vault backup: 2025-12-09 15:12:34
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 2m4s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 2m4s
This commit is contained in:
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/1.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/1.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- glukosmetabolism
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
I glykolysens första steg binder glukos till en klyfta i enzymet som utför reaktionen från vilken
|
||||
vatten stängs ute. Förklara vilka egenskaper de aminosyror behöver ha som binder till glukos och
|
||||
nämn två aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 60 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Glukos är en vattenlöslig molekyl - den är polär. De som binder till glukos
|
||||
behöver då också vara polära och vattenlösliga. två aminosyror som har dessa
|
||||
egenskaper är serin och treonin. Det som utmärker dessa är att de är alkoholer -
|
||||
så de binder gärna till glukos via sina OH-grupper.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/10.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/10.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- rna-syntes
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden stämmer om RNA processning? (2p)
|
||||
|
||||
- A: En lariatstruktur bildas som restprodukt vid splicing av mRNA
|
||||
- B: mRNA har en polyA-svans som bildas i cytoplasman.
|
||||
- C: 5’-cap hämmar translation.
|
||||
- D: Introner bevaras i moget mRNA.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/11.md
Normal file
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/11.md
Normal file
@@ -0,0 +1,24 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kromatin
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Var sitter histon H1 och vilken roll spelar denna faktor? (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
H1 sitter på den yttre regionen av en nukleosom. Dess uppgift är att stabilisera
|
||||
nukleosomen genom att binda till/över DNA:t som är virat kring histonbunten
|
||||
och se till att DNAt förankras med histonerna. Utan H1 hade dnat
|
||||
främst hållts kvar av H3 och H4s positivt laddade N-terminaler som binder till
|
||||
den negativt laddade DNA strängen. Detta hade inneburit att så fort dessa
|
||||
histoner hade genomgått acetylering eller metylering så hade nukleosomen
|
||||
varit väldigt instabil.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/12.md
Normal file
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/12.md
Normal file
@@ -0,0 +1,24 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vid prokaryot transkription spelar sigma-faktorn en avgörande roll. Vilka två påståenden om
|
||||
sigma-faktorn stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- A: Sigma-faktorn gör så att bakteriellt RNA-polymeras binder starkare till alla typer av DNA.
|
||||
- B: En bakterie innehåller ofta flera typer av sigma-faktorer.
|
||||
- C: Sigma-faktorn styr bakteriellt RNA-polymeras till promotorn.
|
||||
- D: Sigma-faktorn gör RNA-polymeraset mer processivt.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
29
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/13.md
Normal file
29
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/13.md
Normal file
@@ -0,0 +1,29 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- translation
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Hur sker matchningen mellan den kodande sekvensen på mRNA och antikodonsekvensen på
|
||||
tRNA? Beskriv var i ribosomer som denna matchning sker under translationen. (4p) (Max 150
|
||||
ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Ribosomen består av en liten subenhet - 30S och en stor subenhetet 50S. den
|
||||
stora subenheten kommer sköta matchningen av kodon till antikodon och den
|
||||
lilla kommer hålla i mRNA strängen. Matchningen mellan den kodande
|
||||
sekvensen på mRNA och antikodonssekvensen på tRNA sker på Aminoadenyl
|
||||
siten (A-site) i ribosomen.
|
||||
En aminosyra-laddad tRNA kommer att vandra in i A-siten på en riboosom.
|
||||
Där kommer antikodonerna matchas med kodonerna och vätebindingar
|
||||
kommer bildas mellan dem. Om dessa har matchat rätt kommer elongation
|
||||
factors göra att tRNA släpper ifrån och fortsätter till peptidyl-site och sedan ut
|
||||
via exit-site i ribosomen.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
30
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/14.md
Normal file
30
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/14.md
Normal file
@@ -0,0 +1,30 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- evolution
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Beskriv kortfattat hur den första eukaryota cellen bildades. (4p) (Max 150 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Den första eukaryota cellen bildades tack vare endosymbios. Med endosymbios
|
||||
menas att två bakterier har gått ihop och har haft ett utbyte mellan varandra
|
||||
som gynnar båda. Detta sker genom att en mindre bakterie vandrar in i en
|
||||
större bakterie med en egenskap som gynnar överlevnaden hos både sig själv
|
||||
och den större bakterien. Tillslut kommer den större bakterien att ta över vissa
|
||||
processer som den lilla gör genom att den lilla bakteriens DNA överförs till den
|
||||
större bakterien - på så sätt får vi en cell med flera organeller.
|
||||
Exempel: mitokondrien
|
||||
mitokondrien - som var en aerob bakterie, vandrade en gång in i en anaerob,
|
||||
större cell. den gav energi i form av ATP och den större anaeroba cellen gav den
|
||||
näring. tillslut överfördes DNA från den aeroba bakterien till den anaeroba
|
||||
cellen - på så sätt kunde cellen börja styra vissa processer och vi fick en
|
||||
cellandande cell.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/15.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/15.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- cellmembran
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Ange två typer av celladhesionsmolekyler och beskriv kortfattat deras funktion. (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
integriner - förankrar cellen med ECM. Detta gör de genom att binda till
|
||||
cytoskelettet som aktinfilament och sedan binda till ECM komponenter såsom
|
||||
fibrinogen samt kollagen.
|
||||
cadheriner - finns i desmosomer och adherensjunctions, de förankrar cellerna i
|
||||
varandra. Detta gör de genom att binda till andra cedheriner med homophilic
|
||||
bindings samt till cytoskelletet, på så sätt binder de ihop cellerna.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/16.md
Normal file
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/16.md
Normal file
@@ -0,0 +1,25 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- transport-över-cellmembran
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående proteiner utför aktiv transport?
