1
0

vault backup: 2026-01-19 14:08:41
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s

This commit is contained in:
2026-01-19 14:08:41 +01:00
parent f4b89a21c0
commit 9d186a13b2
327 changed files with 28 additions and 0 deletions

View File

@@ -0,0 +1,74 @@
# Inför spirometrilaborationen HT 2025.pdf
**OCR Transcript**
- Pages: 1
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00
---
## Page 1
Inför spirometrilaborationen Respirationsblocket
Under respirationsblocket (block 6) skall samtliga grupper genomföra en laboration i
spirometri. Tanken är att alla skall få möjlighet att själva genomföra momentet, så för att
detta skall fungera har vi ett detaljerat schema för varje grupp. Vi har ett begränsat antal
spirometrar så därför kan vi endast ha ett begränsat antal studenter per pass. Ni får gärna
byta grupp med varandra men det går inte att bara dyka upp en tid som råkar passa!
Vi samlas i sal N Wedel (2409 E) för en kort genomgång enligt schemat nedan och sedan
genomför ni laborationen i direkt anslutning till denna. Notera att det här är ett
obligatoriskt moment och att ni behöver skriva upp er på närvarolistan.
16-okt
Grupp
11.30-12.30 15,16
12.30-13.30
1,2
13.30-14.30
3,4
14.30-15.30
5,6
17-okt
Grupp
09.00-10.00
7,8
10.00-11.00 9,10,
11.00-12.00 11,12
12.00-13.00 13,14
Inför laborationen behöver ni läsa laborationshandledningen (återfinns på Canvas under
fliken Obligatoriska moment /Laboration Spirometri) samt titta igenom de två korta
instruktionsfilmer som finns på Canvas (under Block 6, flik märkt Spirometri film). Ju
bättre förberedda ni är, ju mer tid får ni att genomföra själva spirometrin.
Välkomna!
Ingela
---

View File

@@ -0,0 +1,279 @@
# SPIROMETRI labhandledning medicinare.pdf
**OCR Transcript**
- Pages: 5
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00
---
## Page 1
SPIROMETRI
Inledning
Respirationens primära mål är att förse den enskilda cellen med syrgas och att transportera
bort koldioxid. Gasutbytet mellan blod och vävnader respektive mellan blod och alveolarluft,
sker genom enkel diffusion. Diffusion begränsas av diffusionsytan samt diffusionsavståndet
och det är cirkulationssystemets rika kapillärnät som bidrar till att öka diffusionsytan och
minska diffusionsavståndet till enskilda celler. I lungorna är alveolerna nästan helt täckta av
kapillärer
att
alveolytan
omges
av
en
tunn
film
av
blod
för
gasutbyte med alveolarluften.
För optimalt gasutbyte mellan alveolarluft och lungkapillärblodet krävs:
♣ att den alveolära ventilationen är tillräcklig
♣ att diffusionskapaciteten är tillräcklig, dvs. att ytan mellan alveolarluft
och blod är stor samt att diffusionsvägen är kort
♣ att genomblödningen i lungkretsloppet "matchar" ventilationen,
dvs. ventilations/ perfusionsförhållandet är optimalt i varje lungavsnitt.
♣ att vid förändrade metaboliska krav skall ventilation och perfusion
kunna justeras genom generell och lokal reglering
Olika sjukdomstillstånd kan störa ventilation, diffusion eller cirkulation och därmed gasutbytet
i lungorna. För diagnostiken kan man då göra undersökningar som bedömer
ventilationskapacitet (lungmekanik), gasutbyte (diffusion), gastransport i blodet samt regional
ventilation/lungcirkulation.
Några undersökningar som kan bli aktuella är:
1. Spirometri - innebär mätning av volymer och luftflöden under normal och forcerad
andning och ger en uppfattning om patientens lungmekanik.
2. Blodgasanalys - artärblodets syretryck, syremättnad, kolsyretryck, buffertkapacitet samt
pH bestäms i blodprov, vanligtvis från radialisartären.
