diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Brain development VT22.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Brain development VT22.md deleted file mode 100644 index e56c495..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Brain development VT22.md +++ /dev/null @@ -1,93 +0,0 @@ -# Brain development .pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 7 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Brain Development -Block 2 -Nervcellsfysiologi -Eric Hanse -Läroböcker: -Bear kap:23-25 -Purves kap:22-25 - - ---- - -## Page 2 - -Overview -10 w -20 w -30 w -Birth -1 y -Puberty -Neurons -Synapses -Glia -Proliferation -Differentiation -Migration -Neurite outgrowth -Synaptogenesis -Apoptosis -Synaptic reorganization -Myelination - - ---- - -## Page 3 - -Normal and pathological development of -synapses -Forrest, Parnell and Penzes -2018 Nat Rev Neurosci -19:215-234 - - ---- - -## Page 4 - -AMPA silent synapses -Hanse, Seth & Riebe 2013 Nat Rev Neurosci 14:839 - - ---- - -## Page 5 - -Maturation of Glu synapses -Hanse, Seth & Riebe 2013 Nat Rev Neurosci 14:839 - - ---- - -## Page 6 - -GABA is depolarasing during the early brain -development -Ben-Ari 2002 Nat Rev Neurosci 3:728 - - ---- - -## Page 7 - -Fig. 2 Corticogenesis and relationship with spontaneous activity patterns. -Zoltán Molnár et al. Science 2020;370:eabb2153 -Spontaneous neural activity drives the early -developement of the brain - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Brain development VT22.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Brain development VT22.pdf deleted file mode 100644 index 2ea02bf..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Brain development VT22.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:3332726c4b508875d70a6aca1f165266e02b65344d3f3d32de31a4eb378f26a8 -size 493893 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Homeostas VT22.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Homeostas VT22.md deleted file mode 100644 index df9580a..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Homeostas VT22.md +++ /dev/null @@ -1,268 +0,0 @@ -# Homeostas.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 13 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -2022‐01‐16 -1 -Homeostas -Holger Nilsson -2022 -Människokroppen -• Öppet system -• I kontakt med delvis okontrollerad omgivning -• För att bibehålla organismens funktionsduglighet  -krävs kontrollsystem som bevarar adekvata  -förhållanden - - ---- - -## Page 2 - -2022‐01‐16 -2 -Tre sätt att betrakta organismen -• Vätske‐”compartments” -• Ytor mot omgivningen -• Integrationsnivåer -Kroppens vätske‐”compartments” -Total body water, (TBW) 42 l, 60% of body weight -Extracellular fluid  -(ECF) 14 l, 1/3 TBW -Intracellular fluid -28 l,  2/3 TBW -Interstitial fluid -11 l,  80% of ECF -Plasma -3 l,  20% of ECF - - ---- - -## Page 3 - -2022‐01‐16 -3 -Ytor mot omgivningen -Integrationsnivåer - - ---- - -## Page 4 - -2022‐01‐16 -4 -Björn Folkow 1921‐2012 -• Professor i fysiologi i  -Göteborg -• Neurohormonell  -reglering av kretsloppet -• Kärlförändringar vid  -hypertoni -• Myogen aktivitet i  -blodkärl -Acta Physiol.Scand. 1987 -Psychosocial environment -Harmful influences invade via: -Highest CNS levels,  -which by means of  -neurohormonal links i -nfluence all other levels -Physicochemical environment -Harmful influences invade via: -Respiratory system -Gastrointestinal system -Skin and mucous membranes - - ---- - -## Page 5 - -2022‐01‐16 -5 -Claude Bernard 1813‐1878 -• Professor i fysiologi vid  -Collège de France i Paris  -• Myntade begreppet   -”milieu intérieur”            -(inre miljö) och att kroppen  -strävar att hålla denna  -konstant -• Termoreglering -• Blodsockerreglering -• Tarmens roll i  -matsmältningen -• Interstitialvätskan -wikipedia.org -Walter B. Cannon 1871‐1945 -• Professor i fysiologi vid  -Harvard Medical School i  -Boston -• Formulerade begreppen  -homeostas och            -steady‐state i fysiologin -• Röntgenkontrast -• Flight‐or‐fight response -• Känslor som orsak till  -handlingar -• Törstreglering -harvardsquarelibrary.org - - ---- - -## Page 6 - -2022‐01‐16 -6 -Homeostas -• hómoios -lika, liknande -• stásis -stopp, stillastående -• samlingsbegrepp för de mekanismer som  -tillsammans verkar för att hålla den miljö (milieu  -intérieur, extracellulärrummet) som omger alla  -organismens celler så konstant som möjligt.   -(Nationalecyklopedin) -Två relaterade begrepp -• Adaptation -– Genetisk anpassning till en viss miljö -• T.ex. ökenråttans förmåga att koncentrera sin urin -• Acklimatisering -– Anpassning till en ny miljö -Ej genetiskt programmerad -Reversibel -Återgår till det normala när det utösande stimulus har  -försvunnit -• T.ex. Hemoglobinkoncentrationen vid vistelse på hög höjd.  -Reversibel - - ---- - -## Page 7 - -2022‐01‐16 -7 -Homeostas‐exempel: Temperaturreglering -Återkoppling -Integrering /  -reglering -Effektor -Sensor - - ---- - -## Page 8 - -2022‐01‐16 -8 -Negativ återkoppling -Integrering /  -reglering -Effektor -Sensor -Målvärde -Motreglering -Stabilisering -Positiv återkoppling -Integrering /  -reglering -Effektor -Sensor -Målvärde -Förstärkning -Ökande avvikelse - - ---- - -## Page 9 - -2022‐01‐16 -9 -Negativ återkoppling -Negativ återkoppling: Temperaturreglering - - ---- - -## Page 10 - -2022‐01‐16 -10 -Återkoppling drivs av felsignal -Återkoppling kan ge ringning - - ---- - -## Page 11 - -2022‐01‐16 -11 -Överkompensering -Omvänd felsignal -Balans - - ---- - -## Page 12 - -2022‐01‐16 -12 -Några substanser vars  -extracellulära koncentrationer regleras -• O2: kemoreceptorer, lungor -• CO2:   -centrala kemorecetorer, lungor -• Protoner: kemoreceptorer, lungor, njurar, CNS -• Vatten: -njurar, binjurar, CNS (törst) -• Na+: -njurar, binjurar -• K+: -njurar, binjurar -• Ca2+: -parathyroidea (tarm, ben, njurar) -• PO42‐: -parathyroidea -• Glukos: -pankreas, binjurar, lever, njurar, CNS -Kursens ämnen -fysiologi (latin physiolo´gia, av grekiska  -physiologi´a 'undersökning av naturen'), läran  -om hur levande organismer, deras organ och  -vävnader fungerar. Nationalecyklopedin -Olika vetenskapliga områden som utvecklats  -från fysiologisk forskning är genetik, genteknik,  -biokemi, biofysik, biomekanik och farmakologi.  -Wikipedia - - ---- - -## Page 13 - -2022‐01‐16 -13 -Kunskapens rot är bitter -men frukterna är söta -Aristoteles (384 f.Kr.‐322 f.Kr.) - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Homeostas VT22.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Homeostas VT22.pdf deleted file mode 100644 index 88c185a..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Homeostas VT22.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:4b9d853fcb07c0d5cfd3c57dbe59e81ebb8436f7eed7620dab5d0976d4536ba3 -size 1063197 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Instuderingsfrågor Nervcell.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Instuderingsfrågor Nervcell.md deleted file mode 100644 index ff7cd41..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Instuderingsfrågor Nervcell.md +++ /dev/null @@ -1,86 +0,0 @@ -# Instuderingsfrågor Nervcell.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 2 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Instuderingsfrågor -Nervcellsfysiologi -Vilka är de intra- och extracellulära koncentrationerna av natrium, kalium, klorid och kalcium? -Hur uppkommer dessa koncentrationsskillnader? -Hur kan dessa koncentrationsskillnader ge upphov till potentialskillnader över cellmembranet -(jämviktspotentialer)? -Vad beskriver Nernst ekvation? -Vilken är relationen mellan membranpotentialen och jämviktspotentialerna för de olika jonerna? -Hur kan jonkanaler indelas med avseende på selektivitet och styrning? -Vad menas med en jonkanals reverseringspotential? -Varför har aktionspotentialen en tröskel och därmed ”allt-eller-inget”? -Vad menas med excitation och inhibition? -Vilka faktorer påverkar fortledningen av aktionspotentialen? Varför påverkar dessa faktorer -fortledningen av aktionspotentialen? -Vad ligger bakom fenomenet refraktäritet och vilka funktionella konsekvenser får refraktäriteten? -Hur påverkar en ökad extracellulär kaliumkoncentration nervcellens excitabilitet? -Hur påverkar en ökad extracellulär kalciumkoncentration nervcellens excitabilitet? -Vilken är den molekylära mekanismen bakom fusion av membran? Hur regleras denna fusion i -samband med synaptisk frisättning av transmittorsubstans? -Hur stor är en synaptisk vesikel och vad är avståndet mellan pre- och postsynaps? -Hur försvinner transmittorn ifrån glutamat- respektive GABA synapsen efter frisättning? -Vilka är de huvudsakliga jonotropa receptorkanalerna i glutmatsynapsen? Vilka joner släpper de -igenom och hur styrs de? -Vilken är den jonotropa receptorkanalen i GABA synapsen? Vilka joner släpper den igenom och hur -styrs den? -Hur regleras den intracellulära koncentrationen av klorid och vilken effekt får förändringar i -intracellulär kloridjonskoncentration för GABA synapsens funktion? -Vilka är de tre kvantala parametrar som bestämmer styrkan i en synaptiska förbindelsen mellan två -nervceller? -Ungefär hur många glutamat- och GABA synapser finns på en nervcell i hjärnan? Hur många -nervceller finns det i hjärnan? -Ge exempel på icke-ligand styrda jonkanaler som påverkar nervcellens excitabilitet? -Ge exempel på modulatoriska signalsubstanser som verkar via G-protein (metabotropa). På vilka sätt -kan modulatoriska signalsubstanser påverka nervcellsaktivitet? -Synaptisk korttidsplasticitet bestämmer i hög utsträckning hur synapsen fungerar vid olika frekvenser -av aktionspotentialer – vilken kvantal parameter är vanligen påverkad vid synaptisk -korttidsplasticitet? -Vad är villkoret för att få igång långtids-potentiering (LTP) av en synaps? Vad tror man är orsaken till -att den synaptiska transmissionen blir långvarigt förstärkt (potentierad) i samband med LTP (Vad tror -man händer i synapsen?) - - - ---- - -## Page 2 - -Skelettmuskel -Vilken är den jontropa receptorkanalen i den neuromuskulära ACh synapsen? Vilka joner släpper den -igenom och hur styrs den? Vad är dess reverseringspotential? -Hur försvinner ACh ifrån den neuromuskulära synapsen efter frisättning? -Hur ger aktionspotentialen i muskelcellen upphov till en ökad kalciumkoncentration i muskelcellen? -Hur kan en ökad kalciumkoncentration i muskelcellen ge upphov till kontraktion? -Varför påverkar muskelns längd den kontraktionskraft som kan utvecklas? -Varför påverkar kontraktionshastigheten den kontraktionskraft som kan utvecklas? -Definiera begreppen koncentrisk, isometrisk och excentrisk kontraktion? -Vad menas med summation (inom muskelfysiologin)? -Vad menas med rekrytering (inom muskelfysiologin)? -Vad menas med fatigue (inom muskelfysiologin)? - -Hjärnans utveckling -Under vilken tidsperiod sker den huvudsakliga proliferationen av nervceller och gliaceller? -Var i (den växande) hjärnan sker proliferationen? -Vilken funktion har de s.k. radiella glia för hjärnans utveckling? -Vilka egenskaper har tillväxtkonen? -Hur regleras antalet celler och synapser i det växande nervsystemet? -På vilket sätt kan hos glutamat- och GABA synapser i det växande nervsystemet skilja sig från -glutamat- och GABA synapser i det vuxna nervsystemet? -Vilka typer av synaptisk plasticitet hjälper till att forma nervsystemet under utvecklingen? -Vad menas med kritiska perioder? - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Instuderingsfrågor Nervcell.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Instuderingsfrågor Nervcell.pdf deleted file mode 100644 index 9838fba..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Instuderingsfrågor Nervcell.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:acd7372bbc766a732a301c3e52c555bc49b914ce9a64a00b7a22a6ec1b94ef8c -size 73413 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Introduction til Neuroscience_27-08-2024.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Introduction til Neuroscience_27-08-2024.md deleted file mode 100644 index 96f5b92..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Introduction til Neuroscience_27-08-2024.md +++ /dev/null @@ -1,431 +0,0 @@ -# Introduktion till neurofysiologi_pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 22 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -EN OBJEKTIV VETENSKAPLIG STUDIE AV MÄNNISKANS NATUR INITIERADES KRING MILLENNIESKIFTET -ETT PARADIGMSKIFTE INOM NEUROVETENSKAPEN -SLUTMÅLET FÖR NEUROVETENSKAP ÄR ATT FÖRSTÅ MÄNNISKANS NATUR. -sergei.perfiliev@gu.se -Ett årligt SFN möte: 30 000 deltagare, 14,000 abstracts presenteras. -SOCIETY FOR NEUROSCIENCE (SFN) -Sedan starten 1969, har SFN vuxit från 500 medlemmar till fler än 42,000 - - ---- - -## Page 2 - -Aristoteles - Platon- Sokrates -“Människan har unikt mänskliga naturliga dygder såsom förnuft och kreativitet, moraliska dygder -som fromhet, rättskänsla, anständighet, självdisciplin” -FÖRESTÄLLNINGAR OM MÄNNISKANS NATUR HAR FORMATS PÅ GRUNDVAL AV EN PSEUDO-VETENSKAPLIG METOD AV SJÄLVOBSERVATION -CARTESIAN DUALISM (René Descartes1596 –1650) -Psykiatri är en specialitet om sjukdomar i människans psyke -Neurologi är en gren av medicinen som behandlar -sjukdomar i nervsystemet -"I THINK, THEREFORE I AM" -Ett exempel på konsekvenserna -av dualism inom vetenskap och medicin: -Psykologi är en vetenskaplig disciplin som kretsar kring -mänskligt beteende och mentala processer. -“My mind, by which I am what I am, is entirely and truly distinct from my body, and may exist without it.” -Neurofysiologi är en gren inom fysiologi som studerar -nervsystemets funktion - - ---- - -## Page 3 - -«An Essay concerning Human Understanding» -«New Essays on Human Understanding -Leibniz (1646 -1716) -Baruch Spinoza (1632 -1677) -«Tractatus de Intellectus Emendatione» -(«Treatise on the Emendation of the Intellect») -John locke (1632 -1704) -Emmanuel Kant (1724-1804) -«Critique of Pure Reason» -Enlightenment -17th and 18th centuries. Central to Enlightenment thought were the use and celebration -of reason, the power by which humans understand the universe and improve their own condition. -A Treatise of Human Nature: Being an Attempt to Introduce the -Experimental Method of Reasoning into Moral Subjects -David Hume (1711-1776 -FILOSOFERNA LIKSTÄLLDE SINA ÅSIKTER TILL SANN KUNSKAP. -SLUTSATS: DET FINNS ABSOLUTE INTE NÅGOT VETENSKAPLIGT BEVIS FÖR RÅDANDE BILD AV MÄNNISKAN SOM FÖRNUFTIG VARELSE! -DET FINNS BARA EN GREKISK MYT OM DET. -Drottning Kristina och Descartes -Renee Decart (1596-1650) «Rules for the Direction of the Mind» -Dessa filosofers huvudsakliga forskningsmetod var att postulerar icke observerbara mentala mekanismer -för att förklara observerat beteende - absolut pseudovetenskapligt baserat på introspektion -. - - ---- - -## Page 4 - -FOLK-PSYKOLOGI- kunskap som erhållits genom icke-vetenskapliga självobservationsmetoder, och -som har blivit fast etablerade i ”folksjälen” (uppfattning som numera övergivits) -1. Mänskligt beteende styrs av önskningar, känslor, emotioner och tankar. -2. Människan har ett intellekt /förnuft - förmåga att titta på ett problem och komma till rätta -slutsatser om vad som är sant, eller verkligt, och om hur man kan lösa problemet. -RESONEMANG ÄR BEARBETNING BASERAD PÅ SYMBOLISKA REGELBASERADE BERÄKNINGAR -FOLK-MODELL AV HJÄRNAN - hjärnan är som en digital dator (gammal hjärnmetaforen) -Hjärna är hårdvara -Mind/själ är mjukvara -Det vetenskapliga samhället är infekterat med folk-psykologi – många forskare tror att -hjärnan, i ordet egentligen betydelse, planerar beteende, testar olika hypoteser och förutsäger framtiden -Mind/själ är mjukvara som -använder en algoritm - en -uppsättning väldefinierade -instruktioner - - ---- - -## Page 5 - -“Willed mental activity can clearly and systematically alter -brain function. The exertion of wilful effort generates a -physical force that has the power to change how the brain -works and even its physical structure. The result is directed -neuroplasticity. The cause is what I call directed mental force.” -DET VETENSKAPLIGA SAMHÄLLET ÄR INFEKTERAT MED FOLK-PSYKOLOGI -(2014) - - ---- - -## Page 6 - -PARADIGMSKIFTE - ETT REVOLUTIONÄRT BYTE AV VETENSKAPLIGA TANKEMÖNSTER OCH FÖREBILDER -1. Hjärnan är inte som en digital dator -2. Alla mentala fenomen är produkter av neural aktivitet. Mentala fenomen kan inte orsaka fysiska. -3. Neurala kretsar är den enda underliggande mekanismen för vilket som helst beteende från reflex till tänkande. -4. Hjärnan är ett kontinuerligt modifierbart dynamiskt självorganiserande system. -5. Fri vilja är en illusion (“We don’t do what we want, but we want what we do.”) -6. Medvetandet genereras för sent för att vara orsaken till beteendet. -7. (We are the slaves of our neural circuits) -PARADIGMSKIFTE INOM NEUROVETENSKAPEN -Moderna vetenskapliga fakta: upp till 80% av daglig mänsklig aktivitet går automatiskt -(utan medveten kontroll), ca 98% av vår tankeverksamhet är omedveten. -Are we really -Homo Sapiens???! -PARADIGMSKIFTE: -FOLK-PSYKOLOGI: Consciousness and Reason guides human through life -NEW VIEW: My brain, by which I am what I am, is dynamic selforganizing creative system, that fully -controls all my behavior and entirely determines my mind, my reason and my consciousness. - - ---- - -## Page 7 - -VAD STYR EGENTLIGEN VÅRT BETEENDE? -“NOTHING IN BIOLOGY MAKES SENSE EXCEPT IN THE LIGHT OF EVOLUTION” -Theodosius Dobzhansky -Pre-scientific view of the -origin of the man -Scientific view - we are the product of evolution -? ? ? ? ? ? ? ? -The Enigma of Reason - - ---- - -## Page 8 - -Hur beräknar och kontrollerar nätverket beteendet? -Den neurala kretsen producerar automatiskt en -koordinerad rörelse utan programmering. -Flexorreflexen och den korsade extensorreflexen är en -koordinerad aktivering av flera muskler -HJÄRNANS MASKINERI ÄR NEURONALA NÄTVERK -Tidigt i evolutionen utvecklades Neurala nätverk och etablerades som ett universellt -verktyg för kontroll av beteende -Hela strukturen av en rörelse är innesluten i mönstret -och styrkan hos förbindelserna mellan neuroner, därför -kan rörelsen produceras automatiskt utan -programmering -HJÄRNAN ÄR INTE SOM EN DIGITAL DATOR -”Brain computes by making connections” - - ---- - -## Page 9 - -VAD STYR EGENTLIGEN VÅRT BETEENDE? -Fixed action pattern (FAP) is behaviour produced by an innate mechanism, a "hard-wired" neural network -- the entire structure of the reaction is stored and is present in the brain (Kantian a priori knowledge) -Chomsky’s Universal -grammar - the ability to -learn grammar is hard- -wired into the brain. -FAPs ger en viktig läxa – komplext beteende kan kontrolleras automatiskt av ett neuralt nätverk utan någon planering -Hjärnan är genetiskt utrustad med byggstenar för automatisk styrning av olika livsviktiga beteendereaktioner -mating -building -hunting -grooming -parental care -motor coordination -face recognition and -cocial communication -eating -empathy - - ---- - -## Page 10 - -Fiktive feeding -OPTOGENETIC STIMULATION - - ---- - -## Page 11 - -”Each moment in time, each act of perceiving, remembering, attending, acting, changes us”. -ERFARENHETSINDUCERAD PLASTICITET SKAPAR NYA BETEENDEMEKANISMER SOM ANPASSAR OSS -TILL FÖRÄNDRINGAR I MILJÖN OCH SOM VÄGLEDER OSS GENOM LIVET. -cabman -mathematician -HJÄRNANS BLODKÄRL -“INCREASED GRAY MATTER DENSITY IN THE PARIETAL CORTEX OF MATHEMATICIANS: A VOXEL-BASED MORPHOMETRY -STUDY (AJNR Am J Neuroradiol 28:1859–64, 2007) -HUR HJÄRNAN SKAFFAR SIG NYA BETEENDEMEKANISMER? (nya nätverk) -PLASTICITY IS EXPERIENCE - INDUCED -Den moderna insikten - NEOKORTEX ÄR ETT PLASTISKT OCH KONTINUERLIGT MODIFIERBART SYSTEM SOM -SKAPAR NYA NÄTVERK. Neocortex - 19–23 billion neurons with 1.5x1014 modifiable connections -Praktisk erfarenhet inducerar neural plasticitet - Neurala nätverkens förmåga att förändras genom -tillväxt och omorganisering. -Kognitiva förmågor uppstår och utvecklas genom aktiv -interaktion med omgivningen. -Gamla föreställningar - Neokortex är ansvarig för tänkande och problemlösning. - - ---- - -## Page 12 - -× -HUR SKAPAR NERVCELLERNA KONNEKTIONER OCH BILDAR NÄTVERK? -A neuronal connection is not like a binary switch that can -be turned on or off, forming a wiring diagram -Number synapses in a cubic -millimeter of cortex: ~ ca 1 miljard -”Brain computes by making connections” - - ---- - -## Page 13 - -ARTIFICIELLA NEURALA NÄTVERK ÄR TORFTIGA KOPIOR AV VERKLIGA NEURALA NÄTVERK -Google’s artificial neural network can also make artwork -sold for £40,000 -$432,500 -Artificial neurons, which loosely model the -neurons in a biological brain. Each connection, -like the synapses in a biological brain, can -transmit a signal to other neurons. -Tal-igenkänning, ansikts-igenkänning, måla tavlor, spela schack, skriva deckare… -One cubic millimeter of cortex -~90,000 neurons, -~1 000,000,000 synapses -Utan medvetande klarar AI av: -sold for - - ---- - -## Page 14 - -PERSONAL LIFE EXPERIENCE -Naive -neocortex -HOMO, IN POTENTIA SAPIENCE -Subcortex -FAPs -Baby -Adult -HOMO SAPIENCE -NEW BRAIN METAPHOR -The brain is alike the universe containing 100 billion stars that can be wired by evolution and by personal -experience into endless amount of meaningful constellations to control endless amount of behavioral reactions -Our brain is an imprint of the environment that we actively dealt with: the flow of experience -gradually sculpts our brain, our brain shapes our mind! -Søren Kierkegaard -YOU ARE YOUR BRAIN! -High plasticity -and interference -due to crosstalk. -CREATIVE! -Low plasticity, -no crosstalk. -NO CREATIVITY -”Livet kan bara förstås baklänges, men det måste levas framlänges.” - - ---- - -## Page 15 - -FERAL CHIDREN -BIRD BOY -WOLF BOY -Är vi förutbestämda att vara människa? -Den kognitiva förmågan uppkommer och utvecklas genom aktiv interaktion med omgivningen. -Denna interaktion skapar nya underliggande neuronala mekanismer för den kognitiva förmågan -Erfarenhet skapar din hjärna. Din hjärna skapar ditt mind/själ - - ---- - -## Page 16 - -”We behave, as we do, as a result of the properties of the neural circuitry -and not as a result of any subjective feelings we may have”. -NEUROVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV: Neuronala nätverk, dvs. neuroner och synaptiska överföring mellan -dem, är universella och självständiga verktyg för beteendekontroll. -NEUROREDUCTIONISM: "YOU ARE NOTHING BUT A PACK OF NEURONS" -“You, your joys and your sorrows, your memories and your ambitions, your sense of personal -identity and free will, are in fact no more than the behavior of a vast assembly of nerve cells -and their associated molecules" -WHICH ARE THE NUTS AND BOLTS OF COGNITION? -FOLK-PSYKOLOGI: mental arbetsyta med biologisk programvara och regelbaserade symboliska beräkningar? - - ---- - -## Page 17 - -”Jag är en anständig kille, och efter en kärleksakt -kommer jag att förbli trogen hela mitt liv!” -Skit i trohet, jag gillar variation! -”Jag är så moralisk eftersom jag har många -oxytocinreceptorer i min nucleus accumbens” -“Ok, klistra in detta receptorer i min hjärna -så kommer jag också att bli en trogen man” -“The neurobiology of pair bonding” Nat -Neurosci. 2004 Oct;7(10):1048-54. -Density of oxytocin receptors in nucleus accumbens Monogamous prairie voles (a) and nonmonogamous montane voles (b) -THE NEUROBIOLOGY OF PAIR BONDING -Prairie voles -Mountane voles -"YOU ARE NOTHING BUT A PACK OF NEURONS" -HJÄRNAN ÄR EN BIOLOGISK MASKIN SOM AUTOMATISKT (DVS UTAN MEDVETANDE) GENERERAR SMART BETEENDE - - ---- - -## Page 18 - -Benjamin Libet -MEDVETANDET GENERERAS FÖR SENT FÖR ATT ORSAKA BETEENDET -Target -En kontinuerlig reflexmässig styrning av en armrörelse mot ett mål med en fördröjning på 110 ms -KÄNSLAN AV MEDVETEN KONTROL ÄR EN ILLUSORISK -‘‘WE ARE DECEIVED AT EVERY LEVEL BY OUR INTROSPECTION’’ (Crick, 1994). -Hur är det möjligt? -“WE DON’T DO WHAT WE WANT, BUT WE WANT WHAT WE DO.” -Subject -Hjärnan initierar frivilliga rörelser av din arm 1 sekund innan du -bestämmer dig för att göra det! -Ökad spontan aktivitet av neurala representationer av vissa -handlingar känns som en medveten avsikt att agera. - - ---- - -## Page 19 - -“When one goes from a quiet rest state to performing a challenging arithmetic problem - -a task that demands focused cognitive effort, cerebral metabolism remains constant.” -Stream of consciousness- constant, spontaneous, uncontrollable, background flow of thoughts -Background activity is context-sensitive, spatially organized and structure reproducible -stream of neural activity which produces in our mind feeling of a stream of consciousness. -1. HJÄRNAN ÄR ETT KONTINUERLIGT MODIFIERBART DYNAMISKT SJÄLVORGANISERANDE SYSTEM -Most of the neural networks are never ”sleeping” – they are spontaneously active -”BRAIN IS LIKE A COOKING POT, WHICH COOKS WHATEVER YOU PUT IN IT” -2. BRAIN IS NEVER AT REST - ”UNREST AT REST” -KRITISK FRÅGA - OM FÖRNUFT INTE EXISTERAR OCH OM MEDVETANDET INTE STYR VÅRT BETEENDE, VAD ÄR DET -DÅ SOM GÖR OSS TILL INTELLIGENTA OCH KREATIVA VARELSEN? -Dynamiska system - system av element som förändras över tiden -3. NEURONAL BACKGROUND ACTIVITY IS NOT A NEURAL NOISE ! - - ---- - -## Page 20 - -Self-organisation refers to ability of the systems to organise themselves without -external direction, manipulation, or control. -Emergence-the rise of novel and coherent structures, patterns and properties in complex -systems. Emergent properties are new properties of the system. Only the system possesses -it, but not any part of the system. -Spontaneous Activity in Cultured Neuronal Networks -A network of cultured hippocampal -neurons grown on glass surface -Belouzov–Zhabotinsky reaction -two chemicals inhibit each other’s -autocatalysis, resulting in striking -periodic changes in colour and pattern -SELF-ORGANISATION AND EMERGENCE IN DYNAMIC SYSTEMS -THE BRAIN IS DYNAMIC MODIFIABLE SELF-ORGANIZING AND SELF-LEARNING CREATIVE SYSTEM -Brief stimulation elicits rhythmic activity that consists of -repeating motifs of specific patterns - - ---- - -## Page 21 - -DOES CREATIVITY REQUIRE CONSCIOUS REASONING? -It is through science that we prove, but through intuition that we discover. -Henri Poincare (French mathematician, theoretical physicist, engineer, and philosopher of science) -“My brain is only a receiver, in the Universe there is a core from which we -obtain knowledge, strength and inspiration. I have not penetrated into the -secrets of this core, but I know that it exists.” Nikola Tesla -“…I am only the tool; something outside me has become audible through me.” -Alfred Schnittke, composer. -HJÄRNAN ÄR KAPABEL TILL ATT GENERERA INSIKTER OCH NY KUNSKAP UTAN ATT EN PERSON INSER HUR DETTA BLEV TILL! - - ---- - -## Page 22 - -1. Make yourself a rich and creative brain out of your ”lego set”! -2. Maintain brain hygiene – do not spoil your brain by wicked mechanisms, they may never leave you alone! -Remember, your brain is like a cooking pot, which cooks whatever you put in it. -Our brain is an imprint of the environment that we actively have dealt with, i.e. a collection of adaptive neural circuits created -by experience for better fitness. Collectively all these neural mechanisms constitute a basis for what we call Reasoning. We are -the slaves of those adaptive mechanisms! There is no universal reason. Everyone is reasonable in his niсhe. -Each and everyone is a unique collection of various divergent and often ambiguous adaptive neural mechanisms -WHO ARE YOU AND WHY WE DO WHAT WE DO? -who is the author of this lovely landscape? -AT BIRTH WE ARE GRANTED A HUGE ”LEGO SET” -«I am who I am because my brain is what it is» Patricia Churchland -What Should We Do with Our Brain? Catherine Malabou -‘‘Humans make their own brain, but they do not -know that they make it.’’ Catherine Malabou -“Mans main task is to give birth to himself. The -tragedy of the most people is that they die without -ever being born” Erich From - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Introduction til Neuroscience_27-08-2024.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Introduction til Neuroscience_27-08-2024.pdf deleted file mode 100644 index e4b90ee..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Introduction til Neuroscience_27-08-2024.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:d2b2ec7e360c1678c95aa00b49260452fc4ec553b7a7430d46b62e00fd71e5f0 -size 19189611 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Nervcellsfysiologi HT25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Nervcellsfysiologi HT25.md deleted file mode 100644 index ee86f7a..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Nervcellsfysiologi HT25.md +++ /dev/null @@ -1,557 +0,0 @@ -# Nervcellsfysiologi HT25.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 32 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Nervcellsfysiologi -Textbooks: -Bear kap:2-6 -Purves kap:2-8 -Block 1 -Nervcellsfysiologi -Eric Hanse - - ---- - -## Page 2 - -Action potentials ”in action” -www.sciencemag.org SCIENCE VOL 338 5 OCTOBER 2012 -Functional cell assemblies, -or engrams -The withdrawal reflex - - ---- - -## Page 3 - -Excitability -– the likelihood of evoking action potentials --90 --70 -+60 -Membrane -potential (mV) -10 ms -Threshold -0 -Excitation -Inhibition - - ---- - -## Page 4 - -Synaptic and Intrinsic Excitability -Synaptic -excitation -+ -Intrinsic -Excitation -+ -Intrinsic -inhibition -Synaptic -inhibtion -Glutamate -synapses -GABA -synapses -Na channels -Ca channels -Extrasynaptic GluRs -K channels -Cl channels -Extrasyn GABARs - - ---- - -## Page 5 - -Modulation and Plasticity of Excitability -Pl -M d -Pl -M d -Pl -M d -Pl -M d -Synap -excitat -Intrin -Excitat -Intrins -inhibiti -Synapt -inhibtio -Plasticity – based on neuronal activity - aims to create / erase engrams -Modulation – based on realease of modulatory neurotransmitters – -modulate the accessability of engrams - - ---- - -## Page 6 - -Electrophysiology – different levels of reductionism -Single protein -Single synapse -Single cell -Cell assemblies -Isolated cells -Cell cultures -Brain slices -In vivo -Patch-clamp recordings -Extracellular recordings -Network oscillations -Brain organoids -Optical recordings -Multielectrode array -recordings - - ---- - -## Page 7 - -Membrane potential -Na/K-pump & -Transporters -Equilibrium -potentials -Membrane -potential -Selective -permeability -Ion -channels -Concentration -gradients - - ---- - -## Page 8 - -Pumps, concentration differences and -equilibrium potential -Nernst equation -Ejon = 2.303 (RT/zF) log([jon]u/[jon]i) -Ejon = 61.54 log([jon]u/[jon]i) -Ion concentrations in human cerebrospinal fluid and serum (in mM) - -Cerebrospinal fluid -Serum -Correlation -K+ -2.9 -4.2 -No -Na+ -147 -140 -Yes -Cl- -125 -100 -No -Ca2+ Total -1.2 -2.4 -Yes -Ca2+ Free -1.0 -1.2 - -Mg2+ Total -1.2 -0.8 -No -Mg2+ Free -1.0 -0.5 - -Lyckenvik et al (2025) Brain Commun 24:fcaf201 - - ---- - -## Page 9 - -Ion channels -Gating -Selectivity -Voltage -Ligand -Ca2+, -cAMP, -cGMP -Temp -Mech -H+ -“leak” -Na -K -N/K -N/K/Ca -Ca2+ -Cl/HCO3 - - ---- - -## Page 10 - -Leak channels -Trends in Pharmacological Sciences (2008) 29:11 -The resting permeability -for K+ is much higher -than for Na+, but the -driving force (at resting -membrane potential) is -much higher for Na+ than -for K+. The resultant -currents for K+ and Na+ -are therefore equal - - ---- - -## Page 11 - -Membrane potential --90 --70 -+60 -Vm (mV) -10 ms -Threshold -0 -Excitation -Inhibition -EK -ECl -ENa -Depol -Hyperpol -RMP -Glu -GABA -Vm = 61.54 mV log -PK [K+]u + PNa[Na+]u -PK [K+]i + PNa[Na+]i -The Goldman equation -Repol - - ---- - -## Page 12 - -Action potential – ”all-or-none” - - ---- - -## Page 13 - -Propagation of the action potential -Myelin -Diameter -Temperatur - - ---- - -## Page 14 - -Extracellular recording of action potentials - - ---- - -## Page 15 - -Refractory period following the action -potential -Absolute refractory period = Voltage-gated Na+-channels -are inactivated, making a new action potential impossible. -Relative refractory period = Voltage-gated Na+-channels de- -inactivates during this period and the membrane potential is -hyperpolarized. A stronger than normal depol is required to -evoke an action potential. - - ---- - -## Page 16 - -Optical recording of the action potential -Hochbaum et al (2014) All-optical electrophysiology in mammalian neurons using -engineered microbial rhodopsins Nature Methods 11: 825-833 - - ---- - -## Page 17 - -Synaptic excitation and inhibition -Synaptic -excitation -+ -Synaptic -inhibtion -AMPAR -NMDAR -Excitatory synapse -”Modulatory Rec” -Inhibitory synapse -(GABA) -”Modulatory Rec” -GABAAR -GABABR - - ---- - -## Page 18 - -Glu and GABA synapses -Input → -Output → -Cortical pyramidal cell: -ca. 30000 Glutamate synapses (90%) -ca. 2000 GABA synapses (10%) -Megías, Emri, Freund & Gulyás (2001) Neuroscience 102:527 -Kasthuri et al (2015) Saturated reconstruction of a -volume of neocortex Cell 162: 648661 -1 µm - - ---- - -## Page 19 - -Presynaptic release of transmitter vesicle -SNARE-mediated exocytosis - - ---- - -## Page 20 - -Glutamate uptake in astrocytes - - ---- - -## Page 21 - -Synapses are usually small and unreliable, but -many (and plastic) -3 quantal parameters determine the signalling -strength of a synaptic connection -Synaptic strength = n x p x q -n = no. of release sites -p = release probability -The probability that an action potential will cause the release of one vesicle -q = quantal size -The magnitude of the postsynaptic response to one vesicle -2 ms - 10 pA -Recording from one synapse -1 µm - - ---- - -## Page 22 - -1. The AMPA receptor channel: --opened by glutamate --permeates Na+ and K+ --gives rise to a brief (ca. 10 ms) EPSP -2. The NMDA receptor channel: --opened by glutamate (and Gly/D-Ser) + depol --permeates Na+, K+ and Ca2+ -- gives rise to a brief long-lasting (ca. 100 ms) EPSP --is necessary for the induction of synaptic plasticity; Long- -term potentiation (LTP) och long-term depression (LTD). -3. Metabotropic glutamate receptors (mGluRs) are G- -protein coupled receptors that, for example, can give rise -to Ca2+ release from ER and facilitate synaptic plasticity. -The Glutamate synapse - - ---- - -## Page 23 - -The GABA synapse -GABAA Rec -GABAB Rec - - ---- - -## Page 24 - -The i.c. Cl- concentration determines the -response of the GABAA receptor channels - - ---- - -## Page 25 - -Intrinsic -Excitation -+ -Intrinsic -inhibition -Intrinsic excitability – all ion channels of the neuron, -except the ligand-gated in the synapses -From Hille ”Ion channels in excitable membranes” -E.c. Calcium - - ---- - -## Page 26 - -Families of voltage-gated Na+, Ca2+ and K+ -channels -Voltage-gated K-channels -Neuron, Volume 85, Issue 2, 2015, 238 - 256 - - ---- - -## Page 27 - -Regulation of action potential frequency – -AfterHyperPolarisation (AHP) and gKca2+ -Nicoll, RA - - ---- - -## Page 28 - -Different firing patterns because of differences -in intrinsic excitability - - ---- - -## Page 29 - -Modulation and Plasticity of Excitability -Pla -Modu -Pla -Modu -Pla -Modu -Pla -Modu -Synaptic -excitation -+ -Intrinsic -Excitation -+ -Intrinsic -inhibition -Synaptic -inhibtion - - ---- - -## Page 30 - -Neuromodulation -Co-transmitters -”Classical” -ACh, NA, 5-HT, -Histamin, DA -Co-transmitters -Peptides -Orexin, Galanin, -Endorphin, CCK, VIP, -Oxytocin… -Retrograde -transmitters -endocannabinoids, -NO, neurotrophins -Hormones -Cortisol, Estrogen, -Progersteron, -Ghrelin, Insulin -Vasopressin, AF… -Gliotransmitters -Glu -ATP → Adenosine -D-serine, Taurine -Lactate -Neurotransmitters -Glu via mGluRs -GABA via GABABRs -Cytokines, Chemokines -TNFα -IL-1β…. -Modulate: -*Release probability -*Intrinsic excitability -*Plasticity - - ---- - -## Page 31 - -Modulation and Plasticity of Excitability -Pla -Modu -Pla -Modu -Pla -Modu -Pla -Modu -Synaptic -excitation -+ -Intrinsic -Excitation -+ -Intrinsic -inhibition -Synaptic -inhibtion - - ---- - -## Page 32 - -Long-term synaptic plasticity (min – years); LTP -and LTD - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Nervcellsfysiologi HT25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Nervcellsfysiologi HT25.pdf deleted file mode 100644 index 723eeb7..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Nervcellsfysiologi HT25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:c7d3d8fee93612d26f74fc1653b6836f3cde838cba2731e99f932c4e2f4f400c -size 3629618 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Neuromuskulär transmission och skelettmuskelkontraktion.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Neuromuskulär transmission och skelettmuskelkontraktion.md deleted file mode 100644 index a4237e9..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Neuromuskulär transmission och skelettmuskelkontraktion.md +++ /dev/null @@ -1,179 +0,0 @@ -# Neuromuskulär transmission och skelettmuskelkontraktion.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 16 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Skeletal muscle physiology -Block 2 -Nervcellsfysiologi -Eric Hanse - - ---- - -## Page 2 - -Motor unit -The -motorneuron and the muscle fibrers innervated by the -motorneuron - - ---- - -## Page 3 - -The skeletal muscle consists of -sarcomeres in series and in parallel - - ---- - -## Page 4 - -The neuromuscular junction -A very large synapse consisting of -several hundreds of release sites -High ”safety” – produces a -suprathreshold postsynaptic -potential -AchE hydrolyses most of the Ach -within 1 ms - - ---- - -## Page 5 - -Pharmacological aspects -• -Postsynaptic -AchR antagonists Curare (Eg. Tubocurarine, -pancuronium, vecuronium, atracurium) -Myasthenia Gravis (antibodies against nAChR, α1- -subunit) -AchR agonists -Desensitisation of AChR (Eg. Suxamethonium) -AchE-inhibitors -Reversible (eg. neostigmine och physostigmine) -- Treatment of av mysthenia gravis -Irreversible –”nerve gases” (eg. sarin, Dyflos, -ecothiopate, parathion) -• -Presynaptic -Inhibition of choline transport (Ex. -hemicholinium) -Lambert-Eatons syndrome (antibodies against -presynaptic voltage-gated calcium channels) -Botulinus toxin – proteolysis of SNARE proteins - - ---- - -## Page 6 - -Developmental aspects -Innervation promotes clustering of -AChR and switch of subunits --reversible upon denervation -Polyneuronal innervation initially - - ---- - -## Page 7 - -Calcium, from the sarcoplasmatic reticulum, is -necessary for myosin binding to actin - - ---- - -## Page 8 - -ATP transfer energy to myosin, and decreases -the affinity between myosin and actin -The contraction force is proportionell to the number of parallel -actin-myosin bindings at any given moment - - ---- - -## Page 9 - -The muscle is strongest at an optimal length - - ---- - -## Page 10 - -The higher contraction velocity, the lower force -Koncentrisk -Excentrisk - - ---- - -## Page 11 - -M Linari et al. Nature 528:276 10 DEC 2015 -Higher tension recruits more myosin filaments - - ---- - -## Page 12 - -Calcium makes the titin stiffer -Herzog 2014 J Appl Physiol 116:1407 - - ---- - -## Page 13 - -The nervous system regulates contraction force -by summation and recruitment -Summation --summates contractions mainly because of higher -calcium concentrations in response to higher -frequencies of action potentials -Recruitment -of motor units according to a pre- -determined order, type I (S) first - - ---- - -## Page 14 - -Different motor units - - ---- - -## Page 15 - -Fatigue -Peripheral fatigue -1) Reduced force -2) Slower shortening velocity -3) Slower relaxation -Central and peripheral fatigue - - ---- - -## Page 16 - -Muscle growth - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Neuromuskulär transmission och skelettmuskelkontraktion.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Neuromuskulär transmission och skelettmuskelkontraktion.pdf deleted file mode 100644 index a108a2e..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Neuromuskulär transmission och skelettmuskelkontraktion.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:54247f8fdbb8800e37f2b32b75ce6559c4197d42b063cf065b9e52013220fc22 -size 1168110 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Sem nervcellsfysiologi HT24.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Sem nervcellsfysiologi HT24.md deleted file mode 100644 index 4c22f2d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Sem nervcellsfysiologi HT24.md +++ /dev/null @@ -1,55 +0,0 @@ -# Sem nervcellsfysiologi.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Seminarium – nervcellsfysiologi - -1. Vid anoxi (utan syrgas) upphör den aktiva transporten av joner. -a) Vad händer med vilomembranpotentialen, kortsiktigt (sek) och långsiktigt (min)? -b) Samtidigt förändras intracellulär kloridjonkoncentration och cellvolym. På vilket -sätt, och varför? - -2. Tänk dig att extracellulärt natrium ersätts partiellt med en annan jon (som är -impermeabel i membranet) så att natriumets koncentration extracellulärt blir lika låg -som den intracellulära. a) kan man då fortfarande få en aktionspotential? b) Om så, -hur ser den ut? (Vad händer med jmv pot, membranpot, tröskel?) - -3. Fortledning av aktionspotentialen i ett axon kan blockeras på olika sätt. -a) t ex genom tryck på nerven. Mekanism(er) för denna blockad? -b) en demyeliniserande sjukdom, som multipel skleros, kan också ge ledningsblock, -varför? c) varför kommer detta ledningsblock (vid multipel skleros) lättare vid högre -temperatur (ex vid feber)? -Tänk på att jonkanaler vad gäller sin kinetik (dvs öppnings och stängningshastigheter) beter -sig som enzymer (t ex i temperaturkänslighet) - -4. Tänk dig att det finns en ligand-aktiverad jonkanal som släpper igenom natrium och -kalium i sådan proportion att reverseringspotentialen är -60 mV. Kommer öppning av -denna jonkanal vara exciterande, inhiberande, eller både och (beroende på -omständigheterna)? - -5. Vi tänker oss ett område i hjärnan (exv i synbarken) där glutamaterga presynaptiska -axon exciterar postsynaptiska glutmaterga neuron. Detta område innerveras också av -kolinerga axon från vilka den modulatoriska signalsubstansen acetylkolin kan frisättas. -Det frisatta acetylkolin kan dels minska frisättningssannolikheten i glutmatsynapserna -(via presynaptiska muskarinreceptorer) och dels öka den postsynaptiska excitabiliteten -hos de glutamaterga neuronen (via postsynaptiska muskarinreceptorer som ger -hämning av vissa spänningsstyrda och kalciumstyrda kaliumkanaler). -a) Vilken funktionell effekt kan en sådan kolinerg aktivering ha på överföringen av -nervcellsaktivitet i detta område (nätverk av nervceller) av hjärnan? -b) Vilken effekt kan den kolinerga aktiveringen ha på möjligheten att initiera -långtidsplasticitet i de glutamaterga synapserna? - -6. Diskutera faktorer som påverkar kontraktionsstyrkan i skelettmuskler. - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Sem nervcellsfysiologi HT24.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Sem nervcellsfysiologi HT24.pdf deleted file mode 100644 index 632974b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/Sem nervcellsfysiologi HT24.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:aef2ec5782c2ba4993eaf082892e7ea0d939aed2faa8be42465490f5f94b25df -size 88459 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.pptx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.pptx deleted file mode 100644 index 6ca9bf2..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.pptx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:a09bb6410a7a1cb6cdff9bdb25078154995919e987b6879b207a38c281b85dc1 -size 2825078 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.md deleted file mode 100644 index 8e38953..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.md +++ /dev/null @@ -1,1473 +0,0 @@ -# Video - Block 1 - Nervcellsfysiologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 0:00 -- Segments: 732 - ---- - -**[0:00 - 0:06]** Hej, välkomna. - -**[0:06 - 0:17]** Jag heter Agneta Ekman och jag är farmakolog, det vill säga att jag sysslar med läkemedel och hur de fungerar läkemedelsnära. - -**[0:18 - 0:23]** Idag ska vi ha en liten föreläsning om receptorer - -**[0:24 - 0:27]** för att få en bra grund inför fysiologin. - -**[0:30 - 0:38]** Och vi ska lägga upp det som så att vi ska prata om interaktionen mellan receptorer och legander. - -**[0:38 - 0:46]** Vi ska nämna några ord om just farmakologi och vi ska prata om agonister och antagonister - -**[0:46 - 0:52]** som är två viktiga begrepp när det gäller receptor-begreppet. - -**[0:52 - 0:55]** Välkomna, då börjar vi. - -**[1:00 - 1:06]** så är ju receptorer mottagarstrukturer som tar emot signaler som förmedlas - -**[1:06 - 1:09]** när olika substanser binder till dem. - -**[1:09 - 1:16]** Och de här receptorerna är uppbyggda av proteiner, ett eller flera proteiner, sammanfogade. - -**[1:17 - 1:21]** De här substanserna som binder till - -**[1:22 - 1:25]** receptorerna kallas med ett gemensamt namn: - -**[1:25 - 1:26]** Ligander. - -**[1:27 - 1:29]** Ligander kan vara en lång rad olika - -**[1:30 - 1:31]** typer av ämnen. - -**[1:31 - 1:38]** Dels kan det vara substanser som kroppen producerar själv, det vill säga endogena substanser. - -**[1:38 - 1:43]** Och det kan vara peptider, det kan vara aminer, det kan vara - -**[1:44 - 1:47]** olika större molekyler som är hormoner. - -**[1:48 - 1:49]** Många olika typer finns. - -**[1:49 - 1:55]** Det kan också vara att de här liganderna är läkemedel som vi använder för att behandla - -**[1:55 - 1:56]** sjukdomar. - -**[1:57 - 1:59]** Narkotika finns det en del som verkar via receptorer - -**[2:00 - 2:04]** och gemensamt namn, således ligander. - -**[2:05 - 2:09]** Och de här liganderna kallas också först - -**[2:09 - 2:09]** messingers. - -**[2:10 - 2:14]** Till skillnad från second messingers, som ni kanske har hört talas om, - -**[2:14 - 2:16]** det vill säga de molekyler som - -**[2:16 - 2:18]** sköter om olika skeenden inne i cellen. - -**[2:18 - 2:20]** Så att den information - -**[2:20 - 2:22]** som cellen mottar - -**[2:23 - 2:27]** först är då en ligand som binder till en receptor. - -**[2:27 - 2:29]** Och så skickar in signal in - -**[2:30 - 2:32]** i cellen så att till exempel - -**[2:32 - 2:35]** cyklistalp kan syntetiseras som - -**[2:35 - 2:37]** en second messendure. - -**[2:38 - 2:39]** I stort kan man dela upp - -**[2:39 - 2:41]** receptorerna i två grupper - -**[2:41 - 2:44]** utifrån var de är belägna i cellen. - -**[2:44 - 2:46]** Då är det cellmembranbundna receptorer - -**[2:46 - 2:49]** och de intra-cerelära - -**[2:49 - 2:50]** receptorerna. - -**[2:52 - 2:55]** Och också om man ska ha i åtanke - -**[2:55 - 2:57]** även om vi talar nu om skilda - -**[2:57 - 2:59]** receptorsystem - -**[3:00 - 3:02]** kan receptorer interagera - -**[3:02 - 3:04]** ganska mycket syns emellan. - -**[3:04 - 3:05]** Dels kan - -**[3:05 - 3:09]** receptorer av samma sort interagera med varandra när de blir aktiverade, - -**[3:09 - 3:10]** men även - -**[3:11 - 3:12]** olika typer av - -**[3:12 - 3:14]** ligander - -**[3:14 - 3:15]** eller av - -**[3:15 - 3:17]** receptorer som bilder olika typer av ligander - -**[3:17 - 3:19]** kan interagera - -**[3:19 - 3:20]** genom att till exempel - -**[3:20 - 3:22]** slå sig samman. - -**[3:23 - 3:27]** Och också tänka på att när vi pratar om effekter - -**[3:27 - 3:29]** receptoraktivering, - -**[3:30 - 3:38]** så att en cell kan ha tusentals receptorer, både på cellytan och inne i - -**[3:38 - 3:40]** cytoplasman. - -**[3:41 - 3:44]** Och vad som händer inne i cellen det är ju - -**[3:44 - 3:45]** ett sammantaget - -**[3:46 - 3:49]** svar från alla de här receptorerna de skickar in - -**[3:49 - 3:53]** signaler. Men vi förenklar det lite och - -**[3:54 - 3:58]** tittar lite mer på system för system och - -**[3:58 - 3:59]** inte diskuterar så mycket interaktioner. - -**[4:00 - 4:06]** Här ser ni exempel på de här cellmembranbundna - -**[4:06 - 4:10]** receptorerna och det hör man på namnet och det finns faktiskt - -**[4:10 - 4:13]** tre familjer men jag var med två här för att - -**[4:13 - 4:16]** visa lite hur de fungerar. - -**[4:16 - 4:20]** Cellmembranbundna receptorer sitter förankrade i ett - -**[4:20 - 4:23]** cellmembran och de är ofta rörliga med en viss - -**[4:23 - 4:26]** omsättning av receptorer. - -**[4:27 - 4:29]** Och den här typen av receptorer - -**[4:30 - 4:36]** har ett bindningsställe, liggandbindande domän, på utsidan av cellen. - -**[4:38 - 4:40]** I det här bindningsstället - -**[4:40 - 4:44]** så binder då en substans som ligand. - -**[4:45 - 4:47]** Och när det gör det - -**[4:47 - 4:51]** så knycker den till receptorn här så att den blir aktiverad. - -**[4:51 - 4:54]** Och när den aktiverade receptorn - -**[4:54 - 4:55]** blir det - -**[4:55 - 4:57]** så kan den i sin tur - -**[4:57 - 4:59]** aktivera i det här fallet när vi - -**[5:00 - 5:03]** tittar på en G-proteinkopplad receptor - -**[5:03 - 5:06]** aktivera ett G-protein som sedan i sin tur - -**[5:07 - 5:10]** kan aktivera andra strukturer i cellen - -**[5:11 - 5:13]** och få en förstärkning av den signal - -**[5:14 - 5:15]** som kommer in här. - -**[5:15 - 5:17]** Det kallas en metabotrof-receptor, - -**[5:18 - 5:20]** de här G-proteinkopplade receptorerna - -**[5:20 - 5:25]** för att de just har att göra med metabolismen inne i cellen. - -**[5:26 - 5:29]** Till höger här har vi också en cellmembranbunden receptor - -**[5:30 - 5:33]** men en jono-trof-receptor. - -**[5:33 - 5:36]** Jono-trof betyder att den har att göra med - -**[5:37 - 5:40]** in och utflöde av joner - -**[5:40 - 5:44]** i den jonkanal som finns inne i receptorn. - -**[5:44 - 5:47]** Den här strukturen är alltså både jonkanal - -**[5:47 - 5:50]** och receptor för samma gång. - -**[5:50 - 5:51]** Just denna är - -**[5:52 - 5:56]** en jonkanalkopplad receptor - -**[5:56 - 5:59]** är en GABA-receptor. Det finns två olika typer av - -**[6:00 - 6:03]** gavarecetter och det här är den som heter gava A. - -**[6:04 - 6:07]** Och den binder två gava-molekyler - -**[6:07 - 6:09]** som behövs för att jonkanalen ska öppnas. - -**[6:10 - 6:15]** När den öppnas strömmar kloridjoner in i cellen - -**[6:16 - 6:20]** och hyperpolariserar cellen så den blir svårare. - -**[6:20 - 6:23]** Det krävs ett större stimuli - -**[6:23 - 6:27]** för att depolarisera cellen, det vill säga aktivera den. - -**[6:28 - 6:29]** Så detta gavar är en - -**[6:30 - 6:32]** hämmande transmittor. - -**[6:34 - 6:37]** Det är vad man kan säga. Och så finns det ytterligare bindningställe här - -**[6:37 - 6:39]** för en läkemedelsgrupp. - -**[6:40 - 6:41]** Det tar vi inte upp nu. - -**[6:41 - 6:43]** Det finns ytterligare en familj - -**[6:43 - 6:47]** en tyrosinkinanskopplad cellmembranbunden receptor - -**[6:47 - 6:50]** som insulin, bland annat binder till den typen. - -**[6:50 - 6:53]** Men det hoppar vi överens om länge. - -**[6:53 - 6:55]** Gemensamt cellmembranbundna receptorer - -**[6:56 - 6:59]** Liganden stannar på utsidan av - -**[7:00 - 7:04]** cellen när den aktiverar cellmembranbundna receptorer. - -**[7:05 - 7:08]** Och det induceras en konformationsändring - -**[7:08 - 7:09]** i de här - -**[7:10 - 7:11]** proteinen - -**[7:11 - 7:15]** som leder till att det ena fallet att man aktiverar andra - -**[7:15 - 7:17]** proteiner i det andra fallet - -**[7:17 - 7:19]** att en jonkanal öppnas. - -**[7:23 - 7:26]** Till skillnad då när det gäller de intraselulära - -**[7:26 - 7:27]** receptorerna - -**[7:27 - 7:29]** då måste liganden, hormonet - -**[7:30 - 7:32]** i det här fallet tas upp - -**[7:32 - 7:35]** av celler över cellmembranet. - -**[7:35 - 7:38]** Inne i cytoplasman här finns det - -**[7:38 - 7:41]** receptorer som när de blir aktiverade - -**[7:41 - 7:44]** så slår de ihop sig till en dimer - -**[7:44 - 7:45]** den här dmeren - -**[7:46 - 7:48]** tas upp av cellkärnan. - -**[7:49 - 7:51]** Cellkärnan har vi DNA - -**[7:52 - 7:53]** och på DNA har vi - -**[7:53 - 7:57]** i anslutning till olika gener, promotor regioner - -**[7:57 - 7:59]** och då fungerar det här aktiverat - -**[8:00 - 8:04]** komplexet som en transkriptionsfaktor. - -**[8:04 - 8:08]** Och påverkar då proteinsyntesen. - -**[8:11 - 8:15]** Det här är då ett lite trögare system, det tar längre tid - -**[8:16 - 8:20]** för den här leganden innan den får effekt på proteinsyntesen. - -**[8:20 - 8:26]** Och vi har också då att vi kan även få längre kvarstående effekter. - -**[8:27 - 8:29]** Så stora skillnader mellan cellmembranbundna - -**[8:30 - 8:32]** och intracellulära receptorer - -**[8:32 - 8:36]** är att de befinns på olika ställen i cellen förstås. - -**[8:36 - 8:39]** En annan viktig skillnad är att i det ena fallet - -**[8:39 - 8:41]** tas ligander upp - -**[8:42 - 8:43]** av cellen som här. - -**[8:43 - 8:48]** Och i det andra fallet för cellmembranbundna receptorer så stannar ligander på utsidan. - -**[8:48 - 8:53]** Det här är mer långsamma receptorer jämfört med de cellmembranbundna. - -**[8:53 - 8:56]** Och det är också olika ämnen som binder till receptorer - -**[8:57 - 8:58]** inom de här två olika grupperna. - -**[9:00 - 9:02]** Också olika effekter. - -**[9:03 - 9:05]** Så det är de två grupperna av receptorer - -**[9:06 - 9:09]** cellmembranbundna och interacellulära receptorer. - -**[9:12 - 9:14]** Vad kan vi mer säga? Jo, vi har redan sagt - -**[9:14 - 9:22]** att när receptorn blir aktiverad av en sån här stimulerande eller aktiverande elegans - -**[9:22 - 9:24]** man använder bägge de här orden för att skriva ut bägge här - -**[9:25 - 9:29]** så får man en konformationsändring i proteinet i parasitullen. - -**[9:30 - 9:32]** Ett litet annat utseende - -**[9:32 - 9:36]** och som då kan aktivera olika signalskedjor eller - -**[9:36 - 9:42]** påverka andra typer av strukturer som till exempel spänningskänsliga jonkanaler. - -**[9:42 - 9:43]** Det kommer en bild på det. - -**[9:44 - 9:45]** Hur - -**[9:45 - 9:48]** en receptord kan påverka en jonkanal. - -**[9:50 - 9:52]** Och de här interaktionerna är väldigt - -**[9:52 - 9:55]** kortvariga. De är väldigt snabba impulser. - -**[9:56 - 9:57]** En ligand binder. - -**[9:58 - 9:59]** Det sker en konformationsändring. - -**[10:00 - 10:03]** Det skickas in ett svar i cellen och sen återtar - -**[10:03 - 10:06]** receptorn sin ursprungliga - -**[10:06 - 10:09]** formation och liganden släpper och allt detta - -**[10:09 - 10:11]** kan ske på några millisekunder. - -**[10:12 - 10:14]** Och det betyder att den här bindningen - -**[10:14 - 10:15]** är reversibel. - -**[10:16 - 10:17]** Det är inte så att det blir en permanent - -**[10:17 - 10:20]** inbindning av liganden, utan liganden - -**[10:20 - 10:22]** binder och släpper, binder och släpper. - -**[10:22 - 10:23]** Och har man en större - -**[10:24 - 10:25]** receptorkopulation - -**[10:26 - 10:29]** med många ligander i närheten så är det att - -**[10:30 - 10:34]** det är inte så att liganderna binder och sliter öronen en längre tid, - -**[10:34 - 10:39]** även om receptorpopulationen är aktiverad under en längre tid. - -**[10:39 - 10:42]** Utan det är olika ligander som är bundna till receptorerna - -**[10:42 - 10:47]** just vid olika ögonblick, för man kan mer se det som de studsar i receptorerna. - -**[10:47 - 10:49]** Reversibla bindningar. - -**[10:49 - 10:56]** Det finns också irreversibla ligander med de används mest vid experimentella försök - -**[10:56 - 10:59]** när man vill inaktivera receptorer. - -**[11:00 - 11:09]** Och den här bindningen mellan receptor och ligand kan liknas med en nyckel och ett nyckelhål. - -**[11:09 - 11:16]** Giganden är nyckeln som kommer med någon typ av information och som passar precis i det här nyckelhålet och kan - -**[11:16 - 11:19]** vrida om och låsa upp recepten. - -**[11:19 - 11:22]** Keelop säger man på engelska. - -**[11:23 - 11:29]** Här ser vi lite för att försöka förklara det här med de här kemiska bindningarna till höger här - -**[11:30 - 11:33]** har vi ett receptorprotein avbildat. - -**[11:33 - 11:37]** I det här proteinet som är uppbyggt av - -**[11:37 - 11:41]** aminosyrorester, så är det en ficka någonstans - -**[11:41 - 11:42]** där det finns - -**[11:43 - 11:46]** en fordring av olika minosyrorester - -**[11:47 - 11:50]** som utgör grunden för att kemiska bindningar - -**[11:51 - 11:53]** ska kunna bildas. - -**[11:53 - 11:56]** Och är det så att vi har en kemisk struktur - -**[11:56 - 11:59]** som har möjlighet att bilda olika bindningar - -**[12:00 - 12:03]** det kan vara jonvätebindningar, det kan vara lipofila bindningar, - -**[12:04 - 12:05]** det kan vara fandervalsbindningar, - -**[12:06 - 12:08]** och så vidare en lång rad mindre bindningar. - -**[12:09 - 12:12]** Om den här bindningarna kan uppstå - -**[12:12 - 12:14]** så finns det någon möjlighet att - -**[12:14 - 12:16]** under en kort - -**[12:16 - 12:17]** ögonblick att den här - -**[12:17 - 12:20]** ligandern kan studsa ner i det här bindningsstället - -**[12:20 - 12:22]** och trycka till receptorn. - -**[12:26 - 12:28]** Och det är så att när det här sker - -**[12:30 - 12:34]** så är det så att det kan vara olika egenskaper i det här bindningsstället - -**[12:34 - 12:38]** som dels står för att det finns uppstår en bindningsstyrka - -**[12:39 - 12:42]** och dels också att det finns en möjlighet - -**[12:42 - 12:45]** att ge den här konformationsändringen. - -**[12:45 - 12:47]** Så det är en hel vetenskap det här med hur - -**[12:47 - 12:49]** ligander interagerar - -**[12:50 - 12:52]** med bindningsställen. - -**[12:53 - 12:57]** Och här ser ni också det som jag nämnde tidigare att här har vi då - -**[12:58 - 12:59]** det finns en attraktions - -**[13:00 - 13:04]** kraft mellan bindningsstället och den här kemiska substansen. - -**[13:04 - 13:07]** Så när den kommer i närheten av receptorn - -**[13:07 - 13:10]** så sugs den in i det här bindningsstället, - -**[13:10 - 13:12]** ger en konformationsändring - -**[13:13 - 13:17]** som leder till att det här G-proteinet dissocierar, - -**[13:17 - 13:22]** den här alfadelen i sin tur kan påverka en annan struktur, - -**[13:22 - 13:24]** den här spänningskänsliga - -**[13:24 - 13:26]** jonkanalen. - -**[13:26 - 13:29]** Och sedan återgår de här G-proteinet - -**[13:30 - 13:31]** slår ihop sig igen, - -**[13:32 - 13:35]** sätter sig på receptorn och den här liganden - -**[13:35 - 13:39]** sticker iväg igen och den här receptorn är på nytt - -**[13:40 - 13:43]** beredd att bli aktiverad. - -**[13:46 - 13:53]** Receptorer är som ni säkert har förstått viktiga för mycket av det som händer i kroppen. - -**[13:53 - 13:55]** Några exempel: - -**[13:55 - 13:57]** Neurotranspektion. - -**[13:57 - 13:59]** När vi har elektriska impulser, - -**[14:00 - 14:06]** som fortleds i ett neuron. Här har vi en aktionspotential som har utlösts - -**[14:06 - 14:09]** och går i den här riktningen i neuronet. - -**[14:09 - 14:13]** Kommer fram till nervslutet, den här nervändan. - -**[14:14 - 14:20]** Då har vi en elektrisk signal som ska kopplas om till ett postcynaptiskt neuron, - -**[14:20 - 14:22]** en mottagarcell. - -**[14:23 - 14:29]** Och den kemiska signalen kan inte hoppa över den här synapsen. Det är ett vätskefyllt hålrum här emellan. - -**[14:30 - 14:36]** utan då omvandlas den elektriska signalen till en kemisk signal - -**[14:36 - 14:38]** genom att - -**[14:39 - 14:46]** genom att spänningskänsliga jonkanaler bland annat öppnas här och - -**[14:46 - 14:47]** frisätter - -**[14:48 - 14:49]** transmitton - -**[14:49 - 14:54]** så att den kan verka på post-synaptiska receptorer - -**[14:54 - 14:59]** och på så sätt utlösa en ny depolarisering och skicka vidare en ny - -**[15:00 - 15:01]** elektrisk impuls. - -**[15:01 - 15:08]** Den elektriska impulsen omsätts till en kemisk och som sedan leder till en ny elektrisk impuls. - -**[15:09 - 15:11]** Vi har också sådana här synapser - -**[15:11 - 15:13]** i motorändplattan. - -**[15:13 - 15:18]** När det kommer neuron med acetylkolin som prissätts och via olika mekanismer - -**[15:18 - 15:21]** leder det till en prissättning av acetylkolin. - -**[15:21 - 15:23]** Och ytterligare skeenden - -**[15:24 - 15:27]** så senare så har vi en kontraktion via en muskel. - -**[15:30 - 15:36]** Ett annat system är de hormonella systemen där vi har en endokrin körtel - -**[15:36 - 15:39]** som syntetiserar och frisätter ett hormon. - -**[15:40 - 15:43]** Hormonet frisätts - -**[15:44 - 15:48]** med hjälp av blodbanan kan det ta sig fram till ett målorgan - -**[15:49 - 15:50]** där det finns receptorer - -**[15:51 - 15:56]** för den frisatta substansen och kan där utöva en verkan. - -**[15:56 - 15:59]** Här har vi till exempel hypofysen som frisätter en rad - -**[16:00 - 16:05]** har olika hormoner som kilar vidare till olika ställen i kroppen. - -**[16:06 - 16:09]** Ofta är det så att det inte är någon riktad - -**[16:10 - 16:15]** färg för olika hormoner, utan de sprider sig men agerar - -**[16:15 - 16:17]** där det finns receptorer. - -**[16:18 - 16:22]** En krånglig bild som ni absolut inte behöver lära er är bara att - -**[16:22 - 16:24]** illustrera - -**[16:24 - 16:29]** immunsystemet. När det aktiveras så är det en rad olika receptorer inblandade - -**[16:30 - 16:35]** många hatt tolv like-receptorer med olika nummer, bland annat, som är inblandade i detta. - -**[16:35 - 16:38]** Och det behövs då för att aktivera - -**[16:38 - 16:40]** olika signalkedjor. - -**[16:42 - 16:47]** Så det var lite inledning här. Och bara några korta ord om farmakologi. - -**[16:47 - 16:49]** För att receptorer är, - -**[16:50 - 16:55]** förutom då att de förstås är nödvändiga för kroppens funktioner, så är det viktiga måltavlor - -**[16:55 - 16:58]** vid läkemedelsbehandling. - -**[16:58 - 16:59]** Att vi har många - -**[17:00 - 17:03]** stora och viktiga läkemedelsgrupper som verkar - -**[17:03 - 17:05]** genom att interagera med - -**[17:05 - 17:06]** receptorer. - -**[17:07 - 17:12]** Jag har bara listat några områden här med till exempel hypotroni som är högt blodtryck, - -**[17:13 - 17:14]** diabetes, - -**[17:14 - 17:17]** psykiatriska sjukdomar, smärta och så vidare. - -**[17:17 - 17:21]** Det finns massor med allergier och astma - -**[17:21 - 17:22]** och så vidare. - -**[17:22 - 17:26]** Många, många läkemedelsgrupper som verkar via receptorer. - -**[17:28 - 17:29]** Och de läkemedel vi har - -**[17:30 - 17:34]** vad de då gör, det är i princip två saker. Antingen ökar de på - -**[17:35 - 17:36]** stimulering - -**[17:37 - 17:41]** i olika receptorsystem eller så hämmar de. - -**[17:42 - 17:47]** Transmissionen eller aktiviteten i olika system. - -**[17:47 - 17:51]** Vi kommer lite mer till det. Det finns alltså olika typer av läkemedel som - -**[17:52 - 17:54]** påverkar de här systemen lite olika. - -**[17:57 - 17:59]** Termin fyra kommer ni att ha undervisning, - -**[18:00 - 18:06]** bevisning i basal farmakologi och det kommer sedan följas upp under resten av programmet - -**[18:06 - 18:07]** under de kliniska kurserna - -**[18:07 - 18:11]** med klinisk farmakologi som handlar om hur man behandlar patienterna - -**[18:12 - 18:15]** med de här läkemedlen och andra läkemedel förstås. - -**[18:18 - 18:21]** Två begrepp som är viktiga att känna till. - -**[18:21 - 18:23]** Det ena äragonister. - -**[18:24 - 18:25]** Ochagonister, - -**[18:26 - 18:28]** det är ligander - -**[18:28 - 18:29]** som då ser - -**[18:30 - 18:33]** stimulerar eller aktiverar receptorer. De har en förmåga att - -**[18:33 - 18:37]** ge den här konformationsändringen i - -**[18:38 - 18:40]** receptorn så att någon - -**[18:40 - 18:42]** typ av svar induceras. - -**[18:44 - 18:46]** Och när man tänker på kroppens - -**[18:46 - 18:51]** ämnen som verkar på receptorer så är de - -**[18:52 - 18:52]** agonister. - -**[18:52 - 18:55]** Vare sig vi tänker på kortisol, eller om vi tänker på - -**[18:55 - 18:59]** histamin, eller testosteron, eller gava, - -**[19:00 - 19:03]** dopamin eller acetylkolin, vad vi än tänker på - -**[19:03 - 19:04]** så är de - -**[19:05 - 19:08]** agonister som verkar på receptorerna. - -**[19:08 - 19:11]** Och näragonister verkar på - -**[19:11 - 19:13]** receptorer så uppkommer - -**[19:14 - 19:15]** ett fysiologiskt svar. - -**[19:15 - 19:16]** Det händer någonting - -**[19:17 - 19:18]** när de blir aktiverade. - -**[19:20 - 19:24]** Och namnen för de receptorer vi har i kroppen är - -**[19:24 - 19:27]** nästan allihopa, inte riktigt, men de är namngivna - -**[19:28 - 19:29]** efter denagonist som - -**[19:29 - 19:35]** binder till receptorn ganska givet, att en dopamin - -**[19:35 - 19:40]** binder till en dopaminagonist, att serotonin binder till en serotonärg, - -**[19:40 - 19:42]** receptorn och så vidare. - -**[19:43 - 19:45]** Inte alltid, men nästan alltid. - -**[19:47 - 19:51]** Vad som kan vara bra att tänka på i det här läget, det är att - -**[19:51 - 19:55]** även om vi säger hela tiden nu attagonister aktiverar - -**[19:56 - 19:59]** en receptor, det är någon positiv - -**[19:59 - 20:03]** riktning, så kan det vara så att cellen blir hämmad. - -**[20:03 - 20:06]** Den kan bli hyperpolariserad, det vill säga det blir - -**[20:06 - 20:09]** svårare att aktivera den. - -**[20:09 - 20:13]** Så att även om receptorn blir aktiverad så kan det leda till - -**[20:13 - 20:16]** med hjälp av olika intresseller lära system - -**[20:16 - 20:19]** att cellen blir hämmad. - -**[20:21 - 20:25]** Och också det här att en viss receptor - -**[20:25 - 20:29]** kan sitta i många olika organ - -**[20:29 - 20:35]** och påverka celler på sådant sätt att vi får olika effekter. - -**[20:36 - 20:41]** Detta är ett bekymmer inom till exempel farmakologin i det att vi kan få biverkningar. - -**[20:42 - 20:49]** Om vi har tänkt ut ett läkemedel som ska verka på en viss plats för att lindra vissa typer av symtom, - -**[20:49 - 20:52]** finns då den här sektorn på andra ställen i kroppen - -**[20:52 - 20:55]** så blir de också aktiverade och - -**[20:55 - 20:58]** biverkningar kan uppstå. - -**[20:59 - 21:04]** Vilket gör att vi hellre hade velat ha - -**[21:05 - 21:07]** mer målstyrda läkemedel, men det - -**[21:08 - 21:09]** kommer kanske längre fram. - -**[21:09 - 21:11]** Det kommer mer och mer inom till exempel - -**[21:11 - 21:15]** cytostatika, - -**[21:15 - 21:19]** läkemedel i cancer, vid tumörsjukdomar, att de blir mer målinriktade. - -**[21:19 - 21:21]** Vi hjälper olika - -**[21:21 - 21:22]** medel. - -**[21:23 - 21:25]** Det är lite bekymmer inom farmakologin - -**[21:25 - 21:29]** att receptorerna kan finnas på olika nivåer i kronorna. - -**[21:29 - 21:37]** Det kan också vara bra att känna till att det finns olika subtyper av receptorer, - -**[21:37 - 21:43]** till exempel serotonin kan binda till 15 olika receptorer. - -**[21:43 - 21:48]** Och där finns det också när de binder så många olika receptorer att de kan binda - -**[21:48 - 21:51]** till receptorer i olika familjer. - -**[21:55 - 21:58]** Det är bra att känna till att så kan det vara. - -**[21:59 - 22:05]** Ge står på lite olika sätt, de kan vara numrerade eller kan det vara A och B och sådant där C. - -**[22:09 - 22:14]** Alkonisterna binder till receptorn, ger en konformationsändring och ger någon typ - -**[22:14 - 22:15]** av svar. - -**[22:16 - 22:21]** Men det här svaret kan påverkas för att det finns på många receptorer ytterligare bindningsställen - -**[22:21 - 22:28]** där andra substanser och andra joner kan binda till receptorn och påverka de här. - -**[22:29 - 22:35]** Och för att krångla till det ytterligare så finns det receptorer som både är spänningskänsliga, - -**[22:35 - 22:40]** det vill säga att de regleras när spänningen över membranet förändras. - -**[22:41 - 22:44]** Både spänningskänsliga och dessutom - -**[22:44 - 22:46]** ligandkontrollerade. - -**[22:46 - 22:49]** Och att det är olika - -**[22:49 - 22:54]** saker som måste ske för att receptorn ska bli aktiverad. - -**[22:54 - 22:59]** Här har vi just en sådan receptor och det är en NMDA-recept - -**[22:59 - 23:05]** Dess huvudtransmittor är glutamat - -**[23:05 - 23:07]** som är en exitatorisk - -**[23:08 - 23:11]** transmittor. Den här aktiverar cellen. - -**[23:11 - 23:14]** Den har också en annanagonist - -**[23:14 - 23:18]** som också har möjlighet att binda till den här receptorn - -**[23:18 - 23:19]** och det är glycyn. - -**[23:19 - 23:22]** Och ni ser att det här är en receptor - -**[23:22 - 23:26]** som är uppbyggd av flera olika protein. - -**[23:26 - 23:29]** Det är en jonkanalkopplad receptor. - -**[23:29 - 23:32]** Det finns en jonkanal som öppnas vid aktivering. - -**[23:32 - 23:34]** Men den här aktiveringen - -**[23:34 - 23:39]** kan vara ske när det sker en samtidig depolarisering så att - -**[23:39 - 23:43]** inhibitoriska joner kan släppa - -**[23:43 - 23:44]** från den här - -**[23:45 - 23:48]** receptorn för att det ska kunna ske en aktivering. - -**[23:48 - 23:53]** Och då är det andra joner som kalcium och natrium här som kan strömma in i cellen - -**[23:53 - 23:56]** samtidigt som kalium strömmar ut ur cellen. - -**[23:57 - 23:59]** Det finns alkohol på - -**[23:59 - 24:03]** påverkar den här receptorn också och vi har också här ketamin. - -**[24:03 - 24:05]** Det finns ett särskilt bindningsställe - -**[24:06 - 24:11]** för en narkosmedel som heter ketamin som binder till den här receptorn. - -**[24:11 - 24:16]** Det är ett läkemedel som kan missbrukas och det är också ett läkemedel som man har kommit på - -**[24:16 - 24:17]** har antidepressiv effekt. - -**[24:17 - 24:19]** Så det finns numera - -**[24:19 - 24:20]** läkemedel - -**[24:20 - 24:22]** ketamin som man kan - -**[24:22 - 24:24]** använda vid depression. - -**[24:25 - 24:29]** Så det är mycket runt den här receptorn. Annars finns det mycket - -**[24:29 - 24:31]** i centrala nervsystemet och det har med minne - -**[24:32 - 24:33]** och inlärning att göra. - -**[24:34 - 24:36]** Det belyser lite hur en receptor - -**[24:36 - 24:39]** kan påverkas av väldigt många olika faktorer. - -**[24:42 - 24:43]** Att det är lite komplicerat. - -**[24:44 - 24:48]** Men det var en NBA-receptor och den heter så för att det finns en - -**[24:48 - 24:51]** substans som binder specifikt i den här glutamatreceptorn. - -**[24:52 - 24:55]** Det finns en annan typ av glutamatrecept som - -**[24:55 - 24:56]** det inte binder till. - -**[24:56 - 24:59]** Så det är lite gamla historiska namn. - -**[25:00 - 25:06]** som man använder när man inte hade bättre sätt att skilja receptorer åt. - -**[25:07 - 25:09]** Så det var en NMDA-receptorn. - -**[25:10 - 25:12]** När vi pratar omagonister - -**[25:12 - 25:16]** så pratar vi gärna om dosresponskurvor. - -**[25:17 - 25:19]** Dosresponskurvor är ett sätt - -**[25:19 - 25:25]** att åskådliggöra relationen mellan dos och effekt. - -**[25:26 - 25:27]** Då är det inte... - -**[25:29 - 25:32]** väljer man just en särskild effekt. - -**[25:32 - 25:34]** En receptor kan förmedla många olika effekter. - -**[25:34 - 25:36]** Men här tittar man på en effekt. - -**[25:36 - 25:39]** Man tittar på storleken av effekten - -**[25:39 - 25:41]** i förhållande till - -**[25:41 - 25:43]** den mängd - -**[25:43 - 25:46]** agonist som har tillförts. - -**[25:47 - 25:50]** Och det är då en kurva. Man har en lång rad mätpunkter. - -**[25:51 - 25:54]** Och då kan man antingen relatera effekten till - -**[25:54 - 25:57]** den dos man har givit, till exempel en försöksperson, - -**[25:57 - 25:59]** eller den koncentrationen. - -**[25:59 - 26:01]** Som finns i blodet. - -**[26:02 - 26:06]** Jag tar upp det för att det beror på att man namnger - -**[26:06 - 26:12]** en parameter, lite olika, beroende på om man har givit en dos eller om man har gjort - -**[26:12 - 26:17]** en mätning av blodkoncentrationen av den här agonisten. - -**[26:18 - 26:21]** Och man kan använda, göra sådana här dosresponskurvor, - -**[26:21 - 26:24]** invitroförsök, försöksdjur och man kan göra på människa. - -**[26:25 - 26:28]** Det är dock inget som man använder och gör på patienter eller så. - -**[26:29 - 26:35]** När man studerar interaktion med en agonist och dess receptor och en särskild effekt. - -**[26:35 - 26:39]** Det kan vara för att man vill ta fram en dos som är lämplig att ge - -**[26:39 - 26:40]** till patienter. - -**[26:41 - 26:47]** När man tittar på de här dosresponskurvorna så ser man att de planar av. Jag ska strax visa en sak. - -**[26:47 - 26:54]** Man får inte mer effekt oavsett om man ger mer läkemedel. - -**[26:54 - 26:56]** Man har ett fysiologiskt tak. - -**[26:57 - 26:58]** Och det kan bero till exempel på att - -**[26:59 - 27:01]** vi har begränsningar i kroppen. - -**[27:01 - 27:04]** Vi har en maxpuls, - -**[27:04 - 27:09]** vi har när en muskulig kontraherar, kan den kontraheras mer. - -**[27:10 - 27:11]** Om den är maxkontraherad. - -**[27:11 - 27:17]** Vi har också att till exempel, om vi tittar på utsöndring av en second messenger, till exempel, - -**[27:17 - 27:20]** så kan inte cellens maskineri - -**[27:21 - 27:22]** jobba hårdare än vad den gör. - -**[27:23 - 27:24]** Därför har man det här maktsaker. - -**[27:24 - 27:26]** Men vad skulle komma till var att - -**[27:27 - 27:29]** när vi har det här maktsaker, - -**[27:29 - 27:34]** så kan det ändå vara så att det finns receptorer som inte är ockuperade. - -**[27:34 - 27:38]** Det behövs en mindre mängd aktiverade receptorer - -**[27:39 - 27:40]** vad som finns. - -**[27:40 - 27:43]** Det finns som ett inbyggt säkerhetssystem - -**[27:43 - 27:46]** i det här. Och ju fler receptorer, desto lättare är det - -**[27:46 - 27:49]** att fånga upp små signaler också. - -**[27:49 - 27:50]** Så att om man - -**[27:50 - 27:53]** som ett exempel tar insulin, - -**[27:54 - 27:59]** så har vi insulinreceptorer som aktiveras för att sänka - -**[27:59 - 28:04]** blodsockret genom att det tas upp i de här cellerna där insulinreceptorn finns. - -**[28:05 - 28:10]** Men där räcker det kanske med att 10-15 procent av insulinreceptorerna är aktiverade - -**[28:11 - 28:15]** för att vi ska få maxeffekt på blodsockerhalten. - -**[28:15 - 28:17]** Det finns alltså ett väldigt överskott. - -**[28:17 - 28:19]** Och då får vi ändå att det är ett fysiologiskt tak - -**[28:19 - 28:21]** om vi tittar på en dos responskurva. - -**[28:21 - 28:25]** Men alla receptorer är inte ockuperade. - -**[28:27 - 28:29]** Och att man får alltså inte mer svar än - -**[28:29 - 28:30]** en... - -**[28:30 - 28:33]** än det man får när man har - -**[28:33 - 28:36]** nått det här taket, även om man ökar - -**[28:36 - 28:39]** på mängden avagonister. - -**[28:40 - 28:43]** Här har vi en sån här dosresponskurva. - -**[28:46 - 28:50]** Iaxeln, respons, xaxeln, dos eller koncentration. - -**[28:51 - 28:55]** Och man tittar då på relationen här mellan respons och dos. - -**[28:56 - 28:58]** Vi vill gärna påpeka att tid - -**[28:58 - 28:59]** inte är mycket. - -**[28:59 - 29:00]** med här någonstans - -**[29:00 - 29:05]** att det är väldigt lätt hänt att man tänker att det här är någonting som sker med hastighet, - -**[29:05 - 29:10]** att det sker så och så snabbt och ibland sker det långsammare och ibland sker det mer snabbt. - -**[29:10 - 29:17]** Men tidigt inblandad här utan här är det bara respons och mängd läkemedel. - -**[29:17 - 29:24]** Att man har den här sigmoidala kurvan, S-formade kurvan beror på att man har logaritmera - -**[29:24 - 29:28]** i det här fallet dosen, att man drar ut här i början - -**[29:29 - 29:31]** doserna så att - -**[29:32 - 29:35]** man får en snyggare kurva. Annars blir det en väldigt - -**[29:36 - 29:38]** brant kurva för man får effekt - -**[29:39 - 29:40]** inom ett väldigt litet - -**[29:40 - 29:42]** dosområde. - -**[29:43 - 29:46]** Vi ska återkomma till de här strax. Jag ska prata lite mer bara först. - -**[29:50 - 29:50]** Just det, - -**[29:51 - 29:53]** agonistens respons - -**[29:53 - 29:56]** så pratar man om effekten av agonisten - -**[29:56 - 29:59]** är egentligen effektivitet, det kanske är bättre, - -**[29:59 - 30:01]** eller det engelska ordet, effekassit. - -**[30:01 - 30:04]** Och det har ingenting att göra med - -**[30:05 - 30:07]** vilken typ av effekt det är, - -**[30:08 - 30:09]** om det är en - -**[30:10 - 30:13]** tarm, perissatik eller om det är - -**[30:13 - 30:17]** hjärtfrekvens eller något, utan man pratar bara om - -**[30:17 - 30:22]** storleken på svaret när man tittar på de här dos-respons-kurvorna. - -**[30:23 - 30:26]** Grunden för att det sker - -**[30:26 - 30:28]** ett respons, det är ju att - -**[30:29 - 30:32]** liganden har bundit till receptorn. - -**[30:33 - 30:36]** Och det gör det ju med en viss bindningsstyrka. - -**[30:36 - 30:39]** Och ett annat ord för bindningsstyrka är - -**[30:39 - 30:40]** affinitet, - -**[30:40 - 30:42]** det vill säga bindningsstyrka. - -**[30:42 - 30:45]** Ochagonister kan ha olika affinitet - -**[30:45 - 30:46]** före sektorn. - -**[30:46 - 30:48]** Vissa binder väldigt starkt, - -**[30:49 - 30:51]** har en hög attraktionskraft mellan bindningsstället - -**[30:52 - 30:52]** och ligandern. - -**[30:53 - 30:56]** Och andra har en lite svagare attraktionskraft - -**[30:56 - 30:59]** mellan receptorn och - -**[30:59 - 31:17]** liganden. Så det är hur mycket av liganden som binds in - -**[31:17 - 31:21]** till receptorn beror på två saker. Affinitet mellan - -**[31:21 - 31:24]** ligande receptorn och koncentrationen - -**[31:24 - 31:27]** av aggonisten. - -**[31:27 - 31:29]** Och utifrån det - -**[31:29 - 31:31]** detta då så bildas en viss mängd komplex - -**[31:31 - 31:35]** och mängden komplex avgör effektens storlek. - -**[31:35 - 31:38]** Ju meragonist som sätts till - -**[31:39 - 31:42]** desto fleragonistreceptorkomplex bildas, - -**[31:43 - 31:44]** desto mer - -**[31:46 - 31:47]** större effekt - -**[31:47 - 31:50]** Och vid en hög affinitet mellan ligand och receptor - -**[31:51 - 31:53]** så binds fler receptorer - -**[31:53 - 31:56]** jämfört med en ligand med lägre affinitet. - -**[31:57 - 31:59]** Och med detta vill jag säga bara det här att - -**[31:59 - 32:00]** affinitet och koncentration - -**[32:01 - 32:06]** spelar roll för hur mycket av liganden som finns till receptorerna. - -**[32:08 - 32:11]** Här har vi lite uttryck, här har vi en sån här - -**[32:11 - 32:14]** dos-responskurva igen. - -**[32:14 - 32:16]** Här pratar vi om - -**[32:16 - 32:18]** maxeffekten, det är samma sak som - -**[32:19 - 32:20]** eMAX - -**[32:21 - 32:22]** och ett mått på effekassi. - -**[32:23 - 32:26]** Här har vi då en hundraprocentig effekassi, - -**[32:27 - 32:29]** eMAX 100 procent. - -**[32:29 - 32:37]** Och det finns ligander som inte riktigt ser ut så här, men det spar vi lite. - -**[32:37 - 32:41]** Utan så här ser en typisk dos-responskurva ut. - -**[32:41 - 32:49]** Och EMAX är ofta den endogena agonistens effekt, storleken på svaret. - -**[32:49 - 32:54]** Ur den här kurvan ser vi också att vi har en viss lutning i mitten av kurvan här. - -**[32:54 - 32:59]** Lutningen visar hur effekten ändras i förhållande till kurvan. - -**[32:59 - 33:01]** Koncentrationsökning av algonisten. - -**[33:01 - 33:05]** Just där har vi tittat på koncentration. - -**[33:05 - 33:11]** Och ju brantare den här kurvan är desto mer effekt får man vid - -**[33:11 - 33:14]** en dos eller koncentrationsökning. - -**[33:15 - 33:18]** Så det ger ett mått på det här hur - -**[33:19 - 33:21]** liganden ger svaret. - -**[33:22 - 33:25]** En annan parameter vi ser här är - -**[33:25 - 33:29]** potens som är ett mått på algonistens tillstånd - -**[33:29 - 33:30]** slagskraft. - -**[33:31 - 33:34]** Vilket dosområde vi har effekt. - -**[33:36 - 33:41]** Potens får man fram en siffra på om man tittar på var har agonisten - -**[33:41 - 33:43]** nått upp till halva maxeffekten. - -**[33:44 - 33:50]** Och då tittar man här vilken koncentration det rör sig om så får man en siffra på det. - -**[33:53 - 33:59]** I det här fallet är det EC50 eftersom det är koncentration. - -**[33:59 - 34:01]** Museet här återspeglar koncentration. - -**[34:02 - 34:05]** Ju lägre är det femte värde man har - -**[34:06 - 34:11]** desto högre potens och desto längre ligger kurvan åt vänster. - -**[34:12 - 34:19]** Och ju högre det här EC50-värdet är desto längre ligger kurvan till höger - -**[34:19 - 34:21]** och det är lägre potens. - -**[34:22 - 34:27]** Så det är viktigt att förstå skillnaden mellan potens och - -**[34:27 - 34:28]** effekassiv. - -**[34:29 - 34:31]** FXC har med maxeffekten att göra - -**[34:32 - 34:34]** potens har med tillslagskraften - -**[34:35 - 34:38]** och det blandas ihop ganska mycket men nu - -**[34:38 - 34:40]** har ni sett skillnaden också. - -**[34:40 - 34:44]** Här ser man också att vid väldigt låga doser så har man ingen effekt alls. - -**[34:44 - 34:46]** Det är bara ett fåtal receptorer - -**[34:46 - 34:51]** ockuperade och det räcker inte för att utlösa ett svar. - -**[34:53 - 34:57]** Här ser vi flera olika agonistkurvor inritade i samma diagram. - -**[34:59 - 35:05]** Och där ser man att A här har högre potens, den ligger längre åt vänster - -**[35:05 - 35:08]** och skulle vi titta på halva maxeffekten här någonstans - -**[35:08 - 35:10]** så ser vi att det blir ett lägre värde. - -**[35:10 - 35:12]** Om vi jämför till exempel med B - -**[35:13 - 35:15]** så blir det ett högre EC50-värde - -**[35:16 - 35:17]** och lägre potens för B - -**[35:18 - 35:20]** och allra sämst potens har C här. - -**[35:21 - 35:24]** Och de har alla samma effektacyler. - -**[35:29 - 35:32]** agonister som läkemedel och där är det då många läkemedel är - -**[35:32 - 35:35]** agonister och är framtagna för att specifikt - -**[35:35 - 35:37]** aktivera en särskild - -**[35:37 - 35:39]** receptor eller receptorer. - -**[35:39 - 35:41]** Det kan vara så att det är inbyggt i den kemiska - -**[35:41 - 35:44]** strukturen i en substans i piller - -**[35:44 - 35:46]** har förmåga att påverka flera - -**[35:46 - 35:48]** receptorer samtidigt. - -**[35:51 - 35:54]** Om man då har enagonist som läkemedel så ökar - -**[35:54 - 35:57]** det ju stimuleringen över en viss receptor - -**[35:57 - 35:58]** och population. - -**[35:59 - 36:00]** utnyttjar till exempel att vi har - -**[36:01 - 36:05]** beta-2-stimulerare heter det, en viss typ av läkemedel, - -**[36:05 - 36:10]** som aktiverar adrenergiga receptorer i bronkerna och ger en - -**[36:11 - 36:12]** relaxation - -**[36:12 - 36:16]** för att underlätta för en astmatiker. - -**[36:18 - 36:22]** Man kan också använda aggonister vid det som kallas substitutionsterapi, - -**[36:22 - 36:26]** till exempel om man är underfunktion av sköldkörteln. - -**[36:27 - 36:28]** Så kan man inta - -**[36:29 - 36:31]** läkemedel som fungerar som nagonister - -**[36:32 - 36:38]** och man får upp till normala nivåer. Det kan vara att man ersätter med ett kroppseget ämne. - -**[36:41 - 36:44]** Jag pratade om att vi vill ha selektiva - -**[36:46 - 36:52]** läkemedel och man kan titta på det här med selektivitet, att det är relativt - -**[36:52 - 36:55]** och beroende på koncentrationen. - -**[36:55 - 36:59]** Här har vi en substans, inget läkemedel, - -**[36:59 - 37:01]** som numera är avregistrerad i många år. - -**[37:02 - 37:07]** Där man ser att vid låga koncentrationer, här har vi - -**[37:07 - 37:11]** molar, så det är millimolar, mikro... - -**[37:12 - 37:15]** milli, mikro där och nano. - -**[37:16 - 37:19]** Molano är 10 upp till minus 10. - -**[37:20 - 37:21]** 9, förlåt, 9. - -**[37:21 - 37:24]** Och här ser vi att i det här drogsintervallet, - -**[37:24 - 37:27]** det här koncentrationsintervallet, - -**[37:27 - 37:29]** så är den här substansen - -**[37:29 - 37:33]** instansen yoghindin selektiv för α-2-receptorer. - -**[37:34 - 37:37]** Ökar man koncentrationen med en 10-potens - -**[37:37 - 37:38]** så påverkar den - -**[37:41 - 37:43]** agonisten, antagonisten, - -**[37:44 - 37:45]** en blockad här. - -**[37:45 - 37:48]** Ökar man med en 10-potens - -**[37:48 - 37:51]** så får man blockering - -**[37:51 - 37:55]** av även olika serotonära receptorer. - -**[37:55 - 37:58]** Febrothet är samma sak som serotonin, - -**[37:59 - 38:02]** kemiskt namn, 5 hydroxy, tryptamin. - -**[38:04 - 38:07]** Och på samma sätt, om man ökar ytterligare, - -**[38:07 - 38:09]** så går man på en annan allenärgreceptor, - -**[38:10 - 38:11]** alfa-1-receptorn, - -**[38:11 - 38:12]** och sedan ännu högre - -**[38:13 - 38:15]** hästdoser här, så påverkar man även - -**[38:15 - 38:16]** andra - -**[38:16 - 38:18]** typer av - -**[38:19 - 38:20]** strukturer. - -**[38:20 - 38:22]** Och detta lite belyser att - -**[38:22 - 38:25]** man till exempel inte ska överdosera - -**[38:25 - 38:27]** om man är ute efter att påverka just - -**[38:27 - 38:28]** en typ av receptor - -**[38:28 - 38:28]** för att - -**[38:29 - 38:32]** aktiviteten försvinner vid höga doser. - -**[38:34 - 38:38]** Och då närmar vi oss slutet. Nu är vi framme vid antagonister - -**[38:39 - 38:43]** som också är ligander och som också binder till receptorn, - -**[38:43 - 38:44]** men - -**[38:44 - 38:47]** har ingen egen effekt - -**[38:47 - 38:50]** och binder till receptorn och förhindrar - -**[38:51 - 38:52]** aktivering av - -**[38:52 - 38:53]** receptorn. - -**[38:55 - 38:59]** De här antagonisterna kan uppvisa en hög affinitet. - -**[38:59 - 39:03]** Men saknar förmåga att illustrera en konfirmationsändring - -**[39:03 - 39:08]** och kan inte då aktivera receptorn på samma sätt som en agonist. - -**[39:08 - 39:10]** Den har ingen egen effekt. - -**[39:11 - 39:14]** Och skulle man försöka rita det i ett sådant här donts responsdiagram - -**[39:14 - 39:18]** så blir det ingenting för att den ger ingen effekt alls. - -**[39:19 - 39:24]** Däremot så har vi många läkemedel som är antagonister - -**[39:24 - 39:26]** och kan då blockera - -**[39:27 - 39:29]** olika - -**[39:29 - 39:35]** receptorer, till exempel om vi har, - -**[39:35 - 39:36]** eller jag vet inte om de hade gjort det, det kommer här. - -**[39:37 - 39:40]** Om vi till exempel vill minska inflytandet - -**[39:40 - 39:41]** av en - -**[39:42 - 39:43]** endogen agonist - -**[39:44 - 39:45]** som prissätts - -**[39:45 - 39:47]** så kan vi ge en antagonist - -**[39:47 - 39:47]** och - -**[39:48 - 39:52]** då faktiskt sänker man potensen hos den häragonisten - -**[39:52 - 39:54]** genom att ge en antagonist. - -**[39:55 - 39:58]** Man kan också till exempel vid läkemedelsöverdosering - -**[39:59 - 40:01]** om en person har överdoserat - -**[40:01 - 40:04]** morfin, till exempel, som är en - -**[40:04 - 40:04]** agonist - -**[40:05 - 40:07]** på en opioidreceptor - -**[40:08 - 40:11]** och det finns risk att patienten avlider - -**[40:11 - 40:15]** då kan man ge en opioid-antagonist - -**[40:15 - 40:17]** som då blockerar de här receptorerna - -**[40:18 - 40:18]** som morfin - -**[40:18 - 40:20]** utövar sin verkan på - -**[40:20 - 40:23]** och därmed räddar livet på den här personen. - -**[40:24 - 40:25]** Så att även om - -**[40:26 - 40:29]** antagonister inte har någon som helst egen effekt - -**[40:30 - 40:36]** så kan de nog vara väldigt verksamma och bra att använda vid läkemedelsbehandling. - -**[40:38 - 40:40]** Och en avslutande bild för att bara - -**[40:40 - 40:44]** sammanfatta det här medagonist och antagonist, - -**[40:44 - 40:47]** att längst till vänster här har vi en - -**[40:48 - 40:49]** receptor. - -**[40:49 - 40:51]** Den är aktiverad av - -**[40:51 - 40:55]** endogenliga. Det här är en substans vi har i kroppen - -**[40:56 - 40:58]** som aktiverar receptorn och ger någon typ av - -**[40:59 - 40:59]** effekt. - -**[41:00 - 41:04]** Här har vi en substans som liknar lite den här och - -**[41:04 - 41:07]** har också förmågan att i samma bindningställe - -**[41:08 - 41:09]** binda, - -**[41:09 - 41:13]** precis som den egna substansen vi har i kroppen, - -**[41:13 - 41:16]** aktivera receptorn och ge en effekt. - -**[41:17 - 41:20]** Här står det faktiskt lite fel att det står att den häragonisten - -**[41:25 - 41:27]** har en liknande, - -**[41:27 - 41:29]** ett liknande utseende som - -**[41:29 - 41:30]** den endogena liganden. - -**[41:30 - 41:32]** Och det behöver den inte alls ha. - -**[41:33 - 41:36]** Just i det här läget med morfin som jag nämnde, - -**[41:36 - 41:37]** så i kroppen, - -**[41:37 - 41:40]** så de här opioidreceptorerna har vi - -**[41:40 - 41:44]** peptider som binder opiodreceptorer. - -**[41:44 - 41:47]** Men morfin har en helt annan struktur. - -**[41:47 - 41:50]** Det är en massa sexringar i ett kolskelett - -**[41:50 - 41:54]** som morfin - -**[41:54 - 41:56]** består av och liknar inte alls - -**[41:57 - 41:59]** de endogena substansernas - -**[41:59 - 42:00]** De kan ha helt olika utseende. - -**[42:01 - 42:06]** Men i vilket fall såagonisten binder till samma bindningställe här och ger precis samma effekt. - -**[42:07 - 42:08]** För att en antagonist - -**[42:08 - 42:14]** ska ha någon specifik verkan så är det ju att den ska binda också till exakt samma bindningställe - -**[42:14 - 42:17]** som den kroppsegnaagonisten, eller - -**[42:17 - 42:19]** om vi är ute efter att blockera enagonist - -**[42:19 - 42:20]** vi har tillfört, - -**[42:20 - 42:22]** så ska den binda på precis samma sätt. - -**[42:23 - 42:29]** Här har de gjort den lite bullig och stor och den lägger sig som ett lock på den här sektorn, vilket - -**[42:29 - 42:35]** gör att hade de här substanserna funnits omkring här så hade de inte kunnat - -**[42:35 - 42:41]** aktivera receptorn. Det blir alltså ingen effekt alls, men det kan ändå vara en bra - -**[42:41 - 42:44]** läkemedelseffekt om man är ute efter det. - -**[42:46 - 42:51]** Det var vad jag hade att säga. Jag hoppas ni har lite nytta av den - -**[42:52 - 42:57]** lilla föreläsningen om receptorer som en introduktion - -**[42:57 - 42:59]** till det ni kommer höra, - -**[42:59 - 43:03]** under fysiologikursen inom detta område. - -**[43:03 - 43:07]** Jag hoppas det går bra och sen ses vi när ni kommer på termin fyra. - -**[43:07 - 43:09]** Tack ska ni ha, hej då! - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.mp4 deleted file mode 100644 index 7c98b52..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/video_10726051.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor Lukt och smak 2022.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor Lukt och smak 2022.md deleted file mode 100644 index 42db7e3..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor Lukt och smak 2022.md +++ /dev/null @@ -1,50 +0,0 @@ -# Instuderingsfrågor Lukt och smak.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Instuderingsfrågor Lukt och smak -Ingela Hammar - -1. Vilka är de fem grundsmakerna? - -2. Var finns smaklökarna lokaliserade? - -3. Hur är en smaklök uppbyggd? - -4. Hur fungerar smaktransduktionen mellan receptorcell och presynaptisk cell? - -5. Vilken roll spelar saliven för vår smakdetektion? - -6. Hur kan vi skilja på olika smaker? - -7. I vilken del av cortex ligger primära smakcentrum? - -8. Hur aktiveras en olfaktorisk receptorcell? - -9. Hur är det olfaktoriska epitelet uppbyggt? - -10. Hur kan vi skilja på olika dofter? - -11. Vad sker i olfaktoriska bulben? - -12. Vad är en glomerulus? - -13. Var sker den centrala bearbetningen av luktupplevelsen? - -14. Vad menas med adaptation i luktsystemet? - -15. Varför smakar maten mindre när vi t ex har snuva? - -16. Hur kan pyramidcellerna i cortex detektera en doft och skapa en doftupplevelse? - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor Lukt och smak 2022.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor Lukt och smak 2022.pdf deleted file mode 100644 index 4b07bcf..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor Lukt och smak 2022.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:e9fcdca137dfade62d27f7575cb056d357bd8fd8f4890de75b8363f9cfd4d4fa -size 27377 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor motorik.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor motorik.md deleted file mode 100644 index 2990502..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor motorik.md +++ /dev/null @@ -1,76 +0,0 @@ -# Instuderingsfrågor motorik.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 2 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Instuderingsfrågor - -Motorik - -Vad menas med proprioception? -Beskriv muskelspolens schematiska uppbyggnad -Vad är det muskelspolen signalerar? -Vad kan muskelspolens signaler ha för betydelse i motoriken? (reflexer på spinal nivå? inlärda -motoriska svar? när man planerar en rörelse?) -Vad är Golgis senorgan och vad är det dessa signalerar? -Vad har gamma-motorneuronen för funktion? -Beskriv sträckreflexen, vad är det som utlöser reflexen, hur ser reflexbanorna ut och vad händer? -Vilken klinisk betydelse har sträckreflexerna? Hur kan man tolka en undersökning av sträckreflexer? -Beskriv flexorreflex och korsad externsorreflex (vad utlöser? reflexbanor? vad händer?). -Vad är den spinala gånggeneratorn? -Vad menas med toniska nackreflexer? När kan man se dessa? Vad menas med ”release” av en reflex? -Vad menas med mediala och laterala descenderande hjärnstamsbanor? Vilka är skillnaderna i deras -funktioner? -Vad är den kortiko-spinala banan? Vilka motoriska funktioner är unika för detta bansystem? -Vilka kortexareor är viktiga för hjärnans motoriska funktioner, och ungefär var i hjärnan är dessa -belägna? -Vilka är skillnaderna i funktion mellan PM, SMA och M1? Beskriv ett experiment eller mätning som -avslöjar sådana skillnader. -Vad menas med beredskapspotential? -Vad menas med begreppet ”side path theory” avseende cerebellums funktioner i motoriken? -Vilka är cerebellums tre funktionella delar? -Vad har klättertrådarna för funktion i relation till Purkinjecellerna och till motorisk inlärning i -cerebellum? - - ---- - -## Page 2 - -Vad har cerebellum för funktion i den vestibulo-okulära reflexen? -Vilka är de typiska symtomen vid skada på lillhjärnan? Vad säger dessa symtom om lillhjärnans -normala funktioner? -Vilka är symtomen vid Parkinsons sjukdom? Vad säger detta om basala gangliernas funktion i -motoriken? -Vilka typer av symtom kan man se vid sjukdomar som drabbar de basala ganglierna? -Hur går det till när vi håller balansen? Vilka är de övergripande motoriska kontrollstrategierna? -Vad menas med posturala motoriska svar? Varför är det egentligen och i strikt mening fel att tala om -”posturala reflexer”? -Vad menas med ett ”motoriskt program”? Ge ett exempel. -Hur kan vi se ”parameterinställning” i det motoriska programmet för att gripa ett föremål? Vad -menas med detta? -Vad kan återkoppling (= feed-back) från hudens sinnesorgan har för betydelse när vi griper ett -föremål? -Hur kan vi avslöja att vi har en proprioceptiv ”karta” över kroppen? -Vad menas med spegelneuron? - - -Några tänkbara frågor om motorik på den muntliga tentamen: - -* Balansen – hur fungerar det? -* Vad gör hjärnan när vi sträcker ut handen och plockar upp ett föremål? -* Cerebellum -* Proprioception -* Reflexer - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor motorik.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor motorik.pdf deleted file mode 100644 index 95f4dbb..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Instuderingsfrågor motorik.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:33685a1fc1c1dbeab279d67ec214983410b6cf9489e06b1d62fb960cfedfa69b -size 61092 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Lukt och smak Medicinare VT 2023 introduktion.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Lukt och smak Medicinare VT 2023 introduktion.md deleted file mode 100644 index cbbed96..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Lukt och smak Medicinare VT 2023 introduktion.md +++ /dev/null @@ -1,119 +0,0 @@ -# Lukt och smak Medicinare  introduktion-1.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 10 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Lukt och smak -Ingela Hammar -Avd för fysiologi - - ---- - -## Page 2 - -Näshåla/munhåla anatomi -Bear, Connors, Paradiso ”Neuroscience” 3rd Edition 2007 -Hos människa förekommer smaklökar -också t ex i gomen och i svalget -Medicin som tas nasalt kan smaka! - - ---- - -## Page 3 - -Smaksinnet -Smaklökarna är lokaliserade främst på tungan, mestadels i kryptor på tungans yta -En smaklök består av flera smakceller med apikala mikrovilli -Bear, Connors, Paradiso ”Neuroscience” 3rd Edition 2007, Liman et al Neuron 2014; Golden et al Elife 2021 -Embryonala smaklökar -differentieras vid födseln till -smakceller (TRCs). -Regenereras livet igenom från -epiteliala progenitorer - - ---- - -## Page 4 - -Smaklökar -Receptorer för de fem grundsmakerna finns representerade över tungans yta - - ---- - -## Page 5 - -Fem grundsmaker -Protein/aminosyror, sött, bittert, salt och surt: de fem grundsmakerna -Yarmolinsky et al, Cell 2009 -Fler smaker? Fettsyror? Vatten? Stärkelse? Metall? - - ---- - -## Page 6 - -Smaksinnet och saliv -”Aktivering av receptor för sur smak leder till ökad salivering” -Uppgift: -Sug på en citronskiva. Vad händer? - - ---- - -## Page 7 - -Luktsinnet -Bear, Connors, Paradiso ”Neuroscience” 3rd Edition 2007 -Bromley 2010 Oral diseases -Olfaktoriska receptorceller är nervceller som kan nybildas (omsättning cirka 12 veckor) . -Åldrande: Långsammare omsättning av olfaktoriskt epitel, leder till färre celler. -I bulben sannolikt främst reduktion av antal synapser. Ingen neurogenes i bulben -hos människor ( till skillnad från hos t ex gnagare och primater) - - ---- - -## Page 8 - -Aktivering av odorantreceptorer -Bear, Connors, Paradiso ”Neuroscience” 3rd Edition 2007 - - ---- - -## Page 9 - -Luktsinnet och adaptation -”Två olika dofter under en kort tidsrymd (sekunder) leder till -korttidsadaptation” -Uppgift: -1. Kanel + blandning kanel + kardemumma -2. Kardemumma + blandning kanel + kardemumma -Vad händer? - - ---- - -## Page 10 - -Smak och lukt -”En stor del av det vi kallar smak är egentligen lukt” -Uppgift: -1. Smaka på någonting smakrikt -2. Håll för näsan och smaka på samma födoämne igen -Vad händer? - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Lukt och smak Medicinare VT 2023 introduktion.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Lukt och smak Medicinare VT 2023 introduktion.pdf deleted file mode 100644 index 633fef8..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Lukt och smak Medicinare VT 2023 introduktion.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:59e707e23fe3dac7e4a223ec97625730e0f26043f099c66ad3299ef1ecbbfa9d -size 1089051 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Hörsel-Text & Bild.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Hörsel-Text & Bild.md deleted file mode 100644 index 802fc47..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Hörsel-Text & Bild.md +++ /dev/null @@ -1,928 +0,0 @@ -# Medicinare-Hörsel-Text & Bild.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 37 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Bild 1 - - ---- - -## Page 2 - -Bild 2 - - ---- - -## Page 3 - -Bild 3A - - ---- - -## Page 4 - -Bild 3B - - ---- - -## Page 5 - -Bild 3C -Inre hårceller -Yttre hårceller - - ---- - -## Page 6 - -Bild 4 -Drawing of organ of Corti in basal turn of typical mammalian cochlea.. 1, Basilar membrane; 2, Hensen cells; 3, outer phalangeal -cells; 4, nerve endings; 5, outer hair cells; 6, outer spiral (nerve) fibres; 7, outer pillar cells; 8, inner tunnel; 9, inner pillar cells; 10, -inner phalangeal cells; 11, border cell; 12, inner hair cell; 13, tectorial membrane; 14, spiral ganglion cells; 15, bony spiral lamina; -16, spiral blood vessel; 17, axons of spiral ganglion cells (auditory nerve fibres); Breaks in nerve fibres indicate that a portion has -been dispaced so that spiral ganglion cell bodies, which are normally located farther away, could be shown -12 -2 -2 -2 -3 -3 -3 -4 -5 -5 -6 -7 -8 -9 -10 -13 -10 -11 -14 -15 -16 -17 -1 -3 -4 - - ---- - -## Page 7 - -Bild 5 -µ -µ - - ---- - -## Page 8 - -Bild 6 - - ---- - -## Page 9 - -Bild 7 -Bild 8 -1 -2 -2a -1a - - ---- - -## Page 10 - -Bild 9 -Bild 10 - - ---- - -## Page 11 - -Bild 11 - - ---- - -## Page 12 - -Bild 12 -Bild 13 - - ---- - -## Page 13 - -Bild 14 -Bild 15 - - ---- - -## Page 14 - -Bild 16 -Stria vascularis epitelceller -Bild 17 - - ---- - -## Page 15 - -Bild 18 -K+ - - ---- - -## Page 16 - -Bild 19 - - ---- - -## Page 17 - -Bild 20 - - ---- - -## Page 18 - -Ytteröra -Hörselgång -Trumhinna -T -Y -T -Y -T = Totalt -Y = Ytteröra -H = Hörselgång ( = T – Y ) -H -Frekvens -0.5 -1 -2 -5 -10 --10 --5 -0 -5 -10 -15 -20 -Intensitetsändring (dB) -Bild 21 -Bild 22 - - ---- - -## Page 19 - -Bild 23 -Bild 24 - - ---- - -## Page 20 - -Bild 25 -Bild 26 - - ---- - -## Page 21 - -Bild 27 - - ---- - -## Page 22 - -Bild 28 - - ---- - -## Page 23 - -Bild 29 -Bild 30 -Bild 31 - - ---- - -## Page 24 - -Bild 32 -Path 1 -reflected sound -Path 2 -reflected sound -Path 3 -reflected sound - - ---- - -## Page 25 - -Bild 33 - - ---- - -## Page 26 - -Bild 34 -Bild 35 - - ---- - -## Page 27 - - - - - - - - (Version HT-20; Lars-Gunnar Pettersson) - -Detta kompendium i hörselfysiologi behandlar: -1) Innerörat (cochlean) och dess sinnesceller, som översätter ljudvågor till impulser i -hörselnerven (bild 2-20). -2) Hur ljud överförs genom ytter- och mellanörat (bild 21-27, samt 34-35). -3) Ljudbearbetning i centrala nervsystemet (bild 28-33) -I kompendiet finns också exempel på kliniska tillämpningar av hörselfysiologi (bild 11, 20, 27, -34). - -Bild 1 Denna figur skall först uppmärksamma gränserna mellan örats olika delar. Trumhinnan -skiljer ytterörat från mellanörat. Ovala och runda fönstret skiljer mellanörat från innerörat. Man -kan sammanfatta örats fysiologi med att ytterörat fångar upp ljudvågor (dvs tryckvågor i -omgivningen) och fortleder dem till trumhinnan. Trumhinnans vibrationer överförs, via -hörselbenen, till cochlean. Genom att det sista hörselbenet, stapes (stigbygeln), fäster i ovala -fönstret och trycker mot cochleans bindvävsvägg kommer ljudvågen att överföras till vätskan -inuti cochlean och denna tryckvåg i vätskan kommer att påverka innerörats sinnesceller. - -Bild 2 Visar cochlean (och vestibularisapparaten). Lägg speciellt märke till att hela -hörselsnäckan är innerverad av nervtrådar (från cochlearisnerven) längs med hörselsnäckans -vindlingar. Cellkropparna finns i sensoriska ganglier (ganglia spiralia) som ligger i -temporalbenet direkt utanför hörselsnäckan. - - -Innerörat - -Bild 3 A, B, C Tre tvärsnittsbilder av cochlean (i C av en enda vindling). Cochlean är uppdelad -i 3 rum - scala vestibuli, scala media samt scala tympani, och som skiljs åt av -basilarmembranet respektive av Reissners membran. Scala media innehåller endolymfa, de -övriga rummen perilymfa. Dessa olika vätskor skiljer sig åt i jonsammansättning vilket vi -återkommer till i bild 16. På basilarmembranet står det cortiska organet och i detta finns -sinnescellerna (hårcellerna, markerade i blått i bild 3C) På bilderna syns också -cochlearisnerven inuti den del av temporalbenet, som ligger i cochleans mitt och som benämns -modiolus (bild A och B). I modiolus finns även ganglia spiralia (bild 3B och C). - -Bild 4 En tredimensionell teckning av det cortiska organet. Lägg märke till att det finns två -typer av sinnesceller; yttre hårceller som står uppställda i tre rader samt inre hårceller, som -bildar en rad. Hårcellernas cilier (totalt ca 150/cell) är formade som ett W vilket syns bäst hos -de yttre hårcellerna (se övre fotot i bild 5). I varje cochlea finns hos människa ca 15500 -hårceller varav 12000 yttre och 3500 inre - 80% är alltså yttre hårceller. Cochlearisnerven -innehåller hos människa ca 30000 afferenta fibrer. Av dessa går ca 95% till de inre hårcellerna, -trots att dessa utgör minoriteten av sinnescellerna. En inre hårcell kontaktar alltså flera -nervfibrer (ca 9 st). Den inre hårcellen divergerar alltså till flera axoner. För de yttre -hårcellerna gäller istället att förbindelsen är konvergent dvs flera hårceller (ca 6 st) kontaktar -ett och samma axon. Vidare är axonerna från de inre hårcellerna myeliniserade medan -axonerna från de yttre hårcellerna är omyeliniserade. Sammantaget tyder dessa skillnader på att -de två hårcellstyperna har olika funktioner - något som vi skall återkomma till senare. Det finns -också efferenta fibrer i hörselnerven. Dessa hämmar hårcellerna. - -Bild 5 En bild av innerörat i svepelektronmikroskop. Den övre bilden visar ytan på cortiska -organet efter att tektorialmembranet tagits bort. Man man ser tydligt cilierna såväl på inre -hårceller (till vänster) som på yttre hårceller utplacerade i tre rader (till höger). Den nedre -vänstra bilden visar en enskild hårcell och man ser att cilierna står uppställda i tre rader, samt - - ---- - -## Page 28 - -att längden på cilierna varierar trappstegsformat mellan raderna. En närbild på några enstaka -cilier (bilden nederst till höger) visar att toppen på varje cilium är förbunden med närmaste -längsta cilium (i raden bredvid) genom ett filament, sk "tip-link" (pilar). En hårcell har en -diameter på ca 6-7 mikrometer (dvs som en erytrocyt). - - -Bild 6 Om man tänker sig att man rullar ut cochlean till ett rör (som visas i den lilla blå bilden -överst) och skär ett längssnitt mitt igenom röret på längden, så får man denna schematiska -teckning. I mitten syns scala media med basilarmembranet (som hos människa är ca 30 mm -långt) och en lång rad av hårceller. Stapes står via ovala fönstret i kontakt med scala vestibuli. -Scala tympani börjar i runda fönstret och möter scala vestibuli i helicotrema. Utifrån denna bild -skall vi nu beskriva innerörats funktion. Den undre bilden visar schematiskt hur ljudvågor -överförs till innerörat. Trumhinnans vibrationer leder, via hörselbenen, till att stapes vibrerar -mot ovala fönstret. Detta alstrar en tryckvåg som utbreder sig i scala vestibulis perilymfa (röd -pil) och som sätter scala media och basilarmembranet i vibration. - -Bild 7 Basilarmembranets vibrationsrörelser undersöktes vid förra seklets början med ett -mikroskop, vars objektiv opererats in i temporalben från lik och med användande av -stroboskopbelysning. Idag kan man mycket exakt mäta vibrationerna genom att rikta laserljus -mot basilarmembranet genom en liten öppning i scala tympani. Man har också kunnat mäta -trycket i endolymfan (genom att föra in en tryck-sensor i scala tympani, så att man kan -uppskatta hur tryckvågorna i vätskan påverkar i basilarmembranet). Om man med en liten -högtalare utanför eller i hörselgången, sänder kortvariga ljudpulser (t.ex klick-ljud) så finner -man att varje gång som stapesplattan pressar in ovala fönstret, så upprättas en vågrörelse i -basilarmembranet och som börjar vid basen och fortleds uppåt. Denna vågrörelse kallas -"travelling wave" (”vandrande våg”) och illusteras i denna bild. - -Bild 8 Denna bild visar schematiskt hur man anser att en “travelling wave” uppstår. Den -direkta tryckvågen från stapesplattan utövar en tryckeffekt på basilarmembranets basala delar -(den grövsta vita pilen i figuren). Man kan tänka sig att tryckvågen, populärt uttryckt, “snärtar -till” membranet basalt. Rörelsen fortplantas sedan mekaniskt utmed basilarmembranet från -basen (närmast ovala fönstret) och upp mot snäckans topp. -Utbredningen av en ”travelling wave” längs basilarmembranet påverkas också av -växelverkan mellan membranet och endolymfan, vilket visas med de återstående vita pilarna. -Den inledande böjningen av basilarmembranet till följd av tryckvågen från stapes (i figuren -riktad nedåt) ger en ny mindre tryckvåg i vätskan (pil 1) som sprids lokalt och påverkar -mebransegmentet framför, som böjs åt motsatt håll (uppåt i figuren), vilket ger en ny liten lokal -tryckvåg (pil 2) som i sin tur sprids och böjer mebransegmentet framför åt motsatt håll (dvs -nedåt igen) vilket i sin tur alstrar en ny lokal tryckvåg (pil 3) som påverkar membransegmentet -framför som böjs uppåt osv... Sammanfattningsvis, en böjning av basilarmembranet ger en ny -tryckvåg runt omkring, som ger en kraft på omgivande delar av basilarmembranet så att de böjs -åt motsatt håll. Det uppstår förstås också lokala tryckvågor med samma verkan på -bakomliggande delar av basilarmembranet (t.ex. pilarna 1a och 2a). - -Bild 9 Man upptäckte tidigt att basilarmembranets rörelsemönster skilde sig för toner med -olika frekvenser. Ju lägre frekvensen var, ju längre upp mot apex utbredde sig en -"travelling-wave" innan den släcktes ut och den maximala vibrationsamplituden nåddes precis -före utsläckningen. Detta illustreras schematiskt i figuren för tre olika frekvenser (low, medium, -high). Man ser att ju högre frekvensen är, ju mer basalt ligger det område av basilarmembranet, -som vibrerar mest. Allmänt gäller att varje frekvens har sin speciella plats där -vibrationsamplituden är maximal. För en komplex ljudvåg sammansatt av olika frekvenser (i -figuren tre frekvenser; nedersta raden) och med ett mer komplicerat rörelsemönster i -stapesplattan kommer basilarmembranet att dela upp ljudvågen så att man får flera platser som - - ---- - -## Page 29 - -vibrerar på en gång (i figuren således tre) och som motsvarar de ingående frekvenserna. -Basilarmembranet kan alltså avbilda frekvensinehållet i de ljud som når innerörat. - -Bild 10 Orsaken till frekvensuppdelningen är att olika delar av basilarmembranet har olika -resonansfrekvenser och att resonansfrekvensen sjunker kontinuerligt upp mot spetsen på -cochlean. Förklaringen till variationen i resonansfrekvenser är rent mekanisk. I basen på -cochlean är basilarmembranet smalare (se tabellen) och styvare. Man kan jämföra med -gitarrsträngar, där tunna och styvare stängar ger ljusare toner. Höga frekvenser representeras -alltså basalt i cochlean och låga frekvenser i toppen. I den övre figuren i bild 6 har detta -markerats med en diskant- respektive basklav. Allmänt sett ger alltså varje ljud ett unikt -vibrationsmönster i basilarmembranet, beroende på vilka frekvenser som ingår i ljudet och -vilken ljudstyrka, som de olika frekvenskomponenterna har. Därmed kommer varje ljud -(beroende på just det ljudets frekvensinnehåll) att aktivera en bestämd kombination av hårceller. -Eftersom hårceller på olika platser längs basilarmembranet innerveras av olika axoner i -hörselnerven, kommer varje ljud att i sin tur aktiverar en bestämd kombination av afferenta -axoner i hörselnerven. CNS kan alltså bestämma ljudets frekvenskomponenter genom att -jämföra fyrningsfrekvensen mellan olika axoner i hörselnerven. Den generella ljudstyrkan kan -bestämmas genom att ett starkare ljud ger en generellt högre fyrningsfrekvens i axonerna. - -Bild 11 Denna bild skall bara visa en klinisk tillämpning av kunskapen om hur innerörat -analyserar ljud. Vid vissa former av dövhet (ofta medfödda) saknas fungerande hårceller men -med kvarstående fungerande axoner. Man kan då kirurgiskt implantera en lång elektrod inuti -cochlean med flera stimuleringspunkter som kan aktivera axoner på olika platser längs -basilarmembranet. Genom en mikrofon vid ytterörat leder man ljudet till en liten ljudprocessor -bakom ytterörat som analyserar ljudets frekvensinnehåll och via radiosändare skickas -stimuleringspulser -till -de -olika -elektroderna -motsvarande -amplituden -av -olika -frekvenskomponenter. Med denna teknik, cochleaimplantat, kan sådana patienter få en -hörselupplevelse. - -Bild 12 Hur reagerar då hårcellerna på basilarmembranets vibrationer och hur signaleras de till -CNS? Teckningarna visar något förenklat hur basilarmemranets svängningar påverkar -hårcellerna. Den vänstra bilden illustrerar en rörelse uppåt av basilarmembranet och den högra -en nedåtriktad rörelse av basilarmembranet. Som framgår av figuren medför rörelserna i -basilarmembranet och tektorialmembranet att cilierna böjs i sidled och åt olika håll i de två -fallen. För de yttre hårcellerna gäller att de längsta cilierna sitter fast i membrana tektoria dvs -det är den relativa rörelsen av både basilar- och tektorialmembran som får hårcellernas cilier att -böjas. För de inre hårcellerna, vars cilier inte sitter fast i membrana tektoria räcker -uppenbarligen endolymfans tröghet (dvs motståndet från endolymfan kring cilierna) i sig för att -cilierna skall böjas i sidled när basilarmembranet vibrerar. - -Bild 13 Denna figur visar schematiskt en intracellulär registrering från en hårcell (övre kurvan), -samt fyrningsfrekvensen i den nervfiber som innerverar hårcellen (nedre kurvan). Hårceller -fyrar inte aktionspotentialer utan membranpotentialens nivå reglerar direkt frisättningen av -glutamat som fungerar som excitatorisk transmittorsubstans till nervfibern och med -AMPA-receptorer som postsynaptisk receptor/jonkanal. När cilierna böjs i riktning mot de -längsta cilierna, så depolariseras mebranpotentialen, vilket ökar frisättningen av transmittor och -därmed fyrningsfrekvensen i nervfibern. Böjning av cilierna åt motsatt håll ger omvända -effekter - hyperpolarisation och minskning av nervfiberns fyrningsfrekvens. När -basilarmembranet vibrerar kommer alltså hårcellernas membranpotential att oscillera i takt med -vibrationerna. Vid högfrekventa vibrationer får man dock en kontinuerlig depolarisation. - -De närmast följande bilderna skall förklara hur receptorpotentialen uppstår dvs hur -böjning av cilierna kan öppna/stänga jonkanaler i hårcellens membran (bild 14-15) samt de -jonströmmar som då uppkommer och som förändrar membranpotentialen (fig 16-18). - - ---- - -## Page 30 - - -Bild 14 Den modell som används för att förklara hur böjning av cilierna påverkar -cellmembranets jonkanaler illustreras i denna figur. Man tänker sig att de "tip-links" som -förbinder cilierna med varandra (se bild 5) fäster i själva jonkanalerna, som är belägna i spetsen -på varje cilium. När cilierna böjs i riktning mot de längsta cilierna öppnas kanalerna genom att -respektive "tip-link", populärt uttryckt, "drar" upp kanalens grind (ritad som en röd linje). Man -kan också uttrycka det så att när en "tip-link" spänns, så uppkommer en konformationsändring -av kanalproteinet, vilket ökar sannolikheten att kanalen tillbringar tid i sitt öppna tillstånd. Ju -kraftigare sträckning av "tip-links", dvs ju mer cilierna böjs, desto större är denna sannolikhet -och desto fler kanaler kommer följaktligen att öppnas. Genom kanalen strömmar positiva joner -in i cellen. Det fortsatta resonemanget utgår nu från ett ”viloläge” när cilierna står rakt upp med -en viss mängd öppna jonkanaler. Om cilierna böjs mot det längsta strået ökar antalet öppna -kanaler ytterligare, strömmen av positiva joner in i cellen ökar och man får en depolarisering -av membranpotentialen jämfört med viloläget. När cilierna böjs i riktning mot de kortaste -cilierna är färre jonkanaler öppna och strömmen av positiva joner in i celler därmed lägre än i -viloläget. Man får då en hyperpolarisering av membranpotentialen jämfört med viloäget. -Därmed har vi kunnat förklara potentialförändringarna i bild 13. Man har baserat denna modell -bl.a på försök som visat att hårcellerna inte längre påverkas av att cilierna böjs efter att man har -förstört "tip-links" med kemiska metoder. Man har vidare kunnat registrera med mikroeletrod -extracellulärt nära cellmembranet och konstaterat att strömmen under depolarisation är störst i -ciliets spets vilket indikerar att jonkanalerna sitter just här. Strömstyrkan är så låg att varje -cilium sannolikt bara har 1 (max 2) jonkanaler. Man har också kunnat fastställa att systemet är -så känsligt att 90% av den maximala depolarisationen har uppnåtts redan när cilierna böjts <1 -mikrometer vid spetsen. Vid hörseltröskeln har cilierna böjts endast några tiondels nanometer! -Den jonkanal som ger upphov till receptorpotentialen är ännu inte fullt identifierad biokemiskt. -En svårighet i sammanhanget är att det finns så pass få sådana jonkanaler (några hundratals) i -en hårcell. - -Bild 15 Om detta system skall fungera, så måste vilospänningen i tip-links regleras mycket -noga. Om ”tip-links” är för löst spända, så minskar möjligeten att detektera små böjningar av -cilierna eftersom allför få jonkanaler öppnas. Om tip-links är för hårt spända, så minskar -upplösningen dvs det blir svårare att skilja små böjningar från kraftigare eftersom alltför många -jonkanaler öppnas redan vid en liten förskjutning av cilierna. Man tänker sig att spänningen -i ”tip-links” regleras genom att ändra positionen för infästningen (det gröna området i figuren) i -ciliet. Ett kontraktilt system, (myosin-aktin), antas aktivt sträva mot att förflytta -infästningspunkten uppåt (röd pil) och sträcka (dvs öka spänningen i) ”tip-links”. En alltför -hårt spänd ”tip-link” kommer, å andra sidan, att passivt "dra" kanalen nedåt (svart pil) i -membranet och då minskas spänningen i denna ”tip-link”. Systemet kommer alltså att sträva -mot ett jämviktsläge där dessa krafter balanseras, motsvarande en optimal vilospänning -i ”tip-link”. Ett argument för denna modell är att den förklarar s.k. ”långsam adaptation”, vilket -innebär att receptorpotentialen successivt minskar om man (in vitro) böjer cilierna i riktning -mot det längsta ciliet och håller kvar cilierna i denna position några 10-tals ms. Förklaringen -blir att när cilierna hålls kvar riktade mot det längsta strået, så förblir ”tip-links” utsträckta -tillräckligt länge för att fästpunkterna skall ”dras” nedåt på cilierna, med resultatet att -spänningen i ”tip-links” minskar varvid jonkanaler stängs och receptorpotentielen minskar. I -modellen ingår också att det kontraktila system av aktin-myosin (som spänner ”tip-links” -genom att flytta infästningen uppåt) kan hämmas om jonkanalerna står öppna i alltför stor -utsträckning, vilket ju är fallet om ”tip-links” är alltför hårt spända. Eftersom man för -vestibularisapparatens hårceller har visat att adaptationen ökar om man höjer den extracellulära -Ca2+-koncentrationen, så är en tolkning att kontraktila systemet hämmas av Ca2+-joner. -Calciumjonerna antas strömma in i cellen genom samma jonkanal som ger upphov till själva -receptorpotentialen och som ju är öppen i större utsträckning vid hårt spända ”tip-links”. De -inre hårcellerna i cochlean uppvisar också adaptation men mekanismen är sannolikt annorlunda - - ---- - -## Page 31 - -eftersom den inte påverkas av Ca2+-koncentrationen. De yttre hårceller uppvisar inte någon -nämvärd långsam adaptation, vilket är ytterligare ett argument (utöver vad som sagts i bild 4) -för att de har en annan funktion än de inre. - - -Bild 16 Vilket jonslag ger då upphov till receptorpotentialen? För att besvara detta, måste vi -först beskriva scala medias elektrofysiologi. Endolymfan inuti scala media har en kemisk -sammansättning som liknar intracellulärvätska, dvs den domineras av kaliumjoner men har -mycket låg natriumhalt. Mellan scala media och innerörats övriga vätskerum finns det -dessutom en elektrisk potentialskillnad. Denna s.k "cochlea-potential" uppgår ca +80 mV - -scala media är alltså positiv i förhållande till rummen utanför. - -Bild 17 Det är epitelcellerna i stria vascularis (rödmarkerat område i bild 16) som är ansvariga -såväl för endolymfans kemiska sammansättning som för potentialskillnaden. Denna bild visar -schematiskt elektrofysiologin för en epitelcell i stria vascularis. Cellen har ett sedvanligt -Na+-K+ ATP-as som pumpar K+-joner in i cellen och Na+-joner ut ur den, men har till skillnad -från andra celler en positiv vilomebranpotential på ca +80 mV. Man anser att orsaken till denna -ligger i att den basolaterala membranen har en mycket högre permeabilitet för natrium än för -kalium. Membranpotentialen kommer alltså att till största delen bestämmas av -jämviktspotentialen för natriumjoner, som för dessa celler är ca 140 mV. Man skulle kunna -säga att den permeabilitetssituation som råder i den basolaterala membranen i vila, liknar -permeabilitetssituationen i en nervcell under en aktionspotential. För den andra sidan av -endotelcellerna dvs den luminala membranen (mot scala media) gäller helt andra förhållanden. -Här är istället permebiliteten hög för både natrium- och kaliumjoner utan preferens för något -enskilt jonslag. Den luminala membranen kommer därför enbart att ekvilibrera -jonkoncentrationerna i endolymfan och cytoplasman i stria vascularisendotelet - man kan något -förenklat se endolymfan som en utvidgning av stria vasulariscellernas cytoplasma. Endolymfan -får därför ungefär samma sammansättning som intracellulärvätska och samma potential -gentemot extracellulärrummet som stria vasculariscellernas vilomembranpotential dvs +80 -mV. - -Bild 18 Hårcellerna omges av två olika extracellulära miljöer som skiljs åt genom "tight -junctions" mellan hårcellerna. -Den basolaterala ytan omges av extracellulärvätska. Denna del av cellen motsvarar ungefär -miljön -för -en -nervcell. -Na+-K+ -ATPas -i -membranet -ger -ungefär -samma -koncentrationsdifferenser som för en nervcell dvs kemiska potentialer på +60 mV för Na+ och --90 mV för K+. Cellens vilomembranpotential är ca -70 mV eftersom membranet, precis som -en nervcell, har en hög K+-permeabilitet och en låg Na+-permeabilitet. -Den apikala ytan omges av endolymfa med ungefär samma sammansättning som -intracellulärvätska. Apikalt finns alltså ingen skillnad i koncentrationen av något jonslag -mellan cellens in- och utsida. Med andra ord, den kemiska potentialen för såväl Na+-, som -K+-joner är lika med noll. Den svarta kvadraten visar schematiskt en stängd jonkanal. Om -kanalen skulle öppnas så blir alltså den elektriska potentialskillnaden över membranet den enda -drivande kraften för jonflödet genom kanalen. Den drivande kraften blir alltså 150 mV dvs -endolymfapotential (80 mV) minus vilomembranpotential (-70 mV). - -När jonkanalen öppnats (mellersta figuren) driver den elektriska potentialskillnaden -över ciliets membran positiva joner in i cellen, vilket ger en depolarisering. Jonkanalen har -ingen särskild selektivitet för något enskilt jonslag. Eftersom K+-joner dominerar i endolymfan -kommer huvuddelen av strömmen genom kanalen att utgöras av K+-joner (även Ca2+-joner -bidrar; se bild 15). När jonkanalen stängts (högra figuren) så repolariseras membranpotentialen -tillbaka till vilomembranpotentialen genom ett utflöde av K+-joner genom det basolaterala -membranets läck-kanaler. - -Som framgår av figurerna är det alltså samma jonslag (kalium) som strömmar in i - - ---- - -## Page 32 - -cellen under depolarisationen resp. som strömmar ut under repolarisationen. - -Vad är nu poängen med detta? Jo, om hårceller fungerade på samma sätt som -nervceller, så skulle det vara olika jonslag som ansvarade för strömmen under de- resp. -repolarisationen dvs depolarisation genom ett inflöde av Na+ och repolarisation genom ett -uflöde av K+. Hos nervceller måste alltså Na+-K+ pumpen återställa de Na+-joner som flödat in -i cellen under depolarisationen och de K+-joner som lämnat cellen under repolarisationen, för -att inte koncentrationsskillnaderna i Na+ och K+ över cellmembranet successivt skall utjämnas. -Membranpotentialen genomgår ett stort antal cykler av de- och hyperpolarisering när -basilarmembranet svänger med frekvenser på exempelvis några 1000-tals Hz och Na+-K+ -pumpen skulle sannolikt få svårt att hinna med. Genom att låta både de- och repolariseringen -ske via K+-joner så finns ingen risk att koncentrationsförhållandena över membranen ändras. - - -Bild 19 Med noggranna mätningar av basilarmembranets rörelser har senare visats dels att -vibrationsamplituden är mycket större, dels att basilarmembranet har bättre förmåga att -separera ut olika frekvenser, än vad man kan förvänta sig enbart från de mekaniska -egenskaperna, som beskrevs i bild 10. Hos djur är vibrationsamplituden ca 100 ggr större in -vivo än hos lik. Vidare minskar amplituden drastiskt när man avbryter blodförsörjningen till -innerörat eller om man slår ut cochlea-potentialen genom att stoppa Na+-K+ -pumpen i stria -vascularis, som man kan göra genom att överdosera ett urindrivande läkemedel, furosemid. -Eftersom ingen av dessa manipulationer påverkar basilarmembranets mekaniska egenskaper -har man antagit att innerörat måste rymma en aktiv mekanism, som förstärker -basilarmembranets vibrationer och som slås ut i dess försök. Man har visat att -basilarmembranets vibrationer minskar vid stimulering av de efferenta fibrerna som hämmar de -yttre hårcellerna, och man har därför förslagit att dessa celler är ansvariga för den aktiva -förstärkningsmekanismen. - -Hur skulle de yttre hårcellerna kunna förstärka basilarmembranets rörelser? När man -studerat yttre hårceller in vitro har man funnit att dessa ändrar sin längd beroende på -membranpotentialen. Vid depolarisation kontraherar hårcellerna längden minskar med upp till -10% - denna egenskap saknas helt hos de inre hårcellerna. Man kan se längdförändringarna -direkt i mikroskop (nedersta bilden) när man med mikroelektrod artificiellt ändrar hårcellens -membranpotential. - -Eftersom den basolaterala ytan av de yttre hårcellerna är fixerad vid basilarmembranet -och cilierna vid membrana tektoria, har man framlagt hypotesen att: -1) Hårcellernas längdförändringar utlöses av vibrationen av basilarmembranet - då böjs ju -hårcellernas cilier och membranpotentialen ändras (vänster figur i mittenraden). -2) Längdförändringarna kommer att utöva en kraft tillbaka på basilar- och tektorialmembranet, -som ökar svängningsrörelserna i dem. - -Vad är mekanismen för längdförändringarna? När man undersökt yttre hårceller i -elektronmikroskop har man funnit att cellmembranet har en hög täthet av ett membranprotein, -(höger figur i mittenraden). Detta protein är kopplat till cellens cytoskelett, som är format som -ett nätverk under plasmamembranet. Med patch-clamp teknik har man kunnat visa att om man -suger in en liten bit av membranet i en patch-clamp elektrod och sedan ändrar potentialen -lokalt över membranbiten, så ändras membranbitens yta som ökar vid hyperpolarisering och -minskar vid depolarisering. Man har föreslagit att proteinet känner av membranpotentialens -storlek och genom en konformationsändring i proteniet ökar resp. miskar dess yta vid hyper- -resp. depolarisering. Via kopplingen till cytoskelettet skulle ytförändringarna kunna överföras -direkt till cytoskelettet och göra att hela cellen ändrar form. I cellens längdriktning utgörs -cytoskelettets byggstenar sannolikt av spektrin, som är eftergivligt (spektrin är t.ex -huvudkomponenten i erytrocyter, som ju lätt ändrar form) medan längs cellens omkrets är -komponenterna istället aktinfilament, som är styvare. Hårcellernas formförändringar -koncentreras på detta sätt till cellens längdriktning. Membranproteinet har döpts till prestin -(presto = snabbt). Under senare år har man fått bevis för att också aktiva rörelser av cilierna - - ---- - -## Page 33 - -kan ge en kraft på basilarmembranet och detta skulle kunna vara ytterligare en mekanism för -att förstärka basilarmembranets rörelser. - -Sammanfattningsvis är det med all sannolikhet så att det endast är de inre hårcellerna, som är -de verkliga receptorcellerna. De yttre hårcellerna har sannolikt en helt annan funktion, -nämligen att förstärka basilarmembranets rörelser och förbättra frekvensupplösningen. Man har -kunnat uppskatta förstärkningens storlek vid olika ljudstyrkor och funnit att den är som störst -för ljud upp till 50 decibel. En tanke är att det är vardagliga svaga ljud (såsom tal, viskningar -vilka ligger inom detta ljudstyrkeområde) som förstärks så att uppfattningen av dem -underlättas. - -Det har dessutom föreslagits att en del yttre hårceller också skulle kunna fungera som -nociceptorer (”smärtreceptorer”). Detta har sin bakgrund i att de yttre hårcellerna innerveras av -omyeliniserade axoner (se bild 4). Man har relativt nyligen upptäckt att vissa av de -omyeliniserade axonerna i hörselnerven aktiveras vid mycket höga, potentiellt skadliga, -ljudstyrkor. Denna nociceptiva funktion skulle kunna vara en förklaring till den upplevelse av -smärta man kan få av mycket höga ljud. - - -Bild 20 Ett annat fenomen, som fått klinisk betydelse, har också knutits till de yttre hårcellerna -och innerörats aktiva förstärkningsmekanism. Man har nämligen visat att örat också kan, -märkligt nog, sända ut ljud! Man kan upptäcka sådana utsända ljud, kallade “otoacoustic -emissions” genom att placera en liten hörlur tillsammans med en mikrofon i hörselgången på -ett sätt att man kan sända in en ljudpuls in i örat och registrera ljudbilden efteråt. Figuren visar -exempel på sådana registreringar. Den första pulsen (kurvan överst, tidsintervall 0-3 ms) -motsvarar ett klick-ljud försökspersonen lyssnat till och kort efter klick-ljudet (tidsintervallet -5-20 ms) kan man registrera utsända ljud av olika frekvenser. Dessa s.k. “otoacoustic -emissions” har tolkats som ett bevis för att innerörat har aktiva förstärkningssystem. -Tolkningen är att ljudemissionen involverar yttre hårceller, som aktivt skapar vibrationer i -basilarmembranet, vilka i sin tur skapar en tryckvåg i den omgivande perilymfan, som sedan -fortleds via perilymfan bakåt till ovala fönstret, därefter baklänges genom hörselbenskedjan. -Till sist sätts vibrationer upp i trumhinnan och därmed ljudvågor som går ut ur örat. Den -kliniska betydelsen av “otoacoustic emissions” är att de finns redan hos spädbarn och kan -därmed fungera som ett kliniskt test på att innerörat ”fungerar”, långt innan barnet kan -medverka i ett konventionellt hörseltest. - -Ytterörat - -Bild 21 En första viktig funktion hos ytterörat är att skydda innehållet i mellan- och innerörat -mot skador genom att dessa känsliga strukturer kan placeras inuti temporalbenet och enbart -vara i kontakt med skallens utsida genom den smala hörselgången. En sådan konstruktion -kommer emellertid också att påverka ljudvågorna. Ljudet reflekteras mot väggarna under -passagen via aurikel och hörselgång och det blir en blandning av direkt och reflekterat ljud, -med interfererens mellan dem, som når trumhinnan. Man kan undersöka hur ljudvågorna -påverkas av ytterörat genom att placera en liten testmikrofon vid hörselgångens början (plats Y -i figuren) resp. vid trumhinnan (plats T i figuren), samt en referensmikrofon omedelbart -framför aurikeln. På detta sätt kan man jämföra ljudvågens utseende efter passagen genom -aurikeln resp. hörselgången. I diagrammet till höger jämförs amplituden av en ren ton med -olika frekvenser. Kurva Y visar skillnaden i amplitud omedelbart innanför aurikeln jämfört -med utsidan. Kurva T visar skillnaden i amplitud vid trumhinnan jämfört med örats utsida. -Genom att subtrahera kurva Y från kurva T får man amplitudförändringen från början till slutet -av hörselgången (kurva H). Man ser att passagen genom ytterörat ger en relativt sett högre -amplitud (ca 20 dB) i frekvensområdet 2-5 kHz (kurva T) och att aurikeln resp. hörselgången - - ---- - -## Page 34 - -tillsammans svarar för denna effekt - aurikeln har en resonansfrekvens på ca 5 kHz (kurva Y) -och hörselgången runt 2 kHz (kurva H). Dessa frekvensområden motsvarar ungefär -konsonanternas frekvenser i talområdet. Ytterörat kommer alltså att relativt sätt att medföra en -högre styrka av konsonantområdet. Passagen genom ytterörat har också en viktig funktion i att -bestämma från vilken riktning ett ljud kommer (se bild 32). - -Trumhinnan och mellanörat - -Bild 22 Mellanörat rymmer hörselbenen och kommunicerar med nasopharynx via -örontrumpeten. Trumhinnan är fäst vid manubrium mallei och stapesplattan vid ovala fönstret. -Mellanörats funktion är att öka “ljudtrycket”, vilket krävs för att sätta den förhållandevis tröga -perilymfan i innerörat i rörelse. Om trumhinnan och hörselbensskedjan togs bort, och -ljudvågorna fick träffa ovala fönstret direkt, så skulle de mesta reflekteras tillbaka och inte gå -in till innerörat. Tryckökningen får man dels genom att trumhinnan har, som figuren visar, en -större area (ca 0.5-1 kvadratcentimeter) än stapesplattan (ca 3.2 kvadratmillimeter), vilket gör -att trycket blir större vid ovala fönstret. (Principen är densamma som en stilettklack, som -koncentrerar det tryck hälen utövar på skosulan, till en klack med så liten spets att -tryckökningen blir stor nog att ge avtryck i golvet). Dessutom är manubrium mallei något -längre än stapes långa utskott (syns ej i den projektion som visas i figuren), vilket ger en -hävstångseffekt. Sammantaget får man en tryckökning på ca 30 dB. Överföringen till innerörat -är så effektiv att nästan all energi i det ljud som träffar trumhinnan överförs till innerörat -man -kan visa att <1% av det ljud som träffar trumhinnan reflekteras tillbaka. Figuren i mitten visar -hur stapesplattan rör sig - den svänger med centrum i den posteriora kanten dvs det är främst -den anteriora delen som utövar ett tryck mot perilymfan. För att ytterligare belysa betydelsen -av trumhinnan, hörselbenen samt även örontrumpeten, skall vi diskutera vad som händer om -man selektivt stör funktionen hos var och en av dem. - -Bild 23 Ett litet hål i trumhinnan leder inte till någon nämnvärd hörselnedsättning. -Ljudöverföringen till innerörat bestäms ju framför allt av skillnaden i area mellan trumhinnan -och ovala fönstret och en liten trumhinneperforation lämnar större delen av trumhinneytan -intakt. Med större storlek på hålet får man dock en allt större hörselnedsättning (max ca 30 dB). - -Bild 24 Om man istället skadar hörselbenen (övre bilden) och lämnar trumhinnan intakt, så får -man en mycket stor hörselnedsättning (ca 60 dB). Dels försvinner mellanörats förstärkning helt. -Dessutom kommer den intakta trumhinnan att absorbera största delen av ljudenergin hos de -ljudvågor, som träffar den. Det är alltså en kraftigt försvagad ljudvåg som utbreder sig bakom -trumhinnan och når ovala fönstret. Ljudvågen når dessutom både det ovala och det runda -fönstret nästan samtidigt och tryckvågorna i perilymfan tar då delvis ut varandra. - -Bild 25 En liknande situation (som den i bild 24) uppstår vid vad som kallas otoskleros, vilket -innebär en succesivt tilltagande bentillväxt som minskar stapesplattans rörliget och till sist -fixerar den till ovala fönstret (bilden till höger). - -Bild 26 Om man slutligen täpper igen örontrumpeten, så kommer efter ett tag luften inuti -mellanörat att absorberas av slemhinnans epitel. Det kommer då att uppstå ett undertryck i -mellanörat, som leder till en indragning av trumhinnan vars rörlighet försämras. En allt större -del av energin i ljudvågorna kommer inte att absorberas i trumhinnan och överföras till -innerörat, utan kommer istället att reflekteras tillbaka från trumhinneytan. Om örontrumpeten -får stå sluten en längre tid, som kommer mellanörat dessutom att fyllas av vätska, som -secerneras av epitelcellerna. Örontrumpetens funktion är alltså att se till att det hela tiden är -samma lufttryck på båda sidor om trumhinnan. - -Örontrumpeten öppnas kortvarigt vid sväljning - på detta sätt gör man tryckutjämningar -t.ex när man flyger - men är annars stängd. Örontrumpeten kan inte vara öppen ständigt. Då - - ---- - -## Page 35 - -uppstår nämligen s.k autofoni dvs ens eget tal fortleds upp i mellanörat via örontrumpeten och -låter obehagligt starkt. - -Bild 27 Ljud kan nå innerörat på ett annat sätt än via mellanörat. Om man sätter en stämgaffel -mot huvudet, så hör man tydligt en ton och det räcker att stämgaffeln förlorar kontakten med -skallen för att tonen skall försvinna. Ljudet leds alltså inte via luften utan istället direkt till -innerörat genom vibrationer i skallbenet, som alstras av stämgaffeln. Man kallar denna typ av -ljudledning för benledning. Benledning förklaringen till att man uppfattar ljudet från sitt eget -tal (som leds både via luft- och benledning) annorlunda än när man lyssnar på en inspelning av -det (i en inspelning saknas ju benledning). Den högra bilden visar en viktig klinisk tillämpning -av benledning, s.k. benförankrade hörapparater, som kan användas när en hörselnedsättning har -sin bakgrund i störningar i mellanörats funktion såsom otoskleros (bild 25). I temporalbenet -inopereras en vibrator som via radiolänk står i kontakt med ljudprocessor, fäst (med magnet) -ovanpå huden bakom ytterörat. Vibratorn skapar vibrationer i skallbenet och leder således -ljudet vidare via benledning till innerörat. - -De centrala hörselbanorna - -Bild -28 -Denna -bild -visar -hörselbanornas -anatomi. -Hörsernerven -terminerar -i -cochleariskärnorna i hjärnstammen. Därifrån går två fiberstråk, ett bakre (från den posteriora -cochleariskärnan) och ett främre (från den anteriora cochleariskärnan). Det främre kallas även -corpus trapezoideum. Fiberstråken är början på uppåtstigande banor till thalamus. I thalamus -omkopplas hörselinformationen i corpus geniculatum mediale (= mediala knäkroppen), som i -sin tur projicerar till primära hörselbarken. I hörselbanan upp till thalamus finns några -omkopplingskärnor t.ex. nucleus olivaris superior (= övre olivkärnan) och colliculus inferior. -Notera att hörselbanorna ascenderar såväl ipsi-, som contralateralt och att det dessutom finns -commisurbanor mellan höger och vänster sida (t.ex. mellan colliculi inferiores). Vid totalt -bortfall av en sidas hörselbark blir man alltså inte döv på ena örat. Commisurbanorna används -för att identifiera från vilken rikting ett ljud kommer (se vidare bild 31). - -Bild 29 Hörselbarkens lokalisation har man fastställt genom registrera potentialförändringar s.k -"evoked potentials" från hjärnbarksytan på vakna patienter under hörselstimulering (hörlurar) -vid neurokirurgiska operationer. Lokalisationen av hörselbarken har man senare verifierat med -blodflödesmätningar i hjärnan (PET, fMRI) under ljudstimulering. Det markerade området -visar primära hörselbarken, som ligger i temporalloben. - -Bild 30 På försöksdjur kan man undersöka hur CNS bearbetar informationen från hörselnerven. -Eftersom innerörat analyserar ljudets frekvenssammansättning, är det naturligt att man studerat -hur frekvenser representeras i CNS. Figuren illustrerar hörselbarkens yta och skall visa att -hörselbarken uppvisar en s.k tonotop organisation dvs celler med angränsande frekvenser -ligger bredvid varandra i hjärnbarken. Den frekvens som nervccellerna är känsliga för ökar -alltså systematiskt när man förflyttar sig i en viss riktning över hjärnbarksytan. De olika -banden illustrerar cortexområden som analyserar olika frekvenser. - -Bild 31 Vad skiljer då cellerna i ett och samma band åt? Jo, cellerna detekterar ljudkällans -riktning så att ljudkällor från olika riktningar aktiverar olika populationer av celler i respektive -“frekvensskiva”. Man har visat att riktningen kodas genom att nervcellerna är känsliga för de -amplituder respektive tidskillnader, som finns mellan ljudet i det högra och det vänstra örat. -Som figuren till höger visar så är avståndet till de två öronen från en ljudkälla olika, vilket gör -att ljudet tar lite längre tid (några mikrosekunder) att nå det öra som ligger längst bort samt att -ljudet hinner försvagas något under vägen till detta öra. Celler i hörselbarken är känsliga för -sådana tids- och amplitudskillnader. Känsligheten för tids- och amplitudskillnader mellan de -två öronen finns faktiskt redan i celler längre ner i hörselbanorna, i reläkärnor som t.ex. övre - - ---- - -## Page 36 - -olivkärnan. I hörselbanan finns commissurbanor (se bild 28), som kopplar samman information -från höger och vänster sida till samma nercell. Dessa är grunden för att kunna registrera tids- -och amplitudsskillnader mellan öronen. En annan skillnad mellan olika celler i -samma ”frekvensband” är att de kan kräva olika ljudstyrka för att aktiveras – vissa celler -aktiveras vid svagare ljud, andra först vid högre ljudstyrka. - -Bild 32 Tids- resp. amplitudskillnaden mellan ljudvågen i de båda öronen fungerar för att -bestämma en ljudkällas riktning i sidled. Denna figur skall visa att dessa strategier inte -fungerar för att bestämma en ljudkällas riktning i höjdled eller för att avgöra om ljudkällan -ligger framför eller bakom huvudet. Figuren överst till vänster skall illustrera att avståndet till -vartdera örat är detsamma för en ljudkälla rakt framför huvudet som för en motsvarande -ljudkälla rakt bakom. Så gäller för alla ljudkällor i ett och samma sagittalplan (figuren nederst -till vänster). Tids- respektive amplitudskillnader kan därmed inte skilja dessa riktningar åt. För -att lösa detta problem, så används ytteröronen! Olika ljud har nämligen lite olika klangbild -beroende på att de reflekteras på olika sätt mot ytterörats vindlingar (högra figuren). Man har -visat att personer som saknar ytteröron har problem med att identifiera en ljudkällas riktning i -höjdled. Man kan experimentellt skapa samma problem på försökspersoner med intakta -ytteröron, om man fyller ytterörats vindlingar med modellera. - -Syftet med riktningshörsel är förstås att kunna selektera ut ljud t.ex. att kunna lyssna selektivt -på en persons tal i en omgivning där flera samtal pågår runt omkring. Denna förmåga benämns -ibland ”cocktailfenomenet” (eftersom den ju krävs vid deltagande i ett ”cocktailparty”). - -Bild 33 Precis lateralt om den primära hörselbarken (A1 = primary auditory cortex) har man på -apa funnit tre hierarkiskt högre hörselområden, som ligger parallellt med primära hörselbarken -och som får information från den. Det tre områdena benämns AL (anterolateral), ML -(middle-lateral), CL (caudolateral). Nervceller i dessa områden aktiveras inte av toner utan av -mer komplexa ljud som innehåller flera frekvenser. Apors kommunikationsljud tycks aktivera -nervceller i AL-området. Nervceller i CL-området bestämmer från vilken riktning ett ljud -kommer (olika nervceller aktiveras för olika riktningar). Från de två områdena går sedan banor -(röda och blå pilar) vidare genom olika delar av hjärnan. Detta har lett till hypotesen att hjärnan -har skilda system för att lokalisera respektive för att identifiera ljud. Banorna (blå) från CL -området anses överföra information om ljudkällans riktning (motsvarande synsystemets ”where -stream”; se synkompendiet). Röda pilar från AL-området anses vara bansystem för att -identifiera själva ljudet (motsvarande synsystemets ”what stream”; se synkompendiet). Hos -människa är naturligtvis analysen av språkljud centralt vilket förstås inte tas upp i denna -modell från försök på apa. - - -Kontroll av transmissionen i hörselbanor och mellanöra - -På flera nivåer i hörselbanorna finns projektioner tillbaka till lägre relästationer för att -kontrollera signaleringen genom dem. Exempelvis finns hämmande banor från hörselbarken -tillbaka till mediala knäkroppen och från mediala knäkroppen tillbaka till colliculus inferior. -Som tidigare nämnts innehåller hörselnerven också efferenta fibrer. De utgår från ett område -nära övre olivkärnan och hämmar hårcellerna. Ett ytterligare kontrollsystem och som är -kliniskt viktigt, är den s.k. akustiska mellanörereflexen. - -Bild 34 Den akustiska mellanörereflexen innebär att starka ljud utlöser en kontraktion av m. -stapedius och m. tensor tympani, som fäster i hörselbenen. Kontraktionen minskar -hörselbenens vibration. Den vänstra i figuren visas hur stapesplattans vibrationer minskar -(symboliserat genom en mindre storlek på den svarta pilen vid stapesplattan jämfört med -pilarna på hörselbenen och mot trumhinnan) vid kontraktion av stapediusmuskeln (röd pil). - - ---- - -## Page 37 - -Syftet med reflexen är alltså att skydda innerörat mot starka skadande ljud. Reflexen har en -latens på ca 25-150 ms, vilket innebär att snabba s.k "impulsljud" inte hinner blockeras av -reflexen. Dessa ljud ger också särskilt stor risk för hörselskador. Den högra bilden visar -schematiskt hur den akustiska mellanörereflexen kan undersökas i kliniken. Eftersom -kontraktionen av stapediusmuskeln ökar styvheten hos hela systemet trumhinna-hörselben, så -kommer en större andel av de ljudvågor som träffar trumhinnan under en pågående -stapediusreflex att reflekteras tillbaka. Denna reflexion kan man mäta genom att med en liten -sond placerad i hörselgången ge en ton och med en mikrofon samtidigt mäta styrkan på ljudet i -hörselgången (större ljudstyrka innebär att en större del av ljudet återreflekteras). Med en sådan -undersökning kan man t.ex. diagnosticera ett avbrott i hörselbenskedjan vilket leder till att -reflexen bortfaller i det skadade örat. - -Bild 35 Kopplingsschemat för den akustiska mellanörereflexen. De motorneuron som hör till -stapediusmuskeln ligger i facialiskärnan. Reflexbanan till dessa motorneuron går från -hårcellerna, via den ventrala cochleariskärnan, samt nucl. olivaris sup. Lägg märke till att -neuronen i nucl. olivaris sup. har en kollateral som korsar över till motsatta sidan. -Ett starkt ljud i ett öra ger alltså en muskelkontraktion bilateralt. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Hörsel-Text & Bild.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Hörsel-Text & Bild.pdf deleted file mode 100644 index 35fe031..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Hörsel-Text & Bild.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:d533a8d4586606b85770135846f4dea61ca6de8f6fbe3176f91794beacb497b2 -size 6821318 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Instuderingsfrågor- sensorik-HT20- LG Pettersson.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Instuderingsfrågor- sensorik-HT20- LG Pettersson.md deleted file mode 100644 index 57a5a4d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Instuderingsfrågor- sensorik-HT20- LG Pettersson.md +++ /dev/null @@ -1,79 +0,0 @@ -# Medicinare-Instuderingsfrågor- sensorik-HT20- LG Pettersson-1.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Några instuderingsfrågor om sensoriska systemet - -Vestibularis -Hur fungerar hinnsäckarna respektive båggångarna? -Varför har man flera hinnsäckar och flera båggångar? -Vad är skillnaden i aktivitetsmöntret mellan båggångar på höger jämfört med vänster sida? -Vilka förbindelser har vestibularissystemet i CNS och vilka är deras funktioner? -Hur samverkar information från hinnsäckar med information från nackmusklernas muskelspolar i postural kontroll? -Vad får man för symptom om vestibularisapparaten inte fungerar? -Hur kan man påverka båggångar mer kalorisk stimulering – vad är mekanismen? - -Hörsel -Hur fungerar en hårcell elektrofysiologiskt? -Hur kan en ljudvåg ge upphov till en vibration i basilarmembranet? -Hur kan innerörat skilja mellan olika ljud? -Vad har de yttre hårcellerna för funktion? -Vad har olika delar av mellanörat (trumhinna, hörselben, örontrumpet) för funktion för hörseln? -Hur påverkas hörseln av trumhinneskador, hörselbensfraktur respektive långvarigt stängd örontrumpet? Hur -är primära hörselbarken organiserad funktionellt? -Hur bestämmer CNS från vilken riktning ett ljud kommer? - -Somatosensorik och smärta -Vilka olika typer av receptorer finns i huden? Vad registrerar de olika receptorerna? -Vad är, principiellt, de funktionella skillnaderna mellan axongupperna Aα, Aβ, Aδ, och C i en perifer nerv och från vilka -receptorer kommer de olika axongrupperna? -Med hänsyn till de receptiva fältens storlek respektive adaptation finns fyra grupper av axon från hårlös hud. Vilka -skillnader finns mellan dem och vilka receptorer är kopplade till de olika axonerna? -Hur kan hudreceptorer bidra till att känna av ledvinklar respektive till balansreglering med hjälp av en käpp? -Hur fungerar en mekanoreceptor? -Vilka är de två typerna av termoreceptorer och vad registerar de? -Vilka skillnader finns (jämfört med handflatan) mellan hudkänseln (receptorer, innervation) i fingertopparna, i fotsulan -respektive i behårad hud. Vad har dessa hudområden för funktioner? -Hur kan man undersöka hudkänsel i kliniken? -Vilka sensoriska bortfall uppstår efter skada på baksträngsbanan respektive på den spinothalama banan? -Hur är den primära somatosensoriska hjärnbarken (SI) organiserad? Vad innebär i detta sammanhang ”homunculus”? -Ge några exempel på adekvata stimuli för celler i den primära somatosensoriska hjärnbarken (SI). -Vad är skillnaden mellan nociception och smärta? -Vilka typer av stimuli aktiverar nocicetorer? Vilka vävnader saknar nociceptorer? -Vad menas med perifer respektive central sensitisering? Vad kliniska effekter kan sensitiseringen ha? -Vad menas med referead respektive projicerad smärta och vad är mekanismerna? -Hur kan nociceptiva signaler påverkas i dorsalhornet genom descenderande banor respektive gate control? -Vilka två former av TENS finns det? Verkningsmekanismer? -Hur uppskattar man smärta med en VAS-skala respektive en ”Pain-matcher” - -Syn -Hur registrerar en synreceptor ljus? -Vilka funktionella skillnader finns mellan olika synreceptorer såsom ljuskänslighet och våglängdsområde? -Saccad, följerörelse, optokinetisk nystagmus och vergensrörelse: Funktioner? Skillnader mellan dem? -Hur är den primära synbarken organiserad funktionellt? -Hur ser det receptiva fältet ut för retinala ganglieceller samt för enkla- respektive komplexa celler i synbarken? -Hur uppkommer dessa receptiva fält? -Färgseende – hur uppstår färgseende i näthinnan? Vad är färgkonstans (som uppstår i CNS)? -Vad innebär begreppen ”where-/how-stream” respektive ”what stream” för den fortsatta synbearbetningen. Ge exempel -på adekvata stimuli för celler i hjärnbarksområden kopplade till ”what stream”. -Beskriv symptomen efter skador i olika hjärnbarksområden som bearbetar syninformation såsom primära synbarken, -parietalkortex (”where-/how-stream”, temporala kortex (”what-stream”). - -Allmänt -Vilka receptorer finns i de olika sensoriska systemen och vilka typer av stimuli registrerar de? -Vad menas med modalitet, receptorpotential, adekvat stimulus, receptivt fält, lateral inhibition, adaptation, labeled line -coding, populationskodning? -Hur signalerar en receptor respektive ett sensoriskt axon i en perifer nerv en ökad stimuleringsstyrka? -Titta på bilderna i kompendierna och i lärobokens sensorikkapitel och förklara för dig själv vad de skall illustrera. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Instuderingsfrågor- sensorik-HT20- LG Pettersson.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Instuderingsfrågor- sensorik-HT20- LG Pettersson.pdf deleted file mode 100644 index 800eea6..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Instuderingsfrågor- sensorik-HT20- LG Pettersson.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:21c86808e897cc08d7780b23f8b7230834daed5bc3ee115bf89886cdb0e85be3 -size 38168 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Sensorik-Introduktion.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Sensorik-Introduktion.md deleted file mode 100644 index 4560e11..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Sensorik-Introduktion.md +++ /dev/null @@ -1,115 +0,0 @@ -# Medicinare-Sensorik-Introduktion.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 7 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Sensory system -Modality -(sinneskvalitet) -Visual -Vision -Auditory -Hearing -Vestibular -Balance -Somatosensory -Somatic senses: -Touch -Temperature -Pain -Proprioception: -Position/displacement -(ledsinne) -Gustatory -Taste -Olfactory -Smell - - ---- - -## Page 2 - -Perifer nerv eller kranialnerv -Sensoriska receptorer -Receptorpotential -Receptorpotential -Aktionspotentialer -Aktionspotentialer - - ---- - -## Page 3 - -Receptorer i sensoriska system - - ---- - -## Page 4 - -Några principer för receptorer -Starkare stimulus -> större receptorpotential --> högre frekvens av aktionspotentialer -Starkare stimulus -> fler receptorer stimuleras -Längre stimulering -> adaptation (tillvänjning) -Starkare -stimulus -Svagare -stimulus -Information till hjärnan: Vilka axoner aktiveras? Mönstret av aktionspotentialer? - - ---- - -## Page 5 - -Information för hjärnan: Vilka axoner aktiveras? Mönstret av aktionspotentialer? -(labeled line code) (pattern code) -Labeled Line Code - - ---- - -## Page 6 - -(No content) - ---- - -## Page 7 - -• -Vestibularis (text och bildkompendium) -Föreläsning -Självstudier – några av bilderna -• -Hörsel (text och bildkompendium) -Föreläsning om innerörat samt hörselbearbetning i CNS i översikt -Självstudier - mellanöra -• -Somatosensorik (text och bildkompendium) -Föreläsning om hudreceptorer samt CNS bearbetning i översikt -Självstudier - CNS-bearbetning -• -Smärta (bildkompendium med stödtext) -Föreläsning om smärtfysiologi – perifera mekanismer och CNS-system -Laboration -• -Syn (text och bildkompendium) -Föreläsning om näthinnans fysiologi, ögonrörelser samt bildanalys i CNS -Självstudier - ögats optik, pupill och ackomodationsreflexer -• -Seminarium - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Sensorik-Introduktion.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Sensorik-Introduktion.pdf deleted file mode 100644 index 0acbc3d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Sensorik-Introduktion.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:b33cf7e248d5fb9ee2602aa63d3ddbf92ba246d5efc5171f2242108b2866d962 -size 1773158 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Smärta-HT25-LL2.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Smärta-HT25-LL2.md deleted file mode 100644 index 42f8cf1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Smärta-HT25-LL2.md +++ /dev/null @@ -1,646 +0,0 @@ -# Medicinare-Smärta-HT25-LL2.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 35 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Smärtfysiologi -Line Löken, line.loken@gu.se -Sektionen för fysiologi - - ---- - -## Page 2 - -As kids, they bit off their tongues and jumped from landings and trees, breaking arms and legs -Paul said he also used to push the swing seat away from him. "I'd let it come back and smash my face. I -broke my nose and teeth.“ -Paul remembers that he used to put his hand on the top of a stove - "just because I liked the sound of it -sizzling." -He still has a scar down his back. "I leaned against a radiator." Feeling no pain, "I pushed away and I was -stuck. I ripped a chunk of my flesh off." -Paul's baby sister Amanda, who also felt no pain, died of septicemia when she bit off her tongue and -contracted an acute bacterial infection. -In the hospital, "He broke his foot, and they didn't discover it until a day and half later. They had no idea -when or how it happened. -"Normal people, when they get muscle pain, lactic acid flows in," said Paul. "That causes you to get tired -and sore, and you sit down. "We just kept on running or whatever. We played a lot harder, until our -bones would physically give out. ... Our muscles have become useless.” -"Because of the way we damaged our joints, we gave ourselves arthritis. I don't want to loose control -over my hands. I can barely pick up a cup, and it's only going to get worse.” -Kongenital analgesi - - ---- - -## Page 3 - -Pain - definition -Neuropathic pain -Pain caused by a lesion (skada) or disease of the somatosensory nervous system. -Nociceptive pain (nociceptiv smärta) -Pain that is due to the activation of nociceptors. -Varför skilja på nociception och smärta? -Alltså: Smärta är inte alltid nociceptiv och aktivering av nociceptorer -leder inte alltid till smärta. -Nociplastic pain -Pain that arises from altered nociception despite no clear evidence of actual or -threatened tissue damage causing the activation of peripheral nociceptors or -evidence for disease or lesion of the somatosensory system causing the pain. -• -Pain is always a personal experience that is influenced to varying degrees by -biological, psychological, and social factors. -• -Pain and nociception are different phenomena. Pain cannot be inferred solely -from activity in sensory neurons. -• -Through their life experiences, individuals learn the concept of pain. -• -Although pain usually serves an adaptive role, it may have adverse effects on -function and social and psychological well-being. -• -A person’s report of an experience as pain should be respected. -• -Verbal description is only one of several behaviors to express pain; inability to -communicate does not negate the possibility that a human or a nonhuman -animal experiences pain -“An unpleasant sensory and emotional experience associated with, or -resembling that associated with, actual or potential tissue damage.” - - ---- - -## Page 4 - -VAS = visuell analogskala -Kvantifiering av smärtupplevelse -Framsida -(patient) -Baksida -(undersökare) - - ---- - -## Page 5 - -Nociceptor -A high-threshold sensory receptor of the peripheral -somatosensory nervous system that is capable of transducing and -encoding noxious stimuli. -Noxious stimulus (nociceptivt stimulus) (nocere = att skada) -A stimulus that is damaging or threatens damage to normal tissues -Nociception -The neural process of encoding noxious stimuli. -Nociceptorer finns i -Hud, slemhinnor, muskler -bindväv, ligament, ledkapslar -ben, blodkärl, viscera, tänder … -Nociceptorer finns inte i -CNS, ledbrosk -Stimuli -Mekaniskt känsliga -Temperaturkänsliga - (smärtsam hetta/kyla) -”Kemiskt känsliga” -Exempel på receptivt fält - - ---- - -## Page 6 - -Tjocka myeliniserade (Ab) Beröring -Tunna myeliniserade (Ad) Temperatur -- kyla -- Nociception (smärta) -Omyeliniserade (C) -Temperatur, --värme --kyla --Nociception (smärta, - klåda) -• Affektiv beröring (C-taktil, CT) -Huden innehåller olika receptorer - - ---- - -## Page 7 - -Jonkanaler och nociceptiv smärta -ASIC - acid sensing -ion channel -TRP – transient -receptor potential -V - Vanilloid -Channel -Capsaicin -Channel -Nociceptorer är utrustade med enmängd olika -membranbundnajonkanaler och receptorer, såsom till -exempel ”transient receptorpotential”(TRP)-kanaler(ex -TRPV1),syrakänsliga jonkanaler (ASIC),purinerga -receptorer(P2X)samt olika G-proteinkopplade eller kinas- -länkade receptorer (t.ex.bradykinin2-och -prostaglandinreceptorer). - - ---- - -## Page 8 - -Axoner från nociceptorer -”Dubbla smärtupplevelsen” -Aδ -C - - ---- - -## Page 9 - -Exempel på nociceptiva reflexer - - ---- - -## Page 10 - -• -Icke-selektiv katjonskanal (släpper igenom -positiva joner) -• -Aktivering: Capsaicin (chilipeppar), leukotriener, -Hetta (>43º), H+ (pH <6) -• -Sensitisering: H+, ATP, Bradykinin, Prostglandiner -(sänker temp.tröskeln) -Exempel på jonkanal i nociceptorer -TRPV1 (Vanilloidreceptorn) - - ---- - -## Page 11 - -Dorsalhornet -Nociceptivt specifika (NS) neuron (Lamina I), små receptiva fält (hud) -Wide dynamic range (WDR) neuron (Lamina V), stora receptiva fält (hud), får också -inflöde från tryck- och beröringsafferenter (Aβ-fibrer) samt från viscerala -smärtafferenter -WDR (wide dynamic range) -NS (nociceptive specific) - - ---- - -## Page 12 - -Dorsalhorn -Ventralhorn -Lateralhorn -Nociceptiv afferent -Uppåtstigande neuron -i spinothalama banan -Neuron som hämmar -signalöverföring i den -spinothalama banan -ger kontrollmöjlighet -Kontroll av signalöverföring i uppåtstigande banor - - ---- - -## Page 13 - -Inflammatoriska mediatorer påverkar nociceptorer -Perifer sensitisering -= Increased responsiveness and reduced -threshold of nociceptive neurons in the -periphery, to the stimulation of their -receptive fields. - - ---- - -## Page 14 - -Jonkanaler blir -lättare att aktivera -Fler jonkanaler -blir tillgängliga, -t.ex. TRPV1 -Fler vNa ger sänkt -tröskel för -aktions- -potential -Perifer sensitisering -= Increased responsiveness and reduced -threshold of nociceptive neurons in the -periphery, to the stimulation of their -receptive fields. -Inflammatoriska mediatorer påverkar nociceptorer - - ---- - -## Page 15 - -Hyperalgesi = Ökad smärta av ett normalt -smärtsamt stimuli -Allodyni = Smärta orsakad av ett stimuli som -normalt inte är smärtsamt (t.ex. beröring vid -solskada) -Synaptisk plasticitet i nociceptiva banor: Central sensitisering -(associerat med initiering och bibehållande av långvarig smärta) -Peptid uppreglering -Inflammation -Hud -Skada -Ökad synaptisk -styrka -Windup -(kortsiktigt), -LTP (inlärning) -Inhibition -(kontrollmöjligheten) i -ryggmärgskretsar minskar -Gentranskription -Ryggmärg - - ---- - -## Page 16 - -”Wind-up” -Nociceptivt dorsalhornsneuron -Intensiv aktivering av C-fiberaxonen → Frisättning av SP -(substance P) som binds till NK1 receptorer, samt ökat -glutamat ”spill over” med inbindning till mGluR (extra- -synaptiska metabotropa glutamatreceptorer) → -Stängning av kaliumkanaler → Ökad depolarisering → -Öppning av spänningskänsliga Ca-kanaler (VGCC) samt -öppning av NMDA kanaler. Den ökade Ca-koncentrationen -öppnar NSC (non selective cation channels) → inflöde av -Na-joner som ytterligare ökar depolarisationen. -Nettoeffekt: Ökad fyrningsfrekvens i de nociceptiva -dorsalhornsneuronen. En form av korttidsplasticitet. - - ---- - -## Page 17 - -Central sensitisering -Nociceptivt dorsalhornsneuron -Intensiv aktivering av C-fiberaxonet → Frisättning av -BDNF (brain derived neurotrophic factor) som binds till -TrkB (tyrosinkinasreceptor B) → Aktivering av PKC → -Fosforylering av AMPA/NMDA-kanaler. -Långtidsplasticitet -Detta initieras och/eller underlättas av flera olika extracellulära -mediatormolekyler, varav många frisätts av gliaceller (astrocyter och -mikroglia). - - ---- - -## Page 18 - -Hyperalgesi - - ökad smärta av en normalt - smärtsam retning (increased pain from - a stimulus that normally provokes pain) - - primär - i skadat område - - sekundär - i närliggande intakt vävnad -Allodyni - = smärta orsakad av en normalt inte smärtsam - retning (pain due to a stimulus that does not -normally provoke pain) t.ex. - - palpation av t.ex. inflammerad sena - - beröring av solskadad hud - - matintag vid inflammerad munslemhinna (infektion, brännskada) - - -Konsekvenser av sensitisering - - ---- - -## Page 19 - -Koltzenburg et al, Pain 1992 -Experimentell sensitisering - - ---- - -## Page 20 - -Neuropatisk smärta -(smärta orsakad av sjukdom i somatosensoriska nervsystemet) -Thalamus stroke -Smärtlindring exempel: -Antidepressiva (vissa sorter) -Antiepileptika -Na kanal blockerare -NMDA receptor antagonister -(Opioider) -Ryggmärgs- -skada -Hyperalgesi och allodyni är vanligt -förekommande vid neuropatisk smärta - - ---- - -## Page 21 - -Spinothalama banan -Primära somato- -sensoriska cortex -Insula -Gyrus cinguli -(ant.) = ACC -Sensoriska -egenskaper -Emotionella -aspekter -Emotionella -aspekter -Kognitiva -aspekter -Prefrontala - cortex - - ---- - -## Page 22 - -Refererad smärta -Ex ”kärlkramp” (angina pectoris) -Konvergens på samma -spinothalama neuron - - ---- - -## Page 23 - -Aktivitet i ”hudnervsaxon” tolkas alltid av CNS som att receptorerna -stimulerats dvs upplevelsen ”projiceras till” axonets innervationsområde. -Detta gäller även när aktionspotentialerna inte uppstår genom receptor- -aktivering t.ex. vid elektrisk stimulering av axonet eller vid s.k. ”änkestöt”. -• -Projicerad smärta (exempel på icke nociceptiv smärta) -• -Parestesi = onormal känselupplevelse -• -Fantomsmärta -Parestesi och projicerad smärta - - ---- - -## Page 24 - -Neurom -Perifera nervskador kan -resultera i mycket -”lättretade” s.k. neurom -Rekrytering av -spänningskänsliga -Na+-kanaler -(ektopi = ”på fel plats”) - - ---- - -## Page 25 - -Det spinothalama neuronet exciteras av smärtafferenter (Aδ-, C-fibrer). Interneuronet -inhiberar det spinothalama neuronet vilket minskar smärtintensiteten. Interneuronet -exciteras av beröringsafferenter (Aβ). Balansen mellan dessa bestämmer interneuronets -aktivitet och därmed inhibitionen av det spinothalama neuronet. -Exempel; att blåsa på brännskadad hud. Finns fler exempel på ”port mekanismer” i -dorsalhornet, t.ex. nociceptorer hämmar klåda. -”Gate-kontroll” lokalt i dorsalhornet -Aβ -Aδ, C -Spinothalamt -neuron - - ---- - -## Page 26 - -Elektrisk stimulering i PAG -(periaqueductal gray matter) i -hjärnstammen ger smärthämning -(djurförsök) -Aktiverar ett nedåtgående bansystem -som i dorsalhornet hämmar -överföring i spino-thalama banan. -Neuronen i PAG projicerar först till -raphe-kärnorna medialt i hjärn- -stammen där de har kontakt med -serotoninerga neuron. Neuronen i -raphekärnorna projicerar sedan ner -till ryggmärgen och aktiverar där -opioida inhibitoriska neuron, som -hämmar överföringen i den -spinothalama banan. -Kontroll från nedåtstigande banor -Serotonerga neuron i raphe-kärnorna aktiverar -opioida (enkefalin) interneuron i dorsalhornet - - ---- - -## Page 27 - -Hur aktiveras PAG ? -F = Frontal cortex -A = Amygdala -H = Hypothalamus -Opioider (peptider) -β-endorfin -Dynorfin -Enkefalin -Nedåtstigande banor -NOCEBO – ”jag skall skada” -PLACEBO – ”jag skall behaga” -Förväntan och inlärning - – effekt på -smärtupplevelsen -Henrik Mellström är sjuksköterska på akutmottagningen på Umeå sjukhus. Foto: José Figueroa. - - ---- - -## Page 28 - -Hur aktiveras PAG ? -Spino-mesencephala banor -Afferent aktivitet -från ergoreceptorer -(en typ av muskel- -receptorer) under -muskelarbete -PA -G - - ---- - -## Page 29 - -TENS – Transkutan elektrisk nervstimulering -1) Lågfrekvent stimulering med högre stimuleringsstyrka som aktiverar muskler för att - genom muskelkontraktionerna aktivera ergoreceptorer (”simulerat muskelarbete”) -2) Högfrekvent stimulering med lägre stimuleringsstyrka som aktiverar beröringsafferenter. - (”Gate control hypothesis”?) - - ---- - -## Page 30 - -GRP -Pruriceptors -A -GRPR -Nppb -GRP -Glu -Glu -DYN -GABA/Glycine? -NK1R -Lamina I -Laminae III-VI -Lamina II -Thalamus/ -PBN -LTMR -Laminae II-III -Lamina IV -E -Laminae V-VI -? -Lamina I -NPY -GABA/Glycine? -a -b -C -D -Thalamus/ -PBN? -SST -B -Chemical itch -Mechanical itch -Fig. 1Model of spinal circuits for chemical and mechanical itch. a When activated by chemical itch stimuli, the peripheral pruriceptors send the itch -signals to spinal neurons via Nppb,a primary itch transmitter. The secondary sensory neurons then activate GRPR+ neurons by releasing GRP, after which -the itch signals are conveyed to the spinal projection neurons before reaching the thalamus or PBN for further processing. -b Light touch stimuli activate LTMRs to evoke mechanical itch, and the mechanical itch information is transmittedto spinal neurons, a subset of which -aregatedby spinal inhibitory neurons. PN projection neuron, LTMR low-threshold mechanoreceptor, Glu glutamate. -Sammanfattningsvis finns ett antal olika kretsar identifierade för både klåda och olika sorters smärta. -Kretsar för klåda i dorsalhornet - - - ---- - -## Page 31 - -Ascending pathway -Emotional aspects -Descending modulation -Contagious itch? -PAG -GABA -Tac1 -RVM -PBN -LC -Thalamus -AMY -NAc -VTA -SCN? -GRPR -DMS -ACC -Fig. 2 Brain circuits for itch signal processing and modulation. The chemical itch signals are first relayed to the PBN and thalamus by spinal projection -neurons, while visually contagious itch in mice is proposed to be mediated by the SCN GRPR+ neurons in the hypothalamus. The emotional components of -itch sensation may be encoded by the amygdala, GABAergic neurons in the PAG, and different neuronal populations in the VTA. The PAGTac1-RVM circuit is -involved in the descending modulation of itch signal processing, and brain-derived neuromodulators such as 5-HT and noradrenaline can also substantially -modulate spinal itch circuits in a feedback manner.Projections fromthe ACC to the DMS selectively modulate histamine-dependent itch. AMY amygdala,LC -locus coeruleus, NE noradrenaline. -Kretsar för klåda i hjärnan - - ---- - -## Page 32 - -Nociception i ben - - ---- - -## Page 33 - -Perifer sensitisering i benvävnad - - ---- - -## Page 34 - -Fria nervändslut i inre organ (viscera) -- delvis nociceptiv funktion -Hjärnstam - - ---- - -## Page 35 - -The Bane of Pain Is Plainly in the Brain. (by Allan Basbaum) -Pain is an intricate potion, Of sensations, cognitions, emotions, -Acute pain may be terrible But it’s persistent pain that’s unbearable; -And rarely responds to mere lotions. -Though pain may not be easy to bear, There’s often a reason for pain being there. It’s critical to know, Lest a cancer -unbeknownst grow. Pain signals a need for repair. -You learned of children with Congenital Insensitivity to Pain. They’re unaware when they have fractures or sprains. -These children are rare, But they need constant care. Or their injuries will not be contained. -You see, A deltas and C’s are essential, To establish the painful potential. -But shake your hand or vibrate, And you may close Melzack and Wall’s Spinal Gate -So that the pain is no longer sequential. -In fact, there are myriad ways to control pain, Which is perhaps why cordotomy’s on the wane. -Find out what the morphine dose is, Even consider hypnosis. Remember pain’s not a stimulus; it’s a perception of the -brain. -In this regard, find a pregnant woman and ask her, Is LaMaze merely a ploy to distract her? Or when labor pain Is not -“perceived” by the brain, Are the endorphins a relevant factor? -Speaking of endogenous opioids—there are numerous classes. Some reportedly are as potent as grass is. -So, if you’re in pain -Just depend on your brain -Because the endorphins are the true opiates of the masses. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Smärta-HT25-LL2.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Smärta-HT25-LL2.pdf deleted file mode 100644 index aea69d8..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Smärta-HT25-LL2.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:8952fca3f30c1156bcab5e0c6f7046b1dc619fa020cb5cf406c8f0dc355cacd2 -size 2633473 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Somatosensorik-Text & Bild.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Somatosensorik-Text & Bild.md deleted file mode 100644 index 46c1c18..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Somatosensorik-Text & Bild.md +++ /dev/null @@ -1,1019 +0,0 @@ -# Medicinare-Somatosensorik-Text & Bild.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 45 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Somatosensoriska systemet -”Kroppssinnessystemet” -Exteroception - påverkan på kroppen från den nära omgivningen t.ex. Beröring. -Proprioception (”ledsinne”) - ledvinklar samt musklers kontraktionskraft och längd. -Interoception - information från inre organ t.ex. om blodtrycket i systemkretsloppet. - - ---- - -## Page 2 - -Balansreglering -Stereognosi -Ledvinklar -Matintag -Emotioner -Huddragningar vid böjning av fingrar -Huddragningar av -käppens krycka -Tryckfördelning över -fotsula -Identifiera föremål med hudkänseln -Mat finfördelad? -Sväljbar? -Motorisk kontroll -Betydelse - exempel -Bild 1 - - ---- - -## Page 3 - -Lågtröskliga mekanoreceptorer i hud -(ex. beröring, tryck, hudsträckning) -Bild 2 - - ---- - -## Page 4 - -Meissner, Pacini -Merkel, Ruffini, Hårfollikel -Fria nervändslut -Hårfollikel -Fria nervändslut -Axongrupper -Bild 3 - - ---- - -## Page 5 - -Var finns hudreceptorernas cellkroppar? -Ansiktshud -Övrig kroppshud -Bild 4 - - ---- - -## Page 6 - -A -C -Bild 5 -(Dermatom – hudområde som innerveras -av en spinalnerv) -D -1: n. Ophtalmicus -2: n. Maxillaris -3: n. Mandibularis -1 -2 -3 -B - - ---- - -## Page 7 - -Hur fungerar en mekanoreceptor principiellt? -Bild 6 - - ---- - -## Page 8 - -Sträck-känsliga jonkanaler - receptorpotential -Bild 7 - - ---- - -## Page 9 - -Aktionspotential vid 1:a Ranvierska noden -Bild 8 - - ---- - -## Page 10 - -Mikroneurografi – ”tjuvlyssna” från axon i perifera nerver -Bild 9 - - ---- - -## Page 11 - -Receptivt fält -μm -A -B -C -Bild 10 - - ---- - -## Page 12 - -Meissner -Pacini -Receptiva fältets storlek -Stort -Litet -Bild 11 - - ---- - -## Page 13 - -Adekvat stimulus & adaptation -Hudintryckning -Vissa receptorer -specialiserade på att känna -av när beröring förändras ---> Adekvat stimulus = vibration -Snabbt adapterande -Långsamt adapterande -Statiskt svar -Dynamiskt svar -On-svar -Off-svar -On-svar -Bild 12 -Bakgrund = olika adaptationsegenskaper - - ---- - -## Page 14 - -En mekanism för adaptation -Kapsel -intakt -Kapsel -bortdissekerad -Pacinikropp -Bild 13 - - ---- - -## Page 15 - -Ruffini -Hudsträckning -”Kantkänslighet” -Receptivt fält -Stimulus (stav) -Andra egenskaper -Merkel -Bild 14 - - ---- - -## Page 16 - -Hårlös hud - Handflata -Adaptation -Snabb -Långsam -Receptivt fält -Litet -Stort -Hudsträckning -Meissner -Pacini -Merkel -Ruffini -Kantkänslighet -Bild 15 - - ---- - -## Page 17 - -Information från axoner från olika -typer av mekanoreceptorer -Bild 16 -Information från axoner med olika -receptiva fält -Vad tolkar CNS? - - ---- - -## Page 18 - -Integration av flera beröringsafferenter -Bild 17 - - ---- - -## Page 19 - -Hårlös hud - handens palmarsida -Meissner -Merkel -Pacini -Ruffini -Bild 18 - - ---- - -## Page 20 - -Hårlös hud - Fotsula -Axon från sträckkänslig receptor -Fördelning över -hudyta -Bild 19 - - ---- - -## Page 21 - -Behårad hud -Merkel Ruffini, Pacini -C-beröringsafferent -Hårfollikelafferent -Bild 20 - - ---- - -## Page 22 - -Test av ”beröringssinne” -• ”Sensibilitet grovt testad” -• Lokognosi -• Sträckkänslighet -•Tvåpunktsdiskrimination -Bild 21 - - ---- - -## Page 23 - -Lateralinhibition i CNS -Bild 22 - - ---- - -## Page 24 - -Statiskt svar vid -olika temperaturer -Dynamiskt svar vid -temperaturändring -Temperaturreceptorer -A -B -Fria nervänslut -Temperaturkänsliga -jonkanaler -Bild 23 - - ---- - -## Page 25 - -Baksträngsbanan -Astereognosi -Förlust av riktningskänsel -Nedsatt vibrationskänsel -Nedsatt tvåpunktsdiskrimination -Bild 24 -Symptom - - ---- - -## Page 26 - -Primära somato- -sensoriska cortex -Spinothalama banan -Bild 25 -Insula - - ---- - -## Page 27 - -Primära somatosensoriska cortex (SI) – BA 1,2,3 -SI -SII -A -B -C -Bild 26 -Somatotop organisation -Homunculus - - ---- - -## Page 28 - -Primära somatosensoriska cortex (SI) – flera kartor -A -B -C -Bild 27 - - ---- - -## Page 29 - -Cortex är indelat -i kolumner - -exempel Area 3b -A -B -I -II -III -IV -V -VI -Digit 2 -Digit 4 -C -Bild 28 - - ---- - -## Page 30 - -Cortex är indelat i kolumner -C -A -III -B -VI -Bild 29 - - ---- - -## Page 31 - -Exempel på högre bearbetning – area 1 & 2 -Thalamus -A -B -C -D -Bild 30 - - ---- - -## Page 32 - -Högre bearbetning - integration mellan … -A -B -C -Bild 31 -… flera fingrar -… flera sensoriska system - - ---- - -## Page 33 - -When I was a medical student many years ago, one of the nurses called me in considerable perplexity, -and gave me this singular story on the phone: that they had a new patient - a young man - just admitted -that morning. He had seemed very nice, very normal, all day - indeed, until a few minutes before, when -he awoke from a snooze. He then seemed excited and strange - not himself in the least. He had somehow -contrived to fall out of bed, and was now sitting on the floor, carrying on and vociferating, and refusing to -go back to bed. …. -When I arrived I found the patient lying on the floor by his bed and staring at one leg. His expression -contained anger, alarm, bewilderment and amusement - bewilderment most of all, with a hint of -consternation He had come in, that morning, for some tests, he said. He had no complaints, but the -neurologists, feeling that he had a 'lazy’ left leg - that was the very word they had used - thought he -should come in. He had felt fine all day, and fallen asleep towards evening. When he woke up he felt fine -too, until he moved in the bed. Then he found, as he put it, 'someone’s leg’ in the bed - a severed human -leg, a horrible thing! He was stunned, at first, with amazement and disgust - he had never experienced, -never imagined, such an incredible thing. He felt the leg gingerly. It seemed perfectly formed, but -'peculiar’ and cold. At this point he had a brainwave. He now realised what had happened: it was all a -joke! A rather monstrous and improper, but a very original, joke! It was New Year’s Eve, and everyone -was celebrating. Half the staff were drunk; quips and crackers were flying; a carnival scene. Obviously -one of the nurses with a macabre sense of humour had stolen into the Dissecting Room and nabbed a leg, -and then slipped it under his bedclothes as a joke while he was still fast asleep. -Ur Oliver Sacks – The man who fell out of his bed -Bild 32 - - ---- - -## Page 34 - -He was much relieved at the explanation; but feeling that a joke was a joke, and that this one was a bit -much, he threw the damn thing out of the bed. But - and at this point his conversational manner deserted -him, and he suddenly trembled and became ashen-pale - when he threw it out of bed, he somehow came -after it - and now it was attached to him. -'Look at it!’ he cried, with revulsion on his face. 'Have you ever seen such a creepy, horrible thing? I -thought a cadaver was just dead. But this is uncanny! And somehow - it’s ghastly - it seems stuck to me!’ -He seized it with both hands, with extraordinary violence, and tried to tear it off his body, and, failing, -punched it in an access of rage. -'Easy!’ I said. 'Be calm! Take it easy! I wouldn’t punch that leg like that.’ -'And why not?’ he asked, irritably, belligerently. -'Because it’s your leg,’ I answered. 'Don’t you know your own leg?’ …. -He saw from my face that I was perfectly serious - and a look of utter terror came over him. 'You say -it’s my leg, Doc? Wouldn’t you say that a man should know his own leg?’ A man should know his own -body, what’s his and what’s not - but this leg, this thing’ - another shudder of distaste - 'doesn’t feel right, -doesn’t feel real - and it doesn’t look part of me.’ -'Listen,’ I said. 'I don’t think you’re well. Please allow us to return you to bed. But I want to ask you -one final question. If this - this leg - is not your left leg … 'then where is your own left leg?’ -Once more he became pale - so pale that I thought he was going to faint. 'I don’t know, he said. 'I have -no idea. It’s disappeared. It’s gone. It’s nowhere to be found…’ - - ---- - -## Page 35 - -SOMATOSENSORISKA SYSTEMET - - (Version HT-20; Lars-Gunnar Pettersson) -Det somatosensoriska systemet kan indelas i tre olika funktioner: 1) Exteroception, som innebär att registrera -påverkan på kroppen från den nära omgivningen t.ex. beröring av huden. 2) Proprioception eller ”ledsinne” dvs -att registrera ledvinklar och musklers kontraktionskraft och längd. 3) Interoception som avser information från -inre organ t.ex. om blodtrycket i systemkretsloppet. För dessa ändamål finns ett flertal sensoriska -receptorsystem i kroppens vävnader och organsystem såsom i hud, slemhinnor, muskler, bindväv, blodkärl etc. -I detta kompendium behandlas hudens sensorik, närmare bestämt de sensoriska system som registrerar lätt -mekanisk stimulering av huden (såsom tryck och beröring) respektive hudtemperatur. Proprioception -behandlas i kursavsnittet om motorisk kontroll och interoception diskuteras i kommande kursavsnitt t.ex. -cirkulationens fysiologi. -Bild 1 Dessa inledande bilder visar några funktioner som bygger på information från hudreceptorer till CNS. -• -Det kanske mest uppenbara är att ge förmåga till att identifiera föremål som man manipulerar med -handen/fingrarna. Detta benämns stereognosi. -• -En kanske mindre uppenbar funktion är att bidra till förmågan att uppfatta ledvinklar vilket är kopplat -till att böjning av en led ger upphov till dragningar i den omgivande huden, som CNS sedan tolkar i -termer av flexion/extension i leden. Man har visat detta genom att lokalbedöva nervgrenarna till -huden över pekfingret distalt om den proximala falangen och sedan manuellt dra/förskjuta huden i det -lokalbedövade området. Dragningarna leder till att huden förskjuts också inom icke bedövade -områden mer proximalt, men till följd av lokalbedövningen kan försökspersonen inte uppfatta att -dessa förskjutningar uppkommer till följd av en manuell påverkan på huden. Om man i sådana försök -förskjuter huden på ett sätt som simulerar de huddragningar som normalt uppkommer vid -palmarflexion i den proximala interfalangealleden (indikerat med pilar i figuren, dvs en huddragning -distalt på dorsalsidans hud och proximalt på ventralsidan) så uppfattar försökspersonen det som att -fingrarna palmarlekteras! I figuren använder försökspersonen den motsatta (högra) handen för att -visa upplevelsen och gör en palmarflexion med det motsvarande fingret. -• -Motorik. Information från hudreceptorer används i styrningen av viljemässiga rörelser. Exempelvis -försämras fingrarnas finmotorik markant om huden över fingrarna lokalbedövas. -• -Matens position i munhålan liksom om en tugga har tillräckligt finfördelad konsistens för att sväljas -ned är funktioner som baseras på information från mekanoreceptorer i munslemhinna (tungans -ovansida samt gomtak). Om man med lokalbedövningsspray reducerar informationen från dessa -slemhinneytor, sväljer man matbitar innan det är färdigtuggade. -• -Tryckfördelningen över fotsulorna i stående respektive huddragningar som uppkommer t.ex. vid sned -belastning av fotsulan är viktiga för postural kontroll (balansreglering; se vidare bild 18). Det har också -visats att man får ett minskat kroppssvaj när någon del av huden (utöver fotsulan) har kontakt med en -fast punkt och så gäller också när kontaktpunkten är för liten eller inte stabil nog för att kunna ge ett -rent mekaniskt stöd. Bakgrunden är att kroppsrörelser ger dragningar i huden vid kontaktpunkten och -signaler från hudreceptorer om sådana huddragningar är till hjälp för balansregleringen i CNS. Detta är -förmodligen en av fördelarna med använda en käpp. Vid en oförväntad kroppsrörelse ger käppens -krycka en dragning av handflatans hud vilket signalerar en ökad risk för balansförlust och behov av -tonusjusteringar i posturala muskler. -• -Emotionella funktioner. De sista fotografierna illustrerar den emotionella betydelsen av hudberöring i -olika skeden av livet. -Bild 2 Denna översiktsbild (baserad på ljusmikroskopi) visar att hudreceptorer kan utgöras av fria nervändslut -(”bare nerve ending”), nervändslut omgivna av en kapsel (Meissner, Pacini Ruffini), Merkelreceptorer, samt -hårfollikelreceptorer. Elektronmikroskopi har visat att Merkels receptor är en cell i huden som innerveras av -det afferenta axonet. Notera att receptorerna är belägna på olika djup. De fria nervändsluten finns i eller precis - - ---- - -## Page 36 - -under epidermis. Merkels-, samt Meissners receptorer ligger ytligt i dermis precis under epidemislagret. -Meissnerkroppen ligger i dermispapillerna och Merkels receptorer ligger ansamlade mellan papillerna. Pacinis- -och Ruffinis receptorer ligger djupare i dermislagret men också i den subkutana fettvävnaden (Pacini). En -Pacinikropp är i storleksordning ett par mm stor (1-4 x 2 mm) och en Meissnerkropp ett femtiotal μm (40-100 x -30-60 μm). I bilden ser man också några skillnader mellan hårlös och behårad hud (mer om detta i bild 17-19). -Notera hårfollikelreceptorerna som utgörs av ett axon runt en hårfollikel och att den behårade huden saknar -Meissnerkroppar. -Bild 3 Axoner i perifera nerver kan klassificeras i fyra huvudgrupper (Aα, Aβ, Aδ, C) med hänsyn till diameter -och ledningshastighet. A omfattar myeliniserade- och C omyeliniserade axon. Aα-axon utgår inte från huden -utan från receptorer i tvärstrimmiga muskler (muskelspolar, Golgi senorgan). Figuren visar hudreceptorernas -axongrupper dvs Aβ-, Aδ-, samt C. Längst ned anges vilka receptortyper som återfinns inom respektive -axongrupp. Skillnaderna i ledningshastighet ger betydande skillnader i ledningstid för de olika axongrupperna. -För en aktionspotential i ett meterlångt C-axon från stortån blir ledningstiden mer än 1 sekund till inträdet i -ryggmärgen. -Bild 4 Med undantag för ansiktets hud är cellkropparna för de afferenta hudaxonen belägna i -dorsalrotsganglierna utanför ryggmärgen och passerar in i ryggmärgen via spinalnervernas dorsalrötter. -Ansiktshuden innerveras av trigeminusnerven (n.V) och cellkropparna är belägna i trigeminusnervens ganglion -strax utanför hjärnstammen. -Bild 5 Spinalnerverna till olika nivåer av ryggmärgen (figur A och B) härrör från specifika hudområden. Figur C -visar vilka områden av huden som motsvarar olika ryggmärgsnivåer. Varje spinalnerv innerverar ett -bandformat område av huden, kallat dermatom, och som löper närmast vertikalt om man står upp framåtböjd. -Denna systematik är värdefull vid neurologisk undersökning t.ex. kan nivån på en ryggmärgs-skada bestämmas -utifrån att skadan ger nedsatt känsel i alla dermatom nedanför skadenivån. Figur D visar att ansiktet innerveras -av tre olika grenar av trigeminusnerven (n. ophtalmicus, n. maxillaris, n. mandibularis) och som ansvarar för var -sin del av ansiktshuden. -Lågtröskliga mekanoreceptorer -Bild 6 En mekanoreceptor har jonkanaler som öppnas vid sträckning av membranet. Med lågtröskliga -mekanoreceptorer menar man receptorer där en liten, icke smärtsam (!), mekanisk påverkan på huden är -tillräcklig för att öppna de sträckkänsliga kanalerna. Kanalerna kan vara direkt förbundna med bindvävstrådar i -omgivande bindväv vilket sannolikt ökar deras känslighet för mekanisk påverkan på huden. I detta -sammanhang betyder alltså ”tröskel” den minsta mekaniska påverkan på huden som behövs för att aktivera -receptorn. Den nedre figuren visar att ett större mekaniskt tryck ger en större sträckning av membranet och att -detta leder till en ökad frekvens av aktionspotentialer i axonet, vilket alltså är det sätt på vilket ett enskilt axon -signalerar retningens styrka till CNS. Ett annat sätt att signalera en kraftigare mekanisk påverkan på huden, och -som inte visas i figuren, är att fler axon aktiveras. -Bild 7 Man kan studera sträckkänsliga jonkanaler med patch-clamp teknik. Figuren nederst till höger visar -registrering från en jonkanal som svarar på sträckning av cellmembranet vilket man gör experimentellt genom -att skapa ett undertryck i pipetten. Man ser i figuren att ett kraftigare undertryck ökar öppnings-sannolikheten -för kanalen. Strömmarna genom kanalerna summeras och man får man en förändring av membranpotentialen, -som visas i den nedra västra figuren och som kallas receptorpotential. Receptor-potential är alltså den -förändring av membranpotentialen som uppkommer i en receptor när denna stimuleras. Som visas i figuren, -ger en kraftigare stimulering en större amplitud på receptorpotentialen. -Bild 8 Den distala omyeliniserade delen av axonet innehåller inte några spänningskänsliga Na-kanaler. -Receptorpotentialen sprids alltså elektrotont (”passivt”) till den första Ranvierska noden och först här -upprättas aktionspotentialer som fortleds vidare till CNS. En större receptorpotential leder till en högre - - ---- - -## Page 37 - -frekvens av aktionspotentialer i axonet (bild 6) eftersom membranpotentialen snabbare kan nå tröskeln för en -ny aktionspotential (AP) under den relativa refraktärperioden efter den närmast föregående AP:n. -Bild 9 Man kan undersöka mer exakt vad olika axon från hudreceptorer registrerar genom en teknik som kallas -mikroneurografi och som som innebär att man sticker in en mycket tunn volframelektrod i en perifer nerv. -Elektrodens spets är så liten (några mikrometer) att man kan positionera den så att man registerar de -extracellulära strömmarna under aktionspotentialer från ett enda axon. Genom att på detta sätt ”tjuvlyssna” -på impulstrafiken i olika axon var för sig, kan man undersöka vilken typ av information om hudpåverkan som -enskilda axon i en perifer nerv signalerar till CNS. Vi kommer att ta upp tre olika aspekter på denna -information: ”receptivt fält”, ”adaptation” och ”adekvat stimulus”. -Receptivt fält -Bild 10 Genom att varje axon förgrenar sig inom ett begränsat område av huden kommer ett axon att -”övervaka” en viss del av hudytan. Det har ett s.k. ”receptivt fält” dvs det område av huden inom vilket -hudstimulering aktiverar axonet. Figur A visar de receptiva fälten för sju olika axon och man ser att deras -respektive fält överlappar varandra. Figur B visar hur man kan kartlägga ett receptivt fält i detalj. Med en tunn -styv tråd trycker man med olika kraft mot huden och registrerar den mekaniska ”tröskeln” dvs den minsta -hudintryckning som behövs för att aktivera axonet. Tråden flyttas systematiskt över hudområdet. Figur B visar -trösklarna (högra Y-axeln visar hudintryckningen i μm, X-axeln är en millimeterskala) på olika punkter längs en -rät linje genom det receptiva fältet. Linjen är inritad i fig. C samt (schematiskt) i fig. A. Man ser att det receptiva -fältet för just detta axon är skarpt avgränsat. De lägsta trösklarna (några μm) finns längs ett par millimeter av -linjen och redan någon millimeter utanför ökar trösklarna till över 50μm. Om man sammanställer hela -hudområdet, genom att förbinda punkter med samma tröskel, så får man i delfigur C en topografisk ”karta” -över det receptiva fältet. Man ser 10-15 platser där känsligheten är extra hög och som med all sannolikhet är -receptorernas lägen under hudytan. -Bild 11 Axonerna från lågtröskliga mekanoreceptorer kan delas in i två grupper – axon med litet respektive -med stort receptivt fält. Överst till vänster ser man de receptiva fälten för 15 olika axon med små receptiva fält -på handens/fingrarnas palmarsida. De är vardera några mm storlek. Ett av fälten visas i större förstoring och är -detsamma som beskrevs i föregående bild. Nederst två axon med stora receptiva fält. Sådana fält kan täcka -t.ex. halva handflatan eller ett helt fingers palmaryta. En topografisk karta över ett fält påvisar bara ett enda -område med lägst tröskel vilket innebär att endast en (!) receptor svarar för detektionen av mekaniska stimuli -inom fältet. En sådan receptor i fingertoppen kan alltså aktiveras av en hudintryckning över fingerbasen! I -diagrammet nederst till höger syns att området med lägst tröskel inte är lika distinkt avgränsat som för axon -med små receptiva fält (jämför med diagrammet överst till höger). -Adekvat stimulus & adaptation -Bild 12 En annan egenskap som skiljer olika axoner åt är hur länge impulssvaret pågår under en -hudstimulering, det man kallar ”adaptation”. Man skiljer på långsamt respektive snabbt adapterande -receptorer där långsamt adapterande receptorer ger aktionspotentialer under hela tiden som hudretningen -pågår, vilket kallas för ett ”statiskt svar” (se nedre högra figuren). För snabbt adapterande receptorer är -impulsfrekvensen högre när hudstimuleringen precis påbörjats och sjunker därefter. I vissa fall (nedre vänstra -figuren) ger receptorn upphov till bara en enda aktionspotential när hudintryckningen börjar (”on-svar”) och -ytterligare en när intryckningen upphör (”off-svar”). Sådana impulssvar signalerar alltså att den mekaniska -påverkan på huden förändras och kallas ”dynamiska svar”. En del långsamt adapterande receptorer har också -har ett dynamiskt ”on-svar” i tillägg till det statiska svaret (se den undre registreringen i den nedre högra -bilden). De är alltså känsliga såväl för förändrad som för konstant mekanisk påverkan på huden. Avsaknaden av -ett ”statiskt svar” hos receptorn i den nedre vänstra figuren gör att detta axon enbart kommer att signalera -förändringar till CNS. - - ---- - -## Page 38 - - Adaptation har betydelse för ett axons ”adekvata stimulus” vilket är den typ av stimuli som axonet (dvs -receptorn) svarar bäst på i form hög impulsfrekvens och låg mekanisk tröskel för aktivering. Figuren överst -visar att ett axon från en snabbt adapterande receptor kommer att ha vibration (t.ex. en stämgaffel mot -huden) som adekvat stimulus. Under en vibration varierar ju ständigt trycket på huden och detta gör att -receptorn aktiveras under hela tiden som vibrationsstimuleringen pågår. -Bild 13 De receptorer som uppvisar snabb adaptation är Meissner- och Pacinikroppar. En mekanism för -adaptationen är kopplad till den kapsel som omger receptordelen av axonet. Den övre figuren visar att när -man applicerar ett tryck (med en stav) på kapseln, så sträcks membranet i den distala delen av axonet och en -receptorpotential uppstår. Sedan omfördelas emellertid trycket successivt i kapselstrukturen, så att kapseln -absorberar den mekaniska belastningen som då inte längre påverkar axonet, dvs receptorpotentialen upphör. -När trycket tas bort sker en ny sträckning av axonet när kapseln återgår till sin ursprungliga struktur och -följaktligen en ny receptorpotential. Den undre bilden visar att om man dissekerar bort kapseln och trycker -direkt på receptordelens cellmembran så får man istället en receptorpotential som vara under hela -hudstimuleringen. Med andra ord, kapseln är central för receptorns adaptationsegenskaper. Lägg dock märke -till att receptorpotentialens amplitud sjunker något under den tid som trycket pågår, trots avsaknad av kapsel, -vilket tyder på att också egenskaper hos cellmembranet kan ge en viss grad av adaptation. -Bild 14 Vissa hudaxoner har ytterligare fysiologiska egenskaper som kännetecken. De flesta hudaxoner -reagerar på dragning av huden men axoner från Ruffini-receptorer är speciellt känsliga för sådana -hudsträckningar. De aktiveras när huden dras utåt från receptorns plats och för flertalet måste dragningen ske i -en viss riktning. I en del fall syns aktivitet i axonet spontant dvs även utan hudstimulering och i dessa axon kan -även aktiviteten minska när huden dras vissa riktningar. Axoner från Meissner och Merkelreceptorer har en -påtaglig känslighet för kanter som korsar det receptiva fältet. Denna ”kanteffekt” är mest uttalad för -Merkelreceptorer. I den högra figuren visas schematiskt konturen av ett receptivt fält (cirkel) och en stav (svart -fält) som trycks mot fältet repetitivt. För varje hudintryckning uppkommer fler och tätare aktionspotentialer i -axonet om staven appliceras över kanten av det receptiva fältet jämfört med om staven ligger inom (och täcker -större delen av) det receptiva fältet. -Sammanfattning -Bild 15 Denna bild sammanfattar den kartläggning av hudaxoners egenskaper som beskrivits i figur 10-14. Det -mest undersökta hudområdet hos människa är handens palmarsida. Genom att indela axonerna efter -adapation och storlek på receptivt fält får man, som framgår av figuren, fyra grupper av axon. I djurförsök har -man tidigare kunnat bestämma vilka receptorer som de olika axonerna härrör från och dessa anges i figuren. I -djurförsök kan man nämligen, utöver att registrera under hudstimulering (från cellkroppar i dorsalrotsganglier), -också undersöka huden i de receptiva fälten histologiskt. -Bild 16 Olika mekanoreceptorer registrerar alltså olika kvaliteter/egenskaper hos en mekanisk påverkan, ofta -benämnt ”feature extraction”. En hudretning (av t.ex. ett föremål) ger därmed upphov till ett mönster av -aktivetet i axonerna från de olika hudreceptorer som påverkas. Detta mönster, dvs vilka axon som aktiveras -(som i sin tur beror på receptortyp och platsen för det receptiva fältet) samt hur aktionspotentialerna i dem -fördelas över tiden, är unikt för varje hudretning som man kan identifiera. Eller, med andra ord, det är genom -att ”avläsa” hela detta aktivitetsmönster som CNS specifikt identifierar en hudretning. I ett sådant -sammanhang kan information från axon med små receptiva fält och långsam adaptation (Merkel) t.ex. bidra -med att hela tiden förmedla en bild av t.ex. ett föremåls kontur-linjer och ytstruktur under manipulation vid -stereognosi, såsom i bilden överst till vänster (att identifiera ett gem). Situationen i den nedre vänstra bilden -ger istället ett exempel på betydelsen av information från snabbt adapterande receptorer. Med allt finare -ytstruktur, som vid jämförelse mellan fina sandpapper, blir sannolikt skillnaderna i impulsmönstret från -Merkelreceptorerna allt mindre. Sandpapper med olika kornighet respektive släta ytor kan dock särskiljas -bättre av receptorer med snabb adapation genom skillnaderna i de ”vibrationer” som uppstår i huden när - - ---- - -## Page 39 - -fingrarna sveper över ytan. Exemplet till höger skall till sist illustrera att även ett jämförelsevis litet -hudstimulus, såsom en fin pennspets aktiverar flera axoner med delvis överlappande receptiva fält. Också i ett -sådant fall består alltså informationen till CNS av ett specifikt mönster av aktionspotentialer i flera axoner. -Man kan sammanfattningvis säga att axonerna från hudens lågtröskliga mekanoreceptorer tillsammans ger -följande informationer till CNS om en hudretning: -• När (börjar hudretningen)? - tidpunkten för tidigaste aktionspotential i de axoner som aktiveras först -• Hur länge (pågår retningen)? – durationen av statiska svar eller intervallet mellan on- och off-svar -• Var (på hudytan finns retningen)? – lokalistationen av de aktiverade axonernas receptiva fält -• Vad (är det för typ av hudretning)? – vilka axoner som aktiveras och deras exakta aktivitetsmönster -• Hur stark (är retningen)? – fyrningsfrekvensen i axonerna respektive antalet aktiverade axon - -Bild 17 Hur skulle CNS kunna skilja mellan olika mönster av aktionspotentialaktivitet, därtill i flera olika axon, -under t.ex. stereognosi? Denna figur skall visa en modell för hur nervceller i CNS (i en baksträngskärna, -cuneatuskärnan; se bild 24) skulle tänkas kunna skilja mellan olika aktivitetsmönster i en grupp hudafferenter. -Modellen utgår från två scenarier (överst till vänster i bilden): beröring av en kulformad yta respektive beröring -av en plan yta. Bilden visar schematiskt aktionpotentialer i elva olika axon från receptorer i fingertoppens hud. -De aktionspotentialer som skulle uppkomma vid beröringav den den kulformade ytan, är schematiskt -markerade med blå linjer. De röda linjerna visar schematiskt de aktionspotentialer som skulle uppkomma vid -beröring av den plana ytan. Dessa två situationer förekommer förstås inte samtidigt men i bilden har man -superponerat mönstren av aktionspotentialer i de två situationerna i en och samma figur för att man lätt skall -kunna jämföra dem. Man ser till vänster (ovanför texten ”Wave of spikes”) att det mönster av -aktionspotentialer som uppkommer, är helt olika i de två situationerna (jämför mönstret av ”röda” och ”blå” -aktionspotentialerna med varandra). Aktionspotentialerna fortleds (symboliserat av pilarna nederst i figuren) -sedan till CNS och detta adderar en liten tidsfördröjning som variera mellan olika axon eftersom det finns små -skillnader i ledningshastigheter mellan dem. Impulsmönstren när aktionspotentialerna nått fram till CNS ser -man ovanför pilen längst till höger. Vad händer då i CNS? Vad figuren skall visa är att när den kulformade ytan -berörs, så ankommer aktionspotentialerna i tre olika axon exakt samtidigt till CNS. Dessa ”röda -aktionspotentialer” har ringats in i figuren. De tre axonerna konvergerar på en nervcell i CNS och som aktiveras -när de tre aktionspotentialerna inkommer samtidigt. När den plana ytan berörs så ankommer istället -aktionspotentialer i tre andra axon samtidigt till CNS. Dessa ”blå aktionspotentialer” är inringade. De tre -axonerna konvergerar på en annan cell i CNS och det blir nu istället denna cell som aktiveras. Impulsmönstren -från de två olika ytorna kommer således att aktivera olika nervceller i CNS, som på detta sätt kan skilja mellan -de två ytorna. Modellen i bilden bygger på att CNS kan detektera samtidighet (”coincidence detection”) mellan -aktionpotentialer i olika axoner. Om så förekommer vet man inte idag men modellen gör det möjligt att förstå -att CNS principiellt skulle kunna skilja mellan olika impulsmönster i en population av flera axoner. - -Skillnader mellan olika områden av huden -Bild 18 Innervationen av huden skiljer sig åt mellan olika delar av kroppen och detta avspeglar med säkerhet -att olika hudområden har olika funktioner. Denna figur visar innervationstätheten (axoner/cm2) i olika delar av -handens palmarsida (hårlös hud). Notera det stora antalet axoner med små receptiva fält (från Meissner- -respektive Merkelreceptorer) från fingertopparna, särskilt pekfingret. För axoner från Meissnerkroppar är -tätheten mer än fyra gånger högre än i den proximala falangen. För axoner från Pacinikroppar är skillnaden -mindre tydlig och för Ruffini minskar tätheten mer distalt. Specialiseringen av fingertopparnas hud är säkert -kopplad till deras roll för findiskrimination t.ex. vid stereognosi. - - - - ---- - -## Page 40 - -Bild 19 När man registrerar från nervtrådar till fostulan finner man ett annat mönster än för handen. Det finns -samma typer av axoner (receptorer) som i handen med de är annorlunda fördelade över fotsulan. Den vänstra -figuren visar centrum av de receptiva fälten för en population av undersökta axoner. Man ser att axonerna -fördelar sig relativt jämnt över hudytan men med något lägre täthet under fotvalvet, som ju inte har kontakt -med underlaget vid stående. Axontätheten i tårna är inte så mycket högre än i andra hudområden. Man har -vidare visat att de receptiva fälten för enskilda axoner är ca 3 gånger större än i handen. Sammantaget -avspeglar detta en annan funktion av huden, att registrera tryckfördelningen över fotsulan för balanskontroll. -Till höger visas registrering från ett axon som signalerar sträckning av hudytan (receptivt fält på hälen). Just -detta axon aktiveras av hudsträckning i lateral riktning. Andra axon täcker in andra dragriktningar respektive -andra områden av huden. Man kan tänka sig att sådana dragningar uppstår när foten förskjuts mot underlaget -– en säkert betydelsefull information för balansreglering. -Bild 20 Behårad hud är neurofysiologiskt mindre undersökt än hårlös hud. Man vet hittills att receptor- -uppsättningen är annorlunda i behårad hud. Merkel-, Ruffini samt Pacinireceptorer finns men inga -Meissnerkroppar. Istället finns två andra receptortyper som inte finns i hårlös hud. -• -Hårfollikelreceptorer: Figuren till vänster visar hårfollikelreceptorer dvs axoner som löper runt -hårfollikeln (ibland med grenar uppåt längs den) och som aktiveras vid rörelser av hårstrået. Sannolikt -skiljer sig receptorer kring olika typer av hårstrån (vellushår, terminalhår) åt funktionellt men detta är -inte kartlagt hos människa. Den nedre högra bilden visar det receptiva fältet för ett axon från -hårfolliklar, kartlagt med mikroneurografi, och man ser i den topografiska kartan att axonet förgrenas -till ett trettiotal folliklar. I den vänstra figuren ser man också att det runt toppen av vissa hårfolliklar -kan finnas en uppsättning av Merkelreceptorer och som kanske också påverkas vid böjning av -hårstrået. Dessa något annorlunda förhållanden, jämfört med fotsulan eller fingertopparna, speglar -sannolikt den behårade hudens skyddsfunktion dvs att snabbt detektera kontakt med något i -omgivningen. -• -C-fiberafferenter för beröring: Med mikroneurografi har man funnit C-fiberaxon som är känsliga för lätt -beröring. Exempel på ett receptivt fält visas i den övre högra figuren (storleken varierar mycket mellan -olika axon). Den låga ledningshastigheten i C-fibrer gör att de knappast kan ha betydelse för -diskriminativa funktioner. Man har istället kopplat dessa afferenter till emotionella aspekter av -beröring. Man har exempelvis visat att de projicerar till insula-området av cortex (se bild 25) som är av -betydelse för emotionella funktioner. Vidare bedömer personer som (genetiskt) saknar C-fibrer de -emotionella kvaliteterna av en beröring av behårad hud annorlunda. Försöks-personer med intakt C- -fiberfunktion uppfattar t.ex. att ”smekningar” med en borste mot armen är mer behagliga om de görs -med en speciell hastighet. Personer utan fungerande C-fibrer upplever inte att just sådana -”smekningar” skulle vara mer behagliga än ”borstning” med annan hastighet. -Bild 21 I kliniken används flera tester av somatosensorisk funktion. I journalanteckningar finner man ibland -uttrycket ”sensibilitet grovt testad” vilket innebär att undersökaren systematiskt berört olika hudområden -symmetriskt bilateralt och efterfrågat om patienten upplever någon sidoskillnad. Detta är test för att snabbt -bilda sig en uppfattning om känselnedsättning t.ex. vid stroke. En annan metod är ”lokognosi” som innebär att -undersökaren pekar på en punkt när patienten blundar och som patienten sedan själv skall peka ut. Avståndet -mellan undersökarens och patientens punkt är ett mått på lokalisationsförmågan i det undersökta -hudområdet. Bland de känsligaste testen är förmågan att notera små sträckningar av huden, där en normal -person kan bedöma riktningen på hudsträckningar som bara är några tiondels millimeter. Kan mätas med -apparatur som flyttar en tunn stav fastlimmad på huden. - Ett välkänt test, som illusteras i figuren, är tvåpunktsdiskrimination. Undersökaren sätter ned en trubbig -passare mot huden upprepade gånger och varierar mellan att låta en eller två passarspetsar ta kontakt med -huden. Den undersökte skall varje gång avgöra om huden berörs på en två punkter. Genom att minska -avståndet mellan passarspetsarna kan man få ett mått på upplösningsförmågan i hudområdet dvs det minsta - - ---- - -## Page 41 - -avstånd som behövs för att särskilja två beröringspunkter. För att testet skall fungera krävs att de två spetsarna -sätts ned exakt samtidigt, så att det inte uppkommer någon tidsskillnad som kan ge en extra ledtråd. Vidare -bör den undersökta kroppsdelen vara stabilt fixerad mot ett underlag och försökspersonens hand stadig. Av -fotografiet framgår att man lättast uppnår sådana förhållanden vid undersökning av fingertopparna och -tvåpunktsdiskrimination används också framför allt inom handkirurgi. Diagrammet visar att -upplösningsförmågan varierar markant mellan olika hudområden. Från 1-2 mm på tungspetsen och -pekfingertoppen till hela 7 cm (!) på ryggen. -Bild 22 En hög upplösningsförmåga är förenat med ett större antal axon från hudområdet (t.ex. för -fingertopparna i bild 17). Det finns emellertid också mekanismer i CNS som bidrar till diskriminations- -förmågan. Denna figur visar s.k. lateralinhibition – en process som börjar i redan i omkopplingskärnorna -(reläkärnor; se bild 24-25) i ascenderande banor. Figur A visar ett kopplingsschema utan lateralinhibition där i -figuren 3 receptorer schematiskt kopplas till neuron i en reläkärna. Förbindelserna från varje receptor -divergerar till flera neuron. En hudstimulering vid pilen antas ha störst mekanisk effekt på den mellersta -receptorn men viss effekt också på de två omgivande receptorerna. I reläkärnan får man därmed högst -aktionspotentialfrekvens i det ”reläneuron” som mottar axoner från alla tre receptorerna (det mellersta -neuronet), men också viss aktivitet i omgivande ”reläneuron” som mottar information från en eller två av -receptorerna. I figur B har man lagt till lateralinhibition, som innebär hämmande kopplingar (via interneuron) -mellan ”reläneuronen”. Samma hudstimulering som i figur A, ger då ett annat aktivitetsmönster när det -mellersta, mest aktiva, ”reläneuronet” också ger störst inhibition av omgivande ”reläneuron”. I figuren släcks -aktiviteten helt ut i de omgivande neuronen. Nettoeffekten blir en mycket högre kontrast mellan olika -”reläneuroners” aktivitet. Man kan tänka sig att arrangemanget förbättrar upplösningen genom att höja -kontrasten mellan svagare och starkare stimulerade hudområden. -Temperaturreceptorer -Bild 23 Temperaturreceptorer utgörs av fria nervändslut och brukar indelas i köld- och värmereceptorer. De -har dels ett statiskt svar, dvs en kontinuerlig ström av aktionspotentialer när hudtemperaturen befinner sig -inom känslighetsområdet, och med en frekvens som varierar med temperaturen. Det övre diagrammet -illustrerar det statiska svaret (aktionspotentialfrekvens som funktion av temperatur) och visar att -temperaturområdet för kölreceptorer är ca 15-30°C och för värmereceptorer ca 30-43°C. Som en subjektiv -referens kan man tillägga att en statisk hudtemperatur på ca 33°C normalt uppfattas som neutral (dvs som -varken varm eller kall). Temperaturer under +15°C respektive över +45°C signaleras av nociceptorer och -illustreras inte i bilden. Temperaturreceptorer uppvisar dessutom dynamiska svar när temperaturen förändras. -Den undre figuren visar schematiskt fyrningen i ett axon från köld- respektive i ett axon från värmereceptorer, -när temperaturen sänks från 38° till 32° och sedan åter höjs till 38°. Köldreceptorn uppvisar ett dynamiskt svar i -anslutning till att temperaturen sjunker och värmereceptorn ett dynamiskt svar under den tid temperaturen -ökar. Omvänt, så upphör fyrningen från värmereceptorn när temperaturen sjunker och från köldreceptorn när -temperaturen ökar. I figuren ser man också att det statiska svaret hos köldreceptorn (som förväntat) har högre -frekvens när temperaturen uppnått 32° jämfört med svaret vid utgångsläget 38°. För värmereceptorn minskar -istället det statiska svaret. Bakgrunden till temperaturkänsligheten är att nervändslutets membran innehåller -termiskt känsliga jonkanaler vars öppningssannolikhet varierar med temperaturen. Man har inte hittat någon -enskild jonkanal vars temperaturkänslighet täcker in hela temperaturområdet för en köld- respektive en -värmereceptor. Sannolikt innehåller ett enskilt nervändslut flera olika typer av temperaturkänsliga kanaler med -var för sig olika känslighetsområden och som tillsammans skapar hela temperaturområdet för en värme- -respektive för en köldreceptor. Det skall tilläggas att temperaturkänslighet i sig inte är begränsat till enbart -temperaturreceptorer utan också finns i C-fiberafferenter för (behaglig) beröring (bild 19) som aktiveras bäst -(högst aktionspotentialfrekvens) om beröringen har neutral temperatur (33°C). Mekanoreceptorer med -myeliniserade afferenter (bild 15) har inget sådant temperaturberoende. - - - - ---- - -## Page 42 - -Ascenderande (uppåtstigande) somatosensoriska bansystem -Bild 24 Baksträngsbanan Afferenter från perifera nerver går in i ryggmärgens dorsalhorn och fortsätter direkt i -dorsalkolumnen (baksträngen) upp till hjärnstammen. Första omkopplingen sker i dorsalkolumn-kärnorna -(nucleus gracilis respektive nucleus cuneatus). Axonerna från cellerna i dessa ”reläkärnor” korsar sedan över till -den motsatta sidan och går vidare i mediala lemnisken (lemniscus medialis) till thalamus och därifrån till den -somatosensoriska hjärnbarken. Defekterna efter en akut komplett skada av baksträngsbanan, pga knivstick, -berör primärt funktioner som kräver mer komplex bearbetning av information från hudens lågtröskliga -mekanoreceptorer. Förmågan att identifiera föremål mot huden slås ut (astereognosi) liksom förmågan att -ange riktningen på stimuli som rör sig över huden. Patienten kan således inte identifiera en bokstav/siffra som -skrivs på huden. Nedsättning av vibrationssinne och av tvåpunktsdiskrimination i distala hudområden (hand) -har också beskrivits. Däremot kan patienterna ha god förmåga att lokalisera platsen för ett hudstimulus samt -att avgöra om stimulit rör sig över huden eller är stationärt och även ha normal förmåga till -tvåpunktsdiskrimination i proximala områden av huden (arm). Dessa funktioner kan alltså utföras med -information förmedlad via andra banor såsom den spinothalama banan. -Bild 25 Spinothalama banan Redan på inträdesnivån i ryggmärgen kopplar afferenterna om och korsar över till -den motsatta sidan. Banan löper sedan i lateralfunikelns ventrala del och förenar sig i hjärn-stammen med den -mediala lemnisken till thalamus. Den går sedan vidare till den primära somatosenso-riska hjärnbarken. Det är -också känt att förbindelser med ursprung från de C-fiberafferenter i behårad hud, som är känsliga för lätt -beröring (bild 19), går till insulaområdet i cortex. En ensidig skada av den spinothalama banan i ryggmärgen ger -förlust av smärta samt oförmåga att ange om ett föremål på huden känns kallt eller varmt. En ovanlig men -förekommande behandling av svåra smärttillstånd är faktiskt att skära av den spinothalama banan -neurokirurgiskt. Dessa symptom gäller för alla dermatom nedanför skadenivån och enbart på den motsatta -sidan av kroppen (banans överkorsning ligger ju redan på ryggmärgsnivå). Det finns inga beskrivna defekter i -funktioner som baseras på information från lågtröskliga mekanoreceptorer, såsom stereognosi. För dessa -uppgifter tycks alltså baksträngsbanan vara tillräcklig. Vad gäller C-beröringsafferenter kan tilläggas att det inte -är undersökt om emotionella aspekter av beröring är påverkade efter skador på den spinothalama banan. -Den primära somatosensoriska hjärnbarken (SI) -Bild 26 A visar två kortikala fält involverade i bearbetning av somatosensorisk information, primära- och -sekundära somatosensoriska cortex, vilka benämns SI respektive SII (romerska siffror). SI ligger i gyrus -postcentralis. B visar att SII börjar på lateralsidan precis under SI och fortsätter sedan i ner i sulcus lateralis dvs -i operculum parietale. SI mottar direkta förbindelser från thalamus medan SII mottar förbindelser från SI (se -vidare bild 30 och 31). Man har undersökt hur somatosensorisk information från huden representeras i SI -genom att stimulera hjärnbarken på vakna patienter under neurokirurgiska ingrepp. Patienten rapporterar då -parestesier i ett hudområde vars lokalisation beror på var i SI som stimuleringen görs. Upplevelsen förläggs -(projiceras) alltså till en plats på huden. Genom att systematiskt variera stimuleringspunkten kan man kartlägga -hur hela kroppen representeras i SI. Man kan då påvisa att SI har en s.k. somatotop organisation dvs en -”kroppskarta” med närliggande kroppsområden bredvid varandra. Denna karta visas i C och den börjar på -medialsidan med fötter och genitalorgan för att sedan fortsatta över lateralsidan med bål, övre extremitet, -ansikte och med tunga och pharynx mest lateralt. Kroppskartan i S1 har beskrivits som en liten människa, -”homunculus”. Notera att i denna somatotopa organisation upptar olika områden av kroppen olika stor yta. -Läppar respektive pekfingret har större områden än armen. Representationen avspeglar alltså tätheten av -axoner från de olika områdena. Den avbildade modellen underst i figur C och där kroppsdelarnas storlek har -bestämts utifrån den yta de upptar i S1, är ett sätt att illustrera dessa skillnader i representation. -Bild 27 Man kan på försöksdjur registrera extracellulärt från nervceller i de delar av centrala nervsystemet som -bearbetar somatosensorisk information. En cell i CNS har, liksom ett axon i en perifer nerv, ett receptivt fält -respektive ett adekvat stimulus. Om man systematiskt kartlägger enskilda nervceller i olika områden av SI, kan - - ---- - -## Page 43 - -man visa att SI faktiskt innehåller tre olika ”kroppskartor”. De finns i olika Broddmann-areor av gyrus -postcentralis. Hela hjärnbarken kan histologiskt indelas i ett femtiotal s.k. Broddmann-areor baserat på -skillnader (ljusmikroskopiskt) i bl.a. nervcellernas form och placering. Figur B är ett snitt av hjärnbarken längs -linjen B inritad i figur A och visar att gyrus postcentralis består av 4 olika Brodd-mannareor. Tre av dem (area 1, -area 2, samt area 3b) mottar information från hudreceptorer och dessa areor har var sin kroppskarta. Som vi -skall återkomma till (bild 28-30), registrerar cellerna i de tre kartorna delvis olika information. I figuren syns -också area 3a (djupt i sulcus centralis) som mottar information från muskelreceptorer, samt area 5 och 7 i -parietalcortex (kaudalt om gyrus postcentralis). Figur C visar area 3b och 1 och skall illustrera att de olika -kartorna ligger bredvid varandra och att kroppsområdena löper parallellt. Området för underläppen i area 3b -ligger alltså parallellt precis bredvid området för underläppen i area 1 osv. Att de tre olika kartorna löper -parallellt är säkert en bidragande orsak till att de, när man kartlade SI med elektrisk stimulering av hjärnbarken -(bild 26), framstod som en karta. -Bild 28 Area 3b innehåller en mycket detaljerad kroppskarta. A visar en bit av SI med områdena för de tre -mellersta fingrarna (D2, D3, D4; D=digit) i area 3b markerade och dessa områden illustreras vidare i -förstoringen i bild B. A och B är alltså en tredimensionell bild av de områden som i föregående bild (C i bild 27) -också markerats D2, D3 och D4 men då på en tvådimensionell karta av hjärnbarksytan. I A och B ser man nu -tredimensionellt att varje finger upptar en kolumn (”skiva”) av area 3b. I varje kolumn har alla celler sitt -receptiva fält på olika områden av hudytan inom ett och samma finger så att hela fingret täcks in. De receptiva -fälten för olika celler kan överlappa varandra. B visar att varje kolumn i sin tur kan indelas i två -”underkolumner”. I den ena (märkt RA) får cellerna inflöde från snabbt adapterande receptorer och i den -andra (märkt SA) från långsamt adapterade receptorer. Information från olika typer av receptorer är alltså -separerad i area 3b. B visar exempel på små receptiva fält på fingrarna för totalt sju olika celler inom finger 2 -och finger 4. I de delar av area 3b som motsvarar andra kroppsområden, såsom arm och ben, är de receptiva -fälten väsentligt större. När man registrerar från celler på olika platser inom en kolumn i kortex så finner man -att cellernas receptiva fält förskjuts systematiskt. Exampelvis för en kortikal kolumn som täcker in ett finger, så -är de receptiva fälten lokaliserade alltmer distalt när man går från ena till andra ändan av kolumnen (illustrerat -i delfigurerna B och C med pilen ”Dist  Prox”). -Den detaljerade kartan i area 3b är rimligtvis en grundförutsättning för att analysera ett föremåls storlek, form -(konturer) och ytstruktur. På försöksdjur (apa) ger skador i area 3b nedsatt förmåga att utföra testuppgifter -som kräver sådana analyser. - -Bild 29 Indelningen i kolumner finns också på än mer detaljerad nivå. I figuren har man registrerat (i ett försök -på katt) från 13 celler på olika djup i cortex med en elektrod som satts in vinkelrätt mot cortexytan. Cellernas -lägen är markerade med fylla cirklar märkta 1-13 längs elektrodspåret i figur A. Pilen visar insertionspunkten på -kortexytan. Figur B visar att alla 13 cellerna längs detta elektrodspår har sina respektive receptiva fält inom -samma område av huden (ett litet område på undersidan av en tass strax proximalt om klon). För att illustrera -hur väl de receptiva fälten överlappar så har man dels superponerat alla cellernas receptiva fält på hudytan, -dels visat de 13 olika fälten som svarta cirklar ovanpå varandra. Siffrorna 1-13 i B visar alltså de receptiva fälten -för cellerna 1-13 i A. Att celler som ligger under varandra i en sådan ”minikolumn” av cortex har liknande -receptiva fält, kan till stor del förklaras av att de har gemensamma kopplingar. Figur C visar kopplingsschemat i -ett litet område av hjärnbarken. Om man för ned en registreringselektrod vid pilen allt djupare ned i cortex, så -kommer man att successivt registrera från var och en av cellerna i figuren. I djupled kan hjärnbarken -histologiskt indelas i sex olika lager (I-VI), s.k. lamina, markerade till höger. I lamina IV dominerar sfäriska s.k. -stjärnceller och i lamina III respektive V dominerar s.k. ”pyramidceller” (cellkropp med pyramidform). I lager VI -finns axoner, såväl inkommande (t.ex. från thalamus) som utgående (t.ex. till annat cortexområde). Om man i C -följer det inkommande axonet (pilen ”In”) inser man att det är kopplat till samtliga celler i figuren, -monosynaptiskt eller disynaptiskt (via stjärncellen i lager IV). Det är därmed rimligt att alla dessa celler kommer - - ---- - -## Page 44 - -att ha sina receptiva fält inom samma hudområde, och som bestäms av det receptiva fältet för den cell i -thalamus som det inkommande axonet kommer ifrån. -Att, som illustrerats i bild 28-29, sensorisk information funktionellt organiseras i vertikala kolumner gäller inte -bara i för det somatosensoriska systemet. Det är en mer generell princip i hjärnbarken och som också finns i -den primära hörsel- respektive synbarken (se dessa kompendier). -Bild 30 Area 1 och 2 Figur A, som illustrerar förbindelser inom SI, visar att inflödet till area 1 och 2 kommer från -area 3b. De får också ett mindre direktinflöde från thalamus. I area 1 och 2 finns, liksom i area 3b, celler som -registrerar enkla stimuli (tryck/beröring) i sitt receptiva fält men här finns också neuron som signalerar mer -komplex information. Ett exempel är celler som registrerar rörelser över hudytan vilket visas i B. Cellen har ett -stort receptivt fält motsvarande laterala delen av handflatan. De tre olika registreringarna till höger i B visar att -enbart tryck på olika punkter inom fältet inte räcker för att aktivera den. Däremot aktiveras cellen vid rörelse -av ett föremål inom fältet, främst i distal riktning (registreringarna till vänster, pil riktad uppåt = distalt). Andra -celler täcker in andra rörelseriktningar och andra hudområden. Ett annat exempel är celler som aktiveras om -man trycker kanter mot huden och som illustreras i figur C och D. C visar att cellen aktiveras om en kant -placeras inom det receptiva fältet (det streckade område av huden proximalt om pek- och långfingret) men -främst om kanten är orienterad mediolateralt (mellersta registreringen). Andra orienteringar ger mindre effekt -och en proximodistal kant har ingen effekt alls (nedersta registreringen). Figur D visar, för samma cell, att det -inte spelar någon roll var inom det receptiva fältet som kanten är placerad. Den mediolateralt orienterade -kanten aktiverar cellen oavsett var inom det receptiva fältet man placerad den, men den har ingen effekt -utanför. Andra orienteringar respektive hudområden täcks in av andra celler. På försöksdjur ger skador i area 2 -svårigheter att utföra testuppgifter som kräver analys av ett föremåls form som ju bygger hur dess kanter är -orienterade. Vidare finns i area 2 celler som förutom beröring/tryck också aktiveras vid rörelser i leder dvs -känner av kroppsdelars orientering relativt varandra. I kopplingsschemat i A ser man att area 1 och 2 också -mottar information från 3a, dvs från muskelspolar, och detta bidrar säkert till dessa egenskaper. Sammantaget -sker alltså en hierarkisk bearbetning inom den primära somatosensoriska hjärnbarken. Högre upp i hierarkin -(dvs i area 1 och 2 jämfört med area 3b) registrerar cellerna mer komplex information. -Högre bearbetning efter den primära somatosensoriska hjärnbarken -Bild 31 SI projicerar till sekundära somatosensoriska cortex (SII, denna projektion visades också bild 30A) -respektive till parietalcortex. I dessa områden har cellerna än mer komplexa egenskaper. Deras receptiva fält -ofta täcker ofta större delar av huden och cellerna får inflöde också från andra sensoriska system. I SII finns -exempelvis celler med receptiva fält över distala delarna av flera fingrar och som också mottar information från -muskelspolar i muskler som styr hand och fingrar. Skador i SII ger defekter i stereognosi och just denna -kombination av information är säkert betydelsefull för stereognosi när, som visas i B, flera fingertoppar är i -kontakt med ett föremål som manipuleras med fingrarna böjda. Den högre bilden i B skall illustrera att -informationen från olika fingertoppar (”local shape and texture”) tillsammans med fingrarnas ledvinklar (anger -fingertopparnas positioner) kan ge information om föremålets tredimensionella struktur. SII får inflöde också -från övriga delar av kroppen och flertalet celler har receptiva fält bilateralt på kroppsytan. För celler i -parietalkortex kan de receptiva fälten täcka t.ex. större delen av en arm och cellerna får dessutom inflöde från -syn- och muskelreceptorer. Det har föreslagits att en sådan konvergens ger en uppfattning om var olika -kroppsdelar befinner sig. Uppgifter om extremiteternas lägen och ledvinklar behövs för styrning av motoriken -(såsom för planering av räckrörelser med armen). Att celler i parietalkortex kombinerar information från -hudreceptorer med information från synsystemet anses vara ett tidigt steg i att bestämma att en kroppsdel är -en del av den egna kroppen. Man kan illustrera betydelsen för kroppsuppfattningen, av att kombinera -information från hudreceptorer med synsystemet men den s.k. ”rubber hand illusion”, som illustreras i bild C. -Vid denna illusion uppkommer upplevelsen av att en konstgjord gummihand är en del av ens egen kropp. -Illusionen skapas genom att man bakom en skärm placerar den egna handen utom synhåll men strax bredvid -en gummihand. Försökspersonen får sedan titta på gummihanden samtidigt som man berör såväl - - ---- - -## Page 45 - -gummihanden som den (bakom skärmen placerade) kroppsegna handen identiskt och parallellt (simultant, på -samma plats och på samma sätt). I en sådan situation ”felkombineras” informationen från hudreceptorerna -med synintrycket av beröringen av gummihanden, som då börjar upplevas som en del av försökspersonens -egen kropp. fMRI-undersökningar under illusionen har visat att ett av de hjärnområden som är involverade, -ligger i parietalkortex. Ett annat område är beläget i premotorkortex, till vilket parietalkortex har förbindelser. -Bild 32 Att vara medveten om sin egen kropp och sina kroppsdelar benämns somatognosi. Denna förmåga kan -störas vid neurologiska sjukdomstillstånd. Texten är en fallbeskrivning från en novell av Oliver Sacks (1933- -2015, amerikansk neurolog) och som illustrerar asomatognosi (oförmåga att identifiera en kroppsdel som sin -egen) för ett ben. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Somatosensorik-Text & Bild.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Somatosensorik-Text & Bild.pdf deleted file mode 100644 index 2f71643..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Somatosensorik-Text & Bild.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1a94e65993433641a84b3d1938e9d7d1e949c347a5985192fbc3cee2d4769807 -size 5876273 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Vestibularis-Text & Bild.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Vestibularis-Text & Bild.md deleted file mode 100644 index 731710b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Vestibularis-Text & Bild.md +++ /dev/null @@ -1,839 +0,0 @@ -# Medicinare-Vestibularis-Text & Bild.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 38 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Bild 1 - - ---- - -## Page 2 - -Bild 2 -1. Utriculus -2. Sacculus -1 -2 -3. Ductus semicircularis anterior -4. Ductus semicircularis posterior -5. Ductus semicircularis lateralis -3 -4 -5 - - ---- - -## Page 3 - -Bild 3 - - ---- - -## Page 4 - -Bild 4 - - ---- - -## Page 5 - -Bild 5 - - ---- - -## Page 6 - -Bild 6 - - ---- - -## Page 7 - -Bild 7 - - ---- - -## Page 8 - -Bild 8 - - ---- - -## Page 9 - -Bild 9 - - ---- - -## Page 10 - -Bild 10 - - ---- - -## Page 11 - -Bild 11 -Bild 12 -Bild 13 -Konstant hastighet -Inbromsning -Vinkelacceleration -Rotationscentrum - - ---- - -## Page 12 - -Bild 14 - - ---- - -## Page 13 - -Bild 15 - - ---- - -## Page 14 - -Bild 16 - - ---- - -## Page 15 - -Bild 17 -1 -1 -1 -2 -3 -3 -4 -4 -4 -Vänster -Höger -2 -2 -3 -3 -2 - - ---- - -## Page 16 - -Bild 18 - - ---- - -## Page 17 - -Bild 19 - - ---- - -## Page 18 - -Bild 20 -TPJ - - ---- - -## Page 19 - -Bild 21 -Bild 22 -A -B -C - - ---- - -## Page 20 - -Bild 23 - - ---- - -## Page 21 - -”Fallreflex” -Fall bakåt -Bild 25 -Inga posturala -Justeringar om -man böjer på -enbart huvudet ! -Bild 24 -* -Justering av -tonus (spänning) -I benmuskler när -man lutar kroppen -Upprätt -kroppställning - - ---- - -## Page 22 - -Bild 26 - - ---- - -## Page 23 - -Bild 27 -A -B - - ---- - -## Page 24 - -Bild 28 -A -B -C - - ---- - -## Page 25 - -Bild 29 - - ---- - -## Page 26 - -(Version HT20, Lars-Gunnar Pettersson) - -Detta kompendium om vestibularissystemet omfattar: 1) vestibularisapparatens struktur, 2) -beskrivning av vestibularisapparatens sinnesceller (s.k. hårceller), 3) genomgång av vilka stimuli -som registreras av vestibularisapparaten, samt 4) vestibularisapparatens funktioner. -I texen ingår en del detaljuppgifter, som behövs för att förstå de övergripande principerna men -som inte är rimliga att lära sig utantill. Det är alltså inte meningen att någon skall lära in -detaljerade sifferuppgifter, hur hårcellernas cilier är riktade i hinnsäckar/båggångar (fig 8,14) -respektive hur endolymfan skall rotera för att de-/hyperpolarisera hårceller (fig 14,15), eller -kliniken vid vestibularisneurit. - -Struktur - -Bild 1 Vestibularisapparaten består av ett vätskefyllt (endolymfa) rum omslutet av bindväv, -"hinnlabyrinten". Hinnlabyrinten är belägen i pars petrosa ossis temporalis, i en hålighet kallad -"benlabyrinten". Mellan hinnlabyrinten och den omgivande benvävnaden finns ett tunt lager -vätska, perilymfa. Figuren visar utseendet av höger sidas hinnlabyrint. - -Bild 2 Notera att vestibularisapparaten indelas i två hinnsäckar (utriculus och sacculus), samt tre -båggångar (ductus semicircularis anterior/posterior/lateralis). De cirkelformade båggångarna -ligger i tre olika plan, ungefär vinkelräta mot varandra. Vid mynningen till utriculus, så är varje -båggång vidgad och ”kulformad”. Denna del av båggången kallas ampulla. Figuren är naturligtvis -rejält uppförstorad - diametern på en båggång är hos människa runt 10mm! På bilden syns också -n. vestibularis, som innerverar vestibularisorganet och som är en del av n. VIII (n. vestibulo- -cochlearis). Vestibularisnerven innehåller (hos människa) runt 20000 fibrer (alla myeliniserade). -Som visas i figuren så innerveras varje båggångsampull och ett litet område av varje hinnsäck. - -Bild 3 Denna figur visar hur vestibularisorganen i höger och vänster inneröra är orienterade i -förhållande till skallbenen. De laterala båggångarna ligger närmast horisontalplanet (de lutar ca -30 grader framåt-uppåt). De främre och bakre båggångarna ligger i två olika nästan vertikala plan. -Notera att vardera sidans främre båggång ligger i samma plan som den motsatta sidans bakre -båggång. Vi skall senare (fig 15) visa att båggångar i samma plan samarbetar funktionellt. - -Bild 4 Insidan av hinnlabyrintens bindvävsvägg är beklädd med epitelceller. På de platser där -vestibularisnervens grenar innerverar vestibularisapparaten ligger, bland epitelcellerna, -vestibularisorganets receptorceller, som kallas hårceller. Figuren visar en bit epitelyta med -hårceller samt nervfibrer, som går in genom bindvävsväggen och kontaktar hårcellerna. På sin -apikala yta har varje hårcell ca 50 stereocilier samt ett enda kinocilium, som är längre än -stereocilierna. - - -Hårcellens elektrofysiologi - -Bild 5 Denna figur skall schematiskt illustrera en intracellulär avledning från en hårcell samt från -innerverande axon. Till vänster visas försökstekniken. En bit epitelyta fridissekeras och med -mikroelektrod instucken i cellen, så registreras membranpotentialen. Med hjälp av en glasstav rör -man (under mikroskop) hårcellernas cilier - adekvat stimulus är nämligen böjning av cilierna! -När stereocilierna böjs mot kinociliet, så depolarisaras membranpotentialen och när cilierna böjs -från kinociliet, så sker en hyperpolarisation. Hårcellerna är med andra ord riktningskänsliga. -Böjning av cilierna påverkar jonkanaler, genom vilka positiva joner kan strömma in i cellen. -Hårcellerna fyrar inte aktionspotentialer utan membranpotentialens nivå reglerar direkt frisläppet -av glutamat, som är transmittor till det innerverande axonet. Vid vilomembranpotential sker ett - - ---- - -## Page 27 - -spontant transmittorfrisläpp, som ger nervfibern en viloaktivitet (ca 10-100 impulser/sek). -Depolarisering ökar transmittorfrisättningen och därmed också fyrningsfrekvensen. En -hyperpolarisation har omvänd effekt – minskad transmittorfrisättning och fyrningsfrekvens. Det -är mycket små böjningar av cilierna, som leder till förändringar i membranpotentialen - 10 mV -motsvarar ett par mikrometers cilieförflyttning! - - -Utriculus och sacculus: - -Bild 6 De hårcellsförsedda epitelytorna i utriculus och sacculus kallas maculae. Bilden visar en -bit av en macula uppförstorad. Ovanpå epitelcellerna ligger det s.k otholitmembranet. Detta -består av glykoprotein samt av ett nätverk av bindväv. Hårcellernas cilier sticker upp, in i -otolitmembranet genom maskorna i detta bindvävsnätverk. Högst upp på otolitmembranet finns -ett lager kalciumkarbonatkristaller. Det är förflyttningar av maculans otolitmebran som leder till -att hårcellernas cilier böjs och därmed till förändringar av membranpotential och nervaktivitet. -När förflyttas då otolitmembranet? - -Bild 7 Gravitation: Den vänstra bilden illustrerar att otolitmembranen påverkas av -gravitationskraften. Om huvudet exempelvis böjs bakåt så förskjuts även otolitmembranet i -utriculus bakåt. Varje orientering av huvudet i rummet svarar mot en unik förflyttning av -hinnsäckarnas otolitmembran. Informationen från hinnsäckarna kan alltså användas för att -bestämma huvudets orientering i rummet. Reaktionskrafter: Otolitmembranen påverkas också av -reaktionskrafter, som uppstår när en huvudrörelse startas eller bromsas upp. Figuren visar ett -exempel med en person i en bil vars baksäte är fyllt av bagage. Varje gång bilen bromsar in, -kastas bagaget framåt i bilen eftersom det under inbromsningen utsätts för en reaktionskraft riktad -framåt. En likadan reaktionskraft kommer förstås att påverka otolitmembranet i utriculus som -också förskjuts framåt vid inbromsning. Om bilen istället accelererar uppkommer en -reaktionskraft riktad bakåt och bagaget respektive otolitmebranet förflyttas då bakåt istället. Med -andra ord, så fort huvudet utsätts för en acceleration eller en inbromsning - vid bilfärder, löpning, -hissåkning, i ett flygplan osv – så förflyttas otolitmembranen i sacculus/utriculus. Hinnsäckarna -kan alltså användas för att signalera att huvudet utsätts för en acceleration/inbromsning. - -Bild 8 Maculan i sacculus respektive utriculus ligger i olika plan. I sacculus (markerad med S) -ligger maculan på medialväggen och i utriculus (U) på golvet. Hos en person som står rakt upp, -kommer alltså maculan i sacculus att ligga nästan i vertikalplanet och maculan i utriculus nära -horisontalplanet. De två olika planen gör att hinnsäckarna tillsammans kan signalera huvudets -orientering och acceleration/inbromsning i tre dimensioner. - -Bild 9 Denna figur skall illustrera hur hårcellerna i utriculus och sacculus signalerar -otolitmembranets förflyttningar till centrala nervsystemet. Som tidigare nämnts (bild 5) är en -enskild hårcell riktningskänslig och reagerar olika på mekanisk stimulering beroende på i vilken -riktning cilierna böjs. Om alla hårceller på en macula studeras, finner man att dessa är utplacerade -så att många rörelseriktningar kan "övervakas". Detta illustreras schematiskt i tvärsnittet av en -macula överst till höger. Varje hårcell i den vänstra halvan av tvärsnittet har sitt kinocilium till -vänster om stereocilierna - de är, som man brukar uttrycka det, polariserade åt vänster. Cellerna i -tvärsnittets högra halva har emellertid kinociliet till höger om stereocilierna dvs är polariserade åt -höger. Om otolitmembranet t.ex förskjuts åt höger uppstår alltså en hyperpolarisation i -hårcellerna i figurens vänstra halva och en depolarisation i hårcellerna till höger. De undre -figurerna är en sammanställning av ciliernas polarisationsriktning i olika delar av macula sacculi -resp. utriculi. Pilarna anger hur otolitmembranet skall förflyttas för att hårcellerna belägna under -respektive pil, skall depolariseras. Varje förflyttning av otolitmembranet kommer alltså att -aktivera resp. hämma olika grupper av hårceller beroende på förflyttningens riktning och CNS - - ---- - -## Page 28 - -kan alltså bestämma otolitmembranens rörelser genom att jämföra aktiviteten mellan hårceller på -olika platser i macula sacculi/utriculi. - -Det är alltså sammanfattningsvis två faktorer som gör att vi kan avgöra huvudets position i -rummet och riktningen på accelerationer/inbromsningar. Dels att olika hårceller övervakar olika -riktningar (bild 9) och dels att sacculus och utriculus övervakar två olika plan (bild 8). - -Slutligen några ord om varför det finns kalciumkristaller i otolitmembranen. Kristallerna gör att -membranen får en mycket större täthet (densitet) än den omgivande endolymfa-vätskan. -Otolitmembranen blir på så sätt populärt (och något oegentligt) uttryckt tyngre än vätskan runt -omkring. Vad betyder nu detta ? Jo, om kalciumkristallerna togs bort skulle otolitmembranen och -endolymfan ha ungefär samma täthet och otolitmembranen skulle inte kunna röra sig alls - -endolymfan runt omkring skulle helt dämpa rörelsen!! - -Båggångarna: - -Bild 10 De epitelytor som innehåller hårceller finns på en ås, crista ampullaris på insidan av varje -båggångsampull. Figuren till vänster visar en förstoring av en båggångsampull. I likhet med -sacculus/utriculus omges hårcellernas cilier av en gelatinös substans. Denna är formad som en -”toppmössa” och benämnes cupula. Cupulan är uppspänd som ett segel inuti ampullans lumen -och sitter fast i ampullans innervägg. Det är förskjutningar i cupulans position som böjer cilierna -och som därmed påverkar hårcellernas membranpotential. Till skillnad från otolitmembranen i -sacculus/utriculus, innehåller cupulan inte några kalciumkarbonatkristaller - cupulan har därför -ungefär samma täthet som själva endolymfan inuti båggången. Detta gör att de stimuli som -förflyttade otolitmembranen i sacculus/utriculus (bild 7) inte har någon större effekt på cupulan. -När vestibularisapparaten t.ex utsätts för gravitationskrafter så kommer cupulan knappast att -förflytta sig alls - en sådan rörelse dämpas nämligen bort av den omgivande endolymfan. Det -måste alltså vara helt andra typer av yttre stimuli som påverkar hårcellerna i båggångarna. -När böjs då cupulan? Jo, vid rotation av endolymfan i båggången. Detta illustreras -schematiskt i den högra figuren som visar hur cupulan buktar i rotationsriktningen (pilar). -Observera att cupulans rörelse är överdriven - under fysiologiska betingelser ändras cupulans -position som mest bara några mikrometer! Vad gäller endolymfans rotation, så handlar det inte -om att endolymfan ”snurrar runt” i båggången. Eftersom cupulan täcker hela ampullans -tvärsnittsyta och endolymfan inte kan passera genom cupulan, så rör det sig i själva verket om -små förskjutningar av endolymfan som pressar cupulan i endera riktningen. I vilka situationer -uppkommer då endolymfarotationer? Jo, som förklaras i bild 11 till 13, när huvudet roterar och -det är alltså sådana rörelser som båggångarna känner av. - -Bild 11 Denna figur skall schematiskt illustrera kraftsituationen i en båggång, när huvudet roterar -motsols i horisontalplanet med konstant rotationshastighet. Vid rotationen kommer endolymfan i -båggången att utsättas för en centrifugalkraft riktad utåt, som pilarna i figuren anger. Som -pilarnas längd anger, ökar centrifugalkraften vid större avstånd från rotationscentrum dvs längre -ut i båggången. Centrifugalkraften ger dock i sig inte upphov till någon rotation av endolymfan. -Med andra ord, båggångarnas sinnesceller aktiveras inte vid rotation med konstant hastighet. I -kommande figurer (12,13) har centrifugalkraften utelämnats. - -Bild 12 Om rotationsrörelsen bromsas in, exempelvis till vila, utsätts endolymfan inte bara för -centrifugalkraften utan också för en reaktionskraft riktad framåt (jmf bild 7). Reaktionskraften är -inte lika stor på alla platser i båggången utan ökar vid större avstånd från rotationscentrum. Detta -beror på att banhastigheten (mätt i m/s) är störst längst ut i båggången och det blir alltså en -inbromsning till vila från en betydligt högre hastighet här ute vilket ger en större reaktionskraft. -Nettoeffekten blir att endolymfan kommer att rotera motsols under inbromsningen, som den - - ---- - -## Page 29 - -streckade pilen anger. - -Bild 13 Om rotationshastigheten accelereras upp, uppkommer en reaktionskraft riktad bakåt. -Ökningen av båggångens banhastighet, och därmed reaktionskraften på endolymfan, är störst -längst ut i båggången. Endolymfan roterar nu i motsatt riktning (medsols) jämfört med bild 12. - -Vid en huvudrotation (t.ex en karuselltur) uppkommer alltså endolymfarotationer och därmed en -förskjutning av cupulans position i båggångarna när rotationen startar och bromsas in men inte -under den del av rotationen som sker med konstant hastighet. Sammanfattningsvis: Sinnescellerna -i båggångarna signalerar att en huvudrotation accelereras eller uppbromsas. - -Lägg märke till att olika huvudrotationer kan ge upphov till samma typ av endolymfarotation. Om -vi tittar tillbaka på bild 12 och 13 men låter huvudet istället rotera i motsatt riktning (alltså -medsols), så kommer också endolymfan när rotationen bromsas upp att rotera i motsatt riktning -jämfört med endolymfarotationen i bild 12. Men då roterar ju endolymfan på precis samma sätt -som i bild 13. Med andra ord; vid en uppbromsning av en huvudrotation uppkommer precis -samma endolymfarotation som vid en acceleration av huvudet i den motsatta rotationsriktningen. -Vi återkommer till detta i bild 28. - -Bild 14 Denna figur skall med 2 exempel visa hur vestibularisapparaten signalerar i vilket plan en -huvudrotation sker. Vid praktiskt taget alla huvudrotationer induceras en viss grad av -endolymfarotation i alla båggångar. Som framgår av figuren påverkas dock de båggångar som -ligger närmast rotationsplanet mest. En piruett (övre bilden) har störst effekt på endolymfan i den -laterala båggången eftersom denna ligger närmast det plan huvudet roteras i (dvs -horisontalplanet). Om man istället ”hjular” (undre bilden) eller faller omkull kommer rotationen -att istället ha störst effekt på endolymfan i de två vertikalt ställda båggångarna. Allmänt sett kan -CNS identifiera varje tänkbart rotationsplan genom att helt enkelt jämföra hårcellernas aktivitet -mellan olika båggångar. I de 2 exemplen roterades hela kroppen. Båggångarna kan dock inte -skilja en rotation av hela kroppen från en vridning/böjning av enbart huvudet. CNS har emellertid -inga problem att skilja dessa situationer åt, eftersom en isolerad huvudvridning också aktiverar -receptorer i nackmusklerna, vilket inte är fallet när hela kroppen roteras. - -Bild 15 Endolymfans rotationsriktning kan registreras genom att samtliga hårceller i varje -båggångsampull är polariserade åt samma håll. Figuren visar schematiskt de laterala -båggångarna. Före dessa gäller att kinociliet alltid ligger närmast ampullans öppning i utriculus. I -vänstra figuren roterar endolymfan i riktning ut från utriculus genom ampullan till båggången (så -kallad utriculofugal endolymfarotation). Cupulan kommer då att böja hårcellernas cilier så att -stereocilierna böjs i riktning från kinociliet, vilket (enligt bild 5) medför att hårcellernas -membranpotential hyperpolariseras. I högra figuren är rotationsriktningen den motsatta och går -från båggången genom ampullan och in i utriculus (så kallad utriculopetal endolymfarotation). -Stereocilierna böjs då i riktning mot kinociliet vilket ger en depolarisation. - -Bild 16 Vi skall nu utveckla diskussionen i bild 15 något och samtidigt återkomma till samarbetet -mellan båggångarna på höger och vänster sida (bild 3). Vi använder de laterala båggångarna som -exempel. Som vi tidigare visat (fig 2) ligger dessa i samma plan (=horisontalplanet). Den övre -figuren visar schematiskt händelseförloppet i den laterala båggången i höger och vänster inneröra -vid en huvudvridning (dvs acceleration) åt höger (=medsols). Som figuren visar, får man en -endolymfarotation åt vänster (=motsols) i båda båggångarna. -På höger sida roterar endolymfan utriculopetalt (från ampullan in i utriculus). Cilierna böjs så att -stereocilier böjs mot kinociliet. Detta ger en depolarisation i hårcellerna och en frekvensökning i -innerverande nervfibrer. -På vänster sida roterar endolymfan emellertid utriculofugalt. Båggången sitter ju spegelvänt mot - - ---- - -## Page 30 - -högersidans båggång. Detta leder till en hyperpolarisation i hårcellerna och en frekvensminskning -i innerverande nervfibrer. -Vi har nu visat en princip som gäller generellt dvs för alla båggångar: 2 båggångar som -ligger i samma plan samarbetar funktionellt och en huvudrotation som ökar fyrningsfrekvensen i -afferenterna från den ena båggången, minskar frekvensen i afferenterna från den andra -båggången. Människans 6 båggångarna arbetar alltså som 3 par och som visades i bild 3 består -varje par av en båggång från vardera vestibularisapparaten. En funktionell betydelse av de -reciproka förändringarna i fyrningsfrekvensen på höger och vänster sida ges i bild 23. - -Bild 17 Denna bild sammanfattar bild 10-16 och visar hur vestibularisorganen signalerar en -rotation till CNS. Figuren visar avledningar från n.VIII på sövd katt under en rotation i -horisontalplanet. Översta kurvan visar fyrningsfrekvensen i ett axon från vänster sidas n. VIII och -kurvan i mitten ett axon i höger sidas n. VIII. Kurvan nederst visar rotationshastigheten. I vila har -vi en fyrningsfrekvens på ca 10 Hz i båda afferenterna. Vid acceleration (1) och inbromsning (4) -ändras fyrningsfrekvensen och som förväntat är förändringarna på höger och vänster sida hela -tiden motsatta varandra (ökad frekvens på ena sidan, minskad på den andra sidan). När rotationen -sker med konstant hastighet respektive efter att den har upphört, sker en återgång (i samtliga fall -markerad 2) till vilofrekvensen (i samtliga fall markerad 3) efter ca 10 sek, den tid som cupulan -behöver för att återta sitt viloläge. - - -Projektionsbanor - -Bild 18 Figuren, som visar en dorsalvy över hjärnstammen, ger en översikt över -vestibularisapparatens bansystem. Vestibularisnerven terminerar vestibulariskärnorna (kärna = -grupp nervceller) i hjärnstammen. En del celler i vestibulariskärnorna får inflöde från -hinnsäckarna. Dessa celler aktiveras av gravitationen (dvs signalerar huvudets position) men även -av reaktionskrafter (dvs av tillfälliga accelerationer och inbromsningar av huvudet). Flera celler -är riktningskänsliga - cellerna kan t.ex aktiveras när huvudet böjs åt vänster men hämmas vid -huvudböjning åt höger. Celler som mottar inflöde från båggångarna aktiveras som väntat vid -huvudrotation i ett specifikt plan. Neuronen i vestibulariskärnorna projicerar sedan till olika delar -av CNS. Tre projektioner tas upp i detta kompendium: - -1) -Till kranialnervskärnor som kontrollerar ögonmuskler dvs oculomotorius (III), trochlearis -(IV), abducens (VI). Ögonmuskelkärnorna ligger högre upp i hjärnstammen. Till dessa -går därför uppåtstigande axon från vestibulariskärnorna. Axonen löper i ett medialt -bansystem i hjärnstammen, kallat fasciculus longitudinalis medialis och som utgår från -vestibulariskärnorna. -2) -Till ryggmärgen. En del axon från nervceller i vestibulariskärnorna går direkt ned till -ryggmärgen. De bildar den s.k. vestibulospinala banan, som löper i ryggmärgens främre -del (ventralfunikeln). Dessa nedåtstigande axon löper dels via fasciculus longitudinalis -medialis men också i en mer lateral bana kallad ”tractus vestibulospinalis lateralis” - 3) -Till thalamus och därifrån till hjärnbarken. - - -Sammanfattningsvis skickas alltså informationen från vestibularisapparaten vidare till -ögonmuskelkärnor, ryggmärgen och hjärnbarken. Det skall slutligen tilläggas att det också finns -förbindelser från vestibulariskärnorna till lillhjärnan, vilket framgår av figuren. Dessa tas upp i -kursavsnittet om motoriska systemet. - - - - ---- - -## Page 31 - -Vestibularisapparatens funktioner: - -Bild 19 En översikt över vestibularissystemets funktioner kan man få genom att studera de -bortfallssymptom som uppstår om vestibularisapparaten permanent upphör att fungera. Det finns -faktiskt ett antal patienter som har erfarit detta. Streptomycin är ett antibiotikum (en s.k -aminoglykosid), som introducerades på 1950-talet mot tuberkulos. Det har dock en mycket -dramatisk och från början okänd biverkan - aminoglykosider kan förstöra (irreversibelt!) samtliga -hårceller i vestibularisapparaten (samt även i cochlean). Aminoglykosiderna blockerar hårcellens -mekaniskt känsliga jonkanaler, förstör cilierna för att sen döda hårcellen själv. Figuren är titeln på -en artikel, "Living without a balancing mechanism" publicerad i New Engl J of Medicine 1952 -och återgiven sist i detta textkompendium. Författaren J.C (J. Crawford), själv läkare, beskriver -här sin situation när hans eget vestibularissystem slagits ut bilateralt efter streptomycinbehandling -med mycket höga doser. Lägg märke till två saker i artikeln. För det första vilka huvudsymptom -JC har. Sammanfattningsvis: -1/ Perceptionsstörning: (svårt att uppfatta kroppens position i rummet). Denna är särskilt svår -initialt (2:a stycket 2:a sidan) men förbättras sen avsevärt (6:e stycket, 2:a sidan). -2/ Ingen stabil blickriktning - bilden av omgivningen står inte still på näthinnan när huvudet rör -sig. Initialt måste JC stabilisera huvudet mot sänggaveln för att kunna läsa en bok annars "hoppar -bokstäverna omkring på näthinnan" (1:a stycket 2:a sidan). En bestående defekt efter 4 år är att -JC inte kan läsa skyltar och identifiera mötande personer under gång - omgivningen rör sig helt -enkelt för mycket (5:e stycket 2:a sidan). -3/ Störd balanskontroll: JC's första symtom är att han ramlar omkull när han blundar (1:a -stycket 1:a sidan). När JC sen skall lära sig gå efter skadan (2:a stycket 2:a sidan) är han till att -börja med tvungen att hålla sig i sängkanten för att kunna hålla sig upprätt varefter han lär sig att -förlita sig på synen för balanskontroll. Trots förbättring märks även efter 4 år betydande defekter -när JC inte kan använda visuell kontroll - vid gång i mörker (6:e stycket, 2:a sidan) är JC ibland -så hjälplös att han måste krypa fram på knä. Om JC vill titta upp på ett flygplan måste han hålla -sig i ett träd för att inte ramla omkull (4:e stycket 2:a sidan). -Vidare avslöjar JC en hel del om vilka sensoriska system han använder för att kompensera -sin skada såsom: -1/ Proprioception - genom att uppskatta kontraktionskraften i benets extensorer och flexorer vid -gång avgör JC om en sjukhuskorridor utan fönster sluttar uppåt eller nedåt (3:e stycket 2:a sidan). -2/ Syn (se punkt 3 ovan) -3/ Känsel - i mörker kryper JC på knä (punkt 3 ovan) och utnyttjar då hudreceptorer i handflator -och på underbenen ventralsida, för att ta reda på var marken befinner sig. - - -1/ Perception: - -Bild 20 Det finns flera cortexområden som mottar vestibulär information. Ett område, som man -först identifierade på apor ligger i posteriora (bakre) delen av insula i parietalloben. Området -kallas PIVC (parietoinsular vestibular cortex). Genom att registrera med mikroelektrod i PIVC, så -har har man funnit nervceller som aktiveras vid rotation av huvudet i ett bestämt plan, vid -lutningar av huvudet osv. Man har sökt efter ett motsvarande område hos människa. -Blodflödesmätningar (fMRI, PET) har visat att blodflödet ökar just i bakre delen av insula under -vestibulär stimulering (t.ex. kalorisk stimulering – se bild 29). Uppfattningen är att PIVC också -finns hos människa och eftersom PIVC projicerar vidare till andra områden som bearbetar -vestibulär information skulle PIVC kunna vara vestibularissystemets primära hjärnbarksområde. -Idag anses PIVC ingå i större barkområde, TPJ (temporoparietal junction, grått område i figuren), -som bearbetar vestibulär information och dessutom har två ytterligare områden identifierats i -närheten; VIP (ventral intraparietal region) respektive MST (medial superior temporal region). -Alla dessa områden mottar information också från andra sensoriska system. PIVC får information - - ---- - -## Page 32 - -från proprioceptorer i nackmuskler och från synsystemet och en tolkning är att detta område kan, -genom att sammanställa dessa signaler, registrera att man själv rör huvudet. De andra områdena -tycks framför allt sätta samman syn- och vestibulär information dvs de kopplar samman -information om huvudets läge med den visuella bilden av omgivningen vilket har betydelse för att -kunna vara medveten om hur man själv är placerad i den närmsta omgivningen och hur man -förflyttar sig i förhållande till denna omgivning. Elektrisk stimulering av TPJ kan ge upphov till -en illusion av att man förflyttas i rummet och betraktar omgivningen från en annan plats (en s.k. -”out of body illusion”). - -2/ Stabilisering av blickriktningen: - -Bild 21 Figuren visar kort de extraokulära muskler som styr pupillens rörelser. Mediala och -laterala rectusmusklerna ger en adduktion resp. abduktion (z-axel i figuren). M rectus -superior/inferior lyfter resp. sänker pupillen (x-axel). M obliquus sup. sänker pupillen (x-axel) -men ger också samtidigt en inåtrotation (y-axel). M obliquus inf. höjer och utåtroterar pupillen. -Ögonmusklerna styrs av n.III/IV/VI. - -Bild 22 Vestibularisapparaten ser till att hålla blicken stabil vid huvudrörelser så att samma bild -hela tiden ligger kvar på näthinnan trots att huvudet förflyttar sig. Detta sker genom en särskild -ögonrörelse - den vestibulo-okulära reflexen (VOR), som vestibularisapparaten utlöser varje gång -huvudet rör sig. Reflexen utlöser en kompensatorisk ögonrörelse i motsatt riktning - om huvudet -t.ex vrids åt höger (som i bild A), så vrids pupillen åt vänster. På detta sätt kommer hela tiden -samma bild att ligga kvar på näthinnan. De övriga teckningarna visar schematiskt pupillens -vridning under VOR om huvudet böjs framåt/bakåt (B) respektive åt sidan i frontalplanet (C). Sin -egen VOR ser man lätt genom att titta på en spegel, fixera en punkt, och vrida på huvudet. Det är -denna ögonrörelse som inte fungerar hos patienten JC (bild 19 punkt 2). - -Bild 23 Denna figur visar schematiskt hur vestibulära bansystem utlöser en VOR åt vänster vid -en huvudvridning åt höger, som påverkar framför allt de laterala båggångarna (jmf bild 14). De -enklaste reflexbanorna som utgår från hårceller i båggångarna och slutar i ögonmusklerna -innehåller 2 resp. 3 centrala neuron. Ett i vestibulariskärnorna och de övriga i ögonmusklernas -kranialnervkärnor. I figuren är dessa reflexbanor inritade. Banor som utgår från höger sidas -båggång är ritade med heldragna linjer och banor från vänster båggång med streckade linjer. -Högersidans reflexbanor: Dessa banor aktiverar motorneuron i vänstersidans abducens-kärna, -som innerverar laterala rectusmuskeln. Effekten blir en abuktion dvs vänstervridning av vänster -öga. Vidare aktiveras också interneuron i abducens-kärnan. Dessa går via fasciculus -longitudinalis medialis över till höger sidas okulomotoriuskärna och aktiverar motorneuron som -innerverar mediala rectus-muskeln. Effekten blir en adduktion dvs vänstervridning av höger öga. -Vänstersidans reflexbanor: Dessas förlopp och effekter är som synes motsatsen till högersidan. -De ger en högervridning av såväl vänster som höger öga -Vad händer nu vid en huvudrotation åt höger? Jo, som beskrivits i bild 16, ökar -fyrningsfrekvensen i höger sidas vestibularisnerv och därmed också aktiviteten i de reflexbanor -som är markerade med heldragna linjer. På vänster sida minskar fyrningsfrekvensen i -vestibularisnerven. Aktiviteten i samtliga reflexbanor markerade med streckade linjer minskar. -Sammantaget leder detta till en VOR åt vänster! - -3/ Balanskontroll: - -Bild 24 De vestibulo- och retikulospinala banorna förmedlar vestibulärt inflöde till motorneuron -(via interneuron) på alla nivåer i ryggmärgen och som kontrollerar nackens, bålens och -extremiteternas muskulatur. Dessa bansystem är involverade i styrning av balansen. Om de -skadas på försöksdjur genom överskärning av ventrala delen av ryggmärgen, så uppkommer - - ---- - -## Page 33 - -defekter i balanshållningen. Balanskontroll, som också kallas postural kontroll, sköts till stor del -automatiskt från hjärnstammen och kan därmed göras utan viljemässiga order. Vi skall nu ge -några exempel på hur båggångarna respektive hinnsäckarna deltar i balanskontroll. - -Båggångarna - -Huvudrotationer som påverkar båggångarna kan uppstå om man tappar balansen och håller på att -falla omkull. I den övre bilden visas ett exempel – att man snubblar och riskerar att falla -baklänges. Via de descenderande vestibulo- och retikulospinala banorna kan båggångarna då -utlösa reflexer för att försöka stoppa fallrörelsen och återställa balansen. Figuren visar hur -balansen återställs genom att man omedelbart tar ett par steg baklänges (sk "reflex stepping") -samtidigt som man böjer överkroppen framåt. Ett bevis för att båggångarna kan utlösa -balansreflexer illustreras i bild 28 som visar att sådana reflexer kan utlösas när man påverkar -båggångarnas sinnesceller mer artificiellt i en försökssituation. - -Utriculus/sacculus - -Vår upprätta kroppsställning (nedre vänstra bilden) uppstår genom att motorneuron till de -muskler som behöver kontraheras för att hålla kroppen upprätt, exciteras kontinuerligt (toniskt). -Man kallar denna aktivering ”postural tonus”. Man vet att förbindelserna från de vestibulo- och -retikulospinala bansystemen till ryggmärgen medverkar till denna toniska excitation av -motorneuronen. Det räcker dock inte med att bara kunna stå upprätt. Man behöver också kunna -justera den toniska aktiveringen av musklerna när man böjer eller lutar kroppen. Om man t.ex. -står framåtlutad (nedre högra bilden), så måste man öka kraften (tonus) i exempelvis -vadmuskulaturen. Sådana tonusjusteringar kan ske automatiskt (reflexmässigt) från hinnsäckarna -som ju känner av huvudets orientering såsom att huvudet (som i bilden) lutar framåt. - -Bild 25 Det är viktigt att komma ihåg att vår balanskontroll inte kan styras enbart med -information från vestibularisapparaten. Ett problem är att hinnsäckarna bara registrerar huvudets -position i rummet och inte hur resten av kroppen är orienterad. Som visas i denna bild får man -bara genom att böja på huvudet, precis samma lutning av huvudet som om hela kroppen hade -lutat. Om CNS förlitade sig enbart på informationen från hinnsäckarna, så skulle man alltså -riskera att utlösa stora posturala reflexer varje gång som man böjer på huvudet. Man har visat att -en böjning av enbart huvudet kan skiljas ut genom att den också ändrar signalerna från -muskelspolar i nackmusklerna (nackrosetten). Dessa signaler inhiberar de posturala reflexerna -från hinnsäckarna (se vidare bild 26). På likande sätt påverkas sinnesscellerna i båggångarna att -inte bara när man riskerar att ramla omkull utan i alla sammanhang när huvudet roterar. Det -räcker ju exempelvis med att snabbt böja huvudet bakåt för att båggångarnas sinnesceller skall -påverkas på samma sätt som när man är på väg att ramla baklänges. Även i sådana sammanhang -tar CNS hänsyn också till information från andra receptorsystem (t.ex. syn och muskelreceptorer i -nackmusklerna). - -Bild 26 På försöksdjur har man mer detaljerat kunnat visa principerna för hur informationen från -hinnsäckarna och nackreceptorerna interagerar. Man har visat att signalerna från hinnsäckarna -respektive nackmusklernas muskelspolar, i själva verket ger upphov till två olika posturala -reflexer och att dessa reflexer ”tar ut varandra” när man bara böjer på huvudet utan att luta hela -kroppen. De två posturala reflexerna kallas: -1) ”Toniska vestibularisreflexer”: Dessa justerar postural tonus i extremitetsmusklerna efter -huvudets position i rummet. De utlöses från hinnsäckarna. -2) ”Toniska nackreflexer”: Dessa justerar tonus efter huvudets position i förhållande till bålen dvs -när man böjer på huvudet och de utlöses från muskelreceptorer i nackmusklerna. -Figuren visar dessa reflexer schematiskt (med streckfigurer). Man har upptäckt dem i försök på - - ---- - -## Page 34 - -fyrfota djur när man ändrat signalerna från hinnsäckarna respektive muskelspolarna i -nackmusklerna var för sig. Den mittersta bilden (c) är utgångsläget. -Nackreflexerna visas i kolumnen (a, c, e). Det vestibulära inflödet är identiskt i de 3 fallen -eftersom huvudet hela tiden ligger horisontellt. Det är endast vinkeln mellan huvudet och bålen -(dvs signalerna från muskelspolarna i nackmusklerna) som skiljer sig mellan figurerna. När -huvudet är böjt bakåt (a), utlöses reflexmässigt extension av frambenen och flexion av bakbenen. - Så sker ju t.ex när en häst landar efter ett hopp. När huvudet är böjt framåt (e) utlöses motsatta -reflexer dvs flexion av framben och extension av bakben. -Vestibularisreflexerna visas i raden (b,c,d). Här ändrar man huvudets position i rummet men -behåller hela tiden samma vinkel mellan huvudet och bålen (ung 180 grader). Om huvudet lutar -uppåt (b) utlöses flexion i frambenen och extension i bakbenen. Det gäller t.ex när en häst går på -bakbenen. Om huvudet istället lutar nedåt får man motsatta effekter dvs (d) extension i frambenen -och flexion i bakbenen. -I alla bilderna (a, b, d, e) så lutar man hela kroppen. Vad händer då om man istället står kvar i -utgångsläget (dvs c) och bara böjer på huvudet? Jo, då får man både nack- och -vestibularisreflexer samtidigt. Om man böjer huvudet framåt, så ger nackreflexen flexion av -framben och extension av bakben (enligt ovan). Men eftersom huvudet då också lutar nedåt så får -man även en vestibularisreflex som är extension av frambenen och flexion av bakbenen (enligt -ovan). De båda reflexerna blir alltså motsatta och tar ut varandra. Någon justering av tonus i -benen sker inte. - -Bild 27 Reflexer från hinnsäckar och muskelreceptorer i nackmuskler används för diagnostik i -kliniken. Den högra bilden visar ett exempel - ett kliniskt test som ingår i nivåbestämning av en -hjärnstamsskada på en okontaktbar patient. Vid vissa skadenivåer i hjärnstammen kan -böjning/vridning av av huvudet utlösa patologiska tonusjusteringar hos en liggande patient (t.ex. -en generell flexion i ben och armar som visas i figuren när huvudet böjs framåt). - -Ett annat exempel (vänstra bilden) är neurologisk diagnostik på spädbarn. Om man vrider -huvudet på barnet (som ligger på rygg) kan man i vissa åldrar normalt utlösa en reflexmässig -extension av arm och ben på den sida som huvudet vrids mot. Om denna reflex kvarstår under -den fortsatta utvecklingen så är det ett symptom på neurologisk sjukdom. - - -Experimentell aktivering av receptorer i båggångarna - -Bild 28 Denna figur illustrerar en försökssituation, som kan användas för att aktivera bågångarnas -receptorceller. En försöksperson (Fp) sitter i en stol, som roterar med konstant hastighet (något -varv/sekund). Stolen bromsas sen plötsligt in mycket snabbt (tvärstopp) och man får då en kraftig -endolymfarotation i båggångarna (se bild A). Hur reagerar CNS och vad upplever -försökspersonen? Jo, som visas i bild B kan båggångarna inte kan skilja en inbromsning från en -acceleration i motsatt riktning eftersom endolymfan får samma rotationsriktning i dessa fall (se -också bild 13). Under den kraftiga inbromsning som sker i denna försökssituation kommer CNS -faktiskt att ta miste. Fp kommer då att uppleva en illusion - vid inbromsningen tror Fp att han/hon -roterar i motsatt riktning och därför håller på att falla omkull trots att Fp sitter still och fastspänd i -stolen. Den vestibulära aktiveringen utlöser också ögonrörelser och posturala reflexer. Bild C -visar de illusioner Fp upplever i olika försökssituationer. Låt oss som exempel välja försöket som -visas i andra raden. Fp:s huvud roterar baklänges (eftersom Fp böjer huvudet under rotationen) - -rotationsriktningen motsvarar således en baklänges frivolt. När rotationen uppbromsas tror Fp -istället att han/hon roterar framlänges och håller på att falla omkull framstupa. För att hindra detta -"illusoriska fall" utlöser CNS genast en postural reflex åt motsatt håll - Fp böjer kroppen och -kastar sig bakåt i stolen. Vad gäller ögonrörelser erhålls en VOR i motsatt riktning mot den -upplevda rotationen dvs bakåt=uppåt. Nu skulle man kanske kunna tro att pupillen kommer att stå -stilla i överkanten på orbitan hela tiden. Så sker emellertid INTE. Så fort pupillen vridits uppåt - - ---- - -## Page 35 - -utlöses nämligen en annan ögonrörelse som snabbt vrider pupillen tillbaka nedåt igen så att den -åter riktas rakt framåt. Därefter följer en ny VOR uppåt osv... Under illusionen kommer ögonen -alltså att hela tiden oscillera i vertikalplanet med långsamma rörelser uppåt (=VOR) följt av -snabba rörelser nedåt. Denna typ av ögonrörelse kallas vestibulär nystagmus. - -Bild 29 I kliniska undersökningar av vestibularissystemet används en metod kallad kalorisk -stimulering, för att påverka hårcellerna i den laterala båggången. Metoden innebär att man spolar -yttre hörselgången med varmt eller kallt vatten. Temperaturförändringen sprids i den omgivande -vävnaden in till den laterala båggången, som ligger närmast hörselgången. Vid öronspolningen -upplever patienten en rotationskänsla och en horisontell nystagmus utlöses. -Den högra figuren visar en förklaringsmodell för effekterna av kalorisk stimulering med -kallt vatten. Kylan ger en temperaturskillnad och därmed en skillnad i täthet (densitet) mellan -olika delar av endolymfan. En kall vätska har högre täthet än en varm, och så är alltså fallet för -den nedkylda delen av endolymfan överst. Denna tätare del av endolymfan strävar att sjunka -nedåt och böjer då cupulan. För att kalorisk stimulering skall fungera måste patienten alltså luta -huvudet bakåt (dvs ligga på en brits) så att den laterala båggången befinner sig i vertikalplanet. - - -Ett kliniskt exempel - vestibularisneurit - -För att slutligen illustrera betydelsen av vestibularissystemet i kliniken ges här en fallbeskrivning, -som naturligtvis inte skall inläras utan bara visa att skador på olika delar av vestibularissystemet -inte sällan förekommmer inom neurologin och kunskap om bortfallssymptom, bansystem, -kalorisk aktivering osv används då såväl för att ställa diagnosen som under den efterföljande -behandlingen. - -Anamnes: Tidigare väsentligen frisk patient i 50-årsåldern. Insjuknar på några timmar med -illamående-kräkningar, samt intensiv yrsel - tycker att "hela rummet roterar". Ligger på -undersökningsbritsen - kan inte stå upprätt utan att falla omkull. - -I status noteras att: Pat kan röra armar och ben (alltså ingen förlamning). Ansiktsmotorik och -hörsel (grovt testat) är utan anmärkning (dvs kranialnervkärnor som ligger precis bredvid -vestibulariskärnorna fungerar normalt). Det föreligger en spontan horisontell nystagmus åt höger. - -Akut CT hjärna: Inga tecken på blödning. - -Neurologjourens tankebanor: Kliniken och undersökningsfynden tyder på en selektiv skada på -vestibularissystemet. Blödning eller blodpropp i någon artär i hjärnstammen får bedömas som -mycket osannolikt. Då borde nämligen kranialnervsfunktioner vara utslagna. Det syns inte heller -någon blödning på CT. Arbetsdiagnosen blir vestibularisneurit. -Vestibularisneurit anses vara en infammation i vestibularisnervens ganglion. Orsaken kan -vara angrepp av ett neurotropt virus, vilket slår ut vestibularisnervens funktion selektivt. -Nervfunktionen brukar återkomma spontant på några veckor. - -Åtgärder: Inläggning, uppvätskning, antiemetika. Spontan förbättring observeras på ngr dagar och -pat kan senare skrivas ut. Vestibularisfunktionen jämförs vid inskrivningen och några månader -efteråt. I det akuta skedet syns inga som helst effekter vid kalorisk stimulering på den sjuka sidan -- nervens funktion är helt utslagen. Vid stimulering på den friska sidan får man normal -nystagmus. Den senare undersökningen visar normala fynd bilateralt. - - ---- - -## Page 36 - -(No content) - ---- - -## Page 37 - -(No content) - ---- - -## Page 38 - -(No content) - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Vestibularis-Text & Bild.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Vestibularis-Text & Bild.pdf deleted file mode 100644 index c5fc6f2..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-Vestibularis-Text & Bild.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:69af58a3f709d6652e253b02cb99a4b5673a9740195d4fb62e0a9734e5c7dcd8 -size 11896542 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-syn-Text & Bild.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-syn-Text & Bild.md deleted file mode 100644 index dc83f1a..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-syn-Text & Bild.md +++ /dev/null @@ -1,1705 +0,0 @@ -# Medicinare-syn-Text & Bild.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 61 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Näthinna och synfält -Bild 1 - - ---- - -## Page 2 - -Flera synreceptorer konvergerar -på en bipolär cell. Flera bipolära -celler konvergerar på en retinal -Gangliecell. Synnervsaxon= -retinala gangliecellernas axon -Bipolär cell -Gangliecell -Tapp -Stav -Retina -Synnervsaxon -Näthinnans celler -Bild 2 - - ---- - -## Page 3 - -Ett synnervsaxon har ett ”receptivt fält” i synfältet -Bild 3 - - ---- - -## Page 4 - -Synreceptorer -Bild 4 - - ---- - -## Page 5 - -Retinal -Ljuskänsligt protein - Opsin -Bild 5 -Ljus ger isomerisering av retinal -Ljusavkänning - - ---- - -## Page 6 - -Mörker -Ljus -Na -Na -+ -+ -Hyperpolarisering! -Receptorpotential -Bild 6 - - ---- - -## Page 7 - -Receptorerna hyperpolariseras vid ljus - hur aktivitet i synnerven? -Minskad frisättning av inhibitorisk transmittor till bipolär cell -Hyperpolarisering av synreceptor -Depolarisering av bipolär cell -Gangliecell aktiveras -Ökad frisättning av excitatorisk transmittor till gangliecell -Bild 7 - - ---- - -## Page 8 - -Skillnader mellan synreceptorer - våglängdsområden -Bild 8 - - ---- - -## Page 9 - -Stavar -Tappar -Skillnader mellan synreceptorer – fördelning och ljuskänslighet -Bild 10 -Fördelning/täthet -Ljuskänslighet/adaptation -Bild 9 - - ---- - -## Page 10 - -Synfältets organisation -Monokulära områden -Binokulärt område -Bild 11 -Fovea -Fovea -Fixations- -punkt - - ---- - -## Page 11 - -Synbanorna och synfältets representation i hjärnan -Nervus opticus -Chiasma opticum -Synnervskorsningen -Tractus opticus -Primära synbarken -Omkoppling (synaps) -i laterala knäkroppen -= corpus geniculatum -laterale (del av thalamus) -Vänster halva -av synfältet -Höger öga -Vänster öga -Bild 12 -Vänster öga -Höger öga - - ---- - -## Page 12 - -Hemianopsi -Bild 13 - - ---- - -## Page 13 - -Nervus opticus -Primära synbarken -Laterala -knäkroppen -Bild 14 -Tractus opticus - - ---- - -## Page 14 - -Bild 15 -Att ”tjuvlyssna” på nervceller - - ---- - -## Page 15 - -Kontrastpunkt! -Bild 16 -(Kontrast = skillnad i -ljusstyrka) - - ---- - -## Page 16 - -Bild 17 -Enkel cell i primära synbarken - - ---- - -## Page 17 - -Bild 18 -Komplex cell i primära synbarken -Bild 19 -Våglängdskänslig cell i primära synbarken - - ---- - -## Page 18 - -Bild 20 - - ---- - -## Page 19 - -Bild 21 - - ---- - -## Page 20 - -Stjärnceller -IV -Från laterala -knäkroppen -Bild 22 -Enkel cell - - ---- - -## Page 21 - -Bild 23 - - ---- - -## Page 22 - -Bild 24 -Bild 25 - - ---- - -## Page 23 - -Area V2, V3, V4, V5 -Bild 26 - - ---- - -## Page 24 - -Bild 28 -Area V5 - rörelseceller -Djupinformation -Area V3 -V3 -V2 -V4 -V5 -Bild 27 - - ---- - -## Page 25 - -Bild 29 -Stereoskopiskt seende - - ---- - -## Page 26 - -Bild 30 -Färg beror på reflektion - - ---- - -## Page 27 - -Bild 31 - - ---- - -## Page 28 - -Bild 32 -Färgkonstans i V4 men inte i V1 -Bild 33 -V1 -V4 - - ---- - -## Page 29 - -Bild 34 -Hierarkisk och parallell bearbetning - - ---- - -## Page 30 - -Dorsal stream och ventral stream -Dorsal stream -(”where-stream” -”how-stream”) -Ventral stream -(”what-stream”) -Bild 35 -Dorsal stream -Ventral stream -Frontalkortex -Premotorkortex -Temporal- -kortex -V1 -V3,V5 -V4 - - ---- - -## Page 31 - -Bild 37 -Temporalkortex -Bild 36 -Ansikten -Objekt-former - - ---- - -## Page 32 - -Bild 39 -Bild 38 -Temporalkortex - - ---- - -## Page 33 - -Temporalkortex -Ytglans -Kurvatur -”Landskap” -Bild 40 - - ---- - -## Page 34 - -Monokulär -djupinformation -Objekt -Parietalkortex -Syn + somatosensorik (”karta över omgivning”) -Area 7 -Bild 42 -Bild 41 -Bild 43 -7 - - ---- - -## Page 35 - -Monokulär djupperception -a) Perspektiv -b) Strukturtäthet -c) Storleksförhållanden -d) Ljus & skuggor -Bild 44 - - ---- - -## Page 36 - -Bild 45 -Bild 46 -Bild 47 -Bild 48 -Bild 49 - - ---- - -## Page 37 - -Bild 50 - - ---- - -## Page 38 - -Bild 51 -Bild 52 - - ---- - -## Page 39 - -Bild 53 -A -B -C -A s t i g m a t i s m - - ---- - -## Page 40 - -SYN - - - - - -(Version HT20; Lars-Gunnar Pettersson) - -Näthinnan - -Bild 1 Bilden visar principerna för hur ett ögas synfält faller på näthinnan. Den laterala -delen av synfältet projiceras på den mediala delen av näthinnan och den mediala delen -av synfältet på den näthinnans laterala del. Ett område av synfältet motsvarar alltså ett -specifikt område av näthinnan. Noterat att det område där synnerven lämnar ögat -saknar synreceptorer och motsvarar därmed den s.k. ”blinda fläcken” i synfältet. Man -kan identifiera detta område av synfältet om man blundar med ett öga, håller blicken fäst -på en punkt i omgivningen och flyttar något, t.ex. sitt pekfinger, över synfältet. Inom den -blinda fläcken synes den distala delen av fingret försvinna och ”ersättas” av bakgrunden. - -Bild 2 Näthinnans olika celler. Fotoreceptorer (tappar och stavar) längst in mot -pigmentepitelet står i kontakt med bipolära celler, som i sin tur projicerar till -ganglieceller, vars axon utgör nervfibrerna i synnerven. Varje synnerv har ca en miljon -axon! Det finns två typer av synreceptorer, stavar och tappar. - -Bild 3 De synreceptorer som, via biolära celler, kopplas till en retinal gangliecell, -motsvarar ett litet cirkulärt område av näthinnan. Detta område motsvarar i sin tur, som -figuren visar, ett cirkulärt område av synfältet och som benämns som cellens ”receptiva -fält”. Detta receptiva fält är det alltså det område av synfältet som gangliecellen, dvs ett -synnervsaxon, ”övervakar”. I gula fläcken (fovean; se vidare bild 9) har gangliecellerna -små receptiva fält (några få bågminuter - 1 bågminut motsvarar ungefär diametern på en -stav). Utanför fovean är de receptiva fälten större (i näthinnans periferi ca 3-5 grader). -De receptiva fälten från alla näthinnans ganglieceller täcker tillsammans in hela synfältet -Observera att receptiva fält för olika ganglieceller kan överlappa varandra. - -Bild 4 En teckning av en tapp resp. stav som kort repeterar deras struktur. Det yttre -segmentet i stavarna innehåller “membrancisterner” (”discs”) vars membran innehåller -det ljuskänsliga proteinet (opsin) - i stavar kallat rhodopsin. I en stav finns det cirka en -miljard rhodosinmolekyler! I tapparna sitter det ljuskänsliga proteinet, kallat iodopsin, i -invaginationer av cellmembranet i det yttre segmentet. - -Bild 5 Ett par illustrationer av opsinmolekylen. Till opsinet är bundet en molekyl, retinal, i -cis-form (se röd cikel). När ljus träffar opsinet sker en isomerisering av retinalmolekylen -(till trans-form) vilket leder till att retinal frigörs från opsinet. - -Bild 6 Den övre bilden visar mekanismen för receptorpotentialen i en synreceptor. När -ljus träffar opsinet stängs Na-kanaler i receptorns cellmembran vilket medför en -hyperpolarisering av receptorns membranpotential. Receptorpotentialen i tappar och -stavar är alltså en hyperpolarisation! Den undre figuren visar kopplingen mellan -synreceptorns reaktion på ljus och stängningen av Na-kanaler i cellmembranet. Kanalen -är cGMP-beroende dvs koncentrationen av cGMP i cellen bestämmer sannolikheten att -kanalen står öppen. Med andra ord cGMP koncentrationen bestämmer antalet öppna -jonkanaler. När ljus träffar synreceptorn och retinal frigörs från bindningsstället i -opsinmolekylen genomgår opsin en konformationsändring. Opsin kan då, via ett G- -protein, aktivera, ett fosfodiesteras, som spjälkar cGMP. Den sänkta koncentrationen av -cGMP minskar kanalens öppningssannolikhet. - -Bild 7 Hur kan ett synnervsaxon (från en retinal gangliecell) aktiveras vid belysning av -synreceptorerna, när dessa hyperpolariseras av ljus? Svaret på frågan ges av s.k. -bipolära celler med inflöde direkt från synreceptorerna och som projicerar till de retinala - - ---- - -## Page 41 - -gangliecellerna. -Varken -synreceptorerna -eller -de -bipolära -cellerna -fyrar -aktionspotentialer. -Membranpotentialens -nivå -reglerar -direkt -frisättningen -av -transmittorsubstans från cellerna. Bilden visar att när synreceptorerna belyses och -därmed hyperpolariseras, så minskar frisättningen av transmittor (glutamat) till de -bipolära cellerna. Dessa hyperpolariseras emellertid av glutamat. När frisättningen av -glutamat minskar under belysningen av receptorerna, så kommer följaktligen de bipolära -cellerna att depolariseras. Eftersom projektionerna till den retinala gangliecellen är -excitatoriska, så får man samma effekt i gangliecellen, dvs excitation. - -Bild 8 Denna bild skall illustrera en skillnad mellan olika synreceptorer och som berör -tapparna. Det finns tre olika typer av tappar som skiljer sig i spektralkänslighet och som -kan kallas blå, röda, resp. gröna tappar. Bakgrunden till skillnaderna i spektralkänslighet -ligger i att de olika tapparna har olika opsin-protein, som har sitt absorptionsmaximum -vid olika våglängder. Observera att tapparna har ett ganska brett absorptionsspektrum -och att namnen avspeglar det frekvensområde där respektive tapp har sin största -känslighet. Skillnaden i spektralkänslighet mellan olika tappar är den molekylära basen -för färgseendet - man kan visa att alla färger kan erhållas genom en blandning av -grundfärgerna grönt, rött och blått, i olika proportioner. Man har också föreslagit att -hjärnan avgör ett föremåls färg på motsvarande sätt dvs genom att jämföra innehållet av -blått, grönt resp rött i det ljus som reflekteras från föremålet. Denna hypotes, som kallas -den trikromatiska färgteorin kan ge en förklaring till det första steget i nervsystemets -färgbearbetning, dvs att uppdela det infallande ljuset i tre våglängdsområden, genom de -tre olika typerna av tappar. Den trikromatiska färgteorin fungerar också väl för att -förklara defekterna i färgseendet vid retinal färgblindhet (retinal akromatopsi), som -orsakas av en mutation i någon av de gener som uttrycker tapparnas opsin. Oftast -förändras det berörda opsinets absorptionsspektrum, alternativt blir detta opsin inte -funktionellt alls. Den fortsatta bearbetningen av färg i synsystemet är emellertid betydligt -mer komplicerad och vi skall senare visa att det finns egenskaper hos färgseendet som -inte kan förklaras av den trikromatiska färgteorin. Avslutningsvis kan tilläggas att -stavarna har sitt absorbtionsmaximum i det gröna våglängdsområdet (vid ca 500 nm). - -Bild 9 Denna figur visar tätheten av synreceptorer i näthinnan. Den övre figuren avser -tappar och den undre stavar. Mörkare färgskala indikerar högre receptortäthet. -Tapparna är koncentrerade till gula fläcken (fovean), där man har den högsta -receptortätheten. Med andra ord, det område av synfältet som projiceras på fovean ses i -färg och med den högsta synskärpan. Redan 1 mm utanför fovean har tätheten av -tappar sjunkit med >95%. Stavar finns över hela näthinnan utom i fovean - den -maximala tätheten (ca 150000/mm2) har man ungefär 5 mm från centrum av fovean. -Längre perifert avtar tätheten av såväl stavar som tappar ytterligare. Mot denna -bakgrund, så kan man också förstå att man även efter stora skador i näthinnans periferi -kan läsa finstil text eftersom synskärpan inte sänks så länge fovean är intakt. - -Bild 10 En ytterligare skillnad mellan synreceptorer och som avser skillnaden mellan -tappar och stavar är att de har olika ljuskänslighet. Receptorernas ljuskänslighet kan -anpassas till styrkan på belysningen i omgivningen s.k ljus- resp mörkeradaptation. Om -synreceptorernas ljuskänslighet vore konstant, så skulle man inte aktivera några -receptorer i mörker pga för svag belysning resp aktivera alla synrecepetorer och bli -bländad i alltför kraftig belysning. Utan adaptation till belysningen så skulle alltså -synförmågan gå förlorad om belysningen går utanför känslighetsområdet. Diagrammet -visar ljuskänslighetskurvor för tappar och stavar under mörkeradaptation som funktion -av tiden efter att ljuset släckts ned. I försöket har man uppskattat ljuskänsligheten för -tapparna genom att belysa en punkt i synfältets centrum, dvs i fovean där ju -synreceptorerna enbart utgörs av tappar, och bestämma tröskelintensiteten för att - - ---- - -## Page 42 - -ljuspunkten skall ses av försökspersonen. Man ser tröskelintensiteten minskar med tiden -och att tapparna har adapterat till sin maximala känslighet efter ca 10 min. Den -heldragna linjen motsvarar en mätning med belysning utanför fovean dvs där näthinnan -även innehåller stavar och man ser att här tillkommer en komponent från stavarna med -maximal ljuskänslighet efter ca 20-30 min. Lägg märke till mörkeradapterade stavar är -ca 1000 gånger känsligare än mörkeradapterade tappar. Med andra ord - när -belysningen blir tillräckligt svag förlorar man färgseendet och omgivningen ses i svartvitt. - -En mekanism för mörkeradaptationen är kopplad till Ca2+-joner, som flödar in via samma -jonkanaler som är involverade i receptorpotentialen. Vid adaptation till mörker så ökar -Ca2+-koncentrationen (inflöde genom de öppna jonkanalerna). Ca2+ förstärker -reaktionsstegen i ljusreaktionen - exempelvis minskar aktiviteten av ett enzym -(rhodopsinkinas) som bryter ned aktiverade rhodopsinmolekyler. Rhodopsin som träffas -av ljus är därmed aktivt längre tid och hinner då aktivera fler G-proteinmolekyler och -därmed fler fosfodiesterasmolekyler. Dessutom hämmar Ca2+ syntesen av cGMP genom -att hämma adenylatcyklaset. Detta skall naturligtvis inte inläras utan bara illustrera -adaptationsprocessen principiellt. - -Synfält och synbanor - -Bild 11 Den undre bilden visar det högra- och det vänstra ögats synfält superponerade. -Synfältet för båda ögonen består av ett centralt binokulärt område - dvs som kan ses -med båda ögonen samtidigt, och två monokulära områden lateralt om det binokulära -området. -Centrum -av -synfältet -är -den -punkt -där -blicken -är -fixerad -(blickriktningspunkten). Den schematiska teckningen överst visar att just i denna punkt -korsar ögonens optiska axlar varandra. Ögats optiska axel är en tänkt linje som startar i -fovean och passerar genom centrum av linsen och ut genom hornhinnan. Teckningen -illustrerar också varför den perifera delen av synfältet (exempelvis den rödmarkerade -punkten) inte kan ses med båda ögonen - ansiktet och näsan (i figuren en svart avlång -triangel) skymmer. - -Bild 12 Synfältets representation i hjärnan. Den vänstra halvan av synfältet har valts -som exempel (notera att hjärnan är avbildad från undersidan!). Som figuren visar, så -kommer denna del av synfältet kommer att falla på den laterala (= temporala) delen av -högra ögats näthinna. För vänster öga gäller att vänstra halvan av synfältet faller på den -mediala (= nasala) delen av näthinnan. Via vardera sidans synnerv (n. opticus) går -sedan fibrerna till synnervskorsningen (chiasma opticum). I chiasma opticum korsar -fibrerna från nasala delen av näthinnan (vänster öga) över till höger tractus opticus. -Fibrerna från den temporala delen av näthinnan (höger öga) är okorsade dvs även de -går till höger tractus opticus. Sammantaget innebär detta att de axoner som motsvarar -vänstra halvan av synfältet, oavsett vilket öga de utgår från, kommer att sorteras ut och -samlas upp i höger tractus opticus. Till följd av omgrupperingen av nervfibrerna i -chiasma opticum, så kommer alltså den vänstra halvan av synfältet att representeras i -höger hemisfärs primära synbark och analogt, den högra halvan av synfältet i vänster -hemisfärs primära synbark. - -Bilden ger också en kort sammanfattning av synbanorna till hjärnbarken. Förbindelsen -från tractus opticus går via i en omkopplingskärna i thalamus, corpus geniculatum -laterale (laterala knäkroppen), upp till synbarken. Primära synbarken ligger i -occipitalcortex kring sulcus calcarinus i Brodmannarea (= BA) nr 17. - -Bild 13 Till följd av omgrupperingen av axon i synnervskorsningen så kommer -syndefekter vid skador bakom chiasma inte att vara knutna till ett enskilt öga utan istället - - ---- - -## Page 43 - -att visa sig som en synfältsdefekt. Bilden visar att komplett bortfall av primära synbarken -i en hemisfär ger en s.k. hemianopsi dvs en synfältshalva slås ut. Så gäller förstås -också vis överskärning av tractus opticus eller mer generellt, om synbanan slås ut -bakom synervskorsningen. - - -Bearbetning av syninformation i synbanorna och i primära synbarken - -Bild 14 En något mer anatomiskt elegant teckning av de strukturer i synbanorna som -nämndes i bild 13. Utöver projektionen till synbarken, visar figuren förbindelser (nr 13) -som går från tractus opticus direkt till centra på hjärnstamsnivå. Dels till colliculus -superior (nr 14), ett subkortikalt syncentrum vars funktion diskuteras under avsnittet om -motorisk kontrol, dels till area pretektalis, av betydelse för pupillreflexen (se bild 51). - -Bild 15 Man kan undersöka hur syninformationen bearbetas i synbanor och hjärnan, -genom att registrera från celler på olika nivåer i synsystemet. Genom att jämföra -cellernas/nervfibrernas egenskaper såsom adekvata stimuli och receptiva fältens -utseende på olika platser i synsystemet, så kan man dra slutsater om hur nervsystemet -analyserar syninformation. Denna bild visar försökstekniken. Man gör extracellulära -registreringar av aktionspotentialer med en tunn volframelektrod samtidigt som apan -tittar på en skärm på vilken man projicerar ljuspunkter eller bilder. Eftersom hjärnvävnad -inte innehåller några smärtreceptorer, så kan man faktiskt göra sådana registreringar på -vakna försöksdjur om man i en tidigare operation (naturligtvis i narkos) gjort en liten -öppning i skallbenet och täckt denna med en särskild kammare, genom vilken man kan -sätta in registreringselektroden. - -Bild 16 Denna bild illustrerar registrering från ett gangliecellsaxon i synnerven. Om man -flyttar en ljusfläck (t.ex. från en ficklampa) systematiskt över synfältet, så hittar man -snabbt ett område av synfältet där belysning ger en distinkt skur av aktionspotentialer. I -den högre delen av figuren undersöker man det receptiva fältet mer noggrant och visar -att det består av två olika zoner. Registreringarna visar effekten av belysning av olika -delar av det receptiva fältet. Varje registrering visar aktionspotentialerna som funktion av -tiden och ett horisontellt streck markerar den tidsperiod under vilken belysningen sker. I -övre raden ser man att belysning av de två zonerna samtidigt kanske ökar -fyrningsfrekvensen något. Den mellersta raden visar att fyrningsfrekvensen ökar -markant om man enbart belyser centrum av det receptiva fältet, dvs i en situation när -det uppstår en kontrast mellan centrum och zonen runt omkring. Impulsfrekvensen är -störst när belysningen precis tänds (s.k “on-response”). Den undre raden, slutligen, visar -att belysning i periferin har motsatt effekt - fyrningsfrekvensen minskar. Istället får man -en impulsskur när ljuspunkten precis släcks (s.k “off-response”). Denna typ av cell sägs -ha ett “on-center” receptivt fält och man kan schematiskt rita det receptiva fältet som -figuren nederst till vänster visar. För andra ganglieceller är förhållandet det rakt -motsatta, dvs de aktiveras vid belysning perifert och hämmas vid belysning centralt. -Sådana celler sägs ha ett “off-center” receptivt fält. Det finns alltså två huvudtyper av -retinala ganglieceller vars receptiva fält består av två antagonistiska zoner. Slutsatsen -blir att ögat INTE skickar en “kamerabild” via synnerven till CNS utan information om var -någonstans som kontrastpunkterna i synfältet finns, dvs punkter som är ljusare resp -mörkare än den allra närmaste omgivningen. -De retinala gangliecellerna projicerar till laterala knäkroppen. Cellerna här har -samma typ av receptiva fält som gangliecellerna. Med andra ord, det tycks inte ske -någon nämnvärd bearbetning av syninformationen mellan retinala gangliecellerna och -knäkroppen. - - - ---- - -## Page 44 - -Bild 17 Axonerna från laterala knäkroppen projicerar till primära synbarken och -terminerar på stjärnceller i lamina IVc (se bild 22). Cellerna i detta cellager har samma -typ -av -receptiva -fält -som -retinala -ganglieceller, -således -inga -tecken -på -informationsbearbetning här. I de övriga cellagren har cellerna emellertid andra -egenskaper och vi exemplifiera detta med tre olika typer av celler. Denna bild visar -registreringar från en s.k. enkel cell. Dessa celler aktiveras om en linje (alltså egentligen -en kontrastkant) presenteras i det receptiva fältet. I den högra delen av bilden visas att -de enkla cellerna är orienteringskänsliga. För den cell som visas i figuren, så får man -bäst effekt av en vertikal linje. När man ändrar orienteringen lite, så får man inte lika bra -svar. Om man presenterar en linje som är vinkelrät mot den bästa orienteringen, så fyrar -cellen inte alls. En schematisk skiss av det receptiva fältet visas nederst till vänster. En -smal rektangel i mitten där linjen skall placeras för att cellens fyrningsfrekvens skall vara -maximal och en omgivande inhibitorisk zon, så att linjer med andra orienteringar ger en -hämmande effekt eftersom de även faller på den inhibitoriska zonen. Orienteringen av -den linje som bäst aktiverar en enkel cell i hjärnbarken varierar mellan enskilda celler. -Med andra ord, man behöver en grupp enkla celler för att övervaka ett litet område av -synfältet och täcka in alla tänkbara lutningar. - -Bild 18 Denna bild visar en s.k. komplex cell. Komplexa celler har större (rektangulära) -receptiva fält än enkla celler. De aktiveras, liksom de enkla cellerna, av en linje i det -receptiva fältet. De är också känsliga för linjens orientering. Oavsett var i det receptiva -fältet som linjen placeras, så måste den ha en och samma orientering. Den orientering -som ger störst aktivitet varierar mellan olika celler. Komplexa celler aktiveras speciellt av -en linje, som rör sig över det receptiva fältet och de kan dessutom registrera rörelsens -riktning. I högra halvan av figuren visas en cell som aktiveras av en sned linje som rör -sig över det rektangulära receptiva fältet, men bara när linjen rör sig nedåt. - -Bild 19 En tredje typ av celler i primära synbarken är specialiserade på att känna av -våglängden (färg) på det ljus som träffar det receptiva fältet. Den cell som visas här -aktiveras av ljus i det röda våglängdsområdet. Med flera sådana celler, som aktiveras av -olika våglängder kan man färgbestämma det receptiva fältet. Färgseendet diskuteras -mer utförligt i bild 30-33. - -Bild 20 Primära synbarkens celler sitter inte slumpmässigt utplacerade. Denna bild visar -att den primära synbarken är systematiserad och uppbyggd enligt ett kolumn- eller -“kubsystem”. Bilden visar en kubformad bit hjärnbark som analyserar en litet område av -synfältet (storlek motsvarande det receptiva fältet för en enkel cell) - alla celler i kuben -har sina receptiva fält på samma plats i synfältet. Längs ena riktningen ligger ca 18 s.k -orienteringskolumner med enkla och komplexa celler. Cellerna i angränsande kolumner -skiljer sig åt genom att deras riktningskänslighet varierar -den skiftar med ca 10 grader -mellan varje kolumn. Längs andra riktningen ligger två s.k ögondominanskolumner - i -den ena aktiveras cellerna bäst från vänstra ögat, i den andra från det högra ögat. Mitt i -kolumnerna ligger färgkänsliga celler insprängda i cylindrar (s.k "colour blobs"). En -sådan kub analyserar alltså om det finns en linje (kontrastkant) i det området av -synfältet som just den kuben övervakar och om linjen rör sig. Dessutom bestäms -färgförhållandena i det området. Med andra ord - synbarkens analys börjar med att -avgöra orientering, rörelse och färg. - -Bild 21 Primära synbarken består av tusentals sådana kuber (s.k “hyperkolumner”) -bredvid varandra och som var och en analyserar en del av synfältet. Pga denna -systematiserade uppbyggnad, så kommer skador i synbarken att påverka specifika -områden i synfältet, beroende på skadans lokalisation. Ett litet skadeområde ger ett s.k -skotom dvs en blind fläck vars läge i synfältet bestäms av skadans plats i synbarken - - ---- - -## Page 45 - -(den motsvarar de hyperkolumner som slagits ut). Det kan tilläggas att man inte behöver -vara medveten om en synfältsdefekt. Till exempel är ju faktiskt ”blinda fläcken” (bild 1) -ett litet fysiologiskt skotom i synfältet för ett öga och som inte upplevs som ett ”svart hål” -när man blundar med det andra ögat. Samma sak kan gälla också för stora patologiska -synfältsdefekter. - -Bild 22 Bilden visar kopplingsschemat som man anser ger upphov till de enkla cellernas -receptiva fält. Man tänker sig att en enkel cell får inflöde från ett antal stjärnceller i -lamina IV (i figuren exemplifierat med tre stycken), vars receptiva fält ligger förskjutna i -förhållande till varandra längs en linje. När dessa receptiva fält ”summeras” blir -resultatet en linje. - -Bild 23 Man skulle kunna förklara vissa av egenskaperna hos den komplexa cellen med -ett kopplingsschema som innebär att cellen får inflöde från flera (tre i figuren) enkla -celler med receptiva fält bredvid varandra och med samma orientering. När man rör en -smal linje över den komplexa cellens receptiva fält, så motsvarar detta alltså att man i -tur och ordning aktiverar flera enkla celler en efter en. - -Bild 24 Hur kan man till sist förklara egenskaperna hos den retinala gangliecellens -receptiva fält? Hur kan belysning av periferin ge motsatt effekt mot belysning av -centrumzonen? Denna bild visar effekten av belysning av centrum av det receptiva fältet -för en on-center gangliecell. Som illustrerades i bild 7 ger belysningen en -hyperpolarisering av synreceptorn (stav eller tapp) vilket i sin tur leder till en -depolarisering av den bipolära cell (nederst) som receptorn projicerar till. -Hyperpolariseringen av synreceptorn minskar ju frisättningen av en transmittorsubstans -med inhibitorisk effekt (svartmarkerad synaps) på den bipolära cellern (se bild 7). - -Bild 25 Denna figur illustrerar effekterna av belysning av den perifera zonen av det -receptiva fältet. I figuren syns en grupp retinala celler sk horisontalceller, som skapar en -förbindelseväg mellan olika synreceptorer, och som har stor betydelse i sammanhanget. -Synreceptorerna frisätter glutamat till horisontalcellerna (vitmarkerad synaps) och som -fungerar som excitatorisk transmittor dvs depolariserar dem. Horisontalcellerna, i sin tur, -har en inhibitorisk effekt (svartmarkerad synaps) på synreceptorer i centrum av det -receptiva fältet. När synreceptorerna i den perifera zonen (följ nedåtriktad pil) -hyperpolariseras av belysningen, minskar frisättningen av (excitatoriskt) glutamat till -horisontalcellerna och därmed får man en hyperpolarisering också av dem. Detta -minskar inhibitionen (dvs frisättningen av inhibitorisk transmittor) från horisontalcellerna -till synreceptorerna i centrumzonen av det receptiva fältet och med resultatet att dessa -synreceptorer depolariseras. Effekten på synreceptorerna i centrumzonen blir alltså den -motsatta jämfört med situationen i bild 24. Därmed blir också effekten på den -efterföljande bipolära cellen (hyperpolarisering) motsatt mot vad man fick i bild 24 vid -belysning av det receptiva fältets centrum. Horisontalcellen ger alltså en form av -”lateralinhibition” mellan synreceptorer. De exakta transmittoreffekterna skall förstås inte -inläras. - -Fortsatt synbearbetning - översikt - -Bild 26 Den övre bilden till vänster skall visa, på apa, de närmast högre synareor som -primära synbarken projicerar till. Man har infört en särskild nomenklatur för de olika -areorna. Primära synbarken benämns V1 - denna area är markerad i grått i -horisontalsnittet. De angränsande högre areorna benämns V2-V5. De två nedre bilderna -visar lokalisationen av de areor hos människa som har föreslagits motsvara V2 till V5. -De högre synareorna utanför V1 projicerar sedan vidare till än högre synareor i andra - - ---- - -## Page 46 - -cortexområden och som vi återkommer till i bild 35-44. - - -Steget efter primära synbarken – Area V3, V4, V5 - -Area V5 – att kunna se rörelser - -Bild 27 Denna figur visar att areaV5 är specialiserad på analys av ett föremåls rörelse. -Här finns celler med större receptiva fält än cellerna i V1. Dessa aktiveras knappast alls -av att man placeras ett förmål i deras receptiva fält utan det är först när föremålet rör på -sig som cellerna aktiveras. Olika celler aktiveras vid olika rörelseriktningar. Cellerna -aktiveras oberoende av form och färg på föremålet. Figuren visar att cellerna i V5 gör en -mer avancerad rörelseanalys än de komplexa cellerna i V1. Till vänster visas 4 -komplexa celler i V1 vars receptiva fält är jämförelsevis små dvs en cell kan bara -registera rörelsen av kvadratens kanter. När kvadratens rör sig åt vänster, så får man -därför inte samma rörelseriktning i de olika receptiva fälten. För cellen i V5 ryms hela -kvadraten i det receptiva fältet och cellen registrerar istället hela objektets rörelseriktning -dvs åt höger. - - -Stereoskopiskt seende – area V3 och V4 - -Bild 28 Redan i primära synbarken är ca hälften de enkla- och komplexa cellerna -känsliga för var linjens befinner sig i djupled dvs om den är framför, bakom eller i -samma plan som den punkt som ögonen fixerar. Area V3 innehåller nästan uteslutande -enkla och komplexa celler men till skillnad från primära synbarken, så är en mycket -större andel av dem känsliga för djupseende. En annan skillnad mot V1 är att det -knappast tycks finnas några färgkänsliga celler i area V3. Bilden visar de adekvata -stimuli man hittar hos några celler på olika platser i V3 när man sätter ned en -registreringselektrod på olika djup. Den röda linjen markerar elektrodens ”spår” som -också visas uppförstorat längst ned. I förstoringen markeras (med korta streck på -elektrodspåret) platserna för de celler man registrerat från. Direkt under visas linjens -lutning och direkt ovanför anges linjens placering i djupled. Man ser att olika celler kan -föredra samma lutning på linjen men de skiljer sig åt genom att de är föredrar olika -plan. Cellerna detekterar alltså även linjens läge i djupled relativt fixationspunkten. Det -är alltså sannolikt att area V3 kan vara kopplad till tredimensionellt seende. Även i V4 -finns celler som är känsliga för djupseende men de har andra adekvata stimuli än i V3. - -Bild 29 Vad innebär djupseende? Det finns flera aspekter av vår omgivning som gör att -vi uppfattar den som tredimensionell. Den strategi som illustreras i denna figur benämns -stereoskopiskt seende (stereopsi) eller ”binokulär djupperception” eftersom den bygger -på att bilden skiljer sig något mellan de två ögonen. Man kan själv notera denna -skillnad genom att titta på ett föremål på nära håll och omväxlande blunda med vartdera -ögat. Om man dessutom, som i bilden till överst vänster, blundar med sitt högra öga och -låter något i bakgrunden (huset) täckas av ett finger så kan föremålet framträda igen, -om man istället blundar med vänstra ögat. Omvänt får man en 3D-effekt om man -samtidigt och för vartdera ögat visar en bild med samma motiv men med en liten -förskjutning mellan de två ögonen. Detta kan göras med ett s.k. stereoskop (figuren -nederst till vänster). Mekanismen för stereopsi visas i den högra bilden. Om man -fokuserar på en punkt (”fixation point”, svarta punkter) kommer ett föremål som är -beläget framför fixationspunkten att brytas så att bilden av föremålet på näthinnan -förskjuts lateralt i båda ögonen (röda punkter). Omvänt kommer föremål belägna bakom -fixationspunkten att brytas så att bilden av dem förskjuts medialt på näthinnan i båda - - ---- - -## Page 47 - -ögonen (ljusblå punkter). Det är denna skillnad i var föremålet placeras på näthinnan -(benämnd ”retinal disparity”) som CNS använder för att bestämma föremålets avstånd i -djupled och som cellerna i V3 (och vissa i V1) är känsliga för. - -Färgseende och area V4 - -Bild 30 I bild 8 nämndes att den sk trikromatiska färgteorin, som kan tillämpas för den -första färganalysen i näthinnan, inte ensam kan förklara alla de egenskaper hos -färgseendet som uppkommer under den fortsatta bearbetningen i hjärnbarken. Denna -bild visar en egenskap hos den trikromatiska färgteorin som vi i nästa figur skall visa inte -stämmer med vår uppfattning av färger. I figuren betraktar man ett mörkrött föremål i -skenet av två olika lampor, vars ljus har olika spektralsammansättning. I den övre bilden -utsänder lampan ungefär lika mycket ljus i det långvågiga (dvs röda), som i det mellan- -(dvs gröna) resp kort- (blå) vågiga området - i figuren 100 mW vardera. Det röda -föremålet reflekterar 90% av det röda ljuset, och bara en mindre del av det gröna (5%) -resp blå (20%) våglängdsområdet. Det ljus från föremålet, som träffar näthinnan -kommer alltså att innehålla rött, grönt och blått ljus i proportionerna 90/20/5. I den undre -bilden har man emellertid en lampa som utsänder betydligt mer rött och grönt ljus - 3 -resp 4 gånger mer än lampan i den övre bilden. Trots att föremålets -reflexionsegenskaper är konstanta kommer, som figuren visar, det ljus som träffar -näthinnan att ha en annan sammansättning än i den övre figuren i enlighet med den -ändrade belysningen. Proportionerna mellan rött, grönt och blått ljus är nu 270/80/7. Om -synbearbetningen skedde helt enligt den trikromatiska färgteorin dvs att hjärnan -avgjorde föremålets färg genom att jämföra dess proportioner av rött, grönt och blått -ljus, så skulle alltså föremålet ändra färg med belysningen. - -Bild 31 Man kan undersöka om färguppfattningen förändras med belysningen genom att -en försöksperson får titta på en tavla med ett flertal olikfärgade fyrkantiga fält (tavlan -benämns Mondrian-tavla eftersom den liknar tavlor av bildkonstnären Piet Mondrian). -Försökspersonen betraktar Mondrian-tavlan när hela tavlan belyses av tre projektorer -samtidigt, en projektor för vardera rött, grönt respektive blått ljus. Genom av variera -intensiteten på de olika projektorerna var för sig, så kan man alltså ändra -våglängdssammansättningen på det ljus som faller in mot tavlan. Med en ljusmätare, -som -man -kan -rikta -mot -ett -valfritt -enskilt -färgfält, -kan -man -mäta -våglängdssammansättningen på det ljus som reflekteras från just detta fält. -I försök med ”Mondrian-tavlor”, så har man kunnat visa att färguppfattningen inte -är helt kopplad till våglängdssammansättningen på det reflekterade ljuset. Man kan -exempelvis först ställa in belysningen så att ett violett fält reflekterar en större mängd -rött ljus och trots detta beskriver försökspersonen området som violett. Om man sedan -ändrar intensiteten på de olika projektorerna så att ett annat fält, t.ex. ett gult, reflekterar -exakt samma våglängdssammansättning som det violetta gjorde tidigare, så anger -försökspersonen ändå att det gula fältet är ”gult”. -Försöken med Mondrian-tavlor har alltså gett det förvånande resultatet att färg och -våglängd inte behöver vara samma sak - ljus med samma våglängdssammansättning -kan alltså paradoxalt nog ge upphov till olika färgupplevelser! En sådan färgkonstans är -naturligtvis inte omedelbart förenlig med den trikromatiska färgteorin. - -Bild 32 Var i CNS uppkommer då fenomenet färgkonstans? Denna figur visar att -färgkonstans inte finns i primära synbarken. Figuren visar en registrering från en -färgkänslig cell i primära synbarken hos en apa tränad att titta på olika fält på en -Mondrian-tavla. Cellen är normalt känslig för rött, men om man med färgprojektorerna -belyser tavlan i fyra olika test, så att vardera ett grönt, ett blått, ett gult respektive ett rött -fält får reflektera samma ”våglängdsspektrum”, så aktiveras cellen i alla fyra testen. Man - - ---- - -## Page 48 - -skulle kunna säga att de färgkänsliga cellerna i synbarken egentligen inte registrerar -färger utan våglängdssammansättningen på ljuset från fältet. - -Bild 33 Denna bild visar registrering från en färgkänslig cell i den visuella -associationsarean V4 under samma omständigheter som i föregående figur. Som synes -är detta en “äkta” färgkänslig cell, som uppvisar färgkonstans. Cellen aktiveras alltså -enbart av det röda fältet och man kan inte få den att aktiveras av något av de andra -fälten även om de i olika tester belyses så att de reflekterar samma ljusspektrum som -det röda fältet. Man har kunnat visa att area V4 är den första arean i hierarkin, där man -finner färgkonstans. Dessa och andra försök har tolkats som att area V4 är ett -hjärnbarksområde särskilt inriktat på färganalys i kombination med formbeskrivning. -Vad är då mekanismerna för färgkonstans? En ledtråd har erhållits från de -psykologiska försöken med Mondrian-bilder. Man har nämligen visat att man kan slå ut -synsystemets förmåga till färgkonstans i dessa försök om man mörklägger rummet så -att försökspersonen bara kan se ett enda fält och inte resten av Mondrian-bilden -samtidigt. -Under -sådana -omständigheter -varierar -färgupplevelsen -med -våglängdssamman-sättningen på det ljus som man belyser fältet med. Eftersom -färgkonstans uppträder först när man ser flera olika färger samtidigt, har man föreslagit -att synsystemet tilldelar ett föremål dess färg genom att jämföra det med omgivningen. -Röda områden tilldelas alltså färgen ”rött” eftersom de reflekterar mer ljus i just det -våglängdsområdet jämfört med det ljus som reflekteras från andra områden av -omgivningen. - - -Bild 34 Denna figur sammanfattar huvuddragen i den synbearbetning som följer -närmast efter V1. Som den övre figuren visar, så kan man förenklat (och något -spekulativt) tänka sig att bilden av ringdansen (för övrigt en Henri Matisse-målning) ses -av V3 som en bild av de ingående konturlinjerna och deras rörelser och av V5 som -rörelseriktningarna hos de olika personerna samtidigt som V4 analyserar bildens -färgsammansättning. Även om man inte kan ge något kopplingsschema för hur cellerna -i dessa areor får sina respektive egenskaper, så kan man, som figuren antyder, t.ex. -utgå från att banorna till V4 börjar från de färgkänsliga cellerna i V1:s “blobs” och till V3 -från V1:s orienteringskolumner. - - -Högre synregioner - ”where”-stream och ”what”-stream - -Bild 35 Man kan särskilja två huvudriktningar av projektioner från area V3-V5. En s.k. -”dorsal stream” riktad mot parietalloben och en ”ventral stream” riktad mot -temporalloben. Dessa projektionsvägar går sedan vidare mot frontalloben. De två -banorna tycks representera olika synfunktioner. Om man skadar den ventrala banan på -apor får apan svårigheter att lösa problem som bygger på att man kan skilja på olika -föremål dvs som förutsätter synfunktioner för identifikation. Den ventrala banan till -temporalloben anses därför särskilt betydelsefull för att analysera vad man ser och gavs -namnet “what stream” (nedre bilden). Skador på den dorsala banan ger däremot -svårigheter att lösa problem som baseras på att man kan bestämma var ett föremål är -placerat (t.ex. att bland flera alternativ välja ut det föremål som ligger närmast ett annat). -Den dorsala banan gavs namnet “where stream” som syftar på begreppet ”spatial -vision”. ”Dorsal stream” har emellertid visats ha flera andra visuella funktioner och ett -annat namn är ”how-stream” som syftar på begreppet ”vision for action” (se bild 36-38). -Genom att registera från nerveller i ”ventral-” respektive ”dorsal stream” har man fått -mer information om den synbearbetning som sker längs respektive bana och visat att -det i var och en ingår flera olika areor där nervcellerna signalerar olika typer av mycket - - ---- - -## Page 49 - -avancerad syninformation. - - -Ventral stream (”What - stream”) - identifikation - -Bild 36 I den inferiora delen av temporalcortex (slutet av den ventrala banan i bild 35) -har man hittat celler som aktiveras av ansikten - en sådan cell visas i denna figur. -Notera att svaret minskar, när man suddar ut delar av ansiktet och uteblir om man -klipper sönder bilden i småbitar (högra kolumnen, rad 3). Man kan t.o.m påverka cellen -med en pennteckning av enkla ansiktsdrag (vänstra kolumnen, rad 3). Denna typ av -celler får representera en avancerad typ av formanalys. Man kan tänka sig att ett givet -ansikte aktiverar olika celler i denna population olika starkt beroende på hur ansiktet ser -ut. Ett ansikte skulle alltså kunna identifieras genom det aktivitetsmönster det orsakar i -cellpopulationen som helhet. - -Bild 37 Hur identifierar man andra objekt än ansikten? Man har undersökt -temporallobsceller i områden utanför ansiktsarean och prövat varje cell med hundra -(eller mer) bilder av olika föremål. Man kan då hitta celler som aktiveras av en bild av -något ”vardagsföremål” såsom en jordgubbe, hand, tomteluva, katt etc. Bilden ger -några sådana exempel. Det är dock tveksamt att cellernas adekvata stimuli skulle vara -så specifika. Att en cell skulle ha funktionen att identifiera en ”person i vit rock med -mörkt hår sedd bakifrån” (vänster figur i nedre raden) ter sig som helt orealistiskt. Det -vore mer troligt om cellerna aktiveras av något annat i bilden är hela objektet i sig. Det -har visats att sådana celler aktiveras av former som kan ingå i bilder eller föremål. - -Bild 38 För att bestämma en sådan cells adekvata stimulus har man gått vidare med att -testa förenklingar av den bild som aktiverar cellen. Dessa förenklade bilder innehåller -något formelement eller kombination av formelement i ursprungsbilden. Exempelvis kan -en bild av ett tigerhuvud, som figuren visar, först brytas ned till olika kombinationer av -former och mönster. Det visar sig cellen aktiveras också av sådana former, ofta bättre -än ursprungsbilden. Tills sist blir bilden så pass förenklad (den vita kvadraten respektive -de två svarta rektanglarna till höger) att den inte längre kan aktivera cellen. Genom att -bestämma vilken av de förenklade bilderna som ger störst aktivitet har man alltså -bestämt cellens adekvata stimulus. De undre figurerna (bilderna till höger om pilarna) -visar vad i bilderna i figur 37 som egentligen aktiverar cellerna dvs vad respektive cell -egentligen registrerar eller, med andra ord, dess adekvata stimulus. Exempelvis är det -således inte jordgubben i sig utan bladens ”stjärnform” som aktiverar den cell som i figur -37 såg ut att vara en ”jordgubbscell”. Den cell som aktiveras av personen i vit rock och -mörkt hår registrerar i själva verket av en kombination av två formelement - en svart -cirkel placerad ovanpå en vit cirkel. - -Bild 39 De olika formkänsliga cellerna tycks ligga ordnade i temporalloben i form av ett -kolumnsystem där varje hjärnbarkskolumn innehåller celler med snarlika former som -adekvata stimuli. I exemplet i bilden finns T-former med olika vinklar representerade i -kolumnen längst till vänster. I kolumnen bredvid finns celler som detekterar -kombinationer av en eller flera rektangulära former med ända utspridda i olika vinklar. -Hypotesen är att olika objekt aktiverar var sin unik kombination av sådana ”formceller” -och det är själva kombinationen som identifierar objektet eller, med andra ord, är -hjärnans (temporallobens) representation av objektet. Man skulle kunna se dessa celler -som en sorts ”formalfabet” som kan sättas samman till olika objekt. - -Bild 40 Man har också funnit areor i temporalkortex som kan identifiera ett föremåls -ytegenskaper tredimensionellt (bilder visade i stereoskop). I ett kortexområde aktiveras - - ---- - -## Page 50 - -olika nervceller beroende på ytans tredimensionella kurvatur och i ett annat aktiveras -nervcellerna i olika grad av beroende på ytans glansighet (figurerna ger exempel på -adekvata stimuli för olika celler). I ytterligare ett kortexområde tycks nervcellerna, som -har mycket stora receptiva fält, aktiveras av öppna tredimensionella ytor som har form -av landskap (ett exempel är illustrerat i den högra figuren). - -Dorsal stream: ”Where - stream” eller “How-stream” - -Bild 41 Bilden visar tre områden av parietalcortex (slutstationen av ”dorsal stream”): -Broddmanarea 7 (blå siffra i figuren), AIP (anterior intraparietal area) samt CIP (caudal -intraparietal area). Celler i dessa områden signalerar olika information. I AIP aktiveras -cellerna av olika föremål men detta område utför inte en så detaljerad formanalys som i -”ventral stream”. Uppfattningen är att AIP istället bearbetar information som behövs för -att hantera föremålet för att, i senare steg i motoriska areor, kunna utforma griprörelser. - -Bild 42 I ett område av area 7 kombinerar nervcellerna information från synsystemet -och det somatosensoriska systemet. En sådan cell kan aktiveras av beröring inom ett -stort receptivt fält på huden (i exemplet i figuren motsvande höger arm och ansiktshalva) -och dessutom av visuella stimuli inom ett receptivt fält som vanligtvis ligger inom någon -meters avstånd från kroppen (i figuren inom sektor med 10 cm radie från ansiktet och -speciellt av stimuli som rör sig nedåt). Man har visat att det i area 7 finns en grov -kroppskarta över huden (med väsentligt lägre upplösning än den karta som finns i -somatosensoriska kortex). Observationerna har sammantaget tolkats som att area 7 -innehåller någon form av karta över kroppen och den närmaste omgivningen. Dessutom -har kombinationen av somatosensorisk information från och synintryck av en och -samma kroppsdel visat sig avgöra att den tillhör den egna kroppen (”body ownership”; -se kompendiet om somatosensorik). - -Bild 43 Nervceller belägna i CIP (bild 41) registrerar stereopsi och kan t.ex. bestämma -hur en yta, visad i ett stereoskop, är orienterad tredimensionellt. Aktiviteten i dessa -celler förstärks dock om man lägger till perspektivlinjer på ytan (övre bilden). -Perspektivlinjer är exempel på s.k. monokulär djupperception dvs en subjektiv -upplevelse av ”djup” som kan uppfattas med bara ett öga (se bild 44 för fler exempel). -Dessa celler kan alltså ihop lägga ihop stereopsi med monokulär djupinformation. Vissa -av cellerna aktiveras t.o.m utan att man använder ett stereoskop dvs när man -presenterar en bild med enbart monokulär djupinformation, såsom bilderna i denna figur -(arrangemang av punkter respektive linjer). - -Bild 44 Denna figur förklarar vad som menas med monokulär djupperception. För att -uppfatta omgivningen som tredimensionell finns andra strategier än stereopsi och som -kräver enbart ett öga. Figuren exemplifierar: a) perspektivförhållanden, b) förhållandet -att en ökad täthet av strukturer i en bild subjektivt tolkas som en djupledseffekt, c) -effekter av storleksförhållanden (en erfarenhetsmässig minskning av storleken betyder -att föremålet ligger på större avstånd) respektive att föremål längre bort kan täckas över -av närbelägna föremål, samt d) effekter av ljus- och skuggspel. En ytterligare ledtråd -uppstår när man rör på ögat eftersom föremål närmare ögat då förflyttas snabbare över -näthinnan än föremål på längre avstånd (s.k. parallax). - -Sammantaget anser man synfunktionerna i dorsal stream tillhandahåller information -(karta över omgivningen, analys av föremål, djupseende) som krävs för planering av -rörelser (”vision for action”), därav det alternativa namnet ”how stream”. Mer om detta i -avsnittet om motorisk kontroll. -. - - ---- - -## Page 51 - - -Kliniska aspekter - -Sammanfattningsvis tycks alltså två allmänna principer för hjärnbarkens bildanalys vara -hierarkisk och parallell bearbetning. Celler som befinner sig långt upp i hierakin -representerar allt mer avancerad syninformation samtidigt som olika aspekter på -syninformationen bearbetas parallellt av olika cellgrupper. Formanalys återfinns t.ex i -temporalcortex, färgkonstans adderas i V4 och rörelseanalys i V5. -Med utgångspunkt från den parallella bearbetningen, så kan man tänka sig att -begränsade skador i hjärnbarkens synareor inte ger total synförlust utan slår ut -förmågan göra vissa bearbetningar av syninformation. Ett gemensamt drag för skador -längs den ventrala banan till temporalloben tycks vara att de ger problem med att -identifiera vad man ser eller beskriva egenskaper hos föremål. Exempelvis kan skador i -V4 leda till kortikal färgblindhet. Skador i temporalloben kan göra att patienten förlorar -förmågan att identifiera ansikten (s.k. prosopagnosi) eller förmågan att identifiera olika -föremål och ange vad de används till trots att patienten ser föremålet och kan beskriva -det. Vid det neurologiska syndromet visuell agnosi (gnosis = känna igen), som kan -uppkomma efter stroke lokaliserat temporalt, har patienten just detta problem. En -klassisk fallbeskrivning (titelnovellen från Oliver Sacks bok: "Mannen som förväxlade sin -hustru med en hatt", inkluderad sist i detta textkompendium) illustrerar exempelvis hur -en sådan patient beskriver t.ex en ros som en “veckad röd form med ett linjärt grönt -bihang” men vet inte att det är en ros förrän han fått lukta på den. Ett annat exempel är -att han inte känner igen ”fikabröd” och äter dem först när han känner lukten av kaffe från -en kopp på bordet. Han gör också den förväxling som antyds i novelltiteln, dvs försöker -ta av sin hustrus huvud för att placera det på sitt eget i tron att det är hans hatt. - -En bilateral skada i det område som motsvarar V5 kan göra att man förlorar -förmågan att uppfatta rörelser (s.k. akinetopsi). En fallbeskrivning (Ziehl et al 1983) ger -en bild av problemen i olika vardagssituationer: ”She had difficulty, for example, in -pouring tea or coffee into a cup because the fluid appeared to be frozen, like a glacier. -In addition, she could not stop pouring at the right time since she was unable to perceive -the movement in the cup (or a pot) when the fluid rose. Furthermore the patient -complained of difficulties in following a dialogue because she could not see the -movements of the face and, especially, the mouth of the speaker. In a room where more -than two other people were walking she felt very insecure and unwell, and usually left -the room immediately, because 'people were suddenly here or there but I have not seen -them moving'. The patient experienced the same problem but to an even more marked -extent in crowded streets or places, which she therefore avoided as much as possible. -She could not cross the street because of her inability to judge the speed of a car, but -she could identify the car itself without difficulty. 