diff --git a/content/.obsidian/workspace.json b/content/.obsidian/workspace.json index f2d0f86..e69de29 100644 --- a/content/.obsidian/workspace.json +++ b/content/.obsidian/workspace.json @@ -1,244 +0,0 @@ -{ - "main": { - "id": "19179b278823b064", - "type": "split", - "children": [ - { - "id": "3138dc1364a3ebb8", - "type": "tabs", - "children": [ - { - "id": "c5854120d39261cd", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "pdf", - "state": { - "file": "Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Slides.pdf.pdf" - }, - "icon": "lucide-file-text", - "title": "Slides.pdf" - } - } - ] - } - ], - "direction": "vertical" - }, - "left": { - "id": "70dc58e919eddd95", - "type": "split", - "children": [ - { - "id": "47a30d427cdfb6db", - "type": "tabs", - "children": [ - { - "id": "ef51d026ab2efaae", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "file-explorer", - "state": { - "sortOrder": "customOrder", - "autoReveal": false - }, - "icon": "lucide-folder-closed", - "title": "Files" - } - }, - { - "id": "eafa93eb6a28e671", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "search", - "state": { - "query": "tag:#provfråga IF2 ", - "matchingCase": true, - "explainSearch": false, - "collapseAll": false, - "extraContext": true, - "sortOrder": "byModifiedTime" - }, - "icon": "lucide-search", - "title": "Search" - } - } - ] - } - ], - "direction": "horizontal", - "width": 479.50390243530273 - }, - "right": { - "id": "0948c66181b40af9", - "type": "split", - "children": [ - { - "id": "8e42749b81d80f27", - "type": "tabs", - "children": [ - { - "id": "131da419ce467615", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "outgoing-link", - "state": { - "file": "Biokemi/Plasmidlabb/Provfrågor.md", - "linksCollapsed": false, - "unlinkedCollapsed": true - }, - "icon": "links-going-out", - "title": "Outgoing links from Provfrågor" - } - }, - { - "id": "5c1804c056cc2e31", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "tag", - "state": { - "sortOrder": "frequency", - "useHierarchy": false, - "showSearch": true, - "searchQuery": "" - }, - "icon": "lucide-tags", - "title": "Tags" - } - }, - { - "id": "d4a03ebd29e7b96c", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "outline", - "state": { - "file": "Biokemi/Cellulära processer/Translation/Stoff.md", - "followCursor": false, - "showSearch": false, - "searchQuery": "" - }, - "icon": "lucide-list", - "title": "Outline of Stoff" - } - }, - { - "id": "a23e068aac24f909", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "all-properties", - "state": { - "sortOrder": "frequency", - "showSearch": false, - "searchQuery": "" - }, - "icon": "lucide-archive", - "title": "All properties" - } - }, - { - "id": "41f1a2a8dc1c3ad7", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "git-view", - "state": {}, - "icon": "git-pull-request", - "title": "Source Control" - } - }, - { - "id": "f3646b47b9e138cd", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "agent-client-chat-view", - "state": {}, - "icon": "bot-message-square", - "title": "Agent client" - } - }, - { - "id": "42527268e0f60e4a", - "type": "leaf", - "state": { - "type": "file-properties", - "state": { - "file": "Biokemi/Plasmidlabb/Provfrågor.md" - }, - "icon": "lucide-info", - "title": "File properties for Provfrågor" - } - } - ], - "currentTab": 4 - } - ], - "direction": "horizontal", - "width": 200 - }, - "left-ribbon": { - "hiddenItems": { - "switcher:Open quick switcher": false, - "command-palette:Open command palette": false, - "obsidian-git:Open Git source control": false, - "omnisearch:Omnisearch": false, - "bases:Create new base": false, - "canvas:Create new canvas": false, - "obsidian42-brat:BRAT": false, - "agent-client:Open agent client": false, - "graph:Open graph view": false, - "templates:Insert template": false - } - }, - "active": "41f1a2a8dc1c3ad7", - "lastOpenFiles": [ - "Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Cellulära processer/RNA syntes/Anteckningar.md", - "Biokemi/Cellulära processer/Kromatin/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2024-05-15/14.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/13.md", - "Biokemi/Cellulära processer/Translation/Stoff.md", - "Biokemi/Metabolismseminarie/4. Syre i ETK.md", - "Biokemi/Metabolismseminarie/6. Glykogen.md", - "Biokemi/Cellulära processer/Transport över cellmembran/Stoff.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2023-05-15/17.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2022-01-29/32.md", - "Biokemi/Behöver göra.md", - "Biokemi/Metabolism/🧂 Glykogen/Slides.pdf.pdf", - "Biokemi/Metabolism/🧂 Glykogen/Anteckingar.md", - "conflict-files-obsidian-git.md", - "table-export-001.xlsx", - "table-export-001.csv", - "Biokemi/Regleringar.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Nukleotider/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Nukleotider/Anteckningar.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Lipider/Instuderingsuppgifter.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Kolhydrater/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Kemiska bindingar/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Kemiska bindingar/Anteckningar.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Hemoglobin/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Cellmembran/Instuderingsfrågor.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Från aminosyror till proteiner/Anteckningar II.md", - "Biokemi/Makromolekyler/Cellmembran/Slides.pdf.pdf", - "Biokemi/Gamla tentor/tools/simple_update_tags.py", - "Biokemi/Gamla tentor/tools/update_tags.py", - "Biokemi/Gamla tentor/tools/topic_mapping.tsv", - "Biokemi/Gamla tentor/tools", - "Biokemi/Gamla tentor/md_only.zip", - "Biokemi/Gamla tentor.zip", - "attachments/Pasted image 20251129234842.png", - "Untitled.canvas", - "Biokemi/Metabolism/Diagram/Glycolysis_overview.svg", - "Biokemi/Metabolism/Diagram/TCA_cycle.svg", - "attachments/Pasted image 20251129235332.png", - "attachments/Pasted image 20251129235536.png", - "Biokemi/Plasmidlabb/Bilder/IMG_1976.jpg", - "Biokemi/Plasmidlabb/Bilder/IMG_1974.jpg", - "Biokemi/Plasmidlabb/Bilder/IMG_0846.jpg", - "Biokemi/Plasmidlabb/Bilder/IMG_0848.jpg", - "Biokemi/Plasmidlabb/Bilder/IMG_0845.jpg", - "Biokemi/Metabolism/👋 Introduktion till metabolismen/Untitled.canvas", - "Biokemi/Metabolism/📋 Metabolismen översikt.canvas", - "🧪 Biokemi/🏋️‍♀️ Metabolism/📋 Metabolismen översikt.canvas", - "🧪 Biokemi/🏋️‍♀️ Metabolism/👋 Introduktion till metabolismen/Untitled.canvas" - ] -} \ No newline at end of file diff --git a/wip/anki-tentafrågor.csv b/wip/anki-tentafrågor.csv index b68efbe..365b645 100644 --- a/wip/anki-tentafrågor.csv +++ b/wip/anki-tentafrågor.csv @@ -1,4 +1,4 @@ -#deck column 4 +#deck column:4 "

