vault backup: 2026-01-08 13:54:19

content/Anatomi & Histologi 2/Helena Histologi.md

@@ -0,0 +1,14 @@
+---
+föreläsare: Helena Carén
+tags:
+  - ah2
+  - histologi
+  - "#cns"
+---
+
+![[image-136.png]]
+
+
+![[image-138.png]]
+
+

content/Anatomi & Histologi 2/Helena.md

@@ -1 +0,0 @@
-![[image-136.png]]

content/Anatomi & Histologi 2/IRprep/3 - Systema nervosum.md

@@ -1,11 +1,11 @@
 # Systema nervosum
 ## Pars centrale
 
-Det mogna centrala nervsystemet (CNS, figur 3.1) består av CEREBRUM (storhjärna), DIENCEPHALON (mellanhjärna), TRUNCUS ENCEPHALI (hjärnstam i tre delar: MESENCEPHALON, PONS OCH MEDULLA OBLONGATA), CEREBELLUM (lillhjärna) samt MEDULLA SPINALIS (ryggmärg).
+Det mogna centrala nervsystemet (==CNS==, figur 3.1) består av CEREBRUM (storhjärna), DIENCEPHALON (mellanhjärna), TRUNCUS ENCEPHALI (hjärnstam i tre delar: MESENCEPHALON, PONS OCH MEDULLA OBLONGATA), CEREBELLUM (lillhjärna) samt MEDULLA SPINALIS (ryggmärg).
 
 ### Terminologi
 
-Nervsystemet består av grå substans (cellkroppar; neuroner och glia) och vit substans (axoner, kallas även "fibrer"). I CNS omtalas grå substans som cortex (bark), nucleus (kärna) eller med egennamn medan ett knippe axon har flera olika namn (fasciculus, tractus, lemniscus, pedunculus). Axonknippen utanför CNS benämns nervus (t.ex. de tolv kranialnerverna eller de 31 paren spinalnerver).
+Nervsystemet består av grå substans (cellkroppar; neuroner och glia) och vit substans (axoner, kallas även "fibrer"). I ==CNS== omtalas grå substans som cortex (bark), ==nucleus== (kärna) eller med egennamn medan ett knippe ==axon== har flera olika namn (fasciculus, tractus, lemniscus, pedunculus). Axonknippen utanför ==CNS== benämns nervus (t.ex. de tolv kranialnerverna eller de 31 paren spinalnerver).
 
 *Bildbeskrivning:* En saggitalsektion, en sidovy av den mänskliga hjärnan, som visar de rostrala delarna av nervsystemet. Cerebrum (storhjärnan), cerebellum (lillhjärnan), corpus callosum och corpus pineale är tydligt markerade. Mellanhjärnan, som kallas truncus encephali, är också illustrerad med sina delar: tegmentum, tectum, pons och medulla oblongata. Thalamus och hypothalamus är markerade som associerade strukturer. Hjärnstammen som består av mesencephalon, pons, medulla oblongata.
 
@@ -162,7 +162,7 @@ Hjärnlobernas viktigaste funktioner summeras i tabell 3.1.
 
 Utöver den grå substansen i *cortex cerebri* återfinns i cerebrums bas fyra viktiga grupperingar av cellkroppar i varje hemisfär: ncl. lentiformis (1), ncl. caudatus (2), *corpus amygdaloideum* (3) och *claustrum* (4).
 
-NUCLEUS LENTIFORMIS (1) avskiljs till två delar av en vertikal platta axonstråk. Den mediala delen benämns GLOBUS PALLIDUS medan den laterala benämns PUTAMEN. Den sistnämnda går vid dess anteriora slut över i NUCLEUS CAUDATUS (2). Namnet härstammar från dess svansformade utseende och strukturen ligger precis lateralt om thalamus i
+==NUCLEUS== LENTIFORMIS (1) avskiljs till två delar av en vertikal platta axonstråk. Den mediala delen benämns GLOBUS PALLIDUS medan den laterala benämns PUTAMEN. Den sistnämnda går vid dess anteriora slut över i ==NUCLEUS== CAUDATUS (2). Namnet härstammar från dess svansformade utseende och strukturen ligger precis lateralt om thalamus i
 
 
 122 3 SYSTEMA NERVOSUM
@@ -191,11 +191,11 @@ Under den stora bilden finns en mindre illustration av hjärnan, också sedd fr
 **Figur 3.10** Insula. Delar av lobus temporalis och lobus parietalis borttagna.
 
 **3 SYSTEMA NERVOSUM** 123
-diencephalon samt ventriculus lateralis (lateral ventrikel). Strukturen omnämns ofta som att den har ett huvud, en kropp och en svans. Svansen övergår i CORPUS AMYGDALOIDEUM (3, "AMYGDALA"). Medan amygdala anses vara en del av det limbiska systemet (nedan) betraktas nucleus lentiformis (globus pallidus + putamen) och nucleus caudatus som de basala ganglierna (figur 3.11-3.13).
+diencephalon samt ventriculus lateralis (lateral ventrikel). Strukturen omnämns ofta som att den har ett huvud, en kropp och en svans. Svansen övergår i CORPUS AMYGDALOIDEUM (3, "AMYGDALA"). Medan amygdala anses vara en del av det limbiska systemet (nedan) betraktas ==nucleus== lentiformis (globus pallidus + putamen) och ==nucleus== caudatus som de basala ganglierna (figur 3.11-3.13).
 
 Dessa strukturer har mycket invecklade förbindelser med varandra och med andra delar av hjärnan, vilka inte beskrivs här. Information från de flesta delar av cortex cerebri, thalamus, subthalamus, truncus encephali och cerebellum når de basala ganglierna. Informationen integreras och skickas tillbaka till dessa strukturer. Effekten är i de flesta fall att selektera mellan de handlingar andra delar av hjärnan förbereder samtidigt. Skador i de basala ganglierna kan till exempel leda till ofrivilliga rörelser och svårigheter att utföra rätt rörelser. Jämför detta med skador i cerebellum då effekten på motoriskt beteende leder till hackiga och inadekvat finjusterade rörelser: "Skador i cerebellum leder till avighet, skador i de basala ganglierna leder till meningslöshet.”
 
-Den fjärde ansamlingen grå substans, CLAUSTRUM (4, lat. mur, figur 3.13) är ett tunt stråk av cellkroppar lateralt om nucleus lentiformis vars funktion fortfarande är okänd. Dessa strukturer separeras från varandra av tre viktiga axonbanor. CAPSULA INTERNA mellan nc. lentiformis och nc. caudatus innehåller fibrer som förmedlar sensorisk information.
+Den fjärde ansamlingen grå substans, CLAUSTRUM (4, lat. mur, figur 3.13) är ett tunt stråk av cellkroppar lateralt om ==nucleus== lentiformis vars funktion fortfarande är okänd. Dessa strukturer separeras från varandra av tre viktiga axonbanor. CAPSULA INTERNA mellan nc. lentiformis och nc. caudatus innehåller fibrer som förmedlar sensorisk information.
 
 Tabell 3.1 Hjärnlobernas viktigaste funktioner.
 
@@ -222,33 +222,33 @@ Bildbeskrivning: En schematisk illustration av hjärnan i profil. Övre delen av
 
 **Figur 3.12 De basala ganglierna och thalamus. Vy från vänster.**
 
-Bildbeskrivning: En detaljerad schematisk illustration av djupare hjärnstrukturer, sett från vänster i en genomskärning. Flera delar av de basala ganglierna, thalamus och ventrikelsystemet är utritade och namngivna med pilar som pekar på specifika strukturer. Dessa inkluderar *ventriculus lateralis*, *nucleus caudatus (corpus, caput och cauda)*, *putamen*, *globus pallidus* och *thalamus*. Även *corpus amygdaloideum* är markerat. Strukturen visar de intrikata relationerna mellan dessa delar, speciellt hur *nucleus caudatus* svänger runt *thalamus* och hur andra kärnor som *putamen* och *globus pallidus* ligger i relation till varandra.
+Bildbeskrivning: En detaljerad schematisk illustration av djupare hjärnstrukturer, sett från vänster i en genomskärning. Flera delar av de basala ganglierna, thalamus och ventrikelsystemet är utritade och namngivna med pilar som pekar på specifika strukturer. Dessa inkluderar *ventriculus lateralis*, *==nucleus== caudatus (corpus, caput och cauda)*, *putamen*, *globus pallidus* och *thalamus*. Även *corpus amygdaloideum* är markerat. Strukturen visar de intrikata relationerna mellan dessa delar, speciellt hur *==nucleus== caudatus* svänger runt *thalamus* och hur andra kärnor som *putamen* och *globus pallidus* ligger i relation till varandra.
 
 ---
 
 ## Snårig terminologi för de basala ganglierna
 
-När de basala ganglierna omtalas finns ett flertal parallella terminologier i bruk. *Globus pallidus* kallas även *pallidum* alternativt *paleostriatum*. Orden *striatum* alternativt *neostriatum* avser kombinationen av *nc. caudatus* och *putamen* (alltså inte *globus pallidus*). Namnet *striatum* härstammar från att området precis superiort om platsen där *nucleus caudatus* och *putamen* möts innehåller stråk av grå substans synliga genom axonknippen, vilket ger området ett randigt ("strierat") utseende. Ofta inkluderas dessutom *nucleus subthalamicus* (i diencephalon) till de basala ganglierna. Tyvärr råder ingen konsensus om vilken terminologi som bör användas och läsaren kommer att stöta på alla dessa olika varianter i olika sammanhang.
+När de basala ganglierna omtalas finns ett flertal parallella terminologier i bruk. *Globus pallidus* kallas även *pallidum* alternativt *paleostriatum*. Orden *striatum* alternativt *neostriatum* avser kombinationen av *nc. caudatus* och *putamen* (alltså inte *globus pallidus*). Namnet *striatum* härstammar från att området precis superiort om platsen där *==nucleus== caudatus* och *putamen* möts innehåller stråk av grå substans synliga genom axonknippen, vilket ger området ett randigt ("strierat") utseende. Ofta inkluderas dessutom *==nucleus== subthalamicus* (i diencephalon) till de basala ganglierna. Tyvärr råder ingen konsensus om vilken terminologi som bör användas och läsaren kommer att stöta på alla dessa olika varianter i olika sammanhang.
 
 ---
 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 125
 
-[En illustration som visar en coronal sektion av den mänskliga hjärnan, uppifrån sedd. Olika delar av hjärnan är noggrant märkta med linjer som pekar från namnen till motsvarande strukturer. Den övre delen visar kortikala gyrusar och sulci, medan de djupare strukturerna inkluderar basala ganglierna, limbiska systemet och delar av diencephalon. Linjer markerar bl.a.: gyrus frontalis superior, gyrus cinguli, nucleus caudatus (caput och cauda), fornix (corpus och pars libera/tecta), nucleus lentiformis (putamen, globus pallidus lateralis och medialis), gyri insulae, claustrum, corpus amygdaloideum, a. communicans posterior, hypothalamus, chiasma opticum, hypophysis, fissura longitudinalis cerebri, corpus callosum, ventriculus lateralis, capsula interna, capsula externa, capsula extrema, commissura anterior, tractus opticus, och gyrus parahippocampalis.]
+[En illustration som visar en coronal sektion av den mänskliga hjärnan, uppifrån sedd. Olika delar av hjärnan är noggrant märkta med linjer som pekar från namnen till motsvarande strukturer. Den övre delen visar kortikala gyrusar och sulci, medan de djupare strukturerna inkluderar basala ganglierna, limbiska systemet och delar av diencephalon. Linjer markerar bl.a.: gyrus frontalis superior, gyrus cinguli, ==nucleus== caudatus (caput och cauda), fornix (corpus och pars libera/tecta), ==nucleus== lentiformis (putamen, globus pallidus lateralis och medialis), gyri insulae, claustrum, corpus amygdaloideum, a. communicans posterior, hypothalamus, chiasma opticum, hypophysis, fissura longitudinalis cerebri, corpus callosum, ventriculus lateralis, capsula interna, capsula externa, capsula extrema, commissura anterior, tractus opticus, och gyrus parahippocampalis.]
 
