From b9549fb53370b63e00d44f68585969d12da5deb4 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Johan Dahlin Date: Mon, 22 Dec 2025 14:01:44 +0100 Subject: [PATCH] vault backup: 2025-12-22 14:01:44 --- content/.obsidian/workspace.json | 53 +- .../1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md | 4 +- .../1 Öga anatomi/Video 1.md | 2 +- .../2 Öra anatomi/Video 1.md | 5 + .../2 Öra anatomi/Video 2.md | 5 + .../2 Öra anatomi/Video 3.md | 5 + .../2 Öra anatomi/Video.md | 0 .../Gamla tentor/2024-01-10/21.md | 1 + .../Gamla tentor/2025-01-15/17.md | 6 +- .../Gamla tentor/2025-02-08/10.md | 6 +- wip/89xdN2rC94A.sv.srt | 3175 ----------------- wip/WP9PA8iefHE.sv.srt | 1645 --------- 12 files changed, 64 insertions(+), 4843 deletions(-) create mode 100644 content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 1.md create mode 100644 content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 2.md create mode 100644 content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 3.md delete mode 100644 content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video.md delete mode 100644 wip/89xdN2rC94A.sv.srt delete mode 100644 wip/WP9PA8iefHE.sv.srt diff --git a/content/.obsidian/workspace.json b/content/.obsidian/workspace.json index db4d8ff..e9442cc 100644 --- a/content/.obsidian/workspace.json +++ b/content/.obsidian/workspace.json @@ -10,6 +10,21 @@ { "id": "baa45c5e57825965", "type": "leaf", + "state": { + "type": "markdown", + "state": { + "file": "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 1.md", + "mode": "source", + "source": false, + "backlinks": false + }, + "icon": "lucide-file", + "title": "Video 1" + } + }, + { + "id": "b6de1b6650c09ff3", + "type": "leaf", "state": { "type": "pdf", "state": { @@ -19,7 +34,8 @@ "title": "Slides.pdf" } } - ] + ], + "currentTab": 1 } ], "direction": "vertical" @@ -171,7 +187,8 @@ } ], "direction": "horizontal", - "width": 212.5 + "width": 212.5, + "collapsed": true }, "left-ribbon": { "hiddenItems": { @@ -187,45 +204,45 @@ "agent-client:Open agent client": false } }, - "active": "baa45c5e57825965", + "active": "b6de1b6650c09ff3", "lastOpenFiles": [ "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Studietips.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Instuderingsfrågor.md", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md", + "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Slides.md", + "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Organa sensum.pdf", + "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 3.md", + "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 2.md", + "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 1.md", + "Anatomi & Histologi 2/Schema.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Provfrågor.md", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/21.md", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15/17.md", + "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/10.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.pdf.pdf", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Studietips.md", "Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/20.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Provfrågor.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/19.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/!2024-01-10-0009-RYY.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-05-31/!2023-05-31-0100-DKS.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-05-29/!2024-05-29-0125-GZX.pdf", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Organa sensum.pdf", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Oculus.md.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Instuderingsfrågor.md", - "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video.md", "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Slides.pdf.pdf", "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Instuderingsfrågor.md", - "Anatomi & Histologi 2/Schema.md", "Anatomi & Histologi 2/Statistik.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-01-15/20.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-06-01/21.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-06-03/26.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-08-08/10.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-08-08/8.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/12.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-06-03/8.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/8.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-01-15/3.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-01-11/2.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/21.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.pdf.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-01-11/!2023-01-11-0044-PRX.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-06-01/!2022-06-01-0101-MGY.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-01-15/!2022-01-15-0032-BWD.pdf", "attachments/image-121.png", - "z-Tech/tag_exam_questions_v2.sh", "attachments/image-120.png", "attachments/image-119.png", "attachments/image-118.png", diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md index 2061d66..3d77d1e 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md @@ -2,12 +2,12 @@ - Palpebrae och ==conjunctiva== - Ögats yttersta lager: ==sclera== och ==cornea== - Ögats mellersta lager (uvea): ==choroidea==, corpus ==ciliare== (inkl. processus ciliares (1)), ==iris==, pupilla (1) +- Ögats innersta lager: ==retina== (endast makroskopisk indelning) - ==Linsen== (lens): uppbyggnad och funktion - Corpus ==vitreum== (glaskroppen) -- Ögats innersta lager: ==retina== (endast makroskopisk indelning) - Synens koppling till CNS: - ==Nervus opticus== (gangliecellers axon) - Chiasma opticum (1) - Tractus opticus - Radiatio optica - - Synkortex (primära syncortex) + - Synkortex (primära syncortex) \ No newline at end of file diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md index 68f3675..79b7f2d 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md @@ -1,6 +1,6 @@ # Youtube -https://www.youtube.com/watch?v=Shd-yfDXLfc&list=PLobtoK7crbL90JbKjgTFAL19hTcqy-fZ-&index=1&t=6s +https://www.youtube.com/watch?v=Shd-yfDXLfc # Ögat – Anatomi (del 1) ## Översikt diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 1.md b/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 1.md new file mode 100644 index 0000000..9901003 --- /dev/null +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 1.md @@ -0,0 +1,5 @@ +# Youtube +https://www.youtube.com/watch?v=WP9PA8iefHE + +# Rå +Välkomna till den här tredje delen av föreläsningen om örat som en del av sinnesorgan. Magnus Rudenholm fortfarande neurolog, neurofysiolog och anatom. Målen här innerra hörsel och koppling balans och hörsel till CNS. Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi har gått igenom mellanörat. Vi har gått igenom innerörat översiktligt samt balansdelen i detalj. Och här kommer då hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi ihop allting. På bilden här har vi ytterörat med Meatus acusticus externus där ljudvågorna kommer att komma in. De kommer att sätta trumhinnan membrana tympani i rörelse och den rörelsen kommer spridas genom maleus, inkus och stapes som är ju då en del av mellanörat. Stapes fäster till ovala fönstret. Det är synonymt med fenestra vestibely men ovala fönstret är mycket mer spritt som begrepp. Och det blir ju då gränsen mellan mellan och inröra och det kopplar då till kockligan. Och allt det här är en genomskärning av kocklen med alla dess delar. Den första delen som ljudet kommer till det är skala vestibili och det är hela den här gången här som går in i snäckan. Och när den sedan vänder ner igen, då döper den om sig till skala Tympany och den kommer då kopplat till det runda fönstret och där kommer ljudvågen att gå tillbaka in i mellanörat fast in i det luftfyllda utrymmet här och därmed försvinna. Så det var alltså skala vestibili vänder ner i skala tympani. Noterar där att anatomiboken har lite fel med sin pil så att jag har gjort en diskret tilläggspil där. Detta är en del av kockligan och en del av benlabrint så det är fyllt med perilymfa. Och innanför den hittar vi sen då ductus kokliaris som en del av hindlabinten. Och ductus kockliaris är i princip synonymt med begreppet skala media där vi brukar benämna det som ductus kokliaris. Det är alltid blått här när vi ser på det i sin helhet på längsen så här. Medans när vi drar en genomskärning sen på nästa bild då brukar vi benämna det som skala media istället. Men det är alltså samma utrymme. Inne i duktuskockliaris har vi det kortiska organet vars latinska korrekta namn egentligen är organum spirale. Och det ser ni här på bild. Okej, då har vi alltså tittat på snäckande genomstärning också har gått igenom hur ljudvågen rör sig. Skala vestibel först en del av benlabyrinten. Och där har ni skala tympani också benlabrint perymfa. Ni har ben där utanför. Inne i den har vi hinnlabinten och dess deltuskockliaris, även då känt som skala med. Och där inne har vi endolymfa och det kortiska organet. Då tar vi en genomskärning på det. Ja, det är tur att det står samma som jag har sagt. Det är så pinsamt annars. Hela målet här det är att överföra den mekaniska signalen ljudvågen till en elektrisk signal på samma sätt som i balansapparaten som gör samma sak fast utifrån balans då. Nu ser vi det i en genomskärning. Så här ser ni hela kocklan i en genomstärning. Och då ser ni dels ja det här är ju själva benlabrintdelen då kocklan. Och inne i den har vi där och där och där och där och där och där. Det är då själva hinnlabrinten med des del ductus kockliaris. Och då har vi skala tympan i nej förlåt skala vestibel överst och skala tym i nederst. Om vi tittar på det i en förstoring vilken vi snyggt har fått i själva bilden här direkt så har vi alltså skala vestibili den del som tog emot ljudet först från ovala fönstret den delen som sitter ihop med skalympen i toppen av snäckan och det är benämns som helikotrema det behöver ni inte kunna det begreppet men här har ni där ljudet kommer in i skala vestibeli och så snurras det upp här genom snäckan popp b popp Popp och sen så kommer skala vestibli sitter ihop med skala tympany och så snurrar det ner sig med ljudvågen via skala tympani. Så de sitter alltså ihop via helikotrema och består av perilymfa. Innanför där hade vi skala media som alltså då är synonymt med ductuskockliaris. Men om jag kan min latin rätt så betyder det egentligen det mellersta trappsteget eller mellersta stegen. Och det stämmer ju bättre här att vi har öppningsdelen, den mellerssta och den typanistiska delen. Medans när vi ser det på längsen så är det mera som en gång och då blir det duktigt kokliaris. Under skala media. Här har vi ett membran och det är basilarmembranet och det är det som ljudvågorna, det är ett av de membran som ljudvågorna kommer sätta i rörelse som kommer att leda till att den här mekaniska vågen omvandlas till en elektrisk signal. Det är en bindvävshinna. Vi har ett epitel som heter strevascularis som är oerhört kärlrikt som sitter i Skala medias laterala vägg och det ser ni där på bilden. Och det är alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt med så mycket kapillärer. Det utgör den endolymfatiska gränsen och kommer att pumpa in kalium i endolymfan här. Och det hjälper sedan till i den här initieringen av nervsignaler. Vi har sedan då det kortiska organet och det är på något vis hörsens motsvarighet till kristamplaris respektive makla i bågångar och hindsäckar. Och det är här vi har de sinnesceller som känner av vågrörelserna, ljudvågorna och omvandlar dem till elektrisk signal. Och det kommer förstås en förstoring på nästa bild. Men ni ser dem där kan ni redan där se sinnescellerna va och hur de kopplade till bestokois och nerver som går in. Här har ni det i en jättefin histologisk bild som jag verkligen rekommenderar att ni använder boken och tittar på för de är jättefint preparerade tycker jag. Om inte Anne säger något annat då är hon lite granna bossen men jag tycker de är fina. Tittar vi närmare på det kortiska organet. Jag backar direkt. Det är alltså skala vestibel är tym i media. Här hade vi det kortiska organet. Så det är det som vi förstorar in på nu. Då hade vi de här sinnescellerna och det är ju samma uppbyggnad här som det är i Kristian Ampelaris och i Makla i princip eller liknande uppbyggnad. Det vill säga vi har en gellliknande substans här uppe och eftersom den är lite plattare här så får den heta membran och då blir det membranatektoria. Den har små hårutskott i sig som kommer från sinneceller. Och när det kommer en ljudvåg så att de här sätts i vibration då kommer de vibrera med olika eh de är olika långa så det blir lite olika vibrationer i dem och då kommer de här håren att knickas vilket leder till nervsignaler. Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det kortiska organet som är området där sinnescellerna sitter. Och vi har lamen basilaris här nere. Om vi då sedan sätter ihop allting och då vill jag snabbt säga att i huvudsak är detta fysiologi, men en kort funktion vill vi att ni har med redan termin ett. Och men men kom ihåg att den stora fördjupningen sker ju förstås under fysiologin. Det här liknande den första bilden på den här föreläsningen men från histologiboken istället. Ni ser hur ljudvågen kommer in via yttrörat yttre hörselgången. Sätter trumhinnan i rörelse. Den rörelsen överförs via de tre hörselbenen in till ovala fönstret. Och här har vi snäckan uträtad stilistiskt. Och då kommer dels en del av ljudvågen och färdas som vi såg i den första bilden rätt genom hela skala vively. vända. Helikotrema är bara punkten där det vänder och sen ut igen via skala tympar ni till under fönstret och så att säga ut i intet. Det är den delen som vi inte har. Men utifrån vilken frekvens ljudvågen har så kommer den att få det här basilarmembranet i svängning. För där ser ni att basilarmembranet har en mycket smalare bas här, mycket bredare bas här. Och här nere hör ni de lite mer djupa tonerna. Och här uppe har vi de lite högre frekvenserna. Så när en frekvens kommer in då kommer den att löpa längs med skala vestibli och basilarmembranet tills det når den del av basilarmembranet som bäst sätts i svängning av den frekvensen. Och då kommer den ljudvågen förutom den del som går runt också att passera igenom basillarmembranet och få membranet att svänga på den punkten. Och då kommer det här membrana eh membrana ttoria att vibrera eh och på det viset då knicka sinneställena som skickar in en signal via vestibel och kokära nerven. Lite lätt sammanfattat. Avslutningsvis koppling både hörsel och balans till CNS. Det är samma nerv, samma kranialnervestibel och kokliaris. Men den nerven består egentligen av två stycken delar. Det är själva nervus vestibularis och det är nervus kokliaris. Vestibularis eller vestibularis, den som tar balans och koklearis som tar hörsen. Och om vi börjar med den delen som är nervus vestibularis så kommer den från bågångarnas krista ampularis. där, där och där i bild där sinnescellerna har aktiverat de här bipolära nevronen som skickar in sina dendriter hit där de har sin nervcellskropp. Där sitter också nervscellskroppen från de dendriter som kommer från utrickulus och saculus och aktiverats av makul med sina ottoliter. I ganglilet sitter själva bipolära nevronets nervcellskropp. Därför blir det en lite förtjockning och då heter det ganglion vestibularis eller ganglion skarpa efter det här skarpa. Axonen skickar sedan in genom temporalbenet in till järnstammen. In i temporalbenet kommer den direkt att möta nervuskockliaris som vidarebefodrar signaler på samma vis fast från det kortiska organet. Där har sinnescellerna i det kortiska organet aktiverat de här bipolära nevronen vars den driter. De går en lite kortare väg och sen har de sin nervstropp där och då blir det ju förtjockning, försojockning, förtjockning, förtjockning, förtjockning. Och då kallas det för ganglion spirale eftersom det blir som ett ganglion som går i en spiral så här snyggt. Och axoner går sen in i nervus kockliaris. När Narvus kokliaris möter vestibularis får de heta vestibulockliaris. De går till järnstammen. I järnstammen kommer de koppla om i sina respektive kärnor och skicka signaler upp till kortexerebri. Och där har vi balanscentra. Lite mindre distinkt men det brukar lokaliseras kring lateralfåran. Och lateralfåran som egennamn är ja sulkus Sylvius eller Fisura Sylvi och då kring lateralfåran på fint språk blir då peri lateralfåran går så fint. Hörsen den vet vi lite bättre den sitter i lobus temporalis i det som benämns som hersels gyrus men temporalloben är fullgått för den här kursen. Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade öronmössla och yttre hörselgång. Trumhinnas gräns mellan yttre och mellanöra. mellanörat hammaren, städet stigbyggen fäste mot ovala fönstret och ovala fönstret som skickar in ljudvågor via skala vestibularis och sen så kommer den snurra igenom hela snäckan och så ut via skala tympany och ut via det ovala eh förlåt runda fönstret och vi hade tuba auditiva som kopplar samman mellanörat med svaljet vi har också balans delen har vi innerörat med eh bågångar och hindsäckar och på bild här är det ju benbågångarna och vestibrum. Inne i detta har ni sen då hindlabinten. Signalerna skickas in via nervus vestibel och kockliaris. Där är målen dels för den här sista delen, dels för de två innan. Och glöm inte bort att kunna beskriva anatomiska och histologiska uppbyggnad. För att få ta del av allt det så får ni även titta på histologifilmerna vi har som Anne lägger upp. Men absolut i den här kursen att ni behöver läsa kapitlen i boken och öga öra är tillsammans i anatomi, klartext kapitel 4 medans i histologin är det uppdelat i olika kapitel och örar kapitel 25. Finns också insteringsfrågor och gruppundervisning som vi hoppas hjälper er i det här spännande området. Tack så mycket. \ No newline at end of file diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 2.md b/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 2.md new file mode 100644 index 0000000..22256c3 --- /dev/null +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 2.md @@ -0,0 +1,5 @@ +# Youtube +https://www.youtube.com/watch?v=S6YKeDKX8eE + +# Rå +Välkomna till den här filmen där vi ska gå igenom örats anatomi och delvis och även histologi. Men histologin kompletteras av andra filmer som vi lägger upp här på hemsidan. Magnus Rudholm heter jag och undervisar neuroanatomi sedan ja det 10 år tillbaka. Jag började som Amanuens och undervisat lite som dess sen dess. Annars är jag neurolog och gör en ny gäst nu på neurofysiologen. Jag har delat upp filmen i tre delar, men det är en och samma PowerPoint för hela. Målen för öga och förlåt för öra har ni här. Och i den här första filmen går vi igenom grundanatomin för ytter, mellan och inröret. Sen kommer lite mer fördjupning av sin balans och hörsel i film nummer två respektive tre. Ö på latin Auris består av tre stycken delar. Ytteröra, mellanöra och inneröra. Och den här boken är från histologikursboken. Tycker den är klockren. Engelska inte latin, men en fin väldigt fin bild. Yttröras på latin är Auris externa och det är det som är rosa i bild här. Mellanörat är lite grönaktigt i bild. Auris Media och det är det här luftfyllda hårdrummet. Och sen har vi inrörat auris interarna som fäster till hörsel och balansnerven och som inneslutet till ben. Och det benet vi rör oss i os temporale, alltså temporalbenet eller då tidningbenet på svenska. Och nerven som kopplat till inrör vestibulocliaris nummer åtta. Vi börjar med yttröret och på den här översiktskursen är det bara två strukturer som jag har med på målbeskrivningen. Det är själva öronmusslan, auricula. Det som många nog i dagligt tal bara benämner örat. Jag gör det i alla fall. Och sen är det den yttre hörselgången, meat acusticus externus. En hörselgång som är beklädd av hudepitel och där det också produceras en hel del öronvax. Ett gott tecken, gott tips från öronäsa hals är att stoppa inte in någonting i yttre hörselgången som är mindre än en armbåge. Så behöver ni aldrig vara oroliga för att skada membran trumhinnan. Det finns lite funktion faktiskt det här. Det är inte bara att leda över ljud i all enkelhet utan alla de här vindlingarna som finns i öronmusslan hjälper oss i att eh bedöma riktningen och källan för ett ljud. Så det kan ni testa och fylla med häftmas eller någonting och ta bort vindlingarna så märker ni effekten på det. Sen längst in i ytterörat, precis mellan ytter och mellanörat har vi trumhinnan membrana tympany som alltså är gränsen då mellan ytter och mellanöra. Om vi då går in i mellanörat så börjar jag här då med membrana Tympany som då är dess yttre gräns. Man kan inte riktigt säga att trumhinna är var sig en del av ytter eller mellanörat utan det är alltså gränsen där emellan. Och sen har olika böcker, lite olika indelning men den sitter i alla fall där emellan. Vi har hörselbenen in i mellanörat, hammaren, städet och stigbygen på latin, maleus, inkus och stapus. Vi har ovala och runda fönstret som kopplar samman mellanörat med inröret. De blir då också precis på gränsen mellan mellanöra och inröra. Och vi har slutligen tuba auditiva som också hör till mellanörat och det är det som kopplar mellanörat till neremot svaljet. Vi tar dem i taget. Trumhinnan membrana tympani är gränsen mellan ytter och mellanöra. Och skulle ni titta in i Meatus Acusticus Externus, alltså nyttre hörselgången med ett otoskåp, alltså att så att ni kommer in en liten bit, då skulle ni se en så här fin bild på en vacker och frisk trumhinna. Och där bakom ser ni för övrigt delar av Maleus hammaren. På det viset ser den ut stilistiskt och alla de här detaljerna de återkommer vi till termin tre respektive på nästa halskursen. Hörselbenen är de tre minsta benen i kroppen om jag minns rätt. De är stora som risgryn ungefär. Det är Maleus, hammaren som fäster mot trumhinnan. Det är inkus städet som fäster mot Maleus eller ledar mot Maleus då och mot Stapes. Och så är det ju själva Stapes som är stigbyggen och den är ju i alla fall stigbyggelformad. Och då ser ni att den är oval i sin nederkant här. Platt oval. Det är också den som fönster mot ovala fönstret in till inneröret. Ovala och runda fönstret som alltså då utgör gränsen mellan mellanöra och inröra hittar ni här i bild ovala fönstret där stapes stigbyggen fäster mot inröret och sen har vi det runda fönstret som bara går från inröret ut mot det luftfyllda hålrummet i mellanöret. Det här med ljudets förflyttning här återkommer vi till när vi går igenom hörselorganet i slutet på den här föreläsningen. Tuba auditiva är alltså här som kopplar mellanörat ner till svaljet. Och dess funktion det är ju egentligen bara att tänka på vad som händer med hörsel när ni är kraftigt förkylda så att den svulnar igen. Den typen av hörseldämpning man får är då för att vi inte kan utjämna lufttrycket i mellanörat ner mot svaljet. Om vi då går in till inrörat som jag bara tar översiktligt på den här första delen och går igenom i detalj en egen film så är innerörat den delen av örat som är helt innesluten av temporalbenet. Den består av två huvudsakliga delar, benlabyten och hinlaben. Då är benlabyten det är det hålrum som återfinns inne i temporalbenet. Det hålrummet i det ligger sen då hinnerlabrinten. Så benlabyrinten är det hålrum som har uppstått av att det är urgröpt inne i temporalbenet. I det hålrummet har vi hinnerlabyinten. Det gränsar mot mellanörat med hjälp av det oval och runda fönstret ovalt och runt. Och det kopplar till centrala nervsystemet via kranialnarv 8 vestibel och kokliaris. Här har vi ju balans och hörselorganen. Målen med det som jag har gått igenom, vi har alla strukturer här att kunna då på svenska och latin och sen att kunna beskriva anatomiska och histologiska uppbyggnad översyckligt förörat. Och här kommer ju Anne Uvin med lite histologiska komplementfilmer också. M. \ No newline at end of file diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 3.md b/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 3.md new file mode 100644 index 0000000..902ac24 --- /dev/null +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video 3.md @@ -0,0 +1,5 @@ +# Youtube +https://www.youtube.com/watch?v=89xdN2rC94A + +# Rå +Välkomna till den här tredje delen av föreläsningen om örat som en del av sinnesorgan. Magnus Rudenholm fortfarande neurolog, neurofysiolog och anatom. Målen här innerra hörsel och koppling balans och hörsel till CNS. Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi har gått igenom mellanörat. Vi har gått igenom innerörat översiktligt samt balansdelen i detalj. Och här kommer då hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi ihop allting. På bilden här har vi ytterörat med Meatus acusticus externus där ljudvågorna kommer att komma in. De kommer att sätta trumhinnan membrana tympani i rörelse och den rörelsen kommer spridas genom maleus, inkus och stapes som är ju då en del av mellanörat. Stapes fäster till ovala fönstret. Det är synonymt med fenestra vestibely men ovala fönstret är mycket mer spritt som begrepp. Och det blir ju då gränsen mellan mellan och inröra och det kopplar då till kockligan. Och allt det här är en genomskärning av kocklen med alla dess delar. Den första delen som ljudet kommer till det är skala vestibili och det är hela den här gången här som går in i snäckan. Och när den sedan vänder ner igen, då döper den om sig till skala Tympany och den kommer då kopplat till det runda fönstret och där kommer ljudvågen att gå tillbaka in i mellanörat fast in i det luftfyllda utrymmet här och därmed försvinna. Så det var alltså skala vestibili vänder ner i skala tympani. Noterar där att anatomiboken har lite fel med sin pil så att jag har gjort en diskret tilläggspil där. Detta är en del av kockligan och en del av benlabrint så det är fyllt med perilymfa. Och innanför den hittar vi sen då ductus kokliaris som en del av hindlabinten. Och ductus kockliaris är i princip synonymt med begreppet skala media där vi brukar benämna det som ductus kokliaris. Det är alltid blått här när vi ser på det i sin helhet på längsen så här. Medans när vi drar en genomskärning sen på nästa bild då brukar vi benämna det som skala media istället. Men det är alltså samma utrymme. Inne i duktuskockliaris har vi det kortiska organet vars latinska korrekta namn egentligen är organum spirale. Och det ser ni här på bild. Okej, då har vi alltså tittat på snäckande genomstärning också har gått igenom hur ljudvågen rör sig. Skala vestibel först en del av benlabyrinten. Och där har ni skala tympani också benlabrint perymfa. Ni har ben där utanför. Inne i den har vi hinnlabinten och dess deltuskockliaris, även då känt som skala med. Och där inne har vi endolymfa och det kortiska organet. Då tar vi en genomskärning på det. Ja, det är tur att det står samma som jag har sagt. Det är så pinsamt annars. Hela målet här det är att överföra den mekaniska signalen ljudvågen till en elektrisk signal på samma sätt som i balansapparaten som gör samma sak fast utifrån balans då. Nu ser vi det i en genomskärning. Så här ser ni hela kocklan i en genomstärning. Och då ser ni dels ja det här är ju själva benlabrintdelen då kocklan. Och inne i den har vi där och där och där och där och där och där. Det är då själva hinnlabrinten med des del ductus kockliaris. Och då har vi skala tympan i nej förlåt skala vestibel överst och skala tym i nederst. Om vi tittar på det i en förstoring vilken vi snyggt har fått i själva bilden här direkt så har vi alltså skala vestibili den del som tog emot ljudet först från ovala fönstret den delen som sitter ihop med skalympen i toppen av snäckan och det är benämns som helikotrema det behöver ni inte kunna det begreppet men här har ni där ljudet kommer in i skala vestibeli och så snurras det upp här genom snäckan popp b popp Popp och sen så kommer skala vestibli sitter ihop med skala tympany och så snurrar det ner sig med ljudvågen via skala tympani. Så de sitter alltså ihop via helikotrema och består av perilymfa. Innanför där hade vi skala media som alltså då är synonymt med ductuskockliaris. Men om jag kan min latin rätt så betyder det egentligen det mellersta trappsteget eller mellersta stegen. Och det stämmer ju bättre här att vi har öppningsdelen, den mellerssta och den typanistiska delen. Medans när vi ser det på längsen så är det mera som en gång och då blir det duktigt kokliaris. Under skala media. Här har vi ett membran och det är basilarmembranet och det är det som ljudvågorna, det är ett av de membran som ljudvågorna kommer sätta i rörelse som kommer att leda till att den här mekaniska vågen omvandlas till en elektrisk signal. Det är en bindvävshinna. Vi har ett epitel som heter strevascularis som är oerhört kärlrikt som sitter i Skala medias laterala vägg och det ser ni där på bilden. Och det är alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt med så mycket kapillärer. Det utgör den endolymfatiska gränsen och kommer att pumpa in kalium i endolymfan här. Och det hjälper sedan till i den här initieringen av nervsignaler. Vi har sedan då det kortiska organet och det är på något vis hörsens motsvarighet till kristamplaris respektive makla i bågångar och hindsäckar. Och det är här vi har de sinnesceller som känner av vågrörelserna, ljudvågorna och omvandlar dem till elektrisk signal. Och det kommer förstås en förstoring på nästa bild. Men ni ser dem där kan ni redan där se sinnescellerna va och hur de kopplade till bestokois och nerver som går in. Här har ni det i en jättefin histologisk bild som jag verkligen rekommenderar att ni använder boken och tittar på för de är jättefint preparerade tycker jag. Om inte Anne säger något annat då är hon lite granna bossen men jag tycker de är fina. Tittar vi närmare på det kortiska organet. Jag backar direkt. Det är alltså skala vestibel är tym i media. Här hade vi det kortiska organet. Så det är det som vi förstorar in på nu. Då hade vi de här sinnescellerna och det är ju samma uppbyggnad här som det är i Kristian Ampelaris och i Makla i princip eller liknande uppbyggnad. Det vill säga vi har en gellliknande substans här uppe och eftersom den är lite plattare här så får den heta membran och då blir det membranatektoria. Den har små hårutskott i sig som kommer från sinneceller. Och när det kommer en ljudvåg så att de här sätts i vibration då kommer de vibrera med olika eh de är olika långa så det blir lite olika vibrationer i dem och då kommer de här håren att knickas vilket leder till nervsignaler. Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det kortiska organet som är området där sinnescellerna sitter. Och vi har lamen basilaris här nere. Om vi då sedan sätter ihop allting och då vill jag snabbt säga att i huvudsak är detta fysiologi, men en kort funktion vill vi att ni har med redan termin ett. Och men men kom ihåg att den stora fördjupningen sker ju förstås under fysiologin. Det här liknande den första bilden på den här föreläsningen men från histologiboken istället. Ni ser hur ljudvågen kommer in via yttrörat yttre hörselgången. Sätter trumhinnan i rörelse. Den rörelsen överförs via de tre hörselbenen in till ovala fönstret. Och här har vi snäckan uträtad stilistiskt. Och då kommer dels en del av ljudvågen och färdas som vi såg i den första bilden rätt genom hela skala vively. vända. Helikotrema är bara punkten där det vänder och sen ut igen via skala tympar ni till under fönstret och så att säga ut i intet. Det är den delen som vi inte har. Men utifrån vilken frekvens ljudvågen har så kommer den att få det här basilarmembranet i svängning. För där ser ni att basilarmembranet har en mycket smalare bas här, mycket bredare bas här. Och här nere hör ni de lite mer djupa tonerna. Och här uppe har vi de lite högre frekvenserna. Så när en frekvens kommer in då kommer den att löpa längs med skala vestibli och basilarmembranet tills det når den del av basilarmembranet som bäst sätts i svängning av den frekvensen. Och då kommer den ljudvågen förutom den del som går runt också att passera igenom basillarmembranet och få membranet att svänga på den punkten. Och då kommer det här membrana eh membrana ttoria att vibrera eh och på det viset då knicka sinneställena som skickar in en signal via vestibel och kokära nerven. Lite lätt sammanfattat. Avslutningsvis koppling både hörsel och balans till CNS. Det är samma nerv, samma kranialnervestibel och kokliaris. Men den nerven består egentligen av två stycken delar. Det är själva nervus vestibularis och det är nervus kokliaris. Vestibularis eller vestibularis, den som tar balans och koklearis som tar hörsen. Och om vi börjar med den delen som är nervus vestibularis så kommer den från bågångarnas krista ampularis. där, där och där i bild där sinnescellerna har aktiverat de här bipolära nevronen som skickar in sina dendriter hit där de har sin nervcellskropp. Där sitter också nervscellskroppen från de dendriter som kommer från utrickulus och saculus och aktiverats av makul med sina ottoliter. I ganglilet sitter själva bipolära nevronets nervcellskropp. Därför blir det en lite förtjockning och då heter det ganglion vestibularis eller ganglion skarpa efter det här skarpa. Axonen skickar sedan in genom temporalbenet in till järnstammen. In i temporalbenet kommer den direkt att möta nervuskockliaris som vidarebefodrar signaler på samma vis fast från det kortiska organet. Där har sinnescellerna i det kortiska organet aktiverat de här bipolära nevronen vars den driter. De går en lite kortare väg och sen har de sin nervstropp där och då blir det ju förtjockning, försojockning, förtjockning, förtjockning, förtjockning. Och då kallas det för ganglion spirale eftersom det blir som ett ganglion som går i en spiral så här snyggt. Och axoner går sen in i nervus kockliaris. När Narvus kokliaris möter vestibularis får de heta vestibulockliaris. De går till järnstammen. I järnstammen kommer de koppla om i sina respektive kärnor och skicka signaler upp till kortexerebri. Och där har vi balanscentra. Lite mindre distinkt men det brukar lokaliseras kring lateralfåran. Och lateralfåran som egennamn är ja sulkus Sylvius eller Fisura Sylvi och då kring lateralfåran på fint språk blir då peri lateralfåran går så fint. Hörsen den vet vi lite bättre den sitter i lobus temporalis i det som benämns som hersels gyrus men temporalloben är fullgått för den här kursen. Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade öronmössla och yttre hörselgång. Trumhinnas gräns mellan yttre och mellanöra. mellanörat hammaren, städet stigbyggen fäste mot ovala fönstret och ovala fönstret som skickar in ljudvågor via skala vestibularis och sen så kommer den snurra igenom hela snäckan och så ut via skala tympany och ut via det ovala eh förlåt runda fönstret och vi hade tuba auditiva som kopplar samman mellanörat med svaljet vi har också balans delen har vi innerörat med eh bågångar och hindsäckar och på bild här är det ju benbågångarna och vestibrum. Inne i detta har ni sen då hindlabinten. Signalerna skickas in via nervus vestibel och kockliaris. Där är målen dels för den här sista delen, dels för de två innan. Och glöm inte bort att kunna beskriva anatomiska och histologiska uppbyggnad. För att få ta del av allt det så får ni även titta på histologifilmerna vi har som Anne lägger upp. Men absolut i den här kursen att ni behöver läsa kapitlen i boken och öga öra är tillsammans i anatomi, klartext kapitel 4 medans i histologin är det uppdelat i olika kapitel och örar kapitel 25. Finns också insteringsfrågor och gruppundervisning som vi hoppas hjälper er i det här spännande området. Tack så mycket. \ No newline at end of file diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video.md b/content/Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video.md deleted file mode 100644 index e69de29..0000000 diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/21.md b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/21.md index 0e4c22e..4f65d1c 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/21.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/21.md @@ -9,6 +9,7 @@ tags: date: 2024-01-10 --- ![[image-57.png]] + Markera sclera: (1p) Klicka på bilden diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15/17.md b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15/17.md index 145aacf..72db2f1 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15/17.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15/17.md @@ -1,5 +1,9 @@ --- -tags: [ah2, provfråga, frågetyp/mcq, anatomi, öga] +tags: + - ah2 + - provfråga + - frågetyp/mcq + - anatomi date: 2025-01-15 --- Vilket av följande påståenden är mest korrekt? (1p) diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/10.md b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/10.md index 097eb65..7e656f9 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/10.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/10.md @@ -1,5 +1,9 @@ --- -tags: [ah2, provfråga, frågetyp/mcq, anatomi, öga] +tags: + - ah2 + - provfråga + - frågetyp/mcq + - anatomi date: 2025-02-08 --- Vilket påstående är mest korrekt? (1p) diff --git a/wip/89xdN2rC94A.sv.srt b/wip/89xdN2rC94A.sv.srt deleted file mode 100644 index 2bdaf58..0000000 --- a/wip/89xdN2rC94A.sv.srt +++ /dev/null @@ -1,3175 +0,0 @@ -1 -00:00:01,439 --> 00:00:04,110 - -Välkomna till den här tredje delen av - -2 -00:00:04,110 --> 00:00:04,120 -Välkomna till den här tredje delen av - - -3 -00:00:04,120 --> 00:00:06,789 -Välkomna till den här tredje delen av -föreläsningen om örat som en del av - -4 -00:00:06,789 --> 00:00:06,799 -föreläsningen om örat som en del av - - -5 -00:00:06,799 --> 00:00:09,030 -föreläsningen om örat som en del av -sinnesorgan. Magnus Rudenholm - -6 -00:00:09,030 --> 00:00:09,040 -sinnesorgan. Magnus Rudenholm - - -7 -00:00:09,040 --> 00:00:11,589 -sinnesorgan. Magnus Rudenholm -fortfarande neurolog, neurofysiolog och - -8 -00:00:11,589 --> 00:00:11,599 -fortfarande neurolog, neurofysiolog och - - -9 -00:00:11,599 --> 00:00:15,390 -fortfarande neurolog, neurofysiolog och -anatom. - -10 -00:00:15,390 --> 00:00:15,400 - - - -11 -00:00:15,400 --> 00:00:18,550 - -Målen här innerra hörsel och koppling - -12 -00:00:18,550 --> 00:00:18,560 -Målen här innerra hörsel och koppling - - -13 -00:00:18,560 --> 00:00:23,070 -Målen här innerra hörsel och koppling -balans och hörsel till CNS. - -14 -00:00:23,070 --> 00:00:23,080 -balans och hörsel till CNS. - - -15 -00:00:23,080 --> 00:00:25,589 -balans och hörsel till CNS. -Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi - -16 -00:00:25,589 --> 00:00:25,599 -Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi - - -17 -00:00:25,599 --> 00:00:27,509 -Vi har redan gått igenom ytterörat. Vi -har gått igenom mellanörat. Vi har gått - -18 -00:00:27,509 --> 00:00:27,519 -har gått igenom mellanörat. Vi har gått - - -19 -00:00:27,519 --> 00:00:29,790 -har gått igenom mellanörat. Vi har gått -igenom innerörat översiktligt samt - -20 -00:00:29,790 --> 00:00:29,800 -igenom innerörat översiktligt samt - - -21 -00:00:29,800 --> 00:00:32,749 -igenom innerörat översiktligt samt -balansdelen i detalj. Och här kommer då - -22 -00:00:32,749 --> 00:00:32,759 -balansdelen i detalj. Och här kommer då - - -23 -00:00:32,759 --> 00:00:35,830 -balansdelen i detalj. Och här kommer då -hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi - -24 -00:00:35,830 --> 00:00:35,840 -hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi - - -25 -00:00:35,840 --> 00:00:38,590 -hörseldelen i detalj. Och nu kopplar vi -ihop allting. På bilden här har vi - -26 -00:00:38,590 --> 00:00:38,600 -ihop allting. På bilden här har vi - - -27 -00:00:38,600 --> 00:00:42,470 -ihop allting. På bilden här har vi -ytterörat med Meatus acusticus externus - -28 -00:00:42,470 --> 00:00:42,480 -ytterörat med Meatus acusticus externus - - -29 -00:00:42,480 --> 00:00:45,270 -ytterörat med Meatus acusticus externus -där ljudvågorna kommer att komma in. De - -30 -00:00:45,270 --> 00:00:45,280 -där ljudvågorna kommer att komma in. De - - -31 -00:00:45,280 --> 00:00:47,910 -där ljudvågorna kommer att komma in. De -kommer att sätta trumhinnan membrana - -32 -00:00:47,910 --> 00:00:47,920 -kommer att sätta trumhinnan membrana - - -33 -00:00:47,920 --> 00:00:51,790 -kommer att sätta trumhinnan membrana -tympani i rörelse och den rörelsen - -34 -00:00:51,790 --> 00:00:51,800 -tympani i rörelse och den rörelsen - - -35 -00:00:51,800 --> 00:00:55,110 -tympani i rörelse och den rörelsen -kommer spridas genom maleus, inkus och - -36 -00:00:55,110 --> 00:00:55,120 -kommer spridas genom maleus, inkus och - - -37 -00:00:55,120 --> 00:00:56,910 -kommer spridas genom maleus, inkus och -stapes som är ju då en del av - -38 -00:00:56,910 --> 00:00:56,920 -stapes som är ju då en del av - - -39 -00:00:56,920 --> 00:01:00,950 -stapes som är ju då en del av -mellanörat. Stapes fäster till ovala - -40 -00:01:00,950 --> 00:01:00,960 -mellanörat. Stapes fäster till ovala - - -41 -00:01:00,960 --> 00:01:03,470 -mellanörat. Stapes fäster till ovala -fönstret. Det är synonymt med fenestra - -42 -00:01:03,470 --> 00:01:03,480 -fönstret. Det är synonymt med fenestra - - -43 -00:01:03,480 --> 00:01:05,750 -fönstret. Det är synonymt med fenestra -vestibely men ovala fönstret är mycket - -44 -00:01:05,750 --> 00:01:05,760 -vestibely men ovala fönstret är mycket - - -45 -00:01:05,760 --> 00:01:08,910 -vestibely men ovala fönstret är mycket -mer spritt som begrepp. Och det blir ju - -46 -00:01:08,910 --> 00:01:08,920 -mer spritt som begrepp. Och det blir ju - - -47 -00:01:08,920 --> 00:01:12,350 -mer spritt som begrepp. Och det blir ju -då gränsen mellan mellan och inröra och - -48 -00:01:12,350 --> 00:01:12,360 -då gränsen mellan mellan och inröra och - - -49 -00:01:12,360 --> 00:01:15,230 -då gränsen mellan mellan och inröra och -det kopplar då till kockligan. Och allt - -50 -00:01:15,230 --> 00:01:15,240 -det kopplar då till kockligan. Och allt - - -51 -00:01:15,240 --> 00:01:17,590 -det kopplar då till kockligan. Och allt -det här är en genomskärning av kocklen - -52 -00:01:17,590 --> 00:01:17,600 -det här är en genomskärning av kocklen - - -53 -00:01:17,600 --> 00:01:20,190 -det här är en genomskärning av kocklen -med alla dess delar. - -54 -00:01:20,190 --> 00:01:20,200 -med alla dess delar. - - -55 -00:01:20,200 --> 00:01:22,510 -med alla dess delar. -Den första delen som ljudet kommer till - -56 -00:01:22,510 --> 00:01:22,520 -Den första delen som ljudet kommer till - - -57 -00:01:22,520 --> 00:01:27,950 -Den första delen som ljudet kommer till -det är skala vestibili och det är hela - -58 -00:01:27,950 --> 00:01:27,960 -det är skala vestibili och det är hela - - -59 -00:01:27,960 --> 00:01:30,429 -det är skala vestibili och det är hela -den här gången här - -60 -00:01:30,429 --> 00:01:30,439 -den här gången här - - -61 -00:01:30,439 --> 00:01:33,230 -den här gången här -som går in i snäckan. - -62 -00:01:33,230 --> 00:01:33,240 -som går in i snäckan. - - -63 -00:01:33,240 --> 00:01:37,069 -som går in i snäckan. -Och när den sedan vänder ner igen, då - -64 -00:01:37,069 --> 00:01:37,079 -Och när den sedan vänder ner igen, då - - -65 -00:01:37,079 --> 00:01:40,510 -Och när den sedan vänder ner igen, då -döper den om sig till skala Tympany och - -66 -00:01:40,510 --> 00:01:40,520 -döper den om sig till skala Tympany och - - -67 -00:01:40,520 --> 00:01:42,109 -döper den om sig till skala Tympany och -den kommer då kopplat till det runda - -68 -00:01:42,109 --> 00:01:42,119 -den kommer då kopplat till det runda - - -69 -00:01:42,119 --> 00:01:44,069 -den kommer då kopplat till det runda -fönstret och där kommer ljudvågen att gå - -70 -00:01:44,069 --> 00:01:44,079 -fönstret och där kommer ljudvågen att gå - - -71 -00:01:44,079 --> 00:01:47,429 -fönstret och där kommer ljudvågen att gå -tillbaka in i mellanörat fast in i det - -72 -00:01:47,429 --> 00:01:47,439 -tillbaka in i mellanörat fast in i det - - -73 -00:01:47,439 --> 00:01:49,749 -tillbaka in i mellanörat fast in i det -luftfyllda utrymmet här och därmed - -74 -00:01:49,749 --> 00:01:49,759 -luftfyllda utrymmet här och därmed - - -75 -00:01:49,759 --> 00:01:52,350 -luftfyllda utrymmet här och därmed -försvinna. - -76 -00:01:52,350 --> 00:01:52,360 -försvinna. - - -77 -00:01:52,360 --> 00:01:56,749 -försvinna. -Så det var alltså skala vestibili - -78 -00:01:56,749 --> 00:01:56,759 -Så det var alltså skala vestibili - - -79 -00:01:56,759 --> 00:02:00,749 -Så det var alltså skala vestibili -vänder ner i skala tympani. Noterar där - -80 -00:02:00,749 --> 00:02:00,759 -vänder ner i skala tympani. Noterar där - - -81 -00:02:00,759 --> 00:02:03,230 -vänder ner i skala tympani. Noterar där -att anatomiboken har lite fel med sin - -82 -00:02:03,230 --> 00:02:03,240 -att anatomiboken har lite fel med sin - - -83 -00:02:03,240 --> 00:02:05,149 -att anatomiboken har lite fel med sin -pil så att jag har gjort en diskret - -84 -00:02:05,149 --> 00:02:05,159 -pil så att jag har gjort en diskret - - -85 -00:02:05,159 --> 00:02:09,309 -pil så att jag har gjort en diskret -tilläggspil där. Detta är en del av - -86 -00:02:09,309 --> 00:02:09,319 -tilläggspil där. Detta är en del av - - -87 -00:02:09,319 --> 00:02:11,910 -tilläggspil där. Detta är en del av -kockligan och en del av benlabrint så - -88 -00:02:11,910 --> 00:02:11,920 -kockligan och en del av benlabrint så - - -89 -00:02:11,920 --> 00:02:16,270 -kockligan och en del av benlabrint så -det är fyllt med perilymfa. Och innanför - -90 -00:02:16,270 --> 00:02:16,280 -det är fyllt med perilymfa. Och innanför - - -91 -00:02:16,280 --> 00:02:19,630 -det är fyllt med perilymfa. Och innanför -den hittar vi sen då ductus kokliaris - -92 -00:02:19,630 --> 00:02:19,640 -den hittar vi sen då ductus kokliaris - - -93 -00:02:19,640 --> 00:02:22,390 -den hittar vi sen då ductus kokliaris -som en del av hindlabinten. Och ductus - -94 -00:02:22,390 --> 00:02:22,400 -som en del av hindlabinten. Och ductus - - -95 -00:02:22,400 --> 00:02:24,589 -som en del av hindlabinten. Och ductus -kockliaris är i princip synonymt med - -96 -00:02:24,589 --> 00:02:24,599 -kockliaris är i princip synonymt med - - -97 -00:02:24,599 --> 00:02:27,309 -kockliaris är i princip synonymt med -begreppet skala media där vi brukar - -98 -00:02:27,309 --> 00:02:27,319 -begreppet skala media där vi brukar - - -99 -00:02:27,319 --> 00:02:29,150 -begreppet skala media där vi brukar -benämna det som ductus kokliaris. Det är - -100 -00:02:29,150 --> 00:02:29,160 -benämna det som ductus kokliaris. Det är - - -101 -00:02:29,160 --> 00:02:32,630 -benämna det som ductus kokliaris. Det är -alltid blått här när vi ser på det i sin - -102 -00:02:32,630 --> 00:02:32,640 -alltid blått här när vi ser på det i sin - - -103 -00:02:32,640 --> 00:02:35,949 -alltid blått här när vi ser på det i sin -helhet på längsen så här. Medans när vi - -104 -00:02:35,949 --> 00:02:35,959 -helhet på längsen så här. Medans när vi - - -105 -00:02:35,959 --> 00:02:38,030 -helhet på längsen så här. Medans när vi -drar en genomskärning sen på nästa bild - -106 -00:02:38,030 --> 00:02:38,040 -drar en genomskärning sen på nästa bild - - -107 -00:02:38,040 --> 00:02:40,270 -drar en genomskärning sen på nästa bild -då brukar vi benämna det som skala media - -108 -00:02:40,270 --> 00:02:40,280 -då brukar vi benämna det som skala media - - -109 -00:02:40,280 --> 00:02:41,430 -då brukar