Remove docs
This commit is contained in:
155
content/Föreläsningar/0930 Endokrina organ.md
Normal file
155
content/Föreläsningar/0930 Endokrina organ.md
Normal file
@@ -0,0 +1,155 @@
|
||||
|
||||
# Powerpoint
|
||||
https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070085?wrap=1
|
||||
# Videor
|
||||
- [[https://www.youtube.com/watch?v=WrmmxR83s7w|Översikt]]
|
||||
- [[https://www.youtube.com/watch?v=rfp4oAMYQdE|Hypofysen]]
|
||||
- [[https://www.youtube.com/watch?v=WL2_QbFuzp8|Tallkottkörtel]]
|
||||
- [[https://www.youtube.com/watch?v=6r-L7-PgIaI|Sköldkörteln]]
|
||||
- [[https://www.youtube.com/watch?v=krgPvJjkpMU|Bisköldkörtlarna]]
|
||||
- [[https://www.youtube.com/watch?v=WVZf6tQqFhk|Binjurar]]
|
||||
# Målbeskrivning
|
||||
Histology, Ross and Pawlina, kapitel 21 samt pancreas kap 18
|
||||
Anatomi, Johansson kap 12 samt pancreas kap 7
|
||||
|
||||
Hypofysen
|
||||
- Neurohypofysens delar celler och hormoner
|
||||
- Adenohypofysens delar celler och hormoner
|
||||
- portasystem
|
||||
Tallkottkörteln (Epifysen, Corpus pineale)
|
||||
* Huvudcell-melatonin
|
||||
* Hjärnsand
|
||||
* Astrocyter (glia)
|
||||
Sköldkörteln (Tyroidea)
|
||||
- Follikelceller-produktion av tyroideahormon
|
||||
- kolloid
|
||||
- parafollikulära celler-calcitonin
|
||||
Bisköldkörtlarna, Paratyroidea
|
||||
- Huvudcell-parathormon, Oxyfil cell
|
||||
Binjurebark
|
||||
- z. glomerulosa – mineralkortikoider,
|
||||
- z. fascikulata – glukokortikoider
|
||||
- z. retikularis – glukokortikoider + androgener
|
||||
Binjuremärg
|
||||
- Kromaffina celler
|
||||
- adrenalin(A)
|
||||
- noradrenalin (NA)
|
||||
----
|
||||
Pancreas
|
||||
- Langerhans cellöar
|
||||
- alfa- och betaceller
|
||||
(OBS! Se föreläsning George Birchenough GI histologi)
|
||||
|
||||
|
||||
Beskriva uppbyggnaden och den basala funktionen för de endokrina organen och deras hormoner. Använd latinska namn. Beskriva hur de olika endokrina organen ser ut och kan särskiljas i ljusmikroskopet.
|
||||
|
||||
Ytterligare nyckelbegrepp och namn
|
||||
- Endokrin signalering – principer och exempel
|
||||
- Feedback/Återkoppling (negativ) – principer och exempel
|
||||
- Olika hormon som tas upp på föreläsning – produktionsorgan och översiktlig funktion,
|
||||
målorgan alt målcell.
|
||||
- Hypothalamus – läge, översiktlig funktion
|
||||
- Hypophysis cerebri (glandula pituitaria) Hypofysen
|
||||
- Sella turcica “Turksadeln” i os sphenoidale
|
||||
- (A. hypophysialis superior/inferior) Artärer till hypofysen
|
||||
- Corpus pineale/Epihysis cerebri Tallkottkörteln
|
||||
- Glandula thyroidea – lobus dexter/sinister, isthmus Sköldkörtel och dess lober
|
||||
- Cartilago thyroidea Sköldbrosk (“Adamsäpplet”)
|
||||
- Glandulae parathyroideae Bisköldkörtlar
|
||||
- Glandulae ad-/suprarenales Binjurar
|
||||
- (Aa. Suprarenales) Artärer till binjurar
|
||||
- (V. suprarenalis) Ven från binjure
|
||||
- Pancreas Bukspottkörtel
|
||||
|
||||
# Instuderingsuppgifter
|
||||
Vilka gemensamma egenskaper kännetecknar endokrina organ?
