vault backup: 2026-01-19 14:08:41
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s
This commit is contained in:
@@ -0,0 +1,67 @@
|
||||
# Klinisk undersökningsmetodik T2 220818.pdf
|
||||
|
||||
**OCR Transcript**
|
||||
|
||||
- Pages: 1
|
||||
- OCR Engine: pymupdf
|
||||
- Quality Score: 1.00
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 1
|
||||
|
||||
HJÄRTAT:
|
||||
Vid hjärtauskultation skall rytm, frekvens, hjärttoner och eventuella biljud bedömas. För att bedöma rytm och
|
||||
frekvens spelar det inte så stor roll var man lyssnar över hjärtat. För att bedöma hjärttoner och biljud behöver
|
||||
man lyssna på mera specifika ställen:
|
||||
|
||||
Hö I2, parasternalt. Här hörs aortaklaffarna bäst. (I2=mellanrummet mellan 2:a och 3:e revbenet
|
||||
- 2:a revbenet fäster vid angulus sterni -; I3=mellanrummet mellan 3:e och 4:e revbenet etc)
|
||||
|
||||
Vä I2, parasternalt,pulmonalisklaffarna.
|
||||
|
||||
Vä I3, parasternalt. Här hörs biljud vid bl a aortainsufficiens,
|
||||
|
||||
Vä I4, parasternalt, tricuspidalisklaffarna.
|
||||
|
||||
Vä (I4)-I5 i medioklavikularlinjen=Apex. Här hörs mitralisklaffarna bäst.
|
||||
|
||||
Dessutom ska man lyssna över carotiderna medan patienten håller andan (aortastenosbiljud kan
|
||||
fortledas hit) samt i axillen (mitralisinsufficiensbiljud fortleds hit)
|
||||
1. Identifiera de olika avlyssningsställena.
|
||||
1. Palpera pulsationer i a carotis (OBS! en sida i taget) och a radialis.
|
||||
2. Lyssna på hjärtat med stetoskop, t ex över I2 dx. Notera rytmen. Regelbunden? Oregelbunden?
|
||||
Extraslag? Räkna frekvensen (man brukar räkna under 15 eller 30 sek) och känn samtidigt på a.
|
||||
radialis och notera ev pulsdeficit.
|
||||
3. Identifiera 1:a och 2:a hjärttonen. Palpera radialispulsen samtidigt som du lyssnar på hjärtat.
|
||||
Pulsationen i radialisartären kommer i samband med 1:a tonen, som representerar AV-klaffarnas
|
||||
stängning och inledningen av systole, d v s hjärtats kontraktionsfas. 2:a tonen representerar aorta-
|
||||
och pulmonalisklaffarnas stängning och inledningen av diastole, fyllnadsfasen.
|
||||
4. Lyssna och jämför hjärttonerna över hjärtbasen (I2) och apex. Vilken ton hörs tydligast på
|
||||
respektive ställe?
|
||||
5. Hörbara blåsljud över klaffarna kan uppkomma då klafföppningen p g a sjukdom har blivit för
|
||||
trång (stenos) eller om de läcker (är insufficienta) när de är stängda. Blåsljuden beskrivs som
|
||||
systoliska om de hörs i systole och diastoliska när de hörs i diastole. Vilken typ av blåsljud bör man
|
||||
höra vid aortastenos?; aortainsufficiens?; mitralisstenos?; mitralisinsufficiens?
|
||||
BLODTRYCK
|
||||
|
||||
Förbered patienten: Information. Kroppställning (fötterna på golvet ,ryggstöd). Vila
|
||||
|
||||
Egna förberedelser: Vilken blodtrycksmanschett och varför? Armen i hjärthöjd!
|
||||
Utförande
|
||||
1. Spänn fast blodtrycksmanschetten på överarmen. Manschettens nederkant skall vara cirka 2 cm
|
||||
ovan armvecket. Kontrollera att du kan se "mätklockan" och att inga slangar är i kläm. (Tag först ett
|
||||
palpatoriskt blodtryck för att få en uppfattning om den undersöktes blodtrycksnivå): Pumpa upp
|
||||
blodtrycksmanschetten samtidigt som du palperar a radialis. Notera vid vilket tryck pulsen försvinner
|
||||
= ungefärligt systoliskt blodtryck.