'When I'm looking at the car first, it -seems far away. But then, when I want to cross the road, suddenly the car is very near.' -She gradually learned to 'estimate' the distance of moving vehicles by means of the -sound becoming louder.” Skador i parietalloben kan störa förmågan att identifiera ett -föremåls exakta position så att man t.ex “pekar fel”. I extrema fall kan skador i höger -parietallob göra att man helt negligerar vänstra halvan av sin omgivning (s.k. neclect -syndrom). - - -Ögonrörelser - -Bild 45-47 Eftersom ögats bästa upplösning finns i fovean som bara är några -kvadratmillimeter i yta, så måste man ständighet flytta ögonen för att analysera en hel -bild med hög upplösning. Ögat uppvisar fyra huvudttyper av rörelser. 1) VOR - den - - ---- - -## Page 52 - -vestibulo-okulära reflexen, som diskuterades i avsnittet om vestibularissystemet 2) -Saccader 3) Följerörelser 4) Vergensrörelser. - -Bild 45 Saccader: Den snabbaste ögonrörelsen med topphastighet på ca 400°/s dvs -den är så snabb att ögat skulle rotera ett helt varv på en sekund om så vore möjligt. -Denna används för att snabbt förflytta ögonen mot något objekt i omgivningen. Den är -viljemässig och kan utlösas på kommando, även med slutna ögon. Saccader kan man -lätt iaktta om man betraktar någon som tittar på en bild eller på sin omgivning. - -Bild 46 Följerörelser: Dessa rörelser gör att ögonen kan följa ett rörligt föremål i -synfältet. Det kanske lättaste sättet att se följerörelser är att betrakta någon som tittar på -en tennismatch. Följerörelser är långsammare än saccader men den viktigaste skilladen -gentemot saccader är att följerörelsens hastighet regleras så att den alltid är densamma -som det föremål som följs. De är viljemässiga men kan till skillnad från saccader inte -utföras på kommando dvs rörelsen kräver närvaro av ett rörligt föremål att följa efter. - -Bild 47 Vergensrörelser: När man betraktar ett förmål på nära håll, så måste båda -pupillerna adduceras för att bilden av föremålet skall projiceras på fovean i båda -ögonen. - -Bild 48 De banor som man anser utlöser saccader börjar med projektioner från V5 till -parietalcortex (area 7) resp. frontal eye fields (FEF; area 8). Det svenska namnet på -FEF är frontala blickriktningscentrat. Från dessa areor utgår kommandot till att göra en -saccad och fortleds via nedåtstigande banor till colliculus superior. Colliculus superior -utlöser sedan saccaden via projektioner till ett område i formatio reticularis kallat pontina -blickriktningscentrat (pontine gaze center) som i sin tur aktiverar ögonmusklerna. Om -man på försöksdjur skadar area 7+8 samt colliculus superior, så förloras förmågan att -göra saccader. FEF-arean är kliniskt betydelsefull - epileptiska anfall som börjar i ena -sidans frontallob och som engagerar FEF har som ett inledande symtom att ögonen -vrids mot den ipsilaterala kroppshalvan (alltså en ledtråd vid epilepsidiagnostik). Stroke -som engagerar ena sidans FEF ger sk déviation conjugée dvs att ögonen spontant -vrider sig åt den kontralaterala kroppshalvan. För klinisk neurologisk diagnostik lönar det -sig alltså att veta vad FEF och pontine gaze center är. - -Bild 49 Gemensamt för saccader, följerörelser och VOR är att rörelserna av de två -ögonen måste koordineras så att båda ögonen vrids lika mycket och åt samma håll. -Denna koordination sker automatiskt i hjärnstammen. Om man i figuren följer -signalvägen (för saccader) med början från ”Control signals from frontal eye fields” ser -man att abducenskärnan inte bara aktiverar den ipsilaterala (högra) laterala -rektusmuskeln utan också den kontralaterala (vänstra) mediala rektusmuskeln genom -en projektion till den kontralaterala occulomotoriuskärnan. På detta sätt får man en -förflyttning av båda ögonen parallellt. Eftersom occulomotoriuskärnan ligger högre upp i -hjärnstammen, så går projektionen hit via en uppstigande bana. Den kallas fasciculus -longitudinalis medialis och är kliniskt viktig. Det kan nämligen förkomma ensidiga skador -på fasciculus longitudinalis medialis vid multipel skleros (MS) och detta kan ibland vara -ett tidigt symptom på sjukdomen. Konsekvensen blir att ena ögat inte följer med när det -andra abduceras, utan står still (s.k. internukleär ophtalmoplegi). -Sammanfattningsvis behöver alltså inte de högre centra som sänder kommandon -för saccader och följerörelser bestämma koordinationen mellan ögonen eftersom detta -görs automatiskt i hjärnstammen. Kommandosignalen från högre centra kan då -begränsas till att ange åt vilket håll som ögonen skall vridas och samt antalet grader -(saccader) eller med vilken hastighet rotationen skall ske (följerörelser). - - - ---- - -## Page 53 - -Ögats optik - kort introduktion - -Bild 50 Ögats brytningskraft är totalt ca +58 dioptrier. Detta innebär att en bild på långt -avstånd (i teorin oändligheten) projiceras skarpt 1/58=17mm bakom linsen. Den största -brytningen sker i hornhinnan, vars brytkraft är +43 dioptrier. Linsens brytkraft är ca +15 -dioptrier, dvs en tredjedel av hornhinnans. Främre kammaren resp glaskroppen har -ingen större brytande effekt. I figuren ser man också fovean (som är ungefär ett par -kvadratmillimeter) med den högsta spatiala upplösningen (ca 300000 synreceptorer per -mm2). Ögats optiska axel (i figuren kallad visual axis), definieras som den längsaxel som -går genom centrum av fovean och centrum av linsen. - -Bild 51 Denna bild visar banan för pupillreflexen dvs den pupillkonstriktion man får av -ökad ljusstyrka. Den efferenta banan går från nuclei accessorii n. oculomotorii (Edinger- -Westphals kärna), parasympatiska trådar i nervus oculomotorius och omkopplas sedan i -ganglion ciliare. Den afferenta banan utgörs av fibrer i tractus opticus som istället för att -terminera i corpus geniculatum laterale, avviker och går direkt till area pretectalis. -Pretectum projicerar som synes till båda sidors Edinger-Westphalkärna - belysning av -ena ögat ändrar alltså pupillstorleken i båda ögonen. Den viktigaste funktionen av -pupillkonstriktionen är med all sannolikhet att (precis som funktionen av bländaren i en -kamera) öka skärpedjupet vid goda belysningsförhållanden vilket uppnås när den yttre -delen av linsen täcks över av iris och ljuset bryts enbart i den centrala delen av linsen. - -Bild 52 En fysikalisk egenskap hos linser är att den projicerade bilden förflyttas bakåt -när föremålet framför linsen flyttas närmare den. För att kunna bibehålla en skarp bild på -näthinnan, så måste alltså ögat öka sin brytning när vi betraktar bilder på nära håll. För -att exempelvis se ett föremål skarpt på ca 30 cm avstånd, måste man öka brytkraften -med 3 dioptrier. Detta sker genom att man ökar linsens tjocklek (det är framför allt -främre delen av linsen som ändrar form) genom att kontrahera av m. ciliaris, som håller -zonulatrådarna, vilka linsen är upphängd i. Denna process kallas ackommodation. Man -kan visa att ögat börjar ackommodera när avståndet till bilden understiger runt 10 m. -Med åldern sänks ögats ackommodationsförmåga pga att linsen blir stelare (s.k -presbyopi = ålderssynthet). Man får då svårigheter att se skarpt på nära håll. Banan för -ackommodation visas i figuren. Den efferenta delen består av parasympatiska trådar i -Edinger-Westphals kärna (nr 8 i figuren) och dessa omkopplas i ganglion ciliare. Den -afferenta delen går via synbarken och därifrån till area pretectalis (nr 9 i figuren). - -Bild 53 Några vanliga brytningsfel i ögat. -A visar myopi (närsynthet), som innebär att en bild på långt avstånd projiceras skarpt -framför näthinnan pga att ögats längsaxel är för lång (övre bilden). En närsynt person -ser bra på nära håll eftersom den projicerade bilden då förflyttas bakåt och blir skarp på -näthinnan (mellersta figuren). Den undre figuren visar att myopi kan korrigeras med en -negativ lins. -B visar hyperopi (översynthet), vilket innebär att en bild på långt avstånd projiceras -skarpt bakom näthinnan pga att ögats längsaxel är för kort (första bilden). Från -resonemanget kring ackommodation kan man förstå bakgrunden till begreppet -översynthet. En hyperop person kan se bra på långt håll genom att hela tiden -ackommodera och på detta sätt aktivt öka ögats brytkraft (svart del av andra bilden). På -nära -håll -(när -den -projicerade -bilden -flyttas -bakåt) -räcker -dock -inte -ackommodationsförmågan till och bilden blir suddig (röd del av andra bilden). -Närseendet utnyttjas, så att säga, redan på långt håll. De sista två bilderna visar att -hyperopi kan korrigeras med en positiv lins, som alltså ökar brytningen. -C visar s.k astigmatism, som är ett brytningsfel i hornhinnan, och som innebär att -hornhinnans krökning varierar i olika plan. Den vänstra figuren skall illustrera det - - ---- - -## Page 54 - -normala ögat. Hornhinnans krökning i vertikal- och horisontalplan (som illustreras av de -två cirklarna) är densamma och cirklarna sammanfaller vid den svarta pilen. I figuren i -mitten är hornhinnan mer konisk (röd pil; jämför med den vänstra figuren) och med lägre -krökning i horisontalplanet (jämfört med vertikalplanet). I den högra figuren är -hornhinnan ”plattare” (röd pil) och med lägre krökning vertikalplanet. Detta innebär att -man får olika ljusbrytning i olika plan, vilket man kan korrigera med en cylinderformad -lins i planet med minst krökning, dvs det som har lägst brytning. - - - - ---- - -## Page 55 - -Oliver Sacks - -Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt - -Doktor P. var en framstående musiker, välkänd som sångare under många år och -därefter som lärare vid en musikskola. Det var där, i kontakten med eleverna, som -vissa märkliga problem först blev uppmärksammade. Ibland kunde en elev komma -fram och doktor P. kände inte igen honom; eller rättare sagt, kände inte igen hans -ansikte. Så snart eleven tog till orda blev han igenkänd på rösten. Sådant hände allt -oftare och skapade förlägenhet, förvirring, fruktan – och ibland komik. Ty doktor P. fick -det inte bara allt svårare att se ansikten, han såg också ansikten där inga ansikten -fanns att se: på gatan kunde han likt den närsynte mr Magoo klappa vattenposter och -parkeringsmätare i tron att det var barnahuvuden; han brukade älskvärt tilltala snidade -knoppar på möbler och bli förbluffad när de inte svarade. Till en början avfärdades -dessa märkliga misstag som lustigheter, inte minst av doktor P. själv. Hade han -kanske inte alltid haft ett egendomligt sinne för humor och en fallenhet för zenliknande -paradoxer och skämt? Hans musikalitet var lika bländande som alltid, han kände sig -inte sjuk – han hade aldrig mått bättre, och misstagen var så skrattretande – så -fantasifulla – att de knappast kunde vara allvarliga eller tyda på något allvarligt. -Tanken att det skulle ”vara något fel” uppkom inte förrän cirka tre år senare då han fick -diabetes. Väl medveten om att diabetes kunde påverka ögonen konsulterade doktor P. -en ögonläkare som tog en noggrann anamnes och gjorde en grundlig undersökning av -hans ögon. ”Det är inget fel på era ögon”, konstaterade läkaren. ”Men det är något -mankemang med syncentrum i hjärnan. Det är inte min hjälp ni behöver, ni måste -uppsöka en neurolog.” Och på den remissen kom alltså doktor P. till mig. - Då jag träffade honom stod det redan efter en kort stund klart att det inte fanns ett -spår av någon avtrubbning i vanlig mening. Han var en högst kultiverad och -charmerande man som uttryckte sig ledigt och välformulerat, med fantasi och humor. -Jag kunde inte begripa varför han blivit remitterad till vår klinik. - Och ändå var det något konstigt med honom. Han var vänd mot mig, riktade sig till -mig när han talade, men likafullt var något på tok – det var svårt att formulera det. Han -tycktes vara vänd mot mig med öronen men inte med ögonen. I stället för att se på -mig, betrakta mig, "fånga in" mig på det vanliga viset fixerade han blicken på ett -märkvärdigt språngartat vis – på min näsa, på mitt högra öra, ner till min haka, upp till -mitt högra öga – som om han noterade (rent av studerade) dessa enskilda drag utan -att se hela mitt ansikte, dess minspel, ”mig”, som helhet. Jag är osäker på om jag till -fullo insåg det just då – där fanns bara en naggande underlighet, något som felades i -det normala samspelet mellan blick och ansiktsuttryck. Han såg mig, han synade mig, -och ändå... - "Vad är det för fel på er?” frågade jag honom till slut. - ”Inget, vad jag vet”, svarade han med ett leende, ”men folk tycks tro att det är något -fel på mina ögon.” - ”Men ni tycker inte att ni har några besvär med synen?” - ”Nej, inte direkt, men ibland gör jag misstag.” - Jag lämnade rummet en kort stund for att tala med hans fru. När jag kom tillbaka satt -doktor P. vid fönstret och lyssnade snarare än tittade ut, lugnt och uppmärksamt. -”Trafik”, sade han, "gatubuller, tåg på avstånd – det bildar en sorts symfoni, inte sant? -Känner ni till Honeggers Pacific 231?” - Vilken fantastisk människa, tänkte jag för mig själv. Det kan väl inte vara något större -fel på honom? Ville han låta mig undersöka honom? - ”Ja, naturligtvis, doktor Sacks.” - - - ---- - -## Page 56 - - Jag stillade min oro, kanske också hans, med den lugnande rutin som en neurologisk -undersökning innebär – muskelstyrka, koordination, reflexer, tonus... Det var medan -jag undersökte hans reflexer – en aning onormala på vänster sida – som den första -bisarra händelsen inträffade. Jag hade tagit av honom vänsterskon och strukit en -nyckel under fotsulan – ett till synes bagatellartat men viktigt reflextest – och därpå -överlät jag åt honom att ta på sig skon i det jag skruvade ihop min ögonspegel. Till min -förvåning hade han en minut senare inte gjort det. - ”Ska jag hjälpa till?” frågade jag. - ”Hjälpa till med vad? Hjälpa vem?” - ”Hjälpa er ta på skon.” - "Asch”, sade han, ”jag glömde bort skon”, och tillade sotto voce: ”Skon? Skon?” Han -verkade förbryllad. - ”Er sko”, upprepade jag. ”Ni kanske vill ta på er den.” - Han fortsatte att se nedåt, fast inte på skon, med en intensiv men missriktad -koncentration. Till sist fäste han blicken på sin fot: ”Jaså, där är min sko?” - Hörde jag fel? Såg han fel? - ”Mina ögon”, förklarade han och satte handen mot sin fot. ”Det här är väl min sko?” - ”Nej, det är det inte. Det är er fot. Där har ni skon.” - ”Åh, Jag trodde det var min fot.” - Skämtade han? Var han galen? Var han blind? Om det här var ett av hans ”konstiga -misstag” var det nog det konstigaste misstag jag varit med om. - Jag hjälpte honom ta på skon (foten) för att slippa ytterligare trassel. Doktor P. själv -föreföll obesvärad, oberörd, möjligen road. Jag fortsatte undersökningen. Synskärpan -var god: han såg utan svårighet en knappnål på golvet fast han ibland missade den -om den placerades till vänster om honom. - Nog såg han alltid, men vad såg han? Jag slog upp ett exemplar av National -Geographic Magazine och bad honom beskriva några av bilderna i det. - Hans reaktioner var synnerligen märkliga. Ögonen hoppade från ett till ett annat, -fångade in små detaljer, enskildheter, som de hade gjort med mitt ansikte. En markant -klarhet, en färg, en form, fångade hans uppmärksamhet och lockade fram en -kommentar – men han såg aldrig helhetsbilden. Han förmådde inte se helheten utan -såg bara detaljer som han upptäckte som fläckar på en radarskärm. Han tog aldrig -ställning till bilden som helhet – var så att säga inte öppen för dess fysionomi. Han -uppfattade den inte alls som ett landskap eller en scen. - Jag visade honom omslaget, en obruten räcka sanddyner i Sahara. - ”Vad ser ni här?” frågade jag. - ”Jag ser en flod”, sade han. ”Och ett litet pensionat med terrass vid stranden. Folk -äter ute på terrassen. Jag ser färggranna parasoller här och var.” Han såg, om det nu -var att ”se", förbi omslaget rakt ut i tomma luften och fantiserade ihop företeelser som -inte fanns, som om frånvaron av företeelser i den faktiska bilden hade förmått honom -att föreställa sig floden och terrassen och de kulörta parasollerna. - Jag måste ha sett bestört ut men han verkade tro att han klarat det ganska galant. Ett -svagt leende skymtade i hans ansikte. Han tycktes också ha kommit fram till att -undersökningen var avslutad och började se sig om efter sin hatt. Han sträckte ut -handen, tog tag i sin frus huvud och försökte lyfta av det för att sätta det på sig. Han -hade uppenbarligen trott att hans fru var en hatt! Hustrun såg ut att vara van vid -sådant. - Jag kunde inte bli klok på vad som skett med tillhjälp av konventionell neurologi (eller -neuropsykologi). I vissa avseenden verkade han fullkomligt välbehållen och i andra -alldeles obegripligt virrig. Hur kunde han å ena sidan förväxla sin hustru med en hatt -och å andra sidan tjänstgöra, vilket han tydligen ännu gjorde, som lärare vid -musikskolan? - - ---- - -## Page 57 - - Jag behövde tänka, behövde träffa honom igen – och träffa honom i hans egen -välbekanta hemmiljö. - - Några dagar senare hälsade jag på hemma hos doktor P. och hans fru med partituret -till Dichterliebe i portföljen (jag visste att han tyckte om Schumann) och diverse saker -som begagnas vid varseblivningstest. Fru P. visade in mig i en luftig våning som -påminde om sekelskiftets Berlin. En magnifik gammal Bösendorfer stod uppställd mitt i -rummet omgiven av notställ, instrument, partitur... Där fanns böcker, där fanns tavlor, -men det centrala var musiken. Doktor P. kom in och gick tankspritt fram mot -farfarsklockan med utsträckt hand men ändrade sig när han hörde min röst och -skakade hand med mig. Vi utbytte hälsningar och småpratade litet om aktuella -konserter och framträdanden. Med viss tvekan frågade jag honom om han hade lust -att sjunga. - "Dichterliebe!” utbrast han. ”Men jag kan inte läsa noter längre. Ni kan väl spela det?” - Jag sade att jag skulle försöka. På den härliga gamla flygeln lät till och med mitt spel -rätt, och doktor P. var en åldrad men oändligt fyllig Fischer-Dieskau vilken förenade -perfekt gehör och röst med den mest inträngande musikaliska begåvning. Det var -tydligt att musikskolan inte behöll honom av välgörenhet. - Doktor P:s tinninglober var tydligen intakta. De delar av hjärnan som har med musik -att göra fungerade ypperligt. Vad pågick, undrade jag, i hans hjäss- och nacklober, -särskilt i de regioner där synintrycken bearbetades? Jag hade med mig de platonska -kropparna i min neurologiska beredskapsväska och beslöt använda dem. - ”Vad är det här?” frågade jag i det jag drog fram den första. - ”En kub, förstås.” - ”Och det här?” frågade jag och sträckte fram en annan. - Han bad att få granska den vilket han gjorde snabbt och systematiskt: ”En -dodekaeder, förstås. Och bry er inte om de andra – jag klarar ikosaedern också.” - Abstrakta former utgjorde tydligen inget problem. Hur var det med ansikten? Jag tog -fram en kortlek. Han identifierade genast alla kort, också knektarna, damerna, -kungarna och jokern. Men det är ju stiliserade figurer och det var omöjligt att avgöra -om han såg ansikten eller enbart mönster. Jag beslöt visa honom en samling -karikatyrer jag hade i väskan. Också detta klarade han bra i de flesta fall. Churchills -cigarr, Jimmy Durantes näsa: så snart han urskilde ett nyckeldrag kunde han -identifiera ansiktet. Men också karikatyrer är formaliserade och schematiska. Det -återstod att se hur det skulle gå med riktiga, realistiskt återgivna ansikten. - Jag knäppte på teven med ljudet avstängt och hittade en tidig Bette Davis-film. En -kärleksscen pågick. Doktor P. förmådde inte identifiera skådespelerskan – men det -kunde bero på att hon aldrig kommit in i hans värld. Mer oroväckande var att han inte -förmådde identifiera hennes eller motspelarens ansiktsuttryck trots att dessa under en -enda het scen skiftade från häftig åtrå via lidelse, förvåning, avsky och raseri till en -smältande försoning. Doktor P. fick inte ut någonting av det. Han var ytterligt oklar -över vad som försiggick, vem som var vem och rent av vilket kön de tillhörde. Hans -kommentarer till denna scen var inte av denna världen. - Det kunde dock tänkas att en del av hans svårigheter bottnade i den filmiska -hollywoodvärldens overklighet, och det slog mig att han kanske skulle lyckas bättre -med att identifiera ansikten ur sin egen tillvaro. På våningens väggar hängde foton av -hans familj, kolleger, elever, av honom själv. Jag plockade ihop några av dem och -räckte med vissa farhågor fram dem till honom. Vad som hade varit lustigt eller -farsartat beträffande filmen var tragiskt i levande livet. I stort sett kände han inte igen -en enda: ingen av familjen, inte heller kollegerna, eleverna, eller sig själv. Han kände -igen ett porträtt av Einstein eftersom han fick korn på det säregna håret och -mustaschen, och detsamma hände med ett par andra personer. ”Ach, Paul!” sade han -då han blev visad ett porträtt av sin bror. "Den kantiga käken och de där stora - - ---- - -## Page 58 - -tänderna, Paul skulle jag känna igen var som helst.” Men var det Paul han kände igen -eller ett par av hans anletsdrag utifrån vilka han kunde våga en rimlig gissning -beträffande personens identitet? I avsaknad av tydliga "markörer” var han helt vilsen. -Men det var inte bara kognitionen, gnosis, som svek honom; det var något djupgående -fel på hela hans tillvägagångssätt. För han tog itu med dessa ansikten – också de som -tillhörde hans nära och kära – som om de vore abstrakta pussel eller test. Han ställde -sig inte i relation till dem, betraktade dem inte. Inget ansikte var honom välbekant, han -såg dem inte som ett ”du” utan identifierade dem bara som en samling drag, ett ”det”. -Där fanns således en formell, men inga spår av en personlig, gnosis. Och därav kom -sig hans likgiltighet eller blindhet inför ansiktsuttryck. Ett ansikte är för vårt -vidkommande en person som blickar ut – vi ser så att säga personen genom hans -persona, hans ansikte. Men för doktor P. fanns det ingen persona i den meningen – -ingen yngre persona och ingen person innanför. - - Jag hade gått in i en blomsteraffär på väg hem till honom och köpt en vacker röd ros -att sätta i kavajslaget. Nu tog jag loss den och gav den till honom. Han tog emot den -som en botaniker eller morfolog som får ett prov, inte som en person som får en -blomma. - ”Cirka femton centimeter lång”, kommenrerade han. ”En veckad röd form med en -linjärt grönt bihang.” - ”Ja”, sade jag uppmuntrande, ”och vad tror ni an det är, doktor P.?" - ”Svårt att säga.” Han verkade förbryllad. ”Den saknar de platonska kropparnas enkla -symmetri fast den nog kan ha en egen högre symmetri... Jag tror den eventuellt kan -vara en blomställning eller en blomma.” - ”Eventuellt?” frågade jag. - ”Eventuellt”, bekräftade han. - ”Lukta på den”, föreslog jag och han såg åter en smula brydd ut som om jag hade bett -honom lukta på en högre symmetri. Men han lydde artiy och förde den till näsan. Nu -blev det plötsligt liv i honom. - ”Underbart!” utbrast han. ”En nyutsprungen ros. Vilken himmelsk doft!” Han började -nynna ”Die Rose, die Lilie...” Det tycktes som om verkligheten kunde förmedlas via -lukten, inte via synen. - Jag försökte med ett sista test. Det var fortfarande kyligt ute, tidigt på våren, och jag -hade kastat av mig rock och handskar på soffan. - ”Vad är det här?” frågade jag och höll upp en handske. - ”Får jag undersöka det?” frågade han, tog emot den och började undersöka den som -han gjort med de geometriska kropparna. - ”En sammanhängande yta”, tillkännagav han omsider, ”sluten runt om. Den tycks ha” -– han tvekade – ”fem utbuktningar, om man så får säga.” - ”Ja”, sade jag försiktigt. ”Ni har gett mig en beskrivning. Tala nu om för mig vad det -är.” - ”En behållare av något slag?” - ”Ja”, sade jag, ”och vad skulle den kunna innehålla?” - "Den skulle kunna innehålla sitt innehåll!” sade doktor P. med ett skratt. ”Det finns -många möjligheter. Det skulle kunna vara en börs för växelmynt till exempel, för -slantar av fem olika storlekar. Det kan...” - Jag avbröt den ymniga svadan. ”Verkar den inte bekant? Tror ni inte att den skulle -kunna innehålla, passa till någon del av er kropp?” - Inget förklarat ljus spred sig över hans ansikte.* - Inget barn skulle ha förmågan att se och tala om ”en sammanhängande yta... sluten -runt om”, men vilket barn som helst, vilket småbarn som helst, skulle genast känna -igen en handske som en handske, se den som välbekant, som hörande ihop med en -hand. Det gjorde inte doktor P. Han såg ingenting som välbekant. Vad synen - - ---- - -## Page 59 - -beträffade var han vilsen i en värld av livlösa abstraktioner. Faktum att han inte hade -någon verklig visuell värld eftersom han inte hade något verkligt visuellt jag. Han -kunde tala om saker men såg dem inte inför sina ögon. I en utläggning om patienter -med afasi och skador i vänster hjärnhalva påpekar Hughlings Jackson att de har -förlorat sin ”abstrakta” eller ”propositionella” tänkande – och jämför dem med hundar -(eller rättare sagt jämför han hundar med afasipatienter). Doktor P. däremot fungerade -precis som en maskin fungerar. Det var inte bara så att han företedde samma -oberördhet inför den visuella världen som en dator har, utan ännu mer påfallande var -att han tolkade världen som en dator tolkar den, med hjälp av nyckeldrag och -schematiska förhållanden. Det var möjligt att identifiera schemat – som ett hopplock av -utvalda drag – utan att alls få grepp om verkligheten. - De test jag dittills utfört sade mig inget om doktor P:s inre värld. Var det möjligt att -hans visuella minnes- och föreställningsförmåga ännu var intakt? Jag bad honom -tänka sig att han norrifrån kom ut på ett torg i närheten och gick över det som han -mindes eller föreställde sig det, och att tala om för mig vilka hus han passerade på -vägen, Han räknade upp husen på höger sida men inget av dem som låg till vänster. -Därpå bad jag honom tänka sig att han kom ut på torget söderifrån. Återigen nämnde -han bara husen till höger fast det var just dessa hus han tidigare hade utelämnat. De -hus han ”sett” förut omnämndes inte nu eftersom de troligtvis inte ”syntes” längre. - - - - Det var uppenbart att hans svårigheter med vänstersidan, hans synfältsrubbningar, -var i lika mån inre som yttre och att de halverade hans visuella minnes- och -föreställningsförmåga. - Hur var det då med hans inre visualisering på ett högre plan? Jag kom att tänka på -den närmast hallucinatoriska skärpa varmed Tolstoj åskådliggör och ger liv åt sina -gestalter, och frågade doktor P. om Anna Karenina. Han kunde utan svårighet minnas -olika händelser, hade fortfarande ett gott grepp om handlingen, men utelämnade helt -visuella kännetecken, visuella skildringar och scener. Han mindes romanfigurernas ord -men inte deras ansikten; och fast han med sitt utomordentliga och nästan ordagranna -minne kunde citera visuella beskrivningar ur boken om man så begärde, framgick det -att dessa för hans del var helt innehållslösa och saknade sinnlig, föreställningsmässig -eller känslomässig realitet. Alltså fanns också en inre agnosi.* - Men detta visade sig vara fallet bara med vissa sorters visualisering. Visualiseringen -av ansikten och scener, av visuella skildringar och skådespel, var starkt nedsatt, -nästan obefintlig. Men visualiseringen av scheman var bevarad, kanske förstärkt. När -jag inledde ett tänkt parti schack med honom hade han alltså inga problem med att -visuellt föreställa sig schackbrädet eller dragen – inga problem med att slå mig rejält -om sanningen ska fram. - Luria sade om Zazetskij att denne helt hade mist förmågan att spela spel men att -hans ”livliga fantasi” var oförminskad. Zazetskij och doktor P. levde i världar som var -spegelbilder av varandra. Men den sorgligaste skillnaden mellan dem var att Zazetskij -med Lurias ord ”kämpade för att återfå sina förlorade sinnesförmögenheter med den -fördömdes okuvliga envishet”, medan doktor P. inte kämpade, inte visste vad som gått -förlorat, eller ens att något gått förlorat. Men vem var mest tragisk eller mest fördömd – -den som visste det eller den som inte visste det? - När undersökningen var avslutad bjöd fru P. oss att sitta ned vid bordet där kaffe och -läckra småkakor stod framdukade. Doktor P. högg in på kakorna, hungrigt, gnolande. -Raskt, obesvärat, tanklöst, melodiöst, drog han faten till sig och tog det ena och det -andra i en strid mumsande ström, en ätbar sång om födan, tills det plötsligt inträffade -ett avbrott: ett ljudligt, energiskt knack knack knack på dörren. Överraskad, häpen, -hejdad av avbrottet slutade doktor P. att äta och satt blickstilla, orörlig vid bordet med -en nollställd, blind, förvirrad min. Han såg på bordet men såg det inte längre; - - ---- - -## Page 60 - -uppfattade det inte längre som ett bord dignande av kakor. Hustrun hällde upp en -påtår åt honom: kaffedoften stack honom i näsan och återförde honom till verkligheten. -Det melodiska ätandet fortsatte. - Hur klarar han sina vardagsbestyr, frågade jag mig. Vad händer när han klär sig, -går på toaletten, tar ett bad? Jag följde med hans fru ut i köket och frågade henne hur -han till exempel lyckades klä sig. ”Det är precis som när han äter”, förklarade hon. -”Jag lägger fram hans vanliga kläder, på de vanliga platserna, och han klär sig utan -besvär medan han sjunger för sig själv. Men om han blir avbruten och tappar tråden -tar det helt stopp, han känner inte igen sina kläder – eller sin egen kropp. Han sjunger -jämt och ständigt – måltidssånger, påklädningssånger, badsånger, allt. Han kan inte -göra ett dugg om han inte gör det till en sång." - Medan vi samtalade upptäckte jag tavlorna på väggarna. - ”Ja”, sade fru P., ”han var en begåvad målare likaväl som sångare. Skolan ställde ut -hans tavlor varje år." - Jag gjorde en nyfiken rundvandring – de hängde i kronologisk ordning. Alla hans -tidigare verk var naturalistiska och realistiska med livfull stämning och atmosfär, men -detaljrika och konkreta. Flera år senare blev de mindre livfulla, mindre konkreta, -mindre realistiska och naturalistiska; i stället långt mer abstrakta, rent av geometriska -och kubistiska. Slutligen, i de sista målningarna, blev dukarna nonsens, eller nonsens -för mig – enbart kaotiska linjer och färgfläckar. Jag påpekade det för fru P. - ”Asch, ni läkare, ni är sådana brackor!” utbrast hon. ”Ser ni inte den konstnärliga -utvecklingen – hur han avstod från sin tidigare realism och gick vidare till en abstrakt, -icke-föreställande konst?” - - ”Nej, det är inte det”, sade jag för mig själv (men lät bli att säga det till den stackars fru -P.). Visst hade han gått från realism till det icke-föreställande till det abstrakta, men det -var inte konstnären utan patologin som framskred – framskred mot en djupgående -visuell agnosi vari all förmåga att framställa och återge i bild, allt sinne för det -konkreta, allt sinne för verkligheten utplånades. Målningarna på väggen var en tragisk -patologisk utställning som hörde till neurologin, inte till konsten. - Och ändå undrade jag om hon inte delvis hade rätt. För det sker ofta en kamp och -ibland, än mer tänkvärt, en kollision mellan patologins och skapandets krafter. -Måhända kunde det under hans kubistiska period ha skett både en konstnärlig och en -patologisk utveckling som samverkade till att frambringa en originell form; för samtidigt -som han förlorade i konkretion kunde han ha vunnit i abstraktion och utvecklat en -större känslighet för alla strukturella element hos linjen, gränsdragningen, konturen – -en närmast picassoartad förmåga att se och även avbilda de abstrakta sammanhang -som är infogade i, och vanligen göms i, det konkreta... Men i de sista tavlorna fruktade -jag att det bara fanns kaos och agnosi. - Vi återvände till det stora musikrummet med Bösendor-fern i centrum där doktor P. -gnolade på den sista kakan. - ”Jaha, doktor Sacks”, sade han till mig. ”Jag tycker mig märka att ni anser mig vara ett -intressant fall. Kan ni säga mig vad ni funnit för fel, ge några ordinationer?” - "Jag kan inte säga vad jag funnit för fel”, genmälde jag, "men jag ska säga er vad jag -finner rätt. Ni är en fantastisk musiker och musiken är ert liv. Vad jag skulle ordinera i -ett fall som ert är ett liv som helt består av musik. Musiken har stått i centrum, så gör -den nu till hela ert liv.” - Det har gått fyra år sedan dess – jag träffade honom aldrig mer, men jag undrar ofta -hur han uppfattade världen med tanke på hans egendomliga förlust av bildgestaltning, -visualitet, och hans fullkomligt bevarade, stora musikalitet. Jag tror att musiken för -hans del hade trätt i bildgestaltningens ställe. Han hade ingen bild av sin kropp, han -hade en kroppens musik: det var därför han kunde röra sig och agera så obehindrat - - ---- - -## Page 61 - -som han gjorde men stannade i fullständig förvirring om den ”inre musiken” upphörde. -Och på samma vis förhöll det sig med omgivningen, världen...” - I Världen som vilja och föreställning talar Schopenhauer om musiken som ”ren vilja”. -Hur fascinerad skulle han inte ha blivit av doktor P., en man som helt förlorat världen -som föreställning men helt bevarade den som musik eller vilja. - Och barmhärtigt nog förblev det så in i det sista – för trots sin fortskridande sjukdom -(en omfattande tumör eller degenerativ process i hjärnans synregioner) levde och -undervisade doktor P. i musik till sitt livs sista dagar. - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-syn-Text & Bild.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-syn-Text & Bild.pdf deleted file mode 100644 index d66b1cf..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Medicinare-syn-Text & Bild.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1c9cdadd5be9aedf8c7c46c6aaf907aa6f598747f69413d2a0114b40a97c2463 -size 6829677 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorik bildmaterial HT25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorik bildmaterial HT25.md deleted file mode 100644 index c7e4959..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorik bildmaterial HT25.md +++ /dev/null @@ -1,512 +0,0 @@ -# Motorik bildmaterial.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 34 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Motorik -Johan Wessberg HT 2025 -Bear kap. 13-14 -Purves kap. 16-19 -1 - - ---- - -## Page 2 - -2 -Kopplingar mellan celler i ryggmärgen. -(se textkompendiet) - - ---- - -## Page 3 - -Proprioception: -• Muskelspolar – signalerar musklers längd och längdförändringar -• Golgis senorgan – signalerar musklers kraftutveckling -Muskelspole: -gamma-motorneuron -intrafusala -muskelfibrer -3 -≈ 100-300 muskelspolar / muskel -5-10 mm lång -0.3-0.5 mm diameter - - ---- - -## Page 4 - -Muskelspolens Ia-afferent under förlängning -och förkortning av muskeln: -• signalerar muskelns längd, även när muskeln -är stilla = statisk känslighet -• Ia-afferenter är särskilt känsliga för förändringar -= hög dynamisk känslighet -• II-afferenter (inte på bilden) har lägre -dynamisk känslighet -Hz -Hz -Hz -muskeln -förlängs -muskeln -förkortas -4 - - ---- - -## Page 5 - -Gammamotorneuronen håller muskelspolen -lagom sträckt när muskeln förkortas -(fler funktioner = ?) -5 - - ---- - -## Page 6 - -Golgi senorgan -• finns utspridda i muskelns övergång till senan -• signalerar muskelns kontraktionskraft -6 - - ---- - -## Page 7 - -Reflexer -• ”ett omedelbart motoriskt svar på retning av ett -sinnesorgan” -• stereotyp, utlöses alltid vid tillräcklig retning -• ”förprogrammerad” -• det finns många liknande, men inlärda, ’motoriska svar’ -Sträckreflexen -• Mono-synaptisk: -Ia-afferenterna kopplas till -samma muskels alfa-motorneuron, -• normalt sett en relativt svag reflex, -hjärnan inhiberar via descenderande -bansystem -• förstärkta reflexer = spasticitet -• försvagade reflexer: -vanligen en perifer nervskada -Ulöses av ett slag med -reflex-hammmare -mot senan -7 - - ---- - -## Page 8 - -Flexorreflex och korsad extensorreflex: -exempel på skyddsreflexer -SMÄRTA! -8 - - ---- - -## Page 9 - -MLR (i hjärnstammen) styr -* start/stopp -* hastighet -Den spinala gång-generatorn -9 - - ---- - -## Page 10 - -Toniska nackreflexer -10 - - ---- - -## Page 11 - -nucleus ruber -Signaler -från kortex -Mediala: -Lateral: -Descenderande bansystem: Hjärnstamsbanor -Viktiga för -• kroppshållning, balans -• styrning av muskler nära -medellinjen -(”axiala” muskler) -Viktig för -• viljemässig motorik som -är väl inlärd -11 -Signaler -från kortex -(kortiko-rubro-spinala banan) - - ---- - -## Page 12 - -Primär motorkortex -(= M1, area 4) -Viktig för -• ej väl inlärda rörelser -• fraktionerad handmotorik -(Denna bana är känd för sina unika -direkta kopplingar från kortex till alfa- -motorneuronen, men detta utgör bara -någon procent av hela banan!) -Descenderande bansystem: Kortiko-spinala banan -(”Pyramidbanan”) -Ingen fraktionerad handmotorik efter -skada på pyramidbanan -12 - - ---- - -## Page 13 - -13 -Olika typer av motorik: -• Viljemässiga rörelser -• Delvis automatisk kontroll av t.ex. -balans, kroppshållning -(”det som behövs för att vi skall -kunna göra viljemässiga rörelser”) -• Motoriska svar -(inlärda, anpassningsbara) -• Reflexer -(medfödda) -Hjärnans styrning av rörelser: -Kortex, cerebellum och basala ganglier - - ---- - -## Page 14 - -M1 (area 4) -SMA -PM -SMA -Motoriska kortexområden -PP -14 -PM -M1 (area 4) -M1: Utföra rörelser. Planera enklare rörelser -SMA + PM: Planera alla mer avancerade rörelser -PP: Sinnesinformation för rörelser (syn, känsel, proprioception, hörsel) -PM: rörelser mot ett mål i omgivningen, ”yttre incitament” -SMA: tidsaspekter, t.ex. rytm. Bimanuell motorik. ”Inre incitament” - - ---- - -## Page 15 - -Registrering av EEG vid en viljemässig rörelse -(electroencephalografi, elektrisk aktivitet) -• Medelvärde av ca 100 rörelser -• beredskapspotential från SMA/PM -(”Bereitschaftspotential”) upp till -1 sekund före rörelsen -• ”Motor potential” (ffa) från M1 -strax före rörelsen (~50 ms) -Registrering av PET vid en viljemässiga rörelser -(mäter lokalt blodflöde i hjärnan, isotopteknik) -15 - - ---- - -## Page 16 - -”Side path theory” -Basala ganglier och cerebellum: schematiska skisser -16 - - ---- - -## Page 17 - -Cerebellum – schematisk anatomi -Spinocerebellum: UTFÖRANDE -Cerebrocerebellum: PLANERING -Vestibulocerebellum: -Postural kontroll, ögonrörelser -17 - - ---- - -## Page 18 - -Parallelltrådar (~100000) -Klättertrådar -(1 st per Purkinjecell) -Cerebellum: cellulära mekansimer för motorisk inlärning -• ’Complex spikes’ inducerar -LTD (long-term depression) -i parallell-trådarnas synapser -• underlag för motorisk adaptation och -motoriskt minne i lillhjärnan -18 -• Purkinjecellen: -• ’Simple’ och ’complex spikes’ -= Vanliga AP (simple) resp. korta skurar av AP (complex) - - ---- - -## Page 19 - -Motorisk adaptation i cerebellum: Vestibulo-okulära reflexen (VOR) -19 - - ---- - -## Page 20 - -Cerebellums roller i planering och utförande av rörelser -UTFÖRANDE -PLANERING -20 - - ---- - -## Page 21 - -Symtom på lillhjärneskada: Samlingsbegrepp ATAXI -• dysmetri = fel storlek på rörelser -• intentionstremor = skakningar under rörelser -• svårt att ändra rörelseriktning -((adiadochokinesi)) -21 - - ---- - -## Page 22 - -nucleus -subthalamicus -striatum = -putamen + -nucl. caudatus -globus -pallidus -substantia -nigra -Basala ganglier: anatomisk skiss -(schematiskt frontalsnitt) -dopamin -Parkinsons sjukdom: -• hypokinesi (rörelsefattigdom) -• rigiditet -• tremor = skakningar i vila -Huntingtons sjukdom (chorea; -”danssjuka”): -• ofrivilliga rörelser (+ demens) -Fler tillstånd: athetos, hemiballism, -’tics’, Tourettes syndrom -medel- -linjen -22 -(anatomiskt så är -nucl. lentiformis = -putamen + globus pallidus) - - ---- - -## Page 23 - -Målområden i kortex för signaler från de basala ganglierna -23 - - ---- - -## Page 24 - -Motoriska kontrollstrategier: Balansen -Planering av balansen: Antecipatorisk kontroll -”Plan A”. Förberedelse och planering -• ”ett steg före” -• komplicerat, kräver många av CNS motoriska kretsar -för inlärning, ”livslång inlärning” -• fördelar: snabbare, ökad stabilitet -• ”måste bli rätt” -• t.ex. en spårvagn som startar -”Plan B”. Återkoppling (=feedback) -från sinnesorganen -• alltid ”ett steg efter” -• risk för instabilitet, begränsad hastighet -• behövs om något (trots allt) går snett -• även dessa funktioner är oftast inlärda, avancerade -(t.ex. koordinerade muskelmönster), anpassningsbara -• t.ex. att snubbla; en oväntad inbromsning -24 - - ---- - -## Page 25 - -Posturalt motoriskt svar (”Posturala reflexer”) -25 -• -En liten störning av balansen leder -snabbt till kontraktion i benens och -ryggens muskler -• -Ser ut som en reflex (< 100 ms) men -det är inlärt -• -Sinnesorgan: -• -Vestibularis -• -Synen -• -Proprioception -• -Hudens känsel -EMG-registrering - - ---- - -## Page 26 - -Det posturala motoriska svaret kan anpassas efter omständigheterna -(vestibulo-cerebellum) -Personen svajar genom att underlaget rör sig bakåt -Personen svajar genom att underlaget roterar -26 - - ---- - -## Page 27 - -Motoriska kontrollstrategier : Handgreppets motoriska program -LYFT -GREPP -LYFT -GREPP -27 - - ---- - -## Page 28 - -Handgreppets motoriska program: parameterinställning -LYFT -GREPP -...vid olika yt-egenskaper (friktion) -Gripkraften varierar med hur lätt -föremålet kan glida mellan fingrarna, -glatt yta -> större gripkraft -Parameterinställning vid olika vikt -(R. Johansson, Umeå) -28 - - ---- - -## Page 29 - -”Microslip”: -En liten glidning av föremålet ger en snabb ökning av kraften -Ser ut som en reflex (70 ms), men signalerna går via kortex i hjärnan -Handgreppet: återkoppling från handens sinnesorgan -29 - - ---- - -## Page 30 - -Propriospinala neuron -Automatisk styrning av rörelser mot visuella mål: Propriospinala interneuron -(A. Lundberg och LG Pettersson) -30 - - ---- - -## Page 31 - -Proprioceptiv ”karta” (eller ”modell”) över kroppen: -Vibration på en sena aktiverar muskelspolar, -ger en illusion av rörelse -Högre motoriska funktioner: Ytterligare funktioner i PP och SMA/PM -PP -31 - - ---- - -## Page 32 - -PP: -- Karta / modell över det kroppsnära rummet -- Sammanställning av information från flera sinnessystem (’multisensory integration’) -- Underlag för kroppsuppfattning -• celler som reagerar på både visuella och taktila -(även auditiva) stimuli inom ett visst område i det -kroppsnära rummet -(Graziani) -32 - - ---- - -## Page 33 - -PP: Celler som avspeglar riktad uppmärksamhet (attention) -33 - - ---- - -## Page 34 - -Spegelneuron (”Mirror neurons”) -• cellaktiviteten avspeglar både egna rörelser och liknande -rörelser som djuret observerar -• återfinns i PM, (PP) (Rizzolatti) -• högre funktioner, social funktion? (autism??) -34 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorik bildmaterial HT25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorik bildmaterial HT25.pdf deleted file mode 100644 index 5f850ee..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorik bildmaterial HT25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:cafd265e429fe621b53d4000e183c71419f096085f3ba0036a78fac02422d27f -size 7426819 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorikkompendium text VT2023.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorikkompendium text VT2023.md deleted file mode 100644 index 4573dd7..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorikkompendium text VT2023.md +++ /dev/null @@ -1,1486 +0,0 @@ -# Motorikkompendium text.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 33 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -1 - - - - - - - -MOTORIK -Text - - - - - - - - - - - - - - -Johan Wessberg, Åke Vallbo -Avd. för fysiologi -Göteborgs universitet - - ---- - -## Page 2 - -2 -MOTORIK för läkarprogrammet - -Avd. för fysiologi, Göteborgs universitet. Åke Vallbo, Johan Wessberg, 2000 – 2023 -Version 2023-01-27 - -1. INTRODUKTION ......................................................................................................................................... 5 -1.1. Översikt över de motoriska systemen ................................................................................................ 5 -2. VIKTIGA BEGREPP OCH PRINCIPER ........................................................................................................... 5 -2.1. Motorisk enhet ................................................................................................................................... 5 -2.2. Motoriska synergier ........................................................................................................................... 6 -2.3. Multipla motoriska system: parallell organisation ............................................................................. 6 -2.4. Hierarkisk organisation ...................................................................................................................... 6 -2.5. Reflex .................................................................................................................................................. 6 -2.6. Tonus .................................................................................................................................................. 6 -2.7. Medfödda, inlärda och viljemässiga rörelser ..................................................................................... 7 -3. RYGGMÄRGEN .......................................................................................................................................... 7 -3.1. Neuronala kopplingar ......................................................................................................................... 7 -3.2. Motorneuronpoolen .......................................................................................................................... 7 -3.3. Proprioception ................................................................................................................................... 8 -3.3. Muskelspolen ..................................................................................................................................... 8 -3.3.1. Byggnad, innervation och funktionssätt ...................................................................................... 8 -3.3.2. Sträckreflexen .............................................................................................................................. 9 -3.3.3. Reciprok innervation ................................................................................................................... 9 -3.3.4. Spasticitet och klonus ................................................................................................................ 10 -3.3.5. Ascenderande förbindelser från muskelspolen ......................................................................... 10 -3.4. Golgi senorgan ................................................................................................................................. 10 -3.5. Flexorreflexen och den korsade extensorreflexen ........................................................................... 11 -3.6. Hudreflexer ...................................................................................................................................... 11 -3.6.1. Plantarreflexen och Babinskis tecken ........................................................................................ 11 - - ---- - -## Page 3 - -3 -3.6.2. Övriga hudreflexer ..................................................................................................................... 12 -3.7. Alternerande rörelser: gångrörelser ................................................................................................ 12 -4. HJÄRNSTAMMEN .................................................................................................................................... 12 -4.1. Toniska labyrint- och nackreflexer ................................................................................................... 13 -4.1.1. Release ...................................................................................................................................... 13 -5. DESCENDERANDE MOTORISKA SYSTEM ................................................................................................. 13 -5.1. Indelning av descenderande bansystem .......................................................................................... 13 -5.2. Vestibulo-spinala banor ................................................................................................................... 14 -5.3. Tekto-spinala banan ......................................................................................................................... 14 -5.4. Retikulo-spinala banor ..................................................................................................................... 14 -5.5. Rubro-spinala banan ........................................................................................................................ 14 -5.6. Den kortiko-spinala banan ............................................................................................................... 15 -5.6.1. Samspel mellan skilda system spelar stor roll för symptombilden vid skador. ......................... 15 -5.7. Motoriska projektioner från cortex cerebri ..................................................................................... 16 -6. ÖVERSIKT ÖVER CEREBRALA MOTORISKA FUNKTIONER ........................................................................ 16 -6.1. Från vilja till motoriskt program ....................................................................................................... 16 -7. DEN MOTORISKA HJÄRNBARKEN ............................................................................................................ 17 -7.1. Tre motoriska areor ......................................................................................................................... 17 -7.2. Primära motoriska arean .................................................................................................................. 17 -7.2.1. Den enskilda pyramidcellen verkar på många motoneuron ...................................................... 17 -7.2.2. Sensoriskt inflöde till primära motoriska kortex ....................................................................... 17 -7.3. Supplementära motoriska arean (SMA) ........................................................................................... 18 -7.4. Premotoriska arean (PM) ................................................................................................................. 18 -7.5. Posterior parietal-kortex .................................................................................................................. 18 -7.6. Beredskapspotential ........................................................................................................................ 18 -7.7. Kortexaktivitet under olika typer av motoriska handlingar ............................................................. 19 -8. CEREBELLUM ........................................................................................................................................... 19 -8.1 Lillhjärnan ingår tre funktionella system ........................................................................................... 19 -8.2 Lillhjärnans organisation ................................................................................................................... 20 - - ---- - -## Page 4 - -4 -8.3. Interaktion mellan klättertrådar och mosstrådar ............................................................................ 21 -8.3. Vestibulo-okulära reflexen ............................................................................................................... 22 -8.4. Funktionella roller ............................................................................................................................ 23 -8.5. Högre funktioner .............................................................................................................................. 23 -8.6. Patologi ............................................................................................................................................ 23 -9. DE BASALA GANGLIERNA ........................................................................................................................ 24 -9.2. Fysiologi ............................................................................................................................................ 24 -9.3. Substantia nigra och Parkinsons sjukdom ........................................................................................ 25 -9.4. Övrig patologi i de basala ganglierna ............................................................................................... 25 -9.5. De basala ganglierna har även icke-motoriska funktioner ............................................................... 26 -10. MOTORISKA KONTROLLPRINCIPER ....................................................................................................... 27 -10.1. Inledning: Motoriskt program, feed-forward och feed-back ......................................................... 27 -10.2. Kontroll av människans upprätta ställning ..................................................................................... 27 -10.2.1. Antecipatorisk kontroll ............................................................................................................ 27 -10.2.2. Posturala motoriska svar ......................................................................................................... 28 -10.3. Att sträcka ut armen mot ett föremål. ........................................................................................... 29 -10.3.1. Lokalisering av objektet ........................................................................................................... 29 -10.3.2. Målrörelse mot objektet (reaching) ........................................................................................ 29 -10.3.3. Proprioceptiv karta och kroppsuppfattning ............................................................................ 30 -10.3.4. Det kroppsnära rummet .......................................................................................................... 30 -10.3.5. Spegelneuron ........................................................................................................................... 31 -10.4. Att gripa ett föremål ...................................................................................................................... 31 -10.4.1. Motoriskt program för att gripa ett föremål ........................................................................... 31 -10.4.2. Parametetinställning i handgreppet ........................................................................................ 32 -10.4.3. Återkoppling från sinnesorganen i handgreppet ..................................................................... 32 - - - ---- - -## Page 5 - -5 -1. INTRODUKTION -OBS! I detta textkompendium refererar vi till bilder i bildkompendiet som utdelas separat. -Att kunna röra sig smidigt och effektivt uppfattar vi som både enkelt och självklart. Vi är helt omedvetna -om det stora informationsarbete som fordras även för enkla rörelser, till exempel att räcka ut handen och -lyfta ett glas vatten. Syninformation om var glaset står skall omsättas till ledrörelser som gör att handen -når fram till rätt plats i det kroppsnära rummet. Vilka muskler som skall arbeta beror på var glaset står -men också på armens utgångsläge. Samverkande och motverkande muskler måste koordineras mycket -noggrant för att rörelsen skall bli jämn och smidig. Denna styrning av rörelser bygger på en nära -samverkan mellan det centrala nervsystemets motoriska system och sensoriska system som rapporterar -var glaset står, var handen befinner sig i varje ögonblick, hur hårt man griper. Ur informationsteknisk -synvinkel är hela förloppet enormt komplicerat! Att det verkar enkelt beror på att nervsystemet snabbt -och effektivt genomför det mesta av informationsarbetet utan att belasta vårt medvetande. -1.1. Översikt över de motoriska systemen -Människan har en mycket omfattande motorisk repertoar. En del av de rörelser eller motoriska aktiviteter -som vi utför i vardagslag kan ordnas från enkla, basala till mer komplicerade och avancerade: från -reflexer, via förflyttning (lokomotion), balans, viljemässigt gripande och manipulation av föremål, till -kommunikation i tal, skrift och musik. En sådan serie återspeglar både organisation och funktion. Skilda -centralnervösa system har ofta huvudansvaret för produktion och kontroll av olika typer av rörelser. -Bilden på sidan 1, vänster, visar en schematisk framställning av det motoriska systemets organisation -och viktiga signalvägar mellan motoriska centra. Schematiskt brukar man skilja mellan tre motoriska -nivåer: (1) ryggmärgen, (2) hjärnstam, och (3) storhjärnans kortex, cerebellum och de basala ganglierna. -Bild sidan 1, höger, ger en översiktlig anatomisk orientering. -Den normala motoriken är alltså ett resultat av ett samspel mellan ett flertal olika typer av mekanismer, -från enkla reflexer till mycket komplicerade mekanismer. Ofta verkar flera mekanismer samtidigt för att -åstadkomma en naturlig rörelse. -Det är viktigt betona att kunskapen om de motoriska systemen inte alls är fullständig. I många avseenden -har vi bara kunskapsfragment och saknar sammanhängande teorier. Det är därför svårt att ge en -alltigenom klar och lättfattlig bild av systemen. - -2. VIKTIGA BEGREPP OCH PRINCIPER -2.1. Motorisk enhet -De tvärstrimmiga musklerna är uppbyggda av muskelfibrer. Varje muskelfiber innerveras av ett -motorneuron som ligger i ryggmärgens ventralhorn eller i hjärnstammens kranialnervskärnor. De -muskelfibrer som innerveras av ett motomeuron bildar tillsammans med motorneuronet en motorisk enhet -(motor unit). Den motoriska enheten är således den minsta del av muskeln som kan aktiveras. -All information från skilda delar av nervsystemet som används för att styra våra rörelser verkar slutligen -genom motorneuronen. Den brittiske neurofysiologen Charles Scott Sherrington (1858-1952) myntade - - ---- - -## Page 6 - -6 -begreppet ”the final common path” för motoneuronen för att betona deras betydelse. När motorneuron dör -vid polio eller ALS minskar muskelkraften obönhörligt. -2.2. Motoriska synergier -Styrningen av alla motoriska enheter förenklas av fasta kopplingar mellan nervceller som leder till att ett -enstaka neuron i hjärnan samtidigt aktiverar ett flertal motoriska enheter i flera muskler, som tillsammans -åstadkommer en meningsfull rörelse. Man säger att musklerna aktiveras i synergier. (Denna uppfattning -lanserades av den ryske neurofysiologen N. Bernstein, 1896-1966). -Synergibegreppet är intressant både ur ontogenetisk och fylogenetisk synvinkel. Under barnets utveckling -kan man tydligt se en förändring av den motoriska repertoaren som först består av ett fåtal synergier som -alla är ganska grova. Successivt tillkommer fler och finare synergier. Tänk på barnets utveckling av -extremitetsmotoriken från alternerande arm- och benrörelser, senare viljemässig griprörelse i ett grovt -grepp och slutligen pincettgreppet med tumme och pekfinger. -Under evolutionen från lägre till högre arter kan man se en liknande förändring. Högre arter kan utföra -mer fraktionerade rörelser, dvs. rörelser som omfattar en eller ett fåtal leder. Jämför den motoriska -repertoaren hos ödla, ekorre och människa. -2.3. Multipla motoriska system: parallell organisation -I hjärnan finns ett flertal motoriska kontroll- och styrsystem, och i många fall är det mer än ett -kontrollsystem som verkar på en och samma muskulatur. De motoriska systemen har alltså i denna -mening en parallell organisation. De olika kontrollsystemen kan ha olika uppgifter så att de åstadkommer -muskelkontraktioner för skilda ändamål. Ett exempel är kontrollen av ögonrörelser där viljemässiga -ögonrörelser med sackader styrs av ett system, följerörelser av ett annat. -2.4. Hierarkisk organisation -De delar av centrala nervsystemet som styr och reglerar motoriken har dessutom i viss mån en hierarkisk -uppbyggnad. Detta betonades först av den engelske neurologen John Hughlings Jackson (1835-1911). -Den hierarkiska principen innehåller två centralelement: (1) Högre delar utövar kontroll över lägre delar -av nervsystemet. (2) Högre delar ger möjlighet till mer komplex och mer flexibel motorik. -2.5. Reflex -En reflex är ett omedelbart motoriskt svar på retning av sinnesorgan. Vad som utmärker reflexen är att -den utlöses regelbundet varje gång sinnesorganen retas tillräckligt kraftigt. Många reflexer bygger på -förhållandevis enkla nervkretsar som består av följande delelement: sinnesorgan, afferent neuron, -reflexcentrum, efferent neuron (alfamotomeuron) samt effektororgan (muskel). Ofta talar man om en -”reflexbåge”, vilket sammanfattar förloppet från sinnesorgan, via det centrala nervsystemet, till -muskelsvaret. Många reflexmekanismer medverkar i regleringen av viljemässiga och andra mer -komplicerade rörelser och ansvarar då ofta för någon speciell aspekt av rörelsekontrollen. -2.6. Tonus -Under viloförhållanden kan det finnas en viss aktivitet i muskulaturen, vilket även kallas för tonus. I -kliniska sammanhang användes ofta begreppen hypertonus och hypotonus för att beteckna patologiskt -ökad eller minskad muskelaktivitet i vila, men även patologiskt ökad eller minskad bakgrundsaktivitet vid -rörelser. - - ---- - -## Page 7 - -7 -2.7. Medfödda, inlärda och viljemässiga rörelser -Viljemässiga rörelser är ett luddigt begrepp som inte klart kan definieras och avgränsas från andra, även -om vi själva uppfattar vissa handlingar som viljemässiga. Rörelser som inte är genetiskt bestämda är -inlärda. Inom denna grupp finns handlingar av olika karaktär som vi uppfattar som mer eller mindre -viljemässiga. En grov indelning är handlingar som har yttre incitament och handlingar som väsentligen -har inre incitament. Yttre incitament är en händelse i omgivningen som direkt leder till handlingen, till -exempel när du hör att dörren till rummet öppnas, och du vänder då blicken mot dörren. Det vill säga, du -reagerar på en yttre händelse. Inre incitament är motoriska handlingar som inte direkt förutsätter att man -interagerar med omvärlden, till exempel att själv hålla en rytm. Det kan även gälla rent mentala -handlingar: du kommer att tänka på att du måste låsa dörren, varefter du agerar. Det finns hållpunkter för -att delvis skilda system i hjärnan hanterar dessa två typer av situationer. -I båda grupperna av handlingar finns både sådana som engagerar medvetandet och sådana som inte gör -det. De som engagerar medvetandet upplever vi som mer viljemässiga. Bland de handlingar som -engagerar medvetandet kan man skilja mellan handlingar som innebär att man medvetet gör ett val mellan -olika handlingsalternativ och andra där det inte finns något sådant val. Handlingar som utförs först sedan -vi medvetet gjort ett val mellan flera alternativ uppfattar vi ofta särskilt tydligt som viljemässiga. -3. RYGGMÄRGEN -3.1. Neuronala kopplingar -Kopplingarna mellan nervceller i ryggmärgen avslöjar en del om hur informationsbearbetningen går till. -Bilderna på sidan 2 visar skilda typer av synaptiska kopplingar till motorneuron från sensoriska system -och från descenderande banor. En mindre del av inflödet till motorneuronen sker med monosynaptiska -kopplingar från afferenter och descenderande fibrer (A). Med en sådan koppling kommer varje förändring -av impulsflödet att direkt påverka aktiviteten i motorneuronen och därmed också kontraktionen i -musklerna. Den monosynpatiska kopplingen är ovanlig. Den största delen av inflödet till motorneuronen -sker i stället via närbelägna interneuron som ingar i en disynaptisk (B) eller polysynaptisk (C) kedja. -I många fall sammanstrålar, konvergerar, många olika receptorsystem (led, muskel, hud) och -descenderande fibrer från hjärnan mot ett och samma interneuron. Denna konvergens innebär att -information från många olika håll vägs samman (man använder termen integreras) innan den når -motorneuronet. Den innebär också att descenderande system kan ställa in reflexerna genom att excitera -eller hämma ett interneuron (D). I bilden markerar svarta neuron och svarta terrninaler inhibition, vita -neuron och Y-formade terminaler excitation. En annan viktig funktion hos interneuron är att "omforma" -excitation till inhibition (E). -Förutom sin projektion till motorneuronen har vissa typer av interneuron en ascenderande axongren som -projicerar till högre centra (t ex cerebellum eller hjärnstammen) och informerar dessa om aktivitetsgraden -i interneuronen (F). -3.2. Motorneuronpoolen -De motorneuron som styr en muskel utgör tillsammans muskelns motorneuronpool. När man aktiverar -muskeln utsättes hela motorneuronpoolen för ett ökat depolarisationstryck via exciterande synapser, men -de skilda motorneuronen reagerar olika eftersom de har olika egenskaper. Vissa aktiveras, man säger -rekryteras, redan vid ett lätt depolarisationstryck och arbetar vid svaga och långsamma kontraktioner. -Dessa tillhör motorenheter av S-typ. Andra rekryteras först vid starkt depolarisationstryck eller vid - - ---- - -## Page 8 - -8 -mycket snabba kontraktioner. Dessa tillhör motorenheter av FF-typ. Den tredje typen, FR, utgör en -mellanform. -När man aktiverar en muskel ökar dock excitabiliteten i de flesta motorneuron, inte bara i de som sänder -impulser till muskeln. De motorneuron som inte depolariseras tillräckligt för att nå tröskelnivan ligger så -att säga ”i beredskap” och kan producera ytterligare muskelkraft vid minsta ökning av det excitatoriska -inflödet, till exempel via reflexmekanismer. -3.3. Proprioception -Två grupper av sinnesorgan i muskulaturen har särskilt stort intresse för den motoriska kontrollen: -muskelspolar och Golgi senorgan. Båda dessa har viktiga reflex-effekter i ryggmärgen, och avhandlas -därför i detta avsnitt. -Dessa typer av receptorer ingår dessutom i det sensoriska system som kallas proprioception. Detta är ett -sensoriskt system för information om positioner och rörelser av kroppen och kroppsdelarna. Både -muskelspolar och Golgi senorgan är därför proprioceptorer. Uttrycket kommer från Sherringtons -definition som betonar att dessa receptorer i första hand påverkas av, och lämnar information om, -konsekvenser av vår egen motoriska aktivitet; proprius/a/um är latin för ”det egna”. -3.3. Muskelspolen -3.3.1. Byggnad, innervation och funktionssätt -Bilderna på sidan 3 visar schematiskt muskelspolens uppbyggnad. Den kan beskrivas som en mycket -rikligt innerverad ”mikromuskel” som ligger insprängd mellan de vanliga muskelfibrerna. Muskelspolen -är en tunn, spolformad struktur som är ca. 5–10 millimeter lång. Antalet liksom tätheten av -muskelspolarna varierar mellan olika muskler, ofta 50–300 stycken. Högst är tätheten i nackens små -intervertebralmuskler som kan ha upp till 400 muskelspolar per gram muskelvävnad! -Muskelspolen består av en liten bunt (ca. 6–12) tunna, s.k. intrafusala, muskelfibrer. Ett område av de -intrafusala muskeltrådarna, ungefär mitt mellan ändarna, saknar kontraktila element, och här fäster de -afferenta nervterminalerna. En förlängning av denna sensoriska region ger upphov till nervimpulser i -afferenterna. Denna sensoriska region skyddas från mekaniska störningar av en vätskefylld kapsel, vilket -gett namnet muskelspole. -Muskelspolens afferenta innervation är av två olika slag: -(1) Grupp Ia-afferent (kallas ocksa primärafferent). Denna afferenten är särskilt känslig för förändringar -av muskellängden – man säger att afferenten visar hög dynamisk känslighet. Bilderna på sidan 4 visar -impulssvaret fran en Ia-afferent från en fingermuskel hos människa när man förlänger eller förkortar en -muskel. ”Instant. rate” i bilden (= instantaneous rate) visar frekvensen av nervimpulserna i varje -ögonblick. Notera att Ia-afferenten fyrar impulser med särskilt hög frekvens när muskeln förlängs med -hög hastighet (mittersta bilden). -(2) Grupp II-afferent (något tunnare nervfibrer, kallas även sekundärafferent). Dessa har lägre dynamisk -känslighet, men har en hög statisk känslighet, dvs. den ändrar tydligt sin fyrning när muskeln blir längre -eller kortare. Impulsaktiviteten beskriver därför mer direkt muskelns längd i varje ögonblick jämfört med -Ia-afferenten, som har både statisk och dynamisk känslighet. -Muskelspolen har också en efferent innervation fran s.k. gamma-motorneuron. Dessa framkallar -kontraktion av de muskelspolens intrafusala muskeltrådar, och på så sätt sträcks den sensoriska regionen. -Bilden på sidan 5 visar schematiskt hur en förkortning av muskeln kan kompenseras av ökad - - ---- - -## Page 9 - -9 -gamma-aktivitet. Gamma-aktiviteten (nedersta bilden) ser till att hålla muskelspolen ”lagom sträckt” även -när den stora muskeln förkortas. I den mittersta bilden förkortas muskeln utan samtidig gamma-aktivitet, -och muskelspolen ”faller ihop” och fungerar inte längre som den skall. Bilderna visar dock ett teoretiskt -experiment där man rent experimentellt aktiverar alfa- och gamma-motorneuronen på olika sätt. I -verkligheten är situationen lite mer komplicerad. -En sträckning av muskelspolens sensoriska region, och därmed ökning av den afferenta impulsaktiviteten, -kan alltså åstadkommas på två sätt: 1) hela muskeln sträcks, eller 2) gamma-motorneuronen aktiveras. -Med gamma-systemet kan hjärnan därigenom ställa in muskelspolens känslighet. I normal motorik -aktiveras gamma-systemet när muskeln arbetar men är väsentligen inaktivt när muskeln är passiv, dvs. -gamma-motorneuronen aktiveras tillsammans med de vanliga alfamotorneuronen. Gamma-aktiviteten -ökar alltså normalt när hela muskeln aktiveras med alfa-motorneuronen. -Kontraktionskraften i muskelspolarnas intrafusala muskelfibrer är mycket liten och de kan inte påverka -hela muskelns längd eller kraftutveckling. -Till höger på sidan 3 kan man se att muskelspolen i själva verket är ännu lite mer komplicerad: Det finns -två sorters gammamotorneuron (dynamic gamma motor axon, respektive static gamma motor axon) som -på olika sätt kan påverka den dynamiska respektive den statiska känsligheten i muskelspolen. Precis hur -detta verkligen utnyttjas i den normala motoriken är dock väsentligen okänt. En del läroböcker beskriver -en serie experiment, gjorda på katt, där forskarna har försökt uppskatta gamma-aktiviteten under olika -typer av rörelser. Till exempel menar man att muskelspolarnas känslighet kan ”skruvas upp” under eller -t.o.m. inför en särskilt krävande motorisk uppgift. För katten kan detta vara när den skall gå på en smal -spång, eller när den förbereder sig för ett hopp. Dessa fenomen har dock inte kunnat verifieras i -experiment på människa, men det skall sägas att alla experiment som involverar muskelspolar eller -gamma-motorneuron är synnerligen krävande, både på djur och människa. -3.3.2. Sträckreflexen -I bilden på sidan 7 visas hur muskelspolens Ia-afferenter ger en monosynaptisk excitation till den egna -muskeln (autogen excitation), vilket utgör grunden för sträckreflexen, också kallad senreflexen. Ia- -afferenterna kan aktiveras när muskeln utsätts för en snabb passiv sträckning, till exempel vid ett lätt slag -med en reflexhammare mot senan. Dessa exciterar motorneuron med låg tröskel, vilket leder till en -kontraktion av muskeln. -Ia-afferenterna har också en exciterande verkan på samverkande musklers, synergisters, motorneuron (s.k. -heterogen excitation). Dessutom finns en inhiberande verkan på motverkande muskler, antagonister, via -de s.k. Ia-inhibitoriska interneuronen. -Ia-afferenten och dess monosynaptiska koppling till den egna muskelns motorneuronen är ett exempel på -en så kallad negativ återkopplingskrets (negativ feedback). När muskeln sträcks av en yttre kraft ökar -impulsfrekvensen i Ia-afferenten vilken ger en ökad excitation av muskelns motorneuron vilket leder till -en ökad kontraktion som i sin tur motverkar sträckningen. Om reflexen är stark så kan den alltså verka för -att hålla muskelns längd konstant när den yttre belastningen ändras. Det är dock oklart hur kraftfull denna -effekt är under normala förhållanden, och effekten tycks också variera mellan olika muskler. -3.3.3. Reciprok innervation -Ett potentiellt problem vid naturliga rörelser är att de muskler som sträcks skulle kunna aktiveras av -sträckreflexen, vilket ju skulle motverka den rörelse man vill göra. Risken för en sådan oönskad -sträckreflex minskas bland annat av de Ia-inhibitoriska interneuron som hämmar antagonistens -alfa-motorneuron (se bild på sid. 7, men även bild sid. 2, E). Dessa interneuron kan aktiveras av - - ---- - -## Page 10 - -10 -descenderande nervfibrer vilket innebär att hjärnan kan styra denna effekt. När man viljemässigt böjer -armen så motverkas sträckreflex i m. triceps genom att dessa interneuron aktiveras. I bilden på sid. 7 -framgår dock inte att det på motsvarande sätt finns Ia-inhibitoriska interneuron som inhiberar biceps och -som aktiveras av Ia-afferenter från triceps (och från descenderande banor). Dessa kan alltså inhibera -sträckreflexen i m. biceps när man sträcker armen. -Det finns flera exempel på reflexeffekter som liksom Ia-afferensen har motsatt verkan på agonister och -antagonister. Man använder terrnen reciprok innervation för sådana mekanismer. Just i det här fallet rör -det sig alltså om en reciprok inhibition genom de Ia-inhibitoriska interneuronen mellan agonist-antagonist -(i vårt exempel alltså biceps-triceps). -3.3.4. Spasticitet och klonus -Även om sträckreflexens funktion i den normala motoriken inte är helt klarlagd så är sträckreflexen viktig -i kliniska sammanhang. I neurologisk diagnostik undersöker man om patienten har lika starka senreflexer -på höger och vänster sida. Försvagade reflexer kan tyda på en skada på nerven eller i det -ryggmärgssegment där muskelns alfamotorneuron ligger. -Förstärkta (eller ”stegrade”) reflexer ser man till exempel vid skador på de descenderande bansystemen i -hjärna eller ryggmärg. Uppenbart finns en ständig inhibition av reflexkretsen från högre nivåer, och när -förbindelserna uppifrån blir skadade förstärks reflexen. Patologiskt stegrade sträckreflexer kallas också -spasticitet eller spastisk pares. Den Ia-inhibitoriska mekanismen är inte heller tillräckligt kraftig hos -patienter med spastisk pares, och en del av patienternas motoriska svårigheter beror på ofrivilliga -sträckreflexer i antagonisterna när de utför viljemässiga rörelser. -Hos patienter med spasticitet kan man också se ett annat tecken som beror på stegrade sträckreflexer: -klonus. För att undersöka om en patient har fotklonus gör undersökaren med sin hand en snabb -dorsalflexion av foten och håller kvar en kraft i samma riktning. Man kommer då att få upprepade -sträckreflexer i vadmuskeln, där de stegreade reflexerna böjer ned foten, men nya reflexer utlöses om och -om igen när undersökaren håller emot och därigenom böjer upp foten igen efter varje reflex. -3.3.5. Ascenderande förbindelser från muskelspolen -Förutom sina förbindelser till motorneuronen har muskelspolen projektioner via ascenderande banor till -thalamus, motoriska hjärnbarken och cerebellum. Motoriska och sensoriska centra i hjärnan får -härigenom information om musklernas längd. Eftersom muskler förlängs och förkortas när vi rör oss kan -hjärnan tolka denna proprioceptiva information i termer av ledvinklar och positioner av våra kroppsdelar. -Ovanför ryggmärgen används denna information på flera sätt, vilket kommer att diskuteras längre fram i -kompendiet. Det finns exempel där proriopceptionen är viktig för -- omedveten kontroll av motoriken, -- vår medvetna uppfattning om rörelseapparatens tillstand i varje ögonblick, -- för att bygga upp en inre modell eller ”karta” av den egna kroppen (body image, se s. 31). -3.4. Golgi senorgan -Bilden på sidan 6 visar hur Golgi senorgan är konstruerat. Det ligger i muskelns proximala eller distala -ända, just i övergången mellan muskeltrådarna och muskelns ursprung eller sena. Senorganet innerveras -av nervtrådar som kallas Ib-afferenter som är nästan lika grova som Ia-fibrerna. Senorganet är kopplat till -cirka 15 muskelfibrer från cirka 10 skilda motoriska enheter, och sinnesorganet aktiveras när dessa - - ---- - -## Page 11 - -11 -muskelfibrer kontraheras. Den samlade signalen från alla senorgan i muskeln informerar således centrala -nervsystemet om hur mycket kraft muskeln utvecklar när den kontraherar sig, vilket är ytterligare en typ -av proprioceptiv information. -Det går att aktivera Golgi senorgan genom passiv dragning i senan, men man har visat att senorganet är -många gånger känsligare för aktiv kraftutveckling i muskelfibrerna än för passiv sträckning. -Impulserna från Golgi senorgan är verkar bland annat inhiberande på alfa-motorneuronen till den egna -muskeln via ett interneuron (s.k. autogen inhibition). Golgi senorgan har ofta samma verkan på -synergister, och dessutom ger de en reciprok excitation av den antagonistiska muskelns motorneuron, via -ett excitatoriskt interneuron. Denna inhibition av den egna muskelns alfa-motomeuron är ett annat -exempel på negativ feed-back. I princip tenderar reflexeffekten att hålla kontraktionskraften konstant i de -extrafusala muskelfibrema. När kraftutvecklingen i muskeln ökar så ökar även inhibitionen till -motorneuronen, vilket motverkar ökningen av kraften. Under normala förhållanden är dock denna -reflexeffekt troligen inte tillräckligt stark för att fungera på det sättet. -3.5. Flexorreflexen och den korsade extensorreflexen -Bilden på sid. 8 visar kopplingarna för två spinala reflexer som ofta uppträder samtidigt och utlösas av -samma retning. De framkallas mest tydligt av en smärtsam retning, till exempel om man går barfota och -trampar på ett vasst föremål, eller om man bränner sig på handen. Detta framkallar impulser i -smärtreceptorer som exciterar ett stort antal interneuron inom flera spinala segment. Dessa är kopplade i -kedjor av flera interneuron till motorneuron som innerverar många muskler. Kopplingarna är sådana att -benets eller armens flexorer exciteras medan extensorerna inhiberas. Reflexen leder till en flexion av hela -benet eller armen, en flexorreflex. På så sätt dras foten eller handen bort från den retning som tenderar att -skada vävnaderna. -Smärtimpulserna påverkar också motoneuron på den motsatta sidan. De synaptiska kopplingarna är där -omvända, dvs. en inhibition av flexorerna och en excitation av extensorerna, vilket visas i den högra -halvan av bilden. Detta leder till en ökning av extensorkraften i armen eller benet. Denna reflex kallas den -korsade extensorreflexen. I benet är den meningsfull på så sätt att den hjälper till att ta upp kroppstyngden -med det ben som har foten kvar i marken (och på samma sätt är den meningsfull i de främre -extremiteterna hos ett fyrfotadjur). -3.6. Hudreflexer -3.6.1. Plantarreflexen och Babinskis tecken -Aktivering av hudreceptorer ger upphov till flera reflexer som används i klinisk diagnostik. En kraftig -stimulering av fotsulans lateralsida leder till en plantarflexion av tårna, speciellt stortån. Reflexcentrum -för denna reflex ligger sannolikt i segment S1 i ryggmärgen. Denna plantarreflex kan ses som ett uttryck -för principen att en hudretning reflexmässigt ofta exciterar de motorneuron som framkallar en rörelse mot -det hudområde som berörs (en slags gripreflex). -Reflexsvaret ändras när pyramidbanan är skadad, till exempel efter hjärnblödning i capsula interna. -Hudretningen ger då i stället en dorsalflexion av tårna, särskilt stortån, samtidigt som småtårna abduceras -i en solfjäderformad rörelse, s.k. Babinskis tecken. Detta är sannolikt en spinal flexorreflex. (Muskeln -extensor hallucis longus böjer stortån uppåt och är funktionellt en flexor trots sitt anatomiska namn.) -Babinskis tecken förekommer normalt hos det nyfödda barnet. Det beror troligen på att pyramidbanan -inte hunnit ta kontroll över de lägre nivåerna i barnets nervsystem. - - ---- - -## Page 12 - -12 -3.6.2. Övriga hudreflexer -Andra kliniskt viktiga hudreflexer är abdominalreflexerna och cremasterreflexen. Lätt rispning mot huden -på magen ger kontraktion av den underliggande muskulaturen. Lätt beröring av den mediala sidan av låret -hos mannen leder till kontraktion av m. cremaster, som drar upp pungen. -3.7. Alternerande rörelser: gångrörelser -Bilden på sid. 9 visar en typ av mer komplicerad motorik som genereras i ryggmärgen: gångrörelser. Det -mönster av alternerande muskelaktivitet som är karakteristiskt för gångrörelser och som ses i B kan detta -framkallas även om alla förbindelser från hjärnan till ryggmärgen skurits av. Detta betyder att de -neuronkretsar som framkallar gångmönstret finns i ryggmärgen. Denna gånggenerator är ett exempel på -en central mönstergenerator, dvs. en grupp av neuron i centrala nervsystemet som kan producera ett -rörelsemönster. I fallet gånggeneratorn är det en rytmisk aktivitet, med exakt koordination mellan höger -och vänster sidas extremiteter, som genereras. -Normalt startas gånggeneratom och hålls igång med en ihållande (=tonisk) aktivitet från ett område i -mesencephalon i hjärnstammen: mesencephalic locomotor region, MLR. Även frekvensen i -gångrörelserna, dvs. hur snabbt man går, regleras härifran. Ju högre aktivitet från detta centrum desto -snabbare rörelser. -Gånggeneratom består av två nätverk av nervceller, ett på varje sida ryggmärgen. Varje nätverk består i -sin tur av två s.k. halvcentra, ett för extensorer och ett för flexorer. Dessa två halvcentra inhiberar -varandra. När nätverket utsätts för tonisk excitation från MLR så aktiveras båda halvcentra, men på grund -av reciprok inhibition mellan de båda så kan inte flexor- och extensormotorneuronen aktiveras samtidigt. -Om extensorhalvcentrum i ett visst skede har överhanden ger detta halvcentrum en reciprok inhibition till -flexorhalvcentrets interneuron och motorneuron. Gradvis blir dock refraktäriteten större i -extensorhalvcentrets interneuron och motorneuron (t.ex. tilltagande efterhyperpolarisation) vilket minskar -deras aktivitet men detta minskar också den reciproka inhibitionen av flexorhalvcentret. Det leder till slut -till att flexorhalvcentras aktiveras, vilket reciprokt hämmar extensorhalvcentret, osv. -Den alternerande aktiviteten mellan extensorer och flexorer är således väsentligen ett resultat av de -neuronala kopplingarna. Men dessutom har neuronen speciella membranegenskaper som understödjer den -alternerande aktiviteten, vilket också utnyttjas för frekvensregleringen. Descenderande system som -frisätter serotonin kan påverka calcium-beroende kaliumkanaler och därmed ändra rytmen och på så sätt -öka eller minska hastigheten i gången eller springandet. -Normalt utlöses gången ofta viljemässigt. Signaler från storhjärnan aktiverar MLR som i sin tur startar -och håller igång de rytmgenererande kretsarna i ryggmärgen. -Den normala gången och annan lokomotion kräver givetvis ytterligare kontrollfunktioner. Det fordras -mekanismer för balanshållning, anpassning till underlaget samt förändringar av riktning och hastighet. -Hos människan, som går på två ben, kräver dess funktioner medverkan av bl.a. motoriska hjärnbarken och -lillhjärnan. -4. HJÄRNSTAMMEN -I hjärnstammen finns bland annat system för så kallad postural kontroll. Detta innebär att upprätthålla -balans och lämplig kroppsställning i bål, extremiteter och nacke med hänsyn till den aktuella -verksamheten. Kraven på detta kontrollsystem varierar kraftigt beroende på vad man gör, om man till -exempel sitter, står, springer eller hugger ved, och denna kontroll är särskilt krävande hos tvåbenta djur. - - ---- - -## Page 13 - -13 -Nära relaterad till den posturala funktionen är kontrollen av ögonens läge och rörelser. Den normala -balanskontrollen diskuteras längre fram i texten (s. 24 – 25 i bildkompendiet). -4.1. Toniska labyrint- och nackreflexer -Labyrintreflexer utlöses av signaler från vestibularisorganen och toniska nackreflexer utlöses från -proprioceptorer i nacken. Reflexerna framträder ofta tydligt hos små barn, med deras verkan kan anas -även hos friska vuxna personer (sidan 10). Reflexernas basala verkan är till stor del att stabilisera huvud -och ögon i förhållande till gravitationen och bidra till önskvärd inställning av kropp och extremiteter. De -verkar framför allt på muskulaturen i extremiteter och nacken, samt ögonen (den vestibulo-okulära -reflexen). -Nackreflexernas effekt på extremiteterna hos människa illustreras i bilden till höger på sidan 10. En -bakåtböjning av huvudet tenderar att ge en extension och en framåtböjning tenderar att ge en flexion i alla -extremiteter. Sidoböjning eller sidovridning tenderar att ge en extension av den sidas extremiteter som -huvudet är vänt mot och en flexion på den motsatta sidan. Dessa reflexmekanismer medverkar i den -normala motoriken bland annat genom att underlätta rörelser som ofta kombineras, t.ex. vridning av -huvudet åt höger och utsträckning av höger arm, som baseball-spelaren på bilden. -4.1.1. Release -Hos friska vuxna kan man inte enkelt framkalla ofrivilliga reflexrörelser i armar eller ben som i bilderna -genom att vrida eller böja nacken. Däremot framträder nackreflexerna vid vissa neurologiska tillstånd när -den överordnade kontrollen av de motoriska systemen i hjärnstammen fallit bort. Man kan då notera -reflexerna som en tonusförändring i extremiteterna. Om man t.ex. böjer patientens huvud framåt kan man -märka en ökad flexortonus och en minskad extensortonus i armarna. -En sådan patologisk manifestation av en reflexmekanism som normalt inte kan påvisas kallas release eller -frisättning. Den beror på att en överordnad kontroll fallit bort även om andra mekanismer också kan -inverka. -5. DESCENDERANDE MOTORISKA SYSTEM -5.1. Indelning av descenderande bansystem -De viktigaste descenderande motoriska systemen brukar indelas i tre grupper, efter den holländska -forskaren Kuypers. Både deras ursprung i hjärnan och deras målområden i ryggmärgen återspeglar deras -funktion. -1. Mediala hjämstamsbanor, de vestibulo-spinala, retikulo-spinala och tekto-spinala banorna, är till stor -del riktade mot den axiala muskulaturen och den proximala extremitetsmuskulaturen i skuldra och höft. -De står för grövre synergier och är fylogenetiskt gamla. Bilden till vänster på sidan 11 visar schematiskt -dessa banors ursprung i strukturer i hjärnstammen, och deras förlopp i ventrala delen av ryggmärgen. -2. Laterala hjärnstamsbanor, den rubro-spinala banan, och hos människa sannolikt en del av den -retikulo-spinala, verkar i högre grad än de mediala banorna på extremitetsmuskulaturen och medger finare -rörelser av extremiteterna. Ursprung och förlopp av den rubro-spinala banan illustreras schematiskt i -bilden till höger på sedan 11. - - - ---- - -## Page 14 - -14 -3. Kortikospinala banan kallas även pyramidbanan. Denna medger de mest fraktionerade rörelserna, de -finaste synergierna. Anatomin illustreras i bilden på sidan 12. -Förutom dessa banor finnes ett antal monoaminerga system från bland annat raphekärnorna (serotonin) -och från locus ceruleus (noradrenalin). Deras funktion är sannolikt att mer generellt reglera excitabiliteten -i ryggmärgskretsar snarare än att styra vissa former av motorik. -Den följande framställningen berör de tre grupper som presenterats ovan, men det måste betonas att man -vet långt ifrån allt om de enskilda systemens roll i den totala kontrollen av motoriken. -5.2. Vestibulo-spinala banor -De vestibulo-spinala neuronen aktiveras från vestibulära afferenter i båggångarna, sacculus och utriculus. -Dessutom finns en stark kontroll från lillhjärnan. Till skillnad fran de rubro-, retikulo- och tektospinala -banorna saknas ett direkt inflöde från kortex till de vestibulospinala neuronen. -Innerörats vestibulära delar, vestibulära systemen i hjärnstammen samt de vestibulospinala banorna utgör -tillsammans ett ”separat” sensori-motoriskt system för att hålla balansen och upprätthålla den normala -kroppsställningen. Systemet framkallar mer eller mindre kontinuerligt justeringar av den posturala -muskulaturen som kompenserar för alla tendenser till störningar av balansen. -5.3. Tekto-spinala banan -Axonerna i denna bana tar sitt ursprung från en struktur som heter tectum, varav en del heter colliculus -superior. Colliculus superior och den tektospinala banan står för orienteringsrörelser av ögon, huvud och -kropp mot företeelser som uppfattas genom syn-, hörsel- och beröringssinnet. Neuronen i den tektospinala -banan är riktningsspecifika och ligger ordnade i riktningsspecifika kolumner, dvs. alla celler i en viss del -tycks styra ögonen och huvudet i en viss riktning. -5.4. Retikulo-spinala banor -Dessa system ger relativt grova synergier med tonvikt på axial muskulatur och bakgrundsaktivitet i -muskulaturen. Det finns flera banor inom denna grupp med viktiga uppgifter i postural reglering av -kroppsställningen, reglering av basal tonus i relation till nervsysternets allmänna aktivitetsgrad, visuell -orientering av ögon, huvud, bål och arm mot föremål i omgivningen och lokomotion. Descenderande -kontroll av de retikulospinala banorna utövas både från motorkortex (area 4 och 6) och superior -colliculus. Dessutom finns samordnande reglering från lillhjärnan. -Hos människa finns det retikulospinala banor för styrning av mer fraktionerad extremitetsmotorik. -Sannolikt har dessa övertagit en del av det rubrospinala systemet roll (se nedan). -5.5. Rubro-spinala banan -De rubro-spinala och en del av de retikulo-spinala neuronen styrs kraftfullt fran den motoriska -hjärnbarken (area 4). Experimentellt har man visat att det inte uppträder några motoriska defekter i -rörelsekontrollen om den rubro-spinala banan blir helt avskuren. Om däremot både den rubro-spinala och -den kortiko-spinala banan blir avskuren försämras motoriken mycket kraftigt. Handen användes då mest -som en kratta eller en primitiv gripklo som bara kan öppnas och stängas (en grov synergi). -Den rubro-spinala banans roll hos människa är mer oklar än hos andra arter och det finns hållpunkter för -att den är svagt utvecklad hos oss. Det är troligt att dess funktion i stället är ersatt av en modifierad del av -den retikulo-spinala banan. - - ---- - -## Page 15 - -15 -5.6. Den kortiko-spinala banan -Den kortiko-spinala banan (pyramidbanan) har sitt ursprung i storhjärnans kortex och terminerar -huvudsakligen på interneuron i ryggmärgen som i sin tur kan styra motorneuron. Dessutom kan systemet -via interneuronen ställa in excitabiliteten i spinala reflexer. Unikt för den kortiko-spinala banan är att det -finns en liten direkt (monosynaptisk) projektion till motorneuronen som man gissat kan ha särskild -betydelse för vår förmåga att göra oberoende rörelser av enskilda fingrar. Sådana direkta kopplingar finns -dock bara i högst någon procent av den kortiko-spinala banans alla nervfibrer. -En selektiv skada av pyramidbanan förekommer nästan aldrig på människa och är därför inte kliniskt -särskilt intressant. I experiment på apa har man visat att en skada på hela den kortiko-spinala banan ger en -bestående lättt försämring förmågan att kontrollera fingrarnas rörelser. Apan får svårt att göra tum- -pekfingergrepp (bild till höger på sidan 12) och den använder i stället hela handen som en enhet. -Dessutom ger en ren pyramidbaneskada en lätt spasticitet vilket tyder på att den är inblandad i den toniska -inhibitionen av sträckreflexerna i ryggmärgen. -Den kortiko-spinala banan har även okorsade fibrer som innerverar interneuron som framför allt styr den -axiala muskulaturen. Denna förbindelse har sannolikt bland annat funktionen att ge postural reglering i -samband med viljemässiga rörelser. -Pyramidbanan reglerar även sensoriska funktioner, bland annat kan den utöva presynaptisk inhibition på -afferenta terminaler i ryggmärgen och i baksträngskärnorna och därmed reglera aktiviteten i ascenderande -neuron. De neuron med nedåtgående fibrer som har dessa sensoriska funktioner ligger väsentligen i -”sensoriska” regioner i postcentrala kortex (Brodmans areor 3, 1, 2) och inte i motoriska kortexomraden. -En hypotes är att dessa förbindelser har uppgiften att selektera och sila fram den afferenta information -som i skilda situationer är mest intressant för den aktuella uppgiften. -5.6.1. Samspel mellan skilda system spelar stor roll för symptombilden vid skador. -Vid skador i centrala nervsystemet bestäms symptombilden inte bara av det funktionella bortfall som -skadan direkt framkallar. Flera komplicerade processer påverkar slutresultatet, vilket illustreras av -experimentella lesionsförsök. Om både den kortikospinala och den rubrospinala banan skadas allvarligt -leder detta först till ett totalt bortfall av både arm- och fingerrörelser. Så småningom sker en viss -återhämtning genom att retikulospinala celler övertar funktionen. Denna återhämtning blir dock mycket -bättre om det finns kvar små rester av den kortiko- eller rubrospinala banan. Detta tycks bero på att dessa -rester har förmåga att ”lära upp” det retikulospinala systemet. Mekanismen för detta okänt, men det visar -på komplexiteten i de mekanismer som ger återhämtning efter skador i det centrala nervsystemet. -Uppenbarligen samarbetar den kortiko-spinala banan intimt med den rubro-spinala banan (hos människa -alltså troligen en del av det retikulo-spinala systemet). En utslagning av den ena ger bara obetydliga -defekter medan utslagning av båda kan ge mycket svåra motoriska stömingar. En hypotes är att de har -olika roller i motorisk inlärning: När en rörelse håller på att läras in ges kommandot huvudsakligen via -den kortikospinala banan. När rörelsen väl är inlärd ges ett mer schematiskt kommando från motorkortex -till rubrospinala banan som ombesörjer stymingen och därmed avlastar den kortikospinala banan. -Ett annat exempel på samverkan mellan flera descenderande bansystem och kretsar i ryggmärgen har -påvisats av Lundberg, Alstermark och Pettersson i Göteborg. Det motoriska kommandot för en armrörelse -hos katt skickas till ett separat system av s.k. propriospinala interneuron i ryggmärgens cervikalsegment, -alltså flera segment ovanför armens motorneuron. Dessa neuron förmedlar kommandot till motorneuronen -och bidrar till att utforma rörelsen (se bilder på sidan 30). Flera descenderande system konvergerar mot -dessa interneuron: kortiko-spinala, rubro-spinala, retikulo-spinala och tecto-spinala. - - ---- - -## Page 16 - -16 -Den sistnämnda banan kan ge snabba ändringar av rörelsen om föremålet, till exempel en insekt som -flyger flyttar på sig sedan rörelsen påbörjats. Detta illustreras i figurerna till höger i bilden på sidan 30: -Katten är tränad att röra tassen mot ett mål när en lampa tänds (övre figuren till höger). Om ljuset i stället -flyttas från vänster till höger under det att den snabba rörelsen utförs så kan katten fortfarande nå rätt mål -med hjälp av en mycket snabb korrektion av rörelsen som förmedlas av de propriospinala neuronen. -5.7. Motoriska projektioner från cortex cerebri -Neuron i storhjärnans cortex påverkar alltså många motoriska (och även sensoriska) subkortikala system. -Endast en liten del, ca. 5%, av alla neuron som projicerar till subkortikala strukturer når ända ned till -ryggmärgen som kortikospinala fibrer. En del av återstoden reglerar ansiktets och käkens motorik via -kranialnervskärnor i hjärnstammen, och dessa har i princip samma funktion som de kortikospinala. -Resten av projektionerna från cortex terminerar i basala ganglier, thalamus, cerebellum eller i -hjärnstammen. En funktion är att kontrollera rörelser indirekt via retikulo-, rubro- och tektospinala -bansystem. Detta förklarar varför en skada i de nedåtgående fibrerna från hjärnans kortex (capsula -interna) vid blödning eller stroke ofta leder till mycket allvarliga förlamningar på den kontralaterala sidan -medan en renodlad skada på den kortikospinala banan endast ger små defekter i handmotoriken. -6. ÖVERSIKT ÖVER CEREBRALA MOTORISKA -FUNKTIONER -6.1. Från vilja till motoriskt program -Innan man utför en enkel viljemässig handling, till exempel att räcka ut handen och ta ett glas vatten, -händer bl.a. följande i hjärnan: -1. Det uppstar ett incitament, en önskan, en lust att handla. Incitamentet kan vara en yttre händelse eller -en inre mental händelse. Det inre incitamentet kommer sannolikt från områden i hjärnan som är väsentliga -för att formulera behov och fatta beslut, till exempel limbiska eller frontala associations-kortex (vilka -behandlas vid kursavsnittet ”Högre funktioner”). -2. Man planerar hur målet skall nås, dvs vilken handling som skall utföras. Associationskortex i frontal- -och parietalkortex tillsammans med de basala gangliema och motoriska delar av thalamus är viktiga för -att utarbeta handlingsplanen i stort, dvs. för vad som kallas den motoriska strategin. -3. Som tredje steg utformar hjärnan ett motoriskt kommando, dvs. en ordersignal, som sänds till -hjärnstammen och ryggmärgen i descenderande bansystem. Schematiskt kan man säga att detta är den -motoriska taktiken. Detta ombesörjs av motoriska kortexområden i samarbete med cerebellum och -motoriska delar av thalamus. -4. Hjärnstammen och ryggmärgen utformar sedan det slutliga mönstret av nervimpulser i motoneuronen -till musklerna. Schematiskt burkar man säga att dessa delar av systemet står för det motoriska utförandet. -Det maste betonas att detta synsätt, dvs. indelningen i strategi, taktik och urförande är en grov förenkling, -så till exempel är det klarlagt att många strukturer utanför hjärnstam och ryggmärg medverkar i själva -utförandet, bl.a. delar av cerebellum (spinocerebellum, se nedan). - - ---- - -## Page 17 - -17 -7. DEN MOTORISKA HJÄRNBARKEN -7.1. Tre motoriska areor -Bilderna på sidan 14 visar de viktigaste motoriska areorna i storhjärnans kortex: -(1) primära motorkortex (gyrus precentralis, area 4, kallas ibland bara motorkortex eller M1), -(2) den supplementära motoriska arean (förkortas SMA, mediala delen av Brodmans area 6; omfattar -även en stor kortexyta som vetter mot fissura interhemispherica i medellinjen), -(3) den premotoriska arean (PM eller PMC, premotor cortex, den laterala delen av area 6). -Det finns rikliga förbindelser mellan de tre motoriska areorna men en väsentlig relation är att SMA och -PM har en överordnad och kontrollerande funktion över primära motorkortex. - -Viktiga inflöden till de motoriska areorna kommer från: -(1) andra kortexareor, särskilt: -a) parietala kortex, särskilt Brodmans area 5 och 7 -b) prefrontala kortex, särskilt Brodman area 9 -(2) subkortikala strukturer: basala gangliema och cerebellum via thalamus (se nedan) -(3) perifera sinnesorgan. - -Förutom dessa tre motoriska områden finns speciella kortexareor för ögonrörelser: frontal eye field som -ligger nära PM, och supplementary eye field (SEF), en liten area framför SMA. -7.2. Primära motoriska arean -Primära motoriska kortex är alltid aktiv under viljemässiga muskelkontraktioner och den är aldrig aktiv -utan muskelkontraktioner. Genom att den är så nära kopplad till aktivitet i musklerna så kan man säga att -den ligger längst ned i den motoriska hierarkin av kortexareorna. Den är huvudsakligen en verkställare -som står under starkt inflytande från de andra motoriska areorna. -7.2.1. Den enskilda pyramidcellen verkar på många motoneuron -En enskild pyramidcell i motorcortex påverkar många motoneuron inom en och samma muskel. -Dessutom verkar den ofta på motoneuron till flera olika muskler. De motoriska enheter som exciteras av -en och samma pyramidcell i kortex bildar tillsammans ett rörelsemönster, till exempel öppning av handen -inför gripandet om ett föremål. Man har använt termen ”movement unit” för den effekt som en enstaka -kortikal cell kan åstadkomma. Denna organisation är uttryck för principen att de motoriska systemen -arbetar med motoriska synergier som tidigare behandlats. Många pyramidceller har inte bara excitatoriska -effekter utan även inhibitoriska effekter till antagonistiska muskler. -7.2.2. Sensoriskt inflöde till primära motoriska kortex -Neuronen i motoriska kortex påverkas kraftigt från muskelspolar och hudafferenter. Signaler från -muskelspolarna kan ge en reflexaktivering av den muskel där muskelspolarna är belägna, en så kallad - - ---- - -## Page 18 - -18 -transkortikal sträckreflex. Denna reflex är fördröjd jämfört med den snabba, monosynaptiska spinala -sträckreflexen och kallas därför även ”long latency stretch reflex”. -Även sinnesorgan för beröring av huden har tydliga effekter på neuron i primära motoriska kortex. -Effekterna fran handens hud bildar ett funktionellt mönster på så sätt att en lokaliserad beröring ger en -excitation av de kortexneuron som bidrar till att röra handen eller fingrarna mot retningen. Man räknar -med att dessa kopplingar från hudreceptorema i handen medverkar i kontrollen av gripfunktionen. I -motsats till afferens från hud och muskler har man inte funnit någon visuell afferens direkt till primära -motoriska kortex. -7.3. Supplementära motoriska arean (SMA) -SMA har flera funktioner och det är svårt att se en enskild princip som förenar dessa: -1) selektion och utförande av rörelser med inre incitament, -2) planering av mer komplexa handlingar, -3) sammanlänkning av motoriska delmoment till längre sekvenser, -4) bimanuell koordination. -Det är lätt att inse att många alldagliga rörelser kräver medverkan av många muskler och att deras -aktivitet måste koordineras noggrant för att de skall verka med rätt kraft vid rätt tid. Att planera och -organisera sådan samordning är en viktig roll för SMA. -7.4. Premotoriska arean (PM) -PM (eller ibland PMC, pre-motor cortex) är viktig för initiering och styrning av rörelser som är beroende -av sensorisk information om omvärlden, framför allt visuell eller somatosensorisk, t.ex. armrörelser mot -objekt i det kroppsnära rummet. Enskilda neuron i den premotoriska arean ”bevakar” olika delar av det -kroppsnära rummet. Det finns exempel på neuron som kan aktiveras både av en sensorisk retning från en -punkt i det kroppsnära rummet och en armrörelse mot denna punkt. -7.5. Posterior parietal-kortex -Ytterligare en kortexarea som har stor betydelse för motorik mot objekt i det kroppsnära rummet är bakre -delarna av hjässloben, parietal-kortex. Detta sammanhänger med dess roll att upprätthålla en aktuell -”karta” över omgivningen och sannolikt även av kroppens olika delar i relation till omvärlden. Efter skada -på bakre delarna av parietalkortex uppstar bland annat defekter i förmågan att utföra visuellt styrda -armrörelser mot föremål i det kontralaterala synfältet. Parietal-kortex samarbetar intimt med premotoriska -kortex i styrningen av motorik mot omgivningen. -7.6. Beredskapspotential -Bilden till vänster på sidan 15 visar det första neurofysiologiska tecknet på hjärnaktivitet som kan -registreras i samband med en viljemässig handling. Den kallas beredskapspotential (readiness potential) -och kan avledas på människa med EEG-teknik med elektroder på huvudet (EEG = elektroencephalografi). -Beredskapspotentialen kan börja så långt som 0,5 – 1 sekund före rörelsen och den stiger långsamt för att -nå ett maximum cirka 50 ms innan man ser den första aktiviteten i muskeln. Potentialen uppträder -huvudsakligen i de motoriska areorna (SMA, premotorkortex) samt parietalkortex. Potentialen syns -kontralateralt mot rörelsen, men till viss del också på samma sida, dvs. ipsilateralt. Den representerar -aktivitet i ett stort antal neuron inom dessa områden och den visar att det pågår ett omfattande -förberedelsearbete innan det motoriska kommandot utformas. - - ---- - -## Page 19 - -19 -Neuronen i primära motorcortex aktiveras först cirka 50 ms före rörelsen. Detta återspeglas i den aktivitet -som syns längst ned i bilden till vänster på sidan 15. Denna potential registrerad med EEG-teknik kallas -motorpotentialen och man anser att den representerar en viktig del av det motoriska kommando som -skickas till motoriska centra i hjärnstammen och till ryggmärgen. -(Observera att man måste upprepa en rörelse flera gånger och göra en medelvärdesanalys av EEG- -signalen för att beredskapspotentialer eller motorpotentialer skall bli synliga. Det går alltså inte att ”se” -dessa EEG-vågor så tydligt som på bilden vid en enstaka rörelse. Tekniken med medelvärdesanalys av -EEG illustreras under EEG-laborationen i kursavsnittet ”Högre funktioner”.) -7.7. Kortexaktivitet under olika typer av motoriska handlingar -Bilden till höger på sidan 15 visar en studie av kortikal aktivitet under olika typer av motoriska -handlingar gjord med s.k. PET-teknik. (PET betyder positronemissionstomografi… det behöver ni inte -lära er!) Med denna teknik går det att detektera vilka delar av hjärnan som är särskilt aktiva när en vaken -försöksperson eller patient utför olika handlingar. -Primära motoriska kortex tycks kunna klara vissa enkla former av motorik. I bild A, ”Simple finger -flexion”, rör försökspersonen ett finger upp och ned. PET-analysen visar att primära motoriska kortex -aktiveras kraftigt men det sker ingen påvisbar ökning av aktiviteten i de andra motoriska areorna. Man -kan också se att det sensoriska fingerområdet i gyrus postcentralis aktiveras vilket beror på att det tar -emot signaler från proprioceptorer och hudreceptorer i fingret. -I bild B, ”Finger movement sequence, performance”, så bad försökspersonen att genomföra en mer -komplicerad handlingskedja, till exempel sätta tummen mot pekfingret två gånger, mot långfingret en -gång, mot ringfingret tre gånger, och så vidare, upprepat flera gånger. Bilden visar hur aktiviteten ökade i -SMA när försökspersonen gör denna sekvens av fingerrörelser. Dessutom syns fortfarande aktivitet i -primära motorkortex. PM är däremot inte aktiv vid denna typ av rörelse eftersom det främst är fråga om -ett inre incitament. -Därefter fick försökspersonen instruktionen att bara föreställa sig hur han utförde dessa fingerrörelser -men inte göra dem, vilket visas i bild C, ”Finger movement sequence (mental rehearsal)”. Det visade sig -då att samma aktivitet uppträdde i SMA, men däremot sågs ingen aktivitet i primära motorkortex. Dessa -fynd visar att SMA är en planerare, vilken kan vara aktiv även när vi föreställer oss rörelser, medan -primära motoriska kortex är en verkställare, som inte är aktiv när vi inte rör våra muskler. -Ytterligare stöd för denna roll har man fått vid elektrisk stimulering av SMA på patienter under -operationer. Patienterna rapporterar att de känner en lust att röra sig eller känner att de kommer att röra -sig. Liknande aktivering av primära motorkortex ger muskelkontraktioner. -8. CEREBELLUM -Bilderna på sidan 16 visar den principiella relationen mellan hjärnans kortex, de basala ganglierna, -cerebellum och thalamus. Från kortex utgår två stora slyngor, den ena genom basala ganglierna och den -andra genom cerebellum. Bada dessa strukturer projicerar till motoriska thalamus som i sin tur påverkar -aktiviteten i de motoriska kortexareorna vid utformningen av det motoriska kommandot. -8.1 Lillhjärnan ingår tre funktionella system -Bilderna på sidan 17 visar schematiskt cerebellums olika anatomiska delar och förbindelser. - - ---- - -## Page 20 - -20 -Det finns tre funktionella delar av cerebellum: -1. Vestibulocerebellum har inflöde från vestibularis men även från ryggmärg, syn och hörsel. Dess roll är -framför allt att kontrollera balans, kroppshållning och ögonrörelser via de mediala descenderande -bansystemen. Anatomiskt består vestibulocerebellum framför allt av en särskild del som kallas flocculus -(längst ned i figurerna). -2. Spino-cerebellum ingår i ett system som har nära anknytning till ryggmärgen och de proprioceptiva -sensoriska systemen. Denna del är belägen medialt i cerebellum. Den är viktig för utförande och kontroll -av pågående motorik (”motor execution”). Spino-cerebellum utöver dessa kontrollfunktioner på grundval -olika slags information om rörelsen: dels en kopia av det utgående kommandot för rörelsen, dels -information om funktionstillstanden i ryggmärgens interneuron, dels proprioceptiva signaler från muskler. -Spino-cerebellum får även information från hörselsystemet och det visuella systemet, delvis via -storhjärnans cortex. -Information från ryggmärgen når spino-cerebellum genom särskilda spino-cerebellära banor. Information -från interneuron i ryggmärgen går genom tractus spino-cerebellaris anterior (ventral spino-cerebellar -tract, VSCT på engelska). Proprioceptiv information går genom tractus spino-cerebellaris posterior för -benet (dorsal spino-cerebellar tract, DSCT) och tractus cuneo-cerebellaris för armen (CCT). Dessutom -får lillhjärnan en ”kopia” av den utåtgående ordersignalen från kortex. En sådan kopia kallas i engelsk -litteratur ”efference copy” eller ”corollary discharge”. -Utflödet fran spinocerebellum går via de s.k. lillhjärnekärnorna framför allt till de motoriska systemen i -hjärnstammen. På så sätt utövar den en kontroll på det descenderande kommandot i de mediala och -laterala hjärnstamsbanorna, och till mindre del via kortex på den kortikospinala banan. I bilden indikeras -hur de mediala hjärnstamsbanorna påverkas via lillhjärnekärnan nucleus fastigius, och de laterala via -nucleus interpositus. -3. Cerebrocerebellum är den del som samarbetar med cortex cerebri. Den ingår i den krets som tar sitt -ursprung i stora delar av cerebrala kortex och som projicerar via hjärnstammen till de laterala delarna av -cerebellum. Utgångsskänkeln går via lillhjärnekärnan nucleus dentatus till thalamus och vidare till -motoriska kortexområden i storhjärnan (jfr. även översiktsschemat på sidan 1 och sidan 13). -Detta system anses deltaga i utformningen av det motoriska programmet och kanske framför allt -anpassningen av programmet till aktuella situationer (”motor planning” i bilden). En viktig aspekt av -detta kan vara tidsaspekter i kontrollen av muskelaktiviteten. De olika musklerna som deltar i en handling -måste aktiveras i rätt tidsföljd i förhållande till varandra och i rätt omfattning. -8.2 Lillhjärnans organisation -En övergripande syn på lillhjärnan är att den består av ett mycket stort antal ”slyngor” som alla har -samma konstruktion. Varje sådan slynga är en ”sidogata” som ligger parallellt med ett annat motoriskt -system, och lillhjärnans roll tycks vara att kunna modifiera aktiviteten i varje slynga för att åstadkomma -motorisk adaptation eller motorisk inlärning. Eftersom lillhjärnan enligt denna uppfattning är inkopplad -parallellt med ett annat system kallas detta ”side path theory”. -Den grundläggande kretsen i lillhjärnan består av några få celler, men kretsen upprepas i ett synnerligen -stort antal i cerebellums kortex. Denna krets visas förenklad i bilden på sidan 18. -Det finns två system av inåtgående signaler till hjärnan, så kallade mosstrådar och klättertrådar. -Mosstrådarna står för det huvudsakliga inflödet till lillhjärnan (markerat med ”IN”). Ursprunget för dessa -trådar finns i flera strukturer i hjärnstammen (nucl. pontis, nucl. reticularis lateralis och - - ---- - -## Page 21 - -21 -vestibulariskärnorna) och i ryggmärgen (de spino-cerebellära banorna). I bilden visas hur mosstrådarna -exciterar kornceller (granule cells) som i sin tur exciterar Purkinjeceller genom sina parallelltrådar. -Dessutom exciterar mosstrådarna inhibitoriska stjärnceller och korgceller som lägger en inhibitorisk -effekt på Purkinjecellerna, vilket inte visas i bilden. -Det är en stor divergens och konvergens i detta system, och det finns 100.000 eller ännu fler -parallelltrådar som har synapser på varje Purkinjecell. Det krävs impulser i många parallelltrådar för att -aktivera Purkinjecellen, men denna svarar då med en sedvanlig aktionspotential som här även kallas för -en ”simple spike”. -Det kan nämnas kort att Purkinjecellema är inhibitoriska (GABA) och utövar en inhiberande verkan på -cerebellum-kärnorna (och på nucleus vestibularis lateralis), som skickar ut de slutgiltiga signalerna från -cerebellum. Cerebellum-kärnorna aktiveras dock av samma IN-signal från mosstrådarna som når -korncellerna, och den slutgiltiga signalen UT från lillhjärnan är alltså en sammanvägning av aktiviteten i -de ingående mosstrådarna och Purkinjecellernas inhibition. Detta är inte illustrerat i bilden på sidan 18. -8.3. Interaktion mellan klättertrådar och mosstrådar -Det andra afferenta systemet till cerebellum är klättertrådarna, som har en annan funktion. -Klättertrådarna kommer alla från en kärna i hjärnstamman, oliva inferior eller ”nedre oliven” (inferior -olive eller IO på engelska). Till skillnad fran mosstråds-parallelltrådssystemet så finns det på varje -Purkinjecell synapser från endast en enda klättertråd och varje klättertråd tar kontakt med endast 2 – 3 -Purkinjeceller. Synapser fran klättertrådarna ger mycket stark excitation vilket leder till en skur av -aktionspotentialer, vilket kallas för ”complex spike” (se bilden på sidan 18). -Relationen mellan klätter- och mosstrådssystemet är som mellan lärare och elev. Klättertråden är läraren -som klargör att något är fel och en ändring måste till. Klättertrådarna åstadkommer då en långvarig -förändring i funktionen i synapser mellan parallelltråd och Purkinjecell. Förändringen leder till en -bestående minskning av den synaptiska effekten från mosstrådarna (via parallelltrådarna) till -Purkinjecellen, så kallad long term depression, LTD. Man har i experiment kunnat visa att LTD kan bestå -i flera dagar och sannolikt kan den vara ännu långvarigare under normala förhållanden. -LTD utlöses av den kraftiga och långvariga depolarisation som en impuls i klättertråden ger i -Purkinjecellen. Under depolarisationen får man inte bara complex spikes utan det öppnas ocksa -spänningskänsliga kalcium-kanaler, och det kalcium som strömmar in utgör second messenger i ett -intracellulärt system, vilket leder till en långvarig minskning av den synaptiska effektiviteten mellan -paralleltrad och Purkinjecell. Viktigt är att dessa förändringar inträder enbart i de synapser från -mosstrådssystemet som samtidigt är aktiva. Principerna liknar alltså förhållandena för att utlösa LTP i -NMDA-synapser i till exempel hippocampus. -(Detta är samma princip för en s.k. Hebbsk synaps som beskrivs för inlärningsmekanismer med LTP i -hippocampus, där det avgörande är en samtidig pre- och post-synaptisk aktivitet. Inlärningsmekanismen i -lillhjärnan går alltså via en försvagad synaps, LTD, i stället för via förstärkning, LTP, men funktionen är -densamma med synaptisk plasticitet under lång tid.) -Så länge LTD kvarstår kommer ett mosstrådsinflöde som verkar via de modifierade synapserna att ge -mindre excitation av Purkinjecellen och därför också en mindre inhibition av de neuron i -cerebellumkärnorna som Purkinjecellen påverkar. Man räknar med att detta ger den förändring av -motoriken som är önskvärd och LTD är således det cellulära underlaget för cerebellums roll att justera -motoriska system och reflexbågar. - - ---- - -## Page 22 - -22 -Överst i bilden på sidan 18 visas ett exempel på motorisk adaptation till ändrad belastning för en rörelse. -Man registrerade aktionspotentialerna fran en Purkinjecell på en apa som utförde viljemässiga -handledsrörelser. När den inlärda rörelsen utfördes utan störning (A) uppvisade Purkinjecellen bara ett par -complex spikes, dvs. låg frekvens av impulser fran klättertrådar, men en ganska hög frekvens av simple -spike, dvs. impulser via mosstråds-parallelltråds-systemet. När man sedan införde en oväntad belastning -(B), kan man se att rörelsen stördes. Störningen i rörelsen signaleras via klättertrådssystemet med -upprepade complex spikes. Detta utlöser LTD i ett stort antal parallelltråds-synapser, och motoriken -anpassas efter den nya situationen. När apans motorik slutligen har anpassats så att rörelsen återigen är -snabb och jämt som tidigare (C) så fyrar klättertråden återigen endast enstaka impulser. -Dessa och andra fynd har tolkats så att klättertrådarna aktiveras särskilt starkt när de motoriska -ordersignalerna inte leder till det förväntade resultatet. Klättertråden anger alltså att det föreligger ett fel -och samtidigt utgör impulserna i klättertråden en instruktion till förändring. Hur sådana felsignaler -genereras generellt vet man inte, men ett exempel beskrivs i nästa avsnitt. -8.3. Vestibulo-okulära reflexen -Bilden på sidan 19 visar ett motoriskt system med en ”side path” genom cerebellum: den -vestibulo-okulära reflexen, VOR. Denna reflex åstadkommer kompensatoriska ögonrörelser när man rör -på huvudet så att blickriktningen bibehålls. Reflexen kan man studera på sig själv om man ställer sig -framför en spegel och tittar på ögonen medan man vrider på huvudet eller böjer huvudet åt sidan. Man -kan då se att ögonen står stilla trots huvudrörelserna. -Dessa ögonrörelser framkallas av sensoriska signaler från vestibularis-organen som verkar på -ögonmusklerna via vestibulariskärnor och ögonmuskelkärnor. Dessutom finns alltså en ”side path” genom -flocculus i vestibulo-cerebellum. Denna utgår från vestibularisafferenter och når tillbaka till de -vestibulära kärnorna. När allt fungerar som det skall ger de två signalerna från vestibularisorganen och -Purkinjecellerna tillsammans en perfekt styrning av ögonmuskelkärnorna så att blickriktningen bibehålls -vid huvudrörelser. -Det är uppenbart att reflexen måste vara helt exakt avpassad för att man verkligen skall behålla -blickriktningen på precis samma punkt. Hur garanteras denna precision? Man har gjort experiment där -man låtit en försöksperson bära prismor framför ögonen sa att bilden på retina förskjuts på ett felaktigt -sätt vid huvudrörelser, antingen mer eller mindre än normalt. Till en början upplever försökspersonen att -synfältet rör sig varje gång hon eller han rör på huvudet, men efter en tid sker en anpassning. -Ögonrörelsernas amplitud förändras sa att rörelserna kommer att stämma med den ”nya” -synfältsförflyttningen, och försökspersonen upplever så småningom att synfältet åter står stilla vid -huvudrörelser. Detta beror på att aktiviteten i ”side path” genom cerebellum har ändrats. -Adaptationen sker på grundval av visuell information som via klättertrådar rapporterar att synfältet rör sig -vid huvudrörelser (retinal slip). Om synfältet rör sig så har reflexen fel storlek! Signaler från retina -bearbetas i hjärnstammen (i en struktur som heter pretectal area) och sänds vidare som en felsignal till -nedre oliven som via klättertrådar åstadkommer en LTD. Detta ändrar signalflödet i mosstrådsslyngan till -vestibulariskärnan på ett sådant sätt att felet korrigeras. -Detta system är ett exempel på så kallad feed-forward styrning med adaptiv kontroll. Med feed-forward -menas att ögonens rörelser styrs från vestibularis, och det finns ingen signal som kopplas tillbaka till -vestibularis (vilket skulle varit fallet i en feedback-krets). Systemet fungerar ändå genom att styrningen -kan finjusteras genom lillhjärnans ”side path”-mekanism, som adapteras efter omständigheterna så att -styrningen alltid är exakt. - - ---- - -## Page 23 - -23 -8.4. Funktionella roller -I bilden på sidan 20 visas principiellt hur lillhjärnan är inkopplad på flera nivåer i det motoriska -systemet. Cerebro-cerebellum mottar som tidigare nämnts information från stora delav av kortex och -projicerar via thalamus tillbaka till motoriska kortikala områden. Denna del av lillhjärnan är alltså främst -inblandad i motorisk PLANERING. -Spino-cerebellum är i stället nära knuten till själva UTFÖRANDE av en rörelse. Den tar emot information -från proprioceptorer, ryggmärg och hjärnstam, och projicerar främst på de descenderande -hjärnstamssystemen. Bilden är synnerligen starkt förenklad och bara vill betona hur lillhjärnan således -tycks påverka motoriken ”på två sätt”. Vestibulo-cerebellums roll framgår inte av bilden på sidan 20, men -vestibulo-cerebellums roll i balanskontroll och ögonrörelser utgör ett tredje sätt som cerebellum kan -påverka motoriken. -8.5. Högre funktioner -Traditionellt har man sett cerebellum som enbart ett motoriskt organ, men det finns nu hållpunkter för att -cerebellum är aktiv även i icke-motoriska processer. I PET-studier har man funnit att delar av cerebro- -cerebellum är aktiv vid tankeverksamhet. Denna typ av fynd har tolkats som stöd för en djupgripande -hypotes, nämligen att intellektuell aktivitet till väsentlig del utgöres av inre handlingar som hjärnan -genomför i sin modellvärld, dvs. handlingar utan muskelrörelser. Denna hypotes har betonats bland annat -av den schweiziske utvecklingspsykologen Piaget på grundval av omfattande experimentella studier av -barnets utveckling under de första levnadsåren – ”barnet måste gripa för att begripa”. -8.6. Patologi -Vid cerebellära skador ser man ataxi, balansstömingar och hypotoni. -Bilderna på sidan 21 visar exampel på ataxi, som kan beskrivas som fel i rörelsers hastighet, omfång och -kraft. När patienten ska gripa ett föremål i omgivningen blir handens rörelser ryckiga och missar ofta -målet. Rörelserna har ”fel storlek” vilket kallas för dysmetri. Detta beror till stor del på bristande -koordination mellan de många olika muskelgrupperna (dyssynergi). Rörelsen delas upp i korta bitar och -enskilda komponenter som ”hackas fram” en efter en utan den normala samordningen. Även talet -påverkas och blir hackigt, s.k. skanderande tal eller ataktisk dysartri. Dessutom har patienterna ofta -skakningar, dvs. tremor, under rörelser. Denna kan vara speciellt framträdande när handen närmar sig -slutmålet, men i mer uttalade fall förekommer tremor under större delen av rörelsen. Denna rörelsetremor -kallas intentionstremor. -Figuren längst ned på sidan 21 visar även hur patienterna kan ha svårt att snabbt växla rörelseriktning -(vilket kallas adiadochokinesi), och bilden längst upp visar en fördröjning i igångsättandet av rörelser, -vilket ses ibland, men som är ett symtom som inte är unikt för ataxi på samma sätt som dysmetri eller -intentionstremor. -Patienterna uppvisar dessutom ofta en lägre tonus (hypotoni) än normalt både under vila och i samband -med rörelser. Rörelserna verkar därför slängiga och extremiteterna sladdriga. Bristande förmåga till -motorisk inlärning och adaptation kan påvisas men detta används sällan i kliniska tester. - - ---- - -## Page 24 - -24 -9. DE BASALA GANGLIERNA -De basala ganglierna är en serie strukturer belägna inuti storhjärnan, nära dess bas. De är svåra att -åskådliggöra anatomiskt, och deras komplicerade, tredimensionella anatomi ligger utanför detta -kursavsnitt. I stället fokuserar vi här på deras inbördes förbindelser och funktioner. -De schematiska bilderna på sidan 1 och 16 visar hur de basala ganglierna på liknande sätt som lillhjärnan -är inkopplad i en ”slynga” från kortex och via thalamus tillbaka till flera kortikala områden. Den -dominerande synen på de basala gangliernas funktion är att de har en roll som beslutsfattare om vilka -rörelser som skall utföras. De är särskilt viktiga för den typ av rörelser som initieras av inre incitament. -Neurologen Parkinson myntade tesen att basala gangliernas roll är ”att omsätta vilja till rörelser”. -Bilden till vänster på sidan 22 illustrerar schematiskt de basala gangliernas anatomiska förbindelser. -Slyngan utgår från relativt stora områden i kortex: primära motor kortex (M1), PM, SMA, primära -somatosensoriska arean samt från övre delen av parietalloben. Informationsflödet går sedan från -ingångsdelen striatum (som består av putamen och nucleus caudatus) och tar därefter två vägar: Den ena -är den indirekta vägen som går via globus pallidus externus och nucleus subthalamicus till utgångsdelen -som utgörs av globus pallidus internus. Den andra vägen är den direkta vägen fran striatum till globus -pallidus internus. -Utgångsdelen paverkar i sin tur motoriska thalamus, som projicerar till målareorna i kortex, som för -viljemässig motorik huvudsakligen är SMA. Olika anatomiska delar av denna slynga genom de basala -ganglierna hanterar motorisk verksamhet i skilda kroppsdelar. -De basala ganglierna får inte någon direkt information från sensoriska system utan enbart indirekt via -kortex, vilket innebär att de bara får bearbetade sensoriska signaler. -Förutom inflödet från kortex får de basala ganglierna ett kraftigt inflöde fran monoaminerga system i -hjärnstammen (locus ceruleus och raphe-kärnor). Vilken roll dessa system spelar är ännu inte klarlagt -men man anar att de har en modulerande roll för att allmänt höja eller minska aktivitetsgraden i systemet. -Den direkta vägen genom de basala ganglierna innehåller alltså en dubbelt inhibitorisk huvudlänk notera -att det finns två GABA-neuron på vägen från striatum till thalamus). Signalflödet genom denna väg -moduleras från åtminstone fyra håll. (1) Cholinerga neuron i striatum. (2) Dopaminerga neuron från -substantia nigra (pars compacta) som verkar på neuron i striatum. (3) Nucleus subthalamicus. (4) -Intralaminära kärnor i thalamus. -9.2. Fysiologi -Utflödet av signaler från de basala ganglierna kommer alltså från globus pallidus och pars reticulata av -substantia nigra. Under vila fyrar neuronen i dessa stationer med hög frekvens och utövar en ständig, -tonisk, inhibition på thalamus som i sin tur har excitatoriska synapser i cortex. När man vill röra sig så -minskar den toniska hämningen på thalamus. De basala ganglierna deltar därmed i besluten om vilka -delar av motoriska cortex som skall ”tillåtas” vara aktiva och sätta i gång rörelser. -Som ovan nämnts moduleras alltså aktiviteten i de utgående inhibitoriska neuronen av flera system som -ingriper på skilda punkter. Cholinerga och dopaminerga system verkar i motsatt riktning i striaturn. I -beteendet framträder effekterna på så sätt att en dominans av dopaminerga system ger mer och större -rörelser, hyperkinesi, medan en dominans av cholinerga system ger den motsatta effekten, hypokinesi. -Nucleus subthalamicus ökar aktiviteten i utgångsdelen och befrämjar därför hypokinesi. -De basala ganglierna tycks vara engagerade i de proprioceptiva signalernas roll för styrningen av -motoriken, men mindre i till exempel den visuella kontrollen av motoriken. T.ex. har Parkinsonpatienter - - ---- - -## Page 25 - -25 -en starkt förstärkt ’long latency stretch reflex’ (som går via primära motorcortex, se ovan) vilket pekar på -en rubbning av proprioceptiva mekanismer i hjärnan. -9.3. Substantia nigra och Parkinsons sjukdom -Parkinsons sjukdom är en av de stora neurologiska sjukdornama. En avgörande förändring är en -degeneration av de dopaminerga cellerna i pars compacta av substantia nigra. Detta system förlorar -därigenom sin förmåga att kontrollera neuronen i striatum, och följden blir att patienten får en ökad -aktivitet från de basala ganglierna mot thalamus. -Parkinsons sjukdom karakteriseras av tre kardinalsymptom: tremor, akinesi (eller hypokinesi) och -rigiditet. Akinesi eller hypokinesi innebär att patienten har en rörelsefattigdom, till exempel svårt att -komma igång, begränsade medrörelser (rör sig ”stelt”) och en obetydlig mimik. Det är intressant att -hypokinesin många gånger kan motverkas påtagligt av visuella stimuli. En patient som får en uppmaning -att gå över golvet kan ha mycket svårt att komma igång spontant, men om man ritar tvärstreck eller lägger -ut rutor på golvet är det mycket lättare för patienten att starta och gå över golvet. Att denna typ av visuella -stimuli har en så stark verkan på Parkinsonpatientens förmåga att röra sig har man tolkat att yttre -incitament till en del kan initiera rörelser på andra vägar än genom de basala ganglierna. -Rigiditeten känns för undersökaren som ett segt motstånd mot passiva rörelse inom hela ledomfånget. -Ofta är motstandet mot undersökarens rörelse hackigt, vilket kallas för ”kugghjulsfenomen”. Rigiditeten -innebär en förhöjd tonus i muskulaturen. Till skillnad från spasticitet är tonushöjningen inte -hastighetsberoende utan den är lika stark vare sig undersökaren använder en snabb eller långsam rörelse -för att testa motståndet. -Den karakteristiska tremorn vid Parkinsons sjukdom är en vilotremor – till skillnad från intentionstremor -vid cerebellumskador – men i mer uttalade fall har patienterna ocksa tremor vid rörelser. Mekanismen för -tremorn är inte direkt beroende av aktivitet i muskelspolarna, vilket man tidigare antog, men -proprioception har ändå en indirekt roll eftersom tremorn många gånger kan botas med en liten lesion i -det område i thalamus som är mottagarstation för proprioceptiva impulser (nucleus ventralis intermedius, -VIM). Det har föreslagits att tremom vid Parkinsons sjukdom är en svängning i en intern -återkopplingskrets som hanterar signaler från muskelspolarna. -Dopaminerga celler finns inte bara i substantia nigra utan även i närliggande Ventral Tegmental Area -(VTA) och nucleus retrorubralis. Dessa system har projektioner till stora delar av hjärnbarken, bland -annat prefrontala kortex. Det är sannolikt att även dessa system drabbas av en minskad kapacitet att bilda -dopamin vid Parkinsons sjukdom och att detta kan orsaka en del av patienternas intellektuella och -emotionella symptom. VTA är en del av hjärnans s.k. belöningssystem och kommer att diskuteras under -blocket Högre funktioner. -Tidigare behandlade man Parkinsons sjukdom med anticholinerga medel för att förskjuta balansen mellan -doparninerga och cholinerga mekanismer i striatum. Nu användes i stället L-dopa som ingår i -synteskedjan för dopamin, men som ligger efter flaskhalsen i det patologiskt försvagade enzymsystemet -(tyrosinhydroxylas). L-dopa har framför allt god verkan mot hypokinesi. Det finns andra -behandlingsalternativ, vilket avhandlas senare under kursen i farmakologi. -9.4. Övrig patologi i de basala ganglierna -Huntingtons chorea eller danssjuka är en ärftlig sjukdom som är mer sällsynt än Parkinsons sjukdom. -Den primära defekten ligger i kromosom nr. 4. Patienten får bortfall av GABA-erga och kolinerga -interneuron i striatum vilket sannolikt leder till minskad aktivitet från globus pallidus, och därmed hög -aktivitet i thalamus och motoriska kortex. De mest framträdande symptomen är ofrivilliga, ryckiga - - ---- - -## Page 26 - -26 -rörelser i extremiteter och i ansikte. Patienterna drabbas även av tilltagande demens genom liknande -degenerativa mekanismer i storhjärnan. -Vid skada på nucleus subthalamicus får patienten s.k. hemiballism. Patienten gör helt omotiverat -våldsamma okontrollerade rörelser av ena kroppshalvans extremiteter, speciellt i höft- och skulderled. Ett -annat vanligt symptom vid skador i basala ganglierna är athetos, vilket innebär ofrivilliga, relativt -långsamma, vridande rörelser. -Många av de symptom som ses vid skador på de basala ganglierna är alltså ”underskott” eller ”överskott” -av rörelser. Detta stämmer med uppfattningen att de basala ganglierna är starkt involverade i -benägenheten att producera rörelser. -9.5. De basala ganglierna har även icke-motoriska funktioner -Man ansåg tidigare att de basala ganglierna endast hade motoriska funktioner. Under senare år har det -blivit mer sannolikt att de också har en roll i kontrollen av beteende i vidare bemärkelse samt i kognitiva -funktioner. Denna uppfattning grundar sig dels på anatomiska studier, dels på avbildning av hjärnans -blodflöde och aktivitet hos försökspersoner eller patienter med hjälp av funktionell magnetkamerateknik -(fMRI) eller med PET. -De anatomiska studierna visar att det finns fem olika kortiko-kortikala slyngor genom de basala -ganglierna som alla har en liknande uppbyggnad. De fem slyngorna är: -1) en allmänt motorisk, som behandlats ovan, -2) en okulomotorisk, -3 och 4) två prefrontala, -5) en limbisk. -Den motoriska och okulomotoriska slyngorna (1 och 2) projicerar framför allt till laterala thalamus, -medan de övriga slyngorna som utgar från associations-kortex projicerar till mediala thalarnuskärnor. De -skilda slyngornas kortikala målomraden illustreras i bilden på sidan 23. (Bilden visar cortex hos apa, -namn osv. på alla de olika små kortexområdena är inte väsentliga.) -De basala gangliernas grundläggande funktion tycks alltså vara att utöva en kontroll inte bara av -motoriska kortex utan även av andra delar av frontala kortex. Deras roll är att modulera aktiviteten i hela -frontalloberna i relation till planering och utförande av ögon- och kroppsrörelser (slynga 1 och 2) samt -kontroll av mer komplicerade aspekter av beteendet, till exempel flexibilitet och konsekvenser av -handlande (de limbiska och prefrontala slyngoma). -PET-studier har visat att nucleus caudatus, putamen och pallidus och ventrala thalamus är aktiva vid -mental verksamhet,”tänkande”, utan någon som helst motorisk aktivitet. Dessa fynd har tolkats som stöd -för den hypotes som tidigare berörts att många former av kognitiv verksamhet kan liknas vid ett slags -”motoriska” handlingar som simuleras i hjärnans modellvärld. - - ---- - -## Page 27 - -27 -10. MOTORISKA KONTROLLPRINCIPER -10.1. Inledning: Motoriskt program, feed-forward och feed-back -Nervsystemet kan använda skilda metoder för att producera och kontrollera en rörelse. En metod är -styrningen av rörelsen med ett motoriskt program. Det är en sekvens av nervimpulser som finns lagrade i -ett motoriskt minne eller som kan produceras av till exempel en mönstergenerator. -Det mest typiska exemplet på programmerade rörelser är mycket snabba s.k. ballistiska rörelser, t.ex. en -snabb kaströrelse. Denna rörelse styrs på så sätt att hjärnan förutsäger hela rörelsens förlopp och styr -sedan muskulaturen genom hela den snabba rörelsen. -Det finns många typer av motoriska program lagrade i centrala nervsystemet. De kan vara genetiskt -lagrade, t.ex. program för gångrörelser som levereras av en mönstergenerator, eller det kan vara program -som individen tidigare utvecklat när hon eller han har lärt sig något nytt, t.ex. att cykla. Det finns dock -inte plats för hur många program som helst, och hjärnan skulle inte kunna klara av att lagra program för -varje tänkbar rörelse. Varje program är i stället schematiskt och innehåller bara rörelsens grundstruktur, -men användbarheten ökar genom att de kan anpassas till aktuella krav avseende storlek, hastighet osv. -Denna anpassning brukar betecknas parameterinställning. Programmet tilldelas en parameter som -bestämmer till exempel storlek eller hastighet. Inställningen kan ske antingen på grundval av sensorisk -information om yttervärlden som hämtas när programmet skall utföras eller på grundval av lagrad -information, till exempel erfarenheten av hur tungt ett föremål är som man skall lyfta. -Snabba rörelser är exempel på feed-forward eller open loop control. Ett annat exempel är VOR. Denna -kontroll kallas så eftersom rörelsen kan genomföras utan att den påverkas av sensorisk information när -den väl startat. Eftersom open-loop styrning inte sällan innebär en förutsägelse användes även termen -antecipatorisk kontroll. -En annan kontrollprincip är negativ feed-back. Vid sådan kontroll påverkas det neuronala styrsystemet av -sensorisk information som till exempel beskriver avvikelsen mellan den önskvärda positionen och den -aktuella positionen. Muskelaktiviteten justeras kontinuerligt av signaler från sinnesorgan för att minimera -denna avvikelse. Feed-back kontroll kallas också closed loop control. Ett exempel på feed-back kontroll -som tidigare behandlats är sträckreflexer från muskelspolarna (även om den praktiska betydelsen av just -detta är oklar). -Feed-back kontroll har dock vissa principiella olägenheter. För det första kan rörelsen inte bli så snabb -som vid feed-forward kontroll. Om återkopplingen är kraftig kan feed-back också leda till instabilitet eller -svängningar. Vissa former av tremor kan vara uttryck för sådana svängningar i feed-back-system. -Det är viktigt att inse att en och samma handling ofta innehåller både programmerade komponenter och -feed-back-kontrollerade komponenter, och dessa kan förekomma antingen efter varandra i en sekvens, -eller samtidigt. Exempel på sekventiell kombination är att sträcka ut handen och sedan lyfta en kaffekopp: -Utsträckningen är ofta programmerad medan finjusteringen av fingrarnas läge och greppet är i större -utsträckning feed-back-kontrollerade från syn- och känsel. -10.2. Kontroll av människans upprätta ställning -10.2.1. Antecipatorisk kontroll -Som visas i bilden på sidan 24 så sker kontrollen av den upprätta ställningen väsentligen genom -antecipatorisk kontroll. Detta betyder att nervsystemet försöker att förutsäga störningar som kan rubba -balansen, och korrigera för störningen redan innan den äger rum. På så sätt minimeras hela tiden - - ---- - -## Page 28 - -28 -störningar i balansen, vilket ger en ökad grad av kontroll över motoriken jämfört med om man hela tiden -skulle förlita sig på feed-back från sinnesorganen (se ovan). -Bilden visar hur tyngdpunkten förskjuts i sidled när man lyfter den ena foten. Liknande justeringar av -balanspunkten sker ständigt, till exempel när man räcker ut handen för att ta upp ett föremål, och en -liknande kontroll sker även i sittande ställning. Man kan även visa hur vi tar hänsyn till omgivningen i -denna antecipatoriska kontroll så att våra motoriska kretsar hela tiden försöker förutsäga hur underlaget -skall bete sig, till exempel när man står i en spårvagn som är på väg att starta. -Antecipatorisk kontroll är alltså på många sätt idealiskt, mer stabilt, snabbare och exaktare än att invänta -små störningar i balansen och förlita sig på återkoppling från sinnesorganen. Problemet är att -antecipatorisk kontroll förutsätter en planering som hela tiden måste bli exakt rätt. -10.2.2. Posturala motoriska svar -Eftersom det inte går att förutse alla störningar av balansen i alla lägen så finns det även hela tiden en -viktig återkoppling från framför allt tre sensoriska system: -1) det vestibulära systemet, som registrerar orienteringen av huvudet i relation till gravitationen, -2) det visuella systemet, -3) det proprioceptiva systemet, som informerar det centrala nervsystemet om kroppsdelarnas inbördes -positioner. -Proprioception från nackens muskelspolar är av särskilt stor betydelse eftersom de registrerar huvudets -ställning i förhållande till kroppen, och information från ögonmusklerna och från nacken fordras för att -hjärnan skall kunna avgöra blickens riktning i förhållande till kroppen. -Samspelet mellan de vestibulära, visuella och proprioceptiva sinnessystemen har studerats genom att man -experimentellt skickar in olika typer av störsignaler som rubbar balansen. Man analyserar sedan hur -försökspersonens motoriska system hanterar störningen. En metod är att ställa försökspersonen på en -platta som snabbt kan förskjutas eller vridas. Om plattan snabbt flyttas bakåt (se bilden på sidan 25) ger -detta ett svaj framåt. Denna störning aktiverar alla tre sinnessystem: vestibularis och synen reagerar för -huvudets rörelser och proprioceptorerna i muskler kring fotleden reagerar för rotationen i leden. -Dessa sensoriska signaler framkallar kompensatoriska muskelkontraktioner som börjar efter ca. 100 ms i -vadmuskulaturen (”gast” i bilden, = m. Gastrocnemius; kurvan visar muskelaktivitet mätt med EMG). -Något senare och successivt kommer kontraktioner i låret (”ham” i bilden, ”hamstrings”-muskler på lårets -baksida) och i ryggmuskulaturen (”para” i bilden, paravertebralmuskler). Detta leder till att kroppen -återförs till ursprungsställningen och balansen bibehålls. Aktivering av musklerna i denna tidsordning -innebär att den muskel som ger den största effekten, vid fotleden, sätter in först. -Svarsmönstret i benens och ryggens muskler kallas för ett s.k. posturalt motoriskt svar. Detta rör sig inte -om en genetiskt förprogrammerad reflex, utan är inlärt som en del i det motoriska program som vi -använder för att kunna stå på två ben. Ibland används ändå begreppet ”postural reflex” aningen slarvigt. -De tre sensoriska systemen utlöser ofta samma typer av motoriska svar men med olika fördröjning. Tiden -för reflexer utlösta från vestibularis är t.ex. betydligt längre (180 ms) än reflexer från fotens -proprioceptorer. -Bilderna på vänstra halvan på sidan 26 visar att dessa motoriska svar kan anpassas så att svaren -successivt ökar i storlek när samma störning upprepas. Detta leder till en successivt bättre kompensation -för svajet. - - ---- - -## Page 29 - -29 -Bilderna på högra halvan på sidan 26 visar en annan form av anpassning. Här roteras i stället fotplattan -snabbt så att foten dorsalflekteras. Om man tittar noga på bilden så kan man se att detta leder till samma -dorsalflektion av foten som när plattan rördes bakåt (bilden till vänser). En rotation uppåt aktiverar alltsi -proprioceptorer i vadmusklerna på samma sätt som när plattan rördes bakåt. Dorsalflektionen utlöser -därför på samma sätt initialt samma motoriska svar som tidigare i vadmuskler, lår och rygg. Effekten av -detta blir dock i stället att försökspersonen tenderar att falla bakåt! Det motoriska svaret är alltså nu i -stället oönskat eftersom den rubbar balansen. Bilden visar att om detta test upprepas flera gånger så -minskar det motoriska svaret för varje gång och vid det fjärde försöket är den helt borta. Mekanismen -bakom denna anpassning är sannolikt att vestibularis-systemet noterar svajet bakåt som det motoriska -svaret ger upphov till, och detta medverkar till att undertrycka svaret. -Anpassningen av det posturala motoriska svaret, antingen en ökning när svaret är ändamålsenligt (till -vänster på sidan 26) eller en minskning när det inte är det (till höger) är ett exempel på motorisk -adaptation, där sannolikt vestibulo-cerebellum spelar en central roll. -Alla de tre sensoriska systemen samverkar alltså för att hålla jämvikten. Om ett av dem slås ut kan en -patient ofta klara sig bra i många vardagliga situationer, men under mer krävande omständigheter uppstår -problem. Patienter med nedsatt vestibulär funktion får till exempel problem i mörker när ögonen inte kan -hjälpa till. -10.3. Att sträcka ut armen mot ett föremål. -I styrningen och kontrollen av arm- och handmotoriken framträder flera viktiga principer för motorisk -kontroll. En del av dessa har berörts i tidigare avsnitt, andra behandlas här. -En stor del av arm- och handmotoriken är beroende av syninformation. Syninformation från -occipitalloben går dels mot temporalloben, där det finns system som har betydelse för att känna igen -objekt, dels mot parietalloben där syninformationen har stor betydelse för initiering och styrning av arm- -och handmotorik. Som tidigare nämnts är de bakre delarna av parietalkortex, area 5 och 7, och -premotoriska kortex särskilt viktiga för denna typ av rörelser (jfr. bilderna på sidan 14). -Det följande avsnittet behandlar framför allt rörelsen att sträcka ut armen mot ett föremål, gripa det och -lyfta det. En sådan alldaglig handling innehåller ett antal delmoment: (1) lokalisering av föremålet i -förhållande till kroppen, (2) rörelsen då handen sträcks ut mot föremålet, (2) utformning av greppet, (3) -gripande och lyftande. Olika mekanismer reglerar de skilda momenten. -10.3.1. Lokalisering av objektet -För att lokalisera ett föremål i förhållande till kroppen med hjälp av synen krävs sensorisk information -från tre källor: från retina, från proprioceptorer i de yttre ögonmusklerna, och från nackens -proprioceptorer. Man har identifierat neuron i bakre parietal- och premotoriska kortex som kodar -lokalisationen av visuella retningar i förhållande till kroppen tack vare konvergens från dessa tre -sensoriska system. Dessa neuron är sannolikt en del av ett system som skapar och upprätthåller en -”visuell karta” över omgivningen som är nödvändig för styrning av armens rörelser. -10.3.2. Målrörelse mot objektet (reaching) -När hjärnan väl har lokaliserat ett föremål och beslutat att räcka ut handen för att gripa det, utformar den -ett motoriskt kommando som styr rörelsen. Släcker man ljuset just när rörelsen börjat så når handen ändå -fram till objektet, och man kan dra slutsatsen att rörelsen är programmerad. Programmering av rörelsen är -dock helt beroende av korrekt information från de tre sensoriska källorna som bidrar till den visuella - - ---- - -## Page 30 - -30 -kartan. Man har visat att till exempel en förvrängning av signalen från proprioceptorerna i ena ögats -muskler leder till en felaktig programmering. -10.3.3. Proprioceptiv karta och kroppsuppfattning -För att programmera armrörelsen måste hjärnan inte bara ha tillgång till en visuell karta utan den måste -också veta de aktuella vinklarna i axelled, armbåge och handled så att handen kan nå föremålet. Dessutom -måste den veta vilka muskellängder som dessa vinklar motsvarar och slutligen hur mycket de olika -musklerna måste aktiveras för att nå dessa muskellängder. Denna information finns i ett motoriskt minne -som bland annat bygger på afferens fran sinnesorgan i armen, muskelspolar, Golgi senorgan, men också -receptorer i huden som reagerar på sträckning. På grundval av denna afferens skapar och upprätthåller -hjärnan en ”proprioceptiv karta” över den egna kroppen i relation till det kroppsnära rummet. -För normal armmotorik maste givetvis den visuella och den proprioceptiva kartan stämma överens, dvs. -hjärnan måste veta vilka ledvinklar och muskellängder som leder till att handen når fram till en viss punkt -i rummet. Om man experimentellt förvränger den visuella informationen, t.ex. låter försökspersonen se -sin hand via en spegel, har hon till att börja med stora problem att styra rörelserna eftersom de två -kartorna inte stämmer. -Muskelspolarna bidrar inte bara till den omedvetna proprioceptiva kartan utan också till den medvetna -upplevelsen av ledernas läge och rörelser. Ett experiment som visar detta är att aktivera muskelspolarnas -Ia-afferenter genom att vibrera muskelsenan. Eftersom dessa afferenter har hög känslighet för små -förändringar (hög dynamisk känslighet) så svarar de starkt på denna retning även om muskelns längd inte -ändras i stort. -Om man vibrerar bicepssenan i den ena armen och ger försökspersonen instruktionen att blunda och visa -med den andra armen hur hon uppfattar ledläget, så kommer hon långsamt att sträcka ut armen mer och -mer, detta illustreras i bilden till höger på sidan 31. Försökspersonen tycker alltså att det känns som att -ledvinkeln i armbågen förändras trots att armen står helt stilla (”vibrated arm” i bilden), och -försökspersonen visar hur det känns genom att röra den andra armen (”tracking arm”). -Det finns ett mycket litet fåtal patienter som permanent förlorat sin proprioceptiva och taktila afferens -efter en akut infektion. De saknar därför den proprioceptiva kartan och har mycket svåra motoriska -problem. Med intensiv träning kan de så småningom lära sig att göra rörelser, men de måste ständigt ha -skärpt uppmärksamheten på sina rörelser. Till exampel måste de koncentrera sig för att inte ramla av -stolen när de rör armarna när de sitter. Deras motorik är helt beroende av visuell information, och de -klarar ingen motorik i mörker. Man har kunnat visa att en sådan patient t.ex. inte alls har samma problem -att styra handen med synen via en spegelbild eftersom det inte kan finnas någon konflikt mellan visuell -och proprioceptiv information. -10.3.4. Det kroppsnära rummet -Många neuron i area 5 och 7 i bakre parietalkortex samt neuron i premotoriska kortex reagerar för -händelser i det kroppsnära rummet. Ett par exempel belyser hur visuell och proprioceptiv information -konvergerar mot enskilda neuron för att bereda marken för armrörelser. -På apa har man funnit att enskilda neuron i dessa kortexområden reagerar för händelser inom en bestämd -del av det kroppsnära rummet. Deras visuella receptiva fält omfattar ofta en begränsad sektor, vilket visas -i bilden till vänster på sidan 32. Förutom att de reagerar för visuella stimuli inom denna sektor av det -kroppsnära rummet, reagerar de också för beröring av det hudområde som ligger mot denna sektor. -Dessutom finns det neuron med receptiva fält som i bilden på sidan 32 men som dessutom är beroende av -proprioceptiv information från armen. De reagerar på visuella och taktila retningar enbart om apan håller - - ---- - -## Page 31 - -31 -armen i sådant läge att den omedelbart kan agera mot ett föremål i det receptiva fältet. Om apan i stället -håller armen bakom ryggen så förblir neuronen inaktiva. -Andra neuron reagerar betydligt starkare när ett föremål rör sig mot än när det rör sig från ansiktet (bilden -till höger på sidan 32). Dessa neuron bidrar till att representera yttre incitament till handling, till exempel -skydda sig mot eller fånga ett föremål som rör sig, kanske en frukt på en trädgren eller en insekt som -flyger mot ansiktet. -Man har ocksa visat att uppmärksamheten och benägenheten att agera mot ett objekt spelar roll för hur -vissa neuron inom dessa områden svarar på visuella stimuli. Detta illustreras i bilderna på sidan 33. -Om apan är tränad till att rikta blicken eller röra armen mot en ljuspunkt så reagerar neuronet starkare än -om apan är tränad att inte bry sig om ljuspunkten. Cellernas aktivitet moduleras alltså av -uppmärksamhetsgraden trots att den visuella signalen är densamma. -10.3.5. Spegelneuron -Att se en annan person utföra en handling kan vara ett incitament att göra detsamma. Denna tendens att -härmas kan bli mycket uttalad vid vissa patologiska tillstånd, till exempel frontallobsskador (echopraxi). -Beteendet hos dessa patienter tenderar att alltmer styras av yttre incitament och mer primitiva impulser i -stället för inre incitament som är relaterade till mer långsiktig planering. -Det finns neuron i bakre parietal- och premotoriska kortex som är kandidater för att skapa sådana -incitament, s.k. spegelneuron eller ’mirror neurons’, vilkes visas i bilderna på sidan 34. Cellerna fyrar -när apan utför en viss handmotorik, till exempel griper en fruktbit. De är också aktiva när apan enbart ser -försöksledaren utföra samma sak (”experimenter grasps (hand)” i bilden). Neuronen reagerar däremot inte -när försöksledaren i stället använder en pincett (”experimenter grasps (tool)”). Detta uppfattas -uppenbarligen som en annorlunda motorisk situation av detta system i hjärnan. -Dessa exempel visar hur visuell, taktil, proprioceptiv och uppmärksamhets-information konvergerar i ett -system med uppgift att förbereda, initiera och utforma vissa former av arm- och handmotorik. -10.4. Att gripa ett föremål -Samtidigt som man rör armen mot det föremål man vill gripa väljer man vilken typ av grepp man ska -använda, till exempel pincettgrepp med tumme och pekfinger, eller ett kraftgrepp med hela handen. Man -justerar samtidigt handens orientering till föremålet, och man öppnar greppet till rätt storlek. Det finns -neuron i bakre parietal- och premotorisk kortex som har uppgifter i denna utformning av greppet genom -att aktivera lämpliga grupper av corticospinala neuron. -När man håller ett föremål mellan tumme och pekfinger justeras gripkraften mycket noggrannt och helt -automatiskt. Flera kontrollmekanismer samverkar för att reglera grip- och lyftkraft. -10.4.1. Motoriskt program för att gripa ett föremål -I det ögonblick då man berör föremålet med fingrarna startar ett motoriskt program som successivt ökar -kontraktionen både i de muskler som griper om föremålet och de muskler som lyfter föremålet. Bilderna -på sidorna 27 – 29 visar forskning av Roland Johansson med medarbetare i Umeå som studerat hur -människans handgrepp utformas i olika situationer. I diagrammen återspeglar kurvorna som är märkta -”Load force” aktiviteten i de lyftande musklerna och ”Grip force” aktiviteten i de gripande musklerna. -Först när lyftkraften överstiger föremålets tyngd börjar själva lyftrörelsen. Ökningen av gripkraft och -lyftkraft sker parallellt och är mycket strikt samordnad hos alla vuxna, friska personer (bilder på sidan -27). - - ---- - -## Page 32 - -32 -En annan aspekt är att gripkraften alltid anpassas så att den endast med en liten säkerhetsmaginal -garanterar att man inte tappar föremålet, s.k. grip force/load force ratio, vilket markeras längst ned i -figuren på sidan 27. Vi griper alltså så hårt som behövs men inte mer. På så sätt tröttar vi inte i onödan ut -händernas muskler och vi riskerar inte heller att skada ett bräckligt föremål. -10.4.2. Parametetinställning i handgreppet -Bilden till vänster på sidan 28 visar hur det motoriska programmet anpassas när man lyfter föremål av -olika tyngd. Både gripkraft och lyftkraft stiger brantare när man lyfter ett tyngre föremål. Programmets -grundstruktur är oförändrat, lyft- och gripkraft stiger fortfarande helt parallellt, men det har skett en -parameterinställning som avgör hur snabbt de ökar. -Bilden till höger på sidan 28 visar en annan parameterinställning. När man lyfter föremål måste man -gripa hårdare i ett föremål som har en mycket glatt yta och därmed liten friktion mot huden, till exempel -siden. Omvänt behöver man inte gripa lika hårt när föremålets ytor har stor friktion, till exempel -sandpapper. Det visar sig att gripkraften alltid stiger brantare i förhållande till lyftkraften ju glattare -föremålet är. Grip- och lyftkraft är dock fortfarande helt samordnade och stiger parallellt. -Sådana parameterinställningar av grip-lyft-programmet sker på grundval av två typer av information: dels -minnesinformation om föremålets egenskaper, vilket lagrats i ett sensori-motoriskt minne på omedveten -nivå, dels taktil information från hudens sinnesorgan. Minnesinformationen om till exempel tyngd och -friktion används alltså för antecipatorisk inställning av programmets grip/lyft-parametrar. -10.4.3. Återkoppling från sinnesorganen i handgreppet -Kontrollen av det motoriska grip/lyft-programmet med hjälp av antecipatoriska mekansimer kräver alltså -minne och erfarenheter av bland annat föremålets tyngd och ytegenskaper, varefter parametrarna ställs in -på lämpligt sätt. För att grip- och lyftrörelsen skall bli rätt måste detta förstås anpassas exakt, i annat fall -riskerar man att tappa föremålet. Om parameterinställningen blir fel och föremålet börjar glida mellan -fingrarna så måste alltså gripkraften anpassas, och bilden till vänster på sidan 29 illustrerar denna -kontroll. -Hudens känsliga sinnesorgan kan påverka grip/lyft-parametern med mycket kort fördröjning, ca. 70 ms. -Sinnesorgan i greppytorna signalerar minsta tendens till glidning långt innan vi medvetet uppfattar detta, -s.k. ”microslips”. Den vibration som registreras med ett mätinstrument i den översta kurvan visar en -sådan glidning, och den ger upphov till en skur av nervimpulser från, i det här fallet, en Merkelenhet i -fingertoppen hos en försöksperson. Registreringen från hudafferenten är gjord med s.k. mikroneurografi -samtidigt som försökspersonen plockar upp ett litet föremål med fingrarna. -Aktiveteten i huden sinnesorgan framkallar en reflex som ger en uppjustering av gripkraften till en något -högre nivå, som sedan bibehålls. Detta kan upprepas flera gånger till dess man nått en gripkraft som -ligger lagom mycket över den nödvändiga. Detta motoriska svar är inlärt och man har visat att det troligen -sker transcortikalt via kopplingar mellan primär somatosensorisk kortex (area 3 och 1) och primär -motorisk kortex (area 4). -Bilden till höger på sidan 29 illustrerar svar från olika typer av mekanoreceptorer i huden i samband -med en grip- och lyftrörelse. Så snart fingrarna får kontakt med föremålet blir det en kraftig retning av -sinnesorganen i kontaktytan, särskilt Meissner och Merkel. Denna information kan användas för att -avgöra friktionen vilket i sin tur kan ge en justering av parametrarna om den antecipatoriska inställningen -varit felaktig. -Handens Pacinikroppar har tack var sin enormt höga känslighet för vibrationer och stora receptiva fält -förmåga att signalera övergången till själva lyftrörelsen. De signalerar alltså när föremålet lämnar - - ---- - -## Page 33 - -33 -underlaget. På samma sätt signalerar de när man sätter ned ett föremål (”table contact” till höger i bilden). -Man har visat att denna typ av information används för att länka samman successiva komponenter i det -motoriska programmet som styr handlingskedjan. Stegringen av både lyft- och gripkraft avbryts när -impulsskuren fran Pacinikropparna indikerar att föremålet lyft från underlaget. Omvänt, om impulserna -fran Pacinikroppama inte kommer som förväntat så innebär detta att föremålet uppenbarligen var tyngre -än man trodde. Lyft- och gripkrafterna fortsätter då att öka successivt tills dess att föremålet lämnar -underlaget. Denna kontroll av de olika komponenterna i en lyftrörelse sker normalt utanför vårt -medvetande och illustrerar en ytterligare roll som sinnesorganen spelar för styrning av motoriken. - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorikkompendium text VT2023.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorikkompendium text VT2023.pdf deleted file mode 100644 index 11fc3e4..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Motorikkompendium text VT2023.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:0b785dfbb086bf6d766cd8b16563fa2c6de05402ed417011f1d455f0b13c66c1 -size 507013 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Seminareuppgifter Block 2 Sensorik motorik HT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Seminareuppgifter Block 2 Sensorik motorik HT2025.md deleted file mode 100644 index b2dcae9..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Seminareuppgifter Block 2 Sensorik motorik HT2025.md +++ /dev/null @@ -1,60 +0,0 @@ -# Seminareuppgifter Block 2 Sensorik motorik HT2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Seminarium sensorik och motorik, HT 2025 - - -1. Varför känns det varmare att stoppa en nedkyld hand i ljummet vatten jämfört med en hand som har -samma temperatur som vattnet? Varför känns ett föremål av metall kallare än ett av trä, trots att båda har -samma temperatur? - -2. Det kliniska tillståndet lägesyrsel innebär en intensiv rotationskänsla när man ligger ned och vilar med -huvudet i vissa bestämda lägen. I dessa lägen uppkommer också en s.k lägesnystagmus dvs att ögonen -slår fram och tillbaka i horisontalled. Defekten sitter i vestibularisapparaten. -a) Vilken del av vestibularisapparaten bör vara drabbad? Vilka typer av huvudrörelser registreras -normalt i denna del av vestibularisapparaten? -b) Vilken egenskap hos denna del av vestibularisapparaten gör att sinnescellerna där normalt inte -aktiveras vid de omständigheter som beskrivits ovan? -c) Kan Ni föreslå någon förklaring till symptomen? - -3. Om man stimulerar ulnarisnerven elektriskt vid armbågen så kan man upprätta aktionspotentialer direkt i -nervens axoner, dvs. utan att stimulera de hudreceptorer i handen som nerven innerverar. -a) Vad får man för känselintryck under en sådan stimulering? -b) Vad är orsaken till att det krävs högre strömstyrkor för att få en upplevelse av smärta jämfört med -andra sinnesintryck? (Ledtråd: vad är skillnaden mellan axoner från nociceptorer jämfört med -axoner från mekanoreceptorer som registrerar lätt beröring?) -c) Varför får man inte en känsla av beröring trots att den elektriska stimuleringen aktiverar axoner -som normalt aktiveras vid beröring? - -4. Hur fungerar luktsinnet? Tänk efter hur du skulle strukturera ditt svar på en sådan fråga, som skulle -kunna förekomma på en muntlig sluttentamen. - -5. Vilka sensoriska system och reflex-mekanismer kan du tänka dig kommer att aktiveras om din hund -rycker till i sitt koppel som du håller i handen? Detta kanske sträcker din böjda arm, eller t.o.m. håller på -att dra omkull dig? Hur många reflexer eller motoriska svar kan ni komma på? Beskriv förloppen och vad -som händer för varje reflex. - -6. När du först kommer ombord på en båt som gungar och rullar är det svårt att hålla balansen men du lär -dig så småningom. Vilka olika motoriska mekanismer kan tänkas vara engagerade i balanshållningen och -i förbättringen? - -7. Hur går det till när du skall göra en enkel rörelse, till exempel att knacka med fingrarna i bordet? -Tänk på följande: -- Vilka strukturer i hjärnan kan tänkas vara engagerade? Varför? -- Spelar det någon roll hur du knackar? -- Hur når kommandot för rörelsen ned till alfamotorneuronen i ryggmärgen? -- Spelar det någon roll om du i §stället håller i ett föremål och knackar med detta? - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Seminareuppgifter Block 2 Sensorik motorik HT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Seminareuppgifter Block 2 Sensorik motorik HT2025.pdf deleted file mode 100644 index 2554b90..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Seminareuppgifter Block 2 Sensorik motorik HT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:200f3bc44e238dc7f9cb26da7463019fc8116db720e67f10e5cbf1b4819a9503 -size 64920 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Smak och Lukt HT medicinare VT2026.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Smak och Lukt HT medicinare VT2026.md deleted file mode 100644 index 9282cf0..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Smak och Lukt HT medicinare VT2026.md +++ /dev/null @@ -1,632 +0,0 @@ -# Smak och Lukt HT medicinare VT2026.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 39 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Lukt och smak -Ingela Hammar -Avd för fysiologi - - ---- - -## Page 2 - -Geosmin – doften/smaken av jord -Produceras av jordbakterie -(Actinobacteria) som frisätts när bakterien -dör -Humant olfaktoriskt epitel mycket känsligt -för geosmin -Detekterar mycket låga koncentrationer -(5x10-12) -Sannolikt viktigt roll evolutionärt när -människan sökt efter bördiga områden -och färsk föda (kanske inte minst efter en -period av torka) -Vi omges av en värld av smaker och dofter - - ---- - -## Page 3 - -Smak och doft i vardagen - - ---- - -## Page 4 - -Varför lukt och smak? -Identifiera farliga substanser / faror -Identifiera nyttiga/”bra” substanser -Viktigt med minnesfunktioner! -Lundström et al ACS Chem. Neurosci. 2011 - - ---- - -## Page 5 - -Smaksinnets funktion -Smak: detektion av näringsämnen -föregår de fysiologiska förändringar som -sker vid födointag. -Två populationer av 5-HT (serotonin)- -neuron i hjärnstammen hos bananflugor -aktiveras selektivt av söta respektive -bittra smakämnen: -1) aktiveras av socker, exciterar -insulinproducerande celler och -begränsar konsumtion av socker -(skydd mot överkonsumtion?) -2) aktiveras av bittra ämnen, påverkar -mag-tarmmotorik -. -Yao and Scott, Neuron 2022 -5-HT neuron i drosophila - - ---- - -## Page 6 - -Fem grundsmaker -Protein/aminosyror, sött, bittert, salt och surt: de fem grundsmakerna -Yarmolinsky et al, Cell 2009 - - ---- - -## Page 7 - -Smakreceptorer -Scott , Curr Op Neurobiol 2004; -G-proteiner: -Umami -Sött -Bittert -Jonkanaler: -Surt -Salt (Na+ / Cl-) -…“The human sweet taste -receptor responds to a -considerable number of -additional compounds -compared to its rodent -counterpart…” -…”Whereas humans -preferentially perceive l- -glutamate as an umami -tastant, rodents respond to -most l-amino acids…” -…”The recent screening of -all 25 human TAS2Rs with -more than 100 natural and -synthetic bitter compounds -confirmed that the breadth -of tuning differs largely -among the receptors…” - - ---- - -## Page 8 - -Artificiella sötningsmedel -Sukros: sötma och energi -Binding till två olika Venus flytrap -domäner (VFD) på sötreceptorer -(T1R2/T1R3). -Artificiella sötningsmedel ( aspartam, -sukralos) utan kaloriinnehåll binder -endast till en av dessa (VFD2)/T1R2) -vilket ger en intensiv sötma. -AS ofta låg affinitet så krävs hög -koncentration för aktivering -Genetisk variation! - - ---- - -## Page 9 - -Vatten – en egen smak? -Zocchi et al 2017 -“Acid-sensing taste receptor cells (TRCs) that were previously suggested as the sour -taste sensors also mediate taste responses to water” -“Genetic silencing of these TRCs abolished water-evoked responses in taste nerves” -Är vatten en egen smak? -- -Smaken av metalljoner? -- -Aquaporiner endast basalt i smakceller, inte på mikrovilli - - ---- - -## Page 10 - -Aktivering av smakceller -Aktivering av en smakreceptor på en -smakcell leder till frisättning av ATP. -ATP diffunderar till intilliggande -cell som i sin tur frisätter en -signalsubstans (serotonin; 5-HT) -Signalsubstansen aktiverar -smakfibrerna (afferenter) -Roper Eur J Physiol 2007 -Rodriguez et al 2021 -Typ I cell: gliacell ( grön) omger typ II cell (röd) -Deltar mer aktivt i signalering? - - ---- - -## Page 11 - -Aktivering av smakceller 2 -Oftast endast en typ receptor i en smakcell -Dock överlapp i vissa celler: exv sött + umami ( förstärkning?) -Sura smaker: detekteras sannolikt direkt via typ III celler -Surt – typ III-cell -Salt -Umami -Sött -Bittert - - ---- - -## Page 12 - -Smaken av saltlakrits/ammonium -Ammoniumklorid: saltlakrits (NH4Cl) -Aktiverar protonkanal (OTOP1) som uttrycks i -Typ III / presynaptisk cell - - ---- - -## Page 13 - -Smaksinnets organisation 1 -En cell = en sorts smakreceptor? -Information från celler med samma -sorts smakreceptor löper i axon separata -från de axon som förmedlar information -från andra smakreceptorer -Labelled line - -Yarmolinsky et al, Cell 2009 -Li & Luo Nature 2017 - - ---- - -## Page 14 - -Teng et al Cell 2019 -Smaksinnets organisation 2 -Aktivering av neuron i kortex efter aktivering -av smakreceptorer påvisat hög selektivitet -Korrelation -mellan -selektiv -aktivering -av -smakreceptorceller på tungan och afferenter -som förmedlar information från smakceller -Specifik -aktivering -av -selektiva -neuron -i -gustatorisk kortex vid olika smakstimuli -Bilden: aktivering av smakceller som uttrycker -receptor för sura stimuli (otopetrin 1) utlöser -också det beteende man ser efter aktivering -av sur-receptorn. - - ---- - -## Page 15 - -Smakreceptorer kan också vara lokaliserade -utanför tungan med annan funktion än -att generera en smakupplevelse -Salt – ENaC –epithelial sodium channel (ENaC) -viktig för transepitelial natriumtransport -Smakreceptorer (G-proteinkopplade) -Uttrycks i magsäck, tarm och pancreas - matsmältning /aptit/insulinproduktion. -Bittra ämnen kan bidraga till fördröjd tömning av magsäck -– skydd mot absorption av toxiska substanser? -Bitterreceptorer i luftvägarna – trigeminus – apné- nysning/hosta. -Umamireceptorer på spermier – reglering av akrosomreaktion? -Smakreceptorer – multipla uppgifter -(Kinnamon 2013) - - ---- - -## Page 16 - -Smaksinnet och saliv -”Aktivering av receptor för sur smak leder till ökad salivering” -Uppgift: -Sug på en citronskiva. Vad händer? - - ---- - -## Page 17 - -Adaptation smaksinnet -Smakadaptation – minskad känslighet -efter långvarig exponering -Förmedlas sannolikt via Glia-like type I -cells (söta smaker) genom att ge -inhibitorisk feedback till typ II cell. -Glial type I cell aktiveras av puriner ( -ATP) från typ II cell via P2RY2 and ger -negative feedback som minskar -aktivering av gustatoriska afferenter. - - ---- - -## Page 18 - -Central modulering av smak -Aktivering av söt smak och bitter smak samtidigt leder till -att upplevelsen av den söta smaken reduceras -Aktivering av nervbanor som förmedlar bitter smak kan -modulera aktiviteten i de nervbanor som förmedlar söt -smak -Hjärnstammen/Nucleus Tractus Solitarius mål -för bitter- och sötreceptor afferenter -Neuron som kodar för bittra smaker i -gustatoriska cortex liksom neuron i amygdala -projicerar till NTS och kan utöva top-down -kontroll av smakkretsar i hjärnstammen -Feedback från cortex (bitter) kan förstärka -bitter smak och reducera söt smak -Feedback från amygdala kan förstärka -aversionen mot bittra smaker -(Jin et al 2021 Nature) - - ---- - -## Page 19 - -Smakfibrerna löper via thalamus till -primära gustatoriska cortex lokaliserat i -parietalloben/frontalloben (operculum) /insula -Här genereras upplevelsen av smak. -All smak är inte smak! -Capsaicin (TRPV1) /menthol (TRPM8) : -temperaturkänsliga (smärt-) receptorer -Aktivering medieras av N. Trigeminus -Varför äter människan capsaicin? -Antibakteriell funktion, leder till endotelmedierad -kärldilatation (blodtryck), effekt på -insulinresistens (?) -Simon et al. Nature Reviews Neuroscience 2006 | -Centrala projektioner - - ---- - -## Page 20 - -Centrala projektioner smak -Spector and Glendenning, Curr Op Neurobiol 2009 - - ---- - -## Page 21 - -G-proteinkopplade odorantreceptorer är lokaliserade på de olfaktoriska -receptorcellernas cilier. -Finns cirka 400 funktionella receptorer hos människor - (jämför hund 800; mus 1000; afrikansk elefant 2000; tandvalar 0 st) -Varje odorantcell uttrycker endast en typ av receptor. -Receptorcellerna utspridda i olfaktoriskt epitel -Stor individuell variation mellan både -genetiska variationer och uttrycksfrekvens -av enskild receptor -Luktsinnet - Odorantreceptorer - - ---- - -## Page 22 - -Hur kan vi skilja mellan olika dofter? -En doftmolekyl – flera receptorer -En receptor – flera doftmolekyler -En doft – en unik kombination av receptorer -Doftigenkänning - mönsterigenkänning - - ---- - -## Page 23 - -Olfaktoriska bulben 1 -Bear, Connors, Paradiso ”Neuroscience” 3rd Edition 2007 - -Varje glomerulus innerveras av -många mitralceller ( cirka 20 st) -Cirka 3000 glomeruli per bulb -Mitralceller -Glomeruli -Axon till cortex - - ---- - -## Page 24 - -Olfaktoriska bulben 2 -Mitralceller -Glomeruli -Axon till cortex - - ---- - -## Page 25 - -Olfaktoriska bulben 3 -En given odorant ger upphov till ett specifikt spatiotemporalt mönster av -glomerular aktivering som reflekterar stimulering av motsvarande olfaktoriska -receptorer. -Glomeruli -som -aktiveras -av -specifika -klasser -av -stimuli -(aldehyder, -alkoholer,) -är -ofta -samlokaliserade -i -specifika -regioner i bulben. Andra typer av -stimuli, som exempelvis ketoner, -ligger utspridda mellan glomeruli -som aktiveras av helt andra klasser -av stimuli, -Bast and Albeanu Nature Neuroscience 2022 -Olfaktoriska glomeruli –anatomisk struktur vars fysiologi vi fortfarande vet lite om! - - ---- - -## Page 26 - -Luktnerven (n. Olfactorius) -Sitter på hjärnans undersida -Bulbus olfactorius - - ---- - -## Page 27 - -Cajal (1852-1934): ritning visar de -neuronala förbindelserna och riktning för -signalerna (pilar) mellan bulb och cortex -Gire et al Neuron 2013 -Mitralcellernas aktionspotentialer aktiverar pyramidcellerna mest effektivt om -de synkroniceras under en kort tidsrymd ( <2ms), dvs pyramidcellerna fungerar -som coincidensdetektorer. -Synkronisering av mitralcellernas aktivitet i piriformcortex beror inte bara på -odorantens identitet utan också på dess belöningsvärde och var i andningscykeln -man befinner sig -Mitralceller projicerar direkt till piriformcortex -Olfaktoriskt epitel -Glomeruli -Mitralceller -Axon till cortex - - ---- - -## Page 28 - -Centrala projektioner -Centrala -projektioner -till primära -luktcentrum -i piriformcortex i -temporalloben -Bear, Connors, Paradiso ”Neuroscience” 3rd Edition 2007 -Mitralcellerna projicerar endast ipsilateralt -Commissurala förbindelser mellan cortex -Cortikala neuron får bilateral information -Viktigt för att avgöra varifrån lukten kommer - - - ---- - -## Page 29 - -... -Representation av lukt i piriformcortex -“Distributed representation of odors in the piriform cortex (PC). (A) Schematic summary of -the results of a trans-synaptic tracing study confirming a diffuse projection from the -olfactory bulb compared to the odotopic map in the bulb. Allows for a complex odor -mixture to be translated into a unique odor object distinct from its complements” -Synkronisering av mitralcellernas aktivitet i piriformcortex beror inte -bara på odorantens identitet utan också på dess belöningsvärde och var -i andningscykeln man befinner sig. -Bekkers et al TINS 2013 - - ---- - -## Page 30 - -Lukt vid både in- och utandning -Olfaktoriska receptorceller aktiveras vid inandning och vid utandning -T ex föda i munhålan ger luktupplevelse under expiration -Shepherd, Nature 2006 - - ---- - -## Page 31 - -Luftflöde och doftdetektion -Asymetriskt cykliskt luftflöde i näsan /alternerar mellan näsborrarna cykel -Nasal cykel påverkas av kroppsställning, ålder, hänthet, sömn och vakenhet. -Korrelation mellan hemisfärsdominans och dominant nasal kavitet I nasal -cykel -Oklar function I doftdetektion : Leder inte till differentiering i luktpercetion - - ---- - -## Page 32 - -DOI: (10.1152/jn.00200.2019) -Olfaktoriska -nervkretsar -Lukt, respiration och minnesfunktioner -Respiratoriska -nervcellskretsar -Nervcellskretsar från såväl olfaktoriska som respiratoriska system -projicerar delvis till samma kortikala områden (såsom -hippocampus, prefrontalcortex) och kan härigenom -ömsesidigt förstärka/försvaga aktiviteten i dessa områden -PFC: prefrontalcortex -HPC: hippocampus - - ---- - -## Page 33 - -Adaptation -Adaptation 2 -Långvarig (timmar/dagar) -Synaptisk plasticitet -Minnesfunktion -Detektion av nya dofter sker mot bakgrund av andra dofter. -Mitralcellerna aktiverade men filtreras i piriformcortex -Adaptation 1 -Korttids-depression av mitralcellernas -afferenter -Sekunder ( dvs fåtal andetag) -Detektion av förändring i realtid - - ---- - -## Page 34 - -Luktsinnet och adaptation -”Två olika dofter under en kort tidsrymd (sekunder) leder till -korttidsadaptation” -Uppgift: -1. Kanel + blandning kanel + kardemumma -2. Kardemumma + blandning kanel + kardemumma -Vad händer? - - ---- - -## Page 35 - -Sociala kemosignaler - feromoner -Prehn-Kristensen A et al 2009 -Axillar-svett (pre-munta; anxiety) jämfört med -träningsutlöst svettning. -Aktiverar områden som bearbetar bl a -emotioner och social kommunikation/empati - kan människor lukta sig till rädsla/empati? -Feromoner detekteras i vomeronasala organet -Saknas hos människa – oklar mekanism -Människan kan ändå detektera feromonsignaler -( t ex tårvätska, menstruationscykler, rädsla mm) - - ---- - -## Page 36 - -Handskakning och doftdetektion -Människor vidrör ofta sitt ansikte och luktar på sin hand -Människor hälsar på varandra genom att skaka hand -- Sätt att överföra sociala kemosignaler? -Efter det att vi hälsat / skakat -hand med någon ökar -tendensen att beröra vårt eget -ansikte - - ---- - -## Page 37 - -Lukt och Covid-19 - - ---- - -## Page 38 - -Samspel luktepitel och blodtrycksreglering? -“Aromatherapy: Activating olfactory calcium‐sensing receptors impairs renal hemodynamics -via sympathetic nerve‐mediated vasoconstriction” - - (Lee et al 2018) -I olfaktoriskt epitel hos råttor finns kalcium- -känsliga receptorer (CaSR) -Detekterar mineraler i inandad luft -Aktivering initierar en sympaticusmedierad -neurovaskulär reflex vasokonstriktion -och minskat blodflöde i njure och lever. -Aromaterapi: doft från grapefrukt och -lavendel motsatt effekt (hämmande) på -sympaticus (hos råtta) -Miljömedicin: exponering för mangan (Mn) -kan leda till central autonom dysfunktion, -hitintills okänd underliggande mekanism -(människa) - olfaktoriska celler del av -förklaringen? - - ---- - -## Page 39 - -Linster Current Op in Neurobiology 2014 -Samverkan mellan lukt och smak -Lukt -Smak - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Smak och Lukt HT medicinare VT2026.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Smak och Lukt HT medicinare VT2026.pdf deleted file mode 100644 index 00272ff..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/Smak och Lukt HT medicinare VT2026.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:e400ab2d54d640a3562318276b209c8089a7770c70d917ec956d791d4c2e74fe -size 4819209 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.md deleted file mode 100644 index 7fb9ddd..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.md +++ /dev/null @@ -1,718 +0,0 @@ -# Video - Block 2 - Sensorik och Motorik - -**Video Transcript** - -- Duration: 17:05 -- Segments: 354 -- Resolution: 1280x720 - ---- - -**[0:00 - 0:08]** Så, hej och välkomna. Jag heter Ingela Hammar och jag ska nu göra - -**[0:08 - 0:12]** en kortfattad introduktion till lukt och smak. - -**[0:12 - 0:16]** Tanken är att ni ska lyssna på den här inledningen. - -**[0:16 - 0:20]** När vi sedan har föreläsningen som kommer ske på plats - -**[0:20 - 0:24]** i föreläsningssalen, så har ni gått igenom det här - -**[0:24 - 0:28]** så jag kan hoppa över en del av det här första. - -**[0:28 - 0:29]** Så vi ska prata - -**[0:30 - 0:33]** om idag då det är lukt och smak. - -**[0:40 - 0:45]** Då vill jag först påminna om munhålan och näshålans anatomi. - -**[0:45 - 0:47]** Det här känner ni till. - -**[0:47 - 0:51]** Vi har näshålan och vi har munhålan. - -**[0:51 - 0:57]** Längst bak här i svalget finns det en öppen förbindelse - -**[0:57 - 0:59]** mellan munhålan och näshålan. - -**[1:00 - 1:03]** Och när vi sedan till exempel då pratar om - -**[1:04 - 1:08]** lokalisationen av smaklökar - -**[1:08 - 1:14]** så kommer den i alla läroböcker att vara ritad i tungan och i munhålan. - -**[1:14 - 1:18]** Men det är viktigt att komma ihåg att vi faktiskt också har smaklökar. - -**[1:18 - 1:22]** I gommen men också i svalget. - -**[1:22 - 1:27]** Speciellt då smaker som är lite bittra, lite beska. - -**[1:27 - 1:29]** Och det innebär att medicin ni tar - -**[1:30 - 1:33]** av nasalt faktiskt kan smaka. - -**[1:35 - 1:40]** Men smaklökarna är då främst lokaliserade på tungan. - -**[1:40 - 1:43]** Om ni tittar på er egen tunga - -**[1:43 - 1:45]** så ser ni att den är knottrig. - -**[1:45 - 1:48]** Om man tittar på den då i mikroskop - -**[1:49 - 1:50]** så kan man se - -**[1:50 - 1:53]** att de här smaklökarna, att de här tungan - -**[1:54 - 1:56]** består av papiller med kryptor. - -**[1:56 - 1:59]** Och det är nere i de här kryptorna. - -**[2:00 - 2:04]** Som de allra flesta smaklökarna sitter. - -**[2:04 - 2:09]** Och vad som då händer i och med att de sitter i de här kryptorna - -**[2:09 - 2:14]** så behöver smakämnena lösas upp i saliven - -**[2:14 - 2:17]** och sedan följa ner i kryptorna. - -**[2:17 - 2:25]** Och det är då först då som smakämnena kan exponeras för smaklöken. - -**[2:25 - 2:29]** Och en smaklök består då av flera olika sätt. - -**[2:30 - 2:34]** Eller och en smaklök i genomskär, ni ser ut ungefär som ett krypspärr. - -**[2:35 - 2:37]** Så de här cellerna de ligger på rad - -**[2:37 - 2:42]** och så har de då mikrovillig som sticker ut i den här kryptan. - -**[2:44 - 2:46]** Och det är på de här villig - -**[2:46 - 2:48]** som vi då har våra smakreceptorer. - -**[2:50 - 2:54]** Och det är viktigt då att smakcellerna de är - -**[2:55 - 2:56]** inte nervceller - -**[2:57 - 2:59]** men de kan kommunicera - -**[3:00 - 3:01]** med nervceller. - -**[3:01 - 3:04]** Och vi nybildar smakceller - -**[3:04 - 3:05]** hela livet igenom. - -**[3:08 - 3:11]** Så om vi då tittar på våra smaklökar - -**[3:11 - 3:12]** så kan de här - -**[3:13 - 3:16]** pupillerna se lite olika ut. - -**[3:17 - 3:19]** Men jag kommer inte förhöra er - -**[3:19 - 3:19]** på - -**[3:19 - 3:21]** histologin här. - -**[3:21 - 3:23]** Det jag vill ni ska notera dock - -**[3:23 - 3:28]** det är att de fem grundsmakerna som finns - -**[3:28 - 3:29]** de finns - -**[3:30 - 3:32]** över hela tungan. - -**[3:32 - 3:35]** De finns då dels här längst framme där vi har - -**[3:35 - 3:37]** längst fram på tungan. Här har vi - -**[3:38 - 3:39]** biter vi av. - -**[3:39 - 3:42]** De finns också då nära våra tuggytor - -**[3:42 - 3:44]** och de finns också längst bak - -**[3:45 - 3:47]** där vi då sammanställer det vi har tuggat - -**[3:48 - 3:50]** till en enda bonus - -**[3:50 - 3:52]** som vi sedan ska svälja. - -**[3:52 - 3:55]** Men precis mitt på tungan som ni ser - -**[3:55 - 3:56]** så har vi egentligen - -**[3:56 - 3:59]** inga eller väldigt få smaklökar. - -**[4:00 - 4:05]** Vi har då totalt fem stycken grundsmaker. - -**[4:05 - 4:11]** Det bittra, det salta, det söta, det vi kallar för umami och det sura. - -**[4:12 - 4:14]** Det här är de fem grundsmaker vi har - -**[4:15 - 4:19]** som då alltså finns representerade över hela ytan. - -**[4:20 - 4:23]** Bittra smaker är väldigt viktiga för oss. - -**[4:24 - 4:27]** Mycket av det som är bittert kan också vara giftigt. - -**[4:27 - 4:29]** Så ett sätt att detektera - -**[4:30 - 4:31]** om någonting är giftigt - -**[4:32 - 4:34]** det är faktiskt om det smakar bittert - -**[4:34 - 4:36]** för då ska vi spotta ut det. - -**[4:37 - 4:38]** Det salta - -**[4:38 - 4:41]** blir också viktigt då för vår saltbalans. - -**[4:41 - 4:43]** Är det så att vi har - -**[4:43 - 4:45]** fått för lite salt i oss - -**[4:45 - 4:47]** så får vi en salthunger. - -**[4:47 - 4:49]** Har vi ätit mycket salt - -**[4:50 - 4:52]** så vill vi inte äta mer salt - -**[4:52 - 4:54]** utan då snarare dricka. - -**[4:54 - 4:57]** Och på blocket där vi pratar om njure - -**[4:58 - 4:59]** och vattenbalans - -**[5:00 - 5:03]** balans så kommer ni komma tillbaka till det här med saltbalansen. - -**[5:04 - 5:04]** Men - -**[5:05 - 5:08]** direkt efter en julmåltid med en massa sill - -**[5:08 - 5:11]** så är det inte djungelvrål - -**[5:11 - 5:12]** ni går och längtar efter. - -**[5:13 - 5:17]** Och det finns också som ni kommer att prata om, till exempel under graviditeten - -**[5:17 - 5:19]** när man som mamma då - -**[5:19 - 5:20]** bär - -**[5:20 - 5:23]** bildar fostervätska och - -**[5:23 - 5:24]** fostret ska ha blod - -**[5:25 - 5:26]** och man då behöver - -**[5:26 - 5:27]** ha mer vätska i kroppen. - -**[5:28 - 5:29]** Då får man också en - -**[5:30 - 5:31]** saltsunger - -**[5:31 - 5:36]** så många gravida kvinnor vill ha kaviar och saltgurka och saltlakrits. - -**[5:36 - 5:39]** Man får helt enkelt en saltsunger. - -**[5:41 - 5:42]** Det söta - -**[5:42 - 5:45]** är då viktigt för vårt energiintag. - -**[5:45 - 5:49]** Och vi uppskattar både femkål och sexkålssocker. - -**[5:49 - 5:52]** Och tanken är då med de här - -**[5:52 - 5:56]** artificiella sötningsämnena vi har som - -**[5:57 - 5:59]** aspartab ni vet, diet code - -**[6:00 - 6:02]** och funlight och allt vad de nu heter. - -**[6:03 - 6:04]** De ska då aktivera - -**[6:04 - 6:05]** sötreceptorerna - -**[6:05 - 6:07]** men då inte innehålla - -**[6:07 - 6:09]** kalorier. - -**[6:09 - 6:12]** Det här systemet är ju inte minst - -**[6:12 - 6:14]** kopplat till vårt belönings - -**[6:14 - 6:15]** system. - -**[6:15 - 6:17]** Men det kommer vi också prata mer om senare - -**[6:18 - 6:18]** på kursen. - -**[6:19 - 6:22]** Den fjärde smaken då är det sura - -**[6:23 - 6:24]** och det sura är viktigt för oss - -**[6:25 - 6:26]** om vi får in någonting surt - -**[6:26 - 6:27]** i munnen - -**[6:27 - 6:29]** så vill vi ju se till att vi inte drar ner - -**[6:30 - 6:32]** det här sura och exponerar slemhinnan - -**[6:32 - 6:34]** i svalget och i sofagus - -**[6:35 - 6:36]** för det här låga pH:t - -**[6:37 - 6:42]** utan vi vill då genast neutralisera det här sura pH:t - -**[6:42 - 6:44]** för att inte skada våra slemhinnor. - -**[6:45 - 6:49]** Och sen har vi då den femte smaken eller umami - -**[6:49 - 6:52]** och det är då smaken av proteiner. - -**[6:52 - 6:55]** Det är smaken av aminosyror. - -**[6:55 - 6:58]** Och det är faktiskt hos människan då främst - -**[6:58 - 6:59]** smaken av - -**[7:00 - 7:01]** glutamat. - -**[7:04 - 7:05]** Så här är då våra - -**[7:05 - 7:07]** fem grundsmaker - -**[7:07 - 7:12]** umami, sött, bittert, salt och surt. Det är de fem grundsmakerna vi har. - -**[7:13 - 7:15]** Och vi har ganska väl kartlagt - -**[7:15 - 7:18]** de receptorerna detta är. Vi ska prata mer om det - -**[7:18 - 7:20]** på föreläsningen. - -**[7:20 - 7:23]** Man diskuterar fler smaker - -**[7:23 - 7:26]** fettsyror, vatten, stärkelse och metall - -**[7:26 - 7:29]** men det kommer vi också prata mer om när vi träffas populationer. - -**[7:30 - 7:35]** Som jag sa då så kommer då när vi då får i någonting - -**[7:35 - 7:38]** surt, så är då tanken att - -**[7:39 - 7:40]** vi ska - -**[7:40 - 7:42]** öka vår salivering - -**[7:42 - 7:46]** och vi ska därigenom då neutralisera det här sura. - -**[7:46 - 7:50]** Så det finns en koppling mellan aktivering av sura receptorer - -**[7:51 - 7:52]** och - -**[7:52 - 7:56]** vår salvering, det är när vi producerar saliv. - -**[7:57 - 7:59]** Och det här kommer ni att använda på klyftorna. - -**[8:00 - 8:02]** När ni har patienter med grus - -**[8:02 - 8:04]** i sportkörtelgången till exempel. - -**[8:05 - 8:06]** För de kan man faktiskt be - -**[8:06 - 8:07]** suga - -**[8:07 - 8:08]** på en skiva citron. - -**[8:09 - 8:11]** Så ni ska nu få, i den här - -**[8:12 - 8:13]** introduktionen - -**[8:13 - 8:15]** finns det också några - -**[8:15 - 8:17]** exempel på - -**[8:17 - 8:18]** uppgifter. - -**[8:18 - 8:22]** Och det är inte så att jag kommer att tentera er på de här. - -**[8:22 - 8:25]** Men på föreläsning kommer jag anta att ni har gjort de här. - -**[8:26 - 8:27]** Och det ena är just - -**[8:27 - 8:28]** att ni ska ta - -**[8:28 - 8:29]** en skiva - -**[8:30 - 8:30]** citron - -**[8:30 - 8:33]** och så vill jag att ni ska suga på den - -**[8:34 - 8:35]** och känna efter - -**[8:35 - 8:37]** vad händer faktiskt - -**[8:37 - 8:39]** med er salivproduktion - -**[8:39 - 8:41]** när ni gör det. - -**[8:41 - 8:43]** Jag tänker att citron har ni säkert hemma - -**[8:43 - 8:44]** annars så - -**[8:45 - 8:48]** eller lime eller något som är surt. Sug på den - -**[8:50 - 8:52]** och känn efter - -**[8:52 - 8:54]** vad händer - -**[8:54 - 8:57]** med salivproduktionen när ni gör det. - -**[9:00 - 9:05]** Det andra vi ska prata om på föreläsningen det är luktsinnet. - -**[9:06 - 9:08]** Och luktsinnet - -**[9:08 - 9:10]** skiljer sig på flera sätt - -**[9:11 - 9:12]** från de andra - -**[9:12 - 9:14]** sensoriska systemen. - -**[9:15 - 9:18]** Och det skiljer sig också väldigt tydligt från smaksinnet. - -**[9:20 - 9:24]** Vårt luktsinne, våra luktsinnesceller, - -**[9:24 - 9:26]** de är nervceller. - -**[9:27 - 9:29]** Och de är dessutom nervceller som - -**[9:30 - 9:31]** kan nybildas. - -**[9:32 - 9:37]** Det här skiljer sig då från andra nervceller som inte nybildas - -**[9:38 - 9:40]** men hela livet igenom - -**[9:40 - 9:43]** så kommer vi att nybilda - -**[9:43 - 9:46]** våra luktsinnesceller. - -**[9:46 - 9:48]** Och de här luktsinnescellerna - -**[9:48 - 9:50]** sitter här i taket - -**[9:50 - 9:52]** på näshålan. - -**[9:53 - 9:55]** Så när ni andas in - -**[9:55 - 9:56]** så kommer de här - -**[9:57 - 9:59]** cellerna att exponeras - -**[10:00 - 10:03]** för de här doftämnena, de härodoranterna - -**[10:03 - 10:04]** som finns - -**[10:04 - 10:06]** i den inandade luften. - -**[10:07 - 10:08]** Våra - -**[10:08 - 10:12]** faktoriska receptorceller, våra luktceller - -**[10:12 - 10:14]** som ju alltså är nervceller - -**[10:15 - 10:16]** de sitter här då i taket - -**[10:17 - 10:19]** i den här delen av nässlemhinnan. - -**[10:20 - 10:21]** Och här ser vi de här cellerna - -**[10:22 - 10:26]** och då eftersom de är nervcellskropp, har de en cellkropp, en dendrit - -**[10:27 - 10:29]** och sen så har de då cilier som sticker in. - -**[10:30 - 10:32]** ut i näsans slemhinna - -**[10:32 - 10:34]** och det är på de här cellerna - -**[10:35 - 10:36]** som våra receptorer sitter. - -**[10:38 - 10:41]** Och de här cellerna finns på riktigt. - -**[10:41 - 10:44]** Jag har lagt med två stycken svepelektronbilder här - -**[10:44 - 10:47]** där ni faktiskt kan se väldigt tydligt hur det ser ut - -**[10:47 - 10:49]** med de här cellerna - -**[10:49 - 10:50]** som sticker ut. - -**[10:50 - 10:53]** Det är alltså på de här cellerna - -**[10:54 - 10:55]** som själva - -**[10:55 - 10:57]** luktreceptorerna sitter. - -**[11:00 - 11:02]** Eftersom det här är nervceller - -**[11:02 - 11:06]** så kommer de att fungera som andra sensoriska nervceller. - -**[11:07 - 11:11]** Och ni kommer prata om de här funktionerna - -**[11:11 - 11:13]** när vi sedan pratar sensorik. - -**[11:14 - 11:15]** Så här har vi då - -**[11:15 - 11:17]** vår olfaktoriska receptorcell - -**[11:18 - 11:19]** enderendrit - -**[11:19 - 11:21]** och vi har våra cilier. - -**[11:22 - 11:27]** Om nuodorant, ett luktämne, binder till en luktreceptor - -**[11:28 - 11:29]** så får vi en luktcell - -**[11:30 - 11:32]** lokal receptor-potential. - -**[11:33 - 11:35]** Och om den receptor-potentialen - -**[11:35 - 11:37]** är tillräckligt stor - -**[11:37 - 11:39]** så att den passerar tröskeln - -**[11:39 - 11:42]** så kommer det i så med - -**[11:42 - 11:45]** att uppträda aktionspotentialer - -**[11:45 - 11:47]** som vi då kommer att - -**[11:47 - 11:48]** gå genom - -**[11:48 - 11:52]** den olfaktoriska receptorcellens axon - -**[11:52 - 11:55]** vidare in i det centrala nervsystemet. - -**[11:58 - 11:59]** De - -**[12:00 - 12:05]** jonkanaler och det som ger den här membran-depolariseringen - -**[12:05 - 12:07]** skiljer sig lite åt - -**[12:07 - 12:09]** från andra celler. - -**[12:09 - 12:12]** Så det som ni har hört på nervcellsfysiologin - -**[12:13 - 12:16]** om vilket håll joner strömmar in eller ut - -**[12:16 - 12:18]** och om det kommer ge en depolarisering - -**[12:18 - 12:20]** eller en hyperpolarisering - -**[12:20 - 12:22]** det är det som gäller. - -**[12:22 - 12:25]** Men i några enstaka delar av de - -**[12:25 - 12:27]** sensoriska systemen - -**[12:27 - 12:29]** så är de här koncentrationer - -**[12:30 - 12:32]** av joner annorlunda fördelade. - -**[12:33 - 12:35]** Så här har vi då ett exempel på det - -**[12:35 - 12:37]** där ni ser att - -**[12:37 - 12:40]** en aktivering av enodorantreceptor - -**[12:41 - 12:43]** ger en intrasellulär kaskad - -**[12:43 - 12:46]** som leder till att klorkanaler öppnas - -**[12:46 - 12:48]** och att klor strömmar ut. - -**[12:49 - 12:52]** Det här stämmer då inte med den andra, det ni lärt er om - -**[12:52 - 12:53]** nervceller i allmänhet. - -**[12:53 - 12:55]** Men det här är då ett exempel på - -**[12:56 - 12:57]** ett sensoriskt system - -**[12:57 - 12:59]** där det här fungerar lite annorlunda. - -**[13:00 - 13:04]** Men kontentan av det viktiga är att det leder till en lokal - -**[13:04 - 13:05]** D-polarisering. - -**[13:05 - 13:08]** Det är det ni ska ha med er. - -**[13:10 - 13:13]** Vårt luktsinne kan precis som andra - -**[13:14 - 13:14]** sensoriska system - -**[13:14 - 13:16]** adaptera - -**[13:17 - 13:19]** och vi har två olika - -**[13:20 - 13:21]** former av - -**[13:22 - 13:24]** adaktation i luktsystemet - -**[13:24 - 13:25]** och vi ska prata om det - -**[13:26 - 13:27]** på vår föreläsning. - -**[13:30 - 13:32]** Ni ska få i uppgift att själva testa - -**[13:32 - 13:34]** en av de här formerna, - -**[13:35 - 13:37]** nämligen den som är den korta, - -**[13:37 - 13:39]** den korttidsadaptationen, - -**[13:39 - 13:42]** den som gäller för ett par sekunder. - -**[13:43 - 13:44]** Då ska ni få till uppgift - -**[13:44 - 13:45]** att plocka fram - -**[13:47 - 13:48]** kardemumma och kanel. - -**[13:49 - 13:51]** Jag tänker det har ni hemma. - -**[13:52 - 13:54]** Och i en liten bägare - -**[13:54 - 13:56]** så tar ni lite kanel. - -**[13:57 - 13:59]** Och kanel vet ni allesammans, - -**[13:59 - 13:59]** hur det låter. - -**[14:00 - 14:00]** luktar. - -**[14:01 - 14:03]** I den andra bägaren - -**[14:03 - 14:05]** tar ni lite kardemumma. - -**[14:06 - 14:08]** Det vet ni också alla hur det luktar. - -**[14:09 - 14:13]** Och i den tredje bägaren kommer ni att blanda lite kanel - -**[14:14 - 14:15]** och lite kardemumma. - -**[14:16 - 14:18]** Så den innehåller alltså båda kryddorna. - -**[14:19 - 14:23]** Vad ni sen ska göra är att ni ska lukta på kanelen. - -**[14:25 - 14:27]** Och sen med en gång lukta på blandningen. - -**[14:28 - 14:29]** Och då kommer blandningen att - -**[14:30 - 14:31]** lukta kardemumma. - -**[14:33 - 14:34]** Sen gör ni samma sak. - -**[14:35 - 14:35]** Tvärtom, - -**[14:35 - 14:37]** ni luktar på kardemumman. - -**[14:39 - 14:41]** Och sen luktar ni på blandningen igen. - -**[14:42 - 14:44]** Och vad händer då? - -**[14:45 - 14:49]** Så prova detta, vi ska prata om vad som faktiskt händer - -**[14:49 - 14:51]** fysiologiskt när ni gör det här. - -**[14:51 - 14:52]** Men prova detta - -**[14:53 - 14:54]** kanel och kardemumma - -**[14:55 - 14:57]** och som en blandning av båda kryddorna. - -**[14:58 - 14:59]** Lukta först på den ena - -**[15:00 - 15:01]** sen på blandningen - -**[15:02 - 15:03]** Sen på den andra - -**[15:03 - 15:05]** och tillbaka till blandningen. - -**[15:05 - 15:08]** Så ska vi prata om det här på föreläsningen. - -**[15:12 - 15:15]** Vi ska få en tredje hemuppgift också. - -**[15:15 - 15:19]** Vi kommer prata en del på föreläsningen om att - -**[15:19 - 15:23]** vi har ju bara fem grundsmaker. - -**[15:23 - 15:26]** Men när vi pratar i dagligt tal - -**[15:26 - 15:29]** så pratar vi mycket om att det smakar. - -**[15:30 - 15:32]** köttbullar, köttbullar eller det smakar. - -**[15:32 - 15:37]** Kyckling, gryta eller vad det nu kan vara. - -**[15:38 - 15:44]** Och vi kommer prata om på föreläsningen att om en stor del av det vi kallar smak - -**[15:44 - 15:46]** egentligen är lukt. - -**[15:47 - 15:51]** Så jag vill ni ska dels smaka på någonting smakrikt - -**[15:51 - 15:57]** om ni har någon gryta hem, någon grönsaksgryta eller någonting som smakar mycket. - -**[15:58 - 15:59]** Och sen så - -**[16:00 - 16:01]** håller ni för näsan - -**[16:03 - 16:04]** och så tar ni - -**[16:04 - 16:07]** en sked eller en tugga av det här igen. - -**[16:08 - 16:09]** Och så jämför ni vad händer - -**[16:10 - 16:11]** när ni smakar på det. - -**[16:12 - 16:14]** Håller det framför näsan, in i munnen - -**[16:14 - 16:15]** tuggar - -**[16:15 - 16:16]** och sväljer - -**[16:16 - 16:18]** och gör ni samma sak - -**[16:19 - 16:20]** när ni håller för näsan. - -**[16:21 - 16:23]** Det är ungefär som när man har snuva, eller hur? - -**[16:23 - 16:27]** Om ni ska laga mat när ni har snuva. - -**[16:28 - 16:29]** Så ni har alltså nu fått - -**[16:30 - 16:31]** tre stycken hemuppgifter - -**[16:33 - 16:34]** söga på en citronskiva - -**[16:34 - 16:35]** kryddblandningen - -**[16:36 - 16:37]** och att hålla för näsan. - -**[16:38 - 16:41]** Och på föreläsningen som kommer nu så kommer jag att - -**[16:41 - 16:45]** gå igenom de här första bilderna väldigt summariskt - -**[16:45 - 16:46]** för de har vi redan pratat om. - -**[16:47 - 16:50]** Och jag kommer utgå från att ni faktiskt har gjort - -**[16:50 - 16:52]** de här laborationerna - -**[16:52 - 16:54]** så att vi kan prata om - -**[16:54 - 16:56]** vad resultatet faktiskt blir. - -**[16:57 - 16:59]** Då så, då ses vi i föreläsningen. - -**[17:00 - 17:02]** Ha det så bra, hej då! - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.mp4 deleted file mode 100644 index dc032a6..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10725994.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.md deleted file mode 100644 index 5c57ef3..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.md +++ /dev/null @@ -1,910 +0,0 @@ -# Video - Block 2 - Sensorik och Motorik - -**Video Transcript** - -- Duration: 26:27 -- Segments: 450 -- Resolution: 1280x720 - ---- - -**[0:00 - 0:06]** Hej! - -**[0:06 - 0:14]** Jag heter Lars-Gunnar Pettersson och vi kommer att mötas under några dagar nu och prata om sensoriska system. - -**[0:15 - 0:18]** Jag ska nu ge en liten introduktion till - -**[0:19 - 0:22]** de sensoriska system vi ska prata om. - -**[0:22 - 0:29]** Jag ska också beskriva lite hur de här dagarna kommer att gå till väga och vad vi kommer att göra för någonting. - -**[0:30 - 0:36]** Den här bilden kan vara lite av en introduktion till sensoriska system. - -**[0:36 - 0:37]** Den visar nämligen inte bara - -**[0:38 - 0:41]** holländskt krogliv under 1600-talet - -**[0:41 - 0:46]** utan den visar också en allegori över sinnena - -**[0:47 - 0:53]** som man vid den här tidpunkten och sedan Aristoteles ansåg vara fem till antalet. - -**[0:53 - 0:57]** Synen ska representeras då utav de flesta - -**[0:57 - 0:59]** att de flesta personer här tittar på någon avlägsnare - -**[1:00 - 1:01]** en punkt i fjärran. - -**[1:01 - 1:04]** Hörseln utav musikinstrumentet, - -**[1:04 - 1:08]** känseln av beröringen som utspelar sig här i centrum, - -**[1:08 - 1:11]** smak av maten på golvet - -**[1:12 - 1:14]** och lukt till sist av den här mannen som - -**[1:15 - 1:18]** eulinerar i enda kanten utav bilden och som länge var övermålad. - -**[1:20 - 1:25]** Idag vet vi att vi har betydligt fler sinnen än fem. - -**[1:25 - 1:29]** Det är inte ens självklart hur många sinnen man ska säga att man har, det beror lite - -**[1:30 - 1:34]** på hur man räknar. Faktum är att man kanske idag hellre pratar - -**[1:34 - 1:36]** om sensoriska system - -**[1:36 - 1:39]** och att de sensoriska systemen ger hos oss - -**[1:39 - 1:42]** olika typer av sinneskvaliteter - -**[1:42 - 1:45]** som man också kallar för modaliteter. - -**[1:46 - 1:51]** Vi kan sammanfatta de lite tråkigare kanske i en tabell - -**[1:51 - 1:54]** där vi har de sensoriska system - -**[1:54 - 1:57]** som vi kommer att prata om de här dagarna. - -**[1:58 - 2:00]** Vi har till att börja med blivit enkla - -**[2:00 - 2:03]** helt syn som ger upphov till sinneskvaliteten - -**[2:03 - 2:05]** och modalitetens syn. - -**[2:05 - 2:08]** Hörselsystemet, hörsel, - -**[2:08 - 2:10]** vestibulari-systemet, här kommer det in ett sjätte - -**[2:10 - 2:14]** sensoriskt system som vi inte mötte i den tidigare figuren - -**[2:14 - 2:17]** och då närmast kopplat till balans - -**[2:17 - 2:19]** som sinneskvalitet kanske. - -**[2:19 - 2:22]** Och sen har vi då lukt och smaksystemen - -**[2:22 - 2:25]** och förstås då smak och lukt här - -**[2:25 - 2:26]** som sinneskvalitet. - -**[2:26 - 2:28]** Och sen blir det lite mer komplicerat, - -**[2:28 - 2:30]** nämligen det vi kallar för kroppssinneskvalitet - -**[2:30 - 2:34]** systemet, det somatosensoriska systemet. - -**[2:34 - 2:36]** Och där ingår då känsel som vi mötte i föregående figur - -**[2:36 - 2:40]** men också sådana saker som temperatursvinne och smärta. - -**[2:40 - 2:44]** Något som ni kommer att höra mer om längre fram - -**[2:44 - 2:46]** när vi pratar om motorik - -**[2:46 - 2:48]** nämligen proprioception, ledsinne - -**[2:48 - 2:50]** och som gör att man kan blunda - -**[2:50 - 2:53]** och ändå tala om var någonstans - -**[2:53 - 2:56]** olika kroppsdelar befinner sig i förhållande till varandra. - -**[2:58 - 3:00]** Och med den här tabellen så är det inte längre - -**[3:00 - 3:02]** kanske så självklart hur många sinnen man har. - -**[3:02 - 3:06]** Varför skulle inte smärta här till exempel kunna vara ett sinne för sig? - -**[3:06 - 3:12]** Varför skulle inte proprioception kunna vara ett sinne för sig till exempel? - -**[3:12 - 3:16]** Det här är alltså vad vi kommer att ta upp de närmsta dagarna här. - -**[3:16 - 3:18]** Johan Westberg kommer att prata mer om proprioception. - -**[3:18 - 3:21]** Ingela Hammar kommer att beröra lukt och smak - -**[3:21 - 3:26]** och jag kommer att ta upp de övriga sensoriska systemen. - -**[3:26 - 3:30]** Några saker har sådana här sensoriska system gemensamt - -**[3:30 - 3:34]** och de illustreras lite i den nästföljande bilden här. - -**[3:34 - 3:39]** Ni vet förmodligen varför eller bakgrunden till att man kan - -**[3:39 - 3:42]** uppfatta någonting av sin omgivning. - -**[3:42 - 3:46]** Det har sin bakgrund i att vi har specialiserade celler - -**[3:46 - 3:48]** som vi kallar för receptorseller - -**[3:48 - 3:49]** ibland kort och gott för - -**[3:49 - 3:52]** receptorer eller sensoriska receptorer. - -**[3:52 - 3:54]** När man säger ordet receptor - -**[3:54 - 3:56]** så behöver man inom neurofysiologi - -**[3:56 - 3:59]** alltså inte enbart syftat på ett membranprotein. - -**[4:00 - 4:04]** syftat på en sådan här sinnescell eller sensorisk receptor. - -**[4:04 - 4:08]** Jag ska försöka använda ordet sensorisk receptor - -**[4:08 - 4:12]** när jag menar det genomgående här så att det inte ska bli någon tveksamhet. - -**[4:12 - 4:16]** Och sådana här sensoriska receptorer då - -**[4:16 - 4:18]** kan vara en specialiserad cell. - -**[4:18 - 4:22]** Så är fallet till exempel i hörselsystemet - -**[4:22 - 4:24]** i synsystemet med ögat, stavar och tappar. - -**[4:24 - 4:30]** Det kan också vara sista delen utav ett axon. - -**[4:30 - 4:33]** ett nervenslut som man kallar det. - -**[4:33 - 4:36]** Och så är fallet i huden där en del av - -**[4:36 - 4:40]** receptorerna i huden alltså faktiskt är nervenslut - -**[4:40 - 4:44]** sista delen av axoner. - -**[4:44 - 4:49]** Gemensamt för de här är att just i den här - -**[4:49 - 4:53]** receptorstrukturen finns då specialiserade - -**[4:53 - 4:56]** jonkanaler eller specialiserade mekanismer - -**[4:56 - 5:00]** som gör att de här cellerna kan reagera - -**[5:00 - 5:02]** så kallade stimuli. - -**[5:02 - 5:04]** Och de här stimuli kan variera - -**[5:04 - 5:06]** beroende på sensoriskt system - -**[5:06 - 5:08]** och beroende på typ av receptor. - -**[5:08 - 5:12]** Det förstås kan handla om ljus. - -**[5:12 - 5:14]** Som till exempel då sensoriska receptorer i ögat - -**[5:14 - 5:16]** stavar och tappar. - -**[5:16 - 5:18]** Det kan handla förstås om tryck - -**[5:18 - 5:22]** mekanisk påverkan på huden, till exempel. - -**[5:22 - 5:24]** Som uppstår då vid beröring. - -**[5:24 - 5:28]** Och när en sån här sensorisk receptor - -**[5:28 - 5:30]** utsätts för sitt - -**[5:30 - 5:33]** så kallade adekvata stimulus, det stimulus - -**[5:33 - 5:36]** som aktiverar receptorn bäst kan vi säga. - -**[5:36 - 5:40]** Så uppstår i de här sensoriska - -**[5:40 - 5:44]** receptorerna generellt sett en potentialförändring, en förändring - -**[5:44 - 5:45]** av membranpotentialen. - -**[5:45 - 5:49]** Om man kallar den här potentialförändringen då för en - -**[5:49 - 5:51]** receptorpotential, och ni ser redan utav - -**[5:51 - 5:54]** millievåldsskalan i den här schematiska skissen - -**[5:54 - 5:57]** att den här då förstås är väsentligt större än EPSP. - -**[5:57 - 6:00]** Och den här storleken - -**[6:00 - 6:04]** på den som vi strax ska se beror på styrkan av själva stimuleringen. - -**[6:05 - 6:09]** Och så när receptort potentialer uppstår alltså i en sån här sensorisk - -**[6:09 - 6:12]** receptorcell och den uppstår då i ändan i den här - -**[6:12 - 6:15]** receptorregionen då utav ett fritt - -**[6:15 - 6:17]** näringsslut, slutet på ett exon. - -**[6:20 - 6:23]** För när receptorcell så finns det då en synaptisk kommunikation - -**[6:23 - 6:28]** med ett inåtledande axon till centrala näringssystemet och där uppstår - -**[6:28 - 6:30]** aktionspotentialer som fortfarande - -**[6:30 - 6:32]** leds in då till centrala nervsystemet. - -**[6:33 - 6:38]** Vad gäller sådana här fria nervbeslut så uppstår receptorpotentialen ofta då i - -**[6:38 - 6:40]** själva slutet av axonet - -**[6:40 - 6:45]** och sedan en bit ifrån det här området uppstår sedan för första gången - -**[6:45 - 6:48]** en sådan här aktionspotential - -**[6:48 - 6:52]** som fortleds eller aktionspotentialer som fortleds in till centrala nervsystemet. - -**[6:54 - 6:59]** Förhoppningsvis kommer jag snart att nu vara lite mer fokuserad här - -**[7:00 - 7:18]** Så vad finns det egentligen för principiellt olika typer av adekvata stimuli? - -**[7:19 - 7:22]** Jo, det kan då vara exempelvis ljus. - -**[7:22 - 7:27]** Och man kan då tala om fotoreceptorer som detekterar ljus som adekvat stimulus. - -**[7:28 - 7:29]** Och då tänker vi naturligtvis på synsystemet. - -**[7:30 - 7:36]** Det kan handla om temperatur och då pratar vi om termoreceptorer. - -**[7:36 - 7:39]** Och det kan handla om kemiska ämnen och pratar vi om kemoreceptorer - -**[7:39 - 7:42]** där lukt och smak då blir naturliga i sammanhanget. - -**[7:43 - 7:45]** Och för en stor del utav sådana här receptorer - -**[7:46 - 7:48]** så handlar det om olika typer av mekaniska stimuli. - -**[7:49 - 7:51]** Och det kan vara då tryck - -**[7:51 - 7:55]** som exempelvis då på huden, beröring är ju en form av tryck på huden. - -**[7:55 - 7:57]** Väldigt lite tryck förstås, men det är tryck på huden. - -**[7:58 - 7:59]** Och det kommer också - -**[8:00 - 8:02]** senare och visa här att faktiskt då - -**[8:03 - 8:04]** ljud och - -**[8:05 - 8:08]** det som karaktäriseras som gravitation här eller populärt - -**[8:08 - 8:11]** och balansinformation, den typ av stimuli som aktiverar - -**[8:11 - 8:13]** vestibulariesystemet - -**[8:13 - 8:16]** att det också faktiskt handlar om mekanereceptorer. - -**[8:16 - 8:20]** Att denna typ av stimuli omvandlas till en mekanisk påverkan - -**[8:20 - 8:21]** på receptorerna. - -**[8:22 - 8:25]** Så principiellt kan man då säga att det finns fyra kategorier - -**[8:25 - 8:26]** med den här typen av indelning - -**[8:27 - 8:29]** av receptorer, fotoreceptorer, mekanereceptorer - -**[8:30 - 8:33]** termoreceptorer och kemoreceptorer. - -**[8:35 - 8:38]** Den här figuren ska ni kanske mest titta på - -**[8:38 - 8:41]** efter de här dagarna. - -**[8:41 - 8:46]** För här har vi en sammanfattning av många centrala delar just av sensoriken. - -**[8:46 - 8:48]** Här har vi alltså de sensoriska systemen, - -**[8:48 - 8:53]** de modaliteter som är kopplade till de här sensoriska systemen, - -**[8:53 - 8:57]** vilken typ av receptorer som är involverade, vad de heter, - -**[8:57 - 8:59]** och vilken typ av stimuli - -**[9:00 - 9:01]** som aktiverar dem. - -**[9:01 - 9:06]** Och här kan ni sedan sammanfatta och systematiskt gå igenom i princip sensoriskt system - -**[9:06 - 9:07]** för sensoriskt system. - -**[9:07 - 9:09]** Vi ska inte fördjupa oss i den mer än så nu - -**[9:10 - 9:13]** men det är en poäng att titta på den efter det här avsnittet. - -**[9:17 - 9:20]** Några saker har sensoriska receptorer gemensamt. - -**[9:21 - 9:25]** Och några sådana aspekter visas i den här bilden. - -**[9:26 - 9:29]** Den här bilden visar till att börja med då hur man - -**[9:30 - 9:32]** registrerar och kodar snarare - -**[9:32 - 9:34]** stimuleringens styrka. - -**[9:35 - 9:41]** Tittar man nu på membranpotentialförändringen, här har vi då receptorpotentialer väldigt schematiskt förstås, - -**[9:41 - 9:43]** så ser vi alltså den grundläggande principen här: - -**[9:43 - 9:47]** en starkare stimulering ger en större receptorpotential. - -**[9:48 - 9:55]** Om en receptor nu kan fungera på det här sättet, så inser ni raskt att så här kan ju förstås inte signaleringen - -**[9:55 - 9:57]** till centrala närsystemet i - -**[9:57 - 9:58]** axoner fungera. - -**[10:00 - 10:02]** Potentialer varierar ju inte sin amplitud. - -**[10:02 - 10:07]** Så den koden måste vara av ett helt annat slag. - -**[10:08 - 10:11]** Signaleringen måste se ut på ett lite annorlunda sätt. - -**[10:12 - 10:14]** Och som visas i den nedre figuren här - -**[10:14 - 10:19]** så görs det genom att frekvensen av aktionspotentialer varierar. - -**[10:19 - 10:24]** Ett starkare stimulus leder alltså till en högre frekvens av aktionspotentialer, - -**[10:25 - 10:27]** tätare aktionspotentialer i tiden. - -**[10:28 - 10:29]** Och man kan alltså säga - -**[10:30 - 10:34]** i det första steget av det sensoriska systemet eller tidigt steg av det sensoriska systemet - -**[10:34 - 10:36]** så översätts alltså då - -**[10:36 - 10:39]** förändringar i membranpotentialens storlek - -**[10:39 - 10:42]** till förändringar i frekvensen på närvinpuls - -**[10:43 - 10:43]** och aktionspotentialer. - -**[10:45 - 10:47]** Och varför - -**[10:47 - 10:50]** en högre, starkare stimulos och en större receptor-potential - -**[10:51 - 10:54]** ger en högre frekvens av aktionspotentialer hur det här går till, - -**[10:55 - 10:57]** det sammanfattas i den nedre delen av figuren här. - -**[10:58 - 10:59]** Och då minns ni - -**[11:00 - 11:03]** säkert från nervcellsavsnittet. - -**[11:04 - 11:06]** Att efter en aktionspotential - -**[11:06 - 11:10]** så uppträder en så kallad absolut refraktörperiod - -**[11:10 - 11:13]** och därefter en relativ refraktörperiod - -**[11:14 - 11:19]** under vilket tillstånd som de spänningskänsliga natriumkanalerna - -**[11:20 - 11:24]** övergår från ett inaktiverat tillstånd. - -**[11:25 - 11:29]** Och då vet ni också att under den relativa refraktärperioden - -**[11:30 - 11:31]** man får en ny aktionspotential - -**[11:32 - 11:35]** om membranpotentialförändringen är större. - -**[11:36 - 11:38]** Och det är precis det som inträffar här. - -**[11:38 - 11:41]** Här tänker vi oss alltså en receptorpotential - -**[11:41 - 11:43]** som gradvis ökar i styrka. - -**[11:43 - 11:46]** Här passeras tröskeln för utlösande av en aktionspotential - -**[11:46 - 11:48]** och man får den första aktionspotentialen. - -**[11:50 - 11:53]** Och är nu receptorpotentialen - -**[11:53 - 11:55]** större i amplitud här - -**[11:55 - 11:57]** så kommer man att övervinna - -**[11:58 - 11:59]** den relativa refraktärperioden - -**[12:00 - 12:01]** snabbare - -**[12:01 - 12:03]** och därmed kunna få en ny aktionspotential - -**[12:03 - 12:06]** i en mycket tidigare - -**[12:06 - 12:09]** efter den föregående aktionspotentialen. - -**[12:10 - 12:13]** Och då ser ni här att i första steget här så övervinns - -**[12:13 - 12:15]** den relativa rektorperioden efter den här tiden - -**[12:16 - 12:17]** man får den ny aktionspotential - -**[12:17 - 12:18]** lite jämförelsevis senare här - -**[12:19 - 12:21]** men vid högre receptorpotential - -**[12:21 - 12:23]** så får man en ny aktionspotential - -**[12:24 - 12:26]** mycket snabbare efter den föregående. - -**[12:27 - 12:29]** Man kan alltså övervinna den relativa rektoraterperioden - -**[12:30 - 12:32]** mycket fortare då med en större - -**[12:32 - 12:34]** amplitud på receptortpotentialen. - -**[12:34 - 12:39]** Och det är alltså bakgrunden till att en förändring i receptorpotentialens storlek - -**[12:39 - 12:41]** kommer i princip då att översättas - -**[12:42 - 12:45]** till en förändring av frekvensen utav aktionspotentialer. - -**[12:47 - 12:50]** När man ändå pratar om det här ska man ju också lägga till att det finns andra sätt då - -**[12:51 - 12:53]** att registrera, det finns ytterligare sätt - -**[12:53 - 12:54]** att registrera - -**[12:55 - 12:57]** styrkan på ett stimuli. Så här har vi exempelvis då huden. - -**[12:58 - 12:59]** Och här ser vi då - -**[13:00 - 13:02]** olika hudreceptorer. - -**[13:02 - 13:06]** Slutet på just perifera aktioner. - -**[13:07 - 13:13]** Och vad vi ser här då är att en starkare stimulering gör en större deformering av huden - -**[13:13 - 13:16]** och därmed kommer den påverka ett större antal av receptorer - -**[13:16 - 13:19]** och därmed få aktionspotentialer i flera aktioner. - -**[13:19 - 13:25]** Så det är också ett sätt att få en uppfattning om för centrala nervsystemet styrkan på en stimulering - -**[13:25 - 13:27]** nämligen antalet aktiverade receptorer. - -**[13:30 - 13:36]** En andra sån här gemensam egenskap som finns hos många olika sensoriska receptorssystem - -**[13:36 - 13:39]** är förmågan till så kallad aktation eller tillvänjning. - -**[13:40 - 13:45]** Och vi ser lite det i den här situationen. Det här är temperaturreceptorer - -**[13:46 - 13:46]** som uppvisar just - -**[13:46 - 13:47]** adaptation. - -**[13:48 - 13:51]** Vi har nu ingen skala här, men det här ska visa - -**[13:52 - 13:56]** temperaturförändring, en temperaturökning. Låt oss säga att det här är huden. - -**[13:56 - 13:59]** Här ser vi frekvensen av aktionspotentialen. - -**[14:00 - 14:04]** När temperaturen ökar här så får man en mycket stark hög frekvens - -**[14:04 - 14:07]** en riktig skur av aktionspotentialer. - -**[14:07 - 14:12]** Men vad ni ser här allteftersom temperaturen stabiliseras på den högre nivån - -**[14:12 - 14:15]** så minskar aktionspotentialfrekvensen igen. - -**[14:15 - 14:18]** Receptorn så att säga adapterar till den nya temperaturen. - -**[14:20 - 14:24]** Och förvisso är förstås aktionspotentialfrekvensen högre här - -**[14:24 - 14:27]** än vad den var på den låga temperaturen - -**[14:27 - 14:29]** men den är inte alls så hög som den själva förändringen. - -**[14:30 - 14:32]** Ändringen utav temperaturen sker. - -**[14:32 - 14:36]** Receptorn har alltså sedan anpassat sig till den högra temperaturen - -**[14:36 - 14:39]** och frekvensen av aktionspotentialen sjunker - -**[14:39 - 14:41]** så kallad adaptation. - -**[14:42 - 14:46]** Och det här är en del av bakgrunden kanske att det känns som allra kallast - -**[14:47 - 14:51]** när man till exempel klyver i lite kallt vatten och sen efter en stund - -**[14:51 - 14:54]** så upplever man inte detta lika kallt. - -**[14:54 - 14:58]** Det är en sådan mekanism som kan komma in i ett sådant sammanhang. - -**[15:00 - 15:06]** Hur kan nu centrala nervsystemet hålla isär den här informationen? - -**[15:06 - 15:10]** Vi får ju ständigt information från syn, hörsel och så vidare, systemet och - -**[15:10 - 15:12]** somatosensorik och så vidare. - -**[15:12 - 15:17]** Jo, det sker genom att centrala nervsystemet åtminstone i början - -**[15:17 - 15:21]** håller isär informationen från olika sensoriska system. - -**[15:22 - 15:24]** Till att börja med så finns olika sensoriska - -**[15:24 - 15:27]** receptorer för olika sensoriska system. - -**[15:28 - 15:29]** Och därtill finns olika axlar. - -**[15:30 - 15:35]** zoner i olika perifera nerver eller kranialnerver från olika sensoriska system. - -**[15:35 - 15:36]** Och - -**[15:36 - 15:38]** inledningsvis - -**[15:38 - 15:42]** går den här informationen till olika delar utav järnverken. - -**[15:42 - 15:45]** Man pratar alltså om att man har en primär synverk - -**[15:45 - 15:47]** som får information - -**[15:47 - 15:47]** från - -**[15:48 - 15:49]** synreceptorer, - -**[15:50 - 15:52]** en primär hörselverk, - -**[15:52 - 15:55]** en primär somatosensorisk järnverk - -**[15:55 - 15:56]** och så vidare. - -**[15:57 - 15:59]** Och den här principen kallar man - -**[16:00 - 16:04]** för någonting, nämligen label line code i engelsk språkdräkt. - -**[16:05 - 16:09]** Och label line code syftar på att den här informationen har fått en - -**[16:09 - 16:12]** etikett, en label redan från början. - -**[16:13 - 16:15]** Är det synreceptorer som aktiveras - -**[16:15 - 16:17]** och man har en separat - -**[16:18 - 16:18]** axoner - -**[16:19 - 16:20]** från synsystemet - -**[16:20 - 16:23]** och man passerar in - -**[16:23 - 16:24]** primära synbarken - -**[16:25 - 16:27]** så har hela den banan en sorts - -**[16:27 - 16:28]** synetikett, - -**[16:28 - 16:29]** en sorts label - -**[16:30 - 16:33]** på sig och som startar i princip från det ögonblicket - -**[16:33 - 16:33]** man - -**[16:34 - 16:36]** aktiverar de här sensoriska - -**[16:36 - 16:36]** receptorerna, - -**[16:36 - 16:38]** de kan man säga sätter då en sorts etikett - -**[16:39 - 16:41]** på de aktionspotentialer som kommer in här. - -**[16:42 - 16:44]** Aktionspotentialer då i - -**[16:44 - 16:46]** synsystemet och inget annat censorsystem. - -**[16:46 - 16:49]** Och sen bibehålls den här separationen - -**[16:49 - 16:50]** åtminstone då - -**[16:50 - 16:52]** till de första sensoriska barkarierna - -**[16:53 - 16:54]** i hjärnan i stor utsträckning. - -**[16:55 - 16:57]** Och sen sätts den här informationen samman - -**[16:57 - 16:59]** i högre sensoriska areor och - -**[17:00 - 17:01]** högre områden i hjärnan. - -**[17:03 - 17:08]** Ska man sammanfatta lite vad hjärnan tolkar i olika sensoriska system, - -**[17:09 - 17:12]** vad är det för kod egentligen som hjärnan arbetar med - -**[17:12 - 17:16]** så är det faktiskt bara två typer av information som finns här, - -**[17:17 - 17:19]** nämligen vilka axoner är aktiverade? - -**[17:20 - 17:23]** Hur ser mönstret av aktionspotentialer ut? - -**[17:24 - 17:26]** Vilka axoner som aktiveras - -**[17:27 - 17:29]** är olika för olika sensoriska system - -**[17:30 - 17:32]** ibland vara olika för olika typer av stimulering? - -**[17:33 - 17:38]** Och mönstret av aktionspotentialer kommer att säga någonting om hur den här stimuleringen - -**[17:38 - 17:39]** ser ut eller hur den går till. - -**[17:40 - 17:42]** Vi såg det här till exempel då - -**[17:42 - 17:46]** där aktionspotentialfrekvensen var som allra störst när temperaturen förändrar sig. - -**[17:47 - 17:50]** Det här mönstret av aktionspotentialer som finns då - -**[17:50 - 17:55]** i alla de axoner som aktiveras utav en sensorisk stimulering - -**[17:55 - 17:58]** kommer att vara den information som hjärnan mottar. - -**[18:00 - 18:02]** och ser mönstret av aktionspotentialer ut. - -**[18:02 - 18:08]** Och det är den informationen som sedan då kommer att bearbetas utav det centrala nervsystemet. - -**[18:08 - 18:13]** Och det ska vi komma in lite mer på senare, hur det här går till under de här dagarna. - -**[18:13 - 18:22]** Liten snabb repetition av anatomin då. - -**[18:22 - 18:30]** De här olika sensoriska systemen då kommer in till centrala nervsystemet kan vi säga via signaler. - -**[18:30 - 18:31]** i perifera nerver. - -**[18:31 - 18:33]** Om vi pratar om - -**[18:33 - 18:36]** sensorik nedanför ansiktet. - -**[18:37 - 18:41]** Och via kranialnerver. Om vi pratar om sensorik ovanför. - -**[18:42 - 18:47]** I kranialnerver finns information från syn, hörsel, lukt, bak förstås, - -**[18:48 - 18:49]** vestibularis och - -**[18:49 - 18:52]** den somantocensoriska informationen ifrån ansiktet. - -**[18:53 - 18:56]** Medan information nedanför den här nivån - -**[18:56 - 18:59]** där det kan handla huvudsakligen om antocensorik då förstås - -**[18:59 - 19:02]** går via perifera nerver in till ryggmärgen i det här fallet. - -**[19:02 - 19:05]** Kranialnerverna går ju in till järnställningen. - -**[19:06 - 19:14]** Och från de här systemen uppstår sedan då uppåtstigande arsenderande banor upp till - -**[19:14 - 19:14]** järnverken. - -**[19:15 - 19:21]** Och på vägen passerar de ofta en struktur då en central långkopplingstjärna talamus. - -**[19:21 - 19:23]** De kan passera andra strukturer med. - -**[19:23 - 19:28]** Men talamus är liksom ofta en gemensam länk eller i alla fall en struktur i hjärnan. - -**[19:29 - 19:34]** De här systemen passerar igenom, dock i olika delar av tal av muskler, naturligtvis. - -**[19:35 - 19:38]** Men utöver de här signalerna till järnverken - -**[19:39 - 19:41]** så har också sensorisk information effekter - -**[19:42 - 19:44]** längre ner redan på ryggmärgenivå. - -**[19:45 - 19:48]** Om man trampar på en spik rycker man undan foten exempelvis. - -**[19:48 - 19:52]** Det är då en reflex som utspelar sig i ryggmärgen och som - -**[19:52 - 19:54]** har sensorisk information som bas. - -**[19:56 - 19:59]** Och motoriskt program om man sätter någonting i munnen - -**[19:59 - 20:03]** kan det hända att man börjar tugga och den tuggningen då styrs - -**[20:03 - 20:05]** av en näringsrättskrets som ligger i hjärnstammen, - -**[20:05 - 20:08]** det vill säga på lägre nivåer än - -**[20:08 - 20:11]** hjärnverken kan alltså sensorisk information - -**[20:11 - 20:14]** orsaka sådana saker som olika reflexsystem respektive - -**[20:14 - 20:17]** aktivera och starta olika typer av motoriska program. - -**[20:17 - 20:21]** Det kommer ni höra mer om på motorikavsnittet senare. - -**[20:24 - 20:29]** Så vad vi ska göra under de här dagarna är att vi ska gå igenom de olika sensoriska - -**[20:29 - 20:36]** systemen var för sig i praktiken och vi ska prata en del om hur de fungerar i periferin - -**[20:36 - 20:38]** och hur receptor systemen fungerar som sensoriska - -**[20:38 - 20:41]** receptorsystemen fungerar. Vi ska prata en del om banorna - -**[20:41 - 20:44]** som fortleder den här informationen i centrala - -**[20:44 - 20:47]** nervsystemet och vi ska prata en del om förstås hur den här - -**[20:47 - 20:51]** informationen bearbetas i hjärnbarken och hur den kommer in i - -**[20:51 - 20:53]** vår vardag skulle vi kunna säga. - -**[20:53 - 20:56]** Vad vi använder och vad hjärnan använder den här informationen till. - -**[20:59 - 21:06]** Vi kommer att göra det här lite olika på olika sensoriska system, i vissa sensoriska system vet man kanske mer om den perifera funktionen - -**[21:06 - 21:13]** och i andra kanske också en del om den centrala, nervösa funktionen, speciellt synsystemet - -**[21:13 - 21:21]** så vi kommer på slutet försöka göra en viktig del av synföreläsningen till att prata om vad vi tror idag - -**[21:21 - 21:25]** sker i hjärnan när man tittar på någonting, när man ser på någonting. - -**[21:26 - 21:29]** De här olika sensoriska systemen för att sammanfalla - -**[21:29 - 21:33]** hur vi nu ska göra det här, här har vi då vestibularis som vi kommer att börja med här - -**[21:33 - 21:38]** och det består av en föreläsning och därefter kommer det att finnas då kompendier till det här. - -**[21:39 - 21:41]** Och ni kommer att upptäcka att flera av de här - -**[21:41 - 21:46]** kompendierna, hörsel, vestibularis, syn som matocensorik - -**[21:46 - 21:50]** har inte bara en bilddel, den har också en textdel. - -**[21:51 - 21:55]** Och där har jag skrivit ner vad jag säger under de här föreläsningarna - -**[21:55 - 21:59]** plus annat som jag tycker är viktigt att ha med sig ifrån - -**[21:59 - 22:02]** sensorik. Och då kan ni undra varför - -**[22:02 - 22:05]** jag föreläser det här. Varför kommer jag nu bara - -**[22:05 - 22:07]** läsa de här kompendierna utantill och det kommer - -**[22:07 - 22:11]** jag förstås inte att göra. Utan jag kommer att - -**[22:11 - 22:14]** också ge vissa andra infallsvinklar här - -**[22:14 - 22:16]** som jag inte kan göra i kompendier. Ni kommer att se - -**[22:16 - 22:19]** en hel del videofilmer exempelvis för att - -**[22:19 - 22:22]** illustrera olika aspekter av olika sensoriska - -**[22:22 - 22:25]** system. Och om vi går igenom - -**[22:25 - 22:29]** NSDN här, vestibularis, har vi alltså en föreläsning och - -**[22:29 - 22:32]** sen kommer jag lämna några kompendier i bilden till självstudier. - -**[22:32 - 22:35]** Det brukar fungera alldeles utmärkt, det vet jag sedan tidigare terminer. - -**[22:35 - 22:37]** Hörsel, samma sak. - -**[22:37 - 22:42]** Där kommer vi framförallt att prata om innehållet och hörselbearbetning i närsystemet. - -**[22:42 - 22:45]** Mellanöra och liknande, det vet jag också. - -**[22:45 - 22:49]** Några få bilder där i kompendiet som jag vet att man kan själv studera med bildtexterna. - -**[22:51 - 22:54]** Samma sak, som matocensoriken. - -**[22:54 - 22:59]** Där kommer vi prata en hel del om huvudreceptorer och ge en översiktlig beskrivning av bearbetningar. - -**[22:59 - 23:01]** arbetningen i centrala näringssystemet med en viss - -**[23:01 - 23:02]** del av det. - -**[23:02 - 23:05]** CNSB-arbetningen kommer vi att också lämna lite - -**[23:05 - 23:09]** till självstudier. Smärta har jag inget separat textkompendium. - -**[23:09 - 23:10]** Men det kommer att stå en hel del - -**[23:10 - 23:12]** stödtext i bildkompendiet. - -**[23:12 - 23:16]** Där kommer jag att ge en föreläsning om just smärtfysiologin. - -**[23:16 - 23:19]** I vanliga fall brukar vi också ha en laboration kopplat - -**[23:19 - 23:22]** till det här, så kanske inte nu under pandemin. - -**[23:22 - 23:29]** Men den laborationen kommer jag att prata en del om under själva föreläsningen - -**[23:29 - 23:35]** så att ni ser hur de olika momenten i laborationen avspeglas i just det material - -**[23:35 - 23:39]** som berör basal smärtfysiologi som jag då går igenom. - -**[23:39 - 23:44]** Syn då, där kommer vi att prata väldigt mycket om just hur - -**[23:44 - 23:48]** centrala näringssystemet bearbetar syninformation. - -**[23:48 - 23:52]** Vi kommer också förstås att prata en del om näthinna och ögonrörelser - -**[23:52 - 23:55]** när jag kommer att lämna sådana här saker som ögats koptik och pupilla - -**[23:55 - 23:59]** ackommodationsritläxor. Det kan fungera alldeles utmärkt. - -**[23:59 - 24:02]** och läsa in själv. Det är också bara några bilder. - -**[24:02 - 24:05]** Och sen kommer vi då ha ett seminarium som är problembaserat - -**[24:05 - 24:09]** där ni nu ska försöka lösa ett antal frågor om sensorik - -**[24:09 - 24:11]** och för den delen också motorik - -**[24:11 - 24:13]** och som vi sen kommer att diskutera i smågrupper. - -**[24:15 - 24:19]** Och nu vet jag då att det här kan bli lite kanske nervöst. - -**[24:20 - 24:23]** När det finns textställare i kompendiet, vi har föreläsningar, - -**[24:23 - 24:26]** larvbok, hur ska man sortera, vad man ska kunna här - -**[24:26 - 24:29]** för att inte nu hamna i en sådan här situation - -**[24:29 - 24:35]** har vi då lagt ut instuderingsfrågor och det finns också en målbeskrivning till det här avsnittet. - -**[24:35 - 24:37]** Och då kommer förstås den där frågan. - -**[24:37 - 24:43]** Om jag kan svaren på instuderingsfrågorna klarar jag då skrivningen och den muntliga tentamen. - -**[24:43 - 24:45]** Och svaret på den frågan är det beror på. - -**[24:45 - 24:51]** Det beror lite på hur man har tillägnat sig svaren på de här instuderingsfrågorna. - -**[24:51 - 24:53]** Om man har läst hela materialet - -**[24:53 - 24:59]** och sedan efteråt använder instuderingsfrågorna som liten kontroll - -**[24:59 - 25:02]** och kanske tittar på vissa områden lite extra. - -**[25:02 - 25:05]** Om man tycker att några av de här instuderingsfrågorna är lite konstiga - -**[25:05 - 25:08]** då är det ganska troligt att man kommer att fixa det här - -**[25:08 - 25:13]** därför att man har då tillägnat sig en förståelse för sensorik - -**[25:13 - 25:17]** som gör att man kan svara på till exempel sådana här instuderingsfrågor. - -**[25:18 - 25:21]** Och man kanske koncentrerar sig på instuderingsfrågorna först. - -**[25:21 - 25:26]** Lär sig svaren på dem och letar upp just svaren på dem enbart. - -**[25:26 - 25:29]** Och kanske också uppfattar att man - -**[25:29 - 25:33]** förstår de svaren så är det inte alls säkert att man kommer att klara sig lika bra. - -**[25:33 - 25:39]** Därför att man har då i praktiken lärt sig svaren på ett antal frågor. - -**[25:39 - 25:45]** Och även om man förstår de svaren så är det inte säkert på att man kan komma fram till den informationen. - -**[25:45 - 25:50]** Om man närmar sig det här ämnet från en annan vinkel. - -**[25:50 - 25:52]** Och frågan är ställd på ett annorlunda sätt. - -**[25:52 - 25:56]** Skrivningsfrågor är ju inte alltid detsamma som instuderingsfrågorna. - -**[25:56 - 25:59]** Så där är lite svaren och lite taktik. - -**[25:59 - 26:03]** Så att säga hur man ska läsa det här. - -**[26:03 - 26:07]** Man ska alltså använda de här som en hjälp så att man hamnar rätt. - -**[26:07 - 26:11]** Men kanske inte då börja med dem från början. - -**[26:11 - 26:18]** Och med det då så är ni ska jag väl säga då välkomna till de här fyra dagarna. - -**[26:18 - 26:21]** Och det här avsnittet då som handlar om sensorik. - -**[26:21 - 26:27]** Och när vi ses första gången ska vi då prata om vestibularis och hörselsystemet. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.mp4 deleted file mode 100644 index 4353466..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 2 - Sensorik och Motorik/video_10726471.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Cirkadiansk rytm, sömn och medvetande.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Cirkadiansk rytm, sömn och medvetande.md deleted file mode 100644 index b52d315..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Cirkadiansk rytm, sömn och medvetande.md +++ /dev/null @@ -1,333 +0,0 @@ -# Cirkadiansk rytm, sömn och medvetande.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 25 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Cirkadiansk rytm, Sömn och -Medvetande -Eric Hanse HT 2025 - - ---- - -## Page 2 - -Circadian rhythms appeared 2-3 billions years ago -Sleep, like ageing17,18, may be an inescapable consequence -of aerobic metabolism. - - ---- - -## Page 3 - -Circadian organization in mammals -Hastings et al 2018 Nat Rev Neurosci 19:453-469 - - ---- - -## Page 4 - -The central clock in nucl. suprachiasmaticus -(SCN) synchronizes circadian rhythms -Control -After lesion of the SCN - - ---- - -## Page 5 - -Model for the circadian clock - - ---- - -## Page 6 - -The molecular clock is based on delayed negative -feedback - - ---- - -## Page 7 - -The SCN does not keep an exact 24 hour -cycle if not entrained -”The third eye” --melanopsin-containing -ganglion cells -sleep -wake - - ---- - -## Page 8 - -SCN signals to the rest of the brain and body -both electrically and with hormones -Higher frequency of action potentials during the day -Homones, for example: -Cortisol – highest levels when we wake up -Melatonin – a “dark hormone”, released from corpus pineale -Welsh et al (1995) Neuron 14:697 - - ---- - -## Page 9 - -Pracucci et al 2023 Nat Comm 14:7108 -Alfonso et al 2023 Nat Neurosci 26:64-78 -I.c.[Cl-] is higher during wake and lower -during sleep in cortical pyramidal neurons - - ---- - -## Page 10 - -Sleep -“Sleep is the readily reversible state of -reduced responsiveness to and -interaction with the environment” - - ---- - -## Page 11 - -Why do we sleep? -Processing of memories -”Brain wash” -Hauglund et al 2025 Cell 188: 1-17 -Brodt et al 2023 Neuron 111: 1050-1075 - - ---- - -## Page 12 - -NA, 5-HT, Histamin -High -Low -Very Low -Ach -High -Low -High -Orexin -High -Low -Low -Energy consumption -High -Somewhat lower -High -Awake, NREM and REM -Hobson (2005) Nature 437:1254 - - ---- - -## Page 13 - -The ”wake nucleus” in the hypothalamus -(LHA) excites the modulatory transmitter -systems using Glu/Orexin -Saper et al (2005) Nature 437:1257 -LC –Locus Coeruleus -BF – Basal forebrain -LH – Lateral Hypothalamus -VLPO – VenteroLateralPreOptic -TMN - TuberoMammillary Nucl -LDT/PPT – LateroDorsal- and PeduncoPontine -Tegmental nucl - - ---- - -## Page 14 - -The ”sleep nucleus” in the hypothalamus -(VLPO) inhibits the modulatory transmitter -systems using GABA/Galanin -Saper et al (2005) Nature 437:1257 - - ---- - -## Page 15 - -The cells in LHA and VLPO are under -circadian control by the SCN via the DMH in -the hypothalamus -Saper et al (2005) Nature 437:1257 - - ---- - -## Page 16 - -SCN -DMH -VLPO -GABA/Galanin -NA, 5-HT, -NA, ACh -Light -Meals, Temperature, -Emotions / Cognition -- -LHA -Orexin -+ -- -- -Somnogenic -factors -Somnogenic -factors -+ -- -Sleep control -- -Somnogenic -factors -- - - ---- - -## Page 17 - -Adenosine is an ”somnogenic” -factor contributing to sleep pressure - - ---- - -## Page 18 - -Three different brain states: -Wake, NREM & REM -Wake -Non-REM -REM -NA, 5-HT, Histamin -High -Low -Low -ACh -High -Low -HIGH -Orexin -High -Low -Low -EEG -Desynchronized -Synchronized -Desynchronized -Energy consumption -High -Moderate -High -Muscle tonus -High -Moderate -Low -Breating / Heart rate -Regular -Regular -Oregelbunden -Temperature regulation -Functioning -Functioning -Non-functioning -Eye movements -Vision -Slow -Fast (REM) - - ---- - -## Page 19 - -Timofeev & Chauvette (2018) Neuron 97:1200-1202 -Modulatory transmitters and changes of e.c. ion -conc. regulate the activity of cortical neurons -EMG -I.c. -EEG - - ---- - -## Page 20 - -An optimal level of neuronal network -activity in the brain - Criticality -Hengen & Shew (2025) Neuron 113:1-17 - - ---- - -## Page 21 - -Loss of consciousness during sleep and -anaesthesia because ”decoupling” of cortical -pyramidal neurons? -Marvan et al (2021) Neurosci Conscious 7: 1-17 - - ---- - -## Page 22 - -Cortical pyramidal neuron with two action potential -initiation zones comparing Content with Context -Granato et al 2024 Neurosci and Biobehav Rev 161: 105688 -”Predictive coding” and -”Predictive error” - - ---- - -## Page 23 - -Simultaneous apical feedback and basal -feedforward inputs provide synergistic firing -output -Larkum (2012) TiNS 36:141-149 - - ---- - -## Page 24 - -Promoting apical and basal coupling enables -consciousness -Suzuki & Larkum (2020) Neuron 180: 666-676 - - ---- - -## Page 25 - -(No content) - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Cirkadiansk rytm, sömn och medvetande.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Cirkadiansk rytm, sömn och medvetande.pdf deleted file mode 100644 index 343193a..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Cirkadiansk rytm, sömn och medvetande.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:d5ad05899b9b8848d89fb49aa39080ceabf87ef94d7a4d09bc3cf677e26708c2 -size 2221151 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/EEG fMRI HT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/EEG fMRI HT2025.md deleted file mode 100644 index d193a55..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/EEG fMRI HT2025.md +++ /dev/null @@ -1,187 +0,0 @@ -# EEG fMRI Johan Wessberg.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 14 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -EEG och funktionell avbildning av hjärnan -Johan Wessberg HT-2025 -Bear & Connors kapitel 19 -Purves kapitel 28 -EEG -1 - - ---- - -## Page 2 - -EEG - Elektroencephalografi: Strömkällor i kortex -• elektrisk ström, ffa från depolarisation från EPSPer i -apikala dendriter i pyramidceller i kortex -• summerade strömmar från ett stort antal nervceller -• strömmarna leds i hela huvudet (volymskonduktion) -2 - - ---- - -## Page 3 - -3 - - ---- - -## Page 4 - -4 -Mekanism för EEG: synkronisering av aktivitet i ett stort antal nervceller -Normala EEG-rytmer: -beta 15 – 30 Hz vaken -alfa -8 – 14 Hz -stängda ögon, lätt dåsig -theta 4 – 7 Hz -dåsig, lätt sömn -delta < 4 Hz -djup sömn -(gamma >30 – (ca) 100 Hz -går inte att se i standard-EEG, avspeglar -aktivitet i kretsar i kortex) - - ---- - -## Page 5 - -5 -Blinkningar, ögonrörelser -EMG (sväljer, biter, nackmuskler) -Vaken + slutna ögon: Alfa-vågor -Artefakter: - - ---- - -## Page 6 - -6 -Sömnstadier och EEG - - ---- - -## Page 7 - -7 -Lätt sömn - - ---- - -## Page 8 - -8 -Djup sömn (stadium 3, NREM) - - ---- - -## Page 9 - -9 -REM-sömn - - ---- - -## Page 10 - -10 -Auditory Evoked Potentials (Svarspotentialer; Event-Related Potentials, ERP) -kallas även Auditory Brainstem Response, ABR -Fler möjligheter: -Sensory Evoked Potentials, SEP – elektrisk stimulering av hudnerv -Visual Evoked Potentials, VEP – stimulering av synen - - ---- - -## Page 11 - -11 -fMRI: Functional Magnetic Resonance Imaging, MR-kamera -anatomi <-> funktion -bildupplösning, ca 2-5 mm - - ---- - -## Page 12 - -12 -Kapillär- -bädd -Kapillär- -bädd -- syre-konsumption -- blodflöde -BOLD -Hb02 -Hb -Normaltillstånd -Vid ökad aktivitet i kortex -- signal-nivå vid vila -”BOLD-signal” (Blood Oxygen Level Dependence) -• Deoxy-hemoglobin (Hb) är magnetiskt, minskar MR-signalen -• Långsamt! Tidsupplösning några sekunder -• Svag signal! Ett par % ändring (som mest) - - ---- - -## Page 13 - -13 -Korrelation? -Effekt av stimulering? -Signal- -styrka -fMRI-försök: Omväxlande block av vila och stimulering -MR-signalen varierar med 1-5% -• kräver många upprepningar (ca 20-50 ggr; jfr. evoked potentials i EEG) -• kräver upprepningsbara stimuli som ger en tydlig effekt på hjärnans aktivitet -• kliniska tillämpningar t.ex. utredning inför neurokirurgi: språkområde? handområde? - - ---- - -## Page 14 - -14 -fMRI-studie: Lätt beröring på armen -med en mjuk borste. -Hos friska kontrollpersoner -syns aktivitet i primär och -sekundär känselkortex (S1, S2) -(och dessutom i pre-motorcortex, här -betecknad med PMC). -Hos en patient som saknar -A-fibrer efter en autoimmun -sjukdom syns inte S1+S2, men -både hos patienten och friska syns -en aktivering i bakre insula (=Post IC). -Detta beror troligen på aktivering av -C-taktila afferenter, beröringsafferenter -med omyeliniserade axon. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/EEG fMRI HT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/EEG fMRI HT2025.pdf deleted file mode 100644 index dcf8bdb..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/EEG fMRI HT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:f1d9578b12e49e96ef9946c62e952e52bf68b5497b436bbc1c133d46d08401b9 -size 6553449 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Emotioner Johan Wessberg VT2024.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Emotioner Johan Wessberg VT2024.md deleted file mode 100644 index c3f98f2..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Emotioner Johan Wessberg VT2024.md +++ /dev/null @@ -1,312 +0,0 @@ -# Emotioner Johan Wessberg.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 19 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Emotioner -Johan Wessberg VT-24 -Bear & Connors kap. 18 -Purves kap. 32 -Tre associationskortexområden -1 -1. Prefrontal: Beslut, “exekutiva funktioner” -2. Limbisk: Emotioner -3. PTO: Högre sensorisk bearbetning, -sammanvägning av flera sinnesorgan -(t.ex. kropps- och rumsuppfattning ) - - ---- - -## Page 2 - -Amygdala och hippocampus -2 -Emotioner -• En emotion är mer än medveten känsla (se nedan) -• Innehåller ett element av värdering av företeelser och händelser -• Viktiga för våra beslut och handlingar -• Viktiga för individens och artens överlevnad -och utveckling -Olika typer av emotioner -• Primära (universella): t.ex. lycklig, fruktan, oro, ilska, förvåning -• Sekundära (sociala): t.ex. skuldkänsla, avund, blygsel -• Bakgrundsemotioner (basala): t.ex. lugn, spänd, -allmänt välbefinnande (grund i signaler från kroppen) -Komponenter i emotioner -1. -Reaktioner i autonoma nervsystemet, hormonella system -2. -Medveten känsloupplevelse -3. -Handlingar eller handlingsberedskap -4. -Beteendesignaler (mimik, gester, sätt att tala, kroppsspråk) -5. -Minnesfunktioner (flera nivåer: betingning, emotionella minnen) - - ---- - -## Page 3 - -Amygdala: principer -Amygdala -- Viktig för bl.a. oro, rädsla, fruktan, skräck -- Många olika afferenta kopplingar till amygdala -- Många efferenta kopplingar från amygdala -- Emotionella minnen, i amygdala + -närliggande kortex -Joseph LeDoux -3 - - ---- - -## Page 4 - -Afferenta kopplingar till amygdala -4 - - ---- - -## Page 5 - -Efferenta kopplingar och effekter vid aktivering av amygdala -- signaler till kortex (förutsättning för medveten -upplevelse) -- aktivering av hjärnans modulerande aktiverings- -(vakenhets-) system -(höjd medvetenhet, handlingsberedskap) -- direkta muskelreaktioner (’startle reaction’, ’freezing’) -- aktivering av autonoma nervsystemet (sympatikus: -”fight or flight”; parasympatikus: ”playing dead -reaction”) -- hormonella system (adrenalin, cortisol) -5 -A = Amygdala - - ---- - -## Page 6 - -Efferenta kopplingar från amygdala (med mer detaljer) -Notera effekter på: -- autonoma nervsystemet (sympatikus, parasympatikus) -- hormonella system: cortisol från binjurebarken, adrenalin från binjuremärgen (via sympatikus) -(”stresshormoner”) -6 - - ---- - -## Page 7 - -7 -Komponenter i den medvetna upplevelsen -- betydelse av kroppsliga reaktioner, leder sekundärt till en upplevelse (James, Lange, tidig hypotes) -- direkta kopplingar till hjärnans kortex (Cannon och Bards hypotes) -Uppfattningen just nu: (”kombination”) -- Det finns väsentliga direkta kopplingar till -storhjänans kortex. -- Dessutom: -Kroppsliga reaktioner (hjärtklappning, svettning, -muskelspänning, osv.) registreras av -sinnesorganen, signaler skickas till hjärnans -emotionella system som färgar den medvetna -känsloupplevelsen -(och påverkar beslut, jfr. nedan) -(jfr. Schachter-Damasio) - - ---- - -## Page 8 - -8 -Effekter på vårt handlande -Ökad aktivitet i hjärnans aktiveringssystem ger handlingsberedskap -- Amygdala-aktivering ger upplevelser och reaktioner som vi vill undvika: -”Bestraffningssystem” = ”Withdrawal system”, ”avoidance”, -”negativ förstärkare” -(involverar även en del andra system, t.ex. mediala hypothalamus) -’Fear conditioning’ -’(Rädslo-) betingning’ - - ---- - -## Page 9 - -9 -Motsats: ”Belöningssystem” -”Approach system”, ”positiv förstärkare” -Självstimulering av hjärnan genom inopererade elektroder när -djuret trycker på en knapp -Ventral tegmental area (VTA) i hjärnstammen, -dopamin bl.a. till nucl. accumbens. -Aktivering av bestraffnings och belöningssystem -styr beteendet, = operationell (eller instrumentell) -betingning. -dopamin - - ---- - -## Page 10 - -10 -Dopaminergt neuron i VTA -- Efter betingning: Nervcellen svarar på stimulus (Conditioned Stimulus, CS), men inte på belöning (Reward, R) -- Nervcellen indikerar en utebliven belöning med en paus - - ---- - -## Page 11 - -11 -Beteendesignaler - - ---- - -## Page 12 - -12 -Den emotionella styrningen är delvis omedveten, och uppvisar viss asymmetri -(jfr. föreläsning höger-vänster hjärnhalva). ”Emotionellt vänster-ansiktad”. - - ---- - -## Page 13 - -13 -Emotioner omfattar flera minnesfunktioner -1. -Amygdala lagrar emotionella minnen, -minne av känslan som utlöstes och -av det som direkt gav upphov till -känslan. Svårt att beskriva i ord. -2. -Hippocampus lagrar deklarativa -minnen, vad? när? hur? -Mer exakta och detaljerade minnen -av omständigheterna kring det som -hände, medvetet, går att beskriva. -(jfr. minnes-föreläsning) - - ---- - -## Page 14 - -14 -Fear conditioning. Contextual conditioning. -1. Emotionella minnen i amygdala gör att vi direkt undviker -situationer som utlöser obehag , fear conditioning (jfr. ovan). -Engagerar ffa laterala (LA) kärnan i amygdala. -2. Minnen av omständigheterna i hippocampus kan också påverka -vårt handlande: s.k. contextual conditioning. -Det som påminner om något obehagligt utöser obehag och ger -undvikande. -Engagerar Basala (B) och accessoriska basala (AB) kärnan i -amygdala. -Amygdala -Amygdala - - ---- - -## Page 15 - -15 -Hormonella mekanismer och minnesfunktioner: -katekolaminer (adrenalin, noradrenalin) -Katekolaminer befrämjar båda -minnes-systemen via adrenalins -effekter ute i kroppen -ANS: Autonoma nervsystemet (här: sympatikus) -Adrenal medulla: binjuremärgen -NTS: nucl. tractus solitarius (vagus) -LC: locus ceruleus - - ---- - -## Page 16 - -16 -Hormonella mekanismer och minnesfunktioner: -corticosteroider (cortisol) -1. Amygdala och hippocampus har -motsatt effekt på produktion av -kortisol (”HPA-axeln”) -2. Cortisol kan ha motsatt effekt på -amygdala och hippocampus -PVN: Paraverebrala kärnan i hypothalamus -PIT: Hypofysen (= pituitary) -CORT: Cortisol -+ -- - - ---- - -## Page 17 - -17 -Emotioner påverkar vårt framtida handlande, beslut -- Emotionella signaler från limbisk kortex, t.ex. -delar av pannloben ovanför ögonen (=orbitala och -mediala frontalloben) påverkar de beslut vi gör. -Delvis omedvetet eller svårt att beskriva i ord -(”gut feeling”, ”intuition”??) (A. Damasio) -Skada på sådan emotionell kortex ger svagare eller -inadekvata emotionella reaktioner samt problem -att ta hänsyn till emotionella minnen och -emotionella signaler i vardagslivet, ex. Phineas -Gage 1848. - - ---- - -## Page 18 - -18 -Emotioner medverkar på flera sätt i hjärnans beslutsprocesser - - ---- - -## Page 19 - -19 -Teorier om frontallobens organisation -Hjärnans ”exekutiva funktioner”, bl.a. -• Situationer som kräver planering, beslut -• Att hantera nya situationer -• Att korrigera fel i handlandet (och mer allmänt ”trouble shooting”) -• Att hantera situationer som kräver att man motstår vanor, ”frestelser”, drifter -S = stimulus, R = response -Tre axlar: -1. What (mer S) – How (mer R) -2. Konkret – abstrakt -3. ”Cold” (’cognitive calculations’) -”Hot” (’value’ = -värdering – emotioner) -O’Reilly, 2010 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Emotioner Johan Wessberg VT2024.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Emotioner Johan Wessberg VT2024.pdf deleted file mode 100644 index 95f3e97..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Emotioner Johan Wessberg VT2024.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:8dcee217be1a4ebb05459b972e22027ec90af89539a33e7cf771fa7f12654123 -size 9682706 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Högre funktioner VT 2026 Hemisfärer.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Högre funktioner VT 2026 Hemisfärer.md deleted file mode 100644 index d10457f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Högre funktioner VT 2026 Hemisfärer.md +++ /dev/null @@ -1,526 +0,0 @@ -# Högre funktioner VT 2026 Hemisfärer.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 31 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Hemisfärer - specialisering -Ingela Hammar -Avd för fysiologi - - ---- - -## Page 2 - -Hemisfärsspecialisering -a) Sensoriska, motoriska och -kognitiva funktioner som bearbetas -på ett differentierat sätt i höger -och vänster hemisfär -b) Neuroanatomiska skillnader i -volym av grå substans och vit -substans -Förekommer hos både vertebrater -och invertebrater. Förutsättningarna -för lateralisering etableras under -fosterstadiet (foster i vecka 23 -uppvisar skillnader i volym och -struktur grå substans) -Bidula & Kroliczak (2015) Eur J Neuroscience - - ---- - -## Page 3 - -Varför lateralisering? -“ A crucial advantage that lateralization may offer is to -increase neural capacity, because specializing one -hemisphere for a particular function leaves the other -hemisphere free to perform other (additional) functions. -This would allow brain evolution to avoid useless -duplication of functions in the two hemispheres, thus -saving on neural circuitry” (Levy 1977). -”lateralization…..is likely to be a convenient way of -preventing the simultaneous initiation of incompatible -responses” - - ---- - -## Page 4 - -Lateralisering -“The general picture emerging from research -on vertebrate species is that the left -hemisphere is used to categorize stimuli and -control established behavior with focused -attention -Even left hemispheric specialization for speech -in humans seems to be an elaboration of this -hemisphere's superiority in sequential -processing -The right hemisphere is specialized to respond -to novel and threatening stimuli (e.g., -predators), to control escape responses and to -express intense emotions” -(Rogers L.J Genesis 2014) - - ---- - -## Page 5 - -VÄNSTER HEMISFÄR -Routine/established patterns of -behavior in familiar circumstances -Focused attention to specific targets -Responds to large differences between -objects/categorizes objects and other -stimuli (e.g., pebbles versus grain) -Top-down processes/guided by -learned instructions -Sequential processing -HÖGER HEMISFÄR -Attention to unexpected/novel stimuli -Easily distracted, notices small -differences between stimuli -Bottom-up processes/Stimulus driven -Expresses intense emotion -Detection of and escape from predators -Face recognition -Social cognition - - ---- - -## Page 6 - -Corpus callosum -The excitatory model proposes that the corpus callosum conveys information from one -hemisphere to the other, shares the information between the hemispheres, and -integrates bilateral sensory signals -unilateral damage can result in bilateral effects! -The majority of callosal synapses are glutamatergic. - - ---- - -## Page 7 - -Lateralisering hos däggdjur -Röd: vänster hemisfär -Blå: höger hemsfär -Grön: commissurala förbindelser -Jämförelse förekomst av förbindelser mellan hemisfärerna hos olika däggdjur -Ju högre grad av lateralisering, ju större behov av -commissurala förbindelser -(i bilden jämförs råtta, macaque-apa, människa) - - ---- - -## Page 8 - -Lateralisering frontalloben -Språkfunktioner -Talande/dominanthemisfär: vänster -Tyst/icke-dominant hemisfär: höger -Skilj från vokalisering: PAG -(t ex jama; skratt, gråt, skrik) -“Even left hemispheric specialization for speech in humans seems to be an -elaboration of this hemisphere's superiority in sequential processing” - - ---- - -## Page 9 - -Lateralisering parietalloben -Mönster och helhet -Spatiell perception -(egen kroppsuppfattning) -Tyst/icke-dominant hemisfär -by Catherine E. Myers. Copyright © 2006 -Memory Loss and the Brain -Artwork copyright © 2000 Ann L. Myers - - ---- - -## Page 10 - -Parietalloben – mönster och helhet - - ---- - -## Page 11 - -Parietalloben – mönster och helhet - - ---- - -## Page 12 - -(No content) - ---- - -## Page 13 - -Lateralisering parietalloben -Skada vänster/dominant/talande hemisfär: -Gerstman syndrom (höger-vänster-konfusion, -fingeragnosi, dysgrafi, dyskalkuli) -Skada höger/icke-dominant/ tyst hemisfär: -Spatiell perception skadad -(kroppsuppfattning, neglekt) -“Neglect is primarily a disorder of attention -whereby patients characteristically fail to -orientate, to report or to respond to stimuli -located on the contralesional side” -(Ward J , 2006) - - ---- - -## Page 14 - -Kommunikation höger och vänster parietalcortex -Koch G et al. Neuroscientist 2012;19:208-217 -Copyright © by SAGE Publications -Hos friska personer samspelar -höger och vänster parietalcortex. -Ömsesidig hämning snarare -än excitation? -En skada i höger parietalcortex leder -till en minskad inhibition av vänster -parietalcortex -Disinhibitionen resulterar i -hyperexcitabilitet i intakt hemisfär. - - ---- - -## Page 15 - -( Shipton et al PNAS 2014) -Lateralisering temporalloben -Hippocampus -Unilateral -inhibition av -hippocampus -tillräckligt för att -skada -korttidsminne -Endast inhibition -av vänster sidas -hippocampus -leder till defekt -långtidsminne hos -möss -Lateralisering av funktioner i både hippocampus och amygdala -Amygdala -Aktivering av höger /vänster amygdala -beroende på stimulus. -Höger amygdala ökad aktivitet vid smärta -oavsett vilken kroppshalva som är -skadad. -(Allen et al Progress in Neurobiology 2021) - - ---- - -## Page 16 - -Hänthet -Handedness: The preferential use of one hand for most fine manual tasks -Nästan 90% av alla människor är högerhänta oavsett ursprung -Debuterar redan i fosterlivet ( tumsugning) -Arkeologiska fynd påvisar dominans av högerhänthet också i exv redskap -och i målningar - - ---- - -## Page 17 - -Hänthet och ärftlighet -Loci ( 4st) associerade med vänsterhänthet nyligen identifierade -Lokaliserade i olika kromosomer ( 2,6,17,22) -Gener kopplade till neuronal morfogenes, differentiering, migration/axonal -guidance och gliogenes -Män tendens vänsterhänthet i större utsträckning än kvinnor ( antal -repetitioner av gen lokaliserad på x-kromosomen) -(Wiberg et al, Brain 2019) -Föräldrars handpreferens -sannolikhet -två högerhänta föräldrar -0.02 -en högerhänt/en vänsterhänt förälder -0.17 -två vänsterhänta föräldrar -0.46 -Sannolikhet för vänsterhänthet - - ---- - -## Page 18 - -Hänthet i världen – var och hur många? -Ungefär 10% av populationen är vänsterhänt -Metastudie över flera geografiska områden ( 2,3 milj människor) -Lokal variation (lokala traditioner och acceptans av -vänsterhänthet) -Hög andel: Nederländerna: 12,95%, UAE 12,9%, Israel 12,88%, -Puerto Rico 12.3 % -I andra länder betydligt lägre andel vänsterhänta: -Kina 2,6%, Indonesien 3,39%, Vietnam 4,26%, Taiwan 4,9% -( Ocklenburg 2023) - - ---- - -## Page 19 - -Hänthet och hemisfärsdominans -Hänthet -Talcentrum -antal -vänster -höger -bilateralt -Höger -140 -96 -4 -0 -Vänster -122 -70 -15 -15 -Majoriteten av både högerhänta och vänsterhänta individer -har en dominant vänster hemisfär -Bland vänsterhänta är det vanligare med talcentrum -bilateralt eller i höger hemisfär -(Rasmussen och Milner 1977) -Hänthet och hemisfärsdominans: - - ---- - -## Page 20 - -Majoriteten (inkluderande både höger- -vänster-dominant hemisfär för talfunktion -och vänsterhänta) har -Handpreferens för gester (inkluderande teckenspråk för döva) -kan vara en bättre prediktor för vilken -hemisfär som är dominant för tal än hänthet: -vänster hemisfär för höger hand preferens för -gester, och tvärtom -Vänsterhänta exkluderas ofta från vetenskapliga -studier i syfte att minska variansen i datamängden, men utgör en -naturlig del av populationen. -Hänthet - - ---- - -## Page 21 - -Hänthet – vad gör händerna? -Unimanuell uppgift: -Dominant hand: används för att sträcka ut handen och greppa ett föremål (reaching) -Dominant hand används för avancerad finmotorik -Bimanuell uppgift: --Dominant hand manipulation av ett föremål --Icke-dominant hand stabiliserar ett föremål -Bimodal distribution med tydlig förskjutning åt ena eller andra extremen -Ambidexter – förmåga att använda båda händerna lika skickligt - - ---- - -## Page 22 - -The Edinburgh Handedness Survey (self-report questionnaire) -Which hand do you prefer, and do you ever use your other hand, for the -following tasks: -1. Writing -2. Drawing -3. Throwing -4. Cutting with Scissors -5. Cutting with a knife (no fork) -6. Spooning something out -7. Teethbrushing -8. Sweeping (upper hand on broom) -9. Striking a match -10. Opening a box lid -Handpreferens (se ovan) och hand performance (motorisk skicklighet) ofta -men inte nödvändigtvis korrelerade -Oldfield, R. C. (1971) The assessment and analysis of handedness: the Edinburgh inventory. Neuropsychologia, 9(1): 97-113. - - ---- - -## Page 23 - -Handedness in nature: First evidence on manual laterality on -bimanual coordinated tube task in wild primates -American Journal of Physical Anthropology -Volume 148, Issue 1, pages 36-44, 13 MAR 2012 DOI: 10.1002/ajpa.22038 -http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/ajpa.22038/full#fig1 -“….predominance of right-handedness -particularly in large samples of captive -chimpanzees—our closest relative—for -specific complex tasks such as bimanual -feeding, coordinated bimanual actions, -bipedal reaching, throwing, gestural -communication….” -Anatomiska skillnader i cortikala strukturer -(planum temporale) -Liknar människans men ej lika uttalade -Primater: chimpanser och babianer -högerhänta i stor utsträckning - - ---- - -## Page 24 - -Laterality in tool manufacture by crows -Avancerad redskapstillverkning -kräver komplexa nervcellsnätverk -Fördel med lateralisering? -Vissa fågelarter (kråkor, papegojor) har -högre densitet neuron än primater i -vissa delar av hjärnan -Kråkfåglar och papegojor prefererar -vänsterfot/klo -Hunt et al Nature 2001 - - ---- - -## Page 25 - -Fotpreferens -Fot-preferens -79% föredrar höger fot, dvs 10% -färre än som anses vara -högerhänta. -Etablerat runt 5-års ålder och -sedan stabilt resten av livet -Skillnad kan bero på att -samhället prefererar -högerhänthet och att -vänsterhänta lär sig göra en del -saker med höger hand ändå, -vilket inte är fallet med -fotpreferens - - ---- - -## Page 26 - -Komplexa funktioner -Skador på höger hemisfär kan påverka funktioner som bearbetas i flera lober -Igenkänning eget ansikte : frontoparietalcortex -Hos de flesta lokaliserad i höger hemsfär -Skador ger försämrad förmåga känna igen eget ansikte i spegel -Lateralisering och hänthet: -a) Majoritet vänsterlateraliserade språk -b) Majoriteten högerlateraliserade -ansiktsigenkänning -Grupp vänsterhänta med högerdominans tal -och vänsterdominans ansiktsigenkänning -H -V -Morita et al 2020 - - ---- - -## Page 27 - -Wada test eller Sodium-amythal test. En snabbverkande -barbiturat injiceras i ena sidans carotis vilket leder till att -fr.a. ena hemisfären bedövas i ungefär tio minuter. Används -för att bedöma dominant/talande hemisfär. -Att undersöka lateralisering 1 - - ---- - -## Page 28 - -Att undersöka lateralisering 2 -Tachistoskop; bild visas < 200ms för ena hemisfären - - ---- - -## Page 29 - -Att undersöka lateralisering 3 -Split-brain patienter : commisurotomi, -corpus callosum avskuren -Tachistokskop: -Patienterna kan benämna det som visas för -dominant/talande hemisfär. -“If the word "spoon" is flashed on the right -visual field (to the left hemisphere), and the -subject is asked what they saw, the subject -says "spoon". If it's flashed on the other -side (to the right hemisphere), the subject -says they saw "nothing". However, with -their left hand (under the control of the -right hemisphere), they pick out a spoon -from a collection of assorted objects. “ -Tachistoskop; bild visas < 200ms för ena hemisfären -Midsagittal MRI of -split-brain patient, -showing the -complete absence -of callosal fibers -(Prete et al 2016) - - ---- - -## Page 30 - -Att undersöka lateralisering 3b -Vänster hemisfär -Höger hemisfär -Cengage learning (2011) - - ---- - -## Page 31 - -Att undersöka lateralisering 4 -Imaging/Avancerad avbildningsteknik -fMRI ( funktionell magnet resonans imaging) -PET -TMS (transkraniell magnet- -stimulering) -EEG - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Högre funktioner VT 2026 Hemisfärer.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Högre funktioner VT 2026 Hemisfärer.pdf deleted file mode 100644 index fd93fb3..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Högre funktioner VT 2026 Hemisfärer.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1bdcf517e09ff7acbd5d808fe3b502c058f5c4740ea16cb020fee41de525837e -size 3170302 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/INSTUDERINGSFRÅGOR hemisfärsskillnader.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/INSTUDERINGSFRÅGOR hemisfärsskillnader.md deleted file mode 100644 index df580d5..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/INSTUDERINGSFRÅGOR hemisfärsskillnader.md +++ /dev/null @@ -1,36 +0,0 @@ -# INSTUDERINGSFRÅGOR hemisfärsskillnader.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - -INSTUDERINGSFRÅGOR -Hemisfärer lateralisering Ingela Hammar - -1. Vad innebär begreppet lateralisering? -2. Vilka principiella skillnader finns det mellan de båda hemisfärernas -lateraliserade funktioner? -3. Vilken roll spelar corpus callosum för lateralisering? -4. Vilka funktioner är lateraliserade i frontallob, parietallob och -temporallob? -5. Vad innebär neglect? -6. Vad innebär begreppet hänthet? -7. Vad menas med begreppet ambidexter? -8. Hur kan man undersöka hänthet? -9. Hur vanligt är högerhänthet? -10. Vad menas med fotpreferens? -11. Hur kan man undersöka lateralisering? -12. Hur fungerar ett tachistoskop? - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/INSTUDERINGSFRÅGOR hemisfärsskillnader.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/INSTUDERINGSFRÅGOR hemisfärsskillnader.pdf deleted file mode 100644 index 9648ff2..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/INSTUDERINGSFRÅGOR hemisfärsskillnader.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:4923c6e4e36d379398c3543542bcb499e8bad5799ae1b4a7b8ba3157f036dc15 -size 90411 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Inlärning, Minne och Glömska VT22.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Inlärning, Minne och Glömska VT22.md deleted file mode 100644 index 8bae178..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Inlärning, Minne och Glömska VT22.md +++ /dev/null @@ -1,166 +0,0 @@ -# Inlärning, Minne och Glömska pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 14 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Inlärning, Minne & Glömska -Block 4, Eric Hanse -”Information about the past is useful only to the -extent that it allows us to anticipate what may -happen in the future.” -”The remembered future” -”The remembered present” - - ---- - -## Page 2 - -”Hebb-synapse” -Cells that fire together wire together -”Hebb-synapse” -”When an axon of cell A is near -enough to excite cell B and -repeatedly -takes part in firing it, some growth -processor metabolic change takes -place in one or both cells such that -A’s efficiency, as one of the cells -firing B, increases.” -Donald Hebb, 1949 - - ---- - -## Page 3 - -Distributed storgage of memories – Hebb’s cell -assembly, or the engram -www.sciencemag.org SCIENCE VOL 338 5 OCTOBER -2012 - - ---- - -## Page 4 - -Synaptic plasticity: Long-term potentiation -(LTP) and Long-term depression (LTD) - - ---- - -## Page 5 - -Tonegawa et al 2018 Nature Rev Neurosci 19: 485-498 -Activity-dependent labelling of engram cells - - ---- - -## Page 6 - -Hayashi-Takagi et al 2015 Nature 525: 333-338 - - ---- - -## Page 7 - -Some synapses grow with LTP and learning… -and most synapses shrink during sleep -Cirelli (2017) Curr Op Neurobiol 44:72-76 -Tononi & Cirelli (2014) Neuron 81:12-34 -… creating room for new learning - - ---- - -## Page 8 - -Memories are consolidated and enhanced -during sleep -Ji & Wilson, 2006 - - ---- - -## Page 9 - -Stickgold and Walker, 2005 -Consolidation and re-consolidation - - ---- - -## Page 10 - -Physiological and pathological forgetting -Davis and Zhong 2017 Neuron 95: 490-503 -Ryan and Frankland 2022 Nat Rev Neurosci 23: - - ---- - -## Page 11 - -Factors that influence learning -• Stress -• Sleep -• (Re)Consolidation -• Spaced learning, fasting -• Physical exercise -• Active rehearsal -• Cognitive enhancers? -Sapolsky 2015 Nat Neurosci 18:1344 - - ---- - -## Page 12 - -Subdivision of memories -Working memory - - ---- - -## Page 13 - -H.M. – Hippocampus is necessary for -the formation of episodic memories -H.M’s brain -Normal brain - - ---- - -## Page 14 - -Amnesia -Amnesia = patological forgetting -Procent av normal -minnesfunktion -Skada -tid -Födsel -Nutid -Procent av normal -minnesfunktion -Skada -tid -Födsel -Nutid -Anterograde amnesia -Retrograde amnesia - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Inlärning, Minne och Glömska VT22.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Inlärning, Minne och Glömska VT22.pdf deleted file mode 100644 index 75b30e5..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Inlärning, Minne och Glömska VT22.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1a7572766d4c4a8d9891b9ae47923e041cf310ec8d79138647bf1c7a13234c01 -size 1062086 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Emotioner EEG.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Emotioner EEG.md deleted file mode 100644 index 9ebabfd..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Emotioner EEG.md +++ /dev/null @@ -1,41 +0,0 @@ -# Instuderingsfrågor Emotioner EEG.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Instuderingsfrågor - -Emotioner - -Vad menas med associationskortex? -Vad finns det för olika typer av emotioner? -Ungefär var i hjärnan ligger amygdala? -Amygdala kan aktiveras på flera olika sätt, hurdå? Exempel? -Vad kan hända när amygdala aktiveras? -Vad menas med hjärnans bestraffningssystem och belöningssystem? -Vad är emotionella minnen och hur skiljer dessa sig från deklarativa minnen? -Vad menas med ”contextual conditioning”? Exempel? -Hur kan en aktivering av amygdala påverka hippocampus funktioner? -Vad menas med exekutiva funktioner och vilken del av hjärnan anses vara högst ansvarig för detta? - -EEG och fMRI - -Vad är det som orsakar det vi mäter som EEG? -Vilka olika normala EEG-rytmer finns i EEG? När kan vi se dessa? -Hur går det till att göra en EEG-mätning? (laboration) -Vad menas med svarspotentialser (eller ”evoked potentials”)? Hur går en mätning av dessa till? -(laboration) -Vad menas med fMRI? Vad är det vi mäter vid fMRI? -Vilka är fördelarna och nackdelarna med EEG jämfört med fMRI? - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Emotioner EEG.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Emotioner EEG.pdf deleted file mode 100644 index 2795cbc..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Emotioner EEG.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:0862e50bc2d5884885cc0a0f5a965565a41294ce23f337a67dd521b1c864a6f2 -size 27585 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Inlärning VT23.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Inlärning VT23.md deleted file mode 100644 index 2c9600e..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Inlärning VT23.md +++ /dev/null @@ -1,30 +0,0 @@ -# Instuderingsfrågor Inlärning pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Instuderingsfrågor Inlärning, minne & glömska - -Vad händer i glutamatsynapsen vid LTP och LTD? - -Vad menas med ett engram? - -Vad menas med konsolidering och re-konsolidering? - -Vilka funktioner som påverkar minne och glömska kan sömnen ha? - -Vilka positiva effekter kan glömska ha för oss? - -Vad är skillnaden mellan anterograd och retrograd amnesi? - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Inlärning VT23.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Inlärning VT23.pdf deleted file mode 100644 index 194b46f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor Inlärning VT23.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:337281c2e874949dd85dd47b905ba19f59629d68907c77a57495f4dd00cf5fa1 -size 53326 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor cirkadianska rytmer sömn..md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor cirkadianska rytmer sömn..md deleted file mode 100644 index 68f1ac7..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor cirkadianska rytmer sömn..md +++ /dev/null @@ -1,29 +0,0 @@ -# Instuderingsfrågor cirkadianska rytmer sömn..pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Instuderingsfrågor cirkadianska rytmer/sömn -Vad menas med begreppet ”zeitgeber”? -På vad sätt kan nervcellsaktiviteten i SCN styras av ljus/mörker, och vad styrs av denna -nervcellsaktivitet -Vilken roll spelar melatoninet för växlingen mellan vakenhet/sömn? -Vilka effekter kan sömnbrist ha på en individ? -Varför bör man inte ha skolarbete kl. 8.00 på morgonen? -Varför kan man bli sömnig/dåsig av medicinering mot åksjuka? -Vad är hypnagoga hallucinationer, och när, och varför, kan de inträffa? -Vad innebär narkolepsi, och varför uppkommer den? -Varför skiljer sig drömmar åt i REM-sömn respektive non-REM-sömn? - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor cirkadianska rytmer sömn..pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor cirkadianska rytmer sömn..pdf deleted file mode 100644 index d1cb7af..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Instuderingsfrågor cirkadianska rytmer sömn..pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:995fcc0c5edf716a1b25addb9188b90499f1510f94dc8b4c2ac292e21f98fa88 -size 86229 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts A_presentation.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts A_presentation.md deleted file mode 100644 index 9414195..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts A_presentation.md +++ /dev/null @@ -1,597 +0,0 @@ -# Longoni_Language Functions_HT2025_handouts A_presentation.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 20 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -1 -Language -and the brain -FRANCESCA LONGONI -INSTITUTE OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY -THE SAHLGRENSKA ACADEMY -UNIVERSITY OF GOTHENBURG (SWEDEN) -CONTACT: FRANCESCA.LONGONI@NEURO.GU.SE -1 -2 -(Ward, 2006) -1 -2 - - ---- - -## Page 2 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -2 -PATIENT B.L. (Broca’s aphasia): -B.L.: Wife is dry dishes. Water down! Oh boy! okay. Awright. Okay . . . -Cookie is down . . . fall, and girl, okay, girl . . . boy . . . um . . . -Examiner: What is the boy doing? -B.L.: Cookie is . . . um . . . catch -Examiner: Who is getting the cookies? -B.L.: Girl, girl! -Examiner: Who is about to fall down? -B.L.: Boy . . . fall down! -(Avrutin, 2001) -Picture description -(„Cookie theft“, Goodglass & Kaplan, 1972) -What is happening in the picture? -4 -Picture description -(„Cookie theft“, Goodglass & Kaplan, 1972) -What is happening in the picture? -(Butterworth & Howard, 1987) -3 -4 - - ---- - -## Page 3 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -3 -5 -Language System -Intention -Planning of Speech Act -Proposition / Concept -Segmental Phonology -Prosody -Sentence structure -Morphology -Syntax -Programming -Execution -Writing -Motor Speech System -Phonation + Articulation -Word meaning -Word form -Lexicon -Working -memory -(Huber, 2010, adapted from Huber & Ziegler, 2000) -Language comprehension -6 -”Mouse” -(From: Comprehensive Aphasia Test; Swinburn, Porter, & Howard, 2014) -5 -6 - - ---- - -## Page 4 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -4 -7 -”The birds are attacking the cats” -(Gallaher & Canter, 1982) -Language comprehension -LATERALIZATION -8 -Paul Broca (1824-1880) -7 -8 - - ---- - -## Page 5 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -5 -9 -(Dronkers et al., 2007) -Leborgne „Tan “ -LATERALIZATION -10 -Paul Broca (1824-1880) -On parle avec -l’hémisphère gauche -9 -10 - - ---- - -## Page 6 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -6 -LATERALIZATION -Over 95% of cases left hemisphere lateralization (Poeck, 1994) -11 -LATERALIZATION -Over 95% of cases left hemisphere lateralization (Poeck, 1994) -Wada-Test (Wada & Rasmussen, 1960; Rasmussen & Milner, -1977), left hemisphere dominance for language in: -96% of right-handers -70% of left-handers -Ca. 93% of people -12 -(Bear et al. 2001) -11 -12 - - ---- - -## Page 7 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -7 -LATERALIZATION -Over 95% of cases left hemisphere lateralization (Poeck, 1994) -Wada-Test (Wada & Rasmussen, 1960; Rasmussen & Milner, -1977), left hemisphere dominance for language in: -96% of right-handers -70% of left-handers -Ca. 93% of people -13 -https://youtu.be/sBbilBZ46Eg -See example (video clip) here: -LATERALIZATION -Over 95% of cases left hemisphere lateralization (Poeck, 1994) -Wada-Test (Wada & Rasmussen, 1960; Rasmussen & Milner, -1977), left hemisphere dominance for language in: -96% of right-handers -70% of left-handers -Ca. 93% of people -Split-brain patients -14 -13 -14 - - ---- - -## Page 8 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -8 -LATERALIZATION -Over 95% of cases left hemisphere lateralization (Poeck, 1994) -Wada-Test (Wada & Rasmussen, 1960; Rasmussen & Milner, -1977), left hemisphere dominance for language in: -96% of right-handers -70% of left-handers -Ca. 93% of people -Split-brain patients -15 -https://youtu.be/aCv4K5aStdU -See example (video clip) here: -LATERALIZATION -Pujol et al. (1999): Functional brain imaging study (n= 100, 50 -right-handers, 50 left-handers), word generation task*, left -lateralization in -96% of right-handers (4% bilateral activation pattern) -76% of left-handers (14% bilateral activation pattern; -10% right-hemisphere activation pattern) -16 -* generate words beginning with a given letter, example: F “father”, “food”, “force”, -“fence”, “foot”….. -15 -16 - - ---- - -## Page 9 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -9 -Language -areas -17 -Paul Broca (1824-1880) -1864 „motor language area“ -Carl Wernicke (1848-1905) -1874 „sensory language area“ -Language -areas -18 -Sulcus centralis -Gyrus supramaginalis (BA 40) -Gyrus angularis (BA 39) -Sulcus lateralis -(Fissura Sylvii) -Primary auditory cortex (BA 42) -Broca’s area (BA 44, 45) -(Gyrus frontalis inferior) -Primary motor cortex (BA 4) -Primary visual cortex (BA 17-19) -Wernicke’s area (BA 22) -(Gyrus temporalis superior) -Primary somatosensory cortex (BA 1-3) -Orofacial & laryngeal region -(Modified from: Patrick J. Lynch: http://patricklynch.net/; No usage restriction, Creative Common -Attribution 2.5 License 2006 http://creativecommons.org/licenses/by/2.5/) -17 -18 - - ---- - -## Page 10 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -10 -19 -Language -areas -(Heimer, 1961) -APHASIA CLASSIFICATION -20 -SYNDROME -CARDINAL SYMPTOM(S) * -GLOBAL A. -LANGUAGE AUTOMATISM -BROCA‘s A. -AGRAMMATISM; LANGUAGE EFFORT -WERNICKE‘s A. -PARAPHASIAS/JARGON, -PARAGRAMMATISM -AMNESIC/ANOMIC A. -WORD FINDING DIFFICULTIES -STANDARD SYNDROMES -* In spontaneous language production -https://www.aphasia.org/stories/different-types-aphasia/ -You can find more examples (video clips) here: -19 -20 - - ---- - -## Page 11 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -11 -Anomic aphasia -21 -P: Nu har jag ... eh ... i december .... jag har hört här fanns alltså en ... -... man kunde göra ett afasitest här. .. och eventuellt ne .... Ett ögonblick -vad heter det ... alltså utifrån och hit ... eh ... utan att ligga på sjukhus -... vad heter det? -E: Öppenvårdsbehandling -P: Öp- ... öppen- ... alltså några ord kommer jag helt enkelt inte på än ... -det var ... alltså öppenvårdsbehandling ... eh ... och för att uppnå en väsentlig -förbättring. -(Translation from German example in Huber et al., 2000) -APHASIA CLASSIFICATION -LESIONS -22 -L -L -L -(Huber, Poeck, & Springer, 2006) -(Schunke et al., 2006) -(Schunke et al., 2006 -21 -22 - - ---- - -## Page 12 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -12 -Wernicke-Lichtheim model -(1885) -23 -Concept center -Motor center -Motor images -of words -Auditory center -Auditory images -of words -Speaking -Hearing -(Mod. from: Ward, 2006) -INTRAOPERATIVE -ELECTRICAL STIMULATION -24 -(Lubrano et al., 2012) -https://youtu.be/l1SAC1HcAzc -See example (video clip) here: -23 -24 - - ---- - -## Page 13 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -13 -INTRAOPERATIVE -ELECTRICAL STIMULATION -25 -Language positive sites (naming errors) -Number in circle indicates percentage of patients who -showed naming errors during stimulation. -(Ojemann et al. , 1989) -26 -(Vigneau et al., 2006) -BLU = Phonology -RED = Semantics -GREEN = Sentence processing -A META-ANALYSIS -25 -26 - - ---- - -## Page 14 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -14 -FUNCTIONAL NETWORKS -27 -(Ward, 2006, simplified from Hickock & Poeppel, 2004) -Model for speech recognition -Word repetition task -Dorsal stream: HOW -a word sounds -(no access to meaning; -allows repetition of nonwords) -Ventral stream: WHAT -a word means -CONNECTIVITY -28 -(Hagoort, 2014) -Fasciculus arcuatus -27 -28 - - ---- - -## Page 15 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -15 -CONNECTIVITY -29 -(Hagoort, 2014) -Major anatomical pathways -connecting language relevant regions -(visualized with diffusion tractography) -30 -Sentence -processing -Semantics -Phonology -(Vigneau et al., 2011) -RIGHT HEMISPHERE -29 -30 - - ---- - -## Page 16 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -16 -RIGHT HEMISPHERE -Limited language capacity, high variability between subjects -Language impairments associated with right hemisphere -damage (RHD) concern: -Pragmatics (discourse processing) -Lexical-semantic processing -Prosody -31 -> Contribution of the right hemisphere to functional recovery -after left hemisphere lesion? -Picture description -(„Cookie theft“, Goodglass & Kaplan, 1972) -Patient with right hemisphere damage (RHD): -„I see a woman holding a plate. I see a boy standing on a small stool. -I see shoes. The boy is opening a jar- feeling cookies, I guess. -He might fall. The woman is mother. I see a girl. Her left arm is upraised. -The boy- presumably his sister.“ -(Myers, 1999) -What is happening in the picture? -31 -32 - - ---- - -## Page 17 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -17 -RIGHT HEMISPHERE -Jack and Mary found some leftover -cake in the kitchen. But when Jack -divided it up, Mary complained that -he had taken the lion‘s share of the -cake. -(Jack och Mary hittade rester av en kaka i -köket. Men när Jack hade delat den i två -bitar, klagade Mary på att han hade tagit -lejonparten av kakan.) -33 -34 -(Myers, 1999) -33 -34 - - ---- - -## Page 18 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -18 -35 -(Myers, 1999) -Literal -Interpretation/ -Correct setting -Accurate -Interpretation/ -Correct setting -Accurate -interpretation/ -Incorrect setting -Literal -interpretation/ -Incorrect setting -Inaccurate -interpretation/ -Correct setting -36 -(Myers, 1999) -Accurate -Interpretation/ -Correct setting -Literal -Interpretation/ -Correct setting -Literal -interpretation/ -Incorrect setting -Inaccurate -interpretation/ -Correct setting -Accurate -interpretation/ -Incorrect setting -RHD: -57% of answers -RHD = Right hemisphere damage -35 -36 - - ---- - -## Page 19 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -19 -37 -(Baldo et al, 2016) -LDH Left hemisphere damage; RHD Right hemisphere damage -RIGHT HEMISPHERE -RIGHT HEMISPHERE -38 -LHD (with aphasia) -DEEP WISE -(Less familiar, connotative) -RHD -DEEP SHALLOW -(More common, denotative) -(Browell et al., 1984, cited in Myers, 1999) -DEEP -WISE -SHALLOW -Pick the two words that are the most similar -In meaning or that go together best! -37 -38 - - ---- - -## Page 20 - -8/4/2025 -LPG002 Basvetenskap och tidig -yrkeskontakt ht25, Språk, F. Longoni -20 -RIGHT HEMISPHERE -Limited language capacity, high variability between subjects -Language impairments associated with right hemisphere -damage (RHD) concern: -Pragmatics (discourse processing) -Lexical-semantic processing -Prosody -39 -> Contribution of the right hemisphere to functional recovery -after left hemisphere lesion? -TACK SÅ MYCKET FÖR ER -UPPMÄRKSAMHET -40 -39 -40 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts A_presentation.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts A_presentation.pdf deleted file mode 100644 index 420cd69..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts A_presentation.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:b8a900dcece6e90aeb6c8fd69e06d46c36fd53675335b88e6d6784d00ad413e4 -size 2846616 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts B_Interaktiva övningar.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts B_Interaktiva övningar.md deleted file mode 100644 index cd91a84..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts B_Interaktiva övningar.md +++ /dev/null @@ -1,345 +0,0 @@ -# Longoni_Language Functions_HT2025_handouts B_Interaktiva övningar.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 33 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Några övningar för att -repetera -Francesca Longoni -Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi -francesca.longoni@neuro.gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Instruktioner -• Interaktiva övningar -• Välj rätt alternativ genom att trycka på knappen -• Är svaret rätt så kommer du till nästa uppgift -• Är svaret fel kommer du till en bild “Försök igen!” -där du ska trycka på knappen -för att gå -tillbaka till den föregående uppgiften -• Du kan alltid klicka dig fram/tillbaka med pilarna på -tangentbordet eller med musen -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 3 - -01. Vilken hemisfär är dominant för -språkbearbetning? -Den vänstra hemisfären -Den högra hemisfären -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 4 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 5 - -02. Vad heter de två klassiska språkområden? -Brocas area och Wernickes area -Brocas area och Lichtheims area -Wernickes area och Lichtheims area -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 6 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 7 - -03. Exakt: Brocas area och Wernickes area. Och -var gör de? -Wernickes area anses traditionellt -vara arean för språkproduktionoch -Brocas area arean för -språkförståelse. -Brocas area anses traditionellt -vara arean för -språkproduktionoch Wernickes -area arean för språkförståelse. -(Förresten… Lichtheims area finns inte) -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 8 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 9 - -04. Och var ligger dessa två areor? Börjar vi -med Brocas area. Den ligger: -Precentralt -Postcentralt -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 10 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 11 - -05. Just det: framför sulcus centralis. I -närheten av vilket område? -Framför den delen av motorkortex -som kontrollerar mun och läppar -Bakom den primära hörselbarken -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 12 - -Försök igen! -(Tänk efter: kan den primära hörselbarken ligga precentralt?) - - ---- - -## Page 13 - -06. Och närmare bestämt i vilken lob? -Frontallob -Parietallob -Temporallob -Occipitallob -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 14 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 15 - -07. Ja, men frontalloben är rätt stor: Var i -frontalloben? -Gyrus frontalis superior -Gyrus frontalis medius -Gyrus frontalis inferior -Image by Oberho -lster Venita from Pixabay - -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 16 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 17 - -08. Kan du sätta Brocas area på kartan då? -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 18 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 19 - -09. Nu kan vi gå tillbaka till Wernickes area. Var -ligger den? -Precentralt -Postcentralt -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 20 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 21 - -10. Just det: bakom sulcus centralis. I närheten -av vilket område? -Framför den delen av motorkortex -som kontrollerar mun och läppar -Bakom den primära hörselbarken -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 22 - -Försök igen! -(försiktig: motorkortex ligger inte postcentralt…) - - ---- - -## Page 23 - -11. Och närmare bestämt i vilken lob? -Frontallob -Parietallob -Temporallob -Occipitallob -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 24 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 25 - -12. Ja, men även temporalloben är rätt stor: -Var i temporalloben ligger Wernickes area? -Gyrus temporalis superior -Gyrus temporalis medius -Gyrus temporalis inferior -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi -Image by Oberho -lster Venita from Pixabay - - - ---- - -## Page 26 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 27 - -13. Kan du sätta Wernickes area på kartan då? -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 28 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 29 - -14. Är Brocas area och Wernickes area -kopplade? -Ja -Nej -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 30 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 31 - -15. Brocas area är förbunden med Wernickes -area… -….via corpus callosum -….via fasciculus arcuatus -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 32 - -Försök igen! - - ---- - -## Page 33 - -SLUT! -Francesca Longoni, Inst. För Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts B_Interaktiva övningar.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts B_Interaktiva övningar.pdf deleted file mode 100644 index 54ed328..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Longoni_Language Functions_HT2025_handouts B_Interaktiva övningar.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:dc85e96ee023cca2a339ce51cab24ad4b10bcb71f1f8f4a1e87353254810de3b -size 376723 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Seminarieuppgifter Block 3 Hjärnans kortikala funktioner HT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Seminarieuppgifter Block 3 Hjärnans kortikala funktioner HT2025.md deleted file mode 100644 index 865af08..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Seminarieuppgifter Block 3 Hjärnans kortikala funktioner HT2025.md +++ /dev/null @@ -1,37 +0,0 @@ -# Seminarieuppgifter Block 3 Hjärnans kortikala funktioner HT2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - -BLOCK 3: HJÄRNANS KORTIKALA FUNKTIONER -Seminarieuppgifter, HT-2025 -1. Diskutera mekanismerna som reglerar sömn och vakenhet. Vad har ljuset för inverkan? -Hur kan vi använda EEG för att studera sömn? -2. Hur kan vi hos en frisk person undersöka om höger hemisfär är bättre än den vänstra för -en viss funktion? Det kan t.ex. röra sig om att bearbeta rumsliga (tredimensionella) problem -eller att bearbeta helheter (s.k. Gestalt-funktion). Kan ni föreslå olika möjligheter? Tänk på att -det kan behövas både något sätt att mäta hjärnans funktioner, och någon uppgift för -försökspersonen att genomföra när man gör mätningen. -3. Med utgångspunkt från det ni lärt er om minnesmekanismer, har ni några olika förslag på -hur ni kan förbättra eller försämra inlärning, respektive glömska? -4. Vilka kortikala areor ingår i den klassiska modellen för språkbearbetning? Vilka funktioner -tillskrivs dem? Hur väl motsvarar den klassiska modellen av språkfunktioner i hjärnan den -verklighet som avslöjas med moderna metoder som exempelvis intraoperativ elektrisk -stimulering eller fMRI? -5. Vad menas med begreppen "belöningssystemet" (approach system) och -”bestraffningssystemet" (withdrawal system)? Hur kan dessa system ha betydelse för vår -emotionella utveckling och för vårt dagliga liv? - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Seminarieuppgifter Block 3 Hjärnans kortikala funktioner HT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Seminarieuppgifter Block 3 Hjärnans kortikala funktioner HT2025.pdf deleted file mode 100644 index 14ff8fd..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/Seminarieuppgifter Block 3 Hjärnans kortikala funktioner HT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:651b1f4fa997218a946c76e64eed1fde4fccdab6a3b67405c71a887ddf194721 -size 34110 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/video_10726734.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/video_10726734.mp4 deleted file mode 100644 index 98d01f1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 3 - Hjärnans kortikala funktioner/video_10726734.mp4 +++ /dev/null @@ -1,1101 +0,0 @@ - - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-BR6MuHwmnwwp7iRRDdmkkJzV4cTGCqD/transcodings/t-31K1Aqw9XPaUTLctJGFNHgZz7suEu8Nd/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-BR6MuHwmnwwp7iRRDdmkkJzV4cTGCqD/transcodings/t-31K1Aqw9XPaUTLctJGFNHgZz7suEu8Nd/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-BR6MuHwmnwwp7iRRDdmkkJzV4cTGCqD/transcodings/t-31K1Aqw9XPaUTLctJGFNHgZz7suEu8Nd/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-BR6MuHwmnwwp7iRRDdmkkJzV4cTGCqD/transcodings/t-31K1Aqw9XPaUTLctJGFNHgZz7suEu8Nd/ - - - - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-BR6MuHwmnwwp7iRRDdmkkJzV4cTGCqD/transcodings/t-31K1Aqw9XPaUTLctJGFNHgZz7suEu8Nd/ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/LPG002 HT25 Schema Block 4 Labvecka.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/LPG002 HT25 Schema Block 4 Labvecka.md deleted file mode 100644 index 5ab1b99..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/LPG002 HT25 Schema Block 4 Labvecka.md +++ /dev/null @@ -1,176 +0,0 @@ -# LPG002 HT25 GRUPPNYCKEL Block 4 Labvecka.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -LPG002 HT-2025 -Schema Block 4: Labvecka neurofysiologi -Gruppnyckel -Datum -Tid -Moment -Grupper -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 -9 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -Fre -2025-09-19 09:15 - 13:00* -Lab EMG/Muskel/Nerv -X -X -13:15 - 17:00 -Lab EMG/Muskel/Nerv -X -X -Mån -2025-09-22 09:15 - 13:00* -Lab EMG/Muskel/Nerv -X -X -09:15 - 13:00* -Lab Smärta -X -X -X -X -09:30 - 11:30 -KTC Ven/kapillärprov -X -X -13:15 - 17:00 -Lab EMG/Muskel/Nerv -X -X -13:15 - 17:00 -Lab Smärta -X -X -X -X -12:30 - 14:30 -KTC Ven/kapillärprov -X -X -15:00 - 17:00 -KTC Ven/kapillärprov -X -X -Tis -2025-09-23 09:15 - 13:00* -Lab EMG/Muskel/Nerv -X -X -09:15 - 13:00* -Lab Smärta -X -X -X -X -09:30 - 11:30 -KTC Ven/kapillärprov -X -X -12:30 - 14:30 -KTC Ven/kapillärprov -X -X -13:15 - 17:00 -Lab EMG/Muskel/Nerv -X -X -13:15 - 17:00 -Lab Smärta -X -X -X -X -13:15 - 17:00 -TYK Seminarium -X -X -X -X -X -X -X -X -Ons -2025-09-24 08:00 - 10:00 -KTC Ven/kapillärprov -X -X -09:15 - 13:00* -Lab EMG/Muskel/Nerv -X -X -10:30 - 12:30 -KTC Ven/kapillärprov -X -X -13:00 - 15:00 -KTC Ven/kapillärprov -X -X -13:15 - 17:00 -Lab EMG/Muskel/Nerv -X -X -13:15 - 17:00 -TYK Seminarium -X -X -X -X -X -X -X -X -Tors -2025-09-25 08:15 - 10:30 -Redovisning laborationer -X -X -X -X -X -X -10:45 - 13:00 -Redovisning laborationer -X -X -X -X -X -Fre -2025-09-26 08:15 - 10:45 -Redovisning laborationer -X -X -X -X -X -*) Förberedelsetid för lärare kl. 08.15 - 09.15 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/LPG002 HT25 Schema Block 4 Labvecka.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/LPG002 HT25 Schema Block 4 Labvecka.pdf deleted file mode 100644 index 9b4a976..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/LPG002 HT25 Schema Block 4 Labvecka.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:5ddb5a3b4d851919303c20fa0c42e6ac1166eb15122073b1a895628070633e78 -size 27042 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/Laborationsvecka Block 4 HT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/Laborationsvecka Block 4 HT2025.md deleted file mode 100644 index f249f17..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/Laborationsvecka Block 4 HT2025.md +++ /dev/null @@ -1,130 +0,0 @@ -# Laborationsvecka Block 4 HT2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 2 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Block 4: Laborations-vecka i neurofysiologi - -Under Block 4 genomförs följande laborationer i neurofysiologi: - -• Smärtlaboration -• EMG (Elektromyografi) -• Muskelfysiologi (”Muskel”) -• Nervledningshastighet (”Nervledning”) -• EEG (Elektroencephalografi) - -Upplägget är följande: - -• Laborationerna genomförs och redovisas gruppvis i de vanliga seminarie/ -laborations-grupperna (grupp 1-16). -• Se laborationshandledningar för varje laboration i Canvas under Moduler -> Block 4. -Här finns de uppgifter som skall genomföras, diskuteras och redovisas. -• Samtliga grupper skall göra EMG och minst 2 av laborationerna Muskel, -Nervledning eller EEG. Alla grupper skall göra den laboration som de skall redovisa, -se nedan. -• Ni som inte gör EEG skall titta på videodemonstrationen under Block 4 -> Laboration -EMG/Muskel/Nerv/EEG. -• Om ni får tid så kan ni göra alla 4 laborationerna EMG/Muskel/Nerv/EEG. Ni skall -dock vara säkra på att hinna innan nästa grupp startar, räkna med en knapp timme -för Nerv eller EEG. -• Se tider i schemat under Block 4. Tider finns även i TimeEdit. -• Under laborationen skall ni dokumentera det ni gör och de resultat ni får. Ta bilder -med mobilkamera! -• Efter varje laboration skall ni gå igenom de uppgifter som finns i laborations- -handledningarna och gå igenom frågeställningarna. Det sker dock ingen gemensam -genomgång vid själva laborationerna. Fråga amanuens om något är oklart med era -resultat. -• Varje laborations-grupp har som särskild uppgift att redovisa en av laborationerna, -se fördelning längst ned i det här dokumentet. Redovisning sker i 1/3-klass, 5 eller 6 -grupper, se schema under Block 4 och i TimeEdit. -• Både deltagande i laborationerna och tillfället för redovisning är obligatoriska -kursmoment. (Den obligatoriska redovisningen ersätter Quiz för dessa fem -laborationer.) - -Redovisning: - -• Vid redovisningen skall varje grupp presentera sina resultat och diskutera punkterna -som finns i varje lab-handledning. -• Ni behöver bestämma en tid när hela gruppen samlas, diskuterar resultat och era -förklaringar, och förbereder redovisningen. - - ---- - -## Page 2 - -• Redovisning görs som en kort powerpoint-presentation. Ni kommer att ha 15-20 -minuter på er. Det gäller att fokusera på det som ni uppfattar som viktigt! -• Alla kan inte delta i själva presentationen, det är lagom om 2-4 studenter pratar, -men det avgör ni själva. Alla från gruppen skall dock kunna deltaga i diskussionen -och känna att ni är delaktiga i redovisningen. -• De flesta laborationer genomförs i halva lab-grupper, dvs. två stationer per grupp. -Halv-grupperna kommer att få olika resultat som ni skall dokumentera, jämföra och -diskutera inom ”hel-gruppen”. -• Återigen och OBS! Fokus är på era egna resultat och frågorna i lab-handledningarna. -Visa bilder osv. med era egna resultat! Om ni har tid är det fritt fram att kort nämna -mer om bakgrund och metoder, eller kliniska aspekter. - -Grupper och laboration att redovisa, HT-2025: - -Grupp -Redovisar -Grupp 1 -*behöver inte redovisa någon lab under HT-2025, se nedan -Grupp 2 -Smärta -Grupp 3 -EMG -Grupp 4 -Muskel -Grupp 5 -Nervledning -Grupp 6 -EEG - -Grupp 7 -EMG -Grupp 8 -Muskel -Grupp 9 -Nervledning -Grupp 10 -EEG -Grupp 11 -Smärta - -Grupp 12 -Smärta -Grupp 13 -EMG -Grupp 14 -Muskel -Grupp 15 -Nervledning -Grupp 16 -EEG - - -*Grupp 1: Diskutera och notera era resultat på laborationerna EMG, Muskel och -Nervledning. Var beredda att jämföra era resultat med dem som presenteras av grupp 2-6 -under redovisningen. - -Se schema för redovisningarna torsdag-fredag den 25/9 – 26/9 i TimeEdit! - -Torsdag 25/9: -Grupp 1-6 redovisar kl. 08.15 – 10.30 i sal Stenbrottet -Grupp 7-11 redovisar kl. 10.45 – 13.00 i sal Stenbrottet - -Fredag 26/9: -Grupp 12-16 redovisar kl. 08.15 – 10.45 i sal Gösta Sandels - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/Laborationsvecka Block 4 HT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/Laborationsvecka Block 4 HT2025.pdf deleted file mode 100644 index 1d50d60..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 4 Labvecka 1/Laborationsvecka Block 4 HT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:2396688ac0f66b6d4a2d695cec328c028263e5c8f51f29afa229c8fd5e70e2ce -size 79990 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EEG.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EEG.md deleted file mode 100644 index abde8a4..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EEG.md +++ /dev/null @@ -1,318 +0,0 @@ -# Laboration EEG.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 7 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - -1 -LABORATION: EEG OCH EVOKED POTENTIALS - -Allmän bakgrund: -Se föreläsning om EEG. - -Målsättning: -1. Att registrera signaler från kortex med elektroencaphalografisk teknik (EEG). -2. Att studera alfa-rytmen över occipitalkortex. -3. Att bekanta er med tekniken för ’Auditory Evoked Potentials’, dvs. medelvärdesbildning av kortikal aktivitet i -relation till ett upprepat ljudstimulus. - -Utrustning: -• -Dator med BIOPAC Pro programvara, registreringsenhet (MP30) -• -Elektrisk stimuleringsenhet (BSLSTMA) -• -Elektrodkabel (SS2L) och engångs registreringselektroder, elektrodpasta -• -Hörtelefon -• -En liten tuss med ”grön stålull” för att skrapa på huden under elektroderna. -• -Elastisk mössa som håller kvar elektroderna - - - -Uppkoppling (se bild): -1. Anslut kabeln ”Trigger” från stimuleringsenheten till ”Analog Out” på baksidan av registreringsenheten MP30 -2. Anslut kabeln ”Reference Output” till CH2 på registreringsenheten. -3. Anslut elektrodkabeln till CH1 på registreringsenheten. -4. Anslut hörtelefonen till utgången (”Output”) på stimuleringsenheten. - -OBS! Stimuleringen skall vara inställd på 0-10 V. Vrid ned ratten ”Level” till 0 V. - - ---- - -## Page 2 - - - -2 -Uppkoppling av registreringselektroder - -I ett kliniskt EEG används normalt ett stort antal elektroder (t.ex. 21) som samtidigt registrerar EEG-aktivitet -från alla delar av cortex. I laborationen används bara en EEG-kanal, som registrerar aktivitet från occipitalloben -och från bakre delen av temporalloben. - - - - -VIKTIGT: EEG-signaler är mycket svaga, och därför är det extra viktigt att få mycket bra kontakt -mellan elektroder och hud. - -* Skrapa huden där elektroderna skall placeras med en liten tuss med ”grön stålull”. -(Detta förbättrar kontakten genom att det yttersta hudlagret skrapas bort.) -* Håll bort hår åt sidan så mycket som möjligt. -* Placera en liten ”extraklick” elektrodpasta på RÖD elektrod så att det blir god kontakt mellan elektrod och -hud, genom håret. -* Försök klistra fast elektroderna, men håll fast dem tills ni satt på mössan. -* Elektroderna fixaras till slut med en elastisk mössa (finns i två storlekar). - -• -SVART elektrod sätter ni på örsnibben. Klistra fast runt örsnibben, men se till att själva elektroden är i -god kontakt med huden. - -• -VIT elektrod placeras strax bakom örat, just nedanför hårlinjen. - -• -RÖD elektrod placeras längst bak på skallen, nära medellinjen. - - -RÖD elektrod -VIT elektrod -SVART -elektrod - - ---- - -## Page 3 - - - -3 -Moment 1: EEG-registrering - - - -Starta insamlingen genom att trycka på ”Start”. - -Skärmen visar två kurvor: Överst visas EEG-signalen direkt från förstärkaren. - -Nedanför denna visas samma signal i en filtrerad version, som tydligt visar hur EEG-signalen ser ut i alfa- -bandet, 8-13 Hz. Lägre och högre frekvenser är bortfiltrerade. Detta gör det enklare att studera alfa-aktivitet. - -Bekräfta att ni fått en bra EEG-signal genom att låta försökspersonen omväxlande blunda och öppna ögonen -under flera sekunder. Vad bör ni se? Undersökning av detta återkommer i moment 3. - -Kontrollera med amanuens att ni får tillräckligt bra signaler. Det är inte lätt att få tillräckligt bra kontakt -i elektroderna vid första försöket! - -Hur stora är signalerna ”peak-to-peak”, dvs. från vågtoppar till vågdalar? (notera även enheten!) ___________ - - - -Moment 2: Problem med artefakter - -För att få bra EEG-registreringar krävs normalt att försökspersonen kan sitta bekvämt och avslappnat, utan att -spänna muskler i nacke eller ansikte. - -Det finns ett stort antal artefakter som kan störa en EEG-registrering. Vid EEG-registrering krävs en mycket -kraftig förstärkning (här 25000 gånger) vilket leder till känslighet för små rörelser i elektoderna. Dessutom kan -EMG-signaler från muskler i ansikte, huvud och hals leta sig fram till EEG-elektroderna och störa registreringen. - -Detta kan ni undersöka. Starta registreringen och studera vad som händer med EEG-registreringen när (t.ex.): - -* försökspersonen (fp) blinkar med ögonen -* fp kniper ihop ögonen -Start och stopp av -registreringen -”Zoom”-verktyg - - ---- - -## Page 4 - - - -4 -* fp rör på huvudet -* fp biter ihop tänderna -* ni petar på elektroderna - -Moment 3: Alfa-rytm och desynkronisering - -- Försökspersonen skall sitta så avslappnad som möjligt. -- Under försöket skall en person i gruppen be försökspersonen att omväxlande sluta och öppna ögonen under ca. -10-15 s. tid. Upprepa minst 3-4 gånger. -- Markera ögonblicken när försökspersonen öppnar/stänger ögonen genom att trycka på F9. Detta lämnar en liten -”pil” längst upp i registreringen. -- Stoppa registreringen, gå tillbaka och studera EEG-signalen. - -Vad utmärker perioder när försökspersonen har ögonen stängda? - -Vad utmärker perioder när ögonen är öppna? - - -Ni kan använda ”Zoom-verktyget” (se bild ovan) för att titta i detalj på signalerna. Studera de vågor som -uppträder när försökspersonen stänger ögonen i detalj. -(”Zooma” tillbaka genom att klicka på tidsskalan längst ned och ange ”Scale” t.ex. 4 s.) - -Vilken ungefärlig frekvens har vågorna som uppträder när försökspersonen stänger ögonen? - -Var kommer de ifrån och hur uppstår de? - -Vad kallas dessa vågor? - - -Moment 4: Auditory evoked potentials - -Ni skall testa principen för en viktig klinisk metod där EEG-signaler registreras samtidigt som man -upprepat aktiverar ett sinnessystem på ett väldefinierat sätt, t.ex. synen med ljusblixtar, hörseln med -ljudknäppar, eller känselnerver med elektrisk stimulering. - -Med hjälp av s.k. medelvärdesberäkning kan man sedan undersöka den genomsnittliga förändring i -kortex EEG-potentialer som sker som ett svar på retningen man har valt. - -Detta kallas Evoked Potentials, t.ex. Visual Evoked Potentials (VEP, syn), Auditory Evoked Potentials -(AEP, hörsel), Sensory Evoked Potentials (SEP, från hudnerv, beröring och smärta). -En mer sällan använd svenskt term är “hjärnsvarspotentialer”. - -I vårt fall skall vi studera Auditory Evoked Potentials (AEP) utlösta genom ljudknäppar i det ena örat. - -Normal placering av den RÖDA elektroden vid AEP är mitt uppe på hjässan och inte i nacken. -BÄST resultat får ni helt klart om ni flyttar elektroden! Har ni tid bör ni göra detta, det är inte nödvändigt, men ni skall veta -att elektrodplaceringen kan påverka resultatet. - - -Ni skall nu byta till en annan inställning i Biopac. - - ---- - -## Page 5 - - - -5 -Välj ’Window’ i menyn och därefter det fönster som slutar med ’AEP.GTL’. - - - -(fönstret ser lite grand annorlunda ut i den senaste versionen av Biopac) - -- Sätt hörtelefonen i örat, på samma sida som elektroderna. -- Se till att försökspersonen sitter bekvämt och är avslappnad. Ögonen kan vara öppna under försöket. -- Starta insamlingen med att klicka på ’Start’. Vrid upp ’level’ på stimuleringsenheten så att försökspersonen hör -tydliga (men inte obehagligt starka) knäppar, ca. 0.2 – 0.3 V. - -- Totalt 1000 knäppar kommer att registreras automatiskt vilket tar ca. 5 minuter. Försökspersonen skall sitta -stilla hela tiden. - -Försökspersonen skall koncentrera sig på knäpparna i örat! -Stör inte försökspersonen! Det skall vara tyst och stilla i rummet! - -Gör nu en medelvärdesberäkning av den EEG-signal som i genomsnitt följer efter varje ljudknäpp: - -1. Klicka på den övre av kurvorna, dvs. EEG-kurvan. -2. Välj i rullmenyn ’Edit’ och därefter ’Select All’. -3. Välj i rullmenyn ’Transform’ och därefter ’Find Peak...’