Update

.idea/workspace.xml

@@ -5,8 +5,10 @@
   </component>
   <component name="ChangeListManager">
     <list default="true" id="d89ddef3-0f6b-45b8-91d4-ca4b15835330" name="Changes" comment="Update">
+      <change afterPath="$PROJECT_DIR$/content/Metabolic_Metro_Map.svg" afterDir="false" />
+      <change beforePath="$PROJECT_DIR$/.idea/workspace.xml" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/.idea/workspace.xml" afterDir="false" />
       <change beforePath="$PROJECT_DIR$/content/.obsidian/workspace.json" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/content/.obsidian/workspace.json" afterDir="false" />
-      <change beforePath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md" afterDir="false" />
+      <change beforePath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Hemoglobin/Anteckningar.md" beforeDir="false" afterPath="$PROJECT_DIR$/content/Biokemi/Hemoglobin/Anteckningar.md" afterDir="false" />
     </list>
     <option name="SHOW_DIALOG" value="false" />
     <option name="HIGHLIGHT_CONFLICTS" value="true" />
@@ -18,42 +20,47 @@
     <option name="RECENT_GIT_ROOT_PATH" value="$PROJECT_DIR$" />
     <option name="UPDATE_TYPE" value="REBASE" />
   </component>
-  <component name="GitHubPullRequestSearchHistory"><![CDATA[{
+  <component name="GitHubPullRequestSearchHistory">{
-  "lastFilter": {
+  &quot;lastFilter&quot;: {
-    "state": "OPEN",
+    &quot;state&quot;: &quot;OPEN&quot;,
-    "assignee": "jdahlin"
+    &quot;assignee&quot;: &quot;jdahlin&quot;
   }
-}]]></component>
+}</component>
-  <component name="GithubPullRequestsUISettings"><![CDATA[{
+  <component name="GithubPullRequestsUISettings">{
-  "selectedUrlAndAccountId": {
+  &quot;selectedUrlAndAccountId&quot;: {
-    "url": "https://github.com/jdahlin/medical-notes.git",
+    &quot;url&quot;: &quot;https://github.com/jdahlin/medical-notes.git&quot;,
-    "accountId": "1e93f994-4fa7-4744-99e1-09949f7f05dc"
+    &quot;accountId&quot;: &quot;1e93f994-4fa7-4744-99e1-09949f7f05dc&quot;
   }
-}]]></component>
+}</component>
-  <component name="ProjectColorInfo"><![CDATA[{
+  <component name="ProjectColorInfo">{
-  "associatedIndex": 8
+  &quot;associatedIndex&quot;: 8
-}]]></component>
+}</component>
   <component name="ProjectId" id="357FfPPGmybv8emiZqIykuEuVFA" />
   <component name="ProjectViewState">
     <option name="hideEmptyMiddlePackages" value="true" />
     <option name="showExcludedFiles" value="false" />
     <option name="showLibraryContents" value="true" />
   </component>
-  <component name="PropertiesComponent"><![CDATA[{
+  <component name="PropertiesComponent">{
-  "keyToString": {
+  &quot;keyToString&quot;: {
-    "RunOnceActivity.ShowReadmeOnStart": "true",
+    &quot;RunOnceActivity.ShowReadmeOnStart&quot;: &quot;true&quot;,
-    "RunOnceActivity.git.unshallow": "true",
+    &quot;RunOnceActivity.git.unshallow&quot;: &quot;true&quot;,
-    "git-widget-placeholder": "main",
+    &quot;git-widget-placeholder&quot;: &quot;main&quot;,
-    "last_opened_file_path": "/Users/johandahlin/dev/medical-notes",
+    &quot;last_opened_file_path&quot;: &quot;/Users/johandahlin/dev/medical-notes/content&quot;,
-    "node.js.detected.package.eslint": "true",
+    &quot;node.js.detected.package.eslint&quot;: &quot;true&quot;,
-    "node.js.detected.package.tslint": "true",
+    &quot;node.js.detected.package.tslint&quot;: &quot;true&quot;,
-    "node.js.selected.package.eslint": "(autodetect)",
+    &quot;node.js.selected.package.eslint&quot;: &quot;(autodetect)&quot;,
-    "node.js.selected.package.tslint": "(autodetect)",
+    &quot;node.js.selected.package.tslint&quot;: &quot;(autodetect)&quot;,
-    "nodejs_package_manager_path": "npm",
+    &quot;nodejs_package_manager_path&quot;: &quot;npm&quot;,
-    "settings.editor.selected.configurable": "project.propVCSSupport.DirectoryMappings",
+    &quot;settings.editor.selected.configurable&quot;: &quot;preferences.pluginManager&quot;,
-    "vue.rearranger.settings.migration": "true"
+    &quot;vue.rearranger.settings.migration&quot;: &quot;true&quot;
   }
-}]]></component>
+}</component>
+  <component name="RecentsManager">
+    <key name="CopyFile.RECENT_KEYS">
+      <recent name="$PROJECT_DIR$/content" />
+    </key>
+  </component>
   <component name="SharedIndexes">
     <attachedChunks>
       <set>
@@ -70,6 +77,9 @@
       <option name="presentableId" value="Default" />
       <updated>1762453305813</updated>
       <workItem from="1762453307058" duration="710000" />
+      <workItem from="1762593327520" duration="34000" />
+      <workItem from="1762612608374" duration="65000" />
+      <workItem from="1762612692934" duration="4412000" />
     </task>
     <task id="LOCAL−00001" summary="Update">
       <option name="closed" value="true" />
@@ -92,7 +102,14 @@
       <option name="presentableId" value="LOCAL−00003" />
       <updated>1762453373454</updated>
     </task>
-    <option name="localTasksCounter" value="4" />
+    <task id="LOCAL−00004" summary="Update">
+      <option name="closed" value="true" />
+      <created>1762593338504</created>
+      <option name="number" value="LOCAL−00004" />
+      <option name="presentableId" value="LOCAL−00004" />
+      <updated>1762593338504</updated>
+    </task>
+    <option name="localTasksCounter" value="5" />
     <servers />
   </component>
   <component name="TypeScriptGeneratedFilesManager">

