vault backup: 2026-01-19 14:08:41

content/Fysiologi/Canvas/Del I/Laboration Smärta/Laboration Smärta.md

@@ -0,0 +1,155 @@
+# Laboration Smärta.pdf
+
+**OCR Transcript**
+
+- Pages: 3
+- OCR Engine: pymupdf
+- Quality Score: 1.00
+
+---
+
+## Page 1
+
+LABORATION SMÄRTA 
+ 
+Bakgrund 
+ 
+Smärta är ett mycket viktigt men kliniskt komplext symtom. Fenomenet smärta är experimentellt 
+svårbearbetat och svårvärderat, eftersom det är en subjektiv upplevelse, unik för den individuella 
+patienten eller försökspersonen och påverkbar av en stor mängd faktorer. Till följd av detta har ett flertal 
+experimentella metoder utarbetats för att bidra till utvärdering av olika element i smärtkomplexet. Stora 
+svårigheter föreligger i att skaffa sig en överskådlig bild av det neurofysiologiska korrelatet till smärta. 
+ 
+Laborationen syftar till att belysa några viktiga moment i smärtfysiologin, av vilka flera har en direkt 
+klinisk relevans, och utgör därigenom bas för en vidare diskussion. Genomgående för metodiken i alla 
+avsnitt är att försökspersonerna introspektivt skall utvärdera sina upplevelser. Detta utvärderande är inte 
+alltid lätt men ändå något som läkaren/tandläkaren vid kartläggande av smärtsymtom behöver veta av sin 
+patient. 
+ 
+Smärta ledes i två fibersystem (A-delta och C) med olika ledningshastigheter. Stark värme uppges vara en 
+särskilt effektiv stimulering för att utlösa den första och andra smärtvågen relaterade till A-delta 
+respektive C-fibrer. 
+ 
+Vid ischemi uppkommer en obalans mellan det metaboliska kravet i vävnaden och den tillförda 
+syrgasmängden med en ansamling av sura metaboliter som följd. Detta är en kliniskt vanlig upp-
+komstmekanism för muskelsmärta vid förträngningar i de kärl som försörjer muskulatur. Detta drabbar 
+hjärtmuskulatur vid angina pectoris (kärlkramp i hjärtmuskeln) och vadmuskulatur vid fönstertittarsjuka 
+(claudiocatio intermittens). Ett ökat muskelarbete accentuerar smärtan. 
+ 
+Direkt aktivering av en sensorisk nerv ger en sinnesupplevelse som tolkas som kommande från nervens 
+perifera innervationsområde. Samma princip gäller för smärtsinnet, s.k. projicerad smärta. Detta är 
+kliniskt viktigt att känna till exempelvis vid mekanisk skada (och därmed aktivering) på en perifer nerv 
+såsom vid diskbråck (mekanisk påverkan på spinala nervrötter). 
+ 
+TENS-stimulering utnyttjar nervsystemets egna smärtlindrande mekanismer. Vid högfrekvent TENS 
+stimuleras grova beröringsnerver (A-beta fibrer). Denna nervaktivitet hämmar impulsöverföringen i 
+smärtbanan på ryggmärgsnivå (Substantia gelatinosa i dorsalhornet). Vid lågfrekvent TENS eftersträvas 
+muskelkontraktioner i området för stimuleringen. Kraftiga muskelkontraktioner aktiverar 
+"ergoreceptorer" lokaliserade i skelettmuskulaturen som svarar både på sträckning och kontraktion. 
+Impulserna förs vidare till ryggmärgen via tunna myeliniserade nervtrådar (grupp III afferenter) och når 
+thalamus, men även nucleus raphe magnus (NRM) och periaqueductal grey (PAG) via ascenderande 
+spinala banor. I dessa områden sker en frisättning av endorfiner vilket anses ha del i smärthämnin-
+gsmekanismen.  
+ 
+I NRM aktiveras descenderande inhibitoriska serotoninerga (5-HT) neuron vilka i sin tur antingen direkt 
+hämmar den primära smärtafferensen i dorsalhornet eller indirekt åstadkommer samma effekt via 
+stimulering av spinala enkefalinerga  interneuron i dorsalhornet. 
+ 
+Se även föreläsningar om smärtfysiologi. 
+ 
+ 
+OBS! Personer som har pacemaker bör ej använda TENS eller göra elektrisk nervstimulering. 
+ 
+ 
+ 
+
+
+---
+
+## Page 2
+
+Försökets utförande 
+ 
+Efter en introduktion genomförs moment 1 till 4 i grupper om 2-3 studenter. Moment 5 utförs av en grupp 
+frivilliga (t.ex. från en grupp som har till uppgift att redovisa Smärtlab vid den gemensamma 
+redovisningen efter alla laborationer är genomförda). (Studenter som gör moment 5 kan göra moment 1-4 
+när de är klara med moment 5). 
+Resultaten och svar på frågorna från samtliga laborationsmoment diskuteras gemensamt vid 
+redovisningen efter alla laborationer i slutet på ”Laborationsveckan”. 
+ 
+1. Värmesmärta ("Den dubbla smärtupplevelsen"). 
+Materiel: En balja med varmt vatten (60° C), termometer 
+Utförande: Stick ned en naken fot i varm vattnet och STÅ på den. 