 **Figur 3.13** Grå substans i
 cerebrums bas. Frontalsnitt
 i nivå med foramina inter-
 ventricularia, posterior vy.
 
-från thalamus och lägre nivåer till cortex cerebri samt kortikospinala och kortikobulbära fibrer (cortex till ryggmärg respektive cortex till truncus encephali). CAPSULA EXTERNA mellan nc. lentiformis och claus-trum består till stor del av kolinerga fibrer från nucleus basalis och nuclei septales (båda i framhjärnans golv, rostralt om de basala ganglierna) till cortex cerebri. CAPSULA EXTREMA mellan claustrum och lobus insularis innehåller bland annat fibrer mellan dessa båda två strukturer samt fibrer mellan språkområden i gyrus frontalis inferior ("Brocas area”) och gyrus temporalis superior ("Wernickes area”).
+från thalamus och lägre nivåer till cortex cerebri samt kortikospinala och kortikobulbära fibrer (cortex till ryggmärg respektive cortex till truncus encephali). CAPSULA EXTERNA mellan nc. lentiformis och claus-trum består till stor del av kolinerga fibrer från ==nucleus== basalis och nuclei septales (båda i framhjärnans golv, rostralt om de basala ganglierna) till cortex cerebri. CAPSULA EXTREMA mellan claustrum och lobus insularis innehåller bland annat fibrer mellan dessa båda två strukturer samt fibrer mellan språkområden i gyrus frontalis inferior ("Brocas area”) och gyrus temporalis superior ("Wernickes area”).
 
 **DET LIMBISKA SYSTEMET**
 Det limbiska systemet är en historisk, funktionell indelning av struk-turer tillhörande cerebrum (gyrus cinguli, hippocampus, amygdala, olfaktorisk bark m.m.), diencephalon (t.ex. hypothalamus) och mesen-cephalon. Namnet härstammar från latinets *limbus* (gräns eller kant) och strukturerna är centrerade kring thalamus. Dessutom bygger indel-ningen på det faktum att flera av dess kortikala strukturer till skillnad från *neocortex* med sina sex cell-lager endast har tre cell-lager, *allocortex*. Strukturerna är inblandade i emotioner, motivation, luktsinne samt
 
 126 3 SYSTEMA NERVOSUM
 inkodning av minnen. För det sistnämnda tros HIPPOCAMPUS (lat. sjöhäst, en del av lobus temporalis) som har förbindelser med stora delar av cerebrum vara central. Strukturen är också viktig för spatiell orientering. CORPUS AMYGDALOIDEUM (lat. mandelkropp), i gyrus parahippocampalis i den mediala temporalloben, är viktig för inlärning och emotioner, särskilt rädsla.
-FORNIX (lat. valv) består av axon som förbinder hippocampus med hypothalamus, ncll. septales och CORPUS MAMILLARE (figurer 3.14-3.15). Corpus mamillare är en rund kärna vid fornix anteriora slut på var sida som tar emot signaler från hippocampus och amygdala och har efferenta kopplingar med thalamus.
+FORNIX (lat. valv) består av ==axon== som förbinder hippocampus med hypothalamus, ncll. septales och CORPUS MAMILLARE (figurer 3.14-3.15). Corpus mamillare är en rund kärna vid fornix anteriora slut på var sida som tar emot signaler från hippocampus och amygdala och har efferenta kopplingar med thalamus.
 
 Beskrivning av bild 3.14: En schematisk illustration av den mänskliga hjärnan, sedd från sidan med en transparent/skuren yta för att visa de inre strukturerna. En gulaktig yta representerar hjärnans yttre kontur (gyrus cinguli). Inuti finns etiketter som pekar på olika delar:
 - `gyrus cinguli` (cingulumgärna): Den övre yttre konturen av hjärnan.
@@ -275,7 +275,7 @@ Bildtext: Figur 3.15 Fornix och commissura anterior, vy från vänster.
 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 127
 STORA FÖRBINDELSER INOM OCH MELLAN HEMISFÄRERNA
-Den största förbindelsen mellan hemisfärerna, CORPUS CALLOSUM ("hjärnbalken" eller den "kolossala kommissuren”), är också den största strukturen av vit substans i CNS. Hundratals miljoner axoner kommunicerar med motsvarande områden i motsatt hemisfär.
+Den största förbindelsen mellan hemisfärerna, CORPUS CALLOSUM ("hjärnbalken" eller den "kolossala kommissuren”), är också den största strukturen av vit substans i ==CNS==. Hundratals miljoner axoner kommunicerar med motsvarande områden i motsatt hemisfär.
 
 COMMISSURA ANTERIOR anteriort om fornix respektive COMMISSURA POSTERIOR bör även lyftas fram som särskilt viktiga. Dessa tre förbindelser ses i figur 3.16.
 
@@ -310,11 +310,11 @@ a
     *   *nuclei anteriores*
     *   *nuclei mediales*
     *   *nuclei mediani, adhesio interthalamica*
-    *   *nuclei ventrales: nucleus ventralis anterior, nucleus ventralis intermedius, nucleus ventralis posterolateralis, nucleus ventralis posteromedialis*
-    *   *nucleus parafascicularis*
-    *   *nucleus centromedianus*
-    *   *nuclei dorsales: nucleus posterior, nuclei pulvinares*
-    *   *(nuclei metathalami): nucleus corporis geniculati lateralis, nucleus corporis geniculati medialis*
+    *   *nuclei ventrales: ==nucleus== ventralis anterior, ==nucleus== ventralis intermedius, ==nucleus== ventralis posterolateralis, ==nucleus== ventralis posteromedialis*
+    *   *==nucleus== parafascicularis*
+    *   *==nucleus== centromedianus*
+    *   *nuclei dorsales: ==nucleus== posterior, nuclei pulvinares*
+    *   *(nuclei metathalami): ==nucleus== corporis geniculati lateralis, ==nucleus== corporis geniculati medialis*
     *   *ventriculus lateralis*
 *   Övre högra sidan (b): En lateral vy av hjärnans yta, troligen cortex, med olika lober färgkodade för att illustrera thalamus projektionsområden.
 *   Mitten högra sidan (c): En medial vy av hjärnan som visar samma färgkodade projektionsområden som i (b).
@@ -326,15 +326,15 @@ Denna bild visar en sagittalvy av hypotalamus som illustrerar dess olika kärnor
 
 *   **area hypothalamica lateralis**
 *   **nuclei preoptici**
-*   **nucleus anterior hypothalami**
-*   **nucleus suprachiasmaticus**
-*   **nucleus supraopticus**
-*   **nucleus paraventricularis**
-*   **nucleus dorsomedialis**
-*   **nucleus dorsalis hypothalami**
-*   **nucleus tegmentales** (nuclei corporis mamillaris)
-*   **nucleus ruber**
-*   **nucleus ventromedialis hypothalami**
+*   **==nucleus== anterior hypothalami**
+*   **==nucleus== suprachiasmaticus**
+*   **==nucleus== supraopticus**
+*   **==nucleus== paraventricularis**
+*   **==nucleus== dorsomedialis**
+*   **==nucleus== dorsalis hypothalami**
+*   **==nucleus== tegmentales** (nuclei corporis mamillaris)
+*   **==nucleus== ruber**
+*   **==nucleus== ventromedialis hypothalami**
 *   **nuclei tuberales och arcuati** (infundibulares)
 
 Även **adenohypophysis** och **neurohypophysis** visas, vilket framhäver hypotalamus roll i att reglera hormoner.
@@ -343,7 +343,7 @@ Denna bild visar en sagittalvy av hypotalamus som illustrerar dess olika kärnor
 
 Thalamus sinister och thalamus dexter kommunicerar även med varandra genom axoner i ADHESIO INTERTHALAMICA som korsar ventriculus tertius (se s. 163).
 
-SUBTHALAMUS (superiolateralt om hypothalamus, inte illustrerad) innehåller bland annat den ovan nämnda nucleus subthalamicus. HYPOTHALAMUS (figur 3.19) är central för reglering av homeostasen. En sammanfattning av de funktioner som kärnor i hypothalamus bidrar till anges i tabell 3.2.
+SUBTHALAMUS (superiolateralt om hypothalamus, inte illustrerad) innehåller bland annat den ovan nämnda ==nucleus== subthalamicus. HYPOTHALAMUS (figur 3.19) är central för reglering av homeostasen. En sammanfattning av de funktioner som kärnor i hypothalamus bidrar till anges i tabell 3.2.
 
 Hypophysis och glandula pinealis (inferioposteriort om thalamus; bildar tillsammans med sin stjälk EPITHALAMUS) är endokrina organ som beskrivs på s. 290.
 
@@ -365,7 +365,7 @@ Hypophysis och glandula pinealis (inferioposteriort om thalamus; bildar tillsamm
 
 ## CEREBELLUM
 
-CEREBELLUM ("lillhjärnan”) vilar på mesecenphalon som en ticka på ett träd genom tre "fötter" (lat. *pedunculus*) bestående av axoner. PEDUNCULUS CEREBELLARIS SUPERIOR (även *brachium conjunctivum*) innehåller framför allt efferenta fibrer från laterala cerebellum till cerebrums motoriska och frontala kognitiva bark. Axoner från PEDUNCULUS CEREBELLARIS MEDIUS (även *brachium pontis*) och PEDUNCULUS CEREBELLARIS INFERIOR (även *corpus restiforme*) förbinder cerebellum med pons (indirekt afferens från cortex cerebri) respektive medulla oblongata och medulla spinalis (båda bidirektionella). Cerebellum har även visat sig ha förbindelser med de basala ganglierna.
+CEREBELLUM ("lillhjärnan”) vilar på mesecenphalon som en ticka på ett träd genom tre "fötter" (lat. *pedunculus*) bestående av axoner. PEDUNCULUS CEREBELLARIS SUPERIOR (även *brachium conjunctivum*) innehåller framför allt efferenta fibrer från laterala cerebellum till cerebrums motoriska och frontala kognitiva bark. Axoner från PEDUNCULUS CEREBELLARIS MEDIUS (även *brachium pontis*) och PEDUNCULUS CEREBELLARIS INFERIOR (även *corpus restiforme*) förbinder cerebellum med pons (indirekt ==afferens== från cortex cerebri) respektive medulla oblongata och medulla spinalis (båda bidirektionella). Cerebellum har även visat sig ha förbindelser med de basala ganglierna.
 
 Idag råder konsensus om att cerebellum koordinerar bland annat motorik och kognitiva funktioner, till exempel uppmärksamhet, emotioner och språk genom att justera precision och timing. Skador leder därför inte till avsaknad av funktioner, utan exempelvis till imperfekta rörelser. **Bildtext: En detaljerad svensk beskrivning av cerebellum, dess utseende och dess förbindelser med andra hjärndelar.** Cerebellum illustreras i figurer 3.20-3.21.
 
@@ -374,7 +374,7 @@ Cerebellum har tre lober som illustreras i figur 3.20. LOBUS ANTERIOR CEREBELLI
 
 LOBUS FLOCCULONODULARIS består av NODULUS vid vermis anterioinferiora ände och FLOCCULUS sinister och dexter. Dessa strukturer har viktiga kopplingar till ncll. vestibulares (s. 140) och är således viktiga för balansfunktioner.
 