content/.obsidian/appearance.json

@@ -1 +1,3 @@
-{}
+{
+  "theme": "moonstone"
+}

content/.obsidian/workspace.json

@@ -6,49 +6,15 @@
       {
         "id": "3f6b32748450846e",
         "type": "tabs",
-        "dimension": 45.94112399643176,
+        "dimension": 39.33161953727505,
         "children": [
           {
-            "id": "27077a42d8148cad",
+            "id": "c500e8fa861f0cdd",
             "type": "leaf",
             "state": {
               "type": "markdown",
               "state": {
-                "file": "Biokemi/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md",
+                "file": "Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md",
-                "mode": "source",
-                "source": false
-              },
-              "icon": "lucide-file",
-              "title": "Instuderingsfrågor"
-            }
-          },
-          {
-            "id": "6e7e28f234be4190",
-            "type": "leaf",
-            "state": {
-              "type": "image",
-              "state": {
-                "file": "attachments/Pasted image 20251106143824.png"
-              },
-              "icon": "lucide-image",
-              "title": "Pasted image 20251106143824"
-            }
-          }
-        ],
-        "currentTab": 1
-      },
-      {
-        "id": "b57ecb38d33da701",
-        "type": "tabs",
-        "dimension": 54.058876003568244,
-        "children": [
-          {
-            "id": "38dfef798d41824f",
-            "type": "leaf",
-            "state": {
-              "type": "markdown",
-              "state": {
-                "file": "Biokemi/Kolhydrater/Anteckningar.md",
                 "mode": "source",
                 "source": false
               },
@@ -57,6 +23,27 @@
             }
           }
         ]
+      },
+      {
+        "id": "0d9c4c4ff8b60780",
+        "type": "tabs",
+        "dimension": 60.66838046272493,
+        "children": [
+          {
+            "id": "2ece43473d04ae34",
+            "type": "leaf",
+            "state": {
+              "type": "markdown",
+              "state": {
+                "file": "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md",
+                "mode": "source",
+                "source": false
+              },
+              "icon": "lucide-file",
+              "title": "Lärandemål"
+            }
+          }
+        ]
       }
     ],
     "direction": "vertical"
@@ -129,7 +116,7 @@
             "state": {
               "type": "backlink",
               "state": {
-                "file": "Biokemi/Kolhydrater/Anteckningar.md",
+                "file": "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md",
                 "collapseAll": false,
                 "extraContext": false,
                 "sortOrder": "alphabetical",
@@ -139,7 +126,7 @@
                 "unlinkedCollapsed": true
               },
               "icon": "links-coming-in",
-              "title": "Backlinks for Anteckningar"
+              "title": "Backlinks for Lärandemål"
             }
           },
           {
@@ -204,50 +191,53 @@
       "bases:Create new base": false
     }
   },
-  "active": "38dfef798d41824f",
+  "active": "2ece43473d04ae34",
   "lastOpenFiles": [
+    "Biokemi/Termodynamik/Anteckningar.md",
+    "Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md",
+    "Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md",
+    "Biokemi/Termodynamik",
+    "Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md",
+    "Biokemi/Nukleotider/Lärandemål.md",
+    "Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md",