|
||||
1. Släpp ut all luft ur manschetten.
|
||||
2. Tag därefter ett auskultatoriskt blodtryck: Palpera a brachialis i armvecket. Sätt stetoskopet här
|
||||
(membransidan). Pumpa upp manschetten till det tidigare palpatoriska blodtrycket + cirka 30 mm Hg.
|
||||
3. Släpp ut luften långsamt, cirka 2 mm Hg/s
|
||||
4. Lyssna i stetoskopet och notera när pulsationerna återkommer (= systoliskt tryck). Fortsätt töm ut
|
||||
luften. Notera när pulsationerna försvinner igen (= diastoliskt tryck)
|
||||
5. Tag "patientens" puls.
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
Binary file not shown.
@@ -0,0 +1,370 @@
|
||||
# Laborationskompendium läge/blodtryck
|
||||
|
||||
**OCR Transcript**
|
||||
|
||||
- Pages: 6
|
||||
- OCR Engine: pymupdf
|
||||
- Quality Score: 1.00
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 1
|
||||
|
||||
|
||||
31
|
||||
LÄGESFÖRÄNDRINGARS INVERKAN PÅ CIRKULATIONSAPPARATEN
|
||||
|
||||
|
||||
Laborationen avser att belysa cirkulationsomställningar vid snabba förändringar av
|
||||
kroppsläget och de kompensationsmekanismer som är kopplade till dessa omställningar.
|
||||
|
||||
BAKGRUND
|
||||
|
||||
När en individ befinner sig i liggande är kärlsystemet horisontellt orienterat. Tyngdkraftens
|
||||
inverkan kommer därigenom att vara densamma i alla delar av cirkulationsapparaten, dvs ungefär
|
||||
samma tryck kommer att uppmätas i en fotartär, i aortabågen och i en hjärnartär. Analogt kommer
|
||||
det hydrostatiska trycket i olika delar av venträdet att vara ungefär lika (undantag thorax vid
|
||||
inspirationsrörelser).
|
||||
|
||||
I stående förändras situationen dramatiskt. Vertikala blodpelare kommer att utöva ett hydrostatiskt
|
||||
tryck på under hjärtat belägna kärlavsnitt, och på motsvarande sätt kommer trycket i ovanför hjärtat
|
||||
belägna delar av cirkulationsapparaten att sänkas. Det hydrostatiska artärtrycket i foten kommer att
|
||||
höjas med (hos en normalindivid) ca 130 cm H20, dvs ca 95 mm Hg, och på motsvarande sätt att
|
||||
sjunka med ca 30 mm Hg i kraniell artär. Motsvarande tryckförändringar kommer att ske på
|
||||
vensidan, dvs perfusionstrycket, som utgör skillnaden mellan artär och ventryck, kommer i princip
|
||||
att förbli oförändrat. Däremot kommer det transmurala trycket, dvs tryckskillnaden över kärlväggen,
|
||||
att stiga med höjden på blodpelaren, i foten ca 95 mm Hg. Laborationen syftar till att belysa
|
||||
effekterna av denna omställning på cirkulationsapparaten. För att definiera problemet är det
|
||||
lämpligt att separat betrakta de primära effekterna av denna ändrade tryckprofil på artär-, kapillär-
|
||||
och vensidan, initialt utan hänsyn till kompensationsmekanismer medierade av externa inflytanden
|
||||
(muskelaktivitet, nerver, hormoner etc).
|
||||
|
||||
|
||||
EFFEKTER PÅ MIKROCIRKULATIONEN VID UPPRESNING
|
||||
|
||||
1.
|
||||
Ett ökat hydrostatiskt tryck över arteriolväggen ger en sträckning av glatt muskel i kärlet. Kärlet
|
||||
svarar på detta med en kontraktion, dvs kärldiametern minskar åter och resistansen hålls
|
||||
därigenom konstant eller tom ökar. Eftersom perfusionstrycket (skillnaden mellan artär- och
|
||||
ventryck) inte ändras i stående, ger denna effekt vanligen en viss flödesminskning i kärlbädden.
|
||||
|
||||
2.