vi benämna det som skala media -istället. Men det är alltså samma - -110 -00:02:41,430 --> 00:02:41,440 -istället. Men det är alltså samma - - -111 -00:02:41,440 --> 00:02:43,070 -istället. Men det är alltså samma -utrymme. - -112 -00:02:43,070 --> 00:02:43,080 -utrymme. - - -113 -00:02:43,080 --> 00:02:45,470 -utrymme. -Inne i duktuskockliaris - -114 -00:02:45,470 --> 00:02:45,480 -Inne i duktuskockliaris - - -115 -00:02:45,480 --> 00:02:48,110 -Inne i duktuskockliaris -har vi det kortiska organet vars - -116 -00:02:48,110 --> 00:02:48,120 -har vi det kortiska organet vars - - -117 -00:02:48,120 --> 00:02:50,229 -har vi det kortiska organet vars -latinska korrekta namn egentligen är - -118 -00:02:50,229 --> 00:02:50,239 -latinska korrekta namn egentligen är - - -119 -00:02:50,239 --> 00:02:53,470 -latinska korrekta namn egentligen är -organum spirale. Och det ser ni här på - -120 -00:02:53,470 --> 00:02:53,480 -organum spirale. Och det ser ni här på - - -121 -00:02:53,480 --> 00:02:56,430 -organum spirale. Och det ser ni här på -bild. Okej, då har vi alltså tittat på - -122 -00:02:56,430 --> 00:02:56,440 -bild. Okej, då har vi alltså tittat på - - -123 -00:02:56,440 --> 00:02:58,470 -bild. Okej, då har vi alltså tittat på -snäckande genomstärning också har gått - -124 -00:02:58,470 --> 00:02:58,480 -snäckande genomstärning också har gått - - -125 -00:02:58,480 --> 00:03:01,390 -snäckande genomstärning också har gått -igenom hur ljudvågen rör sig. Skala - -126 -00:03:01,390 --> 00:03:01,400 -igenom hur ljudvågen rör sig. Skala - - -127 -00:03:01,400 --> 00:03:04,910 -igenom hur ljudvågen rör sig. Skala -vestibel först en del av benlabyrinten. - -128 -00:03:04,910 --> 00:03:04,920 -vestibel först en del av benlabyrinten. - - -129 -00:03:04,920 --> 00:03:07,589 -vestibel först en del av benlabyrinten. -Och där har ni skala tympani också - -130 -00:03:07,589 --> 00:03:07,599 -Och där har ni skala tympani också - - -131 -00:03:07,599 --> 00:03:10,030 -Och där har ni skala tympani också -benlabrint perymfa. Ni har ben där - -132 -00:03:10,030 --> 00:03:10,040 -benlabrint perymfa. Ni har ben där - - -133 -00:03:10,040 --> 00:03:14,470 -benlabrint perymfa. Ni har ben där -utanför. Inne i den har vi hinnlabinten - -134 -00:03:14,470 --> 00:03:14,480 -utanför. Inne i den har vi hinnlabinten - - -135 -00:03:14,480 --> 00:03:16,869 -utanför. Inne i den har vi hinnlabinten -och dess deltuskockliaris, - -136 -00:03:16,869 --> 00:03:16,879 -och dess deltuskockliaris, - - -137 -00:03:16,879 --> 00:03:19,789 -och dess deltuskockliaris, -även då känt som skala med. Och där inne - -138 -00:03:19,789 --> 00:03:19,799 -även då känt som skala med. Och där inne - - -139 -00:03:19,799 --> 00:03:22,030 -även då känt som skala med. Och där inne -har vi endolymfa och det kortiska - -140 -00:03:22,030 --> 00:03:22,040 -har vi endolymfa och det kortiska - - -141 -00:03:22,040 --> 00:03:23,670 -har vi endolymfa och det kortiska -organet. - -142 -00:03:23,670 --> 00:03:23,680 -organet. - - -143 -00:03:23,680 --> 00:03:28,949 -organet. -Då tar vi en genomskärning på det. - -144 -00:03:28,949 --> 00:03:28,959 - - - -145 -00:03:28,959 --> 00:03:30,390 - -Ja, det är tur att det står samma som - -146 -00:03:30,390 --> 00:03:30,400 -Ja, det är tur att det står samma som - - -147 -00:03:30,400 --> 00:03:33,190 -Ja, det är tur att det står samma som -jag har sagt. Det är så pinsamt annars. - -148 -00:03:33,190 --> 00:03:33,200 -jag har sagt. Det är så pinsamt annars. - - -149 -00:03:33,200 --> 00:03:35,149 -jag har sagt. Det är så pinsamt annars. -Hela målet här det är att överföra den - -150 -00:03:35,149 --> 00:03:35,159 -Hela målet här det är att överföra den - - -151 -00:03:35,159 --> 00:03:37,110 -Hela målet här det är att överföra den -mekaniska signalen ljudvågen till en - -152 -00:03:37,110 --> 00:03:37,120 -mekaniska signalen ljudvågen till en - - -153 -00:03:37,120 --> 00:03:40,030 -mekaniska signalen ljudvågen till en -elektrisk signal på samma sätt som i - -154 -00:03:40,030 --> 00:03:40,040 -elektrisk signal på samma sätt som i - - -155 -00:03:40,040 --> 00:03:42,470 -elektrisk signal på samma sätt som i -balansapparaten som gör samma sak fast - -156 -00:03:42,470 --> 00:03:42,480 -balansapparaten som gör samma sak fast - - -157 -00:03:42,480 --> 00:03:45,149 -balansapparaten som gör samma sak fast -utifrån balans då. - -158 -00:03:45,149 --> 00:03:45,159 -utifrån balans då. - - -159 -00:03:45,159 --> 00:03:47,229 -utifrån balans då. -Nu ser vi det i en genomskärning. Så här - -160 -00:03:47,229 --> 00:03:47,239 -Nu ser vi det i en genomskärning. Så här - - -161 -00:03:47,239 --> 00:03:50,670 -Nu ser vi det i en genomskärning. Så här -ser ni hela kocklan i en genomstärning. - -162 -00:03:50,670 --> 00:03:50,680 -ser ni hela kocklan i en genomstärning. - - -163 -00:03:50,680 --> 00:03:53,030 -ser ni hela kocklan i en genomstärning. -Och då ser ni dels ja det här är ju - -164 -00:03:53,030 --> 00:03:53,040 -Och då ser ni dels ja det här är ju - - -165 -00:03:53,040 --> 00:03:55,190 -Och då ser ni dels ja det här är ju -själva benlabrintdelen - -166 -00:03:55,190 --> 00:03:55,200 -själva benlabrintdelen - - -167 -00:03:55,200 --> 00:03:59,789 -själva benlabrintdelen -då kocklan. Och inne i den har vi - -168 -00:03:59,789 --> 00:03:59,799 -då kocklan. Och inne i den har vi - - -169 -00:03:59,799 --> 00:04:04,670 -då kocklan. Och inne i den har vi -där och där och där och där och där och - -170 -00:04:04,670 --> 00:04:04,680 -där och där och där och där och där och - - -171 -00:04:04,680 --> 00:04:07,910 -där och där och där och där och där och -där. Det är då själva hinnlabrinten med - -172 -00:04:07,910 --> 00:04:07,920 -där. Det är då själva hinnlabrinten med - - -173 -00:04:07,920 --> 00:04:10,990 -där. Det är då själva hinnlabrinten med -des del ductus kockliaris. Och då har vi - -174 -00:04:10,990 --> 00:04:11,000 -des del ductus kockliaris. Och då har vi - - -175 -00:04:11,000 --> 00:04:13,670 -des del ductus kockliaris. Och då har vi -skala tympan i nej förlåt skala vestibel - -176 -00:04:13,670 --> 00:04:13,680 -skala tympan i nej förlåt skala vestibel - - -177 -00:04:13,680 --> 00:04:16,430 -skala tympan i nej förlåt skala vestibel -överst och skala tym i nederst. Om vi - -178 -00:04:16,430 --> 00:04:16,440 -överst och skala tym i nederst. Om vi - - -179 -00:04:16,440 --> 00:04:18,349 -överst och skala tym i nederst. Om vi -tittar på det i en förstoring vilken vi - -180 -00:04:18,349 --> 00:04:18,359 -tittar på det i en förstoring vilken vi - - -181 -00:04:18,359 --> 00:04:20,349 -tittar på det i en förstoring vilken vi -snyggt har fått i själva bilden här - -182 -00:04:20,349 --> 00:04:20,359 -snyggt har fått i själva bilden här - - -183 -00:04:20,359 --> 00:04:23,350 -snyggt har fått i själva bilden här -direkt så har vi alltså skala vestibili - -184 -00:04:23,350 --> 00:04:23,360 -direkt så har vi alltså skala vestibili - - -185 -00:04:23,360 --> 00:04:25,629 -direkt så har vi alltså skala vestibili -den del som tog emot ljudet först från - -186 -00:04:25,629 --> 00:04:25,639 -den del som tog emot ljudet först från - - -187 -00:04:25,639 --> 00:04:28,830 -den del som tog emot ljudet först från -ovala fönstret den delen som sitter ihop - -188 -00:04:28,830 --> 00:04:28,840 -ovala fönstret den delen som sitter ihop - - -189 -00:04:28,840 --> 00:04:32,110 -ovala fönstret den delen som sitter ihop -med skalympen i toppen av snäckan och - -190 -00:04:32,110 --> 00:04:32,120 -med skalympen i toppen av snäckan och - - -191 -00:04:32,120 --> 00:04:33,909 -med skalympen i toppen av snäckan och -det är benämns som helikotrema det - -192 -00:04:33,909 --> 00:04:33,919 -det är benämns som helikotrema det - - -193 -00:04:33,919 --> 00:04:36,110 -det är benämns som helikotrema det -behöver ni inte kunna det begreppet men - -194 -00:04:36,110 --> 00:04:36,120 -behöver ni inte kunna det begreppet men - - -195 -00:04:36,120 --> 00:04:39,350 -behöver ni inte kunna det begreppet men -här har ni där ljudet kommer in i skala - -196 -00:04:39,350 --> 00:04:39,360 -här har ni där ljudet kommer in i skala - - -197 -00:04:39,360 --> 00:04:42,430 -här har ni där ljudet kommer in i skala -vestibeli och så snurras det upp här - -198 -00:04:42,430 --> 00:04:42,440 -vestibeli och så snurras det upp här - - -199 -00:04:42,440 --> 00:04:46,310 -vestibeli och så snurras det upp här -genom snäckan popp b popp Popp och sen - -200 -00:04:46,310 --> 00:04:46,320 -genom snäckan popp b popp Popp och sen - - -201 -00:04:46,320 --> 00:04:48,550 -genom snäckan popp b popp Popp och sen -så kommer skala vestibli sitter ihop med - -202 -00:04:48,550 --> 00:04:48,560 -så kommer skala vestibli sitter ihop med - - -203 -00:04:48,560 --> 00:04:51,110 -så kommer skala vestibli sitter ihop med -skala tympany och så snurrar det ner sig - -204 -00:04:51,110 --> 00:04:51,120 -skala tympany och så snurrar det ner sig - - -205 -00:04:51,120 --> 00:04:54,670 -skala tympany och så snurrar det ner sig -med ljudvågen via skala tympani. Så de - -206 -00:04:54,670 --> 00:04:54,680 -med ljudvågen via skala tympani. Så de - - -207 -00:04:54,680 --> 00:04:57,830 -med ljudvågen via skala tympani. Så de -sitter alltså ihop via helikotrema och - -208 -00:04:57,830 --> 00:04:57,840 -sitter alltså ihop via helikotrema och - - -209 -00:04:57,840 --> 00:05:00,590 -sitter alltså ihop via helikotrema och -består av perilymfa. - -210 -00:05:00,590 --> 00:05:00,600 -består av perilymfa. - - -211 -00:05:00,600 --> 00:05:02,710 -består av perilymfa. -Innanför där hade vi skala media som - -212 -00:05:02,710 --> 00:05:02,720 -Innanför där hade vi skala media som - - -213 -00:05:02,720 --> 00:05:04,029 -Innanför där hade vi skala media som -alltså då är synonymt med - -214 -00:05:04,029 --> 00:05:04,039 -alltså då är synonymt med - - -215 -00:05:04,039 --> 00:05:06,670 -alltså då är synonymt med -ductuskockliaris. Men om jag kan min - -216 -00:05:06,670 --> 00:05:06,680 -ductuskockliaris. Men om jag kan min - - -217 -00:05:06,680 --> 00:05:08,790 -ductuskockliaris. Men om jag kan min -latin rätt så betyder det egentligen det - -218 -00:05:08,790 --> 00:05:08,800 -latin rätt så betyder det egentligen det - - -219 -00:05:08,800 --> 00:05:11,029 -latin rätt så betyder det egentligen det -mellersta trappsteget eller mellersta - -220 -00:05:11,029 --> 00:05:11,039 -mellersta trappsteget eller mellersta - - -221 -00:05:11,039 --> 00:05:13,749 -mellersta trappsteget eller mellersta -stegen. Och det stämmer ju bättre här - -222 -00:05:13,749 --> 00:05:13,759 -stegen. Och det stämmer ju bättre här - - -223 -00:05:13,759 --> 00:05:16,150 -stegen. Och det stämmer ju bättre här -att vi har öppningsdelen, den mellerssta - -224 -00:05:16,150 --> 00:05:16,160 -att vi har öppningsdelen, den mellerssta - - -225 -00:05:16,160 --> 00:05:18,469 -att vi har öppningsdelen, den mellerssta -och den typanistiska delen. Medans när - -226 -00:05:18,469 --> 00:05:18,479 -och den typanistiska delen. Medans när - - -227 -00:05:18,479 --> 00:05:20,510 -och den typanistiska delen. Medans när -vi ser det på längsen så är det mera som - -228 -00:05:20,510 --> 00:05:20,520 -vi ser det på längsen så är det mera som - - -229 -00:05:20,520 --> 00:05:21,990 -vi ser det på längsen så är det mera som -en gång och då blir det duktigt - -230 -00:05:21,990 --> 00:05:22,000 -en gång och då blir det duktigt - - -231 -00:05:22,000 --> 00:05:25,230 -en gång och då blir det duktigt -kokliaris. - -232 -00:05:25,230 --> 00:05:25,240 - - - -233 -00:05:25,240 --> 00:05:28,550 - -Under skala media. Här har vi ett - -234 -00:05:28,550 --> 00:05:28,560 -Under skala media. Här har vi ett - - -235 -00:05:28,560 --> 00:05:31,230 -Under skala media. Här har vi ett -membran och det är basilarmembranet - -236 -00:05:31,230 --> 00:05:31,240 -membran och det är basilarmembranet - - -237 -00:05:31,240 --> 00:05:33,510 -membran och det är basilarmembranet -och det är det som ljudvågorna, det är - -238 -00:05:33,510 --> 00:05:33,520 -och det är det som ljudvågorna, det är - - -239 -00:05:33,520 --> 00:05:35,670 -och det är det som ljudvågorna, det är -ett av de membran som ljudvågorna kommer - -240 -00:05:35,670 --> 00:05:35,680 -ett av de membran som ljudvågorna kommer - - -241 -00:05:35,680 --> 00:05:38,110 -ett av de membran som ljudvågorna kommer -sätta i rörelse som kommer att leda till - -242 -00:05:38,110 --> 00:05:38,120 -sätta i rörelse som kommer att leda till - - -243 -00:05:38,120 --> 00:05:39,830 -sätta i rörelse som kommer att leda till -att den här mekaniska vågen omvandlas - -244 -00:05:39,830 --> 00:05:39,840 -att den här mekaniska vågen omvandlas - - -245 -00:05:39,840 --> 00:05:42,150 -att den här mekaniska vågen omvandlas -till en elektrisk signal. Det är en - -246 -00:05:42,150 --> 00:05:42,160 -till en elektrisk signal. Det är en - - -247 -00:05:42,160 --> 00:05:43,990 -till en elektrisk signal. Det är en -bindvävshinna. - -248 -00:05:43,990 --> 00:05:44,000 -bindvävshinna. - - -249 -00:05:44,000 --> 00:05:46,309 -bindvävshinna. -Vi har ett epitel som heter - -250 -00:05:46,309 --> 00:05:46,319 -Vi har ett epitel som heter - - -251 -00:05:46,319 --> 00:05:48,870 -Vi har ett epitel som heter -strevascularis som är oerhört kärlrikt - -252 -00:05:48,870 --> 00:05:48,880 -strevascularis som är oerhört kärlrikt - - -253 -00:05:48,880 --> 00:05:51,830 -strevascularis som är oerhört kärlrikt -som sitter i Skala medias laterala vägg - -254 -00:05:51,830 --> 00:05:51,840 -som sitter i Skala medias laterala vägg - - -255 -00:05:51,840 --> 00:05:55,390 -som sitter i Skala medias laterala vägg -och det ser ni där på bilden. Och det är - -256 -00:05:55,390 --> 00:05:55,400 -och det ser ni där på bilden. Och det är - - -257 -00:05:55,400 --> 00:05:57,469 -och det ser ni där på bilden. Och det är -alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt - -258 -00:05:57,469 --> 00:05:57,479 -alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt - - -259 -00:05:57,479 --> 00:06:00,189 -alltså kärldrikt epitel är lite ovanligt -med så mycket kapillärer. Det utgör den - -260 -00:06:00,189 --> 00:06:00,199 -med så mycket kapillärer. Det utgör den - - -261 -00:06:00,199 --> 00:06:02,950 -med så mycket kapillärer. Det utgör den -endolymfatiska gränsen och kommer att - -262 -00:06:02,950 --> 00:06:02,960 -endolymfatiska gränsen och kommer att - - -263 -00:06:02,960 --> 00:06:06,070 -endolymfatiska gränsen och kommer att -pumpa in kalium i endolymfan här. Och - -264 -00:06:06,070 --> 00:06:06,080 -pumpa in kalium i endolymfan här. Och - - -265 -00:06:06,080 --> 00:06:09,670 -pumpa in kalium i endolymfan här. Och -det hjälper sedan till i den här - -266 -00:06:09,670 --> 00:06:09,680 -det hjälper sedan till i den här - - -267 -00:06:09,680 --> 00:06:14,510 -det hjälper sedan till i den här -initieringen av nervsignaler. - -268 -00:06:14,510 --> 00:06:14,520 - - - -269 -00:06:14,520 --> 00:06:17,309 - -Vi har sedan då det kortiska organet och - -270 -00:06:17,309 --> 00:06:17,319 -Vi har sedan då det kortiska organet och - - -271 -00:06:17,319 --> 00:06:19,749 -Vi har sedan då det kortiska organet och -det är på något vis hörsens motsvarighet - -272 -00:06:19,749 --> 00:06:19,759 -det är på något vis hörsens motsvarighet - - -273 -00:06:19,759 --> 00:06:23,230 -det är på något vis hörsens motsvarighet -till kristamplaris respektive makla i - -274 -00:06:23,230 --> 00:06:23,240 -till kristamplaris respektive makla i - - -275 -00:06:23,240 --> 00:06:26,230 -till kristamplaris respektive makla i -bågångar och hindsäckar. Och det är här - -276 -00:06:26,230 --> 00:06:26,240 -bågångar och hindsäckar. Och det är här - - -277 -00:06:26,240 --> 00:06:29,150 -bågångar och hindsäckar. Och det är här -vi har de sinnesceller som känner av - -278 -00:06:29,150 --> 00:06:29,160 -vi har de sinnesceller som känner av - - -279 -00:06:29,160 --> 00:06:30,790 -vi har de sinnesceller som känner av -vågrörelserna, - -280 -00:06:30,790 --> 00:06:30,800 -vågrörelserna, - - -281 -00:06:30,800 --> 00:06:32,790 -vågrörelserna, -ljudvågorna och omvandlar dem till - -282 -00:06:32,790 --> 00:06:32,800 -ljudvågorna och omvandlar dem till - - -283 -00:06:32,800 --> 00:06:35,029 -ljudvågorna och omvandlar dem till -elektrisk signal. Och det kommer förstås - -284 -00:06:35,029 --> 00:06:35,039 -elektrisk signal. Och det kommer förstås - - -285 -00:06:35,039 --> 00:06:37,189 -elektrisk signal. Och det kommer förstås -en förstoring på nästa bild. Men ni ser - -286 -00:06:37,189 --> 00:06:37,199 -en förstoring på nästa bild. Men ni ser - - -287 -00:06:37,199 --> 00:06:38,990 -en förstoring på nästa bild. Men ni ser -dem där kan ni redan där se - -288 -00:06:38,990 --> 00:06:39,000 -dem där kan ni redan där se - - -289 -00:06:39,000 --> 00:06:41,550 -dem där kan ni redan där se -sinnescellerna va och hur de kopplade - -290 -00:06:41,550 --> 00:06:41,560 -sinnescellerna va och hur de kopplade - - -291 -00:06:41,560 --> 00:06:46,189 -sinnescellerna va och hur de kopplade -till bestokois och nerver som går in. - -292 -00:06:46,189 --> 00:06:46,199 -till bestokois och nerver som går in. - - -293 -00:06:46,199 --> 00:06:48,790 -till bestokois och nerver som går in. -Här har ni det i en jättefin histologisk - -294 -00:06:48,790 --> 00:06:48,800 -Här har ni det i en jättefin histologisk - - -295 -00:06:48,800 --> 00:06:50,749 -Här har ni det i en jättefin histologisk -bild som jag verkligen rekommenderar att - -296 -00:06:50,749 --> 00:06:50,759 -bild som jag verkligen rekommenderar att - - -297 -00:06:50,759 --> 00:06:52,510 -bild som jag verkligen rekommenderar att -ni använder boken och tittar på för de - -298 -00:06:52,510 --> 00:06:52,520 -ni använder boken och tittar på för de - - -299 -00:06:52,520 --> 00:06:56,070 -ni använder boken och tittar på för de -är jättefint preparerade tycker jag. Om - -300 -00:06:56,070 --> 00:06:56,080 -är jättefint preparerade tycker jag. Om - - -301 -00:06:56,080 --> 00:06:57,510 -är jättefint preparerade tycker jag. Om -inte Anne säger något annat då är hon - -302 -00:06:57,510 --> 00:06:57,520 -inte Anne säger något annat då är hon - - -303 -00:06:57,520 --> 00:06:59,670 -inte Anne säger något annat då är hon -lite granna bossen men jag tycker de är - -304 -00:06:59,670 --> 00:06:59,680 -lite granna bossen men jag tycker de är - - -305 -00:06:59,680 --> 00:07:01,629 -lite granna bossen men jag tycker de är -fina. - -306 -00:07:01,629 --> 00:07:01,639 -fina. - - -307 -00:07:01,639 --> 00:07:03,309 -fina. -Tittar vi närmare på det kortiska - -308 -00:07:03,309 --> 00:07:03,319 -Tittar vi närmare på det kortiska - - -309 -00:07:03,319 --> 00:07:05,790 -Tittar vi närmare på det kortiska -organet. Jag backar direkt. Det är - -310 -00:07:05,790 --> 00:07:05,800 -organet. Jag backar direkt. Det är - - -311 -00:07:05,800 --> 00:07:09,150 -organet. Jag backar direkt. Det är -alltså skala vestibel är tym i media. - -312 -00:07:09,150 --> 00:07:09,160 -alltså skala vestibel är tym i media. - - -313 -00:07:09,160 --> 00:07:11,749 -alltså skala vestibel är tym i media. -Här hade vi det kortiska organet. Så det - -314 -00:07:11,749 --> 00:07:11,759 -Här hade vi det kortiska organet. Så det - - -315 -00:07:11,759 --> 00:07:15,629 -Här hade vi det kortiska organet. Så det -är det som vi förstorar in på nu. Då - -316 -00:07:15,629 --> 00:07:15,639 -är det som vi förstorar in på nu. Då - - -317 -00:07:15,639 --> 00:07:18,469 -är det som vi förstorar in på nu. Då -hade vi de här sinnescellerna - -318 -00:07:18,469 --> 00:07:18,479 -hade vi de här sinnescellerna - - -319 -00:07:18,479 --> 00:07:20,270 -hade vi de här sinnescellerna -och det är ju samma uppbyggnad här som - -320 -00:07:20,270 --> 00:07:20,280 -och det är ju samma uppbyggnad här som - - -321 -00:07:20,280 --> 00:07:23,029 -och det är ju samma uppbyggnad här som -det är i Kristian Ampelaris och i Makla - -322 -00:07:23,029 --> 00:07:23,039 -det är i Kristian Ampelaris och i Makla - - -323 -00:07:23,039 --> 00:07:25,309 -det är i Kristian Ampelaris och i Makla -i princip eller liknande uppbyggnad. Det - -324 -00:07:25,309 --> 00:07:25,319 -i princip eller liknande uppbyggnad. Det - - -325 -00:07:25,319 --> 00:07:27,670 -i princip eller liknande uppbyggnad. Det -vill säga vi har en gellliknande - -326 -00:07:27,670 --> 00:07:27,680 -vill säga vi har en gellliknande - - -327 -00:07:27,680 --> 00:07:30,029 -vill säga vi har en gellliknande -substans här uppe och eftersom den är - -328 -00:07:30,029 --> 00:07:30,039 -substans här uppe och eftersom den är - - -329 -00:07:30,039 --> 00:07:31,790 -substans här uppe och eftersom den är -lite plattare här så får den heta - -330 -00:07:31,790 --> 00:07:31,800 -lite plattare här så får den heta - - -331 -00:07:31,800 --> 00:07:33,309 -lite plattare här så får den heta -membran och då blir det - -332 -00:07:33,309 --> 00:07:33,319 -membran och då blir det - - -333 -00:07:33,319 --> 00:07:35,790 -membran och då blir det -membranatektoria. - -334 -00:07:35,790 --> 00:07:35,800 -membranatektoria. - - -335 -00:07:35,800 --> 00:07:40,029 -membranatektoria. -Den har små hårutskott i sig som kommer - -336 -00:07:40,029 --> 00:07:40,039 -Den har små hårutskott i sig som kommer - - -337 -00:07:40,039 --> 00:07:42,950 -Den har små hårutskott i sig som kommer -från sinneceller. Och när det kommer en - -338 -00:07:42,950 --> 00:07:42,960 -från sinneceller. Och när det kommer en - - -339 -00:07:42,960 --> 00:07:45,550 -från sinneceller. Och när det kommer en -ljudvåg så att de här sätts i vibration - -340 -00:07:45,550 --> 00:07:45,560 -ljudvåg så att de här sätts i vibration - - -341 -00:07:45,560 --> 00:07:48,149 -ljudvåg så att de här sätts i vibration -då kommer de vibrera med olika - -342 -00:07:48,149 --> 00:07:48,159 -då kommer de vibrera med olika - - -343 -00:07:48,159 --> 00:07:50,869 -då kommer de vibrera med olika -eh de är olika långa så det blir lite - -344 -00:07:50,869 --> 00:07:50,879 -eh de är olika långa så det blir lite - - -345 -00:07:50,879 --> 00:07:52,909 -eh de är olika långa så det blir lite -olika vibrationer i dem och då kommer de - -346 -00:07:52,909 --> 00:07:52,919 -olika vibrationer i dem och då kommer de - - -347 -00:07:52,919 --> 00:07:56,390 -olika vibrationer i dem och då kommer de -här håren att knickas vilket leder till - -348 -00:07:56,390 --> 00:07:56,400 -här håren att knickas vilket leder till - - -349 -00:07:56,400 --> 00:08:01,350 -här håren att knickas vilket leder till -nervsignaler. - -350 -00:08:01,350 --> 00:08:01,360 - - - -351 -00:08:01,360 --> 00:08:04,230 - -Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det - -352 -00:08:04,230 --> 00:08:04,240 -Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det - - -353 -00:08:04,240 --> 00:08:07,670 -Så vi har membrana Tiktoria. Vi har det -kortiska organet som är området där - -354 -00:08:07,670 --> 00:08:07,680 -kortiska organet som är området där - - -355 -00:08:07,680 --> 00:08:11,110 -kortiska organet som är området där -sinnescellerna sitter. - -356 -00:08:11,110 --> 00:08:11,120 -sinnescellerna sitter. - - -357 -00:08:11,120 --> 00:08:18,629 -sinnescellerna sitter. -Och vi har lamen basilaris här nere. - -358 -00:08:18,629 --> 00:08:18,639 - - - -359 -00:08:18,639 --> 00:08:20,589 - -Om vi då sedan sätter ihop allting och - -360 -00:08:20,589 --> 00:08:20,599 -Om vi då sedan sätter ihop allting och - - -361 -00:08:20,599 --> 00:08:22,670 -Om vi då sedan sätter ihop allting och -då vill jag snabbt säga att i huvudsak - -362 -00:08:22,670 --> 00:08:22,680 -då vill jag snabbt säga att i huvudsak - - -363 -00:08:22,680 --> 00:08:25,990 -då vill jag snabbt säga att i huvudsak -är detta fysiologi, men en kort funktion - -364 -00:08:25,990 --> 00:08:26,000 -är detta fysiologi, men en kort funktion - - -365 -00:08:26,000 --> 00:08:28,309 -är detta fysiologi, men en kort funktion -vill vi att ni har med redan termin ett. - -366 -00:08:28,309 --> 00:08:28,319 -vill vi att ni har med redan termin ett. - - -367 -00:08:28,319 --> 00:08:30,430 -vill vi att ni har med redan termin ett. -Och men men kom ihåg att den stora - -368 -00:08:30,430 --> 00:08:30,440 -Och men men kom ihåg att den stora - - -369 -00:08:30,440 --> 00:08:32,269 -Och men men kom ihåg att den stora -fördjupningen sker ju förstås under - -370 -00:08:32,269 --> 00:08:32,279 -fördjupningen sker ju förstås under - - -371 -00:08:32,279 --> 00:08:34,670 -fördjupningen sker ju förstås under -fysiologin. Det här liknande den första - -372 -00:08:34,670 --> 00:08:34,680 -fysiologin. Det här liknande den första - - -373 -00:08:34,680 --> 00:08:37,110 -fysiologin. Det här liknande den första -bilden på den här föreläsningen men från - -374 -00:08:37,110 --> 00:08:37,120 -bilden på den här föreläsningen men från - - -375 -00:08:37,120 --> 00:08:39,350 -bilden på den här föreläsningen men från -histologiboken istället. Ni ser hur - -376 -00:08:39,350 --> 00:08:39,360 -histologiboken istället. Ni ser hur - - -377 -00:08:39,360 --> 00:08:41,750 -histologiboken istället. Ni ser hur -ljudvågen kommer in via yttrörat yttre - -378 -00:08:41,750 --> 00:08:41,760 -ljudvågen kommer in via yttrörat yttre - - -379 -00:08:41,760 --> 00:08:44,310 -ljudvågen kommer in via yttrörat yttre -hörselgången. Sätter trumhinnan i - -380 -00:08:44,310 --> 00:08:44,320 -hörselgången. Sätter trumhinnan i - - -381 -00:08:44,320 --> 00:08:45,910 -hörselgången. Sätter trumhinnan i -rörelse. - -382 -00:08:45,910 --> 00:08:45,920 -rörelse. - - -383 -00:08:45,920 --> 00:08:48,710 -rörelse. -Den rörelsen överförs via de tre - -384 -00:08:48,710 --> 00:08:48,720 -Den rörelsen överförs via de tre - - -385 -00:08:48,720 --> 00:08:51,630 -Den rörelsen överförs via de tre -hörselbenen in till ovala fönstret. Och - -386 -00:08:51,630 --> 00:08:51,640 -hörselbenen in till ovala fönstret. Och - - -387 -00:08:51,640 --> 00:08:54,790 -hörselbenen in till ovala fönstret. Och -här har vi snäckan uträtad stilistiskt. - -388 -00:08:54,790 --> 00:08:54,800 -här har vi snäckan uträtad stilistiskt. - - -389 -00:08:54,800 --> 00:08:58,110 -här har vi snäckan uträtad stilistiskt. -Och då kommer dels en del av ljudvågen - -390 -00:08:58,110 --> 00:08:58,120 -Och då kommer dels en del av ljudvågen - - -391 -00:08:58,120 --> 00:08:59,590 -Och då kommer dels en del av ljudvågen -och färdas som vi såg i den första - -392 -00:08:59,590 --> 00:08:59,600 -och färdas som vi såg i den första - - -393 -00:08:59,600 --> 00:09:02,670 -och färdas som vi såg i den första -bilden rätt genom hela skala vively. - -394 -00:09:02,670 --> 00:09:02,680 -bilden rätt genom hela skala vively. - - -395 -00:09:02,680 --> 00:09:05,389 -bilden rätt genom hela skala vively. -vända. Helikotrema är bara punkten där - -396 -00:09:05,389 --> 00:09:05,399 -vända. Helikotrema är bara punkten där - - -397 -00:09:05,399 --> 00:09:07,710 -vända. Helikotrema är bara punkten där -det vänder och sen ut igen via skala - -398 -00:09:07,710 --> 00:09:07,720 -det vänder och sen ut igen via skala - - -399 -00:09:07,720 --> 00:09:09,870 -det vänder och sen ut igen via skala -tympar ni till under fönstret och så att - -400 -00:09:09,870 --> 00:09:09,880 -tympar ni till under fönstret och så att - - -401 -00:09:09,880 --> 00:09:12,710 -tympar ni till under fönstret och så att -säga ut i intet. Det är den delen som vi - -402 -00:09:12,710 --> 00:09:12,720 -säga ut i intet. Det är den delen som vi - - -403 -00:09:12,720 --> 00:09:17,110 -säga ut i intet. Det är den delen som vi -inte har. Men utifrån vilken frekvens - -404 -00:09:17,110 --> 00:09:17,120 -inte har. Men utifrån vilken frekvens - - -405 -00:09:17,120 --> 00:09:20,069 -inte har. Men utifrån vilken frekvens -ljudvågen har så kommer den att få det - -406 -00:09:20,069 --> 00:09:20,079 -ljudvågen har så kommer den att få det - - -407 -00:09:20,079 --> 00:09:23,470 -ljudvågen har så kommer den att få det -här basilarmembranet i svängning. För - -408 -00:09:23,470 --> 00:09:23,480 -här basilarmembranet i svängning. För - - -409 -00:09:23,480 --> 00:09:26,350 -här basilarmembranet i svängning. För -där ser ni att basilarmembranet har en - -410 -00:09:26,350 --> 00:09:26,360 -där ser ni att basilarmembranet har en - - -411 -00:09:26,360 --> 00:09:29,389 -där ser ni att basilarmembranet har en -mycket smalare bas här, mycket bredare - -412 -00:09:29,389 --> 00:09:29,399 -mycket smalare bas här, mycket bredare - - -413 -00:09:29,399 --> 00:09:32,829 -mycket smalare bas här, mycket bredare -bas här. Och här nere hör ni de lite mer - -414 -00:09:32,829 --> 00:09:32,839 -bas här. Och här nere hör ni de lite mer - - -415 -00:09:32,839 --> 00:09:34,990 -bas här. Och här nere hör ni de lite mer -djupa tonerna. Och här uppe har vi de - -416 -00:09:34,990 --> 00:09:35,000 -djupa tonerna. Och här uppe har vi de - - -417 -00:09:35,000 --> 00:09:37,590 -djupa tonerna. Och här uppe har vi de -lite högre frekvenserna. Så när en - -418 -00:09:37,590 --> 00:09:37,600 -lite högre frekvenserna. Så när en - - -419 -00:09:37,600 --> 00:09:39,230 -lite högre frekvenserna. Så när en -frekvens kommer in då kommer den att - -420 -00:09:39,230 --> 00:09:39,240 -frekvens kommer in då kommer den att - - -421 -00:09:39,240 --> 00:09:42,350 -frekvens kommer in då kommer den att -löpa längs med skala vestibli och - -422 -00:09:42,350 --> 00:09:42,360 -löpa längs med skala vestibli och - - -423 -00:09:42,360 --> 00:09:45,069 -löpa längs med skala vestibli och -basilarmembranet tills det når den del - -424 -00:09:45,069 --> 00:09:45,079 -basilarmembranet tills det når den del - - -425 -00:09:45,079 --> 00:09:46,790 -basilarmembranet tills det når den del -av basilarmembranet - -426 -00:09:46,790 --> 00:09:46,800 -av basilarmembranet - - -427 -00:09:46,800 --> 00:09:49,310 -av basilarmembranet -som bäst sätts i svängning av den - -428 -00:09:49,310 --> 00:09:49,320 -som bäst sätts i svängning av den - - -429 -00:09:49,320 --> 00:09:53,630 -som bäst sätts i svängning av den -frekvensen. Och då kommer den ljudvågen - -430 -00:09:53,630 --> 00:09:53,640 -frekvensen. Och då kommer den ljudvågen - - -431 -00:09:53,640 --> 00:09:55,670 -frekvensen. Och då kommer den ljudvågen -förutom den del som går runt också att - -432 -00:09:55,670 --> 00:09:55,680 -förutom den del som går runt också att - - -433 -00:09:55,680 --> 00:09:59,430 -förutom den del som går runt också att -passera igenom basillarmembranet och få - -434 -00:09:59,430 --> 00:09:59,440 -passera igenom basillarmembranet och få - - -435 -00:09:59,440 --> 00:10:01,910 -passera igenom basillarmembranet och få -membranet att svänga på den punkten. Och - -436 -00:10:01,910 --> 00:10:01,920 -membranet att svänga på den punkten. Och - - -437 -00:10:01,920 --> 00:10:05,069 -membranet att svänga på den punkten. Och -då kommer det här membrana eh membrana - -438 -00:10:05,069 --> 00:10:05,079 -då kommer det här membrana eh membrana - - -439 -00:10:05,079 --> 00:10:09,150 -då kommer det här membrana eh membrana -ttoria att vibrera eh och på det viset - -440 -00:10:09,150 --> 00:10:09,160 -ttoria att vibrera eh och på det viset - - -441 -00:10:09,160 --> 00:10:11,350 -ttoria att vibrera eh och på det viset -då knicka - -442 -00:10:11,350 --> 00:10:11,360 -då knicka - - -443 -00:10:11,360 --> 00:10:13,910 -då knicka -sinneställena som skickar in en signal - -444 -00:10:13,910 --> 00:10:13,920 -sinneställena som skickar in en signal - - -445 -00:10:13,920 --> 00:10:18,630 -sinneställena som skickar in en signal -via vestibel och kokära nerven. - -446 -00:10:18,630 --> 00:10:18,640 - - - -447 -00:10:18,640 --> 00:10:22,230 - -Lite lätt sammanfattat. - -448 -00:10:22,230 --> 00:10:22,240 - - - -449 -00:10:22,240 --> 00:10:25,790 - -Avslutningsvis koppling både hörsel och - -450 -00:10:25,790 --> 00:10:25,800 -Avslutningsvis koppling både hörsel och - - -451 -00:10:25,800 --> 00:10:29,750 -Avslutningsvis koppling både hörsel och -balans till CNS. Det är samma nerv, - -452 -00:10:29,750 --> 00:10:29,760 -balans till CNS. Det är samma nerv, - - -453 -00:10:29,760 --> 00:10:32,710 -balans till CNS. Det är samma nerv, -samma kranialnervestibel och kokliaris. - -454 -00:10:32,710 --> 00:10:32,720 -samma kranialnervestibel och kokliaris. - - -455 -00:10:32,720 --> 00:10:34,750 -samma kranialnervestibel och kokliaris. -Men den nerven består egentligen av två - -456 -00:10:34,750 --> 00:10:34,760 -Men den nerven består egentligen av två - - -457 -00:10:34,760 --> 00:10:37,389 -Men den nerven består egentligen av två -stycken delar. Det är själva nervus - -458 -00:10:37,389 --> 00:10:37,399 -stycken delar. Det är själva nervus - - -459 -00:10:37,399 --> 00:10:39,389 -stycken delar. Det är själva nervus -vestibularis - -460 -00:10:39,389 --> 00:10:39,399 -vestibularis - - -461 -00:10:39,399 --> 00:10:41,790 -vestibularis -och det är nervus kokliaris. - -462 -00:10:41,790 --> 00:10:41,800 -och det är nervus kokliaris. - - -463 -00:10:41,800 --> 00:10:43,870 -och det är nervus kokliaris. -Vestibularis eller vestibularis, den som - -464 -00:10:43,870 --> 00:10:43,880 -Vestibularis eller vestibularis, den som - - -465 -00:10:43,880 --> 00:10:47,310 -Vestibularis eller vestibularis, den som -tar balans och koklearis som tar hörsen. - -466 -00:10:47,310 --> 00:10:47,320 -tar balans och koklearis som tar hörsen. - - -467 -00:10:47,320 --> 00:10:49,269 -tar balans och koklearis som tar hörsen. -Och om vi börjar med den delen som är - -468 -00:10:49,269 --> 00:10:49,279 -Och om vi börjar med den delen som är - - -469 -00:10:49,279 --> 00:10:52,190 -Och om vi börjar med den delen som är -nervus vestibularis så kommer den från - -470 -00:10:52,190 --> 00:10:52,200 -nervus vestibularis så kommer den från - - -471 -00:10:52,200 --> 00:10:55,710 -nervus vestibularis så kommer den från -bågångarnas krista ampularis. - -472 -00:10:55,710 --> 00:10:55,720 -bågångarnas krista ampularis. - - -473 -00:10:55,720 --> 00:10:58,030 -bågångarnas krista ampularis. -där, där och där i bild där - -474 -00:10:58,030 --> 00:10:58,040 -där, där och där i bild där - - -475 -00:10:58,040 --> 00:11:00,829 -där, där och där i bild där -sinnescellerna har aktiverat de här - -476 -00:11:00,829 --> 00:11:00,839 -sinnescellerna har aktiverat de här - - -477 -00:11:00,839 --> 00:11:03,470 -sinnescellerna har aktiverat de här -bipolära nevronen som skickar in sina - -478 -00:11:03,470 --> 00:11:03,480 -bipolära nevronen som skickar in sina - - -479 -00:11:03,480 --> 00:11:06,069 -bipolära nevronen som skickar in sina -dendriter hit där de har sin - -480 -00:11:06,069 --> 00:11:06,079 -dendriter hit där de har sin - - -481 -00:11:06,079 --> 00:11:07,670 -dendriter hit där de har sin -nervcellskropp. - -482 -00:11:07,670 --> 00:11:07,680 -nervcellskropp. - - -483 -00:11:07,680 --> 00:11:09,949 -nervcellskropp. -Där sitter också nervscellskroppen från - -484 -00:11:09,949 --> 00:11:09,959 -Där sitter också nervscellskroppen från - - -485 -00:11:09,959 --> 00:11:12,350 -Där sitter också nervscellskroppen från -de dendriter som kommer från utrickulus - -486 -00:11:12,350 --> 00:11:12,360 -de dendriter som kommer från utrickulus - - -487 -00:11:12,360 --> 00:11:15,269 -de dendriter som kommer från utrickulus -och saculus och aktiverats av makul med - -488 -00:11:15,269 --> 00:11:15,279 -och saculus och aktiverats av makul med - - -489 -00:11:15,279 --> 00:11:17,190 -och saculus och aktiverats av makul med -sina ottoliter. - -490 -00:11:17,190 --> 00:11:17,200 -sina ottoliter. - - -491 -00:11:17,200 --> 00:11:19,710 -sina ottoliter. -I ganglilet sitter själva bipolära - -492 -00:11:19,710 --> 00:11:19,720 -I ganglilet sitter själva bipolära - - -493 -00:11:19,720 --> 00:11:22,030 -I ganglilet sitter själva bipolära -nevronets nervcellskropp. Därför blir - -494 -00:11:22,030 --> 00:11:22,040 -nevronets nervcellskropp. Därför blir - - -495 -00:11:22,040 --> 00:11:23,670 -nevronets nervcellskropp. Därför blir -det en lite förtjockning och då heter - -496 -00:11:23,670 --> 00:11:23,680 -det en lite förtjockning och då heter - - -497 -00:11:23,680 --> 00:11:25,910 -det en lite förtjockning och då heter -det ganglion vestibularis eller ganglion - -498 -00:11:25,910 --> 00:11:25,920 -det ganglion vestibularis eller ganglion - - -499 -00:11:25,920 --> 00:11:29,069 -det ganglion vestibularis eller ganglion -skarpa efter det här skarpa. Axonen - -500 -00:11:29,069 --> 00:11:29,079 -skarpa efter det här skarpa. Axonen - - -501 -00:11:29,079 --> 00:11:32,389 -skarpa efter det här skarpa. Axonen -skickar sedan in genom temporalbenet in - -502 -00:11:32,389 --> 00:11:32,399 -skickar sedan in genom temporalbenet in - - -503 -00:11:32,399 --> 00:11:34,829 -skickar sedan in genom temporalbenet in -till järnstammen. - -504 -00:11:34,829 --> 00:11:34,839 -till järnstammen. - - -505 -00:11:34,839 --> 00:11:36,910 -till järnstammen. -In i temporalbenet kommer den direkt att - -506 -00:11:36,910 --> 00:11:36,920 -In i temporalbenet kommer den direkt att - - -507 -00:11:36,920 --> 00:11:38,949 -In i temporalbenet kommer den direkt att -möta nervuskockliaris - -508 -00:11:38,949 --> 00:11:38,959 -möta nervuskockliaris - - -509 -00:11:38,959 --> 00:11:40,990 -möta nervuskockliaris -som vidarebefodrar - -510 -00:11:40,990 --> 00:11:41,000 -som vidarebefodrar - - -511 -00:11:41,000 --> 00:11:42,990 -som vidarebefodrar -signaler på samma vis fast från det - -512 -00:11:42,990 --> 00:11:43,000 -signaler på samma vis fast från det - - -513 -00:11:43,000 --> 00:11:45,710 -signaler på samma vis fast från det -kortiska organet. Där har sinnescellerna - -514 -00:11:45,710 --> 00:11:45,720 -kortiska organet. Där har sinnescellerna - - -515 -00:11:45,720 --> 00:11:48,310 -kortiska organet. Där har sinnescellerna -i det kortiska organet - -516 -00:11:48,310 --> 00:11:48,320 -i det kortiska organet - - -517 -00:11:48,320 --> 00:11:52,829 -i det kortiska organet -aktiverat de här bipolära nevronen vars - -518 -00:11:52,829 --> 00:11:52,839 -aktiverat de här bipolära nevronen vars - - -519 -00:11:52,839 --> 00:11:55,030 -aktiverat de här bipolära nevronen vars -den driter. De går en lite kortare väg - -520 -00:11:55,030 --> 00:11:55,040 -den driter. De går en lite kortare väg - - -521 -00:11:55,040 --> 00:11:57,870 -den driter. De går en lite kortare väg -och sen har de sin nervstropp där och då - -522 -00:11:57,870 --> 00:11:57,880 -och sen har de sin nervstropp där och då - - -523 -00:11:57,880 --> 00:11:59,150 -och sen har de sin nervstropp där och då -blir det ju förtjockning, försojockning, - -524 -00:11:59,150 --> 00:11:59,160 -blir det ju förtjockning, försojockning, - - -525 -00:11:59,160 --> 00:11:59,949 -blir det ju förtjockning, försojockning, -förtjockning, förtjockning, - -526 -00:11:59,949 --> 00:11:59,959 -förtjockning, förtjockning, - - -527 -00:11:59,959 --> 00:12:02,230 -förtjockning, förtjockning, -förtjockning. Och då kallas det för - -528 -00:12:02,230 --> 00:12:02,240 -förtjockning. Och då kallas det för - - -529 -00:12:02,240 --> 00:12:05,069 -förtjockning. Och då kallas det för -ganglion spirale eftersom det blir som - -530 -00:12:05,069 --> 00:12:05,079 -ganglion spirale eftersom det blir som - - -531 -00:12:05,079 --> 00:12:07,629 -ganglion spirale eftersom det blir som -ett ganglion som går i en spiral så här - -532 -00:12:07,629 --> 00:12:07,639 -ett ganglion som går i en spiral så här - - -533 -00:12:07,639 --> 00:12:10,829 -ett ganglion som går i en spiral så här -snyggt. Och axoner går sen in i nervus - -534 -00:12:10,829 --> 00:12:10,839 -snyggt. Och axoner går sen in i nervus - - -535 -00:12:10,839 --> 00:12:14,189 -snyggt. Och axoner går sen in i nervus -kockliaris. När Narvus kokliaris möter - -536 -00:12:14,189 --> 00:12:14,199 -kockliaris. När Narvus kokliaris möter - - -537 -00:12:14,199 --> 00:12:15,990 -kockliaris. När Narvus kokliaris möter -vestibularis får de heta - -538 -00:12:15,990 --> 00:12:16,000 -vestibularis får de heta - - -539 -00:12:16,000 --> 00:12:17,750 -vestibularis får de heta -vestibulockliaris. - -540 -00:12:17,750 --> 00:12:17,760 -vestibulockliaris. - - -541 -00:12:17,760 --> 00:12:19,829 -vestibulockliaris. -De går till järnstammen. - -542 -00:12:19,829 --> 00:12:19,839 -De går till järnstammen. - - -543 -00:12:19,839 --> 00:12:22,069 -De går till järnstammen. -I järnstammen kommer de koppla om i sina - -544 -00:12:22,069 --> 00:12:22,079 -I järnstammen kommer de koppla om i sina - - -545 -00:12:22,079 --> 00:12:23,949 -I järnstammen kommer de koppla om i sina -respektive kärnor och skicka signaler - -546 -00:12:23,949 --> 00:12:23,959 -respektive kärnor och skicka signaler - - -547 -00:12:23,959 --> 00:12:27,069 -respektive kärnor och skicka signaler -upp till kortexerebri. Och där har vi - -548 -00:12:27,069 --> 00:12:27,079 -upp till kortexerebri. Och där har vi - - -549 -00:12:27,079 --> 00:12:29,870 -upp till kortexerebri. Och där har vi -balanscentra. Lite mindre distinkt men - -550 -00:12:29,870 --> 00:12:29,880 -balanscentra. Lite mindre distinkt men - - -551 -00:12:29,880 --> 00:12:32,550 -balanscentra. Lite mindre distinkt men -det brukar lokaliseras kring - -552 -00:12:32,550 --> 00:12:32,560 -det brukar lokaliseras kring - - -553 -00:12:32,560 --> 00:12:35,230 -det brukar lokaliseras kring -lateralfåran. Och lateralfåran som - -554 -00:12:35,230 --> 00:12:35,240 -lateralfåran. Och lateralfåran som - - -555 -00:12:35,240 --> 00:12:38,389 -lateralfåran. Och lateralfåran som -egennamn är ja sulkus Sylvius eller - -556 -00:12:38,389 --> 00:12:38,399 -egennamn är ja sulkus Sylvius eller - - -557 -00:12:38,399 --> 00:12:41,310 -egennamn är ja sulkus Sylvius eller -Fisura Sylvi och då kring lateralfåran - -558 -00:12:41,310 --> 00:12:41,320 -Fisura Sylvi och då kring lateralfåran - - -559 -00:12:41,320 --> 00:12:45,030 -Fisura Sylvi och då kring lateralfåran -på fint språk blir då peri - -560 -00:12:45,030 --> 00:12:45,040 -på fint språk blir då peri - - -561 -00:12:45,040 --> 00:12:47,870 -på fint språk blir då peri -lateralfåran går så fint. Hörsen den vet - -562 -00:12:47,870 --> 00:12:47,880 -lateralfåran går så fint. Hörsen den vet - - -563 -00:12:47,880 --> 00:12:49,870 -lateralfåran går så fint. Hörsen den vet -vi lite bättre den sitter i lobus - -564 -00:12:49,870 --> 00:12:49,880 -vi lite bättre den sitter i lobus - - -565 -00:12:49,880 --> 00:12:53,069 -vi lite bättre den sitter i lobus -temporalis i det som benämns som hersels - -566 -00:12:53,069 --> 00:12:53,079 -temporalis i det som benämns som hersels - - -567 -00:12:53,079 --> 00:12:57,389 -temporalis i det som benämns som hersels -gyrus men temporalloben är fullgått för - -568 -00:12:57,389 --> 00:12:57,399 -gyrus men temporalloben är fullgått för - - -569 -00:12:57,399 --> 00:13:01,269 -gyrus men temporalloben är fullgått för -den här kursen. - -570 -00:13:01,269 --> 00:13:01,279 - - - -571 -00:13:01,279 --> 00:13:03,829 - -Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade - -572 -00:13:03,829 --> 00:13:03,839 -Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade - - -573 -00:13:03,839 --> 00:13:07,550 -Då har vi gått igenom hela örat. Vi hade -öronmössla och yttre hörselgång. - -574 -00:13:07,550 --> 00:13:07,560 -öronmössla och yttre hörselgång. - - -575 -00:13:07,560 --> 00:13:09,150 -öronmössla och yttre hörselgång. -Trumhinnas gräns mellan yttre och - -576 -00:13:09,150 --> 00:13:09,160 -Trumhinnas gräns mellan yttre och - - -577 -00:13:09,160 --> 00:13:12,790 -Trumhinnas gräns mellan yttre och -mellanöra. mellanörat hammaren, städet - -578 -00:13:12,790 --> 00:13:12,800 -mellanöra. mellanörat hammaren, städet - - -579 -00:13:12,800 --> 00:13:16,310 -mellanöra. mellanörat hammaren, städet -stigbyggen fäste mot ovala fönstret och - -580 -00:13:16,310 --> 00:13:16,320 -stigbyggen fäste mot ovala fönstret och - - -581 -00:13:16,320 --> 00:13:20,550 -stigbyggen fäste mot ovala fönstret och -ovala fönstret som skickar in ljudvågor - -582 -00:13:20,550 --> 00:13:20,560 -ovala fönstret som skickar in ljudvågor - - -583 -00:13:20,560 --> 00:13:24,509 -ovala fönstret som skickar in ljudvågor -via skala vestibularis och sen så kommer - -584 -00:13:24,509 --> 00:13:24,519 -via skala vestibularis och sen så kommer - - -585 -00:13:24,519 --> 00:13:26,509 -via skala vestibularis och sen så kommer -den snurra igenom hela snäckan och så ut - -586 -00:13:26,509 --> 00:13:26,519 -den snurra igenom hela snäckan och så ut - - -587 -00:13:26,519 --> 00:13:30,629 -den snurra igenom hela snäckan och så ut -via skala tympany och ut via det ovala - -588 -00:13:30,629 --> 00:13:30,639 -via skala tympany och ut via det ovala - - -589 -00:13:30,639 --> 00:13:33,870 -via skala tympany och ut via det ovala -eh förlåt runda fönstret och vi hade - -590 -00:13:33,870 --> 00:13:33,880 -eh förlåt runda fönstret och vi hade - - -591 -00:13:33,880 --> 00:13:36,269 -eh förlåt runda fönstret och vi hade -tuba auditiva som kopplar samman - -592 -00:13:36,269 --> 00:13:36,279 -tuba auditiva som kopplar samman - - -593 -00:13:36,279 --> 00:13:39,030 -tuba auditiva som kopplar samman -mellanörat med svaljet vi har också - -594 -00:13:39,030 --> 00:13:39,040 -mellanörat med svaljet vi har också - - -595 -00:13:39,040 --> 00:13:42,189 -mellanörat med svaljet vi har också -balans delen har vi innerörat med eh - -596 -00:13:42,189 --> 00:13:42,199 -balans delen har vi innerörat med eh - - -597 -00:13:42,199 --> 00:13:45,189 -balans delen har vi innerörat med eh -bågångar och hindsäckar och på bild här - -598 -00:13:45,189 --> 00:13:45,199 -bågångar och hindsäckar och på bild här - - -599 -00:13:45,199 --> 00:13:48,150 -bågångar och hindsäckar och på bild här -är det ju benbågångarna och vestibrum. - -600 -00:13:48,150 --> 00:13:48,160 -är det ju benbågångarna och vestibrum. - - -601 -00:13:48,160 --> 00:13:50,829 -är det ju benbågångarna och vestibrum. -Inne i detta har ni sen då hindlabinten. - -602 -00:13:50,829 --> 00:13:50,839 -Inne i detta har ni sen då hindlabinten. - - -603 -00:13:50,839 --> 00:13:52,509 -Inne i detta har ni sen då hindlabinten. -Signalerna skickas in via nervus - -604 -00:13:52,509 --> 00:13:52,519 -Signalerna skickas in via nervus - - -605 -00:13:52,519 --> 00:13:57,790 -Signalerna skickas in via nervus -vestibel och kockliaris. - -606 -00:13:57,790 --> 00:13:57,800 - - - -607 -00:13:57,800 --> 00:14:00,069 - -Där är målen dels för den här sista - -608 -00:14:00,069 --> 00:14:00,079 -Där är målen dels för den här sista - - -609 -00:14:00,079 --> 00:14:02,550 -Där är målen dels för den här sista -delen, dels för de två innan. Och glöm - -610 -00:14:02,550 --> 00:14:02,560 -delen, dels för de två innan. Och glöm - - -611 -00:14:02,560 --> 00:14:04,430 -delen, dels för de två innan. Och glöm -inte bort att kunna beskriva anatomiska - -612 -00:14:04,430 --> 00:14:04,440 -inte bort att kunna beskriva anatomiska - - -613 -00:14:04,440 --> 00:14:06,829 -inte bort att kunna beskriva anatomiska -och histologiska uppbyggnad. För att få - -614 -00:14:06,829 --> 00:14:06,839 -och histologiska uppbyggnad. För att få - - -615 -00:14:06,839 --> 00:14:09,110 -och histologiska uppbyggnad. För att få -ta del av allt det så får ni även titta - -616 -00:14:09,110 --> 00:14:09,120 -ta del av allt det så får ni även titta - - -617 -00:14:09,120 --> 00:14:11,430 -ta del av allt det så får ni även titta -på histologifilmerna vi har som Anne - -618 -00:14:11,430 --> 00:14:11,440 -på histologifilmerna vi har som Anne - - -619 -00:14:11,440 --> 00:14:13,949 -på histologifilmerna vi har som Anne -lägger upp. Men absolut i den här kursen - -620 -00:14:13,949 --> 00:14:13,959 -lägger upp. Men absolut i den här kursen - - -621 -00:14:13,959 --> 00:14:17,790 -lägger upp. Men absolut i den här kursen -att ni behöver läsa kapitlen i boken och - -622 -00:14:17,790 --> 00:14:17,800 -att ni behöver läsa kapitlen i boken och - - -623 -00:14:17,800 --> 00:14:19,470 -att ni behöver läsa kapitlen i boken och -öga öra är tillsammans i anatomi, - -624 -00:14:19,470 --> 00:14:19,480 -öga öra är tillsammans i anatomi, - - -625 -00:14:19,480 --> 00:14:22,389 -öga öra är tillsammans i anatomi, -klartext kapitel 4 medans i histologin - -626 -00:14:22,389 --> 00:14:22,399 -klartext kapitel 4 medans i histologin - - -627 -00:14:22,399 --> 00:14:24,430 -klartext kapitel 4 medans i histologin -är det uppdelat i olika kapitel och örar - -628 -00:14:24,430 --> 00:14:24,440 -är det uppdelat i olika kapitel och örar - - -629 -00:14:24,440 --> 00:14:26,990 -är det uppdelat i olika kapitel och örar -kapitel 25. Finns också insteringsfrågor - -630 -00:14:26,990 --> 00:14:27,000 -kapitel 25. Finns också insteringsfrågor - - -631 -00:14:27,000 --> 00:14:29,110 -kapitel 25. Finns också insteringsfrågor -och gruppundervisning som vi hoppas - -632 -00:14:29,110 --> 00:14:29,120 -och gruppundervisning som vi hoppas - - -633 -00:14:29,120 --> 00:14:31,990 -och gruppundervisning som vi hoppas -hjälper er i det här spännande området. - -634 -00:14:31,990 --> 00:14:32,000 -hjälper er i det här spännande området. - - -635 -00:14:32,000 --> 00:14:35,279 -hjälper er i det här spännande området. -Tack så mycket. - diff --git a/wip/WP9PA8iefHE.sv.srt b/wip/WP9PA8iefHE.sv.srt deleted file mode 100644 index f6ad80f..0000000 --- a/wip/WP9PA8iefHE.sv.srt +++ /dev/null @@ -1,1645 +0,0 @@ -1 -00:00:00,760 --> 00:00:03,030 - -Välkomna till den här filmen där vi ska - -2 -00:00:03,030 --> 00:00:03,040 -Välkomna till den här filmen där vi ska - - -3 -00:00:03,040 --> 00:00:06,190 -Välkomna till den här filmen där vi ska -gå igenom örats anatomi och delvis och - -4 -00:00:06,190 --> 00:00:06,200 -gå igenom örats anatomi och delvis och - - -5 -00:00:06,200 --> 00:00:08,070 -gå igenom örats anatomi och delvis och -även histologi. Men histologin - -6 -00:00:08,070 --> 00:00:08,080 -även histologi. Men histologin - - -7 -00:00:08,080 --> 00:00:10,830 -även histologi. Men histologin -kompletteras av andra filmer som vi - -8 -00:00:10,830 --> 00:00:10,840 -kompletteras av andra filmer som vi - - -9 -00:00:10,840 --> 00:00:13,549 -kompletteras av andra filmer som vi -lägger upp här på hemsidan. Magnus - -10 -00:00:13,549 --> 00:00:13,559 -lägger upp här på hemsidan. Magnus - - -11 -00:00:13,559 --> 00:00:15,390 -lägger upp här på hemsidan. Magnus -Rudholm heter jag och undervisar - -12 -00:00:15,390 --> 00:00:15,400 -Rudholm heter jag och undervisar - - -13 -00:00:15,400 --> 00:00:16,990 -Rudholm heter jag och undervisar -neuroanatomi - -14 -00:00:16,990 --> 00:00:17,000 -neuroanatomi - - -15 -00:00:17,000 --> 00:00:19,870 -neuroanatomi -sedan ja det 10 år tillbaka. Jag började - -16 -00:00:19,870 --> 00:00:19,880 -sedan ja det 10 år tillbaka. Jag började - - -17 -00:00:19,880 --> 00:00:21,509 -sedan ja det 10 år tillbaka. Jag började -som Amanuens och undervisat lite som - -18 -00:00:21,509 --> 00:00:21,519 -som Amanuens och undervisat lite som - - -19 -00:00:21,519 --> 00:00:23,390 -som Amanuens och undervisat lite som -dess sen dess. - -20 -00:00:23,390 --> 00:00:23,400 -dess sen dess. - - -21 -00:00:23,400 --> 00:00:25,509 -dess sen dess. -Annars är jag neurolog och gör en ny - -22 -00:00:25,509 --> 00:00:25,519 -Annars är jag neurolog och gör en ny - - -23 -00:00:25,519 --> 00:00:28,269 -Annars är jag neurolog och gör en ny -gäst nu på neurofysiologen. - -24 -00:00:28,269 --> 00:00:28,279 -gäst nu på neurofysiologen. - - -25 -00:00:28,279 --> 00:00:31,189 -gäst nu på neurofysiologen. -Jag har delat upp filmen i tre delar, - -26 -00:00:31,189 --> 00:00:31,199 -Jag har delat upp filmen i tre delar, - - -27 -00:00:31,199 --> 00:00:33,869 -Jag har delat upp filmen i tre delar, -men det är en och samma PowerPoint för - -28 -00:00:33,869 --> 00:00:33,879 -men det är en och samma PowerPoint för - - -29 -00:00:33,879 --> 00:00:35,830 -men det är en och samma PowerPoint för -hela. - -30 -00:00:35,830 --> 00:00:35,840 -hela. - - -31 -00:00:35,840 --> 00:00:38,830 -hela. -Målen för öga och förlåt för öra har ni - -32 -00:00:38,830 --> 00:00:38,840 -Målen för öga och förlåt för öra har ni - - -33 -00:00:38,840 --> 00:00:41,150 -Målen för öga och förlåt för öra har ni -här. Och i den här första filmen går vi - -34 -00:00:41,150 --> 00:00:41,160 -här. Och i den här första filmen går vi - - -35 -00:00:41,160 --> 00:00:43,950 -här. Och i den här första filmen går vi -igenom grundanatomin för ytter, mellan - -36 -00:00:43,950 --> 00:00:43,960 -igenom grundanatomin för ytter, mellan - - -37 -00:00:43,960 --> 00:00:46,350 -igenom grundanatomin för ytter, mellan -och inröret. Sen kommer lite mer - -38 -00:00:46,350 --> 00:00:46,360 -och inröret. Sen kommer lite mer - - -39 -00:00:46,360 --> 00:00:48,990 -och inröret. Sen kommer lite mer -fördjupning av sin balans och hörsel i - -40 -00:00:48,990 --> 00:00:49,000 -fördjupning av sin balans och hörsel i - - -41 -00:00:49,000 --> 00:00:53,470 -fördjupning av sin balans och hörsel i -film nummer två respektive tre. - -42 -00:00:53,470 --> 00:00:53,480 -film nummer två respektive tre. - - -43 -00:00:53,480 --> 00:00:57,510 -film nummer två respektive tre. -Ö på latin Auris består av tre stycken - -44 -00:00:57,510 --> 00:00:57,520 -Ö på latin Auris består av tre stycken - - -45 -00:00:57,520 --> 00:01:01,630 -Ö på latin Auris består av tre stycken -delar. Ytteröra, mellanöra och inneröra. - -46 -00:01:01,630 --> 00:01:01,640 -delar. Ytteröra, mellanöra och inneröra. - - -47 -00:01:01,640 --> 00:01:03,189 -delar. Ytteröra, mellanöra och inneröra. -Och den här boken är från - -48 -00:01:03,189 --> 00:01:03,199 -Och den här boken är från - - -49 -00:01:03,199 --> 00:01:05,109 -Och den här boken är från -histologikursboken. - -50 -00:01:05,109 --> 00:01:05,119 -histologikursboken. - - -51 -00:01:05,119 --> 00:01:07,390 -histologikursboken. -Tycker den är klockren. Engelska inte - -52 -00:01:07,390 --> 00:01:07,400 -Tycker den är klockren. Engelska inte - - -53 -00:01:07,400 --> 00:01:11,630 -Tycker den är klockren. Engelska inte -latin, men en fin väldigt fin bild. - -54 -00:01:11,630 --> 00:01:11,640 -latin, men en fin väldigt fin bild. - - -55 -00:01:11,640 --> 00:01:15,270 -latin, men en fin väldigt fin bild. -Yttröras på latin är Auris externa och - -56 -00:01:15,270 --> 00:01:15,280 -Yttröras på latin är Auris externa och - - -57 -00:01:15,280 --> 00:01:20,310 -Yttröras på latin är Auris externa och -det är det som är rosa i bild här. - -58 -00:01:20,310 --> 00:01:20,320 -det är det som är rosa i bild här. - - -59 -00:01:20,320 --> 00:01:22,749 -det är det som är rosa i bild här. -Mellanörat är lite grönaktigt i bild. - -60 -00:01:22,749 --> 00:01:22,759 -Mellanörat är lite grönaktigt i bild. - - -61 -00:01:22,759 --> 00:01:25,550 -Mellanörat är lite grönaktigt i bild. -Auris Media och det är det här - -62 -00:01:25,550 --> 00:01:25,560 -Auris Media och det är det här - - -63 -00:01:25,560 --> 00:01:28,230 -Auris Media och det är det här -luftfyllda hårdrummet. - -64 -00:01:28,230 --> 00:01:28,240 -luftfyllda hårdrummet. - - -65 -00:01:28,240 --> 00:01:31,550 -luftfyllda hårdrummet. -Och sen har vi inrörat auris interarna - -66 -00:01:31,550 --> 00:01:31,560 -Och sen har vi inrörat auris interarna - - -67 -00:01:31,560 --> 00:01:34,710 -Och sen har vi inrörat auris interarna -som fäster till hörsel och balansnerven - -68 -00:01:34,710 --> 00:01:34,720 -som fäster till hörsel och balansnerven - - -69 -00:01:34,720 --> 00:01:37,789 -som fäster till hörsel och balansnerven -och som inneslutet till ben. Och det - -70 -00:01:37,789 --> 00:01:37,799 -och som inneslutet till ben. Och det - - -71 -00:01:37,799 --> 00:01:40,990 -och som inneslutet till ben. Och det -benet vi rör oss i os temporale, alltså - -72 -00:01:40,990 --> 00:01:41,000 -benet vi rör oss i os temporale, alltså - - -73 -00:01:41,000 --> 00:01:43,789 -benet vi rör oss i os temporale, alltså -temporalbenet eller då tidningbenet på - -74 -00:01:43,789 --> 00:01:43,799 -temporalbenet eller då tidningbenet på - - -75 -00:01:43,799 --> 00:01:46,830 -temporalbenet eller då tidningbenet på -svenska. Och nerven som kopplat till - -76 -00:01:46,830 --> 00:01:46,840 -svenska. Och nerven som kopplat till - - -77 -00:01:46,840 --> 00:01:49,429 -svenska. Och nerven som kopplat till -inrör vestibulocliaris - -78 -00:01:49,429 --> 00:01:49,439 -inrör vestibulocliaris - - -79 -00:01:49,439 --> 00:01:52,510 -inrör vestibulocliaris -nummer åtta. - -80 -00:01:52,510 --> 00:01:52,520 -nummer åtta. - - -81 -00:01:52,520 --> 00:01:55,429 -nummer åtta. -Vi börjar med yttröret och på den här - -82 -00:01:55,429 --> 00:01:55,439 -Vi börjar med yttröret och på den här - - -83 -00:01:55,439 --> 00:01:57,429 -Vi börjar med yttröret och på den här -översiktskursen är det bara två - -84 -00:01:57,429 --> 00:01:57,439 -översiktskursen är det bara två - - -85 -00:01:57,439 --> 00:01:58,870 -översiktskursen är det bara två -strukturer som jag har med på - -86 -00:01:58,870 --> 00:01:58,880 -strukturer som jag har med på - - -87 -00:01:58,880 --> 00:02:01,310 -strukturer som jag har med på -målbeskrivningen. Det är själva - -88 -00:02:01,310 --> 00:02:01,320 -målbeskrivningen. Det är själva - - -89 -00:02:01,320 --> 00:02:04,550 -målbeskrivningen. Det är själva -öronmusslan, auricula. Det som många nog - -90 -00:02:04,550 --> 00:02:04,560 -öronmusslan, auricula. Det som många nog - - -91 -00:02:04,560 --> 00:02:07,230 -öronmusslan, auricula. Det som många nog -i dagligt tal bara benämner örat. Jag - -92 -00:02:07,230 --> 00:02:07,240 -i dagligt tal bara benämner örat. Jag - - -93 -00:02:07,240 --> 00:02:09,990 -i dagligt tal bara benämner örat. Jag -gör det i alla fall. Och sen är det den - -94 -00:02:09,990 --> 00:02:10,000 -gör det i alla fall. Och sen är det den - - -95 -00:02:10,000 --> 00:02:13,589 -gör det i alla fall. Och sen är det den -yttre hörselgången, meat acusticus - -96 -00:02:13,589 --> 00:02:13,599 -yttre hörselgången, meat acusticus - - -97 -00:02:13,599 --> 00:02:15,509 -yttre hörselgången, meat acusticus -externus. - -98 -00:02:15,509 --> 00:02:15,519 -externus. - - -99 -00:02:15,519 --> 00:02:18,309 -externus. -En hörselgång som är beklädd av - -100 -00:02:18,309 --> 00:02:18,319 -En hörselgång som är beklädd av - - -101 -00:02:18,319 --> 00:02:21,790 -En hörselgång som är beklädd av -hudepitel och där det också produceras - -102 -00:02:21,790 --> 00:02:21,800 -hudepitel och där det också produceras - - -103 -00:02:21,800 --> 00:02:25,309 -hudepitel och där det också produceras -en hel del öronvax. Ett gott tecken, - -104 -00:02:25,309 --> 00:02:25,319 -en hel del öronvax. Ett gott tecken, - - -105 -00:02:25,319 --> 00:02:28,470 -en hel del öronvax. Ett gott tecken, -gott tips från öronäsa hals är att - -106 -00:02:28,470 --> 00:02:28,480 -gott tips från öronäsa hals är att - - -107 -00:02:28,480 --> 00:02:30,270 -gott tips från öronäsa hals är att -stoppa inte in någonting i yttre - -108 -00:02:30,270 --> 00:02:30,280 -stoppa inte in någonting i yttre - - -109 -00:02:30,280 --> 00:02:32,550 -stoppa inte in någonting i yttre -hörselgången som är mindre än en - -110 -00:02:32,550 --> 00:02:32,560 -hörselgången som är mindre än en - - -111 -00:02:32,560 --> 00:02:34,509 -hörselgången som är mindre än en -armbåge. Så behöver ni aldrig vara - -112 -00:02:34,509 --> 00:02:34,519 -armbåge. Så behöver ni aldrig vara - - -113 -00:02:34,519 --> 00:02:37,869 -armbåge. Så behöver ni aldrig vara -oroliga för att skada membran - -114 -00:02:37,869 --> 00:02:37,879 -oroliga för att skada membran - - -115 -00:02:37,879 --> 00:02:41,790 -oroliga för att skada membran -trumhinnan. - -116 -00:02:41,790 --> 00:02:41,800 - - - -117 -00:02:41,800 --> 00:02:43,470 - -Det finns lite funktion faktiskt det - -118 -00:02:43,470 --> 00:02:43,480 -Det finns lite funktion faktiskt det - - -119 -00:02:43,480 --> 00:02:45,030 -Det finns lite funktion faktiskt det -här. Det är inte bara att leda över ljud - -120 -00:02:45,030 --> 00:02:45,040 -här. Det är inte bara att leda över ljud - - -121 -00:02:45,040 --> 00:02:46,910 -här. Det är inte bara att leda över ljud -i all enkelhet utan alla de här - -122 -00:02:46,910 --> 00:02:46,920 -i all enkelhet utan alla de här - - -123 -00:02:46,920 --> 00:02:49,550 -i all enkelhet utan alla de här -vindlingarna som finns i öronmusslan - -124 -00:02:49,550 --> 00:02:49,560 -vindlingarna som finns i öronmusslan - - -125 -00:02:49,560 --> 00:02:53,390 -vindlingarna som finns i öronmusslan -hjälper oss i att eh bedöma riktningen - -126 -00:02:53,390 --> 00:02:53,400 -hjälper oss i att eh bedöma riktningen - - -127 -00:02:53,400 --> 00:02:57,149 -hjälper oss i att eh bedöma riktningen -och källan för ett ljud. Så det kan ni - -128 -00:02:57,149 --> 00:02:57,159 -och källan för ett ljud. Så det kan ni - - -129 -00:02:57,159 --> 00:02:59,710 -och källan för ett ljud. Så det kan ni -testa och fylla med häftmas eller - -130 -00:02:59,710 --> 00:02:59,720 -testa och fylla med häftmas eller - - -131 -00:02:59,720 --> 00:03:01,190 -testa och fylla med häftmas eller -någonting och ta bort vindlingarna så - -132 -00:03:01,190 --> 00:03:01,200 -någonting och ta bort vindlingarna så - - -133 -00:03:01,200 --> 00:03:04,430 -någonting och ta bort vindlingarna så -märker ni effekten på det. - -134 -00:03:04,430 --> 00:03:04,440 -märker ni effekten på det. - - -135 -00:03:04,440 --> 00:03:07,390 -märker ni effekten på det. -Sen längst in i ytterörat, precis mellan - -136 -00:03:07,390 --> 00:03:07,400 -Sen längst in i ytterörat, precis mellan - - -137 -00:03:07,400 --> 00:03:09,910 -Sen längst in i ytterörat, precis mellan -ytter och mellanörat har vi trumhinnan - -138 -00:03:09,910 --> 00:03:09,920 -ytter och mellanörat har vi trumhinnan - - -139 -00:03:09,920 --> 00:03:12,589 -ytter och mellanörat har vi trumhinnan -membrana tympany som alltså är gränsen - -140 -00:03:12,589 --> 00:03:12,599 -membrana tympany som alltså är gränsen - - -141 -00:03:12,599 --> 00:03:16,149 -membrana tympany som alltså är gränsen -då mellan ytter och mellanöra. - -142 -00:03:16,149 --> 00:03:16,159 -då mellan ytter och mellanöra. - - -143 -00:03:16,159 --> 00:03:18,390 -då mellan ytter och mellanöra. -Om vi då går in i mellanörat så börjar - -144 -00:03:18,390 --> 00:03:18,400 -Om vi då går in i mellanörat så börjar - - -145 -00:03:18,400 --> 00:03:20,309 -Om vi då går in i mellanörat så börjar -jag här då med membrana Tympany som då - -146 -00:03:20,309 --> 00:03:20,319 -jag här då med membrana Tympany som då - - -147 -00:03:20,319 --> 00:03:22,990 -jag här då med membrana Tympany som då -är dess yttre gräns. - -148 -00:03:22,990 --> 00:03:23,000 -är dess yttre gräns. - - -149 -00:03:23,000 --> 00:03:24,869 -är dess yttre gräns. -Man kan inte riktigt säga att trumhinna - -150 -00:03:24,869 --> 00:03:24,879 -Man kan inte riktigt säga att trumhinna - - -151 -00:03:24,879 --> 00:03:26,789 -Man kan inte riktigt säga att trumhinna -är var sig en del av ytter eller - -152 -00:03:26,789 --> 00:03:26,799 -är var sig en del av ytter eller - - -153 -00:03:26,799 --> 00:03:28,630 -är var sig en del av ytter eller -mellanörat utan det är alltså gränsen - -154 -00:03:28,630 --> 00:03:28,640 -mellanörat utan det är alltså gränsen - - -155 -00:03:28,640 --> 00:03:31,509 -mellanörat utan det är alltså gränsen -där emellan. Och sen har olika böcker, - -156 -00:03:31,509 --> 00:03:31,519 -där emellan. Och sen har olika böcker, - - -157 -00:03:31,519 --> 00:03:33,750 -där emellan. Och sen har olika böcker, -lite olika indelning men den sitter i - -158 -00:03:33,750 --> 00:03:33,760 -lite olika