vault backup: 2025-12-20 08:41:03

content/Anatomi & Histologi 2/! Översikt.md

@@ -0,0 +1,68 @@
+https://canvas.gu.se/courses/91586/pages/f-informationssida-for-anatomi-och-histologi-del-2-cns-slash-oga-slash-ora?module_item_id=1418966
+
+Välkomna till denna del av kursen, där ni under de två terminsavslutande veckorna får grundläggande kunskaper i anatomi och histologi avseende CNS, ögat och örat, vilka behövs för att du ska få en helhetsbild av deras fysiologiska funktion under termin två.  För att underlätta för er denna första termin har vi skrivit ned ett par punkter med rekommendation hur ni tar till er stoffet, men kom ihåg att det är en universitetsutbildning där ni styr över er inlärning, vi finns i första hand för att hjälpa och examinera.
+
+# Obligatoriska moment:
+
+- Gruppövning i anatomi på CNS 
+- Skriftlig tentamen vid kursdelens slut bestående av MCQ samt andra självrättande frågetyper
+
+# Mål och detaljerad målbeskrivning
+
+Den detaljerade målbeskrivningen tar upp allt kursen innehåller och således vad som  tenteras. Föreläsningar, litteratur, gruppövningar, instuderingsfrågor erbjuds av oss lärare för att ni ska nå dessa mål, men ni ansvarar för att läsa målen och nå dem, så ha koll på detta dokument och mitt (Magnus) tips är att ni inför varje föreläsning samt när ni i efterhand sammanfattar respektive föreläsning hela tiden stämmer av (och checkar av) på den detaljerade målbeskrivningen, då vet ni att ni inget missar men samtidigt inte heller försvinner iväg på ett för kursen ovidkommande stickspår. 
+
+[[Målbeskrivning]]
+
+För att nå dessa mål erbjuder vi följande:
+
+### 1) Föreläsningar:
+
+Avseende Nervsystemet hålls dessa föreläsningar på plats enligt schema. Dessa baseras på tavelundervisning med powerpointbilderna som bildmaterial (men alltså ej som sammanfattningar/litteratur, dvs missar man föreläsning så hänvisas man till kursbok eller kurskamrats anteckningar, och inte ppp). Till detta förutsätts ni läsa kapitlen om Nervsystemet i histologi- samt anatomiboken.
+Avseende Öga/Öra så är dessa förinspelade. Dessa tittar ni således själva på (enligt schemat) varefter vi har digitala frågestunder på zoom. Till detta förutsätts ni läsa kapitlen om öga/öra i histologi- samt anatomiboken.
+### 2) Frågestunder:
+
+Finns inplanerade i schemat och sker i anknytning till förinspelade föreläsningar och digital mikroskopering samt inför tentamen. (Mejla oss gärna frågor på förhand). Till det kan ni alltid fråga om det mesta på de vanliga föreläsningarna, jag (Magnus) brukar hjälpligt kunna svara oavsett vilken del av kursdelen ni undrar över.
+### 3) Genomgångar på plats (TBL): 
+
+Vi har två schemalagda genomgångar (Nervsystemet och Öga/Öra) på plats med uppgifter och frågor. Vi arbetar där tillsammans med fall, där själva arbetet i sig utgör inlärningen och något material delas inte ut (själva arbetet är materialet), och missar man dessa får man själv läsa ikapp lämpligt.
+### 4) Mikroskopi: 
+
+Digital mikroskopering (Sectra och zoom) sker två gånger: en gång för Öga/Öra och en gång för nervsystemet.
+Mikroskopering på plats sker en gång (med två cirkulerande lärare) i grupprum 1-7 enligt schema.
+Du bör annars "mikroskopera" själv på Sectra (följ demokompendiet  - i slutet finns kursdel F)
+Kurslitteraturen (histologiboken) är förstås också värdefull här, kapitlen om Öga/Öra samt nervsystemet
+Demokompendium Download Demokompendium för mikroskopi (samma som i modul C)
+### 5) Grupprum, modeller och anatomiövning:
+
+Du ska delta i en gruppövning om CNS/öga/öra (kvällstid) där ni får ta del av våra modeller i grupprummen. Dessa är obligatoriska.
+Förutom de schemalagda passen här rekommenderas ni själva använda grupprummen och modellerna när ni i övrigt pluggar in materialet, jag (Magnus) tror personligen att den mest tidseffektiva instuderingen av detta material är att efter föreläsningarna sätta sig med målbeskrivningen i grupprummen och ta fram strukturerna på modellerna. 
+### 6) Kurslitteratur (samma som för kursdel C):
+
+För att uppnå alla mål i den detaljerade målbeskrivningen förutsätts ni läsa motsvarande kapitel i anatomiboken (nervsystemet, öga, öra).  Annan likvärdig kurslitteratur kan också väljas (kan absolut fungera lika bra men där har vi förstås inga kapitelhänvisningar).
+Anatomi: Johansson. Anatomi i klartext, 1:a upplaga, 2015
+Histologi: Histology: A Text and Atlas: With Correlated Cell and Molecular Biology (e-bok)
+-Bredvidläsning, för den intresserade,: Clinically oriented Anatomy (e-bok.) 
+Hemsidan nervsystemet.se är riktigt bra, där hittar ni närmst alla detaljer i målbeskrivningen.
+Även att söka på google-bilder (eller dylikt) brukar kunna ge många bra bilder, om man undrar över någon specifik struktur och inte har ett atlas att tillgå. 
+### 7) Instuderingsfrågor
+
+Finns för varje moment, för den som vill. Ni behöver alltså inte göra dessa, personligen tror jag ni bättre checkar av mot den detaljerade målbeskrivningen, men det har efterfrågats av tidigare kurser och finns för den som så önskar.
+Instuderingsfrågor för kursdel F Download Instuderingsfrågor för kursdel F  
+### 8) Inspelade äldre, filmer avseende nervsystemets anatomi specifikt.
+
+För den som tycker de hjälper finns det äldre föreläsningsfilmer ni gärna får använda. De är lugna och pedagogiska och brukar uppskattas av såväl de som är snabba som de som önskar lite repetition (med möjlighet till paus och hur många omtag man än önskar). Dessa ersätter inte aktuella föreläsningar men finns med som hjälp för den som vill få något repeterat eller förstås om någon är sjuk och missar föreläsning.
+Det finns inga inspelningar från de vanliga föreläsningarna (då dessa är tavelbaserade och interaktiva) utan missar man dessa får man antingen be studiekamraterna efter anteckningar alternativt använda sig av övriga 7 listade pedagogiska alternativ för att nå kursmålen.
+
+## Zoom
+
+https://gu-se.zoom.us/j/62993534868?pwd=dmVuVXc0NXRoRnFqdXR1dEVSc2Urdz09
+
+(Meeting ID: 629 9353 4868, Passcode: 849652)
+
+ 
+
+ 
+
+ 
+
+ 

content/Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md

@@ -0,0 +1,355 @@
+
+**DEMONSTRATIONKOMPENDIUM**
+
+## Preparatfilmer och digitalt mikroskop
+
+Preparatfilmer: Dessa är inspelade mikroskoperingsfilmer av våra preparat med förklaringar. Du hittar dessa på Canvas i modulen ”C. Preparatfilmer”.
+
+Digital mikroskopi: Preprat som representerar alla våra ävnader och organ är inskannade och finns i modulen ”C. digitala preparat”. I samma modul hittar du infromation om användarnamn och lösenord. 
+
+## Histologiska färgningsmetoder
+
+**Hematoxylin och Eosin (Htx-E)**
+
+Detta är den vanligaste färgningstekniken. Hematoxylin är ett basiskt (plus-laddat) färgämne som reagerar med sura (minus-laddade) ämnen i cellerna och ger en blå färg. Kärnor och RER är typiska exempel på detta p.g.a. förekomst av DNA och RNA. Som kontrast används eosin (sur färg) som färgar basiska strukturer röd-rosa. De flesta proteinerna i cytoplasman är basiska, därför är oftast cytoplasman i en cell rosa.
+
+Cellkärnor                                     blå
+Acidofil cytoplasma (vanligast)    rosa
+Basofil cytoplasma                        blå
+Kollagen                                        rött
+Förhornade celler                          röda
+Muskulatur                                    röd
+Erytrocyter                                    röda
+RER                                               blått
+
+**van Giesons pikrinsyra-fuchsin färgning**
+
+_Bra för att skilja bindväv från muskulatur:_
+
+Kärnor                                           brunsvarta
+Cytoplasma                                   gul
+Kollagen                                        rött
+Muskulatur                                    gul
+Erytrocyter                                    gula
+
+**AZAN (Azocarmin - Anilinblått)**
+
+_För bindvävsstudier, bindväven blir vackert blå:_
+Kärnor                                           röda
+Cytoplasma                                   rosa till blå
+Kollagen                                        blått
+Muskulatur                                    röd till gul
+Basalmembran                              blått
+Erytrocyter                                    orange
+
+  
+
+**Giemsa**
+
+_Används för blodutsryk:_
+Kärnor                                           mörkblå-violett
+Cytoplasma                                   blekblå
+Erytrocyter                                    blekrosa
+
+**Silverfärgnin****g**
+
+Retikulära fibrer och granula färgas svarta, kollagena fibrer
+färgas bruna, axon färgas svarta, myelinskidor färgas brunsvarta.