|
||||
|
||||
- A: Aquaporiner
|
||||
- B: ABC-transportörer
|
||||
- C: Adeninnukleotidtranslokas
|
||||
- D: GLUT4
|
||||
|
||||
(2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
26
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/17.md
Normal file
26
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/17.md
Normal file
@@ -0,0 +1,26 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- transport-över-cellmembran
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Rangordna molekylerna etanol, fruktos, leucin och koldioxid efter deras förmåga att passera
|
||||
cellens plasmamembran. Starta med den som har lättast att passera. (2p)
|
||||
|
||||
Lättast → Svårast:
|
||||
|
||||
- A: Koldioxid
|
||||
- B: Leucin
|
||||
- C: Etanol
|
||||
- D: Fruktos
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i dra-och-släpp-formulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/18.md
Normal file
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/18.md
Normal file
@@ -0,0 +1,25 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- termodynamik
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Kemiska reaktioner i vätskor och gaser sker snabbare när temperaturen höjs. Hur kan det
|
||||
förklaras? (4p) (Max 150 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Det går snabbare därför att en ökning i värmeenergi kommer omvandlas till en
|
||||
ökning i rörelseenergin (termodynamikens första lag, energi kan inte skapas
|
||||
eller förstöras men det kan omvandlas). När vi höjer rörelseenergi kommer
|
||||
detta innebära att varje partikel befinner sig på en högre energinivå än vad den
|
||||
var innan. Detta ökar både chansen för att två partiklar med rätt konformation
|
||||
krockar med varandra, men också att de krockar med varandra med tillräckligt
|
||||
mycket energi för att kunna nå övergångstillståndet och således reagera.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
34
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/19.md
Normal file
34
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/19.md
Normal file
@@ -0,0 +1,34 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- enzymer
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Enzymet A som omvandlar S till P har ett Km på 10 µM och ett Vmax på 100 nmol/s.
|
||||
Enzymet B som omvandlar S till Q har ett Km på 1 mM och ett Vmax på 200 nmol/s.
|
||||
Lika mängder av A och B blandas med 100 µM S i ett och samma kärl.
|
||||
Vad kommer man att ha mest av när reaktionerna är klara - P eller Q? Motivera ditt svar.
|
||||
(4p) (Max 150 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Km = ([E]+[S])/[ES] och Vmax = K + Etot k2=turnover number
|
||||
Med hjälp av formlerna ovan har jag kunnat dra slutsatsen att Enzym A har
|
||||
både en mindre kapacitet för att forma enzym-substrat komplex och har även
|
||||
en lägre turnover number än vad Enzym B har. Denna slutsats drar jag då
|
||||
enzym A har ett större Km värde än vad Enzym B har, vilket innebär att [ES] är
|
||||
mindre hos Enzym A än Enzym B enligt michealis mentes kinetiken. Enzym A
|
||||
har alltså lägre affinitet för sitt substrat än Enzym B
|
||||
Vmax är också lägre hos enzymA än vad den är hos enxym B, detta beror på
|
||||
turnover number som är det värde som talar om hur bra ett enzym bildar
|
||||
produkt. Enzym A måste ha ett lägre turnover-number än enzym B då dess
|
||||
Vmax är lägre.
|
||||
Enzym B har alltså både större [ES] och bildar produkt bättre(K )->Q kommer
|
||||
bildas.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/2.md
Normal file
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/2.md
Normal file
@@ -0,0 +1,24 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- från-aminosyror-till-proteiner
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Stamceller behöver skyddas från det åldrande som drabbar andra celler. En sak som skyddar
|
||||
dem är ökat uttryck av chaperoniner. Förklara hur det kan skydda mot något som är skadligt för
|
||||
celler. (4p) (Max 60 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
chaperoniner - som hsp60 har två stycken ringstrukturer och en hålighet. I
|
||||
håligheten erbjuds en isolerad plats för proteiner att vecka sig genom att
|
||||
proteinet går in i håligheten och ett lock rekryteras - den veckas "som vanligt"
|
||||
oavsett hur miljön utanför. utan detta skulle prioner kunna bildas - vilka kan
|
||||
infektera andra proteiner att veckas fel, vilket skadar cellen.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/20.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/20.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- enzymer
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden om enzymer är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- A: Enzymer förändrar den fria energin i en reaktion.
|
||||
- B: Enzymernas tredimensionella form är nyckeln till deras funktion.
|
||||
- C: Enzymer påskyndar reaktioner genom att sänka aktiveringsenergin.
|
||||
- D: Enzymer är alltid proteiner.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 0
|
||||
849
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/2024-08-01-0089-ZGH.md
Normal file
849
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/2024-08-01-0089-ZGH.md
Normal file
@@ -0,0 +1,849 @@
|
||||
# LPG001 Biokemi – Med skannat papper
|
||||
*Kandidat 0089-ZGH* [oai_citation:0‡2024-08-01-0089-ZGH.pdf](sediment://file_000000005f18720e95e7ba6f16540bf2)
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 1
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
I glykolysens första steg binder glukos till en klyfta i enzymet som utför reaktionen från vilken
|
||||
vatten stängs ute. Förklara vilka egenskaper de aminosyror behöver ha som binder till glukos och
|
||||
nämn två aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 60 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Glukos är en vattenlöslig molekyl - den är polär. De som binder till glukos
|
||||
behöver då också vara polära och vattenlösliga. två aminosyror som har dessa
|
||||
egenskaper är serin och treonin. Det som utmärker dessa är att de är alkoholer -
|
||||
så de binder gärna till glukos via sina OH-grupper.
|
||||
|
||||
Ord: 50
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 2
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Stamceller behöver skyddas från det åldrande som drabbar andra celler. En sak som skyddar
|
||||
dem är ökat uttryck av chaperoniner. Förklara hur det kan skydda mot något som är skadligt för
|
||||
celler. (4p) (Max 60 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
chaperoniner - som hsp60 har två stycken ringstrukturer och en hålighet. I
|
||||
håligheten erbjuds en isolerad plats för proteiner att vecka sig genom att
|
||||
proteinet går in i håligheten och ett lock rekryteras - den veckas "som vanligt"
|
||||
oavsett hur miljön utanför. utan detta skulle prioner kunna bildas - vilka kan
|
||||
infektera andra proteiner att veckas fel, vilket skadar cellen.
|
||||
|
||||
Ord: 60
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 3
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
How does fetal hemoglobin (HbF) differ from adult hemoglobin (HbA) and what effect does this
|
||||
have? (4p)
|
||||
OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Adult hemoglobin consists of two beta subunits and two alfa subunits, while fetal
|
||||
hemoglobin consists of two alfa subunits and two gamma subunits. HbA has a
|
||||
lower affinity for oxygen than HbF.
|
||||
Beta subunits allow for the allosteric regulator 2,3-BPG to bind. when 2,3-bpg
|
||||
binds it enhances T-state because it becomes a type of blockage for the
|
||||
conformational change to R-state, meaning that the affinity for oxygen is
|
||||
lowered. 2,3-BPG cannot bind to the gamma subunits - meaning that the affinity
|
||||
for oxygen increases.
|
||||
|
||||
Ord: 84
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 4
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Du jobbar på labb över sommaren och du har fått i uppgift att utföra en ELISA för att undersöka
|
||||
om en patient har HIV. Beskriv vilken typ av ELISA som skall utföras, vilka steg som utförs och
|
||||
ange vilken substans hos patienten som undersöks med metoden.
