vault backup: 2026-01-19 14:08:41
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s
This commit is contained in:
@@ -0,0 +1,512 @@
|
||||
# Motorik bildmaterial.pdf
|
||||
|
||||
**OCR Transcript**
|
||||
|
||||
- Pages: 34
|
||||
- OCR Engine: pymupdf
|
||||
- Quality Score: 1.00
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 1
|
||||
|
||||
Motorik
|
||||
Johan Wessberg HT 2025
|
||||
Bear kap. 13-14
|
||||
Purves kap. 16-19
|
||||
1
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 2
|
||||
|
||||
2
|
||||
Kopplingar mellan celler i ryggmärgen.
|
||||
(se textkompendiet)
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 3
|
||||
|
||||
Proprioception:
|
||||
• Muskelspolar – signalerar musklers längd och längdförändringar
|
||||
• Golgis senorgan – signalerar musklers kraftutveckling
|
||||
Muskelspole:
|
||||
gamma-motorneuron
|
||||
intrafusala
|
||||
muskelfibrer
|
||||
3
|
||||
≈ 100-300 muskelspolar / muskel
|
||||
5-10 mm lång
|
||||
0.3-0.5 mm diameter
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 4
|
||||
|
||||
Muskelspolens Ia-afferent under förlängning
|
||||
och förkortning av muskeln:
|
||||
• signalerar muskelns längd, även när muskeln
|
||||
är stilla = statisk känslighet
|
||||
• Ia-afferenter är särskilt känsliga för förändringar
|
||||
= hög dynamisk känslighet
|
||||
• II-afferenter (inte på bilden) har lägre
|
||||
dynamisk känslighet
|
||||
Hz
|
||||
Hz
|
||||
Hz
|
||||
muskeln
|
||||
förlängs
|
||||
muskeln
|
||||
förkortas
|
||||
4
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 5
|
||||
|
||||
Gammamotorneuronen håller muskelspolen
|
||||
lagom sträckt när muskeln förkortas
|
||||
(fler funktioner = ?)
|
||||
5
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 6
|
||||
|
||||
Golgi senorgan
|
||||
• finns utspridda i muskelns övergång till senan
|
||||
• signalerar muskelns kontraktionskraft
|
||||
6
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 7
|
||||
|
||||
Reflexer
|
||||
• ”ett omedelbart motoriskt svar på retning av ett
|
||||
sinnesorgan”
|
||||
• stereotyp, utlöses alltid vid tillräcklig retning
|
||||
• ”förprogrammerad”
|
||||
• det finns många liknande, men inlärda, ’motoriska svar’
|
||||
Sträckreflexen
|
||||
• Mono-synaptisk:
|
||||
Ia-afferenterna kopplas till
|
||||
samma muskels alfa-motorneuron,
|
||||
• normalt sett en relativt svag reflex,
|
||||
hjärnan inhiberar via descenderande
|
||||
bansystem
|
||||
• förstärkta reflexer = spasticitet
|
||||
• försvagade reflexer:
|
||||
vanligen en perifer nervskada
|
||||
Ulöses av ett slag med
|
||||
reflex-hammmare
|
||||
mot senan
|
||||
7
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 8
|
||||
|
||||
Flexorreflex och korsad extensorreflex:
|
||||
exempel på skyddsreflexer
|
||||
SMÄRTA!
|
||||
8
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 9
|
||||
|
||||
MLR (i hjärnstammen) styr
|
||||
* start/stopp
|
||||
* hastighet
|
||||
Den spinala gång-generatorn
|
||||
9
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 10
|
||||
|
||||
Toniska nackreflexer
|
||||
10
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 11
|
||||
|
||||
nucleus ruber
|
||||
Signaler
|
||||
från kortex
|
||||
Mediala:
|
||||
Lateral:
|
||||
Descenderande bansystem: Hjärnstamsbanor
|
||||
Viktiga för
|
||||
• kroppshållning, balans
|
||||
• styrning av muskler nära
|
||||
medellinjen
|
||||
(”axiala” muskler)
|
||||
Viktig för
|
||||
• viljemässig motorik som
|
||||
är väl inlärd
|
||||
11
|
||||
Signaler
|
||||
från kortex
|
||||
(kortiko-rubro-spinala banan)
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 12
|
||||
|
||||
Primär motorkortex
|
||||
(= M1, area 4)
|
||||
Viktig för
|
||||
• ej väl inlärda rörelser
|
||||
• fraktionerad handmotorik
|
||||
(Denna bana är känd för sina unika
|
||||
direkta kopplingar från kortex till alfa-
|
||||
motorneuronen, men detta utgör bara
|
||||
någon procent av hela banan!)