|
||||
Regleringen av endokrina systemet sker via s k feedback, oftast negativ – vad syftar denna
|
||||
till? Vad är det som vill uppnås/bibehållas?
|
||||
Försök ge ett exempel på negativ feedback.
|
||||
Beskriv hypofysens olika lober anatomiskt, histologiskt och funktionellt (Vilka hormoner
|
||||
produceras i hypofysens olika lober? Väsentlig funktion hos dessa? Vilka celler producerar
|
||||
dem och var finns de?)
|
||||
Beskriv ett endokrint organ som styrs av hypofysen och ett som styrs på annat sätt.
|
||||
Vad kallas den endokrina körtel som primärt påverkar vår dygnsrytm? Vilket unikt
|
||||
histologiskt karakteristika innehåller denna körtel?
|
||||
Beskriv glandula thyroideas anatomiska placering, använd latinska namn och lägesord.
|
||||
Vad för slags cell är follikelcellerna? Vad kännetecknar en sådan celltyp? Vilken (näst intill)
|
||||
unik egenskap besitter thyroideas follikelceller?
|
||||
Var sitter bisköldkörtlarna, vilka celltyper finns och vad är deras funktion? Hur regleras denna
|
||||
funktion
|
||||
Beskriv viktiga skillnader mellan binjurens bark och märg.
|
||||
I binjurebarkens lager ”zona fasciculata” ser cellernas cytoplasma ut att vara vit/transparent –
|
||||
varför är det så?
|
||||
Var sitter bukspottkörteln (pancreas)? Beskriv med latinska lägesord i förhållande till
|
||||
omgivande organ/strukturer.
|
||||
Pancreas är både en exokrin och en endokrin körtel – beskriv vad som produceras i respektive
|
||||
del, vilken funktion denna produkt har (mycket kort!) och hur man histologiskt kan åtskilja de
|
||||
båda delarna:
|
||||
|
||||
# Demokompendiet
|
||||
|
||||
#### **ENDOKRINA ORGAN** (kapitel 21; plate 80 - 85)
|
||||
|
||||
##### HYPOFYS (Pituitary gland) (plate 80- 81)
|
||||
Hypofysen är ett kapselförsett tvådelat organ. Den större delen, ==adenohypofysen== (pars anterior
|
||||
(framlob)) är uppbyggd av pars tuberalis, pars intermedia och pars distalis. ==Neurohypofysen==
|
||||
(pars posterior (baklob)) består av infundibulum och ==pars neurosa.
|
||||
Celltyperna i adenohypofysen är ==kromofoba celler== samt ==kromofila celler== av två typer: acidofila
|
||||
och basofila celler. I det Pearse-färgade preparatet är de ==acidofila cellerna== gula och de ==basofila== blåröda. De kromofoba cellerna har svagt färgad cytoplasma och de saknar nästan helt granula.
|
||||
Röda blodkroppar i de talrika kapillärerna är också gula. I de övriga färgningarna är det svårare
|
||||
att skilja de tre endokrina celltyperna åt. I pars intermedia syns vesiklar fyllda med kolloid,
|
||||
blåröd i Pearse-färgningen, samt basofila celler.
|
||||
Neurohypofysen består av nervvävnad, nervutskott från cellkroppar belägna i hypothalamus,
|
||||
i vilken stråk från bindvävskapseln (pia mater) tränger in. Talrikt förekommer ==pituicyter==, en
|
||||
form av gliaceller, vars cellkärnor tydligt kan ses. Dessa är mindre än cellkärnorna i
|
||||
adenohypofysens celler och något elongerade.
|
||||
_EN3 -hypofys, Mallory. EN4 -hypofys, Pearse. EN5 -hypofys, Mygin._
|
||||
##### EPIFYS (Tallkottkörteln, corpus pineale pineal gland) (plate 82; Fig 21.11; 21.12)
|
||||
Epifysen ligger strax bakom tredje ventrikeln. Organet är omgivet av hjärnhinna (pia mater)
|
||||
från vilket bindvävssepta innehållande blodkärl tränger in. Huvudcellerna eller ==pinealocyterna==
|
||||
är svagt färgade celler med stora oregelbundet formade kärnor. ==Gliacellerna (astrocyter)== har
|
||||
mindre och mörkare cellkärnor. I human epifys finns ofta stora inlagringar av mineraliserad
|
||||
organisk matrix, huvudsakligen bestående av kalciumfosfat och -karbonat. Dessa inlagringar
|
||||
kallas ==acervuli cerebri eller hjärnsand.== Ett annat namn för hjärnsand är corpora arenacea.