A) Var i cellen och i vilken metabol process sker cellandning?
B) Beskriv cellandningen med en formel.
(4p) (Max 50 ord.)

";"

3 av 4: @@ -6,29 +6,29 @@ A. I elektrontransportkedjan i mitokondriens innre membran.
B. Syre + elektroner --> H O
Själva cellandningen sker i komplex 4 i elektrontransportkedjan.

-

kategory: elektrontransportkedjan

prov: 2024-01-27

fråga: 28

";"elektrontransportkedjan";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::elektrontransportkedjan" +

kategory: elektrontransportkedjan

prov: 2024-01-27

fråga: 28

";"elektrontransportkedjan";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Elektrontransportkedjan" "

Du jobbar på labb över sommaren och har fått in en patient som du misstänker är smittad av COVID-19 (4p). (Max 200 ord.)

a) Beskriv en analysmetod för att undersöka detta.
b) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?

";"

Jag väljer att använda en ELISA, närmare bestämt en sandwich ELISA som identifierar om patienten har antigen.
I en sandwich ELISA tillsätts patientens prov till en brunn där det finns en fast antikropp, i detta fall för COVID-19. Om patienten har antigen för COVID-19 kommer dessa att binda till antikroppen. Efter detta sköljer man provet för att göra sig av med andra antigen och antikroppar. Därefter tillsätts en antikropp bunden till ett enzym, mha detta kan man få fram en färgskiftning i provet om det är positivt. Efter att den enzymbundna antikroppen tillsatts sköljer man ytterliggare en gång och tillsist tillsätter man ett substrat som inducerar en färgskiftning i provet om den enzymbunda antikroppen lyckats binda, om färgskiftning sker är provet positivt och patienten har således antigen för COVID-19.

-

kategory: utforska-proteiner

prov: 2024-01-27

fråga: 5

";"utforska-proteiner";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::utforska-proteiner" +

kategory: utforska-proteiner

prov: 2024-01-27

fråga: 5

";"utforska-proteiner";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Utforska-proteiner" "

Varför ökar entropin i en spontan reaktion? Hur kan man förklara det molekylärt? (4p)

";"

I en spontant reaktion ökar alltid entropin enligt termodynamikens lagar.
Molekyler har en förmåga att vilja sprida ut sig och således öka entropin. Detta sker genom Brownsk rörelse, alltså när molekyler ""krockar"" med varandra och ändrar riktning. Molekyler kommer röra sig mot det område där minst krockar uppstår.
Som exempel kan vi ta salt i vatten. Saltet kommer spontant att lösa upp sig i vattnet, öka entropin. Genom Brownsk rörelse, krockar mellan molekylerna, fördelas saltet i vätskan.

-

kategory: termodynamik

prov: 2024-01-27

fråga: 18

";"termodynamik";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::termodynamik" +

kategory: termodynamik

prov: 2024-01-27

fråga: 18

";"termodynamik";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Termodynamik" "

Förklara vad van der Waals krafter är och ge ett exempel på hur de kan uppkomma i en biologisk molekyl. (4p) (Max 75 ord.)

";"

Van der Waals krafter är de svagaste av bindingstyper. Runt en molekyl finns elektroner i elektronskal och vid något tillfälle är den lite mer positiv respektive negativ på ena sidan. Detta påverkar molekyler runt ikring som blir s.k. transienta dipoler. När dessa uppstår medkommer krafter mellan molekylerna som kallas van der Waals krafter/bindningar.
Ett exempel på molekyler med mycket van der Waals krafter är aromatiska aminosyror som kan packas tätt pga sin planstruktur.

