vault backup: 2025-11-20 08:05:26

content/Målbeskrivning/1.1 Anatomi Rörelseapparaten.md

@@ -1,85 +0,0 @@
-Filip Olow
-## Rörelseapparatens anatomi
-
-Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
-Redogöra för organsystemens makro-och mikroanatomi, väsentligaste funktioner
-och samverkan på en grundläggande nivå
-Tillämpa korrekt terminologi avseende cellers och vävnaders struktur och funktion
-samt anatomiska strukturer
-Uppvisa förmåga att på levande människa palpera konturerna av ett antal ytliga muskler
-och demonstrera projektionen av några inre organ på hudytan
-## Anatomisk terminologi
-
-Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
-Förklara anatomiska termers uppbyggnad: exempel på betydelsen av de olika orden i en treordsterm
-Redogöra för den anatomiska grundställningen
-Redogöra för betydelsen av följande lägestermer samt använda dessa i sitt korrekta sammanhang: 
-- [[Anatomi/Terminologi/Ventral|Ventral]], [[Anatomi/Terminologi/Dorsal|dorsal]], [[Anatomi/Terminologi/Caudal|caudal]], [[Anatomi/Terminologi/Cranial|craniell]], [[Anatomi/Terminologi/Medial|medial]], [[Anatomi/Terminologi/Lateral|lateral]], [[Anatomi/Terminologi/Proximal|proximal]], [[Anatomi/Terminologi/Distal|distal]], [[Anatomi/Terminologi/Dexter|dexter]], [[Anatomi/Terminologi/Sinister|sinister]], [[Anatomi/Terminologi/Superior|superior]], [[Anatomi/Terminologi/Inferior|inferior]], [[Anatomi/Terminologi/Anterior|anterior]], [[Anatomi/Terminologi/Posterior|posterior]], [[Anatomi/Terminologi/Profundus|profundus]], [[Anatomi/Terminologi/Superficialis|superficialis]], [[Anatomi/Terminologi/Magnus|magnus]], [[Anatomi/Terminologi/Major|major]], [[Anatomi/Terminologi/Maximus|maximus]], [[Anatomi/Terminologi/Parvus|parvus]], [[Anatomi/Terminologi/Minor|minor]], [[Anatomi/Terminologi/Minimus|minimus]].
-Använda följande termer för anatomiska strukturer på ett korrekt sätt: 
-- Musculus (m.), os, nervus (n.), arteria (a.), vena (v.)
-Se även
-- [[Anatomi/Terminologi/Termers Uppbyggnad|Termers uppbyggnad]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Anatomisk Grundställning|Anatomisk grundställning]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Lage Och Riktningsbegrepp|Läges- och riktningsbegrepp]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Strukturella Prefix|Strukturella prefix]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Rorelseplan Och Axlar|Rörelseplan och axlar]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Kinematisk Terminologi|Kinematisk terminologi]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Muskelfunktioner|Kontraktionstyper och roller]]
-Redogöra för de tre rörelseaxlarna (fronta/transversal/horisontall, sagittal och vertikal/longitudinell) och de tre planen (transversal, frontal och sagittal), samt använda dessa för att ange orientering i rymden.
-Använda följande anatomiska termer för kinematik:
-- [[Anatomi/Terminologi/Flexion|Flexion]] / [[Anatomi/Terminologi/Extension|extension]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Abduktion|Abduktion]] / [[Anatomi/Terminologi/Adduktion|adduktion]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Lateralflexion|Lateralflexion]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Inåtrotation|Inåtrotation]] / [[Anatomi/Terminologi/Utåtrotation|utåtrotation]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Palmarflexion|Palmarflexion]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Plantarflexion|Plantarflexion]]
-- [[Anatomi/Terminologi/Dorsalflexion|Dorsalflexion]]
-Beskriva en rörelse i termer av rörelseaxel, rörelseplan och rörelseriktning.
-Ge exempel på olika ledtyper (gångjärnsled, kulled, vridled) samt redogöra för deras respektive funktion (rörelseaxlar och rörelser)
-Beskriva skillnaderna mellan koncentrisk, excentrisk och isometrisk kontraktion
-Redogöra för och använda termerna agonist, synergist, antagonist
-## Rörelseapparatens principer
-Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
-Reogöra för hur relationen mellan muskelns läge i förhållande till ledens rörelseaxlar och överföring av kraft till skelettet ger upphov till rörelse.
-Anatomiska strukturer: Beskriva/känna igen form och läge, beskriva funktion
-Redogöra för rörelsesystemets komponenter
-Redogöra för likheter och skillnad mellan tvärstrimmig muskel, hjärtmuskel och glatt muskel på ett översiktligt plan med fokus på deras egenskaper och förekomst i kroppen
-Redogöra för skelettmuskelns uppbyggnad (muskelursprung, muskelfäste, muskelhuvud, fjäderformad, spolformad)
-Redogöra för vävnaderna ben, brosk och bindväv med avseende på var dessa förekommer i rörelseapparaten
-Redogöra för skelettdelars uppbyggnad och arkitektur (spongiöst och kompakt ben + benmärg), samt terminologi för att beskriva delarna av dessa (epifys, fys, metafys, diafys)
-Redogöra för synnovialledens uppbyggnad, dess viktigaste komponenter och deras grundfunktioner.
-Ge exempel på bindvävsfogar och broskfogar
-Känna till bursor och senskidor samt deras form och funktion
-Se även
-- [[Anatomi/Leder/|Leder]]
-- [[Anatomi/Ben/|Ben]] / [[Anatomi/Muskler/|Muskler]]
-- [[Histologi/Bindväv/Bindväv|Bindväv]] / [[Histologi/Brosk/|Brosk]]
-- [[Histologi/Ben/|Benbildning]]
-## Rörelseapparatens ben, leder och muskler
-
-Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
-Redogöra för följande anatomiska strukturer:
-Samtliga skelettets ben enligt följande kategorier:
-Kunna beskriva i detalj: [[Anatomi/Ben/Femur|femur]], [[Anatomi/Ben/Humerus|humerus]], [[Anatomi/Ben/Os Coxae|coxae]], [[Anatomi/Ben/Vertebra Thoracalis|vertebra thoracalis]], [[Anatomi/Ben/Vertebra Lumbalis|vertebra lumbalis]], [[Anatomi/Ben/Vertebra Cervicalis|vertebra cervicalis]], [[Anatomi/Ben/Pelvis|pelvis]] ([[Anatomi/Ben/Os Coxae|coxae]], [[Anatomi/Ben/Sacrum|sacrum]] och [[Anatomi/Ben/Os Coccygis|coccygis]])
-Kunna peka ut: Samtliga övriga längre rörben. Costae. Columna vertebralis regionala
-anatomi. Kranialben: Os frontale, os parietale, os occipitale, os temporale, os maxilla,
-mandibula, os zygomaticum, os nasale, os lacrimale, os sphenoidale (i skallbas och
-orbita) os ethmoidale (i skallbas och orbita).
-Regional anatomi i hand och fot (Carpus, metacarpus, tarsus, metatarsus, digiti mani
-et pedi)
-Känna till ungefärligt läge: Små ben i hand och fot. Övriga kranialben (som ej nämnts
-ovan).
-Ett urval av kroppens leder (Kunskapsmålen för artrologi är kopplade till kunskapsmålen för
-osteologi. Principiellt skall studenten kunna redogöra för leder motsvarande den detaljnivå
-som gäller för de ben som ingår i leden).
-Kunna beskriva i detalj, inklusive i kursen ingående muskler som verkar över leden
-(se [[Anatomi/Muskler/|muskeltabellen]]): [[Anatomi/Leder/Knäled|knäled]], [[Anatomi/Leder/Höftled|höftled]], [[Anatomi/Leder/Axelled|axelled]], [[Anatomi/Leder/Armbågsled|armbågsled]].
-Kunna peka ut: [[Anatomi/Leder/Handled|handled]]. [[Anatomi/Leder/Fotled|fotled]]. Proximala, intermediära och distala
-[[Anatomi/Leder/Interphalangealleder|interphalangealleder]] i övre och nedre extremitet. [[Anatomi/Leder/Ryggrad Mellankotsleder|ryggradens mellankotsleder]].
-[[Anatomi/Leder/Käkled|Käkled]].
-Känna till ungefärligt läge: Costovertebrala leder. Övriga leder i hand och fot.
-Ett urval av kroppens muskler
-Dessa muskler sammanfattas i bifogad muskeltabell.
-För varje muskel skall studenten kunna redogöra för:
-Läge (ursprung och fäste beskrivs med: benets namn på latin och vilken del av benet
-på svenska) och funktion (viktigaste rörelse och led som rörelsen görs i). Se [[Anatomi/Muskler/|Muskler]] för exempel och länkar.

content/Målbeskrivning/1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation.md