3. Scintigrafi dvs bestämning av hur ventilation och blodflöde fördelas i lungan. Detta görs
med hjälp av radioaktiva isotoper som inandas respektive injiceras intravenöst.
4. Bestämning av lungornas gasutbyte (diffusionskapacitet), sker oftast genom inandning av
luft med en liten tillsatts av kolmonoxid.
5. Bestämning av blodtryck och flöden i lungkretsloppet genom kateterisering.
Spirometriundersökning
En enkel förstahandsundersökning för "screening" vid störningar i lungfunktion
är spirometri. Vid spirometriundersökning mäter man andningsvolymer eller luftflöden när
man andas på olika sätt (normala viloandetag, maximala andetag, forcerade andetag). Syftet
med laborationen är att göra en spirometriundersökning och att lära sig använda en modern
spirometer av en typ som kallas flödesspirometer och som förekommer på
öppenvårdsmottagningar. En flödesspirometer består av ett munstycke med en turbin (dvs
propellerblad), som man andas genom och som fungerar ungefär som en vindmätare. Under
andningen ger luftströmmen en rotation av turbinens propellerblad och genom att mäta
---
## Page 2
rotationshastigheten, så kan spirometern beräkna luftflödet (liter/minut) i varje ögonblick
under den pågående andningen. Genom att summera (eller mer korrekt, integrera) luftflödet
över tiden så kan man beräkna den volym luft som passerar genom turbinen under andetaget.
Man kan förstås också skilja på in- och utandning - de ger ju motsatta rotationsriktningar på
turbinen. Flödesspirometern är kopplad till en dator som samlar in flöde- och volymsvärden
direkt från spirometern. Programvaran har tillgång till normalvärden (varierar med ålder,
längd, vikt samt kön) och bedömer direkt om undersökningen är normal.
Vid spirometriundersökning måste man komma ihåg att tillförlitligheten av resultaten är helt
beroende på patientens motivation att prestera maximalt. Samarbetet mellan undersökare
och patient är centralt och undersökaren måste ofta motivera patienten t.ex. genom att göra
undersökningen till lite av ett "tävlingsmoment". Det är alltså vanligt att man upprepar olika
undersökningsmoment några gånger och sedan väljer det bästa värdena som patienten
presterat (vid spirometriundersökning används aldrig medelvärden eller liknande).
Vad mäter man vid spirometriundersökning?
Man indelar spirometriundersökning i statisk och dynamisk spirometri.
Vid statisk spirometri mäter man de volymer som patienten andas in respektive ut, under
ett normalt viloandetag samt under ett maximalt andetag.
Vid dynamisk spirometri mäter man luftflöden t.ex. hur stor volym som kan ut- eller inandas
på en viss tid under ett forcerat andetag.
1) Lungvolymer (statisk spirometri)
Figuren visar nomenklaturen för olika lungvolymer och s.k. lungkapaciteter. Termen
"kapacitet" används när två eller flera volymer är inkluderade.
TV (tidalvolym) = den volym som andas in respektive ut på ett normalt andetag.
Tidalvolymen är inte fixerad till en viss storlek utan ändras vid ökad andningsvolym.
IRV (inspiratorisk reservvolym) = den maximala luftvolym som kan inandas efter en normal
tidalinspiration, dvs. från det slutinspiratoriska läget på ett viloandetag.
---
## Page 3
ERV (expiratorisk reservvolym) = den maximala volym som kan utandas efter en normal
utandning, dvs. från det slutexpiratoriska läget på ett viloandetag.
VC (vitalkapacitet) = den maximala luftvolymen som kan utandas efter en maximal
inspiration. VC består av tre volymer; TV, IRV och ERV.
IC (inspiratorisk kapacitet) = den maximala volym som kan inandas efter en normal
tidalexpiration, dvs. som kan inspireras från det slutexpiratoriska läget på ett viloandetag. IC
består av två volymer; TV samt IRV
RV (residualvolym) = den volym som återstår i lungorna efter en maximal expiration.