. - - ---- - -## Page 6 - - - -6 -Fönstret ser ut så här: - - - -4. Gör följande (se pilarna vid bilden): - -A: Klicka för att välja ’Off-line Averaging’ - -B: Skriv 30 ms i ’Peak +’. Se till att det verkligen blir 30.0 ms. - -C: Välj ‘Control Channel’ ’CH 2 – Stimulator’ (se bild) - -D: Tryck ’Ave Start’ - -Resultatet av medelvärdesberäkningen presenteras i ett nytt fönster (bilden nedan visar resultatet av två sådana -beräkningar): - - - -Auditory Evoked Potentials (AEP) med kort latens (=fördröjning från stimulus), < 12 ms, avspeglar aktivitet i -hörselnerven och i hörselcentra i hjärnstammen. Dessa har ett komplext förlopp med åtminstone 7 ”vågor”. - -A -B -C -D - - ---- - -## Page 7 - - - -7 -AEP med större latens (t.ex. en negativ våg vid 15-20 ms; positiv våg vid 25-30 ms) tros härröra från thalamo- -corticala banor och olika delar av kortex. Det är dock betydligt mer komplicerat än att det enbart skulle röra sig -om aktivering av primär hörselkortex. - - -Det finns flera anledningar om ni inte får distinkta AEP från vare sig hjärnstam eller kortex. -Försökspersonen kanske har blivit störd, det finns problem med artefakter eller registreringens kvalitet. -Elektrodplaceringen nämndes ovan. - -Prova gärna att upprepa försöket, t.ex. när försökspersonen sitter med slutna ögon. -Om ni vill kan ni även flytta den RÖDA elektroden till mitt uppe på hjässan (= mer korrekt placering av elektroderna). -Ta inte bort fönstret med den gamla AEP-kurvan, utan låt den vara kvar för jämförelse. - - -Förstår ni hur medelvärdesbildningen går till? Försök förklara poängen med medelvärdesbildningen. - -Ungefär hur stora är era AEP (peak-to-peak, dvs. från högsta topp till lägsta vågdal)? _________ µV - -Hur skiljer sig detta från alfa-vågorna som ni registrerade i ett tidigare moment? Varför? - - - - - - -5. Diskussion och redovisning. - -Gå tillbaka och diskutera igenom frågorna från varje moment ovan. Se till att ni har diskuterat följande frågor: - -- Vad är EEG? Var kommer signalerna ifrån, hur stora är de och hur uppstår de? - -- Vad är alfavågor, var och när syns de, vilken frekvens har de? - -- Vad är Evoked Potentials? Hur går denna registrering till och hur skiljer det sig från ”vanlig” EEG- -registrering? Hur stora är signalerna som man får fram med denna teknik? - -- När tror ni att man kan vilja använda EEG-undersökningar eller Evoked Potentials i kliniska sammanhang? - -- Kan ni tänke er andra typer av Evoked Potentials för att undersöka andra sinnesorgan än hörseln? Hur skulle ni -göra? - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EEG.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EEG.pdf deleted file mode 100644 index 8cea438..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EEG.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:73252418889e5b813ba42ae9f91d4b46b643d628242e3055b3bdbff1d1adf14f -size 476211 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EMG.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EMG.md deleted file mode 100644 index 2ada326..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EMG.md +++ /dev/null @@ -1,375 +0,0 @@ -# Laboration EMG.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 8 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - -1 -LABORATION: ELEKTROMYOGRAFI (EMG) - -Introduktion - -Skelettmuskulaturens huvudsakliga funktion är att omvandla kemisk energi till mekaniskt arbete. -Skelettmuskulatur består av hundratals enskilda cylindriska celler, eller muskelfibrer, som hålls -samman av bindväv. Nervimpulser från hjärnan (via kranialnerver) eller ryggmärgen (via spinala -nerver) förmedlas i perifera nerver till avsedda muskler. När nervfibrerna når muskeln, förgrenar de -sig och varje nervfiber innerverar ett flertal muskelfibrer. Ett enda motorneuron kan alltså innervera -flera muskelfibrer, men varje muskelfiber innerveras endast av ett motorneuron. Ett motorneuron -tillsammans med de muskelfibrer det innerverar kallas en motorisk enhet (motor unit). När ett -motorneuron aktiveras, kommer alla de muskelfibrer som det innerverar att svara med att generera -egna elektriska signaler som leder till kontraktion. - - -Figur 1. Från: Human Anatomy and Physiology, 5th ed., av -E. Marieb. Benjamin and Cummings, 2001 - - -Antalet muskelfibrer som innerveras av ett enda motorneuron, dvs. storleken på den motoriska -enheten, varierar mellan ca 10 och 3000. Antalet beror på muskelns funktion. Ju mindre motoriska -enheter, desto fler motorneuron behöver engageras för att kontrollera muskeln, och därmed blir -hjärnans kontroll över muskelns förkortning större. Muskler som styr fingrarnas eller ögonens rörelser -har mycket små motoriska enheter eftersom dessa måste styras mycket exakt. Andra muskler, som -t.ex. i låret, kan ha stora motoriska enheter, eftersom det inte är lika nödvändigt med en exakt -kontroll. - -Graden av muskelkontraktion styrs av: -1. Antalet aktiverade motoriska enheter. -2. Frekvensen av nervimpulser i varje motorisk enhet. - -När hjärnan vill öka kontraktionen i en muskel, ökar den antalet samtidigt aktiva motoriska enheter i -muskeln. Detta kallas rekrytering av motoriska enheter (motor unit recruitment). En aktionspotential -från ett motorneuron ger alltid upphov till aktionspotentialer i samtliga muskelfibrer i den motoriska -enheten. Vanligen skickas inte en aktionspotential i taget, utan hela skurar eller tåg av - - ---- - -## Page 2 - - -2 -aktionspotentialer skickas för att inducera en tetanisk kontraktion (en långvarig, sammanhängande -fusion av enskilda sammandragningar) av muskelfibrerna i den motoriska enheten. - -Vissa delar av skelettmuskulaturen kan uppvisa en konstant tonus, d v s en viss stadig kontraktion. -Detta är nödvändigt i postural muskulatur (rygg, nacke), men kan också finnas som en förberedelse -för att snabbt kunna ta en muskel i bruk. - -Då en motorisk enhet aktiveras kommer muskelfibrerna att generera och propagera sina egna -aktionspotentialer, vilka sedan leder till mekanisk kontraktion av fibrerna. De elektriska impuls som -då kan avledas från utsidan av varje enskild fiber är svaga (mindre än 100 mikrovolt), men -tillsammans kan de ge upphov till spänningsskillnader som är så stora att de kan detekteras av -elektroder på hudytan. Detektion, förstärkning och registrering av spänningsförändringar i huden som -orsakas av underliggande muskulatur, kallas elektromyografi (EMG). Registreringen kallas -elektromyogram. - -När man arbetar kontinuerligt med en muskel kommer den så småningom att tröttas ut (fatigue). Detta -kan ha flera orsaker. Dels kan muskelfibrerna konsumera den energi som finns lagrad i cellerna, och -så småningom kommer inte energinivåerna att kunna återställas utan muskelfibrernas förmåga att -generera mekanisk kraft kommer att avta (s.k. perifer fatigue). Detta påverkar dock inte muskelns -förmåga att generera aktionspotentialer, och påverkar alltså inte EMG. Den exakta mekanismen för -perifer fatigue tror man idag är att de fria fosfatgrupper som frigörs när ATP omvandlas till ADP och -fosfat (och energi!) kommer att blockera frisättningen av calcium inne i muskelcellen. Calcium är ju -en förutsättning för att myosin skall kunna binda till aktin och därmed starta kontraktionen. - -Det finns också flera centrala mekanismer som kan bidra till fatigue, central fatigue, både på -ryggmärgsnivå (t.ex. minskad effektivitet i synapserna på motorneuronen) eller på högre nivåer i de -motoriska systemen (minskad central aktivering av de descenderande bansystemen). Genom att EMG -registrerar muskelns elektriska aktivitet och en kraftregistrering avspeglar muskelns mekaniska -kraftutveckling så finns det möjlighet att skilja på central och perifer fatigue i laborationen. - - - -Syfte - -• -Att mäta EMG från en arbetande muskel. -• -Att notera hur vi kan återge EMG-signalen på olika sätt: direkt visning av EMG samt s.k. -”integrerat” EMG (se nedan i avsnittet Analys av data). -• -Att studera sambandet mellan EMG och utvecklad muskelkraft när muskelkraften ökas. -• -Att studera relationen mellan EMG och kraft under en lång, ihållande kontraktion när -muskeln tröttas (”fatigue”). - - - - ---- - -## Page 3 - - -3 - -Material - -• -Dator med mjukvaran Student Lab 3.0 -• -BIOPAC datainsamlingsenhet (”blå låda”, MP35) -• -BIOPAC elektrodkablar -• -Självhäftande elektroder, 6 st per försöksperson -• -BIOPAC kraftgivare för handgrepp -• -BIOPAC hörlurar - - -Figur 2 - -Utförande - -Det är lämpligt att gruppen utser en försöksledare, en försöksperson och en ”tekniker”. -• -Försöksledaren skall läsa instruktionerna och tala om för försökspersonen och teknikern vad -de skall göra. -• -Försökspersonen är den vars EMG skall mätas. -• -Teknikern skall övervaka instruktionerna från programmet då försökspersonen ombeds göra -något, och sköta den tekniska registreringen av data. - -Förberedelser - -Sätt på tre självhäftande elektroder på försökspersonens dominanta (vanligtvis höger på en högerhänt -person, och vice versa) och icke-dominanta underarm enligt figur 3a nedan (registreringar skall göras -från båda armarna). - - - - - - ---- - -## Page 4 - - -4 -Figur 3a Figur 3b - -Koppla in kraftgivaren i kanal 1 (CH1), elektrod-kablarna i kanal 3 (CH3) samt hörlurarna baktill på -”blå lådan” (MP35). Sätt fast kablarna på elektroderna enligt figur 3b ovan. OBS! Förvissa er om att -färgerna sitter som på bilden. - -Starta programmet BIOPAC Student Lab, välj lektionen ”L02-EMG-2” och klicka OK. - -OBS! Programmet är självinstruerande. Läs instruktionerna på skärmen och följ dessa. -Vad som händer sammanfattas även i texten här. - -Skriv in ett unikt filnamn för er grupp (vad som helst, men notera vad ni skrev). Registreringarna -kommer att sparas på datorn under detta filnamn. - - -Kalibrering - -Klicka på ”Calibrate”. Ett fönster kommer att dyka upp och tala om för er att inte applicera någon -kraft på kraftgivaren. Ni skall sedan gripa om givaren som på bilden, håll mitt på. Håll på samma sätt -under alla moment. Håll på samma sätt när ni upprepar med den andra handen. - -Det finns två olika typer av grepp-kraftgivare, den ena syns på bilden, den andra är liknande men har -en längsgående list som ni skall gripa runt. - - -Figur 4 - -Följ instruktionerna på skärmen. Instruktionen vid kalibrering är att försökspersonen skall vänta ca -två sekunder, sedan gripa så hårt som möjligt under några sekunder och till sist släppa den. -Insamlingen avslutas automatiskt efter 8 sekunder. - -Det ni ser på skärmen är överst, kurvan från kraftgivaren (med enheten kg) och under signal från -EMG-elektroderna. Kalibreringen skall se ut ungefär som på bilden på nästa sida (figur 5). Om inte -kan ni göra om kalibreringen (klicka på ”Redo calibration”). - - - - - - ---- - -## Page 5 - - -5 - - -Figur 5 - -EMG-signalen ser ut som ett stadigt brus som ökar och minskar när muskeln utvecklar kraft. -Om det inte ser ut som på bilden (t.ex. mycket stora utslag, eller utslag som kommer utan att ni -griper om kraftgivaren) så kan det vara en elektrod som sitter löst. -Kontrollera i så fall alla elektroder och prova igen. - - -Registrering - -Från varje underarm skall registreringar göras. Den skall illustrera sambandet mellan EMG och -kraft, den andra serien skall illustrera uttröttning, eller fatigue. - -Följ instruktionerna på skärmen! - -I det första momentet skall ni gripa i kraftgivaren 2 sekunder, och slappna av i 2 sekunder, upprepat -med lite ökad varje gång tills maximal styrka nåtts. Det blir ca 3-5 ”pucklar” i kraftkurvan. -Försök att titta på kraftkurvan och hålla en jämn kraft varje gång ni griper. Ni kan försöka ”sikta” på -en linje för att nå en viss kraft. De vertikala linjerna hjälper er ”hålla takten” med 2 sekunders kraft -omväxlande med 2 sekunders vila. - -Registreringarna skall se ut ungefär som i bilden nedan (bild 6). - - -Figur 6 - -Klicka på ”Suspend” för att avbryta registreringen. Om ni vill göra om registreringen, klicka på -”Redo”. - -I det andra momentet skall ni registrera maximal kraft under lång tid. Fortsätt att följa instruktionerna -på skärmen. Klicka på ”Resume” och grip kraftgivaren med maximal kraft, och håll kvar kraften så -länge som möjligt. -OBS! Det är viktigt att detta görs med maximal kraft, och alla i gruppen hjälper till att ”motivera” -försökspersonen att hålla på så länge att hon eller han blir riktigt uttröttad i muskeln. - -Kraften kommer så småningom att börja minska (uttröttning = fatigue). När kraften minskat till -mindre än 50% av maximal kraft, släpp greppet och klicka på ”Suspend”. Om det gick bra skall det se -ut ungefär som figuren nedan (figur 7). Klicka på ”Redo” om ni vill göra om registreringen. - - - ---- - -## Page 6 - - -6 - -Figur 7 - -Nu är registreringarna klara för den dominanta armen. Instruktionerna på skärmen ber er nu koppla -upp elektroder och upprepa registreringana med inkrementell ökning av kraften samt -uttröttning/fatigue på den icke-dominanta armen. - -Ni har till slut möjlighet att lyssna på EMG-signalen (”Listen”). Följ instruktionerna på skärmen. -Försökspersonen låter elektroder och kablar sitta kvar, tar på hörlurarna och knyter handen upprepat -med lite olika kraft. Ni behöver inte gripa runt kraftgivaren. Alla i gruppen kan lyssna på ”bruset” från -EMG-signalen när försökspersonen gör upprepade kontraktioner. - -När alla lyssnat klart är ni klara med registreringarna. - - - -Analys av data - -En dialogruta visar på alternativ där ni kan välja att analysera de data ni just registrerat. - -(OBS! Om ni råkat stänga programmet eller kommit fel så kan ni titta på era sparade data. Starta om -programmet. I start-menyn ”Lessons”, väljer ni ”Review Saved Data”. Leta upp mappen med det -namn ni gav på er grupp i början av laborationen. ”Den här datorn” – ”Lokal disk” – ”Program” – -”BIOPAC Systems, Inc” – ”Biopac Student Lab v. 3.7.1” – ”Data files” – gruppens namn. Filen är -markerad ”L02” för ”Lesson 02”.) - - - -Figur 8 - -1. Börja med den första registreringen, stegvis ökning av gripkraften. Ni kan zooma in på pucklarna -med hjälp av zoom-verktyget nere i det högra hörnet (”förstoringsglaset”). För att återvända finns det -menyval (högst upp) som heter Display -> Zoom Previous, Autoscale horizontal, och Autoscale -waveforms. Ni kan flytta kurvorna i sidled med rullningslisten längst ned. - -EMG visas på två olika sätt: I mitten ser ni den ”rena” EMG-signalen (röd). Detta är de signaler som -uppfattas i elektroderna på huden, och som förstärkts i förstärkaren i den ”blå lådan”. - - ---- - -## Page 7 - - -7 -Denna EMG-signal är dock svår att arbeta med, dels eftersom den är både positiv och negativ, dels -eftersom den varierar rätt kraftigt genom att den avspeglar hur individuella motorenheter aktiveras i -muskeln. - -Kurvan under kallas ”Integrated EMG”. Detta är en bearbetning av EMG-signalen som först har blivit -likriktad (den går bara uppåt från noll) och dels har blivit slätare genom en matematisk operation som -kallas lågpassfiltrering. (Det betyder att de höga frekvenserna är undertryckta och ni ser endast -genomsnittliga variationer i signalen). Som ni kan se är ”Integrated EMG” mycket mer lik -kraftkurvan, dvs. den likriktade och genomsnittliga EMG-signalen motsvarar kraftutvecklingen i -muskeln. - -(Extra information 1: ”Integrated” EMG är ett historiskt begrepp eftersom man först åstadkom detta -med en kondensator som ”integrerade” EMG-signalen över en viss tid. Detta görs nuförtiden genom -beräkningar i datorn och det handlar egentligen inte om integrering i matematisk bemärkelse.) - -(Extra information 2: Det finns även möjlighet att med ett markeringsverktyg – ett vertikalt streck -nere i högra hörnet – göra olika analyser av data och få fram siffervärden. Ni väljer strecket och drar -och markerar ett fält i era data. Upptill vänster kan ni nu avläsa t.ex. genomsnittlig kraft och -genomsnittlig EMG-signal (p-p betyder peak-to-peak, dvs. hur stor signalen är). Det går även att -ändra till andra analyser i en rullmeny. Ni behöver inte använda detta för att genomföra laborationen.) - - -Titta på ”pucklarna” med ökande kraft och EMG-mönstret som hör till dessa. -Vad är EMG-signalen, vad är det ni mäter och ser? -Vad händer med EMG-signalen när kraften ökar? Varför? - - -Ni kan även zooma in (med förstoringsglaset) på ett intervall mellan två pucklar, där kraften är -noll. Ser ni någon EMG-aktivitet här? Vad är detta? -Zooma ev. in på kurvan med menyvalet (längst upp) Display -> Autoscale Waveforms. -Återvänd till visning av hela kurvan med menyvalet Display -> Autoscale Horizontal. - - -2. Flytta nu över till den andra delen av registreringen: uttröttning (”fatigue”). - -Vad händer med EMG-signalerna när kraften sjunker? -Titta på tidsskalan, hur lång tid orkade försökspersonen hålla på? - -Det finns flera möjligheter här, vad är det ni ser? -Kan ni tänka er att det kunde ha blivit annorlunda? - -Vilka är mekanismerna för denna uttröttning, dvs. varför sjunker kraften så småningom? - - -Ser det likadant ut i bägge armarna? Vilken arm är starkast? Varför är det så? - - - - - - - - ---- - -## Page 8 - - -8 -Redovisning - -Diskutera och svara på frågorna ovan. - -Grupper som skall redovisa EMG-labben skall dokumentera registreringarna t.ex. genom att ta bilder -med mobiltelefon. Ta gärna bilder på försökspersonens arm så att ni kommer ihåg hur ni gjorde labben. - - -(Om ni vet hur man gör kan ni använda verktyget ”Snipping Tool” i Windows för att ta skärmbilder, -men ni måste då tyvärr ha med er ett eget USB-minne för att kopiera över bilderna till era egna -datorer. Lab-datorerna är inte nätverksuppkopplade (HT-2022)). - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EMG.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EMG.pdf deleted file mode 100644 index 15c5974..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration EMG.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:7b097fe62cf4c486da098992832ccf9c958581d71e2ced3e5a6562c1a416f0e9 -size 1507538 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Muskel.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Muskel.md deleted file mode 100644 index c15e2de..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Muskel.md +++ /dev/null @@ -1,345 +0,0 @@ -# Laboration Muskel.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 8 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - -1 -LABORATION MUSKEL - -BAKGRUND - -När muskeln aktiveras sker det en omvandling av kemisk energi till mekanisk energi i myofibrillerna. -Om belastningen inte är alltför stor kommer muskeln att förkorta sig och utföra ett yttre arbete, -exempelvis att lyfta en tyngd. Är muskelns båda ändar däremot fixerade så kan inte kontraktionen utåt -manifestera sig som en förkortning utan man iakttar i stället en spänningsökning. Även vid en absolut -fixering av muskelns båda ändar sker dock en viss inre förkortning av de kontraktila elementen när -dessa vid kontraktionen sträcker senor och elastiska filament i muskeln. Det är av intresse att studera -muskelkontraktionen både med avseende på förmågan till förkortning och förmågan till spännings- -utveckling. - -Om muskelns båda ändar är fixerade så säger man att kontraktionen sker isometriskt. För att under -sådana betingelser kunna mäta spänningsutvecklingen i muskeln förbinder man dess ena ända med ett -registreringssystem med stor styvhet. Då får man en s.k. isometrisk registrering av -kontraktionsförloppet. Detta är lämpligt när man vill studera principerna för gradering av -skelettmuskelns kontraktionskraft. - - -Single twitch och rekrytering -En kontraktion i den isolerade muskeln kan utlösas genom elektrisk stimulering av den motoriska -nerven. En stimuleringspuls av tillräcklig styrka kommer därvid att utlösa aktionspotentialer i de -motoriska axonen och via den synaptiska transmissionen i motorändplattan även i muskelfibrernas -cellmembraner. -Genom -denna -s.k. -excitations-kontraktionskoppling -utlöses -de -konformationsförändringar i myofibrillernas kontraktila protein som utgör själva kontraktionen. Den -muskelkontraktion som utlöses av ett enstaka stimulus kallas "single twitch". - - - - - - - - - - - - - - - - - -Figur 1. Muskelkontraktion utlöst av en enstaka aktionspotential (”single twitch”) registrerad under -isometriska förhållanden. - -Om stimuleringsintensiteten (dvs. amplituden på den enstaka stimuleringsimpuls som användes) -varieras, så kommer också kontraktionssvaret att variera i storlek. Vid svaga stimuli får man ingen -"single twitch". Ökas stimuleringsstyrkan gradvis uppkommer en svag kontraktion, som sedan växer -med retningen till ett maximum, där ökad retningsstyrka inte medför någon ytterligare ökning i svaret. - -Detta kan förklaras av att de olika motoriska axonen har olika retningströskel, och kontraktionssvaret -tillväxer allteftersom fler och fler motorenheter engageras i single twitchen vid tilltagande - - ---- - -## Page 2 - - -2 -retningsstyrka. En stimuleringsstyrka som är stark nog att aktivera alla motorenheter ger en "maximal -single twitch". - - -Summation -Eftersom aktionspotentialens refraktärperiod är mycket kort (några ms) jämfört med durationen av en -"single twitch" så är muskelcellens membran mottaglig för en ny retning och kan förmedla en ny -aktionspotential långt innan det mekaniska svaret och kalciumkoncentrationsökningen efter den första -retningen är över. En sådan andra excitation av membranen kommer att leda till en kraftigare -kalciumkoncentrationsökning och därmed en kraftigare aktivering av det kontraktila systemet. -Dessutom kommer de serieelastiska elementen nu vara partiellt utsträckta, vilket gör att de kontraktila -elementen förkortar sig mindre, och muskeln utvecklar mer tension. Upprepade stimuli ger därför en -påbyggnad av den isometriska twitch-tensionen s.k summation. Detta illustreras schematiskt i figur 2. - -Figur 2. Summation av muskelkontraktioner när muskeln stimuleras med upprepade stimuleringar i -tät följd. - - -Om muskeln ges en hel serie av impulser får man s.k tetanus, som först är "vågig" men som vid -ytterligare ökning av stimuleringsfrekvensen blir "glatt". Glatt tetanus inträder när tiden mellan -stimuleringsimpulserna blir så kort så att inga tecken till muskelrelaxation mellan stimuleringarna är -synbara. Den utvecklade kontraktionskraften vid glatt tetanus kan bli flera gånger större än maximal -single twitch. Relationen varierar dock mellan olika muskler, och tetanus är ca. 2-10 gånger starkare. -Fysiologiskt aktiveras våra muskler normalt i form av en grovvågig tetanus i de olika motorenhterna. -Kontraktionen i muskeln som helhet förefaller ändå jämn genom att de olika motorenheterna aktiveras -asynkront, dvs. vid lite olika tidpunkter. - -Sammanfattningsvis kan skelettmuskeln öka sin kontraktionskraft dels genom att fler och fler -motorenheter engageras (rekrytering), dels genom att muskelcellerna aktiveras med högre frekvens -(summation). Båda dessa möjligheter använder CNS i sin kontroll av skelettmuskeln. - - - ---- - -## Page 3 - - -3 -Sambandet mellan längd och tension -Med den isometriska registreringen kan man dessutom studera sambandet mellan muskelns längd och -tension. När den inaktiva muskeln sträcks från en utgångslängd, där den är helt slapp, till en allt större -och större längd, förändras tensionen på ett karakteristiskt sätt. Dels uppvisar muskeln en s.k passiv -tension, som iakttas utan elektrisk stimulering. När muskeln sträcks spänns de elastiska strukturerna I -muskeln och precis som när man drar ut en metallfjäder eller ett gummiband, så strävar dessa elastiska -element i muskeln att dra ihop sig och återta sin ursprungslängd. Passiv tension är den tension som -skapas av denna passiva elastiska återfjädring. Den passiva längd-tensionskurvan visas schematiskt i -figur 3, ”Passiv”. Om muskeln vid olika längder stimuleras till en maximal, glatt tetanus ökar -tensionen upp till den längd-tensions- kurva, som representerar den totala tensionen (figur 3, ”Total”). -Den tension som muskeln aktivt utvecklat under kontraktionen utgör skillnaden mellan ”Total” och -”Passiv” (dvs. ”Aktiv”). - -Fig. 3 Förhållandet mellan kraft och muskellängd. Till höger illustreras schematiskt en sarkomer vid -olika muskellängder. - - - -Förhållandet mellan muskellängd och tension (aktiv eller passiv) studerar vi inte direkt under den här -laborationen, men är viktigt att känna till. - - - ---- - -## Page 4 - - -4 -Laboration Muskel: GENOMFÖRANDE - -Syfte -1. Att registrera kraften som utvecklas i en muskel vid elektrisk stimulering. -2. Att studera fenomenet summation vid upprepad muskelaktivering. - -Utrustning -• -Dator med BIOPAC Pro programvara, registreringsenhet (MP30) -• -Elektrisk stimuleringsenhet (BSLSTMA) -• -Stimuleringselektrod, elektrodgel -• -Kraftgivare (SS12LA), stativ och ett utvikt gem -• -Tuschpenna för att markera stimuleringspunkten på huden - - -Uppkoppling (se bild): -1. Anslut kabeln ”Trigger” från stimuleringsenheten till ”Analog Out” på baksidan av -registreringsenheten MP35. -2. Anslut kabeln ”Reference Output” till CH1 på registreringsenheten (OBS bilden stämmer inte!) -3. Anslut kraftgivaren till CH2 på registreringsenheten (och inte som på bilden…) -4. Anslut stimuleringselektroden till utgången (”Output”) på stimuleringsenheten. - -Stimuleringen skall vara inställd på 0-100 V. Vrid ned ratten ”Level” till 0 V. -Välj ”Fixed 15 ms” för visning av den elektriska pulsen (en väljare bredvid ratten). -Stimuleringsenhet -Registreringsenhet -Kraftgivare -Stimuleringselektrod -Inställning av stimuleringsstyrka - - ---- - -## Page 5 - - -5 -Styrning av stimulering och registrering: - - - -• Stimulering och registrering startas och stoppas genom att man klickar på knappen “Start” (A). -• Antalet pulser per stimulering kan ändras överst i fönstret (B), välj ”enkelpuls”, ”dubbelpuls” eller -”pulståg”. Pulsernas frekvens ställs in vid C, se Moment 3. -• Kurvornas skalor kan ev. behöva justeras, klicka vid skalan (D) och ändra ”Scale” och ev. -”Midpoint” i fönstret som dyker upp. - -Det finns en mängd andra funktioner i programmet, t.ex: -• Ni kan ’scrolla’ tillbaka och titta på tidigare registrerade data. -• Tidsskalan kan ändras: klicka på den och ändra ”Scale” i fönstret som dyker upp -(standardinställning i denna labb är 0,25 s). -• Ni kan mäta tider genom att klicka på det lodräta strecket (just ovanför ’Start’). Klicka sedan och -dra i registreringen. Den uppmätta tiden visas ovanför registreringarna (’delta T’). - -Innan ni kan börja behöver kraftgivaren kalibreras med en liten vikt. Be en amanuens om hjälp! - - -Moment 1: Att hitta rätt stimuleringspunkt -1. Försökspersonen vilar med armen på bordet med handflatan uppåt. Se bild på nästa sida, men -koppla inte upp något finger mot kraftgivaren ännu. -2. Sätt lite elektrodgel på de två elektroderna på stimuleringselektroden. -3. Placera stimuleringselektroden med elektroderna längs med armen. Den svartmarkerade elektroden -(= negativ pol, katod) skall vara närmast handen. -4. Starta stimulering och registrering genom att välja ”enkelpuls” (B) och klicka på ”Start” (A). -5. Försökspersonen trycker själv in den röda knappen på elektroden, och ökar sedan -stimuleringsinstensiteten genom att vrida på knapp ”Level” på stimuleringsenheten. Öka -intensiteten tills det känns någonting alls i huden, ca. 30-70 V beroende på hur bra kontakt det är. -A -B -C -D - - ---- - -## Page 6 - - -6 -6. Flytta nu stimuleringselektroden försiktigt i små steg och pröva att öka stimuleringsintensiteten till -ni hittar en bra punkt för att stimulera någon av de långa fingerböjarmusklerna. En av fingrarna -kommer då att ”hoppa till” vid stimuleringspulsen. -7. Det kan behövas mer elektrodgel, men blir det för mycket får man torka av armen. -8. Det brukar gå bra att hitta en bra punkt för långfingret strax nedanför en punkt mitt på -underarmen. Bilden nedan är nästan rätt, men elektroden skall vara lite längre upp på armen. -Punkter för ringfingret och pekfingret ligger på var sida om denna punkt och kan i ibland vara -lättare att hitta. - - - -9. ”Rätt” stimuleringspunkt är mycket liten, och där krävs det relativt sett mindre stimuleringsstyrka, -ca. 30-50 V. Fingret rycker nu till utan att det smärtar avsevärt i huden. Ni skall använda denna -optimala stimuleringspunkt under hela försöket. Försök markera detta ställe med en tuschpenna. -10. Stoppa registreringen. - -Notera: Om det behövs mycket spänning och/eller försökspersonen tycker att det gör väldigt ont -så kan ni behöva mer elektrodgel eller justera elektrodläget ytterligare. - - - -Moment 2: ”Single twitch” och varierande stimuleringsstyrka. -1. Böj till ett gem som på bilden ovan och haka fast fingret i kraftgivaren vid ”500 g”. -2. Justera armen och stativet så att fingret drar lätt i kraftgivaren i vila. Ni kan behöva justera -sittställningen eller hur ni drar i gemet för att detta skall bli rätt. -3. Starta. Notera svaret i kraftgivaren. Detta är en s.k. ”single twitch” i muskeln. -Viktigt: Svaret skall bli likadant vid varje stimuleringspuls, om inte så behöver ni träna er på att -hålla stimuleringselektroden helt still. Ev. behövs en bättre stimuleringspunkt eller -försökspersonen kanske behöver hitta en bättre sittställning. -4. Håll stimuleringselektroden helt stilla och variera stimuleringsstyrkan nedåt och lite uppåt. - -Vid vilken spänning uppträder single twitch? -Vad händer när stimuleringsstyrkan ökas? Varför? -Vid vilken spänning ökar det inte mer? - - - - -Moment 3: Summation -1. Ändra nu till ”dubbelpuls” (B i bilden ovan). Starta med en frekvens på 5 Hz (se ovan, C). Detta -ger två elektriska pulser med en frekvens av 5 Hz, dvs. det är 200 ms mellan pulserna. Använd den -styrka som tidigare gav en tydlig single twitch. -2. Utlös ett par dubbelstimuleringar, studera kraftsvaret. - - ---- - -## Page 7 - - -7 -3. Öka pulsfrekvensen, först stegvis till 10 Hz (= 100 ms mellan pulserna), därefter stegvis ännu högre -frekvens (upp till minst 20 Hz eller ännu högre). Vad händer med kraftkurvan? Studera noga hur -den andra pulsen ser ut i relation till den första vid olika frekvenser. - -Vad ser ni när ni stimulerar med två pulser? Vad händer med kraftkurvan? -När uppträder summation och hur ser ni detta? - -Notera: Om kraftkurvan försvinner ”över kanten” kan man behöva ändra skalan. Det går att flytta -gemet till en annan punkt på kraftgivaren (t.ex. 1000 g, ger mindre känslighet). -Det går även att ändra visning av kurvan, klicka på skalan vid ’D’ i bilden ovan. - -4. Prova därefter med ”pulståg” (C) med 5 eller fler stimuleringspulser. Starta med 10 Hz och prova -även med 20 Hz eller högre. Studera kraftkurvan. - -Vad ser ni när ni stimulerar med tåg av elektriska pulser? -Hur ser ni summation nu? - - Ev. kan ni välja att ändra tidsskalan (klicka på tidsskalan längst ned i fönstret) och prova med längre -serier av stimuleringspulser. - -5. Prova slutligen med att koppla bort fingret från kraftgivaren och titta på fingrets rörelse när ni -stimulerar på samma sätt med pulståg. - -Vad händer när fingret är frikopplat från gemet? Vad är det ni ser? Varför? - - - - - - ---- - -## Page 8 - - -8 -Diskussion och redovisning: - -1. Vad var målsättningen med laborationen? Vad var det ni stimulerade? Vad var det ni registrerade? - -2. ”Single twitch”: Vad händer med kontraktionskraften när stimuleringsstyrkan ökas? Varför? - -3. Summation: Vad menas med summation? När såg ni detta? Vilken pulsfrekvens krävdes och vad -motsvarar detta för tidsintervall mellan pulserna? Vad beror summationsfenomenet på? - -4. Vad händer med kontraktionskraften vid pulståg? Hur ser det ut när man stimulerar med ett pulståg -när fingret är frikopplat från givaren? - - -Grupper som har som uppgift att redovisa Muskel-laborationen skall dokumentera era kurvor och hur -ni gjorde labben, t.ex. med mobilkamera. (Filma gärna t.ex. hur det ser ut när ni gör det allra sista -momentet med ett frikopplat finger.) - -(Om ni vet hur man gör kan ni använda verktyget ”Snipping Tool” i Windows för att ta skärmbilder, -men ni måste då tyvärr ha med er ett eget USB-minne för att kopiera över bilderna till era egna -datorer. Lab-datorerna är inte nätverksuppkopplade (HT-2022)). - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Muskel.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Muskel.pdf deleted file mode 100644 index 84fab1f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Muskel.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1ef07601122366cecdedd4df15bc8f6920d24de6febe09302395462aeb00978b -size 654617 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Nervledningshastighet.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Nervledningshastighet.md deleted file mode 100644 index b230406..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Nervledningshastighet.md +++ /dev/null @@ -1,576 +0,0 @@ -# Laboration Nervledningshastighet.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 11 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -1 - -LABORATION NERVLEDNINGSHASTIGHET - -BAKGRUND - -Nervens sammansättning. -En perifer, somatisk nerv innehåller både afferenta och efferenta axon, myeliniserade såväl som omyeliniserade. -Om man studerar ett histologiskt tvärsnitt av en sådan nerv, finner man att denna är uppbyggd av fibrer av -varierande diameter (Fig. 1). - -A-fibrerna är myeliniserade trådar med en diameter mellan cirka 3 och 15 µm (på människa) och en -ledningshastighet på cirka 7-70 m/s. I hudnerver inledas A-fibrerna på grundval av ledningshastigheten i två -undergrupper, som betecknas med de grekiska bokstäverna beta och delta (Erlanger och Gasser). I En -muskelnerv betecknar man de två typerna av myeliniserade efferenter alfa och gamma. Se tabell 1. - -Beteckningen B-fibrer är enbart av historiskt intresse. - -C-fibrerna är omyeliniserade nervtrådar med en diameter på cirka 1µm och en ledningshastighet på cirka 1 m/s. -De utgörs av postganglionära efferenter i det autonoma nervsystemet och afferenta somatiska nervfibrer (t.ex. -smärtfibrer). - -Fig. 2 visar en schematisk skiss av en sammansatt aktionspotential från en blandad nerv, d v s en nerv som -innerverar både hud och muskel. En sammansatt aktionspotential är den summerade effekten av nervimpulser i -alla nervens trådar. Bilden visar hur den kan se ut när den avledes monofasiskt (se nedan). Flera toppar kan -iakttagas. Dessa motsvarar aktionspotentialer i grupper av axoner med olika diameter och således olika -ledningshastighet. De första utslagen (α, β, γ och δ) återspeglar aktiviteten i A-gruppens fibrer. C-utslaget beror -på aktivitet i de mycket långsamt ledande C-fibrerna. - -Ju längre väg impulserna hinner propageras före registreringen, desto tydligare framträder den tidsmässiga -separationen av dessa komponenter, eftersom de snabba fibrerna då hunnit få större försprång framför de -långsammare. - - - - -Tabell 1 - -Klassificering av nervfibrer enligt Erlanger / Gasser - -Fibertyp -Funktion (exempel) -Ung. fiber -Ung.lednings- - - -diameter (µm) -hastighet (m/s) - -Aa -motoriska efferenter till skelettmuskel -10-13 -60-75 - -Ab -berörings- och tryckafferenter från hud -8 -50 - -Ag -motoriska efferenter till muskelspole -5 -20 - -Ad -temperatur och smärtafferenter från hud -3 -7 - -B -sympatiska preganglionära efferenter -3 -7 - -C -temperatur och smärtafferenter från hud, -0.5 -1 - -sympatiska postganglionära efferenter -(omyeliniserade) - - ---- - -## Page 2 - -2 - -Fig. 1 - - - - - - - - - - - - - - - - - -Fig. 2 - - - - -Myeliniserat axon -Perifer somatisk nerv - - ---- - -## Page 3 - -3 - -Elektrisk retning av nerv -Om man lägger en spänning mellan två elektroder i kontakt med ett axon eller en sammansatt nerv, kommer det -att flyta en elektrisk ström mellan elektroderna. Strömmen kommer huvudsakligen att färdas extracellulärt, då -resistensen i extracellulärvätska är låg. Det kommer dock även att flyta en ström in genom cellmembranet vid -anoden, intracellulärt i axonens längsriktning, och ut genom cellmembranet igen vid katoden (Fig. 3). Detta ger -en minskning av membranpotentialen vid katoden, en depolarisering (och en hyperpolarisering vid anoden). Om -depolariseringen når tröskelvärdet utlöses en regenerativ natriumpermeabilitetsökning, dvs. en aktionspotential. - - - - - - Fig. 3 - - -Den retningsintensitet som fordras för att nå detta tröskelvärde beror på axonens diameter. Tunnare axon kräver -kraftigare stimulering. Detta beror inte på att det krävs en kraftigare depolarisering vid katoden i tunnare axon. -Det beror istället på att ett tunnare axon har ett relativt sett högre motstånd mot elektrisk ström. Därför kommer -en mindre proportion av den totala stimulerande strömmen att flyta intracellulärt i dessa axon. Således blir den -depolariserande strömmen genom membranet vid katoden mindre i tunnare axon - om allt annat är lika. - -Aktionspotentialens fortledning -Under fysiologiska betingelser uppstår aktionspotentialen i ett neuron som följd av aktivitet i synapser på -dendriter eller soma - eller av generatorströmmen vid sinnesorgan. Aktionspotentialen propageras därför normalt -längs axonen i riktning bort från somat i de flesta neuron, d v s ortodromt. När aktionspotentialen framkallas -med elektrisk stimulering av ett axon, kommer den att fortledas åt båda hållen, således även mot somat, -antidromt. - -Varför händer det inte att aktionspotentialen alltid propageras i bägge riktningarna från det ställe där den för -tillfället befinner sig? Den normala fortledningen beror på att den aktiva, inåtriktade natriumströmmen under -aktionspotentialens stigande fas ger en passiv depolarisering av framförliggande segment så att tröskelvärdet för -en regenerativ natriumpermeabilitetsökning överskrides även där. Aktionspotentialen kommer på så sätt att -“flyta” längs axonen. Den aktiva, inåtriktade strömmen tenderar i och för sig att ge en passiv depolarisering även -av det bakomliggande segmentet som aktionspotentialen just passerat. Detta segment är emellertid refraktärt, -p.g.a. inaktivering av natriumkanalerna. Därför kan en ny aktionspotential inte uppsättas trots depolarisering. -Denna refraktäritet är således en förutsättning för en enkelriktad fortledning av aktionspotentialen. - -Ledningshastighet -Fortledningshastigheten av aktionspotentialen beror dels på hur långt framför aktionspotentialen som den -inåtgående natriumströmmen kan depolarisera membranen till tröskelvärdet, dels på hur snabbt denna passiva -depolarisering stiger. -Det första sammanhänger direkt med axonens “längdkonstant” som ökar med högre membranresistens (t.ex. med -myelinisering) och med lägre inre motstånd längs tråden (större inre diameter). Hur snabbt den passiva -depolariseringen stiger beror på kapacitansen mellan insida och utsida: ju mindre kapacitans, desto snabbare kan - - - ---- - -## Page 4 - -4 - -membranet depolariseras. Kapacitansen beror i sin tur på myelinets tjocklek: ju tjockare myelin, desto mindre -kapacitans. (Det bör betonas att den passiva depolariseringen längs axonen till följd av inåtgående natriumström -inte sker genom att natriumjonerna rusar längs axonen på insidan. Den longitudinella strömmen intracellulärt -bärs av samtliga joner). - -Strömkretsar som genereras av en aktionspotential -I vila finns en potentialskillnad mellan insida och utsida, men ingen potentialskillnad mellan olika punkter -utanför nervtråden och inte heller mellan olika punkter inne i axonen. När en impuls fortleds längs axonen, -kommer det däremot att uppträda elektriska potentialvariationer både intra- och extracellulärt. - -Den inåtgående natriumströmmen som uppträder under aktionspotentialens stigande fas leder till en ström som -kommer att flyta intracellulärt både framåt och bakåt längs axonen (Fig. 4). - -Först ska vi diskutera den ström som flyter framåt inne i axonen (medströms i den meningen att det är samma -riktning som aktionspotentialen rör sig). Denna ström ger en depolarisering som successivt avtar med avståndet. -Den undertröskliga depolariseringen framför aktionspotentialen leder till en utåtgående kaliumström genom -läckkanaler. På utsidan kommer en ström att flyta i motsatt riktning jämfört med insidan, dvs. från -framförliggande membranavsnitt till avsnitt där aktionspotentialens stigande fas befinner sig. Aktionspotentialen -kommer således att driva ström genom en sluten krets framför sig. - -På samma sätt kommer aktionspotentialen att ge upphov till en ström genom en sluten krets efter sig. Den -inåtgående natriumströmmen kommer att driva en intracellulär ström bakåt. Denna tenderar i och för sig att -motverka repolarisationen som dock fortgår tack vare utgående kaliumström genom läckkanaler. Således får vi -samma mönster av jonströmmar genom membranet bakom aktionspotentialens och därför också en sluten -strömkrets. Den extracellulära strömriktningen blir den motsatta jämfört med strömmen framför -aktionspotentialen. Aktionspotentialen kommer således att släpa efter sig en ström genom en sluten krets. - - - -Fig. 4 - - - - - - - - - - - - -Olika sätt att avleda den elektriska aktiviteten -Med yttre elektroder kan man avleda de extracellulära strömmarna eller de potentialfall som dessa ger upphov -till. Här skall vi diskutera den trifasiska registreringen som man får när man placerar elektroder i kontakt med en -nerv som befinner sig i en sk volymskonduktor. I laborationern kommer ni att använda er av denna typ av -avledning, vilken är samma som används vid exempelvis EKG. Det finns även andra typer av elektrisk avledning -så som monofasisk och difasisk avledning. - - Trifasisk registrering - -En trifasisk avledning erhålles när nerven befinner sig i en volymkonduktor, dvs. när den omges av en stor -volym av ledande vätska som i sitt normala läge i kroppen. Man placerar en registrerande (explorerande) -elektrod nära nerven och en annan “indifferent” elektrod på längre avstånd. Elektroderna registrerar de -potentialfall som de extracellulära strömmarna ger upphov till. I en volymkonduktor går de extracellulära -strömmarna inte bara i nervens omedelbara närhet utan små strömfraktioner kommer också att gå i “bågar” i den -omgivande vävnaden. Det är de potentialfall som orsakas av dessa strömfraktioner som registreras med denna -elektrodplacering. -Aktionspotential - - ---- - -## Page 5 - -5 - - -Fig. 5 - - -Fig. 5 visar strömflödena mellan de två elektroderna vid en trifasisk avledning. Vi utgår från de två slutna -strömkretsar som diskuterades ovan, en framför och en bakom aktionspotentialens stigande fas, men vi måste -också beakta att i en volymkonduktor flyter extracellulärströmmen inte bara intill nerven utan även i -omgivningen, bl a genom det mostånd som finns mellan de två elektroderna. Det är lätt inse att man får en -deflektion i en riktning när aktionspotentialens närmar sig (Fig. 5a), en kraftigare deflektion i motsatt riktning -när aktionspotentialens stigande fas befinner sig under den explorerande elektroden som ligger i nära kontakt -med nerven (Fig. 5b), samt en mindre deflektion in den omvända riktningen när aktionpotentialen är på väg bort -från den explorerande elektroden. (En grundläggande syn på denna registrering är att den indifferenta elektroden -har samma elektriska närhet till det som händer framför som bakom aktionpotentialen och således inte “ser” -någon skillnad.) - -Registrering av olika komponenter hos den sammansatta aktionspotentialen -En hel nervstam innehåller tusentals fibrer. När man stimulerar och registrerar en sammansatt aktionspotential -från denna, kommer en gradvis ökning av stimuleringsintensiteten (från tröskelvärdet för de grövsta fibrerna) att -medföra en gradvis ökning av den registrerade potentialens amplitud, beroende på att allt fler fibrer aktiveras. -Det uppenbart att en sådan gradering av impulsens amplitud med graderad stimulering är möjlig endast vid -registrering av sammansatt aktionspotential (compound action potential). - -Stimuleringsintensiteten sägs vara subliminal med avseende på en viss nervfibergrupp om inga av dess fibrer -aktiveras. Ökas retningsstyrkan gradvis sägs den vara liminal när de mest lågtröskliga trådarna aktiveras, -submaximal när de flesta och maximal när alla axon i fibergruppen aktiveras. Ytterligare höjning av -retningsstyrkan kallas supramaximal stimulering för den aktuella nervtrådsgruppen. - - - - - - - - - - - - -AP - - ---- - -## Page 6 - -6 - -Laboration Nervledningshastighet: -GENOMFÖRANDE - -Målsättning: -1. Att utföra elektrisk stimulering av en perifer nerv (n. ulnaris). -2. Att registrera en sammansatt aktionspotential från muskelfibrer som aktiverats genom -nervstimulering. -3. Att bekanta er med en metod för mätning av nervledningshastighet i en perifer nerv. - -Utrustning: -• -Dator med BIOPAC Pro programvara, registreringsenhet (MP30) -• -Elektrisk stimuleringsenhet (BSLSTMA) -• -Stimuleringselektrod (HSTM) och elektrodgel -• -Elektrodkabel (SS2L) och engångs registreringselektroder -• -Tuschpenna för att markera stimuleringspunkter på huden¨ -• -Måttband - - - - - -Uppkoppling (se bild): -1. Anslut kabeln ”Trigger” från stimuleringsenheten till ”Analog Out” på baksidan av -registreringsenheten MP30 -2. Anslut kabeln ”Reference Output” till CH1 på registreringsenheten. -3. Anslut elektrodkabeln till CH2 på registreringsenheten. -4. Anslut stimuleringselektroden till utgången (”Output”) på stimuleringsenheten. - -Stimuleringen skall vara inställd på 0-100 V. Vrid ned ratten ”Level” till 0 V. - - ---- - -## Page 7 - -7 - -Uppkoppling av registreringselektroder - - - - - -- Ni skall registrera muskelaktivitet med elektromyografi (EMG) från lillfingerabduktorn (m. abductor -digiti minimi), vilken innerveras av n. ulnaris. -- Den svarta jordelektroden sätter ni på handryggen (se bilden, tejp behövs inte!). -- Den RÖDA elektroden sätter ni på lillfingret, och den VITA på handens ulnara sida, bilden visar -tvärtom! -(det enda som påverkas är polariteten i registreringen, dvs. ”vad som är upp och ned”) - - -Styrning av stimulering och registrering: - - - -- Start och stopp av stimulering och registrering: ’A’, knappen märkt ’Start’. -- Justering av kurvornas skalor: Klicka vid ’B’ och ändra ”Scale” och ev. ”Midpoint” i fönstret som -dyker upp. - - -Moment 1: Registrering av EMG vid viljemässiga kontraktioner - -Starta insamlingen utan att använda stimuleringselektroden. -Kontrollera att registreringen fungerar genom att försökspersonen omväxlande abducerar (dvs, -”spretar” med) lillfingret och slappnar av. Titta på EMG-kurvan. EMG-svaret kommer att visa mycket -bredare vågor än det ”brus” som ni ser i laborationen EEG. Detta beror på att vi använder mycket -snabbare tidsskala i den här laborationen. - - - ---- - -## Page 8 - -8 - -Moment 2: Elektrisk nervstimulering -Stimuleringselektrod: - -Stimuleringsställen: - -Position -Katod (svart) -Anod (vit) -S1 -ca. 8 cm proximalt -proximalt om katoden - -om den röda (=AR) - -registreringselektroden - -S2 -ca. 4 cm distalt -proximalt om katoden - -om den mediala - -epikondylen - -S3 -ca. 6 cm proximalt -proximalt om katoden - -från den mediala - -epikondylen, just framför - -(volart om) m. triceps - - - - - - -- Försökspersonen vilar med armen på bordet med handflatan uppåt. -- Sätt lite elektrodpasta på de två elektroderna på stimuleringselektroden. -- Placera stimuleringselektroden vid S3 enligt bild och tabell, ovan. -- Starta stimulering och registrering genom att klicka på ”Start”. -- Försökspersonen trycker själv in den röda knappen på stimuleringselektroden, och ökar sedan -stimuleringsinstensiteten genom att vrida på knapp ”Level” på stimuleringsenheten. Öka intensiteten -tills det känns någonting alls i huden, ca. 30-70 V beroende på hur bra kontakt det är. -- Flytta stimuleringselektroden försiktigt i små steg och pröva att öka stimuleringsintensiteten tills ni -hittar en punkt där n. ulnaris stimuleras. -De ulnara fingrarna kan då ”hoppa till” vid stimuleringspulsen, och samtidigt känner man en ilning -ut i innervationsområdet (parestesi). - -- Det kan behövas mer elektrodpasta, men blir det för mycket får ni torka av armen. -- Ni skall nu kunna registrera ett utslag i EMG-registreringen. Stimulering vid position S3 och -motsvarande registrering framgår av bilden på nästa sida. - - - ---- - -## Page 9 - -9 - - - -- ”Rätt” stimuleringspunkt är mycket liten, och där krävs det relativt sett mindre stimuleringsstyrka, -ca. 40-60 V. Ni skall använda detta ”bästa ställe” under hela försöket. Markera det bästa läget med -en tuschpenna. -- Stoppa registreringen. - -Notera: Om det behövs mycket spänning och/eller försökspersonen tycker att det gör väldigt ont så kan ni -behöva mer elektrodpasta eller justera elektrodläget ytterligare. - -Frågor: -- Vid vilken spänning uppträder ett svar i muskeln? = tröskelvärde, ______ V -- Vad händer när spänningen ökas från tröskelvärdet? Varför varierar svaret i storlek? - -Om utslagen blir stora kan ni behöva justera skalan på kurvorna, se ovan. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - ---- - -## Page 10 - -10 - -Moment 3: Mätning av nervledningshastighet - - - -- Stimulera nerven vid S3 och registrera några EMG-svar. Stoppa registreringen. -- Mät latensen för de utlösta svaren (se bild ovan): -1. Ovanför ”Start”-knappen finns det ett verktyg för att mäta tider: -2. Klicka på det lodräta strecket. Klicka därefter vid början på stimuleringspulsen, och dra med -musen till början på utslaget i registreringen (se bilden). -3. Tiden kan avläsas ovanför registreringarna, vid ’delta T’. - -OBS! Artefakter: störningar som kommer från utrustningen. -• Nära stimuleringspulsen brukar det finnas en kortvarig ”tagg”, en s.k. stimulerings-artefakt i -registreringen. Detta är en störning från stimuleringselektroden som syns i registreringen, och -signalen kommer inte från muskeln. Artefakten är särskilt tydlig när det är kort avstånd mellan -stimulering och registrering (S1). -• Vid stimulering vid S1 kan det (sällan) även förekomma en mer långvarig, ”våg-lik” artefakt som -riskerar att störa er mätning av latensen. -• Fråga amanuens om råd om ni är tveksamma om vad som är artefakt och vad det är ni skall mäta -på. -• Om ni har problem med stora artefakter vid S1: Prova att sätta om elektroderna, prova att använda -lite elektrodpasta under elektroden, eller prova att skrapa lite på huden där ni sätter elektroderna. - -- Mät avståndet från stimuleringskatoden (svart) till registreringselektroden över muskeln med ett -måttband. Notera avstånd och uppmätt latens. - -- Upprepa nu hela proceduren vid position S1. - -- Ni kan även prova att försöka stimulera vid S2, men det är mycket svårare (”överkurs”). -Nerven ligger djupare och mellan muskelbukarna för m. flexor carpi ulnaris och m. flexor digitorum -superficialis (oftast ringfingrets muskelbuk här). Om ni använder riktigt mycket spänning så kan ni -kanske hitta ett ställe där ni får en handledsflexion (m. carpi ulnaris) just lateralt om nerven, eller en -flexion i ringfingret, just medialt om nervens läge. Det kan alltså gå att hitta en väldigt liten punkt -mellan dessa muskelkontraktioner, och då får ni ett utslag i EMG som liknar S3. - - ---- - -## Page 11 - -11 - - - -Position -Latens (sek) -Avstånd stimulering – -registrering (meter) -S3 - - -S1 - - -(S2) - - - - - -Uppgifter: - -- Diskutera noga igenom följande: -Vad är det ni stimulerar och hur? -Vad är det ni registrerar? Varifrån kommer de elektriska signalerna? -Vad har hänt, i detalj, från stimuleringsögonblicket tills utslaget kommer i registreringen? - - -- Varför stimulerar ni på (minst) två punkter och mäter två latenser och sträckor? Hur skall ni -beräkna ledningshastighet för aktionspotentialer i nerven? - -- Varför räcker det inte med att stimulera på ett ställe och mäta latensen en gång? Vad blir hastigheten -om ni gör på det viset? Varför? - -- Vilken ledningshastighet får ni om ni beräknar den ”på rätt sätt”, dvs. med minst två latenser och -sträckor? - -- Blev den uppmätta ledningshastigheten den ni förväntade er? Om inte, varför? - -- Vilken typ av axon (histologi och fysiologisk roll) är det ni bestämmer ledningshastighet för på detta -sätt? - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Nervledningshastighet.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Nervledningshastighet.pdf deleted file mode 100644 index 09f9919..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/Laboration Nervledningshastighet.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:5991693bd90874f9e0d7cc3169996b4c6f51e50e2749c12940677f551807b52f -size 1361623 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.md deleted file mode 100644 index e02e2af..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.md +++ /dev/null @@ -1,1026 +0,0 @@ -# Video - Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG - -**Video Transcript** - -- Duration: 26:18 -- Segments: 508 -- Resolution: 596x360 - ---- - -**[0:00 - 0:03]** Alltså startat en inspelning. - -**[0:03 - 0:07]** Jan var uppmärksam och kom ihåg att jag hade glömt att spela in. - -**[0:07 - 0:10]** Så jag har fått ta och upprepa lite grann det jag har sagt här. - -**[0:10 - 0:15]** Och det var ju då jag berättade att vi har en liten utmaning här nu - -**[0:15 - 0:19]** att göra reagerarinstreringar för att det här är väldigt svaga signaler. - -**[0:19 - 0:24]** Vi ska titta på alfavågor från hjärnan och vi ska titta på - -**[0:24 - 0:29]** svarspotentialer och vuktpotentialer från hörselkortning - -**[0:29 - 0:29]** när vi klickar och gör - -**[0:30 - 0:34]** bägge sakerna är svåra att få riktigt bra med den här utrustningen. - -**[0:34 - 0:37]** Det får man säga direkt, det här är lite utmaning för det här är svaga signaler. - -**[0:37 - 0:44]** Och vi har nu gjort i ordning vår utrustning och vi ska börja sätta fast elektroderna här - -**[0:44 - 0:46]** på poeter. - -**[0:46 - 0:49]** Så att om du tar och visar igen vad vi har satt igång med. - -**[0:49 - 0:52]** Du har skrapat där och satt fast den första elektroden. - -**[0:52 - 0:54]** Skrapat lite grann på huden. - -**[0:54 - 0:58]** Och sen så har du satt fast den första elektroden på örsnibben. - -**[1:00 - 1:05]** Andra vi ska göra, eller den andra elektronen ska sättas precis bakom örat nedanför årlinjen. - -**[1:05 - 1:10]** På ett utskott som heter Processus mast och idéus. - -**[1:12 - 1:16]** Det är där som den stora handsmuskeln för övrigt tar sitt ursprung, är den fäste. - -**[1:16 - 1:18]** Kanske lite mer här. - -**[1:18 - 1:21]** Så att du stippar av hål. - -**[1:30 - 1:38]** Så. - -**[1:40 - 1:46]** Och så nu ska vi göra den sista och det är på ett utskott som man kan känna lite ovanför. - -**[1:46 - 1:49]** Den kallas för geniknölen. - -**[1:49 - 1:56]** Den kan man känna på sig själv och sen en bit ovanför den ungefär 2-3 centimeter. - -**[2:00 - 2:08]** Och om man ska göra det här på riktigt, så att säga, eller exakt - -**[2:08 - 2:12]** om man ska göra exakt de här värden, så mäter man från mellanögonen här, - -**[2:12 - 2:14]** bak till den knölen. - -**[2:14 - 2:17]** Och sen så tar man 10 procent av den sträckan och flyttar upp - -**[2:17 - 2:20]** från den där knölen, ungefär här. - -**[2:23 - 2:25]** Där behöver vi den verkligen. - -**[2:25 - 2:27]** För att nu kommer den. - -**[2:27 - 2:30]** Nu är det annorlunda, så nu behöver vi. - -**[2:30 - 2:39]** Du sätter fast den här. - -**[2:40 - 2:41]** Oj. - -**[2:41 - 2:43]** Den här kan ju inte fastna. - -**[2:43 - 2:45]** Ja, det blir nog bra. - -**[2:54 - 2:55]** Så. - -**[2:56 - 3:00]** Nu får du hålla ihop det här nu så kommer du sätta - -**[3:00 - 3:04]** på en mössa där, för den här kommer ju inte att klistra sig där på håret. - -**[3:04 - 3:06]** Utan då gör jag så här. - -**[3:09 - 3:10]** Får vi se där. - -**[3:10 - 3:12]** Den sitter ju bra mot ditt huvud. - -**[3:12 - 3:14]** Tycker jag. - -**[3:14 - 3:16]** Ja. - -**[3:18 - 3:20]** Nu ska vi se hur vi kan sladda där vi kan undan. - -**[3:22 - 3:25]** Just det. Svart är ett två centimeter på örsnibben. - -**[3:30 - 3:32]** Vi kommer gå för den här nu. - -**[3:32 - 3:34]** Ja, just det. - -**[3:34 - 3:36]** Ja, just det. - -**[3:36 - 3:36]** Nej, det är den här. - -**[3:36 - 3:40]** Den går bara att ta då. - -**[3:40 - 3:42]** Om du vrider i din första. - -**[3:42 - 3:44]** Så. - -**[3:44 - 3:47]** Vit elektrod. - -**[3:47 - 3:49]** Ofta, svarta elektrod. Vit elektrod. - -**[3:49 - 3:52]** Vit elektrod. Är den bakom örat. - -**[3:55 - 3:58]** Nu drar den. Den här kanske kommer också på plats. - -**[4:00 - 4:07]** Så. - -**[4:07 - 4:10]** Och så röd sista här då. - -**[4:10 - 4:12]** Och så röd sista här då. - -**[4:12 - 4:13]** Och röd elektrod. - -**[4:13 - 4:15]** Vad på skallarna här med? - -**[4:16 - 4:17]** Ja. - -**[4:22 - 4:23]** Ska vida. - -**[4:23 - 4:24]** Ska vi se. - -**[4:24 - 4:26]** Då har vi dig. - -**[4:26 - 4:27]** Där. - -**[4:27 - 4:30]** Och. - -**[4:30 - 4:32]** Ja. Ska vi se då. - -**[4:32 - 4:34]** Tar och startar den här. - -**[4:38 - 4:40]** Så. - -**[4:40 - 4:41]** Den är lite. - -**[4:41 - 4:42]** Helt klart. - -**[4:42 - 4:44]** Instabil. Den där. - -**[4:44 - 4:48]** Ser ut som är lite väl känslig också. - -**[4:48 - 4:49]** Som det kan hända att den sätter sig. - -**[4:49 - 4:51]** Så det ni ser här nu då. - -**[4:51 - 4:52]** Vi håller på nu och spelar in. - -**[4:52 - 4:54]** Eller startar bara. - -**[4:54 - 4:55]** Förstärker den här. - -**[4:55 - 4:58]** Och får vår registrering. - -**[4:58 - 5:00]** Och då har jag EGR-registrering. - -**[5:00 - 5:03]** Alltså det är en mätning nu mellan den röda och den vita elektroden. - -**[5:03 - 5:05]** Eller den röda vita sladden då. - -**[5:05 - 5:06]** Som sitter på elektrod. - -**[5:06 - 5:07]** Bak på huvudet. - -**[5:07 - 5:09]** Och precis vid det här processos mastodidé. - -**[5:09 - 5:10]** Bakom örat. - -**[5:10 - 5:12]** Så det är mellan de två som är mäte. - -**[5:12 - 5:15]** Och den här blåa översta linjen. - -**[5:15 - 5:17]** Det här är mikrovolt nu. - -**[5:17 - 5:20]** Så ni ser nu plus minus 20 mikrovolt. - -**[5:20 - 5:23]** Och det är den storleken på det. - -**[5:23 - 5:25]** Så istället för att mäta. - -**[5:26 - 5:28]** EMG. - -**[5:28 - 5:30]** Som vi kommer upp i många. - -**[5:30 - 5:32]** 100 mikrovolt. - -**[5:32 - 5:34]** Så är det så här nu. - -**[5:34 - 5:36]** Mikrovolt och ner på 10-tal. - -**[5:36 - 5:38]** Mikrovolt. En väldigt svag signal i mäten. - -**[5:38 - 5:40]** Och det stänger ögonen nu. - -**[5:40 - 5:42]** Sitter riktigt avslappnat. - -**[6:00 - 6:18]** Så fick vi till slut efter ett litet tag här. - -**[6:18 - 6:19]** En kraftig. - -**[6:19 - 6:22]** Så eterlöppnade ögonen i det här ögonblicket. - -**[6:22 - 6:25]** Här öppnade hon ögonen. - -**[6:25 - 6:28]** Jag kan visa det med den här linjen. - -**[6:28 - 6:30]** Ögonöppning var någonstans. - -**[6:30 - 6:36]** Och innan det här då så har vi nu alfavågor. - -**[6:36 - 6:37]** De syns då lite. - -**[6:37 - 6:40]** Inte så där jättetydligt i den här riktiga registreringen. - -**[6:40 - 6:42]** Men de finns här. Men då har vi den här som är nedanför här. - -**[6:42 - 6:45]** Som är nu en alfavåg. - -**[6:45 - 6:48]** Och där är nu så kallat filter rent elektriskt. - -**[6:48 - 6:53]** Det här släpper nu bara igenom frekvenser nära nu alfavågorna. - -**[6:53 - 6:56]** Så 8 till 14 hertz. - -**[6:56 - 6:58]** Som släpps igenom tydligt. - -**[6:58 - 7:00]** Det kommer igenom högre och lägre frekvenser. - -**[7:00 - 7:02]** Men de är nedtryckta. - -**[7:02 - 7:04]** Och det här är för att göra just när det förekommer alfavågorna. - -**[7:04 - 7:06]** I den här registreringen. - -**[7:06 - 7:08]** I vår registrering från hjärnan här nu. - -**[7:08 - 7:10]** När det är tydligt med alfa-aktivitet. - -**[7:10 - 7:14]** Så ska den då bli extra tydlig här nere och framträda. - -**[7:14 - 7:16]** Och det ser ni att den gör här. - -**[7:16 - 7:18]** Ni ser att lite grann innan här. - -**[7:18 - 7:20]** Så var det pulsvis. - -**[7:20 - 7:22]** Att det kom lite mer alfavågor. - -**[7:22 - 7:24]** Ni ser det lite större alfader. - -**[7:24 - 7:28]** Och när man kan gå upp och titta så ser man faktiskt de här alfavågorna här. - -**[7:28 - 7:30]** Det är inte den bästa alfaderingen. - -**[7:30 - 7:34]** registreringen. Men som vi ser i det här ögonblicket. - -**[7:34 - 7:36]** Den är helt okej. - -**[7:36 - 7:38]** Och det vi ser här efter att ha öppnat ögonen. - -**[7:38 - 7:40]** Lägre än plutuder, lägre än plutuer. - -**[7:40 - 7:42]** Den här som bara visar alfa. - -**[7:42 - 7:44]** Det här är ju klart mycket lägre. - -**[7:44 - 7:46]** Och här ser vi ingenting tydligt. - -**[7:46 - 7:48]** Utan här ser vi en blandning av brus. - -**[7:48 - 7:51]** Från förstärkaren och säkert en del annan aktivitet. - -**[7:51 - 7:53]** Som kommer från hjärnan här. - -**[7:53 - 7:55]** Så vi kan göra om det här några gånger. - -**[7:55 - 7:58]** Vi ska se nu. Det här testet är det första vi gör. - -**[7:58 - 8:00]** Men vi ska se här nu vad den preciserar. - -**[8:00 - 8:02]** Vi vill att man ska göra. - -**[8:02 - 8:06]** Nedanför nu så står det att det är en fritid över som 8 till 13. - -**[8:06 - 8:09]** Det står 8 till 13. - -**[8:09 - 8:11]** Så att den är förstärkt. - -**[8:11 - 8:14]** Medan allt annat är nertryckt i den här nere. - -**[8:14 - 8:17]** Nu står det att man ska göra det här några gånger - -**[8:17 - 8:19]** och be dem öppna och stänga ögonen. - -**[8:19 - 8:21]** Då gör vi det. Vi sätter igång här igen. - -**[8:21 - 8:22]** Och så får du stänga ögonen. - -**[8:22 - 8:24]** De här är stängda. - -**[8:24 - 8:27]** Ja, där får vi jättefina ögon. - -**[8:28 - 8:30]** Och så kan du öppna ögonen. - -**[8:30 - 8:33]** Titta på någonting. - -**[8:33 - 8:35]** Vad på så? Då ser ni att det inte är så annorlunda. - -**[8:35 - 8:38]** Men vi kan i alla fall övertyga oss om att vi fick med en gång en - -**[8:38 - 8:40]** stor, tydlig alfa här. - -**[8:40 - 8:43]** Det syns riktigt tydligt alfa-aktivitet i den här. - -**[8:43 - 8:46]** Men ni ser att det inte är så där jättetydligt utan att man gör den här filtreringen. - -**[8:46 - 8:50]** Utan här krävs en del trick för att verkligen få fram den här alfa-komponenten. - -**[8:50 - 8:53]** Men jag tror ni kan övertyga er om att man ser de vågorna. - -**[8:53 - 8:56]** I här, i det här skrapet och dessutom de här tydliga vågorna. - -**[8:56 - 8:59]** Som då faktiskt riktigt stora där. - -**[9:00 - 9:04]** Så det här är nu då... - -**[9:04 - 9:07]** När vi har den här nu registreringen så vill man - -**[9:07 - 9:11]** som nästa moment, moment två här nu, demonstrera nu problem - -**[9:11 - 9:14]** med artefakter. - -**[9:14 - 9:17]** Och det här är alltså den är ju kraftig förstärkning - -**[9:17 - 9:19]** som jag sa och så där. - -**[9:19 - 9:20]** Därför så är det väldigt mycket - -**[9:20 - 9:22]** som kommer att kunna påverka den här registreringen. - -**[9:22 - 9:25]** Och vi har nu en marginell registrering. - -**[9:25 - 9:27]** Man ser att den driver runt lite grann - -**[9:27 - 9:29]** och den ligger inte speciellt. - -**[9:29 - 9:30]** Så att det har nu visat - -**[9:30 - 9:33]** en artefakt som du har på huvudet. - -**[9:33 - 9:35]** Väldigt snyggt. - -**[9:35 - 9:38]** De som de är för förslagen här nu listar - -**[9:38 - 9:39]** det är blinka med ögonen. - -**[9:39 - 9:40]** Om du gör det. - -**[9:41 - 9:42]** Det är inte så påtagligt. - -**[9:42 - 9:44]** Det beror på att vi är en bit ifrån ögonen. - -**[9:44 - 9:45]** Om du blinkar. - -**[9:45 - 9:47]** Ja, men om du kniper och öppnar och stänger. - -**[9:47 - 9:49]** Något som verkligen spelar roll - -**[9:49 - 9:50]** det är när du blickar, - -**[9:50 - 9:51]** installerar på huvudet. - -**[9:51 - 9:52]** Men... - -**[9:52 - 9:54]** Ska jag svälja. - -**[9:54 - 9:57]** Knip ihop med ögonen står det också. - -**[9:58 - 10:00]** Ja, jo, det blir väldigt mycket. - -**[10:00 - 10:02]** Sitta ihop också. - -**[10:02 - 10:04]** Ja, vi nästa är uppe på huvudet. - -**[10:04 - 10:05]** Kan du visa igen här nu. - -**[10:05 - 10:07]** Nu är det bara här. - -**[10:07 - 10:09]** Ska vi försöka gå tillbaka till någon slags - -**[10:09 - 10:10]** viloläge här. - -**[10:10 - 10:11]** Om du sätter dig. - -**[10:11 - 10:13]** Kan få den återvända. - -**[10:13 - 10:14]** Öppna ögonen. - -**[10:17 - 10:19]** Om du nu biter. - -**[10:19 - 10:20]** Kraftigt. - -**[10:22 - 10:24]** Det ni ser här då. - -**[10:24 - 10:25]** Det blir ju alldeles... - -**[10:26 - 10:27]** Så är det. - -**[10:27 - 10:28]** Det blir jättemycket. - -**[10:28 - 10:30]** Den här åker all världens väg. - -**[10:30 - 10:32]** Och det här är alltså störningar nu från musklerna. - -**[10:32 - 10:34]** Bitmuskler och så här när man då. - -**[10:34 - 10:37]** Och när du då på huvudet så är det dels att elektroderna sitter dåligt. - -**[10:37 - 10:41]** Dels att man kan faktiskt kan plocka upp EMG-aktivitet från halsmuskler och så. - -**[10:41 - 10:43]** Bitmuskler som sagt när man biter. - -**[10:43 - 10:48]** Ögonen brukar kunna vara ett stort problem överhuvudtaget i EG-registreringar. - -**[10:48 - 10:50]** David har gjort EG-registreringar. - -**[10:50 - 10:52]** Det har gjort jättemycket. - -**[10:52 - 10:53]** Hade ni problem med ögonen? - -**[10:53 - 10:54]** De blinka. - -**[10:54 - 10:57]** Vi hade E-OG också. - -**[10:57 - 10:59]** Det var mycket som vi ville registrera. - -**[10:59 - 11:00]** Ja. - -**[11:00 - 11:03]** Och då lever vi mest när det är. - -**[11:03 - 11:05]** När de svalde. - -**[11:05 - 11:06]** Alltså de... - -**[11:06 - 11:08]** Jättemycket. Svälj muskulatur. - -**[11:08 - 11:09]** Det blev väldigt. - -**[11:09 - 11:11]** För du gjorde på sådana som skulle sova då. - -**[11:11 - 11:13]** En sönderregistrering. - -**[11:13 - 11:15]** Och E-Till och jag har gjort en hel del experimentellt E-G. - -**[11:15 - 11:17]** Och då filtrerar vi bort ögonblickningar. - -**[11:18 - 11:20]** Med väldigt avancerade matematiska metoder. - -**[11:20 - 11:22]** Att försöka beräkna bort dem. - -**[11:23 - 11:24]** De här är alfärdigt. - -**[11:24 - 11:25]** Men har vi sett fint. - -**[11:25 - 11:27]** Om du sätter dig tillbaka igen här nu. - -**[11:27 - 11:30]** Så att vi får en stabil istréd tjänst som var stabil. - -**[11:30 - 11:33]** registrering inte blir bättre. Utan snarare att det är något. - -**[11:33 - 11:35]** Någon elektrol som är lite kämpigt. - -**[11:35 - 11:37]** Och det är väl den bakpå huvudet. - -**[11:37 - 11:40]** Ska vi se igen om du provar det här med att stänga ögonen. - -**[11:40 - 11:41]** Så att vi... - -**[11:42 - 11:47]** Sluter ögonen. Där kommer ju rättstydliga i alla fall. - -**[11:47 - 11:49]** Initialt där. - -**[11:49 - 11:51]** Stängde ögonen. - -**[11:53 - 11:57]** Och här kommer liksom skurar utav lite tydligare alfaktivitet. - -**[11:57 - 12:00]** Det brukar vara så här. Det kommer och går. - -**[12:00 - 12:03]** och växlar i en plutur. Man har en riktigt bra registrering av alfa. - -**[12:03 - 12:07]** Så kan man se hur den hela tiden blir större och mindre. - -**[12:07 - 12:11]** Här kommer det liksom en skur igen. - -**[12:13 - 12:16]** Jag tror vi har alfald, att vi kan öppna ögonen igen. - -**[12:16 - 12:19]** Så vi har något igen här att möta på. - -**[12:21 - 12:24]** Elektroderna sitter bra nog. - -**[12:24 - 12:28]** Ja, jag tror det. Vi provar i alla fall att fortsätta här. - -**[12:30 - 12:35]** Man kan markera med att markera den här öppning och stängning skedde. - -**[12:35 - 12:40]** Vi har inte gjort det utan vi månar om att se en tydlig omgång - -**[12:40 - 12:45]** med alfavågor i vårt eget här. - -**[12:45 - 12:49]** Det vi ska göra nu är att zooma in på det där och se om vi kan mäta lite noggrann - -**[12:49 - 12:52]** på vad det är för frekvenser här egentligen. - -**[12:52 - 12:56]** Så här har vi nu alfavågor. Vi ser alfavågorna i egg-registreringen - -**[12:56 - 12:59]** här med lite skräp och så runt omkring. - -**[12:59 - 13:00]** Och sen ser vi väldigt - -**[13:00 - 13:03]** tydligt här med alfavågor hur det kommer då. - -**[13:03 - 13:06]** Och här finns det nu lite olika sätt att - -**[13:06 - 13:10]** se på vad det här nu är för - -**[13:10 - 13:14]** att studera de här frekvenserna mer i detalj eller i den detalj. - -**[13:14 - 13:17]** Det är en fråga som står i vilken frekvens av vågorna - -**[13:17 - 13:19]** som kommer när de stänger ögonen. - -**[13:20 - 13:22]** Och det får vi då försöka göra här på något sätt. - -**[13:22 - 13:24]** Det har vi faktiskt inte tillräckligt många här - -**[13:24 - 13:26]** men vi kan göra det. - -**[13:26 - 13:29]** Och det jag kan göra här då är att ta till exempel delta te - -**[13:29 - 13:30]** och så kan jag dela - -**[13:30 - 13:36]** alltså tidsmätning och så kan jag ta härifrån nu och göra en sekund här nu. - -**[13:44 - 13:47]** Och så kan vi då räkna många som det här är. - -**[13:47 - 13:54]** Det är en, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, nio, precis tio stycken. - -**[13:54 - 13:56]** Så det här är precis tio hertz. - -**[13:56 - 13:58]** Det ni ser just precis här då. - -**[13:58 - 14:00]** Så det här är en sekund. - -**[14:00 - 14:08]** Som ni ser lite varierande och lite hoppig frekvens här. - -**[14:08 - 14:10]** Och här syns det inte lika tydligt. - -**[14:10 - 14:12]** Men här syns ju de här för de första vågorna här. - -**[14:12 - 14:16]** Så vi kan övertyga oss om att vi har ungefär tio hertz i alla fall. - -**[14:18 - 14:22]** Så att just den här nu som är en tydlig alfaregistrering. - -**[14:30 - 14:54]** Okej, jag får gå tillbaka på det här viset. - -**[14:56 - 15:00]** Så, här är vi tillbaka igen på någon slags visning. - -**[15:00 - 15:05]** När vi har den här tydliga registreringen av alfabåger här. - -**[15:05 - 15:09]** Så, så, kunnat mäta upp då att det är tio hertz. - -**[15:09 - 15:13]** Det här är alltså alfabåger, alfarytmen. - -**[15:13 - 15:16]** Och det står en fråga varifrån det kommer. - -**[15:16 - 15:18]** Med det här har vi pratat om föreläsning. - -**[15:18 - 15:21]** Det här är alltså fenomen som uppstår i och i vitalkortex - -**[15:21 - 15:24]** när man stänger ögonen så att det inte kommer in någon - -**[15:24 - 15:26]** syninformation till synkortex. - -**[15:26 - 15:28]** Så sätter det igång den här svängningen. - -**[15:29 - 15:30]** Runt tio hertz som det blir hos er - -**[15:30 - 15:46]** upprepad aktivering av ett sinnessystem som det står här. - -**[15:46 - 15:52]** Det är då ORD/Tory/Wok Potentials och då får vi hjälpas åt här igen. - -**[16:00 - 16:02]** Jag ska ha någon annan. - -**[16:02 - 16:04]** Den är min höger. - -**[16:04 - 16:06]** Nej, jag skrek av båda. - -**[16:06 - 16:08]** Vi kommer bara klicka i en annan. - -**[16:12 - 16:14]** Och då står det ett par saker där. - -**[16:14 - 16:20]** Så Eter jag nu sätter i en hörlursklubbarna i... - -**[16:22 - 16:25]** Öronen, du behöver egentligen bara ha den som låter. - -**[16:25 - 16:26]** Jag vet inte vilken av dem som låter. - -**[16:26 - 16:28]** Nej, ska vi... - -**[16:28 - 16:30]** Alltså ingen låter. - -**[16:30 - 16:34]** Vi får skruva upp den lite grann. Det där är för mycket. - -**[16:34 - 16:37]** Och så startar vi. - -**[16:37 - 16:40]** Ja, den är här. Okej. - -**[16:42 - 16:44]** Så nu har hon då de här hörlurarna i... - -**[16:44 - 16:46]** Just det. - -**[16:46 - 16:48]** Ja, det gör vi. - -**[16:48 - 16:50]** Det kan vi göra. - -**[16:56 - 16:59]** Jag ska visa också hur den där apparaten ser ut här nu. - -**[16:59 - 17:00]** Så den... - -**[17:00 - 17:03]** Vi ska se om det går att zooma ut så här framöver. - -**[17:05 - 17:10]** Det vi har gjort nu, vi har sett en hörlur i örat och vi använder den här stimuleringsutrustningen - -**[17:10 - 17:12]** som vi har haft med elektrisk stimulering. - -**[17:12 - 17:16]** Tidigare laborationer använder vi nu för att ge små klickar i öronen. - -**[17:16 - 17:18]** Och de kommer rätt så ofta här. - -**[17:18 - 17:20]** Det kommer ett... - -**[17:22 - 17:24]** Det hänger inte riktigt kamera med. - -**[17:24 - 17:27]** Ni ser lite grann att det blinkar här på videobilden. - -**[17:27 - 17:30]** En liten lampa, men det går med. - -**[17:30 - 17:33]** Precis. Flytten som David visar. - -**[17:33 - 17:36]** Så det kommer hela tiden vara med de här små klickarna. - -**[17:36 - 17:41]** Och det vi ska göra här nu är att leverera det här under flera - -**[17:41 - 17:44]** minuter här. Vi kommer att starta upp den. - -**[17:44 - 17:48]** Och sen så får etern sitta och lyssna på de här. - -**[17:48 - 17:52]** Under några minuter som det här tar. - -**[17:52 - 17:56]** Och jag tänker pausa videon för det här blir rätt så att bara ha - -**[17:56 - 17:58]** bara den här. - -**[17:58 - 18:00]** Det händer absolut ingenting och det ska - -**[18:00 - 18:02]** dessutom vara tyst och lugnt här medan - -**[18:02 - 18:05]** er sitter och lyssnar på de här nu i några minuter här. - -**[18:06 - 18:09]** Så att ni kan gå och hämta en fika lite snabbt - -**[18:09 - 18:11]** eller göra någonting som tar ett par minuter - -**[18:11 - 18:12]** och jag kommer att pausa videon. - -**[18:12 - 18:16]** Det står en kommentar här i instruktionerna här längst ner - -**[18:16 - 18:21]** på sidan 45 här i er labb - -**[18:21 - 18:23]** på kompendiet med labmanualen. - -**[18:23 - 18:26]** Att man egentligen kanske för att få de här rådet - -**[18:26 - 18:28]** har ju vuxit potentiellt som bäst - -**[18:28 - 18:30]** så ska vi helst flytta den här ledtråden till - -**[18:30 - 18:32]** uppe på huvudet. Det där är lite farligt att göra - -**[18:32 - 18:34]** för att nu vet vi att vi har en elektrod här - -**[18:34 - 18:36]** som har fungerat och som har gett oss alfavågor. - -**[18:36 - 18:38]** Så den är ju okej, - -**[18:38 - 18:40]** den mäter när man ser alfavågor så - -**[18:40 - 18:41]** gör vi ju signaler från hjärnan. - -**[18:41 - 18:43]** Så det är ju bra. - -**[18:43 - 18:44]** Flyttar vi den här nu - -**[18:44 - 18:46]** så är det alltid en liten risk att den - -**[18:46 - 18:48]** inte är optimal, den elektroniska. - -**[18:48 - 18:49]** Så vi börjar med det här i alla fall - -**[18:49 - 18:51]** så ska vi se hur det blir. - -**[18:52 - 18:54]** Vi har det här AIP-GTL. - -**[18:55 - 18:57]** Vi har satt telefonen i örat. - -**[18:57 - 18:59]** Sitt bekvämt är avslappnad. - -**[18:59 - 19:00]** Ögonen kan - -**[19:00 - 19:08]** vara öppna och så klickar vi start och så ska det vara tusen knäppar, vilket tar ungefär fem minuter. - -**[19:08 - 19:10]** Så är vi klara. - -**[19:11 - 19:13]** Du är uppkopplad. - -**[19:14 - 19:20]** Och vi kan nästan lämna er lite grann här. - -**[19:20 - 19:22]** Då startar jag detta nu. - -**[19:22 - 19:26]** Och det ska klicka rätt så rejält i örat alltså. - -**[19:26 - 19:30]** Vill du ha mera? - -**[19:30 - 19:32]** Inte för mycket mer. - -**[19:32 - 19:34]** Nej. Så blir bra. - -**[19:34 - 19:37]** Då pausar jag lite grann inspelningen här en liten stund. - -**[19:37 - 19:41]** Så är vi tillbaka om några minuter här. - -**[19:41 - 19:43]** Och spelar in igen. - -**[19:43 - 19:44]** Det undrar hon vad hon kan göra. - -**[19:44 - 19:45]** Men du kan inte göra någonting. - -**[19:45 - 19:47]** För vi måste se hur det här har blivit först. - -**[19:47 - 19:51]** Så, allihopa. Då är vi igång. - -**[19:51 - 19:52]** Och så ska vi gå vidare här. - -**[19:52 - 19:55]** Det här är nuet. Det vi har gjort här nu. - -**[19:55 - 19:56]** Och det tar ju vuxen potential. - -**[19:56 - 20:00]** Vi har klickat i nästan fem minuter. - -**[20:00 - 20:03]** Görat. Och ströska knäpparna. - -**[20:03 - 20:07]** Då ska vi se. Nu ska vi göra den här varenda medelvärdesberäkningen här nu. - -**[20:07 - 20:11]** Och här finns nu ett recept här i kompendiet som vi måste följa. - -**[20:11 - 20:14]** Så ska jag klicka på EG-kurvan. - -**[20:14 - 20:16]** Så den är vald. - -**[20:16 - 20:18]** Eddit. - -**[20:18 - 20:20]** Select all. - -**[20:22 - 20:24]** Så. - -**[20:24 - 20:26]** Transform. - -**[20:26 - 20:29]** Och find peak. - -**[20:30 - 20:33]** Ska vi se. - -**[20:33 - 20:36]** Och då har vi fått det här fönstret. - -**[20:36 - 20:38]** Och A. - -**[20:38 - 20:42]** offline averageing. - -**[20:42 - 20:44]** Så. - -**[20:44 - 20:46]** Kanal 2. - -**[20:46 - 20:48]** Stimulator. - -**[20:48 - 20:52]** Nej, vi skulle skriva in 30 där också. - -**[20:52 - 20:54]** Set second körs. - -**[20:54 - 20:58]** 30. - -**[21:00 - 21:02]** 30. - -**[21:02 - 21:04]** Eller sekunder. - -**[21:06 - 21:09]** Och så var det där med kanal 2. - -**[21:09 - 21:12]** Tryck Averaging Start. - -**[21:12 - 21:14]** Averaging Start. - -**[21:14 - 21:15]** Ja. - -**[21:15 - 21:17]** Så att. - -**[21:17 - 21:21]** Det som är bra med den här registreringen då. - -**[21:21 - 21:22]** Det är att vi har en... - -**[21:22 - 21:25]** Vi har fått ner det här till bara några enstaka mikrovolt. - -**[21:25 - 21:27]** Och det här ser ut som en... - -**[21:28 - 21:30]** Det ser ut som ett Average. - -**[21:30 - 21:34]** Ni har i kompendiet om ni tittar där så har de då några. - -**[21:34 - 21:35]** De har gjort två stycken. - -**[21:35 - 21:37]** De har fått in två stycken Mute 2 gånger här. - -**[21:37 - 21:39]** Eller på något sätt upprepat. - -**[21:39 - 21:40]** Det är så det här ser inte ut. - -**[21:40 - 21:43]** Utan vi har en på det här viset. - -**[21:43 - 21:45]** Och den är då lite grann tillrättalagd. - -**[21:45 - 21:51]** Och ni ser där ett väldigt tydligt utslag efter 15 millisekunder på dem. - -**[21:51 - 21:55]** Men vi har ju det här då som ni ser någonstans här vid ungefär 10. - -**[21:56 - 21:58]** Och det är ju precis det vi ser här. - -**[21:58 - 22:00]** Och vi ser den tidigare. - -**[22:00 - 22:03]** Det ni ser i deras exempel henne på sidan 47 - -**[22:03 - 22:10]** är en väldigt tydlig småvåge då mellan fram till 7,5. - -**[22:10 - 22:13]** Och där har vi istället det här fenomenet. - -**[22:13 - 22:15]** Det här har jag lite svårt att tro på. - -**[22:15 - 22:19]** Nu är vi ovanligt långt ner i bruset och tittar här. - -**[22:19 - 22:20]** Varför inte? - -**[22:20 - 22:23]** Det brukar alltså ha minsta problem med störningar. - -**[22:23 - 22:24]** Eller att det är för mycket... - -**[22:24 - 22:26]** Alltså störningar, vad kan det vara? - -**[22:26 - 22:30]** Det kan vara 50, berömda 50 hertz från alla elektriska apparater - -**[22:30 - 22:32]** kamper och sånt. De brukar kunna slå igenom. - -**[22:32 - 22:36]** Om du håller på och rör på dig för mycket och dåligt, då kan det också slå igenom. - -**[22:36 - 22:38]** Allt sånt kommer att bli störningar. - -**[22:38 - 22:44]** Som blir mycket större då han blir tydlig på det ni ser här att det är 0,1,78 mikrovåld. - -**[22:44 - 22:46]** Så vi har bara några stycken mikrovåld stort här. - -**[22:46 - 22:50]** Vilket gör att jag är rätt övertygad om att det här är en finare registrering. - -**[22:51 - 22:55]** Och i det läget hade jag hoppats på att se en tydlig. - -**[22:55 - 22:59]** Det som är riktigt tydligt är det som kommer här efter 10 till 15 millisekunder. - -**[23:00 - 23:04]** riktigt då. Men vi ser den där och den där är jag rätt - -**[23:04 - 23:07]** övertygad om att det är en fin. Jag har tagit det här lyftet här i en - -**[23:07 - 23:10]** registrering, för det tidigaste då som kommer här. - -**[23:13 - 23:16]** Det här nu med negativ våg, en positiv våg här bort - -**[23:16 - 23:19]** igenom, det är det som vi hade hoppats på. Men det är en fin - -**[23:19 - 23:21]** registrering så att mätningen är lyckad på det viset. - -**[23:21 - 23:25]** Och precis som vanligt då så är det väldigt svårt att riktigt övertygas om att - -**[23:25 - 23:30]** vi har fått en riktigt bra sån här AIP med den här ursprutningen. - -**[23:30 - 23:35]** Utrustningen som vi har här, men det stora problemet brukar som sagt vara de här störningarna och det slapp vi den här gången. - -**[23:35 - 23:42]** Och vi har några intressanta tidiga vågor här som särskilt det här intervallet ungefär här ser ut - -**[23:42 - 23:45]** precis som det ska göra, precis som det ska göra. - -**[23:45 - 23:48]** Och sen har vi inte de stora vågorna. - -**[23:48 - 23:55]** Så det vi har här egentligen då, det som är tidigt här, den första rutan, det är då från - -**[23:55 - 23:59]** järnstam, de flera stycken små vågor som det blir när - -**[24:00 - 24:03]** när man aktiverar i örat och det här har att göra med de komplexa banorna då - -**[24:04 - 24:07]** från kockliga och genom hjärnstammen upp till hjärnan. - -**[24:07 - 24:09]** Och sen det som kommer här senare då - -**[24:09 - 24:10]** är då - -**[24:11 - 24:13]** flera väldigt komplext mönster i det här fallet - -**[24:14 - 24:14]** från - -**[24:15 - 24:16]** hjärnans okända, - -**[24:16 - 24:17]** stegvis aktivering - -**[24:17 - 24:19]** och hörselkortX. - -**[24:20 - 24:21]** Så att - -**[24:21 - 24:24]** jag tycker den här registreringen är helt lyckad - -**[24:24 - 24:27]** på alla sätt men - -**[24:28 - 24:29]** precis som vanligt då - -**[24:30 - 24:33]** så är det väldigt variabelt om man får fram den här tydliga - -**[24:33 - 24:37]** 15 och 25 sekunders vågorna här. De är - -**[24:37 - 24:38]** högst variabla. - -**[24:39 - 24:41]** Så jag tycker vi nöjer oss med det här. - -**[24:45 - 24:47]** Som det står här, det finns flera olika - -**[24:47 - 24:50]** anledningar. Det vi ville få fram här i alla fall, se det är hur stort - -**[24:50 - 24:54]** hur stort är det här och då ser ni att den har ju ställt in den här skalan själv - -**[24:54 - 24:56]** här. Det går från noll här upp till - -**[24:56 - 24:59]** ungefär 1,78 står det där, så ungefär två. - -**[25:00 - 25:03]** Ekromalt stor redan där registreringen och det är - -**[25:04 - 25:06]** som sagt ovanligt här att det blir så pass bra. - -**[25:08 - 25:11]** Den här labben - -**[25:12 - 25:14]** isolktionerna här är ju rätt så pratiga så det finns små frågor där - -**[25:15 - 25:18]** och gå och titta igenom igen och det var ju frekvensen i alfavågorna. - -**[25:18 - 25:19]** Det var - -**[25:19 - 25:21]** stora de här var som vi just pratade om - -**[25:21 - 25:22]** och några saker till. - -**[25:22 - 25:23]** Så det kan ni titta på. - -**[25:24 - 25:25]** Och sen ska vi då gå igenom de här - -**[25:25 - 25:29]** frågorna, de här fem frågorna, som står under punkt 5, redovisning och genomgång med vad är eget - -**[25:30 - 25:31]** alfavågor - -**[25:33 - 25:36]** potentiells och diskutera det här. - -**[25:37 - 25:39]** Så jag tycker jag är nöjd med den här - -**[25:41 - 25:42]** övningen. - -**[25:43 - 25:44]** Tack ska ni ha - -**[25:44 - 25:46]** som har lyssnat. - -**[25:46 - 25:49]** Tack ska absolut ni ha som har gjort de här laborationerna idag. - -**[25:51 - 25:52]** Så säger vi så. - -**[25:52 - 25:56]** Och ni får jobba på nu med de här fyra laborationerna vi har spelat in och sen så - -**[25:57 - 25:59]** har vi genomgång nästa vecka tillsammans. - -**[26:00 - 26:03]** Det är jag som sitter och pratar här. - -**[26:04 - 26:05]** Det roligare att visa - -**[26:05 - 26:06]** har man än se. - -**[26:08 - 26:09]** Mig hör ni så ser ni så mycket ändå. - -**[26:12 - 26:13]** Hej med er så länge. - -**[26:13 - 26:14]** Stäng av här. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.mp4 deleted file mode 100644 index 1b2dafe..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration EMG, Muskelfysiologi, Nervledning och EEG/video_10726041.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration Smärta/Laboration Smärta.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration Smärta/Laboration Smärta.md deleted file mode 100644 index c7fc927..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration Smärta/Laboration Smärta.md +++ /dev/null @@ -1,155 +0,0 @@ -# Laboration Smärta.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 3 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -LABORATION SMÄRTA - -Bakgrund - -Smärta är ett mycket viktigt men kliniskt komplext symtom. Fenomenet smärta är experimentellt -svårbearbetat och svårvärderat, eftersom det är en subjektiv upplevelse, unik för den individuella -patienten eller försökspersonen och påverkbar av en stor mängd faktorer. Till följd av detta har ett flertal -experimentella metoder utarbetats för att bidra till utvärdering av olika element i smärtkomplexet. Stora -svårigheter föreligger i att skaffa sig en överskådlig bild av det neurofysiologiska korrelatet till smärta. - -Laborationen syftar till att belysa några viktiga moment i smärtfysiologin, av vilka flera har en direkt -klinisk relevans, och utgör därigenom bas för en vidare diskussion. Genomgående för metodiken i alla -avsnitt är att försökspersonerna introspektivt skall utvärdera sina upplevelser. Detta utvärderande är inte -alltid lätt men ändå något som läkaren/tandläkaren vid kartläggande av smärtsymtom behöver veta av sin -patient. - -Smärta ledes i två fibersystem (A-delta och C) med olika ledningshastigheter. Stark värme uppges vara en -särskilt effektiv stimulering för att utlösa den första och andra smärtvågen relaterade till A-delta -respektive C-fibrer. - -Vid ischemi uppkommer en obalans mellan det metaboliska kravet i vävnaden och den tillförda -syrgasmängden med en ansamling av sura metaboliter som följd. Detta är en kliniskt vanlig upp- -komstmekanism för muskelsmärta vid förträngningar i de kärl som försörjer muskulatur. Detta drabbar -hjärtmuskulatur vid angina pectoris (kärlkramp i hjärtmuskeln) och vadmuskulatur vid fönstertittarsjuka -(claudiocatio intermittens). Ett ökat muskelarbete accentuerar smärtan. - -Direkt aktivering av en sensorisk nerv ger en sinnesupplevelse som tolkas som kommande från nervens -perifera innervationsområde. Samma princip gäller för smärtsinnet, s.k. projicerad smärta. Detta är -kliniskt viktigt att känna till exempelvis vid mekanisk skada (och därmed aktivering) på en perifer nerv -såsom vid diskbråck (mekanisk påverkan på spinala nervrötter). - -TENS-stimulering utnyttjar nervsystemets egna smärtlindrande mekanismer. Vid högfrekvent TENS -stimuleras grova beröringsnerver (A-beta fibrer). Denna nervaktivitet hämmar impulsöverföringen i -smärtbanan på ryggmärgsnivå (Substantia gelatinosa i dorsalhornet). Vid lågfrekvent TENS eftersträvas -muskelkontraktioner i området för stimuleringen. Kraftiga muskelkontraktioner aktiverar -"ergoreceptorer" lokaliserade i skelettmuskulaturen som svarar både på sträckning och kontraktion. -Impulserna förs vidare till ryggmärgen via tunna myeliniserade nervtrådar (grupp III afferenter) och når -thalamus, men även nucleus raphe magnus (NRM) och periaqueductal grey (PAG) via ascenderande -spinala banor. I dessa områden sker en frisättning av endorfiner vilket anses ha del i smärthämnin- -gsmekanismen. - -I NRM aktiveras descenderande inhibitoriska serotoninerga (5-HT) neuron vilka i sin tur antingen direkt -hämmar den primära smärtafferensen i dorsalhornet eller indirekt åstadkommer samma effekt via -stimulering av spinala enkefalinerga interneuron i dorsalhornet. - -Se även föreläsningar om smärtfysiologi. - - -OBS! Personer som har pacemaker bör ej använda TENS eller göra elektrisk nervstimulering. - - - - - ---- - -## Page 2 - -Försökets utförande - -Efter en introduktion genomförs moment 1 till 4 i grupper om 2-3 studenter. Moment 5 utförs av en grupp -frivilliga (t.ex. från en grupp som har till uppgift att redovisa Smärtlab vid den gemensamma -redovisningen efter alla laborationer är genomförda). (Studenter som gör moment 5 kan göra moment 1-4 -när de är klara med moment 5). -Resultaten och svar på frågorna från samtliga laborationsmoment diskuteras gemensamt vid -redovisningen efter alla laborationer i slutet på ”Laborationsveckan”. - -1. Värmesmärta ("Den dubbla smärtupplevelsen"). -Materiel: En balja med varmt vatten (60° C), termometer -Utförande: Stick ned en naken fot i varm vattnet och STÅ på den. - Verbalisera upplevelsen! Uppskatta ungefärlig tidsskillnad mellan smärtvågorna? Vad karaktäriserar de två -smärtfibersystemen ifråga om förmedlad sensorisk upplevelse? Vad har de de två olika “smärtvågorna” för -funktionell uppgift? Varför märks inte separationen mellan två smärtvågorna lika tydligt om man istället -fick det varma vattnet på axeln? -En vanlig reaktion i det här sammanhanget är att man efteråt vill gnugga sig eller blåsa på den hudyta -som utsatts för det varma vattnet. Varför vill man göra det? Förklara mekanismen. - -2. Ischemisk muskelsmärta. -Materiel: Blodtrycksmanschett, gummiring. -Utförande: En försöksperson. Blodtrycksmanschetten anbringas på höger överarm efter att armen -dränerats på venöst blod genom att försökspersonen hållit den rakt upp under 1 min. Härefter pumpas -manschett-trycket upp till 200 mm Hg. Vila armen i knät i 5 min. -Beskriv upplevelsen under förloppet dels känslan lokalt i armen, men även eventuella andra upplevelser. -Sänk därefter manschettrycket varvid armen snabbt blodfylls och huden rodnar (reaktiv hyperemi). -Upprepa proceduren för vänster arm men gör aktiva handrörelser med gummiringen så snart -manschettrycket pumpats upp. Fortsätt så länge det går och helst lite längre! Beskriv upplevelsen under -förloppet, dels känslan lokalt i armen, men även eventuella andra upplevelser och känslor. Håll -manschett-trycket i 5 min (om försökspersonen härdar ut). -Vid angina pectoris drabbas patienterna ofta av smärta som strålar ut mot käken, ut mot armen, magen -eller mot ryggen. Hur kan detta förklaras? - -3. Projicerad smärta. -Materiel: Elektrisk stimulator, ytelektroder, elektrodgel. -Utförande: Stimulera först n.ulnaris vid armbågen, sedan n. medianus (mellan flexorsenorna) på -handledens volar sida och till sist n. radialis (radialt på underarmen, en handbredd proximalt om -handleden). Anbringa katoden över aktuell perifer nerv och anoden mitt på underarmens volarsida. Öka -långsamt intensiteten. -Rita området för projektionen av parestesierna i redogörelsen. Beskriv upplevelsen. Kan en -smärtsensation erhållas om intensiteten ökas ytterligare ? Jämför skisserna av era händer, redogör för -tänkbara möjligheter till skillnader och avvikelser mellan gruppmedlemmarna och de -innervationsområden som beskrivs i anatomiska handböcker. - - - ---- - -## Page 3 - -4. Tvåpunktsdiskrimination -Med hjälp av en passare kan man undersöka förmågan till tvåpunktsdiskrimination. Arbeta två och två. -Försökspersonen blundar. Försöksledaren ställer passarens spetsar på olika avstånd på 1) fingerblomma, -2) handflatan, 3) handryggen, 4) underarmen, 5) ryggen. Notera avstånden mellan spetsarna som krävs -för att försökspersonen skall kunna avgöra om det är en eller två punkter som stimuleras på huden. -Förklara skillnaderna. - -5. Jämförelse av smärtlindring med fysiskt arbete och TNS (endast två försökspersoner) -- En person cyklar på träningscykel, 10 + 10 minuter (högt tempo!). Medtag träningskläder! -- En person gör lågfrekvent TNS-stimulering i 20 minuter, kopplat till underarmen (m. Brachioradialis) -och armvecket/överarmen (biceps). Inledningsvis används stimulering med 2 Hz, kan eventuellt höjas -om adaptation sker. Man bör ha tydliga och relativt kraftiga muskelkontraktioner. -Cykling: Mätning av smärttröskeln görs Mätvärden tages vid tiden noll (5 värden i sträck, beräkna -medelvärde) därefter efter 10 och 20 minuters intensiv cykling, samt under viloperioden (var tionde -minut) till man närmat sig utgångsvärdet. -TNS: Mätvärden vid tiden noll (5 värden i sträck, beräkna medelvärde) samt efter 10 och 20 minuter -med TNS, samt under den efterföljande viloperioden, tills man närmat sig utgångsvärdet. -Smärttröskeln mäts med ett instrument (Painmatcher®) som elektriskt stimulerar huden på tummens och -pekfingrets distala falang. -Försöket illustrerar att fysiskt arbete, då stora muskelgrupper används, kan ge en påverkan på -smärttröskeln. Denna smärttröskelförändring jämförs med den man får med lågfrekvent -TNS-stimulering, som används kliniskt för att lindra smärta både postoperativt och vid förlossningar. -Vid muskelarbete/lågfrekvent TNS aktiveras ergoreceptorer (högtröskliga grupp III och IV nervfibrer) -i musklerna, som i sin tur förmedlar information till hjärnstammen. I ett område som kallas -periaqueductal grey (PAG) aktiveras endorfininnehållande celler som i sin tur aktiverar nedåtstigande -banor i raphekärnorna (serotonininnehållande). Dessa serotoninerga neuron bidrar till smärthämning på -spinal nivå. -På smärtföreläsningen diskuteras teorin bakom laborationen i detalj. - - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration Smärta/Laboration Smärta.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration Smärta/Laboration Smärta.pdf deleted file mode 100644 index abf7ac5..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Laboration Smärta/Laboration Smärta.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:46e739f4597f7ddb1f8dfa8ab8d5bb5a3ac09bfd5054e35de35697403a29cc42 -size 126033 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 12 nov.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 12 nov.md deleted file mode 100644 index b20be88..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 12 nov.md +++ /dev/null @@ -1,48 +0,0 @@ -# Block 10 HT25 12 nov.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -12/11 -Grupp -8.15 -8.45 -9.15 -9.45 -10.15 10.45 11.15 '11.45 12.15 12.45 13.15 13.45 14.15 14.45 15.15 15.45 16.15 -16.45 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 -9 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -Lab arbetsförsök -Idrottshögskolan, Skånegatan 14B -Lab EKG -2419E Folke Andreasson (även EPA hjärtljud) -Lab Läg/bltr -Rummet mellan Andreasson och Wedel (även EPA blodtryck) -Lab vattenbalans -2409E Nils Wedel - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 12 nov.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 12 nov.pdf deleted file mode 100644 index 4ae7720..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 12 nov.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:7e7edd2ae3be8d879d3e6a4b207f7829f9730293c3d9b71adb7555b8401b390a -size 57549 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 13 nov.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 13 nov.md deleted file mode 100644 index 812f634..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 13 nov.md +++ /dev/null @@ -1,48 +0,0 @@ -# Länk - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -13/11 -Grupp -8.15 -8.45 -9.15 -9.45 -10.15 10.45 11.15 '11.45 12.15 12.45 13.15 13.45 14.15 14.45 15.15 15.45 16.15 -16.45 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 -9 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -Lab arbetsförsök -Idrottshögskolan, Skånegatan 14B -Lab EKG -2419E Folke Andreasson (även EPA hjärtljud) -Lab Läg/bltr -Rummet mellan Andreasson och Wedel (även EPA blodtryck) -Lab vattenbalans -2409E Nils Wedel - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 13 nov.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 13 nov.pdf deleted file mode 100644 index 232793f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 13 nov.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:3a92a59eca5f9b45a7773fcfa6d88002d20087f0f03b1f7d20d2b6b50b3fd0d6 -size 57631 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 14 nov.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 14 nov.md deleted file mode 100644 index 38acecb..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 14 nov.md +++ /dev/null @@ -1,48 +0,0 @@ -# Block 10 HT25 14 nov.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -14/11 -Grupp -8.15 -8.45 -9.15 -9.45 -10.15 10.45 11.15 '11.45 12.15 12.45 13.15 13.45 14.15 14.45 15.15 15.45 16.15 -16.45 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 -9 -10 -11 -12 -13 -14 -15 -16 -Lab arbetsförsök -Idrottshögskolan, Skånegatan 14B -Lab EKG -2419E Folke Andreasson (även EPA hjärtljud) -Lab Läg/bltr -Rummet mellan Andreasson och Wedel (även EPA blodtryck) -Lab vattenbalans -2409E Nils Wedel - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 14 nov.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 14 nov.pdf deleted file mode 100644 index aa17c9b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Block 10 HT25 14 nov.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:310ba50ec64a408a4cb41a7ee103a090ed880c5fa59e1de2d0d2901eeb4a827d -size 57635 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Instruktioner för labgenomgång.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Instruktioner för labgenomgång.md deleted file mode 100644 index bf899b9..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Instruktioner för labgenomgång.md +++ /dev/null @@ -1,52 +0,0 @@ -# Instruktioner för labgenomgång - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Cirkulation laborationer – studentpresentationer  -Efter laborationerna ska ni göra presentationer för era medstudenter. Målet är att ni ska förstå  -de resultat ni fått under laborationerna samt dela med er och lära varandra.   -  -Varje grupp kommer presentera en utav laborationerna. Se schemat på nästa sida för vilken  -labb er grupp ska presentera och vid vilken tid.  -  -Då vi har kort om tid är det viktigt att ni håller era presentationer korta – MAX 5‐10 minuter!  -  -Börja med en kort introduktion vilken labb ni ska presentera och svara sedan på dessa frågor:  -• -Hur såg era resultat från laborationen ut?  -• -Stämmer det överens med teorin/hur det borde sett ut?  -• -Varför behöver man veta detta om patienter/hur har detta betydelse i kliniken?   -- -Arbetsförsök: När används arbetsprov i kliniken?  -- -EKG: Vad säger den elektriska vektorn i EKG?  -- -Läge/BT: När mäter man blodtryck i samband med lägesförändring i kliniken?  -- -Vattenbalans: hur kan läkemedlen användas kliniskt?  -  -OBS! Inkludera inte metod för laborationen i er presentation – alla studenter har gjort alla  -labbar!  -  -  -  -  -  -  -  -  -  - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Instruktioner för labgenomgång.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Instruktioner för labgenomgång.pdf deleted file mode 100644 index d151605..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Instruktioner för labgenomgång.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:4cb9a7a82839000c68c092256c2a72eb8296832c5213ae8106509e7bb3a26869 -size 74078 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Schema för labgenomgång HT25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Schema för labgenomgång HT25.md deleted file mode 100644 index c52f723..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Schema för labgenomgång HT25.md +++ /dev/null @@ -1,44 +0,0 @@ -# Schema för labgenomgång HT25.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Schema för labgenomgång  - - - -Måndag 17 november  -8.15 – 9.00 (Grupp 3, 4, 15, 16)  -Arbetsfysiologi – Grupp 3  -EKG – Grupp 15  -Läge/BT – Grupp 4  -Vattenbalans – Grupp 16  -  -9.15 – 10.00 (Grupp 7, 8, 13, 14)  -Arbetsfysiologi – Grupp 7  -EKG – Grupp 8  -Läge/BT – Grupp 14  -Vattenbalans – Grupp 13  -  -10.15 – 11.00 (Grupp 1, 2, 9, 10)  -Arbetsfysiologi – Grupp 1  -EKG – Grupp 10  -Läge/BT – Grupp 2  -Vattenbalans – Grupp 9  -  -11.15 – 12.00 (Grupp 5, 6, 11, 12)  -Arbetsfysiologi – Grupp 5  -EKG – Grupp 11  -Läge/BT – Grupp 12  -Vattenbalans – Grupp 6  - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Schema för labgenomgång HT25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Schema för labgenomgång HT25.pdf deleted file mode 100644 index 217d710..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 10 Labvecka 2/Schema för labgenomgång HT25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:a6b1539bce2afa82bae60b6be81a0d5780be37da2fe6f96c8a4cb9d566af389d -size 112492 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/ANS LPG_2025 ME Johansson handouts.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/ANS LPG_2025 ME Johansson handouts.md deleted file mode 100644 index 84289e3..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/ANS LPG_2025 ME Johansson handouts.md +++ /dev/null @@ -1,1065 +0,0 @@ -# ANS LPG_2025 ME Johansson handouts.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 56 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -AUTONOMA NERVSYSTEMET -(ANS) -Maria E Johansson -Sektionen för Fysiologi, Inst. för Neurovetenskap och Fysiologi -maria.e.johansson@neuro.gu.se -http://neurophys.gu.se/sektioner/fysiologi/cirkulation/kolinerg-anti-inflammatorisk-signalering - - ---- - -## Page 2 - -CNS – hjärna och -ryggmärg -PNS – kranialnerver -och spinalnerver -Sensoriska (afferenta) -delen -Motoriska -(efferenta) delen -Autonoma -nervsystemet -(ANS) -Somatiska -nervsystemet -Sympatikus -Parasympatikus -Hur delas nervsystemet in? - - ---- - -## Page 3 - -Somatiska NS -Sympatikus -Binjuremärgen -via bloodstream -Adrenalin (A) -Adrenergic -receptors -Smooth -or cardiac -muscles, -glands, -or other -cells -M-AChR -Skeletal -muscles -N-AChR -Acetylkolin (ACh) -Ganglion -N-AChR -ACh -Noradrenalin (NA) -N-AChR -ACh -CNS -CNS -Autonoma NS: -Parasympatikus -Ganglion -Somatiska vs Autonoma - - ---- - -## Page 4 - -III -X -VII -IX -Midbrain/Mellanhjärnan -Pons/Bryggan -Hjärnstam -Large intestine -Inferior -mesenteric -ganglion -Parasympathetic preganglionic neurons -Parasympathetic postganglionic neurons -Sympathetic preganglionic neurons -Sympathetic postganglionic neurons -Lacrimal -gland -Superior -cervical -ganglion -Olfactory -glands -Medulla/ -förlängda -märgen -Vagus -nerve -Salivary -glands -C8 -C1 -S5 -S1 -L5 -L1 -Superior -mesenteric -ganglion -Celiac -ganglion -Spleen -Lungs -Heart -Stomach -Adrenal -gland -Kidney -Eye -Inferior -cervical -ganglion -Middle -cervical -ganglion -Urinary -bladder -Small -intestine -T12 -T1 -Cervical -Spinal cord -Thoracic -Lumbar -Sacral -Sympathetic trunk -ANS -Parasympatikus -Sympatikus - - ---- - -## Page 5 - -Parasympatikus I -• -Post-ganglionär signalsubstans: -acetylkolin (ACh) -• -Ursprung i hjärnstammen -(kranialnerverna III,VII,IX och X) samt i -ryggmärgens sakrala delar (S2-S4). -• -Cellkroppen hos post-ganglionära -neuron är belägen ffa. i ganglier nära -målorganet eller intramurala -• -Omkoppling mellan pre- och post- -ganlionära neuron är ofta 1:1 - - ---- - -## Page 6 - -Parasympatikus II -• -De parasympatiska fibrerna förgrenar sig i liten -utsträckning eller inte alls. -• -Transmittorn, acetylkolin (ACh), bryts snabbt ner i -synapsbassängerna av enzymet acetylkolinesteras. -• -Effekten blir lokal och kortlivad. - - ---- - -## Page 7 - -Sympatikus I -• -Ursprung i thorakala och lumbara -delarna av ryggmärgen -• -Post-ganglionär transmittor: -(nor)adrenalin (NA) -• -Omkopplingen sker i: -– -sympatiska gränssträngen -– -viscerala ganglier längre ut i -bukhålan -– -binjuremärgen, vars celler är -omvandlade neuron utan axoner -• -Vid omkoppling i sympatiska -gränssträngen finns förbindelser -uppåt/nedåt vilket medför att varje -pre-ganglionärt neuron kan -kontakta upp till 20 post- -ganglionära neuron. Divergens - - ---- - -## Page 8 - -Sympatikus II -- Fibrerna i det sympatiska nervsystemet förgrenar sig ofta kraftigt i den -sympatiska gränssträngen. -- Effekten av NA/A sitter i länge eftersom signalsubstansen -• måste återupptas i nervcellen för att brytas ner -• fungerar enligt en metabol mekanism, inte en jonotrop -• frisätts även till hela kroppen via binjurarna -- Resultatet blir ett diffust, mer långlivat svar med vissa karakteristiska drag. -Ulf von Euler -(1905-1983) -The Nobel Prize in -Physiology or -Medicine 1970 - - ---- - -## Page 9 - -Vilka funktioner påverkas av ANS? -http://themonkeyshack.blogspot.com/2009/02/fight-or-flight.html - - ---- - -## Page 10 - -Parasympatikus - ”Rest and digest” -•Verksamt i situationer utan stress -•Förmedlar omställningar som anpassar organismen till vila och matsmältning -•Kallas ibland för det autonoma nervsystemets ”broms” - - ---- - -## Page 11 - -Hur påverkar ett parasympatikuspåslag? -Hjärtat -Ögat / pupillen -Körtlar i magtarmkanalen -Svettkörtlar -Lever -Gallblåsan -Parasympatikus -Minskar frekvensen -Stimulerar kontraherande muskel -/ konstrierar (minskad) pupill -Stimulerar sekretion -Ingen effekt (saknar PS innervering) -Syntes av glykogen -Excitering, gallblåsan tömmer sig - - ---- - -## Page 12 - -System som domineras av parasympatikus -• -Hjärtat -– sänker hjärtfrekvens -• -Matsmältningsorganen -– stimulerar tarmperistaltik -och näringsupptag i -tarmen -• -De flesta sekretoriska -organen -– t.ex. stimulerar -produktion av saliv och -tårar - - ---- - -## Page 13 - -Sympatikus -- ”Fight or flight” - - ---- - -## Page 14 - -• Aktiveras under situationer av yttre stress. -• Förbereder organismen på kamp- eller flyktbeteende. -• Kallas ibland för autonoma nervsystemets ”gas”. -Sympatikus - ”Fight or flight” - - ---- - -## Page 15 - -Sympatikus -Hur påverkar ett sympatikuspåslag? -Hjärtat -Ögat / pupillen -Körtlar i magtarmkanalen -Svettkörtlar -Lever -Gallblåsan -Ökar frekvensen och kraften -Inhiberar muskel / dilaterar pupiller -Inhiberar sekretion -Kraftig stimulering -Frisättning av glukos -Inhibering - - ---- - -## Page 16 - -• -Glatt muskulatur i blodkärlen -– Vasokonstriktion (α1) -• -Inhiberar produktion av saliv och -tårar men aktiverar svettkörtlarna -• -Ökar hjärtfrekvensen -• -Stimulerar glukosproduktion från -levern -• -Stimulerar utsöndring av -adrenalin/noradrenalin från -binjuremärgen. -Sympatikus - - ---- - -## Page 17 - -Horners syndrom -Skada på SNS (sympatiska gränssträngen) -Orsaker: -- idiopatisk -- trauma, -- karotisdissektion/aneurysm, -- komplikation vid thyroideakirurgi, -- tumör, -- stroke -- Hos barn - förlossningsskada - - ---- - -## Page 18 - -Balans mellan sympatikus & parasympatikus -• De flesta organ är innerverade av både -parasympatikus och sympatikus, vilka nästan alltid -har motsatta effekter. -• Varierande ”pådrag” i de olika nervtyperna tillåter en -exakt reglering av organsystemets aktivitet i varje -ögonblick. - - ---- - -## Page 19 - -Balans mellan sympatikus och parasympatikus -• Hjärtats ”egenfrekvens” -genereras av speciella -pacemaker celler i hjärtat (i SA-noden) -som kan påverkas av både sympatikus -och parasympatikus -• Normalt dominerar parasympatikus -men vid stress ökar sympatikus -aktiviteten vilket medför bland annat -hjärtklappning - - ---- - -## Page 20 - -Hur kan sympatikus och parasympatikus ge olika -”svar” i samma målorgan? - - ---- - -## Page 21 - -Synaptisk transmission -– överföring av information -Sker mellan nervcell – nervcell -eller nervcell – målorgan -I ANS -– Acetylcholin (ACh) : kolinerga receptorer -– Noradrenalin (NA) & adrenalin (A) : adrenerga -receptorer -Adrenalin / Noradrenalin (br eng) = Epinephrine / Norepinephrine (am eng) - - ---- - -## Page 22 - -Parasympatisk synaptisk transmission -• Det parasympatiska -”svaret” är kortlivat -• Transmittorn acetylkolin -(ACh) bryts snabbt ner -av enzymet -acetylkolinesteras till -kolin och acetat - - ---- - -## Page 23 - -Nikotinreceptorer -– Aktiverande -– finns på alla post-ganglionära neuron i -ANS (både symp & parasymp), samt på -”post-ganglionära” cellerna i -binjuremärgen -Muscarinreceptorer -– Aktiverande eller inhiberande -– finns på samtliga parasympatiska -målorgan. -Kolinerga receptorer -Muskarin -Den aktiva komponenten hos -Röd flugsvamp Amanita Muscaria -Nikotin - - ---- - -## Page 24 - -• Kolinerga nikotinreceptorer är jonkanaler som -består av 5 sub enheter -• När acetylkolin binder till nACh receptorn, -öppnas jonkanaler (Na+ in, K+ ut) i -cellmembranet → aktivering -Kolinerga Nikotinreceptorer -Muscle-type nicotinic receptor -Neuronal-type nicotinic receptor - - ---- - -## Page 25 - -Kolinerga Muskarinreceptorer -Aktivering (Gq) (M1, M3, -M5) --> aktivering av -phospholipas C - > ökning -av Ca2+ (frisättning av -intracellulära kalciumjoner -och eller öppning av -kalciumkanaler) → -depolarisering -• -G-protein kopplade receptorer -• -M1, M2, M3, M4, M5 subtyper -Inhibering (Gi) (M2, M4) -->öppning av andra -jonkanaler i cell -membranet (K+ utsöndras) -→inhibering -samt -inhibering av adenylyl -cyclase -> minskning av -cAMP -> inhibering - - ---- - -## Page 26 - -– Neurotransmittorn: noradrenalin -(adrenalin via binjuremärgen) -– Sympatiska svaret varar längre -jmf med parasympatiska -– Noradrenalin verkar under -längre tid pga: -• Aktivt transport för återupptag -• Diffunderar och tas upp i blodet -• Metaboliseras: catechol – O – -methyltransferase (COMT) and -monoamine oxidase (MAO) -Sympatisk adrenerg transmission - - ---- - -## Page 27 - -Adrenerg transmission -• -Adrenerga receptorer är G- -protein kopplade -• -Aktiverar eller inhiberar -”second messenger” system, -tex cAMP, diacylglycerol -(DAG), inositol trisphosphate -(IP3) -The Nobel Prize in -Chemistry 2012 -Robert J. -Lefkowitz -Brian K. -Kobilka - - ---- - -## Page 28 - -Adrenerga receptorer -• alfa-receptorer: a1a, a1b, a1c, a2a, a2b, a2c -• beta-receptorer: b1, b2, b3 -• Viktigast ur fysiologisk synpunkt är: a1, b1 och b2 -Noradrenalin & adrenalin -α1 -β1 -β2 -Adrenaline ≈ Noradrenaline -Adrenaline = Noradrenaline -Adrenaline >> Noradrenaline - - ---- - -## Page 29 - -Adrenerga receptorer -α1-receptorer -• huvudsakligen i blodkärl i hud, slemhinnor och inre organ -• Aktivering → vasokonstriktion (blodkärlen drar ihop sig) -β1-receptorer -• -Ffa i hjärta och fettväv -• -Aktivering → hjärtats aktivitet ökar, fett frisätts -β2-receptorer -• Finns på de flesta sympatiska målorgan, särskilt blodkärl -i skelettmuskulatur och hjärtats kranskärl -• Aktivering → vasodilatation (blodkärlen slappnar av) -• Mycket känsligare för adrenalin än för noradrenalin - - ---- - -## Page 30 - -Balans mellan sympatikus & -parasympatikus - - ---- - -## Page 31 - -Salivsekretion - synergi effekt -• Vilosekretion domineras av de små körtlarna (mukös saliv) -• De mindre salivkörtlarna innerveras till mycket liten del av sympatikus, dock är -blodkärlen till dessa rikligt innerverade av sympatikus (lite PS innervering) -• De stora salivkörtlarna aktiveras när en äter och innerveras av båda delarna av -ANS, synergistisk effekt som leder till salivsekretion (SNS->ökat protein -koncentration, PNS -> ökad sekretion) -• Läkemedel som inhiberar parasympatiskus har ofta muntorrhet som biverkning (ex -psykofarmaka), men även läkemedel mot högt blodtryck och vissa sjukdomar (ex -RA, Sjögrens syndrom, Parkinsons sjukdom) -Ekström, J Tandläkartidningen 2000 - - ---- - -## Page 32 - -ANS och Hjärta - - ---- - -## Page 33 - -Parasympatiska och Sympatiska -Effekter på Hjärtat -ACh frisätts → muscarin -rec i hjärtat → mer K+ ut ur -cellen → hyperpolarisering -→ aktionspotentialen sker -mer sällan → lägre -slagfrekvens -Vagusstimulering: -Sympatikus -stimulering: -NA frisätts → β1 rec i hjärtat -→ ökad Na+ influx → sänker -tröskeln för aktionspotential -→sker oftare → högre -slagfrekvens samt -→ ökad cAMP →Ca2+ influx -ökar → ökad kraft - - ---- - -## Page 34 - -ANS och blodkärl -Aalkjaer C, Nilsson H, De May JGR Physiol Rev -Noradrenalin (NA) är den viktigaste -transmittorn i SNS, men det finns -även andra tex ATP (snabb första -transmittor), neuropeptide Y (NPY) -SNS innververar de flesta blodkärl, dock -olika mycket. Tex mkt tät innervering av -resistenskärl. -Receptortyp och täthet spelar också roll! -Mkt begränsad innervering av PS nerver, -ffa könsorgan (NO, VIP, ACh) -> -vasodilatation -α1 -β2 -α1 -α1 -α1 -α1 -α1 -α1 - - ---- - -## Page 35 - -ANS och körtlar -• Parasympatikus har (oftast) en stimulerande effekt på körtlar -• Svettkörtlar -– ligger under sympatisk kontroll MEN sympatiska nervtrådar till svettkörtlar är -kolinerga, dvs frisätter ACh -– Undantag – handflator, fotsulor, adrenerg reglering (NA) -– Har även adrenerga receptorer vilket möjliggör effekt av cirkulerande A, NA -– Regleras via hypothalamus (pre-optic area) - - ---- - -## Page 36 - -T1-L2 -Esofagus -Magsäck -Tunntarm -Kolon -Sympatikus -Parasympatikus -VII. Facialis -Submandibular -Sublingual -IX. Glosso-pharyngeus -Parotis -X. Vagus -Esofagus -Magsäck -Tunntarm -Proximala - mittkolon -T1-T3 -Spottkörtlar -• -Minskad sekretion -• -Minskad motilitet -• -Minskat blodflöde -• -Ökad sfinkter -kontraktion -• -Ökad sekretion -• -Ökad motilitet -• -Ökat blodflöde -• -Minskad sfinkter -kontraktion -Spottkörtlar -Lever -Tjocktarm -Pelvikusnerven -Distala kolon -Rektum -Preganglion -fibrer -Gallblåsa -Tunntarm -Magsäck -Acetylkolin -Noradrenalin -ANS & magtarmkanalen -Bild från Jenny Gustafsson, Block 9 -Postganglion -fibrer - - ---- - -## Page 37 - -ANS reglerar magtarmkanalen via ENS -Enteriska nervsystemet (ENS) -Autonoma nervsystemet (ANS) - - ---- - -## Page 38 - -Men hur tolkar vi informationen? - - ---- - -## Page 39 - -Afferenta (sensoriska) flöden i ANS -Fortlöpande information om -organismens tillstånd kommer från -ett stort antal afferenta fibrer som -löper parallellt med de efferenta. -De afferenta fibrerna transporterar -information från olika sensorer i -kroppen: -- mekanoreceptorer -- kemoreceptorer -- smärtreceptorer - - ---- - -## Page 40 - -Sensorer i ANS -Tre generella typer av sensorer förekommer i ANS -– Mekanoreceptorer: reagerar på tänjning, ger -information om tryck, volym, flöde etc. -– Kemoreceptorer: reagerar på omgivningens kemiska -sammansättning: O2, pH, CO2 etc. Reglerar t.ex. -andning och kompensationsmekanismer vid blödning -– Smärtreceptorer: reagerar på både kemiska och -mekaniska stimuli, förmedlar s.k. visceral smärta. - - ---- - -## Page 41 - -Arterial Circulation Head -Baro- -receptorer -Kemo- -receptorer - - ---- - -## Page 42 - -Reflexbåge -Integration -center -Spinal cord -(in cross-section) -Interneuron -Receptor -1 -Stimulus -2 -3 -4 -Sensory neuron -5 -Effector -Motor neuron -Skin -Reflexbåge – Alltid minst 5 komponenter: -1. Sensorisk receptor -2. Afferent nerv (ingående) -3. Synaps/integrerat centrum (CNS) -4. Efferent nerv (utgående) -5. Målorgan - - ---- - -## Page 43 - -Sympatiska nervtrådar (T11-L2) -Parasympatiska nervtrådar (S2-S4) -Somatiska motor neuron (n. pudendus) -Sympatiska nervtrådar (T11-L2) -> NA --> b3R -> relaxation av glatt muskel --> a1R -> kontraktion av glatt muskel i urinröret / -inre urinblåsesfinktern -Parasympatiska nervtrådar (S2-S4) ->ACh ->m3R -> -kontraktion av glatt muskel -Somatiska motor neuron (n. pudendus) -> ACh --> nicotinR ->kontraktion av externa urinblåsesfinktern -Autonom reflex - Urinblåsan -ATP, NO -Fowler CJ et al 2008 - - ---- - -## Page 44 - -Autonom reflex - Urinblåsan -Fyllnad -1. Mekanoreceptorer -registrerar tänjning av -blåsan -(även fria nervändar -reagerar på temperatur, -pH etc) --> 2. SNS aktivering -> -relaxerar blåsan, -kontraherar inre -sfinktern --> 3. kontraktion av yttre -sfinkter -Pontina -miktionscentrum -1. -2. -3. - - ---- - -## Page 45 - -Autonom reflex - Urinblåsan -Fyllnad -1. -Mekanoreceptorer -registrerar tänjning -av blåsan (även fria -nervändar reagerar -på temperatur, pH -etc) --> 2. SNS aktivering -> -relaxerar blåsan, -kontraherar inre -sfinktern --> 3. kontraktion av yttre -sfinkter -1. -2. -3. -Tömning -Ca 400-500 ml upplevs -behov av att tömma -blåsan --> Miktionscentrum --> PNS aktivering & -SNS inhibering --> urinblåsan -kontraheras, inre -sfinktern relaxeras -& externa sfinktern -relaxeras - - ---- - -## Page 46 - -Refererad smärta -Adapted from HL Fields, Pain (McGraw Hill 1987) - - ---- - -## Page 47 - -Överordnad kontroll av ANS -Viktiga centra för -kontroll och integration -av ANS sitter i -limbiska loben, -hypothalamus och -hjärnstammen - - ---- - -## Page 48 - -Hjärnstammen – Vasomotor centrum (VMC) -“Pressor area” / Vasokonstriktor -area -rostral ventrolateral medulla (RVLM) -“depressor area“ / Vasodilator area -caudal ventrolateral medulla (CVLM) -NTS - nucleus tractus solitarius -NA - nucleus ambiguus -CV Physiology | Autonomic Innervation of the Heart and Vasculature - - ---- - -## Page 49 - -Hypothalamus -• Ett område med ett antal tätt packade kärnor basalt i hjärnan -• En viktig länk mellan högre delar av nervsystemet och ANS -• Limbiska systemet! - - ---- - -## Page 50 - -Limbiska systemet - Hypotalamus -Fig 59-4 -• -Känslor kan få kroppsliga uttryck, blekhet och -hjärtklappning vid rädsla eller ilska -• -Stimulerar sympatikus vasokonstriktion i huden (a1 -receptor) och ökad hjärtfrekvens (b1 receptor) -Limbiska systemet har påverkan! - - ---- - -## Page 51 - -ANS farmakologi -Sympatomimetika -- Aktiverar adrenerga receptorer -- Agonister (alfa, beta) -Sympatolytika -Inhiberar adrenerga receptorer -• -Antagonister (alfa, beta) -Parasympatomimetika -Aktiverar kolinerga receptorer -• -Agonister (muskarina) -• -Kolinesterashämmare -Parasympatolytika (antikolinergika) -Inhiberar kolinerga receptorer -• -Antagonister (muskarina) -Sympatiska -nervsystemet -Parasympatiska -nervsystemet - - ---- - -## Page 52 - -Betablockerare och beta-agonister -Antagonister till sympatiska nervsystemet: Blockerar adrenalin och -noradrenalins effekter på hjärta/kärl i behandlingssyfte. -• Selektiva och icke selektiva -• Beta-1 antagonister: Hypertension, arrytmier -Agonister till sympatiska nervsystemet: -Häver sammandragning av luftrörens muskler och vidgar luftrören -(bronkdilaterande) -• Selektiva och icke selektiva -• Beta 2-agonister: Behandling mot astma och KOL -Farmakologi – Sympatiska nervsystemet - - ---- - -## Page 53 - -Antikolinergika --tex psykofarmaka --Vanliga biverkningar -- muntorrhet -- torra ögon -- suddig syn -- förstoppning -- urineringsbesvär -- hjärtklappning -- Atropin -Muskarin receptor antagonist -Kan utvinnas från belladonna och bolmört -- Pupilldilatation (mydriasis) -- Avslappning av glatt muskulatur -- Behandling mot bradykardi -- Motgift mot nervgas -Atropa belladonna -Farmakologi – Parasympatikus - - ---- - -## Page 54 - -Parasympatomimetika -- -Vanligen kolinesterashämmare -- parasympatomimetika används tex för att behandla muntorrhet och -torra ögon hos patienter med Sjögrens syndrom - - ---- - -## Page 55 - -Cholinergic anti- -inflammatory pathway - - ---- - -## Page 56 - -Frågor? - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/ANS LPG_2025 ME Johansson handouts.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/ANS LPG_2025 ME Johansson handouts.pdf deleted file mode 100644 index 7182518..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/ANS LPG_2025 ME Johansson handouts.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:0259aaa46dc841f44cf6f5066a60547817432903c6175ffc989c3e75b942eec8 -size 4082796 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk - Instuderingsfrågor.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk - Instuderingsfrågor.md deleted file mode 100644 index e03cd74..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk - Instuderingsfrågor.md +++ /dev/null @@ -1,105 +0,0 @@ -# Cirk - Instuderingsfrågor.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 2 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -NÅGRA INLÄSNINGSFRÅGOR, CIRKULATION - -Muskulaturen i de prekapillära resistanskärlen till en kärlbädd har under -s.k. vilobetingelser en viss tonus. Beskriv några mekanismer som är av -betydelse för denna s.k. basala tonus. - -Hur är den nervösa kontrollen av kärlmuskulaturen organiserad anatomiskt -och funktionellt? - -Hur påverkas kärltonus av att den linjära flödeshastigheten ökar? - - -Vad menas med autoreglering av blodflödet? Beskriv bakomliggande -mekanismer. Detta fungerar när artärtrycket ändras. Hur skulle denna -mekanism reagera om ventrycket ändras? - - -I samband med muskelarbete ökar genomblödningen i den arbetande -muskulaturen. Beskriv mekanismerna (lokalt i muskeln, i artärer på väg till -muskeln och i kroppen som helhet). - - -Hur uppstår ödemet i samband med en inflammation i en vävnad? - - -När en vuxen individ står upprätt ökar trycket i en stor fotartär åtminstone -50 mmHg. Varför blir inte fötterna ödematösa? - - -Vad menas med autotransfusion? Förklara bakomliggande mekanism. - - -Om man efter ett kraftigt muskelarbete placerar försökspersonen på en -vippbräda med fötterna ned leder detta ibland till att försökspersonen -svimmar. Varför? - -Vad menas med emotionell svimning? Beskriv möjliga mekanismer bakom -detta fenomen. - -Du befinner Dig i Lappmarken sex timmars bilfärd från närmaste sjukhus. -En patient med tidigare anamnes på magsårsblödning har drabbats av en ny -blödning i magsäcken. Du har endast tillgång till stetoskop och - - ---- - -## Page 2 - - -2 -blodtrycksmanschett. Vilka undersökningar gör Du för att bedöma -storleken på magsårsblödningen? - -Varför ökar urinproduktionen när man vistas i vatten? - -Varför är det inte möjligt att behandla en patient med claudicatio -intermittens med ett kärlvidgande läkemedel? - -Angina pectoris behandlas med nitroglycerin och/eller β-adrenerga -blockerare? Förklara varför de två läkemedlen lindrar patientens besvär. - -Varför är det lättare att utföra ett arbete med vadmuskulaturen i stående -ställning än liggande? - -Vid en blödning försöker cirkulationsapparaten att vidmakthålla ett -arteriellt tryck så att viktiga organ (t.ex. hjärta och hjärna) kan fungera -normalt. Beskriv mekanismerna? - -Uppresning från liggande till stående utgör ett problem för -cirkulationsapparaten – varför? Trots det kan medelartärtrycket oftast -bibehållas någorlunda konstant. Hur går det till? Jämför med situationen -vid en blödning. Men om medelartärtrycket förblir konstant, varför hålls då -kompensationsmekanismerna igång? - -När kroppstemperaturen stiger i samband med t.ex. en övre -luftvägsinfektion så känner man sig ofta kall om fötter och händer. Varför? - -Vid ett kraftigt muskelarbete kan man uppleva smärta i den arbetande -muskulaturen, s.k. ischemisk smärta. Varför? - -Varför kan en patient med angina pectoris få smärtor i bröstet i samband -med att han går ut en vinterdag då det blåser kallt? - -I skelettmuskeln innerveras blodkärlen från sympatikus som aktiverar α- -receptorer på den glatta muskeln i resistanskärlen. Det finns belägg för att -en del noradrenalin härifrån förs nedströms med blodet till de prekapillära -sfinktrarna där det aktiverar β-receptorer. Vad får denna kombination för -inverkan på kapillärfunktionen när sympatikus aktiveras till muskeln? - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk - Instuderingsfrågor.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk - Instuderingsfrågor.pdf deleted file mode 100644 index c586963..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk - Instuderingsfrågor.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:ff718f35910ce65b0648e1c69df28b4a0ab1589bcdfe0d3a4e22210ded341c2b -size 37244 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk intro biofys 2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk intro biofys 2025.md deleted file mode 100644 index d795145..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk intro biofys 2025.md +++ /dev/null @@ -1,625 +0,0 @@ -# Cirk intro biofys 2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 26 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Cirkulationssystemet -introduktion -och -biofysik -LPG002 -2025 -Block 5 -Holger Nilsson -Sektionen för Fysiologi -Göteborgs Universitet - - ---- - -## Page 2 - -1 -Kretsloppet -Cirkulationens uppgift: -Transport - - ---- - -## Page 3 - -2 -Sjukdomar i vilka cirkulationen har en central roll -• Blodproppar -Trombos, emboli -• Hypertoni -• Angina pectoris -• Hjärtinsufficiens -• Diabetes -• Raynauds syndrom -• Allergiska sjukdomar -• Cancer -• Demens -Tecken på inflammation: -Rubor -rodnad -Tumor -svullnad -Calor -värmeökning -Dolor -smärta -Functio læsa -nedsatt funktion -Historik -• Galenos -• Ibn al-Nafis -• William Harvey -• Marcello Malpighi -se separat video på Canvas - - ---- - -## Page 4 - -3 -Tryck -Kraften kan komma från -– En pump -• Hjärtat -– Gravitationen -• Djupet under vattenytan -Kraft per yta -Tryck-enheter -• Kraft per yta -• N/m2 -= Pascal -• Pelarhöjden -Eftersom P = ρ h g -– Vatten -• cm H20 -– Kvicksilver -• mm Hg -100 mmHg = 136 cm H20 = 13 332 Pa - - ---- - -## Page 5 - -4 -Tryck -Tryck -Vätskeflöde - - ---- - -## Page 6 - -5 -Tryckmätning med piezometer -Totaltryck -Tryckmätning med piezometer -Totaltryck -Kinetisk energi - - ---- - -## Page 7 - -6 -Tryckmätning med piezometer -Totaltryck -Kinetisk energi -Statiskt tryck + kinetisk energi -Statiskt tryck - kinetisk energi -Tryckmätning med piezometer -Totaltryck -Kinetisk energi -Lägre flödeshastighet -Mindre kinetisk energi -Större statiskt tryck -Omvänt här - - ---- - -## Page 8 - -7 -Bernouillis princip -Statiskt tryck + dynamiskt tryck + potentiell energi = konstant -(så länge det inte finns viskösa förluster (dvs resistans) ) -P + ½ ρ v2 + ρ h g = k -Se även: http://www.fysik.org/resurser/experiment-och-annat/filmade-experiment/blaasningar/ -Trycket ökar med djupet -P -P + ρ h g -Hydrostatiskt tryck -Potentiell energi -ρ h g -0 - - ---- - -## Page 9 - -8 -Lägesförändring påverkar blodtrycken -Artärtryck -Ventryck -Artärtryck -Ventryck -95 -100 -95 -5 -2 -5 -183 -100 -51 -Tryck i kärlsystemet -• -Aorta (”systemtryck”) -– ca 100 mmHg -• -Kapillärer -– ca 20-40 mmHg -• -Vener -– ca 0-10 mmHg -• -Intravaskulärt tryck -– trycket i ett kärl i förhållande till ytterluften -• -Transmuraltryck -– Skillnad mellan intravaskulärt tryck och extravaskulärt tryck (i vävnaden) -• -Perfusionstryck -– Tryckskillnad mellan två konsekutiva ställen i kärlbanan -(skillnad i intravaskulärt tryck före och efter ett organ) - - ---- - -## Page 10 - -9 -Medelartärtrycket -Pulstryck -• Under hjärtats kontraktionsfas (systole) stiger trycket i de -stora artärerna -– Tryckvågen kan kännas utanpå huden över ytliga artärer -• Pulstryck = skillnad mellan det högsta (systoliska) och -det lägsta (diastoliska) trycket under en hjärtcykel -– Exempel: -• Psystole = 120 mmHg -• Pdiastole = 80 mmHg -• Pulstryck 40 mmHg - - ---- - -## Page 11 - -10 -Medelartärtrycket -Medelartärtryck ≈ diastoliskt tryck + 1/3 ꞏ pulstrycket -Tryckrelaterade sjukdomar -• Hypertoni -• Hypotoni -• Hjärnödem -• Perifert ödem -• Papillödem -• Hjärthypertrofi -• Cirkulationssvikt -• Hjärnblödning -• Aortaaneurysm -• Aortadissektion -• Kärlremodellering -• Endoteldysfunktion -• Ateroskleros -• mm - - ---- - -## Page 12 - -11 -Mätning av blodtrycket -Direkt mätning -www.medscape.com -Indirekt mätning -http://www.bloodpressurehigh.com/blood-pressure-cuff.html -Flöde -• Volymsflöde -– det vi vanligen menar med ”flöde” -• volym per tid -– liter per minut -• Flödeshastighet -• längd per tid -– meter per sekund - - ---- - -## Page 13 - -12 -Flöde -Rinner fort -stor flödeshastighet -Inte så mycket vatten -måttligt flöde -Porlar sakta -låg flödeshastighet -Ändå mycket vatten -stort flöde -Blodflöde -• Blodflödet i hela systemet kallas -hjärt-minut-volymen -eller -cardiac output -5-35 liter per minut -• Flödet till enskilda organ varierar kraftigt beroende på -organet och dess behov - - ---- - -## Page 14 - -13 -Flödeshastighet -• Varierar starkt utefter kärlbanan -Aorta -50 cm/s -A=2,5 cm2 -Kapillärer -0,03 cm/s -A=4500 cm2 -Vena cava -10-30 cm/s -A=8 cm2 -Viskositet -• Mått på hur trögflytande en vätska är -hög viskositet -låg viskositet - - ---- - -## Page 15 - -14 -Viskositet -• Avspeglar friktionen mellan intilliggande vätskeskikt -• Är orsaken till laminära flödesprofiler -• Mäts i pascalsekunder (Ns/m2) -– Äldre enhet Poise (dyn s / cm2) = 0,1 Pa s -• Betecknas η (eta) -Laminärt flöde -Man kan betrakta vätskan som -bestående av koncentriska cylindrar -som glider i förhållande till varandra. -Den yttersta cylindern glider mot den -stillastående väggen och rör sig -långsammast. -Cylindrarna innanför glider i -förhållande till varandra. Detta gör att -hastigheten får en parabolisk profil -och är högst i centrum av kärlet. -Gnidningen mellan de olika -cylindrarna (den inre friktionen i -vätskan) ger upphov till viskositeten. -www.ubicampus.mh-hannover.de - - ---- - -## Page 16 - -15 -Parabolisk flödesprofil -En konsekvens av ”gnidningen” mellan vätskeskikten är att -flödeshastigheten är högst mitt i kärlet och lägst vid väggen. -Hastigheten fördelas enligt en parabel med toppen i mitten av kärlet. -Typer av vätskor -• Newtonsk vätska -– Konstant viskositet -• t.ex. vatten, plasma -• Icke-newtonsk vätska -– Viskositeten förändras med omständigheterna -• t.ex. blod -– rördiameter -– flödeshastighet -– temperatur -– hematokrit - - ---- - -## Page 17 - -16 -Blodets viskositet beror på hematokriten -0 -20 -40 -60 -Hematocrit (%) -2 -4 -8 -Relativ -viskositet -Mätt i -viskosimeter -blod -plasma -Tixotropi -• Viskositeten ändrar sig med rörelse -Stillastående: -gel -Medan man penslar: -flytande - - ---- - -## Page 18 - -17 -Flödeshastigheten påverkar blodets viskositet -2 -6 -10 -14 -18 -22 -Shear rate -Relativ -viskositet -vatten -plasma -hematokrit 40% -hematokrit 60% -Folkow & Neil, Circulation 1971 -Axial orientering av blodkroppar -Vid låg flödeshastighet ligger blodkropparna slumpmässigt fördelade i kärlet (A) -medan när hastigheten är hög samlas de i mitten (B). -Detta sänker viskositeten. -Folkow & Neil, Circulation 1971 - - ---- - -## Page 19 - -18 -Fåhraeus-Lindquist-effekten -Relativ -viskositet -0 -1 -2 -3 -1 -10 -100 -1000 -Kärldiameter (µm) -plasma -blod -Hematokriten påverkar viskositeten i större blodkärl -Hematokrit -0 -10 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -0 -2 -4 -6 -8 -10 -Relativ -viskositet -6 µm -60 µm -200 µm -Folkow & Neil, Circulation 1971 - - ---- - -## Page 20 - -19 -Flödesmotstånd -(resistans) -• -Allt som bromsar vätskerörelser -– gnidning mot väggen -– gnidning inuti vätskan -Låg resistans -Hög resistans -Stort rör -Litet rör -Kort rör -Långt rör -Låg viskositet -(vatten) -Hög viskositet -(sirap) -Ju större tryck desto större flöde vid ett visst motstånd -Lägre motstånd ger högre flöde vid samma tryck -Ohms lag -U = R ꞏ I -spänning = motstånd ꞏström -energi -(tryck) = motstånd ꞏflöde -P = R ꞏ Q -Q = P -R - - ---- - -## Page 21 - -20 -tryck = flöde ꞏmotstånd -flöde -tryck -motstånd -P1 -P2 -Resistans -Q -8 * L *  -* r4 -Resistans = -(eta) = viskositet -L = längd -r = radie -Poiseuilles lag -(Leonard Marie Poiseuille, Frankrike, 1799-1869) -P1 – P2 -Resistans -Q = -P1 – P2 = Q * Resistans - - ---- - -## Page 22 - -21 -Poiseuilles lag -Q = ΔP -R -ΔP ꞏπ ꞏr 4 -8 ꞏL ꞏη -= -Blodkärlen är distensibla -perfusionstryck (ΔP) -flöde -(Q) -”rigid jacket” -(kollagenmantel) - - ---- - -## Page 23 - -22 -Tension och spänning i kärlväggen -Tension är den kraft som förmedlas av -en längdenhet av väggen -(jfr rullgardin). -Laplaces lag: -T = P ꞏ r (N/m) -Wall stress (väggspänning) är den -kraft som förmedlas av en ytenhet av -väggens genomskärning. -σ = T / w -(N/m2) -r = radie w = väggtjocklek -Aneurysm -Försvagad vägg -Utvidgning (r ökar) -Väggen blir tunnare -(material omfördelas -utefter längre omkrets) -Tensionen ökar (T=Pr) -Wall stress ökar (σ=T/w) -http://www.daviddarling.info/encyclopedia/ - - ---- - -## Page 24 - -23 -Laminärt och turbulent flöde -• De enskilda molekylerna i vätskan rör sig inte bara i -rörets längsriktning utan även åt andra håll. -• Detta kan skapa virvelbildning vid hög flödeshastighet. -• Vid laminärt flöde (avsaknad av virvlar) är sambandet -mellan tryck och flöde linjärt (P=QꞏR) -• När turbulens inträder stiger flödesmotståndet. -• Risken för turbulens är störst i klaffarna och i stora -artärers förgreningar -Laminärt och turbulent flöde -stigande flödeshastighet -laminärt -turbulent -flöde -perfusionstryck -Re = 2000 -Q2 ≈ P -Reynolds tal (Re) = -v d ρ -η -v = medelflödeshastighet -d = rördiameter -ρ = densitet -η = viskositet - - ---- - -## Page 25 - -24 -Skjuvning -Skjuvning (eng. shear) är -deformering av ett material som -uppstår vid en förskjutning -mellan två parallella ytor. -Skjuvspänning (eng. shear -stress) är skjuvkraft per ytenhet -(=F/A). -Skjuvkraften verkar parallellt -med kärlytan på grund av -blodflödet nära kärlväggen. -wikipedia -De krafter som verkar på endotelet -Skjuvning -Kompression -Tension - - ---- - -## Page 26 - -25 -Skjuvkrafter kan ge intracellulära effekter -Traub et al., Arterioscler Thromb Vasc Biol 18:677-685, 1998 -Olika flöde ger olika signaler -Traub et al., Arterioscler Thromb Vasc Biol 18:677-685, 1998 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk intro biofys 2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk intro biofys 2025.pdf deleted file mode 100644 index 6f87034..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirk intro biofys 2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:3c0d7211bdac9aee880b865d3c9778d7611cf9884816582d4a653e6b5e7610a3 -size 2206690 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi I LPG002 ME Johansson HT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi I LPG002 ME Johansson HT2025.md deleted file mode 100644 index 6bfcaf1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi I LPG002 ME Johansson HT2025.md +++ /dev/null @@ -1,1903 +0,0 @@ -# Cirkulationsfysiologi I LPG002 ME Johansson HT2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 115 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Cirkulationsfysiologi -LPG002 -Block 5 -maria.e.johansson@neuro.gu.se -| -INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY - - ---- - -## Page 2 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| -INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY -Homeostas - to remain the same -Claude Bernard (1813-1878) -"constancy of the internal milieu was the -essential condition to a free life." -Walter Cannon (1871-1945) -HOMEOSTASIS: stable internal environment - - ---- - -## Page 3 - -Cirkulationens uppgift: -Transport - - ---- - -## Page 4 - -Cirkulationens uppgift: transport -• Syrgas till organ -• CO2 och H+ från organ -• Andra näringsämnen till organ -Glukos, aminosyror, fettsyror etc. -• Annat från organ -Laktat etc. -• Transport av avfallsämnen till njurarna -• Transport av hormoner till organ -• Värmereglering -• Emotionell kommunikation -rodnad - - ---- - -## Page 5 - -Sjukdomar i vilka cirkulationen har en central roll -• Blodproppar -Trombos, emboli -• Hypertoni -• Angina pectoris -• Diabetes -• Hjärtinsufficiens -• Raynauds syndrom -• Allergiska sjukdomar -• Cancer -• Demens - - ---- - -## Page 6 - -Blodflödets fördelning -Anpassat till -organens behov -både i vila och -under arbete ! - - ---- - -## Page 7 - -Skiss av kretsloppet -Reservoar -Reservoar -Pump -Pump -Ledningsrör -Ledningsrör -Motstånd -Motstånd -Ledningsrör - - ---- - -## Page 8 - -Blodkretsloppet - - ---- - -## Page 9 - -Poiseuilles lag -Flöde (Q) = -ΔP · π · r 4 -8 · L · η -(eta) = viskositet -L = längd -r = radie - - ---- - -## Page 10 - -Ohms lag -U = R · I -spänning = motstånd · ström -energi -(tryck) -= motstånd · flöde -P = R · Q -blodtryck = totalt perifert motstånd · hjärtminutvolym -mean arterial pressure = total peripheral resistance · cardiac output -MAP = TPR · CO - - ---- - -## Page 11 - -Flöde -Rinner fort –> stor flödeshastighet -Inte så mycket vatten –> måttligt flöde -Porlar sakta –> låg flödeshastighet -Mycket vatten –> stort flöde -Q = P -R - - ---- - -## Page 12 - -Tryckskillnaden driver flödet… -100 mmHg -60 mmHg -40 mmHg -Flödet =20 ml/min -Flödet = 0 -Δ P = 0 -Perfusionstryck! - - ---- - -## Page 13 - -Blood Pressure = Cardiac Output X Peripheral Resistance -MAP = CO x TPR -Preloa -d -Contractilit -y -Vascular tone -EC -V -Venous -capacitance -Renal -sodium/volume -handling -Endothelium/SM -C derived factors -Renin -Angiotensin -Aldosteron -System -Sympathetic -activity -Sodium/volume -intake -Parasympatheti -c activity -Stroke -volume -Heart -Rate -Local control -mechanisms -(metabolic control) -Myogenic -tone - - ---- - -## Page 14 - -Kretsloppsstyrningens tre nivåer -Central styrning -Adekvata svar på yttre -stimuli -Reflexkontroll (hjärnstam) -Reglera perfusionstrycket -Reglera kretsloppets fyllning -Lokal kontroll -Ombesörja adekvat -organperfusion - - ---- - -## Page 15 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Kärlsystemets uppbyggnad - - ---- - -## Page 16 - -(No content) - ---- - -## Page 17 - -Uppbyggnaden av -de olika kärlsegmenten -Endotel -Fibrous -(collagenous) -tissues -SMC -Elastic tissues - - ---- - -## Page 18 - -Figure 9.26 -Glatt muskel -Glatt = ej tvärstrimmmig -Oregelbunden -organisation av -sarkomerer -Sarkomerer med -varierande längd -Ej Z-skivor, utan ”dense -bodies” och ”dense -patches” - - ---- - -## Page 19 - -Glatta muskelceller är kopplade -Glatta muskelceller förbinds -med gap junctions (”nexus”) -Antalet gap junctions är olika i -olika vävnader -Bozlers indelning av glatt muskel: -Finns det många gap junctions -är cellerna elektriskt kopplade i -ett funktionellt syncytium: -”single-unit-muskel” -”visceral muskel” -Finns det få gap junctions -arbetar cellerna individuellt: -”multi-unit-muskel” - - ---- - -## Page 20 - -Aktivering av glatt muskel -MLC-phosphatase -Defosforylering av -myosinets lätta kedjor -avslutar kontraktionen -Ca2+ -Kalciumstigning -- CaM -Bindning av kalcium till -calmodulin -MLCK -inactive -MLCK -active -Aktivering av myosin- -kinas (”Myosin Light -Chain Kinase”, MLCK) -MLC20 -MLC20-P -Fosforylering av -myosinets lätta kedjor -Actin-myosin -interaction -Contraction -Kontraktion - - ---- - -## Page 21 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| -INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY -I glatt muskel behövs ATP -- dels för aktivering av kontraktionen (fosforylering av -myosinets lätta kedjor) -- dels för själva kontraktionen (spjälkas vid -myosinhuvudenas rörelse) -Aktivering av glatt muskel - - ---- - -## Page 22 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY - - ---- - -## Page 23 - -Artär vs ven - - ---- - -## Page 24 - -Elastiska artärer -Ledningsrör -Konduktansfunktion -Eftergivliga -Kapacitansfunktion (till viss del) - - ---- - -## Page 25 - -Muskulära artärer -•Ledningsrör -Konduktansfunktion -•Resistansfunktion -(i små artärer) - - ---- - -## Page 26 - -Arterioler -•Resistansfunktion -(i större arterioler) -•Reglering av flödet till kapillärer - - ---- - -## Page 27 - -Prekapillära sfinktrar -•Reglerar antal öppna kapillärer -•Ringa effekt på TPR -(många parallella) - - ---- - -## Page 28 - -Kapillärer -•Utbyte av gaser och näringämnen -mellan blod och vävnad -•Reglering av vätskevolymen i blodomloppet - - ---- - -## Page 29 - -Venoler -•Utbytesfunktion -(i omedelbart postkapillära venoler) -•Resistansfunktion -(i små venoler) -•Kapacitansfunktion -(i större venoler) - - ---- - -## Page 30 - -Större vener -•Kapacitansfunktion -•Ledningsrör -Konduktansfunktion - - ---- - -## Page 31 - -De seriekopplade kärlsektionernas funktion --Stora artärer --Konduktanskärl --Windkesselfunktion --Prekapillära resistenskärl --Resistensfunktion --Blodflödesfördelning --Kapillärtrycksreglering --Blodtrycksreglering --Prekapillära sfinktrar --Reglerar tillgänglig kapilläryta, antal öppna kapillärer --Kapillärer --Utbytesfunktion (filtration, diffusion) --Postkapillära resistenskärl --Resistensfunktion (20% av totala motståndet) --Kapillärtrycksreglering --Postkapillära kapacitanskärl --Kapacitansfunktion --70% av blodvolymen - - ---- - -## Page 32 - -http://www.nostalgiefeuerwehr.ch - - ---- - -## Page 33 - -Windkesselprincipen -The Windkessel principle visualised -https://www.youtube.com/watch?v=Bx9Nu2PkPsE - - ---- - -## Page 34 - -Kretsloppets seriekopplade sektioner -Circulation, Folkow and Neil, 1971. - - ---- - -## Page 35 - -Flödeshastighet -Tvärsnittsyta -Transmuraltryck -Tryck, flödeshastighet och yta i -kärlsektionerna - - ---- - -## Page 36 - -Artärfunktion - - ---- - -## Page 37 - -Eftergivlighet: compliance - - ---- - -## Page 38 - -Konsekvensen av aortas eftergivlighet - - ---- - -## Page 39 - -Aortas elasticitet påverkar hjärtarbetet - - ---- - -## Page 40 - -Medelartärtryck -Medelartärtryck ≈ diastoliskt tryck + 1/3 · pulstrycket -Pulstryck (PP) = SBP-DBP - - ---- - -## Page 41 - -Pulsvågen reflekteras i distala förgreningar -Protogerou, Medicographia 104:254-261, 2001 - - ---- - -## Page 42 - -Tryckvågens förändring i de stora artärerna - - ---- - -## Page 43 - -Styrningen av resistanskärlen - - ---- - -## Page 44 - -Kontrollen av blodkärlens tonus -Muskeltonus -= bestående kontraktion -Blodkärlens diameter -regleras av kärlmuskeln -Vaskulär glatt muskel - - ---- - -## Page 45 - -Lever (a.hepatica) -Fettvävnad -Skelettmuskel -Blodflöde ( ml / min · 100 g ) -0 -100 -200 -300 -400 -500 -Hjärta -CNS -Mag-tarm-kanal -Hud -Spottkörtlar -Njure -viloflöde (l/min) 0.21 0.75 0.75 0.7 0.5 0.2 1.2 0.02 0.8 ≈ 5.1 -max flöde (l/min) 1.2 2.1 18.0 5.5 3.0 3.5 1.4 0.25 3.0 ≈ 38 -organvikt (kg) 0.3 1.5 30 2.0 1.7 2.1 0.3 0.05 10 ≈ 48 -Blodflöde i olika organ - - ---- - -## Page 46 - -Kontroll av prekapillära resistanskärl -• Myogen kontroll -• Metabol (lokal-kemisk) kontroll -• Nervös kontroll -• Hormonell kontroll -• Endotelial kontroll - - ---- - -## Page 47 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Blodkärlens myogena svar -Efter en tryckstigning blir kärlet mindre ! - - ---- - -## Page 48 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Tryckstigning -Ökad väggspänning -Spänningsstyrda -kalciumkanaler (VOC) -↑Ca2+ -IC -MLCK-aktivering -MLC-fosforylering -kontraktion -- -Membrandepolarisering -VOC = voltage operated Ca2+-channel -MLCK = myosin light chain kinase -Det myogena svaret - - ---- - -## Page 49 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Blodflödets autoreglering - - ---- - -## Page 50 - -Autoreglering: -Ett organs tendens att hålla blodflödet -konstant -oavsett ändringar i artärtryck - - ---- - -## Page 51 - -Autoreglering av blodflöde - - ---- - -## Page 52 - -Ämnesomsättningen i ett organ leder till bildning av substanser som -påverkar kärlmuskelns tonus -Ökad ämnesomsättning -medför -Ökat -PCO2 -Osmolaritet -Adenosin -Adeninnukleotider -K+ -Histamin -Kininer -Fosfater -↑metabolism -vasodilatation -↓metabolism -vasokonstriktion -Metabolisk reglering av blodflöde -Minska -t -PO2 -pH - - ---- - -## Page 53 - -Erytrocyter känner PO2 och påverkar blodkärlen -G -i -A -C -PK -A -NO -2 -deoxyH -b -metH -b -NO -O -H- -+ -+ -+ -AT -P -PO2 -endotel -glatt muskel -1. -Nitritoxidasaktiviteten -moduleras av -deoxyhem, och är -maximal när Hb är -halvmättat. Detta leder -till bildning av NO. -2. -Reduktion av -syremättnaden -stimulerar frisättning av -ATP. -cGMP -P2Y-receptor -Y - - ---- - -## Page 54 - -EDHF -PGI2 -NO -ET -O2 -- -TxA2 -PGH2 -Kontraktion -Proliferation -- -+ -Endotel -Gl.musk. -Mekanisk påverkan -Endotelets påverkan på kärlfunktion -NO – nitric oxide -ET - endothelin -EDHF – endothelial derived hyperpolarising factor -O2 -- - free radicals -PGI2 – Prostaglandin I2 -PGH2 – prostaglandin H2 -TxA2 – thromboxane -Media -Intima -Blod - - ---- - -## Page 55 - -NO produceras från arginin och påverkar cGMP i -glatt muskel -Endotel -Gl.musk. -arginin -citrullin -NO -eNOS -guanylatcyklas -GTP -cGMP -kaliumkanaler -kalciumpumpar -MLCP - - ---- - -## Page 56 - -NO, PGI2 and/or EDRF (EDHF) dilates vessels and has anti- -trophic and anti-platelet aggregating properties -Endotelet utsöndrar vasodilatatorer -med anti-arteriosklerotisk verkan -NO, PGI2 and/or EDRF (EDHF) dilates vessels and has anti-trophic and anti-platelet -aggregating properties - - ---- - -## Page 57 - -Perivascular nerves -Anterior cerebral artery of a rabbit. -Staining for cathecolamines makes -sympathetic nerves flouresce (Falck -et al 1982). Nerves are mainly -found in the area between the -media and adventitia. -Longitudinal section -Cross section -Sympatiska nerver finns mellan adventitia och media - - ---- - -## Page 58 - -•Gles innervation av konduktanskärl -•Mycket tät innervation av resistanskärl -•Föga innervation av prekapillära sfinktrar -•Tät innervation av vener (i särskilt de mindre venerna) -Nerv-stimulering -(fältstimulering med liten ström) -Glatt-muskel-stimulering -(fältstimulering med större ström) -Konduktanskärl -Resistansartär -(Ø 150-300 mm) -Sympatikus påverkar främst de mindre artärerna - - ---- - -## Page 59 - -Samma antal impulser ger större -svar i artärerna om det grupperas -än om det fördelas jämnt. -Sympatikus fyrningsmönster spelar roll för effektorsvaret -Det spelar mindre roll för venen, -som har en långsammare -kontraktion och reagerar mer på -låga frekvenser. -Jämn frekvens av fyrningsmönstret: -Pulsativt fyrningsmönstret: - - ---- - -## Page 60 - -Noradrenalin är sympatikus viktigaste transmittor -ATP är en snabb första transmittor -1. -Det opåverkade neurogena svaret -2. -Efter ATP-blockad (αβ-metylATP) -Frekvens-respons-kurvor före och efter -antingen: -ATP-blockad (αβ-mATP) eller -α1-adrenoceptorblockad (prazosin) -Blockerar ATP -Blockerar NA - - ---- - -## Page 61 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -NPY -> vasokonstriktion -α1R-blockad -Clarke J Circulation 1991 - - ---- - -## Page 62 - -Adrenalin -Angiotensin II -Vasopressin (ADH) -b -2 -a -1 -AT -1 -V -1 -Adventiti -a -Media -Intima -Humoral styrning av kärltonus - - ---- - -## Page 63 - -Angiotensinogen -Angiotensin I -Angiotensin II -Renin -Angiotensin -Converting -Enzyme -(ACE) -Levern -Njurens afferenta arterioler -Endotelceller -(lungan) -Binjurebarken -Aldosteron -CNS -Ökad sympatikus- -aktivitet -Törst -Sympatiska -nervändar -Ökad NA-frisättning -Njurtubuli -Ökad Na-resorption -Renin-Angiotensin-systemet -Njuren efferenta -arterioler -GFR -Tillväxt -Hjärta -Blodkärl - - ---- - -## Page 64 - -b2 -a1 -Agonist-potens (in-vitro-data) -a1 -Adrenalin ≈Noradrenalin -b1 -Adrenalin = Noradrenalin -b2 -Adrenalin >> Noradrenalin -Sympatiska -nerver -Adventitia -Media -Intima -Vaskulära adrenerga receptorer är -ojämnt fördelade i kärlväggen -a1 -a1 - - ---- - -## Page 65 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| -INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY -Svaret på en agonist bestäms i hög grad av -det relativa antalet receptorer av de olika typerna - - ---- - -## Page 66 - -Kontrollen av blodkärlens tonus -vila -basal myogen tonus -dilatation -konstriktion -= hämning av -myogen tonus -= facilitering av -myogen tonus -•lokalt -•reducerat tryck -•ökat flöde -•metaboliter -(O2,CO2,pH, -adenosin, laktat) -•lokala -vasodilatatorer -(t.ex. PG, NO) -•centralt -•hormoner -(t.ex. adrenalin) -•vasodilaterande -nerver -(t.ex -parasympatiska: -acetylkolin, VIP) -•lokalt -•ökat tryck -•reducerat flöde -•färre metaboliter -•lokala -vasokonstriktorer -(t.ex. endotelin, -tromboxan) -•centralt -•hormoner -(t.ex. noradrenalin, -angiotensin, -vasopressin) -•vasokonstriktoriska -nerver -(sympatiska: -NA, ATP,NPY) - - ---- - -## Page 67 - -Kontroll av de olika kärlsektionerna -• Stora artärer -- viss sympatikuskontroll (1-20 mm) -- humoral kontroll (> 20 mm) ? -• Prekapillära resistanskärl -- sympatikuskontroll -- myogen kontroll -- metabolisk kontroll -• Prekapillära sfinktrar - myogen kontroll -- metabolisk kontroll -• Kapillärer -- ingen (lokala hormoner ?) -• Postkapillära resistanskärl -- sympatikuskontroll -- metabolisk kontroll ? -• Postkapilllära kapacitanskärl --sympatikuskontroll -- passiv konsekvens av tryckändringar (följer -prekapillär resistans!) - - ---- - -## Page 68 - -Kapillärfunktion - - ---- - -## Page 69 - -Prekapillära sfinktrar bestämmer -tillgänglig kapilläryta -Styrs främst av -metaboliska faktorer, -t.ex. pH, CO2, O2, K+, -adenosin, fosfat, laktat, -osmolaritet -Bestämmer antalet öppna -kapillärer. -Stort antal parallellkopplade, -därför ringa betydelse för -perifert motstånd! -Ej anatomisk sfinktermuskel! - - ---- - -## Page 70 - -Flödeshastighet -Tvärsnittsyta -Transmuraltryck -Tryck, flödeshastighet och yta i kärlsektionerna - - ---- - -## Page 71 - -Kontinuerlig kapillär -Noga kontrollerat utbyte mellan blod -och vävnad -t.ex. skelettmuskel, hud -CNS ! -Fenestrerad kapillär -När behovet för transport mellan -blod och vävnad är större. -t.ex. tunntarm, endokrina körtlar, -njure -Diskontinuerlig kapillär (sinusoid) -När behover av transport mellan blod -och vävnad är mycket stort -t.ex. lever, benmärg, mjälte, -lymfvävnad -Olika kapillärer för olika behov - - ---- - -## Page 72 - -Kapillärt utbyte -• -Transport av vätska mellan kapillär och interstitium -• -Transport av upplösta ämnen mellan kapillär och interstitium -– -fettlösliga substanser -(gaser: O2, CO2) -– -små vattenlösliga substanser -– -stora vattenlösliga substanser - - ---- - -## Page 73 - -Starling jämnvikten i kapillärerna -(Ernest Henry Starling, England, 1866-1927) -Pc -Pif -pc -pif -Hydrostatic pressures (P) -Colloid osmotic pressures (p) -Lymph flow, 2-4 -liters/day -Pc -10-25 mmHg -Pif --5 - +5 mmHg -pc -< 25 mmHg -pif -1-5 mmHg -Net filtration pressure = (Pc-Pif) – (pc-pif) -Total filtration: 20 liters/day (excl. kidney 180 l/day) -(total capillary blood flow: 9.000 l/day) - - ---- - -## Page 74 - -Ett i vatten upplöst ämne som inte kan passera en membran som kan -släppa igenom vatten utövar ett “sug” och drar till sig vatten. -Den kraft som vattnet sugs in med kan motverkas av ett hydrostatiskt -tryck. Detta kalls det osmotiska trycket. -Osmos - - ---- - -## Page 75 - -Osmotiskt tryck -• Kristalloidosmotiskt tryck -Utövas av små molekyler (över en membran med mycket små hål) -t.ex. av joner (Na+, K+, Cl-) eller andra små molekyler (glukos) -I plasma är osmolariteten ca 290 mOsm/l, osmotiskt tryck > 5000 mmHg -• -Kolloidosmotiskt tryck -Utövas av kolloider: partiklar med en storlek mellan 1 nm och 1 µm (>30 kDa) -Viktigt där membraner har stora hål som kortsluter effekten av kristalloider (t.ex. -kapillärer) -I plasma är kolloidosmolariteten ca 1 mOsm/l, osmotiskt tryck ca 25 mmHg -kolloiʹd (nylatin colloiʹdes, av grekiska koʹlla ’lim’ och eidos [eiʹ-] ’utseende’, ’beskaffenhet’), -ämne som är mycket finfördelat (dispergerat) i ett annat medium. -… De kolloidala partiklarna, dvs. den finfördelade fasen, har storleken 1 nm till 1 μm. -… Utmärkande för en kolloid där dispersionsmediet är en vätska eller gas är att -partiklarna på grund av den brownska rörelsen inte sedimenterar alls eller -sedimenterar mycket långsamt. -Ur Nationalencyklopedin (http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kolloid) - - ---- - -## Page 76 - -Starling-jämvikten i kapillärerna -Osmotiska trycket -Hydrostatiska trycket – vätsketrycket i kapillärerna -Osmotiska trycket – utgörs av koncentrationsskillnader av alla molekyler som -inte kan passera över kapillären - - ---- - -## Page 77 - -P = hydrostatiskt tryck -π = (colloid) osmotiskt tryck - - ---- - -## Page 78 - -Kapillärt utbyte -Transport av vätska mellan kapillär och interstitium beror på -• -vattenpermeabilitet -• -tillgänglig kapilläryta -• -hydrostatisk tryckskillnad -• -osmotisk tryckskillnad -• -de osmotiskt aktiva ämnenas inverkan / reflektionskoefficient - - ---- - -## Page 79 - -Storleksförhållandet mellan det upplösta ämnet och porerna -bestämmer lättheten med vilket ämnet filtreras genom porerna -och ämnets osmotiska aktivitet. -Uttrycks med reflektionskoefficienten σ -Reflektionskoefficient -Effektivt osmotiskt tryck: - - ---- - -## Page 80 - -Kapillärt utbyte -Transport av vätska mellan kapillär och interstitium -beror på -vattenpermeabilitet (Kh) -tillgänglig kapilläryta (A) -hydrostatisk tryckskillnad (ΔP ) -osmotisk tryckskillnad (Δπ) -de osmotiskt aktiva ämnenas reflektionskoefficient (σD) -Filtrerad volym/sek, Jv = Kh · A · (ΔP - σD· Δπ) - - ---- - -## Page 81 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| -INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY -mått på vattentransportkapacitet i en vävnad -Muskel -0.005 ml/(min · mmHg · 100g) -Tarm -0.5 -Njure -1.0 -CFC= Kh x A -Kapillära filtrationskoefficienten ( CFC ) - - ---- - -## Page 82 - -Kapillärt utbyte -• -Transport av vätska mellan kapillär och interstitium -• -Transport av upplösta ämnen mellan kapillär och interstitium -– -fettlösliga substanser -(gaser: O2, CO2) -– -små vattenlösliga substanser -– -stora vattenlösliga substanser - - ---- - -## Page 83 - -Transport av upplösta ämnen över -kapillärväggen -• -diffusion -– diffusionskoefficient -– tillgänglig kapilläryta -– koncentrationsskillnad -• -filtration -– reflektionskoefficient -– medelkoncentration i vätskan (plasma) -– vattenflödet genom porerna -JS = P · A · Δc + Jv · ( 1 – σ ) · cP -diffusion -filtration -små molekyler diffunderar -stora molekyler filtreras - - ---- - -## Page 84 - -Transport av fettlösliga substanser över kapillärväggen -• -diffusion -– diffusionskoefficient -– tillgänglig kapilläryta -– koncentrationsskillnad -Den tillgängliga diffusionsytan för fettlösliga substanser är väldigt mycket -större än den för vattenlösliga (som endast kan passera via porerna) - - ---- - -## Page 85 - -Gaser passerar membraner delvis via transportmolekyler -• -Gaser kan passera biologiska membraner. -Hittills har man ansett att detta är en -passage som sker direkt genom att -gaserna löses i membranen. -• -Nyare försök visar dock att -genomsläppligheten är olika i olika -membraner, och i hög grad kan förklaras -med att gaser kan passera genom -öppningar i vissa transportmolekyler, t.ex. -aquaporiner eller urea-transportören. -Aquaporiners genomsläpplighet för -gaserna CO2 och NH3: -AQP0 -CO2 >> NH3 -AQP1 -CO2 > NH3 -AQP2 -impermeabel -AQP3 -CO2 << NH3 -AQP4 -impermeabel eller CO2 >> -NH3 -AQP5 -CO2 >> NH3 -AQP6 -CO2 >> NH3 -AQP7 -CO2 << NH3 -AQP8 -CO2 << NH3 -AQP9 -CO2 < NH3 - - ---- - -## Page 86 - -Kapillärtrycket bestäms av förhållandet mellan -pre- och post-kapillär resistans -Artärtryck (PA) -Prekapillärt motstånd -(RPre) -Kapillärtryck (PC) -Postkapillärt motstånd -(RPost) -Ventryck (PV) -PC = (PA - PV) · + PV -RPost -RPre + RPost - - ---- - -## Page 87 - -100 -50 -0 -Large artery -Resistance artery -Capillary -Vasoconstriction -Large artery -Resistance artery -Capillary -Pressure (mmHg) -Kärltonus påverkar tryckprofilen -Vasokonstriktion - - ---- - -## Page 88 - -Vila -Vasokonstriktion -Vasodilatation -Kärltonus påverkar tryckprofilen - - ---- - -## Page 89 - -A. Normal -B. Prekapillär vasodilatation -t.ex. fysiskt arbete -C. Prekapillär vasokonstriktion -t.ex. sympatikusaktivering -D. Minskad plasmaosmolaritet -t.ex. leversvikt, njursvikt -(någon form av proteinbrist) -Ödem -1. -Ökat kapillärtryck (Pc ) -2. -Minskat osmotiskt tryck (pc ) -3. -Ökad permeabilitet -(inflammation) -4. -Lymfobstruktion -5. -Vätskeretention -A -B -D -C -Starling-jämvikten i kapillärerna - - ---- - -## Page 90 - -A. Normal -B. Prekapillär vasodilatation -t.ex. fysiskt arbete -C. Prekapillär vasokonstriktion -t.ex. sympatikusaktivering -D. Minskad plasmaosmolaritet -t.ex. leversvikt, njursvikt -(någon form av proteinbrist) -Ödem -1. -Ökat kapillärtryck (Pc ) -2. -Minskat osmotiskt tryck (pc ) -3. -Ökad permeabilitet -(inflammation) -4. -Lymfobstruktion -5. -Vätskeretention -A -B -D -C -Starling-jämvikten i kapillärerna -Autotransfusion - - ---- - -## Page 91 - -Venfunktion - - ---- - -## Page 92 - -Venklaffar fins i armar, ben -Enkelriktar blodflödet -Leder blod från ytliga till -djupare vener via -klafförsedda -perforanter -Venklaffar - - ---- - -## Page 93 - -68 cm -= 50 mmHg -(1,36 cm H2O = -1 mmHg) -100+50 -100+50 -Muskelpumpen – ett perifert hjärta - - ---- - -## Page 94 - -Muskelpumpen: -Ventrycket i foten faller vid fotrörelser - - ---- - -## Page 95 - -Muskelpumpen: -Blodflödet i benen under arbete är högre i stående än i -liggande - - ---- - -## Page 96 - -Kontroll av de olika kärlsektionerna -• -Stora artärer -– -viss sympatikuskontroll (1-20 mm) -– -humoral kontroll (> 20 mm) ? -• -Prekapillära resistanskärl -– -sympatikuskontroll -– -myogen kontroll -– -metabolisk kontroll -• -Prekapillära sfinktrar -– -myogen kontroll -– -metabolisk kontroll -• -Kapillärer -– -ingen (lokala hormoner ?) -• -Postkapillära resistanskärl -– -sympatikuskontroll -– -metabolisk kontroll ? -• -Postkapilllära kapacitanskärl -– -sympatikuskontroll -– -passiv konsekvens av tryckändringar (följer prekapillär resistans!) - - ---- - -## Page 97 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Speciella kärlbäddar -• Hud -• Skelettmuskel -• Hjärta -• Hjärna - - ---- - -## Page 98 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Arteriovenösa anastomoser -- i händer fötter, ansikte -- saknar basal tonus -stark sympatikuskontroll -- regleras från termoregulatoriskt centrum -i hypotalamus -Hudens blodkärl - - ---- - -## Page 99 - -Termoregulatoriskt centrum -I hypotalamus -känner temperaturen -styr sympatikus till -hudkärl I allmänhet -AV-anastomoser -Temperaturreglering -Feber ändrar termostatens -inställning (”setpoint”) (leukotriener, -PGE2 ?) - - ---- - -## Page 100 - -Triple response -En lokal inflammatorisk reaktion i huden -(ursprungligen reaktionen på histamin) -Red reaction -lokal rodnad -ökad blodfyllnad pga vasodilatation -Flare -diffus omgivande rodnad -”axonreflex” – frisättning av SP mm – vasodilatation -Wheal -lokal svullnad (bula) -ödem pga vasodilatation - - ---- - -## Page 101 - -Axonreflex -ej äkta reflex – ingen omkoppling -kollateral gren -afferent bana -till spinal- -ganglion och -ryggmärg -substans P -etc. -Hudblodkärl -Hudreceptorer -(fria nervändar) - - ---- - -## Page 102 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Kärlbädden i CNS -Låg resistans -Inga prekapillära sfinktrar -Utmärkt autoreglering -Föga svar på sympatikusstimulering -Stark metabolisk kontroll -PCO2, pH -Mycket täta kapillärer -”blod-hjärn-barriär” - - ---- - -## Page 103 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Autoreglering av cerebralt blodflöde - - ---- - -## Page 104 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Blod-hjärn-barriären har hål -Kapillärerna har högre -permeabilitet i ”de -cirkumventrikulära organen”: -- subforniska organet (SFO) -- organum vasculosum laminæ -terminalis (OVLT) -- eminentia mediana -- area postrema - - ---- - -## Page 105 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Utgör 40-50 % av kroppsvikten -I vila: -5,5 l/min -20 % av minutvolymen -20 % av syreförbrukningen -Skelettmuskelns kärlbädd -I arbete: -15-20 l/min -75 % av minutvolymen -75 % av -syreförbrukningen - - ---- - -## Page 106 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Två muskeltyper med olika vaskularisering -Fasisk muskel -(”fast twitch fibres”, typ -2-fibrer, vit muskulatur) -80% av muskelmassan -Kapilläryta: 0.7 m2/100 g -Viloblodflöde: 3-5 ml/min/100 g -Maximalt blodflöde: 60-70 ml/min/100 g -Tonisk muskel -(”slow twitch fibres”, typ -1-fibrer, röd muskulatur) -20% av muskelmassan -Kapilläryta: 1.4 - 2.1 m2/100 g -Viloblodflöde: 30 ml/min/100 g -Maximalt blodflöde: 100- 150 ml/min/100 g - - ---- - -## Page 107 - -Funktionell hyperemi -Stimulering av N.tibialis post. ökar blodflödet i tassen -mätt med laser-doppler-teknik -Seiyama et al., Dynamic Med. 2:6, 2003 - - ---- - -## Page 108 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Funktionell hyperemi -1. -Lokal frisättning av -vasodilaterande ämnen (lokala -metaboliter såsom K+, fosfat, -hyperosmolalitet, lokal hypoxi, -sänkt pH och ökat CO2. -2. -Ytterligare vasodilatation orsakas -av så kallad ”funktionell -sympatikolys”, eventuellt en -inhibitorisk effekt av höga -kaliumnivåer på frisättning av NA i -synapsen. -3. -Adrenalin stimulerar b2- -receptorer. -4. -Troligen ett centralt differentierat -sympatikusutflöde. -Mekanismer bakom ökningen av muskelblodflöde -under arbete -Hög -sympatikus- -aktivitet -Lokala metaboliter -Hypoxi -Hyperkapni -Lågt pH -K -+ -Adrenalin -b2 -Remensnyder JP, Mitchell JH, and -Sarnoff SJ. Functional sympatholysis -during muscular activity. Circ Res 11: -370–380, 1962 - - ---- - -## Page 109 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Vila -Arbete -l/min -ml/min/100g -l/min -ml/min/100g -0.75 -55 -0.9 -60 -0.25 -80 -1.1 -375 -2.3 -60 -1 -25 -1.2 -400 -0.75 -250 -1.0 -3 -21 -55 -0.2 -10 -0.8 -3 -0.4 -1.5 -Ökad sympatikusaktivitet och funktionell sympatikolys påverkar -fördelningen av blodflödet under fysiskt arbete - - ---- - -## Page 110 - -Reaktiv hyperemi -När en ischemiperiod avslutas får man en period med ökat flöde -Medan metaboliter tvättas ut- -http://www.cvphysiology.com/Blood Flow/BF006.htm - - ---- - -## Page 111 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Capillary surface area -Skeletal -0.7 m2/100 g -Heart -5-7 m2/100 g -Fiberdiamter -50 m -20 m -Capillary/fiber -1 -1 -Capillaries/mm2 -400 -2500 -Hjärtmuskelflöde Skelettmuskelflöde -(ml/min/100 g) (ml/min/100 g) -Vila -70 -3-5 -Maximal vasodilatation -300 – 400 -60-70 -Flödesreserv (max/vila) -4-6 ggr -15-20 ggr -Hjärtats kärlbädd -Högt ”viloblodflöde” -Begränsad möjlighet -att öka flödet -Hög kapillärtäthet - - ---- - -## Page 112 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Perfunderas i diastole ! -(70-80 %) -Koronarkretsloppet - - ---- - -## Page 113 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Koronarkretsloppet -Proximalt flödeshinder utgör ett allvarligt problem för -perfusionen - - ---- - -## Page 114 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Kranskärlens reglering -Flödet bestäms fr.a. av: -Metaboliter -adenosin -NO -prostaglandiner -KATP-kanaler -Mekaniska faktorer -särskilt på insidan hjärtat -Autoreglering -måttlig -Endotel -Nerver -föga α–adrenerg effekt på kärl - - ---- - -## Page 115 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| -INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi I LPG002 ME Johansson HT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi I LPG002 ME Johansson HT2025.pdf deleted file mode 100644 index dc1b302..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi I LPG002 ME Johansson HT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:820eead6b163f57a7ec192546bd7d23648b1dd53764f3acce6f106c6c6e3eb72 -size 8148978 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi II LPG002 ME Johansson HT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi II LPG002 ME Johansson HT2025.md deleted file mode 100644 index 2fc2633..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi II LPG002 ME Johansson HT2025.md +++ /dev/null @@ -1,580 +0,0 @@ -# Cirkulationsfysiologi II LPG002 ME Johansson HT2025-2.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 32 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Cirkulationsfysiologi II -LPG002 -Block 5 -maria.e.johansson@neuro.gu.se -| -INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY - - ---- - -## Page 2 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Blodtrycksreglering - - ---- - -## Page 3 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Kretsloppsstyrningens tre nivåer -Central styrning -Adekvata svar på yttre stimuli -Reflexkontroll (hjärnstam) -Reglera perfusionstrycket -Reglera kretsloppets fyllning -Lokal kontroll -Ombesörja adekvat organperfusion - - ---- - -## Page 4 - -Blodtrycket är stabilt över längre tid -men inte i kortare perioder - - ---- - -## Page 5 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Cortex -Hypotalamus -Medulla -Afferenter -Efferenter -Humoralt svar -Kretsloppets styrning - - ---- - -## Page 6 - -Spinal anestesi reducerar kärltonus -Total sympatektomi (med -lokalbedövningsmedel i spinalkanalen) -ger ett stort fall i blodtryck -Tonisk sympatikusaktivitet till -blodkärlen -Myogen tonus upprätthåller -resterande blodtryck - - ---- - -## Page 7 - -CVLM -RVLM -IML -NTS -Baroreceptorer -Volymreceptorer -Kemoreceptorer -Hypothalamiska -svarsmönster -NTS – Nucleus Tractus Solitarii -RVLM - Rostral VentroLateral Medulla -CVLM – Caudal VentroLateral Medulla -IML – InterMedioLateral cell column (spinal cord) -Medullära förbindelser i -cirkulationsstyrningen -Sympatikusaktivitet -till perifera målorgan -Parasymp. -N. Vagi -Kortikala -inflytanden -Θ - - ---- - -## Page 8 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -IX = N. -Glossopharyngeus -X = N. Vagus -Nervös kontroll av kretsloppet -Sensorer -Tryck (aorta, carotis) -Volym (hjärta) -Afferenter -Vagus -Tolkning av signalerna -VMC i medulla oblongata -Efferenter -Sympatikus -Parasympatikus -Effektorer -Blodkärl -Hjärta -Njure -Binjure - - ---- - -## Page 9 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Baroreceptorerna isoleras bilateralt och kanyleras. -Trycket i dessa regleras med en spruta. Blodtrycket -mäts samtidigt i aorta. -När karotistrycket ökas (i steg om 20 mmHg) faller -aortatrycket. -Baroreceptorer - - ---- - -## Page 10 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Baroreceptor funktion - - ---- - -## Page 11 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Baroreceptor funktion - - ---- - -## Page 12 - -Baroreceptorernas aktivitet är högre om de -utsätts för ett oscillerande tryck än om trycket är -stabilt. -Baroreceptorerna är aktiva mellan 50 och 175 -mmHg. -Baroreptorernas aktivitetsområde förskjuts -(“resetting”) om de utsätts för en bestående -förändring i blodtryck (t.ex. hypertoni). -Baroreceptorernas aktivitet - - ---- - -## Page 13 - -CVLM -RVLM -IML -NTS -Baroreceptorer -RVLM - Rostral VentroLateral Medulla -CVLM – Caudal VentroLateral Medulla -NTS – Nucleus Tractus Solitarius -AP – Area Postrema -IML – InterMedioLateral cell column -(spinal cord) -Ökat blodtryck ger minskad sympatikusaktivitet och ökad -parasympatikusaktivitet via baroreceptorerna -Sympatikus -till perifera målorgan -Parasympatikus -Vagal -Θ - - ---- - -## Page 14 - -Afferenta och efferenta led i baroreceptormekanismen - - ---- - -## Page 15 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Högtrycksreceptorerna stabiliserar blodtrycket - - ---- - -## Page 16 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Registrerar ökad fyllnad -> -tolkas som för mkt volym --> hämmad ADH sekretion -(vasopressin) --> ökad vattenutsöndring via njurarna -->Ger takykardi (Bainbridge-reflexen) -Myeliniserade hjärtafferenter - - ---- - -## Page 17 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -I N. vagus -Påverkar kärltonus i -skelettmuskel -(mag-tarm-kanal) -njure (reninsekretion, njurgenomblödning) -Bidrar till volymsreglering, Na-balans -Kan aktiveras farmakologiskt -(veratridin, Bezold-Jarish-reflexen) -Kan aktiveras vid myokardischemi -och paradoxalt vid låg kammarfyllnad -(vaso-vagal synkope) -The circles indicate the relative contribution of the baro- -receptor reflex (BR) and the un-myelinised vagal afferents -(shaded area) for the different organ-systems. -VMC -Omyeliniserade hjärtafferenter - - ---- - -## Page 18 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Experimentell stimulering av -lågtrycksreceptorer - - ---- - -## Page 19 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Lågtrycksreceptorers -effekt på cirkulationen -1 -2 -3 -SV -4 -5 -6 -7 - - ---- - -## Page 20 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Lågtrycksreceptorers -effekt på cirkulationen -1 -2 -3 -SV -4 -5 -6 -7 -1. -Minskar central blodvolym -2. --> minskad fyllnad av h förmak -3. -Minskad Ao pulstryck (SV) -4. -MAP någorlunda constant -5. -HR ökar -6. -Minskad blodflöde till mag/tarm -7. -Minskat flöde till skelettmusk - - ---- - -## Page 21 - -Lägesförändring -2 -3 -1 -7 -4 -5 -6 -8 -9 -10 -11 -12 -14 -15 -13 - - ---- - -## Page 22 - -Lägesförändring -2 -3 -1 -7 -4 -5 -6 -8 -9 -10 -11 -12 -14 -15 -13 -1. -Minskad central blodvolym -2. -Minskat h förmaks P -3. --> minskad SV -4. -minskat flöde sk m -(vasokonstriktion) -5. -ökad HR -6. -Minskad flöde mage/tarm -7. -Någorlunda bibehållen CO, (dock -minskad) -8. -Minskad SV -> minskad systoliskt -tryck samt vasokonstriktion ger -ökad diastoliskt P -> minskad PP - - ---- - -## Page 23 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Kemoreceptorer -Aortabågen och glomus caroticum -Glomus caroticum -mycket högt blodflöde (2000 ml/(min 100g) -blodets PO2 påverkas ej av lokal metabolism -Sinus-caroticus-nerven (IX) -Känsliga för PCO2 och lågt PO2 (< 8 kPa) -Excitatoriska på sympatikus -Svaret moduleras av mekanoreceptorer i lungan. -Om lungan rör sig -(sekundär kemoreceptorreflex): -takykardi -takypné -ringa eller ingen vasokonstriktion -Om lungan inte rör sig (jämför dykreflexen) -(primär kemoreceptorreflex): -bradykardi -perifer vasokonstriktion - - ---- - -## Page 24 - -Chock -Typer: -• -Hypovolemisk chock -Blödning -Grav uttorkning -• -Kardiogen chock -Hjärtinfarkt -Tamponad -• -Distributiv chock -Anafylaxi -Sepsis -Neurogen chock -Symptom: -• -Lågt blodtryck -• -Takykardi (oftast) -• -Takypné -• -Blek, kall, fuktig hud -(undantag: distributiv chock !) -• -Tecken på organsvikt: -anuri -hypoxi -Livräddnings- ABC: C syftar på skadechock, ej psykologisk chock! -Otillräcklig cirkulerande blodvolym - - ---- - -## Page 25 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Kardiovaskulära “program” i CNS -Defence reaction – Svar på ytte hot som skall avvärjas. Ökad vakenhet (“Arousal -reaction”). Kontroll av territoriet. Aggression. ↑ NA, A, renin, gonadotropiner, testosteron, -oxytocin. -Defeat reaction – Svaret när man förlorar kontrollen. Hippocampus. Passiv. Ger upp -territoriet. ↑ ACTH, kortikosteronk. ↓ gonadotropiner, testosteron. -Playing dead reaction – aktivering av gyrus cinguli och projektion till medullära -depressorarean. Defence reaction i vissa djur (opossum). Starkt depressorsvar, -bradykardi, vasodilatation, respirationshämning. Motsvaras av emotionell svimning hos -människan? -Dykreflexen – I huvudsak styrd från medullan men med viktiga inflöden från -hypotalamus och det limbiska systemet. Utlöses av receptorer i trigeminusområdet när -dessa sänks under vatten; förstärks av kemoreceptorstimuli. Markerad perifer -vasokonstriktion, bradykardi och reducerad minutvolym. Leder till ett hjärt-lung-kretslopp. -Mest uttalat hos dykande djur som sälar, valar, ankor, men kan också utlösas i -människan (babysim). - - ---- - -## Page 26 - -Dykreflexen -Folkow et al., Acta Physiol.Scand. 70:347-361, 1967 -En ankas näbb hålles nere under -vatten i 90 sekunder. Detta ger en -uttalad bradykardi. Minutvolymen faller -till 7%. -När näbben kommer upp i luften får -man en långvarig reaktiv takykardi. -Minutvolymen blir 2,8 gånger den i vila. - - ---- - -## Page 27 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Sympatikusaktivering -1. CNS framkallar ökning i -sympatikusutflöde tillsammans med -motoraktivitet. -2. Signaler från muskler till det medullaära -kardiovaskulära centrum ger ytterligare -stimulering av sympatikusutflödet -(”metaboreflex”). -↑SNA -↑SNA -Fysisk ansträngning - - ---- - -## Page 28 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Sympatikusaktivering kan vara selektiv -och är inte alltid global -Morrison S F Am J Physiol Regul Integr Comp Physiol -2001;281:R683-R698 -CSN = afferent carotid sinus nerve -MVC = muscle vasoconstrictor activity -CVC = cutaneous vasoconstrictor activity -CO2 -elevation - - ---- - -## Page 29 - -Defence reaction -(flykt- eller attack-beteende) -I främre delen av hypotalamus. -Aktiveras vid stress och vid alarm- eller defence- -reaktioner. -Leder till kraftiga kardiovakulära rekationer såsom -blodtrycksstigning, takykardi, ökad hjärtminutvolym. -Blodflödet leds bort från njurar och splanknikus och leds -till skelettmuskel. -Detta uppnås med differentierat sympatikusutflöde. -Också ökad frisättning från binjurarna av adrenalin -(som stimulerar ß2-receptorer) och kortison. -Streckad linje visar förloppet vid muskelaktivitet - - ---- - -## Page 30 - -170 -150 -130 -110 -90 -70 -mmHg -Entry -8th -16th -24th -32th -Years -nuns -controls -Timio et al., Physiol.Behav. 73:359-363, 2001 -Klosterliv förebygger blodtrycksstigning -med åldern - - ---- - -## Page 31 - -Vid hypertoni byggs blodkärlen om -och reagerar starkare -resistans -aktiveringsgrad -normalt -vid -hypertoni -Mulvany MJ. Small artery -remodeling and significance in the -development of hypertension. -News Physiol Sci. 2002;17:105-109. - - ---- - -## Page 32 - -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| -INST. OF NEUROSCIENCE AND PHYSIOLOGY | DEPT OF PHYSIOLOGY - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi II LPG002 ME Johansson HT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi II LPG002 ME Johansson HT2025.pdf deleted file mode 100644 index 2891360..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Cirkulationsfysiologi II LPG002 ME Johansson HT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1a7df941c7163232f669c5089ac6e4b54d46c54b40f6ba9acb8630f807ce7f9f -size 3471664 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/EKG.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/EKG.md deleted file mode 100644 index 4df4d3c..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/EKG.md +++ /dev/null @@ -1,327 +0,0 @@ -# EKG.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 27 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Föreläsning (LPG002) -Anders.Arner@med.lu.se -•Institutionen för neurovetenskap -och fysiologi, Sektionen för fysiologi -Elektrokardiografi -EKG -Willem Eindhoven (1578 – 1657) -Willem -Einthoven -1860-1927 -Augustus Waller -1909 - - ---- - -## Page 2 - -EKG -• Impulsspridning över hjärtat -• Principen för EKG registrering -• Excitationsspridning -• P, QRS och T-vågorna -• Olika EKG-avledningar -• Principer för tolkning -• Några exempel - - ---- - -## Page 3 - -Excitationens spridning över hjärtat - - ---- - -## Page 4 - -Aktionspotentialer-EKG -Sunao Tawara, (1873-1952) - - ---- - -## Page 5 - -Aktionspotentialer i två celler - - ---- - -## Page 6 - -- -- -- -- -+ -+ -+ -+ -- -- -- -- -O -+ -+ -+ -+ -+ -+ -+ -+ -+ -O -Depolarisation mot positiv elektrod -- -Cell A depolariserad -Cell B fortfarande polariserad - - ---- - -## Page 7 - -- -- -- -- -+ -+ -+ -+ -+ -+ -+ -+ -O -- -- -- --- -O -Depolarisation avslutad -Bägge cellerna depolariserade - - ---- - -## Page 8 - -+ -+ -+ -+ -- -- -- -- -+ -+ -+ -+ -O -- -- -- --- -O -Repolarisation mot positiv elektrod - - ---- - -## Page 9 - -+ -+ -+ -+ -- -- -- -- -- -- -- -- -O -+ -+ -+ -+- -O -Repolarisation avslutad - - ---- - -## Page 10 - -(No content) - ---- - -## Page 11 - -Repolarisering startat epikardiellt - - ---- - -## Page 12 - -O -O - - ---- - -## Page 13 - -O -O - - ---- - -## Page 14 - -O -O -O - - ---- - -## Page 15 - -O -O - - ---- - -## Page 16 - -O -O - - ---- - -## Page 17 - -O - - ---- - -## Page 18 - -(No content) - ---- - -## Page 19 - -Black: -Noise -rejection -Red+yellow+green= -”neutral” -reference electrode - - ---- - -## Page 20 - -(No content) - ---- - -## Page 21 - --aVR -Bipolära (+,- elektroder) och -unipolära (explorerande och referenselektrod) avledningar -Extremitetsavledningar, hjärtat i frontalplanet - - ---- - -## Page 22 - -Elektrisk axel -• Einthovens triangel -• Normalställd (-30->+110), vänsterställd - (<-30) och högerställd (>+110) -• Cabrerasystemet - - ---- - -## Page 23 - -Unipolära avledningar extremitetsanslutningar bildar referenspunkt -Bröstavledningar, hjärtat i horisontalplanet - - ---- - -## Page 24 - -P-våg, PQ-sträcka, QRS-tid, ST-sträcka, T-våg - - ---- - -## Page 25 - -Några felkällor -• Felkoppling -• Muskelstörningar -• Växelströmsstörningar -• Glapp i elektroder, kalibrering - - ---- - -## Page 26 - -Principer för tolkning -• Rytm (puls, extraslag) -• P-vågen -• PR-(PQ)-duration -(överledningstid) -• QS-durationen -• Elektrisk axel -• QRS-komplexet -• ST-sträckan -• T-vågen - - ---- - -## Page 27 - -(No content) - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/EKG.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/EKG.pdf deleted file mode 100644 index 4db14f0..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/EKG.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:5ca1b4bd5df926c75fbc39869ebdd2152eadaeb3d14e9b140ccfa8802e6aeaf9 -size 4341823 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.docx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.docx deleted file mode 100644 index 747ac2b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:4a232772b4ff8b20f12d2375d8c614ea15cb404bde109e288b21483da687ee88 -size 27578 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Hjärtfysiologi.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Hjärtfysiologi.md deleted file mode 100644 index 4585ebf..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Hjärtfysiologi.md +++ /dev/null @@ -1,638 +0,0 @@ -# Hjärtfysiologi.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 36 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Föreläsning (LPG002) -Anders.Arner@med.lu.se -•Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, -•Sektionen för fysiologi -Hjärtfysiologi -William Harvey (1578 – 1657) - - ---- - -## Page 2 - -Översikt – blodcirkulationen -Perifer och -Central cirkulation -System (högtryck)- och -Lungkretslopp (lågtryck) - - ---- - -## Page 3 - -Hjärtat i bröstkorgen -Pericardium med -Parietala och viscerala blad - - ---- - -## Page 4 - -Hjärtats hålrum och blodflöde - - ---- - -## Page 5 - -Hjärtmuskelcell - - ---- - -## Page 6 - -• Myosin -– 2 heavy chains ~ 200kDa -– 4 light chains ~20 kDa -• Hjärtisoformer -– Myosin, Troponin T, -Troponin I … -Det kontraktila systemet -Sarkomer -Troponin: C, I, T) - - ---- - -## Page 7 - -II -Olika gener för myosinets tunga kedja -Bashyam et al., J Hum Genet. -2003;48:55-64. - - ---- - -## Page 8 - -Excitation-kontraktionskoppling -Ca2+ inflöde och frisättning -(Ca2+-inducerad Ca2+ frisättning) -Ca2+ elimination -T-Tubuli, Diader, - - ---- - -## Page 9 - -Excitation-kontraktionskoppling -effekter av sympatikusstimulering - - ---- - -## Page 10 - -Excitationens spridning över hjärtat -• -Spontan impulsbildning -– (pacemaker) -• -Fortledning -– (cellförbindelser, -retledningssystem) -• -Fördröjning -– (AVknuta) -• -Enkelriktning -– (refraktärperiod) -• -Excitation- -kontraktionskoppling -Propagationshastigheter -• -Förmak: 0.3-1 m/s -• -SA, AV-knuta: 0.05 m/s -• -Retledningssystem: 1-4 m/s -• -Kammarmuskulatur: 0.3-0.4 m/s -Kronotropi = Frekvensegenskaper -Batmotropi = Retbarhet (excitabilitet, tröskelvärde) -Dromotropi = Ledningsförmåga (fortledningshastighet) -Inotropi = Kontraktionskraft -Lucitropi = Relaxationshastighet - - ---- - -## Page 11 - -Aktionspotentialer-EKG -Sunao Tawara, (1873-1952) - - ---- - -## Page 12 - -Aktionspotential i olika delar av hjärtat -0: Snabb depolarisation -1: Tidig repolarisering -2: Platåfas -3: Repolarisering -4: Pacemakerpotential, - -diastolisk depolarisering -Sinusknuta -Kammare -Förmak -mV -Duration -~150 ms i sinusknuta, förmak -~250 ms i kammare -Vilomembranpotential -~ 65 mV sinusknuta -~ 90 mV kammare -Aktionspotential - - ---- - -## Page 13 - -Membran- och Aktionspotential -• -Jämviktspotential (equilibrium -potential) -• -Nernst ekvation -• -Ex = - (RT/zF) ln(Ci/Co) -• -EK+ -= --88 mV -• -ENa + = -+72 mV -• -ECa2+ = -+123 mV -• -ECl- -= --32 mV -• -Konduktans G, Permeabilitet P -• -Ström i (in i cellen anges som -negativa värden) -• -Membranpotential (Goldman) -• -Em= -• -EK*GK/Gm + ENa*GNa/Gm… -Na, Ca Exchange, NCX -Na, K-ATPas - - ---- - -## Page 14 - -Membranpotential och -permeabilitet för Na+, Ca2+ och K+ -Kammare -Snabba Na-kanaler, öppnar och stänger snabbt --> snabb depolarisering (fas 0) -L-typ Ca-kanal, öppnar långsamt-> platåfasen (fas 2) -Transient outward K-ström --> tidig repolarisering (fas 1) -Delayed rectifier K-kanaler –> repolarisering (fas 3) -Inward rectifier K-kanal -> vilopotential (fas 4) -Repolarisering, hyperpolarisering -Depolarisering -Strömmar, negativt=in i cellen - - ---- - -## Page 15 - -Membranpotential och permeabilitet för Na+, -Ca2+ och K+ -Sinusknuta -Inga aktiva snabba Na-kanaler, -eller Inward rectifier K-kanaler -L-Typ Ca-kanal (iCa) ger aktionspotential -Delayed rectifier K-kanaler -(ik) inaktiveras under diastole -”Funny current” = if -aktiveras av hyperpolarisering -Diastolisk -depolarisering -T-Typ Ca-kanal aktiveras precis -Innan aktionspotential - - ---- - -## Page 16 - -Ur målbeskrivning -• -hjärtmuskelcellens egenskaper och funktionssätt inklusive dess elektrofysiologi -• -aktionspotentialens utbredning över hjärtat och dess koppling till EKG -• -hjärtats innervation och receptorstationer och hur dessa reglerar hjärtats -arbete -• -hjärtcykelns olika faser och deras samband med det arteriella och venösa -blodtrycket, -• -EKG och hjärtljud -• -hjärtats arbete som pump och hur detta påverkas av preload, afterload, nervös -och -• -hormonell kontroll samt volyms- och tryckarbete -• -hjärtats metabolism och blodflöde och hur dessa påverkas vid olika -• -aktivitetssituationer -• -hjärtat betydelse som endokrint organ -• -cirkulationsapparatens (lilla och stora kretsloppet) uppbyggnad och -funktionen hos dess olika delar -• -Läs i läroboken! För specialintresserade finns bl.a. J.R. Levick An -Introduction to Cardiovascular Physiology - - ---- - -## Page 17 - -Hjärtklaffarna -Segelklaffar: Tricuspidalis, Mitralis -Fick-klaffar: Pulmonalis, Aorta - - ---- - -## Page 18 - -Hjärtcykeln -• 1: Sen diastole -• 2: Förmakskontraktion -• 3: Isovolumetrisk kontraktion -• 4: Ejektion -• 5: Isovolumetrisk relaxation -• 6: Snabb kammarfyllnad -1 2 3 4 -5 6 -1 -Systole = kontraktionsfasen -Diastole = relaxationsfasen - - ---- - -## Page 19 - -Blåsljud - - ---- - -## Page 20 - -Hjärtminutvolym -• Hjärtminutvolym = Cardiac Output (CO) -• Hjärtfrekvens = Heart Rate (HR) -• Slagvolym=Stroke Volume (SV) -• HR * SV = CO -• Vila: 70 min-1 * 70 ml = 4.9 L min -1 -• Arbete: 170 min-1 * 180 ml = 30.6 L min -1 -• Två seriekopplade pumpar - - ---- - -## Page 21 - -Reglering av hjärtfrekvens/puls -och slagvolym -HR * SV = CO -Preload -Trycket i slutet av diastole, -kammarens fyllnad -Hjärtmuskelns kontraktionskraft -Inotropa mekanismer -Frank-Starlings lag -Hjärtfrekvens -Kronotropa mekanismer -Afterload -Trycket som kammaren -pumpar mot, -flödesresistens - - ---- - -## Page 22 - -• Parasympatiska nerver -n. Vagus, acetylkolin, M2- -receptor, cAMP , K+- -permeabilitet (KAch -kanaler, hyperpolarisation) -• Temp-sänkning -• -Sympatiska nerver -noradrenalin, 1-receptor, cAMP -, pacemaker- och Ca2+-ström, iCa, -if, kortare aktionspotential -• -Adrenalin, noradrenalin från -binjure -• -Temp-stegring -• -Sträckning av förmak direkt på -SAknutan och via reflex till -sympatikus Bainbridge -Kronotropa mekanismer -Positiv kronotrop effekt - (sinusknutan) -Negativ kronotrop effekt -(sinusknuta) -Sympatikus (β1 stimulering) har även positiv dromotrop effekt: ökad fortledningshastighet i förmak och -Avknuta (obs dromotropi kan ändras utan att hjärtfrekvensen ändras ex vid AV block I) -Parasympatikus minskad fortledningshastighet i förmak och Avknuta (AV block) - - ---- - -## Page 23 - -• Parasympatiska -nerver (K+- -permeabilitet, -hyperpolarisation, -aktionspotential -kortare) i förmak -• Ischemi (KATP kanaler -mm…) -• Sympatiska nerver (Ca2+- -inflöde, TnI, SR-upptag) -• Adrenalin, noradrenalin -från binjure -• Temp-stegring (kortvarigt) -• Ca2+ stegring -• ******************* -• Fyllnad av kammaren -(Frank-Starlings lag) -Inotropa mekanismer -Positiv inotrop effekt -Negativ inotrop effekt -OBS: Hjärtfrekvens påverkar även tiden för kammarens fyllnad (preload), aktionspotentialens duration -och diastoletiden - - ---- - -## Page 24 - -Hjärtats autonoma innervation -förändring vid arbete -Arbete -Puls -50 -100 -150 -Vila -Normal -+ Atropin -+ -blockare -+ -blockare -+ Atropin - - ---- - -## Page 25 - -Hjärtcykeln -• 1: Sen diastole -• 2: Förmakskontraktion -• 3: Isovolumetrisk kontraktion -• 4: Ejektion -• 5: Isovolumetrisk relaxation -• 6: Snabb kammarfyllnad -1 2 3 4 -5 6 -1 - - ---- - -## Page 26 - -Längd-kraftrelationen i -skelettmuskulatur -Sarkomerlängd µm - - ---- - -## Page 27 - -Volym-tryckrelationen i hjärta -• 1: Sen diastole -• 2: Förmakskontraktion -• 3: Isovolumetrisk kontraktion -• 4: Ejektion -• 5: Isovolumetrisk relaxation -• 6: Snabb kammarfyllnad -23 -4 -5 -6 1 -Otto Frank- Ernest Henry Starling -EDV= Slutdiastolisk volym -ESV = Slutsystolisk volym -Slagvolym= EDV-ESV -Ejektionsfraktion EF=SV/EDV -Preload (slutdiastolisk fyllnad) -Afterload (tryck i aorta pulmonalis) - - ---- - -## Page 28 - -Tryck i hjärtrummen (mmHg) -HÖGER -VÄNSTER -Förmak -Kammare -A. Pulm. -Förmak -Kammare -Aorta -DIASTOLE -0-4 -5 -10 -8-10 -10 -80 -SYSTOLE -25 -25 -120 -120 - - ---- - -## Page 29 - -Inotrop effekt -och -ökat venöst -återflöde -Inotrop effekt -”Kontraktilitet” ökar - - ---- - -## Page 30 - -Laplace’ lag -• T = Väggspänning, tension -(kraft/längd) -• P = Tryck (kraft/yta) -• r = Radie (längd) -• Cylinder: T = P * r -• Sfär: T = (P * r ) /2 - - ---- - -## Page 31 - -Hjärtminutvolym vila och arbete -VILA -ARBETE -Frekvens (min-1) -70 -170 -Systole/diastole (s) -0.28/0.58 -0.20/0.15 -Slutdiastolisk volym, EDV (ml) -120 -200 -Slutsystolisk volym, ESV (ml) -50 -20 -Slagvolym, SV (ml) -70 -180 -Hjärtminutvolym (L min-1) -4.9 -30.6 -Ejektionsfraktion, EF -0.58 -0.90 - - ---- - -## Page 32 - -Koronar-artärer och vener - - ---- - -## Page 33 - -Hjärtats metabolism -Aerob muskel - -Syreupptag -Vila: ca 2 ml O2/(min g) - - - - - - -Maxpuls: ca 70 ml O2/(min g) - -Skelettmuskel -1 -> 50 ml O2/(min g) -Syrebehov påverkas av väggspänning, kontraktionskraft och frekvens -Fosfokreatin, ATP -Laktatdehydrogenas (LDH), hjärtisoformer -https://radiologykey.com/ -ATP förbrukas 1 mM/s, -ATP and PCr räcker ca 20s om de inte förnyas - - ---- - -## Page 34 - -Blodflöde under hjärtcykeln - - ---- - -## Page 35 - -Hjärtats metabolism i vila och arbete - - ---- - -## Page 36 - -Hjärtsvikt -Hjärtsvikt, med reducerad systolisk funktion (HFrEF), EF <40% -Hjärtsvikt, med bevarad systolisk funktion (HFpEF), mer diastolisk -dysfunktion ökad väggstyvhet. -Atrial natriuretic peptide (ANP) eller atrial natriuretic factor (ANF) -Volymsreglerande hormon som utsöndras från hjärtats förmak vid ökad -volymsbelastnng (sträckning, men även andra faktorer), ökar Na-utsöndringen i -njuren och minskar extracellulärvolym. Insöndringen av ANP och av Brain -natriuretic peptide (BNP) från hjärtat ökar vid hjärtvikt. Oftast mätes prekursorn -NT-proBNP som har längre livstid I blodet -Kronisk hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd: -ca 2% hos befolkningen, vanligare hos äldre -Orsaker: Hjärtischemi/atheroskleros i -kranskärl (vanligast), hypertoni, klaffel, -medfödda hjärtfel, myokardit mm -Hjärt-minutvolymen kan inte anpassas till kroppens behov -Forward och backward failure - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Hjärtfysiologi.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Hjärtfysiologi.pdf deleted file mode 100644 index 9213324..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Hjärtfysiologi.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:f0f784a20ef5b542f2d3b179c6fc329c0bf965820ee9cfd9b9881ab766d5462d -size 3756872 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Primär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Primär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.md deleted file mode 100644 index f1f5990..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Primär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.md +++ /dev/null @@ -1,498 +0,0 @@ -# Primär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 28 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Primär hemostas – trombocytfunktion -Docent Emma Josefsson -Tekniskt processansvarig specialkoagulation -Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset -HT 2025 LPG002 - - ---- - -## Page 2 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Översikt -Två föreläsningar: -1. Primär hemostas: -• -Trombocytfunktion -2. Sekundär hemostas: -• -Koagulation -• -Fibrinolys -• -antikoagulation - - ---- - -## Page 3 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Hemostas – primär och sekundär -Kroppens förmåga att kunna stoppa blödning och samtidigt -undvika blodproppar -– samspel mellan endotel, trombocyter och koagulationskaskaden -1. -Primär hemostas – trombocytfunktion – bildning av primär -tromb -2. -Sekundär hemostas – koagulation och fibrinolys – bildning av -organiserad tromb och dess nedbrytning - - ---- - -## Page 4 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Primär hemostas - trombocytfunktion -Trombocyter (blodplättar) -• -Små diskformade celler -• -Saknar cellkärna -• -Formförändring vid aktivering -• -Kortlivade -Aktiverade -trombocyter -trombocyter -Källa: Michelson, Platelets 2nd edition - - ---- - -## Page 5 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Primär hemostas - trombocytfunktion -Aktiverade -trombocyter -trombocyter -Källa: Michelson, Platelets 2nd edition -B-Trombocyter (TPK) -Kvinnor: 165-387 x 109/L -Män: 145-348 109/L - - ---- - -## Page 6 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -• Primär hemostas (trombbildning) - Trombocyter binder till skadat område och aggregeras – stoppar blödning -• Trombos (patologisk koagulering) -Traditionella trombocytroller - - ---- - -## Page 7 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Platelets are capable of releasing at least 300 different proteins upon -activation -Nedsatt primär hemostas -• -Trombocytopeni -• -Trombocytfunktionsrubbningar -• -Von Willebrands sjukdom - - ---- - -## Page 8 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Trombocytlivslängden är kort och regleras av apoptos -Trombocytlivslängden är kort -• -7-10 dagar -• -Trombocytkoncentrat ~5 dagar - - ---- - -## Page 9 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Trombocyter bildas från megakaryocyter -20 µm -Debrincat, Josefsson, James et al. 2012 Blood -Haematoxylin & Eosin -Megakaryocyt -Megakaryocyter -• -Stora celler -• -Polyploid cellkärna -• -Finns främst i benmärg, mjälte och -lunga - - ---- - -## Page 10 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Trombocytbildning från megakaryocyter -Megakaryopoiesis -Bone Marrow - - ---- - -## Page 11 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Megakaryopoiesis -Thrombopoiesis -Bone Marrow -Trombocytbildning från megakaryocyter - - ---- - -## Page 12 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Platelets are produced by megakaryocytes -Blood Flow -Platelets -Bone Marrow -Megakaryopoiesis -Thrombopoiesis -Trombocytbildning från megakaryocyter - - ---- - -## Page 13 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Time-lapse video microscopy -Megakaryocyt som bildar protrombocyter in vitro -Josefsson et al. 2011 J Exp Med - - ---- - -## Page 14 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Trombocytbildning in vivo - trombopoes -BM sinusoidal vessels -Megakaryocytes -Junt et al., 2007 Science -50 µm -50 µm -Zhang et al., 2012 J Exp Med - - ---- - -## Page 15 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Endotelceller motverkar trombocytaktivering -• Trombocyter cirkulerar i en -oaktiverad (vilande) form -• Endotelceller motverkar -trombocytaktivering via PGI2 -och NO. -• Skada i endotel -• Trombocyter binder till skadat -område, aktiveras, frisätter -granula och rekryterar fler -trombocyter -PGI2 -NO -NO -PGI2 -Illustration: Stephanie Hyslop - - ---- - -## Page 16 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Primär hemostas – vasokonstriktion -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 -Vasokonstriktion – blodkärlet drar ihop sig vid skada för att minska blodflödet - - ---- - -## Page 17 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Primär hemostas - trombocytaktivering och aggregering -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 -1. -Bindning till vWF/kollagen -2. -Formförändring -3. -Granula-frisättning -4. -Rekrytering -5. -Aggregering – primär tromb - - ---- - -## Page 18 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -GPVI -Platelet activation -Primär hemostas - trombocytaktivering och aggregering -Illustration: Josefsson EC -1 -1. -Bindning till vWF/kollagen -2. -Formförändring -3. -Granula-frisättning -4. -Rekrytering -5. -Aggregering – primär tromb -2 -3 -4 -5 -RECRUITMENT -vWF= Von Willebrand Faktor, Fg= Fibrinogen -Trombocytreceptorer: -• -GPVI= glykoprotein 6; ligand kollagen -• -GPIbα= glykoprotein 1bα; ligand vWF -• -αIIbβ3 integrin = GPIIb-IIIa; ligand fibrinogen - - ---- - -## Page 19 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Primär hemostas - trombocytaktivering och aggregering -Källa: Biorender -Bindning till vWF/kollagen -Granula-frisättning -Aggregering - - ---- - -## Page 20 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Primär hemostas – GPIb binder vWF -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 -GPIb -• -Del av GPIb-IX-V komplex -• -Kallas även vWF receptor -• -Binder vWF -• -(Brist av GPIb leder till Bernard-Soulier syndrom) -1 - - ---- - -## Page 21 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Primär hemostas – trombocyter binder till varandra via fibrinogen -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 -Integrinreceptor GPIIb-IIIa (αIIbβ3) -• -Konformationsförändring -• -Aktiv integrin binder fibrinogen -• -Möjliggör aggregering -• -(Brist av integrinreceptor leder till -Glanzmanns thrombasthenia) -5 - - ---- - -## Page 22 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Adapted from Jackson SP, 2007 Blood -Fibrinogen -• -Inactive integrin -• -Active integrin -Agonist -Stirring -Trombocytfunktion på klinisk kemi – born aggregometri -Lighttransmission aggregometry (LTA) -Exempel på agonister: -• -Kollagen -• -ADP -• -TRAP – (thrombin receptor activating peptide) -• -Ristocetin -Platelet rich plasma (PRP) - - ---- - -## Page 23 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Platelets are capable of releasing at least 300 different proteins upon -activation -Trombocyter kan frisätta minst 300 olika proteiner vid aktivering -α-granula -Elektrontäta -granula (dense) -Vilande trombocyt innehåller granula -Created with BioRender.com - - ---- - -## Page 24 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Platelets are capable of releasing at least 300 different proteins upon -activation -Trombocyter kan frisätta minst 300 olika proteiner vid aktivering -α-granula -Elektrontäta -granula (dense) -Vilande trombocyt innehåller granula -Immune mediators (e.g. CD40L) and -microbicidal proteins -Activated platelets -granule contents -are released -Created with BioRender.com - - ---- - -## Page 25 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Platelets are capable of releasing at least 300 different proteins upon -activation -Trombocyter kan frisätta minst 300 olika proteiner vid aktivering -α-granula -Elektrontäta -granula (dense) -Vilande trombocyt innehåller granula -Immune mediators (e.g. CD40L) and -microbicidal proteins -Activated platelets -granule contents -are released -Sekundär hemostas -Created with BioRender.com - - ---- - -## Page 26 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Platelets are capable of releasing at least 300 different proteins upon -activation -Trombocyter har även roller utanför hemostasen -• Sårläkning -• Återbildande av lever -• Immunförsvar (anti-microber) -• Cancertillväxt och metastas - - ---- - -## Page 27 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Platelets are capable of releasing at least 300 different proteins upon -activation -Sammanfattning -• -Hemostasen delas in i primär och sekundär hemostas -• -Hemostasen är kroppens förmåga att kunna stoppa blödning och samtidigt undvika -blodproppar – samspel mellan endotel, trombocyter och koagulationskaskaden -• -Megakaryocyter i benmärgen bildar trombocyter -• -Trombocyter har en nära interaktion med endotelceller vilka frisätter NO och -prostaglandiner vilket håller trombocyterna vilande -• -Vid kärlskada (endotelskada) sker 1 vasokonstriktion och 2 trombocytaktivering och -aggregering - - ---- - -## Page 28 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Platelets are capable of releasing at least 300 different proteins upon -activation -Sammanfattning -1. -Bindning till vWF/kollagen -2. -Formförändring -3. -Granula-frisättning -4. -Rekrytering -5. -Aggregering – primär tromb -• -Primär hemostas – trombocytaktivering och aggregering -• -Bindning av fibrinogen till integrinreceptorn möjliggör aggregation - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Primär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Primär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.pdf deleted file mode 100644 index 5ea482f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Primär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:93537118ecfbf1bd0c56e761c89f9e039cec6f11c637e7f5b93ec74e0a8ca12e -size 2373397 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Sekundär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Sekundär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.md deleted file mode 100644 index f46bc7b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Sekundär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.md +++ /dev/null @@ -1,392 +0,0 @@ -# Sekundär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 22 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Sekundär hemostas – koagulation och fibrinolys -Docent Emma Josefsson -Tekniskt processansvarig - specialkoagulation -Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset -LPG002 HT 2025 - - ---- - -## Page 2 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas -Sekundär hemostas – koagulation och fibrinolys – -bildning av organiserad tromb och dess nedbrytning - - ---- - -## Page 3 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – bildade av fibrin -Fibrin -Erytrocyt (röd blodkropp) -Trombocyt - - ---- - -## Page 4 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – aktivering av koagulationsfaktorer -och bildade av fibrin -1. -Startfas: Vävnadsfaktorn exponeras -(Tissue factor, TF) och binder FVIIa -2. -Förstärkningssteg som leder till att -komplex med fosfolipider och -koagulationsfaktorer bildas på -trombocytytan -3. -Trombin bildas och aktiveras -4. -Fibrinfibrer bildas - organiserad tromb -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 - - ---- - -## Page 5 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – koagulationskaskaden -Koagulationssystemet är ett kaskadsystem där inaktiva prekursorer aktiveras och klyver -andra faktorer som i sin tur aktiveras. -Till sist bildas trombin som omvandlar fibrinogen till fibrin -• -Koagulationsfaktorer bildas i levern -• -Romerska siffror i den ordning som de upptäcktes FI-FXIII (ej FVI) -• -Faktor VI har visat sig vara detsamma som den aktiva formen av faktor V (Va), varför den -inte benämns där reaktionerna är uppritade - - ---- - -## Page 6 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – koagulationskaskaden -Koagulationsfaktorer -I -Fibrinogen -II -Protrombin -III -Vävnadsfaktorn (TF) -IV -Ca2+ -V -Proaccelarin -VII -Prokonvertin -VIII -Hemofilifaktor A -IX -Hemofilifaktor B -X -Stuart – Prowe faktorn -XI -Hemofilifaktor C, PTA (Plasma tromboplastin-antecedent) -XII -Hagman faktor -XIII -FSF (fibrinstabiliserande faktor) - - ---- - -## Page 7 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Nedsatt sekundär hemostas -• -X-bunden ärftlighet -Hemofili A – FVIII -Hemofili B - FIX -• -Autosomal ärftlighet -Hetero/homozygot brist på fibrinogen, FII, FV, FVII, FX, FXI och FXIII - - ---- - -## Page 8 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – koagulationskaskaden -protrombinaskomplex -tenaskomplex -1 -2 -3 -4 -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 - - ---- - -## Page 9 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -En subpopulation av starkt aktiverade trombocyter som bidrar till trombinbildning: -• Fosfatidylserin exponeras på cellytan (fosfolipid med negativ laddning) -• Cellmembranet sväller och extracellulära-vesiklar bildas -En hög nivå av cytosoliskt kalcium krävs -Adapted from Pleines et al Blood 2018 -Sekundär hemostas – prokoagulanta trombocyter -PS=phosphatidylserine - - ---- - -## Page 10 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -• Bidrar till trombstabilisering vid normal hemostas -Adapted from Pleines et al Blood 2018 -Sekundär hemostas – prokoagulanta trombocyter - - ---- - -## Page 11 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Modifierad från Mölne J -Sekundär hemostas – exponering av fosfatidylserin på cellytan -Fosfolipider i cellmembran -insida -utsida - - ---- - -## Page 12 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Va Xa -Prothrombin -Fibrinogen -Fibrin -Clot stabilization -Thrombin -Phosphatidylserine (PS) -Signaling cascades -[Ca2+] flux -Procoagulant platelet -Coagulation factors -2 -3 -4 -Sekundär hemostas – exponering av fosfatidylserin på cellytan -Protrombinaskomplex - - ---- - -## Page 13 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Va Xa -Prothrombin -Fibrinogen -Fibrin -Clot stabilization -Thrombin -Phosphatidylserine (PS) -Coagulation factors -Procoagulant platelet -TMEM16F (ANO6) Ca2+ dependent Scramblase -Suzuki et al., Nature 2010 -Scott Syndrome – mutation in TMEM16F Castoldi E et al. Blood 2011 -A rare bleeding disorder with a defect in phospholipid scrambling activity. -Activated platelets have decreased PS exposure and deficient thrombin generation. -TMEM16F KO mice have prolonged bleeding times. Platelets showed deficiency in -Ca2+ dependent PS exposure and procoagulant activity (Yang H et al Cell 2012, -Baig AA et al., Arterioscler Thromb Vasc Biol 2016) -Signaling cascades -[Ca2+] flux -2 -3 -4 -Sekundär hemostas – exponering av fosfatidylserin på cellytan - - ---- - -## Page 14 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – fibrinolys och upplösning av tromb -Fibrinolys – nedbrytning av fibrinfibrer -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 -• -t-PA (tissue plasminogen activator) frisätts från -endotelceller och initierar fibrinolys -• -Trombomodulin – stoppar koagulationskaskad - - ---- - -## Page 15 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 -Sekundär hemostas – fibrinolys -1. -tPA och urokinas frisätts från endotel -(efter trombin stimulering) -2. -tPA och urokinase aktiverar plasminogen -3. -Plasmin bildas -4. -Plasmin bryter ner fibrin -1 -2 -3 -4 - - ---- - -## Page 16 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – nedbrytning av fibrin till D-dimer -D-dimer: Negativt resultat används för att utesluta DVT och lungemboli - - ---- - -## Page 17 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Hyperkoagulabilitet -Hyperkoagulabilitet - medfödda och förvärvade orsaker -Medfödda -Förvärvade tex -Antitrombinbrist -Malignitet -Protein C brist -Kirurgi, trauma -Protein S brist -Graviditet och östrogeninnehållande läkemedel -FV Leiden mutation -Fosfolipidantikropps syndrom -Protrombin mutation -Inflammation -Nefrotiskt syndrom - - ---- - -## Page 18 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 -Inhibitorer av koagulation -Hämmare av koagulation: -• -Trombomodulin -• -Anti-trombin -• -Tissue factor pathway inhibitor (TFPI) - - ---- - -## Page 19 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Källa: Robbins, Basic Pathology, 2018 -Robbins & Cotran, Pathological basis of disease 2021 -Primär hemostas -Sekundär hemostas -Vasokonstriktion -Trombocytaktivering och aggregering -Aktivering av koagulationskaskad och bildande av fibrin -Fibrinolys och upplösning av tromb -Hemostas - sammanfattning - - ---- - -## Page 20 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – sammanfattning av koagulation -1. -Startfas: Vävnadsfaktorn exponeras -(Tissue factor, TF) och binder FVIIa -2. -Förstärkningssteg som leder till att -komplex med fosfolipider och -koagulationsfaktorer bildas på -trombocytytan -3. -Trombin bildas och aktiveras -4. -Fibrinfibrer bildas - organiserad tromb - - ---- - -## Page 21 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – sammanfattning av fibrinolys -1. -tPA och urokinas frisätts från -endotel -2. -tPA och urokinase aktiverar -plasminogen -3. -Plasmin bildas -4. -Plasmin bryter ner fibrin - - ---- - -## Page 22 - -Sahlgrenska Universitetssjukhuset -Sekundär hemostas – hämning av koagulation -Hämmare av koagulation: -• -Trombomodulin -• -Anti-trombin -• -Tissue factor pathway inhibitor (TFPI) - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Sekundär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Sekundär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.pdf deleted file mode 100644 index 7761d9d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Sekundär hemostas HT 2025 LPG002 EJ.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:cc126e9d22dafe033a595848b76e1f1e414fb526a53af505e4ec499264b8fe05 -size 1708471 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Seminarium Cirkulation LPG002 HT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Seminarium Cirkulation LPG002 HT2025.md deleted file mode 100644 index 8cac9a1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Seminarium Cirkulation LPG002 HT2025.md +++ /dev/null @@ -1,173 +0,0 @@ -# Seminarium Cirkulation LPG002 HT2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 6 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -1 - -SEMINARIUM - -CIRKULATIONSFYSIOLOGI - -LPG002 - -2025 - - ---- - -## Page 2 - -2 - -Uppgift 1: Om hjärtats fyllnad. -Fråga 1A: En patients hjärta drivs av en enkel inopererad artificiell pacemaker. -Vad händer med cardiac output om frekvensen plötsligt ändras från 60 slag/min till 120 -slag/min? - - -Fråga 1B: I samband med ett knivstick i hjärtat inträffar en snabb blödning i hjärtsäcken -(s.k. hjärttamponad). -Vilka förändringar bör detta leda till när det gäller pulstryck, cardiac output, medelartärtryck -samt ventryck (dvs inflödestryck i höger respektive vänster förmak? - - -Fråga 1C: Hur kommer myokardgenomblödningen (koronarblodflödet) att påverkas av -blödningen i hjärtsäcken? - - ---- - -## Page 3 - -3 - -Uppgift 2: Hemodynamiska och endokrina effekter av paroxysmal -tachycardi. - -Paroxysmal takykardi är ett sjukdomstillstånd, då hjärtfrekvensen plötsligt stiger över vad, -som fysiologiskt är normalt ("pulstaket"). I samband härmed upplever en f.ö. hjärtfrisk patient -yrsel och svimningskänsla vid stående. Patienten är påtagligt blek, hjärtfrekvensen är 200/min. -Blodtryck liggande) = 80/65. - -Fråga 2A: Vad är den sannolika orsaken till patientens hypotension? - - -Fråga 2B: Takykardin går över efter 10 minuter, men någon halvtimma senare får samma -patient en påtagligt ökad diures. Vad är den sannolika förklaringen härtill? - - ---- - -## Page 4 - -4 - -Uppgift 3: Tre fall av svimning. -Fall 1: En 30-årig man med tidigare röntgenverifierat magsår inkommer till sjukhusets -akutmottagning efter blodkräkning (hematemes). Patienten är vid inkomsten b1ek. -Hjärtfrekvens 95/min, blodtryck 110/85 (liggande). I väntan på undersökning reser sig -patienten från britsen till stående och svimmar då (han har aldrig svimmat tidigare). - -Fall 2: En yngling deltar en varm sommardag i ett långt motionslopp och utsätter sig i -samband därmed för hård och långvarig fysisk ansträngning. När han kommit i mål tas han -om hand av supporters och kan "slappna av" i upprättstående ställning. Han svimmar då, läggs -med huvudet lågt och benen högt (i förhållande till hjärtat). Han "vaknar" efter en kort stund. - -Fall 3: En 50-årig hjärtfrisk kvinna med benvaricer svimmar, då hon en varm sommardag står -stilla i en "fullpackad" buss. - - -Fråga 3A: Vilka är mekanismerna bakom varje enskilt fall av svimning beskrivet ovan? -Beskriv likheter och olikheter i de tre fallen! - - -Fråga 3B: Hur häver man en svimning av den typ som beskrivs ovan? - - ---- - -## Page 5 - -5 - -Uppgift 4: Fysiologiska kompensationsmekanismer vid blödning. - -En 38-årig tidigare frisk skogsarbetare inkommer till akutmottagningen efter att ca 6 timmar -tidigare ha sågat sig i benet ute i skogen. Han har blött mycket kraftigt i början men har -lyckats reducera blödningen genom ett provisoriskt tryckförband. På akutmottagningen -noterar man följande status: En mycket blek man med kalla händer och fötter. Knappt -palperbara pulsar i handleder. Pulsar något tydligare i ljumskar och ännu tydligare på halsen. -Blodtrycket är svårt att mäta men noteras till 100/60 mmHg med en puls på 150 slag/min. -Mentalt trött, lätt förvirrad och orolig. Klagar över att han är törstig. Blodprov visar Hb på 55 -g/L (normalt 130-150) samt hematokrit (=erytrocyt-volymfraktion, EVF) på 18% (normalt -omkring 45%). Har inte kissat sedan olyckan. - -Fråga 4A: Diskutera (med hjälp av dina fysiologikunskaper) den beskrivna statusbilden. - - - -Fråga 4B: Vilka kortsiktiga fysiologiska kompensationsmekanismer har bidragit till att -mannen överlevt? - - - -Fråga 4C: Vilka är de mer långsiktiga kompensationsmekanismerna som aktiveras? - - ---- - -## Page 6 - -6 - -Uppgift 5: Anafylaktisk chock. -Till akutmottagningen inkommer en tidigare väsentligen frisk patient som hastigt blivit dålig -efter att ha börjat en penicillinkur mot en halsinfektion. Han har någon gång tidigare märkt -klåda efter att ha tagit penicillin. Han har nu plötsligt fått andningssvårigheter, yrsel och -hjärtklappning. - -Patienten har takypné (dvs snabb andning), blodtryck 85/65, puls 140. Huden röd och varm. - -Du misstänker att patienten har fått en anafylaktisk reaktion – en uttalad allergisk reaktion -med frigörelse av bl.a. histamin, leukotriener och andra inflammationsfrämjande ämnen - - -Fråga 5A: Beskriv orsaken till symptomen – den fysiologiska mekanismen bakom -blodtrycksfallet (och eventuellt respirationssvårigheterna). Varför har patienten röd och varm -hud? - - - -Fråga 5B: Vilka kardiovaskulära kompensationsmekanismer utnyttjar kroppen? Hur liknar -resp. skiljer sig dessa från situationen vid en blödning? - - - -Fråga 5C: Hur kan du behandla patientens hotande cirkulationssvikt? Du befinner dig i en -lokal där du har att tillgå följande utrustning och farmaka: - -Syrgas -Infusionsvätska (isoton glukos) -Stasslangar för armar och ben -Adrenalin -Dopamin -Furosemid (ett starkt vätskedrivande medel) -Kalciumkanalblockerare (hämmar kalciuminflödet i glatt muskel) -Kortison -Antihistamin (H1-blockerare) -Noradrenalin -Nitroglycerin -Penicillin -Propranolol (oselektiv adrenerg ß-receptorblockerare) - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Seminarium Cirkulation LPG002 HT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Seminarium Cirkulation LPG002 HT2025.pdf deleted file mode 100644 index 8e963ad..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Seminarium Cirkulation LPG002 HT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:db33d2c9010be021b432a72be74cb8d56685651b5ebce8fdd66f7458d10a0d19 -size 280137 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.md deleted file mode 100644 index 8d563b2..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.md +++ /dev/null @@ -1,422 +0,0 @@ -# Video - Block 5 - Cirkulationsfysiologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 11:02 -- Segments: 206 -- Resolution: 1920x1080 - ---- - -**[0:00 - 0:06]** Välkomna till den här korta introduktionen till blodomloppets historia. - -**[0:07 - 0:10]** Det här är ju inte tänkt som någon seriös historiegenomgång. - -**[0:11 - 0:16]** Jag tänker ta upp ett par saker som jag tycker hör till läkarens allmänbildning. - -**[0:17 - 0:23]** Fokus ligger på det som är bakgrunden till vad vi undervisar - -**[0:23 - 0:25]** på medicinutbildningen. - -**[0:25 - 0:33]** Det betyder att det blir framförallt den västerländska historien om blodomloppet. - -**[0:33 - 0:40]** Det har ju hänt en hel del i andra delar av världen, men det tänker jag inte gå in på här. - -**[0:40 - 0:49]** När vi diskuterar historia så brukar man ju ofta tala om de gamla grekerna. - -**[0:49 - 0:52]** Och det kan väl vara en bra utgångspunkt också här. - -**[0:52 - 0:55]** Så låt oss börja med läkekonsten. - -**[0:55 - 1:00]** Konstens fader, Galenos, på det andra århundradet efter Kristus - -**[1:00 - 1:06]** vars tankar har varit mycket betydelsefulla i medicinhistorien. - -**[1:07 - 1:12]** När det gällde blodet så ansåg han att det fanns två sorters blod. - -**[1:13 - 1:19]** Det fanns det tunga tröga blodet i blodådrorna. - -**[1:19 - 1:24]** Det mörka blodet som då fanns i det vi nu kallar venerna. - -**[1:25 - 1:31]** Han menade att detta bildades i levern och flöt ut i vensystemet. - -**[1:33 - 1:37]** Det här blodet innehöll spiritus naturalis - -**[1:37 - 1:42]** som kanske då naturens kraft som behövdes av allting. - -**[1:45 - 1:48]** Pulsådrorna däremot innehöll ett annat blod. - -**[1:49 - 1:52]** Det ljusa, kvicka, levande blodet. - -**[1:53 - 1:55]** Som också behövdes. - -**[1:55 - 1:57]** i periferin. - -**[1:58 - 1:59]** Han menade att - -**[2:00 - 2:02]** det här blodet - -**[2:02 - 2:03]** det uppstod - -**[2:03 - 2:05]** från de ivenerna. - -**[2:05 - 2:06]** Han menade att - -**[2:07 - 2:09]** lite av det blod som kom ifrån levern - -**[2:09 - 2:11]** gick in i högerhjärtat - -**[2:11 - 2:15]** passerade kammarseptum och kom över till vänsterhjärtat. - -**[2:17 - 2:21]** Den här idén är kanske inte så konstig. Tittar man in i - -**[2:21 - 2:22]** hjärtat - -**[2:22 - 2:25]** så ser man på kammarväggens insida travekel - -**[2:25 - 2:27]** som ju ser ut som ett nätverk. - -**[2:28 - 2:30]** Så att tänka sig att detta fungerade som en sil - -**[2:31 - 2:33]** genom vilken blodet sivade igenom - -**[2:34 - 2:35]** är nog inte så onaturligt. - -**[2:38 - 2:41]** När blodet passerade genom kammarsektorn - -**[2:41 - 2:45]** så fick det till sig spiritus vitalis - -**[2:45 - 2:47]** som vi kan tänka oss är livsandan - -**[2:48 - 2:50]** som gav liv åt allting. - -**[2:53 - 2:54]** Blodet - -**[2:55 - 3:00]** gick från hjärtat och utåt, blodet i pulsådrorna i artärerna. - -**[3:00 - 3:03]** Ja pulsådrorna - -**[3:03 - 3:04]** rörde sig - -**[3:05 - 3:08]** och det som gjorde att man kände pulsen menade han var att - -**[3:08 - 3:11]** artärerna rytmiskt drog ihop sig - -**[3:11 - 3:13]** så hela artärträdet - -**[3:13 - 3:14]** drog ihop sig - -**[3:15 - 3:17]** i takt med den puls man kunde känna. - -**[3:21 - 3:25]** Det här innebär att blodet flyter utåt - -**[3:25 - 3:26]** i blodådrorna - -**[3:27 - 3:30]** och det flyter utåt i pulsådrorna. - -**[3:30 - 3:33]** Det betyder alltså att blodet flyter - -**[3:33 - 3:37]** från centrum och utåt i både artär och ven - -**[3:37 - 3:39]** och när det kommer ut i periferin - -**[3:40 - 3:42]** så återvävnaderna upp blodet. - -**[3:43 - 3:45]** Vi har alltså ett system - -**[3:45 - 3:47]** där blodet sakta rinner - -**[3:48 - 3:51]** från centrum utåt i både artär och ven - -**[3:51 - 3:53]** och försvinner när det kommer ut. - -**[3:55 - 3:58]** De här tankarna - -**[3:58 - 3:59]** är viktiga - -**[4:00 - 4:01]** därför att - -**[4:01 - 4:04]** de accepterades av kyrkan - -**[4:05 - 4:07]** och blev ansedda som - -**[4:07 - 4:09]** i den rätta läran - -**[4:09 - 4:12]** och var det som man kommer att tro på - -**[4:13 - 4:16]** från kanske redan tiden för Kristi födelse - -**[4:16 - 4:20]** fram till, som vi ska se, slutet på 1600-talet. - -**[4:21 - 4:25]** Så en stor del av det som vi betraktar som historisk tid - -**[4:25 - 4:28]** hade man den här uppfattningen - -**[4:28 - 4:29]** av - -**[4:29 - 4:35]** långsamt sipprande blod från centrum och utåt i både artär och vensystem. - -**[4:35 - 4:36]** Ingen - -**[4:36 - 4:37]** cirkulation. - -**[4:40 - 4:41]** Det har förstås varit - -**[4:42 - 4:43]** en och annan - -**[4:43 - 4:44]** som har haft andra tankar. - -**[4:45 - 4:46]** Och här - -**[4:46 - 4:47]** kan man tänka på - -**[4:48 - 4:51]** den här personen cirkulationsfysiologins fader - -**[4:51 - 4:55]** Himnal Nafis, en syrisk läkare, verksam i Egypten. - -**[4:55 - 4:58]** som hävdade att blodet inte - -**[4:58 - 5:02]** sipprade igenom kammarseptum - -**[5:02 - 5:05]** utan blodet tog vägen via lungorna - -**[5:05 - 5:08]** när det gick från höger till vänster i hjärta. - -**[5:08 - 5:10]** Och att det var i lungorna - -**[5:10 - 5:12]** som blodet ändrade sig - -**[5:13 - 5:15]** från djupröt till ljusröt. - -**[5:16 - 5:17]** Det vill säga, - -**[5:18 - 5:18]** han - -**[5:19 - 5:21]** kunde visa att blodet - -**[5:21 - 5:22]** realiserades - -**[5:22 - 5:24]** i lungorna. - -**[5:25 - 5:27]** Här kommer då lilla kretsloppet fram. - -**[5:30 - 5:31]** Den här läran - -**[5:31 - 5:33]** kanske spreds i Mellanöstern - -**[5:33 - 5:37]** men den fick inte någon större spridning vad man förstår - -**[5:37 - 5:38]** till resten av Europa. - -**[5:40 - 5:40]** Så att - -**[5:41 - 5:42]** de här tankarna - -**[5:42 - 5:46]** förblev ganska okända för stora delar av västvärlden. - -**[5:48 - 5:49]** De tycks ha uppstått - -**[5:50 - 5:51]** oberoende - -**[5:51 - 5:52]** här och där. - -**[5:52 - 5:55]** Till exempel vi har Mikael Serveto - -**[5:55 - 5:57]** i Spanien på 1500-talet - -**[5:57 - 5:59]** som också hävdade något liknande. - -**[6:00 - 6:01]** Kyrkan - -**[6:01 - 6:03]** hörde talas om detta - -**[6:03 - 6:05]** dömde honom som kättare - -**[6:05 - 6:07]** och han blev bränd på bål - -**[6:07 - 6:09]** så det var inte tacksamt - -**[6:09 - 6:11]** att opponera sig mot den rätta läran. - -**[6:15 - 6:16]** Det som verkligen kom att - -**[6:16 - 6:18]** ändra västvärldens syn - -**[6:19 - 6:20]** på blodomloppet - -**[6:20 - 6:22]** det var William Harvey - -**[6:23 - 6:25]** som beskrev - -**[6:25 - 6:26]** en cirkulation. - -**[6:27 - 6:27]** Han beskrev - -**[6:28 - 6:30]** hur blodet gick ut i artärerna - -**[6:30 - 6:33]** och tillbaka igen i venerna - -**[6:34 - 6:35]** och att blodet passerade - -**[6:36 - 6:38]** från artär till ven - -**[6:38 - 6:38]** genom - -**[6:39 - 6:41]** köttets porositeter. - -**[6:41 - 6:46]** Alltså någon sorts hypotetisk förbindelse genom vävnaderna. - -**[6:46 - 6:47]** Tänk på att man - -**[6:48 - 6:49]** vid den här tidpunkten - -**[6:49 - 6:51]** inte kände till kapillärerna. - -**[6:55 - 6:58]** Höll länge inne med sina tankar. - -**[7:00 - 7:03]** Men efter lång begrundan - -**[7:03 - 7:05]** förmodar jag att han insåg - -**[7:06 - 7:08]** hur kontroversiellt detta var - -**[7:09 - 7:12]** publicerade han den här skriften - -**[7:12 - 7:15]** Exercitatio Anatomica Demotocar - -**[7:15 - 7:17]** Desert Sangvinis - -**[7:17 - 7:17]** In Animaribus - -**[7:18 - 7:21]** Alltså anatomiska uppsats om hjärtats och blodets rörelser - -**[7:21 - 7:22]** i djuren - -**[7:23 - 7:25]** som man brukar kalla - -**[7:25 - 7:27]** bara Demotocordis - -**[7:50 - 7:50]** Den här ställde ju allting på ända. Blodet flöt inte utåt i venerna, det flöt tillbaka igen. Det fanns förbindelser ute i vävnaderna. Allting var jättekonstigt. Så de säger att den läkare som var född när den här publikationen kom - -**[7:50 - 7:55]** kom aldrig att tro på den här läran. Det skulle till en helt ny generation - -**[7:55 - 7:56]** läkare - -**[7:56 - 7:59]** innan man började tänka på - -**[7:59 - 8:01]** en cirkulation av blodet. - -**[8:02 - 8:05]** Det vill säga att först mot slutet av 1600-talet - -**[8:06 - 8:09]** så börjar man ta de här tankarna på riktigt allvar. - -**[8:13 - 8:14]** Så har vi - -**[8:14 - 8:16]** vänder på allt vad man trodde - -**[8:17 - 8:20]** att blodet inte sipprade utåt parallellt i artär och rent - -**[8:21 - 8:22]** utan att - -**[8:22 - 8:24]** blodet faktiskt gick ut i artärerna - -**[8:25 - 8:26]** tillbaka i venerna. - -**[8:28 - 8:30]** Det här att det skulle - -**[8:30 - 8:33]** gå igenom vävnaderna tillbaka igen - -**[8:33 - 8:35]** det var en ren hypotes. - -**[8:35 - 8:38]** Det var inte förrän Marcello Malpigi - -**[8:38 - 8:40]** några decennier senare - -**[8:41 - 8:44]** kunde använda Löwenhooks - -**[8:44 - 8:46]** uppfinning om mikroskopet - -**[8:46 - 8:47]** och titta på vävnader - -**[8:48 - 8:49]** och demonstrera - -**[8:49 - 8:53]** kapillärnystanen i njuren och kapillärer lite varstans - -**[8:54 - 8:55]** som man förstod att - -**[8:55 - 8:58]** det fanns små förbindelser mellan artär och ven. - -**[9:01 - 9:02]** Så först nu - -**[9:03 - 9:04]** när vi närmar oss år 1700 - -**[9:05 - 9:07]** börjar vi få den moderna synen - -**[9:07 - 9:08]** på blodomloppet. - -**[9:10 - 9:14]** Men det här är någonting som fortfarande förändrar sig. - -**[9:16 - 9:19]** Robert Förtskott till vänster här på bilden - -**[9:19 - 9:21]** kunde tillsammans med - -**[9:22 - 9:23]** Savalski - -**[9:23 - 9:24]** 1980 - -**[9:25 - 9:31]** visa att Aortas reaktivitet påverkades - -**[9:31 - 9:33]** av ändortillsälarna, - -**[9:33 - 9:36]** de tunna cellager som finns - -**[9:36 - 9:37]** längst in mot blodet - -**[9:37 - 9:39]** som man dittills hade trott - -**[9:39 - 9:44]** bara var ett slätt kakel som blodet kunde rinna över. - -**[9:44 - 9:46]** Nu visade det sig att det var en - -**[9:47 - 9:50]** kemisk fabrik som påverkade signalmolekyler - -**[9:51 - 9:55]** vars produktion påverkades av vad som fanns - -**[9:55 - 9:56]** inne i blodbanan. - -**[9:57 - 10:00]** De här signalmolekylerna påverkade den glatta muskeln. - -**[10:03 - 10:07]** 1985 kunde de här tre herrarna tillsammans - -**[10:07 - 10:10]** påvisa att signalmolekylen i fråga - -**[10:11 - 10:12]** vad kväveoxid kräver. - -**[10:13 - 10:15]** En gasformig radikal - -**[10:15 - 10:18]** som bildas i NOT-cellerna - -**[10:18 - 10:22]** de funderar över till den glatta muskeln och påverkar den. - -**[10:25 - 10:27]** Det här var en fullständig revolution - -**[10:28 - 10:31]** inom blodkärlsläran - -**[10:31 - 10:36]** och kom att förändra vår syn på hur blodkärlen fungerar ganska radikalt. - -**[10:37 - 10:40]** Detta hände alltså bara för 30-40 år sedan. - -**[10:41 - 10:43]** Så att fortfarande inträffar det - -**[10:44 - 10:45]** nya omvälvande - -**[10:46 - 10:49]** saker inom cirkulationsfysiologin. - -**[10:51 - 10:52]** Och förmodligen - -**[10:52 - 10:53]** förhoppningsvis - -**[10:54 - 10:55]** är det inte det sista - -**[10:55 - 10:57]** nya som vi har sett. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.mp4 deleted file mode 100644 index c877ac7..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/video_10726543.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Aftonbladet 2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Aftonbladet 2025.md deleted file mode 100644 index 36b8178..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Aftonbladet 2025.md +++ /dev/null @@ -1,17 +0,0 @@ -# Aftonbladet 2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Aftonbladet 2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Aftonbladet 2025.pdf deleted file mode 100644 index 5f0096d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Aftonbladet 2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:29aa0298fcaae1c2af61204e923848dfe2460bf92fcce02a50da10a0ec713b5c -size 63106 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsmekanik HT2025 Johan Wessberg.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsmekanik HT2025 Johan Wessberg.md deleted file mode 100644 index b53ba37..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsmekanik HT2025 Johan Wessberg.md +++ /dev/null @@ -1,576 +0,0 @@ -# Andningsmekanik HT2025 Johan Wessberg.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 28 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Respirationsfysiologi: - -Johan Wessberg HT-2025 -Andningsmekanik -Näshåla -Munhåla -Farynx - svalg -Larynx - struphuvud -Trachea -Bronker -Bronkioler -Alveoler -Ledande zon -Thorax -Pulm -Lungsäcken med -Intrapleuralrum -Pleura parietale -Pleura viscerale -Respiratorisk zon -Anatomi - - ---- - -## Page 2 - -Luftvägar: bronker – bronkioler - alveoler -Ledande zon -övergång -Respiratorisk -zon – -alveoler - - ---- - -## Page 3 - -Respiratorisk zon – gasutbyte i alveoler -Total yta för gasutbyte i alveolerna är cirka 75 m2 -CO2 -O2 - - ---- - -## Page 4 - -Den ledande zonen: -- uppvärmning till 37℃, och -- anfuktning -Nödvändigt att återskapa -vid respiratorvård! -- hostreflex -- slemhinneförsvar -- slemlager -- epitel, cilier -Fångar upp större partiklar som -transporteras till bronker och hostas -upp -I alveolerna finns även -makrofager – -fagocytos av de minsta -partiklarna -Den ledande zonens funktioner - - ---- - -## Page 5 - -VC -TV -FRC -Lungvolymer - Spirometri -Gammal -apparat! J - - ---- - -## Page 6 - -TV -VC -FRC -Lungvolymer - Spirometri - - ---- - -## Page 7 - -Lungvolymer -Flöden -Tidalvolym (andetag i vila): 500 ml -Andningsfrekvens: 15/minut -Total ventilation: 7500 ml/minut -Ledande zon - “Dead space” -150 ml -Alveolär ventilation -(500-150) x 15 = -5250 ml/min. -Alveolär volym (i vila) -3000 ml -Detta är ungefärliga värden under normala förhållanden och i vila! -Kapillärblod -i lungan -70 ml -Blodflöde -i lungan -5000 ml/min. - - ---- - -## Page 8 - -Dynamisk spirometri - luftflöde -FEV1 (“f-e-v-ett”) -Forcerad expiratorisk -volym på en sekund -(även FEV1% % av VC) -PEF (eller PEFR) (“peff”) -Peak Expiratory Flow (Rate) -max. luftflöde under en -forcerad utandning -Röda linjer visar nedsatt -luftflöde (och FEV1) vid -obstruktiv lungsjukdom - - ---- - -## Page 9 - -* Undertryck = lufttryck som är lägre än atmosfärstrycket (negativt tryck) -* Övertryck = lufttryck som är högre än atmosfärstrycket (positivt tryck) -- Luftflöde uppstår om det finns en skillnad i lufttryck mellan två -regioner -- Storleken på flödet = tryckskillnad / motstånd mot flödet -- Luftvägsmotståndet utgör en friktion som påverkar flödet, -och som även gör att tryckskillnaden faller längs luftvägarna -1 cm H20 ≈ 1 mm Hg ≈ 0,1 kPa (1 cm H2O = 0.74 mm Hg = 98 Pa) -Övertryck – undertryck – luftflöde - motstånd - - ---- - -## Page 10 - -Motståndet bestäms av luftvägsdiametern enligt Poiseuilles lag där luftvägs- -motståndet är proportionellt mot 1/r4. -Luftvägsmotståndet beror på den totala tvärsnittsytan i varje nivå i luftvägarna. -Det totala luftvägsmotståndet är högst långt upp i luftvägarna! -Luftvägsmotstånd -Luftvägsmotståndet är beroende av luftvägarnas tvärsnittsyta - - ---- - -## Page 11 - -Pleurasäcken - intrapleuralrummet -Pleurasäcken bildar -Intrapleuralrummet. -Ett slutet “rum” (med en liten -mängd vätska) mellan lungan -och bröstkorgen / diafragma, -separat för varje lunga. -Den elastiska lungan är -utspänd i bröstkorgen, -vilket ger ett litet undertryck i -intrapleuralrummet -≈ -5 mm Hg - - ---- - -## Page 12 - -Om luft kommer in intrapleuralrummet faller -lungan ihop (och bröstkorgen vidgas) = -pneumothorax. -Behandlas genom att öppningen tätas och -luften sugs ut. -Intrapleuralrummet (pleurasäcken) normalt -ett ”slutet” rum mellan lunga och - bröstvägg/diafragma med ett undertryck. -Är separat för varje lunga. -Alveolrum -Intrapleuralrum -Alveolrum -Intrapleuralt undertryck - Pneumothorax -Det är en ”dragkamp” mellan lungan och -bröstkorgens elasticitet (röda pilarna) -Detta ger upphov till undertrycket i intra- -pleuralrummet, ca -5 mm Hg -Balanspunkten mellan de två krafterna -bestämmer volymen vid ändpunkten för en -normal utandning och därmed FRC - - ---- - -## Page 13 - -Inandning - andningsmuskler -Diafragma (mellangärdet) sänker -sig, samtidig vidgas bröstkorgen. -I viloandning ca. 1 cm rörelse -(upp till ca. 10 cm!) -Yttre intercostalmuskler -vidgar bröstkorgen -(stabiliserar dessutom bröstkorgs- -väggen så det inte blir “insug” -mellan revbenen) -Accessoriska inandningsmuskler -vid kraftigt ökad inandning: -m. sternocleidomastoideus, -mm. scalenii - - ---- - -## Page 14 - -Utandning -Utandningen är normalt sett passiv - -återfjädring av lungan -(drar med sig bröstkorgen) -Inre intercostalmuskler – drar ned -revbenen -Den raka bukmuskeln -(m. rectus abdominis) - -trycker upp bukpaketet mot diafragma och -drar även ned sternum och bröstkorgen - - ---- - -## Page 15 - -Alveolrum -Intrapleuralrum -Diafragma -Bröstkorg -Vila -Under pågående -inandning -0 -- 1 mm Hg -- 8 mm Hg -- 5 mm Hg -0 = atmosfärstryck -- 10 mm Hg -0 -Inandningen -avslutad -Tryckförhållanden under inandning -Transpulmonell tryckskillnad = 5 mm Hg -= skillnad mellan trycket i alveolerna och -trycket i intrapleuralrummet -Ett litet undertryck i alveolerna -(ca 1 mm Hg) driver luftflödet in i -lungan -Lungan är dessutom mer utspänd, -transpulmonell tryckskillnad = 7 -mm Hg -0 -Inget undertryck i -alveolerna, dvs. inget -mer luftflöde -Lungan är dock ännu -lite mer utspänd - - ---- - -## Page 16 - -+ 2 mm Hg -- 6 mm Hg --10 mm Hg -0 -Inandningen -avslutad -- 5 mm Hg -0 -Under pågående -utandning -Utandningen -avslutad -Lungans återfjädring ger ett litet övertryck i -alveolerna (ca 1 mm Hg) som driver luftflödet ut -ur lungan -+ 1 mm Hg -Tryckförhållanden under utandning - - ---- - -## Page 17 - -Andningsarbetet är både elastiskt och resistivt -Under inandning -- 1 mm Hg -- 8 mm Hg -Elastiskt arbete är att dra ut lungan. -Detta återanvänds vid utandning då den utspända -lungan drar ihop sig igen. -Det elastiska arbetet avspeglas i den transpulmonella -tryckskillnaden som behövs för att övervinna lungans -elasticitet. -Resistivt arbete är arbetet mot friktionen i luftvägarna – -luftvägsmotståndet (friktion kan inte återanvändas – blir -“värme”). -Resistivt arbete avspeglas i (den lilla) tryckskillnaden -mellan alveolerna och atmosfären. - - ---- - -## Page 18 - -Andningsarbetet varierar med andningsfrekvensen -Bilden visar hur både det elastiska och -resistiva arbetet varierar med -andningsfrekvensen (andetag per minut) -vid konstant andningsbehov i vila. -I vila är det totala arbetet som minst vid en -frekvens på ca. 15 andetag per minut. -Vid ökat andningbehov (muskelarbete) -ändras förhållandena och både tidalvolym -och andningsfrekvens ökar. -Förhållandena ändras även vid sjukdomar -som påverkar det elastiska arbetet (lungans -elasticitet) eller det resistiva arbetet -(luftvägsmotståndet). -<- större andetag, “djupandning” -snabbare, ytligare andning -> - - ---- - -## Page 19 - -Vila -0 -- 4 mm Hg -- 24 mm Hg -- 5 mm Hg -- 26 mm Hg -0 -Inandningen -avslutad -Under pågående -inandning -Lungan skall spännas ut mer och -dessutom högre luftflöde, både elastiskt -och resistivt arbete är ökat. -Transpulmonell tryckskillnad 20 mm Hg -Inandning med högre tidalvolym (2 – 2,5 liter) - - ---- - -## Page 20 - -0 -- 1 mm Hg -- 11 mm Hg -- 5 mm Hg -- 16 mm Hg -0 -Inandningen -avslutad -Under pågående -inandning -En större tryckskillnad krävs för att -driva det ökade elastiska arbetet, -men tidalvolymen är 0,5 l och -luftvägsmotståndet är lågt. -Transpulmonell tryckskillnad = 10 -mm Hg -Vila -Inandning vid ökad styvhet (elasticitet) i lungan -(normal tidalvolym) - - ---- - -## Page 21 - -Vila -0 -- 6 mm Hg -- 13 mm Hg -- 5 mm Hg -- 10 mm Hg -0 -Inandningen -avslutad -Under -pågående -inandning -Ett större intra-alveolärt undertryck krävs nu för -att övervinna det ökade luftvägsmotståndet --- ökat resistivt arbete för inandningsmusklerna, -men det elastiska arbetet är oförändrat -Transpulmonell tryckskillnad = 7 mm Hg -Inandning vid ökat luftvägsmotstånd -(obstruktiv lungsjukdom – t.ex. astma) - - ---- - -## Page 22 - -+6 mm Hg --1 mm Hg --10 mm Hg -0 -Inandningen -avslutad --5 mm Hg -0 -vila -Ett ökat intra-alveolärt tryck krävs för att övervinna -det ökade luftvägsmotståndet. -Det intrapleurala trycket måste överstiga vilotrycket -på -5 mm Hg -– återfjädringen räcker inte utan utandningen görs -aktivt med utandningsmuskler. -Under pågående -utandning -Utandning vid ökat luftvägsmotstånd - - ---- - -## Page 23 - -Koksalt i luftvägarna -Luft i luftvägarna -Transpulmonell tryckskillnad -En stor del av lungans styvhet (elasticitet) beror på -ytspänningen i alveolerna -(OBS många böcker för in begreppet compliance (tänjbarhet) här. -Compliance = 1/elasticity [dvs.: tänjbarhet = 1/styvhet] ) -Volym (ml) -Diagrammet visar en -experimentell mätning den -volymändring som uppstår vid -olika tryck. -Luft i lungan ger en ytspänning i -alveolernas vätskeskikt. -Ytspänningen sänks normalt -5-10 ggr av surfaktant som bildas -av typ II alveolceller -(granulära celler). - - ---- - -## Page 24 - -Ytspänningen kan kan även hota alveolernas stabilitet på så sätt att små alveoler kan tömma sig i -stora alveoler och därigenom kollapsa. -(Mekanismen kan förklaras med Laplace’s lag där vid en given ytspänning utvecklas ett högre tryck i -en mindre bubbla än i en stor – om de kommunicerar (som alveolerna) så kan en liten alveol tömma -sig i en större; alveolerna riskerar att kollapsa.) -Detta motverkas dock normalt av att: -• -alveolerna är uppstagade i ett elastiskt nätverk -• -surfaktant har högre relativ koncentration (och bättre effekt!) i små bubblor -• -”suckar”, spontana kraftiga inandningar ung. var 5 minut från andningscentrum. -Detta boostar surfaktantproduktion + öppnar upp ev. kollapsade alveoler. -Surfaktant är även viktig för alveolernas stabilitet - - ---- - -## Page 25 - -Totalt -luftvägsmotstånd -Mer om luftvägsmotståndet – -motståndet beror av lungvolymen -• -Mindre luftvägsmotstånd vid större lungvolym -• -“Normalvolymen” är ca. 2,5 - 3 liter (jfr. spirometri) - - ---- - -## Page 26 - -- Bronkomotortonus – parasympatikus, sympatikus -• -Vagus (acetylcholin) ger en konstriktion (dvs. antagonisten atropin vidgar). -• -Sympatikus (via adrenalin från binjuremärgen) ger dilatation genom β2-receptorer. -• -Hyperventilation kan ge dilatation och därmed minskat flödesmotstånd via ännu -oklara reflexbanor. -• -(Eftersom atropin ger en vidgning finns det en liten tonisk vagus-medierad -konstriktion i vila.) -- Alveolärt PCO2 – lokal effekt -Lågt PCO2 ger en konstriktion, del i den s.k. ventilations-perfusionsanpassningen. -Lågt lokalt PCO2 indikerar minskat lokalt blodflöde, konstriktionen leder till minskad -ventilation av detta område i lungan (dock en rätt liten effekt). -- Rök, avgaser, kall luft: Via subepiteliala receptorer i luftvägarna, ger en vagus-medierad -konstriktion -- Inflammation med ökad slembildning och svullen slemhinna ger en minskad -diameter, vilket ökar luftmotståndet. Detta är en viktig komponent i astma! -Vad mer kan påverka luftvägsmotståndet? - - ---- - -## Page 27 - -Vid en normal passiv utandning är intrapleuraltrycket alltid ett undertryck och -dynamisk kompression kan aldrig inträffa. -Men om de perifera luftvägarna är trånga pga. muskelkontraktion, -slemhinnesvullnad och ökad sekretion, som vid astma, kan även en normal -utandning behöva bli aktiv för att trycka ut luften, dvs. ett intrapleuralt övertryck -måste etableras. -Det ökade motståndet i luftvägarna gör dessutom att tryckfallet längs -luftvägarna blir stort, och det kan uppstå en punkt där det övertrycket inne i -luftvägarna understiger det intrapleurala trycket. Om detta sker i bronchioler -(utan brosk) så kan dessa komprimeras utifrån, vilket förstås ökar -luftvägsmotståndet ännu mer. - -I bronker med brosk blir effekten betydligt mindre. Dvs., om tryckfallet i -luftvägarna är lite mindre brant och punkten där trycket i luftvägarna understiger -det intrapleurala ligger ända uppe på bronknivå (där det finns brosk) är effekten -inte så stor. -Dynamisk kompression - - ---- - -## Page 28 - -Apikalt -Basalt -Gravitationseffekter – apikalt är intrapleuraltrycket -mer negativt och lungan är mer expanderad -De röda pilarna visar -variationen i intra- -pleuraltryck vid normal -andning (vi har så långt -sagt “ca -5”) - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsmekanik HT2025 Johan Wessberg.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsmekanik HT2025 Johan Wessberg.pdf deleted file mode 100644 index a8261e8..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsmekanik HT2025 Johan Wessberg.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:b5a3d1b2c87c942e28ea0d5bc619b15e77fd7bf5406134b84d9e09634e33dbbf -size 4416811 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsreglering medicianre VT 2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsreglering medicianre VT 2025.md deleted file mode 100644 index 2e93858..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsreglering medicianre VT 2025.md +++ /dev/null @@ -1,323 +0,0 @@ -# Andningsreglering medicianre HT 2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 21 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Andningsreglering -Ingela Hammar -Avd för fysiologi - - ---- - -## Page 2 - -Andningsreglering - syfte -Bibehålla arteriellt pO2 och pCO2 - -- i vila -- vid arbete -- vakenhet och sömn -Sker via ständig justering av ventilationen - - - ---- - -## Page 3 - -Andningsreglering - översikt -1. Sensorer: information från både perifera och centrala strukturer -2. Central kontroll: koordinerar informationen och reglerar ventilationen -3. Effektorer : andningsmuskulatur -Negativ feedback - - ---- - -## Page 4 - -Andningscentrum i hjärnstammen 1 -Den icke-viljestyrda andningen utgår från centrum i -hjärnstammen (pons, medulla oblongata) -Rytmreglering (Central Pattern Generator) -1. Centrum i medulla -Pre-Bötzinger komplexet i formatio reticularis -Genererar andningsrytm -Två grupper av celler: dorsal grupp (inspiration) och ventral -grupp ( expiration) -Även i avsaknad av all sensorisk information genererar dessa -celler en basal andningsrytm - - ---- - -## Page 5 - -Andningscentrum i hjärnstammen 2 -2. Centrum i Pons -Exciterande / inhiberande effekt på andningscentrum i medulla -Finjustering av andningsmönster? -Oklar effekt hos friska människor -Aktiveras vid olika patologiska tillstånd -+- - - ---- - -## Page 6 - -Viljemässig kontroll av andning -Utgår från cortex -Kan ta över och styra hjärnstamscentrum i hjärnstammen till viss del -- Volontär apné -- Volontär hyperventilation -Effekt begränsas av de effekter som uppkommer på blodgaser/pH - - ---- - -## Page 7 - -Sensorer: Kemoreceptorer -Centrala kemoreceptorer -Lokaliserade i medulla cirka 200-400 µm under den ventrala ytan i RTN -(Nucleus Retro-trapezoidales) -Omges av extracellulärvätska som påverkas av CSF, lokalt blodflöde och metabolism -CSF sannolikt av störst betydelse -Blodhjärnbarriären: impermeabel för H+ och HCO3 -- men permeabel för CO2 -CO2 + H2O -H2CO3 -H+ + HCO3 -- - - ---- - -## Page 8 - -Sensorer: Kemoreceptorer -Centrala kemoreceptorer -pH detekteras av nervceller (stänger kaliumkanaler, depolariseras) och av -pH-känsliga astrocyter (ökar IC kalcium, frisätter ATP som aktiverar RTN) -Reagerar på förändringar i pH -Normalvärde 7,32 i CSF: färre proteiner, sämre buffringskapacitet än blod - -små förändringar i pCO2 ger större förändring pH i CSF än i blod -CO2 + H2O -H2CO3 -H+ + HCO3 -- -Stimulerar andningen via effekt på -nervcellskärnor i hjärnstammen som snabbt -känner av pH-ändringen i cerebrospinalvätskan -och som projicerar till andningscentrum - - ---- - -## Page 9 - -Sensorer: Kemoreceptorer -Perifera kemoreceptorer -Lokaliserade i aortabåge och carotisbifurkation -Carotisreceptorerna viktigast hos människor -Reagerar på sänkt pO2, sänkt pH och förhöjt pCO2 -Icke-linjärt svar på arteriellt pO2 -Viktiga främst vid arteriell hypoxemi ( dvs ej vid anemi!) -Kronisk hypoxemi ger glomushypertrofi. - - ---- - -## Page 10 - -Reglering av viloandning -1. Vakenhet -Styrs av centralnervösa strukturer -Vakenhetskärnor ( som producerar noradrenalin och serotonin) -driver också andning -Vakenhet (vila och arbete) pCO2 konstant (variabilitet 3 mm Hg) -2. Sömn -Styrs främst av kemoreceptorer ( pCO2, via pH) -Under sömn är pCO2 i artärblod 3 – 8 mm Hg högre än under vakenhet - - ---- - -## Page 11 - -Ökad koldioxid i alveol/artärblod ger ökad andning -y-axel: Andningsvolym -l/minut -Varierar inandad pO2 -(110 resp 169 mm Hg) -Samma ökning av -andningsvolym -pCO2 i alveol/artär reglerar -andningsvolym -Ökad alveolär pCO2 (x-axel) ger ökad -Andningsvolym (y-axel) - - ---- - -## Page 12 - -Effekt av pH /CO2 i CSF övergående -Ökad pCO2 leder till ökad andning leder till normaliserat pCO2 -Om pCO2 ej sänks till normalvärdet (pga lungsjukdom) -H+-ökningen i CSF kompenseras av njurarna -(inom dagar; sparar HCO3 -– , pH normaliseras) - Andningsstimulerande effekten försvinner. -Andningsstimulans då enbart av hypoxi (sänkt pO2 i blod). -Försiktig med ge syrgas till en sådan patient! - - ---- - -## Page 13 - -Kolsyrenarkos -Ett mycket högt PCO2 har en generell deprimerande effekt på CNS -inkluderande andningscentrum. -Koldioxid kan alltså i princip användas som narkosmedel, och i hög -koncentration leda till andningsstopp. - - ---- - -## Page 14 - -Andningsreglering vid akut minskning av O2 (hypoxi) -Stimulans via perifera -kemoreceptorer i carotis. -Glomusceller aktiveras av pO2 -Sänkt pO2 depolarisering -(stängning K-kanaler, öppning -Ca-kanaler) -Frisättning Ach, ATP -Aktiverar afferenter som -projicerar till RTN/medulla -Andningsvolym (l/min) - - ---- - -## Page 15 - -Vistelse på hög höjd -a) Vid vistelse på 1000-1500 m höjd /alveolärt pO2 80-90 mm Hg: -perifera kemoreceptorer ger initialt inte någon andningsökning, men sensitiseras -efter ett par timmar driver då en ökad andning. -b) Ökad andning leder till ett sänkt pCO2 vilket minskar andningsökningen via -alkalos i CSF. -c) Alkalos kompenseras av njurarna (inom dagar) och först nu fås den fulla effekten -av sensitiseringen. -Sensitisering: uppreglering av spänningskänsliga -Na/Ca-kanaler i glomuscellerna. - - ---- - -## Page 16 - -Vistelse på hög höjd 2 -Hypoxisk Ventilatorisk Acklimatisering (HVA): -Den relativt snabbt insättande ökade känslighet i de perifera kemoreceptorer -inträffar vid vistelse på hög höjd -Sker sannolikt då också vid lungsjukdomar som leder till kroniskt sänkt pO2 i blod. -Acklimatisering (ökad andning för ett givet pO2 i blod) kan pågå under dagar/veckor --excitabilitetsökning, --ökad mängd glomusceller --uppreglering av transmittorinnehåll --upprelgering av postsynaptiska receptorer i afferenter - - ---- - -## Page 17 - -Vakenhet viktig faktor för andningen. -Andning kan fortgå utan vare sig perifera eller centrala kemoreceptorer. -Fåtal personer med medfödd defekt av kemoreception -Genetisk mutation för en transkriptionsfaktor (Phox2b) i nervceller i hjärnstammen -som integrerar perifer och central kemoreception (t ex nervceller i RTN). -Under vakenhet: normala blodgaser, pga inflytande på andningscentrum från andra -delar av hjärnan. -Sömn: hypoventilation under sömnen (icke-REM) , kräver mekanisk assistans -Kroniskt hypoventilationssyndrom - - ---- - -## Page 18 - -Andning vid fysisk aktivitet -Arteriellt blod under arbete: -pO2 oförändrat eller ökar något -pCO2 oförändrat -pH oförändrat (minskar vid mycket kraftig ansträngning pga laktat ) -Andning ökar i två faser under arbete: -1. Snabb fas (sekunder) -Anticipatorisk kontroll från motorcortex, aktivering av ledafferenter -2. Långsam fas (minuter) -Metaboreflex ( lokala signaler från arbetande muskel via afferenter till -andningscentrum) -Ökat muskelblodflöde (stimulerar mekaniskt känsliga afferenter, vascular -distension hypothesis) - - ---- - -## Page 19 - -Luftvägsreceptorer påverkar andning -1. Mekaniskt känsliga recpeptorer: -Främst i trachea/broncher, A-delta axon -Aspiration, främmande kropp i luftvägarna -2. Kemiskt känsliga receptorer: -Bronker, bronchioler, alveoler -Omyeliniserade afferenter (C-fibrer) -Rök, damm, kemisk irritation - - ---- - -## Page 20 - -Hostreflex -Kan utlösas såväl reflexmässigt som viljemässigt. Reflexbanan lokaliserad i hjärnstammen. -Utlöses av mekanisk och/eller kemisk irritation i larynx, trachea, bronker och alveoler. -Skyddsfunktion: Vid aspiration (inhalation av främmande material i luftvägar såsom en -matbit eller magsäcksinnehåll) respektive för borttransport av slem vid inflammation -(infektion, kronisk inflammation t.ex. KOL) -Stereotyp sekvens via en mönstergenerator i hjärnstammen aktiverad via den afferenta -aktivitet som ges av den mekaniska/kemiska irritationen: -1) Inspiration -2) Stängning av epiglottis /stämband, -3) Forcerad expiration mot stängt epiglottis/stämband  Kraftigt övertryck i luftvägar -4) Plötslig öppning av epiglottis/stämband  Kraftig luftstöt - - ---- - -## Page 21 - -Andningsreglering - översikt -Rytmregleringscentrum -I hjärnstam -Diaphragm - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsreglering medicianre VT 2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsreglering medicianre VT 2025.pdf deleted file mode 100644 index 6c6a5d3..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Andningsreglering medicianre VT 2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:9137660618aba072ef5504b1fae3ad4157da6f2848ba11844fe7055f49ada890 -size 954666 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Instuderingsfrågor-respiration-VT2023.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Instuderingsfrågor-respiration-VT2023.md deleted file mode 100644 index 3cbea1e..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Instuderingsfrågor-respiration-VT2023.md +++ /dev/null @@ -1,59 +0,0 @@ -# Instuderingsfrågor-respiration-pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - Instuderingsfrågor – Respiration -Frågorna täcker inte avsnittet i sin helhet dvs de kan innehållsmässigt inte ses -som någon garant för vad som efterfrågas vid tentamen. - - -1) Hur transporteras syrgas respektive koldioxid i blod? - -2) Hur och varför förändras blodets pH-värde vid ökad respektive minskad ventilation? - -3) Vad menas med begreppet saturation vad gäller syrgastransport i blod ? - -4) Vilken faktor utöver Hb-saturationen bestämmer mängden syrgas i blod? - -5) Vad menas med diffusion? - -6) Vilken är näshålans funktion vid respiration? - -7) Ungefär hur mycket luft ryms i lungorna? Hur mycket luft andas in/ut under ett normalt andetag? - -8) Vad är förhållandet mellan respiratoriska volymer och kapaciteter? - -9) Vilken roll spelar intrapleuralrummet för respirationen? - -10) Vilka faktorer bestämmer storleken på FRC? - -11) Ungefär hur mycket måste luftmotståndet i luftvägarna vara ökat för att en utandning (vid normal -viloandning) måste bli aktiv? - -12) På vad sätt ger graferna som visar andningsvolym/min mot alveolärt PCO2 respektive alveolärt PO2 en -begränsad bild på dessa gasers effekt på andningen? - -13) Varför kan det vara farligt att ge syrgas till någon med en obstruktiv lungsjukdom? - -14) Vilka negativa effekter på andningen ges av droger som morfin, kodein, alkohol? - -15) Varför är det olämpligt att låta koldioxidens partialtryck i artärblod reglera den andningsökning som krävs -vid ett ökat fysiskt arbete? - - - - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Instuderingsfrågor-respiration-VT2023.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Instuderingsfrågor-respiration-VT2023.pdf deleted file mode 100644 index a800ef9..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Instuderingsfrågor-respiration-VT2023.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:0e4ae3850837ed1de7a9c654f1c18250877ee3b261a04e7d2658700ba3cf819d -size 115740 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Medicinare-Respiration bild- och textkompendioum-1.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Medicinare-Respiration bild- och textkompendioum-1.md deleted file mode 100644 index 2165766..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Medicinare-Respiration bild- och textkompendioum-1.md +++ /dev/null @@ -1,858 +0,0 @@ -# Medicinare-Respiration bild- och textkompendioum-1.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 28 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - -Respiration - - - -• Gastransport - -• Lungcirkulation - -• Ventilation-perfusionsanpassning - - - - -Block 9 - - ---- - -## Page 2 - - - - ---- - -## Page 3 - -Bild 1 -Bild 2 -Bild 3 -P = 19.7 kPa -o2 -P = 13.1 kPa -o2 -P = 13.1 kPa -o2 -P = 5.3 kPa -o2 -P - = 0 kPa -CO2 -P - = 5.3 kPa -CO2 -P - = 5.3 kPa -CO2 -P - = 5.9 kPa -CO2 - - ---- - -## Page 4 - -Bild 4 -Bild 5 -Bild 6 - PO ~ 5.3 - PCO ~ 5.9 - - 5. - PO ~ -3 - P -3.1 -O ~1 -2 -2 - P ~ 3.1 -O -1 -PCO - 5.3 - ~ -2 -2 -2 -2 - PO < 1 -2 -2 -P O ~5.3 -C -2 -PCO ~ .9 -5 - - ---- - -## Page 5 - -Bild 7 -Bild 8 - - ---- - -## Page 6 - -Bild 10 -Bild 9 -Ventilation -Ventilation -Ventilation -Ventilation -respiratorisk acidos -respiratorisk alkalos -CO2 -H O -2 -- -HCO3 -+ -+ -+ -H -+ -H -+ -H - - ---- - -## Page 7 - -Bild 11 -Bild 12 - - ---- - -## Page 8 - -Bild 13 -Bild 14 -Hb-O + H + CO -Hb -H -CO -2 -2 -2 -2 -+ -+ -+ O - - ---- - -## Page 9 - -Bild 16 -Bild 15 -Bild 17 -Hb-O + H + CO -Hb -H -CO -2 -2 -2 -2 -+ -+ -+ O - - ---- - -## Page 10 - -Bild 18 -Bild 19 - - ---- - -## Page 11 - -Bild 20 - - ---- - -## Page 12 - -Bild 21 -Bild 22 - - ---- - -## Page 13 - -Bild 23 -Bild 24 - - ---- - -## Page 14 - -Bild 25 -Bild 27 -Bild 26 - - ---- - -## Page 15 - -Bild 28 -Bild 29 - - ---- - -## Page 16 - - - - ---- - -## Page 17 - -RESPIRATION -I detta kompendium behandlas följande avsnitt av respirationsfysiologin: -! -Gasutbyte – Diffusion -! -Gastransport i blod -! -Perfusion – blodflöde genom lungan -! -Ventilations – perfusionsanpassning -PARTIALTRYCK -Bild 1 Först en kort anatomi-repetition. Vänster bild visar schematiskt en avslutande gren av -bronkträdet med alveoler och kapillärer över alveolytan. Den högra bilden visar några alveoler -i tvärsnitt och från insidan. Notera att luften i alveolerna skiljs bara med några cellmembran från -kapillärblodet. -Bild 2 Innan vi går igenom gasutbytet mellan alveol och blodbana, så skall vi först beskriva -själva gasblandningen i luftvägar och lungkärl vad gäller koldioxid och syrgas. Figuren visar -gasblandningen i en genomsnittlig alveol och käpillärerna runt den. Vi börjar med alveolens -gassammansättning, som man kan beskriva genom att ange de olika gasernas partialtryck. -Partialtryck: Vid havsytan är lufttrycket eller 100 kPa (760 mmHg). Det bidrag som var och en -av de ingående gaserna ger till det totala trycket = partialtrycket av respektive gas, avgörs av -gasens koncentration i gasblandningen. I luft står syrgas för 21 % av molekylerna dvs -partialtrycket för syrgas är 21 kPa (160 mmHg). Återstoden utgörs framför allt av kvävgas, som -står för 78% av molekylerna och som då har ett partialtryck på 78kPa. Partialtrycken i en -gasblanding kan alltså ses som ekvivalent till koncentrationer. -I luftvägarna så startar alltså partialtrycket för syrgas på 21 kPa (160 mm Hg) vid -mun-/näs-öppningen och avtar sedan längs vägen till alveolerna där det är ca 13.1 kPa. Skälen -till minskningen är två (varav nr 2 är viktigast): -1/ Anfuktning av luft. Vattenånga har partialtryck på 6.2 kPa (47 mm Hg), gör att syrgasens -partialtryck minskar till 19.7 kPa (150 mmHg). Denna minskning är inte så betydelsefull på -havsnivå, men blir relativt sett större vid vistelse hög höjd. -2/ Att syrgasen tas upp och ersätts av koldioxid i alveolen. Den mängd syrgas som tagits upp -motsvarar mängden tillförd koldioxid dividerat med den respiratoriska kvoten (R). Den -respiratorisk kvoten motsvarar förhållandet mellan den mängd koldioxid som producerats när en -given mängd syrgas metaboliserats Den respiratoriska kvoten varierar normalt mellan 0.8 och -1 (den senare siffran gäller vid fullständig aerob metabolism av kolhydrat) -Matematiskt kan vi uttrycka det så att: -PO2 (alveol) = PO2 (anfuktad luft) – PCO2 (alveol)/R ”Alveolära gasekvationen” -Vid normal metabolism, cirkulation och ventilation blir, som anges i figuren, PO2 i alveolen i -genomsnitt 13.1 kPa (100 mmHg) och PCO2 5.3 kPa (40 mmHg). Dessa värden ändras dock vid -exempelvis ändrad ventilation (om ventilationen t.ex ökar så kommer alveolärt PO2 att stiga och -PCO2 sjunka eftersom alveolen tillförs med syrgas och mer koldioxid vädras ut), men förhållandet -mellan alveolärt PO2 och PCO2 kommer alltid att följa den alveolära gasekvationen. Notera att PO2 -värdet på 13.1 kPa och PCO2 på 5.3 kPa är genomsnitt för lungans alveoler. Vi skall senare (bild -21-29) visa att PO2 och PCO2 varierar mellan olika alveoler – ventilationen varierar nämligen -mellan olika alveoler (och det gör även perfusionen i kapillärerna runt omkring). - Vid varje inandning förs ny luft med PO2 19.7 kPa respektive PCO2 0 ned till alveolerna. - - ---- - -## Page 18 - -Detta innebär att de alveolära partialtrycken fluktuerar mellan in- och utandning, men inte så -mycket då den normal tidalvolymen (0.5 liter) utgör en mindre del av den volym som kvarstår -efter utandning (3–4 liter). Förändringarna i PO2 och PCO2 ligger i storleksordningen 0.5 kPa. Den -”nya syrgasen” som kommer ned till alveolerna med varje andetag, gör det via två processer, dels -luftflöde från terminala bronkioli, dels diffusion i den respiratoriska zonen. Detta senare beror -på att då tvärsnittsytan ökar kraftigt perifert blir luftflödet perifert mycket lågt. Sista biten blir -då i praktiken diffusion (gasmolekyler diffunderar alltså från högt till lågt partialtryck, precis som -vätskemolekyler från hög till låg koncentration). Diffusion några mm sker på några ett hundratal -ms och inom en alvol uppstår diffusionsjämvikt inom några ms. -Gasblandingen i blodet kan också uttryckas med partialtryck: -Partialtryck av gaser lösta i vätska är definitionsmässigt partialtrycket i en gasblandning som -står i jämvikt med vätskan. Under normala förhållanden (dvs en frisk person, som inte arbetar -hårt på hög höjd eller liknande), så kan man räkna med att blodet under passagen genom -lungkapillärerna, ekvilibreras med gasblandningen i alveolerna. Detta innebär alltså, som visas -i figuren, att blandat venöst blod från lungan har samma partialtryck av syrgas och koldioxid som -gasblandningen i alveolerna. Siffrorna anger genomsnitt för lungan som helhet. I praktiken blir -PO2 i lungvenerna något lägre och PCO2 något högre eftersom det också sker en tillblandning av -blod från bronkialartärerna, och som inte syresätts i lungan. -I arteriellt blod till lungan är PO2 5.3 kPa och PCO2 5.9 kPa i vila men detta förändras naturligtvis -vid arbete då mer mer syre extraheras i vävnaden och med koldioxid avges. -DIFFUSION -Bild 3 Gasutbytet mellan alveoler och blodbana sker genom diffusion. Diffusionen sker över ett -vävnadsskikt som består av (övre högra bilden) alveolarepitel, basalmembran i alveol och -kapillär, samt kapillärendotel och drivs av partialtrycksskilladen för gasen (O2 respektive CO2) -över vävnadsskiktet. Den påerkas av vävnadsskiktets tjocklek och yta, samt gasens s.k. -diffusionskonstant (D). Man kan uttrycka sambandet matematiskt: -Diffunderad gasvolym/tidsenhet = (Palveol –Pkapillär) x (Area/tjocklek) x D ”Ficks lag” -Diffusionskonstanten är i sin tur proportionell mot gasens löslighet och omvänt proportionell mot -kvadratroten av molekylvikten. -Vad gäller de ingående variablerna, så har ju allt gjorts för att göra diffusionsytan så stor som -möjligt, 100 – 150 kvadratmeter (det täta kapillärnätverket runt en enskild alveol visas i den -undre figuren till höger - skalstrecket motsvarar 500 :m) och diffusionsavståndet (tjockleken) -så litet som möjligt. Dock visar ekvationen att diffusionen påverkas om ytan minskar, t ex mängd -öppna alveoler, eller om antal kapillärer, minskar, eller om diffusionsavståndet ökar t ex vid -ödem och interstitiell fibros. -Notera att diffusionskonstanten är mycket hög för koldioxid, ca 20 gånger högre än syrgas, beror -på högre löslighet. Med andra ord diffusionsproblem drabbar i första hand syrgasutbytet och mer -sällan (i mycket sena sjukdomsstadier) koldioxid. -Bild 4 Gasutbytet består dock inte bara av diffusion över ett vävnadsskikt utan också av -gasupptaget i blodet. För syrgas handlar det om bindningshastigheten till hemoglobin (Hb), som -är ytterligare en begränsande faktor – inbindning av syrgasmolekyl til hemoglobin tar ungefär 0.2 -sekunder. Ett mer fullständigt sätt att relatera syrgasupptaget till blodbanan, till syrgasens, -lungornas, cirkulationens och hemoglobinets egenskaper är begreppet Diffusionskapacitet (DL) -som definieras som antal ml gas/min, som upptas till blodet per kPa partialtrycksdifferens. Med - - ---- - -## Page 19 - -andra ord DL = ml gas/min / (Palveol – Pkapillär). -DL beskriver alltså egenskaperna hos syrgasen, lungorna, lungcirkulationen och inbindningen till -hemoglobin som helhet och mängd upptagen syrgas till blodbanan per tidsenhet (ml/min) blir då -= DL x (Palveol –Pkapillär). -DL kan sedan delas upp i två delar. En första komponent (DM), som avser själva -diffusionsprocessen genom cellmembranerna till blodbanan (se bilden) och som beror på yta, -tjocklek, diff.konstant (enligt ”Ficks” lag i bild 3). En andra komponent, som beror på -kapaciteten för inbindning till Hb dvs antal ml syrgas som konjugeras till Hb per minut (M x VC, -där M är bindningshastigheten dvs antal ml syrgas som per minut binds per ml blod och kPa -partialtrycksskillnad och VC är volymen kapillärblod). Man har visat att dessa båda komponenter -bidrar ungefär lika mycket till värdet på diffusionskapaciteten (DL). -DL ökar vid ökat arbete, ca 2-3 ggr, den viktigaste orsaken är att det öppnas upp områden -(kapillärer) som tidigare var dåligt perfunderade, med andra ord, att VC ökar. -Det är tekniskt svårt att mäta diffusionen av syrgas i lungan. Kliniskt kan man (med vissa -förutsättningar) få en viss uppfattning om lungans diffusionsegenskaper genom mäta upptag av -kolmonooxid med ett s.k ”single-breath” test. Man gör en inandning av en gasblaning som -innehåller in låg koncentration kolmonooxid, håller andan i 10 sekunder (under vilka CO tas upp -till blodet) och andas sedan ut varvid man mäter hur stor kolmonooxidkoncentration, som är kvar -i utandningsluften. -Bild 5 Hur effektiv är syrgasdiffusionen i lungorna? Är diffusionsprocessen tillräcklig snabb för -att hinna oxygenera blodet under passagen genom kapillärerna kring alveolen? Hur stora är -marginalerna? Bilden sammanfattar syrgasupptaget under blodets passage genom -lungkapillärerna – visar PO2 som funktion av tiden under passagen (kurvan ”O2 Normal”). En -blodkropp stannar ca 0.75s i kapillär (”End of capillary”). Det tar ca 0.15 – 0.20 s för att -diffusionen skall höja PO2 från 5.3 kPa till alveolens nivå 13.1 kPa (”Alveolar”). Det finns alltså -gott om tid för detta i vila. Tiden är också tillräcklig vid arbete, trots att passagetiden sjunker (pga -ökad flödeshastighet) till 0.25s (”Exercise”). Den snabba mättnaden beror till del på Hbs -dissociationskurva (bild 7). Vid PO2 nivåer på 5.3 – 13.1 kPa, så arbetar man på den flacka delen -av kurvan, dvs när HbO2 ökar fås snabb ökning av PO2. -Dock uppstår problem vid sjukdomstillstånd som påverkar diffusionen (t ex lungfibros, då -diffusionsavståndet ökar) vilket exemplifieras av kurvan ”O2 Abnormal”. Nu behövs hela -passagetiden för oxygeneringen, redan vid vila. Vid arbete räcker tiden inte till. I svåra fall krävs -annu längre passagetid och oxygeneringen blir därmed otillräcklig redan i vila. Man får då en -uttalad PO2 skillnad mellan alveol och kapillär. -Man kan också göra en jämförelse med vistelse på hög höjd. PO2 i alveol är då kanske ca 6.5 kPa -och i inkommande blod 2.6 kPa. Det finns då dels en mindre tryckdifferens, som ger -långsammare diffusion. Dessutom, vid dessa partialtryck, så befinner man sig på den branta delen -av hemoglobindets dissociationskurva (se bild 7), dvs en stor förändring av av Hb mättnad krävs -för att PO2-nivån skall stiga. Det blir alltså svårt att hinna med att mätta blodet med syrgas, -speciellt vid arbete. -Bild 6 Gasutbytet mellan kapillärblod och perifera vävnader sker förstås ockå genom diffusion. -Det låga partialtrycket för syrgas i vävnaden gör att syrgas diffunderar längs -partialtrycksgradienten över till vävnaden. I vävnad precis utanför kapillär är PO2 i vila ca 5.3 kPa -(medeltal; varierar mellan olika vävnader) vilket driver diffusionen från kapillären . Ute i -vävnaden sjunker sedan PO2 med avståndet till kapillären eftersom syrgasen konsumeras genom -diffusion in i cellerna till mitokondrierna. Ett värde på 5.3 kPa precis utanför kapillären behövs -för att säkerställa diffusion genom hela det området som försörjs av kapillären. Inne i cellen kan - - ---- - -## Page 20 - -PO2 gå ned till ca 0.5 kPa innan syrgaskonsumtionen börjar minska i mitokondrierna. -Sammanfattningsvis kan man alltså generellt se gasutbyte som att kapillärens blodgaser ständigt -drivs mot jämvikt med vävnaden omedelbart utanför. När en alveol passeras (figurens vänstra -del) uppnås en sådan jämvikt genom att syrgas upptas och koldioxid avges. Efter passagen -kommer, som visas i figuren, kapillärblodets PO2 respektive PCO2 att motsvara alveolens. När -kapillärblodet passerar celler i perifera vävnader (visas schematiskt i figurens högra del) så drivs -gasutbytet mot ett annat jämviktsläge, som motsvarar miljön omedelbart utanför kapillären. För -detta kommer syrgas att avges, koldioxid att upptas och efter passagen kommer kapillärblodets -PO2 respektive PCO2 att ligga nära värdena i den miljö som nyss passerats. -GASTRANSPORT I BLOD -I tidigare bilder, så har vi diskuterat partialtrycken för syrgas på den venösa respektive arteriella -sidan av lungkapillärerna. Hur mycket syrgas respektive koldioxid - mätt i ml gas per 100 ml -blod - är då löst i blodet vid olika partialtryck? Hur binds och transporteras dessa gaser genom -cirkulationen? -Gasmolekyler kan lösas rent fysikaliskt i vätska. Den mängd gas som är fysikaliskt löst bestäms -av gasens partialtryck och löslighet (dvs hur lätt gasmolekylerna löses i vätskan). Sambandet är -linjärt och beskrivs av ”Henry's lag”. För syrgas: [O2] = k x PO2 där [O2]= gaskoncentrationen -i ml gas per 100 ml blod, k = löslighetskoefficient för syrgas, och PO2 är partialtrycket av syrgas -i vätskan. Syrgas har mycket låg fysikalisk löslighet i blod. Om det inte fanns några andra -transportsystem för syrgas, skulle blodet kunna lösa och transportera 0.3 ml syrgas/100 ml blod -dvs totalt 15 ml (blodvolym=5l), vilket ej är tillräckligt. Lösligheten för koldioxid är mycket -högre men även i detta fall är mängden fysikaliskt löst gas otillräcklig. Det måste alltså finnas -specialiserade transportsätt för syrgas och koldioxid. -Syrgastransport -Bild 7 Huvuddelen syrgas transporteras, som tidigare nämnts, bundet till hemoglobin - HbO2. -Hemoglobin ökar blodets totala syrgasinnehåll (HbO2 + fysikaliskt löst) till 20.3 ml / 100ml blod. -Hemoglobinets syrgaskapacitet dvs mängd syrgas som är inbundet när Hb är vid fullt mättat, är -alltså ca 20ml per 100ml blod. Denna siffra baseras på att Hb-koncentrationen är 150 g/l och att -1g Hb vid full mättnad binder 1.34 ml syrgas. Hb är normalt nästan fullt mättat i artärblod – -mättnadsgraden är ca 98%. Mättnadsgrad (saturation, Sa-O2) = volym inbundet syrgas i procent -av syrgaskapaciteten. Varje Hb-molekyl har fyra hem-grupper dvs inbindningsställen för syrgas -(Hb:s struktur illustreras i den vänstra figuren). -Att Hb har den dominerande rollen i syrgastransporten framgår tydligt av den högra bilden. Den -heldragna linjen visar först – på vänstra axeln - hemoglobinets dissociationskurva dvs -hemoglobinets saturation som funktion av PO2. Den högra axeln visar motsvarande -syrgaskoncentrationer (ml syrgas / 100ml blod), vid olika PO2 nivåer. Denna ”översättning” från -Hb-saturation till syrgaskoncentration, baseras på en Hb-koncentration på 150g/l. I samma -diagram har man sedan lagt in koncentrationen av fysikaliskt löst syrgas som funktion av PO2 -(linjen ”Dissolved O2”). Man kan nu se hur liten andel denna utgör jämfört med -Hemoglobin-bundet syrgas. Kurvan ”Total O2” visar summan av de två. Att Hb:s -saturationskurva är sigmoid har sin bakgrund i hemoglobinmolekylens struktur. För varje -inbunden syrgasmolekyl, så ändras hemoglobinets struktur något så att affiniteten för syrgas till -de övriga bindningsställena ökar. Detta ger ett brant del av kurvan dvs där små förändringar av - - ---- - -## Page 21 - -PO2 ger stora förändringar av saturationen. -Bild 8 I kliniken mäter man flera parametrar för att bedöma syrgasinnehållet i blod. Exempelvis -mäts Hb-koncentrationen mäts spektrofotometriskt i kapillärblod från fingerspetsen. Arteriellt -PO2 kan mätas genom provtagning från a. radialis nära carpalleden (rutinprov). Figuren visar en -mycket vanlig teknik att kontinuerligt (t.ex under anestesi resp IVA-övervakning) mäta -Hb-mättnaden i artärblod (arteriell syrgassaturation; Sa-O2) non-invasivt med s.k pulsoximeter. -Ljus med viss våglängdssammansättning sänds genom fingertoppen från ovansidan och på -undersidan sätts en detektor (allt inrymt in en plastklämma) för spektrofotometri-analys (oxiderat -respektive reducerat Hb har olika absorbans). Detektorn är utformad för att bara mäta på -pulserande blod dvs arteriellt (man kan därmed även mäta pulsfrekvensen samtidigt). -Koldioxidtransport -Bild 9. Koldioxid bildas i vävnaden och transporteras till lunga Binds i blod i 3 former (siffor -inom parentes anger andelen av den artero-venösa koncentrationsskillnaden). -Fysikaliskt löst -(10%) -Som bikarbonat, - CO2 + H2O ] H2CO3 ] HCO3 -- + H+ -(60%) -Bundet till Hb, carbaminoföreningar Hb-NH2 + CO2 ] Hb-NH-COO- + H+ -(30%) -Jämfört med O2 så är en större mängd fysikaliskt löst, då CO2 ca 20 x större löslighet. -Huvuddelen CO2 från vävnaden omvandlas till bikarbonat. Detta sker i stort sett enbart inne i -erythrocyten - där finns hög koncentration av enzymet karbanhydras som katalyserar -omvandlingen. HCO3 -- som bildas i erythrocyten, lämnar den och går ut i plasma - byts mot -klorid, s.k. chloride shift. Den näst största transportformen är att CO2 kan bindas till NH2 -–grupper i hemoglobinets aminsorsyror, s.k karbaminoföreningar. Det väte som frigörs såväl när -bikarbonat bildas som när karbaminoföreningar uppstår (ca 2 mM H+/liter blod, 1.4 från H2CO3 -och 0.6 från karbamino) måste dock tas om hand. Detta sker genom buffring av Hb – vätejonerna -binds till COO- grupper i hemoglobinets aminosyror och gör att pH förblir i stort sett oförändrat -när CO2 binds till blod. -Bild 10 Det finns ytterligare en sak att nämna vad gäller gastransport och det är att transporten -av CO2 är nära förbunden med blodets pH-balans dvs syra-bas regleringen. Kopplingen är att det -viktigaste transportsystemet för CO2 är via omvandling till bikarbonat, som dessutom är ett -centralt buffert-system för blodet. Syrabasreglering kommer senare i kursen som ett separat -avsnitt. Vi skall här bara poängtera att förändringar i respirationen påverkar pH-värdet i blod -Det centrala är reaktionen H2O + CO2 ] H2CO3 ] H+ + HCO3 -- och kopplingen till respirationen -är att CO2 –koncentrationen kontrolleras av ventilationen. -CO2 står här för mängden fysikaliskt löst CO2 som är prop. mot PCO2 i blod, som är i jämvikt -med PCO2 alveolärt, som i sin tur kontrolleras av ventilationen. Hypoventilation ger således ökat -PCO2 , vilket i sin tur driver reaktionen ovan åt höger dvs ökar [H2CO3] och [H+], vilket ger en -s.k. respiratorisk acidos. Hyperventilation ger den motsatta effekten dvs sänkt PCO2, som i sin -tur driver reaktionen ovan åt vänster och ger sänkt [H2CO3], samt sänkt [H+], vilket ger en s.k. -respiratorisk alkalos. -GASUTBYTE BLOD-PERIFER VÄVNAD, RESPEKTIVE BLOD-LUNGOR - - ---- - -## Page 22 - -Bild 11-12 skall visa hur syrgas och koldioxid-transport samordnas i lungorna respektive i -arbetande vävnad -Bild 11 Situationen i arbetande vävnad. Det låga partialtrycket för syrgas i vävnaden gör att -syrgas dissocierar från hemoglobin och diffunderar över till vävnaden. PO2-medelvärdet i vila -utanför kapillären, ca 5.3 kPa, innebär att syrgasmättnaden minskar till i medeltal ca 75 %. Vid -arbete förbättras diffusionen genom öppning av fler kapillärer dvs diffusionsavståndet minskar -och diffusionsytan ökar, samt av att PO2 är lägre (lägre PO2 ger också större syrgasextraktion från -Hb – se bild 13). Det högre partialtrycket för koldioxid i vävnaden jämfört med blodbanan gör -att koldioxid diffunderar över till kapillären och tas upp av de i bild 9 beskrivna -transportsystemen. Analogt med syrgas så ökar diffusionen vid arbete genom att PCO2 i vävnaden -är högre samt av att fler kapillärer står öppna. -Bild 12 Visar den omvända situationen i lungorna. Det högre partialtrycket för syrgas i -alveolerna jämfört med blod, gör att syrgas diffunderar över till blodbanan och tas upp av Hb. -Det lägre partialtrycket för koldioxid i alveolerna gör att koldioxid diffunderar från blod över till -alveolerna, CO2 dissocierar från Hb (från karbaminoföreningar) och att jämvikten med -bikarbonat vänsterförskjuts så att koldioxid frigörs även från detta transportsystem. -I såväl lungor som arbetande vävnad, så sker gasutbytet via den i blodet fysikaliskt lösta -fraktionen av gasen. Denna fraktion står å ena sidan i jämvikt med vävnaden utanför kapillären, -å andra sidan med blodets övriga gastransportsystem. Den fria fraktionen fungerar, populärt -uttryckt, som en ”länk” mellan vävnaden utanför kapillären och blodets gastransportsystem. För -syrgas gäller alltså att när O2 diffunderar från blod till vävnad, så sker detta genom att vävnaden -konsumerar O2 från den i blodet fysikaliskt lösta fraktionen, som ”fylls på” med syrgas från Hb -i erytrocyterna. -Det finns ett antal faktorer som underlättar utbytet av CO2 och O2 och som beskrivs i bild 13-15. -Bild 13 Dissociationskurvans sigmoida form spelar en viktig roll för Hb:s funktion som -gastransportör. I denna figur har man markerat de områden som motsvarar oxygenerat blod från -lungan, respektive reducerat blod från perifera vävnader. Att syrgasavgivning till perifer vävnad -sker i det branta området av kurvan gör att redan en liten sänkning av partialtrycket leder till att -stora mängder syrgas dissocierar från Hb. Att oxygeneringen kommer att äga rum inom den -flacka över delan av kurvan ger, som vi påpekade i bild 5, förutsättning för snabb mättnad. Att -PO2 i alveolen ligger långt upp på den flacka delen av kurvan innebär att vi, när syrgasmättnaden -börjar öka, fortfarande kommer att ha kvar en betydande tryckskillnad mellan kapillär och alveol -dvs drivande tryck för diffusionen. -Bild 14 Det finns vidare en del ”omgivningsfaktorer” som påverkar syrgasavgivningen från Hb. -Dessa är: 1) ökat PCO2 2) sänkt pH 3) höjd temperatur 4) ökat 2,3-BPG. -Som de olika delfigurerna visar, så verkar dessa faktorer genom att de högerförskjuter -hemoglobinets dissociationskurva (högra bilden). Detta betyder att Hb vid samma PO2 har lägre -affinitet för syrgas dvs binder mindre syrgas, eller med andra ord att mer syrgas avlämnas. -Högerförskjutning vid ökat PCO2 sänkt pH och höjd temperatur, medför att syrgas extraheras -bättre från Hb i arbetande vävnad (dessa förhållanden råder ju i arbetande vävnad). Denna -högerförskjutning är särskilt betydelsefull för att tillgodose syrgasbehovet i muskulaturen vid -fysiskt arbete. Högerförskjutningen av ökat PCO2 och sänkt pH kallas Bohr-effekten och har, som -indikeras i den vänstra bilden, sin bakgrund i att inbindning av CO2 repektive H+ till Hb ger en - - ---- - -## Page 23 - -konformationsförändring så att affiniteten för syrgas minskar. -2,3-BPG (bifosfoglycerat) är ett ämne som bildas i erythrocyten. Ökning av 2,3-BPG är en -adaptationsmekanism vid kronisk hypoxi (t.ex vid kronisk lungsjukdom eller vistelse på måttligt -höga höjder) och gör att syrgas lättare dissocierar från Hb i perifer vävnad. -Bild 15 Denna bild skall visa att mängden löst CO2 i blod, beror av hemoglobinets -syrgasmättnad. Bilden visar relationen mellan PCO2 och total mängd löst CO2 i blod vid olika -Sa-O2 nivåer. Man ser att ju mindre syremättat Hb är, desto mer löst CO2 för ett givet PCO2 Med -andra ord, minskad Hb-mättnad ger en vänsterförskjutning av kurvan. Detta kallas Haldane -effekten. Det innebär att när Hb avlastar syre till perifer vävnad, så underlättas upptaget av -koldioxid från samma vävnad till blodbanan. Bakgrunden till Haldane-effekten visas schematiskt -i den vänstra bilden. När Hb tappar O2, ute i vävnadskapillären, så binder Hb mer H+ (blir en -svagare syra). Detta driver på bildningen av bikarbonat från koldioxid (reaktionen i bild 11, 12 -drivs åt höger). Dessurom bildar reducerat Hb lättare karbamino-CO2. I lungorna däremot, -oxygeneras Hb och detta gör då att reaktionerna förskjuts mot bildning av CO2. Oxygeneringen -av Hb underlättar alltså avgivningen av CO2 till alveolen. -För att sammanfatta gasutbytet i lungor och perifera vävnader, så kan vi titta tillbaka på bild -11-12 och nu lägga till interaktionen mellan Bohr- och Haldane-effekten. I arbetande vävnad -(bild 11) gör, som tidigare nämnts, det låga partialtrycket för syrgas i vävnaden att syrgas -dissocierar från hemoglobin. Högre temperatur, lägre pH i vävnaden underlättar avgivningen av -syrgas (högerförskjuter Hb-dissociationskurvan; Bohr-effekten). Koldioxid diffunderar längs sin -partialtrycksgradient i motsatt riktning. Det reducerade hemoglobinet underlättar upptaget av -koldioxid (Haldane-effekten) till blodet. I lungorna (bild 12) har vi den omvända situationen. -Syrgas diffunderar in i erythrocyten och koldioxid till alveolen, allt drivet av skillnaderna i -partialtryck mellan blod och alveolarluft. Hb-dissociationskurvan förskjuts åt vänster (temperatur -lägre och pH högre) jämfört med arbetande vävnad, vilket underlättar upptaget av syrgas. När -Hb oxideras (upptar syrgas) underlättas avgivningen av koldioxid. -LUNGCIRKULATION -Vätskebalans i lungan -Bild 16 Avståndet mellan alveolen och blodplasma i lungkapillärerna är bara 300nm, dvs den -transkapillära filtrationen måste hållas i shack så att inte aveolerna fylls med filtrerad blodplasma. -Figuren visar att alveolväggens interstitium fortsätter i ett perivaskulärt insterstitialrum som löper -runt mindre vener, artärer och lymfkärl mellan alveolerna. Vätskeutbyet antas följa Starling’s lag -och regleras av balansen mellan den hydrostatiska och kolloidosmotiska tryckskillnaden över -kapillärerna. Storleken på dessa tryck är ofullständigt kända, men sannolikt föreligger normalt -en nettofiltration från kapillären till alveolväggens intersitium (uppskattningsvis kanske 20 ml/h). -Bild 17 Denna bild skall visa hur den filtrerade vätskan tas hand. Vätskan passerar ut interstitiet -perivaskulärt och absorberas av lymfkärlen (pil 1) och normalt västkefylls alltså inte alveolerna. -Om det transmurala trycket stiger (t.ex vid vänsterkammarsvikt, då ökat fyllnadstryck i vänster -förmak medför ökat tryck ”bakåt” i lungcirkulationen), så ökar filtrationen vilket inledningsvis -ger ökad vätska i och vidgning av det perivaskulära insterstitiet (s.k. interstitiellt lungödem) med - - ---- - -## Page 24 - -ökad lymfavflöde. I senare stadier så går även vätska ut i alveolerna (s.k. alveolärt lungödem). -Blodflöde - tryckförhållanden -Bild 18 Visar en översikt över lungkretsloppet - a. pulmonalis från höger kammare, sedan vv. -pulmonales till vänster förmak. Lungkretsloppet är kopplat i serie med systemkretsloppet, och -måste sålunda som ensamt organ kunna ta emot hela cardiac output och samma mängd blod -måste kunna passera lungkretsloppet som genom hela systemkretloppet. Figuren visar också den -stora skillnaden mellan lung- mot systemkretsloppet dvs att lungketsloppet är ett -lågtryckssystem. Systoliskt tryck i pulmonalisartär är ca 25 mmHg, diastoliskt 8 och MAP 15. -Perfusionstryck (MAP – fyllnadstryck i vä förmak) är således 15 - 5 = 10 mmHg dvs en tiondel -av det i systemkretsloppet. Detta är egentligen inte så märkligt eftersom lungcirkulationen enbart -behöver motverka gravitation upp till lungapex – jämför med systemcirkulationen, som måste -kunna perfundera vävnader högt ovanför hjärtat (t.ex musklerna i en hand lyft ovanför huvudet). -Lungkretsloppet behöver inte heller distribuera blod på ett komplext sätt till en mängd olika -organ. Det har således inte behov av en prekapillär resistanskontroll och saknar därmed de -tjockväggiga prekapillära resistanskärlen. Lungkärlen har istället tunna väggar, ej mycket glatt -muskulatur och som lättare töjs ut (töjbarheten är en grund för blodresevoirfunktionen). -Lungkretsloppet är alltså anpassat så att man med lågt tryck och därmed förhållandevis lite -pumparbete i högerhjärtat, kan driva blodflödet genom lungkapillärerna för gasutbyte, vilket ju -är lungcirkulationens primära funktion. -! -Det låga perfusionstrycket har dock några negativa konsekvenser: -! -Dålig perfusion av lungans apikala delar, speciellt i vila (se vidare bild 22). -Perfusionstryck är mycket beroende av trycket i vä förmak. Om vä kammare börjar -svikta, så ökar fyllnadstrycket i vä förmak. Detta gör då att trycket i hö kammare måste -höjas för att bibehålla lungblodflödet vilket medför ökat arbete för höger kammare, som -då sekundärt kan börja svikta också. -Bild 19-20 Andra egenskaper hos lungcirkulationen kan illustreras av principerna för hur -lungkärlens resistans regleras. Lungkärlsresistans påverkas av: -Tryck i lungkärl, vasomotoraktivitet, lungvolym, PO2 i alveol lokalt -Bild 19 Tryck i lungkärl. Kurvan nederst till vänster visar att tryckökning på artärsidan ger en -kraftig sänkning av lungkärlsresistansen. Detta gör att, som visas i bilden nederst till höger, -blodflödet kan öka kraftigt genom lungan, t ex vid arbete, utan nämnvärd ökning av trycket i -höger kammare och sålunda höger kammares arbete. Som framgår av diagrammet så ökar trycket -endast ca 10 mm Hg när cardiac output ökar från 5-25 l/min. Resistanssänkningen som svar på -en tryckökning är således en mycket betydelsefull faktor för lungcirkulationens funktion. Två -mekanismer ligger bakom resistanssäkningen: -Rekrytering. Detta innebär att ökat tryck öppnar upp tidigare stängda kapillärbäddar eller att man -börjar perfundera öppna kapillärbäddar som tidigare saknat blodföde. Denna mekanism ger inte -bara sänkt tryck utan också ökad diffusionskapacitet och utnyttas därför vid arbete. Mekanismen -för varför vissa kärl stängs vid låga perfusionstryck eller saknar blodflöde trots att de är öppna, -är oklar men det rör sig om en lokal mekanism eftersom den finns i denerverad lunga. För det -senare fallet (avsaknad av blodflöde trots öppna kärlbäddar), så är det möjligt att det är rent -slumpmässigt – kapillärnäten är ju inte helt geometriskt perfekta rutnät och där alla kärl har exakt -samma diameter. Slumpmässiga skillnader i kapillärnätens geometri skulle kunna göra att -blodflödet riktas till vissa områden vid låga perfusionstryck. -Utspänning av kärlen (distension) Här avser man ökad kärldiameter och denna mekanism - - ---- - -## Page 25 - -kommer vid större tryckökningar. -Blodvolym – resevoirfunktion: -De mekanismer, som sänker resistansen vid tryckökning, ger också upphov till en annan viktig -funktion för lungcirkulationen, vid sidan av att driva blodflödet genom lungkapillärerna för -gasutbyte, nämligen att kunna fungera som blodreservoir. Det är exempelvis lungorna som -härbärgerar den blodvolym som frigörs från benens djupa vensystem när man ändrar -kroppsställning från stående till liggande. Mekanismen är även i detta sammanhang rekrytering -av fler kärlbäddsavsnitt och utspänning av kärlen. Detta gör att lungkärlen kan öka sin blodvolym -utan större ökning av arteriellt eller venöst tryck. Sympaticusaktivering medför mobilisering av -den intrapulmonala blodvolymen till vänster förmak. -Vasomotoraktivitet Vasomotoraktivitet är betydelsefullt för att mobilisera blod från lungkärlen -till vänster förmak. Vasomotoraktivitet är dock inte så betydelsefullt för att reglera blodflödet i -lungan om man jämför med systemkretsloppet. Den nervösa innervationen av arterioler (dvs för -resistanskontroll) är inte särskilt stor i lungan, som ju saknar arterioler med tjock vägg av glatt -muskulatur. Excitation av vasokonstriktofibrerna (sympaticus) medför således endast måttliga -resistensökningar. Innerveringen främst till större kärl. -Bild 20 Lungvolym. När man diskuterar lungkärl gör man en distinktion i alveolära och -extra-alveolära kärl. Alveolära är de som påverkas av trycket inne i alveolerna och utgörs i -princip av kapillärer. Trycket över kärllumen = intrakapillärt tryck – alveolärt. Extra-alveolära -är övriga kärl dvs artärer, vener där trycket över lumen = intravasalt – intrapleuralt. -Volymökning av lungorna (figuren överst) innebär mer negativt intrapleuralt tryck och detta gör -att extra-alveolära kärl spänns ut dvs sänkt resistans. Alveolära kärl beter sig annorlunda, de -sträcks ut i längsriktningen när alveolerna expanderar och får då mindre diameter, därmed högre -resistans. Volymsförändringar ger alltså motatta effekter på resistansen i alveolära och -extraalveolära kärl och summan av de två avgör nettoeffekten. Diagrammet nederst visar -schematiskt resistansen i alveolära och extra-alveolära kärl, samt total resistans, som funktion -av lungvolymen. Sammantaget, så får man att ett U-format förhållande mellan lungvolym och -total resistans. Systemet är vidare utformat så att den totala resistansen är minst vid den -funktionella residualkapaciteten (FRC). Effekten av en inandning/utandning på -lungkärlsresistansen beror alltså på var man befinner sig på kurvan. -PO2 i alveol Lungkärlsresistansen regleras lokalt av PO2 i alveolerna. Denna reglering skall vi -diskutera i detalj i bild 24. Den har betydelse för att anpassa genomblödningen till lokala -skillnader -i -ventilationen, -i -olika -delar -av -lungan, -det -man -kallar -ventilations-perfusionsanpassning och som vi nu skall gå igenom som ett särskilt avsnitt. -VENTILATIONS - PERFUSIONSANPASSNING -Som omnämndes i bild 18 så är en konsekvens av det låga trycket i lungkretsloppet att -perfusionen i apikala delar av lungan blir sämre pga det hydrostatiska tryckfallet. Vi skall nu visa -att det finns regionala skillnader i såväl blodflöde som ventilation inom lungan. För att -syresättningen skall fungera optimalt, så måste alltså perfusion och ventilation vara matchade -inom lungans olika delar. Vi skall först mer detaljerat beskriva skillnaderna i perfusion respektive -ventilation och orsaken till dessa och sedan ställa frågan hur väl ventilationen och perfusionen -är anpassade i lungans olika delar? Det kommer att visa sig att dessa regionala skillnader gör att -lungan fungerar mindre effektivt. - - ---- - -## Page 26 - -Ventilation -Bild 21 Skillnader i ventilation mellan olika delar av lungan kan man se genom att låta en -försöksperson (fp) inandas luft innehållande redioaktivt xenon, och undersöka hur det -distribueras (s.k ventilationsscintigrafi). Hos en stående fp är ventilation/volym störst basalt, och -minskar apikalt (se diagrammet till höger). Om man ligger på rygg är ventilationen istället störst -mot ryggsidan. Med andra ord variationerna i ventilation är kopplade till gravitationen -Orsaken är att det intrapleurala undertrycket varierar mellan olika delar av intrapleuralrummet -pga gravitationen. Den elastiska retraktionen av lungan, som hjälper till att skapa undertrycket, -är lägre basalt än apikalt pga lungans tyngd. Man får alltså ett lägre transpulmonellt tryck basalt -(kanske –2 mmHg), och lungan blir mindre uttänjd där, än apikalt (där trycket blir kanske runt -–10). De basala delarna av lungan kommer därmed att expandera bättre vid inandning eftersom -de, som det undre diagrammet visar, arbetar på en brantare del av (transpulmonellt) tryck – -volymkurvan, dvs med högre compliance. (Detta resonemang förutsätter dock att det -intrapleurala trycket ändras lika mycket basalt och apikalt vid inandning, samt att volymökningen -för varje lungdel följer tryck-volymkurvan för hela lungan). -Perfusion -Bild 22 Skillnaderna i genomblödningen syns med s.k. perfusionsscitigrafi. Radioaktivt Xenon -ges i perifer ven, går ut till alveolerna i proportion till blodgenomströmning. Skillnaden i -distribution av radioaktiviteten beskriver perfusionsskillnaderna. Vi får den bild som vi kunde -förvänta enligt resonemanget i bild 18 (”negativa konsekvenser av lågt perfusionstryck”), -nämligen att perfusionen är sämre apikalt än basalt (diagrammet till höger). Bilden liknar -ventilationen men är mer utpräglad. Man skall tillägga att dessa regionala skillnader minskar vid -arbete till följd av högre tryck samt att fler kapillärbäddar rekryteras. -Bild 23 För att förklara skillnaderna i perfusion, så måste vi beakta att lungkretsloppet är ett -lågtryckssystem och att det arteriella trycket i lungans apikala delar därför ligger nära lufttrycket -i alveolerna (dvs atmosfärtrycket). Vi kan tänka oss tre hypotetiska situationer. -1/ Palveol > Partär, dvs det arteriella trycket är lägre än lufttrycket i alveolerna. Lufttrycket i -alveolerna får då kapillärerna att kollabera och stänger helt av blodflödet -2/ Palveol ligger mittimellan Partär och Pven, Detta ger en kompression av kapillärerna, men stänger -dem inte helt. Man kan visa att man i sådana sammanhang får en perfusion som drivs av -skillnaden mellan Partär och Palveol (dvs Partär - Palveol). -3/ Palveol < Pven, I sådant fall begränsar inte lufttrycket i alveolerna perfusionen. Man får en -perfusion som styrs av Partär – Pven. -Om vi nu betraktar en lunga, så kommer blodtrycket som sagt att sjunka upp mot apex pga det -hydrostatiska tryckfallet och sålunda sjunker medelkapillärtryck apikalt. På motsatt sätt ökar -istället medelartätrycket basalt. Med andra ord, den fysiologiska situationen i lungan apikalt till -basalt, kan motsvara våra tre hypotetiska scenarior ovan, såsom anges i figuren. Dock är zon 1 -ej sannolik normalt, men efter blödning med låg blodvolym, eller vid en situation med högt -alveolärt tryck. Zon 2 motsvarar sannolikt vad som är normalt i lungans apikala del. I zon 3 -tillkommer dessutom, pga det höga hydrostatiska trycket, en dilatation och en rekrytering (se bild -19) av kapillärer basalt vilket sänker resistansen och ger ännu större genomblödning. -Hur anpassas skillnader i ventilation / perfusion till varandra? - - ---- - -## Page 27 - -1) Gravitationen: Som vi har beskrivit ovan gör gravitationen att både och blodflöde minskar -apikalt och ökar basalt vilket får ses som en grov ventilations-perfusionsanpassning. Till denna -adderas lokalt verkande aktiva kontrollsystem som beskrivs under nästa två punkter. -2) Vasokonstriktion vid sänkt alveolärt PO2: -Bild 24 Alveolär hypoxi ger lokal vasokonstriktion (s.k. hypoxisk vasokonstriktion), som -förstärks av hypercapni (höjt CO2) och lokal acidos. Övre bilden illustrerar schematiskt effekten -och diagrammet i den undre kurvan visar hur stark effekten är Den funktionella betydelsen av -hypoxisk vasokonstriktion är alltså att minska blodflödet till dåligt ventilerade regioner. Populärt -uttryckt riktas alltså perfusionen från sämre till bättre ventilerade alveoler. Detta kan gälla vid -en tillfällig sänkning av ventilationen exempelvis bronkobstruktion av en slempropp, men -hypoxisk vasokonstriktion kan förstås också bidra något till att anpassa gravitationsskillnaderna. -Lägre ventilation apikalt ger ju lägre alveolärt PO2 apikalt Y vasokonstriktion Y minskad -perfusion i dessa områden. Hypoxisk vasokonstriktion är en lokal effekt. En föreslagen -mekanism är direkt effekt på muskulaturen i kärlväggen, en annan är förändringar i -koncentrationen av någon vasoaktiv mediatorsubstans t.ex kvävemonoxid (vasodilatationsfaktor -från endotelceller). -Vi skall i sammanhanget också tillägga att hypoxisk vasokonstriktion har en ytterligare funktion -prenatalt - att (pga lågt alveolärt PO2) hålla lungcikulationen avstängd före födseln. Vi skall också -påpeka att hypoxisk vasokonstriktion skapar problem i ett sammanhang, nämligen vid vistelse -på hög höjd. Lågt PO2 ger då en mer generell vasokonstriktion och därmed kronisk pulmonell -hypertension. - -3) Bronkkonstriktion vid sänkt alveolärt PCO2: Ventilationen påverkas av alveolärt PCO2. Lägre -genomblödning apikalt Y lägre alveolärt PCO2 apikalt Y bronkkonstriktion Y minskad ventilation -i dessa områden. Populärt uttryck riktas alltså luften från sämre till bättre perfunderade alveoler. -Denna effekt är dock mindre uttalad och har klart mindre betydelse än vasokonstriktionen -beskriven under punkt 2. -Bild 25 Hur väl fungerar då ventilations-/perfusionsanpassningen? Figuren visar ventilationen -och perfusionen på olika höjd (uttryckt som revbensnummer) i lungan. Om anpassningen vore -perfekt skulle förhållandet mellan ventilation och perfusion bli 1:1, dvs linjerna skulle -sammanfalla. Det syns att så ej är fallet. För att få en uppfattningen om fel- anpassningen, så kan -man kan bilda kvoten mellan ventilation (VA) och perfusion (Q), dvs VA/Q. Denna kallas -ventilations-perfusionskvot och visas som en kurva i figuren (värden avläses på y-axeln till -höger). Man ser att ventilations-perfusionskvoten varierar mellan olika delar av lungan så att -lungan är överventilerad apikalt (VA/Q >1) och överperfunderad (VA/Q <1) basalt. Denna -ojämlikhet finns i vila trots de kompensationsmekanismer (t ex att sänkt PCO2 ger -bronkkonstriktion, sänkt PO2 vasokonstriktion), som nämnts tidigare. Dessa -kompensationsmekanismer minskar ned ojämlikheten, men kan ej helt kompensera. -Bild 26 Vad har det då för betydelse att lungan är överventilerad apikalt och överperfunderad -basalt? För att svara på det måste vi först förstå att ventilations-perfusionskvoten kommer att -bestämma värdet på PO2 och PCO2 i alveolen och därigenom också i kapillärerna runt alveolen -(som vi nämnde i bild 2, så är ju står ju blodet i kapillären i jämvikt med gasblandningen i -alveolen). För att visa detta börjar vi med två extremsituationer - totalt ventilationsblock (vänster) -och totalt perfusionsblock (höger). - - ---- - -## Page 28 - -Totalt ventilationsblock: VA/Q är då 0. Eftersom alveolen inte ventileras, så kommer alveolgasen -att ekvilibreras med kapillären dvs alveolärt PO2 och PCO2 motsvarar värdena i blandat venöst blod -i pulmonalisartären. -Totalt perfusionsblock: VA/Q går nu mot oändligheten. Alveolärt PO2, PCO2 motsvarar värdena för -anfuktad luft. -Allmänt sett så leder alltså variationer i VA/Q till ändringar i PO2 och PCO2 mellan de -extremsituationer som illustreras i figuren. Varje enskilt värde på VA/Q svarar mot ett bestämt -värde på PO2 och och därmed också på PCO2 eftersom värdena på PO2 och PCO2 ju alltid är kopplade -(enligt bild 2 – ”alveolära gasekvationen”). -Bild 27 De värden som PO2 och PCO2 antar när man går från låg till hög VA/Q visas av kurvan i -denna figur. Punkterna på kurvan markerar förhållandena i lungans olika delar. Det faktum att -VA/Q varierar i olika delar av lungan kommer alltså att innebära att i PO2 varierar från 12 till 17 -kPa, och PCO2 från 5.6 till 3.7 kPa när man går från den relativt sett överperfunderade basala delen -till den relativt sett överventilerade apikala delen. -Bild 28 Variationerna i PO2 och PCO2 finns förstås såväl mellan alveolerna, som mellan -kapillärblodet från dem eftersom kapillärblodet är ekvilibrerat med alveolargasen. Denna bild -visar i princip samma sak som bild 27, men här har man också lagt till en del andra parametrar -som följer av variationerna i PO2 och PCO2 såsom skillnader i syrgas- och -koldioxidkoncentrationerna i ml gas per ml blod, samt pH. -Bild 29 Det venösa blodet från lungan blir alltså en blandning av blodet från alla perfunderade -alveoler och värdena på PO2 , PCO2 , Sa-O2 osv., blir alltså ett viktat medeltal mellan värdena för -alla bidragande kapillärer. När man nu blandar ihop allt detta, så får man tänka på att ett område -med relativt sett dålig perfusion (apikalt) bidrar mindre än de med hög perfusion. Detta innebär -att det blandade blodet får en övervikt från områden med låg VA/Q, dvs med låg PO2 och hög -PCO2. I figuren visas schematiskt ett exempel med blandning av blod från tre alveoler med olika -VA/Q – 0.7, 0.9, 1.7 (tabellen överst visar motsvarande alveolära PO2 och PCO2 – värden). Vid -blandningen får vi störst bidrag från alveolen med VA/Q = 0.7 (dvs den med högst PCO2 och lägst -syrgassaturation) eftersom den har större perfusion än de övriga. Saturationen, och -blodgasvärdena i det blandade blodet blir alltså en viktad kompromiss, med övervikt för den -alveol med de sämsta förhållandena. Ett liknande scenario gäller för lungan som helhet. De högre -bidraget från områden med låg VA/Q innebär därmed att arteriellt PO2 alltid kommer att ligga -lägre än medeltalet för alveolärt PO2. I normala förhållande är skillnaden liten, kanske 0.5 kPa. -Det finns ytterligare faktorer som gör att arteriellt PO2 normalt ligger lägre än medeltalet för -alveolärt PO2. En sådan är att man också får tillblanding av blod från bronkialcirkulationen och -som inte passerar alveolen. Sådan blodtillblanding kallas ”shuntning” (eng. shunting) dvs -tillblandning av blod som ”shuntats” förbi den ventilerade delen av lungan. - I kliniska sammanhang kallar man ofta de fysiologiska skillnaderna i gasinnehållet -mellan blod från olika alveoler för en ”fysiologisk shunt” dvs att blod till följd av ej optimal -ventilations-perfusionsanpassning ”shuntas” förbi de bäst ventilerade delarna av lungan. -Tillblandning av blod från bronkialcirkulationen kallas då istället för en ”anatomisk shunt” -eftersom den ju har anatomiska orsaker och inte härrör från den fysiologiska -blodflödesregleringen i lungorna. Patologiska orsaker till anatomiska ”shuntar” är t.ex. -septumdefekter, där blod från höger hjärthalva tillblandas systemkretsloppet. - -Sammanfattningsvis ger alltså skillnaderna i VA/Q mellan lungans olika delar en sänkning av -lungans ”effektivitet”. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Medicinare-Respiration bild- och textkompendioum-1.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Medicinare-Respiration bild- och textkompendioum-1.pdf deleted file mode 100644 index 2160605..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Medicinare-Respiration bild- och textkompendioum-1.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:530f54c70b438475c364bc0892df745bbafc7424535c656b713e3dd24ae93c6b -size 5052265 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Respiration gasutbyte medicinare HT 2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Respiration gasutbyte medicinare HT 2025.md deleted file mode 100644 index 7763253..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Respiration gasutbyte medicinare HT 2025.md +++ /dev/null @@ -1,477 +0,0 @@ -# Respiration gasutbyte medicinare HT 2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 28 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -RESPIRATIONSFYSIOLOGI -Gasutbyte och gastransport -Ingela Hammar -Sektionen för fysiologi - - ---- - -## Page 2 - -(No content) - ---- - -## Page 3 - -Laboration Spirometri -Inför spirometrilaborationen: -- -Labhandledning och schema -(Canvas: Block 6/Laboration spirometri -- -Videofilm x2 labgenomgång - (Canvas:Spirometri lab film) -Laborationen genomförs med flödesspirometer – turbin / flöde - - statisk spirometri: volym - - dynamisk spirometri: flöde -Labgenomgång/demonstation i helklass - - ---- - -## Page 4 - -LABORATION: SCHEMA GRUPPVIS -Laborationsschema -Vi samlas i sal N Wedel(2409 E) för en -kort genomgång enligt schemat och -sedan genomför ni laborationen i -direkt anslutning till denna. Notera att -det här är ett obligatoriskt moment -och att ni behöver skriva upp er på -närvarolistan. -Om ni inte kan närvara vid ordinarie -tillfälle kommer det finnas möjlighet -att deltaga i ett uppsamlingstillfälle -(demonstration) i maj. Till detta -ersättningsmoment måste man anmäla -sig på Canvas! - -0 - - ---- - -## Page 5 - -CO2 -O2 -Respiratoriskt -membran -(300 nm) -Lungans anatomi -Ledande zon -Respiratorisk zon - - ---- - -## Page 6 - -Alveolerna – specialanpassade för gasutbytet -Alveol -Kapillär -Gasutbytet sker i alveolerna över det respiratoriska membranet: - - -O2 från alveolen tas upp i blodet - -- CO2 i blodet tas upp i alveolerna -Många alveoler ger en mycket stor yta över vilken gasutbytet kan ske -Respiratoriska membranet tunt – kort diffusionsavstånd - - ---- - -## Page 7 - -Partialtryck – vad är det? -Partialtrycket för en gas är det deltryck som gasen utövar. Dvs i luften finns 20% syre -alltså utgör syrets partialtryck 20% av det totala lufttrycket eller 20 kPa då lufttrycket är -100 kPa. -Partialtrycket för en gas i en vätska definieras utifrån gasens partialtryck i den -gasblandning som vätskan står i jämvikt med. Dvs om vi ställer fram en skål med vatten -och låter den stå tills jämvikt har uppnåtts så kommer partialtrycket för syre i vattnet att -vara 20 kPa, precis som i luften. - - ---- - -## Page 8 - -Partialtryck av gas i vätska – Henrys lag -Jämvikt! -C = k x Pgas -Koncentration av gas i vätskan -(anges som ml gas / 100 ml blod): -Partialtryck -Löslighetskonstant - (varierar med typ av gas och typ av vätska) -Gas( syrgas) i gasfas (luft) skall lösas i vätskefas (blod) -Gas i lungans alveoler kan bara lösas i blodet till jämvikt - - ---- - -## Page 9 - -Gasutbyte - Diffusion – Ficks lag -P1-P2 Partialtrycksskillnad -A Area -T ”Thickness” -D Diffusionskonstant - -(molekylvikt x löslighet) -Drivkraft -Enligt Ficks lag: ”Bra”: stor area (A) liten väggtjocklek (T) -Respiratoriskt membran -skillnad i partialtryck -Det respiratoriska membranet är specialanpassat för gasutbyte: stor area (många alveoler) -och kort diffusionsavstånd ( tunt respiratoriskt membran) - - ---- - -## Page 10 - -CO2 transport genom membrankanaler? -Indikationer på att CO2 förutom -diffusion också kan passera genom -specifika kanaler -Aquaporiner kandidater för detta -Uttrycks i erytrocyter -Gäller också transport av O2 över -erytrocytmembran? - - ---- - -## Page 11 - -Partialtryck – vad händer i alveolen? -1) Inandad luft mättas med vattenånga – förändrar partialtrycken för övriga gaser -( i luft 0,5 kPa, i alveolen 6,3 kPa) -2) I alveolen sker ett gasutbyte över det respiratoriska membranet till jämvikt -3) Ojämn ventilation/perfusion av lungan -Partialtrycket i alveolen reflekterar dessa processer ( p=O2 13,3 kPa, CO2 5,3 kPa) - - ---- - -## Page 12 - -Gasblandning i en ”medel-alveol” -Partialtryck av gas i gasblandning -= gasens ”andel” av det totala trycket -t.ex. luft vid marknivå 100kPa -21 % O2 => pO2 21 kPa -Diffusion -Havsytan: 100 kPa -O2=21%=21 kPa -+ vattenånga= 19,7kPa till alveolen -Anfuktning + ojämn ventilation i lungan -= 13,3kPa i alveolen -Alveolmembran + kapillärmembran -pCO2 och pO2 i alveolen påverkas -av ändrad ventilation! - - ---- - -## Page 13 - -Gasutbyte & jämvikter i lungor & perifer vävnad -Diffusion till jämvikt -både i lungan och i -perifer vävnad -Jämvikter upprättas mellan -blodet och de vävnader -det passerar igenom -Viktigt: -Blodet töms ej på O2 i perifer vävnad -Blodet töms ej på CO2 i lungvävnaden -Lungan: -CO2 från kapillär till alveol -Lungan: -O2 från alveol till kapillär -Vävnad: -CO2 från vävnad till kapillär -Vävnad: -O2 från kapillär till vävnad - - ---- - -## Page 14 - -Transport av syrgas -Diffusion + bindning till Hb tar ungefär 0.2 sek -O2 koncentration = fysikaliskt löst + bundet till Hb -Mängden fysikaliskt löst syrgas räcker inte för att tillgodose syrgasbehovet. -Transportsystem behövs för att förse vävnaderna med syrgas Hemoglobin -Syrgas transporteras i blodet på två olika sätt: -1) Bundet till hemoglobin i röda blodkroppar (HbO2) -2) Fysikaliskt löst i blodet (pO2) - - ---- - -## Page 15 - -Syresättning av blod i lungkapillär -Vi syresätter blodet (O2 binder till -hemoglobinet) mycket effektivt - -I en frisk lunga i vila tar det 0,25 s -till dess allt hemoglobin är mättat, -dvs en tredjedel av den tid blodet -passerar över alveolen. -Ger god marginal fullgott -syreupptag vid ökat blodflöde -såsom uppkommer vid arbete - - ---- - -## Page 16 - -Saturation (mättnad) -Saturation Sa O2 -Mängd syrgas i blod bestäms av: Saturation och mängd hemoglobin -O2 koncentration = fysikaliskt löst + bundet till Hb -Hemoglobinmolekyl -Saturation : hur stor andel av Hb:s inbindningsställen för O2 som är upptagna -100% mättnad = alla fyra inbindningsställen bundit in O2 -Anemi/blodbrist: för få bärare men 100% saturation - - ---- - -## Page 17 - -Faktorer som påverkar syrgasinnehållet i artärblod -15g Hb/100ml blod x 1,34 ml O2/gHb -= -20,0ml O2 / 100ml blod -0,3ml O2 / 100ml blod ----------- -20,3ml O2 / 100ml blod -Bundet till Hb: -Fysikaliskt löst: -∑ -Hb koncentration - 115-147 g/l - 131-163 g/l -Saturation - ≈ 98% -Könsskillnader finns -hos många däggdjur. -Ej associerat med nivå -av erytropoietin -Skillnad kvarstår post- -menopausalt -Hb: -Mängd hemoglobin (kapillärprov, venprov) -pO2: -Partialtryck/ diffusionsfunktion (artärprov , A. radialis) -SaO2: -Hemoglobinets mättnad (pulsoximeter ) -Klinik: viktigt mäta rätt parameter! - - ---- - -## Page 18 - -Mätning av syrgassaturation -Pulsoximeter: spektrofotometri -Mäter bara pulserande blod -Mäter absorbans (oxiderat respektive -reducerat Hb har olika absorbans -När kan O2 koncentration eller saturation vara påverkade? - -O2 koncentration: --Anemi (”blodbrist”; brist på röda blodkroppar/hemoglobin) - (brist på järn/folsyra, blödning i tarmkanalen) -Saturation: --Lungrelaterat ex diffusionsstörning eller astma - - ---- - -## Page 19 - -Transport av koldioxid -•Bikarbonat -(bildas i RBK via -karbanhydras/ -kloridshift; -största andelen) -•Bundet till Hb -•Fysikaliskt löst i -blod -Metabolt -aktiv vävnad - CO2 produktion -Koldioxid bildas i kroppens celler vid metabolism -Koldioxid transporteras från vävnaden med blodet till alveolerna -Koldioxid lämnar kroppen vid utandning eller via urinutsöndring - - ---- - -## Page 20 - -Gasutbyte i perifer vävnad -Fysikaliskt lösta gaser i blodet (O2, CO2) kan ses som jämvikter mellan -transportsystem – blod – vävnad --CO2 går från vävnad till plasma längs sin koncentrations (partialtrycks) –gradient. -- O2 går längs sin koncentrationsgradient ut till vävnaden. - -Jämvikt, fysikaliskt löst gas //vävnad, fysikaliskt löst gas // transportsystemen -Arbete: öppning av fler kapillärer (diffusionsavståndet minskar / diffusionsytan ökar) - -vävnadens pO2 är lägre (större syrgasextraktion) - - ---- - -## Page 21 - -Bohr-effekten -Högerförskjutning -Hb vid samma PO2 -lägre affinitet, -släpper lättare -Hemoglobinets syreaffinitet beror på miljön – dess egenskaper anpassas efter omgivningen -Hb avger mer O2 (minskad affinitet) i miljöer med: - --lägre pH ( laktat) - --högre temperatur - --högre CO2 koncentration - som t.ex. i en arbetande muskel -Syrgasavgivning till perifer vävnad sker i den branta fasen av dissociationskurvan -En liten sänkning av partialtrycket leder till att stora mängder syrgas dissocierar från Hb - - ---- - -## Page 22 - -Haldane-effekt -Mängden löst CO2 i blodet beror på hemoglobinets mättnad -m a p syrgas -Ju mindre HbO2 ju mer löst CO2 dvs att ju mer hemoglobin -avlastar syrgas till perifer vävnad, ju mer CO2 kan transporteras -”…..när Hb avlastar syre till perifer vävnad, så underlättas upptaget av koldioxid från -samma vävnad till blodbanan….” - - ---- - -## Page 23 - -Transporten av CO2 i blod är kopplad till blodets pH -CO2 -CO2 -CO2 -CO2 -Acidos (pH-sänkning) -Alkalos (pH-höjning) -Reglering av pH: respiration och njurar -Viktigt vid narkos/respirator - - ---- - -## Page 24 - -Lung – och systemkretslopp -Lungkretsloppet (lilla kretsloppet) är ett lågtryckskretslopp -Lungan: ett enda organ -Ligger på samma höjd som hjärtat - Ej perfundera ovanför lungspetshöjd - Ej distribuera blod - Saknar prekapillära resistenskärl -Kapillärerna runt alveolerna mycket tunt membran -Omges eg. enbart av gas – tryck utanför kapillär -det samma som alveoltryck -Om högre än kapillärtryck: kollaps -Extraalveolära kärl: artärer och vener i lungparenkym -Påverkas av lungvolym (elastiska fibrer i parenkymet) - - ---- - -## Page 25 - -Cirkulation i vila – gravitationseffekter -Högre hydrostatiskt tryck -i basala delar av lungan -=> Kapillärer vidgas -=> Högre blodflöde -Lägre hydrostatiskt tryck -i apikala delar av lungan -=> Kapillärer smalnar av -⇒Lägre blodflöde -Passiva mekanismer! -Hos en stående person är ventilation/volym störst basalt, och minskar apikalt -Lågt perfusionstryck: Sämre perfusion av lungans apikala delar, speciellt i vila - - ---- - -## Page 26 - -Lokal reglering - Hypoxisk pulmonell vasokonstriktion -Försämrad ventilation -av alveol leder till -vasokonstriktion -Aktiva mekanismer! -Blodflödet shuntas undan från dåligt ventilerade alveoler. -Blodflödet riktas till väl ventilerade alveoler. -Minskat alveolärt pO2 leder till kontraktion -av glatt muskulatur i blodkärl -Oklar mekanism (NO? TXA2?) men sannolikt -lokalt initierad kärlreaktion --Bronkialkonstriktion --Hög höjd – generell kärlkonstriktion lungan --Perinatalfysiologi ( lågt blodföde i lungan -före födsel, högt motstånd i -lungkretsloppet) - - ---- - -## Page 27 - -Att läsa mer själva -Läs i kompendiet: -- Bohreffekt -- Haldaneeffekt -- Blodflöde-tryckförhållande -- Ventilation/perfusionsanpassning - - ---- - -## Page 28 - -(No content) - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Respiration gasutbyte medicinare HT 2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Respiration gasutbyte medicinare HT 2025.pdf deleted file mode 100644 index 5261fa4..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Respiration gasutbyte medicinare HT 2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:0e737f83ed2013b4ca663c166411e7b5df86d62d69dd7026eeb47148ba853c8d -size 3799931 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Seminarium respiration medicinare T2.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Seminarium respiration medicinare T2.md deleted file mode 100644 index 741cae4..