1
0

vault backup: 2026-01-19 14:08:41
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 5m15s

This commit is contained in:
2026-01-19 14:08:41 +01:00
parent f4b89a21c0
commit 9d186a13b2
327 changed files with 28 additions and 0 deletions

View File

@@ -0,0 +1,512 @@
# Motorik bildmaterial.pdf
**OCR Transcript**
- Pages: 34
- OCR Engine: pymupdf
- Quality Score: 1.00
---
## Page 1
Motorik
Johan Wessberg HT 2025
Bear kap. 13-14
Purves kap. 16-19
1
---
## Page 2
2
Kopplingar mellan celler i ryggmärgen.
(se textkompendiet)
---
## Page 3
Proprioception:
• Muskelspolar signalerar musklers längd och längdförändringar
• Golgis senorgan signalerar musklers kraftutveckling
Muskelspole:
gamma-motorneuron
intrafusala
muskelfibrer
3
≈ 100-300 muskelspolar / muskel
5-10 mm lång
0.3-0.5 mm diameter
---
## Page 4
Muskelspolens Ia-afferent under förlängning
och förkortning av muskeln:
• signalerar muskelns längd, även när muskeln
är stilla = statisk känslighet
• Ia-afferenter är särskilt känsliga för förändringar
= hög dynamisk känslighet
• II-afferenter (inte på bilden) har lägre
dynamisk känslighet
Hz
Hz
Hz
muskeln
förlängs
muskeln
förkortas
4
---
## Page 5
Gammamotorneuronen håller muskelspolen
lagom sträckt när muskeln förkortas
(fler funktioner = ?)
5
---
## Page 6
Golgi senorgan
• finns utspridda i muskelns övergång till senan
• signalerar muskelns kontraktionskraft
6
---
## Page 7
Reflexer
• ”ett omedelbart motoriskt svar på retning av ett
sinnesorgan”
• stereotyp, utlöses alltid vid tillräcklig retning
• ”förprogrammerad”
• det finns många liknande, men inlärda, motoriska svar
Sträckreflexen
• Mono-synaptisk:
Ia-afferenterna kopplas till
samma muskels alfa-motorneuron,
• normalt sett en relativt svag reflex,
hjärnan inhiberar via descenderande
bansystem
• förstärkta reflexer = spasticitet
• försvagade reflexer:
vanligen en perifer nervskada
Ulöses av ett slag med
reflex-hammmare
mot senan
7
---
## Page 8
Flexorreflex och korsad extensorreflex:
exempel på skyddsreflexer
SMÄRTA!
8
---
## Page 9
MLR (i hjärnstammen) styr
* start/stopp
* hastighet
Den spinala gång-generatorn
9
---
## Page 10
Toniska nackreflexer
10
---
## Page 11
nucleus ruber
Signaler
från kortex
Mediala:
Lateral:
Descenderande bansystem: Hjärnstamsbanor
Viktiga för
• kroppshållning, balans
• styrning av muskler nära
medellinjen
(”axiala” muskler)
Viktig för
• viljemässig motorik som
är väl inlärd
11
Signaler
från kortex
(kortiko-rubro-spinala banan)
---
## Page 12
Primär motorkortex
(= M1, area 4)
Viktig för
• ej väl inlärda rörelser
• fraktionerad handmotorik
(Denna bana är känd för sina unika
direkta kopplingar från kortex till alfa-
motorneuronen, men detta utgör bara
någon procent av hela banan!)
Descenderande bansystem: Kortiko-spinala banan
(”Pyramidbanan”)
Ingen fraktionerad handmotorik efter
skada på pyramidbanan
12
---
## Page 13
13
Olika typer av motorik:
• Viljemässiga rörelser
• Delvis automatisk kontroll av t.ex.
balans, kroppshållning
(”det som behövs för att vi skall
kunna göra viljemässiga rörelser”)
• Motoriska svar
(inlärda, anpassningsbara)
• Reflexer
(medfödda)
Hjärnans styrning av rörelser:
Kortex, cerebellum och basala ganglier
---
## Page 14
M1 (area 4)
SMA
PM
SMA
Motoriska kortexområden
PP
14
PM
M1 (area 4)
M1: Utföra rörelser. Planera enklare rörelser
SMA + PM: Planera alla mer avancerade rörelser
PP: Sinnesinformation för rörelser (syn, känsel, proprioception, hörsel)
PM: rörelser mot ett mål i omgivningen, ”yttre incitament”
SMA: tidsaspekter, t.ex. rytm. Bimanuell motorik. ”Inre incitament”
---
## Page 15
Registrering av EEG vid en viljemässig rörelse
(electroencephalografi, elektrisk aktivitet)
• Medelvärde av ca 100 rörelser
• beredskapspotential från SMA/PM
(”Bereitschaftspotential”) upp till
1 sekund före rörelsen
• ”Motor potential” (ffa) från M1
strax före rörelsen (~50 ms)
Registrering av PET vid en viljemässiga rörelser
(mäter lokalt blodflöde i hjärnan, isotopteknik)
15
---
## Page 16
”Side path theory”
Basala ganglier och cerebellum: schematiska skisser
16
---
## Page 17
Cerebellum schematisk anatomi
Spinocerebellum: UTFÖRANDE
Cerebrocerebellum: PLANERING