TLC (totala lungkapaciteten) = den volym som lungorna totalt innehåller efter en maximal
inspiration, d.v.s. summan av VC och RV.
FRC (funktionell residualkapacitet) = den gasvolym som lungorna innehåller efter en normal
viloutandning, dvs. från det slutexpiratoriska läget. Under viloandning är expirationen passiv
och innebär endast en passiv återgång av lungor och thorax till FRC. Det slutexpiratoriska
läget är vid oförändrat kroppsläge tämligen stabilt men varierar med kroppsställningen och
förskjuts uppåt i liggande. Detta beror på att bukviscera i liggande trycker diafragma uppåt i
bröstkorgen.
Under en spirometriundersökning mäter man in- och utandad volym under ett viloandetag
respektive ett maximalt andetag. På detta sätt kan man bestämma TV, IRV, ERV samt VC.
Eftersom man inte kan utandas residualvolymen, så kan denna inte bestämmas vid en
spirometriundersökning. Så gäller förstås också kapaciteter där RV ingår dvs FRC, och TLC. För
att mäta RV krävs andra undersökningsmetoder. Ett exempel är s.k. heliumutspädning, där
man
under
ett
maximalt
andetag
inandas
en
känd
volym
heliumgas som sedan får ekvilibreras med luften i lungorna. Genom att sedan mäta
koncentrationen av helium i utandningsluften (dvs hur mycket den totala lungvolymen späder
ut heliumgasen), så kan man beräkna den totala lungkapaciteten. Subtraktion av
vitalkapaciteten ger sedan residualvolymen.
2) Luftflöden (dynamisk spirometri)
Dynamisk spirometri ger en uppfattning om luftflöden. Ett sätt att uppskatta luftflöden är att
mäta luftvolymer som ut- eller inandas under en viss tidsperiod. Ett vanligt mätvärde är FEV
1.0 (forcerad expiratorisk volym under en sekund) och är den volym som utandas under
första sekunden av ett forcerat maximalt andetag, dvs där patienten använder maximal kraft
under utandningen. Eftersom mätningen sker under en sekund, så blir den uppmätta
volymen direkt ett medeltal för luftflödet (liter/sekund) under detta tidsintervall. På
motsvarande sätt kan man mäta FIV 1.0 dvs den volym som inandas under första sekunden
av ett forcerat maximalt andetag.
Moderna spirometrar kan numera direkt mäta den maximala flödeshastigheten (liter/sekund)
under
ut-
respektive
inandning
under
ett
forcerat
maximalt
andetag.
Dessa mätningar kallas PEF (peak expiratory flow) respektive PIF (peak inspiratory flow).
Luftflödet under dynamisk spirometri är beroende av andningsmusklernas kraft, compliance i
thorax och lungor samt av bronchialträdets flödesmotstånd. Det faktum att luftflödet
påverkas av flödesmotståndet i bronchialträdet (och alltså sjunker vid obstruktion av
bronchträdet), gör undersökningen särskilt användbar för diagnostik av astma.
Spirometriundersökningen
kan
dessutom
upprepas
direkt
efter
inhalation
av
---
## Page 4
bronkdilaterande farmaka för att se om andningshindret är reversibelt, vilket är ett
kännetecken för astma.
Försökets utförande
Försöket består av tre olika tester under vilka man andas på olika sätt och spirometern
mäter diverse volymer och luftflöden under olika perioder av andningen. Det datorprogram
som används under laborationen är avsett för patientbesök t.ex på en vårdcentral och
fungerar så att man skapar "journalkort" där man anger födelsedata/kön för varje patient (i
laborationen försöksperson). Därefter skapar man "besökskort" där man fyller i längd och
vikt, kör de tre spirometritesterna och resultatet kan sedan skrivas ut.
