vault backup: 2025-12-07 15:27:28

content/Anatomi & Histologi/Instuderingsfrågor/1.1 Rörelseapparaten.md

@@ -0,0 +1,35 @@
+Uppgifterna löses bäst i grupp.
+Utgå från den detaljerade måbeskrivningen och kurslitteraturen när ni svarar på frågorna.
+Skelettanatomi
+1: Gå igenom hela listan på kroppens ben och leder. Palpera och lär dig hitta dessa på dig
+själv eller på en kamrat. Fortsätt tills du kan peka ut och namnge dem utantill.
+2: Titta på bilder på de skelettdelar som du enligt målbeskrivningen skall kunna i detalj. Lär
+dig minst 5 utmärkande drag för var och en av dessa, så att du kan skilja dem åt om du ser
+dem eller får dem beskrivna för dig. Ett tips är att fokusera på stora knölar och utskott, samt
+på de delar som utgör ledytor.
+3: Lär dig beskriva ett bens uppbyggnad, och vilka skillnader som finns mellan långa ben,
+korta ben och platta ben avseende deras struktur. Lär dig att ge exempel på de olika typerna
+av ben och var de finns i kroppen (vilket du ju redan kan efter att ha gått igenom fråga 1
+ovan)
+Muskelanatomi och rörelselära
+4: Gå igenom muskeltabellen och öva på ursprung, fäste och funktion för samtliga muskler.
+Lär dig peka ut ursprung, fäste och förlopp på din egen kropp och visa rörelsen som är
+muskelns funktion.
+5: Studera de leder som tas upp i målbeskrivningen och som du skall kunna i detalj. Vilka
+ben utgör ledhuvud och ledpanna i dessa leder? Runt vilka axlar sker rörelsen i dessa leder
+och vad kallas de rörelserna på medicinskt latin? Vilka andra utmärkande drag finns för
+dessa leder?
+6: Lär dig använda begreppen ursprung, fäste och rörelseaxel för att förklara varför en
+muskel har en viss funktion över en led. Öva på minst tio olika muskler.
+Generell terminologi och medicinskt latin
+7: Lär dig termerna för att ange riktningar och lägen i kroppen. Öva på att peka ut två
+punkter på kroppen och beskriv deras läge i förhållande till varandra med korrekt anatomisk
+terminologi. Passa också på att namnge de ben, muskler och organ som finns i närheten av
+de punkter ni utgår ifrån.
+8: Öva på att beskriva kroppen utifrån olika axlar och plan. Leta efter radiologiska bilder på
+nätet eller i böcker och beskriv dessa utifrån vilka plan genom kroppen de visar. Ser du
+kroppen framifrån, nedifrån eller från sidan? Bonuspoäng om du dessutom kan identifiera de
+anatomiska strukturerna som visas.
+9: Slå upp namnen på de minst tio muskler du gått igenom i fråga 6 ovan. Lär dig vad
+musklernas namn betyder på svenska. Försök hitta andra muskler med liknande namn och
+diskutera med en kamrat varför namnen liknar varandra.

content/Anatomi & Histologi/Instuderingsfrågor/1.2 Hjärta och cirkulation.md

@@ -0,0 +1,27 @@
+
+Dessa frågor kräver längre och mer resonerande svar. Jobba gärna ihop med en el flera
+kurskamrater!
+1. Rita en schematisk bild över vilka hjärtrum och blodkärlstyper som ingår i
+cirkulationssystemet.
+2. Hur säkerställs blodets flödesriktning genom hjärta och kärl (dvs, hur hindras backflöde)?
+3. Vilka delar av hjärtat projiceras mest ventralt respektive dorsalt?
+4. På vilka sätt skiljer sig artärer från vener?
+5. Var sitter segelklaffarna och hur är de förankrade? Varför en sådan förankring?
+6. Hur sprids den signal som får hjärtat att kontrahera?
+7. Förklara kortfattat uppdelningen i stora och lilla kretsloppet.
+8. Vilka typer av kapillärer finns? Hur hänger utseende och funktion ihop? Ge exempel på
+vävnader med olika typer av kapillärer.
+9. Under fostertiden finns en öppen förbindelse mellan de båda förmaken – denna stängs
+normalt vid födseln. Vad heter denna förbindelse? Fundera över vilka konsekvenser en
+ofullständig slutning av denna förbindelse skulle kunna få.
+10. Beskriv kort funktion och uppbyggnad av hjärtvägg och hjärtsäck.
+11. Vilka tre vener tömmer sig i atrium dextrum?
+12. Vilka delar består aorta thoracica av?
+13. Beskriv med en teckning utseendet på aorta abdominalis och avgående stora kärl.
+Namnge dessa på latin och ange vilket organ/organsystem de primärt försörjer med blod.
+14. Vad är en bifurkation? Exemplifiera!
+15. Du är ute på VFU och får i uppgift att dels mäta blodtrycket på en patient, dels göra en
+venprovtagning. Vilken ”rekvisita” behöver du? Hur går du till väga för att skapa bra
+förutsättningar för ett gott resultat? Fundera över vilka parametrar som är viktigast.
+16. Vid en hjärtauskultation placeras stetoskopet inte bara på ett ställe utan flera – vilken är
+den anatomiska orsaken till att man gör så?

