1
0

vault backup: 2026-01-19 14:08:41
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s

This commit is contained in:
2026-01-19 14:08:41 +01:00
parent f4b89a21c0
commit 9d186a13b2
327 changed files with 28 additions and 0 deletions

View File

@@ -0,0 +1,215 @@
# Seminarium immunologi.pdf
**OCR Transcript**
- Pages: 6
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00
---
## Page 1
Material till seminarierna om
Grundläggande immunologi
LPG002, T2
Block 11 HT 2025
Seminarium 1: Fall 1 och Fall 2
Måndag 24/11
Kl 12.15-14.00 grupp 1-8
Kl 14.15-16.00 grupp 9-16
Seminarium 2: Fall 3 och Fall 4
Onsdag 26/11
Kl 12.15-14.00 grupp 9-16
Kl 14.15-16.00 grupp 1-8
---
## Page 2
2
Fall 1: Neutrofiler och medfödd immunitet
När Erik föddes vägde han 3.2 kilo och verkade helt frisk. När han var fyra veckor utvecklade
han en böld i armhåleregionen, vilken läkte spontat. Strax därefter fick han dock ännu en böld
i bröstväggen, vilken avlägsnades kirurgiskt. Bölden visade sig ha orsakats av
stafylokockbakterier och Erik behandlades med antibiotika för detta. När Erik var 3 respektive
7 månader tvingades hans föräldrar att återigen ta honom till sjukhuset, eftersom han
utvecklat nya stafylokockbölder; först i ansiktet och därefter på högra låret. Båda behandlades
kirurgiskt och med systemisk antibiotikabehandling under 10 dagar.
När Erik fyllde 2 år hade han sökt sjukvård fem gånger för
infektioner orsakade av stafylokocker och svampar. Eriks föräldrar
och en äldre syster var helt friska, medan hans nyfödda lillebror
redan vid två månaders ålder hade utvecklat stafylokockbölder vid
två tillfällen. Vid undersökning var Erik blek och hade feber och
hans längd och vikt låg under det normala. Laboratorie-
tester visade bla en uttalad polymorfonukleär leukocytos.
När funktionen hos hans neutrofiler testades, fann man att de rörde
sig och kunde fagocytera stafylokocker normalt. Däremot hade de
begränsad förmåga att döda dessa bakterier. Sammantaget tydde
detta på att Erik hade den X-bundna primära immunbristsjukdomen
kronisk
granulomatös
sjukdom
(CGD).
Sjukdomen
har
dokumenterats i stora delar av världen, men är sällsynt och
förekommer hos ungefär 1/200 000 individer.
Erik behandlas idag med förebyggande mediciner mot svampinfektioner och bakterier. Eriks
föräldrar funderar på möjligheten att låta honom genomgå en benmärgstransplantation.
1. Hur känner neutrofiler igen och bekämpar främmande mikroorganismer, inklusive
stafylokocker och svampar?
2. Hur bildas neutrofiler och hur tar de sig till infekterade vävnader?
3. Förklara den molekylära orsaken till kronisk granulomatös sjukdom.
4. Kan du med utgångspunkt från några av svaren på ovanstående frågor förklara Eriks
symptom?
5. Vad menas med en primär immunbristsjukdom?
6. Vad innebär en benmärgstransplantation och hur skulle en sådan kunna hjälpa Erik?
7. Varför kan inte vem som helst donera benmärg till Erik?
Neutrofil som fångar en
bakterie.
Differentialfärgning
av neutrofil.
---
## Page 3
3
Fall 2: Antikroppar och antikroppsdiversitet
Under vår livstid kommer vi i kontakt med ett mycket stort antal främmande mikroorganismer
och ämnen som vi kan behöva skydda oss emot. Antikroppar är mycket viktiga komponenter i
vårt försvar mot olika typer av skadliga ämnen och infektioner och antikropparna har förmåga
att specifikt känna igen och binda till ett enormt antal olika epitoper. Det finns troligen mer än
109 olika antikroppar i våra kroppar som kan binda till ett lika stort antal olika epitoper.
Variationen i vår uppsättning av antikroppar har länge varit känd för
forskarna, men hur denna variation är genetisk möjlig var länge ett stort
mysterium. Antalet olika antikroppar är nämligen flera tusentals gånger fler
(kanske 40 000 gånger) än det totala antalet gener i hela det mänskliga
genomet (ca 25 000)!
Mannen som lyckades förklara detta mysterium heter Susumu
Tonegawa och kommer från Japan. 1987 tilldelades han
Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av den
genetiska principen för uppkomsten av antikroppsdiversitet.
Tonegawas upptäckter har lett till att vi idag förstår att
immunsystemet är extremt ekonomiskt när det gäller att använda
det DNA som vi har i våra celler, men att immunsystemet
samtidigt är enormt slösaktigt genom att det producerar en stor
mängd olika antikroppar och lymfocyter som aldrig kommer till
användning.
1.
Beskriv struktur och funktion hos antikroppar.
2.
Vilka celler producerar antikroppar och var finns dessa celler?
3.
Förklara principerna för de genetiska mekanismer som gör det möjligt för vårt
immunsystem att producera ett så stort antal antikroppar med olika specificitet.
4.
Vad innebär begreppet klonal selektion?
5.
Vilka är de vanligaste problemen hos individer som på grund av genetiska defekter helt
saknar antikroppar?
6.
Vilka likheter och skillnader finns det mellan antikroppar, T-cellsreceptorer och pattern
recognition receptors?
7.
Många nobelpriser har delats ut för upptäckter inom immunologiområdet (se listan på
nästa sida). Susumu Tonegawa delar sitt intresse för antikroppar med flera andra
pristagare, bla Georges Köhler och César Milstein som fick priset 1984 för utveckling av
tekniken för framställning av monoklonala antikroppar. Förklara vad monoklonala
antikroppar är och nämn några användningsområden för sådana antikroppar.
Susumu Tonegawa
---
## Page 4
4
From:
 Mak,
 TW,
 Saunders,
 M
 .
 Primer
 to
 the
 immune
 response.
 Academic
 Cell
 
Update
 ed
 (2011).
 Oxford;
 Elsevier
 Science
 &
 Technology.
 
 
2011
 
 
 
 Bruce
 A.
 Beutler
 and
 Jules
 A.
 Hoffmann
 for
 their
 discoveries
 concerning
 the
 activation
 of
 innate
 immunity,
 and
 Ralph
 M.
 Steinman
 
for
 his
 discovery
 of
 the
 dendritic
 cell
 and
 its
 role
 in
 adaptive
 immunity.
 
2018
James P. Allison and Tasuku Honjo, for their discovery of cancer therapy by inhibition of negative immune regulation.
---
## Page 5
5
Fall 3: Samspelet mellan det medfödda och det förvärvade immunsvaret
Våren har kommit till Göteborg och på kvällen är Eva ute i trädgården och beskär sina rosor.
När hon skall bära bort grenarna till komposten så river hon sig på en gren. Eva tycker att
såret är ytligt och tänker inte mer på det och går och lägger sig. På grenen, på Evas hud och i
Evas omgivning fanns dock en uppsjö av bakterier som nu kommer in i
vävnaden och därmed i kontakt med Evas immunförsvar. Under natten
blir området runt såret rött.
1. Vilka funktioner har de immunceller som först kommer i kontakt med
bakterierna?
2. Vissa celler kommer att lämna den infekterade vävnaden och andra
kommer snart att vandra dit. Beskriv dessa celler, hur de rekryteras
och vilka deras viktigaste funktioner är.