Programmet startas genom att klicka på ikonen Océan & spirobank. Endast fyra menyval i
huvudmenyn används i laborationen:
Subjects - här skapar man nya journalkort och bläddrar i registrerade journalkort
Visits - här skapar man besökskort
Spirometry - här startar man spirometriundersökningen
Report - här kan man se och skriva ut resultatet av spirometriundersökningen
1) Registrera försökspersonen
Välj Subjects i huvudmenyn. Ett "journalkort" visas på bildskärmen. Klicka på New (i nedre
vänstra hörnet på bildskärmen). Ange försökspersonens födelsedatum (år-månad-dag t.ex
1973-12-28) och kön på journalkortet. Ange också ett godtyckligt IDnr (saknar betydelse för
laborationen, men krävs av programmet). Spara journalkortet genom att klicka på Save.
Välj sedan Visits i huvudmenyn. På skärmen visas nu ett nytt blankt "besökskort". Ange
försökspersonens längd, vikt och markera om försökspersonen är rökare eller ej (krävs av
programmet). Spara besökskortet genom att klicka på Save.
2) Gör spirometriundersökningen
Placera ett munstycke i turbinhållaren. Sätt på en näsklämma och placera munstycket så att
ca 2 cm är inne i munnen. Håll INTE i spirometern på ett sådant sätt att handen är placerad
under turbinhållaren (hindrar luftflödet). Gör de två testerna nedan. Man kan gå till de olika
testerna via menyn Spirometry (när man påbörjat spirometriundersökningen, finns sedan
de olika testerna VC, FVC direkt i huvudmenyn).
När man valt ett test, så visas ett mätdiagram på bildskärmen. Man startar en registrering
genom att klicka på Start trial (i nedre högra hörnet av bildskärmen) - observera dock att den
första registreringen startas automatiskt direkt efter att man valt testet. Man avslutar
registreringen med End trial and Save (men registreringen avslutas också automatiskt efter
ca 30 sekunder). Mätningarna skrivs då ut på skärmen tillsammans med en eventuell
utvärdering och för att slutligen spara mätningarna, så klickar man på Save selected trial.
a) VC test (Vitalkapacitet)
Gör först några lugna och jämna normala viloandetag. När meddelandet "Now start VC or
IVC test" visas på skärmen, så gör du ett maximalt andetag dvs ett andetag där du först lugnt
andas in så mycket luft som du kan och sedan lugnt andas ut så mycket luft som du kan.
Under testet visas hela tiden volymen som funktion av tiden på bildskärmen, så att man
tydligt ser varje andetag.
---
## Page 5
b) FVC test (Forcerad vitalkapacitet) - forcerat maximalt andetag
Gör först några lugna och jämna normala viloandetag. Gör sedan ett andetag där du först
lugnt andas in så mycket luft som du kan för att sedan andas ut så mycket luft du som kan så
snabbt som möjligt och till sist andas in igen så snabbt som möjligt tills lungorna åter är
maximalt fyllda med luft. Under testet visas en flöde-volymskurva dvs ett diagram med
luftflöde som funktion av volymen under andetagen.