indelning men den sitter i - - -159 -00:03:33,760 --> 00:03:35,750 -lite olika indelning men den sitter i -alla fall där emellan. - -160 -00:03:35,750 --> 00:03:35,760 -alla fall där emellan. - - -161 -00:03:35,760 --> 00:03:38,270 -alla fall där emellan. -Vi har hörselbenen in i mellanörat, - -162 -00:03:38,270 --> 00:03:38,280 -Vi har hörselbenen in i mellanörat, - - -163 -00:03:38,280 --> 00:03:41,229 -Vi har hörselbenen in i mellanörat, -hammaren, städet och stigbygen på latin, - -164 -00:03:41,229 --> 00:03:41,239 -hammaren, städet och stigbygen på latin, - - -165 -00:03:41,239 --> 00:03:44,429 -hammaren, städet och stigbygen på latin, -maleus, inkus och stapus. - -166 -00:03:44,429 --> 00:03:44,439 -maleus, inkus och stapus. - - -167 -00:03:44,439 --> 00:03:46,990 -maleus, inkus och stapus. -Vi har ovala och runda fönstret som - -168 -00:03:46,990 --> 00:03:47,000 -Vi har ovala och runda fönstret som - - -169 -00:03:47,000 --> 00:03:50,910 -Vi har ovala och runda fönstret som -kopplar samman mellanörat med inröret. - -170 -00:03:50,910 --> 00:03:50,920 -kopplar samman mellanörat med inröret. - - -171 -00:03:50,920 --> 00:03:52,429 -kopplar samman mellanörat med inröret. -De blir då också precis på gränsen - -172 -00:03:52,429 --> 00:03:52,439 -De blir då också precis på gränsen - - -173 -00:03:52,439 --> 00:03:55,509 -De blir då också precis på gränsen -mellan mellanöra och inröra. Och vi har - -174 -00:03:55,509 --> 00:03:55,519 -mellan mellanöra och inröra. Och vi har - - -175 -00:03:55,519 --> 00:03:58,670 -mellan mellanöra och inröra. Och vi har -slutligen tuba auditiva som också hör - -176 -00:03:58,670 --> 00:03:58,680 -slutligen tuba auditiva som också hör - - -177 -00:03:58,680 --> 00:04:01,309 -slutligen tuba auditiva som också hör -till mellanörat och det är det som - -178 -00:04:01,309 --> 00:04:01,319 -till mellanörat och det är det som - - -179 -00:04:01,319 --> 00:04:04,869 -till mellanörat och det är det som -kopplar mellanörat till neremot svaljet. - -180 -00:04:04,869 --> 00:04:04,879 -kopplar mellanörat till neremot svaljet. - - -181 -00:04:04,879 --> 00:04:07,869 -kopplar mellanörat till neremot svaljet. -Vi tar dem i taget. - -182 -00:04:07,869 --> 00:04:07,879 -Vi tar dem i taget. - - -183 -00:04:07,879 --> 00:04:10,949 -Vi tar dem i taget. -Trumhinnan membrana tympani är gränsen - -184 -00:04:10,949 --> 00:04:10,959 -Trumhinnan membrana tympani är gränsen - - -185 -00:04:10,959 --> 00:04:13,270 -Trumhinnan membrana tympani är gränsen -mellan ytter och mellanöra. Och skulle - -186 -00:04:13,270 --> 00:04:13,280 -mellan ytter och mellanöra. Och skulle - - -187 -00:04:13,280 --> 00:04:16,909 -mellan ytter och mellanöra. Och skulle -ni titta in i Meatus Acusticus Externus, - -188 -00:04:16,909 --> 00:04:16,919 -ni titta in i Meatus Acusticus Externus, - - -189 -00:04:16,919 --> 00:04:19,189 -ni titta in i Meatus Acusticus Externus, -alltså nyttre hörselgången med ett - -190 -00:04:19,189 --> 00:04:19,199 -alltså nyttre hörselgången med ett - - -191 -00:04:19,199 --> 00:04:20,949 -alltså nyttre hörselgången med ett -otoskåp, alltså att så att ni kommer in - -192 -00:04:20,949 --> 00:04:20,959 -otoskåp, alltså att så att ni kommer in - - -193 -00:04:20,959 --> 00:04:24,110 -otoskåp, alltså att så att ni kommer in -en liten bit, då skulle ni se en så här - -194 -00:04:24,110 --> 00:04:24,120 -en liten bit, då skulle ni se en så här - - -195 -00:04:24,120 --> 00:04:27,189 -en liten bit, då skulle ni se en så här -fin bild på en vacker och frisk - -196 -00:04:27,189 --> 00:04:27,199 -fin bild på en vacker och frisk - - -197 -00:04:27,199 --> 00:04:30,189 -fin bild på en vacker och frisk -trumhinna. Och där bakom ser ni för - -198 -00:04:30,189 --> 00:04:30,199 -trumhinna. Och där bakom ser ni för - - -199 -00:04:30,199 --> 00:04:35,550 -trumhinna. Och där bakom ser ni för -övrigt delar av Maleus hammaren. - -200 -00:04:35,550 --> 00:04:35,560 -övrigt delar av Maleus hammaren. - - -201 -00:04:35,560 --> 00:04:37,830 -övrigt delar av Maleus hammaren. -På det viset ser den ut stilistiskt och - -202 -00:04:37,830 --> 00:04:37,840 -På det viset ser den ut stilistiskt och - - -203 -00:04:37,840 --> 00:04:40,350 -På det viset ser den ut stilistiskt och -alla de här detaljerna de återkommer vi - -204 -00:04:40,350 --> 00:04:40,360 -alla de här detaljerna de återkommer vi - - -205 -00:04:40,360 --> 00:04:42,510 -alla de här detaljerna de återkommer vi -till termin tre respektive på nästa - -206 -00:04:42,510 --> 00:04:42,520 -till termin tre respektive på nästa - - -207 -00:04:42,520 --> 00:04:46,390 -till termin tre respektive på nästa -halskursen. - -208 -00:04:46,390 --> 00:04:46,400 - - - -209 -00:04:46,400 --> 00:04:49,189 - -Hörselbenen är de tre minsta benen i - -210 -00:04:49,189 --> 00:04:49,199 -Hörselbenen är de tre minsta benen i - - -211 -00:04:49,199 --> 00:04:51,110 -Hörselbenen är de tre minsta benen i -kroppen om jag minns rätt. De är stora - -212 -00:04:51,110 --> 00:04:51,120 -kroppen om jag minns rätt. De är stora - - -213 -00:04:51,120 --> 00:04:55,749 -kroppen om jag minns rätt. De är stora -som risgryn ungefär. Det är Maleus, - -214 -00:04:55,749 --> 00:04:55,759 -som risgryn ungefär. Det är Maleus, - - -215 -00:04:55,759 --> 00:04:59,510 -som risgryn ungefär. Det är Maleus, -hammaren som fäster mot trumhinnan. Det - -216 -00:04:59,510 --> 00:04:59,520 -hammaren som fäster mot trumhinnan. Det - - -217 -00:04:59,520 --> 00:05:03,749 -hammaren som fäster mot trumhinnan. Det -är inkus städet som fäster mot Maleus - -218 -00:05:03,749 --> 00:05:03,759 -är inkus städet som fäster mot Maleus - - -219 -00:05:03,759 --> 00:05:06,070 -är inkus städet som fäster mot Maleus -eller ledar mot Maleus då och mot - -220 -00:05:06,070 --> 00:05:06,080 -eller ledar mot Maleus då och mot - - -221 -00:05:06,080 --> 00:05:08,990 -eller ledar mot Maleus då och mot -Stapes. Och så är det ju själva Stapes - -222 -00:05:08,990 --> 00:05:09,000 -Stapes. Och så är det ju själva Stapes - - -223 -00:05:09,000 --> 00:05:10,830 -Stapes. Och så är det ju själva Stapes -som är stigbyggen och den är ju i alla - -224 -00:05:10,830 --> 00:05:10,840 -som är stigbyggen och den är ju i alla - - -225 -00:05:10,840 --> 00:05:12,550 -som är stigbyggen och den är ju i alla -fall stigbyggelformad. - -226 -00:05:12,550 --> 00:05:12,560 -fall stigbyggelformad. - - -227 -00:05:12,560 --> 00:05:15,070 -fall stigbyggelformad. -Och då ser ni att den är oval i sin - -228 -00:05:15,070 --> 00:05:15,080 -Och då ser ni att den är oval i sin - - -229 -00:05:15,080 --> 00:05:17,870 -Och då ser ni att den är oval i sin -nederkant här. Platt oval. Det är också - -230 -00:05:17,870 --> 00:05:17,880 -nederkant här. Platt oval. Det är också - - -231 -00:05:17,880 --> 00:05:20,749 -nederkant här. Platt oval. Det är också -den som fönster mot ovala fönstret in - -232 -00:05:20,749 --> 00:05:20,759 -den som fönster mot ovala fönstret in - - -233 -00:05:20,759 --> 00:05:24,430 -den som fönster mot ovala fönstret in -till inneröret. - -234 -00:05:24,430 --> 00:05:24,440 - - - -235 -00:05:24,440 --> 00:05:27,230 - -Ovala och runda fönstret som alltså då - -236 -00:05:27,230 --> 00:05:27,240 -Ovala och runda fönstret som alltså då - - -237 -00:05:27,240 --> 00:05:29,469 -Ovala och runda fönstret som alltså då -utgör gränsen mellan mellanöra och - -238 -00:05:29,469 --> 00:05:29,479 -utgör gränsen mellan mellanöra och - - -239 -00:05:29,479 --> 00:05:33,189 -utgör gränsen mellan mellanöra och -inröra hittar ni här i bild ovala - -240 -00:05:33,189 --> 00:05:33,199 -inröra hittar ni här i bild ovala - - -241 -00:05:33,199 --> 00:05:36,270 -inröra hittar ni här i bild ovala -fönstret där stapes stigbyggen fäster - -242 -00:05:36,270 --> 00:05:36,280 -fönstret där stapes stigbyggen fäster - - -243 -00:05:36,280 --> 00:05:39,550 -fönstret där stapes stigbyggen fäster -mot inröret och sen har vi det runda - -244 -00:05:39,550 --> 00:05:39,560 -mot inröret och sen har vi det runda - - -245 -00:05:39,560 --> 00:05:43,350 -mot inröret och sen har vi det runda -fönstret som bara går från inröret ut - -246 -00:05:43,350 --> 00:05:43,360 -fönstret som bara går från inröret ut - - -247 -00:05:43,360 --> 00:05:45,430 -fönstret som bara går från inröret ut -mot det luftfyllda hålrummet i - -248 -00:05:45,430 --> 00:05:45,440 -mot det luftfyllda hålrummet i - - -249 -00:05:45,440 --> 00:05:49,029 -mot det luftfyllda hålrummet i -mellanöret. Det här med ljudets - -250 -00:05:49,029 --> 00:05:49,039 -mellanöret. Det här med ljudets - - -251 -00:05:49,039 --> 00:05:51,629 -mellanöret. Det här med ljudets -förflyttning här återkommer vi till när - -252 -00:05:51,629 --> 00:05:51,639 -förflyttning här återkommer vi till när - - -253 -00:05:51,639 --> 00:05:54,550 -förflyttning här återkommer vi till när -vi går igenom hörselorganet i slutet på - -254 -00:05:54,550 --> 00:05:54,560 -vi går igenom hörselorganet i slutet på - - -255 -00:05:54,560 --> 00:05:56,430 -vi går igenom hörselorganet i slutet på -den här föreläsningen. - -256 -00:05:56,430 --> 00:05:56,440 -den här föreläsningen. - - -257 -00:05:56,440 --> 00:05:59,110 -den här föreläsningen. -Tuba auditiva är alltså här som kopplar - -258 -00:05:59,110 --> 00:05:59,120 -Tuba auditiva är alltså här som kopplar - - -259 -00:05:59,120 --> 00:06:02,670 -Tuba auditiva är alltså här som kopplar -mellanörat ner till svaljet. Och dess - -260 -00:06:02,670 --> 00:06:02,680 -mellanörat ner till svaljet. Och dess - - -261 -00:06:02,680 --> 00:06:04,390 -mellanörat ner till svaljet. Och dess -funktion det är ju egentligen bara att - -262 -00:06:04,390 --> 00:06:04,400 -funktion det är ju egentligen bara att - - -263 -00:06:04,400 --> 00:06:05,990 -funktion det är ju egentligen bara att -tänka på vad som händer med hörsel när - -264 -00:06:05,990 --> 00:06:06,000 -tänka på vad som händer med hörsel när - - -265 -00:06:06,000 --> 00:06:07,670 -tänka på vad som händer med hörsel när -ni är kraftigt förkylda så att den - -266 -00:06:07,670 --> 00:06:07,680 -ni är kraftigt förkylda så att den - - -267 -00:06:07,680 --> 00:06:09,469 -ni är kraftigt förkylda så att den -svulnar igen. Den typen av - -268 -00:06:09,469 --> 00:06:09,479 -svulnar igen. Den typen av - - -269 -00:06:09,479 --> 00:06:12,390 -svulnar igen. Den typen av -hörseldämpning man får är då för att vi - -270 -00:06:12,390 --> 00:06:12,400 -hörseldämpning man får är då för att vi - - -271 -00:06:12,400 --> 00:06:15,550 -hörseldämpning man får är då för att vi -inte kan utjämna lufttrycket i - -272 -00:06:15,550 --> 00:06:15,560 -inte kan utjämna lufttrycket i - - -273 -00:06:15,560 --> 00:06:21,430 -inte kan utjämna lufttrycket i -mellanörat ner mot svaljet. - -274 -00:06:21,430 --> 00:06:21,440 - - - -275 -00:06:21,440 --> 00:06:23,309 - -Om vi då går in till inrörat som jag - -276 -00:06:23,309 --> 00:06:23,319 -Om vi då går in till inrörat som jag - - -277 -00:06:23,319 --> 00:06:25,230 -Om vi då går in till inrörat som jag -bara tar översiktligt på den här första - -278 -00:06:25,230 --> 00:06:25,240 -bara tar översiktligt på den här första - - -279 -00:06:25,240 --> 00:06:27,430 -bara tar översiktligt på den här första -delen och går igenom i detalj en egen - -280 -00:06:27,430 --> 00:06:27,440 -delen och går igenom i detalj en egen - - -281 -00:06:27,440 --> 00:06:31,189 -delen och går igenom i detalj en egen -film så är innerörat den delen av örat - -282 -00:06:31,189 --> 00:06:31,199 -film så är innerörat den delen av örat - - -283 -00:06:31,199 --> 00:06:34,990 -film så är innerörat den delen av örat -som är helt innesluten av temporalbenet. - -284 -00:06:34,990 --> 00:06:35,000 -som är helt innesluten av temporalbenet. - - -285 -00:06:35,000 --> 00:06:38,309 -som är helt innesluten av temporalbenet. -Den består av två huvudsakliga delar, - -286 -00:06:38,309 --> 00:06:38,319 -Den består av två huvudsakliga delar, - - -287 -00:06:38,319 --> 00:06:41,469 -Den består av två huvudsakliga delar, -benlabyten och hinlaben. - -288 -00:06:41,469 --> 00:06:41,479 -benlabyten och hinlaben. - - -289 -00:06:41,479 --> 00:06:44,830 -benlabyten och hinlaben. -Då är benlabyten det är det hålrum som - -290 -00:06:44,830 --> 00:06:44,840 -Då är benlabyten det är det hålrum som - - -291 -00:06:44,840 --> 00:06:48,270 -Då är benlabyten det är det hålrum som -återfinns inne i temporalbenet. - -292 -00:06:48,270 --> 00:06:48,280 -återfinns inne i temporalbenet. - - -293 -00:06:48,280 --> 00:06:51,790 -återfinns inne i temporalbenet. -Det hålrummet i det ligger sen då - -294 -00:06:51,790 --> 00:06:51,800 -Det hålrummet i det ligger sen då - - -295 -00:06:51,800 --> 00:06:53,990 -Det hålrummet i det ligger sen då -hinnerlabrinten. - -296 -00:06:53,990 --> 00:06:54,000 -hinnerlabrinten. - - -297 -00:06:54,000 --> 00:06:57,270 -hinnerlabrinten. -Så benlabyrinten är det hålrum som har - -298 -00:06:57,270 --> 00:06:57,280 -Så benlabyrinten är det hålrum som har - - -299 -00:06:57,280 --> 00:06:59,629 -Så benlabyrinten är det hålrum som har -uppstått av att det är urgröpt inne i - -300 -00:06:59,629 --> 00:06:59,639 -uppstått av att det är urgröpt inne i - - -301 -00:06:59,639 --> 00:07:01,270 -uppstått av att det är urgröpt inne i -temporalbenet. - -302 -00:07:01,270 --> 00:07:01,280 -temporalbenet. - - -303 -00:07:01,280 --> 00:07:05,350 -temporalbenet. -I det hålrummet har vi hinnerlabyinten. - -304 -00:07:05,350 --> 00:07:05,360 -I det hålrummet har vi hinnerlabyinten. - - -305 -00:07:05,360 --> 00:07:07,350 -I det hålrummet har vi hinnerlabyinten. -Det gränsar mot mellanörat med hjälp av - -306 -00:07:07,350 --> 00:07:07,360 -Det gränsar mot mellanörat med hjälp av - - -307 -00:07:07,360 --> 00:07:10,390 -Det gränsar mot mellanörat med hjälp av -det oval och runda fönstret ovalt och - -308 -00:07:10,390 --> 00:07:10,400 -det oval och runda fönstret ovalt och - - -309 -00:07:10,400 --> 00:07:12,869 -det oval och runda fönstret ovalt och -runt. Och det kopplar till centrala - -310 -00:07:12,869 --> 00:07:12,879 -runt. Och det kopplar till centrala - - -311 -00:07:12,879 --> 00:07:15,909 -runt. Och det kopplar till centrala -nervsystemet via kranialnarv 8 vestibel - -312 -00:07:15,909 --> 00:07:15,919 -nervsystemet via kranialnarv 8 vestibel - - -313 -00:07:15,919 --> 00:07:17,749 -nervsystemet via kranialnarv 8 vestibel -och kokliaris. - -314 -00:07:17,749 --> 00:07:17,759 -och kokliaris. - - -315 -00:07:17,759 --> 00:07:22,309 -och kokliaris. -Här har vi ju balans och hörselorganen. - -316 -00:07:22,309 --> 00:07:22,319 -Här har vi ju balans och hörselorganen. - - -317 -00:07:22,319 --> 00:07:26,150 -Här har vi ju balans och hörselorganen. -Målen med det som jag har gått igenom, - -318 -00:07:26,150 --> 00:07:26,160 -Målen med det som jag har gått igenom, - - -319 -00:07:26,160 --> 00:07:29,710 -Målen med det som jag har gått igenom, -vi har alla strukturer här att kunna då - -320 -00:07:29,710 --> 00:07:29,720 -vi har alla strukturer här att kunna då - - -321 -00:07:29,720 --> 00:07:32,790 -vi har alla strukturer här att kunna då -på svenska och latin och sen att kunna - -322 -00:07:32,790 --> 00:07:32,800 -på svenska och latin och sen att kunna - - -323 -00:07:32,800 --> 00:07:34,469 -på svenska och latin och sen att kunna -beskriva anatomiska och histologiska - -324 -00:07:34,469 --> 00:07:34,479 -beskriva anatomiska och histologiska - - -325 -00:07:34,479 --> 00:07:36,869 -beskriva anatomiska och histologiska -uppbyggnad översyckligt förörat. Och här - -326 -00:07:36,869 --> 00:07:36,879 -uppbyggnad översyckligt förörat. Och här - - -327 -00:07:36,879 --> 00:07:38,790 -uppbyggnad översyckligt förörat. Och här -kommer ju Anne Uvin med lite - -328 -00:07:38,790 --> 00:07:38,800 -kommer ju Anne Uvin med lite - - -329 -00:07:38,800 --> 00:07:43,319 -kommer ju Anne Uvin med lite -histologiska komplementfilmer också. M. -