Daily update
This commit is contained in:
180
content/Biokemi/Kemiska bindingar/Föreläsning.md
Normal file
180
content/Biokemi/Kemiska bindingar/Föreläsning.md
Normal file
@@ -0,0 +1,180 @@
|
||||
|
||||
#### Organeller
|
||||
- kärnan
|
||||
- informationslagrning
|
||||
- replication
|
||||
- transkription
|
||||
- Nukleol - ribosomsammansättning
|
||||
- ER
|
||||
- släta: lipidsyntes
|
||||
- sträva: ribosomer och translation
|
||||
- Golgi
|
||||
- glykosylering
|
||||
- sekretion
|
||||
- Mitokondriet - primära metabola organell
|
||||
- metabolism
|
||||
- mest nerbrytning, mål är ATP-produktionen
|
||||
- Peroxysomer
|
||||
- lite metabolism
|
||||
- Lysosomer
|
||||
- nedbrytning
|
||||
- Plasmamembranet
|
||||
- skydd
|
||||
- signalering
|
||||
- igenkänning
|
||||
- upptag
|
||||
- centriol
|
||||
- utgångspunkt för mikrotuber
|
||||
- cellcykel
|
||||
- cytoplasman
|
||||
- allt som är organller
|
||||
- signalering
|
||||
- metabolism
|
||||
- energilagring
|
||||
- ribosomer
|
||||
- translation
|
||||
|
||||
Gå igenom nästan alla dessa processer under kursen!
|
||||
|
||||
#### Cellens energibehov
|
||||
- uppbyggnad av makromolekyler (RNA, DNA, proteiner)
|
||||
- gradienter - aktiv transport, signalering
|
||||
- rörelse - muskelkontraktion, migration
|
||||
- värme - hålla temperaturen
|
||||
- för att hålla ordning behövs mer oordning på annat håll
|
||||
- oordning -> jämnvikt -> död
|
||||
- funktion kräver ordning
|
||||
|
||||
|
||||
#### Livets molekyler
|
||||
Nukleinsyror
|
||||
- information och dess överföring
|
||||
- DNA -> RNA
|
||||
- 5 nukleotider
|
||||
- translation
|
||||
Protein
|
||||
- struktur
|
||||
- signalering
|
||||
- enzymer
|
||||
- transport
|
||||
- igenkänning (receptorer)
|
||||
- immunförsvar
|
||||
- 20 aa
|
||||
Kolhydrater
|
||||
- glykosylering
|
||||
- energilagring (glykogen)
|
||||
- ett tiotal
|
||||
Lipider
|
||||
- membran
|
||||
- energilagring
|
||||
- tusental (variationer av huvud)
|
||||
Främst COHN
|
||||
- ofullständiga yttre eletronskal
|
||||
- vill dela é -> kemisk bindning
|
||||
|
||||
#### Kovalenta bindingar
|
||||
Delning av elektronpar
|
||||
|
||||
- enkelbindning, $C-C$ fri rotation, 85kcal/mol, ~1.54Å
|
||||
- dubbelbindning $C=C$ plan struktur, rotation ej möjlig, 150kcal/mol, ~1.34Å
|
||||
|
||||
#### Resonansstabilisering
|
||||
Fördelning av é över flera atomer
|
||||
![[Pasted image 20251105144005.png]]
|
||||
|
||||
Plan binding ~1.4Å
|
||||
släta lipidsynetes
|
||||
sträva translation
|
||||
|
||||
#### Jonbindning
|
||||
F = den elektrostatiska kraften mellan jonerna
|
||||
$F = k \frac{q_1 q_2}{\varepsilon r^2}$
|
||||
där
|
||||
- k = Coulombs konstant (≈ 8,99 × 10⁹ N·m²/C²)
|
||||
- $q_1$, $q_2$ = jonerna laddningar
|
||||
- r = avståndet mellan jonerna
|
||||
- $\varepsilon$ = materialets **dielektricitetskonstant** (relativa permitivitet)
|
||||
- ju mer joner, ju mer polär, vatten har högst
|
||||
- vatten används som lösningsmedel i våra celler
|
||||
- $D_{H_2O} = 80$ högst
|
||||
- svaga jonbindingar, för vatten ska orientera sig runt jonerna
|
||||
- 1-5kcal/mol
|
||||
- hexan
|
||||
- $D_{H_2O}$ = 2
|
||||
- jonbildningarna i hexan blir 40ggr starkare än i vatten
|
||||
- ankikort hur man
|
||||
1.4 kcal/mol för envärda joner
|
||||
#### Vatten
|
||||
Syre har högre elektronegativ än väte