+
+**Mucikarmin**
+
+Muciner färgas rött.
+
+**PA****S** (Periodic-acid-Schiff):
+
+Slem och glykogen färgas rött till purpur.
+
+**Weigerts elastinfärgning**
+
+Elastiska fibrer färgas violetta
+
+**Orcein**
+
+Elastiska fibriller färgas bruna
+
+**Retikelfärgning**
+
+Retikulära fibrer färgas blå-svart, kärnor kan vara röda eller blå
+
+**Richardson**
+
+En översiktsfärgning som används på plastsnitt. Vävnaden färgas i olika blåa och blåröda nyanser.
+
+**Peroxidas-anti-peroxidas (PAP)**
+
+Används för att synliggöra en immunreaktion. Snittet inkuberas med en primär antikropp (ak) mot ett visst protein t ex GFAP (Glial fibrillary acidic protein). Sedan tillsätts en sekundär ak som är riktad emot den primära. Den sekundära ak är konjugerad ("sitter ihop med") till en peroxidasmolekyl. Peroxidasen kan sedan "framkallas", ett färgprecipitat bildas och det som blivit positivt (brunt eller svart) markerar det protein som den primära ak var riktad mot.
+
+## Förkortningslista
+
+CV = Celler och vävnader
+HK = Hjärta - kärl
+MT = Mun och tänder
+LY = Lymfoida organ
+RE = Respiration
+EN = Endokrina organ
+GI = Gastrointestinalkanalen
+LP = Lever och pankreas
+NU = Njure och urinvägar
+MG = Manliga genitalia
+KG = Kvinnliga genitalia
+HU = Hud med adnexa
+
+I varje grupprum finns en kursbok: Ross & Pawlina: Histology a text and atlas, sjunde upplagan. I texten nedan hänvisas till bildsidor = "plates" eller enskilda bilder  = "Fig" i denna textbok. Endast exempel ges, fler bilder finns i boken.
+
+**OBS!** De preparatnummer som anges nedan är exempel på preparat där de olika strukturerna ses. I andra preparat kan man finna väl så bra exempel. Titta igenom alla preparat i lådorna! För detaljstudier är plastpreparaten att föredra då de är tunnare än paraffinsnitt och ger bättre upplösning.
+# Kursdel F. CNS, ÖGA, ÖRA
+
+CENTRALA NERVSYSTEMET (CNS) (Kapitel 12)
+
+**1. CELLER I CNS**
+
+**Nervcellens** soma varierar kraftigt i storlek ~5-140 µm i olika områden i CNS. Kärnan i multipolära nervceller som motoriska framhornscellerna i ryggmärgen (_NE8_), nervcellerna i storhjärnans cortex, hippocampus (_NE21_) och hjärnstam (_NE23_) samt i cerebellums Purkinjeceller _(t.ex. NE13)_ är oftast runda, ljusa och innehåller en nukleol. I mindre neuron kan kärnan vara mörkare. De stora nervcellerna har rikligt med granulärt (rough) endoplasmatiskt retikel, RER. Det klumpar ihop sig och färgas kraftigt med basiska färger (t.ex. kresylviolett eller toluidinblått) och kallas Nissl-substans (Fig 12.4). Ibland kan man se neuron med lipofuscingranulae, gulbruna pigment, en biprodukt som ökar med åldern**.** Observera att det krävs specialfärgningar för att kunna urskilja dendriter och axon från varandra och från gliacellsutskott.
+
+**Astrocyten** är stjärn- till buskformad (OBS! syns bara i specialfärgning, t.ex. _NE11_) med en oval kärna, som kan innehålla flera nukleoler (i rutinfärgningar kan alltså bara cellkärnan urskiljas). Astrocyter är den vanligaste gliacellen, numerärt fler än nervceller och finns i hela CNS. Gliacellutskott kan bara särskiljas med specialfärgningar, t.ex. i det cerebellum-preparat som är specialfärgat för det specifika astrogliacellsproteinet ”glial fibrillary acidic protein" (GFAP) (_NE11_). Astrocyterna delas in i två huvudgrupper: 1) Protoplasmatiska astrocyter i den grå substansen.  2) Fibrillära astrocyter, som har tunnare utskott och är mera spindellika finns i den vita substansen, se _NE11_ i cerebellums vita substans (Fig 12.17;12.18;). Astrocyter (astroglia) kan hittas i alla rutinfärgade neuropreparat, t.ex. ryggmärgen (_NE8_), hippocampus/ cortex cerebri (_NE21_), cerebellum _(t.ex. NE13)_ och hjärnstam (_NE23_).
+
+**Oligodendrocyten** som producerar myelin har en liten (ungefär lika stor som en erytrocyt), klotrund och oftast starkt kondenserad kärna. Finns i hela CNS, både i grå och i vit substans. I rutinfärgning ses bara kärnan (Fig 12.20). Oligodendrocyter (oligodendroglia) kan hittas i alla rutinfärgade neuropreparat, fr.a. i vit substans i t.ex. ryggmärgen (_NE8_), hippocampus/cortex cerebri (_NE21_), hjärnstam (_NE23_) och cerebellum _(t.ex. NE13)_.
+
+**Mikrogliacellerna** är fåtaliga men finns i hela CNS, både i grå och i vit substans (Fig. 12.21). De har en avlång (fibroblastlik) kärna och identifieras säkrast med specialfärgningar som i _NE25_ (medulla oblongata)**.** Cellerna finns i både grå och vit substans och är små, täta och långsträckta med utskott som utgår från polerna. Kärnan är antingen konisk, lite avlång. Mikroglia som aktiveras vid t.ex. skada får en ökad fagocyterande förmåga och cellen blir då amöbalik.
+
+**Ependymcellen** inkläder hjärnans ventriklar och syns snyggt i ryggmärgskanalen (Fig 12.22; _NE8_)
+
+**2. RYGGMÄR****G** (plate 31; Figs 12.22; 12.30)
+
+I tvärsnittet av ryggmärg ses olika typer av nervceller och gliaceller (mikrogliacellen är dock svår att identifiera i rutinfärgningar men syns som sagt snyggt i specialfärgningen NE25)**.** Den grå substansen liknar ett ”H” (eller en fjäril), med framhorn och bakhorn. Utanför ligger den vita substansen. Den grå substansen innehåller nervcellskroppar, axon, dendriter, olika gliacellstyper, astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia. Framhornen skiljer sig från bakhornen genom att de inte går ut till kanten av ryggmärgen. De är oftast tjockare än bakhornen. I framhornen finns de motoriska nervcellerna, stora multipolära nervceller. Bakhornen är oftast smalare och fortsätter ut genom hela den vita substansen. I bakhornen hittar vi mindre sensoriska neuron. Ibland finns ett lateralhorn (beror på vilket segment snittet är taget ifrån). Här är preganglionära neuron i det autonoma nervsystemet lokaliserade. Den vita substansen innehåller tvärsnittade axon, astrocyter, oligodendrocyter och mikroglia (svåra att se i rutinfärgning). Mitt i ”H’t” ser man cerebrospinalkanalen med kubiska-cylindriska ependymceller. Cellerna är oftast både cilierade och har mikrovilli.  (Fig 12.22).
+
+_NE8 tvärsnitt (OBS! Olika species och färgningar förekommer i NE8)._
+
+**3****. CEREB****ELLUM (Lillhjärnan)** (plate 30; Fig 12.28)
+
+Den yttre grå substansen, cortex cerebellaris, består av 3 lager (se t.ex. _NE13_ och _NE15_, rutin-färgningar):
+
+1)   Stratum/Lamina molecularis, glest med små nervceller; stjärncellerna ligger närmast pian och korgcellerna längre ner närmare Purkinjecellslagret. Liksom i övriga CNS finns alla typer av gliaceller i hela cerebellum (se ovan för att urskilja de olika typerna i rutinfärgningar).
+
+2)    Purkinjecellslagret. En enkel rad med de största nervcellerna i lillhjärnan, Purkinjecellerna.
+
+3)   Stratum/Lamina granularis, ett mörkt cellrikt korncellslager. Glomeruli cerebelli är stora ”synapsnystan” mellan inkommande axon (mossfibrer) och korncellsdendriter och ses som ljusa öar i stratum granularis. Stratum/lamina granularis innehåller också ett litet antal Golgiceller som ligger i det övre skiktet och ibland inne i Purkinjecellslagret. Golgicellernas cellkärnor är större än korncellernas kärnor men de är svåra att urskilja i det kompakta korncellslagret. Även gliaceller är svåra att identifiera utom i _NE11_.
+
+Vit substans finns under stratum granularis med talrika oligodendrocyt- och astrocyt-cellkärnor och bildar en trädlik struktur: Arbor vitae som betyder livets träd (_NE8_).
