Remove docs

content/Föreläsningar/0930 GI Histologi 1.md

@@ -0,0 +1,354 @@
+[# Powerpoint
+
+https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070141?wrap=1
+
+# Video
+[https://www.youtube.com/watch?v=my2URoMvdW4](https://www.youtube.com/watch?v=my2URoMvdW4 "https://www.youtube.com/watch?v=my2URoMvdW4") Digestion I [https://www.youtube.com/watch?v=2CfzZrN5d3I](https://www.youtube.com/watch?v=2CfzZrN5d3I "https://www.youtube.com/watch?v=2CfzZrN5d3I") Digestion II
+[https://www.youtube.com/watch?v=uSlmZJ9s2GQ](https://www.youtube.com/watch?v=uSlmZJ9s2GQ "https://www.youtube.com/watch?v=uSlmZJ9s2GQ") Digestion III
+
+# Målbeskrivning
+
+I
+	**Slemhinna** (mucosa): epitel m/basalmembran, lamina propria (lucker bindväv), slemproducerande körtlar i epitelet eller bindväven. I de flesta fall submucosa under slemhinnan
+	**Munslemhinna**, flerskiktat oförhornat skivepitel, lamina propria. Submukosa, spottkörtlar.
+	**Läpp**: hud, läppröda, munslemhinna.
+	**Tunga**: Flerskiktat skivepitel, skelettmuskel, papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. **Mukösa** och serösa små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
+	**Tänder**: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben,
+	periodentalligamentet.
+	**Tandutveckling**: emaljorganet, ameloblaster, odontoblaster
+	**Spottkörtlar**: Glandula parotis, submandibularis, sublingualis. Acinus/körteländstycke; skarvstycke/intercalated duct; sekretrör/striated duct; utförsgång. Serösa, mukösa och seromukösa acinini (m/Gianuzzi halvmåne); myoepiteliala celler.
+	**Tonsiller**: Tonsilla palatina, lymffolliklar, germinalcentra, flerskiktat skivepitel, kryptor celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
+
+Förekomst, funktion och histologisk uppbyggnad av slemhinnor
+Tandens uppbyggnad och embryonal tandutveckling
+Struktur och funktion för de stora spottkörtlarna. Skillnader mellan dem
+Struktur för tonsiller
+
+II
+	Mucosa: epitel, basalmembran, lamina propria, muscularis mucosa. Submucosa,
+	Meissners plexus. Muscularis externa, plexus myentericus/Auerbachs plexus. Adventitia, serosa. Mesotel. MALT.
+	**Esofagus**: Flerskiktat skivepitel, skelett- och glattmuskel. Körtlar i submukosa
+	**Magsäck (ventrikel):** Cardia, corpus, fundus, antrum, pylorus. Enskiktat cylinderepitel.
+	Foveolae/gastric pits: ytepitelceller. Tubulära körtlar: mukösa halsceller, parietalceller,
+	huvudceller/zymogenceller, endokrina celler, stamceller. Neutraliserande slem, saltsyra,
+	pepsinogen, zymogengranula, histamin, gastrin.
+
+
+--------
+	**Tunntarm**: Duodenum, jejunum, ileum. Ytforstoring genom permanenta slemhinneveck (plikae), villus, Lieberkuhns kryptor och mikrovilli. Enterocyter m/mikrovilli, bägarceller och endokrina celler. Panethceller och stamceller enbart i kryptor. Lacteal. Fenestrerade kapillärer. Glycokalyx, membranbundna enzymer, tex enterokinas (aktiverar trypsin). Brunners körtlar (duodenum). Lymfatisk vävnad, GALT. Peyers plaque (ileum).
+	**Tjocktarm**: Appendix, caecum, colon ascendens, transversum, descendens och sigmoideum. Rektum, analkanal, anus. Taenia coli, haustra coli. Kryptor, enterocyter, bägarceller, stamceller, extern och intern sfinkter.
+
+Histologisk uppbyggnad från esofagus till analkanal.
+Esofagus struktur och funktion.
+Övergången esofagus/magsäck.
+Magsäckens histologiska uppbyggnad och skillnader mellan olika delar av magsäcken.
+Slemhinnans celltyper, funktion och lokalisation.
+Histologisk uppbyggnad av tjocktarmens vägg.
+Skillnad mellan colon och rektum. Funktion för tjocktarm.
