vault backup: 2026-01-19 14:08:41

content/Fysiologi/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.md

@@ -0,0 +1,907 @@
+# Video - Block 9 - Digestion & Näringslära
+
+**Video Transcript**
+
+- Duration: 17:19
+- Segments: 299
+- Resolution: 640x480
+
+---
+
+**0:00**
+Inför den föreläsning som ni snart ska ha om de orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi
+
+**0:12**
+ska jag nu bara beskriva en del anatomiska begrepp och termer.
+
+**0:19**
+Det här är då inte någon heltäckande separat föreläsning i huvudhalsanatomi exempelvis.
+
+**0:27**
+Det kommer ni att få längre fram.
+
+**0:30**
+utbildningen, utan det är bara en beskrivning av några sådana här nyckeltermer
+
+**0:35**
+som ni behöver för att hänga med i just
+
+**0:39**
+föreläsning kring fysiologin kring de här systemen.
+
+**0:45**
+Om vi nu börjar med de sensoriska systemen och de anatomiska begrepp
+
+**0:52**
+ni behöver ha med er dit så är en kranialnerv som vi kommer att möta en hel
+
+**1:00**
+till del under den här föreläsningen, den så kallade trigeminusnerven.
+
+**1:05**
+Trigeminusnerven då innerverar
+
+**1:08**
+bland annat ansiktshuden.
+
+**1:10**
+Här ser vi då hur
+
+**1:12**
+grenar
+
+**1:14**
+från olika områden av ansiktet och olika receptorsystem där
+
+**1:18**
+passerar säsar in mot själva skallbenet.
+
+**1:24**
+Och i den andra delen av figuren här ser vi hur de här närvgrenarna
+
+**1:30**
+grenarna passerar genom
+
+**1:32**
+öppningar i kraniet
+
+**1:35**
+och går sedan samman. Sällkropparna är benägna då i det så kallade trigeminus
+
+**1:40**
+gagnlighet
+
+**1:41**
+som ligger utanför
+
+**1:42**
+ponstrax
+
+**1:44**
+och sedan går den här närven då in i
+
+**1:47**
+järnstammen i ponsområdet.
+
+**1:49**
+Vad som framkommer ur den här bilden
+
+**1:53**
+det är då att den här nerven inte bara innerverar ansiktshud.
+
+**1:57**
+Den har också grenar som kommer ifrån
+
+**2:00**
+tungan.
+
+**2:01**
+respektive grenar som kommer ifrån tänderna.
+
+**2:04**
+Olika receptor system, exempelvis i tänderna
+
+**2:07**
+som vi kommer att gå igenom fysiologin bakom
+
+**2:09**
+då under den här föreläsningen.
+
+**2:13**
+I nästa bild
+
+**2:14**
+så ser vi då
+
+**2:17**
+lite mer sammanfattningen
+
+**2:18**
+utav vilka områden då som streven och snerven innerverar.
+
+**2:22**
+Pratat om ansiktshuden och de här olikfärgade fälten
+
+**2:25**
+står för olika grenar utav trevenusnerven
+
+**2:28**
+som vi inte behöver gå igenom just nu.
+
+**2:30**
+Dessutom innerverar trigemenusnerven en del utav munslemhinnan
+
+**2:35**
+för främre delen av tungan
+
+**2:36**
+och som sagt då tänderna.
+
+**2:39**
+Och ni ser här bland annat då hur
+
+**2:41**
+sådana här nervgrenar
+
+**2:43**
+ska vara gulmarkerat i den här figuren
+
+**2:45**
+passerar in i
+
+**2:47**
+tandpulpan via
+
+**2:48**
+tandroten på det här sättet.
+
+**2:51**
+Och de receptorsystemen skall vi som strakt
+
+**2:53**
+som sagt då återkomma till
+
+**2:56**
+lite under den här föreläsningen.
+
+**3:00**
+Trigeminusnerven då i centrala nervsystemet
+
+**3:04**
+terminerar då
+
+**3:06**
+i de så kallade trigeminuskärnorna.
+
+**3:08**
+Och här ser ni alltså en bild av järnstammen framifrån.
+
+**3:11**
+Här har ni då förlängda märgen med en blomgata
+
+**3:14**
+och här har vi pons.
