
||||
- oligomycin - ATP-syntas
|
||||
|
||||
Hämmar man ETK, så hämmar man ATP-syntas
|
||||
Hämmar man ATP-syntas så hämmar man ETK
|
||||
|
||||
oxidativ fosforylering
|
||||
- det här sker i hela ETK, beroende på oxidation och syre
|
||||
|
||||
Finns många protongradienter
|
||||
|
||||
# ATP produktion
|
||||
|
||||
2 ATP
|
||||
|
||||
| | ATP | NADH | FADH2 |
|
||||
| ---------------------- | ----- | ------------------------------------ | ----------------- |
|
||||
| Glykolys (cytoplasman) | 2 | 2 | |
|
||||
| PDH (matrix) | | 2 | |
|
||||
| TCA (matrix) | 2 | 6 | 2 |
|
||||
| ETK | | varje ger 2.5 ATP om den är i matrix | varje ger 1.5 ATP |
|
||||
| | 30-32 | | |
|
||||
|
||||
----
|
||||
|
||||
Summary
|
||||
|
||||
mitokondrie: anpassar, lokalation beroende var ATP behövs, träna ökar mer
|
||||
ATP-behov: kontinuerligt, kroppsvikt på en dag basalt
|
||||
redoxpotential: hur bra en förening är på att ge ifrån sig elektroner, ju negativ desto bättre donator, ju positiv...
|
||||
i ETK: går från låg till hög redoxpotential
|
||||
elektrokemisk gradient: använder både elektrisk (laddning) och kemisk (pH)
|
||||
transport: mha energi från é, NADH/FADH2 som vill bli av med sina elektroner
|
||||
- alltid vatten som är bärare av protoner
|
||||
komplex
|
||||
- Q-NADH: é lämnar ifrån och Q reduceras, pumpar 4 elektroene bidrar till gradient
|
||||
- S-Q reduktas: q kan bara två elektroner, men c kan bara ta emot en
|
||||
- två reducerare kommer komma in , två reducerade cytokrom c, en radikal hindras från att komma oss
|
||||
- CytoC liten m som för elektronerna från 3 till 4
|
||||
- där syre kommer in
|
||||
- vid syre, binder det koppar/järn, först peroxid och sen tar upp protoner i olika steg
|
||||
- 1,3,4 bildar respirasom med 2 kopior av varandra, pga avstånd som é inte gillar
|
||||
ATP-syntas, roterande och statisk del
|
||||
- gamma förandrar i matrix med alfa/beta där beta gör atp
|
||||
shuntar transporterar under omvandlig, från/till cytoplasma och matrix
|
||||
frikopplare använder energi för termogenes varmt
|
||||
inhibitorer, stor risk för dödlig utgång
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -1,57 +0,0 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- elektrontransportkedjan
|
||||
- instuderingsuppgifter
|
||||
föreläsare: Ingela Parmryd
|
||||
date: 2025-12-05
|
||||
---
|
||||
#### 1. Var i celler finns mitokondrier?
|
||||
|
||||
Det beror på cellen, ofta i utkanterna men inte alltid. Finns där det behövs energi. T.ex. i muskeceller finns de nära myofibriler
|
||||
#### 2. Vad kan påverka antalet mitokondrier per cell?
|
||||
|
||||
Energibehovet:
|
||||
- hög aktivitet
|
||||
- träning
|
||||
- hormonell stimulering (t.ex. PGC-1α) och
|
||||
- kyla ökar antalet
|
||||
|
||||
medan:
|
||||
- inaktivitet
|
||||
- svält och
|
||||
- åldrande minskar det.
|
||||
|
||||
Celltyper med extrem energiförbrukning – som hjärtmuskel, skelettmuskel och brunt fett – får därför många mitokondrier.
|
||||
#### 3. Var finns ETK?
|
||||
|
||||
Inne i mitokondriens inre membran. Vissa delar sticker ut på båda sidor, men t.ex $F_1$ sitter på matrix-sidan.
