Update
This commit is contained in:
75
.idea/workspace.xml
generated
75
.idea/workspace.xml
generated
@@ -5,8 +5,10 @@
|
||||
</component>
|
||||
<component name="ChangeListManager">
|
||||
<list default="true" id="d89ddef3-0f6b-45b8-91d4-ca4b15835330" name="Changes" comment="Update">
|
||||
<change afterPath="$PROJECT_DIR$/content/Metabolic_Metro_Map.svg" afterDir="false" />
|
||||
<change beforePath="$PROJECT_DIR$/.idea/workspace.xml" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/.idea/workspace.xml" afterDir="false" />
|
||||
<change beforePath="$PROJECT_DIR$/content/.obsidian/workspace.json" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/content/.obsidian/workspace.json" afterDir="false" />
|
||||
<change beforePath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md" afterDir="false" />
|
||||
<change beforePath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Hemoglobin/Anteckningar.md" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Hemoglobin/Anteckningar.md" afterDir="false" />
|
||||
</list>
|
||||
<option name="SHOW_DIALOG" value="false" />
|
||||
<option name="HIGHLIGHT_CONFLICTS" value="true" />
|
||||
@@ -18,42 +20,47 @@
|
||||
<option name="RECENT_GIT_ROOT_PATH" value="$PROJECT_DIR$" />
|
||||
<option name="UPDATE_TYPE" value="REBASE" />
|
||||
</component>
|
||||
<component name="GitHubPullRequestSearchHistory"><![CDATA[{
|
||||
"lastFilter": {
|
||||
"state": "OPEN",
|
||||
"assignee": "jdahlin"
|
||||
<component name="GitHubPullRequestSearchHistory">{
|
||||
"lastFilter": {
|
||||
"state": "OPEN",
|
||||
"assignee": "jdahlin"
|
||||
}
|
||||
}]]></component>
|
||||
<component name="GithubPullRequestsUISettings"><![CDATA[{
|
||||
"selectedUrlAndAccountId": {
|
||||
"url": "https://github.com/jdahlin/medical-notes.git",
|
||||
"accountId": "1e93f994-4fa7-4744-99e1-09949f7f05dc"
|
||||
}</component>
|
||||
<component name="GithubPullRequestsUISettings">{
|
||||
"selectedUrlAndAccountId": {
|
||||
"url": "https://github.com/jdahlin/medical-notes.git",
|
||||
"accountId": "1e93f994-4fa7-4744-99e1-09949f7f05dc"
|
||||
}
|
||||
}]]></component>
|
||||
<component name="ProjectColorInfo"><![CDATA[{
|
||||
"associatedIndex": 8
|
||||
}]]></component>
|
||||
}</component>
|
||||
<component name="ProjectColorInfo">{
|
||||
"associatedIndex": 8
|
||||
}</component>
|
||||
<component name="ProjectId" id="357FfPPGmybv8emiZqIykuEuVFA" />
|
||||
<component name="ProjectViewState">
|
||||
<option name="hideEmptyMiddlePackages" value="true" />
|
||||
<option name="showExcludedFiles" value="false" />
|
||||
<option name="showLibraryContents" value="true" />
|
||||
</component>
|
||||
<component name="PropertiesComponent"><![CDATA[{
|
||||
"keyToString": {
|
||||
"RunOnceActivity.ShowReadmeOnStart": "true",
|
||||
"RunOnceActivity.git.unshallow": "true",
|
||||
"git-widget-placeholder": "main",
|
||||
"last_opened_file_path": "/Users/johandahlin/dev/medical-notes",
|
||||
"node.js.detected.package.eslint": "true",
|
||||
"node.js.detected.package.tslint": "true",
|
||||
"node.js.selected.package.eslint": "(autodetect)",
|
||||
"node.js.selected.package.tslint": "(autodetect)",
|
||||
"nodejs_package_manager_path": "npm",
|
||||
"settings.editor.selected.configurable": "project.propVCSSupport.DirectoryMappings",
|
||||
"vue.rearranger.settings.migration": "true"
|
||||
<component name="PropertiesComponent">{
|
||||
"keyToString": {
|
||||
"RunOnceActivity.ShowReadmeOnStart": "true",
|
||||
"RunOnceActivity.git.unshallow": "true",
|
||||
"git-widget-placeholder": "main",
|
||||
"last_opened_file_path": "/Users/johandahlin/dev/medical-notes/content",
|
||||
"node.js.detected.package.eslint": "true",
|
||||
"node.js.detected.package.tslint": "true",
|
||||
"node.js.selected.package.eslint": "(autodetect)",
|
||||
"node.js.selected.package.tslint": "(autodetect)",
|
||||
"nodejs_package_manager_path": "npm",
|
||||
"settings.editor.selected.configurable": "preferences.pluginManager",
|
||||
"vue.rearranger.settings.migration": "true"
|
||||
}
|
||||
}]]></component>
|
||||
}</component>
|
||||
<component name="RecentsManager">
|
||||