Totalpoäng: 4

-

kategory: kemiska-bindingar

prov: 2024-01-27

fråga: 1

";"kemiska-bindingar";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::kemiska-bindingar" +

kategory: kemiska-bindingar

prov: 2024-01-27

fråga: 1

";"kemiska-bindingar";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Kemiska-bindingar" "

Hexokinas är ett enzym som kan använda både D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.04 mM är, och för D-fruktos = 1.7 mM. Vmax är detsamma för båda substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av båda substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (4p)

";"

Km är den koncentration substrat som behövs för att halva Vmax ska vara uppnått.
I detta fall är Km betydligt lägre för D-glukos än för D-fruktos. I och med att Km är lägre för D-glukos uppnår enzymet en högre hastighet med D-glukos eftersom koncentrationen för båda substraten var 1mM. Km för D-frukots var 1,7 mM vilket betyder att vi inte ens uppnåt halva Vmax vid koncentrationen 1 mM D-fruktos.
Eftersom Vmax är detsamma för båda substraten kan man utgå från att det substrat med lägst Km värde är det som kommer förbrukas först.
Detta stämmer också in med att glukos är det primära bränslet som vi fått lära oss på föreläsningar.

-

kategory: enzymer

prov: 2024-01-27

fråga: 19

";"enzymer";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::enzymer" +

kategory: enzymer

prov: 2024-01-27

fråga: 19

";"enzymer";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Enzymer" "

Vilka två av följande påståenden om beta-oxidationen är korrekta? (2p)

";"

A och D

-

kategory: betaoxidation

prov: 2024-01-27

fråga: 29

";"betaoxidation";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::betaoxidation" +

kategory: betaoxidation

prov: 2024-01-27

fråga: 29

";"betaoxidation";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Betaoxidation" "

Describe the allosteric regulation of hemoglobin with an example. (4p)
OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words)

";"

2 av 4: Hemoglobin is an oxygentransport protein which transport oxygen from our lungs to our muscles and tissue. Hemoglobin consists of four subunits, two alfa and two beta, with one Fe per unit.
When oxygen binds to the first Fe it moves 0,4 Å upwards, closer to the heme-group. This induce a conformatioin change in hemoglobin which increases the affinty for oxygen for the next subunit. This is why hemoglobins curve is hyperbol.
This is called cooperativity.

-

kategory: hemoglobin

prov: 2024-01-27

fråga: 4

";"hemoglobin";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::hemoglobin" +

kategory: hemoglobin

prov: 2024-01-27

fråga: 4

";"hemoglobin";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Hemoglobin" "

Vilka två av dessa lipider hittas i det eukaryota cellmembranet? (2p)

";"

A och B

-

kategory: cellmembran

prov: 2024-01-27

fråga: 16

";"cellmembran";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::cellmembran" +

kategory: cellmembran

prov: 2024-01-27

fråga: 16

";"cellmembran";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Cellmembran" "

I katabolismen hittar vi många enzymer som tillhör gruppen (välj två)

";"

A och B

-

kategory:

prov: 2024-01-27

fråga: 22

";"";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::FÖRELÄSNING" +

kategory:

prov: 2024-01-27

fråga: 22

";"";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::?" "

Varför måste ureacykeln användas vid nedbrytning av purin-nukleotider? (2p) (Max 50 ord)

";"

1 av 2: Puriner har två ringstruktur. I puriner finns det kväve och väte som bildar ammoniak vilket i höga koncentrationer är farligt för kroppen. Ureacyklen används för att göra sig av med ammoniaken genom urat och sedan urinen. AI: Nedbrytning av purinnukleotider frigör aminogrupper, som omvandlas till ammoniak via transaminering och glutamatdehydrogenas. Ammoniak är starkt toxiskt, särskilt för CNS, och måste därför oskadliggöras. Ureacykeln omvandlar ammoniak till urea, som kan utsöndras säkert via njurarna.

-

kategory: nukleotidnedbrytning

prov: 2024-01-27

fråga: 32

";"nukleotidnedbrytning";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::nukleotidnedbrytning" +

kategory: nukleotidnedbrytning

prov: 2024-01-27

fråga: 32

";"nukleotidnedbrytning";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Nukleotidnedbrytning" "

Beskriv översiktligt den allostera regleringen av glykogenfosforylas i skelettmuskel och lever, dvs de viktigaste allostera modulatorerna som reglerar enzymet i respektive vävnad. Ange om modulatorerna stimulerar eller hämmar enzymets aktivitet. Rätt kombination av alloster modulator och påverkan på enzymaktivitet krävs för poäng. (4p) (Max 75 ord)

";"

2 av 4: Glykogen fosforylas är ett av enzymen som bryter ner glykogen.
I muskler ska glykogenet brytas ner och användas som bränsle. Cellen känner av energikvoten. Detta betyder att om energikvoten är låg och vi har mycket ADP kommer enzymet att stimuleras. Om det finns mycket ATP hämmas enzymet.
@@ -79,7 +79,7 @@ I levern ska glykogenet brytas ner och reglera blodsockret mellan måltider. Om

Lever:

Glykogenfosforylas hämmas av glukos, vilket speglar höga blodglukosnivåer. Levern saknar AMP-aktivering i fysiologiskt relevant grad, eftersom dess uppgift är att frisätta glukos, inte att reglera sin egen energistatus.

