Remove docs
This commit is contained in:
93
content/Föreläsningar/1001 Respirationsystemet.md
Normal file
93
content/Föreläsningar/1001 Respirationsystemet.md
Normal file
@@ -0,0 +1,93 @@
|
||||
|
||||
# Videor
|
||||
- [Översikt Anatomi](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo "Översikt Anatomi
|
||||
(https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo)"),
|
||||
- [Farynx och Larynx](https://www.youtube.com/watch?v=iixd7P0Bqn8 "Farynx och Larynx
|
||||
(https://www.youtube.com/watch?v=iixd7P0Bqn8)"),
|
||||
- [Näshålan](https://www.youtube.com/watch?v=eUJS8HcRwx4 "Näshålan
|
||||
(https://www.youtube.com/watch?v=eUJS8HcRwx4)"),
|
||||
- [Luftrörens förgrening](https://www.youtube.com/watch?v=RFAIZTgFOu4 "Luftrörens förgrening
|
||||
(https://www.youtube.com/watch?v=RFAIZTgFOu4)"),
|
||||
- [Bronkioler](https://www.youtube.com/watch?v=LKuGUiiaaPI "Bronkioler
|
||||
(https://www.youtube.com/watch?v=LKuGUiiaaPI)"),
|
||||
- [Alveoler](https://www.youtube.com/watch?v=v_3BDn73rQg "Alveoler
|
||||
(https://www.youtube.com/watch?v=v_3BDn73rQg)"),
|
||||
|
||||
# Målbeskrivning
|
||||
|
||||
**Anatomi**
|
||||
- luftvägarnas konstruktion och funktion
|
||||
- larynx funktioner (översiktligt)
|
||||
- lungans konstruktion och dess koppling till gasutbytet
|
||||
- andningsorganens omgivningar (ansiktsskelett, pleura, bröstkorg, diafragma)
|
||||
- andningsarbetet och grundläggande andningsmekanik
|
||||
Koncept
|
||||
- respirationens huvuduppgift med översiktlig tillhörande anatomi (viktiga strukturer anges i föreläsningen och är boxade)
|
||||
|
||||
**Histologi**
|
||||
- Näshåla, nasopharynx, oropharynx, larynx, epiglottis, trachea, extrapulmonära bronker, intrapulmonära bronker, bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler, alveolargång, alveolarsäck, alveol.
|
||||
- **Näshåla:** Respiratoriskt epitel, flerradigt: cilierade celler, bägarceller, basala celler/stamceller, borstceller, ”endokrina” celler. Lamina propria, seromukösa körtlar, venösa kärlplexa, lymfkärl.
|
||||
- Olfaktoriskt epitel: bipolära neuron, stödjeceller, basalaceller/stamceller. OBP. axonbuntar, Bowmans körtlar.
|
||||
- **[[Epiglottis]]** Elastiskt brosk, respiratoriskt epitel, flerskiktat skivepitel.
|
||||
- **Stämband**: flerskiktat skivepitel.
|
||||
- **Trachea och extrapulmonära bronker:** Flerradigt epitel, lamina propria, submukosa, slemkörtlar. Hyalint brosk, hästskoformat, adventitia.
|
||||
- **Lunga:** omgiven av bindväv och pleura (mesotel). Elastiska fibrer i hela lungans bindväv.
|
||||
- **Intrapulmonära bronker:** Broskplattor, gradvis förändring av epitel, lamina propria, körtlar, glattmuskel.
|
||||
- **Bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler:** Inget brosk, flerradigt till kubiskt epitel, cilierade celler, Clara-celler, surfaktant, glattmuskel.
|
||||
- **Alveoler:** Kontinuerliga kapillärer; pneumocyt typ I, diffussionsbarriär. Pneumocyt typ II, surfaktant, lamellära kroppar, stamceller. Lungmakrofager, Kohns porer.
|
||||
Koncept:
|
||||
- De anatomiska delarna av respirationssystemet
|
||||
- Histologisk uppbyggnad och funktionen av nässlemhinnan, det respiratoriska epitelet och det olfaktoriska epitelet.
|
||||
- Histologisk uppbyggnad och funktion av epiglottis och stämband
|
||||
- Histologisk uppbyggnad av trachea och bronker.
|
||||
- Beskriva den gradvisa förändringen i bronkträdets slemhinna från trakea och neråt.
|
||||
- Bronkiolernas histologi
|
||||
- Alveolernas histologiska uppbyggnad, cellernas funktion, blod/luft-barriärens uppbyggnad.