<key name="CopyFile.RECENT_KEYS">
|
||||
<recent name="$PROJECT_DIR$/content" />
|
||||
</key>
|
||||
</component>
|
||||
<component name="SharedIndexes">
|
||||
<attachedChunks>
|
||||
<set>
|
||||
@@ -70,6 +77,9 @@
|
||||
<option name="presentableId" value="Default" />
|
||||
<updated>1762453305813</updated>
|
||||
<workItem from="1762453307058" duration="710000" />
|
||||
<workItem from="1762593327520" duration="34000" />
|
||||
<workItem from="1762612608374" duration="65000" />
|
||||
<workItem from="1762612692934" duration="4412000" />
|
||||
</task>
|
||||
<task id="LOCAL−00001" summary="Update">
|
||||
<option name="closed" value="true" />
|
||||
@@ -92,7 +102,14 @@
|
||||
<option name="presentableId" value="LOCAL−00003" />
|
||||
<updated>1762453373454</updated>
|
||||
</task>
|
||||
<option name="localTasksCounter" value="4" />
|
||||
<task id="LOCAL−00004" summary="Update">
|
||||
<option name="closed" value="true" />
|
||||
<created>1762593338504</created>
|
||||
<option name="number" value="LOCAL−00004" />
|
||||
<option name="presentableId" value="LOCAL−00004" />
|
||||
<updated>1762593338504</updated>
|
||||
</task>
|
||||
<option name="localTasksCounter" value="5" />
|
||||
<servers />
|
||||
</component>
|
||||
<component name="TypeScriptGeneratedFilesManager">
|
||||
|
||||
4
content/.obsidian/appearance.json
vendored
4
content/.obsidian/appearance.json
vendored
@@ -1 +1,3 @@
|
||||
{}
|
||||
{
|
||||
"theme": "moonstone"
|
||||
}
|
||||
138
content/.obsidian/workspace.json
vendored
138
content/.obsidian/workspace.json
vendored
@@ -6,49 +6,15 @@
|
||||
{
|
||||
"id": "3f6b32748450846e",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"dimension": 45.94112399643176,
|
||||
"dimension": 39.33161953727505,
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "27077a42d8148cad",
|
||||
"id": "c500e8fa861f0cdd",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Biokemi/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Instuderingsfrågor"
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
"id": "6e7e28f234be4190",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "image",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "attachments/Pasted image 20251106143824.png"
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-image",
|
||||
"title": "Pasted image 20251106143824"
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"currentTab": 1
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
"id": "b57ecb38d33da701",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"dimension": 54.058876003568244,
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "38dfef798d41824f",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Biokemi/Kolhydrater/Anteckningar.md",
|
||||
"file": "Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false
|
||||
},
|
||||
@@ -57,6 +23,27 @@
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
]
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
"id": "0d9c4c4ff8b60780",
|
||||
"type": "tabs",
|
||||
"dimension": 60.66838046272493,
|
||||
"children": [
|
||||
{
|
||||
"id": "2ece43473d04ae34",
|
||||
"type": "leaf",
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "markdown",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md",
|
||||
"mode": "source",
|
||||
"source": false
|
||||
},
|
||||
"icon": "lucide-file",
|
||||
"title": "Lärandemål"
|
||||
}
|
||||
}
|
||||
]
|
||||
}
|
||||
],
|
||||
"direction": "vertical"
|
||||
@@ -129,7 +116,7 @@
|
||||
"state": {
|
||||
"type": "backlink",
|
||||
"state": {
|
||||
"file": "Biokemi/Kolhydrater/Anteckningar.md",
|
||||
"file": "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md",
|
||||
"collapseAll": false,
|
||||
"extraContext": false,
|
||||
"sortOrder": "alphabetical",
|
||||
@@ -139,7 +126,7 @@
|
||||
"unlinkedCollapsed": true
|
||||
},
|
||||
"icon": "links-coming-in",
|
||||
"title": "Backlinks for Anteckningar"
|
||||
"title": "Backlinks for Lärandemål"
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
{
|
||||
@@ -204,50 +191,53 @@
|
||||
"bases:Create new base": false
|
||||
}
|
||||
},
|
||||
"active": "38dfef798d41824f",