|
||||
(4p). (Max 200 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
För att undersöka om en patient har HIV så vill man kolla ifall den har
|
||||
antikroppar för det. Då använder man sig av indirekt ELIZA samt ett prov
|
||||
innehållande patientens plasma-komponenter - då det är där antikropparna
|
||||
finns.
|
||||
Vid indirekt ELIZA kommer det i en behållare finnas antigener bundna till
|
||||
botten, dessa ska ha en epitop som HIV-antikroppen känner igen. Man kommer
|
||||
tillsätta ett prov innehållande patientens plasma-komponenter till behållaren.
|
||||
HIV-antikropparna kommer binda till antigenerna och sedan kommer provet att
|
||||
sköljas.
|
||||
efter sköjlning kommer man tillsätta en substans innehållande enzymlänkade
|
||||
antikroppar som kommer binda till HIV-antikropparna. Efter dessa har fått tid
|
||||
att binda sköljer man provet en gång till. sedan så tillsätter man en annan
|
||||
substans som innehåller ett substrat som enzymerna binder. Detta substrat
|
||||
kommer orsaka ett färgskifte om det finns HIV-antikroppar i provet, om det inte
|
||||
finns hiv-antikroppar blir det inget färgskifte och man vet att patienten inte har
|
||||
HIV.
|
||||
det är viktigt att man sköljer ordentligt mellan stegen, annars kan det uppstå en
|
||||
falsk positiv, detta då antikropparna ju skulle finnas kvar i provet, som då de
|
||||
enzymbundna antikropparna kan binda till, som då kommer ge färgskifte vid
|
||||
tillsatts av substrat.
|
||||
|
||||
Ord: 194
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 5
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Du är läkare och handleder en läkarstudent som är stressad över sin biokemitenta.
|
||||
Läkarstudenten kommer inte ihåg membranlipiderna så bra och undrar om du kan hjälpa till att
|
||||
förklara, vilket du gör genom att:
|
||||
A) Rita den principiella strukturen för den vanligaste membranlipiden.
|
||||
B) Markera i bilden som du har ritat den del som är polär, samt den del som är hydrofob.
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Svar på ritpapper: fosfolipid med alkohol + fosfat (polär del) kopplad till
|
||||
glycerol och två fettsyrasvansar (hydrofob del).
|
||||
|
||||
Ord: 0 (i digitalt svar)
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 6
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipider. (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
glykoproteiner är glykosylerade proteiner, dessa består alltså av ett protein med
|
||||
"barr" av kolhydrater. de kan vara o-länkade, via serin och treonins OH-grupp,
|
||||
eller så kan de vara n-länkade via aspargin. Glykoproteiner bygger upp extra-
|
||||
cellulär-matrix och finns i ledvätska, brosk, ögat mm.
|
||||
likt glykoproteiner är glykolipider glykosylerade, men de består av sfingosin + en
|
||||
fettsyra + en sackarid/flera sackarider. Denna finns i outer leaflet i cellmembran
|
||||
och bl.a. bygger upp glykokalyx som är på cellen och inte i ECM. Dessa har som
|
||||
en "svans" med sackarider medan glykoproteiners kolhydrater är mer som
|
||||
ovannämnt, "barr" som kan finnas över hela proteinet.
|
||||
|
||||
Ord: 100
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 7
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln?
|
||||
B) Hur ser denna faktor ut?
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
a) PCNA, eller en sliding clamp, ökar DNA-polymerasets processivitet, den kan
|
||||
öka hastigheten med upp till 50x. Den fungerar på det sättet att den håller i DNA
|
||||
strängen så att dna-polymeraset lätt kan glida fram
|
||||
b) Den ser ungefär ut som en ring som omringar leading/lagging strand.
|
||||
|
||||
Ord: 47
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 8
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om DNA-replikation stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.
|
||||
- Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.
|
||||
- Topoisomeraser kan ta bort supercoils.
|
||||
- DNA replikation sker alltid i 3´ till 5´-riktning.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 9
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A) Vad är skillnaden mellan exo- och endonukleaser?
|
||||
B) Skriv det fullständiga namnet för CMP.
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
a) exonukleaser kommer att bryta fosfodiesterbindingar på änden av en DNA-
|
||||
kedja medan endonukelaser kommer bryta en fosfodiesterbindning någonstans
|
||||
i mitten av DNA-kedjan.
|
||||
b) cytidinmonofosfat.
|
||||
|
||||
Ord: 24
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 10
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden stämmer om RNA processning? (2p)
|
||||
|
||||
- En lariatstruktur bildas som restprodukt vid splicing av mRNA
|
||||
- mRNA har en polyA-svans som bildas i cytoplasman.
|
||||
- 5’-cap hämmar translation.
|
||||
- Introner bevaras i moget mRNA.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 11
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Var sitter histon H1 och vilken roll spelar denna faktor? (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
H1 sitter på den yttre regionen av en nukleosom. Dess uppgift är att stabilisera
|
||||
nukleosomen genom att binda till/över DNA:t som är virat kring histonbunten
|
||||
och se till att DNAt förankras med histonerna. Utan H1 hade dnat
|
||||
främst hållts kvar av H3 och H4s positivt laddade N-terminaler som binder till
|
||||
den negativt laddade DNA strängen. Detta hade inneburit att så fort dessa
|
||||
histoner hade genomgått acetylering eller metylering så hade nukleosomen
|
||||
varit väldigt instabil.
|
||||
|
||||
Ord: 74
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 12
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vid prokaryot transkription spelar sigma-faktorn en avgörande roll. Vilka två påståenden om
|
||||
sigma-faktorn stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- Sigma-faktorn gör så att bakteriellt RNA-polymeras binder starkare till alla typer av DNA.
|
||||
- En bakterie innehåller ofta flera typer av sigma-faktorer.
|
||||
- Sigma-faktorn styr bakteriellt RNA-polymeras till promotorn.
|
||||
- Sigma-faktorn gör RNA-polymeraset mer processivt.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 13
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Hur sker matchningen mellan den kodande sekvensen på mRNA och antikodonsekvensen på
|
||||
tRNA? Beskriv var i ribosomer som denna matchning sker under translationen. (4p) (Max 150
|
||||
ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Ribosomen består av en liten subenhet - 30S och en stor subenhetet 50S. den
|
||||
stora subenheten kommer sköta matchningen av kodon till antikodon och den
|
||||
lilla kommer hålla i mRNA strängen. Matchningen mellan den kodande
|
||||
sekvensen på mRNA och antikodonssekvensen på tRNA sker på Aminoadenyl
|
||||
siten (A-site) i ribosomen.