+
+**Specialfärgningar:** Dendriterna till Purkinjecellerna i l. molekylaris kan urskiljas med specialfärgning av en typ av neurofilament som dominerar i dendriter (_NE10_). Astrocyt-utskott kan urskiljas med specialfärgning mot ett intermediärfilament, "glial fibrillary acidic protein" (GFAP). Immunfärgning för GFAP ger infärgning av cellkropp och utskott, men ej av kärnan. Man ser dels Bergmangliacellernas radialutskott som går vinklerätt mot ytan i l. molekylaris från Purkinjecellslagret (_NE11_) dels astrocyterna och deras utskott i l. granularis och i vit substans. Korgcellernas axon i l. molecularis och Purkinjecellslagret kan urskiljas med en specialfärgning för axon (_NE14_). Purkinjecellerna omges av en ”korg” av dessa axon. (Det finns artefaktmässiga blåsor i den vita substansen.)
+
+_NE10 -Neurofilamentfärgning, fina Purkinjecellsdendriter (titta i olika NE10). NE11 -Immunhistokemisk färgning för GFAP med Bergmann- gliautskott i l. molekylaris och astrocyt-utskott i l. granularis och vit substans._ (_NE12 OBS! Finns endast ett fåtal preparat, Immunohistokemisk färgning för GABA färgar stjärn-, och korgcellernas soma)._
+
+_NE13, 15, 16 -Rutinfärgningar. Cortex med de olika lagren, vit substans syns bra. NE14 -Specialfärgning för korgcellernas axon som bildar en ”korg” runt Purkinjecellernas bas._
+
+**4.** **CEREBRUM/CORTEX CEREBRI** (plate 29; Fig 12.27)
+
+De vanligaste nervcellstyperna i storhjärnsbarken, cortex cerebri, är pyramidcellen och korncellen. Utskotten, som syns dåligt i rutinfärgningar, är mera tydliga i specialfärgningen för neurofilament (_NE17_). Pyramidcellerna är allra störst i det inre pyramidcells-lagret i motorisk cortex (V) som i råttans hjärna är lokaliserat lateralt om medellinjen (i homo i gyrus precentralis). Här kan man se hur apikaldendriten sträcker sig ut mot ytan. I sensoriskt cortex, som är lokaliserat till medellinjen på råtta (i homo i g. postcentralis) dominerar korncellerna.
+
+Från hjärnytan till den vita substansen ser man följande lager:
+
+1)   Lamina molecularis, består mest av fibrer som går parallellt med ytan, ganska få celler.
+
+2)   Lamina granularis externa, framförallt kornceller.
+
+3)   Lamina pyramidalis externa, ej skarpt avgränsat från lamina granularis externa. Innehåller pyramidceller men även korncellerna.
+
+4)   Lamina granularis interna, kornceller.
+
+5)   Lamina pyramidalis interna eller lamina ganglionaris, pyramidceller, större än de i lager 3. I motorcortex finns mycket stora pyramidceller s.k. Betz jätteceller vars axon bildar pyramidbanan.
+
+6)   Lamina multiformis, med bl.a. spolformiga celler -”fusiform cells” blandat med ett fåtal stora pyramidceller samt kornceller.
+
+Den vita substansen tar vid under lamina 6. Gliaceller finns i alla lager (men syns inte i _NE17_).
+
+Motorisk bark är totalt sett tjockare än sensorisk bark. I motorisk bark dominerar lager 3 och 5 och i sensorisk bark dominerar lager 2 och 4. Övergången från motorisk till sensorisk bark ses som en uttunning av lager 3 och 5 när man går från periferin in mot medellinjen i _NE17_.
+
+_NE17 -Neurofilamentfärgning (råtta);_
+
+**5. HJÄRNSTAM** **(ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)**
+
+Hjärnstammen ligger under cerebellum. En kärna/nukleus i CNS är en grupp av nervceller som är funktionellt sammanlänkade. Stora nervceller ligger bilateralt i grupper i NE23.
+
+_NE23 – Hjärnstammen (Medulla oblongata)._
+
+**(6. HIPPOCAMPUS (ingen plate eller Fig i läroboken, men se film på Canvas)**
+
+Liksom cortex cerebri innehåller hippocampus pyramidceller och kornceller. Hippocampus består av en utvecklingsmässigt äldre typ av cortex där pyramidcellerna bildar en C-formation (påminner i tvärsnitt om den egyptiske guden Ammons horn, Cornu Ammonis, därav CA-regionen). I tvärsnitt brukar CA-regionens delas in i 3-4 avsnitt, CA1, (CA2), CA3 (böjen) och CA4. Den inre CA4-regionen omsluts av den V-(eller U-) formade gyrus dentatus. Tillsammans bildar pyramidcellerna och korncellerna en formation som (med lite fantasi) kan liknas vid ett G eller 2 C i varandra. Korncellerna ligger tätt och då de dessutom är mindre än pyramidcellerna, ger de sitt lager en mörkare färg än lagret med pyramidcellerna. Pyramidcellerna ger ett ljus intryck p.g.a. deras stora ljusa kärnor. Plexus choroideus, som kan ses i ventrikeln i anslutning till hippocampus, består av specialiserade kubiska ependymceller som omsluter kapillärer.
+
+_(NE20), NE21)_
+
+SINNESORGAN (ÖGA ÖRA) (Kapitel 24 och 25)
+
+**1****. ÖGAT** **och ÖGONBULBEN** (kapitel 24; plate 104 - 107)
+
+Vid makroskopisk inspektion ser man ögonbulbens yttre cirkulära begränsning med dess lager (tunikor), som är 3 till antalet: 1) cornea och sclera, 2) uvea, samlingsnamn för ögats vaskulära delar och består av iris, ciliarkroppen och choroidea, samt 3) retina. Linsen ser man i ögats främre del. Tre olika hålrum finns i ögat: 1) främre ögonkammaren, mellan cornea och iris, 2) bakre ögonkammaren, mellan iris och lins, samt 3) glaskroppen, stora hålrummet. Mikroskopiskt urskiljer man lager och celltyper i flera olika strukturer.
+
+_Cornea_ – hornhinnan (Fig 24.4) utgör begränsning i ögats främre pol och här ser man utifrån:
+
+1)     Epitelcellslager, flerskiktat skivepitel.
+
+2)     Bowmans membran. Homogent lager av kollagena trådar. Viktigt för corneans stadga samt utgör ett skydd mot infektioner.
+
+3)     Tjockt stroma. Ca 60 lameller kollagena trådar. Mellan lamellerna finns fibroblaster. Viktig för ögats transparens.
+
+4)     Descements membran, ett nätverk av fibrer och porer, förtjockat basalmembran.
+
+5)     Endotel, enskiktat skivepitel. Metabolt utbyte mellan cornea och främre ögonkammaren.
+
+Cornean/hornhinnan övergår lateralt i sclera **-** senhinnan, som omsluter resten av bulben och utgörs av stram bindväv. Vid sclerans yttre gräns kan ibland ögonmusklernas fästen ses.
+
+Iris (Fig 24.7; 24.8) består av ett främre ”blad” med lucker bindväv och melanocyter samt ett bakre ”blad” med två lager pigmenterat kubiskt epitel. Få melanocyter ger blå ögonfärg, ökad pigmentering förändrar ögonfärgen mot grönblått, grått och brunt. Iris övergår lateralt i corpus ciliare **-** ciliarkroppen (Fig 24.7) som utgörs av talrika glatta muskelceller med insprängda melanocyter. Från ciliarkroppen utgår ciliarutskotten, vilka utgörs av veckbildningar täckta av två lager kubiskt epitel, varav det ena (mot muskelcellerna) är pigmenterat. Ciliarkroppen övergår bakåt i choroidea.
+
+Linsen (Fig. 24.8b, 24.16) hittas lätt i preparatet och man ser de koncentriskt arrangerade linsfibrerna. Linsen avgränsas av en linskapsel, ett förtjockat basalmembran. På framsidan av linsen finns det enskiktade kubiska linsepitelet (under linskapseln).
+
+I ögats bakre pol studerar man med fördel sclera, choroidea, och retina. Ytterst ligger sclera, som består av stram bindväv. Innanför ligger choroidea **-** åderhinnan, som består av bindväv, blodkärl och melanocyter**.** Innanför choroidea ligger retina.
+
+Retina (plate105; Fig 24.9) består av följande lager utifrån och in:
+
+1)     Pigmentepitel, enskiktat kubiskt epitel. Utgör en blod-retina-barriär.
+
+2)     Tappar och stavars ljuskänsliga segment
+
+3)     Membrana limitans externa, yttre gränsmembran, mycket tunt. Zonula
+
+ adherens mellan Müllerceller och fotoreceptorernas yttre segment.
+
+4)     Yttre kärnlagret, tappars och stavars kärnor.
+
+5)     Yttre plexiforma skiktet, Tappars och stavars utskott, samt utskott tillhörande horizontalceller och bipolära celler.