+Övergång rektum/analkanal
+
+III
+	**Lever**: Hepar, lobus dexter, sinister, quadratus och caudatus.
+	Hilus. arteria hepatica, vena porta. Venöst portakretslopp.
+	Leverlobulus. Hepatocyter. Gallcanaliculi. Periportalt
+	fält/portatriad: artär, ven gallgång, lymfkärl. Sinusoider,
+	centralven, Kupfferceller. Ito-celler/hepatic stellate cell. A-
+	vitamin.
+	**Gallgångar, gallblåsa**: Ductus hepaticus dx och sin. Ductus
+	cysticus, ductus choledochus. Gallblåsa/ vesica fellae. Enskiktat
+	cylinderepitel,
+	lamina propria, ingen submucosa, muskularis externa,
+	adventitia, adventitia eller serosa. Galla, gallsalter.
+	**Pankreas, Bukspottkörteln**: Exokrin del: serösa acini, långa
+	Histologisk uppbyggnad av en leverlobulus.
+	Funktion och organisation av ingående celler.
+	Strömningsriktning för blod, galla och lymfa.
+	Struktur och funktion för gallblåsan. skarvstycken/intercalated ducts,
+	utförsgångar. Inga myoepiteliala celler, inga sekretrör/striated
+	ducts. Matsmältningsenzymer i zymogengranula.
+	Endokrin del: Langerhans cellöar/pankreasöar. Endokrina
+	celler, fenestrerade kapillärer. Alfa- och betaceller. Glucagon,
+	insulin.
+	
+Histologisk uppbyggnad av en leverlobulus.
+Funktion och organisation av ingående celler.
+Strömningsriktning för blod, galla och lymfa.
+Struktur och funktion för gallblåsan.
+Struktur och funktion för pancreas exokrina och endokrina del.
+Översiktlig funktion för Glucagon och insulin
+Känna till diabetes typ I och II
+
+# Demokompendie
+
+MUN OCH TÄNDER (kapitel 16; plate 48 - 55)
+1. LÄPP (plate 48)
+Läpparna bekläds av tre sorters epitel. Mest perifert, tunn hud med ett flerskiktat förhornat
+skivepitel, hårfolliklar, talg- och svettkörtlar. Det ==läppröda== partiet är täckt av tunn hud, med
+extra tunt förhornat lager, med bindvävspapiller som skjuter högt upp mot ytan. Hårfolliklar
+saknas. På insidan övergår epitelet till i ett oförhornat flerskiktat skivepitel, typiskt för
+munslemhinnan. Centrum av läppen består av ==tvärstrimmig muskulatur== (m. orbicularis oris). I
+lamina propria kan man på läppens insida finna små spottkörtlar.
+MT6 -läpp.
+2. TANDANLAG, TIDIGT - SENT (Fig 16.11)
+Preparat från tidigt tandanlag och sent mer välutvecklat tandanlag finns. Båda preparaten har
+beteckningen MT7.
+==Tidigt anlag==: Anlaget ligger i det blivande alveolarutskottet, och har förbindelse med det orala
+epitelet via lamina dentalis. Runt anlaget ligger en bindvävskapsel. Ameloblaster och
+odontoblaster är ännu ej utdifferentierade. Perifert, närmast lamina dentalis, ligger det yttre
+emaljepitelet. På ett ställe syns en inbuktning i anlaget, utgörande det inre emaljepitelet, från
+detta lager bildas senare tanden. Mellan det yttre och inre emaljepitelet kan i en del preparat
+reticulum stellate skönjas. Tandpapillen, den blivande pulpan, utgörs av den bindväv som
+buktar in mot inre emaljepitelet. Innanför det inre emaljepitelet ligger stratum intermedium.
+==Senare anlag==: I vissa preparat är tandanlaget mer utvecklat. ==Ameloblaster och odontoblaster==
+har nu utdifferentierats. Reticulum stellate har tryckts samman och syns ej så bra. Under de
+cylindriska ameloblasterna ligger utlöst emalj. I en del preparat finns rester av emaljmatrix
+kvar mellan ameloblastlagret och dentinet. Mellan dentinet och perifera pulpan ligger
+odontoblaster. I hela dentinet syns tydliga kanaler i vilka odontoblasternas utskott ligger.