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Seminarium respiration medicinare T2.md +++ /dev/null @@ -1,71 +0,0 @@ -# Seminarium respiration medicinare T2.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Seminarium - respiration - -1) -Lungans diffusionskapacitet försämras vid flera sjukdomar ssom emfysem (alveolerna smälter -samman s att diffusionsytan minskar) liksom fibros (bindväven förtjockas s att -diffusionsavstndet ökar). Kan ni (med utgngpunkt frn Ficks lag) tänka er ngon -behandlingsmetod som skulle kunna förbättra syrgasdiffusionen vid sdana tillstnd? - -2) -Begreppen partialtryck, koncentration och saturation: -a) Vad är syrgassaturationen (Sa-O2 ), pO2 , samt koncentrationen av syrgas (i ml syrgas per -100 ml blod) i artärblod normalt? -b) Vad är motsvarande värden vid en grav anemi med halverad Hb-koncentration? -c) P 4600m höjd (t.ex i Anderna) s är arteriellt PO2 endast 6 kPa. Vad blir Sa-O2 under sdana -förhllanden? Människor bosatta p denna höjd har faktiskt nära nog normal koncentration av -syrgas i artärblod trots den lga PO2 - nivn. Hur är detta möjligt? -d) Hur kan hudens färg förändras under situationerna i delfrga b) respektive c). - -3) -Om man reducerar lungornas alveolyta (vilket sker vid emfysem): -a) Hur pverkas den totala kärlytan? -b) Hur pverkas resistansen i lungkretsloppet? -c) Hur pverkas höger kammares arbete? -d) Hur tror ni högerhjärtats utseende förändras t.ex. p en röntgenbild? - -4) -Om man plötsligt skulle f ett ökat luftvägsmotstnd (t.ex en astmaattack med kontraktion av -den glatta muskulaturen kring bronchioli): -a) Hur pverkas luftflödet under ett andetag? -b) Hur förändras den tid det skulle ta för att göra ett andetag med oförändrad luftvolym? -c) Varför kan man inte förbättra luftflödet under utandning om man försöker överbrygga -luftvägsmotstndet med en kraftig viljemässig kontraktion av andningsmusklerna? -d) Hur bör man andas för att försöka upprätthlla syrgaskoncentrationen i alveolerna? -e) Hur förändras FRC under en astmaattack? - -5) -Hur regleras andningen i vila, på hög höjd, respektive under arbete? - -6) -En blodpropp i benens djupa vener kan ge upphov till s.k. lungembolisering, som innebär att -bitar (embolier) av proppen lossnar, följer med till högerhjärtat, ut i lungartären, för att fastna i -lungkretsloppet. Många små embolier kan ge ett utdraget förlopp där fler och fler mindre kärl -proppas igen successivt. -a) I lungcirkulationen ”fastnar” embolierna före kapillärerna, så att kapillärcirkulationen -successivt stängs av. Hur kan detta leda till ökat blodtryck i lungkretsloppet och till lungödem? -b) Hur tror ni blodgaserna dvs arteriellt PCO2 och PO2 pverkas? -c) Vilka förändringar i regional ventilation och perfusion samt av ventilations- -perfusionskvoten, kan man förvänta sig i de områden av lungan som drabbas av -emboliseringen? - -7) -Varför är hemoglobinets syrgassaturation i artärblod inte 100% - inte ens om man skulle andas -in ren (100%) syrgas? - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Seminarium respiration medicinare T2.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Seminarium respiration medicinare T2.pdf deleted file mode 100644 index 9af2090..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/Seminarium respiration medicinare T2.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1216ca74766c7fcba13e40524e844368557da4e7957bb370c11c79d49bab494b -size 16655 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/The Journal of Physiology - 2024 - Macefield - Death by hypoxia what were they thinking (1).md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/The Journal of Physiology - 2024 - Macefield - Death by hypoxia what were they thinking (1).md deleted file mode 100644 index b73bfb5..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/The Journal of Physiology - 2024 - Macefield - Death by hypoxia what were they thinking (1).md +++ /dev/null @@ -1,314 +0,0 @@ -# The Journal of Physiology - 2024 - Macefield - Death by hypoxia what were they thinking (1).pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 2 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -J Physiol 0.0 (2024) pp 1–2 -1 -The Journal of Physiology -OPINION -Death by hypoxia: what were -they thinking? -Vaughan G. Macefield -Department -of -Neuroscience, -Central -Clinical -School, -Monash -University, -Melbourne, Victoria, Australia -Email: vaughan.macefield@monash.edu -Handling Editor: Kim Barrett -The peer review history is available in -the -Supporting -Information -section -of -this -article -(https://doi.org/10.1113/ -JP286347#support-information-section). -Alabama -recently -had -the -dubious -distinction of being the first state in -the USA to put someone to death by -inhalation of pure nitrogen through a -face mask. Claiming the judicial killing -of Kenneth Smith on January 25 was a -‘textbook’ execution is galling, considering -what physiologists know about the effects of -hypoxia on the body. Having been on death -row for 33 years, Kenneth Smith was sub- -jected to several attempts in November 2022 -to kill him by lethal injection. Officials at -Holman Correctional Facility in Atmore, -Alabama, had tried for 1 h to insert a -cannula into one his veins without success, -even trying to insert a central line, but -abandoned it <1 h before the death warrant -was to expire at midnight. He was back -on death row for another 2 years before -someone had the idea of killing him with -hypoxia. ‘Alabama has done it, and now so -can you’, Mr Marshall, the State’s Attorney -General, said after the execution, with -other states willing to take on this method -of capital punishment (New York Times, -2024). -Notwithstanding my complete opposition -to the death penalty, what were they -thinking -when -considering -death -by -hypoxia? Our bodies are equipped with -specialized chemoreceptors (the carotid -bodies, located at the bifurcation of the -carotid arteries, and the aortic bodies, -located in the aortic arch) that respond to -reductions in blood oxygen. These chemo- -receptors are also sensitive to increases -in CO2 and reductions in pH, as are the -central chemoreceptors located on the -ventral surface of the brainstem, but it is -only the peripheral chemoreceptors that -are able to respond to hypoxia and evoke -the physiologically purposeful responses -that aim to normalize blood O2, increasing -ventilation -and -constricting -peripheral -resistance vessels to ensure delivery of -oxygenated blood to the vital organs, -the heart and brain. Air hunger is the -term often used to describe the dyspnoea -associated with an inability to satisfy the -drive to breathe (Banzett et al., 2021), and -the increased work of breathing is observed -as an increase in respiratory rate and depth, -inward motion of the lower thorax, down- -ward motion of the trachea, nasal flaring -and activation of the accessory muscles -of -inspiration (the sternocleidomastoid -and trapezius muscles); these clinical signs -can be seen in acute respiratory distress -syndrome, chronic obstructive pulmonary -disease and asthma attacks (Santus et al., -2023). These signs can also be seen with -increased chemical drive to breathe brought -about by hypercapnia and/or hypoxia. It -is known that an increase in arterial CO2 -is a stronger stimulus to breathe than a -reduction in inspired O2; marked dyspnoea -is experienced with increases in arterial -PCO2 of only 10 mmHg, whereas reductions -in arterial PCO2 need to be much greater -(40–50 mmHg; the normal partial pressure -of O2 is 160 mmHg) in the presence of -normal CO2 levels (Moosavi et al., 2003). -Nevertheless, the perception of air hunger is -similar to that experienced with normoxic -hypercapnia, suggesting that it is the central -drive to breathe that leads to the dyspnoea -(Moosavi et al., 2003). Indeed, people who -had been pharmacologically paralysed and -artificially ventilated reported increasing air -hunger as inspired CO2 was progressively -increased (the same experiment was not -done for hypoxia), indicating that the -increase in ventilatory movements was not -responsible for the air hunger (Gandevia -et al., 1993). Expansion of the thorax can -alleviate the air hunger to some extent; -rebreathing an asphyxic gas mixture at the -breaking point of an end-expiratory apnoea -relieves the urge to breathe (Fowler, 1954), -and even taking a single breath of pure N2 -allows one to continue the apnoea for an -extra 10 s or so (Seitz et al., 2013). But there -is no doubt that breathing pure N2 evokes -air hunger, and this is evidenced by the -increased work of breathing. -The signs of respiratory distress were -recounted by witnesses to the death of -Kenneth Smith, which by all accounts was -a very slow execution (Hedgepeth, 2024). -Strapped tightly to a gurney at the wrists, -with his arms stretched out, and with a -gas mask fixed to his face, at 7.57 pm, as -the N2 was administered through the mask, -‘he began thrashing against the straps, his -whole body and head violently jerking back -and forth for several minutes [and] for -around a minute, [he] began heaving and -retching inside the mask.’ By ∼8:00 pm, -‘Smith’s struggle against the restraints had -lessened, though he continued to gasp for -air. Each time he did so, his body lifted -against the restraints. Smith’s efforts to -breathe continued for several minutes as his -spiritual advisor Jeff Hood prayed nearby, -tears streaming down his face. Around 8:07 -pm, Smith made his last visible effort to -breathe’ (Hedgepeth, 2024). -Why choose nitrogen as a means of -killing, particularly given that it had never -been a documented method of capital -punishment? A comparison of euthanasia -of dogs through inhalation of pure N2 with -i.v. injection of pentobarbitone showed that -loss of EEG activity occurred on average -after 36 s (range 33–42 s, n = 4) following -pentobarbitone injection, but after 959 s -(285–2700 s; n = 9) following inhalation of -pure N2 in a sealed chamber; ECG activity -was lost after 250 s (180–300 s) and 1435 s -(660–3900 s) (Quine et al., 1988). Hence, -even in this veterinary setting, in which -animals were presedated, signs of brain -death took 16 min with N2 inhalation, with -cardiac death occurring after 24 min. In -a second study, these authors proceeded -to induce euthanasia with N2 inhalation -in a larger group of cats (n = 63) and -dogs (n = 5) without presedation and -without EEG or ECG monitoring. The -majority collapsed within 60 s (range -13–60 s) of the O2 concentration falling -to 10%, with respiratory arrest (associated -with dilatation and fixation of the pupils) -occurring within 120 s after collapse (Quine -et al., 1988). Convulsions followed the -collapse, with opisthotonos (arching of the -back, extension of the forelimbs and flexion -of the hindlimbs) occurring subsequently, -occasionally accompanied by vocalizations; -opisthotonus occurs towards the end of -hypoxia-induced -apnoea, -immediately -preceding hypoxic gasping (Davis et al., -1986). -Thus, this execution, the first in which -nitrogen inhalation was used, was not -© 2024 The Authors. The Journal of Physiology © 2024 The Physiological Society. -DOI: 10.1113/JP286347 - - ---- - -## Page 2 - -2 -Opinion -J Physiol 0.0 -humane at all. Respiratory signs of life -disappeared after 10 min, and time of -death was reported as 8:23 pm. Although -consciousness would have been lost well -before hypoxic gasping occurred (a small -experimental study in humans instructed -to hyperventilate with pure N2 revealed -‘clouding of consciousness’ and impaired -vision after 15 s; Ernsting, 1963), there is no -doubt that the extreme hypoxia would have -induced air hunger and stress, particularly -if there was a leak in the mask that allowed -atmospheric O2 to enter. -Physiologists abide by rules to ensure -that euthanasia of experimental animals is -performed humanely; one would hope that -the same treatment is extended to humans. -I plead with physiologists in states of the -USA that uphold the death penalty to speak -to their legislators and insist that death by -hypoxia is never used again. -References -Banzett, R. B., Lansing, R. W., & Binks, A. P. -(2021). Air hunger: A primal sensation and a -primary element of dyspnea. Comprehensive -Physiology, 11(2), 1449–1483. -Davis, P. J., Macefield, G., & Nail, B. S. (1986) -Respiratory muscle activity during asphyxic -apnoea and opisthotonus in the rabbit. -Respiratory Physiology, 65(3), 285–294. -Ernsting, J. (1963). The effect of brief profound -hypoxia upon the arterial and venous oxygen -tensions in man. The Journal of Physiology, -169(2), 292–311. -Fowler, W. S. (1954). Breaking point of -breath-holding. The Journal of Applied -Physiology, 6(9), 539–545. -Gandevia, S. C., Killian, K., McKenzie, D. K., -Crawford, M., Allen, G. M., Gorman, R. B., -& Hales, J. P. (1993). Respiratory sensations, -cardiovascular control, kinaesthesia and -transcranial stimulation during paralysis -in humans. The Journal of Physiology, 470, -85–107. -Hedgepeth, L. (2024). https://www.treadbylee. -com/p/never-alone-the-suffocation-of- -kenneth -Moosavi, S. H., Golestanian, E., Binks, A. P., -Lansing, R. W., Brown, R., & Banzett, R. -B. (2003). Hypoxic and hypercapnic drives -to breathe generate equivalent levels of air -hunger in humans. Journal of Applied Physio- -logy, 94(1), 141–154. -New York Times. (2024). https://www.nytimes. -com/2024/01/26/us/alabama-execution- -kenneth-smith-nitrogen.html -Quine, J. P., Buckingham, W., & Strunin, L. -(1988). Euthanasia of small animals with -nitrogen; comparison with intravenous -pentobarbital. Canadian Veterinary Journal, -29(9), 724–726. -Santus, P., Radovanovic, D., Saad, M., Zilianti, -C., Coppola, S., Chiumello, D. A., & -Pecchiari, M. (2023). Acute dyspnea in the -emergency department: A clinical review. -Internal and Emergency Medicine, 18(5), -1491–1507. -Seitz, M. J., Brown, R., & Macefield, V. G. -(2013). Inhibition of augmented muscle vaso- -constrictor drive following asphyxic apnoea -in awake human subjects is not affected by -relief of chemical drive. Experimental Physio- -logy, 98(2), 405–414. -Additional information -Competing interests -No competing interests declared. -Author contributions -Sole author. -Funding -None. -Keywords -dyspnoea, ethics, euthanasia, hypoxia -Supporting information -Additional supporting information can be found -online in the Supporting Information section -at the end of the HTML view of the article. -Supporting information files available: -Peer Review History -© 2024 The Authors. The Journal of Physiology © 2024 The Physiological Society. - 14697793, 0, Downloaded from https://physoc.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1113/JP286347 by Goteborgs, Wiley Online Library on [05/03/2024]. See the Terms and Conditions (https://onlinelibrary.wiley.com/terms-and-conditions) on Wiley Online Library for rules of use; OA articles are governed by the applicable Creative Commons License - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/The Journal of Physiology - 2024 - Macefield - Death by hypoxia what were they thinking (1).pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/The Journal of Physiology - 2024 - Macefield - Death by hypoxia what were they thinking (1).pdf deleted file mode 100644 index 96d0548..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 6 - Respiration/The Journal of Physiology - 2024 - Macefield - Death by hypoxia what were they thinking (1).pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:47d5e2f1e82b6d8ae18d9e7947215821278e329cc2a52e11aa785917326038e4 -size 118076 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njurarnas fysiologi och farmakologi kompendium 2022.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njurarnas fysiologi och farmakologi kompendium 2022.md deleted file mode 100644 index 3e9892c..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njurarnas fysiologi och farmakologi kompendium 2022.md +++ /dev/null @@ -1,1684 +0,0 @@ -# Njurarnas fysiologi och farmakologi kompendium .pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 34 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - -NJURARNAS FYSIOLOGI OCH -FARMAKOLOGI - - -Jenny Nyström & Börje Haraldsson -Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi -Mer information via e-post jenny.nystrom@gu.se -Göteborg 2022 - - ---- - -## Page 2 - -2 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Innehåll: -UPPLÄGG ........................................................................................................................................ 3 -INTRODUKTION ............................................................................................................................. 3 -KROPPENS VÄTSKERUM OCH TRANSPORTPROCESSER ........................................................ 4 -KROPPENS VÄTSKERUM .................................................................................................................................. 4 -VÄTSKEBALANS ............................................................................................................................................. 5 -MEKANISMER BAKOM TRANSPORT................................................................................................................... 5 -OLIKA TYPER AV ÖVERVÄTSKNING .................................................................................................................. 7 -BASFAKTA OM NJURARNA ......................................................................................................... 8 -NJURENS FUNKTIONELLA ENHET, NEFRONET .................................................................................................... 8 -BLODFLÖDE ................................................................................................................................................... 8 -URINPRODUKTIONEN ................................................................................................................... 9 -VAD SKER I GLOMERULI?............................................................................................................ 9 -VAD SKER I PROXIMALA TUBULI? .................................................................................................................. 11 -AQUAPORINER ............................................................................................................................................. 12 -HENLES TUNNA LOOP ................................................................................................................................... 12 -TJOCKA ASCENDERANDE DELEN AV HENLES LOOP, TAL ............................................................................... 13 -DISTALA TUBULI OCH SAMLINGSRÖREN ......................................................................................................... 13 -NJURMÄRGEN .............................................................................................................................................. 14 -MOTSTRÖMSUTBYTE .................................................................................................................................... 14 -VASA RECTA ............................................................................................................................................... 17 -FINAL URIN .................................................................................................................................................. 18 -REGLERING AV URINUTSÖNDRING ......................................................................................... 18 -MYOGEN AUTOREGLERING............................................................................................................................ 18 -GLOMERULO-TUBULÄR BALANS .................................................................................................................... 18 -DEN JUXTAGLOMERULÄRA APPARATEN ......................................................................................................... 19 -ANTIDIURETISKT HORMON, ADH .................................................................................................................. 20 -FÖRMAKSNATRIURETISK PEPTID, ANP .......................................................................................................... 21 -KROPPENS ELEKTROLYTER ...................................................................................................... 21 -SYRA-BAS BALANSEN ................................................................................................................................... 21 -KALIUM ....................................................................................................................................................... 22 -FOSFAT ........................................................................................................................................................ 22 -NJUREN SOM ENDOKRINT ORGAN .......................................................................................... 23 -ERYTROPOETIN, EPO ................................................................................................................................... 23 -VITAMIN D3 ................................................................................................................................................. 23 -PARATHYROIDEA HORMON, PTH................................................................................................................... 23 -URINVÄGARNA & BLÅSTÖMNING ........................................................................................... 23 -MIKTION ..................................................................................................................................................... 23 -FARMAKOLOGI ............................................................................................................................ 24 -DIURETIKA .................................................................................................................................................. 24 -ACE-HÄMMARE OCH ANGIOTENSIN II RECEPTOR-1 BLOCKERARE .................................................................... 24 -NSAID TILL PATIENTER MED HÖG HALT CIRKULERANDE RENIN ...................................................................... 25 -LÄKEMEDEL VID NEDSATT NJURFUNKTION ..................................................................................................... 26 -NJURFUNKTION, UNDERSÖKNINGAR ..................................................................................... 26 -RENAL ANGIOGRAFI ..................................................................................................................................... 26 -DATORTOMOGRAFI OCH ULTRALJUD NJURAR & URINBLÅSA ............................................................................ 26 -NJURBIOPSI .................................................................................................................................................. 26 -RENOGRAM .................................................................................................................................................. 26 -URINANALYS ............................................................................................................................................... 27 -CLEARANCE ................................................................................................................................................. 27 -AKTIV UREMIVÅRD .................................................................................................................... 28 -PERITONEALDIALYS, PD ............................................................................................................................... 29 -NJURTRANSPLANTATION .............................................................................................................................. 30 -EXPOSÉ ÖVER PATOFYSIOLOGISKA TILLSTÅND ................................................................. 31 -AKUT NJURSVIKT ......................................................................................................................................... 31 -KRONISK NJURSVIKT .................................................................................................................................... 32 -NEFROTISKT SYNDROM ................................................................................................................................. 32 -GLOMERULONEFRIT ..................................................................................................................................... 33 -RENAL HYPERTONI ....................................................................................................................................... 33 -INFEKTIONER I URINVÄGARNA ...................................................................................................................... 34 - - ---- - -## Page 3 - -3 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi - - Upplägg -Njurarna är spännande och intressanta organ vars huvuduppgift är att bevara -kroppens interna miljö. Ämnet uppfattas ibland som komplicerat, men mycket beror -nog på att vi här knyter ihop kunskap från många andra delområden, cirkulation, -endokrinologi, cellfysiologi, metabolism, autonoma nervsystemet, neurofysiologi, -syra-bas balans, m.m. -Efter en kort introduktion följer ett teoretiskt block med basfakta. Det påföljande -seminariet kräver kunskap om basal njurfysiologi och man får läsa på ”under resans -gång”. En laboration illustrerar effekterna av antiduretiskt hormon, ADH, och -diuretika. Genomgången av njursystemet fortsätter följt av en föreläsning om -njurarnas patofysiologi. Genom att blanda teori och praktik (om än i digital form just -nu) hoppas vi som undervisar på njurblocket att kursavsnittet ska bli precis så -stimulerande och givande som det är att forska kring och behandla njursjukdom på -labbet och på kliniken. Detta kompendium ska ses som en källa till lite extra -information och som ett komplement till rekommenderad litteratur och -föreläsningarna. - -Introduktion -Vad gör egentligen våra njurar? Jo, de är helt avgörande för att bevara homeostas, -dvs för att upprätthålla en konstant miljö kring kroppens alla celler. För att klara sin -uppgift så behöver njurarna: -a) hålla kroppsvattnet helt konstant -b) hålla koncentrationerna av ALLA -salter inom snäva intervall -c) sköta syra-bas regleringen sett över -längre sikt -d) utsöndra gifter (och spara på -"nyttigheter") -e) ha en endokrin produktion och -f) medverka till normal benbildning. - - -Njurarna filtrerar 180 liter per dygn varav merparten reabsorberas och cirka 1½ L -utsöndras i form av färdig urin. -För att illustrera njurarnas fysiologiska effekter så kan vi se vad som händer när -njurfunktionen försämras. Vi kan alla donera en njure utan att vår hälsa riskeras, -men hur mycket njurfunktion klarar vi oss med? Blir vi sjuka när vi har en tredjedel -kvar? Nej, först när njurfunktionen sjunker under 20% börjar vi få symtom i form av -anemi, trötthet och koncentrationssvårigheter. När vi bara har 10% av normal -njurfunktion uppträder mängder med symtom: Klåda, aptitlöshet, illamående, -kräkningar, muntorrhet, metallsmak i munnen, ökad törst, "myror i benen", ökad -blödningsbenägenhet, ökad katabolism, hyperlipidemi, minskad glukostolerans, -Ämne: Filtrerad mängd : Reabs.%: -Vatten -180 liter -99 % -Na -575 g -99+ % -Cl -692 g -99+ % -HCO3 -275 g -99.9+ % -K - -28 g -80-95 % -Glukos -180 g -99.9+ % -Urea - 56 g -50 % -Albumin -10g -99.9+ % -Tabell 1 Hur njurarna hanterar olika ämnen. - - ---- - -## Page 4 - -4 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -minskat sexuellt intresse/förmåga, m.m.. När 95% av njurfunktion har förlorats så -klarar vi inte längre vår överlevnad utan aktiv uremivård. -Kroppens vätskerum och transportprocesser -Kroppens vätskerum -Vattnet fördelas i olika rum (så kallade kompartment) som skiljer sig åt när det -gäller fördelningen av elektrolyter, proteiner, m.m. Mellan de olika vätskerummen -finns cellmembran med mer eller mindre dålig genomsläpplighet eller mer läckande -kapillärväggar. -För att mäta de olika volymerna används ofta principen om färgspädning. Bilden -nedan visar hur man kan beräkna plasmavolymen. -Figur 2 Bestämning av plasmavolym görs genom att injicera känd mängd av ett känt -ämne, t.ex. I125-albumin. Plasmakoncentrationen visas i figuren och genom att dra -linjen mot tiden noll får man den koncentration då inget har eliminerats och albuminet -har blandats väl i plasmavolymen. -Figur 1 Bilden beskriver hur vattnet är fördelat i en vuxen person med en vikt -(BW) om 75 kg, där TBV betyder totalt kroppsvatten, ICV intracellulär volym, -ECV extracellulär volym, ISV interstitialvätska och PV plasmavolym. - - ---- - -## Page 5 - -5 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Notera att 2/3 av vattnet finns inuti cellerna där det finns en helt annan fördelning av -elektrolyter än extracellulärt. Det viktigaste att minnas är att natriumhalten är hög -utanför cellerna och låg inuti, för kalium är det tvärtom om och för kalcium gäller -att den finns i en försvinnande låg koncentration inne i cellerna. -Elektrolyt -Extracellulär konc. (mmol/L) -Intracellulär konc. (mmol/L) -Na -130 -12 -K -4 -140 -Ca (fritt) -1.25 -0.0001 -Tabell 2 Koncentrationerna av viktiga katjoner intra- och extracellulärt. OBS! Dessa absolutvärden -är viktiga detaljer att komma ihåg! -Cellmembranen är mycket mer genomsläppliga för kalium än för natrium och över -cellmembranen finns en negativ vilopotential om cirka -90 mV. För att upprätthålla -dessa "skilda världar" krävs aktiva och välfungerande pumpar i form av 3Na/2K- -ATPas. -Vätskebalans -Det måste råda en balans mellan vårt intag av vätska och de vätskeförluster vi har. I -annat fall skulle vår kropp svullna upp eller riskera att torka ut. -Intag: -Förluster: -Dryck, 1½ liter -Urin, 1.4 liter -Mat, 600 ml -Svett, 100 ml -Metabolism, 200 ml -Avföring, 100 ml - -Avdunstning via hud, 350 ml via andning -350ml (perspiratio insensibilis) -Totalt 2300 ml/d -Totalt 2300 ml/d -Tabell 3 Exempel på vätskebalans hos en normal vuxen person utan feber. Självklart är intaget vi -mat och dryck något som kan variera men principen för fördelningen gäller. -Mekanismer bakom transport -Aktiv transport -Transport av vätska och däri lösta substanser sker med hjälp av aktiv eller passiv -transport. Med aktiv transport menas att transporten direkt kräver tillförsel av energi, -ett exempel är det Na/K-ATPas som beskrevs ovan där salterna förs från en låg -koncentration till en hög med hjälp av ATP konsumtion. Cytoplasma har en negativ -potential om cirka –70 mV och dessutom mycket låg natriumkoncentration, se ovan. -Na+ diffunderar därför in i cellerna med en rasande fart om membranen bara tillåter -passage. Detta används i njurarna i diverse transportörer där ämnen som glukos, -aminosyror, albumin, fruktos, urea, m.m. kan drivas mot en koncentrationsgradient. -Energin som driver transport kommer i dessa fall av att ämnen co-transporteras med -natrium. - - - ---- - -## Page 6 - -6 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Diffusion -Diffusionsutbytet är viktigt inte minst i njurarna. Nettotransporten av ett ämne är -direkt beroende av koncentrationsskillnaden, tillgänglig utbytesyta och ämnets -diffusionskonstant och omvänt beroende av diffusionsavståndet (Fick's lag). - -Konvektion -Konvektion (eller vätskeflöde, Jv) drivs av en tryckskillnad. I enlighet med Starling- -jämvikten så balanseras hydrostatiska och osmotiska tryck över kapillärväggarna. -I njurarna är det inte bara -de kolloidosmotiska -trycken (orsakade av -proteiner) som har -betydelse. Minst lika stor -inverkan har de -kristalloidosmotiska tryck -som skapas av olika salter. -En viktig reglering av -vätskeflöden sker genom -ändringar av pre- till -postkapillär -resistenskvoten (rpre/rpost). -Principen är densamma -som i andra kärlbäddar. -Bilden nedan visar hur -kapillärtrycket och därmed -filtration/reabsorption -ändras vid ökad eller -minskad rpre/rpost . -mängd -tid -Koncentrationsgradient -x Yta -Diffusionsavstånd -x -Diffusionskonst -= -_ _ -_ _ -. -[ -] -Jv -CFC -P -P -c -i -prot -= -⋅ -− -−σ π -∆ -Ekvation 1 Diffunderad mängd av ett ämne per tidsenhet beror på koncentrationsgradienten, tillgänglig -utbytesyta, diffusionsavstånd, och den fria diffusionskonstanten för ämnet i fråga. -Ekvation 2 Vätskeflöde (Jv) över kapillärväggar beror på balansen mellan hydrostatiskt (P) och -osmotiska tryck (π) över kapillärväggarna. Vätska passerar i den riktning som tryckskillnaden pekar. -Storleken på Jv bestäms också av den kapillära filtrationskoefficienten, CFC, som ger ett mått på -membranens vattengenomsläpplighet (eller hydrauliska konduktans). σ beskriver hur effektiv den -osmotiska gradienten är, se nedan under reflektionskoefficient. -Figur 3 Bilden överst till vänster visar en normal kärlbädd (skelettmuskel). Till vänster syns -effekten av en dilatation av arterioler. Nederst till höger beskrivs effekten av arteriolär -vasokonstriktion. Slutligen visas en minskning av plasma protein koncentrationen. I njurarna är -denna mekanism extra välutvecklad då det finns arterioler både före och efter glomeruli (afferent -och efferent arteriol). - - ---- - -## Page 7 - -7 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Osmos -Om det finns en skillnad i saltkoncentration mellan t.ex. cellernas in och utsida om -10 mmol/liter så ger det upphov till ett osmotiskt tryck om cirka 200 mmHg (OBS!). -Det beror på att cellmembranen har en låg genomsläpplighet för salter, d.v.s. de är -nästan helt semipermeabla. Kapillärväggar är å andra sidan mycket permeabla för -små molekyler så de kan inte fungera som effektiva osmotiska barriärer. Samma -skillnad i -saltkoncentration ger -därför bara upphov till 2% -av den teoretiska effekten, -d.v.s. 4 mmHg. -I njurarna ändras -membranens egenskaper -beroende på vilken effekt -som önskas, hög eller låg -permeabilitet för salt, för -vatten, för urea, o.s.v. Det -effektiva osmotiska trycket -beror således på två saker: -den osmolära gradienten och -membranens reflektions- -koefficient, se Fig 4. -Clearance -Begreppet clearance används ofta i njursammanhang och betyder "den volym plasma -som per tidsenhet fullständigt renats från sitt innehåll av ämnet i fråga" oavsett om -det skett med aktiv eller passiva mekanismer. Clearance används flitigt kliniskt för -att bestämma njurarnas funktion och är enkelt att använda. Principen är att man -samlar urin under en viss tid (t), mäter volym (V) och koncentrationen av ämnet i -urin (U) och i plasma (P). Clearance beräknas som utsöndrad mängd per minut över -plasmakoncentrationen, Cl = VU/tP, se nedan. - Olika typer av övervätskning -Här illustreras hur vätskorna fördelas intracellulärt (IC) och extracellulärt (EC) vid -tre olika former av övervätskning, nämligen vid tillförsel av fysiologisk -koksaltslösning, koncentrerad saltlösning och slutligen då rent vatten tillförs utan -salter (= glukoslösningar). -σ = 1 -σ = 0,5 -σ = 0 -Figur 4 Reflektionskoefficient. En reflektionskoefficient på 1 -betyder att ämnet inte alls kan passera över membranet och att -100% av det osmotiska trycket kan utövas. Ett värde nära noll -betyder att ämnet passerar helt fritt och att något osmotiskt -tryck inte kan existera över membranet. -Figur 5 Övervätskning med isoton koksalt, hyperosmolär lösning och destillerat vatten (glukos). - - ---- - -## Page 8 - -8 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Basfakta om njurarna -Vi har två njurar som vardera väger cirka 150 g och -är 12 cm långa. Vid genomskärning av en njure syns -tydligt två olika skikt: en mer ytlig bark (cortex) som -innehåller mängder av kärlnystan, glomeruli (0,2 -mm diameter) och den djupare liggande märgen -(medullan) som har en hög salthalt. I märgen kan -man också urskilja pyramider med basen mot barken -och spetsen mot njurbäckenet, bildande papiller. Den -färdiga urinen förs från njurbäckenet, via uretärerna -till urinblåsan. Det område där blodkärl och -njurbäcken ligger kallas hilus. -Njurens funktionella enhet, nefronet -Njuren består av en miljon funktionella enheter som benämns nefron. Cirka 30% av -dem ligger ytligt, 10% ligger i anslutning till märgen och resten i övriga barken. Det -enskilda nefronet börjar med Bowmans kapsel som fylls av primärurin från -glomeruli. Nästa avsnitt är proximala tubuli som är mycket långt, 15 mm vilket -betyder 15 km per njure. Därefter kommer Henles slynga som har ungefär samma -längd och ett kortare avsnitt som benämns distala tubuli (3-4 mm). Distala tubuli tar -kontakt med glomeruli och skapar en juxtaglomerulär apparat som är en viktig -kontrollstation för att kunna reglera urinproduktionen, se nedan. I samlingsrören -förs så urinen från 5-10 nefron samman, ytterligare sammankoppling sker och de -finala samlingsrören skapas av cirka 3000 nefron. På första sidan illustreras nefron. -Blodflöde -De båda njurarna får normalt 1.2 liter blod per minut, vilket motsvarar 20-25% av -hjärtminutvolymen. Barken får 90% av blodflödet, 9-10% går till yttre märgen och -endast 1-2% går till papillerna. -Blodet går via njurartärerna (a. -renalis) till hilusområdet där -segmentella grenar bildas. Kärlen -förgrenas vidare till interlobar -artärer som går mellan -pyramiderna mot barken. Vid -pyramidernas bas löper så arteria -arcuata som avger -interlobularartärer mot njurens -yta. Från dessa artärer avgår i 90 -graders vinkel afferenta -arterioler. Varje afferent arteriol -ger upphov till ett nystan av -glomerulära kapillärer som -dräneras av en efferent arteriol -och ett andra kapillärnätverk i -form av peritubulära kapillärer. I -anslutning till märgen övergår de -efferenta arteriolerna i ett vasa -Figur 6 Tryckfallet i njurarna sker i afferent och -efferent arteriol. Den streckade linjen illustrerar -ändringen av kolloidosmotiskt tryck i plasma till -följd av filtration och reabsorption. - - ---- - -## Page 9 - -9 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -recta system som försörjer njurens märg, och kärlen liknar hästsvansar. Venerna har -samma sträckning och namn som artärerna. -Bilden till ovan visar hur det hydrostatiska trycket faller i njurens olika kärl, samt -hur det kolloidosmotiska trycket (streckad kurva) stiger p.g.a. filtration i de -glomerulära kapillärerna och sjunker då vätskan reabsorberas peritubulärt. - -Urinproduktionen -I våra njurar bildas dagligen 180 liter primärurin genom filtration i glomeruli. -Merparten reabsorberas i proximala tubuli (2/3) och den resterande tredjedelen i -övriga nefronet så att det normalt återstår 1-2 liter färdig urin. Den glomerulära -filtrationshastigheten (GFR) uppgår till 180 L/dygn eller 125 ml/min. -Såväl GFR som blodflöde -hålls relativt konstant även -om blodtrycket skulle variera -inom ett stort intervall. -Fenomenet illustreras i bilden -och kallas autoreglering. -Autoregleringen beror främst -på att kontraktionen i -blodkärlens glatta muskulatur -beror på tensionen, d.v.s. -trycket i kärlen, myogen -aktivitet. Dessutom finns -andra reglersystem, t.ex. i den -juxtaglomerulära apparaten. -Om glatt muskel funktionen -slås ut med läkemedel så -försämras förmågan till -autoreglering betydligt. - - - -Vad sker i glomeruli? -De glomerulära kapillärerna är oerhört -permeabla för vatten och där i lösta ämnen -men större äggviteämnen som albumin -passerar praktiskt taget inte alls. Utan denna -höga permselektivitet kan inte livet -upprätthållas. Om glomeruli skulle likna -andra kapillärer så skulle äggviteförlusterna -uppgå till ett halvt kilo per dygn! Tabell -bredvid visar hur stora mängder som filtreras -varje dygn. Det är inte så konstigt att -njurarna är fyllda med kontrollsystem. -Vi vet inte i detalj vad glomerulis höga -Ämne: -Filtrerad -mängd: -Vatten -180 liter -Na -575 g -Cl -692 g -HCO3 -275 g -K -28 g -Glukos -180 g -Urea -56 g -Albumin -10 g -Tabell 4 Filtrerad mängd i glomeruli per dygn. -Figur 7 Autoreglering av renalt blodflöde och glomerulär -filtration. Den streckade kurvan visar vad som först händer -när trycket höjs eller sänks och den heldragna linjen vad -sker som en följd av autoreglering. - - ---- - -## Page 10 - -10 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -permselektivitet beror på, men det finns betydligt fler och något mindre porer än i -andra kapillärer. Det hydrostatiska kapillärtrycket är också betydligt högre än i -någon annan kapillärbädd, d.v.s. ca 55 mmHg mot 25-30 mmHg för övriga. Trycket -i Bowmans kapsel är cirka 15 mmHg, så det effektiva filtrationstrycket blir cirka 10 -mmHg. -Den glomerulära barriären har en fascinerande uppbyggnad, se fig 8, och defekter -ger upphov till proteinuri (äggvita i urinen), vilket vi återkommer till. Barriären har -fyra viktiga komponenter: Podocyter som är specialutvecklade epitelceller med -storleksselektiva membran, ett tjockt basalmembran med komplex uppbyggnad, -endotelceller i kapillärväggarna och det ytskikt som bildas av endotelet -(ESL/glykocalyx). -Figur 8 Den glomerulära barriärens komponenter. - -Ämnen passerar beroende på storlek, form och elektrisk laddning. Den glomerulära -barriären utgörs troligen primärt av endotelcellernas ytskikt som fungerar som -jonbytande gel. Denna ”gel” har rikligt med negativa fixa laddningar, cirka -40 mEq/L, vilket leder till att den har en låg koncentration av negativt laddade -äggviteämnen som albumin (Donnan jämvikt). Distalt om endotelets ytskikt ligger -den sekundära barriären som huvudsakligen är storleksselektiv. Alla ämnen passerar -i stort sett fritt upp till riktigt stora proteiner (> 16 Å i molekylradie). -Storleksbarriären utgörs troligen främst av podocyternas slitmembran och möjligen -av basalmembranen också. Funktionellt beter sig denna andra barriär som ett -membran med ett stort antal små porer (45Å) och ett fåtal något större porer (80Å). -En molekyls form kan ha större betydelse än både elektrisk laddning och storlek för -dess passage över den glomerulära barriären. - - - - ---- - -## Page 11 - -11 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Vad sker i proximala tubuli? -I proximala tubuli reabsorberas 2/3 av GFR. Det sker genom att cellerna i proximala -tubuli är mycket permeabla för vatten. Cellerna innehåller rikligt med Na/K-ATPas -men enbart på den yta som vetter mod blodkärlen, inget mot lumen. Natrium -diffunderar lätt in i cellerna från urinen och kastas ut ur cellerna på blodsidan. -Vatten följer med p.g.a. den osmotiska gradienten som uppstår. Salt och vatten -passerar därefter in i de peritubulära kapillärerna då de har ett hög kolloidosmotiskt -och ett lågt hydrostatiskt tryck. Tidigt i proximala tubuli (S1) reabsorberas nästan all -bikarbonat, glukos, aminosyror, protein, och andra "nyttigheter". - - - -I S1 är membranen relativt -impermeabla för klorid. -Därför sker en koncentrering -av klorid i urinen. Dessutom -ökar urinens elektronegativitet -p.g.a. de elektrogena carriers -som finns (för glukos, etc.). - -Figur 9 Reabsorption av bikarbonat i -proximala tubulis initiala segment, S1. -H2CO3 dissocierar till H+ och HCO3-. Den -sistnämnda passerar ut basalt till blodet och -protonen pumpas ut, eller byts mot Na+. -Karbanhydras (ca) i prox tubuli katalyserar -bildningen av CO2 och vatten. Koldioxid -diffunderar snabbt över cellmembranen. -Där finns ca som katalyserar bildningen av -H2CO3 (som dissocierar till H+ och HCO3-, -osv.). -Figur 10 Mer distalt i prox tubuli ändras membranen så att -de nu är permeabla för klorid, se bild. Nu kan den uppkomna -gradienten för Cl- hjälpa till att driva ytterligare transport av -salt. - - ---- - -## Page 12 - -12 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Aquaporiner -En familj av proteiner som ökar -cellmembranens vattenpermeabilitet -påvisades första gången 1993 av Peter Agre -och medarbetare (Nobelpriset 2003). Bilden -till höger visar hur en aquaporin ser ut. -Under de år som gått har familjen utökats -med fler medlemmar och vår kunskap om -dessa aquaporiner har ökat. Anledningen till -att proximala tubuli har så hög -vattentransport är att cellerna är rikligt -försedda med aquaporiner. - - -Henles tunna loop -60 liter urin per dygn passerar ner genom Henles slynga (”loop of Henle”) in i -njurmärgen som innehåller en hög salthalt. Osmolariteten kan stiga i papillen till -1200-1400 mOsm (nästan fem gånger högre än fysiologisk osmolaritet, 290 mOsm). -Det osmotiska tryck som blir följden av den höga salthalten driver ut hälften av -vattnet ur den nedåtstigande delen av Henle och in i Vasa recta. Därefter försvinner -de aquaporiner som gjort det möjligt att föra ut vatten ur den nedåtstigande delen av -Henle. Den uppåtstigande delen saknar praktiskt taget vattenpermeabilitet. I stället -diffunderar och pumpas salt ut. -Figur 11 Aquaporinets struktur. -Central i nedre bilden syns själva -”vattenporen”. -Figur 12 Distribution av aquaporiner utefter nefronet. AQP1 finns normalt i stor frekvens i -proximala tubuli och nedåtgående Henles loop. I samlingsrören finns främst de ADH-beroende -AQP2 proteinerna. - - ---- - -## Page 13 - -13 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Tjocka Ascenderande delen av Henles Loop, TAL -I yttre märgen övergår slyngan till den tjocka delen av Henle (TAL) som har celler -fullproppade med mitokondrier. Här transporteras effektivt salt från lumen till -märgens interstitium och det är dessa celler som skapar märgens hyperosmolära -miljö. Det aktiva steget är återigen Na/K-ATPas som sitter basalt men dessa celler är -i stort sett icke permeabla för joner. -Det krävs därför ett speciellt -transportprotein för att Na-2Cl-K -ska kunna komma in i cellen och -kastas ut basalt. Varje cell pumpar -så effektivt att den upprätthåller en -osmotisk gradient om 200 mOsm -mellan lumen och vävnad (= 4 000 -mmHg !!). -TAL-regionen är känslig för -ändringar i blodflöde och -syrgastryck eftersom blodflödet är -begränsat, syrgastrycket sänkt -p.g.a. motströmsutbyte i vasa recta -och cellerna har ett stort -syrgasbehov. När urinen lämnar -TAL är den alltid hypoosmolär -(100 mOsm). - -Figur 13 Cellerna i den tjocka delen av Henle, TAL- -cellerna, har ett särskilt transportprotein luminalt, Na-K- -2Cl. Basalt finns rikligt med Na-K-ATP-as som skapar en -gradient om 200 mOsm -Figur 14 Osmolaritet utefter nefronet. Urinen är alltid -hypoosmolär vid ingången till distala tubuli (100 -mOsm. Bilden visar förhållandena vid maximal -antidiures. - - ---- - -## Page 14 - -14 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Distala tubuli och samlingsrören -I denna del av nefronet regleras den finala sammansättningen av urinen vad avser -volym, osmolaritet, surhetsgrad och elektrolytsammansättning. I distala tubuli -diffunderar Na+ in i s.k. principalceller och dessa celler utsöndrar också kalium. -Transporten av Na+ från lumen skapar en negativitet i lumen på mellan –10 och -–100 mV. Denna negativitet driver transporten av Cl- från urinen in i cellerna och -kalium ut ur cellerna till urin (genom specifika jonkanaler). Hela processen drivs av -Na/K-ATPas. ”Intercalated cells” utsöndrar protoner via ett luminalt H+-ATPas. -Protonerna buffras i urinen av ev. kvarvarande bikarbonat, ammoniak och H2PO42-. -Även denna transport gynnas av lumens elektronegativitet. Utsöndringen av kalium -och protoner kan således påverka varandra sekundärt till ändring av lumens -negativitet. Kraftig kalium sekretion gör att lumen blir mer neutralt vilken hämmar -utsöndringen av H+. Vidare kan antalet öppna kloridkanaler kan öka till följd av salt -och/eller vattenbrist. På samma sätt öppnas fler kaliumkanaler av aldosteron vid -hyperkalemi. Aldosteron ökar även Na-kanalerna vilket ökar negativiteten i lumen, -se nedan. -Njurmärgen -I märgen finns en gradient med en -osmolaritet upp mot 1200-1500 -mOsm/L. Ju större gradient desto -bättre kan en mindre volym -koncentrerad urin utsöndras. -Människan är inte på något sätt -världsmästare på att koncentrera -sin urin, se tabellen till höger. Hur -skapas gradienten? - -Motströmsutbyte - -Djur -Max mosm/L -Max U/P-osm -Bäver -520 -2 -Gris -1100 -3 -Människa -1400 -4 -Vit råtta -2900 -9 -Katt -3100 -10 -Kangaroo rat -5500 -14 -Hopping mus -9400 -25 -Tabell 5 Olika arters förmåga att koncentrera urin. -Figur 15 En vanlig värmeväxlare. -Energin från den varma -innerluften värmer upp den kalla -ytterluften som är ordentligt -tempererad när den kommer in i -rummet. -Figur 16 En värmekälla i botten på ett -U-rör vars skänklar löper intill -varandra. Vi får en gradient liknande -den vi ser i njurmärgen. Värmekällan” -är TAL-cellerna, vars aktiva Na/K- -ATPas skapar gradienten i njurmärgen. - - ---- - -## Page 15 - -15 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi - - - -Flöde genom tubuli -Inget flöde ! -Figur 18 Först rinner isoton koksalt genom U-röret (Henels loop). Osmolariteten är 300 -mOsm och om vi nu tänker oss att flödet upphör och TAL-cellerna arbetar tills de skapat -en gradient om 200 mOsm mellan lumen och interstitium (som snabbt utjämnas med -nedåtstigande skänkel). Då har vi 200 mOsm i den uppåtstigande och 400 i den -nedåtstigande skänkeln. Flödet startar och stannar. TAL får återigen arbeta och vi har nu -början till en gradient. -Figur 17 Bilden ovan visar hur isoton lösning finns i descenderande, ascenderande Henle, -samt i interstitiet. Skiss 2 illustrerar hur TAL-cellerna skapar en osmotisk gradient över -cellmembranen om 200 mOsm. Även den tunna ascenderande delen av Henle kan ha en -gradient om 200 mOsm mellan lumen och interstitiet, men de cellerna kan inte själva skapa -gradienten. Skiss 3 visar vad som sker efter att vatten lämnat den descenderande delen av -Henle. Eftersom den descenderande delen av Henle har hög vattenpermeabilitet sker en snabb -utjämning mellan dess lumen och interstitiet. - - ---- - -## Page 16 - -16 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Flöde genom tubuli -Inget flöde ! -Figur 19 Vi fortsätter så den principiella uppdelningen mellan flöde och ekvilibrering. I -verkligheten sker naturligtvis inga avbrott av flöde och TAL-cellerna finns inte i den inre -märgen, men principen gäller. -Figur 20 Extra osmoler i form av urea tillförs från finala samlingsrören till inre -njurmärgens interstitium i närvaro av ADH. - - ---- - -## Page 17 - -17 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi - - - - - -Vasa Recta -Eftersom salt och vatten lämnar tubuluslumen och går till interstitiet så måste det -transporteras därifrån. Det sker med hjälp av ytterligare en motströmsmekanism, -vasa rectakärlen. Vasa Recta får cirka 2 % av renalt plasmaflöde, d.v.s. cirka 15 -ml/min. GFR är 125 ml/min och maximalt reabsorberas 1/3 av GFR i märgen, dvs -cirka 40 ml/min. Blodflöde ut ur märgen är således tre gånger inflödet. Det finns -också tre gånger fler uppåtstigande (venösa) skänklar av vasa recta än nedåtstigande. -Det blod som lämnar njurmärgen via vasa recta är ”nästan” isotont. Om urinen är -hyperton (som den oftast är) så är vasa rectas plasma lätt hypoton. Omvänt utsöndras -utspädd urin så är vasa recta lätt hyperton. Skillnaden i in- och utflöde i vasa recta -varierar också av samma skäl. -Hur sker transporten av vätska från njurmärgens interstitium till Vasa Rectas lumen? -Denna fråga var länge svår att besvara med uppmätta hydrostatiska och -kolloidosmotiska tryck. Svaret tycks vara att njurarnas papiller har kontraktila -egenskaper och att Vasa Recta är uppspänt med kollagena trådar. Kontraktionen -tömmer blodkärl och nefron i distal riktning. Vid relaxationen öppnas momentant -vasa recta med ett kraftigt hydrostatiskt ”undertryck” som får interstitialvätska att -flöda in i blodkärlet. Perfusion kommer igång och allt börjar om igen, vg se figur. -Figur 21 Transport av salt (grå pil) och -vatten (svart pil) över vasa rectas endotel- -cellsväggar. -Figur 22 Kontraktion av en av njurens papiller varvid lumen töms. Observera ascenderande vasa rectas -förankringstrådar. - - ---- - -## Page 18 - -18 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi - -Final urin -Urinvolymen är normalt 1½-2 liter per dygn men kan variera mellan ½ till 20 liter! -Osmolariteten kan regleras mellan 60 - 1400 mOsm och pH mellan 4.5 - 8.2 (oftast -kring 6). Vad som utsöndras i urinen beror tillstor del på kosten, men hälften utgörs -normalt av urea (15-30 g/dygn) och resten diverse saltföreningar. Normalt finns -endast spårmängder av protein och glukos. Natrium koncentrationen är normalt -<20 mM. Det finns dessutom ett litet antal celler urinen men normalt inga bakterier. - -Reglering av urinutsöndring -Naturligtvis är det av yttersta vikt för vår överlevnad att utsöndringen av urin är väl -reglerad. Det finns flera olika reglersystem som medverkar för att ge en optimal -kontroll. -Myogen autoreglering -En viktig mekanism beskrevs tidigare nämligen myogen autoreglering. Njurarna är -dessutom innerverade av sympatiska nervfibrer och vid aktivering (t.ex. vid svår -stress, "flykt") så minskar blodflödet, men den glomerulära filtrationen, GFR -påverkas i obetydlig grad. -Glomerulo-tubulär balans -En intressant kontrollmekanism är inbyggd i njurens blodkärlssystem, med de -dubbla kapillärbäddarna. Om GFR av någon anledning skulle öka så koncentreras -blodets plasmaproteiner och de peritubulära kapillärerna får då ett förhöjt -kolloidosmotiskt tryck. Ökat GFR ger därför automatiskt upphov till en ökad -reabsorption, men det blir ingen 100%-ig kompensation. -Figur 23 I den tidiga relaxationsfasen flödar interstitialvätska in i den ascenderande delen av -Vasa Recta. Några sekunder senare sköljs vätskan bort av blod och övriga strukturer fylls av -urin respektive blod. - - ---- - -## Page 19 - -19 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Den juxtaglomerulära apparaten -visas på bilden till höger. Distala -tubulus tar kontakt med sin glomerulus -och skapar en speciell kontrollstation. -Notera att tubuluscellerna har -förändrats till speciella macula densa -celler som fungerar som NaCl sensorer -(med hjälp av det Na-2Cl-K -transportprotein som nämndes på sidan -13). Den afferenta arteriolens glatta -muskelceller innehåller här rikligt med -korn, granulae, som i sin tur innehåller -ett hormon, renin. Dessa -juxtaglomerulära celler är också rikligt -innerverade av sympatiska nervtrådar. -Även den efferenta arteriolen ligger -dikt an mot macula densa celler. -Tubuloglomerulär feedback, TGF är en mekanism som fungerar så att macula -densa cellerna känner av förändring i -NaCl halten i filtratet, när denna är -hög pga högt flöde (höjt GFR) så kan -detta bero på att pga det höga flödet har inte NaCl hunnit tas upp längs tubuli, -macula densa frisätter då vasokonstiktorsubstans (trol ATP) som gör att afferent -arteriol kontraheras och GFR normaliseras. Tvärtom sker vid lågt flöde/låg NaCl -halt. Dessutom påverkas RAAS. -Renin-angiotensin-aldosteron systemet (RAAS) -Den juxtaglomerulära apparaten ger upphov till en ökad reninfrisättning om trycket i -den afferenta arteriolen minskar, om mängden av NaCl minskar i macula densa eller -om aktiviteten ökar i de sympatiska nervfibrerna. Mindre renin frisättes av det -omvända men dessutom minskar reninfrisättningen till följd av ökad halt av -angiotensin II eller förmaksnatriuretisk peptid (ANP). Förutom renin frisätts även -NO och prostacyklin som ger lokal vasodilatation av den afferenta arteriolen. I -blodet finns angiotensinogen som spjälkas av renin till angiotensin I som är relativt -inaktiv. På endotelcellerna finns rikligt med ett annat enzym "angiotensin converting -enzyme", ACE, som bildar angiotensin II. -Angiotensin II -Angiotensin II har många effekter, bl.a. törst, frisättning av aldosteron och -vasokonstriktion. Normalt när renin finns i relativt låg koncentration så sker -vasokonstriktionen främst på den efferenta arteriolen vilket ger ett ökad glomerulärt -kapillärtryck. Den afferenta arteriolen blir dessutom lätt dilaterad av NO och -prostacyklin. Hög koncentration av renin (och angiotensin) ger sänkt glomerulärt -kapillärtryck, sänkt GFR, samt en vasokonstriktion i övriga kärlbäddar. Det är dock -främst genom de centrala effekterna på vasomotorcentra som blodtrycket höjs. -Dessutom ökar angiotensin reabsorptionen av natrium i proximala tubuli. En viktig -reglermekanism finns då angiotensin även frisätter prostacyklin och minskar -reninfrisättningen (negativ feedback) samt ökar frisättningen av ANP vilket leder till -trycknatriures samt neg feedback på Ang II frisättning. -Figur 24 Den juxtaglomerulära apparaten. - - ---- - -## Page 20 - -20 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Aldosteron -Angiotensin frisätter aldosteron från binjurarna. Hormonet påverkar i sin tur -njurarna till att "spara på salt och slösa på kalium och syra". Aldosteron påverkar -cellerna i samlingsrören omedelbart så att kalium lättare läcker ut i urinen. Därefter -påverkar den cellernas proteinsyntes så att det bl.a. bildas fler natriumkanaler -luminalt, vilket gör lumen mer negativt se sidan 13. Dessutom ger aldosteron ökad -protonpumpaktivitet, ökad metabolism och ökad Na-K-ATPas aktivitet. -Antidiuretiskt hormon, ADH -Antidiuretiskt hormon, även kallat vasopressin, består av 9 aminosyror. Hormonet -bildas i hypothalamus och transporteras till bakre hypofysloben där dess frisättning -regleras av blodets osmolaritet via osmoreceptorer, hjärtats volymreceptorer och -baroreceptorer. ADH har en kort halveringstid (10-15 min) och metaboliseras i lever -och njure. Det är effektivt endast från blodbanan. Utan ADH kan inte vatten lämna -distala tubuli och samlingsrören vilket ger mycket stora urinvolymer (20 L/dygn). -ADH är det absolut viktigaste reglersystemet när det gäller kroppens volym och -osmolaritet. - - -Figur 25 Aldosterons effekter -på celler i samlingsrören. 1. En -omedelbar ökning av K- -permeabilitet.Via proteinsyntes -2. ökad aktivitet av protonpump -3. Ökad Na-permeabilitet och 4. -ökad metabolism. -Figur 26 Effekter -av ADH på celler i -samlingsrören. - - ---- - -## Page 21 - -21 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi - -Förmaksnatriuretisk peptid, ANP -Från hjärtat förmak frisätts en peptid, ANP, som svar på ökad blodvolym. Peptiden -ger upphov till ökade natrium och vattenförluster i njurarna via flera olika -mekanismer. ANP anses vara av betydelse när vår blodvolym är ökad (t.ex. vid -hjärtsvikt), men den har ingen större betydelse för njurarnas normala funktion. -Kroppens elektrolyter -Njurarna ansvarar för att kroppens elektrolyter hålls inom snäva koncentrations- -intervall. Det gäller inte minst kroppens syra-bas-balans. -Syra-bas balansen -Njurarna har en viktig roll i syrabas-balansen. Normalt -bildas 15 - 20 mol syra per dag merparten i form av -koldioxid som andas ut. Dagligen bildas dock cirka 1 -mmol/kg (d.v.s. 70 mmol/d) icke-flyktiga syror som -måste utsöndras i urinen. Blodets pH hållas helt konstant -kring 7.40, d.v.s. [H+] = 10-7.4 = 40 nM. Samtidigt måste -det bikarbonat som förloras i primärurin tas tillbaka då -HCO3 är helt avgörande för blodets buffertkapacitet. -Urinens viktigaste buffert är ammoniak som bildas i -njurarna från glutamin och vars syntes efter ett par dagar -kan ökas från 50 till 500 mmol/dygn. Urinen kan således -innehålla allt mer salmiak, NH4Cl. Näst viktigast är -fosfat som normalt erhålls i överskott via vår diet och -som kan buffra cirka 20 mmol per dygn. -ADH -Glutamin -NH4 -+ -NH3 -H+ -NH3 + H+ -= NH4 -+ -”ionic -trapping” -1 -2 -Urin -Blod Glutamin -Figur 27 Förändring av urinvolym och osmolaritet beroende på ADH-nivån. -Figur 28 Ammoniak i urin. - - ---- - -## Page 22 - -22 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Kalium -Totalt finns cirka 50 mmol/kg kalium i vår kropp, varav 98 % finns intracellulärt -(konc. 140 mM). Det dagliga intaget av kalium är cirka 100 mmol och 92 % -utsöndras via njurarna. Cellens potentialskillnad bestäms av Nernst ekvation. -Normalt är plasmakoncentrationen cirka 4 mM och potentialskillnaden -94 mV. Om -plasmakoncentrationen sjunker med 2 mM så blir potentialen -112 mV, en ökning -till 8 mM i plasma ger en potential om -75 mV. Naturligtvis ger därför varje -förskjutning av plasmakoncentrationen för kalium upphov till allvarliga störningar i -all retbar vävnad (muskler, hjärta, hjärna). Vanligaste dödsorsak är rytmrubbningar i -hjärtat. På sjukhus är man alltid försiktig och ändrar kaliums koncentration -långsamt. -Fosfat -Utsöndring av fosfat regleras i proximala tubuli genom att cellernas maximala -förmåga att ta upp fosfat från urinen styrs. Parathyroideahormon, PTH, är ett -exempel på ett hormon som minskar upptaget vilket leder till mer fosfat i urinen. - - - - - - -⋅ -− -= -out -in -K -K -K -mV -E -log -_ -61 -0,0 -0,2 -0,4 -0,6 -0,8 -1,0 -1,2 -0 -5 -10 -15 -Plasmakonc. (mM) -Mängd fosfat (mmol/min) -Filtration -Reabsorption -I urinen -Ekvation 3 Nernst ekvation. -Figur 29 Fosfat som inte är proteinbundet filtreras fritt i glomeruli och mängden är -direkt proportionell mot GFR och plasmakoncentrationen av fosfat. Fosfat -reabsorberas till dess att transportmaximum (Tm) har uppnåtts, därefter återfinns -fosfat i urinen i direkt relation till plasmakoncentrationen. - - ---- - -## Page 23 - -23 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi - -Njuren som endokrint organ -Njurarna har flera endokrint aktiva substanser som: erytropoetin (EPO), aktivt -Vitamin D3, renin - angiotensin - aldosteron, kinin, arachidonsyrederivat, endotelin, -EDRF (NO), medullipin, m.m. -Erytropoetin, EPO -EPO är ett glykoprotein med 165 aminosyror (MW = 34 000 dalton varav 40% -kolhydrat) som till 90% bildas i njurarna. Utan EPO blir hemoglobinhalten i blod, -Hb inte mer än 50-60 g/l (mot 140 g/l normalt). EPO bildas troligen i celler nära -peritubulära kapillärer i TAL-regionen (tjocka uppåtstigande delen av Henle). Den -aktuella hypotesen menar att TAL fungerar som syrgassensor, signalerar bl.a. med -PGI2 (prostacyklin) till närliggande celler, EPO bildas & frisätts, Hb stiger, mer -syrgas till TAL. -Vitamin D3 -Vitamin D omvandlas i levern till 25-OH-D och i friska njurar antingen med hjälp 1- -hydroxylas till aktivt vitamin D3 (1,25-OH-D), eller till inaktivt 24,25-OH-D. -Vitaminet är kraftigt proteinbundet i plasma och har följande effekter: Det -stimulerar upptag av Kalcium (och fosfat och Mg) från tarm. Det påverkar -kollagensyntes och stimulerar osteocyter till ökat PTH-svar. En normal -benmineralisering kräver D-vitamin, annars uppträder "engelska sjukan" (rakit). -Parathyroidea hormon, PTH -PTH bildas inte i njurarna men har viktiga njureffekter. PTH (MW = 9600 dalton, 84 -aminosyror) bildas i huvudcellerna i parathyroidea. Det frisätts av lågt S-[Ca] och -stimulerar till ökning av [Ca] genom: ökad benresorption, samt njureffekter i form -av: ökad vitamin D3 produktion, ökad Ca- reabsorption, ökad utsöndring av fosfat. - -Urinvägarna & blåstömning -Uretären (urinledaren) för urinen från njurbäckenet till urinblåsan med hjälp av -kraftiga peristaltiska vågor som tydligt syns om denna del av kroppens friläggs, t.ex. -vid en operation. Uretären är innerverad och stopp i form av njursten framkallar som -alla vet våldsamma krampartade smärtor. Uretären går snett in i nedre bakre delen -av urinblåsan och konstruktionen fungerar som en backventil. -Miktion -Urinblåsan är försedd med sträckreceptorer i väggen. Fyllnad av urinblåsan leder till -en sensorisk signal via parasympatiska nervtrådar till ryggmärgen. En spinal -reflexbåge för signalerna vidare ut via parasympatiska efferenta banor som -omkopplas i blåsväggen och aktiverar detrusor muskulaturen. När väl kontraktionen -har startat är den svår att stoppa, då den är självgenererande. Kontraktionen -stimulerar sträckreceptorerna som aktiverar reflexbågen ytterligare, o.s.v. När -blåstömningen (miktionen) är avslutad är blåsan nästan helt tömd. Den -miktionsreflex som här beskrivits är ju helt automatisk och så är den också hos - - ---- - -## Page 24 - -24 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -bebisar och efter vissa ryggmärgsskador. Normalt finns emellertid en stark hämning -av reflexen på ryggmärgsnivå. Vår hjärna ger ständigt order om att "hålla tätt". När -blåsan fyllts med 2½ dl räcker inte den vanliga hämningen till och vi blir då -medvetna om behovet. Miktionsreflexen kan undertryckas, men nästa gång blir -signalen starkare, och starkare, och …. när urinblåsan innehåller mer än 4 dl urin -finns det inget viktigare att tänka på än hur man ska få tag på en toalett. Vid -prostataförstoring och vissa neurologiska och psykiatriska störningar kan urinblåsan -rymma betydligt större volymer upp mot ett par liter. - -Farmakologi -Diuretika -Osmotisk diures framkallas av glukos, mannitol, m.m. Mer osmolära partiklar i -urinen gör att reabsorptionen av vatten blir mindre effektiv. Det leder även till en -vasodilatation av vasa recta, en minskad medullär osmotisk gradient och kan ge en -kraftigt ökad diures. -Karbanhydrashämmare hämmar NaHCO3 reabsorptionen i proximala tubuli, samt -karbanhydras i övriga kroppen. Det är ett svagt diuretikum med risk för -biverkningar. -Malnutrition, proteinfattig kost leder till en minskad mängd urea i kroppen. Det -leder till en minskad medullär gradient, nedsatt urinkoncentrationsförmåga och ökad -diures. -Tiazider är vanliga medelstarka diuretika som blockerar en NaCl symport i distala -tubuli. De har dessutom en svagt hämmande effekt på karbanhydras. De minskar Ca- -utsöndringen men ger förluster av K & Mg. De minskar utsöndringen av urat och ger -en något ökad risk för diabetes. -Loopdiuretika, t.ex. furosemid, är numera den vanligaste vätskedrivande -medicinen. Den är kraftfull och verkar genom att hämma Na-2Cl-K- transporten i -TAL och även i JGA. De ger ökade Ca-förluster, ökad K förlust, ökad Mg förlust, -men minskad utsöndring av urat och är sannolikt ej diabetogena. -Kaliumsparande diuretika är svaga, med verkan i de kortikala samlingsrören. Det -rör sig om aldosteron antagonister (t.ex. spironolakton) som blockerar aldosterons -effekter, d.v.s. ger upphov till minskat Na & H2O upptag, samt ökat K och H upptag. -Det kan också vara andra typer av Kaliumsparare, t.ex. amilorid, som blockerar Na- -kanaler i samlingsrören vilket ger ökade Na och H2O förluster och minskade -förluster av K, Mg, Ca. -ACE-hämmare och angiotensin II receptor-1 blockerare -Först kom ACE-hämmarna. De är effektiva blodtryckssänkare och innebär att halten -av angiotensin II effektivt sänks. De har dessutom njurspecifika effekter eftersom -renin angiotensin systemet är viktigt för njurarnas lokala kontroll. Till skillnad från -andra blodtrycksmediciner (t.ex. kalciumantagonister) så sänker ACE-hämmarna det -glomerulära kapillärtrycket. Detta är sannolikt orsaken till de positiva njurskyddande -effekter vid t.ex. diabetes som visats för dessa substanser. Hämning av ACE ger -andra effekter än sänkning av angiotensin II. ACE behövs också för att bryta ner - - ---- - -## Page 25 - -25 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -bradykinin och andra kininer och halterna av dessa ämnen ökar när man tar ACE- -hämmare. -Angiotensin receptor blockerarna (ARB) utgör en mer selektiv grupp läkemedel -eftersom de blockerar AT1 receptorn. ARB har liknande effekter som ACE- -hämmare, men färre biverkningar. Det finns ARB med indikationen renoprotektion, -vilket främst är visat vid njurskada sekundärt till diabetes mellitus typ II. -Nedan beskrivs riskerna med antiinflammatoriska läkemedel av typ NSAID till -patienter med hjärtsvikt. -NSAID till patienter med hög halt cirkulerande renin -NSAID kan få patienter med höga halter cirkulerande angiotensin II (t.ex. vid -hjärtsvikt) att sluta kissa eller i värsta fall att sluta andas! De tre figurerna nedan -beskriver mekanismerna bakom en sådan utveckling. - -Figur 32 Om nu patienten får NSAID så slås balansen mellan angiotensins konstriktion och -prostacyklinets vasodilatation ut. Resultatet blir en kraftig effekt på njurfunktionen, som -minskar. Minskat GFR kan inom loppet av ett par dagar ge stora ödem. Om det vill sig riktigt -illa och patienten inte söker hjälp så kan det utvecklas till ett livshotande lungödem. -Figur 30 Först ser vi situationen i en frisk människa. Effekten av angiotensin balanseras av -prostacyklin. -Figur 31 Vid t.ex. hjärtsvikt som behandlas med diuretika så ökar angiotensin II halten -och även halten av prostacyklin. Det leder till en (lätt) sänkning av njurfunktionen. - - ---- - -## Page 26 - -26 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Läkemedel vid nedsatt njurfunktion -Sänkt njurfunktion har stor betydelse för många läkemedel farmakokinetik. Det -innebär att dosintervallen ofta måste förlängas, vissa medicinen kan t.ex. ges en -gång om dagen i stället för tre. - -Njurfunktion, undersökningar -Det finns flera viktiga undersökningsmetoder som används i klinisk praxis. -Renal angiografi -Vid renal angiografi går man in med en -liten kateter i ena ljumskartären. -Katetern förs upp i aorta ovanför -njurartäravgångarna och kontrastmedel -sprutas in. Undersökningen kan göras -mer selektiv genom att spruta kontrast -direkt in i ena njurartären och då kan -tekniken kombineras med att man för -upp en ballongkateter. Genom att blåsa -upp ballongen kan man få bort -förträngningar (stenoser) utan att -behöva operera. - - -Datortomografi och ultraljud -njurar & urinblåsa -Datortomografi och ultraljud är i dag rutinmetoder för att undersöka njurarna inte -minst i jakten på tumörer, cystor eller avflödeshinder. -Njurbiopsi -För att ställa diagnos vid njursjukdom är det oftast nödvändigt att ta ett prov av -njurvävnad. Det sker vanligen med hjälp av ultraljud då en biopsinål förs in från -ryggen in i den ena njurpolen, oftast i vänster njure. Vävnaden undersöks i -mikroskop och diagnosen blir vägledande för vilken typ av terapi som bör användas. -Renogram -Vid renogram sprutas en ofarlig radioaktiv isotop intravenöst och radioaktiviteten -registreras med två externa detektorer över vardera njuren. Metoden ger en -uppfattning om njurarnas uppladdning och utsöndring av isotop och om eventuella -skillnader mellan de båda njurarna. -Figur 33 Renal angiografi som visar -bilaterala njurartärstenoser.. - - ---- - -## Page 27 - -27 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Urinanalys -Främst används enkla testremsor för att mäta förekomst av röda blodkroppar, -äggvita, glukos eller bakterier. Totalmängden äggvita mäts mer exakt från en -dygnsmängd urin (tU-protein) och med elektrofores kan olika typer av protein -bestämmas. Normalt finns cirka 3-10 g protein i primärurinen men mindre än 30 -mg/24h i den slutliga urinen. Mikroalbuminuri innebär 30-300 mg/24h och mer än så -innebär proteinuri. När tU-protein överstiger 3½ g/dygn är det ett nefrotiskt -syndrom, se nedan. Mikroskopisk undersökning av urinsediment är fortfarande en -viktig metod för den njurintresserade läkaren. Slutligen kan man mäta njurarnas -förmåga att koncentrera och surgöra urin (främst vid misstanke om vissa ärftliga -sjukdomar). -Clearance -Clearance av vissa testsubstanser används för att beräkna njurfunktion. Den -glomerulära filtrationshastigheten, GFR, kan fås genom att använda substanser som -Cr51-EDTA, iohexol eller inulin som filtreras fritt i glomeruli, men som därefter -varken utsätts för reabsorption eller sekretion i tubuli. -För bestämning av renalt plasmaflöde, RPF, kan man använda PAH som är ett ämne -som filtreras och dessutom tas upp av tubuluscellerna och transporteras till urinen -(aktiv transport - sekretion). Venös plasma är nästan helt fritt från PAH så -substansens clearance speglar flödet av plasma, d.v.s. man kan räkna ut blodflödet. - -Glomerulär filtrationshastighet, GFR -GFR speglar antalet fungerande nefron och är därför det i särklass viktigaste måttet -på hur väl njurarna fungerar. Vid vanliga läkarbesök används oftast ett blodprov, S- -kreatinin som ett mått på njurfunktion. Ett högt S-kreatinin talar för njursjukdom, -Figur 34 Radiorenogram som visar nedsatt funktion på höger njure (A), avflödeshinder -(hydronefros, B), samt en kombination av A och B (C). - - ---- - -## Page 28 - -28 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -men som framgår av bilden nedan till vänster är det ett mycket trubbigt mått på -GFR. -GFR bestäms genom att injicera en -testsubstans intravenöst, numera oftast -iohexol eller Cr51-EDTA. Ämnets -clearance kan lätt bestämmas genom att -samla urin under en viss period (se sid. -7) eller genom att följa hur dess -plasmakoncentration faller under en -given tidsperiod. - -Aktiv uremivård -Sverige har en stor och växande -population av patienter som är beroende -av dialys eller njurtransplantat för sin -fortsatta existens. Antalet patienter ökar -med ca 5% per år och är nu ca 8000 -varav 4400 transplanterade. Årligen -utförs ca 400 njurtransplantationer i -landet varav en tredjedel med levande -donator. Vid sidan om de rent -humanitära problemen får naturligtvis -njursjukvården även stora -samhällsekonomiska konsekvenser. Det finns i dag tre behandlingsformer för -patienter som drabbats av det handikapp att njurarna inte längre fungerar som de -ska. Cirka 2/3 delar av patienterna som behandlas med dialys får HD, men det är en -siffra som variera mycket såväl mellan länder som inom vårt eget land. I -Storbritannien får mer än hälften av patienterna PD och i Tyskland är det mindre än -10 % som får PD. I Sverige varierar andel PD-patienter mellan 10-40 % av totala -antalet i dialys. - - -Fig 35 -Fig 36 - - ---- - -## Page 29 - -29 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Hemodialys, HD -Vid hemodialys renas blodet genom dialys över membranen i en "konstgjord njure" -(dialysator). Ofta kombineras behandlingen med filtration för att avlägsna vatten. -Det finns olika varianter av behandlingen som ren hemofiltration eller -hemodiafiltration. Vid intensivvård använder man ofta CAVH eller CAVHD som -står för kontinuerlig arteriovenös hemofiltration respektive hemodiafiltration. -Blodaccess -Vid all form av HD behövs tillgång till -blodbanan. Det vanligaste är att man -operativt anlägger en arteriovenös (AV) -fistel på ena underarmen, men man kan -också använda artificiella graft, eller -centrala venkatetrar. Vid akut njursvikt -kan man också använda en shunt som -innebär att en plastslang läggs in i artär -och ven på handledsnivå och ut genom -huden. Slangen kan lätt öppnas för -dialys. AV-fisteln är den bästa metoden -men den kräver framförhållning då det -tar cirka 6 veckor från operation till dess att den går att använda för HD. -Hemodialys ges i regel under cirka 4 timmar tre gånger i veckan. En dialysmaskin -pumpar blodet med en hastighet om cirka 250 ml/min genom dialysatorn (filtret). På -andra sidan dialysmembranet flödar dialysvätskan (500 ml/min) som består av en väl -kontrollerad steril fysiologisk saltlösning. Dialysatorns membranyta är cirka 2 m2 -och under behandlingen filtreras mellan 2-5 liter vatten, d.v.s. patienten ner cirka 2- -5 kg i vikt. Halterna av gifter i blodet minskar snabbt under behandlingen och den -inre miljön normaliseras. -Peritonealdialys, PD -Peritonealdialys kan principiellt skötas manuellt eller med hjälp av en PD-maskin -nattetid. Vanligast är CAPD (kronisk ambulatorisk peritonealdialys) som innebär att -patienten själv sköter sin behandling. Det är den dialys som är mest fysiologisk då -kroppsvätskornas sammansättning hålls mer eller mindre konstanta under dygnets -timmar. -Hur går PD till? -Jo, en kateter av silikon läggs in genom buken och placeras i fri bukhåla. Bukhålan -och alla inre organ är beklädda av en tunn hinna, peritoneum eller bukhinnan som är -cirka 2 m2. Den innehåller rikligt med blodkärl och kan fungera som ett biologiskt -dialysmembran. PD-katetern är försedd med en steril specialkoppling och vid CAPD -tas en skyddshatt bort, och ett så kallat Y-set kopplas in. Patienten börjar tappa ut -den dialysvätska som tappas in i bukhålan för 4-6 timmar sedan. Den använda vätska -är gul och rinner ner i en slutet system med en plastpåse på golvet. Efter 15 minuter -har allt runnit ut, patienten stänger avflödet och startar intappning av den nya PD- -vätskan. PD-vätskan rinner in på 10 minuter, slangen tas bort och en ny skyddshatt -sätts på. Den använda PD-vätskan hälls ut i toaletten (och luktar som urin). -Figur 37 Patient med hemodialys - - ---- - -## Page 30 - -30 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -Figur 39 Placering av transplanterad njure i vänster fossa. -PD-vätskan -Den nya dialysvätskan har en fysiologisk -saltsammansättning, förutom att den -oftast saknar kalium. Den innehåller -laktat i stället för bikarbonat, men i levern -omvandlas laktat till bikarbonat. -Lösningen innehåller 75 till 200 mmol/L -glukos som osmotiskt agens vilket gör att -vätska kan avlägsnas, cirka 1-2 liter per -dag (inkl. ev. urin). -PD-maskin -Det blir allt mer vanligt att använda en -maskin som utför byten av PD-vätska -under natten när man sover. I USA -använder nu 40% av patienterna en -PD-maskin. Med maskin är det -möjligt att öka dialysdosen och -praktiskt taget alla barn använder maskin- -PD i någon form. -Resultat -Den mest moderna studien (av Fenton et al 1997) från Canada visar att PD om något -ger en bättre överlevnad än HD under de första 2 åren, därefter är det ingen skillnad -i behandlingen. Efter 5 år har emellertid bukhinnan förändrats så kraftigt att 40% av -patienterna ej längre kan använda PD, utan måste byta till HD. Risken för peritonit -har minska kraftigt under åren och uppgår nu till 1/18 till 1/36 patientmånader. Mest -beror dock resultaten på patientens ålder och vilka andra sjukdomar som -komplicerar tillvaron. -Njurtransplantation -Vid transplantation tas en njure från en nyss avliden person eller från en levande -donator (make/maka, syskon, föräldrar, etc.). Resultaten är naturligtvis bäst då -njuren kommer från en levande donator. Ett år efter donationen har donatorns -kvarvarande njure ökat sitt GFR från 50 till cirka 65%. Den som fått ett -njurtransplantat måste ta -olika mediciner för att -förhindra avstötning och -funktionen uppgår oftast -till cirka 30% efter ett år. -Bilden nedan visar var -man sätter den -transplanterade njuren. -Den sätts i ena ljumsken. -Rent tekniskt är det -mycket enklare än att -försöka koppla in den på -en njurartär. Man kan -Figur 38 Principskiss för peritonealdialys - - ---- - -## Page 31 - -31 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -använda relativt korta stumpar av artär, ven och uretär, som naturligtvis också måste -följa med transplantatet. -Det går numera riktigt bra efter en njurtransplantation. Det beror delvis p.g.a. att -man är mycket noga med vilka som kan få ta emot en ny njure. Operationen och -efterföljande behandling är riskabla och uppfyller man inte kraven så ska man inte -vara besviken för att man inte blev transplanterad. De patienter som ej accepteras för -transplantation mår mycket bättre i dialys och skulle riskera livet om man "såg -mellan fingrarna" och transplanterade " mot bättre vetande". Livskvaliteten är högre -för tranplanterade patienter än för dem i dialys och det blir dessutom billigare med -transplantation för samhället efter något år. - -Exposé över patofysiologiska tillstånd -Akut njursvikt -När någon drabbas av akut njursvikten ska man alltid fråga sig om orsaken är -prerenal, postrenal eller renal. -Prerenal orsak -Prerenal betyder att orsaken ligger "före" njuren. Det vanligaste är att blodtrycket är -för lågt p.g.a. blödning eller som en följd av magsjuka. Vid enstaka tillfällen rör det -sig om en propp i njurartären. -Postrenal orsak -Detta är den i särklass vanligaste orsaken till att det inte kommer någon urin och -måste alltid uteslutas först. Finns det en stor urinblåsa p.g.a. prostataförstoring eller -tumör eller finns det ett uretärhinder? Ultraljud ger ett säkert svar. -Renal orsak = njurskada -Här rör det sig oftast om en akut tubulär nekros som i sin tur kan vara orsakade av -ett blodtrycksfall hos en äldre person. Det kan vara orsakat av andra svåra skador -(trafikolyckor, stora operationer, inflammation i bukspottkörteln, stora -muskelskador, m.m.). Det kan vara svampförgiftningar, etylenglykol, eller andra -gifter. Det kan också röra sig om en hastigt uppblommande svår glomerulonefrit. -Symtom -Urinproduktionen upphör nästan helt på kort tid (timmar, några få dagar). Anuri -innebär mindre än 2 dl urin per dygn, oliguri innebär mindre än 4 dl/dygn. Urinen är -dessutom utspädd. Symtomen i övrigt är naturligtvis dels de som följer av störd -syra-basbalans och elektrolytrubbning men beror naturligtvis främst på orsakerna till -njursvikten. -Behandling -Ofta intensivvård med full övervakning. Om det rör sig om en akut tubulär nekros så -läker den oftast ut spontant inom loppet av 3-6 veckor. Under sjukdomstiden -behöver dock patienten dialysbehandling i någon form, se nedan. Prognosen är dock -helt beroende av den grundsjukdom som orsakat njursvikten och då det ofta rör sig -om svårt sjuka patienter är dödligheten ändå stor, upp mot 50%. - - ---- - -## Page 32 - -32 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi - -Kronisk njursvikt -En lång rad sjukdomar kan leda till kronisk njurinsufficiens de vanligaste är: kronisk -glomerulonefrit, diabetesnefropati, polycystisk njursjukdom, amyloidos (som en -följd av annan kronisk sjukdom t.ex. reumatism), SLE, m.m. -Symtom -Symtomen kommer gradvis ibland under flera år. Det finns inga specifika symtom. -När GFR är mindre än 40% så börjar skelettet försvagas (osynligt). Därefter kommer -diffusa symtom i form av trötthet, olustkänsla och kraftlöshet. När GFR är under -20% försämras aptiten, musklerna krymper, blodvärdet sjunker, törst och klåda -tillstöter. Därefter tillstöter ännu fler ospecifika symtom från olika organ, -illamående, kräkningar och diarré. Symtomen beror inte som många tror på -ansamling av gifter utan orsakas av njurarnas bristande förmåga att bibehålla den -fysiologiska konstanta inre miljön kring kroppens celler. -Vad sker i kroppen när njurarna inte fungerar som de ska? -Jo, patienten svullnar då urinproduktionen är otillräcklig. Njurarna kan inte utsöndra -tillräckligt med syror, patienten får en acidos, sjunkande bikarbonathalt i blodet. -Stigande kaliumhalter i blod då kalium till största delen utsöndras via njurarna. -Halten fosfat i blod tenderar att öka, och kalcium att sjunka, vilket ökar frisättningen -av PTH. Vid njursvikt har antalet nefron minskat så belastningen på det enskilda -nefronet av fosfat och ammoniak, m.m. ökar. Denna ökade fosfatbelastning hämmar -det hydroxylas som gör vitamin D3 aktivt, vilket försämrar mineraliseringen av ben -och minskar upptaget av kalcium. Dessutom minskar mängden av erytropoetin, -vilket gör att blodvärdet sjunker, patienten får en anemi. -Behandling -Patientens symtom försvinner ofta helt när läkaren skriver ut vätskedrivande -mediciner (som tar bort ödemen), bikarbonat (som normaliserar syra-basbalansen) -och kalktabletter (som höjer kalcium och sänker fosfat). Vidare utförs sänkning av -kaliumhalten i blod och blodtrycket med mediciner och kostråd. Numera ges också -erytropoetin och aktivt vitamin D3 vilket höjer blodvärdet och förbättrar kalcium- -fosfat balansen ytterligare. -När funktionen försämras ytterligare måste patienten få aktiv uremivård i form av -dialys eller njurtransplantation för att överleva. När GFR är kring 5% finns risk för -inflammation i hjärtsäcken, nervpåverkan och risk för allvarlig störning av hjärnans -funktion. I denna fas har patienten nästan alltid en triad av acidos, hyperkalemi och -ödem. -Nefrotiskt syndrom -Definition och symtom -Ett kliniskt tillstånd med massiv proteinuri på bas av ökad glomerulär permeabilitet. -Oftast är patienten också svullen med generella ödem, lågt halt albumin i blodet -(ofta halverad koncentration) och rikligt med lipider i blod (och urin). Patienten får -lättare infektioner och har en ökad risk för tromboser och lungembolier. Ofta - - ---- - -## Page 33 - -33 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -debuterar det nefrotiska syndromet med ansiktsödem, eller mer uttalad svullnad, -men ibland förs patienten till doktor av en trombos. -Orsak -Ibland orsakat av en ren njursjukdom och ibland sekundärt till en systemsjukdom. -Troligen olika specifika mekanismer som dock är ofullständigt kända. -Behandling -Specifik behandling saknas. Vissa diagnoser svarar bra på behandling med steroider -eller andra mediciner som hämmar kroppens försvar. Viktigt är dock att behandla -ödemen med vätskekarens, saltfattig kost och vätskedrivande medicin med noggrann -viktkontroll. Blodtrycket måste kontrolleras och antihypertensiv medicinering ges -frikostigt för att minska risken för förvärrad njurskada. Antikoagulantia för att -förhindra tromboser. -Prognos -God vid "minimal change" glomerulonefrit, annars mycket varierande. -Glomerulonefrit -Inflammation i njurarnas glomerulära delar, indelas ofta i akut, persisterande och -kronisk. Den akuta formen har alltid proteinuri och hematuri, d.v.s. äggvita och blod -i urinen. Vid den kroniska formen finns vanligen en njurfunktionsnedsättning och -högt blodtryck. -Akut glomerulonefrit -Den akuta utgörs främst av poststreptokocknefrit som kommer 1-2 veckor efter -obehandlad halsfluss. Värk i njurarna, feber, minskade urinmängder, blod och -äggvita i urinen, högt blodtryck. Behandlas med penicillin i höga doser under 2-3 -veckor, antihypertensiv medicinering, saltfattig kost, vätskedrivande medicin. God -prognos. -Persisterande glomerulonefrit -Här finns alla de oklara och bekymmersamma njurfallen. Njurbiopsi har en central -roll i diagnostiken för att klarlägga vilken typ av GN som ligger bakom symtomen, -se tabellen nedan. De olika sjukdomarna har olika egenskaper, symtom, förlopp och -svarar olika lätt på behandling med immunosuppression. -Kronisk glomerulonefrit -I denna grupp är större delen av njurvävnaden förstörd och man vet inte vad som -orsakade skadan. Behandling är god omvårdnad och stöd under tiden fram till dess -aktiv uremivård krävs, vilket kan dröja allt från månader, år till ett decennium. -Renal hypertoni -Vid alla former av njurskada är det viktigt att kontrollera blodtrycket. Även en liten -förhöjning av trycket skadar njurarna. Detta är extra viktigt att veta eftersom -hypertoni ofta utvecklas oavsett typ av njurskada. Dessutom kan hypertoni uppstå -som en följd av en förträngning på njurartären, njurartärstenos. Hur kan det komma -sig? Jo, en stenos ger ett tryckfall i njurartären vilket gör att även trycket i den - - ---- - -## Page 34 - -34 - -JN & BH - Njurarnas fysiologi och farmakologi -afferenta arteriolen sjunker. Det ger -upphov till en ökad frisättning av -renin (se sid. 19) som via -angiotensin II ger ett ökat -systemblodtryck. Den höga halten av -renin och angiotensin frisätter också -aldosteron vilket ger en sänkning av -kaliumhalten i blod. - - - - - - - - -Systemsjukdomar -Njurskador kan uppträda vid olika systemsjukdomar, t.ex. generell atheroskleros, -SLE, sklerodermi, vaskuliter, diabetes, och amyloidos. -Den vanligaste sjukdomen i denna grupp är utan tvekan diabetes mellitus. Insulin- -beroende diabetes (typ I) uppkommer oftast i relativt unga år och i 30-40 % av fallen -utvecklas diabetesnefropati. Det är vanligare hos de patienter som har dåligt -kontrollerad diabetes men kan uppkomma även hos dem som har perfekt kontroll av -sin sjukdom. Hos dem som drabbas är det första tecknet mikroalbuminuri, vilket kan -uppträda efter 10-15 år. Därefter börjar njurfunktionen att avta och blodtrycket att -stiga. De patienter som får aktiv uremivård p.g.a. diabetes har oftast haft sin -sjukdom i 20-25 år. Så snart dessa patienter får mikroalbuminuri bör de få -behandling med ACE-hämmare som visat sig förbättra situationen och bromsa -utvecklingen av njurskada. Det är också viktigt att undvika all form av rökning samt -att kraftfullt försöka bibehålla ett normalt blodtryck. I annat fall påskyndas -njurskadan ytterligare. Även hos patienter med diabetes typ II kan njurskadorna -undvikas eller i försenas med aktiv behandling. -Infektioner i urinvägarna -Kan ligga på olika nivåer: i urinröret (uretrit), i urinblåsan (akut cystit) och i -njurarna (akut pyelonefrit). En akut pyelonefrit är alltid en mycket allvarlig -infektion som ibland leder till blodförgiftning (urosepsis). Bakteriella infektioner -behandlas naturligtvis med antibiotika. Ibland behövs recidivprofylax. Vid kronisk -pyelonefrit har njurarna ärr som efter genomgångna infektioner men det kan också -bero på läkemedel. -Figur 40 Vad sker vid ligering av ena njurartären? - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njurarnas fysiologi och farmakologi kompendium 2022.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njurarnas fysiologi och farmakologi kompendium 2022.pdf deleted file mode 100644 index 0af9cb0..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njurarnas fysiologi och farmakologi kompendium 2022.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:475fc9282e11bf10658faecea0fc6137f0e8a6e586ea9896d117408508e18d73 -size 1428255 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njure Syra-bas-kerstin 24.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njure Syra-bas-kerstin 24.md deleted file mode 100644 index 587f931..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njure Syra-bas-kerstin 24.md +++ /dev/null @@ -1,1195 +0,0 @@ -# Njure Syra-bas-kerstin 24.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 54 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -SYRA-BAS REGLERING -Kerstin Ebefors, PhD -Neurovetenskap och Fysiologi -Sahlgrenska Akademin -Göteborgs Universitet - - ---- - -## Page 2 - -pH i kroppen -Arteriellt blod pH 7.4 -Venöst blod pH 7.35 -Urinen pH 4.5-8 -Normal koncentration = 40 nmol/L (nM) -Motsvarar pH 7,4 (10-7.4= 0.000000040) -pH = -log10 [H+] -Extracellulärt H+ - - ---- - -## Page 3 - -Varför är det kritiskt med tajt H+ (pH) reglering? -1. Ändringar i pH tillåter kemiska väte-bindningar -2. Påverkar biokemiska och enzymatiska reaktioner (kräver pH optima). -3. Påverkar bindning till receptorer på cellytan (läkemedel, hormoner). -4. Påverkar funktionen av jonkanaler och transportörer. -Change in pH -Change in -Activity -Na-K-ATPase --1.0 --50% -Phosphofructokinase --0.1 --90% -Cell proliferation --0.4 --85% -3 -Acidos -Alkalos -6,8 -160 -7,8 -16 -7,35-7,45 -40 -Dödligt -pH: -[H+],nM: -Dödligt - - ---- - -## Page 4 - -Varifrån bildas H+ normalt? -1. Metabolism av fett och kolhydrater (cellandningen) -→CO2 (ca 15 000 mmol per dygn) -H2O + CO2 -H2CO3 -H+ + HCO3- -kolsyra kan betraktas som en flyktig syra (volatile acid) -elimineras via lungorna som CO2 -karbanhydras - - ---- - -## Page 5 - -2. Metabolism av proteiner (ex. svavelhaltiga aminosyror) -+ nettoupptag från kosten via tarmen. -ex H2SO4 -H+ + HSO4- -ca 70 mmol per dygn -icke-flyktiga syror (non-volatile acids) -Måste buffras i kroppen tills de utsöndras i -njuren -Varifrån bildas H+ normalt? - - ---- - -## Page 6 - - -[H+] är normalt 40 nM - -Endast små variationer i [H+] förenligt med liv - -Varje dag bildas -– ca 70 mmol icke-flyktig syra -– ca 15 000 mmol CO2 (flyktig syra) -Problemet -Acidos -Alkalos -6,8 -160 -7,8 -16 -7,35-7,45 -40 -Dödligt -pH: -[H+],nM: -Dödligt - - ---- - -## Page 7 - -Reglering -1. Buffring av syror på produktionsplatsen -2. Transport av ”syror” (CO2) i blodet (i röda blodkroppar) -3. Elimination: Lungor 15 000 mmol/d CO2 -4. Njuren, utsöndring av H+ samt reabsorbtion/nybildning av HCO3 -- - - ---- - -## Page 8 - -Buffring -Buffert är en mix av; -en svag syra och dess konjugerade bas -Eller -En svag bas och dess konjugerade syra -En buffrad lösning kan motstå förändringar i pH - - ---- - -## Page 9 - -Klassiskt experiment av -Robert Pitts -150 mEq av H+ (i form av HCl) injicerades i en hund och i -distillerat vatten (motsvarande hundens totala kroppsvätska) -I hunden sjönk pH i blodet från 7.44 till 7.14 -I vattnet sjönk pH till 1.84 -Varför? -I hunden buffrades H+, den starka syran blev till en svag syra, och -skyddade mot ett stort tapp i pH - - ---- - -## Page 10 - -Henderson-Hasselbalch ekvationen -𝑝𝑝𝑝𝑝= 𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝𝑝+ 𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝐴𝐴− -𝐻𝐻𝐻𝐻 -𝐴𝐴−= basen -𝐻𝐻𝐻𝐻= syran -𝐾𝐾asyrakonstanten -pKa=-log10Ka - - ---- - -## Page 11 - -H2O + CO2 -H2CO3 -H+ + HCO3- -pH = 6.1+ log ([HCO3-] / [0.226 x pCO2]) -pH bestäms av kvoten -Bikarbonat-bufferten - -hög koncentration i plasma, 24 mmol/L - -fungerar som ”öppet system” där pCO2 (lunga) -och [HCO3-] (njure) kan regleras -[HCO3-]/ pCO2 -(0.226 är löslighetskonstanten av CO2 i blod) -Vilken är den viktigaste bufferten i blodet? -Fosfat bufferten är också viktigt -finns i mindre mängd och kan inte regleras via andningen - - ---- - -## Page 12 - -Bikarbonat bufferten -H2O + CO2 -H2CO3 -H+ + HCO3- -Tillförsel av syra: -H2O + ↑CO2 ←H2CO3 ←↑H+ + HCO3- -Tillförsel av bas: -H2O + ↓CO2 →H2CO3 + NaOH →H+ + ↑HCO3- -Stimulerar ökad respiration -Utsöndras via njuren -Reaktionen katalyseras av karbanhydras -Stimulerar minskad respiration - - ---- - -## Page 13 - -Buffring av plasma proteiner -Negativa laddningar på plasma proteiner (albumin) kan binda H+ -eller Ca2+ -Acidos → H+ binder mer än Ca2+ → mer fritt Ca2+ i blodet -(hyperkalcemi) -Alkalos → Ca2+ binder mer, då lågt nivå av H+ → mindre -fritt Ca2+ i blodet (hypokalcemi) - - ---- - -## Page 14 - -Intracellulära buffertsystem (H+) -För att använda intracellulära buffrar måste H+ först in i cellen -1. -H+ kommer in i cellen -2. -H+ byter plats med K+ i cellen (dock mer komplicerat än en -rakt utbyte) -Hemoglobin fungerar också som buffert -Buffrar bäst när släppt syre (deoxyhemoglobin) -pH arteriellt blod 7.4, venöst blod något lägre -H+ och HCO3 -- rör sig långsamt in och ut celler -CO2 snabbt - - ---- - -## Page 15 - -Tillbaka till bikarbonatsystemet.. -H2O + CO2 -H2CO3 -H+ + HCO3- - - ---- - -## Page 16 - -Njurens fysiologiska syra-bas reglering -1. Att reabsorbera all filtrerad bikarbonat (netto ± 0) -2. Att producera ≈70 mmol ny bikarbonat per dag -3. Att utsöndra H+ - - ---- - -## Page 17 - -Reabsorption av HCO3- -HCO3- (mmol/d) -Filtrerad -43320 (24 mmol/L x 180 L/d) -Reabsorberad -Proximal -80% -TALH -10% -Distala tubuli + samlingsrör -~ 10% -https://journals.physiology.org/doi/full/10.1152/advan.00054.2009 - - ---- - -## Page 18 - -Tubulär bikarbonat reabsorption (prox. tubuli) -Netto +/- 0: reabsorptionen förhindrar förluster av HCO3- med urinen. För varje -secernerad H+ elimineras, 1 HCO3- från lumen till cell och 1 HCO3- går från cell till -blodbanan. Samma princip i TALH, DToch samlingsrör men med andra -transportproteiner. -Carbonic -anhydrase - - ---- - -## Page 19 - -Hur produceras ny HCO3 -- i njuren? -För att åstadkomma nettoproduktion av en bikarbonatjon måste -njuren utsöndra en secernerad vätejon med urinen -Dagliga H+ utsöndringen kan inte enbart ske som fria H+ , lägsta möjliga -U-pH 4.5 ([H+ ] = 0.03 mmol/L) -H+ utsöndras främst bundna till urinbuffertar : -- -Fosfatbufferten (“titrerbara syror”) ~ 40% -- -Ammoniakbufferten (ammoniumjoner, NH4 -+ ) ~ 60%, viktigast -Netto syra-utsöndring med urinen (= netto nybildning av bikarbonat) -= titrerbara syror + ammoniumjoner – bikarbonat. -Vid normal läge = 0, vid acidos positiv, alkalos negativt värde - - ---- - -## Page 20 - -Primär aktiv sekretion av H+ i α-interkalerade -celler -Endast lite H+ kan gå ut som fria joner, sänker urin pH kraftigt -Notera att för varje utsöndrad vätejon har en ny bikarbonat bildats - - ---- - -## Page 21 - -titrerbara syror -ammoniumjoner -H+ + HPO2- -4 -H2PO- -4 -H+ + NH3 -NH4 -+ -H+ bundna till urinbuffertar -Ny bikarbonat till cirkulationen -Nybildning av HCO3 -- - - ---- - -## Page 22 - -Bildning av HCO3 i proximala tubuli från glutamin -1 glutamin →2 NH4+ + 2 HCO3 -Om 1 NH4+ går till blodet sker metabolisering i levern till -urea i en reaktion som konsumerar 1 HCO3 (urea cykel) - - ---- - -## Page 23 - -Syra-bas balansen - - ---- - -## Page 24 - -Syra-bas störningar -Acidos -Metabol acidos – ökning av H+, förlust av HCO3 -- -Respiratorisk acidos – Hypoventilation → kvarhålling CO2 -Alkalos -Metabol alkalos – ökning av HCO3 -- , förlust av H+ -Respiratorisk alkalos – Hyperventilation → förlust av CO2 - - ---- - -## Page 25 - -pH = 6.1 + log([HCO3 --]/[0.03*pCO2]) -(löslighetskonstanten för CO2 är 0.03 då pCO2 uttrycks i mmHg och 0.226 ifall enheten är kPa) -[HCO3 --] är den metabola komponenten, regleras av njuren -pCO2 är den respiratoriska komponenten, regleras via lungorna -Normalt värde för [HCO3 --] är 24 mmol/L och för pCO2 40 mm Hg (5.3 kPa), -Det ger: [HCO3 --]/[0.03*pCO2] = 24/1.2=20. -Log 20 = 1.3, så normalt pH = 6.1 + 1.3 = 7.4 -3. En förändring i njurkomponenten måste kompenseras av en proportionell -förändring i den respiratoriska komponenten och vise versa. -Henderson-hasselbalch ekvationen och -syra/bas kompensatioriskt svar -25 -1. För att bibehålla normalt pH, måste kvoten [HCO3 --]/[0.03*pCO2] vara runt 20. -2. En ökning eller minskning av [HCO3 --] måste åtföljas av en proportionell -ökning eller minskning av pCO2 och vice versa. - - ---- - -## Page 26 - -Svar på syra-bas störningar -1. -Buffring (extracellulär, -intracellulär), sker omedelbart -2. -Respiratorisk reglering: ändring av -pCO2, snabbt svar -• -hypoventilation → ↑ pCO2 -(ökar mängden kolsyra) -• -hyperventilation → ↓ pCO2 -(minskar mängden kolsyra) -3. -Renal kontroll: ändring av -H+/HCO3 -- reabsorbtion och -utsöndring, långsammare svar -26 -1.2 mol/L CO2 → PCO2 40 mmHg -Metaboltakt + andning bestämmer CO2 -koncentrationen -Dubbeltakt av andning → ↑ pH 0.23 (7,63) -¼ av normal andning →↓ pH 0.45 (6,95) -Variation från 0 till 15 ggr normaltakt -Minskade syrenivåer i blodet, ger ökad -andning, därför inte så bra på att -kompensera ökat pH - - ---- - -## Page 27 - -Njurens respons vid acidos -A. Ökad tubulär H+ sekretion leder till: -1. All filtrerad HCO3 reabsorberas -2. Ökad H+ sekretion och utsöndring ( = ökad HCO3 nybildning till -plasma) med hjälp av urinbuffertarna ammoniak och fosfat -3. U-pH sjunker (max ca 4,5) -B. Ökad tubulär glutaminmetabolism →ökad nybildning av HCO3 -Nettoeffekt: mer HCO3 till extracellulärrummet, plasma [HCO3] -stiger i syfte att förbättra buffertkapacitet och normalisera pH. - - ---- - -## Page 28 - -Njurens respons vid alkalos -A. Sänkt tubulär H+ sekretion leder till: -1. ökad mängd HCO3 utsöndras (pga minskad reabsorption) -2. Ingen H+ utsöndring (≈ingen HCO3 nybildning till plasma) -3. U-pH alkalisk -B. Minskad tubulär glutaminmetabolism -ingen HCO3nybildning till plasma -Nettoeffekt: mindre HCO3 till extracellulärrummet, plasma -HCO3 koncentrationen sjunker i syfte att normalisera pH i blodet - - ---- - -## Page 29 - -Arteriell blodgas analys -Hur? -Arteriell punktur eller intra-arteriell kateter -Resultat? -Syra/bas -Uppmätt: pH, pCO2, elektrolyter, mm -Beräknat: HCO3, basöverskott (BE) -Syresättning -Uppmätt: pO2 -Beräknat: saturation -Varför? -Kvantitativ bedömning av syra/bas och syresättnings status -och allvarlighet -Diagnostisk information -Guide och bedömning av behandling -29 - - ---- - -## Page 30 - -Tolkning av blodgas steg för steg -1. -Är pH inom normalintervall? -2. -Är den primära rubbningen respiratorisk eller metabol? -3. -Föreligger kompensation? -4. -För metabola acidoser- vad är anjongapet? -Anjongap - - ---- - -## Page 31 - -Steg 1. Är pH inom normalintervall? -Normalt (pH 7.36-7.44) -Acidos (pH < 7.36) -Alkalos (pH > 7.44) - - ---- - -## Page 32 - -↓pH acidosis -↑pCO2: respiratory acidosis -↓pCO2: metabolic acidosis -↑pH alkalosis -↑pCO2: metabolic alkalosis -↓pCO2: respiratory alkalosis -Steg 2. Är den primära rubbningen respiratorisk -eller metabol? -Titta på; -Om pH lågt, respiratisk acidos ska ha↑pCO2. -Om inte pCO2 ↑, så är det metabol acidos. -Om pH högt, respiratisk alkalos ska ha ↓pCO2. -Om inte pCO2 ↓, så är det metabol alkalos. - - ---- - -## Page 33 - -Steg 3. Föreligger kompensation? -Respiratorisk acidos/alkalos kan vara akut eller kronisk -Akut – innan metabol kompensation sker, oftast högre avvikelse i -pH -Kronisk – här har metabol kompensation skett - - ---- - -## Page 34 - -Steg 3. Kompensation -Kompensation för respiratorisk acidos/alkalos -Förändring i koncentrationen av HCO3 -- (njuren) -normalt 22-28 mmol/L -Respiratorisk acidos: kompensation, ökad HCO3 -- -Respiratorisk alkalos: kompensation, minskad HCO3 -- -Kompensation för metabola acidos/alkalos -Förändring av pCO2 (respiratoriskt) -normalt 36-44 mmHg, 4.8-5.9 kPa -Metabol acidos: kompensation, minskat pCO2 -Metabol alkalos: kompensation, ökat pCO2 -34 -Metabolic -compensation: -kidney Δ -[HCO3], time -dependent (2-4 -days) -Respiratory -compensation: -lungs Δ pCO2, -immediate - - ---- - -## Page 35 - -35 -Är den kompensatoriska responsen normal eller onormal? -Viktigt: onormalt kompensatoriskt svar indikerar att det finns en -till primär syra/bas störning (mixad störning) -För respiratorisk acidos/alkalos; kompensationen är metabolisk, -mao Δ [HCO3] -För metabol acidos/alkalos, kompensationen är respiratorisk, -mao Δ pCO2 -Metabol kompensation: njurar Δ [HCO3], tidsberoende (2-4 -dagar) -Respiratorisk kompensation: lungor Δ pCO2, omedelbar -Ex mixad störning av syra-bas balansen: -Diarré + lungproblem -Förlust av HCO3 -- samt ökat pCO2 -Båda leder till surare miljö - - ---- - -## Page 36 - -36 -20 -25 -30 -35 -40 -45 -50 -55 -20 -30 -40 -50 -60 -70 -80 -90 -100 -110 -[HCO3], mmol/L -Arterial pCO2, mm Hg -Acute CO2, normal humans -Chronic CO2, normal dogs -Chronic CO2, cystic fibrosis patients -Grafen visar experiment på; -• -Friska människor -akut höjning av CO2 koncentrationen -• -Hundar – kronisk höjning av CO2 koncentrationen -samt hur pCO2 och HCO3 påverkas hos patienter med cystisk -fibros - - ---- - -## Page 37 - -37 -Respiratorisk alkalos: kompensatoriskt respons till pCO2 är HCO3 -- -3. Akut: inte tillräcklig tid för fullt svar från njuren -Förväntat [HCO3 --] = 24 - 2((40 - uppmätt pCO2)/10 ) -Om pCO2 =20 mm Hg, då är förväntat [HCO3 --] = 24 - 2((40-20)/10) = 20 -4. Kronisk: tillräcklig tid för fullt svar från njuren -Förväntat [HCO3 --] = 24 - 4((40-uppmätt pCO2)/10) -Om pCO2 =20 mm Hg, då är förväntat [HCO3 --] = 24 - 4((40-20)/10) = 14 -Respiratorisk acidos: kompensatoriskt respons till pCO2 är HCO3 -- -1. Akut: inte tillräcklig tid för fullt svar från njuren -Förväntat [HCO3 --] = 24 + ((uppmätt pCO2 - 40)/10 ) -Om pCO2 =60 mm Hg, då är förväntat [HCO3 --] = 24 + ((60-40)/10)) = 26 -2. Kronisk: tillräcklig tid för fullt svar från njuren -Förväntat [HCO3 --] = 24 + 4((uppmätt pCO2 - 40)/10) -Om pCO2 =60 mm Hg, då är förväntat [HCO3 --] = 24 + 4((60-40)/10) = 32 - - ---- - -## Page 38 - -38 -5. Metabol acidos: kompensatoriskt respons till HCO3 -- är pCO2 -Förväntat pCO2 =1.5[HCO3 --] + 8. Om [HCO3 --]=16 mmol/L, förväntat pCO2=32 mm Hg -6. Metabol alkalos: kompensatoriskt respons till HCO3 -- är pCO2 -Förväntat pCO2 =0.7[HCO3 --] + 20. Om [HCO3 --]=40 mmol/L, förväntat pCO2=48 mm Hg -Winters' formula -0 -10 -20 -30 -40 -50 -0 -5 -10 -15 -20 -25 -30 -35 -40 -Arterial pCO2, mm Hg -[HCO3], mmol/L -Metabolic Acidosis -Infused HCl -(comp hyperventilation) -Metabolic Alkalosis -Gastric drainage -(comp hypoventilation) - - ---- - -## Page 39 - -Acid-Base -Disorder -pH -Initial -Change -Compens -atory -Change -Respiratory -Acidosis -< 7.35 -↑ pCO2 -↑ HCO3 -Respiratory -Alkalosis -> 7.45 -↓ pCO2 -↓ HCO3 -Metabolic -Acidosis -< 7.35 -↓ HCO3 -↓ pCO2 -Metabolic -Alkalosis -> 7.45 -↑ HCO3 -↑ pCO2 -Notera: pCO2 and HCO3 -rör sig åt samma håll -pCO2, HCO3 i motsatta riktningar: mixad störning (två störningar) -Kompensatoriska mekanismer leder aldrig till normal pH→mixad störning - - ---- - -## Page 40 - -(steg 4) Base Excess (BE) -Avslöjar om det finns en metabol rubbning av syra/bas balansen -och hur stor. -Base excess kan definieras som den koncentration av stark syra -eller stark bas, vilken krävs för att, i en in-vitromiljö, i ett prov med -helblod återställa pH till 7,40 medan pCO2 i samma prov hålls -konstant vid 5,32 kPa och provets temperatur hålls konstant vid 37 -grader celsius. -Normalvärde för BE är +- 3 mmol/liter -Metabol acidos definieras som BE – 3 mmol/l eller lägre -Metabol alkalos definieras som BE +3 mmol/l eller högre. -Van Slyke-ekvationen: SBE = (HCO3 − 24.4) + (2.3 x Hb + 7.7) x (pH − 7.4) x (1 − 0.023 x Hb). -I beräkningar av SBE antas ett Hb-värde schablonmässigt på 30-50 g/L för att minimera -påverkan av skillnader i Hb-värdet. Svaret ges i mmol/liter och normalintervallet är mellan 0 -+- 3 mmol/liter [1,10]. -*SEB (standard base excess) -OBS, detta har alltså inget att göra med respiratorisk rubbning - - ---- - -## Page 41 - -Steg 4. För metabola acidoser - vad är anjongap? -Vid metabol acidos, beräkna anjongap, hjälp vid diagnostisering -Alltid balans mellan anjoner och katjoner men alla mäts inte vid -analys av blodet. Anjoner som inte mäts består bland annat av -proteiner, laktat, sulfat, fosfat, acetoacetat, Β-hydroxybutyrat. -Anjongap utgörs av dessa omätta anjoner. -Anjongap= [Na+]-([Cl-]+[HCO₃-]) -Normalvärde: 8-16 mEq/L - - ---- - -## Page 42 - -mmol/L -0 -20 -40 -60 -80 -100 -120 -140 -160 -UC -13 - Na - 142 - Cl -106 -HCO3 - 24 -UA -25 -UC -13 - Na -142 - Cl -106 -HCO3 - 13 -UA -36 -UC -13 - Na -142 - Cl -120 -HCO3 - 10 -UA -25 -Normalfallet -UC = omätta katjoner = 13 -K, Ca, Mg -UA = omätta anjoner = 25 -proteins, HPO4, SO4, -lactate, acetoacetate, -mm -ANJONGAP = omätta anjoner- -omätta katjoner= 25 – 13 = 12 -ANJONGAP = Na – (Cl + HCO3) = -142 – (106 + 24) = 12 -AG -12 -AG -23 -AG -12 -NORMAL -HIGH AG -NORMAL AG -METABOLIC ACIDOSIS -ANJONGAP -42 -Normalt anjongap, trots metabol -acidos? -Ingen ansamling av organiska anjoner. -Syns ej då Cl- ökar samtidigt som HCO3 -- -minskar, tex vid diarré - - ---- - -## Page 43 - -Metabola acidoser med ökat anjongap -Förhöjt anjongap indikerar närvaro av en anjon som inte mäts. -• Metanol -• Uremi -• Diabetesketoacidos -• Paracetamol, phenformin, propylenglykol -• Isoniazider, iron -• Laktacidos (D- eller L-laktat) -• Etylenglykol -• Salicylsyra - - ---- - -## Page 44 - -Metabola acidoser med normalt -anjongap -Anjongap inom referensintervall indikerar i första hand brist av -HCO₃˗ eller ökad kloridkoncentration -• Ureterostomy -• Small bowel fistula -• Excess chloride -• Diarré -• Carbonic anhydrase inhibitor -• Renal tubular acidosis, renal failure -• Adrenal insufficiency -• Pancreatic fistula - - ---- - -## Page 45 - -Anjongapet - - ---- - -## Page 46 - -Disorder -Proximate -Causes -Clinical Causes -Acid-Base Effects -Respiratory -acidosis -Increased pCO2 -↓ alveolar -ventilation -↓ pH, ↑ pCO2,↑ [HCO3] -Respiratory -alkalosis -Decreased pCO2 -↑ alveolar -ventilation -↑ pH, ↓ pCO2,↓ [HCO3] -Metabolic -acidosis -Addition of acids -other than CO2 -(H2CO3) -Loss of alkali -↓Urinary H -secretion -Kidney disease -Ketoacidosis -Lactic acidosis -Loss of HCO3 -↓ pH, ↓ pCO2,↓ [HCO3], -Metabolic -alkalosis -Addition of alkali -Loss of acids other -than CO2 (H2CO3) -HCO3load -Loss of H -↑ pH, ↑ pCO2, ↑ [HCO3] -MAJOR ACID-BASE DISORDERS -46 - - ---- - -## Page 47 - -Orsaker till respiratorisk acidos/alkalos -Respiratorisk acidos (Hypoventilation: ↑pCO2) -Ex orsaker: lungsjukdom, bröstväggskada, -neuromuskulärsjukdom, CNS-depression -Ex behandling: mekanisk ventilation, vänd CNS-depression -Respiratorisk alkalos (Hyperventilation, ↓pCO2) -Ex orsaker: smärta/ångest, stimulering av CNS respirations -center, sekundära till hypoxia, hög höjd, förgiftning (salicylate), -överdriven mekanisk ventilation -Ex behandling: vanligtvis inte nödvändigt - - ---- - -## Page 48 - -Orsaker, metabol acidos -Increased Anion Gap Metabolic Acidosis -(MUDPILES) -M-methanol →formic acid (formate) -U-uremia (chronic renal failure) →sulfuric acid -(sulfate), phosphoric acid (phosphate) -D-diabetic ketoacidosis →acetoacetic acid -(acetoacetate), -β-OH-butyric acid (β-OH-butyrate) -P-phenformin, metformin (lactic acidosis) -I-iron, isoniazid (lactic acidosis) -L-lactic acidosis →lactic acid -E-ethylene glycol →oxalic acid (oxalate), ethanol → -acetic -acid -S-salicylic acid →salicylic acid -Normal Anion Gap Metabolic -Acidosis -Diarrhea -Renal tubular acidosis -Behandling: specifik (ex ge insulin, avlägsna gifter, motverka -diaree mm), HCO3 -Orsaker: njursjukdom med minskad vätesekretion, tillförsel av -exogena syror -48 - - ---- - -## Page 49 - -Orsaker, metabol alkalos -Ex orsaker: loop diuretika, förlust av magsaft, överskott av -aldosteron, överskott av glucocorticoider, kalium brist -Ex behandling: ändra dos eller avsluta loop diuretika, -motverka förlust av magsaft, identifera + motverka -överskottet av aldosterone + glucocorticoid. Åtgärda -kaliumbrist. -49 - - ---- - -## Page 50 - -Venous Plasma or Serum -[Na+] -135 – 145 -mmol/L -[K+] -3,5 - 5,0 -mmol/L -[Cl-] -100 - 110 -mmol/L -[HCO3 --] -22 - 28 -mmol/L -Anion Gap -8-16 -mmol/L -[urea] -3,0 – 8,0 -mmol/L -[kreatinin] -60 – 110 -umol/L(vuxna) -[glukos] -3,0 – 5,4 -mmol/L (fasta) -Osmolalitet -280 – 300 -mOsm/kg -Arterial Blood -pH -7,35 – 7,45 -pCO2 -4,8 - 5,9 kPa (36 - 44 mm Hg) -pO2 -12 - 13 -kPa (90 - 97.5 mm -Hg) -REFERENCE VALUES -50 - - ---- - -## Page 51 - -En 69 år gammal kvinna med en sjukdomshistoria av diabetes, högtblodtryck samt bröstcancer men -ingen kronisk njursjukdom skickas av vårdhemmet till sjukhuset då hon funnits medvetslös. Hon står på -metformin, insulin samt hydroklortiazid. Blodtryck: 60/40 mm Hg, hjärtfrekvens: 66 slag/min, -andningsfrekvens 25 andetag/min, syremättnad 88%. -Lab data: -Na -136 mmol/L -(133 – 145) -K -6.7 mmol/L -(3.5 – 5.0) -Cl -100 mmol/L -(100 – 115) -HCO3 -2 mmol/L -(22 – 28) -Glukos -6.2 mmol/L -(3.0 – 5.4) -pH -6.65 -(7.35 – 7.45) -pCO2 -2.5 kPa, 19 mm Hg -(4.8 – 5.9 kPa, 36 – 44 mm Hg) -Anjongap (AG) = Na – [(Cl) + (HCO3)] = 136 – [100 + 2] = 34 mmol/L (8 – 16) -Laktat -26 mmol/l -(0.5 – 1.0) -Steg 1: pH visar acidos. -Steg 2: pCO2 är lågt, inte högt som förväntat för respiratorisk acidos -Diagnos: Metabol acidos med ökat anjongap (MUDPILES). Då glukos bara är lite förhöjt kan vi exkludera -diabetesketoacidos. -Step 3: Respiratorisk kompensation är nära max. -Notera: Ökad anjon gap indikerar närvaro av en omätt anjon. Här är anjonen laktat, och laktatet buffras -av HCO3 vilket resulterar i minskad mängd HCO3. Metformin behandling är associerat med laktatacidos -men mekanismen bakom är inte känd. -51 - - ---- - -## Page 52 - -En 14 årig tjej kommer till sjukhuset med kraftig diaree sedan 4 dagar. Hon är håglös och svarar -inkonsekvent på frågor. Hon visar tecken på uttorkning. Puls: 114, BT: 98/66 mmHg. Djupa andetag, -26 i minuten. Lungor ok, mjuk buk utan smärta. -Lab data: -Na -133 mmol/L -(133 – 145) -K -3.1 mmol/L -(3.5 – 5.0) -Cl -115 mmol/L -(100 – 115) -HCO3 -6 mmol/L -(22 – 28) -pH -7.13 -(7.35 – 7.45) -pCO2 -2.4 kPa, 18 mm Hg (4.8 – 5.9 kPa, 36 – 44 mm Hg) -Anjongap (AG) = Na – [(Cl) + (HCO3)] = 133 – [115 + 6] = 12 mmol/L (8 – 16) -Steg 1: pH är surt (acidos). -Step 2: pCO2 är lågt, inte högt som förväntat vid respiratorisk acidos. -Diagnos: Metabol acidos med normal anjongap. Ökad Cl från normal (100 till 115= 15 mmol/L) är -ekvivalent till minskning I HCO3 från normalt (22 till 6 = 16mmol/L), vilket gör att anjongapet förblir -normal. -Step 3: Respiratorisk kompensation (hyperventilation för att sänka pCO2) är väldigt viktigt. Om inte -pCO2 skulle sänkts från normalt (5.3 kPa, 40 mm Hg), skulle hennes pH vara 6.80. -Notera: Acidos på grund av förlust av HCO3 via diaree. Bukspott har basiskt pH (~ 8). -52 - - ---- - -## Page 53 - -En 50-årig man med insulinbehandlad diabetes, hypertoni och återkommande alkohol-relaterad pankreatit -inkommer till akutmottagningen medvetslös. Vid inkomsten luktar patienten sprit, har snarkande andning -och dålig syrgasmättnad (70%) varför patienten intuberades. Man gör en akut datortomografi av hjärnan -som ej visar någon intrakraniell patologi. Vid inkomsten till IVA drar patienten stora egna andetag trots att -han har andningshjälp. En akut blodgas strax efter ankomsten till IVA visar följande värden: -BASE EXCESS: pH 6.96, pCO2 3.1 kPa (23 mm Hg), BE: - 24 -Na=142, K=5.0, Cl=98, HCO3=5, Anion Gap=39 -ANJONGAP: -METABOLIC -ACIDOSIS WITH ↑AG -M methanol -U uremia -D diabetic ketoacidosis -P phenformin, metformin -I iron, isoniazid -L lactic acidosis -E ethylene glycol, ethanol -S salicylates -↑glucose, β-hydroxybutyrate, acetoacetate - diabetes -↑Methanol -Kompletterande provtagning? -Typ av syra–basrubbning? Metabolic acidosis, negative BE -Kompletterande provtagning? -Typ av syra–basrubbning? Metabolic acidosis, ↑AG -Differentialdiagnoser? -Differentialdiagnoser? -53 -↑ethanol - - ---- - -## Page 54 - -REFERENCES -Fysiologi läroböcker: -Guyton and Hall Textbook of Medical Physiology, AC Guyton and JE Hall, -Elsevier, Chapter: Acid-Base Regulation. -Medical Physiology: a cellular and molecular approach, WF Boron and EL -Boulpaep, Elsevier, Chapter: Transport of Acids and Bases. -Nätet: -http://www.anaesthesiamcq.com/AcidBaseBook -https://www.acid-base.com -Nätbaserade uträkningssidor: -https://www.valuemd.com/medical-calculator-abg_calculator.html -http://www.medcalc.com/acidbase.html -54 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njure Syra-bas-kerstin 24.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njure Syra-bas-kerstin 24.pdf deleted file mode 100644 index 1d400bb..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Njure Syra-bas-kerstin 24.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:890f7732361330ce2564b47c40bfa6e845ef8419e188c2758d3cb44af647f67b -size 1001438 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Tubulär funktion.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Tubulär funktion.md deleted file mode 100644 index 1d9cee2..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Tubulär funktion.md +++ /dev/null @@ -1,506 +0,0 @@ -# Tubulär funktion.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 31 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Njurarnas fysiologi -Tubulär funktion -Kerstin Ebefors - - ---- - -## Page 2 - -Kortikala och juxtamedullära nefron -juxtamedullärt -kortikalt -njurmärg -njurbark - - ---- - -## Page 3 - -Proximala tubuli: -3 mil långa rör i varje människa -Reabsorption: -– 2/3 av filtrerat vatten och salt -– All glukos -– Alla aminosyror -– Nästan all bikarbonat (90%) -– Fosfatreabsorption regleras -Sekretion: -– Organiska kat- och anjoner -– div. exogena substanser, -PAH, penicillin, m.fl. - - ---- - -## Page 4 - -Morfologi i proximala tubuli -Epitelcellerna har kraftigt -veckade membran mot den -tubulära lumen vilket ger -största möjliga utbytesyta. -Det finns många och stora -mitokondrier i cellerna, vilket -tyder på en hög -energiförbrukning. -Återupptaget är en aktiv -process som kostar stora -mängder ATP. -https://doctorlib.info/nephrology/kidney/3.html - - ---- - -## Page 5 - -Transportvägar över membran: -Passiv transport -Passiv transport (diffusion) -Sker från område med hög -koncentration av ämnet till ett med -lägre koncentration. -Diffusion av joner sker beroende av -den elektriska gradienten över -cellmembran (negativa joner -diffunderar till positiva sidan av -membranet) genom jonkanaler. -Vatten diffunderar (osmos) genom -kanaler i cellmembranet och drivs -av osmotisk tryckgradient. Vissa -substanser lösta i vattnet dras med -vattnet ex. vis Ca2+ och K+ (kallas -konvektion). -https://www.sciencefacts.net/active-and-passive-transport.html - - ---- - -## Page 6 - -• -Sker mot en koncentrations- -eller elektrokemisk gradient -• -Är syrekrävande -• -Strukturkemiskt likartade -ämnen har oftast samma -transportör (om så är fallet -kommer dessa ämnen visa -inbördes kompetiv inhibition) -• -Reabsorption (från tubulusurin -till peritubulära -kapillärsystemet) gäller -ämnen, som kroppen vill -behålla (glukos, aminosyror, -vitaminer). -Transportvägar över membran: -Aktiv transport (1) -https://www.sciencefacts.net/active-and-passive-transport.html - - ---- - -## Page 7 - -Transportvägar över -membran: Aktiv transport (2) -• Sekretion gäller i -allmänhet ämnen, som ej -normalt finns i blod (PAH, -penicillin, etc.) -• Två transportsystem är -kända (ett för organiska -syror, ett för organiska -baser) -• Såväl reabsorption som -sekretion sker främst i -proximala tubuli - - ---- - -## Page 8 - -Transportmaximum (TM) -TM inträffar när den tubulära -koncentrationen av ett ämne -är så hög att samtliga ämnets -transportörer är upptagna. -När TM överskrids förloras -överskottet av ämnet med -urinen. -Alla ämnen som transporteras -har olika TM. - - ---- - -## Page 9 - -Vattentransport i proximala tubuli -Sker passivt. Membranen är -mycket permeabla för vatten -och Na. Reabsorptionen är -isoosmolär! -Na diffunderar in i celler -(pga cytoplasmans höga -elektronegativitet på -70 mV -samt låga Na konc.). -Na pumpas ut mha ett -oerhört potent Na/K-ATPas -(3Na/2K) som finns -basolateralt. --70 mV --3 mV - - ---- - -## Page 10 - -Vatten i proximala tubuli, forts: -Initialt reabs Na-HCO3, EJ Cl, -vilket skapar [Cl] ökning i -lumen, mer dist. ökar Cl -permeabiliteten=> Cl -diffunderar till blod. -Vatten reabsorberas till viss -del med osmos genom laterala -interstitiella rummet -(paracellulärt). -Merparten sker dock via -cellernas aquaporiner -sekundärt till upptag av lösta -ämnen (glukos, aa, Na, Cl, -HCO3). --70 mV --3 mV - - ---- - -## Page 11 - -Proximala tubuli -CA - karbanhydras - - ---- - -## Page 12 - -Aquaporin, AQP1 -Från (B.L. de Groot and H. Grubmüller -: Science 294, 2353-2357 (2001)) -Nobelpriset Peter Agre 2003 - - ---- - -## Page 13 - -Aquaporiner - - ---- - -## Page 14 - -Aquaporiner -AQP2 är ADH beroende - - ---- - -## Page 15 - -Henles slynga: -Descendens ( ) är mycket -mer permeabel för vatten än -för NaCl. Riklig förekomst av -aquaporiner (ej ADH -beroende). -Loopen går ner i märgen som -är hyperosmolär, vatten -reabsorberas. -Ascendens ( ) är helt -IMPERMEABEL för vatten, -men permeabel för NaCl. Na -& Cl kan således diffundera -till interstitiet. Avsaknad av -aquaporiner. -1200 - - ---- - -## Page 16 - -TAL, Thick Ascending Loop of Henle -TAL cellerna saknar aquaporiner och -är således IMPERMEABLA för H2O -TAL kan transportera Na+, Cl- och K+ -via speciell Na-2Cl-K transportör! -Cellerna kan upprätthålla en -saltgradient om cirka 200 mOsm -mellan lumen och interstitiet. -Urinen blir efter TAL hypoosmolär. -TAL genererar den osmolära -gradienten i märgen -tillsammans med urea. -1200 - - ---- - -## Page 17 - -TAL cellen (del av det tubulära epitelet) - - ---- - -## Page 18 - -~300 mOsm/L -ADH -H2O -NaCl -H2O -urea -1200 mOsm/L -200 mOsm/L skillnad -mellan lumen och interstitiet -1. -2. -Motströmsmekanismen –hur den osmolära gradienten bildas - - ---- - -## Page 19 - -~300 mOsm/L -ADH -H2O -NaCl -H2O -urea -Distala tubuli/samlingsrör -impermeabla för urea -1200 mOsm/L -Utsöndring av urea och motströmsmekanismen - - ---- - -## Page 20 - -Urea i nefronet -1. Urea som del i osmotiska gradienten -2. Ökad urea utsöndring från kroppen - - ---- - -## Page 21 - -(No content) - ---- - -## Page 22 - -Den osmolära gradienten -Utformningen (loopformen) -och komponenterna (aqp samt jonpumpar) i -Henles slynga skapar den osmolära gradienten i njuren. -Vasa recta bibehåller denna gradient -genom sin utformning (loopform) och sina -egenskaper (permeabla för vatten och salter -samt mkt lågt blodflöde). - - ---- - -## Page 23 - -Vasa recta -specialiserade kapillärer runt de -juxtamedullära nefronen -Specialiserade kapillärer -med liknande funktion som -peritubulära kapillärer -Finns runt de juxtamedullära -nefronen - --utformningen viktig -Långsamt flöde -Stor permeabilitet -Viktiga för -osmoläragradienten runt -samlingsrören - - ---- - -## Page 24 - -Juxtaglomerulära apparaten -• Återkopplingsstation för -distala tubuli och -glomeruli -• Finreglerar GFR -• Maculadensaceller -• Saltsensorer -• Juxtaglomerulärceller -• Renin -Macula densa cell - - ---- - -## Page 25 - -Diuretika -Loop-diuretika: -– exv. furosemid, numera -vanligaste -vattendrivande -medicinen, hög potens -– Blockerar Na-2Cl-K co- -transporten i TAL-celler -Tiazid-diuretika -– Hämar resorbtion av -natrium och kloridjoner i -distala tubuli -25 -http://tmedweb.tulane.edu/pharmwiki/doku.php/diuretic_pharm - - ---- - -## Page 26 - -Distala tubuli och samlingsrören -Urinen som kommer till distala tubuli är alltid -hypoosmolär. -Samlingsrören reglerar final sammansättning; -osmolaritet, Na, K, H, urea, m.m. -Kan max. reabs. 15% av GFR och Na -Två huvudcelltyper: -Principal celler -– Sekretion av K, samt reabs. av Na & vatten -Interkalerande celler -– Reglering av H+ samt HCO3- -ADH och aldosteron påverkar urinens slutliga -koncentration och salthalt - - ---- - -## Page 27 - -Interkalerade- och Principal-celler -Interkaleradeceller -• α-interkalerade -• Utsöndrar vätejoner -• Resorberar bikarbonat -• β-interkalerade -• Utsöndrar bikarbonat -• Resorberar vätejoner -• Finna även de som är -varken α eller β -• Kan även resorbera -kalium vid behov -https://www.krcp-ksn.org/journal/view.php?id=10.23876/j.krcp.2017.36.4.305 -Principalceller -• Utsöndrar kalium, -resorberar natrium -• Påverkas av aldosteron och -ADH - - ---- - -## Page 28 - -Osmolaritet och flöden i nefron - - ---- - -## Page 29 - -Olika djurs förmåga att koncentrera urinen -Djur -Max mosm/L -Max U/P-osm -Bäver -520 -2 -Gris -1100 -3 -Människa -1400 -4 -Vit råtta -2900 -9 -Katt -3100 -10 -Kangaroo rat -5500 -14 -Hopping mus -9400 -25 - - ---- - -## Page 30 - -Sammanfattning -– 2/3 av filtrerat vatten och salt (2/3 av GFR) reabsorberas i -proximala tubuli. -– Reabsorptionen drivs ffa av Na/K-ATPas (3Na/2K) som -finns basolateralt. -– Henles slyngas nedåtgående del är >> permeabel för -vatten än för NaCl. Riklig förekomst av aquaporiner. -– Henles slyngas uppåtgående del är helt impermeabel för -vatten (inga AQP). -– TAL är impermeabel för H2O samt för Na, Cl, och urea. -Speciell Na-2Cl-K transportör finns. -– Urinen som kommer till distala tubuli är alltid hypoosmolär -(ca 100 mOsm/kg H2O). -– Samlingsrören reglerar final sammansättning av urinen, -ADH styr mängden AQP här (mao vattenhalten i -finalurinen). - - ---- - -## Page 31 - -(No content) - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Tubulär funktion.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Tubulär funktion.pdf deleted file mode 100644 index 391c00b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/Tubulär funktion.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:e86a600a1723bd669f3e861c7b34e2f1fbdcfc6a1183c3eb60025e5d4a395bb0 -size 1968863 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/introduktion njurfysiologi och glomerulär funktion Jenny Nyström 25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/introduktion njurfysiologi och glomerulär funktion Jenny Nyström 25.md deleted file mode 100644 index 5a3fb76..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/introduktion njurfysiologi och glomerulär funktion Jenny Nyström 25.md +++ /dev/null @@ -1,746 +0,0 @@ -# introduktion njurfysiologi och glomerulär funktion Jenny Nyström 25.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 48 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Njurarnas fysiologi -Läkarprogrammet -Jenny Nyström, professor -Institutionen för neurovetenskap och fysiologi -Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet -Medicinaregatan 11 -jenny.nystrom@sahlgrenska.gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Översikt njurens anatomi -märg -njur -bäcken -njurartär -njurven -uretär -(urinledare) -bark -njure -njurkalkar - - ---- - -## Page 3 - -Nefronet - - ---- - -## Page 4 - -Njurens anatomi -• Bark och märg -• 2 miljoner nefron -• Glomeruli; 0,2 mm i -diameter -• Nästan 90% av nefronen -återfinns i barken varav -30% är ytliga nefron -• 10% juxtamedullära -• Prox. tubuli 15 mm - (=15 km/njure) -• Henles slynga 15mm -• Dist tubuli 3-4 mm -• Samlingsrör 5-10 nefron -• Finalt samlingsrör 3 000 -nefron - - ---- - -## Page 5 - -Vad gör njurarna ? -Helt avgörande för att bibehålla homeostas, dvs konstant miljö kring -kroppens alla celler. - - - - - - - - -•Utsöndrar slagg och vatten -•Kroppsvattnet hålls helt konstant -•Konc. av ALLA salter hålls inom snäva intervall! -•Avgörande för normal benbildning (kalk-fosfatbalansen) -Reglerar: - - - - - -- Elektrolyter (Na, K, Ca, P, Mg) - - - -- Syra-bas balansen (pH) - - - - -- Osmolaritet - - - - -•Producerar hormon som: - -- Reglerar kalk-fosfat - - - - -- Reglerar blodtrycket - - - - - -- Reglerar blodvärdet (Hb) - - -Aktiverar D vit -Renin -Erytropoetin - -Hur? -Filtration -Sekretion -Reabsorption - - ---- - -## Page 6 - -När sviktar njurarna? -• Akut njursvikt -– Vätskebrist ffa äldre; atheroskleros, medicinering -– Stora, inre blödningar -– Hinder, tryck: njursten, tumör, förstorad prostata (om endast en -njure är skadad räcker oftast funktionen) -– Förgiftning: toppig spindelskivling -• Kronisk njursvikt -– njurinflammation – glomerulonefrit -– diabetesrelaterad nefropati -– kraftig atheroskleros -– ärftliga sjukdomar, ovanliga - - ---- - -## Page 7 - -En god svampstuvning för fyra år sen förändrade Marcus Backmans liv. -Hans njurar slogs ut och nu vill han varna andra svampplockare. --Mitt liv har varit ett rent helvete, säger han. --Personalen tog blodprover på honom och han fick sitta ned och vänta. Ett -normalt njurvärde, där man mäter mängden kreatinin, ska hos en man -ligga på mellan 50 och 100. Marcus hade 1 200. --http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2802015-den-giftiga-svampen- -forstorde-livet-for-marcus -Ur GP -17 augusti -2015 - - ---- - -## Page 8 - -Antal patienter i aktiv uremivård i Sverige ökar -främst beroende på bättre behandling och en -åldrande befolkning - - ---- - -## Page 9 - -Situationen skiljer sig åt i olika länder -Diabetesnefropati är den vanligaste orsaken till terminal njursvikt i -USA men också i Sverige och övriga Europa. -Övriga vanligaste orsakerna: -• -hypertoni -• -ateroskleros (ischemisk hjärtsjukdom eller perifer arteriell -insufficiens) -• -kronisk njurinflammation -• -adult polycystisk njursjukdom -Källor: Läkemedelsboken, Region Skåne Vårdriktlinjer, Centers for disease control and prevention; CDC - - ---- - -## Page 10 - -Symptom vid Njursvikt: -• -Vid njurfunktion <20%: -– Anemi -– trötthet -– koncentrations- -svårigheter -• -Vid njurfunktion <10%: -– Klåda, -– aptitlöshet, -– illamående, -– kräkningar, -– muntorrhet, -– metallsmak i munnen, -– ökad törst, -– "myror i benen", -– ökad -blödningsbenägenhet, -– ökad katabolism, -– hyperlipidemi, -– minskad glukostolerans, -– minskat sexuellt -intresse/förmåga, m.m. -När får vi symptom? - - ---- - -## Page 11 - -Erytropoeitin (EPO) - -• Utan EPO Hb = 50-60 g/l -• 90 % av EPO bildas i fibroblaster nära de -peritubulära kapillärerna, resten i levern -• Aktuell hypotes: - Tubuli fungerar som syrgas-sensor, signalerar bl.a. -med PGI2 (prostacyklin) till närliggande celler, -EPO bildas & frisättes, Hb stiger, mer syrgas till -tubuli. - - ---- - -## Page 12 - -1α-hydroxylas - -• Vitamin D omvandlas i levern till 25-OH-D och i -friska njurar antingen med hjälp alfa 1-hydroxylas -till aktivt vitamin D3 (1,25, dihydroxy-D), eller till -24,25-OH-D. - -Effekter av aktivt vitamin D3: -• Stimulera upptag av Ca2+ från tarm -• Ökad osteoklastaktivitet (bennedbrytning) - - ---- - -## Page 13 - -PTH -• ParaThyroidea Hormon, PTH med MW = 9600 dalton, -84aa, bildas i huvud-cellerna i bisköldkörteln. -• Frisättes av lågt S-[Ca] -• Stim till ökning av Ca-koncentrationen genom effekter -på : -• Ben -– stim ökad bennedbrytning -• Njure -– stim vit D3 produktion -– stim Ca- reabsorption -– inhiberar Fosfat reabsorption - - ---- - -## Page 14 - -Effekter på kalk-fosfat balansen av -njursvikt: -• Exempel: När njurens filtrationshastighet sjunkit till -1/4 så skall samma mängd fosfat hanteras, dvs -belastningen per nefron ökar 4 ggr -• 1-alfa-hydroxylas hämmas av intracellulärt fosfat (som -nu är ökat) -• Minskad bildning av aktivt vit. D3 -• Sänkning av Ca, ökning av fosfat, detta motverkas av -PTH så skelettet istället urkalkas! -• ALLA patienter med filtration < 50 % har ben- -förändringar, vid biopsi. - - ---- - -## Page 15 - -Urinbildning -Urinens mängd och sammansättning bestäms av tre -processer som äger rum i nefronet: -I: Glomerulär filtration (bildning av -primärurin) -II: Tubulär reabsorption (selektivt återupptag av -nyttiga ämnen och vatten från primärurinen) -III: Tubulär sekretion (utsöndring av oönskade -substanser till tubuli) - - ---- - -## Page 16 - -Filtrerad mängd per dygn -Ämne: Filtrerad mängd : Reabs. i %: -Vatten - -180 liter -99 -Na - - -575 g -99+ -Cl - - -692 g -99+ -HCO3 - -275 g -99.9+ -K - - - 28 g -80-95 -Glukos - -180 g -99.9+ -Urea - - - 56 g -50 -Albumin - - 10g - -99.9+ - - ---- - -## Page 17 - -Elektrolyter -14 -130 -140 -4 -4 -102 -19 -87 -0 -50 -100 -150 -200 -250 -300 -350 -Intracellulär volym -Extracellulär volym -Koncentration (mM) -div. -Urea -Fosfat -HCO3 -Cl -Mg -K -Na - - ---- - -## Page 18 - -Blodflöde -•20% av cardiac output -•90% till barken -•10% till yttre märgen -•1-2% till papillerna -•Njurartärerna grenas av från bukaorta. -•I njuren finns två kapillärbäddar: -- en glomerulär bädd med ovanligt högt -tryck. -- en peritubulär bädd med ovanligt lågt tryck. -•Blodet återvänder via njurvenerna som -tömmer sig i nedre hålvenen. - - ---- - -## Page 19 - -Tryckprofil i njurarna -Tryckfall sker i afferent/efferent arteriol -Kolloidosmotiskt tryck i plasma stiger vid filtration (streckad) - - ---- - -## Page 20 - -Glomerulära tryck hos människa -Hydrostatiskt tryck 55 mmHg -Kolloidosmotiskt tryck 30 mmHg -Bowmans kapsel tryck 15 mmHg -Filtrations tryck = 10 mmHg -Hydrostatiskt tryck i många andra -kapillärer: 20-30 mmHg - - ---- - -## Page 21 - -Glomerular filtration rate (GFR) -• GFR = den volym som filtreras från blodet i -glomeruli varje minut. -• GFR regleras mycket hårt med hjälp av pre- och -postkapillär resistans. - - ---- - -## Page 22 - -Glomerulär filtrationshastighet, GFR -speglar antalet fungerande nefron -• Mäts med: -– 51Cr-EDTA -– Iohexol -• Normalvärde: -– 180 liter/dygn -– Åldersvariation -• Normalt GFR är ca 125 ml/min -vilket ger 125 x 60 x 24 = - -180 liter primärurin/dygn. - - ---- - -## Page 23 - -Definition: Den mängd blod som njuren renar fullständigt -från ett ämne X på en minut. -Om ämnet vi använder enbart utsöndras via glomerulär -filtration då blir dess clearance den samma som GFR. -Beräknas enligt: -Enhet: vanligast är ml/min -Clearance - - ---- - -## Page 24 - -Sammanfattning -• 20% av Cardiac Output går till njurarna. -• Filtration, sekretion, reabsorption. -• Helt avgörande för att bibehålla homeostas, dvs konstant -miljö kring kroppens alla celler. -• Glomerulär filtrationshastighet (GFR) är ca 125 ml/min eller -180 L/dygn. -• GFR speglar antalet fungerande nefron och är därför det -viktigaste måttet på njurfunktion. -• Symptom på dålig njurfunktion uppkommer först vid -njurfunktion under 20%! - - ---- - -## Page 25 - -Den glomerulära filtrationsbarriären - - ---- - -## Page 26 - -Njurens morfologi -Glomeruli frampreparerade -från human njurvävnad - - ---- - -## Page 27 - -Glomerulus - - ---- - -## Page 28 - -Juxtaglomerulära apparaten - - ---- - -## Page 29 - -Glomerulära komponenter - - ---- - -## Page 30 - -Glomerulis funktion -En välutvecklad ultrafiltrationsapparat, kapabel att -filtrera stora mängder plasma och samtidigt ha en -hög permselektivitet för makromolekyler -Ca 180 liter plasma filtreras per dygn -Störningar leder till proteinuri “äggvita i urinen” - - ---- - -## Page 31 - -Den glomerulära barriären: -• Komponenter: -• podocyter, basalmembran, endotel, glykocalyx -• Alla delar av barriären är funktionellt viktiga: -• Basalmembran; struktur och laddning -• Podocyter; storleksselektivtet, slit membran -• Endotelet är fenestrerat utan täckande membran -men har glykocalyx, laddningsselektivitet -• Mesangiecellerna bidrar med matrix, struktur, -kontraktion -Cellerna i glomerulus kommunicerar-viktigt för -funktionen! - - ---- - -## Page 32 - -from Haraldsson B, Nyström J, Deen W. Physiological Reviews 2008 -Schematisk bild av den glomerulära -barriären mellan blod och urin - - ---- - -## Page 33 - -Glomerulära celler in vivo -Fenestrerat glomerulärt endotel -(Kriz & Kaissling, The Kidney) -Podocyter med fotprocesser -( Kriz & Kaissling, The Kidney) - - ---- - -## Page 34 - -Glomerulis funktionella egenskaper - Glomeruli uppvisar: -– Storleksselektivitet -– Laddningsselektivitet -– Selektivitet beroende på molekylers form -Så fungerar barriären i fråga om permselektivitet: -– små > stora -– oladdade > negativt laddade -– avlånga/liten radie > bulkiga/stor radie - - ---- - -## Page 35 - -Klassiska dextranförsök för att påvisa -laddningsselektivitet -From: Chang, Deen, Robertson & Brenner 1975, Kidney Int. 8: 212-8. -= neutral molecules -= negatively charged -molecules - - ---- - -## Page 36 - -Endotelcellens yttäcke ”glycocalyx” utgör en del av -njurens permselektiva barriär -Ref: Sieve Plugs in Fenestrae of Glomerular Capillaries - Site of the Filtration Barrier? Jørgen -Rostgaard, Klaus Qvortrup, Cells Tissues Organs 170:2-3:2002, 132-138. -Ryan GB and Karnovsky MJ. Distribution of endogenous albumin in the rat glomerulus: role of -hemodynamic factors in glomerular barrier function. Kidney Int 9: 36-45, 1976. - - ---- - -## Page 37 - -Basalmembranet -• Ligger mellan endotelcellerna och podocyterna och skiljer -dessa celltyper åt. -• Har tre distinkta lager; lamina rara interna, lamina densa och -lamina rara externa. -• Består av collagen (främst typ IV), laminin, proteoglykaner. -• Starkt negativt laddat. -• Troddes tidigare utgöra den huvudsakliga storleks- samt -laddningsrestriktiva komponenten i barriären, numera anses -det vara en av delarna som behövs för att bibehålla normal -filtration. - - ---- - -## Page 38 - -Podocyter - - ---- - -## Page 39 - -Podocytens slit membran - - ---- - -## Page 40 - -Viktiga proteiner i podocyter -• Nefrin – gen: NPHS1 -• -KONGENITALT NEFROTISKT SYNDROM AV FINSK TYP -– Kestilä et al Mol Cell 1998 Mar;1(4):575-82 -• Podocin – gen: NPHS2 -• -AUTOSOMALT RECESSIVT STEROIDRESISTENT NEFROTISKT SYNDROM -– Boute, N. et al. 2000. Nat. Genet. 24:349-354 -• CD2AP – gen: CD2AP -• -KONGENITALT NEFROTISKT SYNDROM -– Shih et al. 1999. Science 286 (5438): 312-5 -α-actinin-4 – gen: ACTN4 - -FAMILJÄR FOKAL SEGMENTELL GLOMERULOSKLEROS -– Kaplan, J.M. et al. 2000. Nat. Genet. 24:251-256 - - ---- - -## Page 41 - -Utplåning av podocyternas fotutskott --ett kardinalfynd vid nefrotiskt syndrom - - ---- - -## Page 42 - -Mesangiecellerna -• Mesangiecellerna är en celltyp som sitter centralt i glomerulus -• Producerar mesangiellt matrix -• Tros fungera som stödjevävnad med möjlighet till kontraktion -• Har fagocyterande egenskaper -• Reservoar för signalmolekyler -• Deltar i cellulärt cross-talk i glomerulus - - ---- - -## Page 43 - -GFR= glomerulär fitrationshastighet -ACR= albumin/kreatinin ratio -https://ukkidney.org/health-professionals/information-resources/uk-eckd-guide/ckd-stages - - ---- - -## Page 44 - -Njurbiopsi -Glomeruli i njurbiopsi -Provtagning sker med hjälp av ultraljud - - ---- - -## Page 45 - -Biopsisnitt TEM njure -Normal glomerulus TEM. -IgA nefrit TEM. Mesangiet är utökat - och fyllt med ”elektron-täta depositioner”. - - ---- - -## Page 46 - -Sammanfattning -Den glomerulära barriären utgörs av -– delvis av endotelcellernas glykocalyx -– och av podocyten samt basalmembanet -– Mesangiella celler sitter mellan kärlen och bildar -mesagiellt matrix samt stödjer strukturen. --Storlek, form, laddning- - - ---- - -## Page 47 - -Nästa föreläsning –det tubulära systemet - - ---- - -## Page 48 - -Välkomna till njurarnas värld! - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/introduktion njurfysiologi och glomerulär funktion Jenny Nyström 25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/introduktion njurfysiologi och glomerulär funktion Jenny Nyström 25.pdf deleted file mode 100644 index dc9ff35..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/introduktion njurfysiologi och glomerulär funktion Jenny Nyström 25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:a9d3a1d001b1954fb57cb0a6bc193831848d5d2dd3e26f059183359a5f3fc776 -size 2948869 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.docx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.docx deleted file mode 100644 index bdd593d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:63415ddf08fbfdc1b6f3f9a7da6148f7382026d1bc3dbb48a5144bc36e39bf7d -size 11959 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/seminariefrågor njurfysiologi 25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/seminariefrågor njurfysiologi 25.md deleted file mode 100644 index 7d1ff31..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/seminariefrågor njurfysiologi 25.md +++ /dev/null @@ -1,157 +0,0 @@ -# seminariefrågor njurfysiologi 25.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 4 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - - - - - -Njurfysiologi -seminarium - -Läkarprogrammet - - - - - ---- - -## Page 2 - -Fråga 1: Anna -Anna, 45 år, inkommer till akuten med symtom på akut njursvikt och proteinuri. Vid akut -njursvikt klarar njurarna inte av att utföra sina funktioner som de ska. Anna har en minskad -urinproduktion (kissar väldigt lite) och ett högt blodtryck. - -1A. Var i njuren sitter felet? - -1B. Hur kan njurens autoreglering göra så att GFR är konstant trots att Annas blodtryck är -förhöjt? - -1C: Vad är det vi mäter med GFR? Vad är relationen mellan GFR och Clearance? - -1D. Hur påverkar förändring i GFR reabsorption och sekretion av olika ämnen i tubuli? - -1D: Hur kommer clearance och kreatinin påverkas i Annas fall? - - -Fråga 2: Juan -Juan 40 år, har diagnostiserats med diabetes insipidus (DI) och upplever stor törst. Han -producerar även stora mängder utspädd urin. Vid diabetes insipidus har man ADH-brist -(central DI) eller ADH-okänslighet i njuren (nefrogen DI) - -2A. Varför leder ADH-brist vid diabetes insipidus till förändringar i urinproduktionen och -kroppens vattenbalans? - -2B. Vad blir effekterna av kronisk volyms minskning (minskad mängd natrium och vatten) -på njurens funktion? Vilka kompensatoriska mekanismer aktiveras för att motverka dessa -effekter? - -2C. Hur påverkas nedanstående variabler av diabetes insipidus? Hur är värdena hos en frisk -under normala omständigheter? Ange ungefärliga värden för Juan och för en frisk person. -Juan: Frisk: -a. GFR (ml/min) - - - -b. Urinosmolalitet (mosm/kg) - - -c. Urinvolym - - - - -d. Plasmaosmolalitet - - - - -2D. Hur påverkas intra-och extracellulära volymen om Juan inte får i sig tillräckligt mycket -med vatten ? - - - -Fråga 3: Lisa - - ---- - -## Page 3 - -Lisa, 68 år, står på en aldosteronantagonist. När hon kommer in på en årskontroll på sin -vårdcentral visar blodprovet på elektrolytrubbningar. - -3A. Beskriv njurens roll i reglering av elektrolytbalansen, med fokus på natrium och kalium. - -3B. Förklara hur aldosteron påverkar reabsorption och sekretion av natrium och kalium i -njurarna. - -3C: Vad är det för typ av elektrolytrubbningar som Lisa förmodligen har om vi antar att det -beror på aldosteronantagonisten? - -3D. Vad skulle du rekommendera Lisa för att förhindra elektrolytrubbningar i framtiden? - - -Fråga 4: Kris -Kris, 67 år, inkommer till akuten och har brutit lårbenet. Kris lider också av kronisk njursvikt. - -4A. Vad är sambandet mellan kronisk njursvikt och benskörhet? Förklara varför. - -4B. Hur kan man motverka benskörhet hos patienter med kronisk njursvikt? - -4C. Kris visar sig också ha väldigt lågt Hb, vad är sambandet mellan kronisk njursvikt och -anemi? - -4D.Vad kan man göra åt anemin? - - -Fråga 5: Dino -Dino är 55år och har hjärtsvikt i grunden. Han står därför på diuretika av sorten loopdiuretika -(loopdiuretika inhiberar Na/K/2 Cl-pumpen i TAL) - - -5A. Dino som är din patient verkar väldigt nyfiken av sig och frågar dig, som är hans -behandlande läkare, om du kan förklara för honom varför detta piller får honom att kissa så -ofta? - -5B. Dino undrar också vad det var som gjorde att han gick ned i vikt när han började äta -loopdiuretika? Dino har inte läst njurfysiologi, besvara Dinos fråga på ett sätt som han kan -förstå. -5C. Varför tror du loopdiuretika är effektivare än till exempel Karbanhydrashämmare som -tidigare har använts som diuretika? - -Fråga 6: Natalie - - ---- - -## Page 4 - -Natalie, 21 år, älskar sill och hon åt detta varje dag under påskhelgen. Efter helgen märkte -hon att hon har gått upp några kilo i vikt och varit väldigt törstig. - -6A. Vad händer med extra-och intracellulärvolymen vid stort intag av natrium (till exempel -stort intag av sill)? - -6B. Varför har Natalie gått upp i vikt? - -6C. Förklara njurarna roll i att hon gick ned i vikt igen efter några dagar? - - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/seminariefrågor njurfysiologi 25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/seminariefrågor njurfysiologi 25.pdf deleted file mode 100644 index ae09063..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/seminariefrågor njurfysiologi 25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1d1374c5650c12763ce245546a6cecc955107d2a8f51493873e3a179bdc9359e -size 255837 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.docx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.docx deleted file mode 100644 index 1d712d3..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:35bfce0a682cf615f29ae6cd9ba286081194eb00982582102fd47cca200fa252 -size 30229 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/volymsreglering.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/volymsreglering.md deleted file mode 100644 index b712c75..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/volymsreglering.md +++ /dev/null @@ -1,780 +0,0 @@ -# volymsreglering.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 35 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Reglering av extracellulär (EC) -osmolaritet och vattenbalans -Kerstin Ebefors, Njurfysiologi T2 -1 - - ---- - -## Page 2 - -Nefronet -2 - - ---- - -## Page 3 - -Vätskefördelning i kroppen: -3 -totalt -intracellulärt -extracellulärt -interstitiell -plasma - - ---- - -## Page 4 - -Normal vattenbalans -(in – ut = 0) -H20 in (ml/dag) -H20 ut (ml/dag) -Dryck -700 -Urin -800 -Mat -750 -Hud -400 -Metabolism -350 -Respiration -400 -Faeces -200 -Totalt -1800 -1800 -perspiratio -insensibilis -4 - - ---- - -## Page 5 - -Osmolaritet vs osmolalitet -• Osmolalitet är antalet osmol av löst ämne i ett kilogram -av lösningsmedel, medan osmolaritet är antalet osmol av -löst ämne i en liter lösning. I utspädda lösningar som t.ex -kroppsvätskor är skillnaden mellan osmolalitet och -osmolaritet obetydlig. -• En osmol är en mol av en icke-dissocierbar substans. Den -innehåller 6.02 x 1023 partiklar. -• En osmol (Osmol) är 1 mol partiklar som bidrar till det -osmotiska trycket i en lösning. -• Exempel: NaCl dissocierar helt i vatten till Na+ joner och Cl- -joner. Varje mol NaCl bildar därför två osmoler i lösning; -en mol Na+ och en mol Cl-. En lösning med 1 mol/L NaCl -har därför en osmolaritet av 2 osmol/L. -5 - - ---- - -## Page 6 - -Hur uppstår avvikelser i EC osmolaritet? -EC osmolaritet (≈ plasma osmolaritet) = -EC H2O -EC osmoler -den totala koncentrationen av alla fria partiklar i en lösning bidrar till -osmolariteten -EC [Na], normalt ≈140 mmol/L, med tillhörande anjoner, är den partikel -som bidrar mest till EC osmolaritet -Formel för estimering av plasma osmolaritet: -Posm (mosm/L) = 2 x [Na] + [glukos] + [urea] (konc. i mmol/L) -Normal plasma osmolaritet ≈ 280-290 mosm/L -6 - - ---- - -## Page 7 - -Hur uppstår avvikelser i EC osmolaritet? -EC osmolaritet (≈ plasma osmolaritet) = -EC H2O -EC osmoler -Förutsatt konstant mängd av osmotiskt aktiva partiklar (fr.a. Na) i kroppen: - -- ökat kroppsvatten → EC osmolaritet ↓ - -- minskat kroppsvatten → EC osmolaritet ↑ -Förändring i vattenbalans ger förändrad EC osmolaritet som kan registreras -av osmo-receptorer -7 - - ---- - -## Page 8 - -Hur uppstår symtom vid avvikelser? -IC -EC -volym -280 mosm/L -H2O -280 mosm/L -H2O -IC -EC -volym -270 mosm/L -H2O -270 mosm/L -H2O -H2O -[Na] 140 -mmol/L -[Na] 135 -mmol/L -CC -hjärnan -skallen -H2O -H2O -H2O -H2O -hjärnan svullnar -intrakraniellt tryck stiger -inklämning och cerebralt blodflöde sjunker -”Osmotisk jämvikt” -förändringar i EC osmolaritet -→ vattentransport genom osmos (passiv) -→ förändrar cellvolym -8 - - ---- - -## Page 9 - -Hur registreras förändringar i vattenbalans/ECosm? -OSMORECEPTORER -- -extremt känsliga, registrerar förändringar i Posm på ca 1 % -- -specialiserade neuron -- -Posm ↑ → cellvolym ↓ → depolarisering → frekvens av aktionspotentialer↑ -A. -Centrala osmoreceptorer (viktigast) - -- subfornikala organet (SFO) och organum vasculosum laminae terminalis -(OVLT), utanför blod-hjärn barriären, del av de circumventrikulära organen i -hypothalamus - -Typ 1: afferenta banor till n. paraventricularis och n. supraopticus som - -syntetiserar antidiuretiskt hormon (ADH) - ”ADH osmoreceptorer” - -Typ 2: afferenta banor till törstcentra - ”Törst osmoreceptorer” - -B. -Perifera osmoreceptorer - -- v. porta - -- funktion? tidig registrering av födans osmolaritet och snabb adaptation? 9 - - ---- - -## Page 10 - -Törst -input från volyms-/baro- -receptorer -n. tractus solitarii -AVP = ADH -10 - - ---- - -## Page 11 - -Två parallella effektorsystem för reglering -EC osmolaritet - Posm ↑ → -1. ökad ADH frisättning → minskad renal H2O-utsöndr. - -2. törst → ökat vattenintag - -1+2 → plasma ”späds ut”, Posm ↓ , normaliseras - Posm ↓ → -1. minskad ADH frisättning → ökad renal H2O-utsöndr. - -2. minskad törst → minskat vattenintag - -1+2 → ”plasma koncentreras”, Posm ↑ , normaliseras -1. -ADH via effekter i njurarna -2. -Törst -11 - - ---- - -## Page 12 - -Antidiuretiskt hormon (ADH), vasopressin - -peptid hormon, 9 aa - -syntes i hypothalamus (n. supraopticus och n. paraventricularis) - -frisätts från hypofysens baklob - -elimineras från plasma via lever och njurar - - t ½ ≈ 18 min -12 - - ---- - -## Page 13 - -Aquaporin-2 – den vattenkanal i tubuli som står under störst reglering (fr.a. ADH) -ADH och aquaporin-2 (AQP-2) i samlingsrörens -principal celler -AQP-3 -AQP-4 -13 - - ---- - -## Page 14 - -Stimuli för ADH frisättning -1. -förhöjd Posm – fysiologiskt viktigast, känsligast (förändringar på -1% räcker) -2. -hypovolemi/hypotension – okänsliga, förändringar på 5-10% krävs -Avlastning av kardiella volymsreceptorer (myeliniserade fibrer) - -eller baroreceptorer - -Obs! Kraftigt blodtrycksfall ger ofta uttalade ökningar - -av [P-ADH] (50-faldiga ökningar) -3. -CNS – smärta, illamående. ADH har effekt på smärtuppfattning via -centrala nervsystemet genom receptorerna V1a och V1b som finns hos -neuronala celler i hela hypotalamus. -4. -övriga, tex angiotensin II, hypoxi, hyperkapni (högt [CO2] i blod), -läkemedel (tex morfin/nikotin ger ADH frisättning) -14 - - ---- - -## Page 15 - -Reglering av ECV - tidsaspekter -1. -Snabbt system (sekunder-minuter): - -- reflexogen sympatikus aktivering - -→ bibehålla central blodvolym och cerebral perfusion genom - -effekter på hjärta och kärl -2. -Medelsnabbt system (minuter-timmar): - -- ”autotransfusion” (på kapillärnivå) - -- ADH, reglering av vattenåterupptag, njuren -3. -Långsamt (timmar-dagar): - -- njurens volymkontroll genom reglering av Na-utsöndring -(RAS, aldosteron, sympatikus, ANP, tryck-natriures) -4. -Mkt långsamt (dagar): - -- saltaptit, reglering av Na intag -Totalt kropps-Na bestämmer ECV -15 - - ---- - -## Page 16 - -Reglering av EC volym - -Totalt kropps-Na bestämmer ECV - -ECV och plasmavolym proportionell till Na-balansen -• -oralt Na-intag = renal Na-utsöndring + extrarenala Na-förluster -• -positiv Na-balans → PV, ECV ↑ -• -negativ Na-balans → PV, ECV ↓ - -Stor klinisk relevans, ex: - -blödningschock, diarresjukdomar, hjärtsvikt, hypertoni, -njursjukdomar, leversvikt, principer för vätsketerapi och diuretika- - -behandling etc… -16 - - ---- - -## Page 17 - -Hur registreras förändringar i -Na-balans och ECV/PV? -1. -Volymsreceptorer i hjärtat : -a) -Omyeliniserade vagala afferenter - -Avlastning (hypovolemi) → minskad inhib. av VMC → sympatikus till -bl.a. njuren ↑ -b) -Myeliniserade vagala afferenter - -Avlastning (hypovolemi) → ADH frisättning ↑ -2. -Arteriella baroreceptorer : -a) -Centrala, sinus carotis och aortabågen (tonisk inhibition av VMC) - -tryck ↓ → minskad inhib. av VMC → sympatikus ↑ -b) -njurens afferenta arterioler - -tryck ↓ → reninfrisättning ↑ -Egentligen den ”effektiva cirkulerande volymen”, den intravaskulära volymen, -som registreras och inte hela ECV ! -17 - - ---- - -## Page 18 - -Effektor-system för njurens volymsreglering -A. -Volyms-/Na-sparande (minskar renal Na-utsöndring): -• -Sympatikus -• -Renin-angiotensin-aldosteron systemet (RAAS) -• -(ADH, antidiuretiskt hormon, fr.a. av patofysiologisk -betydelse vid stora förändringar i ECV) -B. -Volyms/Na-slösande (ökar renal Na-utsöndring): -• -ANP (atrial natriuretic peptide) -• -Tryck-natriures (ökad perfusion i njuren -ökat tryck i -peritubulära kapillärer- leder till minskad -natriumreabsorption) -18 - - ---- - -## Page 19 - -Sympatikus och njuren -avlastning av centrala ateriella baroreceptorer, och/eller -omyeliniserade volymsreceptorer i hjärtat -hypovolemi -sympatikusaktivitet till njuren ↑ -19 - - ---- - -## Page 20 - -Renin bildas i juxtaglomerulära celler (JGC) -JGCs: -prorenin → renin → lagras i granule -20 - - ---- - -## Page 21 - -Renin-angiotensin kaskaden (RAS) -angiotensinogen -angiotensin I -angiotensin II -renin -ACE -(levern) -(juxtaglomerulära celler) -(fr.a. endotelceller i lungan) -angiotensin II -- ”effektor peptiden” -- 8 aa -angiotensin II typ-1 receptor (AT1) -(angiotensin II typ-2 receptor, AT2) -21 - - ---- - -## Page 22 - -Effekter av angiotensin II - ökar tubulär Na reabsorption (PT, DT, samlingsrör) - - stimulerar aldosteronfrisättning - -→ ökad tubulär Na reabsorption i samlingsrören - stimulerar törst, ADH-frisättning och salt-aptit - reglerar GFR (fr.a. vid hypotension och hypovolemi genom att -konstringera fr.a. efferenta arteriolen) - systemisk vasokonstriktion av arterioler → blodtryck ↑ - stimulerar syntes av prostaglandiner i kärlväggen - potentierar sympatikus (både centralt och perifert) -22 - - ---- - -## Page 23 - -Vad stimulerar renin-frisättning och RAAS kaskaden? -1. -ökad renal sympatikusaktivitet (β1 receptorer på JGCs) -2. -sänkt tryck registreras i njurens afferenta arterioler - -3. -sänkt salthalt i urinen registreras av macula densa celler i distala tubuli -(sänkt ECV → sänkt GFR → sänkt salthalt i urinen vid macula densa) -Vad hämmar renin-frisättning och RAAS kaskaden? -A. -Punkterna 1-3 ovan fast tvärtom -B. -Angiotensin II utövar negativ feedback -C. -ANP (atrial natriuretic peptide) -23 - - ---- - -## Page 24 - -Aldosteron - - -Steroidhormon, mineralokortikoid (insättande effekt tar ca. 90 min) - - -Bildas i binjurebarken - - -Utövar sina effekter främst i njurens samlingsrör: -• -ökad Na reabsorption -• -ökad K och H sekretion - - -Aldosteron-frisättning stimuleras i huvudsak av: -1. - angiotensin II -2. - hyperkalemi -3. - ACTH - - -Huvudfunktioner: -1. - reglering av PV/ECV (ökar PV/ECV) -2. - reglering av plasma kalium koncentrationen (sänker konc.) -24 - - ---- - -## Page 25 - -Principal cell (samlingsrör) -lumen -interstitium -3 Na+ -2 K+ -K+ -Na+ -ENaC = epithelial Na channel -inhiberas av amilorid -(K-sparande diuretika) -- -+ -Aldo -Aldo-rec -Spironolakton är en -Aldo-rec antagonist -och K-sparande -diuretika -Aldosteron-effekter (via ökad protein syntes, timmar): -- -ökat antal öppna apikala Na-kanaler (ENaC) -- -ökat antal öppna apikala K-kanaler -- -ökad aktivitet basolat. Na/K-ATPase -25 - - ---- - -## Page 26 - -Renin-angiotensin-aldosteron systemet -26 - - ---- - -## Page 27 - -↑ ADH (vid uttalad hypovolemi/hypotension) -27 -Lågt renalt -blodtryck - - ---- - -## Page 28 - -ANP, atrial natriuretic peptide -• -28 aa polypeptid (aa 99-126) -• -syntetiseras fr.a. i hjärtats förmak (endotelcellerna), pro-ANP (126 aa) -• -A. ECV/PV ↑ → förmaksdistension → ANP frisättning ↑ - -B. Ang II → ANP frisättning ↑ (balanserar Ang II:s effekter) - -• -ANP binder ”natriuretic peptide receptors” (NPRs) bl.a. i tubulära celler i -njuren och på vaskulära glatta muskelceller -28 - - ---- - -## Page 29 - -ANP, effekter -1. -Vasodilatation, sänker system-blodtryck -2. -Ökar renalt blodflöde och GFR (dilaterar främst aff. arterioler) -3. -Ökar renal salt och vatten utsöndring - -- (a) Na reabs ↓ i prox tubuli och samlingsrör (direkt tubulära effekter) - -- (b) indirekt via hämning av renin-frisättning och RAAS -29 - - ---- - -## Page 30 - -Volymsreglering vs. osmoreglering -Osmoreglering, -H2O balans -volymsreglering -Vad känns av? -Posm -PV och artärtryck -Sensors/receptorer -Osmoreceptorer -Volymsreceptorer -Baroreceptorer -Effektorsystem -ADH -Törst -RAS + aldosteron -Sympatikus -ADH -Salt-aptit -ANP -Trycknatriures -Vad påverkas/justeras -Renal vatten- -utsöndring -Vattenintag -Renal Na-utsöndring -Na-intag -30 - - ---- - -## Page 31 - -Urinledarna, blåsan och urinering - - ---- - -## Page 32 - -Urinledarna -• -två rör, diameter 6 mm, längd -25 - 30 cm -• -leder urin från njurbäckenet till -urinblåsan -• -uppbyggda på samma sätt som -blodkärl (slemhinna, muskler, -bindväv) -• -töjning av övre delen startar -peristaltiska muskelrörelser som -aktivt för urinen till blåsan. -32 - - ---- - -## Page 33 - -Urinblåsan, urinröret -Urinblåsan -• -en reservoar uppbyggd som -urinledarna men med -kraftigare glattmuskulatur -• -3 muskellager som drar ihop -sig i olika riktningar -• -rymmer över 1 liter -Urinröret -• -förbindelse mellan blåsan och -yttervärlden -• -börjar med en inre slutmuskel -(sfinkter) som ej är viljestyrd -(glattmuskel). -• -I passagen genom -bäckenbotten sitter den yttre -viljestyrda sfinktern -(skelettmuskel). -33 - - ---- - -## Page 34 - -Urinering (Miktion) -• -I fyllnadsfasen får vi relaxation av -blåsan och kontraktion av inre -sfinktern -• -Autonoma nervreflexer utlöses i -blåsväggen när ca 200 ml urin -samlats. -• -Dessa går dels till ryggmärgen, dels -till hjärnan. -• -Signaler från ryggmärgen öppnar -den inre sfinktern -• -Minskad sympatikus, ökad -parasympatikus -• -Signaler från hjärnan öppnar eller -håller den yttre sfinktern stängd -• -Vid utebliven miktion försvinner -trängningarna för att återkomma -när ytterligare volym fyllts på. De är -då starkare. O.s.v. -34 -Kontrollerar yttre sfinkter -Pelvic nerves -För mer info, se Maria J ANS föreläsning, block 5 - - ---- - -## Page 35 - -Urinens sammansättning -• -Vatten (ca 95%) -• -Urea (slutprodukt i nedbrytningen av aminosyror) -• -Kreatinin (nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat i musklerna) -• -Urinsyra (slutprodukt i nedbrytningen av DNA och RNA) -• -Natriumjoner -• -Kaliumjoner -• -Fosfatjoner -• -små mängder Kalcium, Magnesium och Bikarbonat -• -Den gula färgen kommer från urochrom, som bildas vid -nedbrytning av hemoglobin. Urinens färg kan även variera med -dieten. -• -pH-värdet ligger omkring 6, men kan variera mellan 4,5 och 8 -beroende på ämnesomsättning och diet. -35 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/volymsreglering.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/volymsreglering.pdf deleted file mode 100644 index 623acc4..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/volymsreglering.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:425471e1d851bcb95c80531f998e5fb502dc90dbd62cd0a0d4b1b524d0379840 -size 1210283 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi - Muskelstyrka & Power - 2025-03-28_MathiasW.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi - Muskelstyrka & Power - 2025-03-28_MathiasW.md deleted file mode 100644 index dd9db59..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi - Muskelstyrka & Power - 2025-03-28_MathiasW.md +++ /dev/null @@ -1,622 +0,0 @@ -# Arbetsfysiologi - Muskelstyrka & Power - 2025-03-28_MathiasW.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 50 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Arbetsfysiologi – -muskelstyrka & power -Mathias Wernbom, PhD, forskare i tränings- och muskelfysiologi, -Institutionen för Neurovetenskap & Fysiologi - - ---- - -## Page 2 - -Disposition – dagens teman -• Styrka: maximal styrka och explosiv styrka -• Centrala (neurala) träningsanpassningar till -styrke & powerträning -• Effekter av styrketräning och powerträning på -muskler och muskelfibrer -• ”Muskelminne” -• Träningsvärk - - ---- - -## Page 3 - -Maximal styrka och explosiv styrka - - ---- - -## Page 4 - -Maximal styrka: maximala krafter, tid är inte en begränsande faktor. -Explosiv styrka = att utveckla så hög kraft som möjligt på en begränsad -tid, t ex vid höga hastigheter och/eller korta kontakttider (= hög RFD!). -RFD: rate of force development. RFD = ∆Kraft / ∆Tid - - ---- - -## Page 5 - -Explosiv styrka = Hög RFD! Mycket viktigt i idrotter med korta -kontakttider och snabba rörelser, som t ex 100 m -sprintlöpning där kontakttiderna kan vara mindre än 0.1 sek. - - ---- - -## Page 6 - -Exempel på kraftmoment (Nm) vid olika hastigheter i knäextension. -Maximal hastighet i sittande koncentrisk knäextension: ~600-800°/s. -Maximal sprint: ~1100-1200°/s. Typisk styrketräning: ~0-120°/s. - - ---- - -## Page 7 - -Maximal styrka respektive explosiv styrka i förhållande till olika -rörelsehastigheter, enligt Raastad et al 2015. - - ---- - -## Page 8 - -Vad kännetecknar styrketräning? - - ---- - -## Page 9 - -Lokal -uthållighets- -träning -Konventionell -styrketräning -(1RM = one -repetition maximum) - - ---- - -## Page 10 - -Exempel på muskelaktivering mätt med elektromyografi (EMG) vid tung -styrketräning. Knäextension i en viktmaskin med 7RM (~80-85% av 1RM). -EMG normaliserat till en maximal isometrisk quadricepskontraktion (100%). -VL = vastus lateralis (rött), VM = vastus medialis (blått). -Mathias Wernbom, opublicerade data. - - ---- - -## Page 11 - -Koncentriska -kontraktioner -Excentriska -kontraktioner -Notera den mycket högre muskelaktiviteten i den koncentriska fasen jämfört med den -excentriska fasen i de 7 repetitionerna! -Notera även att den koncentriska muskelaktiviteten ökar mellan rep #1-4 -och att repetitionerna #2-7 tar allt längre tid pga tilltagande -muskeltrötthet! - - ---- - -## Page 12 - -EMGrms -VL RL -VM RL -EMG[%] -Time[s] -0 -10 -20 -30 -40 -0.9 -4.7 -8.4 -12.2 -Exempel på EMG vid lätt träning, 4 repetitioner på ~20-25% av 1RM. -Notera att EMG bara når 35-40% av max som mest. -Mathias Wernbom, opublicerade data. - - ---- - -## Page 13 - -Notera att muskelaktiviteten (EMG) vid 20-25% av 1RM bara är en bråkdel -så hög som muskelaktiviteten vid 80-85% av 1RM! -EMG är ett ”semi-kvantitativt” mått på den arbetande muskelns grad av aktivering, -som i sin tur främst är ett resultat av motorenhet-rekrytering och fyrningsfrekvens. -Ju högre EMG, desto fler rekryterade motorenheter och/eller högre fyrningsfrekvens. -~20-25% av 1RM -EMG vid ~80-85% av 1RM -(Mathias Wernbom, opublicerade data) - - ---- - -## Page 14 - -Motorenheters storlek vs fibertyp -De största enheterna (fast fatigable, FF) innehåller -snabba men fort uttröttbara typ IIX och/eller typ -IIAX* muskelfibrer, ~20% i en genomsnittlig muskel. -*Typ IIAX muskelfibrer: hybridform mellan typ IIA och IIX. -Vanliga i muskler. 100% rena IIX fibrer ofta mer sällsynta. -(Typ IIB fibrer finns inte hos människa! Typ IIX snabbast) -Medelstora enheter (”fast fatigue-resistant”, FR) -innehåller ofta snabba men relativt uthålliga typ IIA -muskelfibrer. Typ IIA utgör ~30% i en genomsnittlig -muskel som vastus lateralis. -De minsta enheterna (”Slow”, S) har långsamma men -mycket uthålliga typ I muskelfibrer. ~50% i en typisk -muskel. - - ---- - -## Page 15 - -Fibertypdistribution i vastus lateralis hos människor. En normalaktiv -individ har ~50% typ I & ~50% typ II fibrer. -Sprinters har högre % typ II fibrer, långdistansidrottare har högre %- -andel typ I fibrer. Både genetik och träning spelar roll. -(JL Andersen et al., Sci Am 2000) - - ---- - -## Page 16 - -Små uthålliga (S) motorenheter rekryteras först, följt av allt större -och snabbare men mer uttröttbara enheter (S FR FF). -FF. Typ IIX & -typ IIAX. -FR. Typ IIA. -S. Typ I. - - ---- - -## Page 17 - -Anledningen till att små uthålliga S-enheter rekryteras först vid -muskelarbete är för att de kräver mindre synaptisk ”input”. -FR och framför allt FF-enheter kräver mer viljemässig ”drive” från CNS -innan en tillräckligt hög synaptisk input nåtts för aktivering. -(Heckman & Enoka 2004) - - ---- - -## Page 18 - -Rekrytering av nya motorenheter sker upp till ~80-90% av maximal -kraft i större muskler. De sista 10-20% upp till 100% kraft beror -främst på ökningar av fyrningsfrekvensen i de snabba enheterna. -(Bild från Wernbom & Aagaard, Acta Physiologica 2020) -Kraft och/eller effekt -Fyrningsfrekvens (impulser/s) - - ---- - -## Page 19 - -Det centrala nervsystemet (CNS) har -alltså i princip två sätt att reglera -muskelkraften: -1) Rekrytering (och de-rekrytering) av -motoriska enheter. -Ordning: S (typ I) → FR (typ IIA) -→ FF (IIAX/IIX) med ökat behov av -kraft och/eller effekt. -2) Fyrningsfrekvens i de aktiverade -motoriska enheterna. ”Firing Rate”. -Med ökad viljemässig ”drive” till -ryggmärgen ökar både 1 & 2 parallellt. -(DG Sale, Strength & Power in Sport 2003) - - ---- - -## Page 20 - -Vad kännetecknar powerträning? -Powerträning = träning på låga till måttliga belastningar -(~30-60% av 1RM), men med fokus på maximal effektutveckling -(power) i den aktuella träningsövningen. -Träningen görs med ett explosivt utförande (hög RFD!). - - ---- - -## Page 21 - -(No content) - ---- - -## Page 22 - -~30-60% av 1RM -(Effekt i Watt) -Hastighet (V) -Kraft (F) -= Maximal power - - ---- - -## Page 23 - -Neurala anpassningar till -styrketräning & powerträning - -Rekrytering av fler motoriska enheter --Ökad maximal fyrningsfrekvens i de aktiva motoriska -enheterna --Synkronisering av motoriska enheter optimeras -(dock osäker betydelse av detta) --Inter-muskulär koordination förbättras -(samspelet mellan muskler/muskelgrupper) - - ---- - -## Page 24 - -Perioder av styrke och powerträning ökar möjligen förmågan -att rekrytera fler högtröskliga motoriska enheter och därmed -också förmågan att utveckla maximal kraft. -Situations-, muskel- och individberoende! -(Figur från DG Sale, i Strength & Power in Sport 2003) - - ---- - -## Page 25 - -Perioder av styrke & powerträning ökar troligen fyrningsfrekvensen -i motorenheterna under maximal ansträngning och därmed ökar -också förmågan att utveckla maximal kraft. -(Figur från DG Sale, i Strength & Power in Sport 2003) - - ---- - -## Page 26 - -En fyrningsfrekvens på ~50-60 Hz krävs i de snabba motoriska -enheterna i en muskel för tetanisk kontraktion och därmed för att -muskelkraften ska bli maximal. -(Bild från Fysiologi av Lännergren, Westerblad, Ulfendahl och Lundeberg ) - - ---- - -## Page 27 - -(No content) - ---- - -## Page 28 - -Summering - neurala anpassningar till -styrketräning & powerträning: -1) -Rekryteringen av motoriska enheter kan -eventuellt förbättras. -Särskilt om -förmågan till muskelaktivering i den -aktuella övningen är låg initialt. -2) -Fyrningsfrekvensen i motorenheterna -under maximal ansträngning ökar ofta med -perioder av styrke- och powerträning. -3) -Koordinationen mellan olika muskler kan -ofta förbättras, särskilt i komplexa övningar. -4) -Minskad aktivering av antagonister är -gynnsamt för kraftuveckling över leden. - - ---- - -## Page 29 - -Muskeln adapterar till den typ av -belastning som den utsätts för - - ---- - -## Page 30 - -Höga krafter och relativt kortvarigt arbete ger signaler till styrka & -muskelhypertrofi (främst via ökad muskelproteinsyntes), lägre -krafter och längre arbete ger signaler till uthållighet.(Bild från Bigard, 2019) - - ---- - -## Page 31 - -(Egan et al. Cell Metabolism 24, Aug 9 2016) - - ---- - -## Page 32 - -Muskeltillväxt (hypertrofi) -Hypertrofi av existerande muskelfibrer anses vara den -dominerande mekanismen vid muskelhypertrofi. -Dock indikerar en växande mängd studier att -muskeltillväxten hos mycket vältränade idrottare inte -alltid helt kan förklaras av fiberhypertrofi. -Ökningar av antalet muskelfibrer (hyperplasi) via fiber -splitting och/eller helt nya muskelfibrer? -Alternativt: självselektion till kraftsporter av individer -med ett redan högt antal muskelfibrer? - - ---- - -## Page 33 - -A: Hypertrofi av existerande muskelfibrer vid styrketräning via fler och -större myofibriller. -B: Atrofi av muskelfibrer vid inaktivitet och träningsuppehåll. -C: Hyperplasi genom ”fiber splitting” och/eller helt nya muskelfibrer? -(Figur från MacDougall 1986 & 2003) - - ---- - -## Page 34 - -Muskelfibern efter akut styrketräning -• -Uppsplittring av Z-diskar och proteolys av myofibrillernas yttre delar -efter hård träning är ofta associerade med aktivering av calpainer* -och en ökad proteinomsättning. -• -Polyribosomer ses ofta på de yttre delarna av myofibriller och -skadade Z-diskar efter hård sprint- och styrketräning, vilket är ett -tecken på ökad muskelproteinsyntes. -• -Proteinsyntesen är maximal vid 6-24 timmar men kan vara förhöjd i -48-72 timmar hos otränade individer efter ett styrketräningspass. -• -Proteinnedbrytningen ökar mindre grad eller är överlag relativt -oförändrad. -• -Ökad proteinsyntes i myofibrillerna så att dessa blir större, samt -splitting och nybildning av myofibriller så att de blir fler hela -muskelfibern blir större på längre sikt. -*Calpainer = kalcium-aktiverade proteaser. - - ---- - -## Page 35 - -Tre olika grader av -myofibrillära ”disruptions”: -A) Fokala (en sarkomerlängd) -B) Måttliga (flera längder) -C) Extrema (många längder) -(Gibala et al J Appl Physiol 1995) - - ---- - -## Page 36 - -Nya muskelproteiner -läggs till befintliga -myofibriller, vilka blir -större i tvärsnittsarea -(CSA). -Myofibriller kan -också splittas och -helt nya kan bildas, -vilket ökar deras -antal. -Hela muskelfibern -växer i CSA! -(MacDougall 1986) - - ---- - -## Page 37 - -För att en muskelfiber ska växa krävs en ökad proteinsyntes, vilket vid -större hypertrofi troligen kräver fler muskelcellkärnor (”myonuclei”). -Detta kräver i sin tur att satellitceller aktiveras och börjar proliferera. -(L-E Thornell, F Kadi, A Eriksson, Svensk Idrottsforskning 2001) - - ---- - -## Page 38 - -(Bild från TJ Hawke, Exerc Sport Sci Rev 2005) -Satellitceller är musklernas stamceller och bidrar till muskeltillväxt -genom att bli nya myonuclei efter fusion med muskelfibrer, samt till -regeneration av skadade fibrer. De kan även bilda nya muskelfibrer. - - ---- - -## Page 39 - -Tidsförlopp för neurala och muskulära anpassningar och -deras relativa bidrag till den totala styrkeökningen. -(Figur från DG Sale, i Strength & Power in Sport 2003) - - ---- - -## Page 40 - -Muskelminne: -kan muskler ”komma ihåg” tidigare -styrketräning? - - ---- - -## Page 41 - -”Muskelminne”: en muskel som en gång varit stark har lättare för att -hypertrofiera igen efter träningsuppehåll, sannolikt delvis tack vare ett -ökat antal cellkärnor. Epigenetiska förändringar troligen också viktiga! -(Bild från Bruusgaard et al PNAS 2010) - - ---- - -## Page 42 - -Nya bevis för myonukleärt muskelminne hos människor från en -styrketräningsstudie: ett ökat antal myonuklei (~30%) i muskelfibrerna -i biceps brachii efter en period av styrketräning upprätthölls under en -period av 16 veckors träningsuppehåll. -(Cumming et al. J Physiol 2024) - - ---- - -## Page 43 - -”The jury is still out” om ett ökat antal myonuclei bibehålls -hos människor vid mer långvariga träningsuppehåll och -inaktivitet, samt med åldrande! -Kanske en del av de ”extra” myonuclei som tillförts med -träning förloras, medan andra av dessa myonuclei bibehålls? -Myonucleärt muskelminne kan också eventuellt skilja sig åt -mellan olika muskler. (Anders Eriksson, avhandling 2006) -Således ännu oklart i vilken utsträckning som ett ökat antal -myonuclei kan åstadkomma ”muskelminne” hos människa. - - ---- - -## Page 44 - -Nyare studier har dock visat att epigenetiska -förändringar kan bidra till ”muskelminne” vid -styrketräning. -Epigenetiska förändringar: själva DNA-t förändras inte, -men uttrycket av gener på mRNA-nivå kan förändras -ändå, genom exempelvis hypo eller hyper-metylering -av den aktuella genen. -Enkelt uttryckt: gener kan ”slås av” eller ”slås på” -genom epigenetik. - - ---- - -## Page 45 - -(No content) - ---- - -## Page 46 - -(No content) - ---- - -## Page 47 - -Även om epigenetiska förändringar t ex via DNA- -methylering kan sitta kvar under lång tid kan även dessa -dock tänkas att avta och t o m försvinna med tiden! -Långt ifrån alla epigenetiska förändringar är permanenta! -De flesta träningsstudier som undersökt epigenetiskt -muskelminne av träning (både styrke- & konditionsträning) -har endast undersökt några få månaders träningsuppehåll! -Det finns inte bara positiva (prestationsfrämjande) utan -också negativa epigenetiska förändringar! - - ---- - -## Page 48 - -Muskelminne via ett ökat antal myonuclei och epigenetiska -förändringar kanske existerar samtidigt och i så fall har dessa troligen -additiva eller synergistiska effekter! -Nervsystemets minne av träningsrörelser ska dock inte glömmas bort -då det förmodligen också har betydelse för fenomenet ”muskelminne”. -(Bild från Sharples & Turner. Am J Physiol 2023) - - ---- - -## Page 49 - -Träningsvärk (DOMS) -• ”Delayed onset muscle soreness” (DOMS) inträder 12-24 -timmar efter hård träning, är ofta kraftigast vid 48 timmar. -• Särskilt excentriska muskelkontraktioner, men även träning -under blodflödesrestriktion* kan framkalla träningsvärk. -• Träningsvärk är ofta associerat med remodellering av såväl -muskelfibrer som extracellulära matrix (ECM), bland annat via -uttryck av Tenascin-C i ECM. -• Värken sitter i ECM/interstitiet mellan muskelfibrerna, där det -finns mekaniskt känsliga nociceptorer (Aδ- och C-fibrer). -• Aδ- och C-fibrer sensitiseras av nerve growth factor (NGF) och -glial-derived neurotrophic factor (GDNF), vilka bildas särskilt -efter excentriska muskelkontraktioner. -(*Wernbom et al. 2006, 2009, 2012, m fl) - - ---- - -## Page 50 - -Excentriska kontraktioner -(”lengthening contractions”) -kan leda till frisättning av -adenosin. -Blodkärl svarar med -frisättning av bradykinin (BK). -Bradykinin stimulerar BK- -receptorer i muskelfibrerna, -som bildar NGF och GDNF. -NGF och GDNF sensitiserar -nociceptorer träningsvärk. -(Mizumara & Taguchi, J Physiol Sci 2016 & 2024) - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi - Muskelstyrka & Power - 2025-03-28_MathiasW.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi - Muskelstyrka & Power - 2025-03-28_MathiasW.pdf deleted file mode 100644 index 85fbd37..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi - Muskelstyrka & Power - 2025-03-28_MathiasW.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:840b2ea6d6d7564b4c78fb60d243806120e72d8a676c7745a6bc024088bff657 -size 5432772 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi föreläsning Läkare T2 HT25 UAH.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi föreläsning Läkare T2 HT25 UAH.md deleted file mode 100644 index 7b078f4..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi föreläsning Läkare T2 HT25 UAH.md +++ /dev/null @@ -1,621 +0,0 @@ -# Arbetsfysiologi föreläsning Läkare T2 HT25 UAH.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 45 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Arbetsfysiologi -Ulrika Andersson Hall -Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi - - ---- - -## Page 2 - -Upplägg av föreläsningen -Aerobt arbete (uthållighetsarbete) -• -Syrekrav och syreförbrukning -• -Ventilatorisk respons -• -Kardiovaskulär respons -Syretransport -Metabolism under träning (aerob och anaerob) -Temperaturreglering -Effekter av träning - - ---- - -## Page 3 - -SYRGASKONSUMTIONEN, VO2 -• I VILA -0.3 L/min -• PROMENAD (el. 50W cykel) -1 L/min -• MAX KONSUMTION -OTRÄNAD MAN -Ca 3,0 L/min (35-40 mL/min x kg) -MYCKET VÄLTRÄNAD MAN -Ca 6 L/min (85 mL/min x kg) -ÖKNING MED 10 GGR -ÖKNING MED 20 GGR -Leverera syre till arbetande muskler för att omvandla -näringsämnen till mekanisk energi - - ---- - -## Page 4 - -KONDITION -Kroppens förmåga att förbränna syrgas per minut och kg kroppsvikt, -dvs mL O2/kg x min - -Leverera syre till arbetande muskler för att omvandla -näringsämnen till mekanisk energi - - ---- - -## Page 5 - -Energisubstrat -• -Fett -• -Kolhydrater -• -(Proteiner) -• -Fosfater (ATP-PCr) -Central nivå -• -Hjärta -• -Lungor -Mellan nivå -• -Blodmängd -• -Blodtryck -• -Hemoglobin - koncentration -• -Blodflöde -Lokal nivå -• -Kapillärtäthet -• -Mitokondrier -• -Blodflöde -Leverera syre till arbetande muskler för att omvandla -näringsämnen till mekanisk energi - - ---- - -## Page 6 - -ANDNINGSFÖRÄNDRINGAR --säkerställa O2 tillförsel och andas ut CO2 som bildas -6 L/min -ca 100-140 L/min -Ca 50-60 andetag/min -• -Proportionerlig ökning i förhållande till syrebehovet (vid ventilatoriska -tröskeln – börjar hyperventilera) -• -Trots de stora förändringarna – finns reserv -Vila -Maximal ansträngning -12 andetag/min -Ventilation -Andningsfrekvens -Otränad man - - ---- - -## Page 7 - -(No content) - ---- - -## Page 8 - -(No content) - ---- - -## Page 9 - -Reglering av ventilationsresponsen -Direkt respons – feedforward/central command -Finjustering av kemoreceptorer och mekanoreceptorer - - ---- - -## Page 10 - -CIRKULATIONSFÖRÄNDRINGAR --säkerställa O2 tillförsel, eliminera CO2 och andra biprodukter, reglera temperaturen, -transport av hormoner och nutrienter -Skeletal muscle: -1.2 L/min -22.5 L/min -Heart: -0.2 L/min -1.0 L/min -Skin: -0.5 L/min -0.6 L/min -Brain: -0.8 L/min -0.8 L/min -Vasokonstriktion i icke arbetande vävnad (sympatikus aktivering), vasodilation i arbetande muskler (lokal reglering) - - ---- - -## Page 11 - -HJÄRTMINUTVOLYM = Slagvolym x Frekvens -(ca 5 L/min i vila och 20-35 L/min vid maxarbetet) -Ca 50% ökning i SV -Ca 2-300% ökning i HR - - ---- - -## Page 12 - -HJÄRTMINUTVOLYM (Cardiac Output) = Slagvolym x Frekvens -(~5 L/min vid vila och ~20-35 L/min vid maximalt arbete) -Maximal HR – individuell (“220-ålder”), inte relaterat till VO2max -Exempel på hjärtfunktonen hos en -otränad person respektive maratonlöpare -Slagvolym (ml) -Hjärtfrekvens (bpm) -Vila -Otränad -75 -75 -Maratonlöpare -105 -50 -Maximalt arbete -Otränad -110 -195 -Maratonlöpare -162 -185 - - ---- - -## Page 13 - -Excentrisk Hypertrofi -(ökad EDV, ökad slagvolym) -Koncentrisk Hypertrofi -?? -Slagvolymen hos en uthållighetstränad är högre pga hypertrofi och ökad blodvolym - - ---- - -## Page 14 - -(No content) - ---- - -## Page 15 - -(No content) - ---- - -## Page 16 - -(No content) - ---- - -## Page 17 - -REGLERINGEN AV -CIRKULATIONSMSTÄLLNINGEN -CENTRAL COMMAND -AKTIVERING AV SYMPATISKA NERVSYSTEMET KOPPLAT TILL -AKTIVERINGEN AV MUSKLERNA -LOKAL KONTROLL -KEMORECEPTORER I DE ARBETANDE MUSKLERNA -(↓pH, ↑PCO2 ↑ADP, ↑Mg2+, ↑Ca2+, ↑temp) -MEKANORECEPTORER I SENOR OCH LIGAMENT - - ---- - -## Page 18 - -Vad händer med blodtrycket under arbete? -SBP ökar pga stor ökning av cardiac output -DBP är vanligen oförädrad pga låg perifer resistens - - ---- - -## Page 19 - -VILA -ARBETE -Ca 1/30 kapillärer öppna - - ---- - -## Page 20 - -Presence of capillaries and proliferating endothelial cells in human skeletal muscle before, during and -after a 7 week training period a trained (•) and control (○) leg. -Capillary-to-fibre ratio (C:F), capillary density (cap/mm2) and endothelial cell associated proliferating cells -Jensen L et al. J Physiol 2004;557:571-582 -Tränat ben -Kontroll-ben - - ---- - -## Page 21 - -Vila -Intensivt -arbete -VO2 = Cardiac Output x a-vO2 diff - - ---- - -## Page 22 - -Dissociationskurva för Hemoglobin -PO2 i muskler ca 40 mmHg – brant kurva gör att små förändringar orsakar stora -ändringar i syreavgivelse -Vid arbete – högre temperature och lägre pH gör avgivelsen än högre - - ---- - -## Page 23 - -I den arbetande muskeln bildas ATP från kreatinfosfat eller förbränning av -energisubstrat: GLUKOS, FETT, (och PROTEIN) -Kroppens valuta för alla energikrävande processer - ATP - - ---- - -## Page 24 - -(No content) - ---- - -## Page 25 - -Energy Transfer From Glucose Catabolism -Nedbrytning av glukos -till laktat ger 2 ATP - - ---- - -## Page 26 - -Total Energy Transfer From Fat Catabolism - - ---- - -## Page 27 - -VCO2 -RESPIRATORISK KVOT, RQ. (RER) -VO2 -•Vid förbränning av KOLHYDRATER förbrukas lika många O2 -molekyler som det bildas CO2 molekyler, dvs RQ = 1 -•Vid förbränning av FETT förbrukas betydligt fler O2 -molekyler än det bildas CO2 molekyler (140 % fler), dvs -RQ = 0.71 -• Beroende på vilken blandning av de olika energikällorna som -vi använder kommer alltså RQ att variera mellan 0.71 och 1. -(OBS - Vid anaerob förbränning går RQ över 1) -FÖRHÅLLANDET MELLAN BILDAD MÄNGD CO2 OCH FÖRBRUKAD MÄNGD O2 - - ---- - -## Page 28 - -(No content) - ---- - -## Page 29 - -• Kortvarigt hårt arbete, 10-20 sek: Tillgängligt ATP (ATP-CP). -• Hårt arbete upp till några minuter: anaerob förbränning av glukos (glykogen). -• Längre arbete: aerob förbränning av fett och glukos (glykogen). - - ---- - -## Page 30 - -(No content) - ---- - -## Page 31 - -Individer använder energisystemen i olika utsträckning beroende på genetik, -hur mycket de tränar, vad de tränar och på olika näringsstrategier. -Stor genetisk komponent, men -kan ändra fibertyp med träning. -Och kan ändra storlek, innehåll -och antal fibrer. -Exempel på näringsstrategi: -Control test -After fasting -After fasting + protein intake -After fasting + carbohydrate intake -Andersson-Hall et al. 2018 IJSNEM - - ---- - -## Page 32 - -ANAEROBT ARBETE OCH -LAKTATBILDNING - - ---- - -## Page 33 - -ANAEROBT ARBETET OCH “SYRESKULD” -EPOC- Excessive post-exercise oxygen consumption -En del av EPOC går åt till att återställa anaeroba systemen (kreatinfosfat -och laktat-rensning). Större del till återfyllnad av energilager och -reparation/underhåll (upp till 48h förhöjd syreförbrukning). - - ---- - -## Page 34 - -Tempreglering under ett relativt hårt arbete -(70%) i neutral temp ( ) eller varm temp ( ) -Kroppstemp -Blodflöde -Hud -Cardiac -Output -Slagvolym -Hjärtfrekvens -(Cardiac drift) -MUSKLERNAS VERKNINGSGRAD ca 20-25% -(förmåga att använda energin till muskelarbete) -Dvs vi bildar vid arbete överskotts-värme som vi -måste göra oss av med. -KONVEKTION genom ökat blodflöde till huden. -Innebär dock minskad andel av -hjärtminutvolymen till musklerna. -SVETTNING: viktigaste mekanismen för att -avge värme. Innebär samtidigt vätskeförlust -och minskad blodvolym. Ju varmare och -fuktigare vädret är ju större blir förlusterna. -Temperaturreglering - - ---- - -## Page 35 - -Svett har lägre osmolaritet än plasma, men innebär ändå -saltförluster. Kan acklimatiseras (ökad aldosterone utsöndring) -Vätskeförlusten vid tex ett maratonlopp kan uppgå till 2-3 l/tim. -Temperaturreglering forts. -Hur mycket ska man dricka? -Rekommendation - lita på törst men -som mest 2-3% viktförlust --10% - - ---- - -## Page 36 - -ÅLDER OCH MAX VO2 - - ---- - -## Page 37 - -% förbättring -VO2 max, L/min-1 -Continuous improvements in Vo2 max over 10 weeks of high-intensity aerobic training -Snabb effekt för otränade individer - - ---- - -## Page 38 - -Hur ska man träna? -Det mesta pekar på bäst utfall både för uthållighetsatleter (prestation) och metabola syndromet (hälsa) -är att ha en MICT bas med HIIT/SIT träning som komplement – pyramidstruktur -Vad är mest realistiskt för en person med metabola syndromet? -Langan & Grosicki “Exercise is -medicine…and dose matters” 2021 -Moderate -Intensity -Continuous -Training -High Intensity Interval Training/ -Sprint Interval Training - - ---- - -## Page 39 - -Aerob träning - Centrala effekter - - ---- - -## Page 40 - -Leverera syre till arbetande muskler för att omvandla -näringsämnen till mekanisk energi -Energisubstrat -• -Fett -• -Kolhydrater -• -(Proteiner) -• -Fosfater (ATP-PCr) -Central nivå -• -Hjärta -• -Lungor -Mellan nivå -• -Blodmängd -• -Blodtryck -• -Hemoglobin - koncentration -• -Blodflöde -Lokal nivå -• -Kapillärtäthet -• -Mitokondrier -• -Blodflöde - - ---- - -## Page 41 - -Räkne-exempel: -Normal person med -maxpuls 200bpm -maximal slagvolym 100ml - - max hjärminutvolym 200x100= 20L/min -Koncentrationen syre = 200ml/L syre - -max 4.0L O2/min -om ALLT syre togs omhand (venöst pO2=0, ej realistiskt) -Alltså, öka slagvolymen för att öka VO2max. -Men – inte bara VO2max som påverkar prestation. -(Laktattröskel, oxidativ förmåga osv) - - ---- - -## Page 42 - -Ytterligare om cirkulation och träning : -Den ökade slagvolymen verkar framförallt ha att göra med Frank-Starling -effekten pga ökad ventrikelfyllnad. Ökad ventrikelfyllnad pga -1) -Ökad kammarstorlek -2) -Ökad blodvolym (vilket ökar vänster förmaks drivande tryck och ökar -fyllnad) -3) -Ökad diastol funktion, alltså kammaren vidgar sig lättare -4) -Lägre HR (vid vila och submax arbete) vilket ger längre tid för fyllnad. -(överkurs): -Intressant nog verkar inte äldre personer öka sin ventrikulära compliance -med träning (krävs livslång träning). Men slagvolymen ökar med träning i -äldre män, ffa på grund av ökad blodvolym. -Äldre kvinnor verkar inte öka slagvolym med träning… (men livslång -träning ger samma effekt som hos män). Äldre kvinnor kan öka sin -VO2max, men då pga ökad av-dif. (OBS begränsat enligt räkneexemplet på -förra bilden) - - ---- - -## Page 43 - -Aerob träning - Perifera effekter -Fler och större mitokondrier -Större kapilläryta -Myoglobin halten ökar något -Ökad enzymaktivitet (oxidativa enzymer) -Större förmåga att förvara glycogen i muskeln -Större mängd triglycerider som förvaras i muskeln -Större förmåga att använda fett -som energikälla, som innebär att -muskeln kan spara -glycogendepåerna - - ---- - -## Page 44 - -Vad händer vid period av inaktivitet? - - ---- - -## Page 45 - -Kan vi farmakologiskt härma hälsoeffekten av träning? -“Exercise mimetics” -Hittills har sk exercise mimetics varit -inriktat på metabola funktioner i muskeln. -- -Osannolikt att något/några läkemedel -kan härma de många olika effekterna -av träning. -”Realistically, what single pill could simultaneously increase skeletal muscle oxidative -capacity and endurance, improve muscle strength and function, stimulate cardiovascular -remodelling and enhance autonomic nervous system function?” -Hawley et al. J Physiol 599.3 (2021) - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi föreläsning Läkare T2 HT25 UAH.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi föreläsning Läkare T2 HT25 UAH.pdf deleted file mode 100644 index 09a2360..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi föreläsning Läkare T2 HT25 UAH.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:a8627c8100c5c57ddcbef2cf4d82eebe589a17564f7b1a678742e2272e4da645 -size 21226387 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi – exerokiner - 241101.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi – exerokiner - 241101.md deleted file mode 100644 index f2333ec..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi – exerokiner - 241101.md +++ /dev/null @@ -1,133 +0,0 @@ -# Arbetsfysiologi – exerokiner - 241101.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 11 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Arbetsfysiologi – -kramp, fatigue och effekter på kognition -Varför blir muskler trötta? Perifer och central -fatigue -Muskelkramp Perifera och centrala mekanismer -Exerokiner -Eric Hanse - - ---- - -## Page 2 - -Muskeln adapterar till den typ av -belastning som den utsätts för -Tension -Metabol aktivitet -Stretching -++++ -+/- -Koncentrisk -+ → +++ -+++++ -Excentrisk -+++++ -++ -Inaktivitet -+/- -+/- - - ---- - -## Page 3 - -Muskelnedbrytning vid vila - - ---- - -## Page 4 - -Muskeltrötthet (Fatigue) -Perifer fatigue -1) Minskad kraftutveckling -2) Minskad förkortningshastighet -3) Förlångsammad relaxation -Central och perifer fatigue - - ---- - -## Page 5 - -Kramp -• Ej Rigor -• Perifert, eller centralt ursprung? -Maughan and Shirreffs 2019 - Sports Med 49:5115-24 - - ---- - -## Page 6 - -Fysisk aktivitet resulterar i frisättning -av en rad gynnsamma substanser -Chow et al 2022 Nature Endocrin 18:272-289 -Shimonty et al 2023 Calcified Tissue Int 113:21-38 -Furrer et al 2023 ”The molecular athlete: -Exercise physiology from mechanisms to -medals” Physiol Rev 103: 1693-1787 - - ---- - -## Page 7 - -Hormone secreted by bones may help us -escape danger -Osteocalcin, not adrenaline, may be key to -the body’s “fight or flight” response -Meyer et al 2019 Cell Met 30, 890-902 - - ---- - -## Page 8 - -Fysisk aktivitet ger ökning av BDNF -nivåer i hjärnan -Chow et al 2022 Nature Endocrin 18:272-289 - - ---- - -## Page 9 - -BDNF bidrar till ökad plasticitet i -hjärnan och förbättrad kognition -Cefis et al 2023 Front Mol Neurosci -https://doi.org/10.3389/fnmol.2023.1275924 - - ---- - -## Page 10 - -Musclin underlättar läkning efter -muskelskada -Kan et al 2024 Cell Stem Cell 31: 1-15 - - ---- - -## Page 11 - -(No content) - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi – exerokiner - 241101.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi – exerokiner - 241101.pdf deleted file mode 100644 index 478f434..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 8 - Fysiologi vid fysisk aktivitet/Arbetsfysiologi – exerokiner - 241101.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:942c1b24abe5e2ec35f5674f7d711f8751ce9761609358b9be4cb4130f55d7bb -size 1314316 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestion HT25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestion HT25.md deleted file mode 100644 index 4fd2adf..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestion HT25.md +++ /dev/null @@ -1,535 +0,0 @@ -# Digestion Malin J HT25.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 20 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Digestion -Mag-tarmkanalens nedbrytning -LPG002 -Malin Johansson, Professor - Institutionen för Biomedicin - malin.johansson@medkem.gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Digestion längs mag-tarmkanalen -Kolhydrater -Protein -Fett -Amylas (saliv) -Amylas från saliv -Amylas (pankreas) -Epitelbundna (brush -border) enzymer -Olika kolhydratnedbrytande -enzymer från bakterier -Upplösning -och mekanisk -sönderdelning -Denaturering, -upplösning -och mekanisk -sönderdelning -Blandning och -vattenabsorption -Denatureras -Pepsin -Proteaser (pankreas) -Peptidaser (brush border) -Proteinnedbrytning -av bakterier -Lingualt lipas -Gastriskt lipas -Galla -Pankreatiskt lipas -och co-lipas -Lipidnedbrytning -av bakterier -Created with BioRender.com - - ---- - -## Page 3 - -Viktigaste digestionen sker med -enzymer i bukspott -Bukspott: 0.5-2 liter/dag -• Bikarbonat neutraliserar -(även från Brunners körtlar) -• Proteaser -– Trypsin, kymotrypsin, elastas, -exopeptidaser (proteiner och peptider) -– Amylas (kolhydrater) -– Lipas (fett) -– DNAse och RNAse spjälkar nukleinsyror - - ---- - -## Page 4 - -Intestinal digestion i två steg - -Luminal och epitelial -Luminal digestion -Föda -Pankreasenzymer -Mindre produkter -Epitelial digestion -Mindre -produkter -Brush border -enzymer -Upptag -Created with BioRender.com -Utsöndrat mucus=diffusionsbarriär 1 -Glykokalyx= -Diffusionsbarriär 2 - - ---- - -## Page 5 - -Nedbrytning och absorption -mikrobiota -Digestion -Absorption -Viss ordning i -lokalisering av -enzymer och -funktion - - ---- - -## Page 6 - -Kolhydratnedbrytning -Vi kan endast spjälka enstaka socker-socker bindningar -AMY1 (A, B), saliv AMY2 (A, B), pankreas -Amylas -Kalciumberoende -Hydrolyserar α (1-4)-bindningar -mellan glukosmolekyler -Amylas - - ---- - -## Page 7 - -Stärkelse (glukospolymer): -• -Amylos (rak) -• -Amylopektin (grenad) -Maltos -Glcα1-4Glc -Isomaltos -Glcα1-6Glc -Även längre och -grenade kedjor -I födan -•Stärkelse, glykogen -•Fibrer (inulin, pektin, -β-glucan, cellulosa, -kitin och lignin mm.) -•Enkla socker (glukos, -galaktos, fruktos, -laktos, sukros mm.) -Amylas -Glykogen -Glcα1-4Glcα1-4Glc -Glcα1-6 -Luminal digestion tunntarm - - ---- - -## Page 8 - -Disackaridaser i entercyternas brush border -membran -Sackarider: -Enzym: -Maltos (Glc α1,4 Glc) -Maltas/Sukras -Isomaltos (Glc α1,6 Glc) -Isomaltas -Amylos (Glc α1,4 Glc)n -Glukoamylas (exo) -Sukros (Glc α1, 2β Fru) -Sukras -Trehalos (Glc 1,1α Glc) -Trehalas -Laktos (Gal β1,4 Glc) -Laktas -Glycosyl-β-ceramid -Phlorizinhydrolas -Sukras-isomaltas Maltas-glukoamylas Trehalas Laktas - - - - - (Phlorizinhydrolas) -4 enzymkomplex -(Högst koncentration i jejunum -och på över villi) -GPI -Socker är hydrofila och diffunderar inte i membran utan kräver transport -Epithelial digestion tunntarm - - ---- - -## Page 9 - -Laktosintolerans (↓ laktas) -A. -Hos vuxna (65% afrikaner, 5% skandinaver) - Symptom: ½-4 tim efter intag av laktos -• -Magsmärtor, knip -• -Buken svullnar upp -• -Flatulens -• -Diarré -B. -Övergående i samband med gastroenterit - -Hos både barn och vuxna, svårast för små barn -(Kongenital laktosintolerans) -Skador på epitel med mest -uttryck ger sekundär laktasdefekt -(infektion, alkohol mm) -Andel vuxna som tål laktos -(högt mRNA uttryck, hög aktivitet) -Laktasproduktion -Ålder -Laktostålig -Laktosintolerant -Födelse -Avvänjning -Bakterier bryter ner laktos: Mjölksyra, Ättiksyra, koldioxid, vätgas, metangas -Medfödd laktostolerans -Created with BioRender.com - - ---- - -## Page 10 - -Fibrer: Lösliga bryts ner av tarmbakterierna -Olösliga/svårlösliga fungerar som bulkmedel -Några fibrer som inte kan brytas ned av amylas -Cellulosa (β-1,4-linked glucose) -Kitin (β-1,4-linked GlcNAc) -Pektin (α-(1–4)-linked D-galacturonic acid) -β-glucan (β-(1-3)-linked-D-glucose -Inulin (β-(2-1)-linked fructose + terminal glucose) -Resistent stärkelse (torr, hög amylosdel) -Bakterierna i tjocktarmen kan -bryta ner olika kolhydrater -dessa vilket ger korta fettsyror -som epitelet kan ta upp -(+gaser) -water-insoluble dietary fibers -β-glucans (a few of which are water-soluble) -Cellulose -cereals, fruit, vegetables (in all plants in general) -Chitin -in fungi, exoskeleton of insects and crustaceans -Hemicellulose -cereals, bran, timber, legumes -Hexoses -wheat, barley -Pentose -rye, oat -Lignin -stones of fruits, vegetables (filaments of the garden bean), cereals -Xanthan gum -production with Xanthomonas-bacteria from sugar substrates -Resistant starch -high amylose corn, barley, high amylose wheat, legumes, bananas, etc. -Can be starch protected by seed or shell (type RS1), granular starch (type RS2) or retrograded starch (type RS3) -water-soluble dietary fibers -Arabinoxylan (a hemicellulose) -psyllium -Fructans -replace or complement in some plant taxa the starch as storage -carbohydrate -Inulin -in diverse plants, e.g. topinambour, chicory, etc. -Polyuronide -Pectin -in the fruit skin (mainly apples, quinces), vegetables -Alginic acids (Alginates) in Algae -Na, K, NH4, Ca alginate -Propylene glycol alginate (PGA) -agar -carrageen -red algae -Raffinose -legumes -Xylose -Polydextrose -synthetic polymer, ca. 1kcal/g -Lactulose -synthetic disaccharide -Magnus Simrén et al. Gut 2013;62:159-176 -Kolhydratnedbrytning i tjocktarm -Korta fettsyror - - ---- - -## Page 11 - -Proteinnedbrytning -Klyver helst mellan hydrofoba och aromatiska aminosyror -Pepsin initierar proteindigestionen i magsäcken -Pepsinogen (zymogen) + HCl = pepsin (aspartylproteas) -Pepsin -Pepsinogen - - ---- - -## Page 12 - -Serinproteaser utsöndras som zymogener från pankreas: -Trypsin, Kymotrypsin och Elastas (endopeptidaser) -Carboxypeptidaser (exopeptidaser) -Trypsin aktiveras av enteropeptidas vilket sen aktiverar andra -enzymer -Proteasinhibitorer utsöndras från pankreas -Trypsinogen -Trypsin -Enteropeptidas -Klyvningssite -Trypsin: K,R -Kymotrypsin: T,W,F, L -Elastas: G,V,A,L,I -Karboxypeptidaser är exopeptidaser -Luminal digestion tunntarm -Proelastas -Elastas -S -K -Y -D -D - - ---- - -## Page 13 - -Epithelial digestion tunntarm -På epitelcellernas yta (brush border): -Aminopeptidaser -Karboxypeptidaser -Dipeptidas (2-3 aminosyror) -Upptag av aminosyror via olika transportörer -(Na2+) och di-och tripeptider (H+) -Slutgiltig digestion intracellulärt -Proteiner/peptider som inte bryts ner och tas -upp i tunntarmen används av tjocktarmens -bakterier som byggstenar eller fermenteras till -korta fettsyror, ammonium, fenoler, vätesulfid, -aminer och indol. -Proteinnedbrytning i tjocktarm -Protein -SCFA etc -Påverkar mikrobiotans sammansättning - - ---- - -## Page 14 - -Lipidnedbrytning -Galla är viktigt -Galla bildas i levern och lagras i gallblåsan -Galla innehåller gallsyror som bildas från kolesterol (hydroxylering och -konjugering) -Gallsyror; -Löser kolesterol -Bildar små fettdroppar och miceller som gör digestion av lipas möjligt -Underlättar upptag av fettlösliga vitaminer (A, D, K, E) -Galla -600-1000ml/dag -Hjälper till vid upptag av fett -Utsöndrar även restprodukter -Reglerar kolesterolhalten -fosfatidylkolin -Bilirubin-mono/diglukuronid -’Detoxifierade’ substanser -Muciner - - ---- - -## Page 15 - -Gallsyror -0,3 g -gallsyror/dygn -Konjugerade gallsyror -IBAT/NTCP2 aktivt upptag av konjugerade -gallsyror (och diffust upptag) -Bakterier: -1. Dekonjugering -2. Dehydroxylering (=sekundära) -Diffust upptag -Blandning av -konjugerade och -dekonjugerade primära -och sekundära gallsyror -Hepatocyterna i levern utsöndrar -primär galla -+Na+ och HCO3 -- (ökad volym) -Kan lagras i gallblåsan och koncentreras -upp till 15 gånger -Tömning kontrolleras av kolecystokinin -Glycocholic acid -Enterohepatiska kretsloppet -Kolesterol -hydroxylering, konjughering -AMFIPATISK -(ileal sodium/bile acid cotransporter - - ---- - -## Page 16 - -Emulsion av fett i födan -Fosfolipider och gallsyror är -amfipatiska vilket ihop med -rörelser i tarmen ger fettdroppar -Stor fettdroppe -Små -fettdroppar -Lipider i födan: -• -Triglycerider (95%) -• -Fosfolipider -• -Kolesterol -• -Kolesterolester -Triglycerid -Mucus -Epitel - - ---- - -## Page 17 - -Triglycerid (triacylglycerid) -Lipas -Tunglipas (lingualt) (aktivt vid lägre pH, bryter ner korta TAG) -Gastriskt lipas (aktivt vid högre pH – med föda, korta/mellanlånga TAG) -Lipas och co-lipas från pankreas (även långa TAG) -Ökad effekt av pankreaslipas först vid kontakt -med lipiddroppar beklädda med gallsalt och co- -lipas vilket krävs för bindning av lipas till gallsalt -MAG monoacylglycerol -DAG diacylglycerol -Kolesterolesterhydrolas och fosfolipas A2 hydrolyserar -kolesterolestrar respektive fosfolipider för att få fettsyror -som kan tas upp (gallsalt behövs) -Fettsyra Glycerid -Lipas är -vattenlösligt -EMBO J. 1997;16:5531-5536 -Trypsin -Procolipase -Ca2+ -Luminal digestion -X -(PNLIP) - - ---- - -## Page 18 - -Upptag av lipider -Nedbryning gör att små miceller -(mixade eller enkla) kan bildas -och dessa kommer i kontakt med -epitelcellerna -Transformeras till triglycerides -(re-esterifieras) i ER -Transporteras till lymfsystemet -som kylomikroner -0,08-06 μm. -500nm -2 nm -DAG/MAG/FA -TAG -Lymfkanal i villi -Gallsalter -MG/FA -Micell -Kylomikron -ER -Golgi -Lipoproteinpertikel -Hydrofilt -mucus -Korta fettsyror och glycerol till blodet -Lipas/TAG ökar - - ---- - -## Page 19 - -Lipiddigestion, tjocktarmen -Gallsalt -Ca 95% av gallsyrorna tas upp via -det enterohepatiska kretsloppet -Gallsyror kan dekonjugeras av -bakterier för diffust upptag i -tjocktarmen -Galla påverkar mikrobiotans -sammansättning och funktion -Lipider -Förändrad lipidsammansättning -påverkar tarmens mikrobiota som -kan ge andra metaboliter -Na beroende transport via -NTCP transportörer - - ---- - -## Page 20 - -Frågor -Malin Johansson, Professor - Institutionen för Biomedicin - malin.johansson@medkem.gu.se - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestion HT25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestion HT25.pdf deleted file mode 100644 index bc3c7f5..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestion HT25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:6248ffd3eed5f8c8976aa12e47d22c11379cbe1f2bb7294e44b9af7f57dddc50 -size 2826192 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestionsseminarium LPG002 HT25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestionsseminarium LPG002 HT25.md deleted file mode 100644 index 235327a..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestionsseminarium LPG002 HT25.md +++ /dev/null @@ -1,142 +0,0 @@ -# Digestionsseminarium LPG002 HT25.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 4 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Digestionsseminarium: Läkarprogrammet - -Fråga 1: - -Du är på väg till jobbet och går förbi ett bageri och känner lukten av nybakade bullar. Det -börjar vattnas i munnen och du går in och köper en bulle. Du tar en tugga av bullen och -märker att det vattnas ännu mer i munnen? - -a) Vad händer i munhålan när du börjar tugga? - -b) Vad finns i saliven och hur påverkar det nedbrytningen av bullen? - -c) Är det andra organ i magtarmkanalen som påverkas av att du börjar att tugga bullen? -Diskutera mekanismer. - - - - - - - ---- - -## Page 2 - -Fråga 2: - -Du träffar Signe, 74 år, på din Vårdcentral. Signe är en tidigare frisk kvinna som de senaste -veckorna besvärats av periodvis smärta i epigastriet, illamående och kräkningar. Hb 110. -Signe har under en längre tid behandlat sin artros med NSAIDs och du misstänker därför -magsår (ulkus). - -a) Varför orsakar NSAIDs ulcus? - -Läkemedelsinducerad ulcus kan behandlas med protonpumpshämmare (omeprazol) eller -histamin receptorantagonister. - -b) Har dessa två läkemedel samma effekt på saltsyrasekretionen? Motivera ditt svar. - -c) Vad kan hända om man slutar tvärt med dessa läkemedel efter en lång -behandlingsperiod? - -d) Hur påverkar dessa läkemedel nedbrytningen av mat i magsäcken? Diskutera effekten -på olika typer av näringsämnen. - -På 1970-talet då läkemedelsbaserad behandling av ulcus inte var tillgänglig, behandlades -patienter med kirurgi och proximal vagotomi var en av behandlingsformerna. I detta ingrepp -skars vagusinnerveringen till corpus av, medan innerveringen till antrum behölls. - -e) Vilka effekter hade detta ingrepp på magsäckens funktioner? - -f) Hur hade magsäcken påverkats om man även hade skurit av vagusinnerveringen till -antrum? - -g) Hur effektivt tror ni att vagotomi var för att hämma saltsyrasekretionen? - - - - ---- - -## Page 3 - -Fråga 3: - -Du jobbar på akutmottagningen på Sahlgrenska och har precis fått in en patient med misstänkt -ileus. Ileus orsakas av att något stoppar passagen av föda genom tarmkanalen och i detta fall -är anledningen troligen sammanväxningar i tarmpaketet pga. tidigare bukoperation. Du gör en -CT buk som visar dilaterade och vätske/gasfyllda tarmavsnitt i duodenum och proximala -jejunum. - -a) Hur förväntar du dig att tarmmotoriken påverkas av stoppet? Diskutera hur olika -typer av tarmmotorik påverkas. - -b) Varför är tarmavsnittet ovanför stoppet fullt av gas och vätska? - -c) Patienten mår illa och känner då och då att han vill kräkas. Varför? Diskutera stimuli -och mekanismer. - -d) Skulle symptombilden vara annorlunda om tarmvredet satt i kolon? Motivera ditt -svar. - - - - - ---- - -## Page 4 - -Fråga 4: - -På din mottagning träffar du Anna 40 år som ska -genomgå obesitaskirurgi (Roux en Y metoden, se bild). - -Vid ert möte undrar Anna om det endast är det -minskade matintaget som leder till viktnedgång eller -om det finns andra mekanismer som bidrar till den -förväntade viktnedgången? - - -a) Vad svarar du Anna? - -(Tänk på att diskutera hur det kirurgiska ingreppet -påverkar nedbrytningen av maten och hur det sen -påverkar upptaget av näringsämnen). - - - - -Anna genomgår obesitaskirurgi med lyckat resultat men vid ett återbesök berättar hon att hon -ofta drabbas illamående och blodsockerfall i samband med måltid och känner sig väldigt trött. - -b) Hur förklarar du Annas symptom? - -c) Vilka bristsjukdomar kan en operation av detta slag leda till och varför? - -d) Hade ditt svar på fråga c) varit annorlunda om Anna varit 13 år eller 70 år vid ingreppet, -eller om patienten varit en man? - - -Efter omläggning av kosten förbättras Annas symptom men 3 månader senare drabbas Anna av -ett akut gallstensanfall. Anna undrar om gallstensanfallet kan vara relaterat till operationen och -i så fall varför. - -e) Vad svarar du Anna? - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestionsseminarium LPG002 HT25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestionsseminarium LPG002 HT25.pdf deleted file mode 100644 index e63a34f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Digestionsseminarium LPG002 HT25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:6c9c7c4646a4e196d5eda06b727724b64baa43a877049763b03363330b4adc8c -size 207498 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Introduktion till digestionsfysiologi HT-25 handout.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Introduktion till digestionsfysiologi HT-25 handout.md deleted file mode 100644 index bba4f20..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Introduktion till digestionsfysiologi HT-25 handout.md +++ /dev/null @@ -1,812 +0,0 @@ -# Introduktion till digestionsfysiologi HT-25 handout.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 48 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Digestionsfysiologi -Jenny Gustafsson, Forskare -Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi -Sahlgrenska akademin -Epost: jenny.gustafsson@gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Upplägg Block 9 -Föreläsningar: -Jenny Gustafsson: Blockansvarig, intro, nedbrytning och absorption. -Lars-Gunnar Pettersson: Oral motorik och sensorik -Malin Johansson: Skydd av slemhinnor och enzymatisk nedbrytning -Ingela Hammar: Kräkning och illamående (inspelad film) -Hanna Augustin: Näringslära -Johan Ruud: Leverfysiologi -Seminarium: -Frågorna finns på Canvas. - - ---- - -## Page 3 - -Magtarmkanalens funktioner -1. Absorption -Kolhydrater, protein, -fett, vitaminer, -joner, vätska -2. Digestion -Mekanisk (motorik) -Kemisk (enzymatisk) -4. Sekretion -Peristaltik -Segmentation -Lagring, MMC -3. Motorik -Saltsyra, enzymer, -galla, joner, -vätska -5. Skydd -Mukus, -Bikarbonat -Immunsystemet - - ---- - -## Page 4 - -Magtarmkanalens uppbyggnad - - ---- - -## Page 5 - -Reglering av magtarmkanalens funktioner - - ---- - -## Page 6 - -Neuronal reglering -Autonoma nervsystemet (ANS) -T1-L2 -Esofagus -Magsäck -Tunntarm -Kolon -Sympatikus -Parasympatikus -VII. Facialis -Submandibular -Sublingual -IX. Glosso-pharyngeus -Parotis -X. Vagus -Esofagus -Magsäck -Tunntarm -Proximala - mittkolon -T1-T3 -Spottkörtlar -• -Minskad sekretion -• -Minskad motilitet -• -Minskat blodflöde -• -Ökad sfinkter kontraktion -• -Ökad sekretion -• -Ökad motilitet -• -Ökat blodflöde -• -Minskad sfinkter kontraktion -Spottkörtlar -Lever -Tjocktarm -Pelvikusnerven -Distala kolon -Rektum -Postganglion -fibrer -Preganglion -fibrer -Gallblåsa -Tunntarm -Magsäck -Acetylkolin -Noradrenalin - - ---- - -## Page 7 - -Neuronal reglering -Enteriska nervsystemet (ENS) -Rao and Gershon, Nature Reviews, Neuroscience, 19, 552–565 (2018) -• Självständing del av det autonoma nervsystemet -• Hela reflexbågar (sensoriskt neuron – interneuron – -sekreto/motorneuron) -• Submukösa plexat: Innerverar mukosan, reglerar -sekretion och blodflöde -• Myenteriska plexat: Innerverar de cirkulära och -longitudinella muskellagren, reglerar muskelaktivitet. - - ---- - -## Page 8 - -Neuronal reglering -ANS reglerar magtarmkanalen via ENS -• PSN och SNS skickar signaler till ENS som för dem vidare -till målcellerna. -• Efferenta signaler från PSN till myenteriska plexat -• Efferenta signaler från SNS till myenteriska och -submukösa plexat -• Afferenta signaler från mukosan till hjärnstammen och -ryggmärgen -• Vago-vagalreflex: Startar i mukosan som skickar signaler -till CNS som i sin tur skickar tillbaka signaler till mukosan - - ---- - -## Page 9 - -Endokrin och parakrin reglering -Enteroendokrinaceller är hormonproducerande epitelceller som känner av omgivningen och frisätter hormoner -ut i cirkulationen eller lokalt i vävnaden. - - ---- - -## Page 10 - -Endokrin och parakrin reglering -Enteroendokrinaceller är hormonproducerande epitelceller som känner av omgivningen och frisätter hormoner -ut i cirkulationen eller lokalt i vävnaden. -H+ -Peptider -Glukos -Fettsyror -Osmolaritet -CCK -Gastrin - - ---- - -## Page 11 - -Endokrin och parakrin reglering -H+ -Peptider -Glukos -Fettsyror -Osmolaritet -CCK -Gastrin -Överför även signaler från magtarmkanalen till ENS/ANS. -Rao and Gershon, Nature Reviews, Neuroscience, 19, 552–565 (2018) - - ---- - -## Page 12 - -Endokrin och parakrin reglering -Regionalt uttryck -Magsäck -Tunntarm -Kolon -Motilin -Jejunum -Duodenum -Antrum -Ileum -Proximala -Distala -Gastrin -Sekretin -CCK, GIP -GLP1/2 -Peptid YY -Neurotensin -Somatostatin -Histamin -Corpus - - ---- - -## Page 13 - -Endokrin och parakrin reglering -Regionalt uttryck -Magsäck -Tunntarm -Kolon -Motilin -Jejunum -Duodenum -Antrum -Ileum -Proximala -Distala -Gastrin -Sekretin -CCK, GIP -GLP1/2 -Peptid YY -Neurotensin -Somatostatin -Histamin -Corpus -Känner av den lokala miljön i -magsäcken och reglerar dess -funktion - - ---- - -## Page 14 - -Endokrin och parakrin reglering -Regionalt uttryck -Magsäck -Tunntarm -Kolon -Motilin -Jejunum -Duodenum -Antrum -Ileum -Proximala -Distala -Gastrin -Sekretin -CCK, GIP -GLP1/2 -Peptid YY -Neurotensin -Somatostatin -Histamin -Corpus -Känner av den lokala miljön i -magsäcken och reglerar dess -funktion -Känner av den lokala miljön i tunntarmen/kolon -och reglerar kringliggande organ för att optimera -nedbrytning och upptag. - - ---- - -## Page 15 - -Magtarmkanalens funktioner -1. Absorption -Kolhydrater, protein, -fett, vitaminer, -joner, vätska -2. Digestion -Mekanisk (motorik) -Kemisk (enzymatisk) -4. Sekretion -Peristaltik -Segmentation -Lagring, MMC -3. Motorik -Saltsyra, enzymer, -galla, joner, -vätska -5. Skydd -Mukus, -Bikarbonat -Immunsystemet - - ---- - -## Page 16 - -Motilitet -Slow waves -Interstitial cells of Cajal aktiverar en oscillerande membranpotential i de glattamuskelcellerna. Muskelcellerna är sammankopplade -via gap junctions som sprider vågorna. Leder till rytmiska kontraktioner. Magsäck: 3-5/min, tunntarm: 9-12/min, kolon: 5-7/min. - - ---- - -## Page 17 - -Motilitet -• Reservoarfunktion: Håller innehållet i ett specifikt -organ, regleras av sfinktrar. -• Peristaltik: Propgerande, flyttar innehållet i distal -riktning, krävs för elimination. -• Segmentation: Stillastående motorik, aktiveras av -näringsrikt tarminnehåll, ökar nedbrytning och -absorption. -• Migrerande motorkomplex: Aktivt mellan måltider, -rensar magsäcken och tunntarmen på innehåll. -• Massförflyttning: Motorprogram i kolon, aktiveras -av födointag. - - ---- - -## Page 18 - -Reservoarfunktion -Sfinktrar -• Specialiserad cirkulärmuskulatur (ringmuskel) -• Positivt basaltryck (kontraherad i vila) -• Separerar två organ med lägre internt tryck -• Proximal stimulering leder ofta till relaxation -• Distal stimulering leder ofta till kontraktion -• En välfungerande sfinktertonus krävs för en -välfungerande nedbrytnings och upptagsprocess -• Endast den externa anala sfinktern är viljestyrd - - ---- - -## Page 19 - -Motilitet -Peristaltik - propagerande -Induceras av distension -(uttänjning av tarmväggen) -Esofagus, magsäck, tunntarm och kolon - - ---- - -## Page 20 - -Motilitet -Peristaltik - propagerande -Induceras av distension -(uttänjning av tarmväggen) - - ---- - -## Page 21 - -Motilitet -Segmentation - stillastående -Induceras av kaloririk måltid -(fettsyror) -Tunntarm och kolon -Blandar tarminnehållet med enzymer. Ökar -nedbrytning och upptag. - - ---- - -## Page 22 - -Motilitet -Migrerande motorkomplex (MMC) -• “Städar rent” tarmen mellan måltider -• Neuronalreglering via vagus -• Hormonell reglering via motilin -• Förflyttning av stora partiklar >2 mm som -inte lämnat magsäcken i samband med -måltid -• Hämmas av födointag -Fas I: Vila -Fas II: Oregelbundna kontraktioner med ökande styrka. -Fas III: Starka kontraktioner som förflyttar innehållet i distal riktning. - - ---- - -## Page 23 - -Motilitet -Massförflyttning -• Kraftiga muskelkontraktioner som sker i -samband med måltid. -• Förflyttar tarminnehållet fråm en region till en -annan tex. från transversum till sigmoideum. -• Transporterar även tarminnehåll till rektum -och triggar defekationsreflexen. - - ---- - -## Page 24 - -Magtarmkanalens funktioner -1. Absorption -Kolhydrater, protein, -fett, vitaminer, -joner, vätska -2. Digestion -Mekanisk (motorik) -Kemisk (enzymatisk) -4. Sekretion -Peristaltik -Segmentation -Lagring, MMC -3. Motorik -Saltsyra, enzymer, -galla, joner, -vätska -5. Skydd -Mukus, -Bikarbonat -Immunsystemet - - ---- - -## Page 25 - -AW -E -F -A -G -T -Y -F -G -T -Protein -Kolhydrater -T -A Y -AW E -Fria fettsyror -Monoglycerid -Aminosyra -Dipeptid -Tripeptid -Stärkelse -Laktos -Sukros -Fruktos -Glukos -Galaktos -Fett (triglycerider) -Glykogen -Absorberbar -slutprodukt -Enzymatisk nedbrytning -Näringsämnen -Intagen form -De olika näringsämnena måste brytas ner till mindre beståndsdelar för att kunna absorberas av epitelcellerna. -Lipas -Proteas -Amylas -Laktas -Sukras - - ---- - -## Page 26 - -Sekretion -• -Alla organ i magtarmkanalen (förutom matstrupen) frisätter vätska som -hjälper till med nedbrytningsprocessen. -• -Spottkörtlar, magsäcken och pankreas frisätter digestionsenzymer som -kemiskt bryter ner maten. -• -Levern bildar galla som hjälper till med fettnedbrytning. -• -Alla organ frisätter bikarbonat som neutraliserar maten och skyddar -slemhinnan. -• -Varje dygn frisätter vi ca. 7 liter vätska in i magtarmkanalen som behövs -för att bryta ner maten vi äter. - - ---- - -## Page 27 - -Epiteltransport -Drivkraften bakom sekretion och absorption -Aktiv transport -Faciliterad diffusion -Diffusion - - ---- - -## Page 28 - -Sekretion -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 29 - -Sekretion -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 30 - -Sekretion -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 31 - -Sekretion -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 32 - -Sekretion -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 33 - -Sekretion -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 34 - -Sekretion -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 35 - -Sekretion -Leder till sekretion av en enzymrik vätska. -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 36 - -Sekretion -Leder till sekretion av en enzymrik vätska. -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 37 - -Sekretion -Leder till sekretion av en enzymrik vätska. -Sekretion av en enzymrik vätska. -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 38 - -Absorption -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 39 - -Absorption -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 40 - -Absorption -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 41 - -Absorption -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 42 - -Absorption -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 43 - -Absorption -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 44 - -Absorption -Lumen -Interstitiet - - ---- - -## Page 45 - -Magtarmkanalens funktioner -1. Absorption -Kolhydrater, protein, -fett, vitaminer, -joner, vätska -2. Digestion -Mekanisk (motorik) -Kemisk (enzymatisk) -4. Sekretion -Peristaltik -Segmentation -Lagring, MMC -3. Motorik -Saltsyra, enzymer, -galla, joner, -vätska -5. Skydd -Mukus, -Bikarbonat -Immunsystemet - - ---- - -## Page 46 - -Skydd -M Abreau, Nature Reviews, Gastroenterology and Hepathology, vol 16, 2019 - - ---- - -## Page 47 - -Substans -Frisättande cell -Stimulus -Funktion -Histamin -ECL cell, mastcell -Gastrin, Ach -Stimulerar HCl sekretion. -Gastrin -G cell -Oligopeptider -Stimulerar HCl sekretion och histamin frisättning från ECL -celler. -Somatostatin -D cell -H+, vagus, ENS -Hämmning av HCl sekretion, gastrin och histamin frisättning -och enzymfrisättning från pankreas. -CCK -I cell -Fettsyror, -peptider -Ökad enzymsekretion från pankreas, kontrahering av -gallblåsan, hämning av magsäckstömning och HCl sekretion. -Sekretin -S cell -H+ -Ökad bikarbonatsekretion, minskad magsäckstömning och -HCl sekretion -GIP -K cell -Fettsyror, glukos -Hämmad HCl sekretion, stimulerad insulinfrisättning -Motilin -M cell -Okänt, ev. -acetylkolin -Startar migrerande motor complex (MMC) -Endokrin och parakrin reglering -Signalleringsmolekyler - - ---- - -## Page 48 - -Endokrin och parakrin reglering -Signalleringsmolekyler -Substans -Frisättande cell -Stimulus -Funktion -Peptid YY -L celler -Fettsyror, glukos, -hydrolyserat protein -Hämmad magsäckstömning, magsäckssekretion och -tunntarmsmotorik. -Neurotensin -N celler -Fettsyror -Hämmad magsäcksmotorik, magsäckssekretion och -hämmad tunntarmsmotorik. Stimulerad -epitelcellsproliferation -GLP-2 -L celler -Fettsyror, glukos, -hydrolyserat protein -Stimulerar epitelcellsproliferation -Kväveoxid (NO) -Många olika -Många olika -Relaxation av glattmuskel, ökar blodflöde -Prostaglandiner -Många olika -Många olika -Ökad mukus och bikarbonatsekretion - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Introduktion till digestionsfysiologi HT-25 handout.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Introduktion till digestionsfysiologi HT-25 handout.pdf deleted file mode 100644 index b50f806..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Introduktion till digestionsfysiologi HT-25 handout.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1faf1b9fae52da2a438c02be4c5f5783240bdb73376e24beb90b681c13e86192 -size 5726808 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Leverfysiologi medicinarna T2 HT25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Leverfysiologi medicinarna T2 HT25.md deleted file mode 100644 index c91de4a..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Leverfysiologi medicinarna T2 HT25.md +++ /dev/null @@ -1,722 +0,0 @@ -# Leverfysiologi medicinarna T2 HT25.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 39 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Vesalius.A (1538) Tabulae Anatomicae Sex -johan.ruud@gu.se eller Canvas -Leverfysiologi på LPG002 HT25 - - ---- - -## Page 2 - -o -Anatomi: Repetition – Blodförsörjning och kärl -o -Gallproduktion och enterohepatiska kretsloppet -o -Lipidmetabolism -o -Aminosyrametabolism -o -Kolhydratmetabolism -o Hormonproduktion -Kalciumupptag -o Plasmaproteinproduktion -Svält:⬇blodprotein, ödem. -Järnnivåer. -o ”Läkemedelsmetabolism” -Paracetamol, per oralt -Översikt leverfunktioner i -digestionsfysiologin/föreläsningen - - ---- - -## Page 3 - -Kärlförsörjning -Unikt dubbelt inlopp! -o A. Hepatica, c:a <500 mL/min -oV. Porta, c:a 1000 mL/min -Proportioner: C:a 70:30 -• ”Blodreservoar”: C:a 500-750 mL (10-15% !) -• Hjärtproblem -• Måltid -• Portal obstruktion, kompensationsmekanism -(Hepatic arterial buffer response (HABR)) -Blodutlopp/avflöde: -Centralvener –> -V. Hepaticae (hö+vä+mellersta levervenerna) -–> v. cava inferior –> –> –> –> -Koeppen and Stanton: Berne and Levy (2008) - - ---- - -## Page 4 - -Tunntarm -Portaven -Chylomikroner -Lymfa -Systemkretsloppet -Energi, -bl.a. -Chylomikronrest -Kolhydrater -Protein -Fett -Glukos -Aminosyror -(Triglycerider) -FFA, glycerol - - ---- - -## Page 5 - -Galla: Lipidmetabolism -Lipidnedbrytning via emulgering -= finfördelning och blandning av ämnen -som egentligen är oblandbara -för fettupptag -o -Gallproduktion och -enterohepatiska kretsloppet -o Lipidmetabolism -o Aminosyrametabolism -o Kolhydratmetabolism - - ---- - -## Page 6 - -Galla -- 90-95% vatten -- Fett, joner, m.m. -- Övrigt: Bl.a. bilirubin diglukuronid, Glutation -FFA CCK från enteroendokrina I-celler, -CCK-R på vagus i tarmen ⬆vagusaktivitet (vago-vagal reflex) -CCK blod CCK-R i gallblåsan + vagusterminaler i blåsan i kombo -Gallblåsekontraktion -+Oddi-relaxation (också CCK) –> galla töms i tunntarmen -- Gallblåsa?? Symtom? -Leversmärta?? -- Gallsalter! - - ---- - -## Page 7 - -Kolesterol -Cholsyra -Keno-deoxi- -cholsyra -> -Låt oss använda produktionen av cholsyra som ett exempel -för att illustrera gallsyresyntesen -Primära gallsyror - - ---- - -## Page 8 - -7alfa-hydroxy-kolesterol -Kolesterol -CYP7A1 -(7-0Has) -C4 -CYP8B1 -(12-0Has) -Konjugering: glycin eller taurin -(helt eller delvis som gallsalt) -Kolesterol hydrofobt --> mer polär, vattenlöslig -> -T/G-kolat och T/G-kenodeoxikolat -BSEP över gallmembranet  -gallblåsan PRIMÄRA gallsalter -till tunntarmen -BSEP: Bile Salt Export Pump -BSEP mutation? Ackumulering, kolestas, ADEK- -Cholsyra -(kolat) -Keno-deoxi- -cholsyra -1. -2. -3. -Cholsyra - - ---- - -## Page 9 - -Kolesterol som hydroxylerats -& konjugerats Amfifila -Emulgering via -Emulsionspartiklar (miceller) -Stor fettdroppe slås sönder -Mindre fettdroppar  -Upptag av fett -Cholsyra -+ konjugat -Keno-deoxi- -cholsyra -+ konjugat -Primära gallsalter - - ---- - -## Page 10 - -(No content) - ---- - -## Page 11 - -Cholsyra -+ konjugat -Keno-deoxi- -cholsyra -+ konjugat -Deoxi-cholsyra -(DCA) -Lito-cholsyra -(LCA) och ursodeoxi- -cholsyra (UDCA) -Primära vs. sekundära gallsalter -Mikrobiota (tarmbakterier): -DEkonjugering och -Dehydroxylering m.m. -DCA, UDCA, LCA sekundärt bildat -(sekundära gallsalter) - - ---- - -## Page 12 - -Enterohepatiska kretsloppet -Figur: Nature Reviews Hepatology & Gastroenterology -Återvinning! -Återupptag: C:a 95%! -Mäta -gallsalter i -perifert blod? -Sekundära gallsalter -bildas i tarmen, tas -upp via passiv -diffusion, och -återcirkuleras -Gallsalter -tas upp från -tunntarmen via aktiv -transport och -återcirkuleras till -levern -5% nyproduceras! -Skydd mot (och -finjustering av) -gallsalterna?? -CA, cholic acid -CDCA, chenodeoxicholic acid -DCA, deoxicholic acid -LCA, litocholic acid - - ---- - -## Page 13 - -2018 Shapiro et al. J Exp Med 2018;215:383-396 -Reglering av gallsyresyntesen -FXR: Farnesoid X receptor -FGF: Fibroblast growth factor; FGF15 i mus; FGF19 i människa -SHP: Small heterodimer partner -GFR4: Growth Factor Receptor 4 (Fibroblast) -βKlotho: Beta-Klotho (“börjar livets tråd och ger liv……”) -Cholsyra -Keno-deoxi- -cholsyra -CYP8B1 -Kolesterol -CYP7A1 -C4 - - ---- - -## Page 14 - -Några extra viktiga punkter I -o -Måste kunna vilka kärl som direktförser levern. -o -Redogöra för vad de levererar till levern, förstå betydelsen av detta och skillnaderna. -o -Vilka är de dominerande primära gallsalterna och de för gallsyntesen kritiska enzymerna? Veta -att de är derivat av kolesterol. -o -Beskriva översiktligt gallsyresyntesen. Vad är vitsen med hydroxyleringen och konjugeringen? -o -Förklara gallsalternas kroppsliga betydelse och hur de bidrar till fettnedbrytning (emulsifiering). -o -Vad är sekundära gallsalter, var och hur bildas de? -o -Redogöra för det enterohepatiska kretsloppet och dess fördelar. -o -Mekanismer för hur gallsyreproduktionen finjusteras och regleras. - - ---- - -## Page 15 - -Några extra viktiga punkter II - IV -Sist i kompendiet - - ---- - -## Page 16 - -Galla --> -Aminosyrametabolism -o -Gallproduktion och -enterohepatiska kretsloppet -o -Lipidmetabolism -o -Aminosyrametabolism -o -Kolhydratmetabolism - - ---- - -## Page 17 - -20 aminosyror (AA; amino acids) -10 är essentiella -Kroppen producerar AA = icke-essentiella -Hur syntetiserar och omvandlar kroppen aminosyror? -Levern och aminosyrametabolism - - ---- - -## Page 18 - -Principen för transaminering, i hepatocyten -Aminosyror och karboxylsyror (ketosyror) -Amingrupp (H2N) -Karboxylsyragrupp (COOH) -Ketongrupp (C = O) -Ex. -Alanin -Aspartat -Glutamat -Ex. -Pyruvat -Oxaloacetat -Alfa-ketoglutarat -Enzym -behövs för -att -flytta H2N! -Ex. alfa-ketoglutarat -Ketosyran energibildning: citronsyracykeln (ATP; ex. pyruvat, acetyl-CoA, -oxaloacetat, alfa-keto) eller glukoneogenes (ex. alanin, pyruvat, oxaloacetat) -Ex. -Alanin -Aspartat -Glutamat -Ny aminosyra proteinsyntes, fettsyresyntes, TCA-cykeln eller deaminering - - ---- - -## Page 19 - -Levern och transaminaser, i hepatocyten -ALT -Exempel I. Glutamat + pyruvat ↔α-ketoglutarat + Alanin -AST -Exempel II. Glutamat + oxalacetat ↔α-ketoglutarat + Aspartat -Pågående hepatocellulär skada mäts -med ALAT och ASAT (CK “utesluter” -muskelsjukdom) -ALAT/ALT (alanin-aminotransferas) och ASAT/AST (aspartat-AT) -Andra relevanta lever- och gallvägsprover: -Finns fler…… - - ---- - -## Page 20 - -Levern och aminosyrametabolism -Oxidativ deaminering via deaminaser = nedbrytning av AA -och ombildning -TCA-cykeln -(eller transamin.) -o Omfattar inte bara glutamat -o Protein: C, H, O, och N -Kolhydrat & fett: C, H, O -o När proteiner bryts ned: Kväveinnehållande grupp kvar som restprodukt - - ---- - -## Page 21 - -Aminosyrametabolism: Ureacykeln i hepatocyten -o I lösning blir H2N till NH4 + -o NH4+, ammonium, katjon till NH3: NH3 + H2O ⇆ NH4+ + OH- -o Ammoniak (NH3) måste bort från kroppen (annars leverencefalopati)! -o NH3 –> Urea–> Urin, tack vare ureacykeln och njurarna. -o Eliminering av kvävegrupper sker efter deaminering av AA men även: -- Ex. av tjocktarmsbakterier portalvenen -- Oavsett källa: NH3 måste avlägsnas: Ureacykel 95% & glutamin -5% - - ---- - -## Page 22 - -Aminosyrametabolism -Proteinmetabolism --> -Kolhydratmetabolism -o -Gallproduktion och -enterohepatiska kretsloppet -o -Lipidmetabolism -o -Aminosyrametabolism -o -Kolhydratmetabolism - - ---- - -## Page 23 - -Glukosmetabolism -Glykogensyntes -Glykogenolys -Glukoneogenes -Glykolys - - ---- - -## Page 24 - -Glukos- -6-fosfat -Glukos-6- -fosfatas -Blod -Glukosmetabolism: Processer -Glukos -GLUT2 -Glukostransport -Glukokinas (fosforylerar) i -levern, hög kapacitet -Glukokinas/hexokinas -GLUT2 över hepatocytens cellmembran -vid ökade sockernivåer i blodet (ätit) -Glykogenes vid överskott -Glukos-1- -fosfat -Glykogen -Glykogenolys -vid lågt BS -Glukos -Via GLUT2 till blodet -Insulin-O-beroende! -Glykolys -Glukoneogenes vid lågt BS -Pyruvat -ATP -Laktat, alanin, glycerol -Hepatocyt -Transportör av -fosforylerat -glukos? - - ---- - -## Page 25 - -Glukosmetabolism -o -Fasta/svält -o -Insulin! -o -Intag av kalorier -o -Glukagon, GH, Adrenalin, Kortisol -Höjer BG -Sänker BG -⬆Glukoneogenes: Glukagon, adrenalin, GH, kortisol -⬆Glykogenolys: Glukagon, adrenalin, (kortisol) -⬆Glykogensyntes: Kortisol… -Kortisol… -“Counter-regulatory -hormones” -Insulin: ⬆ Glykogensyntes,⬇Glykogenolys, ⬇Glukoneogenes, ⬆Glykolys -1) ⬆Glukos blir till lipider. 2) ⬆Proteiner blir till lipider. 3) ⬆FFA omvandlas inte till -glukos. Men 4) Proteiner och glycerol är substrat för glukoneogenesen. - - ---- - -## Page 26 - -o Hormonproduktion -o Plasmaproteinproduktion -o ”Läkemedelsmetabolism”, -per os -o -Gallproduktion och -enterohepatiska kretsloppet -o -Lipidmetabolism -o -Aminosyrametabolism -o -Kolhydratmetabolism - - ---- - -## Page 27 - -7-dehydrokolesterol -(7-DHC) -Vitamin D3 -UV-B-strålar -Solexponerad hud -Hormonproduktion, med systemiska effekter I -Fotokemi i huden! - - ---- - -## Page 28 - -Vitamin D3 -25-OH-vitamin D3 = -Calcidiol -Calcitriol -Fysiologiska -effekter -av calcitriol? -1-a- -hydroxylas -Calcidiol -Calcitriol -Hormonproduktion, med systemiska effekter II - - ---- - -## Page 29 - -Repetition: Calcitriol och Ca-upptag -Taget från en av Jennys föreläsningar -Pssst. Calcitriol stimulerar till ökat S-[Ca] via fler mekanismer, men detta är tarmeffekten - - ---- - -## Page 30 - -Levern producerar flera olika -plasmaproteiner -Albumin :: listan är låång……!! -Finns många, flera andra leversyntetiserade transportproteiner: CBG, RBG, TBG, IGFBP, -transkobalamin…. -och leverfrisatta plasmaproteiner, …….IGF-1, alfa- och betaglobuliner, akutfasproteiner, -koagulationsfaktorer, lipoproteiner, angiotensinogen, ceruloplasmin….. -Men alla ovanför är förvisso inte högrelevanta för digestionsfysiologin -Transferrin: Fe -Hepcidin -Osmotiskt tryck!! - - ---- - -## Page 31 - -Ferroportin (FP1)!! -Transferrin -Fe2+ -Fe3+ + -Transferrin -Blodet -Tillbakablick nummer två - - ---- - -## Page 32 - -Insöndring av järn: -Regleras av -leverfrisatt -hepcidin ! -Hepcidin -Ferroportin -Järn - - ---- - -## Page 33 - -Järnnivåer: Regleras -av leverfrisatt -hepcidin ! -Hemokromatos -Leverbiopsi med järninlagring -Mutation i: Hepcidin -High Fe-genen: HFE -Kodar för receptor, -transferrinsensor styr -hepcidinmängden -Hepcidin -Ferroportin -Järn - - ---- - -## Page 34 - -Kort om biotransformation/ -läkemedelsmetabolism -Paracetamolintoxikation, vanligaste orsaken till akut leversvikt -(encefalopati och koagulopati) i Sverige -Konjugering mättad -Alkolholintag -Fasta, svält -Paracetamol -NAPQI -Acetylcystein -Glutation -Avvikande leverprover, främst andra orsaker emellertid: C₂H₅OH, fetma, hepatiter - - ---- - -## Page 35 - -o Hormonproduktion -o Plasmaproteinproduktion -o Läkemedelsmetabolism -o -Gallproduktion och -enterohepatiska kretsloppet -o -Lipidmetabolism -o -Aminosyrametabolism -o -Kolhydratmetabolism - - ---- - -## Page 36 - -Men här följer förslag på sammanfattningar och tips… - - ---- - -## Page 37 - -Några extra viktiga punkter II -o -Vad är transaminering? Hur går det till (principen)? Vilka transaminaser är centrala? -o -Vad är poängen med transaminering? Ge exempel på AA och ketosyror som ingår och deras -destination (i cellen/process). -o -Vad ”berättar” ASAT- och ALAT-halten i blodet? Vad är den relevansen av en -transaminasstegring? Vilket aminotransferas är mer leverspecifikt än det andra och varför? -o -Hur eliminerar levern kvävegrupper (NH3) i samband med aminosyrakatabolism? Vad -innebär deaminering? Varför är deaminering viktigt? När sker deaminering? -o -Varför är det viktigt att bli kvitt NH3? Vad kan i värsta fall hända annars (neurologiska -symtom)? - - ---- - -## Page 38 - -Några extra viktiga punkter III -o Redogöra översiktligt för leverns roll i sockerbalansen: Begrepp, processer, molekyler, -o Vilken GLUT är viktig i levern? När transporterar denna transportör glukos? -Finns det gott om yttransportörer för fosforylerat glukos? -o Vilka hormoner påverkar sockermetabolismen i levern (anabolism, katabolism) och -hur kortfattat? -o Vad är glukos-6-fosfatas (G6Pase) och vad åstadkommer enzymet? Kroppsliga -situationer som påverkar mängden G6Pase? -o Hur svarar levern på högt blodglukos och hanterar ett överskott av glukos i blodet? -o Hur reagerar levern på lågt blodsocker? Vilka processer bidrar till att höja blodsockret -och hur? - - ---- - -## Page 39 - -Några extra viktiga punkter IV -o Förklara hur levern tar hand om energi efter/i samband med måltid: Övergripligt, -(inte biokemin på detaljnivå), avseende glukos, energibildning, metabolism av protein -och fett intracellulärt och genom vilka mekanismer levern tillgodoser andra vävnaders -energibehov. Kurslitteraturen är till hjälp också. -o Namnge plasmaproteiner och förstadier till hormon som levern syntetiserar och -beskriva deras kroppsliga uppgift (behöver inte behärska alla olika -hormoners/proteiners funktion, men ha koll på några som är extra betydelsefulla för -fysiologin och har med digestion att göra, såsom calcidiol (calcitriol), hepcidin, -albumin). -o Vad för stygg metabolit kan bildas vid paracetamolöverdosering? Under vilka -tänkbara scenarier/situationer kan man tänka sig att risken för leversvikt pga. -paracetamolförgiftning ökar? Hur oskadliggör levern NAPQI? Finns det ett antidot för -kliniskt bruk (ja!) och vad är dess verkningsmekanism? Beakta fysiologin och -glutationets betydelse mer än biotransformation i sammanhanget (ingen kurs i -läkemedelsmetabolism)! - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Leverfysiologi medicinarna T2 HT25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Leverfysiologi medicinarna T2 HT25.pdf deleted file mode 100644 index 61252f1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Leverfysiologi medicinarna T2 HT25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:43b7328cdabf77242c3faef49cbbb9112b46485e85d18897bf6bf508e0ad0117 -size 3496165 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-Introduktion-VT23-LG Pettersson.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-Introduktion-VT23-LG Pettersson.md deleted file mode 100644 index 0ef30a4..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-Introduktion-VT23-LG Pettersson.md +++ /dev/null @@ -1,206 +0,0 @@ -# Medicinare- Oral sensorik och motorik-Introduktion-LG Pettersson-1.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 16 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Oral sensorik - - ---- - -## Page 2 - -Trigeminusnerven - - ---- - -## Page 3 - -Trigeminusnerven - - ---- - -## Page 4 - -Spinala -trigeminuskärnan -Sensoriska -huvudkärnan -Mesencephala -trigeminuskärnan -n. Trigeminus -Motoriska -Kärnan -Trigeminuskärnorna -Nucleus -motorius -n. trigemini - - ---- - -## Page 5 - -Trigeminothalama banan -Primära somato- -sensoriska cortex -Spinala -trigeminuskärnan - - ---- - -## Page 6 - -Glossopharyngeus-nerven (IX) -Vagusnerven (X) - - ---- - -## Page 7 - -Oral motorik - - ---- - -## Page 8 - -(No content) - ---- - -## Page 9 - -M. Temporalis -M. Masseter -Käkslutare -M. Pterygoideus -medialis - - ---- - -## Page 10 - -Käköppnare -M. Mylohyoideus -M. Geniohyoideus -M. Mylohyoideus -M. Digastricus -M. Digastricus -Os hyoideum (tungben) -Os hyoideum (tungben) - - ---- - -## Page 11 - -Tungrörelser -M. Styloglossus -M. Hyoglossus -M. Genioglossus -Processus -styloideus -(utskott -på skallens -Undersida) -Os hyoideum (tungben) - - ---- - -## Page 12 - -Larynx (struphuvud) -Palatum velum -(mjuka gommen, gomsegel) -Epiglottis -(struplock) -Os hyoideum -(tungben) -Oropharynx -(munhåla) -Luftstrupe -(trachea) - - ---- - -## Page 13 - -Tunga och käkmuskler -n. Mandibularis -(gren av n. Trigeminus) -Muskler för -tungrörelser -n. Trigeminus -(n. V) -n. Hypoglossus -(n. XII) -Muskler för käkrörelser -(öppning, slutning -sidorörelser) - - ---- - -## Page 14 - -Spinala -trigeminuskärnan -Sensoriska -huvudkärnan -Mesencephala -trigeminuskärnan -n. Trigeminus -Motoriska -Kärnan -Trigeminuskärnorna -Nucleus -motorius -n. trigemini - - ---- - -## Page 15 - -Motorcortex -Styrning av motorik i hjärnstammen från primära motoriska cortex -Motoriska trigeminuskärnan -(tuggmuskler) -Facialiskärnan -(ansiktsmuskler) -Hypoglossuskärnan -(tungmuskler) -Ambiguuskärnan -(pharynx (svalg) -larynx(struphuvud) -(ansikts- & huvud/ -halsområdet) -Övre ansiktshalvan -Kortikobulbära banan -Kortikobulbära banan - - ---- - -## Page 16 - -Kortikobulbära banan - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-Introduktion-VT23-LG Pettersson.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-Introduktion-VT23-LG Pettersson.pdf deleted file mode 100644 index efc8346..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-Introduktion-VT23-LG Pettersson.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:7696ebb785691b0ef46ea0b9f02eb655eab010cf24762436c2cf78bae734e75f -size 1529295 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-LG Pettersson.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-LG Pettersson.md deleted file mode 100644 index 378bcbc..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-LG Pettersson.md +++ /dev/null @@ -1,662 +0,0 @@ -# Medicinare- Oral sensorik och motorik-LG Pettersson.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 42 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Oral sensorik - - ---- - -## Page 2 - -Information till CNS -Ansikte -Munhåla -Nociception -Temperatur -”Beröring” -Periodontal- - receptorer -Tandpulpa - Dentin -Lukt -Smak -I käkslutarmuskler -Inte i käköppnarmuskler -Hörsel -Meissner, Merkel -Ruffini, Fria -nervändslut - - ---- - -## Page 3 - -Hörsel och bedömning av matkvalitet -Diskant -Diskant -Kraftigare ljud med mer högfrekvent innehåll ==> krispigare och färskare chips - - ---- - -## Page 4 - -Registrering med mikroneurografi från mekanoreceptoraxoner från tungan -Exempel på svar - 3 olika axoner -Statiskt svar -Dynamiskt svar -vid förändringar -Snabb - adaptation -Långam - adaptation -Exempel på -receptiva fält -för15 olika -axoner - - ---- - -## Page 5 - -Tungans mekanoreceptorer känner av till exempel ... - Mat – plats, storlek, form (lokalbedövning av munhåleslemhinna ---> ej färdigtuggad mat sväljs ned) - Kontakt med omgivningen i munhålan - - ---- - -## Page 6 - -• ”Hur mycket ”gapar” underkäken?” -• ”Hur snabbt öppnas underkäken?” -Ιa-afferent -• Muskellängd -• Längdförändring -Proprioception -Registrering från ett axon från ansiktshuden -Käkrörelse -Muskelspolar i käkslutarmuskler -Mekanoreceptorer i ansiktshud -Hudsträckning -under käköppning - - ---- - -## Page 7 - -K -Ä -K -B -E -N -Axoner -Periodontal - receptorer - (Ruffini) -Periodontalligament -Periodontalreceptorer - - ---- - -## Page 8 - -Registrering från ett enskilt periodontalreceptoraxon -Trigeminusnerven -Aβ-axoner (ca 30-90 m/s) -Registrerar krafter anlagda mot tanden t.ex. bitkrafter - - ---- - -## Page 9 - -Lingualt -Mesialt -Ned -Labialt -Distalt -Periodontalreceptorer registrerar kraftens riktning och storlek -Upp -Mesialt -Lingualt -Labialt -Distalt -Kraftriktning: Exempel från ett enskilt periodontalreceptoraxon -Olika axoner signalerar olika kraftriktningar -beroende på receptorernas placering i -periodontalligamenten. - - ---- - -## Page 10 - -Aδ-axoner (ca 6-9 m/s) -C-axoner (ca 1 m/s) -Registrering från periodontalt nociceptoraxon -”Smärtsam” -hetta -Mekanisk -”Inflammation” -Bradykinin -”Utsköjning” -Stimulus -Stimulering periodontalt på sövda -försöksdjur efter incisivextraktion -82mN (direkt -tryck dvs ej -bitkraft!) -5 aktionspotentialer -per sekund - - ---- - -## Page 11 - -Axoner från tandpulpa och dentin -Axon -Blodkärl -Dentin -Emalj -• -Fria nervändslut, nociception -• -Receptorer i dentin - mekanisk påverkan - på dentin, temperatur, inflammation. - Huvudsakligen A-δ axoner - Skarp distinkt smärta -• -Receptorer i pulpa - inflammation, temperatur, - mekanisk påverkan. - Huvudsakligen C-axoner - Dov molande smärta - - ---- - -## Page 12 - -Vad aktiverar receptorer i dentin? - Mekanisk stimulering - Temperaturstimulering - Inflammation - - ---- - -## Page 13 - -Stimulus -Förändringar -i vätskeflödet -i dentintubuli -(hydrodynamik- - teorin) -Hur kan axonerna känna av stimuli på dentinytan? -Hypotes - Axoneras nervändslut har: -• -Temperaturkänsliga jonkanaler som -känner av temperaturförändringar i dentin -• -Mekaniskt känsliga jonkanaler som -känner av ökat flöde av vätska genom -dentintubili. - - ---- - -## Page 14 - -Information till CNS -Ansikte -Munhåla -Nociception -Temperatur -”Beröring” -Periodontal- - receptorer -Tandpulpa - Dentin -Lukt -Smak -I käkslutarmuskler -Inte i käköppnarmuskler -Hörsel - - ---- - -## Page 15 - -Trigeminuskärnorna och -ascenderande banor - - ---- - -## Page 16 - -Spinala -trigeminuskärnan -Sensoriska -huvudkärnan -Mesencephala -trigeminuskärnan -n. Trigeminus -Motoriska -Kärnan -Trigeminuskärnorna -Nucleus -motorius -n. trigemini - - ---- - -## Page 17 - -Vad gör trigeminuskärnorna ? -Ansikte -Munhåla -Nociceptorer -Temperaturreceptorer -Lågtröskliga -mekanoreceptorer -Motorneuron till - tuggmuskler -Periodontal- - receptorer -Tandpulpa - Dentin -+ - - ---- - -## Page 18 - -Trigeminothalama banan -Primära somato- -sensoriska cortex -Spinala -trigeminuskärnan - - ---- - -## Page 19 - -Oral motorik - - ---- - -## Page 20 - -Hur blir en matbit sväljbar? -Reduktionsfas - (molarer) -Avbitning -(incisiver) -Transport (tunga, kinder) -Bolus - - ---- - -## Page 21 - -Bit av en tugga med incisiver -Transport (tunga) till molarer -Avkänning av konsistens – sväljbar ? -Storlek OK? -Fortsätt tugga -Transport till bakre delen av tungan -Mata ut -Reduktionsfas - (tuggning; - molarer) -Avbitning -(incisiver) - - ---- - -## Page 22 - -Avbitning - - ---- - -## Page 23 - -Motorcortex -Styrning av motorik i hjärnstammen från primära motoriska cortex -Motoriska trigeminuskärnan - (tuggmuskler) -Facialiskärnan -(ansiktsmuskler) -Hypoglossuskärnan - (tungmuskler) -Ambiguuskärnan -(pharynx (svalg) -larynx(struphuvud) -(ansikts- & huvud/ -halsområdet) -Övre ansiktshalvan -Kortikobulbära banan -Kortikobulbära banan - - ---- - -## Page 24 - -Bit av en tugga med incisiver -Transport (tunga) till molarer -Avkänning av konsistens – sväljbar ? -Storlek OK? -Fortsätt tugga -Transport till bakre delen av tungan -Mata ut -Periodontalreceptorer -Anpassad -bitkraft -Mekanoreceptorer - (munslemhinna) -Sensorisk reglering av avbitning -Muskelspolar - - ---- - -## Page 25 - -Avbitning -Kraftmätare -(”miniatyrvåg”) -Att mäta bitkraft ... -- Estrella® - Jumbo Peanut - - Skorpa - - ---- - -## Page 26 - -Samma kraftökning oavsett typ av matbit -Avbitning med incisiver – med och utan periodontalreceptorer -Testuppgift: Balansera en jordnöt mellan -framtänderna några sekunder och dela den den -Kraften är för hög och varierar med tiden och från gång till gång -Jordnöt jämfört -med skorpa - - ---- - -## Page 27 - -Testuppgift: Placera en godiskula mellan tunga och gomtak, flytta den till incisiverna och bit igenom den på mitten -Intakta tänder -Tandförankrad bro -Titanimplantat -Resultat -(tre genombitna -kulor) -Avbitning -- Resultat med och utan periodontalreceptorer -Sned avbitning och asymmetriskt/ojämnt delad matbit - - ---- - -## Page 28 - -“Reflex inhibition of jaw closing muscles when food between the jaws suddenly breaks” -Skyddsreflex! Signal? Muskelspolar (masseterförkortning) -1 sec -100 N -100 µV -Masseter- EMG -Bitkraft -Simulerad -avbitning -Unloading -reflex -Att stanna käkslutning direkt efter avbitning - ”Unloading reflex” -Bitning med incisiver -Simulerad -avbitning -(motstånd - upphör) - - ---- - -## Page 29 - -Reduktionsfas – mastikation – -tuggning - - ---- - -## Page 30 - -EMG: Käköppnare -(Digastricus) -EMG: Käkslutare -(Masseter) -Vertikal -käkrörelse -Slutning -Öppning - - ---- - -## Page 31 - -n.V -Nervcell i -pyramidbanan -Tuggprogram -i hjärnstammen -Trigeminusnerven -Axon till käk- -öppnarmuskler -Axon till käk- -slutarmuskler -Motorcortex -Reduktionsfas (tuggning) -Skapar -tuggrytmen -Ingen rytm!! (start- & stoppsignal) -Start/stopp-, stopp, -hastighetssignal -Kortikobulbära -banan - - ---- - -## Page 32 - -Bit av en tugga med incisiver -Transport (tunga) till molarer -Avkänning av finfördelning – sväljbar? -Storlek OK? -Fortsätt tugga -Transport till bakre delen av tungan -Mata ut -Periodontalreceptorer -Sensorisk reglering av tuggning (reduktionsfasen) -Anpassad tuggkraft - för varje tuggcykel -Mekanoreceptorer - (munslemhinna) -Muskelspolar -Plötsligt ökat -tuggmostånd - - ---- - -## Page 33 - -Slutning -Öppning -eginning -nd -Ocklusion -Slutning -Ocklusion -Slutning -Ocklusion -Slutning -Inga periodontalreceptorer  sämre justering av bitkraft mellan tuggcykler -Medel av -tre cykler -id -Reglering från periodontalreceptorer -EMG - - ---- - -## Page 34 - -Standardiserade bitar av olika hårdhet – resultat efter de första fem tyggcyklerna -För låg tuggkraft i de inledande tuggcyklerna - - ---- - -## Page 35 - -Käkslutarreflexen (sträckreflex i käkslutarmuskler) - - ---- - -## Page 36 - -Plötsligt ökat tuggmotstånd -α -2/ Högre aktivitet från - muskelspolar i käkslutare - (muskeln är ju längre) -1/ Käkslutarmuskler - förkortar sig inte - som förväntat - (i extremfall inte alls) - ”Gapar för mycket” -3/ Reflexmässigt ökad - bitkraft (via käkslutar- - reflexen) -Ιa -Motoriska -trigeminuskärnan - - ---- - -## Page 37 - -Käköppnarreflexen - - ---- - -## Page 38 - -Käköppnarreflexer – från flera afferenta system -1) Periodontalreceptorer, -2) Mekanoreceptorer - (beröring) i läpp- -hud, munslemhinna -3) Nociceptorer -i tänder, hud -och munslemhinna -Hjärn- -stam -Motoriska -trigeminus- -kärnan -Hämning av motorneuron till käkslutare -Aktivering av motorneuron till käköppnare -1) Hög bitkraft (skyddsreflex) 2) Underlätta matintag 3) Förhindra skada (skyddsreflex) - - ---- - -## Page 39 - -Sväljning - - ---- - -## Page 40 - -Sväljning -Palatum velum -Trachea -Oesophagus -Tunga -Epiglottis -fälls ned --> -Passage till -trachea stängs -Tunga -bakåt --> -Bolus -förs nedåt -Tunga mot -gomtaket ---> Bolus -förs bakåt - - ---- - -## Page 41 - -My X-ray swallows: https://www.youtube.com/watch?v=umnnA50IDIY - - ---- - -## Page 42 - -Sväljning -Sväljning utlöst från receptorer i -pharynx, sensorisk reglering -Viljemässigt -utlöst -sväljning -Sväljningsprogram -i hjärnstammen -Sensorisk reglering av sväljning - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-LG Pettersson.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-LG Pettersson.pdf deleted file mode 100644 index efd24f2..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Medicinare- Oral sensorik och motorik-LG Pettersson.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:ef1dd438ce7649874890e1feea6c829bbb683a84e8592de524711caf6b4ca896 -size 12767757 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Näringslära - Hanna Augustin - läkarprogrammet block 9_251110.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Näringslära - Hanna Augustin - läkarprogrammet block 9_251110.md deleted file mode 100644 index c43b4ba..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Näringslära - Hanna Augustin - läkarprogrammet block 9_251110.md +++ /dev/null @@ -1,1300 +0,0 @@ -# Näringslära - 251110.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 73 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA ACADEMY -NÄRINGSLÄRA -MAKRO- OCH MIKRONUTRIENTER -HANNA AUGUSTIN | UNIVERSITY OF GOTHENBURG -NUTRITION FOR HEALTH AND DURING ILLNESS | DEPARTMENT OF INTERNAL MEDICINE AND CLINICAL NUTRITION | INSTITUTE OF MEDICINE | GU -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 2 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Inledning – våra nordiska näringsrekommendationer och kostråd -• Makronutrienter -• Mikronutrienter -• Modulen om Näringslära på Canvas -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 3 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Ohälsosam kost -bidrar till sjukdom -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Global burden of disease, GBD: http://www.healthdata.org/sweden -Disability-Adjusted Life Years (DALYs) per 100k - - ---- - -## Page 4 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Nordic Nutrition Recommendations 2023 (norden.org) -Nordiska näringsrekommendationer -Alla fördjupande artiklar bakom resp näringsämne - - ---- - -## Page 5 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -De nya kostråden -lanserades våren 2025 -De ökar chansen att få i oss -tillräckligt med vitaminer och -mineraler -Har du koll på våra kostråd? -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 6 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 7 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 8 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Remissversion av hanteringsrapport för kostråd - - ---- - -## Page 9 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Remissversion av hanteringsrapport för kostråd - - ---- - -## Page 10 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Remissversion av hanteringsrapport för kostråd - - ---- - -## Page 11 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Kolhydrater -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 12 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Kan absorberas -direkt i tunntarmen -Fodras enzym för -att kunna spjälkas - - ---- - -## Page 13 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Kolhydraternas digestion och absorption -Kolhydrater som bryts ner till monosackarider kan absorberas i tarmen -• -Amalys från munhålan och från bukspottkörteln spjälkar bindningarna - mellan glukos-enheter (stärkelse → maltos och maltotrios) -• -Enzymer i tarmslemhinnan fortsätter spjälkningen exv av - -(sukras-isomaltas spjälkar sackaros → glukos och fruktos) - -(laktas spjälkar laktos → glukos och galaktos) - - - -Monosackariderna passerar enterocyterna med hjälp av transportproteiner - -- Natrium-beroende glukostransportör (SGLT1) - -- Glukostransportörer (GLUT5 i bortbrämsmembranet) - - - - - (GLUT2 i basolaterala membranet - passivt) -• -Transporteras till levern där fruktos och galaktos → glukos → glykogen -• -Glukos bryts ned vidare i glykolysen -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -(Näringslära för högskolan, 2021) - - ---- - -## Page 14 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Vad hindrar absorption av kolhydrater -• Låg affinitet för transportörerna (fruktos och sockeralkoholer) -• Transportörerna av monosackariderna saknas eller har otillräcklig funktion -• Otillräckligt med enzymaktivitet (exv amylas och laktas) -• Enzymerna hinner inte bryta ned kolhydraterna tillräckligt snabbt -• Kolhydraterna är otillgängliga (stärkelse i fullkorn eller frön) - - ---- - -## Page 15 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Kostfiber – de kolhydrater som passerar till tjocktarmen -Egenskaper -Källor -Effekter -Gelbildande -Frukt, bär, bönor, havre och råg -Hämmar absorptionen av kolesterol -och kolhydrater -Fermenterbara -Frukt, grönsaker (speciellt lök och -kål), bönor, havre och råg -Kortkedjiga fettsyror bildas; -tillväxt av skadliga bakterier minskar -Icke-fermenterbara -Fullkorn -Binder vatten och ökar därmed -volymen på tarminnehållet vilket kan -motverka förstoppning -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 16 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Energigivande näringsämnen är -näringsämnen som behövs i relativt stora -mängder för att tillgodose kroppens behov av -energi och för att främja olika -kroppsfunktioner och allmän hälsa. -Referensvärden för kolhydrater -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -NNR 2023, Referensvärden för energi och näringsämnen - -Totalt kolhydrater 46 E % - - Fiber 18 g/dag -Riksmaten ungdom 2016-2017 -Riksmaten vuxna 2010-11 - -Totalt kolhydrater 47 E % - - Fiber 20 g/dag - - ---- - -## Page 17 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Fett -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 18 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Fett -• Viktig energikälla -• Essentiella fettsyror och fettlösliga vitaminer -• Triglycerider utgör huvuddelen av fettet i vår mat (90-95 %) -• Strukturella fetter (fosfolipider och kolesterol) -• Kolesterol viktigt utgångsmaterial (steroidhormoner, vitaminer och gallsalter) -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 19 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Mättade och omättade fettsyror -Fettets egenskaper beror på mättnadsgrad, kedjelängd -och typ av dubbelbindningar -• Mättade fettsyror -inga dubbelbindningar -• Enkelomättad fettsyra en dubbelbindning -• Fleromättade fettsyror två eller flera dubbelbindningar -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 20 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Fettsammansättning i olika fettkällor -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 21 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Fettets digestion och absorption -• -Gallsalterna emulgerar fettdropparna så att miceller bildas -• -Lipaser (från svalg, magsäck och bukspottskörteln) spjälkar -triglycerider, kolesterolestrar och fosfolipider → - - - - - - - - - → monoglycerider, glycerol och fria fettsyror -• -Absorberas i nedre delen av tunntarmen (Ileum) -• -Långkedjiga fettsyror transporteras som kylomikroner via lymfan -• -Fria fettsyror kan transporteras bundna till albumin i blodet -• -Från levern och ut i blodet som lipoproteiner: - Kylomikroner - VLDL very low density lipoproteins - LDL low density lipoproteins - HDL high density lipoproteins -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 22 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Energigivande näringsämnen är -näringsämnen som behövs i relativt stora -mängder för att tillgodose kroppens behov av -energi och för att främja olika -kroppsfunktioner och allmän hälsa. -Referensvärden för fett -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -NNR 2023, Referensvärden för energi och näringsämnen -Riksmaten ungdom 2016-17 - -Totalt fett 36 E % - - - ---- - -## Page 23 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Aminosyror, peptider och proteiner -Avd. för invärtesmedicin och klinisk nutrition - - ---- - -## Page 24 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Digestion och absorption av protein -• -Saltsyran i magsäcken denaturerar proteinet -• -Proteolytiska enzymer spjälkar protein till peptider och -fria aminosyror i mag-tarm-kanal: - -I magsäcken -- pepsinogen aktiveras till pepsin - -I tarmen - -- exv trypsin från bukspottskörteln - -I tarmmukosan - peptidaser -• -Transport till cytosolen i eptelcellerna är Na+-beroende -• -Transport genom basolateralmembranet är faciliterad -diffusionion -Avd. för invärtesmedicin och klinisk nutrition - - ---- - -## Page 25 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Alanin -Arginin -Asparginsyra -Aspargin -Cystein -Glutaminsyra -Glutamin -Glycin -Histidin -Isoleucin -Leucin -Lysin -Metionin -Fenylalanin -Prolin -Serin -Treonin -Tryptofan -Tyrosin -Valin - - ---- - -## Page 26 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -20 aminosyror varav 9 är essentiella -Histidin -Isoleucin -Leucin -Lysin -Metionin -Fenylalanin -Treonin -Tryptofan -Valin -• -Kan antingen inte bildas alls i kroppen eller inte i -tillräcklig mängd -• -Lysin och Treonin kan inte bildas överhuvudtaget, -och kallas därför ”absolut essentiella” - - ---- - -## Page 27 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Protein-källor i maten -Kapitel 2 -Animaliska livsmedel innehåller mycket protein, och är rika på -essentiella aminosyror -Vegetabiliska livsmedel innehåller mindre protein, -och saknar vanligen en eller flera essentiella aminosyror -Kombinera vegetabilier för bra proteinkvalitet: -Isoleucin -Lysin -Metionin -Tryptofan -Baljväxter -X -X -Spannmål -X -X -Baljväxter + -spannmål -X -X -X -X -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 28 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• -Energigivande näringsämnen är -näringsämnen som behövs i relativt stora -mängder för att tillgodose kroppens behov -av energi och för att främja olika -kroppsfunktioner och allmän hälsa. -Referensvärden för protein -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -NNR 2023, Referensvärden för energi och näringsämnen -Riksmaten ungdom 2016-17 - - Protein 17 E % - - 104 g/dag pojkar 75 g/dag flickor -Riksmaten vuxna 2010-2011 -Protein 17 E % -- 92 g/dag män och 72 g/dag kvinnor - - ---- - -## Page 29 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Ordet vitamin kom på 1920-talet -vita = liv -amin = kväveförening -Historiskt – vad vi vet om vitaminer -Nutidens definition: -”Organiska ämnen som redan i små mängder är livsnödvändiga -för olika processer i ämnesomsättningen vid tillväxt och för -underhåll av kroppens vävnader” -OBS! Idag vet vi dock -att alla vitaminer dock -inte innehåller kväve - - ---- - -## Page 30 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -https://www.nobelprize.org/prizes/themes/t -he-nobel-prize-and-the-discovery-of- -vitamins/ - - ---- - -## Page 31 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Nordic Nutrition Recommendations 2023 (norden.org) -Nordiska näringsrekommendationer -Alla fördjupande artiklar bakom resp näringsämne - - ---- - -## Page 32 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Rekommenderat intag -Nordic Nutrition Recommendations 2023 -Referensvärden för energi och näringsämnen - - ---- - -## Page 33 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Värdena för RI är primärt avsedda för planering av koster -för grupper av individer för angivna åldersintervall och kön. -RI innefattar en säkerhetsmarginal som tar hänsyn till -variationer i behovet hos individerna i gruppen och är -fastställda för att täcka behoven hos 97,5 procent av -individerna i gruppen. -(NNR 2023) -Referensvärden för energi och näringsämnen (svenska) - - ---- - -## Page 34 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Upper intake level, UL -Vad är optimalt och vad är toxiskt? -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Övre gräns för intag har fastställts för -vissa näringsämnen. UL anger den -högsta mängden av ett näringsämne -som kan intas under lång tid utan att -sannolikt ge negativa hälsoeffekter. -Exempel på näringsämnen med UL är -retinol, vitamin D, järn och jod. -Värdena för UL är osäkra och de bör -användas med försiktighet för -enskilda individer. - - ---- - -## Page 35 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Vitaminer är en mycket heterogen grupp -Fettlösliga -Vitamin A -Vitamin D -Vitamin E -Vitamin K -Bokstavsbeteckningarna är -samlingsnamn för kemiskt -närbesläktade ämnen med -liknande funktioner -Vattenlösliga -Tiamin (vitamin B1) -Riboflavin (vitamin B2) -Niacin (tidigare B3 och B5) -Pyridoxin (vitamin B6) -Folat (folacin, folsyra) -Kobalamin (vitamin B12) -Pantotensyra -Biotin -Askorbinsyra (vitamin C) - - ---- - -## Page 36 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Vattenlösliga -FUNKTIONER: -Stor bredd av funktioner -- syn, koagulation, benmetabolism, antioxidant etc -ABSORPTION: -Absorption beroende av lipidomsättning -- behöver närvaro av galla -- -inkorporeras i chylomikroner och transport via lymfan till -blodet -- -binds till transportprotein eller andra komplex -LAGER: Lagras och tar tid för bristsymtom (ej vit K) -Kan tillföras periodiskt -Fettlösliga -FUNKTIONER: -Majoriteten involverade i energi-metabolism -(dock ej vit C, B12 och folsyra) -Alla har viktiga coenzymsfunktioner -ABSORPTION: -Vissa kan absorberas passivt, men finns transportörer -LAGER: -Lagras inte i så stor utsträckning – överskott utsöndras -via urin -Behöver tillföras regelbundet - - ---- - -## Page 37 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Vattenlösliga vitaminer absorberas i -övre delen av tunntarmen (Duodenum -och Jejunum) -– -Parietalcellerna producerar Intrinisc factor -som behövs för B12 -• Fettlösliga vitaminer absorberas i nedre -delen av tunntarmen (Ileum) -– -Gallsalterna behövs för att göra om -fettdroppar till miceller -• Mineraler och elektrolyter absorberas i -övre delen av tunntarmen (Duodenum) -• Elektrolyter absorberas även -tjocktarmen (Colon) -(Näringslära för högskolan, 2021) - - ---- - -## Page 38 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Samlingsnamn för flera fettlösliga substanser med vitamin A aktivitet -(retinol, retinsyra, retinal, retinylestrar, 600 olika karotenoider) -Funktioner: -• -Synen - retinol finns i näthinnan (retina) och omvandlas och bildar -rodopsin, som är viktigt för mörkerseendet -• -Tillväxt, differentiering och mognad av celler, samt för cellernas -kommunikation, reproduktion och immunförsvar -Brist: -• -Ev efter lång tid av korttarm, leversjukdom, cystisk fibros, fetmakirurgi -eller hög alkoholkonsumtion -• -Brist leder till nedsatt immunförsvar, nattblindhet, blindhet och död -Lager: -• -Retinol/retinal lagras i levern och dröjer år till bristsymptom -• -Retinol utsöndras med galla i avföringen -VITAMIN A -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 39 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Retinol i exv lever, fet fisk, mejerier, ägg -• Karotenoider i exv grönsaker, rotfrukter -• I Sverige berikas margariner, för att få samma nivå som smör -• I Sverige verkar vi få i oss tillräckligt via kosten (1300-1600 ug/d) -• Rekommenderat intag (RI): -– 700 ug/dag kvinnor -– 800 ug/dag män -Vitamin A i kosten -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 40 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Vitamin A och synen -(Understanding nutrition, Cengage learning 2024) - - ---- - -## Page 41 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -A-vitamintoxicitet -- Kan bli toxiskt när bindarproteinerna är ”slut” -- Fritt vitamin A är skadligt för celler -- Toxicitet möjlig vid animaliska källor och tillskott, speciellt -- Tolerable upper level 3000 RE (ug/dag) -- Gravida ska dock undvika tillskott med vitamin A – kan ge missbildningar -Svaret är NEJ ☺ -(Understanding nutrition, Cengage learning 2024) - - ---- - -## Page 42 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -VITAMIN D -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Egenskaper: -- fettlösligt -- kan bildas i huden sommartid (april-okt) -- intas via kosten och via tillskott (D2 och D3) -Absorption: -- absorberas i tunntarmen (via lymfan till blodet) -Funktion: -- finns receptorer i många vävnader -- reglerar kalcium- och fosfatbalansen - exv via aktiv transport i tarmen -- brist kan orsaka rickets hos barn och osteomalaci -hos äldre - - ---- - -## Page 43 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Säsongsvariation av D-vitaminstatus -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Data från 2000 -gravida kvinnor i -Västra Götaland -GraviD-studien -25-hydroxyvitamin D -(25OHD) -Vitamin D Status during -Pregnancy in a Multi- -Ethnic Population- -Representative Swedish -Cohort - - ---- - -## Page 44 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Vitamin D-syntes -och aktivering -(Understanding nutrition, Cengage learning 2024) -Calcidiol = 25-hydroxyvitamin D – proxy för status -Calcitriol = 1,25-dihydroxyvitamin D (aktiv metabolit) -Hos äldre kan hudens syntes vara sämre och även -njurarnas funktion -Uppregleras av paratyreoideahormon (PTH) -och låga fosfatkoncentrationer -Nedregleras av fibroblastliknande tillväxtfaktor- -23 (FGF-23) och höga fosfatkoncentrationer - - ---- - -## Page 45 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Rekommendationerna för vitamin D - NNR 2023 -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -1 µg = 40 IU (international units) -Upper tolerable intake level - -(UL) -< 6 mån 25 µg/dag -6-12 mån 35 µg/dag -1-10 år 50 µg/dag -< 11 år 100 µg/dag -Tolerable Upper Intake Level of vitamin D | -EFSA -Recommended intake Average requirement -(RI) -(AR) -7 mo -75 år -10 ug -7.5 ug ->75 år -20 ug -7.5 ug -Gravida -10 ug -7.5 ug -Ammande -10 ug -7.5 ug -From 1-2 weeks of age, infants should receive 10 µg vitamin D3 per day as a supplement. -For people with little or no sun exposure, an intake of 20 µg/d is recommended -NORDIC NUTRITION RECOMMENDATIONS 2023 -Biverkningar vid höga serumnivåer är -hyperkalciuri, vilket speglar förlust av -benvävnad, förkalkning av kärl och vävnader, -och njursten. - - ---- - -## Page 46 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Mjölk ≤1,5 %fett: 0,38 µg/100 g - Viss yoghurt/fil: 0,38 µg/100 g - Margarin: 10 µg/100 g -Mjölk ≤3%: 1 µg/100 g -All yoghurt/fil: 0,75-1,1 µg/100 g -Margarin: 20 µg/100 g -Ändringen i berikning: -Högre mängd vitamin D -Nästan all komjölk/växtdryck -All fil/yoghurt/växtbaserad -Även flytande margariner -1983 -2018 -Lagstadgad berikning med vitamin D - LIVSFS 2018:5 -Livsmedel som måste berikas - -(Livsmedelsverket.se) - - ---- - -## Page 47 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -https://www.livsmedelsverket.se/om- -oss/publikationer/sok- -publikationer/faktablad/d-vitamin-till-barn -Hur mycket vitamin D -äter du? - - ---- - -## Page 48 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Rekommendationen av vitamin D tillskott i Sverige -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Grupp -Rekommenderat tillskott av -D-vitamin per dag -Alla barn under 2 år (från första levnadsveckan) -10 µg (D-droppar) -Barn och vuxna som inte äter fisk -10 µg -Barn och vuxna som inte äter berikade livsmedel -10 µg -Barn och vuxna som inte äter fisk eller berikade livsmedel -10 µg -Barn och vuxna som bär kläder som täcker ansikte, armar -och ben eller inte är ute i solen under sommaren -10 µg -Barn och vuxna som bär kläder som täcker ansikte, armar -och ben eller inte är ute i solen under sommaren och -dessutom inte äter fisk och vitamin D-berikade livsmedel -20 µg -Alla över 75 år -20 µg -(Livsmedelsverket) - - ---- - -## Page 49 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Koncentrationer av 25-hydroxyvitamin D i serum eller plasma -1 nmol/l = 0.4 ng/ml -Enligt NNR 2023 och Institute of Medicin (US/Canada) -Adekvat/sufficiens - ->50 nmol/l -(>20 ng/ml) -Otillräckligt/insufficiens -30-50 nmol/l -(12-25 ng/ml) -Brist - - - -<30 nmol/l -(<12 ng/ml) -Dietary Reference Intakes for Calcium and Vitamin D - NCBI (nih.gov) -Enligt regional riktlinje i Västra Götaland regionen -Brist - - - -<25 nmol/l -(10 ng/ml) -Vitamin D status – hur mäts och definieras det? -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Regional medicinsk riktlinje Läkemedel (vgregion.se) - - ---- - -## Page 50 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Regional medicinsk riktlinje - VGR -Regional medicinsk riktlinje Läkemedel (vgregion.se) - - ---- - -## Page 51 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -B-vitaminerna: -• -Tiamin, biotin, riboflavin, niacin, B6, pantotensyra, folat, B12 -• -Utan tiamin, riboflavin, niacin, biotin och pantotensyra skulle energi inte kunna utvinnas -från makronutrienter. Ingår i massor av viktiga koenzymer i -• -Folat och B12 – roller i enkolsmetabolismen -• -B-vitaminernas stora källor är bröd, kött, mejeriprodukter -• -B12 endast i animaliska livsmedel - -=> tillskott kan behövas vid vegansk/vegetarisk kost -C-vitamin: -• -Största källorna är frukt, bär och juice, grönsaker -Vattenlösliga vitaminer -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 52 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• -Ovanligt med brist idag; ev vid alkoholism eller fetmakirurgi -• -Skador vid brist: nervskador/neuropati, - - - skador på hjärtmuskel, - - - allmän muskelsvaghet, - - - hjärnskador -• -Bristsjukdomen heter beriberi (”väldigt sjuk”) -drabbar organ som är beroende av kolhydratmetabolismen -såsom nervsystem, hjärta och leder till muskelsvaghet och -nervförlamning (och död) -• -Brist vid ensidigt intag av exempelvis polerat ris, eftersom tiamin -sitter i aleuronskiktet på råriset. -• -Pyruvat dehydrogenas är tiaminberoende - -stoppar upp citronsyracykeln -TIAMIN (vitamin B1) -(Thota et al. 2021) - - ---- - -## Page 53 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Väldigt lite lagras i kroppen -• Källor är inälvsmat, ärter, bönor, gröna bladgrönsaker -• Rek intag 330 ug/d kvinnor och män -• Rekommenderat tillskott 400 ug/dag av folsyra fram till vecka 12 -under graviditet för att undvika fosterskador (ryggmärgsbråck) -Råd om folsyra för kvinnor (livsmedelsverket.se) -FOLAT -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 54 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Folats absorption och -aktivering -Folat är en kofaktor till enzym i syntes av DNA och -omsättning av aminosyror -Metyltetrahydrofolat (MTHF) är vanligaste formen -av folat i kroppen -MTHF aktiveras genom att metylgrupp tas bort av -vitamin B12 -- därför ger brist på folat eller vitamin - B12 liknande symtom -(Understanding nutrition, Cengage learning 2024) - - ---- - -## Page 55 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Folat och anemi -• Vid folat och B12-brist -kan megaloblastisk -anemi utvecklas -(Understanding nutrition, Cengage learning 2024) - - ---- - -## Page 56 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Behövs bla vid bildning av DNA och för myelinisering av nerver -• B12 absorberas i nedersta delen av tunntarmen, bundet till intrinsic factor -• Finns enbart i animaliska livsmedel -• Lager kan dock räcka i flera år -• Men nedsatt saltsyraproduktion och produktion av intrinsic factor -försämras absorbtionen (exv hos äldre och vid fetmakirurgi) -• Bristsymptom megaloblastisk anemi, perniciös anemi, nervskador -Vitamin B12, kobalamin -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 57 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Vid uttalad B12-brist kan dock neurologiska symtom uppträda som är -reversibla så länge de är sensoriska rubbningar, medan senare uppträdande -motoriska rubbningar kan bli permanenta. Med B12-substitution lever -patienterna ett friskt liv med en normal förväntad livslängd. -B12-brist kan ge nervskador och anemi -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Perniciös anemi orsakas av en kronisk autoimmun gastrit som i sent skede ger -skador på parietalcellerna och en minskad eller upphävd produktion av intrinsic -factor (IF). Detta ger en isolerad B12-brist och är ett tillstånd som kräver livslång -behandling och noga bör skiljas från generell malabsorption. -(Vitaminer, mineraler och spårämnen | Läkemedelsboken) - - ---- - -## Page 58 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Finns i frukt, bär, grönsaker och rotfrukter inkl potatis -• Rek intag är 95 mg/d kvinnor och 110 mg/dag män -• Brist leder till skörbjugg, som genom historien tagit miljontals -liv bland sjöfarare -• Bristsymptom är svullet och blödande tandkött -• UL 1000 mg/dag -• Biverkningar (diarré, magproblem) -Vitamin C, askorbinsyra -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 59 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Antioxidant som oxideras lätt i vattenlösning, av värme och av -ljus -– Återaktiverar andra antioxidanter i metabolismen, exv vitamin E -– Reducerar trevärt järn (Fe3+) till tvåvärt (Fe2+) vilket ökar absorptionen -• Krävs för att kollagen ska bli stabilt och ev roll i benomsättning -• Cofaktor i olika reaktioner (exv tryptofan till serotonin) -• Kan möjligen stimulera immunförsvaret, men förkortar enbart -förkylningar med 1 dag och förebygger inte insjuknande -Vitamin C, askorbinsyra -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 60 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Sju essentiella mineraler -Kalcium, fosfor, svavel, kalium, natrium, klor, magnesium -Genomsnittsbehovet 100 -1000 mg - - - - - - -Funktioner för nervimpulser, muskelimpulser, styrka i skelettet, blodtrycksreglering - - - -Åtta essentiella spårelement -Järn, zink, koppar, selen, jod, mangan, kobolt, molybden -Genomsnittsbehovet några µg – ng - De flesta ingår som aktiv del i metalloenzymerunktioner - - - - - ---- - -## Page 61 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Vattenlösliga vitaminer absorberas i -övre delen av tunntarmen (Duodenum -och Jejunum) -– -Parietalcellerna producerar Intrinisc factor -som behövs för B12 -• Fettlösliga vitaminer absorberas i nedre -delen av tunntarmen (Ileum) -– -Gallsalterna behövs för att göra om -fettdroppar till miceller -• Mineraler och elektrolyter absorberas i -övre delen av tunntarmen (Duodenum) -• Elektrolyter absorberas även -tjocktarmen (Colon) -(Näringslära för högskolan, 2021) - - ---- - -## Page 62 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -(Understanding nutrition, Cengage learning 2024) -Järnabsorption - - ---- - -## Page 63 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Hem- och icke-hemjärn i maten -(Understanding nutrition, Cengage learning 2024) -10%) -För icke-hemjärn -stimuleras absorptionen av: -- -vitamin C -- -fisk och kött ("köttfaktorn") -hämmas absorptionen av: -- -polyfenoler (te, kaffe, vin) -- -fytinsyra (fiberrika livsmedel -som spannmål, baljväxter och -nötter). -TIPS: -Fytinsyran bryts till viss del ner -genom långtidsjäsning av bröd -och surdegsbakning. Groddning -av baljväxter och frön minskar -också mängden fytinsyra. - - ---- - -## Page 64 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Rekommenderat intag -baseras på 15 % -absorption -• Främst möjligt för -blandkostare -• Unga flickor högt behov -−Basala förluster -−Tillväxt -−Menstruation -Järn (livsmedelsverket.se) - - ---- - -## Page 65 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Järn viktigt för -röda blodkroppars -funktion -(Understanding nutrition, Cengage learning 2024) - - ---- - -## Page 66 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -WHO guideline -on use of ferritin -concentrations to -assess iron -status in -individuals and -populations -2020 - - ---- - -## Page 67 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Järnstatus hos ungdomar -• L 2024 nr 10 - Järnintag och järnstatus med fokus på ungdomar i Sverige -(livsmedelsverket.se) – åk 5, åk 8 och år 2 gymnasiet -• Järnbrist vanligare bland tjejer (23 %) än killar (6 %) -• Järnbrist hos tjejer vanligast i årskurs 8 och 2 på gymnasiet (28 %), -samt bland de som fått mens -Järnbrist vanligt hos unga tjejer - extra svårt när det drabbar värnpliktiga (R) 6 -november 2024 - Vetenskapsradion | Sveriges Radio - - ---- - -## Page 68 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Behövs kosttillskott? -Äter man varierat behövs generellt inga kosttillskott -Men ibland behövs det: -• Järn under graviditet och vid stora förluster -• Folsyra till kvinnor i barnafödande ålder -• Vitamin D till barn <2 år och riskgrupper -• Vitamin K till nyfödda -• Om man inte äter ”allt” eller restriktivt -– Vegan -– Födoämnesöverkänslighet -– Fetmakirurgi - - ---- - -## Page 69 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Vitaminer, mineraler och spårämnen | -Läkemedelsboken 2024 - - ---- - -## Page 70 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Vem behöver extra vitaminer och mineraler? -(livsmedelsverket.se) -Risker med kosttillskott -(livsmedelsverket.se) - - ---- - -## Page 71 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Vitaminer, mineraler och spårämnen | -Läkemedelsboken 2024 - - ---- - -## Page 72 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Vitaminer, mineraler och spårämnen | -Läkemedelsboken 2024 - - ---- - -## Page 73 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -TACK! -AVDELNING FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Näringslära - Hanna Augustin - läkarprogrammet block 9_251110.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Näringslära - Hanna Augustin - läkarprogrammet block 9_251110.pdf deleted file mode 100644 index 6f6d048..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Näringslära - Hanna Augustin - läkarprogrammet block 9_251110.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:b522db9e58d3b16de01d0d1087715ea0773f18031bd52bb34ac6b0cce17aa5fc -size 4914264 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av absorptionsprocessen VT-25 LPG002.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av absorptionsprocessen VT-25 LPG002.md deleted file mode 100644 index f28ecd5..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av absorptionsprocessen VT-25 LPG002.md +++ /dev/null @@ -1,747 +0,0 @@ -# Reglering av absorptionsprocessen VT-25 LPG002.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 36 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Reglering av -upptagsprocessen -Jenny Gustafsson, Forskare -Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi -Sahlgrenska akademin -Epost: jenny.gustafsson@gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Absorption av näringsämnen och vätska -Jejunum -Duodenum -Ileum -Kolhydrater, protein, fett, -vitaminer, joner och vatten. -Bakteriella metaboliter, -vitamin K, joner och vatten. - - ---- - -## Page 3 - -Triglycerider -AW -E -F -A -G -T -Y -F -G -T -Protein -Kolhydrater -T -A Y -AW E -Fria fettsyror -Monoglycerid -Aminosyra -Dipeptid -Tripeptid -Stärkelse -Laktos -Sukros -Fruktos -Glukos -Galaktos -Fett -Glykogen -Absorberbar -slutprodukt -Absorption -Näringsämnen -Intagen form -Monoglycerider och fettsyror kan diffundera över cellmembranet. Peptider, aminosyror och monosackarider måste transporteras in i cellen. - - ---- - -## Page 4 - -Cellbundna enzymer bryter oligosackarider till -monosackarider. -Tunntarmen -Kolhydratnedbrytning -Epitelcellerna kan absorbera monosackarider (glukos, galaktos, fruktos). -Behöver processas vidare -Laktas -amylas -(saliv, bukspott) -Stärkelse -Laktos -Galaktos -Glukos -Fruktos -Tarmlumen -Kan absorberas - - ---- - -## Page 5 - -Tunntarmen -Proteinnedbrytning -Epitelcellerna kan absorbera aminosyror, dipeptider och tripeptider. -AW -E -F -A -G -T -Y -F -G -T -T -Pepsin (magsäck) -Bukspottkörtel enzym -Bukspottkörtel enzym -AW -E -Cellbundna enzymer fortsätter att bryta ner oligopeptider till -absorberbara slutprodukter. -Kan absorberas direkt -Behöver processas vidare -W -F -Tarmlumen - - ---- - -## Page 6 - -Epiteltransport -Drivkraften bakom sekretion och absorption -Aktiv transport -Faciliterad diffusion -Diffusion - - ---- - -## Page 7 - -Absorption -Na+ kopplat upptag -Upptaget sker främst i de övre 50 - 30 % av villusepitelet. Vid hög glukosbelastning kan -GLUT2 sättas in i apikalmembranet. - - ---- - -## Page 8 - -Absorption -H+ kopplat upptag -Upptaget är beroende av att Na+/K+-ATPaset som skapar en låg intracellulär Na+ koncentration. - - ---- - -## Page 9 - -Absorption -Kolhydrater -1) -Na+/K+-ATPaset är motorn -bakom upptaget. Upprätthåller -en koncentrationsgradient för -Na+ upptag. -2) Glukos och galaktos följer med -Na+ in i cellen via SGLT1. Kan -därmed transporters mot sin -koncentrationsgradient. -4) Glukos, galaktos och fruktos -lämnar cellen via faciliterad -diffusion via GLUT2. -3) Fruktos tas upp med faciliterad -diffusion via GLUT5. -Fruktos och galaktos: omvandlas till glukos i levern -Glukos: kan används direkt alt. lagras i levern. - - ---- - -## Page 10 - -Absorption -Protein -2) Na+ beroende aminosyra upptag. -H+ beroende di,tripeptid upptag. -Dipeptider och tripeptider bryts ner till -aminosyror i cytosolen. -3) Aminosyrorna lämnar epitelcellen via -faciliterad diffusion och går in i kapilärerna -via intracellulära klyftor. -1) -Spjälkning av proteiner och peptider till -mindre delar mha. pankreas enzymer. -Fortsatt nedbrytning mha. brush border -enzymer till peptider och aminosyror. - - ---- - -## Page 11 - -Absorption -Regionalt upptag -B12 - - ---- - -## Page 12 - -Absorption -Järn -Heme oxygenase -releases Fe2+ from -the protoporphyrin -ring. -Heme Fe2+ enters by -unknown mechanisms. -Fe2+ leaves the cells via -ferroportin (FP1) and -after hephaestin oxidizes -it to Fe3+, the iron binds to -transferrin in the plasma -Fe2+ transfers to -mobilferrin. -Ickehem: Fe3+ reduceras till den absorberbara formen Fe2+ av HCl i magsäcken och DcytB i duodenum. - - ---- - -## Page 13 - -Absorption -Järn -Hemjärn: Okänd upptagsprocess. Studier pekar på receptormedierad endocytos eller upptag via en hemtransportör. -Heme oxygenase -releases Fe2+ from -the protoporphyrin -ring. -Heme Fe2+ enters by -unknown mechanisms. -Fe2+ leaves the cells via -ferroportin (FP1) and -after hephaestin oxidizes -it to Fe3+, the iron binds to -transferritin in the plasma -Fe2+ transfers to -mobilferrin. - - ---- - -## Page 14 - -Absorption -Kalcium -1,25 dehydroxy-vitamin D stimulerar Ca2+ -upptaget genom att aktivera transkription av: -1) TRPV6 -2) Calbindin -3) PMCA (Ca2+ ATPase). -Physiol Rev 93: 189 –268, 2013 doi:10.1152/physrev.00015.2012 - - ---- - -## Page 15 - -Absorption -Vitamin 9 (folat/folsyra) -Både dekonjugeringen och absorptionen sker endast i den proximala tunntarmen och -är maximalt aktivt vid pH5. - - ---- - -## Page 16 - -Absorption -Regionalt upptag -B12 - - ---- - -## Page 17 - -Absorption -Vitamin B12 (kobalamin) -Haptocorrin is produced by -salivary glands and binds -cobalamin in the stomach -Vitamin B12 binder: -1) haptocorrin i magsäcken -2) intrinsic factor (IF) i duodenum -3) B12 - IF komplexet absorberas i ileum. -4) B12 och transkobalamin frisätts ut i -cirkulationen. -5) B12 binder transcobalamin. - - ---- - -## Page 18 - -Absorption -Vitamin B12 (kobalamin) -Haptocorrin is produced by -salivary glands and binds -cobalamin in the stomach -Vitamin B12 binder: -1) haptocorrin i magsäcken -2) intrinsic factor (IF) i duodenum -3) B12 - IF komplexet absorberas i ileum. -4) B12 och transkobalamin frisätts ut i -cirkulationen. -5) B12 binder transcobalamin. -6) Komplexet tas upp via endocytos i -levern. -7) Transkobalamin degraderas = fritt B12. - - ---- - -## Page 19 - -Absorption -Regionalt upptag -Var de olika absorptionsprocesserna sker är vilktigt att ha i åtanke vid behanding av patienter med magtarmsjukdom. -B12 - - ---- - -## Page 20 - -Kolon -Funktion -1. -Lagra tarminnehållet tills det är dags att -göra plats för nytt innehåll. -2. -Reabsorbera joner och vätska -3. -Fermentera kostfibrer (bakteriell -fermentation) -4. -Absorbera bakteriella metaboliter (korta -fettsyror, vitamin K) -5. -Upprätthålla en skyddande barriär mot -omgivningen (epitel + mukus ) - - ---- - -## Page 21 - -Kolon -Lagringsfunktion och motorik -Gastrokoliskareflexen -• -I samband med måltid startar kraftiga -muskelkontraktioner sk. massförflyttningar i kolon. -• -Förflyttar tarminnehållet fråm en region till en annan -tex. från transversum till sigmoideum. -• -Transporterar även tarminnehåll till rektum och -triggar defekationsreflexen. -• -Stimuleras vid distension av magsäcken, samt av -gastrin och CCK. -• -Massförflyttningar sker ca. 3 gånger per dag. - - ---- - -## Page 22 - -Kolon -Fermentering - - ---- - -## Page 23 - -Kolon -Fermentering -Korta fettsyror kan bidra med 5-10 % av vårt dagliga energibehov. Beror på fiberintag och tarmflorans sammansättning. -Energi till kolonepitelet -Lipogenes, kolesterolsyntes -ATP syntes, glukoneogenes - - ---- - -## Page 24 - -Kolon -Barriärfunktion -Normal kolon -Ulcerös kolit - - ---- - -## Page 25 - -Vätskebalans -Sekretion vs. Absorption -Saliv -1,5 l/dygn -Galla -0,5 l/dygn -Magsaft -1,5 l/dygn -Pankreassekretion -1,5 l/dygn -Tarmsekretion -1,5 l/dygn -Mat och vätskeintag -2,5 l/dygn -Tunntarmsabsorption -6,5 - 7,0 l/dygn -Kolonabsorption -1,5 – 2,0 l/dygn -• -Ca. 8 liter vätska går in i magtarmkanalen -varje dygn. -• -Mindre än 2 dl lämnar tarmen. -• -80 % av vätskan reabsorberas i tunntarmen -• -20% av vätskan reabsorberas i kolon -• -Reabsorptionen i kolon kan upregleras vid -behov. -Förlust -~0,2 l/dygn - - ---- - -## Page 26 - -Absorption -Na+, Cl- och H2O -• -Cl- absorberas passivt paracellulärt eller -transcellulärt via Cl- transportörer. -• -I båda fallen är det Na+ upptaget som driver -processen. -• -H2O absorberas troligtvis transcellulärt via -SGLT1 och GLUT2 och paracellulärt. -• -H2O upptaget drivs av det osmotiska trycket -mellan cellerna och i vävnaden. - - ---- - -## Page 27 - -Absorption -Na+, Cl- och H2O -• -Epithelial sodium channel (ENaC) är reglerad av -aldosteron och bidrar till att spara Na+ och -vätska vid RAAS aktivering. -• -Cl- absorberas via Cl-/HCO3 -- utbyte. -• -I kolon absorberas H2O transcellulärt via -aquaporiner. - - ---- - -## Page 28 - -Vätskebalans -Sekretion vs. Absorption -Sekretion -Absorption sker i tunntarmens villusepitel och tjocktarmens ytepitel -Sekretion sker i kryptorna. - - ---- - -## Page 29 - -Vätskebalans -Sekretion vs. Absorption -Kolera toxin, E Coli toxin “HL” and “HS”, Yersinia toxin, C. Difficile toxin aktiverar -CFTR och hämmar Na+ absorptionen. - - ---- - -## Page 30 - -Vätskebalans -Sekretion vs. Absorption -Saliv -1,5 l/dygn -Galla -0,5 l/dygn -Magsaft -1,5 l/dygn -Pankreassekretion -1,5 l/dygn -Tarmsekretion -5 l/dygn -Mat och vätskeintag -2,5 l/dygn -Tunntarmsabsorption -6,5 - 7,0 l/dygn -Kolonabsorption -1,5 – 2,0 l/dygn -• -Ca. 8 liter vätska går in i magtarmkanalen -varje dygn. -• -Mindre än 2 dl lämnar tarmen. -• -80 % av vätskan reabsorberas i tunntarmen -• -20% av vätskan reabsorberas i kolon -• -Reabsorptionen i kolon kan upregleras vid -behov. -Förlust -~14 l/dygn - - ---- - -## Page 31 - -Vätskebalans -Sekretion vs. Absorption -Saliv -1,5 l/dygn -Galla -0,5 l/dygn -Magsaft -1,5 l/dygn -Pankreassekretion -1,5 l/dygn -Tarmsekretion -5 l/dygn -Mat och vätskeintag -2,5 l/dygn -Tunntarmsabsorption -6,5 - 7,0 l/dygn -Kolonabsorption -1,5 – 2,0 l/dygn -• -Ca. 8 liter vätska går in i magtarmkanalen -varje dygn. -• -Mindre än 2 dl lämnar tarmen. -• -80 % av vätskan reabsorberas i tunntarmen -• -20% av vätskan reabsorberas i kolon -• -Reabsorptionen i kolon kan upregleras vid -behov. -Förlust -~14 l/dygn -Rehydreringslösning innehållande socker och salter - - ---- - -## Page 32 - -• 1) Uppreglering av transportörer -• 2) Ändrad motilitet (PYY, GLP-1, neurotensin) -• 3) Ökad epitelyta via stimulerad celldelning -• Direktkontakt mellan epitelet och födan stimulerar -celldelning. -• En komplex och näringsrik kost har mer stimulerande -effekt på adaptationen än en enkelt sammansatt -kost. -• Frisättning av trofiska hormoner -GLP-1/2 (glucagon like peptide 1 and 2) -Neurotensin -EGF (epidermal growth factor) -Reglering av absorptionsförmågan -Adaptation -Brad Warner, Cell Mol Gastroenterol Hepatol 2016;2:429–438 - - ---- - -## Page 33 - -Korttarmsyndrom -(Short bowel syndrome) -Symptom som uppstår vid kraftigt begränsad absorptionsförmåga. Viktnedgång, dehydrering. Behandlas med ändrade kostvanor -och/eller parenteralnutrition (intravenösnäring). -Barn -Nekrotiserande enterokolit (NEC) -Intestinal atresi (förträngning i tarmen) -Ileus (tarmvred) -Hirshbrungs sjukdom (defekt innervering) -Vuxna -Crohn’s sjukdom -Ileus -Trauma -Iscemi -Ileokolon -anastomos -Jejunokolon -anastomos -Jejunostomi - - ---- - -## Page 34 - -Intakt kolon och ileocekalvalv har en kraftigt positiv effekt på vätske, jon och näringsupptaget. Kolon kan uppreglera sin -absorptionsförmåga och absorbera ~500 - 1000 kalorier/dygn. -• -Problem uppstår ofta när patienten har -˂200 cm tunntarm. -• -Patienter med ˃100 cm tarm klarar sig -ofta med oral nutrition. -Tarmsvikt som kräver parenteral nutrition: -˂100 cm jenunostomi -˂65 cm jejunokolonanastomos -˂35 cm jejunoilieokolonanastomos -Ileokolon -anastomos -Jejunokolon -anastomos -Jejunostomi -Korttarmsyndrom -(Short bowel syndrome) - - ---- - -## Page 35 - -• -Problem uppstår ofta när patienten har -˂200 cm tunntarm. -• -Patienter med ˃100 cm tarm klarar sig -ofta med oral nutrition. -Tarmsvikt som kräver parenteral nutrition: -˂100 cm jenunostomi -˂65 cm jejunokolonanastomos -˂35 cm jejunoilieokolonanastomos -Ileokolon -anastomos -Jejunokolon -anastomos -Jejunostomi -Korttarmsyndrom -(Short bowel syndrome) -Adaptationen uppskattas pågå de första 1-2 åren efter resektion. Baserat på att patienter som fortfarande behandlas med TPN -efter 2 år sällan kan vänjas av TPN. - - ---- - -## Page 36 - -Sammanfattning -Munhåla -Svalg -Matstrupe -Magsäck -Tunntarm -Lever -Gallblåsa -Pankreas -Tjocktarm -Nedbrytning: Mekanisk: Tuggning och blandning -Kemisk: Amylas -Motorik: -Sväljning -Motorik: -Peristaltiskavågor transporterar -maten till magsäcken -Nedbrytning: Mekanisk: Blandar och finfördelar -Kemisk: Amylas (tills det inaktiveras -av HCl), pepsin och gastrisktlipas -Motorik: -Peristaltik, MMC -Nedbrytning: Mekanisk: segmentation, blandar -födan med nedbrytningsenzymer -Kemisk: Pankreas enzymer och -brush border enzymer -Absorption: -Nedbrytningsprodukter av -kolhydrater, protein och fett, -vitaminer, elektrolyter och vatten -Motorik: -Segmentation, peristaltik, MMC -Nedbrytning: Bakteriell nedbrytning av -restprodukter -Absorption: -Korta fettsyror och vitamin K, -elektrolyter och vatten -Motorik: -Peristaltik, massförflyttning -Saliven hydrerar munhålan och är viktig för den orala hygienen. -Kolhydrat nedbrytning via amylas -Mukussekretion från munhålan underlättar transporten -Saltsyran steriliserar maten och omvandlar pepsinogen till det aktiva -enzymet pepsin. Mukus och bikarbonatsekretion skyddar epitlet mot -det låga pHt. -Bikarbonatsekretion från pankreas neutraliserar det sura pH i -duodenum. Skapar en miljö anpassad till pankresenzymerna. -Gallblåsan lagrar och koncentrerar gallan. Gallan emulgerar fett och -underlättar fettnedbrytningen. Tunntarmen har brushborder enzymer -som bryer ner oligosackarider och oligopeptider. -Kolhydrat och proteinupptaget är kopplat till jonupptag, medan fett -diffunderar in i epitelcellern. Majoriteten av vätskan reabsorberas i -tunntarmen -Lagrar och koncentrerar nedbrytningsresterna. Skyddar mot den stora -mängden bakterier som lever i tjocktarmen. Absorberar vätska, joner -och mikrobiella metaboliter. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av absorptionsprocessen VT-25 LPG002.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av absorptionsprocessen VT-25 LPG002.pdf deleted file mode 100644 index 92db3dd..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av absorptionsprocessen VT-25 LPG002.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:f1a41e504a2815aee8c90f8283deccde91aea282f0f55efd92e2456f2dcfc8d4 -size 3600184 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av nedbrytningprocessen (munhåla, matstrupe, magsäck och pankreas) HT-25 LPG002.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av nedbrytningprocessen (munhåla, matstrupe, magsäck och pankreas) HT-25 LPG002.md deleted file mode 100644 index 2111203..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av nedbrytningprocessen (munhåla, matstrupe, magsäck och pankreas) HT-25 LPG002.md +++ /dev/null @@ -1,989 +0,0 @@ -# Reglering av nedbrytningprocessen (munhåla, matstrupe, magsäck och pankreas) HT-25 LPG002.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 55 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Reglering av -nedbrytningsprocessen I -Jenny Gustafsson, Forskare -Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi -Sahlgrenska akademin -Epost: jenny.gustafsson@gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Magtarmkanalens funktioner -1. Absorption -Kolhydrater, protein, -fett, vitaminer, -joner, vätska -2. Digestion -Mekanisk (motorik) -Kemisk (enzymatisk) -4. Sekretion -Peristaltik -Segmentation -Lagring, MMC -3. Motorik -Saltsyra, enzymer, -galla, joner, -vätska -5. Skydd -Mukus, -Bikarbonat -Immunsystemet - - ---- - -## Page 3 - -Nedbrytningens olika faser -Startar med att kemoreceptorer och mekanoreceptorer i munnen och näshålan -stimuleras av smak, lukt och tuggning. Aktivering av neuronala responser via facialis, -glossopharyngeus och vagus. Förbereder magtarmkanalen på kommande födointag. -Kefala fasen -Gastriska fasen -Intestinala fasen - - ---- - -## Page 4 - -Nedbrytningens olika faser -Kefala fasen -Gastriska fasen -Intestinala fasen -Startar när maten når magsäcken. Distension av mägsäcksväggen samt -nedbrytningsprodukter (aminosyror och peptider) aktiverar neuronala, hormonella och -parakrina responser. Aktiverar magsäcken och pankreas. - - ---- - -## Page 5 - -Nedbrytningens olika faser -Kefala fasen -Gastriska fasen -Intestinala fasen -Startar då maten når duodenum. Beroende på matens sammansättning (osmolaritet, -fettsyror och pH) aktiveras hormonella, parakrina och neuronala responser. Hämmar -magsäcken och stimulerar sekretion från levern, gallblåsan och pankreas. - - ---- - -## Page 6 - -Munhålan -• Mekanisk nedbrytning via tuggning. -• Kemisk nedbrytning av stärkelse (α-amylas) och fett -(tunglipas) mha. Enzymer som utsöndras tillsammans med -saliven. -• 3 stora spottkörtlar som frisätter seröst (vattnigt) eller muköst -saliv. -• Parotis: Serös (vätska och enzymer: α-amylas (20 %) -• Submandibularis: Seromukös (10 % mukus, 90 % vätska) (65%) -• Sublingualis: Muköst saliv (5%) -• Många små spottkörtlar ~1000 st. Körtlar på tungan -producerar tunglipas. -• Frisätter ca. 1 liter saliv per dygn. -• Aktiveras av smak, temperatur, smärta, lukt och tryck. - - ---- - -## Page 7 - -Spottkörtlar -Struktur och sekretion -Primär sekretion: -Isoton vätska. Plasma -nivåer av Na+, Cl+, K+ -och HCO3 --. -Reabsorption av -joner men inte -vätska. Gör saliven -hypoton. - - ---- - -## Page 8 - -Spottkörtlar -Neuronalreglering -Sympatikus -Parasympatikus -VII. Facialis -Submandibularis -Sublingualis -IX. Glosso-pharyngeus -Parotis -T1-T2 -Submandibularis -Sublingualis -Parotis -Spottkörtlar -Lever -Tjocktarm -Postganglion -fibrer -Gallblåsa -Tunntarm -Magsäck -Sympatikus stimulerar -främst muköst saliv -Ach -NA -Parasympatikus stimulerar -främst seröst saliv - - ---- - -## Page 9 - -Salivcentrum i -medulla -Inkommande (afferent) -stimuli (smak, tuggning, -lukt) -Sympatiskt ganglion -Exitatorisk impuls -Inhibitorisk impuls -Neuronalbana -Spottkörtlar -Exitatoriska eller -inhibitoriska signaler -Sympatiskt utgående -(efferenta) nervfibrer -Parasympatiska utgående -(efferenta) nervfibrer -Cortex -Thalmus -Hypothalmus -Ryggmärg -Aktivering av salivsekretion -Paraympatiskt -ganglion - - ---- - -## Page 10 - -Aktivering av salivsekretion -Vätske -sekretion -Mukus -Sekretion -Parasympatikus -Sympatikus -Uttorkning -Rädsla -Sömn -Smak -Lukt -Tuggning -VIP receptor -VIP -M3 receptor -β Adrenergreceptor - - ---- - -## Page 11 - -Aktivering av salivsekretion -Vätske -sekretion -Mukus -Sekretion -Parasympatikus -Sympatikus -Uttorkning -Rädsla -Sömn -Smak -Lukt -Tuggning -VIP receptor -VIP -M3 receptor -β Adrenergreceptor -1. -Transport av joner in i lumen. -2. -Bygger upp en osmotisk gradient. -3. -Vatten följer med via aquaporin 5. -H20 -H20 -Cl- -Na+ -Cl- -Na+ -H20 - - ---- - -## Page 12 - -Aktivering av salivsekretion -1. -Transport av joner in i lumen. -2. -Bygger upp en osmotisk gradient. -3. -Vatten följer med via aquaporin 5. -H20 -H20 -Cl- -Na+ -Cl- -Na+ -H20 -Vätske -sekretion -Mukus -Sekretion -Parasympatikus -Sympatikus -Uttorkning -Rädsla -Sömn -Smak -Lukt -Tuggning -VIP receptor -VIP -M3 receptor -β Adrenergreceptor - - ---- - -## Page 13 - -Aktivering av salivsekretion -Vätske -sekretion -Mukus -Sekretion -Parasympatikus -Sympatikus -Uttorkning -Rädsla -Sömn -Smak -Lukt -Tuggning -β Adrenergreceptor -1. -Transport av joner in i lumen. -2. -Bygger upp en osmotisk gradient. -3. -Vatten följer med via aquaporin 5. -H20 -H20 -Cl- -Na+ -Cl- -Na+ -H20 -Vätske -sekretion -Mukus -Sekretion -Parasympatikus -Sympatikus -Uttorkning -Rädsla -Sömn -Smak -Lukt -Tuggning -VIP receptor -VIP -M3 receptor -β Adrenergreceptor - - ---- - -## Page 14 - -Aktivering av salivsekretion -Vätske -sekretion -Mukus -Sekretion -Parasympatikus -Sympatikus -Uttorkning -Rädsla -Sömn -Smak -Lukt -Tuggning -β Adrenergreceptor -1. -Transport av joner in i lumen. -2. -Bygger upp en osmotisk gradient. -3. -Vatten följer med via aquaporin 5. -H20 -H20 -H20 -Vätske -sekretion -Mukus -Sekretion -Parasympatikus -Sympatikus -Uttorkning -Rädsla -Sömn -Smak -Lukt -Tuggning -VIP receptor -VIP -M3 receptor -β Adrenergreceptor - - ---- - -## Page 15 - -Esofagus -Matstrupen -• Transportorgan -• Har ingen aktiv roll i nedbrytnings eller -upptagsprocessen. -• Robust skivepitel, bra på att hantera -mekanisk stress, men dåligt på att hantera -kemiskstress (HCl). -• Neuronal reglering via vagus. Reglerar -peristaltik och sfinktertonus. -• Mukus från saliven har en viss skyddande -effekt på slemhinnan. - - ---- - -## Page 16 - -Esofagus -Matstrupen -• Transportorgan -• Har ingen aktiv roll i nedbrytnings eller -upptagsprocessen. -• Robust skivepitel, bra på att hantera -mekanisk stress, men dåligt på att hantera -kemiskstress (HCl). -• Neuronal reglering via vagus. Reglerar -peristaltik och sfinktertonus. -• Mukus från saliven har en viss skyddande -effekt på slemhinnan. - - ---- - -## Page 17 - -Magsäcken -Funktioner -1. Reservoar (fundus) -Aktivering av vagus inducerar en receptiv -relaxation av magsäcksväggen. -2. Nedbrytning (corpus & antrum) -Mekanisk: Blandningsmotorik som finfördelar -födan -Kemisk: Sekretion av saltsyra och enzymer -(pepsin och gastrisktlipas) -Lagrar och sönderdelar maten tills den är tillräckligt nedbruten för att tömmas ut i tunntarmen - - ---- - -## Page 18 - -Magsäcksepitelet -• -Till skillnad från tarmen är magsäckens stamceller -placerade i den övre delen av körteln -(istmusregionen) -• -Dotterceller migrerar både uppåt och nedåt -• -Corpus: producerar saltsyra, pepsinogen, gastriskt -lipas, intrinsic factor, bikarbonat, mukus och -somatostatin -• -Parietalcell: HCl, intrinsic factor -• -Chief cell (huvudcell): Pepsinogen, lipas -• -ECL cell: Histamin -• -D cell: Somatostatin -Corpus -Antrum - - ---- - -## Page 19 - -Magsäcksepitelet -• -Till skillnad från tarmen är magsäckens stamceller -placerade i den övre delen av körteln -(istmusregionen) -• -Dotterceller migrerar både uppåt och nedåt -• -Antrum: producerar hormoner, bikarbonat och -mukus -• -D cell: Somatostatin -• -G cell: Gastrin -Corpus -Antrum - - ---- - -## Page 20 - -Parieltalcellen -HCl sekretion -Histamin -HCl -Ach -Parietalcell -Inaktiv -Aktiv -• -Histamin: ECL celler lokalt i corpus -• -Acetylkolin (Ach): nervsystemet -• -Gastrin: G celler i antrum - - ---- - -## Page 21 - -Parieltalcellen -HCl sekretion -Histamin -HCl -Ach -• -Histamin: ECL celler lokalt i corpus -• -Acetylkolin (Ach): nervsystemet -• -Gastrin: G celler i antrum - - ---- - -## Page 22 - -Parieltalcellen -HCl sekretion -Histamin -HCl -Ach -• -Histamin stimulerar Gs = ökning av intracellulärt cAMP. -• -ACh och gastrin stimulerar Gq = ökat intracellulärt Ca2+. -• -Simultan aktivering av cAMP och Ca2+ systemen har en synergistik -effekt på HCl sekretion. -• -Somatostatin och prostaglandiner aktiverar Gi = hämmar -cAMP produktion. -• -Minskar histamins effekt på HCl sekretion. - - ---- - -## Page 23 - -Parieltalcellen -HCl sekretion -H+ lämnar cellen via en energikrävandeprocess vilket gör att väldigt höga koncentrationer H+ kan transporteras ut i magsäckslumen. - - ---- - -## Page 24 - -Antrum -Reglering av HCl sekretion -Systemnivå -Corpus -FeldreichT. Gastric acid secretion and gut peptides: mechanisms involved in inflammatory responses - - ---- - -## Page 25 - -Antrum -Reglering av HCl sekretion -Systemnivå -Corpus -FeldreichT. Gastric acid secretion and gut peptides: mechanisms involved in inflammatory responses -Ach -Gastrin - - ---- - -## Page 26 - -Motorik -Fyllnad, blandning och tömning -• -Receptiv relaxation: Aktivering av vago-vagalareflexer ser till -att magsäckens volym kan öka utan att trycket inuti -magsäcken ökar. -• -Lagrar vätska och fast mat. -• -Antrum maler maten till en lös blandning som töms ut i -duodenum. -• -Isotonvätska och vatten töms utan fördröjning. -• -Kaloririka och feta lösningar töms långsammare. -• -Fast föda måste malas ner till <2 mm för att passera pylorus -sfinktern. - - ---- - -## Page 27 - -Motorik -Blandningsmotorik -1) Förflyttning av födan från -fundus till pylorus -2) Malning: Den kraftigaste -peristaltiken och -blandningen sker nära -pylorus -3) Förflyttning tillbaka mot -fundus. Små mängder föda -pumpas in i duodenum medan -resten av födan pressas uppåt i -magsäcken -Stängd -pylorus -Stängd -pylorus -Smått -öppen -pylorus -Aktiveras av distension av magsäcksväggen. Regleras av lokala ENS reflexer och vago-vagala reflexer. - - ---- - -## Page 28 - -Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen -Kefala fasen -Ach - - ---- - -## Page 29 - -Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen -Kefala fasen -Ach -Relaxation av fundus och aktivering av saltsyra och -enzymfrisättning redan innan maten nått magsäcken. - - ---- - -## Page 30 - -Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen -Gastriska fasen -Ach - - ---- - -## Page 31 - -Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen -Gastriska fasen -Ach -Relaxation av fundus, kraftig aktivering av saltsyra och -enzymfrisättning, aktivering av blandningsmotorik. - - ---- - -## Page 32 - -Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen -Intestinala fasen - - ---- - -## Page 33 - -Magsäckens roll i nedbrytningsprocessen -Intestinala fasen - - ---- - -## Page 34 - -https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6850045/ -Motorik -Tömningshastighet - - ---- - -## Page 35 - -Reglering av nedbrytningsprocessen -Magsäcken -Aktivering av vagus leder till relaxation av fundus och aktivering av syra och enzymfrisättning -redan innan maten nått magsäcken. Neuronalt reglerat -Kefala fasen -Gastriska fasen -Intestinala fasen - - ---- - -## Page 36 - -Reglering av nedbrytningsprocessen -Magsäcken -Kefala fasen -Gastriska fasen -Intestinala fasen -Distension av magsäcken aktiverar vago-vagalreflexer och ENS. Fortsatt HCl och -enzymsekretion. Aktivering av blandningsmotorik. Nedbytningsprodukter (aminosyror och -peptider) aktiverar gastrin frisättning som i sin tur stimulerar HCl och pepsin sekretion. - - ---- - -## Page 37 - -Reglering av nedbrytningsprocessen -Magsäcken -Kefala fasen -Gastriska fasen -Intestinala fasen -Tömning av magsäcksinnehållet ut i duodenum aktiverar hormonella, parakrina och -neuronalasignaler. Resulterar i relaxation av fundus, kontraktion av pylorus och hämning av -HCl och enzymsekretion. Lågt duodenalt pH och hög koncentration fria fettsyror hämmar -magsäcken via CCK och sekretin. - - ---- - -## Page 38 - -Reglering av -nedbrytningsprocessen II -Jenny Gustafsson, Forskare -Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi -Sahlgrenska akademin -Epost: jenny.gustafsson@gu.se - - ---- - -## Page 39 - -Tunntarmen -Jejunum -Duodenum -Ileum -I tunntarmen fortsätter den mekaniska och kemiska nedbrytningen av födan. Absorption av kolhydrater, protein, fett, -vitaminer, joner och vatten. - - ---- - -## Page 40 - -Tunntarmen koordinerar nedbrytningsprocessen via hormonell -reglering av pankreas, levern och gallblåsan - - ---- - -## Page 41 - -Exokrina pankreas -• Producerar och frisätter digestionsenzymer och -en bikarbonatrik vätska -• Nervös reglering via vagus (Ach och VIP) -• Hormonell reglering via sekretin som aktiverar -frisättning av bikarbonat från körtelceller och -kolecystokinin (CCK) som aktiverar frisättning -av enzymer från acinarceller. -Primär funktion i magtarmkanalen: Leverera enzymer för spjälkning av tarminnehållet. Frisätter stora mängder -bikarbonat som neutraliserar det sura tarminnehållet så att enzymerna kan fungera optimalt. - - ---- - -## Page 42 - -Exokrina pankreas -• Producerar och frisätter digestionsenzymer och -en bikarbonatrik vätska -• Nervös reglering via vagus (Ach och VIP) -• Hormonell reglering via sekretin som aktiverar -frisättning av bikarbonat från körtelceller och -kolecystokinin (CCK) som aktiverar frisättning -av enzymer från acinarceller. -Primär funktion i magtarmkanalen: Leverera enzymer för spjälkning av tarminnehållet. Frisätter stora mängder -bikarbonat som neutraliserar det sura tarminnehållet så att enzymerna kan fungera optimalt. - - ---- - -## Page 43 - -Exokrina pankreas -Fett -Protein -Joner & vätska -Nukleotider -α-Amylas -Lipas -Colipas -Pro-fosfolipas A2 -Kolesterolesteras -Ribonukleas -Deoxyribonukleas -Trypsinogen -Chymotrypsinogen -Proelastas -Procarboxypeptidas -Proproteas E -Bikarbonat (HCO3 --) -H2O -Kolhydrater -Acinarcell -Pankreasenzymerna är aktiva i neutralt pH. Bikarbonaten neutraliserar tarminnehållet så att enzymerna kan fungera -optimalt. -Körtelcell -Digestionsenzymer - - ---- - -## Page 44 - -Enzymsekretion -Acinarcell -Neuronalreglering via ACh och VIP. Hormonell reglering via sekretin och CCK. - - ---- - -## Page 45 - -Enzymsekretion -Acinarcell -Additiv och viss synergistisk effekt av att kombinera cAMP & Ca2+ signalering. CCK och sekretin kan tillsammans tömma hela -acinarcellen på sitt enzyminnehåll. - - ---- - -## Page 46 - -Vätskesekretion -Acinarcell -Paralell sekretion av enzymer och vätska ser till att enzymerna transporteras ut i -körtelgångarna. Kloridsekretion driver vätskesekretion -K+ recirkuleras via K+ kanaler -som aktiveras av ökat -intracellulärt Ca2+. -CCK och Ach är potenta -stimulerare av Cl- sekretion. -Intracellulär ansamling av Cl- joner. -Cl- lämnar cellen via apikala -Cl- kanaler. -Vatten följer med paracellulärt och -transcellulärt. -Na/K/Cl transportören står för Cl- -upptaget. Drivs av Na-K pumpen. -Na/K-pumpen är motorn som -driver hela processen. - - ---- - -## Page 47 - -Vätskesekretion -Acinarcell -Parallell sekretion av enzymer och vätska ser till att enzymerna transporteras ut i körtelgångarna. -Kloridsekretionen driver vätskesekretionen genom att bygga upp ett osmotiskt tryck. - - ---- - -## Page 48 - -Bikarbonatsekretion -Körtelcell -Bikarbonat frisätts -in i lumen via -Cl-/HCO3 -- utbytare -& Cl- kanaler -Vatten och Na+ joner följer med -paracellulärt. -H+ lämnar cellen via H+ pumpar och -Na/H utbytare. . -HCO3 -- tar sig in i cellen via Na/HCO3 -kotransportörer. -HCO3 -- bildas också intracellulärt via -metabolism av C02 och H20 till H+ och -HCO3. -Den mest potenta stimuleraren av -HCO3 -- är sekretin som ökar -intracellulärt cAMP. Aktiverar CFTR. -Ach kan också stimulera HCO3 -- -sekretion genom att öka -intracellulärt Ca2+ -CFTR -Ca2+ aktiverad -Cl- kanal - - ---- - -## Page 49 - -Pankreas roll i nedbrytningsprocessen -Kefalafasen - - ---- - -## Page 50 - -Pankreas roll i nedbrytningsprocessen -Gastriskafasen - - ---- - -## Page 51 - -Pankreas, levern och gallblåsans roll i nedbrytningsprocessen -Intestinalafasen - - ---- - -## Page 52 - -Reglering av nedbrytningsprocessen -Tunntarmen -• -“Ileal break”: Höga koncentrationer av näringsämnen i ileum (främst fett men -även kolhydrater och protein) hämmar mer proximala delar av magtarmkanalen. -• -Enteroendokrinaceller i ileum känner av tarminnehållet och frisätter peptid YY -och GLP-1 ut i cirkulationen. -• -Hämning av magsäckssekretion, magsäckstömning, pankreassekretion och den -propagerande tarmmotoriken (peristaltik). -• -Aktivering av blandningsmotorik i tunntarmen (segmentation). -• -Effektiviserar nedbrytnings och upptagsprocessen genom att öka tiden för hur -länge maten hålls i magtarmkanalen. -• -“Colonic break”: PYY, (GLP-1) -• -“Jejunal break” : PYY, GLP-1 -• -“Duodenal break”: Sekretin, CCK - - ---- - -## Page 53 - -Reglering av nedbrytningsprocessen -Kefala fasen -Stimuleras av smak, lukt och tuggning. - - ---- - -## Page 54 - -Reglering av nedbrytningsprocessen -Gastriska fasen - - ---- - -## Page 55 - -Reglering av nedbrytningsprocessen -Intestinala fasen - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av nedbrytningprocessen (munhåla, matstrupe, magsäck och pankreas) HT-25 LPG002.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av nedbrytningprocessen (munhåla, matstrupe, magsäck och pankreas) HT-25 LPG002.pdf deleted file mode 100644 index 69866f8..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Reglering av nedbrytningprocessen (munhåla, matstrupe, magsäck och pankreas) HT-25 LPG002.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:8acf80fcd7992f327ac79cfb0a7abf8355dec735f5866c370d3ebb309d321cca -size 7674524 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Tarmens skydd Malin J HT25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Tarmens skydd Malin J HT25.md deleted file mode 100644 index 73306a6..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Tarmens skydd Malin J HT25.md +++ /dev/null @@ -1,720 +0,0 @@ -# Tarmens skydd Malin J HT25.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 30 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Tarmens -skyddsfunktioner -LPG002 -Malin Johansson, Professor - Institutionen för Biomedicin - malin.johansson@medkem.gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Kroppens utsida skyddas -Slemhinnorna: -Mucus (slem), epitel, immunsystem -Huden: -Döda keratiniserade celler -Created with BioRender.com -Hud -~ 1,5 m2, flera lager döda celler -Tarm -~ 32 m2, enkelt levande cellager -Luftvägar -~ 2 m2 luftvägar, 75 m2 lunga (sväljs ner) - - ---- - -## Page 3 - -Vad behöver vi skydd mot? -Exogena ämnen (svälja + andas in): -Föda, mediciner, miljöprodukter och partiklar och mikroorganismer -Endogena produkter: -Saltsyra, bikarbonat, galla, digestionsenzymer, mekanisk kraft -Samexsisterande: -Tarmens normala mikrobiota -Created with BioRender.com - - ---- - -## Page 4 - -Slemhinnans skyddslager -Mucusbarriär (slem), strukturellt skydd -med antimikrobiella ämnen -Epitelbarriär, täta cellinteraktioner -Immunsystemet, medfött och adaptivt -Lumen (utsida) -Created with BioRender.com -Mukosa (insida) - - ---- - -## Page 5 - -Epitelytan -Tunntarm -Kolon -Enterocyter -Gobletceller/bägarceller -Panethceller (tunntarm) -Enteroendokrina celler -Tuftceller -Differentierar och -förnyas på ca 2-4 -dagar -Differentierar -och förnyas på -ca 3-5 dagar -Vätskeabsorption -Vätskeutsöndring -Differentiering -styrs via olika -transkriptions- -faktorer -Magsäck -Fundus Corpus Antrum -stamceller -Differentierar och -förnyas på ca 3 -dagar -stamceller -stamceller -Parietalceller, avger saltsyra -Huvudceller (chief cells), avger pepsinogen -Enteroendokrina celler, avger hormoner -Yt- och halsceller, utsöndrar mucus -Enterocyter -Gobletceller/bägarceller -Enteroendokrina celler -Tuftceller -”Kryptbotten celler” - - ---- - -## Page 6 - -Epitelceller -Wiki -Ett stabilt och ”tätt” cellager -Transport -Diffusion – hydrofoba molekyler -Transport – Hydrofila molekyler (transportörer) -Vatten och joner även paracellulärt -Created with BioRender.com -Focal adhesion -(Dynamic sensors) - - ---- - -## Page 7 - -Efflux-transportörer -ABCB1 (P-glycoprotein) ATP-beroende drogefflux pump -för xenobiotiska ämnen med bred sustratspecificitet -ABC (ATP binding cassette) transportörer -Transporterar ut upptagna oönskade ämnen -(hydrofoba ämnen som lätt absorberas) -Mer är 48 gener med olika lokalt uttryck -Eliminerar ämnen från slemhinnan till -lumen för exkretion -Även hydroxyleringring med hjälp av CYP -(Cytochrome P450) enzymer, som bidrar till -gallsyrasyntesen, gör xenobiotiska ämnen mer -vattenlösliga - - ---- - -## Page 8 - -Ett exempel - sitosterol -Aktiviteten hos dessa ABC -transportörer regleras av gallsyror -Ca 50% upptag av -kolesterol men 1% -av andra steroler -Steroler -Kolesterol- djur -Sitosterol (fytosterol) - växter -Mutationer i ABCG5/ABCG8 -ger sitosterolemi -J Lipid Res. 2018 Jul;59(7):1103-1113. doi: -10.1194/jlr.R084244 - - ---- - -## Page 9 - -Kroppen utsöndrar skyddande och skadliga ämnen -• Saltsyra – Magsäck -• Bikarbonat – Duodenum -• Galla – Tunntarm -• Digestionsenzymer – Mun, magsäck, tarm -• Antimikrobiella molekyler – Mun, tarm -• Mucus - Mun, magsäck, tarm -Enzymer -Peptider -Bakterieaggregerande proteiner -Lysozym --klyver peptidoglykan vilket -lyserar grampositiva bakterier -Olika strukturella grupper ger -bactericid funktion -HD6 bildar fångande nät -Lektinet Zg16 binder peptidoglykan -IgA binder bakterier - - ---- - -## Page 10 - -Muciner och mucus -Mucus ->98% vatten, muciner och andra proteiner mm -Muciner -Stora glykoproteiner (>100 MDa), Tätt -glykosylerade (upp till 80+% av massan) vilket -ger gel-egenskaper -Epitelcell - 20 µm -Glykokalyx - 0.5-1.5 µm -Mucuslager -50-1000 µm -Utsöndrade muciner -bildar mucus -Disulfidbundna -multimeriserande -cysteinrika domäner -O-glykosidiskt -bundna glykaner -Membran -cytoplasmatisk svans -som signalerar utifrån -och in -Längd upp -till 1.5 µm -Transmembranösa muciner sitter på -den apikala epitelytan (glykokalyx) -Klyvd, hålls - samman -O-glykosidiskt -bundna glykaner -Cellcytoplasman -Goblet cell -Diffusionsskydd -och bindnigsyta -Glykosyleringen varierar med vävnad - - ---- - -## Page 11 - -Biosyntes av gelformande muciner ->5000 amino acids -Veckning, C-terminal dimerisering, -N-glykosysering (1.2MDa) -O-glykosylering (5MDa) -N-terminal dimerisering -(>100 MDa) -Gobletcell -Dimer -Dimer (trimer) -MUC2 -MUC5B -MUC5AC -MUC6 -Gelformande muciner -Gustafsson and Johansson Nature -Rev Gastroenterol. Hepatol. 2022 - - ---- - -## Page 12 - -Utsöndring av Muciner -Packas i vesiklar i -cellen -pH -Ca2+ -↓pH -↑Ca2+ -Utsöndras från -cellen -MUC2-N -MUC2-C -HCO3 -- -Flöde -Gustafsson and Johansson Nature -Rev Gastroenterol. Hepatol. 