vault backup: 2026-01-19 14:08:41

content/Fysiologi/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.md

@@ -0,0 +1,420 @@
+# Resultat Grafer Vattenbalans.pdf
+
+**OCR Transcript**
+
+- Pages: 7
+- OCR Engine: pymupdf
+- Quality Score: 1.00
+
+---
+
+## Page 1
+
+Datum:  yyyymmdd
+Grupp:
+xxx
+Tabell 1: Flöde
+Skriv in urinvolymer i ml nedan -  i vita rutor
+Tidpunkt
+0
+30
+60
+90
+Fp A:  Vatten
+140
+60
+11
+50
+Fp B:  Vatten + Minirin
+80
+75
+175
+420
+Fp C:  Furix
+242
+110
+330
+260
+Fp D:  Resorb
+84
+31
+62
+310
+Tabell 2: Urin densitet
+Skriv in densiteten nedan -  i vita rutor
+Tidpunkt
+0
+30
+60
+90
+Fp A:  Vatten
+1.025
+1.020
+1.020
+1.010
+Fp B:  Vatten + Minirin
+1.010
+1.050
+1.005
+1.005
+Fp C:  Furix
+1.015
+1.000
+1.000
+1.005
+Fp D:  Resorb
+1.010
+1.015
+1.010
+1.005
+Tabell 3: Kalium-förlust
+Skriv in Kalium-värde i mmol/l -  justera för extra spädning!
+Tidpunkt
+0
+30
+60
+90
+Fp A:  Vatten
+120
+71
+61
+19
+Fp B:  Vatten + Minirin
+32
+33
+26
+14
+Fp C:  Furix
+36
+13
+12
+13
+Fp D:  Resorb
+60
+76
+49
+20
+Tabell 4: Natrium-förlust
+Skriv in Natrium-värde i mmol/l -  justera för extra spädning!
+Tidpunkt
+0
+30
+60
+90
+Fp A:  Vatten
+77
+80
+119
+51
+Fp B:  Vatten + Minirin
+175
+127
+107
+64
+Fp C:  Furix
+134
+89
+34
+89
+Fp D:  Resorb
+202
+134
+101
+46
+Tabell 5: Klorid-förlust
+Skriv in Klorid-värde i mmol/l -  justera för extra spädning!
+Tidpunkt
+0
+30
+60
+90
+Fp A:  Vatten
+310
+251
+238
+80
+Fp B:  Vatten + Minirin
+173
+158
+114
+69
+Fp C:  Furix
+169
+102
+50
+104
+Fp D:  Resorb
+230
+222
+156
+63
+
+
+---
+
+## Page 2
+
+Här är urinflödet beräknat i ml/min 
+120
+0
+15
+45
+75
+105
+250
+2.0
+0.4
+1.7
+8.3
+360
+2.5
+5.8
+14.0
+12.0
+330
+3.7
+11.0
+8.7
+11.0
+470
+1.0
+2.1
+10.3
+15.7
+120
+1.000
+1.005
+1.000
+1.005
+120
+0
+0
+30
+60
+90
+6
+16.8
+4.3
+0.7
+1.0
+18
+2.6
+2.5
+4.6
+5.9
+18
+8.7
+1.4
+4.0
+3.4
+20
+5.0
+2.4
+3.0
+6.2
+Uträknad Natrium-förlust i mmol (Na+-mätvärde*urin
+120
+0
+0
+30
+60
+90
+1
+10.8
+4.8
+1.3
+2.6
+9
+14.0
+9.5
+18.7
+26.9
+126
+32.4
+9.8
+11.2
+23.1
+1
+17.0
+4.2
+6.3
+14.3
+Uträknad Klorid-förlust i mmol (Cl+-mätvärde*urinvo
+120
+0
+0
+30
+60
+90
+6
+43.4
+15.1
+2.6
+4.0
+20
+13.8
+11.9
+20.0
+29.0
+141
+40.9
+11.2
+16.5
+27.0
+9
+19.3
+6.9
+9.7
+19.5
+Uträknad Kalium-förlust i mmol (K+-mätvärde*urinvo
+OBS! Lägg endast in data i vita cellerna!
+Allt annat räknas ut av Excel automatiskt!
