vault backup: 2025-12-08 23:47:55
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m28s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m28s
This commit is contained in:
@@ -0,0 +1,23 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- provfrågor
|
||||||
|
- pentosfosfatvägen
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
|
|
||||||
|
```dataviewjs
|
||||||
|
const paths = dv.pages("#provfråga and #pentosfosfatvägen")
|
||||||
|
.sort(p => p.file.name)
|
||||||
|
.map(p => p.file.path)
|
||||||
|
|
||||||
|
dv.span("Antal frågor: " + paths.length + " \n \n")
|
||||||
|
|
||||||
|
for (const path of paths) {
|
||||||
|
dv.span(" \n[[" + path + "]]\n")
|
||||||
|
const content = await dv.io.load(path)
|
||||||
|
dv.span(content)
|
||||||
|
dv.span(" \n \n-----\n\n\n")
|
||||||
|
}
|
||||||
|
```
|
||||||
@@ -0,0 +1,22 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- anteckningar
|
||||||
|
- pentosfosfatvägen
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
|
Huvudsakliga uppgifter för NADPH och ribos-5-fosfat.
|
||||||
|
NADPH; reduktiv biosyntes, skydd mot reaktiva syreföreningar (glutation), cytokrom P450-systemet
|
||||||
|
Ribos-5-fosfat; prekursor till flera biomolekyler, RNA/DNA
|
||||||
|
Oxidativa fasen (irreversibla reaktioner)
|
||||||
|
Icke-oxidativa fasen (reversibla reaktioner)
|
||||||
|
|
||||||
|
|
||||||
|
Pentosfosfatvägens interaktioner med glykolys/glukoneogenes, samt hur cellens behov av NADPH/ribos-5-fosfat/ATP styr hur intermediärerna slussas mellan vägarna.
|
||||||
|
Glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist. Hur oxidativ stress kan orsaka hemolys.
|
||||||
|
|
||||||
|
Redogöra för pentosfosfatvägens huvudsakliga funktion.
|
||||||
|
Ge exempel på vad NADPH och ribos-5-fosfat kan användas till.
|
||||||
|
Översiktligt beskriva pentosfosfatvägens två faser samt hur vägen interagerar med glykolys/glukoneogenes.
|
||||||
|
Översiktligt beskriva varför nedsatt funktion av glukos-6-fosfatdehydrogenas påverkar just erytrocyter och kan ge upphov till hemolys vid oxidativ stress.
|
||||||
@@ -0,0 +1,8 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- anteckningar
|
||||||
|
- pentosfosfatvägen
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
@@ -0,0 +1,31 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- instuderingsuppgifter
|
||||||
|
- pentosfosfatvägen
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
|
1. Beskriv översiktligt pentosfosfatvägen.
|
||||||
|
2. Var i cellen är pentosfosfatvägen lokaliserad?
|
||||||
|
3. Vilken är pentosfosfatvägens huvudsakliga uppgift?
|
||||||
|
4. I vilka vävnader är pentosfosfatvägen främst aktiv, och vad är dess funktion i dessa
|
||||||
|
vävnader?
|
||||||
|
5. Vad används NADPH till i cellen?
|
||||||
|
6. Beskriv varför pentosfosfatvägen är viktig för vårt skydd mot reaktiva syreföreningar.
|
||||||
|
7. Vilket enzym utgör den viktigaste kontrollpunkten i pentosfosfatvägen? Hur regleras
|
||||||
|
enzymets aktivitet?
|
||||||
|
8. Vad används ribos-5-fosfat till i cellen?
|
||||||
|
9. Nedsatt aktivitet i ett av pentosfosfatvägens enzym är väldigt vanligt och kan ge
|
||||||
|
upphov till hemolytisk anemi. Vilket är enzymet och hur kan defekten ge upphov till
|
||||||
|
hemolys?
|
||||||
|
10. Två enzymer omvandlar ”5-kols-socker” till andra ”5-kols-socker”. Vilka är
|
||||||
|
enzymerna och vilka reaktioner katalyserar de?
|
||||||
|
11. I pentosfosfatvägens icke-oxidativa fas verkar enzymerna transketolas och
|
||||||
|
transaldolas. Beskriv översiktligt dess funktioner. Reaktionerna de katalyserar är
|
||||||
|
reversibla. Resonera kring vad detta innebär för cellen i relation till behov av NADPH,
|
||||||
|
ribos-5-fosfat och ATP.
|
||||||
|
12. Det finns ett samspel mellan pentosfosfatvägen och glykolysen. Vilka molekyler
|
||||||
|
återfinns i båda dessa vägar och vad styr hur dessa molekyler utnyttjas av cellen?
|
||||||
|
13. Vad är det som gör att just erytrocyterna är så känsliga för reaktiva syreföreningar i
|
||||||
|
en situation där pentosfosfatvägens funktion är nedsatt?