|
||||
"active": "2ece43473d04ae34",
|
||||
"lastOpenFiles": [
|
||||
"Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Termodynamik",
|
||||
"Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Nukleotider/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md",
|
||||
"Biokemi/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Nukleotider/anki_cards_semicolon.csv",
|
||||
"Biokemi/Nukleotider/anki_cards.csv",
|
||||
"Biokemi/Labsäkerhet/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Labsäkerhet/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Kolhydrater/Lärandemål.md",
|
||||
"Biokemi/Kolhydrater/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Kolhydrater/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Kemiska bindingar/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Kemiska bindingar/Föreläsning.md",
|
||||
"Biokemi/Hemoglobin/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Hemoglobin/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Hemoglobin/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Frågeställning I.md",
|
||||
"Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar II.md",
|
||||
"Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md",
|
||||
"Biokemi/Hemoglobin/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Hemoglobin/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Kemiska bindingar/Föreläsning.md",
|
||||
"Biokemi/Kemiska bindingar/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Kolhydrater/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Labsäkerhet/Provfrågor.md",
|
||||
"Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Frågeställning I.md",
|
||||
"Biokemi/Nukleotider",
|
||||
"Biokemi/Labsäkerhet",
|
||||
"Biokemi/Kemiska bindingar",
|
||||
"Biokemi/Kolhydrater",
|
||||
"Biokemi/Hemoglobin",
|
||||
"Biokemi/Från aminosyror till proteiner",
|
||||
"Biokemi",
|
||||
"Notes - Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md",
|
||||
"Notes - Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md",
|
||||
"Notes - Biokemi/Nukleotider/Lärandemål.md",
|
||||
"Notes - Biokemi/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md",
|
||||
"Notes - Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md",
|
||||
"Metabolic_Metro_Map.svg",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251108121121.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251106143824.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251106144030.png",
|
||||
"Biokemi/Hemoglobin/Anteckningar.md",
|
||||
"Biokemi/Untitled.md",
|
||||
"Biokemi/Labsäkerhet",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251107143236.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251107141657.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251107125523.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251107122832.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251107122326.png",
|
||||
"Biokemi/Kolhydrater",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251107103427.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251107103403.png",
|
||||
"attachments/Pasted image 20251107103007.png",
|
||||
"Biokemi/Hemoglobin",
|
||||
"Untitled.md",
|
||||
"Biokemi/Från aminosyror till proteiner",
|
||||
"Introduktion.md",
|
||||
"PU.md",
|
||||
"Biokemi/Kemiska bindingar",
|
||||
"Biokemi/Kemiska bindingar.md",
|
||||
"Biokemi",
|
||||
"Tentor/index.md",
|
||||
"Målbeskrivning/index.md",
|
||||
"Föreläsningar/1014 Histologi MUG.md",
|
||||
"Föreläsningar/1023 Inför preptanta.md",
|
||||
"Målbeskrivning/4.2 Histologi KUG 1.md",
|
||||
"Målbeskrivning/Mål.md",
|
||||
"Föreläsningar/0930 GI Histologi 1.md",
|
||||
"Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md",
|
||||
"Histologi/Blodkärl/Lymfkärl.md",
|
||||
"Histologi/MUG",
|
||||
"Föreläsningar"
|
||||
"attachments/Pasted image 20251107103427.png"
|
||||
]
|
||||
}
|
||||
@@ -133,14 +133,13 @@ mer syre är transporterat där det behövs, 66% effektivitet i muskler som anv
|
||||
Det finns en annan del av ett protein (Hb t.ex.) där den allosteriska regulation binder, det skiljer sig från den aktiva delen där syre binder.