+    "Biokemi/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md",
+    "Biokemi/Nukleotider/anki_cards_semicolon.csv",
+    "Biokemi/Nukleotider/anki_cards.csv",
+    "Biokemi/Labsäkerhet/Provfrågor.md",
+    "Biokemi/Labsäkerhet/Anteckningar.md",
+    "Biokemi/Kolhydrater/Lärandemål.md",
+    "Biokemi/Kolhydrater/Provfrågor.md",
+    "Biokemi/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md",
+    "Biokemi/Kolhydrater/Anteckningar.md",
+    "Biokemi/Kemiska bindingar/Instuderingsfrågor.md",
+    "Biokemi/Kemiska bindingar/Föreläsning.md",
+    "Biokemi/Hemoglobin/Provfrågor.md",
+    "Biokemi/Hemoglobin/Instuderingsfrågor.md",
+    "Biokemi/Hemoglobin/Anteckningar.md",
+    "Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Frågeställning I.md",
     "Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar II.md",
     "Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar I.md",
-    "Biokemi/Hemoglobin/Instuderingsfrågor.md",
+    "Biokemi/Nukleotider",
-    "Biokemi/Hemoglobin/Provfrågor.md",
+    "Biokemi/Labsäkerhet",
-    "Biokemi/Kemiska bindingar/Föreläsning.md",
+    "Biokemi/Kemiska bindingar",
-    "Biokemi/Kemiska bindingar/Instuderingsfrågor.md",
+    "Biokemi/Kolhydrater",
-    "Biokemi/Kolhydrater/Anteckningar.md",
+    "Biokemi/Hemoglobin",
-    "Biokemi/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md",
+    "Biokemi/Från aminosyror till proteiner",
-    "Biokemi/Labsäkerhet/Provfrågor.md",
+    "Biokemi",
-    "Biokemi/Från aminosyror till proteiner/Frågeställning I.md",
+    "Notes - Biokemi/Nukleotider/Video undertexter.md",
+    "Notes - Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md",
+    "Notes - Biokemi/Nukleotider/Lärandemål.md",
+    "Notes - Biokemi/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md",
+    "Notes - Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md",
+    "Metabolic_Metro_Map.svg",
+    "attachments/Pasted image 20251108121121.png",
     "attachments/Pasted image 20251106143824.png",
     "attachments/Pasted image 20251106144030.png",
-    "Biokemi/Hemoglobin/Anteckningar.md",
-    "Biokemi/Untitled.md",
-    "Biokemi/Labsäkerhet",
     "attachments/Pasted image 20251107143236.png",
     "attachments/Pasted image 20251107141657.png",
     "attachments/Pasted image 20251107125523.png",
     "attachments/Pasted image 20251107122832.png",
     "attachments/Pasted image 20251107122326.png",
-    "Biokemi/Kolhydrater",
+    "attachments/Pasted image 20251107103427.png"
-    "attachments/Pasted image 20251107103427.png",
-    "attachments/Pasted image 20251107103403.png",
-    "attachments/Pasted image 20251107103007.png",
-    "Biokemi/Hemoglobin",
-    "Untitled.md",
-    "Biokemi/Från aminosyror till proteiner",
-    "Introduktion.md",
-    "PU.md",
-    "Biokemi/Kemiska bindingar",
-    "Biokemi/Kemiska bindingar.md",
-    "Biokemi",
-    "Tentor/index.md",
-    "Målbeskrivning/index.md",
-    "Föreläsningar/1014 Histologi MUG.md",
-    "Föreläsningar/1023 Inför preptanta.md",
-    "Målbeskrivning/4.2 Histologi KUG 1.md",
-    "Målbeskrivning/Mål.md",
-    "Föreläsningar/0930 GI Histologi 1.md",
-    "Målbeskrivning/3.5 Histologi GI.md",
-    "Histologi/Blodkärl/Lymfkärl.md",
-    "Histologi/MUG",
-    "Föreläsningar"
   ]
 }

content/Biokemi/Hemoglobin/Anteckningar.md

@@ -133,14 +133,13 @@ mer syre är transporterat där det behövs, 66% effektivitet i muskler som anv
 Det finns en annan del av ett protein (Hb t.ex.) där den allosteriska regulation binder, det skiljer sig från den aktiva delen där syre binder.
 En competitor kan binda till samma ställe där liganden binder (CO, $O_2$)
 