|
||||
En aminosyra-laddad tRNA kommer att vandra in i A-siten på en riboosom.
|
||||
Där kommer antikodonerna matchas med kodonerna och vätebindingar
|
||||
kommer bildas mellan dem. Om dessa har matchat rätt kommer elongation
|
||||
factors göra att tRNA släpper ifrån och fortsätter till peptidyl-site och sedan ut
|
||||
via exit-site i ribosomen.
|
||||
|
||||
Ord: 97
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 14
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Beskriv kortfattat hur den första eukaryota cellen bildades. (4p) (Max 150 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Den första eukaryota cellen bildades tack vare endosymbios. Med endosymbios
|
||||
menas att två bakterier har gått ihop och har haft ett utbyte mellan varandra
|
||||
som gynnar båda. Detta sker genom att en mindre bakterie vandrar in i en
|
||||
större bakterie med en egenskap som gynnar överlevnaden hos både sig själv
|
||||
och den större bakterien. Tillslut kommer den större bakterien att ta över vissa
|
||||
processer som den lilla gör genom att den lilla bakteriens DNA överförs till den
|
||||
större bakterien - på så sätt får vi en cell med flera organeller.
|
||||
Exempel: mitokondrien
|
||||
mitokondrien - som var en aerob bakterie, vandrade en gång in i en anaerob,
|
||||
större cell. den gav energi i form av ATP och den större anaeroba cellen gav den
|
||||
näring. tillslut överfördes DNA från den aeroba bakterien till den anaeroba
|
||||
cellen - på så sätt kunde cellen börja styra vissa processer och vi fick en
|
||||
cellandande cell.
|
||||
|
||||
Ord: 150
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 15
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Ange två typer av celladhesionsmolekyler och beskriv kortfattat deras funktion. (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
integriner - förankrar cellen med ECM. Detta gör de genom att binda till
|
||||
cytoskelettet som aktinfilament och sedan binda till ECM komponenter såsom
|
||||
fibrinogen samt kollagen.
|
||||
cadheriner - finns i desmosomer och adherensjunctions, de förankrar cellerna i
|
||||
varandra. Detta gör de genom att binda till andra cedheriner med homophilic
|
||||
bindings samt till cytoskelletet, på så sätt binder de ihop cellerna.
|
||||
|
||||
Ord: 60
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 16
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående proteiner utför aktiv transport?
|
||||
|
||||
- Aquaporiner
|
||||
- ABC-transportörer
|
||||
- Adeninnukleotidtranslokas
|
||||
- GLUT4
|
||||
|
||||
(2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 17
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Rangordna molekylerna etanol, fruktos, leucin och koldioxid efter deras förmåga att passera
|
||||
cellens plasmamembran. Starta med den som har lättast att passera. (2p)
|
||||
|
||||
Lättast → Svårast:
|
||||
|
||||
- Koldioxid
|
||||
- Leucin
|
||||
- Etanol
|
||||
- Fruktos
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i dra-och-släpp-formulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 18
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Kemiska reaktioner i vätskor och gaser sker snabbare när temperaturen höjs. Hur kan det
|
||||
förklaras? (4p) (Max 150 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Det går snabbare därför att en ökning i värmeenergi kommer omvandlas till en
|
||||
ökning i rörelseenergin (termodynamikens första lag, energi kan inte skapas
|
||||
eller förstöras men det kan omvandlas). När vi höjer rörelseenergi kommer
|
||||
detta innebära att varje partikel befinner sig på en högre energinivå än vad den
|
||||
var innan. Detta ökar både chansen för att två partiklar med rätt konformation
|
||||
krockar med varandra, men också att de krockar med varandra med tillräckligt
|
||||
mycket energi för att kunna nå övergångstillståndet och således reagera.
|
||||
|
||||
Ord: 83
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 19
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Enzymet A som omvandlar S till P har ett Km på 10 µM och ett Vmax på 100 nmol/s.
|
||||
Enzymet B som omvandlar S till Q har ett Km på 1 mM och ett Vmax på 200 nmol/s.
|
||||
Lika mängder av A och B blandas med 100 µM S i ett och samma kärl.
|
||||
Vad kommer man att ha mest av när reaktionerna är klara - P eller Q? Motivera ditt svar.
|
||||
(4p) (Max 150 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Km = ([E]+[S])/[ES] och Vmax = K + Etot k2=turnover number
|
||||
Med hjälp av formlerna ovan har jag kunnat dra slutsatsen att Enzym A har
|
||||
både en mindre kapacitet för att forma enzym-substrat komplex och har även
|
||||
en lägre turnover number än vad Enzym B har. Denna slutsats drar jag då
|
||||
enzym A har ett större Km värde än vad Enzym B har, vilket innebär att [ES] är
|
||||
mindre hos Enzym A än Enzym B enligt michealis mentes kinetiken. Enzym A
|
||||
har alltså lägre affinitet för sitt substrat än Enzym B
|
||||
Vmax är också lägre hos enzymA än vad den är hos enxym B, detta beror på
|
||||
turnover number som är det värde som talar om hur bra ett enzym bildar
|
||||
produkt. Enzym A måste ha ett lägre turnover-number än enzym B då dess
|
||||
Vmax är lägre.
|
||||
Enzym B har alltså både större [ES] och bildar produkt bättre(K )->Q kommer
|
||||
bildas.
|
||||
|
||||
Ord: 150
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 20
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden om enzymer är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- Enzymer förändrar den fria energin i en reaktion.
|
||||
- Enzymernas tredimensionella form är nyckeln till deras funktion.
|
||||
- Enzymer påskyndar reaktioner genom att sänka aktiveringsenergin.
|
||||
- Enzymer är alltid proteiner.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 0
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 21
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Ange vad som används som cellens energivaluta och förklara vad som gör molekylen lämplig för
|
||||
ändamålet. (4p) (Max 100 ord).
