From e0534c4d56f9b87479cb6c18e79c2ad1d5831b3d Mon Sep 17 00:00:00 2001
From: Johan Dahlin
Date: Sat, 6 Dec 2025 23:35:49 +0100
Subject: [PATCH] vault backup: 2025-12-06 23:35:49
---
.../Instuderingsuppgifter.md | 30 ++
.../Glukoneogenes/Instuderingsuppgifter.md | 20 ++
wip/static.py | 8 +-
wip/templates/base.html | 275 +++++++++------
wip/test.html | 329 ++++++++++++------
5 files changed, 447 insertions(+), 215 deletions(-)
diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Instuderingsuppgifter.md b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Instuderingsuppgifter.md
index 7673929..1f47613 100644
--- a/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Instuderingsuppgifter.md
+++ b/content/Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/Instuderingsuppgifter.md
@@ -6,3 +6,33 @@ tags:
föreläsare: Ingela Parmryd
date: 2025-12-05
---
+#### 1. Var i celler finns mitokondrier?
+#### 2. Vad kan påverka antalet mitokondrier per cell?
+#### 3. Var finns ETK?
+#### 4. Vad menas med redoxpotential?
+#### 5. Hur mäts standardredoxpotentialen?
+#### 6. Från vilka föreningar kommer elektronerna som går in i ETK?
+#### 7. Vilka proteinkomplex finns i ETK?
+#### 8. Vad händer i komplex I i ETK?
+#### 9. Vad händer i komplex III i ETK?
+#### 10. Vad händer i komplex IV i ETK?
+#### 11. Hur är en cytokrom uppbyggd?
+#### 12. Tidigt i ETK används Fe-S kluster för elektrontransport, sent används cytokromer. Varför?
+#### 13. Vad krävs för att elektrontransportkedjan ska fungera?
+#### 14. Vad är en respirasom?
+#### 15. Vilka är beståndsdelarna i den elektrokemiska gradienten?
+#### 16. Hur kan protoner pumpas över ett membran?
+#### 17. Vad innebär oxidativ fosforylering?
+#### 18. Hur är ATP-syntaset uppbyggt?
+#### 19. Var hittas L, T och O konfiguration hos ATP-syntaset och vad sker där?
+#### 20. Hur sker växling mellan L, T och O form hos ATP-syntaset?
+#### 21. Hur många protoner passerar mitokondriens inre membran per varv ATP-syntaset roterar?
+#### 22. Hur många protoner behöver passera mitokondriens inre membran för att ATP-syntaset ska generera en ATP?
+#### 23. Hur transporteras protoner genom mitokondriens inre membran med hjälp av ATP-syntaset?
+#### 24. Vad är en shunt?
+#### 25. Hur kan NADH transporteras från cytoplasman till mitokondriens matrix?
+#### 26. Hur transporteras ATP ut från mitokondriens matrix?
+#### 27. Hur transporteras fosfat till mitokondriens matrix?
+#### 28. Vad gör en frikopplare och vad får det för konsekvenser?
+#### 29. Vad gör cyanid till ett gift?
+#### 30. Hur många ATP kan utvinnas från en glukosmolekyl vid aerob metabolism?
\ No newline at end of file
diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Glukoneogenes/Instuderingsuppgifter.md b/content/Biokemi/Metabolism/Glukoneogenes/Instuderingsuppgifter.md
index 004a264..83d29b8 100644
--- a/content/Biokemi/Metabolism/Glukoneogenes/Instuderingsuppgifter.md
+++ b/content/Biokemi/Metabolism/Glukoneogenes/Instuderingsuppgifter.md
@@ -6,3 +6,23 @@ tags:
- instuderingsuppgifter
date: 2025-12-03
---
+#### 1. När sker glukoneogenes?
+#### 2. Var i cellen sker glukoneogenes?
+#### 3. De flesta stegen i glykolysen är reversibla, men det finns tre undantag. Vilka är de tre
+#### undantagen och vad skiljer dem från de övriga stegen i glykolysen?
+#### 4. Vilken reaktion katalyseras av enzymet pyruvatkarboxylas och hur sker reaktionen?
+#### 5. Vad är biotin och vad har det för roll i glukoneogenesen?