|
||||
Ett ökat hydrostatiskt tryck i de prekapillära sfinktrarna ger på motsvarande sätt upphov till en
|
||||
kontraktion i dessa kärls glatta muskulatur. Sfinktrarna stänger av delar av kapillärbädden och
|
||||
minskar därmed tillgänglig kapilläryta, dvs CFC minskar.
|
||||
|
||||
3.
|
||||
Det ökade hydrostatiska trycket på både artär- och vensida ger upphov till en kraftig stegring av
|
||||
kapillärtrycket, som inte kan kompenseras av konstruktionen av arteriolerna. Starling-
|
||||
ekvilibriet över kapillärväggen rubbas och nettofiltration sker till interstitiet (ödem). Denna
|
||||
effekt motverkas delvis genom avstängning av delar av kapillärytan, enl punkt 2.
|
||||
|
||||
4. Lumen i venerna är "överdimensionerad", dvs de är normalt (i liggande) endast delvis fyllda
|
||||
|
||||
med blod. När det hydrostatiska trycket i venen stiger fylls venen med blod, tills trycket i
|
||||
|
||||
lumen blir lika med tensionen i kärlväggen. Detta fenomen får två effekter på hjärtats venösa
|
||||
|
||||
återflöde: en akut och en mera långvarig. Den akuta effekten beror på att det blod som krävs
|
||||
|
||||
för att fylla upp venlumen tas från det venösa återflödet, som därför snabbt men övergående
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 2
|
||||
|
||||
|
||||
32
|
||||
sjunker. Det blod som åtgår för att fylla dekliva (nedre) vener (ca 500 ml) tas från den cirkulerande
|
||||
blodvolymen. Detta motsvarar funktionellt en blödning av motsvarande grad, vilket sänker hjärtats
|
||||
fyllnadstryck.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
Sammanfattning av primära effekter på perifer kärlbädd vid uppresning.
|
||||
|
||||
Vid uppresning ökar artär- och ventryck i foten lika mycket, dvs perfusionstrycket påverkas ej. Det
|
||||
hydrostatiska trycket i kärlbädden ökar; arteriolerna tänjs ut initialt, och svarar med en (myogen)
|
||||
kontraktion vilket tom kan leda till sänkt blodflöde (konstant perfusionstryck, höjd resistans). De
|
||||
prekapillära sfinktrarna stänger av delar av kapillärbädden, via samma mekanism. Trots detta ger
|
||||
det höjda medelkapillärtrycket upphov till ödembildning. På vensidan sker en omedelbar sänkning
|
||||
av det venösa återflödet, pga fyllnad av kollaberade vener. Fyllnaden av venerna gör att ca 10% av
|
||||
blodvolymen undandras från den centrala cirkulationen, vilket sänker hjärtats fyllnadstryck.
|
||||
|
||||
Motsvarande resonemang gäller för ovan hjärtat befintliga kärlbäddar (framförallt CNS). Observera
|
||||
dock att (frånsett intrakraniellt) trycket i vener inte kan bli negativt; perfusionstrycket i CNS sjunker
|
||||
därför något i stående. Flödet vidmakthålles dock av minskad arteriolresistans (autoreglering).
|
||||
|
||||
Uppresning leder därför till tre huvudproblem, två för cirkulationsapparaten som helhet (risk för
|
||||
svimning i samband med uppresning och omedelbart fall i venöst återflöde; minskade
|
||||
kardiovaskulära reserver pga funktionell förlust av blodvolym), och ett i själva den dekliva
|
||||
kärlbädden (ödemutveckling). Cirkulationsapparaten är utrustad med ett antal kompensations-
|
||||
mekanismer för att motverka dessa effekter.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
KOMPENSATIONSMEKANISMER VID UPPRESNING
|
||||
|
||||
1. Lokala (myogena) mekanismer
|
||||
|
||||
Myogen konstriktion av arterioler, som sänker det hydrostatiska medelkapillärtrycket och minskar
|
||||
blodflödet till den dekliva kärlbädden. Konstriktion av prekapillära sfinktrar, som stänger av delar
|
||||
av kapillärbädden och därigenom motverkar ödemutvecklingen.