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Det som används som cellens energivaluta är ATP.
|
||||
Det som gör ATP lämplig är att den innehåller tre stycken fosfatgrupper som
|
||||
binder till varandra med fosfoanhybridbindniningar. Fosfoanhybridbindingen
|
||||
är instabil och kräver energi för att hållas ihop då det är en repulsion mellan
|
||||
fosfatgrupperna. Då en fosfat spjälkas av så kommer det att frisättas energi
|
||||
genom att repulsionen minskar, dessutom uppstår resonans mellan de två
|
||||
övriga fosfatgrupperna som gör dem stabilare - mer energi avges. Energin som
|
||||
avges kan då gå till andra energikrävadne processer ex. bilda gradienter och
|
||||
makromolekyler.
|
||||
|
||||
Ord: 89
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 22
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A) Förklara vad som menas med feedbackreglering.
|
||||
B) Ge ett exempel på ett enzym i glykolysen som regleras med feedbackreglering och ange vad
|
||||
det är som ger feedbackregleringen. (4p) (50 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A) Feedback reglering är att en produkt som bildas kommer reglera aktiviteten
|
||||
hos ett enzym som katalyserar en reaktion som sker innan den reglerande
|
||||
produkten har bildats.
|
||||
B) Hexokinas katalyserar reaktionen Glukos + ATP -> glukos-6-fosfat + ADP,
|
||||
den feedbackinhiberas av sin egen produkt, glukos-6-fosfat.
|
||||
|
||||
Ord: 45
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 23
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden stämmer för glukoneogenes? (2p)
|
||||
|
||||
- Aminosyrorna isoleucin och leucin är glukogena.
|
||||
- Kol reduceras vid glukoneogenes.
|
||||
- Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat.
|
||||
- Glukoneogenes sker framför allt när insulinnivån är hög.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 24
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A) Under vilka omständigheter sker bildning av ketonkroppar och varför sker detta?
|
||||
B) Vilka är de tre ketonkropparna som bildas?
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
a) bildningen av ketonkroppar sker vid svält. Vid svält kommer
|
||||
glukosreserverna att ha brutits ned och vi kommer gå över till att bryta ner våra
|
||||
fettreserver. Då kommer det bildas ketonkroppar och detta är ffa för att förse
|
||||
hjärnan med energi, då den inte längre kan få det från glukos.
|
||||
b) acyl-CoA, acetoacyl-CoA och aceton.
|
||||
|
||||
Ord: 55
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 25
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
För att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel, det vill säga börja bilda en
|
||||
glykogenpartikel "från början", så behövs en så kallad glykogen-primer, dvs en kort sträcka linjärt
|
||||
glykogen. Hur bildas denna primer, och varför måste strukturen bildas för att glykogenpartikeln
|
||||
sedan skall kunna byggas upp? (4p) (Max 50 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Glykogenin kommer att autokatalysera bildningen av en glykogenprimer
|
||||
genom att sätta på den aktiva formen av glukos (UDP-glukos) på sin tyrosins
|
||||
OH-grupp. Sedan forsätter den att binda ca. 10-20 glukosenheter innan
|
||||
glykogensyntas tar över. Glykogensyntas kan bara bilda alfa-1,4-bindningar om
|
||||
det finns en kedja att koppa dem till.
|
||||
|
||||
Ord: 48
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 26
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Kan citronsyracykeln gå åt vilket håll som helst? Motivera svaret. (4p) (Max 75 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Jag förstår inte helt frågan som ställs, CSC kan inte gå bakåt i cykeln då vi har
|
||||
två reglerande steg då koldioxid avges. Isocitratdehdyrogenas och
|
||||
alfaketoglutaratdehydrogenas är reglerade dels av sina produkter men även av
|
||||
energikvoten, dessa kan inte gå bakåt hur som helst.
|
||||
Då det är en cykel kan vi dock återbilda en produkt genom att låta cykeln fortgå
|
||||
efter oxalacetat har bildats tills vi får den produkten som vi ville återbilda.
|
||||
|
||||
Ord: 73
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 27
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Para ihop nedanstående metaboliter med en metabol väg där de ingår. Varje metabolit får enbart
|
||||
användas en gång. (2p)
|
||||
|
||||
Metaboliter / vägar:
|
||||
|
||||
- fosfoglyceratkinas
|
||||
- fumaras
|
||||
- laktatdehydrogenas
|
||||
- fosfofruktokinas 1
|
||||
|
||||
- glukoneogenes
|
||||
- citronsyracykeln
|
||||
- Coricykeln
|
||||
- glykolysen
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i dra-och-släpp-formulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 28
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vad får det för konsekvens när NADH som bildats i glykolysen transporteras till mitokondriens
|
||||
matrix med glycerol 3-fosfatshunten istället för med malat-aspartatshunten?
|
||||
(2p) (Max 30 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Konsekvensen blir att vi kommer behöva förbruka en atp för att glycerol 3
|
||||
fosfat ska kunna bildas. Det kräver mer energi
|
||||
|
||||
Ord: 21
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 29
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående komponenter deltar i elektrontransportkedjan? (2p)
|
||||
|
||||
- Cu2+
|
||||
- Coenzym A
|
||||
- Mn2+
|
||||
- Fe-S-kluster
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 30
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Alanin kan bildas i en så kallad transamineringsreaktion med hjälp av ett kliniskt viktigt enzym.
|
||||
Ange det fullständiga namnet på enzymet, samt beskriv reaktionen som enzymet katalyserar
|
||||
med en reaktionsformel. (4p) (Max 20 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Alanin-aminotransferas
|
||||
pyruvat + glutamat -> alanin + alfa-ketoglutarat
|
||||
|
||||
Ord: 8
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 31
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till nukleotidnedbrytning är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- Gikt är en sjukdom orsakad av förhöjda plasmakoncentrationer av urea.
|
||||
- Sockerstrukturerna i både purin- och pyrimidin-nukleotider spjälkas loss från
|
||||
kvävebaserna via fosforolys.
|
||||
- UMP och CMP är purin-nukleotider.
|
||||
- Då purin-nukleotider bryts ned kommer merparten av purinbasernas kväveatomer slutligen
|
||||
hamna i urat, men en mindre andel av basernas kväveatomer hamnar slutligen i urea.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 32
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- En funktionell pentosfosfatväg är viktig för att celler skall kunna upprätthålla ett fullgott
|
||||
skydd mot skadliga reaktiva syreföreningar (ROS).
|
||||
- Glykolysintermediärerna glukos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat är slutprodukterna
|
||||
som bildas i pentosfosfatvägens icke-oxidativa fas.
|
||||
- En väldigt viktig uppgift för pentosfosfatvägen är att bilda NADPH och ribos-5-fosfat.