-2,3-BPG binder till β-subenhetn på Hb i T-state
+2,3-BPG binder till β-subenhetn på Hb i T-state stabiliserar T-state och förenklar syres frisläppning
-stabiliserar T-state och förenklar syres frisläppning
 2,3-BPG gör att att bindningen till syre försvagas och ökar effektivitet av transporten
 
 HbF har andra subenheter, 2,3-BPG har lägre bindningsaffinitet. Det gör att syre kan transporteras från moderns HbF till fostrets HbF.
 
 Andra allosteriska egenskaper av 
-Bohreffekten är att vätejoen och koldioxid kan binda till Hbmolekylen stabiliserar T-state och flyttar på dissocationkruvan
+Bohreffekten är att vätejon och koldioxid kan binda till Hbmolekylen stabiliserar T-state och flyttar på dissocationkruvan
 
 I muskeln finns det mer vätejoner och pH är lägre
 Syreskillnaden influenserar frisläppandet av syre från Hb

content/Biokemi/Kolhydrater/Anteckningar.md

@@ -3,7 +3,7 @@ Kunna det som går igenom på föreläsningen och instuderingsuppgifterna
 
 SKA KUNNA: Sjukdomar som kommer upp i slides ska kunnas och det som kommer i instuderingsfrågorna
 
-Kapitel 11 sid 491-492 om galktosemi och laktosintolerans
+Kapitel 11 sid 491-492 om galaktosemi och laktosintolerans
 ### Struktur
 Kolhydrator kan också kalla sockerarter/sackarider
 kedjor: polymerer och polysackarider t.ex. stärkelse

content/Biokemi/Kolhydrater/Lärandemål.md

@@ -0,0 +1,10 @@
+
+~~**Kolhydraters struktur:** aldos/ketos, isomeri, ringbildning, glykosidisk bindning.~~
+~~**Monosackarider:** glukos (struktur ska kunnas), galaktos, N-acetylglukosamin, N-acetylgalaktosamin, fukos, sialinsyra.~~
+**Disackarider:** laktos, galaktosemi, laktosintolerans.
+**Glyko­konjugat:** glykoproteiner (N-linked + O-linked) / glykolipider / proteoglykaner (principiell struktur ska kunnas), mucopolysackaridos.
+**Diversitet – AB0-systemet.**
+
+---
+
+**Beskriva kolhydraters struktur och biologiska roller.**

content/Biokemi/Kolhydrater/Provfrågor.md

@@ -0,0 +1,25 @@
+**1** Blodgrupperna ABO är kolhydratstrukturer som bland annat finns på våra röda blodkroppar.
+A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna från varandra?
+B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar från O donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar från donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?
+
+A) Vad är mukopolysackaridos?
+B) Beskriv den biokemiska bakgrunden för mukopolysackaridos. (2p)
+
+ Diskutera molekylära likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)
+
+Kolhydrater finns förutom i fri form även bundna till lipider och proteiner. Vilka är de två vanligaste typerna av bindningar mellan kolhydrater och proteiner? (2p)
+
+A) Vad kallas den kovalenta bindningen som binder ihop två monosackarider (till exempel i en di- eller tri-sackarid)?
+B) Ange två skäl till varför tre hexoser kan resultera i många fler olika trisackarider än antalet olika tripeptider tre aminosyror kan resultera i.
+
+Glykaner kan vara O-länkade och N-länkade. Förklara kortfattat vad detta innebär på molekylär nivå. (4p) (Max 150 ord)
+
+Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och proteoglykaner. (4p) (Max 150 ord)
+
+Laktosintolerans och galaktosemi: ge ett exempel på vad som är gemensamt för dessa tillstånd och ett exempel på vad som skiljer dem åt. (4p) (Max 200 ord.)
+
+Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipider. (4p)
+
+Förklara kortfattat likheter och skillnader mellan glukos, glukopyranos och N-acetylglukosamin på strukturell/molekylär nivå (dvs inte deras roller i kroppen och liknande). (4p)
+
+Glukos lagras hos människan i form av glykogen. Hos växter lagras glukos som stärkelse. Beskriv skillnader och likheter mellan glykogen och stärkelse. (4p)