|
||||
|
||||
|
||||
2. ”Muskelpumpen”
|
||||
|
||||
Tryckstegringen på vensidan ger dels momentant sänkt återflöde till hjärtat, dels pooling av blod,
|
||||
dels förhöjt kapillärtryck med ödemutveckling. Dessa faktorer motverkas av att man i benen har en
|
||||
"perifer blodpump", som gör att venblodet i samband med benmuskelkontraktioner pumpas i
|
||||
riktning mot hjärtat. "Ventilerna" i denna pump utgöres av venklaffarna. En ytterligare fördel med
|
||||
denna konstruktion är att ventrycket i benen vid fasiskt muskelarbete sjunker till låga värden, medan
|
||||
artärtrycket förblir oförändrat högt. Detta leder till ett ökat perfusionstryck och ett ökat flöde, vilket
|
||||
självklart är gynnsamt. Observera dock att "muskelpumpen" förutsätter muskelaktivitet; förhindras
|
||||
detta (exempelvis av att stå i "givakt") finns risk för dekompensation och i värsta fall svimning.
|
||||
"Muskelpumpen" ökar också lymfflödet och bidrar därmed till att motverka ödemtendensen.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 3
|
||||
|
||||
|
||||
33
|
||||
|
||||
3. Snabb mobilisering av blodvolym
|
||||
|
||||
Den fyllnad av kollaberade vener som sker vid uppresning leder till ett snabbt men övergående fall i
|
||||
det venösa återflödet. Detta måste kompenseras snabbt för att förhindra svimning. Under denna
|
||||
korta fas "lånas" blodvolym, mest från lilla kretsloppet (hjärtats reservvolym, lungorna). Detta
|
||||
underlättas av en snabb reflexogen ökning av hjärtfrekvensen (se nedan). Denna "reservdepå" är
|
||||
dock långsiktigt otillräcklig för att kompensera hela den volym som poolas i de nedre extremiteterna
|
||||
(ca 500 ml).
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
4. Homeostatiska reflexer
|
||||
|
||||
Trots nämnda kompensationsmekanismer undanhålls i upprätt kroppsläge ca 500 ml blod från den
|
||||
cirkulerande blodvolymen. Detta leder till en sänkning av hjärtats fyllnadstryck. Enligt Starlings
|
||||
hjärtlag ger en sänkning av hjärtats fyllnadstryck en motsvarande sänkning av slagvolymen (om
|
||||
kontraktiliteten inte ökar). En sänkning av slagvolymen skulle, vid oförändrade förhållanden i
|
||||
övrigt, ge sänkt hjärtminutvolym och sänkt medelartärtryck (medelartärtrycket = hjärtminutvolymen
|
||||
x totala perifera resistansen). För att motverka detta finns receptorsystem, som känner av
|
||||
sänkningen i hjärtats fyllnadstryck; receptorerna sitter i hjärtat (förmak och kammare) och har sina
|
||||
afferenter i nervus vagus. Avlastning av dessa "volym"-receptorer, vilket sker vid uppresning, leder
|
||||
till reflexogen aktivering av sympatiska vasokonstriktorneuron till framförallt skelettmuskulaturen
|
||||
(stor kärlbädd!). Den totala perifera resistansen ökar därigenom, det diastoliska blodtrycket ökar,
|
||||
och medelartärtrycket vidmakthålls trots sänkt pulstryck (pga sänkt slagvolym). Det sänkta
|
||||
pulstrycket (plus den hydrostatiska effekten på över hjärtat belägna kärl) ger upphov till att också de
|
||||
arteriella baroreceptorerna avlastas, vilket leder till en reflexogen stegring av hjärtfrekvensen (på
|
||||
människa verkar lågtrycksreceptorerna i hjärtat inte påverka hjärtfrekvensen). Den perifera
|
||||
konstriktionen av artärer - arterioler bidrar även till sänkning av kapillärtrycket i icke-dekliva
|
||||
kärlbäddar och mobilisering av vätska från interstitiet. En tredje, hos människa särskilt viktig
|
||||
reflexvasokonstriktion sker på systemkretsloppets vensida och även de pulmonala kapacitanskärlen,
|
||||
vilka konstringeras reflexogent. En fjärde effekt av det sänkta fyllnadstrycket är aktivering av
|
||||
sympatiska neuron till njuren, vilket leder till sänkning av GFR, aktivering av renin-angiotensin-
|
||||
aldosteron-systemet och därmed till salt-vätskeretention.