|
||||
#### 4. Vad menas med redoxpotential?
|
||||
|
||||
|
||||
#### 5. Hur mäts standardredoxpotentialen?
|
||||
#### 6. Från vilka föreningar kommer elektronerna som går in i ETK?
|
||||
#### 7. Vilka proteinkomplex finns i ETK?
|
||||
#### 8. Vad händer i komplex I i ETK?
|
||||
#### 9. Vad händer i komplex III i ETK?
|
||||
#### 10. Vad händer i komplex IV i ETK?
|
||||
#### 11. Hur är en cytokrom uppbyggd?
|
||||
#### 12. Tidigt i ETK används Fe-S kluster för elektrontransport, sent används cytokromer. Varför?
|
||||
#### 13. Vad krävs för att elektrontransportkedjan ska fungera?
|
||||
#### 14. Vad är en respirasom?
|
||||
#### 15. Vilka är beståndsdelarna i den elektrokemiska gradienten?
|
||||
#### 16. Hur kan protoner pumpas över ett membran?
|
||||
#### 17. Vad innebär oxidativ fosforylering?
|
||||
#### 18. Hur är ATP-syntaset uppbyggt?
|
||||
#### 19. Var hittas L, T och O konfiguration hos ATP-syntaset och vad sker där?
|
||||
#### 20. Hur sker växling mellan L, T och O form hos ATP-syntaset?
|
||||
#### 21. Hur många protoner passerar mitokondriens inre membran per varv ATP-syntaset roterar?
|
||||
#### 22. Hur många protoner behöver passera mitokondriens inre membran för att ATP-syntaset ska generera en ATP?
|
||||
#### 23. Hur transporteras protoner genom mitokondriens inre membran med hjälp av ATP-syntaset?
|
||||
#### 24. Vad är en shunt?
|
||||
#### 25. Hur kan NADH transporteras från cytoplasman till mitokondriens matrix?
|
||||
#### 26. Hur transporteras ATP ut från mitokondriens matrix?
|
||||
#### 27. Hur transporteras fosfat till mitokondriens matrix?
|
||||
#### 28. Vad gör en frikopplare och vad får det för konsekvenser?
|
||||
#### 29. Vad gör cyanid till ett gift?
|
||||
#### 30. Hur många ATP kan utvinnas från en glukosmolekyl vid aerob metabolism?
|
||||
@@ -1,25 +0,0 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- elektrontransportkedjan
|
||||
- lärandemål
|
||||
föreläsare: Ingela Parmryd
|
||||
date: 2025-12-05
|
||||
---
|
||||
Mitokondriens suborganeller.
|
||||
Redoxpotential.
|
||||
Elektronbärare i elektrontransportkedjan.
|
||||
Elektrontransport från NADH till O₂.
|
||||
Respiration/cellandning.
|
||||
Protonpumpning.
|
||||
Elektrokemisk gradient.
|
||||
Oxidativ fosforylering.
|
||||
ATP-syntas.
|
||||
Frikopplare.
|
||||
Transport över mitokondriens inre membran.
|
||||
Inhibitorer av andningskedjan.
|
||||
Shuntar för NADH.
|
||||
ATP-utbyte.
|
||||
|
||||
Redogöra för elektrontransporten och dess koppling till pumpning av protoner.
|
||||
Redogöra för ATP-syntes via oxidativ fosforylering.
|
||||
@@ -1,17 +0,0 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- elektrontransportkedjan
|
||||
- provfrågor
|
||||
föreläsare: Ingela Parmryd
|
||||
date: 2025-12-05
|
||||
---
|
||||
|
||||
```dataviewjs
|
||||
for (const path of dv.pagePaths("#provfråga and #elektrontransportkedjan")) {
|
||||
dv.span(" \n[[" + path + "]]\n")
|
||||
const content = await dv.io.load(path)
|
||||
dv.span(content)
|
||||
dv.span(" \n \n-----\n\n\n")
|
||||
}
|
||||
```
|
||||
@@ -1,212 +0,0 @@
|
||||
---
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- elektrontransportkedjan
|
||||
- slides
|
||||
föreläsare: Ingela Parmryd
|
||||
date: 2025-12-05
|
||||
---
|
||||
Page 2
|
||||
Frågeställningar
|
||||
• Vad innebär redoxpotential?