|
||||
En competitor kan binda till samma ställe där liganden binder (CO, $O_2$)
|
||||
|
||||
2,3-BPG binder till β-subenhetn på Hb i T-state
|
||||
stabiliserar T-state och förenklar syres frisläppning
|
||||
2,3-BPG binder till β-subenhetn på Hb i T-state stabiliserar T-state och förenklar syres frisläppning
|
||||
2,3-BPG gör att att bindningen till syre försvagas och ökar effektivitet av transporten
|
||||
|
||||
HbF har andra subenheter, 2,3-BPG har lägre bindningsaffinitet. Det gör att syre kan transporteras från moderns HbF till fostrets HbF.
|
||||
|
||||
Andra allosteriska egenskaper av
|
||||
Bohreffekten är att vätejoen och koldioxid kan binda till Hbmolekylen stabiliserar T-state och flyttar på dissocationkruvan
|
||||
Bohreffekten är att vätejon och koldioxid kan binda till Hbmolekylen stabiliserar T-state och flyttar på dissocationkruvan
|
||||
|
||||
I muskeln finns det mer vätejoner och pH är lägre
|
||||
Syreskillnaden influenserar frisläppandet av syre från Hb
|
||||
|
||||
@@ -3,7 +3,7 @@ Kunna det som går igenom på föreläsningen och instuderingsuppgifterna
|
||||
|
||||
SKA KUNNA: Sjukdomar som kommer upp i slides ska kunnas och det som kommer i instuderingsfrågorna
|
||||
|
||||
Kapitel 11 sid 491-492 om galktosemi och laktosintolerans
|
||||
Kapitel 11 sid 491-492 om galaktosemi och laktosintolerans
|
||||
### Struktur
|
||||
Kolhydrator kan också kalla sockerarter/sackarider
|
||||
kedjor: polymerer och polysackarider t.ex. stärkelse
|
||||
|
||||
10
content/Biokemi/Kolhydrater/Lärandemål.md
Normal file
10
content/Biokemi/Kolhydrater/Lärandemål.md
Normal file
@@ -0,0 +1,10 @@
|
||||
|
||||
~~**Kolhydraters struktur:** aldos/ketos, isomeri, ringbildning, glykosidisk bindning.~~
|
||||
~~**Monosackarider:** glukos (struktur ska kunnas), galaktos, N-acetylglukosamin, N-acetylgalaktosamin, fukos, sialinsyra.~~
|
||||
**Disackarider:** laktos, galaktosemi, laktosintolerans.
|
||||
**Glykokonjugat:** glykoproteiner (N-linked + O-linked) / glykolipider / proteoglykaner (principiell struktur ska kunnas), mucopolysackaridos.
|
||||
**Diversitet – AB0-systemet.**
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
**Beskriva kolhydraters struktur och biologiska roller.**
|
||||
25
content/Biokemi/Kolhydrater/Provfrågor.md
Normal file
25
content/Biokemi/Kolhydrater/Provfrågor.md
Normal file
@@ -0,0 +1,25 @@
|
||||
**1** Blodgrupperna ABO är kolhydratstrukturer som bland annat finns på våra röda blodkroppar.
|
||||
A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna från varandra?
|
||||
B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar från O donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar från donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?
|
||||
|
||||
A) Vad är mukopolysackaridos?
|
||||
B) Beskriv den biokemiska bakgrunden för mukopolysackaridos. (2p)
|
||||
|
||||
Diskutera molekylära likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)
|
||||
|
||||
Kolhydrater finns förutom i fri form även bundna till lipider och proteiner. Vilka är de två vanligaste typerna av bindningar mellan kolhydrater och proteiner? (2p)
|
||||
|
||||
A) Vad kallas den kovalenta bindningen som binder ihop två monosackarider (till exempel i en di- eller tri-sackarid)?