|
||||
_EN6 -epifys, Htx-eosin._
|
||||
##### TYROIDEA (sköldkörteln) och **PARATYROIDEA (bisköldkörteln)** (plate 83; Fig
|
||||
21.14; 21.17, 21.19)
|
||||
Thyroidea består av folliklar som avgränsas av ett enkelt kubiskt epitel, ==follikelceller==.
|
||||
Folliklarna är fyllda med ==kolloid==. Ett fåtal parafollikulära celler kan ev. ses mot basen av
|
||||
epitelet och/eller ute i interstitiet (speciesberoende). Dessa är större än follikelcellerna och
|
||||
ljusare färgade. De parafollikulära cellerna har olika lokalisering i olika djurarter och är svåra
|
||||
att hitta. I interstitiet finns också riktigt med ==kapillärer==.
|
||||
**Parathyroidea** ligger i eller bakom thyroidea. Tre typer av celler kan särskiljas i parathyroidea:
|
||||
==huvudceller, oxyfila celler== och fettceller. Huvudcellen är den dominerande typen.
|
||||
Cytoplasman är svagt färgad och kärnan är heterogen. Oxyfila celler ligger i grupper eller
|
||||
enskilt utspridda bland huvudcellerna. De är större än huvudcellerna och färgas mera acidofilt
|
||||
(oftast rödare) jämfört med huvudcellerna. Ansamlingar av fettceller hittas med ökande ålder.
|
||||
Skilj parathyroidea från lymffoliklar som förekommer kring thyroidea! OBS! Öar av
|
||||
parathyroidea kan ibland ses i thyroideapreparat.
|
||||
_EN1-thyroidea. EN2 -parathyroidea och ibland thyroidea, Htx-eosin._
|
||||
##### BINJURE (Adrenal gland) (plate 84 -85; fig 21.21; 21.23; 21.26)
|
||||
Binjuren omges av en kapsel av bindväv i och under vilken det finns ett arteriellt kärlplexus.
|
||||
Från kapseln tränger bindvävsstråk och kärl ned i barken, cortex, vilken är uppdelad i tre lager.
|
||||
I ==zona glomerulosa==, som är ett ganska tunt lager, ligger cellerna i hopar/kluster. I ==zona fasciculata== ligger cellerna i rader (vinkelrätt mot ytan) med sinusoider/artärer emellan.
|
||||
Cellerna i zona fasciculata har ofta ett luckert utseende och kallas då spongiocyter. Detta beror
|
||||
på att kolesterol/glukokortikoidhormon lagras i cytoplasman i lipiddroppar. Under
|
||||
preparationen kommer lipiderna att lösas ut vilket ger cellerna deras utseende.
|
||||
I ==zona reticularis== ligger cellerna oregelbundet anordnade, ofta i strängar omgivna av
|
||||
sinusoider. Cellerna i detta lager är mörkare och mindre vilket ger lagret ett kompakt, mörkt
|
||||
utseende. Här finns celler med stora lipofuchsinskimrande granula, makrofager förekommer
|
||||
också i detta lager. I ==märgen== - medulla - finns fr.a. kromaffina celler. I medulla kan man se
|
||||
stora vensjöar och i sällsynta fall sympatiska ganglieceller. Dessa är stora, rundade, brunröda
|
||||
med typiskt utseende av nervceller (ljus kärna och mörk nukleol).
|
||||
|
||||
_EN7 -binjure, Htx-eosin._
|
||||
# Förberedelser
|
||||
|
||||
Hypofysen
|
||||
* Complete Anatomy: Hypofysen och hypothalamus
|
||||
* Fosterbildning, hur såg det ut Rathke's ficka ursprung
|
||||
* Hormoner: ACTH, TSH, FSH, LH, GH, PRL, ADH
|
||||
* Chromofob
|
||||
Tallkottkörteln
|
||||
*
|
||||
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user