@@ -1,108 +0,0 @@
-Isak Ahlinder
-## Hjärta
-
-Systemkretsloppet/stora kretsloppet
-Lungkretsloppet/lilla kretsloppet
-Mediastinum Del av thoraxhålan
-Cor/Cardia Hjärta
-Septum interatriale resp interventriculare Hjärtats skiljevägg
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Septum Interatriale]] / [[Anatomi/Organ/Hjärta/Septum Interventriculare]]
-Basis cordis Hjärtbasen
-Apex cordis Hjärtspetsen (lokalisation intercostalrum V)
-Sulcus coronarius Hjärtfåran mellan förmak och kammare
-Sulcus interventricularis anterior/posterior Hjärtfåran längs septum interventriculare
-Fossa ovalis ”Ovala gropen” – rest efter förbindelse mellan förmaken under fostertiden
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Atrium Dexter]] Höger förmak
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Ventriculus Dexter]] Höger kammare
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Atrium Sinister]] Vänster förmak
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Ventriculus Sinister]] Vänster kammare
-Auricula dextra Höger hjärtöra
-Auricula sinistra Vänster hjärtöra
-Ventilplan/Klaffplan Hjärtats bindvävsskelett ihop med de 4 klaffarna
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Mitralis]] Mitralisklaffen: segel-/[[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Atrioventricularis|AV-klaff]]
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Tricuspidalis]] Triscuspidalisklaffen: segel-/[[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Atrioventricularis|AV-klaff]]
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Aortae]] Aortaklaffen: fickklaff
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Valva Trunci Pulmonalis]] Pulmonalisklaffen: fickklaff
-Anuli fibrosi Fibrösa ringar runt segel-/[[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Atrioventricularis|AV-klaffarna]]
-Chordae tendineae Sensträngar som förankrar segelklaffarna
-Mm. papillares Utbuktningar av myocardiet, fästpunkter för chordae tendineae
-Endocardium/myocardium/epicardium Hjärtväggens lager
-Pericardium Hjärtsäcken och dess lager
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Pericardium Fibrosum]]
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Pericardium Serosum|Pericardium Serosum]]
-- lamina parietalis
-- lamina visceralis
-Cavitas pericardiaca Utrymmet mellan pericardium serosums båda lager
-Systole Hjärtats kontraktionsfas (pumpfas)
-Diastole Hjärtats fyllnadsfas (relaxationsfas)
-Hjärttoner Ljud som uppstår då hjärtat arbetar (då klaffarna stängs) och som kan avlyssnas (auskulteras) med stetoskop
-Hjärtats bindvävsskelett Isolerar förmak och kammare från varandra elektriskt samt ger stadga
-Hjärtats retledningssystem Hjärtats ”elledningar”
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Sinuatrialis]] Startar impulsen till ett hjärtslag
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Nodus Atrioventricularis]] Fördröjer impulsen något
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/His Bunt|His Bunt]] Passage av elektrisk signal genom ventilplanet
-- [[Anatomi/Organ/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]] Specialiserade hjärtmuskelceller som snabbt sprider elektriska signaler i hjärtat
-## Blodkärl
-
-Lumen Håligheten i ett kärl
-Arteria=artär Kärl som för blod från hjärtat
-- Elastisk artär - de stora artärerna: aorta med grenar
-- Muskelartär - de flesta artärerna
-- Arteriol - liten artär
-Tunica intima/media/externa (adventitia) Kärlväggens olika lager
-Kapillär Den minsta sortens kärl
-- Kontinuerlig
-- Fenestrerad
-- Sinusoid
-Vena=ven Kärl som för blod till hjärtat
-Venol Liten ven
-Venklaff Backventil i vissa vener
-Muskelpump Blodflödets ”extraskjuts” från omgivande muskelkontraktioner
-Anastomos Naturlig eller konstgjord samman- koppling av kärl
-Kollateral Alternativ flödesväg för blodet (om huvudvägen är stängd)
-Namngivna kärl att kunna (a=arteria=artär, v=vena=ven)
-- [[Anatomi/Kärl/Aorta Ascendens]] Stora kroppspulsådern
-- [[Anatomi/Kärl/Aorta Ascendens]] / descendens/thoracica/abdominalis Olika delar av aorta
-- [[Anatomi/Kärl/Arcus Aortae]] Aortabågen
-Truncus brachiocephalicus Kärlstam till arm och huvud, höger sida
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Carotis Communis|A Carotis Communis]] dx et sin Kärl till huvud och hals – pulspalpation!
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Subclavia|A Subclavia]] dx et sin Kärl som går ut mot armen
-(A. axillaris) Armhålsartären - fortsättning av subclavia
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Brachialis|A Brachialis]] Överarmsartären - fortsättning av axillaris (blodtrycksmätning)
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Radialis|A Radialis]] Underarmsgren från brachialis – pulspalpation!
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Ulnaris|A Ulnaris]] Underarmsgren från brachialis
-Truncus coeliacus Första kärlavgången från bukaorta
-A. mesenterica superior/inferior Avgångar från bukaorta
-A. renalis (dx et sin) Njurartär
-Bifurcatio aortae Bukaortas delning
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Femoralis|A Femoralis]] Fortsättning av a. iliaca externa – lår(bens)artären
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Poplitea|A Poplitea]] Fortsättning av a. femoralis – knävecksartären
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Tibialis Anterior|A Tibialis Anterior]] → [[Anatomi/Kärl/Arteria Dorsalis Pedis|A Dorsalis Pedis]] (fotryggsartär)
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Tibialis Posterior|A Tibialis Posterior]] – palperas bakom malleolus medialis
-- [[Anatomi/Kärl/Truncus Pulmonalis]] A. pulmonalis dextra/sinistra Kärlstam till lungorna från höger kammare
-Vänster kranskärl (med grenar)
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Sinistra|A Coronaria Sinistra]] (→ [[Anatomi/Kärl/Ramus Circumflexus]] / [[Anatomi/Kärl/Ramus Interventricularis Anterior]])
-- [[Anatomi/Kärl/Arteria Coronaria Dextra|A Coronaria Dextra]] (→ ramus interventricularis posterior/PDA)
-- [[Anatomi/Kärl/Sinus Coronarius]] – hjärtats egen samlingsven, töms i [[Anatomi/Organ/Hjärta/Atrium Dexter]]
-- [[Anatomi/Kärl/Venae Pulmonales]] – syrerikt blod från lungorna till [[Anatomi/Organ/Hjärta/Atrium Sinister]]
-- [[Anatomi/Kärl/Vena Cava Superior]] / [[Anatomi/Kärl/Vena Cava Inferior]]
-Övre hålvenen. Tömmer blod från övre kroppshalvan i höger förmak
-Nedre hålvenen. Tömmer blod från nedre kroppshalvan i höger förmak
-V. brachiocephalica dextra/sinistra V. subclavia dx/sin V. jugularis interna V. renalis dx/sin Njurven
-V. portae V. basilica (antebrachii) V. cephalica (antebrachii) V. mediana cubiti Venöst blod från arm och huvud/hals
-Venöst blod från armen
-Venöst blod från huvudet
-Portavenen. För blod från tarmarna till levern
-Kungsvenen, i armen/underarmen – venprovtagningsställe armveck
-Huvudvenen, I armen/underarmen – venprovtagningsställe armveck
-Förbindelseven mellan v.basilica och v. cephalica – venprovtagningsställe armveck
-
-## Mål
-
-### Kunskap och förståelse:
-Redogöra för organsystemens makro-och mikroanatomi, väsentligaste funktioner och samverkan på en grundläggande nivå
-
-### Färdigheter och förmåga:
-Förmåga att på levande människa palpera konturerna av ett antal ytliga muskler och demonstrera projektionen av några inre organ på hudytan
-Tillämpa korrekt terminologi avseende cellers och vävnaders struktur och funktion samt anatomiska strukturer
-Namn och begrepp inom parentes behöver ej kunnas till denna kurs, men finns med för den intresserade. Det handlar främst om deskriptiv (dvs. beskrivande) anatomi, men ni behöver kunna lite funktion för att förstå anatomin, och vice versa.

content/Målbeskrivning/2.1 Histologi Epitel.md

@@ -1,19 +0,0 @@
-## Kurslitteratur
-[5: Epithelial Tissue](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257424744&bookid=3290)
-
-## Moment
-- Epitelens egenskaper: apikal/basal polaritet, [[Histologi/Epitel/Basalmembran|basalmembran]], apikalytans specialisering (mikrovilli, cilier, stereocilier), cytoskelettet (mikrofilament – aktin, mikrotubuli – tubulin, vävnadsspecifika intermediära filament), avaskulärt.
-- Epitelets funktioner: barriär, skydd, transport, sekretion, absorption (se [[Histologi/Epitel/Epitelens Huvudfunktioner|epitelens huvudfunktioner]]).
-- Cell junctions: cell-cell (tight junctions, adherens junctions, gap junctions, desmosomer) och cell-ECM (hemidesmosomer, fokala adhesioner) – se [[Histologi/Epitel/Cellkontakter|cellkontakter]].
-- Epiteltyper:
-  - Skivepitel: [[Histologi/Epitel/Enkelt Skivepitel]], [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat]], [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Förhornat]].
-  - Kubiskt epitel: [[Histologi/Epitel/Enkelt Kubiskt Epitel]], [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Kubiskt Epitel]].
-  - Cylindriskt epitel: [[Histologi/Epitel/Cylindriskt Epitel]]
-  - Övergångsepitel: [[Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel]].
-- Epitelets förnyelse: basala stamceller.
-- [[Histologi/Körtlar/|Körtelepitel]]: parenkym, exokrin vs. endokrin, sekretionsmekanism (holokrin, apokrin, merokrin), sekret (seröst/muköst), utseende (enkel, sammansatt, tubulär, alveolär).
-
-## Mål
-- Beskriva uppbyggnad och funktion av olika epiteltyper, inklusive körtelepitel.
-- Förklara hur uppbyggnad och funktion hänger samman.
-- Beskriva hur olika epitel ser ut i ljusmikroskopet.

content/Målbeskrivning/2.2 Histologi Bindväv.md

@@ -1,28 +0,0 @@
-Fredrik Bergh Thorén
-## Kurslitteratur
-[6: Connective Tissue](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257425163&bookid=3290)
-[7: Cartilage](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257425467&bookid=3290)
-[10: Blood](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
-## Moment
-- Översikt: [[Histologi/Bindväv/|Bindväv]]
-- ECM (extracellulär matrix):
-  - [[Histologi/Bindväv/Fibrer i Bindväv|Fibrer i bindväv]] (kollagena, elastiska, retikulära).
-  - [[Histologi/Bindväv/Grundsubstans|Grundsubstans]] (GAG, proteoglykaner, multiadhesiva glykoproteiner).
-  - [[Histologi/Bindväv/Kollagen|Kollagen]] (typer I–IV, förekomst) och [[Histologi/Bindväv/Kollagensyntes|kollagensyntes]].
-- Bindvävsceller (stationära/rörliga):
-  - [[Histologi/Bindväv/Fibroblast|Fibroblast]], [[Histologi/Bindväv/Myofibroblast|Myofibroblast]], [[Histologi/Bindväv/Pericyt|Pericyt]].
-  - [[Histologi/Bindväv/Makrofag|Makrofag]], [[Histologi/Bindväv/Mastcell|Mastcell]], [[Histologi/Bindväv/Plasmacell|Plasmacell]].
-- Bindvävstyper:
-  - Grundtyper: [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|Lucker]], [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|Stram oregelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Stram Regelbunden Bindväv|Stram regelbunden]], [[Histologi/Bindväv/Elastisk Bindväv|Elastisk]], [[Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv|Retikulär]].
-  - Embryonal/specialiserad: [[Histologi/Bindväv/Mesenkym|Mesenkym]], [[Histologi/Bindväv/Gelatinös Bindväv]], [[Histologi/Bindväv/Vit Fettväv|Vit fettväv]], [[Histologi/Bindväv/Brun Fettväv|Brun fettväv]].
-- Relaterat brosk (stödjevävnad): [[Histologi/Brosk/|Brosk]]
-  - [[Histologi/Brosk/Hyalint Brosk|Hyalint]], [[Histologi/Brosk/Elastiskt Brosk|Elastiskt]], [[Histologi/Brosk/Trådbrosk|Trådbrosk]].
-
-## Mål
-- Förstå hur celler, fibrer och grundsubstans tillsammans ger upphov till bindvävstyper genom variation i proportioner, ECM‑sammansättning och celltyper.
-- Känna igen bindvävstyper och celler i LM och koppla form till funktion.
-- Känna till kollagentyper (I–IV), deras förekomst och grundläggande syntessteg.
-- Syntes och förekomst av de vanligaste kollagentyperna.
-- Förekomst, funktion och ursprung för stationära bindvävsceller.
-- Struktur och funktion för brun och vit fettväv.
-- Struktur, egenskaper och förekomst av de tre typerna av brosk.