+ Verbalisera upplevelsen! Uppskatta ungefärlig tidsskillnad mellan smärtvågorna? Vad karaktäriserar de två 
+smärtfibersystemen ifråga om förmedlad sensorisk upplevelse? Vad har de de två olika “smärtvågorna” för 
+funktionell uppgift? Varför märks inte separationen mellan två smärtvågorna lika tydligt om  man istället 
+fick det varma vattnet på axeln?  
+En vanlig reaktion i det här sammanhanget är att man efteråt vill gnugga sig eller blåsa på den hudyta 
+som utsatts för det varma vattnet. Varför vill man göra det? Förklara mekanismen. 
+ 
+2. Ischemisk muskelsmärta. 
+Materiel: Blodtrycksmanschett, gummiring. 
+Utförande: En försöksperson. Blodtrycksmanschetten anbringas på höger överarm efter att armen 
+dränerats på venöst blod genom att försökspersonen hållit den rakt upp under 1 min. Härefter pumpas 
+manschett-trycket upp till 200 mm Hg. Vila armen i knät i 5 min.  
+Beskriv upplevelsen under förloppet dels känslan lokalt i armen, men även eventuella andra upplevelser. 
+Sänk därefter manschettrycket varvid armen snabbt blodfylls och huden rodnar (reaktiv hyperemi). 
+Upprepa proceduren för vänster arm men gör aktiva handrörelser med gummiringen så snart 
+manschettrycket pumpats upp. Fortsätt så länge det går och helst lite längre! Beskriv upplevelsen under 
+förloppet, dels känslan lokalt i armen, men även eventuella andra upplevelser och känslor. Håll 
+manschett-trycket  i 5 min (om försökspersonen härdar ut).  
+Vid angina pectoris drabbas patienterna ofta av smärta som strålar ut mot käken, ut mot armen, magen 
+eller mot ryggen. Hur kan detta förklaras?  
+ 
+3. Projicerad smärta. 
+Materiel: Elektrisk stimulator, ytelektroder, elektrodgel. 
+Utförande: Stimulera först n.ulnaris vid armbågen, sedan n. medianus (mellan flexorsenorna) på 
+handledens volar sida och till sist n. radialis (radialt på underarmen, en handbredd proximalt om 
+handleden). Anbringa katoden över aktuell perifer nerv och anoden mitt på underarmens volarsida. Öka 
+långsamt intensiteten. 
+Rita området för projektionen av parestesierna i redogörelsen. Beskriv upplevelsen. Kan en 
+smärtsensation erhållas om intensiteten ökas ytterligare ? Jämför skisserna av era händer, redogör för 
+tänkbara möjligheter till skillnader och avvikelser mellan gruppmedlemmarna och de 
+innervationsområden som beskrivs i anatomiska handböcker. 
+ 
+
+
+---
+
+## Page 3
+
+4. Tvåpunktsdiskrimination  
+Med hjälp av en passare kan man undersöka förmågan till tvåpunktsdiskrimination. Arbeta två och två. 
+Försökspersonen blundar. Försöksledaren ställer passarens spetsar på olika avstånd på 1) fingerblomma, 
+2) handflatan, 3) handryggen, 4) underarmen, 5) ryggen. Notera avstånden mellan spetsarna som krävs 
+för att försökspersonen skall kunna avgöra om det är en eller två punkter som stimuleras på huden. 
+Förklara skillnaderna. 
+ 
+5. Jämförelse av smärtlindring med fysiskt arbete och TNS (endast två försökspersoner) 
+- En person cyklar på träningscykel, 10 + 10 minuter (högt tempo!). Medtag träningskläder! 
+- En person gör lågfrekvent TNS-stimulering i 20 minuter, kopplat till underarmen (m. Brachioradialis) 
+och armvecket/överarmen (biceps). Inledningsvis används stimulering med 2 Hz, kan eventuellt höjas 
+om adaptation sker. Man bör ha tydliga och relativt kraftiga muskelkontraktioner. 
+Cykling: Mätning av smärttröskeln görs Mätvärden tages vid tiden noll (5 värden i sträck, beräkna 
+medelvärde) därefter efter 10 och 20 minuters intensiv cykling, samt under viloperioden (var tionde 
+minut) till man närmat sig utgångsvärdet. 
+TNS: Mätvärden vid tiden noll (5 värden i sträck, beräkna medelvärde) samt efter 10 och 20 minuter 
+med TNS, samt under den efterföljande viloperioden, tills man närmat sig utgångsvärdet. 
+Smärttröskeln mäts med ett instrument (Painmatcher®) som elektriskt stimulerar huden på tummens och 
+pekfingrets distala falang. 
+Försöket illustrerar att fysiskt arbete, då stora muskelgrupper används, kan ge en påverkan på 
+smärttröskeln. Denna smärttröskelförändring jämförs med den man får med lågfrekvent 
+TNS-stimulering, som används kliniskt för att lindra smärta både postoperativt och vid förlossningar. 
+Vid muskelarbete/lågfrekvent TNS aktiveras ergoreceptorer (högtröskliga grupp III och IV nervfibrer) 
+i musklerna, som i sin tur förmedlar information till hjärnstammen. I ett område som kallas 
+periaqueductal grey (PAG) aktiveras endorfininnehållande celler som i sin tur aktiverar nedåtstigande 
+banor i raphekärnorna (serotonininnehållande). Dessa serotoninerga neuron bidrar till smärthämning på 
+spinal nivå. 
+På smärtföreläsningen diskuteras teorin bakom laborationen i detalj. 
+ 
+ 
+ 
+
+
+---
+