+
+
+---
+
+## Page 3
+
+Total volym
+511
+1110
+1272
+957
+120
+1.4
+6.5
+5.9
+9.4
+nvol)
+120
+0.3
+3.2
+41.6
+0.5
+ol)
+120
+1.5
+7.2
+46.5
+4.2
+ol)
+
+
+---
+
+## Page 4
+
+15
+45
+75
+105
+0
+2
+4
+6
+8
+10
+12
+14
+16
+18
+URINFLÖDE
+Fp
+Fp
+Fp
+Fp
+Urinflöde (ml/min)
+0
+30
+60
+90
+120
+1.000
+1.050
+1.100
+DENSITET
+Fp 
+Fp 
+Fp 
+Fp 
+Densitet
+
+
+---
+
+## Page 5
+
+ A:  Vatten
+ B:  Vatten + Minirin
+ C:  Furix
+ D:  Resorb
+A:  Vatten
+B:  Vatten + Minirin
+C:  Furix
+D:  Resorb
+0
+30
+60
+90
+120
+0
+5
+10
+15
+20
+KALIUMFÖRLUST
+Kaliumförlust (mmol)
+0
+30
+60
+90
+120
+0
+10
+20
+30
+40
+50
+NATRIUMFÖRLUST
+Natriumförlust (mmol)
+0
+30
+60
+90
+120
+0
+10
+20
+30
+40
+50
+KLORIDFÖRLUST
+Kloridförlust (mmol)
+
+
+---
+
+## Page 6
+
+(No content)
+
+---
+
+## Page 7
+
+Fp A:  Vatten
+Fp B:  Vatten + Minirin
+Fp C:  Furix
+Fp D:  Resorb
+Fp A:  Vatten
+Fp B:  Vatten + Minirin
+Fp C:  Furix
+Fp D:  Resorb
+Fp A:  Vatten
+Fp B:  Vatten + Minirin
+Fp C:  Furix
+Fp D:  Resorb
+
+
+---
+

content/Fysiologi/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.md

@@ -0,0 +1,39 @@
+# Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pdf
+
+**OCR Transcript**
+
+- Pages: 3
+- OCR Engine: pymupdf
+- Quality Score: 1.00
+
+---
+
+## Page 1
+
+A) 1L vatten
+B) 1L vatten + Minirin
+C) Furix
+D) 1L resorb
+Urinflöde (ml/min)
+
+
+---
+
+## Page 2
+
+Densitet (SG)
+A) 1L vatten
+B) 1L vatten + Minirin
+C) Furix
+D) 1L resorb
+
+
+---
+
+## Page 3
+
+Förlust av elektrolyter; Kalium, Natrium och Klorid (mmol)
+
+
+---
+

content/Fysiologi/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.md

@@ -0,0 +1,393 @@
+# Vattenbalanslaboration Kompendium 2024-1.pdf
+
+**OCR Transcript**
+
+- Pages: 8
+- OCR Engine: pymupdf
+- Quality Score: 1.00
+
+---
+
+## Page 1
+
+2024-10-01
+VATTENBALANS
+Bakgrund
+Upprätthållandet av ett konstant kristalloidosmotiskt tryck i kroppsvätskorna är en förutsättning 
+för en normal cellfunktion. Eftersom en osmotisk jämvikt råder över cellmembranen kommer 
+förskjutningar  i  extracellulärrummets  saltkoncentration  att  omedelbart  återspeglas  i  den 
+intracellulära  vätskan.  Detta  medför  konsekvenser  för  de  livsavgörande  metaboliska 
+processerna i cellens inre. Normalt sker vätske- och salttillförsel i samband med vätske- och 
+födo-intag, vilket innebär att extracellulärvätskan t.ex. vid vattenintag plötsligt utsätts för en 
+stark  utspädning.  Under  mellanperioderna  tenderar  den  att  bli  alltmer  koncentrerad,  då 
+metabolismen och därmed bildningen av nedbrytningsprodukter fortskrider. Detta förhållande 
+ställer stora krav på kroppens förmåga att snabbt och effektivt eliminera varje förändring i 
+osmolariteten.
+De osmolära regleringsmekanismerna justerar i första hand vattenintag och vattenutsläpp, vilket 
+leder till ett nära konstant kristalloidosmotiskt tryck, trots att belastningen på systemet varierar. 