-Grå substans återfinns förutom i cortex cerebelli i de så kallade djupa kärnorna, där den mest laterala, NUCLEUS DENTATUS, är den största.
+Grå substans återfinns förutom i cortex cerebelli i de så kallade djupa kärnorna, där den mest laterala, ==NUCLEUS== DENTATUS, är den största.
 
 ## TRUNCUS ENCEPHALI
 
@@ -452,7 +452,7 @@ Figur 3.20 Cerebellum. a) Vermis olika avsnitt, mediansnitt, b) cerebellums ante
 *   pedunculus cerebellaris superior
 *   lingula cerebelli
 *   plexus choroideus ventriculi quarti
-*   nucleus dentatus
+*   ==nucleus== dentatus
 *   cortex cerebelli
 *   tonsilla cerebelli
 
@@ -551,11 +551,11 @@ Figur 3.20 Cerebellum. a) Vermis olika avsnitt, mediansnitt, b) cerebellums ante
 
 SUBSTANTIA GRISEA PERIAQUEDUCTALIS (den anglosaxiska termen periaqueductal gray, PAG, används ofta) är en gruppering cellkroppar kring aqueductus cerebri. Dessa är involverade i motoriska reaktioner på smärtstimulering och i modulering av smärtsignaler genom att denna typ av information hämmas (neuroner i medulla spinalis dorsalhorn stängs ner). Denna mekanism tros vara förklaringen till varför människor ibland inte upplever någon smärta alls, trots stora skador.
 
-FORMATIO RETICULARIS är en diffus och utbredd gruppering celler som reglerar medvetandegrad och sömncykler. NUCLEI RAPHES som producerar serotonin för distribution till merparten av CNS räknas ofta in i denna formation.
+FORMATIO RETICULARIS är en diffus och utbredd gruppering celler som reglerar medvetandegrad och sömncykler. NUCLEI RAPHES som producerar serotonin för distribution till merparten av ==CNS== räknas ofta in i denna formation.
 
 På mesencephalons dorsalsida (tectum) syns de så kallade fyrhögarna ("kolliklarna”). COLLICULUS INFERIOR på var sida är framför allt en del av hörselsystemet (den största axonbanan härifrån leder till thalamus hörselkärna corpus geniculatum mediale) medan COLLICULUS SUPERIOR är en del av synsystemet.
 
-Tegmentum innehåller tre viktiga strukturer. NUCLEUS RUBER (lat. den röda kärnan) är en del av motorsystemet. Genom tractus rubro-spinalis modifieras armarnas motorik och dessutom finns kopplingar till cerebellum. SUBSTANTIA NIGRA får sitt namn från det melanin som de dopaminproducerande celler innehåller, vilket ger dem en mörkare färg. Bidirektionella kopplingar med de basala ganglierna gör att de oftast omtalas i samband med dessa.
+Tegmentum innehåller tre viktiga strukturer. ==NUCLEUS== RUBER (lat. den röda kärnan) är en del av motorsystemet. Genom tractus rubro-spinalis modifieras armarnas motorik och dessutom finns kopplingar till cerebellum. SUBSTANTIA NIGRA får sitt namn från det melanin som de dopaminproducerande celler innehåller, vilket ger dem en mörkare färg. Bidirektionella kopplingar med de basala ganglierna gör att de oftast omtalas i samband med dessa.
 
 AREA TEGMENTALIS VENTRALIS nära mittlinjen producerar också dopamin. De är en del av det mesokortikolimbiska belöningssystemet, viktigt för motivering, inlärning och vanebildning men även vid exempelvis drogberoende. Den viktigaste anatomiska kopplingen för detta är kopplingen till frontalloben.
 
@@ -569,7 +569,7 @@ Mesencephalons grå substans utgörs även av kärnor tillhörande nervi cranial
 3 SYSTEMA NERVOSUM 135
 
 **[Bildbeskrivning]**
-En detaljerad medicinsk illustration som visar ett tvärsnitt genom mesencephalon och diencephalon i hjärnan, sett från en inferiör vinkel. Bilden är märkt med olika anatomiska strukturer samt deras latinska namn och tillhörande romerska siffror där tillämpligt. De märkta delarna inkluderar nervus opticus (nc. II), chiasma opticum, infundibulum, corpus mamillare, substantia nigra med pars reticularis och pars compacta, nucleus ruber, substantia grisea centralis, trigonum olfactorium, tractus opticus, crus cerebri, tegmentum mesencephali, pedunculus cerebri, corpus geniculatum laterale, corpus geniculatum mediale, metathalamus och pulvinar thalami, samt aqueductus mesencephali.
+En detaljerad medicinsk illustration som visar ett tvärsnitt genom mesencephalon och diencephalon i hjärnan, sett från en inferiör vinkel. Bilden är märkt med olika anatomiska strukturer samt deras latinska namn och tillhörande romerska siffror där tillämpligt. De märkta delarna inkluderar nervus opticus (nc. II), chiasma opticum, infundibulum, corpus mamillare, substantia nigra med pars reticularis och pars compacta, ==nucleus== ruber, substantia grisea centralis, trigonum olfactorium, tractus opticus, crus cerebri, tegmentum mesencephali, pedunculus cerebri, corpus geniculatum laterale, corpus geniculatum mediale, metathalamus och pulvinar thalami, samt aqueductus mesencephali.
 
 Figur 3.25 Mesence-phalon och diencephalon, snett snitt, inferior vy.
 
@@ -577,7 +577,7 @@ Kranialnerv som framträder på truncus encephalis dorsalsida är nervus trochle
 
 ### Pons
 
-Pons vilar mot clivus (s. 102) i cranium och sträcker sig endast ett par centimeter i rostrocaudal riktning. Ordet pons betyder bro på latin och att strukturen fått detta namn har sin upprinnelse i att den kopplar samman medulla (spinalis och oblongata) med övriga CNS. PARS BASILA-RIS PONTIS OCH TEGMENTUM PONTIS åtskiljs genom att tegmentum har fler longitudinella axoner, medan pars basilaris har fler horisontellt löpande axoner. Pars basilaris innehåller NUCLEI PONTIS (omkopplingsstation för indirekta projektioner från cortex cerebri till cerebellum) medan övrig grå substans i pons återfinns i tegmentum.
+Pons vilar mot clivus (s. 102) i cranium och sträcker sig endast ett par centimeter i rostrocaudal riktning. Ordet pons betyder bro på latin och att strukturen fått detta namn har sin upprinnelse i att den kopplar samman medulla (spinalis och oblongata) med övriga ==CNS==. PARS BASILA-RIS PONTIS OCH TEGMENTUM PONTIS åtskiljs genom att tegmentum har fler longitudinella axoner, medan pars basilaris har fler horisontellt löpande axoner. Pars basilaris innehåller NUCLEI PONTIS (omkopplingsstation för indirekta projektioner från cortex cerebri till cerebellum) medan övrig grå substans i pons återfinns i tegmentum.
 
 Nervus trigeminus (nc. V) framträder ungefär i mellanhöjd på pons laterala ventralsida. Nervi craniales VI–VIII framträder i gränsen mellan pons och medulla oblongata på ventralsidan.
 
@@ -586,7 +586,7 @@ Pons innehåller dels delar av kranialnervskärnorna för nc. V-VIII (t.ex. str
 © 
 # 3 SYSTEMA NERVOSUM
 ## Medulla oblongata
-På ventralsidan av MEDULLA OBLONGATA (förlängda märgen) skådas makroanatomiskt en långsträckt ås belägen medialt, på var sida om mittlinjen. Denna struktur, **PYRAMIS** (pl. *pyramides*), utgörs av axoner i tractus corticospinalis, det vill säga axoner tillhörande övre motorneuron som bildar synapser med nedre motorneuron i medulla spinalis ventralhorn. Lateralt om pyramis ses nervrötterna till n. hypoglossus (nc. XII, nedan) träda fram, och lateralt om dessa **OLIVA**. Denna ovala utbuktning innehåller **NUCLEUS OLIVARIS SUPERIOR** som är involverad i hörselsystemet samt **NUCLEI OLIVARES INFERIORES** som kommunicerar med cerebellum och reglerar inlärning där. Vidare lateralt om oliva ses nervrötterna till nervi craniales IX-XI.
+På ventralsidan av MEDULLA OBLONGATA (förlängda märgen) skådas makroanatomiskt en långsträckt ås belägen medialt, på var sida om mittlinjen. Denna struktur, **PYRAMIS** (pl. *pyramides*), utgörs av axoner i tractus corticospinalis, det vill säga axoner tillhörande övre motorneuron som bildar synapser med nedre motorneuron i medulla spinalis ventralhorn. Lateralt om pyramis ses nervrötterna till n. hypoglossus (nc. XII, nedan) träda fram, och lateralt om dessa **OLIVA**. Denna ovala utbuktning innehåller **==NUCLEUS== OLIVARIS SUPERIOR** som är involverad i hörselsystemet samt **NUCLEI OLIVARES INFERIORES** som kommunicerar med cerebellum och reglerar inlärning där. Vidare lateralt om oliva ses nervrötterna till nervi craniales IX-XI.
 
 På medulla oblongatas dorsalsida ligger **FASCICULUS GRACILIS** precis lateralt om mittlinjen och **FASCICULUS CUNEATUS** lateralt om fasciculus gracilis. Dessa strukturer kan synas som små utbuktningar och utgörs av axonknippen tillhörande det stora sensoriska bansystem som ibland refereras till som "dorsalkolumnen-mediala lemnisken” (se s. 159). Axoner i fasciculus gracilis kommer från organ inferiort om vertebra Th VI och superiort om denna nivå återfinns axonen i fasciculus cuneatus.
 
@@ -595,7 +595,7 @@ Medulla oblongata innehåller kranialnervskärnor IX-XII i sin helhet och delar
 Landmärket för medulla oblongatas övergång i medulla spinalis är en axonöverkorsning i pyramis på ventralsidan. Inferiort om överkorsningen kallas strukturen medulla spinalis.
 
 ## Nervi craniales I–XII
-Kranialnerverna tillhör egentligen det perifera nervsystemet (PNS) men beskrivs bäst här, då deras kärnor ligger i truncus encephali. Tolv par kranialnerver särskiljs från spinalnerverna för att de passerar genom öppningar i kraniet och delvis omsluts av derivat från meninges (hjärnhinnor, senare i kapitlet). Cellkropparna vars axon bildar dessa nerver eller tar emot känselreceptorers axon, undantaget n. olfactorius (nc. I), n. opticus (nc. II) och n. accessorius (nc. XI), kallas för kranialnervskärnor och ligger i truncus encephali organiserat efter sina funktioner i fyra kolumner (figur 3.26).
+Kranialnerverna tillhör egentligen det perifera nervsystemet (==PNS==) men beskrivs bäst här, då deras kärnor ligger i truncus encephali. Tolv par kranialnerver särskiljs från spinalnerverna för att de passerar genom öppningar i kraniet och delvis omsluts av derivat från meninges (hjärnhinnor, senare i kapitlet). Cellkropparna vars ==axon== bildar dessa nerver eller tar emot känselreceptorers ==axon==, undantaget n. olfactorius (nc. I), n. opticus (nc. II) och n. accessorius (nc. XI), kallas för kranialnervskärnor och ligger i truncus encephali organiserat efter sina funktioner i fyra kolumner (figur 3.26).
 