+
+**3:16**
+Och här ser vi trigeminos gangliet en gång till då.
+
+**3:21**
+De här gula stråken
+
+**3:23**
+de är alltså afferenta nervtrådar
+
+**3:26**
+och de
+
+**3:27**
+terminerar då i de så kallade trigeminuskärnorna.
+
+**3:30**
+Kärnorna.
+
+**3:30**
+Som är ett antal sådana, tre stycken då, hur det är grendelar
+
+**3:35**
+till antalet.
+
+**3:36**
+Och de
+
+**3:38**
+sträcker ut sig ungefär som en sån här lång, smal cylinder
+
+**3:44**
+längs
+
+**3:45**
+järnstammen på insidan och det kommer vi
+
+**3:48**
+strax att illustrera mer i detalj.
+
+**3:52**
+De här grenarna då
+
+**3:54**
+terminerar alltså
+
+**3:55**
+antingen i den så kallade mesensisfala trigeminuskärnan
+
+**3:58**
+som går upp i mesensiefall
+
+**4:00**
+den så kallade sensoriska huvudkärnan
+
+**4:03**
+respektive den så kallade spinala trigeminokärnan
+
+**4:05**
+och den spinala trigeminokärnan fortsätter ända ner
+
+**4:09**
+till de övre serikalsegmenten utav ryggmärgen.
+
+**4:14**
+De latinska termerna har ni i den högra delen utav figuren här
+
+**4:19**
+och i den här delen så ser vi då kanske mer schematiskism
+
+**4:23**
+man kan tänka sig nu att man tagit ut den här gula strukturen
+
+**4:26**
+och istället illustrera den för sig utan att
+
+**4:30**
+projicera den på hjärnstamsytan.
+
+**4:32**
+Och den här bilden kommer vi att möta lite också under själva föreläsningen.
+
+**4:37**
+Trigeminusnerven
+
+**4:39**
+har också motoriska funktionen och kommer vi återkomma till
+
+**4:42**
+lite senare här
+
+**4:44**
+och de motoriska funktionerna ska illustreras utav att vi också har en motorisk trigeminokärna.
+
+**4:49**
+Vi har alltså tre stycken huvudgrupper utav kärnor
+
+**4:53**
+den mesensifala trigeminokärnan, den sensoriska huvudkärnan
+
+**4:58**
+respektive den spinnala.
+
+**5:00**
+Och därtill också en motorisk kärna som vi strax ska komma tillbaka till.
+
+**5:08**
+Från trigeminokärnorna då, och vi pratar om den sensoriska delen, går sedan information
+
+**5:13**
+till hjärnbarken
+
+**5:15**
+med samma övergripande princip då kanske som spino-talama-banan exempelvis.
+
+**5:20**
+Vi har alltså en så kallad trigemino-talambana.
+
+**5:24**
+Och här ser vi exempel då hur signaler då ifrån ansiktshuden
+
+**5:30**
+hur grenar från ansiktshuden passerar igenom
+
+**5:34**
+trigeminos gangliet och terminerar då i den här delen utav kärnan.
+
+**5:38**
+Här har man illustrerat det då för den spinala trigeminokärnan.
+
+**5:44**
+Och vad man ser i den här bilden då, det är att
+
+**5:47**
+den här amferentaxonen, alltså terminerar, slutar i trigeminokärnan
+
+**5:53**
+på nervceller i denna spinala trigeminokärna.
+
+**5:56**
+Och de nervcellerna i sin tur ger uppåt det nya axonet
+
+**6:00**
+som korsar över till den motsatta sidan
+
+**6:03**
+och sedan arsenderar upp till
+
+**6:06**
+Talamus och vidare sedan
+
+**6:09**
+till den primära sumatocensuriska järnverken.
+
+**6:14**
+Och i primära somatocensuriska cortex
+
+**6:16**
+är det förstås den del utav
+
+**6:19**
+barkområden
+
+**6:21**
+som
+
+**6:23**
+då
+
+**6:24**
+motsvarar ansiktsområdet
+
+**6:27**
+tungan och
+
+**6:29**
+till exempel då munslemhinnorna och så vidare.