content/Anatomi & Histologi/Instuderingsfrågor/Zoom meeting.md

@@ -0,0 +1,5 @@
+foo
+
+foobar
+hej
+Hello! How can I help you today?

content/Anatomi & Histologi/Instuderingsfrågor/index.md

@@ -0,0 +1,6 @@
+
+
+```dataview
+LIST
+WHERE file.name != "index" and contains(file.folder, this.file.folder)
+```

content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning 1/Alla mål.md

@@ -0,0 +1,124 @@
+
+## 1. Rörelseapparaten
+- Förstå hur muskler, leder och skelett samverkar för rörelse.
+- Redogöra för hur muskelns läge och kraftöverföring ger upphov till rörelse.
+- Förklara skillnaden mellan koncentrisk, excentrisk och isometrisk kontraktion.
+- Förklara hur agonist, synergist och antagonist samverkar.
+- Förstå skillnaden mellan tvärstrimmig, hjärt- och glatt muskel (struktur, innervering, funktion).
+- Förklara muskelns mikroskopiska uppbyggnad och kontraktionsmekanism (aktin–myosin).
+- Förklara principen för muskelspole och motorisk enhet (motor unit).
+- Beskriva skelettets uppbyggnad: kompakt/spongiöst ben, periost, endost, benmärg.
+- Redogöra för benbildning:
+  - Intramembranös (direkt)
+  - Endokondral (indirekt, via broskmodell)
+  - Zonindelning i epifysplattan
+- Förklara benremodellering och skillnad mellan omoget (filtben) och lammelärt ben.
+- Förstå broskets typer (hyalint, elastiskt, fibrillärt) och dess funktion.
+- Beskriva leder (synovialledens uppbyggnad, broskfogar, bindvävsfogar, bursor, senskidor).
+
+---
+
+## 2. Cirkulation och hjärta
+- Förklara hjärtats pumpcykel (systole/diastole).
+- Förstå hur hjärtklaffar och retledningssystem samverkar.
+- Beskriva blodflödet genom hjärtat och de stora kärlen.
+- Förklara funktionen hos SA-knutan, AV-knutan, His’ bunt och Purkinjefibrer.
+- Förklara hjärtats vägglager (endokard, myokard, epikard) och perikardiets roll.
+- Beskriva kärlväggens lager (tunica intima, media, adventitia).
+- Förstå skillnader mellan artärer, vener, arterioler, venoler och kapillärer.
+- Förklara hur blodtrycksreglering och muskelpump fungerar.
+- Beskriva blodets sammansättning och cellernas funktion.
+- Förklara blodbildning (hematopoes) och utvecklingslinjer:
+  - Myeloid och erytroid linje
+  - Granulocytutveckling
+  - Trombocytbildning från megakaryocyt
+- Förklara neutrofilens vandring från blod till vävnad (diapedes).
+
+---
+
+## 3. Hud
+- Förklara hudens lager och keratiniseringsprocessen (stratum basale → corneum).
+- Beskriva melaninsyntes och överföring till keratinocyter.
+- Förklara funktionen hos Langerhans-, Merkel- och melanocyter.
+- Redogöra för svettkörtlars sekretionstyper (merokrin, apokrin).
+- Förklara talgkörtelns holokrina sekretion.
+- Förstå hårsäckens struktur, tillväxt och stamceller.
+- Beskriva bröstkörtelns uppbyggnad och skillnaden mellan lakterande och icke-lakterande tillstånd.
+
+---
+
+## 4. Lymfatiska och immunologiska processer
+- Förstå lymfcirkulationen (från vävnad till venvinkel).
+- Förklara funktionen för lymfnod, mjälte och thymus.
+- Redogöra för lymfknutans filtrering och aktivering av immunsvar.
+- Förstå T-cellsselektion i thymus (positiv/negativ).
+- Förklara mjältens blodflöde, funktion i blodfiltrering och immunövervakning.
+
+---
+
+## 5. Nervsystemet
+- Förstå signalöverföring i neuron (aktionspotential, synapsöverföring).
+- Beskriva gliacellernas funktioner (astrocyter, oligodendrocyter, Schwannceller, mikroglia).
+- Förstå uppbyggnaden av CNS (grå/vit substans, bark, banor, kärnor).