+#### 6. I vilken form kan koldioxid förekomma i vattenlösning?
+#### 7. Hur transporteras oxalacetat ut ur mitokondrier?
+#### 8. Vilken reaktion katalyseras av enzymet fosfoenolpyruvatkarboxykinas?
+#### 9. I vilken vävnad finns glukos 6-fosfatas, varför finns det där och vilken reaktion katalyserar enzymet?
+#### 10. Vad karaktäriserar ett bifunktionellt enzym?
+#### 11. På vilket sätt kan triacylglycerider användas för glukoneogenes?
+#### 12. Vilka aminosyror är glukogena?
+#### 13. Vilka glukogena metaboliter kan bildas från aminosyror?
+#### 14. När bildas laktat som slutprodukt i glykolysen och varför?
+#### 15. Hur kan laktat som bildas i skelettmuskler användas för glukoneogenes?
+#### 16. Vilka celltyper kan använda laktat som energikälla och hur gör de det?
+#### 17. Vilka föreningar inhiberar respektive stimulerar glukoneogenes?
+#### 18. Hur säkerställs det att glykolys och glukoneogenes inte är fullt aktiva på samma gång?
+#### 19. På vilken tidsskala verkar olika regleringsmekanismer?
\ No newline at end of file
diff --git a/wip/static.py b/wip/static.py
index 4d95812..909d054 100644
--- a/wip/static.py
+++ b/wip/static.py
@@ -35,7 +35,13 @@ class MyExtension(Extension):
def extendMarkdown(self, md):
md.preprocessors.register(ObsidianImage(md), 'mypattern', 175)
-m = Markdown(extensions=[MyExtension()])
+m = Markdown(
+ extensions=[MyExtension(), "mdx_math"],
+ extension_configs={
+ "mdx_math": {
+ "enable_dollar_delimiter": True
+ }
+ })
env.filters["markdown"] = m.convert
output = root_dir / "test.html"
diff --git a/wip/templates/base.html b/wip/templates/base.html
index a919395..31e8c12 100644
--- a/wip/templates/base.html
+++ b/wip/templates/base.html
@@ -1,120 +1,191 @@
-
-
- {{note.title}}
+ p, ul, ol, blockquote, pre, table {
+ margin: var(--space) 0;
+ }
+
+ /* Headings: predictable rhythm, not oversized */
+ h1, h2, h3, h4, h5, h6 {
+ line-height: 1.25;
+ margin: calc(var(--space) * 1.6) 0 var(--space);
+ font-weight: 600;
+ }
+
+ h1 {
+ font-size: 1.8rem;
+ }
+
+ h2 {
+ font-size: 1.45rem;
+ }
+
+ h3 {
+ font-size: 1.25rem;
+ }
+
+ h4 {
+ font-size: 1.1rem;
+ }
+
+ h5, h6 {
+ font-size: 1rem;
+ }
+
+ /* Lists */
+ ul, ol {
+ padding-inline-start: 1.4rem;
+ margin-block-start: var(--space);
+ }
+
+ li {
+ margin: 0.3rem 0;
+ }
+
+ /* Code */
+ code, pre {
+ font-family: var(--font-mono);
+ font-size: 0.9rem;
+ border-radius: var(--radius);
+ }
+
+ pre {
+ padding: 0.75rem 1rem;
+ overflow-x: auto;
+ }
+
+ /* Tables */
+ table {
+ width: 100%;
+ border-collapse: collapse;
+ font-size: 0.95rem;
+ }
+
+ th, td {
+ padding: 0.5rem 0.75rem;
+ border: 1px solid currentcolor;
+ border-opacity: 0.2;
+ }
+
+ th {
+ font-weight: 600;
+ }
+
+ /* Blockquotes */
+ blockquote {
+ padding: 0.75rem 1rem;