+
+**6:36**
+Från det här då en kort beskrivning av några sådana här anatomiska begrepp
+
+**6:41**
+som berör istället den motoriken
+
+**6:44**
+som vi ska beskriva då
+
+**6:46**
+för det orala motoriska systemet.
+
+**6:49**
+Och en hel del här kommer att handla framöver om käkrörelser.
+
+**6:54**
+Och vad gäller just käkrörelser så ser ni av den här animationen då att det förstås handlar
+
+**6:59**
+om rörelser utav underkäken.
+
+**7:01**
+Överkäken Maxilla
+
+**7:03**
+är ju en del av själva kraniet så den rörliga delen här
+
+**7:07**
+handlar förstås om rörelser av underkäken.
+
+**7:10**
+Och underkäksrörelserna kan vi indela i käköppning
+
+**7:15**
+som ni förstås ser här och så har vi käkslutning
+
+**7:18**
+öppningsslutning.
+
+**7:21**
+Öppningsslutning, så ska det vara.
+
+**7:23**
+Och vi ser också här att vi mot slutet av käkslutningen, här har en liten sidorör
+
+**7:29**
+rörelse
+
+**7:29**
+som gör så att säga
+
+**7:31**
+att man får en mycket bättre finfördelning
+
+**7:34**
+mot kindtänderna
+
+**7:36**
+i den här delen av
+
+**7:37**
+munhålan.
+
+**7:42**
+Och de muskler som styr då käken brukar man indela i så kallade käkslutade
+
+**7:48**
+och käköppnar muskler.
+
+**7:52**
+Två stycken sådana här käkslutarmuskler
+
+**7:55**
+som är viktiga här är den så kallade massetemuskeln.
+
+**7:59**
+Muskelmuskeln urspringer då ifrån själva käkvinkeln
+
+**8:03**
+och fäster då upp mot själva okbenet här.
+
+**8:07**
+Man kan känna sin egen massetemuskel och man lite grann lägger fingrarna
+
+**8:12**
+mot käkvinkeln och biter ihop kraftigt.
+
+**8:15**
+Så kommer man att känna en muskelbuk som då spänns och det är då
+
+**8:19**
+just denna massetemuskel.
+
+**8:23**
+En annan muskel
+
+**8:25**
+är då temporalismuskeln
+
+**8:27**
+som utbreds
+
+**8:29**
+utspringer istället från den laterala ytan av kraniet
+
+**8:33**
+och sen går ner och fäster i själva
+
+**8:37**
+undershakesbenet.
+
+**8:39**
+Och
+
+**8:40**
+den här muskeln kan man också känna på sig själv
+
+**8:44**
+genom att helt enkelt då placera
+
+**8:47**
+fingrarna över temperalbenet, bita ihop och man känner då en muskelbuk som spänns
+
+**8:52**
+precis i det här området.
+
+**8:54**
+De exakta ursprungna fästena här
+
+**8:56**
+det är något som ni kommer att prata om när ni läser annat
+
+**8:59**
+men ni ska i det här sammanhanget komma ihåg att vi har så kallade käkslutarmuskler
+
+**9:06**
+och två viktiga herrar som är belägna på skaldens utsida.
+
+**9:10**
+Det finns också käkslutna muskler på insidan här.
+
+**9:14**
+En sådan muskel petroleuvelus medialis
+
+**9:18**
+urspringer alltså från käkvinkeln men passerar på
+
+**9:22**
+medialsidan istället upp mot kraniet.
+
+**9:25**
+Då har vi ungefär samma mekaniska verkan som man sätter muskeln fast den sitter istället.
+
+**9:29**
+på insidan utav käken.
+
+**9:33**
+De muskler som öppnar käken
+
+**9:36**
+de är kan vi säga en del utav själva munbotten
+
+**9:39**
+och de urspringer alltså från underkäken
+
+**9:43**
+och ni ser flera utav de här
+
+**9:46**
+och de
+
+**9:47**
+fäster sedan i en struktur som man kallar för tungbenet.
+
+**9:51**
+Och ett tungben, tungbenet det är alltså
+
+**9:55**
+det ben som
+
+**9:56**
+inte har
+
+**9:59**
+någon led mot något annat ben
+
+**10:02**
+utan är ett ben som är upphängt enbart av muskulatur.
+
+**10:08**
+Och en del utav den muskulaturen
+
+**10:10**
+är alltså då
+
+**10:11**
+käköppna muskulaturen.
+
+**10:14**
+Tungbenet kallar man alltså för
+
+**10:16**
+oss urdeum.
+
+**10:17**
+Och
+
+**10:19**
+det innebär också då att en del utav de här musklerna som kommer att fästa i det här tungbenet
+
+**10:23**
+slutar på urdeo
+
+**10:25**
+som sin händelse här.
+
+**10:27**
+Alla muskler
+
+**10:29**
+som är käköppnare fäster inte i tungbenet.
+
+**10:33**
+Här är då digastrukusmuskeln
+
+**10:35**
+som istället
+
+**10:36**
+har sitt
+
+**10:37**
+ursprung i kraniet
+
+**10:39**
+och fäster på kraniets undersida
+
+**10:42**
+och passerar då genom en liten bindvävsslinga kring
+
+**10:46**
+tungbenet
+
+**10:47**
+och sedan vidare
+
+**10:49**
+till då
+
+**10:51**
+käkbenet.
+
+**10:53**
+Undersäkbenet
+
+**10:54**
+och därmed så att säga kan den då mekaniskt via den här slingan i en käköppning.
+
+**10:59**
+Käköppnar alltså och käkslutar.
+
+**11:04**
+Tungans rörelser styr ska man säga har två typer av muskler.
+
+**11:09**
+Dels det faktum att tungan själv är en muskel
+
+**11:13**
+men tungan är också upphängd
+
+**11:16**
+i ett muskelpaket
+
+**11:19**
+som kan förflytta hela tungan som en enhet.
+
+**11:23**
+Och de här musklerna kan exempelvis den här som kallas för hyon
+
+**11:29**
+glossus, kan förflytta tungan bakåt nedåt.
+
+**11:34**
+Medan den här muskeln då
+
+**11:36**
+som fäster i ett utskott på skallens undersida
+
+**11:40**
+kan flytta tungan bakåt och uppåt.
+
+**11:43**
+Och den här muskeln
+
+**11:44**
+kan så att säga då istället flytta tungan utåt framåt
+
+**11:49**
+mellan läpparna.
+
+**11:54**
+En tredje sån här struktur som ni
+
+**11:57**
+behöver känna till i de här sammanhangen
+
+**11:59**
+Det kommer att vara relevant framförallt
+
+**12:02**
+på sväljning.
+
+**12:05**
+I de sammanhangen så bör ni veta då någonting
+
+**12:09**
+om laryngs respektive munhålan
+
+**12:11**
+or och faryngs.
+
+**12:13**
+Och här ser vi nu första delen då
+
+**12:16**
+utdelas en liten inledande bit av luftstrupen
+
+**12:19**
+och ovanpå det här ser vi alltså själva struphuvudet.
+
+**12:25**
+Och ni ser att det här då är förbundet med själva tungbenet
+
+**12:29**
+med en liten bindvävshinna här.
+
+**12:31**
+Men ni ser en viktig sak
+
+**12:34**
+nämligen det så kallade strupblocket, Epigrottis
+
+**12:37**
+som kan då under sväljning fällas ner
+
+**12:40**
+och täcka över luftstrupen och därmed
+
+**12:44**
+förhindra att till exempel då mat
+
+**12:47**
+kommer in då i luftstrupen, vilket då
+
+**12:50**
+är potentiellt förstås en farlig situation.
+
+**12:56**
+Till höger här har ni då Oro Farings
+
+**12:59**
+munhålan.
+
+**13:00**
+Och det ni behöver känna till då inför den här föreläsningen
+
+**13:03**
+det är att om man nu tittar rakt in i munhålan
+
+**13:06**
+så har man
+
+**13:07**
+en struktur som man ser direkt, nämligen den så kallade mjuka gommen eller gomseglet,
+
+**13:12**
+palatum velum.
+
+**13:14**
+Och där man också har den
+
+**13:16**
+populärt kallade gomspenen
+
+**13:22**
+Och ni kommer att
+
+**13:24**
+komma i kontakt med denna palatum velum
+
+**13:27**
+under den här föreläsningen.
+
+**13:29**
+Där vi ska beskriva att den här då är väldigt viktig därför att den kan lyftas upp
+
+**13:33**
+och täcka över
+
+**13:34**
+passagen till näshålan
+
+**13:37**
+och därmed förhindra att mat kommer upp i näshålan.
+
+**13:39**
+Men det är mer om det i själva föreläsningen.
+
+**13:45**
+Motoriken då i de här systemen styrs då utav kranialnerver.
+
+**13:50**
+Och som i sin tur kan styras bland annat från motoriska järnverken.
+
+**13:55**
+Och då pratar vi om den delen av motorkort och exprimärmotorkort
+
+**13:59**
+som handlar om till exempel ansiktsregion respektive kärnregionen.
+
+**14:10**
+De delarna utav primära motoriska korttext
+
+**14:16**
+har förbindelse till kranialnärkärnor i järnstammen genom den bana som man kallar för den
+
+**14:22**
+kortekobulbära banan.
+
+**14:24**
+Och som utgår då ifrån det här området av primära motkorttex.
+
+**14:29**
+Och den har sedan förbindelse då till kranialnärkärnor som ger upphov till kranialnerver
+
+**14:35**
+som kontrollerar olika delar utav exempelvis käkmuskulatur,
+
+**14:41**
+svallmuskulatur och så vidare.
+
+**14:43**
+Och de olika kranialnärkärnorna ser ni i den här bilden.
+
+**14:47**
+Ni ser då till exempel den motoriska trigemin och kärnan som vi nämnde inledningsvis
+
+**14:53**
+och som då styr tuggmuskulatur.
+
+**14:56**
+Ni ser förbindelser till faciali kärnan som styr ansiktet
+
+**14:59**
+muskulatur, hypoglasförkärnan som styr tungmuskulaturen.
+
+**15:03**
+Och den så kallade ambiguskärnan då som styr
+
+**15:07**
+farings respektive då laringmuskulatur.
+
+**15:12**
+Ett exempel på det här är i nästa bild.
+
+**15:17**
+Det handlar då om en del utav de rörelser
+
+**15:21**
+som är involverade, till exempel när man nu äter mato
+
+**15:24**
+och handlar exempelvis om rörelser av tungan som då styrs utav hyperglas och snäring
+
+**15:29**
+och all käkmuskulatur som handlar om käköppning, käkslutning och sidorörelse av käken för den delen.
+
+**15:39**
+Den styrs alltså utav trigeminosnerven av motoriska axoner från den motoriska trigemin och kärnan
+
+**15:46**
+som går ut förstås och letar sig fram kan vi säga till de här olika musklerna.
+
+**15:51**
+Och de löper då ingrediens av trigeminosnerven som man kallar för mandibularisnerven.
+
+**15:55**
+Och mandibularisnerven har också sensorisk information.
+
+**15:59**
+Det har vi lite berört tidigare.
+
+**16:04**
+Så, här har vi dessa tre geminokärnor igen då.
+
+**16:07**
+Vi kommer komma tillbaka till dem ett antal gånger under själva föreläsningen.
+
+**16:11**
+Och här ser vi nu för fullständighetens skull då både den sensoriska delen
+
+**16:16**
+gulmarkerad och den motoriska delen här som är markerad i blått.
+
+**16:21**
+Den motoriska kärnan med F-räntaxoner till geminosnerven
+
+**16:25**
+och de sensoriska kärnorna som mottar aff-räntaxoner
+
+**16:29**
+ifrån trigimen och snärjan.
+
+**16:31**
+Och uttagen då illustrerad lite schematiskt.
+
+**16:35**
+Så här så ser vi de tre sensoriska kärnorna här.
+
+**16:39**
+Och vi ser också då den motoriska kärnan.
+
+**16:43**
+I det här sättet att illustrera det.
+
+**16:45**
+Så, med det så har den här väldigt korta introduktionen gått i mål.
+
+**16:51**
+Och återigen, det här är alltså inte någon fullständig beskrivning av anatomin här.
+
+**16:57**
+Absolut inte, utan det är en väldigt, väldigt
+
+**16:59**
+ytlig beskrivning utav några termer som ni behöver ha med er
+
+**17:05**
+för att hänga med då på den här föreläsningen om de
+
+**17:09**
+orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi.
+
+**17:14**
+Så, som man säger, tack för mig så länge.
+