|
||||
B) Ange två skäl till varför tre hexoser kan resultera i många fler olika trisackarider än antalet olika tripeptider tre aminosyror kan resultera i.
|
||||
|
||||
Glykaner kan vara O-länkade och N-länkade. Förklara kortfattat vad detta innebär på molekylär nivå. (4p) (Max 150 ord)
|
||||
|
||||
Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och proteoglykaner. (4p) (Max 150 ord)
|
||||
|
||||
Laktosintolerans och galaktosemi: ge ett exempel på vad som är gemensamt för dessa tillstånd och ett exempel på vad som skiljer dem åt. (4p) (Max 200 ord.)
|
||||
|
||||
Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipider. (4p)
|
||||
|
||||
Förklara kortfattat likheter och skillnader mellan glukos, glukopyranos och N-acetylglukosamin på strukturell/molekylär nivå (dvs inte deras roller i kroppen och liknande). (4p)
|
||||
|
||||
Glukos lagras hos människan i form av glykogen. Hos växter lagras glukos som stärkelse. Beskriv skillnader och likheter mellan glykogen och stärkelse. (4p)
|
||||
40
content/Biokemi/Labsäkerhet/Anteckningar.md
Normal file
40
content/Biokemi/Labsäkerhet/Anteckningar.md
Normal file
@@ -0,0 +1,40 @@
|
||||
Vad är rätt om “God laboratoriesed”? (OBS! Mer än ett svar kan vara korrekt)
|
||||
✅ **En rapport behöver skrivas och signeras av forskarna efter varje genomförd studie.**
|
||||
✅ **Alla prov och resultat ska markeras med namn, datum och innehåll.**
|
||||
✅ **För att säkerställa att forskningen håller hög kvalitet och motverka fusk ska forskare följa god laboratoriesed.**
|
||||
|
||||
Vad är rätt om du kommer i kontakt med eller spiller kemiskt farliga ämnen?
|
||||
✅ **Skölj under kran eller nöddusch om du får något på huden.**
|
||||
✅ **Använd ögondusch om du råkar få något i ögonen.**
|
||||
✅ **Informera genast en labbassistent. Materialet kan behöva absorberas med vermikulit.**
|
||||
✅ **Torka bort spillet med handskar på.**
|
||||
|
||||
De korrekta svaren är:
|
||||
✅ Man kan råka sticka hål på handsken utan att vara medveten om det.
|
||||
✅ De kan släppa igenom kemikalier om de används för länge.
|
||||
✅ Man kan bli mera fumlig med handskar på.
|
||||
|
||||
**Vad är rätt angående forskningsetik? (OBS! Mer än ett svar kan vara korrekt)**
|
||||
✅ Etiska kodex (riktlinjer) är **inte juridiskt bindande**, men påverkar lagstiftningen.
|
||||
✅ Enligt Vetenskapsrådets riktlinjer ska du **tala sanning och inte stjäla resultat**.
|
||||
✅ **Informerat samtycke** innebär att individen får tillräcklig information för att själv kunna välja att delta.