content/Biokemi/Labsäkerhet/Anteckningar.md

@@ -0,0 +1,40 @@
+Vad är rätt om “God laboratoriesed”?  (OBS! Mer än ett svar kan vara korrekt)
+✅ **En rapport behöver skrivas och signeras av forskarna efter varje genomförd studie.**
+✅ **Alla prov och resultat ska markeras med namn, datum och innehåll.**
+✅ **För att säkerställa att forskningen håller hög kvalitet och motverka fusk ska forskare följa god laboratoriesed.**
+
+Vad är rätt om du kommer i kontakt med eller spiller kemiskt farliga ämnen?
+✅ **Skölj under kran eller nöddusch om du får något på huden.**
+✅ **Använd ögondusch om du råkar få något i ögonen.**
+✅ **Informera genast en labbassistent. Materialet kan behöva absorberas med vermikulit.**
+✅ **Torka bort spillet med handskar på.**
+
+De korrekta svaren är:
+✅ Man kan råka sticka hål på handsken utan att vara medveten om det.
+✅ De kan släppa igenom kemikalier om de används för länge.
+✅ Man kan bli mera fumlig med handskar på.
+
+**Vad är rätt angående forskningsetik? (OBS! Mer än ett svar kan vara korrekt)**
+✅ Etiska kodex (riktlinjer) är **inte juridiskt bindande**, men påverkar lagstiftningen.
+✅ Enligt Vetenskapsrådets riktlinjer ska du **tala sanning och inte stjäla resultat**.
+✅ **Informerat samtycke** innebär att individen får tillräcklig information för att själv kunna välja att delta.
+
+Det korrekta svaret är:
+✅ **Etanol kan öppnas på bänk, utan ytterligare ventilering.**
+✅ **I labbet är det ett undertryck jämfört med omgivande lokaler.**
+
+**Vad menas med en klass C brand?**
+✅ Brand i elektronisk utrustning
+
+**Vad är rätt rörande arbete med brandfarliga ämnen? (OBS! Mer än ett svar kan vara korrekt)  
+✅ **Var försiktig med substansen nära elektrisk utrustning.**
+✅ **Tag reda på var brandsäkerhetsutrustningen finns.**
+✅ **Håll ordentligt avstånd från öppna lågor.**
+
+**Om det börjar brinna där du har spillt ut etanol eller lösningsmedel, vilken eller vilka typer av brandsläckare är lämpligast att använda?** 
+✅ Klass B
+✅ Klass C
+✅ Klass D
+
+
+![[Pasted image 20251108121121.png]]Inte 0, 1,

content/Biokemi/Nukleotider/Anteckningar.md

@@ -0,0 +1,23 @@
+Varje cell innehåller tillräckligt information för att replikera hela kroppen
+
+Dogmen: DNA till RNA till protein
+Ny forskning visar kan gå från RNA till DNA (omvänt transkriptas)
+
+- DNA → DNA: DNA polymeras (DNA replikation)
+- DNA → RNA: RNA polymeras (translation)
+- RNA → Protein: Ribosom (transkription)
+
+Prokaryoter har ingen cellkärna, allt händer på samma ställe
+Eukaryoter:
+- Kärna: DNA och primär transkription & processering
+- Cytoplasman: translation
+
+Från frågestund
+- Många blandar ihop replikation/translation/transkription
+- RNA/DNA polymeras
+- Tabell viktig, fråga ATP/GTP/CTP
+	- första fem är helt avgörande AGCTU
+
+
+
+

content/Biokemi/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md

@@ -0,0 +1,12 @@
+#### Vad är den centrala dogmen?
+#### Hur skiljer sig RNA från DNA?    
+#### Hur numreras de olika kolatomerna i ribos och deoxyribos? Mellan vilka positioner bildas fosfodiesterbindningar? På vilken position sitter baser?    
+#### Vad är skillnaden mellan en nukleosid och en nukleotid?    
+#### Hur skiljer sig AMP, ADP och ATP från varandra?
+#### Lär dig namnen på de olika nukleosiderna och nukleotiderna i RNA och DNA.
+#### I vilken riktning syntetiseras DNA och RNA?
+#### Beskriv en dubbelsträngad DNA helix av B-typ så noga som möjligt. Antal baspar (bp) per varv, riktning på strängarna etc. Vad innebär det att strängarna är antiparallella och komplementära?
+#### Vad menas med begreppen major och minor groove?
+#### Vilka olika krafter påverkar den dubbelsträngade DNA-helixens stabilitet?
+#### Smältpunkten (melting temperature, Tm) för en DNA molekyl är den temperatur då hälften av strängarna inte längre finns föreligger i dubbelsträngad form. Hur påverkar de baser som finns i DNA-molekylen smältpunkten hos DNA? Hur många vätebindningar finns i AT resp. GC baspar?
+#### Vad menas med att replikation är semikonservativ?