|
||||
|
||||
Dessa reflexmekanismer har ofta en tendens att minska i effektivitet vid åldrandet, vilket hos äldre
|
||||
ej sällan ger större känslighet för plötsliga ändringar av kroppsläget.
|
||||
|
||||
|
||||
5. "Svimningsreflexen"
|
||||
|
||||
Vid olika situationer när cirkulationsapparatens marginaler är reducerade (t.ex. blödning) eller då
|
||||
vissa kompensationsmekanismer är utslagna (kan t.ex. åstadkommas genom tillförsel av det glatt
|
||||
muskelrelaxerande medlet nitroglycerin) kan uppresning leda till att adekvat venöst återflöde till
|
||||
hjärtat inte kan upprätthållas. Paradoxal aktivering av hjärtkammarreceptorer leder då till
|
||||
reflexogen bradykardi och inhibition av sympatisk vasokonstriktoraktivitet till perifera kärlbäddar.
|
||||
Detta betyder att såväl hjärtminutvolymen som den totala perifera resistansen sjunker kraftigt.
|
||||
Resultatet blir ett snabbt blodtrycksfall och medvetandeförlust ("svimning"). Horisontalläge leder
|
||||
till ökat venöst återflöde och individen återfår medvetandet.
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 4
|
||||
|
||||
|
||||
34
|
||||
|
||||
|
||||
Sammanfattningsvis kan man särskilja fyra huvudtyper av kompensationsmekanismer
|
||||
|
||||
1.
|
||||
Myogena mekanismer, som anpassar lokalt blodflöde och kontrollerar prekapillära sfinktrar.
|
||||
|
||||
2.
|
||||
Muskelpumpen, som fungerar som ett "perifert hjärta" på vensidan.
|
||||
|
||||
3.
|
||||
Homeostatiska reflexer, som syftar till av vidmakthålla medelartärtrycket trots såväl
|
||||
|
||||
övergående snabba som kvarstående sänkningar av venöst återflöde.
|
||||
|
||||
4.
|
||||
Svimningsmekanismen, en "skyddsreflex", som genom horisontalläge ökar det venösa
|
||||
återflödet och därigenom löser grundproblemet!
|
||||
|
||||
|
||||
Laborationens syfte är att praktiskt illustrera hur dessa mekanismer fungerar vid
|
||||
kontrollerade lägesförändringar.
|
||||
|
||||
|
||||
En grundläggande formel att ha i åtanke under laborationen:
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
MAP = C.O x TPR
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
HR
|
||||
SV
|
||||
+ sympatikus
|
||||
- parasympatikus
|
||||
venöst
|
||||
återflöde
|
||||
sympatikus
|
||||
myogen
|
||||
aktivitet
|
||||
sympatikus
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 5
|
||||
|
||||
|
||||
35
|
||||
LABORATIONENS UTFÖRANDE
|
||||
|
||||
METOD
|
||||
|
||||
Apparatur: Fixerbar vippbräda, EKG, elektroder, blodtrycksmanschett och stetoskop med mikrofon.
|
||||
|
||||
Vippbrädan ställs i horisontellt läge och försökspersonen spännes fast på densamma med remmar.
|
||||
Undvik att fötterna kommer i kontakt med fotbrädan (justera cykelsadeln).
|
||||
|
||||
EKG-elektroder fästs på försökspersonens bröstkorg. Dessa är anslutna till ett BioPac system,
|
||||
kopplat till en dator för kontinuerlig registrering av hjärtfrekvensen.
|
||||
|
||||
En blodtrycksmanschett anbringas lagom hårt runt överarmen och både det systoliska och
|
||||
diastoliska trycket registreras enligt samma principer som för auskultatorisk mätning i datasystemet.
|
||||
|
||||
|
||||
GRUPPMEDLEMMARNAS UPPGIFTER
|
||||
|
||||
1.
|
||||
Försökspersonen skall vara hjärtfrisk och ej gravid. Skor och strumpor samt det mesta av
|
||||
kläderna på överkroppen tas av innan placeringen på vippbrädan. Elektroder och
|
||||
blodtrycksmanschett anbringas enligt ovan. Försökspersonen skall slappna av så mycket som
|
||||
möjligt under hela försöket för att undvika stressreaktioner och aktivering av muskelpumpen.