|
||||
|
||||
Det korrekta svaret är:
|
||||
✅ **Etanol kan öppnas på bänk, utan ytterligare ventilering.**
|
||||
✅ **I labbet är det ett undertryck jämfört med omgivande lokaler.**
|
||||
|
||||
**Vad menas med en klass C brand?**
|
||||
✅ Brand i elektronisk utrustning
|
||||
|
||||
**Vad är rätt rörande arbete med brandfarliga ämnen? (OBS! Mer än ett svar kan vara korrekt)
|
||||
✅ **Var försiktig med substansen nära elektrisk utrustning.**
|
||||
✅ **Tag reda på var brandsäkerhetsutrustningen finns.**
|
||||
✅ **Håll ordentligt avstånd från öppna lågor.**
|
||||
|
||||
**Om det börjar brinna där du har spillt ut etanol eller lösningsmedel, vilken eller vilka typer av brandsläckare är lämpligast att använda?**
|
||||
✅ Klass B
|
||||
✅ Klass C
|
||||
✅ Klass D
|
||||
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251108121121.png]]Inte 0, 1,
|
||||
23
content/Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md
Normal file
23
content/Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
Varje cell innehåller tillräckligt information för att replikera hela kroppen
|
||||
|
||||
Dogmen: DNA till RNA till protein
|
||||
Ny forskning visar kan gå från RNA till DNA (omvänt transkriptas)
|
||||
|
||||
- DNA → DNA: DNA polymeras (DNA replikation)
|
||||
- DNA → RNA: RNA polymeras (translation)
|
||||
- RNA → Protein: Ribosom (transkription)
|
||||
|
||||
Prokaryoter har ingen cellkärna, allt händer på samma ställe
|
||||
Eukaryoter:
|
||||
- Kärna: DNA och primär transkription & processering
|
||||
- Cytoplasman: translation
|
||||
|
||||
Från frågestund
|
||||
- Många blandar ihop replikation/translation/transkription
|
||||
- RNA/DNA polymeras
|
||||
- Tabell viktig, fråga ATP/GTP/CTP
|
||||
- första fem är helt avgörande AGCTU
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
12
content/Biokemi/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md
Normal file
12
content/Biokemi/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md
Normal file
@@ -0,0 +1,12 @@
|
||||
#### Vad är den centrala dogmen?
|
||||
#### Hur skiljer sig RNA från DNA?
|
||||
#### Hur numreras de olika kolatomerna i ribos och deoxyribos? Mellan vilka positioner bildas fosfodiesterbindningar? På vilken position sitter baser?
|
||||
#### Vad är skillnaden mellan en nukleosid och en nukleotid?
|
||||
#### Hur skiljer sig AMP, ADP och ATP från varandra?
|
||||
#### Lär dig namnen på de olika nukleosiderna och nukleotiderna i RNA och DNA.
|
||||
#### I vilken riktning syntetiseras DNA och RNA?
|
||||
#### Beskriv en dubbelsträngad DNA helix av B-typ så noga som möjligt. Antal baspar (bp) per varv, riktning på strängarna etc. Vad innebär det att strängarna är antiparallella och komplementära?
|
||||
#### Vad menas med begreppen major och minor groove?
|
||||
#### Vilka olika krafter påverkar den dubbelsträngade DNA-helixens stabilitet?
|
||||
#### Smältpunkten (melting temperature, Tm) för en DNA molekyl är den temperatur då hälften av strängarna inte längre finns föreligger i dubbelsträngad form. Hur påverkar de baser som finns i DNA-molekylen smältpunkten hos DNA? Hur många vätebindningar finns i AT resp. GC baspar?
|
||||
#### Vad menas med att replikation är semikonservativ?
|
||||
11
content/Biokemi/Nukleotider/Lärandemål.md
Normal file
11
content/Biokemi/Nukleotider/Lärandemål.md
Normal file
@@ -0,0 +1,11 @@
|
||||
- En introduktion till den centrala dogmen.
|
||||
- Molekylärbiologiska begrepp: replikation, transkription, translation, den genetiska koden, läsram.
|
||||
- Enzymatiska aktiviteter inom molekylärbiologin: DNA polymeras, RNA polymeras, ribosomen.
|
||||
- Principiell struktur för nukleotider och nukleosider.
|
||||
- Det strukturella underlaget för komplementär basparning.
|
||||
- Fysikaliska principer för dubbelsträngade DNA/RNA molekylers stabilitet.
|
||||
- Ribonukleotidreduktas.
|
||||
-----
|
||||
- Beskriva byggstenarna för DNA och RNA, deras syntes och konsekvenser av störd nukleotidsyntes.
|
||||
- Kunna översiktligt beskriva stegen i den centrala dogmen.
|
||||
- Primärstruktur och sekundärstruktur för DNA och RNA.