|
||||
δ-/δ+
|
||||
Elektronegativitet, dragningskraft för elektroner
|
||||
- F - ovanligt
|
||||
- O - om det är med vinner det
|
||||
- N
|
||||
- Cl - ovanligt
|
||||
- Br
|
||||
- I
|
||||
- S
|
||||
- C
|
||||
- H - väte kommer alltid förlora i en binding/molekyl
|
||||
|
||||
Fonclbrisch
|
||||
|
||||
Hydratiseringsskal runt. Vatten bildar ett nätverk mellan δ-/δ+
|
||||
![[Pasted image 20251105150519.png|200]]
|
||||
|
||||
#### Vätebindning
|
||||
Bildas mellan dipoler
|
||||
- Donator: grupp där vätet är δ+
|
||||
- Acceptor: δ- och ha ett fritt elektronpar
|
||||
I celler oftas $N$ & $O$ som donator/acceptor
|
||||
Ju rakare, desto starkare,
|
||||
|
||||
#### van der waals-bindingar
|
||||
é runt atomer flukturerar -> tillfällig dipol
|
||||
bara när två molekyler är riktigt nära varandra ~3.6Å optimalt
|
||||
om närmare repulsion
|
||||
1-5 kcal/mol per atompar & mol
|
||||
#### hydrofob effekt
|
||||
|
||||
- hydrofob: lipider, opolära
|
||||
- hydrofil: kolhydrater, aa, polära
|
||||
|
||||
$H-C-OH$
|
||||
|
||||
hydrofoba molekyler aggregerar (klumpar ihop sig) i vatten
|
||||
vatten bildar burar runt hydrofoba föreningar
|
||||
aggregering - förre H2O i burar
|
||||
|
||||
#### DNA dubbelsträngbildning av DNA
|
||||
I vatten(celler) bildar komplementära DNA-strängar
|
||||
en dubbelhelix.
|
||||
komplementära: A=T C≡G - vätebindingar
|
||||
Observation: det kan ju binda sig i vatten, så vi får ingen nettovinst genom att para ihop dom.
|
||||
I vatten vätebindingar mellan baser gör att den rätta parningen kräver minst energi
|
||||
Varken nettovinst eller förlust av vätebindningar vid korrekt basparning → den blir rätt
|
||||
Drivkraft: separation av laddningar (Pi) kommer hamn så lång ifrån varandra som möjligt, dessutom har vi vatten som avskärmar dom i celler har vi också joner som hjäper till Mg2+ Na2+
|
||||
baser plana, staplas i mitten av strängen, kommer på ett av stång av 3.4Å
|
||||
- då får vi van der waals interaktion mellan baserna
|
||||
- delar av baserna är hydrofoba, när de är med i vätebindingarna interaktioner med andra, göms från $H_2O$, vända innåt
|
||||
I oparat DNA bildas vätebindingarna mellan baserna och $H_2O$
|
||||
|
||||
#### pH
|
||||
![[Pasted image 20251105153332.png|200]]
|
||||
Det finns ingen vätebindingsförmåga kvar vid pH 11 och de släpper ifrån sin väteproton och blir en negativ jon. Utan vätejon
|
||||
|
||||
$(svag syra) \ce{HA <=> H^+A^-} (svag bas)$
|
||||
|
||||
Jämnviktskonstant, förklarar via
|
||||
[Henders-Hasserbalch ekvation](https://en.wikipedia.org/wiki/Henderson%E2%80%93Hasselbalch_equation)
|
||||
$K_\mathrm{a} = \frac{[\ce{H+}][\ce{A-}]}{[\ce{HA}]}$
|
||||
$\mathrm{p}K_\mathrm{a} = -\log K_\mathrm{a}$
|
||||
$\mathrm{pH} = -\log [\ce{H+}]$
|
||||
$\mathrm{pH} = \mathrm{p}K_\mathrm{a} + \log\frac{[\ce{A-}]}{[\ce{HA}]}$
|
||||
Vad händer när det finns lika mycket bas som syra i det här systemet?
|
||||
När [A-] = [Ha-] - log(1) = 0
|
||||
|
||||
Vid $pK_a$ buffrande förmåga $\pm 1\ce{pH enhet}$
|
||||
Det finns antingen en bas eller syra som kan ta upp/lämna en proton. En rad molekyler som gör att det krävs mycket för att göra en pH förändring
|
||||
|
||||
nukleotider bildar spontana xxx bindingar, fosfat grupper separas så mkt som de negativa bindningar,
|
||||
Reference in New Issue
Block a user