2022 - - ---- - -## Page 13 - -• Hydrerar ytan -• Begränsar diffusion -• Ger bindningsytor -• Reducerar mekanisk påverkan -• Är resistenta mot digestion -Muciner och mucus funktion - - ---- - -## Page 14 - -Mucusskydd i munnen -Trends in Immunology Volume 39, Issue 4, Pages -276-287 (April 2018) DOI: 10.1016/j.it.2017.08.005 -Utsöndrade muciner: - -MUC5B - -MUC7 - -Nature Reviews Microbiology, 2011, 9(4):279-90 -Ej multimer -Skvamöst -stratifierat -epitel -Serös saliv (stimulerad) och mukös saliv (konstant) -Sköljer, smörjer och hydrerar -Binder bakteriedödande molekyler (Lyz) -Binder bakterier -Sväljs ner -Spottkörtlar - - ---- - -## Page 15 - -Magtarmkanalens mucuslager -fastsittande mucus -Löst mucuslager -Löst mucuslager -Löst mucuslager -fastsittande mucus -MUC5AC MUC2 -Magsäck Tunntarm Tjocktarm -Peristalitisk transport -Nature Reviews Microbiology, 2011, 9(4):279-90 - - ---- - -## Page 16 - -Mucusskydd i magsäcken -By Michał Komorniczak -HCl (pH 1-2) – dödar bakterier, aktiverar -pepsinogen, denaturerar proteiner -Stor mekanisk stress av födan mot slemhinnan -MUC5AC -(hårt fastsittande) -MUC6 (skydd mot syra?) -MUC5AC -MUC6 -Det utsöndrade mucinet i magsäcken är MUC5AC (MUC6 i körtlar) -pH -gradient -Skydd neutralisering och mucus - - ---- - -## Page 17 - -(Zina Deretsky, National Science Foundation) -Mucus och infektioner i magsäcken -Skapar en miljö som löser upp -mucuslagret -Motilitet ger penetration -Muciner (lösliga) som lockbete för -att minska infektion -Inte så många patogener som klarar den sura miljön - - ---- - -## Page 18 - -Mucusskydd i tunntarmen -Stamceller -Panethceller -(lysozym, defensiner) -Magsäckstömmning (föda, syra), -pancreasenzymer, galla, bakterier distalt. -Mucus fångar och transporterar -Binder upp ämnen i lumen -Mucus sitter inte fast (transporteras lätt) -Skölja (CFTR) och peristaltik -Hydrerar och minskar mekaniska skador -Mucus bildar en diffusionsbarriär -Stora molekyler passerar inte lika lätt -(enzymer, proteiner, bakterier, etc. ) -Små molekyler passerar lättare -(aminosyror, små sackarider, etc. ) -Antibakteriella molekyler framför allt från -Panetceller ansamlas i mucus (gradient) -Löst sittande ganska -penetrabelt mucus -(bikarbonat, klys) -Snabb -omsättning -av mucus -transport -Gustafsson and Johansson Nature -Rev Gastroenterol. Hepatol. 2022 -Olika sorters gobletceller -Skyddar - - ---- - -## Page 19 - -MUC2 gelen bryts ej ner av egna matsmältningsenzymer -Skyddad av kolhydratkedjor som ej kan brytas ner -Tätt sammanhållna delar med mycket disulfidbindningar -Klyvningssite specifika för pankreasproteaser är inte -åtkomliga -Bukspott och galla i duodenum -Syran neutraliseras av bikarbonat från pankreas och Brunners körtlar -Enzymatiskt skydd initialt genom att utsöndra proenzymer och proteasinhibitorer -Mucus påverkas lite av gallsalterna (om fria) men -bryts inte ner -Mucus är relativs genomsläppligt vilket kan -separera luminal och epitelial digestion -Skydd mot digestionsenzymerna -Digestion av -pankresenzymer -Digestion av brush -border enzymer -Amylas -X -Trypsin (hålls ihop av S-S) -X -Trypsin -X - - ---- - -## Page 20 - -DNA -MUC2 -2µm Beads -Epitel (villus) -Defense molecules -Defa-rs1;Defcr-rs1 -Defa20;Defcr20 -Ang4 -Pap;Pap1;Reg3b -Lysozyme -Mucusskydd i tunntarmen, bevis… -Mucus i -tunntarmen sitter -inte fast…. -…. är ganska -genomsläppligt, -…. innehåller -antimikrobiella -molekyler, -….och kan -stimuleras att -sköljas bort -Kulor -Glasnål -mRNA uttrycket visar oilka -typer av goblet celler - - ---- - -## Page 21 - -Antigenupptag för tolerans -Antigen -Upptag via M celler i -Peyers plack -Upptag via GAP -(goblet cell antigen passage) -Levererar antigen till antigen -presenterande celler - - ---- - -## Page 22 - -Cystisk fibros -Ärftlig (recessiv, 1/30 bärare) -Icke fungerande CFTR kanal -CFTR (klorid och bikarbonat kanal) -Svårast symptom från lungor -men även tunntarmen och pankreas är -påverkad med tjockt mucus -Mucusdefekter vid sjukdom -Bikarbonat är nödvändigt för -normal frisättning och -expansion av mucus -Transporteras av CFTR -Cftr finns i apikalmembranet hos -celler i kryptan samt i vissa celler -på villi - - ---- - -## Page 23 - -Patogener som infekterar tunntarmen tar sig igenom -mucusskyddet och kan utnyttja tunntarmen för upptag -Mucus och infektion -• De har utvecklat sätt att ta sig förbi -mucusbarriären: -• Motilitet ”simma” i mucus är viktigt i tunntarmen -för att nå epitelytan. -• Nedbrytning (specifika proteaser) av mucus -hjälper till för att nå cellytan -• Patogener kan ”kidnappa” upptagsförmågan -hos gobletcellerna -Nature Communications volume 6, -Article number: 8292 (2015) -doi:10.1038/ncomms9292 - - ---- - -## Page 24 - -Nyutsöndrat MUC2 som -hålls fast mot cellytan -Mucus klyvs för -ytterligare -expansion -(Clca1) -Stamceller -Mucusskydd i tjocktarmen -Snabb -omsättning av -celler och -mukus -Mucus bildar en barriär -MUC2 bildar en tät barriär som skyddar -mot bakterier i lumen -Bakterierna hålls på avstånd från cellytan -Mucus utgör en gynnsam miljö för -bakterier -Digerera mucinglykanerna som ger energi -åt både bakterierna och värden -Packade nätverk -av mucin -Mucus skyddar slemhinnan -Hydrerar, håller jonbalans och pH -Minskar mekaniska skador eftersom det -klär in torrare fekalt material -Absorption av -vatten -Bakterier aggregeras -(IgA, ZG16) -Gustafsson and Johansson Nature -Rev Gastroenterol. Hepatol. 2022 -Mucus packar in -fekalt material -Olika sorters gobletceller - - ---- - -## Page 25 - -Löst mucus -Mucus med bakterier -(faeces) -Skyddande mucuslager -Kompakt mucus nästan -utan bakterier -Humant -Mus -MUC2 -Bakterier -DNA -Humant -Mus -MUCUS -M -U -C -U -S -Epitelytan -Mucusskydd i tjocktarmen, bevis -Fluorescenta -kulor -Kulor -Glasnål -Nyutsöndrat mucus -Ej fullt expanderat -Mucus håller bakterier (och kulor i storlek av -bakterier) på avstånd från cellytan -Vaktpostceller -känner av om -bakterier kommer -nära (reagerar på -ämnen som LPS, -vilket stimulerar -mucusutsöndring -Bakterier stimulerar ett bra mucusskydd -GF Convr -1 µm beads -2 µm beads -0.5 µm beads -Tissue -Impenetrable mucus (µm) -GF Convr -mRNA uttrycket visar oilka -typer av goblet celler - - ---- - -## Page 26 - -Bakterieglykosidaser -Bakterieproteaser kommer till sist åt proteinkedjan -Bakterierna kan även bryta ner -mucinglykaner (inte bara fibrer) -Normalfloran med anaeroba bakterier -70% går ej odla (NGS av 16S rDNA eller -helgenom) -Bakterier i tarmen -• -Expanderat mucinnätverk släpper in bakterier -• -Mucinglykaner som bindningsytor (selektion?) -• -Nedbrytning av kolhydratkedjorna (en -monosackarid åt gången) -• -Bakterierna gör korta fettsyror som levereras -tillbaka till epitelet -Korta fettsyror -(energi även för epitelet) -Bakterier -• -Bryter ner fibrer (muciner) -• -Bildar vitamin K och B -• -Dekonjugerar gallsyror -N -N -C -Ser-Thr-Pro-Ser-Thr -O -O -GlcNAc -GalNAc -Gal -GalNAc -Gal - - ---- - -## Page 27 - -Chow -WSD -Microbiota -Mucusskyddet påverkas av mikrobiotan (och -födan) -Room 1 -Room 2 -Room 1 -Room 2 -1 µm beads -2 µm beads -0.5 µm beads -Epitel - - ---- - -## Page 28 - -Controll -Kontroll UC Kontroll Inflammations- -modell -Humana biopsier -Mukus -Mukus -Musvävnad -Fluorescenta kulor -motsvarande bakterier -Mucusdefekter vid sjukdom -Avsaknad av MUC2 (mus) -Bakterier i direkt -kontakt med -epitelet -Inflammation -Senare cancer -Stimulerar -immunsystemet -Även defekter hos olika gobletceller! -Gustafsson and Johansson Nature -Rev Gastroenterol. Hepatol. 2022 - - ---- - -## Page 29 - -Patogener i tjocktarmen -• De har utvecklat sätt att ta sig förbi mucusbarriären. -• Nedbrytning (specifika proteaser) av mucus är avgörande för att nå -cellytan i tjocktarmen. -• Motilitet hjälper också till. - - ---- - -## Page 30 - -Frågor -Malin Johansson, Professor - Institutionen för Biomedicin - malin.johansson@medkem.gu.se - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Tarmens skydd Malin J HT25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Tarmens skydd Malin J HT25.pdf deleted file mode 100644 index 58eb908..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/Tarmens skydd Malin J HT25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:d0d2beef3d0299167ee147158c0e07225f9523417d162a3e0dc1658b51929b82 -size 5274497 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/nausea emesis 2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/nausea emesis 2025.md deleted file mode 100644 index b0ef731..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/nausea emesis 2025.md +++ /dev/null @@ -1,250 +0,0 @@ -# nausea emesis 2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 17 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Nausea och emesis -Ingela Hammar -Avd för fysiologi - - ---- - -## Page 2 - -NAUSEA – illamående -upplevelse genererad i cortex -EMESIS – kräkning -motorisk program -utgår från hjärnstammen - - ---- - -## Page 3 - -Nausea och emesis: utlösande orsaker -• Externt -födoämnen i tarmlumen (vagusafferenter) - -cirkulerande toxiner (area postrema) - -afferenter i munhåla och näshåla ( lukt, smak, uvula) -• Internt - -hormoner (graviditet) - -centralnervöst (rädsla, anticipation) - -vestibularisapparaten (åksjuka, Meniére) - - ---- - -## Page 4 - -Koppling mellan insättande -av illamående – utlösande -av kräkreflex varierande och -oförutsägbart -Finns inget obligat samband - - ---- - -## Page 5 - -Nausea 1 -Föregås av aktivitet i -amygdala, putamen och -hjärnstammen; dvs i områden -viktiga för rädslebetingning -och i de noradrenerga -systemen involerade i bl a -vakenhet och kognitiv / -emotionell stress. -Vakenhet – fara – beredskap -Minne och inlärning! -Napadow V et al. Cereb. Cortex 2013;23:806-813 - - ---- - -## Page 6 - -Nausea 2 -Upplevelsen av nausea -genereras i cortex -Aktivitet i flera -cortexområden (insula, -anterior cingulate, -orbitofrontala cortex, -somatosensoriskt och -prefrontal cortex) -Kraftigt illamående: -ökad aktivitet i insula -och cingulate cortex -Napadow V et al. Cereb. Cortex 2013;23:806-813 - - ---- - -## Page 7 - -Föregås av: --Salivering --Kallsvettning -Generella symptom, ej nödvändigtvis kopplade till emesis -Skyddsmekanismer -(både emalj och slemhinna) -Emesis - - ---- - -## Page 8 - -Emesis är ett motoriskt program -I hjärnstammen finns mönstergeneratorer -(CPG, Central Pattern Generator) -Motoriska program (sväljning, kräkning) sker -stereotypt i bestämd sekvens -Kan delvis initieras viljemässigt och av interna -stimuli men styrs sedan helt från hjärnstammen -Retrograd propulsion - - ---- - -## Page 9 - -Hjärnstammen -Integrering av information från -både perifera strukturer ( t ex -magtarm-kanalen) och strukturer -inom CNS - - - ---- - -## Page 10 - -Flera olika system projicerar till emetiskt centrum - - ---- - -## Page 11 - -”Kräkcentrum” – input och output -Vaguskärnan -Hjärnstammen -Samordning andning och magtarm-motorik: --epiglottis stängs --salivering --munnen öppnas - - ---- - -## Page 12 - -Vagusafferenter i mag-tarmkanalen -Frisättning av 5-HT (serotonin) från -entero-endokrina celler. -Aktivering av 5-HT3-receptorer -på vagala afferenter -Sker normalt vid födointag men frisättning -kan också induceras av farmaka t ex cytostatika, -rotavirus, choleratoxin mm och resultera - i nausea och emesis. -Även substans P (peptid) kan frisättas från -entero-endokrina celler och ha liknande effekter -på nausea och emesis -MÅL FÖR LÄKEMEDEL! - - ---- - -## Page 13 - -Graviditetsillamående -Nausea och emesis i tidig graviditet kopplat till cirkulerande nivåer av hCG -Läkemedel: Kan ej ha läkemedel riktade mot hCG! Måste använda annat mer ospecifikt mål - - ---- - -## Page 14 - -Area postrema - kemotriggerzon -Area postrema i hjärnstammen är ett -mycket rikt vaskulariserat område med -fenestrerade kapillärer. -Därigenom är cellerna här inte isolerade -av blod-hjärnbarriären som övriga delar -av CNS. -Detekterar toxiska substanser i blodet - - ---- - -## Page 15 - -Läkemedel -Emeticum -”kräkmedel” (kräkrot, kräksirap, ipecacuanha fluid extract) -Läkemedel som används för att inducera kräkning -Används t ex vid förgiftning av icke-frätande substanser -Inga registrerade läkemedel i Sverige i nuläget -Anti-emeticum -Läkemedel som minskar kräkning/illamående -Flertalet läkemedel med antingen direkt eller indirekt effekt -Biverkningar -Illamående/kräkning vanlig biverkan många läkemedel - - ---- - -## Page 16 - -Neurotransmittorer i nausea/emesis -Flera olika signalsubstanser av -betydelse för nausea/emesis -5-HT ( 5-HT3) -Dopamin -Substans P -Histamin -Endocannabinoider -Opioider -Ger möjlighet för både specifika -( t ex 5-HT3) och mer ospecifika -läkemedel ( exv histamin) - - ---- - -## Page 17 - -Olika substanser kan aktivera nätverk i hjärnstammen -Farmakologisk behandling av -nausea riktas mot att blockera -receptorer för signalsubstanser -Läkemedel kan användas -selektivt (cyostatiskainducerad -nausea och emesis) eller -användas mer ospecifikt vid olika -tillstånd (antihistaminer) - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/nausea emesis 2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/nausea emesis 2025.pdf deleted file mode 100644 index 1be00cd..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/nausea emesis 2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:37e28cb303894635765c8def78e88e91d8a3132d17234ec80e53d681b8e74539 -size 715095 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10725875.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10725875.mp4 deleted file mode 100644 index 4094416..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10725875.mp4 +++ /dev/null @@ -1,229 +0,0 @@ - - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-FahtV2mC1AYRbABtSi66khqGiWX3C41/transcodings/t-2vz1HbrfYmSV4eF9LevwBK7jPSrECk19/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-FahtV2mC1AYRbABtSi66khqGiWX3C41/transcodings/t-2vz1HbrfYmSV4eF9LevwBK7jPSrECk19/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-FahtV2mC1AYRbABtSi66khqGiWX3C41/transcodings/t-2vz1HbrfYmSV4eF9LevwBK7jPSrECk19/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-FahtV2mC1AYRbABtSi66khqGiWX3C41/transcodings/t-2vz1HbrfYmSV4eF9LevwBK7jPSrECk19/ - - - - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-FahtV2mC1AYRbABtSi66khqGiWX3C41/transcodings/t-2vz1HbrfYmSV4eF9LevwBK7jPSrECk19/ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10725876.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10725876.mp4 deleted file mode 100644 index 89eaccb..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10725876.mp4 +++ /dev/null @@ -1,263 +0,0 @@ - - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-ZvEzcWVLh7uQD6aXdteFyfwjgsCSvvf/transcodings/t-2jc4M5LoRJcvo2YehTfxHFcpxbeqHg9s/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-ZvEzcWVLh7uQD6aXdteFyfwjgsCSvvf/transcodings/t-2jc4M5LoRJcvo2YehTfxHFcpxbeqHg9s/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-ZvEzcWVLh7uQD6aXdteFyfwjgsCSvvf/transcodings/t-2jc4M5LoRJcvo2YehTfxHFcpxbeqHg9s/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-ZvEzcWVLh7uQD6aXdteFyfwjgsCSvvf/transcodings/t-2jc4M5LoRJcvo2YehTfxHFcpxbeqHg9s/ - - - - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-ZvEzcWVLh7uQD6aXdteFyfwjgsCSvvf/transcodings/t-2jc4M5LoRJcvo2YehTfxHFcpxbeqHg9s/ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.md deleted file mode 100644 index 3682c0f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.md +++ /dev/null @@ -1,608 +0,0 @@ -# Video - Block 9 - Digestion & Näringslära - -**Video Transcript** - -- Duration: 17:19 -- Segments: 299 -- Resolution: 640x480 - ---- - -**[0:00 - 0:12]** Inför den föreläsning som ni snart ska ha om de orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi - -**[0:12 - 0:18]** ska jag nu bara beskriva en del anatomiska begrepp och termer. - -**[0:19 - 0:27]** Det här är då inte någon heltäckande separat föreläsning i huvudhalsanatomi exempelvis. - -**[0:27 - 0:30]** Det kommer ni att få längre fram. - -**[0:30 - 0:35]** utbildningen, utan det är bara en beskrivning av några sådana här nyckeltermer - -**[0:35 - 0:38]** som ni behöver för att hänga med i just - -**[0:39 - 0:44]** föreläsning kring fysiologin kring de här systemen. - -**[0:45 - 0:52]** Om vi nu börjar med de sensoriska systemen och de anatomiska begrepp - -**[0:52 - 0:59]** ni behöver ha med er dit så är en kranialnerv som vi kommer att möta en hel - -**[1:00 - 1:04]** till del under den här föreläsningen, den så kallade trigeminusnerven. - -**[1:05 - 1:08]** Trigeminusnerven då innerverar - -**[1:08 - 1:10]** bland annat ansiktshuden. - -**[1:10 - 1:12]** Här ser vi då hur - -**[1:12 - 1:13]** grenar - -**[1:14 - 1:18]** från olika områden av ansiktet och olika receptorsystem där - -**[1:18 - 1:23]** passerar säsar in mot själva skallbenet. - -**[1:24 - 1:29]** Och i den andra delen av figuren här ser vi hur de här närvgrenarna - -**[1:30 - 1:32]** grenarna passerar genom - -**[1:32 - 1:34]** öppningar i kraniet - -**[1:35 - 1:40]** och går sedan samman. Sällkropparna är benägna då i det så kallade trigeminus - -**[1:40 - 1:41]** gagnlighet - -**[1:41 - 1:42]** som ligger utanför - -**[1:42 - 1:43]** ponstrax - -**[1:44 - 1:47]** och sedan går den här närven då in i - -**[1:47 - 1:48]** järnstammen i ponsområdet. - -**[1:49 - 1:52]** Vad som framkommer ur den här bilden - -**[1:53 - 1:56]** det är då att den här nerven inte bara innerverar ansiktshud. - -**[1:57 - 1:59]** Den har också grenar som kommer ifrån - -**[2:00 - 2:00]** tungan. - -**[2:01 - 2:04]** respektive grenar som kommer ifrån tänderna. - -**[2:04 - 2:07]** Olika receptor system, exempelvis i tänderna - -**[2:07 - 2:09]** som vi kommer att gå igenom fysiologin bakom - -**[2:09 - 2:11]** då under den här föreläsningen. - -**[2:13 - 2:14]** I nästa bild - -**[2:14 - 2:16]** så ser vi då - -**[2:17 - 2:18]** lite mer sammanfattningen - -**[2:18 - 2:22]** utav vilka områden då som streven och snerven innerverar. - -**[2:22 - 2:25]** Pratat om ansiktshuden och de här olikfärgade fälten - -**[2:25 - 2:28]** står för olika grenar utav trevenusnerven - -**[2:28 - 2:29]** som vi inte behöver gå igenom just nu. - -**[2:30 - 2:34]** Dessutom innerverar trigemenusnerven en del utav munslemhinnan - -**[2:35 - 2:36]** för främre delen av tungan - -**[2:36 - 2:39]** och som sagt då tänderna. - -**[2:39 - 2:41]** Och ni ser här bland annat då hur - -**[2:41 - 2:43]** sådana här nervgrenar - -**[2:43 - 2:45]** ska vara gulmarkerat i den här figuren - -**[2:45 - 2:47]** passerar in i - -**[2:47 - 2:48]** tandpulpan via - -**[2:48 - 2:50]** tandroten på det här sättet. - -**[2:51 - 2:53]** Och de receptorsystemen skall vi som strakt - -**[2:53 - 2:55]** som sagt då återkomma till - -**[2:56 - 2:57]** lite under den här föreläsningen. - -**[3:00 - 3:03]** Trigeminusnerven då i centrala nervsystemet - -**[3:04 - 3:05]** terminerar då - -**[3:06 - 3:08]** i de så kallade trigeminuskärnorna. - -**[3:08 - 3:11]** Och här ser ni alltså en bild av järnstammen framifrån. - -**[3:11 - 3:14]** Här har ni då förlängda märgen med en blomgata - -**[3:14 - 3:15]** och här har vi pons. - -**[3:16 - 3:20]** Och här ser vi trigeminos gangliet en gång till då. - -**[3:21 - 3:23]** De här gula stråken - -**[3:23 - 3:26]** de är alltså afferenta nervtrådar - -**[3:26 - 3:27]** och de - -**[3:27 - 3:29]** terminerar då i de så kallade trigeminuskärnorna. - -**[3:30 - 3:30]** Kärnorna. - -**[3:30 - 3:35]** Som är ett antal sådana, tre stycken då, hur det är grendelar - -**[3:35 - 3:36]** till antalet. - -**[3:36 - 3:37]** Och de - -**[3:38 - 3:44]** sträcker ut sig ungefär som en sån här lång, smal cylinder - -**[3:44 - 3:45]** längs - -**[3:45 - 3:48]** järnstammen på insidan och det kommer vi - -**[3:48 - 3:50]** strax att illustrera mer i detalj. - -**[3:52 - 3:54]** De här grenarna då - -**[3:54 - 3:55]** terminerar alltså - -**[3:55 - 3:58]** antingen i den så kallade mesensisfala trigeminuskärnan - -**[3:58 - 3:59]** som går upp i mesensiefall - -**[4:00 - 4:03]** den så kallade sensoriska huvudkärnan - -**[4:03 - 4:05]** respektive den så kallade spinala trigeminokärnan - -**[4:05 - 4:09]** och den spinala trigeminokärnan fortsätter ända ner - -**[4:09 - 4:12]** till de övre serikalsegmenten utav ryggmärgen. - -**[4:14 - 4:18]** De latinska termerna har ni i den högra delen utav figuren här - -**[4:19 - 4:23]** och i den här delen så ser vi då kanske mer schematiskism - -**[4:23 - 4:26]** man kan tänka sig nu att man tagit ut den här gula strukturen - -**[4:26 - 4:29]** och istället illustrera den för sig utan att - -**[4:30 - 4:32]** projicera den på hjärnstamsytan. - -**[4:32 - 4:36]** Och den här bilden kommer vi att möta lite också under själva föreläsningen. - -**[4:37 - 4:38]** Trigeminusnerven - -**[4:39 - 4:42]** har också motoriska funktionen och kommer vi återkomma till - -**[4:42 - 4:44]** lite senare här - -**[4:44 - 4:49]** och de motoriska funktionerna ska illustreras utav att vi också har en motorisk trigeminokärna. - -**[4:49 - 4:53]** Vi har alltså tre stycken huvudgrupper utav kärnor - -**[4:53 - 4:57]** den mesensifala trigeminokärnan, den sensoriska huvudkärnan - -**[4:58 - 4:59]** respektive den spinnala. - -**[5:00 - 5:06]** Och därtill också en motorisk kärna som vi strax ska komma tillbaka till. - -**[5:08 - 5:13]** Från trigeminokärnorna då, och vi pratar om den sensoriska delen, går sedan information - -**[5:13 - 5:14]** till hjärnbarken - -**[5:15 - 5:19]** med samma övergripande princip då kanske som spino-talama-banan exempelvis. - -**[5:20 - 5:23]** Vi har alltså en så kallad trigemino-talambana. - -**[5:24 - 5:29]** Och här ser vi exempel då hur signaler då ifrån ansiktshuden - -**[5:30 - 5:33]** hur grenar från ansiktshuden passerar igenom - -**[5:34 - 5:38]** trigeminos gangliet och terminerar då i den här delen utav kärnan. - -**[5:38 - 5:43]** Här har man illustrerat det då för den spinala trigeminokärnan. - -**[5:44 - 5:47]** Och vad man ser i den här bilden då, det är att - -**[5:47 - 5:52]** den här amferentaxonen, alltså terminerar, slutar i trigeminokärnan - -**[5:53 - 5:56]** på nervceller i denna spinala trigeminokärna. - -**[5:56 - 5:59]** Och de nervcellerna i sin tur ger uppåt det nya axonet - -**[6:00 - 6:03]** som korsar över till den motsatta sidan - -**[6:03 - 6:06]** och sedan arsenderar upp till - -**[6:06 - 6:09]** Talamus och vidare sedan - -**[6:09 - 6:13]** till den primära sumatocensuriska järnverken. - -**[6:14 - 6:16]** Och i primära somatocensuriska cortex - -**[6:16 - 6:19]** är det förstås den del utav - -**[6:19 - 6:20]** barkområden - -**[6:21 - 6:22]** som - -**[6:23 - 6:23]** då - -**[6:24 - 6:27]** motsvarar ansiktsområdet - -**[6:27 - 6:29]** tungan och - -**[6:29 - 6:32]** till exempel då munslemhinnorna och så vidare. - -**[6:36 - 6:40]** Från det här då en kort beskrivning av några sådana här anatomiska begrepp - -**[6:41 - 6:44]** som berör istället den motoriken - -**[6:44 - 6:45]** som vi ska beskriva då - -**[6:46 - 6:48]** för det orala motoriska systemet. - -**[6:49 - 6:53]** Och en hel del här kommer att handla framöver om käkrörelser. - -**[6:54 - 6:59]** Och vad gäller just käkrörelser så ser ni av den här animationen då att det förstås handlar - -**[6:59 - 7:01]** om rörelser utav underkäken. - -**[7:01 - 7:03]** Överkäken Maxilla - -**[7:03 - 7:07]** är ju en del av själva kraniet så den rörliga delen här - -**[7:07 - 7:09]** handlar förstås om rörelser av underkäken. - -**[7:10 - 7:14]** Och underkäksrörelserna kan vi indela i käköppning - -**[7:15 - 7:18]** som ni förstås ser här och så har vi käkslutning - -**[7:18 - 7:20]** öppningsslutning. - -**[7:21 - 7:22]** Öppningsslutning, så ska det vara. - -**[7:23 - 7:29]** Och vi ser också här att vi mot slutet av käkslutningen, här har en liten sidorör - -**[7:29 - 7:29]** rörelse - -**[7:29 - 7:31]** som gör så att säga - -**[7:31 - 7:34]** att man får en mycket bättre finfördelning - -**[7:34 - 7:36]** mot kindtänderna - -**[7:36 - 7:37]** i den här delen av - -**[7:37 - 7:38]** munhålan. - -**[7:42 - 7:48]** Och de muskler som styr då käken brukar man indela i så kallade käkslutade - -**[7:48 - 7:50]** och käköppnar muskler. - -**[7:52 - 7:54]** Två stycken sådana här käkslutarmuskler - -**[7:55 - 7:58]** som är viktiga här är den så kallade massetemuskeln. - -**[7:59 - 8:02]** Muskelmuskeln urspringer då ifrån själva käkvinkeln - -**[8:03 - 8:06]** och fäster då upp mot själva okbenet här. - -**[8:07 - 8:12]** Man kan känna sin egen massetemuskel och man lite grann lägger fingrarna - -**[8:12 - 8:14]** mot käkvinkeln och biter ihop kraftigt. - -**[8:15 - 8:19]** Så kommer man att känna en muskelbuk som då spänns och det är då - -**[8:19 - 8:21]** just denna massetemuskel. - -**[8:23 - 8:24]** En annan muskel - -**[8:25 - 8:27]** är då temporalismuskeln - -**[8:27 - 8:28]** som utbreds - -**[8:29 - 8:33]** utspringer istället från den laterala ytan av kraniet - -**[8:33 - 8:36]** och sen går ner och fäster i själva - -**[8:37 - 8:38]** undershakesbenet. - -**[8:39 - 8:40]** Och - -**[8:40 - 8:44]** den här muskeln kan man också känna på sig själv - -**[8:44 - 8:47]** genom att helt enkelt då placera - -**[8:47 - 8:52]** fingrarna över temperalbenet, bita ihop och man känner då en muskelbuk som spänns - -**[8:52 - 8:53]** precis i det här området. - -**[8:54 - 8:56]** De exakta ursprungna fästena här - -**[8:56 - 8:59]** det är något som ni kommer att prata om när ni läser annat - -**[8:59 - 9:06]** men ni ska i det här sammanhanget komma ihåg att vi har så kallade käkslutarmuskler - -**[9:06 - 9:09]** och två viktiga herrar som är belägna på skaldens utsida. - -**[9:10 - 9:14]** Det finns också käkslutna muskler på insidan här. - -**[9:14 - 9:18]** En sådan muskel petroleuvelus medialis - -**[9:18 - 9:21]** urspringer alltså från käkvinkeln men passerar på - -**[9:22 - 9:24]** medialsidan istället upp mot kraniet. - -**[9:25 - 9:29]** Då har vi ungefär samma mekaniska verkan som man sätter muskeln fast den sitter istället. - -**[9:29 - 9:31]** på insidan utav käken. - -**[9:33 - 9:35]** De muskler som öppnar käken - -**[9:36 - 9:39]** de är kan vi säga en del utav själva munbotten - -**[9:39 - 9:42]** och de urspringer alltså från underkäken - -**[9:43 - 9:45]** och ni ser flera utav de här - -**[9:46 - 9:47]** och de - -**[9:47 - 9:51]** fäster sedan i en struktur som man kallar för tungbenet. - -**[9:51 - 9:54]** Och ett tungben, tungbenet det är alltså - -**[9:55 - 9:56]** det ben som - -**[9:56 - 9:58]** inte har - -**[9:59 - 10:01]** någon led mot något annat ben - -**[10:02 - 10:07]** utan är ett ben som är upphängt enbart av muskulatur. - -**[10:08 - 10:10]** Och en del utav den muskulaturen - -**[10:10 - 10:11]** är alltså då - -**[10:11 - 10:13]** käköppna muskulaturen. - -**[10:14 - 10:15]** Tungbenet kallar man alltså för - -**[10:16 - 10:16]** oss urdeum. - -**[10:17 - 10:18]** Och - -**[10:19 - 10:23]** det innebär också då att en del utav de här musklerna som kommer att fästa i det här tungbenet - -**[10:23 - 10:25]** slutar på urdeo - -**[10:25 - 10:26]** som sin händelse här. - -**[10:27 - 10:28]** Alla muskler - -**[10:29 - 10:32]** som är käköppnare fäster inte i tungbenet. - -**[10:33 - 10:35]** Här är då digastrukusmuskeln - -**[10:35 - 10:36]** som istället - -**[10:36 - 10:37]** har sitt - -**[10:37 - 10:39]** ursprung i kraniet - -**[10:39 - 10:41]** och fäster på kraniets undersida - -**[10:42 - 10:45]** och passerar då genom en liten bindvävsslinga kring - -**[10:46 - 10:47]** tungbenet - -**[10:47 - 10:49]** och sedan vidare - -**[10:49 - 10:50]** till då - -**[10:51 - 10:52]** käkbenet. - -**[10:53 - 10:54]** Undersäkbenet - -**[10:54 - 10:59]** och därmed så att säga kan den då mekaniskt via den här slingan i en käköppning. - -**[10:59 - 11:02]** Käköppnar alltså och käkslutar. - -**[11:04 - 11:08]** Tungans rörelser styr ska man säga har två typer av muskler. - -**[11:09 - 11:12]** Dels det faktum att tungan själv är en muskel - -**[11:13 - 11:15]** men tungan är också upphängd - -**[11:16 - 11:18]** i ett muskelpaket - -**[11:19 - 11:22]** som kan förflytta hela tungan som en enhet. - -**[11:23 - 11:29]** Och de här musklerna kan exempelvis den här som kallas för hyon - -**[11:29 - 11:33]** glossus, kan förflytta tungan bakåt nedåt. - -**[11:34 - 11:36]** Medan den här muskeln då - -**[11:36 - 11:39]** som fäster i ett utskott på skallens undersida - -**[11:40 - 11:41]** kan flytta tungan bakåt och uppåt. - -**[11:43 - 11:44]** Och den här muskeln - -**[11:44 - 11:48]** kan så att säga då istället flytta tungan utåt framåt - -**[11:49 - 11:49]** mellan läpparna. - -**[11:54 - 11:57]** En tredje sån här struktur som ni - -**[11:57 - 11:59]** behöver känna till i de här sammanhangen - -**[11:59 - 12:01]** Det kommer att vara relevant framförallt - -**[12:02 - 12:03]** på sväljning. - -**[12:05 - 12:08]** I de sammanhangen så bör ni veta då någonting - -**[12:09 - 12:11]** om laryngs respektive munhålan - -**[12:11 - 12:12]** or och faryngs. - -**[12:13 - 12:16]** Och här ser vi nu första delen då - -**[12:16 - 12:19]** utdelas en liten inledande bit av luftstrupen - -**[12:19 - 12:24]** och ovanpå det här ser vi alltså själva struphuvudet. - -**[12:25 - 12:28]** Och ni ser att det här då är förbundet med själva tungbenet - -**[12:29 - 12:31]** med en liten bindvävshinna här. - -**[12:31 - 12:33]** Men ni ser en viktig sak - -**[12:34 - 12:37]** nämligen det så kallade strupblocket, Epigrottis - -**[12:37 - 12:40]** som kan då under sväljning fällas ner - -**[12:40 - 12:43]** och täcka över luftstrupen och därmed - -**[12:44 - 12:46]** förhindra att till exempel då mat - -**[12:47 - 12:50]** kommer in då i luftstrupen, vilket då - -**[12:50 - 12:53]** är potentiellt förstås en farlig situation. - -**[12:56 - 12:58]** Till höger här har ni då Oro Farings - -**[12:59 - 12:59]** munhålan. - -**[13:00 - 13:03]** Och det ni behöver känna till då inför den här föreläsningen - -**[13:03 - 13:05]** det är att om man nu tittar rakt in i munhålan - -**[13:06 - 13:07]** så har man - -**[13:07 - 13:12]** en struktur som man ser direkt, nämligen den så kallade mjuka gommen eller gomseglet, - -**[13:12 - 13:13]** palatum velum. - -**[13:14 - 13:16]** Och där man också har den - -**[13:16 - 13:19]** populärt kallade gomspenen - -**[13:22 - 13:24]** Och ni kommer att - -**[13:24 - 13:27]** komma i kontakt med denna palatum velum - -**[13:27 - 13:28]** under den här föreläsningen. - -**[13:29 - 13:33]** Där vi ska beskriva att den här då är väldigt viktig därför att den kan lyftas upp - -**[13:33 - 13:34]** och täcka över - -**[13:34 - 13:36]** passagen till näshålan - -**[13:37 - 13:39]** och därmed förhindra att mat kommer upp i näshålan. - -**[13:39 - 13:42]** Men det är mer om det i själva föreläsningen. - -**[13:45 - 13:49]** Motoriken då i de här systemen styrs då utav kranialnerver. - -**[13:50 - 13:55]** Och som i sin tur kan styras bland annat från motoriska järnverken. - -**[13:55 - 13:59]** Och då pratar vi om den delen av motorkort och exprimärmotorkort - -**[13:59 - 14:08]** som handlar om till exempel ansiktsregion respektive kärnregionen. - -**[14:10 - 14:15]** De delarna utav primära motoriska korttext - -**[14:16 - 14:22]** har förbindelse till kranialnärkärnor i järnstammen genom den bana som man kallar för den - -**[14:22 - 14:23]** kortekobulbära banan. - -**[14:24 - 14:28]** Och som utgår då ifrån det här området av primära motkorttex. - -**[14:29 - 14:35]** Och den har sedan förbindelse då till kranialnärkärnor som ger upphov till kranialnerver - -**[14:35 - 14:41]** som kontrollerar olika delar utav exempelvis käkmuskulatur, - -**[14:41 - 14:43]** svallmuskulatur och så vidare. - -**[14:43 - 14:47]** Och de olika kranialnärkärnorna ser ni i den här bilden. - -**[14:47 - 14:53]** Ni ser då till exempel den motoriska trigemin och kärnan som vi nämnde inledningsvis - -**[14:53 - 14:55]** och som då styr tuggmuskulatur. - -**[14:56 - 14:59]** Ni ser förbindelser till faciali kärnan som styr ansiktet - -**[14:59 - 15:03]** muskulatur, hypoglasförkärnan som styr tungmuskulaturen. - -**[15:03 - 15:07]** Och den så kallade ambiguskärnan då som styr - -**[15:07 - 15:11]** farings respektive då laringmuskulatur. - -**[15:12 - 15:17]** Ett exempel på det här är i nästa bild. - -**[15:17 - 15:21]** Det handlar då om en del utav de rörelser - -**[15:21 - 15:24]** som är involverade, till exempel när man nu äter mato - -**[15:24 - 15:29]** och handlar exempelvis om rörelser av tungan som då styrs utav hyperglas och snäring - -**[15:29 - 15:39]** och all käkmuskulatur som handlar om käköppning, käkslutning och sidorörelse av käken för den delen. - -**[15:39 - 15:46]** Den styrs alltså utav trigeminosnerven av motoriska axoner från den motoriska trigemin och kärnan - -**[15:46 - 15:51]** som går ut förstås och letar sig fram kan vi säga till de här olika musklerna. - -**[15:51 - 15:55]** Och de löper då ingrediens av trigeminosnerven som man kallar för mandibularisnerven. - -**[15:55 - 15:59]** Och mandibularisnerven har också sensorisk information. - -**[15:59 - 16:01]** Det har vi lite berört tidigare. - -**[16:04 - 16:07]** Så, här har vi dessa tre geminokärnor igen då. - -**[16:07 - 16:11]** Vi kommer komma tillbaka till dem ett antal gånger under själva föreläsningen. - -**[16:11 - 16:16]** Och här ser vi nu för fullständighetens skull då både den sensoriska delen - -**[16:16 - 16:21]** gulmarkerad och den motoriska delen här som är markerad i blått. - -**[16:21 - 16:25]** Den motoriska kärnan med F-räntaxoner till geminosnerven - -**[16:25 - 16:29]** och de sensoriska kärnorna som mottar aff-räntaxoner - -**[16:29 - 16:31]** ifrån trigimen och snärjan. - -**[16:31 - 16:35]** Och uttagen då illustrerad lite schematiskt. - -**[16:35 - 16:39]** Så här så ser vi de tre sensoriska kärnorna här. - -**[16:39 - 16:43]** Och vi ser också då den motoriska kärnan. - -**[16:43 - 16:45]** I det här sättet att illustrera det. - -**[16:45 - 16:51]** Så, med det så har den här väldigt korta introduktionen gått i mål. - -**[16:51 - 16:57]** Och återigen, det här är alltså inte någon fullständig beskrivning av anatomin här. - -**[16:57 - 16:59]** Absolut inte, utan det är en väldigt, väldigt - -**[16:59 - 17:05]** ytlig beskrivning utav några termer som ni behöver ha med er - -**[17:05 - 17:09]** för att hänga med då på den här föreläsningen om de - -**[17:09 - 17:13]** orala sensoriska och motoriska systemens fysiologi. - -**[17:14 - 17:17]** Så, som man säger, tack för mig så länge. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.mp4 deleted file mode 100644 index fdc9562..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 9 - Digestion & Näringslära/video_10726393.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Eget arbete - Näringslära/Ohälsosamma matvanor - näringsrekommendationer, kostråd och nationellt vårdprogram_HT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Eget arbete - Näringslära/Ohälsosamma matvanor - näringsrekommendationer, kostråd och nationellt vårdprogram_HT2025.md deleted file mode 100644 index 745bf43..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Eget arbete - Näringslära/Ohälsosamma matvanor - näringsrekommendationer, kostråd och nationellt vårdprogram_HT2025.md +++ /dev/null @@ -1,656 +0,0 @@ -# här - -**OCR Transcript** - -- Pages: 35 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Ohälsosamma matvanor -SOFIA KLINGBERG, LEG. DIETIST, UNIVERSITETSLEKTOR DIETISTPROGRAMMET -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -- näringsrekommendationer, kostråd och nationellt vårdprogram - - ---- - -## Page 2 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Nordiska näringsrekommendationer -• Matvanor i Sverige -• De svenska kostråden -• Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma levnadsvanor -• Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – -prevention och behandling -• Introduktion till uppgiften i Canvas -Föreläsningens innehåll -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 3 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Nordiska näringsrekommendationer -NNR 2023 - - ---- - -## Page 4 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• -NNR 2023 bygger på det samlade vetenskapliga underlaget -– -Metodik: https://foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/view/4402/10937 -– -Bakgrundsartiklar: Nordic Nutrition Recommendations | Food & Nutrition Research -• -NNR 2023 innehåller -– -Rekommenderat intag av makronäringsämnen, vitaminer och mineraler, kostfiber, salt, -vätska och alkohol -– -Referensvärden för energiintag -– -Rekommendationer för livsmedelsgrupper -• -NNR gäller primärt för friska individer -• -NNR används exempelvis för att -– -utbilda och informera i näringsfrågor -– -utvärdera näringsintag -– -ta fram riktlinjer för måltider i vård, skola och omsorg -– -ta fram kostråd i de nordiska länderna -Nordiska näringsrekommendationer (NNR) -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Nordic Nutrition -Recommendations 2023 - - ---- - -## Page 5 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• NNR 2023 bygger på det samlade vetenskapliga underlaget -• NNR 2023 innehåller -– Rekommenderat intag av makronäringsämnen, vitaminer och mineraler, -kostfiber, salt, vätska och alkohol -– Referensvärden för energiintag -– Rekommendationer för livsmedelsgrupper -• NNR gäller primärt för friska individer -• NNR används exempelvis för att -– utbilda och informera i näringsfrågor -– utvärdera näringsintag -– ta fram riktlinjer för måltider i vård, skola och omsorg -– ta fram kostråd i de nordiska länderna -Nordiska näringsrekommendationer (NNR) -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Nordic Nutrition -Recommendations 2023 - - ---- - -## Page 6 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Energiintag från energigivande näringsämnen (energiprocent E%) -– Fett totalt 25-40 E% -▪ -Fleromättat 5-10 E% -▪ -Enkelomättat 10-20 E% -▪ -Mättat < 10 E% -▪ -Transfettsyror så lågt som möjligt -– Kolhydrater totalt 45-60 E% (inkl energi från kostfiber) -▪ -Fritt socker < 10E% -▪ -Kostfiber 25-35 g/dag -– Protein 10-20 E% -• Intag av vitaminer och mineraler -– Anges som rekommenderat intag (RI) eller tillräckligt intag (AI) -• Rekommendationer kring intag av 15 livsmedel/livsmedelsgrupper -* Urval av rekommendationer för barn från 2 år och vuxna -Nordiska näringsrekommendationerna 2023 anger* -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 7 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• NNR 2023 innehåller -– Rekommenderat intag av makronäringsämnen, vitaminer och -mineraler, kostfiber, salt, vätska och alkohol -– Referensvärden för energiintag -– Rekommendationer för livsmedelsgrupper -• NNR gäller primärt för friska individer -• NNR används exempelvis för att -– utbilda och informera i näringsfrågor -– utvärdera näringsintag -– ta fram riktlinjer för måltider i vård, skola och omsorg -– ta fram kostråd i de nordiska länderna -Nordiska näringsrekommendationer (NNR) -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Nordic Nutrition -Recommendations 2023 - - ---- - -## Page 8 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Matvanor i Sverige - - ---- - -## Page 9 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• ”Livsmedelsverket arbetar på regeringen och riksdagens -uppdrag och i konsumenternas intresse för säker mat och -bra dricksvatten, att informationen om maten är pålitlig så -ingen blir lurad och att främja hållbara matvanor.” -Livsmedelsverket -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/verksamhet - - ---- - -## Page 10 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor (HULK) vuxna och barn, 1989 -• Riksmaten vuxna, 1997-98 -• Riksmaten barn, 2003 -• Riksmaten vuxna, 2010-11 -• Riksmaten ungdom, 2016-2017 -• Riksmaten småbarn, 2021-2024 -Matvaneundersökningar i Sverige -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 11 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Riksmaten vuxna 2010-11 visade att*: -– Sju av tio får i sig för lite fibrer -– Fyra av tio äter för mycket socker -– Sju av tio äter för mycket salt -*Näringsintag jämfört med de Nordiska näringsrekommendationerna -Näringsintag i Sverige -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -https://www.livsmedelsverket.se/globalasset -s/publikationsdatabas/rapporter/2011/riksma -ten_2010_20111.pdf - - ---- - -## Page 12 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Riksmaten vuxna 2010-11 visade att*: -– Åtta av tio äter för lite grönsaker och frukt -– Nio av tio äter för lite fullkorn -– Sju av tio äter för lite fisk -– Fyra av tio använder inte olja eller flytande margarin i -matlagningen -– 15 % av energiintaget kommer från godis läsk, bakverk och -snacks -*Matvanorna jämförs med Livsmedelsverkets kostråd -Matvanor i Sverige -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -https://www.livsmedelsverket.se/globalasset -s/publikationsdatabas/rapporter/2011/riksma -ten_2010_20111.pdf - - ---- - -## Page 13 - -0 -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 -Osäkert sex -Våld i nära relationer -Fara illa under barndomen -Låg fysisk aktivitet -Malnutrition -Droger -Alkohol -Matvanor -Tobak -Livsstilsfaktorer kopplade till ohälsa – Sverige 2021 -Andel av den totala bördan av sjukdom och död (DALY:s, disability adjusted life years) -(låg födelsevikt, för tidigt född, -järnbrist) -Bra matvanor räddar liv - - ---- - -## Page 14 - -0,0 -0,5 -1,0 -1,5 -2,0 -Högt intag av transfett -Lågt intag av kalcium -Lågt intag av mjölk -Lågt intag av omega 3-fett -Högt intag av sötade drycker -Lågt intag av nötter & frön -Lågt intag av baljväxter -Lågt intag av fibrer -Lågt intag av fleromättat fett -Högt intag av natrium (salt) -Lågt intag av grönsaker -Lågt intag av frukt -Högt intag av rött kött -Högt intag av charkprodukter -Lågt intag av fullkorn -Största riskfaktorerna i svenskarnas matvanor 2021 -Andel av den totala bördan av sjukdom och död (DALY:s, disability adjusted life years) -Bra matvanor räddar liv - - ---- - -## Page 15 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• ”Fullkorn finns bara i spannmålsprodukter och innebär att hela -spannmålskornet har använts, dvs kli, grodd och frövita.” Vad är -fullkorn? -• ”Fullkorn hittar du bara i spannmål och i vår del av världen främst i -våra fyra sädesslag; vete, råg, korn och havre, men även i ris och -majs” Var hittar jag fullkorn? -• Högt fullkornsintag är kopplat lägre risk för -– kardiovaskulär sjukdom -– kolorektalcancer -– typ 2 diabetes -– för tidig död -• Högt fullkornsintag fördelaktigt vid viktnedgång -Fullkorn och hälsa -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Skeie G, Fadnes LT. Cereals and cereal -products - a scoping review for Nordic -Nutrition Recommendations 2023. Food -Nutr Res. 2024 Feb 14;68. doi: -10.29219/fnr.v68.10457. PMID: 38571920; -PMCID: PMC10989233. - - ---- - -## Page 16 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Byte av mättat fett mot fleromättat fett förbättrar blodfetter, -förbättrar glukosmetabolism och sänker risk för CVD -• Långkedjiga omega-3 fettsyror sänker triglycerider och risk -för CVD -Fettkvalité och hälsa -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Retterstøl K, Rosqvist F. Fat and fatty acids - a -scoping review for Nordic Nutrition Recommendations -2023. Food Nutr Res. 2024 Jan 12;68. doi: -10.29219/fnr.v68.9980. PMID: 38327998; PMCID: -PMC10845901. - - ---- - -## Page 17 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -De svenska kostråden - - ---- - -## Page 18 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Rekommendationer för livsmedel i NNR 2023 -Rekommendationer om -livsmedelsintag i NNR - Svenska kostråd - - ---- - -## Page 19 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -De svenska kostråden -Håll igen på det -söta, salta och feta -Ät minst 500 g -grönsaker, frukt -och bär om dagen, -gärna mer. -Ät bönor, ärter -och linser ofta – -gärna varje dag -Välj fullkorn när -du äter bröd, -pasta och gryn. -Ät minst 90 gram -fullkorn per dag, -gärna mer. -Ät mejeriprodukter -varje dag (3,5-5 dl -fil, yoghurt, -mjölk/dag). -Välj magra, -osötade -mejeriprodukter. -Ät fisk och skaldjur -2-3 ggr/v, och -variera mellan olika -sorter -Ät gärna kött, men -inte mer än 350 g/v, -tillagad mängd. -Bara en liten del bör -vara chark. -Välj rapsolja och -andra nyckelhåls- -märkta matfetter i -matlagning och på -smörgås -Ät gärna 2-3 msk -osaltade nötter om -dagen -Välj mat med -mindre salt – titta -efter nyckelhålet. -Välj salt berikat -med jod. -Håll igen på alkohol -Kostråd för vuxna - - ---- - -## Page 20 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Rekommenderad mängd -– Minst 90 g/dag, gärna mer -• Nyckelhålet guidar till bra val -Välj fullkorn -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Fullkorn - - ---- - -## Page 21 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Använd vegetabilisk olja eller flytande -margarin till matlagning -• Välj nyckelhålsmärkt matfett på smörgåsen -• Nyckelhålet guidar till bra val -Välj rapsolja och andra nyckelhålsmärkta matfetter i -matlagning och på smörgås -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Matfetter - - ---- - -## Page 22 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Nationella riktlinjer och vårdprogram -prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor - - ---- - -## Page 23 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Tobaksbruk -• Riskbruk av alkohol -• Otillräcklig fysisk aktivitet -• Ohälsosamma matvanor -Nationella riktlinjer för vård vid ohälsosamma -levnadsvanor 2024 -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- -dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2024-11-9272.pdf - - ---- - -## Page 24 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Ett gediget arbete -Nationella riktlinjer 2024 – Vård vid ohälsosamma -levnadsvanor – Prioriteringsstöd till dig som beslutar om -resurser för sjukdomsprevention och behandling - -Socialstyrelsen -Rekommendationerna -Det vetenskapliga underlaget -| INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN - - ---- - -## Page 25 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Konkret vägledning i arbetet med ohälsosamma -levnadsvanor inom hälso- och sjukvård -• Riktlinjerna anger vad som bör göras och vårdprogrammet -hur det kan göras -Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor -– prevention och behandling -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Nationellt vårdprogram vid ohälsosamma -levnadsvanor prevention och behandling - - ---- - -## Page 26 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Exempelvis vid årskontroller och i samband med -sjukhusvistelse -• Samtal om matvanor -– Socialstyrelsens kostindex -Uppmärksamma matvanor i hälso- och sjukvården -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION - - ---- - -## Page 27 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Socialstyrelsens kostindex -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Nationellt vårdprogram vid -ohälsosamma levnadsvanor -prevention och behandling - - ---- - -## Page 28 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• 10 frågor om matvanor i -relation till kostråden -• Råd om förändringar -• Förenklad bild av matvanorna! -Matvanekollen -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -https://www.livsmedelsverket.se/quiz/matvanekollen/matvanekollen-startsida - - ---- - -## Page 29 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• Matvanekollen som utgångspunkt i patientsamtal -• Svar på frågor -• Länkar med lästips -Matvanekollen -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/handbocker- -verktyg/matvanekollen-handledning-for-halso-och-sjukvard.pdf - - ---- - -## Page 30 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Åtgärder vid ohälsosamma matvanor -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Nationellt vårdprogram vid -ohälsosamma levnadsvanor -prevention och behandling - - ---- - -## Page 31 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• -Enkla råd Kort information om matvanornas betydelse -– -Om lämpligt, uppmuntran till förbättrade matvanor utifrån Livsmedelsverkets kostråd -– -Om motiverad patient, erbjud kvalificerat rådgivande samtal -Åtgärder vid ohälsosamma matvanor -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -• -Rådgivande samtal -– -Utforska patientens matvanor och vad patienten känner till om samband mellan matvanor och hälsa -– -Individanpassad information i dialog -– -Pedagogiska modeller, exempelvis nyckelhålsmärkning eller tallriksmodellen -https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/tallriksmodellen -– -Bör kompletteras med uppföljning -• -Kvalificerat rådgivande samtal -– -Råd och stöd anpassade till patientens förutsättningar, diagnos, tillstånd och förmåga -– -Utförligare undersökning av patientens matvanor -– -För patienter med sjukdomsdiagnos ofta i kombination med nutritionsbehandling av dietist -– -Uppföljning - - ---- - -## Page 32 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Vuxna med särskild risk -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Nationellt vårdprogram vid -ohälsosamma levnadsvanor -prevention och behandling - - ---- - -## Page 33 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• -Enkla råd -– -Kunskap om hälsosamma matvanor utifrån Livsmedelsverkets kostråd -• -Rådgivande samtal -– -Utöver ovan, kunskap om pedagogiska modeller som till exempel -tallriksmodellen och nyckelhålsmärkning -• -Kvalificerat rådgivande samtal -– -Legitimerad dietist, alternativt annan legitimerad personal med kunskap och -kompetens inom mat och nutrition motsvarande: NNR 2012, -Livsmedelsverkets kostråd, näringslära, tillagningsmetoder, -livsmedelskunskap samt mat och måltider i sitt sociala, kulturella och -emotionella sammanhang -Vem gör vad? - Kompetenskrav -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -Nationellt vårdprogram vid -ohälsosamma levnadsvanor -prevention och behandling - - ---- - -## Page 34 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -Introduktion till övningen i Canvas - - ---- - -## Page 35 - -GÖTEBORGS UNIVERSITET | SAHLGRENSKA AKADEMIN -• 1 - titta på en inspelad introduktion -• 2 - bekanta dig med material -• 3 - genomför ett quiz som är upplagt som en samtidig övning -Introduktion till övning/quiz i Canvas -| AVDELNINGEN FÖR INVÄRTESMEDICIN OCH KLINISK NUTRITION -✓ - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Eget arbete - Näringslära/Ohälsosamma matvanor - näringsrekommendationer, kostråd och nationellt vårdprogram_HT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Eget arbete - Näringslära/Ohälsosamma matvanor - näringsrekommendationer, kostråd och nationellt vårdprogram_HT2025.pdf deleted file mode 100644 index 785731c..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Eget arbete - Näringslära/Ohälsosamma matvanor - näringsrekommendationer, kostråd och nationellt vårdprogram_HT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:59800a8ae5cd076cbe8dd0f603a9a2a4fe2d23d0a5c72b0669eb8a57fcc4e4d7 -size 1764010 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Eget arbete - Näringslära/video_10726763.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Eget arbete - Näringslära/video_10726763.mp4 deleted file mode 100644 index c8f0cd1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Eget arbete - Näringslära/video_10726763.mp4 +++ /dev/null @@ -1,424 +0,0 @@ - - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-5iioCU6wGGa8xJznDvczEpF952ffU8Rg/transcodings/t-nPiD2S2mT25DJp8kEL66jkLw7qLoNpE/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-5iioCU6wGGa8xJznDvczEpF952ffU8Rg/transcodings/t-nPiD2S2mT25DJp8kEL66jkLw7qLoNpE/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-5iioCU6wGGa8xJznDvczEpF952ffU8Rg/transcodings/t-nPiD2S2mT25DJp8kEL66jkLw7qLoNpE/ - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-5iioCU6wGGa8xJznDvczEpF952ffU8Rg/transcodings/t-nPiD2S2mT25DJp8kEL66jkLw7qLoNpE/ - - - - - - - - - - - - https://dub.cdn.nv.instructuremedia.com/originals/o-5iioCU6wGGa8xJznDvczEpF952ffU8Rg/transcodings/t-nPiD2S2mT25DJp8kEL66jkLw7qLoNpE/ - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration EKG/EKG och hjärtljud.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration EKG/EKG och hjärtljud.md deleted file mode 100644 index caf1521..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration EKG/EKG och hjärtljud.md +++ /dev/null @@ -1,356 +0,0 @@ -# Laborationskompendium EKG/hjärtljud - -**OCR Transcript** - -- Pages: 10 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - -115 -ELEKTROKARDIOGRAFI OCH HJÄRTLJUD - - -Elektrokardiografi (EKG) innebär registrering av hjärtats elektriska aktivitet med hjälp av -elektroder på kroppsytan. Det man observerar är således de potentialförändringar som -uppkommer i kroppsdelarna runt hjärtat som ett resultat av de strömmar som genereras som -resultat av hjärtcellernas aktivitet. Det moderna elektrokardiogrammet kan härledas till -Willem -Einthovens -uppfinning -av -ett -nytt, -snabbt -registreringsinstrument -(stränggalvanometern) vid början av 1900-talet, och det är Einthovens beteckningar som vi -idag använder för att beskriva EKG. För sin upptäckt av mekanismen bakom -elektrokardiogrammet belönades Einthoven med Nobelpriset år 1924. - -EKG är ett diagnostiskt hjälpmedel vid många allvarliga tillstånd såsom hjärtinfarkt, arytmier, -belastning av vänster kammare vid hypertension eller av höger kammare vid akut lungemboli, -och en lång rad andra tillstånd. Tolkning av ett EKG kräver dock ett stort mått av träning. - -Nomenklaturen i EKG - -Utslagen i ett normalt EKG brukar benämnas antingen vågor (de rundare P-, T- och U- -utslagen) eller taggar (Q, R och S) då dessa är spetsigare. P-vågen motsvarar förmakens -depolarisering. QRS-komplexet motsvarar kammarens depolarisering och T-vågen kammarens -repolarisering. Ett utslag som motsvarar förmakens repolarisering ses normal ej, troligen -dörför att detta är ett mycket litet utslag som infaller under QRS-komplexet. - -Beteckningarna Q,R och S är rent deskriptiva. Ett R är ett utslag som går uppåt. Ett Q är ett -utslag som går ner före ett R medan S går ner efter ett R. Saknas R helt brukar man tala om -det nedåtgående utslaget som ett ”QS-komplex”, även om det enligt resonemanget innan -borde betecknas som ett Q. Orsaken till dessa olika utslag beror dels på hjärtats -depolarisering, men i lika hög grad på elektrodernas placering. Det som ger upphov till ett R i -en avlending kan vara detsamma som orsakar ett Q i en annan. Därför är det viktigt att -komma ihåg att beteckningarna är rent deskriptiva. Och det går alltså inte att tala om ett -”negativt R” eller ett ”positivt Q”! - - - ---- - -## Page 2 - - -116 -Uppkomsten av EKG - -Den exakta bakgrunden till EKGets uppkomst är komplicerad, och här kommer endast en -förenklad förklaring att ges. - -Alla celler uppvisar en membranpotential som i huvudsak beror på skillnaderna i -koncentration för natrium och kalium mellan cellens inre och yttre samt på skillnaderna i -cellmembranens permeabilitet för sedda joner. I en cell i vila, där membranpotentialen är -stabil, går inga nettoströmmar över cellmembranen. När cellen ändrar sitt elektriska tillstånd -(t.ex. under en aktionspotential) går det däremot nettoströmmar in i eller ut ur cellen. Dessa -strömmar löper från en del av cellen till den andra via vätskan utanför cellen i tre dimensioner -– det extracellulära rummet fungerar här som en s.k. volymkonduktor, en elektrisk ledare med -tre dimensioner. Strömmar som löper i denna kommer att ge potentialförändringar i den. Som -en följd av cellens aktivitet kan således potentialändringar avläsas på ett avstånd ifrån cellen -under en aktionspotential. I vila syns däremot inget. . - -När det rör sig om hjärtat är begreppet ”cell” komplicerat, eftersom de histologiskt -identifierbara cellerna är elektriskt kopplade till varandra i funktionella syncytier (förmak -resp. kamrar). Med visst fog kan man betrakta förmaken resp. kamrarna som stora celler, där -ström löper runt hela syncytiet under aktionspotentialen mellan det ställe i syncytiet där en -potentialförändring äger rum till de andra delarna av syncytiet. - -Det följer av det ovanstående att det uppstår potentialförändringar runt hjärtat i de ögonblick -som hjärtat förändrar sitt elektriska tillstånd. När alla muskelceller är normalt polariserade (i -vila) finns inget att mäta runt hjärtat, och när alla celler är depolariserade (under -aktionspotentialens platå) syns heller inget. Däremot medan aktionspotentialen håller på att -spridas över hjärtat går det strömmar i och runt hjärtat, vilka orsakar elektriska -potentialförändringar i hjärtats omgivning som kan avläsas på avstånd från hjärtat. Detta är -grunden för EKG-registreringen. - -Storleken på de strömmar som går runt hjärtat – och därmed storleken på -potentialförändringarna som registreras i EKGet – beror på hur mycket muskel som -depolariseras per tidsenhet. Ju större muskelmassa som depolariseras, och ju fortare det går, -desto större utslag. Dessutom spelar riktningen roll – en depolariseringsvåg som rör sig mot - - ---- - -## Page 3 - - -117 -eller från en elektrod (egentligen mellan elektroden och referenspunkten) ger störst utslag, en -våg som utbreder vinkelrätt däremot ger inget utslag alls. Därför är det väsentligt att känna till -depolarisationens tredimensionella utbredning över tid. - -Hjärtats depolarisering sker med start i sinusknutan, varifrån den elektriska aktiviteten sprids -över förmaken (mest i riktning framåt vänster eftersom sinusknutan sitter uppåt-bakåt i höger -förmak), via AV-knutan (med fördröjning) ner till His bunt och ledningssystemet. Från detta -kommer kammaren att depolariseras: först septum i riktning från vänster till höger, därefter -apex, sedan kammarväggarna bilateralt och till sist kammarbasen i riktning uppåt-bakåt. -Eftersom vänster kammares vägg är betydligt tjockare än höger kammares kommer denna att -dominera kammardepolarisering. Därför kan kammardepolariseringen sammanfattas som en -vektor som börjar med liten amplitud åt höger (septumdepolariseringen), växer och vrider sig -år vänster (mer muskel på vänster sida), når sin största amplitud snett nedåt vänster för att -därefter avta i amplitud medan den fortsätter att vridas uppåt och lite bakåt. - -Dessutom bör det nämnas att kammardepolariseringen sker från hjärtats insida till dess yta -eftersom ledningssystemet ligger på kamrarnas insida. Däremot är av någon anledning -aktionspotentialdurationen kortare på hjärtytan än på ventriklarnas insida (ev. pga trycket inne -i kammaren och därav följande påverkan på blodförsörjningen). Detta medför att -repolarisationen förlöper i motsatt riktning mot depolarisationen – utifrån och in. Så förklaras -att T-vågen oftast går i samma riktning som QRS-komplexet. - - - - ---- - -## Page 4 - - -118 -Figur 1. De sex standariserade -extremitetsavledningarna. De -tre klassiska avledningarna i -övre raden kan tänkas bilda en -triangel (Einthovens triangel). - -Pluspolen kan sägas vara den -explorerande elektroden och -minuspolen referenselektroden. -Avledningar - -Registrering av elektrokardiogrammet kräver att man ansluter en känslig spänningsmätare till -elektroder på kroppsytan med ledningar. Man mäter således spänningen mellan två punkter på -kroppsytan, och den spänning man kan registrera är mycket beroende av den exakta -lokalisationen av elektroderna. För att man på ett meningsfullt sätt skall kunna jämföra olika -EKG med varandra är det alltså nödvändigt att man känner elektrodplaceringen, och därför -använder man standardiserade elektrodplaceringar. Dels placerar man elektroder på -extremiteterna (”extremitetsavledningar”), dels på bröstkorgen (”bröstavledningar”). - -Med hjälp av tre elektroder, en på vardera armen och en på ena foten, registrerar man -avledningarna som visas i Fig. 1. I praktiken ansluter man ytterligare en elektrod av tekniska -skäl. Personen som undersöks kan ju ha en spänning i förhållande till jord som kan vara -kanska stor (tänk på att statisk elektricitet kan göra att det slår gnistor mellan en människa och -jord). För att inte överlasta den elektriska utrustningen jordar man personen genom en extra -ledning (vanligtvis till höger fot). Här registrerar man alltså mellan två elektroder (I, II, III) -eller mellan en elektrod och summan av de två andra (aV-avledningarna). - - - ---- - -## Page 5 - - -119 -Därutöver kan man med ytterligare elektroder avleda i ett annat plan. Dessa placeras på -bröstkorgen ungefär från höger mamillarlinje till vänster bakre axillarlinje. Ett antal av dessa -placeringar är definierade med beteckningar som V3R och V1-V7. Typiskt väljer man sex av -dessa, antingen V1-V6 eller V3R, V1, V2, V4, V5, V7. Som referens använder man summan -av de tre extremitetsavledningarna, som kan tänkas vara spänningen i mittpunkten av -Einthovens triangel, dvs en punkt mitt i bröstkorgen. - -Avledningarna visar elektriska förändringar, framför allt de som sker i en riktning mellan -explorerande elektrod och referenspunkten. Förändringar som löper vinkelrätt mot denna -riktning är i princip osynliga i avledningen, och de med annan riktning har lägre amplitud. -Därför kompletterar de olika avledningarna varandra, och man kan från dem sammantaget få -en bild av hjärtats elektriska aktivitet både vad gäller storlek och riktning. - -EKG brukar skrivas ut på ett papper eller visas på en skärm med tre eller sex avledningar -ovanför varandra. I anglosaxiska länder (och Danmark) brukar de presenteras i ordningen I-II- -III-aVR-aVL-aVF, medan man i många andra länder, häribland Sverige, använder det s.k. -Cabrera-systemet (aVL-I-(-aVR)-II-aVF-III), som ger en mer anatomisk representation av -ordningsföljden mellan elektroderna. - -Hjärtats elektriska axel - -Depolarisationens utbredning över hjärtat kan teoretiskt sammanfattas i form av en vektor. -Vektorns längd motsvarar den mängd muskel som depolariseras vid en viss tidpunkt, och dess -riktning avspeglar den sammanvägda riktningen av depolarisationens utbredning -(”nettoriktningen” med hänsyn tagen till hur mycket muskel som depolariseras i vilken -riktning). Denna vektor förändrar sig således med tiden under depolariseringens gång. I -början har den liten amplitud snett neråt höger, när septum depolariseras från insidan av -vänster kammare. Därefter växer amplituden och vektorn svänger över åt vänster, eftersom -visserligen både höger och vänster kammare depolariseras samtidigt, men vänster kammare -innehåller så mycket mer muskel att den kommer att dominera riktningen. Till slut faller -vektorns amplitud när riktningen går snett uppåt bakåt vänster. Den riktning som vektorn har -när den är maximal (med störst amplitud) kalls för hjärtats elektriska axel. Dennas riktning är -normalt mellan 0° och 90° (se Fig. 2). En elektrisk axel mellan 90° och 180° kallas -högerställd och mellan 0° och -90° vänsterställd. Sådana avvikelser kan tyda på hypertrofi - - ---- - -## Page 6 - - -120 -eller belastning av respektive kammare, men kan också bara antyda ett ovanligt läge hos -hjärtat (t.ex. vänsterställd axel vid horisontellt hjärta och högerställd vid vertikalt). En axel i -området -90° till 180° förekommer inte i ett normal EKG utan tyder på felkoppling. - -Om avledningarna ordnas enligt Cabrerasystemet är det lätt att ungefärligt bestämma den -elektriska axelns riktning – man söker efter den största R-taggen, eventuellt interpolerar man -mellan två avledningar för att få ett noggrannare gradtal. På detta vis kan man enkelt -uppskatta axeln med en noggrannhet på 10 °. - - - - - - -___________________________________________________________________________ -Figur 2. Hjärtat sett framifrån -inplacerat i ett koordinatsystem men -angivande av de olika avledningarnas -riktningar. Dessa ligger med ungefär -30° mellanrum från -30° (aVL) rill -120° (III). Hjärtats elektriska axel -faller normalt inom den nedre vänstra -kvadranten (0-90°). - - ---- - -## Page 7 - - -121 -HJÄRTLJUDEN - -Som en konsekvens av hjärtats mekaniska arbete skapas ljud som kan höras med stetoskop på -bröstkorgens yta. Från det normala hjärtat hörs ljud från klaffstängningarna, det första och -andra hjärtljudet. I vissa fall kan man även höra andra ljud (det tredje och fjärde hjärtljudet) -från ett normalt hjärta. - -Det första hjärtljudet uppstår som en följd av stängningen av atrioventrikularklaffarna, alltså -tricuspidalis- och mitralisklaffen. Detta ljud beskrivs typiskt som ett lite mjukare ljud -(”lubb”). - -Det andra hjärtljudet beror på stängningen av fick-klaffarna, dvs pulmonalis- och aortaklaffen. -Då dessa klaffar omges av större tryckskillnader äm AV-klaffarna stängs de med större kraft -och ljuden som uppstår låter därför hårdare (”dupp”). - -Det tredje hjärtljudet uppstår under den snabba fyllnadsfasen, dock oftast inte omedelbart -efter klafföppningen utan först när kammaren har blivit lite fylld. Det uppstår troligen i -kammarväggen när denna hastigt spänns ut av det inrusande blodet. Sannolikheten för att höra -detta ljud ökar om slagvolymen blir större. Detta ljud hörs normalt ej, i varje fall inte i en -vilande individ, men räknas ändå som normalt. - -Det fjärde hjärtljudet är en följd av förmakskontraktionen och den åtföljande snabba -utspänningen av kammaren. Det förekommer hos små barn men är sällsynt hos vuxna. Även -detta räknas som ett normalfynd. - -Övriga ljud som kan höras som följd av hjärtats arbete räknas som patologiska. Hit hör t.ex. -de för klaffel typiska blåsljuden, systoliska eller diastoliska beroende på typen av fel. - -För att höra de olika klaffarnas ljud förefaller det naturligt att dessa borde vara starkast över -klaffarna. Man måste dock ta i beaktande att ljuden fortplantas med blodströmmen, och att de -därför oftast hörs bäst nedströms. Därför är t.ex. den bästa positionen för att höra ljud från -aortaklaffen inte till vänster som sternum som man skulle tro av aortaklaffens läge i kroppen, - - ---- - -## Page 8 - - -122 -Figur 3. Lämpliga platser för -avlyssning av de olika klaffarnas ljud.. -utan till höger därför att aorta leder blodet initialt uppåt höger innan den kröker bakåt – -vänster – nedåt. Lämpliga punkter att avlyssna klaffljuden framgår av Fig. 2: - - - - - ---- - -## Page 9 - - -123 -LABORATIONENS UTFÖRANDE - - -Syftet med laborationen är -• Att ge en känsla för hur EKG-komplexet ser ut och hur hjärtats elektriska axel är -riktad -• Att identifiera första och andra hjärttonen samt deras relation till pulsen - -1. -EKG-komplexets utseende i olika avledningar - -Starta programmet Biopac Student Lab. Låt ledningarna ligga lösa (icka anslutna) på ett bord -eller på golvet. Kalibrera utrustningen nu. - -Fäst självhäftande engångselektroder enligt följande (rengör ev. platsen lite hårdhänt med en -torr pappershandduk eller fint sandpapper först för att reducera hudmotståndet): -a. en elektrod vid höger handled -b. en elektrod i nacken något till höger om kota C7 -c. en elektrod till höger om sternum ungefär i 4:e interkostalrummet -d. en elektrod precis nedom hjärtats apex (palpera ictus cordis) -e. en elektrod i medioaxillarlinjen i 5:e intercostalrummet - -Anslut den svarta ledningen (jord) till elektrod a (denna kan sitta var som helst på kroppen, -men i laborationen är handleden mest praktisk). Koppla vit ledning till elektrod b (referens). -Koppla den röda ledningen till var och en av c-e och registrera minst 10 sekunder från vardera -positionen (tryck på ”Record”, vänta ett tag, tryck sedan på ”Suspend”). . Efter varje -registrering, gå in på menyn ”Display”, välj ”Autoscale waveforms”, markera en box runt 3-4 -cykler med förstoringsglasverktyget nere till höger och rita av EKG-signalen. Om det finns -mycket brus på registreringen – kontrollera att elektroderna sitter bra och har god kontakt. - -Notera att EKG-komplexet ser olika ut beroende på elektrodens placering. Förklara varför. - -2. -Hjärtauskultation - -Koppla ur EKG och avlägsna elektroderna. - -Palpera a. radialis och räkna pulsen. - -Lägg stetoskopet över I2 sin. eller apex och lyssna efter hjärtljud. Fortsätt att känna pulsen i a. -radialis samtidigt. Pröva sedan att lyssna på t.ex. de markerade platserna i Fig. 2 och notera -hur hjärtljuden låter på de olika platserna. - -Notera tidsrelationen mellan pulsen och hjärtljuden. När känns pulsen i förhållande till första -resp. andra tonen? - -Andra saker att observera är rytmen (regelbunden? extraslag?). Följs varje slag av en puls? - - ---- - -## Page 10 - -Egna anteckningar. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration EKG/EKG och hjärtljud.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration EKG/EKG och hjärtljud.pdf deleted file mode 100644 index ace5813..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration EKG/EKG och hjärtljud.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:a80ed22181dc906d74dc5477a4432b4f9208e43a79844c749e423c5e1b20596d -size 112572 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/Inför spirometrilaborationen HT 2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/Inför spirometrilaborationen HT 2025.md deleted file mode 100644 index ab1aa82..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/Inför spirometrilaborationen HT 2025.md +++ /dev/null @@ -1,74 +0,0 @@ -# Inför spirometrilaborationen HT 2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Inför spirometrilaborationen Respirationsblocket -Under respirationsblocket (block 6) skall samtliga grupper genomföra en laboration i -spirometri. Tanken är att alla skall få möjlighet att själva genomföra momentet, så för att -detta skall fungera har vi ett detaljerat schema för varje grupp. Vi har ett begränsat antal -spirometrar så därför kan vi endast ha ett begränsat antal studenter per pass. Ni får gärna -byta grupp med varandra men det går inte att bara dyka upp en tid som råkar passa! -Vi samlas i sal N Wedel (2409 E) för en kort genomgång enligt schemat nedan och sedan -genomför ni laborationen i direkt anslutning till denna. Notera att det här är ett -obligatoriskt moment och att ni behöver skriva upp er på närvarolistan. - - -16-okt -Grupp - -11.30-12.30 15,16 - -12.30-13.30 -1,2 - - -13.30-14.30 -3,4 - - -14.30-15.30 -5,6 - - - - - - - - -17-okt -Grupp - -09.00-10.00 -7,8 - - -10.00-11.00 9,10, - - -11.00-12.00 11,12 - -12.00-13.00 13,14 - - - - - -Inför laborationen behöver ni läsa laborationshandledningen (återfinns på Canvas under -fliken Obligatoriska moment /Laboration Spirometri) samt titta igenom de två korta -instruktionsfilmer som finns på Canvas (under Block 6, flik märkt Spirometri film). Ju -bättre förberedda ni är, ju mer tid får ni att genomföra själva spirometrin. -Välkomna! -Ingela - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/Inför spirometrilaborationen HT 2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/Inför spirometrilaborationen HT 2025.pdf deleted file mode 100644 index 97dee9f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/Inför spirometrilaborationen HT 2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:17086db02cc4fc9018f38b879b7174f62ae81bbbed0d97341effe91b8b8f4b91 -size 84416 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/SPIROMETRI labhandledning medicinare.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/SPIROMETRI labhandledning medicinare.md deleted file mode 100644 index f789061..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/SPIROMETRI labhandledning medicinare.md +++ /dev/null @@ -1,279 +0,0 @@ -# SPIROMETRI labhandledning medicinare.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 5 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -SPIROMETRI - -Inledning -Respirationens primära mål är att förse den enskilda cellen med syrgas och att transportera -bort koldioxid. Gasutbytet mellan blod och vävnader respektive mellan blod och alveolarluft, -sker genom enkel diffusion. Diffusion begränsas av diffusionsytan samt diffusionsavståndet -och det är cirkulationssystemets rika kapillärnät som bidrar till att öka diffusionsytan och -minska diffusionsavståndet till enskilda celler. I lungorna är alveolerna nästan helt täckta av -kapillärer -så -att -alveolytan -omges -av -en -tunn -film -av -blod -för -gasutbyte med alveolarluften. - -För optimalt gasutbyte mellan alveolarluft och lungkapillärblodet krävs: -♣ att den alveolära ventilationen är tillräcklig -♣ att diffusionskapaciteten är tillräcklig, dvs. att ytan mellan alveolarluft -och blod är stor samt att diffusionsvägen är kort -♣ att genomblödningen i lungkretsloppet "matchar" ventilationen, -dvs. ventilations/ perfusionsförhållandet är optimalt i varje lungavsnitt. -♣ att vid förändrade metaboliska krav skall ventilation och perfusion -kunna justeras genom generell och lokal reglering - -Olika sjukdomstillstånd kan störa ventilation, diffusion eller cirkulation och därmed gasutbytet -i lungorna. För diagnostiken kan man då göra undersökningar som bedömer -ventilationskapacitet (lungmekanik), gasutbyte (diffusion), gastransport i blodet samt regional -ventilation/lungcirkulation. -Några undersökningar som kan bli aktuella är: -1. Spirometri - innebär mätning av volymer och luftflöden under normal och forcerad -andning och ger en uppfattning om patientens lungmekanik. -2. Blodgasanalys - artärblodets syretryck, syremättnad, kolsyretryck, buffertkapacitet samt -pH bestäms i blodprov, vanligtvis från radialisartären. -3. Scintigrafi dvs bestämning av hur ventilation och blodflöde fördelas i lungan. Detta görs -med hjälp av radioaktiva isotoper som inandas respektive injiceras intravenöst. -4. Bestämning av lungornas gasutbyte (diffusionskapacitet), sker oftast genom inandning av -luft med en liten tillsatts av kolmonoxid. -5. Bestämning av blodtryck och flöden i lungkretsloppet genom kateterisering. - -Spirometriundersökning -En enkel förstahandsundersökning för "screening" vid störningar i lungfunktion -är spirometri. Vid spirometriundersökning mäter man andningsvolymer eller luftflöden när -man andas på olika sätt (normala viloandetag, maximala andetag, forcerade andetag). Syftet -med laborationen är att göra en spirometriundersökning och att lära sig använda en modern -spirometer av en typ som kallas flödesspirometer och som förekommer på -öppenvårdsmottagningar. En flödesspirometer består av ett munstycke med en turbin (dvs -propellerblad), som man andas genom och som fungerar ungefär som en vindmätare. Under -andningen ger luftströmmen en rotation av turbinens propellerblad och genom att mäta - - ---- - -## Page 2 - -rotationshastigheten, så kan spirometern beräkna luftflödet (liter/minut) i varje ögonblick -under den pågående andningen. Genom att summera (eller mer korrekt, integrera) luftflödet -över tiden så kan man beräkna den volym luft som passerar genom turbinen under andetaget. -Man kan förstås också skilja på in- och utandning - de ger ju motsatta rotationsriktningar på -turbinen. Flödesspirometern är kopplad till en dator som samlar in flöde- och volymsvärden -direkt från spirometern. Programvaran har tillgång till normalvärden (varierar med ålder, -längd, vikt samt kön) och bedömer direkt om undersökningen är normal. -Vid spirometriundersökning måste man komma ihåg att tillförlitligheten av resultaten är helt -beroende på patientens motivation att prestera maximalt. Samarbetet mellan undersökare -och patient är centralt och undersökaren måste ofta motivera patienten t.ex. genom att göra -undersökningen till lite av ett "tävlingsmoment". Det är alltså vanligt att man upprepar olika -undersökningsmoment några gånger och sedan väljer det bästa värdena som patienten -presterat (vid spirometriundersökning används aldrig medelvärden eller liknande). - -Vad mäter man vid spirometriundersökning? -Man indelar spirometriundersökning i statisk och dynamisk spirometri. -Vid statisk spirometri mäter man de volymer som patienten andas in respektive ut, under -ett normalt viloandetag samt under ett maximalt andetag. -Vid dynamisk spirometri mäter man luftflöden t.ex. hur stor volym som kan ut- eller inandas -på en viss tid under ett forcerat andetag. - - - -1) Lungvolymer (statisk spirometri) -Figuren visar nomenklaturen för olika lungvolymer och s.k. lungkapaciteter. Termen -"kapacitet" används när två eller flera volymer är inkluderade. -TV (tidalvolym) = den volym som andas in respektive ut på ett normalt andetag. -Tidalvolymen är inte fixerad till en viss storlek utan ändras vid ökad andningsvolym. -IRV (inspiratorisk reservvolym) = den maximala luftvolym som kan inandas efter en normal -tidalinspiration, dvs. från det slutinspiratoriska läget på ett viloandetag. - - ---- - -## Page 3 - -ERV (expiratorisk reservvolym) = den maximala volym som kan utandas efter en normal -utandning, dvs. från det slutexpiratoriska läget på ett viloandetag. -VC (vitalkapacitet) = den maximala luftvolymen som kan utandas efter en maximal -inspiration. VC består av tre volymer; TV, IRV och ERV. -IC (inspiratorisk kapacitet) = den maximala volym som kan inandas efter en normal -tidalexpiration, dvs. som kan inspireras från det slutexpiratoriska läget på ett viloandetag. IC -består av två volymer; TV samt IRV -RV (residualvolym) = den volym som återstår i lungorna efter en maximal expiration. -TLC (totala lungkapaciteten) = den volym som lungorna totalt innehåller efter en maximal -inspiration, d.v.s. summan av VC och RV. -FRC (funktionell residualkapacitet) = den gasvolym som lungorna innehåller efter en normal -viloutandning, dvs. från det slutexpiratoriska läget. Under viloandning är expirationen passiv -och innebär endast en passiv återgång av lungor och thorax till FRC. Det slutexpiratoriska -läget är vid oförändrat kroppsläge tämligen stabilt men varierar med kroppsställningen och -förskjuts uppåt i liggande. Detta beror på att bukviscera i liggande trycker diafragma uppåt i -bröstkorgen. - -Under en spirometriundersökning mäter man in- och utandad volym under ett viloandetag -respektive ett maximalt andetag. På detta sätt kan man bestämma TV, IRV, ERV samt VC. -Eftersom man inte kan utandas residualvolymen, så kan denna inte bestämmas vid en -spirometriundersökning. Så gäller förstås också kapaciteter där RV ingår dvs FRC, och TLC. För -att mäta RV krävs andra undersökningsmetoder. Ett exempel är s.k. heliumutspädning, där -man -under -ett -maximalt -andetag -inandas -en -känd -volym -heliumgas som sedan får ekvilibreras med luften i lungorna. Genom att sedan mäta -koncentrationen av helium i utandningsluften (dvs hur mycket den totala lungvolymen späder -ut heliumgasen), så kan man beräkna den totala lungkapaciteten. Subtraktion av -vitalkapaciteten ger sedan residualvolymen. - -2) Luftflöden (dynamisk spirometri) -Dynamisk spirometri ger en uppfattning om luftflöden. Ett sätt att uppskatta luftflöden är att -mäta luftvolymer som ut- eller inandas under en viss tidsperiod. Ett vanligt mätvärde är FEV -1.0 (forcerad expiratorisk volym under en sekund) och är den volym som utandas under -första sekunden av ett forcerat maximalt andetag, dvs där patienten använder maximal kraft -under utandningen. Eftersom mätningen sker under en sekund, så blir den uppmätta -volymen direkt ett medeltal för luftflödet (liter/sekund) under detta tidsintervall. På -motsvarande sätt kan man mäta FIV 1.0 dvs den volym som inandas under första sekunden -av ett forcerat maximalt andetag. -Moderna spirometrar kan numera direkt mäta den maximala flödeshastigheten (liter/sekund) -under -ut- -respektive -inandning -under -ett -forcerat -maximalt -andetag. -Dessa mätningar kallas PEF (peak expiratory flow) respektive PIF (peak inspiratory flow). -Luftflödet under dynamisk spirometri är beroende av andningsmusklernas kraft, compliance i -thorax och lungor samt av bronchialträdets flödesmotstånd. Det faktum att luftflödet -påverkas av flödesmotståndet i bronchialträdet (och alltså sjunker vid obstruktion av -bronchträdet), gör undersökningen särskilt användbar för diagnostik av astma. -Spirometriundersökningen -kan -dessutom -upprepas -direkt -efter -inhalation -av - - ---- - -## Page 4 - -bronkdilaterande farmaka för att se om andningshindret är reversibelt, vilket är ett -kännetecken för astma. - -Försökets utförande -Försöket består av tre olika tester under vilka man andas på olika sätt och spirometern -mäter diverse volymer och luftflöden under olika perioder av andningen. Det datorprogram -som används under laborationen är avsett för patientbesök t.ex på en vårdcentral och -fungerar så att man skapar "journalkort" där man anger födelsedata/kön för varje patient (i -laborationen försöksperson). Därefter skapar man "besökskort" där man fyller i längd och -vikt, kör de tre spirometritesterna och resultatet kan sedan skrivas ut. -Programmet startas genom att klicka på ikonen Océan & spirobank. Endast fyra menyval i -huvudmenyn används i laborationen: -Subjects - här skapar man nya journalkort och bläddrar i registrerade journalkort -Visits - här skapar man besökskort -Spirometry - här startar man spirometriundersökningen -Report - här kan man se och skriva ut resultatet av spirometriundersökningen - -1) Registrera försökspersonen -Välj Subjects i huvudmenyn. Ett "journalkort" visas på bildskärmen. Klicka på New (i nedre -vänstra hörnet på bildskärmen). Ange försökspersonens födelsedatum (år-månad-dag t.ex -1973-12-28) och kön på journalkortet. Ange också ett godtyckligt IDnr (saknar betydelse för -laborationen, men krävs av programmet). Spara journalkortet genom att klicka på Save. -Välj sedan Visits i huvudmenyn. På skärmen visas nu ett nytt blankt "besökskort". Ange -försökspersonens längd, vikt och markera om försökspersonen är rökare eller ej (krävs av -programmet). Spara besökskortet genom att klicka på Save. - -2) Gör spirometriundersökningen -Placera ett munstycke i turbinhållaren. Sätt på en näsklämma och placera munstycket så att -ca 2 cm är inne i munnen. Håll INTE i spirometern på ett sådant sätt att handen är placerad -under turbinhållaren (hindrar luftflödet). Gör de två testerna nedan. Man kan gå till de olika -testerna via menyn Spirometry (när man påbörjat spirometriundersökningen, finns sedan -de olika testerna VC, FVC direkt i huvudmenyn). -När man valt ett test, så visas ett mätdiagram på bildskärmen. Man startar en registrering -genom att klicka på Start trial (i nedre högra hörnet av bildskärmen) - observera dock att den -första registreringen startas automatiskt direkt efter att man valt testet. Man avslutar -registreringen med End trial and Save (men registreringen avslutas också automatiskt efter -ca 30 sekunder). Mätningarna skrivs då ut på skärmen tillsammans med en eventuell -utvärdering och för att slutligen spara mätningarna, så klickar man på Save selected trial. -a) VC test (Vitalkapacitet) -Gör först några lugna och jämna normala viloandetag. När meddelandet "Now start VC or -IVC test" visas på skärmen, så gör du ett maximalt andetag dvs ett andetag där du först lugnt -andas in så mycket luft som du kan och sedan lugnt andas ut så mycket luft som du kan. -Under testet visas hela tiden volymen som funktion av tiden på bildskärmen, så att man -tydligt ser varje andetag. - - ---- - -## Page 5 - -b) FVC test (Forcerad vitalkapacitet) - forcerat maximalt andetag -Gör först några lugna och jämna normala viloandetag. Gör sedan ett andetag där du först -lugnt andas in så mycket luft som du kan för att sedan andas ut så mycket luft du som kan så -snabbt som möjligt och till sist andas in igen så snabbt som möjligt tills lungorna åter är -maximalt fyllda med luft. Under testet visas en flöde-volymskurva dvs ett diagram med -luftflöde som funktion av volymen under andetagen. - -Följande mätvärden (förkortning, förklaring, enhet) presenteras: -Viloandning samt VC-test: -ERV Expiratorisk reservvolym L (liter) -TV Tidalvolym L -VC Långsam expiratorisk vitalkapacitet L -VE Minutventilation vid viloandning L/min -RR Andningsfrekvens vid viloandning andetag/min -te Expirationstid (medelvärde) vid viloandning s -ti Inspirationstid (medelvärde) vid viloandning s -ti/ttot % del av ett viloandetag som utgörs av inspiration -TV/ti Inspiratoriskt luftflöde vid viloandning (medelvärde) L/s - -FVC-test: -FEF25 Luftflöde under forcerad utandning vid 25% av FVC L/s -FEF50 Luftflöde under forcerad utandning vid 50% av FVC L/s -FEF75 Luftflöde under forcerad utandning vid 75% av FVC L/s -FET Forcerad expirationstid s -FEV1 Volym utandad under 1:a sekunden vid forcerad utandning L -FEV1% FEV1 i procent av FVC (100 x FEV1/FCV) -FEV1%VC FEV1 i procent av VC (100 x FEV1/VC) -FIVC Forcerad inspiratorisk vital kapacitet -FIV1 Volym inandad under 1:a sekunden vid forcerad inandning -FIV1% FIV1 i procent av FVC (100 x FIV/FVC) % -FVC Forcerad expiratorisk vitalkapacitet -PEF Maximalt ("peak") luftflöde under forcerad utandning -PIF Maximalt luftflöde under forcerad inandning -FEF25-75 Medelvärde av flödet vid 25-75% av FVC L/s - -Av dessa förkortningar förekommer följande ofta i klinisk rutin: -TV, VC, FVC, FEV1, FEV1%, PEF - - - - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/SPIROMETRI labhandledning medicinare.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/SPIROMETRI labhandledning medicinare.pdf deleted file mode 100644 index 8c5e9c6..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/SPIROMETRI labhandledning medicinare.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:9688ff6b69921fb0e656d46cca34068f607a5bca9ad068f53bc559fa9e7d18f6 -size 168576 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.md deleted file mode 100644 index fe4c8bf..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.md +++ /dev/null @@ -1,470 +0,0 @@ -# Video - Laboration Spirometri - -**Video Transcript** - -- Duration: 13:27 -- Segments: 230 -- Resolution: 1280x720 - ---- - -**[0:00 - 0:06]** Hej och välkomna för dagens spridometri. - -**[0:06 - 0:10]** Demonstration. Jag heter Julia. Jag är doktorand på neurofysiologen. - -**[0:10 - 0:15]** Och vi har Ingarna som är lektor hos oss. - -**[0:15 - 0:19]** Och vi kommer att gå igenom spirometrin idag. - -**[0:20 - 0:24]** Spridometrin är förstahandsundersökningen som används - -**[0:24 - 0:30]** för att titta på respiratoriska funktionen och används väldigt - -**[0:30 - 0:33]** ofta på öppenvårdsmottagningar. - -**[0:33 - 0:39]** Och vi kommer att använda oss av en så kallad flödesspirometer som ser ut så. - -**[0:39 - 0:41]** Som har ett munstycke här. - -**[0:41 - 0:44]** Och turbin här bakom. - -**[0:44 - 0:48]** Och patienten blåser igenom spirometern. - -**[0:48 - 0:54]** Som ger oss möjlighet att mäta luft, volymer och flöde. - -**[0:54 - 1:00]** Som passerar genom vårt flödespirometer. - -**[1:00 - 1:04]** Programvaran som vi använder heter Vinspiropro. - -**[1:04 - 1:08]** Och det är exakt samma programvara som används i praktiken. - -**[1:08 - 1:18]** Och vi snabbt gör ett försök inom spirometriprogrammet. - -**[1:18 - 1:20]** Vi kommer att ha två delar. - -**[1:20 - 1:24]** En som heter Statisk spirometri som mäter volymer. - -**[1:24 - 1:30]** Och den andra delen heter Dynamisk spirometri och mäter framförallt luftflöden. - -**[1:30 - 1:33]** Men ni kommer att se hur det ser ut. - -**[1:33 - 1:39]** Eftersom vårt program är samma program som används i praktiken. - -**[1:39 - 1:43]** Så börjar vi med att sätta in patient. - -**[1:43 - 1:46]** Så när vi klickar på patient. - -**[1:46 - 1:48]** Det här fönstret kommer ut. - -**[1:48 - 1:52]** Och vi behöver sätta in en ny patient. - -**[1:52 - 1:54]** Så jag klickar på ny. - -**[1:54 - 2:00]** Och vi kommer att behöva skriva in personnummer. - -**[2:00 - 2:04]** Som kan vara fiktiv för den här gången. - -**[2:06 - 2:08]** Efternamn. - -**[2:14 - 2:16]** Och födelseår. - -**[2:16 - 2:22]** Är ju viktigt för att vi behöver veta patientens order. - -**[2:22 - 2:28]** För att räkna ut normalvärden för våra volymer och luftflöden. - -**[2:28 - 2:30]** Vi kommer att fråga patienten. - -**[2:30 - 2:32]** Vilka två år är du för? - -**[2:32 - 2:34]** 1964. - -**[2:34 - 2:40]** Sen ska vi säga att man behöver ju här inte skriva sitt riktiga namn. - -**[2:40 - 2:42]** Man kan skriva vad som helst. - -**[2:42 - 2:48]** Det är bara identifikationen som följer med under försöket. - -**[2:48 - 2:54]** Och sedan efter laborationen brukar vi bara radera alla filer. - -**[2:54 - 2:56]** Men ni behöver inte skriva ert sanna namn. - -**[2:56 - 3:00]** Eller ens ert sanna personnummer. Men välj en ålder. - -**[3:00 - 3:02]** Som är rimlig. - -**[3:02 - 3:04]** Absolut. - -**[3:04 - 3:06]** Och så väljer vi kön här. - -**[3:08 - 3:12]** Och etnisk grupp har man också möjlighet att välja. - -**[3:12 - 3:14]** Så man har olika möjligheter. - -**[3:14 - 3:18]** Till exempel kaukasisk, orientalisk, kinesisk. - -**[3:18 - 3:19]** Och så vidare. - -**[3:19 - 3:23]** Och det har någon sorts av betydelse. - -**[3:23 - 3:27]** Eftersom man kan räkna med en sån korregeringsfaktor. - -**[3:27 - 3:29]** Beroende på etnisk grupp. - -**[3:29 - 3:30]** Till exempel en professor. - -**[3:30 - 3:32]** Från Etiopien. - -**[3:32 - 3:38]** Kan ha lite annorlunda anatomisk bröstkorgsform. - -**[3:38 - 3:42]** Som gör att det kan skilja sig. - -**[3:42 - 3:44]** Deras volymer kan skilja sig. - -**[3:44 - 3:46]** Så från den här personen från Sverige till exempel. - -**[3:46 - 3:48]** Så här. - -**[3:48 - 3:50]** Man kan välja kaukasiskt. - -**[3:50 - 3:52]** Det finns många fall. - -**[3:52 - 3:53]** När man är mixt. - -**[3:53 - 3:55]** Då väljer man också. - -**[3:55 - 3:58]** Adefinierat till exempel. - -**[3:58 - 4:00]** Om man inte vet vad det är. - -**[4:00 - 4:03]** Etnisk grupp. Men här väljer vi kaukasier. - -**[4:04 - 4:07]** Och då kan man spara. - -**[4:07 - 4:09]** Som att klicka på spara. - -**[4:09 - 4:12]** Då sparar vi vår patient här. - -**[4:12 - 4:14]** Och när man klickar på spara. - -**[4:14 - 4:18]** Så får man ut två nya fönster. - -**[4:18 - 4:22]** Där kliver man in längd och vikt. - -**[4:22 - 4:24]** Så skriver vi in... - -**[4:24 - 4:26]** 1,67. - -**[4:28 - 4:30]** I centimeter. - -**[4:30 - 4:32]** 65. - -**[4:32 - 4:34]** 65. - -**[4:34 - 4:40]** Och den används också för att räkna ut patienternas normalvärde. - -**[4:40 - 4:42]** Vi klickar på ok. - -**[4:42 - 4:46]** Och om vi tittar på det andra fönstret som vi fick. - -**[4:46 - 4:52]** Så har vi redan räknat ut patientens BMI och Body Surface Area här. - -**[4:52 - 4:56]** Och man kan fråga patienten om - -**[4:56 - 5:00]** Rökning, om patienten röker eller inte. - -**[5:00 - 5:02]** Rökare. - -**[5:02 - 5:04]** Så kan man välja vad. - -**[5:06 - 5:08]** Så patienten röker. - -**[5:08 - 5:10]** Och man kan skriva in hur mycket. - -**[5:10 - 5:12]** Patienten röker. - -**[5:12 - 5:16]** Men i det här fallet så väljer vi icke-rökare. - -**[5:16 - 5:20]** Man kan också skriva in olika symtom. - -**[5:20 - 5:22]** Och andra hukdomar. - -**[5:22 - 5:25]** Och besökets orsak. - -**[5:25 - 5:29]** Till exempel normalbesök. - -**[5:30 - 5:32]** Den här gången. - -**[5:32 - 5:34]** När vi är färdiga. - -**[5:34 - 5:36]** Med det fönstret så kan vi spara. - -**[5:36 - 5:38]** Så när man klickar spara. - -**[5:38 - 5:40]** Så kan man också stänga. - -**[5:40 - 5:42]** Den fönstret. - -**[5:42 - 5:44]** Och vi kan börja - -**[5:44 - 5:46]** med spirometriundersökningen. - -**[5:46 - 5:48]** Som kunnat ha två steg. - -**[5:48 - 5:52]** Den första delen heter statisk spirometri. - -**[5:52 - 5:56]** Och under statisk spirometri så mäter vi volymer. - -**[5:56 - 6:00]** Som patienten andas in och ut. - -**[6:00 - 6:04]** Under normal och viloandetag. - -**[6:04 - 6:06]** Och maximal in och utandning. - -**[6:07 - 6:11]** För den delen så ska vi köra den så kallad VC. - -**[6:11 - 6:13]** Detaljkapacitet. - -**[6:13 - 6:17]** Och vi ber patienten att andas in och ut. - -**[6:17 - 6:19]** Normalt i början. - -**[6:19 - 6:22]** Och när programmet bipar. - -**[6:22 - 6:25]** Så ska patienten andas in maximalt. - -**[6:25 - 6:28]** Andas ut maximalt. - -**[6:28 - 6:30]** Efter den här. - -**[6:30 - 6:34]** Maximala inandningen för att mäta vital kapacitet. - -**[6:34 - 6:38]** En viktig aspekt är att använda NÄS-klämman. - -**[6:39 - 6:43]** Så att man ser till att allt luft går igenom spirometern. - -**[6:43 - 6:46]** Och ingenting går utanför munstycket. - -**[6:46 - 6:50]** Annars så mäter man felaktig volymer. - -**[6:50 - 6:53]** Och då kanske diagnostiserar man fel. - -**[6:53 - 6:55]** Så här är... - -**[6:58 - 7:00]** WC. - -**[7:00 - 7:25]** Hittills. - -**[7:25 - 7:28]** Maximal till. - -**[7:30 - 7:34]** Pressa, pressa, pressa, pressa. - -**[7:34 - 7:36]** Jättebra. - -**[7:36 - 7:40]** Som ni ser. Det är inte så enkelt att... - -**[7:42 - 7:44]** Annars forcerar. - -**[7:44 - 7:50]** Så här är våra volymer som vi kunde mäta. - -**[7:50 - 7:54]** Och det viktigaste är patientens vital kapacitet. - -**[7:54 - 7:56]** Bara kort. - -**[7:56 - 7:58]** Vi har en så kallad bredd. - -**[7:58 - 8:00]** Som är predikterat värde. - -**[8:00 - 8:03]** Programmet kalkylerar. - -**[8:03 - 8:06]** En predikterad volym för vår patient. - -**[8:06 - 8:08]** Som är en kvinna. - -**[8:08 - 8:10]** Med de här parametrarna. - -**[8:10 - 8:16]** Och vårt predikterat vital kapacitet är 3,25 liter. - -**[8:16 - 8:18]** Och vi har en procent off-predikterat. - -**[8:18 - 8:22]** Som betyder att vår patient har blåst 86 procent - -**[8:22 - 8:26]** av vårt predikterad 3,26 liter. - -**[8:26 - 8:30]** Och vi har 2,81 liter. - -**[8:30 - 8:34]** Vitall kapacitet den här gången. - -**[8:34 - 8:38]** Och vitall kapacitet är ju luften som andas ut efter en forcerad inandning. - -**[8:38 - 8:42]** Alltså efter vår forcerade maximal inandning. - -**[8:42 - 8:44]** Luften som andas ut maximalt. - -**[8:44 - 8:48]** Från maximum till minimum här. - -**[8:48 - 8:50]** Är ju vår vital kapacitet. - -**[8:50 - 8:54]** Och det är ju väldigt viktigt eftersom vår till all volym. - -**[8:54 - 8:56]** Som syns här. - -**[8:56 - 9:00]** Det kunde inte ens mätas så bra. - -**[9:00 - 9:02]** Det är väldigt ojämnt. - -**[9:02 - 9:04]** Som ni ser här. - -**[9:04 - 9:06]** Och det är viktigt att mäta vital kapacitet. - -**[9:06 - 9:10]** Som är mer objektivt i det här fallet. - -**[9:10 - 9:14]** Det beror inte på det här ojämna tilldalv och dum. - -**[9:14 - 9:16]** Det beror på att kortext dal över. - -**[9:16 - 9:20]** Om man andas inte riktigt jämnt under försöket. - -**[9:20 - 9:22]** Helt enkelt. - -**[9:22 - 9:25]** Det är därför det är viktigt att använda vital kapacitet. - -**[9:25 - 9:27]** Har du något att tillägga, Ingela? - -**[9:27 - 9:30]** Nu kan vi gå vidare och köra vår forskning. - -**[9:30 - 9:32]** Forcerad eller FVC. - -**[9:32 - 9:36]** Det är viktigt här att prata med patienten. - -**[9:36 - 9:40]** Och se att efter den här forcerade inandningen. - -**[9:40 - 9:43]** Patienten ska utandas så snabbt som möjligt. - -**[9:43 - 9:47]** Så den här utandningsfasen blir snabbt. - -**[9:47 - 9:49]** Då börjar vi FVC. - -**[9:55 - 9:58]** Patienten andas in och ut normalt. - -**[9:58 - 10:00]** Några normala viloandetag. - -**[10:00 - 10:03]** Och efter två, tre viloandetag - -**[10:03 - 10:06]** så ska patienten andas in maximalt. - -**[10:08 - 10:10]** Ut! - -**[10:10 - 10:12]** Maximalt. - -**[10:12 - 10:14]** Ska vi acceptera. - -**[10:14 - 10:17]** Vi har en väldigt tydlig obstruktion här. - -**[10:17 - 10:21]** Hos Ingela så ser man den här - -**[10:22 - 10:24]** väldigt typiska - -**[10:25 - 10:27]** kurvan för obstruktiva högdöma. - -**[10:27 - 10:30]** Men vi ska inte gå igen. - -**[10:30 - 10:34]** Någon mer än det. Så vi har en kurva som illustrerar volym. - -**[10:34 - 10:38]** Över och flöda. På Y. - -**[10:38 - 10:42]** Och den fyra viktigaste parametrar som vi kan mäta här. - -**[10:42 - 10:44]** Är FVC. Forserad vital kapacitet. - -**[10:44 - 10:48]** FEV1. Forserad experatorisk volym. - -**[10:48 - 10:50]** Under första sekunden. Alltså volymen. - -**[10:50 - 10:52]** Som andas ut. - -**[10:52 - 10:54]** Under första sekunden. - -**[10:54 - 10:56]** Av den här forcerade utandningen. - -**[10:56 - 10:58]** Peek. Peek. - -**[10:58 - 11:00]** Som är Peek, experatorie flow. - -**[11:00 - 11:04]** Och det här maximala flödet som Ingela kunde nå här. - -**[11:04 - 11:06]** Och FEV1 procent. - -**[11:06 - 11:08]** Räknas ut faktiskt. - -**[11:08 - 11:12]** Det är procenten som andas ut under första sekunden. - -**[11:12 - 11:16]** Så det är den procentuella FEV1. - -**[11:16 - 11:18]** Av FVC. - -**[11:18 - 11:20]** Så ni kan se. - -**[11:20 - 11:22]** Vi har här 87 procent. - -**[11:22 - 11:24]** Och det är exakt. - -**[11:24 - 11:28]** Alltså 2,6 är ju 87 procent av vår total. - -**[11:28 - 11:30]** 2,99. - -**[11:30 - 11:32]** Forcerad gitarrkapacitet. - -**[11:32 - 11:36]** Och den här skogen. - -**[11:36 - 11:40]** Är den predikterade kurvan. - -**[11:40 - 11:44]** Och den gröna är ju vad Ingela blåste den här gången. - -**[11:44 - 11:50]** Och den positiva delen av kurvan är ju utandningen. - -**[11:50 - 11:53]** Och den negativa delen är inandningen. - -**[11:53 - 11:55]** Så när hon andades in. - -**[11:55 - 11:57]** Då ritade programmet den kurvan. - -**[11:57 - 12:00]** Och när hon andades ut så blev den här utandningen. - -**[12:00 - 12:04]** Bra. - -**[12:04 - 12:08]** Ska jag säga att det här är ganska svårt. - -**[12:08 - 12:14]** Och normalt när man gör detta på kliniken så ber man patienten blåsa två eller tre gånger. - -**[12:14 - 12:18]** Och så kan man ta det bästa värdet. - -**[12:18 - 12:22]** Och som ni kommer att märka så är det svårt att man tittar på skärmen. - -**[12:22 - 12:26]** Man måste öva lite för att det ska bli bra. - -**[12:26 - 12:30]** Så ju bättre förberedda ni är ju mer - -**[12:30 - 12:36]** kan ni blåsa. Och ju fler bra kurvor får ni se. - -**[12:36 - 12:36]** Helt enkelt. - -**[12:36 - 12:42]** Ni ser också det att det står att den här kurvan är blå och att det här är det gröna. - -**[12:42 - 12:46]** Och som ni ser här uppe så har den bedömt att jag har en normal spirometri. - -**[12:46 - 12:52]** Och apparater ställer ofta egna diagnoser. - -**[12:52 - 13:00]** Men som kliniker så måste man ju själv titta på värdena och se hur kurvan. - -**[13:00 - 13:03]** Som i mitt fall här till exempel ser ut. - -**[13:03 - 13:08]** Och ta ställning till om detta är en normal spirometri. - -**[13:08 - 13:10]** Eller faktiskt inte är det. - -**[13:14 - 13:16]** Jättebra. - -**[13:16 - 13:22]** Då hoppas vi att studenterna kan genomföra laborationen själva. - -**[13:22 - 13:24]** Lycka till på laborationen. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.mp4 deleted file mode 100644 index 5ff72cd..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726274.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.md deleted file mode 100644 index 81afb01..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.md +++ /dev/null @@ -1,78 +0,0 @@ -# Video - Laboration Spirometri - -**Video Transcript** - -- Duration: 2:23 -- Segments: 34 -- Resolution: 1280x720 - ---- - -**[0:00 - 0:07]** Hej och välkomna. Jag heter Julia och jag är doktorant här på neurofysiologen. - -**[0:07 - 0:13]** Jag är tillsammans med Ingela Hammar som är lektor hos oss och vi kommer att demonstrera kort - -**[0:13 - 0:16]** hur pulshoximetern fungerar. - -**[0:16 - 0:23]** Pulshoximetern är en väldigt använd apparat som mäter satrahon i poserande blå. - -**[0:23 - 0:30]** Om ni tittar på det så har vi en del som är kopplad till fingret. - -**[0:30 - 0:34]** Magel ridning på som visar hur man ska placera det. - -**[0:34 - 0:38]** Och den har en röd färg som går igenom och mäter - -**[0:38 - 0:41]** syresatoraton i - -**[0:41 - 0:43]** poserande blåd. - -**[0:43 - 0:47]** Och vi har en sån mätare också, en mätardel - -**[0:47 - 0:50]** som visar - -**[0:50 - 0:53]** puls och saturation. - -**[0:53 - 0:56]** Det är därför det heter puls och symmeter. - -**[0:56 - 1:00]** Så här kommer Ingelas saturation. - -**[1:00 - 1:04]** Ni kan se där nere att vi har en pulsbox på 84 - -**[1:04 - 1:09]** och syresatoraton på 98 som är normalt. - -**[1:09 - 1:12]** Och vi kommer att göra ett kort försök - -**[1:12 - 1:15]** med att be patienten att hålla andan - -**[1:15 - 1:19]** och se hur saturationen ändras. - -**[1:19 - 1:21]** Nu ska Ingela försöka hålla andan - -**[1:21 - 1:23]** tills hon kan. - -**[1:23 - 1:25]** Och så följer vi saturationen. - -**[1:30 - 1:31]** Så vi kan se vad som händer. - -**[1:33 - 1:37]** Vi kan se en ökning av puls. - -**[1:42 - 1:46]** Väldigt snyggt, men om ni tittar på saturation - -**[1:47 - 1:50]** så ändras den inte. - -**[1:50 - 1:52]** Så saturationen var - -**[1:54 - 1:58]** oändrad här, så det betyder att det är egentligen inte - -**[1:58 - 2:00]** syrgas som - -**[2:00 - 2:05]** styr andningsregleringen. - -**[2:05 - 2:10]** Utan det är ju koldioxid som ni har hört under föreläsningen. - -**[2:10 - 2:12]** Nu ska vi... - -**[2:14 - 2:16]** Sluta nu. - -**[2:16 - 2:20]** Så tack för att ni var med och lycka till. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.mp4 deleted file mode 100644 index 8b23c8c..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration Spirometri/video_10726549.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_Medicin_LÄG022_230411_12.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_Medicin_LÄG022_230411_12.md deleted file mode 100644 index 0e3f664..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_Medicin_LÄG022_230411_12.md +++ /dev/null @@ -1,1409 +0,0 @@ -# Ergospirometri_Medicin_12.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 19 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -1 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -1 -ULRIKA ANDERSSON- HALL, EMILIA KRISTIANSSON. INST. FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI -FREDRIK EDIN B SC SPORT SCIENCE AND COACHING, CHP, IKI, GU -FREDRIK.EDIN@GU.SE, 0766184206 -Arbetsfysiologi demo Ergospirometri -Medicin_LÄG022 -2023-04-11_12 -Centrum för Hälsa och Prestationsutveckling (CHP) -Institutionen för Kost och Idrottsvetenskap (IKI) -Göteborgs Universitet (GU) -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Agenda -2023-04-11_12 -2 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -• -Presentation av Centrum för Hälsa och -Prestationsutveckling- CHP -• -Syfte -• -Kunskapsmål -• -Genomgång av labben -• -Test -• -Resultat - bearbetning -• -Diskussion -1 -2 - - ---- - -## Page 2 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -2 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -3 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -4 -• -Tvärvetenskapligt -• -Vetenskap inom -• -Idrott -• -Hälsa -• -Kost/ nutrition -• -Ingenjör -• -Medicin -• -Fysioterapi -• -Utbildning -• -Forskning -• -Samverkan -• -Tester -• -Uppsats -• -Projekt -• -Forskning -• -VFU -3 -4 - - ---- - -## Page 3 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -3 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Studera hur kroppen ställer om från vila till -muskelarbete vad gäller: -Cirkulation -Metabolism -Andning/ respiration -Syfte -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -5 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -• Förstå principen av syretransport till arbetande muskler -• Förstå begreppen VO2, VCO2, RER/RQ, VE, BF -• Hur det tas fram, betyder, förändras och tillämpas -• Förstå skillnaden mellan absolut och relativt VO2/ -konditionstal/ testvärde -• Kännedom om begreppet RER/RQ och energisubstratens -påverkan på konditionsarbete -• Kännedom om energiberäkning utifrån VO2 och VCO2 -Kunskapsmål -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -6 -5 -6 - - ---- - -## Page 4 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -4 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Vad är kondition? -Vad gör ni för -träning? -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -7 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Mäta kondition -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -8 -7 -8 - - ---- - -## Page 5 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -5 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Douglas bag- Golden standard -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -9 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -• VO2=(VI*FIO2)-(VE*FEO2) -• VCO2=(VE*FECO2)-(VI*FICO2) -• RER=VCO2/VO2 -• EE = VO2*4,82 -= VO2*(kcal faktor för RER, mellan 4,69-5,05) -• kcal/ kJ = kcal*4,186 -• CHO (g/min)= (4,585*VCO2)-(3,226*VO2) -(ref: Peronnet,1991) -• Fett (g/min)=(1,695*VO2)-(1,701*VCO2) -(ref: Peronnet, 1991) -• CHO (kcal/min)=CHO (g/min)*3,8683 -(ref: Peronnet, 1991) -• Fett (kcal/min)=Fett (g/min)*9,746 -(ref: Peronnet, 1991) -Ref: Jeukendrup A. & Gleeson M., Idrottsnutrition -2nd ed., Sisu Idrottsböcker, Stockholm, 2014 -Beräkningar -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -10 -9 -10 - - ---- - -## Page 6 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -6 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Blodtryck- manuellt -Laktat - manuellt -HR - manuellt /dator -VO2 - dator -VCO2 – dator -RER – dator -VE - dator -BF/AF – dator -Borgskalan - manuellt -Tid -Belastning -Sub 1 -Sub 2 -Sub 3 -Sub 4 -Max -Vila -5+1min -3+1min -5min 5min -3+1min -3+1min -Vila -stol -> 5 min -30 sek +30 -sek mät, -fortsätt till -utmattning -cyke -l -Aktiv -vila -3 min -Flödesschema test -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -11 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -• Testledare -• Tid -• Notarie (protokoll) -• Syreupptagsmätning/ VO2 (bild) -• Blodtryck (BT) -• Borg´s RPE 6-20 skala -• Belastningsansvarig cykel -• Laktat -Labbuppgifter -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -12 -11 -12 - - ---- - -## Page 7 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -7 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Cykla -50W -50 RPM -Blodtryck -Bild VO2 -HR -Borg -Cykla -100W -50 RPM -Cykla -150W -50 RPM -Cykla -? W -50 RPM -Cykla -Max: ? W -70 RPM -Vila -(på -cykel) -Blodtryck -Bild VO2 -HR -OBS! -Testperson cyklar, utan uppehåll under hela försöket. -Mätningar görs under cykling. -Labbschema Ergospirometri VO2 test -5 min -cykel+1 -min mät -3 min -cykel+1 -min mät -3 min -cykel+1 -min mät -Blodtryck -Bild VO2 -HR -Borg -Blodtryck -Laktat -Bild VO2 -HR -Borg -3 min -cykel+1 -min mät -Blodtryck -Bild VO2 -HR -Borg -30 sek -+30 sek -mät -Blodtryck -Bild VO2 -HR -Borg och -laktat -efter -avslutat -test -Vila stol -5+1 min -Cykla -70 W -70 RPM -3 min -cykel -Aktiv vila -Vila stol 5 -min -Vila cykel 5 -min -Vila -(på stol) -Blodtryck -Laktat -HR -Vila -(på cykel) -Mask och -slang på. -Blodtryck -Bild VO2 -HR -Borg -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -13 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Borgs RPE-skala® -- en skattning av den egenupplevda fysiska ansträngningsgraden -6 Ingen ansträngning alls -7 Extremt lätt -8 -9 Mycket lätt -10 -11 Lätt -12 -13 Något ansträngande -14 -15 Ansträngande -16 -17 Mycket ansträngande -18 -19 Extremt ansträngande -20 Maximal ansträngning -Referens: Borg G. (1970). Perceived -exertion as an indicator of somatic -stress. Scand J Rehabil Med 2,92- -98. -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -14 -13 -14 - - ---- - -## Page 8 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -8 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Kadens/Watt förhållande Monark cyklar -Kp\Kade -ns -50 -55 -60 -65 -70 -75 -80 -85 -90 -95 -100 -105 -110 -115 -120 -125 -130 -0,5 -25 -27,5 -30 -32,5 -35 -37,5 -40 -42,5 -45 -47,5 -50 -52,5 -55 -57,5 -60 -62,5 -65 -0,75 -37,5 -41,25 -45 -48,75 -52,5 -56,25 -60 -63,75 -67,5 -71,25 -75 -78,75 -82,5 -86,25 -90 -93,75 -97,5 -1 -50 -55 -60 -65 -70 -75 -80 -85 -90 -95 -100 -105 -110 -115 -120 -125 -130 -1,25 -62,5 -68,75 -75 -81,25 -87,5 -93,75 -100 -106,25 -112,5 -118,75 -125 -131,25 -137,5 -143,75 -150 -156,25 -162,5 -1,5 -75 -82,5 -90 -97,5 -105 -112,5 -120 -127,5 -135 -142,5 -150 -157,5 -165 -172,5 -180 -187,5 -195 -1,75 -87,5 -96,25 -105 -113,75 -122,5 -131,25 -140 -148,75 -157,5 -166,25 -175 -183,75 -192,5 -201,25 -210 -218,75 -227,5 -2 -100 -110 -120 -130 -140 -150 -160 -170 -180 -190 -200 -210 -220 -230 -240 -250 -260 -2,25 -112,5 -123,75 -135 -146,25 -157,5 -168,75 -180 -191,25 -202,5 -213,75 -225 -236,25 -247,5 -258,75 -270 -281,25 -292,5 -2,5 -125 -137,5 -150 -162,5 -175 -187,5 -200 -212,5 -225 -237,5 -250 -262,5 -275 -287,5 -300 -312,5 -325 -2,75 -137,5 -151,25 -165 -178,75 -192,5 -206,25 -220 -233,75 -247,5 -261,25 -275 -288,75 -302,5 -316,25 -330 -343,75 -357,5 -3 -150 -165 -180 -195 -210 -225 -240 -255 -270 -285 -300 -315 -330 -345 -360 -375 -390 -3,25 -162,5 -178,75 -195 -211,25 -227,5 -243,75 -260 -276,25 -292,5 -308,75 -325 -341,25 -357,5 -373,75 -390 -406,25 -422,5 -3,5 -175 -192,5 -210 -227,5 -245 -262,5 -280 -297,5 -315 -332,5 -350 -367,5 -385 -402,5 -420 -437,5 -455 -3,75 -187,5 -206,25 -225 -243,75 -262,5 -281,25 -300 -318,75 -337,5 -356,25 -375 -393,75 -412,5 -431,25 -450 -468,75 -487,5 -4 -200 -220 -240 -260 -280 -300 -320 -340 -360 -380 -400 -420 -440 -460 -480 -500 -520 -4,25 -212,5 -233,75 -255 -276,25 -297,5 -318,75 -340 -361,25 -382,5 -403,75 -425 -446,25 -467,5 -488,75 -510 -531,25 -552,5 -4,5 -225 -247,5 -270 -292,5 -315 -337,5 -360 -382,5 -405 -427,5 -450 -472,5 -495 -517,5 -540 -562,5 -585 -4,75 -237,5 -261,25 -285 -308,75 -332,5 -356,25 -380 -403,75 -427,5 -451,25 -475 -498,75 -522,5 -546,25 -570 -593,75 -617,5 -5 -250 -275 -300 -325 -350 -375 -400 -425 -450 -475 -500 -525 -550 -575 -600 -625 -650 -5,25 -262,5 -288,75 -315 -341,25 -367,5 -393,75 -420 -446,25 -472,5 -498,75 -525 -551,25 -577,5 -603,75 -630 -656,25 -682,5 -5,5 -275 -302,5 -330 -357,5 -385 -412,5 -440 -467,5 -495 -522,5 -550 -577,5 -605 -632,5 -660 -687,5 -715 -5,75 -287,5 -316,25 -345 -373,75 -402,5 -431,25 -460 -488,75 -517,5 -546,25 -575 -603,75 -632,5 -661,25 -690 -718,75 -747,5 -6 -300 -330 -360 -390 -420 -450 -480 -510 -540 -570 -600 -630 -660 -690 -720 -750 -780 -6,25 -312,5 -343,75 -375 -406,25 -437,5 -468,75 -500 -531,25 -562,5 -593,75 -625 -656,25 -687,5 -718,75 -750 -781,25 -812,5 -6,5 -325 -357,5 -390 -422,5 -455 -487,5 -520 -552,5 -585 -617,5 -650 -682,5 -715 -747,5 -780 -812,5 -845 -6,75 -337,5 -371,25 -405 -438,75 -472,5 -506,25 -540 -573,75 -607,5 -641,25 -675 -708,75 -742,5 -776,25 -810 -843,75 -877,5 -7 -350 -385 -420 -455 -490 -525 -560 -595 -630 -665 -700 -735 -770 -805 -840 -875 -910 -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -15 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -• Blodtryck -• Hjärtfrekvens/ puls -• Laktat -• Subjektiv ansträngning (ben/ -andning) -• Andningsfrekvens -• Ventilation -• VO2 (l/min) absolut och -relativt -• VCO2 (l/min) -• Respiratorisk kvot/ RER/ RQ -Resultat - uppsamling och bearbetning -• EE (kcal/kJ/ min & -h) -• CHO (kcal/min & h) -• Fett (kcal/min & h) -• CHO (g/min & h) -• Fett (g/min & h -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -16 -15 -16 - - ---- - -## Page 9 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -9 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Resultat -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -17 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Syreupptag och producerad CO2 -Protokoll -Maximalt syreupptag: -VO2max = 3.5 L/min (absolut) -VO2max = 55 ml/kg/min (relativt) -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -18 -17 -18 - - ---- - -## Page 10 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -10 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Central nivå -• -Hjärta -• -Lungor -Mellan nivå -• -Blodmängd -• -Blodtryck -• -Hemoglobin -koncentration -• -Blodflöde -Lokal nivå -• -Kapillärtäthet -• -Mitokondrier -• -Blodflöde -Energisubstrat -• -Fett -• -Kolhydrater -• -(Proteiner) -• -Fosfater (ATP-PCr) -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -19 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Åstrand P-O., -Ergometri -konditionsprov, Monark -Exercise, (nytryck), -1964 -Elit -4,5 -75 -7,2 -85 -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -20 -19 -20 - - ---- - -## Page 11 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -11 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Syreupptag och producerad CO2 -RER -Protokoll -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -21 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Syreupptag och producerad CO2 -Puls -Protokoll -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -22 -21 -22 - - ---- - -## Page 12 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -12 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Syreupptag och producerad CO2 -Laktat -Protokoll -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -23 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Syreupptag och producerad CO2 -Andningsventilation -Protokoll -Andningsfrekvens -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -24 -23 -24 - - ---- - -## Page 13 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -13 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Syreupptag och producerad CO2 -Blodtryck -Protokoll -50 -100 -150 -225 -Max -Vila -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -25 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Syreupptag och producerad CO2 -Energi-substrat -Protokoll -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -26 -25 -26 - - ---- - -## Page 14 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -14 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Larsen & Mattsson, -Kondition och -uthållighet- för träning, -tävling och hälsa, SISU -Idrottsböcker, 2013, s. -44 -Syretransporten forts. från slide 19 -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -27 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Larsen & Mattsson, -Kondition och -uthållighet- för träning, -tävling och hälsa, SISU -Idrottsböcker, 2013, s. -29 -Energiprocesser -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -28 -27 -28 - - ---- - -## Page 15 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -15 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -• Kreatinfosfat systemet -• Glykolytiska systemet -• Oxidativa systemet -• Olika sätt att återbilda -ADP till ATP -• Effekt -• Kapacitet -• Accerelation -Energiprocesser -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -29 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Larsen & Mattsson, -Kondition och uthållighet- -för träning, tävling och -hälsa, SISU Idrottsböcker, -2013, s. 30 -Syreupptagningen och energiförbrukningens tre -faser -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -30 -29 -30 - - ---- - -## Page 16 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -16 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Bloddistribution vila vs. arbete -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -31 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -2023-04-11_12 -32 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -Binder, R. K., Wonisch, M., Corra, U., Cohen-Solal, A., Vanhees, L., -Saner, H., & Schmid, J.-P. (2008). Methodological approach to the -first and second lactate threshold in incremental cardiopulmonary -exercise testing. European Journal of Cardiovascular Prevention & -Rehabilitation, 15(6), 726–734. -https://doi.org/10.1097/HJR.0b013e328304fed4 -• -Two tresholds -• -Terms, definitions, confusions -• -Three phase model (Not to compare with training -zones!) -• -Phase I (aerobic) -• -Great oxygen extraction by the tissues -• -Low oxygen in the expired air -• -Low VCO2 produced -• -Phase II (aerobic) -• -Lactate production rate is higher than the -metabolizing capacity in the muscle cell -• -Buffering H+ in the bicarbonate -• -Still in steady state exercise equilibrium in -lactate appearance vs. elimination -• -Phase III (anaerobic) -• -Blood lactate elimination is maximazed and -levels exponential increas -• -Nonlinear increase in ሶVO2 and ሶVCO2 -31 -32 - - ---- - -## Page 17 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -17 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -2023-04-11_12 -33 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -- -Principals/ position -- -Test (Test vs. performance) -- -Start intensity (Individuell vs. absolutely) -- -Intensity (speed, power, force) -- -Increase (Power increase) -- -Duration stage (steady state) (minutes) -- -Rest (non, 30 sek, 45 sek, 60 sek, more?) -- -Steps (4-6 steg, less vs. more, minimum) -- -Intensity stop (Enough is enough?) -−Categories -− -Fixed -− -OBLA -− -Individual -− -D-max -− -D-max mod -− -MLSS (Maximal -Lactate Steady State)- -Steady State -− -20 min -Faude et al. 2009 -Calculation Anaerobic Treshold -GÖTEBORGS UNIVERSITET -2023-04-11_12 -34 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -(Tanner, 2013, s. 80) -Definitions lactate tresholds, different concepts -33 -34 - - ---- - -## Page 18 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -18 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -2023-04-11_12 -35 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -Treshold concepts: Lactate, HR, RER, Fatmax, aerobic, anaerobic -Variabels, curve shape, data input… -GÖTEBORGS UNIVERSITET -2023-04-11_12 -36 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -Fredrik Ericsson, -Cykelträning- -träningslära för -landsväg och mtb, 1a -uppl., SISU -Idrottsböcker, -Stockholm, 2016, s. 115 -35 -36 - - ---- - -## Page 19 - -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ -LÄG022_VT2023 -19 -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Begrepp -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -37 -• -Direkt kalorimetri -• -Mätning av energiproduktion genom personens värmeavgivning -• -Indirekt kalorimetri -• -Mätning av energiproduktion genom analys av personens gasutbyte under steady-state arbete -• -Ergospirometri -• -Mätning av arbete med gasutbyte -• -CPET- Cardio Pulmonary Exercise Testing -• -ሶ𝐕O2 -• -Volymen syre under steady state arbete motsvarar energiförbrukningen i helkropp. -• -ሶ𝐕O2max -• -Maximala syreupptaget en individ kan ta upp och kännetecknas av en platå i syreupptaget trots ökad belastning. -• -Uppnås vid maximalt fysiologiskt stegrande uthållighetsarbete med stora muskelgrupper (löpning, rodd, skidåkning, cykel) -• -ሶ𝐕O2peak -• -Vissa aktiviteter eller otränade uppnår inte en platå i sitt syreupptag på grund av uttröttning. -• -Högsta syreupptaget som uppnås under ett visst arbete när man nått maximal uttröttning (otränade, överkroppsarbete, annat -fysiologiskt arbete än person är van vid) -• -Absolut ሶ𝐕O2 -• -Maximala syreupptaget mätt i liter per minut (L·min-1) -• -Relativt ሶ𝐕O2 -• -Maximalt syreupptag mätt i milliliter per minut (ml·min-1·kg-1) och är i syreupptaget i förhållande till massan (kg) -• -Tröskel -• -Skillnaden mellan aerobt och anaerobt arbete där kroppen inte arbetar steady state längre -• -När produktionen av vätejoner överstiger buffringskapaciteten och återcirkulering av densamma är maximerad. -• -Mäts vanligast genom laktat eller ventilation. (MLSS, FTP, OBLA) -• -EPOC -• -Excess postexercise oxygen consumption. Förhöjt syreupptag efter sänkning av arbetsintensitet -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Fredrik Edin B Sc sport science and coaching -Centrum för Hälsa och Prestationsutveckling (CHP), Hus Idrottshögskolan -Institutionen för Kost och Idrottsvetenskap (IKI) -www.gu.se/kostvetenskap-idrottsvetenskap -fredrik.edin@gu.se, 0766184206 -2023-04-11_12 -Ergospirometri, CHP, IKI_ LÄG022_VT2023 -38 -37 -38 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_Medicin_LÄG022_230411_12.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_Medicin_LÄG022_230411_12.pdf deleted file mode 100644 index d9a5522..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_Medicin_LÄG022_230411_12.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:e577d545ebf59a2ba39ca082ffc8dce403fa214e322d321acb65d664869a51b8 -size 2165833 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_laborationshandledning_CHP_2021.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_laborationshandledning_CHP_2021.md deleted file mode 100644 index 36085c1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_laborationshandledning_CHP_2021.md +++ /dev/null @@ -1,1257 +0,0 @@ -# Ergospirometri_laborationshandledning_CHPpdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 27 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - -Göteborgs universitet -1 (27) -Centrum för Hälsa och Prestationsutveckling, Idrottshögskolan -Institutionen för Kost och idrottsvetenskap -www.iki.gu.se/ - -GÖTEBORGS UNIVERSITET -LABORATORIEHANDLEDNING -ERGOSPIROMETRI - - - -Ursprungligt material har flera medförfattare. Majs Jodal, Jacob Lind, Lennart Gullstrand och Ulrika Andersson- -Hall -Uppdaterat 2021 -Fredrik Edin -Forskningslaborant/ Testledare aerobt - -CHP- Centrum för Hälsa och Prestationsutveckling -Instutitionen för kost- och idrottsvetenskap -Mobil: 0766-18 42 06 -Mail: fredrik.edin@gu.se -Besöksadress: Skånegatan 14 b (Skolgården Katrinelundsgymnasiet) -IKI hemsida: www.iki.gu.se - - - - ---- - -## Page 2 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -2 (27) -Innehåll -1 -INTRODUKTION ............................................................................................................................................ 3 -2 -CIRKULATIONSOMSTÄLLNING I SAMBAND MED ARBETE ....................................................................... 3 -2.1 -Hjärtats minutvolym (cardiac output ....................................................................................................... 3 -2.2 -Distribution av hjärtminutvolymen vid vila och under arbete .................................................................. 4 -2.3 -Syreextraktionen, (a-vO2 differensen) ................................................................................................... 6 -2.3.1 -Arbete med små respektive stora muskelgrupper ............................................................................. 7 -2.3.2 -Dynamiskt jämfört med statiskt arbete ............................................................................................... 7 -3 -RESPIRATIONSOMSTÄLLNING UNDER ARBETE ...................................................................................... 8 -4 -METABOLA OMSTÄLLNINGAR VID ARBETE ............................................................................................ 10 -4.1 -Kalorimetri ............................................................................................................................................ 11 -4.2 -Laktat ................................................................................................................................................... 15 -4.3 -Temperaturstegring .............................................................................................................................. 17 -5 -EFFEKTEN AV TRÄNING ............................................................................................................................ 17 -6 -ÅLDER OCH KÖNSSKILLNADER ............................................................................................................... 18 -7. -PRINCIP FÖR FÖRSÖKET .......................................................................................................................... 19 -8 -Begrepp ........................................................................................................................................................ 20 -9. -FÖRSÖKETS UTFÖRANDE ........................................................................................................................ 20 -Bilaga 1. LATHUND ARBETSFÖRSÖK ................................................................................................................ 24 - - - - - ---- - -## Page 3 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -3 (27) -1 INTRODUKTION -Vid hårt kontinuerligt muskelarbete (uthållighets/konditionsarbete) ställs stora krav på andningens och -cirkulationens förmåga att bibehålla eller återställa den inre miljön (dvs blodets och extracellulärvätskans -koncentration av gaser, näringsämnen och joner, deras pH, temperatur etc). Kroppens förmåga att klara en -kraftigt ökad energiomsättning testas bäst genom att individen får utföra ett stegvis ökat muskelarbete, vilket skall -engagera så stora muskel–massor som möjligt. Arbetet under laborationen kan jämföras med vardagligt -uthållighetsarbete såsom klippa gräset, gå i trappor, springa till spårvagnen eller olika former av idrott genom -träning och tävling. Syftet med denna laboration är att studera hur cirkulation, andning samt metabolism ställs om -i samband med denna typ av arbete. Under något modifierade förhållanden kan laborationen användas som ett -konditionstest; ett test av maximal syreupptagnings-förmåga. Uthållighetsarbete är ett samspel mellan cirkulation -och respiration och centrala och lokala organ för att bilda energi genom uthållighets givande processer. -Laboratoriehandledningen syftar till att teoretiskt beskriva ett uthållighets test, belysa vitala processer och -begrepp vid ett uthållighetsarbete samt försöka visa på likheter med uthållighetsarbete utanför laboratoriet. -2 CIRKULATIONSOMSTÄLLNING I SAMBAND MED ARBETE -Under muskelarbete sker en dramatisk omställning av cirkulationsapparaten. -• -Hjärtats minutvolym (cardiac output) ökar. -• -Minutvolymen distribueras genom lokalkemisk och centralnervös styrning till den metabolt högaktiva -vävnaden, dvs den arbetande muskulaturen. -• -Det arteriella blodets syreinnehåll kommer att utnyttjas i större utsträckning. -2.1 Hjärtats minutvolym (cardiac output -Hos en mycket vältränad idrottsman/kvinna öka 7-8 gånger, från ca 5 l/min upp till 35-40 l/min. Denna ökning sker -huvudsakligen genom att hjärtats slagfrekvens stiger medan slagvolymen endast obetydligt ökar (se nedan). Den -maximala pulsfrekvensen, "pulstaket", ligger hos en 20-åring på ca 200 slag/minut. Pulstaket är relativt -oberoende av träningsgraden. Detta gör att slagfrekvensen under vila i stort bestämmer hur stor ökningen av -hjärtminutvolymen kan bli vid maximalt arbete. En vältränad idrottare har en låg slagfrekvens i vila (ca 30-40 -slag/min) detta möjliggörs av att han genom träning ökat sin slagvolym från en otränad persons cirka 70 ml per -slag till 120-150 ml per slag. Idrottsmannen/kvinnan kan sålunda genom frekvensökningen, även om slagvolymen - - ---- - -## Page 4 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -4 (27) -antages vara oförändrad under arbetet, öka hjärtminutvolymen ca 5-6 gånger (medan den otränade är begränsad -till 2,5-3 gångers ökning). Under muskel-arbete kommer även slagvolymen att öka något. Denna ökning är dock -ringa hos måttligt tränade. Ökningen av hjärtminutvolymen kan därför, med viss förenkling, anses vara -proportionell mot ökningen av slagfrekvensen. Den extremt vältränade idrottsmannen/kvinnan kan dock initialt -under arbetet öka sin slagvolym med så mycket som 40-50 %. Slagvolymen brukar nå sitt maximum vid en -slagfrekvens på 110-120 slag/min varefter hjärtminutvolymen stiger proportionellt med slagfrekvensen. Det -föreligger alltså ett i det närmaste lineärt förhållande mellan slagfrekvens och hjärtminutvolym. Detta gäller hos -den otränade under nästan hela arbetet och hos den vältränade ovanför en hjärtfrekvens på 110-120 slag/min. - -Hjärtminutvolymen kan givetvis aldrig överskrida det blodflöde, som kommer från vensystemet. Det venösa -återflödet kommer således att begränsa hjärtminutvolymens storlek. En absolut förutsättning för ett adekvat -venöst återflöde vid arbete i upprätt ställning (sittande eller stående) är samarbetet mellan kontraktionerna i -benets skelettmuskulatur och klaffsystemet i extremiteternas vener (venklaffarna återfinnes i medelstora vener, -men ej i bukhålan). Muskler och klaffar fungerar som ett synnerligen effektivt "perifert hjärta" vilket aktivt pumpar -tillbaka blod till högerhjärtat (muskelpumpen, se laborationen "Lägesförändringar"). Vid arbete (t.ex. cykling) -underlättas det venösa återflödet av muskelkontraktionerna i kombination med klaffsystemet. Effekten framgår -drastiskt vid mätning av hjärt-frekvensen och blodtryck omedelbart efter ett hårt muskelarbete. Det föreligger då -stor risk för blodtrycksfall och svimning om försökspersonen i upprätt ställning är helt avslappnad. Återflödet av -blod till högerhjärtat underlättas ytterligare av respiratoriskt betingade tryckoscillationer i thorax och i abdomen. I -abdomen verkar respirations-rörelsen som en tryckpump och i thorax åstadkommer den en sugeffekt. När -sålunda diafragmavalvet under inspirationsrörelsen dras nedåt, uppträder samtidigt en sugeffekt i bröstkorgen -och ett övertryck i bukhålan, vilket speciellt under muskelarbete med forcerad andning kraftigt förbättrar det -venösa återflödet. -2.2 Distribution av hjärtminutvolymen vid vila och under arbete -Hjärtminutvolymen fördelar sig inte likformigt till de olika vävnaderna, inte ens om genomblödningen sätts i -relation till vikten av respektive vävnad. Under vila kommer skelettmuskulaturens genomblödning att uppgå till ca -3 ml/100 g och min, medan t.ex. njurarnas andel är enorm, 400 ml/100 g och min. Under arbete med stora -muskelmassor (skidåkning, cykelåkning, simning) sker en dramatisk omställning av den då kraftigt ökade -hjärtminutvolymen, så att skelettmuskulaturen kommer att göra anspråk på upp till 80% av hjärtminutvolymen. -Hos en försöksperson med en kroppsvikt på drygt 80 kg kommer detta att innebära en total -muskelgenomblödning på 28-32 liter, vilket innebär ett genomsnittligt blodflöde på 70-80 ml/100 g och min. - - ---- - -## Page 5 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -5 (27) -Blodflödet har sålunda ökat från 3 ml under vila till 70-80 ml/100 g och min under arbete. Fördelningen av hjärt- -minutvolymen vid vila och under arbete till olika vävnader framgår av tabell 1. - -Vävnadstyp -Blodflöde i vila -(CO = 5 l/min) -Blodflöde i arbete -(CO = 25 l/min) -Skelettmuskel -Hjärta -Hjärna -Njure -Lever, mage, tarm, mjälte -Hud -Övriga organ -20% (1 000 ml) -4% (200 ml) -14% (700 ml) -22% (1 100 ml) -27% (1 350 ml) -6% (300 ml) -7% (350 ml) -75% (18 750 ml) -4% (1 000 ml) -3% (750 ml) -2% (500 ml) -3% (750 ml) -12% (3 000 ml) -1% (250 ml) -Totalt -100% (5 000 ml) -100% (25 000 ml) - - -Tabell 1: Procentuell samt absolut fördelning av hjärtminutvolymen under vila och arbete. - -Observera i detta sammanhang, att vissa organ (såsom njurarna, mag-tarmkanalen) får en reducerad -genomblödning, medan t.ex. centrala nervsystemets blodflöde väsentligen är oförändrad. Genomblödningen -genom myocardiet ökar parallellt med hjärtminut-volymen och blir därmed procentuellt oförändrad. -Hudgenomblödningen är initialt ringa, men ökar successivt under arbetets gång. Orsaken är att under hårt -muskelarbete bildas stora mängder värme, som måste elimineras genom ökad hudgenomblödning i kombination -med svettning (verkningsgraden för skelettmuskulatur är endast 22%). Det är därför inte ovanligt att man efter en -stunds arbete med konstant belastning iakttar en ökad hjärtfrekvens, vilket antyder en kraftig ökning av -hudgenomblödningen. - -Mekanismen bakom redistribution av blodflödet är inte fullständigt känd. Man har hos toppidrottare kunnat -uppmäta ökade blodflöden i skelettmuskel men minskade flöden i njure/splanknicus organ redan under de mental -förberedelserna för ett arbete/tävling. Detta sker innan musklerna är i arbete och antyder att initialt kan en - - ---- - -## Page 6 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -6 (27) -centralnervös reaktion av typen defence-alarm aktiveras. Redistributionen skulle då förklaras av ett differentierat -sympatikusutflöde till kroppens olika vävnader. Denna typ av reaktion kan också vara av betydelse för den -mycket snabba ökningen av muskelblodflödet, vilken kan ses omedelbart efter påbörjat arbete. Hastigheten i -denna ökning gör det mindre troligt att "metaboliter" skulle vara inblandade. Under själva arbetet ser man ett -kraftigt ökat generellt sympatikusutflöde, förmodligen utlöst av lokala kemoreceptorer och mekanoreceptorer i -muskulatur, leder och senor. Den ökade nervösa aktiviteten strävar efter generell kärlkonstriktion. I den -arbetande muskulaturen finns dock rikligt med lokalkemiskt verkande dilaterande substanser (se laborationen -"Pletysmografi"), vilka övervinner de sympatiska effekterna. Resultatet blir en redistribution av blodflödet från -splanknicus/njure mot den arbetande muskulaturen. Det finns ännu inga belägg för att människan skulle vara -utrustad med någon form av aktivt dilaterande sympatikusfibrer, vilka beskrivs i ett flertal läroböcker. Det ökade -sympatikusutflödet aktiverar även binjurarnas sekretion av adrenalin och noradrenalin. Adrenalinet bidrar till att -dilatera skelettmuskulaturens kärlbädd. -2.3 Syreextraktionen, (a-vO2 differensen) -Skillnaden i syreinnehåll mellan arteriellt och venöst blod benämns a-vO2 differensen. Artärblodets syreinnehåll -är ca 200 ml per liter blod. Prov från det "blandade venösa återflödet", dvs från a. pulmonalis, visar att under -vilobetingelser endast ca 50 ml syre extraherats av kroppen per liter blod. Detta betyder att det venösa blodet, -just innan detta skall distribueras till lungkapillärerna, fortfarande innehåller 150 ml syre per liter. Orsaken till detta -"dåliga utnyttjande" av tillgängligt syre, är bl. a. njurarnas ringa syreextraktion (njurens genomblödning -överskrider kraftigt det behov, som är nutritivt motiverat). Av tillförd mängd syre om 200 ml, utnyttjar njurarna -endast 14 ml syre, varför njurvenblod innehåller nära nog samma mängd syre som artärblod. Andra vävnader har -också en ur egen nutritionssynpunkt "överdimensionerad" genomblödning, t.ex. mag-tarm kanalen, lever och -mjälte. Kroppens totala syrekonsumtion, som vid vila är 250 ml/min, kan under hårt muskelarbete mer än 20- -faldigas och sålunda uppgå till över 4500 och 6000 mL/min för kvinnliga resp. manliga vältränade idrottare. -Eftersom hjärtminutvolymen kan ökas maximalt 7-8 gånger, måste syreextraktionen öka 2-3 gånger för att den -20-faldiga syrekonsumtionen skall kunna förklaras. Detta är också vad som händer vid hård fysisk belastning. - -Det blandade venösa blodet kommer, under dessa förhållande av extremt hårt arbete, att ha ett syreinnehåll på -endast 35 jämfört med 150 ml per liter vid vila (ökning av extraktionen med 3.3 ggr). Förklaringen härtill ligger i att -en mycket stor fraktion (80%) av hjärtminutvolymen distribueras till den mycket effektivt syreextraherande -skelettmuskulaturen. Denna vävnad ökar sin extraktion av syre ur det arteriella blodet under hårt arbete, från 60 -ml under vila till mer än 185 ml per liter blod under arbete. Lokal ökning av syreextraktionen i muskulaturen - - ---- - -## Page 7 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -7 (27) -sammanhänger med den s.k. Bohr-effekten, dvs "högerförskjutning" av oxihämoglobinets dissociationskurva, -vilken inträder vid ökad temperatur, PCO2 och surhetsgrad. Konsekvensen härav blir, att syrgasen lättare -"lossnar" från hämoglobinet, dvs oxihämoglobinet reduceras mer än normalt vid ett och samma syretryck. - -Arbetet ökar också den tillgänliga kapillärytan i muskulaturen. Hos människan har man beräknat antalet kapillärer -per mm2 muskelmassa till 400 stycken. Vid vila kommer dock endast en bråkdel av dessa kapillärer att vara -öppna per tidsenhet, dvs tillgängliga för genomblödning. Under muskelarbete kan antalet öppna kapillärer 5- -faldigas. När de prekapillära motståndskärlen under muskelarbete dilateras, innebär detta inte bara en ökad -genomblödning, utan också att blodflödet distribueras till ett mycket stort antal kapillärer. Syrgasen får då en -mångdubbelt större yta att diffundera över samtidigt som diffusionsavståndet till de mest avlägsna muskelcellerna -blir minimalt (ca 20 µm). Därför kommer syreextraktionen i en hårt arbetande skelettmuskel att vara nästan -100%-ig (syreinnehållet i venblodet kan vara sänkt till 10 ml per liter blod). -2.3.1 Arbete med små respektive stora muskelgrupper -Arbetet som utförs på en ergometercykel kan beskrivas som ett dynamiskt arbete med stora muskelgrupper. Det -cirkulatoriska omställningarna är till vissa delar annorlunda om man endast arbetar med mindre muskelgrupper, t -ex en arm. Hjärtminutvolymen vid en given syreförbrukning är oförändrad. Blodtrycksreaktionen blir dock mer -uttalad vid arbete med små muskelgrupper. Detta beror förmodligen på en vasokonstriktion i de -muskelkärlbäddar som inte arbetar. Det ökade blod–trycket kräver en större kontraktionskraft hos hjärtmuskeln -för att bebehålla/öka slagvolymen och därmed en större syrekonsumtion. Hjärtfrekvensen stiger också mer uttalat -vilket även detta leder till en ökad syrekonsumtion. Sammantaget innebär detta att belastningen för hjärtat är -större vid denna typen av arbete jämfört med arbete i stora muskelgrupper. Individer med symptom från -förträngda koronarkärl (angina pectoris) tål därför ofta arbete med små muskelgrupper sämre än arbete med -stora muskelgrupper. -2.3.2 Dynamiskt jämfört med statiskt arbete -Statiskt arbete kan definieras som en isometrisk kontraktion av muskulaturen. Denna typ av arbete kan i sitt -extremfall illustreras av tyngdlyftaren. Detta ger, som i fallet med arbete med små muskel–grupper, ett -oproportionellt högt blodtryck samt en ökad hjärtfrekvens. Av samma skäl som ovan är denna typ av arbete -olämplig för hjärtsjuka personer. - - - ---- - -## Page 8 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -8 (27) -Sammanfattning: När en normaltränad individ arbetar ökar hjärtminutvolymen proportionellt med -hjärtfrekvensen. Genom ökad sympatikusaktivitet och lokal-kemiska faktorer redistribueras den ökade -hjärtminutvolymen till den arbetande skelettmuskulaturen. Ökningen av a-vO2-differensen under arbete är ett -resultat av dels redistribution av hjärtminutvolymen, dels av det faktum att syreextraktionen effektiviseras genom -större tillgänglig kapilläryta, samt ett effektivare O2-utbyte pga Bohr-effekten. En faktor som motverkar en ökad -syreextraktion är det ökade blodflödet till huden under hårt arbete. Blodet har ju där den synnerligen viktiga -"extrafunktionen" att borttransportera överskottsvärme. -3 RESPIRATIONSOMSTÄLLNING UNDER ARBETE -Under vila, då syrgaskonsumtionen är ca 250 ml/min, uppgår andningsminutvolymen till ca 6 l/min. Under -stigande arbetsbelastning ökar till en början minutventilationen proportionellt med syrekonsumtionen. När man -når en punkt då 60-70% av den maximala syrekonsumtionen uppnåtts, kommer ventilationen att öka betydligt -mer än syrekonsumtionen. Förhållandet mellan ventilation och belastning blir ej längre lineärt. Denna punkt -korrelerar tämligen väl till en ökad ansamling av laktet i blodet (se nedan under "Laktat"). Ventilationens ökning -sker dels genom att frekvensen ökar från i vila omkring 15 till maximalt 40-80 1/min samt att tidalvolymen, som -under vila är cirka 0.5 l, ökar på såväl den inspiratoriska som den exspiratoriska reservvolymens bekostnad (en -större del av vitalkapaciteten tas i anspråk). Dock kommer sällan, inte ens vid extremt hårt arbete, mer än 50% av -vitalkapaciteten att utnyttjas. Totalt innebär detta att minutventilationen kan öka 15-20 gånger. - -Vid viloandning drivs respirationen genom inspirationsmuskulaturens arbete, medan exspirationen sker passivt. -Under dessa förhållanden förbrukar respirations-muskulaturen ungefär 3-4 % av kroppens totala syrekonsumtion. -Vid forcerad andning kommer successivt en allt större del av exspirationsmuskulaturen att tas i anspråk. Detta -ökar respirationsmuskulaturens andel av kroppens totala syrgaskonsumtion till i bland så mycket som 10 % eller -mer. - -Regleringen av minutventilationen under arbete är inte klarlagd. Stora mängder kolsyra bildas i samband med -muskelarbete. Då respirationscentrum är synnerligen känsligt för ändringar i artärblodets PCO2 (se laborationen -"Pneumografi"), skulle det vara tilltalande att tänka sig, att respirationsanpassningen under arbete kunde hänföra -sig till en stegring av artärblodets PCO2. PCO2 i artärblodet är dock i det närmaste konstant vid moderat arbete, -för att vid extremt arbete sjunka. PCO2 spelar därför ingen avgörande roll för andningsregleringen under -skelettmuskelarbete. Inte heller kan en sänkning av PO2 vara ansvarig för ventilationsökningen, då artärblodets - - ---- - -## Page 9 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -9 (27) -PO2 endast sjunker obetydligt vid mycket kraftigt arbete (från ca 12.6 kPa ned till 12.0 kPa). Det finns data som -tyder på en ökad känslighet hos kemoreceptorer för PCO2 och PO2 under arbete. Denna omställning skulle leda -till en "respiratorisk drive" även vid små förändringar hos dessa parametrar. Man har också spekulerat i om det -råder hypoxi runt de perifera kemoreceptorerna trots det normala PO2 i blodet. En del teorier talar för att -kemoreceptorer reagerar mer potent på cykliska förändringar i blodets PCO2 och PO2 än stadigt förändrade -nivåer (jämför baroreceptorer). Under andningscykeln förekommer sådana förändringar vilka blir mer uttalade -under arbete. Detta kan möjligen förklara en del av den "respiratoriska driven". De ökande nivåerna av laktat och -därmed sänkningen av pH vid mycket hårt arbete kan vara en förklaring till den ökade ventilationen sent under -arbete. - -Ingen känd biokemisk ändring i blodet kan ännu helt förklara andningens reglering under fysiskt arbete. Sannolikt -är respirationens omställning till mycket stor del centralnervöst utlöst och kopplat till CNS aktiveringen av -muskelaturen. Som stöd för denna uppfattning anförs ofta, att respirationsomställningen sker nästan momentant i -och med arbetets igångsättande och kan iakttagas långt innan metaboliter har hunnit transporteras från -bildningsstället till respirationscentrum. Ventilationsökningen sker till stor del innan det är metaboliskt motiverat, -varför i början av ett muskelarbete det föreligger en tendens till hyperventilation. En ökning av -andningsminutvolymen har uppmätts vid passiv rörelse av extremiteter. Detta tyder på att också -mekanoreceptorer i leder, senor och muskulatur skulle ge sensoriska signaler till andningscentrum och därmed -leda till ökad minutventilation. En ökad temperatur i andningscentrum stimulerar till ökad andning. Detta kan -under den senare delen av arbetet bidra till ökad ventilation. - - - - ---- - -## Page 10 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -10 (27) - - - Figure 1. Linear relationship between heart rate and oxygen consumption for two subjects. Measurements were -made while running on a treadmill. The elevation of the treadmill was increased by 2.5 % every 3 minutes. -(From Laboratory of Applied Physiology, Queens College, N.Y. - -Sammanfattning: Med största sannolikhet är genesen till den ökade ventilationen under arbete multifaktoriell. I -olika faser av arbetet styr olika faktorer andningen. Den dominerande faktorn är med all sannolikhet -centralnervösa mekanismer. -4 METABOLA OMSTÄLLNINGAR VID ARBETE -Fysisk aktivitet ställer mycket stora krav på energi. Vid mycket hårt arbete kan energiåtgången i muskulaturen -vara upp till 120 gånger högre än vid vila. Beroende på intensitet och durationen av arbetet samt på deltagarens -träningsgrad används olika energikällor. Vid ett mycket kort och intensivt arbete (100 meters lopp) används -nästan uteslutande de snabbt mobiliserbara högenergetiska fosfatföreningar, dvs ATP och CP (Kreatinfosfat), - - ---- - -## Page 11 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -11 (27) -som hela tiden finns i beredskap i kroppen. Energin hos dessa föreningar räcker för att utföra ett snabbt (10-20 -sek) maximalt arbete. Vid lite längre, men fortfarande hårt, maximalt kortvarigt arbete (400 meters lopp) kan man -använda sig av i kroppen upplagrat glukos (glykogen). Detta kan brytas ned anaerobt till laktat och på så sätt -regenerera ATP. På detta sätt kan kroppen utan tillräcklig syrgastillförsel arbeta i upp till ett par minuter. Vid -längre tiders arbete måste man se till att syre hela tiden tillförs systemet så att man kan utnyttja aerob förbränning -av sina energilager (fett, kolhydrater). När durationen blir längre måste alltså ovillkorligen intensiteten minska. -Resonemanget nedan bygger i stort på arbetssituationen under laborationen. Intensiteten börjar lågt och stegras -efter hand, durationen är lång. Detta ger en initialt aerobt energiutnyttjande med en anaerob komponent på slutet. -4.1 Kalorimetri -Kroppens totala energiproduktion kan bestämmas genom s.k. indirekt kalorimetri. Metoden grundar sig på att -bestämma den syrgasmängd, som per tidsenhet förbrukas samt det koldioxid som under samma tid bildas. -Metabolism är i sista hand oxidativ och som förbränningsprodukter erhålls koldioxid och vatten. Under "steady -state", dvs då den anaeroba metabolismen är konstant och liten, kommer förbrukad mängd syrgas och avgiven -mängd koldioxid att vara direkt relaterade till den totala energiproduktionen. Mätning av de gasvolymer, som -förbrukats respektive producerats, anger således ämnesomsättningens storlek. - -Förhållandet mellan bildad mängd koldioxid och förbrukad mängd syrgas kallas respiratoriska kvoten (förkortas R -eller RQ). Metabolismen av kolhydrat och fett i kroppen är normalt fullständig. Energin som dessa ämnen ger vid -förbränning in vitro står i direkt proportion till den i kroppen bildade energin. RQ-värdet för kolhydrat respektive -för fett kan därför bestämmas ur de kemiska reaktioner, som erhålles vid oxidativ förbränning in vitro. För -kolhydrater kommer RQ-värdet att vara = 1 vilket framgår av formeln nedan. -C6H12O6 + 6 O2  6 CO2 + 6 H2O -RQ = 6 CO2 / 6 O2 = 1 -För fett kommer RQ-värdet att vara = 0,71, ty -C3H5(C17H23COO)3 (triolein) + 80 O2  57 CO2 + 52 H2O -RQ = 57 CO2/80 O2 = 0,71 - - - ---- - -## Page 12 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -12 (27) -För protein är RQ-värdet ca 0,80. Beräkningen är här mer komplicerad, dels på grund av äggviteämnenas -varierande sammansättning, dels därför att de ej fullständigt förbränns i kroppen. Utsöndringsprodukterna urea, -urinsyra, kreatinin mm är ju fortfarande energihaltiga proteinrester. Proteinnedbrytningens omfattning kan indirekt -beräknas ur mängden kväve som hamnar i urinen; 1 g kväve motsvarar ca 6,25 g förbränt protein. Den mängd -protein som åtgår till energiproduktion under arbete är vid fullgott näringstillstånd försumbar. I den fortsatta texten -tas endast hänsyn till fett och kolhydrat som energikälla. - -RQ-värdet ger alltså en god uppfattning om vilken typ av födoämne, som huvudsakligen metaboliseras. Vid högt -RQ-värde överväger kolhydratförbränningen, vid lågt RQ fettförbränningen. Vet man syrgasförbrukningen och -koldioxidproduktionen kan man lätt beräkna hur mycket fett respektive kolhydraterm som har förbrukats. 1 g -glykogen ger 0,828 liter CO2 och behöver 0,828 liter O2 vid förbränningen, medan 1 g fett ger 1,419 liter CO2 -och behöver 1,989 liter O2. Exemplet nedan visar hur man går tillväga för att beräkna i vilka proportioner -kolhydrat och fett förbränns. Vid ett arbete åtgick 10 liter O2 och producerades 9 liter CO2. - -Följande ekvationssystem leder till: - - - 10 l O2 = 0,828 x + 1,989 y - --9 l CO2 = 0,828 x + 1,419 y - - 1 l = 0 x + 0,570 y - - x = 7,87 g kolhydrat - y = 1,75 g fett - -Ibland kan RQ-värdet överstiga 1, nämligen vid omvandling av syrerikt kolhydrat till syrefattigt depåfett. Den så -frigjorda syrgasen utnyttjas av organismen, varför mindre syre behöver tillföras via lungorna. RQ-värdet kan då i -vissa fall stiga upp mot 1,4. Vid svält, då fett transformeras till kolhydrat, kommer RQ-värdet att vara lägre än vad -som anges av den kemiska reaktionen (0,71). Det finns en rad felkällor och feltolkningar som kan göras om man -använder RQ som ett mått på vilka näringsämnen som förbränns. Hyperventilation som tex kan förekomma tidigt - - ---- - -## Page 13 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -13 (27) -under ett arbete höjer RQ. Sent under arbete när laktat har börjat ansamlas måste detta buffras av kroppen vilket -sker med hjälp av bikarbonat. CO2 bildas vid denna buffring och vädras ut via lungorna (RQ stiger). - -De olika födoämnena ger vid förbränning olika energimängder (de s.k. Rubnerska talen): 1 g fett ger sålunda 39 -kJ, medan 1 g kolhydrat liksom 1 g protein vid förbränning i kroppen ger 17 kJ. På grund härav och på grund av -födoämnenas olika syreinnehåll, kommer den syrgasmängd som fordras för en energiproduktion av 1 kJ att vara -beroende av vilket ämne som förbränts. Vid kolhydratförbränning motsvaras sålunda 1 liter syrgas av 21 kJ, -medan motsvarande tal för fett och protein är 20 kJ respektive 19 kJ. Detta betyder att syrets kaloriska värde -varierar med det förbrända födoämnets art, dvs med RQ. Sambandet mellan förbränningstyp (RQ) och kaloriskt -värde framgår av tabell 2 på följande sida. - -RQ -Kaloriskt -värde för -syre** -Procent -energi från -kolhydrater -Procent -energi -från fett -g/l -konsumerat -syre -kolhydrater -g/l -konsumerat -syre -fett -0,707 -19 681 -0 -100 -0,000 -0,496 -0,71 -19 698 -1,10 -98,9 -0,012 -0,491 -0,72 -19 748 -4,76 -95,2 -0,051 -0,476 -0,73 -19 799 -8,40 -91,6 -0,900 -0,460 -0,74 -19 853 -12,0 -88,0 -0,130 -0,444 -0,75 -19 904 -15,6 -84,4 -0,170 -0,428 -0,76 -19 954 -19,2 -80,8 -0,211 -0,412 -0,77 -20 009 -22,8 -77,2 -0,250 -0,396 -0,78 -20 059 -26,3 -73,7 -0,290 -0,380 -0,79 -20 110 -29,9 -70,1 -0,330 -0,363 -0,80 -20 164 -33,4 -66,6 -0,371 -0,347 -0,81 -20 215 -36,9 -63,1 -0,413 -0,330 -0,82 -20 265 -40,3 -59,7 -0,454 -0,313 - - ---- - -## Page 14 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -14 (27) -0,83 -20 320 -43,8 -56,2 -0,496 -0,297 -0,84 -20 370 -47,2 -52,8 -0,537 -0,280 -0,85 -20 420 -50,7 -49,3 -0,579 -0,263 -0,86 -20 475 -54,1 -45,9 -0,621 -0,247 -0,87 -20 525 -57,5 -42,5 -0,663 -0,230 -0,88 -20 576 -60,8 -39,2 -0,705 -0,213 -0,89 -20 626 -64,2 -35,8 -0,749 -0,195 -0,90 -20 681 -67,5 -32,5 -0,791 -0,178 -0,91 -20 731 -70,8 -29,2 -0,834 -0,160 -0,92 -20 782 -74,1 -25,9 -0,877 -0,143 -0,93 -20 836 -77,4 -22,6 -0,921 -0,125 -0,94 -20 887 -80,7 -19,3 -0,964 -0,108 -0,95 -20 937 -84,0 -16,0 -1,008 -0,090 -0,96 -20 992 -87,2 -12,8 -1,052 -0,072 -0,97 -21 042 -90,4 -9,58 -1,097 -0,054 -0,98 -21 092 -93,6 -6,37 -1,142 -0,036 -0,99 -21 147 -96,8 -3,18 -1,186 -0,018 -1,00 -21 197 -100 -0 -1,231 -0,000 - -Tabell 2. I denna tabell kan du gå in med ditt uträknade RQ-värde och få fram hur mycket energi du för tillfället får -ut ur varje liter syre som förbränns (syrets kaloriska värde). Du kan också se hur proportionerna är mellan -förbränt kolhydrat respektive fett. De två sista kolumnerna visar vad denna förbränning motsvarar i gram av -respektive energiform. Hänsyn är inte tagen till förbränt protein (non-protein RQ). **Kaloriska värdet ges i Joule. - -I vila ligger RQ på cirka 0.82 dvs vi förbränner en blandning av fett (60 %) och kolhydrater (40 %). Den ökade -energiomsättningen under kortvarigt maximalt arbete sker genom förbränning av kolhydrater (glykogen). Som ett -resultat av denna metabola omställning kommer således den respiratoriska kvoten att stiga från vilovärdet mot 1. - - ---- - -## Page 15 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -15 (27) -Vid långvarigt submaximalt arbete kommer förbränningen av fett att öka på bekostnad av kolhydratförbränningen. -RQ sjunker då ned mot 0.71. Det krävs ett relativt långvarigt arbete (>30 min) för att RQ skall börja sjunka. Vid -riktigt långvarigt arbete (maratonlopp) kan fettet stå för upp till 80 % av energiförsörjningen (RQ = 0.76). -Eftersom RQ är konstant och lika med 1 vid kortvarigt maximalt fysiskt arbete, så föreligger en linjär korrelation -mellan kroppens maximala syreupptagningsförmågan per tidsenhet och dess maximala energiutveckling per -tidsenhet, dvs dess maximala effekt. Om det maximala syreupptaget relateras till individens kroppsvikt är den ett -bra mått på träningsgraden. Det är detta vi i dagligt tal kallar för kondition. Den maximala -syreupptagningsförmågan kan hos topptränade idrottare uppgå till mer än 90 ml/kg och min medan en måttligt -tränad manlig 20-åring vanligen endast kan förbruka 40 till 45 ml/kg och min. - - - -Figure 2. The various energy systems and their involvement during all-out exercise of different durations. - -4.2 Laktat -Överskrides den maximala syreförbrukningen, vilket kan ske vid intensivt arbete, kommer syrgastillförseln till den -enskilda muskelcellen att vara otillräcklig för den aeroba metabolismens krav. En hypoxi uppstår lokalt i muskeln, -som då delvis får övergå till anaerob metabolism. Genom denna bryts glukos delvis ned till mjölksyra (laktat). - - ---- - -## Page 16 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -16 (27) -Eftersom man utan syre inte kan använda elektrontransportkjedjan produceras endast 2 molekyler av den -energirika föreningen ATP per glukosmolekyl vid anaerob glykolys. I jämförelse med de totalt 36 ATP som bildas -vid en fullständig oxidation av en molekyl glukos under aeroba förhållanden är detta ett mycket ineffektivt sätt att -producera ATP. - -Ansamlingen av mjölksyra måste förr eller senare elimineras genom oxidativa processer. Detta kan ske efter -arbetets slut då laktatet till stor del omvandlas till pyruvat vilket bryts ned till koldioxid och vatten i mitokondrierna. -En del laktat passerar också ut i blodet och transporteras till levern, där en återbildning av glukos sker i -glykoneogenesen. Ju högre koncentrationen av laktat är, desto mer syre krävs för oxidativ nedbrytning. Detta -anses vara en av mekanismerna bakom det som populärt kallas "syrgasskuld", vilken under extrema förhållanden -kan uppgå till 18-20 liter. Att syrgasskulden bara behövs för att bryta ned och omvandla laktat är inte hela -sanningen. Den totala syrgasskulden korrelerar nämnligen inte helt till laktatnivåerna i blodet. En stor del av -syrgaskonsumtionen i återhämtningsfasen efter arbete åtgår till att nybilda energirikt ATP och CP från kolhydrater -och fett i maten. Ett fyrahundrameterslopp, som avklaras på 45 sek kräver totalt ca 18 liter syrgas, medan under -denna tid den maximala syreupptagningen är ca 3,5 liter. Resterande del måste alltså "betalas tillbaka" under -vilan efter loppet. Kortdistanslöpare bygger sina prestanda bl.a. på förmågan att sätta sig i syrgasskuld och att -tolerera den ökade mjölksyrakoncentrationen, medan t.ex. 1500-meterslöpare får hålla sig i aerob balans tills det -är dags för spurten. Ansamlingen av anaeroba metaboliter ger som bekant trötthets- och svaghetsförnimmelser -samt värk i muskulaturen. - -Begynnande laktatansamling i blodet under fysiskt arbete är inte alltid liktydigt med förekomst av syrebrist i de -arbetande musklerna. Blodkoncentrationerna av laktat bestäms nämligen förutom av produktionen också av -eliminationen samt utnyttjandet av laktat som energi. Laktateliminationen i levern kan t.ex. minska under fysiskt -arbete och därmed bidra till stegrade laktatnivåer i blodet. Vid stigande arbetsbelastning kommer dock -nyproduktionen av laktat i muskulaturen att ansvara för större delen av laktatstegringen. - -Förmågan att tolerera en ökad koncentration av mjölksyra varierar från individ till individ. En och samma -laktatnivå hos två personer kan ge helt olika subjektiva symtom. Många idrottsmän/kvinnor (t. ex. -kortdistanslöpare) eftersträvar att genom träning öka sin toleransnivå för laktat (mjölksyraträning). Förmåga att -utföra arbete nära sitt maximala syrgasupptag utan betydande laktatansamling och att kunna fortsätta arbeta trots -stegrade nivåer är något som kännetecknar elitidrottmän/kvinnor inom uthållighetssporter. En elitidrottare börjar -ackumulera laktat vid ca 80-85 % av sin maximala kapacitet medan en normal tränad börjar redan vid 60-65 % av - - ---- - -## Page 17 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -17 (27) -maximala kapaciteten. Denna punkt kan relativt väl bestämmas utifrån att studera ventilationsförändringar. Vid en -laktat nivå på 2,5-4 mM ser man en knick i denna kurva och ventilationen stiger ej längre linjärt mot -syrgaskonsumtionen (se ovan "Respirationsomställning"). Ventilationen kan alltså grovt användas som ett mått -på när laktat börjar ansamlas i blodet. Upprepade laktatprover under stegvis ökat fysiskt arbete kan användas -som ett komplement till bestämning av maximalt syrgasupptag för att få en uppfattning om träningsgrad och -prestationsförmåga. -4.3 Temperaturstegring -Som en effekt av musklernas verkningsgrad (22%) uppkommer vid arbete en kraftig ökning av -värmeproduktionen. En relativt stor del av hjärtminutvolymen måste därför tas i anspråk för värmeregleringen. -Varm och fuktig miljö fösvårar ytterligare värmeregleringen. Ju varmare och fuktigare det är i omgivningen, desto -större del av hjärtminutvolymen undandrages den effektiva muskelgenomblödningen med minskad -arbetsförmåga som resultat. Under extrema förhållanden kan så mycket som 15-20 % av hjärtminutvolymen tas i -anspråk för temperaturreglering. Förmågan att svettas har större betydelse för värmeregleringen under arbete än -under vila. Om arbetet utförs i varm, fuktig miljö eller om personen i fråga är dehydrerad kommer -värmeregleringen att försvåras vilket kan få deletära följder. Flera dödsfall till följd av överhettning, i samband -med ansträngning under dessa förhållanden, finns beskrivna. -5 EFFEKTEN AV TRÄNING -Träning medför en fysiologisk anpassning till kroppens (muskelmassans) ökade krav. Nedan redogörs för de -effekter man ser då man tränar för ökad uthållighet (aerob träning). En tränad individ får en större blodvolym och -ökad mängd hämoglobin. Man ser en ökad hjärtvolym och hjärtvikt, man får ett mer muskulöst hjärta som har -förmåga att pumpa ut mer blod (slagvolym) i vila vilket i sin tur leder till en sänkt hjärtfrekvens i vila. Detta leder i -sin tur till att man kan generera en större hjärtminut-volym under arbete då det maximala pulstaket är i stort -konstant. Syreextraktionen ur blodet förbättras med aerob träning till följd av ett flertal faktorer; Redistributionen -av blodflödet blir effektivare och maximala genomblödningen av muskulaturen ökas bla beroende på en ökad -kapillärtäthet. Muskelcellerna tar mer effektivt upp syre ur blodet genom att muskelcellernas system för aerob -förbränning förbättras. Mitokondrierna blir fler och större och dess förmåga att generera ATP genom oxidativ -fosforylering ökar. Myoglobinhalten i musklerna ökar. Inte bara muskelns förmåga att oxidera kolhydrater ökar -utan också förmågan till fettmetabolism. - - - ---- - -## Page 18 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -18 (27) -En vältränad individ använder till större del fria fettsyror som energikälla tidigt under arbete. Den otränade har -sämre förutsättningar för detta och måste använda sin kolhydrat reserv. Man kan också se en selektiv hypertrofi -av "slow twitch" muskelfibrer hos den som tränar aerobt. Det är nu allmänt accepterat att en persons medfödda -fiberuppsättning kan förändras med hjälp av träning. Det gäller för alla muskelcellstyperna. Aerobt inriktad träning -gör framför allt att man utvecklar en muskels maximala aeroba förmåga. Omvänt leder anaerobt inriktad träning -till en selektiv hypertrofi av "fast twitch" fibrerna. I båda fallen är den möjliga förändringen begränsad - -Om man använder max. VO2 som ett mått på kondition kan denna förbättras med 15-30 % under 3 månaders -intensiv träning. Max VO2 är dock inte med säkerhet det bästa måttet på aerob kapacitet. Den vanligtvis -begränsande faktorn vid långvarigt arbete är istället laktatansamling. Med hälp av träning kan man förskjuta den -punkt där laktatansamling börjar till högre nivåer (se ovan "Laktat"). Träning ger också en förmåga att bättre -uthärda höga laktatnivåer vilka hos en otränad skulle omöjliggöra arbete. -6 ÅLDER OCH KÖNSSKILLNADER -Max VO2 för kvinnor är vanligen 15-30 % lägre än för män. Om man korrigerar max VO2 för kroppsvikt krymper -skillnaden men är trots allt signifikant. Längdskidåkerskor på elitnivå hade jämfört med sina manliga kollegor 40 -% lägre max VO2, om hänsyn togs till kroppsvikt krympte skillnaden till 15 %. En del av denna könsskillnad kan -föklaras av att kvinnor har en större del kroppsfett än män (26 % mot 15 %). Detta leder till att männen har relativt -mer muskelmassa och då kan åstadkomma ett större aerobt arbete. Män har också 10-14 % högre -hemoglobinhalt vilket naturligtvis leder till en större syretransporterande förmåga. Experiment har gjorts där man -valt ut kvinnor och män med samma kroppskonstitution och kroppssammansättning samt korrigerat för deras -olika hemoglobinnivåer. Trots detta kvarstår en skillnad i max VO2 på 10-20 %. Det förefaller alltså finnas en -skillnad mellan könen som inte bottnar i olika kroppskonstitution. Det finns teorier som talar för en skillnad mellan -män och kvinnor i skelettmuskulaturens makroskopiska fiberuppsättning. Olika mängder fett mellan muskelfibrer -och myofibriller kan ge biomekaniska skillnader vilka resulterar i en mer ineffektiv krafthushållning hos kvinnor -relativt män. - -Ålder har betydelse för max VO2 vilken sjunker med i genomsnitt 1 % per år efter 25 års ålder. Förklaringen till -dessa förändringar är flera och det finns en rad "confounding factors" att hålla reda på. Maximala pulstaket -minskar med stigande ålder vilket också leder till sänkt maximal hjärtminutvolym. Muskelmassan reduceras och -man får ett färsämrat utbyte av syre perifert. Detta kan möjligen förklaras av en mindre utbytesyta för syre till följd - - ---- - -## Page 19 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -19 (27) -av färre kapillärer per muskelfiber och av en reduktion av kapillärernas tvärsnittsarea. Äldre får också en större -relativ andel fett vilket i analogi med könsskillnader ovan ger ett sänkt max VO2. Trots detta naturliga åldrande -kan man, om man upprätthåller en viss träningsnivå, bibehålla sin aeroba kapacitet högt upp i åldrarna. Om man -inte motionerar eller anstränger sig på något sätt anses max VO2 sjunka med dubbel hastighet mot normalt med -stigande ålder (2 % per år). -7. PRINCIP FÖR FÖRSÖKET -Räknar med att du läst detta kompendie inför kommande laboration. Principen för laborationen utspringer från -kompendiets introduktion vilket innebär att en frivillig och frisk person genomför ett fysiskt arbete och vi mäter hur -vederbörande reagerar på belastningen. Försökspersonen (FP) utför ett stegvis ökat, graderat muskelarbete. -Före, under och efter arbetets olika moment noteras puls, andningsfrekvens, andningsminutvolym. upplevd -ansträngning och (beroende på laborationens karaktär) blodtryck. Utandningsluftens syrgas- och koldioxidhalt -mäts, av vilka syrgasupptaget och RQ beräknas och energiomsättningen kan bestämmas. Genom att korrelera -denna till belastning fås verkningsgraden. Belastningen korreleras även till puls, blodtryck, andningsfrekvens och -andningsminutvolym. -Hos en och samma individ vid kortvarigt arbete föreligger normalt ett rätlinjigt förhållande mellan O2-förbrukning -och hjärtfrekvens ovanför en pulsfrekvens på 110-120 slag/min (se ovan under "Hjärtminutvolym"). -Maximala hjärtfrekvensen hos individer på 20-30 år ligger omkring 190-200 slag/min (individuell variation på 165- -230 slag/min) och minskar sedan med tilltagande ålder. När ca hälften av maximala syrgasupptaget nåtts, (vilket -motsvarar en syrekonsumtion på ca 2 liter per minut hos en normalstor man; något mindre hos kvinnor) brukar -pulsfrekvensen ligga omkring 130 för män och 140/min för kvinnor och ventilationen vid ca 40 liter/min. När -denna gräns överskrides börjar "a feeling of discomfort" inställa sig och man finner också att folk med tungt -arbete endast för kortare perioder överskrider denna gräns. Denna punkt är ofta identisk med tidpunkten för laktat -ackumulation (se ovan under "Metabola omställningar"), även kallat mjölksyratröskel, laktat tröskel eller anaerob -tröskel. Vi kan då tala om ett "50% arbete". Vid en pulsfrekvens på 150-160 slag/min brukar arbetet vara "70%" -och vid en puls på 170 är maximala arbetsförmågan utnyttjad till ca 80%. Belastningen måste även sättas i -relation till t.ex. individens storlek, träningsgrad mm., dvs. vi behöver även ett mått på den relativa belastningen. -Denna kan uttryckas som det arbete per tidsenhet i watt, som krävs för att en viss pulsfrekvens skall nås, ofta -väljes då 170 slag/min. En storvuxen person kanske når detta värde vid 200 W, en småvuxen vid 150 W o.s.v. - - ---- - -## Page 20 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -20 (27) -Undersökningar på ett stort material unga, friska individer av medelstorlek visar, att man bör kunna tolerera ca -200 W utan att pulsen överstiger 170 slag/min. För kvinnor är motsvarande siffra 150 W. Naturligtvis får dessa -värden anpassas både efter individens storlek och ålder. -8 Begrepp -Vi kommer beröra och diskutera en rad olika begrepp. Flera är bekanta från litteraturen medan andra är nya. -Aerob tröskel: Från en arbetsintensitet då bland annat laktat och andra fysiologiska mekanismer ökar. Brukar -härledas till tillfället vid maximalt fettutnyttjande. -Anaerob tröskel: Från en arbetsintensitet då bland annat laktat och andra fysiologiska mekanismer ökar markant. -Tillfället då bland annat omhändertagandet av den bildande syran i muskelaturen överskrider vad muskeln kan -omvandla till ny energi. Kan även kallas mjölksyratröskel eller laktattröskel. -VO2 max: Maximala värdet syre en individ kan utnyttja. Härleds till det fysiologiska maximala syreupptaget -muskulaturen kan utnyttja. Egentligen nås VO2max värdet uteslutande vid helkroppsarbete med stora muskler, -löpning, rodd eller cykel. -VO2 peak: Högsta värdet syre en individ kan utnyttja vid en viss arbetsform eller visst tillfälle. -Absoluta värden: Brukar ledas till syreupptaget vilket är volymen syre en individ använder vid given belastning -mätt i liter per minut. -Relativa värden: Är absoluta värden i relation till kroppsvikten. Tex det relativa syreupptaget mäts i milliliter per -minut per kilo kroppsvikt. -9. FÖRSÖKETS UTFÖRANDE -Målsättning med laborationen är att studera cirkulatoriska, respiratoriska samt metabola omställningar i -samband med arbete. En utsedd frivillig försöksperson genomför ett standardiserat arbete och utsedda -testledare mäter hur personen reagerar på belastningen. -Inledningsvis genomförs en kort presentation om Centrum för Hälsa och Prestationsutveckling (CHP) följt av -en genomgång av laborationen nedan. (Det kan komma att ändras för att göra laborationen dynamisk med -uppkomna diskussioner.) - - ---- - -## Page 21 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -21 (27) -Försökspersonen (FP) och försöksledare: Försökspersonen ska vara helt frisk. En försöksledare utses -vilken leder och samordnar arbete. Övriga laboranter sköter om datorn, puls, blodtrycksmätning, -laktatmätning, protokoll, tidtagning, subjektiv skattning och ergometercykeln. Lärare och studenter arbetar -tillsammans under laborationen. -Cykelns inställning: Vi använder Monark 828e med mekanisk friktionsbromsad belastningsmekanism. Den -teoretiska effektutvecklingen motsvarar 50W om man lägger på cykeln 1 kg och cyklar 50 tramptag/min -(metronomen på 100/min). 2 kg ger 100W och så vidare. Kadensen skall kontrolleras regelbundet. - -Mätningar under laborationen vid givna tillfällen. -Blodtryck (BP): Mäts med manschett auskultatoriskt, räkna ut medelartärtryck. -Hjärtfrekvens (HR): Mäts med pulsklocka på enklaste sätt -Andningsfrekvens (AF): I vila mäts andningsfrekvensen genom inspektion. Observera att FP andas -"onormalt" om han/hon vet om att man räknar AF, försök att göra detta utan att FP märker det. På cykeln mäts -AF i programmet -Gasprover O2 och CO2: Programmet beräknar fraktionerna i utandningsluften tillsammans med bland annat -andningsfrekvensen och beräknar syreupptag samt avgiven koldioxid. ”Normalt” beräknas värdena över en -minut men för att få flöde i laborationen utses en testledare att ”fotografera” datorskärmen och förmedla -värdena till protokollföraren -Laktatmätning: Mäts i vila, under cykling på 150 W (under inväntandet av steady state), samt efter 3 minuter -m h a Lactate Pro. (3 tillfällen.) Stick försökspersonen på sidan av fingret. OBS! Lancetterna får endast -användas en gång och slängs omedelbart efter användandet i avsedd behållare. Personen som sticker och -utför laktatmätningen måste använda skyddshandskar. -Uppskattad ansträngning: Under laborationen använder vi Gunnar Borgs subjektiva ansträngningsskala -RPE 6-20. Före laborationen går vi tillsammans igenom skalan. - - ---- - -## Page 22 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -22 (27) - -Protokoll (utdelas vid laborationens start). Försöksledaren svarar för att protokollet följs och att mätningar -görs vid i protokollet angivna tidpunkter (Vi hjälps åt för att få en dynamisk och lärande laboration.). -Mättillfällerna följer nedan i punktform. laborationen är av upplevelsebaserad karaktär vilket gör att vi försöker -förmedla den teoretiska bakgrunden för den fysiologiska mekaniskem i en ”riktig” situation samt i en situation -där vi mäter dessa parametrar. Det innebär att avsteg kan ske för att få en bra dynamik i denna laboration. Vid -ett test eller forskningstillfälle är tider, mätteknik, handhavande, moment betydligt mer uppstyrda. Laborationen -syftar till att uppleva momenten samt få in de teoretiska fysiologiska parametrarna i en kontext av fysiologiskt -mekaniskt arbete och följa det från vila till maximalt arbete. -• -Vila/pre: De första mätningarna görs vid vila sittandes på en stol. Efter detta flyttas försökspersonen till -träningscykeln där en ny vilomätning görs och utandningsluft samlas i 1 minut. -• -Nivå 1: Försökspersonen börjar sedan att cykla med 50W belastning med 50RPM (Nivå 1). Vid 50W -cyklar försökspersonen i 5 minuter och mätningar görs under påföljande minut (1 minut) under fortsatt -arbete. -• -Nivå 2: Ytterligare 50W till adderas till 100W direkt efter avslutade mätningar. Försökspersonen cyklar nu -3 minuter och mätningar görs under påföljande minut. -• -Nivå 3: Ytterligare 50W adderas till 150W. Försökspersonen cyklar nu 3 minuter och mätningar görs -under påföljande minut. Även laktatmätning genomförs på denna nivå. -• -Nivå 4: På nivå 4 justeras belastningen individuellt beroende på uppskattad kapacitet av läraren. Syftet är -att illustrera ett arbete kring eller över RQ 1.0. -• -Aktiv vila: Efter nivår 4 sänks belastningen 1 till 1Kp och kadensen höjs till 70 RPM i 3 minuter i syfte att -dels gå igenom det maximala konditionstestet samt låta försökspersonen få lite aktiv vila för att få -möjlighet att transportera bort mjölksyra. -• -Maxtest: Vid maxtest bestäms en inledande belastning bedömt på försökspersonens kapacitet. varje -minut höjs belastningen med 0,25Kp samt i dialog med försöksledaren. Försökspersonen arbetar till den - - ---- - -## Page 23 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -23 (27) -inte orkar längre. Under maxet uppmuntras /hejas försökspersonen men arbetet sker frivilligt och -försökspersonen skall avbryta vid obehag eller när hen inte orkar längre. -• -Efter test: Personen avslutar arbetet men sitter kvar på cykeln och efter 5 minuters vila genomförs efter -tester för att analysera personens återhämtningsförmåga. - -Efter avslutat test tar vi en bensträckare och värdena förs in i olika diagram där vi diskuterar försökspersonens -insamlade data i förhållande till arbetsintensiteten. - - - - - ---- - -## Page 24 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -24 (27) -Bilaga 1. LATHUND ARBETSFÖRSÖK -Funktionärer: -1. -Försöksperson - - -(1 person) -2. -Försöksledare - - -(1 person) -3. -Tidtagare - - - -(1 person) -4. -Protokollförare - - -(1 person) -5. -Justering av motstånd på cykeln - -(1 person) -6. -Syreupptagsobservatör - - -(1perspon) -7. -Blodtrycksmätare - - -(1 person) -8. -Subjektiv ansträngning - - -(1 person) -9. -Respirations- och hjärtfrekvensmätare - -(1 person) -10. -Laktat/temperaturmätare - - -(1 person) -11. -Temperatur - - - -(1 person) -• -Utförande: -• -Försökspersonen ställer in cykeln. -• -Försökspersonen sätter sig på stolen och vilar. Mät kroppstemperatur, laktat, blodtryck och -hjärtfrekvens. -• -Försökspersonen sätter sig på cykeln UTAN ATT TRAMPA. Gör mätningar och samla utandningsluft. -• -Börja cykla (och sluta inte förrän hela försöket är avslutat!) 50W på 50rpm i ca 5 minuter = steady state. -Gör mätningar och samla luft. -• -Öka belastningen till 100W och cykla i 3 minuter = steady state. Gör mätningar och samla luft. -• -Öka belastningen till 150W och cykla i 3 minuter = steady state. Under inväntandet av steady state tas -ett nytt laktatprov. Gör mätningar och samla luft. -• -Fortsätt öka belastningen till en nivå över RER 1.0. och samla in värden efter 3 min arbete under 1 -minut. -• -Aktiv vila i 3 minuter där försökspersonen ökar trampfrekvensen till 70 rpm samt belastningen sänks till -1Kp. -• -Maxtest där belastning höjs varje minut där mätningar genomförs var 30e sekund på respektive nivå. -• -Direkt vid avslutat maxtest mäts subjektiv ansträngning och laktat. -• -Testpersonen sitter kvar på cykeln i 3-5 minuter för eftermätning av syreupptag, puls och blodtryck. -• -När syreupptagningsutrustningen är avtagen från försökspersonen mät åter igen temperaturen. -• -Diskussion av insamlade värden genomförs omgående efter sista mätning. - - - ---- - -## Page 25 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -25 (27) - - -Ergospirometri labb -Datum -Testperson -Vikt -Moment -Tid -Belastning -Kadens -HF -Systoliskt Diastoliskt -Laktat -Ben -Andning -AF/ BF -VE -VO2 -VCO2 -RER -Vila stol -5 -Vila cykel -5 -Vila stående -5 -Stå -Sub 1 -6 -Sub 2 -4 -Sub 3 -4 -Sub 4 -4 -Max -0-1 -Max -1-2 -Max -2-3 -Max -3-4 -Max -4-5 -Max -5-6 -Max -6-7 -Max -7-8 -Max -8-9 -Max -9-10 -Tid slut max -Vila stol -5 -Ansträngningsskala -Blodtryck - - ---- - -## Page 26 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -26 (27) -Borgs RPE-skala® en skattning av den egenupplevda fysiska ansträngningsgraden -6 Ingen ansträngning alls -7 Extremt lätt -8 -9 Mycket lätt -10 -11 Lätt -12 -13 Något ansträngande -14 -15 Ansträngande -16 -17 Mycket ansträngande -18 -19 Extremt ansträngande -20 Maximal ansträngning -Referens: Borg G. (1970). Perceived exertion as an indicator of somatic stress. Scand J Rehabil Med 2, 92-98. - - ---- - -## Page 27 - - - -Labbhandledning Ergospirometri,CHP, 2021 -27 (27) - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_laborationshandledning_CHP_2021.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_laborationshandledning_CHP_2021.pdf deleted file mode 100644 index 6d1c2dc..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Ergospirometri_laborationshandledning_CHP_2021.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:178c9b9475534a044221a327ef54d70b274d50a7f8b01a7e046898708f79e21d -size 574308 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.docx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.docx deleted file mode 100644 index f6b1d72..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:98daef644c263a44018a234528a40079d6b27f8e9834e4db8d0434d330f7c5c6 -size 16353 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Klinisk undersökningsmetodik T2 220818.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Klinisk undersökningsmetodik T2 220818.md deleted file mode 100644 index 413f018..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Klinisk undersökningsmetodik T2 220818.md +++ /dev/null @@ -1,67 +0,0 @@ -# Klinisk undersökningsmetodik T2 220818.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -HJÄRTAT: -Vid hjärtauskultation skall rytm, frekvens, hjärttoner och eventuella biljud bedömas. För att bedöma rytm och -frekvens spelar det inte så stor roll var man lyssnar över hjärtat. För att bedöma hjärttoner och biljud behöver -man lyssna på mera specifika ställen: - -Hö I2, parasternalt. Här hörs aortaklaffarna bäst. (I2=mellanrummet mellan 2:a och 3:e revbenet -- 2:a revbenet fäster vid angulus sterni -; I3=mellanrummet mellan 3:e och 4:e revbenet etc) - -Vä I2, parasternalt,pulmonalisklaffarna. - -Vä I3, parasternalt. Här hörs biljud vid bl a aortainsufficiens, - -Vä I4, parasternalt, tricuspidalisklaffarna. - -Vä (I4)-I5 i medioklavikularlinjen=Apex. Här hörs mitralisklaffarna bäst. - -Dessutom ska man lyssna över carotiderna medan patienten håller andan (aortastenosbiljud kan -fortledas hit) samt i axillen (mitralisinsufficiensbiljud fortleds hit) -1. Identifiera de olika avlyssningsställena. -1. Palpera pulsationer i a carotis (OBS! en sida i taget) och a radialis. -2. Lyssna på hjärtat med stetoskop, t ex över I2 dx. Notera rytmen. Regelbunden? Oregelbunden? -Extraslag? Räkna frekvensen (man brukar räkna under 15 eller 30 sek) och känn samtidigt på a. -radialis och notera ev pulsdeficit. -3. Identifiera 1:a och 2:a hjärttonen. Palpera radialispulsen samtidigt som du lyssnar på hjärtat. -Pulsationen i radialisartären kommer i samband med 1:a tonen, som representerar AV-klaffarnas -stängning och inledningen av systole, d v s hjärtats kontraktionsfas. 2:a tonen representerar aorta- -och pulmonalisklaffarnas stängning och inledningen av diastole, fyllnadsfasen. -4. Lyssna och jämför hjärttonerna över hjärtbasen (I2) och apex. Vilken ton hörs tydligast på -respektive ställe? -5. Hörbara blåsljud över klaffarna kan uppkomma då klafföppningen p g a sjukdom har blivit för -trång (stenos) eller om de läcker (är insufficienta) när de är stängda. Blåsljuden beskrivs som -systoliska om de hörs i systole och diastoliska när de hörs i diastole. Vilken typ av blåsljud bör man -höra vid aortastenos?; aortainsufficiens?; mitralisstenos?; mitralisinsufficiens? -BLODTRYCK - -Förbered patienten: Information. Kroppställning (fötterna på golvet ,ryggstöd). Vila - -Egna förberedelser: Vilken blodtrycksmanschett och varför? Armen i hjärthöjd! -Utförande -1. Spänn fast blodtrycksmanschetten på överarmen. Manschettens nederkant skall vara cirka 2 cm -ovan armvecket. Kontrollera att du kan se "mätklockan" och att inga slangar är i kläm. (Tag först ett -palpatoriskt blodtryck för att få en uppfattning om den undersöktes blodtrycksnivå): Pumpa upp -blodtrycksmanschetten samtidigt som du palperar a radialis. Notera vid vilket tryck pulsen försvinner -= ungefärligt systoliskt blodtryck. -1. Släpp ut all luft ur manschetten. -2. Tag därefter ett auskultatoriskt blodtryck: Palpera a brachialis i armvecket. Sätt stetoskopet här -(membransidan). Pumpa upp manschetten till det tidigare palpatoriska blodtrycket + cirka 30 mm Hg. -3. Släpp ut luften långsamt, cirka 2 mm Hg/s -4. Lyssna i stetoskopet och notera när pulsationerna återkommer (= systoliskt tryck). Fortsätt töm ut -luften. Notera när pulsationerna försvinner igen (= diastoliskt tryck) -5. Tag "patientens" puls. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Klinisk undersökningsmetodik T2 220818.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Klinisk undersökningsmetodik T2 220818.pdf deleted file mode 100644 index 2f30394..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Klinisk undersökningsmetodik T2 220818.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:beedba6aa15e394f471518b94608c391de34fdfc31f275f0149a5e5156769d61 -size 369246 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Lägesförändringar.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Lägesförändringar.md deleted file mode 100644 index 7e2d98b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Lägesförändringar.md +++ /dev/null @@ -1,370 +0,0 @@ -# Laborationskompendium läge/blodtryck - -**OCR Transcript** - -- Pages: 6 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - -31 - LÄGESFÖRÄNDRINGARS INVERKAN PÅ CIRKULATIONSAPPARATEN - - -Laborationen avser att belysa cirkulationsomställningar vid snabba förändringar av -kroppsläget och de kompensationsmekanismer som är kopplade till dessa omställningar. - -BAKGRUND - -När en individ befinner sig i liggande är kärlsystemet horisontellt orienterat. Tyngdkraftens -inverkan kommer därigenom att vara densamma i alla delar av cirkulationsapparaten, dvs ungefär -samma tryck kommer att uppmätas i en fotartär, i aortabågen och i en hjärnartär. Analogt kommer -det hydrostatiska trycket i olika delar av venträdet att vara ungefär lika (undantag thorax vid -inspirationsrörelser). - -I stående förändras situationen dramatiskt. Vertikala blodpelare kommer att utöva ett hydrostatiskt -tryck på under hjärtat belägna kärlavsnitt, och på motsvarande sätt kommer trycket i ovanför hjärtat -belägna delar av cirkulationsapparaten att sänkas. Det hydrostatiska artärtrycket i foten kommer att -höjas med (hos en normalindivid) ca 130 cm H20, dvs ca 95 mm Hg, och på motsvarande sätt att -sjunka med ca 30 mm Hg i kraniell artär. Motsvarande tryckförändringar kommer att ske på -vensidan, dvs perfusionstrycket, som utgör skillnaden mellan artär och ventryck, kommer i princip -att förbli oförändrat. Däremot kommer det transmurala trycket, dvs tryckskillnaden över kärlväggen, -att stiga med höjden på blodpelaren, i foten ca 95 mm Hg. Laborationen syftar till att belysa -effekterna av denna omställning på cirkulationsapparaten. För att definiera problemet är det -lämpligt att separat betrakta de primära effekterna av denna ändrade tryckprofil på artär-, kapillär- -och vensidan, initialt utan hänsyn till kompensationsmekanismer medierade av externa inflytanden -(muskelaktivitet, nerver, hormoner etc). - - -EFFEKTER PÅ MIKROCIRKULATIONEN VID UPPRESNING - -1. -Ett ökat hydrostatiskt tryck över arteriolväggen ger en sträckning av glatt muskel i kärlet. Kärlet -svarar på detta med en kontraktion, dvs kärldiametern minskar åter och resistansen hålls -därigenom konstant eller tom ökar. Eftersom perfusionstrycket (skillnaden mellan artär- och -ventryck) inte ändras i stående, ger denna effekt vanligen en viss flödesminskning i kärlbädden. - -2. -Ett ökat hydrostatiskt tryck i de prekapillära sfinktrarna ger på motsvarande sätt upphov till en -kontraktion i dessa kärls glatta muskulatur. Sfinktrarna stänger av delar av kapillärbädden och -minskar därmed tillgänglig kapilläryta, dvs CFC minskar. - -3. -Det ökade hydrostatiska trycket på både artär- och vensida ger upphov till en kraftig stegring av -kapillärtrycket, som inte kan kompenseras av konstruktionen av arteriolerna. Starling- -ekvilibriet över kapillärväggen rubbas och nettofiltration sker till interstitiet (ödem). Denna -effekt motverkas delvis genom avstängning av delar av kapillärytan, enl punkt 2. - -4. Lumen i venerna är "överdimensionerad", dvs de är normalt (i liggande) endast delvis fyllda - -med blod. När det hydrostatiska trycket i venen stiger fylls venen med blod, tills trycket i - -lumen blir lika med tensionen i kärlväggen. Detta fenomen får två effekter på hjärtats venösa - -återflöde: en akut och en mera långvarig. Den akuta effekten beror på att det blod som krävs - -för att fylla upp venlumen tas från det venösa återflödet, som därför snabbt men övergående - - ---- - -## Page 2 - - -32 -sjunker. Det blod som åtgår för att fylla dekliva (nedre) vener (ca 500 ml) tas från den cirkulerande -blodvolymen. Detta motsvarar funktionellt en blödning av motsvarande grad, vilket sänker hjärtats -fyllnadstryck. - - - -Sammanfattning av primära effekter på perifer kärlbädd vid uppresning. - -Vid uppresning ökar artär- och ventryck i foten lika mycket, dvs perfusionstrycket påverkas ej. Det -hydrostatiska trycket i kärlbädden ökar; arteriolerna tänjs ut initialt, och svarar med en (myogen) -kontraktion vilket tom kan leda till sänkt blodflöde (konstant perfusionstryck, höjd resistans). De -prekapillära sfinktrarna stänger av delar av kapillärbädden, via samma mekanism. Trots detta ger -det höjda medelkapillärtrycket upphov till ödembildning. På vensidan sker en omedelbar sänkning -av det venösa återflödet, pga fyllnad av kollaberade vener. Fyllnaden av venerna gör att ca 10% av -blodvolymen undandras från den centrala cirkulationen, vilket sänker hjärtats fyllnadstryck. - -Motsvarande resonemang gäller för ovan hjärtat befintliga kärlbäddar (framförallt CNS). Observera -dock att (frånsett intrakraniellt) trycket i vener inte kan bli negativt; perfusionstrycket i CNS sjunker -därför något i stående. Flödet vidmakthålles dock av minskad arteriolresistans (autoreglering). - -Uppresning leder därför till tre huvudproblem, två för cirkulationsapparaten som helhet (risk för -svimning i samband med uppresning och omedelbart fall i venöst återflöde; minskade -kardiovaskulära reserver pga funktionell förlust av blodvolym), och ett i själva den dekliva -kärlbädden (ödemutveckling). Cirkulationsapparaten är utrustad med ett antal kompensations- -mekanismer för att motverka dessa effekter. - - - -KOMPENSATIONSMEKANISMER VID UPPRESNING - -1. Lokala (myogena) mekanismer - -Myogen konstriktion av arterioler, som sänker det hydrostatiska medelkapillärtrycket och minskar -blodflödet till den dekliva kärlbädden. Konstriktion av prekapillära sfinktrar, som stänger av delar -av kapillärbädden och därigenom motverkar ödemutvecklingen. - - -2. ”Muskelpumpen” - -Tryckstegringen på vensidan ger dels momentant sänkt återflöde till hjärtat, dels pooling av blod, -dels förhöjt kapillärtryck med ödemutveckling. Dessa faktorer motverkas av att man i benen har en -"perifer blodpump", som gör att venblodet i samband med benmuskelkontraktioner pumpas i -riktning mot hjärtat. "Ventilerna" i denna pump utgöres av venklaffarna. En ytterligare fördel med -denna konstruktion är att ventrycket i benen vid fasiskt muskelarbete sjunker till låga värden, medan -artärtrycket förblir oförändrat högt. Detta leder till ett ökat perfusionstryck och ett ökat flöde, vilket -självklart är gynnsamt. Observera dock att "muskelpumpen" förutsätter muskelaktivitet; förhindras -detta (exempelvis av att stå i "givakt") finns risk för dekompensation och i värsta fall svimning. -"Muskelpumpen" ökar också lymfflödet och bidrar därmed till att motverka ödemtendensen. - - - ---- - -## Page 3 - - -33 - -3. Snabb mobilisering av blodvolym - -Den fyllnad av kollaberade vener som sker vid uppresning leder till ett snabbt men övergående fall i -det venösa återflödet. Detta måste kompenseras snabbt för att förhindra svimning. Under denna -korta fas "lånas" blodvolym, mest från lilla kretsloppet (hjärtats reservvolym, lungorna). Detta -underlättas av en snabb reflexogen ökning av hjärtfrekvensen (se nedan). Denna "reservdepå" är -dock långsiktigt otillräcklig för att kompensera hela den volym som poolas i de nedre extremiteterna -(ca 500 ml). - - - -4. Homeostatiska reflexer - -Trots nämnda kompensationsmekanismer undanhålls i upprätt kroppsläge ca 500 ml blod från den -cirkulerande blodvolymen. Detta leder till en sänkning av hjärtats fyllnadstryck. Enligt Starlings -hjärtlag ger en sänkning av hjärtats fyllnadstryck en motsvarande sänkning av slagvolymen (om -kontraktiliteten inte ökar). En sänkning av slagvolymen skulle, vid oförändrade förhållanden i -övrigt, ge sänkt hjärtminutvolym och sänkt medelartärtryck (medelartärtrycket = hjärtminutvolymen -x totala perifera resistansen). För att motverka detta finns receptorsystem, som känner av -sänkningen i hjärtats fyllnadstryck; receptorerna sitter i hjärtat (förmak och kammare) och har sina -afferenter i nervus vagus. Avlastning av dessa "volym"-receptorer, vilket sker vid uppresning, leder -till reflexogen aktivering av sympatiska vasokonstriktorneuron till framförallt skelettmuskulaturen -(stor kärlbädd!). Den totala perifera resistansen ökar därigenom, det diastoliska blodtrycket ökar, -och medelartärtrycket vidmakthålls trots sänkt pulstryck (pga sänkt slagvolym). Det sänkta -pulstrycket (plus den hydrostatiska effekten på över hjärtat belägna kärl) ger upphov till att också de -arteriella baroreceptorerna avlastas, vilket leder till en reflexogen stegring av hjärtfrekvensen (på -människa verkar lågtrycksreceptorerna i hjärtat inte påverka hjärtfrekvensen). Den perifera -konstriktionen av artärer - arterioler bidrar även till sänkning av kapillärtrycket i icke-dekliva -kärlbäddar och mobilisering av vätska från interstitiet. En tredje, hos människa särskilt viktig -reflexvasokonstriktion sker på systemkretsloppets vensida och även de pulmonala kapacitanskärlen, -vilka konstringeras reflexogent. En fjärde effekt av det sänkta fyllnadstrycket är aktivering av -sympatiska neuron till njuren, vilket leder till sänkning av GFR, aktivering av renin-angiotensin- -aldosteron-systemet och därmed till salt-vätskeretention. - -Dessa reflexmekanismer har ofta en tendens att minska i effektivitet vid åldrandet, vilket hos äldre -ej sällan ger större känslighet för plötsliga ändringar av kroppsläget. - - -5. "Svimningsreflexen" - -Vid olika situationer när cirkulationsapparatens marginaler är reducerade (t.ex. blödning) eller då -vissa kompensationsmekanismer är utslagna (kan t.ex. åstadkommas genom tillförsel av det glatt -muskelrelaxerande medlet nitroglycerin) kan uppresning leda till att adekvat venöst återflöde till -hjärtat inte kan upprätthållas. Paradoxal aktivering av hjärtkammarreceptorer leder då till -reflexogen bradykardi och inhibition av sympatisk vasokonstriktoraktivitet till perifera kärlbäddar. -Detta betyder att såväl hjärtminutvolymen som den totala perifera resistansen sjunker kraftigt. -Resultatet blir ett snabbt blodtrycksfall och medvetandeförlust ("svimning"). Horisontalläge leder -till ökat venöst återflöde och individen återfår medvetandet. - - ---- - -## Page 4 - - -34 - - -Sammanfattningsvis kan man särskilja fyra huvudtyper av kompensationsmekanismer - -1. -Myogena mekanismer, som anpassar lokalt blodflöde och kontrollerar prekapillära sfinktrar. - -2. -Muskelpumpen, som fungerar som ett "perifert hjärta" på vensidan. - -3. -Homeostatiska reflexer, som syftar till av vidmakthålla medelartärtrycket trots såväl - -övergående snabba som kvarstående sänkningar av venöst återflöde. - -4. -Svimningsmekanismen, en "skyddsreflex", som genom horisontalläge ökar det venösa -återflödet och därigenom löser grundproblemet! - - -Laborationens syfte är att praktiskt illustrera hur dessa mekanismer fungerar vid -kontrollerade lägesförändringar. - - -En grundläggande formel att ha i åtanke under laborationen: - - - - - - -MAP = C.O x TPR - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -HR -SV - + sympatikus -- parasympatikus -venöst -återflöde -sympatikus -myogen -aktivitet -sympatikus - - ---- - -## Page 5 - - -35 -LABORATIONENS UTFÖRANDE - -METOD - -Apparatur: Fixerbar vippbräda, EKG, elektroder, blodtrycksmanschett och stetoskop med mikrofon. - -Vippbrädan ställs i horisontellt läge och försökspersonen spännes fast på densamma med remmar. -Undvik att fötterna kommer i kontakt med fotbrädan (justera cykelsadeln). - -EKG-elektroder fästs på försökspersonens bröstkorg. Dessa är anslutna till ett BioPac system, -kopplat till en dator för kontinuerlig registrering av hjärtfrekvensen. - -En blodtrycksmanschett anbringas lagom hårt runt överarmen och både det systoliska och -diastoliska trycket registreras enligt samma principer som för auskultatorisk mätning i datasystemet. - - -GRUPPMEDLEMMARNAS UPPGIFTER - -1. -Försökspersonen skall vara hjärtfrisk och ej gravid. Skor och strumpor samt det mesta av -kläderna på överkroppen tas av innan placeringen på vippbrädan. Elektroder och -blodtrycksmanschett anbringas enligt ovan. Försökspersonen skall slappna av så mycket som -möjligt under hela försöket för att undvika stressreaktioner och aktivering av muskelpumpen. - -2. -Vippbrädemaskinisten skall sköta brädans spärrmekanism och se till att varje lägesförändring -utföres korrekt. När spärren är lossad inför tippning måste alltid minst två personer vara -närvarande! Minst en person skall finnas vid fotänden och en vid huvudändan. De som sköter -brädan skall också hålla kontakt med försökspersonen, samt notera hudfärg och ytlig venfyllnad -i ansiktet, på halsen och på fötterna. Metallklossar finns fästade på vippbrädan och markerar -graden av tippning. - -3. -Personen som handhar blodtrycksmätningen övar först några gånger, så att snabba och -tillförlitliga registreringar av blodtrycket kan utföras direkt efter förändring av kroppsläget. -Så snart det diastoliska trycket är uppmätt, töms manschetten snabbt på luft och pumpas -därefter snabbt upp på nytt. - -4. -Försöksledaren samordnar gruppens arbete vid de olika försöksmomenten och assisterar -vippbrädesmaskinisten. - -5. -En till två personer sitter vid datorn och kontrollerar registeringen samt tar ut värdena efteråt. - - -FÖRSÖKSMOMENT - -Vippbrädstippning och blodtrycksregistrering skall inövas ordentligt innan försöket påbörjas! -Lägesförändringarna skall ske så snabbt och bestämt som möjligt. Snarast möjligt efter tippningen -utföres snabba, upprepade registreringar av blodtrycket. Innan nästa moment utföres skall tre till -fem (3-5) likvärdiga registreringar ha erhållits. - - - ---- - -## Page 6 - - -36 -Nitroglycerin är ett kärlvidgande medel som ger dosberoende relaxation av glatt muskulatur. -Medlet utövar sin huvudsakliga effekt på vensidan, men har i högre doser även effekt på artärsidan -och koronarkärlen. Nitroglycerin tillföres i form av resoribletter (Nitromex®). Tabletten får verka -under tungan i 2-3 minuter. Därefter sker tippning i närvaro av amanuens. Återgå till horisontalläge -om försökspersonen anger svimningskänsla! - -I. -Horisontalläge (helst 10 min) - -II. -Fötterna nedåt, 60o mot horisontalplanet - -III. -Huvudet nedåt, 40o - -IV. -Fötterna nedåt, 60o - -V. -Horisontalläge - -VI. -Nitroglycerin  mät i horisontalläge efter 2-3 min - -VII. -Fötterna nedåt, 60o - -VIII. -Horisontalläge - - -REDOVISNING - -I ett diagram anges tid på x-axeln, under tidsskalan anges kroppsläget (moment I-VIII ovan), -hudfärg i ansikte och på fötterna, ytlig venfyllnad, försökspersonens subjektiva förnimmelser -etc. På y-axeln anges hjärtfrekvens och systoliskt resp. diastoliskt blodtryck samt medelartär- -tryck (beräknas enligt sambandet MAP≈DP+PP/3). -Till diagrammet bifogas en skriftlig diskussionsdel, där erhållna resultat förklaras noggrant utifrån -teorin. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Lägesförändringar.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Lägesförändringar.pdf deleted file mode 100644 index e50e8ce..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration läge-blodtryck/Lägesförändringar.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:fff6dfdee016fae6aa3683f03a04e293a41da8cb261c4d539eb95f913ba4ad66 -size 45497 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.xlsx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.xlsx deleted file mode 100644 index 357f0a5..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.xlsx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:449ade323b620bee4d1d16968f1b9807ecbc5db697d4db5e1122962ef40419b2 -size 42263 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pptx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pptx deleted file mode 100644 index 175e733..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pptx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:fa04a4e6db34487bcac176af4ebd86afccf74a3523065423d63ba129433e234e -size 187865 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.docx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.docx deleted file mode 100644 index c586033..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:c72e8fd22567289a6d84694ff4da4bdc60f8d782c470533159fa5e0a36932611 -size 38474 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/1.Introföreläsning VT2025 T2.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/1.Introföreläsning VT2025 T2.md deleted file mode 100644 index d7a2df3..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/1.Introföreläsning VT2025 T2.md +++ /dev/null @@ -1,1313 +0,0 @@ -# 1. Introföreläsning.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 69 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Bacilli Bacteria -Välkomna till kursblock 11: -Grundläggande immunologi -HT 2025 -Blockansvarig: Davide Angeletti -Avdelningen för mikrobiologi och immunologi -Tel: 031-7866304, e-mail: davide.angeletti@gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Immunologi - kunskapen om immunsystemet och hur det försvarar -kroppen mot: -•Bakterier -•Virus -•Svampar -•Parasiter -•Tumörer -Immunitas – fri, undantagen -Immunsystemet kan också orsaka sjukdomar: -Kursens fokus - - ---- - -## Page 3 - -Blockansvarig och föreläsare - Immunologiblocket -Marianne -Quiding-Järbrink -Avd. för Mikrobiologi -och Immunologi -Ulf Yrlid -Avd. för Mikrobiologi -och Immunologi -Davide Angeletti -Avd. för Mikrobiologi -och Immunologi -Blockansvarig - - ---- - -## Page 4 - -Innehåll i dagens föreläsning -Introduktion: -•Blockets uppbyggnad -•Kurslitteratur -Översikt över mikroorganismer: -•Bakterier -•Virus -•Svampar -•Parasiter -Översikt över immunsystemet: -•Celler och komponenter i immunförsvaret -•Interaktion mellan immunförsvaret och patogener -Medfött försvar: -•Celler -•Receptorer -Förvärvat försvar: -•Receptorer och klonal selektion -•B-celler och antikroppar -•T-celler - - ---- - -## Page 5 - -Immunologiblockets uppbyggnad (T2) -Översikt av -immun- -systemet -Samspelet mellan -olika delar av -immunförsvaret -Föreläsning 1 -Föreläsning 2-5 -Föreläsning 6-7 -Cellulära och molekylära -immunmekanismer -Kursmoment: -•Föreläsningar -•Två seminarier -•Självstudier inkl. förberedelser för seminarierna -”Zoom-in, zoom-out pedagogik” - - ---- - -## Page 6 - -Schema -Datum -Tid -Lärare -Föreläsning -20/11 -8.15-11 -Davide A -1. Intro -20/11 -12.15-15 -Ulf Y -2. Medfödd immunitet -21/11 -9.15-11 -Marianne Q -3. Förvärvad immunitet -24/11 -8.15-11 -Davide A -4. Förvärvad immunitet -24/11 -12.15-14 -Seminarium I (fall I-II) (gr 1-8) -24/11 -14.15-16 Seminarium I (fall I-II) (gr 9-16) -25/11 -10.15-11 -Marianne Q -5. Immunologiskt minne -25/11 -11.15-13 -Ulf Y -6. Samspelet mellan medfött och förvärvat försvar -26/11 -10.15-11 -Davide A -7. Immunologisk tolerans -26/11 -12.15-14 -SeminariumII (fall III-IV)(gr 9-16) -26/11 14.15-16 SeminariumII (fall III-IV)(gr 1-8) -Vi rekommenderar varmt att inte använda anteckningar under seminarierna. -Under de senaste åren har vi hållit dem utan anteckningar, och våra seminarier har alltid varit de -mest uppskattade av studenterna. Utmana dig själv! -Seminarierna är inte en kunskapsprövning utan en diskussion som ska hjälpa dig att förstå ämnet. - - ---- - -## Page 7 - -Boken finns som e-bok som -kan lånas via Göteborgs -universitetsbibliotek/GUNDA. -Kurslitteratur -Alternativ: -Basic Immunology, Abbas A. et al., 6th -ed, Elsevier Saunders, 2019. -➢Bilder som visas under immunologiblocket är ffa hämtade från Charles Janeway, Immunobiology, Garland -Publishing, om inget annat anges -Infektionsimmunologi av Wold A. -Mölne J., Liber 2022. -Kommer även att vara kurslitteratur på -termin 5. - - ---- - -## Page 8 - -Lärandemål för immunologiblocket, T2 -Efter godkänd kurs ska studenten kunna -Beskriva: -• -den principiella uppbyggnaden hos olika lymfoida organ och förklara dess funktion vid -bildning, utveckling och aktivering av immunceller -• -funktionerna hos olika immunceller och lösliga komponenter i det medfödda respektive -förvärvade försvaret -• -hur immunsvar regleras -• -översiktligt de metoder som är baserade på immunologiska principer -Förklara: -• -hur immuncellerna i det medfödda respektive förvärvade försvaret känner igen och -aktiveras av främmande ämnen. -• -hur immunceller vandrar i kroppen och förklara mekanismerna som styr denna vandring -• -de mekanismer som bidrar till upprätthållandet av tolerans och ge exempel på -konsekvenser av dysfunktion hos dessa mekanismer -• -översiktligt vilka typer av immunsvar som är viktiga vid försvaret mot olika typer av -infektioner -Diskutera/förstå: -• -hur det medfödda och förvärvade immunsvaret samverkar -• -hur immunologiskt minne uppstår och de konsekvenser immunologiskt minne har för -försvaret mot infektioner - - ---- - -## Page 9 - -Mikroorganismer - - ---- - -## Page 10 - -Mikroorganismer -•Bakterier -•Virus -•Svampar -•Parasiter - - ---- - -## Page 11 - -Bakterier -• 0,5-5m långa. -• Encelliga organismer -• Kan vara aeroba, fakultativt anaeroba eller anaeroba -• Finns överallt – miljontals arter -• Kan leva i många olika lokaler - slemhinnor, extracellulärmatrix, kroppsvätskor, celler. -• Vissa kan infektera människan – patogena bakterier (virulenta) -Virulens = förmåga att framkalla sjukdom -Intracellulära vesiklar, cytoplasman - - ---- - -## Page 12 - -Bakterier -Bakterier finns i olika former: -Bakterier delas in i grampositiva och gramnegativa (skillnader i -cellväggens uppbyggnad ger olika färg vid gramfärgning) -• -Grampositiva (blåa) har en tjock cellvägg -• -Gramnegativa (röda) har en tunn cellvägg -grampositiv -bakterie -gramnegativ -bakterie -cellvägg -kristall- -violett -fixering -med jodid -sprit- -sköljning -eosin- -färgning -Gramfärgning: - - ---- - -## Page 13 - -Bakterier -Grampositiva -Gramnegativa -≤50 lager -1-3 lager -= Lipopolysackarid - - ---- - -## Page 14 - -Bakterier – förökar sig genom delning (binär fission) - - ---- - -## Page 15 - -Bakterier - normalflora -• Lever på och i våra kroppar -• Orsakar inte sjukdom hos en frisk individ -• 100-tals olika arter -• >100 000 miljarder bakterier - - ---- - -## Page 16 - -Bakterier – olika bakterier har olika virulens - - ---- - -## Page 17 - -Bakterier – vad bestämmer om vi blir sjuka? -➢ -Balansen mellan mikroorganismens virulens och värdens immunstatus -Virulensfaktorer -Antal bakterier som -krävs för att skapa -sjukdom -Genetik -Hälsotillstånd -Ålder -Normalflora - - ---- - -## Page 18 - -Bakteriella strukturer -Kapsel: består ffa av polysackarider tätt bundna till -bakterien, ibland finns även ett yttre slemlager av -sockerkedjor som sitter mer löst -Stafylokocker - - ---- - -## Page 19 - -Bakteriella virulensfaktorer -Egenskaper eller strukturer hos mikroorganismerna som bidrar till -dess sjukdomsframkallande förmåga -Adhesiner, fimbrier, flageller: -• -Underlättar kolonisering, invasion, spridning i vävnaden -• -Ger vävnads- eller cellskada -• -Påverkar cellfunktioner -• -Orsakar inflammation -Kapsel: -• -Motverkar kroppens försvar -Injektionssystem, vävnadsnedbrytande enzymer, skapande av -biofilm -Toxiner: -• -Endotoxiner (finns i bakteriens cellvägg, t ex LPS) -• -Exotoxiner (produceras och släpps ut, t ex botulinumtoxin) - - ---- - -## Page 20 - -Virus -Virus är obligata intracellulära parasiter som behöver celler för att -föröka sig -Två faser: -Enkel: ett genom, som -skyddas av ett proteinskal -och ibland ett lipidmembran -Komplicerad: i celler där ett -antal ytterligare proteiner -uttrycks och ställer om cellen - - ---- - -## Page 21 - -Virus -• -Storlek 20-300nm -• -DNA- eller RNA-genom (inte båda), dubbelsträngat eller enkelsträngat -• -Saknar subcellulära organeller -• -Saknar metabolism -• -Samtliga producerar mRNA och använder cellens maskineri för att -uttrycka proteiner -• -Många virus (men inte alla) orsakar sjukdom -• -Vissa virus orsakar tumörer - - ---- - -## Page 22 - -Virus - beståndsdelar -Virion: en hel infektiös viruspartikel -Kärna: genomet med associerade -proteiner -Kapsid: symmetriskt proteinlager -runt genomet -Nukleokapsid: kapsid + kärna -Matrix: mellan hölje och kapsid -Hölje: lipidmembran med proteiner -Virala glykoproteiner/spikes: -virusproteiner med eller utan -glykaner i höljet -Herpes simplex virus - - ---- - -## Page 23 - -Virustillväxt – faser på cellnivå -1. Adsorption – viruspartikeln binder till -receptorer på cellerna (hög specificitet) -• -Tropism (djurslag/organ/cellers -differentieringsgrad) -2. Penetration – t ex receptormedierad -endocytos, fusion -• -Avklädning – kapsid och eventuellt hölje -avlägsnas, genomet hos DNA-virus förs -oftast in i kärnan och genomet hos RNA- -virus stannar oftast i cytoplasman - - ---- - -## Page 24 - -Virustillväxt – faser på cellnivå -3. Syntesfas/replikation -• -Replikation – DNA-virus replikeras på liknande sätt som cellulärt DNA, ibland -med egna polymeras. RNA-virus vanligen i cytoplasman med egna enzym -• -Transkription – DNA-virus ofta i cellkärnan, RNA-virus ofta i cytoplasman -med egna enzym -• -Translation – med hjälp av cellens maskineri -4. Sammanfogningsfas – virusproteiner och arvsmassa byggs ihop som ett -pussel -5. Frigörelsefas – avknoppning, lysering, exocytos -➢OBS! Många virus har egna -polymeras som kopierar virusets -arvsmassa i värdcellen och har en -hög mutationsfrekvens. -Virusproteiner på -ytan av cellen - - ---- - -## Page 25 - -Storlek celler – bakterier - virus - - ---- - -## Page 26 - -Svampar -• Eukaryota organismer. -• >1 miljon svamparter varav ca 200 humanpatogena -• Lever framförallt extracellulärt -• Är encelliga eller flercelliga -• Indelas utifrån växtsätt till JÄST och MÖGEL -• Är opportunistiska, orsakar oftast inte sjukdom hos friska individer -Exempel: candida, aspergillus - - ---- - -## Page 27 - -Svampar -• Komplexa livscykler -• Sexuell och asexuell förökning -• Symmetrisk och osymmetrisk delning - - ---- - -## Page 28 - -Svampar -• Svamparnas cellvägg innehåller unika strukturer - - ---- - -## Page 29 - -Parasiter -Parasiter är organismer som tar sin näring från andra levande organismer, och kan -då orsaka skada. -Eukaryota organismer -Kan leva intracellulärt och extracellulärt -Har ofta komplexa livscykler som involverar flera värdar -• -Protozoer – encelliga organismer -(giardia, amöba, plasmodium) -• -Maskar (heminths) – flercelliga organismer -(spolmask, rundmask, hakmask…) -• -Ektoparasiter - - ---- - -## Page 30 - -Mikroorganismer - vad vi står inför -Oerhörd variation: -Storlek -Ytstrukturer -Bindningsförmåga -Patogener/normalflora -Livscykler -Finns i olika lokaler: -Slemhinnor, extracellulärt, intracellulärt… -Olika lokaler beroende på fas i sjukdomen (lokalt vs. sepsis, viremi) -Variation/förändringar: -Variation mellan stammar -Mutationer – förändringar över tid (kort och långt perspektiv) -Påverkar vårt långvariga skydd - - ---- - -## Page 31 - -Celler och komponenter i immunförsvaret - - ---- - -## Page 32 - -•Immunceller = vita blodkroppar (leukocyter) -•Lösliga proteiner (antikroppar, cytokiner etc) -•Lymfoida organ – ansamling av immunceller -(benmärg, thymus, lymfknutor, mjälte etc) -Vad består immunsystemet av? - - ---- - -## Page 33 - -•Bildas i benmärgen från pluripotenta stamceller. Modell: -Vita blodkroppar – bildande och mognad -monocyte -Common -lymphoid -progenitor -Common -myeloid -progenitor -Mature cells -http://www.eurostemcell.org - - ---- - -## Page 34 - -Hur kan man särskilja olika immunceller? -•CD = Cluster of Differentiation: -Nomenklatursystem för molekyler som används för att identifiera framför allt -immunceller, men även andra celler -•CD-molekylerna sitter oftast på cellytan och har ofta viktiga funktioner för cellen. -•CD-molekylerna används för att särskilja olika immunceller från varandra vid -laborativ immunanalys, framför allt mha monoklonala antikroppar. -•Celler som uttrycker molekylerna definieras som ”positiva” – ex. CD4+ celler - - ---- - -## Page 35 - -Hur kan man särskilja olika immunceller? -•CD = Cluster of Differentiation: -Nomenklatursystem för molekyler som används för att identifiera framför allt -immunceller, men även andra celler -•CD-molekylerna sitter oftast på cellytan och har ofta viktiga funktioner för cellen. -Viktiga exempel: -CD4 – involverad i aktivering av hjälpar T-celler (stabiliserar bindning mellan hjälpar -T-cell och antigenpresenterande cell) -CD8 – involverad i aktivering av cytotoxiska T-celler (stabiliserar bindning mellan -cytotoxisk T-cell och antigenpresenterande cell) -CD80, CD86, CD28 – involverade i aktivering av både hjälpar T-celler och cytotoxiska -celler (ger costimuleringssignaler) -•CD-molekylerna används för att särskilja olika immunceller från varandra vid -laborativ immunanalys, framför allt mha monoklonala antikroppar. -•Celler som uttrycker molekylerna definieras som ”positiva” – ex. CD4+ celler - - ---- - -## Page 36 - -Lymfoid vävnad -Centrala (primära) -lymfoida organ -Benmärg -Bildning av vita blodkroppar, -mognad av B-celler -Thymus (brässen) -Mognad av T-celler -Perifera (sekundära) -lymfoida organ -Lymfknutor -(Lymfnoder/lymfkörtlar) -Aktivering av B- och T-celler -(Immunsvar mot infektioner i vävnader) -Mjälte -Aktivering av B- och T-celler -(Immunsvar mot infektioner i blodet) -Mucosa-associated -Lymphoid Tissue (MALT) -Gut Associated Lymphoid Tissue -(GALT) -Bronchial Associated Lymphoid -Tissue (BALT) -Nasopharynx-associated lymphoid -tissue (NALT) -Skin associated lymphoid -tissue (SALT) -Aktivering av B- och T-celler -(Immunsvar mot infektioner i slemhinnor, -på hud) -Lymfkärl -Transport av vita blodkroppar och -mikroorganismer, mikrobiella -molekyler - - ---- - -## Page 37 - -Leukocyter i blodet -Neutrofiler -40-75% -Eosinofiler 1-6% -Basofiler 0-1% -Lymfocyter -20-50% -Monocyter -2-10% -Leukocyter -Helblod -Storlek på cellerna: -Lymfocyter 8-12m -Granulocyter 12-15m -Monocyter 15-18m - - ---- - -## Page 38 - -Interaktion mellan immunförsvaret -och patogener - - ---- - -## Page 39 - -Ansvariga immunkomponenter -Försvarsmekanism -Blockera patogenernas tillträde till -kroppen -Blockera bindning av patogener (eller -deras toxiner) till epitel och andra celler -Äta upp och döda -Hitta och döda intracellulära patogener -Förhindra replikation hos virus -Direkt lysering av bakterier -Minnas infektionen och attackera -snabbare och bättre vid nästa -infektionstillfälle -Avgränsa infektionen -Barriärförsvar (hud, slemhinnor etc) -Antikroppar (produceras av B-celler) -Fagocyter (makrofager, neutrofiler) -Hjälpfunktioner: antikroppar, komplement, -hjälpar T-celler -Cytotoxiska T-celler -NK-celler -Typ I interferoner -Komplement -Bildning av granulom -Minnes B-celler -Minnes T-celler -Hur skyddar immunförsvaret oss mot patogener? - - ---- - -## Page 40 - -Faser i ett immunsvar -Barriär- -funktioner -Igenkänning -och aktivering -av det -medfödda -immunsvaret -Kommunikation -och aktivering -av det -förvärvade -immunsvaret -Effektor- -funktioner -leder till att -patogener dödas -Normal flora -Local chemical factors -Phagocytes -Wound healing -Antimicrobial -proteins/peptides -Phagocytes, complement -destroy microorganisms -Complement -Activation of -macrophages -Phagocytes, cytokines, -NK cells -Dendritic cells migrate to -lymph nodes, activate T -and B cells -T cells and antibodies -localize to infected site -and help clear the -infection with the aid of -macrophages etc. - - ---- - -## Page 41 - -1. Barriärförsvar -2. Medfött försvar (innate immunity) -3. Förvärvat försvar (adaptive immunity) -Tre nivåer i försvaret mot infektioner - - ---- - -## Page 42 - -•Immuncellerna kommunicerar med varandra och andra celler mha cytokiner. -•Cytokinerna ger effekt på målcellen genom att binda till specifika -cytokinreceptorer -Hur kommunicerar immunceller med varandra? -Specific cytokine receptor -Kuby, Immunology, 2007 - - ---- - -## Page 43 - -•Cytokinproduktion initieras ofta av infektioner och är vanligen relativt kortvarig. -•Kemokiner är en typ av cytokiner som attraherar immunceller genom kemotaxi. -Lokal effekt -Ex: -Hjärncell -feber -ACTH – metabola effekter -Levercell akutfasproteiner -Benmärg -ökad leukocytproduktion -Ex: -IL-2; produceras av och stimulerar hjälpar T-celler -Ex: -IL-2; produceras av hjälpar T-celler, stimulerar cytotoxiska T-celler -Proinflammatoriska cytokiner; produceras av makrofager, -stimulerar kärlendotel -Systemisk effekt -Kuby, Immunology, 2007 -Cytokiner kan både ha lokal och systemisk effekt - - ---- - -## Page 44 - -Medfött försvar -•Snabbt (timmar) -•Har inget minne -•Är specifikt för ett begränsat antal -olika substanser – känns igen av ett -litet antal ickevariabla receptorer -(Pattern Recognition Receptors) -Förvärvat försvar -•Långsamt (3-7 dagar). -•Har minne -•Är specifikt för många olika -substanser – känns igen av ett -mycket stort antal variabla T- -cells och B-cellsreceptorer -Gemensamma effektorfunktioner som bekämpar infektioner -Cellförmedlat försvar: -•Försvar som förmedlas av T-celler. -Humoralt försvar: -•Försvar som kan överföras mellan -två individer med cellfritt serum. -•Förmedlas av antikroppar -(producerade av B-celler) -Celler: -Fagocyter (makrofager, neutrofiler, -dendritiska celler) -Eosinofiler, basofiler -NK-celler -Mastceller -Lösliga komponenter: -Komplement - - ---- - -## Page 45 - -Medfött försvar - - ---- - -## Page 46 - -Makrofager -•Makrofager fagocyterar, dödar och bryter ned mikroorganismer och skadade -värdceller. -•Makrofager aktiverar T-celler (är antigenpresenterande celler). -•Makrofager är de första immuncellerna som reagerar vid en infektion - -stimulerar inflammation. -•Monocyter i blodet - differentierar till makrofager i vävnaderna. -Monocyter -Makrofag -Macrophage -Makrofag - - ---- - -## Page 47 - -•Har granule fyllda med antimikrobiella substanser (granulocyt). -•Rekryteras från blodet till infektionshärd/inflammerad vävnad. -•Fagocyterar och dödar mikroorganismer. -Neutrofiler -macrophage.jpg Image Thumbnail - - ---- - -## Page 48 - -Eosinofiler -Basofiler -•Rekryteras från blodet till -infektionshärd/inflammerad vävnad. -•Kan utsöndra granuleproteiner som är giftiga -för parasiter och bakterier (granulocyt). -•Deltar i snabba överkänslighetsreaktioner -(allergi, astma), men deras funktion är relativt -oklar. Ökad eller bromsad inflammation? -•Rekryteras från blodet till -infektionshärd/inflammerad vävnad. -•Har granule fyllda med antimikrobiella och -immunmodulerande substanser inklusive -histamin (granulocyt). -•Bildar cytokiner, men har i övrigt relativt -okända funktioner. - - ---- - -## Page 49 - -Mastceller -•Förstadier till mastceller cirkulerar i blodet – differentierar till mastceller i vävnaderna. -•Innehåller granule med olika typer av inflammatoriska substanser, bla histamin, -proteaser, som frisätts mycket snabbt vid aktivering av cellen. -•Kan även producera prostaglandiner, leukotriener och cytokiner. -•De frisatta substanserna stimulerar inflammation, ökar blodflödet, kärlpermeabiliteten -och tarmperistaltiken, mm. -•Viktiga vid försvar mot parasitinfektioner -•Startar snabba överkänslighetsreaktioner (astma, hösnuva, atopiskt eksem etc). - - ---- - -## Page 50 - -Natural killer cells (NK-celler) -•Är lymfocyter. -•Saknar specifik antigenreceptor (till skillnad från övriga lymfocyter). -•Effektorfunktioner: -Cytotoxicitet: Dödar virusinfekterade celler och tumörceller. -Cytokinproduktion: Producerar IFN-som aktiverar makrofager. -Natural killer (NK) cell image (Credit: SUNY Upstate Medical University) -NK-cell som attackerar tumörcell - - ---- - -## Page 51 - -Dendritiska celler -•Finns i vävnaderna där de fångar upp mikroorganismer och antigener. -•Transporterar antigener från vävnaderna till lymfknutorna via lymfan. -•Aktiverar T-celler i lymfknutorna på ett mycket effektivt sätt (Fungerar som -antigenpresenterande celler) -•Initierar och styr det förvärvade immunsvaret. - - ---- - -## Page 52 - -Hur aktiveras cellerna i det medfödda försvaret? -•Celler i det medfödda försvaret har Pattern Recognition Receptors (PRRs). -•PRRs -binder -till -molekyler -som -är -gemensamma -för -många -olika -mikroorganismer, men som inte produceras av människa under normala -förhållanden, sk Pathogen Associated Molecular Patterns (PAMPs) -(”yttre larmsignaler”). -•De mest välkarakteriserade PRRs är -Toll-like receptors (TLRs): -Ytreceptorer -Intracellulära receptorer -Cellmembran - - ---- - -## Page 53 - -•Vissa molekyler som binder till PRRs bildas av stressade, skadade och -döende människoceller (ex urinsyra) (”inre larmsignaler”). -•PRRs kodas av gener som ärvs i oförändrad form från föräldrarna – -receptorerna har låg variabilitet (till skillnad från receptorerna i det förvärvade -försvaret). -•En cell – har flera olika PRRs – känner igen flera olika PAMPs - - ---- - -## Page 54 - -Förvärvat försvar - - ---- - -## Page 55 - -•B-celler har B-cellsreceptorer (ytbundna antikroppar) och T-celler har -T-cellsreceptorer. -Hur aktiveras cellerna i det förvärvade försvaret? -•Receptorerna är mycket variabla och kan känna igen och särskilja en enorm -mängd olika molekyler. -•T- och B-cellsreceptorernas variation uppstår genom speciella genetiska -processer. -T-cell -B-cell -Antigen: -Molekyl som binder till en T- eller B-cellsreceptor och därmed känns igen av det -förvärvade försvaret. Utlöser ofta ett immunsvar. - - ---- - -## Page 56 - -Bildning av T- och B-cellernas antigenreceptorer -Gensegmenten omkombineras -i benmärgen (B-celler) eller thymus (T-celler). -Antigenreceptorerna kodas av olika -gensegment. -Olika delar av receptorerna paras ihop till en -unik receptor hos varje cell. - - ---- - -## Page 57 - -Klonal -selektion -Den genetiska omkombineringen gör -så att varje individ får en pool av B- -och T-celler med receptorer som har -olika antigenspecificitet -Självreaktiva celler elimineras under -utvecklingen av cellerna. -3.Endast den B- eller T-cell som är -specifik för visst främmande -antigen aktiveras. -4.Den antigenspecifika cellen delar -sig och ger upphov till en klon av -celler med identisk antigen- -specificitet. -1. -2. -Sker i frånvaro -av främmande -antigen -Sker i närvaro -av främmande -antigen - - ---- - -## Page 58 - -B-celler -Inaktiv B-cell -Plasmacell -•Är lymfocyter. -•Bildas och mognar i benmärgen. -•Har specifika antigenreceptorer (B-cellsreceptorer = ytbundna antikroppar) -•Differentierar till antikroppsproducerande plasmaceller. -•Kan bilda långlivade minnesceller. - - ---- - -## Page 59 - -Antikroppar -•Proteiner, immunoglobuliner -•Binder specifikt till antigen via sina variabla delar. -•Förekommer både i cellbunden och i löslig form (humoralt försvar). -•Kan binda till cellmembranet via den konstanta delen. -Antikropp -(IgG) -Lätt kedja -Tung kedja - - ---- - -## Page 60 - -Agglutination -Neutralisation -Opsonisering -Aktivering av komplementsystemet -Antibody dependent cell-mediated cytotoxicity (ADCC) -Antikroppars funktioner - - ---- - -## Page 61 - -Cellförmedlat försvar: T-celler -•Är lymfocyter. -•Bildas i benmärgen och mognar i thymus. -•Har specifika antigenreceptorer (T-cellsreceptorer). -•Kan bilda långlivade minnesceller. - - ---- - -## Page 62 - -kedja -kedja -Variabel region -Konstant region -Cellmembran -T-cellsreceptor -T-cell -Aktivering av T-celler -•T-celler aktiveras av specifika antigener (peptider). -•Peptiderna kommer från proteiner som bryts ned mha antigen-presenterande -celler (professionella APCs=dendritiska celler, makrofager, B-celler). -•T-cellsreceptorerna är mycket variabla och specifika. -•T-cellsreceptorerna är alltid bundna till cellytan (cellförmedlat försvar!). - - ---- - -## Page 63 - -1. -Cytotoxiska T-celler (CTLs, Tc eller CD8+): -Dödar virusinfekterade celler och tumörceller -2. Hjälpar T-celler (Th eller CD4+): -Styr immunsvaret via cytokiner och direkt cellkontakt -T hjälpar celler typ 1 (Th1) -Th2 -Th17 -TFH (Follikulära hjälpar T-celler) -3. Regulatoriska T-celler (Tregs): -Bromsar immunsvar mot självantigener, allergener, patogener mm -Funktioner hos T-celler - - ---- - -## Page 64 - -Antigenspecificitet hos B- och T-celler -•Känner igen den tredimensionella -antigenstrukturen. -•Känner igen proteiner, kolhydrater, -lipider. -•Känner igen linjära peptider. -•De flesta T-celler känner endast -igen peptider (proteiner). -•Kräver en antigenpresenterande -cell som bryter ned protein till -peptider för att aktiveras. -B-celler -T-celler - - ---- - -## Page 65 - -Faser i det förvärvade immunsvaret -Magnitude of the response - - ---- - -## Page 66 - -Medfött försvar -•Snabbt (timmar) -•Har inget minne -•Är specifikt för ett begränsat antal -olika substanser – känns igen av ett -litet antal ickevariabla receptorer -(Pattern Recognition Receptors) -Förvärvat försvar -•Långsamt (3-7 dagar). -•Har minne -•Är specifikt för många olika -substanser – känns igen av ett -mycket stort antal variabla T- -cells och B-cellsreceptorer -Gemensamma effektorfunktioner som bekämpar infektioner -Cellförmedlat försvar: -•Försvar som förmedlas av T-celler. -Humoralt försvar: -•Försvar som kan överföras mellan -två individer med cellfritt serum. -•Förmedlas av antikroppar -(producerade av B-celler) -Celler: -Fagocyter (makrofager, neutrofiler, -dendritiska celler) -Eosinofiler, basofiler -NK-celler -Mastceller -Lösliga komponenter: -Komplement - - ---- - -## Page 67 - -•Immunceller rör sig med blod och lymfa mellan olika lymfoida organ och -perifer vävnad. -Blodcirkulation -Benmärg -Thymus -Lymfknuta -Perifer vävnad -Afferent -lymfkärl -Efferent -lymfkärl -Mjälte - - ---- - -## Page 68 - -Några viktiga immunologiska begrepp -Begrepp -Eventuell -förkortning -Förklaring -Medfött försvar -(Innate immunity) -- -Försvarsmekanismer som verkar tidigt och -snabbt under en infektion. Reagerar -likadant vid upprepade infektioner med -samma patogen. -Förvärvat försvar -(Adaptive immunity) -- -Mycket specifika försvarsmekanismer (B- -och T-celler) som verkar senare under en -infektion. Anpassar sig efter infektionen -och blir snabbare och bättre vid upprepade -infektioner med samma patogen. -Lymfknuta -(Lymfkörtel, lymfnod) -LN -Sekundär lymfoid vävnad som finns på -många ställen i kroppen. Antigener -transporteras dit via lymfa och aktiverar T- -och B-celler. -Antigen -Ag -Molekyl som kan binda specifikt till en -antikropp eller T-cellsreceptor. Utlöser ett -förvärvat immunsvar. -Epitop -- -Del av antigenet som antikroppar och T- -cellsreceptorer binder till. Ett antigen kan -inehålla många epitoper. - - ---- - -## Page 69 - -Antikroppar -(Immunoglobuliner) -Ak, Ab (Ig) -BCR=membran- -bunden B- -cellsreceptor -Proteiner producerade av plasmaceller. -Binder specifikt till antigener. -Finns i cellbunden (BCR) och löslig form. -Cytokiner -IL-X -TNF -IFN -etc. -Immunsystemets signalsubstanser. -Proteiner som ofta produceras av -immunceller och reglerar immunsvar. Kan -dock produceras även av celler utanför -immunsystemet och kan också påverka -andra celler. -Kemokiner -CCLX -CXCLX -En typ av cytokiner som attraherar -immunceller och på så sätt vägleder deras -migration i kroppen. -Major Histocompatibility -Complex -Human Leukocyte Antigens -(Transplantationsantigener) -MHC -HLA -Molekyler på antigenpresenterande celler -som binder peptider från nedbrutna -patogener och presenterar dem för T- -celler. -Antigenpresenterande celler -APC -Celler som uttrycker MHCI och/eller MHCII -molekyler och därmed kan presentera -antigen för T-celler och aktivera dem. -Dendritiska celler -DC -De professionella antigenpresenterande -celler som är bäst på att aktivera T-celler. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/1.Introföreläsning VT2025 T2.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/1.Introföreläsning VT2025 T2.pdf deleted file mode 100644 index ff4a899..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/1.Introföreläsning VT2025 T2.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:35fb527daf339f1986e111b9fc4b902f93e743f12649792d6a5855814f2b5115 -size 3739336 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.docx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.docx deleted file mode 100644 index 2c7335a..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1353e2ecdf07ac3a9558eff7e3440a5d7e2be4d5244863007ecd47ba5ce295f0 -size 16564 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Förvärvad immunitet, receptorer och selektion.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Förvärvad immunitet, receptorer och selektion.md deleted file mode 100644 index 19438e4..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Förvärvad immunitet, receptorer och selektion.md +++ /dev/null @@ -1,545 +0,0 @@ -# 3. Förvärvad immunitet, receptorer och selektion.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 36 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Förvärvad immunitet -- bildning av antigenreceptorer -- selektion av lymfocyter -Marianne Quiding-Järbrink -Avd för mikrobiologi och immunologi -marianne.quiding@microbio.gu.se -Sidhänvisningar: -Wold och Mölne: -Kap 6: s 99-110, Kap 7: s 111-116, Kap 8: s 125-134 -Abbas et al (6th ed): -Kap 4: s 73-95, Kap 7: s 149-152, Kap 9: s 177-180, 187-188 -Om inget annat anges -kommer bilderna från -Janeway -”Immunobiology”, -Garland Science - - ---- - -## Page 2 - -Översikt -▪Antikroppars struktur -▪Mekanismerna bakom den stora -variationen mellan antikroppar och T cells -receptorer på olika celler -▪Uppkomst av tolerans mot kroppens egna -molekyler - - ---- - -## Page 3 - -Blodcirkulation -Benmärg -Thymus -Lymfnod -Perifer vävnad -Afferent -lymfkärl -Efferent -lymfkärl -Mjälte - - ---- - -## Page 4 - -Bildning av lymfocyternas antigenreceptorer -Gensegmenten väljs ut och omkombineras -i benmärgen (B-celler) eller thymus (T-celler). -Antigenreceptorerna kodas av olika -gensegment. -Olika delar av receptorerna paras ihop till en -unik receptor hos varje cell. - - ---- - -## Page 5 - -Antikroppars struktur -•Den konstanta delen av tunga kedjan finns i fem varianter (isotyper): IgD, -IgM, IgG, IgA, IgE -•Den konstanta delen av lätta kedjan finns i två varianter: lambda () och -kappa (). - - ---- - -## Page 6 - -Strukturen hos immunoglobulin-domäner - - ---- - -## Page 7 - -Antigen och epitoper - - ---- - -## Page 8 - -• Antikroppen/B-cellsreceptorn: Binder antigen -via sina variabla delar -• Ig, Ig: Startar intracellulär signalkaskad -Membranbundna och lösliga antikroppar -Soluble IgM -Fc-delen -Antigen-bindande delen -• Antigen-bindande delen samma funktion -• Fc-delen: förmedlar signal via Fc-receptorer -på andra celler - - ---- - -## Page 9 - -Lymfocyter– bildande och mognad - - ---- - -## Page 10 - -Organisation av antikroppsgener -Wold och Mölne, -Infektionsimmunologi, Liber - - ---- - -## Page 11 - -Översikt rekombination av antikroppsgener -• V - Variable -• D - Diversity -• J - Joining -• C - Constant - - ---- - -## Page 12 - -Antal funktionella gensegment i -antikroppsgenerna -75 -0 -0 -5 -4 -3 -27 -130 -75 -31-35 -29-32 -38-46 -23 -5 -4-5 -6 - - ---- - -## Page 13 - -Organisation av antikroppsgener -Wold och Mölne, -Infektionsimmunologi, Liber - - ---- - -## Page 14 - -Rekombination av lätta och tunga kedjan - - ---- - -## Page 15 - -Variation hos antikropparnas -antigenbindande delar -Variationen uppkommer genom: -1) Rekombination av V(D)J-segment -2) Tillägg av extra nukleotider i skarvarna mellan - -gensegmenten -3) Kombination av olika tunga och lätta kedjor -4) Somatisk hypermutation – sker i sekundära lymfoida -organ efter interaktion med främmande antigen -Sker i -benmärgen, -oberoende av -främmande -antigen - - ---- - -## Page 16 - -Rekombination av antikroppsgener i -benmärgen -Pro-B cell -Pre-B cell -Rearrangemang av -tunga kedjan -Bindning till surrogate -light chain -Celldelning -Rearrangemang av -lätta kedjan, först  -sedan  -omogen B cell -Uttryck av IgM på -cellytan - - ---- - -## Page 17 - -Kontrollpunkter vid rekombinationen i -benmärgen -Pro-B cell -Pre-B cell -Ingen funktionell -tung kedja -Ingen funktionell -lätt kedja -omogen B cell -Uttryck av IgM på -cellytan -apoptos -apoptos - - ---- - -## Page 18 - -Selektion av B celler i benmärgen -omogen B cell -apoptos -Kroppseget -antigen -ut i kroppen - - ---- - -## Page 19 - -En rekombinerad variabel del kan användas till -flera olika konstanta delar -Wold och Mölne, -Infektionsimmunologi, Liber - - ---- - -## Page 20 - -•Under ett immunsvar producerar en viss B-cell först IgM och IgD, men växlar sedan till övriga isotyper -(specificiteten ändras ej). -IgG1-4 -IgA1-2 -serum -transport till -foster -komplement- -aktivering, -fagocytos, -neutralisation, -antibody -dependent -cellular -cytotoxicity -serum, -slemhinnor -komplement- -aktivering, -(fagocytos, -mikroblysering, -cellrekrytering) -agglutination - -på naiva B -celler -signalering i -naiva celler -slemhinnor -transport till -bröstmjölk -neutralisation, -agglutination -bundet till -mastceller -Degranulering, -antibody -dependent -cellular -cytotoxicity -Antikropparnas effektorfunktioner - - ---- - -## Page 21 - -Dimerer och pentamerer -Dimeric IgA -Pentameric IgM -•Polymerer transporteras genom epitelet ut i tarmlumen eller till bröstmjölk -genom bindning till sekretorisk komponent -•Fler antigen-bindande sites ger högre aviditet - - ---- - -## Page 22 - -Affinitet och aviditet -• Affinitet – hur stark -bindningen är mellan -ett antigen-bindande -site och antigenet -• Aviditet – hur stark -bindningen är mellan -hela antikropps- -molekylen och hela -antigenet -Abbas Cellular and molecular immunology, -Saunders, Elsevier Inc. - - ---- - -## Page 23 - -Rekombination av B- -cellsreceptorgener -Negativ selektion -Aktivering -Klonal selektion -B-cellens liv -Benmärg -Benmärg -Perifera lymfoida -organ -Benmärg -Perifera lymfoida -organ, vävnad -Antikroppsproduktion -plasma -cell -Omogna B-celler -Omogna B-celler -Naiva B-celler -Effektor B-celler -Minnesceller -Isotyp-switch - - ---- - -## Page 24 - -T cells receptorn liknar en ”arm” hos en -antikropp - - ---- - -## Page 25 - -T cells receptorn samverkar med andra -molekyler -CD3 complex -CD4 -MHC klass II -TCR - - ---- - -## Page 26 - -Organisation av generna för T cells -receptorn - - ---- - -## Page 27 - -Rekombination av generna för T cells -receptorn - - ---- - -## Page 28 - -I thymus sker rekombination av T-cellsreceptorn -samt positiv och negativ selektion av T-celler. - - ---- - -## Page 29 - -Rekombination av gener och utveckling -av T celler i thymus - - ---- - -## Page 30 - -Positiv och negativ selektion - - ---- - -## Page 31 - -Treg differentering beror framför allt på -T cell receptorns affinitet -Klein et al, Nature Immunology 2019 - - ---- - -## Page 32 - -Selektion av T celler i thymus -Positiv -selektion -Negativ -selektion -Rearrangering av TcR-generna (cortex) sker tills cellen antingen klarar positiv selektion eller dör -I thymus bestäms också om T-cellen ska bli en CD4+ hjälpar T-cell eller en CD8+ cytotoxisk T-cell. - - ---- - -## Page 33 - -Benmärg -Tymus -Tymus -Perifera lymfoida -organ -Vävnad -T-cellens liv -Aktivering -Klonal selektion -Attack mot infektioner -Omkombinering av T- -cellsreceptorgener -Positiv och negativ -selektion -Omogna T-celler -Omogna T-celler -Naiva T-celler -Effektor T-celler -Minnesceller - - ---- - -## Page 34 - -GammaDelta () T celler -▪ -Finns framför allt i skinn och -tarm -▪ -Betydligt färre V, D och J -segment än i / T celler, -men ändå viss variation -Snabb cytokin- -produktion och -cytotoxicitet -Benmärg -Thymus -Vävnad -V1+ celler -lipider - - -ytmolekyler på - - -stressade celler -V2 + celler -fosfoantigener - - -från mikrober - - ---- - -## Page 35 - -Den genetiska omkombineringen gör så -att varje individ får en pool av B- och T- -celler med receptorer som har olika -antigenspecificitet -Självreaktiva celler elimineras under -utvecklingen av cellerna. -3.Endast den B- eller T-cell som är specifik -för visst främmande antigen aktiveras. -4.Den antigenspecifika cellen delar sig -och ger upphov till en klon av celler -med identisk antigenspecificitet. -= klonal selektion -1. -2. - - ---- - -## Page 36 - -Kom ihåg: -▪Rekombination av genfragment, oprecis -sammanfogning och kombination av två olika -proteiner leder till B och T cells receptorer med -många olika specificiteter -▪Utvecklingen av B celler sker i benmärgen, och -av T celler i benmärg och thymus -▪Lymfocyter med förmåga att känna igen -kroppsegna molekyler rensas bort -▪Detta leder till tolerans mot den egna vävnaden - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Förvärvad immunitet, receptorer och selektion.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Förvärvad immunitet, receptorer och selektion.pdf deleted file mode 100644 index ee7137c..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Förvärvad immunitet, receptorer och selektion.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:b1342b93af6767d120fd16fc4f8df3afa6b97c6b35317b79771fd5503a7d2b1d -size 2731521 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Medfödd immunitet HT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Medfödd immunitet HT2025.md deleted file mode 100644 index 0bdd9c0..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Medfödd immunitet HT2025.md +++ /dev/null @@ -1,1605 +0,0 @@ -# 2. Medfödd immunitet.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 118 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Medfödd immunitet -Ulf Yrlid -Institutionen för -Mikrobiologi och immunologi -Sidhänvisningar: Abbas: Kap 2-3, Wold Mölne Kap 2, 3 5 (sidor 79-84) - - ---- - -## Page 2 - -Blodcirkulation -Benmärg -Thymus -Lymfknuta -Perifer vävnad -Afferent -lymfkärl -Efferent -lymfkärl -Mjälte - - ---- - -## Page 3 - -Stadier i ett immunsvar -Barriär -funktioner -Igenkänning -och aktivering -av det -medfödda -immunsvaret -Kommunikation -och aktivering -av det -förvärvade -immunsvaret -Effektor -funktioner -leder till -avstötning av -mikrober - - ---- - -## Page 4 - -Barriärfunktioner -• Tight junctions mellan epitelceller -• Keratinisering av huden -• Antibakteriella peptider -• Mukus -• Cilier -• Kommensala bakterier - - ---- - -## Page 5 - -Tarmslemhinnan -• -Sekretoriskt skydd -– Bägarceller - Slemutsöndring -– Paneth celler - Antimikrobiella ämnen (defensiner) - - ---- - -## Page 6 - -Tarmslemhinnan -• -Epitelceller (vilar på basalmembranet) -– Ett enda lager av celler - förnyas hela tiden -– Tätt sammanfogade - Tight junctions -– Magtarmkanalen/andningsvägarna - Mikrovilli - - ---- - -## Page 7 - -Stadier i ett immunsvar -Barriär -funktioner -Igenkänning -och aktivering -av det -medfödda -immunsvaret -Kommunikation -och aktivering -av det -förvärvade -immunsvaret -Effektor -funktioner -leder till -avstötning av -mikrober - - ---- - -## Page 8 - -Medfödd immunitet -• Verkar snabbt (minuter - timmar) -• Lösliga mediatorer -– Komplementsystemet -– Akutfasproteiner -– Interferoner -– Lipidmetaboliter -• Celler -– Vävnadsbundna -• Makrofager, dendritiska celler och mastceller -– Blodburna -• Neutrofiler, monocyter, eosinofiler, basofiler och NK celler - - ---- - -## Page 9 - -Komplementsystemet -• Består av plasmaproteiner (C1 – C9) -• Kan aktiveras av infektion på olika sätt -• Plasmaproteinerna aktiveras genom klyvning -• Aktivering leder till en enzymkaskad -• Slutprodukterna kan leda till: -– Lysering av bakterier -– Ökat upptag av fagocytiska celler - opsonisering -– Rekrytering av fagocytiska celler -• Amplifieras genom att slutprodukter kan aktivera -proteiner i början av kedjan - - ---- - -## Page 10 - -Komplementsystemet -• Består av plasmaproteiner (C1 – C9) -• Kan aktiveras av infektion på olika sätt -• Plasmaproteinerna aktiveras genom klyvning -• Aktivering leder till en enzymkaskad -• Slutprodukterna leder till: -– Lysering av bakterier -– Ökat upptag av fagocytiska celler - opsonisering -– Rekrytering av fagocytiska celler -• Amplifieras genom att slutprodukter kan aktivera -proteiner i början av kedjan - - ---- - -## Page 11 - -Komplementsystemet -• Består av plasmaproteiner (C1 – C9) -• Kan aktiveras av infektion på olika sätt -• Plasmaproteinerna aktiveras genom klyvning -• Aktivering leder till en enzymkaskad -• Slutprodukterna leder till: -– Lysering av bakterier -– Ökat upptag av fagocytiska celler - opsonisering -– Rekrytering av fagocytiska celler -• Amplifieras genom att slutprodukter kan aktivera -proteiner i början av kedjan - - ---- - -## Page 12 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 13 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 14 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 15 - -Den klassiska vägens komplementaktivering -- sker då antikroppar binder till mikrober - - ---- - -## Page 16 - -Den klassiska vägens komplementaktivering -- sker då antikroppar binder till mikrober -Den variabla delen av antikroppen -binder mikroben - - ---- - -## Page 17 - -Den klassiska vägens komplementaktivering -- sker då antikroppar binder till mikrober -Den variabla delen av antikroppen -binder mikroben -Till den konstanta delen (Fc) av -antikroppen - - ---- - -## Page 18 - -Den klassiska vägens komplementaktivering -- sker då antikroppar binder till mikrober -Den variabla delen av antikroppen -binder mikroben -Till den konstanta delen (Fc) av -antikroppen kan komplementprotein -C1 binda in och då aktiveras -C1 - - ---- - -## Page 19 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 20 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 21 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 22 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 23 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 24 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 25 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 26 - -Komplementsystemet -• Består av plasmaproteiner (C1 – C9) -• Kan aktiveras av infektion på olika sätt -• Plasmaproteinerna aktiveras genom klyvning -• Aktivering leder till en enzymkaskad -• Slutprodukterna leder till: -– Lysering av bakterier -– Ökat upptag av fagocytiska celler - opsonisering -– Rekrytering av fagocytiska celler -• Amplifieras genom att slutprodukter kan aktivera -proteiner i början av kedjan - - ---- - -## Page 27 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 28 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 29 - -Komplementsystemet -• Består av plasmaproteiner (C1 – C9) -• Kan aktiveras av infektion på olika sätt -• Aktivering leder till en enzymkaskad -• Plasmaproteinerna aktiveras genom klyvning -• Slutprodukterna kan leda till: -– Lysering av bakterier -– Rekrytering av fagocytiska celler -– Ökat upptag av fagocytiska celler -• Amplifieras genom att slutprodukter kan aktivera -proteiner i början av kedjan - - ---- - -## Page 30 - -Komplementsystemet -Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 31 - -Komplementsystemet - - ---- - -## Page 32 - -Medfödd immunitet -• Verkar snabbt (minuter - timmar) -• Lösliga mediatorer -– Komplementsystemet -– Akutfasproteiner -– Interferoner -– Lipidmetaboliter -• Celler -– Vävnadsbundna -• Makrofager, dendritiska celler och mastceller -– Blodburna -• Neutrofiler, eosinofiler, basofiler, monocyter och NK celler - - ---- - -## Page 33 - -Makrofager -• -Finns redan i vävnaden -• -Huvudfunktioner -– Fagocytos -– Utsöndring av cytokiner (signalproteiner) och kemokiner -(attraktionsproteiner) -• -Har en stor uppsättning ytreceptorer som känner igen patogener -– Indirekt: komplement-receptorer (CR) och antikropps-receptorer (FcR) -Opsonisering ”gjort mer aptitligt för makrofagen” - - ---- - -## Page 34 - -Makrofager -• -Finns redan i vävnaden -• -Huvudfunktioner -– Fagocytos -– Utsöndring av cytokiner (signalproteiner) och kemokiner -(attraktionsproteiner) -• -Har en stor uppsättning ytreceptorer som känner igen patogener -– Indirekt: komplement-receptorer (CR) och antikropps-receptorer (FcR) -Opsonisering ”gjort mer aptitligt för makrofagen” -– Direkt: Pattern Recognition Receptors (PRRs) - - ---- - -## Page 35 - -Pattern recognition receptors (PRRs) -• Känner igen strukturer på mikrober – ofta nödvändiga för -dess överlevnad – PAMPs (Pathogen associated -molecular patterns) -• Generna nedärvs från föräldrar i oförändrad form -• Olika celltyper kan ha olika uppsättning av PRRs -• Höga receptornivåer på celler i det medfödda -immunsvaret -• Känner även igen molekyler från skadade/döende celler -– DAMPs (Damage associated molecular patterns) -– -Mindre väldefinierade receptorer som binder komponenter från cellkärnan eller -cytoplasman – frisätts vid stress och nekros (ej vid apoptos) -– -”Stranger and danger – diskussion” - - ---- - -## Page 36 - -Pattern recognition receptors (PRRs) -- två huvudsakliga uppgifter -1. Ökat upptag av mikrober – fagocytiska celler -• -Mannosreceptor -2. Aktivering av medfödda immunceller -• -NOD-like receptor (NLR) – PAMPs/DAMPs -• -Toll-like receptor (TLR) - PAMPs - - ---- - -## Page 37 - -TLR-1 -TLR-6 -TLR-5 -TLR-4 -TLR-2 -TLR-9 -TLR-7 -TLR-3 -endosom -TLR-8 -Toll like receptors (TLRs) - - ---- - -## Page 38 - -• Evolutionärt konserverade -- Upptäcktes i bananflugor (Toll) -- Finns liknande strukturer i växter -• Finns på cellytan för igenkänning av: -– LPS (TLR4) -– Peptidoglukan (TLR2) -– Flagellin (TLR5) -• Finns i endosomer för igenkänning av: -– Viralt och bakteriellt DNA (TLR9) -– Viralt dubbelt och enkelsträngat RNA (TLR3,7,8) -Toll like receptors (TLRs) - - ---- - -## Page 39 - -Toll like receptors (TLRs) - - ---- - -## Page 40 - -Inbindning till PRRs leder till -aktivering av pro-inflammatoriska gener - - ---- - -## Page 41 - -Nobelpriset i -fysiologi och medicin 2011 - - ---- - -## Page 42 - -bakterier -Pro-inflammatoriska cytokiner -produceras av aktiverade fagocyter - - ---- - -## Page 43 - -parakrin effekt – -verkar på celler i -omedelbar närhet -endokrin effekt – -verkar på celler i avlägsna -målorgan -autokrin effekt – -verkar på cellen själv -målorgan -Cytokiner har företrädesvis parakrina effekter - - ---- - -## Page 44 - -Pro-inflammatoriska cytokiner -produceras av aktiverade fagocyter -Lokala effekter - - ---- - -## Page 45 - -Rekrytering av fagocyter - - ---- - -## Page 46 - -Medfödd immunitet -• Verkar snabbt (minuter - timmar) -• Lösliga mediatorer -– Komplementsystemet -– Akutfasproteiner -– Interferoner -– Lipidmetaboliter -• Celler -– Vävnadsbundna -• Makrofager, dendritiska celler och mastceller -– Blodburna -• Neutrofiler, monocyter, eosinofiler, basofiler, och NK celler - - ---- - -## Page 47 - -Rekrytering till vävnaden -• -Inflammatoriska cytokiner -• -Ändrar selektin uttrycket på endotelet -• -Neutrofiler bromsas upp av selektiner -• -Binder starkare till endotelet – integriner på neutrofilen -• -Diapedes mellan endotelceller -• -Migration till den inflammerade vävnaden - kemokiner -©Elsevier 2005 - - ---- - -## Page 48 - -• -Endocytos - Upptag av antigen genom att innesluta material -med sitt cellmembran - - ---- - -## Page 49 - -• -Endocytos - Upptag av antigen genom att innesluta material -med sitt cellmembran - - ---- - -## Page 50 - -Fagosom -• -Upptag av mikrober -• -Fagocytiska celler -• -Avdödning av mikroben -– NADPH oxidaskomplex -• Reaktiva syreradikaler -– Inducerbar kväveoxidsyntas -• Kväveoxid (NO) - - ---- - -## Page 51 - -Makrofager - Neutrofiler -• Finns i vävnaden -• Långlivade -• Alarmerar genom -utsöndring av cytokiner -och kemokiner -• Fagocytiska -– Kan överleva nedbrytning -av bakterier -• Cirkulerar i blodet (utgör 45- -70% av vita blodkroppar) -• Kortlivade (två dagar i -blodet) -• Fagocytiska -– Överlever ej nedbrytning av -bakterier -– Döda neutrofiler utgör en stor -del av var -O2- -O2- -O2- -O2- -NO -NO -NO -NO -Kväveradikaler -Syreradikaler - - ---- - -## Page 52 - -bakterier -fagocytos -fagosom -fagosom- -mognad -fagolysosom -Avdödning av -fagocyterade -mikrober - - ---- - -## Page 53 - -bakterier -fagocytos -fagosom -fagosom- -mognad -fagolysosom -Avdödning av -fagocyterade -mikrober -Utsöndring av -proinflammatoriska cytokiner - - ---- - -## Page 54 - -Pro-inflammatoriska cytokiner -produceras av aktiverade fagocyter -Systemiska effekter - - ---- - -## Page 55 - -Systemiska effekter av pro- -inflammatoriska cytokiner -Feber -– Inhiberar tillväxt av mikrober (för hög kroppstemp. skadligt) - - ---- - -## Page 56 - -Medfödd immunitet -• Verkar snabbt (minuter - timmar) -• Lösliga mediatorer -– Komplementsystemet -– Akutfasproteiner -– Interferoner -– Lipidmetaboliter -• Celler -– Vävnadsbundna -• Makrofager, dendritiska celler och mastceller -– Blodburna -• Neutrofiler, eosinofiler, basofiler, monocyter och NK celler - - ---- - -## Page 57 - -Systemiska effekter av pro- -inflammatoriska cytokiner -Feber -– Inhiberar tillväxt av mikrober (för hög kroppstemp. skadligt) -Frisättning av akutfasproteiner från hepatocyter -Binder till mikrob – aktivering av komplementsystemet -– Mannosbindande lektin (MBL) – lektinvägen -– C reaktivt protein (CRP) – klassiska vägen - - ---- - -## Page 58 - -Systemiska effekter av pro- -inflammatoriska cytokiner -Feber -– Inhiberar tillväxt av mikrober (för hög kroppstemp. skadligt) -Frisättning av akutfasproteiner från hepatocyter -Binder till mikrob – aktivering av komplementsystemet -– Mannosbindande lektin (MBL) – lektinvägen -– C reaktivt protein (CRP) – klassiska vägen -CRP mäts på kliniken för att påvisa akutfasreaktioner - - ---- - -## Page 59 - -Systemiska effekter av pro- -inflammatoriska cytokiner -Feber -– Inhiberar tillväxt av mikrober (för hög kroppstemp. skadligt) -Frisättning av akutfasproteiner från hepatocyter -Binder till mikrob – aktivering av komplementsystemet -– Mannosbindande lektin (MBL) – lektinvägen -– C reaktivt protein (CRP) – klassiska vägen -CRP mäts på kliniken för att påvisa akutfasreaktioner -Överreaktion -Blodförgiftning - PAMPs/mikrober i blodbanan - sepsis -– Systemiskt TNFa -Sänkt blodtryck – systemisk vasodilation och permeabilitetsökning -Kan vara ett livshotande tillstånd - - ---- - -## Page 60 - -Medfödd immunitet -• Verkar snabbt (minuter - timmar) -• Lösliga mediatorer -– Komplementsystemet -– Akutfasproteiner -– Interferoner -– Lipidmetaboliter -• Celler -– Vävnadsbundna -• Makrofager, dendritiska celler och mastceller -– Blodburna -• Neutrofiler, eosinofiler, basofiler, monocyter och NK celler - - ---- - -## Page 61 - -Typ I interferon (IFNa och b) -• Cytokin som utsöndras vid virusinfektioner -– Förhindrar viral replikation i alla celler -– Ökar uttrycket av MHC-I (HLA) molekyler -• Utsöndras av -– Låga nivåer av alla celler som infekteras -– Höga nivåer (upp till 1000 ggr mer) av celler i det -medfödda immunsvaret som uttrycker TLR3,7,8 -eller 9 (känner igen DNA/RNA) - - ---- - -## Page 62 - -resistens mot -virusreplikation -IFN-a -IFN-b -resistens mot -virusreplikation -virus -infektion -Typ 1 Interferoner – skydd mot virusinfektion - - ---- - -## Page 63 - -Medfödd immunitet -• Verkar snabbt (minuter - timmar) -• Lösliga mediatorer -– Komplementsystemet -– Akutfasproteiner -– Interferoner -– Lipidmetaboliter -• Celler -– Vävnadsbundna -• Makrofager, dendritiska celler och mastceller -– Blodburna -• Neutrofiler, eosinofiler, basofiler, monocyter och NK celler - - ---- - -## Page 64 - -Lipidmetaboliter viktiga för inflammationsprocessen -Lipidmetaboliter - Eikosanoider -Bildas från lipider i cellmembranet katalyseras av enzymerna COX och LOX -Exempel på eikosanoider -Prostaglandiner -Kärldilatation – ökat/långsammare blodflöde -Potentierar smärtreceptorer -Tromboxaner -Stimulerar blodproppsbildningen – minskar spridning av mikrober -Leukotriener -Attraherar och aktiverar neutrofiler -Kan nedreglas mha NSAID - - ---- - -## Page 65 - -mRNA -proteiner -(ex. cytokiner) -timmar - dagar - - ---- - -## Page 66 - -PLA -timmar -mRNA -proteiner -(ex. cytokiner) -timmar - dagar -prostaglandiner, -leukotriener -tromboxaner - - ---- - -## Page 67 - -PLA -timmar -mRNA -proteiner -(ex. cytokiner) -timmar - dagar -prostaglandiner, -leukotriener -tromboxaner -O2- -O2- -NO -minuter - - ---- - -## Page 68 - -PLA -timmar -mRNA -proteiner -(ex. cytokiner) -timmar - dagar -prostaglandiner, -leukotriener -tromboxaner -O2- -O2- -NO -sekunder -minuter -Lagrade -substanser -ex histamin - - ---- - -## Page 69 - -Lokal inflammation -• Ökad lokal genomblödning -• Ökad genomsläpplighet hos blodkärl -• Rekrytering av celler från blodbanan -• Rodnad, smärta, svullnad och värme -©Parham Garland Science 2009 - - ---- - -## Page 70 - -Medfödd immunitet -• Skapa en lokal inflammation -– Minska spridning av mikroben -– Måste ske fort då mikrober delar sig och -sprider sig snabbt -– Mikrober har dock funnit vägar att undvika -det medfödda immunsvaret -• Aktivera det förvärvade immunsvaret -– Cellmedierade – T lymfocyter (T celler) -– Humorala – B lymfocyter (B celler) - - ---- - -## Page 71 - -Stadier i ett immunsvar -Barriär -funktioner -Igenkänning -och aktivering -av det -medfödda -immunsvaret -Kommunikation -och aktivering -av det -förvärvade -immunsvaret -Effektor -funktioner -leder till -avstötning av -mikrober - - ---- - -## Page 72 - -Hur känner T celler igen mikrober? -• -T celler känner inte igen hela mikrober/antigen utan peptider från dessa -• -Peptiderna måste presenteras på ytan av andra celler -• -Antigen presenterande celler (APC) bryter ned mikrober till peptider -• -APC uppvisar peptiderna bundna till MHC-molekyler (kallas HLA – humant) -• -Genom bindning till MHC + peptid till T cells receptor (TCR) kan T cellen aktiveras - - ---- - -## Page 73 - -Antigen presentation -• Sker med hjälp av MHC-molekyler -• MHC-I molekyler uppvisar peptider från antigen som -finns intracellulärt – CD8+ cytotoxiska T celler -• MHC-II molekyler uppvisar peptider från antigen som -har tagits upp extracellulärt – CD4+ T hjälpar celler - - ---- - -## Page 74 - -Antigenpresentation till -olika T celler – varför? - - ---- - -## Page 75 - -Hur presenteras peptider på MHC -molekyler? -Vad är det egentligen T cellens -receptor ser? - - ---- - -## Page 76 - -MHC + peptid -”som en varmkorv med bröd” - - ---- - -## Page 77 - -Nobelpriset i -fysiologi och medicin 1996 - - ---- - -## Page 78 - -Hur genereras peptider från -antigen och hur laddas de på -MHC-I och MHC-II? - - ---- - -## Page 79 - -“Antigenprocessning och presentation” - - ---- - -## Page 80 - -Hur laddas MHC-II med peptid? -Invariant chain och DM - - ---- - -## Page 81 - -Hur laddas MHC-I med peptid? -Proteasomen och TAP (Transporter associated with antigen processing) - - ---- - -## Page 82 - -Hur laddas MHC-I med peptid? -Crosspresentation - - ---- - -## Page 83 - -Vad binder T cells -receptorn till? - - ---- - -## Page 84 - -MHC + peptid - - ---- - -## Page 85 - -TCR binder till peptid och MHC -• Varje individ uttrycker fler än -en variant av MHC molekyler -på ytan av en cell -• Miljontals olika T cells -receptorer i en individ -• En T cell uttrycker dock bara -en variant av T cells receptor - - ---- - -## Page 86 - -Bildning av T cellers -antigenreceptorer -Gensegmenten omkombineras -i tymus (T-celler). -De specifika antigenreceptorerna kodas -av olika gensegment. -Olika delar av receptorerna paras ihop till en -unik receptor hos varje cell. - - ---- - -## Page 87 - -Diversitet hos MHC- -uppsättningen skapas ej -genom omkombinering av -gensegment - - ---- - -## Page 88 - -”Co-dominant expression” av gener -• Genom selektion kan det -uppstå olika former av -samma gen inom en art - -polymorfism -• Båda allelerna av genen -uttrycks – co-dominant -expression -• 25% chans att syskon -uttrycker identisk uppsättning -av gener i detta locus - ökad -diveristet - - ---- - -## Page 89 - -Vår uppsättning av MHC molekyler? -• Ärvs från föräldrar -• ”Co dominant expression” -• Människor har tre gensegment som -kodar för MHC-I som kan binda -peptider (HLA-A, -B eller –C) -• Människor har tre gensegment som -kodar för MHC-II som kan binda -peptider (HLA-DP, -DQ eller –DR) -• Polygenisk - flera gener med samma -funktion -• Kombinationen av polygeni och -polymorfism leder till en stor -variabilitet mellan individer -• Kan som mest uttryck sex olika MHC- -I och MHC-II molekyler som kan -binda peptider - - ---- - -## Page 90 - -Varför är denna MHC -diversitet viktigt? -Räcker det inte med en -uppsättning av MHC-molekyler? - - ---- - -## Page 91 - -Kan uppvisa fler peptider -• Alla peptider binder inte till en MHC-molekyl -• Flera gener för MHC-molekyler ökar chansen att -peptider från olika mikrober kan presenteras till T -celler -• Skapar dock problem vid transplantationer då MHC -molekyler är de viktigaste avstötningsreaktioner - - ---- - -## Page 92 - -MHC-I MHC-II -• Presenterar peptider från -intracellulära antigen -• Peptider laddas på MHC-I -molekyler i ER -• MHC-I+peptid känns igen -av CD8+ cytotoxiska T -celler -• Viktigt för bekämpning av -intracellulära patogener -• Alla celler med kärna har -MHC-I på ytan -• Presenterar peptider från -extracellulära antigen -• Peptider laddas på MHC- -II molekyler i endosmer -• MHC-II+peptid känns igen -av CD4+ T hjälpar celler -• Viktigt för bekämpning av -extracellulära patogener -• Framförallt antigen- -presenterande celler har -MHC-II på ytan - - ---- - -## Page 93 - -Antigenpresenterande celler -• -Makrofager -– Antigen tas upp genom fagocytos -• -B celler -– Antigen tas upp genom receptor medierad endocytos -– Upptaget sker med ytbundna antikroppar -• -Dendritiska celler (DC) -– Antigen tas upp genom pinocytos -– Antigen tas upp genom fagocytos - - ---- - -## Page 94 - -Nobelpriset i -fysiologi och medicin 2011 - - ---- - -## Page 95 - -Dendritiska celler -• Finns i alla vävnader -– perifera och lymfoida -• Fungerar som spejare -– information till T celler i -lymfknutan - - ---- - -## Page 96 - -Lymfa -Lymfknuta -T -T -T -T -T -T -T -T -Vävnad -Blod -Benmärg -En dendritisk cells vandring - - ---- - -## Page 97 - -Vad aktiverar och får en -dendritisk cell att bege sig till -lymfknutan? -Inbindning av PAMP till PRRs - - ---- - -## Page 98 - -Aktivering av dendritiska celler (DC) -– Ändrat uttryck av kemokinreceptorer – ökad -migration till lymfknutan - - ---- - -## Page 99 - -Kannulering av afferent lymfkärl -efter mikrobiellt stimulus -Stimulus -Kontroll - - ---- - -## Page 100 - -Aktivering av dendritiska celler (DC) -– Ändrat uttryck av kemokinreceptorer – ökad -migration till lymfknutan -– Nedreglering av antigenprocessning – har -träffat på en mkikrob behöver ej ta upp mer - - ---- - -## Page 101 - -(No content) - ---- - -## Page 102 - -Aktivering av dendritiska celler (DC) -– Ändrat uttryck av kemokinreceptorer – ökad -migration till lymfknutan -– Nedreglering av antigen processning – har -träffat på en mikrob behöver ej ta upp mer -– Uppreglering av MHC molekyler på ytan – -optimera interaktionen med T celler - - ---- - -## Page 103 - -Utmognad/aktivering -av dendritiska celler -Lysosomala proteiner -MHC-II molekyler - - ---- - -## Page 104 - -Aktivering av dendritiska celler (DC) -– Ändrat uttryck av kemokinreceptorer – ökad -migration till lymfknutan -– Nedreglering av antigen processning – har -träffat på en mikrob behöver ej ta upp mer -– Uppreglering av MHC molekyler på ytan – -optimera interaktionen med T celler -– Uppreglering av co-stimulatoriska molekyler – -informera T celler om att DC:n mött en mikrob - - ---- - -## Page 105 - -Aktivering av T celler -Krävs två signaler: -1. Antigen specifik (MHC/peptid -TCR) -2. Co-stimulatorisk -Samt cytokiner: -för expansion och differentiering -CD80 -CD86 - - ---- - -## Page 106 - -+ -T -Mikrob -Migration -+++ -T -T -T -T -Mikrob-peptid -specifik T cell -DC -Costimulatoriska -molekyler - - ---- - -## Page 107 - -Apoptiskt -kroppseget -material -+ -Migration -+ -T -Kroppsegen-peptid -specifik T cell -T -+ -T -Mikrob -Migration -+++ -T -T -T -T -Mikrob-peptid -specifik T cell -DC -Costimulatoriska -molekyler - - ---- - -## Page 108 - -DC Makrofag -• -Fagocytera mikrober för -presentation på MHC -• -Mindre arsenal av -mikrobnedrytande substanser -• -Migration till lymfknutan -• -Aktiverar naiva T celler i -lymfknutan -• -Kan ”cross-presentera” på -MHC-I -• -Fagocytera mikrober för att -oskadliggöra dem -• -Stor arsenal av -mikrobnedrytande substanser -• -Stannar kvar i vävnaden -• -Initiera inflammation - -cellrekrytering - - ---- - -## Page 109 - -Naiva -CD8+ T celler -Virusinfekterade -Dendritiska celler -Perifer vävnad -Lymfknuta - - ---- - -## Page 110 - -Hur laddas MHC-I med peptid? - - ---- - -## Page 111 - -Naiva -CD8+ T celler -Cytotoxiska -CD8+ T cells -Virusinfekterade -Dendritiska celler -Perifer vävnad -Lymfknuta - - ---- - -## Page 112 - -Naiva -CD8+ T celler -Cytotoxiska -CD8+ T cells -Virusinfekterade -Dendritiska celler -Perifer vävnad -Lymfknuta -Virusinfekterade epitelceller - (ej migratoriska) - - ---- - -## Page 113 - -Naiva -CD8+ T celler -Viruset infekterar epitelceller - (ej migratoriska) -Perifer vävnad -Lymfknuta -Viruset infekterar inte -dendritiska celler - - ---- - -## Page 114 - -Hur laddas MHC-I med peptid? - - ---- - -## Page 115 - -Hur laddas MHC-I med peptid? -Crosspresentation - - ---- - -## Page 116 - -“Cross presentation” - - ---- - -## Page 117 - -Naiva -CD8+ T celler -Cytotoxiska -CD8+ T cells -“Cross presentation” -Perifer vävnad -Lymfknuta -Endocyterar virusproteiner från t.ex döende -epitelceller och presenterar dessa på MHC-I -(utan att vara infekterad och producera virus) - - ---- - -## Page 118 - -Medfödd immunitet -• Verka snabbt - stoppa spridning och tillväxten av -mikroben -– Lösliga faktorer (komplement, interferoner) -• Igenkänning av PAMPs -– Celler i vävnaden (makrofager, DC) -• Skapa en lokal inflammation -– Rekrytering av ytterligare celler -• Aktivering av lymfocyter i dränerande lymfknutan -– CD8+ Cytotoxiska T celler -• avdödning infekterade celler -– CD4+ T hjälpar celler -• Makrofager - öka nedbrytning av fagocyterade mikrober -• B celler – plasma celler - utsöndring av antikroppar - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Medfödd immunitet HT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Medfödd immunitet HT2025.pdf deleted file mode 100644 index ef5a423..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/3. Medfödd immunitet HT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:28a8b7e694481f94b5017fb0b8677e0a0869002d0588d712e6f76bc0301a3c2b -size 8858503 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/4.Förvärvad immunitet, aktivering och effektorfunktioner VT25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/4.Förvärvad immunitet, aktivering och effektorfunktioner VT25.md deleted file mode 100644 index 11d4d13..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/4.Förvärvad immunitet, aktivering och effektorfunktioner VT25.md +++ /dev/null @@ -1,1036 +0,0 @@ -# 4. Förvärvad immunitet, aktivering och effektorfunktioner.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 55 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Förvärvad immunitet: -T-celler och B-celler: -Aktivering och effektorfunktioner -Davide Angeletti -Avd för mikrobiologi och immunologi -Davide.angeletti@gu.se -Sidhänvisningar -Wold/Mölne: Kap 4-6, kap 7 s. 96-99 -Abbas: T-celler: Kap 5-6, B-celler och antikroppar: Kap 7-8 -Om inget annat anges är bilderna hämtade från Janeway, ”Immunobiology”, Garland Science - - ---- - -## Page 2 - -Innehåll i dagens föreläsning -• Hur migrerar T-celler, B-celler och dendritiska celler i kroppen? -T-celler: -• Översikt -• Hur aktiveras T-celler? -• Hur bildas olika typer av hjälpar T-celler? -• Vilka effektorfunktioner har T-celler? -B-celler och antikroppar: -• Översikt -• Hur aktiveras B-celler? -• Vilka effektorfunktioner har antikroppar? - - ---- - -## Page 3 - -Blodcirkulation -Benmärg -Thymus -Lymfnod -Perifer vävnad -Afferent -lymfkärl -Efferent -lymfkärl -Mjälte - - ---- - -## Page 4 - -Antikroppars struktur -•Den ickevariabla delen av tunga kedjan finns i fem varianter (isotyper): -IgD, IgM, IgG, IgA, IgE -•Den ickevariable delen av lätta kedjan finns i två varianter: lambda () -och kappa (). - - ---- - -## Page 5 - -T cells receptorn liknar en ”arm” hos en -antikropp - - ---- - -## Page 6 - -Klonal -selektion -Den genetiska rekombineringen gör -så att varje individ får en pool av B- -och T-celler med receptorer som har -olika antigenspecificitet -Självreaktiva celler elimineras under -utvecklingen av cellerna. -3.Endast den B- eller T-cell som är -specifik för visst främmande -antigen aktiveras. -4.Den antigenspecifika cellen delar -sig och ger upphov till en klon av -celler med identisk antigen- -specificitet. -1. -2. -Sker i frånvaro -av främmande -antigen -Sker i närvaro -av främmande -antigen -Rekombinering och klonal selektion - - ---- - -## Page 7 - -Blodcirkulation -Benmärg -Tymus -Lymfknuta -Perifer vävnad -Afferent -lymfkärl -Efferent -lymfkärl -Mjälte - - ---- - -## Page 8 - -1. -2. -3. -4. -5. Efferent lymfa -6. Blod- -cirkulation -Vissa T-celler hjälper B-celler i -lymfknutan -Abbas, ”Cellular and molecular immunology”, 6th ed, Saunders -7. -8. -Migration hos dendritiska celler, -B-celler och T-celler i kroppen -Migrationen styrs av uttrycket -av homing- och -kemokinreceptorer på cellerna -(L-selektin, CCR7 mfl) -Perifer vävnad -Lymfknuta -Perifer vävnad - - ---- - -## Page 9 - -T-celler - - ---- - -## Page 10 - -Benmärg -Thymus -Thymus -Perifera lymfoida -organ -Vävnad -T-cellens liv -Aktivering -Effektorfunk. Th -Attack mot infektioner -Rekombinering av T- -cellsreceptorgener -Positiv och negativ -selektion -Omogna T-celler -Celler differentierar till -cytotoxiska, hjälpar eller -”naturliga” Treg T-celler -Naiva T-celler -Effektor T-celler -+ minnes T-celler -Hjälpar T-celler differentierar -till Th1, Th2, Th17, TFH eller -”inducerade” Treg T-celler - - ---- - -## Page 11 - -Naiva T-celler och dendritiska celler möts i lymfknutorna -Plasma cell -zone -Germinalcentrum -Dendritiska celler -som bär antigen -Afferenta -lymfkärl -Efferenta -lymfkärl -Effektor -T-celler och ej -aktiverade -naiva T-celler -Naiva T-celler -1. -2. -3. -HEV= High Endothelial Venules -Germinalcentrum - - ---- - -## Page 12 - -T-cellsaktivering i lymfknuta -1. -2. -HEV= High Endothelial Venules i cortex -Uttrycker adhesionsmolekyler och kemokiner -som receptorer på naiva T- och B-celler binder -till - - ---- - -## Page 13 - -3. -4. -Klonal selektion -och differentiering till -effektorceller - - ---- - -## Page 14 - -1) Dendritisk cell tar upp extracellulärt antigen, bryter ned det i fagolysosomer och -presenterar det på MHC II -2) Dendritisk cell aktiverar T-cellen mha 2 signaler + cytokiner: - - Signal 1: MHC II + peptid - -Signal 2: Costimulering (CD80/86 på DC + CD28 på T-cell) - -Cytokiner: -• IL-2 (autokrint) -• Andra cytokiner som styr differentieringen av hjälpar T-cellerna till Th1, Th2, -Th17, TFH, Treg -Aktivering av naiv hjälpar T-cell (CD4+) -Uttryck av costimuleringsmolekyler på DC orsakas av att PAMPs binder till PRRs på DC - - ---- - -## Page 15 - -1) Dendritisk cell tar upp extracellulärt antigen, bryter ned det i fagolysosomer och -presenterar det på MHC II -2) Dendritisk cell aktiverar T-cellen mha 2 signaler + cytokiner: - - Signal 1: MHC II + peptid - -Signal 2: Costimulering (CD80/86 på DC + CD28 på T-cell) - -Cytokiner: -• IL-2 (autokrint) -• Andra cytokiner som styr differentieringen av hjälpar T-cellerna till Th1, Th2, -Th17, TFH, Treg -3) T-cellen delar sig och bildar effektor T-celler och minnes T-celler. - (Vissa minnes T-celler bildas även från effektor T-celler.) -Aktivering av naiv hjälpar T-cell (CD4+) -Uttryck av costimuleringsmolekyler på DC orsakas av att PAMPs binder till PRRs på DC -Brist på costimulering T-cellen blir anergisk - - ---- - -## Page 16 - -Kräver två signaler samt -cytokiner: -Aktivering av naiva T-celler i perifera lymfoida organ -CD80 och -CD86 = -B7-molekyler -1) -T-cellsreceptorer binder till peptid-MHC-komplex - -på dendritisk cell -2) Costimuleringssignaler skickas via - CD28 (T-cell) + CD80/86 (dendritisk cell) - Cytokiner: -• IL-2 från hjälpar T-celler driver delning hos både -hjälpar T-celler och cytotoxiska T-celler. -• Cytokiner från bla antigenpresenterande celler -orsakar differentiering av hjälpar T-celler till Th1, Th2, -Th17, TFH och inducerade Tregs. -CD4/CD8 stabiliserar bindningen mellan T-cellsreceptor och -MHC-peptidkomplex. -3 - - ---- - -## Page 17 - -”Immunologisk synaps” – kontakten mellan T-cell och antigenpresenterande cell -•Signal 1 och 2 – krävs för aktivering av naiv T-cell -•CD4/CD8 stabiliserar interaktionen mellan T-cellsreceptor och MHCII/I-molekyl -•Övriga signaler (CD40/CD40L mfl) – bidrar till aktiveringen -•LFA-1 + ICAM-1/2 samt LFA-3 + CD2: adhesionsmolekyler som håller ihop synapsen -APC -1 -CD40 -L -CD4+ hjälpar T-cell -2 -Adapted from: www.immunopaedia.org - - ---- - -## Page 18 - -Apoptiskt -kroppseget -material -+ -Migration -+ -T -Kroppsegen-peptid -specifik T cell -T -+ -T -Mikrob -Migration -mha CCR7 -+++ -T -T -T -T -Mikrob-peptid -specifik T cell -DC -Costimulatoriska -molekyler -Påminnelse: -PAMPs stimulerar dendritiska celler att uttrycka costimuleringsmolekyler -Anergi -•Anergi = cellerna försätts i ett inaktivt tillstånd där de ej svarar på stimulering -•Endast professionella antigenpresenterande celler uttrycker costimuleringsmolekyler -efter interaktion med PAMPs. -•Uttrycket av costimuleringssignaler hos antigenpresenterande celler ökar ytterligare -genom interaktion med T-celler. - - ---- - -## Page 19 - -Th cell -Th1 -Th2 -iTreg -Th17 -TFH -IL-21 + IL-6 -IFN- -IL-4 -IL-21 -IL-17 -IL-10, TGF- -• Hjälper makrofager att -fagocytera och döda -mikrober -• Hjälper B-celler att -producera antikroppar (ffa -IgG – opsonisering) -Försvar mot parasitinfektioner -(Bidrar till allergier) -Försvar mot ffa intracellulära -infektioner -•Aktiverar eosinofiler. -•Stimulerar peristaltiken -•Hjälper B-celler att -producera IgE, som -hjälper mastceller att -aktiveras. -•Hjälper B-celler att -producera antikroppar i -germinalcentrum. -Försvar mot ffa -extracellulära -infektioner. -Försvar mot ffa -extracellulära infektioner -•Rekryterar neutrofiler (via IL-8) -•Ökar produktionen av -antimikrobiella peptider. -•Hjälper B-celler att producera -antikroppar (ffa IgA – -neutralisation) -Bromsar immunsvar -•Hämmar funktionen hos T- -celler och andra immunceller -Cytokiner styr T cells differentiering -Olika typer av infektioner DC producerar olika typer av cytokiner -olika effektor T hjälparceller bildas -producerar olika effektorcytokiner -DC - - ---- - -## Page 20 - -1. Hjälpar T-celler (Th): -Th1: Hjälper makrofager att fagocytera och döda patogener - Hjälper B-celler att producera antikroppar som hjälper till vid fagocytos - -Th2: Hjälper B-celler att producera antikroppar mot parasiter (och allergener) - Aktiverar eosinofiler och mastceller - -Th17: Hjälper neutrofiler att hitta till inflammerad vävnad - Ökar produktionen av antimikrobiella peptider - Hjälper B-celler att producera antikroppar -TFH (Follikulära hjälpar T-celler): Hjälper B-celler att producera antikroppar i - - - - germinalcentrum i sekundära lymfoida organ - -Effektorfunktioner hos T-celler -Olika infektioner bekämpas av olika typer av T-celler: - - ---- - -## Page 21 - -Påminnelse: -Antigenresentation på MHC I och MHC II -•MHC I: Presenterar ffa peptider från cytoplasman (intracellulära mikrober) – kan -aktivera CD8+ cytotoxiska T-celler -•MHC II: Presenterar ffa peptider från fagosomer (extracellulära mikrober) – kan -aktivera CD4+ hjälpar T-celler - - ---- - -## Page 22 - -1) Dendritisk bryter ned antigen i cytoplasman och presenterar det på MHC I -2) Dendritisk cell aktiverar T-cellen mha 2 signaler: - -Signal 1: MHCI + peptid - -Signal 2: Costimulering (CD80/86 på DC + CD28 på T-cell) - -Cytokiner: IL-2 (parakrint - från aktiverade hjälpar T-celler) -Aktivering av naiv cytotoxisk T-cell -Uttryck av costimuleringsmolekyler på DC orsakas av: -1) PAMPs binder till PRRs på DC -2) Tidigare interaktion mellan hjälpar T-cell och DC - - ---- - -## Page 23 - -1) Dendritisk bryter ned antigen i cytoplasman och presenterar det på MHC I -2) Dendritisk cell aktiverar T-cellen mha 2 signaler: - -Signal 1: MHCI + peptid - -Signal 2: Costimulering (CD80/86 på DC + CD28 på T-cell) - -Cytokiner: IL-2 (parakrint - från aktiverade hjälpar T-celler) -3) T-cellen delar sig och bildar effektor T-celler och minnes T-celler - (Vissa minnes T-celler bildas även från effektor T-celler.) -Brist på costimulering T-cellen blir anergisk -Aktivering av naiv cytotoxisk T-cell -Uttryck av costimuleringsmolekyler på DC orsakas av: -1) PAMPs binder till PRRs på DC -2) Tidigare interaktion mellan hjälpar T-cell och DC -Vissa virus kan dock ge en så stark signal 1 att signal 2 och cytokiner ej behövs -för att aktivera cytotoxiska T-celler. - - ---- - -## Page 24 - -Effektorfunktioner hos cytotoxiska T-celler (CD8+) -Kill -cells infected -with viruses/ -bacteria or -tumour cells -Tumours -En cytotoxisk T cell kan endast döda en cell om den känner igen mikrobiella peptider -eller tumörspecifika peptider som presenteras på målcellens MHC I-molekyler -Targets - - ---- - -## Page 25 - -Hur dödar cytotoxiska T-celler? -1. Känner igen målcell via interaktion mellan T-cellsreceptor och MHC I + peptid. -2. Proinflammatoriska cytokiner i inflammerad vävnad gör den cytotoxiska effektor -T-cellen redo att döda (”armed cytotoxic T cell”). -3. Dödar målcellen mha: -A) Perforin + granzym (viktigast) -B) Fas Ligand (activerad cytotoxisk T-cell) + Fas (målcell) -C) Cytokiner (TNF, lymfotoxin, IFN-) -Apoptos - - ---- - -## Page 26 - -Hur dödar cytotoxiska T-celler? -1. -2. -3. -Perforin -Granzymer -FasL (aktiverad T-cell) + Fas (målcell) -TNF -Lymfotoxin -IFN- -(indirekt -verkan) -MHCI -MHCI -MHCI -Adapted from Mak & Saunders, ”Primer to the immune response” - - ---- - -## Page 27 - -Centrering av granule hos cytotoxiska T-celler - - ---- - -## Page 28 - -1. Hjälpar T-celler (Th): -Th1: Hjälper makrofager att fagocytera och döda patogener - Hjälper B-celler att producera antikroppar som hjälper till vid fagocytos - -Th2: Hjälper B-celler att producera antikroppar mot parasiter (och allergener) - Aktiverar eosinofiler och mastceller - -Th17: Hjälper neutrofiler att hitta till inflammerad vävnad - Ökar produktionen av antimikrobiella peptider - Hjälper B-celler att producera antikroppar -TFH (Follikulära hjälpar T-celler): Hjälper B-celler att producera antikroppar i - - - - germinalcentrum i sekundära lymfoida organ - -2. Cytotoxiska T-celler (CTLs): -Dödar virusinfekterade celler och tumörceller -3. Regulatoriska T-celler (Treg): -Bromsar immunsvar mot självantigener, allergener, patogener mm -Effektorfunktioner hos T-celler -Olika infektioner bekämpas av olika typer av T-celler: - - ---- - -## Page 29 - -Olika aktiveringskrav för naiva T-celler versus effektor och minnes T-celler -• Naiva T-celler kräver costimulering för att aktiveras. -• Effektor T-celler och minnes T-celler kan aktiveras mha mycket liten/ingen -costimulering – dvs professionella antigenpresenterande celler krävs ej. -• Aktivering av effektor och minnes T-celler går snabbare än aktivering av -naiva T-celler. Costimulering minskar aktiveringstiden ytterligare. - - ---- - -## Page 30 - -B-celler och antikroppar - - ---- - -## Page 31 - -Rekombinering av B- -cellsreceptorgener -Negativ selektion -Aktivering -Klonal selektion -B-cellens liv -Benmärg -Benmärg -Perifera lymfoida -organ -Benmärg -Perifera lymfoida -organ -Vävnad -Antikroppsproduktion -Omogna B-celler -Omogna B-celler -Naiva B-celler -Effektor B-cell = -plasmacell -Antikropparna sprids i -blodet och vävnaderna -+ Minnes B-celler - - ---- - -## Page 32 - -Plasma cell -zone -Germinalcentrum -Lösligt -antigen -Afferenta -lymfkärl -Efferenta -lymfkärl -Plasmaceller och -naiva ej -aktiverade B- -celler -Naiva B-celler -Naiva B-celler, antigen och effektor hjälpar T-celler möts i lymfknutorna -HEV= High Endothelial Venules -1. -2. -3. -Germinalcentrum - - ---- - -## Page 33 - -Aktivering av naiv hjälpar T-cell: -1) Dendritisk cell tar upp, bryter ned och presenterar extracellulärt antigen på MHC II -2) Dendritisk cell + MHC II + peptid (signal 1) + costimuleringssignaler (signal 2) + -cytokiner aktiverar hjälpar T-cell -Aktivering av naiv B-cell av T-cellsberoende antigen: -3) B-cell binder antigen via sin ytbundna antikropp (signal 1) -4) B-cellen tar upp antigenet mha sin antikropp, bryter ned och presenterar antigenet -på MHCII -5) Aktiverad hjälpar T-cell binder via sin T-cellsreceptor till MHC II-peptid på B-cellen -6) Den aktiverade hjälpar T-cellen ger costimulering till B-cellen via CD40L + CD40 -(signal 2) -7) T-cellen utsöndrar cytokiner som aktiverar B-cellen och styr isotypswitch mm - (cytokiner/signal 3) -8) B-cellen delar sig och bildar plasmaceller och minnes B-celler. (via -germinalcentrum reaktion) - -Hela processen: -Aktivering av naiva hjälpar T-celler och naiva B-celler -Brist på costimulering -anergi - - ---- - -## Page 34 - -•Vissa antigener med repetitiv struktur (polysackarider, glykolipider etc) kan aktivera B- -celler utan hjälp av T-celler = T-cellsoberoende antigener (tymusoberoende antigener) -•Antigenet binder då till många receptorer på B-cellen samtidigt, vilket ger en stark -aktiveringssignal till cellen. -•T-cellsoberoende antigener ger sämre/inget B-cellsminne och antikroppar med sämre -affinitet. -Ni får lära er mer om T-celloberoende antigener på termin 5! -Aktivering av naiv B-cell av T-cellsoberoende antigen - - ---- - -## Page 35 - -1. -2. -3. -4. -B-cellen fungerar som APC för den hjälpar T-cell som ska ge den costimulering -•T-cellen ger B-cellen antigenspecifik hjälp men B-cellen och T-cellen kan känna igen olika -epitoper från samma antigen/mikroorganism. -•Möjliggör att B-celler som producerar antikroppar som är specifika för andra typer av molekyler än -proteiner kan få T-cellshjälp. -. - - ---- - -## Page 36 - -Aktivering av B-cell i lymfknuta -1. -2. -1. -B-celler kommer in i lymfknutan via HEV i - T-cellsområdet -2. Om B-cellerna möter ett antigen som de kan binda -till och om de får costimulering från hjälpar T-celler -så bildas ett primärt foci av B-celler som delar sig i -T-cellsområdet. Antikroppar med låg affinitet -produceras. -3. Vissa av B-cellerna vandrar därefter mot B- -cellsområdet -4. B-cellerna bildar germinalcentrum i B- -cellsområdet. Antikroppar med högre affinitet -produceras. -Germinalcentrum -Primärt foci - - ---- - -## Page 37 - -Germinalcentrumreaktionen -Somatiska hypermutationer – -punktmutationer som ger ökad variation i -antikroppens variabla delar -Affinitetsmognad – selektion av antikroppar -med hög affinitet för antigen -Isotype switch – sker i germinalcentrum -oberoende av affinitetsmognaden. Styrs av -cytokiner från bla hjälpar T-celler. -+ -FDC = Follikulära dendritiska celler -TFH = Follikulära hjälpar T-celler - - ---- - -## Page 38 - -Somatiska hypermutationer -Möss immuniserade med en hapten kopplad till ett bärarprotein: - - ---- - -## Page 39 - -Isotype switch -En rekombinerad variabel del kan användas till olika konstanta delar. - - ---- - -## Page 40 - -•Under ett immunsvar producerar en viss B-cell först IgM och IgD, men -växlar sedan till övriga isotyper. Isotypval styrs av cytokinsignaler från bla T- -hjälparceller. -•Varje isotyp har specifika effektorfunktioner -IgG1-4 -IgA1-2 -Antikropparnas Isotyper - - ---- - -## Page 41 - -Germinalcentrumreaktionen -Bildning av långlivade plasmaceller -och minnes B-celler som kan -producera antikroppar av olika isotyper -med hög affinitet -Somatiska hypermutationer – -punktmutationer som ger ökad variation i -antikroppens variabla delar -Affinitetsmognad – selektion av antikroppar -med hög affinitet för antigen -Isotype switch – sker i germinalcentrum -oberoende av affinitetsmognaden. Styrs av -cytokiner från bla hjälpar T-celler. -+ -FDC = Follikulära dendritiska celler -TFH = Follikulära hjälpar T-celler - - ---- - -## Page 42 - -Plasmaceller -Kortlivade plasmaceller: -•Half-life 3-5 dagar -•Har inte deltagit i processerna i germinalcentrum -•Producerar IgM antikroppar med låg affinitet -Långlivade plasmaceller: -•Har deltagit i processerna i germinalcentrum -•Producerar IgA, IgG eller IgE antikroppar med hög affinitet -•Migrerar till medullan i lymfknutan, till benmärgen, till mjälten eller till slemhinnan -där de producerar antikroppar som kommer ut i kroppsvätskorna -•Kan producera antikroppar i flera månader utan restimulering med antigen -”Superlånglivade plasmaceller”: -•Kan producera antikroppar i flera år utan restimulering med antigen - - ---- - -## Page 43 - -Antikropparnas effektorfunktioner -•Neutralisation (alla isotyper) -•Agglutination (IgM, IgA dimer) -•Komplement aktivering (IgM, IgG1, IgG3) -•Opsonisering (IgG1, IgG3) -•ADCC (antibody dependent cellular cytotoxicity) (IgG1, IgG3, IgE) -IgG1-4 -IgA1-2 - - ---- - -## Page 44 - -Neutralisation -Antikroppar förhindrar att patogener och toxiner binder till, infekterar och -skadar celler. -Alla isotyper -Maket al., ”Primer to the immune response” -or toxin - - ---- - -## Page 45 - -Agglutination -Antikroppar klumpar ihop antigener. -IgM, IgA -http://classes.midlandstech.com/carterp/Courses/bio225/chap18/ss3.htm -IgM pentamer -IgA dimer - - ---- - -## Page 46 - -Komplementaktivering -Antikroppar kan aktivera komplementsystemet via den klassiska vägen. -IgM och IgG -•Opsonization -•Inflammation -•Lysis of bacteria - - ---- - -## Page 47 - -Opsonisering -Opsonisering medieras av: -•Antikroppar (ffa IgG) – binder till Fc- -receptorer på fagocyter -•Komplementfaktorer – binder till -komplementreceptorer på fagocyter -Underlättar fagocytos -• Opsonisering är särskilt viktigt för -att underlätta fagocytos av -kapslade bakterier. - - ---- - -## Page 48 - -Fc-receptorer -http://www.sinobiological.jp/Fc-Receptor-Proteins-a-72.html -• Fc-receptorer: Binder till IgG. Finns bla på makrofager, neutrofiler, NK-celler och -dendritiska celler. Medierar bla fagocytos och ADCC. -• Fc-receptorer: Binder till IgE. Finns bla på mastceller, eosinofiler och basofiler. -Medierar cellaktivering/degranulering. -• Fc-receptorer: Binder till IgA. Finns bla på makrofager, neutrofiler, eosinofiler. Relativt okända funktioner. -Fagocytos, immunreglering? -• Fc/µ-receptorer: Binder till IgA och IgM. Finns bla på makrofager och B celler. Medierar fagocytos. -• Fcµ-receptorer: Binder till IgM. Relativt okända funktioner. -• Olika Fc-recptorer (FcR) binder -specifikt till olika isotyper och -subklasser av antikroppar. -• Olika celltyper uttrycker olika Fc- -receptorer. - - ---- - -## Page 49 - -Antibody dependent cell-mediated cytotoxicity (ADCC) -•NK-celler och eosinofiler kan döda stora patogener, virusinfekterade celler och -tumörceller som är täckta av antikroppar genom att binda till antikropparna mha sina -Fc-receptorer . -•Immuncellerna utöndrar lytiska substanser från sina granule vilka dödar målcellen. -IgG – NK celler -IgE- eosinofiler - - ---- - -## Page 50 - -Fc-receptorer på mastceller -•Mastceller har Fc-receptorer som kan binda fria IgE-antikroppar med hög affinitet. -•Gör mastcellen redo att reagera snabbt på antigener (allergener). - - ---- - -## Page 51 - -IgA och IgM transporteras genom epitelet i -slemhinnorna till lumen -=sekretoriskt IgA -IgA neutraliserar -mikrober och -toxiner i lumen -Mikroorganismer -Toxiner - - ---- - -## Page 52 - -•Under ett immunsvar producerar en viss B-cell först IgM och IgD, men växlar sedan till övriga -isotyper. Isotypval styrs av cytokinsignaler från bla T-hjälparceller. -IgG1-4 -IgA1-2 -Serum -Transport till -foster -Komplement- -aktivering -Fagocytos -Neutralisation -Antibody -dependent -cellular -cytotoxicity -Serum, -slemhinnor, -På naiva B- -celler -Komplement- -aktivering -(fagocytos, -mikroblysering, -cellrekrytering) -Agglutination - -På naiva B- -celler -Signalering i -naiva celler -Slemhinnor -Transport till -bröstmjölk -Neutralisation -Agglutination -Bundet till -mastceller -Degranulering, -Antibody -dependent -cellular -cytotoxicity -Antikropparnas effektorfunktioner - - ---- - -## Page 53 - -Mjälten -• Mjälten har inget tillflöde av lymfa. -• Mikroorganismer i blodet kan aktivera T- och B-celler i mjälten (vit pulpa). -•Gamla röda blodkroppar avlägsnas från blodet i mjälten (röd pulpa). - - ---- - -## Page 54 - -Faser i det förvärvade immunsvaret -•Långlivade minnesceller bildas parallellt med effektor T-celler och plasmaceller. -Abbas, ”Cellular and molecular immunology”, Saunders -Antal specifika lymfocyter - - ---- - -## Page 55 - -Aktivering av B- och T-celler ger klonal expansion av de -celler som verkligen behövs. -T-hjälpar effektorceller styr immunförsvaret i olika -riktningar (hjälper andra immunceller). -Cytotoxiska T-effektorceller dödar infekterade celler och -tumörceller. -Plasmaceller producerar stora mängder antikroppar som -cirkulerar med blodet och kan transporteras över epitel. - Antikropparna har olika funktioner beroende på isotyp. -Viktiga principer att minnas - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/4.Förvärvad immunitet, aktivering och effektorfunktioner VT25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/4.Förvärvad immunitet, aktivering och effektorfunktioner VT25.pdf deleted file mode 100644 index a9d9452..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/4.Förvärvad immunitet, aktivering och effektorfunktioner VT25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:982cfbd4c170c9b21f30ddd823b504f55821d7b4c062d2d97b9caa0157cd8941 -size 3465383 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/6. Samspelet...md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/6. Samspelet...md deleted file mode 100644 index 0a5fec8..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/6. Samspelet...md +++ /dev/null @@ -1,708 +0,0 @@ -# 6. Samspelet...pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 38 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Samspelet mellan -det medfödda och -det förvärvade immunsvaret -Sidhänvisningar Abbas: Kap 1-8 -Wold Mölne: Kap 1-3, 5, 7 (sidor 116-122) -Om inget annat anges är bilderna hämtade från Janeway, ”Immunobiology”, Garland -Science -Ulf Yrlid -Institutionen för biomedicin -Avd. för mikrobiologi och immunologi -Tel:031-7866225, email: ulf.yrlid@microbio.gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Stadier i ett immunsvar -Barriär -funktioner -Aktivering -av det -medfödda -immunsvaret -Samspelet mellan -det medfödda och -det förvärvade -immunsvaret - - ---- - -## Page 3 - -Blodcirkulation -Benmärg -Thymus -Lymfknuta -Perifer vävnad -Afferent -lymfkärl -Efferent -lymfkärl - - ---- - -## Page 4 - -Makrofager -• Finns i vävnader -– Kupffer cell – Lever -– Microglia celler - CNS -• Har en stor uppsättning ytreceptorer -som känner igen patogener -– Direkt: LPS receptor -– Indirekt: komplement-receptorer -• Huvudfunktioner -– Fagocytos -– Utsöndring av cytokiner och kemokiner -• M1 (proinflammatoriska) -• M2 (läkningsprocesser, immundämpande) - - ---- - -## Page 5 - -Inflammatoriska cytokiner/kemokiner -Rekrytering -av -neutrofiler -Aktivering -och -guidning - - ---- - -## Page 6 - -Rekrytering till vävnaden -• -Inflammatoriska cytokiner -• -Ändrar selektin uttrycket på endotelet -• -Neutrofiler bromsas upp av selektiner -• -Binder starkare till endotelet – integriner -• -Diapedes mellan endotelceller -• -Migration till den inflammerade vävnaden - kemokiner -©Elsevier 2005 - - ---- - -## Page 7 - -Inflammatoriska cytokiner/kemokiner -Rekrytering -av -neutrofiler -Aktivering -och -guidning - - ---- - -## Page 8 - -Inflammation -• Ökad lokal genomblödning -• Ökad genomsläpplighet hos blodkärl -• Rekrytering av celler från blodbanan -• Rodnad, smärta, svullnad och värme -©Parham Garland Science 2009 - - ---- - -## Page 9 - -Recirkulering av -naiva T celler -• Naiva T celler lämnar thymus - blod -• Uttrycker mycket L-selektin och CCR7 på -cellytan -• L-selektin kan binda till HEV (high -endothelial venules) – lymfknutor -• CCR7 binder till kemokiner som utsöndras -från T cells området i lymfknutan -• Lämnar lymfknutan via efferent lymfkärl -• Från lymfan tillbaks till blodet genom -ductus thoracicus -• Naiva T celler ger sig ej in i vävnader - - ---- - -## Page 10 - -Blodcirkulation -Benmärg -Thymus -Lymfknuta -Perifer vävnad -Afferent -lymfkärl -Efferent -lymfkärl - - ---- - -## Page 11 - -Blodcirkulation -Benmärg -Thymus -Lymfknuta -Perifer vävnad -Efferent -lymfkärl -Recirkulering av naiva T celler - - ---- - -## Page 12 - -Dendritiska celler (DC) -• Finns i alla perifera vävnader -• Är fagocytiska i dessa vävnader -• Kan bryta ned antigen och presentera -peptider på MHC-II molekyler - - ---- - -## Page 13 - -Dendritiska celler (DC) -• Uttrycker en mängd -ytreceptorer för patogener -– Toll lika receptorer (TLR) -• Bindning till dessa receptorer -leder till aktivering av DC -– Uttryck av costimulerings- -molekyler (CD80 och CD86) -• Ger DC licens att aktivera naiva -T celler – i lymfknutan -• Migrerar från vävnaden via -afferent lymfa till T cells -området i lymfknutorna – hittar -dit mha CCR7 -DC - - ---- - -## Page 14 - -Aktivering av -naiva T celler -• Naiva T celler lämnar thymus - blod -• Uttrycker mycket L-selektin på cellytan -• L-selektin kan binda till ytmolekyler på -HEV (high endothelial venules) – -lymfknutor -• Möter aktiverad DC (costimulatoriska -molekyler) med MHC/antigen-peptid -• Antigenspecifik T cells receptor – MHC- -peptid interaktion - - ---- - -## Page 15 - -Differentiering av naiva T celler -Krävs två signaler: -1. Antigen specifik (MHC-TCR) -2. Co-stimulatorisk -Samt -Cytokinsekretion - -•IL-2 från hjälpar T-celler driver delning -T-celler och cytotoxiska T-celler. -•Cytokiner från bla antigenpresenterande celler -orsakar differentiering av hjälpar T-celler -till Th1, Th2, Th17, TFH och inducerade Tregs. -CD80 -CD86 - - ---- - -## Page 16 - -+ -T -Mikrob -Migration -+++ -T -T -T -T -Mikrob-peptid -specifik T cell -DC -Costimulatoriska -molekyler - - ---- - -## Page 17 - -Apoptiskt -kroppseget -material -+ -Migration -+ -T -Kroppsegen-peptid -specifik T cell -T -+ -T -Mikrob -Migration -+++ -T -T -T -T -Mikrob-peptid -specifik T cell -DC -Costimulatoriska -molekyler - - ---- - -## Page 18 - -Apoptiskt -kroppseget -material -+ -Migration -+ -T -Kroppsegen-peptid -specifik T cell -T -+ -T -Mikrob -Migration -+++ -T -T -T -T -Mikrob-peptid -specifik T cell -DC -Costimulatoriska -molekyler -+ -Migration -+++ -T -T -Potentiellt -problem! - - ---- - -## Page 19 - -+ -T -T -Mikrob (PAMP) -Apoptiskt -kroppseget -material -Fagosomer -i DC -Effektivare -laddning av -MHC-II med -PAMP fagosomen -Lägre sannolikhet -för interaktion -med autoreaktiv -T cell -PAMP - - ---- - -## Page 20 - -Olika typer -av T celler -behövs mot -olika typer av -patogener -Extracellulära -bakterier -Intracellulära -bakterier -Virus -Cytotoxisk T cell -CTL -Perifer effektor cell -ex. TH1 -Lymfknutresident cell -TFH - - ---- - -## Page 21 - -TFH celler lämnar ej lymfknutan -• -I T cellsområdet finns de peptid-specifika T celler som aktiverats av en DC -som presenterat peptider från antigenet på MHC-II. -• -Naiva B celler når lymfknutan via HEV -• -B celler med ”rätt” antigen receptor kan binda till antigenet som förts till -lymfknutan via lymfan -• -B cellen kan ta upp antigenet med sin antigen receptor (antikropp på ytan) -och sedan bryta ned det till peptider - - ---- - -## Page 22 - -TFH celler lämnar ej lymfknutan -• -B cellen presenterar peptider på MHC-II för de peptid-specifika (av DC:en) -aktiverade TFH celler. -• -TFH cellerna ger överlevnadssignaler till B cellen -• -Vissa B cellerna bildar plasmaceller som ger antikroppar med låg affinitet -• -En del B celler migrerar till B cells området och bildar germinalcentrum - - ---- - -## Page 23 - -Germinalcentrumreaktion -I germinal centrat sker: -1.Isotyp switch från IgM/D till -IgG, IgA, IgE -2.Somatisk hypermutation – -selektion av B celler med ak -med högre affinitet för -antigenet -3.Bildning av plasmaceller -eller minnes B celler. - - ---- - -## Page 24 - -Blodcirkulation -Benmärg -Thymus -Lymfknuta -Perifer vävnad -Efferent -lymfkärl -Plasmaceller - - ---- - -## Page 25 - -Det adaptiva -immunsvaret -förstärker det -medfödda -immunsvaret - - ---- - -## Page 26 - -Effektormekanismer -mot -maskinfektioner -• -Mastceller har Fc-receptorer för IgE -(FcRe) - hög affinitet -• -Kan binda IgE som inte har bundit -sitt antigen -• -Har därför IgE bundna till FcRe• -Granula - lytiska substanser, -histaminer, leukotriener -• -Bindning - exocytos och parasiten -kan lyseras -• -Sammandragningar av glatta -muskulaturen - histamin -• -Allergener kan också binda till IgE - -bronksammandragning - - ---- - -## Page 27 - -Olika typer -av T celler -behövs mot -olika typer av -patogener -Extracellulära -bakterier -Intracellulära -bakterier -Virus -Cytotoxisk T cell -CTL -Perifer effektor cell -ex. TH1 -Lymfknutresident cell -TFH - - ---- - -## Page 28 - -Homing av TH1 T hjälpar celler (I) -• Nedreglering av L-selektin (CD62L) -• Nedreglering av lymfknutsspecifika kemokin- -receptorer – CCR7 -• Uppreglering av vävnadsspecifika kemokin- -receptorer -• DC-instruktion av T cellen - uttryck av homing -receptorer -Homing receptorer -Lymfknuta -Vävnad -Kemokinreceptorer - - ---- - -## Page 29 - -DC instruktion av T celler -+ -+ -T -T -T -T -Hud DC -Tarm DC -CCR7- -L-sel- -CCR9+ -a4b7 + -CCR7- -L-sel- -CCR4+ -CLA+ -Naiv -Naiv -Vitamin A -Vitamin D3 -Blod- -kärls -endotel -(tarm) -Blod- -kärls -endotel -(hud) - - ---- - -## Page 30 - -Homing av effektor -TH1 T hjälpar celler (II) -• Lämnar lymfknutan via efferent lymfa -• Till blodet via ductus thoracicus -• Inflammation påverkar blodkärlsendotelet – -inbromsning/rolling -• Blodkärlen i olika organ uttrycker homing -molekyler (ex. MadCAM i slemhinnan) -• Binder till MadCAM lämnar blodet och når -vävnaden (slemhinnan) -• Kemokinreceptor hjälper T cellen att migrera ut i -vävnaden - - ---- - -## Page 31 - -Blodcirkulation -Benmärg -Thymus -Lymfknuta -Perifer vävnad -Efferent -lymfkärl -Perifer effektor T celler -Afferent -lymfkärl - - ---- - -## Page 32 - -Det adaptiva immunsvaret förstärker -det medfödda immunsvaret -Ökad förmåga att -lysera bakterier -i fagosomer - - ---- - -## Page 33 - -Olika typer -av T celler -behövs mot -olika typer av -patogener -Extracellulära -bakterier -Intracellulära -bakterier -Virus -Cytotoxisk T cell -CTL -Perifer effektor cell -ex. TH1 -Lymfknutresident cell -TFH - - ---- - -## Page 34 - -Aktivering av cytotoxiska T celler -• Naiva cytotoxiska T celler aktiveras i LN av -DC via presentation på MHC-I -• Cytotoxiska T celler lämnar via efferent -lymfa/ductus thoracicus/blod -• Bindning till blodkärlsendotel - extravasering -till infekterad vävnad - - ---- - -## Page 35 - -Effektor funktion av -cytotoxiska T celler -•Dödar endast celler som -uppvisar virus peptider på -MHC-I molekyler -•Induktion av apoptos - - ---- - -## Page 36 - -Adaptiva immunsvaret behöver -hjälp av det medfödda vid -virusinfektioner -• Många virus har utvecklat mekanismer som -nedreglerar uttrycket av MHC-I molekyler på -den infekterade cellens yta -• Ingen igenkänning av infekterade celler av -cytotoxiska T celler - - ---- - -## Page 37 - -NK celler -• Lymfocyt men saknar -antigenreceptorer -• Uttrycker aktiverande -receptorer och -inhiberande receptorer -• Inhiberande receptor -MHC-I -• Normalt uttryck av MHC-I -– ingen cytotox -• Nedreglerat uttryck av -MHC-I – cytotox av cellen -• Patienter utan NK celler -lider av återkommande -virus infektioner -©Parham Garland Science 2009 - - ---- - -## Page 38 - -Samspelet mellan det medfödda -och det förvärvade immunsvaret -• Cell/cell interaktion -– Antigenpresentation -• Utsöndring av signal- -proteiner (cytokiner) -– Aktivering -• Utsöndring av -attraktions-signaler -(kemokiner) -– Migration/cell rörelse - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/6. Samspelet...pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/6. Samspelet...pdf deleted file mode 100644 index a9c3924..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/6. Samspelet...pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:26c29ab7610111b11b4a24802c1c138cce485bcf3e84c78d9aee999edd637f1f -size 5067936 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/7.ToleransVT2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/7.ToleransVT2025.md deleted file mode 100644 index ef469b1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/7.ToleransVT2025.md +++ /dev/null @@ -1,557 +0,0 @@ -# 7.Tolerans.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 40 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Förvärvad immunitet -- reglering av immunsvar och tolerans -Davide Angeletti -Avd för mikrobiologi och immunologi -Davide.angeletti@gu.se -Om inget annat anges kommer bilderna -från Janeway ”Immunobiology”, Garland -Science - - ---- - -## Page 2 - -”Normal” reglering av effektorfunktioner -• Kortlivade effektorceller, brist på antigen gör att -immunsvaret avstannar -• Nedreglerande cytokiner – IL-10 och TGF- -• Glukokortikoider – immundämpande -• CTLA-4 (cytotoxic T-lymphocyte-associated -protein 4) - - ---- - -## Page 3 - -CTLA-4 inhiberar aktiverade T celler -+ -T -Mikrob -Migration -+++ -T -T -T -T -Mikrob-peptid -specifik T cell -DC -Costimulatoriska -molekyler - - ---- - -## Page 4 - -CTLA-4 inhiberar aktiverade T celler -+ -T -Mikrob -Migration -+++ -T -T -T -T -Mikrob-peptid -specifik T cell -DC -Costimulatoriska -molekyler - - ---- - -## Page 5 - -CTLA-4 inhiberar aktiverade T celler -B7.1=CD80 -B7.2=CD86 - - ---- - -## Page 6 - -Immundämpande molekyler -uppregleras i inflammerad vävnad - - ---- - -## Page 7 - -Tolerans mot själv-antigener -▪Central tolerans -▪Negativ selektion i benmärg (B celler) och -thymus (T celler) -▪Perifer tolerans -▪Regulatoriska T celler -▪Brist på co-stimulering ger apoptos eller anergi -▪”Aktiverings-inducerad celldöd” genom apoptos -▪Ignorans - - ---- - -## Page 8 - -Tolerans mot själv-antigener -▪Central tolerans -▪Negativ selektion i benmärg (B celler) och -thymus (T celler) -▪Perifer tolerans -▪Regulatoriska T celler -▪Brist på co-stimulering ger apoptos eller anergi -▪”Aktiverings-inducerad celldöd” genom apoptos -▪Ignorans - - ---- - -## Page 9 - -Negativ selektion: -•De flesta T-celler som binder starkt -till självpeptid-MHC komplex dör. -•T-celler som binder -svagt/medelstarkt till självpeptid- -MHC komplex överlever. -AIRE (Autoimmune regulator) – -inducerar uttryck av perifera antigen -i thymus -Central tolerans - - ---- - -## Page 10 - -Negativ selektion: -•De flesta T-celler som binder starkt -till självpeptid-MHC komplex dör. -•T-celler som binder -svagt/medelstarkt till självpeptid- -MHC komplex överlever. -•Vissa självreaktiva T-celler bildar -regulatoriska T-celler (Treg) som -kan hämma andra T-celler. -Central tolerans - - ---- - -## Page 11 - -Tolerans mot själv-antigener -▪Central tolerans -▪Negativ selektion i benmärg (B celler) och -thymus (T celler) -▪Perifer tolerans -▪Regulatoriska T celler -▪Brist på co-stimulering ger apoptos eller anergi -▪”Aktiverings-inducerad celldöd” genom apoptos -▪Ignorans - - ---- - -## Page 12 - -Tolerans mot själv-antigener -▪Central tolerans -▪Negativ selektion i benmärg (B celler) och -thymus (T celler) -▪Perifer tolerans -▪Regulatoriska T celler -▪Brist på co-stimulering ger apoptos eller anergi -▪”Aktiverings-inducerad celldöd” genom apoptos -▪Ignorans - - ---- - -## Page 13 - -Regulatoriska T celler - Treg -▪Två typer av Treg -▪nTreg induceras i thymus -mot själv-antigener -▪iTreg induceras perifert -▪Uttrycker höga nivåer av IL-2R -(CD25) -▪Utrycker höga nivåer av CTLA-4 -▪Transkriptionsfaktorn FOXP3 -styr funktionen hos Treg -▪En defekt FOXP3-gen leder till -IPEX (Immune dysregulation, -polyendocrinopathy, -enteropathy, x-linked -syndrome) -Fontenot JD et.al., Nat Immunol. 2003 Apr;4:330-6 - - ---- - -## Page 14 - -Vad gör regulatoriska T celler? -B cell -Cytotoxisk -T cell -Treg cell -dendritcell -Th17 cell -Th2 cell -Th1 cell - - ---- - -## Page 15 - -Hur gör de det? -▪Utsöndring av IL-10 och TGF- -▪IL-10 motverkar -▪DC- och makrofag-aktivering -▪Uttryck av MHC-II och CD80,86 -▪TGF- motverkar -▪Motverkar T cells proliferation -▪Motverkar makrofag-aktivering -▪Inducerar vävnadsläkning - - ---- - -## Page 16 - -Hur gör de det? -▪Utsöndring av IL-10 och TGF- -▪IL-2 depletion -▪Uttrycker IL-2R – binder upp IL-2 - - ---- - -## Page 17 - -Hur gör de det? - - ---- - -## Page 18 - -Hur gör de det? -▪Utsöndring av IL-10 och TGF- -▪IL-2 depletion -▪CTLA-4 - uttrycks konstitutivt - - ---- - -## Page 19 - -Hur gör de det? -Minska tillgängligheten av CD80/CD86 -1. Binda till sig CD80/CD86 - - ---- - -## Page 20 - -Hur gör de det? -Minska tillgängligheten av CD80/CD86 -2. Endocytera CD80/CD86 - - ---- - -## Page 21 - -Tolerans mot själv-antigener -▪Central tolerans -▪Negativ selektion i benmärg (B celler) och -thymus (T celler) -▪Perifer tolerans -▪Regulatoriska T celler -▪Brist på co-stimulering ger apoptos eller anergi -▪”Aktiverings-inducerad celldöd” genom apoptos -▪Ignorans - - ---- - -## Page 22 - -Två signaler + cytokiner krävs för -aktivering av T celler -CD80 -CD86 -IL-2 -cytokiner - - ---- - -## Page 23 - -Strikt reglering av aktivering -av naiva T celler -MHC klass II -T cells receptor -CD4 -CD80/CD86 -CD28 -Larmsignaler -Främmande -antigener -Aktivering av T cellen - - ---- - -## Page 24 - -Strikt reglering av aktivering -av naiva T celler -MHC klass II -T cells receptor -CD4 -CD80/CD86 -CD28 -Larmsignaler -Främmande -antigener -Aktivering av T cellen -Tolerans -- anergi -- apoptos -Ingen infektion -Inga larmsignaler - - ---- - -## Page 25 - -B celler är beroende av T cells hjälp -för att aktiveras -Naiv autoreaktiv -B cell -Signal 1 (antigen) -Anergisk B cell -Apoptos -Ingen T cells hjälp: - - ---- - -## Page 26 - -B celler är beroende av T cells hjälp -för att aktiveras -Naiv autoreaktiv -B cell -Signal 1 (antigen) -Anergisk B cell -Apoptos -Anergisk B cell -Apoptos -Anergisk -T cell -Ingen T cells hjälp: -Inga larmsignaler: - - ---- - -## Page 27 - -Tolerans mot själv-antigener -▪Central tolerans -▪Negativ selektion i benmärg (B celler) och -thymus (T celler) -▪Perifer tolerans -▪Regulatoriska T celler -▪Brist på co-stimulering ger apoptos eller anergi -▪”Aktiverings-inducerad celldöd” genom apoptos -▪Ignorans - - ---- - -## Page 28 - -”Aktiverings-inducerad celldöd” - - ---- - -## Page 29 - -”Aktiverings-inducerad celldöd” -Upprepad -stimulering - - ---- - -## Page 30 - -Tolerans mot själv-antigener -▪Central tolerans -▪Negativ selektion i benmärg (B celler) och -thymus (T celler) -▪Perifer tolerans -▪Regulatoriska T celler -▪Brist på co-stimulering ger apoptos eller anergi -▪”Aktiverings-inducerad celldöd” genom apoptos -▪Ignorans - - ---- - -## Page 31 - -Ignorans -▪Antigenet ”ignoreras” då det inte -finns tillgängligt i perifera lymfoida -organ för att aktivera T/B celler - - ---- - -## Page 32 - -Förvärvad tolerans -▪Verkningssätt -▪Anergi -▪Regulatoriska T celler -▪Beror på antigenets egenskaper och -administrationssätt -▪dos -▪i.v. och oralt jämfört med s.c. -▪adjuvant/inflammation - - ---- - -## Page 33 - -Förvärvad tolerans -Faktorer som stimulerar -immunsvar -Faktorer som stimulerar -tolerans -Tid -Kortvarig -Långvarig -Lokal -Subcutant, intradermalt -Intravenöst, mukosalt -Närvaro av adjuvans -Antigen med adjuvans -Antigen utan adjuvans - - ---- - -## Page 34 - -Tolerans mot ofarliga antigener i miljön -Oral tolerans - - - ---- - -## Page 35 - -Tolerans mot ofarliga antigener i miljön -▪Perifer tolerans -▪Anergi -▪Regulatoriska T celler -▪Speciellt i tarmen -DC från Peyer’s -patch eller MLN -VitA -RA -CCR9 -47 - - ---- - -## Page 36 - -Tolerans mot ofarliga antigener i miljön -▪Perifer tolerans -▪Anergi -▪Regulatoriska T celler -▪Speciellt i tarmen -DC från Peyer’s -patch eller MLN -VitA -RA -CCR9 -47 -FoxP3 -TGF - - ---- - -## Page 37 - -Immunterapier mot cancer - - ---- - -## Page 38 - -Immunterapier mot cancer - - ---- - -## Page 39 - -Immunterapier mot cancer -Blockering av inbindning med hjälp av monoklonala antikroppar -Nobelpriset i Medicin eller fysiologi 2018: James P Allison och Tasuku Honjo - - ---- - -## Page 40 - -Kom ihåg: -• Flera olika mekanismer reglerar ”vanliga” -immunsvar. -• Perifer tolerans kompletterar den centrala -toleransen. -• Tolerans verkar främst på T celler. -• Misslyckad tolerans leder till -autoimmunitet eller allergi. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/7.ToleransVT2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/7.ToleransVT2025.pdf deleted file mode 100644 index 23170bc..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/7.ToleransVT2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:56ce4040e662bc7b0e9a1a0cb4a3f637b6478285294f109897828bebd3ad4239 -size 973669 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Föreläsning minne VT2022.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Föreläsning minne VT2022.md deleted file mode 100644 index d67d60b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Föreläsning minne VT2022.md +++ /dev/null @@ -1,344 +0,0 @@ -# 5. Immunologiskt minne.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 17 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Förvärvad immunitet -- immunologiskt minne -Marianne Quiding-Järbrink -Avd för mikrobiologi och immunologi -marianne.quiding@microbio.gu.se -Sidhänvisningar: -Wold och Mölne -s. 21 och s. 209 -Abbas et al (6th ed): -Kap 5: s 112-113, Kap 7: s 137-141, Kap 8: s 174-175 -Om inget annat anges -kommer bilderna från -Janeway -”Immunobiology”, -Garland Science - - ---- - -## Page 2 - -Immunologiskt minne reflekteras i -antikroppssvaret - - ---- - -## Page 3 - -Vad innebär immunologiskt minne? -Immunologiskt minne innebär att -immunsvaret blir -Snabbare -Starkare -Mer specifikt -andra gången man infekteras av samma -mikroorganism - - ---- - -## Page 4 - -Aktivering av B och T celler ger upphov -till effektor och minnesceller -apoptos -naiv T cell -antigen -co-stimulering -proliferation -differentiering -effektor cell -minnescell - - ---- - -## Page 5 - -Immunologiskt minne -upprätthålls av: -Minnes B celler -Minnes CD4+ T celler -Minnes CD8+ T celler -Långlivade plasma celler -som producerar cirkulerande -antikroppar - - ---- - -## Page 6 - -Långlivade plasmaceller i -benmärgen upprätthåller förhöjda -nivåer av serum-antikroppar -Upprätthålls genom -BAFF/APRIL, SDF-1a och -IL-6 från stroma celler -Bidrar till funktionellt -minne genom att -upprätthålla serum-nivåer -av antikroppar - - ---- - -## Page 7 - -Vad innebär immunologiskt minne? -Immunologiskt minne innebär att -immunsvaret blir -Snabbare -Starkare -Mer specifikt -andra gången man infekteras av samma -mikroorganism - - ---- - -## Page 8 - -Minnesceller går inte att skilja från -naiva celler morfologiskt - - ---- - -## Page 9 - -Minnes T celler har andra ytmolekyler än -naiva T celler -CD4 -LFA-1 -CD2 -Minnes Th cell -CD3 -CD4 -CD28 -LFA-1 -CD2 -CD3 -naiv Th cell -CD45RA -CD45RO -T cell receptor -CD28 - - ---- - -## Page 10 - -Det finns också intracellulära -skillnader -Minnes CD8+ T cell -naiv CD8+ T cell -CD45RO -CD8 -Lck -bcl2 -mRNA -Lck -CD45RA -CD8 -ERK1 -ERK2 - - ---- - -## Page 11 - -Det finns tre principiella cirkulations-vägar -för minnes T celler -Effektor minnesceller -Centrala -minnesceller -Aktivering: CD40L -Aktivering: cytokin- -produktion -TCM -CCR7 -L-selectin -TEM -b1, b2 -integrins -CXCR3 -CCR5 -CCR4 -CCR6 -TRM -CD69 -aEb7 -integrin -Tissue resident -minnesceller -Aktivering: cytokin- -produktion - - ---- - -## Page 12 - -Möjliga differentieringsvägar för en T cell -naiv T -CCR7 -L-selectin -TCM -CCR7 -L-selectin -TEM -CXCR3 -CCR5 -CCR4 -CCR6 -b1, b2 -integrins -TRM -CD69 -effektor -T -apoptos -CD45RA -CD45RO -aEb7 -integrin -CXCR3 -CCR5 -CCR4 -CCR6 -b1, b2 -integrins - - ---- - -## Page 13 - -Jämförelse naiva, effektor och -minnes T celler -Naiv T cell -CD4+ effektor -cell -CD8+ effektor -cell -Minnes T cell -APC -Dendritcell -(DC) -DC, B cell, -makrofag -Alla celler -med MHC -klass I -DC, B cell, -makrofag -Co- -stimulering -CD80/86 -(hög) -CD80/86 -(låg) -- -CD80/86 -(låg) -TCR -signalering (tid -till stimulering) -20-30h -<1h -<1h -<1h -levnadsstid -5-7 veckor -2-3 dagar -2-3 dagar -≥50 år - - ---- - -## Page 14 - -Hur upprätthålls poolen av -minnesceller? -• Långsam turn-over, stimulering av -– IL-7 och IL-15 för CD8+ T celler -– IL-7 för CD4+ Th celler -– TLR stimulering och ”bystander help” för B -celler -• Subkliniska infektioner - - ---- - -## Page 15 - -Var finns minnescellerna? -Minnes B celler -Cirkulationen och -sekundära lymfoida organ -Långlivade plasmaceller -Benmärg -Centrala minnes T celler -Cirkulationen och -sekundära lymfoida organ -Effektor minnes T celler -Cirkulationen och vävnad, -både slemhinnor och -systemiskt -Tissue resident minnes T celler -vävnad - - ---- - -## Page 16 - -Vacciner fungerar genom att inducera -immunologiskt minne utan att man blir sjuk -Subenhetsvacciner -Konjugatvacciner (kolhydrat-protein -konjugat) -Inaktiverade helcellsvacciner -Attenuerade (levande) -mikroorganismer -mRNA vacciner -adjuvans - - ---- - -## Page 17 - -Kom ihåg: -Immunologiskt minne upprätthålls av -minnesceller och skyddar mot infektion av -samma mikroorganism igen -Långlivade plasma celler bidrar också till skydd -mot infektion -Immunologiskt minne innebär ett snabbare, -starkare och mer specifik immunsvar vid -återinfektion -Vacciner verkar genom att inducera -immunologiskt minne - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Föreläsning minne VT2022.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Föreläsning minne VT2022.pdf deleted file mode 100644 index ec83c42..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Föreläsning minne VT2022.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:9b5c00712f7ccec63cb32783501236ae2bd20f3aa011804008eca051d1feadcb -size 427288 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Metodfilmer .md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Metodfilmer .md deleted file mode 100644 index e9f63be..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Metodfilmer .md +++ /dev/null @@ -1,40 +0,0 @@ -# Metodfilmer .pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Filmer – immunologiska metoder (block 11, T2) -Den första filmen kompletterar den information som finns i kursboken (”Basic immunology”, -s 76-79) om monoklonala antikroppar. -Monoklonala antikroppar -Filmen förklarar kortfattat vad monoklonala antikroppar är och hur de kan framställas. -https://www.youtube.com/watch?v=O-SrPqJuEVg -Flödescytometri -Filmen beskriver principerna för flödescytometri som är en metod som används mycket inom -diagnostik och forskning. -https://www.youtube.com/watch?v=EQXPJ7eeesQ -ELISA (1) -Filmen beskriver hur man kan använda ELISA-teknik (Enzyme-Linked Immunosorbent -Assay) för att detektera och mäta mängden antikroppar i serum som är specifika för ett visst -ämne, sk serologisk diagnostik. Denna typ av analys är ett viktigt verktyg för diagnostik av -bla infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar. -http://www.youtube.com/watch?v=RRbuz3VQ100&feature=em-share_video_userwww.gu.se -ELISA( 2) -Filmen beskriver hur man kan använda ELISA-teknik (eller enzyme immuno assay, EIA, som -tekniken kallas i filmen) för att detektera och mäta mängden av ett specifikt ämne i en -blandning av olika ämnen. Denna typ av analys är mycket vanlig och används för både -diagnostik och forskning inom många olika områden (OBS! Endast den första filmen i -filmsekvensen är aktuell för kursen). -http://www.youtube.com/watch?v=70TPrfL_8-M&feature=em- -share_video_in_list_user&list=PL7222791C6DDCFD76 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Metodfilmer .pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Metodfilmer .pdf deleted file mode 100644 index 558f5e1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Metodfilmer .pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:7118a7ac252ed155bc1ca54fef9be1f133e31d72e6c84247b7480ceb06d460df -size 127005 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Seminarium immunologi.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Seminarium immunologi.md deleted file mode 100644 index bc12ef0..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Seminarium immunologi.md +++ /dev/null @@ -1,215 +0,0 @@ -# Seminarium immunologi.