+3. HEL TAND (Fig 16.8)
+Tanden har urkalktats varför emaljen har lösts bor. Man kan se tandköttet/gingivan, ==dentin==,
+cement, periodontalligamentet och alveloarbenet. Rotcementet utkläder dentinet från emalj-
+gränsen till ändan av roten. Det är acellulärt närmast emaljen och cellulärt längst ned. De i
+cementet förekommande cellerna, cementocyterna, ligger i lakuner, vilka kommunicerar via
+canaliculi. Detta ger cellerna ett spindelliknande utseende.
+MT11 (ej i alla lådor) slipsnitt, längs eller tvärs. MT19, tand in situ (OBS! I MT19 är
+emaljen utlöst genom urkalkningsprocessen).
+4. TUNGA (plate 48 - 50; Fig 16.4-6)
+Tungans yta är täckt av ett flerskiktat skivepitel. Under detta finns en tunn lamina propria som
+skjuter upp i epitelet. På tungans ovansida finns talrika ==papillae filiforme== med förhornade
+toppar. Denna papillform dominerar på tungspetsen. ==Papillae fungiforme==, som är färre till
+antalet, har en rundad topp och skjuter upp ovanför ytan. De har en tydlig kärna av bindväv,
+lamina propria, och i vissa fall ses smaklökar. Mot tungroten finns en tredje typ av papill,
+==papillae vallatae (papilla circumvallata),== som är stora runda vårtliknande strukturer omgivna
+av en "vallgrav". I deras centrala delar finns bindväv, lamina propria. I papillens epitel finns
+==smaklökar==, lökformade strukturer som sträcker sig genom hela epitelet, vinkelrätt mot ytan. I
+anslutning till papilla vallatae finns serösa körtlar, ==x==, som mynnar i
+vallgraven botten. Muskelvävnaden i tungan består av skelettmuskulatur som ligger som ett
+tredimensionellt nätverk, där muskelcellerna löper i alla riktningar, vilket ger ett karaktäristiskt
+utseende på muskulaturen i ett snitt av tungan. Buntar av muskelfibrer omges av ett rikligt
+perimysium, i vilket blodkärl löper. I snitt från bakre delen av tungan ses ansamlingar av
+mukösa och serösa spottkörtlar (glandulae linguales posterior). Vid tungroten finns
+tungtonsillen. Papillae foliatae (papilla foliata), slutligen, ligger långt bak på tungans kant i
+form av parallella veck som löper tvärs emot tungans längsriktning. Papillerna är täckta av
+oförhornat epitel och separeras av djupa fåror som kantas av smaklökar. De återfinns främst
+hos unga individer och kan vara svåra att identifiera hos äldre personer.
+MT1 -tungrand (plastprep). MT2 -p. vallatae, apa, HTX-eosin.
+MT3 -papilla filiformis. MT4 -papilla fungiformis, Htx-kromotrop.
+MT12 -tunga, tvärsnitt, Htx-eosin.
+5. TONSILLA PALATINA (plate 36)
+Tonsilla palatina är en ansamlig av lymfoid vävnad. Är, till skillnad från de andra lymfoida
+organen, på ovansidan täckt av ett flerskiktat plattepitel, som invagineras och bildar kryptor.
+Man ser talrika lymffolliklar i den lymfoida vävnaden.
+LY5 -tonsilla palatina, Htx-kromotrop.
+6. SPOTTKÖRTLAR (plate 51 - 53; Fig 16.28)
+Det finns tre typer av körteländstycken eller acinus: ==Serösa, mukösa och seromukösa==. I
+seromukösa acini sitter några serösa celler ovanpå de mukösa som en halvmåne, Gianuzzis
+halvmåne. Den relativa fördelningen av de olika typerna av acini varierar mellan de olika
+spottkörtlarna. Serösa celler färgas mörkare med en tydlig rund cellkärna, de mukösa cellerna
+färgas ljusare, ofta är cellkärnan tillplattad och ligger basalt i cellen.
+Glandula parotis är den största av spottkörtlarna. Den är uteslutande serös. Körteln omges
+av en välutvecklad bindvävskapsel, som skickar in septa i körteln och delar upp den i lober
+och lobuli. I lobuli finns ofta små ansamlingar av fettceller bland serösa körtelacini. Man ser
+svagt färgade ==skarvstycken== (eng. intercalated ducts) med en rad kubiska celler. I nära
+anslutning till körtelacini finns ==sekretrör== (eng. striated ducts), uppbyggda av en rad cylindriska
+celler, ofta med basal striering, betingad av basal veckbildning med anhopning av
+mitokondrier. ==Utförsgångar== av varierande storlek är oftast omgivna av bindväv. De minsta
+utförsgångarna har enkelt cylindriskt epitel, när gången blir större blir epitelet först flerradigt,
+sedan två- eller flerskiktat i de största gångarna.