content/Målbeskrivning/2.3 Histologi Ben och Benbildning.md

@@ -1,29 +0,0 @@
-Anne Uv
-## Kurslitteratur
-[8: Bone](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257425616&bookid=3290)
-## Moment
-- Översikt: [[Histologi/Ben/|Benbildning]]
-
-- Benarkitektur
-  - Rörben: diafys/metafys/epifys; [[Histologi/Ben/Kompakt vs Spongiöst Ben|kompakt vs spongiöst ben]]; märghåla/benmärg (se [[Histologi/Blod/Benmärg|benmärg]]).
-  - Kompakt adult ben: [[Histologi/Ben/Osteon Haverska System|osteon]], [[Histologi/Ben/Haversk Kanal|Haversk kanal]], [[Histologi/Ben/Volkmanns Kanal|Volkmanns kanal]], [[Histologi/Ben/Osteocyt|osteocyt]] i [[Histologi/Ben/Lakuner|lakuner]] med [[Histologi/Ben/Canaliculi|canaliculi]].
-  - Lameller (koncentriska/interstitiella/circumferential); [[Histologi/Ben/Periost och Endost|periost och endost]].
-  - Ledbrosk: se [[Histologi/Brosk/Hyalint Brosk|hyalint brosk]].
-  - Omoget ben (filtben) → [[Histologi/Ben/Vävnadsben vs Lamellärt Ben|vävnadsben vs lamellärt ben]].
-
-- Benbildning
-  - [[Histologi/Ben/Intramembranös Ossifikation|Intramembranös ossifikation]] (mesenkym → osteoblast → [[Histologi/Ben/Osteoid|osteoid]]).
-  - [[Histologi/Ben/Endokondral Ossifikation|Endokondral ossifikation]] (broskmodell → benmanchett → kärlinväxt → primärt/sekundärt ossifikationscenter; [[Histologi/Ben/Tillväxtplatta Zonindelning|tillväxtplattans zoner]]).
-
-- Celltyper och matrix
-  - [[Histologi/Ben/Osteoblast|Osteoblast]] → [[Histologi/Ben/Osteoid|osteoid]] → [[Histologi/Ben/Osteocyt|osteocyt]] (i [[Histologi/Ben/Lakuner|lakun]], utskott i [[Histologi/Ben/Canaliculi|canaliculi]]).
-  - [[Histologi/Ben/Osteoklast|Osteoklast]]; resorption i [[Histologi/Ben/Howships Lakuner|Howships lakuner]].
-  - [[Histologi/Ben/Mineralisering och Osteoid|Mineralisering]] av osteoid.
-
-- Remodellering
-  - [[Histologi/Ben/Benremodellering|Benremodellering (BMU)]]: cementlinjer, ersättning av woven med lamellärt ben.
-
-## Mål
-- Beskriva principiell uppbyggnad och funktion för adult ben (kompakt/spongiöst; osteon/lameller; periost/endost).
-- Känna igen celler (osteoblast/osteocyt/osteoklast), lameller och kanaler (Haversk/Volkmann) i LM och särskilja dem.
-- Redogöra för intramembranös och endokondral ossifikation samt zonerna i tillväxtplattan i LM.

content/Målbeskrivning/2.4 Nervsystem.md

@@ -1,48 +0,0 @@
-Anatomi: Magnus Rudenholm
-Histologi: Helena Carén
-## Kurslitteratur
-[12: Nerve Tissue](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426807&bookid=3290)
-## [[Histologi/Nervsystem/Nervsystemet Oversikt och celler|Nervsystemet – översikt och celler]]
-- Övergripande: [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS]], [[Anatomi/Nervsystem/PNS|PNS]] och [[Anatomi/Nervsystem/ANS|ANS]]. [[Anatomi/Nervsystem/Afferens efferens integration|Afferens, efferens och integration]].
-- Neuronets uppbyggnad: [[Histologi/Nervsystem/Soma|soma]] (nucleus/nukleol, [[Histologi/Nervsystem/Nissl-substans|Nissl]]), [[Histologi/Nervsystem/Dendrit|dendriter]] (spines), [[Histologi/Nervsystem/Axon|axon]] (axonkägla, terminal), [[Histologi/Nervsystem/Synaps|synaps]], [[Histologi/Nervsystem/Myelin och axonal transport|myelin och axonal transport]].
-- Neurontyper: [[Histologi/Nervsystem/Neurontyper|multipolära, bipolära, pseudounipolära; motoriska, sensoriska, interneuron]].
-- Synaps: [[Histologi/Nervsystem/Presynaps|presynaps]], [[Histologi/Nervsystem/Postsynaps|postsynaps]], [[Histologi/Nervsystem/Synaptisk klyfta|synaptisk klyfta]], [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska vesiklar|vesiklar]], [[Histologi/Nervsystem/Transmittorer|transmittorer]], [[Histologi/Nervsystem/Synaptiska receptorer|receptorer]].
-- Gliaceller: [[Histologi/Nervsystem/Schwanncell|Schwanncell]]/[[Histologi/Nervsystem/Satellitcell|satellitcell]] (PNS); [[Histologi/Nervsystem/Oligodendrocyt|oligodendrocyt]], [[Histologi/Nervsystem/Astrocyt|astrocyt]], [[Histologi/Nervsystem/Mikroglia|mikroglia]], [[Histologi/Nervsystem/Ependymcell|ependymcell]] (CNS). Se även [[Histologi/Epitel/Ependym|ependym]].
-## [[Anatomi/Nervsystem/CNS|CNS]]
-- [[Anatomi/Nervsystem/Allmän organisation|Övergripande organisation]]: grå-/vit substans, cortex/kärnor, banor.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Hjärnhinnor och ventriklar|Hjärnhinnor och ventrikelsystem]].  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Telencephalon|Telencephalon]]: högre funktioner, basala kärnor, banor.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Diencephalon|Diencephalon]]: relästationer, hormon-/ANS-styrning.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Cerebellum|Cerebellum]]: balans, koordination, finmotorik.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Truncus encephali|Truncus encephali]]: banor, kranialnervskärnor, reflexcentra.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Medulla spinalis|Medulla spinalis]]: banor, horn, segment, spinalnerver.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Banor|Uppåt-/nedåtgående banor]]: sensoriska/motoriska ledningssystem.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Koppling PNS|Kopplingar till PNS]].  
-## [[Anatomi/Nervsystem/PNS|PNS]]
-- [[Anatomi/Nervsystem/Organisation|Övergripande organisation]].  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Nervi spinales|Nervi spinales]]: radix anterior/posterior, ganglion spinale, plexa, perifera nerver.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Nervi craniales|Nervi craniales (I–XII)]]: exempel – [[Anatomi/Nerver/N Vagus|n. vagus (X)]], [[Anatomi/Nerver/N Accessorius|n. accessorius (XI)]], [[Anatomi/Nerver/N Mandibularis V3|n. mandibularis (V3)]].  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Perifera nerver|Nervens histologi]]: epi-/peri-/endoneurium, neurilemma, blod–nerv-barriär, Ranviers noder.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Sensoriska ganglier|Sensoriska ganglier]]: neuron, glia, bindväv; skillnad mot autonoma ganglier.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]: organisation, relation till sympaticus/parasympaticus.  
-- [[Anatomi/Nervsystem/Blod-nerv-barriär|Blod–nerv-barriär och noder]].  
-## [[Anatomi/Nervsystem/ANS|ANS]]
-- [[Anatomi/Nervsystem/ANS#Övergripande organisation|Övergripande]]: pre-/postganglionära neuron, autonoma ganglier, koppling CNS↔PNS.
-- [[Anatomi/Nervsystem/ANS#Sympaticus|Sympaticus]] (thorakolumbalt ursprung): cornu lateralis → spinalnerv → truncus sympaticus/prevertebrala ganglier → perifera nerver (även via kärl).
-- [[Anatomi/Nervsystem/ANS#Parasympaticus|Parasympaticus]] (kraniellt/sakralt ursprung):
-  - Kraniell del: truncus encephali; nervi craniales (t.ex. [[Anatomi/Nerver/N Vagus|n. vagus]]).
-  - Sakral del: cornu lateralis S2–S4 → spinalnerv → ganglion intramurale nära målorgan.
-- [[Anatomi/Nervsystem/ANS#Autonoma ganglier|Autonoma ganglier]]: neuron, glia, bindväv; skillnad mot sensoriska ganglier.
-## Mål
-- Beskriva nervsystemets övergripande uppbyggnad.
-- Beskriva uppbyggnad, funktion och LM-utseende för neuron.
-- Beskriva uppbyggnad, funktion och LM-utseende för glia.
-- Beskriva uppbyggnad och funktion för CNS och dess hinnor och hålrum.
-- Beskriva grå-/vit substans i CNS (bark, banor, kärnor, horn).
-- Beskriva uppbyggnad, funktion och LM-utseende för ryggmärgssegment.
-- Beskriva uppbyggnad och funktion för PNS och dess delar.
-- Beskriva kopplingen segment → spinalnerv → plexa → perifer nerv → målorgan.
-- Beskriva uppbyggnad och LM-utseende för nerver, blod–nerv-barriär och sensoriska ganglier.
-- Beskriva uppbyggnad och funktion för sympaticus och parasympaticus.
-- Beskriva kopplingen ANS–PNS–CNS.
-- Beskriva uppbyggnad och LM-utseende för autonoma ganglier.

content/Målbeskrivning/2.6 Histologi Muskelvävnad och Hjärta.md

@@ -1,27 +0,0 @@
-## Kurslitteratur
-[11: Muscle Tissue](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426470&bookid=3290)
-[13: Cardiovascular System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257427282&bookid=3290)
-## Moment
-
-- **[[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskel]]**  
-  - Tvärstrierad muskelvävnad; [[Histologi/Muskelvävnad/Anatomisk Muskel|anatomisk muskel]], [[Histologi/Muskelvävnad/Fascikel|fascikel]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber|muskelfiber]], [[Histologi/Muskelvävnad/Myofibrill|myofibrill]], [[Histologi/Muskelvävnad/Myofilament|myofilament]] ([[Histologi/Muskelvävnad/Aktin|aktin]]/[[Histologi/Muskelvävnad/Myosin|myosin]).  
-  - [[Histologi/Basalmembran|Basalmembran]], [[Histologi/Muskelvävnad/Sarcolemma|sarcolemma]], [[Histologi/Muskelvävnad/Sarkoplasmatiskt Retikel|sarkoplasmatiskt retikel]], [[Histologi/Muskelvävnad/T-tubuli|T-tubuli]]/[[Histologi/Muskelvävnad/Triad|triader]].  
-  - [[Histologi/Muskelvävnad/Syncytium|Syncytium]], [[Histologi/Muskelvävnad/Satellitcell (Skelettmuskel)|satellitcell]], [[Histologi/Muskelvävnad/Epimysium|epimysium]]/[[Histologi/Muskelvävnad/Perimysium|perimysium]]/[[Histologi/Muskelvävnad/Endomysium|endomysium]].  
-  - [[Histologi/Muskelvävnad/Motorändplatta|Motorändplatta]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelspole|muskelspole]], [[Histologi/Muskelvävnad/Motorisk Enhet|motorisk enhet]].  
-  - Fibertyper ([[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ I|typ I SO]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIa|typ IIa FOG]], [[Histologi/Muskelvävnad/Muskelfiber Typ IIb|typ IIb FG]]), [[Histologi/Muskelvävnad/Hypertrofi (Muskel)|hypertrofi]], [[Histologi/Muskelvävnad/Atrofi (Muskel)|atrofi]].  
-
-- **[[Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel|Hjärtmuskel & hjärta]]**  
-  - Tvärstrierad, förgrenade kardiomyocyter; [[Histologi/Hjärta/Glansstrimmor|glansstrimmor]], [[Histologi/Hjärta/Purkinjefibrer|Purkinjefibrer]], [[Histologi/Hjärta/Myoendokrina Celler (Hjärta)|myoendokrina celler (ANF)]].  
-  - [[Histologi/Muskelvävnad/Hypertrofi (Muskel)|Hypertrofi]], [[Histologi/Hjärta/Nekros (Myokard)|nekros]]; [[Histologi/Hjärta/Retledningssystem|retledningssystem]].  
-  - [[Histologi/Hjärta/Pericardium Serosum|Perikardium]] (visceralt/parietalt), [[Histologi/Epitel/Mesotel|mesotel]], [[Histologi/Hjärta/Epikardium|epicardium]], [[Histologi/Hjärta/Myokardium|myocardium]], [[Histologi/Hjärta/Endokardium|endocardium]], [[Histologi/Epitel/Endotel|endotel]].  
-  - Hjärtklaffarnas lager ([[Histologi/Hjärta/Klafflager Fibrosa|fibrosa]], [[Histologi/Hjärta/Klafflager Spongiosa|spongiosa]], [[Histologi/Hjärta/Klafflager Ventricularis|ventricularis]]/[[Histologi/Hjärta/Klafflager Atrialis|atrialis]]).  
-
-- **[[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskel]]**  
-  - [[Histologi/Muskelvävnad/Glatt Muskelcell|Spolformad glattmuskelcell]], [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Retikulär Bindväv|retikulära fibrer]].  
-  - [[Histologi/Epitel/Cellkontakter|Gap junctions]], [[Histologi/Nervsystem/Bouton En Passage|bouton en passage]], [[Histologi/Nervsystem/Autonom Innervation|autonom innervation]].  
-  - [[Histologi/Muskelvävnad/Hypertrofi (Muskel)|Hypertrofi]], [[Histologi/Muskelvävnad/Hyperplasi (Muskel)|hyperplasi]], [[Histologi/Muskelvävnad/Plastisk Anpassning (Glatt muskel)|plastisk anpassning]].  
-
-## Mål
-- [[Histologi/Muskelvävnad/Skelettmuskel|Skelettmuskulatur]]: struktur, funktion, innervering, regeneration och tillväxt.  
-- [[Histologi/Muskelvävnad/Hjärtmuskel|Hjärtmuskulatur]]: struktur, funktion, innervering, regeneration och tillväxt.  
-- [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|Glatt muskulatur]]: struktur, funktion, innervering, regeneration och tillväxt.  