+Reglering av kroppens saltbalans sker också med höggradig precision, men inträder betydligt 
+långsammare. Ett tillfälligt ökat vattenintag kommer därmed att resultera i en vattendiures och 
+ett  vätskedeficit  inducerar  törst  omgående  och  antidiures (d.v.s.  njurarna  utsöndrar  en 
+koncentrerad urin). Kontrollen av kroppsvätskornas osmolaritet sker bl.a. från hypothalamisk 
+nivå genom antidiuretiskt hormon (ADH-mekanismen). 
+Den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) uppgår till ca 125 ml/min, vilket innebär att ca 
+180 liter primärurin bildas varje dygn. Den vätska som utgör primärurinen kommer temporärt 
+att lämna blodbanan för att sedan till ca 80 % passivt reabsorberas. Detta sker tillsammans med 
+den aktiva reabsorptionen av natrium, vilket sker i proximala tubuli och samlingsrören. Den 
+slutliga urinens volym är ca 1 l/dygn. Medan den proximala reabsorptionen konstant utgör ca 
+80 % av GFR kommer den distala vattenreabsorptionen att vara föremål för stora variationer 
+från nära nog 0 % vid maximal vattendiures (då urinen innehåller 50 mOsm/l) till 19,5 % vid 
+maximal antidiures (motsvarande en urinosmolaritet på 1 400 mOsm/l). Detta sammanhänger 
+med den från hypothalamus-hypofys-systemet ADH inducerade kontrollen av den distala 
+vattenreabsorptionen. ADH ökar permeabiliteten för vatten i samlingsrören via inkorporering 
+av aquaporiner till cellmembranet. Vid en hög blodkoncentration av ADH återvinns en 
+procentuellt större mängd vatten.
+ADH-mekanismen påverkar vattenreabsorptionen och avgör om den finala urinen skall bli 
+hypoton (d.v.s. med lägre saltkoncentration än blodplasma, vilken då koncentreras) eller 
+hyperton (d.v.s. mer koncentrerad än blodplasma, som då tenderar att utspädas). Frisättningen 
+av  ADH  regleras  från  de  s.k.  osmoreceptorerna,  som  återfinns  i  hypothalamus  (N. 
+paraventricularis  och  N.  supraopticus).  Dessa  receptorer  reagerar  på  förändringar  i 
+kroppsvätskornas saltkoncentration. En ökad extracellulär saltkoncentration leder således till 
+en vattenpassage från osmoreceptorerna ut i det extracellulära rummet, varvid cellvolymen 
+minskar. Detta stimulerar till ADH-frisättning, vilket medför en ökad vattenreabsorption i 
+njurarna och normalisering av kroppsvätskornas osmolaritet. På motsvarande sätt kommer en 
+utspädning av extracellulärvätskan att leda till en vattentransport in i osmoreceptorerna vilka 
+då sväller och inhiberar ADH-frisättningen. Den distala reabsorptionen av vatten minskar och 
+saltkoncentrationen i kroppsvätskorna stiger. Detta sker dock först efter en latensperiod, då det 
+ADH som redan finns i blodet bryts ner. 
+1
+
+
+---
+
+## Page 2
+
+2024-10-01
+Om en frisk individ snabbt dricker 1-2 L vatten, kommer salthalten i blodplasma och 
+interstitialvätskan att minska då vatten diffunderar mycket lätt från tarmlumen in i blodet. Den 
+sänkta osmolariteten i blodplasma är som mest uttalad ca 30 min efter vattenintaget. Ändringen 
+i osmolariteten uppgår maximalt till 2-3 % (d.v.s. från normalvärdet 300 ner till ca 294 mOsm/l) 
+vilket medför en kraftig ökning av urinflödet genom inhibition av nybildningen av ADH. Denna 
+ökning av diuresen börjar ca 20-30 min efter vätskeintaget och är störst ungefär en timma efter 
+vattenintaget (A i fig. 1). Fördröjningen av diuresen hänger samman med nedbrytningen av 
+cirkulerande ADH. Genom denna relativt snabba elimination av vätskeöverskottet, kommer 
+saltkoncentrationen i kroppsvätskorna att snabbt återgå till normalvärdet.