+Glandula submandibularis är en blandad körtel som huvudsakligen av serösa och
+seromukösa acini. I övrigt är körteln organiserad som glandula parotis. Korta skarvstycken
+och långa sekretrör, samt utförsgångar.
+Glandula sublingualis är också en blandad körtel, men är huvudsakligen mukös. Man kan se
+enstaka helt serösa acini, men vanligare är seromukösa, bildande en Gianuzzis halvmåne.
+Skarvstycken och sekretrör ej lika tydliga som i de övriga spottkörtlarna. Utförsgångar i
+bindväven.
+OBS! Uppbyggnaden av de olika spottkörtlarna, vad beträffar proportionerna mellan serösa
+och mukösa ändstycken, varierar mycket mellan olika djurslag. Ovan givna beskrivning gäller
+humana spottkörtlar. Vissa preparat kan vara tagna från andra däggdjur med en annorlunda
+fördelning av serösa och mukösa ändstycken. Dessa preparat betecknas enbart spottkörtel i
+preparatlistan.
+MT13 -gl. parotis, Htx-eosin. MT14 -gl. sublingualis, Htx-eosin. MT15 -gl. submandibularis,
+homo, Htx-eosin. MT16 -spottkörtel, Richardson (plastprep).
+MT17 -spottkörtel, Htx (plastprep).
+
+GASTROINTESTINALKANALEN
+GENERELL UPPBYGGNAD FRÅN OCH MED ESOFAGUS (kapitel 17)
+Från och med esofagus och hela vägen ned genom digestionskanalen gäller följande
+uppbyggnad av väggen, från lumen och utåt.
+I. Mukosa = slemhinna
+Epitel på basalmembran
+Lamina propria: lucker bindväv
+Muscularis mucosa: glattmuskel
+II. Submukosa: lucker till stram bindväv, blodkärl, nerver. I submukosan finns nervplexa:
+plexus submucosae eller Meissners plexus.
+III. Muscularis externa:
+Inre cirkulärt
+Yttre longitudinellt
+Muskulaturen i muscularis externa är glatt, med undantag för övre delen av esofagus samt
+anus, där det finns tvärstrimmig muskulatur. Mellan de två muskellagren ses plexus
+myentericus eller Auerbachs plexus. Meissners och Auerbachs plexa tillhör ENS och består
+av grupper av nervceller, nervutskott och gliaceller, ofta avgränsade av bindväv.
+IV. Serosa eller adventitia
+Serosa: lucker bindväv, samt enskiktat skivepitel kallat mesotel,
+= det viscerala bladet av
+peritoneum Adventitia: bindväv som övergår i omgivande strukturers bindvävslager
+Delar av digestionskanalen med fri yta mot bukhålan täcks av serosa, medan strukturer som
+binds upp mot omgivande bindväv avslutas med adventitia.
+I anslutning till alla slemhinnor kan man finna lymfatisk vävnad i form av lymfolliklar, dessa
+ligger i allmänhet i submukosan.
+1. ESOFAGUS (Matstrupe) (plate 54, 55; Fig 17.2; 17.3; 17.4; 17.6)
+Uppbyggnad av väggen enligt ovan. Epitelet är ett tjockt, ==flerskiktat oförhornat plattepitel==. I
+submukosan och mukosan kan finnas enstaka körtlar, huvudsakligen mukösa
+(oesophaguskörtlar). I övre delen av esofagus utgörs muscularis externa av ==skelettmuskulatur==,
+medan den i nedre delen (GI2) utgörs av ==glatt muskulatur==. I den mellersta delen finns båda
+typerna av muskelceller blandade. Ytterst finns adventitia. Övergången mellan esofagus och
+ventrikeln i cardia, övre magmunnen, är distinkt och avgränsad. Man ser hur matstrupens
+flerskiktade plattepitel övergår i magsäckens enskiktade cylinderepitel (Fig 17.6).
+GI2 -esofagus, nedre delen, Htx-v. Gieson. GI3 -esofagus och ventrikel, Htx-eosin
+2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14–16)
+Övergången från matstrupen till magsäcken är mycket skarp. Epitelet övergår tvärt från
+matstrupens flerskiktade skivepitel till magsäckens cylinderepitel.