Vestibulocerebellum:
Postural kontroll, ögonrörelser
17
---
## Page 18
Parallelltrådar (~100000)
Klättertrådar
(1 st per Purkinjecell)
Cerebellum: cellulära mekansimer för motorisk inlärning
Complex spikes inducerar
LTD (long-term depression)
i parallell-trådarnas synapser
• underlag för motorisk adaptation och
motoriskt minne i lillhjärnan
18
• Purkinjecellen:
Simple och complex spikes
= Vanliga AP (simple) resp. korta skurar av AP (complex)
---
## Page 19
Motorisk adaptation i cerebellum: Vestibulo-okulära reflexen (VOR)
19
---
## Page 20
Cerebellums roller i planering och utförande av rörelser
UTFÖRANDE
PLANERING
20
---
## Page 21
Symtom på lillhjärneskada: Samlingsbegrepp ATAXI
• dysmetri = fel storlek på rörelser
• intentionstremor = skakningar under rörelser
• svårt att ändra rörelseriktning
((adiadochokinesi))
21
---
## Page 22
nucleus
subthalamicus
striatum =
putamen +
nucl. caudatus
globus
pallidus
substantia
nigra
Basala ganglier: anatomisk skiss
(schematiskt frontalsnitt)
dopamin
Parkinsons sjukdom:
• hypokinesi (rörelsefattigdom)
• rigiditet
• tremor = skakningar i vila
Huntingtons sjukdom (chorea;
”danssjuka”):
• ofrivilliga rörelser (+ demens)
Fler tillstånd: athetos, hemiballism,
tics, Tourettes syndrom
medel-
linjen
22
(anatomiskt så är
nucl. lentiformis =
putamen + globus pallidus)
---
## Page 23
Målområden i kortex för signaler från de basala ganglierna
23
---
## Page 24
Motoriska kontrollstrategier: Balansen
Planering av balansen: Antecipatorisk kontroll
”Plan A”. Förberedelse och planering
• ”ett steg före”
• komplicerat, kräver många av CNS motoriska kretsar
för inlärning, ”livslång inlärning”
• fördelar: snabbare, ökad stabilitet
• ”måste bli rätt”
• t.ex. en spårvagn som startar
”Plan B”. Återkoppling (=feedback)
från sinnesorganen
• alltid ”ett steg efter”
• risk för instabilitet, begränsad hastighet
• behövs om något (trots allt) går snett
• även dessa funktioner är oftast inlärda, avancerade
(t.ex. koordinerade muskelmönster), anpassningsbara
• t.ex. att snubbla; en oväntad inbromsning
24
---
## Page 25
Posturalt motoriskt svar (”Posturala reflexer”)
25
En liten störning av balansen leder
snabbt till kontraktion i benens och
ryggens muskler
Ser ut som en reflex (< 100 ms) men
det är inlärt
Sinnesorgan:
Vestibularis
Synen
Proprioception
Hudens känsel
EMG-registrering
---
## Page 26
Det posturala motoriska svaret kan anpassas efter omständigheterna
(vestibulo-cerebellum)
Personen svajar genom att underlaget rör sig bakåt
Personen svajar genom att underlaget roterar
26
---
## Page 27
Motoriska kontrollstrategier : Handgreppets motoriska program
LYFT
GREPP
LYFT
GREPP
27
---
## Page 28
Handgreppets motoriska program: parameterinställning
LYFT
GREPP
...vid olika yt-egenskaper (friktion)
Gripkraften varierar med hur lätt
föremålet kan glida mellan fingrarna,
glatt yta -> större gripkraft
Parameterinställning vid olika vikt
(R. Johansson, Umeå)
28
---
## Page 29
”Microslip”:
En liten glidning av föremålet ger en snabb ökning av kraften
Ser ut som en reflex (70 ms), men signalerna går via kortex i hjärnan
Handgreppet: återkoppling från handens sinnesorgan
29
---
## Page 30
Propriospinala neuron
Automatisk styrning av rörelser mot visuella mål: Propriospinala interneuron
(A. Lundberg och LG Pettersson)
30
---
## Page 31
Proprioceptiv ”karta” (eller ”modell”) över kroppen:
Vibration på en sena aktiverar muskelspolar,
ger en illusion av rörelse
Högre motoriska funktioner: Ytterligare funktioner i PP och SMA/PM
PP
31
---
## Page 32
PP:
- Karta / modell över det kroppsnära rummet
- Sammanställning av information från flera sinnessystem (multisensory integration)
- Underlag för kroppsuppfattning
• celler som reagerar på både visuella och taktila
(även auditiva) stimuli inom ett visst område i det
kroppsnära rummet
(Graziani)
32
---
## Page 33
PP: Celler som avspeglar riktad uppmärksamhet (attention)
33
---
## Page 34
Spegelneuron (”Mirror neurons”)
• cellaktiviteten avspeglar både egna rörelser och liknande
rörelser som djuret observerar
• återfinns i PM, (PP) (Rizzolatti)
• högre funktioner, social funktion? (autism??)
34
---