+Fig. 1
+Om samma försöksperson istället intar exakt samma volym av en med blodet isoton lösning 
+(fysiologisk koksaltlösning), kommer detta inte att ändra extracellulärvätskans osmolaritet. 
+Däremot ökar extracellulärvätskans totala saltmängd, vilken är bestämmande för dess volym. 
+Kroppen försöker hålla kroppsvätskornas volym konstant, men denna reglering sker inte lika 
+snabbt som den osmotiska regleringen (kurva B i fig. 1). Den utsöndrade urinen kommer i detta 
+fall att vara nästan isoton med blodet. Medan ett vätskeintag av 1 L vatten avlägsnas ur kroppen 
+inom 2-3 timmar, kommer ett intag av motsvarande volym fysiologisk koksaltlösning inte att 
+vara utsöndrad förrän efter ca 24 timmar.
+Kurva A i figur 1 illustrerar den friska njurens svar på hydrering och kännetecknas av att en 
+stor volym utspädd urin utsöndras relativt snabbt. Denna typ av ökad diures kallas vattendirures.
+Tid (min)
+20
+15
+10
+5
+0
+0
+120
+30
+60
+90
+Diures (ml/min)
+A
+B
+2
+
+
+---
+
+## Page 3
+
+2024-10-01
+I figur 2 illustreras den drastiska effekten på urinflödet av ADH. Försökspersonen intar i slutet 
+av perioden (A) en stor vattenvolym som resulterar i en kraftig ökning av diuresen, vilket 
+observeras ca 30 min senare (B). Under denna period får vederbörande ersätta den utsöndrade 
+urinmängden genom att dricka lika mycket vätska som gått förlorad och drivs därför till en 
+konstant vattendiures. Under period (C) erhåller denna försöksperson en konstant infusion av 
+ADH och diuresen kommer (trots det hydrerade tillståndet) att reduceras ner till den normala 
+volymen av ca 1 ml/min. Denna diures kvarstår så länge infusionen av ADH pågår, men då 
+infusionen upphör (i början av period D) kommer med en latenstid av ca 30 min diuresen stiga 
+till det för vattendiuresen normala värdet. Försöket i fig. 2 illustrerar alltså att en artificiell 
+tillförsel av ADH drastiskt kan öka reabsorptionen av vatten i samlingsrören även under ett väl 
+hydrerat tillstånd.
+Fig. 2
+Under  normala  förhållanden  inträffar  den  här  illustrerade  antidiuresen då  det 
+kristalloidosmotiska trycket stiger till förhöjda värden men en liknande effekt kan också 
+observeras vid en reducerad blodvolym, även utan ökad osmolaritet.
+De här relaterade två diurestyperna (vattendiures och antidiures) utgör fysiologiska svar på 
+hydrering resp. dehydrering. Effekterna utlöses genom ADH-mekanismen och påverkar därför 
+vattenreabsorptionen.
+Under experimentella och vissa patologiska förhållanden kan också den proximala, passiva 
+reabsorptionen av vatten påverkas. Om primärurinens koncentration av osmotiskt aktiva, inte 
+reabsorberbara substanser ökar så kan den passiva reabsorptionen (som ju helt beror på osmos) 
+inte ske i normal omfattning. Diuresen ökar i proportion till de osmotiskt aktiva ämnena i 
+primärurinen, eftersom dessa drar med sig motsvarande mängd vatten. Genom att till blodet 
+tillföra sådana filtrerbara substanser som inte kan reabsorberas i tubuli (t.ex. mannitol eller 
+rörsocker) kan den proximala vattenreabsorptionen reduceras, och den s.k. osmotiska diuresen 
+H2O
+ADH
+A
+B
+C
+D
+16
+12
+4
+0
+8
+1
+2
+3
+4
+5
+6
+7
+8
+9
+10
+Diures (ml/min)
+Tid (tim)
+3
+
+
+---
+
+## Page 4
+
+2024-10-01
+uppträder.  Eftersom  man  här  även  påverkar  den  procentuellt  sett  större  delen  av 
+vattenreabsorptionen  kommer  den  osmotiska  diuresen  att  resultera  i  en  betydligt  större 
+urinvolym än vad som någonsin kan framkallas genom vattendiures. En osmotisk diures iakttas 
+under patologiska förhållanden vid diabetes mellitus, då ofta så höga plasmakoncentrationer av 
+glukos uppträder att den tubulära apparatens reabsorptionskapacitet för glukos överskrids. Den 
+glukos som inte reabsorberas tubulärt drar genom sin osmotiska aktivitet med sig vatten som 
+utsöndras med den finala urinen.