+Mukosan i magsäcken är rikt veckad och beklädd med ett enskiktat cylinderepitel =
+ytepitelceller, dessa bildar slem. Ytepitelet går ner i små håligheter, kryptor, kallade ==foveolae==
+==gastricae== (ang. gastric pits). I dessas botten mynnar en till två körtlar, ==glandulae gastricae==.
+Körtlarna är enkla tubulära körtlar som sträcker sig genom hela mukosan ner mot muscularis
+mucosa.
+Muscularis externa består av tre lager, som inte är skarpt avgränsade. Ytterst ett longitudinellt
+lager, innanför det ett cirkulärt lager och innerst mot submukosan ett snett förlöpande lager.
+I körtlarna i corpus- och fundusdelen av magsäcken ses tre typer av celler:
+3. ==Mukösa halsceller==, ligger apikalt i glandulae gastricae. Lite tillplattade celler som ligger
+mellan parietalcellerna - slemproducerande.
+4. ==Parietalceller==, i hela glandulae gastricae, men dominerar i mellersta delen av körtlarna.
+Färgas röda eller orange, producerar HCl och ”intrinsic factor”. Är relativt stor och rund till
+trekantig.
+5. ==Huvudceller==, framför allt basalt i glandulae gastricae. Färgas något mörkare än de mukösa
+halscellerna och producerar pepsin.
+Därtill finns: 4. enteroendokrina celler, kallas även APUD-celler, som dock inte kan ses utan
+specialfärgning. 5. "Stamceller" ligger i övre delen av körtlarna, ses ej utan specialfärgning.
+Preparat GI4 är från gris, grisens magsäck är mycket lik människans vad beträffar
+cellsammansättning och slemhinnans tjocklek.
+Vid cardia, övre magmunnen och vid pylorus, nedre magmunnen, saknas parietalceller och
+huvudceller, övriga celltyper finns. Körtlarna där domineras av slemproducerande celler (Fig
+17.14; 17.15; 17.16).
+Vid övergången mellan ventrikel och duodenum i pylorus - nedre magmunnen (GI7) -
+förtjockas l muscularis externa (inre cirkulärt lager) - pylorus-sphinktern. I submukosan inom
+duodenum uppträder mukösa körtlar - ==Brunners körtlar==. Lamina muscularis mucosa splittras
+upp. De för tunntarmen typiska tarmvilli ses nu. Epitelet är här uppbyggt huvudsakligen av
+enterocyter (cylindriska celler). Dessutom finns här bägarceller.
+GI3 -övergång esofagus - ventrikel. GI4 -corpus ventriculi, gris, Htx-eosin.
+GI5 corpus ventriculi, McManus. GI6 -cardia ventriculi, Richardson. GI7 -övergång pylorus
+- duodenum, Htx-eosin.
+- ------
+1. TUNNTARM (plate 59 - 61)
+Övergången från magsäcken till tunntarmen är mycket skarp. Mukosans organisation ändras
+tvärt från magsäckens foveolae och körtlar till tunntarmens villi och kryptor.
+Tunntarmen utmärks av att mukosan är försedd med fingerlika utskott: ==villi = tarmludd== (Fig.
+17.19). Vid basen av villi mynnar ==kryptor (Lieberkühns kryptor),== som kan betraktas som enkla
+tubulära körtlar. Villi och kryptor täcks av ett enradigt cylinderepitel. Merparten av cellerna
+utgörs av ==enterocyter== med välutvecklade ==mikrovilli = brush border==. Insprängt mellan
+enterocyterna finns ==bägarceller==. Mellan epitelcellerna ses varierande antal lymfocyter. I botten
+av kryptorna finns ==Panethceller== (Fig 17.23) med stora acidofila granula. Mitoser ses ibland i
+kryptorna. För att se stamceller, som inte är i mitos, och endokrina celler krävs
+specialfärgningar. Lamina propria är lucker bindväv, cellrik och innehåller immunceller,
+framför allt lymfocyter, plasmaceller och eosinofila granulocyter. Tunntarmen, utom
+duodenum, ligger intraperitonellt och avslutas således ytterst med serosa = peritoneums
+viscerala blad.
+2. DUODENUM (Tolvfingertarm) (plate 59; Fig 17.25)
+Uppbyggd som ovan. Speciellt för duodenum gäller: 
+	1. Submukosan innehåller mukösa
+körtlar: ==Brünners körtlar==. Duodenum är den enda del av tarmen där det finns körtlar i
+submukosan. 