content/Målbeskrivning/2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning.md

@@ -1,36 +0,0 @@
-
-### Kurslitteratur
-[10: Blod](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257426085&bookid=3290)
-
-## Moment
-**Blodkärl** – se [[Histologi/Blodkärl/|blodkärlsöversikt]]  
-- [[Histologi/Blodkärl/Elastisk Artär|Elastisk artär]], [[Histologi/Blodkärl/Muskelartär|muskelartär]], [[Histologi/Blodkärl/Arteriol|arteriol]]  
-- [[Histologi/Blodkärl/Kapillär Kontinuerlig|Kontinuerlig kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerad kapillär]], [[Histologi/Blodkärl/Sinusoid|sinusoid]]  
-- [[Histologi/Blodkärl/Venol|Venol]], [[Histologi/Blodkärl/Ven|ven]], [[Histologi/Blodkärl/Venklaff|venklaff]]  
-- Vägglager: [[Histologi/Blodkärl/Tunica Intima|tunica intima]], [[Histologi/Blodkärl/Tunica Media|tunica media]], [[Histologi/Blodkärl/Tunica Adventitia|tunica adventitia]], [[Histologi/Blodkärl/Membrana Elastica Interna|membrana elastica interna]], [[Histologi/Blodkärl/Membrana Elastica Externa|externa]], [[Histologi/Blodkärl/Vasa Vasorum|vasa vasorum]]  
-- Kärlcellstyper: [[Histologi/Blodkärl/Endotelcell|endotelcell]], [[Histologi/Blodkärl/Pericyt|pericyt]]  
-- Specialstrukturer: [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lymfkärl]], [[Histologi/Blodkärl/Anastomos|anastomos]]
-
-**Blod** – se [[Histologi/Blod/|blodöversikt]]  
-- [[Histologi/Blod/Plasma|Plasma]], [[Histologi/Blod/Serum|serum]], [[Histologi/Blod/Buffy Coat|buffy coat]]  
-- [[Histologi/Blod/Erytrocyt|Erytrocyt]], [[Histologi/Blod/Trombocyt|trombocyt]], [[Histologi/Blod/Leukocyter Översikt|leukocyter]]  
-- Granulocyter: [[Histologi/Blod/Neutrofil|neutrofil]], [[Histologi/Blod/Eosinofil|eosinofil]], [[Histologi/Blod/Basofil|basofil]], [[Histologi/Blod/Granulocytgranula|granulocytgranula]], [[Histologi/Blod/Lysozym|lysozym]], [[Histologi/Blod/Heparin|heparin]], [[Histologi/Blod/Histamin|histamin]]  
-- Mononukleära celler: [[Histologi/Blod/Monocyt|monocyt]], [[Histologi/Blod/Lymfocyt|lymfocyt]], [[Histologi/Blod/T-Lymfocyt|T-lymfocyt]], [[Histologi/Blod/B-Lymfocyt|B-lymfocyt]]  
-- Makrofager: [[Histologi/Bindväv/Makrofag|makrofag]] och vävnadsspecifika varianter (osteoklast, Kupffercell, mikroglia, alveolär makrofag, Langerhanscell)
-
-**Blodbildning** – se [[Histologi/Blod/Hematopoes Översikt|hematopoes]]  
-- Benmärgsmiljö: [[Histologi/Blod/Benmärg|röd benmärg]], [[Histologi/Blod/Stomacell Benmärg|stromaceller]], [[Histologi/Blod/Hematopoetisk Stamcell|hematopoetisk stamcell]]  
-- Erytropoes: [[Histologi/Blod/Basofil Erytroblast|basofil erytroblast]], [[Histologi/Blod/Polykromatisk Erytroblast|polykromatisk erytroblast]], [[Histologi/Blod/Ortokromatisk Erytroblast|ortokromatisk erytroblast]], [[Histologi/Blod/Retikulocyt|retikulocyt]]  
-- Granulopoes: [[Histologi/Blod/Myeloblast|myeloblast]], [[Histologi/Blod/Promyelocyt|promyelocyt]], [[Histologi/Blod/Myelocyt|myelocyt]], [[Histologi/Blod/Metamyelocyt|metamyelocyt]], [[Histologi/Blod/Bandcell|bandcell]], [[Histologi/Blod/Granulocytgranula|primära/sekundära/tertiära granula]], [[Histologi/Blod/Megakaryocyt|megakaryocyt]]  
-- Trombocytbildning: [[Histologi/Blod/Trombopoes|trombopoes]]
-
-**Homing och vidhäftning**  
-- [[Histologi/Blod/Diapedes|Diapedes (transendotelial migration)]]: laminärt flöde → rolling → aktivering → vidhäftning → transmigration → kemotaxi.
-
-## Mål
-Beskriva uppbyggnad av olika kärltyper och ingående celler. Förklara hur uppbyggnad och funktion hänger samman. Beskriva hur olika kärl ser ut i ljusmikroskopet. 
-Kunna redogöra för funktion och utseende hos de olika cellerna med ungefärlig storlek och andel i normalt friskt blod. Kunna beskriva blodets olika komponenter. 
-Kunna redogöra för organ som medverkar i hematopoesen, Kunna beskriva olika stadier och utseende hos celler i Myeloidalinjen och Erytroidalinjen samt ursprung av trombocyter.
-På ett övergripande sätt kunna förklara neutrofilens väg från blodet till vävnad (diapedes). 
-
-

content/Målbeskrivning/3.1 Histologi Lymfatiska organ.md

@@ -1,17 +0,0 @@
-Fredrik Berg Thorén
-
-## Kurslitteratur
-[14: Immune System and Lymphatic Tissues and Organs](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257427569&bookid=3290)
-## Moment
-[[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl]]
-**Lymfocyter:** B-celler, T-celler (CD4 och CD8)
-[[Anatomi/Organ/Lymfnod]]
-[[Anatomi/Organ/Thymus]]
-**Mjälte:** Bindvävskapsel med trabeklar, stroma med retikulär bindväv, vit och röd pulpa, PALS centralartär, mjältsinus, makrofager i röd pulpa. Känner av patogener i blodet, bryter ned förbrukade erytrocyter
-
-## Mål
-Lymfsystemets cirkulation.
-Struktur och översiktlig funktion för lymfnod, mjälte och thymus.
-Lymfcirkulationen och celler i lymfnod.
-Selektionen av T-celler i thymusbark, utseendet av Hassals kroppar.
-Blodcirkulationen i mjälte, funktionen för vita och röda pulpan, nedbrytning av blodceller.

content/Målbeskrivning/3.2 Histologi Hud och Adnexa.md

@@ -1,29 +0,0 @@
-Anne Uv
-## Kurslitteratur
-[15: Integumentary System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257427951&bookid=3290)
-## Moment
-**Epidermis**: 
-- [[Histologi/Hud/Stratum Basale|Stratum Basale]]
-- [[Histologi/Hud/Stratum Spinosum|Stratum Spinosum]]
-- [[Histologi/Hud/Stratum Granulosum|Stratum Granulosum]]
-- [[Histologi/Hud/Stratum Lucidum|Stratum Lucidum]]
-- [[Histologi/Hud/Stratum Corneum|Stratum Corneum]]
-Keratinocyter: [[Histologi/Hud/Cytokeratin|cytokeratin]], [[Histologi/Hud/Keratohyalingranula|keratohyalingranula]], [[Histologi/Hud/Lamellära Kroppar|lamellära kroppar]], [[Histologi/Epitel/Desmosom|desmosomer]], pH-förändring. [[Histologi/Hud/Melanocyt|Melanocyter]], [[Histologi/Hud/Melanosom|melanosom]] [[Histologi/Hud/Langerhanscell|Langerhans celler]]
-
-**Dermis**: [[Histologi/Hud/Stratum Papillare|stratum papillare]], [[Histologi/Hud/Stratum Retikulare|stratum retikulare]] [[Histologi/Hud/Subcutis|subcutis]] [[Histologi/Hud/Nervändslut – översikt|Nervändslut]]. [[Histologi/Hud/Fria Nervändslut|Fria nervändslut]], [[Histologi/Hud/Merkelcell (Merkelkorpuskel)|Merkelkorpuskel]], [[Histologi/Hud/Meissners Korpuskel|Meissners korpuskel]], [[Histologi/Hud/Pacinikropp (Vater-Pacini)|Vater Pacinis känselkropp]].
-
-**Svettkörtlar** [[Histologi/Hud/Merokrin Svettkörtel|Merokrina svettkörtlar]], [[Histologi/Hud/Svettkörtel Sekretorisk Del|sekretorisk del]], [[Histologi/Hud/Svettkörtel Utförsgång|utförsgång]], [[Histologi/Hud/Svettkörtel Dark Cells|dark cells]], [[Histologi/Hud/Svettkörtel Light Cells|light cells]], [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]], [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Kubiskt Epitel|tvåsskiktat kubiskt epitel]]. [[Histologi/Hud/Apokrin Svettkörtel|Apokrina svettkörtlar]], [[Histologi/Körtlar/Sekretorisk Cell|sekretoriska celler]], [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]], [[Histologi/Hud/Feromon|feromoner]].
-
-**Talgkörtlar**: Lipider, [[Histologi/Körtlar/Holokrin sekretion|holokrin sekretion]], [[Histologi/Hud/Sebocyt|sebocyter]] 
-
-**Hår**: [[Histologi/Hud/Hårfollikel|Hårfollikel]], [[Histologi/Hud/Hårrot|hårrot]], [[Histologi/Hud/Yttre Epiteliala Skidan|yttre]] och [[Histologi/Hud/Inre Epiteliala Skidan|inre epiteliala skidan]], [[Histologi/Hud/Bindvävsskida (Hår)|bindvävskidor]], [[Histologi/Hud/Hårfollikelns Stamceller|stamceller]]. [[Histologi/Hud/Hår Märg|Märg]], [[Histologi/Hud/Hår Bark|bark]], [[Histologi/Hud/Hår Cuticula|cuticula]]. [[Histologi/Hud/Arrector Pili (Hårresarmuskel)|m arrector pili]]. 
-
-**Bröstkörtel, Mamma**: [[Histologi/Bröstkörtel/Sekretorisk Del (Mamma)|sekretorisk del]], [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepiteliala celler]], [[Histologi/Körtlar/Apokrin sekretion|apokrin]] och [[Histologi/Körtlar/Merokrin sekretion|merokrin]] sekretion, [[Histologi/Bröstkörtel/Körtelgångar|körtelgångar]], [[Histologi/Bröstkörtel/Lob|lober]] och [[Histologi/Bröstkörtel/Lobulus|lobuli]], [[Histologi/Bröstkörtel/Ductus Lactiferus|ductuli lactiferous/mjölkgångar]], [[Histologi/Bröstkörtel/Sinus Lactiferus|sinus lactiferous]]. [[Histologi/Bröstkörtel/Mamill|Mamill]]. [[Histologi/Bröstkörtel/Lakterande och Icke-lakterande Mamma|Icke-lakterande och lakterande mamma]].
-
-## Mål
-Hudens funktioner och lager. 
-Epidermis lager, keratiniseringsprocessen från stratum basale till stratum corneum, Skillnaden mellan histologisk tjock och histologiskt tunn hud.
-Struktur förekomst och funktion för svettkörtlar.
-Struktur, ursprung, funktion och lokalisering för övriga celler i epidermis.
-Struktur, lokalisering och funktion för de olika perifera nervändsluten.   
-Struktur, förekomst och funktion för talgkörtlar, hår och bröstkörtel