|
||||
|
||||
2.
|
||||
Vippbrädemaskinisten skall sköta brädans spärrmekanism och se till att varje lägesförändring
|
||||
utföres korrekt. När spärren är lossad inför tippning måste alltid minst två personer vara
|
||||
närvarande! Minst en person skall finnas vid fotänden och en vid huvudändan. De som sköter
|
||||
brädan skall också hålla kontakt med försökspersonen, samt notera hudfärg och ytlig venfyllnad
|
||||
i ansiktet, på halsen och på fötterna. Metallklossar finns fästade på vippbrädan och markerar
|
||||
graden av tippning.
|
||||
|
||||
3.
|
||||
Personen som handhar blodtrycksmätningen övar först några gånger, så att snabba och
|
||||
tillförlitliga registreringar av blodtrycket kan utföras direkt efter förändring av kroppsläget.
|
||||
Så snart det diastoliska trycket är uppmätt, töms manschetten snabbt på luft och pumpas
|
||||
därefter snabbt upp på nytt.
|
||||
|
||||
4.
|
||||
Försöksledaren samordnar gruppens arbete vid de olika försöksmomenten och assisterar
|
||||
vippbrädesmaskinisten.
|
||||
|
||||
5.
|
||||
En till två personer sitter vid datorn och kontrollerar registeringen samt tar ut värdena efteråt.
|
||||
|
||||
|
||||
FÖRSÖKSMOMENT
|
||||
|
||||
Vippbrädstippning och blodtrycksregistrering skall inövas ordentligt innan försöket påbörjas!
|
||||
Lägesförändringarna skall ske så snabbt och bestämt som möjligt. Snarast möjligt efter tippningen
|
||||
utföres snabba, upprepade registreringar av blodtrycket. Innan nästa moment utföres skall tre till
|
||||
fem (3-5) likvärdiga registreringar ha erhållits.
|
||||
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 6
|
||||
|
||||
|
||||
36
|
||||
Nitroglycerin är ett kärlvidgande medel som ger dosberoende relaxation av glatt muskulatur.
|
||||
Medlet utövar sin huvudsakliga effekt på vensidan, men har i högre doser även effekt på artärsidan
|
||||
och koronarkärlen. Nitroglycerin tillföres i form av resoribletter (Nitromex®). Tabletten får verka
|
||||
under tungan i 2-3 minuter. Därefter sker tippning i närvaro av amanuens. Återgå till horisontalläge
|
||||
om försökspersonen anger svimningskänsla!
|
||||
|
||||
I.
|
||||
Horisontalläge (helst 10 min)
|
||||
|
||||
II.
|
||||
Fötterna nedåt, 60o mot horisontalplanet
|
||||
|
||||
III.
|
||||
Huvudet nedåt, 40o
|
||||
|
||||
IV.
|
||||
Fötterna nedåt, 60o
|
||||
|
||||
V.
|
||||
Horisontalläge
|
||||
|
||||
VI.
|
||||
Nitroglycerin mät i horisontalläge efter 2-3 min
|
||||
|
||||
VII.
|
||||
Fötterna nedåt, 60o
|
||||
|
||||
VIII.
|
||||
Horisontalläge
|
||||
|
||||
|
||||
REDOVISNING
|
||||
|
||||
I ett diagram anges tid på x-axeln, under tidsskalan anges kroppsläget (moment I-VIII ovan),
|
||||
hudfärg i ansikte och på fötterna, ytlig venfyllnad, försökspersonens subjektiva förnimmelser
|
||||
etc. På y-axeln anges hjärtfrekvens och systoliskt resp. diastoliskt blodtryck samt medelartär-
|
||||
tryck (beräknas enligt sambandet MAP≈DP+PP/3).
|
||||
Till diagrammet bifogas en skriftlig diskussionsdel, där erhållna resultat förklaras noggrant utifrån
|
||||
teorin.
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
BIN
content/Fysiologi/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Lägesförändringar.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Fysiologi/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Lägesförändringar.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
Reference in New Issue
Block a user