 Längst lateralt ligger en somato-afferent kolumn vars neuroner mottar hudsensorik. Medialt om denna ligger en viscero-afferent kolumn som tar emot sensorik från viscerala organ. Vidare medialt återfinns en viscero-efferent kolumn vars celler framför allt innerverar glatt muskulatur och körtlar i det parasympatiska autonoma nervsys-
 
@@ -621,7 +621,7 @@ Enskilda kranialnerver kan sedan bestå av axoner från en eller flera av dessa
 *   **Nc. VII (n. facialis):** ansiktsmotorik, salivproduktion, tårproduktion, smaksensorik ("facialis grimaserar, saliverar, gråter och smakar")
 *   **Nc. VIII (n. vestibulocochlearis):** hörsel, balans
 *   **Nc. IX (n. glossopharyngeus):** smaksensorik, salivproduktion, sensorik från sinus caroticus och glomus caroticum
-*   **Nc. X (n. vagus):** smaksensorik, sväljrörelser, talmotorik, lyfter gommen, visceral afferens och efferens
+*   **Nc. X (n. vagus):** smaksensorik, sväljrörelser, talmotorik, lyfter gommen, visceral ==afferens== och ==efferens==
 *   **Nc. XI (n. accessorius):** motorisk innervering av m. sternocleidomastoideus och m. trapezius
 *   **Nc. XII (n. hypoglossus):** tungrörelser
 
@@ -641,7 +641,7 @@ De tre kranialnerver som har en rent sensorisk funktion är ncc. I, II och VIII.
 
 **Nervus olfactorius**
 
-NERVUS OLFACTORIUS, nc. I, beskrivs bäst i pluralisformen nervi olfactorii då nc. I utgörs av ett fyrtiotal korta separerade axonknippen (_fila olfactoria_) från luktreceptorer i näshålans tak som löper genom lamina cribrosa, till cellkroppar i BULBUS OLFACTORIUS. Hälften av dessa knippen grupperas till varsin "nervus olfactorius" dx och sin. Receptorerna reagerar på molekyler i luften och nervfibrer från dessa bipolära receptorceller bildar synapser med mitralceller i bulbus ofactorius. Dessa cellers axoner utgör TRACTUS OLFACTORIUS som förmedlar detektion av särskilda substanser till flera områden i cortex cerebri (bland dessa cortex entorhinalis, nucleus olfactorius och amygdala).
+NERVUS OLFACTORIUS, nc. I, beskrivs bäst i pluralisformen nervi olfactorii då nc. I utgörs av ett fyrtiotal korta separerade axonknippen (_fila olfactoria_) från luktreceptorer i näshålans tak som löper genom lamina cribrosa, till cellkroppar i BULBUS OLFACTORIUS. Hälften av dessa knippen grupperas till varsin "nervus olfactorius" dx och sin. Receptorerna reagerar på molekyler i luften och nervfibrer från dessa bipolära receptorceller bildar synapser med mitralceller i bulbus ofactorius. Dessa cellers axoner utgör TRACTUS OLFACTORIUS som förmedlar detektion av särskilda substanser till flera områden i cortex cerebri (bland dessa cortex entorhinalis, ==nucleus== olfactorius och amygdala).
 
 * Funktion: lukt
 * Passage: genom lamina cribrosa
@@ -657,7 +657,7 @@ Till vänster, vertikalt placerade från topp till botten:
 * **sinnesceller**
 * **os ethmoidale, lamina cribrosa**
 * **dura mater cranialis**
-* **nucleus olfactorius anterior**
+* **==nucleus== olfactorius anterior**
 * **trigonum olfactorium**
 
 Till höger, horisontellt placerade från topp till botten:
@@ -679,7 +679,7 @@ Figur 3.28 Nervus opticus (nc. II). Schematisk representation av nervus opticus
 
 **Nervus opticus**
 
-Med cellkroppar i retina (dess ganglieceller) och axon som löper omslutna av meninges genom canalis opticus till fossa cranii media är N. OPTICUS, nc. II, egentligen inte en kranialnerv. Den har indelats så av historiska skäl men är i strikt bemärkelse del av encephalon på ett sätt som de andra "riktiga" kranielnerverna inte är. I fossa cranii media bildar de CHIASMA OPTICUM ("synnervkorsningen") där fibrer temporalt
+Med cellkroppar i retina (dess ganglieceller) och ==axon== som löper omslutna av meninges genom canalis opticus till fossa cranii media är N. OPTICUS, nc. II, egentligen inte en kranialnerv. Den har indelats så av historiska skäl men är i strikt bemärkelse del av encephalon på ett sätt som de andra "riktiga" kranielnerverna inte är. I fossa cranii media bildar de CHIASMA OPTICUM ("synnervkorsningen") där fibrer temporalt
 
 © 
 # 140 3 SYSTEMA NERVOSUM
@@ -699,7 +699,7 @@ Hörseldelen av nc. VIII består även av axoner från bipolära celler (GANGLIO
 © 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 141
 
-**Figurbeskrivning:** En detaljerad diagram över innerörat och dess nervsystem. Bilden visar cochlean (snäckan), vestibularis (balansorganet) samt de relaterade nervganglierna och kärnorna. Pilarna och linjerna pekar på och namnger de olika delarna, som ganglion spirale cochleae, ganglion vestibulare, n. vestibularis, n. cochlearis och n. vestibulocochlearis (nc. VIII). Den nedre delen av bilden visar också de cochleära och vestibulära kärnorna (nucleus cochlearis anterior, lateralis, superior, posterior, inferior och medialis). Texten ”Figur 3.29 Nervus vestibulocochlearis (nc. VIII), superior vy” är placerad bredvid illustrationen. Illustrationen är i en ljusgul/beige färg för de neuralsbanorna och en rosa/grå färg för övriga strukturer, med blåa nervändar som ser ut som bubblor.
+**Figurbeskrivning:** En detaljerad diagram över innerörat och dess nervsystem. Bilden visar cochlean (snäckan), vestibularis (balansorganet) samt de relaterade nervganglierna och kärnorna. Pilarna och linjerna pekar på och namnger de olika delarna, som ganglion spirale cochleae, ganglion vestibulare, n. vestibularis, n. cochlearis och n. vestibulocochlearis (nc. VIII). Den nedre delen av bilden visar också de cochleära och vestibulära kärnorna (==nucleus== cochlearis anterior, lateralis, superior, posterior, inferior och medialis). Texten ”Figur 3.29 Nervus vestibulocochlearis (nc. VIII), superior vy” är placerad bredvid illustrationen. Illustrationen är i en ljusgul/beige färg för de neuralsbanorna och en rosa/grå färg för övriga strukturer, med blåa nervändar som ser ut som bubblor.
 
 * **Funktion:** balans och hörsel
 * **Passage:** från auris interna genom meatus acusticus internus till pons och medulla oblongata
@@ -708,16 +708,16 @@ DE FEM MOTORISKA KRANIALNERVERNA
 De fem kranialnerver som har rent motorisk funktion är ncc. III, IV, VI, XI, XII.
 
 **Ögonnerverna:** N. oculomotorius, N. trochlearis och N. abducens
-**NERVUS OCULOMOTORIUS**, nc. III, bildas av axoner från flera hjärnstamskärnor. **NUCLEUS NERVI OCULOMOTORII**, i den mest mediala somato-efferenta kolumnen kring acqueductus cerebri i mesencephalon, innerverar tvärstrimmig muskulatur (fyra av de sex musculi externi bulbi oculi, se s. 183). **NUCLEI ACCESSORII NERVI OCULOMOTORII** (Edinger-Westphals kärna) bryter dock mot den generella arkitekturen genom att denna visceroefferenta kärna snarast ligger i samma somato-efferenta kolumn, superiort om nucleus nervi oculomotorii. Axon från den accessoriska kärnan ger parasympatisk aktivering av **GANGLION CILIARE** vars postsynaptiska fibrer kontraherar pupilla och ackomoderar lens enligt s. 182.
+**NERVUS OCULOMOTORIUS**, nc. III, bildas av axoner från flera hjärnstamskärnor. **==NUCLEUS== NERVI OCULOMOTORII**, i den mest mediala somato-efferenta kolumnen kring acqueductus cerebri i mesencephalon, innerverar tvärstrimmig muskulatur (fyra av de sex musculi externi bulbi oculi, se s. 183). **NUCLEI ACCESSORII NERVI OCULOMOTORII** (Edinger-Westphals kärna) bryter dock mot den generella arkitekturen genom att denna visceroefferenta kärna snarast ligger i samma somato-efferenta kolumn, superiort om ==nucleus== nervi oculomotorii. ==Axon== från den accessoriska kärnan ger parasympatisk aktivering av **GANGLION CILIARE** vars postsynaptiska fibrer kontraherar pupilla och ackomoderar lens enligt s. 182.
 
 © 
 Här är texten i markdown-format, med beskrivningar av bilderna:
 
 142 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
-**NERVUS TROCHLEARIS, nc. IV**, cellkroppar (NUCLEUS NERVI TROCHLEARIS) ligger också i mesencepahlons mediala somato-efferenta kolumn, kaudalt om n. oculomotorius kärnor. Nerven aktiverar m. obliquus superior. Notera att n. trochlearis är unik på två vis: det är den enda kranialnerven som lämnar hjärnstammen på dorsalsidan och den har sitt ursprung i motsatta sidans kärna (axonerna korsar över till kontralaterala sidan innan nerven utträder).
+**NERVUS TROCHLEARIS, nc. IV**, cellkroppar (==NUCLEUS== NERVI TROCHLEARIS) ligger också i mesencepahlons mediala somato-efferenta kolumn, kaudalt om n. oculomotorius kärnor. Nerven aktiverar m. obliquus superior. Notera att n. trochlearis är unik på två vis: det är den enda kranialnerven som lämnar hjärnstammen på dorsalsidan och den har sitt ursprung i motsatta sidans kärna (axonerna korsar över till kontralaterala sidan innan nerven utträder).
 
-**NERVUS ABDUCENS, nc. VI**, kärna (NUCLEUS NERVI ABDUCENTIS) återfinns i samma somato-efferenta kolumn men relativt långt ifrån de två andra, nära ventriculus quartus i pons. Axonen lämnar hjärnstammen än längre inferiort, i vinkeln mellan pons och medulla oblongatas pyramis. Nerven innerverar bara m. rectus lateralis.
+**NERVUS ABDUCENS, nc. VI**, kärna (==NUCLEUS== NERVI ABDUCENTIS) återfinns i samma somato-efferenta kolumn men relativt långt ifrån de två andra, nära ventriculus quartus i pons. Axonen lämnar hjärnstammen än längre inferiort, i vinkeln mellan pons och medulla oblongatas pyramis. Nerven innerverar bara m. rectus lateralis.
 
 Kranialnervskärnornas läge i hjärnstammen gör att en undersökning av ögonrörelser ibland kan ge god information om nivån på en skada i hjärnstammen.
 