+Eftersom reabsorptionen av vatten i proximala tubuli är passivt betingad och går parallellt med 
+den aktiva reabsorptionen av natrium är detta påverkbart om natriumreabsorptionen inhiberas. 
+En sådan inhibition är medicinskt önskvärd och har kliniskt stort värde vid behandling av många 
+sjukdomstillstånd  (hjärtinsufficiens,  arteriell  hypertension).  Farmaka  med  en  effekt  som 
+inhiberar reabsorptionen av natrium påverkar också den friska njurens utsöndring av natrium 
+och vatten. Detta är ett tillstånd som påminner mycket om osmotisk diures. Förutom ett ökat 
+urinflöde observeras en ökning av den totala osmolära utsöndringen.
+Laborationen avser att belysa kroppens svar på ett ökat vattenintag (vattendiures), effekten av 
+artificiellt tillfört ADH (Minirin, för inducering av antidiures) samt resultatet av en partiellt 
+blockerad natriumreabsorption (ger en effekt som liknar den vid  osmotisk diures). Det 
+diuretiska läkemedel som används vid laborationen (Furix) har troligen sin huvudsakliga effekt 
+på den tjocka uppåtstigande delen av Henles slynga (TAL), där den hämmar Na-K-Cl-
+pumpen. 
+Följande variabler studeras under laborationen:
+
+Urinens volym 
+
+Förlust av salter (Na+ K+ Cl-)
+
+Urinens specifika densitet (som ett mått på urinens osmolära koncentration, ju fler 
+joner/liter, desto högre densitet)
+Definitioner
+Om en mol (som består av 6,023 x 1023 molekyler) av ett ämne löses i vatten så att man får en 
+liter lösning, blir lösningen 1 molar (1 M). Om 1 M av ett ej dissocierande ämne (t.ex. glukos) 
+löses i en liter vatten, kommer denna lösning att innehålla 6,023 x 1023  molekyler/L och 
+lösningen kallas 1 molar eller 1 osmolar. Om man istället löser 1 M av ett dissocierande ämne, 
+t.ex. NaCl, i 1 liter vatten, kommer 6,023 x 1023 NaCl-molekyler att dissocieras i 6,023 x 1023 
+Na+ och lika många Cl-, d.v.s. antalet partiklar blir det dubbla. Lösningen blir då 2-osmolar.
+Den osmolära koncentrationen i kroppsvätskorna är vanligtvis ca 300 milliOsmolar. Ca 90-95 
+% av denna osmolära koncentration utgörs av univalenta joner, Na+, Cl- och HCO3
+-. Man kan 
+därför, ur osmotisk synpunkt, ersätta kroppsvätskorna med en NaCl-lösning på ca 9 gram NaCl 
+per liter vatten. 
+4
+
+
+---
+
+## Page 5
+
+2024-10-01
+FÖRSÖKETS UTFÖRANDE
+Laborationen utförs i grupp. Inom gruppen utses 4 försökspersoner. Det är fördelaktigt om 
+försökspersonerna i varje grupp har utsetts innan laborationstillfället. Försöket förbereds och 
+fullföljs enligt Tabell 1.1 eller 1.2.
+Undersökning av urinproven
+1) Volymen
+ 
+  mäts exakt med hjälp av mätrör.
+2) Urinens densitet (SG)
+ 
+  bestäms med urinsticka. På urinstickan kan man även läsa av pH, 
+leukocyter, nitrit, glukos, ketoner, urobillogen, billirubin och Hb.
+
+Häll över ca 10 ml urin till ett 15 ml rör, doppa urinstickan i röret och läs av stickan 
+med hjälp av urinanalysinstrumentet (laborationshandledarna hjälper till vid de 
+första analyserna). Släng ej provet förrän analysen har fungerat och maskinen har 
+rapporterat ett mätvärde.
+3) Förlust av kalium, natrium och kloridjoner
+ 
+  mäts med en elektrolytanalysator.
+
+Använd pipett och ta 100µl urin från 15 ml röret till ett litet rör.