|
||||
- Reaktionerna i pentosfosfatvägens oxidativa fas är fullt reversibla och det är cellens behov
|
||||
som styr riktningen av reaktionerna.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 33
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Beskriv kortfattat vad det enterohepatiska kretsloppet är och förklara dess koppling till
|
||||
kolesterolsyntes. (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Nedbruten kolesterol kommer att utsöndras med gallsyror, därför är det viktigt
|
||||
att vi har gallsyror så att vi inte får en ackumulering av kolesterol.
|
||||
Enterohepatiska kretsloppet är att vi har en 95-procentig reabsorption av
|
||||
gallsyror i hepatocyterna - vilket gör att vi ständigt har galla.
|
||||
|
||||
Ord: 45
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 34
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två faropiktogram visas i bild nedan?
|
||||
|
||||
- Oxiderande
|
||||
- Brandfarlig
|
||||
- Skadlig
|
||||
- Giftig
|
||||
|
||||
(2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
|
||||
---
|
||||
|
||||
## 35
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A gene of interest was amplified and verified using the blue/white screening method. The
|
||||
plasmids from two bacterial colonies, one blue colony and one white colony, were purified. Then
|
||||
restriction enzyme digestion was performed, and the samples were run on a gel as follows: white
|
||||
uncut, white cut, blue uncut, blue cut (see figure below). After imaging the gel, we can conclude
|
||||
that while there is plasmid DNA in all samples, the white sample was probably mixed with the
|
||||
blue sample. Explain what finding in the gel indicates the white sample was probably mixed with
|
||||
the blue sample by referring to the size/number of bands. Account for the other source of error
|
||||
for this outcome besides pipette tip contamination from sample to sample. (4p) (Max 200 words)
|
||||
OBS! This question needs to be answered in English.
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
the findings in the gel that indicate that the samples were mixed are the lines in
|
||||
the white uncut sample. It has two visible bands, with one lining up quite nicely
|
||||
with the blue uncut bands in size. If the plasmid is uncut, than there shouldn't
|
||||
be two distinct bands because the sample only consists of an uncut product. The
|
||||
white uncut should also have a larger amount of base pairs than the blue
|
||||
uncut because we have transformed a gene of interest into it, but they seem to
|
||||
have the same amount.
|
||||
a source of error for this outcome could be that the colony picked for the white
|
||||
cut may have been close to a blue colony - causing a small amount of the blue
|
||||
colony to be accidentaly picked.
|
||||
|
||||
Ord: 131
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
BIN
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/2024-08-01-0089-ZGH.pdf
LFS
Normal file
BIN
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/2024-08-01-0089-ZGH.pdf
LFS
Normal file
Binary file not shown.
27
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/21.md
Normal file
27
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/21.md
Normal file
@@ -0,0 +1,27 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- introduktion-till-metabolismen
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Ange vad som används som cellens energivaluta och förklara vad som gör molekylen lämplig för
|
||||
ändamålet. (4p) (Max 100 ord).
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Det som används som cellens energivaluta är ATP.
|
||||
Det som gör ATP lämplig är att den innehåller tre stycken fosfatgrupper som
|
||||
binder till varandra med fosfoanhybridbindniningar. Fosfoanhybridbindingen
|
||||
är instabil och kräver energi för att hållas ihop då det är en repulsion mellan
|
||||
fosfatgrupperna. Då en fosfat spjälkas av så kommer det att frisättas energi
|
||||
genom att repulsionen minskar, dessutom uppstår resonans mellan de två
|
||||
övriga fosfatgrupperna som gör dem stabilare - mer energi avges. Energin som
|
||||
avges kan då gå till andra energikrävadne processer ex. bilda gradienter och
|
||||
makromolekyler.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/22.md
Normal file
24
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/22.md
Normal file
@@ -0,0 +1,24 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- glykolysen
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A) Förklara vad som menas med feedbackreglering.
|
||||
B) Ge ett exempel på ett enzym i glykolysen som regleras med feedbackreglering och ange vad
|
||||
det är som ger feedbackregleringen. (4p) (50 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A) Feedback reglering är att en produkt som bildas kommer reglera aktiviteten
|
||||
hos ett enzym som katalyserar en reaktion som sker innan den reglerande
|
||||
produkten har bildats.
|
||||
B) Hexokinas katalyserar reaktionen Glukos + ATP -> glukos-6-fosfat + ADP,
|
||||
den feedbackinhiberas av sin egen produkt, glukos-6-fosfat.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/23.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/23.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- glukoneogenes
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående påståenden stämmer för glukoneogenes? (2p)
|
||||
|
||||
- A: Aminosyrorna isoleucin och leucin är glukogena.
|
||||
- B: Kol reduceras vid glukoneogenes.
|
||||
- C: Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat.
|
||||
- D: Glukoneogenes sker framför allt när insulinnivån är hög.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/24.md
Normal file
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/24.md
Normal file
@@ -0,0 +1,25 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- betaoxidation
|
||||
---
|
||||
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A) Under vilka omständigheter sker bildning av ketonkroppar och varför sker detta?
|
||||
B) Vilka är de tre ketonkropparna som bildas?
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
a) bildningen av ketonkroppar sker vid svält. Vid svält kommer
|
||||
glukosreserverna att ha brutits ned och vi kommer gå över till att bryta ner våra
|
||||
fettreserver. Då kommer det bildas ketonkroppar och detta är ffa för att förse
|
||||
hjärnan med energi, då den inte längre kan få det från glukos.
|
||||
b) acyl-CoA, acetoacyl-CoA och aceton.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/25.md
Normal file
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/25.md
Normal file
@@ -0,0 +1,25 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- glykogen
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
För att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel, det vill säga börja bilda en
|
||||
glykogenpartikel "från början", så behövs en så kallad glykogen-primer, dvs en kort sträcka linjärt
|
||||
glykogen. Hur bildas denna primer, och varför måste strukturen bildas för att glykogenpartikeln
|
||||
sedan skall kunna byggas upp? (4p) (Max 50 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Glykogenin kommer att autokatalysera bildningen av en glykogenprimer
|
||||
genom att sätta på den aktiva formen av glukos (UDP-glukos) på sin tyrosins
|
||||
OH-grupp. Sedan forsätter den att binda ca. 10-20 glukosenheter innan
|
||||
glykogensyntas tar över. Glykogensyntas kan bara bilda alfa-1,4-bindningar om
|
||||
det finns en kedja att koppa dem till.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/26.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/26.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- citronsyracykeln
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Kan citronsyracykeln gå åt vilket håll som helst? Motivera svaret. (4p) (Max 75 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Jag förstår inte helt frågan som ställs, CSC kan inte gå bakåt i cykeln då vi har
|
||||
två reglerande steg då koldioxid avges. Isocitratdehdyrogenas och
|
||||
alfaketoglutaratdehydrogenas är reglerade dels av sina produkter men även av
|
||||
energikvoten, dessa kan inte gå bakåt hur som helst.