@@ -728,7 +728,7 @@ Alla tre ögonnerver ansvarar även för proprioception i mm. externi bulbi ocul
 
 **Figur 3.30** Nn. oculomotorius (nc. III), trochlearis (nc. IV) och abducens (nc. VI), vänster sida.
 
-*(Här skulle en bild av nätverket av nerver runt ögat, sedd från vänster sida, finnas. Bilden visar hur nervus oculomotorius (nc. III), nervus trochlearis (nc. IV) och nervus abducens (nc. VI) förgrenar sig och innerverar de olika ögonmusklerna. Specifika delar av nervsystemet, såsom "radix sensoria (nasociliaris) ganglii ciliaris" och "radix sympathica ganglii ciliaris", tillsammans med "n. oculomotorius (nc. III), r. superior" och "r. parasympathica (oculomotoria) ganglii ciliaris", är också markerade, liksom "n. ciliaris longus" och "nn. ciliares breves". Kärnorna för dessa nerver, som "nucleus accessorius nervi oculomotorii", "nucleus nervi oculomotorii", "nucleus nervi trochlearis", "nucleus nervi abducentis", visas som referenspunkter längre bort från ögat. Kopplingen till "n. opthalmicus (nc. V₁)" är också angiven.)*
+*(Här skulle en bild av nätverket av nerver runt ögat, sedd från vänster sida, finnas. Bilden visar hur nervus oculomotorius (nc. III), nervus trochlearis (nc. IV) och nervus abducens (nc. VI) förgrenar sig och innerverar de olika ögonmusklerna. Specifika delar av nervsystemet, såsom "radix sensoria (nasociliaris) ganglii ciliaris" och "radix sympathica ganglii ciliaris", tillsammans med "n. oculomotorius (nc. III), r. superior" och "r. parasympathica (oculomotoria) ganglii ciliaris", är också markerade, liksom "n. ciliaris longus" och "nn. ciliares breves". Kärnorna för dessa nerver, som "==nucleus== accessorius nervi oculomotorii", "==nucleus== nervi oculomotorii", "==nucleus== nervi trochlearis", "==nucleus== nervi abducentis", visas som referenspunkter längre bort från ögat. Kopplingen till "n. opthalmicus (nc. V₁)" är också angiven.)*
 
 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 143
@@ -749,12 +749,12 @@ Figur 3.31 Nervus accessorius (nc. XI), anterior vy, m. sternocleidomastoideus a
 
 **Nervus hypoglossus**
 
-NERVUS HYPOGLOSSUS, nc. XII, är den enda kranialnerven från medulla oblongata som utträder anteriort istället för posteriort om oliva inferior. Axoner från en serie små nervrötter löper samman och lämnar kraniet genom canalis nervi hypoglossi. Här får nerven sällskap av spinalnerver som löper till några av de supra- och infrahyoidala musklerna. Inferiort och medialt om angulus mandibulae vrider sig nc. XII anteriort och förgrenar sig till det muskelkomplex som utgör och rör tungan (lingua). NUCLEUS NERVI HYPOGLOSSI är en lång kärna som sträcker sig superioinferiort genom medulla oblongata.
+NERVUS HYPOGLOSSUS, nc. XII, är den enda kranialnerven från medulla oblongata som utträder anteriort istället för posteriort om oliva inferior. Axoner från en serie små nervrötter löper samman och lämnar kraniet genom canalis nervi hypoglossi. Här får nerven sällskap av spinalnerver som löper till några av de supra- och infrahyoidala musklerna. Inferiort och medialt om angulus mandibulae vrider sig nc. XII anteriort och förgrenar sig till det muskelkomplex som utgör och rör tungan (lingua). ==NUCLEUS== NERVI HYPOGLOSSI är en lång kärna som sträcker sig superioinferiort genom medulla oblongata.
 
 * **Funktion**: innerverar tungmuskulatur
 * **Passage**: från medulla oblongata anteriort om oliva inferior, ut genom canalis nervi hypoglossi och inferiort/medialt om angulus mandibulae till lingua.
 
-**[BILD: En detaljerad medicinsk illustration som visar Nervus hypoglossus (kranialnerv XII) och dess relation till omgivande strukturer i nacke och huvud. På vänster sida av bilden syns en sektionsvy av munhålan och tungan, med nerver som förgrenar sig ut i tungans muskler. På höger sida av bilden, skärs huvudet och nacken i en frontalvy, med ryggraden som centrum. Olika delar av nervsystemet, inklusive nervkärnor (nucleus nervi hypoglossi), hypoglossusnerven själv (n. hypoglossus (nc. XII)), och cervikala nerver (n. cervicalis (C1), n. cervicalis (C2), n. cervicalis (C3)) med deras anteriora rami (r. anterior), är tydligt märkta. Nervkärnan är markerad i rött högst upp. Nerven löper ner längs halsen och förgrenar sig till tungans muskler. Bilden är schematiskt åskådliggjord för att visa nervens förlopp och dess förbindelser med de cervikala segmenten.]**
+**[BILD: En detaljerad medicinsk illustration som visar Nervus hypoglossus (kranialnerv XII) och dess relation till omgivande strukturer i nacke och huvud. På vänster sida av bilden syns en sektionsvy av munhålan och tungan, med nerver som förgrenar sig ut i tungans muskler. På höger sida av bilden, skärs huvudet och nacken i en frontalvy, med ryggraden som centrum. Olika delar av nervsystemet, inklusive nervkärnor (==nucleus== nervi hypoglossi), hypoglossusnerven själv (n. hypoglossus (nc. XII)), och cervikala nerver (n. cervicalis (C1), n. cervicalis (C2), n. cervicalis (C3)) med deras anteriora rami (r. anterior), är tydligt märkta. Nervkärnan är markerad i rött högst upp. Nerven löper ner längs halsen och förgrenar sig till tungans muskler. Bilden är schematiskt åskådliggjord för att visa nervens förlopp och dess förbindelser med de cervikala segmenten.]**
 
 Figur 3.32 Nervus hypoglossus (nc. XII), schematiskt mediansnitt, vy från vänster.
 
@@ -768,7 +768,7 @@ De fyra blandade nervi craniales, V, VII, IX och X, har många olika funk-tioner
 
 Namnet NERVUS TRIGEMINUS, nc. V, "trillingnerven”, härstammar från att nervens intrakraniella ganglion, GANGLION TRIGEMINALE, avger tre stora grenar som innerverar olika delar av huvudet. Själva n. trigeminus är en kort stam som löper från laterala pons till gangliet beläget lateralt om sinus cavernosus i fossa cranii media. N. trigeminus består av en större sensorisk rot och en mindre motorisk rot.
 
-Den motoriska roten härstammar från NUCLEUS MOTORIUS NERVI TRI-GEMINI i pons mediala somato-efferenta kolumn. Den sensoriska rotens axoner, varav de flesta har sitt ursprung i ganglion trigeminales pseu-dounipolära neuron, terminerar i två olika kärnor i den somato-affe-renta kolumnen (den mest laterala) genom stora delar av hjärnstammen: NUCLEUS PRINCIPALIS NERVI TRIGEMINI Och NUCLEUS SPINALIS NERVI TRIGEMINI. Den tredje sensoriska trigeminuskärnan, NUCLEUS MESENCEPHALICUS NERVI TRIGEMINI, är ett specialfall. Den innehåller muskelafferenters gangliecel-ler som, ovanligt nog, befinner sig inuti hjärnstammen och inte i själva trigeminusgangliet. I denna kärna sker således inte någon synaptisk omkoppling av sensoriska signaler. De centrala axonerna från neuronen i den mesencephala trigeminuskärnan terminerar i den motoriska tri-geminuskärnan och i de båda andra sensoriska trigeminuskärnorna.
+Den motoriska roten härstammar från ==NUCLEUS== MOTORIUS NERVI TRI-GEMINI i pons mediala somato-efferenta kolumn. Den sensoriska rotens axoner, varav de flesta har sitt ursprung i ganglion trigeminales pseu-dounipolära neuron, terminerar i två olika kärnor i den somato-affe-renta kolumnen (den mest laterala) genom stora delar av hjärnstammen: ==NUCLEUS== PRINCIPALIS NERVI TRIGEMINI Och ==NUCLEUS== SPINALIS NERVI TRIGEMINI. Den tredje sensoriska trigeminuskärnan, ==NUCLEUS== MESENCEPHALICUS NERVI TRIGEMINI, är ett specialfall. Den innehåller muskelafferenters gangliecel-ler som, ovanligt nog, befinner sig inuti hjärnstammen och inte i själva trigeminusgangliet. I denna kärna sker således inte någon synaptisk omkoppling av sensoriska signaler. De centrala axonerna från neuronen i den mesencephala trigeminuskärnan terminerar i den motoriska tri-geminuskärnan och i de båda andra sensoriska trigeminuskärnorna.
 
 De sensoriska fibrerna går efter inträde i pons rakt in, upp eller ner till de sensoriska kärnorna. Dessa passager tar upp en signifikant del av hjärn-stammens volym under namnet TRACTUS SPINALIS NERVI TRIGEMINI. Efter synaptisk omkoppling i de sensoriska kärnorna leds information via kontralaterala thalamus till cortex cerebri genom den korsande banan LEMNISCUS TRIGEMINALIS.
 
@@ -811,10 +811,10 @@ Till vänster om ansiktet, från pannan ner till hakan, syns:
 Från det synliga örat och in mot huvudet syns:
 *   n. petrosus major (parasympatisk)
 *   meatus acusticus internus
-*   nucleus nervi facialis
-*   nucleus tractus solitarii
-*   nucleus spinalis nervi trigemini
-*   nucleus salivatorius superior
+*   ==nucleus== nervi facialis
+*   ==nucleus== tractus solitarii
+*   ==nucleus== spinalis nervi trigemini
+*   ==nucleus== salivatorius superior
 *   n. auricularis posterior, r. auricularis
 *   plexus caroticus internus
 *   rr. colli
@@ -827,20 +827,20 @@ Figur 3.34 Nervus facialis (nc. VII), lateral vy, vänster sida.
 
 NERVUS FACIALIS, nc. VII, har precis som n. trigeminus fyra komponenter.
 
-Den största komponenten är den blandat somatiska och motoriska med ursprung i NUCLEUS NERVI FACIALIS i pons. Efter passage genom canalis nervi facialis och foramen stylomastoideum delas nerven inuti gl. parotidea upp i fem motoriska grenar som innerverar ansiktets mimiska muskler. Under passagen genom canalis nervi facialis avger nerven också en motorisk gren till m. stapedius i mellanörat.
+Den största komponenten är den blandat somatiska och motoriska med ursprung i ==NUCLEUS== NERVI FACIALIS i pons. Efter passage genom canalis nervi facialis och foramen stylomastoideum delas nerven inuti gl. parotidea upp i fem motoriska grenar som innerverar ansiktets mimiska muskler. Under passagen genom canalis nervi facialis avger nerven också en motorisk gren till m. stapedius i mellanörat.
 
-Övriga tre divisioner har sina kärnor i medulla oblongata och löper i en del av n. facialis, benämnd n. intermedius. En visceromotorisk komponent med ursprung i NUCLEUS SALIVATORIUS SUPERIOR löper via n. petrosus major respektive chorda tympani till tår- och salivkörtlar. De två sensoriska divisionerna utgörs av axoner från bipolära neuron i GANGLION GENICULI. Smakafferenter från tungans främre två tredjedelar
+Övriga tre divisioner har sina kärnor i medulla oblongata och löper i en del av n. facialis, benämnd n. intermedius. En visceromotorisk komponent med ursprung i ==NUCLEUS== SALIVATORIUS SUPERIOR löper via n. petrosus major respektive chorda tympani till tår- och salivkörtlar. De två sensoriska divisionerna utgörs av axoner från ==bipolära neuron== i GANGLION GENICULI. Smakafferenter från tungans främre två tredjedelar
 
 © 
 148 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
-samt palatum molle löper via chorda tympani till NUCLEI TRACTUS SOLI-TARII, medan somatisk sensorik kring ytterörat förmedlas till nucleus spinalis nervi trigemini (trots namnet mottar celler här alltså även information från andra kranialnerver). Den sensoriska innerveringen kring ytterörat betraktas ofta som insignifikant.
+samt palatum molle löper via chorda tympani till NUCLEI TRACTUS SOLI-TARII, medan somatisk sensorik kring ytterörat förmedlas till ==nucleus== spinalis nervi trigemini (trots namnet mottar celler här alltså även information från andra kranialnerver). Den sensoriska innerveringen kring ytterörat betraktas ofta som insignifikant.
 * Funktion: ansiktsmotorik inklusive läppar, salivproduktion, tårproduktion, smaksensorik, skydd mot starka ljud
 * Passage: ut/inträde i höjd med medulla oblongatas övergång i pons, genom meatus acusticus internus, canalis facialis, foramen stylo-mastoideum och gl. parotidea
 
 **Nervus glossopharyngeus**
 
-NERVUS GLOSSOPHARYNGEUS, nc. IX, bildas av axoner tillhörande kärnor i samtliga fyra funktionella kolumner och har därmed fyra olika funk-tioner. De två efferenta funktionerna är relativt klara. Från NUCLEUS SALIVATORIUS INFERIOR (visceral efferent; parasympatisk) innerveras
+NERVUS GLOSSOPHARYNGEUS, nc. IX, bildas av axoner tillhörande kärnor i samtliga fyra funktionella kolumner och har därmed fyra olika funk-tioner. De två efferenta funktionerna är relativt klara. Från ==NUCLEUS== SALIVATORIUS INFERIOR (visceral efferent; parasympatisk) innerveras
 
 Figur 3.35 Nervus glossopharyngeus (nc. IX), schematiskt mediansnitt, vy från vänster.
 