content/Målbeskrivning/3.3 Anatomi GI.md

@@ -1,46 +0,0 @@
-## Kurslitteratur
-
-*Ingen obligatorisk kursbok angiven för momentet.*
-
-## Moment
-
-### Munhåla och svalg
-- [[Anatomi/Organ/GI/Os (Mun)|Os]] och [[Anatomi/Organ/GI/Cavum Oris|Cavum oris]] finfördelar föda, blandar den med saliv, initierar sväljning och är viktiga för tal.
-- [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Lingua]] förflyttar födan och styr sväljreflexen mot [[Anatomi/Organ/GI/Pharynx|pharynx]].
-- [[Anatomi/Organ/GI/Dentes (Tänder)|Dentes]] omfattar incisiver, caniner, premolarer och molarer med specifika tuggfunktioner.
-- [[Anatomi/Organ/GI/Palatum Durum|Palatum durum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Palatum Molle|palatum molle]] bildar hård respektive mjuk gom.
-- Stora spottkörtlar: [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Parotis|parotis]], [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Submandibularis|submandibularis]] och [[Anatomi/Organ/GI/Glandula Sublingualis|sublingualis]].
-- [[Anatomi/Organ/Epiglottis|Epiglottis]] stänger luftvägarna vid sväljning och skyddar [[Anatomi/Organ/Trachea|trachea]].
-
-### Matstrupe och magsäck
-- [[Anatomi/Organ/GI/Esophagus|Esophagus]] löper bakom trachea och passerar diafragma via [[Anatomi/Organ/GI/Hiatus Oesophageus|hiatus oesophageus]].
-- [[Anatomi/Organ/GI/Peristaltik|Peristaltik]] driver födan distalt genom koordinerade muskellager.
-- [[Anatomi/Organ/GI/Ventriculus|Ventriculus]] kan expandera till cirka 3 liter; dess veck kallas [[Anatomi/Organ/GI/Rugae (Ventriculus)|rugae]].
-- Magsäckens regioner: [[Anatomi/Organ/GI/Cardia (Ventriculus)|cardia]], [[Anatomi/Organ/GI/Fundus (Ventriculus)|fundus]], [[Anatomi/Organ/GI/Corpus (Ventriculus)|corpus]], [[Anatomi/Organ/GI/Antrum (Ventriculus)|antrum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Pylorus (Ventriculus)|pylorus]].
-- [[Anatomi/Organ/GI/M Sphincter Pylori|M. sphincter pylori]] portionerar chyme till [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|duodenum]].
-
-### Tunntarm
-- [[Anatomi/Organ/GI/Duodenum|Duodenum]] neutraliserar surt maginnehåll med bikarbonat.
-- [[Anatomi/Organ/GI/Papilla Vateri|Papilla Vateri]] tar emot galla och bukspott.
-- [[Anatomi/Organ/GI/Jejunum|Jejunum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ileum|ileum]] sköter huvuddelen av näringsupptaget.
-- Ytförstorande strukturer: [[Anatomi/Organ/GI/Villus (Villi)|villi]], [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|mikrovilli]] och mucosaveck.
-
-### Tjocktarm och ändtarm
-- [[Anatomi/Organ/GI/Valva Ileocaecalis|Valva ileocaecalis]] fungerar som sfinkter mellan tunntarm och [[Anatomi/Organ/GI/Colon|colon]].
-- [[Anatomi/Organ/GI/Caecum|Caecum]] med [[Anatomi/Organ/GI/Appendix Vermiformis|appendix vermiformis]] ligger proximalt i colon.
-- [[Anatomi/Organ/GI/Taeniae Coli|Taeniae coli]] och [[Anatomi/Organ/GI/Haustra Coli|haustra coli]] formar colon.
-- [[Anatomi/Organ/GI/Rectum|Rectum]] och [[Anatomi/Organ/GI/Canalis Analis|analkanalen]] styrs av en intern (autonom) och extern (viljestyrd) sfinkter.
-
-### Accessoriska organ
-- [[Anatomi/Organ/Lever|Hepar]] metaboliserar näringsämnen, lagrar glykogen och producerar galla.
-- Portasystemet: [[Anatomi/Kärl/Vena Portae|v. portae]] → lever → [[Anatomi/Kärl/Vena Cava Inferior|v. cava inferior]].
-- [[Anatomi/Organ/Gallblåsa (Vesica biliaris)|Vesica biliaris]] lagrar och koncentrerar galla.
-- Gallvägar: [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Hepaticus Communis|ductus hepaticus communis]], [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Cysticus|ductus cysticus]] och [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Choledochus|ductus choledochus]].
-- [[Anatomi/Organ/Pancreas|Pancreas]] producerar enzymer (via [[Anatomi/Organ/GI/Ductus Pancreaticus|ductus pancreaticus]]) som aktiveras i duodenum.
-
-## Mål
-- Identifiera anatomin för munhåla, svalg och associerade spottkörtlar.
-- Redogöra för esofagus och magsäckens regioner, muskulatur och funktion.
-- Förklara tunntarmens specialisering för digestion och absorption.
-- Beskriva tjocktarmens segment, motilitet och sfinktersystem.
-- Koppla lever, gallvägar och pancreas till matsmältningsprocessen.

content/Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ.md

@@ -1,38 +0,0 @@
-## Kurslitteratur
-- [18: Digestive System III – Liver, Gallbladder, and Pancreas](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
-- [21: Endocrine organs](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430161&bookid=3290)
-- Anatomi, kapitel 7 och 12
-
-## Moment
-
-### Hypothalamus och hypofys
-- [[Histologi/Endokrina/Hypothalamus – läge och funktion|Hypothalamus]]: övergripande endokrin styrning, kärnornas hormonproduktion.
-- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Hypofysen]]: uppdelning i adenohypofys och neurohypofys.
-- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – anatomi och kärl|Sella turcica]] med artärer (a. hypophysialis sup/inf) och hypofysens portasystem.
-- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Adenohypofysens celler]]: somatotrofa, laktotrofa, corticotrofa, thyreotrofa, gonadotrofa.
-- [[Histologi/Endokrina/Hypofysen – översikt|Neurohypofysens komponenter]]: pituicyter, Herring-kroppar, neurosekret från nucleus supraopticus/paraventricularis.
-
-### Tallkottkörteln
-- [[Histologi/Endokrina/Tallkottkörteln – struktur och funktion|Corpus pineale]]: pinealocyter med melatonin, astrocyter och hjärnsand (corpora arenacea).
-
-### Thyreoidea och parathyreoidea
-- [[Histologi/Endokrina/Sköldkörteln – struktur och hormoner|Glandula thyroidea]]: folliklar med kolloid, follikelceller (T3/T4) och parafollikulära C-celler (calcitonin).
-- [[Histologi/Endokrina/Bisköldkörtlar – struktur och hormoner|Glandulae parathyroideae]]: huvudceller (parathormon) och oxyfila celler; relation till [[Anatomi/Organ/GI/Cartilago Thyroidea|cartilago thyroidea]].
-
-### Binjurar
-- [[Histologi/Endokrina/Binjurebark – zoner och hormoner|Cortex suprarenalis]]:
-  - Zona glomerulosa – mineralkortikoider (aldosteron).
-  - Zona fasciculata – glukokortikoider (kortisol).
-  - Zona reticularis – androgener.
-- [[Histologi/Endokrina/Binjuremärg – kromaffina celler|Medulla suprarenalis]]: kromaffina celler med A/NA, sympatiska ganglieceller.
-- Kärlförsörjning: aa. suprarenales, v. suprarenalis och kortikomedullärt flöde.
-
-### Endokrin pancreas och annan signalering
-- [[Histologi/Endokrina/Pankreas – endokrin del|Pancreas endocrina]]: Langerhans öar med alfa-, beta-, delta- och PP-celler; fenestrerade kapillärer.
-- [[Histologi/Endokrina/Endokrin signalering – principer|Endokrin signalering]]: autokrin, parakrin och endokrin kommunikation.
-- [[Histologi/Endokrina/Negativ feedback – principer och exempel|Negativ feedback]]: centrala återkopplingsslingor.
-- [[Histologi/Endokrina/Endokrina hormoner – produktionsorgan och funktion|Översiktslista över hormoner]]: ursprung, målorgan och huvudsakliga effekter.
-
-## Mål
-- Beskriva uppbyggnad, hormonproduktion och kärlförsörjning för varje endokrint organ (latinska termer).
-- Identifiera histologiska kännetecken som särskiljer hypofys, thyroidea, parathyroidea, binjure, corpus pineale och pancreas i mikroskop.