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 6 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Material till seminarierna om -Grundläggande immunologi -LPG002, T2 -Block 11 HT 2025 -Seminarium 1: Fall 1 och Fall 2 -Måndag 24/11 -Kl 12.15-14.00 grupp 1-8 -Kl 14.15-16.00 grupp 9-16 -Seminarium 2: Fall 3 och Fall 4 -Onsdag 26/11 -Kl 12.15-14.00 grupp 9-16 -Kl 14.15-16.00 grupp 1-8 - - ---- - -## Page 2 - -2 -Fall 1: Neutrofiler och medfödd immunitet -När Erik föddes vägde han 3.2 kilo och verkade helt frisk. När han var fyra veckor utvecklade -han en böld i armhåleregionen, vilken läkte spontat. Strax därefter fick han dock ännu en böld -i bröstväggen, vilken avlägsnades kirurgiskt. Bölden visade sig ha orsakats av -stafylokockbakterier och Erik behandlades med antibiotika för detta. När Erik var 3 respektive -7 månader tvingades hans föräldrar att återigen ta honom till sjukhuset, eftersom han -utvecklat nya stafylokockbölder; först i ansiktet och därefter på högra låret. Båda behandlades -kirurgiskt och med systemisk antibiotikabehandling under 10 dagar. -När Erik fyllde 2 år hade han sökt sjukvård fem gånger för -infektioner orsakade av stafylokocker och svampar. Eriks föräldrar -och en äldre syster var helt friska, medan hans nyfödda lillebror -redan vid två månaders ålder hade utvecklat stafylokockbölder vid -två tillfällen. Vid undersökning var Erik blek och hade feber och -hans längd och vikt låg under det normala. Laboratorie- -tester visade bla en uttalad polymorfonukleär leukocytos. -När funktionen hos hans neutrofiler testades, fann man att de rörde -sig och kunde fagocytera stafylokocker normalt. Däremot hade de -begränsad förmåga att döda dessa bakterier. Sammantaget tydde -detta på att Erik hade den X-bundna primära immunbristsjukdomen -kronisk -granulomatös -sjukdom -(CGD). -Sjukdomen -har -dokumenterats i stora delar av världen, men är sällsynt och -förekommer hos ungefär 1/200 000 individer. -Erik behandlas idag med förebyggande mediciner mot svampinfektioner och bakterier. Eriks -föräldrar funderar på möjligheten att låta honom genomgå en benmärgstransplantation. -1. Hur känner neutrofiler igen och bekämpar främmande mikroorganismer, inklusive -stafylokocker och svampar? -2. Hur bildas neutrofiler och hur tar de sig till infekterade vävnader? -3. Förklara den molekylära orsaken till kronisk granulomatös sjukdom. -4. Kan du med utgångspunkt från några av svaren på ovanstående frågor förklara Eriks -symptom? -5. Vad menas med en primär immunbristsjukdom? -6. Vad innebär en benmärgstransplantation och hur skulle en sådan kunna hjälpa Erik? -7. Varför kan inte vem som helst donera benmärg till Erik? -Neutrofil som fångar en -bakterie. -Differentialfärgning -av neutrofil. - - ---- - -## Page 3 - -3 -Fall 2: Antikroppar och antikroppsdiversitet -Under vår livstid kommer vi i kontakt med ett mycket stort antal främmande mikroorganismer -och ämnen som vi kan behöva skydda oss emot. Antikroppar är mycket viktiga komponenter i -vårt försvar mot olika typer av skadliga ämnen och infektioner och antikropparna har förmåga -att specifikt känna igen och binda till ett enormt antal olika epitoper. Det finns troligen mer än -109 olika antikroppar i våra kroppar som kan binda till ett lika stort antal olika epitoper. -Variationen i vår uppsättning av antikroppar har länge varit känd för -forskarna, men hur denna variation är genetisk möjlig var länge ett stort -mysterium. Antalet olika antikroppar är nämligen flera tusentals gånger fler -(kanske 40 000 gånger) än det totala antalet gener i hela det mänskliga -genomet (ca 25 000)! -Mannen som lyckades förklara detta mysterium heter Susumu -Tonegawa och kommer från Japan. 1987 tilldelades han -Nobelpriset i fysiologi eller medicin för upptäckten av den -genetiska principen för uppkomsten av antikroppsdiversitet. -Tonegawas upptäckter har lett till att vi idag förstår att -immunsystemet är extremt ekonomiskt när det gäller att använda -det DNA som vi har i våra celler, men att immunsystemet -samtidigt är enormt slösaktigt genom att det producerar en stor -mängd olika antikroppar och lymfocyter som aldrig kommer till -användning. -1. -Beskriv struktur och funktion hos antikroppar. -2. -Vilka celler producerar antikroppar och var finns dessa celler? -3. -Förklara principerna för de genetiska mekanismer som gör det möjligt för vårt -immunsystem att producera ett så stort antal antikroppar med olika specificitet. -4. -Vad innebär begreppet klonal selektion? -5. -Vilka är de vanligaste problemen hos individer som på grund av genetiska defekter helt -saknar antikroppar? -6. -Vilka likheter och skillnader finns det mellan antikroppar, T-cellsreceptorer och pattern -recognition receptors? -7. -Många nobelpriser har delats ut för upptäckter inom immunologiområdet (se listan på -nästa sida). Susumu Tonegawa delar sitt intresse för antikroppar med flera andra -pristagare, bla Georges Köhler och César Milstein som fick priset 1984 för utveckling av -tekniken för framställning av monoklonala antikroppar. Förklara vad monoklonala -antikroppar är och nämn några användningsområden för sådana antikroppar. -Susumu Tonegawa - - ---- - -## Page 4 - -4 -From:  Mak,  TW,  Saunders,  M  .  Primer  to  the  immune  response.  Academic  Cell   -Update  ed  (2011).  Oxford;  Elsevier  Science  &  Technology.     -2011     -    Bruce  A.  Beutler  and  Jules  A.  Hoffmann  for  their  discoveries  concerning  the  activation  of  innate  immunity,  and  Ralph  M.  Steinman   -for  his  discovery  of  the  dendritic  cell  and  its  role  in  adaptive  immunity.   -2018 -James P. Allison and Tasuku Honjo, for their discovery of cancer therapy by inhibition of negative immune regulation. - - ---- - -## Page 5 - -5 -Fall 3: Samspelet mellan det medfödda och det förvärvade immunsvaret -Våren har kommit till Göteborg och på kvällen är Eva ute i trädgården och beskär sina rosor. -När hon skall bära bort grenarna till komposten så river hon sig på en gren. Eva tycker att -såret är ytligt och tänker inte mer på det och går och lägger sig. På grenen, på Evas hud och i -Evas omgivning fanns dock en uppsjö av bakterier som nu kommer in i -vävnaden och därmed i kontakt med Evas immunförsvar. Under natten -blir området runt såret rött. -1. Vilka funktioner har de immunceller som först kommer i kontakt med -bakterierna? -2. Vissa celler kommer att lämna den infekterade vävnaden och andra -kommer snart att vandra dit. Beskriv dessa celler, hur de rekryteras -och vilka deras viktigaste funktioner är. -Efter en vecka känner Eva att det ömmar i armhålan och att lymfknutan är förstorad. -3. Vad är det som händer i lymfknutan? Diskutera både översiktligt vad som sker och vilka -cell-cell interaktioner som äger rum där. -4. Hur kan immunsvaret som initieras i lymfknutan ha effekt i handen? -5. Vilken funktion har cellerna och/eller de molekyler de genererar i handen? -6. Autoimmuna sjukdomar kan uppstå i samband med en infektion. Hur tror du att detta kan -ske? -Ett antal år senare upptäcks en tumör i Evas ena bröst. Vid operation tas förutom tumören -även de dränerande lymfknutorna i armhålan bort kirurgiskt eftersom tumörceller kunde -påvisas i dessa lymfknutor. I de skriftliga rekommendationer som delas ut till Eva (och andra -kvinnor som genomgått detta kirurgiska ingrepp) står det att man bör vara noga med att ha -handskar vid tex trädgårdsarbete. -7. Varför ges en sådan rekommendation? - - ---- - -## Page 6 - -6 -Fall 4: Immunologiskt minne -Mässlingen är en mycket smittsam sjukdom som orsakas av ett virus som sprids via aerosoler -från person till person. Först infekteras epitelet i luftvägarna, och därefter sprids viruset till -andra celler i kroppen och orsakar hög feber, hosta och konjunktivit. Immunsystemet -bekämpar framför allt infektionen med cytotoxiska T celler som angriper infekterade celler. -De typiska utslagen orsakas av att cytotoxiska T celler angriper virusinfekterade endotelceller -i små blodkärl. -Detta visste dock inte den unge danske läkaren Peter Ludwig Panum när han 1846 sändes till -Färöarna tillsammans med en kollega för att hjälpa ”landchirurgen” att hantera en allvarlig -mässlingsepidemi. Cirka 80% av befolkningen blev sjuk när epidemin svepte fram över öarna. -De speciella förhållandena på Färöarna med isolerade byar åtskilda av fjordar och höga berg -gjorde att Panum kunde göra mycket detaljerade studier av spridningsvägar och -inkubationstid. Han kunde visa att smittan bara spreds från person till person, och att -inkubationstiden mellan smitta och synliga utslag var 14 dagar. Han kunde också konstatera -att: ”Det är anmärkningsvärt att bland de äldre individer som hade mässlingen under den -senaste epidemin 1781 och fortfarande är i livet kunde jag efter noggrann utfrågning inte -hitta en enda som angreps två gånger.” -Peter Ludwig Panum - Mässlingsvirus - Utslag orsakade av mässlingen -1. Det immunologiska minnet från en infektion 65 år tidigare skyddade de äldre personerna på -Färöarna mot mässlingen. Vad utmärker ett immunologiskt svar då immunologiskt minne -redan är etablerat jämfört med svaret första gången man utsätts för en mikroorganism? -2. Vilka egenskaper hos minnescellerna gör att vi får dessa skillnader? -3. Var bildas minnesceller? Hur cirkulerar de i kroppen och hur skiljer de sig från naiva celler -i detta avseende? -4. Hur kan det immunologiska minnet upprätthållas under flera årtionden? -5. Idag ser vi sällan några stora mässlingsepidemier i västvärlden, eftersom ett effektivt -vaccin introducerades under 1980-talet. Vad behöver ett vaccin innehålla för att fungera -bra? -6. Passiv immunisering med gammaglobulin skyddar bara under 3 månader. Vad beror det -på? -7. Varför skyddar vaccination mot mässlingen hela livet medan en influensavaccination -måste göras om varje år? -8. Hur kan vaccination skydda även icke-vaccinerade individer i samma population? - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Seminarium immunologi.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Seminarium immunologi.pdf deleted file mode 100644 index b9e6f15..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/Seminarium immunologi.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:0f3e189045d070aa0e14f0765a8b2a41c058fc59fb0defe825a15d115490ed67 -size 1578051 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.md deleted file mode 100644 index 6529f6e..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.md +++ /dev/null @@ -1,1846 +0,0 @@ -# Video - Block 11 - Immunologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 65:03 -- Segments: 918 -- Resolution: 1920x1080 - ---- - -**[0:00 - 0:09]** Dagens föreläsning kommer att behandla samspelet mellan förvärvare och det medfödda i my-systemet. - -**[0:09 - 0:19]** Sidanvisningarna är från kapitel 1 till 8, så det är en rejäl bit av det vi har som kurslitteratur på det här avsnittet. - -**[0:19 - 0:25]** Anledningen till detta är att om vi går vidare. - -**[0:25 - 0:30]** Tittar vi på den första sliden här så kommer vi då i dagen - -**[0:30 - 0:33]** föreläsning vi har tidigare diskuterat barriärfunktioner - -**[0:33 - 0:36]** vi har zoomat in på barriärfunktionerna - -**[0:36 - 0:39]** diskuterat detta tillsammans medan vi också diskuterade - -**[0:39 - 0:42]** hur det förvärvade immunsystemet aktiveras - -**[0:42 - 0:44]** när patogen kommer in. - -**[0:44 - 0:46]** Det kan bero på att någon vilodensmekanism - -**[0:46 - 0:47]** eller att det uppstått ett sår. - -**[0:47 - 0:50]** På så sätt kan vi vara aktiverade med föreläsningen. - -**[0:50 - 0:53]** Dagens föreläsning kommer att handla om hur - -**[0:53 - 0:55]** sedan det förvärvade immunsystemet efter - -**[0:55 - 1:00]** att blivit aktiverat sedan gör det medförde immunsystemet - -**[1:00 - 1:04]** mer effektivt på att förgöra och på så sätt skydda oss - -**[1:04 - 1:06]** mot den infekterade med partiernas majeffekterat. - -**[1:06 - 1:13]** Tanken är då att vi nu ska försöka zooma tillbaka ut - -**[1:13 - 1:16]** från den här när vi använt mikroskopet - -**[1:16 - 1:18]** för att titta i detalj på de här olika mekanismerna. - -**[1:18 - 1:21]** Och nu försöka få en överblick över detta genom att då - -**[1:21 - 1:24]** titta ner på detta. - -**[1:24 - 1:27]** Det kommer också handla lite om hur cellerna rör sig - -**[1:27 - 1:30]** vilket är rätt svårt att åskådliggöra. - -**[1:30 - 1:33]** Så jag tänkte att vi ska försöka göra så här att ni där hemma - -**[1:33 - 1:37]** tar och hämtar ert papper, gärna också pennor, - -**[1:37 - 1:39]** ett par pennor, som ni kan ha i lite olika färger. - -**[1:39 - 1:41]** Har ni en penna som sån här penna när ni har fyra olika färger - -**[1:41 - 1:43]** så är det nu det är dags om ni har köpt en sån, - -**[1:43 - 1:45]** så det är nu ni ska få dags att använda den. - -**[1:46 - 1:49]** Kan ni till och med få tagit A3-papper, något större papper, - -**[1:49 - 1:50]** så är det bättre. - -**[1:50 - 1:55]** Så pausa gärna föreläsningen och gå och hämta detta - -**[1:55 - 1:58]** och kom tillbaka och sätt er framför datorn igen, - -**[1:58 - 1:59]** så ska vi tillsammans slita. - -**[2:00 - 2:07]** Under tiden kommer jag att öppna mitt avtryckarpapper där jag kommer att börja rita. - -**[2:07 - 2:11]** Ni kan gärna lämna lite plats utanför ert avtrypparp. - -**[2:11 - 2:15]** Jag kommer att behöva fylla hela, men om ni lämnar lite plats utanför - -**[2:15 - 2:18]** kan ni skriva egna anteckningar på sidan om detta. - -**[2:19 - 2:26]** Vi ger oss nu i kast med att försöka rita lite av hur ett immunsystem, - -**[2:26 - 2:30]** hur ditt immunförsvar aktiveras vid en infektion. - -**[2:30 - 2:47]** Om vi då tänker oss att vi har ett epitet som på något sätt har blivit skadat och på så sätt kan - -**[2:49 - 2:50]** en bakterie komma igenom här. - -**[2:53 - 2:58]** Och här kommer bakterien in. - -**[3:00 - 3:05]** På sin yta har då den här bakterien pamps. - -**[3:08 - 3:12]** Detta kommer då att kännas igen av celler av det - -**[3:12 - 3:17]** medfödda immunsystemet, till exempel makrofager som vi vet finns på - -**[3:17 - 3:21]** plats i paritetsvävnad, och behöver inte rekryteras dit. - -**[3:21 - 3:23]** De finns där redan från början. - -**[3:30 - 3:37]** Och den här makrofagern kommer då - -**[3:41 - 3:47]** att på sin yta ha patten recognition-receptorer som kan känna igen - -**[3:47 - 3:52]** pamsen och på så sätt aktivera den här makrofagen. - -**[3:52 - 3:57]** Så här förkortar vi ofta makrofagen. - -**[3:57 - 4:00]** Det innebär också att kvaran när vi aktiverar - -**[4:00 - 4:03]** kommer att translatera och sen utsöndra - -**[4:03 - 4:05]** proinflammatoriska cytokin. - -**[4:06 - 4:10]** Ormväl. - -**[4:10 - 4:15]** Det är proinflammatoriska cytokiner som vidsöndras här. - -**[4:15 - 4:26]** Prominflammatoriska. - -**[4:27 - 4:39]** De här cytokinerna kommer då att påverka och även alla lösliga miljatorer som frisätts från makrofager - -**[4:39 - 4:43]** kommer att påverka blodkärlens ändortel som finns här. - -**[4:43 - 4:47]** Detta kommer att inköra att den här blodkärlsenändortelen - -**[4:47 - 4:51]** kommer att bli mer genomsläppliga. - -**[4:51 - 4:55]** Och de kommer även att utvecklas. - -**[4:57 - 5:13]** Blodkärl. - -**[5:13 - 5:15]** Och verksamma blodkärl. - -**[5:15 - 5:17]** En noterat. - -**[5:27 - 5:35]** Den här påverkan av blodkärlantalet är då viktig. - -**[5:35 - 5:39]** Bara genom att göra blodkärlsutvecklingen och genomsläppligheten. - -**[5:39 - 5:43]** Det kommer också att påverka uttrycket av ytmolekyler - -**[5:43 - 5:46]** längs med en blodkärlansändighet. - -**[5:46 - 5:50]** Vilket gör att makrofagen nu kan rekrytera ut andra celler - -**[5:50 - 5:54]** ut i världar för att hjälpa till att bekämpa den viktiga andetagen. - -**[5:55 - 5:57]** Det som kommer att hända då är det - -**[5:57 - 6:01]** blodkärlsenotek kommer att ändra sitt uttryck av selektiner. - -**[6:01 - 6:13]** Och integriliggande som då gör att neutrofiler kan börja binda in här. - -**[6:18 - 6:25]** Vi noterar hur vi skulle kunna göra den här neutrala svärgbenen. - -**[6:25 - 6:27]** Så att den då - -**[6:27 - 6:30]** faktiskt till slut börjar rulla - -**[6:31 - 6:35]** längs med blodkärlet. - -**[6:36 - 6:38]** Till slut då binda kraftigt in. - -**[6:38 - 6:41]** Så selektina involverar selektiv och selektivreganderna. - -**[6:41 - 6:43]** Det är integrinerna - -**[6:43 - 6:45]** och integrinviganderna - -**[6:45 - 6:48]** som gör att neutrofilen kan binda in. - -**[6:49 - 6:51]** Och till slut också faktiskt extra - -**[6:51 - 6:53]** basera genom att pressa sig igenom. - -**[6:54 - 6:57]** Och på så sätt komma ut i den perifera. - -**[6:57 - 7:00]** Ut till en provplats också, miljön. - -**[7:00 - 7:06]** Vad neutrofilen då behöver göra är att veta vart den ska bege sig när den väl kommer ut där. - -**[7:06 - 7:11]** Och PMN står också polymorfonukliga här. - -**[7:11 - 7:14]** Den kommer då att komma ut här neutrofilen. - -**[7:14 - 7:25]** Det som gör att den vet vart den ska bege sig är att det finns ett... - -**[7:25 - 7:27]** vi gör sådana här. - -**[7:27 - 7:39]** Det som gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig är att här finns nu också en kemokingradient. - -**[7:57 - 8:01]** Det är då framförallt cytokinen 10.8 som är viktiga. - -**[8:01 - 8:06]** Som nu gör att neutrofilen vet i vilken riktning den ska bege sig. - -**[8:07 - 8:11]** Det vill säga emot den här kemokingradienten. - -**[8:11 - 8:19]** Vi kan då få neutrofilen att bege sig i den här riktningen. - -**[8:19 - 8:25]** Så kemokingradienten går åt ett håll och neutrofilen kämpar sig och ramlar. - -**[8:25 - 8:27]** Och kommer fram i vägen. - -**[8:27 - 8:44]** här biten med samspel och förviktning inside. - -**[8:44 - 8:52]** Jag har sen då pratat om cirkulation. - -**[8:52 - 8:56]** Att vi nu i det här föreläsningen kommer att prata om rörelsen av cellerna. - -**[8:56 - 8:57]** Och det de tar sig - -**[8:57 - 8:59]** ut i periferin med ämnet. - -**[9:00 - 9:02]** Här fanns då makrofager som sagt. - -**[9:02 - 9:04]** De finns från början. Vi har diskuterat. - -**[9:04 - 9:07]** Det finns ju även när de kan ha olika namn. - -**[9:07 - 9:09]** Inför kuppförsäljarna pratar leverdomikroblia - -**[9:09 - 9:11]** sedan den här partnercentralen här så småningom. - -**[9:11 - 9:13]** Och sen ute har de en stor - -**[9:13 - 9:15]** uppsättning i ett receptorer precis som vi diskuterar - -**[9:15 - 9:17]** som vi berättade här. - -**[9:17 - 9:18]** Pratar om LPS-reteptorn. - -**[9:18 - 9:20]** Som direkt känner igen då - -**[9:20 - 9:21]** Patrick Egnition. - -**[9:21 - 9:25]** Patrick Egnition. Eller så kan vi då indirekt - -**[9:25 - 9:27]** där till exempel då komplement - -**[9:27 - 9:30]** systemet som deras komplement kan ha bundit in till - -**[9:30 - 9:30]** makrotill - -**[9:30 - 9:32]** bakterierna och på så sätt använder - -**[9:32 - 9:34]** makrofager, komplementresultat - -**[9:34 - 9:36]** upp och blir en indirekt igenkänning. - -**[9:37 - 9:39]** Det är ju inte så, i det här fallet då så känner - -**[9:39 - 9:42]** ju makrofagen till komplementet som i sin - -**[9:42 - 9:43]** tur av budgetdebakterier. - -**[9:44 - 9:46]** I det här fallet är det en direkt igenkänning - -**[9:46 - 9:47]** med LPS-påyta, - -**[9:47 - 9:48]** och de gramligativa bakterierna. - -**[9:49 - 9:50]** Huvudfunktionen av som - -**[9:50 - 9:52]** makrofager är då för agusitos - -**[9:52 - 9:53]** och det jag precis pratat om, - -**[9:53 - 9:55]** utkörningen av cytokriner och kemiker. - -**[9:55 - 9:57]** Det vi diskuterar mest - -**[9:57 - 9:59]** på den här kursen inom provinflammatorisk cytokin, - -**[9:59 - 10:02]** de som driver en inflation vid en infektion. - -**[10:03 - 10:04]** Men man ska också komma ihåg att det finns - -**[10:04 - 10:08]** makrofager som har mer immundämpande och läkande - -**[10:08 - 10:09]** processer, läkningsprocesser, viktiga. - -**[10:10 - 10:13]** Och man försöker nu för tiden dela upp de här - -**[10:13 - 10:16]** i M1, de provinflammatoriska och M2, - -**[10:16 - 10:19]** som är viktigare än en läkningsprocess. - -**[10:22 - 10:24]** Och lite, det här är ju inte då en svart och vitt - -**[10:24 - 10:27]** utan ser hur de här makrofagerna kan och faxa också röra - -**[10:27 - 10:31]** sig mellan de här cytokinerna av makrofager. - -**[10:31 - 10:34]** Men som sagt, det vi pratar mest om är provinflammatoriska, men det finns - -**[10:34 - 10:37]** då också M2-makrofager, typ exempelvis, berättar - -**[10:37 - 10:41]** de makrofager som sitter i hjälten och äter upp döende röda blodkroppar. - -**[10:41 - 10:47]** De driver ju ingen inflammation, utan de städas undan döende, röda blodkropparna - -**[10:47 - 10:49]** utan att skapa en inflammation. - -**[10:52 - 10:57]** Provinflammator cytokinerna påverkar då blodkärlstempotelet, påverkar - -**[10:57 - 11:00]** detta så att vi kan ha rekrytering av celler. - -**[11:01 - 11:04]** Vi har även då påverkan med systemiska effekter. - -**[11:04 - 11:08]** Och i det här fallet nu också rekryteringen av neutrofibri - -**[11:08 - 11:11]** som sker med hjälp av 10/8, som då är en kemoklin. - -**[11:13 - 11:16]** Detta som vi då ritade upp här var nu, att neutronprofilen - -**[11:16 - 11:20]** kommer, den binder, försiktar in eller lite lösare - -**[11:20 - 11:23]** inte i selektiderna som uttrycks på blodkärlsemotelet, - -**[11:24 - 11:27]** som i sin tur då kan interagera med kemokiner - -**[11:27 - 11:31]** som uttrycks här vid det inflammatoriska tillståndet. - -**[11:31 - 11:37]** Vi kan få integrin ligen, som uppregleras på grund av inflammatoriska processen. - -**[11:37 - 11:43]** Och neutrofilerna kan då binda in, stanna upp och på sin tur då extravacera ut i väven. - -**[11:43 - 11:48]** Då blodkärlsinoteret, förutom att ha vidgats, också blir mer genomsläckligt. - -**[11:48 - 11:53]** På så sätt kan neutrofilen komma ut och bege sig i riktningen mot kem och ingredienser. - -**[11:53 - 11:57]** Mot den ande mot makrofonen. - -**[11:57 - 11:59]** aven som första initierat inflammation. - -**[12:02 - 12:06]** Och som sagt, vi har då systemiska effekter också där vi får feber, - -**[12:07 - 12:10]** frisättning av akutsvartsfrosterinerna från levern. - -**[12:10 - 12:12]** Så vi har även systemiska effekter av detta. - -**[12:13 - 12:16]** Nu har vi gått tillbaka till bilden här igen. - -**[12:16 - 12:17]** Som vi hade börjat rita. - -**[12:18 - 12:22]** Så har ju detta då påverkat en lokal inflammation. - -**[12:22 - 12:24]** Men detta är då inte tillräckligt. - -**[12:24 - 12:27]** De här makrofagerna behöver ytterligare hjälp för - -**[12:27 - 12:30]** för att kunna bekämpa den här bakterien. - -**[12:30 - 12:35]** Det skulle kunna vara så att den här bakterien faktiskt då har förmåga att överleva - -**[12:35 - 12:40]** även om den har förvärvats av makrofagen. - -**[12:40 - 12:42]** Här har vi en förvärvad immunsystem. - -**[12:42 - 12:48]** Männen har något exempelvis skapat olika grundensmekanismer - -**[12:48 - 12:50]** som gör att vi kan överleva inuti makrofagen. - -**[12:50 - 12:54]** Och då behöver vi aktiverade förvärvade immunsystem. - -**[12:56 - 12:57]** Du förvärvade immunsystemet - -**[12:57 - 13:02]** i det här fallet de cellerna som vi kommer att vilja aktivera. - -**[13:02 - 13:05]** Eller är då T-celler. - -**[13:07 - 13:08]** Initiat. - -**[13:10 - 13:11]** T-cellerna - -**[13:12 - 13:13]** börjar ju sin bana. - -**[13:15 - 13:17]** Som alla andra vita blodkroppar. - -**[13:19 - 13:20]** I benmärgen. - -**[13:21 - 13:23]** Sådana prekursorer. - -**[13:23 - 13:26]** Här befinner de sig väldigt kort tid. - -**[13:27 - 13:31]** Och sedan begynner de sig istället till - -**[13:31 - 13:32]** skolan. - -**[13:32 - 13:34]** Som utgörs av T-mus. - -**[13:36 - 13:39]** Och i T-mus sker det ju två processer. - -**[13:39 - 13:43]** Vi har dels positiv. - -**[13:43 - 13:45]** Vi väljer ut de t-celler som vi överhuvudtaget vinner - -**[13:45 - 13:47]** till våra m och c-molekyler. - -**[13:47 - 13:49]** Och sen har vi den negativa selektionen - -**[13:49 - 13:51]** där vi selekterar bort de t-celler - -**[13:51 - 13:53]** som binder för starkt till kroppsegna antier - -**[13:53 - 13:55]** när de presenteras på m och c-molekyl. - -**[13:55 - 13:57]** Detta är en väldigt tuff yta. - -**[13:57 - 13:59]** Utbildning den här. - -**[13:59 - 14:02]** Det är mer än 90 procent av de här typerna - -**[14:02 - 14:06]** av utvecklade t-cellerna som dör under negativa - -**[14:06 - 14:07]** selektion som bortselektet. - -**[14:10 - 14:12]** Så om vi nu ska få med t-cellerna här också. - -**[14:12 - 14:15]** Som sagt, här var t-cellerna. - -**[14:17 - 14:18]** Prekursorer. - -**[14:23 - 14:26]** Alltså t-cellsprekursorer här i benmärgen. - -**[14:27 - 14:28]** De kom ut. - -**[14:30 - 14:31]** Här har vi då - -**[14:33 - 14:33]** istället ... - -**[14:35 - 14:36]** T-celler - -**[14:37 - 14:38]** kommer inte ha gått igenom - -**[14:39 - 14:40]** utbildningen - -**[14:41 - 14:45]** och på så sätt, när de väl har selekterats - -**[14:46 - 14:50]** positivt och sedan negativt, så kommer de ut och är naiva t-celler. - -**[14:51 - 14:53]** Här är de omogna t-celler. - -**[14:57 - 15:04]** Och om de väl kommer ut så är de då - -**[15:04 - 15:11]** naiva t-celler. - -**[15:11 - 15:14]** De naiva t-cellerna - -**[15:14 - 15:19]** uttrycker på sin yta två viktiga receptorer. - -**[15:19 - 15:25]** De uttrycker höga nivåer av någon som kallas för C-62L eller L-selektiv. - -**[15:27 - 15:39]** De har även höga nivåer av C-CR7. - -**[15:39 - 15:43]** I den kemokin receptor som de behöver för att känna av de kemokiner - -**[15:43 - 15:46]** som hela tiden utsöndras i T-cellsområdet - -**[15:46 - 15:49]** som gör att de här cellerna nu kan be i selektivt t-cellsområde. - -**[15:49 - 15:52]** Men vad är det de behöver? Se det 62L till då? - -**[15:52 - 15:53]** Eller L-selektiv? - -**[15:53 - 15:55]** Vi ska skriva det av det. - -**[15:57 - 16:21]** Så vill vi ju att de här t-cellerna nu ska ut till - -**[16:21 - 16:26]** rymdfnoden för att där kunna aktiveras. - -**[16:27 - 16:57]** De här t-cellerna kommer då att komma genom blodet och för att bege sig in - -**[16:57 - 17:00]** i L-livnorden, - -**[17:01 - 17:04]** binder dem till strukturen som uttrycks - -**[17:05 - 17:08]** och blodkärlet när det kommer igenom. - -**[17:09 - 17:12]** Där har vi genomskärning, blodkärl när det kommer in i livanknytningen. - -**[17:13 - 17:17]** De här strukturerna som de binder till kallar vi för - -**[17:18 - 17:21]** Hi Endasilianveniums eller HEV. - -**[17:26 - 17:27]** Här finns då H - -**[17:27 - 17:32]** helt enkelt att tänka sig att t-cellerna kommer nu i ett rör - -**[17:32 - 17:35]** och nu ändras vad de ser inuti rör. - -**[17:35 - 17:35]** Det ser annorlunda ut. - -**[17:36 - 17:39]** Här finns ligander uttryckta på HVV - -**[17:39 - 17:43]** som el-selektivligander som de kan binda till - -**[17:43 - 17:46]** el-selektiven C62L. - -**[17:46 - 17:49]** Vilket resulterar i att t-celler nu - -**[17:49 - 17:52]** kan komma ifrån blodet. - -**[17:55 - 17:57]** Och komma ut i vävnad - -**[17:57 - 18:24]** och bege sig ut därifrån med hjälp av F-rent limfa, som sedan töms tillbaka i blodet. - -**[18:27 - 18:29]** kallar vi dem F-rent limfa. - -**[18:52 - 18:57]** Där lymfan töms tillbaka in i blodet, i alla fall för torasikus. - -**[18:57 - 19:06]** i övre delen av kroppen, från bålen, främst duktig stralskurs tillbaka, ner i blodet. - -**[19:12 - 19:22]** Så de här T-cellerna kommer här, tillbaka och ut i blodet igen. - -**[19:22 - 19:26]** På så sätt rör sig den naiva T-cellen med hjälp av sitt uttryck av C62L. - -**[19:27 - 19:31]** Kommer, och CCR7 kommer i blodet, - -**[19:31 - 19:33]** kommer in i limfnoden, - -**[19:34 - 19:37]** transporteras med blodet här, kan bege sig ut i limfnoden - -**[19:38 - 19:40]** därför att den uttrycks i C62L selektin - -**[19:40 - 19:45]** som gör att de kan tränga igenom och komma ut i lymfnorden. - -**[19:46 - 19:51]** Bege sig mot T-cellsområdet med hjälp av sin CCR7-receptor, - -**[19:51 - 19:54]** en genusmetod mot T-cellekt mot de kemokriner - -**[19:54 - 19:56]** som hela tiden utsöndras i T-cellsavmål. - -**[19:57 - 20:00]** Finner den ingenting att interagera eller binda länge här med. - -**[20:01 - 20:03]** Ger de sig ut igen, - -**[20:03 - 20:07]** FN:en tillbaka lite bakåt och på så sätt kan den recirkulera - -**[20:07 - 20:11]** och så sätts skanna av flera flera lymfnoder i kroppen - -**[20:11 - 20:13]** med hjälp av blodcirkulationen och så här. - -**[20:13 - 20:17]** Då kallar vi att T-cellerna, naiva T-cellerna recirkulerar. - -**[20:20 - 20:23]** Om vi stänger här och går tillbaka och tittar. - -**[20:26 - 20:27]** Vi hade alltså då skapat en lok - -**[20:27 - 20:31]** lokal inflammation på platsen med ökad - -**[20:31 - 20:35]** genomblödning, ökad genomsläpplighet, rekrytering - -**[20:35 - 20:36]** av celler från blodbanan eller på - -**[20:36 - 20:38]** mer neutrofiler och det har då lett till - -**[20:38 - 20:40]** ordnad smärta, svullnad och värme, - -**[20:40 - 20:41]** en lokal inflammation. Vi behöver - -**[20:41 - 20:44]** sedan aktivera T-celler. - -**[20:44 - 20:46]** Och som jag beskrivit här så, de naiva T-cellerna - -**[20:46 - 20:48]** de lämnar och T-mus kommer ut i blodet, - -**[20:48 - 20:51]** uttrycker L-serektin och CCA-skjutnings - -**[20:51 - 20:53]** yta. L-selektinet kan nu - -**[20:53 - 20:57]** binda till high-elutvilulvering, - -**[20:57 - 21:01]** indierna och komma ut i den perifera vävnaden, - -**[21:01 - 21:02]** ut i lymffloden. - -**[21:04 - 21:07]** Och gör det genom att de binder till kemokriner som utsöndras. - -**[21:08 - 21:09]** Finner de ingenting att interagera med, - -**[21:10 - 21:13]** handlar de med sitt T-cellsrecept - -**[21:13 - 21:15]** så lämnar de det uppknutandet via F-ländt limfa, - -**[21:15 - 21:19]** från lymfan tillbaka till blodet genom duktens raskus. - -**[21:19 - 21:23]** Sålunda är naiva T-celler inte ute i perifer vävnad, - -**[21:23 - 21:27]** de befinner sig i blodet eller i lymfknutor. - -**[21:27 - 21:29]** med hjälp av sin - -**[21:29 - 21:30]** recirkulering. - -**[21:30 - 21:33]** Så här var den här, som vi tittar på i den mer komplexa - -**[21:33 - 21:35]** bilden av, soceller kan röra sig med den också. - -**[21:36 - 21:38]** Teslerna började sin bana som en prekurs - -**[21:38 - 21:41]** i benmärgen, kom sedan till T-mus - -**[21:41 - 21:43]** och från T-mus genomslut. - -**[21:44 - 21:46]** Som naiva teser. - -**[21:46 - 21:49]** Här var de omogna teserna, här var prekursorer. - -**[21:49 - 21:51]** När de väl kommer ut ur blodbanan - -**[21:51 - 21:54]** så finns det ingen chans att ge sig tillbaka till T-mus, - -**[21:54 - 21:57]** här finns ingen, omtenta i T-mus, de teser - -**[21:57 - 22:00]** eller som har överlevt kommit genom T-mus, de skickar vi ut i blodbanan. - -**[22:03 - 22:06]** Så när vi pratar om recirkulering för T-celler så finns det ingen väv tillbaka till - -**[22:06 - 22:10]** T-mus, inte heller tillbaka till benmärgen, utan via blodet - -**[22:11 - 22:18]** rekryteras ut i lymfknutan, via F-rentiumfa tillbaka, runt i blodcirkulationen och ut i nästa lymfknuta. - -**[22:18 - 22:20]** Hon berkänns inte ute i perifer vävnad. - -**[22:22 - 22:27]** Nu behöver vi då knyta ihop säcken här vi har T-cellerna som reser - -**[22:27 - 22:31]** cirkulerar, och vi har den inflammationen här - -**[22:31 - 22:33]** utsträckta, verifiera lokalinflammationen, där vi har - -**[22:33 - 22:35]** hård antigen i form av bakterien, - -**[22:35 - 22:38]** vår tesa som resecirkulerar härifrån, och nu behöver vi - -**[22:38 - 22:40]** då knyta ihop detta, och de viktiga cellerna - -**[22:40 - 22:45]** för den här ihopknytningen är då den dritiska cellen som är - -**[22:45 - 22:50]** viktiga för att kunna föra in antigenet till - -**[22:50 - 22:53]** lymfknutar. - -**[22:57 - 23:04]** Så här har vi då vår endritiska cell, - -**[23:04 - 23:09]** som vi kommer ihåg också stod den drottningrekiska för grenar på ett träd, - -**[23:09 - 23:15]** och det är de här dendriterna som ni har stora ytor med hjälp av att de kan sträcka ut sina dendriter ut här. - -**[23:15 - 23:17]** Så här har vi dem DC. - -**[23:17 - 23:25]** Den här DC:n är också faggosytisk och kan på så sätt plocka upp hantigen från bakterien. - -**[23:27 - 23:39]** Vad den dvitska cellen gör när den har blivit ute i den perifera världen och pinter också den - -**[23:39 - 23:44]** innebär pamps, som finns bakterien till dess pattarregnism, är att de till skillnad från - -**[23:44 - 23:49]** makrofagren uppreglerar kemokininesitorer som gör att de ber sig mot efterräntat lymfkärl. - -**[23:57 - 24:06]** Här har vi våra F-räntor. Förlåt, A-förräntar vi är en förkärl. - -**[24:06 - 24:27]** Rederitiska cellen kommer nu då. - -**[24:27 - 24:31]** Det som den gör när den blir aktiverad, när den har bundit in, - -**[24:31 - 24:33]** är att den kommer att uppreglera. - -**[24:37 - 24:41]** CC är 7. - -**[24:45 - 24:49]** Och den kommer också att uppreglera kostimulatoriska molekyler. - -**[24:51 - 24:53]** Pratar vi om serie 80, - -**[24:53 - 24:57]** serie 86, som är två typexempel på - -**[24:57 - 24:59]** provimplantat - -**[24:59 - 25:02]** hos de geometriska molekylerna som uppregleras. - -**[25:02 - 25:05]** Detta leder nu till att den den bitiska cellen - -**[25:05 - 25:07]** beger sig i uppregleringen av CCA 7. - -**[25:07 - 25:10]** Det gör att de här cellerna beger sig in mot - -**[25:10 - 25:12]** afrent med en ymkärl. - -**[25:16 - 25:19]** Om den den bitiska cellen drivs in här - -**[25:19 - 25:20]** och i och med att den uttrycker - -**[25:20 - 25:22]** CCR 7 hos sin yta - -**[25:22 - 25:24]** så kommer den när den kommer in - -**[25:24 - 25:27]** med afrentlig infa att bege sig inte tesen som når. - -**[25:27 - 25:52]** Den dritiska cellen kommer däremot inte att recirkulera, utan den kommer att stanna här och presentera sina antigen på m och c-molekyler för T-cellen. - -**[25:58 - 26:02]** Så då ska vi se, då går vi tillbaka igen och tittar på - -**[26:05 - 26:07]** De dritiska cellerna finns alltså i den perifera vävnaden. - -**[26:07 - 26:10]** De är fagocytiska och pinocytiska. - -**[26:10 - 26:14]** De dricker alltså av sin omgivning också och tar upp de här antigenen. - -**[26:15 - 26:20]** De kunde sedan då degradera de här antigenen i sina fagosomer. - -**[26:20 - 26:26]** De graderade detta till peptider som sedan kan laddas på m och c-molekylen. - -**[26:26 - 26:27]** Och i det här då ett exogent - -**[26:27 - 26:31]** antigen, som de som kommer från utsidan, så kommer det framför allt att landa - -**[26:31 - 26:34]** och presenteras på m och ciklas 2-molekyler. - -**[26:34 - 26:38]** De här många cyklas 2-molekylerna transporteras ut i ytan - -**[26:38 - 26:44]** medan den elektriska cellen transporteras i limfa in till tesensområdet. - -**[26:48 - 26:51]** Den elektriska cellen, som jag sa uttrycker oss på sin yta, - -**[26:51 - 26:53]** precis som artefagerna, är en hel mängd - -**[26:53 - 26:57]** av ytresultorer för att känna igen på att det är en till exempel 12 likare - -**[26:57 - 27:06]** de här binder till sin 12-lika med sin 12-lika receptorigander. - -**[27:06 - 27:08]** Så att det kan uttryckas på bakterier till exempel i form av LP:s. - -**[27:08 - 27:12]** Det skulle vinna till TLR-4 som aktiverar den elektriska cellen. - -**[27:13 - 27:16]** Det leder då till att yttrycker högre nivåer av - -**[27:16 - 27:19]** kostymeratomiska molekylen, celler 80/86. - -**[27:19 - 27:23]** Detta är den dritiska cellen licensen att kunna aktivera den naiva teser - -**[27:23 - 27:24]** och inflytande. - -**[27:25 - 27:27]** Vidare behöver hon den dritiska cellen också minska - -**[27:27 - 27:29]** reglera från vävnaden via Afferent Linfa - -**[27:29 - 27:31]** och det görs då med hjälp av - -**[27:31 - 27:33]** kemikalie-ecetor Ccia7, - -**[27:33 - 27:36]** samma kemikalie-sektor som TC:en utnyttjar, - -**[27:36 - 27:39]** för att kunna hitta det i TC:s en nivå. - -**[27:41 - 27:44]** Så när vi då aktiverar denna IVT-sen, - -**[27:44 - 27:46]** så sa vi som innan: de lämnar thymus, - -**[27:46 - 27:47]** kommer ut i blodet, - -**[27:47 - 27:49]** uttrycker mycket elserektivbyte, - -**[27:49 - 27:51]** kör att den kan komma in, - -**[27:51 - 27:53]** via HIA-endertilio-alvenions - -**[27:53 - 27:54]** ingenjörsvetenskap, - -**[27:54 - 27:57]** här möter de då en aktiverad elektrisk cell, - -**[27:57 - 28:00]** dels kosttimulatoriska molekyler, - -**[28:00 - 28:03]** men på sin yta också viktigt mhc - -**[28:03 - 28:07]** med antigen som har brutit ner i peptidform och envis uppdelning. - -**[28:07 - 28:09]** Om vi nu får en antigen specifik tesen - -**[28:09 - 28:11]** interaktion mellan dess tesen - -**[28:11 - 28:14]** soceptum, mhc^ptiden, - -**[28:14 - 28:17]** då börjar vi få en interaktion som gör att de här ctc:erna - -**[28:17 - 28:23]** är viktiga att kunna tolifiera och vi ska få fler av. - -**[28:23 - 28:27]** Differentieringen av naiva tesen kräver 2 punkter - -**[28:27 - 28:29]** signaler till att börja med. - -**[28:29 - 28:31]** Vi behöver dels den antigenspecifika interaktionen - -**[28:31 - 28:34]** som sker mellan m och c-molekylen. - -**[28:34 - 28:37]** I det här fallet har herr antigenpresenterat - -**[28:37 - 28:39]** som presenterar högtiden - -**[28:39 - 28:41]** som binder till t-cellsreceptorn - -**[28:41 - 28:43]** på t-cellen som ger signal 1 - -**[28:43 - 28:45]** när antigenspecifika. - -**[28:45 - 28:47]** Sen behöver vi också kostimmulatorisk molekyl - -**[28:47 - 28:49]** som sker genom att det sker en interaktion - -**[28:49 - 28:51]** med CD-28 på teser - -**[28:51 - 28:53]** och det är det som sker - -**[28:53 - 28:55]** med hjälp av ökat uttryck - -**[28:55 - 28:57]** av de kostimulatoriska molekylerna, CD-80-86 - -**[28:57 - 29:03]** Detta leder då till att vi får en utsöndring av IL-2 - -**[29:03 - 29:05]** från t-cellen självt - -**[29:05 - 29:07]** som binder tillbaka på ytan av t-cellen - -**[29:07 - 29:11]** och därmed driver delningen av DST-hjälpar - -**[29:11 - 29:13]** cellen också, cytotoxiska teser - -**[29:13 - 29:15]** om de har blivit aktiverade - -**[29:15 - 29:17]** med hjälp av MHC-klass 1 om butik. - -**[29:17 - 29:19]** Vi pratar om nöjebilden - -**[29:19 - 29:21]** och MHC-klass 2 - -**[29:21 - 29:23]** i den här bilden - -**[29:23 - 29:25]** och i YL-DMA-cyklass 2 - -**[29:25 - 29:27]** kan vi också se att CD-4 molekylen - -**[29:27 - 29:29]** som sitter på tes hjälparcellen - -**[29:29 - 29:32]** binder på utsidan av MHC-halsen. - -**[29:32 - 29:34]** Ingenting upphöjt med att göra utan den binder på utsidan - -**[29:34 - 29:37]** och stabiliserar den här interaktionen ytterligare. - -**[29:37 - 29:40]** Sen kommer vi också få cytokiner som lydsöndrar - -**[29:40 - 29:42]** som antigenpresenterande cellen - -**[29:42 - 29:45]** som påverkar tescellen att differentiera till olika - -**[29:45 - 29:47]** till hjälparcellstugor, - -**[29:47 - 29:49]** som TR1, T2, T17, - -**[29:49 - 29:51]** till follikulära hjälparceller - -**[29:51 - 29:55]** eller inducerbara regulatoriska celler. - -**[29:57 - 30:06]** Så det vi har fått är den här bilden, vi har den nitiska cellen som blir aktiverad. - -**[30:06 - 30:10]** Den blir aktiverad efter en bindbrink limikrob. Vi får en ökad migration. - -**[30:10 - 30:16]** Den treditiska cellen kommer in till tesensområdet med uttryckande av MHC-molekyl och peptid - -**[30:16 - 30:18]** men även kostimmoneturgiska molekyler. - -**[30:18 - 30:21]** Fåglar och interaktion med en tesensam AHNT-sensusektor - -**[30:21 - 30:26]** som känner igen i MHC-molekylen och peptiden plus den kostimmoneturgiska molekylen - -**[30:27 - 30:30]** aktiverar vi och driver en tollifleration och expansion av - -**[30:30 - 30:32]** mykroospecifika tesel. - -**[30:35 - 30:38]** Det som händer under betingelsen när vi istället plockar upp - -**[30:38 - 30:41]** apoptotiskt kroppseget material är att vi får hela - -**[30:41 - 30:43]** tiden en viss migration inom detta. - -**[30:43 - 30:45]** Det är inte tillnärmelsevis samman som vi får när vi - -**[30:45 - 30:48]** binder in och vi får ett kraftigt uppväxelinnehav, - -**[30:48 - 30:50]** CSI-AHU, men det sker hela tiden när - -**[30:50 - 30:52]** viss migration använder den politiska cellen - -**[30:52 - 30:53]** som tar upp kroppsegetmaterial. - -**[30:54 - 30:55]** När de kommer in till - -**[30:57 - 31:01]** blev knutna så kommer de dock att uttrycka mindre - -**[31:01 - 31:05]** peptider på ytan på MHC-molekylerna och - -**[31:05 - 31:09]** framför allt kommer de inte uttrycka kostimmunatoriska molekyl. - -**[31:09 - 31:11]** Det gör att om en T-cell nu har slunkit - -**[31:11 - 31:14]** igenom T-MUS och den negativa selektionen - -**[31:14 - 31:16]** fortfarande har en T-cellsreceptor - -**[31:16 - 31:18]** som kan känna igen kroppsegna - -**[31:18 - 31:19]** tesen innan den presenteras - -**[31:19 - 31:22]** på MHC-molekylen, får de bara signal 1 - -**[31:22 - 31:25]** och den kroppsegenspecifika T-cellen - -**[31:25 - 31:27]** kommer inte att expandera. - -**[31:27 - 31:30]** Den kommer antingen att gå i energi, eventuellt - -**[31:30 - 31:32]** bli en regulatorisk teser, men den kommer inte - -**[31:32 - 31:35]** att bli en expansion av en effektortesel här. - -**[31:36 - 31:40]** Vän av ordning säger ju att den den dritiska cellen - -**[31:40 - 31:43]** kommer ju att både äta kroppsligt material och - -**[31:43 - 31:45]** bakterier ut i den perifera vävnaden - -**[31:45 - 31:48]** och då kommer vi ju att få en ökad migration av - -**[31:48 - 31:49]** de här elektriska cellerna in. - -**[31:49 - 31:52]** De kommer att uttrycka kostintillverkande monopyler - -**[31:52 - 31:54]** och binda dem till en T-cells - -**[31:54 - 31:57]** till den som känner igen bakterierutiner, kommer de kunna expandera - -**[31:57 - 31:59]** för nu får de båda signaler. - -**[31:59 - 32:00]** Men det kommer ju också kunna ske - -**[32:00 - 32:03]** samma sak om det finns T-celler - -**[32:03 - 32:07]** som har en T-cellsreceptor - -**[32:07 - 32:11]** som binder till kroppseget material när det presenteras. - -**[32:11 - 32:15]** Detta blir ju ett potentiellt problem. - -**[32:15 - 32:17]** Det man ska tänka då är att detta är någon - -**[32:17 - 32:19]** ska ta med sig den här beräkningen - -**[32:19 - 32:21]** är att T-cellen, så fort den kommer ut från T-mus - -**[32:21 - 32:23]** och begärs ut som den är i T-cell - -**[32:23 - 32:27]** kommer den ju ha möjlighet att det här sker, - -**[32:27 - 32:31]** stängas av när den möter kroppsligt material. - -**[32:31 - 32:33]** Detta kommer att ske hela tiden. - -**[32:33 - 32:35]** Det här är då först när vi får en inflammation, - -**[32:35 - 32:39]** en infektion, som den här bitiska cellen kommer att komma fler. - -**[32:39 - 32:43]** Det här kommer att kunna ske tidsmässigt betydligt oftare än det här. - -**[32:43 - 32:46]** Men vi säger ju inte att den här T-cellen fortfarande, - -**[32:46 - 32:47]** den kommer ut från T-mus, - -**[32:47 - 32:51]** inte kan då ha oturen att kunna komma till en dritisk cell - -**[32:51 - 32:55]** som dels presenterar kroppsselektider - -**[32:55 - 32:57]** och har blivit aktiverad av en pant. - -**[32:57 - 32:59]** och samtidigt en kroppsägande. - -**[33:01 - 33:04]** Nylig forskning har visat att det som oftast händer i de här fallen - -**[33:04 - 33:07]** är att kroppseget material som kommer in i en fagosom - -**[33:07 - 33:11]** jämfört med bakterieuppgivelse kommer in i en annan fagosom - -**[33:11 - 33:13]** så kommer det här materialet - -**[33:13 - 33:16]** där det finns pamps att presenteras betydligt - -**[33:16 - 33:19]** mer effektivt på MAC-hemvården - -**[33:19 - 33:21]** och gör att det är lägre sannolikhet att binda - -**[33:21 - 33:23]** till en outreaktiv tesel. - -**[33:23 - 33:25]** Det förhållande av då T-celler - -**[33:25 - 33:27]** det antigen som presenteras - -**[33:27 - 33:31]** som kommer från kroppseget material som saknar pamps i det här fallet - -**[33:31 - 33:35]** det presenteras mindre effektivt. - -**[33:35 - 33:37]** Istället presenteras det som kommer härifrån. - -**[33:37 - 33:39]** Men - -**[33:39 - 33:41]** det kommer alltså ske att den här sannolikheten - -**[33:41 - 33:43]** att det här fortfarande kan ske - -**[33:43 - 33:45]** och det är antagligen det här som sker - -**[33:45 - 33:46]** vid vissa tillfällen när vi kan få - -**[33:46 - 33:49]** autorektiva teser som aktiveras - -**[33:49 - 33:51]** därför att de har då blivit aktiverade - -**[33:51 - 33:55]** vid närvaro av en inflammation. - -**[33:55 - 33:57]** Och då fått båda signalerna - -**[33:57 - 34:01]** signal 1 och Cimal 2. - -**[34:01 - 34:05]** Så om vi nu tänker på att det behövs olika T-celler - -**[34:05 - 34:11]** för att bekämpa olika typer av patogener. - -**[34:11 - 34:15]** Och man kan då dela upp de här då DVD-CED 8-positiva T-celler - -**[34:15 - 34:18]** och CD4 positiva T-celler. - -**[34:18 - 34:21]** TD4-outrovitiva T-celler kan vi då egentligen dela upp i två huvudtyper - -**[34:21 - 34:25]** de som stannar kvar i lymfknutan, lymfknutar, residenta - -**[34:25 - 34:27]** och då är det T7-likulära hjälpas - -**[34:27 - 34:34]** som har sin uppgift att hjälpa B-celler att bli mer effektiva på att utsöndra - -**[34:34 - 34:39]** eller bilda ett minnes-B-celler med hög antingen specificitet. - -**[34:39 - 34:43]** Och det är då viktigt för att bekämpa till exempel extra serviabakterier. - -**[34:43 - 34:46]** Och sen har vi då de som kommer ut i periferin, - -**[34:46 - 34:48]** till exempel T1-celler eller T17-celler - -**[34:48 - 34:54]** som de kan behövas för att hjälpa till att aktivera celler - -**[34:54 - 34:57]** av medfödda immunsystem. - -**[34:57 - 35:00]** Så om vi nu går tillbaka till emot täckning igen. - -**[35:00 - 35:03]** Och för att kunna titta på det här sista - -**[35:03 - 35:05]** med differentieringen av olika teser - -**[35:05 - 35:07]** och vad som händer med en lymfknuta - -**[35:07 - 35:11]** resident av tesen så behöver vi göra en förstoring av detta - -**[35:11 - 35:13]** område. - -**[35:13 - 35:16]** Och då ska vi göra det här. - -**[35:16 - 35:19]** Vi gör en förstoring av det här området - -**[35:19 - 35:21]** vi vill göra en förstoring av lymfknut. - -**[35:27 - 35:31]** Och vi sätter då den dritiska cellen. - -**[35:31 - 35:33]** Vi börjar med att rita vår - -**[35:33 - 35:36]** hiv här. - -**[35:43 - 35:46]** Här har vi hiv-strukturer. - -**[35:49 - 35:51]** Och vi hade sen då - -**[35:51 - 35:55]** T-cellen. - -**[35:57 - 36:17]** Och den här lymfkniven - -**[36:17 - 36:21]** och den här lymfkniven uttryckte då på sin yta - -**[36:21 - 36:25]** MHC+2 molekyler. - -**[36:27 - 36:35]** Det är då plus peptid plus peptidböjer. - -**[36:35 - 36:43]** Bakterieeffektiv, det vill säga högtider som kom ända härifrån från början. - -**[36:43 - 36:46]** Och det presenteras här på ytan. - -**[36:46 - 36:54]** Och till detta kan då Teselens Tsesels receptor vinna. - -**[36:57 - 36:59]** PCR som interagerar. - -**[36:59 - 37:01]** Och det var det här då som gällde. - -**[37:01 - 37:03]** Här har vi då gett signal 1. - -**[37:03 - 37:07]** Och sen hade vi kostimulatoriska molekyl som utrycks här också. - -**[37:16 - 37:25]** Kostimulatoriska molekyl. - -**[37:27 - 37:33]** CD-80 - -**[37:33 - 37:35]** CD86. - -**[37:35 - 37:41]** Detta ledde då till att Tselden kunde börja proleferera. - -**[37:41 - 37:47]** Vi fick en expansion av de här Tselme. - -**[37:49 - 37:55]** Alltså en prolyfiration. - -**[37:57 - 37:59]** Av Tselle. - -**[37:59 - 38:01]** Och det är då med hjälp av IL2. - -**[38:03 - 38:05]** Av Tselle. - -**[38:05 - 38:09]** På ytan av Tselle. - -**[38:09 - 38:13]** Som sagt, vi kunde behöva olika typer av T-celler i det här fallet. - -**[38:13 - 38:17]** Och beroende på den cytokidmiljö som sker här förutom produktionen - -**[38:17 - 38:19]** så får vi också en differentiering. - -**[38:19 - 38:25]** Och vill vi nu i det här fallet kunna aktivera och hjälpa Tseller ytterligare. - -**[38:25 - 38:27]** Så blir de här T-cellerna det som vi kallar för T. - -**[38:27 - 38:29]** på likulära hjälpmedel. - -**[38:29 - 38:31]** Eller Tf-celler. - -**[38:31 - 38:37]** Som då uppreglerar på sin yta kemochin-receptorer - -**[38:37 - 38:39]** som gör att de beger sig mot T-cellsområdet. - -**[38:39 - 38:41]** Så mot B-cellsområdet. - -**[38:41 - 38:43]** Och det är då CxR5. - -**[38:43 - 38:45]** Som går upp. - -**[38:45 - 38:48]** Och för att komma ur T-cellsområdet - -**[38:48 - 38:51]** eller B-cellerna som medreglerar mot CCR7. - -**[38:51 - 38:53]** Det gör att T-cellen beger sig mot B-cellsområdet. - -**[38:53 - 38:56]** Så här ska vi bara sätta en liten - -**[38:57 - 39:21]** På andra sidan har vi då B-cellsområdet. - -**[39:21 - 39:23]** B-cellsfolycken. - -**[39:27 - 39:35]** Och Ib-cellsområdet finns ju då B-celler. - -**[39:35 - 39:37]** Här har vi namnet. - -**[39:37 - 39:46]** På sin yta har jag de här B-cellerna, B-cellsreceptorer eller ytbundna antikroppar. - -**[39:46 - 39:51]** Den här B-cellen som är ritad här då, har på sin yta en B-cellsreceptor - -**[39:51 - 39:56]** som kan binda till antigen från. - -**[39:57 - 40:21]** Bakterier. - -**[40:21 - 40:23]** Och det här antigenet kan då komma in i lymfan här. - -**[40:23 - 40:27]** Och beslut kan då binda på ytan. - -**[40:27 - 40:53]** Detta gör att den här B-cellen nu aktiveras av att den binder in med sina utreceptorer till antigen. - -**[40:53 - 40:56]** Vissa av de här kanske kan binda till flera samtidigt. - -**[40:57 - 41:05]** Den här B-cellen sitter ihop här på något sätt och på så sätt aktiverar B-cellen effektivt. - -**[41:05 - 41:10]** B-cellen kommer att göra, när den blir aktiverad av sin inbillning av antingen, - -**[41:10 - 41:14]** är att bege sig mot B-cellsområdet. - -**[41:14 - 41:21]** Den här B-cellen kommer, förutom att göra detta också då den har på sin yta, - -**[41:21 - 41:25]** antikroppar som binder in till antingen, att kunna internalisera den här. - -**[41:27 - 41:36]** Och i sin tur kunna presentera de här på ytan med hjälp av Hemmacirklas 2. - -**[41:36 - 41:40]** Den kan ta in antingenet. - -**[41:40 - 41:45]** Det graderar detta och presenterar det på Emmacirklas 2 molekyl. - -**[41:45 - 41:48]** Där har vi nu då återigen - -**[41:48 - 41:56]** Hemmacirkulation klass 2 molekylen, men det viktiga - -**[41:57 - 42:05]** plus peptid, bakterie, - -**[42:05 - 42:07]** peptid. - -**[42:07 - 42:12]** Den kommer att presentera det och till det här området har vi nu också rekryterat - -**[42:12 - 42:18]** de T-foriculära hjälpacellerna genom att de har uppreglerat CC5 och CC7 nedreimerat. - -**[42:18 - 42:21]** Å andra sidan då, när det gäller B-cellen, - -**[42:21 - 42:26]** så har den ju hålcydellen ett schack i B-censamrådet av att den uttrycker Cxia5. - -**[42:27 - 42:33]** Då behöver vi den göra tvärtemot, nämligen nedreglerad Cxia5 - -**[42:33 - 42:42]** och faktiskt uppreglerad CCR7, vilket gör att vi då får den här migrationen. - -**[42:42 - 42:45]** Det är det som leder till detta här. - -**[42:51 - 42:57]** Migrationen som rör sig hit och här kommer de här två att mötas och det kommer nu - -**[42:57 - 43:00]** att få interaktion mellan en B-cell som ser ut - -**[43:00 - 43:03]** att röra sig mot Cx2-mörkdjuren och T-hjälparsälen som - -**[43:03 - 43:07]** synita uttrycker en TCR-receptor. - -**[43:07 - 43:08]** TCR-receptor. - -**[43:09 - 43:12]** Där får vi nu TFO-cellen. - -**[43:14 - 43:18]** Den uttrycker sin TCR-receptor. - -**[43:18 - 43:20]** Och vi kan då få en interaktion här i Mälaren. - -**[43:21 - 43:24]** Och den här TCR-cellen kan nu ge - -**[43:24 - 43:27]** överlevnadssignal till den här och aktivera den - -**[43:27 - 43:30]** med den här B-cellen, så att den här B-cellen nu, - -**[43:30 - 43:34]** tillsammans med den till polikulära hjälper cellen, - -**[43:34 - 43:39]** ger sig av, djupare in i B-cellsmöret och skapar - -**[43:57 - 44:00]** eller ett JM-nancentrum. - -**[44:03 - 44:10]** Och det här JM-centret finns det ju en mörk zon, eller dark zone. - -**[44:17 - 44:22]** I vilken det sker nu prolifation av de här B-cellerna. - -**[44:27 - 44:36]** De här B-cellerna genomgår somatisk hypermutation, det vill säga - -**[44:36 - 44:42]** punktmetationer i den antigenbindande delen, och att det blir mörkt - -**[44:42 - 44:45]** här beror på att det är en väldig massa B-celler som delar på oss här inne. - -**[44:45 - 44:56]** Och på så sätt också försöker förändra och förbättra sin antigenspecificitet. - -**[44:57 - 45:09]** På vägen här får vi också en viss utsöndring av vissa plasmaceller som först utsöndrar - -**[45:09 - 45:19]** vissa antikroppar innan de har börjat gå in och genomgå den somatiska hypermutationen så här så vi får också en - -**[45:19 - 45:25]** Här får vi också plasmaceller som är kortlivade. - -**[45:27 - 45:34]** Kortlivade plasmaceller. - -**[45:34 - 45:40]** Som då framför allt är IG-m. - -**[45:40 - 45:49]** Atlen på, ska vi inte kalla dem B-celler, så kan man PC här. - -**[45:49 - 45:51]** Plasmaceller. - -**[45:51 - 45:57]** Och sen så på de andra då som går vidare in och bildar detta. - -**[45:57 - 46:01]** B-cellerna nu som genomgår sin somatiska hypermutation. - -**[46:01 - 46:07]** De behöver ju då igen ut och på något sätt se vilka av de här som har förändrat - -**[46:07 - 46:11]** sin B-cellsrecept och att jag blir mer bättre på att binda till antigen. - -**[46:12 - 46:15]** Och i det här fallet då så tar vi in ytterligare en celltyp. - -**[46:17 - 46:21]** Som vi kallar för en folikulär, en bitisk cell. - -**[46:22 - 46:25]** Kom ihåg att detta har ingenting med de här den bitiska cellerna att göra. - -**[46:25 - 46:27]** De har bara olyckligt fått samma namn. - -**[46:27 - 46:30]** Därför att som bilden gör här visar här - -**[46:30 - 46:32]** är att de är - -**[46:32 - 46:36]** också har mycket långa armar som sitter inne och har på så sätt - -**[46:36 - 46:37]** plockat till sig antigen. - -**[46:39 - 46:40]** Det är då FDC:s. - -**[46:41 - 46:44]** Men de degraderar inte det här antigenet. De fungerar egentligen mer som ett flugpapper. - -**[46:49 - 46:51]** Här sitter det återigen bakterieantigenet. - -**[46:52 - 46:53]** Fast här. - -**[46:57 - 46:58]** Så de här ... - -**[47:05 - 47:08]** Och då kan de B-celler nu som kommer ut här, - -**[47:09 - 47:10]** kommer att kunna - -**[47:12 - 47:13]** rycka åt sig antigenet. - -**[47:15 - 47:17]** De B-celler som har en bättre B-cellsreceptor. - -**[47:19 - 47:22]** Än de andra. Det kommer alltså ske en selektion för de här B-cellerna som har högst - -**[47:23 - 47:25]** förmåga att plocka i antigenet därför att de - -**[47:26 - 47:27]** kan ni se. - -**[47:27 - 47:45]** inte bara är här ute utan som även går in i aminalcentra. - -**[47:51 - 47:52]** Tf-celler - -**[47:54 - 47:55]** som också - -**[47:56 - 47:57]** kommer in - -**[47:57 - 47:59]** i detta område här. - -**[48:03 - 48:07]** Kommer också in i järnmalcentrat och på så sätt kan ge de här B-cellerna - -**[48:08 - 48:10]** som har den högsta affiniteten. - -**[48:11 - 48:13]** De kan binda till antigenet - -**[48:13 - 48:17]** selektera för dessa, så att vi ur detta järnmalcentra, - -**[48:17 - 48:20]** där vi nu hade två saker som skedde. - -**[48:21 - 48:23]** Affinitetsmognad, - -**[48:23 - 48:26]** vilket sker genom somatisk argumentation. - -**[48:28 - 48:30]** Affinitetsmognad. - -**[48:53 - 48:56]** Att vi kunde ändra skaftet på antikroppen här. - -**[48:57 - 48:59]** Och gå från IGM - -**[49:00 - 49:02]** till andra isotoper. - -**[49:03 - 49:05]** Så vi har det som kallas för isotytyp. - -**[49:07 - 49:08]** Switch. - -**[49:13 - 49:17]** IGM till IGG-pojk. - -**[49:27 - 49:33]** IGG. IGG, IG, IG, IG, IG, IGE. - -**[49:43 - 49:45]** Och det som det här nu till slut ger ledig tillvaro - -**[49:46 - 49:49]** att de här B-cellerna som kommer ut härifrån - -**[49:53 - 49:54]** kommer jag att få - -**[49:57 - 50:00]** Hög. - -**[50:03 - 50:04]** Affina - -**[50:05 - 50:06]** Dels - -**[50:07 - 50:08]** Ett - -**[50:10 - 50:11]** Minnes - -**[50:14 - 50:16]** Ett celler - -**[50:17 - 50:19]** Eller - -**[50:20 - 50:21]** Eller ock - -**[50:22 - 50:23]** Långgivare - -**[50:27 - 50:56]** Nu får vi höra - -**[50:56 - 50:59]** Plasmaceller då. - -**[51:24 - 51:25]** Som du kan utsöndra. - -**[51:25 - 51:26]** Antikroppar. - -**[51:26 - 51:32]** Plasmaceller. De placerar vi antingen ut i perifer vävnad - -**[51:33 - 51:35]** ifall det här skulle kunna vara tarmen till exempel. - -**[51:35 - 51:36]** Då placerar vi de här - -**[51:37 - 51:40]** plasmacellerna i närheten här så de kan utsöndra det här. - -**[51:41 - 51:42]** Antikropparna - -**[51:42 - 51:45]** i närvaro så att de kan transporteras ut - -**[51:45 - 51:47]** över epitetet om det skulle vara IGA. - -**[51:48 - 51:49]** Vi kan också presentera de här - -**[51:50 - 51:51]** placerade - -**[51:52 - 51:53]** plasmacellerna - -**[51:56 - 51:56]** hela vägen. - -**[51:56 - 52:20]** Tillbaka i benmärgen. - -**[52:20 - 52:21]** Elle och effekten vi får av detta är då att de här - -**[52:22 - 52:26]** fortsätter under den här blodkärlen ner här och förenklar lite grann för oss. - -**[52:26 - 52:39]** Så får vi då de här B-sändarna, som plasma och söndrar, som har utsöndrat sina antikroppar. - -**[52:41 - 52:43]** Att när du kunde komma ut i vävnaden - -**[52:44 - 52:46]** antikropparna utsöndras. - -**[52:52 - 52:54]** De kommer ut i den perifera vävnaden. - -**[52:56 - 53:00]** Där man då kan utföra effekter och funktion. - -**[53:02 - 53:03]** Nu går vi tillbaka igen. - -**[53:06 - 53:08]** Tittar vad jag behöver olika - -**[53:09 - 53:11]** T-celler att aktiveras. - -**[53:12 - 53:15]** Vi har nu börjat med att studera vad som händer med de lymfknutresidenta T-cellerna. - -**[53:16 - 53:17]** Vad de gör. - -**[53:21 - 53:24]** De lämnar dem till förläkarlärare. Lämnar då ej lymfknutar. - -**[53:25 - 53:25]** Så i T-cellsavrådet, det var det vi - -**[53:26 - 53:27]** försökt rita nu. - -**[53:27 - 53:31]** Här hade vi den dritiska cellen som har plockat upp ett antigen. - -**[53:31 - 53:34]** Men de dritiska cellerna använder - -**[53:35 - 53:37]** fagocytiska receptorer för att få upp detta - -**[53:37 - 53:38]** och pinocytiska. - -**[53:39 - 53:43]** De behöver inte några specifika receptorer för detta. Utan de tar bara upp antigen - -**[53:43 - 53:43]** med hjälp av - -**[53:45 - 53:45]** fagocytos. - -**[53:46 - 53:48]** De kan då degradera de här proteinerna - -**[53:49 - 53:50]** och det finns preptider i dem. - -**[53:50 - 53:53]** Som de sedan kan prenumerera på ytan och hemma hos cirklar två mål fyra. - -**[53:54 - 53:54]** De blir exogent antigen. - -**[53:55 - 53:56]** Detta kan då - -**[53:56 - 53:58]** aktivera till hjälpacellen. - -**[53:58 - 54:01]** Och den här hjälpacellen kan då vara med - -**[54:01 - 54:03]** och presentera den här för B-celler. - -**[54:03 - 54:04]** Lika B-celler då? - -**[54:04 - 54:07]** Det är de här B-cellerna som har plockat upp ett antigen. - -**[54:07 - 54:11]** Till skillnad från den dundriska cellen behöver nu B-celler för att - -**[54:11 - 54:12]** vara effektiva och ta upp ett antigen. - -**[54:12 - 54:14]** En ytreceptor - -**[54:14 - 54:16]** B-cellsreceptor som kan binda effektivt - -**[54:16 - 54:17]** eller antingen. - -**[54:17 - 54:18]** På så sätt - -**[54:18 - 54:19]** plocka upp antigenet - -**[54:20 - 54:22]** degraderade och presenterade - -**[54:22 - 54:23]** på ytan. - -**[54:23 - 54:25]** Det är samma peptiv som kommer här - -**[54:25 - 54:26]** som är samma optimala. - -**[54:26 - 54:42]** Det viktiga här är vad den här bilden också försöker visa. - -**[54:42 - 54:45]** Att man kan ha en B-cells epitop som sitter här - -**[54:45 - 54:47]** och en T-cells epitop som sitter här. - -**[54:47 - 54:51]** B-cellens ytreceptor behöver inte känna igen exakt samma peptid - -**[54:52 - 54:54]** på ytan av B-cell av det här antigenet. - -**[54:54 - 54:56]** Det viktiga är att antingen ett innehåll samma - -**[54:56 - 54:59]** epitiv som det här. Men här använder - -**[54:59 - 55:02]** en ytreceptor som vinner till det här och tar - -**[55:02 - 55:04]** in det och på så sätt är det det som den känner igen. - -**[55:04 - 55:07]** Och med åker då hela proteinet och - -**[55:07 - 55:09]** peptiden som sedan presenteras. - -**[55:10 - 55:12]** Gick det då att det är samma peptid i slutändan - -**[55:12 - 55:13]** som hamnar här. - -**[55:14 - 55:15]** Som var den som den vita cellen - -**[55:15 - 55:17]** presenterade här till hjälp av celluminna. - -**[55:18 - 55:21]** Då bildas ett extra cellulärt fosikt - -**[55:21 - 55:23]** där vi får kortlivade plasmaseller som ytterligt - -**[55:23 - 55:24]** söndrar antikroppar, - -**[55:25 - 55:26]** A-IGM, de här alltså inte - -**[55:26 - 55:27]** switchet. - -**[55:44 - 55:49]** In här i då. De tefolikulära hjälpaceller som nu - -**[55:49 - 55:53]** kan känna igen antigenet från det folikulära - -**[55:54 - 55:56]** de B-celler som har plockat till sig antigenet från en - -**[55:56 - 56:00]** folikulära den vitiska cellen kan nu få hjälp av den polikulära T-hjälpacellen. - -**[56:01 - 56:02]** Folikulära den vitiska cellen - -**[56:03 - 56:04]** har plockat på sig antigen - -**[56:04 - 56:07]** detta antigen innehåller samma peptid - -**[56:08 - 56:09]** som - -**[56:09 - 56:12]** B-cellen kan presentera - -**[56:12 - 56:14]** före till folikulära hjälpacellen. - -**[56:14 - 56:16]** På så sätt kan man nog selektera - -**[56:16 - 56:17]** för de här. - -**[56:21 - 56:23]** Här har vi aminalcentireaktionen igen. - -**[56:25 - 56:26]** Vi har de delande - -**[56:26 - 56:29]** vescellerna i en Dark zone där de - -**[56:29 - 56:30]** prolyfererar dem genomgår somatisk - -**[56:31 - 56:31]** hypometation. - -**[56:33 - 56:34]** Vi kan då selektera, - -**[56:34 - 56:36]** ska du selektera för de som binder med högsta - -**[56:36 - 56:37]** för mitt högsta för 90-talet? - -**[56:38 - 56:39]** Det gör de genom att komma ut - -**[56:40 - 56:41]** i Lightzone. - -**[56:42 - 56:44]** Här kan de plocka till sig antigenet - -**[56:44 - 56:46]** presenterade för att de får överleva sina - -**[56:47 - 56:48]** överlevnadssignaler. - -**[56:48 - 56:51]** De som inte är lika effektiva får inte överleva - -**[56:51 - 56:52]** signaler och kommer att dö av - -**[56:53 - 56:54]** och så sett selektera för de högsta - -**[56:54 - 56:55]** effekterna. - -**[56:55 - 56:56]** Och ur jämnande - -**[56:56 - 56:59]** sedan får vi då minnesbeceller och plasmaseller - -**[56:59 - 57:02]** som då dels plasmonsellerna som utsöndrar antikroppar - -**[57:02 - 57:06]** med hög affinitet, eller minnesbeceller som cirkulerar i vävnaden - -**[57:07 - 57:11]** och har på sin yta höga fina B-cellsreceptorer. - -**[57:14 - 57:17]** Dels, vi får en hög isotch som gör - -**[57:18 - 57:21]** att vi går från IGMIGD till IGIGA eller IGIGE - -**[57:22 - 57:24]** och de här antikropparna som ansitter på ytan - -**[57:24 - 57:26]** eller som fotoseseneras. Somatiska ytpermodern - -**[57:26 - 57:29]** möjliggör selektion. - -**[57:32 - 57:36]** Och vi får bildning av plasmaseller eller minnesbeceller. - -**[57:38 - 57:44]** Plasmasellerna dirigerar vi väg antingen ut till den perifera vävnaden. - -**[57:44 - 57:48]** Om det är en vävnad till exempel i tarmen där vi utsöndrar IGA:n, placerar vi dem i närheten - -**[57:49 - 57:52]** så att det är enkelt att transportera ut IGA över tarm-epitetet. - -**[57:53 - 57:55]** Eller så sätter vi dem i benmärgen - -**[57:56 - 58:01]** när de t.ex. IGG utsöndras för att komma rakt ut i blodet. - -**[58:02 - 58:03]** Och vi placerar dem också i - -**[58:04 - 58:06]** lymfknutar eller sekundära - -**[58:08 - 58:09]** lymfoider och garn. - -**[58:10 - 58:13]** De här antikropparna som utsöndras kan då hjälpa - -**[58:13 - 58:16]** förstärka effekterna de medför i myntsystemet. - -**[58:17 - 58:21]** Detta kan deras ske genom att de först binder in till antigen - -**[58:21 - 58:26]** som vi sedan kan binda in till makrofager - -**[58:26 - 58:30]** ner på FC-receptorer som binder de här bitarna av antikroppar, - -**[58:30 - 58:32]** som då kan degradera toxinerna, - -**[58:32 - 58:34]** det vill säga att makrofagers Novakapacitet - -**[58:34 - 58:37]** kan degradera toxiner utan att själva bli förgiftade av det. - -**[58:38 - 58:43]** Det är också oxonisering där makrofager kan binda - -**[58:43 - 58:46]** till ytreceptorn, till FC-delen av antikroppar, - -**[58:46 - 58:50]** som har bundit in till bakterier, - -**[58:50 - 58:53]** som har gjort dem mer lätt igenkännliga för - -**[58:53 - 58:56]** makrofager med hjälp av dess FC-receptorer, - -**[58:56 - 58:58]** men det innebär att de blir effektivare av detta. - -**[59:00 - 59:05]** Och antikropparna kan då också göra att de aktiverar komplementet, - -**[59:05 - 59:08]** vilket gör komplementkedjan aktiverad, - -**[59:08 - 59:11]** och i slutändan, en av de effekt och målen i effekt och mekanismerna, - -**[59:11 - 59:16]** var ju att komplementet kunde slutstansa hår med hjälp av maktkomplex - -**[59:16 - 59:21]** och på så sätt göra att bakterien lyseras. - -**[59:21 - 59:24]** På så sätt förstärker det allaktiva immunsvaret, - -**[59:24 - 59:26]** det medför det immunsvaret. - -**[59:26 - 59:27]** av antikroppar. - -**[59:27 - 59:34]** Ett exempel man kan tänka sig här som vi också ska ta med är mastceller. - -**[59:34 - 59:38]** Det finns också i perifer vävnad, såsom makrofag. - -**[59:38 - 59:44]** Man ställer utrymmelsen utan en mängd av FC-receptorer, - -**[59:44 - 59:48]** men de är riktade mot IGE-antikroppar. - -**[59:48 - 59:52]** De har väldigt hög affinitet från IGE-antikroppar. - -**[59:52 - 59:56]** Det som händer i det här fallet är att IGE-antikroppar som frisätts - -**[59:56 - 60:00]** kommer att kunna binda direkt till mastcellen - -**[60:00 - 60:04]** utan att mastcellen redan innan har bundit in, - -**[60:04 - 60:07]** eller utan att antikroppen har bundit in till antigen. - -**[60:07 - 60:12]** Så de här mastcellerna är alltså redan under de här betingelserna, - -**[60:12 - 60:13]** innan de har bundit in antigenet, - -**[60:13 - 60:16]** så finns de redan på ytan av mastcellen. - -**[60:16 - 60:18]** Så IEA är fullt mer granen. - -**[60:19 - 60:23]** Det som sedan händer är att när de här ytantikropparna - -**[60:23 - 60:26]** som nu sitter bundna med hjälp av FC-receptorer, - -**[60:26 - 60:30]** till mastcellen binder in, så kommer de att krosslinka, - -**[60:30 - 60:33]** den kommer att brinna till flera FC-receptorer samtidigt, - -**[60:33 - 60:35]** vilket ger en signal in i mastcellen att - -**[60:35 - 60:39]** nu utsöndra granulle, som de hade innan, - -**[60:39 - 60:41]** vilket vi ser här, en aktiverad mastcell, - -**[60:41 - 60:43]** som nu har tömt ut alla sina granuller här. - -**[60:43 - 60:44]** Varför gör de det här nu? - -**[60:44 - 60:46]** Vad är anledningen med detta? - -**[60:46 - 60:50]** IGE är ju viktigt mot maskinfektion. - -**[60:50 - 60:52]** Och här är det anledning till detta. - -**[60:52 - 60:54]** Här sitter mastcellerna, - -**[60:54 - 60:56]** de är för små för att kunna - -**[60:56 - 61:02]** äta upp en hel mask, till exempel. - -**[61:03 - 61:06]** Och det gör att istället utsöndra - -**[61:06 - 61:09]** de sina lytiska substanser och försöker i så fall göra hål i - -**[61:10 - 61:16]** mastcellen, i masken som nu finns här i. - -**[61:18 - 61:22]** Och den här parasiten nu, vi kan också tänka oss, - -**[61:22 - 61:24]** den är så stor så vi försöker göra istället för att äta upp den - -**[61:24 - 61:26]** att klämma ut den genom sammandragningar, - -**[61:26 - 61:27]** och glatt muskulatur. - -**[61:27 - 61:31]** Och det sker genom den här histaminen som också utsöndras här. - -**[61:32 - 61:35]** Och på så sätt försöker då immunsystemet att på så sätt göra sig - -**[61:35 - 61:38]** av med patiener som är för stora för att accepteras. - -**[61:39 - 61:41]** Och i den här processen då är mastcellerviktiga. - -**[61:42 - 61:45]** Problemet är bara det att det som vi nu oftast hör - -**[61:45 - 61:49]** och när vi hör om IGE är att IGE-antikroppar - -**[61:49 - 61:53]** också kan binda till det som vi kallar för allergener, - -**[61:53 - 61:56]** det vill säga något som uttrycks såsom från - -**[61:56 - 61:59]** jordnötter eller från pollen. - -**[61:59 - 62:03]** Vilket då också kommer att binda till ytan på mastceller. - -**[62:03 - 62:08]** Och vi kommer att få en prissättning av istaminer och vi kommer att få exakt samma sammandragningar. - -**[62:09 - 62:12]** Men i det här fallet, istället för att försöka klämma ut en parasit i tarmen, - -**[62:13 - 62:17]** får vi sammandragningar i lungan och vi får en astmatisk reaktion. - -**[62:17 - 62:21]** Och varför vi vill visa det här är att detta förklarar varför det sker så fort. - -**[62:22 - 62:26]** Vi har mastceller som redan från början har färdigintresserade granuliner, - -**[62:26 - 62:31]** vi har på ytan av de här mastcellerna, IGE med hög affinitet - -**[62:31 - 62:35]** mot alla gener, eller mot parasiter. - -**[62:35 - 62:39]** I det här fallet då mot alla gener och när alla gener binder - -**[62:39 - 62:43]** så sker den här utsöndringen inom minuter - -**[62:43 - 62:45]** vilket gör att vi får en väldigt snabb reaktion. - -**[62:46 - 62:48]** Så detta är då ytterligare en effekt av mekanism - -**[62:48 - 62:52]** när det gäller optionisering - -**[62:52 - 62:55]** eller ytantikroppar som binder på en mastcell - -**[62:56 - 62:58]** till diggranulering. - -**[62:59 - 63:06]** Så om vi nu bara ska sammanföra bilden, sista bilden av detta, - -**[63:06 - 63:18]** så har vi alltså frisättningen av antikroppar, som har utsöndrats - -**[63:18 - 63:22]** från plasmasscellen, och i det här fallet nu kan binda till ytan - -**[63:22 - 63:26]** på en mastcell. - -**[63:26 - 63:27]** edd cell. - -**[63:50 - 63:55]** Här har vi mastceller. - -**[63:55 - 63:55]** recimentorer. - -**[63:56 - 64:00]** Och i det här fallet när det gäller dem så är det framförallt då FC. - -**[64:24 - 64:26]** Vilket gör att de här mastcellerna nu också - -**[64:26 - 64:30]** med hjälp av sina FC-receptorer och sin ytantikropp - -**[64:30 - 64:32]** bundna till dessa kan bli bra - -**[64:32 - 64:36]** given av den inflammatoriska reaktionen - -**[64:36 - 64:39]** om vi har ytantikroppar, om vi har ytan, - -**[64:39 - 64:42]** om vi har antikroppar redan sesenerade i det här fallet. - -**[64:56 - 64:58]** <|nospeech|> - -**[64:58 - 65:03]** <|nospeech|> - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.mp4 deleted file mode 100644 index 418e473..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10725930.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.md deleted file mode 100644 index b8c525d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.md +++ /dev/null @@ -1,1030 +0,0 @@ -# Video - Block 11 - Immunologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 31:05 -- Segments: 510 -- Resolution: 1440x1080 - ---- - -**[0:00 - 0:09]** Hej och välkommen till föreläsningen i förvärvad immunitet där vi kommer prata om reglering av immunsvar och tolerans. - -**[0:09 - 0:17]** Till att börja med tänkte jag gå igenom normal reglering av effekt och funktioner. - -**[0:17 - 0:25]** När jag menar normal reglering så syftar det till när vi ska reglera och stanna av det immunsvaret som vi har skapat - -**[0:25 - 0:30]** mot en stock infektion som vi har fått i oss en mikroorganism. - -**[0:30 - 0:36]** Vid de tillfällena så har vi en kraftig ökning av antalet immunceller. - -**[0:36 - 0:40]** Vi har en progniferation och en rekrytering av många immunceller - -**[0:40 - 0:43]** som kommer till platsen där vi har infektionen. - -**[0:43 - 0:47]** Den här måste vi reglera så att vi gör oss av med de här immuncellerna - -**[0:47 - 0:50]** och att vi minskar de vi har där - -**[0:50 - 0:54]** och hur vi då kan med hjälp av det läka ut - -**[0:54 - 0:57]** och få en normal funktion i vävnaden igen. - -**[0:57 - 1:00]** Den här då regleringen av effektorformer - -**[1:00 - 1:04]** drivs av flera olika saker. - -**[1:04 - 1:08]** Bland annat är det att våra effektorceller som vi har dit - -**[1:08 - 1:10]** är kortlivade. - -**[1:10 - 1:11]** Alltså de är programmerade redan från början - -**[1:11 - 1:14]** till att leva ganska kort tid. - -**[1:14 - 1:16]** Men också när vi börjar få brist på antingen - -**[1:16 - 1:19]** så gör det att immunsvaret avstannar. - -**[1:19 - 1:21]** Alltså de får inte - -**[1:21 - 1:24]** de här drivet. - -**[1:25 - 1:29]** Våra t-celler får inte aktivering av makrofager lokalt - -**[1:29 - 1:30]** vilket gör att de - -**[1:30 - 1:33]** inte kan få träffa på. - -**[1:34 - 1:39]** Det här gör att vi ändrar balansen i vävnaden - -**[1:39 - 1:41]** från att vara provinflammatoriskt till mer antiinflammatoriskt. - -**[1:42 - 1:44]** Vi har också uttryckt - -**[1:44 - 1:46]** nedreglerande cytokiner - -**[1:46 - 1:48]** som heter IL10 och TGVeta. - -**[1:48 - 1:50]** Det viktiga här är - -**[1:50 - 1:51]** att veta att det är nedreglerande - -**[1:51 - 1:53]** cytokiner, antiinflammatoriska. - -**[1:53 - 1:55]** Vi behöver inte kunna just exakt - -**[1:55 - 1:57]** att de heter IL10 och TGVeta. - -**[2:00 - 2:04]** Medreglerande cytokina börjar produceras ganska tidigt - -**[2:04 - 2:06]** under ett immunsvar - -**[2:06 - 2:08]** redan under den provinflammatoriska fasen. - -**[2:08 - 2:11]** Det är för att vi ska vara redo att dämpa - -**[2:11 - 2:13]** inflammationen så fort som det behövs. - -**[2:16 - 2:18]** Vi har också uttryck av glucokortikuler - -**[2:18 - 2:20]** som är starkt immundämpande. - -**[2:20 - 2:24]** Det här regleras så att vi har cytokiner - -**[2:24 - 2:26]** från inflammationen, till exempel IL1, - -**[2:26 - 2:30]** som kommer att påverka i brutala must, - -**[2:30 - 2:34]** påverkar hypofysen, som i sin tur påverkar - -**[2:34 - 2:38]** binjurebarken, att producera kortisol. - -**[2:38 - 2:42]** Kortisol hjälper till att minska uttrycket av prov - -**[2:42 - 2:44]** i inflammatoriska cytokiner. - -**[2:44 - 2:46]** Det är kraftigt immundämpande. - -**[2:46 - 2:50]** Det är det vi använder vid behandling vid inflammatoriska tillstånd, - -**[2:50 - 2:52]** alltså glukokortskivor. - -**[2:54 - 2:55]** Därtill har vi en annan molekyl, - -**[2:55 - 2:56]** som heter CTLA4, - -**[2:56 - 3:00]** Cytertoxic, Tile-InfoCide, Associated, Protting 4 - -**[3:00 - 3:03]** som vi ska prata om lite mer i detalj. - -**[3:06 - 3:09]** Den här bilden, på den här sidan, - -**[3:09 - 3:11]** har ni sett flera gånger förut, - -**[3:11 - 3:13]** där vi då har en dendritisk celler uppe, - -**[3:13 - 3:15]** som trappar på en mikrob, - -**[3:15 - 3:18]** migrerar till en limfnod - -**[3:18 - 3:21]** och då kommer den uttrycka - -**[3:21 - 3:24]** MHC-molekyler med peptid - -**[3:24 - 3:26]** för att kunna presentera till e-celler. - -**[3:26 - 3:30]** Vi har också då uppreglering av de kostimulatoriska molekylerna. - -**[3:30 - 3:36]** Detta gör att vi får en aktivering av T-celler och en klonal, selektion och klonal expansion. - -**[3:40 - 3:49]** Ganska snart efter det här sker så får vi också uttryck av CTLA4 på T-cellen. - -**[3:49 - 3:55]** Det här är någonting som finns redan i intressellära vid cirklar i T-cellen. - -**[3:55 - 4:00]** Färdigbildat, men vi kommer också att starta produktionen av det inom ungefär 12 - -**[4:00 - 4:02]** timmar efter det att T-cellen har blivit aktiverad. - -**[4:02 - 4:05]** Här till vänster ser ni återigen den här CD8086 - -**[4:05 - 4:07]** som binder till CD28 - -**[4:07 - 4:09]** med den kostimulatoriska molekylen. - -**[4:09 - 4:11]** När vi då får upp CTLA4 - -**[4:11 - 4:14]** till ytan på T-cellen här borta - -**[4:14 - 4:16]** så kommer CDLA4 - -**[4:16 - 4:18]** binda till CD86 - -**[4:18 - 4:20]** så att det binder till samma receptor - -**[4:20 - 4:22]** som CD28 här uppe. - -**[4:23 - 4:24]** Skillnaden här är - -**[4:24 - 4:26]** att CTLA4 binder - -**[4:26 - 4:30]** med en mycket högre affinitet, alltså 20-50 gånger högre affinitet - -**[4:30 - 4:32]** än CDLA28. - -**[4:32 - 4:36]** Vilket gör att när vi väl får upp CDLA4 - -**[4:36 - 4:38]** på cellytan så kommer den här - -**[4:38 - 4:40]** att ta över. - -**[4:40 - 4:42]** Den kommer hellre binda in - -**[4:42 - 4:44]** CD28. - -**[4:44 - 4:46]** CDLA4 - -**[4:46 - 4:48]** ger nedreglerande signaler in i T-cellen. - -**[4:48 - 4:51]** Om vi tittar här på T-cellen, här uppe - -**[4:51 - 4:52]** där vi har CD28 - -**[4:52 - 4:55]** så är det positiva signaler in i cellen - -**[4:55 - 4:58]** att den ska prolyferera och differentera. - -**[4:58 - 5:00]** CDLA4 här ger minus. - -**[5:00 - 5:02]** Negativa signaler så att minska - -**[5:02 - 5:04]** provliforationerna. - -**[5:04 - 5:06]** Det är för att vi ska kunna balansera immunsvaret. - -**[5:06 - 5:08]** Att vi inte ska få - -**[5:08 - 5:10]** alltför många T-celler - -**[5:10 - 5:12]** utan ett lagom svar. - -**[5:14 - 5:17]** Nästa bild - -**[5:17 - 5:20]** visar också CTLA4 - -**[5:20 - 5:24]** hur den inhiberar aktiverade T-celler. - -**[5:24 - 5:26]** Den här första bilden är. - -**[5:26 - 5:28]** Då ser vi återigen våra aktiveringar - -**[5:28 - 5:32]** med MHC-peptid som i det T-cellsreceptorn. - -**[5:32 - 5:34]** Här uppe har vi den naiva T-cellen - -**[5:34 - 5:36]** och här nere har vi en anti-inpresterande cellen. - -**[5:36 - 5:40]** Som då uttrycker ko-stimulatoriska molekyler - -**[5:40 - 5:42]** som binder till CDA28 - -**[5:42 - 5:46]** som ger signal 2. - -**[5:46 - 5:48]** När vi då får uppsikt i LA4 - -**[5:48 - 5:50]** som vi ser här - -**[5:50 - 5:52]** så kommer då CDA4 binda - -**[5:52 - 5:53]** då CD80 - -**[5:53 - 5:58]** så ger negativa signaler in i T-celler. - -**[5:58 - 6:06]** Vi har också immundämpande molekyler - -**[6:06 - 6:08]** som uppregleras i inflammerad vävnad. - -**[6:08 - 6:10]** Det jag pratar om nu med CTLA4 - -**[6:10 - 6:12]** det börjar starta redan i lymfnoden. - -**[6:12 - 6:16]** Men när T-cellen väl kommer ut till vävnaden - -**[6:16 - 6:18]** och ska göra sin effekt där ute. - -**[6:18 - 6:20]** Producera cytokiner. - -**[6:20 - 6:24]** Prata med olika immunceller där ute. - -**[6:24 - 6:28]** Så har vi också immundämpande molekyler lokala. - -**[6:28 - 6:32]** Den övre panelen här visar återigen den här CTLA4 - -**[6:32 - 6:36]** den nedre panelen här. - -**[6:36 - 6:39]** Har vi till vänster här aktiveringen av T-cellen. - -**[6:39 - 6:41]** T-cellen kommer ut i vävnaden. - -**[6:41 - 6:45]** Vävnaden som är inflammerad i det här fallet. - -**[6:45 - 6:50]** Kommer börja uttrycka en molekyl som heter PDL1 eller PDL2. - -**[6:50 - 6:54]** Detta är då Liganne som binder till något som heter PD1 - -**[6:54 - 6:58]** på T-cellen. Programcell Death. - -**[6:58 - 6:59]** 1 - -**[6:59 - 7:05]** När den här bindningen sker så ger det också negativa signaler - -**[7:05 - 7:08]** immundämpande signaler in i T-cellen. - -**[7:08 - 7:13]** Så även under själva aktiva inflammationen så försöker även vävnaden - -**[7:13 - 7:17]** balansera svaret för att en alltför stark effekt - -**[7:17 - 7:20]** Det kan vara skadligt och vi kan kraftigt skada oss själva. - -**[7:22 - 7:26]** Så det här är de sätten som vi dämpar inflammationen på. - -**[7:28 - 7:33]** Så det var det som handlade om reglering av ett immunsvar. - -**[7:33 - 7:38]** Och nu tänkte jag gå över till tolerans mot självantigener. - -**[7:38 - 7:47]** Det här har ni pratat redan lite tidigare om i föreläsning som var under T och B-cellsmognaden tidigare. - -**[7:50 - 7:56]** Det här brukar vi dela upp central tolerans och i perifer tolerans. - -**[7:58 - 8:04]** Här har vi vår negativa selektion i benmärg för B-celler och i Tymus för T-celler. - -**[8:06 - 8:11]** Det här är då den negativa selektionen för T-celler i Tymus. - -**[8:11 - 8:17]** Och som ni hörde tidigare så är det så att de flesta T-celler som blir starkt till självprättid - -**[8:17 - 8:19]** M och C-komplex kommer att dö. - -**[8:19 - 8:23]** Medan T-celler som binder svagt medelstarkt till självprättid - -**[8:23 - 8:25]** M och C-komplex kommer att överleva. - -**[8:25 - 8:28]** Och de som inte binder överhuvudtaget kommer också att - -**[8:28 - 8:32]** Och det här styrs ju då av att vi har uttryck - -**[8:32 - 8:39]** av perifera anti-N i Tymus genom den här AR, auto-Mune regulator. - -**[8:44 - 8:47]** Vissa självreaktiva T-celler - -**[8:47 - 8:51]** kommer att kunna bilda T-regulatoriska celler - -**[8:51 - 8:53]** som kan hämma andra celler. - -**[8:53 - 8:58]** Här har vi då en kurva som visar den här vika celler - -**[8:58 - 9:02]** som kommer att överleva, de som då, det här är T-cellsraffiniteten. - -**[9:02 - 9:07]** De som inte binder till M och C-c självprättivt, de kommer att dö. - -**[9:07 - 9:10]** De som binder alldeles för starkt kommer också att dö, - -**[9:10 - 9:14]** medan vi då selekterar fram de som blir svagt medelstarkt. - -**[9:14 - 9:18]** Här har vi en region där vi ligger lite mittemellan, - -**[9:18 - 9:20]** stark och medelstark. - -**[9:22 - 9:28]** Och vi har celler här som kommer att få en signal om att de ska vara T-regulatoriska - -**[9:28 - 9:33]** så att när de väl kommer ut och aktiveras i sekulära perifera linfoida organ - -**[9:33 - 9:37]** så är de färdigprogrammerade att vara regulatoriska. - -**[9:37 - 9:43]** Och det är då för att vi ska kunna hämma immunsvar - -**[9:43 - 9:45]** mot självantenor. - -**[9:51 - 9:53]** Det är då den centrala toleransen. - -**[9:53 - 9:55]** Så de T-cellerna som kommer ut från T-mus - -**[9:55 - 9:58]** är regulatoriska T-celler, vad kallar vi för de nattoniska. - -**[9:58 - 10:02]** naturliga delregulatoriska cellerna, N-t-regulatoriska celler. - -**[10:02 - 10:05]** Om vi sedan tittar på de perifera toleransen - -**[10:05 - 10:08]** så har vi här tre olika punkter att gå igenom - -**[10:08 - 10:10]** där vi då börjar med de - -**[10:28 - 10:36]** dessa kan både vara binda till självantener eller binda till främmande antener. - -**[10:38 - 10:40]** Men just nu fokuserar vi på själva antener. - -**[10:40 - 10:47]** Det som är speciellt för T-regulatoriska celler är att de uttrycker väldigt höga nivåer av IL2-receptorn - -**[10:47 - 10:49]** kallas även C25. - -**[10:49 - 10:54]** Vi pratade om IL2 tidigare och det är ju den som styr provliforationen av T-celler - -**[10:54 - 10:58]** så att T-hjälpaceller uttrycker IL2 binder också - -**[10:58 - 11:00]** in i L2, i ger de signalen delar sig - -**[11:00 - 11:03]** ger de också signaler att producera mer iL2 - -**[11:03 - 11:06]** och så går det här som en positiv feedbacklubb. - -**[11:06 - 11:08]** De skänker då även iL2 till - -**[11:08 - 11:12]** hydrotoxiska T-celler som inte kan producera det här själva - -**[11:12 - 11:15]** utan då använder det för att producera. - -**[11:17 - 11:20]** De utrycker också väldigt höga nivåer av CTLA4 - -**[11:20 - 11:22]** den här som jag pratade om precis - -**[11:22 - 11:25]** som då reglerar immunsvaret. - -**[11:26 - 11:28]** De har även - -**[11:28 - 11:32]** en speciell transkriptionsfaktor som heter FOXP3 - -**[11:32 - 11:34]** som styr funktionen hos T-häggs - -**[11:34 - 11:36]** som då gör att de producerar antiinflammatoriska - -**[11:36 - 11:38]** cytokiner och att det här - -**[11:38 - 11:40]** har reglerande funktion. - -**[11:40 - 11:42]** Om vi tittar på den här bilden här - -**[11:42 - 11:43]** till höger - -**[11:43 - 11:45]** så är detta ifrån musförsök - -**[11:45 - 11:46]** där man har en - -**[11:46 - 11:48]** vildtypsmus som har FOXP3 - -**[11:48 - 11:49]** här är - -**[11:49 - 11:51]** mjälten, det här är - -**[11:51 - 11:52]** mecenteriska - -**[11:52 - 11:54]** lymfnoder. - -**[11:54 - 11:57]** Och det här är så som de ser ut normalt sett. - -**[11:58 - 12:03]** Som saknar FOXP3-genen så ser vi att vi har kraftigt stora mjälten - -**[12:03 - 12:07]** och ännu mer så gällande de mecenteriska lymfnumberna. - -**[12:07 - 12:10]** Det här beror på att vi har en - -**[12:11 - 12:16]** provliforation av THB-celler här som inte regleras - -**[12:16 - 12:19]** så att våra T-regulatoriska celler behövs - -**[12:19 - 12:21]** för att kunna hjälpa till att reglera - -**[12:21 - 12:23]** och få immunsvar att avstanna. - -**[12:24 - 12:27]** Man har också hittat immundeffekt - -**[12:28 - 12:31]** hos människa, en defekt i fox p3-genen - -**[12:31 - 12:34]** leder till IPEX, immun and disregulation, - -**[12:34 - 12:36]** poly and drophatey, - -**[12:36 - 12:39]** exlint syndrom. Så det här är då pojkar som kan få det här. - -**[12:39 - 12:42]** Där de då saknar T-regulatoriska celler. - -**[12:42 - 12:45]** Och detta är en - -**[12:46 - 12:51]** dödlig T-cellsberoende immunbristsjukdom - -**[12:51 - 12:54]** där de här småpojkarna - -**[12:54 - 12:58]** bildar kraftiga inflammationer. - -**[12:58 - 13:02]** urninginflammationer, de får mag-tarminflammationer. - -**[13:02 - 13:06]** De får oss bli något megali, diabetes, - -**[13:06 - 13:08]** egentligen alla typer av inflammationer - -**[13:08 - 13:12]** och kraftiga antal immunceller i kroppen. - -**[13:14 - 13:16]** Och det sättet som man kan behandla det här - -**[13:16 - 13:20]** och är genom benmärgstransplantation. - -**[13:22 - 13:24]** Så vad gör då de regulatoriska T-cellerna? - -**[13:24 - 13:28]** Jo, de hämmar andra immunceller, alla typer av T-celler - -**[13:28 - 13:30]** och den dritiska celler, - -**[13:30 - 13:34]** och makrofager, så de minskar deras effekter. - -**[13:34 - 13:36]** Då är ju lite frågan: - -**[13:36 - 13:38]** Hur gör de det här? - -**[13:38 - 13:42]** Ett sätt är genom att de utsöndrar - -**[13:42 - 13:45]** de här antiinflammatoriska cytokinerna, - -**[13:45 - 13:47]** IL10 och TGP-beta. - -**[13:48 - 13:50]** Där då IR10 - -**[13:50 - 13:54]** motverkar den dritiska celler och makrofagaktivering - -**[13:54 - 13:58]** och motverkar uttrycket av Hem och Cklass 2 och CD2 - -**[13:58 - 14:04]** 80-86, alltså de här molekylerna som vi behöver för att kunna aktivera DC:s. - -**[14:04 - 14:08]** För att t-cellerna ska kunna aktiveras av DC:s. - -**[14:10 - 14:16]** TG:er beta i sin tur motverkar T-cellsproligation, - -**[14:16 - 14:20]** makrofagaktivering, men inducerar även vävnadsläkning - -**[14:20 - 14:24]** för att vi ska starta upp den här processen där allting ska återgå till det normala. - -**[14:28 - 14:33]** IL2-diplition, som jag sa tidigare, så uttrycker de IL2-receptor, - -**[14:33 - 14:35]** vilket gör att de kan binda upp IL2, - -**[14:35 - 14:38]** och de uttrycker väldigt mycket av den här IL2-receptorn. - -**[14:38 - 14:42]** På den här bilden så ser vi CD4 - -**[14:42 - 14:44]** Hjälpar-T-celler, T-regulatoriska celler - -**[14:44 - 14:48]** och någon sorts antiampresenterande cell, som en dendritcell. - -**[14:48 - 14:51]** Den då aktiverar hjälparcellerna här. - -**[14:51 - 14:54]** De börjar uttrycka IL2 - -**[14:54 - 14:56]** som de behöver för att kunna producera. - -**[14:56 - 14:58]** Om vi nu har T-regulatoriska - -**[14:58 - 15:02]** celler här också, inblandade, så kommer de konsumera IL2. - -**[15:02 - 15:04]** Vi kommer dammsuga upp det här. - -**[15:04 - 15:07]** Vilket gör att de här CD4-positiva cellerna - -**[15:07 - 15:11]** inte får till sig så mycket IL2 som de skulle vilja - -**[15:11 - 15:13]** och de då producerar sämre. - -**[15:18 - 15:23]** Tredje här är att de också uttrycker CTL4 hela tiden - -**[15:23 - 15:25]** och till höga nivåer. - -**[15:28 - 15:31]** Detta gör att de kan minska tillgängligheten - -**[15:31 - 15:35]** av CD80-86 för andra T-celler. - -**[15:35 - 15:38]** Så här ser vi en antingen presenterande cell - -**[15:38 - 15:42]** som visar upp MAC-peptit. - -**[15:42 - 15:44]** Här har vi för en T-cell. - -**[15:44 - 15:46]** Här har vi en T-regulatorisk cell som har - -**[15:46 - 15:48]** mycket CDLA-4 på sin nytta. - -**[15:48 - 15:51]** Eftersom CDLA-4 har högre effekt för - -**[15:51 - 15:54]** CD80-86, en CD28, - -**[15:54 - 15:57]** så kommer den här bindningen föredras. - -**[15:57 - 15:58]** Vilket då vi gör - -**[15:58 - 16:03]** att den här T-cellen inte får chans med sin CD28-binda till en CD86. - -**[16:03 - 16:08]** Och då kommer den här, som den bara aktiveras med en enda signal, - -**[16:08 - 16:11]** gå i allergi och vidare i apobtos. - -**[16:17 - 16:20]** T-cellerna som har höga nivåer - -**[16:20 - 16:21]** och CTLA-4 - -**[16:21 - 16:24]** kan också ändå suttera CD886. - -**[16:24 - 16:28]** Genom den här bindningen så kan den rycka åt sig CD86 - -**[16:28 - 16:31]** och ändå citera och bryta ner den i sig. - -**[16:31 - 16:34]** Vilket då gör att den antienpresenterande cellen - -**[16:34 - 16:39]** blir av med möjligheten att aktivera andra T-celler. - -**[16:39 - 16:42]** Så vi kan inte få den här signal nummer två. - -**[16:46 - 16:48]** Det var den regulatoriska T-cellerna. - -**[16:48 - 16:50]** Sen har vi också brist på kodstimulering - -**[16:50 - 16:52]** som ger apoptos eller analogi - -**[16:52 - 16:55]** och det här har vi varit inne på flera gånger förut. - -**[16:58 - 17:02]** Här behöver vi två signaler och cytokiner för att aktivera T-celler. - -**[17:02 - 17:04]** Som ni ser i den här bilden. - -**[17:06 - 17:12]** Och vi har en väldigt strikt reglering av aktivering av den naiva T-celler. - -**[17:12 - 17:17]** Så här behöver vi verkligen ha signal nummer ett, signal nummer två och cytokina. - -**[17:17 - 17:24]** Och för att en dendritisk cell ska kunna aktivera och få upp de här kostimulatoriska molekylerna på sin yta - -**[17:24 - 17:28]** så måste den känna av larmsignaler från främmande. - -**[17:28 - 17:32]** Och då får vi en aktivering av T-cellen. - -**[17:32 - 17:38]** Om vi inte har en infektion och vi inte får några larmsignaler, - -**[17:38 - 17:44]** då får vi inga CD80-86 och då kan vi inte ge signal nummer två. - -**[17:44 - 17:47]** Och den här T-cellen då som bara får signaler nummer ett - -**[17:47 - 17:50]** kommer gå i anergi eller i apoptos. - -**[17:53 - 17:58]** Den här energiska T-cellen kan inte aktiveras igen. - -**[17:58 - 18:01]** I detta fallet som ni ser här så har vi det jag pratade om precis. - -**[18:01 - 18:05]** En naiv T-cell som bara får signal nummer ett och den går i anergi. - -**[18:06 - 18:12]** Samma energiska T-cell som faktiskt skulle träffa på en enditisk cell. - -**[18:12 - 18:17]** Som har CD80-86 och som har rätt mocepal tidkomplex på sin yta. - -**[18:17 - 18:20]** Så hjälper inte det, utan den är redan allergisk. - -**[18:20 - 18:22]** Så vi får ingen effekt och funktion. - -**[18:25 - 18:28]** Därtill så är ju B-celler beroende av T-cellshjälp. - -**[18:28 - 18:29]** För att kunna aktiveras. - -**[18:29 - 18:35]** Här ser ni en naiv autoreaktiv B-cell, alltså en B-cell som har skickats ut från benmärgen. - -**[18:35 - 18:37]** Trots att den faktiskt binder autoantigen. - -**[18:37 - 18:40]** Den har bundit sin antecen, sitt antingen. - -**[18:40 - 18:46]** Men om den då inte får en hjälp från en b-cell så kommer den gå i allergi. - -**[18:46 - 18:48]** Och sedan vidare i apotos. - -**[18:48 - 18:52]** Den kommer inte att bli en plastmåsell som skickar ut antikroppar. - -**[18:56 - 18:58]** Den här. - -**[18:58 - 19:08]** En b-cell som har träffat på sitt autoaktiva antigen här. - -**[19:08 - 19:12]** Om den då binder till en allergisk t-cell. - -**[19:12 - 19:16]** Som har reagerat med samma autoantien. - -**[19:16 - 19:19]** Så hjälper inte det en sån energisk t-cell. - -**[19:19 - 19:22]** Kan inte hjälpa en b-cell att bli aktiverad. - -**[19:22 - 19:24]** Den kommer fortsätta att vara energisk. - -**[19:24 - 19:26]** Och sedan går jag på prognos. - -**[19:28 - 19:34]** Så det här utgör en ganska stark kontroll i vad vi faktiskt kan aktivera. - -**[19:34 - 19:40]** Sista är det aktiveringsinducerad celldöd genom apoptos. - -**[19:40 - 19:44]** Återigen samma bild egentligen som ni har sett tidigare. - -**[19:44 - 19:50]** Att vi då har en anti-a-presenterande cell med två signaler som aktiverar den naiva T-cellen. - -**[19:50 - 19:56]** Och att vi då från detta kommer få en T-cellsprolifleration och differentiering. - -**[19:56 - 19:58]** Det som faktiskt händer här - -**[19:58 - 20:02]** vid de här signalerna är att när vi har signal nummer 1, den anti-a-specifika, - -**[20:02 - 20:07]** så startar vi produktion av pro-apoptotiska proteiner i cellen. - -**[20:07 - 20:13]** Signal nummer 2, den ger anti-apoptotiska proteiner. - -**[20:13 - 20:17]** De här kommer då ta ut varandra och göra så att - -**[20:17 - 20:19]** t-cellsproligurationen kan ske. - -**[20:22 - 20:27]** De här två scenarierna som visas här nere är ju då - -**[20:28 - 20:34]** hur vi vid upprepad stimulering istället kan få - -**[20:34 - 20:40]** onormalt höga nivåer av pro-apoptotiska proteiner. - -**[20:40 - 20:42]** Om vi tittar här nere först. - -**[20:42 - 20:48]** Om vi då har upprepad stimulering, vi ger den här T-cellen ut i vävnaden - -**[20:48 - 20:51]** presentation av autentiener. - -**[20:51 - 20:54]** Den får då i detta fallet bara signal nummer ett. - -**[20:54 - 20:58]** Och den kommer att få väldigt många starka signaler nummer ett. - -**[20:58 - 21:01]** Vi kommer att ha väldigt höga nivåer av pro-optotiska proteiner. - -**[21:01 - 21:04]** Och det här kommer leda till att cellen går i aortot. - -**[21:04 - 21:12]** Och när det just gäller självantigener så är det ju många gånger så att vi har väldigt mycket av det här på plats. - -**[21:14 - 21:20]** I den här mellanpanelen här så har vi också upprepad stimulering. - -**[21:20 - 21:24]** När den här T-cellen träffar på antingen många, många, många gånger - -**[21:24 - 21:28]** så kan T-cellen börja uttrycka både fas - -**[21:28 - 21:31]** och faslig and. Och det är de här dödsreceptorerna. - -**[21:31 - 21:34]** Så i det här fallet så kan ju två T-celler binda till varandra - -**[21:34 - 21:37]** och ha ihjäl varandra och gå i apoptos. - -**[21:37 - 21:40]** Med hjälp av de här dödsreceptorerna. - -**[21:41 - 21:43]** Om man träffar på någonting alltför alltför mycket - -**[21:44 - 21:45]** så kan det leda till apoptos. - -**[21:51 - 21:54]** Vi har ju också någonting som kallas förvärvad tolerans. - -**[21:54 - 21:58]** Där jag har pratat som hittills har varit tolerans mot autentiener. - -**[21:58 - 22:02]** Alltså hur vi ska klara av att inte attackera oss själva. - -**[22:02 - 22:06]** Men det är också så mycket annat som vi inte ska attackera. - -**[22:06 - 22:08]** Som det vi äter till exempel. - -**[22:08 - 22:13]** Eller vår normalflora som finns nära våra ytor. - -**[22:13 - 22:18]** Och anledningen till varför vi inte reagerar mot detta - -**[22:18 - 22:20]** håller vi fortfarande på att lära oss väldigt mycket om. - -**[22:20 - 22:23]** Som vi inte riktigt vet allting om. - -**[22:23 - 22:28]** Några saker som vi vet är att det till viss del beror på anteendets egenskaper. - -**[22:28 - 22:30]** Och administrationssätt. - -**[22:30 - 22:32]** Alltså hur stor dos man får. - -**[22:32 - 22:34]** Eller om man får de små doser. - -**[22:34 - 22:36]** Också var man får det någonstans. - -**[22:36 - 22:38]** Om man får det intravenöstoralt. - -**[22:38 - 22:40]** Jämfört med subkutant. - -**[22:40 - 22:42]** Här är då intravenöstoralt mer - -**[22:44 - 22:46]** Det ger oftare tolerans - -**[22:46 - 22:49]** än om man får någonting subkutant. - -**[22:49 - 22:51]** Och det är ju ganska logiskt då att vi ska få - -**[22:51 - 22:54]** Skapa tolerans bättre - -**[22:54 - 22:55]** När vi äter någonting - -**[22:55 - 22:57]** som man får det oralt. - -**[22:57 - 22:58]** Av någon anledning - -**[22:58 - 23:00]** även så intravenöst. - -**[23:00 - 23:02]** Det här, om vi vänder på det istället. - -**[23:02 - 23:04]** Så använder vi oss av det här ganska mycket. - -**[23:04 - 23:07]** När vi vill skapa ett immunsvar. - -**[23:07 - 23:09]** När vi vill undvika toleransen. - -**[23:09 - 23:11]** Som vid vaccination. - -**[23:11 - 23:13]** Den ges ofta subkutat. - -**[23:13 - 23:17]** För att vi ska då skapa ett starkt svar. - -**[23:17 - 23:20]** I det fallet vill vi definitivt inte skapa en tolerans. - -**[23:20 - 23:25]** I det fallet vill vi också kraftigt skapa en inflammation. - -**[23:25 - 23:28]** Och vi gärna sätter med adjuvans för att då öka. - -**[23:28 - 23:30]** den här inflammationen. - -**[23:31 - 23:35]** Den här toleransen som vi får mot någonting. - -**[23:35 - 23:38]** Är till exempel ett födoämne. - -**[23:38 - 23:40]** Verkningssättet för toleransen. - -**[23:40 - 23:44]** Är på grund av allergi. - -**[23:44 - 23:48]** Alltså att vi då får det här presenterat för våra T-celler. - -**[23:48 - 23:50]** Men att de bara får signal 1. - -**[23:50 - 23:56]** Men också att vi skapar mycket regulatoriska T-celler. - -**[23:56 - 23:58]** Just i vårt mag-tarm-system har vi aldrig - -**[23:58 - 24:00]** flest av våra regulatoriska T-celler. - -**[24:00 - 24:06]** Som vi ska dämpa immunmekanismer mot sådant som vi får i oss. - -**[24:06 - 24:12]** Vi kan ju då skapa tolerans mot ofarliga - -**[24:12 - 24:14]** antener i miljön. - -**[24:14 - 24:16]** Alltså en perifer tolerans. - -**[24:16 - 24:19]** Genom, som jag sa, analogi och regulatoriska T-celler. - -**[24:19 - 24:22]** Det här är speciellt gällande tarmen. - -**[24:26 - 24:28]** Här på bilden. - -**[24:28 - 24:32]** Här nere ser vi en dendrit i cell och vi ser en T-cell som ska bli aktiverad. - -**[24:32 - 24:35]** Det här kan eventuellt vara i pacisperch, eller jankallt. - -**[24:35 - 24:37]** Eller i mecenteriska limfenoder. - -**[24:37 - 24:41]** Den dendritiska cellen har jag träffat på vitamin A ute i tarmen. - -**[24:41 - 24:47]** Så att den kan tala om för T-cellen vart den ska ta vägen någonstans. - -**[24:47 - 24:52]** Det här gör den genom att metabolisera vitamina till retin over gasid. - -**[24:52 - 24:54]** Det här påverkar T-cellen. - -**[24:54 - 24:58]** När T-cellen blir aktiverad så kommer den börja uttrycka - -**[24:58 - 25:02]** homin och kemikinreceptorer som gör att den tar sig till palmen. - -**[25:05 - 25:09]** Om vi har den här cytokinen T-GF-Beta i närheten - -**[25:09 - 25:11]** så kommer detta också kunna ge en signal - -**[25:11 - 25:14]** inom T-cellen att den ska bli en T-regulatorisk cell - -**[25:14 - 25:17]** så att den kommer uttrycka transkriptionsfaktorn FOX-P3. - -**[25:18 - 25:21]** Så när den väl kommer ut i vävnaden - -**[25:21 - 25:24]** så kommer detta vara en regulatorisk t-cell. - -**[25:24 - 25:28]** Och i våra perifera limförhållande organ - -**[25:28 - 25:31]** i tarmen så har vi högt uttryck av T-GF-betet. - -**[25:31 - 25:35]** Så väldigt många T-celler här kommer vara regulatoriska. - -**[25:35 - 25:39]** Vid normala tillfällen när vi har en aktiv infektion, - -**[25:39 - 25:42]** till exempel vi har fått i oss salmonella då vi har en kraftig inflammation - -**[25:42 - 25:46]** då kommer de proinflammatoriska cytokinerna ta överhand - -**[25:46 - 25:49]** i förhållande till det antiinflammatoriska TGF-betet. - -**[25:49 - 25:55]** Då kommer vi producera T1 och T17-celler till exempel. - -**[25:55 - 25:58]** Men vid normal - -**[25:58 - 26:02]** lugn och rovsituation så uttrycker vi väldigt mycket TGF-bete. - -**[26:08 - 26:14]** Ett unikt tillfälle i kroppen där vi behöver ha en kraftig tolerans är ju vid graviditet. - -**[26:14 - 26:19]** Alltså fostret är ju bara hälften jag, hälften någon annan. - -**[26:20 - 26:25]** Därför skulle ju immunförsvaret kunna stöta bort den. - -**[26:26 - 26:28]** Men det här styrs med ganska kraftiga - -**[26:28 - 26:31]** mekanismer. Kvinnan får en annan hormonbalans - -**[26:31 - 26:33]** och hormonerna påverkar vårt immunförsvar. - -**[26:34 - 26:38]** Man har också hittat väldigt höga nivåer av T-regulatoriska celler - -**[26:38 - 26:40]** som cirkulerar i blodet - -**[26:40 - 26:44]** och att man då också har mycket T-regulatoriska celler - -**[26:44 - 26:46]** lokalt nära vid placentan. - -**[26:47 - 26:51]** Vi har också då en väldigt stark lokal tolerans - -**[26:51 - 26:56]** så att de här cellerna som finns precis i området - -**[26:58 - 27:01]** där mamman och barnet möts. - -**[27:01 - 27:03]** Alltså vid trofoblasterna i presentan. - -**[27:03 - 27:05]** Där har vi ett väldigt lågt - -**[27:05 - 27:08]** mhc-uttryck från barnens celler. - -**[27:09 - 27:11]** Och som ni har lärt er tidigare så har vi faktiskt - -**[27:11 - 27:15]** en cell som ska kunna agera - -**[27:15 - 27:18]** på celler som uttrycker väldigt lågt mhc. - -**[27:18 - 27:20]** Och det är våra mk-celler. - -**[27:20 - 27:24]** Att de ska slå ihjäl celler som inte har mhc. - -**[27:25 - 27:28]** Men istället här då så kommer de här trofoblasterna - -**[27:28 - 27:30]** som har lågt mhc, - -**[27:30 - 27:32]** istället har hög nivå av fasligand. - -**[27:32 - 27:34]** Och det är den här dödsreceptorn då. - -**[27:34 - 27:37]** Så att när mk-cellen kommer där och ska ha ihjäl trofoblasterna - -**[27:37 - 27:41]** då är det istället trofobblastern som har ihjäl mk-celler. - -**[27:42 - 27:46]** Vi har också en väldigt hög produktion av IDO. - -**[27:46 - 27:49]** Indolamin 2 och 3 dioxygymnas. - -**[27:49 - 27:52]** Det här enzymet bryter ner tryptofan. - -**[27:52 - 27:58]** Tryptofan behöver t-cellerna för att kunna prolifierera. - -**[27:58 - 28:03]** Och därför svälter vi T-celler som kommer för nära. - -**[28:03 - 28:05]** Att de då inte kan... - -**[28:05 - 28:09]** Att deras metabolism påverkas så att de kommer kunna dö. - -**[28:13 - 28:16]** Den här immunregleringen som vi har här. - -**[28:16 - 28:22]** Används ganska mycket nu för tiden med stor framgång i immunterapier mot cancer. - -**[28:22 - 28:26]** Och det här gav upphov till Nobelpriset i medicin - -**[28:28 - 28:31]** Fysiologi 2018. - -**[28:31 - 28:33]** James Allison och Tasuku Honjo. - -**[28:34 - 28:37]** Så här de här bilderna visade jag tidigare. - -**[28:37 - 28:42]** Att vi har då CTLA 4 som kommer upp till ytan och ger negativa signaler in i cellen. - -**[28:43 - 28:47]** Alternativt så har vi när cellerna kommer ut till vävnaden - -**[28:47 - 28:53]** så kommer vi ha den här interaktionen mellan PDL 1 eller PDL 2 till PD1 på T-cellen. - -**[28:53 - 28:55]** Som också ger negativa signaler. - -**[28:56 - 28:58]** I tumörer - -**[28:58 - 29:06]** har man upptäckt att själva mikroklimatet i tumören påverkar T-cellerna att bli inaktiva. - -**[29:06 - 29:08]** Att inte göra någonting. - -**[29:08 - 29:12]** Vi har ett högt uttryck i många tumörer av de här PDL1 och PDL 2. - -**[29:12 - 29:18]** Och T-cellerna i sig uttrycker höga nivåer av både CTLA 4 och PD1. - -**[29:18 - 29:20]** Vilket gör att de får negativa signaler. - -**[29:20 - 29:22]** De agerar inte. - -**[29:22 - 29:27]** Så även om de i teorin skulle kunna attackera tumören - -**[29:27 - 29:28]** som till exempel en sitotop. - -**[29:28 - 29:31]** T-cell som skulle kunna döda tumörceller. - -**[29:31 - 29:35]** Då blir de som förlamade egentligen när de kommer in i tumören och gör ingenting. - -**[29:36 - 29:39]** Men det som detta Nobelpriset handlar om och det som behandlingen då handlar om - -**[29:39 - 29:43]** är att man med hjälp av monoklonala antikroppar - -**[29:43 - 29:45]** kan blockera inbindningen av de här. - -**[29:45 - 29:49]** Då blockerar vi de negativa signalerna - -**[29:49 - 29:51]** vilket gör att de positiva signalerna tar överhand. - -**[29:51 - 29:55]** Och T-cellerna kan börja attackera tumörsömn. - -**[29:56 - 29:58]** Det här fungerar - -**[29:58 - 30:01]** väldigt bra inom många typer av tumörbehandling. - -**[30:01 - 30:05]** Framför allt när den har kommit väldigt långt för hudcancer. - -**[30:05 - 30:10]** Där en stor andel, inte alla men kanske minst hälften, - -**[30:10 - 30:13]** får väldigt bra effekter när vårt immunförsvar då kan - -**[30:15 - 30:18]** helt enkelt bota och ta bort tumörerna. - -**[30:19 - 30:22]** Vi vet fortfarande ingenting hur det ser ut vid långtidsperspektiv. - -**[30:23 - 30:27]** Men det kommer så småningom, just nu har väl detta använts i fem år ungefär. - -**[30:28 - 30:30]** och testas på fler och fler typer av ercancer. - -**[30:33 - 30:37]** Så lite kom ihåg från den här föreläsningen, vi har flera olika mekanismer - -**[30:37 - 30:39]** som reglerar det vanliga immunförsvaret, - -**[30:39 - 30:42]** men vanliga menar vi då när vi blir infekterade av någonting. - -**[30:43 - 30:47]** Perifer tolerans kompletterar den centrala toleransen. - -**[30:48 - 30:50]** Tolerans verkar främst på T-celler. - -**[30:51 - 30:55]** En misslyckad tolerans leder till autoimmunitet eller allergi. - -**[30:55 - 30:57]** Det kommer ni få höra mer om. - -**[30:58 - 31:00]** men ni tittar allergi på nästa termin. - -**[31:01 - 31:02]** Tack så mycket. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.mp4 deleted file mode 100644 index bf55b5e..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726008.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.md deleted file mode 100644 index 363f4f0..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.md +++ /dev/null @@ -1,1392 +0,0 @@ -# Video - Block 11 - Immunologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 36:46 -- Segments: 691 -- Resolution: 640x480 - ---- - -**[0:00 - 0:08]** Föreläsningen kommer att behandla medförläsning och sidanvisningarna är kapill 2 och 3 i Abbas. - -**[0:08 - 0:18]** Vi har utlovat att i början av vår föreläsning beskriva vilken del av kroppen vi kommer att befinna oss under dag föreläsningen. - -**[0:18 - 0:23]** I denna föreläsning kommer vi med medförläsning att befinna oss i den perifera vävnaden, - -**[0:23 - 0:26]** exempel flera här med en hand i neddelen av tiden. - -**[0:26 - 0:29]** Och vi kommer även i den senare delen av föreläsningen - -**[0:30 - 0:36]** också flytta oss från den perifera vävnaden in till den dränerande lymfknytan. - -**[0:38 - 0:44]** När man talar om ett immunsvar så kan det vara enkelt att försöka dela upp det här i fyra olika avsnitt. - -**[0:45 - 0:48]** Naturligtvis är det så att i kroppen så sker detta som ett kontinuum - -**[0:48 - 0:54]** men för att göra det lite enklare så brukar vi dela upp det i fyra stycken delar. - -**[0:54 - 1:00]** Det första är då den barriär vi har. Vi försöker hindra patiener från att - -**[1:00 - 1:02]** klinga in i kroppen. - -**[1:02 - 1:04]** Och på så sätt mota odlig grind. - -**[1:04 - 1:08]** Det är dock så att vi har semi-perimiabla hinder - -**[1:08 - 1:10]** som vi behöver för att ta upp föda i tarmen - -**[1:10 - 1:12]** eller också att vi behöver ta upp syre - -**[1:12 - 1:14]** över lungväven. - -**[1:14 - 1:18]** Detta är de två största inkörsportarna - -**[1:18 - 1:20]** för bakterier. - -**[1:20 - 1:22]** Och de är då svåra att skydda. - -**[1:22 - 1:26]** Och där behöver vi då ett starkt immunsvar. - -**[1:26 - 1:30]** Immunsvaret behöver göra när vi då när - -**[1:30 - 1:32]** tränger in och kommer över våra barriär funktioner. - -**[1:32 - 1:34]** Detta kan bero på att patienen - -**[1:34 - 1:36]** har ger leveransfaktorer - -**[1:36 - 1:38]** som ger de här egenskaperna. - -**[1:38 - 1:39]** Eller att det uppstått ett sår. - -**[1:39 - 1:40]** Då behöver det medfödda immunsystemet - -**[1:40 - 1:42]** känna igen detta och aktiveras. - -**[1:42 - 1:44]** Nästa steg i kedjan - -**[1:44 - 1:45]** är att det medför immunsystemet - -**[1:45 - 1:48]** behöver aktivera det förvärvade immunsystemet. - -**[1:48 - 1:50]** Kommunicerar och aktiverar detta. - -**[1:50 - 1:52]** Och slutändan - -**[1:52 - 1:54]** så behöver det medfödda - -**[1:54 - 1:56]** och det förvärvade immunsystemet - -**[1:56 - 1:58]** tillsammans utföra effekt och funktioner - -**[1:58 - 2:00]** som leder till avstötning av mikrofon. - -**[2:00 - 2:04]** Om vi då tittar på vilka barriärfunktioner det är vi har. - -**[2:04 - 2:07]** Vi har dels då att vi har tight junksens mellan - -**[2:07 - 2:10]** FTL-celler ut mot till exempel - -**[2:10 - 2:12]** i tarmen eller i lungan. - -**[2:12 - 2:14]** Det här hindrar då - -**[2:14 - 2:16]** patiena att kunna tränga in mellan cellerna. - -**[2:18 - 2:20]** Om vi tittar i huden så har vi ett yttre lager - -**[2:20 - 2:22]** av karatin, karaktäriserad hud - -**[2:22 - 2:24]** som är avdöda celler i stort sett - -**[2:24 - 2:26]** som finns längst ut och på så sätt - -**[2:26 - 2:28]** gör det svårt för patiena att tränga in. - -**[2:28 - 2:30]** Och om de skulle komma in i cellerna så finns det - -**[2:30 - 2:34]** mycket att använda i form av näring. - -**[2:34 - 2:38]** Vi utsöndrar också antibaktuella partier, dels på huden - -**[2:38 - 2:42]** men kanske framför allt i tarm och i lungor. - -**[2:42 - 2:48]** Vi har sedan även slemlager som utsöndras av vägarsäldern. - -**[2:48 - 2:52]** Detta är då återigen framför allt på slemhinnor. - -**[2:52 - 2:56]** Och vi har även cilier som konstant rör sig och flyttar mjukus upp. - -**[2:56 - 3:00]** I lungvägarna, upp ur lungorna - -**[3:00 - 3:02]** eller längs med tarmen. - -**[3:02 - 3:06]** Sen har vi då även det som vi kallar för kommersala bakterier som är bakterier som lever - -**[3:06 - 3:11]** på huden och kanske framför allt när vi pratar om bakterier så är det tjocktarmen - -**[3:11 - 3:14]** där vi har en väldigt stor mängd bakterier som utför - -**[3:14 - 3:16]** viktiga funktioner för kroppen, till exempel - -**[3:16 - 3:20]** att göra vitaminen tillgängliga, kan även bryta ner - -**[3:20 - 3:22]** fibrer. - -**[3:22 - 3:24]** Och om vi då tänker rent - -**[3:24 - 3:26]** immunologiskt varför är de här viktiga? - -**[3:26 - 3:29]** Där de tar egentligen upp plats för det som annars - -**[3:30 - 3:33]** patogen skulle kunna enklare att tillväxa. - -**[3:33 - 3:37]** Så här blir det alltså rent tävlande om näringstillgång - -**[3:37 - 3:41]** och även platsen rent i tarmen att kunna tillväxa. - -**[3:41 - 3:44]** Så även här är kommersalvakterierna viktiga. - -**[3:44 - 3:47]** Dels för att de kan hjälpa oss med att temperaturna i tarmen - -**[3:47 - 3:52]** och vitaminerna i en k och även att bryta ner fibrerna. - -**[3:52 - 3:54]** Men framför allt, när det gäller immunologiskt - -**[3:54 - 3:56]** så är det ett skydd rent att de är på plats - -**[3:56 - 3:59]** och på så sätt hindrar andra bakterier från att tillväxa det. - -**[4:00 - 4:02]** och när man räknar ungefär - -**[4:02 - 4:06]** hur mycket bakterier som finns i tjocktarmen så är det 10 pojk till 13 bakterier. - -**[4:06 - 4:10]** Och det går att jämföra med att vi ungefär 10 pojk till 13 celler i hela vår kropp. - -**[4:10 - 4:14]** Så det är en väldigt stor mängd och det här utgör ungefär 1 kg - -**[4:14 - 4:16]** de här bakterierna. - -**[4:17 - 4:20]** Om vi tittar på tarmslemhinnan här ser vi då ett snitt av metallslemhinnan där vi ser - -**[4:20 - 4:24]** det som kallas för Peijersprax, som heter limpoyta och organ som sitter längs med tarmen. - -**[4:24 - 4:29]** Det här är en motor på höger sida här och under är den dränerande med syntereiska limknutar. - -**[4:30 - 4:34]** Vi har då ett sekretoriskt skydd som jag nämnde innan, med slemutslöning. - -**[4:34 - 4:40]** Det kommer från vägarseller som sitter insprängda längst ut i det yttre epitetcellslagret. - -**[4:40 - 4:46]** Vägarseller om ni läser i böckerna på engelska så kan de också förgåpligt sätts. - -**[4:46 - 4:52]** Vi har sen även då panettiska celler, panettceller som finns nere i kryptorna. - -**[4:52 - 5:00]** De här har som för deras viktigaste effekt och funktion är att utsöndra antimikrobiella ämnen - -**[5:00 - 5:02]** så kallade defensiner. - -**[5:02 - 5:04]** De här utsläppen står i en propeptiv form - -**[5:04 - 5:06]** och när de kommer ut i mag-tarmkanalen - -**[5:06 - 5:10]** med lite lägre pH så klyvs de av och blir aktiva. - -**[5:10 - 5:13]** De här kan alltså direkt lysera bakterier. - -**[5:14 - 5:18]** Panetska cellerna finns alltså nere i kryptorna - -**[5:18 - 5:19]** en ansamling där nere. - -**[5:22 - 5:26]** Sen har vi då epitelcellslagret som vilar på basanmembranet. - -**[5:26 - 5:29]** Det är då ett enda lager av cellolog förnyas hela tiden. - -**[5:30 - 5:33]** Och de förnyas av de stamceller som finns längst nere i kryptorna. - -**[5:33 - 5:37]** De här cellerna delar på sig hela tiden och på så sätt knuffas - -**[5:37 - 5:40]** cellerna i epitelcellslaget uppåt mot villig. - -**[5:40 - 5:44]** Det tar ungefär två, tre dagar innan nepitelcellen trillar av. - -**[5:45 - 5:46]** Och så finns det hela tiden på nytt. - -**[5:47 - 5:51]** De här är som sagt då som vi beskriver innan tätt sammanfogade med hjälp av - -**[5:51 - 5:52]** Tay, tych functions. - -**[5:53 - 5:59]** Och även finns det då mikrovillig strukturer på de här som försvårar genom rörelse och bakteriebinder. - -**[6:00 - 6:06]** Och då tittar ni er i kryptorna här så har vi då alltså dels ett slemlager som utsöndras från vägcellerna - -**[6:06 - 6:10]** och vi har även de panetiska celler som sitter runt omkring - -**[6:10 - 6:12]** stamcellerna nere i kryptan. - -**[6:12 - 6:15]** Stamsellerna är alltså ytterst viktiga att skydda - -**[6:15 - 6:18]** för om det nu händer någonting med stamcellerna - -**[6:18 - 6:22]** i botten här så kommer de då inte att kunna fylla på det här - -**[6:22 - 6:25]** eptesällslaget som hela tiden annars - -**[6:25 - 6:29]** då delningen gör att det hela tiden förnyas. - -**[6:29 - 6:30]** Det är också en viktig funktion - -**[6:30 - 6:36]** om man skulle få infektioner i de här så kommer de ju faktiskt att bara leva två, tre dagar genom att trilla av. - -**[6:36 - 6:40]** Så om man tänkt sig att ner i kryptorna kan det då vara så att där är tämligen bakteriefritt - -**[6:40 - 6:43]** även till och med då i tarm. - -**[6:44 - 6:46]** Så det var barriärfunktionen. - -**[6:46 - 6:51]** Så om vi nu kommer in på det medfödda immunsystemet så det kan känna igen och aktiveras. - -**[6:53 - 6:57]** Vad är det då medför nu? Ja, du måste verka snabbt inom minuter och timmar - -**[6:57 - 7:00]** därför att bakterier delar sig väldigt fort och - -**[7:00 - 7:06]** inom en timme så får vi en kraftig ökning av bakterien. - -**[7:06 - 7:08]** Vi har lösningar med retorer. - -**[7:08 - 7:11]** Vi har dels komplementsystemet som jag kommer att gå djupare in på. - -**[7:11 - 7:15]** Vi har även det som kallas akutfasproteiner - -**[7:15 - 7:17]** och sen har vi då inte förordning, inte förordning, - -**[7:17 - 7:19]** framförallt viktiga vibirala munsvaror. - -**[7:19 - 7:22]** Det här kommer jag att visa en side på scenen. - -**[7:22 - 7:24]** Till vår hjälp har vi också celler. - -**[7:24 - 7:28]** Vi har då de vävnadsbundna, nu säger de som redan finns ute i vävnaden. - -**[7:30 - 7:33]** Vi markerar till rött på de celler som vi framförallt kommer att prata om. - -**[7:33 - 7:35]** Makrofager och deliritiska celler. - -**[7:35 - 7:37]** Mastceller pratar vi inte mycket om. - -**[7:37 - 7:41]** På den här kursen kommer det igen på termin fyra, patrologikursen. - -**[7:42 - 7:46]** Det är även blodburna celler då som inte är ute i vävnader men som rekryteras ut. - -**[7:46 - 7:49]** Viktiga här är de neutrofilerna som vi kommer att återkomma till. - -**[7:49 - 7:54]** Det finns även eosyn och filobasofiler som finns i betydligt lägre nivåer. - -**[7:54 - 7:56]** I vår perifera blod. - -**[7:56 - 8:00]** Monocyter som är ett förstadium till makrofagerer. - -**[8:00 - 8:02]** Vi har även en kocell. - -**[8:02 - 8:05]** Men som sagt, dagens föreläsning så fokuserar vi på de här cellerna - -**[8:05 - 8:10]** som är märkta rött, det är makrofager, det är dritiska celler och nedsofi. - -**[8:12 - 8:15]** Så komplementsystem, det är bakåt i de lösliga medietonerna. - -**[8:16 - 8:17]** Här står det i text vad de är. - -**[8:17 - 8:21]** Vi kommer sedan även visa på bild, en bild av hur de fungerar. - -**[8:21 - 8:23]** Det stora är alltså det proteiner som finns i plasman. - -**[8:23 - 8:27]** De aktiveras av infektion på olika sätt. - -**[8:28 - 8:30]** Detta leder till en enzymkaskad. - -**[8:30 - 8:34]** Plasmaproteinerna aktiveras genom att klyva varandra och sedan bygga ihop. - -**[8:34 - 8:35]** Som ett legobygge. - -**[8:35 - 8:39]** Andra nya enheter som är sammanfogade av plasmaproteiner. - -**[8:40 - 8:46]** Slutprodukterna, eller av det här hopbygget, gör att även dessa kan aktiveras. - -**[8:46 - 8:50]** Kedjan i början, och så sagt får man en feedback-loop. - -**[8:50 - 8:54]** Slutprodukterna kan nog leva till en direkt ljus av bakterierna. - -**[8:54 - 8:57]** Vi kommer även kunna rekrytera mer palestinska celler. - -**[8:58 - 9:00]** Och vi kommer öka upptagets förmågor. - -**[9:00 - 9:04]** Frågan av de fakusitiska cellerna att kunna ta upp med krogen. - -**[9:06 - 9:10]** Här har vi komplementsystemet beskrivet med hjälp av en bild. - -**[9:11 - 9:21]** Och vad man har gjort här i komplementsystemet är att det ger de olika komplementproteinerna namn, C1 till C9. - -**[9:22 - 9:24]** Det finns tre sätt att aktivera komplementet. - -**[9:25 - 9:29]** Dels den klassiska vägen, den kallas den klassiska vägen för att den upptäcktes först. - -**[9:30 - 9:35]** Och man upptäckte vardera att komplementsystemet, det fanns någonting i serum som kunde komplementera - -**[9:35 - 9:40]** aktiviteten av antikroppar och göra antikropparna mer effektiva. - -**[9:41 - 9:44]** I mitten ser vi också att det finns en väg in som kallas för lektinvägen. - -**[9:45 - 9:49]** Som då dras igång av manosvinnande lektin eller fikolin. - -**[9:50 - 9:53]** Och längst ut till höger har vi den alternativa vägen som var den som upptäcktes senast. - -**[9:54 - 9:55]** Och därav fått detta namn. - -**[9:56 - 9:59]** Vad vi nu försöker titta på, hur komplementsystemet fungerar. - -**[10:00 - 10:02]** Vad är basen för att detta går igång? - -**[10:02 - 10:04]** Som ni ser, den klassiska vägen och kollektivvägen - -**[10:04 - 10:08]** har två olika inkörsportar, men de är tämligen lika. - -**[10:10 - 10:13]** Den klassiska vägen aktiveras då att antikropp binder till ett antigen - -**[10:14 - 10:17]** och på så sätt ändras konfirmationen av antikroppen. - -**[10:18 - 10:20]** Detta gör att komplementet kan aktiveras. - -**[10:21 - 10:23]** Och vad innebär det då att komplement aktiveras? - -**[10:25 - 10:27]** Jo, det innebär att komplementen 2 - -**[10:30 - 10:34]** till den konfirmationsförändrande antikroppen - -**[10:34 - 10:37]** så kan detta komplement 1 nu - -**[10:37 - 10:39]** tillsammans med antikroppen klyva - -**[10:39 - 10:42]** dels en C2-enhet i en C2-a-enhet - -**[10:42 - 10:45]** och en C2-b-enhet. - -**[10:45 - 10:47]** Samtidigt kan också C4-klyvas - -**[10:47 - 10:50]** och göra en C4-a - -**[10:50 - 10:51]** och en C4-b-enhet. - -**[10:51 - 10:53]** A-enheterna klyvs av - -**[10:53 - 10:56]** medan b-enheterna byggs ihop - -**[10:56 - 10:58]** som ni ser längre ner - -**[10:58 - 10:59]** på svajden här. - -**[10:59 - 11:00]** Då har de kompletterats - -**[11:00 - 11:04]** bundit ihop och vi får en C4-b2-b-enhet. - -**[11:04 - 11:10]** Detta kan i sin tur klyva C3 och kallas därför för C3-konvertas. - -**[11:10 - 11:13]** C3-klyvs då av som vi avvisade innan - -**[11:13 - 11:18]** när de här enheterna klyvs så klyvs du av till en A-enhet och en B-enhet. - -**[11:18 - 11:23]** B-enheten fortsätter legobygget och bygger nu ihop en C4-b, - -**[11:23 - 11:26]** två-b, C3-b-enhet - -**[11:26 - 11:29]** som i sin tur kan klyva ett nytt komplementprofil. - -**[11:30 - 11:34]** På så sätt klyvs de av och i slutändan byggs de här ihop - -**[11:34 - 11:37]** till ett attackkomplex. - -**[11:37 - 11:40]** Membranattackkomplex är ett Mac-komplex. - -**[11:40 - 11:44]** Detta är ett multiproteinkomplex som i stort sett stansar - -**[11:44 - 11:47]** hål i bakteriens cellmembran. - -**[11:47 - 11:50]** På så sätt har vi fått den ena funktionen av komplement - -**[11:50 - 11:52]** så att vi kan lysera bakterier. - -**[11:54 - 11:58]** Det andra som sker när de här enheterna - -**[11:58 - 12:00]** klyvs ut är att de skapar - -**[12:00 - 12:01]** lokal information och även - -**[12:01 - 12:04]** på så sätt kan rekrytera en vit fläskhäll. - -**[12:06 - 12:09]** Det syns på högersidan när vi tittar på de olika - -**[12:09 - 12:10]** enheterna som klyvs av. - -**[12:10 - 12:13]** Men det är precis samma sak på den vänstra - -**[12:13 - 12:15]** sidan för den klassiska vägen och - -**[12:15 - 12:15]** lektinväg. - -**[12:18 - 12:20]** De enheter som binder in till - -**[12:21 - 12:25]** bakterien, sedan vi visar här med C3V-enheten, - -**[12:26 - 12:29]** utgör sedan det vi kallar för optionisering, - -**[12:29 - 12:30]** de gör alltså bakterier. - -**[12:30 - 12:31]** Bakterien, mer lättätlig eller - -**[12:31 - 12:34]** aptitlig för makrofager. - -**[12:34 - 12:36]** Därför att makrofagerna - -**[12:36 - 12:37]** eller celler från det medfödda - -**[12:37 - 12:40]** munsystemet, har då receptorer för komplementen. - -**[12:40 - 12:43]** Så de har rörelsetorer på C3V - -**[12:44 - 12:46]** och om C3V nu har bundit in - -**[12:46 - 12:48]** till en bakterie så kan de mikrofager - -**[12:48 - 12:50]** med hjälp av sina C3V - -**[12:50 - 12:52]** receptorer eller komplement - -**[12:52 - 12:54]** receptorer och binda in mer effektivt - -**[12:54 - 12:56]** och på så sätt ta upp och bryta - -**[12:56 - 12:58]** ner bakterier med mikrofager. - -**[13:00 - 13:04]** Lektinvägen och den klassiska vägen är veritidkartade. - -**[13:05 - 13:09]** Men man upptäckte då sedan fanns ytterligare en väg att aktivera komplement, - -**[13:09 - 13:11]** det kallas för den alternativa vägen. - -**[13:11 - 13:15]** Man upptäckte där var att i närheten av bakterier - -**[13:15 - 13:19]** så sker hela tiden en spontan hydraulys - -**[13:19 - 13:23]** av komplementsystemet, C3-enheten. - -**[13:23 - 13:25]** På så sätt sätts den här igång. - -**[13:25 - 13:30]** Våra celler, det vill säga celler i vår kropp, - -**[13:30 - 13:35]** de har förmågan att klippa bort de här hydrolycerade enheterna - -**[13:35 - 13:38]** som binder in till cellmundan, så det har inte bakterier. - -**[13:38 - 13:42]** Så på så sätt kan den alternativa vägen då sätta igång C3V - -**[13:42 - 13:47]** och på så sätt bygga en likartad kedja som den som de andra två vägarna har. - -**[13:47 - 13:52]** Det viktiga med den här sliden är då inte att ni ska kunna alla de här olika komplementproteiderna - -**[13:52 - 13:54]** utan bara visa hur det här bygget sker. - -**[13:54 - 13:59]** Om vi går till nästa slide så ser vi mer på den nivån som det är lämpligt att kunna rätta. - -**[14:00 - 14:03]** Vi har en klassisk väg, en lektiv väg och en alternativ väg. - -**[14:03 - 14:06]** De aktiveras på tre olika sätt som jag beskrivit. - -**[14:06 - 14:11]** Och genom olika klyvningar så får man aktivering av C3-enheten - -**[14:11 - 14:13]** som sedan då leder till en obsorisering - -**[14:13 - 14:15]** med hjälp av C3V-enheten. - -**[14:15 - 14:18]** Vi får en inflammation av att A-enheterna klyvs av. - -**[14:18 - 14:20]** Och vi får till slut också en lys av bakterien - -**[14:20 - 14:22]** när membranattack - -**[14:22 - 14:24]** komplexet byggs ihop. - -**[14:27 - 14:30]** Och här har då ringat in att om man nu tänker sig från vilken - -**[14:30 - 14:33]** den alternativa vägen när den beskrevs sist och den som man då - -**[14:33 - 14:34]** upptäckte sist så är det väl - -**[14:35 - 14:39]** om vi tänker oss i en situation där vi inte har antikroppar genererade - -**[14:39 - 14:39]** genom att bakterien - -**[14:40 - 14:43]** inte är aktiverad med mannosbindande elektrin. - -**[14:43 - 14:45]** Det sker senare, - -**[14:45 - 14:48]** så är det så att alternativa vägen är nog den som faktiskt aktiveras först. - -**[14:52 - 14:55]** Det var lösliga medietorer. - -**[14:55 - 14:57]** De kommer tillbaka till de andra två senare - -**[14:58 - 14:59]** och då pratar jag om - -**[15:00 - 15:04]** dels interferoner och även akutfasprotein. - -**[15:05 - 15:08]** Så vi flyttar oss ut i vävnaden och ser vilka vävnadsbundna celler - -**[15:08 - 15:10]** är det vi har som är viktiga för att starta - -**[15:11 - 15:13]** för att alarmera immunsystemet - -**[15:13 - 15:14]** när en patogen har kommit in. - -**[15:14 - 15:17]** Ja, de makrofagerna de finns där redan från början. - -**[15:17 - 15:21]** Deras huvudfunktioner, ja, namnet makrofager, det är naturligtvis att det står fucositos. - -**[15:22 - 15:25]** Men det andra viktiga är också att det är utsönder, det som vi kallar för cytokiner. - -**[15:26 - 15:29]** Detta är någonting som är en term som kommer att komma i kontakt med mycket. - -**[15:30 - 15:34]** under immunkursen i immunologikursen och det är då cytokiner - -**[15:34 - 15:38]** är alltså signalproteiner som vidsöndrar från de medförda cytokinerna. - -**[15:38 - 15:42]** Det är inte bara medförda cytokiner, detta är hur - -**[15:42 - 15:45]** immunceller kommunicerar med varandra, men även med andra - -**[15:45 - 15:46]** sätt. - -**[15:47 - 15:50]** Det finns också en subgrupp av cytokiner som kallas för kemokiner. - -**[15:50 - 15:54]** De här har jag försökt övertyga översätta till attraktionsproteiner. - -**[15:54 - 15:59]** Det beror på att kemokiner är ett sätt för celler - -**[16:00 - 16:02]** i har det medfört det myntstämt. - -**[16:02 - 16:03]** Även andra immunologiska celler - -**[16:03 - 16:06]** att veta i vilken riktning man ska röra sig. - -**[16:07 - 16:09]** Och det beror på att det byggs upp gradienter - -**[16:09 - 16:11]** och med hjälp av kemokinreceptorer - -**[16:11 - 16:14]** kan de sedan känna av en lägre koncentration - -**[16:14 - 16:16]** och de rör sig mot en högerkoncentration. - -**[16:16 - 16:18]** Alltså röra sig mot detta. - -**[16:18 - 16:19]** Det kallar vi kemotaxi. - -**[16:19 - 16:21]** Men sedan rör sig den riktningen - -**[16:21 - 16:23]** mot en högerkoncentration. - -**[16:24 - 16:26]** Så vi har dels utsöndringar av kemokiner - -**[16:26 - 16:29]** som kan regleras på celler, men vi kan även reglera - -**[16:29 - 16:30]** genom hur mycket kemokiner - -**[16:30 - 16:32]** receptorceller uttrycker och hur pass känslorna - -**[16:32 - 16:35]** blir för den här klimoklinikerallienten. - -**[16:36 - 16:38]** Makrofagerna, de har en stor uppsättning - -**[16:38 - 16:41]** av ytrecitorer som känner igen patogener och mikrober. - -**[16:41 - 16:42]** Och de här - -**[16:45 - 16:48]** de här molekylerna som de känner igen, det som de känner igen - -**[16:49 - 16:50]** känner vi då igen med hjälp av - -**[16:50 - 16:53]** patent-rekomminition-receptors, PRR's, - -**[16:53 - 16:55]** som är en förkortning som används. - -**[16:57 - 16:58]** Det är alltså direkt igenkänning. - -**[16:58 - 16:59]** Men sen har vi också indirekt igenkänning - -**[17:00 - 17:02]** och där beskriver vi innan - -**[17:02 - 17:04]** hur komplementreceptorer på makrofagen gör - -**[17:04 - 17:05]** att den kan binda in - -**[17:05 - 17:08]** och fakturera mikrober - -**[17:08 - 17:09]** där komplementet har vunnit in - -**[17:09 - 17:11]** och se till att benenheten finns tillgänglig. - -**[17:12 - 17:14]** Samma logik sker också om en antikropp - -**[17:14 - 17:15]** har vunnit in - -**[17:15 - 17:18]** till en patogen - -**[17:18 - 17:19]** då kan - -**[17:19 - 17:20]** makrofagen mer på det - -**[17:20 - 17:22]** som kallas för FC-receptorer - -**[17:22 - 17:24]** då känner igen FC-delen av antikroppen. - -**[17:24 - 17:26]** Och på så sätt - -**[17:26 - 17:29]** äta upp och bryta ner material - -**[17:30 - 17:32]** som har märkts ut med hjälp av antikroppen. - -**[17:34 - 17:36]** Så tillbaka till de här patent-racking-mission-receptorerna. - -**[17:36 - 17:37]** Vad är det de känner igen? - -**[17:37 - 17:40]** Ja, de känner igen någonting som finns på mikrober - -**[17:40 - 17:43]** som oftast är helt nödvändiga för mikrobernas överlevnad. - -**[17:43 - 17:45]** De har alltså inte kunnat mutera evolutionen - -**[17:45 - 17:46]** och har inte kunnat driva - -**[17:46 - 17:48]** så att de här inte längre är tillgängliga. - -**[17:48 - 17:51]** De är helt nödvändiga för överlevnad av bakterier. - -**[17:52 - 17:55]** Och de här strukturerna kallar vi då för patogen, associative - -**[17:55 - 17:57]** till molekylopatens eller paus. - -**[17:57 - 18:00]** Nu ska man inte dra den felaktigt - -**[18:00 - 18:04]** slutsatsen att detta är endast patogener som uttrycker de här - -**[18:04 - 18:06]** strukturerna utan det sker även från mikrober. - -**[18:06 - 18:09]** Så i vissa fall kan man även se terminologin - -**[18:09 - 18:11]** för mikroassociativt med rekrytatens. - -**[18:11 - 18:16]** Detta delas både från patogener och även kommissarie. - -**[18:16 - 18:20]** Våra rörelser här patene recognition-assitorer - -**[18:20 - 18:23]** man nedärvs i oförändrad form. - -**[18:23 - 18:26]** Här sker ingen förändring av de här. - -**[18:26 - 18:30]** Ingen rekombinering av något annat som ni kommer höra om senare - -**[18:30 - 18:32]** när det gäller T-cellsreceptorer till exempel. - -**[18:34 - 18:37]** Olika celltyper kan ha olika uppsättning av patogenisering-receptorer - -**[18:37 - 18:40]** så att medfödermunsystemet har generellt sett höga nivåer - -**[18:40 - 18:44]** men det kan skilja sig mellan olika celler av det medfödda immunsystemet. - -**[18:44 - 18:47]** Och det är tämligen logiskt att det medför immunsystemet - -**[18:47 - 18:50]** har nu många olika receptorer för att kunna känna igen - -**[18:50 - 18:52]** de hela uppfödningarna av olika patogener - -**[18:52 - 18:53]** som kommer in. - -**[18:55 - 18:58]** Det är inte så att immunsystemet bara känner igen mikrover - -**[18:58 - 19:00]** med hjälp av de här receptorerna - -**[19:00 - 19:04]** utan de känner även igen celler som dör en onaturlig död. - -**[19:04 - 19:06]** Det vill säga de dör inte genom apotos. - -**[19:06 - 19:11]** Och då kallar vi att de här känner igen istället för att de känner igen det som vi kallar för - -**[19:11 - 19:14]** DAMP:s, som är damage associative i molekylapatus. - -**[19:14 - 19:17]** Så något som frisätts från en cell som går inekros. - -**[19:19 - 19:22]** Ett exempel på detta är att vi har receptorer som känner in höga nivåer av ATP - -**[19:22 - 19:28]** som egentligen bara finns i cytosolen men som frisätts när en cell dår nör nekros eller genom stress. - -**[19:30 - 19:35]** Så när man pratade om immunsystemet innan så tyckte man att dess uppgift var att känna igen det som var främmande. - -**[19:35 - 19:39]** Men egentligen är det nog så att immunsystemet framförallt ska känna igen det som är farligt. - -**[19:40 - 19:45]** Om vi bara hade känt igen det som var främmande så är det svårt att förstå hur kroppen kan gå igenom utveckling. - -**[19:46 - 19:47]** Från början då, det vill säga att vi har - -**[19:48 - 19:52]** gått igenom puberteten. Det uttrycks helt andra proteiner som inte fanns innan. - -**[19:52 - 19:55]** Vi har även diskussioner om hur ett foster kan leva - -**[19:56 - 19:58]** när det till exempel - -**[19:58 - 19:59]** är nästan till hälften är - -**[20:00 - 20:01]** främmande. - -**[20:02 - 20:03]** Så därför har man då pratat om - -**[20:03 - 20:05]** att man har ställt om stranger och danger - -**[20:05 - 20:08]** och att det är fara för immunceller, - -**[20:08 - 20:09]** det vill säga antingen mikrober - -**[20:09 - 20:12]** eller att celler dör av onatur i död. - -**[20:14 - 20:16]** Paltenechon i instruktion har egentligen två huvudsakliga uppgifter. - -**[20:16 - 20:18]** Det ena är att öka upptaget av mikrober, - -**[20:18 - 20:20]** att bli mer effektiva - -**[20:20 - 20:22]** på att ta upp mikrober. - -**[20:23 - 20:26]** Det andra är att man kan behöva aktivera de medfödda immuncellerna. - -**[20:28 - 20:29]** Exempel på receptorer som behövs - -**[20:30 - 20:32]** och känna igen ökat upptag, det är då manastreceptorn. - -**[20:33 - 20:36]** Och när det gäller aktivering så prasar vi dels om det som kallas för NLR, - -**[20:37 - 20:39]** nådlika receptorer som känner igen både pamps och damps. - -**[20:39 - 20:43]** Och vi kommer även, som jag märker att här rötts framförallt, - -**[20:43 - 20:45]** att diskutera tolvika receptorer som känner igen pams. - -**[20:45 - 20:46]** De här upptäcktes först - -**[20:47 - 20:48]** och det har till och med lett till - -**[20:49 - 20:50]** nobelpris för Nobelprisuttäkt - -**[20:51 - 20:53]** för upptäckten av tolvika receptorer. - -**[20:54 - 20:55]** Det är de som är mest välskrivna. - -**[20:58 - 20:59]** Så tolvika receptorer - -**[21:00 - 21:03]** De är evolutionärt konserverade. - -**[21:03 - 21:05]** De upptäcktes faktiskt först i bananflugor - -**[21:05 - 21:07]** och det var när man gjorde - -**[21:07 - 21:09]** studier där man skulle försöka förstå - -**[21:09 - 21:12]** vad det var som gjorde att bananflugorna utvecklades - -**[21:12 - 21:14]** till dorsat eller organ utvecklade - -**[21:14 - 21:15]** dorsat eller bersat. - -**[21:16 - 21:17]** Då fann man de här generna - -**[21:17 - 21:19]** som drev detta - -**[21:19 - 21:20]** och då ska den som har upptäckt detta - -**[21:20 - 21:22]** ha sagt - -**[21:22 - 21:24]** klassiskt tolv på tyska - -**[21:24 - 21:25]** det vill säga det är galet - -**[21:25 - 21:29]** när de såg att de här nu blev dersat istället för bersat. - -**[21:30 - 21:34]** Det visade sig också att de här generna förutom detta också var de som var viktiga för - -**[21:34 - 21:36]** gener som kunde känna igen - -**[21:36 - 21:39]** infektioner via bakterier eller - -**[21:39 - 21:40]** svampar. - -**[21:42 - 21:45]** Och detta är så pass evolutionärt - -**[21:45 - 21:47]** konserverat så det finns faktiskt också i växter - -**[21:48 - 21:49]** och då även i - -**[21:49 - 21:50]** MMADIA. - -**[21:51 - 21:55]** Men i de två sistnämnda så ser de inte riktigt lika urana ut de här generna och där - -**[21:55 - 21:57]** är de för 12 lika recitorer. - -**[21:58 - 21:59]** De finns på ytan - -**[22:00 - 22:04]** en känning av polysackarid, eller peptirogulan eller flaggelin. - -**[22:04 - 22:06]** Så saker som finns utanpå bakterier. - -**[22:06 - 22:09]** Men det finns också då intresselulärt i - -**[22:09 - 22:11]** om man blir medfödd i myncellerna. - -**[22:11 - 22:14]** Och då är det för att känna igen innehjälp och somer - -**[22:14 - 22:17]** och känna igen bakterier, viralt DNA - -**[22:17 - 22:18]** eller viralt - -**[22:18 - 22:20]** och dubbelsängigt, enkelsträngat RNA. - -**[22:23 - 22:24]** Här är en bild av - -**[22:24 - 22:27]** hur tolvdikade - -**[22:27 - 22:29]** citorerna finns då på sällyta. - -**[22:30 - 22:33]** Nutella 2.4 och även då innehållande zoner - -**[22:33 - 22:35]** till LR37889. - -**[22:35 - 22:38]** Detta får visa att det finns en rätt så komplex - -**[22:38 - 22:41]** signaleringskaskad efter att de två - -**[22:41 - 22:44]** lika receptorerna har aktiverats, det vill säga bundit in sig - -**[22:44 - 22:45]** i sin ligal. - -**[22:45 - 22:48]** På den här kursen räcker det till fullo med att man förstår - -**[22:48 - 22:52]** hur uppbygget är generellt och därför har vi här exemplifierat - -**[22:52 - 22:55]** och visar de komponenter som är invecklade, - -**[22:55 - 22:58]** involverade i UTLR4 signalera. - -**[22:58 - 23:00]** Som då kände igen LPS. - -**[23:00 - 23:02]** Så det är man ser längst ut till vänster. - -**[23:03 - 23:05]** Och de olika komponenterna som ingår då - -**[23:05 - 23:08]** det är dels toalika recitorer, dess intressellära - -**[23:08 - 23:10]** domän som sen binder till olika adaptor - -**[23:10 - 23:12]** proteiner som i sin tur påverkar - -**[23:12 - 23:14]** mediatorer inne i - -**[23:14 - 23:16]** cytoplasma. - -**[23:16 - 23:18]** Och i slutändan så finns det då en transkriptionsfaktor - -**[23:18 - 23:20]** som kallas ENF-capa-B - -**[23:20 - 23:22]** som är den som - -**[23:22 - 23:24]** behöver frisättas från cytoplasma - -**[23:24 - 23:27]** för att komma in i kärnan och utföra sin effekt. - -**[23:27 - 23:30]** Så det som då händer är att den toalrika receptorn binder till sin - -**[23:30 - 23:34]** detta gör att det cytoprasmatiska - -**[23:34 - 23:38]** del av receptorn binder - -**[23:38 - 23:40]** till ett Adaptoprotein som i sin tur - -**[23:40 - 23:42]** rekryterar dit fler mediatorer - -**[23:42 - 23:44]** och i slutändan så klyvs - -**[23:44 - 23:46]** från NF-capa-B bort - -**[23:46 - 23:48]** den faktor som innan - -**[23:48 - 23:50]** har inhiberat den här transaktionsfaktorn - -**[23:50 - 23:52]** för att kunna komma in i - -**[23:52 - 23:54]** tjänstkärnan och nu när den klyvs bort - -**[23:54 - 23:56]** då kan den komma in - -**[23:56 - 23:58]** och transkribera det som kallas för inflammatoriska gener - -**[23:58 - 24:00]** så inbillningen av två olika receptorer - -**[24:00 - 24:03]** 15 leder till en transkription av provinflammatoriska - -**[24:03 - 24:04]** cytokiner. - -**[24:04 - 24:07]** Och den här upptäckten då att det är så här det fungerar - -**[24:07 - 24:10]** det var det som ledde till ett mobilpris - -**[24:10 - 24:12]** där man nu visade att de två lika receptorer - -**[24:12 - 24:14]** de är då de som behövs - -**[24:14 - 24:16]** för att initiera och aktivera - -**[24:16 - 24:18]** de medförda immuncellerna. - -**[24:18 - 24:20]** Och som sagt innan så har detta utvecklats vidare - -**[24:20 - 24:22]** om man nu hittat ytterligare - -**[24:22 - 24:24]** till exempel en nordlikare septoria. - -**[24:24 - 24:28]** Men vad är de här provinflammatoriska generna? - -**[24:28 - 24:30]** Ja, det är provinflammatoriska - -**[24:30 - 24:34]** ploginfarmatoriska cytokiner och kemokiner som prissätts. - -**[24:34 - 24:36]** De här kommer dels ha en lokal effekt - -**[24:36 - 24:38]** och de kommer även ha en systemisk effekt. - -**[24:38 - 24:40]** Namnet på cytokiner - -**[24:40 - 24:42]** är oftast interlevkiner - -**[24:42 - 24:44]** för när man upptäckte dem - -**[24:44 - 24:45]** så ansåg man att de här - -**[24:45 - 24:48]** påverkade endast på levkocyter. - -**[24:48 - 24:50]** Det har visat sig att även andra celler - -**[24:50 - 24:52]** kan påverkas av inte lerokiner - -**[24:52 - 24:54]** och även andra icke immunceller - -**[24:54 - 24:55]** kan göra interlevkiner. - -**[24:55 - 24:58]** Men det namnet är det som är kvar i alla fall IRL - -**[24:58 - 25:00]** som ni ser i 1, 6,8 och 8 - -**[25:00 - 25:04]** 12 och av dessa är då IL8 dessutom en kemokein - -**[25:04 - 25:06]** som jag beskriver i mina nekarnas attraherar - -**[25:06 - 25:08]** alltså ha en kemotaxi där man - -**[25:08 - 25:10]** sällan rör sig mot en gradient. - -**[25:10 - 25:12]** Här finns också tenat alfa - -**[25:12 - 25:14]** som är mycket centralt - -**[25:14 - 25:16]** provinflammatorisk cytokin, men den upptäcktes då innan - -**[25:16 - 25:18]** man började namnge cytokiner - -**[25:18 - 25:20]** men inte levkine. - -**[25:22 - 25:24]** Så de provinflammatoriska - -**[25:24 - 25:26]** cytokinerna har lokala effekter? - -**[25:26 - 25:28]** Vad är det för lokala effekter - -**[25:28 - 25:30]** man kan ha? Jo, de behöver påverka - -**[25:30 - 25:32]** verka blodkärlsändotelet. - -**[25:32 - 25:34]** Så vad vi ser här nu i - -**[25:34 - 25:36]** är att vi har vår makrofag som har kommit i kontakt - -**[25:36 - 25:38]** med patogenen, ytsända cytokin och kemokin - -**[25:38 - 25:40]** som påverkar blodkärlsändoteret. - -**[25:40 - 25:42]** Det behöver dels göra det här mer genomsläppligt - -**[25:42 - 25:44]** och det behöver även - -**[25:44 - 25:46]** få de här cellerna - -**[25:46 - 25:48]** som är i blodbanan att bromsa upp - -**[25:48 - 25:50]** och fastna in på - -**[25:50 - 25:52]** fästa in till blodkärlsändoteret - -**[25:52 - 25:54]** för att i så fall kunna pressa sig igenom - -**[25:54 - 25:56]** och komma ut i vävnaden. - -**[25:56 - 25:58]** Trots det stora blodtrycket - -**[25:58 - 26:00]** som driver på cellerna förbi annars i blodkärl. - -**[26:00 - 26:04]** Och sen då rekrytera ut de här - -**[26:04 - 26:06]** och de sällan som vi behöver rekrytera ut vid inflammation - -**[26:06 - 26:08]** är då förutom nya makrofager - -**[26:08 - 26:11]** monocyter, även neotofiler - -**[26:11 - 26:14]** som är väldigt effektiva fagocyter - -**[26:14 - 26:18]** rekryteringen ut till vävnaderna - -**[26:18 - 26:20]** från blodkärlet - -**[26:20 - 26:22]** är en central process till den inflammatoriska - -**[26:22 - 26:24]** lokala inflammationen. - -**[26:26 - 26:28]** Vad vi ser här är då - -**[26:28 - 26:30]** levkocyter i blodbanan - -**[26:30 - 26:51]** de här påverkar det som kallas för selektiner, grupp proteiner som sitter på ytan om blodkärlssändoteret. - -**[26:51 - 27:00]** Detta gör att levkocyten kan haka i de här selektinerna som nu har uppreglerats på blodkärlsändoteret. - -**[27:00 - 27:02]** Sedan med hjälp av integrina - -**[27:02 - 27:03]** som sitter på - -**[27:03 - 27:06]** leukocyter i det här fallet då, neotrofilen - -**[27:06 - 27:08]** kan binda in kraftigare - -**[27:08 - 27:10]** ett integrinligande - -**[27:10 - 27:14]** som gör att cellen till slut helt kan stanna upp - -**[27:14 - 27:16]** och my sedan med hjälp av diabetes - -**[27:16 - 27:18]** pressa sig emellan - -**[27:18 - 27:20]** blodkärlsändoter och komma ut - -**[27:20 - 27:22]** i perifera vävnader. - -**[27:22 - 27:24]** Sedan med hjälp av den kemokingradient - -**[27:24 - 27:26]** som har byggts upp här från makrofagen - -**[27:26 - 27:28]** så kan då den rekryterade cellen - -**[27:28 - 27:30]** i det här fallet neotorstiner - -**[27:30 - 27:32]** röra sig mot makrofager. - -**[27:32 - 27:34]** Och med hjälp av kemotoxid - -**[27:34 - 27:36]** röra sig den här riktningen - -**[27:36 - 27:38]** hårt mot makrofager. - -**[27:38 - 27:40]** Och den kemokiner som var här - -**[27:40 - 27:42]** var IL8 som utsömmades av makrofager. - -**[27:45 - 27:46]** Väl framme behöver sedan - -**[27:46 - 27:48]** den fagosyriska cellen ta upp - -**[27:48 - 27:50]** bakterien för att bryta ner den. - -**[27:51 - 27:54]** Sanningsanvänds för allt upptag av - -**[27:54 - 27:57]** cellmaterial från en fagosyritisk cell - -**[27:57 - 28:00]** är då, man kan inte kalla det för endosy2, - -**[28:00 - 28:04]** av antingen det inneslutna materialet med sitt cellmaterial. - -**[28:04 - 28:08]** Detta kan ske med receptormeerad endosytos, cirkulär vänsterhörn. - -**[28:08 - 28:12]** Macropinosytos, det vill säga när cellen dricker av sin omvävning, omgivning - -**[28:12 - 28:16]** eller fagosytos när man tar upp ett anteende. - -**[28:16 - 28:18]** Vi brukar säga ett partikulärt anteende - -**[28:18 - 28:22]** det vill säga en hel bit av en bakterie eller hela bakterie. - -**[28:22 - 28:24]** Oavsett vilket sätt som de här tas upp - -**[28:24 - 28:28]** så ska de sedan då i tidiga endosomer - -**[28:28 - 28:30]** bryta ner det de har tagit upp - -**[28:30 - 28:32]** i endosomer och slutgiltiga - -**[28:32 - 28:35]** med hjälp av ryssosomer bryta ner det här totalt - -**[28:35 - 28:38]** till proteinerna i detektiver. - -**[28:38 - 28:41]** I det här fallet då som vi gör det här - -**[28:41 - 28:43]** om man nu behöver ha en riffagosytof - -**[28:43 - 28:47]** så behöver även patyleren avdödas i fagosom. - -**[28:47 - 28:49]** För att kunna göra det - -**[28:49 - 28:55]** så behöver fagosyten tillföra kraftiga substanser. - -**[28:55 - 29:00]** Här ser vi bilden, ser vi en fagosom uppe i hörnet. - -**[29:00 - 29:04]** Och sedan en förstoring av detta där vi tittar på membranet i fagosomer. - -**[29:05 - 29:09]** Och det som händer här är att när mikroberna tagits upp - -**[29:09 - 29:13]** så aktiverar det enzymer som finns i fagosommembranet. - -**[29:13 - 29:19]** Ett sådant enzym är en ADPH oxidaskomplexet. - -**[29:20 - 29:25]** Och det kan skapa reaktiva syrer radikaler som direkt kan avdöda bakterier. - -**[29:25 - 29:27]** Vi har även andra enzymer här. - -**[29:28 - 29:30]** Vi har ett inducerbart kväve oxidaser. - -**[29:30 - 29:34]** Som i sin tur kan göra kväveoxider radikaler. - -**[29:34 - 29:37]** Och båda de här två har en avdödande effekt på mikroberna. - -**[29:37 - 29:42]** Det här är två väldigt viktiga enzymer som finns i fagosommembranet. - -**[29:42 - 29:47]** Också den fagosidiska cellen behöver för att kunna avdöda bakterierna som de tagit upp. - -**[29:48 - 29:52]** Så om vi nu tittar på jämförelsen mellan makrofagerna och neutrofilerna. - -**[29:52 - 29:56]** Makrofagerna fanns redan i vävnaden från början och de är långlivade. - -**[29:57 - 30:00]** Neutrofilerna däremot cirkulerar i blodet - -**[30:00 - 30:05]** finns inte ute i perifer vävnad utan behöver rekryteras vid en lokal inflammation. - -**[30:06 - 30:13]** Neutrofilerna utgör 45 till 70 procent av de vita blodkropparna i perifert blod. - -**[30:13 - 30:16]** Och de lever endast i två dagar. - -**[30:16 - 30:22]** Så det är en otrolig mängd av energi som går åt till att göra dessa vita blodkroppar som hela tiden nyproducerats. - -**[30:22 - 30:30]** Makrofagerna de har sin primära uppgift är att få agicetera som innan men också alarmera genom ytsöndring av cytokiner och klimokin. - -**[30:30 - 30:36]** Neutrofilerna kan alltså ta upp som jag sa, men den överlever nedbrytningen av bakterierna. - -**[30:36 - 30:41]** Däremot är neutrofilerna också fangistiska, men de överlever inte nedbrytningen av bakterierna. - -**[30:41 - 30:48]** Och de utgör också vid ett sår till exempel en stor del av det VAR som man kan hitta i ett sår. - -**[30:51 - 30:57]** De infrastrukturgiska cytokinerna då dels som är så lokala effekter, men de har även systemiska effekter. - -**[30:58 - 31:00]** Och de systemiska effekterna är dels då - -**[31:00 - 31:05]** feber och det kan man då diskutera varför man tror att feber är något viktigt. - -**[31:05 - 31:07]** Feber gör det dels då - -**[31:07 - 31:12]** mikrober. De flesta bakterier har tillväxtoptimusen. - -**[31:12 - 31:17]** I grunden 37 grader, så om man nu ökar temperaturen så bör de då inte kunna tillväxa lika fort. - -**[31:17 - 31:20]** Det andra är att processer i kroppen går fortare vid en högre temperatur. - -**[31:20 - 31:26]** Och möjligtvis så aktiverar man också olika proteiner som kan ha effekter - -**[31:26 - 31:29]** som annars då, så de är beroende av ett högre temperatur. - -**[31:30 - 31:34]** Men det vi vet är också att för hög kroppstemperatur är skadlig. - -**[31:34 - 31:36]** Så det får inte bli för kraftiga reaktioner. - -**[31:36 - 31:40]** Prova skadliga reaktioner är också det här med att systemiska effekter - -**[31:40 - 31:42]** vi får systemiska teende för Alfa. - -**[31:42 - 31:46]** Vilket kan bero, vilket kan skapas av att vi har bakterier i blodet. - -**[31:46 - 31:52]** Domonocyterna i blodet då kommer rekrytera och utsöndra höga nivåer till en Alfa. - -**[31:52 - 31:54]** Detta får du den här effekten som vi har pratat om innan. - -**[31:54 - 32:00]** Det vill säga att vi får en permobilitetsökning av blodkärlendoterat i hela kroppen. - -**[32:00 - 32:02]** Dessutom en basodulation. - -**[32:02 - 32:05]** Båda de här två sakerna leder till ett kraftigt sänkt blodtryck - -**[32:05 - 32:10]** som kan vara delat i döden om man inte behandlas. - -**[32:12 - 32:16]** Förutom de här effekterna på feber och blod - -**[32:16 - 32:18]** eventuellt på för starka system, vilket är en falpa, - -**[32:18 - 32:20]** så har vi andra effekter. - -**[32:20 - 32:23]** Det vill säga att när de provinflammatoriska cytikiner - -**[32:23 - 32:26]** påverkar hepatocyterna, eleven - -**[32:26 - 32:30]** så släpper de ut det som kallas för akutfasproteiner. - -**[32:30 - 32:34]** Som då kan aktiveras och då är det ett exempel i det mannosbindande lektinet. - -**[32:34 - 32:38]** Det var en av vägarna som vi kunde aktivera komplementsystemet. - -**[32:40 - 32:43]** Vidare så frisätts även ett annat kutfasprotein, - -**[32:43 - 32:46]** ett annat exempel på det är C-reaktivt protein som det som man mäter på kliniken - -**[32:47 - 32:49]** för att påvisa akutfasreaktioner. - -**[32:49 - 32:52]** Den här patienten har en pågående infektion. - -**[32:52 - 32:54]** Då mäter ni CRP. - -**[32:56 - 33:00]** Som sagt en av vägarna in här och effekterna av de systemiska, - -**[33:00 - 33:03]** cytokinerna är att de påverkar elever som frisätter mannosbindande elektriter. - -**[33:03 - 33:07]** Så det var en av de tre vägarna in att aktivera komplementsystemet. - -**[33:09 - 33:12]** Så här har vi det medfödda immunsystemet och vi har pratat om olika - -**[33:12 - 33:14]** lösliga meditorer. Jag nämnde komplementsystemet. - -**[33:14 - 33:16]** Vi har nu pratat om akutfasproteinerna. - -**[33:17 - 33:21]** Och det sista lösliga meditatet vi vill ta upp är typ 1 interferoner. - -**[33:22 - 33:25]** Och det är en cytokin som utövas vid virusinfektioner. - -**[33:27 - 33:30]** Så den cellen som är infekterad utsöndrar detta. - -**[33:30 - 33:34]** På så sätt kan det då binda till inte från alfareceptorer på närliggande celler. - -**[33:34 - 33:37]** Som då sätter sig i eller skapar ett lä, - -**[33:37 - 33:42]** där man inte längre replikerar lika högt. - -**[33:42 - 33:45]** Man transkriberar inte äran och lika effektivt i de närliggande cellerna. - -**[33:45 - 33:49]** Detta vi kallar cellerna sätts i ett antiviral state. - -**[33:49 - 33:53]** Som då gör att viruset har svårare att sprida sig - -**[33:53 - 33:55]** i den närliggande cellen och inte transkriberar lika mycket - -**[33:55 - 33:57]** och inte kan göra nya viruspartiklar. - -**[33:57 - 34:00]** Han ökar även någonting som kallas för ena och cyklas. - -**[34:00 - 34:02]** orkyler eller HLA-molekyler. - -**[34:02 - 34:05]** Och det kommer vi prata senare om vad det här är för molekyler. - -**[34:05 - 34:10]** Och det aktiverar även NK-celler som är viktiga vid antivirala svar. - -**[34:10 - 34:14]** Som sagt, de cellerna som man kan utsöndra till vätinfrån celler som infekterats. - -**[34:14 - 34:18]** Och sen finns det då även celler från det medförande nysystem som har receptorer. - -**[34:18 - 34:22]** För att känna igen just komponenter från virus. - -**[34:22 - 34:25]** Till exempel RNA eller DNA. - -**[34:25 - 34:28]** Och då använder de de här tollika eller satorerna som beskriver innehållande så, - -**[34:28 - 34:30]** med teller 3,7,8. - -**[34:30 - 34:34]** som låg väldigt höga nivåer. - -**[34:34 - 34:38]** Det finns ju övriga viktiga komponenter som friställs för informationsprocessen. - -**[34:38 - 34:40]** Det har ni hört om tidigare på kursen. - -**[34:40 - 34:44]** Det finns Eycosanevider som bildats från lipider i cellmembranet. - -**[34:44 - 34:47]** Som då katalyseras av enzymerna koks och locks. - -**[34:47 - 34:52]** Här vet ni också som tidigare att detta är det som vi kan behandla med NSA:s. - -**[34:52 - 34:55]** Som då nedrelerar dessa enzymers aktivitet. - -**[34:56 - 35:00]** Vilka exempel på Eycosanevider är det vi har och vad gör de? - -**[35:00 - 35:04]** för prostagraminer är viktigt för att öka kärldillationen - -**[35:04 - 35:07]** och på så sätt få ett ökat och långsammare blodflöde - -**[35:07 - 35:10]** genom att inte flammera över vävnaderna. - -**[35:10 - 35:12]** Men det potentierar också smärtreceptorer varför det ofta - -**[35:12 - 35:16]** det vore något som påverkar med farmaka. - -**[35:16 - 35:19]** Det finns alltså tromboxaner som stimulerar blodproppsbildningen. - -**[35:19 - 35:22]** Blodproppar kanske vi tycker inte är någonting man vill stimulera. - -**[35:22 - 35:26]** I det här fallet är det viktigt för att minska spridningen av nykrogar. - -**[35:26 - 35:30]** Och sen är det då Levco 3:ande som attraherar och aktiverar - -**[35:30 - 35:33]** nitrofiler i källaren. - -**[35:36 - 35:39]** Så det vi då har skapat i den här - -**[35:39 - 35:41]** från det att vi startar med att vi har en bakterie - -**[35:41 - 35:45]** som kommer in och som makrofagen tar upp som vitsöndrar och cytokiner - -**[35:45 - 35:48]** som då skapar en påverkning av blodkärls-endoteringsväggen. - -**[35:48 - 35:52]** Dels för att vi kan öka genomsläppligheten. - -**[35:52 - 35:55]** Det kan bli mer genomsläppligen på även en vasodilation som beskrivits. - -**[35:55 - 36:00]** Kan vi rekrytera ut celler och detta var en process som påverkades eller ja. - -**[36:00 - 36:08]** som drevs av förändringen på blodkärls-endoteltvägget som gjorde att netrofilerna kunde vidhäfta och till slut pressa sig igenom. - -**[36:09 - 36:17]** Sluteffekten av det här är att vi får en rodnad på grund av mer blodgentillförsel till den lokala inflammationen. - -**[36:17 - 36:20]** Vi potentierar smärtreceptorer med prostagramid. - -**[36:20 - 36:24]** Vi får en svullnad i och med att vi får mer vätska ut från blodkärlet. - -**[36:24 - 36:27]** Och även på värme med den ökade genomföringen. - -**[36:28 - 36:30]** Sen har vi även den femte delen. - -**[36:30 - 36:33]** Den här delen av kroppen, den här inflationen man får, - -**[36:33 - 36:34]** den är också mindre rörlig. - -**[36:35 - 36:40]** Det här är den karaktästiken av en lokal perifer inflammation. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.mp4 deleted file mode 100644 index 8f043ef..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726062.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.md deleted file mode 100644 index 4ff1024..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.md +++ /dev/null @@ -1,744 +0,0 @@ -# Video - Block 11 - Immunologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 22:08 -- Segments: 367 -- Resolution: 1920x1080 - ---- - -**[0:00 - 0:09]** Vad vi nu har diskuterat är hur T-celler som stannar kvar i dinfonogram kan hjälpa B-celler att utsöndra, - -**[0:09 - 0:17]** att antikroppar med hög raffinitet och som då kan hjälpa effektfunktioner hos det medfödande systemet. - -**[0:17 - 0:24]** Men vi kan också behöva aktivera T-celler som inte stannar kvar i dinfonogram utan ser ut i perifer vävnad, - -**[0:24 - 0:30]** till exempel T1-celler som behövs för att kunna hyperaktivera makrofager - -**[0:30 - 0:34]** som har intresselulära bakterier som de har pakociterat, men som de inte kan bryta ner. - -**[0:36 - 0:43]** Det vi behöver göra nu är att dirigera de här T-cellerna från lymfknutan och ut i perifer vävnad. - -**[0:46 - 0:48]** För beskrev innan används eldserektiv - -**[0:49 - 0:55]** för att kunna rekrytera in T-celler till lymfnorden - -**[0:55 - 0:59]** och CCR7 behövs för att - -**[1:00 - 1:03]** komma in till T-cellsområdet. - -**[1:03 - 1:04]** Så det vi har här, som de kallas för, - -**[1:05 - 1:08]** är att vi har för de vilande eller naiva T-cellerna som aktiveras, - -**[1:08 - 1:11]** de har höga nivåer av eldserektiv - -**[1:11 - 1:13]** och de har höga nivåer av - -**[1:13 - 1:16]** kemokrinrestriktorer för det som finns i den influtna rektesen. - -**[1:17 - 1:19]** Det som händer vid aktivering av - -**[1:20 - 1:23]** T-hjälparrättceller som man behöver driva ut periferin - -**[1:24 - 1:29]** är att man nedreglerar eldserektiv vid aktiveringen så att T-cellerna inte längre - -**[1:30 - 1:34]** får komma in i lymfknuten och man behöver då heller inte ha - -**[1:34 - 1:39]** lymfknutekemikaliesetod för de kemokriner - -**[1:39 - 1:44]** som utsöndras i lymfknutan, såsom de som binder till CCR7. - -**[1:44 - 1:45]** Istället opregleras - -**[1:47 - 1:49]** vävnadsspecifika kemokrin-receptorer, det vill säga - -**[1:50 - 1:55]** bip vävnadsreceptorer för saker som uttrycks eller kemokriner som uttrycks i den - -**[1:55 - 1:58]** perifera vävnad, till exempel tarm. - -**[1:58 - 1:59]** Och även hor. - -**[2:00 - 2:04]** myngdreceptorer som binder till legander som uttrycks på blodkärlens endotell - -**[2:04 - 2:06]** i de här områdena. - -**[2:06 - 2:08]** Och hur kan detta nu ske? - -**[2:08 - 2:12]** Ja, här drar immunsystemet nytta av vitaminer. - -**[2:12 - 2:15]** Så vad man har kunnat visa är att tarmdedritiska celler, - -**[2:16 - 2:21]** om de aktiverar naiva T-celler i närvaro av vitamin A, - -**[2:21 - 2:24]** eller egentligen retinolsyra som bryts ner av bietamin A, - -**[2:24 - 2:26]** då kommer de här naiva T-cellerna, - -**[2:27 - 2:29]** förutom att nedreglera CCR7 och äldsta - -**[2:30 - 2:32]** adektivt, vilket var de precis som jag beskrev, - -**[2:32 - 2:36]** som gör att T-cellerna inte längre blir EC-indirektivt knutna. - -**[2:36 - 2:38]** Kommer nedreglera de här. - -**[2:38 - 2:40]** Och istället uppreglerar CCR-9, - -**[2:40 - 2:42]** som är en keymochiner-sektor som binder till kemokriner - -**[2:42 - 2:46]** som uttrycks hela tiden från tarmeplitetet. - -**[2:46 - 2:49]** Och även då en homercept och altafyrarbetar-7 - -**[2:49 - 2:52]** som är ett integrin som binder till legander - -**[2:52 - 2:55]** som finns hominregander som finns - -**[2:55 - 2:58]** på blodkärls-enoterat endast i tarmen. - -**[2:58 - 3:00]** På så sätt kan noteserna dirigeras - -**[3:00 - 3:02]** tesendriten - -**[3:02 - 3:04]** har genom vitamin A, - -**[3:04 - 3:05]** som finns framför allt i tarmen, - -**[3:05 - 3:08]** fått blivit påverkade - -**[3:08 - 3:10]** så att när de aktiverar T-cellen - -**[3:10 - 3:12]** i lymfknuten, - -**[3:12 - 3:14]** inte bara talar om att det inte är - -**[3:14 - 3:16]** lymfknutan det ska mer till, utan det är till tarmen - -**[3:16 - 3:18]** och i tarmen behöver den här - -**[3:18 - 3:20]** kemikinresteton för att hitta - -**[3:20 - 3:22]** ut mot blodkärlsepitetet. - -**[3:22 - 3:24]** Det är inte bara i tarmen - -**[3:24 - 3:26]** utan även om man har sett i huden. - -**[3:26 - 3:30]** Men här är då i vitamin D3 istället. - -**[3:30 - 3:32]** de identitiska cellerna. - -**[3:32 - 3:34]** Om det här finns i närvaro - -**[3:34 - 3:36]** när de aktiverar T-celler - -**[3:36 - 3:40]** så kommer det att ske en nedreglering - -**[3:40 - 3:42]** för att inte migrera tillbaka till infknutan - -**[3:42 - 3:44]** och istället uppreglering av CSR4 - -**[3:44 - 3:46]** och en receptor som kallas för CLA - -**[3:46 - 3:48]** som då binder till blodkärlsendet i huden. - -**[3:48 - 3:52]** Och på så sätt kan då teserna dirigeras - -**[3:52 - 3:54]** inte bara ifrån lymfknutan - -**[3:54 - 3:56]** utan även till den perifera vävnaden - -**[3:56 - 4:00]** från vilken den identitiska cellen kommer. - -**[4:00 - 4:04]** Vi kallar den för att man då inducerar homingreceptorer - -**[4:04 - 4:08]** på ytan som gör att T-cellen nu vet vart den ska bege sig. - -**[4:10 - 4:12]** Så T-cellen kommer då att... - -**[4:12 - 4:17]** Om vi nu går tillbaka till vår ritning - -**[4:17 - 4:20]** där vi ritar eller vår bild - -**[4:20 - 4:22]** så ska vi se... - -**[4:22 - 4:24]** Nej, vi går tillbaka till bilden igen. - -**[4:26 - 4:28]** Där. - -**[4:30 - 4:31]** Då har vi den den dridiska cellen här. - -**[4:31 - 4:36]** Vi uttryckte skaparinnan TSH-celler som gör den här. - -**[4:36 - 4:40]** Men vi kan då också bilda TH1 - -**[4:40 - 4:46]** celler som också aktiveras med hjälp av kostimulering - -**[4:46 - 4:49]** och antien specifik signal - -**[4:50 - 4:51]** signal 1 och 2. - -**[4:51 - 4:54]** Men den här har då fått andra differentierings signaler. - -**[4:54 - 4:57]** Eller viktig är fortfarande att - -**[4:57 - 5:00]** det krävs MHC - -**[5:00 - 5:06]** och preptid - -**[5:06 - 5:14]** på ytan för att aktivera den här - -**[5:14 - 5:17]** hjälparcellen TH1 cellen. - -**[5:17 - 5:20]** Vad den här TH1 cellen nu då gör - -**[5:20 - 5:23]** är att den kommer att nedreglera - -**[5:23 - 5:27]** sina CD62L - -**[5:30 - 5:34]** kommer att nedregleras. - -**[5:34 - 5:37]** CCR7 - -**[5:37 - 5:40]** kommer att nedregleras. - -**[5:40 - 5:44]** Om vi nu skulle bestämma oss för att det här är ett tarm, men vi jobbar med det här. - -**[5:44 - 5:50]** Vi kan skriva det här faktiskt. - -**[5:54 - 6:00]** Tarm, epitet. - -**[6:00 - 6:04]** Då kan vi lägga till här att det som uppreglerade svar ... - -**[6:06 - 6:09]** CCR9 ... - -**[6:11 - 6:13]** och ... - -**[6:13 - 6:15]** halvfantfyra ... - -**[6:15 - 6:17]** veta sju. - -**[6:20 - 6:23]** Och det här leder till ... - -**[6:23 - 6:25]** Oming ... - -**[6:25 - 6:27]** till ... - -**[6:27 - 6:30]** tarm. - -**[6:31 - 6:33]** Så nu kommer de här ... - -**[6:33 - 6:35]** Att lämna ... - -**[6:35 - 6:39]** Linfknutan. - -**[6:39 - 6:42]** Pia ... - -**[6:42 - 6:43]** Här är nu ... - -**[6:43 - 6:44]** De kommer att inte ... - -**[6:44 - 6:46]** ... Lämna ... - -**[6:46 - 6:47]** Efteraktivering kommer de här ... - -**[6:47 - 6:48]** De här den ridska cellen ... - -**[6:48 - 6:50]** T-cellerna ... - -**[6:50 - 6:51]** Att lämna ... - -**[6:54 - 6:55]** Lymfknutan. - -**[6:55 - 6:57]** Bia ... - -**[6:57 - 7:00]** Ska vi se här ... - -**[7:00 - 7:23]** ... - -**[7:23 - 7:25]** När de kommer här ... - -**[7:25 - 7:27]** till high and the tydligare Venuels ... - -**[7:27 - 7:30]** så kommer de nu inte att dras in ... - -**[7:30 - 7:32]** kommer att fortsätta ... ... - -**[7:32 - 7:34]** igenom ... ... ... - -**[7:34 - 7:38]** komma ut i blodkärlet ... - -**[7:48 - 7:49]** Här har vi vårt blodkärl ... ... - -**[7:49 - 7:54]** ändå till ... ... kommer ut ... - -**[8:00 - 8:03]** ... - -**[8:03 - 8:06]** ... - -**[8:06 - 8:09]** ...storskärlet ... - -**[8:09 - 8:12]** ...storskärlet ... - -**[8:12 - 8:16]** passerar igenom ... - -**[8:16 - 8:17]** och de inte längre uttrycker ... - -**[8:17 - 8:21]** CD62L ... - -**[8:21 - 8:24]** ...ihwwetsen - -**[8:26 - 8:28]** ...här är nu ... - -**[8:30 - 8:31]** i tarmen ... - -**[8:31 - 8:34]** men cellerna kommer också att börja rulla ... - -**[8:34 - 8:35]** på grund av de aktiverade ... - -**[8:35 - 8:38]** ändå telet ... - -**[8:38 - 8:41]** och med hjälp av sina specifika ... - -**[8:41 - 8:42]** hommingsignaler ... - -**[8:42 - 8:46]** kommer de här nu att kunna be sig ut ... - -**[8:46 - 8:48]** i vävnaden ... - -**[8:48 - 8:53]** T1 ... - -**[8:53 - 8:54]** och ... - -**[8:54 - 8:58]** om den här ... - -**[9:00 - 9:20]** har brutit ner sitt antienspecifik signal ... - -**[9:20 - 9:20]** ... - -**[9:20 - 9:21]** här att utföra sin effekt och funktion ... - -**[9:21 - 9:25]** vilket är ... ... utsöndra ... - -**[9:27 - 9:29]** inte från gamma ... - -**[9:30 - 9:33]** till den här - -**[9:33 - 9:35]** makrofagen, vilket gör att den här - -**[9:35 - 9:38]** makrofagen blir hyperaktiverad. - -**[9:38 - 9:42]** På så sätt kan den degradera det som den har inuti - -**[9:42 - 9:45]** sig och som den inte klarar av utan hyperaktiverad. - -**[9:48 - 9:50]** Jag såg här när jag tittade på den här - -**[9:50 - 9:54]** att antienet bakteriegentligen - -**[9:54 - 9:55]** som jag beskrev innan, - -**[9:55 - 9:58]** hade varit bra om vi hade dragit det hela vägen in hit. - -**[9:58 - 9:59]** Det visar ... - -**[10:00 - 10:02]** att det är det som hamnar på antikropparna - -**[10:02 - 10:05]** och b-cellerna som sitter i lymfknutan. - -**[10:07 - 10:12]** Egentligen ... - -**[10:14 - 10:15]** skulle vi tro att det ... - -**[10:16 - 10:20]** Det kommer in i lymfknutan och sedan hit. - -**[10:21 - 10:22]** Där. - -**[10:23 - 10:23]** Okej. - -**[10:25 - 10:28]** Så om vi går tillbaka nu och tittar på ... - -**[10:30 - 10:35]** Så kommer det alltså att ... - -**[10:35 - 10:38]** När vi har aktiverat effekter och t-hjälparsällan - -**[10:38 - 10:41]** holning av dessa är att de lämnar lymfknivar vid efferent limfa. - -**[10:41 - 10:44]** Tillbaka till blodet vid eduktus traskus. - -**[10:44 - 10:50]** Okej. De kommer nog inte längre att fastna i lymfknutan eller ha möjlighet - -**[10:50 - 10:53]** i ens en lymfknutan därför att de längre inte trycker - -**[10:53 - 10:54]** CV62L. - -**[10:55 - 10:59]** Inflammationen då ut till den perifera verkligen påverkar blodkärlsändetelet vi får inbrott - -**[11:00 - 11:01]** omsning och roblin. - -**[11:01 - 11:04]** De här blodkärlsändetelen ute i tarmen - -**[11:04 - 11:06]** om det här nu var tarm den vitiska cellen som hade kommit ut - -**[11:06 - 11:10]** uttrycker homing-receptorer, eller hominmolekyler, - -**[11:10 - 11:12]** till exempel maldkam. - -**[11:12 - 11:16]** Detta är det som alfa 4-arbetar-sjuk kan binda till. - -**[11:16 - 11:21]** På så sätt binder t-cellen till markam, - -**[11:21 - 11:25]** når till vävnaden, och sedan gör kemokein-receptorerna, - -**[11:25 - 11:30]** CC99, att t-cellen migrerar ut i den perifera vävnaden - -**[11:30 - 11:34]** och mot tarmepiteten. - -**[11:37 - 11:40]** Perifer effektorcell då, när den har blivit aktiverad, - -**[11:43 - 11:48]** så beger den sig ut via F-rent-limfa. - -**[11:48 - 11:53]** Tillbaka ut i blodkärl, ut i blodcirkulationen. - -**[11:53 - 11:56]** Den kommer då inte att komma tillbaka in i lymfknutan, - -**[11:56 - 11:59]** utan den kommer att bege sig ut i den perifera vävnaden. - -**[12:00 - 12:09]** D-3 som drev detta genom den mobila cellen. - -**[12:09 - 12:14]** Om den effektorkärlen inte finner något antenat, - -**[12:14 - 12:16]** den t-cellsrecepten kan binda till den genom - -**[12:16 - 12:18]** c-molekyler och med prutiner där ute, - -**[12:18 - 12:19]** kommer den att besa tillbaka med alfabetet, - -**[12:19 - 12:22]** limfa genom nymfknutan, - -**[12:22 - 12:24]** F-ret limfa tillbaka ut ur blodkyrkaraktionen - -**[12:24 - 12:27]** och på så sätt komma ut i perifer vävnad. - -**[12:27 - 12:30]** Perifera effektorkärl är - -**[12:30 - 12:34]** effekt är ute i perifer vävnad, till skillnad från den naiva t-cellen, - -**[12:34 - 12:36]** som bara recirkulerar genom ytterligare. - -**[12:40 - 12:44]** När väl effektortesen, perifera t-shop-et-cellen, - -**[12:44 - 12:48]** kommer ut i perifer vävnad, kan den då hjälpa - -**[12:49 - 12:52]** hyperaktivera makrofager med hjälp av - -**[12:52 - 12:55]** intrång gammal, vilket vi ser här. - -**[12:55 - 13:00]** På så sätt hyperaktivera dem, makrofagen, - -**[13:00 - 13:04]** mer lytisk i sina förmåga att avlida bakterier och också - -**[13:04 - 13:07]** ha svårighet att visualisera de som finns i fagosomer. - -**[13:08 - 13:11]** Detta vill vi dock bara göra med hyperaktiverade - -**[13:11 - 13:14]** omakrofager som på sin yta utvisar - -**[13:14 - 13:16]** mhm-molekyler som visar att t-cellerna - -**[13:16 - 13:19]** ska hjälpa de här via sin t-cellsraceller, - -**[13:19 - 13:22]** det vill säga det som t-cellerna är specifika. - -**[13:25 - 13:28]** Detta var då t-hjälparsceller och sen har vi de toxiska - -**[13:28 - 13:30]** t-cellerna som vi också kan behöva, - -**[13:30 - 13:35]** för att komma ut i perifer vävnad och avdöda virusinfekterade celler. - -**[13:37 - 13:42]** Virusinfekterade celler är celler som uttrycker antigen - -**[13:42 - 13:47]** som finns i cytoplasman och på så sätt presenteras på hemmasegla sätt i molekyl. - -**[13:47 - 13:50]** Istället för MCAS II, vilket var de här exemplen - -**[13:50 - 13:54]** när det gäller aktivering av CV4, positiva t-hjälpaseller. - -**[13:55 - 14:00]** Aktivering av cytokiska t-celler, i detta fall behöver virusinfekterade celler - -**[14:00 - 14:06]** som antingen direkt infekterar den dritiska cellen, så att den dritiska cellen - -**[14:06 - 14:11]** som migrerar in till lymfknutan kommer att translatera virusproteinerna. - -**[14:11 - 14:17]** Virusproteinerna, och i det här fallet, degraderas i cytoplasman av proteasomen - -**[14:17 - 14:22]** som hackar ner det här i bitar, keptiderna pumpas in med hjälp av tapp in - -**[14:22 - 14:26]** i det endoplasmatika rutiklet där de laddas och laddas på hemmosegla sätt på molekylen - -**[14:26 - 14:28]** som sen transporteras ut i ytan. - -**[14:30 - 14:34]** Så har vi den dridskasellen, har förmågan att också kunna ta upp - -**[14:34 - 14:37]** infekterade hela, eller delar av celler, - -**[14:37 - 14:39]** som har varit infekterade av virus, och som center - -**[14:39 - 14:45]** upp antigenet, de dridskacellerna och för in dem i cytoplasman. - -**[14:45 - 14:48]** Och på så sätt degraderas det och följer samma sak. - -**[14:48 - 14:50]** Det är vad det här som kallas för cross presentation, - -**[14:50 - 14:52]** att den dridskacellen antingen är den, - -**[14:52 - 14:55]** den själv infekteras eller så kan den tas upp - -**[14:55 - 14:57]** antigen, presentera dem på hemmonsiklasset. - -**[15:00 - 15:04]** Ttoxka t-celler aktiveras också i lymfknutan av den dritiska cellen via - -**[15:04 - 15:08]** presentation på hemmonsiklass 1, precis som jag beskrev innan, på hemmonsiklass 1. - -**[15:09 - 15:15]** De här cytoxka t-cellerna lämnar också via lymfan och duktig straskus tillbaka inne i blodet. - -**[15:15 - 15:18]** Och det intressanta här, eller det lite enklare för er studenter, - -**[15:18 - 15:22]** är att det följer samma regler som jag precis beskrev för - -**[15:22 - 15:26]** perifera cd4-positiva till hjälpmedel, det vill säga att de uppreglerar - -**[15:26 - 15:30]** homing-receptorer och homing - -**[15:30 - 15:36]** och även receptorer för kemokiner som uttrycks i perifera vävnad och samtidigt - -**[15:36 - 15:40]** nedreglera cd62l och cc7. - -**[15:40 - 15:44]** Så det följer samma regler, i det här fallet vill vi då få ut de perifera - -**[15:44 - 15:49]** seriotabostiva t-cellerna precis som de perifera effekter - -**[15:49 - 15:51]** och t-cellerna som jag precis beskrev. - -**[15:53 - 15:56]** Väl ute i den perifera vävnaden, vad gör de cytoxiska t-cellerna? - -**[15:56 - 15:59]** Jo, de skannar av och letar efter - -**[16:00 - 16:03]** efter celler som har blivit infekterade med viruset - -**[16:03 - 16:06]** och därmed uppvisar M-oceklaisk hettmolekyl som de här exemplen. - -**[16:06 - 16:10]** Här är en virusinfekterad cell som uppvisar M-oceklusiett med en preptil. - -**[16:10 - 16:14]** Som den cytotoxiska t-cellen har blivit aktiverad av en infekterad aylymfknuta - -**[16:14 - 16:16]** eller den dritiska cellen. - -**[16:16 - 16:28]** Däremot lämnas de här cellerna runtomkring som inte är viruseffekterade - -**[16:28 - 16:30]** och därmed inte visar upp virusetider på sin yta - -**[16:30 - 16:32]** och därmed inte orkar den. - -**[16:34 - 16:36]** Det som då har hänt - -**[16:36 - 16:38]** är att många virus har utvecklat mekanismer - -**[16:38 - 16:40]** som nedreglerar uttryck av emoceklacettmolekyl - -**[16:40 - 16:42]** på den infekterade cellens yta. - -**[16:42 - 16:46]** Det vill säga, t-cellsreceptorn är ju helt beroende av - -**[16:46 - 16:48]** att känna av en M-oceklacettmolekyl - -**[16:48 - 16:50]** mer preptitid. Sen finns det ingen - -**[16:50 - 16:52]** finns det ingen betydelse - -**[16:52 - 16:55]** att presentera om en T-cell på så sätt blir blind - -**[16:56 - 16:58]** och kan inte känna av de virusetterade cellerna. - -**[16:58 - 17:00]** Och då får vi ingen igenceller - -**[17:00 - 17:02]** i medeltalscetenser. - -**[17:02 - 17:04]** Och där behöver det adaptiva mysflaget - -**[17:04 - 17:06]** få kämp vad det medför i det medfödda viruset. - -**[17:06 - 17:12]** Och här kommer då det som kallas för N-cocell, natural killers celler. - -**[17:12 - 17:14]** De här natural killerscellerna, de är lymfocyter - -**[17:14 - 17:16]** men de saknar antigenaceptor. - -**[17:16 - 17:19]** De har internotesens receptor, inte de B-ceptorceptor. - -**[17:19 - 17:22]** Vad de istället uttrycker är aktiverande receptorer - -**[17:22 - 17:24]** och inhiberverande receptorer. - -**[17:24 - 17:27]** Och N-corecellens inhiberande receptor - -**[17:27 - 17:30]** är M-ocecolas 1-molekyl. - -**[17:30 - 17:34]** Det vill säga - -**[17:34 - 17:40]** det som den N-cocellen går runt och känner av, det är en natural killer. - -**[17:40 - 17:46]** Den är alltså redan klar för att inducera död i celler. - -**[17:46 - 17:50]** Så det som händer i vanliga fall när en cell uttrycker - -**[17:50 - 17:52]** Emmos normala nivåer av Emma och Cillas cell - -**[17:52 - 17:59]** är att de bromsar cellen från att vilja avdöda cellen. - -**[17:59 - 18:00]** Så där finns en. - -**[18:00 - 18:04]** Bromsmekanism för N-cocell och det är M-oceclacet-molekylen. - -**[18:04 - 18:06]** Nedregleras M-oceclacet-molekylen - -**[18:06 - 18:10]** så kommer normalt uttrycker jag MHC-cellen - -**[18:10 - 18:14]** ingen cytotox, nedreglerad MHC1 - -**[18:14 - 18:16]** så kommer focytotoxen. - -**[18:16 - 18:20]** N-cellen blir alltså bromsad av hemoceclacet-monologi. - -**[18:20 - 18:22]** Vän av ordning säger då: - -**[18:22 - 18:23]** Ja, men hur är det nu? - -**[18:23 - 18:25]** Vilka celler är det som uttrycker MHC1? - -**[18:25 - 18:27]** Ja, det är alla celler med kärna. - -**[18:28 - 18:30]** Hur gör vi dem med rörelselen? - -**[18:30 - 18:33]** där blodkroppar som inte uttrycker HemoCirklaset? - -**[18:33 - 18:36]** Orde inte då vi blir helt anemiska av NK-cellerna - -**[18:36 - 18:38]** som då skulle döda av alla röda blodkroppar - -**[18:38 - 18:42]** som inte har E-moceclacett-brytare? - -**[18:42 - 18:44]** Nej, det har visats med senare forskning - -**[18:44 - 18:46]** att det är faktiskt så att NK-cellerna - -**[18:46 - 18:50]** behöver faktiskt först få en aktiverande signal - -**[18:50 - 18:52]** som sedan slås av av M-Cclacet-monekyl - -**[18:52 - 18:55]** och receptorerna för E-mocecronic. - -**[18:55 - 19:00]** Och röda blodkroppar saknar den här aktiveringen - -**[19:00 - 19:17]** ger den stimulerande signalen men har sen ingenting som bromsar - -**[19:17 - 19:19]** NK-celler och därmed. - -**[19:19 - 19:22]** Och att de här är viktiga NK-celler har man visat då - -**[19:22 - 19:25]** därför att personer som saknar NK-celler - -**[19:25 - 19:28]** lider av återkommande virusinfektion. - -**[19:30 - 19:36]** Så om vi då bara tittar på sammanfattningen av dagens föreläsning. - -**[19:36 - 19:39]** Det är ju den ni har ritat här tillsammans. - -**[19:39 - 19:42]** För mig här har vi gått igenom det. - -**[19:42 - 19:49]** Om man ska försöka summera det med bara en sammanbjudande slide här. - -**[19:49 - 19:53]** Så behöver vi samspelet, först och främst behöver vi en cellinteraktion - -**[19:53 - 19:56]** mellan det medförda immunsystemet och det alternativa. - -**[19:56 - 19:59]** Detta sker genom antigenpresentation i bildförlopp. - -**[19:59 - 20:00]** Den dritiska cellen - -**[20:00 - 20:05]** visar upp antigen protesceller och aktiverar dem i lymfknutan. - -**[20:07 - 20:10]** Sen behöver vi då en utsöndring av signalputskriner. - -**[20:10 - 20:15]** De här T-hjälpacellerna kan nu utsöndra cytokiner - -**[20:15 - 20:19]** som påverkar andra celler, dels perifert, men även i lymfknutan. - -**[20:19 - 20:23]** Och sen har vi då också att vi utsöndrar attraktionsproteiner, - -**[20:23 - 20:29]** det vill säga kemokriner, som dirigerar migrationen av cellerna till olika platser. - -**[20:30 - 20:37]** Om man nu tittar på detta i olika typer av möss som har defekter på olika celltyper. - -**[20:37 - 20:40]** Så om de skulle sakna det medfödda immunsystemet, - -**[20:40 - 20:44]** så skulle detta i mängden pakter och gener i organismen - -**[20:44 - 20:46]** och tiden efter infektion. - -**[20:46 - 20:47]** Då skulle det inte finnas någon broms, - -**[20:47 - 20:49]** så skulle det inte finnas någonting som gör det - -**[20:49 - 20:53]** adaptiva myssystemet eller förvärvade immunsystemet. - -**[20:53 - 20:58]** Någon chans att kunna tillväxa och bli specifikt. - -**[20:58 - 21:00]** Och därmed kommer - -**[21:00 - 21:03]** att det är en vara att tillväxa. - -**[21:03 - 21:06]** Om vi istället har ett funktionellt medhjälpmedel - -**[21:06 - 21:08]** till immunsystem, men inga TLB-celler, - -**[21:08 - 21:10]** då skulle bromsen finnas där initialt, - -**[21:10 - 21:13]** men i och med att patiener då skulle ha möjlighet - -**[21:13 - 21:15]** att kunna överleva, - -**[21:15 - 21:18]** ute till exempel i medfödda immunceller - -**[21:18 - 21:20]** som inte kunde degradera dessa, - -**[21:20 - 21:22]** så skulle man få först en viss broms - -**[21:22 - 21:24]** men sen skulle få en gradvis ökning - -**[21:24 - 21:26]** där vi inte kan döda av de här cellerna - -**[21:26 - 21:28]** med hjälp av samarbetet mellan - -**[21:28 - 21:30]** det medfödda och det förvärvade immunsystemet - -**[21:30 - 21:33]** men om vi har ett fullgott immunsystem så kommer vi få bromsen - -**[21:33 - 21:36]** med hjälp av det medförda immunsystemet som köper tid - -**[21:36 - 21:38]** åt förvärvade immunsystemet att kunna utvecklas - -**[21:38 - 21:40]** och på ungefär en vecka - -**[21:40 - 21:45]** effektivt kunna bli specifikt mot de olika antigen - -**[21:45 - 21:49]** och på så sätt hjälpa det medförda immunsystemet - -**[21:49 - 21:50]** och så på så sätt bli mer effektivt - -**[21:50 - 21:54]** och därmed kan vi avdöda och stöta av patien. - -**[22:00 - 22:03]** länk - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.mp4 deleted file mode 100644 index f0d0063..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726092.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.md deleted file mode 100644 index a0d3dfe..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.md +++ /dev/null @@ -1,1478 +0,0 @@ -# Video - Block 11 - Immunologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 40:34 -- Segments: 734 -- Resolution: 640x480 - ---- - -**[0:00 - 0:03]** Roger kommer ju över till den tredje rutan - -**[0:03 - 0:05]** det som vi beskrev i uppdelningen av ett immunsvar. - -**[0:05 - 0:08]** När vi nu behöver kommunicera och aktiverade förvärv - -**[0:08 - 0:10]** i immunsystemet, medför det immunsystemet - -**[0:10 - 0:12]** aktiverade förvärvade. - -**[0:14 - 0:15]** Hur känner du T-celler i en mikrober? - -**[0:15 - 0:18]** Ja T-celler känner inte igen hela mikrober och antingen - -**[0:18 - 0:20]** utan peptider från dessa. - -**[0:20 - 0:22]** Så det skiljer sig alltså här har vi inte tal under samma - -**[0:22 - 0:25]** där vi använder patent recognition receptorer som känner igen någonting - -**[0:26 - 0:29]** på ytan av bakterien, utan detta är någonting - -**[0:30 - 0:32]** som T-cellerna behöver få presenterat för sig. - -**[0:32 - 0:34]** De presenteras på ytan. - -**[0:34 - 0:37]** De sällan som presenterar detta - -**[0:37 - 0:39]** de kallar vi för antigenpresenterande celler. - -**[0:39 - 0:41]** De behöver bryta ner mikroberna - -**[0:41 - 0:45]** och sedan presentera detta på något som kallas för MHC-molekyler. - -**[0:45 - 0:48]** MHC står för major, histor, - -**[0:48 - 0:51]** kompatibillety, cornflakesmolekyler. - -**[0:51 - 0:53]** Därför använder man oftast förkortningen MHC. - -**[0:54 - 0:59]** De här molekylerna upptäcktes tidigare i humant och kallades då för HLR - -**[1:00 - 1:02]** innan man hade förstått vilken funktion de här hade. - -**[1:02 - 1:08]** Så man fann de här anti-genom på ytan av polyekocyter. - -**[1:08 - 1:12]** Då kallar man dem för ett lukosytaentrum och man visste inte vad de var. - -**[1:12 - 1:15]** Sedan kunde man då visa att MHC-molekylerna, HLA-molekylerna, - -**[1:15 - 1:20]** har samma sak. Därför har både HLA levt kvar som namn och det finns kvar i humant. - -**[1:20 - 1:29]** Men MHC-molekyler använder vi när vi ska beskriva det i vilken speciell som helst som råtta, mus eller något annat djur. - -**[1:30 - 1:33]** Och det som aktiverar T-sälarna i det och att - -**[1:33 - 1:38]** den får presenterat för sig en MHC-molekyl och en peptid. - -**[1:38 - 1:42]** Och det är det som T-säljningsreceptorn känner igen och kan aktiveras av. - -**[1:42 - 1:47]** Alltså inte direkt hela mikroben, utan delar presenterade för sig. - -**[1:47 - 1:52]** Och det som vi behöver presenteras är det som kallas för antigenpresentation. - -**[1:52 - 1:55]** Och det sker med hjälp av MHC-molekyl. - -**[1:55 - 1:59]** Detta delas upp. Det finns två olika sätt som detta görs. - -**[2:00 - 2:04]** MHC-cirklas 1-molnekyler som visar upp häftider från antigen som finns intraselodärt. - -**[2:04 - 2:08]** Eller om man ska vara mer exakt i intrasytoplosomatiskt. - -**[2:08 - 2:11]** Och det presenteras då för CD-8 positiva cytotoxiska teser. - -**[2:12 - 2:18]** Sen har vi MHC-molekyler som uppvisar peptider från antigen som har tagits upp från exogent - -**[2:18 - 2:23]** utifrån de fagocytiska celler och det presenteras för CD-4 positiva T-hjälpars celler. - -**[2:25 - 2:30]** Logiken bakom den här uppdelningen försöker den här nästan vildvisa - -**[2:30 - 2:36]** att om vi har antigen eller patogener som lever i cytosolen av en cell - -**[2:36 - 2:40]** då har kroppen inte mycket kvar att göra för att motverka detta - -**[2:40 - 2:44]** utan behöver tala om för cytotoxiska teser att den här cellen - -**[2:44 - 2:46]** är infekterad och behöver - -**[2:46 - 2:50]** induceras dödligt så att andra celler kan ta upp den här patogenen - -**[2:50 - 2:53]** och i så fall vara mer effektiva att bryta ner den - -**[2:53 - 2:56]** så att den inte kan fördela på sig och expandera. - -**[2:56 - 3:00]** Så antingen som finns i cytosolen, det vill säga då - -**[3:00 - 3:02]** den här bakterien, det äldre viruset, - -**[3:02 - 3:04]** behöver visas upp på MHCillas 1-molekyl - -**[3:04 - 3:06]** för cytotoxiska teser. - -**[3:06 - 3:10]** Om vi däremot har patogener, som jag sa innan, - -**[3:10 - 3:14]** som kan överleva i fagocytiska celler efter att de har tagits upp - -**[3:14 - 3:16]** då behöver inte den här markifieringen egentligen induceras - -**[3:16 - 3:18]** död i, utan den behöver få hjälp att bli - -**[3:18 - 3:20]** hyperaktiverad. - -**[3:20 - 3:23]** Och då visar materialet som finns i de fagosytiska cellerna - -**[3:23 - 3:24]** in i deras bakooler - -**[3:24 - 3:26]** det som har tagits upp från utsidan - -**[3:26 - 3:28]** upp på MHCCas två molorkyler - -**[3:28 - 3:30]** för cd4-postypatellhjälpaceller - -**[3:30 - 3:33]** som därmed kan utsöndra cytokiner och aktivera makrofaler. - -**[3:34 - 3:38]** Längst ut till höger har vi då B-celler som vi än så länge inte har pratat så mycket om på kursen - -**[3:38 - 3:41]** men de har ju då på sin yta yt-antikroppar - -**[3:41 - 3:45]** eller B-cellsreceptorn som är samma namn - -**[3:45 - 3:49]** som då har en väldigt hög specificitet för en typ av antingen - -**[3:49 - 3:52]** som den då kan ta upp när receptomererar den i 22s - -**[3:52 - 3:54]** och presentera degraderade för att - -**[3:54 - 3:56]** det är ett anteen som tagits ut från utsidan - -**[3:56 - 4:00]** kan ta ner detta, bryta ner och presentera - -**[4:00 - 4:02]** på MHC2-moorkyler. - -**[4:02 - 4:05]** B-celler kan då få hjälp av T-hjälpaceller - -**[4:05 - 4:08]** att hjälpa vår process som gör att dess yta - -**[4:08 - 4:10]** antikroppar blir än mer effektiva. - -**[4:10 - 4:12]** Så återigen här, här behöver den här cellen - -**[4:12 - 4:14]** hjälp och då presenteras exoena antigen - -**[4:14 - 4:17]** på MHC2. - -**[4:19 - 4:20]** Vad är det de presenterar? Vad är det egentligen - -**[4:20 - 4:21]** T-cellsreceptorn ser? - -**[4:21 - 4:23]** Hur visas de här antigenerna upp? - -**[4:24 - 4:26]** Det här är dels en tredimensionell bild - -**[4:26 - 4:28]** som visar peptiden i rött - -**[4:28 - 4:29]** och MHC-molekylen i vitt - -**[4:30 - 4:33]** Det enklaste sättet du ser detta är egentligen som en varmkorv och bröd - -**[4:33 - 4:36]** där brödet då utgör mc-molekylen - -**[4:36 - 4:41]** och korven är mc-petin. - -**[4:44 - 4:47]** Hur genererar vi nu de här peptiderna som ska laddas på hemochsiffrorna - -**[4:47 - 4:50]** eller MC2-molekylen? - -**[4:51 - 4:54]** Här kommer detta då först överskådligt. - -**[4:54 - 4:56]** När det gäller mantier som tas upp från utsidan - -**[4:56 - 5:00]** så kommer detta då endusiteras eller faggociteras. - -**[5:00 - 5:02]** tas in i en endosom - -**[5:02 - 5:04]** och degraderas till peptider. - -**[5:07 - 5:08]** In i det endoplasmatiska artikeln - -**[5:08 - 5:10]** syntetiseras då EMH-cirklastvå molekyler - -**[5:10 - 5:12]** som transporteras ut till - -**[5:14 - 5:16]** den här platsen, den här endosomen - -**[5:16 - 5:18]** där vi har de degraderade peptiderna. - -**[5:20 - 5:23]** EMH-cirklastvå molekylen laddas då - -**[5:23 - 5:25]** i endosomen och presenteras - -**[5:25 - 5:26]** för civila prostituerade att hjälpas eller. - -**[5:28 - 5:30]** När det gäller EMO-cirklass 1 - -**[5:30 - 5:34]** våra antingen som fanns inne i cytopol, inne i cytoplasma redan - -**[5:34 - 5:38]** detta behöver degraderas med hjälp av en protein - -**[5:38 - 5:40]** som kallas för proteasomolet multiproteinkomplex - -**[5:40 - 5:44]** och sedan pumpas de här peptiderna in i det endoplasmatiska retiklet - -**[5:44 - 5:47]** där EMO-cirklas 1-molekylerna kan laddas - -**[5:47 - 5:49]** och sen transporteras ut ytan. - -**[5:49 - 5:52]** EMO-cirklas 1-molekylerna laddas i det endoplasmatiska retiklet - -**[5:52 - 5:56]** EMO-cirklas 2-molekyler laddas i endosomer. - -**[5:56 - 6:00]** Nu ska vi gå lite mer på djupet i hur EMOCAC2-molekylen - -**[6:00 - 6:02]** molekylerna kan laddas med för tid. - -**[6:03 - 6:06]** Så det som händer är då att, som USA innan, att fagocyteras - -**[6:06 - 6:07]** antigen tas upp. - -**[6:07 - 6:09]** En dissociom är endosom - -**[6:09 - 6:10]** och sen så - -**[6:10 - 6:12]** kommer det lysosomer dit - -**[6:12 - 6:14]** fyserande lysosomer som gör rätta miljön - -**[6:14 - 6:16]** än mer aktiv och enzymerna - -**[6:16 - 6:18]** är aktiva och kan då - -**[6:18 - 6:20]** bryta ner proteiner till ett tid. - -**[6:21 - 6:22]** Genom att cykla två molekyler - -**[6:22 - 6:24]** syntetiseras då det endoprasmatiska - -**[6:24 - 6:27]** etiklet som en alform betakedja. - -**[6:27 - 6:28]** Men det syntetiseras också - -**[6:28 - 6:30]** en annan viktig komponent som kallas för invägande - -**[6:30 - 6:34]** EMOC2-molekylen och den här binder i molekylens klyfta - -**[6:34 - 6:36]** där peptiderna ska binda. - -**[6:36 - 6:40]** Och på så sätt skyddar den emocyklas 2-molekylen från att binda - -**[6:40 - 6:42]** preptider inne i det endoplasmatiska retiklet. - -**[6:42 - 6:44]** Den stabiliserar även emocyklas 2-molekylen - -**[6:44 - 6:48]** och är också en signalkedja för - -**[6:48 - 6:51]** hur den här emocyklas 2-molekylen nu kan lämna via - -**[6:51 - 6:54]** Golgi och ut till den endosom - -**[6:54 - 6:58]** där peptiderna hade degraderats i lysosomer. - -**[6:58 - 7:00]** Det som man nu har är att - -**[7:00 - 7:02]** emocyklas 2-molekylen har ju i sin antigenbindande eller - -**[7:02 - 7:06]** peptidbindande klyfta sitter ju en del av - -**[7:06 - 7:09]** inveriand chain och skyddar inbindningar. - -**[7:10 - 7:12]** Då behövs det ytterligare ett protein som finns här, - -**[7:12 - 7:15]** som kallas DM eller Element för HLADM. - -**[7:15 - 7:20]** Och det är ett protein som påverkar emocymolekylen, - -**[7:20 - 7:24]** de cicastomolekylen, så att den bit av - -**[7:24 - 7:30]** inveriand chain som fanns kvar i emocymopras 2-molekylen - -**[7:30 - 7:33]** när den kommer fram till endosomen kan sparkas ut. - -**[7:33 - 7:36]** Och då blir emocyklas 2-molekylen fri från den här - -**[7:36 - 7:40]** inverian chain och till denna kan emptyden bindas - -**[7:40 - 7:42]** och transporteras ut till ytan. - -**[7:44 - 7:46]** Så om vi då kunde visa i celllinjen, den här molekylen - -**[7:46 - 7:49]** som gör detta kallas då för HLADM. - -**[7:49 - 7:51]** Vad man kunde visa i celllinjen som saknade - -**[7:51 - 7:54]** HLADM var att de presenterade - -**[7:54 - 7:56]** i och för sig molekyler på ytan - -**[7:56 - 7:59]** men alla de presenterade samma koptid. - -**[8:00 - 8:04]** och den peptiden kom då från - -**[8:04 - 8:06]** inveriant chain som var den som satt dit. - -**[8:06 - 8:14]** Så HLARDM är helt essentiell för emocyklas 2-prestation av peptid. - -**[8:14 - 8:17]** För att den ser till att emocyklas 2-molekylen töms från sin inveriant chain - -**[8:17 - 8:21]** och kan ladda med rätt betid och komma ut till ytan - -**[8:21 - 8:24]** för presentation för emocynt, för cd4-postyren - -**[8:24 - 8:26]** till hjälp av källor. - -**[8:28 - 8:30]** HEMO siffras 1 - -**[8:30 - 8:33]** då syntetiseras proteiner i cyteplasman. - -**[8:33 - 8:37]** Detta kan ju vara virus som nu har infekterat cellen - -**[8:37 - 8:41]** och som får cellen att inte bara producera kroppsegna proteiner - -**[8:41 - 8:43]** utan även virusproteiner. - -**[8:44 - 8:46]** De här proteinerna kommer sedan att märkas in - -**[8:46 - 8:48]** med hjälp av något som kallas för UBICWITEIN. - -**[8:48 - 8:51]** De kommer att UBIQIT inhaleras - -**[8:51 - 8:55]** och på så sätt märkas ut för degradering av proteasomen - -**[8:55 - 8:57]** som är ett multiprotein-komplex - -**[8:57 - 8:59]** som egentligen då pressar igenom - -**[9:00 - 9:03]** proteinet, genom protesommen, då skär den i små peptidbitar. - -**[9:04 - 9:07]** I stort sett som man skivar en limpa bröd i bitar. - -**[9:08 - 9:13]** De här proteinerna finns nu i cytoplasman och behöver pumpas in i det plasmatiska retiklet. - -**[9:13 - 9:17]** Och det gör de med hjälp av ett protein som kallas för tapp - -**[9:17 - 9:21]** som står för TANT Transporter Associative vid Antichen Prosters. - -**[9:21 - 9:23]** De här försöker man ha pedagogisk och genuint namn - -**[9:24 - 9:26]** som visar verkligen vad den gör. - -**[9:26 - 9:30]** När peptiderna väl har pressats in, pumpats in - -**[9:30 - 9:34]** ATP-beroendeprocess, den kräver energi för att pumpa in, - -**[9:34 - 9:38]** kan de här peptiderna då binda till de MHziklas 1-molekyler - -**[9:38 - 9:41]** som genereras i den tropasmatiska artikeln. - -**[9:41 - 9:43]** Och till skillnad från de MHziklas 2-molekyler - -**[9:43 - 9:47]** så genereras de här inte tillsammans med en Imperial - -**[9:47 - 9:49]** de har alltså ingen peptid laddad i sig. - -**[9:49 - 9:53]** På så sätt kan då peptiden - -**[9:53 - 9:55]** som har pumpats in i den tropasmatiska artikeln - -**[9:55 - 9:58]** binda till MHzikas 1-molekylerna, stabilisera dem - -**[9:58 - 10:00]** och sen transportera ut dem till ytan. - -**[10:00 - 10:04]** utanför ytan för att visa Cyloly 8-pestiva testerna. - -**[10:04 - 10:08]** Så om man har en cell som inte har tapp, - -**[10:08 - 10:12]** det vill säga kan inte pumpa in peptiderna in i det plasmatiska artikeln, - -**[10:12 - 10:16]** då kommer MH230-molekylerna inte att kunna binda in till peptider - -**[10:16 - 10:18]** i och med att det inte finns tillräckligt mycket peptider in i - -**[10:18 - 10:20]** det plasmatiska artikelnyt. - -**[10:20 - 10:23]** Cellen kommer, i och med att kunna transportera ut - -**[10:23 - 10:25]** IMH2 CV-molekylerna till ytan, - -**[10:25 - 10:27]** men i och med att de inte har någon peptid i sig - -**[10:27 - 10:30]** så är de för instabila, faller då av. - -**[10:30 - 10:34]** Så tapp, är helt essentiell för att kunna presentera - -**[10:34 - 10:38]** antigen eller peptider på MHziklas 1-molekyler. - -**[10:41 - 10:44]** Vissa typer av antigenprecenteringsceller, - -**[10:44 - 10:47]** de dendritiska cellerna, har också en förmåga att ta upp antigen - -**[10:47 - 10:53]** utifrån cytoplasman och transportera in det i cytoplasman. - -**[10:53 - 10:55]** Detta kallas för crosspresentation - -**[10:55 - 10:57]** därför att man korsar de här två vägarna - -**[10:57 - 11:00]** av MH-Cyclas 1 och MH-Cyclas 2. - -**[11:00 - 11:05]** Det gör att proteiner som finns utanför cellen än den didiska cellen, den kan också ta upp - -**[11:05 - 11:10]** form i sin omgivning och presentera det här på HMOcyklas 1-molekyler. - -**[11:12 - 11:14]** Vi kommer senare föreläsningar gå igenom varför detta är viktigt - -**[11:14 - 11:21]** men detta har att göra med virala infektioner där viruset inte infekterar den dridiska cellen - -**[11:21 - 11:27]** så behöver man ändå säkerställa att den dridiska cellen kan presentera virala antigen på HMOcyklas 1. - -**[11:30 - 11:34]** Vad är det då egentligen tesas vid 16 bindor till? - -**[11:34 - 11:38]** Är det bindor på både i mocenmolekylen och peptiden? - -**[11:38 - 11:41]** Det är det som försöker åskådliggöras här i den nedre halvan av den här figuren. - -**[11:41 - 11:46]** Där man ser de angöringspunkter som tesas vid 17 binder till dels peptiden som ligger där - -**[11:46 - 11:49]** och själva mocenmolekylen. - -**[11:49 - 11:53]** Här ser vi det i en mer schematisk bild. - -**[11:53 - 11:58]** Där vi ser tesas vid septorn i blått, mocenmolekylen i gult och peptiden i rött. - -**[11:58 - 12:00]** Då ser vi att tesas receptorn intrigerar båda. - -**[12:00 - 12:02]** Både med peptiden och en mocenmolekyl. - -**[12:04 - 12:06]** Så nu börjar vi komma in på T-cellerna också. - -**[12:06 - 12:08]** De har vi inte haft föreläsningar om än. - -**[12:08 - 12:13]** Men varje individ uttrycker då fler än en variant av MSC-molekyler på ytan av en cell. - -**[12:14 - 12:17]** Varje cell kan ha flera olika varianter av MSC-molekyler. - -**[12:19 - 12:23]** Teserna däremot, finns det miljontals olika T-cellers receptor i en individ. - -**[12:24 - 12:27]** Men varje tesel uttrycker då bara en typ av T-cells-eceptorn. - -**[12:28 - 12:30]** Så vi har många olika T-celler, miljontals olika celler. - -**[12:30 - 12:34]** och det beror då på vilka T-cells-receptorer vi uttrycker. - -**[12:36 - 12:39]** Så hur kan man nu generera en T-cells-receptor? - -**[12:39 - 12:44]** Ja, då börjar man alltså från en omogen cell - -**[12:44 - 12:47]** som än så länge har hela sitt genom. - -**[12:47 - 12:51]** Men sen genom rekombinering så klipper man bort vissa av de här segmenten - -**[12:51 - 12:54]** och sen arrangerar ihop dem, rearrangerar dem. - -**[12:54 - 12:57]** Och det innebär att man från samma genomiska material - -**[12:57 - 12:59]** kan skapa T-cells-receptorer som sen - -**[13:00 - 13:02]** ser olika ut från olika celler. - -**[13:02 - 13:04]** Men när man väl har fått en teselverktor - -**[13:04 - 13:06]** att uttrycka en teselverktor - -**[13:06 - 13:10]** så är det ändå ett uttryck. - -**[13:10 - 13:12]** M och C-molekyler då, de skapas inte - -**[13:12 - 13:16]** genom omkombinering av insegner. - -**[13:16 - 13:18]** Det som gör att vi kan uttrycka fler - -**[13:18 - 13:20]** O och M och C-monekyler - -**[13:20 - 13:21]** på samma celltid - -**[13:21 - 13:25]** är det som då, ska vi säga, lite mer klassisk genetik. - -**[13:25 - 13:28]** Så genom selektion kan då uppstå som tryck - -**[13:28 - 13:30]** så att vi kommer få fram att vi behöver olika former - -**[13:30 - 13:32]** av samma gen. - -**[13:32 - 13:35]** Så i det här fallet försöker vi redovisa det i bilden. - -**[13:35 - 13:38]** Att vi kan ha ett selektionstryck på så att vi har fått - -**[13:38 - 13:42]** vissa mutationer som sen då har behållts under revolutionen. - -**[13:42 - 13:46]** Så att samma gen kan antingen vara uppe i röd eller blå i det här fallet. - -**[13:46 - 13:49]** Det är samma gen med två olika varianter av. - -**[13:49 - 13:52]** Om båda de här uttrycks så får vi kodominentexpedition. - -**[13:52 - 13:56]** Vi har inte en dominant och restriktivt andag. - -**[13:56 - 14:00]** Om man då tänker sig att vi har två individer som - -**[14:00 - 14:01]** sen då får avkomma - -**[14:01 - 14:03]** så kommer den att kunna uttrycka - -**[14:03 - 14:05]** dels en gen från mamman - -**[14:05 - 14:06]** och dels en gen från pappan. - -**[14:06 - 14:08]** Och då skulle det här fallet kunna vara - -**[14:08 - 14:11]** den ljusglimten från pappa och den gröna från mamma. - -**[14:11 - 14:14]** Dess syskon kan då uttrycka en helt annan variant - -**[14:14 - 14:16]** på sin yta i och med att den kan ha - -**[14:16 - 14:18]** haft den röda eller den gula. - -**[14:18 - 14:20]** Röda från pappa eller gula från mamma. - -**[14:20 - 14:22]** Så då har de olika uttryck - -**[14:22 - 14:24]** av just samma gensimmel. - -**[14:24 - 14:26]** Så det är alltså 25% chans att - -**[14:26 - 14:30]** en syskonuttryck ärver exakt samma anlag. - -**[14:30 - 14:34]** som ser från sina föräldrar. - -**[14:34 - 14:36]** Och vad pratar vi om det här nu? - -**[14:36 - 14:40]** Jo, det är för att det är detta som då vi har en av grunddelarna - -**[14:40 - 14:42]** i varför m och c-molekyler. - -**[14:42 - 14:44]** Varför kan du uttrycka fler stycken? - -**[14:44 - 14:46]** Så vi ärvde dem från föräldrarna. - -**[14:46 - 14:48]** Vi har kodominant Explosion. - -**[14:48 - 14:49]** Men ovanpå detta så har människor - -**[14:49 - 14:50]** tre gensegment - -**[14:50 - 14:52]** som kodar för m och cyklasett. - -**[14:52 - 14:54]** Och som jag sa innan så hade vi kvar - -**[14:54 - 14:56]** den här benämningen som används - -**[14:56 - 14:58]** för mat och m och c-molekyler. - -**[14:58 - 14:59]** Det är HLA. - -**[14:59 - 15:00]** Och då kallas de för det här. - -**[15:00 - 15:02]** HLAB. - -**[15:02 - 15:04]** Eller HLAC. - -**[15:04 - 15:06]** Och för MHC2 - -**[15:06 - 15:06]** så har vi samma. - -**[15:06 - 15:08]** Vi har tre stycken gensegment. - -**[15:08 - 15:10]** De kallas här för HLADP. - -**[15:10 - 15:12]** Det är QDR. - -**[15:12 - 15:14]** Så vi hade polymorfism. - -**[15:14 - 15:15]** Som vi ser uppe. - -**[15:15 - 15:16]** Där vi uttrycker. - -**[15:16 - 15:18]** Vi har två varianter av samma igen. - -**[15:18 - 15:20]** Sen kan vi ha tre upprepade gensegment - -**[15:20 - 15:21]** av samma. - -**[15:21 - 15:24]** Då får vi något som kallas för polygeni. - -**[15:24 - 15:26]** Kombinerar vi både polygeni, - -**[15:26 - 15:28]** Polymorfism. - -**[15:28 - 15:30]** Då får vi det som vi ser längst ner i bilden. - -**[15:30 - 15:32]** Det vill säga att man har ärvt från sin mamma. - -**[15:32 - 15:34]** Tre gener. - -**[15:34 - 15:36]** Och från sin pappa tre ingredienssegment. - -**[15:36 - 15:39]** Men de är inte identiska genom polymorfism. - -**[15:39 - 15:41]** Så om vi nu tar detta. - -**[15:41 - 15:45]** Som ett exempel. Så blir det som att en individ kan då. - -**[15:45 - 15:47]** Till max uttryckas sex olika. - -**[15:47 - 15:50]** Emmacyklas 1, äldre Emmacyklas 2-mål. - -**[15:50 - 15:52]** Så bilden är nere. - -**[15:52 - 15:53]** Som vi exemplifierar med färg. - -**[15:53 - 15:54]** När vi benämner detta människor. - -**[15:54 - 15:57]** Så är det färg vi differentierar detta med. - -**[15:57 - 16:00]** Utan då tar vi HLA eller Emmacyklas 1. - -**[16:00 - 16:01]** Exemplet. - -**[16:01 - 16:04]** Så skulle det ljusblå kunna motsvara att man får sin mamma. - -**[16:04 - 16:07]** Var använder en H ärvt en HLA2. - -**[16:07 - 16:10]** Och istället för en färg på sin pappa, den röda - -**[16:10 - 16:13]** så har vi ett annat nummer på detta. Så då har man ärvt HLA. - -**[16:13 - 16:15]** A42. - -**[16:15 - 16:18]** Sen går vi över till nästa gen då, som är HLAB. - -**[16:18 - 16:21]** Prova att använda ett HLAB 4 från mamma. - -**[16:21 - 16:24]** Och HLAB 43 från pappa. - -**[16:24 - 16:26]** och den sista genen då blir HLAC. - -**[16:28 - 16:30]** 15 och HLAC. - -**[16:30 - 16:32]** 83 från mamma. - -**[16:32 - 16:34]** Och på så sätt har vi då en uppsättning - -**[16:34 - 16:36]** när de här alla tre - -**[16:36 - 16:38]** uttrycks av kodominantexplosion. - -**[16:38 - 16:40]** Får vi ungefär sex olika gener. - -**[16:43 - 16:46]** Och varför är den här MHC-molekylen - -**[16:46 - 16:47]** diversiteten viktig? - -**[16:47 - 16:50]** Räcker det inte med en uppsättning av museimolekyler? - -**[16:51 - 16:54]** Nej, det har visats att - -**[16:54 - 16:56]** alla peptider kan inte binda - -**[16:56 - 16:57]** in i moseimolekyler. - -**[16:57 - 17:00]** Vi måste kunna visa upp flera olika peptider från en patogen. - -**[17:00 - 17:03]** Och ju fler MHC-molekyler vi har - -**[17:03 - 17:06]** det ökade chansen till epizootier från olika mikrober - -**[17:06 - 17:09]** kan presenteras för T-cellerna. - -**[17:09 - 17:11]** Det sista som står här är att detta skapar problem - -**[17:11 - 17:13]** i transplantationsreaktioner - -**[17:13 - 17:16]** då MHC-molekylerna är de viktigaste avstötningsreaktionerna. - -**[17:16 - 17:18]** Så hur fungerar nu detta? - -**[17:18 - 17:20]** Jo, det har ni inte hört än - -**[17:20 - 17:21]** om T-cellsutveckling - -**[17:21 - 17:23]** men T-cellsutvecklingen sker då i Tymos - -**[17:23 - 17:26]** där T-cellerna utvecklas och utbildas - -**[17:26 - 17:30]** genom att se MHC-molekyl. - -**[17:30 - 17:32]** transplantationsreaktion, där jag sa att jag beskrev det innan, - -**[17:32 - 17:34]** att det var väldigt då sannolikhet att man hade samma - -**[17:34 - 17:38]** mmoseim exakt samma mmoseimorsrättning som en annan individ. - -**[17:38 - 17:41]** Bara på en gen så var det ju 25% chans att man hade - -**[17:41 - 17:44]** där vi har kodominanta expeditioner, att man har samma uttryck som sin - -**[17:44 - 17:48]** syskon. Om man då har tre jänssegment, så blir sannolikheten ännu mindre. - -**[17:50 - 17:55]** Det som händer är då att T-cellerna i kroppen när de nu får se ett - -**[17:55 - 17:59]** transplanterat organ eller transporterade celler, som uttrycker - -**[18:00 - 18:03]** fel MSC-molekyl, MSC-molekyl som de aldrig sett innan, - -**[18:03 - 18:07]** då aktiveras ungefär 10% av immuncellsreceptorerna, - -**[18:07 - 18:09]** cellerna, T-cellerna, - -**[18:09 - 18:13]** och blir hyperaktiverad och avdödar den här väldigt - -**[18:13 - 18:14]** effekten, den här transplantationen, - -**[18:14 - 18:17]** därför att de ser någonting som de aldrig har sett innan, - -**[18:17 - 18:18]** det vill säga en helt främmande MSC-molekyl. - -**[18:20 - 18:23]** Det var det som man upptäckte detta - -**[18:23 - 18:26]** och man försökte då underandra första världskriget - -**[18:26 - 18:29]** när man såg de brännskaderman fick och försökte transplantera - -**[18:30 - 18:31]** mellan skadade människor, - -**[18:32 - 18:36]** att de inte kunde ta emot huvudtransplantationer. - -**[18:37 - 18:39]** Man försökte då föra över detta och jobbade med försöksdjur - -**[18:39 - 18:43]** och kunde då jobba fram genom bakkorsning - -**[18:43 - 18:46]** så att man korsade de här råttorna med varandra - -**[18:46 - 18:50]** och finna det gensegment som var det viktiga för en avstötningsreaktion - -**[18:50 - 18:54]** och den kallades man då för major historkompatibility complex - -**[18:55 - 18:58]** det vill säga det komplex på generna i genomet - -**[18:58 - 18:59]** som var viktig för avstötningsreaktionen. - -**[19:00 - 19:02]** De var alltså inte histokompatibla. - -**[19:02 - 19:05]** Därav kommer då namnet MHC. - -**[19:08 - 19:10]** Så varför man nu har, vad man nu gör - -**[19:10 - 19:11]** till exempel i NNUTRAS kanske - -**[19:11 - 19:14]** Tobiasregistret, det är att man får reda på - -**[19:14 - 19:17]** vilken håluppställning när man ställer upp i detta - -**[19:17 - 19:20]** att man kan få reda på vilken håluppsättning man har - -**[19:20 - 19:23]** och då kan man förutspå huruvida - -**[19:23 - 19:26]** ett transplanterat organ från en person - -**[19:26 - 19:30]** har chans att kunna överleva i en annan människa. - -**[19:30 - 19:33]** för man har lärt sig att vissa MHC-kombinationer fungerar inte. - -**[19:33 - 19:36]** Det är svårt att få en perfekt match, men då vet man i alla fall - -**[19:36 - 19:41]** att de MHC-molekylerna som man kan undvika vid en transplantations-reaktion - -**[19:41 - 19:44]** och försöka få en så bra match som möjligt - -**[19:44 - 19:47]** för organet LBN-mine som man donerar. - -**[19:50 - 19:53]** Som vi nu sammanfattar i MHC-molekyler, MHC1 och MHC2 - -**[19:53 - 19:56]** MHC1-molekylerna presenterar peptider från intras eller lära - -**[19:56 - 19:59]** eller de ville skulle vara lite mer exakta, cytoproblem - -**[20:00 - 20:02]** cytoplasmatiska, antingen, - -**[20:02 - 20:05]** medan MHC2 presenterar peptider från extra cellulära antigen. - -**[20:06 - 20:08]** Genom cyklas 1 laddades peptiderna inne i - -**[20:08 - 20:12]** på MHC-molekylerna i den där plasmatiska kritiken, - -**[20:12 - 20:14]** medan MHC2 var ute i endosomer. - -**[20:15 - 20:18]** Genom cyklas 1 känns genomsyratoxiska t-celler - -**[20:18 - 20:20]** och MHC2-tjänster återigen av - -**[20:20 - 20:23]** 34 positiva hjälpbaserade. - -**[20:23 - 20:26]** Följaktligen blir MHC1 ett viktigt - -**[20:26 - 20:28]** för intresselulära patogener, - -**[20:28 - 20:30]** framför allt patogener som väver cytoplasmaler. - -**[20:30 - 20:32]** produceras inom proteinisk ytoplasma, såsom virus. - -**[20:33 - 20:37]** Medan MHC2-molekylen blir viktig för bekämpning av extra cellulära patiener. - -**[20:39 - 20:43]** Alla celler har MHC1, alla celler med kärna har MHC1 på ytan - -**[20:43 - 20:46]** och på kanske så sätt informerar om vad de har i sin cytoplasma - -**[20:46 - 20:49]** om de har blivit virusinfekterade eller inte. - -**[20:50 - 20:52]** MHC2 är det framför allt något som uttrycks - -**[20:52 - 20:54]** på antigen presenterande celler. - -**[20:54 - 20:56]** Man skulle kunna säga att alla celler som har MHC-klass 1 - -**[20:56 - 20:59]** har förmågan att presentera ett antigen - -**[21:00 - 21:02]** presenterande cell. - -**[21:02 - 21:03]** Så egentligen när vi pratar om - -**[21:03 - 21:04]** cirklarnas två uttryckande celler - -**[21:04 - 21:06]** så är detta då - -**[21:06 - 21:08]** professionella antigenpresenterande celler. - -**[21:08 - 21:10]** Men oftast förkortar man och säger - -**[21:10 - 21:12]** bara antigenpresenterande celler. - -**[21:14 - 21:16]** Vilka är nu de antigenpresenterande celler? - -**[21:16 - 21:18]** Advirox, makrofagerna - -**[21:18 - 21:20]** som tar upp sitt antigen genom - -**[21:20 - 21:22]** Augustidos, de har vi beskrivit innan. - -**[21:22 - 21:25]** B-cellerna då, som jag pratade om snabbt innan - -**[21:25 - 21:27]** har på sin yta B-cellsreceptorer - -**[21:27 - 21:29]** eller B-cellsreceptorn som tar upp - -**[21:30 - 21:32]** en mycket specifikt med sin ytantikropp - -**[21:32 - 21:34]** tar upp den och degraderar den. - -**[21:34 - 21:40]** Så den är ju inte på så sätt en fagocyty-cell som äter allt runt omkring sig - -**[21:40 - 21:44]** utan en väldig finsmakare och plockar bara upp det som ens yta antikropp binder in. - -**[21:44 - 21:46]** Och sen har vi den dritiska cellen - -**[21:46 - 21:49]** som har fått sitt namn på den grekiska Dendros - -**[21:49 - 21:51]** som står för grenar - -**[21:51 - 21:52]** och som sticker ut dem här - -**[21:52 - 21:54]** och får då en väldigt stor cellyta - -**[21:54 - 21:55]** och tar hela tiden upp antingen - -**[21:55 - 21:59]** genom pinnostros eller makroperingstros, drickromsig omgivning - -**[21:59 - 22:00]** eller fagocyterar. - -**[22:00 - 22:05]** Det som finns runt omkring i extra cellulär vätska också. - -**[22:11 - 22:14]** Av dessa projektuella antigenpresenterande celler - -**[22:14 - 22:17]** så är då den vitiska cellen de absolut viktigaste - -**[22:17 - 22:19]** när det gäller att aktivera nejva t-celler. - -**[22:19 - 22:22]** Så den vitiska cellen finns i alla vävnader. - -**[22:22 - 22:25]** Perifera så även limfoida organ. - -**[22:25 - 22:28]** Och deras uppgift är då att fungera som spejel - -**[22:28 - 22:30]** det vill säga ta upp information - -**[22:30 - 22:32]** från den perifera vävnaden. - -**[22:32 - 22:34]** Sedan via den nymfatiska kärlen - -**[22:34 - 22:36]** transportera inlett till lymfknutan - -**[22:36 - 22:38]** för att visa upp antigenen då - -**[22:38 - 22:40]** presenterade på mocemolekyler - -**[22:40 - 22:42]** för naiva t-celler. - -**[22:44 - 22:48]** En enditisk cells vandring startar i benmärgen - -**[22:48 - 22:50]** som alla andra vita blodkroppar - -**[22:50 - 22:52]** kommer sedan ut i blodet som en prekurs - -**[22:52 - 22:54]** och som sedan då - -**[22:54 - 22:56]** tar sig ut i perifera vävnaden. - -**[22:56 - 23:00]** Där finns den kreditska cellen då - -**[23:00 - 23:04]** Nu är vi ute i perifer vävnad och avvaktar under ett par dagar - -**[23:04 - 23:30]** och så tar sedan upp material och transporterar detta via - -**[23:30 - 23:34]** eller damms till patent recognition receptorer. - -**[23:37 - 23:44]** Till skillnad från i makrofagen och så kommer den dritiska cellen att vilja bege sig av från den perifera vävnaden in till den dränerade lymfkniven. - -**[23:44 - 23:48]** De får göra detta behöver den ändra sitt kemokinreceptoruttryck. - -**[23:48 - 23:52]** Den kommer att uppreglera en kemokinreceptor som heter CCR7 - -**[23:52 - 24:00]** som gör att den här den dritiska cellen först kan migrera till de lymfatiska kärlen, sedan via lymfan då transporteras - -**[24:00 - 24:08]** in i lymfknutan där den sedan vidare transporteras in till T-cellsområdet i lymfknutan. - -**[24:08 - 24:13]** Och det är era för att CCR7 känner igen de kemokiner som hela tiden utsöndras - -**[24:13 - 24:18]** vid i T-cellsområdet i lymfknutarna. - -**[24:18 - 24:24]** Och de här kemokinerna uppregleras också vid inflammation - -**[24:24 - 24:27]** nära de lymfatiska kärlen där de börjar. - -**[24:27 - 24:30]** Så på så sätt används kemokininceptor 7. - -**[24:30 - 24:33]** CCR7, dels för att ta sig ut till lymfvand - -**[24:33 - 24:38]** och sedan när man kommer fram till lymfknutan även in till T-cellsområdet. - -**[24:39 - 24:44]** Och hur ser nu det här ut om vi tittar på detta i ett experimentellt system? - -**[24:44 - 24:48]** Här har vi de här experimenten. - -**[24:48 - 24:55]** Så att in ett litet rör i de afferenta lymffan som går från tarmen till de dränerande lymfknutorna. - -**[24:55 - 24:59]** Och under steritetsförhållande så ser ni den övre bilden. - -**[25:00 - 25:06]** som då är lymfocyter, det vill säga B och T-celler som recirkulerar runt i lymfa och blod. - -**[25:06 - 25:15]** När vi nu har gett den här råttorna en stimuli, det vill säga en pamp i tarmen - -**[25:15 - 25:24]** kommer detta att aktivera de bredidiska cellerna att bege sig från den dränerande vävnaden in till lymfknuten. - -**[25:24 - 25:30]** Det är det vi kan se om vi tittar på den nedre mikroskopbilden där vi nu ser större celler. - -**[25:30 - 25:34]** Och man kan även bli till god vilja se att de här börjar sticka ut armar. - -**[25:34 - 25:39]** Och så är alltså den dritiska cellen som man vet sig nu av från perifera vävnader. - -**[25:39 - 25:44]** Och längst ner i ett högerhörn ser vi om vi nu har mätt frekvensen eller antalet av den dritiska celler. - -**[25:44 - 25:50]** Så ser vi att det på början finns en hela tiden liten migration av den dritiska cellen. - -**[25:50 - 25:56]** Men den ökar då väldigt kraftigt upp och har en topp ungefär 10-12 timmar efter det att streamen har gett. - -**[25:56 - 26:00]** Och sen sjunker det här ner igen tillbaka till steristativ nivåer. - -**[26:00 - 26:03]** och det får ungefär 24 timmar. - -**[26:03 - 26:06]** För den dritiska cellen ökar sitt kemokrinreceptoreceptoretryck - -**[26:06 - 26:10]** och beger sig av från perifera vävnader. - -**[26:10 - 26:16]** Det andra som kan verka lite ologiskt är att de dritiska cellerna - -**[26:16 - 26:18]** nedreglerar sin antigenprocessning. - -**[26:18 - 26:20]** Och egentligen är det kanske inte bara processningen - -**[26:20 - 26:22]** utan framförallt upptaget som minskar. - -**[26:22 - 26:25]** Det som ändrits i logiken bakom detta är att - -**[26:25 - 26:30]** när väl en pant har bundit in och aktiverat den dritiska cellen - -**[26:30 - 26:33]** och anser sällan att den har fått i sig tillräckligt med information - -**[26:33 - 26:35]** och behöver inte ta upp mer antingen. - -**[26:35 - 26:37]** Utan antingen innehöll ju, det som den hade - -**[26:37 - 26:40]** fagiciterat eller citerat, innehöll ju en pamp. - -**[26:40 - 26:43]** Och då räcker det för den nitiska cellen att ha fått signalen - -**[26:43 - 26:46]** i någonting farligt. Jag tar upp detta och degraderar det. - -**[26:46 - 26:48]** Jag behöver inte ta upp mer antingen och ger mig i stället av så fort - -**[26:48 - 26:52]** som möjligt till den dränerade lymfknytaren. - -**[26:52 - 26:54]** Och det vi ser och följande slajd, det vill - -**[26:54 - 26:57]** säga att upptaget av ett extra celler lärt antingen, - -**[26:57 - 26:59]** det kommer nog att minska cellen kommer inte att vara lika - -**[27:00 - 27:04]** mycket på det, och även degraderingen kommer att minska. - -**[27:04 - 27:08]** Så det är framför allt upptaget med MHC klass 2 som går ner. - -**[27:11 - 27:14]** Det andra som den dritiska cellen gör - -**[27:14 - 27:19]** är att den uppreglerar MHC2-molekyler och MHC1-molekyler på ytan. - -**[27:19 - 27:22]** Detta är för att optimera interaktioner med T-celler. - -**[27:22 - 27:25]** Så här gäller alltså det viktiga för den dysiska cellen - -**[27:25 - 27:28]** att försöka få ut så mycket MHC-molekyler - -**[27:28 - 27:30]** med peptider som möjligt - -**[27:30 - 27:34]** för att kunna visa upp detta i lymfknuten för T-celler som passerar förbi. - -**[27:35 - 27:37]** Och här har vi en bild på detta. - -**[27:37 - 27:41]** Nu i detta skeende hittar vi mikroskop så upp i det högra hörnet ser vi den dritiska cellen - -**[27:41 - 27:44]** som finns ute i perifer vävnad i mitten i lymfan - -**[27:44 - 27:46]** och längst ner ser vi lymfskid vävnad. - -**[27:47 - 27:51]** De här cellerna eller de här snitten av celler, - -**[27:51 - 27:55]** vävnadssnitten har färgats antingen i rött för lysosomaraproteiner - -**[27:55 - 27:57]** eller grönt för det här mocemolekyler. - -**[27:57 - 28:00]** Om vi tittar längst upp så ser vi att vi har den dritiska - -**[28:00 - 28:02]** celler ute i perifer vävnad där de har det mesta av - -**[28:02 - 28:07]** MH2-molekylerna intracellulärt och även till viss del på ytan. - -**[28:08 - 28:11]** Det som sen händer när de nu har blivit aktiverade och bege sig in i lymfan - -**[28:11 - 28:17]** är att det får en kollokalisation av de lysosomala proteinerna och MHC2-molekylerna. - -**[28:17 - 28:20]** Nu är det alltså i det området som vi beskrev innan när vi pratade om - -**[28:20 - 28:25]** MHC2-laddning, det vill säga MHC2 laddade sig ute i endosomer - -**[28:25 - 28:30]** där det degraderade materialet hade presenterats och degraderats. - -**[28:30 - 28:34]** och det var dit MHC2-molekylen laddades transporterades - -**[28:34 - 28:37]** med hjälp av Invergent Chain. - -**[28:37 - 28:40]** Så här har vi mötet mellan antigen, - -**[28:40 - 28:44]** degraderat antigen och MHC2-molekyler som nu laddas. - -**[28:44 - 28:46]** Och då får vi en kolokalisation och vi ser den här gula färgen - -**[28:46 - 28:49]** och rött och grönt på samma plats. - -**[28:49 - 28:51]** Och sen när vi går ner och tittar när väl den ditiska cellen - -**[28:51 - 28:54]** nått fram till lymfknuten, då är alla MHC2-molekylerna - -**[28:54 - 29:00]** ute på den didiska cellens armar. - -**[29:00 - 29:02]** Somalaproteinerna då, de vill ladda till i stort sett alla - -**[29:02 - 29:05]** MHC2-molekyler och fört ut dem till ytan - -**[29:05 - 29:09]** för att öka sannolikheten för att kunna presentera - -**[29:09 - 29:14]** antigenet för T-celler. T-cellerna ser ju endast MHC-molekylen med dubtid. - -**[29:18 - 29:21]** Den hittills behöver också informera T-cellen - -**[29:21 - 29:23]** om att den har mött någon en mikrob, dvs. den har - -**[29:23 - 29:24]** mött någonting farligt. - -**[29:28 - 29:29]** Och det som händer där - -**[29:30 - 29:33]** börjar är att detta krävs två signaler - -**[29:33 - 29:36]** för att aktivera naiva T-celler. - -**[29:36 - 29:38]** Den första är då den antigenspecifika, - -**[29:38 - 29:40]** vi kallar den för MHC, vi kallar den för signal 1. - -**[29:40 - 29:42]** Vi får bilden här, det är den där MHC-molekylen - -**[29:42 - 29:44]** visar upp hur tid - -**[29:44 - 29:46]** och T-cellsreceptorn i blått binder in - -**[29:46 - 29:48]** och skickar då in rätt signal - -**[29:48 - 29:51]** om den binder både till peptid och MHC-molekyl. - -**[29:51 - 29:52]** Detta är då en CD4-positiv - -**[29:52 - 29:56]** hjälparsell och den har då CD4-molekylen på utsidan. - -**[29:56 - 29:58]** Det är det ni ser i orange här. - -**[29:58 - 30:00]** Men den binder på utsidan av MHC - -**[30:00 - 30:01]** MH-civiltylen har alltså ingenting med - -**[30:01 - 30:04]** specificiteten för kubtiden att göra utan - -**[30:04 - 30:06]** en stabilisator av interaktion. - -**[30:06 - 30:11]** Så det är själva MHC-1-signal 1 - -**[30:11 - 30:12]** som sker den här vägen. - -**[30:12 - 30:14]** Sen har vi då signal 2 - -**[30:14 - 30:16]** och den utförs genom att den didiska cellen - -**[30:16 - 30:20]** uppreglerat de som kallas för kostimulatoriska molekyler. - -**[30:20 - 30:22]** Som ni ser här i bilden, CD80 och CD86 - -**[30:22 - 30:24]** är två exempel på detta. - -**[30:24 - 30:28]** De kan då binda till CD-28 på den naiva T-cellen - -**[30:28 - 30:30]** och då skicka signal 2 - -**[30:30 - 30:35]** Då har de fått de två signaler som behövs för att aktivera T-cellen. - -**[30:35 - 30:38]** Vidare för att den här T-cellen ska expandera. - -**[30:38 - 30:40]** Vi behöver fler av de här T-cellerna. - -**[30:40 - 30:42]** Den känner igen någonting som är farligt. - -**[30:42 - 30:44]** Vi vill expandera. Prolyferera kallar vi det. - -**[30:44 - 30:46]** Hur skall de här cellerna gå i delning? - -**[30:46 - 30:48]** Och då sker det med hjälp av cytokiner. - -**[30:48 - 30:52]** En autokvinsytokvinscytokvinscirkulation som T-cellen utsöndrar själv. - -**[30:52 - 30:58]** IL2 som vinner tillbaka på cellytan och på så sätt expanderar cellklonen - -**[30:58 - 31:00]** av viktiga T-celler. - -**[31:00 - 31:03]** Och vi kommer även att få andra cytokiner som sen kommer att differentiera - -**[31:03 - 31:06]** de här T-e-hjälparsellerna och Android-hjälparseller - -**[31:06 - 31:09]** mot olika typer av effektorfunktion. - -**[31:09 - 31:10]** Det kommer under senare föreläsning. - -**[31:10 - 31:14]** Två signaler plus cytokinsignalen, - -**[31:14 - 31:18]** cytokineffekten, är det nu som behövs för att aktivera T-cellen om differentierade. - -**[31:20 - 31:23]** Så det som jag beskrivit här är nu den ditiska cellen tar upp en mikrov. - -**[31:23 - 31:27]** Jag visade att detta leder till ökad migration in till lymfknuta. - -**[31:28 - 31:30]** Då kommer den ditiska cellen dels att visa - -**[31:30 - 31:34]** visa upp anteendet, mikrova anteendet på en och sikt - -**[31:34 - 31:36]** på klast två eller ett molekyler - -**[31:36 - 31:38]** samt kommer även att ge cytokinsignaler därför att den har - -**[31:38 - 31:40]** vunnit in med patendricagnition-receptorer. - -**[31:42 - 31:44]** Om den då möter olymfknutan, en mikrobpeptid - -**[31:44 - 31:47]** specifikt T-celler, som antesrecept - -**[31:47 - 31:49]** och som känner igen den här mikrobpeptiden - -**[31:49 - 31:50]** när den presenteras i en molekyl. - -**[31:50 - 31:53]** Då får vi expansion och anarkloner. - -**[31:54 - 31:57]** Det är det som händer när vi har en infektion. - -**[31:58 - 31:59]** Under sterestateförhållanden så kommer den - -**[32:00 - 32:03]** karditiska cellen att ta upp saker som finns runt omkring dem. - -**[32:03 - 32:06]** Det vill säga celler som dör av naturlig död och plockar upp - -**[32:06 - 32:09]** apototiskt kroppseget material. - -**[32:09 - 32:12]** Det är får som är visade. Det finns hela tiden en grundnivå - -**[32:12 - 32:17]** av migration av den dritiska cellen från periferin in till den dränerande lymfknuten. - -**[32:17 - 32:21]** Men de här kommer att visa upp emocenmolekylen. De kommer att visa upp - -**[32:21 - 32:24]** färre emocyklas gångmolekyler. De har ju inte blivit aktiverade. - -**[32:24 - 32:26]** Men några av dem kommer att visa upp det. - -**[32:26 - 32:30]** Och de kommer att kunna visa upp kroppseget material. - -**[32:30 - 32:37]** Och skulle då passera en t-cell som har fått en t-cellsreceptor som känner igen kroppseget material - -**[32:37 - 32:40]** och slunkit igenom den utbildning som annars sker i thymus - -**[32:40 - 32:43]** där vi selekterar bort t-celler som känner igen kroppseget material. - -**[32:43 - 32:48]** Om du nu ändå har kommit igenom den här negativa selektionen som den kallas - -**[32:48 - 32:54]** ut i periferin och stöter nu på den dritiska cell som visar upp kroppseget material - -**[32:54 - 32:57]** så kommer den här dritiska cellen endast att ge signal 1. - -**[32:57 - 32:58]** Den kommer inte att ge signal 2. - -**[32:58 - 33:00]** Här finns det inga kostymer eller datorer. - -**[33:00 - 33:11]** Det innebär att den kroppseget som känner igen kroppseget material, den här t-cellen, kommer nu att stängas av eller eventuellt till och med gå i apoptos. - -**[33:12 - 33:21]** På så sätt bibehåller vi då det som vi kallar tolerans mot kroppseget ancienteserna ska ju inte aktiveras av kroppseget material. - -**[33:24 - 33:30]** Sammanfattningsvis, vi jämför nu den dritiska cellen och makrofager, den ditiska cellens primära uppgift är att - -**[33:30 - 33:35]** ta upp makrofager, antingen, och presentera på ytan på m och c-morkivet - -**[33:35 - 33:38]** för att naiva t-celler addera den dränerande lymfknuten. - -**[33:38 - 33:42]** Makrofager däremot, de får justera mikroberna för att oskadliggöra dem. - -**[33:42 - 33:46]** De nekiska cellerna har i och med att deras funktion är att presentera lite mindre arsenaler - -**[33:46 - 33:49]** av mikrovnedbrytande substanser. - -**[33:49 - 33:53]** De ska ju kunna avdöda upptaget antigen - -**[33:53 - 33:57]** men inte fullt lika kapabla som makrofagerna på detta. - -**[33:58 - 34:00]** När vi ska ställa dem som har tagit upp ett antigen - -**[34:00 - 34:02]** mikrera till den dränerande lymfknuten, - -**[34:02 - 34:05]** medan makrofagerna stannar kvar i vävnader. - -**[34:08 - 34:11]** Och som sagt, en ditisk cellens huvuduppgift är att aktivera - -**[34:11 - 34:15]** niva t-celler i lymfknuten, medan makrofagens är att initiera - -**[34:15 - 34:23]** och rekrytera celler till en inflammation i de perifera vävnaderna. - -**[34:24 - 34:26]** Sammanfattningsvis står för det medfödda immunsystemet. - -**[34:26 - 34:30]** Det behöver verka snabbt för att det ska kunna stoppa spridningen av tillväxten. - -**[34:30 - 34:33]** Med mikroberna finns en hjälp för att göra detta. - -**[34:33 - 34:37]** Finns det då lösliga faktorer och även celler som antingen finns i vävnaden - -**[34:37 - 34:39]** eller rekryteras ut. - -**[34:39 - 34:43]** De lösliga faktorerna som jag har beskrivit är komplementsystemet - -**[34:43 - 34:45]** som kunde aktiveras på tre olika sätt. - -**[34:45 - 34:47]** Det var dels via antikroppar, - -**[34:47 - 34:50]** dels via manospinade lektin och även den alternativa vägen - -**[34:50 - 34:54]** när vi hade spontanhydrolysen som skedde nära en mikrof. - -**[34:54 - 35:00]** Detta kunde då leda till aktivering i form av att det bildas ett attackmemambrium - -**[35:00 - 35:03]** AN-attackkomplex som kunde göra hål i bakterien. - -**[35:03 - 35:06]** Vi kunde även rekrytera dit mer celler. - -**[35:06 - 35:10]** Med hjälp av de faktorer som klyvs av från komplementsystemet. - -**[35:10 - 35:14]** Och sist kunde vi även märka in komplementsnivån och märka in bakterien. - -**[35:14 - 35:17]** Göra den mer lättätligt, obsonisera. - -**[35:17 - 35:22]** På så sätt kan de akrofager som har komplement eller receptorer binda in och - -**[35:22 - 35:24]** faktortera och bryta ner bakterien. - -**[35:24 - 35:30]** Jag nämnde även interferoner, vilket var viktigt vid irala infektioner, då celler som - -**[35:30 - 35:38]** som vi utsöndrar interferoner kan påverka närliggande celler så att de inte transkriberar och translaterar proteiner lika effektivt. - -**[35:38 - 35:46]** På så sätt kan man minska att närliggande celler, om de infekteras av virus, kommer att producera mindre viruspartiklar. - -**[35:47 - 35:53]** Jag nämnde även akutfasproteiner som frisätts från levern vid på grund av provinflammata ryska cytokiner. - -**[35:54 - 36:00]** Och en prov och en av dessa akutfasproteiner var de manospinnande lektiner som på så sätt åter aktiveras. - -**[36:00 - 36:07]** När det gäller cellerna så kan de ändå känna igen de vävnadsbundna cellerna. - -**[36:07 - 36:12]** De kan känna igen PAMS patogen associetium molekylopatons eller DAMPS som står för - -**[36:12 - 36:16]** Dangeroussocietium molekylopatons. Det är när en cell dör en onaturig död. - -**[36:16 - 36:23]** Cellerna i vävnaden som framförallt vi beskriver dem är makrofager som stannar kvar i vävnaden och utsöndrad - -**[36:23 - 36:25]** och cytokiner. - -**[36:25 - 36:30]** Markofagerna gör detta för att kunna skapa en lokal inflammation. - -**[36:30 - 36:33]** för att kunna rekrytera dit ytterligare celler. - -**[36:33 - 36:36]** Det är de cellerna som man framförallt rekryterar ut - -**[36:36 - 36:39]** under parifere inflammation, lokal inflammation, - -**[36:39 - 36:42]** är de neutrofiler som inte finns i vävnaderna från början - -**[36:42 - 36:44]** utan rekryteras ut från blodet. - -**[36:44 - 36:48]** För att kunna göra detta behöver makrofagerna påverka - -**[36:48 - 36:52]** det lokala blodkärlsändotelet. - -**[36:52 - 36:55]** Detta sker genom att dels göra det mer genomsläppligt. - -**[36:55 - 36:58]** Det görs av provinflammatoriska cytokiner - -**[36:58 - 37:00]** men även då ejkosamma - -**[37:00 - 37:02]** anoider som frisätts från cellmembranet. - -**[37:02 - 37:09]** Detta gör att blodkärlen dels dilateras och även blir mer genomsläppliga. - -**[37:09 - 37:13]** På så sätt kan cellerna lättare rekryteras ut. - -**[37:13 - 37:17]** Detta styrs också av att blodkärlsidotelets - -**[37:17 - 37:22]** selektiner förändras som gör att cellerna kan haka i och bromsa upp - -**[37:22 - 37:25]** och med hjälp av integriner på ytan av neutrofilerna - -**[37:25 - 37:30]** kan de nog binda till in och stanna upp helt på blodkärlsidotelet. - -**[37:30 - 37:34]** sen pressar sig igenom det mer genomsläppliga rovkärlsändotelet - -**[37:34 - 37:37]** och kommer ut i perifer vävnad. - -**[37:37 - 37:40]** Och sedan till sist, med detta gör man med hjälp av dpd - -**[37:40 - 37:42]** när den pressar sig igenom. - -**[37:42 - 37:47]** Och sen då, för att kunna bege sig mot området där infektionen är - -**[37:47 - 37:50]** så följer man den kemokingradient som har bildats från - -**[37:50 - 37:53]** makrofagen som har tagits upp - -**[37:53 - 37:54]** patogenen. - -**[37:54 - 37:57]** Och detta är det om den cytokin som utsöndras här - -**[37:57 - 38:00]** eller kemokinen är ILO8. - -**[38:00 - 38:03]** Det var det som behövdes för att skapa en lokal information. - -**[38:03 - 38:06]** Men vi har även de dritiska cellerna som istället för att stanna kvar - -**[38:06 - 38:14]** beger sig till det drimerande lymfkärlet via Afenentlyinfra tillbaka in till teselsområdet. - -**[38:15 - 38:17]** I den drimerande lymfknuten - -**[38:17 - 38:22]** Här kan den då aktivera dels cyptokiska teseln men även fyra positiva t-hjälpkärlor. - -**[38:23 - 38:29]** De fyra positiva t-hjälpacellerna kan sedan migrera ut tillbaka ut i vävnaden. - -**[38:30 - 38:34]** Och hjälpa makrofager på att bli bättre på att bryta ner. - -**[38:34 - 38:39]** Och de bakterier de hade fagocyterat som kanske då var virulensfaktorer - -**[38:39 - 38:42]** som gör att de kan överleva intresserad lärd. - -**[38:42 - 38:44]** Med hjälp av hyperaktivering av CD4 - -**[38:44 - 38:50]** positiva identitet hjälpas eller blir då den här makrofagen ännu bättre och kan på så sätt då bryta ner och det avlöjda mikrofonen. - -**[38:51 - 38:56]** De CD4-hjälpacellerna kan också hjälpa B-celler till att utsöndra antikroppar - -**[38:56 - 39:00]** som har högraffinitet. Detta är en hjärminalscenter. - -**[39:00 - 39:03]** som ni kommer att höra om senare. - -**[39:03 - 39:06]** Så tillbaka till de nedritiska cellerna kommer även att kunna visa upp antien - -**[39:06 - 39:10]** på MHC-klass 1 för psykotoxiska t-celler. - -**[39:10 - 39:12]** Och här hade de nedritiska cellerna ytterligare en förmåga. - -**[39:12 - 39:15]** Det är inte bara att den nedritiska cellen behöver infekteras själv - -**[39:16 - 39:19]** och på så sätt få in antigenet i cytoplasma - -**[39:19 - 39:24]** och då presentera det på MHC-klass 1 efter transport in i den diplomatiska artikeln. - -**[39:25 - 39:30]** De sytotoxiska t-cellerna har också förmågan att kunna ta upp antien från utsidan. - -**[39:30 - 39:34]** Inte bara presentera det här på MHC klass 2-molekyler för serie 4-positiva t-hjälpars celler, - -**[39:34 - 39:38]** utan transportera in delar av detta in i cytoplasman. - -**[39:38 - 39:42]** Och väl inne i cytoplasman förföljer då samma degraderingsregler - -**[39:42 - 39:46]** som om det hade självproducerat antigenet i sin cytoplasma. - -**[39:46 - 39:49]** Och kan då presentera detta på MHC-klass 1. - -**[39:49 - 39:54]** Detta säkerställer då att den dritiska cellen inte behöver infekteras av virus - -**[39:54 - 39:56]** för att kunna aktivera cytotoxiska t-celler, - -**[39:56 - 40:00]** utan kan även ta upp antigen från en cell som finns i perifer vävnad - -**[40:00 - 40:05]** migratorisk, till exempel en epitelcell i munnen, som inte - -**[40:05 - 40:08]** infekterats om man har blivit infekterad kan man ju då inte komma i kontakt - -**[40:08 - 40:10]** med cytoxkriteser vad gäller lindknuten. - -**[40:10 - 40:13]** Och då kan den indritiska cellen då, trots att den inte infekterar - -**[40:13 - 40:18]** själv, plocka upp material från den avdödade, den döende - -**[40:18 - 40:22]** epitelcellen och presentera det här via något som kallas för kroppspresentation. - -**[40:26 - 40:30]** Och på så sätt säkerställer vi då aktiveringen av cyriatorisk dvt-celler - -**[40:30 - 40:33]** . - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.mp4 deleted file mode 100644 index 8c79458..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726161.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.md deleted file mode 100644 index fcd6af7..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.md +++ /dev/null @@ -1,2866 +0,0 @@ -# Video - Block 11 - Immunologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 91:34 -- Segments: 1428 -- Resolution: 1440x1080 - ---- - -**[0:00 - 0:10]** Hej, jag heter Marianne Kviding Järbrink och det här är föreläsningen om förvärvad immunitet där vi pratar om bildning av - -**[0:10 - 0:17]** antingen septorer och selektion av glymfocyter och föreläsningen är för termin 3, läkarprogrammet i Göteborg. - -**[0:17 - 0:26]** Det vi ska diskutera idag det är hur det kan komma sig att immunsystemet faktiskt kan känna igen allt främmande som vi kan komma i kontakt med. - -**[0:26 - 0:30]** Alla möjliga smittämnen och även andra saker. - -**[0:30 - 0:35]** saker i miljön som pollen, mat och så vidare, känns faktiskt igenom immunsystemet. - -**[0:35 - 0:42]** Samtidigt så undviker immunsystemet att angripa någon av våra egna molekyler som vi har i kroppen, - -**[0:42 - 0:45]** trots att de också varierar fantastiskt mycket. - -**[0:45 - 0:49]** Naturligtvis mellan olika vävnader och mellan person och person. - -**[0:53 - 0:56]** Det vi ska titta på idag, om vi ska strukturera oss lite grann, - -**[0:56 - 0:59]** det är dels antikroppars struktur, - -**[1:00 - 1:07]** byggda och sen mekanismerna bakom den stora variationen som vi ser mellan antikroppar - -**[1:07 - 1:13]** och även T-cellsreceptorer på B-celler och på T-celler då naturligtvis. - -**[1:13 - 1:19]** Och vi ska också se hur toleransen mot kroppens egna molekyler uppkommer. - -**[1:26 - 1:29]** I dagens föreläsning så kommer vi hålla oss nästan enbart - -**[1:30 - 1:33]** i benmärgen och i T-mus. - -**[1:34 - 1:38]** Det här är de primära limfida organen. - -**[1:38 - 1:44]** Alltså de organ där limfocyter bildas och utvecklas. - -**[1:44 - 1:47]** Naturligtvis även de andra cellerna i immunsystemet. - -**[1:47 - 1:50]** De utbildas alla i benmärgen. - -**[1:50 - 1:56]** Och sedan så kommer t-lymfocyterna, T-cellerna, medan de är väldigt omogna. - -**[1:56 - 2:00]** Att lämna benmärgen går via blodet till T-mus press. - -**[2:00 - 2:02]** sen som det heter på svenska. - -**[2:02 - 2:04]** Även om vi knappast aldrig använder det uttrycket. - -**[2:04 - 2:14]** Och där i tymen så kommer T-cellerna att fortsätta sin utveckling till mogna T-celler med funktion ut i kroppen. - -**[2:14 - 2:20]** När cellerna har utvecklats färdigt så kommer de att lämna respektive organ, - -**[2:20 - 2:26]** komma ut i cirkulationen igen och sedan sprida sig i övriga limfrida vävnader i kroppen. - -**[2:30 - 2:38]** Speciellt så kan den stora variationen som uppkommer mellan olika antikroppar och T-cellsreceptorer - -**[2:39 - 2:49]** förklaras av att de skapas av flera olika gensägnment som slumpvis kombineras tillsammans i varje enskild cell. - -**[2:50 - 2:59]** Om vi tittar på genomet i alla våra celler så ligger de här generna oanvända i vad som kallas för en "dermline-confiration" - -**[3:00 - 3:05]** som man får med sig från i princip från embryot. - -**[3:05 - 3:12]** Så alla de här segmenten som sedan kan användas ligger på rad efter varandra i genomet. - -**[3:13 - 3:17]** I B-celler och T-celler och bara i de cellerna - -**[3:18 - 3:21]** så kommer det sedan att ske en omkombination - -**[3:21 - 3:25]** eller som man ofta ser det, en rekombination av de här segmenten - -**[3:25 - 3:29]** så att det är från de här olika - -**[3:30 - 3:32]** långa raderna av gensegment - -**[3:32 - 3:34]** väljs ut bara några stycken - -**[3:34 - 3:37]** som sedan kombineras ihop med varandra - -**[3:37 - 3:41]** och sedan är det som den här cellen kommer att använda sig av - -**[3:41 - 3:44]** och i slutändan koda för en receptor. - -**[3:44 - 3:47]** Det här kommer att leda till att varje cell - -**[3:47 - 3:51]** får en nästan unik receptor - -**[3:51 - 3:54]** som då består av några olika gensegment - -**[3:54 - 3:57]** som har kombinerat ihop just i den här cellen. - -**[3:57 - 4:00]** Här är det väldigt viktigt att komma ihåg att - -**[4:00 - 4:04]** en cell har bara en enda typ av receptor - -**[4:04 - 4:06]** eller en enda rekombination - -**[4:06 - 4:08]** och kan bara känna igen en enda sak. - -**[4:09 - 4:11]** Den stora variationen som vi ser - -**[4:12 - 4:14]** mellan olika celler, den är då - -**[4:14 - 4:15]** mellan cellerna - -**[4:15 - 4:18]** och inte liksom inom en enda cell - -**[4:18 - 4:22]** så en B eller T-cell känner igen bara en enda sak - -**[4:22 - 4:26]** och det är ett väldigt specifikt antigen som de känner igen. - -**[4:30 - 4:34]** Innan vi går in i detalj på hur den här rekombinationen går till - -**[4:34 - 4:38]** så ska vi se hur molekylerna ser ut som den leder till. - -**[4:38 - 4:42]** Det är nog lättare att ta till sig det om man vet vad slutresultatet blir. - -**[4:42 - 4:48]** Så om vi tittar på hur antikroppar ser ut, hur de är uppbyggda lite mer molekylärt. - -**[4:48 - 4:52]** Antikroppar är stora proteiner, - -**[4:52 - 4:56]** ty en IGG har ungefär molekylbyggd på 150 kiloton. - -**[4:56 - 5:00]** Så det är ganska ordentligt stora proteiner som vi pratar om. - -**[5:00 - 5:03]** De är extremt stabila motståndskraftiga. - -**[5:03 - 5:06]** De finns kvar i plasma i flera veckor - -**[5:06 - 5:08]** efter det att de har producerats. - -**[5:08 - 5:11]** Det är också lite annorlunda mot andra utsöndrade ämnen. - -**[5:11 - 5:14]** Vi ska se snart hur det går till. - -**[5:14 - 5:18]** Hur det kan komma sig, ska vi snarare säga. - -**[5:18 - 5:20]** Om vi tittar på en antikropp - -**[5:20 - 5:22]** så ser vi att den är uppbyggd av - -**[5:22 - 5:25]** två stycken identiska - -**[5:25 - 5:28]** och tunga kedjor, det är alltså polypeptitkedjor. - -**[5:30 - 5:34]** Stycken identiska lätta kedjor. - -**[5:34 - 5:38]** De lätta kedjorna är då mindre som ni ser än de tunga kedjorna. - -**[5:38 - 5:42]** Och de hålls ihop med diesulfidbindningar. - -**[5:42 - 5:44]** Dels här mellan de två tunga kedjorna - -**[5:44 - 5:50]** och även här då mellan den tunga och den lätta kedjan på två olika ställen. - -**[5:50 - 5:56]** Både de lätta och de tunga kedjorna är uppbyggda av vad som kallas immungloblinedomäner. - -**[5:56 - 6:00]** I den här teckningen så visas de här immungloblyndomänerna - -**[6:00 - 6:02]** med detanglarna på det här viset. - -**[6:02 - 6:08]** Så de lätta kedjorna är uppbyggda av två stycken immungloblyndomäner. - -**[6:08 - 6:14]** Och de tunga kedjorna är uppbyggda av antingen fyra, som i det här fallet, - -**[6:14 - 6:18]** eller fem stycken immungloblyndomäner. - -**[6:18 - 6:22]** Och immungloblyndomäner, de finns inte bara i just immungloblyndomäner. - -**[6:22 - 6:29]** Utan i flera andra molekyler som används inom immunsystemet. - -**[6:29 - 6:30]** För igenkänning. - -**[6:30 - 6:36]** Och även för addition mellan celler, till exempel vid anti-impresentation. - -**[6:36 - 6:39]** Så används en molekyl som heter ICAM1. - -**[6:39 - 6:41]** Den består också av immungloblyndomäner. - -**[6:41 - 6:46]** MHC-molekylerna som jag har pratat om, de består också av immungloblyndomäner. - -**[6:46 - 6:48]** Uppbyggda på det här viset. - -**[6:48 - 6:54]** Vi kan också se på antikroppen på ett annat sätt. - -**[6:54 - 7:00]** Och se vilka delar av den som varierar och vilka som är relativt konstant. - -**[7:00 - 7:05]** De som varierar, det är de här yttre mugloblyndomänerna. - -**[7:05 - 7:12]** Om vi tänker oss att det här är som ett i eller en stam med två grenar - -**[7:12 - 7:19]** så brukar vi kalla de här som sitter ut på armarna som de yttre regionerna. - -**[7:19 - 7:23]** Det beror på att den här konstanta delen också kan sitta fast i en cell. - -**[7:23 - 7:27]** Så att de yttre delarna här är de som varierar. - -**[7:27 - 7:30]** Och de varierar allra mest här. - -**[7:30 - 7:33]** Ute i toppen, om man säger så. - -**[7:33 - 7:35]** På de två armarna. - -**[7:35 - 7:42]** Och det är också den här delen av antikroppen som binder in till antigener. - -**[7:42 - 7:46]** Och eftersom de lätta och tunga kedjorna är identiska - -**[7:46 - 7:50]** så har vi alltså två stycken antigenbindande sajter. - -**[7:50 - 7:52]** Här har vi det ena, här har vi det andra. - -**[7:52 - 7:56]** Som också är identiska och binder till precis samma sak. - -**[7:56 - 8:00]** Och de här yttre minglobbylindomänerna kallar vi för de - -**[8:00 - 8:02]** de variabla immunglobinumännen. - -**[8:02 - 8:04]** Medan de här - -**[8:04 - 8:06]** sitter längre ner. - -**[8:06 - 8:08]** De kallas för de konstanta munglobinumännen. - -**[8:08 - 8:10]** Och - -**[8:10 - 8:14]** då ser vi att den lätta kedjan har en konstant - -**[8:14 - 8:16]** och en variabel immunglobinumän. - -**[8:16 - 8:18]** Medan den tunga kedjan - -**[8:18 - 8:22]** har en variabel och tre eller fyra konstanta. - -**[8:22 - 8:26]** Och den här icke-variabla delen av den tunga kedjan - -**[8:26 - 8:28]** den finns i fem olika varianter. - -**[8:28 - 8:30]** Så den är ju inte totalt - -**[8:30 - 8:32]** icke-variabel då. - -**[8:32 - 8:35]** Men de är samma inom sig själva, de här fem. - -**[8:35 - 8:38]** De kallas för isotyper. - -**[8:38 - 8:40]** Och de kallas då för IGD. - -**[8:40 - 8:44]** IGM, IGG, IGA och IGE. - -**[8:44 - 8:46]** Och IGG har ni kanske redan hört talas om. - -**[8:46 - 8:48]** Det är den som finns till största delen - -**[8:48 - 8:50]** i serum och plasma. - -**[8:50 - 8:54]** Och längre fram så ska vi se lite grann på hur de - -**[8:54 - 8:56]** skiljer sig åt de här olika isotyperna. - -**[8:56 - 9:00]** Och även lite grann vilka olika funktioner - -**[9:00 - 9:02]** som de har. - -**[9:02 - 9:04]** Även den lätta kedjan - -**[9:04 - 9:06]** finns den icke-variabla delen - -**[9:06 - 9:07]** i två varianter. - -**[9:07 - 9:10]** De kallas för landa och kappa. - -**[9:10 - 9:12]** De har samma funktion - -**[9:12 - 9:15]** och det spelar ingen roll - -**[9:15 - 9:18]** egentligen vilken av de här två - -**[9:18 - 9:20]** som en antikropp - -**[9:20 - 9:22]** på en B-cell använder sig av. - -**[9:22 - 9:24]** Utan, och vi kommer nog inte - -**[9:24 - 9:26]** prata särskilt mycket mer om dem. - -**[9:26 - 9:30]** Men de gör att det är lättare för B-cellerna. - -**[9:30 - 9:34]** Att verkligen få till en bra rekombination av sina gensegment. - -**[9:34 - 9:36]** Som vi ska se lite längre fram. - -**[9:36 - 9:42]** Nu ska vi ta oss en titt på de här immunbloddomänerna och hur de ser ut. - -**[9:44 - 9:52]** Och om vi ser på hur en lätt kedja ser ut. - -**[9:52 - 9:55]** Lite mer i detalj så är det det här vi ser. - -**[9:55 - 9:57]** Här har vi en antikroppen, hela antikroppen. - -**[9:57 - 10:00]** Här har vi den lätta kedjan. - -**[10:00 - 10:06]** Här har vi då den icke-variabla konstanta mungloblyndomänen. - -**[10:06 - 10:12]** Som sedan hänger ihop med den variabla mungloblyndomänen - -**[10:12 - 10:14]** på den lätta kedjan. - -**[10:14 - 10:16]** Och ni ser att båda de här domänerna - -**[10:16 - 10:20]** de är uppbyggda av betachits på det här vässet. - -**[10:20 - 10:22]** Och de hålls ihop. - -**[10:22 - 10:25]** Det finns ett gult och ett grönt, - -**[10:25 - 10:26]** om man säger så, betarchit. - -**[10:26 - 10:29]** De hålls ihop dels av en diesulfidbindning. - -**[10:30 - 10:36]** Av hydrofoba interaktioner mellan de här två olika betarchitsen. - -**[10:38 - 10:44]** Om vi tittar på den variabla domänen så ser ni att den är organiserad på ett likartat sätt. - -**[10:44 - 10:46]** Den är lite mer kaotisk kanske. - -**[10:46 - 10:52]** Men vi har de två betarchitsen och diesulfidbindningen på samma sätt. - -**[10:52 - 10:56]** Vi har också tre delar som sticker ut här. - -**[10:56 - 11:00]** Vi kallar dem för lopor. Vi har en, två. - -**[11:00 - 11:02]** två och tre här. - -**[11:02 - 11:10]** Och det är de delarna som bildar den här allra yttersta delen - -**[11:10 - 11:12]** av den variabla immunglobbyndomänen. - -**[11:12 - 11:14]** Och det är också här - -**[11:14 - 11:20]** som den variabla munglobbyn och domänen - -**[11:20 - 11:22]** skiljer sig åt som mest mellan - -**[11:22 - 11:26]** olika B-celler och deras antikroppar. - -**[11:26 - 11:30]** Och vi kallar dem till och med hypervariabla - -**[11:30 - 11:33]** delar. Och det är här då, det är de här - -**[11:33 - 11:38]** tre loporna som binder till antigenet. - -**[11:38 - 11:44]** Och på samma sätt som då den lätta kedjan har en sån här hypervariabla loopar som sticker ut - -**[11:44 - 11:47]** så har också den tunga kedjan det. - -**[11:47 - 11:54]** Och vilket antingen de binder till det bestäms då i kombinationen av de här två kedjorna. - -**[11:57 - 12:00]** Och en antikropp binder ju då till - -**[12:00 - 12:02]** ett antigen. - -**[12:02 - 12:06]** Men ett antigen är till exempel ett helt protein - -**[12:06 - 12:09]** som vi visar i den här bilden. - -**[12:09 - 12:16]** Att här har vi ett protein och sen så binder antikroppen med sina variabla delar - -**[12:16 - 12:18]** längst ut på armen - -**[12:18 - 12:22]** till något som vi kallar för en epitop. - -**[12:22 - 12:26]** Och epitopen är då den del av proteinet, - -**[12:26 - 12:30]** till exempel som antikroppen kommer i kontakt med och binder - -**[12:30 - 12:36]** till. Och här ser ni att det är både den lätta kedjan och den tunga kedjan - -**[12:36 - 12:40]** som tillsammans binder in epitoper. - -**[12:40 - 12:44]** Epitoper i proteiner kan vara linjära - -**[12:44 - 12:46]** som den som vi visar här. - -**[12:46 - 12:50]** Det är ju då ett antal aminosyror som ligger efter varandra - -**[12:50 - 12:53]** på ytan av ett protein. - -**[12:53 - 12:56]** Och som antikroppen binder in till. - -**[12:56 - 13:00]** Man kan också ha icke-kontinuerliga epitoper eller - -**[13:00 - 13:03]** konformatoriska epitoper som man också kallar det. - -**[13:03 - 13:08]** Då är proteinet läckat och det är alla proteiner naturligtvis. - -**[13:08 - 13:12]** Men antikroppen binder till en epitop - -**[13:12 - 13:16]** som uppkommer av aminosyror som sitter fysiskt nära varandra. - -**[13:16 - 13:22]** Även om de inte nödvändigtvis är direkt efter varandra i aminosyra-sekvensen. - -**[13:24 - 13:27]** Så antikroppar kan binda till proteiner på det här viset. - -**[13:27 - 13:29]** De binder då naturligtvis till utsidan. - -**[13:30 - 13:32]** exponerade delar av proteiner. - -**[13:32 - 13:37]** Men antikroppar kan också binda till exempel till kolhydrater. - -**[13:37 - 13:40]** På glukosylering på olika proteiner. - -**[13:40 - 13:44]** De kan binda till dna till exempel. - -**[13:44 - 13:46]** Och även många andra molekyler - -**[13:46 - 13:49]** som är syntetiskt framställda. - -**[13:49 - 13:52]** Så finns det ändå antikroppar som känner igen dem. - -**[13:52 - 13:57]** Så det är inte som amitescellerna som bara känner igen peptider. - -**[13:57 - 14:00]** Utan det är många olika typer. - -**[14:00 - 14:04]** av kemiska föreningar som antikroppar kan binda till. - -**[14:08 - 14:16]** Antikroppar kan vara antingen membranbundna eller lösliga utsöndrade från cellerna. - -**[14:16 - 14:19]** Och om vi tittar först då på den membranbundna formeln. - -**[14:19 - 14:23]** Här visar vi en IGM-molekyl istället. - -**[14:23 - 14:25]** Tidigare har vi tittat på IGD-molekyler. - -**[14:25 - 14:30]** Och IGM har fem stycken immungloblyndomäner. - -**[14:30 - 14:32]** i sin tunga kedja. - -**[14:32 - 14:34]** Och sen har den två stycken i den lätta. - -**[14:34 - 14:36]** Precis som tidigare. - -**[14:36 - 14:40]** Och när IGM eller en annan antikropp - -**[14:40 - 14:42]** är membranbunden. - -**[14:42 - 14:44]** Så har den naturligtvis en transmemberandel. - -**[14:44 - 14:48]** Som går igenom membranet och in i cytoplasman. - -**[14:48 - 14:54]** Som ni ser så har vi en väldigt liten intensytoplasmatisk del. - -**[14:54 - 14:56]** Och den är så liten att den inte kan - -**[14:56 - 14:59]** medgera någon signalering in istället. - -**[15:00 - 15:12]** Sitter antikroppen associerad med två kedjor som kallas för IG-Alfa och IG-Beta, Alfa och Beta. - -**[15:12 - 15:15]** De består också av sådana här immungloblyndomäner. - -**[15:15 - 15:18]** Men de är naturligtvis inte antikroppar. - -**[15:18 - 15:20]** Men de har en liknande struktur i sin uppbyggnad. - -**[15:20 - 15:28]** De är också transmemberanproteiner och har en längre tail som kan signalera. - -**[15:28 - 15:29]** Så att när ett antigen - -**[15:30 - 15:31]** binder här - -**[15:31 - 15:34]** till den antingenbindande delen av antikroppen - -**[15:34 - 15:41]** så kommer signaleringen in i cellen att ske via de här IG-Alfa och IG-Beta. - -**[15:43 - 15:45]** När IGM istället utsöndras - -**[15:46 - 15:51]** så är det ett protein som spliceas så att man inte får med den här - -**[15:52 - 15:55]** inte cyprasmatiska och transmebrandelen på proteiner. - -**[15:57 - 15:59]** Utan istället så är det ett utsöndrat protein. - -**[16:00 - 16:05]** Vi har igen de variabla delarna här med den konstanta delen. - -**[16:05 - 16:11]** Och de små turkosa plupparna som sitter på här är för att visa glykosuleringen av det här proteinet. - -**[16:11 - 16:17]** För även antikroppar är glykoproteiner med kolhydrater bundna till sig. - -**[16:17 - 16:25]** I den utsöndrade antikroppen så har den antingenbindande delen samma funktion och binder till samma antigen. - -**[16:26 - 16:30]** Men den här konstanta delen kallas för FCDelen. - -**[16:30 - 16:34]** Och det står för det kristalliserbara fragmentet. - -**[16:34 - 16:37]** Det här är ett gammalt namn från tidigt 1900-tal - -**[16:37 - 16:41]** när man började flena fram de här proteinerna - -**[16:41 - 16:45]** och försökte förstå sig på vad de hade för funktioner. - -**[16:45 - 16:50]** Den här FCD-delen kan binda till receptorer på andra celler - -**[16:50 - 16:54]** och på det viset förmedla en signal in i den cellen. - -**[16:54 - 17:00]** Och tala om för en cell att den behöver göra någonting. - -**[17:00 - 17:04]** Bara att antikroppen har bundit till sitt antikroppar. - -**[17:04 - 17:10]** Och FC-receptorer finns till exempel på fagocyterande celler. - -**[17:11 - 17:19]** Som vi ser här så har vi en makrofag med FC-receptorer på. - -**[17:19 - 17:25]** Och om någon antikropp har bundit till sitt antigen i alla fall någon typ av mikrob - -**[17:25 - 17:30]** så kan de här antikropparna sedan binda in till FC-receptorer. - -**[17:30 - 17:32]** på makrofagen. - -**[17:32 - 17:43]** Och det signalerar då till den här cellen att den bör fagocytera och i slutändan sedan förstöra mikroorganismen som bundit till antikropparna. - -**[17:43 - 17:50]** De här FC-receptorerna kan sedan recirkuleras och komma ut igen på cellytan och igen bilda till antikroppar. - -**[17:50 - 18:00]** Det finns även FC-receptorer på andra typer av celler, till exempel en celltyp som heter NK-celler. - -**[18:00 - 18:02]** Natural keyerceller. - -**[18:02 - 18:06]** Som också förmedlar då en signal in i cellen. - -**[18:06 - 18:11]** Men i det fallet då att NK-cellen bör degranulera och döda. - -**[18:11 - 18:14]** Det som den cell som antikroppen har bundit till. - -**[18:18 - 18:25]** Så, nu ska vi gå igenom och titta lite mer på den här rekombinationen som sker i B-celler. - -**[18:25 - 18:27]** Sen i T-celler. - -**[18:28 - 18:30]** Både B och T-celler. - -**[18:30 - 18:34]** uppkommer i benmärgen - -**[18:34 - 18:36]** från hematopoetiska stamceller. - -**[18:36 - 18:38]** Och den här utvecklingen - -**[18:38 - 18:40]** delar sig sedan snabbt - -**[18:40 - 18:42]** så att vi får en - -**[18:42 - 18:42]** någonting som vi kallar för en - -**[18:42 - 18:44]** lymfocyte progenatur. - -**[18:44 - 18:44]** Först en early - -**[18:44 - 18:48]** och sedan en committed luftcyte progenatur. - -**[18:48 - 18:50]** En i sin tur - -**[18:50 - 18:52]** ger upphov till NK-celler - -**[18:52 - 18:54]** men även till - -**[18:54 - 18:56]** T-celler och B-celler. - -**[18:56 - 18:58]** Och B-cellernas utveckling - -**[18:58 - 18:59]** sker i - -**[19:00 - 19:04]** genmärgen hela tiden. - -**[19:04 - 19:10]** Om vi då tittar på hur genorganisationen ser ut - -**[19:10 - 19:12]** för antikroppsgenerna. - -**[19:12 - 19:15]** Så tittar vi här på det som vi kallar för germline - -**[19:15 - 19:16]** konfiguration. - -**[19:16 - 19:20]** Hur generna ligger i alla celler innan - -**[19:20 - 19:22]** någon rekombination börjar ske. - -**[19:22 - 19:26]** Om vi tittar först då på lokuset för - -**[19:26 - 19:28]** den tunga kedjan. - -**[19:28 - 19:30]** Så ser vi här att det ligger en - -**[19:30 - 19:32]** en lång rad av segment. - -**[19:32 - 19:34]** Och de här segmenten kodar - -**[19:34 - 19:38]** för en variabla immundlobulindomänen - -**[19:38 - 19:40]** i den tunga kedjan. - -**[19:40 - 19:44]** Så vi har här en jäng somiversum heter - -**[19:44 - 19:46]** då B för varieval, - -**[19:46 - 19:48]** H för heavy - -**[19:48 - 19:51]** och sedan 1, 2, 3 och så vidare. - -**[19:51 - 19:54]** Som ligger en mängd - -**[19:54 - 19:56]** en lång rad med - -**[19:56 - 19:59]** ganska likartade segment - -**[19:59 - 20:00]** som alla - -**[20:00 - 20:04]** kodar för en variabel del på den tunga kedjan. - -**[20:04 - 20:08]** Men de har vissa regioner där de varierar mellan varandra. - -**[20:08 - 20:11]** VH1, VH2 och så vidare. - -**[20:11 - 20:15]** Och det är de regionerna som kodar för de här looparna - -**[20:15 - 20:20]** som sticker ut längst ut på armen och som binder till antingen. - -**[20:20 - 20:24]** Där skiljer de sig mest åt de här olika signalerna. - -**[20:25 - 20:30]** Efter de olika segmenten som kodar för den här - -**[20:30 - 20:33]** variabla immunglobulindomänen. - -**[20:33 - 20:34]** Så ligger det någonting som heter - -**[20:34 - 20:38]** D-segment, D står för Diversity - -**[20:38 - 20:41]** och sedan någonting som heter - -**[20:41 - 20:44]** J-segment, J står för joining - -**[20:44 - 20:46]** och det här är inte alls hittat skal enligt. - -**[20:46 - 20:50]** De här är kanske 5-10 baspar - -**[20:50 - 20:52]** D och J-segmenten. - -**[20:52 - 20:56]** Medan de här variabla segmenten - -**[20:56 - 21:00]** de kd för hela immunglobulndomänen - -**[21:00 - 21:02]** ungefär 100 aminosyror. - -**[21:02 - 21:04]** Så de är betydligt större egentligen. - -**[21:04 - 21:08]** Efter då de olika segmenten för de variabla delarna - -**[21:08 - 21:10]** D-segmenten - -**[21:10 - 21:12]** och J-segmenten - -**[21:12 - 21:16]** så ligger sen de gensträckor - -**[21:16 - 21:20]** som kodar för den konstanta delen. - -**[21:20 - 21:24]** Och det här är då den första konstanta immunglobulndomänen - -**[21:24 - 21:28]** i genen för IGM. - -**[21:28 - 21:30]** Ses då för konsten? - -**[21:30 - 21:33]** Ny här står för IGM. - -**[21:33 - 21:38]** Och sen så ligger det ytterligare tre sådana här konstanta segment - -**[21:38 - 21:46]** som kodar för de ytterligare tre konstanta immunglobulndomänerna i IGM. - -**[21:46 - 21:52]** Och vid rekommendation så kommer ett av de här V-segmenten - -**[21:52 - 21:54]** och slumpmässigt väljas ut - -**[21:54 - 22:00]** och kombineras ihop med ett slumpvis utvalt D-segment. - -**[22:00 - 22:03]** och ett slumpvis utvalt J-segment. - -**[22:03 - 22:08]** Och alla de andra kommer att klyvas bort och försvinna. - -**[22:08 - 22:17]** Och det här bildar en stor del av variationen i antikroppsgenerna mellan olika celler. - -**[22:17 - 22:24]** Om vi ser på lokusen för de två lätta kedjorna ni kommer ihåg. - -**[22:24 - 22:27]** Vi hade Lambda och vi hade Kappa. - -**[22:27 - 22:30]** Så är de organiserade på ett ganska likartat sätt. - -**[22:30 - 22:38]** Men först ett antal olika segment som kodar för den variabla delen. - -**[22:38 - 22:43]** Det är alltså ganska stora immunbrubblindomäner här som den kodar för. - -**[22:43 - 22:52]** Och sen så ligger det i Lambda-lokuset, J-segment och flera olika varianter på - -**[22:52 - 22:57]** även den konstanta delen av Lambda-kedjan. - -**[22:57 - 23:00]** Det är inget som vi behöver bekymra oss så mycket om för alla de här - -**[23:00 - 23:02]** har samma funktion. - -**[23:02 - 23:08]** I Kappa-lokuset så ligger då igen ett antal segment som kodar för de variabla mungloblindomänen. - -**[23:08 - 23:14]** Sedan ett antal J-segment och sedan till slut den konstanta delen, - -**[23:14 - 23:19]** eller genen som kodar för den konstanta immungloblindomänen, i Kappa. - -**[23:19 - 23:25]** Och som ni kan se så finns det inga D-segment i lokusen för de lätta kedjorna. - -**[23:25 - 23:30]** Utan de finns bara då i lokuset för den tunga. - -**[23:30 - 23:46]** När VD och J-segmenten ska rekombineras i en B-cell som genomgår sin utveckling i benmärgen, - -**[23:46 - 23:50]** så aktiveras det en typ av vener som heter ranggener. - -**[23:50 - 23:54]** Det står för Recombination, Active ATGN. - -**[23:54 - 24:00]** Det är alltså enzymer, rekombinaser, som aktiveras bara - -**[24:00 - 24:04]** i B-celler och T-celler under deras utveckling. - -**[24:04 - 24:13]** Och de här rankregionerna känner igen regioner som flankerar varje sådant här, - -**[24:13 - 24:19]** VD och J-segment i genomet och för dem nära varandra, - -**[24:19 - 24:21]** så att de kan dekombineras. - -**[24:21 - 24:29]** Och i övrigt så sker den här processen med det vanliga DNA-reparationsmaskineriet. - -**[24:30 - 24:35]** Det första som händer är att den tunga kedjan rekommenderas. - -**[24:35 - 24:40]** Och där så kommer det att börja med att ett D-segment. - -**[24:40 - 24:42]** Här visar man bara ett. - -**[24:42 - 24:46]** Men som du kommer ihåg så var det flera stycken som låg på rad så här. - -**[24:46 - 24:48]** Väljs ut slumpmässigt. - -**[24:48 - 24:54]** Och förs samman med ett J-segment som också slumpmässigt väljs ut. - -**[24:54 - 25:00]** Och DNA:t som ligger här emellan, det lopas ut och klipps bort. - -**[25:00 - 25:06]** Så att vi har nu fått ett D och ett J-segment som ligger precis efter varandra i genomet. - -**[25:06 - 25:12]** Därefter så kommer ett V-segment också slumpmässigt att väljas ut. - -**[25:12 - 25:16]** Allt DNA som ligger här emellan klipps bort. - -**[25:16 - 25:22]** Och vi har nu fått en V, D och J-rekombination. - -**[25:22 - 25:24]** Det här sker då på DNA-nivå. - -**[25:24 - 25:28]** Det är irreversibelt DNA som ligger emellan klipps bort. - -**[25:28 - 25:30]** Så vi kan inte gå tillbaka. - -**[25:30 - 25:34]** Göra om eller välja ett nytt V-fragment eller så. - -**[25:34 - 25:36]** Vi kallar det här för en somatisk rekommendation. - -**[25:36 - 25:38]** För det sker ju ute i kroppen. - -**[25:38 - 25:42]** Det sker ju inte i könscellerna utan ute i kroppen. - -**[25:42 - 25:46]** Och är en oberoende process i varje cell som det händer i. - -**[25:46 - 25:50]** Så nu har jag alltså fått en DNA-sekvens. - -**[25:50 - 25:56]** Där vi har bara ett V, ett D och ett J-segment kvar i lokuset. - -**[25:56 - 25:58]** I just den här källan. - -**[25:58 - 26:00]** Och det här kommer sen att - -**[26:00 - 26:04]** transkriberas till ett RNA. - -**[26:04 - 26:08]** RNA-kommer och spliceas till ett finalt RNA. - -**[26:08 - 26:14]** Som sen kommer och translateras till ett protein. - -**[26:14 - 26:18]** Och då ser vi hur de här olika segmenten - -**[26:18 - 26:24]** bildar känd de kodar för de proteiner - -**[26:24 - 26:26]** som sedan kommer att bilda. - -**[26:26 - 26:30]** Dels de konstanta immungloriddomänerna. - -**[26:30 - 26:32]** antikroppen och även den - -**[26:32 - 26:35]** variabla mugloblindomänen. - -**[26:35 - 26:39]** Och då är det som vi sa att de här tre hypervariabla - -**[26:39 - 26:41]** looperna som sticker ut här - -**[26:41 - 26:46]** de kodas dels i de varierande delarna - -**[26:46 - 26:49]** i det här gensegmentet som kodar för - -**[26:49 - 26:52]** den variabla mugloblindomänen. - -**[26:52 - 26:59]** Och en av dem även där D och J-segmenten sitter. - -**[27:00 - 27:04]** Att en av de tre looparna kodas i just den här regionen. - -**[27:04 - 27:10]** Där vi har en väldigt stor variation för att vi har dels B, B, D och V - -**[27:10 - 27:12]** och J rekommendationen som har skett. - -**[27:12 - 27:16]** Så här får vi en stor variation i den tredje loopen här. - -**[27:22 - 27:30]** En del av variationen som vi ser mellan olika antikroppar i olika celler beror på att vi har så många. - -**[27:30 - 27:32]** olika gensegment som kan kombineras ihop. - -**[27:33 - 27:35]** Som ni kommer ihåg från bilden när vi såg på - -**[27:36 - 27:38]** organisationen av de här generna. - -**[27:38 - 27:41]** Den bilden var faktiskt från en mus. - -**[27:41 - 27:46]** Det humana genomet är väldigt likartat uppbyggt men antalet - -**[27:47 - 27:50]** olika segment skiljer sig åt lite mellan arterna. - -**[27:50 - 27:52]** Så tittar vi här på - -**[27:52 - 27:54]** den tunga kedjan - -**[27:54 - 27:58]** så har vi 130 olika V-segment - -**[27:58 - 27:59]** i genomet - -**[28:00 - 28:04]** som sen kan kombineras ihop med 27 stycken olika D-segment - -**[28:04 - 28:06]** och 3 olika jeanssegment. - -**[28:06 - 28:10]** I de lätta kedjorna så har vi 75 olika - -**[28:10 - 28:12]** V-segment i vardera - -**[28:12 - 28:14]** kappa och landalokuset. - -**[28:14 - 28:17]** Som ni kommer ihåg - -**[28:17 - 28:19]** inga D-segment - -**[28:19 - 28:22]** men däremot några olika J-segment - -**[28:22 - 28:25]** som de här V-segmenten kan kombineras ihop med. - -**[28:25 - 28:29]** Så där har vi en stor variation i varierande - -**[28:30 - 28:34]** naturligtvis. Och sen så får vi en ytterligare variation - -**[28:34 - 28:38]** eftersom en slumpmässigt - -**[28:38 - 28:40]** skapad, lätt kedja - -**[28:40 - 28:44]** kombineras ihop med en slumpmässigt skapad, tung kedja. - -**[28:44 - 28:47]** Så redan där har vi ganska många variationer - -**[28:47 - 28:50]** om vi multiplicerar de här talen med varandra. - -**[28:50 - 28:54]** Men ytterligare en dimension - -**[28:54 - 28:56]** nästan i den här variationen - -**[28:56 - 29:00]** får man genom att den här sammanfogningen är ganska - -**[29:00 - 29:02]** slarvig skulle man faktiskt kunna säga. - -**[29:02 - 29:07]** Så att det är vanligt att man antingen förlorar - -**[29:07 - 29:11]** en två baspar eller att några extra nuklelig tid läggs till - -**[29:11 - 29:13]** vid den här sammanfogningen. - -**[29:13 - 29:16]** Och då kommer man naturligtvis få en oändligt - -**[29:16 - 29:18]** mycket större variation i och med - -**[29:18 - 29:21]** den här slarviga sammanfogningen. - -**[29:24 - 29:26]** Så om vi sedan tittar på - -**[29:26 - 29:28]** den lätta kedjan, hur den rekombineras, - -**[29:28 - 29:30]** så sker det på precis samma - -**[29:30 - 29:34]** förutom att vi då inte har några delsegment. - -**[29:34 - 29:38]** Så att vi kommer att få ett delsegment, slumpmässigt utvalt - -**[29:38 - 29:44]** som rekombineras med ett av j-segmenten. - -**[29:44 - 29:46]** DNA:t här emellan skärs bort. - -**[29:46 - 29:52]** Och vi får sedan den färdiga, rekombinerade genen. - -**[29:52 - 29:56]** Som sedan kommer att ärvas ner av alla B-celler - -**[29:56 - 30:00]** som den här första cellen kommer att ge upphov till. - -**[30:00 - 30:04]** Och sedan på samma sätt igen så bildas det ett RNA - -**[30:04 - 30:08]** som translateras intill ett protein. - -**[30:08 - 30:14]** Och då får vi variationen här i den variabla mynnblubblinomänen. - -**[30:14 - 30:22]** Dels genom att ett V-segment har valts ut som kodar för viss aminosyrasekvens - -**[30:22 - 30:24]** i de här två looparna som sticker ut. - -**[30:24 - 30:27]** Och den tredje loopen får vi ännu mer variation. - -**[30:27 - 30:30]** För där har vi också J-segmentet. - -**[30:30 - 30:34]** Den slarviga sammanfogningen mellan V och J-segmentet. - -**[30:36 - 30:49]** Och som vi sa så kommer ju en slumpvis skapad lätt kedja att i slutändan kombineras ihop med en slumpvis skapad tung kedja. - -**[30:49 - 30:55]** Det här skapar då ytterligare variation i det antikroppsbindande sajten här. - -**[30:55 - 31:00]** Som ju bildas av den variabla delen både på den tunga kedjan - -**[31:00 - 31:02]** och på den lätta kedjan. - -**[31:03 - 31:06]** Och det här sker på DNA-nivå. - -**[31:06 - 31:12]** Och det kan inte göras om utan har cellen väl gjort den här rekommendationen. - -**[31:12 - 31:17]** Så är det den som gäller framöver för alla efterföljande celler. - -**[31:18 - 31:23]** Och det här ger i princip en unik antikropp på varje B-cell. - -**[31:24 - 31:29]** Men som vi sa så har ju en cell bara en enda antikropp som den uttrycker. - -**[31:30 - 31:39]** Och man har räknat ut att det finns ungefär 10-13 olika teoretiskt möjliga varianter på antikroppar. - -**[31:39 - 31:42]** Som kan bildas från det humana genomet. - -**[31:44 - 31:52]** Så variationen hos antikropparnas antingens bindande del är den yttersta delen av de två armarna. - -**[31:52 - 32:00]** Den uppkommer då genom dels rekommendationen av V och J och i den tunga kedjan även D-segmenten. - -**[32:00 - 32:06]** Som vi sa så kan vi få tillägg av extra nukletider i skarvarna mellan gensegmenten. - -**[32:06 - 32:14]** Och vi har också kombinationen av olika tunga och lätta kedjor som bildas oberoende av varandra. - -**[32:14 - 32:18]** Hela den här rekombinationen sker i benmärgen. - -**[32:18 - 32:21]** Den är helt oberoende av främmande antingen. - -**[32:21 - 32:24]** Alltså någonting utanför kroppen. - -**[32:24 - 32:26]** Utan det sker spontant hela tiden. - -**[32:26 - 32:28]** Medan vi sitter här. - -**[32:28 - 32:30]** Jag pratar. Ni lyssnar. Så händer det här. - -**[32:30 - 32:36]** Dessutom så finns det någonting som kallas för somatisk hypermutation. - -**[32:36 - 32:42]** Och det sker i perifera linfria organ som linfnoder, mjälte och så vidare. - -**[32:42 - 32:44]** Sekundära linfria organ. - -**[32:44 - 32:47]** Och det sker efter interaktion med främmande antigener. - -**[32:47 - 32:51]** Och det kommer ni att höra mer om i en kommande föreläsning. - -**[32:51 - 32:56]** När vi pratar om effekt och funktioner hos bio-T-celler. - -**[32:56 - 33:00]** I det här fallet naturligtvis B-celler då eftersom det är - -**[33:00 - 33:02]** antikropparna som vi pratar om. - -**[33:02 - 33:10]** Men det sker alltså efter det att cellen har aktiverats av till exempel en bakterie eller ett virus. - -**[33:12 - 33:18]** Nu ska vi se vad som händer under rekombinationen på en mer cellulär nivå. - -**[33:18 - 33:26]** Det här sker då i benmärgen och under ett utvecklingsstadium som kallas för pro-b-cell. - -**[33:26 - 33:30]** Och i pro-b-cellerna så sker först rean - -**[33:30 - 33:33]** arrangemang av den tunga kedjan. - -**[33:33 - 33:36]** Och vi har ju två stycken alleler naturligtvis. - -**[33:36 - 33:38]** En från mamman, en från pappan. - -**[33:38 - 33:43]** Och det ger två chanser för det här re-arrangemanget att lyckas. - -**[33:43 - 33:47]** Och cellen börjar smumpmässigt med en av allelerna. - -**[33:47 - 33:51]** Det kan vara mammans eller det man har haft från pappans. - -**[33:51 - 33:55]** Och prövar då att göra en re-arrangemang. - -**[33:55 - 33:58]** Men det här kan naturligtvis misslyckas. - -**[33:58 - 34:00]** Det sker ganska ofta till och med. - -**[34:00 - 34:06]** Eftersom vi har de här ganska oprecisa sammanfogningarna av VD och J-segmentet. - -**[34:06 - 34:12]** Så kommer det ganska ofta bildas ofta ofunktionella proteiner. - -**[34:12 - 34:14]** Det kan ju bli ett stockhål då naturligtvis. - -**[34:14 - 34:19]** Men det kan ju också bli aminosyror som gör att det inte väckar sig som det ska. - -**[34:19 - 34:21]** Och de här immunglor blir numänerna. - -**[34:21 - 34:22]** Inte kan bilda. - -**[34:22 - 34:28]** Men när en cell har lyckats med rearrangemang av sin tunga kedja. - -**[34:28 - 34:30]** En av de två alleler. - -**[34:30 - 34:35]** Så kommer den att binda till någonting som kallas för surrogate like-shade. - -**[34:35 - 34:38]** Och det namnet säger ganska bra vad det är för någonting. - -**[34:38 - 34:44]** Det är en icke-variabel molekyl som liknar den lätta kedjan. - -**[34:44 - 34:52]** Och som då kommer att binda till de tunga kedjorna som har bildats efter rekombinationen. - -**[34:52 - 34:57]** Och kommer att uttryckas på ytan av den här prov-B-cellen. - -**[34:57 - 35:00]** Och det här är ju för att pröva då att den här rekommendationen. - -**[35:00 - 35:04]** som har skett ger ett funktionellt protein. - -**[35:04 - 35:12]** Som kan binda till en lätt kedja och kan exporteras och uttryckas på cellytan. - -**[35:12 - 35:18]** När det här har lyckats så kommer cellen att genomgå celldelning. - -**[35:18 - 35:24]** För man drar nytta av den här lyckade rekommendationen av den tunga kedjan. - -**[35:24 - 35:30]** Sedan så kommer det att ske ett rearrangemang av den lätta kedjan. - -**[35:30 - 35:54]** Så den här rekommendationen av den tunga kedjan lyckas i ungefär 55% av prov-B-cellerna. - -**[35:54 - 36:00]** Och sen när den har utvecklats vidare till en pre-B-cell och lättare cell. - -**[36:00 - 36:01]** där kedjan rekommenderas. - -**[36:01 - 36:07]** I och med att man har två olika lokus då så har man en success rate på ungefär 85%. - -**[36:07 - 36:18]** Och när då både tunga, sedan lätta kedjan har rekombinerats så får man då ett uttryck av IG-N. - -**[36:18 - 36:26]** Det är den första antikroppsisotypen som uttrycks på ytan av omogna B-celler. - -**[36:26 - 36:30]** Och här har vi då den rekombinerade tunga kedjan och den rekombinerade kedjan. - -**[36:30 - 36:56]** Eftersom vi får så pass många ofunktionella proteiner så har vi flera olika kontrollstationer här på vägen under rekombinationen. - -**[36:56 - 37:00]** Och som vi såg så hade vi först i - -**[37:00 - 37:04]** prov-B-cellen, den här surrogate-late-kedjan. - -**[37:04 - 37:10]** Om vi inte får till, vi, om cellen inte får till en funktionell tung kedja - -**[37:10 - 37:12]** så kommer den att gå i apoptos. - -**[37:12 - 37:18]** Sedan får vi prolyforation och den lätta kedjan börjar rekommenderas. - -**[37:18 - 37:23]** Och igen där, om inte det lyckas att få till en funktionell lätt kedja - -**[37:23 - 37:25]** så ska den kombineras med den tunga kedjan. - -**[37:25 - 37:30]** Så kommer cellen igen att gå i apoptos. - -**[37:30 - 37:38]** Och vi har någon som har räknat ut att det är ungefär 50 miljarder B-celler som dör i benmärgen varje dygn. - -**[37:38 - 37:42]** Just för att de inte får till sin rekommendation. - -**[37:42 - 37:44]** Och då kommer vi inte ha någon nytta av de här cellerna. - -**[37:44 - 37:46]** De kommer att gå i apotos. - -**[37:46 - 37:52]** Och slutligen så får vi då en omogen B-cell som uttrycker IGM på sin vite. - -**[37:56 - 38:00]** Eftersom rekommendationen har skett helt slumpmässigt - -**[38:00 - 38:03]** utan påverkan av några antigener överhuvudtaget - -**[38:03 - 38:06]** så kommer vi att få väldigt många av B-cellerna - -**[38:06 - 38:12]** som faktiskt uttrycker antigener som kan känna igen vår egen kropp. - -**[38:12 - 38:16]** Så därför har vi ytterligare en kontrollstation innan cellerna - -**[38:16 - 38:20]** kan släppas ut i periferin, alltså ut från benmärgen. - -**[38:20 - 38:28]** Om den här omogna B-cellen som nu har lyckats rekombinera sina antikroppsgener - -**[38:28 - 38:30]** och uttrycker IGM på sina - -**[38:30 - 38:36]** om det här IGM kommer att binda till ett kroppseget antigen - -**[38:36 - 38:38]** till exempel någon komponent i blodet - -**[38:38 - 38:42]** eller någonting i den extra cellulära matvyxeln i benmärgen - -**[38:42 - 38:46]** då blir det en signal in i cellen - -**[38:46 - 38:48]** att gå i apotos. - -**[38:48 - 38:50]** För sådana här celler vill vi naturligtvis inte ha ut i kroppen - -**[38:50 - 38:54]** som kan binda till våra egna - -**[38:54 - 38:56]** proteiner, kolhydrater och så vidare. - -**[38:56 - 39:00]** Det här kallas för negativ selektion. - -**[39:00 - 39:04]** en b eller T-cell binder till något kroppseget - -**[39:04 - 39:06]** och därefter går i apotos. - -**[39:06 - 39:08]** Det kallar vi för negativ selektion. - -**[39:10 - 39:12]** Den här cellen däremot - -**[39:12 - 39:14]** den är också en omogen B-cell - -**[39:14 - 39:16]** den har en annan antikropp på sin yta - -**[39:16 - 39:18]** som inte reagerar med något av - -**[39:18 - 39:22]** de kroppsegna proteinerna - -**[39:22 - 39:24]** och så vidare - -**[39:24 - 39:26]** som finns i benmärgen. - -**[39:26 - 39:28]** Den kommer då att släppas ut i periferin. - -**[39:30 - 39:33]** Nu finns det naturligtvis många ämnen i kroppen - -**[39:33 - 39:36]** som inte egentligen uttrycks i benmärgen - -**[39:36 - 39:42]** och som en mogen b-cell då inte kommer att genomgå negativ selektion - -**[39:42 - 39:42]** emot. - -**[39:42 - 39:46]** Så under de första få dagarna - -**[39:46 - 39:49]** som en b-cell har släppts ut - -**[39:49 - 39:52]** i periferin från benmärgen - -**[39:52 - 39:54]** så är den väldigt känslig. - -**[39:54 - 39:56]** Om den då binder till sitt antingen - -**[39:56 - 39:58]** så kommer den igen och går i apotos - -**[39:58 - 40:00]** den kommer inte att bli aktiverad - -**[40:00 - 40:04]** och börjar växa till, utan den kommer gå i apoptos. - -**[40:04 - 40:06]** Om den däremot klarar sig - -**[40:06 - 40:08]** under de här första dagarna - -**[40:08 - 40:10]** inte stöter på sitt antigen - -**[40:10 - 40:14]** och dessutom kommer in i - -**[40:14 - 40:16]** ett sekundärt himskit organ - -**[40:16 - 40:18]** den får ytterligare några signaler - -**[40:18 - 40:22]** så kommer den att gå hela vägen och bli - -**[40:22 - 40:24]** en funktionell mogen B-cell - -**[40:24 - 40:26]** som när den stöter på sitt antingen - -**[40:26 - 40:30]** kommer att aktiveras, växa till - -**[40:30 - 40:32]** differentierad till en effektorscell. - -**[40:32 - 40:36]** Och de processerna kommer ni att få höra om i nästa föreläsning - -**[40:36 - 40:38]** om effektorsceller. - -**[40:38 - 40:40]** Det vi fokuserar på nu det är - -**[40:40 - 40:44]** utvecklingen och differentieringen fram till mogna - -**[40:44 - 40:48]** män naiva B-celler och naiv - -**[40:48 - 40:50]** det betyder då att den ännu inte - -**[40:50 - 40:52]** har stött på sitt antigen. - -**[40:52 - 40:54]** Den har förmågan att reagera men den har ännu - -**[40:54 - 40:58]** inte stött på sitt antingen. - -**[41:00 - 41:02]** Den rekommendation som vi har sett nu - -**[41:02 - 41:04]** den sker då i benmärgen - -**[41:04 - 41:06]** oberoende av antigen - -**[41:06 - 41:08]** som vi sa tidigare. - -**[41:08 - 41:10]** Men det finns också en ytterligare - -**[41:10 - 41:12]** rekombination - -**[41:12 - 41:14]** som sker efter det - -**[41:14 - 41:16]** att B-cellen - -**[41:16 - 41:18]** har stött på sitt antigen - -**[41:18 - 41:20]** och blivit aktiverad. - -**[41:20 - 41:22]** Och det är då inte i - -**[41:22 - 41:24]** VD och J-segmenten - -**[41:24 - 41:26]** som den här - -**[41:26 - 41:28]** rekommendationen sker. - -**[41:28 - 41:30]** Utan den rekommendationen - -**[41:30 - 41:34]** fix och ändras inte som vi sa, den är irreversibel. - -**[41:34 - 41:38]** Utan det som händer är att cellen - -**[41:38 - 41:42]** byter sin konstanta del på antikroppen - -**[41:42 - 41:44]** och går från att vara - -**[41:44 - 41:46]** en IGM - -**[41:46 - 41:50]** till någon av de andra isotyperna. - -**[41:50 - 41:52]** Så nu kommer det ihåg att det var IGM - -**[41:52 - 41:54]** som uttrycktes först på ytan - -**[41:54 - 41:56]** av B-cellen - -**[41:56 - 41:58]** och som uttrycks på ytan - -**[41:58 - 42:00]** av de naiva cellerna när de är - -**[42:00 - 42:02]** ute i cirkulationen. - -**[42:02 - 42:04]** Men en cell kan också - -**[42:04 - 42:06]** byta sedan - -**[42:06 - 42:08]** isotyp - -**[42:08 - 42:10]** till någon av de andra. - -**[42:10 - 42:14]** Och det är också en irreversibel process - -**[42:14 - 42:16]** där - -**[42:16 - 42:18]** långa sträckor av DNA - -**[42:18 - 42:22]** loopas ut och klipps bort. - -**[42:22 - 42:24]** Så i den naiva cellen - -**[42:24 - 42:26]** så kommer VD och J-segmenten - -**[42:26 - 42:28]** att spliceas ihop - -**[42:28 - 42:30]** med - -**[42:30 - 42:36]** cementen för den tunga kedjan för IGM - -**[42:36 - 42:38]** och det är det proteinet som kommer att uttryckas. - -**[42:40 - 42:42]** Sen när cellen genomgår - -**[42:42 - 42:44]** aktivering och tillväxt - -**[42:44 - 42:46]** i ett terminalcentrum - -**[42:46 - 42:48]** i till exempel lymfnorden - -**[42:48 - 42:50]** så kommer olika signaler - -**[42:50 - 42:52]** framför allt från T-celler - -**[42:52 - 42:56]** att leda till att den istället - -**[42:56 - 43:00]** börjar uttrycka till exempel IGM. - -**[43:00 - 43:04]** igen i det som vi kallar förirmline-genomet - -**[43:04 - 43:08]** så ligger först genen för den konstanta - -**[43:08 - 43:10]** delen för IGM - -**[43:10 - 43:12]** sen kommer genen för den konstanta - -**[43:12 - 43:14]** delen för IGD - -**[43:14 - 43:16]** IGG-3, IGG-1 - -**[43:16 - 43:18]** och så vidare - -**[43:18 - 43:20]** efter varandra. - -**[43:20 - 43:21]** Det finns alltså flera olika - -**[43:21 - 43:24]** subtyper av IGG - -**[43:24 - 43:26]** som cellen kan uttrycka. - -**[43:26 - 43:28]** Och det som händer då - -**[43:28 - 43:30]** kommer att vara att - -**[43:30 - 43:34]** NA-strängen kommer att loopas ut, - -**[43:34 - 43:36]** till exempel de som - -**[43:36 - 43:38]** kodar för IGM - -**[43:38 - 43:40]** och IGD - -**[43:40 - 43:42]** så istället så kommer samma - -**[43:42 - 43:46]** VD och J-rekommendation - -**[43:46 - 43:48]** samma sträcka - -**[43:48 - 43:50]** med DNA här, - -**[43:50 - 43:52]** att istället ligga närmast - -**[43:52 - 43:54]** genen som kodar - -**[43:54 - 43:56]** för - -**[43:56 - 44:00]** den konstanta delen för IGG3. - -**[44:00 - 44:04]** Då istället i slutändan - -**[44:04 - 44:06]** en gen som kodar för - -**[44:06 - 44:08]** en IGG 3-molekyl - -**[44:08 - 44:10]** som uttrycker samma - -**[44:10 - 44:12]** variabla del och alltså känner - -**[44:12 - 44:14]** igen samma antigen. - -**[44:14 - 44:16]** Så att den antikropp som bildas - -**[44:16 - 44:18]** binder tillsammma antingen - -**[44:18 - 44:20]** men får andra funktioner - -**[44:20 - 44:22]** eftersom - -**[44:22 - 44:24]** den istället kommer att vara - -**[44:24 - 44:26]** en IGG-molekyl. - -**[44:28 - 44:30]** Det här kan sen faktiskt göras om - -**[44:30 - 44:34]** med ytterligare flera steg så att det istället blir - -**[44:34 - 44:36]** till exempel en IDA-molekyl - -**[44:36 - 44:38]** som produceras. - -**[44:38 - 44:40]** Men det är ganska ovanligt. - -**[44:40 - 44:42]** Oftast så leder den här switchen - -**[44:42 - 44:44]** till antingen IDG - -**[44:44 - 44:46]** eller IDA - -**[44:46 - 44:48]** till exempel. - -**[44:48 - 44:50]** Och sen behåller källen - -**[44:50 - 44:52]** den tunga kedjan som har bildats. - -**[44:54 - 44:56]** Den process som vi just har beskrivit - -**[44:56 - 44:58]** det kallas för ISO-typ Switch. - -**[45:00 - 45:04]** Det är då upphov till antikroppar med olika isotyper. - -**[45:04 - 45:10]** IGG, IGM, IGD, IGA och IGE. - -**[45:10 - 45:14]** Med samma fortfarande antingen bindande sajt. - -**[45:14 - 45:18]** På bilden här så ser vi de fem isotyperna. - -**[45:18 - 45:24]** Och vi har också markerat att IGG finns i fyra olika solklasser. - -**[45:24 - 45:30]** IGG 1, IGG 2 osv. - -**[45:30 - 45:34]** Finns i två subklasser. IGA 1 och IGA 2. - -**[45:34 - 45:40]** Så här ger jag en ganska stor variation på vilka antikroppar som kan bildas. - -**[45:40 - 45:44]** Och de har då alla något olika egenskaper - -**[45:44 - 45:50]** som är beroende på den tunga kedjan, FCB:en hos antikropparna. - -**[45:50 - 45:55]** Och vi ska nu gå igenom de här olika isotyperna lite översiktligt. - -**[45:55 - 46:00]** Så att ni har koll på dem inför föreläsningen om de olika effektorfunktionerna. - -**[46:00 - 46:06]** IGG är den antikroppen som finns till största mängden i serum. - -**[46:06 - 46:11]** Den kan också transporteras över till fostret, över moderkakan. - -**[46:11 - 46:16]** IGG är väldigt bra på att aktivera komplementsystemet. - -**[46:16 - 46:25]** Och den underlättar också faggocitos genom att bilda till FC-receptorer som vi diskuterade tidigare. - -**[46:25 - 46:30]** IGG är också bra på att neutralisera. - -**[46:30 - 46:32]** Antigener. - -**[46:32 - 46:38]** Och neutralisation det är när en antikropp binder till exempel till ett virus - -**[46:38 - 46:44]** och då hindrar att viruset binder in till sin receptor på cellen. - -**[46:44 - 46:47]** På det viset så är viruset neutraliserat säger man. - -**[46:47 - 46:53]** Man kan också tänka sig att det är ett toxin som hindras från att binda till sin receptor till exempel. - -**[46:55 - 47:00]** Slutligen så kan IGG-antikroppar också utföra någonting - -**[47:00 - 47:04]** som kallas för antidependent cellulor cytotocesti. - -**[47:04 - 47:07]** Det förkortas ofta ADCC. - -**[47:07 - 47:14]** Och det är ett fenomen när antikroppen binder till en av våra egna celler. - -**[47:14 - 47:19]** Till exempel en virusinfekterad cell som uttrycker virusantien på sin yta. - -**[47:19 - 47:23]** Eller en tumörcell som uttrycker tumörhanteringen på sin yta. - -**[47:23 - 47:30]** När den här antikroppen sedan binder till en NK-cell så kan NK-cellen - -**[47:30 - 47:31]** eller den döda den här cellen - -**[47:31 - 47:34]** som antikroppen har bundit till. - -**[47:34 - 47:39]** Så det här är alltså inte ett sätt att döda bakterier eller svampar eller så - -**[47:39 - 47:43]** utan det är ett sätt att döda våra egna celler som bör tas bort. - -**[47:45 - 47:47]** Om vi sedan går till IGM - -**[47:47 - 47:51]** så finns den också till viss del i serum - -**[47:51 - 47:54]** inte lika mycket som IGM, men den finns i serum - -**[47:54 - 47:57]** och den produceras också i slemhinnorna - -**[47:57 - 47:59]** framförallt tarmslemhinnor - -**[48:00 - 48:04]** IGM är också bra på komplementaktivering. - -**[48:06 - 48:12]** Det i sin tur komplementaktiveringen leder till fagocytos, lysering av mikroberna - -**[48:12 - 48:16]** och också rekrytering av andra celler in i vävnaden. - -**[48:17 - 48:20]** IGM är också väldigt bra på aglutination. - -**[48:20 - 48:28]** Aglutination är när antikroppar binder ihop olika mikroorganismer, - -**[48:28 - 48:30]** till exempel olika bakterier. - -**[48:30 - 48:34]** för att IGM produceras som en pentamera. - -**[48:34 - 48:37]** Alltså fem stycken olika antikroppar som sitter ihop. - -**[48:37 - 48:40]** Och det ska vi snart se hur det ser ut lite mera. - -**[48:40 - 48:42]** Men i och med att den är en pentamera - -**[48:42 - 48:46]** så får den till och med fem gånger två tio bindningssajts - -**[48:46 - 48:48]** i en makromonikyl. - -**[48:48 - 48:52]** Och den är då väldigt bra på att klumpa ihop mikroorganismer. - -**[48:52 - 48:55]** Framförallt på slemhinneytorna. - -**[48:55 - 48:58]** Så att de inte kan ta sig genom slemmet - -**[48:58 - 49:00]** in till våra egna celler. - -**[49:00 - 49:04]** spolas ut den naturliga vägen kan man säga. - -**[49:04 - 49:10]** IGD finns på naiva B-celler precis som IGM gör. - -**[49:10 - 49:16]** Och framförallt så har den sin funktion i att signalera in i den naiva cellen. - -**[49:16 - 49:18]** När den binder antigen för första gången. - -**[49:18 - 49:22]** Det finns väldigt låga nivåer utsöndrat IGD - -**[49:22 - 49:24]** utan sitter nästan bara på cellytan. - -**[49:24 - 49:30]** IGA 1 och 2 produceras i slemhinnorna från - -**[49:30 - 49:34]** framförallt och transporteras över slemhinnan ut i lumen. - -**[49:34 - 49:40]** Transporteras också till bröstmjölk när man ammar. - -**[49:40 - 49:42]** Och IGA - -**[49:42 - 49:45]** är bra på att neutralisera - -**[49:45 - 49:48]** antigener så att de inte binder in till våra egna celler. - -**[49:48 - 49:52]** Och också på agilutination precis som IGM. - -**[49:52 - 49:54]** IGA produceras som en del mer - -**[49:54 - 49:58]** och blir därför bättre på agilutination än de här monomerna - -**[49:58 - 50:00]** som de andra antikrooperna. - -**[50:00 - 50:04]** IGG och E har. - -**[50:04 - 50:08]** IGE slutligen, känner ni kanske igen som en mediator - -**[50:08 - 50:11]** av olika allergiska reaktioner. - -**[50:11 - 50:16]** Men det är naturligtvis inte den biologiska funktionen i första hand. - -**[50:16 - 50:20]** IGE är viktigt för att bekämpa stora parasiter - -**[50:20 - 50:24]** som inte kan försorteras av våra egna celler. - -**[50:24 - 50:30]** Och IGE sitter bundet till mastceller ute i vävnaden. - -**[50:30 - 50:33]** Och när de sen bilden till sitt antingen - -**[50:33 - 50:34]** så leder det till dels - -**[50:34 - 50:36]** stegranledning av mastcellerna - -**[50:36 - 50:40]** som sedan producerar olika typer av - -**[50:40 - 50:42]** inflammationsmedia torer - -**[50:42 - 50:46]** och det leder också till sådana här ADCC - -**[50:46 - 50:48]** i det här fallet då gentemot - -**[50:48 - 50:52]** parasiten inte mot våra egna celler. - -**[50:52 - 50:54]** Och under ett immunsvar - -**[50:54 - 50:56]** så producerar en B-cell - -**[50:56 - 51:00]** som blir aktiverad först IGM - -**[51:00 - 51:02]** IGD men inte i någon större utsträckning IGM. - -**[51:02 - 51:04]** Utan det som utsöndras är IGM. - -**[51:04 - 51:08]** Och sen växlar den till en av de övriga isotyperna. - -**[51:10 - 51:12]** Till IGM. - -**[51:12 - 51:14]** G, IGA eller IGE. - -**[51:14 - 51:16]** Och anledningen till att det finns flera olika - -**[51:16 - 51:20]** är ju då att de behövs mot olika typer av mikroorganismer. - -**[51:20 - 51:24]** I olika delar av kroppen så har de specialiserade förmågor - -**[51:24 - 51:26]** som gör att de fungerar bäst i en viss miljö - -**[51:26 - 51:28]** mot en viss mikroorganism. - -**[51:30 - 51:33]** Tidigare då så ändras inte specificiteten. - -**[51:33 - 51:36]** Även om antikroppen gör sådana här isotyp Switch. - -**[51:39 - 51:43]** Som vi sa så finns IGM som en penta mer. - -**[51:43 - 51:47]** Och IGA produceras framförallt som en DME. - -**[51:47 - 51:50]** IgM är alltid en penta mer. - -**[51:50 - 51:52]** Medan IGA kan vara både en monomer. - -**[51:52 - 51:55]** Vilket finns i serum till viss utsträckning. - -**[51:55 - 51:57]** Och en DMER. - -**[51:57 - 52:00]** Vilket då finns i slemhinnorna. - -**[52:00 - 52:04]** Där den stora mängden av IGA produceras. - -**[52:04 - 52:11]** Och om vi tittar här så ser vi att både det pentamera IGM och det numera IGM. - -**[52:11 - 52:18]** Hålls samman av en protein som heter J-kedjan, J-kedjan. - -**[52:18 - 52:24]** Som produceras också av plasmascenner som producerar antikropparna. - -**[52:24 - 52:30]** Och J-kedjan i sin tur binder sen till ett annat protein. - -**[52:30 - 52:36]** En sekretorisk komponent som gör att de här polymererna kan transporteras - -**[52:36 - 52:41]** genom EPT:et ut i tarmlumen eller till bröstmjölk till exempel. - -**[52:41 - 52:44]** Även ut i lungorna och så vidare. - -**[52:44 - 52:48]** Och i och med att de här antikropparna har - -**[52:48 - 52:54]** 4 respektive 10 olika antigenbindande sajter. - -**[52:54 - 52:58]** Så blir de väldigt bra på att aglutinera bakterier som vi sa. - -**[52:58 - 53:00]** Det vill säga klumpa ihop dem. - -**[53:00 - 53:04]** Och det ger också en väldigt hög aviditet. - -**[53:04 - 53:06]** Och aviditet, det är - -**[53:06 - 53:10]** förmågan hos hela makromolekylen - -**[53:10 - 53:14]** att binda till en patient till exempel. - -**[53:14 - 53:16]** Vi ska titta på det i nästa bild. - -**[53:17 - 53:21]** Här har vi en illustration av - -**[53:21 - 53:23]** dels affinitet. - -**[53:23 - 53:25]** Och affinitet, det är - -**[53:25 - 53:30]** styrkan i en bindning av ett. - -**[53:30 - 53:33]** till sin epitop. - -**[53:33 - 53:39]** I det här fallet en struktur som finns på ytan av en cell eller en bakterie. - -**[53:39 - 53:41]** Ska du föreställa här. - -**[53:41 - 53:43]** Och den här bindningen då. - -**[53:43 - 53:46]** Det är en icke-kovalent bindning. - -**[53:46 - 53:49]** Och den består av flera olika typer av interaktioner. - -**[53:49 - 53:51]** Det är vätebindningar. - -**[53:51 - 53:55]** Och det är elektrisk laddning som förmedlar den här bindningen. - -**[53:55 - 54:00]** Men även då interaktionen mellan hydrofoba eller hydrofoba. - -**[54:00 - 54:05]** hydrofina delar av de olika komponenterna. - -**[54:05 - 54:07]** Dels epitopen. - -**[54:07 - 54:10]** Dels i då aminosyrorna här på antikroppar. - -**[54:11 - 54:14]** Och tillsammans så bestämmer då de här olika interaktionerna - -**[54:14 - 54:16]** hur stark den här affiniteten är. - -**[54:17 - 54:18]** Aviditet - -**[54:18 - 54:19]** Å andra sidan. - -**[54:19 - 54:24]** Det är hur stark bindningen är mellan hela den här antikroppsmolekylen - -**[54:24 - 54:28]** och hela ytan på antigenet. - -**[54:28 - 54:30]** Även om det här - -**[54:30 - 54:32]** ofta är väldigt, väldigt starka bindningar. - -**[54:32 - 54:34]** Så har man ju ändå en viss - -**[54:34 - 54:36]** off-rate här. - -**[54:36 - 54:38]** Precis som man har i alla andra. - -**[54:38 - 54:40]** Icke-kovalenta interaktioner. - -**[54:40 - 54:42]** Men om man har två bindningssakter - -**[54:42 - 54:44]** så blir det naturligtvis mindre risk att - -**[54:46 - 54:48]** antikroppen släpper helt. - -**[54:48 - 54:50]** Även om ett av de här interaktionerna - -**[54:50 - 54:52]** för ett ögonblick - -**[54:52 - 54:54]** inte längre interagerar. - -**[54:54 - 54:56]** Då kan man ju tänka sig att om vi har IGM - -**[54:56 - 55:00]** och vi har så många epitoper på ytan - -**[55:00 - 55:02]** så att alla de tio bindningssajterna - -**[55:02 - 55:02]** bindningssakten - -**[55:02 - 55:06]** så blir det här en väldigt, väldigt stark bindning. - -**[55:06 - 55:09]** Även om affiniteten i ett - -**[55:09 - 55:12]** enda bindningspar, - -**[55:12 - 55:14]** om man säger så, är ganska låg - -**[55:14 - 55:16]** så får man en väldigt hög abviditet. - -**[55:16 - 55:20]** Det är en av fördelarna med att ha - -**[55:20 - 55:22]** de här penta mererna och de mererna - -**[55:22 - 55:25]** som bildas av IGM och IGA. - -**[55:28 - 55:30]** Så om vi då ska sammanfattas - -**[55:30 - 55:34]** data B-cellens liv från det att den bildas i benmärgen - -**[55:34 - 55:36]** till det att den blir en färdig effektorkäll - -**[55:36 - 55:38]** som producerar antikroppar. - -**[55:38 - 55:42]** Så börjar vi då, som vi sa, i benmärgen. - -**[55:42 - 55:46]** Där rekombinationen av antikroppsgenerna - -**[55:46 - 55:48]** sker oberoende av antigener. - -**[55:48 - 55:50]** Det pågår hela tiden, - -**[55:50 - 55:52]** år ut och år in. - -**[55:52 - 55:55]** Och när cellen då har - -**[55:55 - 55:58]** fått en fungerande rekombination - -**[55:58 - 56:00]** som gör att den - -**[56:00 - 56:02]** uttrycker IGM på sin yta. - -**[56:02 - 56:05]** Så genomgår den en negativ selektion - -**[56:05 - 56:08]** där de celler som binder in - -**[56:08 - 56:10]** till kroppsegna antigener - -**[56:10 - 56:14]** som finns i benmärgen sorteras bort genom apotos. - -**[56:14 - 56:17]** De som inte binder till kroppsegna antigener - -**[56:17 - 56:22]** får leva vidare och kan komma ut i cirkulationen. - -**[56:22 - 56:26]** Där kommer de också börja uttrycka IGD - -**[56:26 - 56:28]** tillsammans med IGM på sin yta. - -**[56:28 - 56:30]** Och där kan de - -**[56:30 - 56:34]** aktiveras om de stöter på sitt antigen. - -**[56:34 - 56:36]** Då kommer de och dels - -**[56:36 - 56:39]** börja dela sig så att vi får en klonal expansion - -**[56:39 - 56:41]** av B-cellen. - -**[56:41 - 56:45]** Det vill säga just de kloner som har aktiverats växer till. - -**[56:45 - 56:47]** Och de kommer också genomgå switch - -**[56:47 - 56:51]** så att de till exempel börjar producera IGG istället. - -**[56:52 - 56:54]** Efter celldelningen - -**[56:54 - 56:57]** så kommer en differentieringsfas - -**[56:57 - 57:00]** där cellen mognar ut till - -**[57:00 - 57:02]** till en plasmasell. - -**[57:02 - 57:06]** Vars enda uppgift egentligen är att producera stora mängder - -**[57:06 - 57:10]** antikroppar som utsöndras från när plasmaseller. - -**[57:10 - 57:14]** Vissa celler kommer istället att differentiera - -**[57:14 - 57:16]** till minnesceller - -**[57:16 - 57:18]** och kommer att ligga kvar i kroppen - -**[57:18 - 57:20]** och vänta på att aktiveras igen - -**[57:20 - 57:22]** av samma antigen. - -**[57:24 - 57:26]** Och de här plasmasellerna - -**[57:26 - 57:30]** de ligger framför allt i benmärgens efterakt. - -**[57:30 - 57:34]** aktiveringsfasen går sällan tillbaka in till benmärgen - -**[57:34 - 57:38]** där de ligger och producerar stora mängder av antikroppar. - -**[57:40 - 57:46]** Antikropparnas förmåga att binda väldigt starkt till ett enda antigen - -**[57:46 - 57:52]** kan man använda sig av i olika typer av t.ex. immunologiska asterest - -**[57:52 - 57:54]** om man ska detektera ett proteiner av något slag. - -**[57:54 - 58:00]** Men även i olika behandlingar använder man sig av antikroppar. - -**[58:00 - 58:04]** som är riktade till exempel mot ytantigenor från tumörcell. - -**[58:04 - 58:08]** Och då brukar man använda sig av monoklonala antikroppar. - -**[58:08 - 58:14]** Det vill säga antikroppar som kommer från en enda modekäll, en klon alltså. - -**[58:14 - 58:18]** Och man börjar då med att göra det här med musceller. - -**[58:18 - 58:24]** Så börjar man med att immunisera musen ordentligt med - -**[58:24 - 58:26]** det ämne som man vill bilda antikroppar emot. - -**[58:26 - 58:28]** Och gör det några gånger. - -**[58:28 - 58:30]** Sedan så tar man - -**[58:30 - 58:34]** ofta mjälten från den här musen. - -**[58:34 - 58:36]** Och renar fram plasmasellerna. - -**[58:36 - 58:42]** De här plasmasellerna låter man fusera med ett myelom. - -**[58:42 - 58:44]** Och myelom det är en plasmasells tumör. - -**[58:44 - 58:47]** Och just de här plasmasellerna - -**[58:47 - 58:51]** de saknar ett speciellt enzym som heter HGPRT. - -**[58:51 - 58:55]** Och de fuseras då med polyetilenglykol. - -**[58:55 - 59:00]** Så att man får celler som innehåller genetiskt material. - -**[59:00 - 59:04]** från myelomcellen och från plasmaceller. - -**[59:04 - 59:08]** Sen så flyttar man över de här hybridoven som man kallar dem. - -**[59:08 - 59:19]** Till ett speciellt medium där bara celler som har det här HGPRT-enzymet kan överleva. - -**[59:19 - 59:24]** Så att de myelomceller som inte har officerat - -**[59:24 - 59:26]** de kommer att dö i det här mediet. - -**[59:26 - 59:30]** Och plasmacellerna som inte har officerat de här cellerna. - -**[59:30 - 59:32]** kommer också att dö. - -**[59:32 - 59:38]** För de kommer inte få överlevnadssignaler som de behöver i ett lite längre perspektiv. - -**[59:38 - 59:42]** Så de enda cellerna som överlever under längre tid i det här mediet - -**[59:42 - 59:46]** det är då de fuserade hybrideromer. - -**[59:46 - 59:50]** Och de kommer då dels att vara tumörceller som växer till kraftigt. - -**[59:50 - 59:54]** Men de kommer också att utsända antikroppar. - -**[59:54 - 60:00]** Samma antikroppar som de här cellerna producerade ursprungligen. - -**[60:00 - 60:02]** och då späder ut dem så mycket - -**[60:02 - 60:04]** så att man får en enda cell - -**[60:04 - 60:06]** i en odlingsplatta - -**[60:06 - 60:08]** och låter dem fortsätta växa till då. - -**[60:08 - 60:12]** Och sen så samlar man in antikropparna - -**[60:12 - 60:14]** som man har producerat - -**[60:14 - 60:16]** och testar vilka antikroppar - -**[60:16 - 60:20]** som binder in till det speciella antigen - -**[60:20 - 60:22]** antigen-A som vi kallar det här. - -**[60:22 - 60:24]** Som man är intresserad av. - -**[60:24 - 60:25]** Och här ser vi då att den här gula cellen - -**[60:25 - 60:26]** producerar antikroppar - -**[60:26 - 60:30]** som binder starkt till antigen-A. - -**[60:30 - 60:32]** odlar den här cellen. - -**[60:32 - 60:34]** I princip för evigt - -**[60:34 - 60:36]** och får väldigt stora mängder av den här antikroppen - -**[60:36 - 60:38]** som sedan kan renas fram - -**[60:38 - 60:40]** och användas. - -**[60:40 - 60:44]** Till exempel för terapier eller för olika typer av immunologiska analyser. - -**[60:44 - 60:48]** På gul använder vi inte längre förlåt. - -**[60:48 - 60:52]** På canvas så finns det fler exempel på sådana - -**[60:52 - 60:54]** immunologiska analyser - -**[60:54 - 60:58]** där man använder just monoklonala antikroppar. - -**[61:00 - 61:05]** Då ska vi gå över till och titta på T-cellerna och deras receptorer. - -**[61:05 - 61:10]** Alla T-celler har på sin yta en T-cellsreceptor. - -**[61:10 - 61:16]** Och även T-cellsreceptorn är uppbyggd av sådana här immunproverlidomäner. - -**[61:16 - 61:22]** Och den består av en alfakedja och en betakedja. - -**[61:22 - 61:26]** Och de hålls ihop av en dieselfitbildning här. - -**[61:26 - 61:30]** Sen så har de en transmemberandel och en mycket kort sitteplats. - -**[61:30 - 61:32]** Asmatisk del. - -**[61:32 - 61:38]** Och till skillnad från antikropparna så sitter T-cellsrecepten alltid som ett transmemberanprotein. - -**[61:38 - 61:41]** Den kommer aldrig att utsöndras. - -**[61:41 - 61:47]** Men annars är de ganska lika en arm hos en antikropp som ni ser här. - -**[61:47 - 61:55]** De består av fyra stycken immunblodiga domäner med en variabel region allra längst ut. - -**[61:55 - 62:00]** Så på det viset så är de väldigt lika en arm hos en antikropp. - -**[62:00 - 62:09]** Så T-cellsreceptorns alfa och petakedja har en konstant icke-variabel immunoglobin-domän. - -**[62:09 - 62:12]** Och en variabel immunglobulndomän. - -**[62:12 - 62:22]** Och som precis som på antikropparna som jag sa så varierar de här variabla immungloblindomänerna mest längst ut här. - -**[62:22 - 62:24]** Längst bort från cellen. - -**[62:24 - 62:30]** Även T-cellsreceptorn är glykocylerad precis som antikropparna är. - -**[62:30 - 62:48]** Och till skillnad från antikroppar så kommer ni säkert ihåg att Ulf har berättat att T-cellsreceptorn binder inte till fria antigener som antikropparna gör. - -**[62:48 - 62:59]** Utan T-cellsreceptorn binder till en peptid som presenteras på mhc-molekyler. Antingen mhcklas 1 eller klass 2. - -**[63:00 - 63:11]** Precis som antikroppen så har T-cellsreceptorn ett antal hjälpproteiner i ett komplex som förmedlar signalen in i T-cellen. - -**[63:12 - 63:19]** Och på T-cellerna så kallas det här för CD3-komplexet och det är uppbyggt av flera olika molekyler. - -**[63:19 - 63:29]** Som fosforuleras när T-cellsreceptorn binder till antigenet och på det viset förmedlar signalen vidare in i T-cellen. - -**[63:30 - 63:35]** Dessutom så har man det som vi kallar för koreceptorer. - -**[63:35 - 63:40]** Vi har CD4 på T-hjälparcellerna som binder till MHC-klass 1. - -**[63:40 - 63:42]** Det är det vi ser på den här bilden. - -**[63:42 - 63:47]** Och vi har CD8 på de cellerna som ska bli cytotoxiska T-celler. - -**[63:47 - 63:50]** Och de binder då på MHC-klass 1 istället. - -**[63:50 - 63:54]** Och den här inbindningen sker då till en annan del av molekylerna. - -**[63:54 - 63:57]** Inte den delen där peptiden sitter. - -**[63:57 - 64:00]** Men det kommer ni säkert ihåg från Ulfs föreläsning. - -**[64:00 - 64:05]** Och generna för T-cellsreceptorn - -**[64:05 - 64:11]** är arrangerade på samma sätt som generna för antikropparna. - -**[64:11 - 64:16]** De har med allra största sannolikhet någon typ av gemensamt ursprung. - -**[64:16 - 64:22]** Vi har då ett lokus för alfakedjan som ser ut på det här viset. - -**[64:22 - 64:30]** Där vi först har ett antal olika gensegment som kodar för den variation - -**[64:30 - 64:32]** munglodomänen. - -**[64:32 - 64:36]** Och sen ett stort antal J-segment. - -**[64:36 - 64:39]** Och slutligen så ligger då - -**[64:39 - 64:43]** genomför den konstanta mungloblyndelen här. - -**[64:43 - 64:46]** Mungloblyndomänen här efter. - -**[64:46 - 64:50]** Betakedjan har då D-segment - -**[64:50 - 64:53]** utöver V och J-segmentet. - -**[64:53 - 64:58]** På samma sätt som antikropparnas tunga kedjor har. - -**[65:00 - 65:07]** D-kombinationen sker på samma sätt i T-cellerna. - -**[65:07 - 65:08]** Som i B-cellerna. - -**[65:08 - 65:14]** Och även här så är det då de här ragggenerna som blir aktiva i - -**[65:14 - 65:19]** Priet T-cellen när den börjar rekombineras. - -**[65:23 - 65:30]** Och det första som händer då är en V-N-D till - -**[65:30 - 65:33]** J-rekombination i betakedjan. - -**[65:33 - 65:40]** Så ett slumpvis utvalt D-segment kombineras ihop ett slumpvis utvalt J-segment. - -**[65:40 - 65:42]** Precis som i antikropparna. - -**[65:42 - 65:48]** Och till det kommer sen ett slumpvis utvalt V-segment. - -**[65:48 - 65:55]** Och de här tre segmenten bildar då tillsammans den del av genen - -**[65:55 - 66:00]** som kodar för den variabla immunglobulndomänen - -**[66:00 - 66:02]** i betakedjan. - -**[66:02 - 66:10]** Därefter sker en rekombination i alfa-lokuset. - -**[66:10 - 66:14]** Där ett J-segment kopplas ihop med ett V-segment - -**[66:14 - 66:24]** och då bildar den gen som kodar för den variabla munglobulndomänen här. - -**[66:24 - 66:30]** Och på samma sätt som i antikropparna så kommer då det finnas tre loopar som sticker ut. - -**[66:30 - 66:36]** Och en av de variabla looparna bildas då och liggkårdas precis här. - -**[66:36 - 66:44]** Där V och J-segmentet i alfakedjan eller V-D och J-segmentet ligger tillsammans i betakedjan. - -**[66:48 - 66:54]** Rekombinationen av T-cellsgenerna sker i Timus, pressen på svenska. - -**[66:54 - 67:00]** Så de tidiga prekursers till T-celler, de kommer alltså - -**[67:00 - 67:06]** lämna benmärgen, gå via blodet och ta sig till T-Mus. - -**[67:06 - 67:10]** Och T-Mus har ni säkert käpp på snitt under histologin. - -**[67:10 - 67:15]** Om ni kommer ihåg hur de ser ut så har vi dels en kortex, - -**[67:15 - 67:17]** dels en med dulla. - -**[67:17 - 67:20]** Och vi har alltså flera olika looper kan man säga. - -**[67:20 - 67:26]** Som hålls samman av bindvävskapsel på det här viset. - -**[67:26 - 67:29]** Så inne i varje liten enhet så här sa man dels kort - -**[67:30 - 67:32]** dags, dels med dulla. - -**[67:32 - 67:35]** Och här sker då - -**[67:35 - 67:38]** rekommendationen, den sker i korttext. - -**[67:38 - 67:44]** Och i Timus sker också någonting som kallas för positiv och negativ selektion. - -**[67:44 - 67:48]** Och det är då när man sorterar fram T-cellerna. - -**[67:48 - 67:52]** Som reagerar på främmande antigener. - -**[67:52 - 67:57]** Men ändå i kontexten av våra kroppsegna M och C-molekyler. - -**[67:57 - 68:00]** Och vi ska se hur det går till alldeles strax. - -**[68:00 - 68:06]** Rekonditionen av generna för T-cellsrecept - -**[68:06 - 68:09]** de sker alltså i cortex i Timus. - -**[68:09 - 68:14]** Och dit kommer en dubbelnegativ T-cellsprecept - -**[68:14 - 68:17]** från benmärgen. - -**[68:17 - 68:21]** Och dubbelnegativ, det betyder att den varken uttrycker - -**[68:21 - 68:23]** Cd4 eller CD8. - -**[68:23 - 68:25]** Det har inte heller en T-cellsrecept. - -**[68:25 - 68:28]** Men den vet att den ska bli en T-cell. - -**[68:28 - 68:30]** Det första som händer här - -**[68:30 - 68:34]** är att betakedjan rearrangeras. - -**[68:34 - 68:36]** Och på samma sätt som med B-cellerna - -**[68:36 - 68:38]** så har cellen två försök. - -**[68:38 - 68:42]** Två alleler, en från mamman, en från pappan. - -**[68:42 - 68:46]** Och om cellen får till en lyckad - -**[68:46 - 68:48]** rekommendation - -**[68:48 - 68:51]** så kommer betakedjan att testas - -**[68:51 - 68:54]** tillsammans med en surrogate - -**[68:54 - 68:56]** alfakedja, precis som den tunga kedjan - -**[68:56 - 68:59]** på antikropparna. - -**[69:00 - 69:12]** Det här i sin tur leder till att cellen också börjar uttrycka CD8 - -**[69:12 - 69:14]** och Cd4-postenyta. - -**[69:14 - 69:18]** De kallas då för dubbelpositiva pre-T-celler. - -**[69:18 - 69:22]** Och det här dubbelpositiva syftar då på Cd4 och Cd8. - -**[69:22 - 69:26]** Och det här är det enda tillfället då en T-cell har båda de här molekylerna. - -**[69:26 - 69:30]** Annars är de alltid antingen eller. - -**[69:30 - 69:33]** också en kraftig produktion i det här stadiet. - -**[69:33 - 69:39]** Föredrar nytta av den här lyckade rekommendationen av betakedjan. - -**[69:39 - 69:43]** Därefter så kommer alfakedjan och det arrangeras. - -**[69:43 - 69:47]** Och om det också lyckas så kommer cellen att ha - -**[69:47 - 69:51]** en riktig T-cellsreceptor med en alfahand betakedja på sin yta. - -**[69:51 - 69:55]** Och även Cd4 och Cd8. - -**[69:55 - 70:00]** Och den här cellen kommer sedan att pröva sin tid. - -**[70:00 - 70:07]** T-cellsreceptor mot de olika MHC1 och MHC2-molekyler - -**[70:07 - 70:12]** som uttrycks på epitelceller i kortext. - -**[70:13 - 70:16]** Och om den här cellen. - -**[70:16 - 70:22]** Nu ser vi att det här är en av alla de celler som testas mot MHC-molekylerna i kortex. - -**[70:22 - 70:25]** Den här cellen har en T-cellsreceptor - -**[70:25 - 70:29]** som råkar känna igen MHC klass 2. - -**[70:30 - 70:35]** Det vet man ju inte innan, vilket det kommer att bli eftersom den bildas helt slumpmässigt. - -**[70:35 - 70:38]** När den då binder till MHC-klass 2 - -**[70:38 - 70:41]** så kan också Cd4, som den ju har på sin yta, - -**[70:41 - 70:47]** när den är en dubbelpositiv, binda in till MHC-klass 2-molekyler. - -**[70:47 - 70:51]** Och det ger en signal in i cellen att jag är en sån T-cell - -**[70:51 - 70:54]** som binder till MHC-klass 2-molekyler. - -**[70:54 - 70:58]** Därför liksom, det talar om för den att det CD4 - -**[70:58 - 71:00]** den kommer att behöva - -**[71:00 - 71:02]** i sin fortsatta utveckling. - -**[71:02 - 71:08]** Och Cd8 kommer då nedregleras och kommer aldrig mer att uttryckas i den här cellen. - -**[71:08 - 71:12]** Utan den har blivit en singelpositiv CD4-positusen. - -**[71:12 - 71:19]** I ett annat fall så kan vi tänka oss en cell som uttrycker både CD4-CD8 här - -**[71:19 - 71:23]** som istället binder in till MHC-klass 1. - -**[71:23 - 71:27]** Den har en T-cellsreceptor med affinitet för MHC-klass 1 istället. - -**[71:27 - 71:30]** Då är det CD8 som också kommer att binda in - -**[71:30 - 71:33]** till den konstanta delen av MHC-klass 1-molekylerna. - -**[71:33 - 71:38]** Och på det viset får den cellen reda på att den kommer att utvecklas - -**[71:38 - 71:40]** till en CD8-positiv T-cell. - -**[71:40 - 71:44]** Den nedreglerar sitt CD4-uttryck och fortsätter sen sin utveckling. - -**[71:44 - 71:50]** Som en singelpositiv CD8-positiv cell istället. - -**[71:54 - 72:00]** Den här processen när de dubbelpositiva T-cellerna binder in - -**[72:00 - 72:03]** till kroppseget MHC i kortexitimus. - -**[72:03 - 72:06]** Det kallas för positiv selektion. - -**[72:06 - 72:10]** Det som händer här är att man testar att T-cellens - -**[72:10 - 72:18]** T-cellsreceptor verkligen kan binda till de MHC-molekyler som finns i den kroppen - -**[72:18 - 72:20]** där den befinner sig i. - -**[72:20 - 72:23]** Eftersom det här bildandet av T-cellsreceptorerna - -**[72:23 - 72:25]** har ju varit helt slumpmässigt. - -**[72:25 - 72:30]** Så det kommer att bildas en massa väl fungerande T-cellsreceptorer - -**[72:30 - 72:34]** som inte kan binda till de MHC-molekylerna - -**[72:34 - 72:36]** som just den här personen uttrycker. - -**[72:36 - 72:38]** Det vet vi ärver MHC från mamma och pappa. - -**[72:38 - 72:42]** Det finns tre klasser av MHC-klass 1. - -**[72:42 - 72:44]** Det finns tre typer av MHC-klass 2 - -**[72:44 - 72:50]** som alla uttrycks på ytan av MHC-cellerna i kortex. - -**[72:50 - 72:54]** De celler som kan binda in till de MHC-molekyler - -**[72:54 - 73:00]** som finns tillgängliga, de kommer att överleva i vad som kallas en pussel. - -**[73:00 - 73:04]** Positiv selektion. - -**[73:04 - 73:06]** Och här spelar det inte så stor roll om de binder lite halvtaskigt. - -**[73:06 - 73:08]** Lagom bra eller en väldigt stark bindning. - -**[73:08 - 73:10]** De räddar sina positiva selektioner. - -**[73:10 - 73:17]** Medan de celler som binder väldigt svagt eller inte binder alls - -**[73:17 - 73:20]** till de MHC-molekyler som finns tillgängliga. - -**[73:20 - 73:22]** De kommer att gå i apoktos. - -**[73:22 - 73:27]** Och det är de här cellerna som då går vidare i en positiv selektion. - -**[73:28 - 73:30]** I nästa steg - -**[73:30 - 73:32]** så sker det en negativ selektion. - -**[73:32 - 73:35]** Och den sker i med dollarn. - -**[73:35 - 73:38]** Så cellen som överlever här och tar sig vidare. - -**[73:38 - 73:41]** Den tar sig ner till med dollarn. - -**[73:41 - 73:46]** Där den stöter på den celler som finns i Tymos. - -**[73:46 - 73:51]** Och de här den cellerna presenterar MHC-molekyler. - -**[73:51 - 73:55]** För T-cellerna som gått igenom den positiva selektionen. - -**[73:55 - 74:00]** Men som ni vet så är MHC-molekyler aldrig tomma. - -**[74:00 - 74:05]** Utom i de andra MHC-molekylerna så kommer det att finnas kroppsegna peptider. - -**[74:05 - 74:14]** Och då så vill man här sålla bort de celler som binder alldeles för bra till kroppsegna peptider. - -**[74:14 - 74:17]** Så här har vi istället en negativ selektion. - -**[74:17 - 74:22]** Den här cellen binder in jättefint till en MHC-molekyl. - -**[74:22 - 74:24]** Med någonting kroppsegelt. - -**[74:24 - 74:27]** Kanske en peptid från kollagen till exempel. - -**[74:27 - 74:30]** Sådana celler kan vi inte ha i kroppen. - -**[74:30 - 74:34]** orsakar autoimmuna sjukdomar när de reglerar för våra kroppsegna proteiner. - -**[74:34 - 74:42]** Så om de binder väldigt starkt så kommer de igen att dö i apoptos. - -**[74:42 - 74:48]** Medan de som binder lite lagom svagt, vi har kallat det här för moderat bindningsstyrka. - -**[74:48 - 74:54]** De räddas även i den här negativa selektionen och kan gå vidare. - -**[74:54 - 75:00]** Och de kommer då utvecklas antingen till vad vi kallar en vanlig t-sätt. - -**[75:00 - 75:04]** En sådan som kommer att reagera på främmande antigener. - -**[75:04 - 75:10]** Och då bilda effektorkällor som bekämpar en infektion till exempel. - -**[75:10 - 75:14]** Eller till någonting som kallas för regulatoriska t-celler. - -**[75:14 - 75:16]** T-reg kallas de här. - -**[75:16 - 75:22]** Och det är då de cellerna som binder bäst av de som klarar den negativa selektionen. - -**[75:22 - 75:27]** Så har T-regs de som utvecklas till T-regs den starkaste bindningen. - -**[75:27 - 75:30]** Vi ska se lite mer på det alldeles strax. - -**[75:30 - 75:32]** Som binder lite svagare. - -**[75:32 - 75:36]** Kommer att utvecklas till vad vi kallar för vanliga effektor-T-celler. - -**[75:36 - 75:40]** Och det är väldigt, väldigt få celler - -**[75:40 - 75:45]** som klarar sig igenom både den positiva och den negativa selektionen. - -**[75:45 - 75:48]** Man har räknat ut att det är ungefär två procent av cellerna. - -**[75:48 - 75:51]** Väldigt många faller bort här för att de binder inte alls - -**[75:51 - 75:53]** till m och c-molekylerna. - -**[75:53 - 75:54]** Här ska vi visa. - -**[75:54 - 75:57]** Medan också väldigt många faller igenom här. - -**[75:57 - 75:59]** De binder för bra. - -**[76:00 - 76:03]** Smalt affinitetsband. - -**[76:03 - 76:07]** Som gör att cellerna klarar både positiv och negativ selektion. - -**[76:10 - 76:13]** Det här är en bild från ett musexperiment. - -**[76:13 - 76:17]** Som också illustrerar vad som händer med T-cellerna. - -**[76:17 - 76:21]** Som har receptorer med olika affinitet. - -**[76:21 - 76:24]** Det här är då ett genmanipulerat djur. - -**[76:24 - 76:27]** Som bara har ett antal olika. - -**[76:27 - 76:29]** Jag tror det är åtta stycken. - -**[76:29 - 76:30]** Olika T-celler. - -**[76:30 - 76:32]** Celsiuscellsreceptorer överhuvudtaget. - -**[76:32 - 76:34]** Och de har olika T-cellsreceptorer. - -**[76:34 - 76:40]** De har då olika affinitet för ett enda antigen. - -**[76:40 - 76:44]** Som uttrycks i T-cellerna. - -**[76:44 - 76:46]** Det finns naturligtvis många andra antigen också. - -**[76:46 - 76:50]** Men de här T-cellsreceptorerna känner bara igen en enda sak. - -**[76:50 - 76:54]** Och de har då olika hög affinitet för det här antigenet. - -**[76:54 - 76:58]** Det som händer med de olika T-cellerna. - -**[76:58 - 77:00]** är då att de är lända. - -**[77:00 - 77:02]** Högstaffenitet. - -**[77:02 - 77:04]** Någorlunda bra. De känner igen antingen - -**[77:04 - 77:06]** men med en ganska dålig låg - -**[77:06 - 77:08]** affinitet. - -**[77:08 - 77:12]** De undviker då att försvinna i den negativa selektionen. - -**[77:12 - 77:14]** Utan de räddas vidare. - -**[77:14 - 77:20]** Och kommer att utvecklas till vanliga T-celler. - -**[77:20 - 77:22]** Conventional t-cells på engelska. - -**[77:22 - 77:26]** De har då låg affinitet på sin T-cellsreceptor. - -**[77:26 - 77:30]** De som har en lite högre affinitet. - -**[77:30 - 77:31]** De kommer också överleva. - -**[77:31 - 77:37]** Men de kommer då att utvecklas till regulatoriska T-celler istället. - -**[77:37 - 77:44]** Och de här källorna som har en än högre affinitet för samma antigenställning som anträffar på ett tynus. - -**[77:44 - 77:49]** De kommer då att försvinna i den negativa selektionen. - -**[77:49 - 77:54]** De har alldeles för bra igenkänning av kroppsegna antigener. - -**[77:54 - 77:57]** Och kan inte tillåtas att komma ut i kroppen. - -**[77:57 - 78:00]** Utan de går då förlorade. - -**[78:00 - 78:04]** I den negativa selektionen. - -**[78:04 - 78:08]** Och de här regulatoriska T-cellerna som bildas. - -**[78:08 - 78:16]** Deras uppgift är sedan att upprätthålla tolerans mot kroppsegna antigener. - -**[78:16 - 78:19]** Vi får en stor tolerans mot kroppsegna antigener. - -**[78:19 - 78:24]** Genom att de T-cellerna som binder starkast vid kroppsegna antigener - -**[78:24 - 78:26]** försvinner helt och hållet. - -**[78:26 - 78:30]** Men den här selektionen är inte 100-procentig. - -**[78:30 - 78:34]** Kommer att slinka igenom en del T-celler ändå. - -**[78:34 - 78:36]** Som känner igen kroppsegna antigener. - -**[78:36 - 78:39]** Då har vi de här regulatoriska T-cellerna. - -**[78:39 - 78:51]** Deras uppgift är att nedreglera aktiveringen på kroppsegna antigener. - -**[78:51 - 79:00]** Det gör de dels genom att minska den antigenpresenterande cellens förmåga att presentera antigener effektivt. - -**[79:00 - 79:07]** Dels genom att utsända olika typer av cytokiner som då trycker ner aktiviteten hos andra t-celler. - -**[79:07 - 79:11]** De här vanliga t-cellerna som har bildats - -**[79:11 - 79:19]** de har en ganska låg affinitet för de antingener som har presenterats i t-celler. - -**[79:19 - 79:21]** Och det är ju då självantigener. - -**[79:21 - 79:28]** Och logiken här är att de kommer då ha en högre affinitet för någonting annat. - -**[79:28 - 79:30]** Till exempel då oroliga celler. - -**[79:30 - 79:32]** Olika typer av smittämnen. - -**[79:32 - 79:34]** Som de kan reagera starkare på. - -**[79:34 - 79:38]** Och gå igång ordentligt och aktiveras av. - -**[79:40 - 79:48]** Så om vi ska försöka sammanfatta den selektion som sker i T-cellerna. - -**[79:48 - 79:51]** Så börjar den i kortex. - -**[79:51 - 79:54]** Där de dubbelnegativa cellerna. - -**[79:54 - 80:00]** Börjar sin rearrangemang av T-cellsreceptorn. - -**[80:00 - 80:02]** En T-cellsreceptor. - -**[80:02 - 80:04]** Och där genomgår positiv selektion. - -**[80:04 - 80:08]** Mot epitelceller i kortex. - -**[80:08 - 80:10]** Där man då testar att T-cellsreceptorn. - -**[80:10 - 80:12]** Som har bildats. - -**[80:12 - 80:16]** Överhuvudtaget kan binda till MHC. - -**[80:16 - 80:20]** Från den här personen. - -**[80:20 - 80:22]** Medan de sedan går vidare till med ullan. - -**[80:22 - 80:24]** Och till den negativa selektionen. - -**[80:24 - 80:30]** Där de T-celler som binder för... - -**[80:30 - 80:30]** Bra. - -**[80:30 - 80:32]** Till kroppseget MHC. - -**[80:32 - 80:36]** Med kroppsegna peptider presenterade för sig. - -**[80:36 - 80:37]** Igen. - -**[80:37 - 80:41]** Då går i apotos i den negativa selektionen. - -**[80:41 - 80:45]** Och de cellerna som försvinner. - -**[80:45 - 80:48]** Både i den positiva och negativa selektionen. - -**[80:48 - 80:52]** De tas då upp och bryts ner av makrofager. - -**[80:52 - 80:54]** Som finns i tynus. - -**[80:54 - 80:59]** Och de här cellerna som då har tagit sig igenom. - -**[81:00 - 81:03]** Både den positiva och den negativa selevisionen. - -**[81:03 - 81:07]** Tillåts att släppas ut i cirkulationen. - -**[81:07 - 81:11]** Och de är då mogna, nämnd naiva T-celler. - -**[81:11 - 81:14]** Det vill säga T-celler som ändå inte stött på sitt antiende. - -**[81:14 - 81:21]** Sen kan man ju fråga sig om alla kroppsegna antingenen verkligen finns i tymus. - -**[81:21 - 81:25]** Det finns ju många som bara produceras i vissa speciella organ. - -**[81:26 - 81:27]** Insulinje till exempel. - -**[81:27 - 81:29]** Ett jättebra exempel på något sådant. - -**[81:29 - 81:29]** Men just - -**[81:30 - 81:33]** i T-mus så har de här - -**[81:33 - 81:34]** den drivcellerna som - -**[81:34 - 81:37]** presenterar antigener - -**[81:37 - 81:40]** vid den negativa selektionen. - -**[81:40 - 81:42]** De har en speciell transkriptionsfaktor - -**[81:42 - 81:43]** som heter - -**[81:43 - 81:46]** AIA-IRE. - -**[81:46 - 81:48]** Auto immun regulator kallas den också. - -**[81:48 - 81:51]** Det är en transkriptionsfaktor som gör - -**[81:51 - 81:54]** att i princip alla gener uttrycks - -**[81:54 - 81:55]** i de här drivcellerna. - -**[81:55 - 81:57]** Och på det viset också - -**[81:57 - 82:00]** kan alla proteiner presentera - -**[82:00 - 82:04]** på MHC-molekylerna i just timus och ingen annanstans. - -**[82:06 - 82:10]** Och selektionen är väldigt, väldigt tajt på T-celler som vi sa. - -**[82:10 - 82:14]** Det var bara några enstaka procent av alla de - -**[82:14 - 82:18]** T-celler som bildas med fungerande T-cellsreceptorer - -**[82:18 - 82:20]** som verkligen släpps igenom. - -**[82:20 - 82:23]** Så det är en mycket, mycket strängare selektion - -**[82:23 - 82:26]** på T-celler än vad det är på B-celler. - -**[82:26 - 82:30]** Det beror på att T-cellerna som - -**[82:30 - 82:33]** styr hela immunförsvaret med sin produktion - -**[82:33 - 82:35]** av cytokiner som sen påverkar - -**[82:35 - 82:38]** andra delar av immunsvaret. - -**[82:38 - 82:40]** Så vi måste vara väldigt stränga - -**[82:40 - 82:43]** just med T-cellerna - -**[82:43 - 82:46]** för att man inte ska dra igång ett immunsvar - -**[82:46 - 82:48]** mot kroppsegna antigener - -**[82:48 - 82:52]** som sen är väldigt väldigt svåra att stänga av igen. - -**[82:54 - 82:56]** Så om vi ska sammanfatta en T-cells liv - -**[82:56 - 82:59]** så kommer T-cellen ursprungligen från - -**[83:00 - 83:02]** genmargen. Då är den ändå inte en T-cell - -**[83:02 - 83:04]** men den är en T-cellspricuracer - -**[83:04 - 83:08]** som vandrar till T-celler. - -**[83:08 - 83:10]** Och i T-celler så sker - -**[83:10 - 83:14]** rekommendationen av T-cellsreceptorgenerna - -**[83:14 - 83:16]** i de omogna T-cellerna. - -**[83:16 - 83:18]** Sen så tar sig - -**[83:18 - 83:20]** den här omogna T-cellen - -**[83:20 - 83:22]** till T-mus - -**[83:22 - 83:24]** och där genomgår den en positiv - -**[83:24 - 83:26]** och en negativ selektion. - -**[83:26 - 83:30]** Och ut kommer då en T-cell som - -**[83:30 - 83:32]** har en T-cellsreceptor - -**[83:32 - 83:34]** som känner igen kroppseget M och C - -**[83:34 - 83:36]** men reagerar väldigt dåligt - -**[83:36 - 83:38]** på kroppsegna peptider. - -**[83:40 - 83:42]** Den blir sedan aktiverad - -**[83:42 - 83:44]** i sin tur av en - -**[83:44 - 83:46]** antigenpresenterande dendritisk cell - -**[83:46 - 83:50]** som aktiverar den naiva T-cellen. - -**[83:50 - 83:52]** Den kommer då att växa till - -**[83:52 - 83:54]** och aktiveras - -**[83:54 - 83:56]** och slutligen differentiera - -**[83:56 - 83:58]** till minnescellen. - -**[83:58 - 84:00]** Den här aktiveringen sker då i - -**[84:00 - 84:02]** sekundära lymfkida organen som lymfnorden, - -**[84:02 - 84:06]** friska plack, mjälte till exempel. - -**[84:06 - 84:10]** Och kommer leda till differentiering av effektorceller - -**[84:10 - 84:14]** till som är antingen CD-8-positiva celler - -**[84:14 - 84:17]** som dödar infekterade celler - -**[84:17 - 84:21]** eller CD-4-positiva celler som då aktiverar - -**[84:21 - 84:24]** andra celler i immunsystemet - -**[84:24 - 84:27]** framför allt genom sin produktion av sydkiner. - -**[84:28 - 84:30]** Och den här attacken mot infektioner - -**[84:30 - 84:34]** den sker då framförallt i perifera organ - -**[84:34 - 84:36]** det vill säga sådana organ - -**[84:36 - 84:38]** som inte är Lyofrida organ - -**[84:38 - 84:40]** utan allting annat utanför - -**[84:40 - 84:42]** immunsystemet centrala organ. - -**[84:42 - 84:44]** Och precis som med B-cellerna - -**[84:44 - 84:46]** så bildas det också - -**[84:46 - 84:48]** minnes-T-celler - -**[84:48 - 84:50]** och deras funktion ska vi titta på lite - -**[84:50 - 84:52]** mer i föreläsningen - -**[84:52 - 84:54]** om immunologiskt minne - -**[84:54 - 84:56]** så kommer de några dagar. - -**[85:00 - 85:04]** Vidare och sammanfatta den här föreläsningen - -**[85:04 - 85:08]** så ska jag också nämna gammaldelta-t-celler för er. - -**[85:08 - 85:10]** Det är en annan typ av t-celler - -**[85:10 - 85:14]** som istället för de alfa och beta-t-cellsrecept - -**[85:14 - 85:16]** som jag pratat om hittills - -**[85:16 - 85:18]** har istället en t-cellsreceptor - -**[85:18 - 85:22]** som består av gamma och deltakedjor. - -**[85:22 - 85:24]** De ser likadana ut - -**[85:24 - 85:28]** i princip, samma uppbyggnad - -**[85:28 - 85:30]** men det är då två andra - -**[85:30 - 85:34]** andra gener som kodar för gammal delta istället för alfabeta. - -**[85:34 - 85:40]** Och de är evolutionärt sett en äldre typ av t-celler, de här gammalda cellerna - -**[85:40 - 85:44]** jämfört med de vanliga alfabetar-t-cellerna. - -**[85:44 - 85:48]** Det finns mycket fler alfabeta än gammaldelta-t-celler. - -**[85:48 - 85:52]** Men framför allt i skinnet och tarmen - -**[85:52 - 85:55]** så är det kanske 5, 10, 15 procent - -**[85:55 - 86:00]** lite beroende på olika individer och olika delar av kroppen. - -**[86:00 - 86:04]** De är gammaldelta t-celler. - -**[86:04 - 86:08]** Och gammaldelta-t-cellerna har betydligt färre vd och j-segment - -**[86:08 - 86:12]** än vad de vanliga alfabetar-t-cellerna har. - -**[86:12 - 86:18]** Men det finns ändå en viss variation mellan de olika gammaldelta t-cellerna. - -**[86:18 - 86:24]** Och precis som alfabeta-t-celler så bildas gammaldelta-t-celler i benmärgen. - -**[86:24 - 86:30]** De rekombinerar sina gammaldeltakedjor i Timus. - -**[86:30 - 86:34]** Och känn ut i vävnaden, framförallt då som vi sa i olika epitel. - -**[86:34 - 86:42]** Och de flesta gammaldelta celler i människa har antingen - -**[86:42 - 86:49]** V-delta-segment, 1 eller V-delta-segment 2 i sin t-cellsreceptor. - -**[86:49 - 86:56]** Och V-delta 1-cellerna de känner igen lipider snarare än pepptider. - -**[86:56 - 87:00]** De här lipiderna presenteras då på M och C-klass 1-liv. - -**[87:00 - 87:03]** Men icke-varierande molekyler. - -**[87:03 - 87:06]** Och kan aktivera V-delt-1-cellerna. - -**[87:06 - 87:09]** De kan också känna igen ytmolekyler på stressade celler. - -**[87:09 - 87:14]** Till exempel infekterade celler eller celler som håller på att omvandlas till cancerceller. - -**[87:15 - 87:20]** V-delta 2-cellerna däremot, de känner då igen olika fosforantigener - -**[87:20 - 87:24]** från producerade som mikrober, men inte våra egna celler. - -**[87:24 - 87:29]** Som igen då presenteras på icke-varierande molekyler som finns på ytan. - -**[87:30 - 87:37]** Oberoende av vilket antingenum känner igen så blir det en väldigt snabb - -**[87:37 - 87:40]** cytotymproduktion och även cytotoxicitet - -**[87:40 - 87:44]** och avdödning av antigenpresenterande celler. - -**[87:44 - 87:48]** När såna här gammal delta-t-celler aktiveras. - -**[87:48 - 87:51]** De vanliga alfabeta-t-cellerna måste genomgå flera dagar av - -**[87:51 - 87:54]** prolyforation och differentiering. - -**[87:54 - 87:58]** Medan gammal delta-cellerna är redo att svara direkt - -**[88:00 - 88:02]** aktiva bara några timmar efter sin aktivering - -**[88:02 - 88:05]** och slå ut de celler som har aktiverat dem. - -**[88:08 - 88:12]** Så om vi ska sammanfatta dagens föreläsning - -**[88:12 - 88:14]** i en enda bild - -**[88:14 - 88:17]** så blir det så här. - -**[88:17 - 88:20]** Den genetiska rekommendationen som vi ser - -**[88:20 - 88:25]** och som vi har pratat mycket om idag, gör att varje individ får en stor - -**[88:25 - 88:30]** pool av B och T-celler med receptorer som har olika antirasistiska - -**[88:30 - 88:35]** specificitet. Och som vi sa så känner ju varje cell igen en enda sak. - -**[88:35 - 88:39]** Och vi har också sett hur självreaktiva celler elimineras - -**[88:39 - 88:42]** under den här utvecklingen av celler. - -**[88:43 - 88:47]** Så slutresultatet av det här blir då - -**[88:47 - 88:50]** en något mindre pool men ändå en stor pool - -**[88:50 - 88:56]** av både B och T-celler som inte känner igen kroppsegna antigener. - -**[88:56 - 89:00]** Och de flesta av de här cellerna kommer faktiskt - -**[89:00 - 89:02]** faktiskt aldrig att stöta på - -**[89:02 - 89:06]** sitt eget antingen som de reagerar mot. - -**[89:06 - 89:09]** Men några enstaka celler kommer göra det. - -**[89:09 - 89:12]** När ett främmande antingen kommer in i kroppen - -**[89:12 - 89:15]** då kommer den här cellen att aktiveras - -**[89:15 - 89:19]** och den kommer att dela sig väldigt många gånger. - -**[89:19 - 89:22]** Så det kommer bildas en hel klon av celler - -**[89:22 - 89:25]** som känner igen samma sak. - -**[89:25 - 89:29]** Och de kommer sen också att differentiera - -**[89:29 - 89:30]** till effektuellt - -**[89:30 - 89:34]** celler som kan eliminera det här antigenet. - -**[89:34 - 89:36]** Var det nu kan vara ett virus eller en bakterie eller så vidare. - -**[89:36 - 89:40]** Det här kallas för klonal selektion. - -**[89:40 - 89:44]** Just det, av alla de här olika klorna som har bildats - -**[89:44 - 89:48]** så är det bara vissa som verkligen kommer att aktiveras. - -**[89:48 - 89:52]** De cellerna som har visat sig behövas - -**[89:52 - 89:54]** kommer då expandera till en hel klon. - -**[89:54 - 89:58]** Därav namnet klonal selektion. - -**[90:00 - 90:03]** Det är någonting som ni ska komma ihåg från den här föreläsningen. - -**[90:03 - 90:09]** Så är det dels hur specialiteten uppkommer hos biotekcellerna. - -**[90:09 - 90:13]** Det är genom rekombination av genfragment, - -**[90:13 - 90:18]** den oprecisa sammanfogningen av de här olika genfragmenten - -**[90:18 - 90:23]** och kombinationen av de två olika proteinerna, - -**[90:23 - 90:27]** lätta tunga kedjan eller alfa och betakedjan i t-cellerna. - -**[90:28 - 90:30]** Det här ger receptorer män. - -**[90:30 - 90:34]** Väldigt många olika specificiteter. - -**[90:34 - 90:36]** Utvecklingen av B-cellerna sker i benmärgen enbart - -**[90:36 - 90:44]** medan T-cellerna utvecklas både i benmärgen och i temos. - -**[90:44 - 90:48]** Och lymfocyter med förmåga att känna igen kroppsegna molekyler. - -**[90:48 - 90:52]** De rensas bort i någonting som kallas för negativ selektion. - -**[90:52 - 90:54]** Både B-celler och T-celler. - -**[90:54 - 91:00]** Det här leder då till tolerans mot den egna vävnaden. - -**[91:00 - 91:07]** systemet inte kommer att binda till våra egna antigener och på det viset orsaka autoimmun sjukdom. - -**[91:07 - 91:15]** Det var det hela för idag. Vi kommer att höras igen snart i föreläsningen om immunologiskt minne. - -**[91:15 - 91:17]** Har det gått till dess? - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.mp4 deleted file mode 100644 index 3602c7f..