|
||||
Descenderande bansystem: Kortiko-spinala banan
|
||||
(”Pyramidbanan”)
|
||||
Ingen fraktionerad handmotorik efter
|
||||
skada på pyramidbanan
|
||||
12
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 13
|
||||
|
||||
13
|
||||
Olika typer av motorik:
|
||||
• Viljemässiga rörelser
|
||||
• Delvis automatisk kontroll av t.ex.
|
||||
balans, kroppshållning
|
||||
(”det som behövs för att vi skall
|
||||
kunna göra viljemässiga rörelser”)
|
||||
• Motoriska svar
|
||||
(inlärda, anpassningsbara)
|
||||
• Reflexer
|
||||
(medfödda)
|
||||
Hjärnans styrning av rörelser:
|
||||
Kortex, cerebellum och basala ganglier
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 14
|
||||
|
||||
M1 (area 4)
|
||||
SMA
|
||||
PM
|
||||
SMA
|
||||
Motoriska kortexområden
|
||||
PP
|
||||
14
|
||||
PM
|
||||
M1 (area 4)
|
||||
M1: Utföra rörelser. Planera enklare rörelser
|
||||
SMA + PM: Planera alla mer avancerade rörelser
|
||||
PP: Sinnesinformation för rörelser (syn, känsel, proprioception, hörsel)
|
||||
PM: rörelser mot ett mål i omgivningen, ”yttre incitament”
|
||||
SMA: tidsaspekter, t.ex. rytm. Bimanuell motorik. ”Inre incitament”
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 15
|
||||
|
||||
Registrering av EEG vid en viljemässig rörelse
|
||||
(electroencephalografi, elektrisk aktivitet)
|
||||
• Medelvärde av ca 100 rörelser
|
||||
• beredskapspotential från SMA/PM
|
||||
(”Bereitschaftspotential”) upp till
|
||||
1 sekund före rörelsen
|
||||
• ”Motor potential” (ffa) från M1
|
||||
strax före rörelsen (~50 ms)
|
||||
Registrering av PET vid en viljemässiga rörelser
|
||||
(mäter lokalt blodflöde i hjärnan, isotopteknik)
|
||||
15
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 16
|
||||
|
||||
”Side path theory”
|
||||
Basala ganglier och cerebellum: schematiska skisser
|
||||
16
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 17
|
||||
|
||||
Cerebellum – schematisk anatomi
|
||||
Spinocerebellum: UTFÖRANDE
|
||||
Cerebrocerebellum: PLANERING
|
||||
Vestibulocerebellum:
|
||||
Postural kontroll, ögonrörelser
|
||||
17
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 18
|
||||
|
||||
Parallelltrådar (~100000)
|
||||
Klättertrådar
|
||||
(1 st per Purkinjecell)
|
||||
Cerebellum: cellulära mekansimer för motorisk inlärning
|
||||
• ’Complex spikes’ inducerar
|
||||
LTD (long-term depression)
|
||||
i parallell-trådarnas synapser
|
||||
• underlag för motorisk adaptation och
|
||||
motoriskt minne i lillhjärnan
|
||||
18
|
||||
• Purkinjecellen:
|
||||
• ’Simple’ och ’complex spikes’
|
||||
= Vanliga AP (simple) resp. korta skurar av AP (complex)
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 19
|
||||
|
||||
Motorisk adaptation i cerebellum: Vestibulo-okulära reflexen (VOR)
|
||||
19
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 20
|
||||
|
||||
Cerebellums roller i planering och utförande av rörelser
|
||||
UTFÖRANDE
|
||||
PLANERING
|
||||
20
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 21
|
||||
|
||||
Symtom på lillhjärneskada: Samlingsbegrepp ATAXI
|
||||
• dysmetri = fel storlek på rörelser
|
||||
• intentionstremor = skakningar under rörelser
|
||||
• svårt att ändra rörelseriktning
|
||||
((adiadochokinesi))
|
||||
21
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 22
|
||||
|
||||
nucleus
|
||||
subthalamicus
|
||||
striatum =
|
||||
putamen +
|
||||
nucl. caudatus
|
||||
globus
|
||||
pallidus
|
||||
substantia
|
||||
nigra
|
||||
Basala ganglier: anatomisk skiss
|
||||
(schematiskt frontalsnitt)
|
||||
dopamin
|
||||
Parkinsons sjukdom:
|
||||
• hypokinesi (rörelsefattigdom)
|
||||
• rigiditet
|
||||
• tremor = skakningar i vila
|
||||
Huntingtons sjukdom (chorea;
|
||||
”danssjuka”):
|
||||
• ofrivilliga rörelser (+ demens)
|
||||
Fler tillstånd: athetos, hemiballism,
|
||||
’tics’, Tourettes syndrom
|
||||
medel-
|
||||
linjen
|
||||
22
|
||||
(anatomiskt så är
|
||||
nucl. lentiformis =
|
||||
putamen + globus pallidus)
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 23
|
||||
|
||||