|
||||
Då det är en cykel kan vi dock återbilda en produkt genom att låta cykeln fortgå
|
||||
efter oxalacetat har bildats tills vi får den produkten som vi ville återbilda.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
31
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/27.md
Normal file
31
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/27.md
Normal file
@@ -0,0 +1,31 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- glukoneogenes
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Para ihop nedanstående metaboliter med en metabol väg där de ingår. Varje metabolit får enbart
|
||||
användas en gång. (2p)
|
||||
|
||||
Metaboliter / vägar:
|
||||
|
||||
- A: fosfoglyceratkinas
|
||||
- B: fumaras
|
||||
- C: laktatdehydrogenas
|
||||
- D: fosfofruktokinas 1
|
||||
|
||||
- A: glukoneogenes
|
||||
- B: citronsyracykeln
|
||||
- C: Coricykeln
|
||||
- D: glykolysen
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i dra-och-släpp-formulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
21
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/28.md
Normal file
21
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/28.md
Normal file
@@ -0,0 +1,21 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- elektrontransportkedjan
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vad får det för konsekvens när NADH som bildats i glykolysen transporteras till mitokondriens
|
||||
matrix med glycerol 3-fosfatshunten istället för med malat-aspartatshunten?
|
||||
(2p) (Max 30 ord)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Konsekvensen blir att vi kommer behöva förbruka en atp för att glycerol 3
|
||||
fosfat ska kunna bildas. Det kräver mer energi
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/29.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/29.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- elektrontransportkedjan
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av nedanstående komponenter deltar i elektrontransportkedjan? (2p)
|
||||
|
||||
- A: Cu2+
|
||||
- B: Coenzym A
|
||||
- C: Mn2+
|
||||
- D: Fe-S-kluster
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
27
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/3.md
Normal file
27
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/3.md
Normal file
@@ -0,0 +1,27 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- hemoglobin
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
How does fetal hemoglobin (HbF) differ from adult hemoglobin (HbA) and what effect does this
|
||||
have? (4p)
|
||||
OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Adult hemoglobin consists of two beta subunits and two alfa subunits, while fetal
|
||||
hemoglobin consists of two alfa subunits and two gamma subunits. HbA has a
|
||||
lower affinity for oxygen than HbF.
|
||||
Beta subunits allow for the allosteric regulator 2,3-BPG to bind. when 2,3-bpg
|
||||
binds it enhances T-state because it becomes a type of blockage for the
|
||||
conformational change to R-state, meaning that the affinity for oxygen is
|
||||
lowered. 2,3-BPG cannot bind to the gamma subunits - meaning that the affinity
|
||||
for oxygen increases.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
21
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/30.md
Normal file
21
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/30.md
Normal file
@@ -0,0 +1,21 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- aminosyrametabolism
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Alanin kan bildas i en så kallad transamineringsreaktion med hjälp av ett kliniskt viktigt enzym.
|
||||
Ange det fullständiga namnet på enzymet, samt beskriv reaktionen som enzymet katalyserar
|
||||
med en reaktionsformel. (4p) (Max 20 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Alanin-aminotransferas
|
||||
pyruvat + glutamat -> alanin + alfa-ketoglutarat
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/31.md
Normal file
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/31.md
Normal file
@@ -0,0 +1,25 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- nukleotidnedbrytning
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till nukleotidnedbrytning är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- A: Gikt är en sjukdom orsakad av förhöjda plasmakoncentrationer av urea.
|
||||
- B: Sockerstrukturerna i både purin- och pyrimidin-nukleotider spjälkas loss från
|
||||
kvävebaserna via fosforolys.
|
||||
- C: UMP och CMP är purin-nukleotider.
|
||||
- D: Då purin-nukleotider bryts ned kommer merparten av purinbasernas kväveatomer slutligen
|
||||
hamna i urat, men en mindre andel av basernas kväveatomer hamnar slutligen i urea.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/32.md
Normal file
25
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/32.md
Normal file
@@ -0,0 +1,25 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- pentosfosfatvägen
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två av följande påståenden relaterade till pentosfosfatvägen är korrekta? (2p)
|
||||
|
||||
- A: En funktionell pentosfosfatväg är viktig för att celler skall kunna upprätthålla ett fullgott skydd mot skadliga reaktiva syreföreningar (ROS).
|
||||
- B: Glykolysintermediärerna glukos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat är slutprodukterna
|
||||
som bildas i pentosfosfatvägens icke-oxidativa fas.
|
||||
- C: En väldigt viktig uppgift för pentosfosfatvägen är att bilda NADPH och ribos-5-fosfat.
|
||||
- D: Reaktionerna i pentosfosfatvägens oxidativa fas är fullt reversibla och det är cellens behov
|
||||
som styr riktningen av reaktionerna.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
22
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/33.md
Normal file
22
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/33.md
Normal file
@@ -0,0 +1,22 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- kolesterol
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Beskriv kortfattat vad det enterohepatiska kretsloppet är och förklara dess koppling till
|
||||
kolesterolsyntes. (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Nedbruten kolesterol kommer att utsöndras med gallsyror, därför är det viktigt
|
||||
att vi har gallsyror så att vi inte får en ackumulering av kolesterol.
|
||||
Enterohepatiska kretsloppet är att vi har en 95-procentig reabsorption av
|
||||
gallsyror i hepatocyterna - vilket gör att vi ständigt har galla.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
27
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/34.md
Normal file
27
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/34.md
Normal file
@@ -0,0 +1,27 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- introduktionslaboration
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två faropiktogram visas i bild nedan?
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251129235602.png]]
|
||||
|
||||
- A: Oxiderande
|
||||
- B: Brandfarlig
|
||||
- C: Skadlig
|
||||
- D: Giftig
|
||||
|
||||
(2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A & C
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
22
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/35.md
Normal file
22
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/35.md
Normal file
@@ -0,0 +1,22 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- plasmid
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A gene of interest was amplified and verified using the blue/white screening method. The plasmids from two bacterial colonies, one blue colony and one white colony, were purified. Then restriction enzyme digestion was performed, and the samples were run on a gel as follows: white uncut, white cut, blue uncut, blue cut (see figure below). After imaging the gel, we can conclude that while there is plasmid DNA in all samples, the white sample was probably mixed with the blue sample. Explain what finding in the gel indicates the white sample was probably mixed with the blue sample by referring to the size/number of bands. Account for the other source of error for this outcome besides pipette tip contamination from sample to sample. (4p) (Max 200 words)
|
||||
OBS! This question needs to be answered in English.