-

kategory: glykogen

prov: 2024-01-27

fråga: 26

";"glykogen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::glykogen" +

kategory: glykogen

prov: 2024-01-27

fråga: 26

";"glykogen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Glykogen" "

Vilka två påståenden stämmer om splicing? (2p)

";"

A och C

-

kategory: rna-syntes

prov: 2024-01-27

fråga: 12

";"rna-syntes";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::rna-syntes" +

kategory: rna-syntes

prov: 2024-01-27

fråga: 12

";"rna-syntes";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Rna-syntes" "

Which two statements about restriction enzymes such as BamHI are correct? (2p)

(Svar markerat – Totalpoäng: 2)

";"

C och D

-

kategory: plasmid

prov: 2024-01-27

fråga: 36

";"plasmid";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::plasmid" +

kategory: plasmid

prov: 2024-01-27

fråga: 36

";"plasmid";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Plasmid" "

A) Vilka energirika föreningar bildas i ett varv i citronsyracykeln?
B) Vilken är kopplingen mellan cellens energikvot och citronsyracykeln?
(4p) (Max 75 ord.)

";"

2 av 4: @@ -108,7 +108,7 @@ AI: A) Ett varv i citronsyracykeln bildar 3 NADH, 1 FADH₂ och 1 GTP (≈ATP). B) Hög energikvot (mycket ATP, NADH) hämmar cykeln, främst via isocitratdehydrogenas och α-ketoglutaratdehydrogenas. Låg energikvot (mycket ADP, NAD⁺) stimulerar cykeln. Cykeln regleras alltså efter cellens energibehov.

-

kategory: citronsyracykeln

prov: 2024-01-27

fråga: 27

";"citronsyracykeln";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::citronsyracykeln" +

kategory: citronsyracykeln

prov: 2024-01-27

fråga: 27

";"citronsyracykeln";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Citronsyracykeln" "

Lac-operonet behövs för att uttrycka enzymer som kan bryta ner laktos (mjölksocker). Vilka två påståenden stämmer? (2p)

";"

A och D

-

kategory: kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter

prov: 2024-01-27

fråga: 13

";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter" +

kategory: kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter

prov: 2024-01-27

fråga: 13

";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter" "

Redogör för den principiella uppbyggnaden av spänningsaktiverade katjonkanaler och hur de öppnas. (4p) (Max 100 ord)

";"

2 av 4: En jonkanal består av sex olika segment. Segment 5 och 6 bildar själva centralporen medan segment 1-3 tillsammans med segment 4 bildar den spännings känsliga padeln. Segment 4 är det segment som känner av själva spänningsförändringen.
När en en spänningsförändring i membranet sker registeras detta hos padlen vilket inducerar en konformationsändring och får den att ställa sig på ""högkant"". Detta öppnar katjonkanalen och joner kan flöda in eller ut ur cellen.

AI: Spänningsaktiverade katjonkanaler består av fyra domäner (eller fyra separata subenheter) som vardera har sex transmembransegment (S1–S6). Segmentet S4 innehåller positivt laddade aminosyror och fungerar som spänningssensor. När membranet depolariseras rör sig S4 utåt, vilket drar i kopplade segment (framför allt S5–S6) och öppnar poren. En selektivitetsfilterregion bestämmer vilka katjoner som passerar. Kanalen kan även inaktiveras via en separat “inaktiveringsgrind” efter öppning.

-

kategory: transport-över-cellmembran

prov: 2024-01-27

fråga: 17

";"transport-över-cellmembran";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::transport-över-cellmembran" +

kategory: transport-över-cellmembran

prov: 2024-01-27

fråga: 17

";"transport-över-cellmembran";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Transport-över-cellmembran" "

Vilka två av nedanstående metaboliter ingår i glykolysen?

";"

C och D

-

kategory: glykolysen

prov: 2024-01-27

fråga: 23

";"glykolysen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::glykolysen" +

kategory: glykolysen

prov: 2024-01-27

fråga: 23

";"glykolysen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Glykolysen" "

Mutationer i genen som kodar för enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas kan leda till ett defekt enzym vilket i sin tur kan orsaka hemolytisk anemi i vissa situationer. Vilken är grundorsaken till detta? (2p) (Max 50 ord)

";"

1 av 2: Glukos 6-fosfatdehydrogenas är det första enzymet i pentosfosfatvägen, som körs för att bilda NADPH och ribos 5-fosfat.
Vid deffekt i detta enzym bildas inte tillräckligt med NADPH som skyddar mot reaktiva syreföreningar. Detta är speceillt farligt för t.ex. eretrocyter som saknar mitokondrier och måste få allt sitt NADPH från pentosfofsfatvägen. AI: Glukos-6-fosfatdehydrogenas behövs för att bilda NADPH i pentosfosfatvägen. NADPH håller glutation reducerat, vilket skyddar erytrocyter mot oxidativ skada. Vid enzymdefekt saknar cellen detta skydd → oxidativ stress skadar membran och hemoglobin → erytrocyterna hemolyserar.