+
+6)     Inre kärnlagret, cellkroppar tillhörande bipolära neuron, horisontalceller, amakrina celler och Müllerceller (en typ av gliaceller).
+
+7)     Inre plexiforma skiktet, utskott tillhörande amakrina celler, bipolära celler och ganglieceller.
+
+8)     Gangliecellslagret. Cellkroppar till ganglieceller.
+
+9)     Nervfiberlagret. Axon tillhörande gangliecellerna som leder information från retina till hjärnan. Axonen är icke myeliniserade.
+
+10)     Membrana limitans interna, inre gränsmembran, mycket tunt. Müllercellernas basalmembran.
+
+Innanför retina finns glaskroppen, den är löst fäst mot membrana limitans interna. En strukturlös gel som är transparent.
+
+_NE29 helt öga; NE31 nervus opticus (plate 105). Myeliniserade, tunna axon omgivna av meningier._
+
+**2. INNERÖRAT** (kapitel 25; plate 108 och 109; Fig 25.13; 25.16, 25.19)
+
+Preparatet visar cochlea med 5-6 tvärsnitt av Cortiska organet. I vissa preparat ses även en del av vestibularisapparaten med ampulla. I cochleans centrum ser man modiolus, som utgörs av spongiöst ben (oftast ljusblått), nervus cochlearis, hörselnerven, samt ganglion spirale, spiralgangliet, som består av bipolära neuron.
+
+I varje vindling av cochlea ser man tre hålrum:
+
+Scala vestibuli, som begränsas neråt av membrana vestibularis (Reissners membran).
+
+Scala media, som begränsas neråt av membrana basilaris och uppåt av membrana vestibularis. Scala tympani ligger under Scala media och begränsas uppåt av membrana basilaris.
+
+Cortiska organet, i scala media, vilar på membrana basilaris över vilket membrana tectoria/tektorialmembranet, ett tunt ljusblått membran, som oftast är uppvikt, vilar. Identifiera den inre tunneln, som omges av pelarceller, röda, som ibland är söndertrasade. Bredvid pelarcellerna/inre tunneln, mot centrum, ligger den inre hårcellen, vilande på sin falangealcell (stödjecell). På andra sidan om pelarcellerna/inre tunneln ligger 3-5 rader yttre hårceller, med yttre falangealceller (stödjeceller), Deiterceller. Yttre tunneln ligger utanför dessa och oftast lite högre upp (oftast trasig). Utanför yttre hårcellerna syns ibland Hensens celler. Scala medias lateralvägg utgörs av stria vascularis, ett flerradigt cylinderepitel (pseudostratifierat) som bildar endolymfa och ansvarar för K+- homeostasen. Scala vestibuli och scala tympani innehåller däremot perilymfa, som har en jonsammansättning lik den i blodplasma.
+
+_NE3__4 -Cochlea (hörselsnäckan)_
+
+  
+
+Preparat i låda I (2018-01-10)
+
+|              |                                                 |     |              |                                              |     |
+| ------------ | ----------------------------------------------- | --- | ------------ | -------------------------------------------- | --- |
+| **CV 1**     | Blodutstryk                                     |     | MT 16        | Spottkörtel                                  |     |
+| CV 2         | Plasmaceller, näspolyp                          |     | MT 17        | Spottkörtel                                  |     |
+| CV 3         | Sternalpunktat, utstryk                         |     | MT 19        | Tand in situ                                 |     |
+| CV 4         | Bindväv med mastceller                          |     |              |                                              |     |
+| DV 5         | Sena längs och tvärs                            |     | LY 1         | Lymfkörtel                                   |     |
+| CV 6         | Sena och muskel                                 |     | LY 2         | Lymfkörtel                                   |     |
+| CV 8         | Septum nuchae, tvärs                            |     | LY 3         | Kärl-fett lymfkörtel                         |     |
+| CV 9         | Bindväv med makrofager                          |     | LY 4         | Tonsilla lingualis                           |     |
+| CV 10        | Revbensbrosk                                    |     | LY 5         | Tonsilla pallatina                           |     |
+| CV 11        | Revbensbrosk                                    |     | LY 6         | Thymus                                       |     |
+| CV 12        | Elastiskt brosk, epiglottis                     |     | LY 7         | Thymus                                       |     |
+| CV 13        | Fibrillärt brosk,<br><br>intervertibralskiva    |     | LY 8         | Mjälte                                       |     |
+| CV 14        | Ben, längs, slipprep.                           |     | LY 9         | Mjälte                                       |     |
+| CV 15        | Ben, tvärs, slipprep                            |     | LY 10        | Mjälte                                       |     |
+| CV 16        | Ben, femur, tvärs                               |     |              |                                              |     |
+| CV 17        | Fosterled De la Field                           |     | **RE 1**     | Nässlemhinna                                 |     |
+| CV 18        | Tibia                                           |     | RE 2         | Trachea                                      |     |
+| CV 19        | Embryonalt hjässben                             |     | RE 3         | Lunga + bronk                                |     |
+| CV 20        | Skelettmuskel, längs **Ej i alla lådor**        |     | RE 4         | Lunga                                        |     |
+| CV 21        | Skelettmuskel, längs + tvärs                    |     |              |                                              |     |
+| CV 22        | Skelettmuskel, makrofager **Ej i alla lådor**   |     | EN 1         | Thyreoidea                                   |     |
+|              |                                                 |     | EN 2         | Parathyreoidea                               |     |
+| **H****K 1** | Hjärtmuskel                                     |     | EN 3         | Hypofys                                      |     |
+| HK 2         | Hjärtmuskel                                     |     | EN 4         | Hypofys                                      |     |
+| HK 3         | Hjärtklaffar                                    |     | EN 5         | Hypofys                                      |     |
+| HK 4         | Hjärta                                          |     | EN 6         | Epifys                                       |     |
+| HK 5         | Hjärtmuskel med pigment                         |     | EN 7         | Binjure                                      |     |
+| HK 6         | Muskelartär och -ven                            |     |              |                                              |     |
+| HK 7         | Hjärtmuskel, purkinjeceller                     |     | **G****I 2** | Oesophagus, nedre delen                      |     |
+| HK 8         | Aorta                                           |     | GI 3         | Oesophagus och ventrikel                     |     |
+| HK 9         | Aorta                                           |     | GI 4         | Corpus ventrikuli                            |     |
+| HK 10        | Vasa popliteae **Ej i alla lådor**              |     | GI 5         | Corpus ventrikuli                            |     |
+| HK 11        | Mesenterialkärl                                 |     | GI 6         | Cardia ventrikuli, mastceller                |     |
+| HK 12        | Plexus choroideus                               |     | GI 7         | Pylorus (övergång ventrikel-<br><br>duodenum |     |
+| HK 13        | Vena cava                                       |     | GI 8         | Duodenum                                     |     |
+| HK 14        | Artär, ven, nerv, fettväv<br><br>(brun+vit)     |     | GI 9         | Jejunum                                      |     |
+| **MT 1**     | Tungrand                                        |     | GI 10        | Ileum                                        |     |
+| MT 2         | Papilla circumvallata                           |     | GI 11        | Tunntarm                                     |     |
+| MT 3         | Papilla filiformis                              |     | GI 12        | Peyers pl. **Ej i alla lådor**               |     |
+| MT 4         | Papilla fungiformis                             |     | GI 13        | Jejunum                                      |     |
