jdahlin/medical-notes
1
0
Fork 0
Code Actions Activity

Remove docs

Browse Source
This commit is contained in:
Johan Dahlin
2025-10-14 12:27:00 +02:00
parent e189bbadaf
commit a3d812728a
101 changed files with 1231 additions and 3844 deletions
Download Patch File Download Diff File Expand all files Collapse all files

29
content/Föreläsningar/00 Index.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,29 @@
Block 1
* Kort Intro (Anne)
* Anatomisk terminlogi (Filip)
* Rörelseapparaten (Filip)
* Hjärtat och cirkulationssystemet (Isak)
* Dugga
Block 2
* Histoteknik (Video)
* Epitel (Anne)
* Bindväv och brosk (Fredrik)
* Ben och benbildning (Anne)
* Nervsystemet Anatomi (Magnus)
* Nervsystemet Histologi (Helena)
* Muskelvävnad & hjärta (Ruth)
* Blodkärl, blod och blodbildning (Fredrik)
* Dugga 2
* Webtest
* Preparat
Block 3
* Hud och Adnexa (Anne)
* Lymfatiska organ (online, Fredrik)
* [[0930 Endokrina organ]] (online, Elin)
* [[0926 GI Anatomi repetition]] (online, Elin)
* [[0930 GI Histologi 1]] (George)
* GI Histologi 2 (George)
* Respiratoriska organ (Anne & Kjell)
* Dugga 3

119
content/Föreläsningar/0926 GI Anatomi repetition.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,119 @@
#person/elin-schoultz
#föreläsning/online
#anatomi
#gi
### Mun och Munhåla
* Sagital huvud
* Os = Mun
* Cavum **oris** = Munhåla (inte os)
* Lingua = Tunga
* Mandibula = Underkäka
* Gengivae = Tandkött
* Dentes = Tänder
* Palatum = Gom
* Pharynx = Svalg
* **naso-**, **oro-**, **laringo-**
* Esophagus = Matstrupe
* Trachea = Luftstrupe
* Labiae = Läpp
* **Bucca** = Kind
* **Epiglottis** = Struplocket
* **Ductus** = utförsgång
* Frontal munhåla
* Inscivie = Framtänder
* Canina = Huggtänder
* Premolares/Molares = ?
* Palatum durum = Främre/hårda
* Palatum molle = bakre/Mjuka
* Uvula palatina = gomseglet (inte uvulae)
* **Tonsilla palatina** = lymfatisk vävnad
* Körtlar
* Glandula **parotis** = fjärills någonting (inte glandulae)
* Glandula sublingualis = under tungan
* Glandula submandibulare = under mandibulae
* **Ductus parotieus** = mynning vid 2:a molaren
* Sväljningsprocess
* Muskler involverade: m. temporalis och m. massetter
1. Tunga, finfördelar och tillförsalv
2. Flyttar mot svalget, förbereder sväljning
3. Lyfter nasopharanx så maten inte går upp i nästan
4. Vägskäl, epiglottis stänger så maten inte går ner i trachea
5. Maten går ner i esophagus
## Esophagus och Ventrikel
* Esophagus
* Går längs med trachea, börjar vid pharynx och slutar vid ventriculus
* Vidgas så att maten kommer in
* Cirkulära muskler öppnas för att förhindra bakflöde
* Longitudinella muskler gör via peristaltik att den knuffas ner åt
* Ventriculus / Ventrikel
* **AKA Gaster**
* Ser lite ut som en stor banan
* Curvatura major, curvatura minor är svängningarna
* **Cardia** vid början, nära hjärtat
* Översta delen är Fundus
* Mitten/Större delen är Corpus
* Nedre delen är Antrum
* Vid mynningen är **pylorus** portvakt (inte pyloris)
* **sphincter** pylori kontrollerar flöde ner till duodendum (inte Sphinicus)
# Tunntarm och tjocktarm
* **Tolvfingertermen**
* Ligger i anslutning till sphincter pylori
* Huvudfunktion är att öka pH, för ventrikeln skickar ut väldigt sura delar HCl
* Finns mycket NaHO3 som är bikarbonat
* Kommer galla från buksportskörteln ( pancreas )
* **papilla vateri** / duodeni major
* Tunntarmspaket
* 6-7m för en vuxen person
* Brukar slå ihop jejenum och ileum för det är svårt att se var och när de börjar
* Fungerar på samma sätt som esophagus, med
* cirkulära muskler: sammanslagning, förhindrar bakflöde
* longitudinella muskler: för vidare via pariestaltik
* Fullt med villi / kryptor med mycket mikrovilli för att öka absorvation och sekretion
* Måste gå snabbt för att undvika profilering av dåliga bakterier, därav mycket stor absorvationsyta
* **Valve ileocaecalis**: ingen riktig klaff, egentligen en sphinicute
*
* Tjocktarm
* Colon på latin
* Finns flera delar
* **Caecum** (blindtarm
* Har ett bihag **appendix vermiformis** som kan orksa blindtarmsinflammation
* Colon ascendens
* **Felxura coli dextra** (vid **Hepar**)
* **Colon transversum**
* **Flexura coli sinistra** (vid mjälte)
* Colon descendens
* **Colon sigmoideum** (svingande)
* Finns två olika muskler:
* **Taeniae** toli: håller ihop och skapar muskler
* **Haustra** toli: en som bubblar ut
* Rectum
* Heter så för att det är förhållandevis rak
* Har lite papillärer som fördröjer
* Har två muskler i **canalis analis**
* rectum **sphincter** interna: autonom
* rectum **sphincter** externa: viljestyrd till viss del
* anus
## Lever, gallvägar och pancreas
* Lever Hepar latin
* Vena Porta Hepatis
* Vena Hepatica propria
* Vena Hepatica
* Sinusoider
*
* Gallblåsa
* Bokspottskörtel la: Pancreas
* Caput
* Corpu
* Cadea

9
content/Föreläsningar/0930 Endokrina organ repetion.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,9 @@
- Hypofys (hypopysis eller glandula pituitaria)
- Adenohypofys
- Neurohypofys
- Tallskottskörteln (glandula pineale)
- Sköldskörteln (glandula thyreoida)
- Bisköldskörteln (glandula parathyreoida)
- Binjudarna (glandula adrenalia)
-

155
content/Föreläsningar/0930 Endokrina organ.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,155 @@
# Powerpoint
https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070085?wrap=1
# Videor
- [[https://www.youtube.com/watch?v=WrmmxR83s7w|Översikt]]
- [[https://www.youtube.com/watch?v=rfp4oAMYQdE|Hypofysen]]
- [[https://www.youtube.com/watch?v=WL2_QbFuzp8|Tallkottkörtel]]
- [[https://www.youtube.com/watch?v=6r-L7-PgIaI|Sköldkörteln]]
- [[https://www.youtube.com/watch?v=krgPvJjkpMU|Bisköldkörtlarna]]
- [[https://www.youtube.com/watch?v=WVZf6tQqFhk|Binjurar]]
# Målbeskrivning
Histology, Ross and Pawlina, kapitel 21 samt pancreas kap 18
Anatomi, Johansson kap 12 samt pancreas kap 7
Hypofysen
- Neurohypofysens delar celler och hormoner
- Adenohypofysens delar celler och hormoner
- portasystem
Tallkottkörteln (Epifysen, Corpus pineale)
* Huvudcell-melatonin
* Hjärnsand
* Astrocyter (glia)
Sköldkörteln (Tyroidea)
- Follikelceller-produktion av tyroideahormon
- kolloid
- parafollikulära celler-calcitonin
Bisköldkörtlarna, Paratyroidea
- Huvudcell-parathormon, Oxyfil cell
Binjurebark
- z. glomerulosa – mineralkortikoider,
- z. fascikulata – glukokortikoider
- z. retikularis – glukokortikoider + androgener
Binjuremärg
- Kromaffina celler
- adrenalin(A)
- noradrenalin (NA)
----
Pancreas
- Langerhans cellöar
- alfa- och betaceller
(OBS! Se föreläsning George Birchenough GI histologi)
Beskriva uppbyggnaden och den basala funktionen för de endokrina organen och deras hormoner. Använd latinska namn. Beskriva hur de olika endokrina organen ser ut och kan särskiljas i ljusmikroskopet.
Ytterligare nyckelbegrepp och namn
- Endokrin signalering – principer och exempel
- Feedback/Återkoppling (negativ) – principer och exempel
- Olika hormon som tas upp på föreläsning – produktionsorgan och översiktlig funktion,
målorgan alt målcell.
- Hypothalamus – läge, översiktlig funktion
- Hypophysis cerebri (glandula pituitaria) Hypofysen
- Sella turcica “Turksadeln” i os sphenoidale
- (A. hypophysialis superior/inferior) Artärer till hypofysen
- Corpus pineale/Epihysis cerebri Tallkottkörteln
- Glandula thyroidea – lobus dexter/sinister, isthmus Sköldkörtel och dess lober
- Cartilago thyroidea Sköldbrosk (“Adamsäpplet”)
- Glandulae parathyroideae Bisköldkörtlar
- Glandulae ad-/suprarenales Binjurar
- (Aa. Suprarenales) Artärer till binjurar
- (V. suprarenalis) Ven från binjure
- Pancreas Bukspottkörtel
# Instuderingsuppgifter
Vilka gemensamma egenskaper kännetecknar endokrina organ?
Regleringen av endokrina systemet sker via s k feedback, oftast negativ – vad syftar denna
till? Vad är det som vill uppnås/bibehållas?
Försök ge ett exempel på negativ feedback.