@@ -853,10 +853,10 @@ De anatomiska strukturerna som visas och pekas ut med etiketter är:
 *   **n. tympanicus**: En gren av glossopharyngeusnerven som bidrar till plexus tympanicus.
 *   **r. musculi stylopharyngei**: En gren som innerverar stylopharyngeusmuskeln.
 *   **rr. pharyngeales**: Grenar som bidrar till farynxplexus och innerverar muskler och slemhinnor i svalget.
-*   **nucleus tractus solitarii**: En kärna i hjärnstammen som tar emot smaksensationer och viscerala afferenter.
-*   **nucleus salivatorius inferior**: En parasympatisk kärna i hjärnstammen som styr salivsekretion.
-*   **nucleus ambiguus**: En motorisk kärna i hjärnstammen som innerverar muskler i svalget och struphuvudet.
-*   **nucleus och tractus spinalis nervi trigemini (nc. V)**: Kärnan och banan som tar emot smärtsignaler och temperatur från ansiktet, och som också kan ta emot information från andra kranialnerver.
+*   **==nucleus== tractus solitarii**: En kärna i hjärnstammen som tar emot smaksensationer och viscerala afferenter.
+*   **==nucleus== salivatorius inferior**: En parasympatisk kärna i hjärnstammen som styr salivsekretion.
+*   **==nucleus== ambiguus**: En motorisk kärna i hjärnstammen som innerverar muskler i svalget och struphuvudet.
+*   **==nucleus== och tractus spinalis nervi trigemini (nc. V)**: Kärnan och banan som tar emot smärtsignaler och temperatur från ansiktet, och som också kan ta emot information från andra kranialnerver.
 *   **n. glossopharyngeus (nc. IX)**: Huvudnerven som avbildas, kranialnerv IX.
 *   **ganglion superius** och **ganglion inferius**: Sensoriska ganglier associerade med glossopharyngeusnerven.
 *   **rr. tonsillares och lingualis**: Grenar som innerverar tonsiller och tungan.
@@ -867,7 +867,7 @@ Illustrationen visar flera nervgrenar med tunna linjer, kärnor som skissade str
 © 
 ### 3 SYSTEMA NERVOSUM 149
 
-spottkörteln gl. parotidea efter omkoppling i ganglion oticum, medan axoner från NUCLEUS AMBIGUUS (somatisk efferent) innerverar en enda muskel, m. stylopharyngeus.
+spottkörteln gl. parotidea efter omkoppling i ganglion oticum, medan axoner från ==NUCLEUS== AMBIGUUS (somatisk efferent) innerverar en enda muskel, m. stylopharyngeus.
 
 Som namnet indikerar är sensorik, inklusive smak, från tunga (den posteriora tredjedelen) och svalg de viktigaste funktionerna för denna nerv. Utöver afferenter från tunga och svalg leder även n. glossopharyngeus viscero-afferenta grenar från sinus caroticus baroreceptorer (blodtryck, s. 249) och glomus caroticums kemoreceptorer (blodgaser, s. 250).
 
@@ -884,7 +884,7 @@ Innervering av organ i thorax och abdomen är parasympatisk. Värt att notera ä
 
 GANGLION SUPERIUS i foramen jugulare och GANGLION INFERIUS inferiort om denna är somatiskt respektive visceralt sensoriska.
 
-Samtliga fyra kärnor relaterade till n. vagus återfinns i medulla oblongata och tre av dem delas av bland andra n. glossopharyngeus (ncl ambiguus, ncl spinalis nervi trigemini och ncl tractus solitarii). N. vagus unika kärna, NUCLEUS DORSALIS NERVI VAGI, ligger mot medulla oblongatas dorsala vägg. Denna kärna innehåller nervens preganglionära, parasympatiska neuron.
+Samtliga fyra kärnor relaterade till n. vagus återfinns i medulla oblongata och tre av dem delas av bland andra n. glossopharyngeus (ncl ambiguus, ncl spinalis nervi trigemini och ncl tractus solitarii). N. vagus unika kärna, ==NUCLEUS== DORSALIS NERVI VAGI, ligger mot medulla oblongatas dorsala vägg. Denna kärna innehåller nervens preganglionära, parasympatiska neuron.
 
 Nervens mycket stora antal förgreningar beskrivs inte i detalj här.
 
@@ -909,10 +909,10 @@ rr. coeliaci
 plexus hepaticus
 
 n. vagus (nc. X)
-nucleus dorsalis nervi vag
-nucleus tractus solitarii
-nucleus ambiguus
-tractus et nucleus
+==nucleus== dorsalis nervi vag
+==nucleus== tractus solitarii
+==nucleus== ambiguus
+tractus et ==nucleus==
 spinalis nervi trigemini
 ganglion superius (nc. X)
 ganglion inferius (nc.)
@@ -942,7 +942,7 @@ representation.
 © 
 3 SYSTEMA NERVOSUM 151
 
-* **Funktion**: smak, sväljrörelser, talmotorik, lyfter gommen, visceral afferens och efferens.
+* **Funktion**: smak, sväljrörelser, talmotorik, lyfter gommen, visceral ==afferens== och ==efferens==.
 * **Passage**: lateralt från medulla oblongata, genom foramen jugulare, löper i halsen tillsammans med a. carotis communis och v. juglaris interna i vagina carotica.
 
 En sammanfattning av nervi craniales funktioner och passage anges i tabell 3.3 och kranialnervernas kärnor illustreras i bildbeskrivning 3.37.
@@ -972,7 +972,7 @@ Tabell 3.3 Sammanfattning nervi craniales.
 | :----------------------- | :----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
 | Ncl ambiguus             | Sväljrörelser (ncc. IX och X) och tal (nc. X)                                                                                                                                               |
 | Ncl tractus solitarii    | Smak (ncc. VII, IX, X), visceral sensorik (nc. X), baro- och kemoreception (nc. IX)                                                                                                          |
-| Nucleus spinalis nervi trigemini | Sensorik (ncc. V, VII, IX, X)                                                                                                                                                              |
+| ==Nucleus== spinalis nervi trigemini | Sensorik (ncc. V, VII, IX, X)                                                                                                                                                              |
 
 Notera hur nära ncl tractus solitarii, ncl ambiguus och ncc vestibulare ligger varandra. Samförekomst av symptom kan ge mycket precis skadelokalisation.
 
@@ -984,23 +984,23 @@ Notera hur nära ncl tractus solitarii, ncl ambiguus och ncc vestibulare ligger
 ```
 | Struktur på vänster sida av bilden (a)           | Struktur på höger sida av bilden (a)               |
 |--------------------------------------------------|----------------------------------------------------|
-| nucleus ruber                                    | glandula pinealis                                  |
-| pedunculus cerebri, crus cerebri                 | nucleus accessorius nervi oculomotori              |
-| n. oculomotorius (nc. III)                       | nucleus nervi oculomotorii                         |
-| nucleus nervi trochlearis                        | n. trochlearis (nc. IV)                            |
-| n. trigeminus (nc. V)                            | nucleus mesencephalicus nervi trigemini            |
-| nucleus motorius nervi trigemini                 | (nucleus pontinus nervi trigemini)                 |
-| pons                                             | nucleus nervi abducentis                           |
-| nucleus nervi facialis                           | nuclei vestibulares                                |
-| n. facialis (nc. VII)                            | nucleus salivatorius superior                      |
+| ==nucleus== ruber                                    | glandula pinealis                                  |
+| pedunculus cerebri, crus cerebri                 | ==nucleus== accessorius nervi oculomotori              |
+| n. oculomotorius (nc. III)                       | ==nucleus== nervi oculomotorii                         |
+| ==nucleus== nervi trochlearis                        | n. trochlearis (nc. IV)                            |
+| n. trigeminus (nc. V)                            | ==nucleus== mesencephalicus nervi trigemini            |
+| ==nucleus== motorius nervi trigemini                 | (==nucleus== pontinus nervi trigemini)                 |
+| pons                                             | ==nucleus== nervi abducentis                           |
+| ==nucleus== nervi facialis                           | nuclei vestibulares                                |
+| n. facialis (nc. VII)                            | ==nucleus== salivatorius superior                      |
 | n. abducens (nc. VI)                             | nuclei cochleares                                  |
-| n. vestibulocochlearis (nc. VIII)                | nucleus salivatorius inferior                      |
-| n. glossopharyngeus (nc. IX)                     | nucleus dorsalis nervi vagi                        |
-| n. vagus (nc. X)                                 | nucleus nervi hypoglossi                           |
-| n. hypoglossus (nc. XII)                         | nucleus ambiguus                                   |
-| n. accessorius (nc. XI)                          | nucleus tractus solitarii                          |
-|                                                  | nucleus spinalis nervi trigemini                   |
-|                                                  | nucleus nervi accessorii                           |
+| n. vestibulocochlearis (nc. VIII)                | ==nucleus== salivatorius inferior                      |
+| n. glossopharyngeus (nc. IX)                     | ==nucleus== dorsalis nervi vagi                        |
+| n. vagus (nc. X)                                 | ==nucleus== nervi hypoglossi                           |
+| n. hypoglossus (nc. XII)                         | ==nucleus== ambiguus                                   |
+| n. accessorius (nc. XI)                          | ==nucleus== tractus solitarii                          |
+|                                                  | ==nucleus== spinalis nervi trigemini                   |
+|                                                  | ==nucleus== nervi accessorii                           |
 |                                                  | n. accessorius (nc. XI), radices spinales          |
 ```
 
@@ -1010,30 +1010,30 @@ Nuclei craniales III-XII, schematisk representation i a) medianplanet och b) pos
 
 **Vänster sida (kraniala till kaudala kärnor):**
 
-*   **nucleus accessorius nervi oculomotorii** (röd prick högst upp)
-*   **nucleus nervi oculomotorii** (röd prick strax under den föregående)
-*   **nucleus nervi trochlearis** (röd prick under ögonnervskärnorna)
-*   **nucleus motorius nervi trigemini** (orange prick i ponsnivå)
-*   **nucleus nervi abducentis** (orange prick strax under trigeminuskärnan)
-*   **nucleus nervi facialis** (orange prick under abducenskärnan)
-*   **nucleus salivatorius superior** (gul prick under facialiskärnan)
-*   **nucleus salivatorius inferior** (gul prick strax under den övre salivatoriska kärnan)
-*   **nucleus ambiguus** (lila prick)
-*   **nucleus dorsalis nervi vagi** (lila prick under abducenskärnan)
-*   **nucleus nervi hypoglossi** (lila prick)
-*   **nucleus nervi accessorii** (lila prick)
+*   **==nucleus== accessorius nervi oculomotorii** (röd prick högst upp)
+*   **==nucleus== nervi oculomotorii** (röd prick strax under den föregående)
+*   **==nucleus== nervi trochlearis** (röd prick under ögonnervskärnorna)
+*   **==nucleus== motorius nervi trigemini** (orange prick i ponsnivå)
+*   **==nucleus== nervi abducentis** (orange prick strax under trigeminuskärnan)
+*   **==nucleus== nervi facialis** (orange prick under abducenskärnan)
+*   **==nucleus== salivatorius superior** (gul prick under facialiskärnan)
+*   **==nucleus== salivatorius inferior** (gul prick strax under den övre salivatoriska kärnan)
+*   **==nucleus== ambiguus** (lila prick)
+*   **==nucleus== dorsalis nervi vagi** (lila prick under abducenskärnan)
+*   **==nucleus== nervi hypoglossi** (lila prick)
+*   **==nucleus== nervi accessorii** (lila prick)
 