-

kategory: pentosfosfatvägen

prov: 2024-01-27

fråga: 33

";"pentosfosfatvägen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::pentosfosfatvägen" +

kategory: pentosfosfatvägen

prov: 2024-01-27

fråga: 33

";"pentosfosfatvägen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Pentosfosfatvägen" "

Förklara hur arsenikförgiftning påverkar metabolismen och varför liknande påverkan ses vid alkoholism. (4p) (Max 120 ord)

";"

3 av 4: Arsenit har affiniet för sulfhydrylgrupper. En viktig del i PDH komplexet är den arm som för intermediärerna mellan E1, E2 och E3. Denna arm bygger på just svavel. Armen inhiberas således av arsenit när bindningar mellan arsenit och armen bildas vilket medför att vi inte kan producera lika mycket eller ingen acetyl-CoA. Utan acetyl-CoA kan vi inte köra citronsyracyklen och således inte få fram NADH och FADH2 till elektrontransport kedjan.
Alkholism leder till liknande effekter då de polära alkholerna kan binda till den intermediär-transportrande armen och inhibiera PDH komplexet.
PDH=Pyruvat dehydrogenas

-

kategory: integrering-av-metabolismen

prov: 2024-01-27

fråga: 24

";"integrering-av-metabolismen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::integrering-av-metabolismen" +

kategory: integrering-av-metabolismen

prov: 2024-01-27

fråga: 24

";"integrering-av-metabolismen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Integrering-av-metabolismen" "

![[Pasted image 20251129235332.png]] På bilden syns en eukaryot replikationsgaffel.

A) Ange för positionerna a, b, c och d om de motsvarar en 5’ eller 3’-ände.
@@ -160,11 +160,11 @@ d = 5´

B) Leadning strand
C) Lagging strand

-

kategory: dna-replikation

prov: 2024-01-27

fråga: 10

";"dna-replikation";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::dna-replikation" +

kategory: dna-replikation

prov: 2024-01-27

fråga: 10

";"dna-replikation";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Dna-replikation" "

Var binder histon H1? Vilken roll spelar detta protein? (4p)

";"

Histon 1, H1, upptäcktes senare än de andra histonen, H2A, H2B, H3 och H4.
H1 har i uppgift att stabilisera och binder till linker DNA som finns mellan ""histonpärlorna""

-

kategory: dna-replikation

prov: 2024-01-27

fråga: 9

";"dna-replikation";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::dna-replikation" +

kategory: dna-replikation

prov: 2024-01-27

fråga: 9

";"dna-replikation";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Dna-replikation" "

Vilket av följande påståenden är korrekta avseende reglering av den intracellulära kolesterolhalten in vivo? (2p)

";"

C och D

-

kategory: kolesterol

prov: 2024-01-27

fråga: 34

";"kolesterol";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::kolesterol" +

kategory: kolesterol

prov: 2024-01-27

fråga: 34

";"kolesterol";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Kolesterol" "

Beskriv i detalj hur terminationssteget i proteinsyntesen fungerar med särskilt fokus på funktionen av stoppkodon och ribosomens struktur. Förklara även hur Release Factor 1 (RF1) bidrar till processen. (4p) (Max 150 ord)

";"

3 av 4: Ribosomen består av två subenheter, hos människan heter dessa 40 och 60. Den lilla subenheten, 40, har i uppgift leta efter starkodonet men också känna av stoppkodonet. Den stora subenheten, 60, har i uppgift att katalysera inbindingen av rätt aminosyra till en växande aminosyra sekvens i P-site.
I terminations steget kommer ribosomen, 40 enheten, att känna av en cleavage signal som får RF1 att avsluta translationen. Cleavage signal är alltså ett stoppkodon. Det som sker är att RF1 kommer klyva den nu färdig byggda aminosyra sekvens som växt fram i P-site så att den transporteras till sin ämmnade destination.

-

kategory: translation

prov: 2024-01-27

fråga: 14

";"translation";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::translation" +

kategory: translation

prov: 2024-01-27

fråga: 14

";"translation";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Translation" "

Vilka två påståenden om kompetitiva hämmare är korrekta? (2p)

";"

A och C

-

kategory: enzymer

prov: 2024-01-27

fråga: 20

";"enzymer";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::enzymer" +

kategory: enzymer

prov: 2024-01-27

fråga: 20

";"enzymer";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Enzymer" "

Syntes av heme beror på kroppens järninnehåll. Beskriv hur detta sker. (4p)

";"

AI: Hemesyntesen styrs av hur mycket järn som finns i cellen genom reglering av ALA-syntas (erytroid isoform). När järn är lågt binder IRP till en IRE-sekvens i 5’-änden av ALAS-mRNA och blockerar translationen, vilket bromsar hemesyntesen. När järn är tillräckligt släpper IRP → ALA-syntas kan översättas → hemesyntesen ökar. På så sätt matchas hemeproduktionen med tillgängligt järn.