+| MT 5         | Papilla vallatae **Ej i alla lådor**            |     | GI 14        | Jejunum                                      |     |
+| MT 6         | Läpp                                            |     | GI 15        | Appendix                                     |     |
+| MT 7         | Tandanlag                                       |     | GI 16        | Kolon                                        |     |
+| MT  11       | Tand, slipsnitt **Ej i alla lådor**             |     | GI 17        | Rektum **Ej i alla lådor**                   |     |
+| MT 12        | Tunga                                           |     | GI 18        | Rektum/analkanal                             |     |
+| MT 13        | Glandula parotis                                |     | GI 19        | Kolon                                        |     |
+| MT 14        | Blandad spottkörtel,<br><br>gl.sublingualis     |     | GI 20        | Rektum                                       |     |
+| MT 15        | Blandad spottkörtel, gl.<br><br>submandibularis |     | GI 21        | Anus                                         |     |
+
+ 
+
+  
+
+Preparat i låda II (2018-01-10)
+
+|   |   |   |   |   |   |
+|---|---|---|---|---|---|
+|**LP 1**|Lever||**HU 1**|Hjässhud||
+|LP 2|Lever||HU 2|Hjässhud **Ej i alla lådor**||
+|LP 4|Lever, v.Kupfferska<br><br>stjärnceller||HU 3|Scrotalhud||
+|LP 5|Lever, gallblåsa||HU 4|Axillarhud **Ej i alla lådor**||
+|LP 6|Gallblåsa||HU 5|Nagel||
+|LP 8|Duodenum, pankreas||HU 6|Tåblomma||
+|LP 9|Pankreas||HU 7|Fingerblomma||
+|LP 10|Pankreas||HU 8|Mamma, icke lakterande||
+|LP 11|Pankreas||HU 9|Mamma, lakterande||
+|LP 12|Pankreas||HU 10|Mamill||
+|**NU 1**|Njure|||||
+|NU 2|Njure|||||
+|NU 3|Njure + binjure||**NE 1**|Spinalganglion||
+|NU 4|Embryonal njure||NE 2|Spinalganglion||
+|NU 5|Ureter/ Urinledare||NE 3|Sympatiskt ganglion||
+|NU 6|Ureter/ Urinledare||NE 4|Nerv (autonom) och elastisk artär||
+|NU 7|Urinblåsa, utspänd||NE 5|Nerv, ischiadicus, tvärs **Ej i alla lådor**||
+|NU 8|Urinblåsa, tömd,||NE 6|Nerv, ischiadicus||
+|**MG 1**|Testis, prepubertal||NE 7|Nerv **Ej i alla lådor**||
+|MG 2|Testis **Ej i alla lådor**||NE 8|Ryggmärg (tvärs)||
+|MG 3|Testis||NE 10|Cerebellum, neurofilament||
+|MG 4|Testis + epididymis||NE 11|Cerebellum, gliafilament||
+|MG 5|Funiculus spermaticus||NE 12|Cerebellum, GABA||
+|MG 6|Ductus deferens||NE 13|Cerebellum||
+|MG 7|Vesicula seminalis||NE 14|Cerebellum||
+|MG 8|Prostata||NE 15|Cerebellum||
+|MG 9|Penis, tvärsnitt||NE 16|Cerebellum **Ej i alla lådor**||
+|MG 10|Penis eller testis||NE 17|Frontalsnitt hjärna, motorisk och sensorisk bark, neurofilament||
+|**K****G 1**|Ovarium||NE 18|Cerebrum, synbark **Ej i alla lådor**||
+|KG 2|Ovarium||NE 20|Frontalsnitt hjärna||
+|KG 3|Ovarium, överårigt||NE 21|Hippocampus + cortex +<br><br>Sidoventrikel med plexus choroideus||
+|KG 4|Ovarium||NE 23|Laterala vestibulariskärnan||
+|KG 5|Tuba uterina||NE 25|Medulla oblongata.mikrogliaceller||
+|KG 6|Ampulla tubae||NE 26|Nervändslut i muskulatur||
+|KG 7|Isthmus tubae||NE 27|Tvärstrimmig muskel med<br><br>muskelspole||
+|KG 8|Uterus||NE 28|Vater-Paccinis nervändkropp<br><br>mesenterium||
+|KG 9|Endometriumskrap, prol.fas||NE 29|Bulbus occuli||
+|KG 10|Endometriumskrap, sekr.fas||NE 31|Nervus opticus||
+|KG 11|Vagina||NE 34|Cochlea||
+|KG 12|Placenta|||||
+|KG 13|Placenta och foster|||||
+|KG 14|Placenta|||||
+|KG 15|Navelsträng|||||
+|KG 16|Cervix|||||

content/Anatomi & Histologi 2/Instuderingsfrågor.md

@@ -0,0 +1,209 @@
+
+Instuderingsfrågor CNS och sinnesorgan T1
+Översikt
+1. Beskriv uppbyggnad och funktion för följande celler
+a. Astrocyt
+b. Microglia
+c. Ependymcell
+d. Oligodendrocyt
+2. Vad skiljer och vad förenar Oligodendrocyter och Astrocyter. Hur ses detta i ljusmikroskåpet.
+3. Vilka celler tillverkar myelin i CNS respektive PNS? Be skriv skillnader mellan cellerna
+(funktionellt och morfologiskt).
+4. Beskriv uppbyggnaden av
+a. ett typiskt neuron
+b. en typisk synaps
+c. en axodendritisk, axosomatisk, resp axoaxonisk synaps
+d. de tre olika morfologiska typerna av neuron
+5. Hur många axon har ett neuron
+6. Hur många axonterminaler har ett neuron
+7. Hur många dendriter har ett neuron
+8. Vissa nervceller är rejält stora. Hur stora och varför? Ge exempel.
+9. Vad menas med en kärna (ej cell) i CNS
+Cerebrum
+10. Storhjärnan delas in i två halvor, vad heter dessa? Vilken struktur binder dessa samman?
+11. Vilken färg (grå/vit) har följande strukturer
+a. Cortex cerebri
+b. Gyri (cerebri)
+c. Substantia alba
+d. Capsula interna
+e. Corpus callosum
+f. Nuclei basales (basala ganglierna)
+12. Rita en enkels skiss som visar storhjärnan sedd från sidan, där du sedan markerar och
+namnger de två stora fårorna samt synliga lober
+13. Vilken funktion återfinns i respektive lob?
+14. Vad menas med motoriska- och sensoriska homunculus?
+15. Vad heter den stora motoriska bana som börjar i lobus frontalis, motorkortex, motoriska
+homunculus?
+16. Vad heter de två stora sensoriska banor som terminerar i lobus parietalis, somatosensoriskt
+kortex, sensoriska homunculus?
+17. Vad heter de knippen med axon/banor som binder samman de olika loberna?
+18. Genom vilken struktur, mellan de basala gangligerna, passerar flertalet av banorna t/f
+storhjärnan?
+19. Vad heter de tre största basala kärnorna/ganglierna
+20. Vad menas med nucleus lentiformis och striatum?
+21. Vad har de basala kärnorna/ganglierna för funktion?
+22. Längsta frågan, rita upp en enkel skiss av cortex cerebris olika lager samt namnge dessa. Vilka
+är de största morfologiska skillnaderna mellan sensorisk och motorisk cortex
+Värd dubbla poäng och en mindre kaffepaus, men definitivt kärnkunskap.
+23. Ange det cortexområde och det cortexlager där pyramidbanans nervcellskroppar är belägna?
+24. Var hittar du Insula? Vad har det området för funktion?
+Diencephalon
+25. Vi delar in diencephalon i tre delar, vilka?
+26. Beskriv uppbyggnad och funktion av Thalamus
+27. Vad heter de två sensoriska bansystem som förmedlar känsel och som kopplar om i
+thalamus?
+28. Kopplar pyramidbanan om i thalamus?
+29. Vad heter den struktur av vit substans som återfinns precis lateralt om thalamus?
+30. Beskriv uppbyggnad och funktion av hypothalamus
+31. Vilken del av ventrikelsystemet återfinns mellan bägge sidors hypothalamus?
+32. Hur fungerar samspelet (ytterst kort beskrivet) mellan hypothalamus och hypofysen?
+33. Vilken körtel återfinns i epithalamus och vad har den kort för funktion?
+34. Vilken del av CNS återfinns superiort- respektive inferiort om diencephalon
+Limbiska systemet
+35. Beskriv uppbyggnad (inkl. de i målbeskrivningen angivna delstrukturerna) och översiktlig
+funktion för det limbiska systemet.
+36. Vilken del av limbiska systemet arbetar specifikt med minnesinlagring? Vilken färg (grå/vit)
+har den förresten?
+37. Vad heter den del av limbiska systemet som ”rider över” thalamus och binder samman, ja
+vilka strukturer då?
+38. En del av limbiska systemet och hypoyhalamus (posteriort om de hypothalama kärnorna) kan
+ses utifrån som en utbuktning under hjärnan, vilken?
+39. Vilken kärna djupt inne i lobus temporalis räknas till det limbiska systemet och vad är dess
+funktion? Grå- eller vit substans?
+Truncus encephali
+40. Vad heter hjärnstammens tre delar?
+41. Vilken struktur återfinns superiort respektive posteriort (dorsalt) och hjärnstammen.
+42. Var återfinns vit- respektive grå substans i hjärnstammen.
+43. Vad är formatio reticularis och var återfinns det?
+44. Vilka, i målbeskrivningen angivna, strukturer återfinns i respektive hjärnstamsdel?
+45. Kan du rita upp en enkel skiss över varje hjärnstamsdel och namnge viktiga strukturer?
+46. Vad heter de strukturer som kopplar samman truncus encephali med cerebellum?
+47. Vilken del av ventrikelsystemet återfinns i övre- respektive nedre delen av hjärnstammen?
+48. Vilken del av CNS tar vid inferiort om hjärnstammen?
+49. Vad är en kranialnervskärna?
+50. Vilka tre stora banor som vi diskuterat på kursen passerar igenom hjärnstammen
+51. Beskriv hjärnstammens uppbyggnad, vad ser du i mikroskopet?
+Cerebellum
+52. Beskriv uppbyggnaden av cerebellum makroanatomiskt
+53. Redogör för cortex cerebelli
+54. Vad heter den vita substansen i cerebellum och var återfinns den?
+55. Hur ser kopplingen mellan cerebrum och cerebellum ut?
+56. Vad är vermis för något?
+57. Vad har cerebellum för funktion?
+58. Vilken struktur återfinns på djupet i cerebellum, grå eller vit substans på den?
+59. Var i cerebellum finner man mikroglia, Oligodendrocyter, Astrocyter och Ependymceller
+60. Var finner man följande nervceller; Purkinjeceller, stjärnceller, korgceller, kornceller o.
+Golgiceller?
+61. Vilket ursprung har parallellfibrerna och klättertrådarna i cerebellum?
+62. Var finner man parallellfibrer och deras synapser i cerebellum
+63. Beskriv till slut uppbyggnad av cortex cerebelli histologiskt, dvs rita upp enkelt och namnge
+de olika lagren och celltyperna. Tag därefter ny kaffepaus.
+Medulla spinalis
+64. Ryggmärgen omges av skyddande strukturer, vilka? (upp till tre korrekta svar jag kommer på)
+65. Vilken typ av nervceller finner man i ryggmärgens bakhorn, sidohorn och framhorn (utseende
+och huvudsaklig funktion
+66. Hur namnges ryggmärgens olika segment?
+67. Var återfinner du vit- respektive grå substans i medulla spinalis? (hur ser det ut i övriga delar
+av CNS förresten?)
+68. Rita upp ett tvärsnitt av ryggmärgen och ange: grå substans, alla de tre hornen och
+strängarna samt centralkanal
+69. Utifrån ovanstående bild; var fäster dorsal- respektive ventralrot? Var har du ned nedre
+motorneuronet?
+70. Vad är ett dermatom?
+71. Vad är ett myotom?
+72. Vad heter det motoriska- och de två sensoriska bansystemen?
+73. Beskriv kortfattat förlopp för ovanstående tre bansystem (från var, till var?)
+74. Vad menas med övre- respektive nedre motorneuron?
+75. Hur ser ryggmärgens olika delar ut histologiskt (dvs cervikala-/thorakala/lumbala respektive
+sakrala medulla spinalis). Likheter, skillnader?
+76. Beskriv hur ryggmärgens olika celler ser ut och kan särskiljas i ljusmikroskopet
+Meninges
+77. Vad heter de tre hjärnhinnorna
+78. I vilken ordning återfinns de
+79. Vilken hinna är tjockast respektive tunnast?
+80. Under vilken hinna finner du liquor cerebrospinalis
+81. Redogör för dura mater utifrån dess två blad samt sinus durae matris
+82. Var finner du Epiduralrummet respektive subduralrummet? Är det fysiologiska rum?
+83. Var finner du subarachnoidalrummet, vad finns där och är det ett fysiologiskt rum?
+84. Finns alla tre hinnor även runt medulla spinalis?
+Ventrikelsystem och blodkärl
+85. Vad är ventrikelsystemet för något?
+86. Vilka delar ingår och i vilken del av CNS återfinns respektive del
+87. Var produceras liquor cerebrospinalis
+88. Var töms liquor cerebrospinalis (2 alternativa svar, lite beroende på hur ni resonerar)
+89. Har hjärnan artärer och vener som övriga organ eller syresätts hjärnan av liquor
+cerebrospinalis?
+90. Redogör för blod-hjärn-barriären utifrån ingående delar. Funktion?
+91. Vad är funktionen för plexus choroideus? Var finner man det? Hur är det uppbyggt?
+92. Hur är respektive hinna uppbyggd histologiskt (kan behöva läsas i histologiboken här)
+Ögats anatomi och histologi - instuderingsfrågor
+93. Ögat består av tre olika lager, vilka och vad heter de på svenska och latin?
+94. Sclera övergår anteriort i, ja vad då?
+95. Choroidea övergår anteriort i, ja vad då?
+96. Retina övergår anteriort i, ja vad då?
+97. Var finner du främre resp. bakre ögonkammare?
+98. Vad är och var återfinner du conjunctiva? Histologisk uppbyggnad?
+99. Hur är cornea (hornhinnan) uppbyggd? (Jämför egenskaper och uppbyggnad med sclera)
+100. Vilken vävnadstyp finns centralt i corpus ciliare och vad har den för funktion? Hur är dess
+funktionella koppling till processus ciliare?
+101. Hur är linsen uppbyggd och vad har den för funktion? Vad händer när man fokuserar på ett
+objekt nära, respektive långt bort i synfältet?
+102. Beskriv uppbyggnaden av Iris samt dess relation till dels ANS, dels pupillen
+103. Vad består glaskroppen av? Funktion?
+104. När du fokuserar på ett objekt, var på näthinnan projiceras då den bilden?
+105. Vad är den anatomiska bakgrunden till blinda fläcken?
+106. Avseende retina:
+a. Vilka lager återfinns? Vad heter de, vad finns i respektive lager, kan du rita upp eller
+peka ut på bild?
+b. Vilken funktion har retinala pigmentepitelet?
+c. Redogör för synnervspapillen
+d. Redogör för macula lutea et fovea centralis
+e. Vad är och var återfinns stavar och tappar?
+107. Rita upp en cirkel och låt denna symbolisera näthinnan, som om du tittade in i en patients
+öga. Var hittar du då synnervens inträde och var hittar du gula fläcken? (utgå från att det är
+ex höger öga).
+108. Vilken kranialnerv förmedlar syn till CNS?
+109. Till vilken struktur samt därefter till vilken lob sänds synintryck?
+110. Rita upp en bild av ögat i genomskärning och markera de i målbeskrivningen angivna
+anatomiska strukturerna (kan du detta, kan du ”allt” om anatomi i detta kursavsnitt)
+111. Ta fram en av modellerna i grupprummen och peka på samt namnge de i målbeskrivningen
+angivna anatomiska struktur
+112. Slutligen, beskriv anatomiskt och histologiskt ljusets väg från det objekt du fokuserar hela
+vägen in i ögat och därefter vidare som bild till cortex cerebri. Därefter, Kaffe.
+Örats anatomi och histologi
+113. Vilka tre delar delas örat in i?
+114. Hur är öronmusslan (auricula) uppbyggd?
+115. Vilken typ av epitel finner du i hörselgången (meatus acusticus ext)?
+116. Var finner du apokrina körtlar? Funktion?
+117. Vad är membrana tympani? Uppbyggnad, funktion?
+118. Vad heter de tre hörselbenen, vad har de för funktion?
+119. Vilket hörselben fäster mot membrana tympani, vilket fäster mot ovala fönstret?
+120. Vilken typ av epitel finner man i mellanörat (auris media)?
+121. Vad är örontrumpeten (tuba auditiva) för något? Vilken epiteltyp bekläds det
+av?
+122. Vad är benlabyrinten och vad är hinnlabyrinten (=membranlabyrinten)?
+123. Hur är dessa strukturer histologiskt uppbyggd?
+124. Vilka delar av innerörat innehåller perilymfa respektive endolymfa?
+125. Nämn två egenskaper som skiljer endolymfa och perilymfa och som är nödvändiga för örats
+funktion.
+126. Hur fungerar mekanosensoriska stimuli i örat (översiktligt)?
+127. Redogör för följande begrepp (lokalisation, funktion och uppbyggnad)
+a. Ampulla med crista ampullaris
+b. Macula
+c. Vad är modiolus?
+d. Vad är ductus cochlearis?
+e. Vad heter de perilymfa-fyllda kanalerna som angränsar mot ductus cochlearis?
+f. Vad heter membranen som avgränsar ductus cochlearis?
+g. Var finns cortiska organet, och vilken funktion har det?
+h. Redogör för uppbyggnaden av cortiska organet och hur svängningar i
+basilarmembranet leder till nervimpuls
+i. Var finns stria vascularis – funktion?
+128. Utifrån modellerna i grupprummen alternativt enkel skiss: redogör för anatomi och funktion för
+a. Båggångarna
+b. Hinnsäckarna (utriculus et sacculus)
+c. Cochlean
+129. Vilken kranialnerv förmedlar balans och hörsel till CNS?
+130. Vad heter de två ganglierna i ovanstående nerv? Vad finns i ganglierna?
+131. Var återfinns hörsel- respektive balanscentrum?
+132. Slutligen, redogör för hörselns anatomi/histologi, utifrån att ljudvågor kommer till auricula till att
+du får en ljudförnimmelse. Minst 10p, därefter kaffe.