 **Höger sida (kraniala till kaudala kärnor):**
 
-*   **nucleus mesencephalicus nervi trigemini** (blå-grön prick högst upp i mitthjärnan)
-*   **nucleus pontinus nervi trigemini** (blå prick i ponsnivå)
-*   **nucleus principalis posterior** (ljusblå prick)
-*   **nucleus vestibularis superior** (ljusblå prick, del av "nuclei vestibulares")
-*   **nucleus vestibularis lateralis** (ljusblå prick, del av "nuclei vestibulares")
-*   **nucleus vestibularis inferior** (ljusblå prick, del av "nuclei vestibulares")
-*   **nucleus vestibularis medialis** (ljusblå prick, del av "nuclei vestibulares")
-*   **nucleus spinalis nervi trigemini** (blå linje som sträcker sig nedåt från den pontina kärnan)
-*   **nucleus tractus solitarii** (grön prick)
+*   **==nucleus== mesencephalicus nervi trigemini** (blå-grön prick högst upp i mitthjärnan)
+*   **==nucleus== pontinus nervi trigemini** (blå prick i ponsnivå)
+*   **==nucleus== principalis posterior** (ljusblå prick)
+*   **==nucleus== vestibularis superior** (ljusblå prick, del av "nuclei vestibulares")
+*   **==nucleus== vestibularis lateralis** (ljusblå prick, del av "nuclei vestibulares")
+*   **==nucleus== vestibularis inferior** (ljusblå prick, del av "nuclei vestibulares")
+*   **==nucleus== vestibularis medialis** (ljusblå prick, del av "nuclei vestibulares")
+*   **==nucleus== spinalis nervi trigemini** (blå linje som sträcker sig nedåt från den pontina kärnan)
+*   **==nucleus== tractus solitarii** (grön prick)
 
 **Allmänna anteckningar:**
 
@@ -1066,7 +1066,7 @@ förstoringar benämns INTUMESCENTIA CERVICALIS (C3-T2) respektive INTUMESCENTIA
 
 Medulla spinalis kan sägas ha tre funktioner: omkopplingsstation och ledningsrör för motorisk och sensorisk information, sista finjustering av motoriken och koordinering av lokala reflexer.
 
-Medulla spinalis SUBSTANTIA GRISEA (grå substans) är fjärilsformad i genomskärning. I mitten återfinns likvorröret canalis centralis (se nedan). "Vingarna" benämns CORNU ANTERIUS respektive CORNU POSTERIUS och ett sidoutskott benämns CORNU LATERALE. För medulla spinalis som helhet omtalas dessa strukturer av grå substans som kolumner: COLUMNA ANTERIUS, POSTERIUS och LATERALE. På svenska talar vi ofta om det motoriska "ventralhornet" och det sensoriska "dorsalhornet". Denna gråa substans beskrivs vidare i termer av numrerade laminae (I-X) och kärnor enligt figur [Bildbeskrivning: En schematisk illustration av en sektion av ryggmärgen, som visar placeringen av grå substans ("grisea") formad som en fjäril och omgiven av vit substans. I den grå substansen är de olika hornen (ventrala, dorsala, laterala) tydligt markerade.]. Nucleus thoracicus posterior på varje nivå bildar tillsammans Clarks kolumn. Lateralhornet är autonomt efferent (sympaticus på torakal och övre lumbal nivå och parasympaticus på sakral nivå).
+Medulla spinalis SUBSTANTIA GRISEA (grå substans) är fjärilsformad i genomskärning. I mitten återfinns likvorröret canalis centralis (se nedan). "Vingarna" benämns CORNU ANTERIUS respektive CORNU POSTERIUS och ett sidoutskott benämns CORNU LATERALE. För medulla spinalis som helhet omtalas dessa strukturer av grå substans som kolumner: COLUMNA ANTERIUS, POSTERIUS och LATERALE. På svenska talar vi ofta om det motoriska "ventralhornet" och det sensoriska "dorsalhornet". Denna gråa substans beskrivs vidare i termer av numrerade laminae (I-X) och kärnor enligt figur [Bildbeskrivning: En schematisk illustration av en sektion av ryggmärgen, som visar placeringen av grå substans ("grisea") formad som en fjäril och omgiven av vit substans. I den grå substansen är de olika hornen (ventrala, dorsala, laterala) tydligt markerade.]. ==Nucleus== thoracicus posterior på varje nivå bildar tillsammans Clarks kolumn. Lateralhornet är autonomt efferent (sympaticus på torakal och övre lumbal nivå och parasympaticus på sakral nivå).
 
 Där nerverna utträder från ryggmärgen benämns "nervrötterna" RADIX VENTRALIS (motoriska) respektive RADIX DORSALIS (sensoriska). Ventral- och dorsalrötter från respektive ryggmärgssegment förenas till en spinalnerv (TRUNCUS NERVI SPINALIS) som i sin tur delar sig i en mindre dorsal gren (RAMUS DORSALIS; innerverar muskulatur och hud i anslutning till kotpelaren) och en större ventral gren (RAMUS VENTRALIS; innerverar laterala och anteriora delar av bålen samt extremiteter). Dorsalrotsgangliet (GANGLION SENSORIUM NERVI SPINALIS), som innehåller de primärafferenta neuronens cellkroppar, är beläget i dorsalroten strax innan denna förenas med ventralroten.
 
@@ -1135,30 +1135,30 @@ _En sektion av ryggmärgen med olika nervbanor inritade. De nervbanor som är ma
 
 **Figur 3.40** Medulla spinalis bansystem. Schematisk representation. Röd och grön färg illustrerar efferenta respektive afferenta bansystem.
 
-_En översiktlig bild av de sensoriska bansystemen för huden, som sträcker sig från ryggraden upp till hjärnan. De blåa nervbanorna representerar de som förmedlar finare känsel (stereognosis), och de gröna symboliserar de nervbanor som förmedlar information om smärta, klåda, temperatur och grov sensorik. Överst är Gyrus postcentralis markerad, därefter Fibrae thalamoparietales och Lemniscus medialis. Vidare noteras N. trigeminus (nc. V), Nuclei nervi trigemini och Decussatio lemniscorum, samt Nucleus gracilis. Slutligen, N. spinalis och Ganglion sensorium nervi spinalis finns längst ner på bilden. Högst upp på höger sida finns Fibraethalamoparietales och Thalamus följt av Nucleus cuneatus. Sedan kommer Tractus spinothalamicus lateralis, Tractus spinothalamicus anterior, Tractus spinoreticularis (fasciculus antero-lateralis), Tractus spinotectalis och Tractus spinoolivaris. Vid sidan av detta står det Fasciculus gracilis, Fasciculus cuneatus och Nucleus centralis._
+_En översiktlig bild av de sensoriska bansystemen för huden, som sträcker sig från ryggraden upp till hjärnan. De blåa nervbanorna representerar de som förmedlar finare känsel (stereognosis), och de gröna symboliserar de nervbanor som förmedlar information om smärta, klåda, temperatur och grov sensorik. Överst är Gyrus postcentralis markerad, därefter Fibrae thalamoparietales och Lemniscus medialis. Vidare noteras N. trigeminus (nc. V), Nuclei nervi trigemini och Decussatio lemniscorum, samt ==Nucleus== gracilis. Slutligen, N. spinalis och Ganglion sensorium nervi spinalis finns längst ner på bilden. Högst upp på höger sida finns Fibraethalamoparietales och Thalamus följt av ==Nucleus== cuneatus. Sedan kommer Tractus spinothalamicus lateralis, Tractus spinothalamicus anterior, Tractus spinoreticularis (fasciculus antero-lateralis), Tractus spinotectalis och Tractus spinoolivaris. Vid sidan av detta står det Fasciculus gracilis, Fasciculus cuneatus och ==Nucleus== centralis._
 
 **Figur 3.41** Bansystem för hudsensorik, schematisk representation. Grön färg indikerar bansystem som förmedlar information om smärta, klåda, temperatur och grov sensorik. Blå färg indikerar bansystem som förmedlar finare känsel (stereognosis).
 
 © 
 158
 3 SYSTEMA NERVOSUM
-<!-- En schematisk illustration som visar bansystem för proprioception. I den övre mitten finns en sektionsvy av hjärnan som visar cerebellum (lillhjärnan) och dess pedunklar. Från cerebellum sträcker sig nervbanor nedåt mot ryggmärgen. Till vänster om ryggmärgen, på ungefär samma horisontella nivå, är en muskel avbildad (märkt "muskel"). Nervfibrer från muskeln går in i ryggmärgen via en dorsalrot (märkt "ganglion sensorium nervi spinalis" och "n. spinalis"), passerar "cornu anterius" och ansluter till "nucleus thoracicus posterior". Nervtrådar från denna kärna och andra delar av ryggmärgen (märkt "tractus spinocerebellaris posterior" och "tractus spinocerebellaris anterior") fortsätter uppåt mot hjärnan. En bana ("tractus spinoolivaris") går mot hjärnstammen. Nervbanorna visualiseras som linjer som förbinder olika strukturer, och deras korsningar och förlopp är tydligt markerade. Begrepp som "pedunculus cerebellaris superior", "vermis cerebelli", "pedunculus cerebellaris inferior" är märkta i relation till cerebellum. -->
+<!-- En schematisk illustration som visar bansystem för proprioception. I den övre mitten finns en sektionsvy av hjärnan som visar cerebellum (lillhjärnan) och dess pedunklar. Från cerebellum sträcker sig nervbanor nedåt mot ryggmärgen. Till vänster om ryggmärgen, på ungefär samma horisontella nivå, är en muskel avbildad (märkt "muskel"). Nervfibrer från muskeln går in i ryggmärgen via en dorsalrot (märkt "ganglion sensorium nervi spinalis" och "n. spinalis"), passerar "cornu anterius" och ansluter till "==nucleus== thoracicus posterior". Nervtrådar från denna kärna och andra delar av ryggmärgen (märkt "tractus spinocerebellaris posterior" och "tractus spinocerebellaris anterior") fortsätter uppåt mot hjärnan. En bana ("tractus spinoolivaris") går mot hjärnstammen. Nervbanorna visualiseras som linjer som förbinder olika strukturer, och deras korsningar och förlopp är tydligt markerade. Begrepp som "pedunculus cerebellaris superior", "vermis cerebelli", "pedunculus cerebellaris inferior" är märkta i relation till cerebellum. -->
 Figur 3.42 Bansystem för proprioception, schematisk representation.
-banor formar tillsammans det så kallade anterolaterala systemet (varav en del når thalamus och därigenom cortex cerebri) och dess axoner korsar över omedelbart eller nästan omedelbart efter avgången från neuronens soma och löper upp mot hjärnstammen i den kontralaterala sidan av ryggmärgen.
+banor formar tillsammans det så kallade anterolaterala systemet (varav en del når thalamus och därigenom cortex cerebri) och dess axoner korsar över omedelbart eller nästan omedelbart efter avgången från neuronens ==soma== och löper upp mot hjärnstammen i den kontralaterala sidan av ryggmärgen.
 