-

kategory: heme

prov: 2024-01-27

fråga: 30

";"heme";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::heme" +

kategory: heme

prov: 2024-01-27

fråga: 30

";"heme";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Heme" "

Hur kan man bestämma släktskap mellan olika arter med DNA-teknik och varför fungerar det? (4p)

";"

Genom att sekvensera DNA kan man se hur mycket som stämmer överens mellan olika arter. Även om majoriteten av vårt DNA är sig likt hos många arter kan man ändå se skillnader på t.ex. mutationer.
För att exemplifiera: DNA't hos en människa och en orangutang är mycket likt varandra, men pga DNA'ts ordning, proteinveckning och epigentik kan det uttryckas väldigt olika och således ge upphov till olika utseende, beetende och andra egenskaper. Således kan okika arter vara nära besläktande med varandra, alltså ha liknade DNA, men ändå vara olika arter.

-

kategory: evolution

prov: 2024-01-27

fråga: 15

";"evolution";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::evolution" +

kategory: evolution

prov: 2024-01-27

fråga: 15

";"evolution";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Evolution" "

Vilka två av följande påståenden stämmer för ATP? (2p)

";"

C och D

-

kategory: introduktion-till-metabolismen

prov: 2024-01-27

fråga: 21

";"introduktion-till-metabolismen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::introduktion-till-metabolismen" +

kategory: introduktion-till-metabolismen

prov: 2024-01-27

fråga: 21

";"introduktion-till-metabolismen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Introduktion-till-metabolismen" "

Vilka två av följande påståenden relaterade till aminosyrametabolism är korrekta? (2p)

";"

B och D

-

kategory: aminosyrametabolism

prov: 2024-01-27

fråga: 31

";"aminosyrametabolism";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::aminosyrametabolism" +

kategory: aminosyrametabolism

prov: 2024-01-27

fråga: 31

";"aminosyrametabolism";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Aminosyrametabolism" "

Vilka två av nedanstående påståenden stämmer för glukoneogenes? (2p)

";"

A och D

-

kategory: glukoneogenes

prov: 2024-01-27

fråga: 25

";"glukoneogenes";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::glukoneogenes" +

kategory: glukoneogenes

prov: 2024-01-27

fråga: 25

";"glukoneogenes";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Glukoneogenes" "

Telomeras är ett omvänt transkriptas. Vad använder detta enzym som templat (mall)? Nämn också två typer av celler i vilka detta enzym återfinns. (4p)

";"

Telomeras har med sig en egen RNA sekvens som den använder som mall när det ska förlänga telomererna. Detta enzym återfinns i t.ex. stamceller och cancer celler.

-

kategory: kromatin

prov: 2024-01-27

fråga: 11

";"kromatin";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::kromatin" +

kategory: kromatin

prov: 2024-01-27

fråga: 11

";"kromatin";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Kromatin" "

Vilka två nedanstående påståenden är korrekta? (2p)

";"

B och C

-

kategory: nukleotider

prov: 2024-01-27

fråga: 8

";"nukleotider";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::nukleotider" +

kategory: nukleotider

prov: 2024-01-27

fråga: 8

";"nukleotider";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Nukleotider" "

I en studie utvärderas effekten av en ny blodtryckssänkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten från studien visar ett p-värdet på 0.03 och ett 95% konfidensintervall på 6-17 mmHg. Diskutera vad dessa resultat ger oss för information och huruvida nollhypotesen kan förkastas. (4p) (Max 100 ord).

";"

2 av 4: Detta resultat visar att nollhypotesen kan förkastas då p-värdet är under 0,05 då det finns sk. statistisk signifikans. Hade p-värdet varit över 0,05 hade man inte kunnat förkasta nollhypotesen.
Vidare visar konfidensintervallet att 95% av de som fick den blodtryckssänknade medicinen fick ett lägre blodtryck med 6-17 mmHg.

AI: p-värdet 0,03 innebär att om nollhypotesen (ingen skillnad i medelblodtryck) vore sann, skulle en så här stor eller större skillnad uppstå bara i cirka 3 % av fallen. Nollhypotesen kan därför förkastas vid 5 %-nivån. Ett 95 % konfidensintervall på 6–17 mmHg innebär att vi med 95 % säkerhet skattar den sanna medelreduktionen i blodtryck till mellan 6 och 17 mmHg, och eftersom intervallet inte innehåller 0 talar det också för en statistiskt signifikant blodtryckssänkande effekt.

-

kategory: introduktionslaboration

prov: 2024-01-27

fråga: 35

";"introduktionslaboration";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::introduktionslaboration" +

kategory: introduktionslaboration

prov: 2024-01-27

fråga: 35

";"introduktionslaboration";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Introduktionslaboration" "

Lista fyra egenskaper hos en alfahelix. (4p) (Max 75 ord.)

";"

3 av 4: 1. Har en konstant diameter.
2. Har kvävebaserna innåt och fosfatgrupperna och sockret utåt. (Pga hydrofob/hydrofil)
3. Kan polymeriseras till beta flaks liknande strukturer och bilda amyloider => Sjukdom.
4. Kan bilda transmembran-alfahelixar om det finns mycket hydrofoba aminosyror. Går att undersöka genom hydropatiplot.