|
||||||
@@ -0,0 +1,8 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- anteckningar
|
||||||
|
- pentosfosfatvägen
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
@@ -5,7 +5,6 @@ tags:
|
|||||||
- instuderingsuppgifter
|
- instuderingsuppgifter
|
||||||
föreläsare: Ingela Parmryd
|
föreläsare: Ingela Parmryd
|
||||||
date: 2025-12-05
|
date: 2025-12-05
|
||||||
title: 📚 Instuderingsuppgifter
|
|
||||||
---
|
---
|
||||||
#### 1. Var i celler finns mitokondrier?
|
#### 1. Var i celler finns mitokondrier?
|
||||||
|
|
||||||
@@ -63,8 +62,23 @@ malat-aspartat-shuten:
|
|||||||
- QH₂-cytokrom c-oxidoreduktas (Komplex III)
|
- QH₂-cytokrom c-oxidoreduktas (Komplex III)
|
||||||
- Cytokrom c-oxidas (Komplex IV)
|
- Cytokrom c-oxidas (Komplex IV)
|
||||||
#### 8. Vad händer i komplex I i ETK?
|
#### 8. Vad händer i komplex I i ETK?
|
||||||
|
|
||||||
|
1. Tar emot $NADH$
|
||||||
|
2. oxiderar det till $NAD^+$
|
||||||
|
1. överför 2é till ubikinion $Q → QH_2$
|
||||||
|
2. pumpar ut 4 $H^+$ från matrix till intermembranrummet
|
||||||
|
|
||||||
|
Regleras via: NADH/NAD+-kvoten, protongradienten, Q/QH2-kvoten, ATP/ADP-kvoten
|
||||||
#### 9. Vad händer i komplex III i ETK?
|
#### 9. Vad händer i komplex III i ETK?
|
||||||
|
|
||||||
|
Samtidigt:
|
||||||
|
- Tar emot $QH_2$ som oxideras till Q → Släpper ut 2H+ i MMU
|
||||||
|
- Tar upp 2H+ från matrix → släpper ut 2H+ i MMU
|
||||||
#### 10. Vad händer i komplex IV i ETK?
|
#### 10. Vad händer i komplex IV i ETK?
|
||||||
|
|
||||||
|
Samtidigt
|
||||||
|
- Tar emot elektroner från cytokrom c och reducerar $O_2$ till $H_2O$
|
||||||
|
- Tar upp 2 H+ från matrix → släpper ut 4H+ i MMU
|
||||||
#### 11. Hur är en cytokrom uppbyggd?
|
#### 11. Hur är en cytokrom uppbyggd?
|
||||||
#### 12. Tidigt i ETK används Fe-S kluster för elektrontransport, sent används cytokromer. Varför?
|
#### 12. Tidigt i ETK används Fe-S kluster för elektrontransport, sent används cytokromer. Varför?
|
||||||
#### 13. Vad krävs för att elektrontransportkedjan ska fungera?
|
#### 13. Vad krävs för att elektrontransportkedjan ska fungera?
|
||||||
@@ -0,0 +1,23 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- provfrågor
|
||||||
|
- kolesterol
|
||||||
|
föreläsare: Joakim Sandstedt
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
|
|
||||||
|
```dataviewjs
|
||||||
|
const paths = dv.pages("#provfråga and #kolesterol")
|
||||||
|
.sort(p => p.file.name)
|
||||||
|
.map(p => p.file.path)
|
||||||
|
|
||||||
|
dv.span("Antal frågor: " + paths.length + " \n \n")
|
||||||
|
|
||||||
|
for (const path of paths) {
|
||||||
|
dv.span(" \n[[" + path + "]]\n")
|
||||||
|
const content = await dv.io.load(path)
|
||||||
|
dv.span(content)
|
||||||
|
dv.span(" \n \n-----\n\n\n")
|
||||||
|
}
|
||||||
|
```
|
||||||
@@ -0,0 +1,18 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- anteckningar
|
||||||
|
- kolesterol
|
||||||
|
föreläsare: Joakim Sandstedt
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
|
Källor till kolesterol.
|
||||||
|
Kolesterolsyntesens plats i metabolismen.
|
||||||
|
ATP-citrat lyas.
|
||||||
|
HMG-CoA reduktas och dess fyra regleringsmekanismer.
|
||||||
|
De tre huvudmekanismerna för reglering av intracellulär kolesterolkoncentration.
|
||||||
|
Kolesterolets funktion.
|
||||||
|
Utsöndring av kolesterol.
|
||||||
|
Enterohepatiska kretsloppet.
|
||||||
|
|
||||||
|
Redogöra för kolesterolets omsättning, samt huvudprinciper för kolesterolsyntesen och dess reglering.