content/Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md

@@ -1,35 +0,0 @@
-## Kurslitteratur
-- [16](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428359&bookid=3290)
-- [17](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257428704&bookid=3290)
-- [18](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429177&bookid=3290)
-
-## Moment
-
-### Del 1 – Munhåla och accessoriska körtlar
-- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Slemhinna]]: epitel, [[Histologi/Basalmembran|basalmembran]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]] och vanligtvis [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|submucosa]].
-- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Munslemhinna]]: flerskiktat oförhornat skivepitel med lamina propria och submukosala [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|spottkörtlar]].
-- [[Histologi/Hud/Epidermis|Läpp]]: övergång från hud → vermilion → munslemhinna.
-- [[Anatomi/Organ/GI/Lingua|Tunga]]: flerskiktat skivepitel, tvärstrimmig muskulatur, papiller (filiforme, fungiforme, circumvallata, foliatae), Von Ebners serösa körtlar och smaklökar.
-- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Tänder]]: emalj, dentin, cement, pulpavävnad, periodontalligament samt odontoblast/ameloblast-utveckling.
-- [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – struktur och funktion|Stora spottkörtlar]]: parotis (serös), submandibularis (seromukös), sublingualis (mukös); [[Histologi/Körtlar/Enkel Acinus|acinus]], intercalated/striated ducts, [[Histologi/Körtlar/Myoepitelial Cell|myoepitel]] och Gianuzzis halvmånar.
-- [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|Tonsiller]]: tonsilla palatina med lymffolliklar, kryptor och exokrina körtlar.
-
-### Del 2 – Digestionskanalens vägg
-- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Grundplan]]: mucosa (epitel, lamina propria, muscularis mucosae), submucosa (Meissners plexus), muscularis externa (Auerbachs plexus) och adventitia/serosa (mesotel, MALT).
-- [[Histologi/GI/Esofagus – struktur och funktion|Esofagus]]: flerskiktat skivepitel, övergång från skelett- till glattmuskulatur och submukösa körtlar.
-- [[Histologi/GI/Magsäck – histologi och regionala skillnader|Ventrikel]]: foveolae, tubulära körtlar med mukösa halsceller, parietal-, huvud- och enteroendokrina celler; regional variation (cardia, fundus, corpus, pylorus).
-- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Tunntarm]]: plicae circulares, villi, Lieberkühn-kryptor, enterocyter med [[Anatomi/Organ/GI/Mikrovilli|mikrovilli]], [[Histologi/Körtlar/Bägarcell|bägarceller]], Panethceller, stamceller, [[Histologi/Blodkärl/Lymfkärl|lactealer]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]], Brunners körtlar, GALT/Peyers plack.
-- [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|Tjocktarm]]: raka kryptor utan villi, rikligt med bägarceller, taeniae coli/haustra, interna och externa sfinktrar.
-
-### Del 3 – Lever, gallvägar och pancreas
-- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Lever]]: lobuli med portatriad (a. hepatica, v. portae, gallgång) och centralven; sinusoider, [[Histologi/Bindväv/Makrofag|Kupfferceller]], [[Histologi/Bindväv/Pericyt|Ito-celler]].
-- [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|Gallblåsa och gallvägar]]: enkel cylinderepitel, lamina propria, avsaknad av submukosa, muskularis och adventitia/serosa; ductus hepaticus/cysticus/choledochus.
-- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Pancreas]]: exokrin del (serösa acini, intercalated ducts, inga striated ducts, zymogengranula) och endokrin del (Langerhansöar med alfa-, beta-, delta-, PP-celler; fenestrerade kapillärer).
-
-## Mål
-- [[Histologi/GI/Slemhinna – struktur och funktion|Redogöra för slemhinnans uppbyggnad och funktion]] i munhåla och GI-kanal.
-- [[Histologi/GI/Tandens uppbyggnad och utveckling|Förstå tandens struktur och utveckling]] samt [[Histologi/GI/Stora spottkörtlar – skillnader|skillnader mellan stora spottkörtlar]] och [[Histologi/GI/Tonsiller – struktur|tonsillernas histologi]].
-- [[Histologi/GI/GI-kanal – histologisk översikt|Beskriva väggens histologi från esofagus till analkanal]] inklusive [[Histologi/GI/Esofagus–magsäck – övergång|övergången esofagus–ventrikel]], [[Histologi/GI/Magsäck – slemhinnans celltyper|magsäckens celltyper]], [[Histologi/GI/Tjocktarm – väggens uppbyggnad|tjocktarmens vägg]] och [[Histologi/GI/Colon vs rektum|colon kontra rektum]] samt [[Histologi/GI/Rektum–analkanal – övergång|rektum/analkanal]].
-- [[Histologi/GI/Tjocktarm – funktion|Förklara tjocktarmens funktion]] och motilitet.
-- [[Histologi/GI/Leverlobulus – histologisk uppbyggnad|Analysera leverlobulus organisation]], [[Histologi/GI/Lever – flöde av blod galla och lymfa|blod-/gallflöden]] samt [[Histologi/GI/Gallblåsa – struktur och funktion|gallblåsans funktion]].
-- [[Histologi/GI/Pankreas – struktur och funktion|Jämföra pancreas exokrina och endokrina delar]] samt [[Histologi/GI/Hormoner – glukagon och insulin|förklara insulin/glukagon]] och [[Histologi/GI/Diabetes typ I och II|grundläggande diabetespatologi]].

content/Målbeskrivning/3.6 Respiration.md

@@ -1,38 +0,0 @@
-## Kurslitteratur
-[19: Respiratory System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429520&bookid=3290)
-
-## Moment
-### Histologi – övre luftvägar
-- [[Histologi/Respiration/Näshåla|Näshåla]] – respiratorisk slemhinna med venplexa och seromukösa körtlar.
-- [[Histologi/Respiration/Olfaktoriskt Epitel|Olfaktoriskt epitel]] – sensoriska neuron, stödjeceller och Bowmans körtlar.
-- [[Histologi/Respiration/Epiglottis|Epiglottis]] – elastiskt brosk med olika epitel på lingual och laryngeal yta.
-- [[Histologi/Respiration/Stämband|Stämband]] – flerskiktat epitel och lamina propria i tre lager.
-
-### Histologi – ledningsvägar
-- [[Histologi/Respiration/Trachea|Trachea]] – C-formade broskringar, respirationsvägsepitel och submukösa körtlar.
-- [[Histologi/Respiration/Extrapulmonär Bronk|Extrapulmonär bronk]] – trachealiknande vägg före inträde i lungan.
-- [[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|Intrapulmonär bronk]] – broskplattor, glatt muskel och minskande epitelhöjd.
-- [[Histologi/Respiration/Bronkiol|Bronkioler]] – ingen brosk/körtel, klubb/Clara-celler och glatt muskel.
-- [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|Terminal bronkiol]] – sista konduktiva segmentet med kubiskt epitel.
-
-### Histologi – gasutbyte
-- [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|Respiratorisk bronkiol]] – blandad lednings- och gasutbyteszon.
-- [[Histologi/Respiration/Alveolargång|Alveolargång]] – väggar uppbyggda av alveoler och elastiska ringar.
-- [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|Alveolarsäck]] – terminal enhet med tunna septa.
-- [[Histologi/Respiration/Alveol|Alveol]] – typ I/II-pneumocyter, makrofager och luft–blod-barriär.
-- [[Histologi/Respiration/Pleura|Pleura]] – serösa hinnor runt lunga och thorax.
-
-## Mål
-- Redogöra för luftvägarnas konduktiva segment från [[Histologi/Respiration/Näshåla|näshåla]] till [[Histologi/Respiration/Terminal Bronkiol|terminal bronkiol]] och deras funktion.
-- Förklara larynxrelaterade strukturer såsom [[Histologi/Respiration/Epiglottis|epiglottis]] och [[Histologi/Respiration/Stämband|stämband]].
-- Beskriva den histologiska övergången i bronkträdet ([[Histologi/Respiration/Intrapulmonär Bronk|intrapulmonär bronk]] → [[Histologi/Respiration/Bronkiol|bronkiol]] → [[Histologi/Respiration/Respiratorisk Bronkiol|respiratorisk bronkiol]]).
-- Förstå alveolärt gasutbyte via [[Histologi/Respiration/Alveol|alveoler]], [[Histologi/Respiration/Alveolargång|alveolargångar]] och [[Histologi/Respiration/Alveolarsäck|alveolarsäckar]] samt [[Histologi/Respiration/Pleura|pleurans]] roll.
-- Relatera ventilationens mekanik till andningsorganens omgivningar (pleura, bröstkorg, diafragma).
-
-## Föreläsningsvideor
-[Översikt Anatomi](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo)
-[Farynx och Larynx](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo)
-[Näshålan](https://www.youtube.com/watch?v=eUJS8HcRwx4)
-[Luftrörens förgrening](https://www.youtube.com/watch?v=RFAIZTgFOu4)
-[Bronkioler](https://www.youtube.com/watch?v=LKuGUiiaaPI)
-[Alveoler](https://www.youtube.com/watch?v=v_3BDn73rQg)

content/Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar.md

@@ -1,34 +0,0 @@
-## Kurslitteratur
-
-*Ingen obligatorisk referens angiven.*
-
-## Moment
-
-### Njurar och urinvägar
-- [[Anatomi/Organ/Njure/Gerotas Fascia|Gerotas fascia (fascia renalis)]] – bindväv runt njuren.
-- [[Anatomi/Organ/Njure/Index|Ren (njuren)]] med [[Anatomi/Organ/Njure/Njurbark|cortex renis]] och [[Anatomi/Organ/Njure/Njurmärg|medulla renis/pyramid]].
-- [[Anatomi/Organ/Njure/Papilla Renalis|Papilla renalis]] – pyramidspets mot [[Anatomi/Organ/Njure/Calyx Renalis|calyx renalis]].
-- [[Anatomi/Organ/Njure/Njurbäcken|Pelvis renalis]] övergår i [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ureter|ureter]].
-- [[Anatomi/Organ/Njure/Vasa Renalia|A/V renalis]] genom [[Anatomi/Organ/Njure/Hilum Renale|hilum renale]].
-- [[Histologi/Njure/Nefron|Nefron]]: [[Histologi/Njure/Glomerulus|glomerulus]], [[Histologi/Njure/Bowmans kapsel|Bowmans kapsel]], [[Histologi/Njure/Proximala tubulus|proximal tubulus]], [[Histologi/Njure/Henles slynga|Henles slynga]], [[Histologi/Njure/Distala tubulus|distal tubulus]], [[Histologi/Njure/Samlingsrör|samlingsrör]].
-- [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Vesica Urinaria|Vesica urinaria]]: [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ostium Ureteris|ostium ureteris dx/sin]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ostium Urethrae Internum|ostium urethrae internum]] och [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Ostium Urethrae Externum|externum]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Trigonum Vesicae|trigonum]].
-- [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Miktion|Miktion]]: [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Detrusor|detrusormuskeln]] och [[Anatomi/Organ/Urinvägar/M Sphincter Urethrae|m. sphincter urethrae]].
-- [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Urethra|Urethra]] – proximal/distal; hos mannen segmenten [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Pars Prostatica|pars prostatica]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Pars Membranacea|pars membranacea]], [[Anatomi/Organ/Urinvägar/Pars Spongiosa|pars spongiosa]].
-
-### Kvinnliga genitalia (KUG)
-- [[Anatomi/Organ/KUG/Ovarium|Ovarium]] med [[Anatomi/Kärl/A Ovarica|a. ovarica]].
-- [[Anatomi/Organ/KUG/Tuba Uterina|Tuba uterina]]: fimbriae, [[Anatomi/Organ/KUG/Infundibulum|infundibulum]], [[Anatomi/Organ/KUG/Ampulla|ampulla]], [[Anatomi/Organ/KUG/Isthmus|isthmus]], pars uterina.
-- [[Anatomi/Organ/KUG/Lig Ovarii Proprium|Lig. ovarii proprium]].
-- [[Anatomi/Organ/KUG/Uterus|Uterus]]: [[Anatomi/Organ/KUG/Fundus Uteri|fundus]], [[Anatomi/Organ/KUG/Corpus Uteri|corpus]], [[Anatomi/Organ/KUG/Isthmus Uteri|isthmus]], [[Anatomi/Organ/KUG/Cervix Uteri|cervix]] med [[Anatomi/Organ/KUG/Endometrium|endometrium]], [[Anatomi/Organ/KUG/Myometrium|myometrium]], [[Anatomi/Organ/KUG/Perimetrium|perimetrium]] och [[Anatomi/Organ/KUG/Portio Vaginalis|portio]].
-- [[Anatomi/Organ/KUG/Vagina|Vagina]] och [[Anatomi/Organ/KUG/Vulva|vulva/pudendum]]: [[Anatomi/Organ/KUG/Mons Pubis|mons pubis]], [[Anatomi/Organ/KUG/Labia Majora|labia majora]] / [[Anatomi/Organ/KUG/Labia Minora|minora]], [[Anatomi/Organ/KUG/Ostium Urethrae Femina|ostium urethrae]], [[Anatomi/Organ/KUG/Hymen|hymen]], [[Anatomi/Organ/KUG/Vestibulum Vaginae|vestibulum]], [[Anatomi/Organ/KUG/Clitoris|clitoris]].
-
-### Manliga genitalia (MUG)
-- [[Anatomi/Organ/MUG/Scrotum|Scrotum]]: [[Anatomi/Organ/MUG/Raphe Scroti|raphe scroti]], [[Anatomi/Organ/MUG/Septum Scroti|septum scroti]], [[Anatomi/Organ/MUG/Tunica Dartos|tunica dartos]].
-- [[Anatomi/Organ/MUG/M Cremaster|Musculus cremaster]].
-- [[Anatomi/Organ/MUG/Testis|Testis]]: [[Anatomi/Organ/MUG/Tunica Vaginalis|tunica vaginalis testis]], [[Anatomi/Organ/MUG/Tubuli Seminiferi|tubuli seminiferi]], [[Anatomi/Organ/MUG/Rete Testis|rete testis]].
-- [[Anatomi/Organ/MUG/Epididymis|Epididymis]] (caput, corpus, cauda).
-- [[Anatomi/Organ/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] med [[Anatomi/Organ/MUG/Ductus Deferens|ductus deferens]], [[Anatomi/Kärl/A Testicularis|a. testicularis]], [[Anatomi/Organ/MUG/Plexus Pampiniformis|plexus pampiniformis]], passage genom [[Anatomi/Organ/MUG/Canalis Inguinalis|canalis inguinalis]].
-- Körtlar: [[Anatomi/Organ/MUG/Vesicula Seminalis|vesicula seminalis]], [[Anatomi/Organ/MUG/Prostata|prostata]], [[Anatomi/Organ/MUG/Glandulae Bulbourethrales|glandulae bulbourethrales]].
-- [[Anatomi/Organ/MUG/Urethra Masculina|Urethra]] och [[Anatomi/Organ/MUG/Penis|penis]]: [[Anatomi/Organ/MUG/Penis Radix|radix]], [[Anatomi/Organ/MUG/Penis Corpus|corpus]], [[Anatomi/Organ/MUG/Glans Penis|glans]], [[Anatomi/Organ/MUG/Preputium|preputium]], [[Anatomi/Organ/MUG/Corpora Cavernosa|corpora cavernosa]], [[Anatomi/Organ/MUG/Corpus Spongiosum|corpus spongiosum]].
-
-## Mål