Beskriv hypofysens olika lober anatomiskt, histologiskt och funktionellt (Vilka hormoner
produceras i hypofysens olika lober? Väsentlig funktion hos dessa? Vilka celler producerar
dem och var finns de?)
Beskriv ett endokrint organ som styrs av hypofysen och ett som styrs på annat sätt.
Vad kallas den endokrina körtel som primärt påverkar vår dygnsrytm? Vilket unikt
histologiskt karakteristika innehåller denna körtel?
Beskriv glandula thyroideas anatomiska placering, använd latinska namn och lägesord.
Vad för slags cell är follikelcellerna? Vad kännetecknar en sådan celltyp? Vilken (näst intill)
unik egenskap besitter thyroideas follikelceller?
Var sitter bisköldkörtlarna, vilka celltyper finns och vad är deras funktion? Hur regleras denna
funktion
Beskriv viktiga skillnader mellan binjurens bark och märg.
I binjurebarkens lager ”zona fasciculata” ser cellernas cytoplasma ut att vara vit/transparent –
varför är det så?
Var sitter bukspottkörteln (pancreas)? Beskriv med latinska lägesord i förhållande till
omgivande organ/strukturer.
Pancreas är både en exokrin och en endokrin körtel – beskriv vad som produceras i respektive
del, vilken funktion denna produkt har (mycket kort!) och hur man histologiskt kan åtskilja de
båda delarna:
# Demokompendiet
#### **ENDOKRINA ORGAN** (kapitel 21; plate 80 - 85)
##### HYPOFYS (Pituitary gland) (plate 80- 81)
Hypofysen är ett kapselförsett tvådelat organ. Den större delen, ==adenohypofysen== (pars anterior
(framlob)) är uppbyggd av pars tuberalis, pars intermedia och pars distalis. ==Neurohypofysen==
(pars posterior (baklob)) består av infundibulum och ==pars neurosa.
Celltyperna i adenohypofysen är ==kromofoba celler== samt ==kromofila celler== av två typer: acidofila
och basofila celler. I det Pearse-färgade preparatet är de ==acidofila cellerna== gula och de ==basofila== blåröda. De kromofoba cellerna har svagt färgad cytoplasma och de saknar nästan helt granula.
Röda blodkroppar i de talrika kapillärerna är också gula. I de övriga färgningarna är det svårare
att skilja de tre endokrina celltyperna åt. I pars intermedia syns vesiklar fyllda med kolloid,
blåröd i Pearse-färgningen, samt basofila celler.
Neurohypofysen består av nervvävnad, nervutskott från cellkroppar belägna i hypothalamus,
i vilken stråk från bindvävskapseln (pia mater) tränger in. Talrikt förekommer ==pituicyter==, en
form av gliaceller, vars cellkärnor tydligt kan ses. Dessa är mindre än cellkärnorna i
adenohypofysens celler och något elongerade.
_EN3 -hypofys, Mallory. EN4 -hypofys, Pearse. EN5 -hypofys, Mygin._
##### EPIFYS (Tallkottkörteln, corpus pineale pineal gland) (plate 82; Fig 21.11; 21.12)
Epifysen ligger strax bakom tredje ventrikeln. Organet är omgivet av hjärnhinna (pia mater)
från vilket bindvävssepta innehållande blodkärl tränger in. Huvudcellerna eller ==pinealocyterna==
är svagt färgade celler med stora oregelbundet formade kärnor. ==Gliacellerna (astrocyter)== har
mindre och mörkare cellkärnor. I human epifys finns ofta stora inlagringar av mineraliserad
organisk matrix, huvudsakligen bestående av kalciumfosfat och -karbonat. Dessa inlagringar
kallas ==acervuli cerebri eller hjärnsand.== Ett annat namn för hjärnsand är corpora arenacea.
_EN6 -epifys, Htx-eosin._
##### TYROIDEA (sköldkörteln) och **PARATYROIDEA (bisköldkörteln)** (plate 83; Fig
21.14; 21.17, 21.19)
Thyroidea består av folliklar som avgränsas av ett enkelt kubiskt epitel, ==follikelceller==.
Folliklarna är fyllda med ==kolloid==. Ett fåtal parafollikulära celler kan ev. ses mot basen av
epitelet och/eller ute i interstitiet (speciesberoende). Dessa är större än follikelcellerna och
ljusare färgade. De parafollikulära cellerna har olika lokalisering i olika djurarter och är svåra
att hitta. I interstitiet finns också riktigt med ==kapillärer==.
**Parathyroidea** ligger i eller bakom thyroidea. Tre typer av celler kan särskiljas i parathyroidea:
==huvudceller, oxyfila celler== och fettceller. Huvudcellen är den dominerande typen.
Cytoplasman är svagt färgad och kärnan är heterogen. Oxyfila celler ligger i grupper eller
enskilt utspridda bland huvudcellerna. De är större än huvudcellerna och färgas mera acidofilt
(oftast rödare) jämfört med huvudcellerna. Ansamlingar av fettceller hittas med ökande ålder.
Skilj parathyroidea från lymffoliklar som förekommer kring thyroidea! OBS! Öar av
parathyroidea kan ibland ses i thyroideapreparat.
_EN1-thyroidea. EN2 -parathyroidea och ibland thyroidea, Htx-eosin._
##### BINJURE (Adrenal gland) (plate 84 -85; fig 21.21; 21.23; 21.26)
Binjuren omges av en kapsel av bindväv i och under vilken det finns ett arteriellt kärlplexus.
Från kapseln tränger bindvävsstråk och kärl ned i barken, cortex, vilken är uppdelad i tre lager.
I ==zona glomerulosa==, som är ett ganska tunt lager, ligger cellerna i hopar/kluster. I ==zona fasciculata== ligger cellerna i rader (vinkelrätt mot ytan) med sinusoider/artärer emellan.
Cellerna i zona fasciculata har ofta ett luckert utseende och kallas då spongiocyter. Detta beror
på att kolesterol/glukokortikoidhormon lagras i cytoplasman i lipiddroppar. Under
preparationen kommer lipiderna att lösas ut vilket ger cellerna deras utseende.
I ==zona reticularis== ligger cellerna oregelbundet anordnade, ofta i strängar omgivna av
sinusoider. Cellerna i detta lager är mörkare och mindre vilket ger lagret ett kompakt, mörkt
utseende. Här finns celler med stora lipofuchsinskimrande granula, makrofager förekommer
också i detta lager. I ==märgen== - medulla - finns fr.a. kromaffina celler. I medulla kan man se
stora vensjöar och i sällsynta fall sympatiska ganglieceller. Dessa är stora, rundade, brunröda
med typiskt utseende av nervceller (ljus kärna och mörk nukleol).
_EN7 -binjure, Htx-eosin._
# Förberedelser
Hypofysen
* Complete Anatomy: Hypofysen och hypothalamus
* Fosterbildning, hur såg det ut Rathke's ficka ursprung
* Hormoner: ACTH, TSH, FSH, LH, GH, PRL, ADH
* Chromofob
Tallkottkörteln
*

354
content/Föreläsningar/0930 GI Histologi 1.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,354 @@
[# Powerpoint
https://canvas.gu.se/courses/91586/files/10070141?wrap=1
# Video
[https://www.youtube.com/watch?v=my2URoMvdW4](https://www.youtube.com/watch?v=my2URoMvdW4 "https://www.youtube.com/watch?v=my2URoMvdW4") Digestion I [https://www.youtube.com/watch?v=2CfzZrN5d3I](https://www.youtube.com/watch?v=2CfzZrN5d3I "https://www.youtube.com/watch?v=2CfzZrN5d3I") Digestion II
[https://www.youtube.com/watch?v=uSlmZJ9s2GQ](https://www.youtube.com/watch?v=uSlmZJ9s2GQ "https://www.youtube.com/watch?v=uSlmZJ9s2GQ") Digestion III
# Målbeskrivning
I
**Slemhinna** (mucosa): epitel m/basalmembran, lamina propria (lucker bindväv), slemproducerande körtlar i epitelet eller bindväven. I de flesta fall submucosa under slemhinnan
**Munslemhinna**, flerskiktat oförhornat skivepitel, lamina propria. Submukosa, spottkörtlar.
**Läpp**: hud, läppröda, munslemhinna.
**Tunga**: Flerskiktat skivepitel, skelettmuskel, papilla filiforme, fungiforme, circumvallata, foliate. **Mukösa** och serösa små spottkörtlar. Smaklökar: sinnesceller, stödjeceller, basala celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
**Tänder**: Emalj, dentin, odontoblaster, cement, cementoblaster, pulpa. Alveolarben,
periodentalligamentet.
**Tandutveckling**: emaljorganet, ameloblaster, odontoblaster
**Spottkörtlar**: Glandula parotis, submandibularis, sublingualis. Acinus/körteländstycke; skarvstycke/intercalated duct; sekretrör/striated duct; utförsgång. Serösa, mukösa och seromukösa acinini (m/Gianuzzi halvmåne); myoepiteliala celler.
**Tonsiller**: Tonsilla palatina, lymffolliklar, germinalcentra, flerskiktat skivepitel, kryptor celler/stamceller. Von Ebners körtlar.
Förekomst, funktion och histologisk uppbyggnad av slemhinnor
Tandens uppbyggnad och embryonal tandutveckling
Struktur och funktion för de stora spottkörtlarna. Skillnader mellan dem
Struktur för tonsiller
II
Mucosa: epitel, basalmembran, lamina propria, muscularis mucosa. Submucosa,
Meissners plexus. Muscularis externa, plexus myentericus/Auerbachs plexus. Adventitia, serosa. Mesotel. MALT.
**Esofagus**: Flerskiktat skivepitel, skelett- och glattmuskel. Körtlar i submukosa
**Magsäck (ventrikel):** Cardia, corpus, fundus, antrum, pylorus. Enskiktat cylinderepitel.
Foveolae/gastric pits: ytepitelceller. Tubulära körtlar: mukösa halsceller, parietalceller,
huvudceller/zymogenceller, endokrina celler, stamceller. Neutraliserande slem, saltsyra,
pepsinogen, zymogengranula, histamin, gastrin.
--------
**Tunntarm**: Duodenum, jejunum, ileum. Ytforstoring genom permanenta slemhinneveck (plikae), villus, Lieberkuhns kryptor och mikrovilli. Enterocyter m/mikrovilli, bägarceller och endokrina celler. Panethceller och stamceller enbart i kryptor. Lacteal. Fenestrerade kapillärer. Glycokalyx, membranbundna enzymer, tex enterokinas (aktiverar trypsin). Brunners körtlar (duodenum). Lymfatisk vävnad, GALT. Peyers plaque (ileum).
**Tjocktarm**: Appendix, caecum, colon ascendens, transversum, descendens och sigmoideum. Rektum, analkanal, anus. Taenia coli, haustra coli. Kryptor, enterocyter, bägarceller, stamceller, extern och intern sfinkter.
Histologisk uppbyggnad från esofagus till analkanal.
Esofagus struktur och funktion.
Övergången esofagus/magsäck.
Magsäckens histologiska uppbyggnad och skillnader mellan olika delar av magsäcken.
Slemhinnans celltyper, funktion och lokalisation.
Histologisk uppbyggnad av tjocktarmens vägg.
Skillnad mellan colon och rektum. Funktion för tjocktarm.
Övergång rektum/analkanal
III
**Lever**: Hepar, lobus dexter, sinister, quadratus och caudatus.
Hilus. arteria hepatica, vena porta. Venöst portakretslopp.
Leverlobulus. Hepatocyter. Gallcanaliculi. Periportalt
fält/portatriad: artär, ven gallgång, lymfkärl. Sinusoider,
centralven, Kupfferceller. Ito-celler/hepatic stellate cell. A-
vitamin.
**Gallgångar, gallblåsa**: Ductus hepaticus dx och sin. Ductus
cysticus, ductus choledochus. Gallblåsa/ vesica fellae. Enskiktat
cylinderepitel,
lamina propria, ingen submucosa, muskularis externa,
adventitia, adventitia eller serosa. Galla, gallsalter.
**Pankreas, Bukspottkörteln**: Exokrin del: serösa acini, långa
Histologisk uppbyggnad av en leverlobulus.
Funktion och organisation av ingående celler.
Strömningsriktning för blod, galla och lymfa.
Struktur och funktion för gallblåsan. skarvstycken/intercalated ducts,
utförsgångar. Inga myoepiteliala celler, inga sekretrör/striated
ducts. Matsmältningsenzymer i zymogengranula.
Endokrin del: Langerhans cellöar/pankreasöar. Endokrina
celler, fenestrerade kapillärer. Alfa- och betaceller. Glucagon,
insulin.
Histologisk uppbyggnad av en leverlobulus.
Funktion och organisation av ingående celler.
Strömningsriktning för blod, galla och lymfa.
Struktur och funktion för gallblåsan.
Struktur och funktion för pancreas exokrina och endokrina del.
Översiktlig funktion för Glucagon och insulin
Känna till diabetes typ I och II
# Demokompendie
MUN OCH TÄNDER (kapitel 16; plate 48 - 55)
1. LÄPP (plate 48)
Läpparna bekläds av tre sorters epitel. Mest perifert, tunn hud med ett flerskiktat förhornat
skivepitel, hårfolliklar, talg- och svettkörtlar. Det ==läppröda== partiet är täckt av tunn hud, med
extra tunt förhornat lager, med bindvävspapiller som skjuter högt upp mot ytan. Hårfolliklar
saknas. På insidan övergår epitelet till i ett oförhornat flerskiktat skivepitel, typiskt för
munslemhinnan. Centrum av läppen består av ==tvärstrimmig muskulatur== (m. orbicularis oris). I
lamina propria kan man på läppens insida finna små spottkörtlar.
MT6 -läpp.
2. TANDANLAG, TIDIGT - SENT (Fig 16.11)
Preparat från tidigt tandanlag och sent mer välutvecklat tandanlag finns. Båda preparaten har
beteckningen MT7.
==Tidigt anlag==: Anlaget ligger i det blivande alveolarutskottet, och har förbindelse med det orala
epitelet via lamina dentalis. Runt anlaget ligger en bindvävskapsel. Ameloblaster och
odontoblaster är ännu ej utdifferentierade. Perifert, närmast lamina dentalis, ligger det yttre
emaljepitelet. På ett ställe syns en inbuktning i anlaget, utgörande det inre emaljepitelet, från
detta lager bildas senare tanden. Mellan det yttre och inre emaljepitelet kan i en del preparat
reticulum stellate skönjas. Tandpapillen, den blivande pulpan, utgörs av den bindväv som
buktar in mot inre emaljepitelet. Innanför det inre emaljepitelet ligger stratum intermedium.
==Senare anlag==: I vissa preparat är tandanlaget mer utvecklat. ==Ameloblaster och odontoblaster==
har nu utdifferentierats. Reticulum stellate har tryckts samman och syns ej så bra. Under de
cylindriska ameloblasterna ligger utlöst emalj. I en del preparat finns rester av emaljmatrix
kvar mellan ameloblastlagret och dentinet. Mellan dentinet och perifera pulpan ligger
odontoblaster. I hela dentinet syns tydliga kanaler i vilka odontoblasternas utskott ligger.
3. HEL TAND (Fig 16.8)
Tanden har urkalktats varför emaljen har lösts bor. Man kan se tandköttet/gingivan, ==dentin==,
cement, periodontalligamentet och alveloarbenet. Rotcementet utkläder dentinet från emalj-
gränsen till ändan av roten. Det är acellulärt närmast emaljen och cellulärt längst ned. De i
cementet förekommande cellerna, cementocyterna, ligger i lakuner, vilka kommunicerar via
canaliculi. Detta ger cellerna ett spindelliknande utseende.
MT11 (ej i alla lådor) slipsnitt, längs eller tvärs. MT19, tand in situ (OBS! I MT19 är
emaljen utlöst genom urkalkningsprocessen).
4. TUNGA (plate 48 - 50; Fig 16.4-6)
Tungans yta är täckt av ett flerskiktat skivepitel. Under detta finns en tunn lamina propria som
skjuter upp i epitelet. På tungans ovansida finns talrika ==papillae filiforme== med förhornade
toppar. Denna papillform dominerar på tungspetsen. ==Papillae fungiforme==, som är färre till
antalet, har en rundad topp och skjuter upp ovanför ytan. De har en tydlig kärna av bindväv,
lamina propria, och i vissa fall ses smaklökar. Mot tungroten finns en tredje typ av papill,
==papillae vallatae (papilla circumvallata),== som är stora runda vårtliknande strukturer omgivna
av en "vallgrav". I deras centrala delar finns bindväv, lamina propria. I papillens epitel finns
==smaklökar==, lökformade strukturer som sträcker sig genom hela epitelet, vinkelrätt mot ytan. I
anslutning till papilla vallatae finns serösa körtlar, ==x==, som mynnar i
vallgraven botten. Muskelvävnaden i tungan består av skelettmuskulatur som ligger som ett
tredimensionellt nätverk, där muskelcellerna löper i alla riktningar, vilket ger ett karaktäristiskt
utseende på muskulaturen i ett snitt av tungan. Buntar av muskelfibrer omges av ett rikligt
perimysium, i vilket blodkärl löper. I snitt från bakre delen av tungan ses ansamlingar av
mukösa och serösa spottkörtlar (glandulae linguales posterior). Vid tungroten finns
tungtonsillen. Papillae foliatae (papilla foliata), slutligen, ligger långt bak på tungans kant i
form av parallella veck som löper tvärs emot tungans längsriktning. Papillerna är täckta av
oförhornat epitel och separeras av djupa fåror som kantas av smaklökar. De återfinns främst
hos unga individer och kan vara svåra att identifiera hos äldre personer.
MT1 -tungrand (plastprep). MT2 -p. vallatae, apa, HTX-eosin.
MT3 -papilla filiformis. MT4 -papilla fungiformis, Htx-kromotrop.
MT12 -tunga, tvärsnitt, Htx-eosin.
5. TONSILLA PALATINA (plate 36)
Tonsilla palatina är en ansamlig av lymfoid vävnad. Är, till skillnad från de andra lymfoida
organen, på ovansidan täckt av ett flerskiktat plattepitel, som invagineras och bildar kryptor.
Man ser talrika lymffolliklar i den lymfoida vävnaden.
LY5 -tonsilla palatina, Htx-kromotrop.
6. SPOTTKÖRTLAR (plate 51 - 53; Fig 16.28)
Det finns tre typer av körteländstycken eller acinus: ==Serösa, mukösa och seromukösa==. I
seromukösa acini sitter några serösa celler ovanpå de mukösa som en halvmåne, Gianuzzis
halvmåne. Den relativa fördelningen av de olika typerna av acini varierar mellan de olika
spottkörtlarna. Serösa celler färgas mörkare med en tydlig rund cellkärna, de mukösa cellerna
färgas ljusare, ofta är cellkärnan tillplattad och ligger basalt i cellen.
Glandula parotis är den största av spottkörtlarna. Den är uteslutande serös. Körteln omges
av en välutvecklad bindvävskapsel, som skickar in septa i körteln och delar upp den i lober
och lobuli. I lobuli finns ofta små ansamlingar av fettceller bland serösa körtelacini. Man ser
svagt färgade ==skarvstycken== (eng. intercalated ducts) med en rad kubiska celler. I nära
anslutning till körtelacini finns ==sekretrör== (eng. striated ducts), uppbyggda av en rad cylindriska
celler, ofta med basal striering, betingad av basal veckbildning med anhopning av
mitokondrier. ==Utförsgångar== av varierande storlek är oftast omgivna av bindväv. De minsta
utförsgångarna har enkelt cylindriskt epitel, när gången blir större blir epitelet först flerradigt,
sedan två- eller flerskiktat i de största gångarna.
Glandula submandibularis är en blandad körtel som huvudsakligen av serösa och
seromukösa acini. I övrigt är körteln organiserad som glandula parotis. Korta skarvstycken
och långa sekretrör, samt utförsgångar.
Glandula sublingualis är också en blandad körtel, men är huvudsakligen mukös. Man kan se
enstaka helt serösa acini, men vanligare är seromukösa, bildande en Gianuzzis halvmåne.
Skarvstycken och sekretrör ej lika tydliga som i de övriga spottkörtlarna. Utförsgångar i
bindväven.
OBS! Uppbyggnaden av de olika spottkörtlarna, vad beträffar proportionerna mellan serösa
och mukösa ändstycken, varierar mycket mellan olika djurslag. Ovan givna beskrivning gäller
humana spottkörtlar. Vissa preparat kan vara tagna från andra däggdjur med en annorlunda
fördelning av serösa och mukösa ändstycken. Dessa preparat betecknas enbart spottkörtel i
preparatlistan.
MT13 -gl. parotis, Htx-eosin. MT14 -gl. sublingualis, Htx-eosin. MT15 -gl. submandibularis,
homo, Htx-eosin. MT16 -spottkörtel, Richardson (plastprep).
MT17 -spottkörtel, Htx (plastprep).
GASTROINTESTINALKANALEN
GENERELL UPPBYGGNAD FRÅN OCH MED ESOFAGUS (kapitel 17)
Från och med esofagus och hela vägen ned genom digestionskanalen gäller följande
uppbyggnad av väggen, från lumen och utåt.
I. Mukosa = slemhinna
Epitel på basalmembran
Lamina propria: lucker bindväv
Muscularis mucosa: glattmuskel
II. Submukosa: lucker till stram bindväv, blodkärl, nerver. I submukosan finns nervplexa:
plexus submucosae eller Meissners plexus.
III. Muscularis externa:
Inre cirkulärt
Yttre longitudinellt
Muskulaturen i muscularis externa är glatt, med undantag för övre delen av esofagus samt
anus, där det finns tvärstrimmig muskulatur. Mellan de två muskellagren ses plexus
myentericus eller Auerbachs plexus. Meissners och Auerbachs plexa tillhör ENS och består
av grupper av nervceller, nervutskott och gliaceller, ofta avgränsade av bindväv.
IV. Serosa eller adventitia
Serosa: lucker bindväv, samt enskiktat skivepitel kallat mesotel,
= det viscerala bladet av
peritoneum Adventitia: bindväv som övergår i omgivande strukturers bindvävslager
Delar av digestionskanalen med fri yta mot bukhålan täcks av serosa, medan strukturer som
binds upp mot omgivande bindväv avslutas med adventitia.
I anslutning till alla slemhinnor kan man finna lymfatisk vävnad i form av lymfolliklar, dessa
ligger i allmänhet i submukosan.
1. ESOFAGUS (Matstrupe) (plate 54, 55; Fig 17.2; 17.3; 17.4; 17.6)
Uppbyggnad av väggen enligt ovan. Epitelet är ett tjockt, ==flerskiktat oförhornat plattepitel==. I
submukosan och mukosan kan finnas enstaka körtlar, huvudsakligen mukösa
(oesophaguskörtlar). I övre delen av esofagus utgörs muscularis externa av ==skelettmuskulatur==,
medan den i nedre delen (GI2) utgörs av ==glatt muskulatur==. I den mellersta delen finns båda
typerna av muskelceller blandade. Ytterst finns adventitia. Övergången mellan esofagus och
ventrikeln i cardia, övre magmunnen, är distinkt och avgränsad. Man ser hur matstrupens
flerskiktade plattepitel övergår i magsäckens enskiktade cylinderepitel (Fig 17.6).
GI2 -esofagus, nedre delen, Htx-v. Gieson. GI3 -esofagus och ventrikel, Htx-eosin
2. VENTRIKEL - MAGSÄCK (plate 56 - 58; Figs 17.8;17.14–16)
Övergången från matstrupen till magsäcken är mycket skarp. Epitelet övergår tvärt från
matstrupens flerskiktade skivepitel till magsäckens cylinderepitel.
Mukosan i magsäcken är rikt veckad och beklädd med ett enskiktat cylinderepitel =
ytepitelceller, dessa bildar slem. Ytepitelet går ner i små håligheter, kryptor, kallade ==foveolae==
==gastricae== (ang. gastric pits). I dessas botten mynnar en till två körtlar, ==glandulae gastricae==.
Körtlarna är enkla tubulära körtlar som sträcker sig genom hela mukosan ner mot muscularis
mucosa.
Muscularis externa består av tre lager, som inte är skarpt avgränsade. Ytterst ett longitudinellt
lager, innanför det ett cirkulärt lager och innerst mot submukosan ett snett förlöpande lager.
I körtlarna i corpus- och fundusdelen av magsäcken ses tre typer av celler:
3. ==Mukösa halsceller==, ligger apikalt i glandulae gastricae. Lite tillplattade celler som ligger
mellan parietalcellerna - slemproducerande.
4. ==Parietalceller==, i hela glandulae gastricae, men dominerar i mellersta delen av körtlarna.
Färgas röda eller orange, producerar HCl och ”intrinsic factor”. Är relativt stor och rund till
trekantig.
5. ==Huvudceller==, framför allt basalt i glandulae gastricae. Färgas något mörkare än de mukösa
halscellerna och producerar pepsin.
Därtill finns: 4. enteroendokrina celler, kallas även APUD-celler, som dock inte kan ses utan
specialfärgning. 5. "Stamceller" ligger i övre delen av körtlarna, ses ej utan specialfärgning.
Preparat GI4 är från gris, grisens magsäck är mycket lik människans vad beträffar
cellsammansättning och slemhinnans tjocklek.
Vid cardia, övre magmunnen och vid pylorus, nedre magmunnen, saknas parietalceller och
huvudceller, övriga celltyper finns. Körtlarna där domineras av slemproducerande celler (Fig
17.14; 17.15; 17.16).
Vid övergången mellan ventrikel och duodenum i pylorus - nedre magmunnen (GI7) -
förtjockas l muscularis externa (inre cirkulärt lager) - pylorus-sphinktern. I submukosan inom
duodenum uppträder mukösa körtlar - ==Brunners körtlar==. Lamina muscularis mucosa splittras
upp. De för tunntarmen typiska tarmvilli ses nu. Epitelet är här uppbyggt huvudsakligen av
enterocyter (cylindriska celler). Dessutom finns här bägarceller.
GI3 -övergång esofagus - ventrikel. GI4 -corpus ventriculi, gris, Htx-eosin.
GI5 corpus ventriculi, McManus. GI6 -cardia ventriculi, Richardson. GI7 -övergång pylorus
- duodenum, Htx-eosin.
- ------
1. TUNNTARM (plate 59 - 61)
Övergången från magsäcken till tunntarmen är mycket skarp. Mukosans organisation ändras
tvärt från magsäckens foveolae och körtlar till tunntarmens villi och kryptor.
Tunntarmen utmärks av att mukosan är försedd med fingerlika utskott: ==villi = tarmludd== (Fig.
17.19). Vid basen av villi mynnar ==kryptor (Lieberkühns kryptor),== som kan betraktas som enkla
tubulära körtlar. Villi och kryptor täcks av ett enradigt cylinderepitel. Merparten av cellerna
utgörs av ==enterocyter== med välutvecklade ==mikrovilli = brush border==. Insprängt mellan
enterocyterna finns ==bägarceller==. Mellan epitelcellerna ses varierande antal lymfocyter. I botten
av kryptorna finns ==Panethceller== (Fig 17.23) med stora acidofila granula. Mitoser ses ibland i
kryptorna. För att se stamceller, som inte är i mitos, och endokrina celler krävs
specialfärgningar. Lamina propria är lucker bindväv, cellrik och innehåller immunceller,
framför allt lymfocyter, plasmaceller och eosinofila granulocyter. Tunntarmen, utom
duodenum, ligger intraperitonellt och avslutas således ytterst med serosa = peritoneums
viscerala blad.
2. DUODENUM (Tolvfingertarm) (plate 59; Fig 17.25)
Uppbyggd som ovan. Speciellt för duodenum gäller:
1. Submukosan innehåller mukösa
körtlar: ==Brünners körtlar==. Duodenum är den enda del av tarmen där det finns körtlar i
submukosan.
2. Relativt få bägarceller och relativt lite lymfatisk vävnad.
3. Duodenum har adventitia, då den ligger retroperitonealt.
GI7 -pylorus/duodenum, HTX-eosin. GI8 -duodenum, HTX-eosin
4. JEJUNUM - ILEUM (plate 60 och 61)
Uppbyggda som tunntarmen beskriven ovan. Det finns inget helt säkert sätt att histologiskt
skilja jejunum och ileum. Relativa skillnader finns:1. Antalet bägarceller ökar ju längre distalt
i tunntarmen man kommer. 2. Mängden lymfatisk vävnad ökar ju längre distalt i tarmen man
kommer. Den lymfatiska vävnaden ligger ofta som enskilda folliklar i bindväven. I distala
ileum finns stora ansamlingar av lymfoid vävnad, ==Peyers plack==, med lymffolliklar belägna i
lamina propria och submukosan (Fig 17.20). Lymffolliklar som buktar in i lumen är klädda
med ett follikelassocierat epitel bestående av enterocyter och M-celler. Insprängt i epitelet
finns också dendritiska celler. För att säkert urskilja dessa celler krävs specialfärgningar.
Utspända lactealer syns centralt i villi (GI9). I prep. GI9 ses även ==Panethceller==, längst ner i
kryptorna, med tydliga gulröda granula.
GI9, GI13, GI14 -jejunum. GI10 -ileum.
5. GROVTARM/TJOCKTARM (plate 62 – 64)
Tjocktarmen saknar villi. Epitelytan är slät. Raka tubulära körtlar eller kryptor mynnar på ytan.
Epitelet på ytan och i kryptorna är enkelt cylindriskt och består av enterocyter, liknande dem i
tunntarmen, men med mindre välutvecklade mikrovilli, samt bägarceller. Även endokrina celler
finns, liksom ”stamceller”
, dessa sitter i övre delen av kryptorna.
6. APPENDIX (plate 63; Fig 17.30)
Blindtarmens bihang är mycket rik på ==lymfoid vävnad==, som ligger i ansamlingar. Ofta ser man
lymffolliklar. Mukosan är organiserad i huvudsak som i kolon, men de tubulära körtlarna är
fåtaliga, kortare och mer oregelbundna. Vanligen ses tarminnehåll i lumen. Submukosan är
rikt vaskulariserad.
GI15 - appendix, Htx-v. Gieson.
7. KOLON (plate 62)
Mukosaytan är jämn, bestående av cylindriska celler och bägarceller. Från ytan löper ==tubulära==
==körtlar== ned (Lieberkühnska kryptor). I körtlarna är bägarceller talrikt förekommande.
Panethceller saknas. Lamina propria är rik på lymfoid vävnad. Muscularis externa har som
tidigare ett inre cirkulärt lager, men det yttre longitudinella lagret är uppdelat i tre distinkta
band, ==taeniae coli==. I lumen av preparat GI16 (apa) finns fixerat tarminnehåll - växtdelar i olika
stadier av nedbrytning.
GI16 -kolon, GI19 –kolon
8. REKTUM
Mukosan är uppbyggd på samma sätt som i kolon. Bägarcellerna utgör ca 50 % av
epitelcellerna. Det yttre lagret i muscularis externa är inte längre uppdelat i taenia coli, utan
muscularis externa består av två kontinuerliga lager, ett yttre longitudinellt och ett inre
cirkulär.
GI17 -rektum (ej i alla lådor). GI18 -rektum/analkanal.
9. ANALKANAL och ANUS (plate 64; Fig 17:32)
Där distala rektum övergår i analkanalen, ersätts det cylindriska epitelet av ett ==flerskiktat==
==plattepitel==. Strax distalt om denna zon ser man en förtjockning av det inre cirkulära
muskellagret, ==inre sfinktern==. Distalt om övergången, övergår muscularis externa till att bli
tvärstrimmig muskulatur, yttre sfinktern samt musculus levator ani. Den yttre sfinktern ses i
allmänhet inte i preparaten. I subumukosan i anus finns rikligt med stora tunnväggiga vener,
vilka bildar ett plexus (hemorrhoidalvener). Ytterst i anus, ändtarmsöppningen, övergår det
flerskiktade plattepitelet till att bli förhornat, hud.
GI18 -rektumrektum och analkanal. GI21 -anus.
10. LEVER (Plate 65 och 66; fig 18.4; 18.9; 18.13)
Levern byggs upp av fyra lober och ett stort antal lobuli. Centralt i varje ==lobulus== finns en
==centralven==. Leverceller, ==hepatocyter==, radierar ut från ==centralvenen==. Mellan
hepatocytsträngarna löper ==sinusoider==, vilka tömmer sig i centralvenen. Sinusoiderna kantas av
endotelceller och fagocyterande ==kupfferceller==. Utanför sinusoiden ligger Disses spatium, ett
smalt utrymme mellan blodkärlsväggen och hepatocyterna. Där återfinner man itoceller
(stellatceller) som bland annat lagrar A-vitamin. Där flera leverlobuli möts bildas ==periportala==
==fält==. Här ser man en gren av:
==A. hepatica==, litet lumen, tjock vägg, i allmänhet inga blodkroppar.
==V. porta==, stort lumen, tunn vägg, innehåller i allmänhet blodkroppar
==Gallgång==, kubiskt eller cylindriskt epitel beroende på storleken. Dessutom finns lymfkärl och
nerver.
OBS. LP 1 är grislever. I detta preparat ser man tydligt de sexkantiga leverlobuli beroende på
att det i grislever finns bindvävstråk som avdelar lobuli. Så ser det inte ut i människa och
andra species, utan leverlobuli är där mer oregelbundet uppbyggda.
LP1 -lever, svin, triple-stain. LP2 -lever, azan. LP4 -lever, Kupfferceller, tusch. LP5 -lever
och gallblåsa, Htx-eosin (apa).
11. GALLBLÅSA/GALLGÅNGAR (plate 67; Fig 18.15; 18.17)
Gallblåsan är uppbyggd av mukosa, muscularis externa och adventitia eller serosa. Mukosan
är veckad och bildar pseudovilli. Den består av ett enskiktat cylinderepitel med mikrovilli (i
prep. ser det på sina ställen ut som ett flerradigt cylinderepitel, sannolikt beroende på hur
snittet har gjorts) samt en lamina propria, bestående av lucker bindväv. Submukosa finns ej i
gallblåsan.
Muscularis består av buntar av glatt muskulatur, utan distinkt organisation. Gallblåsans fria
yta är täckt av serosa, ytan som binds upp mot levern har adventitia. Adventitia är tjock och
består av lucker bindväv med blodkärl.
LP5 -lever och gallblåsa, Htx-eosin, apa. LP6 –gallblåsa, homo, htx/eosin.
12. PANKREAS (Bukspottkörteln) (plate 68; Fig 18.19; 18.22; 18.23).
Bukspottkörteln har en större exokrin och en mindre endokrin del. Parenkymet är uppdelat i
lober och lobuli av bindvävssepta.
Den exokrina delen är organiserad som en serös spottkörtel, dock saknas sekretrör. Pankreas
har i stället extra långa ==skarvstycken== (intercalated ducts). Den första delen av dessa är
nerdragna i de ==serösa ändstyckena==, detta ser man som en lite ljusare cell som ligger mitt i acini,
denna kallas centroacinär cell. Skarvstyckena har kubiskt epitel och har en mindre diameter
än en acinus. ==Utförsgångar== av olika storlekar är i allmänhet omgivna av bindväv. De minsta
utförsgångarna har enkelt cylinderepitel, de större flerradigt eller flerskiktat epitel.
Pankreas endokrina del utgörs av isolerade grupper av celler, ==Langerhans cellöar==. Dessa
ljusare celler är tydligt urskiljbara bland de serösa körtelalveolerna. B-cellerna som dominerar
har en ljusare cellkärna och ligger ofta centralt i cellön. Säker identifiering kräver
specialfärgning (Fig. 18.24).
(I vissa preparat kan man se s.k. Vater Paccinis korpusklar, ett tryckavkännande sinnesorgan,
som består av lamellära, koncentriska strukturer av ungefär samma storlek som en
Langerhansk cellö eller större).
LP8 -duodenum-pancreas. LP10 -pancreas, Htx-eosin. LP11 -pancreas, azan. LP12 -
pankreas, triple-stain

93
content/Föreläsningar/1001 Respirationsystemet.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,93 @@
# Videor
- [Översikt Anatomi](https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo "Översikt Anatomi
(https://www.youtube.com/watch?v=z3ad_gxjpqo)"),
- [Farynx och Larynx](https://www.youtube.com/watch?v=iixd7P0Bqn8 "Farynx och Larynx
(https://www.youtube.com/watch?v=iixd7P0Bqn8)"),
- [Näshålan](https://www.youtube.com/watch?v=eUJS8HcRwx4 "Näshålan
(https://www.youtube.com/watch?v=eUJS8HcRwx4)"),
- [Luftrörens förgrening](https://www.youtube.com/watch?v=RFAIZTgFOu4 "Luftrörens förgrening
(https://www.youtube.com/watch?v=RFAIZTgFOu4)"),
- [Bronkioler](https://www.youtube.com/watch?v=LKuGUiiaaPI "Bronkioler
(https://www.youtube.com/watch?v=LKuGUiiaaPI)"),
- [Alveoler](https://www.youtube.com/watch?v=v_3BDn73rQg "Alveoler
(https://www.youtube.com/watch?v=v_3BDn73rQg)"),
# Målbeskrivning
**Anatomi**
- luftvägarnas konstruktion och funktion
- larynx funktioner (översiktligt)
- lungans konstruktion och dess koppling till gasutbytet
- andningsorganens omgivningar (ansiktsskelett, pleura, bröstkorg, diafragma)
- andningsarbetet och grundläggande andningsmekanik
Koncept
- respirationens huvuduppgift med översiktlig tillhörande anatomi (viktiga strukturer anges i föreläsningen och är boxade)
**Histologi**
- Näshåla, nasopharynx, oropharynx, larynx, epiglottis, trachea, extrapulmonära bronker, intrapulmonära bronker, bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler, alveolargång, alveolarsäck, alveol.
- **Näshåla:** Respiratoriskt epitel, flerradigt: cilierade celler, bägarceller, basala celler/stamceller, borstceller, ”endokrina” celler. Lamina propria, seromukösa körtlar, venösa kärlplexa, lymfkärl.
- Olfaktoriskt epitel: bipolära neuron, stödjeceller, basalaceller/stamceller. OBP. axonbuntar, Bowmans körtlar.
- **[[Epiglottis]]** Elastiskt brosk, respiratoriskt epitel, flerskiktat skivepitel.
- **Stämband**: flerskiktat skivepitel.
- **Trachea och extrapulmonära bronker:**  Flerradigt epitel, lamina propria, submukosa, slemkörtlar. Hyalint brosk, hästskoformat, adventitia.
- **Lunga:** omgiven av bindväv och pleura (mesotel). Elastiska fibrer i hela lungans bindväv.
- **Intrapulmonära bronker:** Broskplattor, gradvis förändring av epitel, lamina propria, körtlar, glattmuskel.
- **Bronkioler, terminala bronkioler, respiratoriska bronkioler:**  Inget brosk, flerradigt till kubiskt epitel, cilierade celler, Clara-celler, surfaktant, glattmuskel.
- **Alveoler:** Kontinuerliga kapillärer; pneumocyt typ I, diffussionsbarriär. Pneumocyt typ II, surfaktant, lamellära kroppar, stamceller. Lungmakrofager, Kohns porer.
Koncept:
- De anatomiska delarna av respirationssystemet
- Histologisk uppbyggnad och funktionen av nässlemhinnan, det respiratoriska epitelet och det olfaktoriska epitelet.
- Histologisk uppbyggnad och funktion av epiglottis och stämband
- Histologisk uppbyggnad av trachea och bronker.
- Beskriva den gradvisa förändringen i bronkträdets slemhinna från trakea och neråt.
- Bronkiolernas histologi
- Alveolernas histologiska uppbyggnad, cellernas funktion, blod/luft-barriärens uppbyggnad.
# Demokompendie
RESPIRATIONSSYSTEMET (kapitel 19; plate 69 - 73)
1. NÄSHÅLAN
Näshålan, utom dess tak, är beklädd med respiratoriskt epitel, ett flerradigt cylinderepitel med
cilier. Bägarceller utgör hos människa 1/3 av cellpopulationen. I lamina propria finns såväl
mukösa som serösa körtlar, glandulae nasales. Näshålans tak bekläds av ==olfaktoriskt==
==epitel/luktepitel==, med sinnesceller, stödjeceller och basalceller (plate 69¸fig 19.3). Detta epitel
är tjockare och bägarceller saknas. I lamina propria under luktepitelet finns Bowmans körtlar,
serösa körtlar vars utförsgång passerar genom luktepitelet. Gången har ett enskiktat, lågt
kubiskt epitel.
Två serier preparat finns, båda märkta RE 1: I ett preparat, från mus, finns hela näshålan
med. I detta preparat finner man luktepitel i näshålans tak. Det andra preparatet innehåller
enbart en bit nässlemhinna från människa med respiratoriskt epitel, lamina propria med
körtlar mm.
RE1 - nässlemhinna, järntrioxyhematein-van Gieson.
2. EPIGLOTTIS (Fig. 7.11)
Epiglottis är uppbyggt av ==elastiskt brosk==, täckt av ett flerskiktat oförhornat skivepitel med en
del av undersidan täckt av respiratoriskt epitel. Det finns två olika preparatserier märkta CV12.
En serie är specialfärgad för elastiska trådar, varför epitelen är svåra att urskilja. En serie är
färgad med htx/eosin, här ses även epitel och andra strukturer tydligt.
CV12 – epiglottis, orcein eller htx/eosin.
3. TRACHEA (plate 71; Fig 19.6; 19.9)
Luftstrupens lumen är beklätt med ett flerradigt cylinderepitel med cilierade celler och
bägarceller, dvs. ==respiratoriskt epitel==. I submukosan finns blandade körtlar, gll. tracheales.
Som en hästsko kring trachea med öppningen bakåt ligger hyalint brosk utanför submukosan.
I den bakre väggen förbinds broskändarna av glatt muskulatur (m. trachealis). Organet omges
av adventitia. RE2 -trachea, Htx-eosin
4. BRONKER och LUNGA (plate 72 och 73; fig 19.11, 19.14,19.20, 19.21.)
Lobarbronker och segmentbronker liknar trachea, men brosket delas upp i plattor i stället för
en sammanhängande "hästsko". Då bronkträdet delar sig minskar brosket i väggen successivt
och ersätts med glattmuskel. ==Bronkiol== kallas luftvägen när diametern efter delningar har
minskat till ca 1 mm och det inte längre finns något brosk i väggen. Epitelet är i början av
bronkträdet respiratoriskt epitel, som i trachea, epitelet blir sedan successivt lägre, flerradigt
kubiskt sedan enskiktat. I de terminala bronkiolerna har epitelet övergått till enskiktat kubiskt
epitel bestående av cilierade celler och Claraceller/Clubceller. Clubcellerna sticker upp lite
ovanför de cilierade cellerna. ==De respiratoriska bronkiolerna== har en diskontinuerlig vägg med
enskiktat kubiskt epitel. Väggen avbryts av ==alveoler== som öppnar sig mot den respiratoriska
bronkiolen. Från de respiratoriska bronkiolerna grenar ductuli alveolares ut sig och slutar i
alveoler, vilka bägge avgränsas av ett lager platta epitelceller, pneumocyter typ I.
Pneumocyter typ II är rundade och buktar in i alveolen. Mellan alveolerna syns de talrika
==kapillärerna==. ==Lungmakrofager==, ligger oftast i alveolen men kan även finnas i bindväven mellan
alveolerna (Fig 19.21). I anslutning till bronkiolerna ser man grenar av lungartären, samt
ibland lymfoid vävnad.
RE3 -bronk. RE4 -lunga, Richardsson (plastprep).

93
content/Föreläsningar/1009 Histologi KUG del 1.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,93 @@
## Huvudidéer
**Yttre genitalia** läppar/hud/hår
**Vagina** gång/körtlar
**Cervix** ingång till livmoder
**Uterus** plats för fosterutveckling
**Äggledare/Tuba** uterina rör till äggstock
## Fakta
FÖ Vävnad som undergår förändring via mens & gravidetet
F Mens är egentligen två cykler, ovarisk cykel & menstrual cykel
F LH/FSH kontrollerar menstruationscykeln
F gonadotrofer/basofiler sekreterar och bestämmer vad som händer i ovariet
F själva äggstocken regulerar sig själv via östrogen och proostergen (context, inte proiv)
F moderkakan producerar hCG som används för att kontrollera tidig gravidetet (context, inte proiv)
F Labia majora: Talgkörtelm, flerskiktat förhornat skivepitel
F Labia minora: FFS och elastik bindväv
F Klitoris: Uppbyggnad liknar penis men utan urinrör, båda har erektil vävnad
F Klitoris: dorsala nerver, erektil vävnad stram bindväv och blodkärl
- erektilvävnad har sinusoider och icke viljestyrda muskler som pumpar blod in och ut
- inga preparat men ska känna igen vävnaderna
FÖ majora är hudliknande, minora är elastik, klitorisk kan ändra storlek via glattmuskulatur
F Vagina är muskös vävnad, liknar t.ex. esofagus
- ep FOS, bindväv i LP, icke viljestyrd, muskeler längs både cirkulärt & longitudinellt, blod in via kärl, mkt muköst. Finns immunceller/lymfocyter i basalmembranet
- skillnad glykgenrikt, sänker ph
FÖ låg pH i vagina hjälper till att skydda mot infektioner
![[Pasted image 20251009083311.png]]
![[Pasted image 20251009083336.png]]
icke viljestyrt, elastisk och behöver mycket blod
F Körtlar: Skenes och Bartholin som sekreterar vätska. Har mukusceller och övergångsepitel
FÖ Stor del av vagina, hals är barriärer
F Livmoderhals skyddar livmodern från bakteriella infektioner
- FOS epitel, transformationszonen där FOS slutar, mycket celler som förvandlas från EC-epitel till FOS-epitel
- livmoder, FC, transformationzon, FOS, vagina
- ectocervix: FOS, skyddar, finns nabothiska cystor fyllda med mukus, växer i klimakteriet
- transformationzon: mellan endocervix och ectocervix
- endocervix: FC, körtelproduktion, slemproduktion
F: Uterus: se bild för vad som är viktigt
- endometrium inre muskös ändras mest i mens
- perimetrium outside
- myometrium tjock glatt muskulatur, blodkärl
F: varje månad ändras för att förbereda för embryo
F: stratum basale & functionale
F: Uterine gland: EC, LP (stellat+makrofag+lymfocyt)
FÖ: vaskulärt(blod) är speciellt, straight/spinal (kluster)/kapillärbäddar
- **straight** ser man bara själva
- **spinal** aktiveras av hormon och viktig i mensen
- ett befruktat ägg sätter sig i **kapillärbädden** och ses i kanaler
F: livmoder faser
- prolifering, SF skapas från SB, EC, cilier för att flytta sekret, sekretoriska celler
- cirkulära körtlar
- sekreterande SF växer, mindre cilier, mkt mer sekretoriska celler
- veckad
- menstruationsfas basale avstängdl stänger kärlen och SF dör, lossnar RBK och nekros
- menstrual phase mycket RBK
F: histologi livmoder
EC endo, glatt i myio, seriös och blodkärl i serösa
i labbet ser vi bara endometrium
F: uterinetub 10-12cm long, insterstitial->isthmus->ampulla->infudibulum->ovarium
- ratio av muskler och mukosa bestämmer vart man är
- har istmus och ampulla i labbet
- sekretoriska celler heter PEG, de har små toppar/huvud liknar de som ligger i livmodern men har ett annat namn
- inne i LP så hittar vi talrikt med lymfocyter och lite blod
F: **Istmus**: mukös, glatt cirkulär, glatt longituidlär (till skillnad från labia majora?)
F: **ampulla**, stor/bred mukosa (EC och LP, superveckad), tunna lager av icke viljestyrda muskler
F: infundibulum, ser likadant ut som ampulla, skillnaden är fingrarna i slutet
menti:
- vilken **vaskulär** struktur i livmodern är involverad i menstrationsavstötning: spinalartär (fel)
- hitta spiralartär: rätt svar, små kluster inte körtlar
- vilken är livmoderns körtlar i proliferationsfas rätt svar, cirkulära
- vilka strukturella egenskapr skiljer isthmus och ampulla i äggledarna -> starkt veckad även tjockleken
- vilken är en cilierande cell -> B oh C ![[Pasted image 20251009094822.png]]
## Frågor att kunna besvara
Hur viktigt är blod för erektila vävnader?
Glatt muskulatur separat och inbäddad i olika vävnader?
## Klinisk koppling
FÖ i transformationszonen kan man få HPV
## Begrepp att slå upp
Menti: mest fel, plugga livmodelhals, labia major/minor
## Sammanfattning (3 rader)

81
content/Föreläsningar/1010 Histologi Njure och Urin.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,81 @@
## Huvudidéer
Njure filtrerar blod, tar ut näringsämnen och filtrerar ut avfallsprodukter
Urinledare
Urinblåsa (lagrar)
Urinröret
## Fakta
F: Njure är aktiv i urinvägssystemet
- Input 180L H20 ut -> 2L per dag
- ämnesomsättning Na/Ka/Ca/Cl/HCO2/PO4 (elektrolyter)
- avloppsrening
- pH balans
- Tar 1/4 av hjärtvolymen
- Utsöndrar hormoner till blodet (tex EPO, renin, D-vitamin)
F: Bark
- njurkorpusel
- njurtubili
- kärl
- märgstrålar
F: märg
- raka tubili
- samlingsrör
- vasa reta
- pyramider (8-12)
F: Nefron
- 1.2x10^6
- glomerulus + bowmans kapsel
F: Bowmans kapsel
- där vi samlar urin
- urin pol
- vaskulär pol
F: kapilär fenestrerad endotel, sitter på membran
- mycket kommer igenom endotel och basalmembran
- men inte så mycket via filtration slit 3 steg storlek
- poteocyter tillverkar
F: **JGA** juxtaglomerulära apparaten
- reglerar blodtryck och filtrerar
- sitter på den afferenta artären
- 1. **Macula densa** (distala tubuli)
- koncentration av NaCl halten
- 2. **Juxtaglomerulära celler**
- ändrad ej viljestyrd muskel även på afferenta artären
- 3. **Extraglomerulära mesangiala celler**
- sitter mellan arterioler och macula densa
F: Proximala Tubuli: kubiskt epitel specialiserad med mikrovilli ser lite smutsigt ut med borstkant
F: Henles slynga
- platt epitel egentligen, men det blir kubiskt så småningom, längst ner ganska platt
F: Distala tubuli: kubisk, saknar mikrovillis, finare kant
F: Samlingsrör/Collecting duct: kubiskt sen cylindriskt, tjockare är henles slynga
KUBISKT -> PLATT -> KUBISKT -> CYLINDRISKT
---------
F: Urinledare (ureter):
- mucosa: övergångsepitel + lamina propria
- muscularis:
- VIKTIGT SKILJER SIG FRÅN TARMKANALEN
- inre longitudinell
- mitten cirkulärt
- yttre longitudinellt
- adventitian: bindväv, fettväv, kärl och nerver
F: Urinblåsa
- mucosa övergångsepitel och lamina propria
- muscularis som urinledare
- adventia som urinledare
F: urinrör (urethra)
- mukosa: övergångs nära blåsan och sen flerskiktat skivepitel nära mynning + lp under
- muculars: inre longitudinellt, yttre cirkulärt
- adventia: bindväv, kärl och nerver
## Frågor att kunna besvara
Hur fungerar den glomulära filtrationsbarriären?
Beskriv hur proximala tubuli är uppbyggt histologiskt
Vad är skillnaden mellan proximala och distala tubili?
Hur ser du skillnad på henles slynga och samlingsrör?
## Klinisk koppling
Medicin för högt blodtryck verkar på mekanismer i njuren
## Begrepp att slå upp
## Sammanfattning (3 rader)

150
content/Föreläsningar/1013 Histologi KUG.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,150 @@
## Huvudidéer
Ovariet
Placenta
Navelsträng
Bröstkörtel
## Fakta
F: äggstocken har två separata funktioner, befrukta ägg och produktion av hormoner (östegen och proöstegen)
F: Folikelfaser (oogenesis) & ovarisk cykel
- producerar oocyter
- hela cykeln ingår förstörelse/nerbrytelse av det icke befruktade ägget
- viktig del av menscykeln
- Histologi:
- märg inom folliklarna, mycket bv/fett/blob
- bark: där man ser folliklarna
![[Pasted image 20251013082115.png]]
* enskiktat kubiskt epitel (EKE) kallas FELAKTIGT för germinalepitel
* Utsidan av cortex är stram bindväv och heter Tunica albuginea
Faser
* 400 släpps av många tusen/miljoner 99% dör
* Steg 1: Primordialfolliklar
* minst, proporptionellt stor kärna, ganska platt epitel enskiktat
* där händer meiosis
* ![[Pasted image 20251013082506.png|200]]
* Största cellen i människokroppen, gigantiska jämfört med epitel tex
* balbanikropp där det kommer växa
* Steg 2: tidig primär
* mer kubiskt epitel
* zona pellucida är den transparenta och begynnande zonen
* ![[Pasted image 20251013082702.png|100]]
* Steg 3: sen primär
* flerskiktat kubiskt epitel
* theca interna ring runt granulosacellerna = tegelstenar
* ![[Pasted image 20251013082822.png|100]]
* Granulosaceller
* Steg 4: sekundärfas
* nu dyker antrum upp en stort hål, där det inte finns epitelceller
* fler lager av epitelceller
* i yttrelagret dyker theca externa och interna up
* externa är utdraget skivepitel typ
* interna ligger bakom blodkärl, ej viljestyrta muskler där hormer från hypofysen tas emot
* ![[Pasted image 20251013083139.png|150]]*
* externa hjälper till att knuffa ut ägget
* Steg 5: tetriärfollikel aka graafs
* Nu finns det mycket mer antrum och endast ett tunt lager av granulosaceller kopplat till basalmembranet som heter cumulus oophorus, den som bär ägget, sitter som ett ankare fast
* ![[Pasted image 20251013083733.png|200]]
* dyker även upp corna radiata som är det två inre lagren av granolusaceller
den kan man se ganska enkelt utan LM t.ex med ultraljud
* Steg 6:
* ![[Pasted image 20251013083517.png|150]]
* Nu går ägget ut ur follikeln
* 600k celler blir aldrig mogna, utan dör via follikulär atresi och apoptos, kan hända när som helst under själva utvecklingen
* ![[Pasted image 20251013083841.png|250]]
* Oklart varför vi har så mycket redundans i kroppen
* ![[Pasted image 20251013083956.png|200]]
* Går att se eftersom man har lite ljusare bakgrund, basisk?
* Tidig: litet tunt membran, det är det som tar längst tid att bryta ner
* ![[Pasted image 20251013084103.png|200]]
* sen: har immuncellerna börjat bryta ner basalmembranet, ser lite kaotiskt ut
* ![[Pasted image 20251013084121.png|200]]
Steg 7: Lutealfas
* Nu börjar progesteron-produktion (men österogen fortsätter)
* corpus luteum/gulkropp
* har endokrina funktioner då den producerar österogen
* i kanterna mycket bindväv, svarlevor av theca interna
* det mesta är granulosa celler
* snitt så vi kan inte alltid se hela kroppen i de preparat vi har i de olika rummen
* kommer vara i kanten av strukturen, så viktigt att veta hur man ser skillnad
* ![[Pasted image 20251013091428.png|250]]
* corpus albicans som är nästan bara bindvävsärr, vita på utsidan av gulkroppen
* fortsätter att producera hormon under hela graviditeten, den blir alltså kvar med ett annat namn graviditatis
Placenta:
* ganska komplicerad ur ett histologiskt perspektiv
* först så kolonierar ägget väggen på livmodern, den sitter fast som en fluga på väggen och gräver ner sig
* cytotrofoblaster är röda kanten runt
* ![[Pasted image 20251013092357.png]]
* ectoterm/mesodem/endoderm
* blodkärlsväggen utvecklar runt ägget, börjar från basalmembranet och kopplar upp sig mot moderns blodkärl
* chorionvilli är små kärl inne i placentan
* uppdelad i fostrets del och mammas del
* placentabarriären sitten mellan
* mammas del är kvarlevorna efter xxxx (äggledarföreläsning) och heter decidua som bildas från endometreiet
* ![[Pasted image 20251013093144.png|300]]
* desidua basalis är kvarlevor av uterinian wall
* ![[Pasted image 20251013093246.png|300]]
* sitter ihop, ser ut att vara separata pga tvärsnitt
* ![[Pasted image 20251013093316.png|300]]
* 5cm2 -> 12m2 under graviteten, väldigt stor yta
* syncytiotrofoblastlager
* reglerar blodflödet från mamman till fostret
* också endokrin-funktion producerar hormoner
* cytotrofoblaster hjälper till med uppbyggnaden av chorionplatta(vägg)
* går bara att se i tidig graviditet då de sen försvinner
* syncytial knots är kärnor samlade i grupper som man kan se i sen gravididet
* ![[Pasted image 20251013093713.png|300]]
F: decidua basalis
* kan identiferias av stora ganska rosa färgade celler, de som är kvar i uteri lining after the placenta has fully departed. sourrounded by loose connectiv tissue
* syncytiotrophoblaser lines the cavity
* man kan använda de för att se skillnad vad som är mammans och fostret del av placentan
F: navelsträng
- man kan se vena och arteria umbilicalis
- ser lite olika ut från vanliga vener eftersom de har mer muskler och tanska tnock tunica media
- tvärtom här, vener syrerikt, artär syrefattigt
- aminionepitel:
- enskiktat kubiskt epitel
- whartons sylta - gelatinös bindväv som är fultl med fibroblaster
- hjälper till att skydda vener och artärerna så att de inte kan vikas i magen
F: bröstkörtel
- **sinus lactiferous** tillfällig reservoar av mjölk, 3-4 celler tjock
- **Ductus lactiferous** leder mjölk från körtel till vårta, två flerradigt cylindriskt epitel
- TDLU terminal duct lobular unit producerar mjödemolk multiplicerar ordentligt i sen graviditet
- terminala lobuli
- ![[Pasted image 20251013102442.png|400]]
- sekretoriska cellerna som producerar antikroppar
**Bröstkörtel**, Mamma: sekretorisk del, myoepiteliala celler, apokrin och merokrin sekretion, körtelgångar, lober och lobuli, ductuli lactiferous/mjölkgångar, sinus lactiferous. Mamill.
Icke-lakterande och lakterande mamma. Struktur, förekomst och funktion för talgkörtlar, hår och
bröstkörtel
# Vad man ska kunna
Hur ser en follikelcell vid follikulär atresi ut?
Vad gör zona pellucida?
Vilket hormon producerar granolusaceller?
Var hittar man glatt muskulatur i ovariet?
Vilken cell producerar syncytiotrofoblastlager?
Hitta granulosa luteinceller i ett preparat?
Identifiera Deciduaceller i ett preparat?
Hur identifierar man corpus albicans (bindvävsärr) ?
Vilken struktur styr interaktionerna mellan foster och moderciruklationen?
-
Beskriva ovariets histologiska uppbyggnad och follikelutvecklingen.
Beskriva tuba uterinas och uterus histologiska uppbyggnad.
Cykliska förändringar av endometriet
Beskriva den histologiskauppbyggnaden av vagina och yttre genitalia
Beskriva den histologiska uppbygganden av placenta och uppdelningen mellan moderns och fostrets del.
Beskriva den histologiska uppbyggnaden av navelsträngen
Struktur, förekomst och funktion för bröstkörtel

148
content/Föreläsningar/1014 Histologi MUG.md Normal file
View File

@@ -0,0 +1,148 @@
## Huvudideer
- Testikeln (Testis)
- Gångsystem
- Bitestikel
- Assesoriska körtlar
- Penis
## Fakta
Spermatogenesis
- Sker i testis
- Använder meios för celldelning (icke identiska celler)
- Stamceller heter spermatogon (könscell)
- Mitosis - spermatogonfas
- spermatogon -> primär spermatogon
- Meios I - spermacytfas
- primär spermatocyt -> sekundar spermatocyt
- Meios II
- sekundär spermatocyt -> spermatid (haploid cell, enkel uppdelning av kromosomer)
- Slutresultat spermatidfas
- spermatid
- genomgår ofullständig cytokines, koordinerad utveckling som är synkron
- speermatogones mognadsfaser (mål, ta sig igenom zona pellucia)
- golgifas: huvud/svans med golgi som huvud
- cap-fas: golgi expanderar och bildar en hinna/vesikel runt cellkärnan
- acrosomfas: mitokondrier samlas baktill
- mognasfas: cytoplasma blir smalare och bryggor försvinner, mitokondrier lägger sig på rad
- kortfattat!
- huvud med cellkärna
- akrosom runt främre delen av kärnan
- svans med mitokondrier och mikrotubuli
Testis uppbyggnad
- skrotum hudlager runt testis (bindväv, glattmuskulatur, hår)
- tubuli seminiferi
- där sker spermieproduktionen
- tunica albuginea stram bindvävskapsel med trabekler - avlång boll, bindväv går in i stråk
- rören är långa, kanske 50cm
- kanske 200 lober
- Mediastinum testis, kärl, never rete testis
- Leydigceller: Produktion av testosteron, ligger utanför tuber
- Struktur av epitel
- lumen
- spermatider
- spermatocyter
- spermatogonia - BM
- sertolicellkärna - kan penetrera BM, finns tight junctions
- myoidkäarnor under BM - klämmer cellerna frammåt
- flyttas mot lumen för att mogna
- ![[Pasted image 20251014084300.png|400]]
- ![[Pasted image 20251014084908.png|400]]
- tubuli recti coh rete testis
- korta raka rör i slutet av tubuli
- rete testis anatosomerade gånger av kubiskt epitel m microville omringad v kärlrik bindväv
![[Pasted image 20251014085324.png|300]]
Gångsystem: testis till prostata
- ductuli efferentes
- ductus epididymis
- ductus deferens sädesledaren
- ![[Pasted image 20251014093027.png|300]]
- 4-6m i epididymis
- ductuli efferentes
- ![[Pasted image 20251014093206.png|300]]
- stjärnformig lumen höga och låga celler varierande
- mitt av lumen ligger spermier
- cylinderepitel med cilier (motila)
- omringad av glattmuskulatur cirkulärt & longitudinella
- spermier är inte simklara än, så de behöver hjälp att komma fram
- ductis epididymis
- ett och samma rör, större
- caput corpus cauda, först i cauda som de blir simfärdiga/rörliga
- ![[Pasted image 20251014093531.png|300]]
- stereociler som långa mikrovilli, för att det saknas plats och vill öka absorbationsytan
- ![[Pasted image 20251014093758.png|300]]
- stereocilier
- flerradigt epitel
- mycket sperimer
- omringad av bindväv och glattmuskulatur
- vid ejakulation ska de ut genom ductus deferens, ett rakt rör i mitten av
- ductus deferens
- flerradigt epitel
- glattmuskelvägg inre L, mellan C, yttre L
- veckad lumen
- sterociler
- ![[Pasted image 20251014094004.png|300]]
- sädessträngen
- plexus paminiformis (vener)
- reglerar temperarturen i pungen till 34 C
- musculus cremaster drar upp pungen vid kyla eller upphetsning
- blodkärl lymfkärl nerv och bindväv
-
Accessoriska körtlar
- Vesica seminalis sädesblåsan 2
- bidrar till sädesvätska
- ![[Pasted image 20251014095436.png|100]]
- gulvitt sekret (näring för spermierna)
- stort kraftigt veckad lumen flerradigt epitel
- ej cilier,
- ej viljestyrt muskler för att komma (ejakulera)
- ![[Pasted image 20251014095600.png|100]]
- prostata 1
- bidrar till sädesvätska som är klar, basisk för att neutralisera miljö
- ![[Pasted image 20251014095634.png|100]]
- den har mindre lumen och inte lika veckad som sädesblåsan
- konkrement kan ses i lumen
- kontraherar vid ejakulation sekret ut i uretra
- konkrement har förkalkat sekret i äldre ämnen det är runda i lumen
- ![[Pasted image 20251014095958.png|100]]
- bindväv och glattmuskulatur som går in i varandra
- burbouretrala körtlar 2
- försats, muköst sekret, smörer och neutraliserar uretra
Penis:
- Tunn hud utan hår tunica albuginea yttre och inre tjockare lager
- ligger runt svällkropparna, fiberelastikt bindväv
- går ett runt varje cavernosa i ett och sen ett annat som håller ihop alla 3 strukturer
- ![[Pasted image 20251014103332.png]]
- uretra
- epitel ändras
- övergångsepitel ->
- flerskiktat skivepitel ->
- förhornat flerskiktat skivepitel
-
- Uritea (urinrör)
- förhud/prepuitim
- arteira profunda i centrum
- svällkroppar (erektil vävnad)
- vaskulära utrymmen, endotel, knökiga ut
- corpora cavernosa
- två stycken i mitten ligger en artär
- vid erektion blir det mer blodtillförsel
- Corpus spongiosum
- fylls mest med blod
- vävnad runt uretra/urinrör
- funktion är att urinröret inte trängs ihop
- Glans penis (förhud)
- extra tunn hud, mer känsel
- har inte corpora cavernosa
## Vad ska man kunna?
Testikelns histologiska uppbyggnad.
Spermatogenesen.
Funktion för sertoliceller och leydigceller.
De olika gångsystemens histologiska uppbyggnad.
De assesoriska körtlarnas histologiska uppbyggnad och funktion.
Penis histologiska uppbyggnad.
Kunna se skillnad på ductus deferens och istmus (ägg ledaren)