Följande mätvärden (förkortning, förklaring, enhet) presenteras:
Viloandning samt VC-test:
ERV Expiratorisk reservvolym L (liter)
TV Tidalvolym L
VC Långsam expiratorisk vitalkapacitet L
VE Minutventilation vid viloandning L/min
RR Andningsfrekvens vid viloandning andetag/min
te Expirationstid (medelvärde) vid viloandning s
ti Inspirationstid (medelvärde) vid viloandning s
ti/ttot % del av ett viloandetag som utgörs av inspiration
TV/ti Inspiratoriskt luftflöde vid viloandning (medelvärde) L/s
FVC-test:
FEF25 Luftflöde under forcerad utandning vid 25% av FVC L/s
FEF50 Luftflöde under forcerad utandning vid 50% av FVC L/s
FEF75 Luftflöde under forcerad utandning vid 75% av FVC L/s
FET Forcerad expirationstid s
FEV1 Volym utandad under 1:a sekunden vid forcerad utandning L
FEV1% FEV1 i procent av FVC (100 x FEV1/FCV)
FEV1%VC FEV1 i procent av VC (100 x FEV1/VC)
FIVC Forcerad inspiratorisk vital kapacitet
FIV1 Volym inandad under 1:a sekunden vid forcerad inandning
FIV1% FIV1 i procent av FVC (100 x FIV/FVC) %
FVC Forcerad expiratorisk vitalkapacitet
PEF Maximalt ("peak") luftflöde under forcerad utandning
PIF Maximalt luftflöde under forcerad inandning
FEF25-75 Medelvärde av flödet vid 25-75% av FVC L/s
Av dessa förkortningar förekommer följande ofta i klinisk rutin:
TV, VC, FVC, FEV1, FEV1%, PEF
---

View File

@@ -0,0 +1,700 @@
# Video - Laboration Spirometri
**Video Transcript**
- Duration: 13:27
- Segments: 230
- Resolution: 1280x720
---
**0:00**
Hej och välkomna för dagens spridometri.
**0:06**
Demonstration. Jag heter Julia. Jag är doktorand på neurofysiologen.
**0:10**
Och vi har Ingarna som är lektor hos oss.
**0:15**
Och vi kommer att gå igenom spirometrin idag.
**0:20**
Spridometrin är förstahandsundersökningen som används
**0:24**
för att titta på respiratoriska funktionen och används väldigt
**0:30**
ofta på öppenvårdsmottagningar.
**0:33**
Och vi kommer att använda oss av en så kallad flödesspirometer som ser ut så.
**0:39**
Som har ett munstycke här.
**0:41**
Och turbin här bakom.
**0:44**
Och patienten blåser igenom spirometern.
**0:48**
Som ger oss möjlighet att mäta luft, volymer och flöde.
**0:54**
Som passerar genom vårt flödespirometer.
**1:00**
Programvaran som vi använder heter Vinspiropro.
**1:04**
Och det är exakt samma programvara som används i praktiken.
**1:08**
Och vi snabbt gör ett försök inom spirometriprogrammet.
**1:18**
Vi kommer att ha två delar.
**1:20**
En som heter Statisk spirometri som mäter volymer.
**1:24**
Och den andra delen heter Dynamisk spirometri och mäter framförallt luftflöden.
**1:30**
Men ni kommer att se hur det ser ut.
**1:33**
Eftersom vårt program är samma program som används i praktiken.
**1:39**
Så börjar vi med att sätta in patient.
**1:43**
Så när vi klickar på patient.
**1:46**
Det här fönstret kommer ut.
**1:48**
Och vi behöver sätta in en ny patient.
**1:52**
Så jag klickar på ny.
**1:54**
Och vi kommer att behöva skriva in personnummer.
**2:00**
Som kan vara fiktiv för den här gången.
**2:06**
Efternamn.
**2:14**
Och födelseår.
**2:16**
Är ju viktigt för att vi behöver veta patientens order.
**2:22**
För att räkna ut normalvärden för våra volymer och luftflöden.
**2:28**
Vi kommer att fråga patienten.
**2:30**
Vilka två år är du för?
**2:32**
1964.
**2:34**
Sen ska vi säga att man behöver ju här inte skriva sitt riktiga namn.
**2:40**
Man kan skriva vad som helst.
**2:42**
Det är bara identifikationen som följer med under försöket.
**2:48**
Och sedan efter laborationen brukar vi bara radera alla filer.
**2:54**
Men ni behöver inte skriva ert sanna namn.
**2:56**
Eller ens ert sanna personnummer. Men välj en ålder.
**3:00**
Som är rimlig.
**3:02**
Absolut.
**3:04**
Och så väljer vi kön här.
**3:08**
Och etnisk grupp har man också möjlighet att välja.
**3:12**
Så man har olika möjligheter.