+	2. Relativt få bägarceller och relativt lite lymfatisk vävnad. 
+	3. Duodenum har adventitia, då den ligger retroperitonealt.
+GI7 -pylorus/duodenum, HTX-eosin. GI8 -duodenum, HTX-eosin
+4. JEJUNUM - ILEUM (plate 60 och 61)
+Uppbyggda som tunntarmen beskriven ovan. Det finns inget helt säkert sätt att histologiskt
+skilja jejunum och ileum. Relativa skillnader finns:1. Antalet bägarceller ökar ju längre distalt
+i tunntarmen man kommer. 2. Mängden lymfatisk vävnad ökar ju längre distalt i tarmen man
+kommer. Den lymfatiska vävnaden ligger ofta som enskilda folliklar i bindväven. I distala
+ileum finns stora ansamlingar av lymfoid vävnad, ==Peyers plack==, med lymffolliklar belägna i
+lamina propria och submukosan (Fig 17.20). Lymffolliklar som buktar in i lumen är klädda
+med ett follikelassocierat epitel bestående av enterocyter och M-celler. Insprängt i epitelet
+finns också dendritiska celler. För att säkert urskilja dessa celler krävs specialfärgningar.
+Utspända lactealer syns centralt i villi (GI9). I prep. GI9 ses även ==Panethceller==, längst ner i
+kryptorna, med tydliga gulröda granula.
+GI9, GI13, GI14 -jejunum. GI10 -ileum.
+5. GROVTARM/TJOCKTARM (plate 62 – 64)
+Tjocktarmen saknar villi. Epitelytan är slät. Raka tubulära körtlar eller kryptor mynnar på ytan.
+Epitelet på ytan och i kryptorna är enkelt cylindriskt och består av enterocyter, liknande dem i
+tunntarmen, men med mindre välutvecklade mikrovilli, samt bägarceller. Även endokrina celler
+finns, liksom ”stamceller”
+, dessa sitter i övre delen av kryptorna.
+6. APPENDIX (plate 63; Fig 17.30)
+Blindtarmens bihang är mycket rik på ==lymfoid vävnad==, som ligger i ansamlingar. Ofta ser man
+lymffolliklar. Mukosan är organiserad i huvudsak som i kolon, men de tubulära körtlarna är
+fåtaliga, kortare och mer oregelbundna. Vanligen ses tarminnehåll i lumen. Submukosan är
+rikt vaskulariserad.
+GI15 - appendix, Htx-v. Gieson.
+7. KOLON (plate 62)
+Mukosaytan är jämn, bestående av cylindriska celler och bägarceller. Från ytan löper ==tubulära==
+==körtlar== ned (Lieberkühnska kryptor). I körtlarna är bägarceller talrikt förekommande.
+Panethceller saknas. Lamina propria är rik på lymfoid vävnad. Muscularis externa har som
+tidigare ett inre cirkulärt lager, men det yttre longitudinella lagret är uppdelat i tre distinkta
+band, ==taeniae coli==. I lumen av preparat GI16 (apa) finns fixerat tarminnehåll - växtdelar i olika
+stadier av nedbrytning.
+GI16 -kolon, GI19 –kolon
+8. REKTUM
+Mukosan är uppbyggd på samma sätt som i kolon. Bägarcellerna utgör ca 50 % av
+epitelcellerna. Det yttre lagret i muscularis externa är inte längre uppdelat i taenia coli, utan
+muscularis externa består av två kontinuerliga lager, ett yttre longitudinellt och ett inre
+cirkulär.
+GI17 -rektum (ej i alla lådor). GI18 -rektum/analkanal.
+9. ANALKANAL och ANUS (plate 64; Fig 17:32)
+Där distala rektum övergår i analkanalen, ersätts det cylindriska epitelet av ett ==flerskiktat==
+==plattepitel==. Strax distalt om denna zon ser man en förtjockning av det inre cirkulära
+muskellagret, ==inre sfinktern==. Distalt om övergången, övergår muscularis externa till att bli
+tvärstrimmig muskulatur, yttre sfinktern samt musculus levator ani. Den yttre sfinktern ses i
+allmänhet inte i preparaten. I subumukosan i anus finns rikligt med stora tunnväggiga vener,
+vilka bildar ett plexus (hemorrhoidalvener). Ytterst i anus, ändtarmsöppningen, övergår det
+flerskiktade plattepitelet till att bli förhornat, hud.