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726209.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.md deleted file mode 100644 index 8acec80..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.md +++ /dev/null @@ -1,4634 +0,0 @@ -# Video - Block 11 - Immunologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 122:49 -- Segments: 2312 -- Resolution: 1920x1080 - ---- - -**[0:00 - 0:10]** Hej och välkomna till den här föreläsningen i förvärvad immunitet angående T-celler och B-celler, aktivering och effekturfunktioner. - -**[0:11 - 0:15]** Mitt namn är Maria Magnusson och ni har min kontaktuppgift längst ner här. - -**[0:15 - 0:21]** Här på första sidan så står det också hänvisningar till vilka kapitel i Appas det här handlar om. - -**[0:25 - 0:29]** Innehåll i dagens föreläsning är först hur migrerar T-celler B - -**[0:30 - 0:33]** B-celler och den dritiska celler i kroppen. - -**[0:33 - 0:36]** Därefter kommer jag prata om T-celler, - -**[0:36 - 0:37]** en översikt. - -**[0:37 - 0:39]** Hur aktiveras T-celler? - -**[0:39 - 0:42]** Hur bildas olika typer av hjälpar/T-celler? - -**[0:42 - 0:45]** Och vilka effektorfunktioner har T-celler? - -**[0:46 - 0:49]** Därefter går vi över till B-celler och antikroppar. - -**[0:49 - 0:51]** Återigen en översikt. - -**[0:51 - 0:53]** Hur aktiveras B-celler? - -**[0:53 - 0:57]** Och vilka effektorfunktioner har plasmaceller och antikroppar? - -**[0:57 - 1:00]** Slutligen, det är inte om vilka funktioner som - -**[1:00 - 1:04]** allt och mjälten har gällande immunförsvaret. - -**[1:08 - 1:13]** Lite för att gå tillbaka till vad ni har lärt er alldeles precis. - -**[1:13 - 1:20]** Och Marianne pratade om den här re-kombineringen och klonala selektionen av T och B-celler. - -**[1:20 - 1:30]** Den här genetiska rekombinationen som gör att varje individ får en pool av B och T-celler med olika receptorer, som har olika antinspecifikitet. - -**[1:30 - 1:34]** Och viktigt här var att detta sker i frånvaro av främmande antigen. - -**[1:34 - 1:41]** Och här gick hon också igenom den här elimineringen av de självre cellerna under utvecklingen. - -**[1:41 - 1:45]** Så det är därifrån som vi ska ta det idag. - -**[1:45 - 1:54]** Hon lämnade då där de här elimineringen av de självre aktiva cellerna och våra naiva modiga celler - -**[1:54 - 1:56]** kom ut i blodet. - -**[1:56 - 2:00]** Och här då tar vi vid idag och vi kommer då - -**[2:00 - 2:05]** prata om den här klonala selektionen som sker i närvaro av främmande antigen. - -**[2:05 - 2:11]** Där endast den B eller T-cell som är specifik för ett visst främmande antigen - -**[2:11 - 2:13]** aktiveras. Alltså News, det är som man - -**[2:13 - 2:15]** invekteras av för tillfället till exempel. - -**[2:17 - 2:19]** Där vi då kan plocka ut - -**[2:19 - 2:22]** vissa celler som vi behöver ha - -**[2:22 - 2:24]** just nu i vårt immunförsvar. - -**[2:24 - 2:25]** Och hur vi då - -**[2:26 - 2:26]** får en - -**[2:26 - 2:29]** klon av den här cellen. Alltså den här cellen delar sig. - -**[2:30 - 2:32]** Och ge uppgår till en klon av celler där alla har - -**[2:32 - 2:35]** en identisk antigenspecialitet. - -**[2:39 - 2:42]** Där vi kommer befinna oss idag är framförallt i perifera - -**[2:42 - 2:45]** lymföridorgan som då lymfknuta och mjälte. - -**[2:46 - 2:50]** Men här är även inringat perifer vävnad eftersom det som - -**[2:50 - 2:54]** plockas upp, det som våra T och B-celler kommer att aktiveras av - -**[2:54 - 2:56]** kommer just ifrån den perifera vävnaden. - -**[3:00 - 3:04]** Så först då angående migration hos den dritiska cellen, - -**[3:04 - 3:07]** B-celler och T-celler i kroppen. - -**[3:07 - 3:09]** Här har ju då Ulf redan pratat en del om - -**[3:09 - 3:13]** migration hos den dritiska cellen i kroppen - -**[3:13 - 3:16]** och att det här då styrs av uttrycket av - -**[3:16 - 3:18]** Homing och kemokin-receptorer på cellerna. - -**[3:19 - 3:23]** Han nämnde framförallt L-selektin och CCR-7. - -**[3:23 - 3:25]** Om vi tittar här längst upp till vänster - -**[3:26 - 3:29]** så har vi den perifera vävnaden, vi har de dritiska cellerna, - -**[3:30 - 3:32]** som då lockar upp främmande antingen. - -**[3:33 - 3:34]** Och sen då - -**[3:35 - 3:37]** ändra i sitt - -**[3:37 - 3:41]** uttryck av Homing och kemokinerektorer för att då ta sig till - -**[3:41 - 3:44]** lymfknutan för att kunna presentera - -**[3:44 - 3:45]** sina anti-andar. - -**[3:47 - 3:52]** På samma vis så har vi naiva T och B-celler som kommer ifrån blodet som tar sig till - -**[3:52 - 3:53]** lymfknutan. - -**[3:55 - 3:56]** Här kan ske två olika saker. - -**[3:57 - 3:59]** Det ena som är det mest vanliga är att de T och B-cellerna - -**[4:00 - 4:01]** inte träffar på sitt antigen. - -**[4:02 - 4:04]** De kommer inte känna igen någonting. De kommer istället att - -**[4:04 - 4:06]** ta sig ut i blodet igen - -**[4:06 - 4:07]** för att då sedan - -**[4:08 - 4:10]** söka sig till en ny lymfknuta. - -**[4:11 - 4:15]** Andra alternativet är att vi får en aktivering av T och B-cellerna - -**[4:15 - 4:19]** och då stannar de kvar i lymfknutan under en viss period. - -**[4:19 - 4:24]** Sedan kommer de att lämna lymfknutan via den F-ränta lymfan. - -**[4:25 - 4:27]** T-celler då, som har sin - -**[4:27 - 4:29]** effekt ute i vävnaden - -**[4:30 - 4:33]** så kommer den då via blodcirkulationen ta sig till fler vävnad. - -**[4:35 - 4:38]** Och allt det här styrs då av olika typer av - -**[4:38 - 4:41]** homing och kemokinreceptorer - -**[4:41 - 4:43]** som upp och nedregleras hela tiden - -**[4:43 - 4:44]** beroende på - -**[4:44 - 4:46]** vart ställen behöver ta sig. - -**[4:47 - 4:50]** Om vi tittar på detta lite mer angående just då - -**[4:50 - 4:51]** migrationen. - -**[4:55 - 4:58]** Jag har skrivit här längst ner, vi har homingreceptorer jag kallar för HRS - -**[4:58 - 4:59]** och kemokinesmetoder för KR. - -**[5:00 - 5:02]** Nu ska vi så mycket skriva. - -**[5:03 - 5:05]** Och vi tänker oss att vi har - -**[5:06 - 5:10]** ute i vår vävnad. Här har vi ett - -**[5:10 - 5:11]** epitet. - -**[5:12 - 5:13]** Här har vi vävnaden. - -**[5:16 - 5:18]** Här ute har vi den dritiska cellen. - -**[5:19 - 5:21]** Det här har Ulf då pratat om. - -**[5:21 - 5:23]** Att vi har en drittisk cell. - -**[5:23 - 5:25]** Och den här drittiska cellen - -**[5:25 - 5:27]** anledningen till att den är just här - -**[5:27 - 5:28]** på den här platsen - -**[5:30 - 5:37]** specifika då för väpnad. - -**[5:40 - 5:42]** Och det gör att den är där. - -**[5:42 - 5:44]** När då den här drittiska cellen - -**[5:45 - 5:45]** tar upp - -**[5:46 - 5:46]** antingen, - -**[5:47 - 5:48]** då kommer den aktiveras. - -**[5:54 - 5:56]** Och den här drittiska cellen - -**[5:57 - 5:59]** kommer nu då istället ha - -**[6:00 - 6:03]** homingreceptorer och kemokininreceptorer - -**[6:03 - 6:03]** och kemokininreceptorer - -**[6:04 - 6:05]** för lymfnord. - -**[6:07 - 6:11]** Alltså det som vi har pratat om som CCR 7 och - -**[6:11 - 6:11]** elselektiv. - -**[6:12 - 6:14]** Så den kommer då vandra vidare - -**[6:14 - 6:15]** via den - -**[6:15 - 6:17]** att förränta lymfan till våra - -**[6:17 - 6:18]** lymfknutar. - -**[6:18 - 6:19]** Vi hittar här. - -**[6:20 - 6:21]** Vår lymfknuta. - -**[6:26 - 6:28]** Så den drittiska cellen, ta sig in här. - -**[6:30 - 6:33]** För då att vi - -**[6:33 - 6:36]** ska kunna få en aktivering av T och B-celler - -**[6:36 - 6:38]** så behöver de ju också ta sig till lymfknutan. - -**[6:38 - 6:40]** Som jag nämnde i förra bilden - -**[6:41 - 6:43]** så kommer de då via blodet. Här har vi blod. - -**[6:44 - 6:48]** Och vi har naiva T-celler och vi har naiva B-celler. - -**[6:50 - 6:51]** Och de här - -**[6:51 - 6:54]** har ju då på motsvarande sätt som - -**[6:54 - 6:55]** de drittiska cellerna - -**[6:56 - 6:57]** när de hade blivit aktiverade - -**[6:58 - 6:59]** så har de ju - -**[6:59 - 7:03]** kommingreceptorer och kymokintreceptorer - -**[7:04 - 7:04]** specifika - -**[7:05 - 7:06]** för lymfnod. - -**[7:08 - 7:11]** Vilket gör att de kan ta sig in i lymfknutan - -**[7:11 - 7:13]** och vi har då de hamnar här inne. - -**[7:16 - 7:19]** Beroende på då vad som händer inne i lymfknutan - -**[7:19 - 7:21]** om de aktiveras eller inte - -**[7:21 - 7:23]** så har vi lite olika tidsperspektiv. - -**[7:24 - 7:25]** Men till slut kommer de ju då - -**[7:26 - 7:28]** framförallt T-cellerna ta sig ut ur - -**[7:29 - 7:29]** lymfknutan. - -**[7:32 - 7:36]** Och när de då ska ta sig ut ur lymfknutan, det enda sättet - -**[7:36 - 7:37]** en cell kan göra det på, - -**[7:37 - 7:40]** är ju då att de nedreglerar - -**[7:40 - 7:41]** Homeing - -**[7:41 - 7:44]** receptorer och kemikinreceptorer - -**[7:44 - 7:45]** för lymfnod. - -**[7:46 - 7:46]** Nu ser jag - -**[7:47 - 7:47]** att - -**[7:48 - 7:51]** jag skriver lite olika här, jag skriver ibland lymfnod och ibland lymfknod. - -**[7:51 - 7:54]** Jag ber om ursäkt för det här, det är samma sak. - -**[7:56 - 7:59]** De tar sig då ut i den F-förenta lymfnoden, - -**[7:59 - 8:17]** eller så kan de ta sig ut mot vävnad. - -**[8:19 - 8:22]** Eller så kan de ta sig till en ny lymfnod. - -**[8:27 - 8:29]** Och det här då, bron - -**[8:29 - 8:33]** om det på de hamnar i vävnaden eller i lymfnorden, beror då återigen på vilka - -**[8:33 - 8:37]** shoming och kemokinreceptorer som uppregleras på cellerna. - -**[8:38 - 8:41]** Och det beror på de instruktioner de har fått in i grymtknutna. - -**[8:41 - 8:46]** Så det är en konstant upp och nedreglering och förändring i uttrycket - -**[8:46 - 8:48]** av shoming och kemokinreceptorer - -**[8:48 - 8:52]** för att de olika cellerna ska kunna ta sig från ett område till ett annat. - -**[8:53 - 8:55]** Hur de då ska kunna få lov att lämna ett område - -**[8:56 - 8:57]** för att ta sig vidare. - -**[8:59 - 9:00]** Man räknar med - -**[9:01 - 9:05]** att man har kunnat se i studiekommersialet i alla fall att ungefär 25 miljarder lymfocyter - -**[9:05 - 9:07]** passerar en lymfknuta varje dag - -**[9:07 - 9:09]** och att kanske - -**[9:10 - 9:13]** varje t-cell besöker varje lymfknuta i kroppen ungefär - -**[9:13 - 9:14]** tre gånger per dag. - -**[9:15 - 9:17]** Så ni kan förstå att det här är en väldigt snabb process. - -**[9:17 - 9:19]** Det är liksom inte långsamt - -**[9:19 - 9:24]** att ta flera dagar för t eller b-cellen att då upp och nedreglera - -**[9:24 - 9:25]** homing och kemokinesitorerna. - -**[9:26 - 9:26]** Utan det går väldigt snabbt - -**[9:27 - 9:29]** för att de ska kunna vara i konstant - -**[9:29 - 9:29]** rörelse. - -**[9:34 - 9:35]** Okej. - -**[9:37 - 9:39]** Det var det jag tänkte säga omationning - -**[9:39 - 9:41]** till olika typer av - -**[9:41 - 9:42]** vävnader. - -**[9:42 - 9:44]** Nu så istället så pratar vi om - -**[9:45 - 9:45]** T-celler. - -**[9:49 - 9:53]** Så ni har redan tidigare pratat lite grann - -**[9:53 - 9:59]** om T-cellerna och hur de då skapas i benmärgen, hur de mognar i typer. - -**[9:59 - 10:01]** just den här olika selektionen som fanns där. - -**[10:02 - 10:07]** Och där vi då kommer vara idag är de perifera lymfoida organen och sedan också vidare i vävnaden. - -**[10:08 - 10:11]** Så i de perifera lymfoida organen - -**[10:13 - 10:16]** så får vi då en aktivering - -**[10:16 - 10:18]** av våra - -**[10:18 - 10:19]** t-celler. - -**[10:19 - 10:22]** Det är då de naiva t-cellerna mognar fram - -**[10:22 - 10:23]** till. - -**[10:24 - 10:25]** När det gäller - -**[10:25 - 10:29]** hjälpar-t-celler så kan de differentiera också till - -**[10:29 - 10:31]** T1, T2, T1, T17 - -**[10:31 - 10:37]** eller inducerade tv-bulatoriska celler. Vi är också då aktivering av de cytotopsiska t-cellerna. - -**[10:38 - 10:40]** När de sen aktiveras så tar de sig ut till vävnaden - -**[10:41 - 10:44]** där de hjälper till i attack mot infektioner. - -**[10:45 - 10:49]** Vi skapar både effektor-t-celler och minnes-celler. - -**[10:55 - 10:57]** Vilka effektorfunktioner har vi då hos t-celler? - -**[10:58 - 10:59]** Jo, vi har ju då - -**[10:59 - 11:02]** våra hjälpar-t-celler först. - -**[11:02 - 11:03]** TH - -**[11:04 - 11:05]** där vi har - -**[11:06 - 11:10]** fyra olika varianter. Jag kommer prata om det här. Det är TH1 - -**[11:10 - 11:14]** celler som hjälper makrofager att fagocytera och döda patogener - -**[11:14 - 11:16]** och hjälper B-celler att producera antikroppar - -**[11:17 - 11:22]** som hjälper till i fagocitos. Jag kommer återkomma till detta igen lite senare i föreläsningen. - -**[11:22 - 11:23]** TH2 - -**[11:23 - 11:28]** som hjälper B-celler att producera antikroppar mot parasiter och allergener. - -**[11:29 - 11:32]** Och de aktiverar också i synonyfiler och mastceller. - -**[11:33 - 11:35]** Vidare har vi TH17 - -**[11:35 - 11:38]** som hjälper neutrofiler att hitta till inflammerad vävnad - -**[11:39 - 11:43]** ökar produktionen av antimikrobiella peptider och hjälper B-celler att producera antikroppar. - -**[11:44 - 11:50]** Slutligen TFH då, folikulära hjälpar-t-celler som hjälper B-celler att producera antikroppar i - -**[11:50 - 11:53]** jeremimanalcentrum i sekundära lymfoiderorgan. - -**[11:53 - 11:56]** Som ni ser här och de här så har de lite olika funktioner men - -**[11:57 - 11:59]** gemensamt så kan alla - -**[11:59 - 12:01]** hjälpa B-cellerna att producera - -**[12:01 - 12:03]** olika typer av antikroppar. - -**[12:05 - 12:08]** Därefter har vi våra cytotopsiska T-celler - -**[12:08 - 12:13]** som då dödar virusinfekterade celler och tumörceller. - -**[12:13 - 12:16]** Slutligen har vi de regulatoriska T-cellerna - -**[12:16 - 12:18]** som också är en sorts T-hjälparcell - -**[12:19 - 12:21]** som är viktiga för att bromsa immunsvar - -**[12:21 - 12:22]** mot självantigener, - -**[12:23 - 12:26]** allergener och pappergener. Det här kommer jag att återkomma till - -**[12:26 - 12:29]** i föreläsningen om tolerans - -**[12:29 - 12:32]** med den näst sista föreläsningen i det här, block 14. - -**[12:37 - 12:42]** Så de naiva T-cellerna och de dendritiska cellerna de möts ju då i - -**[12:43 - 12:44]** lymfknutorna. - -**[12:44 - 12:45]** Så - -**[12:45 - 12:50]** som Ulf gick igenom de dendritiska cellerna, de bär på antingen och de tar sig in - -**[12:51 - 12:52]** via förränta lymfkört - -**[12:52 - 12:53]** in i - -**[12:54 - 12:57]** hamnar inne i det här blåa T-cellsområdet. - -**[12:57 - 12:58]** Här nere så har vi en - -**[12:59 - 13:01]** skrivning av lymfknutan - -**[13:01 - 13:03]** där vi har B-cellsområde - -**[13:04 - 13:05]** här ute i det vita. - -**[13:06 - 13:08]** Vi har också något som vi kallar för ett germinalcentrum - -**[13:08 - 13:09]** som visas - -**[13:09 - 13:10]** gult - -**[13:10 - 13:13]** som då blir större och större och vi kommer - -**[13:13 - 13:15]** gå igenom germinalcentrum - -**[13:15 - 13:18]** när jag pratar om B-celler, lite senare på den här föreläsningen. - -**[13:19 - 13:20]** Det blåa här är - -**[13:20 - 13:21]** T-cellsområdet. - -**[13:22 - 13:26]** Och våra dendritiska celler och T-celler då möts då i det här - -**[13:26 - 13:27]** T-cellsområdet. - -**[13:29 - 13:34]** De kommer in i det här området via hiv/vs, hi and du tiger böljes. - -**[13:38 - 13:39]** Och - -**[13:39 - 13:41]** här får vi då som jag sa antingen aktivering - -**[13:42 - 13:43]** eller interaktivering - -**[13:43 - 13:44]** av våra T-celler - -**[13:44 - 13:45]** och - -**[13:45 - 13:50]** sedan tas i T-cellerna ut ur lymfknutan vi gör en F-ränta lymfan. - -**[13:50 - 13:54]** Så här har vi då effektor T-celler och ej aktiverade - -**[13:54 - 13:55]** nej, vad T-celler. - -**[13:59 - 14:03]** T-cellsaktivering i lymfknutan då. - -**[14:03 - 14:07]** Så de naiva t-cellerna tar sig in i T-cellsområdet - -**[14:07 - 14:10]** via h/e-vs. - -**[14:10 - 14:12]** High-endutiler och vendels i cortex. - -**[14:13 - 14:16]** Anledningen att de kan ta sig in här är att de här hivs - -**[14:16 - 14:19]** uttrycker additionsmolekyler och kemokiner - -**[14:19 - 14:23]** som receptorer på naiva t och b-celler binder till. - -**[14:23 - 14:25]** Som då gör att det här då t och b-cellerna - -**[14:25 - 14:29]** tar sig in i vårt t-cells. - -**[14:29 - 14:32]** råd. T-cellerna - -**[14:32 - 14:33]** kommer då - -**[14:34 - 14:38]** känna av vad de den dritiska cellerna presenterar på sin yta. - -**[14:39 - 14:40]** Här så T-cellerna - -**[14:41 - 14:41]** kommer hit. - -**[14:41 - 14:44]** De känner av varje dendritisk cell. - -**[14:45 - 14:48]** Presenterar väldigt många olika kapitel på olika - -**[14:48 - 14:51]** M och C-molekyler, men vi har också många dendritceller. - -**[14:52 - 14:53]** Så T-cellen - -**[14:53 - 14:58]** kommer då känna av, den kommer känna av, den kommer känna av, den kommer vandra vidare. Känna av en till. - -**[14:59 - 15:03]** under en viss period tills den då antingen hittar i taget - -**[15:03 - 15:04]** eller ger upp - -**[15:05 - 15:07]** nedreglerar - -**[15:07 - 15:09]** hoaming och kemokinereceptorer för lymfnoden. - -**[15:10 - 15:13]** Och uppreglerar för blodet för att kunna ta sig ut - -**[15:14 - 15:14]** ur - -**[15:14 - 15:15]** via den - -**[15:16 - 15:17]** FRN-talympan. - -**[15:20 - 15:25]** Så det är T-celler som inte träffar på sitt antingen, de lämnar - -**[15:26 - 15:27]** medans då - -**[15:27 - 15:29]** T-celler som faktiskt träffar på - -**[15:29 - 15:29]** sitt antingen - -**[15:30 - 15:32]** de kommer - -**[15:32 - 15:34]** differentiera till effektorceller. - -**[15:34 - 15:37]** Och vi får en kronal selektion - -**[15:37 - 15:39]** och differentiering till effektorceller. - -**[15:40 - 15:45]** Ibland säger vi kronal selektion och ibland säger vi kronal expansion. - -**[15:46 - 15:47]** Alltså - -**[15:47 - 15:48]** kronal selektion - -**[15:48 - 15:50]** är ju då när en viss - -**[15:50 - 15:51]** T-cell - -**[15:51 - 15:52]** eller B-cell - -**[15:52 - 15:56]** väljs ut, den hittar sitt antin som presenteras för den i det här fallet då. - -**[15:57 - 15:58]** Då har en selektion - -**[15:59 - 15:59]** integrerats fram - -**[16:00 - 16:02]** och den för att skapa en klon. - -**[16:03 - 16:03]** Sen får vi då - -**[16:04 - 16:04]** en - -**[16:06 - 16:07]** klon med - -**[16:07 - 16:08]** T-celler ifrån det här. - -**[16:15 - 16:16]** När vi då får en sån här match - -**[16:17 - 16:19]** när T-cellen faktiskt träffar på - -**[16:19 - 16:21]** sin M och C-peptid - -**[16:22 - 16:24]** kombination som den känner igen - -**[16:24 - 16:25]** så får vi aktivering - -**[16:26 - 16:27]** av naiva T-celler då. - -**[16:27 - 16:29]** De här perifera, lymfoid organ, - -**[16:29 - 16:32]** och ni har sett en liknande bild och det här förut - -**[16:33 - 16:34]** som Ulf visade - -**[16:35 - 16:35]** och - -**[16:36 - 16:38]** den här aktiveringen kräver - -**[16:38 - 16:39]** två signaler - -**[16:40 - 16:40]** samt - -**[16:41 - 16:41]** cytokiner. - -**[16:43 - 16:46]** Och det här gäller då både för de cytotoxiska t-cellerna och för - -**[16:46 - 16:48]** T-hjälp-acellerna. - -**[16:48 - 16:48]** Jag ska - -**[16:49 - 16:50]** snart gå igenom - -**[16:50 - 16:53]** hjälp-acellerna och de cytotoxiska t-cellerna för sig. - -**[16:53 - 16:56]** Men det här gäller båda två. Vi har ju då - -**[16:56 - 16:57]** signal nummer 1 - -**[16:58 - 16:58]** som då är - -**[16:59 - 17:01]** cellcelsektorn som binder till - -**[17:01 - 17:03]** moce-komplexet - -**[17:03 - 17:04]** på den bitiska cellen. - -**[17:04 - 17:06]** På bilden här så har vi som exempel en - -**[17:07 - 17:08]** T-hjälp-acell - -**[17:08 - 17:10]** och det förstår vi eftersom vi har en - -**[17:10 - 17:11]** cd4 här. - -**[17:12 - 17:14]** Här har vi vår antingen-presenterande cell - -**[17:14 - 17:16]** som då har en m och c-klass 2 - -**[17:16 - 17:17]** med empeptid. - -**[17:17 - 17:18]** Här har vi våran - -**[17:18 - 17:19]** t-cellsreceptor. - -**[17:20 - 17:22]** Så det här är signal nummer 1 som är antingen specifik. - -**[17:24 - 17:26]** Sedan har vi då signal nummer 2 - -**[17:26 - 17:27]** som är - -**[17:28 - 17:28]** k-stimuleringsignalen. - -**[17:29 - 17:31]** Som skickas via - -**[17:32 - 17:34]** bindning mellan CD-28 - -**[17:34 - 17:35]** och T-cellen - -**[17:35 - 17:38]** och så är det 80-86 på den dritiska cellen. - -**[17:38 - 17:42]** Jag vet att det är väldigt många olika CD-nummer och olika - -**[17:44 - 17:46]** begrepp hela tiden. - -**[17:46 - 17:49]** Det viktigaste att veta här är att det här är en - -**[17:49 - 17:51]** kostimuleringssignal - -**[17:51 - 17:54]** där receptorer på T-cellen binder till - -**[17:54 - 17:55]** receptorer på - -**[17:57 - 17:59]** den antingen presenterade cellen, kodenditcellen, - -**[17:59 - 18:00]** för att skicka den här signalen. - -**[18:01 - 18:02]** Om ni sedan inte kan - -**[18:03 - 18:07]** komma ihåg att de heter CD-28 och CD-80/86, det är inte det viktigaste, utan - -**[18:08 - 18:11]** det absoluta är att veta att vi har den här kostimuleringsignalen. - -**[18:13 - 18:16]** Vidare för aktivering så krävs det då cytokiner. - -**[18:17 - 18:24]** Då har vi då IL-2 från hjälpar-t-celler som driver delning både hos hjälpar-t-celler och cytotoxiska t-celler. - -**[18:25 - 18:29]** Om vi har cytokiner från bland annat de antipresenterande celler som orsakar den här - -**[18:29 - 18:31]** differentieringen till tia 1, - -**[18:31 - 18:32]** tiotvå och tio17 - -**[18:33 - 18:34]** TFO och - -**[18:34 - 18:35]** inducerade - -**[18:35 - 18:36]** T-regulatoriska celler. - -**[18:38 - 18:40]** Vad vi också kan se här i bilden är att vi har - -**[18:40 - 18:41]** CD4-molekylerna - -**[18:42 - 18:43]** och CD4 - -**[18:43 - 18:46]** eller då CD8 och en cytotoxisk t-cell - -**[18:46 - 18:51]** hjälper till att stabilisera bindningen mellan t-cellsreceptorn och MHC - -**[18:51 - 18:52]** komplexet. - -**[18:52 - 18:54]** Den här bindningen - -**[18:54 - 18:56]** är ju väldigt - -**[18:56 - 18:59]** specifik men den är inte särskilt stark så för att - -**[18:59 - 19:04]** få en ordentlig aktivering så måste vi ha en inbindning av cd4 eller CD8 för att - -**[19:05 - 19:06]** stabilisera det här och - -**[19:06 - 19:09]** på så vis kunna behålla inbindningen. - -**[19:11 - 19:14]** Det som skapas mellan de här cellerna - -**[19:14 - 19:17]** vi ser här återigen har vi den - -**[19:17 - 19:19]** CD4-positiva hjälpa till cellen här uppe. - -**[19:19 - 19:21]** Vi har den antingen presenterande cellen här nere. - -**[19:22 - 19:25]** Det är en så kallad immunologisk synaps - -**[19:25 - 19:28]** som då är den här kontaktytan mellan de här två cellerna. - -**[19:29 - 19:35]** I mitten ser vi signal 1, nu istället står det HLA2 istället för MHC - -**[19:35 - 19:36]** klass 2. - -**[19:36 - 19:37]** Här ser vi peptiden - -**[19:38 - 19:39]** T-cellsreceptorn - -**[19:39 - 19:42]** och här ser vi då CD4 som stabiliserar. - -**[19:43 - 19:44]** Här har vi signal 2 - -**[19:45 - 19:46]** med CD28 - -**[19:46 - 19:48]** som binder till CD80-86. - -**[19:50 - 19:53]** Men det finns också ganska många andra signaler. - -**[19:53 - 19:57]** Vid sidan här kanterna har vi additionsmolekyler - -**[19:57 - 19:59]** som hjälper till att hålla ihop den här - -**[19:59 - 19:59]** synapsen. - -**[20:15 - 20:20]** Det här är viktigt för att de här cellerna måste hållas ihop tätt och kommunicera med varandra under en längre period - -**[20:21 - 20:23]** för att T-cellen ska kunna bli aktiverad. - -**[20:25 - 20:28]** Avståndet här i mitten på synapsen är ungefär 15 - -**[20:29 - 20:31]** nanometer medan vi här ute har - -**[20:32 - 20:33]** ungefär 40. - -**[20:36 - 20:37]** Så de är tätten - -**[20:37 - 20:41]** till varandra. Vi har också andra typer av bindningar här som bidrar till aktivering - -**[20:42 - 20:43]** som via CD40 - -**[20:43 - 20:44]** Ligant till CD40 till exempel. - -**[20:46 - 20:47]** Så den här hålls ihop väldigt tajt. - -**[20:50 - 20:52]** Lite påminnelse innan vi fortsätter. - -**[20:52 - 20:56]** Jag hoppas att ni kommer ihåg det här ifrån tidigare föreläsningar. - -**[20:56 - 20:58]** Jag pratar ju då om - -**[20:59 - 21:05]** med skosimuleringsmolekylerna och det som gör att vi då får upp skosimuleringsmolekyler - -**[21:05 - 21:07]** på den dritiska cellen är att - -**[21:07 - 21:08]** pamp - -**[21:08 - 21:10]** stimulerar den dritiska cellen - -**[21:10 - 21:13]** att uttrycka de här skosimulatoriska molekylerna. - -**[21:14 - 21:15]** Så här har vi in den drit sen - -**[21:15 - 21:17]** som tar upp en mikrob. - -**[21:17 - 21:18]** Det gör att den då får en - -**[21:18 - 21:22]** migration med hjälp av CCR7 till lymfknutan. - -**[21:22 - 21:23]** Och - -**[21:23 - 21:26]** den kommer då uttrycka skosimulatoriska molekyler - -**[21:26 - 21:27]** med rosa här. - -**[21:28 - 21:29]** Den kommer också uttrycka - -**[21:29 - 21:30]** bruka MHC med - -**[21:31 - 21:33]** mikrobspecifika peptider på ytorna - -**[21:34 - 21:36]** vilket kan göra att vi kan aktivera - -**[21:36 - 21:37]** mikrobspecifika - -**[21:37 - 21:38]** specifika - -**[21:38 - 21:39]** t-celler - -**[21:39 - 21:40]** på en klon - -**[21:40 - 21:41]** av t-celler. - -**[21:43 - 21:44]** Om vi istället - -**[21:44 - 21:48]** har en dendritisell som plockar upp ett apototiskt kroppseget material - -**[21:49 - 21:50]** kan vi få en - -**[21:50 - 21:52]** svagare migration - -**[21:52 - 21:53]** till - -**[21:54 - 21:55]** lymfknutan. - -**[21:55 - 21:59]** Men vi kommer då inte få upp några kostymulatoriska molekyler. - -**[21:59 - 22:01]** Den här den litiska cellen - -**[22:01 - 22:02]** kanske ändå kan - -**[22:03 - 22:04]** den kommer ändå då presentera - -**[22:05 - 22:08]** kroppsegna peptider på m och c-molekyler för det gör de också hela tiden. - -**[22:09 - 22:10]** Skulle det då dyka upp - -**[22:10 - 22:11]** en kropps egen - -**[22:12 - 22:13]** peptid - -**[22:13 - 22:14]** specifikteser - -**[22:14 - 22:15]** som har - -**[22:15 - 22:17]** tagit sig förbi den här - -**[22:20 - 22:22]** såldningsprocessen i tyvus, - -**[22:23 - 22:25]** så den egentligen skulle dödats. - -**[22:26 - 22:28]** Men ändå träffa på sitt antigen här. - -**[22:29 - 22:34]** kommer den inte kunna bli aktiverad när den inte träffar på några kostymulatoriska molekyler. - -**[22:34 - 22:36]** Den kommer istället att gå i en anergi. - -**[22:39 - 22:41]** Anergi är då att cellerna försätts i ett - -**[22:41 - 22:44]** inaktivt tillstånd där de inte svarar på stimulering - -**[22:46 - 22:48]** och endast professionella antingen presenterande celler - -**[22:49 - 22:50]** uttrycker kostymuleringsmolekyler - -**[22:51 - 22:52]** efter interaktion med paus. - -**[22:53 - 22:57]** Angående de här energicellerna så kommer de då slutligen gå i actoptos - -**[22:57 - 22:59]** för de har ju ingen vidare funktion - -**[22:59 - 23:05]** och uttrycket av kostimuleringssignaler hos antingen presenterade celler - -**[23:05 - 23:09]** ökar ytterligare genom interaktion med T-celler. - -**[23:10 - 23:11]** Så när de här då - -**[23:11 - 23:12]** träffar varandra här - -**[23:13 - 23:18]** så är det inte bara en ensidig kommunikation att den dritiska cellen aktiverar T-cellen - -**[23:18 - 23:18]** utan T-cellen - -**[23:19 - 23:19]** kan - -**[23:21 - 23:22]** också hjälpa till - -**[23:22 - 23:27]** att tala om för den dritiska cellen att den ska uttrycka mer kostimulatoriska molekyler, - -**[23:27 - 23:29]** vilket gör att den dritiska cellen - -**[23:29 - 23:32]** blir mer effektiv på att aktivera andra T-celler. - -**[23:36 - 23:37]** En påminnelse till - -**[23:37 - 23:39]** antingen presentation på MHC1 - -**[23:40 - 23:42]** och MHC2, hoppas jag att ni har koll på. - -**[23:43 - 23:43]** Så MHC1 - -**[23:44 - 23:45]** presenterar framförallt - -**[23:45 - 23:46]** tider från - -**[23:46 - 23:48]** cytoplasman, alltså - -**[23:49 - 23:50]** intracellulära mikrober - -**[23:51 - 23:52]** och kan aktivera - -**[23:52 - 23:54]** cd8 positiva - -**[23:54 - 23:56]** cytotoxiska t-celler. - -**[23:57 - 23:59]** MHC2 istället - -**[23:59 - 24:01]** presenterar framförallt peptider från - -**[24:01 - 24:03]** fagosomer - -**[24:03 - 24:04]** vilket då - -**[24:04 - 24:05]** kommer - -**[24:05 - 24:06]** man har tagit upp - -**[24:07 - 24:10]** från extra cellulära mikrober och kan aktivera - -**[24:10 - 24:13]** CD4-positiva hjälpar-t-celler. - -**[24:16 - 24:21]** Nu ska vi då titta lite närmare på den här aktiveringen av naiv hjälpar-tesen då, - -**[24:22 - 24:23]** CD4-positiva - -**[24:23 - 24:26]** där vi då har de här olika signalerna. - -**[24:27 - 24:29]** Det som händer då allra först är ju då - -**[24:29 - 24:31]** väpnaden, att en dendrit i cell - -**[24:31 - 24:34]** tar upp antingen bryter ner och presenterar på MHC2 - -**[24:35 - 24:36]** och sen har vi då - -**[24:36 - 24:39]** att den här dendritiska cellen aktiverar T-cellen - -**[24:39 - 24:40]** med hjälp av två signaler - -**[24:41 - 24:42]** och cytokiner. - -**[24:43 - 24:43]** Och det - -**[24:44 - 24:45]** tänkte jag - -**[24:45 - 24:46]** att jag skulle rita upp - -**[24:47 - 24:49]** så att ni får det stegvis - -**[24:49 - 24:49]** hur det händer. - -**[24:55 - 24:57]** Så då aktivering av en naiv - -**[24:57 - 24:58]** hjälpar-t-cell då, - -**[24:59 - 25:15]** den här dendritcellen - -**[25:15 - 25:16]** den kommer då - -**[25:17 - 25:18]** vinda till någon sorts - -**[25:19 - 25:20]** mikrob - -**[25:20 - 25:21]** ute i vävnaden. - -**[25:21 - 25:23]** Den då tar ut, så här har vi - -**[25:23 - 25:25]** vi är ute i vävnad. - -**[25:29 - 25:32]** Den här dendirekta cellen kommer då - -**[25:32 - 25:33]** ta upp mikroben - -**[25:35 - 25:36]** och den kommer börja - -**[25:37 - 25:38]** bryta ner - -**[25:39 - 25:41]** den här till kaptider - -**[25:43 - 25:44]** för att då kunna - -**[25:45 - 25:45]** presentera - -**[25:46 - 25:47]** på sina m och c-molekyler. - -**[25:52 - 25:54]** Så vi har då nedbrytning - -**[25:57 - 25:59]** och vi har antigen-presentation. - -**[25:59 - 26:19]** Så här har vi då våran dendritcell. Vi kan se att här börjar lindknutan. - -**[26:19 - 26:21]** Här har vi vår dendritcell. - -**[26:26 - 26:28]** Och dendritcellen - -**[26:29 - 26:31]** kommer då att presentera - -**[26:31 - 26:32]** peptid - -**[26:35 - 26:36]** från den här - -**[26:36 - 26:37]** mikroben - -**[26:38 - 26:39]** på m och cklass 2. - -**[26:45 - 26:46]** In i limtknutan - -**[26:46 - 26:48]** kommer nu då olika - -**[26:48 - 26:52]** t-celler, naiva t-celler, som känner av den dritiska cellerna - -**[26:52 - 26:56]** om de presenterar just den kombination av m och c - -**[26:57 - 26:59]** och peptid som den t-cellen är. - -**[26:59 - 27:21]** Om vi nu får en igenkänning här, en match mellan t-cellsreceptorn och m och c klass 2, - -**[27:21 - 27:26]** så resulterar detta i signal nummer 1. - -**[27:27 - 27:28]** Och signal nummer 1 - -**[27:29 - 27:30]** den antingen specifika. - -**[27:33 - 27:40]** Nu räcker ju inte detta för att vi ska få en aktivering. En annan sak som vi behöver få också faktiskt är ju att vi behöver ha - -**[27:41 - 27:44]** en inbindning, en stabilisering av - -**[27:44 - 27:50]** den här bindningen med hjälp av CD4. Nu skulle jag vilja rita på den där ettan lite högre upp kanske, - -**[27:50 - 27:51]** men vi kan väl rita - -**[27:52 - 27:54]** CD4 på det här viset. - -**[27:57 - 27:59]** Det blir inte så snyggt, men ni fattar grejer. - -**[27:59 - 28:09]** Vi har då CD4 som då stabiliserar den här bindningen och binder till en del på M och C klass 2-molekylen som inte är variabel. - -**[28:12 - 28:21]** Vad vi också behöver ha är ju cool stimulering och det är då att den dritiska cellen uttrycker CD80-86 - -**[28:21 - 28:28]** och T-hjälparcellen, vilken jättelång CD28 är. - -**[28:29 - 28:38]** Resulterar i signal nummer 2, som då är vår kostimulatoriska signal. - -**[28:43 - 28:49]** Nästa steg i det här är cytokinerna. - -**[28:49 - 28:55]** Och vi har då två olika typer av cytokiner. - -**[28:55 - 28:59]** Vi har den som kommer från T-hjälparcellen, vi har den som kommer från den. - -**[28:59 - 29:00]** den dritiska cellen. - -**[29:00 - 29:02]** Från T-hjälparcellen - -**[29:03 - 29:04]** så har vi - -**[29:04 - 29:05]** IL2. - -**[29:06 - 29:10]** Jag ritade på det här viset för att det är T-hjälparcellen - -**[29:10 - 29:12]** som producerar IL2 - -**[29:12 - 29:14]** sen binder den också in - -**[29:14 - 29:15]** IL2 - -**[29:16 - 29:18]** och det här gör att den producerar mer och så vidare. - -**[29:18 - 29:22]** Och IL2 driver celldelning. - -**[29:29 - 29:37]** Och vad vi behöver är ju en cloun av T-celler, vi behöver ha många sådana här T-celler för att vi ska kunna attackera det vi har blivit infekterade av. - -**[29:37 - 29:40]** Och då behöver vi en cloun, då behöver den här cellen dela sig. - -**[29:40 - 29:43]** Det här är då som IL2, står för. - -**[29:45 - 29:50]** När det då gäller T-hjälparceller så kan vi också olika typer av T-hjälparceller. - -**[29:50 - 29:53]** Det beror ju på vad vi har blivit infekterade av. - -**[29:53 - 29:59]** Det här är signaler som den dritiska cellen behöver ge till T-hjälparcellen. - -**[29:59 - 30:00]** har vi då cytokiner. - -**[30:02 - 30:05]** Som går ifrån den dritiska cellen till T-hjälparcellen. - -**[30:09 - 30:16]** Det här kan vara olika typer av cytokiner beroende på vilken typ av T-hjälparcell vi behöver. - -**[30:16 - 30:20]** Så det kan vara kanske I11 eller IL4. - -**[30:22 - 30:26]** Vad som händer här är att de här driver differentiering. - -**[30:29 - 30:58]** Så ibland kallas de här cytokinerna för signal nummer tre för vi har ju då först signal 1, sedan signal 2. - -**[30:59 - 31:00]** Och sen har vi då cytokiner. - -**[31:02 - 31:04]** Så resultatet - -**[31:04 - 31:06]** av det här tillsammans - -**[31:06 - 31:13]** med själva aktiveringen uttrycker vi i L2 och de här olika typerna av cytokiner som driver - -**[31:14 - 31:16]** gör att vi får tillsammans - -**[31:16 - 31:18]** en klornalexpansion. - -**[31:25 - 31:28]** Av den sortens te hjälparcell som vi behöver. - -**[31:29 - 31:35]** Vi kan ha som exempel att vi får ut T1 celler här som vi behöver. - -**[31:35 - 31:35]** TH1. - -**[31:37 - 31:39]** Och så vidare. Så vi har många sådana här celler. - -**[31:41 - 31:43]** De här - -**[31:43 - 31:45]** T-cellerna som vi då får ut - -**[31:45 - 31:48]** kan vara lite olika varianter också. - -**[31:48 - 31:51]** Till att börja med sa att vi kan få ut olika, vi kan få ut T1, - -**[31:51 - 31:52]** 2, T17 och så vidare. - -**[31:53 - 31:56]** Men vi har också den varianten att de här - -**[31:56 - 31:58]** cellerna som väl expanderar. - -**[31:59 - 32:00]** som vi får ut som en ny klor. - -**[32:01 - 32:04]** De kan vara av två olika slag. - -**[32:04 - 32:06]** De kan vara - -**[32:06 - 32:08]** effektor T-celler. - -**[32:17 - 32:20]** Alltså de som kommer att gå ut till vävnaden och faktiskt göra en effekt - -**[32:21 - 32:22]** just nu och hjälpa till - -**[32:22 - 32:23]** att - -**[32:23 - 32:25]** göra oss av med den - -**[32:25 - 32:27]** mikroben som vi blivit infekterade av. - -**[32:27 - 32:27]** Men - -**[32:28 - 32:29]** för att vi ska lära oss - -**[32:29 - 32:33]** någonting av det här och för att vi ska vara bättre på att nästa gång vi träffar på samma mikrob - -**[32:33 - 32:33]** kunna - -**[32:34 - 32:36]** agera snabbare, bättre och starkare - -**[32:37 - 32:39]** så bildar vi också minnestest. - -**[32:46 - 32:49]** Dessa kommer inte göra någonting exakt just nu - -**[32:49 - 32:52]** men de kommer finnas kvar i cirkulationer och de kommer - -**[32:52 - 32:55]** söka efter anteendet. Så nästa gång vi träffar på det här - -**[32:55 - 32:56]** precis samma - -**[32:57 - 32:58]** förkylningsvirus till exempel - -**[32:59 - 33:04]** kommer de här minnestestcellerna aktiveras och skapar nya kloner. - -**[33:04 - 33:07]** Och det kommer ni höra om mer i föreläsningen från Marianne - -**[33:08 - 33:10]** angående immunologiskt minne. - -**[33:14 - 33:16]** De här effektor - -**[33:17 - 33:17]** T-cellerna då, - -**[33:18 - 33:18]** som - -**[33:19 - 33:21]** vi skapar och som vi behöver ha - -**[33:22 - 33:22]** hjälp med - -**[33:24 - 33:25]** hjälp från ute i vävnaden - -**[33:26 - 33:28]** de kommer då ta sig via blodet. - -**[33:29 - 33:31]** De kommer ta sig ut ur lymfklyftan - -**[33:31 - 33:34]** och de kommer ta sig då till vävnaden. - -**[33:34 - 33:37]** Här kommer de att kunna - -**[33:38 - 33:39]** hjälpa till på plats. - -**[33:40 - 33:41]** Det här gör de genom - -**[33:42 - 33:43]** på lite olika sätt. - -**[33:45 - 33:48]** Framförallt så har vi att T-cellerna kommer komma här - -**[33:49 - 33:52]** och de kommer producera cytokiner. - -**[33:59 - 34:02]** som då kommer - -**[34:02 - 34:04]** skickas ut och hjälpa - -**[34:04 - 34:05]** alla celler - -**[34:06 - 34:07]** som finns här i närheten. - -**[34:10 - 34:13]** Ett annat sätt som de kan hjälpa till med är att de kan - -**[34:14 - 34:15]** binda in till - -**[34:16 - 34:19]** celler som finns på plats. Vi kan till exempel ha en T-hjälpacell - -**[34:20 - 34:23]** som binder in till - -**[34:23 - 34:24]** en - -**[34:24 - 34:25]** makrofag. - -**[34:27 - 34:29]** Det kan kallas för en MQ - -**[34:29 - 34:45]** ytterligare extra aktivering av makrofagen. - -**[34:47 - 34:49]** Så det ena sättet då är - -**[34:50 - 34:54]** cytokiner och det andra är då direkt cellmedierat. - -**[34:57 - 34:59]** Cellkontakt. - -**[34:59 - 35:22]** Okej, då har vi gått igenom punkt 1 och punkt 2 i lite mer detalj. - -**[35:23 - 35:29]** Punkt 3 som du är kopplad med är att T-celler delar sig och bildar effektorteslut. - -**[35:29 - 35:30]** celler och minnesceller och minnesceller. - -**[35:31 - 35:35]** När det gäller T-cellerna så kan vi ibland också få minnesceller från - -**[35:35 - 35:37]** effektorteseller men det återkommer i en variant till. - -**[35:38 - 35:39]** Återigen - -**[35:39 - 35:42]** brist på kostimulering och göra T-cellen - -**[35:42 - 35:44]** energisk, alltså att den - -**[35:44 - 35:45]** inte gör någonting. - -**[35:50 - 35:53]** För att återgå till de olika funktionerna för - -**[35:53 - 35:55]** de här effektor-T-hjälpacellerna - -**[35:56 - 35:57]** så har det att göra med - -**[35:57 - 35:58]** differentieringen. - -**[35:59 - 36:02]** Olika typer av infektioner - -**[36:02 - 36:07]** så har vi den dridceller som producerar olika typer av cytokiner. - -**[36:08 - 36:09]** Detta gör att olika effektor - -**[36:09 - 36:11]** tillhjälpar cellen bildas - -**[36:11 - 36:11]** som då - -**[36:12 - 36:13]** producerar olika effektor - -**[36:13 - 36:15]** cytokiner. - -**[36:15 - 36:17]** En lång rad av - -**[36:17 - 36:19]** olika i den här - -**[36:20 - 36:22]** titeln. - -**[36:23 - 36:24]** Jag ska gå igenom det här. - -**[36:25 - 36:29]** Så beroende då på vad våran dendritiska cell träffar - -**[36:29 - 36:30]** på, ute i vävnaden, - -**[36:31 - 36:33]** så kommer den och den aktiverar - -**[36:34 - 36:35]** den naiva T-hjälpacellen - -**[36:35 - 36:37]** som vi har här i mitten - -**[36:37 - 36:38]** kunna - -**[36:38 - 36:40]** driva olika typer av - -**[36:40 - 36:41]** immunsvar. - -**[36:43 - 36:45]** Så om den dridcellen uttrycker - -**[36:45 - 36:46]** IL-12 - -**[36:47 - 36:49]** så skapar vi TH1 - -**[36:50 - 36:52]** och orsaken till att den dridcellen - -**[36:52 - 36:54]** producerar just IL-12, - -**[36:54 - 36:55]** det beror på - -**[36:55 - 36:59]** vilka PRR:s den har bundit in - -**[36:59 - 37:00]** till pappsen med. - -**[37:01 - 37:04]** Så den kan på så vis veta vilken sorts - -**[37:05 - 37:06]** mikrob den har träffat på. - -**[37:08 - 37:10]** En TH1-cell och sen har vi då - -**[37:10 - 37:12]** om den istället bildar - -**[37:12 - 37:13]** IL-4 - -**[37:13 - 37:15]** så får vi en TH2-cell. - -**[37:16 - 37:19]** Produceras det TG1-bete, IL-6, - -**[37:19 - 37:21]** får vi TH17. - -**[37:22 - 37:24]** Produceras det enbart TG1-bete - -**[37:24 - 37:26]** så får vi inducerad - -**[37:26 - 37:27]** T-regulatorisk cell. - -**[37:29 - 37:35]** Och slutligen om det är en kombination mellan IL-21 och IL-6 så får vi T2-likulär hjälp av cellen. - -**[37:38 - 37:41]** Just här så behöver ni inte känna till - -**[37:41 - 37:44]** exakt vilka cytokiner den dridcellen - -**[37:45 - 37:47]** producerar för att vi ska få de olika typerna av T-hjälparceller. - -**[37:48 - 37:50]** Det jag vill att ni ska fokusera på är att - -**[37:51 - 37:52]** den dridcellen - -**[37:52 - 37:55]** producerar olika cytokiner - -**[37:55 - 37:57]** som då driver fram olika typer av TH-hjälparceller. - -**[37:59 - 38:06]** Det är inte onödigt att lära sig vad de heter allihop - -**[38:06 - 38:07]** så - -**[38:07 - 38:11]** vilken typ av mikrobie har påverkar den drivcellen att producera cytokiner - -**[38:12 - 38:13]** som sedan driver fram olika - -**[38:14 - 38:14]** T-hjälparceller. - -**[38:17 - 38:18]** TH1-celler då - -**[38:19 - 38:22]** de behöver vi vid försvar mot framförallt - -**[38:23 - 38:24]** intracellulära - -**[38:24 - 38:25]** infektioner. - -**[38:25 - 38:28]** TH1-celler kommer att producera höga nivåer - -**[38:29 - 38:32]** och är av inte för de gamma, alltså då en cytosyn - -**[38:33 - 38:37]** och de hjälper makrofager att fagocytera och döda - -**[38:38 - 38:38]** med kronor. - -**[38:39 - 38:43]** De hjälper också B-celler att producera antikroppar och här är det framförallt då - -**[38:43 - 38:45]** IGG som är viktig vid - -**[38:45 - 38:46]** optionisering. - -**[38:46 - 38:47]** Jag återkommer - -**[38:47 - 38:49]** till antikropparna lite senare. - -**[38:49 - 38:52]** Men det här är också då inblandat i - -**[38:52 - 38:53]** fagocytos. - -**[38:55 - 38:59]** TH2-celler är viktiga försvar mot parasitinfektion - -**[38:59 - 39:25]** framförallt mot extra cellulära infektioner. - -**[39:25 - 39:27]** Producerar IL17 - -**[39:29 - 39:32]** enda gången vi har en match mellan - -**[39:32 - 39:35]** hjälpartypen och cytokinen. - -**[39:37 - 39:38]** Hjälper till i att - -**[39:39 - 39:40]** rekrytera neutrofiler - -**[39:41 - 39:46]** där då IL17 påverkar celler lokalt att producera IL8 - -**[39:46 - 39:48]** för att rekrytera neutrofiler. - -**[39:50 - 39:53]** Hjälper THILA att öka produktionen av antimikrobiella peptider - -**[39:54 - 39:58]** och hjälper också B-celler att producera antikroppar, framförallt IGA. - -**[39:59 - 40:05]** De industrerade T-regulatoriska cellerna är viktiga för att bromsa immunsvar. - -**[40:05 - 40:11]** Här har vi då cytokiner som heter IL10 och TGAV-beta och de är antiinflammatoriska - -**[40:11 - 40:13]** eller de andra jag pratat om här - -**[40:13 - 40:15]** broinflammatoriska. - -**[40:15 - 40:19]** Och de hämmar funktioner hos T-celler och andra funktioner. - -**[40:21 - 40:22]** Slutligen EFH - -**[40:23 - 40:26]** som är viktiga vid försvar, framförallt mot extra cellulära infektioner, - -**[40:27 - 40:29]** producerar IL21 - -**[40:29 - 40:30]** och hjälper B-celler - -**[40:31 - 40:34]** att producera antikroppar i jemenalcentrum. - -**[40:35 - 40:39]** Återigen så blir det ganska mycket, ganska många olika namn på cytokiner. - -**[40:40 - 40:43]** Jag vill återigen att ni - -**[40:43 - 40:44]** fokuserar på - -**[40:44 - 40:47]** funktioner, alltså att en TH1 cell - -**[40:48 - 40:49]** producerar cytokiner - -**[40:50 - 40:52]** som hjälper makrofager att fagocytera och döda - -**[40:53 - 40:56]** och hjälper Bceller att producera antikroppar, framförallt IGG. - -**[40:56 - 40:58]** Att det exakt är inte från gammal - -**[40:59 - 41:04]** kan ni alltid ta reda på i efterhand i så fall, men det viktiga är att det är en cytokin. - -**[41:04 - 41:07]** I det här fallet också är cytokiner överallt som hjälper till - -**[41:08 - 41:09]** att detta ska ske. - -**[41:11 - 41:12]** Det är ju klart - -**[41:12 - 41:17]** bra om ni kan komma ihåg vad det är för cytokin, men det är just funktionen som jag är ute efter. - -**[41:17 - 41:20]** Att ni ska kunna tala om - -**[41:21 - 41:22]** vilken typ av effekt får vi av ett - -**[41:23 - 41:24]** till 17 svar. - -**[41:24 - 41:25]** Jo, vi får dit neutrofiler. - -**[41:26 - 41:26]** Vi ökar - -**[41:27 - 41:29]** produktionen alltid med krobiella partier. - -**[41:29 - 41:30]** Vi får IGA. - -**[41:36 - 41:37]** Ja - -**[41:39 - 41:41]** Har ni inte tagit en paus - -**[41:42 - 41:43]** innan - -**[41:43 - 41:45]** så känner jag att det kan vara dags för en paus nu. - -**[41:45 - 41:48]** Här brukar jag pausa och vi brukar ta en kvartspaus - -**[41:49 - 41:50]** i den vanliga föreläsningssalen. - -**[41:50 - 41:55]** Ni gör självklart precis som ni vill, men bara så att ni - -**[41:55 - 41:57]** håller era lätta. - -**[41:59 - 42:04]** Då går vi vidare till aktivering av naiv cytotoxisk - -**[42:05 - 42:05]** T-cell. - -**[42:07 - 42:10]** Och på samma vis som när vi har den - -**[42:10 - 42:11]** naiva - -**[42:11 - 42:16]** T-hjälparcellen så har vi först då en dendritisk cell som bryter ner antingen lite cytoplasman - -**[42:16 - 42:19]** och presenterar det med nu på M och C-klass 1. - -**[42:20 - 42:24]** Den här dendritiska cellen aktiveras sedan T-cellen med hjälp av två signaler. - -**[42:24 - 42:29]** Så det är på samma sätt som på T-hjälparcellerna, vi har signal 1 som är den antien - -**[42:29 - 42:32]** specifika, där vi här har M och C1-kosteptiv. - -**[42:32 - 42:34]** Och sen har vi den kostimulerande signalen. - -**[42:35 - 42:37]** Cd 80 86 till Cd28. - -**[42:39 - 42:39]** Och det här - -**[42:39 - 42:44]** uttrycket av kostimuleringens molekyler på den drivcellen, det orsakas - -**[42:45 - 42:45]** av HAMP - -**[42:45 - 42:47]** som binder till PRR:s pdcs, - -**[42:47 - 42:48]** som vi har pratat om förut. - -**[42:49 - 42:52]** Men också en tidigare interaktion mellan hjälpar - -**[42:52 - 42:53]** T-cellen och - -**[42:53 - 42:55]** den dendritiska cellen. - -**[42:55 - 42:57]** Så den interaktionen hjälper då - -**[42:57 - 42:59]** den drivcellen att producera mer - -**[42:59 - 43:00]** och CD/86 som jag nämnde förut. - -**[43:01 - 43:03]** Sen behöver vi också då cytokiner - -**[43:03 - 43:05]** och det är I eller 2. - -**[43:07 - 43:09]** Här tänkte jag också rita det här - -**[43:10 - 43:10]** lite. - -**[43:16 - 43:19]** Som vi hade - -**[43:19 - 43:21]** tidigare så har vi - -**[43:22 - 43:25]** den dendritiska cellen. Den har kommit in till - -**[43:25 - 43:26]** lymfknutan. - -**[43:27 - 43:27]** Här har vi den. - -**[43:29 - 43:31]** VåranDC - -**[43:32 - 43:35]** Den kommer ha sin mhc1. - -**[43:37 - 43:39]** Och på den här mhc1 - -**[43:40 - 43:42]** så presenterar den - -**[43:42 - 43:45]** empeptid ifrån den mikroorganism som den plockade upp - -**[43:45 - 43:47]** tidigare ute i vävnaden. - -**[43:49 - 43:52]** Vi har också vår cytotoxiska - -**[43:52 - 43:53]** t-cell. - -**[43:56 - 43:58]** T-c kallar vi den för, cytotoxisk t-cell, - -**[43:58 - 43:59]** som har - -**[43:59 - 44:22]** in t-cellsreceptor. - -**[44:22 - 44:23]** Men det är just då den här mhc1 - -**[44:23 - 44:27]** peptid plus t-cellsreceptorn som är - -**[44:28 - 44:28]** signal nummer 1. - -**[44:29 - 44:48]** CD-86 på den dendritiska cellen. - -**[44:48 - 44:51]** Som då binder till - -**[44:51 - 44:54]** CD-28 - -**[44:54 - 44:56]** på den syftar också till cellen. - -**[44:57 - 44:58]** Och detta ger oss då signaler - -**[44:59 - 45:14]** Nu för att den här t-cellen ska kunna - -**[45:14 - 45:18]** provilfera och dela sig och vi ska kunna få en klonal expansion - -**[45:18 - 45:22]** så behöver den här t-cellen ha cytokinen IL2. - -**[45:22 - 45:27]** Den pratade jag om tidigare att den cd4-positiva t-cellen producerade iL2 - -**[45:27 - 45:29]** som den själv vallnindas av på outline - -**[45:29 - 45:44]** här får vi faktiskt tänka - -**[45:44 - 45:46]** MHC2 - -**[45:47 - 45:48]** med - -**[45:49 - 45:50]** köptid - -**[45:53 - 45:54]** som - -**[45:55 - 45:59]** då har aktiverat en T-hjälparcell. - -**[45:59 - 46:00]** har vi T-cellsreceptorn. - -**[46:09 - 46:10]** Okej - -**[46:10 - 46:13]** Vi hade den här - -**[46:13 - 46:15]** vi kan rita in lika gärna, CD4 - -**[46:16 - 46:18]** Vi kan rita in - -**[46:18 - 46:20]** kostimuleringen här. - -**[46:20 - 46:22]** CD-28 - -**[46:22 - 46:24]** CD-80 - -**[46:25 - 46:25]** 86 - -**[46:26 - 46:27]** Här hade vi då IL2 - -**[46:29 - 46:35]** också cytokiner som gick från den drivcellen till IL2 - -**[46:35 - 46:37]** och den behöver vi inte ta med här. - -**[46:39 - 46:41]** Den här IL2 som produceras här - -**[46:42 - 46:43]** kommer också - -**[46:43 - 46:45]** ta sig hela vägen till - -**[46:45 - 46:48]** T, den cytotoxiska t-cellen. Här har vi IL2 - -**[46:48 - 46:50]** Det blir fel bokstav. - -**[46:56 - 46:58]** IL2 - -**[46:59 - 47:03]** Så detta är det första stället egentligen - -**[47:05 - 47:08]** där vi redan nu börjar få hjälp - -**[47:08 - 47:10]** av våra T-hjälpare och celler. - -**[47:12 - 47:17]** Det här då när vi har fått där signal 1, signal 2 och cytokiner - -**[47:20 - 47:20]** så - -**[47:21 - 47:22]** driver detta - -**[47:22 - 47:23]** celldelning. - -**[47:24 - 47:27]** Vi får alltså en klonalexpansion - -**[47:29 - 47:36]** så att vi får - -**[47:36 - 47:37]** då en klon av - -**[47:38 - 47:39]** identiska - -**[47:41 - 47:42]** cytoxiska t-celler. - -**[47:43 - 47:46]** Egentligen är de lika stora också men nu blir det lite så här. - -**[47:47 - 47:49]** Och på samma vis här - -**[47:49 - 47:52]** så får vi ju effektor T-celler. - -**[47:54 - 47:55]** Vektor T - -**[47:55 - 47:57]** och vi får minnes - -**[47:59 - 48:01]** utdragsiska t-celler. - -**[48:04 - 48:07]** Där då de här cellerna kommer - -**[48:07 - 48:13]** ta sig ut till vävnaden och effektort-cellerna tar sig ut i vävnaden för att utöva - -**[48:13 - 48:13]** sin effekt - -**[48:14 - 48:15]** lokalt. - -**[48:27 - 48:28]** Så - -**[48:29 - 48:46]** på samma vis som för T-hjälpacellerna. - -**[48:46 - 48:49]** Har vi brist på kostimulering så blir T-cellen energisk. - -**[48:51 - 48:52]** Bra att veta här - -**[48:52 - 48:56]** men jag tänker inte gå in på det mer än så här är att vissa virus - -**[48:57 - 48:59]** kan ge en så stark signal 1 - -**[48:59 - 49:01]** signal 2 och cytokiner inte behövs - -**[49:02 - 49:04]** för att aktivera sitt toxiska t-celler. - -**[49:06 - 49:12]** Det som krävs för att en cell ska aktiveras är att man får en tillräckligt stark signalering - -**[49:12 - 49:13]** in i cellen. Man måste alltså - -**[49:14 - 49:16]** komma över ett visst tröskelvärde - -**[49:16 - 49:18]** för att - -**[49:18 - 49:20]** aktiveringen ska bli komplett - -**[49:20 - 49:23]** och inte driva cellen till allergi. - -**[49:23 - 49:26]** Om vi då får en väldigt stark signal 1 - -**[49:26 - 49:28]** så kan detta - -**[49:28 - 49:29]** aktiveras - -**[49:29 - 49:30]** utan signal 2. - -**[49:46 - 49:51]** Vad gör då de cytotoxiska t-cellerna? Jo, de dödar andra celler. - -**[49:51 - 49:54]** Det är det som är deras effektorfunktion. - -**[49:59 - 50:03]** Men en cytototoxisk t-cell kan bara döda en cell, - -**[50:03 - 50:04]** om den känner igen - -**[50:04 - 50:06]** mikrobiella peptider - -**[50:06 - 50:08]** eller tumörspecifika peptider - -**[50:08 - 50:10]** som presenteras på målcellens - -**[50:11 - 50:12]** MHC1-molekyl. - -**[50:12 - 50:14]** Detta måste vara exakt samma kombination - -**[50:15 - 50:17]** som den dritiska cellen visade upp - -**[50:18 - 50:19]** i de perifera lymfoida organen. - -**[50:20 - 50:23]** Så precis samma MHC1, precis samma peptid - -**[50:24 - 50:24]** det som - -**[50:25 - 50:29]** T-cellen aktiveras av. När den väl kommer ut i vävnaden, så kommer den leta - -**[50:29 - 50:31]** efter celler som presenterar - -**[50:31 - 50:34]** den här kombinationen av moce1 - -**[50:34 - 50:35]** och peptid. - -**[50:37 - 50:40]** Som ett exempel här då där vi har en cytotoxisk t-cell - -**[50:41 - 50:45]** som med sin t-cellsreceptor binder till moce1-peptid - -**[50:45 - 50:48]** på en virusinfekterad cell och kan döda - -**[50:49 - 50:50]** precis den här cellen. - -**[50:51 - 50:53]** Så funktionen är då alltså att - -**[50:54 - 50:55]** döda - -**[50:55 - 50:58]** celler som har blivit importerade eller som är felaktiga - -**[50:59 - 51:00]** på något vis och därför är ju - -**[51:01 - 51:04]** målet, alltså målcellerna, - -**[51:06 - 51:10]** målmikroberna är ju framförallt virus, - -**[51:10 - 51:11]** vissa intresselulära - -**[51:11 - 51:14]** bakterier men också då tumörceller. - -**[51:16 - 51:18]** Så hur dödar då - -**[51:18 - 51:19]** de - -**[51:19 - 51:21]** toxiska T-cellerna? - -**[51:21 - 51:23]** Jo, de känner då igen - -**[51:24 - 51:26]** målcellen via interaktion med - -**[51:26 - 51:28]** T-sysselsättning och MHC1 plus praktik. - -**[51:29 - 51:32]** Men detta räcker inte, utan - -**[51:32 - 51:36]** när de har blivit aktiverade i de perifera limfridorganen - -**[51:37 - 51:39]** så är de ändå inte riktigt färdiga. - -**[51:39 - 51:45]** Utan det krävs också att de kommer ut i en vävnad som innehåller proinflammatoriska cytokiner. - -**[51:46 - 51:48]** Och just det här då gör - -**[51:48 - 51:51]** den cytotoxiska effektor T-cellen redo att döda. - -**[51:52 - 51:54]** Vi kallar den för en arm-side-to-to-toxic t-cell. - -**[51:54 - 51:57]** Det här är också ett extra säkerhetsmekanism - -**[51:57 - 51:59]** att den ska agera - -**[51:59 - 52:02]** eller att den ska inte vara fullt aktiverad förrän den kommer - -**[52:02 - 52:05]** inget område där vi har en infektion. - -**[52:07 - 52:10]** Och den dödar målcellen på tre olika vis. - -**[52:10 - 52:13]** Men det viktigaste är det som står under A här - -**[52:13 - 52:16]** och det är en cymi som heter perforin och grannsyn. - -**[52:17 - 52:19]** Den kan också använda sig av - -**[52:19 - 52:21]** fasligan som bygger till fas - -**[52:21 - 52:24]** och den kan använda sig av vissa cytokiner. - -**[52:25 - 52:28]** Som T-NF, lymfotoxin och inte från gammal. - -**[52:29 - 52:32]** Alla effekter här bedrivs till samma sak. - -**[52:32 - 52:36]** Det drivs till att målcellen går i apoktos. - -**[52:37 - 52:40]** Här är en bild på hur det här kan se ut. - -**[52:40 - 52:42]** Där vi har ettan här. - -**[52:42 - 52:45]** Som är perforin och grannsymer. - -**[52:45 - 52:48]** Så vi har den cytotoxiska T-cellen här. - -**[52:48 - 52:51]** Där den har färdigbildat sina enzymer. - -**[52:51 - 52:52]** Vi cyklar. - -**[52:52 - 52:55]** Som den då skickar ut till målcellen. - -**[52:55 - 52:58]** Man ser här också att T-cellsreceptorn har bundit in. - -**[52:59 - 53:01]** till MHC1 plus ett typ. - -**[53:02 - 53:03]** Så här då - -**[53:04 - 53:05]** med hjälp av - -**[53:05 - 53:10]** perforinet som perforerar membranet så skickar den in då grannsyner - -**[53:10 - 53:13]** som driver plasbasaktiverad - -**[53:13 - 53:13]** apoptos. - -**[53:15 - 53:16]** Den andra - -**[53:16 - 53:19]** pakoängen är då fasligandfas - -**[53:19 - 53:22]** och fasligand finns på den aktiverade T-cellen. - -**[53:22 - 53:25]** Och fas finns på målcellen. - -**[53:26 - 53:28]** Det här kallas för dödsreceptorer. - -**[53:29 - 53:31]** Det här då driver också Apoptos. - -**[53:31 - 53:32]** Den sista - -**[53:33 - 53:35]** olika typer av cytosiner, T-nF, lymotoxin, - -**[53:35 - 53:36]** inte från gammal - -**[53:37 - 53:39]** binder till receptorer som driver - -**[53:39 - 53:40]** Apoptos. - -**[53:48 - 53:51]** Själva cytotoxiska T-cellen är också väldigt exakt med - -**[53:51 - 53:55]** den cellen som den dödar. Så att den kommer liksom inte - -**[53:55 - 53:56]** skicka ut sina - -**[53:59 - 54:00]** foriner och granzymer - -**[54:00 - 54:05]** vilt omkring sig och kunna döda väldigt många olika celler utan är väldigt, väldigt - -**[54:05 - 54:08]** exakt i hur den görs och den kan döda en specifik cell - -**[54:09 - 54:13]** jämna ett antal celler som inte visar upp någonting på sina museiklass 1 - -**[54:13 - 54:18]** och sen kanske hittar en cell till som den döda. Så den kan gå att känna av från cell till cell och döda just de som behövs. - -**[54:19 - 54:21]** Och det här gör den då - -**[54:21 - 54:22]** genom att kunna - -**[54:23 - 54:25]** centrera och rikta - -**[54:25 - 54:27]** sina gran eller - -**[54:28 - 54:29]** precis mot den - -**[54:29 - 54:32]** cellen som ska dödas. - -**[54:32 - 54:35]** Så här har vi en bild på en cytotoxisk T-cell - -**[54:35 - 54:40]** som har då sina gran eller här, ser ni, Google-apparaten. - -**[54:41 - 54:43]** Vi har en som heter Emtoc, - -**[54:43 - 54:46]** Mikrotubuly Organizing Center, - -**[54:46 - 54:48]** som kan då organisera - -**[54:49 - 54:50]** cellen att - -**[54:52 - 54:53]** hur den - -**[54:55 - 54:57]** centrerar sina gran eller. - -**[54:57 - 54:59]** Så här har vi då målcellen. - -**[54:59 - 55:03]** Längst ut här så ser vi en bild på T-cellen där vi har färgat in de här - -**[55:03 - 55:07]** de små röda prickarna, det är de här granen som innehåller perforin och gramsyn. - -**[55:08 - 55:10]** När då T-cellen har känt igen - -**[55:11 - 55:13]** en peptid som presenteras på M/S - -**[55:13 - 55:15]** med sin t-cellsreceptor - -**[55:15 - 55:16]** så kommer den - -**[55:16 - 55:19]** centrera sina gran eller mot den här vålcellen. - -**[55:19 - 55:22]** Ser ni då här i den här bilden hur de röda prickarna här - -**[55:23 - 55:24]** närmar sig den här - -**[55:25 - 55:26]** cellen vi har till höger. - -**[55:27 - 55:29]** Och så kommer de här granen släppas ut - -**[55:29 - 55:30]** precis i den här - -**[55:30 - 55:35]** immunologiska synapsen. För på samma vis så bildas det här en immunologisk synaps - -**[55:36 - 55:39]** där vi har vissa adressionsmolekyler vid sidan och där vi har - -**[55:40 - 55:43]** mc-preptiv-t-cellsreceptor-bindningen i mitten. - -**[55:44 - 55:46]** Och då kan det här då - -**[55:46 - 55:48]** väldigt, det här är en utifrån mikroskopibild - -**[55:49 - 55:51]** där vi har gran eller släpps ut mot - -**[55:51 - 55:52]** målcellen. - -**[55:55 - 55:59]** Det finns till och med vissa skyddsmekanismer som gör att sådant som är kvar ut - -**[55:59 - 56:03]** utan för cellen, det som inte tas in, det inaktiveras så att det inte ska liksom kunna - -**[56:04 - 56:06]** skvalpa omkring och - -**[56:06 - 56:08]** skada andra celler som inte borde skadas. - -**[56:16 - 56:19]** Det jag har pratat om hittills har varit aktivering av naiva T-celler. - -**[56:20 - 56:21]** Jag har varit ganska - -**[56:21 - 56:24]** noga med att säga att det är naiva T-celler. - -**[56:25 - 56:29]** Det är just så att det finns olika aktiveringskrav för naiva T-celler gentemot effekt - -**[56:29 - 56:30]** eller minnesceller eller minnesceller. - -**[56:33 - 56:35]** De naiva T-cellerna kräver - -**[56:35 - 56:36]** kostimulering - -**[56:36 - 56:37]** för att aktiveras. - -**[56:38 - 56:39]** Som jag sa, annars går de in i - -**[56:40 - 56:40]** anergi. - -**[56:41 - 56:44]** Men effektor-t-celler, eller minnes-t-celler, kan aktiveras - -**[56:45 - 56:48]** med hjälp av en väldigt liten eller ingen kostimulering alls. - -**[56:49 - 56:53]** Så det betyder att de här professionella antingenfresenterande cellerna - -**[56:53 - 56:54]** inte krävs. - -**[56:55 - 56:59]** Aktivering av effekter och minnesceller går också snabbare - -**[56:59 - 57:01]** än aktivering av naiva celler. - -**[57:03 - 57:06]** Men skulle man ändå ha kostimuleringsmolekyler där, - -**[57:07 - 57:09]** vilket är ganska vanligt när man - -**[57:09 - 57:10]** reinfekteras av någonting, - -**[57:11 - 57:14]** då minskar aktiveringstiden ytterligare, så att det går ännu snabbare. - -**[57:17 - 57:19]** Kravet på att vi ska ha - -**[57:20 - 57:22]** att vi behöver ha kostimulering - -**[57:22 - 57:25]** är ju för att vi måste vara väldigt strikta med vilka celler som - -**[57:26 - 57:27]** aktiveras och inte. - -**[57:27 - 57:28]** Och att vi måste - -**[57:29 - 57:31]** ha en aktivering när vi verkligen behöver det, - -**[57:31 - 57:34]** så har vi inget hot, har vi inte träffat på några pumps, - -**[57:35 - 57:38]** så ska vi inte skapa ett t-cellsvar. - -**[57:39 - 57:41]** Men när vi har det, då liksom, - -**[57:42 - 57:44]** då kan vi skapa ett t-cellsansvar. - -**[57:45 - 57:47]** När det gäller aktivering av - -**[57:47 - 57:52]** effektor och minnes-t-celler, då har de redan gått igenom det där kravet. De har redan - -**[57:52 - 57:56]** krävt kosttimulering. Så därför är det lättare att aktivera dem nästa gång. - -**[57:59 - 58:05]** Det var det jag tänkte säga om T-celler och deras - -**[58:05 - 58:07]** aktivering och deras funktioner. - -**[58:07 - 58:09]** Nu hamnar vi istället på B-celler - -**[58:09 - 58:10]** och antikroppar. - -**[58:14 - 58:16]** B-cellens liv då - -**[58:16 - 58:18]** har ni ju redan startat på, ihop med Marianne, - -**[58:18 - 58:20]** hur de då bildades - -**[58:20 - 58:22]** i benmärgen, som vi har här borta, - -**[58:23 - 58:26]** där de rekombinerade sina B-cellsreceptorer. - -**[58:26 - 58:29]** Man gick igenom det här negativa selektioner, - -**[58:29 - 58:31]** där vi då sedan får ut de här - -**[58:32 - 58:33]** mogna - -**[58:33 - 58:34]** naiva B-cellerna - -**[58:34 - 58:35]** i cirkulationen. - -**[58:37 - 58:41]** Där vi ska vara idag är på samma sätt som för T-cellerna. Vi ska förhålla oss i de perifera - -**[58:41 - 58:42]** limfria organen. - -**[58:43 - 58:45]** Där vi har då aktivering - -**[58:45 - 58:46]** och klonaselektion - -**[58:47 - 58:48]** av de naiva B-cellerna. - -**[58:49 - 58:52]** Och sen så ska vi titta på effekten av - -**[58:52 - 58:54]** de aktiverade B-cellerna. - -**[58:54 - 58:56]** Och det är i detta fallet då - -**[58:56 - 58:57]** antikroppsproduktion. - -**[58:59 - 59:00]** Och de här - -**[59:00 - 59:04]** effektorcellerna när det gäller B-celler, de får nu istället ett annat namn. Vi kallar dem för - -**[59:05 - 59:06]** plasmaceller när den börjar producera - -**[59:07 - 59:09]** antikroppar och skickar ut dem i cirkulationen. - -**[59:10 - 59:12]** Så antikropparna sprids i blodet - -**[59:13 - 59:13]** och - -**[59:13 - 59:14]** vävnaderna. - -**[59:15 - 59:16]** Medan själva - -**[59:16 - 59:18]** effektor B-cellerna, alltså plasmaceller, - -**[59:19 - 59:23]** kan sitta i benmärgen eller kvar i perifera limfrida organ - -**[59:24 - 59:25]** eller i vävnaden. - -**[59:27 - 59:28]** När vi skapar det här så skapar vi också - -**[59:29 - 59:30]** minnes B-celler. - -**[59:35 - 59:39]** Den här bilden liknar väldigt mycket den som jag visade innan, nästan exakt egentligen. - -**[59:40 - 59:41]** Vi har då - -**[59:41 - 59:43]** fast detta handlar om B-celler - -**[59:44 - 59:44]** så - -**[59:44 - 59:50]** naiva B-celler, antingen och effektor, hjälper T-celler, möts i lymfknutarna. - -**[59:50 - 59:52]** Här utnere ser vi igen det här - -**[59:52 - 59:54]** upplägget för - -**[59:54 - 59:55]** lymfknutan. - -**[59:55 - 59:56]** Vi har - -**[59:56 - 59:59]** B-cellszonen här ute, med gymnasiecentral - -**[59:59 - 60:05]** så tidigare när vi pratade om T-cellerna så hade vi den dritiska cellen - -**[60:05 - 60:09]** som förde med sig antigenet, som hade tagit upp antigenet och förde med sig det - -**[60:09 - 60:11]** och skulle presentera det för B-celler här inne. - -**[60:13 - 60:14]** När det gäller B-celler - -**[60:14 - 60:16]** så binder de ju direkt - -**[60:16 - 60:17]** till antigenet - -**[60:17 - 60:21]** med sin B-cellsreceptor som alltså är samma som en - -**[60:22 - 60:24]** membranbunden antikropp. - -**[60:25 - 60:28]** De kommer då binda till lösligt antingen. - -**[60:29 - 60:34]** Tillsammans med de andra bitiska cellerna som kommer ut ifrån det infekterade området - -**[60:34 - 60:36]** så kommer vi också ha lösligt antingen - -**[60:36 - 60:37]** som flödar - -**[60:37 - 60:38]** i den afferenta lymfan - -**[60:38 - 60:40]** in i T-cellsområdet. - -**[60:42 - 60:43]** De naiva B-cellerna - -**[60:44 - 60:45]** kommer ifrån blodet - -**[60:45 - 60:47]** hamnar in i lymfknutan - -**[60:47 - 60:49]** via de här high end-of-thillior-vengels - -**[60:49 - 60:51]** precis på samma sätt som för T-cellerna. - -**[60:52 - 60:54]** Här då de kommer att - -**[60:54 - 60:56]** försöka leta efter sitt antigen. - -**[60:57 - 60:58]** Och - -**[60:58 - 61:00]** om de inte lyckas - -**[61:01 - 61:04]** så kommer de ta sig via den F-förränta lymfan - -**[61:04 - 61:04]** ut - -**[61:05 - 61:06]** och till en ny lymfknuta. - -**[61:07 - 61:09]** Om de lyckas så kommer de då - -**[61:09 - 61:11]** genom olika steg - -**[61:11 - 61:12]** skapa effektorcellerna - -**[61:12 - 61:14]** som då är plasmaceller. - -**[61:15 - 61:16]** Eller så skapar de minnesceller. - -**[61:17 - 61:18]** Och - -**[61:18 - 61:20]** i vissa fall stannar plasmacellerna kvar - -**[61:21 - 61:24]** eller så kan de också ge sig av ut med den F-förränta lymfan. - -**[61:28 - 61:31]** Om vi då tittar på aktivering - -**[61:31 - 61:33]** av naiv B-cell - -**[61:33 - 61:34]** av - -**[61:35 - 61:35]** T-cellsberoende - -**[61:36 - 61:39]** antingen. Jag kommer lite senare att ta upp T-cells - -**[61:39 - 61:40]** oberoende antigen. - -**[61:41 - 61:42]** Men nu - -**[61:42 - 61:43]** handlar det om det t-cellsberoende. - -**[61:45 - 61:46]** Och här då, återigen, - -**[61:47 - 61:48]** så krävs det - -**[61:48 - 61:50]** på liknande vis som för T-cellerna - -**[61:50 - 61:52]** tre signaler. Alltså vi har signal 1 - -**[61:53 - 61:55]** som är bindning mellan B-cellsrecept och antingen. - -**[61:56 - 61:58]** Vi har signal 2 som är kostimulering - -**[61:58 - 62:00]** interaktion med T-hjälpacell - -**[62:01 - 62:03]** och vi har cytokiner från hjälpar till celler. - -**[62:04 - 62:08]** På samma sätt som för T-cellerna så - -**[62:08 - 62:10]** är det så att brist på kostimulering - -**[62:10 - 62:10]** ger - -**[62:10 - 62:11]** anergi. - -**[62:14 - 62:16]** Nu kör vi lite - -**[62:16 - 62:17]** rita igen här - -**[62:17 - 62:20]** av den här aktiveringen av - -**[62:21 - 62:22]** en naiv B-cell. - -**[62:23 - 62:26]** Så vi har ju då våran - -**[62:28 - 62:53]** antingen IG-N eller IG-D. - -**[62:56 - 62:58]** Ja, den uttrycker både och. - -**[62:58 - 62:58]** nivå med andra ord. - -**[63:22 - 63:26]** Den kommer då söka efter sitt antingen som den kan binda till här. - -**[63:26 - 63:28]** Och det här är våran signal. - -**[63:28 - 63:34]** så vi kommer få ett upptag av den här, det här antigenet. - -**[63:34 - 63:36]** Ritade på det här viset. - -**[63:37 - 63:37]** Så - -**[63:38 - 63:39]** att vi har en - -**[63:40 - 63:40]** Det blir - -**[63:41 - 63:42]** en fagosytos - -**[63:43 - 63:43]** helt enkelt. - -**[63:45 - 63:48]** Som har ett antigen - -**[63:49 - 63:50]** upptag. - -**[63:52 - 63:52]** Hej! - -**[63:53 - 63:54]** Det här då - -**[63:56 - 63:57]** gör - -**[63:57 - 63:57]** att - -**[63:58 - 63:59]** B-cellen - -**[64:22 - 64:25]** Jag vet inte varför den gör så. Ta bort den. Våran B-cell - -**[64:26 - 64:27]** där. - -**[64:28 - 64:30]** Cellen har då sin M och C-klass 2 - -**[64:30 - 64:36]** och på M och C-klass 2 - -**[64:36 - 64:37]** så presenterar den - -**[64:38 - 64:39]** en peptid - -**[64:39 - 64:40]** från - -**[64:40 - 64:40]** det här - -**[64:41 - 64:42]** det här antigenet - -**[64:42 - 64:43]** som den plockar upp. - -**[64:48 - 64:49]** Den kommer då - -**[64:49 - 64:50]** att - -**[64:50 - 64:51]** behöva hjälp - -**[64:51 - 64:55]** ifrån en T-hjälparcell för att kunna få sin signal nummer två, - -**[64:55 - 64:57]** sin cool stimuleringssignal. - -**[64:58 - 65:00]** har vi en T-hjälparcell - -**[65:01 - 65:03]** T-hjälparcellen har ju då - -**[65:03 - 65:05]** sin T-cellsreceptor - -**[65:07 - 65:10]** där den då kan binda in antingen specifikt till - -**[65:10 - 65:12]** M och C-klass 2 - -**[65:12 - 65:12]** plus - -**[65:12 - 65:13]** för tid. - -**[65:14 - 65:15]** Självklart - -**[65:15 - 65:18]** kommer ju då även få en inbindning av - -**[65:18 - 65:19]** CD4 - -**[65:22 - 65:24]** Nu kan man tro att det här skulle vara - -**[65:24 - 65:27]** kodstimuleringen men det här är faktiskt inte kodstimulering. - -**[65:28 - 65:33]** som en extra check så att vi har liksom B-celler mot det specifika antigen - -**[65:33 - 65:36]** och att vi också har T-celler som har träffat på samma antingen. - -**[65:37 - 65:37]** Den - -**[65:38 - 65:39]** kodstimulatoriska - -**[65:40 - 65:43]** signalen, den ges istället - -**[65:44 - 65:45]** mellan - -**[65:46 - 65:47]** 40 - -**[65:48 - 65:49]** på B-cellen. - -**[65:50 - 65:50]** Och - -**[65:58 - 66:22]** Efter det här så behöver vi också cytokiner, sa jag. - -**[66:22 - 66:25]** Och i det här fallet så är det ju då - -**[66:25 - 66:27]** T-cellen - -**[66:28 - 66:31]** som producerar cytokiner. - -**[66:34 - 66:34]** cytokiner. - -**[66:39 - 66:40]** Och visar dem för - -**[66:41 - 66:43]** till B-cellen. - -**[66:43 - 66:46]** Och det här kan vara till exempel IL21 - -**[66:47 - 66:48]** som kommer ifrån - -**[66:49 - 66:51]** framförallt från TFO-liculära hjälparceller. - -**[66:52 - 66:56]** Det kan vara IL4, det kan vara - -**[66:57 - 66:57]** inte från gamla - -**[66:58 - 67:00]** cytokiner - -**[67:00 - 67:04]** och så vidare, ett antal olika sorters cytokiner. - -**[67:08 - 67:12]** Det här då när den har fått signal 1, den har fått signal 2, - -**[67:13 - 67:16]** den har fått sina cytokiner - -**[67:17 - 67:18]** så - -**[67:18 - 67:19]** leder det här - -**[67:19 - 67:21]** till att vi får en klonalexpansion. - -**[67:22 - 67:22]** Att vi då får - -**[67:23 - 67:25]** en lång rad av B-celler - -**[67:27 - 67:28]** som alla identiska - -**[67:28 - 67:31]** så vi har igen en klonal expansion. - -**[67:31 - 67:32]** Expansion - -**[67:41 - 67:44]** Nu är det lite speciellt när det gäller B-celler - -**[67:44 - 67:46]** för när det gällde T-celler - -**[67:47 - 67:48]** så var vi ju färdiga här. - -**[67:48 - 67:50]** Vi fick ju då våra effektbenceller - -**[67:50 - 67:53]** om vi fick en minnesceller som gav sig av - -**[67:53 - 67:56]** för sin aktivitet som de skulle utföra. - -**[67:58 - 68:25]** Och vi får våra effektor B-celler som i det här fallet då är plasmaceller. - -**[68:28 - 68:38]** Men vi får inte bara det här utan i det här läget här uppe, - -**[68:39 - 68:42]** där vi har vår kloniala expansion, - -**[68:42 - 68:45]** så kan vi även få - -**[68:46 - 68:47]** affinitetsmognad. - -**[68:55 - 68:56]** Och - -**[68:57 - 68:58]** Isotipswitch - -**[68:58 - 69:09]** och det här sker på ett speciellt ställe som jag har nämnt när jag visade hur - -**[69:10 - 69:11]** lymfknutan ser ut - -**[69:11 - 69:13]** och det sker då alltså i Jereminalcentrum. - -**[69:19 - 69:22]** Och vi kallar det för Jereminalcentrumreaktionen. - -**[69:26 - 69:27]** Som jag återkommer till. - -**[69:28 - 69:31]** Yes. - -**[69:32 - 69:33]** Vad - -**[69:35 - 69:36]** jag känner att jag också vill då - -**[69:36 - 69:37]** tillägga, - -**[69:37 - 69:40]** kan jag göra en speciell liten ruta här nere, - -**[69:40 - 69:41]** är att - -**[69:42 - 69:43]** de här plasmacellerna - -**[69:43 - 69:44]** som skapas - -**[69:45 - 69:46]** som plasmaceller. - -**[69:53 - 69:58]** De ser faktiskt lite annorlunda ut jämfört med B-cellerna, de blir liksom större - -**[69:58 - 69:59]** och får mer cytosol - -**[70:00 - 70:01]** det är för att de har - -**[70:01 - 70:03]** stor produktion av - -**[70:03 - 70:04]** immunoglobuliner. - -**[70:05 - 70:08]** Och de kommer då skicka ut antikroppar. Så istället - -**[70:09 - 70:12]** om vi tittar på den här B-cellen som vi har här uppe - -**[70:13 - 70:15]** den hade ju sina antikroppar - -**[70:15 - 70:19]** satt fast på ytan som B-cellsreceptorer. - -**[70:19 - 70:23]** Den här nere kommer istället skicka ut sina antikroppar så att de skickas ut - -**[70:23 - 70:24]** i - -**[70:24 - 70:25]** cirkulationen. - -**[70:27 - 70:27]** Till att börja med - -**[70:28 - 70:31]** så bildas det vad man kallar för ett primärt fosie. - -**[70:38 - 70:39]** I limförknutan. - -**[70:46 - 70:47]** Som - -**[70:47 - 70:49]** där vi har plasmaceller som - -**[70:49 - 70:51]** uttrycker i - -**[70:51 - 70:52]** GM. - -**[70:53 - 70:57]** Och det är det som gör att man i början av en intention ser att man har IGM-antikroppar. - -**[70:58 - 71:06]** Sedan när B-cellen, de aktiverade B-cellerna, har varit i genomalcentrum reaktionen och genomgått - -**[71:06 - 71:09]** affinitetsmognarna och isotyps-switch kan vi även få andra typer av - -**[71:10 - 71:14]** immunoglobuliner som IGG och IGA och IGG. - -**[71:15 - 71:16]** Men det här är det som är den - -**[71:16 - 71:18]** ganska direkta effekten. - -**[71:19 - 71:24]** Och det som är väldigt viktigt att tänka på just det här med att B-cellen - -**[71:24 - 71:26]** producerar antikroppar som - -**[71:27 - 71:28]** åker runt i syre - -**[71:28 - 71:32]** cirkulationen så spelar det inte så stor roll var plasmacellen sitter någonstans. - -**[71:32 - 71:35]** Den kan sitta i benmärgen men den kan fortfarande ha effekt - -**[71:35 - 71:38]** ute i handen i och med att det är lösliga antikroppar som - -**[71:38 - 71:40]** har själva effekten. - -**[71:49 - 71:53]** Så om vi tittar på hela processen så är det ganska mycket som ska - -**[71:53 - 71:55]** klaffa här för att allting ska - -**[71:56 - 71:57]** kunna aktiveras. - -**[71:58 - 72:02]** Aktivering av naiva hjälpartiseller och naiva B-celler. - -**[72:02 - 72:07]** Vad vi först måste ha är en aktivering av naiv hjälparartisel. - -**[72:09 - 72:10]** Här uppe - -**[72:10 - 72:13]** då vi har en dendritisk cell - -**[72:13 - 72:13]** som tar upp, - -**[72:14 - 72:18]** bryter ner, presenterar extra cellulärt antingen på M och C-klass 2. - -**[72:18 - 72:22]** Står det en moceklass 2 där bakom min lilla ruta? - -**[72:26 - 72:27]** Den här - -**[72:28 - 72:32]** dendritiska cellen med M och C2 plus peptid - -**[72:32 - 72:33]** som är signal 1 - -**[72:33 - 72:35]** K-stimulerings signaler - -**[72:35 - 72:36]** som då är signal 2 - -**[72:36 - 72:37]** och cytokinen - -**[72:37 - 72:39]** aktiverar hjälpa t-cellen. - -**[72:40 - 72:44]** Först här efter kan vi få en aktivering av en naiv B-cell - -**[72:45 - 72:45]** av T-cellsberoende antigen - -**[72:46 - 72:49]** så B-cellen binder då sitt antingen - -**[72:49 - 72:51]** via sin ytbundna antikropp - -**[72:51 - 72:52]** signal 1. - -**[72:53 - 72:54]** B-cellen tar upp antingen - -**[72:54 - 72:56]** med hjälp av sin antikropp - -**[72:56 - 72:58]** bryter ner det och presenterar på m och cklass - -**[72:58 - 73:18]** den aktiverade hjälpar-t-cellen ger kostimulering till B-cellen via CD40 Ligand och CD40 - -**[73:18 - 73:20]** vilket då är signal nummer 2. - -**[73:22 - 73:24]** T-cellen utsöndrar cytokiner - -**[73:25 - 73:26]** som aktiverar B-cellen - -**[73:26 - 73:28]** och styr isotripsort med mera. - -**[73:28 - 73:30]** Och det här är ju då via cytokin. - -**[73:31 - 73:36]** B-cellen delar sig och bildar plasmaceller och minnesb-celler. - -**[73:41 - 73:45]** Jag nämnde ju aktivering av naiv B-cell av T-cells - -**[73:46 - 73:47]** oberoende antingen - -**[73:48 - 73:50]** Vissa antingen - -**[73:50 - 73:52]** med väldigt repetitiv struktur - -**[73:53 - 73:55]** som polysackarider eller glykoleprider - -**[73:56 - 73:57]** kan aktivera celler utan hjälp - -**[73:58 - 74:01]** då får vi vad vi kallar för T-cells - -**[74:02 - 74:03]** oberoende antingen - -**[74:03 - 74:04]** så tymos oberoende - -**[74:04 - 74:05]** antigener - -**[74:07 - 74:11]** Vad vi ser då är att antingen binder till många receptorer på B-cellen samtidigt - -**[74:11 - 74:13]** och det här ger dem väldigt stark aktiverings - -**[74:13 - 74:16]** signal till cellen. Jag nämnde det tidigare angående T-cellerna - -**[74:17 - 74:20]** att man liksom måste komma över en viss gränsvärde - -**[74:20 - 74:21]** för att - -**[74:21 - 74:24]** vi ska få en aktivering för att det inte ska bli allergi. - -**[74:24 - 74:28]** Om det här man kommer över gränsvärdet genom att få - -**[74:28 - 74:31]** signal 1 eller signal 2 eller man får signal 1 - -**[74:32 - 74:32]** hur många som helst. - -**[74:33 - 74:34]** Det liksom - -**[74:35 - 74:36]** vi vet inte cellen, - -**[74:36 - 74:38]** utan den ska - -**[74:38 - 74:41]** bara antingen eller över det här gränsvärdet. - -**[74:41 - 74:45]** Och när vi då har den här repetitiva strukturen, vi har jättemånga - -**[74:46 - 74:47]** B-cellsreaktorer på B-cellen - -**[74:48 - 74:51]** och vi har en polysackarid som ser likadan ut upprepat - -**[74:52 - 74:54]** då kan den då få massor av signal 1 - -**[74:54 - 74:56]** och ändå aktivera. - -**[74:57 - 74:57]** Men - -**[74:57 - 75:00]** T-cells oberoende antigen är ett sämre - -**[75:00 - 75:02]** eller inget B-cellsminne - -**[75:02 - 75:04]** och antikroppar då med sämre - -**[75:04 - 75:05]** affinitet. - -**[75:05 - 75:07]** Och detta är då framförallt för att vi inte går in i - -**[75:07 - 75:10]** Jerminalcentrum, att vi inte har några T-celler då som - -**[75:12 - 75:13]** Men det kommer mer om det här med T-cells - -**[75:14 - 75:15]** oberoende antigener på - -**[75:15 - 75:16]** infektionskursen på - -**[75:16 - 75:17]** termin 5. - -**[75:17 - 75:18]** Så, om ett år. - -**[75:21 - 75:23]** Något annat som är viktigt att förstå i det här - -**[75:23 - 75:25]** B-cellen fungerar som en anti-en - -**[75:25 - 75:26]** presenterande cell - -**[75:27 - 75:30]** en T-cell som ska ge den kostimulering. - -**[75:32 - 75:36]** Här har vi då ett exempel, vi har en B-cell som binder till virus - -**[75:37 - 75:41]** genom ett protein som finns i - -**[75:42 - 75:44]** kapsiden på viruset. - -**[75:45 - 75:47]** Här är det tänkt lite att man ska se - -**[75:48 - 75:50]** okej, den här binder till en blå struktur här. - -**[75:51 - 75:57]** Den kommer då internalisera, alltså fagocytera, den här viruspartikeln, den kommer degradera - -**[75:57 - 75:59]** levereraren, till att få peptider. - -**[76:00 - 76:03]** Peptiderna från de här proteinerna - -**[76:03 - 76:04]** från viruset - -**[76:04 - 76:07]** kommer presenteras för en T-cell - -**[76:07 - 76:07]** och den här - -**[76:08 - 76:11]** genom den här T-cellen, vi har fått den här MC - -**[76:11 - 76:13]** peptid plus T-cellsreceptorn - -**[76:13 - 76:14]** så kan vi få den här - -**[76:14 - 76:16]** Kostimuleringen genom Cd40 - -**[76:16 - 76:18]** Cd40 ligand. - -**[76:20 - 76:22]** Och vi kan då få - -**[76:22 - 76:24]** aktiverade B-celler som producerar antikroppar - -**[76:25 - 76:27]** mot det här virusproteinet - -**[76:27 - 76:28]** på ytan på viruset. - -**[76:30 - 76:35]** Vad som vill att man ska titta på här är då att vi binder den här blåa - -**[76:37 - 76:38]** ytstrukturen - -**[76:38 - 76:39]** plockar upp den. - -**[76:40 - 76:41]** Byter ner i peptider - -**[76:42 - 76:46]** så presenterar vi den här röda peptiden som faktiskt kommer in ifrån viruset. - -**[76:46 - 76:49]** Så det är inte alls det som B-cellen band till - -**[76:49 - 76:51]** utan det är någonting som finns - -**[76:51 - 76:52]** i ruset och spelar ingen roll vad. - -**[76:53 - 76:54]** T-cellen - -**[76:54 - 76:57]** har den här som sin igenkänningskombination - -**[76:57 - 76:59]** måste jäklas 2 och peptid - -**[77:00 - 77:02]** och kommer då kunna ge gel. - -**[77:02 - 77:04]** Och sen då när B-cellen blir aktiverad - -**[77:04 - 77:07]** då producerar ju de antikroppar - -**[77:07 - 77:10]** som den har, alltså de antikropparna mot det här ytproteinet och det här blåa. - -**[77:12 - 77:12]** Så - -**[77:13 - 77:16]** T-cellen ger B-cellen antingen speciell - -**[77:17 - 77:19]** men B-cellen och T-cellen kan känna igen - -**[77:20 - 77:21]** olika epitoper - -**[77:21 - 77:22]** från samma antigen - -**[77:23 - 77:24]** eller mikroorganism. - -**[77:25 - 77:27]** Och det här möjliggör då att B-celler - -**[77:27 - 77:32]** producerar antikroppar som är specifika för andra typer av molekyler än proteiner - -**[77:32 - 77:33]** kan få T-cellsjämt. - -**[77:34 - 77:37]** Om man tänker sig att det här är en lipid som sitter här ute. - -**[77:37 - 77:39]** Vi kan ju liksom aldrig - -**[77:39 - 77:40]** presentera en lipid - -**[77:40 - 77:42]** för en T-cell. - -**[77:42 - 77:43]** Vi kan inte liksom - -**[77:44 - 77:48]** ha små bitar av lipider som sitter här. Det här måste vara peptider. - -**[77:49 - 77:50]** Som vi hade haft ett virus - -**[77:50 - 77:52]** med en lipidyta - -**[77:53 - 77:55]** så hade vi aldrig kunnat skapa - -**[77:56 - 77:57]** ett svar - -**[77:57 - 78:00]** mot en skapat ett antikroppshår. - -**[78:01 - 78:03]** Men i det här fallet så kan vi det. - -**[78:04 - 78:05]** Och också om man tänker om den här - -**[78:06 - 78:08]** peptiden, den binder in till här skulle vara exakt - -**[78:09 - 78:11]** samma som den den presenterar här - -**[78:11 - 78:14]** då skulle det ju nästan bli orimligt, det skulle nästan inte - -**[78:14 - 78:16]** funka det här systemet. - -**[78:17 - 78:21]** Utan det räcker att det är någonting som finns i samma mikroorganism - -**[78:21 - 78:22]** som B-cellen bråkar upp. - -**[78:27 - 78:31]** Nu känner jag att det kan vara dags för en liten paus igen om ni inte har tagit det. - -**[78:31 - 78:32]** Återigen - -**[78:32 - 78:33]** Det är precis - -**[78:33 - 78:35]** som ni känner att ni vill göra, - -**[78:35 - 78:36]** men - -**[78:36 - 78:38]** det är bara ett litet förslag från min sida. - -**[78:46 - 78:49]** Okej, då går vi vidare med - -**[78:50 - 78:50]** Vidare aktivering, - -**[78:51 - 78:53]** Vidare aktivering av B-cell i lymfknutar. - -**[78:54 - 78:56]** Så - -**[78:57 - 79:00]** inte riktigt färdiga där, för vi har den här gymnasialcentrum reaktionen - -**[79:00 - 79:02]** också kvar som jag pratade om tidigare. - -**[79:04 - 79:06]** Så vi har då B-cellerna - -**[79:07 - 79:08]** som kommer in i lymfknytan - -**[79:08 - 79:09]** utan via - -**[79:10 - 79:10]** HIV - -**[79:11 - 79:12]** i ESET-området här. - -**[79:13 - 79:15]** Där möter de ju då ett antingen - -**[79:15 - 79:16]** som man kan binda till. - -**[79:17 - 79:19]** Om de får koststimulering från hjälpbar T-celler - -**[79:19 - 79:21]** så bildas det då primärt - -**[79:21 - 79:24]** B-celler som delar sig i T-cellsområdet. - -**[79:25 - 79:27]** Och antikroppar med låg affinitet bildas. - -**[79:27 - 79:30]** Och dessa är då oftast av typen IGM. - -**[79:31 - 79:34]** Så de kommer ju då antagligen lägga sig här då i Medlullan. - -**[79:37 - 79:38]** Och det här är då - -**[79:39 - 79:40]** Här nere kan vi se då vi hör - -**[79:40 - 79:42]** Även de kan lägga sig även i T-cellsområdet här. - -**[79:51 - 79:55]** Men vissa av B-cellerna vandrar därefter mot - -**[79:55 - 79:57]** B-cellsområdet, alltså - -**[79:57 - 79:59]** här längre ut då - -**[80:00 - 80:02]** och B-cellerna - -**[80:02 - 80:03]** bildar - -**[80:03 - 80:05]** Jerminalcentrum i B-cellsområdet. - -**[80:06 - 80:09]** Och det betyder att vi får antikroppar med högre - -**[80:10 - 80:10]** affinitet. - -**[80:15 - 80:17]** Och detta kallar vi då den här - -**[80:17 - 80:19]** Jerminalcentrum - -**[80:19 - 80:20]** reaktionen. - -**[80:21 - 80:23]** I generalcentrumreaktionen - -**[80:23 - 80:24]** så - -**[80:25 - 80:27]** sker dessa processer. - -**[80:27 - 80:30]** Vi har somatiska hypermutationer - -**[80:31 - 80:31]** och det är då - -**[80:32 - 80:34]** punktmutationer som ger ökad variation - -**[80:35 - 80:36]** i antikroppens - -**[80:36 - 80:37]** variabla delar. - -**[80:38 - 80:39]** Vi får en - -**[80:39 - 80:40]** affinitetsmognad - -**[80:40 - 80:44]** Alltså en selektion av antikroppar med hög affinitet för antingen - -**[80:45 - 80:47]** och vi får någonting som kallas för - -**[80:47 - 80:47]** isotipswitch. - -**[80:49 - 80:51]** Och det sker i generalcentrum - -**[80:51 - 80:53]** oavsett då affinitetsmognaden - -**[80:53 - 80:56]** och styrs med hjälp av cytokin från bland annat - -**[80:56 - 80:57]** t-celler. - -**[80:57 - 81:03]** Här finns det lite olika spelare i den här reaktionen som är bra att presentera. - -**[81:03 - 81:05]** Vi har ju då förstås - -**[81:05 - 81:06]** här nere, vi har våra - -**[81:07 - 81:08]** B-celler - -**[81:08 - 81:08]** som - -**[81:09 - 81:10]** har blivit - -**[81:10 - 81:11]** aktiverade - -**[81:11 - 81:12]** med antingen - -**[81:12 - 81:12]** och har fått - -**[81:13 - 81:14]** T-cellshjälp. - -**[81:14 - 81:18]** De vandrar in i generalcentrum och de vandrar in - -**[81:18 - 81:20]** tillsammans med te-hjälpaceller. - -**[81:20 - 81:22]** Och när de här te-hjälpacellerna vandrar in - -**[81:23 - 81:24]** så kommer de sedan återfinnas som - -**[81:25 - 81:26]** flitulära hjälpaceller. - -**[81:27 - 81:49]** E-FDC, - -**[81:51 - 81:53]** Det är lite konstigt egentligen att den heter dendritisk cell. - -**[81:53 - 81:57]** Men den har fått det namnet bara för att den mår för logiskt sett ser ut som en - -**[81:57 - 82:00]** cell för att den har stora utskott och så. - -**[82:00 - 82:01]** Men den är med sin klimat - -**[82:01 - 82:02]** ursprung så den är inte - -**[82:03 - 82:03]** en immuncell. - -**[82:05 - 82:06]** Den har för - -**[82:07 - 82:07]** uppgift - -**[82:07 - 82:07]** att - -**[82:08 - 82:09]** samla på sig - -**[82:09 - 82:10]** antingen. - -**[82:11 - 82:13]** Det kommer ju in med den affenta lymfan - -**[82:13 - 82:15]** så flödar vi in - -**[82:15 - 82:15]** antingen - -**[82:16 - 82:16]** in i - -**[82:16 - 82:17]** lymfkrutan. - -**[82:17 - 82:20]** Och det här är för att B-cellerna ska kunna hitta någonting att binda till - -**[82:21 - 82:21]** och att det bildas. - -**[82:23 - 82:25]** Vi behöver också ha de här antigenen i - -**[82:25 - 82:27]** germinalcentrum reaktionen för att vi ska - -**[82:27 - 82:30]** använda dem i vår Affinitetsmognadsprocess. - -**[82:30 - 82:31]** Och då måste vi på något sätt - -**[82:32 - 82:35]** samla dem där. De måste stanna kvar där. De kan liksom inte flöda förbi. - -**[82:35 - 82:37]** Och då avgörande får lite lära - -**[82:37 - 82:38]** den ditiska cellerna. - -**[82:39 - 82:41]** Och de uttrycker - -**[82:41 - 82:42]** väldigt många - -**[82:42 - 82:44]** FC-receptorer, de har komplementreceptorer, - -**[82:45 - 82:47]** olika typer av receptorer på sin yta så att de blir som ett - -**[82:49 - 82:51]** sorts flugpapper nästan så att de samlar på sig - -**[82:51 - 82:52]** det som flödar. - -**[82:52 - 82:54]** För att det ska finnas där för B-cellerna. - -**[82:57 - 83:10]** Det som skapas här är långlivade plasmaceller och minnesceller som kan producera antikroppar av olika ysotyper med hög - -**[83:10 - 83:11]** affinitet. - -**[83:11 - 83:19]** Och här tänkte jag också rita hur det här går till i gymnasiecentrum. - -**[83:19 - 83:21]** Så vi har då olika - -**[83:25 - 83:27]** delar i gymnasiecentrum. - -**[83:27 - 83:33]** Vi delar in det i två olika zoner. Vi kallar det för dark zone och light zone. - -**[83:33 - 83:38]** Så vi behöver inte ha så mycket plats i dark zone, den är här nere. - -**[83:42 - 83:45]** Och i dark zone - -**[83:45 - 83:47]** så har vi B-cellerna - -**[83:48 - 83:50]** och det är här som vi får - -**[83:50 - 83:51]** våra - -**[83:51 - 83:52]** punktmutationer. - -**[83:57 - 84:05]** Så här startas enzymmekanismer igång med hjälp av AID - -**[84:05 - 84:07]** som gör att vi kan få - -**[84:07 - 84:08]** punktmutationer - -**[84:08 - 84:09]** i de variabla delarna - -**[84:10 - 84:11]** på våra antikroppar. - -**[84:11 - 84:14]** Och det här är då för att kunna öka affiniteten - -**[84:14 - 84:16]** för att få antikroppar som - -**[84:16 - 84:18]** binder ännu bättre till det antigenet - -**[84:19 - 84:20]** som de skapades mot. - -**[84:23 - 84:26]** Jag kan skriva in här att här uppe på ovansidan har vi då Laitzon. - -**[84:27 - 84:33]** Vad man kan förstå - -**[84:33 - 84:34]** utifrån det här - -**[84:34 - 84:35]** är att om vi ger - -**[84:36 - 84:37]** punktmutationer, - -**[84:37 - 84:39]** helt slumpmässiga mutationer - -**[84:40 - 84:46]** så finns det ingenting som säger att de kommer göra saker och ting bättre. De behöver inte göra det sämre. De kan ju - -**[84:46 - 84:48]** kanske inte spela någon som helst roll - -**[84:48 - 84:50]** eller så får vi - -**[84:50 - 84:55]** en skiftning i läsramen som inte ens får en antikropp som - -**[84:55 - 84:57]** överhuvudtaget kan uttryckas längre. - -**[84:57 - 85:00]** Så det finns ju väldigt många olika varianter. Det kan i och för sig - -**[85:00 - 85:02]** till och med vara någonting som gör att det blir autoreaktivt. - -**[85:03 - 85:04]** Det här måste vi ju - -**[85:04 - 85:08]** kontrollera på något vis. Vi kan ju inte bara helt slumpmässigt - -**[85:08 - 85:10]** kasta om och se vad vi får ut. - -**[85:11 - 85:16]** Utan då måste vi ju göra det här, det vi kallar för affinitetsvågnad. - -**[85:16 - 85:18]** Så de här B-cellerna - -**[85:18 - 85:19]** som har - -**[85:19 - 85:20]** muterat, - -**[85:20 - 85:24]** punktmutationer i sina antikroppar som sitter på ytan - -**[85:24 - 85:27]** de går in i den - -**[85:27 - 85:28]** ljusa zonen. - -**[85:29 - 85:31]** Här har vi då våran B-cell - -**[85:31 - 85:33]** som har en ny antikropp där. - -**[85:34 - 85:37]** Och vad den här B-cellen gör här - -**[85:37 - 85:38]** det är ju att - -**[85:38 - 85:39]** B-cellen - -**[85:39 - 85:40]** tävlar - -**[85:43 - 85:45]** om att binda antigen. - -**[85:50 - 85:52]** Jag skriver AG som antigen. - -**[85:53 - 85:54]** Och det här antigenet - -**[85:56 - 85:57]** det finns ju här ute - -**[85:57 - 85:58]** för vi har ju den här - -**[86:00 - 86:01]** polikulära - -**[86:02 - 86:04]** vi har ju våran FDC - -**[86:04 - 86:09]** som med hjälp av olika typer av receptorer på sin yta - -**[86:09 - 86:11]** har bundit till sig egentligen. - -**[86:18 - 86:20]** Så att det finns gott om antingen här - -**[86:20 - 86:23]** eller inte gott om, men det finns ganska mycket antingen här i alla fall. - -**[86:24 - 86:27]** Så B-cellerna då tävlar - -**[86:27 - 86:29]** om att binda antingen - -**[86:31 - 86:32]** på FTC. - -**[86:40 - 86:46]** För att få hjälp av flikulära den dritiska cellen, för att få hjälp av T-flikulära hjälpaceller, - -**[86:46 - 86:47]** låt - -**[86:47 - 86:48]** för - -**[86:57 - 87:02]** vi kommer ha - -**[87:02 - 87:04]** betydligt många fler - -**[87:05 - 87:06]** B-celler - -**[87:07 - 87:08]** som kommer och som har muterat - -**[87:09 - 87:11]** än vi har antingen. - -**[87:11 - 87:12]** Så därför - -**[87:13 - 87:13]** så - -**[87:15 - 87:18]** kommer det finnas ett underskott av antigen - -**[87:19 - 87:19]** vilket gör att - -**[87:20 - 87:22]** bara de B-cellerna - -**[87:22 - 87:24]** som har fått en antikropp - -**[87:24 - 87:25]** som har blivit bättre - -**[87:26 - 87:26]** kan faktiskt nå - -**[87:27 - 87:50]** snora åt sig ett antingen - -**[87:50 - 87:52]** kan gå vidare i den här processen. - -**[87:53 - 87:57]** Och det är så som vi då kan selektera de som blir bättre. - -**[87:57 - 88:24]** Den här B-cellen kommer då att - -**[88:24 - 88:27]** fagocytera det här antenet. - -**[88:27 - 88:33]** precis på samma sätt som B-cellen gjorde när den skulle aktiveras från första början, den kommer bryta ner det - -**[88:33 - 88:35]** till småköptider. - -**[88:36 - 88:39]** Den kommer på sin MHC - -**[88:40 - 88:41]** 2 - -**[88:45 - 88:46]** presentera - -**[88:46 - 88:48]** det här antingenet - -**[88:48 - 88:49]** för - -**[88:49 - 88:50]** T-cellen. - -**[88:50 - 88:52]** Som i det här fallet då är våran - -**[88:53 - 88:55]** T-follikulära hjälpassel. - -**[88:57 - 89:00]** som med sin T-cellsreceptor - -**[89:03 - 89:03]** binder in. - -**[89:04 - 89:05]** Och vi har också en inbindning - -**[89:05 - 89:05]** av - -**[89:06 - 89:07]** CD4 - -**[89:09 - 89:10]** för att stabilisera den här bindningen. - -**[89:12 - 89:18]** Därefter på samma sätt som när B-cellen aktiverades från första början - -**[89:18 - 89:19]** så behöver den också ha - -**[89:20 - 89:20]** kokstimulering. - -**[89:22 - 89:23]** När vi då har - -**[89:23 - 89:24]** CD40 - -**[89:26 - 89:26]** och - -**[89:27 - 89:43]** påverkar den här V-cellen som aktiveras. - -**[89:47 - 89:49]** Så det som vi - -**[89:49 - 89:50]** får ut i den här - -**[89:51 - 89:52]** selektionsprocessen - -**[89:53 - 89:54]** det är ju då - -**[89:54 - 89:56]** det om vi får den här - -**[89:57 - 90:00]** bindningen till anteendet som vi hade här uppe - -**[90:00 - 90:02]** så får vi då en positiv selektion. - -**[90:26 - 90:27]** Och - -**[90:27 - 90:28]** minnesceller. - -**[90:31 - 90:32]** Minnes B-celler. - -**[90:35 - 90:35]** Okej. - -**[90:38 - 90:40]** De här cytokinerna - -**[90:40 - 90:41]** som producerades här - -**[90:43 - 90:46]** av de t-follikulära hjälppasställena eller av miljön - -**[90:46 - 90:48]** kommer också - -**[90:48 - 90:49]** påverka - -**[90:49 - 90:50]** att vi får en - -**[90:50 - 90:51]** isotipswitch. - -**[90:51 - 90:53]** Så det här är liksom cytokiner här. - -**[90:54 - 90:56]** Det gör att vi får en isotipswitch. - -**[90:57 - 90:59]** Det blir fel. - -**[91:00 - 91:00]** Det blir fel. - -**[91:00 - 91:23]** Iii - -**[91:24 - 91:25]** A eller - -**[91:26 - 91:26]** Ig - -**[91:27 - 91:33]** och det här är också då beroende på vad vi har blivit - -**[91:33 - 91:36]** infekterad av så vid vissa typer av infektioner - -**[91:36 - 91:38]** så behöver vi ha IGE-antikroppar. - -**[91:39 - 91:41]** Vid till exempel - -**[91:41 - 91:41]** parasitinfektioner - -**[91:41 - 91:43]** vill vi ha IGE-antikroppar. - -**[91:44 - 91:46]** Så att det här då - -**[91:46 - 91:48]** drivs av cytokiner - -**[91:48 - 91:49]** som kommer från - -**[91:49 - 91:52]** tefolikulära hjälpassellerna eller från omgivningen. - -**[91:52 - 91:54]** Och det här i sin tur - -**[91:54 - 91:57]** drivs ju då av den informationen som de - -**[91:57 - 92:02]** den dritiska cellerna hade med sig ifrån vävnaden var de hade träffat på. - -**[92:08 - 92:09]** I och med att jag skrev upp - -**[92:09 - 92:13]** där uppe att det var en positiv selektion så kan vi - -**[92:13 - 92:16]** tala om här nere att detta blir den negativa selektionen. - -**[92:22 - 92:27]** På det viset att de här B-cellerna här nere som inte träffar på sitt antingen de kan inte få till - -**[92:27 - 92:28]** E-cellshjälp - -**[92:30 - 92:32]** och därför kommer de gå i apoktos. - -**[92:32 - 92:35]** De kan liksom inte få några överlevnadssignaler - -**[92:35 - 92:36]** för den här - -**[92:37 - 92:38]** kodstimuleringen - -**[92:39 - 92:42]** gentemot T-cellen ger då överlevnadssignaler - -**[92:42 - 92:43]** för B-cellen. - -**[92:46 - 92:49]** Vad som händer sedan då, jag skrev att vi fick ut - -**[92:49 - 92:51]** plasmaceller, vi fick ut - -**[92:51 - 92:52]** minnesb-celler. - -**[92:53 - 92:53]** Men - -**[92:54 - 92:55]** det kan också vara på det viset - -**[92:55 - 92:57]** att den här B-cellen - -**[92:57 - 92:59]** som aktiverades här - -**[93:00 - 93:01]** den - -**[93:01 - 93:02]** går tillbaka - -**[93:04 - 93:05]** och går ett varv till. - -**[93:09 - 93:11]** Till eller fler. - -**[93:16 - 93:18]** För att kunna bli bättre och bättre - -**[93:18 - 93:19]** och bättre. - -**[93:20 - 93:23]** Och det här är också någonting som återupprepas - -**[93:24 - 93:24]** om vi då - -**[93:24 - 93:25]** träffar på - -**[93:26 - 93:27]** ett antingen en gång till - -**[93:27 - 93:31]** Vi träffar på samma förkylningsvirus en gång till, vi har minnesceller - -**[93:31 - 93:32]** de aktiveras - -**[93:32 - 93:34]** de kommer gå in i ett gymnasiecentrum. - -**[93:34 - 93:38]** De är ju redan bättre. De har ju redan varit i ett gymnasiecentrum. De har redan en högre - -**[93:38 - 93:39]** affinitet. - -**[93:39 - 93:43]** Men de kan gå in här igen och då kan vi få sådana som blir ytterligare bättre. - -**[93:43 - 93:44]** Så att då - -**[93:44 - 93:46]** blir ännu mer specifika. - -**[93:56 - 93:57]** Som ett exempel - -**[93:57 - 94:01]** angående de här somatiska hypermutationerna och vad som kan - -**[94:02 - 94:04]** förändras angående affiniteten för - -**[94:04 - 94:05]** en antikropp. - -**[94:06 - 94:09]** Så här har vi ett exempel. Vi har möss som är immuniserade - -**[94:09 - 94:12]** med en hapten, alltså det är en väldigt, väldigt liten - -**[94:14 - 94:15]** peptid - -**[94:15 - 94:16]** som är kopplad till ett - -**[94:16 - 94:17]** världar - -**[94:17 - 94:18]** protein. - -**[94:18 - 94:20]** Det här är gjort för att man ska få - -**[94:21 - 94:22]** antikroppar exakt - -**[94:23 - 94:23]** mot - -**[94:23 - 94:24]** just det här - -**[94:25 - 94:27]** haptenet så att vi under en väldigt, väldigt - -**[94:27 - 94:28]** stringent - -**[94:29 - 94:30]** metod - -**[94:30 - 94:32]** vet vad vi gör för att det ska - -**[94:32 - 94:34]** kunna jämföra bättre. - -**[94:34 - 94:35]** Så - -**[94:36 - 94:37]** dessa möss - -**[94:37 - 94:38]** fick - -**[94:38 - 94:39]** först - -**[94:40 - 94:41]** en - -**[94:43 - 94:46]** blir immuniserade med den här haptenen kopplad till bärarprotein - -**[94:46 - 94:48]** efter sju dagar. - -**[94:48 - 94:49]** Och det är ju - -**[94:49 - 94:53]** efter sju dagar ungefär som vi räknar med att vi har fått igång ett ordentligt - -**[94:55 - 94:57]** svar gällande B och T-celler. - -**[94:57 - 95:03]** Så tittade man på mutationerna i de här olika looparna - -**[95:03 - 95:07]** i antikropparna, så CDR-2CDR-3, det här är från - -**[95:07 - 95:09]** den tunga kedjan och här vill lätta kedjan. - -**[95:10 - 95:11]** Där vi har små streck - -**[95:12 - 95:14]** så har vi mutationer. Då kan vi säga att - -**[95:14 - 95:17]** den här har varit inne i hjemmonalcentrum-reaktionen - -**[95:17 - 95:18]** för vi har en mutation här. - -**[95:18 - 95:19]** Och här har vi en mutation. - -**[95:20 - 95:21]** Medan vi här i den här i mittersta - -**[95:22 - 95:22]** inte har det. - -**[95:23 - 95:26]** Längst ut här har vi en - -**[95:27 - 95:29]** mått på - -**[95:30 - 95:31]** Affiniteten - -**[95:31 - 95:32]** för antikroppen. - -**[95:32 - 95:34]** Vilket då - -**[95:35 - 95:37]** betyder att ju lägre det här är - -**[95:37 - 95:38]** desto högre - -**[95:39 - 95:40]** Affinitet - -**[95:41 - 95:41]** har - -**[95:45 - 95:50]** Om vi då går in och tittar på dag 14, alltså vi har inte gjort någonting mer egentligen, utan vi har bara - -**[95:50 - 95:51]** väntat en vecka till. - -**[95:52 - 95:56]** gett fler B-celler chansen att gå kanske ett par varv till i - -**[95:56 - 95:56]** generaltekniken. - -**[95:57 - 95:58]** centrum-reaktionen. - -**[95:58 - 96:01]** Då kan vi plötsligt se att vi har fått fler mutationer. - -**[96:02 - 96:04]** Vi kan också se att vi har fått en bättre - -**[96:04 - 96:06]** affinitet eftersom KD-värdet - -**[96:06 - 96:07]** har gått ner. - -**[96:08 - 96:10]** Sedan väntar vi och så ger vi de här - -**[96:10 - 96:11]** mössan - -**[96:11 - 96:13]** ytterligare en immunisering. - -**[96:13 - 96:16]** Det här är ju det som man ofta gör när man vaccineras - -**[96:16 - 96:17]** att man får - -**[96:17 - 96:19]** vaccinet vid flera tillfällen. - -**[96:20 - 96:23]** Och här står man inte med när man väntar sju dygn igen. - -**[96:23 - 96:25]** Och sen så kan man se då att - -**[96:25 - 96:27]** vi har många fler. - -**[96:27 - 96:28]** mutationer. - -**[96:29 - 96:36]** Och vi får ytterligare förbättringar, delvis på den här i alla fall, av - -**[96:37 - 96:38]** affiniteten. - -**[96:38 - 96:41]** När vi ger nästa vaccination så får vi ännu fler - -**[96:42 - 96:43]** mutationer. - -**[96:44 - 96:47]** Och vi har betydligt bättre affinitet. - -**[96:48 - 96:51]** Så man kan då se att antikropparna förändrar sig - -**[96:51 - 96:56]** och att de blir bättre. Det är det här som man då tar tillvara på när man immuniserar och även - -**[96:57 - 97:00]** det som händer av sig själv när man blir infekterad av någonting flera gånger. - -**[97:03 - 97:04]** Isothips switch då - -**[97:05 - 97:06]** är ju att - -**[97:07 - 97:08]** antikroppen får ett nytt skaft. - -**[97:09 - 97:11]** Den går från IGM till - -**[97:11 - 97:13]** IGG eller IBA eller IDA. - -**[97:14 - 97:14]** Alltså att en - -**[97:15 - 97:17]** rekommenderad variabel del kan användas till olika - -**[97:18 - 97:21]** konstanta delar och den här bilden har ni sett förut. Jag tror att Marianne har med den. - -**[97:23 - 97:25]** Som då visar Isothip twitchen - -**[97:26 - 97:27]** och hur vi - -**[97:27 - 97:31]** hur det ändå går till, hur det loopas bort sådana kedjor som - -**[97:32 - 97:33]** inte ska vara med. - -**[97:33 - 97:36]** Så att man då till slut får fram en - -**[97:36 - 97:38]** som är ihopkopplad i det här - -**[97:38 - 97:40]** i det här fallet då med en alfakedja. - -**[97:41 - 97:42]** Så vi får en - -**[97:42 - 97:43]** IDA. - -**[97:44 - 97:46]** Och det här då drivs av - -**[97:47 - 97:48]** olika typer av - -**[97:48 - 97:49]** sittskivor. - -**[97:49 - 97:51]** Vi kan få en switch - -**[97:52 - 97:53]** igen - -**[97:53 - 97:56]** om man skulle tänka sig att den första - -**[97:56 - 97:56]** switchen - -**[97:57 - 98:00]** från IGM i det här fallet är ju M och D - -**[98:01 - 98:02]** till IGG3, - -**[98:02 - 98:05]** så skulle det här kunna switcha igen till någonting som finns nedströms. - -**[98:06 - 98:09]** Men den kan ju liksom aldrig, om vi har fått den i IEA - -**[98:09 - 98:10]** kan vi aldrig switcha den - -**[98:10 - 98:13]** igen till en IIGG för de finns liksom inte kvar längre. - -**[98:15 - 98:19]** Så majoriteten av all isotutswitch - -**[98:19 - 98:20]** sker i - -**[98:20 - 98:21]** gymnasiecentrum. - -**[98:21 - 98:25]** Men kan till viss del ske utanför gymnasiecentrum också. - -**[98:25 - 98:27]** Det kan vara bra att veta om vi skulle dyka på den - -**[98:27 - 98:28]** någonstans. - -**[98:33 - 98:35]** Plasmaseller då. - -**[98:37 - 98:38]** Delar vi in lite i olika grupper. - -**[98:39 - 98:40]** Vi har de vi kallar för - -**[98:40 - 98:42]** kortlivade plasmaseller. - -**[98:43 - 98:44]** De har - -**[98:44 - 98:48]** halveringstid på 3-5 dagar. - -**[98:48 - 98:54]** De deltar då inte i processerna i gymnasiecentrum, utan producerar igm-antikroppar med låg affinitet. - -**[98:55 - 98:57]** Och det var de här jag pratade om som bildade primära - -**[98:57 - 98:58]** fosit. - -**[98:58 - 99:00]** Och det är viktigt att vi har det. - -**[99:00 - 99:03]** Även om de inte är det bästa vi kan åstadkomma - -**[99:03 - 99:04]** så - -**[99:04 - 99:07]** kan vi heller inte vänta på att vi får de där - -**[99:07 - 99:10]** antikropparna som kommer ifrån genomialcentrum - -**[99:10 - 99:11]** utan - -**[99:11 - 99:14]** på plats ute där vi har en infektion - -**[99:14 - 99:16]** så måste vi få dit antikroppar. - -**[99:16 - 99:17]** Vi kan inte - -**[99:18 - 99:20]** vänta på det bästa utan i detta fallet - -**[99:20 - 99:22]** så får vi hyfsat okej antikroppar ändå - -**[99:22 - 99:23]** som vi kan få lite snabbare. - -**[99:24 - 99:25]** Även om det fortfarande tar kanske - -**[99:26 - 99:27]** Jag vet inte. - -**[99:27 - 99:29]** fem, sju dagar innan de faktiskt kommer - -**[99:30 - 99:32]** medan de då de från - -**[99:32 - 99:33]** gymnasiecentrum tar betydligt längre tid än så. - -**[99:37 - 99:39]** Sen har vi också långlivade plasmaceller - -**[99:39 - 99:41]** och de deltar i processerna i - -**[99:42 - 99:43]** gymnasiecentrum - -**[99:43 - 99:43]** och - -**[99:44 - 99:45]** de då producerar - -**[99:46 - 99:46]** IGA - -**[99:47 - 99:48]** IGE - -**[99:48 - 99:49]** eller IGMT kroppar - -**[99:49 - 99:50]** med - -**[99:50 - 99:51]** hög affinitet. - -**[99:52 - 99:55]** De migrerar ofta till med dullan i lymfknutan - -**[99:55 - 99:56]** till benmärgen - -**[99:56 - 100:01]** till mjälten eller till slemhinnan där de producerar antikroppar som kommer ut i kroppsvätskorna. - -**[100:01 - 100:04]** Och de kan hålla på att producera antikroppar i flera månader - -**[100:04 - 100:09]** utan restimulering med antingen. Så länge de lever så kommer de producera och producera och producera. - -**[100:13 - 100:15]** Utöver detta så har vi dem som vi kallar för de - -**[100:16 - 100:18]** superlånglivade plasmacellerna. - -**[100:18 - 100:22]** Det låter inte så akademiskt men vi kallar de för de superlånglivade plasmacellerna. - -**[100:23 - 100:26]** De kan producera antikroppar i flera år utan restimulering. - -**[100:26 - 100:30]** Medan Marianne kommer komma in lite mer lite mer på detta. - -**[100:30 - 100:32]** Också under immunologiskt minne. - -**[100:33 - 100:36]** Men det är de här som kan göra att vi har antikroppar, - -**[100:36 - 100:38]** antikroppsnivåer i blodet, - -**[100:39 - 100:39]** mätbart - -**[100:40 - 100:41]** under - -**[100:41 - 100:45]** tiotals år efter vi faktiskt har haft en infektion. - -**[100:49 - 100:52]** Här uppe har vi en bild på hur det kan se ut - -**[100:52 - 100:54]** med antikroppsnivåer - -**[100:55 - 100:56]** efter man har haft en infektion. - -**[100:56 - 100:59]** så här har vi antalet dagar. - -**[100:59 - 101:00]** Och här har vi - -**[101:01 - 101:03]** mängden antikroppar i serum. - -**[101:03 - 101:06]** Och det som dyker upp först då är ju IGM. - -**[101:06 - 101:08]** Här ser vi den här pentameren. - -**[101:09 - 101:10]** Så vi har IGM som dyker upp - -**[101:11 - 101:12]** och som till slut kommer även då - -**[101:13 - 101:14]** dyka ner. - -**[101:14 - 101:17]** Och därefter, efter ett tag, så kommer IGE - -**[101:17 - 101:19]** som ett exempel i det här fallet. - -**[101:19 - 101:22]** När vi väl får IGM till kroppar så kommer de - -**[101:22 - 101:24]** komma till mycket högre - -**[101:24 - 101:25]** nivåer än IBM. - -**[101:26 - 101:27]** Sedan då - -**[101:27 - 101:31]** gå ner men ändå fortsätta finnas kvar. - -**[101:36 - 101:40]** Antikropparnas effektorfunktioner, här har vi någon bild - -**[101:40 - 101:41]** på IGG, - -**[101:41 - 101:45]** IGM, IGD, IGA och IGE. - -**[101:45 - 101:48]** Vi har lite olika varianter. IGG - -**[101:48 - 101:50]** finns i fyra olika varianter, IGG 1 - -**[101:51 - 101:53]** och IGA finns i IGA 1 - -**[101:54 - 101:55]** och 2. - -**[101:55 - 101:56]** IG kommer också bra. - -**[101:56 - 101:58]** prata om mer på termin 5. - -**[102:00 - 102:02]** Så om vi börjar med IGD - -**[102:03 - 102:07]** så finns den faktiskt bara på naiva B-celler. - -**[102:07 - 102:12]** Man hittar inte IGD ute i cirkulationen så den har inte de funktionerna. - -**[102:15 - 102:18]** Man tror att den har med signalering i naiva celler att göra. - -**[102:18 - 102:22]** Den finns ju bara på de naiva B-cellerna. - -**[102:22 - 102:25]** Så just funktionen angående IGD är ganska oklar, - -**[102:25 - 102:26]** även om den antagligen har - -**[102:26 - 102:29]** någon sorts funktion, annars skulle den inte fungera. - -**[102:31 - 102:33]** Härnäst så tar vi IGM - -**[102:33 - 102:35]** som också finns på naiva B-celler. - -**[102:36 - 102:37]** IGM - -**[102:38 - 102:39]** finner vi mest, - -**[102:39 - 102:41]** som även är utsöndras - -**[102:41 - 102:44]** ifrån cellen, produceras och skickas ut, så finner vi den mest i serum - -**[102:45 - 102:45]** och i slemhinnor. - -**[102:47 - 102:48]** IGM är viktigt för - -**[102:49 - 102:50]** komplementaktivering. - -**[102:50 - 102:53]** Delvis också fagositos - -**[102:53 - 102:55]** med krovolisering, cellrekrytering. - -**[102:55 - 102:56]** Också för - -**[102:56 - 103:02]** aggresslutination. Jag kommer gå igenom alla de här alldeles strax, men det här är en summerande sida. - -**[103:04 - 103:07]** Sedan kan vi ta IGG - -**[103:07 - 103:10]** som finns i serum - -**[103:10 - 103:14]** också viktig för att den transporteras över till - -**[103:15 - 103:15]** fostret. - -**[103:16 - 103:19]** Så man kan tänka den lite som IG-gravid. - -**[103:20 - 103:23]** Den här är den som är bäst på det mesta. - -**[103:24 - 103:26]** Den är - -**[103:26 - 103:28]** viktig vid komplementaktivering - -**[103:29 - 103:29]** fagositos, - -**[103:30 - 103:32]** neutralisation och antibody - -**[103:32 - 103:35]** ipendent cellulor, sajter, taxicitet. - -**[103:36 - 103:40]** Vi har IGA, framförallt i slemhinnor. - -**[103:40 - 103:44]** Den här transporterar sin bröstmjölk, alltså IG-amning. - -**[103:45 - 103:48]** Bra på neutralisation och agglutination. - -**[103:49 - 103:53]** Slutligen har vi IGE som framförallt finns bundet till - -**[103:54 - 103:54]** mastceller - -**[103:55 - 103:55]** och - -**[103:55 - 103:57]** funktionen här är - -**[103:58 - 104:02]** degranulering och antibody dependant celler och sajtet. - -**[104:03 - 104:09]** Så under ett immunsvar så producerar den viss BSL först IGM och IGD men sen växlar den till - -**[104:09 - 104:11]** övriga och detta då styrs av - -**[104:11 - 104:15]** cytokinsignaler från bland annat till hjälp av celler som jag pratade om alldeles precis. - -**[104:19 - 104:20]** Så aglutination då - -**[104:21 - 104:22]** hoppas jag att - -**[104:23 - 104:25]** förklarar sig ganska bra egentligen av namnet. - -**[104:25 - 104:28]** Inte kroppar som klumpar ihop antiener. - -**[104:28 - 104:33]** Och de som kan göra detta då, det är ju IGM - -**[104:33 - 104:34]** för att den jämn pentaner - -**[104:35 - 104:37]** och IGA, det heter en bimer. - -**[104:37 - 104:41]** Här har vi som exempel IGM som har bundit - -**[104:41 - 104:42]** två stycken bakterier. - -**[104:42 - 104:47]** Den här har också bundit två stycken. Vi kan tänka oss fler då och då bildas - -**[104:47 - 104:48]** aggregat - -**[104:48 - 104:50]** som då vi har små klumpar - -**[104:51 - 104:55]** och de här klumparna kan ju bli lättare att känna igen - -**[104:55 - 104:58]** och städas undan - -**[104:59 - 105:00]** av det rätt till kulor - -**[105:00 - 105:02]** ändå tilliala systemet och så våra - -**[105:02 - 105:04]** olika typer av makrofager. - -**[105:07 - 105:10]** Det underlättar då. Det gör ju också det svårare för - -**[105:10 - 105:15]** mikroorganismerna att infektera. De kan ju inte vandra som de vill och de kan ju inte - -**[105:15 - 105:16]** ta sig vidare. - -**[105:20 - 105:22]** Nästa är neutralisation - -**[105:22 - 105:25]** och det är alltså antikroppar som förhindrar - -**[105:25 - 105:29]** atorgener och toxiner binder till, infekterar och skadar celler. - -**[105:30 - 105:34]** Och här är det då framförallt IAIGG och IGM. - -**[105:34 - 105:38]** Som ett exempel här så har vi då en yta här med celler. - -**[105:39 - 105:40]** Kanske EPT-ställe. - -**[105:41 - 105:43]** Har vi patogen eller någon sorts toxin. - -**[105:44 - 105:47]** Om vi inte har några antikroppar - -**[105:47 - 105:49]** så kan de här då infektera - -**[105:49 - 105:51]** och ta sig in via cellerna. - -**[105:52 - 105:54]** Om vi istället har antikroppar - -**[105:54 - 105:55]** så binder antikropparna - -**[105:55 - 105:56]** till de här - -**[106:20 - 106:25]** strukturerna som gör då att vi inte får in någonting på insidan. Det här är då oerhört viktigt i våra slemvinnor, där vi har IIA som produceras. - -**[106:25 - 106:26]** lumen. - -**[106:27 - 106:31]** Så att vi ska stoppa mikroorganismerna redan innan de kommer in. - -**[106:31 - 106:33]** Det är jätteviktigt att ha kvar de här inne i kroppen också. - -**[106:34 - 106:36]** Men om vi kan hindra - -**[106:36 - 106:37]** mikroorganismerna för att komma - -**[106:38 - 106:39]** för nära så har vi ju - -**[106:40 - 106:41]** redan vunnit om man säger så. - -**[106:43 - 106:45]** Så det finns det en speciell mekanism för. - -**[106:46 - 106:52]** Och när det gäller just IGA-producerande plasmaceller så ligger de ofta lokalt i slemhinnan. - -**[106:52 - 106:54]** Här kommer de då att producera - -**[106:54 - 106:55]** IGA-antikroppar - -**[106:55 - 106:59]** som hålls ihop av en JIE-kedja som blir en DIME. - -**[107:00 - 107:01]** Den här - -**[107:01 - 107:06]** binder till något vi kallar för en OLIIG-eceptor. - -**[107:08 - 107:09]** Den här - -**[107:10 - 107:11]** kommer då - -**[107:11 - 107:14]** ändå citeras in i - -**[107:14 - 107:17]** epitetcellen från den här basulaterala sidan. - -**[107:18 - 107:20]** Den kommer - -**[107:20 - 107:23]** transporteras till den apikala sidan - -**[107:23 - 107:25]** av epitetet - -**[107:25 - 107:26]** cellen. - -**[107:27 - 107:28]** Och sen kommer den att - -**[107:28 - 107:29]** släppas loss - -**[107:29 - 107:32]** från den apikala sidan av epitetcellen. - -**[107:33 - 107:35]** Och det som släpps loss här är ju då, som ni kan se, vi har - -**[107:36 - 107:37]** IGA-dmeren. - -**[107:38 - 107:41]** Och vi har också någonting som vi kallar för den sekretoriska - -**[107:41 - 107:46]** komponenten, alltså det är en del av den här receptorn som sitter kvar här på när det lossar. - -**[107:48 - 107:52]** Och här i detta fallet kan vi också se att den här IGA-antikroppen har bundit en av de här mikroorganismerna - -**[107:53 - 107:54]** som fanns här på utsidan. - -**[107:55 - 107:55]** För att mota den - -**[107:55 - 107:56]** så att de inte ska komma in. - -**[107:58 - 108:03]** Och den här IGA-dmeren, plus den sekretoriska komponenten kallas för den sekretoriskt - -**[108:04 - 108:04]** IGA. - -**[108:05 - 108:09]** Och IGA neutraliserar de mikrober och toxiner i lumen. - -**[108:10 - 108:13]** Den här sekretoriska komponenten hjälper också till - -**[108:13 - 108:14]** så att - -**[108:15 - 108:16]** IGA blir - -**[108:16 - 108:21]** mer stabilt, alltså mindre känsligt för alla de proteaser som finns där ute - -**[108:21 - 108:23]** så att det ska liksom klara sig under en längre period. - -**[108:25 - 108:29]** Tredje delen här - -**[108:30 - 108:35]** är komplementaktiveringen, så vi har haft aglutination och vi har haft neutralisation. - -**[108:36 - 108:39]** Och nu är det komplementaktivering och ULF har redan pratat lite om - -**[108:40 - 108:41]** komplementsystemet - -**[108:42 - 108:44]** relaterat till immunförsvaret. - -**[108:44 - 108:49]** Så antikroppar kan aktivera komplementsystemet via den klassiska vägen - -**[108:50 - 108:52]** när vi då binder in - -**[108:52 - 108:55]** antikroppar som har bundit till antigen, - -**[108:55 - 109:00]** detta då ligga den här klassiska vägen där vi får den här komplementkaskaden - -**[109:00 - 109:02]** ut aktivering av C3 - -**[109:03 - 109:04]** som leder till obsonisering, - -**[109:04 - 109:07]** inflammation och lysering av - -**[109:07 - 109:08]** akterier. - -**[109:09 - 109:10]** Så här har - -**[109:11 - 109:12]** antikroppar - -**[109:13 - 109:14]** en väldigt viktig roll. - -**[109:17 - 109:18]** Nästa är - -**[109:19 - 109:20]** oxonisering - -**[109:20 - 109:21]** och - -**[109:22 - 109:23]** obsonisering - -**[109:25 - 109:25]** betyder då - -**[109:25 - 109:27]** särskilt viktigt för att underlätta - -**[109:28 - 109:30]** fagositos av kapslade bakterier. - -**[109:31 - 109:33]** Så opsonisering är att våra antikroppar - -**[109:33 - 109:34]** alternativt - -**[109:34 - 109:36]** komplementfaktorer - -**[109:36 - 109:38]** binder till mikrober. - -**[109:38 - 109:40]** Det här exemplet är en bakterie - -**[109:40 - 109:41]** så vi binder in - -**[109:41 - 109:42]** den sitter här på ytan. - -**[109:44 - 109:46]** Vad som kan hända sedan, vad detta gör då - -**[109:47 - 109:47]** är att - -**[109:48 - 109:50]** det här gör att bakterien - -**[109:51 - 109:52]** blir mer aptitlig för våra - -**[109:53 - 109:55]** fagositerande celler, till exempel våra makrofager. - -**[109:55 - 109:58]** det är lättare för dem att känna igen. - -**[109:58 - 109:58]** För - -**[110:00 - 110:02]** våra fagositerande celler har - -**[110:02 - 110:03]** olika receptorer på ytan. - -**[110:04 - 110:04]** Det här är då - -**[110:05 - 110:08]** FC-receptorer, alltså receptorer som bildar till FC-delen - -**[110:08 - 110:11]** på antikroppen - -**[110:12 - 110:13]** och de har också komplement - -**[110:13 - 110:16]** receptorer som kan binda till komplement som finns på - -**[110:18 - 110:19]** som har bundit till bakterier. - -**[110:19 - 110:22]** Det här underlättar för agositos då. - -**[110:22 - 110:25]** Så om det inte fanns något annat sätt att binda in till den här bakterien, - -**[110:25 - 110:28]** för vår fagocyterande cell - -**[110:29 - 110:32]** så kan den nu göra det när det då finns antikroppar och komplement. - -**[110:33 - 110:35]** Detta underlättar då fagocytosen, - -**[110:35 - 110:36]** vilket gör - -**[110:36 - 110:39]** att vi här då kan få en nedbrytning - -**[110:39 - 110:40]** av mikroben. - -**[110:41 - 110:43]** Som jag sa så är det här särskilt viktigt - -**[110:44 - 110:47]** för att underlätta fagocytos av kapslade bakterier. - -**[110:47 - 110:49]** Vi kapslade bakterier har just skapat en kapsel - -**[110:50 - 110:51]** för att undgå - -**[110:51 - 110:54]** vagositering av våra - -**[110:55 - 110:56]** makrofager. - -**[110:57 - 111:03]** Men om vi då kan göra dem lite mer aptitliga så har vi lättare för att plocka upp dem. - -**[111:06 - 111:12]** Några ord angående FC-receptorer för de är väldigt viktiga i den här. - -**[111:12 - 111:14]** Det finns olika FC-receptorer - -**[111:15 - 111:20]** som specifikt binder till olika isotyper och subklasser av antikroppar. - -**[111:20 - 111:21]** Alltså vi har ju - -**[111:21 - 111:24]** IGG och vi har IGM och G och så vidare. - -**[111:25 - 111:27]** olika celltyper - -**[111:27 - 111:28]** uttrycker - -**[111:28 - 111:30]** olika FC-receptorer. - -**[111:31 - 111:32]** De exempel har vi här - -**[111:33 - 111:34]** FC-gammareceptorer, - -**[111:34 - 111:36]** alltså de binder till IGG. - -**[111:37 - 111:39]** Finns bland annat på makrofager - -**[111:39 - 111:41]** neutrofiler, NK-celler, den dritiska celler. - -**[111:42 - 111:45]** Medier bland annat fagositos och adcc. - -**[111:47 - 111:48]** FC, - -**[111:48 - 111:50]** FC-londreceptorer binder då till IGE. - -**[111:52 - 111:53]** Och de finns bland annat på mastceller. - -**[111:54 - 111:55]** EU-synofiler, basofiler - -**[111:55 - 111:59]** och med deras cellaktivering och T-granulering. - -**[112:00 - 112:04]** Vi har också FC-receptorer som binder till IGA, alltså FC Alpha. - -**[112:05 - 112:07]** Vi har FC Alpha Micro - -**[112:07 - 112:09]** som är IGAM och - -**[112:10 - 112:12]** separata FC Micro. - -**[112:16 - 112:19]** Flera av de här har fortfarande ganska okända funktioner. - -**[112:19 - 112:23]** Det kan vara bra att veta att de finns, men att det är framförallt - -**[112:23 - 112:24]** FC Gamma och FCF-Long, - -**[112:25 - 112:25]** receptorer. - -**[112:25 - 112:27]** som är viktiga för er att känna till. - -**[112:31 - 112:35]** Just när det gäller FC-receptorer på mastceller - -**[112:35 - 112:40]** så har de då FCF-cellonreceptorer som kan binda fria - -**[112:40 - 112:43]** i e-antikroppar med väldigt hög affinitet. - -**[112:43 - 112:46]** Vad som skiljer de här FC-receptorerna, - -**[112:46 - 112:47]** om man jämför med - -**[112:47 - 112:49]** sin gamla receptorer, som ska binda IGG. - -**[112:49 - 112:50]** Som vi har en - -**[112:51 - 112:53]** makrofag som har FC Gamma receptorer, - -**[112:53 - 112:55]** så betyder inte det att det sitter fast massa - -**[112:55 - 112:58]** IGG på ytan på makrofagen. - -**[112:58 - 113:02]** Den kommer binda till IGG som har bundit till en e-krob. - -**[113:03 - 113:06]** De sitter liksom inte på makrofagen - -**[113:07 - 113:07]** som sådant. - -**[113:08 - 113:13]** Men när det gäller massceller så har de så hög affinitet för IGG, - -**[113:14 - 113:17]** så IGE kommer sitta - -**[113:17 - 113:18]** på - -**[113:18 - 113:20]** FCF-cellonreceptorn - -**[113:20 - 113:21]** på massceller. - -**[113:21 - 113:25]** Oavsett om vi har ett antigen eller inte, de kommer att vara där. - -**[113:25 - 113:31]** Och det här är ju då masscellerna redo att agera väldigt snabbt på antigener. Så när vi väl träffar på antingen - -**[113:32 - 113:33]** ett antingen - -**[113:33 - 113:36]** så kommer masscellen väldigt, väldigt snabbt kunna detgrannulera - -**[113:36 - 113:37]** och skicka ut sitt innehåll. - -**[113:38 - 113:41]** Och det är det här som gör att vi kan få så stora problem - -**[113:42 - 113:44]** när det handlar om allergi. - -**[113:44 - 113:49]** Och till exempel blir en analfyllaktisk chock om vi har en person som är kraftigt allergisk mot jordnötter, - -**[113:50 - 113:52]** har höga titlar av - -**[113:52 - 113:54]** IGE-antikroppar mot - -**[113:54 - 113:55]** jordnötter - -**[113:55 - 113:58]** cirkulationen. Det betyder också att vi kommer ha - -**[113:58 - 114:02]** IGE-antikroppar mot jordnötter som sitter på alla våra massceller. - -**[114:03 - 114:04]** Eftersom det här då är - -**[114:05 - 114:06]** den IGE- - -**[114:07 - 114:09]** antikroppstyp som vi har mest av. - -**[114:09 - 114:11]** Om vi då får i oss - -**[114:11 - 114:13]** jordnötter och vi får - -**[114:13 - 114:15]** ha en inbindning här till - -**[114:15 - 114:18]** jordnötsproteinet så kommer alla masscellerna - -**[114:18 - 114:20]** att skicka ut alla sina granbullar. - -**[114:20 - 114:24]** Och vi kommer få en oerhört mängd av histamin och vi kommer få - -**[114:24 - 114:25]** en kraftig - -**[114:25 - 114:29]** inflammationer och det är det som skapar den här anafylaktiska chocken. - -**[114:31 - 114:32]** Den sista - -**[114:33 - 114:36]** Anti-body-dependent, Cellmediate the psychochoxicity, - -**[114:36 - 114:38]** ADCC - -**[114:39 - 114:39]** är - -**[114:40 - 114:42]** en funktion som handlar om - -**[114:42 - 114:44]** att kunna döda - -**[114:44 - 114:46]** stora patogener, - -**[114:46 - 114:48]** virusinfekterade celler och tumörceller - -**[114:49 - 114:54]** så det här är då gällande NK-celler och eosymofiler som ska utföra själva jobbet. - -**[114:55 - 115:00]** Och vi har ju liksom ingen möjlighet att fagocytera och ha celler som kan äta upp - -**[115:03 - 115:04]** stora - -**[115:05 - 115:07]** parasiter eller - -**[115:07 - 115:09]** vissa typer av patogener. - -**[115:09 - 115:11]** Utan då - -**[115:11 - 115:14]** kan man istället ha antikroppar som binder in. Här har vi till exempel - -**[115:15 - 115:18]** som vi har en cell som kanske är infekterad med ett virus - -**[115:19 - 115:23]** och lite av virusets proteiner kommer visa sig på ytan på cellen. - -**[115:23 - 115:25]** Då kommer antikroppar, - -**[115:25 - 115:26]** binda in i den här ytan - -**[115:27 - 115:29]** och det kan göra att en NK-cell till exempel - -**[115:30 - 115:31]** kan med sin - -**[115:32 - 115:34]** receptor, FC-receptor, binda till antikroppen - -**[115:34 - 115:36]** och då degranulera - -**[115:36 - 115:37]** och döda cellen. - -**[115:38 - 115:41]** Det här är då väldigt viktigt när vi ska döda lite större saker, - -**[115:42 - 115:43]** som då - -**[115:45 - 115:46]** parasiter, men även - -**[115:47 - 115:49]** även våra celler som tumörceller, - -**[115:50 - 115:51]** virusinfekterade celler. - -**[115:54 - 115:55]** Och här då - -**[115:55 - 116:01]** IGG är starkast kopplat till NK-celler medan IGE och IGA - -**[116:01 - 116:03]** mer aktiverar eucinofiler. - -**[116:09 - 116:11]** Det var delen om B-celler, - -**[116:11 - 116:14]** plasmaceller och effektfunktioner av - -**[116:15 - 116:15]** antikroppar. - -**[116:16 - 116:19]** Slutligen vill jag säga några ord om - -**[116:19 - 116:20]** GALT och mjälten. - -**[116:21 - 116:23]** Så här är då en bild av GALT, alltså GATT: - -**[116:25 - 116:26]** ford tissue - -**[116:27 - 116:31]** som finns i tarmen. - -**[116:32 - 116:34]** Här har vi Lumen i tarmen, - -**[116:34 - 116:38]** här har vi Lamenapropopia och vi har då vårt epitelcellslager. - -**[116:39 - 116:41]** Det här när vi är i - -**[116:41 - 116:45]** distala ileum så brukar man också kalla en sån här GALT för - -**[116:45 - 116:48]** Tayerst - -**[116:48 - 116:50]** Under epitelcellslagret - -**[116:50 - 116:52]** så ligger det sådana här - -**[116:52 - 116:55]** GATT: SOC-silment - -**[116:55 - 116:59]** som har ungefär samma struktur som en lymfknuta. - -**[116:59 - 117:02]** Att vi då har ett område där vi har - -**[117:03 - 117:07]** med den dritiska cellen, vi har T-cellsområde, vi har vårt jeremiadcentrum - -**[117:07 - 117:10]** där vi kan ha hjälminalcentrum, reaktion. - -**[117:11 - 117:13]** Och vi har - -**[117:14 - 117:19]** på ytan här, epitelcellsyttan, en speciell typ av cell som kallas för ämnesceller - -**[117:19 - 117:20]** som faktiskt - -**[117:20 - 117:21]** har som funktion att - -**[117:22 - 117:25]** smaka av och se vad som finns - -**[117:25 - 117:29]** i lumen, alltså att aktivt plocka upp, antingen - -**[117:31 - 117:32]** för att då - -**[117:33 - 117:36]** förmedla dem in till de drivceller som finns här under - -**[117:37 - 117:40]** och till de B-celler som finns här under. - -**[117:40 - 117:44]** Så att vi då kan få en aktivering av B-celler och av T-celler. - -**[117:44 - 117:45]** Och det här i många fall - -**[117:46 - 117:47]** syftar ju till att vi ska - -**[117:47 - 117:49]** skapa en tolerans, att vi ska - -**[117:49 - 117:51]** lugna ner ett system, att vi ska - -**[117:51 - 117:54]** visa vad som finns här - -**[117:54 - 117:55]** och vad vi ska - -**[117:55 - 117:59]** tolerera och som ska få lov att vinnas här för att våran - -**[118:00 - 118:02]** mikrobiota som vi har ska vi ju inte agera på. - -**[118:03 - 118:04]** Samtidigt så ska vi - -**[118:04 - 118:06]** smidigt sett kunna ta upp - -**[118:06 - 118:10]** om vi ska bli attackerade av någonting, till exempel salmonella, ta sig - -**[118:10 - 118:11]** aktivt genom mceller - -**[118:11 - 118:13]** och infekterade. Då kommer vi få ett - -**[118:14 - 118:17]** fullskaligt immunsvar mot salmonella, det vi då - -**[118:17 - 118:18]** i och med att vi ligger lokalt här - -**[118:18 - 118:21]** kan få ett väldigt snabbt och starkt och bra lokalt svar. - -**[118:22 - 118:24]** Kopplat till de här - -**[118:25 - 118:27]** finns ju då, och som också hör till de här - -**[118:27 - 118:29]** är ju de mecenteriska - -**[118:30 - 118:30]** lymfknutarna - -**[118:31 - 118:32]** som ligger i närheten. - -**[118:33 - 118:36]** Som mikroorganismeritarmen kan aktivera T och B-celler i - -**[118:36 - 118:37]** pejerska platt - -**[118:37 - 118:39]** och i mecenteriska lymfknutor. - -**[118:40 - 118:47]** Men som jag har sagt flera gånger den här föreläsningen så blir det mer om det här på termin nummer 5. - -**[118:50 - 118:51]** Hjälten då, - -**[118:51 - 118:55]** den har ju till skillnad mot våra andra perifera - -**[118:55 - 118:58]** lymfkydda organ, inget tillflöde av limpa. - -**[119:00 - 119:00]** Och - -**[119:01 - 119:04]** istället då så filtrerar ju mjälten - -**[119:04 - 119:05]** blod. - -**[119:05 - 119:09]** Så i det här fallet är det mikroorganismer i blodet som kan aktivera - -**[119:09 - 119:11]** T och B-celler i mjälten, - -**[119:12 - 119:13]** den vita pulpan. - -**[119:14 - 119:18]** Och vi behöver ju ha någonting också som kan känna av vad vi faktiskt har i blodet. - -**[119:18 - 119:19]** Som det är väldigt - -**[119:25 - 119:26]** väldigt näringsrikt och väldigt - -**[119:27 - 119:32]** bra ställe för mikroorganismer att kunna växa och vi vill absolut inte ha dem där. Så vi måste kunna filtrera - -**[119:32 - 119:33]** var vi har i blodet. - -**[119:34 - 119:36]** Och det sker då - -**[119:36 - 119:39]** i områden i mjälten, i den vita pulpan, som egentligen är - -**[119:39 - 119:42]** uppbyggda på motsvarande sätt som vi har - -**[119:42 - 119:44]** i våra andra perifera dimfyllda organ - -**[119:44 - 119:45]** där vi har - -**[119:45 - 119:48]** B-cellsområde och vi har gymnasialcenter - -**[119:48 - 119:49]** och vi har T-cellområde. - -**[119:52 - 119:55]** I den röda pulpan så är det gamla röda blodkroppar som avlägger. - -**[119:55 - 120:03]** Men det är liksom inte en inreologisk mekanism, utan immunologiskt sett så är mjälten - -**[120:03 - 120:06]** perifert, en tweet organ som filtrerar blodet. - -**[120:13 - 120:16]** Så faser i det förvärvade immunförsvaret. - -**[120:16 - 120:19]** Den här bilden ungefär har ni sett förut. - -**[120:20 - 120:24]** Här har vi då tid efter vi har träffat på anteendet. - -**[120:25 - 120:27]** Specialantal specifika lymfocyter. - -**[120:28 - 120:30]** Vi har gått igenom en ganska stor del - -**[120:30 - 120:31]** av det här. - -**[120:31 - 120:33]** Vi har - -**[120:33 - 120:35]** igenkänningsfasen - -**[120:35 - 120:36]** där vi - -**[120:36 - 120:41]** träffar på vårt antingen, där vi aktiverar vårat medfödda immunförsvar. - -**[120:41 - 120:45]** Det var det som Ulf pratade om tidigare. - -**[120:45 - 120:48]** Vi har då haft vår aktiveringsfas av - -**[120:48 - 120:50]** våra B och T-celler. - -**[120:50 - 120:54]** Här får vi då en ökad av antalet specifika - -**[120:54 - 120:55]** lymfocyter. - -**[120:55 - 120:59]** Vi kommer nog bilda antikroppsproducerande celler, alltså våra plasmaceller - -**[121:00 - 121:00]** och effektor - -**[121:01 - 121:01]** T-celler - -**[121:02 - 121:04]** i den här aktiveringsfasen. - -**[121:05 - 121:09]** Och vid det här tillfället så har vi egentligen - -**[121:09 - 121:10]** max - -**[121:10 - 121:12]** som max antal - -**[121:12 - 121:13]** lymfocyter. - -**[121:15 - 121:17]** När vi sedan kommer in i effektorfasen - -**[121:17 - 121:17]** så - -**[121:18 - 121:21]** kommer vi med hjälp av våra cellmedierade och - -**[121:21 - 121:23]** vårat humorala svar - -**[121:23 - 121:25]** gör oss av med antigen - -**[121:25 - 121:29]** och då kommer vi också så småningom minska - -**[121:29 - 121:31]** vårt antal specifika lymfocyter. - -**[121:31 - 121:33]** Och det här till stor del - -**[121:33 - 121:35]** beror på att många av dem går i aktivitets - -**[121:36 - 121:39]** och att de inte fortsätter att aktiveras. - -**[121:39 - 121:42]** Det här kommer jag komma in på i föreläsningen om - -**[121:42 - 121:43]** tolerans. - -**[121:44 - 121:47]** Det som finns kvar sedan är då våra överlevnader, - -**[121:48 - 121:51]** överlevande minnesceller och det är det som är - -**[121:51 - 121:54]** nästa föreläsning som det kommer handla om. - -**[121:55 - 122:03]** Ja, så viktiga principer att minnas här är aktivering av - -**[122:03 - 122:07]** v och t-celler, ger klornalexpansion av de celler som verkligen behövs. - -**[122:08 - 122:12]** Tillhjälpar effektorceller, styr immunförsvaret i olika riktningar och - -**[122:12 - 122:14]** hjälper då andra immunceller. - -**[122:16 - 122:19]** Sydtoxiska t-effektorceller dödar infekterade celler och - -**[122:20 - 122:20]** humörceller. - -**[122:22 - 122:25]** Och plasmaceller producerar stora mängder antikroppar som - -**[122:25 - 122:28]** cirkulerar med blodet och transporteras över epitet. - -**[122:33 - 122:37]** Slutligen antikropparna har olika funktioner beroende på vilken isuppgift de har. - -**[122:40 - 122:41]** Tack så mycket. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.mp4 deleted file mode 100644 index 8208a36..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726217.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.md deleted file mode 100644 index fb08336..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.md +++ /dev/null @@ -1,3796 +0,0 @@ -# Video - Block 11 - Immunologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 109:46 -- Segments: 1893 -- Resolution: 1920x1080 - ---- - -**[0:00 - 0:04]** Okej, så grundläggande immunologi då. - -**[0:04 - 0:09]** Alltså hur vi försvarar oss mot allting som vi har runt omkring oss. - -**[0:09 - 0:18]** För hela tiden så har vi ju yttre hot som vill gärna ta sig in i oss och växa i oss som olika typer av mikroorganismer. - -**[0:18 - 0:26]** Och anledningen till att den här då, den här jordgubben i mitten är ju för att man kan ju tänka detta som att - -**[0:26 - 0:30]** vara en skydd mot omvärlden eller så här som vi skulle behöva ha det om vi då inte - -**[0:30 - 0:32]** då hade vi något immunförsvar. - -**[0:40 - 0:46]** Okej, så immunologi då, det är kunskapen om immunsystemet och hur det försvarar kroppen - -**[0:46 - 0:51]** mot olika typer av bakterier, virus, svampar, parasiter. - -**[0:51 - 0:54]** Men även mot tumörer, det kanske man inte riktigt tänker på, - -**[0:54 - 1:00]** men hela tiden har vi också en patrullering i kroppen och kan då hitta - -**[1:00 - 1:03]** celler som har förändrats. - -**[1:03 - 1:07]** Så vad vi känner igen är sådant som är inte oss själva. - -**[1:07 - 1:10]** Det som är annorlunda på något vis. - -**[1:10 - 1:13]** Och immunotass. - -**[1:13 - 1:16]** Ordet immunologi kommer alltså från immunotass. - -**[1:16 - 1:20]** Som är ifrån latinet, som betyder fri på undantagen. - -**[1:20 - 1:25]** Och det var ju ett begrepp som man använde på gamla romarriket. - -**[1:25 - 1:27]** Med att vissa var immunitass då. - -**[1:27 - 1:30]** Vissa var immunorna och fria undantagare att göra vissa typer av. - -**[1:30 - 1:34]** Militärtjänstgöringen i vissa typer av yrken, till exempel tömma latrinen och sådär. - -**[1:34 - 1:36]** Så att om man inte behövde det. - -**[1:36 - 1:39]** Så därifrån dömer jag det ordet. - -**[1:39 - 1:43]** Värt att veta är att immunsystemet faktiskt också kan orsaka sjukdomar. - -**[1:43 - 1:46]** Och det är till höger i den här våldskålen här. - -**[1:46 - 1:52]** Där vi har då hyper sensitivitet, allergi, automina sjukdomar, även immundefekter. - -**[1:52 - 1:58]** Här står också transplantationer, reaktioner och transplantationer. - -**[1:58 - 2:00]** Men det som den här... - -**[2:00 - 2:04]** här kursen kommer fokusera på är just det här immunförsvaret. - -**[2:04 - 2:08]** Hur det grundläggande, hur det funkar vid hälsa för att hålla oss friska. - -**[2:09 - 2:13]** Och de andra bitarna som mer har med sjukdomar att göra. - -**[2:13 - 2:16]** Det kommer komma senare på er utbildning. - -**[2:18 - 2:21]** Jag känner att jag brukar ha ganska god koll på vilka terminer som - -**[2:21 - 2:24]** vad kommer på och när ni kommer plugga vad. - -**[2:24 - 2:29]** Men just nu så jag vet att det kommer mycket - -**[2:30 - 2:33]** återigen på tennin fem, då kommer ni läsa angående - -**[2:33 - 2:39]** immunförsvaret i relation till infektioner, lite mer djupgående. - -**[2:39 - 2:44]** Och då kommer också reumatologi och hudsjukdomar och så in. - -**[2:45 - 2:47]** Men annars har det flyttats om en del. - -**[2:47 - 2:49]** Jag har inte koll på alla detaljer där. - -**[2:51 - 2:52]** Här är vi som kommer föreläsa. - -**[2:52 - 2:56]** Det är jag och så är det Ulf Yvonne och Marianne Kviding, - -**[2:56 - 2:56]** Järvbrink. - -**[2:57 - 2:59]** Vi är alla från samma avdelning. - -**[3:00 - 3:08]** Och det här blocket är nästan precis likadant som det har varit på den tidigare läkarutbildningen. - -**[3:08 - 3:11]** Så det är vi som har kört det här nu under ganska många år. - -**[3:12 - 3:14]** Och det brukar funka väldigt bra. - -**[3:14 - 3:22]** Det jag tänker prata om idag är att jag först tänker introducera blockets uppbyggnad. - -**[3:22 - 3:25]** Jag tänker prata lite om kurslitteraturen. - -**[3:25 - 3:29]** Sen så har vi upptäckt att - -**[3:30 - 3:32]** i förändringen som har skett på läkarprogrammet - -**[3:32 - 3:35]** så har hela introduktionen till - -**[3:35 - 3:38]** mikroorganismer tagits bort. - -**[3:38 - 3:41]** Den var tidigare på termin ett. - -**[3:41 - 3:44]** Då fanns det om bakterier, virus och interaktioner - -**[3:44 - 3:46]** mellan mikroorganismer och kroppen och så. - -**[3:46 - 3:48]** Och det finns inte längre. - -**[3:48 - 3:50]** Så att ni har liksom inte haft det. - -**[3:50 - 3:53]** Jag vet ju att ni har med er från gymnasiet. - -**[3:56 - 3:59]** Jag kommer ge en översikt över mikroorganismer. - -**[4:00 - 4:01]** som har ändrats här då. - -**[4:01 - 4:03]** Som inte finns med i den inspelade - -**[4:03 - 4:05]** tidigare som ligger online. - -**[4:05 - 4:08]** För vi känner att vi behöver ha lite - -**[4:08 - 4:10]** eller ni behöver ha lite mer koll på det. - -**[4:11 - 4:13]** Så att vi vet vad ni vet. - -**[4:13 - 4:15]** Jag kommer prata lite om bakterier, virus, svampar och - -**[4:15 - 4:16]** principer. Det blir som - -**[4:16 - 4:19]** crush course i det. Så det blir liksom en liten summa. - -**[4:20 - 4:22]** Sen blir det översikt över immunsystemet. - -**[4:23 - 4:25]** Celler, komponenter i immunförsvaret. - -**[4:25 - 4:26]** Interaktion mellan immunförsvaret. - -**[4:27 - 4:28]** Rätt patogener. - -**[4:29 - 4:30]** Och jag kommer då att prata - -**[4:30 - 4:33]** om det medfödda försvarets celler och receptorer. - -**[4:33 - 4:34]** Och det förvärvade försvaret. - -**[4:34 - 4:37]** Receptorer, klinal, selektion, B, celler, - -**[4:37 - 4:39]** antikroppar och T-celler. - -**[4:43 - 4:47]** Vi har en speciell pedagogik på det här blocket. - -**[4:47 - 4:51]** För att vi har tidigare förstått att - -**[4:51 - 4:54]** immunologi är ganska svårtillgängligt. - -**[4:54 - 4:56]** Folk kan tycka att det är väldigt svårt att få ihop det. - -**[4:56 - 4:59]** Så att vi har byggt upp det med något vi kallar för en zoom, - -**[5:00 - 5:02]** med zoom-out-pedagogik. - -**[5:02 - 5:04]** Där vi börjar med den här föreläsningen. - -**[5:04 - 5:06]** Som ger en introduktion till immunförsvaret. - -**[5:06 - 5:08]** Den är väldigt utzoomad. - -**[5:08 - 5:13]** Att vi bara nämner alla komponenter så att man får hört allting. - -**[5:13 - 5:18]** Sen zoomar vi in föreläsning två till fem. - -**[5:18 - 5:23]** Då vi dyker ner i cellulära mekanismer och molekylära immunmekanismer. - -**[5:23 - 5:25]** För att se om de två sista föreläsningarna. - -**[5:25 - 5:30]** Lyfta upp det igen och titta på hur allting hänger ihop med varandra. - -**[5:30 - 5:31]** när ni har detaljerna. - -**[5:33 - 5:40]** Så om ni känner att ni inte hänger med på allting som sägs här, - -**[5:40 - 5:42]** så ska ni få prata. - -**[5:42 - 5:44]** Allting kommer igen, fast i mer detalj. - -**[5:44 - 5:48]** Idag är det mer att ni ska kunna känna till begreppen - -**[5:48 - 5:51]** och ha en liten kunskap innan vi dyker ner i mer detaljer. - -**[5:53 - 5:55]** Vi har olika föreläsningar. - -**[5:55 - 6:00]** Det är två seminarier och så inplockat lite självstudier. - -**[6:00 - 6:04]** Angående schemat. Jag vet att ni kan läsa schemat själva. - -**[6:04 - 6:07]** Så, men jag vill ändå. - -**[6:07 - 6:10]** Det är lite tokigt att den här föreläsningen ligger nu. - -**[6:10 - 6:13]** Jättetokigt som vi sa här alldeles precis. - -**[6:13 - 6:16]** Just att ni har fokus på att ni ska skriva er tenta nästa vecka. - -**[6:16 - 6:20]** Att det inte riktigt var optimalt att det blev bokat på det här viset. - -**[6:21 - 6:25]** Så därför kommer ju den här introduktionen nu. - -**[6:25 - 6:27]** Men sen startar inte kursen egentligen då. - -**[6:27 - 6:28]** Svara på onsdag nästa vecka. - -**[6:30 - 6:35]** Föreläsningen av ULF och medfödd immunitet som skenmässigt ligger. - -**[6:35 - 6:37]** Den här kan ni ju själv få lyssna på när ni vill. - -**[6:37 - 6:43]** Så kanske till och med smart att göra det när ni har lagt ensam bakom er. - -**[6:43 - 6:47]** Så att ni får ihop det mer med immunologiblocket. - -**[6:47 - 6:50]** Men som sagt, det gör ni ju precis som ni själva vill. - -**[6:50 - 6:53]** Han kommer ändå ha en föreläsning där på morgonen. - -**[6:53 - 6:54]** Den tjugonde. - -**[6:55 - 6:58]** Lite så mer vid recap över det medfödda. - -**[7:00 - 7:06]** Sen är det ju seminarierna som är att det är några som vill ha - -**[7:06 - 7:09]** via Zoom och de ligger lite senare än de som har det på - -**[7:09 - 7:14]** plats för att vi känner att det är bäst på det viset. - -**[7:14 - 7:16]** De som ändå är här kanske inte får sitta och vänta jättelång - -**[7:16 - 7:19]** tid emellan sin plats. - -**[7:21 - 7:25]** Så, vi gör det bästa av veckan även om den är splittrad. - -**[7:25 - 7:30]** Kurslitteraturen är den här basic immunologi. - -**[7:30 - 7:35]** av Abbas. Finns som e-bok, så det är bra som man då kan låna. - -**[7:35 - 7:41]** Sen finns det ett alternativ som har poppat upp i år som kom ut här i januari. - -**[7:41 - 7:45]** Tror jag, infektionssymologi av Agnes Wold och Johan Mölner. - -**[7:45 - 7:48]** Och den kommer att vara kurslitteratur på termin 5. - -**[7:48 - 7:52]** Den har även en hel del mikrobiologi i sig också. - -**[7:52 - 7:59]** Den är ganska trevligt skriven, lite mer berättarformad. - -**[8:00 - 8:05]** Så att man kan få en bra överblick över delar i immunförsvaret. - -**[8:05 - 8:10]** Men den har inte så jättemånga extra detaljer så om man vill grotta ner sig i något mer - -**[8:10 - 8:16]** så är den här basic immunologi som bättre att slå upp i att hitta i. - -**[8:17 - 8:21]** Infektionssymologin saknar också en del om min och tolerans. - -**[8:21 - 8:23]** Så det är lite plus och lite minus. - -**[8:25 - 8:29]** Kapitelanvisningar till basic i min ålder tre. - -**[8:30 - 8:33]** Därtill så förklarar man sig ganska långt på bara föreläsningarna. - -**[8:33 - 8:35]** Kanske inte borde säga men. - -**[8:38 - 8:41]** Här har jag lagt in lärandemålen för immunologiblocket. - -**[8:41 - 8:44]** Jag tänker inte läsa igenom det för det känns som en ganska - -**[8:44 - 8:45]** mening för att stå här och läsa de målen. - -**[8:45 - 8:49]** Ni har dem. Om ni känner att jag vill läsa dem så finns de här. - -**[8:49 - 8:54]** Vad vi tänker att ni ska kunna när ni har gått igenom den här veckan. - -**[8:56 - 9:00]** Så att man kan titta på detta lite i förhållandena. - -**[9:00 - 9:02]** till den lugga sedan inför kampanj. - -**[9:02 - 9:05]** Jag kan be om ursäkt, vi har inga instuderingsfrågor. - -**[9:05 - 9:07]** Vi har inte fått ihop instuderingsfrågorna, - -**[9:07 - 9:10]** men man får gå och titta lite efter läromålen. - -**[9:11 - 9:15]** Instuderingsfrågor står fortfarande på vår att göra-lista. - -**[9:17 - 9:20]** Okej, så det var lite bakgrund till själva blocket. - -**[9:20 - 9:26]** Nu kör vi vår lilla crash course i mikroorganismer. - -**[9:26 - 9:29]** För att ni faktiskt ska veta var - -**[9:30 - 9:36]** vad det är vi står inför och bredden av det som vårt immunförsvar faktiskt behöver - -**[9:37 - 9:42]** försvara oss emot, varför vi då behöver ha så många olika immunmekanismer. - -**[9:45 - 9:50]** Så mikroorganismer kommer i olika färger, former, smaker, dofter och storlekar. - -**[9:51 - 9:55]** Bakterier i virus, svampar och parasiter. - -**[9:56 - 9:59]** Jag tänker att ni alla ändå har läst lite olika. - -**[10:00 - 10:02]** Mycket av detta på gymnasiet. - -**[10:04 - 10:08]** Vi börjar med att prata om bakterier. - -**[10:09 - 10:13]** Det här är vad man skulle kalla för livets träd, kan man säga, - -**[10:13 - 10:14]** som grenar ut sig åt olika håll. - -**[10:15 - 10:21]** Där vi ligger uppe vid EU-karyoter, medan bakterierna hör till - -**[10:21 - 10:22]** pro-karyotaorganismer. - -**[10:22 - 10:26]** De har celler utan cellkärna. - -**[10:26 - 10:29]** Det finns då många olika familjer här in emellan. - -**[10:30 - 10:38]** De är en halv till fem mikrometer långa, de är encelliga organismer. - -**[10:38 - 10:41]** De kan ju då olika typer av metabolism. - -**[10:41 - 10:46]** De kan vara aeroba, alltså att de kräver syre från metabolismen. - -**[10:46 - 10:50]** De kan vara anaeroba, alltså att de inte använder syre. - -**[10:50 - 10:53]** Och där vissa faktiskt till och med är det toxiskt med syre. - -**[10:53 - 10:56]** Alltså de dör i närheten av syre. - -**[10:56 - 11:00]** Sen har vi de som är fackultativt anaeroba. - -**[11:00 - 11:05]** Och de kan liksom båda använda sig av syre eller vara i en syrefri miljö. - -**[11:05 - 11:09]** Och det är oftast bland dem som vi har våra flesta fiender. - -**[11:09 - 11:13]** De finns överallt och det finns miljontals olika arter. - -**[11:13 - 11:17]** Och de kan då leva i många olika lokaler. - -**[11:17 - 11:19]** Och nu syftar jag på i kroppen. - -**[11:19 - 11:22]** Vi vet ju att de kan leva på många olika sätt i omgivningen. - -**[11:22 - 11:25]** Men i kroppen så kan de ju leva i slemmignar - -**[11:25 - 11:30]** i extra lärmatrik, kroppsvätskor, inne. - -**[11:30 - 11:32]** ute i våra celler. - -**[11:32 - 11:35]** Och inne i celler då så kan de leva antingen - -**[11:35 - 11:38]** i intressellära vesiklar. - -**[11:38 - 11:41]** Eller så kan de leva fritt i cytoplasma. - -**[11:43 - 11:45]** Och vissa kan då infektera människan. - -**[11:45 - 11:48]** Och då kallar vi dem för patogena bakterier. - -**[11:49 - 11:53]** Och ett annat ord här är att de är virulenta. - -**[11:53 - 11:57]** Virulens betyder liksom förmåga att framkalla sjukdom. - -**[12:00 - 12:04]** De finns i olika former. - -**[12:04 - 12:06]** Det här känner vi säkert till. - -**[12:06 - 12:09]** Vi har ju de som är runda, alltså våra kockor. - -**[12:09 - 12:12]** Och de kan förekomma en och en eller de kan förekomma två och två. - -**[12:12 - 12:14]** Det blir en diplokocker. - -**[12:14 - 12:16]** De kan förekomma i klasar. - -**[12:16 - 12:17]** Blir de streptokocker? - -**[12:17 - 12:18]** Eller i kedjor. - -**[12:18 - 12:20]** Nej, det blir de inte. - -**[12:20 - 12:21]** Staffilokocker. Eller i kedjor. - -**[12:21 - 12:23]** Blir de streptokocker. - -**[12:23 - 12:25]** Vi har också stavar som är avlånga. - -**[12:26 - 12:28]** Det kan också vara en och en eller sitta i långa rader. - -**[12:29 - 12:30]** Vi har då speedrochers. - -**[12:30 - 12:32]** som är som folkgula. - -**[12:34 - 12:39]** Vi delar in dem i grampositiva och grannnegativa. - -**[12:39 - 12:42]** Det här beror på skillnader i cellväggens uppbyggnad. - -**[12:42 - 12:45]** Som ger olika färg vid grannfärgning. - -**[12:45 - 12:47]** Så här är en bild på grannfärgning. - -**[12:47 - 12:49]** Där vi får blåa eller röda. - -**[12:50 - 12:53]** Det här gör vi inte för att vi tycker att det är kul att ha olika färger - -**[12:53 - 12:54]** på bakterierna. - -**[12:54 - 12:57]** Utan det ger oss information om deras cellvägg. - -**[13:00 - 13:03]** Blåa har en väldig tjock cellvägg. - -**[13:03 - 13:07]** Och de grannnegativa som blir röda har en melodi to himselvägg. - -**[13:07 - 13:11]** Här nere har jag lagt in en bild på den här grannfärgningen. - -**[13:11 - 13:15]** Att man sätter till kristallviolett. - -**[13:15 - 13:19]** Och sen fixerar man och sen sköljer man. - -**[13:19 - 13:24]** Och då sköljs det här kristallvioletta bort ifrån de grannnegativa - -**[13:24 - 13:26]** men inte de grannkonstiga. - -**[13:26 - 13:28]** Och så kontrastfärger med eosin. - -**[13:28 - 13:30]** Och det är så man får de här blåa. - -**[13:30 - 13:32]** Och röda bakterierna. - -**[13:34 - 13:37]** Och vad spelar det för roll då? - -**[13:37 - 13:41]** Jo, för vårt immunförsvar så spelar det väldigt stor roll hur de ser ut. - -**[13:41 - 13:46]** För det som vårt immunförsvar ser är ju liksom utsidan på bakterierna. - -**[13:46 - 13:50]** Och de grampositiva - -**[13:50 - 13:52]** de har ju då den här väldigt tjocka cellväggen. - -**[13:52 - 13:56]** Och det består framförallt av peptidublikan. - -**[13:56 - 14:00]** Och det kan vara upp till 50 lager av peptidublikan. - -**[14:00 - 14:04]** Det finns även andra saker här. - -**[14:04 - 14:07]** Som tekoinsyra och tekoinsyra till exempel. - -**[14:07 - 14:11]** Så allt detta då utanför cellmembranet. - -**[14:11 - 14:15]** Jobbigt att den rör sig så långsamt. - -**[14:15 - 14:18]** Till skillnad då från de gramnegativa. - -**[14:18 - 14:20]** Som de ser helt annorlunda ut. - -**[14:20 - 14:22]** De har ju först det här cellmembranet. - -**[14:22 - 14:24]** Där sitter plasmamembranet. - -**[14:24 - 14:27]** Sen har de ett litet mellanskikt här. - -**[14:27 - 14:29]** Där de har kanske upp till tre lager. - -**[14:29 - 14:30]** En ir vulkan. - -**[14:30 - 14:32]** Då har vi ett yttermambrand. - -**[14:32 - 14:39]** Utanför det har de något som heter LPS eller lipopolisackarid. - -**[14:39 - 14:43]** Så även om vi då tittar på de här bakterierna - -**[14:43 - 14:46]** och kan tycka att det inte är jätteskillnad så för vårat immunförsvar då. - -**[14:46 - 14:52]** Som tittar på detta så säger de antingen Peptidoukan eller så ser de lipopolisackarider. - -**[14:52 - 14:58]** Det här är då viktiga substanser som vårt immunförsvar känner igen. - -**[15:00 - 15:09]** Som ni alla vet säkert så förökar sig bakterier genom delning binär fission. - -**[15:09 - 15:13]** Där vi har en bakteriecell som ska dela sig. - -**[15:13 - 15:18]** Där vi har celler, kromosomer, fritt inne i bakterien. - -**[15:18 - 15:21]** Och sen så kopieras den här. - -**[15:21 - 15:23]** Och så får vi en skiljevägg som bildas. - -**[15:23 - 15:26]** Och sen får vi dotterceller som separeras. - -**[15:26 - 15:30]** Och så får vi tillväxt så får vi nya bakterier på det viset. - -**[15:30 - 15:38]** Och vad som liksom påverkar, hur mycket, hur ofta en bakterie delar sig - -**[15:38 - 15:43]** är såklart tillgång på näring, lämpligt vatten, temperatur. - -**[15:43 - 15:47]** Och i våra kroppar så har ju bakterierna det som de vill ha. - -**[15:47 - 15:50]** De har ju en jättebra temperatur, det finns jättemycket näring, - -**[15:50 - 15:51]** det finns vätska. - -**[15:51 - 15:56]** De önskar ju verkligen att kunna leva i oss och kunna dela sig. - -**[15:56 - 15:59]** Och det är det som vi då måste förhindra. - -**[16:00 - 16:06]** Och vissa bakterier kan till och med dela sig så snabbt som var tjugonde minut - -**[16:06 - 16:09]** de har optimala förhållanden, som vissa e-codie-bakterier. - -**[16:09 - 16:14]** Så med andra ord så skulle de ha delat sig en gång redan på den här studien. - -**[16:14 - 16:19]** Jag har fått igång föreläsningen och sen börjat. - -**[16:23 - 16:27]** Så ytterligare viktig information angående bakterier. - -**[16:27 - 16:29]** Att vi har normalflora. - -**[16:29 - 16:30]** Vi har bakterier. - -**[16:30 - 16:34]** Arterier på och i våra kroppar som är jätteviktiga för oss. - -**[16:34 - 16:38]** Och det här är, forskning har visat de senaste 10-15 åren någonting, - -**[16:38 - 16:41]** jättemycket information om detta. - -**[16:41 - 16:45]** Och det känns som att det kommer upp i tidningar hela tiden. - -**[16:45 - 16:50]** Liksom, vad äter här och var snäll mot din tarm. - -**[16:50 - 16:55]** Och vad kan vara bra för att man ska ha en bättre flora och sådär. - -**[16:55 - 17:00]** Så de lever då på, oj, våra kroppar och orsaker. - -**[17:00 - 17:01]** Är inte sjukdom hos en fisk individer. - -**[17:01 - 17:03]** Istället behöver vi dem faktiskt. - -**[17:03 - 17:09]** De hjälper oss att till exempel bryta ner maten som vi får i oss. - -**[17:09 - 17:11]** Och vi kan tillgodogöra oss närexempel. - -**[17:11 - 17:15]** De hjälper oss att skapa ämnen som vi inte kan bryta själva. - -**[17:15 - 17:19]** Som vi kan behöva för energi, för våra epitelceller i tarmen till exempel. - -**[17:19 - 17:24]** De kan hjälpa till att tränga undan patogener. - -**[17:24 - 17:28]** För att det helt enkelt är för många mikroorganismer där. - -**[17:28 - 17:30]** Så att inte patogenerna faktiskt kan nå fram. - -**[17:30 - 17:33]** Till epitelcellerna och ta sig in i kroppen. - -**[17:33 - 17:37]** Eller de kan hjälpa till att ta näringsämnen från patogener - -**[17:37 - 17:39]** så att vi liksom svälter ut dem då. - -**[17:41 - 17:47]** Så det är jätteviktigt att ha en bra bakterieflora. - -**[17:47 - 17:51]** Det finns hundratals olika arter och vi har väl kanske över - -**[17:51 - 17:56]** hundratusen miljarder bakterier i våra kroppar. - -**[17:56 - 18:00]** Så egentligen fler bakterieceller än våra egna sätt. - -**[18:00 - 18:05]** Och finns ju då på huden i munnen. - -**[18:05 - 18:09]** Alltså där högst koncentration är i tjocktarmen. - -**[18:09 - 18:15]** Så liksom är det väl en gradient ifrån magsäcken ner till tjocktarmen där det blir mer och mer. - -**[18:15 - 18:18]** Magsäcken är ju inte så mycket för där har vi så hög syra. - -**[18:18 - 18:24]** Eller ja, vi har så lågt pH så att det inte växer så mycket där då. - -**[18:24 - 18:29]** Men i den här normalfloran så finns det ju också vissa bakterier. - -**[18:30 - 18:36]** Eriarter som potentiellt sett är virulenta, alltså skulle kunna orsaka sjukdom och de finns i - -**[18:36 - 18:36]** vår normalflora. - -**[18:37 - 18:39]** Som straffrodukopusaurusus - -**[18:39 - 18:41]** Echirishia coli, alltså E. coli - -**[18:42 - 18:43]** ochrostidium difficile som är - -**[18:44 - 18:46]** patogener om de får möjlighet. - -**[18:46 - 18:51]** Men oftast hos en frisk person så skapar de inte sjukdom men de finns där hela tiden. - -**[18:54 - 18:59]** Så ni trodde inte riktigt att det här, ni trodde ni skulle få höra immunologin, men immunologin kom. - -**[19:00 - 19:02]** Det blir mikroviolinologi, till och med. - -**[19:02 - 19:10]** Tittar vi då lite på bakterier i olika typer av virulens, alltså förmåga att skapa sjukdom, - -**[19:10 - 19:17]** så har vi då, här har vi olika bakterier och vi har då hur farliga de är. - -**[19:17 - 19:21]** Står vi i vår normalflora, då har vi många som vi kallar för - -**[19:21 - 19:25]** lågdirirenta, som i princip aldrig skapar sjukdom. - -**[19:25 - 19:29]** Till exempel vissa, våra blåsnegativa stafylokocker, eller de här laktobaserade - -**[19:30 - 19:33]** bilder och bifylld bakterier som jag tänker att ni känner igen, för det är de som - -**[19:34 - 19:37]** företag vill att man ska köpa och dricka deras produkter - -**[19:37 - 19:40]** så att man ska få 100 miljarder i snälla bakterier i tarmen och så. - -**[19:41 - 19:46]** De är klassade som goda bakterier som är orsaken, - -**[19:46 - 19:48]** sjukdomar som gör bra saker. - -**[19:49 - 19:53]** Sen har vi då även i normalfloran, så har vi vissa - -**[19:53 - 19:56]** zogener och det är de här jag nämnde, framförallt på förra bilden. - -**[19:56 - 19:58]** Papaurus, ekolit - -**[19:58 - 19:59]** och stridiumbiffissor. - -**[20:00 - 20:04]** Som finns där, och som ibland kan skapa sjukdom av olika anledningar. - -**[20:05 - 20:07]** Sen har vi dem längst ut här till höger - -**[20:07 - 20:08]** som är - -**[20:08 - 20:12]** obligata patiener, så får vi i oss dem så blir vi sjuka. - -**[20:12 - 20:14]** Så är det bara. - -**[20:14 - 20:16]** Så de skapar alltid sjukdom. - -**[20:16 - 20:17]** Exempel här är - -**[20:18 - 20:21]** Nyko bakterium tuberkulosus, alltså skapar tbc. - -**[20:22 - 20:24]** Vibry och polera. - -**[20:25 - 20:26]** Gersinja pestest. - -**[20:27 - 20:29]** Så att de är liksom alltid - -**[20:30 - 20:34]** liksom svalpar inte runt i normalfloran och finns där, utan - -**[20:34 - 20:35]** får vi i oss dem som blir vi sjuka. - -**[20:37 - 20:38]** Så det finns ett brett - -**[20:38 - 20:39]** spektrum här. - -**[20:40 - 20:44]** Men då kan man undra vad är det som bestämmer om vi blir sjuka? - -**[20:45 - 20:46]** Och det är den här - -**[20:46 - 20:47]** balansen - -**[20:48 - 20:48]** och alla mikroorganismer, - -**[20:49 - 20:50]** virulens - -**[20:50 - 20:51]** och världens - -**[20:52 - 20:53]** immunstatus. - -**[20:53 - 20:55]** Så det som - -**[20:55 - 20:57]** tynger ner då, om man tänker, - -**[20:57 - 20:58]** att skapa sjukdom. - -**[20:59 - 20:59]** Det är ju vilka - -**[21:00 - 21:03]** virulensfaktorer som mikroorganismerna har. - -**[21:04 - 21:07]** Och också då antal bakterier som krävs för att skapa sjukdom. - -**[21:08 - 21:10]** Alltså vissa av de här, - -**[21:11 - 21:13]** om man får i sig två bakterier, - -**[21:13 - 21:16]** man får i sig två miljoner bakterier av någonting som är potentiellt - -**[21:16 - 21:20]** sjukdomsskapande så gör det väldigt stor skillnad. - -**[21:22 - 21:25]** Och det som ligger i vågskålen då för att hålla oss friska - -**[21:26 - 21:28]** det kan jag ha, och vi kan ha olika genetiska - -**[21:28 - 21:29]** förutsättningar helt enkelt. - -**[21:30 - 21:32]** Att bli sjuka eller inte sjuka. - -**[21:32 - 21:37]** Exempel här kan ju vara till exempel, det gäller inte det bakterier utan då gäller det virus. - -**[21:37 - 21:39]** Alltså, vissa av oss får ju inte - -**[21:40 - 21:44]** vinterkräksjuka, alltså kalisibirusinfektion för att vi - -**[21:44 - 21:48]** inte har den här 72-genen som gör en speciell socker - -**[21:49 - 21:50]** eller en speciell sockerstruktur. - -**[21:51 - 21:52]** Och då liksom - -**[21:52 - 21:55]** kan man inte bli sjuk av det, medan andra kan det. Så genetiken spelar in - -**[21:56 - 21:57]** hälsotillståndet är viktigt. - -**[21:58 - 21:59]** En vanlig frisk person, - -**[22:00 - 22:03]** så klarar vi oss bra ifrån alla de här potentiella - -**[22:03 - 22:06]** virulenta bakterierna som finns i vår omgivning. - -**[22:06 - 22:10]** Men om man kanske blir sjuk av en annan orsak - -**[22:10 - 22:13]** eller man står på mycket antibiotika eller man äter - -**[22:14 - 22:16]** mediciner som dämpar immunförsvaret då kan man ju då få - -**[22:18 - 22:19]** ålder - -**[22:20 - 22:22]** väldigt unga, väldigt gamla - -**[22:22 - 22:24]** har större risk att bli sjuka - -**[22:24 - 22:26]** för att man då inte har samma - -**[22:27 - 22:27]** immunförsvar. - -**[22:28 - 22:29]** Och sen då såklart normalt - -**[22:30 - 22:34]** valfloran också som jag sa. Det är viktigt att man har en bra - -**[22:34 - 22:38]** normalflora. Annars kan det också vara en orsak till att man kanske kan bli sjuk då. - -**[22:41 - 22:45]** Så lite mer om bakterier och bakteriella strukturer - -**[22:45 - 22:47]** varför det här med - -**[22:47 - 22:49]** virulensfaktorer. - -**[22:51 - 22:53]** En bakterie här då. - -**[22:54 - 22:55]** Inuti bakterien här. Vi har - -**[22:56 - 22:57]** DNA som ligger fritt. - -**[22:58 - 22:59]** Vissa bakterier har flasmider. - -**[23:00 - 23:02]** Sen har vi cellmemembran, vi har en cellvägg. - -**[23:03 - 23:06]** Och sen här utanför så finns det olika typer av strukturer. - -**[23:06 - 23:08]** Vi har olika - -**[23:08 - 23:09]** adressiner - -**[23:09 - 23:10]** och - -**[23:10 - 23:11]** fibrer - -**[23:11 - 23:13]** som hjälper till vid vidhäftning - -**[23:13 - 23:14]** till våra celler. - -**[23:14 - 23:18]** Vi kan ha flageller som hjälper bakterien att röra sig - -**[23:18 - 23:19]** så den kan simma framåt. - -**[23:20 - 23:21]** Vi kan också ha en kapsel - -**[23:21 - 23:23]** som skyddar mot immunförsvaret då. - -**[23:24 - 23:25]** Och de här då är virulensfaktorer - -**[23:26 - 23:27]** så kapsel - -**[23:27 - 23:28]** fimrer, adressiner och flageller. - -**[23:30 - 23:32]** Alla bakterier utan vissa har det här och vissa - -**[23:32 - 23:35]** schyssta har fler än andra. - -**[23:35 - 23:38]** Så om man har vissa av de här så kan - -**[23:39 - 23:42]** öka virulensen, alltså risken för att skapa sjukdom. - -**[23:45 - 23:46]** Och kapsel då. - -**[23:46 - 23:48]** Vad är det? Jo, det är - -**[23:49 - 23:51]** polysackarider som är tätt bundna till - -**[23:51 - 23:52]** bakterier. - -**[23:52 - 23:53]** Ibland kan det också finnas ett yttersta - -**[23:54 - 23:55]** slemlager av sockerkedjor som - -**[23:56 - 23:56]** sitter med löst. - -**[23:57 - 23:58]** Och det här - -**[23:58 - 23:59]** har ju då bakterierna genom - -**[24:00 - 24:06]** som evolutionen skapat sig för att kunna undgå våra immunmekanismer. - -**[24:06 - 24:08]** Och de som har sådana här kapslar - -**[24:09 - 24:11]** har vi generellt svårare, - -**[24:11 - 24:14]** vårt immunförsvar har svårare att - -**[24:14 - 24:16]** känna igen och - -**[24:16 - 24:17]** attackera dem. - -**[24:23 - 24:25]** Så lite mer om virulensfaktorer. - -**[24:25 - 24:27]** Det är då egenskaper - -**[24:27 - 24:28]** eller strukturer - -**[24:28 - 24:29]** hos mikroorganismer som binder - -**[24:30 - 24:32]** som bidrar till dess - -**[24:32 - 24:33]** sjukdomsframkallande förmåga. - -**[24:33 - 24:34]** Som jag sa så kan det vara - -**[24:35 - 24:37]** adressiner för indirell och flageller. - -**[24:38 - 24:40]** De här hjälper till att - -**[24:40 - 24:41]** underlätta kolonisering, - -**[24:42 - 24:44]** invasionsspridning i värmena. - -**[24:44 - 24:46]** De ger vävnads eller cellskada. - -**[24:46 - 24:48]** Påverkar cellfunktioner och orsaker. - -**[24:49 - 24:50]** Inflammation. - -**[24:50 - 24:53]** Kapseln som jag sa, motverkar kroppens försvar. - -**[24:53 - 24:55]** Sedan finns det andra typer av virulensfaktorer - -**[24:55 - 24:57]** som injektionssystem, - -**[24:57 - 24:59]** vävnadsnedbrytande enzymer, - -**[24:59 - 24:59]** skapande av virus, - -**[25:00 - 25:00]** och film. - -**[25:00 - 25:03]** Allt det här angående materiella virulensfaktorer - -**[25:04 - 25:07]** kommer komma mer på termin 5 - -**[25:07 - 25:12]** då det handlar mer om sjukdom i förhållande till immunförsvaret. - -**[25:13 - 25:15]** Här presenterar jag detta bara för att ni ska känna igen det. - -**[25:15 - 25:21]** För att det är viktigt att ni vet vad vi står inför men inte mer detaljerat. - -**[25:22 - 25:23]** Sen har vi också toxiner - -**[25:24 - 25:26]** som kommer i två varianter. - -**[25:26 - 25:27]** Endotoxiner. - -**[25:28 - 25:29]** Som finns i bakterien cellvirus. - -**[25:30 - 25:36]** Till exempel LPS, som jag pratade om innan, lipopolusakkeriet som är toxiskt före oss. - -**[25:36 - 25:39]** Det sitter bundet till bakterien. - -**[25:40 - 25:46]** Men när bakterien dör så kan detta faktiskt också släppas loss från bakterien och komma ut i kroppen. - -**[25:46 - 25:50]** Då är det väldigt toxiskt att skapa kraftiga inflammationer. - -**[25:52 - 25:53]** Sedan har vi exotoxiner. - -**[25:54 - 25:59]** Det är substanser som produceras och släpps ut exempel här. - -**[26:00 - 26:01]** ulinumtoxin. - -**[26:01 - 26:05]** Som faktiskt är det mest potenta, mest giftiga toxin som vi känner till. - -**[26:06 - 26:11]** Där det faktiskt räcker att få en dos på ett nanogram per kilo - -**[26:12 - 26:14]** för att döda en människa. - -**[26:14 - 26:16]** Så det är inte mycket som behövs. - -**[26:18 - 26:20]** Annat exempel kan vara - -**[26:20 - 26:23]** stelkramstoxin, alltså tetanusoxiner. - -**[26:27 - 26:29]** Det var - -**[26:30 - 26:32]** Coursen. Nu kör vi lite virus istället. - -**[26:33 - 26:36]** Som ni också faktiskt känner till, - -**[26:36 - 26:38]** en hel del. Virus är ju då - -**[26:38 - 26:40]** obligata, intras eller lära - -**[26:41 - 26:42]** parasiter. - -**[26:42 - 26:43]** De behöver celler - -**[26:43 - 26:45]** för att föröka sig. De kan ju inte, - -**[26:45 - 26:50]** bakterier kan ju föröka sig själva bara de har tillit, med näring och väska och sådär - -**[26:50 - 26:51]** temperatur. - -**[26:51 - 26:55]** Men virus behöver faktiskt ta över en cell för att kunna reflektera. - -**[26:56 - 26:59]** Därför tänker vi att virus har två olika - -**[27:00 - 27:00]** faser. - -**[27:00 - 27:06]** En fas är den enkla fasen, då viruset är bara en viruspartikel. - -**[27:06 - 27:11]** Det är liksom ett genom som skyddas av ett proteinskal och kanske ibland ett lipidmembran. - -**[27:12 - 27:16]** Det är detta som förflyttar sig när man splittrar mellan personer och sådär. - -**[27:17 - 27:20]** Men sen har den en komplicerad fas och det är när vi har den - -**[27:20 - 27:21]** inne i en virusinfekterad cell. - -**[27:22 - 27:27]** Det är det här som viruset replikerar och vi får då nya viruspartiklar. - -**[27:27 - 27:29]** Och där - -**[27:30 - 27:36]** ytterligare proteiner uttrycks och viruset ställer om cellen för att - -**[27:36 - 27:38]** utnyttja cellen till sin egen fördel. - -**[27:44 - 27:47]** Nu då, virus är ju nu väldigt små istället, - -**[27:48 - 27:49]** 20 till 300 nanometer. - -**[27:49 - 27:52]** De kan ha DNA eller RNA-geno, - -**[27:53 - 27:55]** som kan vara dubbelsträngat eller enkelsträngat. - -**[27:56 - 27:59]** Saknar som sagt subsidolära organ eller och - -**[28:00 - 28:06]** metabolism, men alla producerar mRNA och använder cellens maskinin - -**[28:06 - 28:09]** för att uttrycka proteiner. - -**[28:09 - 28:13]** Många, men inte alla virus orsakar sjukdom och vissa virus orsakar - -**[28:13 - 28:15]** faktiskt till och med tumöromvandling av celler. - -**[28:16 - 28:21]** Här är en liten uppställning av fyra olika virus. - -**[28:21 - 28:24]** De kan vara ganska olika, till exempel i korna - -**[28:24 - 28:27]** virus här som är det minsta, eller som är väldigt litet i alla fall, - -**[28:27 - 28:30]** som är 30 nanometer. Här har vi RNA - -**[28:30 - 28:34]** genom, och här har vi bara en kapsel, inget hölje. - -**[28:35 - 28:39]** Här har vi influensa typ A som är 100 nanometer. - -**[28:39 - 28:42]** Här är genomet istället ett enkelsträngat - -**[28:43 - 28:46]** negativt RNA som är uppdelat i åtta olika små strängar. - -**[28:48 - 28:52]** Coronavirus, som vi kanske har hört talas om allihop, - -**[28:52 - 28:56]** som har ett enkelsträngat RNA-genom. - -**[28:56 - 28:59]** Och här har vi till exempel herpesvirus som är mycket större. - -**[29:00 - 29:02]** Som har ett dubbelsving, ett DNA-genom - -**[29:02 - 29:05]** som då har cytfenom i sin kapsyl. - -**[29:05 - 29:08]** Och sen har också ett sånt här följer runt om. - -**[29:11 - 29:14]** Nu kommer det nocka chatten här. - -**[29:14 - 29:17]** Jag kan virus rasetiseras som levande organismer. - -**[29:17 - 29:23]** Ja, det är ju lite svårt det där om virus kastasieras som levande organismer. - -**[29:23 - 29:26]** Det finns för vissa som tycker det, medan andra inte tycker det. - -**[29:26 - 29:29]** Egentligen så klassas de ju inte som levande organismer. - -**[29:30 - 29:36]** De har ju liksom ingen möjlighet att på egen hand leva. - -**[29:36 - 29:45]** Utan de behöver kunna infektera celler och ta över dem för att replikera sig. - -**[29:47 - 29:51]** Det finns nog folk som skulle svara ganska olika på den frågan. - -**[29:51 - 29:55]** Om de är levande organismer eller inte. - -**[29:58 - 30:00]** Men jag skulle tycka att de inte är det. - -**[30:00 - 30:04]** Men jag tror att man får... - -**[30:04 - 30:06]** Folk tycker lite olika där. - -**[30:06 - 30:08]** Ja. - -**[30:08 - 30:10]** Så. Nähä. - -**[30:12 - 30:14]** Då blir det rätt håll. - -**[30:14 - 30:16]** Så. Beståndsdelar då för ett virus. - -**[30:16 - 30:19]** Alltså hela viruset kallar vi då för en virion. - -**[30:19 - 30:22]** Det är en hel, impektiös viruspartikel. - -**[30:22 - 30:26]** De har en kärna där vi har genomet med associerade proteiner. - -**[30:26 - 30:30]** Som ligger då inne i mitten här. - -**[30:30 - 30:32]** oftast behövs det proteiner för att liksom - -**[30:32 - 30:34]** däcka ihop genomet. - -**[30:34 - 30:37]** Men också för att man behöver ha vissa proteiner med sig in i - -**[30:37 - 30:40]** cellen som finns redan färdiggjorda för att - -**[30:40 - 30:42]** kunna ta över cellens profilin. - -**[30:42 - 30:46]** Vi har runt om detta en kapsid. - -**[30:46 - 30:49]** Som är ett symmetriskt proteinlager runt genomet. - -**[30:49 - 30:52]** Tillsammans kallas detta då för en njurtiokapsid. - -**[30:52 - 30:57]** Sen har vi vissa virus som har ett följe - -**[30:57 - 31:00]** som är ett lupidmembran med proteiner. - -**[31:00 - 31:04]** liksom ett riktigt mellanrum här som innehåller ett matriks - -**[31:04 - 31:08]** där vi får med lite olika typer av strukturer som kommer med - -**[31:08 - 31:09]** ifrån cellen. - -**[31:10 - 31:14]** Sen har vi då virala glykoproteiner, eller spikes, - -**[31:14 - 31:17]** som är virusproteiner, med eller utan glykaner i höljet. - -**[31:20 - 31:22]** För virus som inte har hölje - -**[31:22 - 31:25]** så kan de ha sådana här spikes som sticker ut - -**[31:25 - 31:26]** från kapsiden istället. - -**[31:27 - 31:29]** Det är oftast de som binder - -**[31:30 - 31:32]** inaktivt till cellen som man ska infektiva. - -**[31:35 - 31:41]** Så virustillväxt, olika faser i den här komplicerade - -**[31:41 - 31:43]** fasen, när de är inne i en cell. - -**[31:44 - 31:47]** Det första steget är att viruset, - -**[31:47 - 31:50]** alltså binder till cellens yta, - -**[31:51 - 31:53]** och den binder då till receptorer på cellen. - -**[31:53 - 31:55]** Det är väldigt hög specificitet. - -**[31:56 - 31:59]** Så att de binder exakt till en viss receptor, det har vi - -**[32:00 - 32:04]** också kommit upp ganska mycket nu när det gäller coronavirus. Vad det binder till och så. - -**[32:04 - 32:08]** Och det här då, vi ger då en viss tropism. - -**[32:08 - 32:10]** Att vi då har, det kan vara en tropism på ett visst - -**[32:10 - 32:13]** djurslag eller organ eller celler eller sådant, - -**[32:13 - 32:15]** till protesteringsgrad. - -**[32:15 - 32:20]** Om man till exempel tar adenovirus, som det här visar här - -**[32:20 - 32:26]** så finns det liksom över 50 olika varianter som drabbar människa, - -**[32:26 - 32:30]** men så finns det fisk, adenovirus och reptiladinovirus. - -**[32:30 - 32:34]** Adenovirus och sådant som vi inte drabbas av, för vi har inga receptorer för dem. - -**[32:35 - 32:39]** Medan vi har olika receptorer för de andra humana varianterna. - -**[32:40 - 32:41]** Så det här är väldigt specifikt. - -**[32:43 - 32:44]** Nästa steg är då penetration, - -**[32:45 - 32:47]** att viruset tar sig in i cellen. - -**[32:47 - 32:49]** Det här sker oftast genom - -**[32:49 - 32:50]** andra bindningar också - -**[32:51 - 32:53]** och vi får antingen några sådana här - -**[32:53 - 32:55]** receptormedier, en docentos - -**[32:56 - 32:59]** eller om vi då höljer för sett virus så är det ofta en - -**[33:00 - 33:03]** fusion, att det fuseras med cellen som är bra en gång. - -**[33:05 - 33:08]** Därefter så har vi liksom avklädningsfasen - -**[33:08 - 33:11]** och kapsid och liksom eventuellt helger tas bort. - -**[33:12 - 33:16]** Genomet för ett DNA-virus hamnar oftast inne i cellkärnan, - -**[33:16 - 33:20]** medan genomet hos ett RNA-virus ofta är kvar i cytoplasma. - -**[33:25 - 33:29]** Nästa steg är syntesfasreplikation. - -**[33:30 - 33:34]** Där viruset ska börja kopiera sig själv. - -**[33:35 - 33:40]** Replikation är då att vi replikerar genomet helt enkelt. - -**[33:40 - 33:43]** Och för DNA-virus sker detta oftast i cellkärnan. - -**[33:43 - 33:44]** Med hjälp av - -**[33:45 - 33:45]** cellulärt - -**[33:46 - 33:48]** på samma sätt som cellulärt DNA. - -**[33:49 - 33:50]** Medan för RNA är det oftast - -**[33:51 - 33:54]** i cytoplasmerna. Här har vi inga - -**[33:55 - 33:55]** enzymer - -**[33:56 - 33:59]** som ska kunna replikera RNA till RNA för vi har inte den - -**[34:00 - 34:01]** vi ska inte göra det egentligen. - -**[34:01 - 34:04]** Och då får viruset ha sina egna proteiner här. - -**[34:06 - 34:09]** Och transkription, för DNA-virus är det ofta i cellkärnan - -**[34:10 - 34:12]** för RNA-virus, oftast i sitt och sjasmann - -**[34:12 - 34:15]** med egna enzym. För här har vi heller inga - -**[34:16 - 34:18]** enzym som ska kunna göra detta. - -**[34:18 - 34:22]** Medan translationen, skapandet av protein, - -**[34:22 - 34:23]** sker med hjälp av cellens maskineri. - -**[34:24 - 34:25]** Den information de - -**[34:26 - 34:28]** strukturerna har inte viruset med sig, - -**[34:28 - 34:29]** de försöker ha så lite - -**[34:30 - 34:31]** genom som de bara kan. - -**[34:32 - 34:38]** Sen har vi en sammanfrågningsfas där virusproteiner och arvsmassa byggts ihop som ett pussel. - -**[34:39 - 34:43]** Här har vi en bild där nere då där vi har en virus som har infekterat. - -**[34:43 - 34:44]** Det klassas av. - -**[34:44 - 34:46]** Vi får en replikation här, vi får då - -**[34:46 - 34:49]** luklinsyra, vi får kapsidproteiner. - -**[34:49 - 34:50]** Och den här liksom - -**[34:50 - 34:54]** hopsättningen av genomet och kapsidproteinen, det är faktiskt som ett pussel. - -**[34:55 - 34:59]** De sätts ihop för att det är det mest energieffektiva, - -**[35:00 - 35:01]** effektiva sättet för olika - -**[35:02 - 35:04]** strukturer att kopplas ihop med varandra. - -**[35:06 - 35:08]** Och - -**[35:08 - 35:11]** därefter så har vi en frigörelsefas - -**[35:12 - 35:15]** som antingen kan vara om vi då har ett virus som bara har - -**[35:15 - 35:15]** en kapsid - -**[35:16 - 35:17]** så kan det vara så att - -**[35:18 - 35:19]** det sker genom exocytos - -**[35:20 - 35:21]** eller så kan det vara att - -**[35:21 - 35:24]** cellen helt enkelt blir så full med virus så att den till slut bara sprängs. - -**[35:25 - 35:26]** Då kommer allt ut samtidigt. - -**[35:27 - 35:28]** När det gäller - -**[35:28 - 35:29]** höljeförsedda virus - -**[35:30 - 35:34]** så skapar vi proteiner för höljet och de - -**[35:35 - 35:37]** förs ut på cellens yta - -**[35:37 - 35:39]** och sen knoppas viruset av - -**[35:39 - 35:41]** så att de liksom får på sig sitt hölje - -**[35:41 - 35:43]** genom att knoppas av ifrån - -**[35:43 - 35:45]** cellytan. - -**[35:46 - 35:47]** Och - -**[35:47 - 35:48]** immunologiskt sett - -**[35:48 - 35:49]** så är det då - -**[35:50 - 35:53]** en viktig poäng här att vi kan faktiskt se att det finns - -**[35:53 - 35:55]** virusproteiner på ytan av cellen. - -**[35:56 - 35:59]** Så i det här fallet när vi har sådant här - -**[36:00 - 36:02]** hölje för fett virus som replikerar - -**[36:03 - 36:07]** så ska det ut virusproteiner på ytterbalanscellen och då kan ju vara - -**[36:07 - 36:09]** immunceller känna igen det här som att - -**[36:09 - 36:10]** det här ska inte finnas. - -**[36:13 - 36:16]** En viktig sak här är att många virus - -**[36:16 - 36:18]** har egna polymeras som jag sa för att kunna - -**[36:19 - 36:21]** replikera och skapa sitt både - -**[36:21 - 36:22]** DNA och RNA. - -**[36:24 - 36:27]** Och de har en väldigt hög mutationsfrekvens. - -**[36:28 - 36:29]** Vi har ju sån här - -**[36:29 - 36:29]** provfreading. - -**[36:30 - 36:33]** När vi replikerar vårat genom så att vi inte ska få några fel. - -**[36:33 - 36:35]** Vi kan även rätta till fel. - -**[36:35 - 36:37]** Men de har inte det. - -**[36:40 - 36:43]** Det kan man ju tycka är lite dumt, men å andra sidan så ur en virussynpunkt - -**[36:44 - 36:45]** så är det ju bra. - -**[36:45 - 36:50]** Det sätts in mutationer vilket kan göra att virusen förändras över tid. - -**[36:50 - 36:53]** Vilket gör att de då kan undkomma vårt immunförsvar. - -**[36:53 - 36:54]** Man kan ändra sig då. - -**[36:55 - 36:59]** Och det har vi också hört väldigt mycket om på sistone med olika varianter, - -**[36:59 - 37:05]** av corona virus. Vi har deltavariant och omikronvarianter och - -**[37:05 - 37:07]** varianter av omikronvarianten och sånt där. - -**[37:07 - 37:10]** Att vi har mutationer som kommer övertid. - -**[37:10 - 37:14]** Som gör att immunförsvar som vi skapar - -**[37:14 - 37:17]** inte riktigt håller i längden när vi får en helt ny variant. - -**[37:21 - 37:26]** Jag gjorde en jämförelse här med storlek. - -**[37:26 - 37:28]** Bara för att man ska förstå lite hur - -**[37:29 - 37:30]** de hänger ihop med varandra, så här är - -**[37:30 - 37:35]** ju då för att jämföra storlek på celler, bakterier och virus. - -**[37:35 - 37:37]** Så här har vi då en makrofag som är ungefär 20 - -**[37:37 - 37:39]** mikrometer i diameter. - -**[37:39 - 37:42]** Sen har vi en e-cooly bakterier här uppe som är ungefär 2 - -**[37:42 - 37:47]** mikrometer, så att bara för att veta hur ser - -**[37:47 - 37:50]** makrofagen e-cooly i bakterien, så den är liksom - -**[37:51 - 37:54]** många fall så, eller det makrofagen har som - -**[37:54 - 37:57]** funktionen är att fagocytera och äta upp den här bakterien. - -**[37:58 - 37:59]** Så det är ju ganska - -**[37:59 - 38:02]** lagom matbit kan man säga. - -**[38:02 - 38:06]** Här har jag satt in influensavirus som är 100 nanometer och den syns ju - -**[38:06 - 38:08]** knappt, så de är ju jättesmå. - -**[38:10 - 38:13]** Om vi då jämför, vi förstår upp det lite grann - -**[38:13 - 38:17]** och tittar på e-koden ihop med influensa som vi faktiskt ser i influensavivet - -**[38:17 - 38:20]** så blir ju viruset oerhört, oerhört små. - -**[38:21 - 38:22]** Jämförelsevis. - -**[38:22 - 38:24]** Men det är bra att få lite grepp om istället - -**[38:24 - 38:28]** bara att säga, ja men en cell, liksom 20 meter - -**[38:29 - 38:32]** mikrometer och influensa är 100 nanometer och det är svårt att - -**[38:32 - 38:34]** appa skillnaden om det. - -**[38:38 - 38:42]** Okej, ja, jag var mutad, eller hur? - -**[38:42 - 38:44]** Nu har vi gått igenom svampar. - -**[38:44 - 38:46]** Jag kan ju faktiskt tänka mig att gå igenom svampar en gång till. - -**[38:46 - 38:48]** De får höra det en gång till här. - -**[38:48 - 38:50]** Ni bara såg hur jag rörde den här. - -**[38:50 - 38:51]** Svampar! - -**[38:53 - 38:54]** Här. - -**[38:54 - 38:56]** EU kan ju åt oss alla. - -**[38:56 - 38:59]** Och vi har över en miljon svampar. - -**[38:59 - 39:02]** varav cirka 200 är humanpatener. - -**[39:02 - 39:05]** Vi lever framför allt extra sardinärt. - -**[39:05 - 39:09]** Och vi har ju då både ensälliga och flerställiga. - -**[39:09 - 39:13]** Och vi brukar dela in dem efter växet, gäst och mögel. - -**[39:13 - 39:16]** De är opportunistiska. - -**[39:16 - 39:20]** Alltså de orsakar oftast inte sjukdom hos friska individer. - -**[39:20 - 39:22]** Men de kan få upp och ge sjukdomar - -**[39:22 - 39:25]** när man av någon anledning har ett försämrat immunförsvar. - -**[39:25 - 39:29]** Eller kanske efter en kraftig antibiotikabehandling eller om - -**[39:29 - 39:33]** om man blir äldre eller om man står på immundämpande behandling. - -**[39:33 - 39:36]** Exempel här är Candida och Aspergillos. - -**[39:36 - 39:39]** För att komplicera det lite extra - -**[39:39 - 39:44]** så har de väldigt komplexa livscykler. - -**[39:44 - 39:48]** Så de kan ha både en sexuell och en asexuell förökning - -**[39:48 - 39:52]** och de kan dela sig både symmetriskt och osymmetriskt. - -**[39:52 - 39:57]** Återigen så är det också något som ställer till det lite - -**[39:57 - 39:59]** för att de kan se - -**[39:59 - 40:01]** olika ut vid olika tillfällen. - -**[40:01 - 40:10]** Så att vi då kan ha sådana här olika, ibland kan det se ut som de - -**[40:10 - 40:14]** lite större cellerna här och ibland kan de ha en pudding, att de ger avlor - -**[40:14 - 40:16]** mindre, har en osymmetrisk spelning. - -**[40:17 - 40:22]** Det här gör att vi behöver känna igen många olika saker i immunförsvaret. - -**[40:25 - 40:28]** Svamparna har också en helt annan typ av cellvägg. - -**[40:29 - 40:36]** Vad bakterierna har, så att det som vårt immunförsvar ser då är de här unika strukturerna i cellväggen. - -**[40:36 - 40:43]** De då framförallt olika typer av managn eller hypokroteiner, beta-gruppan och så vidare. - -**[40:43 - 40:48]** Så det kräver ju då en annan typ av igenkänningsmekanism. - -**[40:52 - 40:56]** Sista gruppen här är parasiter - -**[40:56 - 40:58]** som jag inte tycker jättemycket om. - -**[40:59 - 41:08]** Men som vi vet, parasit är ju organismer som tar sin näring från andra levande organismer - -**[41:08 - 41:10]** och kan då orsaka skada. - -**[41:10 - 41:14]** Det är inte alltid att vi har jättestarka - -**[41:14 - 41:16]** immunreaktioner mot parasiter. - -**[41:16 - 41:20]** Parasiter vill ju kunna leva i våra kroppar, men de vill ju samtidigt inte skapa - -**[41:21 - 41:24]** så mycket skada så att de påverkar våra kroppar - -**[41:24 - 41:26]** så att de inte kan fortsätta leva där. - -**[41:26 - 41:28]** Så många gånger så kan de i - -**[41:29 - 41:32]** tysthet finnas där och att vi bara skapar en viss - -**[41:32 - 41:34]** inflammation mot dem. - -**[41:35 - 41:36]** De är - -**[41:36 - 41:38]** EU-karriatororganismer - -**[41:38 - 41:40]** kan leva både intressellärt och - -**[41:40 - 41:42]** extracellärt och de kan ha väldigt - -**[41:43 - 41:46]** komplexa livscykler som ibland innefattar flera olika världar. - -**[41:47 - 41:52]** Till exempel så kan vi ha livscykler, att vi har olika massor där vi kanske har ägg - -**[41:52 - 41:56]** som mognar i jord och sen så får vi ge oss ägg eller larver - -**[41:57 - 41:59]** och de tar sig till tarmen. - -**[41:59 - 42:03]** Och i tarmen utvecklar vi adult av maskar som lever i tarmen. - -**[42:04 - 42:07]** Och sen en liten rysning eller hur? - -**[42:07 - 42:11]** Och sen isöndrar vi ägg med avföring som mognar i jord - -**[42:11 - 42:12]** och som går vidare. - -**[42:13 - 42:16]** Och man tänker också malarian. - -**[42:16 - 42:20]** Det är ju passmogium, det är en parasit också - -**[42:20 - 42:25]** som då kan finnas i myggan och så kommer den in i kroppen och så har den - -**[42:25 - 42:29]** en livscykel i kroppen som omfattar olika stadier - -**[42:29 - 42:33]** där vi då kanske kan känna igen den i ett stadie, och sen så kommer den ut - -**[42:33 - 42:35]** från en annan ställstil, så ser den helt annorlunda ut. - -**[42:35 - 42:37]** Och då känner vi inte igen den längre. - -**[42:38 - 42:43]** Så att det är ju också ett väldigt stort problem för oss. - -**[42:43 - 42:47]** Vi har ju inte jättemycket parasiter på våra breddgrader. - -**[42:47 - 42:51]** Men också dyker det ju upp olika typer av maskar och sådär. - -**[42:51 - 42:54]** Och i och med att folk reser väldigt mycket - -**[42:54 - 42:56]** så dyker det ju också upp mer och mer. - -**[42:56 - 42:59]** Vi delar in - -**[42:59 - 43:03]** parasiterna i lite olika grupper. Vi har protosorer som är encelliga organismer. - -**[43:03 - 43:06]** Exempel här, Gerdia, Amöba, Tasmodium. - -**[43:06 - 43:09]** Här är en bild på Gerdia. - -**[43:09 - 43:12]** Den kan ju då vara i två olika former. - -**[43:12 - 43:14]** Som en trokosit eller en cyss. - -**[43:14 - 43:17]** Sen har vi maskar som också kallar för Helminter. - -**[43:17 - 43:20]** Som då är flercelliga organismer. - -**[43:20 - 43:24]** De kan bli upp till meter långa. - -**[43:24 - 43:29]** Så här har vi ju, om vi då jämför med våra virus som - -**[43:29 - 43:32]** nu har 20 nanometer så kan de här vara flera meter. - -**[43:33 - 43:36]** Vi kan ha spolmaskar, rundmaskar, avmaskar och så vidare. - -**[43:36 - 43:40]** Här är bild på mask som togs ifrån tunntarv från en patient. - -**[43:42 - 43:45]** Ytterligare en typ av parasit som vi har är ett parasiter. - -**[43:45 - 43:49]** Och de har ju fått sitt namn för att vi har dem på utsidan av kroppen. - -**[43:50 - 43:53]** Så därför är de inte riktigt någonting som vårt immunförsvar - -**[43:53 - 43:54]** hjälper oss så mycket med. - -**[43:54 - 43:58]** Exempel här är lockor, löss och fästingar och så vidare. - -**[43:58 - 43:59]** Så de är inte någonting som - -**[43:59 - 44:01]** vi immunologiskt reagerar så mycket på. - -**[44:01 - 44:04]** Vi kan ju få en rekreation för att vi har blivit bitna. - -**[44:04 - 44:08]** Men vårt immunförsvar hjälper oss inte för att göra oss av med löss. - -**[44:08 - 44:09]** Så yes. - -**[44:10 - 44:11]** Okej. - -**[44:11 - 44:13]** Sista lite summeringen här med mikroorganismer. - -**[44:13 - 44:16]** Vad vi står inför då om vi tänker immunologiskt sett. - -**[44:16 - 44:19]** Vi har en oerhörd variation i storlek, ytstruktur, - -**[44:19 - 44:23]** bindningsförmåga, patogener, normalflora, olika livscykler och så. - -**[44:23 - 44:26]** Så vi måste vara beredda på väldigt mycket. - -**[44:26 - 44:29]** Och det här då kan ju dyka upp i olika - -**[44:29 - 44:31]** lokaler, slemhinnor och extra, - -**[44:31 - 44:34]** intracellulärt, på olika ställen, inne i celler. - -**[44:35 - 44:39]** Vi kan också ha olika faser beroende på olika lokaler, - -**[44:39 - 44:43]** beroende på fas i sjukdom, alltså vi kan ju ha en lokal sjukdom, - -**[44:43 - 44:46]** och sen kan vi drabbas av sepsis då det sprids med blodet. - -**[44:46 - 44:51]** Vi kan också, som virus, ha många olika faser - -**[44:51 - 44:54]** där vi ibland kan ha en diremi när viruset har släppt loss, - -**[44:54 - 44:58]** lös ifrån cellerna och där vi kan cirkulera i kroppen. - -**[44:59 - 45:05]** Så att det också kan finnas på olika platser i kroppen under en infektion. - -**[45:06 - 45:09]** Sen har vi också olika variationer av förändringar inom de här - -**[45:09 - 45:12]** mikroorganismerna, vi kan ha olika stammar till exempel. - -**[45:12 - 45:18]** Så att bara för att man säger att vi har en kolrabakterie, - -**[45:18 - 45:23]** så är kanske inte jag samma kolrabakterie som en annan person har, - -**[45:23 - 45:24]** det kan vara olika stammar då. - -**[45:24 - 45:29]** Vilket gör att om mitt immunförsvar lär sig känna igen en viss stam - -**[45:29 - 45:31]** så känner jag kanske inte igen en annan stam. - -**[45:31 - 45:36]** Det här kan då ställa till problem, exempelvis om vi skapar vacciner. - -**[45:37 - 45:40]** Tycker vi också om mutationer, alltså förändringar över tid, - -**[45:40 - 45:42]** som vi nämnde tidigare också. - -**[45:42 - 45:44]** Vi kan ha förändringar både i ett långt perspektiv, - -**[45:44 - 45:46]** att mikroorganismer förändrar sig. - -**[45:46 - 45:51]** Så allt det här påverkar ju då vårt långvariga skydd. - -**[45:51 - 45:55]** Vi kan ju bara skydda oss mot det som vi känner till, - -**[45:55 - 45:57]** inte det som det eventuellt förändras till. - -**[45:59 - 46:03]** Så, nu har jag fått en fråga här också. - -**[46:03 - 46:06]** Eller så har jag missat någonting. - -**[46:06 - 46:10]** Upprepa gärna frågor som ställs i rummet. - -**[46:10 - 46:11]** Okej, bra. Tack. - -**[46:11 - 46:13]** Yes. - -**[46:13 - 46:15]** Ska jag komma ihåg detta? - -**[46:21 - 46:24]** Varje gång jag har gjort någonting så funkar inte den. - -**[46:24 - 46:29]** Okej, nu kommer vi in på celler och komponenter. - -**[46:29 - 46:31]** i immunförsvaret. - -**[46:31 - 46:35]** Som jag sa tidigare så är det här en väldigt övergripande föreläsning. - -**[46:35 - 46:39]** Där kommer vi presentera vad vi har. - -**[46:39 - 46:43]** Och vi kommer dyka ner i det mer på andra föreläsningar som kommer. - -**[46:43 - 46:49]** Så vad består då vårt immunsystem av? - -**[46:49 - 46:52]** Det är ju då våra immunceller. - -**[46:52 - 46:54]** Våra vita blodkroppar. - -**[46:54 - 46:55]** Vi kallar det ju på cykler. - -**[46:55 - 46:58]** Och det är ju de man framförallt tänker på hör till immunförsvaret. - -**[46:58 - 46:59]** Men vi har också - -**[46:59 - 47:01]** också lösliga proteiner. - -**[47:01 - 47:04]** Som till exempel antikroppar och cytokiner som hör dit. - -**[47:04 - 47:07]** Och lymfoider och gal. - -**[47:07 - 47:09]** Som är ansamling av immunceller. - -**[47:09 - 47:13]** Som benmajtyn och lymfknutor och mjälte. - -**[47:13 - 47:19]** De också hör ihop för att skapa ett komplett immunsystem. - -**[47:21 - 47:25]** Om vi tittar på de vita blodkropparna, bildande och mognad. - -**[47:25 - 47:29]** Så bildas de i benmärgen allihop. - -**[47:29 - 47:33]** De är då ifrån pluripotenta stamceller enligt den här modellen. - -**[47:33 - 47:36]** Att vi har då de här stamcellerna. - -**[47:36 - 47:42]** Och den här pluripotenta kan ge uppåt i alla typer av celler. - -**[47:42 - 47:45]** Men en del är ganska snart inse i två olika träd. - -**[47:45 - 47:48]** Vi har det lymfoida och myyloida. - -**[47:48 - 47:53]** Så grenarna kan man säga, myyloida grenarna. - -**[47:53 - 47:59]** Och här uppe, de lymfoida, så skapar vi NK celler, T celler och B-celler. - -**[47:59 - 48:04]** Och ifrån en myylivida här så skapar vi, om vi går här nerifrån, - -**[48:04 - 48:09]** vasofiler, eucinofiler, neutrofiler, makrofager. - -**[48:09 - 48:12]** Vi har också röda blodkroppar och blodplättar här - -**[48:12 - 48:15]** som kommer i den här grenen. - -**[48:15 - 48:18]** Och sen har vi den drivcellen som på något sätt är lite mitt emellan - -**[48:18 - 48:20]** de här grenarna här. - -**[48:20 - 48:23]** Det här är ett oerhört potentsystem. - -**[48:23 - 48:27]** Man har kunnat visa att om man slår ut benmärgen - -**[48:27 - 48:29]** hos möss så räcker det att - -**[48:29 - 48:33]** sätta till kanske tre, fyra stamceller i blodet hos musen. - -**[48:33 - 48:35]** Så kommer de ta sig till benmärgen och så kommer de - -**[48:35 - 48:38]** att repopulera och skapa en helt ny benmärg. - -**[48:38 - 48:42]** Så att vi får uppgift till alla blodceller igen. - -**[48:42 - 48:43]** Yes. - -**[48:48 - 48:51]** Nej, alltså man har väl inte, nu ska jag upprepa frågan. - -**[48:51 - 48:54]** Vad innebär det att den visaren ligger lite emellan? - -**[48:54 - 48:58]** Den kan skapas ifrån båda plugggeneratorer. - -**[48:59 - 49:05]** Det är väl egentligen så att det finns en tredje arm någonstans här emellan. - -**[49:05 - 49:08]** Man har inte riktigt definierat var den grenar ut sig från de andra. - -**[49:08 - 49:11]** Så man brukar lägga den lite in emellan. - -**[49:12 - 49:14]** Så det är inte både och. - -**[49:17 - 49:20]** Det är det här man gör när man gör en benmärgstransplantation. - -**[49:20 - 49:22]** Att man då slår ut benmärgen. - -**[49:22 - 49:26]** Och sen så ger man nya stamceller till den individen som ska få det. - -**[49:26 - 49:29]** Som då kan repopulera hela benmärgen. - -**[49:29 - 49:35]** Så hur särskiljer man då olika immunceller? - -**[49:35 - 49:38]** Alltså vi kan ju många gånger vilja veta vilka celler vi pratar om. - -**[49:38 - 49:45]** Både forskningssynpunkt men framförallt när vi ska sätta diagnos till exempel. - -**[49:45 - 49:50]** Man ska veta vilka celler eller hur funktion man tittar på celler. - -**[49:50 - 49:55]** Då har vi ett system som heter CD, Cluster of differentiation. - -**[49:55 - 49:59]** Det är ett nomenklatursystem för molekyler som används för att - -**[49:59 - 50:03]** identifiera framförallt immunceller men även andra celler. - -**[50:03 - 50:09]** Och de här CD-molekylerna sitter oftast på cellytan och har ofta väldigt viktiga funktioner - -**[50:09 - 50:11]** för cellen. - -**[50:11 - 50:15]** Och vi använder dem då för att särskilja immunceller från varandra. - -**[50:15 - 50:21]** Det är laborativ, immunanalys, framförallt med hjälp av monoxional antikroppar. - -**[50:22 - 50:25]** Och celler som uttrycker molekylerna definieras som positiva. - -**[50:26 - 50:29]** Har en cell CD-4 och en yta så kallar vi den för cell. - -**[50:29 - 50:35]** Det finns ungefär 350 olika CD-nummer och det är olika typer av - -**[50:35 - 50:37]** receptorer som finns på cellerna. - -**[50:38 - 50:39]** Vi kommer kanske nämna - -**[50:40 - 50:41]** tio olika på den här veckan. - -**[50:42 - 50:46]** Vissa tycker vi är väldigt viktiga att ni - -**[50:47 - 50:51]** att ni kan medans andra inte kommer behöva lära er jättemånga - -**[50:52 - 50:52]** CD-nummer. - -**[50:53 - 50:55]** Det kan vara ganska rörigt. - -**[50:55 - 50:57]** Men det är ändå viktigt att kunna - -**[50:57 - 50:59]** särskilja ganska bra - -**[50:59 - 51:05]** nu vet jag att detta inte kommer ut särskilt bra för er som sitter och lyssnar - -**[51:05 - 51:07]** på distans - -**[51:07 - 51:10]** för jag tänkte rita lite men - -**[51:10 - 51:11]** ja, så är det. - -**[51:18 - 51:20]** Så viktiga exempel - -**[51:20 - 51:22]** CD-4 som jag nämnde - -**[51:22 - 51:25]** involverade aktivering av hjälpar-T-celler - -**[51:27 - 51:29]** stabiliserad bindning mellan hjälpar-T-celler - -**[51:29 - 51:32]** antingen presenterande celler. Vi kommer återkomma till det. - -**[51:32 - 51:34]** Så det är ingen fara. Men CD-4 är ett viktigt exempel. - -**[51:34 - 51:40]** Även CD-80 handlar om aktivering av cytotoxiska T-celler. - -**[51:41 - 51:46]** Vi har också några som heter CD-80, CD-86 och CD-28 - -**[51:46 - 51:50]** som är involverade i aktivering av både hjälpa och cytotoxiska T-celler. - -**[51:54 - 51:59]** De här involveringar i något som heter K-stimulering. - -**[51:59 - 52:04]** Här kommer jag inte kräva, om jag har en fråga om Cool-stimulering, så kommer jag inte kräva att ni ska kunna säga - -**[52:05 - 52:09]** CD-80, CD-86 och CD-28, utan säger ni Cool-stimuleringsmolekyler, - -**[52:10 - 52:10]** så är det helt okej. - -**[52:11 - 52:14]** Men CD-4 och CD-8 är sådant som man verkligen behöver veta. - -**[52:18 - 52:21]** Lynnskid vävnad då. - -**[52:22 - 52:25]** Prata lite om det, vad vi har för olika vävnader. - -**[52:25 - 52:27]** Vi delar in dem i de centrala - -**[52:29 - 52:37]** vi också kallar dem perifera, de primära, de primära, de primära, de primära, sekundära limprio-organen. - -**[52:39 - 52:42]** Och till de centrala hör - -**[52:43 - 52:45]** benmärg och timus. - -**[52:46 - 52:48]** I benmärg bildar vi vita - -**[52:48 - 52:51]** dunkloppar och vi har mognad av B-celler. - -**[52:52 - 52:56]** Och i timus har vi en mognad av T-celler. - -**[52:57 - 52:59]** Sen då i de perifera eller - -**[52:59 - 53:06]** sekundära limfoderorganen, de har alla att göra med aktivering av B och D-celler. - -**[53:06 - 53:11]** Så här uppe skapar vi dem och de mognar, men här nere så aktiverar de. - -**[53:11 - 53:15]** Här har vi lite olika varianter. Vi har - -**[53:15 - 53:17]** lymfknutor - -**[53:17 - 53:23]** som också kallas för lymfnoder. Ibland så har Storstens undernamnet - -**[53:23 - 53:28]** lymfkörtlar, vilket egentligen är felaktigt för att det inte är en körtel på det viset. - -**[53:29 - 53:32]** Det kan även vara så att vissa kallar det för det. - -**[53:32 - 53:34]** Mjälten är också ett sådant här organ. - -**[53:37 - 53:42]** Och sedan har vi olika lokala perifera lymfoiderorgan, - -**[53:42 - 53:44]** som kan vara till exempel kopplat till - -**[53:45 - 53:49]** Mucosan, alltså Mucosa Associatedlyymfo-utichy. - -**[53:49 - 53:50]** Vi kallar det för Malt. - -**[53:50 - 53:52]** Vi har en som är med i - -**[53:52 - 53:55]** gastro-internalsystemet, - -**[53:55 - 53:58]** Gatty Susyatedlyymfo-utishi, det blir Galt. - -**[53:59 - 54:01]** i förhållande till bronker, - -**[54:01 - 54:03]** Nasofarynx och - -**[54:03 - 54:03]** hud, - -**[54:04 - 54:06]** så har vi lokala strukturer. - -**[54:07 - 54:09]** Alla de här då, det är där vi - -**[54:09 - 54:10]** aktiverar - -**[54:10 - 54:11]** jobbiga celler. - -**[54:13 - 54:14]** Hit då till - -**[54:14 - 54:16]** lymfsystemet hör också våra - -**[54:16 - 54:17]** lymfkärl. - -**[54:17 - 54:20]** Det är där vi transporterar vita blodkroppar - -**[54:20 - 54:21]** och mikroorganismer, - -**[54:21 - 54:22]** mikrobiella molekyler. - -**[54:28 - 54:29]** När det gäller - -**[54:29 - 54:34]** leukocyter, alltså våra vita blodkroppar, i kroppen, om vi tänker bara i blodet, - -**[54:34 - 54:35]** om vi tar ett blodprov, - -**[54:35 - 54:38]** och så låter vi oss att stå och sedimentera, - -**[54:38 - 54:41]** så får vi då Brasmafas, så får vi en mittenfas, - -**[54:42 - 54:43]** där vi har leukocyter, - -**[54:44 - 54:46]** och trombocyter, så har vi rytrocyterna i botten. - -**[54:47 - 54:49]** Kommer vi att fokusera just på leukocyterna här, - -**[54:51 - 54:54]** så har vi allra mest av neutrofiler - -**[54:54 - 54:58]** i blodet, 40 till 75 procent. Ni förstår också att det varierar ganska mycket från personkron. - -**[54:59 - 55:00]** 95 procent är neutrofiler. - -**[55:01 - 55:04]** Så vi satsar väldigt mycket på att producera neutrofiler. - -**[55:04 - 55:06]** Så vi har jättemycket neutrofiler. - -**[55:07 - 55:09]** Vi har sedan näst mest av - -**[55:09 - 55:11]** lymfocyter, det är alltså THB-celler, - -**[55:12 - 55:13]** 20 till 50 procent. - -**[55:15 - 55:17]** Sedan kommer monocyter och sedan har vi - -**[55:17 - 55:19]** basofiler och EU-synofiler. - -**[55:20 - 55:26]** Bara för att det ser ut så här i blodet så betyder det inte att det här avspeglar något annat i kroppen. - -**[55:26 - 55:27]** Neutrofiler - -**[55:27 - 55:29]** finns faktiskt inte utdynt. - -**[55:29 - 55:34]** Normalt frisk vävnad, de existerar inte där, utan de finns i blodbanan - -**[55:35 - 55:38]** och när de behövs rekryteras de till vävnad. - -**[55:39 - 55:42]** Det är därför vi har så mycket i blodet av dem. - -**[55:42 - 55:47]** När vi väl behöver dem behöver vi många och då måste vi kunna få dit dem på direkten. - -**[55:48 - 55:51]** Om vi istället tittar på lymfocyterna här, - -**[55:51 - 55:55]** som vi också kanske har ganska mycket av i blodet, så är faktiskt bara 2 procent - -**[55:55 - 55:57]** av de lymfocyterna vi har i kroppen. - -**[55:57 - 55:59]** De flesta finns ute i vävnaden. - -**[55:59 - 56:02]** Allra mest i mag-tarmsystemet, där vi har oerhört många. - -**[56:02 - 56:06]** Så återspeglar inte resten av kroppen på något vis. - -**[56:06 - 56:09]** Det här är det som vi har möjlighet att rekrytera till olika ställen. - -**[56:11 - 56:14]** Vi har pratat om storlek innan virus, - -**[56:14 - 56:15]** bakterier mot celler. - -**[56:16 - 56:18]** Här satt jag in några storlekar på cellerna, - -**[56:18 - 56:20]** bara för att man ska få en liten känsla av det. - -**[56:20 - 56:23]** Vi hade ju makrofagen som var ungefär 20 mikrometer. - -**[56:25 - 56:29]** Och makrofagen bildas ju då ifrån monocyterna, som är 15-18. - -**[56:29 - 56:36]** Grannlocyterna är 12-15. Medan lymfocyterna är de minsta, som är 8-12 mikrometer. - -**[56:37 - 56:44]** Jag tror att en ryttrecyter är platt, så den är kanske 2 gånger 7-8 mikrometer. - -**[56:48 - 56:56]** Då går vi in på interaktion mellan immunförsvaret och patogener. - -**[56:59 - 57:02]** Du skyddar immunförsvaret mot patogener. - -**[57:03 - 57:09]** Här har vi olika försvarsmekanismer av olika ansvariga immunkomponenter. - -**[57:09 - 57:11]** Här tänkte jag också rita lite. - -**[57:12 - 57:17]** Först har vi mekanismen att blockera patogenernas tillträde till kroppen. - -**[57:18 - 57:19]** Här har vi ett barriärförsvar. - -**[57:20 - 57:23]** Vår hud och våra slemminor. - -**[57:23 - 57:27]** Man kanske inte riktigt tänker på detta, men det är faktiskt en väldigt, väldigt viktig del. - -**[57:27 - 57:29]** Det är ett viktigt försvarsmekanism. - -**[57:29 - 57:32]** Att vi har till exempel rekryterare här uppe. - -**[57:32 - 57:34]** Vi har rekryterare där uppe. - -**[57:34 - 57:39]** Vi har rekryterare där uppe. - -**[57:39 - 57:50]** Som då hjälper till och bara tittar på vad vi kan göra. - -**[57:50 - 57:53]** Då är ju det egentligen bara ett enkelt lager med celler. - -**[57:53 - 57:55]** Men här har vi andra saker som finns här. - -**[57:55 - 57:59]** Här kan vi ha till exempel olika eh. - -**[57:59 - 58:01]** Vi kan ha olika typer av - -**[58:03 - 58:03]** enzymer. - -**[58:06 - 58:09]** Som hjälper till att bryta ner mikroorganismer. - -**[58:10 - 58:13]** Vi kan ha olika små mikrobiella proteiner - -**[58:13 - 58:15]** A och M - -**[58:16 - 58:20]** Vi är små små proteiner som vi producerar - -**[58:20 - 58:21]** som är vår egen - -**[58:22 - 58:23]** antibiotika kan man säga. - -**[58:24 - 58:26]** Som specifikt binder in till mikroorganismer - -**[58:26 - 58:28]** som då kan döda av specifika - -**[58:29 - 58:33]** Sedan har vi också då att vi kan blockera bindning av - -**[58:33 - 58:37]** patrierner eller deras toxiner, jag nämnde toxiner innan, - -**[58:37 - 58:39]** till epitel och andra celler. - -**[58:39 - 58:43]** Här har vi då antikroppar som produceras av B-celler. - -**[58:44 - 58:46]** Här under där vi har B-celler - -**[58:47 - 58:49]** och ligger och producerar antikroppar. - -**[58:49 - 58:50]** De här antikropparna - -**[58:51 - 58:52]** skickar vi ut på utsidan. - -**[58:54 - 58:56]** Så att om vi har mikroorganismer här ute - -**[58:59 - 59:07]** på utsidan. - -**[59:07 - 59:11]** Om vi ändå ändå får in någonting - -**[59:11 - 59:13]** så har vi som nästa funktion - -**[59:13 - 59:15]** är att äta upp och döda - -**[59:16 - 59:17]** det som tas in. - -**[59:17 - 59:18]** Här har vi våra - -**[59:18 - 59:20]** faggocyter, alltså celler som - -**[59:20 - 59:22]** äter upp mikroorganismer. - -**[59:22 - 59:25]** Det är till exempel makrofager och neutrofiler. - -**[59:26 - 59:28]** Så om vi då, i det här fallet, - -**[59:29 - 59:37]** så kan vi ha en makrofoar här som liksom - -**[59:38 - 59:39]** paradoxiserar med krupperna. - -**[59:42 - 59:44]** Och här kan vi få liksom olika hjälp - -**[59:44 - 59:48]** från antikroppar, komplement och hjälp till celler som vi kan återkomma till då under kursen. - -**[59:49 - 59:54]** Sedan då så har vi ju då vissa typer av mikroorganismer som gömmer sig intressellerärt, - -**[59:54 - 59:55]** till exempel virus då. - -**[59:55 - 59:59]** Och vi måste ju också kunna hitta och döda sådant som finns, - -**[59:59 - 60:04]** inuti celler. Det är ju inte så att bara man har gömt sig i en cell så ska man ju inte kunna ha möjlighet att - -**[60:04 - 60:06]** ha fritt tillträde och få vara där liksom. - -**[60:25 - 60:29]** Sedan har vi, kan vi direkt lysera bakterier med hjälp av komplement? - -**[60:29 - 60:31]** Det kommer Ulf in på mer i sin föreläsning. - -**[60:33 - 60:35]** Ibland så funkar faktiskt inte det här ändå. - -**[60:36 - 60:38]** Vi kan inte göra oss av med infektionen. - -**[60:39 - 60:42]** Och då kan vi bilda något som kallas för ett granulån. - -**[60:44 - 60:46]** Jag skulle kunna kaxla in hela området. - -**[60:49 - 60:52]** Med hjälp av olika dimensionställningar. - -**[60:59 - 61:03]** Bibliotisering runt om och så, det här kommer mycket mer på termin 5 för er. - -**[61:04 - 61:06]** Men det här är då för att vi inser att - -**[61:07 - 61:10]** vi kan inte döda det här men det får inte komma ut resten av kroppen. - -**[61:10 - 61:13]** Exempel här är att man bildar granulån när vi har - -**[61:14 - 61:15]** tbc-infektioner. - -**[61:15 - 61:19]** Är vi då dåliga på att döda tuberkulosbakterierna. - -**[61:20 - 61:22]** Och istället då så kapslar vi in det. - -**[61:22 - 61:26]** Och då kan det inte påverka oss negativt. Men det kan ju hända att någon gång inom - -**[61:26 - 61:29]** framtid att de kan öppna sig och då kan få ut - -**[61:29 - 61:30]** bakterierna i kroppen igen. - -**[61:33 - 61:37]** Sedan en annan försvarsmekanism som är jätteviktig som vi har - -**[61:37 - 61:39]** är att vi kan minnas infektionen - -**[61:39 - 61:41]** och vi kan attackera snabbare - -**[61:41 - 61:44]** bättre och starkare vid nästa infektionstillfälle. - -**[61:44 - 61:48]** Här har vi då minnesb-celler och minnes-t-celler. - -**[61:49 - 61:50]** Och det gör att vi - -**[61:50 - 61:54]** antagligen då nästa gång vi drabbar oss av samma patogen - -**[61:54 - 61:58]** inte kommer ens att känna av att vi kommer inte bli sjuka utan att vi kan liksom - -**[61:59 - 62:02]** hantera det här innan vi börjar känna med sjukdomssymptom. - -**[62:05 - 62:09]** Som vi skyddar oss mot olika patogener. - -**[62:23 - 62:29]** Vaserna som vi har i ett immunförsvar är ju då att vi har som jag sa de här barriärfunktionerna - -**[62:29 - 62:35]** som alltid finns här och det innefattar de här olika - -**[62:35 - 62:38]** epitel och olika lokala kemiska faktorer. - -**[62:38 - 62:40]** Normalfloran är också viktig här. - -**[62:41 - 62:46]** Sen om vi ändå får någon skada av något slag, vi kanske skär oss till exempel och vi får in mikroorganismer - -**[62:46 - 62:49]** då har vi igenkänning och aktivering av det medför immunförsvaret. - -**[62:50 - 62:53]** Det är då framförallt makrofager och den dysiska cellen. - -**[62:54 - 62:57]** Vi börjar liksom producera mer antimikrobiella apeptider. - -**[62:59 - 63:05]** Många gånger klarar faktiskt det medfördeln medförsvaret av det här alldeles på egen hand. - -**[63:05 - 63:08]** Vi behöver inte ha mer hjälp, utan vi kan läka ut det. - -**[63:09 - 63:12]** Andra gånger behöver vi ha hjälp av det tyngre försvaret. - -**[63:13 - 63:16]** Alltså av vårt förvärvade försvar. - -**[63:16 - 63:21]** Då behöver vi kommunicera detta till det förvärvade försvaret. - -**[63:21 - 63:23]** Vi behöver aktivera det. - -**[63:23 - 63:26]** Det görs av celler som heter dendritiska celler. - -**[63:26 - 63:28]** De kommer att ta med sig information. - -**[63:29 - 63:36]** ifrån vävnader som är infekterade och kunna ta sig till lymfknutor och där aktivera - -**[63:36 - 63:38]** T-celler och vi får aktivering av B-celler. - -**[63:39 - 63:45]** Detta leder till att vi får effektofunktioner som gör att vi kan - -**[63:45 - 63:48]** göras av med den här atogenen som vi har - -**[63:48 - 63:48]** infekterats av. - -**[63:49 - 63:53]** Att då T och B-cellernas funktioner hjälper det - -**[63:53 - 63:56]** medfödda försvaret så att vi gör oss av med det. - -**[63:59 - 64:03]** Och så går vi tillbaka och så blir liksom läget igen - -**[64:03 - 64:08]** så som det var här från början att vi har den här barriärfunktionen. - -**[64:11 - 64:13]** Vi kan också titta lite på det här över tid. - -**[64:14 - 64:17]** Vårt barriärförsvar har vi som sagt alltid där. - -**[64:17 - 64:19]** Så det är från tidpunkt noll. - -**[64:19 - 64:22]** Det finns alltid färdigriggat hela tiden. - -**[64:24 - 64:28]** Det medfödda försvaret istället aktiveras väldigt snabbt. - -**[64:29 - 64:33]** Bara inom minuter, timmar någonting, så sätter det igång. - -**[64:36 - 64:41]** Så att vi är väldigt, väldigt snabba med det här försvaret när vi väl blir drabbade av någonting. - -**[64:42 - 64:47]** Om vi istället tittar på det förvärvade försvaret så är det ganska långsamt. - -**[64:47 - 64:50]** Vi kan ta fyra till sju dagar. - -**[64:50 - 64:53]** Vi har inte full effekt förrän efter typ sju dagar någonting. - -**[64:53 - 64:58]** Vi har redan en viss funktion efter fyra dagar någonting, men vi har inte full effekt förrän efter någon vecka. - -**[64:59 - 65:04]** Oftast då inom den här perioden när vi träffar på någonting första gången. Det är då som vi hinner bli sjuka. - -**[65:05 - 65:07]** Vi skapar sjukdomssymfon. - -**[65:07 - 65:09]** Det är ganska långsamt. - -**[65:10 - 65:14]** Men nästa gång vi träffar på någonting, i och med att vi skapar ett minne här - -**[65:14 - 65:16]** så kommer det här kicka igång kanske - -**[65:17 - 65:18]** bara på - -**[65:18 - 65:19]** ett dygn eller någonting. - -**[65:19 - 65:21]** Så då har vi en helt annan. - -**[65:21 - 65:23]** Det här kommer fortfarande - -**[65:23 - 65:27]** ta sina minuter till timmar. Reagera likadant. Men det här kommer gå mycket snabbare då. - -**[65:29 - 65:40]** Frågan är, det är visst, ett par begrepp som vi behöver prata om också, hur kommunicerar - -**[65:40 - 65:42]** immunceller med varandra? - -**[65:42 - 65:45]** Är det något som händer med någon cell någonstans, vi har någon - -**[65:46 - 65:49]** drabbats av en infektion eller någonting, så måste vi ju kunna tala om för andra immunceller - -**[65:49 - 65:51]** vad som hänt och vad vi vill ha hjälp med. - -**[65:53 - 65:57]** Immuncellerna kommunicerar med varandra och andra celler med hjälp av cytt och kiner. - -**[65:59 - 66:04]** Och de här cytokinerna, de ger effekt på målceller genom att binda - -**[66:04 - 66:06]** till specifika cytokineresektorer. - -**[66:06 - 66:10]** De vi har en cell här som har träffat på någonting, - -**[66:10 - 66:11]** en bakterie till exempel, - -**[66:11 - 66:14]** så kommer den producera cytokiner, - -**[66:14 - 66:16]** skicka ut dem. - -**[66:16 - 66:19]** De kommer binda till specifika cytokineresektorer, - -**[66:19 - 66:20]** hårt målceller. - -**[66:20 - 66:22]** Och det här kommer leda till någon sorts effekt. - -**[66:22 - 66:25]** Så det här är liksom så som de skickar meddelanden till varandra, - -**[66:25 - 66:28]** vad som har hänt eller vad man behöver hjälp med då. - -**[66:29 - 66:35]** Och de här cytokinerna kan ha både lokal och systemisk effekt. - -**[66:35 - 66:39]** Den lokala kan vara autokrin eller parakrin. - -**[66:39 - 66:44]** Så den autokrin är ju då att en cell uttrycker cytokin, - -**[66:44 - 66:47]** så har den receptorer och så binder den in den, och så leder den till en effekt. - -**[66:47 - 66:50]** Så kommer den uttrycka mer och så vidare. - -**[66:50 - 66:57]** Exempel här är, vi kallar för IL2, det är en cytokin som produceras av, - -**[66:57 - 66:59]** stimulera t-celler. - -**[66:59 - 67:06]** Hjälpa t-celler och det här är en positiv filmaktik ihop, så att den producerar mer och så binder den in mer och då producerar den ännu mer och så binder den mer och så binder den mer och så vidare. - -**[67:06 - 67:14]** Vi kan ha en parakin, det är alltså att en cell producerar det och så har effekten effekt på en effekt på en cell. - -**[67:17 - 67:22]** Sen kan vi också ha en systemisk effekt, som vi då kallar för en N-bukhin effekt. - -**[67:22 - 67:28]** Där vi har celler som producerar det, som skickas ut i cirkulationen och så har det effekt någon helt annanstans. - -**[67:28 - 67:29]** Till exempel - -**[67:29 - 67:37]** Kanske att vi får ändringar i temperaturcentret och vi skapar feber eller vi får leverceller som skapar akutfasproteiner. - -**[67:37 - 67:44]** Eller att vi talar om för benmärg att vi måste ha mer immunceller så att det måste ha en ökad lipositproduktion. - -**[67:45 - 67:50]** Så att det är inte alltid bara närliggande effekt utan kan också vara på långt distans. - -**[67:54 - 67:59]** Det här initieras ofta av infektionen och är vanligen relativt kortvariga. - -**[67:59 - 68:04]** Det är kortvarigt, så cytokinerna har en ganska kort halveringstid. - -**[68:04 - 68:08]** Vilket är viktigt för att vi ska ha funktionen där och då. - -**[68:08 - 68:09]** Och vi ska inte alltid ha något. - -**[68:09 - 68:14]** Blir vi av med vår infektion, lyckas vi ta bort alla mikroorganismer - -**[68:14 - 68:18]** så vill vi inte ha ett inflammatoriskt pådrag som ligger kvar. - -**[68:21 - 68:24]** Sen har vi en annan typ av cytokiner som vi kallar för kemokiner. - -**[68:24 - 68:29]** Vissa säger kemokiner eller kemokiner men jag ser kömmor. - -**[68:29 - 68:36]** och det är en typ av cytokin som attraherar immunceller genom kemotaxi. - -**[68:36 - 68:39]** Och det är ganska riktigt. - -**[68:42 - 68:46]** För att immunceller ska kunna hitta bytkoskap. - -**[68:59 - 69:11]** Det är inte bara vid infektioner som vi har sådana här uttryck av kemokiner, det finns vissa strukturer i kroppen som alltid producerar. - -**[69:11 - 69:20]** Till exempel som jag sa att våra THB-ställen aktiveras i perifera så att det är nära linfoiderorgan. - -**[69:20 - 69:23]** För att de ska kunna göra det så måste de hitta dit. - -**[69:23 - 69:27]** Och då måste ju våra linfoiderorgan signalera vart de finns. - -**[69:27 - 69:29]** Och då utsöndrar de kemokiner. - -**[69:29 - 69:49]** Om vi jämför här med vårt medfödda försvar med vårt förvärvade försvar. - -**[69:49 - 69:51]** Som jag sa, det medförde det väldigt snabbt. - -**[69:51 - 69:57]** Agerar inom minuter men timmar har det väl full effekt efter timmar. - -**[69:58 - 69:59]** Här har vi inget minne. - -**[69:59 - 70:04]** Så om vi träffar på samma bakterie hundra gånger så gör vi ingen skillnad. - -**[70:04 - 70:07]** Vi agerar precis likadant varje gång. - -**[70:07 - 70:19]** Det är specifikt för ett begränsat antal av rekognition och receptorer. - -**[70:19 - 70:22]** Det känns igen av ett litet antal icke-variabla receptorer. - -**[70:22 - 70:25]** Vi kallar dem på Patreon Recognition Receptors. - -**[70:25 - 70:29]** Jag har ganska nyss berört min dotter på gymnasiet angående - -**[70:29 - 70:30]** immunförsvaret. - -**[70:30 - 70:35]** Där kallar de det det medförda försvaret för det ospecifika försvaret. - -**[70:35 - 70:38]** Och det förvärvade för det specifika försvaret. - -**[70:38 - 70:42]** Då blir jag lite upprörd, men det har hetat så. - -**[70:42 - 70:47]** Det låter om man säger det ospecifika försvaret - -**[70:47 - 70:49]** precis som att det inte riktigt är vad det gör, utan det är bara binder - -**[70:49 - 70:51]** lite grann. - -**[70:51 - 70:52]** Det är väldigt specifikt. - -**[70:52 - 70:54]** Det binder exakt till det det binder till. - -**[70:54 - 70:58]** Men det binder inte till så många olika saker. - -**[70:59 - 71:07]** Så det har ett visst antal receptorer som binder till olika ytstrukturer som vi har pratat om på mikroorganismer som binds. - -**[71:07 - 71:11]** Men det är inte det att det inte är lite halvdant. - -**[71:11 - 71:16]** Det blir lite konstigt att kalla det för ospecifikt. Jag vet inte vad det kommer ifrån. - -**[71:18 - 71:22]** Celler som vi har här som jag ska ge en liten kort introduktion till. - -**[71:22 - 71:25]** Alldeles snart är de olika faggosytorna. - -**[71:25 - 71:28]** Makrofagen är trofiler, den driftiska celler. - -**[71:29 - 71:34]** EU och synofiler, bas och filer, NK-celler, mastceller. - -**[71:34 - 71:39]** Till det medförda försvaret har också komplementsystemet. - -**[71:41 - 71:45]** Det förvärvade istället är långsamt. - -**[71:45 - 71:48]** 3 till 7 dagar tar det första gången vi träffar på något. - -**[71:48 - 71:52]** Istället har vi ett minne som gör att vi kan bli snabbare och starkare - -**[71:52 - 71:55]** och bättre nästa gång vi träffar på samma partier. - -**[71:56 - 71:59]** Detta är specifikt för många - -**[71:59 - 72:02]** olika substanser som känns genom ett mycket stort antal - -**[72:02 - 72:05]** variabla T och B-cellsreceptorer. - -**[72:05 - 72:08]** Så det är väl det som är en stor skillnad här - -**[72:08 - 72:10]** att vi har så oerhört stor - -**[72:10 - 72:14]** variabilitet i receptorerna för T och B-celler. - -**[72:14 - 72:18]** Vi delar in det här i två olika armar. - -**[72:18 - 72:20]** Vi har det cellförmedlare och det - -**[72:20 - 72:22]** humorala försvaret. - -**[72:22 - 72:25]** De har fått sitt namn från att det är cellförmedlare. - -**[72:25 - 72:29]** Det innefattar då T-cellerna, att då måste - -**[72:29 - 72:31]** elställena finnas på plats för att vi ska ha effekten. - -**[72:31 - 72:35]** T-cellerna lokalt finns och producerar cytokiner - -**[72:35 - 72:37]** eller binder till alla celler. - -**[72:37 - 72:40]** Medan det humorala svaret har fått sitt namn från - -**[72:40 - 72:43]** Grekiskans ord för vätska, som är humor. - -**[72:43 - 72:51]** För att man kan överföra det här försvaret med cellfritt medium mellan - -**[72:51 - 72:54]** två individer som man kan föra över antikroppar från en person - -**[72:54 - 72:58]** till en annan och då har de funktion hos den andra individen. - -**[72:59 - 73:07]** Det förmedlas antikroppar som produceras av B-celler. B-celler kan ligga på ett ställe i kroppen och skicka ut - -**[73:07 - 73:11]** antikroppar. De antikropparna kan ha effekten någonstans i kroppen. - -**[73:11 - 73:16]** Det är inte så att B-cellen måste vara i närheten där effekten sker. - -**[73:19 - 73:24]** Detta ger gemensamma effektorfunktioner som bekämpar infektioner. - -**[73:29 - 73:32]** medförda försvaret. Sen måste vi ha en paus. - -**[73:34 - 73:40]** Vi kan gå igenom någon här i alla fall. Vi startar med makrofagerna som jag har nämnt flera gånger. - -**[73:40 - 73:44]** De kallar vi för monocyter i blodet. - -**[73:44 - 73:48]** De differentierar till makrofager när de kommer ut i vävnaden. - -**[73:50 - 73:54]** Vi kan till viss del ha makrofager som delar sig ute i vävnaden också. - -**[73:56 - 73:59]** Men om vi vid sjukdom behöver rekrytera dit - -**[73:59 - 74:02]** mer makrofager så är det från monocyterna i blodet. - -**[74:03 - 74:07]** De har till uppgift att fargo citera döda och bryta mer mikroorganismer, - -**[74:07 - 74:10]** skadade världsceller och kan också aktivera T-celler. - -**[74:11 - 74:14]** De här finns alltid på plats ute i vävnaderna. - -**[74:14 - 74:19]** Så vi har redan de riggade i systemet så att de ska kunna agera. - -**[74:19 - 74:24]** De är de första immuncellerna som reagerar vid en infektion. - -**[74:24 - 74:28]** De är viktiga för att stimulera inflammation. - -**[74:29 - 74:33]** Nu tar vi neutrofilerna också, sen tar vi en paus. - -**[74:33 - 74:41]** Neutrofiler istället ser vi bild på här från blodbarnen. - -**[74:41 - 74:44]** De vill inte flytta på sig. - -**[74:44 - 74:49]** De har granerna fyllda med antimikrobiella substanser - -**[74:49 - 74:52]** som tillhör vad vi kallar en familj av grannmilosyter. - -**[74:52 - 74:59]** Som jag sa innan så har vi dem inte ute i normal vävnad, utan de rekryterar vi från blodet. - -**[74:59 - 75:02]** Till infektionshärd, inflammerad vävnad. - -**[75:03 - 75:07]** De har en väldigt kort livstid, så vi producerar dem i benmärgen. - -**[75:07 - 75:13]** Sen cirkulerar de bara i fem dagar eller någonting i blodbanan. - -**[75:13 - 75:17]** Om de inte rekryteras så kommer de dö och så producerar vi nya hela tiden. - -**[75:18 - 75:22]** Om de kommer ut i vävnaden och börjar komma ut och - -**[75:22 - 75:26]** fagocytera och döda mikroorganismer så kommer de dö i den processen. - -**[75:26 - 75:29]** Så de lever aldrig mer än ett, två dygn någonting. - -**[75:29 - 75:30]** ute i vävnaden. - -**[75:30 - 75:32]** Makrofager istället, de kan liksom hålla på - -**[75:32 - 75:35]** och fagocytera och äta och fagocytera och döda av - -**[75:35 - 75:40]** under lång period, medan neutrofilerna är mer en sån one-hits. - -**[75:40 - 75:47]** Att de är färdiga, de har producerat färdigt sina granulamentoxiska substanser - -**[75:47 - 75:50]** och när de då fagocyterar och dödar av så dör de. - -**[75:51 - 75:55]** Det är stora mängder som rekryteras vid en infektion. - -**[75:55 - 75:59]** Det är egentligen de man ser när man har - -**[75:59 - 76:02]** far och ser det här vita i ett sår. - -**[76:02 - 76:05]** Det är egentligen framförallt döda neutrofiler. - -**[76:05 - 76:08]** Det innehåller bakterier också såklart, men det som man - -**[76:08 - 76:11]** egentligen visuellt ser är döda neutrofiler. - -**[76:12 - 76:14]** Då kör vi i sista timmen. - -**[76:16 - 76:17]** Och... - -**[76:18 - 76:20]** Jag har all mutor, tack. - -**[76:20 - 76:22]** Det är bra att vinna. - -**[76:24 - 76:29]** Då går vi in på EU och synabilerna som rekryterar - -**[76:29 - 76:31]** från blodet också kriterieras från blodet - -**[76:31 - 76:33]** till informationshärd eller infektionshärd - -**[76:33 - 76:35]** i planerad vävnad. - -**[76:35 - 76:37]** Här är en bild på EU-synofilerna. - -**[76:37 - 76:40]** De tillhör också den här familjen grannlocyt. - -**[76:40 - 76:43]** Så samma grupp som neutrofilerna. - -**[76:43 - 76:49]** Men de kan istället utsöndra grannladyproteiner. - -**[76:49 - 76:52]** Som är giftiga, som parasiter och bakterier. - -**[76:52 - 76:57]** Som vi pratade om där i början så har vi de saker vi faktiskt kan rå på. - -**[76:57 - 76:59]** Vi kan fagositera, vi kan ta upp. - -**[76:59 - 77:06]** Men sen kan vi ha, vilket inte fagositerar stora parasiter, som kanske kan vara maskar som är jättelånga och stora. - -**[77:06 - 77:12]** Vi har inte den typen av celler, utan det måste ju ändå kunna ha någonting för att kunna attackera dessa. - -**[77:12 - 77:14]** Och då är eosynofiler en sådan cell. - -**[77:14 - 77:16]** Som då kan binda till oss. - -**[77:16 - 77:19]** Kan istället att skicka ut sina toxiska granulador. - -**[77:19 - 77:24]** Som att kunna döda parasiter på det här sättet att de skickar ut dem. - -**[77:24 - 77:29]** Så de har ju då också färdigproducerat sina granulador. - -**[77:29 - 77:33]** Med så här toxiska substanser. - -**[77:33 - 77:38]** De deltar också i snabba överkänslighetsreaktioner som allergi och astma. - -**[77:38 - 77:43]** Det är inte därför vi har dem, men de är med där. - -**[77:43 - 77:46]** Men de har också en del oklara funktioner. - -**[77:46 - 77:49]** Att de kan finnas lokalt ute i vävnaderna också. - -**[77:49 - 77:52]** Framförallt inom tarmsystemet. - -**[77:52 - 77:56]** Men då är det lite oklart om de ökar eller bromsar inflammation. - -**[77:56 - 77:59]** Så det kan bero lite på omgivningen. - -**[77:59 - 78:06]** Ytterligare en kusin i den här grannlossyterfamiljen är basofilen. - -**[78:06 - 78:08]** Som också rekryteras vid infektion. - -**[78:08 - 78:10]** En inflammation. - -**[78:10 - 78:13]** Och den har också gran eller fyllda med antimikrobiella. - -**[78:13 - 78:15]** Immunmodulerande substanser. - -**[78:15 - 78:17]** Till exempel kiftamin. - -**[78:17 - 78:21]** Och de här basofilerna kommer vi inte prata om så mycket. - -**[78:21 - 78:24]** Bara för att vi inte vet så himla mycket om dem. - -**[78:24 - 78:26]** Faktiskt. Vad deras funktion är. - -**[78:26 - 78:27]** De bildar cytokiner. - -**[78:27 - 78:29]** Men de har ganska obehagliga. - -**[78:29 - 78:30]** Okända funktioner. - -**[78:30 - 78:32]** Vi har ju dem av någon anledning. - -**[78:32 - 78:36]** Men vi har inte så god koll faktiskt på vad de gör - -**[78:36 - 78:39]** och var de är avgörande med sin funktion. - -**[78:39 - 78:43]** Men de kan också då skicka ut sina substanser - -**[78:43 - 78:44]** som de har i sina graner. - -**[78:47 - 78:49]** Nästa ställe är mastellen. - -**[78:49 - 78:53]** De blir inte massade förrän de kommer ut i vävnaderna. - -**[78:53 - 78:56]** Men vi har förstadier som cirkulerar i blodet. - -**[78:56 - 78:59]** De innehåller också mot - -**[78:59 - 79:03]** många granuläk som ska vara lite vad man ska förstå av och titta på bilden här. - -**[79:04 - 79:06]** De har olika typer av inflammatoriska substanser. - -**[79:07 - 79:09]** Framförallt har de mycket histamin. - -**[79:09 - 79:11]** Men också proteaser som prissätts - -**[79:11 - 79:13]** mycket snabbt när cellerna aktiveras. - -**[79:14 - 79:16]** De kan också producera prostaglandiner - -**[79:16 - 79:19]** eller leukotener och psykofiler. - -**[79:19 - 79:22]** Därför är de oerhört viktiga i att skapa en inflammation. - -**[79:22 - 79:26]** Alltså öka blodflöde, öka kärl, permabilitet - -**[79:27 - 79:29]** och även öka tarmproblem. - -**[79:29 - 79:30]** Här är staltiken. - -**[79:30 - 79:34]** Det här är också ett viktigt försvar mot parasitinfektioner. - -**[79:35 - 79:38]** Att vi ska kunna skapa en inflammation, vi ska kunna skicka ut substanser. - -**[79:39 - 79:44]** Men vi ska även kunna, om vi har parasiter i tarmen, att vi ökar perestaktatiken - -**[79:44 - 79:47]** för att kunna trycka ut det som vi har i tarmen. - -**[79:49 - 79:53]** Mastcellen är också inblandad väldigt mycket i snabba överkänslighetsreaktioner. - -**[79:54 - 79:58]** Det är effekten ifrån mastceller som vi ser vid de här riktigt kraftiga - -**[79:59 - 80:03]** vid allergier, men om man tänker på en anafylapisk chock - -**[80:03 - 80:06]** när vi har en jättesnabb reaktion, det är att mastcellerna - -**[80:06 - 80:09]** degradulerar och skickar ut sina substanser - -**[80:09 - 80:14]** och att det kan ske i hela kroppen, vilket oerhört snabbt - -**[80:14 - 80:19]** kan ge skillnader i blodflöde och värmebilitet och så vidare. - -**[80:19 - 80:20]** Det kan vara livshotande. - -**[80:24 - 80:28]** Sen har vi NK-cellerna, natural killers, - -**[80:29 - 80:34]** de enda lymfocyterna som tillhör det medfödda, de andra - -**[80:34 - 80:37]** lymfocyterna, de tillhör det förvärvade immunförsvaret. - -**[80:38 - 80:42]** Men de skiljer sig för att de inte har något minne och de har inte heller - -**[80:42 - 80:46]** sådana specifika antigenreceptorer som det och T-satma har. - -**[80:47 - 80:51]** De har som funktion att döda virusinfekterade celler, - -**[80:51 - 80:53]** och de producerar cytokiner, framförallt. - -**[80:53 - 80:57]** De sitter inte från gamma, som aktiverar makrofager. - -**[80:59 - 81:09]** De kan direkt ge dödande signaler för att specifikt döda celler som har blivit infekterade. - -**[81:09 - 81:11]** Alla cellerna som jag har pratat om här nu, - -**[81:11 - 81:15]** för det medförde att kommer Ulf prata om i nästa föreläsning. - -**[81:16 - 81:23]** Allt som sägs på den här föreläsningen kommer ner i detalj senare. - -**[81:26 - 81:28]** Den sista cellen här - -**[81:29 - 81:33]** det medförde är våra dritiska celler, som har fått sitt namn eftersom - -**[81:33 - 81:41]** sina utskott, de som sticker ut, dendros, det namnet för - -**[81:41 - 81:44]** som gren eller arm på latin. - -**[81:45 - 81:49]** Likt makrofager har vi dem alltid ute i vävnaderna och där kan de fånga upp - -**[81:49 - 81:52]** mikroorganismer och antingen - -**[81:52 - 81:55]** makrofager, de hade som roll att vara där i vävnaden och ta upp - -**[81:55 - 81:59]** mer mikroorganismer och göra av och fortsätta med det. - -**[81:59 - 82:05]** Men den rollen har inte den riscellen, utan den riscellen ska lämna lämna lämnaden, rosigt. - -**[82:08 - 82:13]** Och transportera antingen från vävnaderna till lymfknutarna via lymfarna - -**[82:13 - 82:18]** och på så vis aktivera T-celler i lymfknutan på ett effektivt sätt. - -**[82:18 - 82:25]** Så de är vår länk mellan det medfödda och det förvärvade immunförsvaret - -**[82:25 - 82:29]** som kan tala om vad som händer ute i vävnaden och säga - -**[82:29 - 82:32]** vad vi behöver hjälp med för att kunna aktivera T-celler. - -**[82:33 - 82:34]** Jag har fått en fråga. - -**[82:35 - 82:37]** Okej, det handlar om NK-cellerna. - -**[82:37 - 82:39]** När NK-cellerna dödar en cell - -**[82:39 - 82:41]** tvingar den igång en app och tås - -**[82:41 - 82:43]** eller är den också fagmaciterande? - -**[82:43 - 82:44]** Jättebra fråga. - -**[82:44 - 82:47]** NK-cellerna tvingar igång en app och tås. - -**[82:47 - 82:50]** Så den NK-cellen kommer att - -**[82:50 - 82:52]** skicka ut substanser - -**[82:52 - 82:53]** som till exempel - -**[82:53 - 82:55]** gransymer och periferiner som - -**[82:55 - 82:57]** talar om för cellen att den ska gå i app och tås. - -**[82:58 - 82:59]** NK-cellen kan - -**[82:59 - 83:00]** inte fagocytera. - -**[83:04 - 83:07]** Jag var egentligen lite färdig med den visuellen där, att de - -**[83:08 - 83:11]** initierar och styr det förvärvade immunsvaret. - -**[83:16 - 83:17]** Men frågan är då - -**[83:18 - 83:21]** hur aktiveras cellerna i det medfödda försvaret? - -**[83:21 - 83:24]** Det här vi pratade om innan då - -**[83:25 - 83:27]** med det ospecifika och specifika försvaret. - -**[83:27 - 83:29]** Så i det medfödda försvaret - -**[83:29 - 83:34]** så har vi receptorer som kallas Patreon Recubnition Receptors eller PRS. - -**[83:35 - 83:39]** De binder då till molekyler som är gemensamma för många olika mikroorganismer - -**[83:39 - 83:41]** men som inte produceras som människa - -**[83:41 - 83:43]** och i normala förhållanden. - -**[83:43 - 83:45]** Vi kallar de här för - -**[83:45 - 83:50]** Passagen Associator, molekyler, patrence eller pamps. - -**[83:50 - 83:52]** Så mikroorganismer har pamps - -**[83:52 - 83:53]** och våra - -**[83:53 - 83:55]** celler i det medförda försvaret - -**[83:55 - 83:56]** PRR:s och de bilder till varandra. - -**[83:57 - 83:58]** De har också - -**[83:59 - 84:03]** ett yttre larmsignaler ibland, de här pamps då, beror på. - -**[84:03 - 84:07]** Det är ett problem, kan jag tycka, i immunologin, - -**[84:07 - 84:09]** att många saker har många olika namn. - -**[84:10 - 84:11]** Det gör det inte lättare - -**[84:11 - 84:14]** för folk som ska läsa immunologi. - -**[84:15 - 84:15]** Bara för att - -**[84:16 - 84:18]** Zytokiner kan ha olika namn, - -**[84:18 - 84:21]** strukturer på celler, kan ha olika namn, - -**[84:21 - 84:23]** sådana här molekyler kan ha olika namn. - -**[84:23 - 84:24]** Och det - -**[84:24 - 84:26]** har varit för att först hade de ett, eller någon - -**[84:27 - 84:29]** forskargrupp kanske hittade någonting med ett namn - -**[84:29 - 84:32]** som varannan i ett annat namn innan man kom på att det var samma sak. - -**[84:33 - 84:35]** Och då har det ibland blivit så befäst att det heter något. - -**[84:36 - 84:41]** Jag önskar att det inte var så, men många saker har många olika namn i minologi. - -**[84:44 - 84:45]** De mest välkaraktäriserade - -**[84:46 - 84:47]** PRR:sen är - -**[84:47 - 84:48]** TRR:s - -**[84:48 - 84:49]** 12 receptors. - -**[84:50 - 84:54]** Och det är receptorer som kan finnas både på utsidan av cellerna - -**[84:54 - 84:55]** och - -**[84:55 - 84:56]** inne i cellerna. - -**[84:57 - 84:59]** Och det är för att vi ska kunna känna igen mikroorganismer - -**[84:59 - 85:02]** på olika vis, eftersom de beter sig så olika. - -**[85:02 - 85:06]** Så ibland behöver vi kunna känna igen det som finns utanför cellen, - -**[85:06 - 85:09]** och då har vi då de här receptorerna som sitter i cellmembranet. - -**[85:10 - 85:14]** Där har vi exempelvis TLR4 som bilder till, - -**[85:14 - 85:15]** lipp och polysackarit. - -**[85:15 - 85:17]** Lägg inte på minne vilka - -**[85:18 - 85:21]** som binder till vad, utan vi har restruktorer som binder till - -**[85:21 - 85:24]** olika mönster och strukturer - -**[85:24 - 85:26]** på mikroorganismer. - -**[85:27 - 85:29]** Och de på utsidan är ju framförallt - -**[85:29 - 85:31]** binda till utsidan på - -**[85:31 - 85:33]** bakterier eller svampar. - -**[85:35 - 85:37]** Sen har vi de som sitter inuti cellen, - -**[85:37 - 85:40]** kanske i olika endosomer, och de binder framförallt - -**[85:40 - 85:42]** till främmande genetiskt material. - -**[85:42 - 85:44]** Som dubbelsträngat RNA, - -**[85:44 - 85:45]** enkelsträngat RNA - -**[85:45 - 85:47]** bakteriellt DNA. - -**[85:47 - 85:49]** För att om vi blir infekterade av någonting - -**[85:49 - 85:51]** och det börjar replikera inne i cellen - -**[85:51 - 85:53]** så måste vi ändå kunna fatta - -**[85:53 - 85:55]** att det är någonting som är fel. - -**[85:55 - 85:56]** Och då har vi de här - -**[85:56 - 85:58]** inuti cellen som jag känner igen det här. - -**[85:59 - 86:04]** Vissa molekyler som binder till PRR:s - -**[86:04 - 86:09]** kan faktiskt bildas av stressad eller skadad och döende i människors celler. - -**[86:10 - 86:14]** Till exempel här då urinsyror, det kallar vi för inre larmsignaler, - -**[86:14 - 86:15]** som är tecken på att det är något fel - -**[86:16 - 86:17]** som är annorlunda - -**[86:17 - 86:18]** av den egna kroppen. - -**[86:20 - 86:23]** De här generna för PRR:en - -**[86:23 - 86:27]** de kodas och ärvs i oförändrad form - -**[86:27 - 86:28]** från föräldrarna - -**[86:28 - 86:29]** och de har då - -**[86:29 - 86:30]** låg variabilitet. - -**[86:31 - 86:34]** Till skillnad från det som torna i det förvärvade försvaret. - -**[86:34 - 86:36]** Men de binder specifikt men de har låg variabilitet. - -**[86:37 - 86:39]** En cell har då flera olika PR:ar - -**[86:40 - 86:42]** som känner igen olika paus. - -**[86:43 - 86:46]** Och det är då makrofagen som har störst repertoar. - -**[86:46 - 86:52]** Har man väldigt många PR:er så kan man känna igen många olika mikroorganismer. - -**[86:57 - 86:59]** Det var det medfödda försvaret. - -**[86:59 - 87:02]** Då har vi kvar det förvärvade försvaret. - -**[87:03 - 87:06]** Och då har vi som sagt våra B-celler och våra T-celler. - -**[87:07 - 87:09]** Vi har precis gått igenom hur det medför. Där känner ni igen - -**[87:11 - 87:13]** mittorganismer. - -**[87:13 - 87:17]** Men hur aktiveras då cellerna i det förvärvade försvaret? - -**[87:17 - 87:19]** Här så - -**[87:20 - 87:23]** är det enklare, på ett sätt och svarare på ett annat. - -**[87:23 - 87:25]** Nomenklaturen är lite enklare. - -**[87:25 - 87:27]** B-celler har B-cellsreceptorer - -**[87:27 - 87:29]** som också är samma sak som T-celler. - -**[87:29 - 87:30]** hit på nantikroppar. - -**[87:30 - 87:31]** Redan här. - -**[87:32 - 87:34]** T-cellerna har T-cellsreceptorer. - -**[87:36 - 87:38]** De här receptorerna är - -**[87:39 - 87:42]** oerhört variabla och kan känna igen en enorm mängd - -**[87:42 - 87:44]** olika molekyler. - -**[87:46 - 87:50]** Till att börja med kunde man inte riktigt fatta hur hänger det här ihop? - -**[87:50 - 87:54]** Hur kan vi ha så många olika receptorer på de här cellernas yta? - -**[87:54 - 87:59]** Vi hade behövt ha ett genom som var 40 000 gånger större än vad vi har för att vi skulle kunna koda - -**[87:59 - 88:02]** allt det här. Så det tog ganska lång tid innan man förstod - -**[88:02 - 88:06]** att de här T och B-cellsreceptorernas variation - -**[88:07 - 88:09]** uppstod genom speciella genetiska processer. - -**[88:10 - 88:15]** Det här gav faktiskt upphov till Nobelpriset 1987 i medicin, refysiologi. - -**[88:18 - 88:21]** Och då för att - -**[88:21 - 88:25]** antingen beskriva det, så är det - -**[88:26 - 88:29]** en molekyl som binder till en T eller B-cellsrecept, - -**[88:29 - 88:31]** och därmed känns igen när det förvärvade försvaret. - -**[88:32 - 88:34]** Det utlöser ofta ett immunsvar. - -**[88:35 - 88:37]** När vi använder ordet antingen, så är det någonting som - -**[88:37 - 88:38]** vi kan känna igen. - -**[88:43 - 88:46]** Marianne kommer då nästa vecka gå igenom - -**[88:46 - 88:49]** bildningen av B och T-cellens antingen-receptor, - -**[88:49 - 88:50]** mer i detalj. - -**[88:50 - 88:52]** Men jag kommer ge en introduktion till det här idag så att ni - -**[88:53 - 88:54]** känner igen det lite grann när hon - -**[88:55 - 88:56]** startade i mer djupdykning i det. - -**[88:57 - 88:59]** Som jag sa - -**[88:59 - 89:05]** så har de här kodas antingenredsmetoderna av olika gensegment. - -**[89:06 - 89:09]** Och de här gensegmenten omkombineras - -**[89:09 - 89:11]** i benmärgen för B-celler - -**[89:12 - 89:14]** eller i tymos för T-celler. - -**[89:15 - 89:18]** Och det här sker helt slumpmässigt att de - -**[89:18 - 89:22]** skyfflas runt och kombineras på gennivå. - -**[89:23 - 89:29]** Och härtill så läggs det också in lite extra nuklotider och plockas bort nuklotider - -**[89:29 - 89:34]** och sen så kommer olika delar av receptorerna paras ihop till en unik receptor - -**[89:34 - 89:34]** för varje cell. - -**[89:35 - 89:37]** Och här har ju då varje cell - -**[89:37 - 89:39]** jättemånga receptorer på sin yta. - -**[89:40 - 89:41]** Alltså - -**[89:41 - 89:42]** en cell kanske har - -**[89:42 - 89:43]** 10 000 receptorer - -**[89:43 - 89:44]** men alla receptorer är exakt - -**[89:45 - 89:47]** likadana och binder till exakt samma sak. - -**[89:48 - 89:50]** Så om vi tänker på makrofagen innan som hade - -**[89:50 - 89:54]** många receptorer på sin yta så binder den till många olika saker. - -**[89:55 - 89:58]** Den här kan binda 10 000 gånger till exakt samma sak. - -**[89:59 - 90:01]** Så det är en stor skillnad här. - -**[90:07 - 90:08]** Nu fick jag en fråga. - -**[90:12 - 90:17]** Är det själva kromosomerna som omkombineras? Ja, det är på gennivå som det omkombineras. - -**[90:17 - 90:24]** Så när man väl har gjort omkombineringen så är den cellen så. - -**[90:24 - 90:27]** Då är det det som den kommer uttrycka alltid. - -**[90:29 - 90:38]** Den här genetiska omkombineringen gör ju då att varje individ får en pool av b och t-cell med restruktorer som har olika antingen - -**[90:38 - 90:39]** specialitet. - -**[90:40 - 90:43]** Men när det här händer, det här är helt slumpmässigt, - -**[90:43 - 90:49]** och då förstår vi ju att vi kan också bilda bio-t-celler som har restruktorer som binder till kroppens egna celler. - -**[90:50 - 90:57]** Alltså till strukturer, vi har ju jättemycket strukturer på alla olika typer av celler, organ och - -**[90:57 - 90:58]** olika strukturer i kroppen. - -**[90:59 - 91:01]** För att attackera oss själva då får vi automina sjukdomar - -**[91:02 - 91:06]** och vårt immunförsvar kan faktiskt ganska lätt ha ihjäl oss och det här - -**[91:06 - 91:07]** får inte hända. - -**[91:08 - 91:09]** Därför måste vi - -**[91:09 - 91:10]** eliminera - -**[91:11 - 91:13]** självreaktiva celler - -**[91:13 - 91:17]** under utvecklingen. Vi får inte skicka ut de här som kan skada oss. - -**[91:23 - 91:24]** Min - -**[91:25 - 91:28]** byta bild, sluta funka så fort jag har läst den - -**[91:29 - 91:30]** meddelande. Okej, så. - -**[91:31 - 91:36]** Så den här första delen här då, det sker i frånvaro av - -**[91:36 - 91:37]** främmande antingen. - -**[91:37 - 91:40]** B och T-cellerna som finns i benmärgen och i tymos - -**[91:40 - 91:41]** har fått sin nya - -**[91:42 - 91:43]** återsektor - -**[91:43 - 91:45]** de måste testas på självantigen. - -**[91:45 - 91:47]** Och de som binder - -**[91:47 - 91:49]** för starkt till självantigen - -**[91:49 - 91:50]** de försätts i apoptos - -**[91:50 - 91:52]** så de måste vi döda för de kan inte skicka ut - -**[91:52 - 91:54]** i cirkulationen för det blir farligt. - -**[91:55 - 91:58]** Och i det här fallet av de som vi skapar här från första början då - -**[91:59 - 92:01]** dödar vi kanske 99% - -**[92:02 - 92:04]** försvinner i den här selektionsprocessen - -**[92:04 - 92:05]** för att de skulle vara - -**[92:06 - 92:07]** farliga att skicka ut. - -**[92:08 - 92:10]** Så det är kanske bara en procent - -**[92:10 - 92:11]** som vi skickar ut - -**[92:11 - 92:14]** som är de som får en okejstämpel. - -**[92:14 - 92:16]** Ni binder inte till kroppens egna - -**[92:16 - 92:17]** strukturer - -**[92:17 - 92:20]** därför borde ni binda till någonting som vi inte känner igen - -**[92:21 - 92:21]** vilket då är - -**[92:22 - 92:23]** antagligen någon som knyter ihop. - -**[92:24 - 92:26]** Man kan tycka att det här är ganska slösaktigt - -**[92:27 - 92:29]** att vi skapar alla de här och sen har vi - -**[92:29 - 92:30]** nästan allihop. - -**[92:30 - 92:32]** Men det är för att vi ska kunna få den här oerhörda - -**[92:33 - 92:35]** variabiliteten då, att kunna träffa på precis - -**[92:35 - 92:36]** var som helst. - -**[92:37 - 92:39]** Och ändå det som vi faktiskt får ut här - -**[92:39 - 92:40]** är att vi kan ha liksom - -**[92:40 - 92:43]** T och B-celler med en variabilitet - -**[92:44 - 92:46]** på 7-8 olika - -**[92:47 - 92:50]** specificiteter som de har de här - -**[92:50 - 92:51]** receptorerna. - -**[92:52 - 92:52]** Vi får ju ut - -**[92:53 - 92:54]** väldigt mycket ändå. - -**[92:56 - 92:59]** Sen då när de väl kommer ut i cirkulationen - -**[92:59 - 93:02]** så är det bara den del eller t-cell som är specifik - -**[93:02 - 93:04]** för ett visst skrämmande antingen som aktiveras. - -**[93:05 - 93:07]** Så om jag aldrig träffar på - -**[93:08 - 93:10]** ebola, vilket jag hoppas att jag inte gör, - -**[93:10 - 93:13]** så kommer aldrig mina T och B-celler som potentiellt - -**[93:13 - 93:16]** skulle kunna aktiveras mot ebola, de kommer aldrig aktiveras. - -**[93:16 - 93:18]** De kommer cirkulera och finnas där om jag behöver dem. - -**[93:18 - 93:21]** Men de kommer antagligen aldrig behöva aktiveras. - -**[93:21 - 93:23]** Medan andra celler då, - -**[93:23 - 93:26]** när de väl får någon annan typ av infektion - -**[93:26 - 93:27]** så kommer just de aktiveras. - -**[93:29 - 93:35]** Två av de här, de här enprocenten som vi skickade ut härifrån som kom ner hit - -**[93:35 - 93:37]** ganska få av de som faktiskt aktiveras. - -**[93:37 - 93:38]** Men - -**[93:38 - 93:39]** när vi väl - -**[93:39 - 93:40]** har en cell - -**[93:40 - 93:41]** som aktiveras - -**[93:41 - 93:43]** i närvaro av främmande antingen - -**[93:44 - 93:45]** då kommer den - -**[93:45 - 93:47]** kunna dela sig - -**[93:47 - 93:49]** och ge upphov till en hel klon - -**[93:49 - 93:51]** av cellen med identisk antingens specificitet. - -**[93:51 - 93:52]** Så att - -**[93:52 - 93:54]** när vi har - -**[93:54 - 93:56]** en T-cell till exempel som aktiveras - -**[93:57 - 93:58]** som är specifik för - -**[93:59 - 94:00]** frensar vi då så vi har influensaljus nu. - -**[94:01 - 94:03]** Då kan den cellen leda sig så får vi - -**[94:03 - 94:06]** tiotusentals av just den - -**[94:06 - 94:07]** som vi behöver - -**[94:08 - 94:12]** så att vi får då en selektion av just de som vi behöver. - -**[94:14 - 94:15]** Det här kallar vi då för en - -**[94:15 - 94:16]** klonal selektion - -**[94:16 - 94:18]** och en klonalexpansion. - -**[94:22 - 94:25]** Om vi då börjar med B-cellerna - -**[94:25 - 94:26]** och tittar lite ner på dem - -**[94:27 - 94:29]** så är ju de dåliga på cykler - -**[94:29 - 94:30]** bildas det många i benmärgen - -**[94:31 - 94:31]** och ha sina då - -**[94:32 - 94:33]** specifika antikroppsfabriker - -**[94:34 - 94:35]** som vi kallar för B-cellsreceptorer - -**[94:35 - 94:38]** men som är samma sak som en ytbunden antikropp. - -**[94:39 - 94:43]** Och när de aktiveras så differentierar de till antikroppsproducerande - -**[94:43 - 94:44]** klassmaceller. - -**[94:44 - 94:48]** Det är de då som skickar ut antikropparna så de blir egentligen antikroppsfabriker - -**[94:48 - 94:52]** som kan ligga på en plats, skicka ut antikroppar som kan ha funktion - -**[94:52 - 94:53]** från helt annanstans. - -**[94:54 - 94:57]** Och de kan också bilda då långlivade minnesceller - -**[94:57 - 94:58]** som då kan finnas kvar - -**[94:59 - 95:03]** hjälpa oss nästa gång då som vi blir infekterade av samma tagens. - -**[95:05 - 95:08]** Antikropp har ni nog sett strukturen på förut. - -**[95:08 - 95:10]** Det ser ut så här som en y-struktur. - -**[95:10 - 95:14]** Det är proteiner som också kallas för immunoglobuliner - -**[95:15 - 95:17]** som har lite olika strukturer. - -**[95:19 - 95:21]** Vi har två tunga kedjor - -**[95:21 - 95:23]** och vi har två lätta kedjor - -**[95:24 - 95:25]** som hålls ihop av dyslofibryggor. - -**[95:26 - 95:29]** De binder specifikt i sin antingen via de här variablerna - -**[95:29 - 95:35]** delarna som är de här, yttrar sig inte ens här, som är den här röda delen som är den variabla - -**[95:35 - 95:43]** regionen. De finns både i cellbunden och i löslig form och kan då binda - -**[95:43 - 95:45]** till cellmembranan via den här konstanta delen. - -**[95:48 - 95:49]** Kommer det en fråga? - -**[95:51 - 95:55]** Om vi har en så stor variabilitet så blir chansen att en specifik - -**[95:55 - 95:59]** tesel exempelvis trappat på rätt patogen väldigt - -**[95:59 - 96:03]** liten, hur sker antigenbindningen då? - -**[96:03 - 96:06]** Man kan ju tycka att det låter som att det är ganska - -**[96:07 - 96:11]** liten chans att en specifik tesel träffar på sin patogen. - -**[96:12 - 96:14]** Men - -**[96:15 - 96:18]** det hör också till det här att när vi väl får in en patogen - -**[96:19 - 96:22]** om vi har en T eller en B-cell som är specifik - -**[96:22 - 96:24]** så är en patogen - -**[96:24 - 96:26]** influensaviruset till exempel - -**[96:26 - 96:29]** har ju många olika strukturer på sin yta. - -**[96:29 - 96:30]** Vilket gör att vi har - -**[96:31 - 96:33]** kanske en T eller B-cell som känner igen en specifik - -**[96:33 - 96:35]** struktur. - -**[96:35 - 96:37]** Men vi har en som känner igen en annan specifik struktur, - -**[96:37 - 96:39]** en tredje som känner igen en tredje specifik struktur. - -**[96:40 - 96:41]** Så vi har ju inte bara - -**[96:41 - 96:44]** en T eller T-selekroppen - -**[96:44 - 96:46]** som kan känna en influensaliknande - -**[96:46 - 96:49]** utan vi har ju jättemånga som kan känna igen - -**[96:49 - 96:52]** olika strukturer på samma virus - -**[96:52 - 96:53]** vilket gör att vi då har - -**[96:54 - 96:55]** väldigt många egentligen. - -**[96:56 - 96:58]** Man får en känsla av att det är - -**[96:58 - 96:59]** en T-sele - -**[96:59 - 97:02]** som är rätt virus och en cell för en bakterie. - -**[97:02 - 97:04]** Men så är det inte, utan det finns jättemånga strukturer. - -**[97:07 - 97:08]** Yes. - -**[97:11 - 97:16]** Funktioner då för antikroppar kommer jag prata om mer på en föreläsning, kanske på - -**[97:17 - 97:18]** torska i nästa vecka tror jag. - -**[97:20 - 97:26]** Innefattar agglotination, neutralisation, också nisering, aktivering av komplement - -**[97:26 - 97:29]** som vi kallar för anti-body-stipendence - -**[97:29 - 97:30]** Elmediated siteptoxicity. - -**[97:30 - 97:32]** Det går jag igenom då. - -**[97:33 - 97:34]** Det jag egentligen - -**[97:34 - 97:36]** tänkte poängtera just nu - -**[97:36 - 97:38]** för att vi ska förstå ändå - -**[97:38 - 97:40]** hur vi kan ha så god effekt av antikroppar. - -**[97:41 - 97:43]** Vi pratar väldigt mycket om antikroppar och hur viktiga de är. - -**[97:44 - 97:48]** Blir det återinfektion och att det är det vi vill ha fram när vi vaccinerar till exempel. - -**[97:48 - 97:50]** Så här är en bild på en antikropp - -**[97:51 - 97:54]** så vi får en känsla av storleken på den. - -**[97:55 - 97:59]** Och den är ju då, i det här fallet kanske ungefär fyra år. - -**[97:59 - 98:03]** uppton gånger åtta nanometer, så den är ju jätteliten. - -**[98:04 - 98:07]** Men om vi lägger den i närheten av ett influensavirus, - -**[98:07 - 98:10]** så ser vi att i förhållande till ett virus så är antikropparna - -**[98:11 - 98:11]** hyfsat stora ändå. - -**[98:12 - 98:14]** Så vi behöver inte ha jättemycket - -**[98:14 - 98:15]** antikroppar - -**[98:16 - 98:17]** för att vi faktiskt ska ha en god effekt. - -**[98:18 - 98:19]** Om man tänker att den här - -**[98:19 - 98:20]** strukturen kanske - -**[98:21 - 98:25]** är just den som viruset använder för att binda till en cell. - -**[98:26 - 98:29]** Om vi har en antikropp som binder till en och blockar den, då kan ju inte viruset - -**[98:29 - 98:30]** ta sig in i cellen då. - -**[98:31 - 98:37]** Även hyfsat låga antikropparnivåer kan ha goda effekter i immunförsvaret. - -**[98:41 - 98:43]** Så det var B-cellerna. - -**[98:43 - 98:45]** Då tar vi lite T-celler här också, slutet. - -**[98:46 - 98:49]** Jag sa ju att det har varit cellmederade försvaret. - -**[98:50 - 98:52]** T-cellerna är också då lymfositer. - -**[98:53 - 98:55]** Bildas i benmärgen, mognar i kymus. - -**[98:56 - 98:59]** Och de har då specifika antigener sektorer. - -**[98:59 - 99:00]** som är T-cellsrocepforer. - -**[99:00 - 99:04]** De kan också då bilda långlivade minnesceller. - -**[99:07 - 99:13]** Så T-cellerna aktiveras av specifika anddener, - -**[99:13 - 99:15]** alltså peptider. - -**[99:17 - 99:22]** Men de här peptiderna kommer ifrån proteiner som bryts ner av - -**[99:22 - 99:24]** antiampresenterande celler. - -**[99:25 - 99:28]** Alltså antingen dendritiska celler, makrofagare eller B-celler. - -**[99:29 - 99:37]** Så T-cellens receptor, i det här fallet, den ser ut ungefär som en arm på en - -**[99:37 - 99:41]** antikropp, alltså en del av den här y-strukturen, yttre del. - -**[99:42 - 99:45]** Den kan inte binda direkt till en peptid. - -**[99:46 - 99:49]** Antikroppen binder direkt till det som den ska binda till. - -**[99:49 - 99:52]** Den här kan inte binda direkt, den ska binda till en peptid, - -**[99:53 - 99:56]** men den kan inte binda till en peptid som bara skvalpar omkring. - -**[99:57 - 99:59]** Utan den här peptiden måste - -**[99:59 - 100:05]** brytas ner från proteiner och visas upp på antigen presenterande celler. - -**[100:05 - 100:07]** Så den här är ännu mer finsmakare, - -**[100:08 - 100:09]** kan man säga. - -**[100:12 - 100:16]** Han inte klarar av det här utan att med hjälp av de här antigen presenterande cellerna - -**[100:16 - 100:18]** få peptider visade för sig. - -**[100:20 - 100:22]** De här receptorerna är väldigt - -**[100:22 - 100:28]** variabla och specifika och de har alltid funnits i cellytan. Vi har liksom inga cirkulerande varianter - -**[100:29 - 100:33]** kroppar som finns i cirkulationen. De sitter alltid fast på cellytan. - -**[100:36 - 100:40]** När det gäller funktionen hos T-celler så har vi olika varianter av T-celler. - -**[100:40 - 100:42]** Vi delar in dem i lite olika grupper. - -**[100:42 - 100:46]** Vi har de vi kallar för cytotopsika-t-celler - -**[100:46 - 100:49]** CTL:s eller TC:s. - -**[100:49 - 100:50]** Det låter positivt. - -**[100:50 - 100:51]** Tack för det, eller hur? - -**[100:51 - 100:55]** Men det är de varianterna som ni kan höra. De kan också kallas för döda - -**[100:55 - 100:56]** T-celler eller mörda - -**[100:56 - 100:56]** t-celler. - -**[100:59 - 101:02]** De dödar virusinfekterade celler och tumörceller. - -**[101:03 - 101:05]** Sen har vi de grupper som vi kallar för - -**[101:06 - 101:07]** hjälpar-t-celler, - -**[101:07 - 101:08]** t-h - -**[101:08 - 101:11]** eller cd4-positiva för att de uttrycker cd4. - -**[101:14 - 101:16]** De styr i immunförsvaret via cytokiner - -**[101:16 - 101:17]** och direkt cellkontakt. - -**[101:18 - 101:19]** Här har vi lite olika - -**[101:19 - 101:20]** subgrupper. - -**[101:21 - 101:22]** Vi brukar kalla dem då för olika - -**[101:23 - 101:26]** t-hjälparceller. T-h1 - -**[101:26 - 101:28]** som vi kallar för TH1. - -**[101:29 - 101:31]** T-hjälparcelltyp 2, TH2. - -**[101:31 - 101:33]** Då kan man ju tycka lite logiskt, - -**[101:33 - 101:34]** man kan undra - -**[101:34 - 101:35]** varför vi - -**[101:35 - 101:36]** dyker upp med TH17 här då. - -**[101:37 - 101:37]** Har vi TH3 - -**[101:38 - 101:40]** och så vidare ända till 16, 17. - -**[101:40 - 101:41]** Men det har vi inte. - -**[101:41 - 101:42]** Utan - -**[101:42 - 101:45]** till att börja med trodde man att vi bara hade - -**[101:45 - 101:46]** T-hjälparceller var en sak. - -**[101:46 - 101:48]** Men kom vi fram till att vi har två grupper - -**[101:49 - 101:50]** och kallar dem för T1 - -**[101:50 - 101:50]** och TH2 - -**[101:51 - 101:52]** och sen börjar vi upptäcka att - -**[101:52 - 101:54]** nej, vi har fler. - -**[101:54 - 101:57]** Och så hittar vi en som kunde uttrycka en cytokin som fick - -**[101:57 - 101:59]** namnet IL17 - -**[101:59 - 102:01]** och då fick den sällan heta TH17 - -**[102:01 - 102:03]** så det är liksom inte logiskt. - -**[102:04 - 102:07]** Men det finns även vissa andra - -**[102:08 - 102:10]** finns TH9 och TH22 - -**[102:10 - 102:12]** men vi kommer inte prata någon på den här kursen - -**[102:13 - 102:14]** så ni inte bara känner att - -**[102:15 - 102:17]** om ni läser det någonstans att det finns andra - -**[102:18 - 102:22]** så ska ni ha med er att det finns det. Men det här är de som är de stora. - -**[102:22 - 102:23]** Vi har också ensamhet i den, - -**[102:24 - 102:25]** folikulär hjälpbaritetsarbete - -**[102:25 - 102:27]** som jag kommer återkomma till nästa vecka - -**[102:28 - 102:29]** ja, alla andra med föräldrar. - -**[102:29 - 102:34]** Sen har vi de som reglerar immunsvar och bromsar immunsvar - -**[102:34 - 102:38]** mot självantigenor. Vi kallar dem för regulatoriska T-celler. - -**[102:38 - 102:41]** Jag tror att man på gymnasiet kallar dem för - -**[102:41 - 102:43]** suppressor och T-celler tror jag. - -**[102:43 - 102:45]** Det hette de först, till att börja med. - -**[102:45 - 102:48]** Men vi kallar dem numera för regulatoriska T-celler. - -**[102:52 - 102:58]** Så om vi då jämför lite med specificiteten hos B och T-celler. - -**[102:59 - 103:05]** Så B-celler då? De känner igen tredimensionella strukturer. - -**[103:05 - 103:11]** De kan känna igen hela proteiner, eller de kan känna igen lipider eller polystackarider. - -**[103:11 - 103:13]** Men de känner igen den tredimensionella strukturen. - -**[103:13 - 103:18]** Men de känner ju bara igen en liten, liten epitop av ett protein, till exempel. - -**[103:18 - 103:22]** Vilket kan göra att vi har många B-celler som känner igen samma proteiner - -**[103:22 - 103:24]** men olika delar av proteiner. - -**[103:29 - 103:33]** T-celler då, som jag sa, känner igen linjära petyler. - -**[103:34 - 103:38]** Och detta gäller de flesta T-celler. - -**[103:38 - 103:43]** Ni kan dyka upp på i litteraturen att det finns vissa T-celler - -**[103:43 - 103:45]** som känner igen annat. - -**[103:45 - 103:49]** Men de flesta T-celler känner bara igen peptider som kommer från proteiner. - -**[103:49 - 103:55]** Men det finns några subtyper av T-celler som vi inte heller kommer prata om på den här kursen. - -**[103:55 - 103:56]** Som känner igen annat. - -**[103:57 - 103:59]** De kräver då en sådan här antingen presentation, - -**[103:59 - 104:04]** accell, som bryter ner protein till kalkyler för att aktiveras. - -**[104:23 - 104:29]** Slutligen här nu då, om vi tittar på lite olika faser i det förvärvade immunförsvaret. - -**[104:29 - 104:35]** Så här ser vi dagar här på exakt sen. Här har vi styrkan på svaret. - -**[104:37 - 104:41]** Så vad som händer allra först när vi träffar på, antingen, - -**[104:42 - 104:45]** är ju såklart att vårt medfödda försvar - -**[104:45 - 104:48]** börjar kicka in, att vi börjar få aktivering och vi får - -**[104:48 - 104:49]** upptag av våra - -**[104:50 - 104:53]** makrofager, vi får aktivering av våra dendrinceller och så vidare. - -**[104:54 - 104:58]** Men här fokuserar vi då på det förvärvade immunförsvaret - -**[104:58 - 104:59]** och då har vi då - -**[104:59 - 105:02]** en aktivering av B-celler. - -**[105:02 - 105:03]** Och vi har aktivering av - -**[105:04 - 105:05]** T-celler. - -**[105:05 - 105:07]** B-celler här då, så blir det direkt - -**[105:07 - 105:07]** i sitt antigen - -**[105:08 - 105:10]** och T-celler då som måste ha det presenterat för sig - -**[105:11 - 105:14]** på M och C-monekylen från en antigen presenterande cell. - -**[105:15 - 105:17]** Det som händer här då är att - -**[105:17 - 105:19]** de här som aktiveras, vi får en kronal expansion, - -**[105:20 - 105:22]** vi får jättemånga av de här T och B-cellerna - -**[105:22 - 105:25]** som är just de som vi behöver just nu, - -**[105:26 - 105:27]** de differentierar - -**[105:27 - 105:29]** och blir då effekter, - -**[105:29 - 105:33]** och när det gäller B-cellerna så börjar de producera antikroppar. - -**[105:33 - 105:35]** Det blir plasmaceller och producerar antikroppar. - -**[105:36 - 105:38]** KT-cellerna får vi då blir effektorterade. - -**[105:39 - 105:42]** Och de här då hjälper till med att - -**[105:43 - 105:44]** eliminera - -**[105:44 - 105:46]** det som vi har fått i oss, - -**[105:46 - 105:48]** vad vi nu har blivit infekterade av. - -**[105:49 - 105:51]** Och de hjälper till - -**[105:51 - 105:54]** vårt medfödda - -**[105:54 - 105:55]** för att bli - -**[105:55 - 105:56]** bättre - -**[105:56 - 105:57]** på det de gör helt enkelt - -**[105:57 - 105:59]** för att kunna göra oss - -**[105:59 - 105:59]** med det här. - -**[106:02 - 106:05]** Och det här är ju då via antikroppar och effekt och T-celler. - -**[106:05 - 106:08]** Sen då så börjar vi göra oss av med antigenet, - -**[106:09 - 106:10]** alltså vi börjar vinna - -**[106:10 - 106:11]** den här antikroppen. - -**[106:12 - 106:13]** Och då kommer - -**[106:15 - 106:18]** svaret att minska, alltså när det inte har - -**[106:18 - 106:19]** kvar mikroorganismer - -**[106:20 - 106:21]** och vi inte har - -**[106:21 - 106:22]** en fortsatt inflammation - -**[106:22 - 106:25]** så kommer celler börja dö här. - -**[106:25 - 106:27]** För att om vi alltid skulle ha kvar alla celler - -**[106:27 - 106:29]** via 3 kroppen så skulle vi liksom - -**[106:29 - 106:30]** explodera till slut. Så då måste de - -**[106:31 - 106:32]** inte få någon - -**[106:32 - 106:36]** stibel, eller ja, om att fortsätta leva så kommer de här kunna börja gå i - -**[106:36 - 106:37]** apoktos - -**[106:37 - 106:37]** så att vi då - -**[106:39 - 106:42]** inte har kvar de här effektor-T-cellerna. - -**[106:43 - 106:45]** Många av våra klassmatsceller dör också. - -**[106:45 - 106:49]** Men det vi har kvar sen då är överlevande minnesceller. - -**[106:50 - 106:51]** Vilket gör då - -**[106:51 - 106:53]** att nästa gång vi träffar på det här - -**[106:53 - 106:55]** så har vi inte den här - -**[106:56 - 106:59]** långa tiden här, upp till sju dagar, - -**[106:59 - 107:03]** innan vi är här uppe, utan att vi kommer vara här uppe och ha full effekt redan här någonstans. - -**[107:04 - 107:05]** Då efter en, två dagar. - -**[107:11 - 107:14]** Den här bilden kommer ni se ett par gånger. Vi har nog - -**[107:14 - 107:16]** redan i den flesta av våra föreläsningar. - -**[107:17 - 107:20]** Det är för att ni ska förstå lite grann var vi är någonstans. - -**[107:20 - 107:23]** När var vi pratar om på de olika - -**[107:23 - 107:24]** föreläsningarna. - -**[107:25 - 107:27]** Just för att kommunceller då rör sig - -**[107:27 - 107:29]** med blod och gympa. - -**[107:29 - 107:31]** Mellan olika linsskydd och organ och perifer värme. - -**[107:32 - 107:36]** Idag har jag pratat lite om alla platser egentligen. - -**[107:36 - 107:41]** Men det kan vara så att man kanske någon gång förhåller sig mest i benmärg och tymus. - -**[107:41 - 107:45]** Så att ni har koll på var vi är någonstans. - -**[107:46 - 107:50]** Och också vilken kommunikation det finns, både via blodet och blod. - -**[107:54 - 107:58]** Det var det som jag hade tänkt att säga idag. På slutet har jag lagt in några viktiga - -**[107:59 - 108:03]** begrepp. Många av dem har vi gått igenom. - -**[108:03 - 108:06]** Vissa av dem här är ändå bra att ha. - -**[108:06 - 108:08]** Just för att saker och ting har lite olika namn. - -**[108:08 - 108:11]** Vi har pratat om medfött och förvärvat försvar. - -**[108:11 - 108:14]** Jag har sagt lite att lymfknutar kan kallas för olika saker. - -**[108:14 - 108:16]** Införkört en lymfnod, LN. - -**[108:16 - 108:19]** Antingen kan kallas för AG. - -**[108:20 - 108:23]** Att en epotoper är en del av ett anden. - -**[108:27 - 108:29]** Antikroppar kan också ha... - -**[108:29 - 108:30]** Alltid olika. Olika namn. - -**[108:31 - 108:33]** Sytt och Kiner också. - -**[108:33 - 108:37]** Det kan oftast kallas för någonting med ILO och ett nummer. - -**[108:37 - 108:37]** EL2. - -**[108:38 - 108:39]** El12 och så vidare. - -**[108:39 - 108:42]** Man har kommit fram till att det är ganska bra att ha ett nomenklatursystem. - -**[108:42 - 108:46]** Men så var det från början de som redan hade namn innan vi började med nomenklatursystemet. - -**[108:47 - 108:49]** Då heter de det som de har hetat tidigare. - -**[108:49 - 108:51]** Till exempel TNF eller Inteifrån. - -**[108:51 - 108:53]** Humanercurses factor, - -**[108:53 - 108:54]** inte ifrån. - -**[108:55 - 108:58]** De är ändå Sytt och Kiner. Jag vet att det inte är till hjälp. - -**[108:59 - 109:02]** Kemo och Kiner, de som lockar till sig - -**[109:02 - 109:05]** där vi har den här koncentrationsstudenten. - -**[109:05 - 109:08]** De heter ofta någonting med CCL. - -**[109:08 - 109:10]** Så det här har med Aminosyra-sekvensen - -**[109:10 - 109:14]** att göra. Aminosyra CCL och sen kan det vara vad som helst. - -**[109:14 - 109:15]** Eller CXL. - -**[109:16 - 109:17]** Och så en siffra. - -**[109:18 - 109:20]** MHC nämnde jag kort. - -**[109:21 - 109:22]** Det som - -**[109:23 - 109:25]** där vi presenterar för betyder. - -**[109:25 - 109:27]** Ulf pratade om mycket mer i nästa föreläsning. - -**[109:29 - 109:31]** Ja, lite om - -**[109:31 - 109:33]** antingen presenterar vi så är det det den ritiska - -**[109:34 - 109:35]** bara så att ni har det där i alla fall. - -**[109:37 - 109:38]** Ja, - -**[109:38 - 109:39]** några frågor. - -**[109:42 - 109:44]** Då var det det som jag - -**[109:44 - 109:46]** skulle stänga av inspelningen här i alla fall. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.mp4 deleted file mode 100644 index 615e17e..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726255.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.md deleted file mode 100644 index ac77973..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.md +++ /dev/null @@ -1,1358 +0,0 @@ -# Video - Block 11 - Immunologi - -**Video Transcript** - -- Duration: 38:10 -- Segments: 674 -- Resolution: 1440x1080 - ---- - -**[0:00 - 0:05]** Hej på er allihop. Jag heter Marianne Kvidingejärvenk - -**[0:05 - 0:12]** och det här är föreläsningen om immunologiskt minne för läkarprogrammetermin 3 i Göteborg. - -**[0:14 - 0:23]** Imminologiskt minne reflekteras i antikroppsvaret och om vi ser på antikroppsvaret i serum - -**[0:23 - 0:30]** man kan mäta halten av antikroppar mot ett speciellt ämne, antigen. - -**[0:30 - 0:32]** pratar om tidigare föreläsningar. - -**[0:32 - 0:34]** Så har vi här - -**[0:34 - 0:40]** en teoretisk vaccination av en individ med antigen dag noll. - -**[0:40 - 0:42]** Och när vi sen då mäter antikroppshalten - -**[0:42 - 0:44]** mot just det här antigen - -**[0:44 - 0:46]** så ser vi att det händer ingenting - -**[0:46 - 0:48]** förrän efter kanske en vecka ungefär. - -**[0:48 - 0:52]** Då börjar vi se antikroppar mot antigen A - -**[0:52 - 0:54]** och de stiger under ett par veckor - -**[0:54 - 0:56]** når en platåfas - -**[0:56 - 1:00]** och sen allteftersom så avtar de igen när antikroppen - -**[1:00 - 1:02]** börjar brytas ner. - -**[1:02 - 1:06]** Men vi ser också att de hamnar på en högre nivå - -**[1:06 - 1:10]** när den här nedgången slutar. - -**[1:10 - 1:14]** Så när man jämför antikroppshalten före - -**[1:14 - 1:16]** vaccination och efter vaccination - -**[1:16 - 1:18]** så kommer man se att den är påtagligt högre. - -**[1:18 - 1:22]** Det här kan mätas som ett immunsvar mot antingen A. - -**[1:22 - 1:26]** Om vi sedan efter ytterligare några månader - -**[1:26 - 1:30]** vaccinerar igen mot antigen A - -**[1:30 - 1:34]** att vi får betydligt snabbare svar. - -**[1:34 - 1:38]** Antikroppshalten kommer att stiga efter bara kanske två, tre dagar. - -**[1:38 - 1:44]** Och vi ser också att nivån vi hamnar på innan vi börjar plana ut - -**[1:44 - 1:46]** blir betydligt högre. - -**[1:46 - 1:48]** Så det här är då minnessvaret, det går fortare. - -**[1:48 - 1:56]** Och man får mer antikroppar efter att man träffar på samma antigen en gång till. - -**[1:56 - 2:00]** Och man samtidigt ger det här andra tillfället, ger antigen B - -**[2:00 - 2:03]** som är någonting helt annat, orelaterat till A. - -**[2:03 - 2:06]** Så kommer vi få samma typ av svar, det vill säga - -**[2:06 - 2:08]** långsamt, relativt - -**[2:08 - 2:10]** och ett lägre svar - -**[2:10 - 2:12]** jämfört med vad vi får då - -**[2:12 - 2:14]** i den här andra. - -**[2:14 - 2:16]** Och det här första svaret - -**[2:16 - 2:18]** kallar vi för primärt immunsvar - -**[2:18 - 2:19]** och det andra här - -**[2:19 - 2:22]** i ett sekundärt immunsvar. - -**[2:22 - 2:24]** På engelska. - -**[2:24 - 2:27]** Så immunologiskt minne - -**[2:27 - 2:30]** Det innebär att immunsvaret blir snabbare - -**[2:30 - 2:32]** det blir starkare som vi också såg. - -**[2:32 - 2:34]** Och mer specifikt. - -**[2:34 - 2:38]** Andra gången man infekteras av samma mikroorganis. - -**[2:38 - 2:40]** Och samma är ett nyckelord här. - -**[2:40 - 2:42]** Det gäller alltså exakt samma. - -**[2:42 - 2:46]** Det kan inte bara vara förkylning rent allmänt. - -**[2:46 - 2:49]** Utan det måste vara precis samma förkylningsvirus, - -**[2:49 - 2:51]** till exempel ett coronavirus, - -**[2:51 - 2:55]** och samma undertyp som den man tidigare stött på. - -**[2:55 - 2:58]** Då blir immunsvaret snabbare starkare - -**[2:58 - 3:00]** och mer specifikt. - -**[3:00 - 3:05]** Och det ser vi till exempel med det som vi kallar för barnsjukdomar. - -**[3:05 - 3:08]** Mässling, vattkoppor, röda hund och så vidare. - -**[3:08 - 3:11]** Nu så vaccinerar vi många av de här. - -**[3:11 - 3:16]** Men tidigare så var det infektioner som man drabbades av i barnaåren. - -**[3:16 - 3:19]** Och sen om man drabbades bara en enda gång. - -**[3:19 - 3:20]** Och sen var man immun. - -**[3:20 - 3:23]** Och då är det det immunologiska mynnet som skyddar - -**[3:23 - 3:27]** mot återinfektion av de här virusen. - -**[3:27 - 3:30]** Och vi ska också säga att mer specifikt. - -**[3:30 - 3:35]** Det gäller då B-cellerna som genomgår sådana här - -**[3:35 - 3:41]** affektor-funktioner i järminalcentrerna. - -**[3:41 - 3:48]** Där kommer de då att öka på sin specificitet under den här affinitetsmognaden - -**[3:48 - 3:55]** som ni hörde om i föreläsningen om effektor-funktioner i immunsystemet. - -**[3:55 - 4:00]** I föreläsningen om effektor-funktioner så pratade ni innan - -**[4:00 - 4:02]** naturligtvis mycket om hur - -**[4:02 - 4:04]** lymfocyter när de har aktiverats - -**[4:04 - 4:07]** börjar dela sig och sen differentierar - -**[4:07 - 4:09]** ut till effektorteringsceller. - -**[4:09 - 4:11]** Som producerar kiner eller dödar - -**[4:11 - 4:12]** infekterade celler. - -**[4:12 - 4:15]** Men parallellt med detta så sker det också en - -**[4:15 - 4:18]** utveckling av minnestesceller. - -**[4:18 - 4:22]** Det är de som vi ska prata om idag, minnestesceller. - -**[4:22 - 4:25]** Men även minnes B-celler naturligtvis. - -**[4:25 - 4:28]** Sen är det också en stor mängd av celler som har aktiverats - -**[4:28 - 4:29]** som går i apoptos. - -**[4:30 - 4:34]** så skulle jag nog vilja dra den pilen även härifrån ner till apoptos - -**[4:34 - 4:37]** efter det att de har utfört sina effektorfunktioner. - -**[4:40 - 4:47]** Det immunologiska minnet upprätthålls då av som vi sa minnes-B-celler och minnes-T-celler. - -**[4:47 - 4:53]** Minnes-T-celler finns både CD4-positiva och CD8-positiva minnes-T-celler. - -**[4:54 - 5:00]** Sen finns det också långlivade plasmaceller som producerar antikropparna som vi hittar. - -**[5:00 - 5:01]** i cirkulationen. - -**[5:01 - 5:05]** De här långlivade plasmacellerna är inte minnesceller, - -**[5:05 - 5:07]** de är plasmaceller, alltså effektorkeller. - -**[5:07 - 5:15]** Men antikropparna som de producerar bidrar till att upprätthålla det immunologiska minnet. - -**[5:15 - 5:18]** Så det här är en distinktion som vi behöver komma ihåg. - -**[5:21 - 5:25]** Vi ska börja med att titta lite på de långlivade plasmacellerna. - -**[5:25 - 5:29]** Som jag sa, de här är inte minnesceller utan de är effektorkällor. - -**[5:29 - 5:29]** De är plasmaceller. - -**[5:30 - 5:32]** eller som producerar antikroppar. - -**[5:32 - 5:38]** Och de har ju bildats efter det att en naiv BSL har stött på sitt antigen - -**[5:38 - 5:41]** fått hjälp av en T-cell i ett Jerminalcentrum - -**[5:41 - 5:44]** och sedan differentierat till en plasmacell. - -**[5:44 - 5:47]** Under den här differentieringsprocessen - -**[5:47 - 5:50]** så lämnar de också de sekundära lymfoida organen - -**[5:50 - 5:55]** och vandrar via blodet till benmärgen där de slår sig ner. - -**[5:55 - 6:00]** I benmärgen finns nischer för de här långlivade plasmacellerna. - -**[6:00 - 6:04]** där stråmaceller producerar olika lösliga komponenter. - -**[6:04 - 6:12]** Som BAF, STF-et alfa och IL-6 som plasmacellen behöver för att överleva. - -**[6:12 - 6:14]** Det är inte jätteviktigt vad de heter. - -**[6:14 - 6:18]** Och det finns också olika additionsmolekyler på stråmacellerna. - -**[6:18 - 6:23]** Som bidrar till att plasmacellen mår bra och kan överleva - -**[6:23 - 6:29]** och kan fortsätta producera stora mängder antikroppar som sedan kommer att återfinnas i serien. - -**[6:30 - 6:35]** Och de här antikropparna, även om de inte liksom kommer från minnesceller - -**[6:35 - 6:42]** så bidrar de till funktionellt minne genom att upprätthålla serumnivåerna av antikroppar. - -**[6:42 - 6:46]** Så att om man har antikroppar mot ett visst ämne - -**[6:46 - 6:52]** så kommer de till exempel neutralisera inbindning till receptorer - -**[6:52 - 6:56]** kanske leda till förbättrad fagocytos och så vidare. - -**[6:56 - 6:59]** Så att infektionen aldrig - -**[7:00 - 7:02]** faktiskt når in i våra celler - -**[7:02 - 7:05]** utan att den kan elimineras redan - -**[7:06 - 7:06]** på ett väldigt tidigt stadium. - -**[7:06 - 7:08]** Vi kommer inte få några symtom alls. - -**[7:09 - 7:11]** Om vi inte har tillräckligt med antikroppar, - -**[7:11 - 7:14]** då kommer de andra minnescellerna - -**[7:14 - 7:16]** aktiveras och vi får - -**[7:16 - 7:17]** ett minnesvar - -**[7:17 - 7:21]** mot den här mikroorganismen som vi har infekterats med. - -**[7:22 - 7:26]** De här långlivade plasmasscellerna, de är alltså väldigt långlivade. - -**[7:26 - 7:29]** Som en illustration kan vi ha smittkoppsvakt, - -**[7:30 - 7:30]** vaccination. - -**[7:30 - 7:35]** Många av oss som är medelålders nu fick vaccin mot smittkoppor när vi var små. - -**[7:35 - 7:41]** Sedan har sjukdomen utrotats och ingen av oss har på något sätt varit i kontakt - -**[7:41 - 7:44]** med det här viruset de senaste 30 åren åtminstone. - -**[7:45 - 7:51]** Man kan då ändå mäta antikroppar i serum mot smittkoppsvaccinet - -**[7:52 - 7:57]** efter alla dessa år, vilket ju betyder att det finns en aktiv produktion - -**[7:57 - 7:59]** av antikroppar under - -**[8:00 - 8:01]** i princip hela livstiden. - -**[8:02 - 8:06]** Antikroppar har som ni vet en halveringstid på ett par veckor, det ser de bara. - -**[8:10 - 8:14]** Så om vi då går tillbaka till den här bilden och tittar lite mer i detalj - -**[8:14 - 8:17]** hur immunsvaret kan bli snabbare, starkare - -**[8:17 - 8:18]** och mer specifikt - -**[8:19 - 8:22]** andra gången som man infekteras av en mikroorganism. - -**[8:23 - 8:26]** Snabbare blir det för att minnescellerna som har bildats - -**[8:27 - 8:29]** de är redan differentierade från naiva celler. - -**[8:30 - 8:33]** Vi ska se mer i detalj senare hur det ser ut. - -**[8:33 - 8:38]** Så att de är betydligt snabbare på att differentiera till färdiga effektorsceller - -**[8:38 - 8:41]** än vad naiva celler gör. - -**[8:43 - 8:47]** Det behövs också en betydligt lägre koncentration av antigen - -**[8:47 - 8:49]** för att trigga minnescellerna. - -**[8:49 - 8:54]** Det beror dels på den här högre affektiviteten som vi har hos antikropparna - -**[8:54 - 8:56]** och även att - -**[8:57 - 8:59]** B-cellerna har mer MHC - -**[9:00 - 9:02]** och bättre på kostimulering - -**[9:02 - 9:05]** när de sitter i en gymnasiecenter som minnesceller - -**[9:05 - 9:08]** snarare än som naiva celler. - -**[9:08 - 9:13]** Även signaleringen i t-cellerna har blivit bättre, som vi snart ska se. - -**[9:15 - 9:17]** Immunsvaret blir också kraftigare. - -**[9:17 - 9:23]** Det beror på att vi redan har haft en klonal expansion, så det finns många fler minnesceller - -**[9:23 - 9:26]** mot till exempel virus som vi varit infekterade med - -**[9:26 - 9:29]** än vad det fanns naiva innan vi hade exponerats - -**[9:30 - 9:31]** för det här viruset. - -**[9:31 - 9:33]** Det är alltså flera 10 potentier - -**[9:33 - 9:38]** fler celler som finns och de i sin tur när de blir aktiverade - -**[9:38 - 9:42]** kommer att börja dela sig igen och genomgå en ny klonalexpansion. - -**[9:42 - 9:47]** Man får då en starkare immunsvar varje gång man utsätts för samma smittämne. - -**[9:48 - 9:52]** Mer specifikt gäller B-cellerna - -**[9:52 - 9:55]** som genomgår affektivitetsmognad. - -**[9:55 - 9:59]** Nya och mer specifika antikroppar bildas vid varje - -**[10:00 - 10:00]** infektion. - -**[10:01 - 10:05]** Vi har också haft en isotipswitch från IGM till - -**[10:05 - 10:07]** IDA eller IGG till exempel. - -**[10:07 - 10:09]** Och det ger ju också då antikroppar - -**[10:09 - 10:10]** med en mer - -**[10:11 - 10:12]** bestingt - -**[10:12 - 10:13]** funktion - -**[10:13 - 10:15]** som är bättre lämpade att ta hand om - -**[10:16 - 10:17]** en viss infektion. - -**[10:21 - 10:22]** Om vi tittar på lufosyt - -**[10:22 - 10:24]** till exempel i blodet - -**[10:24 - 10:26]** så går det inte att säga om de är - -**[10:26 - 10:27]** minnesceller - -**[10:27 - 10:28]** eller naiva celler. - -**[10:29 - 10:29]** Här har vi - -**[10:29 - 10:29]** blodutsikten - -**[10:30 - 10:32]** stryk med en massa eritreocyter. - -**[10:32 - 10:35]** Jag styckar några stycken grannecyter här - -**[10:36 - 10:37]** men även några lymfocyter. - -**[10:38 - 10:39]** Tittar vi på dem så ser vi att de är - -**[10:40 - 10:42]** små runda celler med ganska lite cytoplasmer. - -**[10:43 - 10:45]** Och de ser likadana ut om de är - -**[10:45 - 10:46]** naiva - -**[10:46 - 10:47]** eller minnesceller. - -**[10:47 - 10:48]** För minnescellerna har - -**[10:49 - 10:49]** efter sin aktivering - -**[10:50 - 10:51]** gått tillbaka - -**[10:51 - 10:53]** till ett vilande stadie - -**[10:53 - 10:55]** och går runt i cirkulationen - -**[10:55 - 10:57]** och gör inte mycket väsen av sig - -**[10:57 - 10:59]** förrän de blir aktiverade igen. - -**[11:00 - 11:04]** Tittar vi på dem lite mer i detalj - -**[11:04 - 11:08]** och ser vilka olika molekyler de uttrycker på sin yta - -**[11:08 - 11:11]** vilka olika transkriptionsfaktorer de har - -**[11:12 - 11:14]** då ser vi att det är väldigt stora skillnader - -**[11:14 - 11:16]** mellan minnesceller och - -**[11:16 - 11:17]** naiva celler. - -**[11:18 - 11:21]** Här har vi te-hjälparceller som illustration - -**[11:22 - 11:24]** Jag ska säga på en gång, vi kommer inte att fråga - -**[11:25 - 11:25]** er om - -**[11:26 - 11:28]** fördelningen av alla olika molekyler - -**[11:28 - 11:29]** på ytan, på näsan - -**[11:30 - 11:32]** naiva och minnesceller. Utan det här är en illustration - -**[11:32 - 11:35]** för att försöka förstå varför - -**[11:35 - 11:37]** minnescellerna är så mycket bättre - -**[11:37 - 11:38]** än de naiva cellerna - -**[11:39 - 11:40]** på och svara på - -**[11:40 - 11:41]** stimulering. - -**[11:41 - 11:43]** Men tittar vi på de här - -**[11:44 - 11:44]** naiva - -**[11:44 - 11:46]** och minneste-hjälparceller - -**[11:47 - 11:48]** så ser vi att de har - -**[11:48 - 11:52]** båda en te-cellsreceptor kopplad - -**[11:52 - 11:53]** till CD3 - -**[11:53 - 11:53]** på sin yta. - -**[11:54 - 11:55]** Och uttrycket av den förändras - -**[11:55 - 11:57]** inte speciellt mycket och den känner igen - -**[11:58 - 11:59]** samma sak naturligtvis. - -**[12:00 - 12:02]** Men vi ser många andra förändringar. - -**[12:02 - 12:06]** Till exempel den här molekylen som heter CD45 - -**[12:06 - 12:07]** RA - -**[12:08 - 12:11]** den kommer att spliceas på ett annorlunda sätt - -**[12:11 - 12:13]** i minnescellerna - -**[12:13 - 12:14]** och den heter då i stället CD45 - -**[12:15 - 12:18]** RO i samma molekyl, men det är en annan splice variant - -**[12:18 - 12:20]** så att det är en lite kortare - -**[12:20 - 12:21]** version av proteinet. - -**[12:22 - 12:25]** Den kommer också i minnescellen - -**[12:25 - 12:26]** att sitta - -**[12:26 - 12:29]** associerad tillsammans med CD3 - -**[12:30 - 12:31]** och i det här fallet CD4 - -**[12:32 - 12:34]** och förstärka signalen - -**[12:34 - 12:35]** in i - -**[12:36 - 12:37]** minnescellen - -**[12:37 - 12:39]** när cellen väl blir aktiverad. - -**[12:41 - 12:45]** I den naiva cellen behöver den först rekryteras in i det här komplexet - -**[12:45 - 12:47]** och det gör också att signalering går långsammare. - -**[12:48 - 12:49]** Det behövs en starkare signal - -**[12:50 - 12:51]** in för att få igång cellen. - -**[12:52 - 12:53]** Sen finns det flera andra - -**[12:54 - 12:57]** addisionsmolekyler, till exempel LFA1 - -**[12:57 - 12:59]** som binder till ICAM1, för att antingen - -**[13:00 - 13:06]** presenterar cellen, det finns en som heter CD2 som binder till en molekyl som heter LFA3 - -**[13:06 - 13:11]** antingen presenterar cellen och som alla hjälper till och stabiliserar inbindningen - -**[13:11 - 13:14]** mellan TCA3-receptorn och MHC-komplexet. - -**[13:15 - 13:20]** Och här ser vi en ökning på ytan av de här adoptions molekylerna, både CD2 - -**[13:21 - 13:22]** och LFA1. - -**[13:22 - 13:26]** Det i sin tur gör att signaleringen in i TC-cellen blir - -**[13:26 - 13:27]** effektivare. - -**[13:30 - 13:41]** Även intracellulärt så ser man att det finns många olika skillnader på naiva celler och minnesceller. - -**[13:42 - 13:47]** Till exempel så har vi här ett protein som heter BCL2 - -**[13:48 - 13:53]** i minnescellen, det är ett antiapototiskt protein som induceras i minnescellerna. - -**[13:54 - 13:59]** Vi har också ett enzym som heter LCKD, ett tyrosymfosfat - -**[14:00 - 14:04]** och det ingår då i den här signaleringskedjan - -**[14:04 - 14:10]** som induceras när TCL-receptorn binder in till den antingen presenterar cellen. - -**[14:10 - 14:16]** I en naiv cell så behöver LCK rekryteras in till CD8-molekyler - -**[14:16 - 14:18]** innan den kan börja fungera. - -**[14:18 - 14:22]** I minnescellen så sitter den redan associerad - -**[14:22 - 14:24]** tillsammans med CD8 - -**[14:24 - 14:30]** och CD45-arro och de andra molekylerna i det här signaleringskomplexet. - -**[14:30 - 14:34]** äger ett tröskelvärde för att få signalering in i minnescellen. - -**[14:34 - 14:40]** Även andra enzymer som är del i den här signaleringsvägen, till exempel - -**[14:40 - 14:48]** ERC1 och 2 finns redan redo och i lättfosferilerade i minnescellen. - -**[14:48 - 14:58]** Vi har även ibland färdigt mRNA som ligger i minnescellen och väntar på att transkriberas. - -**[14:58 - 15:00]** Det finns också många epigeniteringar - -**[15:00 - 15:02]** elektronetiska förändringar i minnesceller - -**[15:02 - 15:04]** jämfört med de naiva cellerna - -**[15:04 - 15:06]** som gör att många gener - -**[15:06 - 15:08]** är lättare att komma åt - -**[15:08 - 15:10]** och transkribera i minnescellerna - -**[15:10 - 15:12]** än vad de är i de naiva cellerna. - -**[15:14 - 15:17]** Så i minnes-T-celler - -**[15:17 - 15:20]** så använder man sig framförallt av den här CD45-RO - -**[15:20 - 15:22]** för att avgöra - -**[15:22 - 15:24]** om en cell är en minnescell eller naiv-T-cell. - -**[15:26 - 15:30]** I B-celler så använder man sig av en molekyl som heter CD27 - -**[15:30 - 15:34]** och man kan också se om B-cellen har switchat eller inte - -**[15:34 - 15:36]** för har den switchat från IGM - -**[15:36 - 15:40]** till IDA eller IGI eller IDG - -**[15:40 - 15:42]** så är det också en minnescell - -**[15:42 - 15:44]** för då har den per definition gått igenom en sån här - -**[15:44 - 15:46]** jerminalcentereaktion. - -**[15:50 - 15:54]** Det finns två olika typer av minnes-T-celler - -**[15:54 - 15:58]** och vi kallar dem för dels centrala minnesceller - -**[15:58 - 16:00]** dels effektor av minnesceller - -**[16:00 - 16:05]** och de definieras då av hur de migrerar i kroppen. - -**[16:05 - 16:08]** Så de centrala minnescellerna - -**[16:08 - 16:10]** de vandrar från blodet ut i sekundära luleskida organ - -**[16:10 - 16:18]** som till exempel periska placken, lymfnode, mjälten och så vidare - -**[16:18 - 16:24]** medan effektorminnescellerna vandrar från blodet ut i perifera organ. - -**[16:24 - 16:30]** Perifera organ för en immunolog betyder då allting annat än de luleskida organen. - -**[16:30 - 16:34]** till exempel skinn, muskler, slemhinnor och så vidare. - -**[16:34 - 16:38]** Och för att kunna migrera på de här olika sätten - -**[16:38 - 16:42]** så uttrycker de olika adressionsmolekyler - -**[16:42 - 16:44]** och olika kemokinreceptor. - -**[16:44 - 16:46]** Så tittar vi på de centrala minnescellerna - -**[16:46 - 16:48]** så har de en adressionsmolekyl - -**[16:48 - 16:50]** som heter L-selektin - -**[16:50 - 16:52]** som de använder sig av för att binda in - -**[16:52 - 16:54]** till en molekyl som heter PENAD - -**[16:54 - 16:57]** som uttrycks bara på endotelet - -**[16:57 - 17:00]** i sekundära lymfridorgan. - -**[17:00 - 17:04]** Den här L-selektrin den finns även på naiva celler - -**[17:04 - 17:07]** som också behöver komma in i sekundär lymfnoder. - -**[17:08 - 17:10]** De centrala minnescellerna har också - -**[17:10 - 17:12]** kemokinreceptorn CCR-7 - -**[17:12 - 17:14]** som binder till - -**[17:14 - 17:16]** kemokinernas CCR-19 - -**[17:16 - 17:18]** och CCR-21 - -**[17:18 - 17:20]** som ju produceras i lymfnoderna. - -**[17:20 - 17:22]** Och det här är samma CCR-skydd - -**[17:22 - 17:24]** som även dentcellerna har - -**[17:24 - 17:26]** och använder sig av - -**[17:26 - 17:28]** för att komma in i lymfnoder - -**[17:28 - 17:30]** och andra secondär lymfridagar. - -**[17:30 - 17:34]** Effektominnescellerna å andra sidan - -**[17:34 - 17:35]** de har andra additionsmolekyler, - -**[17:35 - 17:38]** kanske beta 1 och beta 2-integriner. - -**[17:38 - 17:42]** Och de minner då till olika additionmolekyler - -**[17:42 - 17:46]** som finns på endotelet, framförallt i inflammerad vävnad. - -**[17:46 - 17:50]** De har också kemokinreceptorer till exempel CCR3 - -**[17:50 - 17:52]** och CCR5 - -**[17:52 - 17:54]** som binder till olika kemokiner - -**[17:54 - 17:56]** som produceras i vävnaden - -**[17:56 - 17:58]** när den är inflammerad eller infekterad. - -**[18:00 - 18:03]** Om vi då ser på funktionen hos de olika typerna - -**[18:03 - 18:06]** så är de centrala minnescellerna - -**[18:06 - 18:09]** väldigt bra på att hjälpa B-celler - -**[18:09 - 18:12]** och det gör de bland annat genom - -**[18:12 - 18:15]** aktivering där de börjar uttrycka CD40-liganden - -**[18:15 - 18:18]** så att de effektivt kan hjälpa B-cellerna - -**[18:18 - 18:21]** i lymfnod och andra sekundära lymffyra organ. - -**[18:22 - 18:25]** Medan de här effektorminnescellerna - -**[18:25 - 18:30]** i första hand reagerar med cyticinproduktion - -**[18:30 - 18:32]** när de är aktiverade. - -**[18:32 - 18:34]** De kan då producera olika cytokiner - -**[18:34 - 18:37]** och det är då beroende på om de har differentierat - -**[18:37 - 18:41]** ut till till hjälp av ett eller till hjälp av två eller till hjälp av 17 celler - -**[18:41 - 18:43]** under sin första aktivering. - -**[18:43 - 18:46]** När de sen stimuleras igen - -**[18:46 - 18:48]** som minnesceller så kommer de att - -**[18:48 - 18:52]** komma ihåg vilken typ av cyticinmönster - -**[18:52 - 18:54]** som de ska producera. - -**[18:58 - 19:00]** Så om vi tittar på de möjliga differentionerna - -**[19:00 - 19:04]** tenseringsvägarna för en t-cell som aktiveras. - -**[19:04 - 19:06]** En naiv t-cell här som aktiveras - -**[19:06 - 19:08]** av en dendritcell. - -**[19:08 - 19:12]** Den är naiv, den har cd45RA på sin yta - -**[19:12 - 19:16]** och den uttrycker ccr-sju för att komma in i lymfnoden. - -**[19:16 - 19:18]** Den kan då antingen bli - -**[19:18 - 19:20]** en effektorkell - -**[19:20 - 19:24]** som ju producerar sitt kine eller - -**[19:24 - 19:28]** som dödar infekterade celler. - -**[19:28 - 19:30]** Cd4 respektive cd8-celler. - -**[19:30 - 19:34]** förenklats. - -**[19:34 - 19:36]** CD8-celler kan också produceras i ett Kina till exempel. - -**[19:36 - 19:40]** Och de allra flesta effektor-t-cellerna som bildas - -**[19:40 - 19:44]** de kommer sen att dö i apoptos efter ett par dagar. - -**[19:44 - 19:46]** För de är farliga att ha kvar i kroppen. - -**[19:46 - 19:50]** Vi kan inte ha långlivade effektorkeller som angriper vävnaden. - -**[19:50 - 19:54]** Då kan vi få alltför mycket skada på vår egen vävnad. - -**[19:54 - 20:00]** Men vissa effektorkeller kan bli minnesceller. - -**[20:00 - 20:03]** Det här sker framför allt sent i immunsvaret - -**[20:03 - 20:08]** så kan en del effektorkell gå över och bli minnesceller. - -**[20:08 - 20:12]** Men parallellt med utvecklingen av effektorteringsceller - -**[20:12 - 20:16]** så sker det också en differentiering till minnesceller. - -**[20:17 - 20:20]** Och de får då istället se det 45 RO på sin yta. - -**[20:21 - 20:26]** Och de kommer att uttrycka antingen fortsätta uttrycka CCR7 - -**[20:26 - 20:30]** och kunna migrera till sexceller. - -**[20:30 - 20:32]** cirkulera limfria organ. - -**[20:32 - 20:34]** Här står det att de rumain in leverfoyagesystem. - -**[20:34 - 20:35]** Det gör de inte. - -**[20:35 - 20:38]** De sitter inte stilla där och väntar. - -**[20:38 - 20:42]** Utan de cirkulerar runt bara så att vi har det klart för oss. - -**[20:42 - 20:46]** Och andra minnesceller, de blir effektorminnesceller. - -**[20:46 - 20:50]** Och migrerar då genom vävnad istället. - -**[20:50 - 20:55]** Och de har då andra kemikiracentorer och andra additionsmolekyler - -**[20:55 - 20:58]** som vi diskuterade alldeles nyss. - -**[21:00 - 21:06]** Om vi sen tittar på naiva effektor och minnesceller - -**[21:06 - 21:12]** och deras olika krav på stimulering och kostimulering och så vidare. - -**[21:12 - 21:15]** Så ser vi att det är ganska så stor skillnad. - -**[21:15 - 21:24]** Om vi börjar med de naiva t-cellerna så behöver de få antingen presenterat för sig av en enderitställ. - -**[21:24 - 21:30]** Och de behöver få mycket kostimulering för att de ska aktiveras. - -**[21:30 - 21:32]** På rätt sätt. - -**[21:32 - 21:36]** De behöver alltså ungefär ett dygn på sig för att bli aktiverad. - -**[21:36 - 21:42]** Och då behöver de sitta bundna till den antingen presenterande cellen. - -**[21:42 - 21:46]** Och få olika typer av signaler från den cellen. - -**[21:46 - 21:51]** Och även en väldigt långvarig stimulering av T-cellsrecept. - -**[21:51 - 21:55]** För att den ska bli ordentligt stimulerad. - -**[21:55 - 21:59]** Det här är lite av en säkerhetsmekanism. - -**[22:00 - 22:03]** Det ska inte vara lätt att stimulera en naiv t-cell. - -**[22:03 - 22:08]** För då är risken att den går igång på någonting som är ofarligt till exempel. - -**[22:08 - 22:11]** Pollen, någonting vi äter. - -**[22:11 - 22:13]** Eller våra egna vävnader. - -**[22:13 - 22:18]** Så det måste vara en ordentligt stimulerad. - -**[22:18 - 22:21]** Den dritiska cellen med bra kostimulering. - -**[22:21 - 22:26]** Och en hög affinitet som gör att t-cellsrecepten fortsätter att vara bundna. - -**[22:26 - 22:29]** Till den antingen presenterande cellen under lång tid. - -**[22:30 - 22:33]** Om vi ser på levnadstiden hos den naiva cellen. - -**[22:33 - 22:36]** Så är den kanske fem till sju veckor. - -**[22:36 - 22:38]** Givet att den inte träffar på antingen då. - -**[22:38 - 22:41]** Gör den det så blir den aktuerad. - -**[22:41 - 22:43]** Då blir den effektor eller minnescell istället. - -**[22:44 - 22:49]** Effektorkällorna har andra krav på stimulering. - -**[22:49 - 22:53]** De ser det fyra positiva till hjälparkällorna. - -**[22:53 - 22:58]** Kan få antingen presenterat för sig av den riktceller. - -**[22:58 - 22:59]** Av B-celler. - -**[23:00 - 23:02]** Proffager i olika delar av kroppen. - -**[23:02 - 23:06]** För att de ska börja producera sina cytokiner. - -**[23:06 - 23:10]** Så de kommer först att få stimulering när de är naiva celler. - -**[23:10 - 23:12]** Naturligtvis. - -**[23:12 - 23:14]** Som vi just beskrev. - -**[23:14 - 23:16]** Och när de sedan har differentierat ut till en effektorscell. - -**[23:16 - 23:18]** Kommit ut i vävnaden. - -**[23:18 - 23:20]** Där de ska ha en effekt. - -**[23:20 - 23:26]** Då behöver de igen få en liten skjuts av antingen. - -**[23:26 - 23:28]** Som presenteras för dem. - -**[23:28 - 23:30]** På M och C klass två. - -**[23:30 - 23:32]** Allra oftast en N-cell. - -**[23:32 - 23:34]** En B-cell eller en makrofag. - -**[23:34 - 23:36]** Det finns andra typer av celler. - -**[23:36 - 23:38]** Som kan börja uttrycka emocerklass. - -**[23:38 - 23:40]** Två molekyler. - -**[23:40 - 23:44]** Efter en långvarig inflammation. - -**[23:44 - 23:46]** Så det är inget som vi behöver bekymra oss om här. - -**[23:46 - 23:50]** Och de behöver då också få lite kostimulering. - -**[23:50 - 23:52]** Från de här cellerna. - -**[23:52 - 23:54]** Men inte alls lika mycket. - -**[23:54 - 23:56]** Som den naiva T-cellen. - -**[23:56 - 23:59]** Och det behövs också en mycket kortare interaktion. - -**[23:59 - 24:00]** Mellan effekter. - -**[24:00 - 24:03]** Och den antingen presenterande cellen. - -**[24:03 - 24:06]** För att dra igång effektorfunktionerna. - -**[24:06 - 24:08]** Hos T-cellen. - -**[24:08 - 24:10]** Och den lever sen. - -**[24:10 - 24:12]** Som vi sa. Bara ett par dagar. - -**[24:12 - 24:14]** Innan den går i aprotos. - -**[24:14 - 24:16]** Eller möjligen blir en minnescell igen. - -**[24:18 - 24:20]** Vi har likartade förhållanden. - -**[24:20 - 24:24]** För de Cd8-positiva effektercellerna. - -**[24:24 - 24:26]** Men eftersom de aktiveras. - -**[24:26 - 24:30]** M och Cds 1. Förlåt. - -**[24:30 - 24:32]** Så kommer de ju kunna aktiveras. - -**[24:32 - 24:34]** Av alla celler. - -**[24:34 - 24:36]** Som uttrycker MCAC1. - -**[24:36 - 24:40]** Och deras egna unika antilja naturligtvis. - -**[24:40 - 24:42]** Och här behövs det ingen kostimulering. - -**[24:42 - 24:46]** Så att de kan alltså binda till och i slutändan döda. - -**[24:46 - 24:48]** Då alla celler. - -**[24:48 - 24:50]** Som uttrycker MCAC1. - -**[24:50 - 24:52]** Och här behövs också en kort stimulering. - -**[24:52 - 24:54]** Mindre än en timme. - -**[24:54 - 24:56]** Nära sett kanske 20-30 minuter. - -**[24:56 - 24:58]** Behövs. - -**[24:58 - 25:00]** För att aktivera. - -**[25:00 - 25:03]** Den cytotoxiska effektorkellen. - -**[25:03 - 25:08]** Så att den angriper och dödar den antingen presenterande cellen. - -**[25:08 - 25:12]** Och även de här cellerna lever då bara i ett par dagar. - -**[25:12 - 25:14]** Innan de går i apotos. - -**[25:14 - 25:18]** Minnestestcellerna däremot. - -**[25:18 - 25:22]** De behöver också få presentation från den dyrceller. - -**[25:22 - 25:24]** B-celler eller makrofager. - -**[25:24 - 25:28]** Alltså professionella antingen presenterande celler. - -**[25:28 - 25:30]** Men de har betydligt lägre kropp. - -**[25:30 - 25:34]** Krav på CD80 och 86-uttryck. - -**[25:34 - 25:36]** Alltså kostimuleringen. - -**[25:36 - 25:38]** Och de behöver också en mycket kortare tid. - -**[25:38 - 25:41]** Från det att de binder in till en antingen presenterandeceller. - -**[25:41 - 25:44]** Till att de är fullt aktiverade. - -**[25:44 - 25:50]** Och det här är för att de har redan genomgått en väldigt rigorös selektion. - -**[25:50 - 25:52]** Det är en Cytimus. - -**[25:52 - 25:56]** Men även då när de aktiverades första gången. - -**[25:56 - 25:58]** Som när IVA T-celler. - -**[25:58 - 26:00]** Då är de svåraktiverade. - -**[26:00 - 26:04]** Det krävs mindre - -**[26:04 - 26:08]** för att de ska få komma igång och bli aktiverade igen. - -**[26:08 - 26:10]** Och när de väl blir aktiverade - -**[26:10 - 26:14]** så blir de ju igen effektorkällor - -**[26:14 - 26:17]** som lever under bara ett par dagar - -**[26:17 - 26:21]** och som har då samma funktioner - -**[26:21 - 26:24]** som effektorkällorna som utvecklades - -**[26:24 - 26:26]** från naiva celler. - -**[26:26 - 26:28]** Om de inte aktiveras - -**[26:28 - 26:30]** då kan de leva i princip - -**[26:30 - 26:33]** hela livet ut. Vi kommer ha kvar dem. - -**[26:33 - 26:36]** Så att infektioner som vi hade som barn - -**[26:36 - 26:40]** är vi fortfarande skyddade mot när vi har blivit pensionärer. - -**[26:44 - 26:47]** Och eftersom vi då har det här väldigt - -**[26:47 - 26:51]** långlivade immunologiska minnet - -**[26:51 - 26:52]** så kan vi fråga oss hur - -**[26:52 - 26:55]** den här poolen av minnesceller upprätthålls. - -**[26:55 - 26:57]** Vi sa att de är långlivade. - -**[26:57 - 26:59]** Även cellerna lever länge. - -**[27:00 - 27:03]** De lever inte för evigt utan vi har en långsam - -**[27:03 - 27:04]** turnover. - -**[27:04 - 27:06]** Så om man tittar på - -**[27:06 - 27:08]** minnesceller i en - -**[27:08 - 27:09]** frisk - -**[27:09 - 27:12]** individ som inte har några pågående infektioner - -**[27:12 - 27:14]** så kan man se att kanske - -**[27:14 - 27:16]** någon procent eller ännu mindre - -**[27:16 - 27:18]** av minnescellerna - -**[27:18 - 27:21]** är i celldelning, även - -**[27:21 - 27:22]** i steady state, - -**[27:22 - 27:24]** utan infektioner. - -**[27:24 - 27:26]** Och den stimuleras då - -**[27:26 - 27:28]** avsytter Kina. - -**[27:28 - 27:30]** Ser du åtta positiva minnesceller - -**[27:30 - 27:34]** de behöver il 7 och il 15 - -**[27:34 - 27:36]** för att upprätthålla den här långsamma - -**[27:36 - 27:39]** prolyflerationen. - -**[27:39 - 27:44]** Medan det fyra positiva till hjälparminnesceller - -**[27:44 - 27:46]** behöver enbart il 7. - -**[27:46 - 27:48]** B-celler å andra sidan - -**[27:48 - 27:54]** de stimuleras dels genom att tollack-receptorer - -**[27:54 - 27:58]** en i klassen av den här patern recognition-receptivet - -**[27:58 - 28:00]** stimuleras - -**[28:00 - 28:03]** av olika typer av dåaimp - -**[28:03 - 28:08]** sådana här pamps, passagena societyt molekyler patins. - -**[28:08 - 28:09]** Och de behöver också - -**[28:09 - 28:12]** bystanderhat - -**[28:12 - 28:16]** det är cytokiner som produceras under immunsvar. - -**[28:16 - 28:20]** Så även om det här immunsvaret är riktat mot - -**[28:20 - 28:23]** någonting helt annat än det som B-cellen känner igen - -**[28:23 - 28:26]** så kan den ändå dra nytta av cytokinerna - -**[28:26 - 28:29]** som produceras för att upprätthålla - -**[28:30 - 28:32]** långsamma celldelning. - -**[28:32 - 28:36]** Dessutom så är det ju så att subkliniska infektioner - -**[28:36 - 28:38]** hjälper till att upprätthålla minnet. - -**[28:38 - 28:40]** Låt säga att du har fått minne - -**[28:40 - 28:44]** mot ett speciellt förkylningsvirus. - -**[28:44 - 28:50]** Om du då upprepade gånger utsätts för samma virus - -**[28:50 - 28:54]** så kommer immunsystemet aktiveras och bekämpa viruset. - -**[28:54 - 28:57]** Men det kommer gå så fort. - -**[28:57 - 29:00]** Då kommer du att ha ett bra minne. - -**[29:00 - 29:02]** av att du har blivit infekterad. - -**[29:02 - 29:08]** Men ändå får sig minnescellerna en skjuts, blir fler och växer till igen. - -**[29:08 - 29:12]** Det är inte nödvändigt med de här återinfektionerna. - -**[29:12 - 29:18]** Minnet upprätthålls även om man inte utsätts för någon infektion överhuvudtaget. - -**[29:18 - 29:26]** Men det blir naturligtvis bättre om man då och då utsätts för små doser av olika smittämnen. - -**[29:30 - 29:34]** Var kan vi då hitta de olika minnescellerna? - -**[29:34 - 29:38]** Minnes B-celler, de finns framför allt i cirkulationen - -**[29:38 - 29:42]** och i de sekundära lymfrida organen. - -**[29:42 - 29:48]** De migrerar alltså från cirkulationen, ut i lymfrida organ. - -**[29:48 - 29:52]** Där letar de efter sina antigener och om de inte hittar dem - -**[29:52 - 29:55]** så lämnar de igen det här organet via lymfan - -**[29:55 - 29:58]** och tömmer sedan tillbaka in i blodet. - -**[29:58 - 30:00]** Det är alltså samma migrationsverk - -**[30:00 - 30:04]** som de naiva B och T-cellerna använder sig av. - -**[30:04 - 30:08]** Även centrala minnesceller migrerar på samma sätt. - -**[30:08 - 30:13]** De finns i cirkulationen, lämnar den för de sekundära lymfrida organen. - -**[30:13 - 30:19]** Det är för att de ska ha så stor chans som möjligt att träffa på antigen - -**[30:19 - 30:24]** som kommer med den cellen från de olika organen - -**[30:24 - 30:28]** som dräneras av just den här lymfnoden till exempel. - -**[30:28 - 30:29]** Effekt och minnes-teser - -**[30:30 - 30:32]** cellerna å andra sidan. - -**[30:32 - 30:37]** Och nu kommer ni ihåg, de finns i cirkulationen och ut i mer perifer vävnad - -**[30:37 - 30:43]** dit de vandrar framförallt om de får olika typer av signaler - -**[30:43 - 30:48]** om att det pågår inflammation eller infektion i vävnaden. - -**[30:48 - 30:51]** Då lämnar de cirkulationen och går ut i vävnaden. - -**[30:51 - 30:55]** Och de kan sedan dräneras tillbaka till blodet via lymfan igen - -**[30:56 - 30:58]** från den perifera vävnaden. - -**[30:58 - 31:00]** Och sen hade vi också de långa - -**[31:00 - 31:02]** inlivade plasmasellerna. - -**[31:02 - 31:04]** Som ni kommer ihåg så är de inte minnesceller - -**[31:04 - 31:06]** men de bidrar till minnet. - -**[31:06 - 31:08]** Och de sitter ju i benmärgen. - -**[31:08 - 31:10]** De migrerar inte utan de stannar där. - -**[31:10 - 31:14]** Och det är plasmasellerna i benmärgen - -**[31:14 - 31:18]** som genererar den allra största delen av antikropparna - -**[31:18 - 31:22]** som vi har i cirkulationen. - -**[31:24 - 31:26]** Slutligen så ska vi säga några ord om vacciner också. - -**[31:28 - 31:30]** Vacciner fungerar genom att inducera - -**[31:30 - 31:32]** immunologiskt minne. - -**[31:32 - 31:36]** Men med den stora fördelen då att man inte blir sjuk i processen. - -**[31:36 - 31:42]** Och för att få vad vi kallar protektiv immunitet. - -**[31:42 - 31:46]** Alltså skyddande immunitet mot en viss mikroorganism. - -**[31:46 - 31:48]** Så behövs det olika typer av immunförsvar. - -**[31:48 - 31:54]** Så man kan inte ha samma vaccin mot alla olika typer av infektioner. - -**[31:54 - 32:00]** Utan det är beroende på de speciella egenskaperna hos mikroorganismen. - -**[32:00 - 32:04]** Som behövs då olika typer av vacciner. - -**[32:04 - 32:08]** Och ni kommer att få höra väldigt mycket mer om det här. - -**[32:08 - 32:12]** Både om vilket immunsvar som krävs mot olika typer av infektioner. - -**[32:12 - 32:16]** Och även olika typer av vacciner under infektionskursen. - -**[32:16 - 32:20]** Som kommer på termin fem istället. - -**[32:20 - 32:25]** Så det här är bara en liten teaser inför termin fem. - -**[32:25 - 32:30]** Men vi har fyra olika stora. - -**[32:30 - 32:32]** Grupper av vacciner. - -**[32:32 - 32:35]** Subgenhetsvacciner, konjunkturvacciner. - -**[32:35 - 32:40]** Helcellsvacciner och attenimerade eller levande mikroorganismer. - -**[32:40 - 32:44]** Subgenhetsvacciner är då till exempel ett protein - -**[32:44 - 32:48]** som kan inducera antikroppar - -**[32:48 - 32:52]** mot till exempel toxiner eller en additionsmolekyl - -**[32:52 - 32:56]** som finns hos en mikroorganism. - -**[32:56 - 33:00]** Exempel på det är till exempel stelkramps - -**[33:00 - 33:05]** difterivaccinerna som då innehåller ett modifierat toxin - -**[33:05 - 33:07]** som gör att man får antikroppar mot toxinet - -**[33:07 - 33:11]** så att de inte kan binda två raceller och orsaka sjukdom. - -**[33:12 - 33:18]** En annan typ av vaccin är det som vi kallar för kondugatvacciner. - -**[33:18 - 33:23]** De består av en kolhydrat, ofta från kapseln på en bakterie - -**[33:23 - 33:30]** som sen är konjugerad, alltså koalent bundet till ett protein. - -**[33:30 - 33:36]** Och det här behövs då för att få ett bra antikroppsvar mot kolhydratern - -**[33:36 - 33:42]** men samtidigt ett T-cellsvar mot proteinet så att man kan få hjälp. - -**[33:42 - 33:48]** T-cellerna behöver hjälp från aktiverade T-celler och T-celler känner inte igen kolhydrater. - -**[33:48 - 33:52]** Därför behövs det också någonting som aktiverar T-cellerna vid vaccinationen. - -**[33:54 - 34:00]** Båda de här vaccintyperna behöver ofta någonting som heter angivans - -**[34:00 - 34:08]** angivans är ämnen som orsakar en ospecifik men ganska mild inflammation - -**[34:08 - 34:10]** där man administrerar vaccinet. - -**[34:10 - 34:14]** Det här är för att aktivera den dridcellerna - -**[34:14 - 34:20]** så att de kan bli effektiva anti-impresenterande celler. - -**[34:20 - 34:26]** Om man bara sprutar in ett renat protein så kommer det inte att ge särskilt mycket - -**[34:26 - 34:30]** av larmsignaler till immunsystemet. - -**[34:30 - 34:34]** Så det kommer nästan att ignoreras av immunsystemet. - -**[34:34 - 34:40]** Så därför behövs det också någonting som aktiverar Patron Recognition Receptors - -**[34:40 - 34:46]** får den drivcellen att inse att det här är någonting som måste tas till Lymfnorden - -**[34:46 - 34:48]** och presenteras för T-celler. - -**[34:48 - 34:51]** Därför behöver man adjuvans. - -**[34:51 - 34:56]** Om man gör så att man har ett inaktiverat helcellsvaccin - -**[34:56 - 35:00]** inaktiverat betyder avdödat så att det inte kan replikeras - -**[35:00 - 35:02]** markera och helställs. - -**[35:02 - 35:04]** Det säger nästan sig självt. - -**[35:04 - 35:06]** Vad det är för någonting. - -**[35:06 - 35:08]** Det är alltså ett helt virus eller en hel bakterie. - -**[35:08 - 35:10]** Som man använder sig av. - -**[35:10 - 35:14]** Och då får man med många olika antigener naturligtvis. - -**[35:14 - 35:16]** I och med att man har hela mikroorganismer. - -**[35:16 - 35:20]** Och man får också med olika pamps som kan binda - -**[35:20 - 35:22]** till Patron Recognition Receptors. - -**[35:22 - 35:25]** Man behöver då sällan ha med adjevans - -**[35:25 - 35:28]** om man tar ett helcellsvaccin. - -**[35:28 - 35:30]** Slutligen så kan man - -**[35:30 - 35:34]** man också använda levande men försvagade mikroorganismer. - -**[35:34 - 35:36]** Det är det här attenererade. - -**[35:36 - 35:42]** Det betyder att den är försvagad och inte orsakar sjukdom hos friska individer. - -**[35:42 - 35:45]** Men det finns ju en del individer. - -**[35:45 - 35:51]** Till exempel om man har en immunbrist eller om man får behandling med immunsupprimerande medel. - -**[35:51 - 35:54]** Som inte bör få de här levande vaccinerna. - -**[35:56 - 36:00]** På samma sätt som med de inaktiverade helcellsvaccinerna. - -**[36:00 - 36:03]** Så kommer även de attitynerade vaccinerade vaccinerade vaccinerade. - -**[36:03 - 36:08]** Att ha med sig sina egna pamps och aktivera den drivceller. - -**[36:08 - 36:12]** Så att man kommer inte behöva något adjufans för deras del. - -**[36:12 - 36:16]** Vaccination skyddar ju den vaccinerade individen. - -**[36:16 - 36:19]** Men det skyddar också hela populationen. - -**[36:19 - 36:23]** Om alla som kan ta ett vaccin gör det. - -**[36:23 - 36:27]** Så kommer även de som får individer till exempel med immunbrister. - -**[36:27 - 36:30]** Som inte kan ta vaccinet också vara. - -**[36:30 - 36:35]** Bara skyddat för att det finns så få mottagliga individer. - -**[36:35 - 36:40]** Så att det blir väldigt svårt för en infektion att spridas. - -**[36:40 - 36:43]** Och det är det här som kallas för flockimmunitet. - -**[36:43 - 36:45]** Eller hörd immunitet. - -**[36:45 - 36:48]** Som vi säkert hört talas om nu den senaste tiden. - -**[36:48 - 36:51]** Så att med hjälp av den här flockimmuniteten. - -**[36:51 - 36:55]** Så skyddar vi även de som inte kan vaccineras. - -**[36:55 - 36:59]** Om alla tar de vacciner som de kan ta. - -**[37:00 - 37:04]** Så det ni ska komma ihåg. - -**[37:04 - 37:06]** Åtminstone från den här föreläsningen. - -**[37:06 - 37:10]** Det är att immunologiskt minne. - -**[37:10 - 37:12]** Det upprätthålls av minnesceller. - -**[37:12 - 37:16]** Och det skyddar mot infektion av samma mikroorganism. - -**[37:16 - 37:19]** En andra gång man kommer i kontakt med henne. - -**[37:19 - 37:22]** Men som sagt, det här är då exakt samma mikroorganism. - -**[37:22 - 37:27]** Inte någon variation av någonting man tidigare har varit i kontakt med. - -**[37:27 - 37:30]** De långlivade plasmacellerna. - -**[37:30 - 37:33]** som sitter i benmärgen bidrar också till skydd mot infektion. - -**[37:33 - 37:36]** Genom antikropparna som de producerar. - -**[37:36 - 37:41]** Det immunologiska minnet innebär att vi får ett snabbare, ett starkare och ett mer specifikt - -**[37:41 - 37:46]** immunsvar vid en återinfektion med samma mikroorganis. - -**[37:46 - 37:53]** Och vacciner verkar som vi pratade om genom att inducera immunologiskt minne. - -**[37:53 - 37:57]** Det var det hela. Vi hörs igen. Hejdå. - -**[38:00 - 38:01]** 88 - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.mp4 deleted file mode 100644 index eaede60..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/video_10726323.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 12 - se separat flik PU/Block_12_-_se_separat_flik_PU.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 12 - se separat flik PU/Block_12_-_se_separat_flik_PU.html deleted file mode 100644 index 35ce23c..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 12 - se separat flik PU/Block_12_-_se_separat_flik_PU.html +++ /dev/null @@ -1,11 +0,0 @@ - - - - - Block 12 - se separat flik PU - - -