Målområden i kortex för signaler från de basala ganglierna
|
||||
23
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 24
|
||||
|
||||
Motoriska kontrollstrategier: Balansen
|
||||
Planering av balansen: Antecipatorisk kontroll
|
||||
”Plan A”. Förberedelse och planering
|
||||
• ”ett steg före”
|
||||
• komplicerat, kräver många av CNS motoriska kretsar
|
||||
för inlärning, ”livslång inlärning”
|
||||
• fördelar: snabbare, ökad stabilitet
|
||||
• ”måste bli rätt”
|
||||
• t.ex. en spårvagn som startar
|
||||
”Plan B”. Återkoppling (=feedback)
|
||||
från sinnesorganen
|
||||
• alltid ”ett steg efter”
|
||||
• risk för instabilitet, begränsad hastighet
|
||||
• behövs om något (trots allt) går snett
|
||||
• även dessa funktioner är oftast inlärda, avancerade
|
||||
(t.ex. koordinerade muskelmönster), anpassningsbara
|
||||
• t.ex. att snubbla; en oväntad inbromsning
|
||||
24
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 25
|
||||
|
||||
Posturalt motoriskt svar (”Posturala reflexer”)
|
||||
25
|
||||
•
|
||||
En liten störning av balansen leder
|
||||
snabbt till kontraktion i benens och
|
||||
ryggens muskler
|
||||
•
|
||||
Ser ut som en reflex (< 100 ms) men
|
||||
det är inlärt
|
||||
•
|
||||
Sinnesorgan:
|
||||
•
|
||||
Vestibularis
|
||||
•
|
||||
Synen
|
||||
•
|
||||
Proprioception
|
||||
•
|
||||
Hudens känsel
|
||||
EMG-registrering
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 26
|
||||
|
||||
Det posturala motoriska svaret kan anpassas efter omständigheterna
|
||||
(vestibulo-cerebellum)
|
||||
Personen svajar genom att underlaget rör sig bakåt
|
||||
Personen svajar genom att underlaget roterar
|
||||
26
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 27
|
||||
|
||||
Motoriska kontrollstrategier : Handgreppets motoriska program
|
||||
LYFT
|
||||
GREPP
|
||||
LYFT
|
||||
GREPP
|
||||
27
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 28
|
||||
|
||||
Handgreppets motoriska program: parameterinställning
|
||||
LYFT
|
||||
GREPP
|
||||
...vid olika yt-egenskaper (friktion)
|
||||
Gripkraften varierar med hur lätt
|
||||
föremålet kan glida mellan fingrarna,
|
||||
glatt yta -> större gripkraft
|
||||
Parameterinställning vid olika vikt
|
||||
(R. Johansson, Umeå)
|
||||
28
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 29
|
||||
|
||||
”Microslip”:
|
||||
En liten glidning av föremålet ger en snabb ökning av kraften
|
||||
Ser ut som en reflex (70 ms), men signalerna går via kortex i hjärnan
|
||||
Handgreppet: återkoppling från handens sinnesorgan
|
||||
29
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 30
|
||||
|
||||
Propriospinala neuron
|
||||
Automatisk styrning av rörelser mot visuella mål: Propriospinala interneuron
|
||||
(A. Lundberg och LG Pettersson)
|
||||
30
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 31
|
||||
|
||||
Proprioceptiv ”karta” (eller ”modell”) över kroppen:
|
||||
Vibration på en sena aktiverar muskelspolar,
|
||||
ger en illusion av rörelse
|
||||
Högre motoriska funktioner: Ytterligare funktioner i PP och SMA/PM
|
||||
PP
|
||||
31
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 32
|
||||
|
||||
PP:
|
||||
- Karta / modell över det kroppsnära rummet
|
||||
- Sammanställning av information från flera sinnessystem (’multisensory integration’)
|
||||
- Underlag för kroppsuppfattning
|
||||
• celler som reagerar på både visuella och taktila
|
||||
(även auditiva) stimuli inom ett visst område i det
|
||||
kroppsnära rummet
|
||||
(Graziani)
|
||||
32
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 33
|
||||
|
||||
PP: Celler som avspeglar riktad uppmärksamhet (attention)
|
||||
33
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Page 34
|
||||
|
||||
Spegelneuron (”Mirror neurons”)
|
||||
• cellaktiviteten avspeglar både egna rörelser och liknande
|
||||
rörelser som djuret observerar
|
||||
• återfinns i PM, (PP) (Rizzolatti)
|
||||
• högre funktioner, social funktion? (autism??)
|
||||
34
|
||||
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user