|
||||
• Hur omvandlas energi från NADH och FADH2?
|
||||
• Vilka komponenter ingår i elektrontransportkedjan?
|
||||
• Vad är och hur bildas den elektrokemiska gradienten?
|
||||
• Vad är cellandning/respiration?
|
||||
• Vad innebär oxidativ fosforylering? 
|
||||
|
||||
Page 3
|
||||
Figure 1-33 Molecular Biology of the Cell, Fifth Edition (© Garland Science 2008)
|
||||
Mitokondrien – cellens primära metabola organell 
|
||||
|
||||
Page 4
|
||||
Mitokondrier återfinns där mycket energi behövs 
|
||||
|
||||
Page 5
|
||||
Katabolismen sker på tre platser
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 15.11 
|
||||
|
||||
Page 6
|
||||
Bindningsenergin i födoämnen och elektromagnetisk energi
|
||||
används för att skapa protongradienter 
|
||||
|
||||
Page 7
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.1
|
||||
Kopplingen mellan citronsyracykeln,
|
||||
elektrontransportkedjan,
|
||||
protonpumpning och ATP-syntes 
|
||||
|
||||
Page 8
|
||||
Tre proteinkomplex genererar protongradienten över mitokondriens inre membran
|
||||
I III IV
|
||||
I III IV
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.16 
|
||||
|
||||
Page 9
|
||||
Bestämning av redoxpotential
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.3 
|
||||
|
||||
Page 10
|
||||
Redoxpotentialen hos komplexen i elektrontransportkedjan
|
||||
Låg redoxpotential – bra elektrondonator.
|
||||
Hög redoxpotential – bra elektronacceptor.
|
||||
Complex I
|
||||
Complex III
|
||||
Complex IV
|
||||
-Q
|
||||
oxidoreductase
|
||||
oxidoreductase
|
||||
Q- 
|
||||
|
||||
Page 11
|
||||
I elektrontransportkedjan pumpas protoner från
|
||||
matrix till mellanmembranutrymmet
|
||||
till intermembranutrymmet
|
||||
NADH + ½ O2 + H+ -> NAD+ + H2O 
|
||||
|
||||
Page 12
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.7
|
||||
Fe-S-kluster i elektrontransportkedjan 
|
||||
|
||||
Page 13
|
||||
Ubikinon transporterar två elektroner från
|
||||
komplex I och II till komplex III
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.5 
|
||||
|
||||
Page 14
|
||||
Cytokromer har en hemgrupp där
|
||||
järn kan oxideras och reduceras 
|
||||
|
||||
Page 15
|
||||
Pumpning av protoner ger både
|
||||
membranpotential och en pH-gradient 
|
||||
|
||||
Page 16
|
||||
Proteiner kan transportera protoner över membran
|
||||
Protoner följer med
|
||||
elektroner som transporteras
|
||||
med proteiner.
|
||||
Upptag och frisläppning av
|
||||
protoner sker på olika sidor av
|
||||
membranet. 