content/Anatomi & Histologi 2/Målbeskrivning.md

@@ -0,0 +1,31 @@
+
+https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070039?wrap=1
+
+**Detaljerad målbeskrivning för kursdel F:**
+**Anatomi och histologi del 2** 
+**Uppdaterad senast ht-24**
+
+|                                                                                                 | **Nyckelord**                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                           | **Mål**                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         |
+| ----------------------------------------------------------------------------------------------- | --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
+| **Översikt**<br><br>**och celler**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi**                | **Övergripande:** CNS, PNS. Afferens, efferens och integration. Somatisk, visceral och ANS.<br><br>**Neuronets uppbyggnad**: Soma, nucleus, nucleol och Nissl-substans. Dendrit och dendritic spine. Axon, axonkägla, axonterminal, synaps och myelin. Retro- och anterograd transport.<br><br>**Typer av neuron**: Multipolära-, bipolära- och pseudounipolära neuron. Motoriska-, sensoriska- och interneuron.<br><br>**Synaps:** Pre- och postsynaptiskt neuron, synaptisk klyfta, vesikel, transmittorsubstans och receptor.<br><br>**Gliaceller:**  Schwannceller och Satellitceller. Oligodendrocyter, Astrocyter, Microglia, Ependymceller.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                      | - Beskriv nervsystemets övergripande uppbyggnad.<br><br>- Beskriva uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för neuron<br><br> - Beskriv uppbyggnad, funktion och utseende i ljusmikroskopet för glia.                                                                                                                                                                               |
+| **Telencephalon**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi**                                 | **Allmän anatomi:** Hemispherium cerebri, fissura longitudinalis/transversa cerebri, ventriculi I-II.<br><br>**Cortex cerebri:** Gyri et sucli, med gyrus pre- och postcentralis, sulcus centralis och sulcus lateralis. Lober med l. frontalis, l. parietalis med uncus, l. temporalis, l. occipitalis samt insula.<br><br>**Funktionella centra:** Motorik, somatosensorik,<br><br>hörsel, lukt, smak, balans, syn, högre kognitiva funktioner samt limbiska funktioner.<br><br>**Histologi: Cortex cerebri lamina (l):**  l. molecularis, II- l. granularis ext, III- l. pyramidalis ext., IV- l. granularis int., V- l. pyramidalis int., VI- l. multiformis<br><br>**Substantia alba:** Associationsbanor med fasciculi. Commisurbanor med corpus callosum. Projektionsbanor med capsula interna, pyramid-, baksträngs- och spinothalamiska banan.<br><br>**Nuclei basales:** Ncl. Caudatus, ncl. Lentiformis (putamen och globus pallidus). Striatum (ncl. Caudatus och putamen). | - Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, makroanatomiskt.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av cortex cerebri, funktionellt.<br><br>- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebri ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för substantia alba.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för nuclei basales och “basala ganglierna”. |
+| **Diencephalon**<br><br>**och Limbiska systemet**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Thalamus:** Multipla kärnor, afferenta- och efferenta banor. Metathalamus.  3:e ventrikeln.<br><br>**Hypothalamus:** Multipla kärnor. Corpora mammillaria. Hypophysis. 3:e ventrikeln.<br><br>**Epithalamus:** Corpus pineale (tallkottkörteln).<br><br>**Subthalamus:** Nucleus subthalamicus.<br><br>**Limbiska systemet:** Hippocampus, ncl. amygdaloideum (amygdala), gyrus cinguli, fornix, corpora mammillaria.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                 | - Beskriv uppbyggnad och funktion för diencephalons olika delar<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för limbiska systemet                                                                                                                                                                                                                                                                  |
+
+  
+|                                                                           | **Nyckelord**                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   | **Mål**                                                                                                                                                                                                                                                                                               |
+| ------------------------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
+| **Truncus encephali**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi**       | **Allmän anatomi:** Vit substans med banor. Grå substans med kranialnervskärnor, formatio reticularis och övriga kärnor.<br><br>**Mesencephalon:** Crus- et pedunculus cerebri, substantia nigra, ncl. ruber, aqueductus med periaqueductal grey, colliculus superior och inferior.<br><br>**Pons:** Nuclei pontis, cerebellära banor.<br><br>**Medulla oblongata:** Ncl. Olivaris med Oliva, decussatio pyramidales med pyramis. Autonoma centra för andning, BT och hjärtfrekvens.<br><br>**Neuromodulatoriska bansystem:** Locus coeruleus (NA), nucleus raphe (5HT), ventral tegmental area VTA  och substantia nigra (DA), ponto-mesencephala komplexet med nuclei -septi/-basales (Ach.). | - Beskriv uppbyggnad och funktion för truncus encephali.<br><br>- Beskriv horisontalsnitt för hjärnstammens 3 delar<br><br>- Kunna särskilja kärnor och banor i ljusmikroskopet<br><br>- Översiktligt beskriva formatio reticularis och neuromodulatoriska bansystem.                                 |
+| **Cerebellum**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi**              | **Allmän anatomi:** Hemispherium cerebelli med vermis. Nuclei cerebelli<br><br>**Cortex cerebelli:** Folia/fissura,lobi. Laminae (l.molecularis, Purkinjecellslagret,, l.granularis).<br><br>Celler (stjärnceller, korgceller, purkinjeceller, golgiceller, kornceller och Bergmannglia).<br><br>**Substantia Albai:** Arbor vitae. Pedunculi cerebellares.<br><br>**Nuclei cerebelli:** Nucleus Dentatus et al.<br><br>**Afferens- och Efferens:** Balans, Proprioception, syn. Motoriska centra i storhjärna/hjärnstam.                                                                                                                                                                       | - Beskriv uppbyggnaden och funktion för cerebellum<br><br>- Beskriv cerebellums afferens och efferens.<br><br>- Beskriv hur de olika lagren i cortex cerebelli ser ut samt särskiljs i ljusmikroskop.                                                                                                 |
+| **Medulla spinalis**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi**        | **Allmän anatomi:**  Segment, koppling till n.spinalis med radix ant. et post, conus medullaris, cauda equina, canalis centralis.<br><br>Meninges och subarachnoidala rummet.<br><br>**Motoriska banor:** Tr. corticospinalis lateralis/anterius, extrapyramidala banor.<br><br>**Sensoriska banor:** Fasciculus cuneatus/gracilis (baksträngsbanan). Tr. spinothalamicus ant-/lat. **Segment:** Cornu anterius, lateralis och posterius. Funiculus anterius, lateralis och posterius. Canalis centralis.  Motoriska- sensoriska och autonoma neuron.<br><br>**Segment koppling PNS:** N spinalis, radix ant./post, ggl spinalis. Myotom & motorisk enhet. Dermatom.                            | - Beskriv uppbyggnad och funktion för medulla spinalis makroanatomiskt.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för de tre stora bansystemen.<br><br>- Beskriv relation till PNS<br><br>- Beskriv uppbyggnad av segmentet, hur dess olika celler ser ut och hur de kan särskiljas i ljusmikroskopet. |
+| **Hinnor, hålrum och kärl**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Meninges:** Dura mater med dess två blad samt epi- och subduralrummet.  Arachnoidea mater med subarachnoidalrummet. Pia mater med plexus choroideus.<br><br>**Systema ventriculi:** Ventriculus I-IV med aqueductus cerebri.  Plexus choroideus med liquor cerebrospinalis (CSF).<br><br>**Blodkärl:** Artärer och blod-hjärn-barriären (BBB). Vener och sinus durae matris. Glymfatiska systemet.                                                                                                                                                                                                                                                                                            | - Beskriv uppbyggnad och funktion av meninges<br><br>-Beskriv uppbyggnad och funktion av systema ventriculi med CSF.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion av kärl och BBB.                                                                                                                        |
+
+
+|                                                       | **Nyckelord**                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                   | **Mål**                                                                                                                                                                                                                                                |
+| ----------------------------------------------------- | --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------ |
+| **PNS**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Övergripande:**. Grå- och vit substans med nerver och ganglier. Visceral- och somatisk afferens och efferens.<br><br>**Nervi spinales:** N spinalis med radix anterior, radix posterior och ganglion spinalis (ggl dorsalis). Plexa. Perifer nerv. (samma neuron hela vägen)<br><br>**Nervi craniales:** N. I-XII (samma neuron hela vägen).<br><br>**Nervens histologi:** Epi-, peri- och endoneurium. Neurilemma. Blod-nerv-barriären (BNB) med tight junctions, schwannceller och ranvierska noder/kors.<br><br>**Sensoriska ganglion, histologi:** Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot autonoma ganglion. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för PNS och dess olika delar.<br><br>- Beskriv kopplingen segment, spinalnerv. plexa, perifer nerv och målorgan.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och utseende i ljusmikroskopet för nerver, BNB och sensoriska ganglion. |
+| **ANS**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**HC histologi** | **Övergripande:** Pre- och postganglionära neuron. Autonoma ganglier.<br><br>**Sympaticus:** Thorako-lumbalt ursprung.<br><br>Cornu lateralis, nervus spinalis, ganglion paravertebralis med truncus sympaticus, ganglion prevertebralis, perifer nerv (eller via kärl).<br><br>**Parasympaticus:** Kraniosakralt ursprung.<br><br>Kraniella delen: Truncus encephali, nervi craniales.<br><br>Sakrala delen: Cornu lateralis S2-S4, n. spinalis, perifera nerve,  ganglion intramuralis.<br><br>**Autonoma ganglion, histologi:** Neuron, glia, bindväv. Skillnad mot sensoriska ganglion.                     | - Beskriv uppbyggnad och funktion för sympaticus och parasympaticus.<br><br>- Beskriv kopplingen ANS - PNS - CNS.<br><br>- Beskriv uppbyggnad, och utseende i ljusmikroskopet för autonoma ganglion.                                                   |
+
+| **Moment Öga/öra**                                     | **Nyckelord**                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                  | **Mål**                                                                                                                                                                                                                                              |
+| ------------------------------------------------------ | -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- | ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
+| **Ögat**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**AU histologi** | **Övergripande:** Palpebrae och conjunctiva. Sclera, choroidea och retina. Corpus vitreum.<br><br>**Yttersta lagret:** Sclera och cornea.<br><br>**Mellersta lagret:** Choroidea, corpus ciliare, proc ciliare, lens, iris, pupilla, corpus vitreum, retina.<br><br>**Innersta lagret:** Retina med papilla/discus opticus, macula lutea och fovea centralis. Histologiska lager och dess celler. Koppling till N. Opticus.<br><br>**Synens koppling till CNS:** Nervus Opticus, chiasma opticum, tractus opticus, radiatio optica, synkortex.                                                                                                                                                                                                                 | - Beskriv uppbyggnad och funktion för ögats yttre och mellersta delar samt för linsen.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för retina<br><br>- Beskriv kopplingen till CNS.                                                                     |
+| **Örat**<br><br>**MR anatomi**<br><br>**AU histologi** | **Ytteröra:** Auricula, meatus acusticus externus.<br><br>**Mellanöra:** Membrana tympani med malleus, incus, och stapes. Fenestra ovalis (vestibularis) och fenestra rotunda (cochlearis). Tuba auditiva.<br><br>**Inneröra översikt:** Ben- och hinnlabyrint. Canalis semicircularis vestibulum och cochlea.<br><br>**Inneröra balans:** Ductus semicircularis, ampulla, crista ampullaris samt utriculus och sacculus med macula. Ganglion Scarpa, N Vestibularis, centrala banor, balanscentrum och cerebellum.<br><br>**Inneröra hörsel:** Ductus cochlearis, scala vestibuli, scala media, scala tympani, lamina basilaris, striae vascularis. Cortiska organet och membrana tectoria. Ganglion spirale, N Cochlearis, centrala banor och hörselcentrum. | - Beskriv uppbyggnad och funktion för ytter- och mellanörat.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för innerörat.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för balans- apparaten.<br><br>- Beskriv uppbyggnad och funktion för hörsel- apparaten. |

content/Anatomi & Histologi 2/Schema.md

@@ -0,0 +1,45 @@
+TimeEdit - Göteborgs universitet
+LPG001, Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1, DAG, HT2025, ORD, NML, GÖTEBORG 2025-12-20 - 2026-06-20  OBS! Schemat är preliminärt fram till 14 dagar före kursstart.