**3:14**
Till exempel kaukasisk, orientalisk, kinesisk.
**3:18**
Och så vidare.
**3:19**
Och det har någon sorts av betydelse.
**3:23**
Eftersom man kan räkna med en sån korregeringsfaktor.
**3:27**
Beroende på etnisk grupp.
**3:29**
Till exempel en professor.
**3:30**
Från Etiopien.
**3:32**
Kan ha lite annorlunda anatomisk bröstkorgsform.
**3:38**
Som gör att det kan skilja sig.
**3:42**
Deras volymer kan skilja sig.
**3:44**
Så från den här personen från Sverige till exempel.
**3:46**
Så här.
**3:48**
Man kan välja kaukasiskt.
**3:50**
Det finns många fall.
**3:52**
När man är mixt.
**3:53**
Då väljer man också.
**3:55**
Adefinierat till exempel.
**3:58**
Om man inte vet vad det är.
**4:00**
Etnisk grupp. Men här väljer vi kaukasier.
**4:04**
Och då kan man spara.
**4:07**
Som att klicka på spara.
**4:09**
Då sparar vi vår patient här.
**4:12**
Och när man klickar på spara.
**4:14**
Så får man ut två nya fönster.
**4:18**
Där kliver man in längd och vikt.
**4:22**
Så skriver vi in...
**4:24**
1,67.
**4:28**
I centimeter.
**4:30**
65.
**4:32**
65.
**4:34**
Och den används också för att räkna ut patienternas normalvärde.
**4:40**
Vi klickar på ok.
**4:42**
Och om vi tittar på det andra fönstret som vi fick.
**4:46**
Så har vi redan räknat ut patientens BMI och Body Surface Area här.
**4:52**
Och man kan fråga patienten om
**4:56**
Rökning, om patienten röker eller inte.
**5:00**
Rökare.
**5:02**
Så kan man välja vad.
**5:06**
Så patienten röker.
**5:08**
Och man kan skriva in hur mycket.
**5:10**
Patienten röker.
**5:12**
Men i det här fallet så väljer vi icke-rökare.
**5:16**
Man kan också skriva in olika symtom.
**5:20**
Och andra hukdomar.
**5:22**
Och besökets orsak.
**5:25**
Till exempel normalbesök.
**5:30**
Den här gången.
**5:32**
När vi är färdiga.
**5:34**
Med det fönstret så kan vi spara.
**5:36**
Så när man klickar spara.
**5:38**
Så kan man också stänga.
**5:40**
Den fönstret.
**5:42**
Och vi kan börja
**5:44**
med spirometriundersökningen.
**5:46**
Som kunnat ha två steg.
**5:48**
Den första delen heter statisk spirometri.
**5:52**
Och under statisk spirometri så mäter vi volymer.
**5:56**
Som patienten andas in och ut.
**6:00**
Under normal och viloandetag.
**6:04**
Och maximal in och utandning.
**6:07**
För den delen så ska vi köra den så kallad VC.
**6:11**
Detaljkapacitet.
**6:13**
Och vi ber patienten att andas in och ut.
**6:17**
Normalt i början.
**6:19**
Och när programmet bipar.
**6:22**
Så ska patienten andas in maximalt.
**6:25**
Andas ut maximalt.
**6:28**
Efter den här.
**6:30**
Maximala inandningen för att mäta vital kapacitet.
**6:34**
En viktig aspekt är att använda NÄS-klämman.
**6:39**
Så att man ser till att allt luft går igenom spirometern.
**6:43**
Och ingenting går utanför munstycket.
**6:46**
Annars så mäter man felaktig volymer.
**6:50**
Och då kanske diagnostiserar man fel.
**6:53**
Så här är...
**6:58**
WC.
**7:00**
Hittills.
**7:25**
Maximal till.
**7:30**
Pressa, pressa, pressa, pressa.
**7:34**
Jättebra.
**7:36**
Som ni ser. Det är inte så enkelt att...
**7:42**
Annars forcerar.
**7:44**
Så här är våra volymer som vi kunde mäta.
**7:50**
Och det viktigaste är patientens vital kapacitet.
**7:54**
Bara kort.
**7:56**
Vi har en så kallad bredd.
**7:58**
Som är predikterat värde.
**8:00**
Programmet kalkylerar.
**8:03**
En predikterad volym för vår patient.
**8:06**
Som är en kvinna.
**8:08**
Med de här parametrarna.
**8:10**
Och vårt predikterat vital kapacitet är 3,25 liter.
**8:16**
Och vi har en procent off-predikterat.
**8:18**
Som betyder att vår patient har blåst 86 procent
**8:22**
av vårt predikterad 3,26 liter.
**8:26**
Och vi har 2,81 liter.
**8:30**
Vitall kapacitet den här gången.
**8:34**
Och vitall kapacitet är ju luften som andas ut efter en forcerad inandning.
**8:38**
Alltså efter vår forcerade maximal inandning.
**8:42**
Luften som andas ut maximalt.
**8:44**
Från maximum till minimum här.
**8:48**
Är ju vår vital kapacitet.
**8:50**
Och det är ju väldigt viktigt eftersom vår till all volym.
**8:54**
Som syns här.
**8:56**
Det kunde inte ens mätas så bra.
**9:00**
Det är väldigt ojämnt.
**9:02**
Som ni ser här.
**9:04**
Och det är viktigt att mäta vital kapacitet.
**9:06**
Som är mer objektivt i det här fallet.
**9:10**
Det beror inte på det här ojämna tilldalv och dum.
**9:14**
Det beror på att kortext dal över.
**9:16**
Om man andas inte riktigt jämnt under försöket.
**9:20**
Helt enkelt.
**9:22**
Det är därför det är viktigt att använda vital kapacitet.
**9:25**
Har du något att tillägga, Ingela?
**9:27**
Nu kan vi gå vidare och köra vår forskning.
**9:30**
Forcerad eller FVC.
**9:32**
Det är viktigt här att prata med patienten.
**9:36**
Och se att efter den här forcerade inandningen.
**9:40**
Patienten ska utandas så snabbt som möjligt.
**9:43**
Så den här utandningsfasen blir snabbt.
**9:47**
Då börjar vi FVC.
**9:55**
Patienten andas in och ut normalt.
**9:58**
Några normala viloandetag.
**10:00**
Och efter två, tre viloandetag
**10:03**
så ska patienten andas in maximalt.
**10:08**
Ut!
**10:10**
Maximalt.
**10:12**
Ska vi acceptera.
**10:14**
Vi har en väldigt tydlig obstruktion här.
**10:17**
Hos Ingela så ser man den här
**10:22**
väldigt typiska
**10:25**
kurvan för obstruktiva högdöma.
**10:27**
Men vi ska inte gå igen.
**10:30**
Någon mer än det. Så vi har en kurva som illustrerar volym.
**10:34**
Över och flöda. På Y.
**10:38**
Och den fyra viktigaste parametrar som vi kan mäta här.
**10:42**
Är FVC. Forserad vital kapacitet.
**10:44**
FEV1. Forserad experatorisk volym.
**10:48**
Under första sekunden. Alltså volymen.
**10:50**
Som andas ut.
**10:52**
Under första sekunden.
**10:54**
Av den här forcerade utandningen.
**10:56**
Peek. Peek.
**10:58**
Som är Peek, experatorie flow.
**11:00**
Och det här maximala flödet som Ingela kunde nå här.
**11:04**
Och FEV1 procent.
**11:06**
Räknas ut faktiskt.
**11:08**
Det är procenten som andas ut under första sekunden.
**11:12**
Så det är den procentuella FEV1.
**11:16**
Av FVC.
**11:18**
Så ni kan se.
**11:20**
Vi har här 87 procent.
**11:22**
Och det är exakt.
**11:24**
Alltså 2,6 är ju 87 procent av vår total.
**11:28**
2,99.
**11:30**
Forcerad gitarrkapacitet.
**11:32**
Och den här skogen.
**11:36**
Är den predikterade kurvan.
**11:40**
Och den gröna är ju vad Ingela blåste den här gången.
**11:44**
Och den positiva delen av kurvan är ju utandningen.
**11:50**
Och den negativa delen är inandningen.
**11:53**
Så när hon andades in.
**11:55**
Då ritade programmet den kurvan.
**11:57**
Och när hon andades ut så blev den här utandningen.
**12:00**
Bra.
**12:04**
Ska jag säga att det här är ganska svårt.
**12:08**
Och normalt när man gör detta på kliniken så ber man patienten blåsa två eller tre gånger.
**12:14**
Och så kan man ta det bästa värdet.
**12:18**
Och som ni kommer att märka så är det svårt att man tittar på skärmen.
**12:22**
Man måste öva lite för att det ska bli bra.
**12:26**
Så ju bättre förberedda ni är ju mer
**12:30**
kan ni blåsa. Och ju fler bra kurvor får ni se.
**12:36**
Helt enkelt.
**12:36**
Ni ser också det att det står att den här kurvan är blå och att det här är det gröna.
**12:42**
Och som ni ser här uppe så har den bedömt att jag har en normal spirometri.
**12:46**
Och apparater ställer ofta egna diagnoser.
**12:52**
Men som kliniker så måste man ju själv titta på värdena och se hur kurvan.
**13:00**
Som i mitt fall här till exempel ser ut.
**13:03**
Och ta ställning till om detta är en normal spirometri.
**13:08**
Eller faktiskt inte är det.
**13:14**
Jättebra.
**13:16**
Då hoppas vi att studenterna kan genomföra laborationen själva.
**13:22**
Lycka till på laborationen.

View File

@@ -0,0 +1,112 @@
# Video - Laboration Spirometri
**Video Transcript**
- Duration: 2:23
- Segments: 34
- Resolution: 1280x720
---
**0:00**
Hej och välkomna. Jag heter Julia och jag är doktorant här på neurofysiologen.
**0:07**
Jag är tillsammans med Ingela Hammar som är lektor hos oss och vi kommer att demonstrera kort
**0:13**
hur pulshoximetern fungerar.
**0:16**
Pulshoximetern är en väldigt använd apparat som mäter satrahon i poserande blå.
**0:23**
Om ni tittar på det så har vi en del som är kopplad till fingret.
**0:30**
Magel ridning på som visar hur man ska placera det.
**0:34**
Och den har en röd färg som går igenom och mäter
**0:38**
syresatoraton i
**0:41**
poserande blåd.
**0:43**
Och vi har en sån mätare också, en mätardel
**0:47**
som visar
**0:50**
puls och saturation.
**0:53**
Det är därför det heter puls och symmeter.
**0:56**
Så här kommer Ingelas saturation.
**1:00**
Ni kan se där nere att vi har en pulsbox på 84
**1:04**
och syresatoraton på 98 som är normalt.
**1:09**
Och vi kommer att göra ett kort försök
**1:12**
med att be patienten att hålla andan
**1:15**
och se hur saturationen ändras.
**1:19**
Nu ska Ingela försöka hålla andan
**1:21**
tills hon kan.
**1:23**
Och så följer vi saturationen.
**1:30**
Så vi kan se vad som händer.
**1:33**
Vi kan se en ökning av puls.
**1:42**
Väldigt snyggt, men om ni tittar på saturation
**1:47**
så ändras den inte.
**1:50**
Så saturationen var
**1:54**
oändrad här, så det betyder att det är egentligen inte
**1:58**
syrgas som
**2:00**
styr andningsregleringen.
**2:05**
Utan det är ju koldioxid som ni har hört under föreläsningen.
**2:10**
Nu ska vi...
**2:14**
Sluta nu.
**2:16**
Så tack för att ni var med och lycka till.