-

kategory: från-aminosyror-till-proteiner

prov: 2024-01-27

fråga: 3

";"från-aminosyror-till-proteiner";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::från-aminosyror-till-proteiner" +

kategory: från-aminosyror-till-proteiner

prov: 2024-01-27

fråga: 3

";"från-aminosyror-till-proteiner";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Från-aminosyror-till-proteiner" "

Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och proteoglykaner. (4p) (Max 150 ord)

";"

2 av 4: Glykoproteiner och proteoglykaner är båda former av glykokonjugat och består båda av proteiner och socker. Glykoproteiner är väldigt långa och repetativa, tillskillnad från proteoglykaner.
Både glykoproteiner och proteoglykaner finns ut mot ECM och har något att göra med cellens kommunikation/interaktion med andra celler, bakterier och virus. De kan också utgöra skydd.
Glykoproteiner kan vara O-länkade eller N-länkade. Det vill säga om de är länkade via syret (O) i serin eller teronins funktionella grupp eller via kvävet (N) i aspargins funktionella grupp.

-

kategory: kolhydrater

prov: 2024-01-27

fråga: 7

";"kolhydrater";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::kolhydrater" +

kategory: kolhydrater

prov: 2024-01-27

fråga: 7

";"kolhydrater";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Kolhydrater" "

Rita den principiella strukturen för en glykolipid. (4p)

";" -

kategory: cellmembran

prov: 2024-01-27

fråga: 6

";"cellmembran";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::cellmembran" +

kategory: cellmembran

prov: 2024-01-27

fråga: 6

";"cellmembran";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Cellmembran" "

Vilka två av nedanstående aminosyror är de mest troliga att förekomma mot ytan av ett cytoplasmatiskt protein?

";"

B och D

-

kategory: från-aminosyror-till-proteiner

prov: 2024-01-27

fråga: 2

";"från-aminosyror-till-proteiner";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::från-aminosyror-till-proteiner" +

kategory: från-aminosyror-till-proteiner

prov: 2024-01-27

fråga: 2

";"från-aminosyror-till-proteiner";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Från-aminosyror-till-proteiner" "

Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekt/korrekta? (1p)

Välj ett eller flera alternativ:

";"

A och C

-

kategory: pentosfosfatvägen

prov: 2022-01-29

fråga: 28

";"pentosfosfatvägen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::pentosfosfatvägen" +

kategory: pentosfosfatvägen

prov: 2022-01-29

fråga: 28

";"pentosfosfatvägen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Pentosfosfatvägen" "

Fråga 5

A. Hur många vätebindningar finns i AT resp. GC baspar?
B. Hur påverkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)

";"

A.
@@ -286,20 +286,20 @@ GC har 3 vätebidningar

Detta gör att vätebidningarna mellan G och C är stabilare eftersom det finns fler bidningspunkter.
AT-bidningarna som har färre bindningspunkter /par är därmed ostabilare, detta är något som kan utnyttjas vid bl.a. transkription, eftersom DNA blir mer lättsmält vid AT-rika sekvenser som TATA-boxen.

-

kategory: nukleotider

prov: 2022-01-29

fråga: 5

";"nukleotider";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::nukleotider" +

kategory: nukleotider

prov: 2022-01-29

fråga: 5

";"nukleotider";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Nukleotider" "

För ett enzym är Michaelis-Mentens konstant (K_M) 15 mM. Vid en substratkoncentration på 5 mM, vad är förhållandet mellan reaktionshastigheten V och den maximala reaktionshastigheten V_max? Motivera ditt svar. (Max 150 ord) (2p) ![[Pasted image 20251128081722.png]]

";"

Reaktionshastigheten vid 5mM är alltså en fjärdedel av hastigheten vid Vmax

-

kategory: enzymer

prov: 2022-01-29

fråga: 18

";"enzymer";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::enzymer" +

kategory: enzymer

prov: 2022-01-29

fråga: 18

";"enzymer";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Enzymer" "

A) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en vätebindning kan bildas. Ange vilka atomer som är donator respektive acceptor i vätebindningen.
B) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en jonbindning kan bildas vid pH = 7.

";"

a) Serin syre är donator, Asparagin kväve är acceptor
b) Lysin, Aspartat

-

kategory: från-aminosyror-till-proteiner

prov: 2022-01-29

fråga: 1

";"från-aminosyror-till-proteiner";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::från-aminosyror-till-proteiner" +

kategory: från-aminosyror-till-proteiner

prov: 2022-01-29

fråga: 1

";"från-aminosyror-till-proteiner";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Från-aminosyror-till-proteiner" "

I en av delreaktionerna som katalyseras av chymotrypsin krävs närvaro av vatten, medan i en annan delreaktion krävs det att inget vatten är närvarande. Vilka är dessa delreaktioner och varför krävs närvaro respektive frånvaro av vatten i de respektive stegen? (Max 150 ord) (2p)

";"

I delreaktion 1 krävs inget vatten, då his tar emot vätet från asp som gör en nukleofilattack på den inkommande peptidbidningen.
I delreaktion 2 krävs vatten, för att den peptiden ska klyvas och släppa från chymotrypsin

-

kategory: enzymer

prov: 2022-01-29

fråga: 19

";"enzymer";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::enzymer" +

kategory: enzymer

prov: 2022-01-29

fråga: 19

";"enzymer";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Enzymer" "

Vilket/vilka av följande påståenden relaterade till nukleotiders nedbrytning är korrekt/korrekta? (1p)

Välj ett eller flera alternativ:

";"