|
||||||
@@ -0,0 +1,8 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- anteckningar
|
||||||
|
- kolesterol
|
||||||
|
föreläsare: Joakim Sandstedt
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
@@ -0,0 +1,8 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- kolesterol
|
||||||
|
- instuderingsuppgifter
|
||||||
|
föreläsare: Joakim Sandstedt
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
@@ -0,0 +1,8 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- anteckningar
|
||||||
|
- kolesterol
|
||||||
|
föreläsare: Joakim Sandstedt
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
@@ -0,0 +1,23 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- provfrågor
|
||||||
|
- nukleotidnedbrytning
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
|
|
||||||
|
```dataviewjs
|
||||||
|
const paths = dv.pages("#provfråga and #nukleotidnedbrytning")
|
||||||
|
.sort(p => p.file.name)
|
||||||
|
.map(p => p.file.path)
|
||||||
|
|
||||||
|
dv.span("Antal frågor: " + paths.length + " \n \n")
|
||||||
|
|
||||||
|
for (const path of paths) {
|
||||||
|
dv.span(" \n[[" + path + "]]\n")
|
||||||
|
const content = await dv.io.load(path)
|
||||||
|
dv.span(content)
|
||||||
|
dv.span(" \n \n-----\n\n\n")
|
||||||
|
}
|
||||||
|
```
|
||||||
@@ -0,0 +1,17 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- anteckningar
|
||||||
|
- nukleotidnedbrytning
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
|
Nukleotider/nukleosiders delstrukturer och deras återanvändning.
|
||||||
|
Kvävebaser; puriner, pyrimidiner.
|
||||||
|
Pentoser.
|
||||||
|
Nedbrytning av purin- och pyrimidin-nukleotider.
|
||||||
|
Pentosfosfat frisatt vid nukleotidnedbrytning omvandlas till glykolysintermediär eller acetyl CoA.
|
||||||
|
Gikt; läkemedelsbehandling för att sänka blodets uratnivåer; två strategier.
|
||||||
|
|
||||||
|
Översiktligt kunna beskriva purin-nukleotiders nedbrytning.
|
||||||
|
Redogöra för hur nedbrytning av puriner och pyrimidiner skiljer sig åt med avseende på var kvävebasernas kväven och kolskelett slutligen hamnar.
|
||||||
@@ -0,0 +1,8 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- anteckningar
|
||||||
|
- nukleotidnedbrytning
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
@@ -0,0 +1,35 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- instuderingsuppgifter
|
||||||
|
- nukleotidnedbrytning
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
|
1. Vilka kvävebaser ingår i DNA respektive RNA? Vilka tillhör gruppen puriner
|
||||||
|
respektive pyrimidiner?
|
||||||
|
2. Vilka strukturella delar ingår i en nukleosid respektive en nukleotid?
|
||||||
|
3. Vad är skillnaden mellan ribonukleotider och deoxyribonukleotider?
|
||||||
|
4. Nukleotider har funktioner utöver att utgöra byggstenar till nukleinsyror. Nämn ett par
|
||||||
|
sådana funktioner.
|
||||||
|
5. Redogör översiktligt för nedbrytning av nukleinsyror från födan.
|
||||||
|
6. Vad innebär så kallad ”salvage synthesis” av nukleotider och varför är denna typ av
|
||||||
|
syntes fördelaktig relativt de novo syntes av nukleotider?
|
||||||
|
7. Redogör översiktligt för nedbrytningen av puriner? I vilken huvudsaklig form
|
||||||
|
utsöndras de kväverika delarna av purinerna i urinen? En annan form av
|
||||||
|
kväveinnehållande molekyl bildas också vid puriners nedbrytning. Hur tas denna
|
||||||
|
kväveinnehållande förening hand om i kroppen?
|
||||||
|
8. Vilken reaktion katalyseras av xantinoxidas?
|
||||||
|
9. Redogör översiktligt för nedbrytningen av pyrimidiner? I vilken form utsöndras de
|
||||||
|
kväverika delarna av pyrimidinerna i urinen?
|
||||||
|
10. Vid nedbrytningen av purin- och pyrimidinnukleotider avlägsnas kolhydratdelen i en
|
||||||
|
av reaktionerna. Vilken typ av reaktion är detta, vilka produkter bildas och hur kan
|
||||||
|
den avspjälkade kolhydratdelen sedan användas i cellen?
|
||||||
|
11. Vilka är slutprodukterna som bildas vid nedbrytning av puriner och pyrimidiner?
|
||||||
|
12. Vad är orsaken till att sjukdomen gikt uppstår? Vilka två strategier används vid
|
||||||
|
läkemedelsbehandling av gikt (dvs vilka är de två övergripande
|
||||||
|
verkningsmekanismerna för giktläkemedel)?
|
||||||
|
13. En defekt i ett enzym som behövs för omsättningen av adenosin orsakar en ovanlig typ
|
||||||
|
av SCID (Severe Combined Immunodeficiency, Svår kombinerad immunbrist). Vilket
|
||||||
|
är enzymet och vad karaktäriserar sjukdomen? På vilka sätt kan denna sjukdom
|
||||||
|
behandlas?
|
||||||
@@ -0,0 +1,8 @@
|
|||||||
|
---
|
||||||
|
tags:
|
||||||
|
- biokemi
|
||||||
|
- anteckningar
|
||||||
|
- nukleotidnedbrytning
|
||||||
|
föreläsare: Martin Lidell
|
||||||
|
date: 2025-12-09
|
||||||
|
---
|
||||||
Reference in New Issue
Block a user