+
+Klicka på provröret på elektrolytanalysatorns skärm och följ instruktionerna
+
+Maskinen suger upp med nål och får värden på skärmen 
+Mätvärden från urinproverna noteras i ett Excel dokument där grafer skapas – se Canvas, 
+Vattenbalanslaborationen modulen.
+5
+
+
+---
+
+## Page 6
+
+2024-10-01
+Försökspersoner
+4st personer i varje grupp; A, B, C och D 
+A- Kontroll, endast vatten
+B- Dricker vatten samt tar en tablett Minirin (syntetiskt ADH) samt dricker lika mycket 
+som personen kissat vid varje tidpunkt
+C- Tar Furix (40mg) (vätskedrivande)
+D- Dricker vatten med 8st upplösta Resorb tabletter (vätskeersättning)
+Försöksupplägg förmiddag
+Tabell 1.1. Försöksschema förmiddag
+Tidpunkt
+Åtgärder
+Undersökning
+Kvällen innan
+Proteinrik kost bör inte ätas efter klockan 20. Drick 3 
+glas vatten innan läggdags. Inget intag av alkohol
+På morgonen
+Lätt frukost, undvik protein. Inget te eller kaffe
+8.15
+Genomgång
+0 (8.30)
+A. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten
+B. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten, ta Minirin
+C. Töm blåsan, Ta 40mg Furix
+D. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten med 8st Resorb
+Volym
+Urinsticka
+Jonkoncentration
+1 (9.00)
+A. Töm blåsan
+B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat)
+C. Töm blåsan
+D. Töm blåsan
+Volym
+Urinsticka
+Jonkoncentration
+2 (9.30)
+A. Töm blåsan
+B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat)
+C. Töm blåsan
+D. Töm blåsan
+Volym
+Urinsticka
+Jonkoncentration
+3 (10.00)
+A. Töm blåsan
+B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat)
+C. Töm blåsan
+D. Töm blåsan
+Volym
+Urinsticka
+Jonkoncentration
+4 (10.30)
+A. Töm blåsan
+B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat)
+C. Töm blåsan
+D. Töm blåsan
+Volym
+Urinsticka
+Jonkoncentration
+Städning
+Ca 11.00
+Genomgång resultat
+Observera!
+Kissa först, drick sen. Analysera bör alla hjälpas åt med.
+6
+
+
+---
+
+## Page 7
+
+2024-10-01
+Försöksupplägg eftermiddag
+Tabell 1.2. Försöksschema eftermiddag
+Tidpunkt
+Åtgärder
+Undersökning
+Kvällen innan
+Proteinrik kost bör inte ätas efter klockan 20. Drick 3 
+glas vatten innan läggdags. Inget intag av alkohol
+2 h innan
+Inget te eller kaffe
+13.15
+Genomgång
+0 (13.30)
+A. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten
+B. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten, ta Minirin
+C. Töm blåsan, Ta 40mg Furix
+D. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten med 8st Resorb
+Volym
+Urinsticka
+Jonkoncentration
+1 (14.00)
+A. Töm blåsan
+B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat)
+C. Töm blåsan
+D. Töm blåsan
+Volym 
+Urinsticka
+Jonkoncentration
+2 (14.30)
+A. Töm blåsan
+B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat)
+C. Töm blåsan
+D. Töm blåsan
+Volym
+Urinsticka
+Jonkoncentration
+3 (15.00)
+A. Töm blåsan
+B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat)
+C. Töm blåsan 
+D. Töm blåsan
+Volym 
+Urinsticka
+Jonkoncentration
+4 (15.30)
+A. Töm blåsan
+B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat)
+C. Töm blåsan
+D. Töm blåsan
+Volym 
+Urinsticka 
+Jonkoncentration
+Städning
+Ca 16.00
+Genomgång resultat
+Observera!
+Kissa först, drick sen. Analysera bör alla hjälpas åt med.
+7
+
+
+---
+
+## Page 8
+
+2024-10-01
+Redovisning
+Skicka era grafer till alva.johansson@gu.se.
+Efter laborationen kommer några utav er presentera era grafer och resultat för varandra. 
+Se instruktioner och tider för labbgenomgången på Canvas – Block 10. 
+8
+
+
+---
+