|
||||
|
||||
|
||||
# Demokompendie
|
||||
|
||||
RESPIRATIONSSYSTEMET (kapitel 19; plate 69 - 73)
|
||||
1. NÄSHÅLAN
|
||||
Näshålan, utom dess tak, är beklädd med respiratoriskt epitel, ett flerradigt cylinderepitel med
|
||||
cilier. Bägarceller utgör hos människa 1/3 av cellpopulationen. I lamina propria finns såväl
|
||||
mukösa som serösa körtlar, glandulae nasales. Näshålans tak bekläds av ==olfaktoriskt==
|
||||
==epitel/luktepitel==, med sinnesceller, stödjeceller och basalceller (plate 69¸fig 19.3). Detta epitel
|
||||
är tjockare och bägarceller saknas. I lamina propria under luktepitelet finns Bowmans körtlar,
|
||||
serösa körtlar vars utförsgång passerar genom luktepitelet. Gången har ett enskiktat, lågt
|
||||
kubiskt epitel.
|
||||
Två serier preparat finns, båda märkta RE 1: I ett preparat, från mus, finns hela näshålan
|
||||
med. I detta preparat finner man luktepitel i näshålans tak. Det andra preparatet innehåller
|
||||
enbart en bit nässlemhinna från människa med respiratoriskt epitel, lamina propria med
|
||||
körtlar mm.
|
||||
|
||||
RE1 - nässlemhinna, järntrioxyhematein-van Gieson.
|
||||
2. EPIGLOTTIS (Fig. 7.11)
|
||||
Epiglottis är uppbyggt av ==elastiskt brosk==, täckt av ett flerskiktat oförhornat skivepitel med en
|
||||
del av undersidan täckt av respiratoriskt epitel. Det finns två olika preparatserier märkta CV12.
|
||||
En serie är specialfärgad för elastiska trådar, varför epitelen är svåra att urskilja. En serie är
|
||||
färgad med htx/eosin, här ses även epitel och andra strukturer tydligt.
|
||||
CV12 – epiglottis, orcein eller htx/eosin.
|
||||
3. TRACHEA (plate 71; Fig 19.6; 19.9)
|
||||
Luftstrupens lumen är beklätt med ett flerradigt cylinderepitel med cilierade celler och
|
||||
bägarceller, dvs. ==respiratoriskt epitel==. I submukosan finns blandade körtlar, gll. tracheales.
|
||||
Som en hästsko kring trachea med öppningen bakåt ligger hyalint brosk utanför submukosan.
|
||||
I den bakre väggen förbinds broskändarna av glatt muskulatur (m. trachealis). Organet omges
|
||||
av adventitia. RE2 -trachea, Htx-eosin
|
||||
4. BRONKER och LUNGA (plate 72 och 73; fig 19.11, 19.14,19.20, 19.21.)
|
||||
Lobarbronker och segmentbronker liknar trachea, men brosket delas upp i plattor i stället för
|
||||
en sammanhängande "hästsko". Då bronkträdet delar sig minskar brosket i väggen successivt
|
||||
och ersätts med glattmuskel. ==Bronkiol== kallas luftvägen när diametern efter delningar har
|
||||
minskat till ca 1 mm och det inte längre finns något brosk i väggen. Epitelet är i början av
|
||||
bronkträdet respiratoriskt epitel, som i trachea, epitelet blir sedan successivt lägre, flerradigt
|
||||
kubiskt sedan enskiktat. I de terminala bronkiolerna har epitelet övergått till enskiktat kubiskt
|
||||
epitel bestående av cilierade celler och Claraceller/Clubceller. Clubcellerna sticker upp lite
|
||||
ovanför de cilierade cellerna. ==De respiratoriska bronkiolerna== har en diskontinuerlig vägg med
|
||||
enskiktat kubiskt epitel. Väggen avbryts av ==alveoler== som öppnar sig mot den respiratoriska
|
||||
bronkiolen. Från de respiratoriska bronkiolerna grenar ductuli alveolares ut sig och slutar i
|
||||
alveoler, vilka bägge avgränsas av ett lager platta epitelceller, pneumocyter typ I.
|
||||
Pneumocyter typ II är rundade och buktar in i alveolen. Mellan alveolerna syns de talrika
|
||||
==kapillärerna==. ==Lungmakrofager==, ligger oftast i alveolen men kan även finnas i bindväven mellan
|
||||
alveolerna (Fig 19.21). I anslutning till bronkiolerna ser man grenar av lungartären, samt
|
||||
ibland lymfoid vävnad.
|
||||
RE3 -bronk. RE4 -lunga, Richardsson (plastprep).
|
||||
Reference in New Issue
Block a user