content/Biokemi/Nukleotider/Lärandemål.md

@@ -0,0 +1,11 @@
+- En introduktion till den centrala dogmen.
+- Molekylärbiologiska begrepp: replikation, transkription, translation, den genetiska koden, läsram.
+- Enzymatiska aktiviteter inom molekylärbiologin: DNA polymeras, RNA polymeras, ribosomen.
+- Principiell struktur för nukleotider och nukleosider.
+- Det strukturella underlaget för komplementär basparning.
+- Fysikaliska principer för dubbelsträngade DNA/RNA molekylers stabilitet.
+- Ribonukleotidreduktas.
+  -----
+- Beskriva byggstenarna för DNA och RNA, deras syntes och konsekvenser av störd nukleotidsyntes.
+- Kunna översiktligt beskriva stegen i den centrala dogmen.
+- Primärstruktur och sekundärstruktur för DNA och RNA.

content/Biokemi/Nukleotider/Provfrågor.md

@@ -0,0 +1,52 @@
+**5** A) Vilken typ av bindning bryter nukleaser?
+B) Skriv det fullständiga namnet för dCMP.
+
+A. Hur många vätebindningar finns i AT resp. GC baspar?
+B. Hur påverkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)
+
+**6** Vilket/vilka av följande påståenden om RNA är korrekta?
+A. Hur skiljer sig endonukleaser från exonukleaser?
+B. Skriv det fullständiga namnet för dADP?
+
+A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider?
+B) Vad är AMP förkortning för?
+
+De olika kolatomerna i ribos och deoxyribos numreras som 1', 2', 3', 4' och 5' . (2p)
+A) Vad skiljer ribos från deoxyribos?
+B) Till vilken position är basen kopplad?
+
+Den vanligaste formen som DNA antar kallas B-DNA. Vilka två påståenden stämmer om denna? (2p)
+
+Det är mellan 10 – 10,4 baspar per varv av helixen.
+Den är vänstervriden.
+Avståndet mellan baspar är cirka 3,4 Å.
+De två strängarna parallella.
+
+Vilka två nedanstående påståenden är korrekta? (2p)
+
+A Uracil är en kvävebas i DNA.
+B Kolatomen i position 1' hos sockret är bunden till kvävebasen via en β-glykosid-bindning.
+C Adenosin är en nukleosid.
+D ATP innehåller två fosfatgrupper.
+
+**8**
+Nukleotider bygger upp RNA och DNA.
+
+A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider?
+B) I vilken position på sockret sitter kvävebasen?
+C) I vilken position på sockret sitter fosfatgruppen?
+D) Vad är dGDP förkortning för?
+(4p)
+
+A) Vad är skillnaden mellan exo- och endonukleaser?
+B) Skriv det fullständiga namnet för CMP.
+(4p)
+
+Vilka två påståenden om nukleotider är korrekta? (2p)
+
+A En nukleotid består av en kvävebas, ett socker och tre fosfatgrupper.
+B Den innersta fosfatgruppen, närmast sockret, kallas gamma.
+C Ribonukleotider har en OH-grupp på 3'-kolatomen.
+D Deoxyribonukleotider innehåller en OH-grupp på 2'-kolatomen.
+
+Nukleotider är de byggstenar som bygger upp både DNA och RNA. Vilken kemisk grupp finns i 2' position hos ribonukleotider, och hur skiljer sig denna från deoxyribonukleotider? (4p)

content/Biokemi/Termodynamik/Lärandemål.md

@@ -0,0 +1,13 @@
+#### Termodynamik
+Berg kap 1: sid 12–15, kap 5.2, kap 115: sid 449–456
+
+#### Nyckelord
+Grundkoncept och termodynamikens tre lagar.
+Entalpi (H), entropi (S), Gibbs fria energi (G), ändring i Gibbs fria energi (ΔG) och redoxpotential (E₀′).
+Exergoniska och endergoniska reaktioner.
+Begreppet aktiveringsenergi i biokemiska reaktioner.
+Standardtillstånd och kopplade reaktioner.
+
+#### Ska kunna
+Förstå sambandet mellan fri energi, entalpi, entropi och jämviktskonstanter.
+Förstå koppling mellan biokemiska reaktioner och vad som kännetecknar biomolekyler med högt energiinnehåll.