Rätt svar 1. C

-

kategory: nukleotidnedbrytning

prov: 2022-01-29

fråga: 29

";"nukleotidnedbrytning";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::nukleotidnedbrytning" +

kategory: nukleotidnedbrytning

prov: 2022-01-29

fråga: 29

";"nukleotidnedbrytning";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Nukleotidnedbrytning" "

Fråga 4

Vilken/vilka av dessa är en omega-3 fettsyra? (1p) ![[Pasted image 20251128081622.png]]

@@ -324,7 +324,7 @@ I delreaktion 2 krävs vatten, för att den peptiden ska klyvas och släppa frå 1. A 2. B

-

kategory: lipider

prov: 2022-01-29

fråga: 4

";"lipider";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::lipider" +

kategory: lipider

prov: 2022-01-29

fråga: 4

";"lipider";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Lipider" "

Bacterial DNA may end up in a bacteriophage due to (choose one or more)/Bakteriellt DNA kan hamna i en bakteriofag för att (välj ett eller flera alternativ): (1p)

Välj ett eller flera alternativ:

";"

Rätt svar 1. D

-

kategory: rekombinant-dna-teknik

prov: 2022-01-29

fråga: 16

";"rekombinant-dna-teknik";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::rekombinant-dna-teknik" +

kategory: rekombinant-dna-teknik

prov: 2022-01-29

fråga: 16

";"rekombinant-dna-teknik";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Rekombinant-dna-teknik" "

Redogör för hur enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktokinas 2 regleras och spelar en central roll i glukosmetabolismen. Max 150 ord. (2p)

";"

Enzymets aktivitet styrs av hormonreglering och fosforylering.
När insulin binder in till cellens recptor stimuleras PP1. Funktionen för PP1 är att defosforylera enzymet. När fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 är defosforylerat inhiberas fosfatasdelen medan kinasdelen aktiveras. När kinasdelen är aktiverad katalyseras reaktionen där fruktos 6-fosfat blir fruktos-2,6-bisfosfat.

När glukagon binder in till cellens receptor sätter en kaskadreaktion igång där cAMP genereras, vilket aktiverar PKA. PKAs aktivitet leder till en inhibering av PP1 och en fosforylering av enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2. Fosforyleringen inhiberar kinas delen och aktiverar fosfataset. När fosfatasdelen är aktiv katalyseras reaktionen där fruktos-2,6-bisfosfat återbildas till fruktos 6-fosfat.

Detta spelar en central roll i metabolismen då hög koncentration av fruktos-2,6-bisfosfat (vilket bildas när enzymet är defosforylerat) stimulerar glykolysenzymet fosfofruktikinas 1 (som katalyserar reaktionen fruktos 6-fosfat --> fruktos 1,6-bisfosfat) samtidigt som det inhiberar glykoneogenes enzymet fruktos 1,6-bisfosfatas (som katalyserar reaktionen fruktos 1,6-bisfosfat --> fruktos 6-fosfat).

Alltså fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 styr mängden fruktos-2,6-bisfosfat vilket reglerar om cellen ska köra glykolys eller glukoneogenes.

-

kategory: integrering-av-metabolismen

prov: 2022-01-29

fråga: 22

";"integrering-av-metabolismen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::integrering-av-metabolismen" +

kategory: integrering-av-metabolismen

prov: 2022-01-29

fråga: 22

";"integrering-av-metabolismen";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Integrering-av-metabolismen" "

Beskriv uppbyggnaden av ett GPI-ankare. (2p)

";"

En GPI-ankare består av 3 olika molekyler bundna till varandra, den innersta delen fäster till cellmembranet och den yttersta delen binder till tex. en kolhydrat.

-

kategory: cellmembran

prov: 2022-01-29

fråga: 32

";"cellmembran";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::cellmembran" +

kategory: cellmembran

prov: 2022-01-29

fråga: 32

";"cellmembran";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Cellmembran" "

Redogör för mekanismen hos ATP-syntas i mitokondriens innermembran. Max 150 ord. (2p)

";"

ATP-syntas funktion är att utnyttja den elektrokemiska gradienten som skapats av de protonpumpande komplexen i ETK, för att omvandla vätejoners rörelseenergi till kemisk bidningsenergi mellan fosfatgrupperna i ATP.

Detta sker genom att vätejoner som strävar efter att ta sig från mmu genom innermembranet till matrix för att jämna ut gradienten åker in och neutraliserar en halvkanal i F0s c-ring, som roterar ett steg för varje vätejon som binder in. (När vätejonen åkt ett helt varv släpps den ut i matrix.) Rörelseenergin som skapas av rotationen i c-ringen leds genom den roterande gammasjälken till F1-enheten som finns i matrix och inducerar konformationsändringar i dess subenheter. ADP + Pi binder in i B-subeneheterna under Loose state, binds samman under Tense state och släpps ut som ATP under Open state.

-

kategory: elektrontransportkedjan

prov: 2022-01-29

fråga: 26

";"elektrontransportkedjan";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::elektrontransportkedjan" +

kategory: elektrontransportkedjan

prov: 2022-01-29

fråga: 26

";"elektrontransportkedjan";"Biokemi::Johan D - Tentafrågor::Elektrontransportkedjan" "

Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'-änden på eukaryot mRNA? (1p)

Välj ett eller flera alternativ: