vault backup: 2025-12-09 21:46:11
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m20s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m20s
This commit is contained in:
@@ -10,6 +10,8 @@ tags:
|
||||
|
||||
A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna från varandra?
|
||||
|
||||
B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar från O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar från donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?
|
||||
|
||||
```spoiler-block
|
||||
A) De har olika uppsättning av sockerenheter.
|
||||
- A har fucos + galaktos + acetylgalaktosamin
|
||||
@@ -17,12 +19,6 @@ A) De har olika uppsättning av sockerenheter.
|
||||
- 0 har fucos + galaktos
|
||||
|
||||
Alltså skiljer sig dessa sekvenser från varandra, därför binder olika antikroppar in till olika sorter.
|
||||
```
|
||||
|
||||
|
||||
B) När man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar från O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar från donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?
|
||||
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
B) Beroende på vilken blodgrupp man har kommer man ha olika antigen och antikroppar
|
||||
- A har A-antigen och antikroppar mot B
|
||||
|
||||
@@ -12,19 +12,5 @@ B) Strukturen för den vanligaste membranlipiden.
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A) Rita ett E med Glycerol i längden och fettsyra i sidorna
|
||||
|
||||
B)
|
||||
|
||||
-+
|
||||
|
|
||||
-+
|
||||
|
|
||||
+----
|
||||
|
||||
Till vänster fettsida på båda
|
||||
Mitten Glycerol
|
||||
Höger fosfat sen alkohol
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251128085457.png]]
|
||||
Se 2022-12-19-0097-TUX för 2/2
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -14,6 +14,8 @@ C) pH 12
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
1.5 av 2
|
||||
|
||||
**Svar (text + ritning på separat papper)**
|
||||
|
||||
A) Vid lågt pH finns mycket fria H⁺, aminogruppen kommer att vilja motverka pH-sänkningen och ta upp en H⁺ och får således en positiv laddning.
|
||||
|
||||
@@ -9,6 +9,7 @@ Coronavirus ändrades mycket under pandemin, från en ganska dödlig variant som
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
1 av 2:
|
||||
|
||||
Med tiden har celler, organismer och hela populationer förändrats efter rådande omständigheter. Miljön påverkar och leder till att egenskaper som är gynnsamma för en organisms överlevnad i den aktuella miljön kommer att bevaras medan egenskaper som inte är gynnsamma kommer att selekteras bort hos kommande generationer.
|
||||
Coronaviruset genomgick en sådan förändring. Till en början var viruset mindre smittsamt men hade en högre dödlighet hos de smittade. Människor kom fram med sätt att skydda sig mot viruset och metoder för att bli frisk om man blivit smittad. Viruset mötte motstånd som hotade dess fortsatta utveckling och överlevnad. Omgivningen fick alltså viruset att utveckla nya egenskaper som var mer gynnsamma för att kunna fortsätta utvecklas och leva vidare. Det var i detta fall att bli mindre dödligt men desto mer smittsamt.
|
||||
|
||||
@@ -13,7 +13,7 @@ B) Förklara med hjälp av termodynamik varför du har blivit varm.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
2 av 3:
|
||||
A) När jag började springa förbrukades energi. Glykolysen omvandlade blodglukos till pyruvat för att skapa mer ATP via citronsyracykeln, ETK och oxidativ fosforylering. Glykogen lagrat i musklerna bröts ner för att frigöra energi där.
|
||||
B) När ett arbete utförs kommer alltid lite av energin att gå till spillo och bli till kinetisk energi/värme. Tack vare att alla processer i kroppen är uppdelade i många men mindre steg kan vi ta tillvara på en större del av den tillgängliga energin, vi får alltså en större verkningsgrad än t.ex. en förbränningsmotor. Vår verkningsgrad är ca 50%, det innebär att hälften av den energi jag förbrukade när jag sprang frigjordes i form av värme och det var därför jag blev varm.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -9,6 +9,6 @@ Din kompis har bestämt sig för att utesluta fett ur sin diet med målet att mi
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Fett utgör kroppens största energireserv. När vi behöver använda energi förbrukas först blodglukos och vår glykogenreserv. Denna räcker i ca 24 h, tar slut snabbt. Om man går utan mat så att glykogenet förbrukas och sen inte har fettdepåer att bryta ner för energi kommer proteiner börja brytas ner. Detta är dåligt eftersom proteiner har viktiga strukturella, mekaniska och enzymatiska funktioner som vi behöver, de är inte till för att ner för energi.
|
||||
AI:
|
||||
Utan fett i kosten minskar tillgången på **essentiella fettsyror** och framför allt på **oxaloacetat**, som krävs för att acetyl-CoA ska kunna gå in i citronsyracykeln. Brist på kolhydrater och fett gör att oxaloacetat används för glukoneogenes, vilket **hindrar fullständig fettoxidation**. Fettförbränningen bromsas alltså snarare än ökar, och ketonkroppar kan bildas.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -9,6 +9,7 @@ Nämn de allosteriska regulatorerna för hemoglobin och ange om de höjer eller
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
1.5 av 2:
|
||||
|
||||
CO₂: bildar kolsyra & karbamatjoner, sänker pH.
|
||||
H⁺: interagerar med sidokedjor, uppstår jonbindningar.
|
||||
|
||||
@@ -11,6 +11,7 @@ B) Ange två skäl till varför tre hexoser kan resultera i många fler olika tr
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
1 av 2:
|
||||
|
||||
A) Glykosidbindning.
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -10,9 +10,5 @@ tags:
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
I den katalytiska klyftan finns det aktiva centret där substrat kan binda in och reaktion kan ske.
|
||||
Syftet och fördelen med en katalytisk klyfta är att det skapar en unik miljö från omgivningen.
|
||||
Detta gör att vatten som skulle kunna störa en katalys kan uteslutas.
|
||||
Den katalytiska klyftan möjliggör även att substrat kan väljas ut på ett specifikt sätt.
|
||||
Ett exempel på detta är att det finns specifika aminosyror, till exempel serin, aspartat och histidin, i den katalytiska klyftan av chymotrypsin som gör att fenylalanin och metionin kan specifikt binda dit.
|
||||
Den katalytiska klyftan är den del av enzymet som substratet binder in och som reaktionen kan katalyseras i. och övergångstillståndet kan stabilseras så att reaktionen kan ske snabbare. Den katalytiska klyftan är en väldigt liten del av enzymet och består av aminosyrarester i proteinet som ger en specificitet för enbart vissa molekyler att binda in, detta ökar specificiteten och hindrar andra potentiella reaktanter från att komma nära och interagera. Den utesluter bland annat vatten som hade hämmat många reaktioner genom sin polaritet. Dessutom kommer den katalytiska klyftan att införa svaga bindingar som stabiliserar övergångstillståndet och bildningen av produkt, ett fenomen som i vanliga fall hade krävt betydligt högre aktiveringsenergi för att kunna ske. Dvs som hade krävt högre energi i omlopp som hade satt molekylerna i rörelse så att de kom nära varandra tillräckligt ofta för att det ostabila övergångstillståndet hade kunnat ske. Den katalytiska klyftan av enzymet sänker därför aktiveringsenergin till reaktionen.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -14,10 +14,7 @@ B) Förklara hur glykolysen trots detta ger ett nettoutbyte av två ATP.
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A) ATP-förbrukande reaktioner: hexokinas samt fosfofruktokinas.
|
||||
ATP-bildande reaktioner: fosfoglyceratkinas samt pyruvatkinas.
|
||||
A) Hexokinas (glukokinas) katalyserar första förbrukningen av ATP och fosfofruktokinas 1 katalyserar andra. Fosfoglyceratkinas katalyserar bildning av första ATP och pyruvatkinas katalyserar bildning av.
|
||||
|
||||
B) De reaktioner där 2 ATP förbrukas sker en gång under en cykel av glykolys.
|
||||
De reaktioner där 2 ATP bildas sker två gånger.
|
||||
Så 2 ATP investeras och 4 ATP bildas, dvs blir nettoutbytet 2 ATP.
|
||||
B) Vid spjälning av fruktos 1,6 - bisfosfatas bildas två 3-kolsenheter, dihydroxyacetonfosfat och glyceraldehyd 3 fosfat. Dihydroxyacetonfosfat kommer bilda glyceraldehyd3fosfat och därmed går 2 glyceraldehyd3fosfat igenom
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -13,15 +13,5 @@ B) Ange en metod för att analysera storleken på ditt framrenade protein och ge
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A) Jonbyteskromatografi kan användas. Det är en metod där man kan rena ett protein baserat på dess laddning.
|
||||
I denna metod finns det två olika typer av kolonner som kan användas: katjonbytare och anjonbytare.
|
||||
Katjonbytare binder till katjoner (positivt laddade) och låter negativt laddade proteiner passera.
|
||||
Anjonbytare binder till anjoner (negativt laddade) och tillåter passering av positivt laddade proteiner.
|
||||
Sedan kan proteinet elueras med pH och/eller salt.
|
||||
|
||||
B) Storleken kan analyseras med metoden gelelektrofores.
|
||||
Gelelektrofores går ut på att protein får migrera i en gel som befinner sig i ett elektriskt fält, där proteiner får gå från en negativ elektrod till en positiv.
|
||||
De minsta proteinerna kommer att vandra snabbast och längst i gelen för att de har minst volym.
|
||||
Man kan använda t.ex. ett fluorescerande ämne som gör att banden som bildas kan visualiseras under UV-strålning.
|
||||
Sedan kan en storleksmarkör användas för att bestämma vilken storlek som de protein som man har undersökt har.
|
||||
a) Jonbyteskromotografi. Efter att ha lösgjört proteinerna i homogenisat går reningsmetoden ut på att man för proteinlösningen genom en kolonn som innehåller kulor som antingen är positivt eller negativt laddade beroende på proteinets laddning som man vill ha ut. En katjonsbytare är negativt laddade kulor i kolonnen som kommer att attrahera positivt laddade proteiner från fasen man för igenom medan en anjonbytare däremot är positivt laddade kulor som kommer att attrahera negativt laddade proteiner. Det är proteinets totala laddning som selekteras. Sedan kan en buffert eller salt användas för att eluera proteinerna från de laddade kulorna i kolonnen för vidare analys. b) För att analysera storleken hade jag valt SDS page som är en elektrofores-metod där man först blandar i ämnet SDS (sodum dodecyl sulfate) som är negativt laddade molekyler som kommer att binda till aminosyrorna och slå ut proteinets tidigare laddning. Proteinetet kommer att binda SDS baserat på hur stort det är, ju större protein desto mer negativt laddat då fler aminosyror laddas av SDS och proteinerna får vandra i ett elektriskt fält där de minsta vandrar längst mot positiv pol då de hindras minst av de steriska hindrena i polyakrylamid-gelen. Separation map STORLEK
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -13,7 +13,5 @@ b) Visa hur kolesterol orienteras i ett membran.
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251129235131.png]]
|
||||
|
||||
*(Ritning av kolesterol och dess orientering i ett fosfolipiddubbellager finns på sida 11 i original-PDF.)*
|
||||
se 2023-12-18-0114-EES
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@ Beskriv i detalj hur terminationssteget i proteinsyntesen fungerar med särskilt
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4:
|
||||
Ribosomen består av två subenheter, hos människan heter dessa 40 och 60. Den lilla subenheten, 40, har i uppgift leta efter starkodonet men också känna av stoppkodonet. Den stora subenheten, 60, har i uppgift att katalysera inbindingen av rätt aminosyra till en växande aminosyra sekvens i P-site.
|
||||
I terminations steget kommer ribosomen, 40 enheten, att känna av en cleavage signal som får RF1 att avsluta translationen. Cleavage signal är alltså ett stoppkodon. Det som sker är att RF1 kommer klyva den nu färdig byggda aminosyra sekvens som växt fram i P-site så att den transporteras till sin ämmnade destination.
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -11,9 +11,12 @@ Redogör för den principiella uppbyggnaden av spänningsaktiverade katjonkanale
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
2 av 4:
|
||||
En jonkanal består av sex olika segment. Segment 5 och 6 bildar själva centralporen medan segment 1-3 tillsammans med segment 4 bildar den spännings känsliga padeln. Segment 4 är det segment som känner av själva spänningsförändringen.
|
||||
När en en spänningsförändring i membranet sker registeras detta hos padlen vilket inducerar en konformationsändring och får den att ställa sig på "högkant". Detta öppnar katjonkanalen och joner kan flöda in eller ut ur cellen.
|
||||
|
||||
AI:
|
||||
Spänningsaktiverade katjonkanaler består av **fyra domäner** (eller fyra separata subenheter) som vardera har **sex transmembransegment (S1–S6)**. Segmentet **S4** innehåller positivt laddade aminosyror och fungerar som **spänningssensor**. När membranet depolariseras rör sig S4 utåt, vilket drar i kopplade segment (framför allt S5–S6) och **öppnar poren**. En selektivitetsfilterregion bestämmer vilka katjoner som passerar. Kanalen kan även inaktiveras via en separat “inaktiveringsgrind” efter öppning.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@ Förklara hur arsenikförgiftning påverkar metabolismen och varför liknande p
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4:
|
||||
Arsenit har affiniet för sulfhydrylgrupper. En viktig del i PDH komplexet är den arm som för intermediärerna mellan E1, E2 och E3. Denna arm bygger på just svavel. Armen inhiberas således av arsenit när bindningar mellan arsenit och armen bildas vilket medför att vi inte kan producera lika mycket eller ingen acetyl-CoA. Utan acetyl-CoA kan vi inte köra citronsyracyklen och således inte få fram NADH och FADH2 till elektrontransport kedjan.
|
||||
Alkholism leder till liknande effekter då de polära alkholerna kan binda till den intermediär-transportrande armen och inhibiera PDH komplexet.
|
||||
PDH=Pyruvat dehydrogenas
|
||||
|
||||
@@ -11,10 +11,21 @@ Beskriv översiktligt den allostera regleringen av glykogenfosforylas i skelettm
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
2 av 4:
|
||||
Glykogen fosforylas är ett av enzymen som bryter ner glykogen.
|
||||
I muskler ska glykogenet brytas ner och användas som bränsle. Cellen känner av energikvoten. Detta betyder att om energikvoten är låg och vi har mycket ADP kommer enzymet att stimuleras. Om det finns mycket ATP hämmas enzymet.
|
||||
I levern ska glykogenet brytas ner och reglera blodsockret mellan måltider. Om glukosnivåerna är låga kommer enzymet stimuleras och vice versa. Glukagon kommer då stimulera medan insulin hämmar.
|
||||
|
||||
AI:
|
||||
**Skelettmuskel:**
|
||||
|
||||
Glykogenfosforylas aktiveras allostert av **AMP**, som signalerar låg energi. Det hämmas av **ATP** och **glukos-6-fosfat**, som signalerar god energitillgång.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
**Lever:**
|
||||
|
||||
Glykogenfosforylas hämmas av **glukos**, vilket speglar höga blodglukosnivåer. Levern saknar AMP-aktivering i fysiologiskt relevant grad, eftersom dess uppgift är att frisätta glukos, inte att reglera sin egen energistatus.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -13,9 +13,11 @@ B) Vilken är kopplingen mellan cellens energikvot och citronsyracykeln?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
2 av 4:
|
||||
A. Tre NADH och en FADH2
|
||||
B. NADH och FADH2 behövs för att transportera elektoner till elektrontransportkedjan som kan bygga upp en elektrokemisk gradient för att bilda ATP genom ATP syntaset. En låg energikvot betyder därav att det inte finns tillräckligt med NADH och FADH2 från citronsyracyklen.
|
||||
|
||||
AI:
|
||||
**A)** Ett varv i citronsyracykeln bildar **3 NADH, 1 FADH₂ och 1 GTP (≈ATP)**.
|
||||
**B)** Hög energikvot (mycket **ATP**, **NADH**) hämmar cykeln, främst via isocitratdehydrogenas och α-ketoglutaratdehydrogenas. Låg energikvot (mycket **ADP**, **NAD⁺**) stimulerar cykeln. Cykeln regleras alltså efter cellens energibehov.
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -13,7 +13,7 @@ B) Beskriv cellandningen med en formel.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4:
|
||||
A. I elektrontransportkedjan i mitokondriens innre membran.
|
||||
B. Syre + elektroner --> H O
|
||||
Själva cellandningen sker i komplex 4 i elektrontransportkedjan.
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@ Lista fyra egenskaper hos en alfahelix. (4p) (Max 75 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4:
|
||||
1. Har en konstant diameter.
|
||||
2. Har kvävebaserna innåt och fosfatgrupperna och sockret utåt. (Pga hydrofob/hydrofil)
|
||||
3. Kan polymeriseras till beta flaks liknande strukturer och bilda amyloider => Sjukdom.
|
||||
|
||||
@@ -11,9 +11,8 @@ Syntes av heme beror på kroppens järninnehåll. Beskriv hur detta sker. (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Syntesen av heme är beroende av Fe som är en viktigt syrebärare i t.ex. hemoglobin som finns i eretrocyterna.
|
||||
För att kunna syntentisera heme behöver vi få i oss järn via födan. Heme är en cykliskstrutur som måste cykliseras från en linjär. Detta sker i mjälten.
|
||||
AI:
|
||||
Hemesyntesen styrs av hur mycket järn som finns i cellen genom reglering av **ALA-syntas** (erytroid isoform). När järn är lågt binder **IRP** till en IRE-sekvens i 5’-änden av ALAS-mRNA och **blockerar translationen**, vilket bromsar hemesyntesen. När järn är tillräckligt släpper IRP → **ALA-syntas kan översättas → hemesyntesen ökar**. På så sätt matchas hemeproduktionen med tillgängligt järn.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -11,8 +11,10 @@ Varför måste ureacykeln användas vid nedbrytning av purin-nukleotider? (2p) (
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
1 av 2:
|
||||
Puriner har två ringstruktur. I puriner finns det kväve och väte som bildar ammoniak vilket i höga koncentrationer är farligt för kroppen. Ureacyklen används för att göra sig av med ammoniaken genom urat och sedan urinen.
|
||||
AI:
|
||||
Nedbrytning av purinnukleotider frigör **aminogrupper**, som omvandlas till **ammoniak** via transaminering och glutamatdehydrogenas. Ammoniak är starkt toxiskt, särskilt för CNS, och måste därför oskadliggöras. **Ureacykeln** omvandlar ammoniak till **urea**, som kan utsöndras säkert via njurarna.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
@@ -11,9 +11,10 @@ Mutationer i genen som kodar för enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas kan leda t
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
1 av 2:
|
||||
Glukos 6-fosfatdehydrogenas är det första enzymet i pentosfosfatvägen, som körs för att bilda NADPH och ribos 5-fosfat.
|
||||
Vid deffekt i detta enzym bildas inte tillräckligt med NADPH som skyddar mot reaktiva syreföreningar. Detta är speceillt farligt för t.ex. eretrocyter som saknar mitokondrier och måste få allt sitt NADPH från pentosfofsfatvägen.
|
||||
|
||||
AI:
|
||||
Glukos-6-fosfatdehydrogenas behövs för att bilda **NADPH** i pentosfosfatvägen. NADPH håller **glutation reducerat**, vilket skyddar erytrocyter mot oxidativ skada. Vid enzymdefekt saknar cellen detta skydd → **oxidativ stress skadar membran och hemoglobin** → erytrocyterna hemolyserar.
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
@@ -11,9 +11,12 @@ I en studie utvärderas effekten av en ny blodtryckssänkande medicin mellan en
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
2 av 4:
|
||||
Detta resultat visar att nollhypotesen kan förkastas då p-värdet är under 0,05 då det finns sk. statistisk signifikans. Hade p-värdet varit över 0,05 hade man inte kunnat förkasta nollhypotesen.
|
||||
Vidare visar konfidensintervallet att 95% av de som fick den blodtryckssänknade medicinen fick ett lägre blodtryck med 6-17 mmHg.
|
||||
|
||||
AI:
|
||||
p-värdet 0,03 innebär att om nollhypotesen (ingen skillnad i medelblodtryck) vore sann, skulle en så här stor eller större skillnad uppstå bara i cirka 3 % av fallen. Nollhypotesen kan därför förkastas vid 5 %-nivån. Ett 95 % konfidensintervall på 6–17 mmHg innebär att vi med 95 % säkerhet skattar den sanna medelreduktionen i blodtryck till mellan 6 och 17 mmHg, och eftersom intervallet inte innehåller 0 talar det också för en statistiskt signifikant blodtryckssänkande effekt.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -12,7 +12,7 @@ OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words)
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
2 av 4:
|
||||
Hemoglobin is an oxygentransport protein which transport oxygen from our lungs to our muscles and tissue. Hemoglobin consists of four subunits, two alfa and two beta, with one Fe per unit.
|
||||
When oxygen binds to the first Fe it moves 0,4 Å upwards, closer to the heme-group. This induce a conformatioin change in hemoglobin which increases the affinty for oxygen for the next subunit. This is why hemoglobins curve is hyperbol.
|
||||
This is called cooperativity.
|
||||
|
||||
@@ -12,9 +12,4 @@ Rita den principiella strukturen för en glykolipid. (4p)
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251129235251.png]]
|
||||
|
||||
(alkohol) - (fosfatgrupp) - (sfingosin) - x2 (fettsvans)
|
||||
|
||||
_Totalpoäng: 4_
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@ Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och proteogly
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
2 av 4:
|
||||
Glykoproteiner och proteoglykaner är båda former av glykokonjugat och består båda av proteiner och socker. Glykoproteiner är väldigt långa och repetativa, tillskillnad från proteoglykaner.
|
||||
Både glykoproteiner och proteoglykaner finns ut mot ECM och har något att göra med cellens kommunikation/interaktion med andra celler, bakterier och virus. De kan också utgöra skydd.
|
||||
Glykoproteiner kan vara O-länkade eller N-länkade. Det vill säga om de är länkade via syret (O) i serin eller teronins funktionella grupp eller via kvävet (N) i aspargins funktionella grupp.
|
||||
|
||||
@@ -13,8 +13,7 @@ Beskriv nukleosomens (Nucleosome core particle) uppbyggnad. Ange vilka komponent
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Nukleosomen består av ett proteinkomplex med 8 proteiner, sk histoner (4 olika, två av varje), runt om dessa proteiner är ett 146 baser långt DNA snurrat runt om dem.
|
||||
Flera stycken nukleosomer med DNA bildar något som liknar ett pärlhalsband där stringen är DNA:t och pärlorna är proteinerna. Det finns även en histon som kallas H1, denna binder till DNA:t imellan nukleosomerna (sk linker-DNA) och stabiliserar dem.
|
||||
Nukleosomen består av en kärna (en oktamer) på 8 histoner (2st H2A, 2st H2B, 2st H3, 2st H4). Den har också 146 baspar DNA som är lindat 1,75 varv runt oktameren. Dessutom ligger histonen H1 (som inte är lika konserverad som övriga ovannämda histoner) utanpå kärnan och binder till linker DNA (DNAt mellan nukelosomerna) och stabiliserar nukleosomen. H3 och H4 har även N-terminala svansar som ligger runt DNAt som är lindat runt oktameren och reglerar DNAts packning till nukleosomkärnan.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -19,9 +19,8 @@ C) Vad driver transporten?
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A) Antiporter, två föreningar, två riktningar. En går med gradienten, en går mot.
|
||||
B) Mitokondriens inre membran.
|
||||
C) Nettoladdningen på de olika sidorna.
|
||||
A) Antiport som är en aktiv transportör av 2 olika föreningar som transporteras åt olika håll (en in och en ut) B) I mitokondriets inre membran
|
||||
C) Den elektrokemiska gradienten av vätejoner mellan MMU och matrix.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@ En ändring i entropi kan vara den huvudsakliga drivkraften för en reaktion. N
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4:
|
||||
Entropi är ett mått på oordning.
|
||||
Enligt deltaG= deltaH - T * deltaS. Vilket betyder att förändring i S/entropi kan man få utifrån (deltaH - deltaG)/T.
|
||||
Alltså kan man ändra entropin genom att ändra temperaturen. Då temperatur är mått på värmeenergi. Högre temperatur betyder mer oordning.
|
||||
|
||||
@@ -16,9 +16,11 @@ B) Förklara vad som händer med Km respektive Vmax om man tillsätter en icke-k
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A) Vmax är när kurvan planar ut och blir rak, då har maximal reaktionshastighet uppnåtts. Km får man genom att kolla på [S] då Vmax är hälften (1/2). Km=[S] då Vmax är 1/2.
|
||||
A) Vmax kan avläsas som det y-värde på grafen som fås då substratoncentrationen går mot oändligheten dvs det y-värde som fås när grafen planar ut allt eftersom substratkoncentrationen ökar.
|
||||
|
||||
B) En icke-kompetetiv hämmare binder till enzym-substratkomplexet och stoppar produkt från att bildas. Detta leder till att Vmax minskar. Eftersom mycket ES kommer att bildas, men ES kommer ej heller kunna gå till E + S igen, så kommer cellen försöka lösa det genom att skjuta reaktionen genom att minska [S]. En minskad [S] leder till att Km kommer minska enligt Km=[S] då Vmax är 1/2. DVS Km kommer minska och Vmax kommer minska.
|
||||
Km kan avläsas som det x-värde som grafen antar då grafens y-värde är halva Vmax dvs hälften av grafens maxvärde.
|
||||
|
||||
B) Det som sker är att Vmax kommer minska eftersom en icke-kompetitiv hämmare binder allostert till enzymet oavsett om substrat bundit eller ej och genför en konformationsändring i enzymet som gör att enzymet får sämre katalytisk förmåga dvs Vmax sänks. Däremot kommer Km att vara oförändrat då inhibitorn är oberoende av substratkoncentrationen eftersom den binder till enzymet oavsett om substrat finns och oavsett hur mycket/lite substrat som finns.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@ Vilken molekyl utgör substratet som går in i pentosfosfatvägens oxidativa fas
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
1.5 av 2:
|
||||
Glukos-6-fosfat går in i pentosfosfatvägen.
|
||||
I den oxidativa fasen bildas NADPH, Ribulose-5-fosfat och Ribos-5-fosfat.
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -16,8 +16,12 @@ B) Förklara vilken klass av brand som har uppstått.
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A) A innebär brand på tyg och liknande, klass B är för material som metaller, C är för brand i kemikalier.
|
||||
B) Klass C eftersom det är etanol som börjar brinna vilket är kemikaliebrand.
|
||||
3 av 4:
|
||||
A= brand i textilier/trä
|
||||
B=brand i vätskor/alkoholer
|
||||
C=brand i gaser
|
||||
|
||||
Det är en typ B brand som uppstått då etanol är en alkohol.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -15,7 +15,7 @@ B) Ange en metod för att analysera storleken på ditt framrenade protein och ge
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4 poäng:
|
||||
A) Affinitetskromatografi är rening baserad på egenskaper hos proteinet. Ett exempel är att man kan sätta på 6 stycken histidin på proteinet på DNA nivå, sk 6xHis. Histidin har en hög affinitet för nickeljoner som man kan lägga i kolonnen. När man häller ner proteinblandningen kommer histidin att binda till nickeljonerna vilket gör att proteinet stannar i kolonnen. För att sedan få proteinet att släppa kan man använda sig av imidazol som har ännu högre affinitet för nickeljonerna för att eleduera ut proteinet.
|
||||
|
||||
B) Man kan använda sig av SDS-Page. Då utsätter man proteinet för SDS molekyler som kommer att binda in till det. SDS molekylerna är negativt laddade och ju större protein, ju fler SDS molekyler kommer binda in, ju mer negativt laddat blir det. Sedan använder man sig av gelelektrofores (Page) för att få proteinet att röra på sig i ett elektromagnetiskt fält. Större protein kommer röra sig långsammare medan snabbare rör sig fortare. DVS Störst, sist.
|
||||
|
||||
@@ -18,10 +18,10 @@ D) Vad är dGDP förkortning för?
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A) OH-grupp.
|
||||
B) 3'.
|
||||
C) 5'.
|
||||
D) deoxyGuanosinDiFosfat.
|
||||
A) Hydroxylgrupp (OH-grupp)
|
||||
B) På 1'-kolet
|
||||
C) På 5'-kolet
|
||||
D) Deoxyguanosin 5'-difosfat
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -14,6 +14,7 @@ ord.)
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4:
|
||||
Ribosomen består av en liten subenhet - 30S och en stor subenhetet 50S. den
|
||||
stora subenheten kommer sköta matchningen av kodon till antikodon och den
|
||||
lilla kommer hålla i mRNA strängen. Matchningen mellan den kodande
|
||||
|
||||
@@ -15,7 +15,7 @@ Vad kommer man att ha mest av när reaktionerna är klara - P eller Q? Motivera
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
1 av 4:
|
||||
Km = ([E]+[S])/[ES] och Vmax = K + Etot k2=turnover number
|
||||
Med hjälp av formlerna ovan har jag kunnat dra slutsatsen att Enzym A har
|
||||
både en mindre kapacitet för att forma enzym-substrat komplex och har även
|
||||
|
||||
@@ -14,7 +14,7 @@ B) Vilka är de tre ketonkropparna som bildas?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
1 av 4:
|
||||
a) bildningen av ketonkroppar sker vid svält. Vid svält kommer
|
||||
glukosreserverna att ha brutits ned och vi kommer gå över till att bryta ner våra
|
||||
fettreserver. Då kommer det bildas ketonkroppar och detta är ffa för att förse
|
||||
|
||||
@@ -13,9 +13,19 @@ matrix med glycerol 3-fosfatshunten istället för med malat-aspartatshunten?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
0 poäng:
|
||||
Konsekvensen blir att vi kommer behöva förbruka en atp för att glycerol 3
|
||||
fosfat ska kunna bildas. Det kräver mer energi
|
||||
AI-svar:
|
||||
När elektroner från cytosoliskt NADH går via **glycerol-3-fosfatshunten** i stället för **malat–aspartatshunten** blir konsekvensen:
|
||||
|
||||
**→ Färre ATP per NADH.**
|
||||
|
||||
Glycerol-3-fosfatshunten överför elektroner till **FAD** i mitokondriens inre membran → FADH₂ → komplex II → ger **~1,5 ATP**.
|
||||
|
||||
Malat–aspartatshunten överför elektroner direkt till **mitokondriellt NAD⁺** → NADH → komplex I → ger **~2,5 ATP**.
|
||||
|
||||
**Konsekvens:** lägre ATP-utbyte från glykolysen när glycerol-3-fosfatshunten används.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
@@ -13,7 +13,7 @@ OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4:
|
||||
Adult hemoglobin consists of two beta subunits and two alfa subunits, while fetal
|
||||
hemoglobin consists of two alfa subunits and two gamma subunits. HbA has a
|
||||
lower affinity for oxygen than HbF.
|
||||
|
||||
@@ -13,7 +13,7 @@ med en reaktionsformel. (4p) (Max 20 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4:
|
||||
Alanin-aminotransferas
|
||||
pyruvat + glutamat -> alanin + alfa-ketoglutarat
|
||||
|
||||
|
||||
@@ -7,16 +7,17 @@ tags:
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Beskriv kortfattat vad det enterohepatiska kretsloppet är och förklara dess koppling till
|
||||
kolesterolsyntes. (4p)
|
||||
Beskriv kortfattat vad det enterohepatiska kretsloppet är och förklara dess koppling till kolesterolsyntes. (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
2 av 4:
|
||||
Nedbruten kolesterol kommer att utsöndras med gallsyror, därför är det viktigt
|
||||
att vi har gallsyror så att vi inte får en ackumulering av kolesterol.
|
||||
Enterohepatiska kretsloppet är att vi har en 95-procentig reabsorption av
|
||||
gallsyror i hepatocyterna - vilket gör att vi ständigt har galla.
|
||||
AI:
|
||||
Det enterohepatiska kretsloppet innebär att gallsyror som bildats från kolesterol i levern utsöndras till tarmen och därefter **till största delen återabsorberas** i ileum och förs tillbaka till levern via portavenen. Detta sparar kolesterol, eftersom färre nya gallsyror behöver syntetiseras. Om återcirkulationen minskar måste levern istället **öka sin kolesterolsyntes** och uppreglera LDL-receptorer för att få mer kolesterol till ny gallsyrabildning.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,7 @@ Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipi
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
3 av 4:
|
||||
glykoproteiner är glykosylerade proteiner, dessa består alltså av ett protein med
|
||||
"barr" av kolhydrater. de kan vara o-länkade, via serin och treonins OH-grupp,
|
||||
eller så kan de vara n-länkade via aspargin. Glykoproteiner bygger upp extra-
|
||||
|
||||
@@ -11,7 +11,11 @@ Describe the main features of the genetic code and explain their biological sign
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
The genetic code is that 3 codons on the mRNA, translates into 3 anti-codons on tRNA which gives the correct amino acid. Many amino acids has 3 codons that encode for them, because in case something goes wrong the correct amino acid binds anyway. Even the first base of the anticodon got what is called the Wobble effect, which means that for example Inosin there can bind to either A, C or U on the third base of codon. This enables that some errors in the genetic code does not lead to mutations because it bind the correct amino acid.
|
||||
The genetic code is in humans stored in DNA (23 chromosome pairs). It stems from our mother and father. The DNA contains 4 different base-pairs. Adenin, Tymin, Cytosin och Guanin.
|
||||
|
||||
The genetic code is not read one base-pair at a time, but rather in groups of three (i.e codons). For example AUG, ATT.
|
||||
|
||||
The genetic code is also degenarative, leading to different codons being able to code for the same aminoacid. This leads to a protective function against mutations, since a mutation in a codon can lead to the same amino acid still being coded for example. The gentic code codes for all the proteins in an organism. The DNA can be transcribed into mRNA which can be translated into proteins
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -11,12 +11,15 @@ Gibbs fria energi möjliggör att man kan förutsäga om en kemisk reaktion kan
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
I formeln för Gibbs fria energi ingår entalpi (H), entropi (S) och skilland i temperatur (delta T)
|
||||
delta G= delta T * S + H
|
||||
Ökad temperatur leder till mer rörelse, vilket leder till mer oordning alltså att entropin ökar.
|
||||
Om entalpin är negativ så kan en liten temperaturökning få reaktionen att starta spontant (exergon reaktion). Gibbs fria energi är då fortfarande negativ.
|
||||
Om entalpin är positiv så betyder det att det är en endergon reaktion, som inte kommer att ske spontant. Positiv entalpi och ökad temperatur och ökad oordning kommer att ge en positiv delta G, alltså har endergona reaktioner positivt delta G.
|
||||
Sänkt temperatur leder till sänkt oordning, eftersom rörelsenergin minskar.
|
||||
Gibbs fria energi = deltaG
|
||||
Entalpi = deltaH
|
||||
Temperatur = T
|
||||
Entropi = deltaS
|
||||
|
||||
En ökad temperatur kommer ha inverkan på entropin, vilket kommer leda till att deltaG kommer bli mer negativ/gå mot ett lägre värde. Den kemiska reaktionen i fråga kommer då förkjutas mot ett läge där den kan ske spontant (kan ske spontant om delta G är <0)
|
||||
|
||||
En minskad temperatur kommer också ha en inverkan på entropin, fast i detta fall kommer deltaG istälett gå mot ett högre värde. Den kemiska reaktionen i fråga kommer då kräva mer energi för att äga rum.
|
||||
|
||||
Temperaturen påverkar entropin eftersom detta är ett diret mått på molekylers/atomernas rörelseenergi.
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
@@ -11,6 +11,7 @@ Förklara kortfattat likheter och skillnader mellan glukos, glukopyranos och N-a
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
3 av 4 poäng:
|
||||
Linjär glukos blir cirkulär genom att aldehydgruppen på kol 1 binder till kol 5. Glukopyranos bildas genom att en aldehydgrupp på en molekyl binder till en hydroxylgrupp på en annan molekyl. Likheten är alltså att båda är cirkulära, men att antalet molekyler är olika.
|
||||
N-acetylglukosamin är en glukosmolekyl, som är bunden till en acetylamingrupp. Acetylamingruppen är bunden till glukoset via sitt kväve. Likheten är alltså att glukos och N-acetylglukosamin båda innehåller glukos, men att N-acetylglukosamin även innehåller en acetylamingrupp.
|
||||
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user