|
||||
52
content/Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md
Normal file
52
content/Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md
Normal file
@@ -0,0 +1,52 @@
|
||||
**5** A) Vilken typ av bindning bryter nukleaser?
|
||||
B) Skriv det fullständiga namnet för dCMP.
|
||||
|
||||
A. Hur många vätebindningar finns i AT resp. GC baspar?
|
||||
B. Hur påverkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)
|
||||
|
||||
**6** Vilket/vilka av följande påståenden om RNA är korrekta?
|
||||
A. Hur skiljer sig endonukleaser från exonukleaser?
|
||||
B. Skriv det fullständiga namnet för dADP?
|
||||
|
||||
A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider?
|
||||
B) Vad är AMP förkortning för?
|
||||
|
||||
De olika kolatomerna i ribos och deoxyribos numreras som 1', 2', 3', 4' och 5' . (2p)
|
||||
A) Vad skiljer ribos från deoxyribos?
|
||||
B) Till vilken position är basen kopplad?
|
||||
|
||||
Den vanligaste formen som DNA antar kallas B-DNA. Vilka två påståenden stämmer om denna? (2p)
|
||||
|
||||
Det är mellan 10 – 10,4 baspar per varv av helixen.
|
||||
Den är vänstervriden.
|
||||
Avståndet mellan baspar är cirka 3,4 Å.
|
||||
De två strängarna parallella.
|
||||
|
||||
Vilka två nedanstående påståenden är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
A Uracil är en kvävebas i DNA.
|
||||
B Kolatomen i position 1' hos sockret är bunden till kvävebasen via en β-glykosid-bindning.
|
||||
C Adenosin är en nukleosid.
|
||||
D ATP innehåller två fosfatgrupper.
|
||||
|
||||
**8**
|
||||
Nukleotider bygger upp RNA och DNA.
|
||||
|
||||
A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider?
|
||||
B) I vilken position på sockret sitter kvävebasen?
|
||||
C) I vilken position på sockret sitter fosfatgruppen?
|
||||
D) Vad är dGDP förkortning för?
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
A) Vad är skillnaden mellan exo- och endonukleaser?
|
||||
B) Skriv det fullständiga namnet för CMP.
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om nukleotider är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
A En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och tre fosfatgrupper.
|
||||
B Den innersta fosfatgruppen, närmast sockret, kallas gamma.
|
||||
C Ribonukleotider har en OH-grupp på 3'-kolatomen.
|
||||
D Deoxyribonukleotider innehåller en OH-grupp på 2'-kolatomen.
|
||||
|
||||
Nukleotider är de byggstenar som bygger upp både DNA och RNA. Vilken kemisk grupp finns i 2' position hos ribonukleotider, och hur skiljer sig denna från deoxyribonukleotider? (4p)
|
||||
1243
content/Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md
Normal file
1243
content/Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md
Normal file
File diff suppressed because it is too large
Load Diff
0
content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md
Normal file
0
content/Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md
Normal file
13
content/Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md
Normal file
13
content/Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md
Normal file
@@ -0,0 +1,13 @@
|
||||
#### Termodynamik
|
||||
Berg kap 1: sid 12–15, kap 5.2, kap 115: sid 449–456
|
||||
|
||||
#### Nyckelord
|
||||
Grundkoncept och termodynamikens tre lagar.
|
||||
Entalpi (H), entropi (S), Gibbs fria energi (G), ändring i Gibbs fria energi (ΔG) och redoxpotential (E₀′).
|
||||
Exergoniska och endergoniska reaktioner.
|
||||
Begreppet aktiveringsenergi i biokemiska reaktioner.
|
||||
Standardtillstånd och kopplade reaktioner.
|
||||
|
||||
#### Ska kunna
|
||||
Förstå sambandet mellan fri energi, entalpi, entropi och jämviktskonstanter.
|
||||
Förstå koppling mellan biokemiska reaktioner och vad som kännetecknar biomolekyler med högt energiinnehåll.
|
||||
BIN
content/attachments/Pasted image 20251108121121.png
Normal file
BIN
content/attachments/Pasted image 20251108121121.png
Normal file
Binary file not shown.
|
After Width: | Height: | Size: 169 KiB |
Reference in New Issue
Block a user