content/Målbeskrivning/4.2 Histologi KUG 1.md

@@ -1,18 +0,0 @@
-George
-## Kursliteratur
-[23: Female Reproductive System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430881&bookid=3290)
-## Moment
-[[Histologi/KUG/Vagina]]: [[Histologi/Epitel/Flerskiktat Skivepitel Oförhornat]]. [[Histologi/Bindväv/Lamina propria]], [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv]] som bildar papiller, elastiska fibrer, rikt vaskulariserat i den djupare delen. 
-- **Muscularis**: glattmuskel, inre cirkulärt och yttre longitudinellt men inte helt distinkt.  
-- **Adventitia**: bindväv. Körtlar i vestibule men inga körtlar i vaginas vägg.  
-[[Histologi/KUG/Vulva]]:
-- [[Histologi/KUG/Labia major]] (yttre blygdläppar): Hudveck med tunt [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|glattmuskulatur]]. Hår på utsidan. Svett- och talgkörtlar på båda sidorna. 
-- [[Histologi/KUG/Labia minor]] (inre blygdläppar): Hudveck utan hår, bindväv med elastiska trådar och talgkörtlar.  
-- [[Histologi/KUG/Clitoris]]: Erektil vävnad homolog till penis. Mycket tunn hud i ollonet, två [[Histologi/KUG/Corpora Cavernosa]], många nervändslut.
-## Mål
-Beskriva den histologiskauppbyggnaden av vagina och yttre genitalia
-Beskriva tuba uterinas och uterus histologiska uppbyggnad. 
-Cykliska förändringar av endometriet.
-
-Beskriva den histologiska uppbygganden av placenta och uppdelningen mellan moderns och fostrets del.  
-Beskriva den histologiska uppbyggnaden av navelsträngen.

content/Målbeskrivning/4.3 Histologi Njurar och Urinvägar.md

@@ -1,21 +0,0 @@
-Ruth Palmer
-## Kurslitteratur
-[20: Urinary system](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257429801&bookid=3290)
-## Moment
-**Njure**
-- [[Histologi/Njure/Njurbark|Njurbark]] och [[Histologi/Njure/Njurmärg|njurmärg]]
-- [[Histologi/Njure/Märgstråle|Märgstråk (märgstrålar)]]
-- [[Histologi/Njure/Njurpapill|Njurpapill]] och [[Histologi/Njure/Njurbäcken|njurbäcken]] med [[Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel|urotel]]
-- [[Histologi/Njure/Nefron|Nefron]]: [[Histologi/Njure/Glomerulus|glomerulus]] med [[Histologi/Njure/Bowmans kapsel|Bowmans kapsel]], [[Histologi/Njure/Podocyt|podocyter]] och [[Histologi/Njure/Blodfiltrationsbarriär|blodfiltrationsbarriären]]
-- [[Histologi/Njure/Afferent arteriol|Afferenta]] och [[Histologi/Njure/Efferent arteriol|efferenta arterioler]], [[Histologi/Blodkärl/Fenestrerad kapillär|fenestrerade kapillärer]] och [[Histologi/Njure/Mesangiell cell|mesangiella celler]]
-- [[Histologi/Njure/Makula densa|Makula densa]] och [[Histologi/Njure/Juxtaglomerulär apparat|juxtaglomerulära apparaten]] med [[Histologi/Njure/Renin|reninproducerande celler]]
-- Tubulära segment: [[Histologi/Njure/Proximala tubulus|proximala tubulus]], [[Histologi/Njure/Henles slynga|Henles slynga]], [[Histologi/Njure/Distala tubulus|distala tubulus]] och [[Histologi/Njure/Samlingsrör|samlingsrör]]
-- [[Histologi/Njure/Vasa recta|Vasa recta]] och peritubulär mikrocirkulation
-
-**Urinvägar**
-- [[Histologi/Urinvägar/Ureter|Uretär]] med [[Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel|övergångsepitel]], [[Histologi/Bindväv/Lamina propria|lamina propria]], [[Histologi/Bindväv/Stram Oregelbunden Bindväv|stram oregelbunden bindväv]] och [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|glatt muskulatur]]
-- [[Histologi/Urinvägar/Urinblåsa|Urinblåsa]] med [[Histologi/Urinvägar/Paraplycell|paraplyceller]] i sitt [[Histologi/Epitel/Övergångsepitel Urotel|urotel]], lamina propria av [[Histologi/Bindväv/Lucker Bindväv|lucker bindväv]] och [[Histologi/Muskelvävnad/Glattmuskel|detrusormuskulatur]]
-## Mål
-Organets histologiska uppbyggnad, samt av Nefronet. Struktur och  
-funktion för cellerna i glomeruli, juxtaglomerulära apparaten och  
-blodfiltrationsbarriären. Uretären och urinblåsans struktur och funktion.

content/Målbeskrivning/4.4 Histologi KUG 2.md

@@ -1,36 +0,0 @@
-George
-## Kursliteratur
-[23: Female Reproductive System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430881&bookid=3290)
-
-## Moment
-
-[[Histologi/KUG/Ovariet]] Germinalepitel, tunica albuginea, cortex/bark, medulla/märg.Primordialfolliklar: oocyt, balbianikropp, platta follikelceller, basalmembran
-**Tidig primärfollikel**: oocyt, begynnande zona pellucida, kubiska follikelceller/granulosaceller, basalmembran. 
-**Sen primärfollikel**: oocyt, zona pellucida, flera lager granulosaceller, basalmembran, theca interna och theca externa börjar bildas
-**Sekundärfollikel**: oocyt, zona pellucida, antrum, flera lager granulosaceller, basalmembran, theca interna, theca externa. 
-**Mogen Graffs follikel**: oocyt, zona pellucida, corona radiata, stort antrum, cumulus oophorus samt flera lager granulosaceller, basalmembran, theca interna, theca externa. 
-**Atretiska folliklar. Corpus luteum/gulekropp**: granulosa luteinceller, theca luteinceller. **Corpus albicans**.
-**Placenta**:
-- **Fostrets del av placenta**: chorionplatta, chorionvilli, syncytiotrofoblaster och cytotrofoblaster. OBS: inga cellgränser i syncytiotrofoblastlagret. Chorionvilli/placentavilli i mogen placenta: mesenkym med fostrets kapillärer centralt, basalmembran, enstaka cytotrofoblaster, syncytiotrofoblastlager med cellkärnorna samlade i grupper, ”syncytial knots”. Placentabarriären.
-- **Moders del av placenta** Decidua bildas från endometriet. Deciduaceller differentieras från bindvävsceller i l. propria. Decidua basalis bidrar till basalplattan. Septa från basalplattan delar upp utrymmet i kotyledoner. Navelsträng: amnionepitel, gelatinös bindväv, två artärer, en ven.
-**Bröstkörtel, Mamma:** sekretorisk del, myoepiteliala celler, apokrin och merokrin sekretion, körtelgångar,  lober och lobuli, ductuli lactiferous/mjölkgångar, sinus lactiferous. Mamill.
-Icke-lakterande och lakterande mamma.
-
-# Mål
-Beskriva ovariets histologiska uppbyggnad och follikelutvecklingen.
-Beskriva tuba uterinas och uterus histologiska uppbyggnad.
-Cykliska förändringar av endometriet
-Beskriva den histologiskauppbyggnaden av vagina och yttre genitalia
-Beskriva den histologiska uppbygganden av placenta och uppdelningen mellan moderns och fostrets del.
-Beskriva den histologiska uppbyggnaden av navelsträngen
-Struktur, förekomst och funktion för bröstkörtel
-# Menti
-Hur ser en follikelcell vid follikulär atresi ut?
-Vad gör zona pellucida?
-Vilket hormon producerar granolusaceller?
-Var hittar man glatt muskulatur i ovariet?
-Vilken cell producerar syncytiotrofoblastlager?
-Hitta granulosa luteinceller i ett preparat?
-Identifiera Deciduaceller i ett preparat?
-Hur identifierar man corpus albicans (bindvävsärr) ?
-Vilken struktur styr interaktionerna mellan foster och moderciruklationen?