+GI18 -rektumrektum och analkanal. GI21 -anus.
+10. LEVER (Plate 65 och 66; fig 18.4; 18.9; 18.13)
+Levern byggs upp av fyra lober och ett stort antal lobuli. Centralt i varje ==lobulus== finns en
+==centralven==. Leverceller, ==hepatocyter==, radierar ut från ==centralvenen==. Mellan
+hepatocytsträngarna löper ==sinusoider==, vilka tömmer sig i centralvenen. Sinusoiderna kantas av
+endotelceller och fagocyterande ==kupfferceller==. Utanför sinusoiden ligger Disses spatium, ett
+smalt utrymme mellan blodkärlsväggen och hepatocyterna. Där återfinner man itoceller
+(stellatceller) som bland annat lagrar A-vitamin. Där flera leverlobuli möts bildas ==periportala==
+==fält==. Här ser man en gren av:
+==A. hepatica==, litet lumen, tjock vägg, i allmänhet inga blodkroppar.
+==V. porta==, stort lumen, tunn vägg, innehåller i allmänhet blodkroppar
+==Gallgång==, kubiskt eller cylindriskt epitel beroende på storleken. Dessutom finns lymfkärl och
+nerver.
+OBS. LP 1 är grislever. I detta preparat ser man tydligt de sexkantiga leverlobuli beroende på
+att det i grislever finns bindvävstråk som avdelar lobuli. Så ser det inte ut i människa och
+andra species, utan leverlobuli är där mer oregelbundet uppbyggda.
+LP1 -lever, svin, triple-stain. LP2 -lever, azan. LP4 -lever, Kupfferceller, tusch. LP5 -lever
+och gallblåsa, Htx-eosin (apa).
+11. GALLBLÅSA/GALLGÅNGAR (plate 67; Fig 18.15; 18.17)
+Gallblåsan är uppbyggd av mukosa, muscularis externa och adventitia eller serosa. Mukosan
+är veckad och bildar pseudovilli. Den består av ett enskiktat cylinderepitel med mikrovilli (i
+prep. ser det på sina ställen ut som ett flerradigt cylinderepitel, sannolikt beroende på hur
+snittet har gjorts) samt en lamina propria, bestående av lucker bindväv. Submukosa finns ej i
+gallblåsan.
+Muscularis består av buntar av glatt muskulatur, utan distinkt organisation. Gallblåsans fria
+yta är täckt av serosa, ytan som binds upp mot levern har adventitia. Adventitia är tjock och
+består av lucker bindväv med blodkärl.
+LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 –gallblåsa, homo, htx/eosin.
+12. PANKREAS (Bukspottkörteln) (plate 68; Fig 18.19; 18.22; 18.23).
+Bukspottkörteln har en större exokrin och en mindre endokrin del. Parenkymet är uppdelat i
+lober och lobuli av bindvävssepta.
+Den exokrina delen är organiserad som en serös spottkörtel, dock saknas sekretrör. Pankreas
+har i stället extra långa ==skarvstycken== (intercalated ducts). Den första delen av dessa är
+nerdragna i de ==serösa ändstyckena==, detta ser man som en lite ljusare cell som ligger mitt i acini,
+denna kallas centroacinär cell. Skarvstyckena har kubiskt epitel och har en mindre diameter
+än en acinus. ==Utförsgångar== av olika storlekar är i allmänhet omgivna av bindväv. De minsta
+utförsgångarna har enkelt cylinderepitel, de större flerradigt eller flerskiktat epitel.
+Pankreas endokrina del utgörs av isolerade grupper av celler, ==Langerhans cellöar==. Dessa
+ljusare celler är tydligt urskiljbara bland de serösa körtelalveolerna. B-cellerna som dominerar
+har en ljusare cellkärna och ligger ofta centralt i cellön. Säker identifiering kräver
+specialfärgning (Fig. 18.24).
+(I vissa preparat kan man se s.k. Vater Paccinis korpusklar, ett tryckavkännande sinnesorgan,
+som består av lamellära, koncentriska strukturer av ungefär samma storlek som en
+Langerhansk cellö eller större).
+LP8 -duodenum-pancreas. LP10 -pancreas, Htx-eosin. LP11 -pancreas, azan. LP12 -
+pankreas, triple-stain