|
||||
|
||||
Page 17
|
||||
De protoner som förs över membranet
|
||||
kommer från och överförs till vatten 
|
||||
|
||||
Page 18
|
||||
Elektron- och protontransport
|
||||
i NADH-Q oxidoreduktas
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.9 
|
||||
|
||||
Page 19
|
||||
Strukturen hos Q-cytokrom c oxidoreduktas
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.10 
|
||||
|
||||
Page 20
|
||||
Q cykeln i Q-cytokrom oxidoreduktas
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.11 
|
||||
|
||||
Page 21
|
||||
Strukturen hos cytokrom c oxidas
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.12 
|
||||
|
||||
Page 22
|
||||
Reduktion av syre i cytokrom c oxidas
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.13 
|
||||
|
||||
Page 23
|
||||
I cytokrom c oxidas både pumpas protoner genom
|
||||
det inre membranet och tas upp från matrix
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.15 
|
||||
|
||||
Page 24
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.17
|
||||
Komplex I, III och IV bildar respirasomer 
|
||||
|
||||
Page 25
|
||||
Den elektrokemiska gradienten används för ATP-syntes 
|
||||
|
||||
Page 26
|
||||
Strukturen hos ATP-syntas
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.22 
|
||||
|
||||
Page 27
|
||||
ATP-syntes sker i de tre b-subenheterna
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.28 
|
||||
|
||||
Page 28
|
||||
Transport av protoner genom ATP-syntas sker
|
||||
genom rotation av c-subenheter
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.32 
|
||||
|
||||
Page 29
|
||||
Kopplingen mellan protonöverföring och
|
||||
rotation i ATP-syntas
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.31 
|
||||
|
||||
Page 30
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.24
|
||||
ATP-syntas bidrar till bildningen av cristae 
|
||||
|
||||
Page 31
|
||||
Hur sker transport över mitokondriens inre membran?
|
||||
Små, oladdade och opolära
|
||||
Små, oladdade
|
||||
Stora, oladdade (NADH)
|
||||
Små laddade (pyruvat, Pi)
|
||||
Stora, laddade (ATP, ADP, acetyl CoA)
|
||||
Diffusion över membran
|
||||
1. Med hjälp av den elektrokemiska gradienten.
|
||||
2. Med shuntar. 
|
||||
|
||||
Page 32
|
||||
I muskler transporteras NADH producerat i glykolysen
|
||||
till mitokondriens matrix via glycerol 3-fosfat shunten
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.34 
|
||||
|
||||
Page 33
|
||||
I hjärta och lever transporteras NADH från glykolysen
|
||||
till mitokondriens matrix via malat-aspartat shunten
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.35
|
||||
NADH
|
||||
NAD+
|
||||
OBS! Fel rikning på pilen NADH/NAD+ i Biochemistry. 
|
||||
|
||||
Page 34
|
||||
En frikopplare utjämnar den elektrokemiska
|
||||
gradienten utan att ATP bildas
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.39 
|
||||
|
||||
Page 35
|
||||
Gifter som påverkar elektrontransportkedjan
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.41 
|
||||
|
||||
Page 36
|
||||
Biochemistry 10:e, Berg et al. Figur 18.45
|
||||
Exempel på energiomvandling från protongradienter 
|
||||
|
||||
Page 37
|
||||
Begrepp
|
||||
Mitokondrier
|
||||
ATP-behov
|
||||
Redoxpotential
|
||||
Elektrokemisk gradient
|
||||
Transport av protoner över membran
|
||||
Elektrontransportkedjan
|
||||
Q-NADH oxidoreduktaskomplexet (I)
|
||||
Ubikinon
|
||||
Succinat-Q reduktaskomplexet (II)
|
||||
Q-Cytokrom c oxidoreduktaskomplexet (III)
|
||||
Cytokrom c
|
||||
Cytokrom c oxidaskomplexet (IV)
|
||||
Respirasom
|
||||
Cellandning/respiration
|
||||
Oxidativ fosforylering
|
||||
ATP-syntas
|
||||
Elektrokemisgradientassisteradtransport
|
||||
Glycerol 3-fosfat shunten
|
||||
Malat-aspartatshunten
|
||||
Frikopplare
|
||||
Inhibitorer av andningskedjan
|
||||
ATP-utbyte 
|
||||
Binary file not shown.
Reference in New Issue
Block a user