content/Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG.md

@@ -1,36 +0,0 @@
-## Kurslitteratur
-[22: Male reproductive System](https://anatomicalsciences-lwwhealthlibrary-com.ezproxy.ub.gu.se/content.aspx?sectionid=257430537&bookid=3290)
-
-## Moment
-
-#### Testikeln  
-- [[Histologi/MUG/Tunica Albuginea|Tunica albuginea]] – kapsel, septa, mediastinum.  
-- [[Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi|Tubuli seminiferi]] – germinalepitel, Sertoliceller, blod-testis-barriär.  
-- [[Histologi/MUG/Leydigceller|Leydigceller]] – interstitiell hormonproduktion.  
-- [[Histologi/MUG/Spermatogenes|Spermatogenesen]] – faser från spermatogonium till spermie.
-
-#### Gångsystem och bitestikeln  
-- [[Histologi/MUG/Ductuli Efferentes|Ductuli efferentes]] – växelvis epitel, vågigt lumen, vätskeresorption.  
-- [[Histologi/MUG/Ductus Epididymis|Ductus epididymis]] – stereocilier, mognad/lagring av spermier.  
-- [[Histologi/MUG/Ductus Deferens|Ductus deferens]] – tre-skiktsmuskularis, veckad mukosa, ampulla.  
-- [[Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] – plexus pampiniformis, m. cremaster, värmereglering.
-
-#### Assesoriska körtlar  
-- [[Histologi/MUG/Vesica Seminalis|Vesica seminalis]] – fruktosrikt sekret, starkt veckad mucosa.  
-- [[Histologi/MUG/Prostata|Prostata]] – zoner, fibromuskulärt stroma, corpora amylacea, PSA.  
-- [[Histologi/MUG/Glandulae Bulbourethrales|Glandulae bulbourethrales]] – muköst försatssekret.
-
-#### Penis  
-Anatomi och histologi i [[Histologi/MUG/Penis|penis]].  
-- Tunn hud, tunica albuginea (yttre/inner lager) kring corpora cavernosa & corpus spongiosum.  
-- Kavernösa rum, NO-medierad erektion, venös avstängning.  
-- Uretra: epitelväxlingar, Littrés körtlar.  
-- Preputium och glans – sensorisk rikedom, kliniska kopplingar.
-
-## Mål
-Testikelns histologiska uppbyggnad. 
-Spermatogenesen.
-Funktion för sertoliceller och leydigceller.
-De olika gångsystemens histologiska uppbyggnad.
-De assesoriska körtlarnas histologiska uppbyggnad och funktion.
-Penis histologiska uppbyggnad.

content/Målbeskrivning/Mål.md

@@ -1,124 +0,0 @@
-
-## 1. Rörelseapparaten
-- Förstå hur muskler, leder och skelett samverkar för rörelse.
-- Redogöra för hur muskelns läge och kraftöverföring ger upphov till rörelse.
-- Förklara skillnaden mellan koncentrisk, excentrisk och isometrisk kontraktion.
-- Förklara hur agonist, synergist och antagonist samverkar.
-- Förstå skillnaden mellan tvärstrimmig, hjärt- och glatt muskel (struktur, innervering, funktion).
-- Förklara muskelns mikroskopiska uppbyggnad och kontraktionsmekanism (aktin–myosin).
-- Förklara principen för muskelspole och motorisk enhet (motor unit).
-- Beskriva skelettets uppbyggnad: kompakt/spongiöst ben, periost, endost, benmärg.
-- Redogöra för benbildning:
-  - Intramembranös (direkt)
-  - Endokondral (indirekt, via broskmodell)
-  - Zonindelning i epifysplattan
-- Förklara benremodellering och skillnad mellan omoget (filtben) och lammelärt ben.
-- Förstå broskets typer (hyalint, elastiskt, fibrillärt) och dess funktion.
-- Beskriva leder (synovialledens uppbyggnad, broskfogar, bindvävsfogar, bursor, senskidor).
-
----
-
-## 2. Cirkulation och hjärta
-- Förklara hjärtats pumpcykel (systole/diastole).
-- Förstå hur hjärtklaffar och retledningssystem samverkar.
-- Beskriva blodflödet genom hjärtat och de stora kärlen.
-- Förklara funktionen hos SA-knutan, AV-knutan, His’ bunt och Purkinjefibrer.
-- Förklara hjärtats vägglager (endokard, myokard, epikard) och perikardiets roll.
-- Beskriva kärlväggens lager (tunica intima, media, adventitia).
-- Förstå skillnader mellan artärer, vener, arterioler, venoler och kapillärer.
-- Förklara hur blodtrycksreglering och muskelpump fungerar.
-- Beskriva blodets sammansättning och cellernas funktion.
-- Förklara blodbildning (hematopoes) och utvecklingslinjer:
-  - Myeloid och erytroid linje
-  - Granulocytutveckling
-  - Trombocytbildning från megakaryocyt
-- Förklara neutrofilens vandring från blod till vävnad (diapedes).
-
----
-
-## 3. Hud
-- Förklara hudens lager och keratiniseringsprocessen (stratum basale → corneum).
-- Beskriva melaninsyntes och överföring till keratinocyter.
-- Förklara funktionen hos Langerhans-, Merkel- och melanocyter.
-- Redogöra för svettkörtlars sekretionstyper (merokrin, apokrin).
-- Förklara talgkörtelns holokrina sekretion.
-- Förstå hårsäckens struktur, tillväxt och stamceller.
-- Beskriva bröstkörtelns uppbyggnad och skillnaden mellan lakterande och icke-lakterande tillstånd.
-
----
-
-## 4. Lymfatiska och immunologiska processer
-- Förstå lymfcirkulationen (från vävnad till venvinkel).
-- Förklara funktionen för lymfnod, mjälte och thymus.
-- Redogöra för lymfknutans filtrering och aktivering av immunsvar.
-- Förstå T-cellsselektion i thymus (positiv/negativ).
-- Förklara mjältens blodflöde, funktion i blodfiltrering och immunövervakning.
-
----
-
-## 5. Nervsystemet
-- Förstå signalöverföring i neuron (aktionspotential, synapsöverföring).
-- Beskriva gliacellernas funktioner (astrocyter, oligodendrocyter, Schwannceller, mikroglia).
-- Förstå uppbyggnaden av CNS (grå/vit substans, bark, banor, kärnor).
-- Förklara hjärnhinnornas funktion (pia, arachnoidea, dura).
-- Förstå cerebrospinalvätskans produktion och cirkulation.
-- Förklara skillnaden mellan CNS och PNS: neuronens väg, ganglier och nervers lager (endo-/peri-/epineurium).
-- Förstå skillnaden mellan sympaticus och parasympaticus (ursprung, koppling, effekt).
-- Förklara reflexbågens princip.
-
----
-
-## 6. Respiration
-- Förstå luftvägarnas struktur och gradvisa förändring från trakea till alveol.
-- Förklara gasutbytet i alveoler (diffusionsbarriär, typ I- och II-pneumocyter).
-- Förstå surfaktantens roll och produktion.
-- Förklara lungans elastiska egenskaper och pleurans funktion.
-- Förstå skillnaden mellan respiratoriskt och olfaktoriskt epitel.
-
----
-
-## 7. Digestionssystemet
-- Förklara slemhinnans generella uppbyggnad (mucosa, submucosa, muscularis, serosa/adventitia).
-- Beskriva epitelvariationer längs GI-kanalen (esofagus → rektum).
-- Förklara magens körtelceller (parietal-, huvud-, mukösa och endokrina celler).
-- Förstå tunntarmens absorptionsmekanismer (villi, mikrovilli, kryptor).
-- Förklara tjocktarmens sekretion och resorption.
-- Förstå leverns lobulusstruktur och blodflöde (vena porta → centralven).
-- Förklara gallbildning och gallflöde.
-- Beskriva pankreas exokrina och endokrina delar (acinus, Langerhansöar).
-- Förklara hormonell reglering (insulin, glukagon) och diabetesprinciper.
-
----
-
-## 8. Urogenitalorgan
-- Förstå njurens filtrationsprocess (glomerulus, Bowmans kapsel).
-- Beskriva tubulära funktioner: reabsorption, sekretion, koncentration.
-- Förklara miktionens nervreglering och sfinktrars roll.
-- Förstå spermatogenes (meios I–II, spermiogenes).
-- Förklara sertolicellers och leydigcellers funktion.
-- Förstå oogenes, follikelutveckling och ovulation.
-- Förklara endometriets cykliska förändringar (menstruation, proliferation, sekretion).
-- Förstå corpus luteums bildning och regression.
-- Beskriva placentans struktur, barriär och näringsutbyte.
-- Förklara uppbyggnad och funktion av navelsträngen.
-
----
-
-## 9. Endokrina systemet
-- Förstå hormonell reglering via feedback (negativ återkoppling).
-- Förklara hypofysens uppbyggnad (adeno-/neurohypofys) och hormoner.
-- Beskriva sköldkörtelns hormonproduktion (tyroxin, T3, calcitonin).
-- Förklara paratyroideans PTH-effekt på kalciumreglering.
-- Förstå binjurens zoner och hormonproduktion (aldosteron, kortisol, androgener, adrenalin/noradrenalin).
-- Förklara pankreas endokrina funktion (insulin/glukagon).
-- Beskriva epifysens (corpus pineale) roll i melatoninsekretion.
-
----
-
-## 10. Allmän cell- och vävnadsnivå
-- Förstå cell–cell och cell–matrix-förbindelser (tight junctions, desmosomer, hemidesmosomer, gap junctions).
-- Förklara basalmembranets uppbyggnad och funktion.
-- Beskriva epitelens polaritet och förnyelse.
-- Förstå ECM:s komponenter (fibrer, grundsubstans, proteoglykaner, GAG).
-- Förklara skillnaden mellan olika bindvävstyper (lucker, stram, elastisk, retikulär, mesenkymal).
-- Förstå principen för vävnadsregeneration och stamcellers roll.

content/Målbeskrivning/index.md

@@ -1,23 +0,0 @@
----
-title: Målbeskrivningar
----
-
-- [[Målbeskrivning/1.1 Anatomi Rörelseapparaten|1.1 Anatomi – Rörelseapparaten]]
-- [[Målbeskrivning/1.2 Anatomi Hjärta och cirkulation|1.2 Anatomi – Hjärt- och cirkulation]]
-- [[Målbeskrivning/2.1 Histologi Epitel|2.1 Histologi – Epitel]]
-- [[Målbeskrivning/2.2 Histologi Bindväv|2.2 Histologi – Bindväv]]
-- [[Målbeskrivning/2.3 Histologi Ben och Benbildning|2.3 Histologi – Ben och benbildning]]
-- [[Målbeskrivning/2.4 Nervsystem|2.4 Nervsystem]]
-- [[Målbeskrivning/2.6 Histologi Muskelvävnad och Hjärta|2.6 Histologi – Muskelvävnad och hjärta]]
-- [[Målbeskrivning/2.7 Histologi Blodkärl, blod och blodbildning|2.7 Histologi – Blodkärl, blod och blodbildning]]
-- [[Målbeskrivning/3.1 Histologi Lymfatiska organ|3.1 Histologi – Lymfatiska organ]]
-- [[Målbeskrivning/3.2 Histologi Hud och Adnexa|3.2 Histologi – Hud och adnexa]]
-- [[Målbeskrivning/3.3 Anatomi GI|3.3 Anatomi – GI]]
-- [[Målbeskrivning/3.4 Histologi Endokrina organ|3.4 Histologi – Endokrina organ]]
-- [[Målbeskrivning/3.5 Histologi GI|3.5 Histologi – GI]]
-- [[Målbeskrivning/3.6 Respiration|3.6 Respiration]]
-- [[Målbeskrivning/4.1 Anatomi MUG, KUG, Njurar, urinvägar|4.1 Anatomi – MUG, KUG, Njurar, Urinvägar]]
-- [[Målbeskrivning/4.2 Histologi KUG 1|4.2 Histologi – KUG]]
-- [[Målbeskrivning/4.3 Histologi Njurar och Urinvägar|4.3 Histologi – Njurar och urinvägar]]
-- [[Målbeskrivning/4.4 Histologi KUG 2|4.4 Histologi – KUG 2]]
-- [[Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG|4.5 Histologi – MUG]]