+- Förklara hjärnhinnornas funktion (pia, arachnoidea, dura).
+- Förstå cerebrospinalvätskans produktion och cirkulation.
+- Förklara skillnaden mellan CNS och PNS: neuronens väg, ganglier och nervers lager (endo-/peri-/epineurium).
+- Förstå skillnaden mellan sympaticus och parasympaticus (ursprung, koppling, effekt).
+- Förklara reflexbågens princip.
+
+---
+
+## 6. Respiration
+- Förstå luftvägarnas struktur och gradvisa förändring från trakea till alveol.
+- Förklara gasutbytet i alveoler (diffusionsbarriär, typ I- och II-pneumocyter).
+- Förstå surfaktantens roll och produktion.
+- Förklara lungans elastiska egenskaper och pleurans funktion.
+- Förstå skillnaden mellan respiratoriskt och olfaktoriskt epitel.
+
+---
+
+## 7. Digestionssystemet
+- Förklara slemhinnans generella uppbyggnad (mucosa, submucosa, muscularis, serosa/adventitia).
+- Beskriva epitelvariationer längs GI-kanalen (esofagus → rektum).
+- Förklara magens körtelceller (parietal-, huvud-, mukösa och endokrina celler).
+- Förstå tunntarmens absorptionsmekanismer (villi, mikrovilli, kryptor).
+- Förklara tjocktarmens sekretion och resorption.
+- Förstå leverns lobulusstruktur och blodflöde (vena porta → centralven).
+- Förklara gallbildning och gallflöde.
+- Beskriva pankreas exokrina och endokrina delar (acinus, Langerhansöar).
+- Förklara hormonell reglering (insulin, glukagon) och diabetesprinciper.
+
+---
+
+## 8. Urogenitalorgan
+- Förstå njurens filtrationsprocess (glomerulus, Bowmans kapsel).
+- Beskriva tubulära funktioner: reabsorption, sekretion, koncentration.
+- Förklara miktionens nervreglering och sfinktrars roll.
+- Förstå spermatogenes (meios I–II, spermiogenes).
+- Förklara sertolicellers och leydigcellers funktion.
+- Förstå oogenes, follikelutveckling och ovulation.
+- Förklara endometriets cykliska förändringar (menstruation, proliferation, sekretion).
+- Förstå corpus luteums bildning och regression.
+- Beskriva placentans struktur, barriär och näringsutbyte.
+- Förklara uppbyggnad och funktion av navelsträngen.
+
+---
+
+## 9. Endokrina systemet
+- Förstå hormonell reglering via feedback (negativ återkoppling).
+- Förklara hypofysens uppbyggnad (adeno-/neurohypofys) och hormoner.
+- Beskriva sköldkörtelns hormonproduktion (tyroxin, T3, calcitonin).
+- Förklara paratyroideans PTH-effekt på kalciumreglering.
+- Förstå binjurens zoner och hormonproduktion (aldosteron, kortisol, androgener, adrenalin/noradrenalin).
+- Förklara pankreas endokrina funktion (insulin/glukagon).
+- Beskriva epifysens (corpus pineale) roll i melatoninsekretion.
+
+---
+
+## 10. Allmän cell- och vävnadsnivå
+- Förstå cell–cell och cell–matrix-förbindelser (tight junctions, desmosomer, hemidesmosomer, gap junctions).
+- Förklara basalmembranets uppbyggnad och funktion.
+- Beskriva epitelens polaritet och förnyelse.
+- Förstå ECM:s komponenter (fibrer, grundsubstans, proteoglykaner, GAG).
+- Förklara skillnaden mellan olika bindvävstyper (lucker, stram, elastisk, retikulär, mesenkymal).
+- Förstå principen för vävnadsregeneration och stamcellers roll.

content/Anatomi & Histologi/Målbeskrivning 1/Plan.md

@@ -0,0 +1,24 @@
+
+Fredag:
+- Gör klart Epitel/Bindväv/Ben 30min
+- Blod 2h
+- Muskler 2h
+- Nerv 2h
+- Hud 2h
+- Anki 300
+
+Lördag
+* Lymfatiska 2h
+* Endokrina 2h
+* GI 2h
+* Respiratoriska 2h
+* Anki 300
+
+Söndag
+* Njure 1h
+* MUG 3h
+* KUG 3h
+* Anki 300
+
+Måndag
+* Anki 1000