+ border-inline-start: 4px solid currentcolor;
+ border-opacity: 0.4;
+ opacity: 0.9;
+ }
+
+ /* Images & media */
+ img, video {
+ max-width: 100%;
+ height: auto;
+ display: block;
+ border-radius: var(--radius);
+ margin: var(--space) 0;
+ }
+
+ /* Horizontal rule */
+ hr {
+ margin: calc(var(--space) * 2) 0;
+ border: none;
+ border-bottom: 1px solid;
+ opacity: 0.2;
+ }
+
+ {{note.title}}
+
+
{{note.title}}
-{{note.frontmatter}}
+
+{% for key, value in note.frontmatter.items() %}
+ -
+ {{key}}
+ {% if key == 'tags' %}
+ {% for tag in value %}
+ #{{tag}}
+ {% endfor %}
+ {% else %}
+ {{value}}
+ {% endif %}
+
+
+{% endfor %}
+
{{note.our_content | markdown}}
\ No newline at end of file
diff --git a/wip/test.html b/wip/test.html
index c702fb0..6a956e3 100644
--- a/wip/test.html
+++ b/wip/test.html
@@ -1,114 +1,209 @@
-
-
- Anteckningar
+ p, ul, ol, blockquote, pre, table {
+ margin: var(--space) 0;
+ }
+
+ /* Headings: predictable rhythm, not oversized */
+ h1, h2, h3, h4, h5, h6 {
+ line-height: 1.25;
+ margin: calc(var(--space) * 1.6) 0 var(--space);
+ font-weight: 600;
+ }
+
+ h1 {
+ font-size: 1.8rem;
+ }
+
+ h2 {
+ font-size: 1.45rem;
+ }
+
+ h3 {
+ font-size: 1.25rem;
+ }
+
+ h4 {
+ font-size: 1.1rem;
+ }
+
+ h5, h6 {
+ font-size: 1rem;
+ }
+
+ /* Lists */
+ ul, ol {
+ padding-inline-start: 1.4rem;
+ margin-block-start: var(--space);
+ }
+
+ li {
+ margin: 0.3rem 0;
+ }
+
+ /* Code */
+ code, pre {
+ font-family: var(--font-mono);
+ font-size: 0.9rem;
+ border-radius: var(--radius);
+ }
+
+ pre {
+ padding: 0.75rem 1rem;
+ overflow-x: auto;
+ }
+
+ /* Tables */
+ table {
+ width: 100%;
+ border-collapse: collapse;
+ font-size: 0.95rem;
+ }
+
+ th, td {
+ padding: 0.5rem 0.75rem;
+ border: 1px solid currentcolor;
+ border-opacity: 0.2;
+ }
+
+ th {
+ font-weight: 600;
+ }
+
+ /* Blockquotes */
+ blockquote {
+ padding: 0.75rem 1rem;
+ border-inline-start: 4px solid currentcolor;
+ border-opacity: 0.4;
+ opacity: 0.9;
+ }
+
+ /* Images & media */
+ img, video {
+ max-width: 100%;
+ height: auto;
+ display: block;
+ border-radius: var(--radius);
+ margin: var(--space) 0;
+ }
+
+ /* Horizontal rule */
+ hr {
+ margin: calc(var(--space) * 2) 0;
+ border: none;
+ border-bottom: 1px solid;
+ opacity: 0.2;
+ }
+
+ Anteckningar
+
+
Anteckningar
-{'föreläsare': 'Ingela Parmryd', 'tags': ['biokemi', 'anteckningar', 'transport-över-cellmembran'], 'date': datetime.date(2025, 11, 25)}
+
+
+ -
+ föreläsare
+
+ Ingela Parmryd
+
+
+
+
+ -
+ tags
+
+
+ #biokemi
+
+ #anteckningar
+
+ #transport-över-cellmembran
+
+
+
+
+
+ -
+ date
+
+ 2025-11-25
+
+
+
+
+
Diffusion är något INTE behöver hjälp
Passiv vs Aktiv transport
Faciliterad diffusion
@@ -132,8 +227,8 @@ Faciliterad diffusion
Diffusion över membran
Vad är lättast att diffunder?