 TRACTUS SPINOCEREBELLARIS ANTERIOR respektive POSTERIOR förmedlar proprioception till ipsilaterala cerebellum. Axonerna i tractus spino- cerebellaris posterior korsar inte över alls, medan de i tractus spino- cerebellaris anterior korsar över till kontralaterala sidan på spinal nivå och sedan korsar över igen på hjärnstamsnivå för att terminera i den ipsilaterala sidan av cerebellum.
 
 ©
 3 SYSTEMA NERVOSUM 159
 
-De tidigare nämnda fasciculus cuneatus och fasciculus gracilis ("dorsalkolumnen”) förmedlar både proprioception och stereognosis (precis taktil känsel, förmågan att känna form, textur, storlek m.m.). Överkorsning sker i hjärnstammen efter synaps i nucleus cuneatus (övre kroppshalvan) respektive gracilis (nedre kroppshalvan). Kom dock ihåg att en del taktil (grov) känsel förmedlas genom det direkt överkorsande anterolaterala bansystemet.
+De tidigare nämnda fasciculus cuneatus och fasciculus gracilis ("dorsalkolumnen”) förmedlar både proprioception och stereognosis (precis taktil känsel, förmågan att känna form, textur, storlek m.m.). Överkorsning sker i hjärnstammen efter ==synaps== i ==nucleus== cuneatus (övre kroppshalvan) respektive gracilis (nedre kroppshalvan). Kom dock ihåg att en del taktil (grov) känsel förmedlas genom det direkt överkorsande anterolaterala bansystemet.
 
 **Efferenta bansystem**
 
 **TRACTUS CORTICOSPINALIS LATERALIS** och **ANTERIOR** (kallas tillsammans med **TRACTUS CORTICOBULBARIS** mellan cortex cerebri och truncus encephalis kranialnervskärnor för "pyramidbanan") består mestadels av motoraxoner från olika delar av motorisk bark i cerebrum (övre motorneuroner) till nedre motorneuroner i medulla spinalis cornu anterius. Namnet pyramidbanan kommer från att dess axoner är belägna i medulla oblongatas pyramis. Motoriska bansystem representeras schematiskt i figur 3.43.
 
 **Figur 3.43** Motoriska bansystem, schematisk representation.
-Denna bild visar en detaljerad schematisk representation av det motoriska bansystemet i människans nervsystem. I den övre delen av bilden syns en sektion av hjärnan som visar gyrus precentralis, corpus striatum, thalamus och substantia nigra. Från gyrus precentralis och corpus striatum löper fibrer nedåt genom hjärnstammen och ryggmärgen. Till vänster om hjärnan visas fibrer som kopplar till nuclei pontis och därefter till cerebellum nucleus dentatus. Nedanför hjärnstrukturen syns hur banorna fortsätter ner genom ryggmärgen, avporträtterad som en central kanal. Från ryggmärgen går nervbanor ut mot muskler, symboliserade av muskler och rötter för nervbanor.
+Denna bild visar en detaljerad schematisk representation av det motoriska bansystemet i människans nervsystem. I den övre delen av bilden syns en sektion av hjärnan som visar gyrus precentralis, corpus striatum, thalamus och substantia nigra. Från gyrus precentralis och corpus striatum löper fibrer nedåt genom hjärnstammen och ryggmärgen. Till vänster om hjärnan visas fibrer som kopplar till nuclei pontis och därefter till cerebellum ==nucleus== dentatus. Nedanför hjärnstrukturen syns hur banorna fortsätter ner genom ryggmärgen, avporträtterad som en central kanal. Från ryggmärgen går nervbanor ut mot muskler, symboliserade av muskler och rötter för nervbanor.
 
 Följande strukturer och banor är markerade med textetiketter och pilar:
 *   **gyrus precentralis**
@@ -1170,9 +1170,9 @@ Följande strukturer och banor är markerade med textetiketter och pilar:
 *   **fibrae pontocerebellares**
 *   **thalamus** (på höger sida, repetitivt)
 *   **(tractus rubrothalamicus)**
-*   **nucleus ruber**
+*   **==nucleus== ruber**
 *   **(tractus cerebellorubralis)**
-*   **cerebellum nucleus dentatus**
+*   **cerebellum ==nucleus== dentatus**
 *   **tractus bulboreticulospinalis**
 *   **cornu anterius**
 *   **radix anterior (motoria)**
@@ -1185,7 +1185,7 @@ Följande strukturer och banor är markerade med textetiketter och pilar:
 
 De kortikobulbära fibrerna korsar över precis innan de når sitt mål i hjärnstammen. Cirka 80 procent av fibrerna i `tracti corticospinales` korsar över i `medulla oblongatas decussatio pyramidum` (dessa formar den större delen av `tractus corticospinalis lateralis`), medan cirka 10 procent fortsätter ner på samma sida i den laterala banan. Resterande fibrer formar `tractus corticospinalis anterior` och korsar över i `medulla spinalis` på den nivå de kontaktar neuron i ventralhornet.
 
-**TRACTUS RUBROSPINALIS** består av axoner med ursprung i `nucleus ruber`. Bansystemet, litet till storleken, bidrar till motorisk kontroll av den övre extremiteten. Överkorsning sker i `mesencephalon` där `nucleus ruber` är belägen.
+**TRACTUS RUBROSPINALIS** består av axoner med ursprung i `==nucleus== ruber`. Bansystemet, litet till storleken, bidrar till motorisk kontroll av den övre extremiteten. Överkorsning sker i `mesencephalon` där `==nucleus== ruber` är belägen.
 
 **TRACTUS RETICULOSPINALIS** från `formatio reticularis` bidrar framför allt till hållning och gång. En medial del korsar inte över medan en lateral del gör det i `medulla oblongata`.
 
@@ -1362,7 +1362,7 @@ Figur 3.49 Likvorrummens plats i cerebrum, posterior vy.
 
 CIRKUMVENTRIKULÄRA ORGAN
 De cirkumventrikulära organen är rikligt vaskulariserade och saknar blodhjärnbarriär. De tjänar som en länk mellan nervsystemet och det perifera blodflödet.
-Tre sensoriska cirkumventrikulära organ övervakar blodets komponenter och signalerar till det autonoma nervsystemet och det endokrina systemet när homeostatiska förändringar behöver ske. ORGANUM SUBFORNICALE ses som en utväxt till ventriculus tertius och bidrar till att reglera energiförbrukning, osmos och blodflöde (figur 3.50). AREA POSTREMA återfinns mellan medulla oblongata och ventriculus quartus.
+Tre sensoriska cirkumventrikulära organ övervakar blodets komponenter och signalerar till det ==autonoma nervsystemet== och det endokrina systemet när homeostatiska förändringar behöver ske. ORGANUM SUBFORNICALE ses som en utväxt till ventriculus tertius och bidrar till att reglera energiförbrukning, osmos och blodflöde (figur 3.50). AREA POSTREMA återfinns mellan medulla oblongata och ventriculus quartus.
 
 Det finns en schematisk representation av cirkumventrikulära organ. Bilder visar en sagittal delning av hjärnan med olika strukturer markerade, inklusive ventriklar och associerade organ.
 De olika delarna som markeras i skissen är:
@@ -1385,9 +1385,9 @@ Tre sekretoriska cirkumventrikulära organ utgör en passage för hormoner och p
 
 ## Pars peripherica et divisio autonomica
 
-SYSTEMA NERVOSUM PARS PERIPHERICA (PNS, figur 3.51) har som funktion att länka CNS med kroppens organ. Från ryggmärgen utgår 31 par spinal-nerver (NN. SPINALES, figur 3.52). Deras främre och bakre grenar omtalas som rami ventrales respektive rami dorsales. De cervikala spinalnerverna C1-C7 går ut ovanför motsvarande kota i ryggraden medan spinalnerv C8 passerar ut under kota C7. Resterande passerar ut nedanför sin motsvarande kota. Som nämnts ovan slutar ryggmärgen omkring kota LII så nervrötter från segmenten L2-S5 löper nedåt i cauda equina för att vika av och ut under motsvarande kotor. Individuella spinalnerver beskrivs där de är relevanta i denna boks övriga kapitel. Figur 3.52 illustrerar fördelningen av hudsensorik i så kallade dermatom.
+SYSTEMA NERVOSUM PARS PERIPHERICA (==PNS==, figur 3.51) har som funktion att länka ==CNS== med kroppens organ. Från ryggmärgen utgår 31 par spinal-nerver (NN. SPINALES, figur 3.52). Deras främre och bakre grenar omtalas som rami ventrales respektive rami dorsales. De cervikala spinalnerverna C1-C7 går ut ovanför motsvarande kota i ryggraden medan spinalnerv C8 passerar ut under kota C7. Resterande passerar ut nedanför sin motsvarande kota. Som nämnts ovan slutar ryggmärgen omkring kota LII så nervrötter från segmenten L2-S5 löper nedåt i cauda equina för att vika av och ut under motsvarande kotor. Individuella spinalnerver beskrivs där de är relevanta i denna boks övriga kapitel. Figur 3.52 illustrerar fördelningen av hudsensorik i så kallade dermatom.
 
-Det autonoma nervsystemet (DIVISIO AUTONOMICA, figur 3.53) reglerar hjärtmuskulatur, glatt muskulatur och körtlar. Det sympatiska autonoma nervsystemet gör av med energi, exempelvis genom att öka hjärtrytmen, medan det parasympatiska minskar energiförbrukningen och ökar energiupptaget (sänker hjärtrytmen och främjar digestion).
+Det ==autonoma nervsystemet== (DIVISIO AUTONOMICA, figur 3.53) reglerar hjärtmuskulatur, glatt muskulatur och körtlar. Det sympatiska ==autonoma nervsystemet== gör av med energi, exempelvis genom att öka hjärtrytmen, medan det parasympatiska minskar energiförbrukningen och ökar energiupptaget (sänker hjärtrytmen och främjar digestion).
 
 På var sida columna vertebralis ligger TRUNCUS SYMPATHICUS, en kedja av kommunicerande sympatiska ganglier där presynaptiska fibrer från neuron i ryggmärgens intermediolateralkolumn (T1-L2) kontaktar postsynaptiska neuron vars axoner sedan innerverar många av kroppens organ.
 
@@ -1478,7 +1478,7 @@ Figur 3.52 Perifera nerver, a) anterior vy, b) posterior vy.
 © 
 # 170 3 SYSTEMA NERVOSUM
 
-Här återfinns en detaljerad schematisk illustration av det autonoma nervsystemet, som visar dess uppdelning i sympatiska och parasympatiska delar och hur de innerverar olika organ i kroppen. Illustrationen är centrerad kring en stiliserad representation av en mänsklig kropp med fokus på hjärnan, ryggraden, och inre organ.
+Här återfinns en detaljerad schematisk illustration av det ==autonoma nervsystemet==, som visar dess uppdelning i sympatiska och parasympatiska delar och hur de innerverar olika organ i kroppen. Illustrationen är centrerad kring en stiliserad representation av en mänsklig kropp med fokus på hjärnan, ryggraden, och inre organ.
 
 *   **Hjärnan och Kranialnerver**: Överst till vänster visas hjärnan, från vilken flera kranialnerver utgår.
     *   En nerv, märkt **n. oculomotorius (nc. III)**, sträcker sig mot ett **ganglion ciliare** som i sin tur projicerar mot en stiliserad ögonglobsformad struktur i övre högra hörnet, benämnd **glandula lacrimalis** (tårkörteln).