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251129235633.png]]
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
the findings in the gel that indicate that the samples were mixed are the lines in the white uncut sample. It has two visible bands, with one lining up quite nicely with the blue uncut bands in size. If the plasmid is uncut, than there shouldn't be two distinct bands because the sample only consists of an uncut product. The white uncut should also have a larger amount of base pairs than the blue uncut because we have transformed a gene of interest into it, but they seem to have the same amount.
|
||||
a source of error for this outcome could be that the colony picked for the white cut may have been close to a blue colony - causing a small amount of the blue colony to be accidentaly picked.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
40
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/4.md
Normal file
40
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/4.md
Normal file
@@ -0,0 +1,40 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- utforska-proteiner
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Du jobbar på labb över sommaren och du har fått i uppgift att utföra en ELISA för att undersöka
|
||||
om en patient har HIV. Beskriv vilken typ av ELISA som skall utföras, vilka steg som utförs och
|
||||
ange vilken substans hos patienten som undersöks med metoden.
|
||||
(4p). (Max 200 ord.)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
För att undersöka om en patient har HIV så vill man kolla ifall den har
|
||||
antikroppar för det. Då använder man sig av indirekt ELIZA samt ett prov
|
||||
innehållande patientens plasma-komponenter - då det är där antikropparna
|
||||
finns.
|
||||
Vid indirekt ELIZA kommer det i en behållare finnas antigener bundna till
|
||||
botten, dessa ska ha en epitop som HIV-antikroppen känner igen. Man kommer
|
||||
tillsätta ett prov innehållande patientens plasma-komponenter till behållaren.
|
||||
HIV-antikropparna kommer binda till antigenerna och sedan kommer provet att
|
||||
sköljas.
|
||||
efter sköjlning kommer man tillsätta en substans innehållande enzymlänkade
|
||||
antikroppar som kommer binda till HIV-antikropparna. Efter dessa har fått tid
|
||||
att binda sköljer man provet en gång till. sedan så tillsätter man en annan
|
||||
substans som innehåller ett substrat som enzymerna binder. Detta substrat
|
||||
kommer orsaka ett färgskifte om det finns HIV-antikroppar i provet, om det inte
|
||||
finns hiv-antikroppar blir det inget färgskifte och man vet att patienten inte har
|
||||
HIV.
|
||||
det är viktigt att man sköljer ordentligt mellan stegen, annars kan det uppstå en
|
||||
falsk positiv, detta då antikropparna ju skulle finnas kvar i provet, som då de
|
||||
enzymbundna antikropparna kan binda till, som då kommer ge färgskifte vid
|
||||
tillsatts av substrat.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
26
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/5.md
Normal file
26
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/5.md
Normal file
@@ -0,0 +1,26 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- cellmembran
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Du är läkare och handleder en läkarstudent som är stressad över sin biokemitenta.
|
||||
Läkarstudenten kommer inte ihåg membranlipiderna så bra och undrar om du kan hjälpa till att
|
||||
förklara, vilket du gör genom att:
|
||||
A) Rita den principiella strukturen för den vanligaste membranlipiden.
|
||||
B) Markera i bilden som du har ritat den del som är polär, samt den del som är hydrofob.
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Svar på ritpapper: fosfolipid med alkohol + fosfat (polär del) kopplad till
|
||||
glycerol och två fettsyrasvansar (hydrofob del).
|
||||
|
||||
![[Pasted image 20251129235536.png]]
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
26
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/6.md
Normal file
26
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/6.md
Normal file
@@ -0,0 +1,26 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- cellmembran
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipider. (4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
glykoproteiner är glykosylerade proteiner, dessa består alltså av ett protein med
|
||||
"barr" av kolhydrater. de kan vara o-länkade, via serin och treonins OH-grupp,
|
||||
eller så kan de vara n-länkade via aspargin. Glykoproteiner bygger upp extra-
|
||||
cellulär-matrix och finns i ledvätska, brosk, ögat mm.
|
||||
likt glykoproteiner är glykolipider glykosylerade, men de består av sfingosin + en
|
||||
fettsyra + en sackarid/flera sackarider. Denna finns i outer leaflet i cellmembran
|
||||
och bl.a. bygger upp glykokalyx som är på cellen och inte i ECM. Dessa har som
|
||||
en "svans" med sackarider medan glykoproteiners kolhydrater är mer som
|
||||
ovannämnt, "barr" som kan finnas över hela proteinet.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/7.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/7.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- dna-replikation
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln?
|
||||
B) Hur ser denna faktor ut?
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
a) PCNA, eller en sliding clamp, ökar DNA-polymerasets processivitet, den kan
|
||||
öka hastigheten med upp till 50x. Den fungerar på det sättet att den håller i DNA
|
||||
strängen så att dna-polymeraset lätt kan glida fram
|
||||
b) Den ser ungefär ut som en ring som omringar leading/lagging strand.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/8.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/8.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- dna-replikation
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
Vilka två påståenden om DNA-replikation stämmer? (2p)
|
||||
|
||||
- A: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.
|
||||
- B: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjälpa till att ta bort en RNA-primer.
|
||||
- C: Topoisomeraser kan ta bort supercoils.
|
||||
- D: DNA replikation sker alltid i 3´ till 5´-riktning.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
*(svar angivet i flervalsformulär)*
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 2
|
||||
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/9.md
Normal file
23
content/Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/9.md
Normal file
@@ -0,0 +1,23 @@
|
||||
---
|
||||
date: 2024-08-01
|
||||
tags:
|
||||
- biokemi
|
||||
- provfråga
|
||||
- dna-replikation
|
||||
---
|
||||
**Uppgift**
|
||||
|
||||
A) Vad är skillnaden mellan exo- och endonukleaser?
|
||||
B) Skriv det fullständiga namnet för CMP.
|
||||
(4p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
a) exonukleaser kommer att bryta fosfodiesterbindingar på änden av en DNA-
|
||||
kedja medan endonukelaser kommer bryta en fosfodiesterbindning någonstans
|
||||
i mitten av DNA-kedjan.
|
||||
b) cytidinmonofosfat.
|
||||
|
||||
```
|
||||
Totalpoäng: 4
|
||||
Reference in New Issue
Block a user