- lättast → svårast
- - (små) hydrofoba, $O_2$ (stora kommer här också)
- - små polära $H_2O$ (osmos)
+ - (små) hydrofoba, (stora kommer här också)
+ - små polära (osmos)
- stora polära, glykos (kolhydrater)
- joner, laddade har det svårast (aminosyrer, nukleotider)
@@ -145,7 +240,8 @@ Faciliterad diffusion
Transportörer/Bärarproteiner
- transport av polära moleklyer
-- $k_m$ uppnår mättnad är när alla transportörer är upptagna
+-
+ uppnår mättnad är när alla transportörer är upptagna
GLUT1-5 har olika affinitet för glukos
Varje transportör kan ta ungefär ~1000 molekyler per sekund
@@ -153,11 +249,13 @@ Högre i blodet och ECM, transport av glukos sker oftast inåt i cellen
Hastigheten beror på
- antal transportprotein
- hur hög koncentration
-$\Delta G = RTln(C_2/C_1)$
+
+
C1 = till
C2 = från
Q: Behöver vi kunna formeln. Svaret är att vi inte behöver en miniräknare på tentan.
-Diffusion av $H_2O$
+Diffusion av
+
Fysiologiskt salt ~150mM = isotonisk
- Det är så mkt joner vi har i miljön runt om och i våra celler
- Har man exakt händer ingenting
@@ -180,14 +278,15 @@ C2 = från
Utsöndring av svett och tårar
Passiv transport
Epitel - njurar
-Det här går mkt snabbare $10^6$ /s 𝛼-poriner
+Det här går mkt snabbare /s 𝛼-poriner
Faciliterad diffusion
Jonkanalerna
- Faciliterar diffusion pendlar mellan att vara öppna eller stängda
- Faciliterad diffusion
-- $10^6$ /s per kanal
+-
+ /s per kanal
- men bara öppna någon millisekund
@@ -209,7 +308,8 @@ C2 = från
Transporthastigheten genom jonkanaler styrs av skillnader i koncentrations- och elektriska gradienter
Beroende av andra joner
-$\Delta G = RT ln(C_2/C_1) + ZF\Delta V$
+
+
R: gaskonstanten = 8.314 J·mol⁻¹·K⁻¹
T: absoluta temperaturen i Kelvin (t.ex. 310 K för 37°C)
C₂: koncentration utanför cellen
@@ -232,16 +332,18 @@ $\Delta G = RT ln(C_2/C_1) + ZF\Delta V$
S4 positivt laddad, känner av ändring i membranpotential
padel fälls upp vid aktivering
-$K^+$-kanalen passar $K^+$ perfekt om dehydratisering sker
+
+-kanalen passar perfekt om dehydratisering sker
Selektivitetsfilter K+-kanalen
Det känner igen storlek, konkurrerar mot Na och Ka.
- $NA^+$ 0.95 Å
- $K^+$ 1.33 Å
+ 0.95 Å
+ 1.33 Å
För att passa den här kanalen som är 3 Å,
Dehydratiseras, bort med vatten
Binder till röda grupper som är karbonylgrupper
-Dehydratisering av $K^+$ ger lika många bindingar i filtret som till $H_2O$
-1000 gr höre selektivitet för $K^+$ än $Na^+$
+Dehydratisering av ger lika många bindingar i filtret som till
+1000 gr höre selektivitet för än
+
Kostar energi att föra igenom Na+, då blir det inte effektivt
Transport via repulsion i fyra bindingsställning (skjutsa vidare)
Na⁺ är mindre → har mycket högre laddningstäthet → binder vatten hårdare. Att ta bort vatten kostar därför mer energi för Na⁺ än för K⁺.
@@ -270,7 +372,8 @@ Fri passage för små hydrofila molekyler/joner < kDa
Synkronisering:
- finns mkt i hjärtat så allt drar åt sig samtidigt
- livmoder för forlossning, för sammandrarning
-- stängs av $[Ca^{2+}]$ går upp eller $[H^+]$
+- stängs av går upp eller
+
Aktiv transport
mot gradient
@@ -349,8 +452,10 @@ CFTR-muterat cystisk firos, ABC-transportör. Segare slem i lungorna, olika mkt
- Antiporter
- sekundär aktiv transport
- två föreningar, olika håll
-- en med gradient - nästan alltid $Na^+_{(in)}$
-- en mot gradient - tex $Ca^{2+}_{(in)}$
+- en med gradient - nästan alltid
+
+- en mot gradient - tex
+