+     v 52 2025-12-22 08:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Distansundervisning/Online,  ,  Magnus Rudenholm,  Videoinspelning,  ,  Öga, Öra anatomi, inspelad föreläsning,  ,  ,  
+     v 52 2025-12-22 16:00 - 17:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Zoom, Zoom,  ,  Magnus Rudenholm,  Frågestund,  ,  Frågestund,  ,  ,  
+     v 52 2025-12-24 00:00 - 00:00 Julafton,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 52 2025-12-25 00:00 - 00:00 Juldagen,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 52 2025-12-26 00:00 - 00:00 Annandag jul,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 1 2025-12-31 00:00 - 00:00 Nyårsafton,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 1 2026-01-01 00:00 - 00:00 Nyårsdagen,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 1 2026-01-02 08:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  ,  ,  Anne Uv,  Föreläsning, Inspelat material,  ,  Öga, Öra histologi, inspelad,  ,  ,  
+     v 1 2026-01-02 13:15 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  ,  ,  Anne Uv,  Zoom,  ,  Digital mikroskopering och frågor histo, öga och öra,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-05 09:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Distansundervisning/Online,  ,  Magnus Rudenholm,  Videoinspelning,  ,  CNS I på Canvas,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-05 16:00 - 17:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Zoom,  ,  Magnus Rudenholm,  Frågestund,  ,  Frågestund via zoom,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-06 00:00 - 00:00 Trettondedag jul,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-07 08:30 - 11:45 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  2403 Stenbrottet Multisal,  ,  Anne Uv, Magnus Rudenholm,  Gruppundervisning,  ,  TBL Öga/Öra,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-07 13:00 - 15:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  1405 B Folkow,  ,  Joan Camuñas, Abhishek Niroula,  Föreläsning,  ,  Biomedicinsk forskning, original/ översiktsartikel Vetenskapliga modellsystem,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-08 09:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Arvid Carlsson,  ,  Magnus Rudenholm,  Föreläsning,  ,  CNS II,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-08 12:00 - 12:30 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Arvid Carlsson,  ,  Magnus Rudenholm,  Föreläsning,  ,  Kursens halvtimme,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-08 13:15 - 14:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  1405 B Folkow,  ,  Helena Carén,  Föreläsning,  ,  CNS histologi,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-09 08:15 - 11:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  1034 I Ivarsson,  ,  Magnus Rudenholm,  Föreläsning,  ,  CNS III,  ,  ,  
+     v 2 2026-01-09 12:00 - 15:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Grupprum 1 BioMed, Grupprum 10 BioMed, Grupprum 11-Vis Tab BioMed, Grupprum 2 BioMed, Grupprum 3 BioMed, Grupprum 4 BioMed, Grupprum 5 BioMed, Grupprum 6 BioMed, Grupprum 7 BioMed, Grupprum 8 BioMed, Grupprum 9-Vis Tab BioMed, Anatomens grupprum,  ,  Helena Carén,  Gruppövning,  ,  Mikroskopering och anatomimodeller,  ,  ,  
+     v 3 2026-01-12 08:30 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  2403 Stenbrottet Multisal,  ,  Helena Carén, Magnus Rudenholm,  Gruppundervisning,  ,  TBL CNS,  ,  ,  
+     v 3 2026-01-12 13:00 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  ,  ,  ,  Självstudier,  ,  Inläsning / förberedelse vetenskaplig artikel,  ,  ,  
+     v 3 2026-01-13 09:00 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  ,  ,  ,  Självstudier,  ,  ,  ,  ,  
+     v 3 2026-01-13 13:00 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  ,  ,  ,  Självstudier,  ,  Inläsning / förberedelse vetenskaplig artikel,  ,  ,  
+     v 3 2026-01-14 10:00 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Zoom,  ,  Anne Uv, Helena Carén, Magnus Rudenholm,  Frågestund,  ,  Frågestund inför skriftliga tentamen (via zoom),  ,  ,  
+     v 3 2026-01-14 13:00 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  ,  ,  ,  Självstudier,  ,  Självstudier,  ,  ,  
+     v 3 2026-01-15 08:00 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Distansundervisning/Online,  ,  ,  Självstudier,  ,  Inläsning / förberedelse vetenskaplig artikel,  ,  ,  
+     v 3 2026-01-15 19:00 - 21:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Andra Långgatan 19,  ,  ,  Digital tentamen, Obligatoriskt,  ,  Skriftig tentamen anatomi/histologi del 2,  ,  ,  
+     v 3 2026-01-16 09:15 - 12:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  B1, B10, B2, B3, B4, B5, B6, B7, B8, B9,  ,  2045 T Bjurström,  ,  Joan Camuñas, Abhishek Niroula,  Gruppundervisning, Obligatoriskt,  ,  TBL vetenskaplig artikel,  ,  ,  
+     v 3 2026-01-16 13:15 - 16:00 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  A1, A10, A2, A3, A4, A5, A6, A7, A8, A9,  ,  2045 T Bjurström,  ,  Joan Camuñas, Abhishek Niroula,  Gruppundervisning, Obligatoriskt,  ,  TBL vetenskaplig artikel,  ,  ,  
+     v 5 2026-01-31 08:30 - 12:30 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Första Långgatan 16,  ,  ,  Digital tentamen, Obligatoriskt,  ,  Digital omtentamen - biokemi med skannat papper.,  ,  ,  
+     v 6 2026-02-07 08:30 - 10:30 LPG001. Basvetenskap och tidig yrkeskontakt 1,  ,  ,  Andra Långgatan 19,  ,  ,  Digital tentamen, Obligatoriskt,  ,  Digital omtentamen anatomi/histologi del 2,  ,  ,  
+     v 14 2026-04-03 00:00 - 00:00 Långfredag,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 14 2026-04-04 00:00 - 00:00 Påskafton,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 14 2026-04-05 00:00 - 00:00 Påskdagen,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 15 2026-04-06 00:00 - 00:00 Annandag påsk,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 16 2026-04-18 07:00 - 21:00 Högskoleprovet,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 18 2026-05-01 00:00 - 00:00 Första maj,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 20 2026-05-14 00:00 - 00:00 Kristi himmelsfärdsdag,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 21 2026-05-23 00:00 - 00:00 Pingstafton,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 21 2026-05-24 00:00 - 00:00 Pingstdagen,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 23 2026-06-06 00:00 - 00:00 Sveriges nationaldag,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 25 2026-06-19 00:00 - 00:00 Midsommarafton,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  
+     v 25 2026-06-20 00:00 - 00:00 Midsommardagen,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,  ,