Blockansvarig:  Elisabet Lönnermark  elisabet.lonnermark@infect.gu.se

-

 

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/20251204 Hormone Signaling med reglering av syre i kroppen Göteborg.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/20251204 Hormone Signaling med reglering av syre i kroppen Göteborg.md deleted file mode 100644 index 0f16174..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/20251204 Hormone Signaling med reglering av syre i kroppen Göteborg.md +++ /dev/null @@ -1,855 +0,0 @@ -# 20251204 Hormone Signaling med reglering av syre i kroppen Göteborg.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 59 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -En överblick -Hormon signalering (endokrin signalering) -Bengt Hallberg -Institution for Biomedicine -SAHLGRENSKA ACADEMY - - ---- - -## Page 2 - -Cell-cell kommunikation -Multicellulär organism består av miljarder miljarder celler -som måste prata med varandra för att organismen ska få sitt beteende -Signalmolekyler -Alla celler producerar olika typer av signalmolekyler -som transporteras ut till andra celler som tar emot budskapet -Receptorer och kinaser -aktiverar -Nedströms målproteiner aktiveras eller deaktiveras -Signaltransduktion -sjukdom -syndrom -Ge och vara mottagare av signaler -Signalvägar aktiveras -Metabolism -Gene expression Överlevnad eller död -Rörelse och utseende av cellen - - ---- - -## Page 3 - -Extracellulär signal molekyl -Receptor-protein -a cell -Intracellulära -signal proteiner -Metabolism -Gene expression Överlevnad eller död -Rörelse och utseende av cellen -Mål proteiner -Ligand-Receptor -medierad interaktion - - ---- - -## Page 4 - -Signalmolekyler kan verka på olika avstånd -Contact dependent -Parakrin, autokrin -(lokal) -Neuron -Target cell -Parakrin, Synaptisk transfer -följer blodsystemet -Endokrin cell signalering -(secretion, hormones follow the blood) - - ---- - -## Page 5 - -Gap junctions är smala vattenfyllda kanaler som förbinder cytoplasman hos -intilliggande epitelceller. Kanalerna tillåter utbyte av oorganiska joner och andra -små vattenlösliga molekyler, men inte av makromolekyler likt proteiner eller -nukleinsyror. -Kommunikation ska passera i båda riktningarna symmetriskt - - ---- - -## Page 6 - -Varje cell är programmerad att svara på ett speciellt sätt -när den utsetts för signalmolekyler -men en signal kan tydas olika beroende på mottagaren -A -B -C -överlevnad, rörelse -A -B -C -Proliferation -A -B -C -Differentiering, metabolism -A -B -C -death - - ---- - -## Page 7 - -Vad har vi för typer av receptorer? -A cell -Intracellulär, kärna -Intracellulär, cytoplasm -Membranbundna -Intracellulära - - ---- - -## Page 8 - -Definition av hormoner (sätter igång) -Endokrin signalering påverkar -biologiska processer i kroppen, -eller reglerar fysiologiska och -beteende händelser. -En signalmolekyl som produceras men -verkar långt från produktionsplats. -Hormoner används för att kommunicera -mellan organ och vävnader. -Hormoner är kemiska budbärare som produceras av körtlar i det endokrina -systemet. De släpps ut i blodomloppet och reglerar olika fysiologiska -processer i kroppen. - - ---- - -## Page 9 - -Hormoner som tillverkas av speciella celler reglerar -många olika processer i kroppen inklusive både -fysiologiska processer och beteendeaktiviteter. -Matsmältning -Metabolismen i kroppen -Andning -Sensorisk perception -Sömn -Amning -Stressinduktion -Tillväxt och utveckling -Reproduktion -Humörsvängningar - - ---- - -## Page 10 - -Kännetecken eller egenskaper hos hormon -Syntes och frisättning: Hormoner produceras av specifika endokrina -vävnader eller körtlar, såsom sköldkörteln, bukspottkörteln eller binjurarna. -Efter syntes släpps de direkt ut i blodomloppet för distribution i hela kroppen. -Målspecificitet: Hormoner verkar på specifika målvävnader eller organ -som har receptorer som kan binda till hormonet. Förändrar cellens fn eller aktivitet. -Ablation och bristsymtom: Om en hormonproducerande körtel -tas bort eller skadas (en process som kallas ablation), kommer organismen att -uppvisa symtom relaterade till bristen på det hormonet. -Detta indikerar hormonets väsentliga roll i normala kroppsfunktioner. . -Ersättnings: genom injektioner lindra de symtom som orsakas av dess frånvaro. -Låg molekylvikt: -Hög löslighet och diffusionshastighet: -Effektiv vid låga koncentrationer: -Hormoner färdas genom hela kroppen via cirkulationssystemet. - - ---- - -## Page 11 - -Kännetecken eller egenskaper hos testosteron -Syntes och frisättning: Testosteron produceras till 90% av Leydig-celler -Tillverkningen styrs Gonadotorpin-releasing hormone (GnRH) utsöndras av -anterior putuirary (främre loben av hypofysen) som medför frisläppande av -av ett annat hormon LUTEINISERANDE HORMON (LH) i -hypofysen. To keep the levels OK, negative feedback loop testosteron inhibite GnHR -Gonaderna (testiklarna) omvandlar progestreron och DHEA omvandlas till -testosteron. -Målspecificitet: påverkar tillverkningen av spermier (spermatogenesen). -Testosteron påverkar utveklingen det manliga könet, fysiken, prestation uppbyggnad -av muskler, behåring. - - ---- - -## Page 12 - -Kännetecken eller egenskaper hos testosteron -Syntes och frisättning: Testosteron produceras till 90% av Leydig-celler. -Målspecificitet: påverkar tillverkningen av spermier (spermatogenesen). -Ablation och bristsymtom: -Testosteron kontrollerar manliga karaktäristika drag, muskelmassa, styrka, -sexlusten minskar, erection. -Åldrande män, 50 över, andropaus, lägre testosteron nivåer vilket påverkar -muskler, styrka, sexlust. -Hormone ablation, prostata cancer celler behöver ofta testosteron för att växa. -Ta bort testosteron så växer prostata cellerna saktare till och med krymper tillväxten. -Ersättnings: låga nivåer av testosteron ersätts genom injektioner, tabletter, geler -plåster, som kan lindra de symtom som orsakas av testosteronets dess frånvaro. - - ---- - -## Page 13 - -De viktigaste endokrina körtlarna thyroid (sköldkörteln), -hypofysen, pineal (tallkottkörtlarna), njurarna och adrenal glands -(binjurarna), testiklarna och äggstockarna. -Hypothalamus, bukspottkörteln och tymus. -Hypotalamus och -hypofysen, -neuroendokrina systemet. -Endokrina körtlar - - ---- - -## Page 14 - -Klassificering av hormoner -(var tillverkas det och var är målet) -Endokrina hormoner: -Ligger långt från deras produktionsställe. Släpps de ut i blodomloppet, -vanligtvis långsammare svar, men effekterna är långvariga. T.ex., follikelstimulerande -hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) av den främre hypofysen och färdas -genom blodomloppet för att reglera reproduktionsorgan som äggstockar och testiklar. -Parakrina hormoner: -Parakrina hormoner verkar på närliggande celler. Frisätts i den extracellulära vätskan -och producerar snabba men kortlivade svar. T.ex., somatostatin, deltaceller (δ) i -Bukspottkörteln, vilket hämmar utsöndringen av insulin från beta (β) celler och -glukagon från alfa (α) celler, som är belägna nära platsen för somatostatinproduktion. -Autokrina hormoner: Autokrina hormoner verkar på samma celler som -producerar dem eller på celler av samma typ. Påverkar processer i själva den -producerande cellen. T.ex., insulinliknande tillväxtfaktor 1 (IGF1), bildas av celler -som fibroblaster och osteoblaster, vilket främjar celltillväxt och proliferation. - - ---- - -## Page 15 - -Kemiska budbärare baserade på deras kemiska sammansättning -Hormonklasser -Peptidhormoner, består av aminosyror och kan existera antingen som korta -peptidkedjor eller som långa proteiner. -hydrofila (vattenlösliga), vilket innebär att de inte kan passera genom -lipiddubbelskiktet i cellmembranen direkt. Behöver en receptor för att ta sig igenom -membranet. Snabb aktion med kort halveringstid. -Oxytocin: produceras i hypofysen, ett peptidhormon, binder -glatt muskulatur, stimulerar livmodersamman- -dragningar under förlossningen och -främjar amning. -Insulin: produceras i pancreas och reglerar blodsocker -nivåer, genom upptag av glukos - - ---- - -## Page 16 - -Lipidhärledda hormoner, -Syntetiseras från kolesterol eller fettsyraderivat, -vilket ger dem deras hydrofoba (lipidlösliga) egenskaper, diffunderar genom membran. -Binder till intracelllulära receptorer i cytoplasman eller i cellkärnan. -Binder till ”carrier” proteins för att bli transporterade, long half-life. -Steroidhormoner: testosteron och kortisol, reglera ämnesomsättning, -immunfunktion och reproduktion. -Eikosanoider: lipidhormoner, -från fettsyror i -plasmamembranet, t.ex., -prostaglandiner, reglerar -inflammatoriska svar och -andra lokala vävnadseffekter. - - ---- - -## Page 17 - -Monoaminhormoner. -Produceras från aromatiska aminosyror -(tyrosin, fenylalanin och tryptofan). -De inkluderar viktiga signalmolekyler i både -det centrala nervsystemet och perifera vävnader. -Egenskaper: kan vara antingen -vattenlösliga (hydrofila) eller lipidlösliga (hydrofoba). -(vad betyder det?) -Monoaminer fungerar ofta som -signalsubstanser/hormoner, -vilket påverkar både neurala och -hormonella signalvägar. -Adrenalin: från tyrosin som är avgörande för kroppens "fight or flight"-svar. -Serotonin: från tryptofan, involverad i humörreglering och gastrointestinal funktion - - ---- - -## Page 18 - -Hormoner binder till specifika receptorer på/i en specific -målcell, vilket resulterar i en aktivering av en -signaltransduktionsväg som vanligtvis aktiverar gen- -transkription, vilket resulterar i ökat uttryck av målproteiner -Vad händer när hormonet träffar rätt? - - ---- - -## Page 19 - -Adrenalin or epinephrine -Adrenalin används vid akutsjukvård i samband med astma, hjärt- och -lungräddning (hjärtstillestånd) och allergiska reaktioner -(överkänslighetsreaktioner och anafylaktisk allergisk chock). -Adrenalin produceras vanligtvis av adrenal glands, binjuren från -aminosyran tyrosin. -Men även på andra ställen, medulla oblongata, förlängda -märgen. - - ---- - -## Page 20 - -Organ -Effects -Heart -Increases heart rate; contractility; -conduction across -atrioventricular (AV) node -Lungs -Increases respiratory rate; -bronchodilation -Liver -Stimulates glycogenolysis, -release of glucose, energy. -Muscle -Stimulates glycogenolysis -and glycolysis -Brain -Increased cerebral tissue -oxygenation -Systemic -Vasoconstriction and vasodilation -Triggers lipolysis -Muscle contraction -Fysiologiska reaktioner på adrenalin per organ - - ---- - -## Page 21 - -"fight-or-flight” -En stressig (akut) situation eller psykologiskt, kan utlösa en kaskad av -stresshormoner som producerar välorganiserade fysiologiska förändringar. -Det är en överlevnadsmekanism, vilket gör att däggdjur reagera snabbt på livshotande -situationer, ett fysiologiska svar hjälper någon att bekämpa hotet eller fly till säkerhet. -Amugdala triggar HPA axeln. hypothalamus, -vilket aktiverar hypofysen (pituitary gland) -som producerar adrenokortropa hormon ACTH. -Vilket stimulerar bildning av adrenalin i -binjuren (adrenal gland). -Svar: högre blodflöde, hjärtfrekvens och -blodsocker, suppress immunsystemet. -Mer energi via epinephrine -som binder till celler och ökar glukos halten. -Fight or fligth. - - ---- - -## Page 22 - -Adrenaline or epinepherin are ligands to either α1, α2 or β-adrenoreceptors - - ---- - -## Page 23 - -Adrenaline or epinepherin are ligands to either -α1, α2 or β-adrenoreceptors -α1-adrenoreceptorn är kopplad till Gq, vilket resulterar i ökad -intracellulär Ca2+ och efterföljande glattmuskelkontraktion. -Bindning till α1-adrenerga receptorer hämmar insulinutsöndringen av -bukspottkörteln, stimulerar glykogenolys i lever och muskler -Bindning till β2-adrenerga receptorer ökar productionen av cAMP - - ---- - -## Page 24 - -Cyclic AMP (cAMP) och blodsocker nivåer. -Adrenalin receptor -breakdown of glycogen to -glucose-1-phosphate -Glycogen -syntheses -Adrenaline - - ---- - -## Page 25 - -Glucocorticoids kan användas som behandling av -sjukdomar där immunsystemet är överaktivt, likt -allergier, astma, autoimmune sjukdomar och sepsis. -Glucocorticoids reglerar gener involverade i utveckling, -metabolism, immunsvar och hjärnfunktioner. - - ---- - -## Page 26 - -Glucocorticoid action, produceras i adrenal cortex -Diffuse across -Nuclear receptor inactive -when bound to HSP proteins -Reglering gener, speciellt expression av anti-inflammatoriska gener/proteiner -och inhiberar expression av pro-inflammatoriska gener/ proteiner - - ---- - -## Page 27 - -(No content) - ---- - -## Page 28 - -Glucocorticoid action, produceras i adrenal cortex -Minskar funktionen och antalet lymfocyter, inklusive både B-celler och T-celler. -Inhibiting Interleukin familjen, INF-gamma, NFkB. - - ---- - -## Page 29 - -Estradiol (östorgen) kvinnligt könshormen -Reglerar de kvinnliga reproduktionscykler (menstruationscykler). Östrogen -medför utvecklingen av kvinnliga drag under puberteten (bröst, höft ect.). -Minskade nivåer senare i livet. Viktig för bentätheten. -Har en viktig funktion livet igenom för reproductionsvävnader, bröst, livmoder -Under puberten, vuxen ålder och graviditet. -Produceras främst i äggstockarna -Östrogen är ett derivat från cholestrol. - - ---- - -## Page 30 - -Östrogen aktion - - ---- - -## Page 31 - -Östrogenreceptor(kärnreceptor)/östrogen -Östorgenreceptorn binder östrogenresponsiva element (ERE) -Och tillsammans med andra transkriptioner faktorer, som AP-1, -Sp1 och NFkB. Uppskattningar av antalet målgener som regleras -på östrogenstimulering baserad på uttrycksmikroarrayer varierar från 100 -till 1 500 beroende på hur länge stimulering sker. - - ---- - -## Page 32 - -Insulin, peptid hormon -Tillverkas av beta celler i pancrease. -Det reglerar metabolismen av kolhydrater, fetter och proteiner -Detta medieras av upptag av glukos från blodet till cellerna i levern, -fettet och skelettmusklerna. -Humana insulinproteinet består av 51 -aminosyror, Mw 5808 Da. -Det är en heterodimer av en A-kedja och en -B-kedja, hopkopplade med disulfidbindningar. - - ---- - -## Page 33 - -Insulin, peptid hormon -Ökade blodglukos i blodet medför att glukos in i beta cellerna genom -glukostransportören GLUT-2. Detta medför ökad produktion av insulin. -Transkription och translation av preproinsulin, formas om i endoplasmatiska -reticulumet (ER) till proinsulin. Därefter sker dimeriseringen med disulfid -bindningar, packas och sekreteras ut från cellen. -. - - ---- - -## Page 34 - -PI3-kinase -(p110+p85) -P-Y -P-Y -IRS -PIP3 -PIP2 -IGF -P-Y -P-Y -Ligand binding -and activation. -Wortmannin -LY294002 -PIP3 -mTORC2 -PH -PIP3 -PDK1 -PH -Survival -Insulin signal transduction -T308 -PH -S473 -A -k -t -Kinase -Cytoplasm Akt -PH -Phosphorylation -14-3-3 -BAD -Fork- -head -14-3-3 -BAD -IKK-α -Fork- -head -Casp-9 -inh.act. -Figure 16.32 - - ---- - -## Page 35 - -PIP2 -PIP3 -P-Y -P-Y -P-Y -P-Y -eIF2B-P -stimulation with insulin, -increased protein synthesis -Glycolysis stimulated, -cardiac muscle -T308 -PH -S473 -A -k -t -Glucose uptake -stimulated, -muscle and fat cells -fructose-2,6- -bisphosphate (cardiac). -fructose-6- -phosphate -(key allosteric activator of PFK1) -Phosphorylation -GLUT4 -6-PF-2- -kinase -GSK-3 -p=inact. -glycogen synthesis -stimulated -PDE3B -AMP -cAMP -Decreased lipolysis -PKA -Hormone sensitive lipas -rate limiting enzyme -for triacylglycerol (TAG) -eNOS-3 -Sustained production -of NO by endothelial -cells -Raf -S259 -14-3-3 -Cell specific -BRCA1 -nuclear loc.? -Insulin signal transduction - - ---- - -## Page 36 - -Hormoner säkerställer homeostasen i kroppen, -ett exempel är insulin som håller blodsockernivåerna i jämvikt. - - ---- - -## Page 37 - -Nitric oxid (Kväveoxid) parakrin signal molekyl, diffunderar över membranet med lätthet. -GC=guanylyl cyclase -NOS -NOS -Smooth muscle cell -Muscle relaxation -blood vessel dilation -Acetylcholin act on endothelial cells, -stimulate NO synthesis -Kväveoxid (NO), är mycket instabil (få sek.), framställs från Arginin av kväveoxid-syntas och -diffunderar in i vaskulära glatta muskelceller, stimulera produktionen av cGMP och leder till -vasodilatation (kärlutvidgning). - - ---- - -## Page 38 - -Grundämnet och gasen syre upptäcktes av kemisten Carl Willhelm Scheele efter en serie experiment 1771-1773, -men publiceringen av hans forskningsavhandling om undersökningarna fördröjdes till 1777. -Under tiden hann engelsmannen Joseph Priestley också upptäcka syret 1774, och publicerade sin forskningsrapport 1775. -Fransmannen Lavoisier gav syret namnet oxygene -Vem upptäckte syret först? - - ---- - -## Page 39 - -Gregg L. Semenza -Johns Hopkins University -William G. Kaelin, Jr. -Dana-Farber Cancer Institute -Harvard University -Sir Peter J. Ratcliffe -Oxford University -Francis Crick Institute -För upptäckten av anpassning till syretillgång - - ---- - -## Page 40 - -Hur celler känner av -och anpassar sig till -syretillgången. - - ---- - -## Page 41 - -(No content) - ---- - -## Page 42 - -Erythropoietin is an essential hormone for red blood cell production. -No erythropoietin, definitive erythropoiesis does not take place. - - ---- - -## Page 43 - -(No content) - ---- - -## Page 44 - -A commen phenomena, early season, by activ cross-country skiers, -such as Frida Karlsson, Ebba Andersson and Johaug, -they gather at 3000 meters altitude at Val Senales -”Handlar om att producera EPO” -They are NOT training technique, speed or interval training, -they go around this 5 km track in very slow speed. -The body produce EPO -Apperently they look like happy amatuers when they ski around on the glacier in a slow pace. -Försäsongsträning - - ---- - -## Page 45 - -(No content) - ---- - -## Page 46 - -Renade fram komplexet “Hypoxia -Inducable Transcription Factor complex” - - ---- - -## Page 47 - -Important publication by Gregg Semenza generating impact on oxogene sensing - - ---- - -## Page 48 - -(No content) - ---- - -## Page 49 - -(No content) - ---- - -## Page 50 - -(No content) - ---- - -## Page 51 - -(No content) - ---- - -## Page 52 - -But how is oxygen regulating this shift?? -No oxygene present, -no prolyl hydroxylase activity - - ---- - -## Page 53 - -(No content) - ---- - -## Page 54 - -(No content) - ---- - -## Page 55 - -VEGF - - ---- - -## Page 56 - -(No content) - ---- - -## Page 57 - -Applications -Patients with chronic renal failure or patient under chemotherapy often suffer from severe anemia due to -decreased EPO expression. -EPO is produced by cells in the kidney and is essential for controlling the formation of red blood cells, -Drugs; two erythropoietin-stimulating agents, such as darbepoetin and epoetin approved for the treatment of anemia -Drugs, called prolyl hydroxylase inhibitors, that prevent VHL from binding to HIF and causing its degradation are -also being investigated as treatments for anaemia and renal failure. Phase III clinical trials at this point, roxadustat. - - ---- - -## Page 58 - -Intracellular Signalling -Ni har fått mkt av - - ---- - -## Page 59 - -Signal molekyler -Insulin -20 30 aa’s -regulation of glucose uptake, proliferation glucose synthesis. Bukspotkörteln -Glucagon -29 aa’s -stimulation of glucose synthesis. Bukspotkörteln -Peptide hormones -Neuropeptides and neurohormones -Substance P -11 -sensory synaptic transmission, s -Vasopressin -9 aa’s -stimulation of water reabsroption in the kidney -Growth factors -NGF -118 aa’s -Differentiation and survival of neurons -EGF -53 aa’s -proliferation of many types of cells. -PDGF -125 aa’s -proliferation of fibroblasts and other cells. -Peptide hormones, neuropeptides and growth factors - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/20251204 Hormone Signaling med reglering av syre i kroppen Göteborg.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/20251204 Hormone Signaling med reglering av syre i kroppen Göteborg.pdf deleted file mode 100644 index 6f5c602..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/20251204 Hormone Signaling med reglering av syre i kroppen Göteborg.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:dbfd49653aed78ee6eb08ee8360f0e7e861c0889d792e606a0542cfaddd68a44 -size 6616542 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Body weight Homeostasis SD (1).md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Body weight Homeostasis SD (1).md deleted file mode 100644 index 8f0b125..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Body weight Homeostasis SD (1).md +++ /dev/null @@ -1,2721 +0,0 @@ -# Body weight Homeostasis SD (1).pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 63 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -2025-05-05 -1 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -BODY WEIGHT HOMEOSTASIS -PROFESSOR SUZANNE L DICKSON -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -1 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Measuring obesity and obesity -statistics -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -2 - - ---- - -## Page 2 - -2025-05-05 -2 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -DEFINITIONS -Overweight and obesity are -defined as abnormal or -excessive fat accumulation -that presents a risk to -health. -ADULTS: A body mass index -(BMI) over 25 is considered -overweight and over 30 is -obese. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON ->18.5 -18.5-24.9 -25.0-29.9 -30.0-34.9 ->35.0 -BODY MASS INDEX (kg/m2) -3 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Body mass index (BMI) = weight/height2 (kg/m2) -Weight (kg) -Height -(m) -BMI -Normal -20-25 -Overweight ->25 -Obese ->30 -Morbidly Obese ->40 -BMI for adults -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -4 - - ---- - -## Page 3 - -2025-05-05 -3 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Weight (kg) -Height -(m) -BMI -Normal -20-25 -Overweight ->25 -Obese ->30 -Morbidly Obese ->40 -Weight: 110 Kg -Height: 1.8 m -à BMI: 34 -A cautionary note ….. -This calculation does not predict obesity for body -builders (muscle) or for those that are very tall -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -5 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Age 5-19: -Use BMI-for-age -Overweight : >1 standard -deviation above the growth -reference mean -Obesity: >2 standard deviations -above the growth reference -mean -Age -5 -19 yrs -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -BMI-for-Age GIRLS -obese -overweight -BMI (Kg/m2) -6 - - ---- - -## Page 4 - -2025-05-05 -4 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Age <5 -Use Weight-for-age -Overweight: >2 standard -deviations above the growth -reference mean -Obesity: >3 standard deviations -above the growth reference -mean -Age -Birth -5 yrs -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Weight (kg) -Weight-for-Age GIRLS -7 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Direct methods for assessing fat mass -Underwater -weighing -Accurate. Was gold -standard before more -advanced methods. -Fat vs non-fat tissue -have different -densities. -Whole-Body (ADP) -Air Displacement -Plethysmography -Like underwater weighing – -displace air instead of water. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Total body water (TBW). Drink -deuterated (or tritiated) water à ends -up in the fat-free compartment à -sampling gives TBW. From this, fat mass -can be calculated (since body weight is -known). -2H2O -H2O -2H2O -H2O -+ -5 hours -e.g. -1 liter -e.g. -80 liters -Dilution: -1:80 -Sample (eg saliva) -(known) -(unknown) -8 - - ---- - -## Page 5 - -2025-05-05 -5 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Direct methods for assessing fat mass -Dual X-Ray absorptiometry (DEXA) -X-rays of two different -energies. One absorbed -more strongly by fat. -Subtract one image from -the other à amount of -fat relative to other -tissues at each point. -Measures total fat and -gives distribution. €€€. -Involves exposure to -(low level) radiation. -OFTEN USED IN -RESEARCH. -Computerized tomography -Cross-sectional radiographs of -abdomen à computerized -measurement of total fat area and -regional fat determination (e.g. -subcutaneous versus visceral fat). €€€. -Radiation (like many x-rays). -Bioelectrical impedance -Resistance between 2 electrodes is -higher in obese individuals. -Resistance high for fat & low for -water. Not accurate. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -9 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Indirect methods for assessing fat mass -ØSkinfold measurements – subcutaneous fat -measured using calipers. Use conversion tables -to estimate body fat % to about 3-5% accuracy. -More useful than BMI in athletes. -ØWaist:hip ratio – cut-offs are ≥ 0.90 cm in -men and ≥ 0.85 cm in women -ØBMI - based on weight and height (kg/m2) -Most obesity -statistics are -based on -BMI data -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Source: hereandnowwellness.com -10 - - ---- - -## Page 6 - -2025-05-05 -6 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -2020: % US adults with an obese BMI (>30) -11 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -1992 -2000 -2010 -Sweden – -Prevalence of -Overweight (%) -% BMI>25 kg/m2 -<18 ->18-25 ->25-35 ->35 -And in 2022 -Adults – 35% overweight, 16% -obese -Children – 20% overweight. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -DOI:10.1177/1403494815579478 -12 - - ---- - -## Page 7 - -2025-05-05 -7 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Health consequences of obesity -OBESITY -CARDIOVASCULAR -DISEASE -TYPE 2 DIABETES -Increased risk: -Breast cancer -Bowel cancer -Osteoporosis -Lung disease -Strokes -Heart attacks -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -13 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Metabolic Syndrome -A cluster of conditions that occur -together, increasing risk of heart -disease, stroke and type 2 -diabetes. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -About two-thirds of people -suffering from obesity develop -metabolic syndrome. -14 - - ---- - -## Page 8 - -2025-05-05 -8 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Metabolic Syndrome Diagnosis (WHO 1998) -Type 2 diabetes plus 2 out of 3 of the other -components: -Type 2 diabetes: -­ Fasting glucose (> 6.5 -mmol/L) -¯ Glucose tolerance or -­ Insulin resistance -High Blood Pressure -Visceral Obesity -Blood fat disturbance: -­ Triglycerides -¯ HDL (good) -cholesterol -­ LDL (bad cholesterol) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -15 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Debate regarding metabolic syndrome -We say that “it -is just a -constellation -of symptoms -or sub- -diseases” -We disagree. -Surely there is -a causal -relation -between -symptoms – -perhaps even -a common -cause? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Depositphotos -16 - - ---- - -## Page 9 - -2025-05-05 -9 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Below -waist -Above -waist -Increased risk of metabolic disturbances -­ Visceral fat à ­ Free Fatty Acid (FFA) release , e.g. to the liver (bad) -à ­ release of adipokines* (exception is adiponectin, -whose secretion is decreased). -*Adipokines are fat-derived cytokines such as leptin and resistin and also -immune-stimulating hormones e.g. interleukin-6 (IL-6), TNFa -§ Android -§ Central -§ Abdominal -§ Truncal -§ Upper body -§ Gynoid -§ Peripheral -§ Gluteo-femoral -§ Lower body -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -17 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -How does obesity cause insulin resistance? -1. Free fatty acid ”overflow hypothesis” -2. Adipokines, immune stimulating hormones from white -adipose tissue (↑ TNFa, ↑ resistin, ↓adiponectin) -Both can be -true! -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -18 - - ---- - -## Page 10 - -2025-05-05 -10 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucose -Glucose -Glucose -Glucose -Health -Disease -1. Fat overflow hypothesis. Fat outside fat tissue is -dangerous for metabolic health -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -19 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -2. “Adipokine” hypothesis -Immune stimulating -hormones (adipokines) -from adipocytes and -macrophages in fat à -inflammationà diabetes -in liver, muscle and -pancreas -Adipocyte -Macrophage -Blood vessel -Glucose -Glucose -Healthy -Metabolic syndrome -adipokines -Insulin -Insulin -IL-1β -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -20 - - ---- - -## Page 11 - -2025-05-05 -11 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -The relation between obesity, adipokines and their -impact on insulin resistance -↑ TNFα -↑ resistin -↓ adiponectin -↑ leptin -INSULIN -RESISTANCE -+ -_ -Leptin resistance -Adipokines -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -21 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Adipokines in metabolic syndrome -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Adiponectin – Levels reduced in -metabolic syndrome. In normal weight -individuals, it has beneficial effects -(increases insulin sensitivity, anti- -inflammatory, anti-artherosclerosis). -1. modify insulin sensitivity e.g. -acylation stimulating protein, tumor -necrosis factor α (TNF-α), IL-6, -resistin, visfatin, apelin, omentin, -chemerin, leptin and adiponectin. -TNFa & IL6 - Levels increased in -metabolic syndrome. -Proinflammatory. Produced by -adipocytes and macrophages. Cause -insulin resistance and increase -circulating free fatty acids. -Adipokines include proteins that: -3. impact on vascularity e.g. -angiotensinogen, plasminogen -inhibitor protein, PAI-1) among -others. -2. ↓ insulin release (e.g. IL-1β) -22 - - ---- - -## Page 12 - -2025-05-05 -12 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Adipokines in metabolic syndrome -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Role in many metabolic processes: -Energy expenditure, neuroendocrine function, immune function, -vascular remodelling, angiogenesis, fatty acid oxidation, -lipogenesis, gluconeogenesis, glucose uptake, insulin -signalling, and energy expenditure in metabolically active -tissues such as the liver, skeletal muscle and the brain. -Site of action: -Can act locally, through autocrine/paracrine mechanisms, or -systemically, through endocrine effects -I’m not expecting -you to memorize this -list but to realise -they have many & -diverse functions -23 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -↔Cortisol (despite signs of ↑ cortisol -activity - looks like Cushings syndrome!) -↑ androgens in women (polycystic -ovarian syndrome, PCOS) -↓ androgens in men -↓ growth hormone -Additional endocrine changes in metabolic syndrome -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -24 - - ---- - -## Page 13 - -2025-05-05 -13 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Body weight homeostasis -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -- Powerful physiological processes aim to keep body weight constant -25 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Energy Expenditure: -- Basal Metabolism -- Physical activity -- Adaptive thermogenesis** -Food intake & energy expenditure balanced à body weight maintained at a “set point”. -1. Genetic -predisposition* -2. Long term changes -in body weight -3. Obesogenic -environment -*Predisposition= tendency to suffer from -**Occurs in brown adipose tissue. -Factors influencing -the “set point” -Ø Target weight maintained with an extraordinary degree of control. -Ø “Set point” controller = brain (especially hypothalamus) -“Set point” hypothesis of body weight regulation -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -26 - - ---- - -## Page 14 - -2025-05-05 -14 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -In obesity, there is a defense of an elevated body weight, rather -than the absence of regulation. -Evidence that we defend our body weight at a set point? -ØBody weight defended despite diet attempts (­ hunger & ¯ -metabolism). -ØDiet and lifestyle changes ineffective. -ØReturn to “set point” (normal weight) after dieting or illness and -after voluntary overfeeding. -ØThe 0.5 kg gained per year during ageing (average) = -surprisingly little -“Set point” is a hypothesis to explain obesity!!! -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Age: 20 -50 -+ 30 kg -27 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Weight gain as we age -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Age 20 -Age 50 -+ 15 kg -Powerful Physiological Systems -Control Energy Balance & Body Weight. -1 g fat = 9 kcal -15 kg fat = 130,000 kcal -13,000 kcal in 30 years -= 86 kcal/week -8 minutes -running -or -Per week -imbalance: -28 - - ---- - -## Page 15 - -2025-05-05 -15 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Change in weight (kg) -Overfeeding -(6736 kcal/day) -months -Body weight -Fast mass -Pasquet P, Apfelbaum, M. Am J of Clin Nut 1994;60:861-3 -“Guru Walla" fattening session -in the Massas ethnic group in -Northern Cameroon -"The fattening session resulted in a mean -extra energy intake of 955 MJ and an -increase of 17kg in body weight...Over -the whole overfeeding session, we noted -a 43.5% mean increase of resting -metabolic rate, which is much higher -than previously reported” -Evidence for set point: Return to normal weight after a -period of voluntary over-feeding -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -29 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Does energy expenditure adjust if we over- or under-eat -enough calories to alter our body weight? -Over-eat à gain 10% body weight -Diet à Lose 10% or 20% body weight -Measure -Energy -Expenditure -Predict -Energy -Expenditure -Difference?? -Leibel RL et al. N Engl J Med 1995;332:621-628. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -30 - - ---- - -## Page 16 - -2025-05-05 -16 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Does energy expenditure adjust if we over- or under-eat -enough calories to alter our body weight? -Leibel RL et al. N Engl J Med 1995;332:621-628. -Over-eating (à weight gain) -à ­ Energy expenditure (> 500 kcal above -that predicted) -Food restriction (à weight loss) -à ¯ Energy expenditure (¯ was > 300 kcal -more than predicted) -Observed minus -predicted -total energy -expenditure -(kcal) -Dieter’s -curse -People go up in energy -expenditure when they gain -weight & down in energy -expenditure when they lose -it – more than expected! -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -31 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Body weight -Set -point -Free -choice -Free -choice -Free -choice -Under -Feed -Over -feed -¯ energy expenditure -­ appetite -­ energy expenditure -¯ appetite (less effective) -Both under- and over-nutrition can lead to weight gain -over time -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -32 - - ---- - -## Page 17 - -2025-05-05 -17 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Food available -EAT!!!! -STORE ENERGY -(TO PREPARE FOR -FUTURE FAMINE) -­­ HUNGER à search for -food -¯ METABOLISM à save -energy -survival -LEAN -ENVIRONMENT -Food scarce (famine) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -THEN….. In our evolution, there was genetic pressure to -increase body weight -33 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -EAT!!!! -STORE ENERGY -(TO PREPARE FOR -FUTURE FAMINE) -OBESOGENIC -ENVIRONMENT -­­ HUNGER à search for -food -¯ METABOLISM à save -energy -Food available 24/7 -Dieting (attempts to limit weight gain) -Obesity -Same -genetic -pressures as -our -ancestors -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -NOW: Food is more available … but our genetics have -evolved to increase our body weight -EssayPlant.com -34 - - ---- - -## Page 18 - -2025-05-05 -18 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Energy expenditure -Basal -Metabolism -Physical -activity -Adaptive -thermogenesis -Metabolism -Energy -Storage -(fat) -Total energy -expenditure -(= Heat+work -done on -environment)* -*When at rest, all energy -expenditure is equal to heat -produced (ie thermogenesis) -•Variable (at most 10% in modern life) -•Regulated by brain -•Responds to temperature & food intake -•Occurs in brown adipocyte mitochondria, -skeletal muscle & other sites -•Variable (~25%) -(~65%) -For performance of cellular & organ -functions: -•synthetic processes -•electrical work -•membrane transport -•detoxification -•degredation -Energy intake (Food) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -35 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Energy dissipated (wasted) in the form of heat in response to environmental -changes, essentially cold exposure and food intake. It helps protect against -weight gain by causing a compensatory increase in energy expenditure -when we eat. -Adaptive thermogenesis -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -36 - - ---- - -## Page 19 - -2025-05-05 -19 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Function = energy expenditure -(not storage). -Present in interscapular area. -Present in human infants but -declines with age. -Sympathetic nervous system -(SNS) increases BAT activity in -response to cold or increased -food ingestion. Adaptive -thermogenesis. -Heat generated in mitochondria -via “uncoupling”. -Electron -transport -chain -MITOCHONDRIA -Fatty -acids & -glucose H+ -ATP -synthase -H+ -ADP -ATP -(Energy storage) -UCP1 -H+ -H+ -UCP1=uncoupling protein 1 -It is present in BAT but not in -other cells. It is increased by over- -eating and decreases with fasting -HEAT -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Brown Adipose Tissue (BAT) -37 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -PET scan after intravenous -injection of 18F- -fluorodeoxyglucose (18F-FDG) à -BAT visualized -New information on BAT: -Present in human adults. -Women have more than men. -More in younger adults -More BAT in lean subjects? -Therapeutic interest? -Stimulation of BAT à energy -expenditure & weight loss -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -2010: BAT also discovered to be present in human adults -DOI:10.1038/ijo.2010.241 -38 - - ---- - -## Page 20 - -2025-05-05 -20 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -2. Thyroid hormones (TRβ on BAT) - chronic -­ UCP-1 expression in BAT -(BUT NOTE: THEY ARE ALSO THE PRIMARY CONTROLLER OF THE BASAL METABOLIC RATE; -ACTING ON MOST BODY CELLS (NOT BRAIN) TO ­ ­ ENEGY EXPENDITURE) -1. Noradrenaline (β3 AR on BAT) – acute -Caused by sympathetic nervous system (SNS) activation. Contribute to heat -produced when emotionally stressed. -­ Metabolism of brown adipose tissue (BAT). -­ UCP1 activation and hence energy expenditure -3. Glucocorticoids (via glucocorticoid receptor on BAT) -Inhibitory effect on BAT. -Suppresses noradrenaline-induced UCP1 activation -4. Leptin (via ObRB in hypothalamus that stimulate SNS) -­ UCP-1 expression in BAT -Hormones important for BAT activation -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -39 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -BMI -Energy -expenditure -Obese -Ex-obese -(↓ diet-induced -thermogenesis, -eg ↓ T3) -Lean -A formerly obese individual -will require ~300–400 fewer -calories per day to maintain -the same body weight and -physical activity level as a -never-obese individual of -the same body weight. -Reduced energy expenditure in the post-obese state -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -40 - - ---- - -## Page 21 - -2025-05-05 -21 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Body weight Homeostasis - the -control systems -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -41 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Effector systems -Sensors -Altered Internal -Environment -Principles of homeostasis – keeping (body weight) -constant -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Controller -Homeostasis -- maintaining a -steady state. -- involved feedback -systems. -42 - - ---- - -## Page 22 - -2025-05-05 -22 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Food intake -Energy expenditure -Adaptive thermogenesis -Sensors -??? -Energy deficit/excess -Key questions: -1. What are the control -systems in the brain that -alter food intake & energy -expenditure? -2. What are the sensors? -3. Why do these fail in ways -that result in body weight -gain & obesity? -Hunger/full etc -Longterm -Short term -Principles of homeostasis – keeping (body weight) -constant -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -43 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Locke et al Nature. 2015 Feb 12;518(7538):197-206 -Genes linked to -BMI are mostly -found in brain, and -notably in the -hypothalamus -Energy homeostasis control system is in brain -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -44 - - ---- - -## Page 23 - -2025-05-05 -23 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Brain areas involved in energy balance regulation -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Hypothalamic and brainstem autonomic -circuitry (orange) includes the arcuate nucleus -(ARC), the dorsomedial hypothalamus (DMH), -the dorsal-vagal complex (DVC), the lateral -hypothalamus (LH), the pontine parabrachial -nucleus (PBN), the preoptic area (POA), the -paraventricular hypothalamus (PVH), the raphe -pallidus (RPa), and the ventromedial -hypothalamus (VMH). Structures of the brain -executive system (green) include the anterior -cingulate cortex (ACC), the insula (Ins.), and -the prefrontal cortex (PFC). Structures of the -brain reward system (blue) include the -amygdala (Amy.), hippocampus (Hipp.), Ins., -LH, nucleus accumbens (NAc), striatum (Stri.), -and ventral tegmental area (VTA). -DOI:10.1111/nyas.13263 -45 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -§Nearly all hypothalamic nuclei -engaged. -§Especially - Mediobasal -hypothalamus (MBH) - includes -arcuate nucleus (Arc) and -ventromedial nucleus (VMN) – energy -intake and adaptive thermogenesis. -§Arc cells project to many other -hypothalamic (and extra- -hypothalamic) areas to regulate -energy balance. -§Lateral hypothalamus – feeding -center. -Autonomic control of energy balance: Hypothalamus -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -VMH, LH, -DMH, POA -Arc -PVH -Appetitice & -Consummatory -Behaviours -Adaptive -thermogenesis -Autonomic & -neuroendocrine -control of food intake -& energy -expenditure -Hypothalamic areas regulating energy balance. -+ VMN -48 - - ---- - -## Page 24 - -2025-05-05 -24 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -1. Lesions of key hypothalamic areas cause animals to lose -control of their set point for body weight. -Ventromedial nucleus (VMN) lesion à obesity. -Role = satiety center -Lateral Hypothalamus (LH) lesion à appetite loss. -Role= hunger center -2. Arcuate nucleus (Arc): Contains orexigenic AgRP/NPY -neurones and anorexigenic POMC neurones. -3. Leptin Fat-derived hormone that suppresses food intake. -Activates POMC & inhibits AgRP/NPY neurones. Informs -brain on fat stores. Leptin resistance in obesity. -4. Leptin and leptin receptor gene mutations – extremely -rare monogenic cause of obesity. -Johan’s hypothalamic lecture – some key points -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Adapted from M.W. Schwartz -49 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -1. Dorsal vagal complex (DVC) -§ -nucleus of the solitary tract (NTS), -§ -area postrema (AP) -§ -dorsal motor nucleus of the vagus -nerve (DMV) -Integrate homeostatic signals about -nutritional and energy reserve status. -Involved in appetite suppression, malaise, -response to infections, gut-brain signals, -gastric distension, swallowing etc. -Important target for the anorexigenic -peptide, GLP-1 (see later) -Autonomic control of energy balance: Brainstem -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -DOI:10.1111/nyas.13263 -50 - - ---- - -## Page 25 - -2025-05-05 -25 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -2.Parabrachial nucleus (an anorexic -hub) -• -Relays sensory information to forebrain. -• -CGRP neurons relay aversive signals (e.g., -food poisoning, pain, itch etc) to the -amygdala (CeA), the bed nucleus of the stria -terminalis (BNST) and other brain regions. -• -Chronic activation of CGRP neurons can -lead to severe anorexia and starvation. -• -When activated, CGRP neurones block -incoming orexigenic information from AgRP -neurones in Arc. -• -Other PBN neurons transmit taste, -temperature, respiratory, satiety, thirst, salt- -appetite, or glucose counter-regulatory -signals. -Autonomic control of energy balance: Brainstem -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -CGRP = -calcitonin gene- -related peptide -Anorexigenic -https://doi.org/10.1016/j.tins.2018.03.007 -51 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -3. Others -The Raphe Pallidus (RPA) receives -thermoregulatory information from -the hypothalamus and projects to -the intermediolateral nucleus (IML) -of the spinal cord, from which -originate the preganglionic neurons -of the sympathetic nervous system -(SNS) outflow to BAT. -Autonomic control of energy balance: Brainstem -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -POA (Preoptic area), DMH (Dorsomedial hypothalamus) -DOI:10.1111/nyas.13263 -52 - - ---- - -## Page 26 - -2025-05-05 -26 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Role of the reward system -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Motivation for food, including palatable -foods. -Pleasure from food and food choice -Important when hungry (to help restore -energy balance) but also to ensure we eat -in excess of metabolic requirement (to help -prepare for a future famine). -Golocalprov.com -53 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Sustaining energy – eat when available, ­ energy store -for future need -• Nutrition – variety -• Food selection/preference – sweet, salty, umami >> -sour, bitter (edible >> poisonous) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Food reward – eating for survival (adaptation) -54 - - ---- - -## Page 27 - -2025-05-05 -27 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Food reward – eating against survival (maladaptation) -Vitagazette.com -News.bbc.co.cuk -55 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -u They promote eating in the absence of hunger or -energy need (= hedonic, non-homeostatic feeding) -u Certain foods make us want to eat more -(=reinforcement) -“Appetite comes with eating; the more -one has, the more one would have”. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Food reward – eating for survival -56 - - ---- - -## Page 28 - -2025-05-05 -28 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -“Hunger is the best spice” -Swedish -Reward value also reflects: -Palatability, taste, orosensory experience, -reward expectation/prediction, genetics -“A good meal ought to begin -with hunger”. -French -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Hunger increases the reward value of foods -57 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Goldstone et al., 2009, EJN -à Brains pathways involved in -(visual) food reward processing -are regulated by metabolic -signals -FED -FASTED -vs -ACC -amygdala -insula -ventral -striatum -lateral -OFC -medial -OFC -Brain reward areas: -- Activated by pictures of -rewarding foods. -- Linked to food reward! -- Regulated by nutritional -state. -Δ -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Brain areas linked to reward are more activated by -photos of palatable foods when hungry than when fed -58 - - ---- - -## Page 29 - -2025-05-05 -29 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -OFC & Amygdala à reward -value of food -Insula à taste & hedonic -evaluation -NAcc, VTA & dorsal striatum -à Motivational and incentive -properties of rewards -Lateral hypothalamus à -regulates rewarding response -to palatable food and drives -reward-seeking behaviours -Adapted from Kenny PJ, 2010 Neuron 69: 664 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Brain Areas Activated in Response to Palatable Food -or Food Associated Cues -59 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Wanting/motivation -Liking/hedonics -DOPAMINE (VTA à NAcc) -OPIOIDS -ENDOCANNABINOIDS -Muscle -BAT -MBH – mediobasal hypothalamus -DVC – dorsovagal complex -PFC – Prefrontal cortex -DVC – Anterior Cinglate Gyrus -Dopamine and “friends” -DOI:10.1111/nyas.13263 -60 - - ---- - -## Page 30 - -2025-05-05 -30 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Ventral Tegmental -Area (VTA) -Nucleus -Accumbens (NAc) -dopamine -The midbrain dopamine neurones signalling reward -VTA -é Cell firing -NAc -é dopamine release -Natural and artificial rewards -+ -sex -food -gambling -drugs -alcohol -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Theguardian.com -Rodin -Picasso -Cezanne -Jean Kieffer -Adriaen Brouwer -61 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -dopamine -Ventral Tegmental -Area (VTA) -Nucleus -Accumbens (NAcc) -What does accumbal dopamine actually signal? -u Pleasure of eating -(Small et al, Neuroimage 2003) -u Novel (unexpected) rewards -(Norgren et al, Physiol Behan, 2006) -u Reward anticipation (cue- -induced eg smell) -(Epstein et al, Psychol Rev, 2009) -u Motivational/incentive value -(Volkow et al, Synapse, 2002) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Increases “wanting” and approach behaviour for food -Picturequotes.com -Golocalprov.com -62 - - ---- - -## Page 31 - -2025-05-05 -31 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Food Reward -Generation -Food -Intake -“Gluttony” Hypothesis -Reward -“Reward deficiency” Hypothesis -Reward -http://commons.wikimedia.org -/wikiCategory:Animations_from -_Anatomography -Evidence favours a reward deficiency hypothesis -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Obesity is associated with an altered reward function -Rubens -63 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -↓ Striatal dopamine D2 -receptor availability in obese -subjects. -(Similar to drug-addicted -subjects). -lean -morbidly obese -… supports the reward deficiency hypothesis in obesity -Volkow et al. 2008, Phil. -Trans. R. Soc. B -363:3191 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Obesity is associated with an altered reward function -64 - - ---- - -## Page 32 - -2025-05-05 -32 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Potential “reward” contributors to obesity: -1. Genetic and other pre-existing -differences in reward function -3. Intake of palatable food as an -escalating, addictive process -2. Changes in reward function that are -secondary effects of the obese state. -Could some obese patients be food addicted? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Obesity is associated with an altered reward function -Rubens -65 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Probably not a chemical-like addiction. -In man, there is no solid evidence that any food, -ingredient, combination of ingredients or -additive (exception = caffeine) causes us to -become addicted to it! -More likely a behavioural addiction. -Certain obese individuals appear to -express addiction-like behaviour to food -eg binge eating disorder -http://www.neurofast.eu/consensus/ -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Could food be addictive? -66 - - ---- - -## Page 33 - -2025-05-05 -33 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -See Ziauddeen H et al., 2012, Nat Rev Neurosci -Tolerance -Dependence -Withdrawal -Failed -abstinence -Preoccupation -Continued use -despite known -consequences -Many addiction criteria are difficult -to apply to food and require severity -or impairment thresholds -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -67 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY - -Food addiction score -Food receipt: Activation in medial OFC -Gearhardt AN et al., 2011, Arch Gen Psychiatry -Questionnaire à Food addiction score -fMRI brain imaging à Areas activated by anticipation & receipt of -palatable food. -Correlations and comparisons -“Food addicted” subjects - differing brain activity response – both -for food anticipation and receipt. -fMRI -response -in OFC -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -People that score high on the Yale Food Addiction Scale -have a different brain response to food -68 - - ---- - -## Page 34 - -2025-05-05 -34 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -The cortical executive system and the decision to eat. -PFC circuits (incl. ACC) are close to and -influenced by the adjacent olfactory, gustatory, -and somatosensory cortices, which compose -the insula. -Receive sensory information from the oral -cavity and digestive tract. -Play a decisive role in the eating; the ultimate -decision of eating is conscious and voluntary. -This can over-ride homeostatic drives, for -example. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Pre-frontal cortex -Anterior cingulate cortex -Insula -DOI:10.1111/nyas.13263 -69 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Homeostatic metabolic/hormone -signals important -What kinds of -information -are signalled -to the brain? -DOPAMINE (VTA à NAcc) -OPIOIDS -ENDOCANNABINOIDS -DOI:10.1111/nyas.13263 -70 - - ---- - -## Page 35 - -2025-05-05 -35 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Δ Feeding behaviour -Δ Energy expenditure -Δ Adaptive thermogenesis -Energy deficit/excess -Energy Homeostasis: filling in the gaps -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Executive control systems -Reward systems -Hypothalamus -Brainstem -Hunger/satiation -/satiety -Longterm -Short term -GUT -Pancreas -Leptin -Other adipokines? -Hormones -Gastric -distension -Insulin -Others? -Fat -71 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Δ Feeding behaviour -Δ Energy expenditure -Δ Adaptive thermogenesis -Energy deficit/excess -Energy Homeostasis: filling in the gaps -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Executive control systems -Reward systems -Hypothalamus -Brainstem -Hunger/satiation -/satiety -Longterm -Short term -GUT -Pancreas -Leptin -Other adipokines? -Hormones -Gastric -distension -Insulin -Others? -Fat -Leptin resistance -in obesity -72 - - ---- - -## Page 36 - -2025-05-05 -36 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Anti-starvation signal -Weight (fat) -loss -¯ LEPTIN -­ food intake -¯ energy expenditure -¯ food intake -­ energy expenditure -BRAIN -BRAIN -Ineffective signal due -to leptin resistance -LEPTIN -RESISTANCE -Weight (fat) -gain -­ ­ LEPTIN -Leptin resistance in obesity – the brain no longer “hears” the signal -73 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Eating – for energy requirements & to have reserves -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -74 - - ---- - -## Page 37 - -2025-05-05 -37 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -The Brain’s Energy Balance Systems: survival -… when food is scarce -Reduce metabolism -Food searching & consumption -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -75 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Daily -energy intake: -2000 kcal -Energy stored in fat: 140.000 kcal -Impact of a meal -on reducing -appetite -(important) -Impact of energy stores (and -hence, leptin) on reducing -appetite – cannot be the meal- -to-meal determining factor on -how much we eat. -Who drives eating – your fat or your gut? -Signals & -mechanisms -? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -GUT -DOI: 10.1016/j.physbeh.2016.03.038 -76 - - ---- - -## Page 38 - -2025-05-05 -38 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -The meal cycle: hunger, satiety -and satiation -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -I’m full (= satiated) -I’m not hungry (=satiety) -77 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Hunger, Satiety & Satiation -Meal -Stimulatory -signals -Inhibitory -signals -Satiation = -meal termination -Satiety = absence of -appetite/hunger until the next meal -Eating time -Intensity -I’m -getting -hungry -I’m -full -I need -to eat -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -NOTE: People commonly confuse satiety & satiation -Image: -https://www.madlab.ca/are-your- -hunger-and- fullness-cues-out-of- -whack.html -78 - - ---- - -## Page 39 - -2025-05-05 -39 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -VAGUS -Ghrelin -PYY -Leptin -Others? -Insulin -Others? -CCK -CNS -peptides -Marx J, Science. 2003 299:846-9. -Murphy K, Bloom SR. Nature 444, 854-859 -Anorexigenic (i.e. eat less) -A. Increase satiety, -B. Increase satiation, -C. Cause nausea or aversion, -D. For some hormones, their -anorexigenic mechanism is unclear -(ie. A,B and/or C) -Orexigenic (i.e. eat more) -E. Increase hunger -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Anorexigenic and orexigenic hormones -79 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GUT -Behavioral -Responses -Autonomic -Responses -Endocrine -Responses -ENERGY BALANCE -PANCREAS -ADIPOSE TISSUE -LIVER -NUTRIENTS -LEPTIN -ADIPOKINES -PP -AMYLIN -GLUCAGON -INSULIN -GHRELIN -CCK -PYY (3-36) -GLP-1 -OXM -NPY -AgRP -POMC -CART -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -80 - - ---- - -## Page 40 - -2025-05-05 -40 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Important gut hormones for energy -balance -Ghrelin -Gastrin -GLP-1 -GLP-2 -Oxyntomodulin -PYY(3-36) -FGF19 -CCK -Secretin -GIP -Motilin -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -GLP-1 and GLP-2 (Glucagon-like peptides), CCK (cholecystokinin), GIP (Gastric -inhibitory peptide), Peptide YY 3-36 (PYY3-36), Fibroblast growth factor 19 (FGF19) -81 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Distribution of enteroendocrine cells in gut -Ghrelin -CCK -GLP-1 -PYY(3-36) -stomach -Small -intestine -bowel -Steinert et al., Physiol Rev 2017; 97:411 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -82 - - ---- - -## Page 41 - -2025-05-05 -41 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Cell -type -Highest density -Peptide released -G-cells -Stomach -Gastrin -X-cells -Stomach -Ghrelin -ECL- -cells -Stomach -Histamine -??? -Stomach & duodenum -Gastrin-releasing peptide -(GRP) -S-cells -Duodenum and jegunum -Secretin -I-cells -Duodenum and jegunum -Cholecystokinin (CCK) -K-cells -Duodenum and jegunum -Glucose-dependent -insulinotropic peptide (GIP). -N-cells -Ileum -Neurotensin -L-cells -Ileum and Colon -Glucagon-like peptide (GLP-1) -L-cells -Ileum and Colon -PYY3-36 -D-cells -Entire GI tract -Somatostatin -EC-cells Entire GI tract -Serotonin -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -83 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Gut peptides influencing energy balance -1. PYY (3-36): -Ø Anorexigenic. Produced esp. by the ileum, colon and -rectum (L cells) in response to feeding/meals. -Ø Signals satiety (long inhibition of eating). -Ø It is an agonist at the Y2 receptor (ie NPY receptor -subtype 2), a presynaptic NPY receptor. (Note: other -NPY receptors are post-synaptic). C.f. NPY acting at -Y1 post-synaptic receptors that is orexigenic) -Ø Target systems: Arc very important for anorexigenic -effect. Y2 receptors also located in DVC and -amygdala. -Ø Obesity does not appear to be associated with -reduced PYY3-36 levels although there are promising -effects to reduce meal size. -Y2 -(autoreceptor) -Y1 -NPY -Food intake -PYY(3-36) --ve -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -84 - - ---- - -## Page 42 - -2025-05-05 -42 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Batterham et al., Nature 450, 106-109 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -In healthy subjects, PYY(3-36) reduces caloric intake in -a buffet meal -85 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Gut peptides influencing energy balance -2. GLP-1 (and oxyntomodulin) -Ø Mostly produced in the ileum, in the L cells (that also produce PYY3-36) -Ø Proglucagon (precursor for GLP-1, glucagon, glucagon-like peptide-2 (GLP-2) and -oxyntomodulin). -Ø Circulating levels increase after meals. -Ø Exendin 4: GLP-1 receptor agonist (first isolated from saliva of Gila monster lizard). -Ø GLP-1 receptors in CNS: especially brainstem (DVC) and hypothalamus (Arc) but -also reward system. Acts as a satiety signal. -Ø Oxyntomodulin also binds to the GLP-1R -Ø GLP-1 and oxytomodulin à↓food intake and ↓food reward. ↓gastric motility. -Ø Long-acting GLP-1 agonists now used clinically (e.g., Liraglutide, Semaglutide) -Ø Improved glucose homeostasis (via its incretin effects – see glucose lecture -from me). -Ø Weight loss -Gila -monster -lizard -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -86 - - ---- - -## Page 43 - -2025-05-05 -43 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Ozempic (Semaglutide) – anti-obesity drug -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Long acting -GLP-1 analogue -87 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Gut peptides influencing energy balance -3. Cholecystokinin (CCK) -Ø Produced by I cells in the GI tract (eg duodenum and jejunum) -Ø Release increased especially by fat or protein in duodenum -Ø Causes meal termination (satiation signal) -Ø Also suppresses gastric emptying -Ø Two CCK receptors exist (CCK1 and CCK2) and can be found -on vagal afferents as well as in relevant brain areas, especially -brainstem (NTS, AP, Dra, the dorsal raphe) but also in reward -areas. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -88 - - ---- - -## Page 44 - -2025-05-05 -44 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• -Insulin and amylin. release from beta cells regulated by -gut hormones (especially GLP-1 and GIP). -• -Glucagon. Increases FGF21 release from the liver. -• -Pancreatic polypeptide (PP) -Glucagon -Insulin -Amylin -FGF21 -PP -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Pancreatic hormones -FGF21 -- -a hormone secreted by the -liver -- -regulates sugar intake and -preferences for sweet foods -via signaling through FGF21 -receptors in the PVN -(hypothalamus) -89 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Pancreatic hormones and energy balance -1. Insulin -ØReleased in association with meals. -ØInsulin receptors - hypothalamus (NPY, POMC) and brain -stem (nucleus tractus solitarius). -ØDirect brain action: Reduces food intake (and increases -energy expenditure). -ØMay act as a satiety signal. Also provides a marker of fat -mass (obese individuals have high levels). -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -90 - - ---- - -## Page 45 - -2025-05-05 -45 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Pancreatic hormones and energy balance -2. Amylin – a satiation signal? -Ø Produced by pancreatic beta cells -Ø Eating triggers release in proportion to -caloric load -Ø When administered with leptin, a -synergistic effect for weight loss was -observed. -Ø Role: slows appearance of nutrients in -blood after meals by (i) ↓food intake -(decreased meal size), (ii) slowing gastric -emptying, (iii) inhibiting digestive -secretions [gastric acid, pancreatic -enzymes, and bile ejection]. -Ø Centrally acting eg area postrema of the -brain stem. -Maintenance of body weight loss -induced by sustained infusion of -amylin + leptin combination -requires the presence of both -amylin and leptin in diet-induced -obese rats. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -doi- -org.ezproxy.ub.gu.se/ -10.1038/oby.2009.187 -91 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Pancreatic hormones and energy balance -3. Pancreatic polypeptide -ØReleased after a meal (and in proportion to -caloric load) and reduces food intake acutely. -ØSatiation signal? -ØChronic administration reduces body weight in -genetically obese mice (ob/ob). -ØBinds to neuropeptide Y4 and Y5 receptors. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -92 - - ---- - -## Page 46 - -2025-05-05 -46 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Ghrelin -Food searching & intake -¯ Fat utilization (RQ) -­ Body weight -200 -0600 -0800 -1000 -1200 -1400 -1600 -1800 -2000 -2200 -2400 -0200 -0400 -300 -400 -700 -800 -Ghrelin (pg/ml) -500 -600 -Time of day -breakfast -lunch -dinner -Empty -stomach -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Gut peptides influencing energy balance -4. Ghrelin (hunger signal) -Cummings DE et al., 2001; Diabetes 50:1714-9 -Hunger -GHS-R1A -(receptor) -GHS-R1A = growth hormone secretagogue receptor 1A -Tschöp et, al, 2000, Nature -Oxyntic -glands -93 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Cummings et al, -Am J Physiol -Endocrinol Metab -Ghrelin: the hormone that decides when you eat? -Hunger -Score -(mm) -Ghrelin -% -baseline -Time (% inter-meal interval) -Meal 1 -Meal 2 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -94 - - ---- - -## Page 47 - -2025-05-05 -47 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Ghrelin targets both homeostatic and reward -systems to increase food intake and motivation -Ghrelin -­ METABOLIC FEEDING -­Food intake -­REWARD -BEHAVIOUR -­Food reward -­Food motivation -­Food intake -­Food anticipation -Δ Food preference -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Main targets: -Hypothalamus -(especially Arc). -Many brainstem areas -Reward system -95 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Lever pressing for sucrose -How much work (number of lever presses) is a rat is willing to expend to obtain -a sugar reward à an objective measure of reward value -Ghrelin à Increased motivation to work for a food reward -FR1 à FR3 à FR5 à PR -Fixed Ratio -Progressive -Ratio -à -5 min -120 min -30 min -Number -rewards -(sucrose -pellets) -** -** -** -0 -2 -4 -6 -8 -10 -saline -Ghrelin 0.3 mg/kg -Ghrelin -FOOD REWARD & -MOTIVATION -WORK TO -RECEIVE SUGAR -FULL/SATIATED RAT -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -96 - - ---- - -## Page 48 - -2025-05-05 -48 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Ghrelin: -Ø Circulating stomach-derived hormone -Ø Produced by the X/A-like cells in the oxyntic glands -Ø The enzyme ghrelin-O-acetyltransferase (GOAT), present in these cells, is -responsible for acylating ghrelin on serene 3 (makes it active). -Ø Increases food intake and food seeking. -Ø Ghrelin receptor (GHS-R1A) located in brain areas controlling -energy balance (eg hypothalamus, brain stem), -reward (eg tegmental areas such as the VTA) -also amygdala, hippocampus -Ø Physiological role: meal initiation, hunger, reward-seeking (eg for food). -Ø Obesity is not associated with hyperghrelinaemia. -Ø May be relevant for eating disorders, including those that lead to obesity. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -97 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -AgRP neurones (a target for ghrelin) signal the -unpleasantness of hunger. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Method: Optogenetic activation if AgRP neurones when mice are in the left -(Blue) chamber. Result. With each of 7 (15 min) sessions they increasingly -avoid the chamber in which their AgRP neurones were activated. -Conclusion: -Mice dislike having -their AgRP -neurones activated. -Likely they are -experiencing the -unpleasantness of -hunger. -doi: 10.1038/nature14416 -98 - - ---- - -## Page 49 - -2025-05-05 -49 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -hunger -satiation -satiety -Meal -time -plasma level -Ghrelin -CCK/Amylin -PYY3-36/GLP-1/ -oxyntomodulin/insulin -Appetite-regulating hormones signal hunger, satiation and satiety -99 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Hedonic feeding behavior -Hunger/satiety -satiation -Meal -time -plasma level -Ghrelin -CCK/Amylin -PYY/GLP-1/oxyntomodulin/ insulin -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -100 - - ---- - -## Page 50 - -2025-05-05 -50 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Nature Reviews Gastroenterology & Hepatology 1010, 729–740(2013) -Endocrine intestinal cells sense nutrients and signal directly to the -nervous system -Nutrient -sensing -Gut -hormones -Brain -DOI:10.1038/nn.3211 -101 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Several neural circuits respond directly to hormones from intestine, fat, and -pancreas -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -•DOI:10.1038/nn.3211 -102 - - ---- - -## Page 51 - -2025-05-05 -51 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -So, what causes obesity and -what can we do about it? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -103 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Arguing for a genetics component: -§ -People in same environment don’t -necessarily have same body weight -§ -The remarkable increase in obesity -trends over last few decades cannot be -only due to genetics. -§ -Some ethnic groups are more likely to -develop obesity) -§ -There have always been some people -predisposed to weight gain -§ -Data from twin and adoption studies -§ -Heritability of body weight is 70% -(almost as much as that of height 85%) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -How much obesity is genetics and how much -is environmental? -EndocrineWebPro -104 - - ---- - -## Page 52 - -2025-05-05 -52 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Dizygotic -Twins -Monozygotic -Twins -Wardle J et al Am Clin Nutr 2008 Heritability of childhood BMI in UK – 75% -Heritability estimates -#0.6-0.8 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Genetics of obesity: twin studies -105 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Genetic factors contribute 40-70% to excess -body fat. -Pima Indians – nomads - scarce conditions -but develop obesity when food is available. -“Thrifty genotype” hypothesis. Certain genes -in humans have evolved to maximize -metabolic efficiency and fat storage. In times -of plenty, these genes predispose their -carriers to obesity and diabetes. -Environment gives genetics (Darwin) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Genetics of obesity- interaction with environment -Ravussin E et al., Diabetes Care 1994 -106 - - ---- - -## Page 53 - -2025-05-05 -53 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -§ -Few obesity genes known yet (less than 5% of genetically determined -obesity). -§ -Monogenic causes (eg gene deletions) rare -§ -POMC/MC4-R deletions - MC4-R; heterozygotes have “middle” phenotype. -§ -Leptin/leptin receptor dysfunction -§ ->300 SNPs linked to obesity traits, emerging from GWAS. Most still of -unclear biological significance (eg FTO). The association of the FTO -region to obesity explains ~1% of BMI heritability, such that adults -homozygous for the risk allele, have a 2–3 kg higher weight compared -to non-risk allele homozygous (Frayling TM et al., 2007) -FTO = FaT mass and Obesity- -associated protein -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Genetics of obesity: known genes that contribute -107 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Manhatten plot -• -Subtle changes in individual genes impact on body weight. -• -The more risk alleles you have the more likely you will have a high BMI -• -Many risk alleles are hypothalamic. -108 - - ---- - -## Page 54 - -2025-05-05 -54 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Source: Giles Yeo -Note, semaglutide is a recently approved drug for obesity that is caused by -gene defects upstream of MC4R -Disruption of melanocortin signalling causes severe -obesity -109 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -ØEpigenetics - the study of heritable changes which affect gene -function without modifying the DNA sequence. -ØEpigenetic markers are tissue specific and include DNA -methylation and histone modifications which mediate biological -processes such as imprinting. (Note FTO codes for a DNA -methylase that turns off genes) -ØHypothesis: early environmental influences induce epigenetic -variation, thereby permanently affecting metabolism and chronic -disease risk. -ØEg Epigenetic factors may explain why under or over-nutrition in -utero (environment) à ­ risk of metabolic disease in later life. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Epigenetics factors and Obesity -110 - - ---- - -## Page 55 - -2025-05-05 -55 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• The human gut has a diverse microbial ecosystem (>2000 different -species, high inter-individual variability). -• Hypothesis: Gut microbiota contribute to the development of obesity and the -metabolic syndrome. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Gut microbiota and obesity -Evidence: Transplantation of gut -microbiota from obese mice to -non-obese, germ-free mice -resulted in transfer of metabolic -syndrome-associated features -from the donor to the recipient. -111 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• The human gut has a diverse microbial ecosystem (>2000 different -species, high inter-individual variability). -• Hypothesis: Gut microbiota contribute to the development of obesity and the -metabolic syndrome. -• Evidence: Transplantation of gut microbiota from obese mice to non-obese, -germ-free mice resulted in transfer of metabolic syndrome-associated features -from the donor to the recipient. -• Mechanism currently being researched -§ provision of additional energy by the conversion of dietary fiber to short-chain -fatty acids? -§ effects on gut-hormone production? -§ ­ intestinal permeability à systemic levels of lipopolysaccharides (LPS à low- -grade inflammation (as seen in obesity/metabolic syndrome)? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Gut microbiota and obesity -112 - - ---- - -## Page 56 - -2025-05-05 -56 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• We have evolved to over-eat available foods to prepare for -a future famine. -• People with genetic obesity are fighting their biology. Prone to -make unhealthy decisions around food, for example. -• Obesogenic caloric foods are energy-dense and it is easy to -overconsume them, even when full. -• All diets that reduce caloric intake or decrease energy -expenditure work – if we keep to them. Why do they fail? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -But what about dietary control? -Dessert when full -The happyfoodie.co.uk -113 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Decreased leptin is important when dieting – turns on the -starvation response: over-eating, ↑ reward value of food, -save energy for brain, switch off costly energy functions -(e.g. reproduction, immune system). -• The threshold to respond to a dieting-induced fall in -circulating leptin may be higher in obese individuals, -making it hard for them to reduce food intake. -• When hungry (or dieting) food cues are increasingly -attractive and it becomes hard to resist food. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Why don’t diets work? -114 - - ---- - -## Page 57 - -2025-05-05 -57 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -_ -_ -Intense hunger -Food craving -(Neuro)biological -adaptations -Dietary failure -Weight gain -Caloric Restriction -Dieting -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -https://www.upmcmyhealthmatters.com/the-5-ds-of-dieting/ -115 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -! -"!! -#!! -$!! -%!! -&!!! -'()*+', --.*/ -)0+1 -Caloric intake per day -Caloric intake -sugar -fat -chow -normal -diet -normal diet -extra fat -normal diet -extra fat -and sugar -hedonic feeding -| INST NEUROSCIENCE & -Study in rodents given choice diets. -Adan RA & LaFleur SE -The more to choose, the more calories are eaten -116 - - ---- - -## Page 58 - -2025-05-05 -58 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -! -"# -#! -$# -%!! -! -# -%! -%# -"! -"# -&! -&# -'(F*H,-./01 -23-/H4*(5S'H5.(7H,51 -8S34 -9:9; -! -"! -#!! -#"! -A!! -#%&''( -"%&''(F -*%H,H-%.*%/0%12/&%34/5ST -12/& -898W -* -* -* -* -| INST NEUROSCIENCE & -Animals on a high fat-high sugar (HFHS) diet gain weight -117 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -! -"! -#!! -#"! -A!! -%C' -C()* -+,%-./M.NO.P4NR6 -* -* -| INST NEUROSCIENCE & -Animals on a high fat-high sugar (HFHS) diet become -leptin resistant & have a “hungry” neuropeptide profile -Effect of leptin injection -on food intake -HFHS-choice diet: insensitive to leptin -– it doesn’t suppress food intake -HFHS -Control diet -HFHS-choice diet: hypothalamic gene -changes similar to hunger à eat more! -118 - - ---- - -## Page 59 - -2025-05-05 -59 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -_ -_ -Intense hunger -Food craving -(Neuro)biological -adaptations -Dietary failure -Weight gain -Caloric Restriction -Dieting -How can we break the cycle? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -https://www.upmcmyhealthmatters.com/the-5-ds-of-dieting/ -119 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Breaking the viscous cycle of weight gain: -bariatric surgery à improved food reward control -(Neuro)biological -adaptations -Dietary failure -_ -_ -_ -_ -Bariatric surgery -(eg gastric bypass) -Weight gain -Intense hunger -Food craving -Caloric Restriction -Dieting -We need to understand how/why bariatric surgery works -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -120 - - ---- - -## Page 60 - -2025-05-05 -60 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Bariatric (weight loss) surgery -Gastric banding -Vertical banded -gastroplasty -Gastric bypass -Only effective -Obesity therapy -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -121 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Swedish Obese Subject study: Weight loss -after bariatric surgeries -Change -in -Body -Weight -(%) -control -banding -Ventral-banded -gastroplasty -Gastric bypass -Sjöstöm L et al NEJM 2004 -122 - - ---- - -## Page 61 - -2025-05-05 -61 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Gastric bypass surgery à weight loss and reduced -mortality. Life expectancy ­ by 12 years. -Swedish Obese Subject study: Mortality -123 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -The future: Novel obesity therapies that “bypass” -gastric bypass? -(Neuro)biological -adaptations -Dietary failure -_ -_ -_ -_ -Bariatric surgery -(eg gastric bypass) -Weight gain -Intense hunger -Food craving -Caloric Restriction -Dieting -¯ Ghrelin -­ PYY -­ GLP-1 -It is not yet clear that these changes in hormone levels -are important for the weight loss after gastric bypass!!! -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -124 - - ---- - -## Page 62 - -2025-05-05 -62 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Gastric Bypass surgery: Physiology -Food enters small gastric pouch à fullness sensed (nervous) -Discomfort & vomiting if over-eat. -When food enters small intestine à Anorexigenic hormones released -eg CCK (duodenum), GLP-1 & PYY(3-36) (ileum) -Mechanism -Decreased container function /restriction? Probably not – other -restrictive procedures are less effective. -Malabsorption? Certainly not a primary mechanism. -Increased energy expenditure (eg could involve increased bile salts -taken up into blood). -Increased anorexigenic signals after meals and/or decreased ghrelin -before meals? Hormones likely contribute to weight loss success. -Improved food choice – brain reward system implicated. -Others? Eg microbiota, nutrient sensing by gut. -… actually … we don’t really know. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -125 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Anti-obesity drugs: possible mechanisms? -Ø Decrease food intake (reduce hunger, reduce reward, increase -satiety, delay meal initiation, reduce portion size, improve -choice) -Ø Decrease gut uptake of nutrients -Ø Increase energy expenditure (ie the use of energy by the -body). -Longterm effects only persist if we can reduce the ”set point” -(ie make an individual percieve their energy homeostasis to -be set at a level lower that it is). -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -126 - - ---- - -## Page 63 - -2025-05-05 -63 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Energy Balance Fluctuations Over a Day -Adan RA, TINS, 2013, 36: 133–140 --ve -+ve -Preventative and treatment strategies for obesity should -target especially food intake. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -127 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Body weight Homeostasis SD (1).pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Body weight Homeostasis SD (1).pdf deleted file mode 100644 index 2e9c861..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Body weight Homeostasis SD (1).pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:cc5995d40830587276443a72d9cc21bec24d12559e8d878cef0bdffb26a01250 -size 11400094 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Growth.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Growth.md deleted file mode 100644 index 28b8ef5..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Growth.md +++ /dev/null @@ -1,1893 +0,0 @@ -# Growth.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 38 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -2024-04-26 -1 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Body growth- effects by the -hypothalamus-pituitary -PROFESSOR SUZANNE L DICKSON -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -1 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Robert Wadlow (1918-1940) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -272 cm -1936 Class Photo -2 - - ---- - -## Page 2 - -2024-04-26 -2 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Body growth - general -• Body growth - endocrine regulation -• What are the effects of the GH-IGF-1 axis? -• How is the GH-IGF-1 axis regulated? -• What are the mechanisms of action of GH and IGF-1? -• What can go wrong with GH- IGF-1? -Content -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -3 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Ø Body growth - general -• Body growth - endocrine regulation -• What are the effects of the GH-IGF-1 axis? -• How is the GH-IGF-1 axis regulated? -• What are the mechanisms of action of GH and IGF-1? -• What can go wrong with GH- IGF-1? -Content -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -4 - - ---- - -## Page 3 - -2024-04-26 -3 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Organ growth (% of size at age 20) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Size obtained -(as % adult size) -LYMPHOID -BRAIN & HEAD – develop early -GENERAL – eg skeleton, muscle -REPRODUCTIVE – develop late - -puberty -Age (years) -5 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Genetic – 80% of an individual’s height is -genetically determined -• Environment: nutrition, illness, stress -- Food provides energy for growth but also vitamins -& minerals. -- Growth is a luxury spared in times of famine. -- Injury and disease stunt growth (catabolic state). -Factors that affect growth -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -6 - - ---- - -## Page 4 - -2024-04-26 -4 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Genetic – 80% of an individual’s height is -genetically determined -• Environment: nutrition, illness, stress -Factors that affect growth -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Hormones: -growth hormone -insulin-like growth factor 1 and 2, insulin -thyroid hormones -androgens - estrogens -glucocorticoids – inhibitory (catabolic) -7 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Growth is not continuous – it is -episodic -• Periods of physiological rapid -growth -– In infancy -– In late puberty (just before -growth stops) -Growth in humans -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -% adult height -age in years -INFANCY -CHILDHOOD -PUBERTY -5 -10 -15 -20 -100 -75 -50 -25 -8 - - ---- - -## Page 5 - -2024-04-26 -5 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -“Catch-up” growth: pathophysiological after illness or -food restriction -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Illness or -Food restriction -A Normal Growth -B Decline in growth -C Hyperanabolic phase -D Return to normal -growth rate -CG= catch-up growth -9 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Catch-up growth in relation -to a population of children -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Illness -or fasting -period -Normal -Normal -5% -95% -Gaussian curve (any age) -50% -Recovery -From -illness -95% -5% -10 - - ---- - -## Page 6 - -2024-04-26 -6 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Growth velocity in boys and girls -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -5 -10 -15 -20 -25 -0 -0 -2 -4 -6 -8 10 12 14 16 18 20 -Age in years -BOYS -GIRLS -Height -gain -(cm/yr) -Growth -spurt -Why are men taller? -11 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Body growth - general -Ø Body growth - endocrine regulation -• What are the effects of the GH-IGF-1 axis? -• How is the GH-IGF-1 axis regulated? -• What are the mechanisms of action of GH and IGF-1? -• What can go wrong with GH- IGF-1? -Content -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -12 - - ---- - -## Page 7 - -2024-04-26 -7 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Endocrine control of postnatal growth -5 -10 -15 -20 -25 -0 -0 -2 -4 -6 -8 10 12 14 16 18 20 -Age in years -BOYS -GIRLS -Height -gain -(cm/yr) -Thyroid hormones -Growth hormone à ↑IGF-1 -Gonadal steroids -Estradiol -Testosterone à Estradiol -(à ERa à ↑ GH à ↑ IGF-1) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -13 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Induction of growth plate closure by steroids in men -and women -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Aromatase -E2 -TàE2 -Same hormones that cause -the growth spurt, but later! -Females: Estradiol acts on ERa in -growth plate. -Males: -Testosterone à Estradiol -acts on ERa in growth plate. -14 - - ---- - -## Page 8 - -2024-04-26 -8 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Responsible for the growth spurt at puberty -• Stimulate secretion of GH and IGF-1 -• T is more anabolic à more pubertal growth in males. -• Body weight: T à ↑muscle mass & E à↑fat deposition. -• E more potent than T at level of growth plate -• E first stimulates the epiphyseal growth plate but then leads to its -closure. -Patients with precocious (early) puberty have short stature. -Androgens (T) and estrogens (E) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -15 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -u Nutrients (dose response) -u Insulin – once beta cells have developed -u IGF-1 -u IGF-2 -u Thyroid hormone -u Not GH. -Endocrine control of prenatal growth -(trimester 2-3) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -16 - - ---- - -## Page 9 - -2024-04-26 -9 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -anterior pituitary GH-N, GH gene (somatotrophs) – pulsatile -placenta - GH variant – continuous, 3rd trimester, secretion to mother, not fetus, -may increase B-glucose and lipolysis in mother à more nutrients for fetus? -Growth hormone (GH) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -In addition 3 human placental -lactogen (hPL)= - human chorionsomatomammotropin - (hCG) genes -GH-N -(pit) -GH-V -(pla- -centa) -Mum -↑GH-Và -↓GH-N -hCG -Gene -clusters -Maternal -circulation -17 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Human GH protein (192 amino acids, 4 a-helices) -must be injected (from GH-N gene). -Without GH à proportional dwarf - 110 cm. -GH tumour: Giant if not adult. 270 cm. à Wide dose -response! (maybe also for IGF-1.) -Growth hormone therapy -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -GH structure -18 - - ---- - -## Page 10 - -2024-04-26 -10 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Body growth - general -• Body growth - endocrine regulation -Ø What are the effects of the GH-IGF-1 axis? -• How is the GH-IGF-1 axis regulated? -• What are the mechanisms of action of GH and IGF-1? -• What can go wrong with GH- IGF-1? -Content -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -19 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -What does GH do? -(One opnion) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -20 - - ---- - -## Page 11 - -2024-04-26 -11 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -What does GH do? -(One opnion) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -21 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH is anabolic, lipolytic and diabetogenic -Bone growth -direct -anabolic -Local IGF-1 -production -Liver-derived -IGF1 -? -¯ glucose uptake -(insulin resistance) -diabetogenic -glycogenolysis -­ blood glucose -GH -anabolic -­ Protein synthesis -­ Amino acid uptake -­ Lean body mass -FFAs -¯ fat mass -lipolytic -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -22 - - ---- - -## Page 12 - -2024-04-26 -12 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -GH-deficient patient -before GH therapy -GH-deficient patient -after 26 weeks -GH therapy -Bengtsson et al 1993 -J. Clin. Endocrinol. Metab. 76:309 -GH therapy reduces visceral adiposity in GH-deficiency -23 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• hGH is banned in professional sport -• Usually taken for effects to reduce fat -rather than to build muscle. -• Health risks similar to those of patients -with acromegaly (see later). -• Common complaints: bloating, joint -inflammation, joint pain, diabetes-like -symptoms, injection site reactions, carpal -tunnel syndrome, breast development in -men, increased risk of cancers -GH abuse and doping in sport -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -24 - - ---- - -## Page 13 - -2024-04-26 -13 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Body growth - general -• Body growth - endocrine regulation -• What are the effects of the GH-IGF-1 axis? -Ø How is the GH-IGF-1 axis regulated? -• What are the mechanisms of action of GH and IGF-1? -• What can go wrong with GH- IGF-1? -Content -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -25 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Physiological control of GH secretion -GH -Exercise -Fasting -Sleep -Aging -Stress -Arginine -Lipids -GH/IGF-1 -Glucose -+ -+ -+ -+ -_ -_ -_ -_ -+ -Gonadal -steroids -+ -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ghrelin + -Cortisol -_ -26 - - ---- - -## Page 14 - -2024-04-26 -14 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Control of GH secretion -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -27 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Nutrient control of GH secretion in relation to GH effects -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Amino acids -(Arginine) -Lipids (FFA) -Glucose -GH -_ -+ -+ -+ -_ -_ -Pituitary -anabolic -lypolytic -diabetogenic -28 - - ---- - -## Page 15 - -2024-04-26 -15 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Implications of pulsatile GH -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Time -GH levels -GH producing -tumor -Normal GH - pattern -GH deficiency -X -X -X -Single GH blood samples -not good enough -How to distinguish? -• 24 h GH pattern - (golden standard) -• Serum IGF-1 as marker -of mean 24 h GH -• Stimulators or inhibitors -X -29 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Effect of arginine or insulin on plasma GH -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Arginine & insulin can -be used as -provocactive tests -for GH release -Arg/ -insulin -hGH µg/ml -100 -80 -60 -40 -20 -0 --10 0 -30 -60 -90 -120 -Time (minutes) -Normal -GH deficient -30 - - ---- - -## Page 16 - -2024-04-26 -16 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucose tolerance test -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Glucose -0 -2 -4 -Hours -Normal -Acromegaly (nonresponsive to glucose) -35 -6 -3 -0 -GH -mU/ml -31 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH secretion is increased by gonadal steroids during -the growth spurt and then declines -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -32 - - ---- - -## Page 17 - -2024-04-26 -17 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Clock time -SLEEP -STAGE -Plasma -GH µg/l -Clock time -SWS -SWS = slow -wave sleep -GH secretion during sleep -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -33 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Fasting increases GH -secretion in man -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Effects: -•Keep B-glucose up -•Lipolysis -•Does NOT increase growth -Bergendahl et al, 1999 -34 - - ---- - -## Page 18 - -2024-04-26 -18 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH, IGF-1 and fasting -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -IGF-1 stimulated by GH and Nutrition (partly via insulin). -FASTING -­ -GH -­ B-glucose -­ Lipolysis -Fasting blocks GH effects - on body growth and IGF-1 -à Appropriate response -to fasting -¯ IGF-1 -¯ « Body growth -Needed for IGF-1 synthesis: -GH and food! -35 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Somatotrophs: GHRH and somatostatin regulate GH -synthesis & release + cell replication -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -P -CREB -CREB -PKA -cAMP -Somatostatin -GHRH -AC -+ -- -Pituitary -somatotroph -2 GH Secretion -3 Proliferation -1 GH synthesis -Pit-1 -Pit-1 -GH -GH -G-prot -Pit1 is a pituitary-specific -transcription factor that is -essential for the -development of -somatotrophs (& -lactotrophs & thyrotrophs). -36 - - ---- - -## Page 19 - -2024-04-26 -19 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• It is a peptide with a fatty acid group -• Ghrelin treatment stimulates GH release (and food intake) -• Most mice with disrupted ghrelin signalling are not “skinny -dwarfs” although certain models do have a mild phenotype. -• Ghrelin is mainly produced by the empty stomach between -meals -Ghrelin has 2 main roles: 1) ­ food intake and 2) ­ GH -release. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Ghrelin receptors: In GHRH (growth) -and NPY (food intake) neurons -in arcuate nucleus (ARC) -37 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Non-Hypothalamic Brain Areas -- -Taste sensation -- -Reward behaviour -- -Olfaction & sniffing -- -Learning & Memory -- -Depression -- -Sleep/wake rhythm -- -Neuroprotection -Sympathetic nervous system -- SNS activity ¯ -BAT -- Thermogenesis ¯ -Heart -- Cardiac output ­ -- Cardiac contractility ­ -- Vasodilatation ­ -Stomach -- Gastric emptying­ -- Gastric motility­ -- Gastric acid secretion ­ -Pituitary -- GH ­ -Ghrelin directly stimulates -growth hormone release from -the anterior pituitary. -It also activates GHRH* -neurones in the hypothalamus. -GHRH and ghrelin act -synergistically to increase GH -secretion. -Pituitar -Hypothalamus -- GHRH ­ -*Growth hormone-releasing hormone -Physiological effects of ghrelin: GH release -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -38 - - ---- - -## Page 20 - -2024-04-26 -20 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Ø Synthetic peptide and non-peptides that -release GH e.g. GH-releasing peptide 6 -(GHRP-6), MK-0677, ipamorelin, hexarelin. -(1980s) -Ø NOTE: These ligands are now known to be -ghrelin mimetics. Discovered before ghrelin -or its receptor. -Ø Amplify GH release induced by GHRH -Ø Therapeutic potential - but have not become -prescribed drugs -- -for treating certain forms of GH -deficiency (when somatotrphs intact) or -- -for enhancing GH secretion when it -could have beneficial effects e.g. in the -elderly? -GH release -Placebo -0.1 ug/kg GHRP -1.0 ug/kg GHRP -1.0 ug/kg GHRH -0.1 ug/kg GHRP plus 1 ug/kg GHRH -From Bowers et al., 1990, J JCEM, 70: 975-982. -GH secretagogues (ghrelin mimetics) – 1980s-1990s -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -39 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Veldhuis JD et al., 2008, JCEM, 93:3597-603. -Ghrelin (like GHRPs) amplifies GH secretion in healthy -subjects -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -40 - - ---- - -## Page 21 - -2024-04-26 -21 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Pantel et al., 2006, JCI, 116:760 -Loss of constitutive activity of the growth -hormone secretagogue receptor in familial short -stature -Whereas several clinical studies support a role of -ghrelin in regulation growth and height, mice lacking -ghrelin or its receptor mostly do not have growth -abnormalities. -We do not know the role of ghrelin in GH physiology – -it could be important to promote GH release during -fasting (and rescue blood glucose). -Sun et al Mol Cell Biol. 2003;23:7973-81. -Pfluger et al Am J Physiol Gastrointest Liver -Physiol. 2008;294:G610-8 -Peris-Sampedro F Mol Metab 2021 13: 1301 -Zhao et al., PNAS, 2010;107:7467-72 -Those in -red support -a role -in growth -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Not clear that ghrelin is important for growth -41 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Ghrelin mimetics tested in clinical trials -Many linked to GH release! -42 - - ---- - -## Page 22 - -2024-04-26 -22 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Body growth - general -• Body growth - endocrine regulation -• What are the effects of the GH-IGF-1 axis? -• How is the GH-IGF-1 axis regulated? -Ø What are the mechanisms of action of GH and IGF-1? -• What can go wrong with GH- IGF-1? -Content -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -43 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Endochondral -growth -Calcifying -Hypertrophic -Proliferative -Geminal -Chondrocytes -Epiphyseal -plate -Oestrogens induce closure -of the growth plate via Erα, such that no further -proliferation or hypertrophy is possible. -Growth of long bones before epiphyseal plate closure -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -44 - - ---- - -## Page 23 - -2024-04-26 -23 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH actions to stimulate bone -growth are mediated by -insulin-like growth factor 1 -(IGF-1), produced by the liver. -IGF-1 - previously called -somatomedin C. -Salmon & Daughaday, 1957 -GH -IGF-1 -Somatomedin (IGF-1) hypothesis of GH action on bone -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -45 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH acts locally within the -epiphyseal plate to promote -growth. No effect via liver IGF-1 -on contralateral leg -Direct action of GH? -Locally produced IGF-1 -needed -GH -NaCl -Experiment: -Administration of GH to growth -plate of one leg. -Olle Isakssson and coworkers, Science 1982 -Challenge to the somatomedin hypothesis - 1 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -46 - - ---- - -## Page 24 - -2024-04-26 -24 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH plus -IGF antiserum -NaCl -Additional Experiment: -IGF-1 antiserum (removes IGF-1) -+ GH to growth plate of one leg. -Result: No increase in growth of -injected leg. -Conclusion: GH actions require -the presence of IGF-1. -IGF-1 may be produced locally. -Challenge to the somatomedin hypothesis - 2 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -47 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -0 -10 -20 -30 -40 -50 -0 -8 -12 -16 -20 -24 -Liver IGF-1 knockout -Control -Days after induction of knockout -Body -Weight -(g) -Normal body growth -in liver-specific IGF- -1-knockout mice. -àLiver-derived IGF-1 -may not be -important for growth. -Sjögren K, Ohlsson C -et al, PNAS 1999 -Challenge to the somatomedin hypothesis - 3 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -48 - - ---- - -## Page 25 - -2024-04-26 -25 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -The local -actions of -GH within -the growth -plate -require the -presence of -IGF-1 -Green et al, 1985 -Maturing -chondrocytes -IGF1 -IGF1 -Clonal expansion -Early chondrocyte -IGF1 mRNA -Epiphyseal -growth -plate -GH -GH-R -Differentiation -Prechondrocyte -GH -Long bone -Needed for growth: -1. Direct GH effect. -and -2. IGF-1 (liver or local) -IGF-1 cannot replace -GH if GH deficient. -GH no effect in IGF-1 -knockout mice. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Modified somatomedin (IGF-1) hypothesis -49 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH actions to stimulate -bone growth are direct on -the bone. -The effects are partly -mediated by local IGF-1. -GH -IGF-1 -GH -IGF-1 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Revised GH action on bone -50 - - ---- - -## Page 26 - -2024-04-26 -26 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH receptor dimerization for biological effect -1 -2 -inactive -1 -2 -active -1 -2 -GH antagonist -(pegvisomant, -No proper dimerisation) -inactive -1 -2 -GH -GH -receptor -inactive -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -51 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH Receptor signaling: active STAT dimer to nucleus -P -1 -2 -1 -2 -GH -GH -receptor -P -JAK2 -P -Nucleus -Nucleus -STAT5b -P -Phosphotyrosine -binding domain -STAT : signal transducer and -activator of transcription -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -52 - - ---- - -## Page 27 - -2024-04-26 -27 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Serum IGF-1 levels determine sizes of dog breeds -Polymorphism near IGF-I -gene associated with body -size of dog breeds -IGF-I -IGF-I -IGF-I -IGF-I -IGF-I -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -53 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Derek LeRoith NEJM 1997 -Scavenger receptor? -The ligands bind mainly -to their own receptors , -but also to others with -lower affinity -Insulin- and IGF-I receptors -à Biological signaling -IGF-II Receptors -à Scavenging of ligand -INSULIN -IGF-1 -IGF-2 -Metabolic -Actions -Growth & -Differentiation -? -Insulin receptor -IGF-1 receptor -Scavenger rec? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Comparisons between IGF-1, IGF-2, and insulin -54 - - ---- - -## Page 28 - -2024-04-26 -28 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -IGF-IIR -IGF-IR -Insulin-R -insulin -IGF-I -IGF-II -P -P -P -P -P -P -P -P -IGFBP-2 -IGFBP-1 -IGFBP-4 -IGFBP-6 -IGFBP-3 -ALS -IGFBP-5 -ALS -" " -IGFBP proteases -Courtesy of Dr Ricarda Granata -IGFBP-3 – ALS (acid-labile -subunit) binds most of all -IGF-1 in serum. -These ”chop up” -binding proteins and -release IGF-1 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -The insulin-like growth factor (IGF) system -55 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -IGF-1 -ALS -IGF-BP3 -IGF-1 -Rec -ALS: “acid labile subunit” -(old term) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Interactions between IGF-1, IGF-BP3, ALS and BP3 -protease -BP3 protease -56 - - ---- - -## Page 29 - -2024-04-26 -29 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -IGF-1 stimulates proliferation -IGF-1 inhibits apoptosis. -In epidemiologic studies: High S-IGF-1 predictor -of breast cancer, prostate cancer, colon cancer… -Low S-IGF-BP3 – independent predictor of cancer. -PSA (IGF BP3 protease) a clinical marker of prostate cancer -On the other hand: IGF-1R blockers (e g teprotumumab) do not -decrease cancer. -IGF-1 is approved by FDA to increase growth in -small children, irrespective of cause. Caution. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Beware of IGF-1? 1) Tumors -57 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -1/3 ↓ food - intake -↓GH effect -↓ IGF-1 & - insulin -? -Animals with ↓IGF-1 all live longer (15-30%!) -u -Partly starved animals (not monkeys?) -u -Growth mutants (GHRH-/- (Little) mice, ames dwarf -mice, GHR-/-, IGF-1+/- etc.) -Genetic -growth -defects -↑ Longevity -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Beware of IGF-1? 2) Longevity -58 - - ---- - -## Page 30 - -2024-04-26 -30 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Body weight -Longevity -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Smaller dogs live longer – IGF-1 involved? -59 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Body growth - general -• Body growth - endocrine regulation -• What are the effects of the GH-IGF-1 axis? -• How is the GH-IGF-1 axis regulated? -• What are the mechanisms of action of GH and IGF-1? -Ø What can go wrong with GH- IGF-1? -Content -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -60 - - ---- - -## Page 31 - -2024-04-26 -31 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Excessive GH production -in childhood, or before the -epiphyseal growth plates -have fused -Dose-response 110-270 cm! -Cause: -Pituitary tumour -that starts from a -somatotrophic cell. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Gigantism -61 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Excessive GH production -in adulthood after the -epiphyseal growth plates -have fused. Growth of -“the tips of the body”. -Cause: -Pituitary tumor that -starts from a -somatotrophic cell. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Acromegaly -62 - - ---- - -## Page 32 - -2024-04-26 -32 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Large nose -Thick lips -Growth of -mandible -Prominent -cheek bones -Osteoarthritic -vertabral changes -Enlarged -hand & -feet -Visual field -defects -(bitemporal -hemianopia) -Hirsutism -Barrel chest -Excessive -sweating -Often caused by -Lack of GTPase -activity in G-protein -(see next slide) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Clinical features of acromegaly -63 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Arg201 in G-protein changed à - No dephosphorylisation by GTPase à No signal termination à - 1 GH production, 2 GH release, 3 Somatotroph proliferation -Gs- -GTP -Gs- -GDP -GDP -GTP -P -GHRH receptor -X -Adenylate -cyclase -­cAMP -Active -Inactive -+ -40% of acromegaly -in Europeans. -GTPase -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Molecular causes of Acromegaly in a somatotroph -64 - - ---- - -## Page 33 - -2024-04-26 -33 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Pit-1 defect. Snell (dw/dw) Don’t get development of GH, TSH, PRL- -producing cells -• Prop-1 ”Prophet of Pit” defect. Ames (df/df): GH, TSH, PRL +LH +FSH -Pit-1 and Prop-1: master genes. Also in man. ­ Longevity?? -• GHRH receptor gene defect ”little” mouse. Identified - families in Bangladesh, South America. -• GH gene defect. Antibodies against GH unfortunately - -……. Continued on next slide -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Known genetic defects with growth defects in which -the body remains in proportion - I -65 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• GH receptor gene defect. Laron dwarfism. - IGF-1 treatment partially effective. Have low IGF-1. -• STAT5b gene defect. IGF-1 treatment partially effective. -• IGF-1 gene defect. Mental retardation, deaf. IGF-1 treatment -• IGF-1 receptor gene defect. As for IGF-1 defect. No IGF-1 -treatment -• (Fibroblast growth factor-receptor 3 (FGFR3) gene defect. -Achondroplasia, short arms and legs; body not in proportion. -Not linked to GH-IGF-1 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Known genetic defects with growth defects in which -the body remains in proportion - II -66 - - ---- - -## Page 34 - -2024-04-26 -34 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH -somatostatin -IGF-1 -Target organs -¯ IGF-1 -synthesis & release -Defective GH gene -IGF1-R mutations -IGF1-R -GH-R -GH-R -Mutation -Laron Dwarfism -GHRH-R -Ghrelin-R -Mutation? -GHRH-R -Mutation -Defective development -of somatotrophs -“Little” -Dwarfism -Ghrelin-R -GHRH -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Monogenic causes of dwarfism; defective GH axis -67 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Prop-1 -Defect: -Ames Dwarf mice -Human dwarfs -(Krk) -Pit-1 -Defect: -Snell Dwarf mice -Human dwarfs -GH -PRL -TSH -LH, FSH -Stem cell -Stem cell -Pit-1 : -1. Mediator of GHRH effect -on GH production postnatally -2. Inducer of pituitary -development prenatally -Defect earlier in development, -(e g Prop-1 instead of Pit-1) -à More hormones lacking. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Dwarf mice and human equivalents: defective pituitary -master genes during development -68 - - ---- - -## Page 35 - -2024-04-26 -35 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Evidence that the GHRH-receptor, and not down-stream -pathways, is nonfunctional in dwarf “little” mice -40 -30 -20 -10 -GH secretion -(% of cell -content) -Little mice -Wild type -Control -dbcAMP -Forskolin -Cholera toxin -GHRH -cAMP -GHRH -AC -GH Secretion -G-prot -Forskolin -Cholera -toxin -GH secretion from pituitaries of Little mice is decreased after GHRH compared to Wild type mice. -In contrast, stimulation of the down stream G-protein –adenylate cyclase (AC) – cAMP signal pathway by cholera -toxin, forskolin or dbcAMP can all stimulate GH secretion in little mice -(Adapted from Jansson JO et al Science 1986) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Little mice -wildtype mice -69 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Dwarfism due to mutations -of human GHRH receptor -Effect of Sindh -Mutation (AlaàGlu) -Brazil (intron 1 splice donor) -Leu -D -E -I -I Y -H G V T -S I S -L A V I -F -A -V -L -T I -I -V A L -R -R L H C P -R -K -D -W -L -C S V -T -T -F -V -G -W -L -F -G -P -G A -W L V -A -W -L -V -T -S -R -W -Y -Q -S -Q -T -H -R -I -L -V -R -K -L -E -P -A -Q G S L -N -C -L -L -A S T S P -S -R -R -A -A -F -L -F -H -S -D D T D H -C -S -A -L -K -D -F -E -I A C W -T -D -D -L -D -N -L -A -G L G I R -P -L -G -E L G -L -Q -L -F -A -C -L -G -V -S -I F -I -F -Y -Q -N -K -E -R -V -T -E -I -S -R -K -W -H -G -H -D -P -E -L -P -W A -L -R -T -R -A -K -W -T -T -P -S -R -S -A -A -K -L V -S -M -T -C -I -V -Y -Y WW -I -G K -I -P -V -G V S L -N F -F L G -N I -I -L -A K -LV -T -L F -G R V -L -T F L -H -Q -N -Y -V -T -S -F -Y -S -E -E -E -A -L -L -E -L -P V P C A V P Y P P F P E S W G T I -T C D R K V A -G S -S -E -S F H S F F D P C P L T V W -G -G -S -A -T -P -W -C -L -L -G -W -T -A -P -C -G -L -T -T -N -P -M -E -E -A -A -Q -L -C -A -S -E -D -E -R -L -Q -T -I -F -D -C -E -P H M H -C -L -K -S -T -L -V S V -Y -N -H -A A -F A -L -V -A E A -F -T S -W L -M -S -S -T F I -S -P -K -S -L -F -L -F -L -L -N -I -I Y -G I H -F L P -F -I -T S -P -D -NH2 -COOH -Sindh -His -Glu -Ala -Cys -Phe -Spain -Pakistan -USA -USA -D 4 -Japan -Gly -Asp -Stop -Glu -Little mouse -little mouse --/- and -/+ littermates -Little mouse -AspàGlu -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -GHRH receptor -70 - - ---- - -## Page 36 - -2024-04-26 -36 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GH receptor deficiency -(Laron dwarfism) -1 -2 -GH -GH -receptor -inactive -X X -• GH treatment ineffective -• IGF-1 only small effect - (lack of cells with IGF-1 rec -in growth plate when no GH?) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -71 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -IGF-1 and IGF-1 receptor deficiency -IGF-1 gene defect -IGF-1 receptor gene defect -Chernausek S et al NEJM 2003 -Woods KA et al NEJM 1996 -Intrauterine -growth defect -Chernausek S et al NEJM 2003 -Woods KA et al NEJM 1996 -Intrauterine -growth defect -autosomal -recessive -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -72 - - ---- - -## Page 37 - -2024-04-26 -37 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Causes of dwarfism unrelated to GH-IGF axis -Thyroid hormone deficiency in childhood (Cretinism). -Retardation of mental development & growth. -Thyroid hormones are permissive for growth. -Excess glucocorticoids - stunts growth. -Glucocorticoids are permissive for growth, but inhibitory in -high doses. -Genetic diseases: -Pygmy mouse, HMGA2 (high-mobility group A2), a transcription factor -for e g cycline A. -Human SNP 0.5 cm height. - -Achondroplasia (next slide) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -73 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Achondroplasia: Selective shortening of long bones in dogs & humans -Hypothesis: Gain of function mutation in fibroblast growth factor receptor-3 -(FGFR-3). FGFR3 prevents stem cell proliferation and differentiation. -Gain of function à Autosomal dominant disease. 80% new mutations. -Diego Velázquez (1599-1660). -Museo del Prado, Madrid -(Achondroplasia “No chondrocyte proliferation” -Not responsive to GH or IGF-1 treatment. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -74 - - ---- - -## Page 38 - -2024-04-26 -38 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Summary -• -Prenatal, postnatal and pubertal body growth is regulated by different -hormones. -• -Postnatal longitudinal body growth is regulated by a hypothalamus – pituitary -– liver – bone axis. -• -GH is diabetogenic and lipolytic in addition to growth promoting. -• -GH- IGF-1 axis is regulated by feeding, amino acids, lipids and glucose. -• -GH- IGF-1 in relation to tumour growth is a concern, but few alarming data -at present. -• -Dwarfism can be due to defects of various hormones and receptors in the -GHRH - GH- IGF-1 – FGFR3 axis. Diagnos for right treatment. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -75 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Growth.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Growth.pdf deleted file mode 100644 index 002735d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Growth.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:83f62501bd0cb79a38ad8fdb03e023decdd188b99631fa536a7f10a334664a10 -size 6915134 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Hypotalamus och hypofys_LPG002__HT25.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Hypotalamus och hypofys_LPG002__HT25.md deleted file mode 100644 index 570e1fb..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Hypotalamus och hypofys_LPG002__HT25.md +++ /dev/null @@ -1,1140 +0,0 @@ -# Hypotalamus och hypofys_LPG002__HT25.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 61 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -LGP002 HT2025 -Välkommen till endokrinologin och -reproduktionsfysiologin -Illustration: Endocrine society -Hormonproducerande körtlar eller målorgan - - ---- - -## Page 2 - -Medvetandet, kognition vs. basala, omedvetna funktioner -Hjärnstam -HT -HF -Bark -Hypothalamus (HT): Reglerar basala kroppsfunktioner! -Integrerar information och koordinerar fysiologiska svar! - - ---- - -## Page 3 - -• Basalt i hjärnan, medialt. Under thalamus. Nedanför och -runt 3:e ventrikeln (främre delen av diencephalon). -• Människa: >15 kärnor 0.3-3 mm stora. Klumpar av -cellkroppar. Grå substans. Använd den. -Basal anatomi - hypotalamus -Schröder m.fl. 2020 - - ---- - -## Page 4 - -Repetition, i neurosammanhang - - ---- - -## Page 5 - -Hypotalamiska kärnor -PoA: -Kroppstemperaturreglering, -Reproduktion, -AHN: Anteriora, -reproduktion -PVN/PVH: -Diures, amning, aptit-ämnesomsättning -Binjurebark- och tyreoideafunktion, biorytmer -VMH/VMN: -Aptit- viktreglering, -ämnesomsättning, -tillväxt -AN/ARC/ARH: -Aptit- viktreglering, GH -Kärnor/områden i bilden vi inte kommer djupdyka i: Periventrikulära kärnan (PeVN) -Mammillarkropparna (MB), Posteriora hypothalamiska kärnan (PHN), Dorsala hypothalamiska arean (DHA), -Perifornikala arean (PFA) -SON: -Vattenmängd, vasokon. -Förlossning och amning -SCN: -Biorytm/dygnsrytm -(ovanför -synnervskorsningen) -xHA: Hypotalamisk area -xxN: Kärna (nucleus) -LHA: Sömn-vakenhet -Aptit-viktreglering, -ämnesomsättning -(även DMN) - - ---- - -## Page 6 - -Agouti-Related Peptide -Magenta = AgRP-neuroner -LHA -Orange = -Orexin-neuroner -Rödrosa = -SF1-neuroner - - ---- - -## Page 7 - -Mediana eminencen (ME)= Eminentia medialis -Neuroendokrin funktion -ME: neuronändar och blodkärl. -Ändarna är från pre-synaptiska nervceller. -Finns inget post-synaptiskt neuron här, utan kapillärer. -Neuroendokrin länk mellan hjärnan och hypofysen. -(och mellan cirkulationen och hjärnan) -”Vanlig” synaptisk transmission - - ---- - -## Page 8 - -1:a kapillärerna -2:a kapillärerna -Pre-synaptiskt neuron som -reglerar framloben -Neuron som reglerar -insöndring från bakloben -Till periferin, målorgan via blodet -Till periferin, målorgan via blodet -Portaven -PL = posterior (baklob) -AL = anterior (framlob) -Nervterminaler i mediana eminensen, -kapillärer ovan portaven: Reglerar -framloben. -Nervterminaler i bakloben. -Axoner med neuroendokrin funktion till eller i loberna: - - ---- - -## Page 9 - -Tuberalis -Tuberalis -Intermedia -Hypofysstjälken = infundibulum -Fundamental skillnad mellan fram- och baklob -Framloben = Adenohypofysen -Laktotrofa, Gonadotrofa…..Somatotrofa….. -Bakloben = Neurohypofysen -Förvarar hormoner (i olika -nervcellsterminaler). - - ---- - -## Page 10 - -Några extra viktiga punkter I -o -Veta om att hypotalamus reglerar basala, autonoma kroppsfunktioner. -o -Förstå att hypotalamus inte är en kärna utan en komponent av diencefalon som omfattar kluster av -individuella kärnor. -o -Känna till och namnge flertalet viktiga kärnor i hypotalamus och vad de generellt styr (PVH, LHA, -VMH, ARC/ARH, PoA, SCN, SON, AHN). -o -Var i hypotalamus finns dessa kärnor? -o -Vad är mediana eminencen och på vilka sätt är strukturen viktig för samspelet hypotalamus-hypofys? -o -Redogöra för hypofysens organisation och förstå skillnaderna mellan fram- och baklob. Hur förbinds -hypotalamiska kärnor till fram- och bakloberna? Var sker syntesen av hormonerna och var förvaras -de? - - ---- - -## Page 11 - -Fokus -Endokrinologi -Hormoner! -Limbiska aspekter -rädsla, aggressivitet, -könsidentitet, libido -lukt, - - ---- - -## Page 12 - -Adenohypofysen -Neurohypofysen -Adenohypofysen = Körtelhypofysen -1. -Kärnor -2. -Stimulerande (releasing factors) eller inhiberande faktorer -3. -Målceller -4. -Framlobshormoner och målorgan -5. -Negativ feedback-reglering: Tillväxt och manlig reproduktion - - ---- - -## Page 13 - -Stimulerande (releasing) & inhiberande faktorer från -hypotalamus reglerar framloben -Neuroendokrina celler i: -Arcuatuskärnan (ARC/ARH) -• Growth hormone-releasing hormone -(GHRH) -• Dopamin -Paraventrikulära kärnan (PVN/PVH) -• Corticotropin-releasing factor -(CRF/CRH) -• Tyrotropin-releasing hormone (TRH) -Preoptiska arean (POA) och anteriora -hypotalamiska arean (AHA) -• Gonadotropin releasing hormone -(GnRH) -Ventromediala kärnan (VMH) -• Somatostatin (även PeVN) - - ---- - -## Page 14 - -Cortico- -tropin -Tyreo- -ropin -Gonado- -tropin -Somato- -tropin -+ -+ -+ -+ -+- -PIH = -Dopamin - -ADH+ -Neuroner som frisätter -faktor XXX eller XXXX -via -portalsystemet -Hypofysnivå -Målorgan -Effekt eller klass -Synonym för hormonet -- -Vad hålls i schack av -HT & framloben? -Olika celltyper -i adeno- -hypofysen -Lacto(ma -mmo)- -tropin -Hypotalamusnivå -PRLRH? -(TRH), taktil -stimulering, -östradiol - - ---- - -## Page 15 - -“Nivåreglering” -Hypotalamus -Hypofys -Målorgan -Hormonell återkoppling!! -Signaleringskedja eller -linjärt, hierarkiskt seriekopplat -system med återkoppling --> axel, ex. HPA-axeln - - ---- - -## Page 16 - -Reproduktionsaxeln (GnRH): flera feedback-system -FSH -LH -Inhibin B -GnRH -Hypotalamus -Hypofysens framlob -Testis -GnRH, Gonadotropin releasing hormone -Testosteron -♂ - - ---- - -## Page 17 - -Somatostatin på GH frisättningen -a.k.a. “pan-statin” -GH -IGF-1 ( framloben och HT) -_ -Hypotalamus -GH + -Negativ feedback-reglering av GH-sekretionen -+ -GHRH -Kort loop (feedback) -Lång loop (feedback) -- -IGF-1 -- -GH_ - - ---- - -## Page 18 - -Hypothalamisk faktor -Framlobshormon -Hormon -Målorgan -Feedback -TRH (Thyrotropin-Releasing -Hormone) -TSH -T3, T4 -Sköldkörteln -Hämmar TRH & TSH- -frisättning -CRH (Corticotropin- -Releasing Hormone) -ACTH -Cortisol -Binjurebarken -Hämmar CRH & ACTH- -frisättning -GnRH (Gonadotropin- -Releasing Hormone) -LH & FSH -Östrogen, Progesteron, -Testosteron, Inhibin -Gonader -Hämmar GnRH (alla), FSH -(via inhibin) -GHRH (Growth Hormone- -Releasing Hormone) -Somatostatin (inhibitory) -GH -GH –> IGF-1 -Lever, muskler, ben (brosk, -bindväv) -Hämmar GHRH & GH -(↑ somatostatin) -(se förra bilden) -Dopamin -Prolaktin -Prolaktin -Bröstkörtlar -Dopamin hämmar PRL- -frisättning -PRL ↑ dopamin -Ofta negativ feedback! Exempel på positiv feedback… -Sammanfattning - hormonell återkoppling! - - ---- - -## Page 19 - -Neurohypofysen (Pars nervosa): Baklobshormoner -1. -Kvinnlig reproduktion: Förlossning och amning. Mjölkejektion (oxytocin) -samt utdrivning (oxytocin) -2. -Urinmängd (ADH), törst (osmoreceptorer) och blodvolym - - ---- - -## Page 20 - -SON -PVN -Oxytocin -Hypotalamisk kontroll av neurohypofysen -Systemkrets- -loppet -Oxytocin+neurophysin1 -ADH+neurophysin2 -i vesiklar i olika terminaler -ADH -SON = supraoptiska kärnan -PVN = paraventrikulära kärnan -Oxytocin och ADH -presyntetiserat i SON och PVH -Transporteras i nervbunt -Hypotalamiska hypofys-trakten -SON och -PVH skickar axoner ner i -neurohypofysen -Aktionspotentialer --> insöndring -Neuroendokrint fortfarande! - - ---- - -## Page 21 - -www.ouhsc.edu/ -Neurohypofysen (Pars nervosa): Nervterminaler - - ---- - -## Page 22 - -Reflexer på buk- eller bröstnivå: oxytocin -Hypotalamus -SON PVN -Ökat -oxytocin -Hjärnstam -anterolaterala -columnen -dorsalhorn -Amning -(Presso/mekanoreceptorer) -Amning -Hypotalamus -SON PVN -Ökat -oxytocin -Uterus -(Ox-R) -Hjärnstam -cervix -anterolaterala -columnen -dorsalhorn -Tactil stimulering -(pressoreceptorer) -av myometriet -Förlossning -♀ -Mjölksekretion -Utdrivning -Reflexbåge -Reflexbåge - - ---- - -## Page 23 - -ADHverkar på Aquaporin-2 -i samlingsrören via V2- -receptorer -H2O -Uttorkning, törst, diures, blodvolym: Vasopressin -(antidiuretiskt hormon, ADH, AVP, från bakloben) -a) -Vardagsreglering -(Clark Kent) -Högt osmotiskt tryck, högt Na, -”lite” H2O (osmoreceptorer -OVLT, SFO)  -↑törst, -SON, PVH ↑ADH -b) Krisreglering -(Stålmannen) -Låg blodvolym  -a) ↑angiotensin II (SFO) och -b) ↓Baroreceptorstim. lågt BT -↑↑ADH Vasokonstriktion -(vasopressin-effekt). -”Kryptonit”: Vissa kärlbäddar… - - ---- - -## Page 24 - -Modeller som försökt/-er förklara obesitas och kroppsviktsregleringen: -Dålig disciplin, -Miljö-/omgivningsfaktorer? Gener/biologi? -motivation, viljesvag, -lathet? -Reglering av aptit, fett- och kroppsmassa - - ---- - -## Page 25 - -3) Adoptivbarn, biologiska föräldrar och adoptivföräldrar -1) Enäggstvillingar -Hög korrelation för enäggstvillingars vikt oavsett -om de vuxit upp tillsammans eller separat -Miljön varit viktigare = Viktkorrelationen lägre -hos dem som vuxit upp isär. -2) Tvåäggstvillingar -Samma gener, -delat/delar miljö -Samma gener, -delat/delar INTE -miljö - - ---- - -## Page 26 - -Leptin!! -♂29 kg vid 2 år -♀86 kg vid 8 års ålder, 57% kroppsfett -Hyperfagi, alltid hungrig (åt allt), -åldersrelaterad hyperinsulinism -ΔGuanin133, läsramen förskjuts, -trunkerat/felveckat leptin. -Hormonell reglering av aptit, fett- och -kroppsmassa - - ---- - -## Page 27 - -Leptin -o Frisätts från fettväven -o Målorgan: ff.a. -hypothalamus -o Minskar -aptiten/födointaget -o Höjer förbränningen -o Frisätts i relation till -fettmassa -- Mycket fett ger mycket -leptin -- Lite fett ger lite leptin -- Feed-back-system - - ---- - -## Page 28 - -Obese/Ob mus -(saknar leptin) -Kontroll -När feedback-regleringen inte fungerar -Db/Db mus -(saknar leptin- -receptorer) -Leptin verkar via leptin-receptorer -(db, LEPR) i bl.a. hypotalamus -Kontroll -Ökat -energiintag -Minskad -energiutgift -Diabetes -X -X -Ökat -energiintag -Minskad -energiutgift -Diabetes -X -X - - ---- - -## Page 29 - -Leptin verkar som negativ feedback-reglering -av fettmassan via leptin-receptorer i hjärnan. -Mått på hur mkt. energi som finns -lagrat. - - ---- - -## Page 30 - -Leptin, ett peptidhormon – Adm. av -biosyntetiskt leptin vid leptinbrist - - ---- - -## Page 31 - -Behandling av medfödd leptinbrist med leptin -Test: måltidsstorlek -Före: 2000 kcal -Behandlad: 180 kcal. -1400 per dag - - ---- - -## Page 32 - -Leptinresistens eller nedsatt känslighet -o Leptinbrist = obesitas -o Obesitas = leptinbrist??? -o Människor med stor -fettmassa har höga -leptinnivåer! -o ?!?! Leptin borde -minska aptiten, öka -förbränningen -o Paradox! - - ---- - -## Page 33 - -Medfödd leptinbrist förklarar inte -fetmaepidemin, men leptin spelar en -nyckelroll i flera fysiologiska processer -Ob/Ob mus -(saknar leptin) -Vildtyp -Gemensam nämnare? -Vanligt med avvikelser i normalfunktionerna vid svält!! - - ---- - -## Page 34 - -Svälthormon, adaption till svält -Fasta -Tillväxt -leptin -”Är barnen överviktiga för att hjärnan tror kroppen svälter”? -”Är fetman hjärnans svar på svält”? Påtaglig hunger, -stresshormonfrisättning, mm -Sköldkörtelfunktion -Immunförsvar -Insulinsignalering -Fertilitet, ffa. ♀ - - ---- - -## Page 35 - -Lipodystrofi -Generaliserad: kroppsfettsatrofi, -fettet selektivt förtvinat/lagrar inte -fett. -Icke-fettväv överkompenserar: -Fett ansamlas ektopiskt. -Minskad fettmassa leder till -minskade leptinnivåer. -Genetiska former: -Differentiering -Glycerolsyntes -Upptag - - ---- - -## Page 36 - -Behandling av lipodystrofi med leptin -Gorden P, NIDDK; Oral et al., NEJM 346:570-578 -Metreleptin, -Myalept®: -S-triglycerider ↓ -B-glukos ↓ -Steatos ↓ -Framgång: Leptin till -en person med lågt -leptin, inte pga. av -mutation i -leptingenen utan för -att fettväven är -dysfunktionell och -ektopiskt fett. -Behandlat svältsvaret - - ---- - -## Page 37 - -o Avsaknaden av leptin påminner om hur kroppen beter sig vid svält --> energiransonering. -o Svaret på svält minskar energiförlusterna ⬆överlevnad. -o Bristen på leptin är den viktiga signalen. -o Leptin tros numera inte primärt vara ett anti-fetma hormon. -Sammanfattning av leptinbrist, lite leptin - - ---- - -## Page 38 - -Hur når hormoner som leptin HT -m.h.t. blod-hjärnbarriären? -– Syre, koldioxid, glukos, steroidhormon och joner -släpps igenom -– Celler, mikroorganismer, vissa läkemedel och -peptidhormon släpps inte igenom -Finns ”hål” där blod-hjärnbarriär saknas. -Här kan peptidhormon från blodcirkulationen -signalera över blod-hjärnbarriär och in i hjärnan. - - ---- - -## Page 39 - -Mediana eminencen -Hypofysens baklob -Tallkottkörteln -Area Postrema -Lamina terminalis blodkärlsorgan -(Organum Vasculosum) -Subfornikalorganet -Cirkumventrikulärorgan (CVO) -Helhjärnenivå - - ---- - -## Page 40 - -Tredje -ventrikeln -Laterala -hypotalamus -Ventromediala -hypotalamus -Reglering av matintag via hypotalamus -Mediana eminencen -• En rad olika kärnor -• Laterala hypotalamus (= LH -eller LHA) -• Ventromediala -hypotalamus (VMH) -o Finns fler… - - ---- - -## Page 41 - -Reglering av matintag via hypotalamus -• Laterala hypotalamus (LHA) -– Stimulering –> ökad aptit -– T.ex. ”Melanin-Concentrating -Hormone” (MCH) -– Lesion –> minskad aptit -– Behövs för att känna hunger -• Ventromediala hypotalamus -(VMH) -– Stimulering –> minskad aptit -– Lesion –> hyperfagi, glupsk -– Behövs för att känna mättnad -Hetherington, Anand, Kennedy, m.fl. (1940/50) - - ---- - -## Page 42 - -• PVH Paraventrikulära -hypotalamus -• Arkuatuskärnan (ARC) -Tredje -ventrikeln -Arkuatuskärnan -Reglering av matintag & kroppsvikt via -hypotalamus -Mediana eminencen -Paraventrikulära -hypotalamus - - ---- - -## Page 43 - -Melanocortiner -o Celler i ARC har kontakt med hormon -från blodet via ME. -o ARC är ”omkopplingsstation” mellan -hormon i cirkulationen och det -centrala melanocortin systemet -– Neuropeptid Y (NPY) -– Agouti-related protein (AgRP) -– Pro-opiomelanocortin (POMC) -– Alfa-melanocyt stimulerande -hormon (α-MSH) -– Melanocortin 4 receptorn (MC4R) -– Andra kärnor utöver ARC är del av -melanocortin-systemet -Tredje -ventrikeln -Arkuatuskärnan -Mediana eminencen - - ---- - -## Page 44 - -Reglering av matintag via NPY/AgRP-neuroner -samt POMC-neuroner -AgRP -α-MSH -NPY -LHA -VMH -PVH -PC1/3 (kodas av PCSK1) klyver POMC till -ACTH - - ---- - -## Page 45 - -Mättnad -Leptins effekt via POMC-neuron (och NPY/AgRP- -neuron) i arkuatuskärnan (ARC) -α-MSH -X -X -PVH -VMH -Hungerhormon? -Ghrelin! - - ---- - -## Page 46 - -Defekt MC4R-gen hos människor -o MC4R och alfa-MSH viktiga -för viktreglering. -o MC4R fungerar som -mättnadsreceptor. -o Defekt leptin, leptinreceptor, -alfa-MSH, PCSK1 (PC1/3), -MC4R upp till 10-15% av -fallen med morbid obesitas. -o Alla uttrycks ffa. i -hypothalamus. -o Mutationsbärarna -uppvisar hyperfagi. -o Minskad förbränning inte -orsaken -AgRP -α-MSH -NPY -X -X -X -X -X X - - ---- - -## Page 47 - -MC4R -POMC -Defekt melanocortinsystem -Defekt melanocortinsystem -Obesitas -Insulinresistens -Obesitas -Endokrin rubbning -Rött pigment - - ---- - -## Page 48 - -Hypotalamus -vikt sömn -LHA - - ---- - -## Page 49 - -LHA och orexin: Vikt och sömn -• Orexin bildas av orexin- -neuroner i LHA. -• Orexin Vakenhet, hindrar -sömn. -• Orexin-neuroner -saknas/färre hos människor -med narkolepsi. -• Har plötsliga episoder av -REM sömn. -Thannickal et al., 2020; Hara et al., 2021, Neuron - - ---- - -## Page 50 - -• -Sakna orexin/sakna orexin- -neuronerna Narkolepsi -• -Orexin-receptor 2 mutation -Narkolepsi (Doberman -pincher, m.fl.) -• -Orexin, en neuropeptid -↑aptit -• -Men Orexin även -↑↑förbränning ↓fetma -• -Personer med narkolepsi -har högre BMI (gäller även -gnagare utan orexin) -Orexigen = Aptitstimulerande -LHA och orexin: Vikt och sömn - - ---- - -## Page 51 - -Feber - - ---- - -## Page 52 - -Feber: PoA - - ---- - -## Page 53 - -Feber -AA -> COX-2 -> PGH2 -> mPGES-1 -> PGE2 (= pyrogen) -Arakidonsyra; Cyklooxygenas-2; mikrosomalt PGE-syntas-1; prostaglandin E2 - - ---- - -## Page 54 - -Feber: Efferens och afferens -DMH: Dorsomediala hypothalamus -RMR: Rostral medullary raphe -IML: Intermediolaterala pelaren -VH: Ventralhorn -Shivering -BAT-activation -Piloerection(gåshud)? -1. -3. -4. -5. -4-5. -2. -Vasoconstriction - - ---- - -## Page 55 - -Men här följer sammanfattningar, instuderingsfrågor, och tips - - ---- - -## Page 56 - -Övergripande sammanfattning -• -Hypotalamus och hypofysen reglerar basala kroppsfunktioner. -• -Hypotalamus reglerar hormonfrisättning från hypofysens fram- och bak-lober. -• -Hypotalamus och hypofysen reglerar tillväxt, reproduktion, förlossning och -amning m.m. -• -Hypotalamus och hypofysen reglerar vatten- och urinmängd. -• -Hypotalamus får information bl.a. från fettväven i form av hormonet leptin (är en -”fett-termostat/adipostat”). Leptinnivån återspeglar mängden lagrad energi. Lågt -leptin är en signal på underskott/t.o.m. svält. -• -Hypotalamus har hunger- och mättnads-centrum. α-MSH viktig mättnads- -neuropeptid som verkar på MC4R; NPY och AgRP viktiga hunger-neuropeptider. -• -Orexin från laterala hypotalamus bidrar till vakenhet och ökar aptiten men även -förbränningen. Narkolepsi pga. orexin-brist eller signaleringsdefekt (och ökat BMI). -• -Hypotalamus är viktig för febersvaret via MPOa, som svar på lokalt bildat PGE2 i -celler associerade till blodhjärn-barriären. - - ---- - -## Page 57 - -Förslag på generella instuderingsfrågor om -hypotalamus och hypofys -• -Nämn 8 basala funktioner som regleras av hypoptalamus (nämn två som inte regleras av -hypotalamus). -• -Redogör för vilka hormoner från hypofysens framlob som regleras av hypotalamus. Hur? Vad -reglerar dessa hormoner i sin tur? -• -Redogör för vilka hormoner som frisätts från hypofysens baklob samt deras effekter och -reglering av frisättning. -• -På vilka olika sätt reglerar hypotalamus olika aspekter på reproduktion? -• -Redogör för orexins inverkan på vakenhet och ämnesomsättning. -• -Hur reglerar leptin fettmassan? Varför har det inte blivit någon succé av leptin som läkemedel? -• -Vilken roll har hypotalamus för reglering av kroppstemperaturen? - - ---- - -## Page 58 - -Några extra viktiga punkter II -o -Vilka hypotalamiska kärnor styr adenohypofysen? -o -Vilka signalsubstanser från dessa kärnor påverkar insöndringen av hypofyshormoner? -o -Vilka celler i adenohypofysen och vilka hypofyshormoner regleras av vilken stimulerande eller -inhiberande faktor? -o -Vad/vilka är hypofyshormonernas respektive målorgan? -o -Nämn en eller flera fysiologiska processer dessa hypofyshormoner påverkar. -o -Vad innebär hormonell feedback-reglering? Ge exempel på negativ feedback och vad för fysiologisk -process som påverkas. - - ---- - -## Page 59 - -Några extra viktiga punkter III -o -Vilka två hormoner insöndras från neurohypofysen? Var produceras de och förvaras de? -o -Beskriv reflexmekanismen via vilken oxytocin stimulerar värkarbetet/förlossning/igångsättning och -mjölksekretionen i samband med förlossning och amning? -o -Hormonell feedback-reglering: Ge exempel på positiva feedback-mekanismer. -o -Vad har ADH för kroppslig verkan på vattennivån i kroppen till vardags? Hur påverkar ADH -vattenintag och reabsorption av H2O i njurarna (receptor i samlingsrören?)? -o -Hur reagerar hypothalamus och neurohypofysen på hypovolemi? Vad är vasopressineffekten, hur -beskriver du den? - - ---- - -## Page 60 - -o Vad är leptin? Vilka fysiologiska parametrar påverkar leptin? Vad är leptin ett mått -på? -o Förstå skillnaden och betydelsen av lågt eller högt leptin. -o Vad händer i och med kroppen då leptin-signaleringen är defekt. -o Veta att system utvecklade för att överleva svält existerar. Lågt leptin kan betyda -svält, skyddsmekanism sätts in. -o Är leptin i läkemedelsform en bra och effektiv behandling av fetma på -populationsnivå? Varför fungerar inte leptin-behandling på bred front? -o Förstå att vitt fett inte är vilande utan ett aktivt, endokrint organ. Samspelar med -hypotalamus. -Några extra viktiga punkter IV - - ---- - -## Page 61 - -o Vilka kärnor i hypotalamus påverkar kaloriintaget och förbränningen? F.f.a. Arc och -PVH, och LHA samt VMH. -o Visa prov på förståelse för hur AgRP- och POMC-neuroner påverkar kroppsvikten: -o Vilka neuropeptider och signalsubstanser deltar? -o Vad är MC4R? -o Hur åstadkommer alfa-MSH mättnad via exempelvis kärnor nedströms ARH? -o Hur påverkar leptin AgRP- och POMC-neuronerna? Konsekvens? -o Hur yttrar sig (kroppsligt) avvikelser i människans melanokortin-system avseende -kroppsvikt och aptit? -o Fetma tros inte bero på bristande karaktär, dålig disciplin eller motivation, eller -lathet. -o Genetik inte det enda som påverkar vår vikt, men det spelar en större roll än de -flesta tror. Avvikelser i gener som uttrycks i HT ger upphov till grav, monogen fetma, -oftast pga. fler kalorier in än vad som spenderas snarare än minskad -basalmetabolism. -Några extra viktiga punkter V - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Hypotalamus och hypofys_LPG002__HT25.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Hypotalamus och hypofys_LPG002__HT25.pdf deleted file mode 100644 index 4079b01..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/Hypotalamus och hypofys_LPG002__HT25.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:99569960a9a4ee052b445c0ff5e3a603b50526874f1beff2c1b6e3934e4b8495 -size 8843327 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/VT25_LPG002_Thyreoidea.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/VT25_LPG002_Thyreoidea.md deleted file mode 100644 index 0ba18eb..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/VT25_LPG002_Thyreoidea.md +++ /dev/null @@ -1,1221 +0,0 @@ -# VT25_LPG002_Thyreoidea.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 62 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Linda Engström Ruud -Institutionen för neurovetenskap och fysiologi -linda.engstrom.ruud@gu.se -Thyreoidea -LPG002, VT-25 - - ---- - -## Page 2 - -Thyreoidea - sköldkörteln -Illustration: iStock -Reglering -Central -Perifer -Hormonsyntes -Fysiologiska -effekter -Uppbyggnad - - ---- - -## Page 3 - -Thyreoidea - anatomi - - ---- - -## Page 4 - -Klinisk relevans -• Sjukdomar i sköldkörteln: ca 10-15% av -kvinnorna, ca 5% av männen – mycket -vanligt! -• Behandlingsbara sjukdomar. -• Obehandlade rubbningar hos barn kan ge -livslångt handikapp. Svåra symptom även hos -vuxna. -• Symptom ofta atypiska. Thyreoideatest! -• Thyreoideatest: Fritt T4, fritt T3, TSH. Billigt! - - ---- - -## Page 5 - -Histologi -• -Rikt blodflöde -• -Folliklar -• -Kolloid i folliklarna -• -Storlek beroende av aktivitet (inaktiv vs aktiv körtel) -Kolloid -Reabsorptions- -lacunae -Parafollikulära celler -Inaktiv -Aktiv - - ---- - -## Page 6 - -Thyreoideahormoner – T4 och T3 -• Joderade -aminosyraderivat -• Fettlösliga -T4 -T3 - - ---- - -## Page 7 - -Hormoner från thyreoidea -– ursprung och namngivning -Tetraiodothyronin (T4) -även kallad Tyroxin -(3,5,3’,5’-tetraiodo-L-thyronine) -Triiodothyronine (T3): -(3,5,3’-triiodo-L-thyronine) -Notera: jod i 5’ saknas! -1 -2 -3 -4 -5 -6 -1’ -2’ -3’ -4’ -5’ -6’ -1 -2 -3 -4 -5 -6 -1’ -2’ -3’ -4’ -5’ -6’ -Utgångspunkt är aminosyran tyrosin: -Thyronin: - - ---- - -## Page 8 - -Syntes av T4 och T3 - - ---- - -## Page 9 - -Jod – en viktig komponent -Jodbrist -T3 -T4 -Jodering av tyrosin (aminosyran) ett viktigt steg i syntesen av både T4 och T3 - - ---- - -## Page 10 - -Jodomsättning -• -Kroppen kan inte bilda jod -• -Förr: jodintag beroende av närheten -till hav, fisk och skaldjur -• -Nu: joderat salt -– Ca ¼ av allt jod passerar -thyreoidea -– >95% av allt jod ut i urinen. -50 mg jodid/kg NaCl - - ---- - -## Page 11 - -OBS! NIS i bröstkörteln jod till -mjölken, kan användas av barnet till -T4/T3-syntes. -Jodupptag -• -Jodupptaget regleras av -Na-I symporter (NIS) -• -I- konc 20-40 ggr högre i -cellen än i blodet, kan öka -till 250 ggr högre! -• -Transport mot både konc- och -elektrisk gradient. Kan ske tack -vare Na-gradient skapad av Na- -K-ATPas. -Basolaterala membranet -Apikala membranet -HÖG extracellulär [Na+] -LÅG intracellular [Na+] -HÖG intracellulär [I-] - - ---- - -## Page 12 - -Pendrin-medierad transport: -• I- i thyreoidea -• Cl- i innerörat -Pendreds syndrom: problem med hörsel och med thyreoidea, pga defekt pendrin. -Sammanfattning Iodid (I-) transportörer i thyreoidea: -1. NIS i basalmembranet: blod follikelcell -2. Pendrin in apikalmembranet: follikelcell kolloid -Jodid-transport i thyreoidea - - ---- - -## Page 13 - -Utgångspunkt och slutprodukter -Tetraiodothyronin (T4) -även kallad Tyroxin -(3,5,3’,5’-tetraiodo-L-thyronine) -Triiodothyronine (T3): -(3,5,3’-triiodo-L-thyronine) -Notera: jod i 5’ saknas! -1 -2 -3 -4 -5 -6 -1’ -2’ -4’ -5’ -6’ -1 -2 -3 -4 -5 -6 -1’ -2’ -3’ -4’ -5’ -6’ -Utgångspunkt är aminosyran tyrosin: -3’ - - ---- - -## Page 14 - -Syntes av T4 och T3 - jodering -Förutsättningar: -• -Follikelcellen är -sekretoriskt aktiv -• -Follikelcellen förser -kolloiden med jodid -(I-) och thyroglobulin -• -I kolloiden: -Upplagring av -thyroglobulin -(innehållande -tyrosin) -Thyroperoxidas -TPO -Thyroglobulin -Kolloiden -Follikelcellen -Blod -Pendrin - - ---- - -## Page 15 - -Syntes av T4 och T3 - jodering -Thyroperoxidas -TPO -Thyroglobulin -Kolloiden -Follikelcellen -Blod -3-monoiodotyrosin -(MIT) -3,5-diiodotyrosin -(DIT) -Jodering -1. -Uttransport av I- via -pendrin (apikalt i -follikelcellen) -2. -Oxidering/aktivering av I- -(jodid)  I0 (jodin) genom -thyroperoxidas (TPO). -3. -Jod binder i 3-och/eller 5- -position till ringen i -tyrosin MIT eller DIT. - - ---- - -## Page 16 - -Syntes av T4 och T3 – alla steg -1) -Uttransport av I- via pendrin -(apikalt i follikelcellen) -2) -Oxidering/aktivering av I- -(jodid)  I0 (jodin) genom -thyroperoxidas (TPO). -3) -Jod binder i 3-och/eller 5- -position till ringen i tyrosin - MIT eller DIT. -4) -Konjugering -(ihopkoppling av -MIT+DIT eller DIT+DIT) -5) -Återupptag av TG -6) -Klyvning av T3 och T4 -från TG. -7) -Sekretion av T3 och T4 -Tyrosin -3-monoiodotyrosin -(MIT) -3,5-diiodotyrosin -(DIT) -3,5,3’-triiodo-thyronine -= T3 -T3 och T4 -Follikelcell -Kolloid -Thyroperoxidas -TPO -Jodering -Konjugering -Resultat -Lysosom -T3 -T4 -rT3 -MIT -DIT -MIT och DIT -1 -2 -3 -4 -5 -6 -7 -8 - - ---- - -## Page 17 - -Sammanfattning: hormonsyntes -Citterio et al. (2019) Nature Reviews -Pendrin -NIS - - ---- - -## Page 18 - -Havssalt nyttigare än vanligt bordssalt? -Svaret är NEJ. Havssalt är sällan joderat. - - ---- - -## Page 19 - -T4 och T3 – varför två hormoner? -93% av bildat hormon -= T4 -7% av bildat hormon -= T3 -T4 har viss biologisk aktivitet, men utgör framför allt ett förstadium till T3! -T4 är ett prohormon -Majoriteten av allt T3 bildas genom att T4 konverteras till T3 främst utanför -thyreoidea, i levern och i själva målcellerna. - - ---- - -## Page 20 - -Transport i blodet -• -T4 och T3 binds till thyroxine- -binding globulin (TBG) som -syntetiseras i levern. -• -Även prealbumin och albumin -binder T4 och T3. -• -Halveringstiden -- för T4 ca en vecka -- för T3 ca ett dygn. -Lägre proteinbindning för T3 -- Endast liten fraktion fritt i plasma - - ---- - -## Page 21 - -Viktigt att ha koll på: -• -Follikelcellen förser kolloiden med thyroglobulin och jodid. Jodid tas upp från blodet -via NIS. -• -I kolloiden oxideras jodid till jodin. Viktigt enzym för detta är TPO (Thyroperoxidas). -Reagerar därefter med tyrosin-sidokedjor som då joderas. -• -Närliggande tyrosin-sidokedjor i thyroglobulinet sammankopplas (konjugeras). -• -Thyroglobulin återuppptas till follikelcellen och bearbetas i lysosomer. T3 och T4 (samt -“misslyckade” MIT och DIT) frigörs då. T3 och T4 utsöndras från follikelcellen till -blodet. -• -MIT och DIT går in i jod-återvinningssystem. -• -Thyreoidea bildar främst T4, som utgör ett förstadium till T3. -• -T4 har längre halveringstid i blodet än T3 fungerar som ett “hormonlager”. - - ---- - -## Page 22 - -Kan man få i sig för mycket jod? -- -Ja, men en frisk thyreoidea tolererar det -oftast bra. -- -Thyreoidea har en inneboende funktion -som skyddar mot överskott av jod (Wolff- -Chaikoff-effekten), en hämning av TPO. -Mekanism inte helt klarlagd. -- -Dock ökad känslighet hos vissa grupper (t.ex -hos foster och personer med redan nedsatt -thyreoidea-funktion) – hos dem kan -hämningen bli långvarig/permanent. -- -Om inte Wolff-Chaikoff induceras som den -ska, kan man istället få hyperthyreos (kan -ske i vissa fall, vid nodulär struma) -Wolff-Chaikoff-effekten -Wolff-Chaikoff escape = via -hämning av NIS sjunker -jod-nivåerna och TPO- -hämningen släpper – -normaliserad syntes igen - - ---- - -## Page 23 - -Jodtabletter i samband med radioaktiva utsläpp -- minskar risk för cancer -Basolaterala membranet -Apikala membranet -HÖG extracellulär [Na+] -LÅG intracellular [Na+] -HÖG intracellulär [I-] -• I samband med t.ex. -kärnkraftsolyckor - viktigt -med jodtillskott till barn och -unga vuxna (upp till 40 år) -• Skall tas så nära -exponeringen som möjligt -• Mättar sköldkörteln med jod -och minskar därmed -sannolikheten för upptag av -radioaktivt jod (jod-131). - - ---- - -## Page 24 - -Reglering av thyreoidea - - ---- - -## Page 25 - -Hypothalamus och hypofysen i hormonell reglering -Hypotalamus -Hypofysen -Hypotalamus -Adenohypofysen -Portavener /portakretslopp -Endokrina celler -till cirkulationen och målorgan -till cirkulationen -och målorgan -Neuroner -Copyright © The McGraw-Hill Companies, Inc. Permission required for reproduction or display. -Neurohypofysen -Adeno = körtel - - ---- - -## Page 26 - -Hypotalamushormoner -De som frisätts i adenohypofysen -• -”Frisättande” hormon. -• -Påverkar endokrina hypofysceller att -insöndra ”stimulerande” hormoner till -blodcirkulationen. -• -Tyreotropinfrisättande hormon -(TRH) kommer från neuroner i -paraventrikulära hypothalamus. -De som frisätts via neurohypofysen -• -Hypotalamushormon insöndras direkt -från neuroner i hypotalamus ut i -blodcirkulationen. -• -Exempel: oxytocin, vasopressin (ADH) -Två olika typer av -hypotalamushormon - - ---- - -## Page 27 - -Hypotalamus -Hypofysen -Hypotalamus -Thyrotrofa celler -Neuroner -Copyright © The McGraw-Hill Companies, Inc. Permission required for reproduction or display. -Hypofysen styr thyreoidea -Adenohypofysen -Thyrotrofer bildar TSH -= Thyreoidea-stimulerande hormon ett mycket viktigt hormon för thyreoideas styrning -TSH - - ---- - -## Page 28 - -Central reglering av thyreoidea -Thyrotropin-releasing hormone (TRH) -från paraventrikulära hypothalamus -Thyroid-stimulating hormone (TSH; -Thyrotropin) -T4 och T3 utövar negativ feedback på -ffa hypofysen, men även på -hypothalamus -Högt TSH är ett tidigt och känsligt -mått på underfunktion i thyreoidea - - ---- - -## Page 29 - -TSH-receptorn - lokalisering -Citterio et al. (2019) Nature Reviews - - ---- - -## Page 30 - -TSH:s effekter på thyreoidea -Citterio et al. (2019) Nature Reviews -TSH-receptorn – struktur: -•Stor extracellulär domän -•7 transmembrana domäner -Tillhör gruppen G- -proteinkopplade receptorer -TSH-rec kan bli inaktiverad eller konstitutivt -aktiverad av mutationer. Dock sällsynt. - - ---- - -## Page 31 - -TSH:s effekter på thyreoidea -Citterio et al. (2019) Nature Reviews -TSH från hypofysen stimulerar: -• Jodupptaget (NIS) -• Proteinsyntes (TG, TPO, TSHR) -• Posttranslationella -modifieringar av TG -• Thyroideatillväxt -• Sekretion -Specifika effekter av TSH på thyroglobulin: - - ---- - -## Page 32 - -Perifer reglering av thyreoideahormon -5 deiodinase -(D3) -5' deiodinase -(D1 och D2) -Variation mellan produktion av -T3 och rT3 i vävnader  -reglering av thyreoideas effekter -perifert -5’deiodinase: -Typ 1 (D1): Levern. T3 ut i blodet. -Typ 2 (D2): Lokal produktion. -- -I hypofys och hypothalamus – -betydelse för feedback -- -I BAT i möss och nyfödda barn, -även hos vuxna. -Värmeproduktion. -Reglering utanför thyreoidea - - ---- - -## Page 33 - -T-receptorn - - ---- - -## Page 34 - -T-receptorn -• -Nukleär receptor -• -Två olika gener kodar för α- -respektive β-formen av T- -receptorn -• -Flera splicevarianter finns -• -Domäner: -- -DNA-bindande -- -Ligand-bindande -- -Aktivatorbindande -• -Ökar oftast transkription -(t.ex. β1- och β3-adrenerga -receptorer) -Som fettlösligt hormon verkar T3 inne i cellen - - ---- - -## Page 35 - -Verkningsmekanism: T-receptorn -MCT8 = -Monocarboxylate transporter 8 - - ---- - -## Page 36 - -1. T3/T4 transporteras över -plasmamembranet och går in i -cellkärnan -2. Thyroidhormon-receptorn (TR) är -en nukleär receptor associerad -med thyroid response element -(TRE). Co-repressor släpper när T3 -binder in. TR är homodimer eller -heterodimer med RXR. -3. Co-aktivator binder in när -repressorn släpper. Rekryterar -RNA-polymeras. -4. Effekten är på transkriptionell nivå -– påverkar transkriptionen av en -mängd målgener. -Verkningsmekanism: T-receptorn -OBS! α- och β-former av TR -finns, även splicevarianter av -dessa - - ---- - -## Page 37 - -T3 – fysiologiska effekter hos barn - - ---- - -## Page 38 - -Nästan alla utvecklingsgener ovan kan vara defekta vilket ger kongenital hypothyreos -TTF = thyroid transcription factor. TSHR, Tg, TPO och NIS, uttrycks redan embryonalt. -Anläggning av thyreoidea -Ductus -thyroglossus -Davies et al JCI 115:1972-1983, 2005 - - ---- - -## Page 39 - -Bristorsaker: -• -Avsaknad av eller en liten tyreoidea -• -Brist på enzym som styr tyreoideahormonsyntesen -• -Kraftig jodbrist redan vid födseln -Resultat: -• -Intellektuell funktionsnedsättning -• -Hämmad längdtillväxt och benmognad -Diagnostik: -Diskreta kliniska symptom vilket gör diagnostiken svår  neonatalscreening -(TSH) -Behandling: -Tyroxin (T4) omedelbart efter födseln -Barn: tillväxt och mental utveckling -T3/T4 viktigt för normal tillväxt och mental utveckling (myelinisering av axoner) -Brist vid födsel: Kongenital hypothyreos - - ---- - -## Page 40 - -Brist på T3/T4: Kongenital hypotyreos - - ---- - -## Page 41 - -T3 – fysiologiska effekter hos vuxna - - ---- - -## Page 42 - -Basalmetabolism -Thyreoideahormoner är essentiella för -basalmetabolismen – korrelerar starkt till -hormonnivåerna i plasma. -Basalmetabolism -Dietär termogenes -Adaptiv termogenes -Muskelarbete -Ökar syrgaskonsumtionen i alla vävnader! - - ---- - -## Page 43 - -Hur påverkar T3 basalmetabolismen? -OBS! Trots så tydligt samband mellan thyreoideafunktion och basalmetabolism, så är de -underliggande mekanismerna inte helt kända! Här är dock några exempel: -Mitokondrien essentiell för cellens ATP-produktion (oxidativ fosforylering) -1. T3 ökar nybildningen av mitokondrier -2. T3 ökar protonläckage över mitokondriens inre membran, vilket leder till -minskad effektivitet i ATP-bildningen (“uncoupling”), ger istället värme (sker ffa -i skelettmuskel) -3. Cellen svarar genom ökad oxidativ fosforylering för att bibehålla (eller öka) -ATP-produktionen och ökar även uttrycket och funktionen av ANT (Adenine -Nucleotide Translocator, ett ADP/ATP-translokas), vilket leder till effektivare -ATP-export ut ur mitokondrien och bidrar till högre cellmetabolism - - ---- - -## Page 44 - -T3 driver på oxidativ -fosforylering genom att -öka läckage av protoner -in i mitokondrien och -stimulering av ANT- -proteinet. Ger värme. -Proton Motive Force -driver ATP-bildningen -Harper and Syfert (2008), Thyroid -Hur påverkar T3 basalmetabolismen? - - ---- - -## Page 45 - -Hur påverkar T3 basalmetabolismen? -Några ytterligare exempel som leder till ökad basalmetabolism: -1. T3 påverkar även jongradienter via t.ex. Na/K-APTas och SERCA-pumpar -2. De ökar uttrycket av ryanodin-receptorer i skelett- och hjärtmuskelceller -Sammantaget leder detta till att jonbalansen måste återställas via ATP-beroende -pumpar energiförbrukning och värmeavgivning - - ---- - -## Page 46 - -Adaptiv termogenes -Basalmetabolism -Dietär termogenes -Adaptiv termogenes -Muskelarbete -T3 påverkar! - - ---- - -## Page 47 - -v -v -Thyreoideahormoner och -adaptiv termogenes – centrala effekter -TRH -neurons -PVH -PoA -(temperaturcentrum) -Hypofys Thyreoidea -Ryggmärgen, IML brunt fett -Ökad kroppstemperatur -Paraventrikulära hypothalamus -Preoptiska arean - - ---- - -## Page 48 - -Thyreoideahormoner och -adaptiv termogenes – perifera effekter -Perifer mekanism i brunt fett: -• -Brunt fett har högt uttryck -av olika splicevarianter av T- -receptorn -• -Ökar uttrycket av UCP1 -• -Förstärker noradrenalinets -effekt -• -TRα-brist (knockoutmöss): -hypotermi och -köldintolerans pga inaktivt -brunt fett -β3-receptorn -viktig för -termogenes i -brunt fett -Deiodinas-2 (5’-deiodinase) = -omvandlar T3 vid akut -köldexponering, ökar UCP1 - - ---- - -## Page 49 - -Basalmetabolism och adaptive termogenes: -bra att ha koll på -1. T3/T4 stimulerar mitokondriebildning och oxidativ fosforylering -2. De påverkar protonläckage över mitokondriens inre membran, vilket leder till -värmebildning -3. De påverkar även jongradienter via t.ex. Na/K-APTas och SERCA-pumpar -4. De ökar uttrycket av och aktivitet hos ryanodin-receptorer -5. De verkar synergistiskt med sympatikus på brunt fett genom att öka uttrycket av β3- -receptorn och UCP-1 ökad värmeproduktion - - ---- - -## Page 50 - -Perifer reglering av thyreoideahormon -5 deiodinase -(D3) -5' deiodinase -(D1 och D2) -Variation mellan produktion av -T3 och rT3 i vävnader  -reglering av thyreoideas effekter -perifert -5’deiodinase: -Typ 1 (D1): Levern. T3 ut i blodet. -Typ 2 (D2): Lokal produktion. -- -I hypofys och hypothalamus – -betydelse för feedback -- -I BAT i möss och nyfödda barn, -även hos vuxna. -Värmeproduktion. -Reglering utanför thyreoidea - - ---- - -## Page 51 - -Perifer reglering: -mat, temperatur och sjukdom -Effekt av fasta på s-T4, s-T3 och s-rT3 -T4 -T3 -rT3 -5´deiodinase -(D1 och D2) -5 deiodinase -(D3) -• Fasta -• Sjukdom -• Överätning -• Kyla - - ---- - -## Page 52 - -Hjärta-kärl -Fler biologiska effekter av T3/T4 - Ökad känslighet för katekolaminer - Ökad cardiac output: - -Ökad puls - -Ökad kontraktilitet - -Minskad perifer resistens -Kardiovaskulära effekter av T3 -Viktigt!! -Tidigt tecken på -hyperthyreos. -Exempel på T3-känsliga gener som uttrycks i hjärtat: -- β1-adrenerga receptorer -- SERCA2 -- Na/K-ATPas -- ANT (adenin nucleotide translocase) - - ---- - -## Page 53 - -Glukosmetabolism -Kolesterolomsättning -Fettmetabolism -Muskelfunktion/proteinomsättning -Tarmaktivitet -60 -Fler biologiska effekter av T3/T4 - Ökad glukosanvändning i vitt fett och i -muskel - Ökad glykogenolys och glukoneogenes - Ökad insulinsekretion -Ökad kolesterolutsöndring via gallan -Ökad lipolys -Skelettmuskelfunktion: -utveckling, regenerering, -metabolism -Fler biologiska effekter av T3/T4 -T3-känsliga gener som uttrycks i skelettmuskel: -- GLUT4 (viktigt för insulin-inducerat glukosupptag) -- SERCA -- Na/K-ATPas -- ANT (adenin nucleotide translocase) - - ---- - -## Page 54 - -TRβ knockout: dövhet, defekt i cochlea. Kognitiv försämring. Ökat TSH – dvs TRβ -viktig för negativ feedback. Normal tillväxt. Stämmer med TR-beta mutationer i -människa (har förhöjda TSH och T4/T3-nivåer, tachykardi och struma, endast mild -kognitiv försämring och mild tilläxtfenotyp). -TRα knockout: dödligt i möss (neonatalt). I människa? De få fall som finns: allvarlig -hypothyroidism, kraftig tillväxthämning, defekt myelinisering, lågt IQ, normala -TSH-nivåer (negativ feedback funkar fortfarande via TRβ). -T-receptorbrist: lärdomar från möss -β-rec: hjärna, hypofys (negativ feedback), -hörsel -α-rec: tillväxt och överlevnad - - ---- - -## Page 55 - -T-receptorn – -mutationer orsakar selektiv resistens - - ---- - -## Page 56 - -34 -Sjukdomar i thyreoidea: symptom -OBS: Ofta atypiska symptom blodprov! -• Hypothyreos -– Mental retardation hos barn -– ”slow”, mental tröghet -– Somnolens -– Frusenhet (låg metabolism) -– Dålig aptit -– Ej fetma -– Långsam puls -– Lågt CO -– Muskelsvaghet -– Tunt hår -– Hyperkolesterolemi -– Obstipation -– Myxödem -• Hyperthyreos -– Oro, irritabilitet, -sömnsvårigheter -– Värmekänsla -– Hyperfagi -– Ej säkert avmagring -– Ökat CO och puls, -arrytmier (β-stim) -– Finvågig tremor (β-stim) -– Hypokolesterolemi -– Muskelsvaghet -– Diarré -– Exophtalmus. Pga -antikroppar som stim -fibroblaster bakom -ögonen. - - ---- - -## Page 57 - -Sjukdomar i thyreoidea: Orsaker -• -Hyperthyreos = överfunktion, högt T3 -– -Grave’s disease eller Mb Basedow eller ”giftstruma” -• Autoimmun (AK mot TSH-receptorn) -• Exophtalmus -– -Konstitutivt aktiv TSH-R eller Gs-alfa -(t.ex. en del av McCune Albright-syndromet, sällsynt) -• -Hypothyreos = underfunktion, lågt T3 -– -Autoimmun -• kronisk lymfocytär thyreoidit eller Hashimoto’s sjukdom - Antikroppar mot thyroperoxidas och thyroglobulin – successiv långsam destruktion av thyreoidea -– -Jodbrist (vanligaste orsaken i ett globalt perspektiv) -– -Efter och under behandling av hyperfunktion -– -Medfödd -• -Struma = förstorad sköldkörtel -Kan vara förknippad med lågt, högt eller oförändrat T3! -– -Jodbrist -– -Adenom/cancer -– -Autoimmun ”Giftstruma”. -– -Idiopatisk (multinodös etc.) -Sjukdomar i thyreoidea: orsaker - - ---- - -## Page 58 - -X -McCune-Albright syndrome: inaktivt GTPase i Gshyperaktivt -Gs aktivt AC cAMP -Gs- -GTP -Gs- -GDP -GDP -GTP -Adenylate -cyclase -cAMP -Aktivt -Inaktivt -P -Hyperthyroidism kan vara en del av McCune-Albright syndrome -(OBS! Mosaicism: inte alla celler i vävnaden är påverkade). -+ -TSH receptor -GTPase -TSH - - ---- - -## Page 59 - -19 -McCune-Albright syndrome -• -TSH i thyreoidea Fokal hyperthyroidism -• -ACTH i binjurebarken Cushings syndrom -• -GHRH in adenohypofysen Akromegali -• -FSH, LH in gonaderna Prematur pubertet -• -Alpha-MSH i huden cafe-au-lait spots -• -Fibrös dysplasi (fibrös bindväv i skelettet) -Härmar effekten hos hormoner med cAMP som 2nd -messenger. Ej specifikt för thyreoidea. - - ---- - -## Page 60 - -Sjukdomar i thyreoidea, behandling -Hypothyreos -– Syntetiskt T4 -(Levaxin®) -Hyperthyreos -Sjukdomar i thyreoidea: behandling -Akut: --Beta-blockare -Mer kroniskt: -- -Thyreostatika -* Jodpumpshämmare -* Tiamazol (hämmar TPO) -* Propyltiouracil (hämmar TPO) -- -Radiojod (131I) -- -Kirurgi -- -Exophtalmus -Hyperthyreos - - ---- - -## Page 61 - -Sammanfattning -• TSH (thyreoidea-stimulerande hormone) stimulerar -bildning av sköldkörtelhormon från tyrosin och jod. -• Bildning av aktivt sköldkörtelhormon T3 från T4 regleras av -omgivningstemperatur, födointag och sjukdom -• Sköldkörtelhormon behövs för hjärnans och benens -utveckling hos småbarn. -• ”Gaspedal” som stimulerar bl a metabolism, -värmeproduktion och hjärtats funktion hos vuxna. -• Verkar på ALLA kroppens celler via nukleär receptor  -transkriptionella, långverkande effekter. -• Sköldkörtelsjukdomar mycket vanliga, för lite eller för -mycket hormon, eller för stor sköldkörtel. Misstänk! - - ---- - -## Page 62 - -S-TSH: 0,3 – 4,0 mU/l -S-T4, fritt: 12 - 22 pmol/l -S-T3, fritt: 3,1 - 6,8 pmol/l -Normalintervall (>19 år) - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/VT25_LPG002_Thyreoidea.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/VT25_LPG002_Thyreoidea.pdf deleted file mode 100644 index 79eb683..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/VT25_LPG002_Thyreoidea.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:c601162ffb873e2e0db73cab9867b9309b6b185dbf790863beb33fa6f99565ee -size 5545899 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/calcium 2024.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/calcium 2024.md deleted file mode 100644 index b9a73b3..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/calcium 2024.md +++ /dev/null @@ -1,1117 +0,0 @@ -# calcium 2024.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 25 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -1 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcium Homeostasis -Suzanne Dickson -1 -Suzanne.Dickson@gu.se -Functions of calcium -ØStructural: bone, teeth, connective tissue -ØExcitation-contraction coupling (muscles) -ØExcitation-secretion coupling (neurotransmitters, -hormones) -ØStability of excitable membranes -ØCardiac & smooth muscle potentials -ØEnzyme activity -ØBlood clotting -2 - - ---- - -## Page 2 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -2 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcium homeostasis -The issues: -1. Maintaining adequate amounts of calcium in bone. If fails à -osteoporosis. -د bone mineral content & -¯ bone matrix -ØIncreasing in the Western -World -ØRisk increases with age -ØMore common in post- -menopausal women than -in men -ØOestrogen helps prevent -progression of disease -Normal -matrix -Severe -osteoporotic -matrix -3 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcium homeostasis -The issues: -1. -Maintaining adequate amounts of calcium in bone. If fails à -osteoporosis. -2. -Maintenance of a stable concentration of ionized calcium (Ca2+) in -the plasma. If fails à tetany, seizures (+ death). Short term. -Tetany: The point at which -action potentials are arriving -to skeletal muscle rapidly -enough in succession to cause -a steady contraction, and not -just a series of individual -twitches. -Larynx: spasm can cause airway -obstruction and asphyxia à -death -4 - - ---- - -## Page 3 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -3 -Suzanne.Dickson@gu.se -Distribution of calcium -Total body content is approx 1.3 kg -99% in bone -1% intracellular -0.1% extracellular -Normal range: 2.00 – 2.5 mmol/l. -Calcium in blood -5 -Suzanne.Dickson@gu.se -Distribution of calcium in the plasma -44% ionized -1.18 mM -11% complexed as -bibarbonate, citrate, -phosphate 0.16 mM -31.5% albumin- -bound: 0.92 mM -13.5% globulin- -bound: 0.24 mM -55% free -(filterable) -1.54 mM -45% bound -(non- -filterable) -1.16 mM -ØNote: measurements -of total serum calcium -include both ionised -(metabolically active) -calcium (Ca2+) and -bound calcium. -ØWhen protein (eg. -albumin) -concentrations -fluctuate, total Ca -levels may vary -whereas Ca2+ remains -relatively stable. -6 - - ---- - -## Page 4 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -4 -Suzanne.Dickson@gu.se -Blood pH important -Ionised fraction (Ca2+) depends on blood pH -Protein binding decreases as pH decreases. -Alkalosis: -pH 7.45 -pH 7.35 -Acidosis: -If H+ decreases (eg hyperventilating) -à­ calcium binding to protein -௠ionised fraction (Ca2+) -àRisk of tetany (if total Ca is <1.5 mmol/l) -More H+ -Less H+ -If H+ increases -௠calcium binding to protein -à­ ionised fraction (Ca2+) -7 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcium balance -Normally: intake=loss -Positive balance (intake>loss) in -growing young, pregnancy, bone -healing. -Negative balance (loss>intake) in -old age, prolonged -weightlessness, prolonged bed -rest. -Bone -mass -(g -calcium) -8 - - ---- - -## Page 5 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -5 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcium exchange (per day) -Intestinal -secretions -400 mg -1. Absorption -500 mg -Faecal -excretion -900 mg -Dietary intake -(1000 mg) -Filtered -10,000 mg -Renal -excretion -100 mg -2. Reabsorption -9,900 mg -Extracellular -1000 mg -Intracellular -10,000 mg -Body fluid compartments -Regulatable calcium flux -Unregulated calcium flux -300 mg -300 mg -3. Exchange -9 -Suzanne.Dickson@gu.se -Ways to increase blood calcium -• Ingest/absorb more (GUT) -• Lose less (KIDNEY) -• Release from stores (last defense) (BONE) -10 - - ---- - -## Page 6 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -6 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcium absorption -Intestinal -secretions -400 mg -1. Absorption -500 mg -Faecal -excretion -900 mg -Dietary intake -(1000 mg) -Filtered -10,000 mg -Renal -excretion -100 mg -2. Reabsorption -9,900 mg -Extracellular -1000 mg -Intracellular -10,000 mg -Body fluid compartments -Regulatable calcium flux -Unregulated calcium flux -300 mg -300 mg -3. Exchange -Most important hormone is CALCITRIOL (from Vit D) -11 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcium absorption by the gut -About 40-50% ingested calcium is absorbed -Duodenum (& upper jejunum) -Active process regulated by vitamin D metabolite (CALCITRIOL) -Low uptake -Ileum and lower jejunum -Passive process (ie no hormones involved) -Uptake higher -Absorption rate also influenced by: -Acidity of stomach (­ absorption) -Fatty acids form insoluble soaps (¯ absorption) -12 - - ---- - -## Page 7 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -7 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcitriol summary -ØAlso called 1,25- dihydroxycholecalciferol (1,25-DHCC). -ØA steroid hormone derived from vitamin D -ØNormal plasma – 0.03 ng/ml -ØNuclear receptors that regulate transcription of RNA. Located in -intestine, bone, kidney. -ØAction: -- DIRECT Primary action: ­ intestinal absorption of calcium -and phosphate. -- (Facilitates Ca2+ reabsorption in kidneys) -- (­ Synthetic activity of osteoblasts. Required for normal -calcification of matrix). -ØDeficiency à rickets in children; osteomalaci in adults -13 -Suzanne.Dickson@gu.se -Rickets -(vit D deficiency - -children) -Articular cartilage -bone -Epiphyseal plate -Calcifying cartilage or -metaphyseal bone -Osteoid tissue -bone -Bone marrow -cavity -Ø Soft bones -Ø Bowing of tibiae -Ø Cupping of metaphyses -Ø Epiphyseal cartilage is -enlarged. -Ø Osteoid tissue -(in adults vit D deficiency -= osteomalacia) -14 - - ---- - -## Page 8 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -8 -Suzanne.Dickson@gu.se -. -van de Graaf S F J et al. Am J Physiol Renal Physiol 2006;290:F1295-F1302 -©2006 by American Physiological Society -Vitamin D metabolite -(calcitriol, 1,25 DHCC) -Ca ABSORPTION (duodenum & upper jejunum) -VITAMIN D metabolite -(calcitriol, 1,25 DHCC) -15 -Suzanne.Dickson@gu.se -By what mechanism does calcitriol increase -calcium absortion in the duodenum? -Brush border – uptake into epithelial cell -­ expression of TRPV6* (also TRPV5**), a membrane -calcium channel. -Inside epithelial cell -­ expression of calbindin-D9K which binds calcium and acts -as a calcium buffer (ie stops it from impacting on the cell -function eg excitability etc). -Basolateral membrane – delivery to blood. -­ expression of NCX1 (a Na+/Ca2+ exchanger) -­ expression of PMCA1b (a plasma membrane Ca2+- -ATPase) -*TRPV = Transient receptor potential cation channel subfamily V -**TRPV5 More important in kidney -16 - - ---- - -## Page 9 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -9 -Suzanne.Dickson@gu.se -Important: Absorption is controllable. -When calcium intake is high, -Ø active transport mechanism becomes -saturated. -Ø calcitriol (vit D derivative) levels fall (as -plasma Ca levels increase) -Absorption of Calcium (gut) -17 -Suzanne.Dickson@gu.se -SKIN -VIT D3 (1 –OH) -DIET -VIT D2 -VIT D3 -SUNSHINE -(UV) -25-OH-cholecalciferol (2 –OH) -If Ca2+ low -24,25-dihydroxy- -cholecalciferol -(inactive) -1,25-dihydroxy- -cholecalciferol -(active) -= calcitriol (3 –OH) -Production of 1,25-DHCC (calcitriol) -- only when calcium low -Stimulates Ca -transport -mechanism -­ Ca2+ -absorption -If Ca2+ high -18 - - ---- - -## Page 10 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -10 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcium exchange (per day) -Intestinal -secretions -400 mg -1. Absorption -500 mg -Faecal -excretion -900 mg -Dietary intake -(1000 mg) -Filtered -10,000 mg -Renal -excretion -100 mg -2. Reabsorption -9,900 mg -Extracellular -1000 mg -Intracellular -10,000 mg -Body fluid compartments -Regulatable calcium flux -Unregulated calcium flux -300 mg -300 mg -3. Exchange -THE MOST IMPOSTANT HORMONE IS PTH -19 -Suzanne.Dickson@gu.se -Renal excretion and reabsorption of -calcium -Reabsorption (controllable): -Ø 98-99% filtered calcium is reabsorbed -Ø low blood calcium à ­reabsorption -Ø 60% occurs in the proximal kidney tubule (an active -transport mechanism) -Ø 25% occurs in the thick ascending limb of the loop of -Henle -Ø 15% occurs in distal tubule and collecting ducts (involves -TRP5 channel). Only this 15% is under parathyroid -hormone (PTH) control. PTH regulates expression of TRP5 -in the distal tubule. -Excretion in glomeruli (unregulated): -Increased by high circulating calcium concentrations. -20 - - ---- - -## Page 11 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -11 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcium exchange (per day) -Intestinal -secretions -400 mg -1. Absorption -500 mg -Faecal -excretion -900 mg -Dietary intake -(1000 mg) -Filtered -10,000 mg -Renal -excretion -100 mg -2. Reabsorption -9,900 mg -Extracellular -1000 mg -Intracellular -10,000 mg -Body fluid compartments -Regulatable calcium flux -Unregulated calcium flux -300 mg -300 mg -3. Exchange -THE MOST IMPOSTANT HORMONE IS PTH -21 -Suzanne.Dickson@gu.se -Parathyroid hormone (PTH) -ØSecreted by the chief cells of the (usually 4) parathyroid -glands. -ØPlasma: 10-55 pg/ml; Half-life <10 min. -ØPeptide hormone. 84 amino acids. -ØTwo receptors: PTHR1 and PTHR2. -ØPrimary physiological role: ­ blood calcium and ¯ -blood phosphate -ØEssential for life. -ØSecretion rate increased when blood calcium levels fall. -thyroid -22 - - ---- - -## Page 12 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -12 -Suzanne.Dickson@gu.se -PTH secretion is regulated by blood -calcium -15 -Time (hrs) -1 -0 -3 -2 -4 -6 -Ca 2+ -24 -12 -18 -6 -0 -PTH -secretion -ng/min -0 -5 -10 -5 -EDTA -Serum -calcium -(mg/100 ml) -Perfusion of goat parathyroid gland. -EDTA= calcium -chelating compound ie -removes calcium -The parathyroid glands detect changes in serum calcium levels via -calcium sensing receptors. -23 -Suzanne.Dickson@gu.se -How does PTH increase blood calcium? -DIRECT EFFECTS -1. Release of calcium from bone (­ resorption). -2. Calcium reabsorption in kidney. -INDIRECT EFFECTS -3. ­ Gut calcium absorption by promoting calcitriol -formation in kidney. It increases expression of 1 alpha -hydroxylase, the enzyme that converts vitamin D into its -active form. -24 - - ---- - -## Page 13 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -13 -Suzanne.Dickson@gu.se -SKIN -VIT D3 (1 –OH) -DIET -VIT D2 -VIT D3 -SUNSHINE -(UV) -25-OH-cholecalciferol (2 –OH) -­ Ca2+ -¯ Ca2+ -24,25-dihydroxy- -cholecalciferol -(inactive) -1,25-dihydroxy- -cholecalciferol -(active) -= calcitriol (3 –OH) -Production of 1,25-DHCC (calcitriol) -Stimulates Ca -transport -mechanism -­ Ca2+ -(-ve feedback) -absorption -1α-hydroxylase -¯ PTH -­ PTH -+ -+ -+ -25 -Suzanne.Dickson@gu.se -Bone calcium -Ø99% of bone calcium is located within the crystal structure -(stable, slowly exchangeable). -ØThere are 2 pools of calcium in bone -- One that readily releases calcium into blood -- One dedicated to bone remodelling -Ø1% of bone calcium is found as simple calcium phosphate salts - -rapidly exchangeable with extracellular calcium pool. (ie provides -a buffer for maintaining blood calcium). -ØKey hormone releasing calcium from bone is PTH. -At low PTH concentrations: -remodelling. (Ca exchange) -At high PTH concentrations -demineralization. (Ca loss) -26 - - ---- - -## Page 14 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -14 -Suzanne.Dickson@gu.se -Bone remodelling cycle -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 -0 -0 -50 -100 -150 -200 -Time (days) -Bone remodelling cycle -Thickness -(µm) -osteoclast -osteoid -osteoblast -lining cell -osteocyte -Mineralized -matrix -27 -Suzanne.Dickson@gu.se -Cell types in bone -Osteoblasts - laying down of bone. They secrete osteoid (non- -mineralised pre-bone, that has not yet been calcified). -Osteoblasts become trapped in the bone as it is being laid -down and become osteocytes. -Osteoclasts - bone resorption. Release acids and proteolytic -enzymes. -Bone lining cells - protect the bone. If they retract, the -osteoclasts will get access. Osteoclasts only act where there -are no bone lining cells. -Remodelling cycle exists because bone is not intert until we -die - it is dynamic - broken down and built up again. -28 - - ---- - -## Page 15 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -15 -Suzanne.Dickson@gu.se -PTH increases osteoclast activity but -this is indirect -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 -0 -0 -50 -100 -150 -200 -Time (days) -Thickness -(µm) -osteoclast -osteoid -osteoblast -lining cell -osteocyte -Mineralized -matrix -Retraction. -Osteoclast- -stimulating protein -Indirect actions (no PTH -receptors): Increased osteoclast -number and activity -¯ cell size, ¯ protein -synthesis, ¯ differentiation -29 -Suzanne.Dickson@gu.se -PTH acts on osteoblasts to induce RANK ligand, -which aids fusion of osteoclast precursors -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 -0 -0 -50 -100 -150 -200 -Time (days) -Thickness -(µm) -osteoclast -Mineralized -matrix -RANKL (RANK ligand) -Osteoclast -Precursor -cells -RANK -Fusion of -osteoclast -precursor -cells -(receptor) -Osteoblasts -PTH -receptor -RANK = Receptor activator of nuclear factor kappa-B -(TRAF6) -WNT16 – inhibits -osteoclast formation -(bone-saving) -30 - - ---- - -## Page 16 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -16 -Suzanne.Dickson@gu.se -Mechanism of actions of PTH on bone: -Osteoclasts (bone destruction/resorption): -- -indirectly stimulated by PTH. -1. Osteoblasts (bone creation) -PTH acts via PTH receptors directly on osteoblasts à -production of RANKL (RANK ligand) -2. RANKL bind to osteoclast precursors containing RANK, a -receptor for RANKL. -3. The binding of RANKL to RANK stimulates these precursors to -fuse, forming new osteoclasts which ultimately enhances the -resorption of bone. -31 -Suzanne.Dickson@gu.se -32 - - ---- - -## Page 17 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -17 -Suzanne.Dickson@gu.se -PTH summary -PARATHYROIDS -3. Ca2+ release -­ IONIZED -Ca2+ -PTH -LOW IONISED Ca 2+ -2. Ca2+ reabsorption -PO4- excretion -VIT -D3(sun) -25-OH D3 -Ca2+, PO4- -1. absorption -1,25 (OH)2D3 -DIETARY Ca2+ -1. Calcitriol synthesis -Negative -feedback -33 -Suzanne.Dickson@gu.se -Endocrine control of calcium homeostasis -Blood calcium -Parathormone -(PTH) -Calcitonin -(less important) -Vitamin D derivative -calcitriol -+ -+ -- -34 - - ---- - -## Page 18 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -18 -Suzanne.Dickson@gu.se -Blood calcium -Parathormone -(PTH) -Calcitonin -(less important) -Vitamin D derivative -Calcitriol (=1,25-DHCC) -+ -+ -- -Very -important -Endocrine control of calcium homeostasis -35 -Suzanne.Dickson@gu.se -Endocrine control of calcium homeostasis -Blood calcium -Parathormone -(PTH) -Calcitonin -(less important) -Vitamin D derivative -Calcitriol (=1,25 DHCC) -+ -+ -- -36 - - ---- - -## Page 19 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -19 -Suzanne.Dickson@gu.se -Calcitonin -ØMUCH less important than PTH and calcitriol. -ØRole: Moves Ca2+ into bone after a meal. Also -prevents bone demineralization during pregnancy and -lactation. -ØProduced by parafollicular (or C-cells) of the thyroid -gland -ØAction: Lowers blood Ca2+ by inhibiting osteoclasts. -ØRelease: induced by an increase -in blood Ca2+, gut hormones -(gastrin, CCK, secretin). -37 -Suzanne.Dickson@gu.se -Slow recovery from changes in plasma -[Ca2+] after thyro-parathyroidectomy -120 -140 -100 -160 -80 -Plasma -[calcium] -as % of -control -value -0 -12 -24 -Result: -Thyro-parathyroidectomy caused loss of calcium control. -Parathyroidectomy (ie no PTH) à slow recovery when Ca removed -Thyroidectomy (ie no calcitonin)à slow recovery when calcium infused. -Thyro- -parathyroidectomy -controls -Response -to calcium -infusion -Response -to EDTA -infusion -Experimental model: dogs -hours -38 - - ---- - -## Page 20 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -20 -Suzanne.Dickson@gu.se -Hypercalcemia -Cause: -Ø hyperparathyroidism, malignancy, excessive vitamin -D activity. -Symptoms: -Ø Kidney stones - calcium deposition in soft tissue. -Ø Impaired renal function –Ca toxicity to kidneys, thirst, -large volume of dilute urine. -Ø CNS: Fatigue, depression -Ø Muscular aches & pains -Ø Bone erosion - If too much PTH. -Ø Gastro-intestinal: nausea, vomiting, constipation -39 -Suzanne.Dickson@gu.se -Hypocalcemia -Cause: -hypoparathyroidism, (vitamin D deficiency, renal -disease) -Symptoms: -Increased excitability of nervous tissue (pins and -needles, tetany, epilepsy, cardiac arrhythmias). -Chvostek’s sign - facial muscles -(http://www.youtube.com/watch?v=XjtHDhNcXEQ) -Trousseau’s sign - wrist spasm -(http://www.youtube.com/watch?v=qHIL3pK_Nao) -40 - - ---- - -## Page 21 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -21 -Suzanne.Dickson@gu.se -Other hormones in Ca Balance: -glucocorticoids -Ølower plasma Ca by inhibiting osteoclast -formation and activity. -Ø(longterm) osteoporosis - ¯ bone formation, ­ -bone resorption -ØIntestine: ¯ Ca and phosphate absorption -ØKidney: ­ Ca and phosphate excretion -41 -Suzanne.Dickson@gu.se -Other hormones in Ca Balance: PTH- -related peptide -ØStructurally related to PTH, -ØSimilar effects as PTH. -ØProduced by almost all cells in the body. ­ levels in -breast milk. Important for cartilage growth in utero. -ØIdentified as a tumor product that can activate PTH -receptors à hypercalcemia -ØCauses 80% of cancer-related hypercalcemia -(paramalignant symptom) -Øcauses hypercalcemia by increasing bone resorption -and renal tubular resorption of calcium. -ØMost actions mediated by actions at PTH receptor. -42 - - ---- - -## Page 22 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -22 -Suzanne.Dickson@gu.se -PTH, PTH-rP and their receptors -Bone, Kidney -CNS, pancreas, testis, and placenta -43 -Suzanne.Dickson@gu.se -Other hormones in Ca Balance: -oestrogens -ØPreserves bone mass in both males -(testosterone àestradiol locally) and females -ØReduce bone resorption (Direct effect on -osteoclasts), -ØPrevent osteoporosis, inhibit the stimulation of -osteoclasts by cytokines (e g IL-6). - -osteoporosis -44 - - ---- - -## Page 23 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -23 -Suzanne.Dickson@gu.se -Other hormones in Ca Balance: -Thyroid hormones -ØHyperthyroidism increases risk of osteoporosis and -bone fracture. -ØT3 and T4 stimulate the activity of osteoclasts (=the -bone resorption). -ØThey increase the production of RANKL which -promotes the differentiation and activity of -osteoclasts. -ØAs a result, osteoclasts break down bone tissue more -actively, leading to increased bone resorption. -45 -Suzanne.Dickson@gu.se -Osteoporosis treatment -1. Bisfosfanate – binds to hydroxyapatite and -inhibits osteoclasts -2. Denosumab – monoclonal antibody that binds to -RANKL and blocks it. -3. Teriparatid. PTH analogue given intermittently. -1 and 2 – anti-resorptive for bone -3 anabolic for bone. -46 - - ---- - -## Page 24 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -24 -Suzanne.Dickson@gu.se -Phosphate balance -• Total body phosphorus is 500-800 g, 90% of which is in -bone (+ continually exchanged). -• Reaborption – kidney – proximal tubule -– Sodium-dependent Pi cotransporters, NaPi-IIa and NaPi- -IIc. -– NaPi-IIa powerfully inhibited by PTH à phosphaturea. -NaPi-IIa also inhibited by FGF23 from bone (next slide) -• Absorption – duodenum & small intestine. -– Involves NaPi-IIb -– Stimulated by calcitriol. (Note FGF23 inhibits formation -of calcitriol ie less absorption). -47 -Suzanne.Dickson@gu.se -FGF-23 is produced by from skeletal osteocytes and -osteoblasts. Also - high production by tumors, that can -decrease Ca2+ and phosphate. -FGF-23 from bone generates a negative -phosphate balance -Pi -Kidney -ØInhibits the sodium/phosphate -cotransporter (NaPi-IIa) à -phosphaturea. -ØReduces levels of calcitriol (by -inhibiting 1α-hydroxylase). Less gut -absorption. -48 - - ---- - -## Page 25 - -Calcium and phosphate balance -12/6/24 -25 -Suzanne.Dickson@gu.se -FGF-23 generates a negative phosphate balance -1. PO4- loss -- kidneys -FGF-23 produced -by bone -2. Reduces production -of calcitriol by -inhibiting the enzyme -1-alpha hydroxylase. -49 -Suzanne.Dickson@gu.se -α-Klotho (enhances FGF23 action) -u Klotho = daughter of Zeus who spins the -thread of life. -u Anti-aging protein (supposedly). -u Mice that lack it age faster, have decreased -bone mineral density, calcifications, high -blood calcium. -u Actions: -Required for stabilizing membrane location -of proteins imp for calcium & phosphate -(re)absorption. -Enhances FGF-23 action at its receptor - ie -less phosphate (re)absorption -50 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/calcium 2024.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/calcium 2024.pdf deleted file mode 100644 index dd0f15f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/calcium 2024.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:ff38a08d4c5641959327cdae08fbe0325381350a2e279c855140ab6a1681b91b -size 2454648 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/glucose homeostasis 2024.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/glucose homeostasis 2024.md deleted file mode 100644 index 9779609..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/glucose homeostasis 2024.md +++ /dev/null @@ -1,1984 +0,0 @@ -# glucose homeostasis 2024.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 45 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -2024-12-06 -1 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Prof Suzanne L Dickson -Glucose Homeostasis -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -1 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Topics -ØGlucose homeostasis – the physiological challenge -ØGlucostatic hormones that decrease blood glucose. -• Insulin -• Incretins -ØGlucostatic hormones that increase blood glucose -• Glucagon -• Adrenaline -• Cortisol -• Growth hormone -ØOther hormones -ØThe clinical context: diabetes mellitus -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -2 - - ---- - -## Page 2 - -2024-12-06 -2 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY | INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -GLUCOSE -(mmol/l) -time -Clock time -Normal range is -4 to 6.5 mmol/L -Learn values!! -Blood glucose concentration is under tight homeostatic -control -3 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -HIGH BLOOD GLUCOSE IS BAD -- CHRONIC. Persistent high glucose levels leads to many complications as seen in -patients with diabetes mellitus (eg fatigue, thirst, retinopathy, kidney failure, -diabetic foot etc - see later slides). -- ACUTE high levels can be life threatening due to diuresis (fluid loss). -LOW BLOOD GLUCOSE IS BAD -–An insufficient glucose supply to the brain will cause coma and death. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Why is it important to control blood glucose? -4 - - ---- - -## Page 3 - -2024-12-06 -3 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY | INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -GLUCOSE -(mmol/l) -Meals -time -Clock time -INSULIN -µU/ml -time -Clock time -The most important -hormone that reduces -blood glucose after -meals is INSULIN. -Blood insulin levels are -determined by both -the amount of food we -eat and its -composition. -Meals -The physiological challenge: to maintain <6.5 mmol/l no -matter what and how much we eat. -Glucose homeostasis – the problem of meals -INSULIN REDUCES BLOOD GLUCOSE BY MOVING IT INTO CELLS, WHERE IT CAN BE USED AND/OR STORED. -5 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY | INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Oral glucose tolerance test: a diagnostic tool for diabetes -§ Overnight fast -§ Oral glucose drink -§ Measure glucose -² Fasting level -² How large an increase? -² How rapid recovery? -§ More sensitive than fasting -glucose to identify (pre-)diabetes. -How well does the body tolerate an acute glucose challenge? -Minutes from oral glucose load -Glucose concentration -(millimoles/litre) -DIABETES -HEALTHY -In healthy individuals blood glucose concentrations are tightly -regulated. Fasting normal range: 4-6 mmol/l -oral -glucose -0 -50 -100 -150 -0 -2 -4 -6 -8 -10 -12 -14 -16 -6 - - ---- - -## Page 4 - -2024-12-06 -4 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY | INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Diabetes mellitus -This girl would have died within -days without insulin treatment. -- Blood glucose levels high -- No/very low blood insulin -levels -- Blood glucose high -- High insulin levels (but -insufficient for need) -- Insulin resistance - tissues -cannot take up glucose. -- Commonly associated with -obesity -TYPE 1 -TYPE 2 -7 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Insulin need and insulin production become uncoupled -in disease -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Healthy -(Normo- -glycemia) -Type I -diabetes -(Hyper- -glycemia) -Insulin -Resistance -(Normo- -glycemia) -Type II -diabetes -(Hyper- -glycemia) -Insulin need -Insulin production -8 - - ---- - -## Page 5 - -2024-12-06 -5 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucose homeostasis – the problem of fasting -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØNormally the brain only uses glucose as its energy source. -ØAfter several days fasting, the brain can use ketones (eg acetyl acetate -or ß-hydroxybutyrate) as an alternative fuel. BUT, at best, ketones only -provide 50% of the brain's energy, the rest must come from glucose. -5 -4 -Plasma Glucose (mM) -Brain -Glucose -(mM) -3 -2 -1 -0 -5 -10 -15 -The physiological challenge is to ensure plasma glucose remains high enough -to supply enough glucose to the brain when fasting and between meals. -Death occurs -when plasma -glucose levels -fall below 1 mM -9 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY | INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Glucose homeostasis – the problem of fasting -How can we maintain >4 mmol/l if we don’t eat? -Ø GET GLUCOSE FROM GLYCOGEN STORES -IN LIVER (Glycogenolysis). -Ø MAKE MORE GLUCOSE. Liver synthesizes -glucose from non-carbohydrate carbon -substrates (eg lactate, glycerol) and -amino acids. (Gluconeogenesis). -Ø DON’T LET ORGANS USE GLUCOSE (& -KEEP FOR BRAIN INSTEAD). Less glucose -uptake by muscle & fat (insulin -resistance i.e. unable to respond to -insulin). -Go to the bank -Make more money -Stop spending -I don’t -have any -money -11 - - ---- - -## Page 6 - -2024-12-06 -6 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -The main glucose-regulating hormones -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Ø INSULIN -Ø “INCRETINS” (eg. GLP-1) -Ø GLUCAGON -Ø ADRENALINE -Ø GROWTH HORMONE -Ø GLUCOCORTICOIDS -In addition, the following hormones have beneficial (good) effects on blood -glucose: -Ø LEPTIN deficiency during fasting decreases blood glucose – as leptin helps -glucose entry to muscle cells. -Ø IGF-1 has insulin-like effects to reduce blood glucose. -Ø GHRELIN (released in fasting) increases blood glucose, probably by inducing -insulin resistance (could be growth hormone-dependent) -MAIN -HORMONES -Decrease -blood glucose -after meals -Increase -blood glucose -between meals -12 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Topics -ØGlucose homeostasis – the physiological challenge -ØGlucostatic hormones that decrease blood glucose. -• Insulin -• Incretins -ØGlucostatic hormones that increase blood glucose -• Glucagon -• Adrenaline -• Cortisol -• Growth hormone -ØOther hormones -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -13 - - ---- - -## Page 7 - -2024-12-06 -7 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Insulin’s functions -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØPrimary target tissues: liver, adipose tissue, and skeletal muscle. -ØInsulin’s major function: to facilitate cellular glucose uptake in -many tissues (esp muscle and fat but not brain). -ØInsulin’s mechanism for glucose homeostasis: -§ Increases glucose transport into insulin-sensitive cells -§ Enhances cellular utilization and storage of glucose -§ Enhances utilization of amino acids -§ Promotes fat synthesis -14 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Insulin’s functions -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Insulin is released in response to feeding -Inhibits -lipolysis -+ -glucose -glucose -fatty -acids -amino -acids -+ -¯ Glycogenolysis -¯ Gluconeogenesis -+ -+ -- -Insulin transports nutrients to organs where they can be used or stored. -It also suppresses breakdown of stores. -15 - - ---- - -## Page 8 - -2024-12-06 -8 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -How does glucose get into cells? Glucose transporters -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -• Glucose enters cells by facilitated diffusion, involving glucose transporters -• >14 kinds of glucose transporters in man (GLUT1-GLUT14). GLUT1-4 are best characterized. -Tissue -Function -GLUT1 -Fetal tissues, blood-brain -barrier, brain, red blood -cells, colon -Basal glucose uptake by most cells (not neurones). -Glucose uptake into brain -GLUT2 -b Cells of islets -(pancreas), liver, kidneys, -etc -Glucose-sensing in pancreas. -Bi-directional glucose flux in liver (uptake glucose for glycolysis, -and release of glucose during gluconeogenesis). -Transport of glucose, galactose and fructose out of intestinal cells -GLUT3 -Brain, placenta, kidneys -Basal glucose uptake including nerve cells -GLUT4 -Brown & white fat, -skeletal muscle -Insulin- (and exercise)-stimulated glucose uptake. -Note: SGLT2 (sodium glucose cotransporter 2) is involved in glucose reabsorption in the kidney. -IMPORTANT: SGLT2 inhibitors à glucose loss in urine (i.e. new diabetes medication). -16 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GLUT4 – important for insulin’s effects -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØGlucose uptake (fat & muscle) - determined by number of GLUT4 transporters on cell -surface. -ØInsulin action moves GLUT4-containing intracellular vessicles to the cell surface. Exercise -also does this (an insulin-independent effect). -Insulin -receptor -Phosphoinositide -3-kinase (PI3K) -Glucose transport -FUSION -INTERNALISATION -GLUT4 -AKT2 -GLUT 4 is the -only insulin- -sensitive -glucose -transporter -17 - - ---- - -## Page 9 - -2024-12-06 -9 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Insulin causes the fusion of GLUT4 containing vessicles -with the membrane -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Important: -If GLUT4 -vesicles do not -move to the -surface, this -can cause type -2 diabetes. -Eg AKT2 -mutation -Adipocyte transfected with a fusion construct of GLUT4 and enhanced green fluorescent protein -see Saltiel & Kahn (2001) Nature p. 799 -18 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Insulin receptor signalling – some key molecules: IRS-1, -PI3-kinase and AKT2 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -• Plasma membrane receptor -• Locations: mostly fat, liver & muscle -• Belongs to the tyrosine kinase (TK) receptor family -• Heterotetramer complex -• a subunits – binds ligands and b subunits -• b subunits – anchor receptor in membrane and contain -TK activity. -• A key intracellular signal is insulin receptor substrate 1 -(IRS-1). -NOTE: It is absolutely NOT a -G protein coupled receptor -19 - - ---- - -## Page 10 - -2024-12-06 -10 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Insulin receptor signalling – some key molecules: IRS-1, -PI3-kinase and AKT2 -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -AKT2 mutation -à One identified -cause of type 2 -diabetes -Important points -Ø Insulin receptor activation à IRS1 phosphorylation (amongst others) -Ø Phorphorylated IRS-1 binds to proteins that bear a SH2 homology domain, eg PI3K. -Ø PI3K recruits Akt2 which is required for GLUT4 to translocate to cell membrane. -DNA synthesis -Activation of nuclear kinases -Phosphorylation of transcription factors -Lipid metabolism -Amino acid uptake -Ion transport -Glycogen -Synthesis -p60 -Ras complex -Phosphorylation cascade -pp90 S6 kinase -GLUT4 -Containing vessicles -pp70 S6 kinase -Alternative substrates -Other signal -GRB2 -nck -syp -sos RAS GAP -p62 -Shc -GRB2 -? -AKT2 -? -? -? -? -? -? -PI3K -Alternative substrates -Other signals -IRS-1 -20 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Where is insulin produced? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -In the Islets of Langerhans in the pancreas -– in the beta cells -Endocrine portion -of pancreas -(Islets of Langerhans) -Islet of Langerhans. Beta cells (green) -produce insulin and alpha cells (red) -produce glucagon. The nuclei of the -cells is shown in blue. Image of Ge -Li/Waterland lab/Environmental -Epigenetics,2019. -21 - - ---- - -## Page 11 - -2024-12-06 -11 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Islets of Langerhans - anatomy -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Alpha cells (20%) -à glucagon (only site produced) -à ghrelin – (but not major site of -production) -Beta cells (~70%) -à insulin (only site produced) -à amylin (about 1/100 as much as -insulin) -Delta cells (<10%) -à somatostatin (paracrine role?) -PP cells (<5%) -à pancreatic polypeptide -Epsilon cells (<1%) -à ghrelin (very little) -Most abundant cell -type is the beta cell. -These are centrally -located. -22 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Insulin biosynthesis -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØComprises 2 chains (A and B chains) linked by 2 disulphide bonds. -Gly-Ile-Val-Glu-Gin-Cys-Cys-Thr-Ser-Ile-Cys-Ser-Leu-Tyr-Gin-Leu-Glu-Asn-Tyr-Cys-Asn -Phe-Val-Asn-Gln-His-Leu-Cys-Gly-Ser-His-Leu-Val-Glu-Ala-Leu-Tyr-Leu-Val-Cys-Gly-Glu-Arg-Gly-Phe-Phe-Tyr-Thr-Pro-Lys-Thr -A Chain -B Chain -S -S -S -S -S -S -Human insulin -Ø Preproinsulin (110 aa), proinsulin (86 aa) & insulin (51 aa). -Ø Insulin, Proinsulin and C-peptide are co-secreted into blood. -Ø Insulin degredation 40-80% as it passes through liver. -Folded -Pro-insulin -C peptide -insulin -C-peptide -23 - - ---- - -## Page 12 - -2024-12-06 -12 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -C-peptide is a useful diagnostic tool for beta cell function -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØOne molecule of C-peptide is produced for every molecule of insulin. -ØC peptide does not have a clear biological role. -ØBlood assays for C-peptide enable us to estimate the ability of the -pancreas to synthesize insulin. -DIAGNOSTIC TOOL: Sometimes you want to know about the ability -of a patient’s pancreas to produce insulin. If a patient is receiving -insulin injections, how do you know if what you measure is the -insulin injected or insulin produced by the pancreas? C-peptide -informs on endogenous production but is unaffected by injected -insulin. -24 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Control of insulin secretion -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Food substrates: -Glucose is the main controller of insulin secretion. -Amino acids and fatty acids also increase release. -Hormones: -Incretins (eg glucagon-like peptide 1, GLP-1) from enteroendocrine cells in -the gut increase release. -Adrenaline (from adrenal glands) decreases release. -Somatostatin – acts locally in the pancreas (paracrine) to suppress insulin -release. -Parasympathetic nervous system: -The sight, smell and taste of food can increase pancreatic insulin release, -engaging the vagus nerve. -B-Cell -INSULIN -25 - - ---- - -## Page 13 - -2024-12-06 -13 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Control of insulin secretion -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -B-Cell -INSULIN -glucose -+ -1. By blood glucose -Ø The more glucose is present in the blood, the more will be taken up by -the beta cell (involves GLUT2). -Ø More glucose inside the beta cell causes more insulin to be released. -Important Q: How does the pancreas know to adjust insulin production -according to blood glucose levels (ie according to need)? -26 -Control of -insulin secretion -by glucose. -Drink glucose -solution -Drink glucose -solution -Glucose clamp -Plasma glucose (mmol/l) -Plasma insulin (mmol/l) -Glucose conc -Insulin – rate -of release -Insulin release rate (arbitary units) -Insulin release rate (arbitary units) -Insulin – rate -of release -Time (min) -Time (min) -Time (min) -Glucose conc (mM) -INSULIN -GLUCAGON -27 - - ---- - -## Page 14 - -2024-12-06 -14 -Release of stored -insulin -Release of newly -synthesized insulin -Note: This is insulin -release RATE -Important Q: How does the pancreas know to adjust -insulin production according to blood glucose levels (ie -according to need)? -Clamp blood glucose at a high level -Control of insulin secretion by glucose -28 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Regulation of insulin secretion from the beta cells by -glucose (involves GLUT2) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Glut 2 – large quantity of low affinity -glucose transporters. -Blood glucose concentration controls the -rate of glucose transport into the beta cell. -Glucokinase (glucoseàglucose-6-P). Rate -limiting step for for glucose uptake. -­ glucose oxidation (glycolysis) -à ­ ATP/ADP -à K+ channel closes -à ­ K+ à depolarization -à opening of VSCC -à ­ Ca2+ entry -à ­ insulin release -GLUT 2 -glucose -Glucose-6-P -glucokinase -Metabolism -­ATP/ADP -¯K+ -ATP-senstive -potassium -channels -close -depol -Voltage -sensitive -Ca channels open -Ca2+ -insulin -­K+ -Note: Sulfonylurea close ATP-sensitive K -channels à Treatment for type 2 diabetes -Beta cell -29 - - ---- - -## Page 15 - -2024-12-06 -15 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Beta cells respond to an increase in extracellular -glucose by depolarizing -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Nature 1968 -Glucose 6.5 mmol/l -Voltage (mV) -Glucose 10.0 mmol/l -The membrane potential (V) of a single beta cell within an intact pancreas islet -recorded in the presence of 6.5 and 10.0 mM glucose as indicated by the staircase. -0 --20 --40 --60 -50 s -30 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Control of insulin secretion -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Amino -acids -+ -B-Cell -INSULIN -glucose -+ -2. By amino acids -Unlike glucose, amino acids do not enter -the beta cell by facilitated diffusion. -Amino acids have dedicated transporters. -31 - - ---- - -## Page 16 - -2024-12-06 -16 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY | INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Regulation of insulin secretion by amino acids -Amino acid entry -à ionic changes -à depolarization -à Ca2+ uptake -à exocytosis. -Involves transporters -(i) -symporter for Ala, Gly -& Na+. -(ii) -arginine transport -protein -depol -Voltage -sensitive -Ca channels open -Ca2+ -insulin -Beta cell -Alanine -Glycine -Na+ -Arginine+ -Na+ entry depolarizes cell. -Arginine+ also depolarizes cell. -32 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Control of insulin secretion -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Amino -acids -+ -B-Cell -INSULIN -glucose -+ -3. By the parasympathetic system -+ -Parasympathetic -system -33 - - ---- - -## Page 17 - -2024-12-06 -17 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Control of insulin secretion by the parasympathetic system -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØSight/taste/smell à -ØActivation of vagal reflexes à -ØInsulin secretion before food -enters gut. -ØEarly insulin release helps -prepare for the incoming -glucose – prevents massive -increase in glucose after meals. -ØIt can be detected (see graph). -In the absence of absorbed -glucose early insulin release -may even cause a small dip in -blood glucose. -Subjects have fasted before -experiment. -Blood glucose (mM/l) -0 -5 -10 15 20 --5 -min -4 -8 -Insulin already being -released before -glucose absorbed -34 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Control of insulin secretion -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Amino -acids -+ -B-Cell -INSULIN -glucose -+ -4. By incretins -+ -Parasympathetic -system -incretins -+ -35 - - ---- - -## Page 18 - -2024-12-06 -18 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Incretins -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØPeptide hormones secreted into blood by -enteroendocrine cells in the G-I tract -ØExamples: -• -GLP-1: Glucagon-like peptide 1 -• -GIP: gastric inhibitory peptide (or glucose- -dependent insulinotropic polypeptide) -L cells -(GLP-1) -K cells -(GIP) -ØMAIN ROLES: ­­ insulin secretion, both in -preparation for food being absorbed after eating. -ØAdditional roles: -• -slow rate of nutrient absorption by reducing gastric -emptying. -• -directly reduce food intake (CNS). -• -GLP-1 (BUT NOT GIP) inhibit glucagon release. -Food ingestion -•GLP-1: Decreases glucagon secretion when -glucose high but not when low. Helps avoid -hyperglycemia. -•GIP: Stimulating glucagon release when glucose -levels are low but not when high. Helps avoid -36 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -The presence of food in the gut triggers insulin secretion -via incretin release -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØEnteroendocrine cells respond -to the presence of food in the -gut (starting even before -absorption) by releasing -incretins. -ØIncretins stimulate insulin -secretion after eating but also -before food is absorbed. -ØThus, they help prepare for the -incoming glucose load. -Subjects have fasted before -experiment. -Blood glucose (mM/l) -0 -5 -10 15 20 --5 -min -4 -8 -Insulin already being -released before -glucose absorbed -37 - - ---- - -## Page 19 - -2024-12-06 -19 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucagon-like peptide 1 (GLP-1) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØSynthesized by entero-endocrine -L cells and in the brainstem. -ØReleased when food present in -gut. -ØDecreases blood glucose (incretin -effect) -ØVery short half-life in blood -(approx. 2 minutes) -ØStimulates insulin secretion (& -inhibit glucagon release). -38 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Why are incretins important? -In normal physiology … -• -Thanks to incretins, a little insulin is released into the blood even before -glucose in the food is absorbed. Without incretin-induced insulin release, the -body would not be prepared for the incoming glucose and it could suddenly -become very high, which can be dangerous. -• -In the presence of incretins, much more insulin is released in response to a -meal. This is called the “incretin effect”. -In T2DM patients … -Drugs based on the incretin system have been developed -• -Long acting GLP-1 analogues (eg exenatide, semaglutide (Ozempic®) -• -Enzyme inhibitors - that inhibit the enzyme that breaks down GLP-1, thereby -increasing circulating GLP-1 levels. -39 - - ---- - -## Page 20 - -2024-12-06 -20 -Insulin -Glucose -Glucose -The Incretin Effect -Glucose -i.v. -Insulin -Oral -Oral -i.v. -GLP-1, GIP -+ -hh Insulin -Incretin Effect -Nauck et al 1986 Diabetologia. 1986 Jan;29(1):46-52. -Oral glucose makes -contact with GI tract and -triggers incretin -secretion -à more insulin secreted -after an oral glucose -load than after i.v. -infusion. -This difference = -incretin effect -1. Experimentally match i.v. glucose -to that caused by a glucose infusion -2. Measure blood insulin -40 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -GLP-1 system à new drugs for diabetes (and obesity) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -à GLP-1 long acting agonists (eg -Exenatide) -à DPP-4 inhibitors (DPP-4 = -enzyme inactives both GLP-1 & -GIP). Mechanism: Prevents GLP- -1 breakdown & prolongs GLP-1 -half-life. -41 - - ---- - -## Page 21 - -2024-12-06 -21 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Data from Zander M, et al. Lancet 2002; 359:824-830 -Mean Change (%) in Weight From Baseline -Mean (SE) -r Weight (%) --3.5 --3.0 --2.5 --2.0 --1.5 --1.0 --0.5 -0.0 -0.5 -1.0 -Saline -GLP-1 -0 -2 -3 -4 -5 -6 -Time (wk) -Effect of 6-Week Continuous GLP-1 infusion on Mean Body Weight -Incretin-based drugs are new treatments for type 2 -diabetes (and cause weight loss) -42 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Topics -ØGlucose homeostasis – the physiological challenge -ØGlucostatic hormones that decrease blood glucose. -• Insulin -• Incretins -ØGlucostatic hormones that increase blood glucose -• Glucagon -• Adrenaline -• Cortisol -• Growth hormone -ØOther hormones -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -43 - - ---- - -## Page 22 - -2024-12-06 -22 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Blood glucose mmol/l -Result ->8 -Exceeds renal threshold for uptake of glucose from -pre-urine, diuresis (loss of glucose, water*, Na+ and -K+ in urine) -5.5 -Insulin secretion increases -4.6 -Insulin secretion decreases -3.8 -Increased secretion of glucagon, adrenaline and -growth hormone -3.2 -Cortisol secretion -2.8 -Confusion -1.7 -Weak, sweat, nauseous -1.1 -Muscle cramps -0.6 -Brain damage, death -*Acute fluid loss can -become a medical -emergency -Consequences of hyper- & hypoglycemia (i.e. too high -and too low glucose) -• -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -44 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucagon, adrenaline, growth hormone promote glycogenolysis & gluconeogenesis. -Glucocorticoids break down muscle (à amino acids for gluconeogenesis). -Glucose -Production -(liver) -Blood Glucose -Glucose -Consumption -(Muscle and adipose tissue) -insulin -_ -+ -+ (muscle breakdown) -_ -glucocorticoids -glucagon -Adrenaline & -noradrenaline -Growth hormone -+ -+ -_ -Key glucostatic hormones- divergent roles -• -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -45 - - ---- - -## Page 23 - -2024-12-06 -23 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Synergistic effects of anti-insulin hormones to increase -blood glucose -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Cortisol has -a “permissive role” -Permissive: -allows a -biological or -biochemical -process to -occur -46 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucagon -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØWhere produced? Peptide hormone, produced by alpha -cells in the Islets of Langerhans of the pancreas -47 - - ---- - -## Page 24 - -2024-12-06 -24 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucagon -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØWhere produced? Peptide hormone, produced by alpha -cells in the Islets of Langerhans of the pancreas -ØWhat stimulates & inhibits release? -CCK=cholecystokinin -48 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucagon -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØWhere produced? Peptide hormone, produced by alpha -cells in the Islets of Langerhans of the pancreas -ØWhat stimulates & inhibits release? -ØPrimary actions: increase blood glucose by increasing -glycogen breakdown and gluconeogenesis in the liver -glucose -+ -­ Glycogenolysis -¯ Glycogen synthesis -­ Gluconeogenesis -+ -amino -acids -Important during initial stages of fasting -49 - - ---- - -## Page 25 - -2024-12-06 -25 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucagon -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØWhere produced? Peptide hormone, produced by alpha -cells in the Islets of Langerhans of the pancreas -ØWhat stimulates & inhibits release? -ØPrimary actions: increase blood glucose by increasing -glycogen breakdown and gluconeogenesis in the liver. -ØThe glucagon receptor is a G protein-coupled receptor. -ØA life-saving safe injectable treatment for hypoglycemia. -50 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -ØThink of glucagon as the main hormone acting in the opposite way to -insulin. It is important inbetween meals, helping to keep glucose levels up, -by enhacing glycogen breakdown and gluconeogenesis. -ØIf you eat a diet low in carbs (eg LCHF – low carb high fat diet), you need to -mobilize glucose from stores and generate new glucose. The substrates for -gluconeogenesis are free fatty acids (from fat breakdown) and amino acids -(from protein breakdown). -Glucagon -51 - - ---- - -## Page 26 - -2024-12-06 -26 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY | INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -52 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Effect of high carbohydrate and high protein meal on -hormone secretion -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Protein meal -(ie high amino acids) -mg% -pg/ml -Plasma Concentration -µU/ml -GLUCOSE -INSULIN -GLUCAGON -mg% -pg/ml -µU/ml -meal -GLUCOSE -INSULIN -GLUCAGON -aaminonitrogen -minutes -meal -Carbohydrate meal -(ie high glucose) -Both meals stimulate -insulin release. -Amino acids also -stimulate glucagon -release, which saves -B-glucose levels -from falling if carbs -are low -53 - - ---- - -## Page 27 - -2024-12-06 -27 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Control of insulin secretion -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Amino -acids -+ -B-Cell -INSULIN -glucose -+ -2. By amino acids -Although amino acids increase insulin -secretion (which lowers blood glucose by -increasing glucose uptake to fat and -muscle), they also stimulate glucagon -release (which promotes glycogenolysis -and gluconeogenesis i.e. release and -production of new glucose). -blood -glucose -- -+ -A-Cell -GLUCAGON -+ -glycogenolysis -gluconeogenesis -(via increased glucose -uptake in muscle & fat) -54 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Pro-glucagon -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Thus, although proglucagon can be found in many tissues, glucagon is only -released from the alpha cells. -55 - - ---- - -## Page 28 - -2024-12-06 -28 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY | INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Fear- fright – flight. Need energy (glucose) fast -A role for adrenaline -56 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Adrenaline’s effects on glucose homeostasis -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Glycogenolysis, lipolysis -Important during acute stress (minutes) eg exercise -free -fatty -acids -á glucose -+ -á Glycogenolysis -á Glycogenolysis -Lactic -acid -á Gluconeogenesis -57 - - ---- - -## Page 29 - -2024-12-06 -29 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -During acute stress adrenaline increases blood glucose -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Central -Nervous -System -Splanchnic -nerves -(+) -Liver -(+) -(+) -(-) -Hypoglycaemia -­ Glucose -­ Glucagon -­ adrenaline -a islets -Adrenal -medulla -Adrenaline -- in liver, it causes glycogenolysis (& gluconeogenesis to a lesser extent) -- It also stimulates glucagon release from the pancreas. -Stress from eg fear-flight-flight, hypoglycemia and cold exposure -58 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucocorticoids (from adrenal cortex) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -Important during long term/repeated stress and starvation -+ -Ketone -bodies -á Glycogen synthesis -+ -Subcutaneous -fat “slow” -Visceral fat -“fast” -free -fatty -acids -amino -acids -glucose -+ -á Gluconeogenesis -+ -Insulin -resistance -Protein catabolism, glycogenesis, gluconeogenesis, -ketogenesis, decreased glucose utilization -59 - - ---- - -## Page 30 - -2024-12-06 -30 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Cortisol deficiency (eg Addison’s disease) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -ØBlood glucose normal as long as food intake is maintained. -ØFasting/starvation is life-threatening due to risk of -hypoglycaemia -ØGlycogen stores in liver and muscle become depleted. -ØBecomes difficult to use other sources of stored energy eg -protein & triglycerides. -JF Kennedy – probably the most famous person to -suffer from this disease -60 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Cortisol excess – Cushings disease -ØGlucose tolerance* reduced by 80% - they have high -blood glucose levels. -Ø20% patients have type 2 diabetes. -ØGlucocorticoids are required for glucagon to exert its -gluconeogenic effect during fasting (permissive role). -*Impaired glucose tolerance (IGT) is a pre-diabetic state -of hyperglycemia that is associated with insulin resistance -and increased risk of cardiovascular pathology. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -61 - - ---- - -## Page 31 - -2024-12-06 -31 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Growth hormone (GH) -ØProduced by the somatotrophs of the anterior pituitary. -ØRelease controlled by the hypothalamus, by negative -feedback (via GH and IGF-1) and by ghrelin. -ØPlasma membrane receptor. Dimerization. -ØActions: growth (anabolic) and metabolism (lipolytic, -diabetogenic). Metabolic actions important when fasting or -when blood glucose levels fall. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -62 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Growth hormone (GH) is diabetogenic, lipolytic (and anabolic) -Important when using fat rather than carbohydrate as an energy source (eg fasting). -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -free -fatty -acids -glucose -Gluconeogenesis -amino -acids -(Not during -fasting) -63 - - ---- - -## Page 32 - -2024-12-06 -32 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Metabolic profile of the GH-deficient patient -Ø­ central adiposity (apple-shaped) -ØInsulin resistance (maybe secondary to -the central adiposity). -ØLiver: ¯ glycogen stores, ¯ -gluconeogenesis -ØLipid profile: ­ triglycerides, ­ LDL- -cholesterol, ¯ HDL-cholesterol, ­ -apolipoprotein b (promotes CV disease -and arterosclerosis). -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -64 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Metabolic profile of a patient with acromegaly -ØInsulin resistance, -ØGH blocks insulin’s actions (inhibits -phosphorylation of the insulin receptor -and IRS-1) -ØMobilization of free fatty acids leading to -further worsening of insulin resistance. -ØAbnormalities overcome by either -lowering of GH secretion or by blocking -GH action. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -65 - - ---- - -## Page 33 - -2024-12-06 -33 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Acetyl CoA -b-oxidation -(liver) -Gluconeogenesis -Glycogenolysis -Amino -acids -glycerol -Glucose -ketones -Cortisol -GH -Adrenaline -Glucagon -Cortisol -Glycogen -synthesis -Glucagon, GH, -cortisol -Cortisol -Summary of anti-insulin hormone action (eg in fasting) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -FFA -66 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Topics -ØGlucose homeostasis – the physiological challenge -ØGlucostatic hormones that decrease blood glucose. -• Insulin -• Incretins -ØGlucostatic hormones that increase blood glucose -• Glucagon -• Adrenaline -• Cortisol -• Growth hormone -ØOther hormones -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -67 - - ---- - -## Page 34 - -2024-12-06 -34 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Leptin – beneficial effects to lower blood glucose -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -68 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Ghrelin – improves (raises) blood glucose when fasting -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -69 - - ---- - -## Page 35 - -2024-12-06 -35 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -DIABETES MELLITUS: Topics -Contect from Anders Rosengren -Type 1, Type 1.5, Type 2 & gestational diabetes -Symptoms and Diagnosis -Insulin resistance and carbohydrate metabolism in -diabetes. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -70 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Why is diabetes mellitus an important disease? -• Increases the most amongst all diseases! -Current worldwide: 463 million, 50% 20-60 years old -By 2035: 592 million worldwide -Current Sweden: 4.8% of the population -• A worldwide pandemic -The increase in type 2 diabetes mellitus (T2DM): ”diabetes-causing -lifestyle” -• Developing countries – those affected even younger -50% type 2 diabetes occurs in those aged 40-59 -T2DM is even the most common form in adolescents. -Contect from Anders Rosengren -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -71 - - ---- - -## Page 36 - -2024-12-06 -36 -2014 -2035 -WORLD -387 -million -WORLD -592 -million -people living -with diabetes -Middle East and North Africa 85% -South East Asia 64% -South and Central America 55% -Western Pacific 46% -North America and Caribbean 30% -Europe 33% -Africa 93% -53% -Contect from Anders Rosengren -72 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Most -common. -90-95% -all -diabetes -73 - - ---- - -## Page 37 - -2024-12-06 -37 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Kalle 12 years old -• Previously healthy -• Recent weeks - tired -• Very thirsty - Polydipsi (↑ urine) -• Frequent urination - -Polyuria – osmotic - diuresis -• Very tired (+ mucous membranes -• Acetone smell -• B-glucose: 22 mmol/l -• Urine teststick: -↑ glucose (fungal infections, genital -itching) -↑ ketones -• Stomach pain/vomiting (ketoacidosis, -hyperosmolar hyperglycaemic syndrome) -• Serum insulin: 0 ng/mL C-peptide: 0 -nmol/L -• Previously normal vision but now sits -1 metre in front of TV - Myopathy – eye swells (osmotic effect -of glucose) -• Lost 3 kg in weight during 2 weeks -(insulin deficiency à ↑ lipolysis & ↓ -lipogenesis) -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -74 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucose metabolism in diabetes -Glucose -Glycogenolys -Glukoneogenes -Heart -Red -blood -cells -Kidneys -Adipose tissue -Musculature -Brain -Liver -Glycerol -FFA -Insulin 0 -Lactate -Alanin -Contect from Anders Rosengren -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -75 - - ---- - -## Page 38 - -2024-12-06 -38 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Even type 1 diabetes mellitus (T1DM) is increasing -• 10% of all diabetes is type 1. -• T1DM increasingly common. Almost 30% ↑↑ over past 30 years. Number of -sick children with T2DM aged 0-14 has ↑↑ by 3% every year since 1980. -• There is a clear tendency for T1DM to affect younger children. It is not -uncommon for 1-2 year olds to become ill. -• Just over 1% of all children born in Sweden have T1DM (about 700 children -and adolescents develop the disease each year) -• Around 98,000 children are affected by T1DM each year in the world -Contect from Anders Rosengren -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -76 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Type 1 diabetes mellitus (T1DM) -• Insulin-producing β-cells destroyed due to auto-antibodies. -• 90% T1DM have auto-antibodies: directed against substances in the beta cells: insulin, -GAD (glutamic acid decarboxylase) and IA-2 (tyrosine phosphatase). -• Theory: a certain type of gene + triggering factor is required (e.g. viruses, chemicals or -other environmental factors). -• 60% of the hereditary risk of T1DM is in the HLA (human leucocyte antigen) system (that -labels cells as belong to the body or to be rejected). -• Risk genes are common in the population (about 20%) but only 7% (of this 20%) get T1DM. -• Autoimmune disease? – Limited evidence for this. Inhibition of T-cell mediated autoimmunity -in newly infected patients has failed. -• Inflammatory disease affecting the entire pancreas, most important clinical symptoms come -from the loss of insulin producing cells. -Contect from Anders Rosengren -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -77 - - ---- - -## Page 39 - -2024-12-06 -39 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Ove, 58 år -• Fatigue, dizziness, depression -• Mother with diabetes -• Weight 126 kg -• Waist circumference 103 cm -• BMI 33 kg/m2 -• Blood pressure 185/100 -• Heart, lungs, abdomen – no -problem. -• Wound infection knee -• -B-glucose: 12 mmol/l -• -Urine teststick glucose: ++ -• -Ketones: negative -• -Serum insulin (ref. 68-245 -ng/mL) 345 ng/mL -• -LDL-cholesterol ↑ -• -HDL-cholesterol ↓ -• -High triglycerides ↑ -Contect from Anders Rosengren -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -78 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucose metabolism with diabetes -Glucose -Glycogenolysis -Gluconeogenesis -Heart -Red -blood -cells. -Kidney -Musculature -Brain -Liver -Glycerol -FFA -Insulin -Lactate -Alanine -Contect from Anders Rosengren -Glucotoxicity -Lipotoxicity -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -79 - - ---- - -## Page 40 - -2024-12-06 -40 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Glucotoxicity (High blood glucose toxic) -à ↓ ability of β-cells to release enough insulin, -à ↓ ability of peripheral target cells' to respond to insulin. -àà a vicious cycle that accelerates hyperglycemia. -Lipotoxicity (High lipid levels toxic) -β-cell damaged. ↓ insulin release. -Peripheral target cells, e.g. vascular endothelium, muscle -and liver cells: impaired function and ↓ insulin sensitivity. -Can be counteracted by metabolic control mainly diet and -exercise but also lipid-lowering pharmacological treatment. -Contect from Anders Rosengren -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -80 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Type 2 Diabetes Mellitus (T2DM) -• Insulin resistance and insulin deficiency -• Heterogenous illness with many different potential causes -– 80% patients are overweight/obese (BMI > 30 kg/m2) -– Insulin resistance increases with increasing obesity and -abdominal obesity -• Clear association between physical inactivity and -increased risk of T2DM. -Contect from Anders Rosengren -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -81 - - ---- - -## Page 41 - -2024-12-06 -41 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Genes and environment work together -• T2DM highly hereditary. If a parent has T2DM, the children have a 40% -risk. They have a 70% risk of falling ill during their lifetime. -• Heredity in T2DM complicated - difficult to identify risk genes. -Polygenetic inheritance (GWAS> 120 loci strongly linked but explains -only 20% of the disease). "A genetic nightmare"! -• Genetics (several genes in collaboration) + lifestyle contribute to the risk -of developing the disease -Contect from Anders Rosengren -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -82 -Insulin resistance + Insulin need è T2DM -Insulin need -B-Glucose -Insulin secretion -“Healthy” -Insulin -Resistance. -T2D “β cell loss”. -Not reversible -Reversible -~ 7 yr -0-15yr -83 - - ---- - -## Page 42 - -2024-12-06 -42 -Type I DM -Type 2 DM -Lean or over weight -Overweight ~ 80% -Ketosis inclined -No ketosis -Symptoms for weeks before -diagnosis -Symptoms for months before -diagnosis -Age onset <40 år -Age onset typically >40 år -Heredity 10 % -Heredity common -HLA antigens precede disease in -90-95 % cases -HLA antigens precede disease in -60 % cases -(as in normal population) -Islet cell antibodies at onset -positive in about 70-80 % cases -Islet cell antibodies at onset - -negative -Clinical characteristics of type 1 and type 2 diabetes -84 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Gunilla 37 years old -• Presented as sweating and -frequent urination -• 28th week of gestation -• Heredity: Mother with DM -• B-glucose: 12 mmol / l -• Urine test stick glucose: +++ -• Ketones: 0 -• U-Nitrite: + -• Serum insulin (ref. 68- 245 ng -/ mL) 675 ng / mL -Referral to a diabetes -nurse and nutritionist -85 - - ---- - -## Page 43 - -2024-12-06 -43 -0.8–4.3% of all pregnancies in Sweden -Women with GDM are a heterogeneous group (with varying degrees of -deviation in glucose tolerance) that developed T2DM -Insulin resistance is more pronounced than in a normal pregnancy, and -cannot be entirely explained by co-occurring obesity -The main cause is a defective insulin response that cannot keep up -with increasing insulin resistance during pregnancy -GDM usually runs asymptomatically, requiring screening -Gestational diabetes Mellitus GDM -Defined as pathological glucose tolerance detected during pregnancy. After -termination of pregnancy, the glucose metabolic disorder is usually normalized. -If not, "reclassification" to type 1 or type 2 diabetes occurs -86 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Fredrik 37 years old -• Presented with frequent -urination. Prostate? -• 70 kg BMI 23 kg/m2 -• Blood pressure, heart, lungs, -abdomen – no problem. -• B-glucose: 13 mmol/l -• Blood fats u.a. -• Urine teststick glucose: +++ - ketones: 0 -• Serum insulin (ref. 68-245 -ng/mL) 130 ng/mL -Metformin -Lifestyle advice -Referral to -diabetes nurse -and dietician -Type 2 diabetes? -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -87 - - ---- - -## Page 44 - -2024-12-06 -44 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -Fredrik 8 months later -Type 1 diabetes? -• Tired & frquent urinating -• Acetone smell -• 66 kg -• Blood pressure, heart, lungs, -abdomen – no problem. -• B-glucose: 17 mmol/l -• Urine teststick glucose: +++ -• -Ketones: +++ -• Serum insulin: 0 ng/mL -• C-peptid: 0 nmol/L -• Islet cell antibodies (GAD) positive -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -88 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -LADA (Latent Autoimmune Diabetes in Adults) -between type 1 & type 2 diabetes - type 1.5 diabetes -• An autoimmune disease with islet cell antibodies (cf. T1DM) but usually older -at the onset of illness. The disease course is slower and milder with preserved -insulin production for an extended period of time. Similar in time to the debut of -T2DM. -• require insulin treatment sooner or later. Important with proper diagnosis in the -beginning so that insulin needs are met a.s.a.p. and not delayed. -• About 10% of all people with diabetes after the age of 35 have LADA (ie -almost as common as T1DM) -• LADA was first described at the beginning of the1980s. -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -89 - - ---- - -## Page 45 - -2024-12-06 -45 -UNIVERSITY OF GOTHENBURG | SAHLGRENSKA ACADEMY -• Diabetes is a worldwide pandemic and the problem is -increasing. -• Type 1 and Type 2 are the most common forms -• The impact of carbohydrate metabolism is insulin -deficience and insulin resistance -• Insufficient insulin secretion relative to insulin need à -Type 2 DM -Summary Diabetes -| INST. NEUROSCIENCE & PHYSIOLOGY | SUZANNE L DICKSON -90 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/glucose homeostasis 2024.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/glucose homeostasis 2024.pdf deleted file mode 100644 index b95e8bf..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 13 - Hormoner, tillväxt och kroppsviktreglering/glucose homeostasis 2024.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:f09b91b874993cac544d97eb38770b4ddaa0bb8c8f438252bb52bf29eca8d856 -size 6399931 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Fosterfysiologi 2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Fosterfysiologi 2025.md deleted file mode 100644 index 00ca231..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Fosterfysiologi 2025.md +++ /dev/null @@ -1,1639 +0,0 @@ -# Fosterfysiologi 2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 66 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Fetal Physiology -Joakim Ek, Docent -Dept Neuroscience & Physiology -Gothenburg University -joakim.ek@neuro.gu.se - - ---- - -## Page 2 - -Lectures on Fetal Physiology -Placenta -• -Structure -• -Oxygen, nutrient transport, IgG -Fetal blood circulation -• -Fetal shunts -• -Cardiac function -• -Pulmonary vasculature -Fetal lung development -• -Stages of fetal lung development -• -Lung liquid secretion & absorption -• -Surfactant -The transition from fetal to neonatal life - - ---- - -## Page 3 - -Fetal development -Weeks 1 - 3: Early embryo period -• -Conception - week 3 -• -The fertilized egg forms a blastocyst attaching to the uterine wall -Week 4 -Week 8 -Weeks 4 - 8: The embryo period -• -Organogenesis - Most organs are formed -• -Particularly high sensitivity to teratogens (drugs, alcohol, etc.) -Weeks 9 - 40: The fetal period -• -Fetal growth and tissue/organs differentiation -• -The primary focus of these lectures -Week 16 -Week 20 -Week 24 -Week 28 -Week 36 -Birth! -Week 12 -Total 40 weeks (~280 days) -placenta - embryo -Conception -Trophoblasts -Inner cell mass - - ---- - -## Page 4 - -Fetal period - characteristic features -• -Unique physiological conditions for intrauterine development -• -Amniotic fluid: Fluid-filled environment, cushioning -• -Umbilical cord: The link between mother and fetus -• -Placenta: -• -A temporary organ -• -Formed from both fetal and maternal components -• -The life support system for the fetus -Photo: Lennart Nilsson - - ---- - -## Page 5 - -Placenta - - ---- - -## Page 6 - -Placenta: Key Roles -Respiration -• -gas exchange & transport (O2 & CO2, fetal lungs) -Nutrition -• -transfer of nutrients from mother to fetus (glucose, amino acid, vitamins, and minerals) -Metabolic transfer and excretion of residues from the fetus -• -waste products, urea, bilirubin, creatinine -Endocrine function - hormone production -• -estrogens: soften tissues -• -hCG (human chorionic gonadotropin): maintain the corpus luteum -• -progesterone: maintain the pregnancy -Immune protection -• -transfer maternal antibodies (e.g IgG) to the fetus -Selective barrier - not complete -• -most molecules <500 Da diffuse over -• -harmful substances: medications, alcohol, caffeine or cigarette smoke - - ---- - -## Page 7 - -Uteroplacental Bood Circulation -(Normalt 3-4%; Gravid 13-14%) - - ---- - -## Page 8 - -Fetal development is dependent on the placenta -Placenta at full term -• -Fetus is ~7 times heavier than placenta -• -Disc-shaped organ -• -About 15-20 cm in diameter, 2-3 cm thick, ~ 500 g -• -A surface area of almost 15 m2 -• -Spongy texture, occupies 30% of the uterine wall -• -Two surfaces: fetal (1/5th) and maternal (4/5th) origin -• -Placenta begins to form after a fertilized egg implants in the uterus -• -By week 12, placenta is formed - - ---- - -## Page 9 - -Chorionic villus -Chorionic plate -Fetal circulation -Maternal tissue -Fetal tissue -DOI:10.3384/diss.diva-117183 -Uterine spiral artery -Anchoring villus -Decidua -Placenta Structure -Fetal tissue: Chorionic plate -• -Chorionic villi: the basic structural unit of the placenta -Maternal tissue: Decidua -• -A specialized epithelial tissue layer within the endometrium of the pregnant uterus -The mother and fetal blood do not mix! - - ---- - -## Page 10 - -• Chorionic villus cells contain the same genetic -material as that of the fetus -• Two main cellular layers (<20weeks): -• The outer syncytiotrophoblast: --- direct contact with maternal blood within -the intervillous space -• The inner cytotrophoblast: -structural support, stem-cell properties -Chorionic villi -The mother and fetal blood do not mix! -A cross-section of a chorionic villus -Cytotrophoblast -Intervillous space: -Pool of maternal -blood -Syncytiotrophoblast -Syncytiotrophoblast -• -Around week 20 the cytotrophoblast mostly disappear and -only syncytotrophoblasts remain – fascilitates placental -transfer - - ---- - -## Page 11 - -The transport-barrier in the placenta -Fetal capillary -Mother side -Syncytiotrophoblast -Basement membrane (BM) -Fetal capillary -Microvillous membrane (MVM) -Chorionic villus -Intervillous space - -pool of maternal -blood -The primary barrier for transferring -nutrients from mother to fetus -Basement membrane (BM) -Endothelial cell - - ---- - -## Page 12 - -How does fetus ensure its oxygen demand? -Oxygen -Please! - - ---- - -## Page 13 - -Increased amount of erythrocytes -Normal Adult -Fetus -Fetal blood -~55% hematocrit - - ---- - -## Page 14 - -Sufficient oxygenation of blood -Facilitated by three factors: -1) -Pressure gradient: - - differences in oxygen concentration and partial pressure - in the fetal-maternal circulatory system -2) -Higher affinity of fetal hemoglobin (HbF) for oxygen -3) -Double Bohr effect - - ---- - -## Page 15 - -• -Transport of oxygen: simple diffusion (passive). -• -The pressure gradient: -o -The partial pressure of oxygen (PO2) is higher in -maternal blood than in fetal blood oxygen -diffuses down its gradient to reach the fetus -- Mother arterial PaO2: ~100 mmHg -- Mother venous PvO2: ~ 30 mmHg -- Fetal arterial PaO2: ~ 20 mmHg -• -Placental blood flow affects oxygen transport: -o O2 high lipid solubility rapidly diffuses across -the hydrophobic lipid core of the membrane -The oxygen transport: simple diffusion - - ---- - -## Page 16 - -a, Hemoglobin-oxygen dissociation in erythrocytes; -b, Diffusion of oxygen through erythrocyte membrane; -c, Diffusion across the syncytiotrophoblast; -d, Diffusion across basement membrane; -e, Diffusion across endothelium of fetal blood vessel; -f, Diffusion through fetal erythrocyte membrane; -g, Fetal hemoglobin-oxygen binding. -Transport of oxygen across the placenta occurs in steps - - ---- - -## Page 17 - -Fetal blood contains more fetal haemoglobin (α2γ2) -• -Fetus has higher Hb concentration in blood - (180-200 g/l versus pregnant mother ~120 g/l) -• -Types of hemoglobin -o Adult Hb (HbA) -HbA1 = α2β2 (97%) -HbA2 = α2δ2 (1-3%) -o Fetal Hb (HbF) -HbF = α2γ2 -• -Fetal blood has more fetal Hb molecule (α2γ2) -o -Week 26: ~100% HbF -o -Week 40: ~30% HbA -o -6 months infant: ~100% HbA -β-chain (adult) -α-chain -γ-chain (fetal) -ε (primitive/embryonic) -δ -chain (adult) - - ---- - -## Page 18 - -The fetal Hb (α2γ2) has greater oxygen-carrying -capacity than that of adult Hb (α2β2) -• -The fetal Hb molecule (α2γ2) has a higher affinity for O2 -than adult Hb (α2β2) at all partial pressures -• -2,3-bisphosphoglycerate (2,3-BPG) binds to the β- -chains of the deoxygenated adult Hb -Reduces the Hb affinity for O2 -Helps O2 release at the tissue -• -2,3-BPG binds less to the γ -chains of fetal Hb, resulting -in an increased affinity of fetal blood for O2 - - ---- - -## Page 19 - -Fetal and adult hemoglobin and oxygen transfer -Fetal and adult oxygen-hemoglobin dissociation curve -• Oxygen dissociation curve: -• Relationship between oxygen saturation (SatO2, y-axis) and -the partial pressure of oxygen (PO2, x-axis) -o -High PO2 higher SatO2 (pulmonary capillaries) -o -Low PO2 Hb released O2 (systemic capillaries) -• P50 value: -o -O2 partial pressure when Hb is 50% saturated with O2 -• HbF (γ – chains): -reduced affinity for 2,3-BPG versus HbA (β– chains) -higher affinity for O2 versus HbA -curve shift to the left -• P50 HbF: 19.7 mmHg -• P50 HbA: 27 mmHg -• Other factors shifting the curve: -• pH -• pCO2 -• Temperature -Fetal Hb -Adult Hb -(pH 7.4) -BPG -BPG - - ---- - -## Page 20 - -The double Bohr effect -Fetal and adult oxygen-hemoglobin dissociation curve -(pH 7.4) -BPG -BPG -Fetal Hb -Adult Hb -Bohr effect: -• -Increases in the blood CO2 pressure (pCO2), or increase in -blood H+, resulting in a lower affinity of Hb for oxygen. -e.g., in the tissue -The double Bohr effect in the placenta: -• -On the maternal side – the first Bohr effect -Raised placental pCO2 + acidic placental environment -decrease HbA affinity for O2 -enhancing O2 release -move maternal oxygen dissociation curve to the right -• -On the fetal side – the second Bohr effect -The decreasing pCO2 in fetal blood -increases HbF affinity to O2 -move the fetal blood oxygen dissociation curve to the left -Facilitate O2 transfer from mother to fetus -Increase fetal oxygenation -HbF can release enough oxygen to fetal tissue since it is -driven by low fetal tissue O2 pressures (20-30mmHg) -compared to 40mmHg in adult tissues - - ---- - -## Page 21 - -Glucose - facilitated diffusion -• -The most important energy substrate for both the fetus and the -placenta -• -Origin: the mother's blood glucose -• -Fetal glucose production is minimal -entirely relies on the placental supply from the mother's -circulation -• -Fetal blood glucose concentration is ~ 2/3 that of the mother’s -• -Transport: carrier-mediated, facilitated diffusion (passive), -through glucose transporters (GLUTs) -• -GLUT-1 expression on MVM>>BM -expression on the basement membrane limits glucose -transport to the fetus -• -Certain hormones affect glucose transport, e.g. -• -Insulin-like growth factor 1 (IGF-1): increase glucose transport -• -Insulin: possibly gestational age-dependent -≈ 4.4 mM -≈ 3.6 mM -GLUT-1/SLC2A1 -Mother side -Fetal side -Microvillous membrane (MVM) -Basal membrane (BM) -Intervillous space - -pool of maternal -blood -Glucose - - ---- - -## Page 22 - -Amino acids (AA) - active transport -• -Origin: free amino acids from the mother -• -Fetal amino acid concentrations higher than maternal levels -an active transport mechanism -o -From mother to syncytiotrophoblast: -• -Accumulative transporters (net uptake): -Active: co-transporting extracellular sodium -• -Exchangers (modify AA composition) -o -From syncytiotrophoblast to fetus: -• -Facilitated transporters (net efflux): -• -Passive: facilitated diffusion down gradient to fetus -• -Fetal consumption increases the concentration -gradient increases transfer to fetus -• -Exchangers (modify AA composition) -• -Regulation: insulin and IGF-1 stimulate amino acid uptake -Mother side -Fetal side -Microvillous membrane (MVM) -Basal membrane (BM) -Exchangers -Exchangers -Accumulative -transporters -Facilitated -transporters -Intervillous space - -pool of maternal -blood - - ---- - -## Page 23 - -Stor, liten eller normal – spelar det någon roll? - - ---- - -## Page 24 - -Standard curve of intrauterine growth -The mean birthweight: 3501 grams in Sweden -WHO definitions: -• -High: > 4500 g -• -Normal: 2500-4500 g -• -Low: < 2500 g -• -Very low: < 1500 g -• -Extremely low: < 1000 g -• -Small for Gestational Age (SGA): weight < 10th percentile – -• -Large for Gestational Age (LGA): weight > 90th percentile – -…of newborns of the same gestational age at birth -SGA (IUGR) vs. -LGA babies -Median and variance in standard deviations (SD) of estimated -fetal weight by gestational age for male and female fetuses in -Sweden (Lindström L, et al, Scientific Reports, 2021) - - ---- - -## Page 25 - -Intrauterine growth retardation and accelerated fetal growth -IntraUterine Growth Retardation (IUGR) -(SGA: weight<10th percentile) -• -Common pregnancy complications: e.g. - -chronic hypertension - -Preeclampsia (havandeskapsförgiftning) - -Infection - -Substance abuse -• -Increased risk of e.g. neurological damage -• -Increased risk of diseases in adulthood, e.g. - -cardiovascular disease - -diabetes -Accelerated fetal growth -(LGA: weight > 90th percentile) - -• -The mother has diabetes -• -Increased risk of birth injuries -• -Increased risk of diabetes in adulthood - - ---- - -## Page 26 - -Fetal Alcohol Syndrome -The placenta is an incomplete barrier to -drugs and toxins -Alcohol -o In high doses can cause Fetal Alcohol Syndrome (FAS) -• Vision problems, hearing loss, seizures, learning -disabilities, poor balance and coordination -• Delayed development -Smoking -o Increases the carbon monoxide (CO) content in blood  -CO binds to HbF  growth inhibition -o Nicotine reduces uterine blood vessel perfusion -  increases the risk of hypoxia in the fetus -Medical Drugs -• -Many drugs will reach similar plasma level in fetus as mother -• -Placenta does give protection to certain groups of drugs -through efflux transporters -• -Some drugs exhibit retention in fetus - - ---- - -## Page 27 - -Infections in the mother can affect the fetus -• -Bacterial infections that spread to -the placenta or fetus increase the -risk of: -• -preterm birth -• -neurological damage -• -The innate immune system, via -activation of so-called "Toll-Like -Receptors -(TLRs)“, -is -probably -important in these processes -Bacterial vaginosis -Chorioamnionitis: bacteria infects the -chorion, amnion and the amniotic fluid -Potential Sites of Bacterial Infection within the Uterus. Goldenberg RL, N Engl J Med. 2000 - - ---- - -## Page 28 - -van de Looij Y et al, Pediatric Research 2012 -Bacterial lipopolysaccharides (LPS): a cell wall component in -Gram-negative bacteria – stimulate TLR4 -Diffuse white matter lesions -Acid fuchsin/thionin -Acid fuchsin/thionin -Glial fibrillary acidic protein -Neurofilament -Amyloid precursor protein -• -Changes in white matter MRI signal -• -Diffuse loss of tissue components (AF/T staining) -• -Decreased APP staining (axonal damage) -• -Unchanged levels of GFAP+ astrocytes -• -Reduction in neurofilament+ astrocytes -Stimulation of Toll-like receptors (infection) causes brain damage in sheep embryos, -mirroring damage often seen in premature (unborn) babies - - ---- - -## Page 29 - -The Fetal Circulation - - ---- - -## Page 30 - -Circulation in the fetal heart occurs in a parallel circuit configuration -The adult (extrauterine) circulation functions in series -• -The right side of the heart provides pulmonary blood flow -• -The left side of the heart drives systemic blood flow -• -Ventricular output: right = left. -Fetal circulation functions as a parallel circuit -• -Both the right and left sides of the heart contribute to systemic blood flow: -combined ventricular output (cardiac output: left: 35%; right: 65%) -Inferior vena cava -Superior vena cava -Pulmonary veins -DV -Ductus venosus (DV) -Foramen ovale (FO) -Ductus arteriosus (DA) -Adult heart: series -Fetal heart: parallel - - ---- - -## Page 31 - -The three fetal shunts -One umbilical vein: -Carries oxygen-rich, nutrient-rich -blood from the placenta -fetus (heart) -The fetal circulatory system includes three shunts to divert blood from undeveloped and partially functioning organs, as well as blood supply to and from the placenta -Ductus venosus: -Transports oxygen-rich blood bypass the liver to the -inferior vena cava and then to the right atrium of the heart -Foramen ovale: -Allows blood to flow from the right to the left atrium -Ductus arteriosus: -Allows blood to flow directly from the pulmonary artery to -the aorta -Extracardiac shunts -Intracardiac shunts -aorta -A -A -Two umbilical arteries: -Carry oxygen-poor blood from the -fetus (heart) -placenta - - ---- - -## Page 32 - -Kiserud T & Acharya G, Prenat Diagn. 2004 -80–90% saturated O2 -Foramen ovale -aorta -atrium -To head -When the ”mixed” blood arrives at the right atrium: -• -More oxygenated blood goes to the left atrium -through the foramen ovale (red) -• -The less oxygenated blood (blue) goes to the -right ventricle. -Well-oxygenated blood from the ductus venosus is -loaded with the highest kinetic energy in the IVC: -predominantly presses open the foramen ovale -valve to enter the left atrium -forming the “preferential streaming” -to prioritize supplying brain and heart etc vital -organs -The “preferential streaming” - - ---- - -## Page 33 - -SVR: Systemic Vascular Resistance; PVR: Pulmonary Vascular Resistance; IVC: inferior vena cava -FO = Foramen ovale -DA = Ductus arteriosus -DV = Ductus venosus -The patterns of fetal blood flow and the oxygen saturations in the main vessels -Ductus venosus -Foramen ovale -Ductus arteriosus -Pulmonary artery -Umbilical arteries -Heart & Brain -IVC -Descending aorta -Ascending aorta -SVC -AAO -superior vena cava -DAO - - ---- - -## Page 34 - -Fetal cardiology. Yagel S, Silverman NH, Gembruch U (Eds), Taylor & Francis, 2003. -Fetal cardiac output -DV: ductus venosus; IVC: inferior vena cava; -SVC: superior vena cava; AAO: ascending aorta. -Combined cardiac output (CCO): -Very little CCO lung (8%) -Left ventricular output (LVO): -A major portion of the LVO brain (63%) -Right ventricular output (RVO): -RVO predominantly placenta (58%) -The distribution of right and left ventricular output (RVO, LVO) and -the combined cardiac output (CCO) in the circulation of the fetal lamb -Combined cardiac output (CCO): -The largest proportion CCO placenta (41%) - - ---- - -## Page 35 - -Why does so little blood pass through the fetus lungs? -High pulmonary vascular resistance -• -Mechanical reasons: -o Fluid-filled alveoli compress the small -pulmonary arteries -• -Hypoxic pulmonary vasoconstriction -o The pulmonary vessel bed is constricted -in response to hypoxia -• -Fetal blood characteristics: -o Low pO2 -o High pCO2 -o Low pH - -The concept of ”hypoxic pulmonary vasoconstriction” - - ---- - -## Page 36 - -The effect of oxygen tension and acid-base balance on -Pulmonary Vascular Resistance (PVR) in newborn calves -• -A low pO2 results in a minimal increase in -PVR if pH is maintained at 7.4. -• -When acidosis is combined with a low pO2 -dramatic rises in PVR occur -Duncan de Souza, George M. McDaniel and Victor C. Baum, Cardiovascular Physiology, 2015 - - ---- - -## Page 37 - -Heymann MA, Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 1999 -Regulation of pulmonary blood flow -The fetal period is characterized by active vasoconstriction in the lung - balance between endogenous -vasoconstrictors (endothelin-1) and vasodilating mediators (Nitric oxide (NO), prostaglandins) -Ca2+ -Ca2+ -GTP, guanosine triphosphate -cGMP, cyclic guanosine -monophosphate -ETB, endothelin B receptor -ETA, endothelin A receptor -B2, bradykinin receptor type 2 -NO, nitric oxide -EDRF, endothelial-derived -relaxing factor -EDNO, endothelial-derived -nitric oxide -ET, endothelin - - ---- - -## Page 38 - -• -Canalicular phase: -Low vascular density high PVR -• -Saccular stage: -Vascular density increases PVR decrease -• -Alveolar phase: Despite more arteries, pulmonary -vasculature develops sensitivity to O2, high PVR is -maintained by active vasoconstriction. -• -SVR markedly increases after: -• -Umbilical cord occlusion -• -Removal of the low-resistance placental circuit -Changes in Pulmonary Vascular Resistance (PVR) and -Systemic Vascular Resistance (SVR) during gestation -Lakshminrusimha S. J Perinatology (2016) -During fetal life, when the placenta is the -organ of gas exchange, placental vascular -resistance is low and fetal PVR is high. -20 weeks -30 weeks -38 weeks’ - - ---- - -## Page 39 - -• -Cardiac output is determined by preload, afterload, heart -rate and myocardial contractility -• -Stroke -volume -is -determined -by -the -Frank-Starling -mechanism: -- In response to changes in venous return (or ventricular -filling volume) , heart has the ability to change its force of -contraction and therefore stroke volume -• -Increase in ventricular filling volume -increase in stroke volume -increase in cardiac output -Cardiac function - adults -Frank - Starling mechanism -Ventricular filling volume (ml) -Venous -Return -Venous -Return -CO (cardiac output) = SV (stroke volume) x HR (heart rate) -Stroke volume (ml) - - ---- - -## Page 40 - -Fetus - Cardiac muscle cells -• -Fetal myocytes undergo cell division/proliferation until birth -(Hyperplasia: increase in muscle fiber number) -• -After birth, cardiomyocytes can only grow in size - (Hypertrophy: increase in individual muscle fiber size) -• -Myofibrillar density increases in late pregnancy. -• -Fetal myocytes compared to adult: -o -Smaller in size -o -Contain fewer contractile elements - (only 30% compared with 60% in adults) -Smaller contractile force -Fetal -Adult - - ---- - -## Page 41 - -Rychik J. Pediatr Cardiol. 2004;25:201–209 -Cardiac function is immature during early pregnancy and a clear -Frank-Starling relationship does not appear until later -Frank-Starling mechanism in fetal sheep -versus mature myocardium -Preload arterial pressure (mmHg)(Filling pressure) -Stroke volume (SV) -Mature myocardium (adult): -• -Increase in ventricular filling volume -increase in stroke volume -Fetal myocardium (fetus): -• -A given increase in ventricular filling volume -limited increase in stroke volume -Fetal cardiac output: -• -More dependent on heart rate changes compared to adults -• -When heart rate drops, e.g. fetal distress -a serious fall in cardiac output -CO (cardiac output) = SV (stroke volume) x HR (heart rate) - - ---- - -## Page 42 - -Cardiotocography (CTG): -• -Most commonly used in the third trimester -• -Monitor fetal heart rate and uterine contractions -fetal well-being and early detection of fetal distress -• -Abnormal CTG -may need potential intervention -External electronic fetal monitoring -with Cardiotocography (CTG) - - ---- - -## Page 43 - -The Fetal Lungs - - ---- - -## Page 44 - -Fetal lung development stages -1. -Embryonic 4 - 7 weeks -2. -Pseudoglandular 5 - 17 weeks -3. -Canalicular 16 - 26 weeks -4. -Saccular 24 weeks - term -5. -Alveolar 36 weeks - 8 years -1 -2 -3 -4 -5 -Nikolić MZ et al, Development, 2018 -8 - - ---- - -## Page 45 - -Lung development: Embryonic & Pseudoglandular stage -Embryonic stage (4-7 weeks) -• -Bronchial buds (lung precursors), form from -foregut (primitive intestinal tract). -• -Secondary bronchial buds: -– -two left (for left lung's two lobes) -– -three right (for right lung's three lobes) -Pseudoglandular stage (5 - 17 weeks) -• -The branches split initial bronchioles -• -Major portions of the respiratory parenchyma formed. -• -No alveoli; respiration impossible. Survival of preterm infants -not feasible. -• -Resembles the structure of tubuloacinar glands, hence term -'pseudoglandular'. -Bronchial -buds -Traches -Future -mouth -Eye - - ---- - -## Page 46 - -• -16-26 weeks -• -Development of early airways and pulmonary -circulation takes place in parallel -• -22-24 weeks, terminal bronchiole units, -respiratory bronchioles and alveoli, where gas -exchange will take place, begin to form -• -Respiration possible by the end of this stage -• -Fetus born at the end of this period may -survive -Lung development: Canalicular stage - - ---- - -## Page 47 - -Saccular stage (24 weeks – term) -Alveolar Stage (36 weeks – 8 years) -• -Capillaries proliferate, expand into developing alveoli -• -Alveoli form, gas exchange possible. -• -Type I epithelial cells (gas exchange) in the alveoli thin -reduce the thickness of the air/blood barrier -• -Type II epithelial cells differentiate, secretes surfactant -• -Surfactant adequate amounts not until ~ 32 weeks -infants born after 32 weeks have a significantly higher -survival rate than those born at 24 weeks -• -Characteristic mature alveoli don't fully form until after birth -~ 95% of alveoli develop postnatally -• -By ~ 8 years, the full adult complement of ~ 300 million -alveoli is present -Lung development: Saccular and Alveolar Stage - - ---- - -## Page 48 - -Morphological development of the lung -parenchyma during the pseudoglandular, -canalicular and saccular stage -• -Widening/expansion of the future airways (b) -• -Multiplication of the capillaries and their first -close contacts to the epithelium (b) -• -Differentiation of epithelium into Type I and -Type II cells (e , f) -• -Epithelium: tall and columnar  flattened -• -Formation of first future air-blood barriers (e→f) -Schittny JC, Cell and Tissue Research 2017 -Weibel ER, Taylor RC. Design and structure of -the human lung. In Fishman AP, ed. Pulmonary -Diseases and Disorders. Vol 1. New York: -McGraw-Hill, 1988 -Type I -Type II -Capillary -Pseudoglandular -Saccular stage -Canalicular stage -Capillary - - ---- - -## Page 49 - -Development of the lungs and the airways -1. -Embryonic 4 - 7 weeks -2. -Pseudoglandular 5 - 17 weeks -3. -Canalicular 16 - 26 weeks -4. -Saccular -24 weeks – term -5. -Alveolar 36 weeks - 8 years -Nikolić MZ et al, Development, 2018 -Nikolić MZ et al, elife, 2017 -Schittny JC, Cell and Tissue Research 2017 -8 -~ 5 weeks -~ 11 weeks -~ 20 weeks -~ 20 month old infant -~ 20 weeks - - ---- - -## Page 50 - -Factors that are important for lung growth: -Fetal Breathing Movements (FBM) -• -FBM are present for 20-30 min/h during the last one-third of gestation -• -FBM (>0.8 term) occurs in low-voltage electrocortical states, associated with Rapid-Eye Movements (REM) -During REM sleep, the fetus exhibits: -A -B -Restful sleep -Rapid-Eye Movement sleep -(Eye) -(Brain) -Pressure -A full-term lamb fetus switches between Restful sleep (A) -& Rapid-Eye Movement (REM) sleep (B). -Breathing, shown by -negative tracheal pressure -Eye movements, detected by -electrooculogram (EOG) - - ---- - -## Page 51 - -Factors that are important for lung growth: -fetal lung fluid volume -• -Fetal lungs filled with fluid produced from pulmonary -epithelium. -• -Fluid leave the lung via the trachea and upper airway. -• -High resistance at the larynx -lung liquid accumulates within the future airways -internal distending pressure on the lung -• -Sheep fetal lung fluid secretion rate: approx. 1.5 -3.5 ml/h/kg -• -Fluid volume: approx. 100 - 250 ml/day (a 3 kg fetus) -• -Reduced volume = reduced lung growth -Trachea and upper fetal airway -(Epithelium) -Physical forces applies on the lung -during development in the fetus - - ---- - -## Page 52 - -• -Water follows this gradient, leading to lung fluid formation. -• -Formation of Lung Fluid: -• -Movement of chloride (Cl-) into the lung lumen creates an osmotic -gradient. -• -Basolateral membrane of the epithelial cell II (Active Process): -• -Na⁺/K⁺-ATPase generates a sodium (Na+) gradient -maintain high potassium (K+) and low sodium (Na+) in the cell -• -Na+:K+:2Cl-cotransport uses the gradient to bring sodium -(Na+) back into the cell also transporting chloride (Cl-) into -the cell -• -Apical side facing the lung lumen (Passive Process): -• -Chloride (Cl-) ions move down its electrochemical gradient out -of the cell, via chloride (Cl-) channels -In the lung liquid: C1- is higher, Na+ level is similar, in comparison to plasma -Fetal Lung Fluid Secretion -The pulmonary epithelium membrane: -Chloride-secreting -Hooper SB and Harding R, Clinical and Experimental Pharmacology and Physiology (1995) -alveolar epithelial type I -Active -Passive -H2O -Lung lumen -Interstitium -Alveolar epithelium -3 -2 -Basolateral membrane -Apical membrane -1 -2 -3 -5 -1 -2 -3 -4 -5 -4 - - ---- - -## Page 53 - -• -Basalateral membrane: -Na⁺/K⁺-ATPase pumps the sodium (Na+) out of the cell, -creating an electrochemical gradient -Chloride (Cl-) and water move to interstitial space -passively following sodium (Na+) -• -Apical membrane facing the lung lumen: -cAMP activates epithelial sodium channel (ENaC) -sodium (Na+) actively transported into the epithelial cell -Lung Fluid Resorption – Getting Ready for Birth -Late in gestation: -• -Adrenaline stimulates the epithelial cells -increase intracellular cyclic adenosine monophosphate -(cAMP) concentrations -S. B. Hooper and R. Harding, Clinical and Experimental Pharmacology and Physiology (1995) -The pulmonary epithelium membrane: -Sodium-absorbing -1 -2 -3 -4 -5 -Lung lumen -Interstitium -Alveolar epithelium -(ENaC) -H2O -3 -2 -Adrenaline -Basolateral membrane -Apical membrane -1 -2 -3 -4 -5 - - ---- - -## Page 54 - -Adrenaline rush at birth helps to start the absorption of lung fluid -Full-term fetuses can produce high levels of adrenaline (Adr) and noradrenaline (NA) from -adrenal glands and paraganglia at birth and in the absence of oxygen -Brown MJ et al, J Physiol, 1983 -Period of umbilical cord occlusion - - ---- - -## Page 55 - -Production and absorption of lung fluid -• -Active fluid secretion: active chloride-secretion -• -Active fluid absorption at birth: active sodium absorption -• -Clearance of fetal lung fluid -– begins before birth -– increased by labor -– mostly completed by 2 hours of age -• -Adrenaline -– secreted during normal labor -– helps to induce the transition from secretion to absorption -• -Children who are delivered by cesarean section and do not undergo normal labor have an -increased risk of respiratory problems at birth - - ---- - -## Page 56 - -Surfactant - immature lungs -• -Produced by type II alveolar epithelial cells -• -Reduces alveolar surface tension -• -Prevents collapse of alveoli: -• -In the absence of surfactant, the alveolus would be -unstable and collapse at the end of each breath -• -Essential for effective lung ventilation at birth -• -Approx. 50% of children born before week 28 -• -Respiratory Distress Syndrome (RDS) -need a ventilator after birth -• -Long-term impact: -• -Reduced airway function observed in children born -moderate to late preterm; no catch-up in lung function -between ages 8 and16 years. (Thunqvist P, Pediatrics. 2016) -Normal alveoli -Collapsed alveoli - - ---- - -## Page 57 - -Surfactant -Christmann et al, J Vet Intern Med 2009;23:227–242 -Lung surfactant composition -(lecithin) -SP, Surfactant proteins - - ---- - -## Page 58 - -L/S ratio -Andrew J, et al, Respiratory: An integrated approach to disease -Mcgraw-Hill Education -Surfactant in amniotic fluid -To assess fetal lung maturation -• -L/S ratio = Lecithin (surfactant component)/Sphingomyelin (cell membrane component) -• -Mature lungs are indicated by amniotic fluid L/S > 2: a low risk of respiratory distress syndrome -• -In normal pregnancy, L/S >2 typically occurs after ~ 34 weeks -• -In late pregnancy, lung surfactants freely -pass into the amniotic fluid -• -Before ~34 weeks' gestation, lecithin and -sphingomyelin levels in amniotic fluid are -similar -• -At ~34 weeks, lecithin concentration -(surfactant) starts to rise relative to -sphingomyelin - - ---- - -## Page 59 - -Pressure-volume curves -Increased lung volumes for lambs exposed to two -or more doses of betamethasone. -Betamethasone affect lung volume -IKEGAMI M et al, Am J Respir Crit Care Med 1997 156178-184. -Antenatal steroid treatment, e.g. betamethasone, -stimulates surfactant synthesis -Lambs - - ---- - -## Page 60 - -Amniotic fluid -• Dynamic Nature: -– Changes throughout pregnancy -• Nutrient-Rich: -– Contains nutrients and growth factors for fetal development -• Protective: -– Provides physical cushioning -– Contains antimicrobial agents for fetal protection -• Diagnostic: -– Assessment of fetal maturity and potential diseases - - ---- - -## Page 61 - -Amniotic fluid (AF) dynamics -• -AF Formation -1) -Fetal Urine: Primary source of AF -• Human fetal urine-production rate approximately 1000 to -1200 ml/day at term -Entire AFV is replaced more frequently than every 24 hours -2) -Lung Liquid: important in AF formation -3) -Oral secretions -• -AF Volume: Typically around1000 ml at term -1 -2 -3 -• -AF Removal -1) Fetal Swallowing: Main elimination method, starts early (~16 weeks). -2) Direct Lung Fluid Swallowing: Occurs right after leaving the trachea -3) Intramembranous absorption -1 -2 -3 -2 -1 -3 -1 -2 -3 - - ---- - -## Page 62 - -Amniotic fluid volume -• Normal volume about 1000 ml at term -• -Volume flow in mL/d -• -Solid arrows: -- directly measured flows -• -Hatched arrows: -- estimated flows -All known pathways for fluid and solute entry and exit from the amniotic fluid in the fetus near term -1 -2 -3 -Lung fluid that enters the -amniotic cavity from the -mouth and nose -Formation -Lung fluid that is -swallowed directly after -leaving the trachea -1 -2 -3 -Removal -3 - - ---- - -## Page 63 - -Första Andetaget - Jätteansträngning - - ---- - -## Page 64 - -The huge effort of the first breath - what are -the driving forces? -Internal drivers: -• -Labor contractions temporarily constrict -umbilical blood vessels -Increase pCO2 -pH decreased -stimulate respiratory center -triggering breath -Internal stimuli -External stimuli -External stimuli -External drivers: -• -Temperature change: skin sensors -• -Sensory stimulation: sound, light - -Stimulate the respiratory center -triggering the breath - - ---- - -## Page 65 - -When will the fetal shunts close? -• -The placental circulation closes at umbilical -cord - but otherwise spontaneously after a few -minutes -• -The flow through the ductus venosus stops -at umbilical cord, but the vessel does not close -anatomically until later -• -The foramen ovale closes when the pressure -in the left atrium becomes greater than in the -right - within minutes -• -The ductus arteriosus gradually closes when -the oxygen pressure in the artery increases – -normally within 24 hours -Umbilic -artery -Umbilical -vein -Umbilic -artery -Closure of the Umbilical Vessels -A. -5 seconds; -B. -15 seconds; -C. -90 seconds after birth. -The two muscular arteries constrict first. -Moinian M et al. Am J Obstet Gynecol 1969; 105:604. - - ---- - -## Page 66 - -Key Points -• -Chorionic Villi: The primary structural unit of the placenta facilitating maternal-fetal exchange. -• -Gas Exchange: Occurs in the placenta, not in the lungs. -• -Fetal Circulation: -– -Shunt-dependent and functions like a parallel circuit. -– -Both heart sides contribute to systemic blood flow: combined ventricular output (CVO). -• -Fetal Hemoglobin & CVO: Ensure sufficient oxygen delivery despite low oxygen partial pressures. -• -Lung Development: -– -Occurs in five stages. -– -Premature birth may result in insufficient lung development and survival challenges. -• -Transition to Neonatal Life involves: -– -Major changes in pulmonary and systemic vascular resistance. -– -Closure of fetal shunts. - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Fosterfysiologi 2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Fosterfysiologi 2025.pdf deleted file mode 100644 index 843b48d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Fosterfysiologi 2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:2808534c0e36bd7c73e8a93049772204d5375cf9526d48b86da439e59e306bb2 -size 9894738 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.docx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.docx deleted file mode 100644 index a976be6..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:799a88545f1026806239ed4a5fc132f49708af3237fa05308c880d9313be5e22 -size 15140 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Lactation.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Lactation.md deleted file mode 100644 index 92bb7b7..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Lactation.md +++ /dev/null @@ -1,633 +0,0 @@ -# Lactation.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 14 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -4/26/24 -1 -Lactation -Production of breast milk and its -secretion from the mammary gland -after delivery -Prof Suzanne L Dickson -Dept Physiology/Endocrine -Suzanne.Dickson@gu.se -Slides in this handout should not be used for teaching or reproduced without permission -1 -Reading Sources -• Essential Reproduction, Martin H Johnson, 8th -Edition, Wiley Blackwell, chapter 19. -• Ganong’s review of Medical Physiology, 23rd -edition, Barrett, Barman, Biotano, Brooks, McGraw -Hill. -2 - - ---- - -## Page 2 - -4/26/24 -2 -Breast Development -- anatomy of the breast and changes during pregnancy -- which hormones are important and what do they do? -3 -The mammary gland of a pregnant woman -A branched epithelial exocrine organ. -15-20 lobes (glandular tissue, grape-like -clusters), with fibrous and adipose tissue -between them. -Each lobe comprises: -• Lobules (clusters of alveoli), where milk is -produced and that open into tiny milk -collecting ducts, that unite to form … -• Lactiferous (mammary) ducts, each draining a -lobe of the gland. -Lactiferous ducts converge towards the areola of -the nipple, dilating into lactiferous sinuses (= -milk reservoir). -Montgomery glands – sebaceous, lubricative -function during suckling. -Source: www.essentialreproduction.com -Lobules -Duct -Lobe -4 - - ---- - -## Page 3 - -4/26/24 -3 -The mammary alveolus -Myoepithelial cell -Epithelial cell -Alveolar lumen -Mammary Alveolus -Inner luminal (epithelial) layer. -Produce milk & secrete it into the -alveolar lumen. -Outer basal layer of contractile -myoepithelial cells. Propel milk -transport along a series of ducts. -Alveoli cluster into groups (= -mammary lobules). -5 -Lobules - clusters of alveoli -Source: www.essentialreproduction.com -Myoepithelial cell -Alveolar lumen -containing secretory -material -Epithelial cell -Blood vessel -Connective tissue -Basement membrane -Myoepithelial cell -Lobules containing alveoli -in lactating breast -Adipose tissue -Adipose tissue -Alveolus containing -secretory material -Inter-lobular -connective tissue -Duct -Microstucture of -lobules (lactating) -Epithelial layer, where milk is produced. -Blood vessels supply substances needed -for milk production. -Stromal tissue (adipose, fibrolasts, -vascular cells, macrophages). -Lumen containing secretory material. -Myoepithelial cells provide a contractile -blanket around each alveolus. -6 - - ---- - -## Page 4 - -4/26/24 -4 -Hormones and milk -Source: www.essentialreproduction.com -All hormones fall at birth -but prolactin remains -higher than before -pregnancy. -Milk production starts -before bith but mature -milk production occurs at -around 3 weeks post- -partum. -7 -Stages of lactation -Mammogenesis – development of breasts into a functional state. -Lactogenesis – synthesis and secretion of milk from the alveoli. -Galactokinese – ejection of milk outside the breast. -Galactopioesis – maintenance of lactation -Involution – regression and atrophy post-lactation -8 - - ---- - -## Page 5 - -4/26/24 -5 -Mammogenesis – role of hormones -BIRTH -Mostly -lactiferous -(mammary) -ducts. -Few/no alveoli. -PUBERTY -Lactiferous ducts -sprout and branch. -Ends form primitive -alveoli. -+oestrogen -MENSTRUATION -Fat deposition and -growth of -connective tissue. -+oestrogen -+progesterone -PREGNANCY -Hypertrophy of duct-lobular- -alveolar unit. (Mechanism involves -EGF and TNF⍺). -Prominent lobules form. -Alveoli dilated. From 4th month - -epithelial cells contain secretory -material and mammary gland is -ready for lactation. -++oestrogen -++progesterone -9 -Hannan FM et al Nature Reviews Endocrinology 19: 46-61 (2023) -Oestrogen -Progesterone -Prolactin -Placental lactogen -Oxytocin -Reproductive -hormones -Metabolic -hormones -GH/IGF-1 -Glucocorticoids -Insulin -Thyroid hormones -Duct elongation, -bifurcation & -lateral branching -Expansion -of ductal -branching -& alveolar -formation -Secretory -differentialion -of alveoli -Secretory -activation -Galactogenesis -Galactopoiesis -Mammary involution -Parturition -Puberty & -adulthood -Pregnancy -Lactation -Post-weaning -10 - - ---- - -## Page 6 - -4/26/24 -6 -Mammogenesis during pregnancy - hormones -Proliferation and -differentiation of ducts -Fat deposition -Growth of lobules & -alveoli -OESTROGEN -PROGESTERONE -PROLACTIN -OESTROGEN -lactotrophs -11 -Lactogenesis -Mid-pregnancy -- Alveoli differentiate in -secretory cells, but this -eventually becomes -inhibited by high levels of -progesterone. -- Prolactin stimulates these -to produce milk (enhanced -by oestrogen). -Late pregnancy to day 8 -- Triggered by fall in -progesterone. -- Mobilization of nutrients & -minerals requires elevated -levels of prolactin, cortisol, -insulin, growth hormone -and PTH. -- After birth requires suckling -12 - - ---- - -## Page 7 - -4/26/24 -7 -Lactogenesis inhibited during pregnancy - -oestrogen -Proliferation and -differentiation of -ducts -Fat deposition -Growth of lobules & -alveoli -Milk production & -secretion -OESTROGEN -PROGESTERONE -PROLACTIN -X -During pregnancy, oestrogen -stimulates pituitary prolactin release -but makes the alveoli unresponsive -to it, thereby preventing milk -secretion -OESTROGEN -13 -Suckling-induced -release of prolactin -Nipple stimulation -during suckling -- Strength & duration -Sensory information relayed to -brainstem via anterolateral pathways. -Brainstem àà hypothalamus -Two hypothalamic peptides involved in -increasing prolactin release: -Ø Vasoactive intestinal peptide (VIP) -neurones (activation) -Ø Tuberoinfundibular dopamine (TIDA) -neurones (inhibition) -Ø Both released into portal vessels in -median eminence and act on -lactotrophs in anterior pituitary -Note: positive feedback loop -Doral horn -Anterolateral -columns -Myelinated & non- -myelinated. -Ipsi- and contra- -lateral routes. -BRAINSTEM -↑VIP synthesis in paraventricular -nucleus -↓TIDA activity in -arcuate nucleus -Dopamine -secretion -VIP -secretion -↑Prolactin -secretion -↑Prolactin -concentration -Source: www.essentialreproduction.com -14 - - ---- - -## Page 8 - -4/26/24 -8 -Prolactin - summary -Levels increase throughout pregnancy -Crucial functions: -• Promotes development of alveoli -• Increases production of milk components by -epithetial cells -• Stimulates tight junction closure (epithelial cells) at -onset of lactation. -• Mediates post-partum milk synethesis in response to -suckling. -• May act in CNS to induce physiological/behavioural -adaptations eg maternal food intake, maternal -nursing behaviour, enhance oxytocin release. -15 -The milk ejection -reflex & galactokinesis -• Milk removal – milk is transported -from from the alveolar lumina to -nipple. -• Suckling increases firing (bursts) of -oxytocin neurones, causing oxytocin -production & release. -• Oxytocin, released intermittently -causes contraction of myoepithelial -cells surrounding alveoli & ducts. -• Expulsion of milk into ducts & increase -intramammary pressure. -• Oxytocin receptors on myoepithelial -cells max first weeks post-partum. -Nipple stimulation -during suckling -- Strength & duration -Anterolateral -columns -Ipsi- and contra- -lateral routes -BRAINSTEM -paraventricular nucleus -supraoptic nucleus -↑Oxytocin -secretion -↑Oxytocin -concentration -to myoepithelial cells -Doral horn -Hypothalamo- -hypophyseal tract -Source: www.essentialreproduction.com -16 - - ---- - -## Page 9 - -4/26/24 -9 -The milk ejection reflex -First described by Wakerly & Lincoln 1974 -Pups suckle continuously but are only -rewarded with with milk once every 5- -15 minutes. -During suckling oxytocin neurones fire -continuously but have a burst of -activity just 10-15 seconds before milk -ejection. -17 -Stimuli for oxytoxin release -• Nipple - touch & pressure. -• Conditioned stimuli – baby crying, rattling of milk bucket in -cows. -• Vaginal and cervical dilation (birth, coitus, blowing air into -cow’s vagina) -• Inhibited by stress – eg discomfort after parturition -18 - - ---- - -## Page 10 - -4/26/24 -10 -Galactopoiesis -• Prolactin – main hormone maintaining lactation. -• Suckling essential. -• Periodic breast feeding relieves pressure in ducts and promotes more -secretion -Involution -• Apoptosis and tissue remodelling -• Requires reduction in lactogenic hormones and cessation of suckling -19 -Early to mid pregnancy -Oestrogen -Duct-lobular-alveolar growth. -Progesterone -Branching of ducts until mid pregnancy followed by differentiation -(Corticosteroids) -of epithelial stem cells into an alveolar secretory system. -Oestrogen -Little/no milk secretion due to inhibition of prolactin's effects on -Progesterone -alveolar cells. -Late pregnancy and term -Oestrogen -Alveolar cell differentiation. -Progesterone -Myoepithelial oxytocin receptors increase -Steroids -Colostrum secretion -Prolactin -Parturition -Fall in oestrogen -Stimulation of colostrum secretion. -Fall in progesterone -Over 20 days - secretion of mature milk. -Fall in Prolactin but -Full lactation initiated -basal levels high -Suckling -Episodic Prolaction -Maintains milk secretion - promotes synthesis of lipids, milk -with each feed - (esp. alpha lactaalbumin) and lactose -20 - - ---- - -## Page 11 - -4/26/24 -11 -Some other points -about lactation -Reduces fertility for 3-6 months post-partum. Probably an -effect of prolactin – which suppresses release of cyclical -gonadotrophins. -Lactation can suddenly end and declines as suckling stops. -Premature babies - prolactin may be insufficient -Delayed lactation onset is a major cause of early breatfeeding -cessation -It can be stopped pharmacologically eg oestrogen or by D2 -receptor agonists, that suppress prolactin production. -21 -Milk -• Composition varies over time post-partum. -• Up to 40 ml/day initiallty comprising -colostrum -• As compared with mature milk, colostrum -has fewer water soluble vitamins (B -complex, C), fat & lactose but has more -protein, fat-soluble vitamins (A,D,E,K) & -IgGs. -• By week 3, IgGs and proteins decline. Fat, -lactose, calorific content increase. -Some content of human milk -water -approx 90g% -lactose -approx 7g% -fat -essential fatty acids, saturated -fatty acids, unsaturated fatty acids -amino acids includes essential amino acids -protein -includes lactalbumin & lactoglobulin -minerals -includes calcium, iron, magnesium, -potassium, sodium, phospherous, sulphur -vitamins -inluding A, B1, B2, B12, C, D, E, K -pH -7.0 -Energy -65 kcal/ 100 ml -Source: www.essentialreproduction.com -22 - - ---- - -## Page 12 - -4/26/24 -12 -Milk -Fat – main energy source, carries vit A,D -• Delivered in small emulsified fat -globules. Produced by alveolar epithelial -cells. -• Droplets push against cell membraine -causing it to lose its micovilli. -Lactose - main milk carbohydrate. -• Promotes growth of lactobacillus -bifidus (lactic-acid producing) and -provides galactose (needed for -myelination of nerves). -• Formed within golgi apparatus of -alveolar cells. Requires alpha- -lactalbumin (whey protein) and -galactosyltransferase, which together -form lactose synthetase. -• Prolactin stimulates -galactosyltransferase. -• Lactose passes to the alveolar lumen -with protein granules. -Protein -• Passes through golgi apparatus into -vessicles & released by exocytosis -Prolactin actoion on alveolar cells à protein & fat release -Source: www.essentialreproduction.com -23 -Secretory activation triggered by fall -in progesterone, increased prolactin -(& cortisol), causing: -Closure of tight junctions between -epithelial cells. -Increased milk synthesis by epithelial -cells. -Lactose and protein packaged into -secretory vessibles, releasing contents -into the alveolar lumen. -Myoepithelial cell contraction -stimulated by oxytocin -Hannan FM et al Nature Reviews Endocrinology 19: 46-61 (2023) -24 - - ---- - -## Page 13 - -4/26/24 -13 -Breast or bottle milk? -• Breastmilk can contain bacteria and viruses. Gut epithelium and underlying cells – -first defence via local innate and adaptive pro-inflammatory responses. -• Milk important for neutralising infection but without excessive inflammation -• Breastfeeding – lower incidence of gastointestinal infection and allergic disease. -• Breastmilk contains agents that suppress the inflammatory response of the gut -- Neutralize antigens - immunoglobulins, lysozyme and lactoferrin -- Innate immune response – selective action of Toll-like receptors for a controlled pro- -inflammatory response. -• Higher nutritional value in breast milk. -• Evidence suggests that breast-fed infants are more protected from obesity, type 2 -diabetes later in life. -25 -Also related … -Gynecomastia – breast development in adult male. -• Common in neurborns due to maternal oestrogens. -• Transient at puberty and can occur in men over 50. -• Reflects a change in the oestrogen androgen ratio eg adrogen resistance, -oestrogen-secreting tumours -Chiari-Frommel Syndrome -• Persistence of lactation and amenorrhea in women who do not nurse after -delivery. -• Due to persistent prolactin secretion without LH and FSH. -Prolactinoma (pituitary tumour) -• Lactation in absence of pregnancy. Infertility. -26 - - ---- - -## Page 14 - -4/26/24 -14 -How an endocrine tumour may have shaped -British History – Mary Tudor, Queen of England -She never produced an heir. If she had, then Britain would have remained catholic, and -Queen Elisabeth I would never have been on the throne. -Expanding pituitary prolactinoma? -- Stopped menstruating -- Started to lactate -- Headaches -- Began to go blind just before her death at age 42. -27 -Lactation – summary -• Sex steroids important for breast development. -• Milk produced and secreted by alveoli in lobules and conveyed to nipple via -lactiferoud ducts. -• Post-partum initiation of lactation requires falling progesterone and high -prolactin. -• Maintenance of milk production and secretion requires prolactin, involving a -suckling reflex. -• Milk ejection requires intermittent oxytocin releace, involving the milk ejection -reflex. -• Fertility is suppressed by lactation – high prolactin that suppress gonadotrophins. -• Pharmacological suppression of prolactin by oestrogen and D2 receptor agonists. -• Milk composition including immunosuppressive agents important for newborn. -28 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Lactation.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Lactation.pdf deleted file mode 100644 index 8dcd69a..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Lactation.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:aa6665a3c0cb61f325491ba9302e87cb897599057d9f7f761aa467a14c376828 -size 4684729 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Perinatalfysiologi i klinisk vardag Maj 2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Perinatalfysiologi i klinisk vardag Maj 2025.md deleted file mode 100644 index 1159200..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Perinatalfysiologi i klinisk vardag Maj 2025.md +++ /dev/null @@ -1,456 +0,0 @@ -# Perinatalfysiologi i klinisk vardag Maj 2025.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 33 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -ANDERS ELFVIN -Perinatal fysiologi -…en vanlig journatt i Göteborg - - ---- - -## Page 2 - -Upplägg på föreläsningen -• Som ett komplement tidigare föreläsningar om perinatalfysiologi -• Kunskap om fysiologi är viktigt i den kliniska vardagen -• Går igenom ett antal fall som händer nästan varje dygn -– Andningsstörning hos nyfödd -– Asfyxi -– Omhändertagande av ett underburet barn -ANDERS ELFVIN, -NEONATALVERKSAMHETEN -DROTTNING SILVIAS BARN- OCH -UNGDOMSSJUKHUS - - ---- - -## Page 3 - -Förutsättningarna -• Du har tack vare fantastiska resultat på fysiologitentan fått -sommarvikariat som neonatolog i Göteborg. -• Bakjouren är trött och har huvudvärk -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 4 - -Sjuksköterskan ringer -• Ett barn har nyligen fötts med planerat kejsarsnitt -• ”Gruntande” andning -• Tachypné -• ”Indragningar” -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 5 - -Medan du går till snittsalen så repeterar du -fysiologin kring det första andetaget -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 6 - -Fysiologins höjpunkt -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 7 - -Det första andetaget -• Avkylning -• Yttre stimuli -• Luft ersätter vätska i epifarynx -• Inom 10-15 sek -• Snabb expansion av lungorna då vatten ersätts av luft -• Högt inandningstryck och utandning mot stängd epiglottis -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 8 - -Cirkulationsomställning -• Lungkärlbädden öppnas. Ductus arteriosus dras samman för att -sedan stängas. Placentaflöde stängs. -• Luftfyllnad av lungorna öppnar lungkärlen -• ↑pO2 öppnar lungkärl och sluter ductus -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 9 - -Du kommer fram till barnet -• Barnet andas snabbt, och låter på varje utandning -• Du tänker genast på två differentialdiagnoser -– Bakteriell infektion -– Pulmonell adaptationsstörning (PAS) -– Eftersom du gått fysiologikursen, men inte infektionskursen så hoppas du -på PAS, vilket visar sig vara rätt -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 10 - -Varför låter barnet på varje andetag? -• Grunting -• Öka PEEP -• Motsvarar att andas mot CPAP -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 11 - -Pulmonell adaptationsstörning -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES -Normal lungrtg nyfödd -PAS -Svår andningsstörning nyfödd - - ---- - -## Page 12 - -TTTN = PAS = wet lung -• Transient tachypnea of the newborn =Pulmonary adaptation -syndrome =Wet lung -• Vanligt efter planerat kejsarnsitt pga uteblivet stresspåslag hos -barnet -• Ofta övergående inom 24-48 tim -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 13 - -Du lät barnet andas mot CPAP. Barnet -förbättrades och CPAP kunde avvecklas efter ca -1 tim -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 14 - -Nu dags för kaffe tänkte du… -• Nu tjuter larmet i fickan. Larmsnitt hos fullgånget barn pga -hotande fosterasfyxi -• Moder kommer hemifrån med värkar. Vattenavgång och -navelsträngsprolaps. -• Bradycardi hos fostret! -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 15 - -Du repeterar vad du lärt dig om den asfyktiska -processen -• ASFYXI: Syrebrist i samband med förlossning som leder till -metabol acidos hos barnet -• MEN – nyfödda barn är gjorda för att tåla asfyxi! -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 16 - -Asfyxi -• Initialt ökad stress med tachycardi och ökat blodtryck -• Omfördelning av blodflöde (CNS, hjärta, binjurar och placenta) -• Anaerob glykolys med laktatansamling – mkt lågt pH och base -deficit < 15 vanligt -• ”Blekt barn utan egenandning men med viss tonus och god -hjärtfrekvens” -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 17 - -När asfyxin går längre -• Energikrävande processer sviktar -• Myocardfunktion går ner, hjärtfrekvensen och blodtryck sjunker - -• ”Blekt slappt barn med enstaka - hjärtslag. Ingen egenandning” -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 18 - -• Utveckling av respiratorisk acidos: -• Viss respiratorisk acidos tillhör normal förlossning -• pCO2 i navelartärprov (>9,6 kPa) visar mer uttalad respiratorisk -acidos (Ett normalt koldioxidtryck i blodet hos vuxna är 4,5 - 6,0 -kPa.) -• Kommer snabbt -• Försvinner snabbt -• Kan normaliseras när barnet börjar andas -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 19 - -Metabol acidos -• otillräcklig syretillförsel till vävnad. -• Cellernas energiomsättning sker då genom anaerob metabolism -– glukos och glykogen används som bränsle och mjölksyra bildas som -restprodukt. -• en sänkning av pH-värdet. -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 20 - -Återskapa den normala fysiologiska -omställningen!! -• VENTILERA! -• Tillför O2, vädrar ut CO2, motverkar acidos, luftfyller lungan, -öppnar lungkärlbädden → hjärtat får syrsatt blod och börjar -arbeta -• Motverka svår metabol acidos – buffert (används ganska sällan) -• Upprätthålla cirkulerande blodvolym -• Hjärtmassage och adrenalin sällan nödvändigt -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 21 - -Du är lugn, men barnet verkar stressad… -• Med adekvat ventilation så återfår barnet fin muskeltonus. -• Verkar stressad. -• Inte helt fin i färgen. Du kollar pulsoximeter i höger hand och ena -foten. -• Normal POX är >95% -• Barnet har POX hö hand 86% och fot 70% trots att du ger 100% -syrgas -• Vad är nu detta? Varför är det en skillnad hand och fot? -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 22 - -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 23 - -Pulmonell hypertension; behandling -• Ventilation – respirator -• O2 -• Korrigera acidos – buffert och hyperventilation -• Öka lungcirkulationen genom högre blodtryck och större -blodvolym – inotropa droger och volym -• Öka lungcirkulation genom att minska kärlresistensen – NO i -respiratorn -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 24 - -Barnet läggs in på avd och svarar bra på -behandling -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 25 - -Dags för kaffe tänkte du, men… -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 26 - -Det är på väg att födas ett underburet barn i v -26+2 -• Du repteterar snabbt vad du lärt dig om underburna barn: -• Lungfysiologi -• Cirkulationsfysiologi -• Tarm och nutritionsfysiologi -DIVISION OF NEONATOLOGY, DEPARTMENT -OF PEDIATRICS, INSTITUTION OF CLINICAL -SCIENCES - - ---- - -## Page 27 - -Utveckling -• v22 -ANDERS ELFVIN -NEONATALVERKSAMHETEN -V 40 - - ---- - -## Page 28 - -Infant respiratory distress syndrome = IRDS -• Surfaktantbrist hos det prematura barnet -• Hopfallna alveoler – begränsad yta för gasutbyte -• Styv lunga – ökad andningsarbete -• Litet barn blir trött – stigande pCO2 och apneer -• Stort barn får pneumothorax - - ---- - -## Page 29 - -Behandling IRDS -• Ge surfactant ner i luftvägen -• Via endotrachealtub -• Via LISA kateter -• I framtiden hoppas vi på aerosol - - ---- - -## Page 30 - -Öppetstående ductus arteriosus hos -underburna barn -• Lungblodkärlen vidgar sig. -• Cirkulationen ställer om sig så att flödet går från vänster till höger -över ductus arteriosus -• Men ductus vill ändå inte sluta sig -• Detta ger helt andra cirkulatoriska problem jämfört med hos det -fullgångna barnet med PPHN - - ---- - -## Page 31 - -• Ökat blodflöde till lungorna -• Minskat blodflöde till tarmen -• Risk för minskat blodflöde till -hjärnan - - ---- - -## Page 32 - -Sammanfattning -• Du har på din första jour: -• Behandlat PAS med CPAP för att höja peak end expiratory preassure -(PEEP) -• Korrekt handlagt ett barn med asfyxi och PPHN eftersom du var påläst -på den asfyktiska processen och cirkulationsomställningen efter -födelsen -• Tagit hand om lung- cirkulationsfysiologi hos ett underburet barn -ANDERS ELFVIN, -NEONATALVERKSAMHETEN -DROTTNING SILVIAS BARN- OCH -UNGDOMSSJUKHUS - - ---- - -## Page 33 - -TACK - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Perinatalfysiologi i klinisk vardag Maj 2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Perinatalfysiologi i klinisk vardag Maj 2025.pdf deleted file mode 100644 index 3d17fba..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Perinatalfysiologi i klinisk vardag Maj 2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:ce5eaa1a5187760a9dfea4b4f96e25954776999165e1c9b18655d3c8adfe720b -size 918272 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.pptx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.pptx deleted file mode 100644 index 4a84526..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.pptx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:a922fd5e1a723bd3f81c501d8eb3c91de538ea84875e5a231e5d84adb5fb2c96 -size 114542370 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Seminarium Klinisk Endokrinologi Medicinare Rev 2025.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Seminarium Klinisk Endokrinologi Medicinare Rev 2025.md deleted file mode 100644 index 188f148..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Seminarium Klinisk Endokrinologi Medicinare Rev 2025.md +++ /dev/null @@ -1,589 +0,0 @@ -# f - -**OCR Transcript** - -- Pages: 12 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - -1 - - - - - - - - - - - - -KLINISKT SEMINARIUM ENDOKRINOLOGI FÖR -MEDICINARE - - - - - - - - - ---- - -## Page 2 - - -2 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 1 - -En 10-årig pojke söker Dig på vårdcentralen tillsammans med sin mor. Pojken har -tidigare varit på Din mottagning för allergiska besvär. Han har de senaste veckorna -gått ner 3 kg i vikt. Senaste veckan har han stannat hemma från skolan och mest -legat till sängs. - -Modern berättar att han vid några tillfällen kissat ner sig, vilket ej har hänt sedan han -var i 3-års åldern. Hon har också noterat att han måste sätta sig 1 meter från TV för -att kunna se. - -Status: - -Allmäntillstånd: -Slö. Rosig och torr hud. Infekterade hudsår på vänster -handrygg. -Munhåla och svalg: -Torra slemhinnor. -Hjärta: -Regelbunden rytm. Frekvens 100/min. -Blodtryck: -100/60. -Lungor: -Utan anmärkning. -Buk: -Generellt lätt trycköm. -Neurologi: -Utan anmärkning. - - -Pojken kommer senare att diagnosticeras med diabetes mellitus typ 1. - -A) Förklara den endokrinologiska rubbningen vid diabetes mellitus typ 1. - -B) Med bakgrund av er kunskap inom fysiologi; hur kan denna avvikelse förklara -patientens olika symtom och fynd? (Viktnedgång, trötthet, hudförändringar, torra -slemhinnor, sänkt blodtryck, hög hjärtfrekvens) - - - - - - ---- - -## Page 3 - - -3 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 2 - -En 37-årig man, tidigare frisk, söker Dig på vårdcentralen då han sedan en tid känt -sig trött och i dålig form. Patienten klagar över stelhet och stickningar i fingrar och tår -samt stelhet i ryggen. Han tycker också att han svettas mer än förut och han har ofta -huvudvärk, emellanåt ganska svår. Patienten bekymrar sig över att han tycker att -hans utseende har förändrats. Han tycker att vissa utskjutande kroppsdelar såsom -näsa, käkparti och öron har börjat växa. Han har numera svårt att få av sig sin -vigselring på kvällen, framför allt har patienten svårt att få ringen över den yttersta -falangen. Patienten berättar också att hans måste köpa nya skor, då de gamla blivit -för små. Han beskriver en diskret och långvarig röstförändring. Patienten undrar vad -det är för fel på honom. - -Status: - -Allmäntillstånd: -Trött. Diskret heshet. -Hjärta: - -Utan anmärkning. -Lungor: - -Utan anmärkning. -Buk: - -Utan anmärkning. -Leder: - -Utan anmärkning. -Rygg: - -Nedsatt förmåga till framåtböjning. -Neurologi: -Misstanke om inskränkt synfält åt höger. Grovneurologi i -övrigt utan -anmärkning. -Lymfkörtlar: -Utan anmärkning. -Thyreoidea: - Palperas utan anmärkning. - - -A) Vad misstänker ni för endokrinologisk rubbning och varför? - -B) Med bakgrund av er kunskap inom fysiologi; hur kan denna avvikelse förklara -patientens olika symtom och fynd? (Trötthet, stelhet, stickningar, svettningar -huvudvärk förändring av kroppskonstitution, röstförändring, synförändring) - - - - ---- - -## Page 4 - - -4 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 3 - -47-årig kvinna söker på distriktsläkarmottagningen för att hon de senaste månaderna -känt sig trött och tidvis även orkeslös. Pat berättar att hon också varit väldigt -lättirriterad. Pat har annars inte haft några symtom. - -Tidigare sjukdomar: -Komplicerat benbrott i tonåren. Behandlad för lungtuberkulos i ungdomen. Opererad -för mammarcancer för 5 år sedan. - -Status: -Vid undersökningen noteras att pat har ett något lågt blodtryck 100/65. Axillar- och -pubesbehåring saknas. I övrigt inget anmärkningsvärt. - -Behandling och åtgärd: -Pat får råd om ett sundare liv. Bör ta långa promenader och äta en näringsrik kost. - -Två veckor senare inkommer patienten till akutintaget. Har under natten haft häftiga -kräkningar. Pat är svårt medtagen och orkar knappt svara på tilltal. BT 90/55. -Identifieras då med misstänkt Addisonkris behandlas akut med intravenöst kortison -och vätska. - -A) Vilken endokrinologisk avvikelse finns vid Addisons sjukdom? - -B) Finns det något i patientens sjukhistoria som skulle kunna ge någon ledtråd till en -utlösande faktor till patientens sjukdom? - -C) Vad för elektrolytrubbningar är vanliga vid Addisons sjukdom och varför? - -D) Förklara de symtom som patienten uppvisade vid det första besöket samt andra -besöket. - - - - - - - ---- - -## Page 5 - - -5 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 4 - -47-årig man söker på vårdcentralen för nedstämdhet och oro. Vid förfrågan uppger -han att aptiten är god och att han har gått upp 7 kg det senaste året. Han tycker -också att han blivit mer fysiskt trött än tidigare – orkar inte cykla till jobbet eller gå i -trappor i samma utsträckning som tidigare. Han har också upplevt ryggbesvär i -tilltagande omfattning senaste tiden. Har själv noterat att han lättare får blåmärken nu -än tidigare. Vad beträffar de psykiska besvären karakteriserar han dem som -nedstämdhet, ständig ängslan samt oföretagsamhet. - - -Fysikalisk undersökning: - -AT: Måttlig övervikt. Tunna extremiteter och tecken till muskelatrofi. Svag hand- och -benkraft. Spridda blåmärken över hela kroppen. -Puls: 76 -Blodtryck: 190/110. -Pulm: ua -Buk: Adipös, mjuk. - -Mannen visar sig ha kraftigt förhöjda kortisolnivåer. - -A) Diskutera tänkbara orsaker till mannens hyperkortisolism. - -B) Diskutera mannens symtom och fynd med bakgrund av dess troliga orsak. -(Nedstämdhet och Oro, Viktuppgång, Försämrad kondition, Ryggbesvär, -Muskelatrofi, Blåmärken, Förhöjt blodtryck) - - - - - - - - ---- - -## Page 6 - - -6 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 5 - -En 37-årig kvinna söker på distriktsläkarstationen pga upphörda menstruationer. Vid -samtal med henne framkommer det att hon känner sig nervös och ”darrig”. Hon -berättar att hon gråter ofta. Det är därför hon bär mörka glasögon då hon tycker det -är genant att ”andra skall se”. Hon uppger också att hon svettas mer än vanligt och -ligger med öppet fönster om natten. Maken klagar på att det blir för kallt i sovrummet, -men det tycker inte hon. Hon har också märkt att hon äter mer än vanligt, nästan lika -mycket som den 16-årige sonen, trots detta har hon en nätt figur. Hon berättar att -hon till och med gått ner i vikt vilket hon märkt då kläderna inte sitter bra. Till och med -håret har förändrats. Det har blivit tunt och lockarna raknat. Hon visar dig också en -två år gammal bild av sig själv där du noterar att ansiktet var rundare samt att -ögonen nu ser större ut och något utstickande. - - -Vid undersökning finner Du följande: - -Allmäntillstånd: - -Magerlagd, ”plockig” och verkar ha ”myror i kroppen”. 38,1C. -Mun och svalg: - -Utan anmärkning. -Pulm: - - -Normala andningsljud. -Cor: - -Normala hjärtljud, frekv 95. -Bltr: - -135/95. -Buk: - -Mjuk och oöm. - - -A) Vilken endokrinologisk rubbning skulle tänkas orsaka dessa symtom? Förklara -varför symtomen kan härledas till rubbningen. - -B) Nämn en trolig bakomliggande orsak till den endokrina rubbningen samt förklara -förväntat utfall av relevant endokrinologisk provtagning. - - - - ---- - -## Page 7 - - -7 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 6 - -30-årig kvinna med svårinställd hypertoni sedan 3 år. Har det senaste året fått besvär -av plötsligt påkomna attacker av huvudvärk, hjärtklappning, svettningar och blekhet i -ansiktet. Ibland drabbas hon av kraftig yrsel när hon ställer sig upp. Nu sista tiden har -hon haft attacker dagligen. Tidigare på kvällen en attack, men mår bättre nu. - -Status: - -Allmäntillstånd: -Mår bra, lätt magerlagd. -Mun och svalg: -Retningsfritt. -Lymfkörtlar: -Utan anmärkning. -Hjärta: -95 slag/min. Inga biljud. -Lungor: -Utan anmärkning. - -Blodtryck: -180/105 liggande höger arm, stående 100/60. -Buk: -Inga patol resistenser. - -Bedömning: - -Inlägges för observation. Dagen därpå en ny attack av hjärtklappning, svettning och -blekhet. - -Status: - -Som ovan förutom cor: 140 slag/minut. -Bltr: 280/150 - - -A) Finns det någon koppling mellan patientens olika symtom? - -B) Symtombilden är typisk (dock inte det vanligaste uttrycket) för en endokrinologisk -diagnos, vilken? - - - - - - ---- - -## Page 8 - - -8 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 7 - -56-årig kvinna söker distriktsläkare då hon senaste åren fått allt större problem med -övervikt. Pat uppger att hon ”alltid är hungrig” och blir trött, håglös och skakig om hon -ej får mat. Efter en längre stunds cykeltur upplever hon domningar i vänster hand och -förvirring. Har dessutom återkommande besvär med kallsvettning, hjärtklappning, -huvudvärk och trötthet. Medföljande make uppger att pat är mycket irriterad om hon -är hungrig samt att hon ibland får väckas på morgonen genom att han ger henne söt -saft. - -Status: - -Vikt 78 kg, längd 168 cm. -Lungor och hjärta utan anmärkning. -Blodtrycket är 140/75, pulsen är 95/min. -Den neurologiska undersökningen visar inget anmärkningsvärt. - - -A) Skulle hypoglykemi kunna vara en gemensam bakomliggande orsak till patientens -återkommande symtom? - -B) Finns en möjlig endokrinologisk förklaring? - - - - - - - - - - - ---- - -## Page 9 - - -9 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 8 - -57-årig kvinna inkommer till ortens akutmottagning tillsammans med sin make efter -att hon på morgonen fallit när hon gick ur sängen och slagit i handen. Paret har två -barn och kvinnan arbetar halvtid i en bokhandel. Medicinerar sedan 10 år tillbaka -med betablockare pga högt blodtryck. Är sedan tre veckor tillbaka sjukskriven av sin -distriktsläkare pga trötthet. - -Status: - -Allmäntillstånd: - -En blek, tagen kvinna, inte helt orienterad. Har svårt att stå -upp. Klagar över värk i sin vänstra hand (från fallet samma -morgon). Klagar dessutom över illamående och svaghet i -benen. Man noterar påtaglig avmagring samt -intorkningstecken. -Hjärta: - -Normala fynd. -Blodtryck: - -180/105 (förhöjt). -Buk: - -Lätt ömhet diffust i buken. Välläkt ärr på höger sida efter -njurstensoperation. -Vä hand: -Ömmar i lill- och ringfingret samt i handflatan. Lätt svullnad. - -Röntgen vänster hand: Fraktur i proximal falang vänster lillfinger. Subperiostala -benresorptioner ses på spridda ställen i handskelettet. - - -Patientens symtom och fynd är typiska för en mer avancerad form av en relativt -vanlig endokrinologisk diagnos: primär hyperparatyreoidism. - -A) Hur kan denna diagnos enkelt ställas genom provtagning av PTH och joniserat -kalcium i plasma? - -B) Hur kan samtliga av patientens symtom och fynd förklaras med denna diagnos? - - - - - - - ---- - -## Page 10 - - -10 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 9 - -27-årig kvinna med två barn, fem och tre år. Använt spiral som antikonceptionsmedel -efter sista barnet men nu sedan två år varit utan preventivmedel och försökt att bli -gravid utan resultat. Har under de senaste två åren först haft oregelbundna -blödningar och sedan ett halvt år inga blödningar alls. Känner sig i övrigt friskare och -starkare än någonsin tidigare i livet och tar inga mediciner. Tillhör den svenska eliten -inom orientering och har haft en lyckad säsong. - -Patienten söker nu eftersom hon inte kan få barn. - - -Status: - -At: - -Vältränad, något magerlagd kvinna. -Lymfkörtlar: -Utan anmärkning. -Hjärta: - -Regelbunden rytm, 50 slag/min. -Lungor: - -Utan anmärkning. -Buk: - -Mjuk och oöm. -Bröst: - -Utan anmärkning. - - -A) Vad är den troligaste orsaken till patientens amenorré? - -B) Vilka hormonförändringar förväntas ses på de olika nivåerna i HPG-axeln -(hypothalamus-pituitary-gonadal)? - - - - ---- - -## Page 11 - - -11 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 10 - -45-årig tvåbarnsmor, som under några år haft besvär med oregelbundna och allt färre -menstruationer, senaste året inga menstruationer alls. Röker 20 ciggaretter per dag. -Hon har förgäves försökt bli gravid under tre år och söker nu p g a detta. Nämner -även att hon upplever sig lättirriterad och besväras av perioder med hjärtklappning -samt svettningar. - - -Status: - -At: - - -Åldersadekvat utseende. Något varm och svettig. -Hjärta: - - -Regelbunden rytm, 100 slag/min. -Lungor: - - -U a. -Buk: - -Något uppsvälld. Oöm. - -Gyn: -Vaginalslemhinna tunn och lättblödande. -Livmoder och äggstockar normala - -Lab: - -S-FSH: - - Högt -S-Prolactin: - Normalt -Progesterontest: -Ej Blödning (Progesteron ges i 10 dagar och man inväntar -eventuellt bortfallsblödning efter 3–7 dagar: Visar att -patienten har endogen östrogenproduktion) -Estrogen-prog. -test: -Blödning (Östrogen ges i tre veckor och progesteron ges -under den sista veckan. Blödning indikerar funktionsduglig -uterusslemhinna samt utesluter anatomiskt hinder) - - -A) Vad är den troligaste orsaken till patientens amenorré? - -B) Förklara med hjälp av diagnosen patientens symtom, fynd och -provtagningsresultat. - - - - - - ---- - -## Page 12 - - -12 -ENDOKRINOLOGI SEMINARIUM, FALL 11 - -25-årig kvinna som aldrig varit gravid. Har tidigare haft oregelbundna menstruationer, -men sedan 2 år inga blödningar alls. Har ej använt p-piller. - -Status: - -At: - - -Normal kroppskonfiguration. Relativt kraftig kroppsbehåring. -Hjärta: - -Regelbunden rytm, 70slag/min. -BT - - -120/80 -Lungor: - - -U a. -Buk: - -Mjuk och oöm. - - -Lab: - -S-prolactin: - Normalt -S-testosteron: - Högt -Progesterontest: - Blödning - - -A) Vad är den troligaste orsaken till patientens amenorré? - -B) Vilka hormonförändringar förväntas ses på de olika nivåerna i HPG-axeln -(hypothalamus-pituitary-gonadal)? - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Seminarium Klinisk Endokrinologi Medicinare Rev 2025.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Seminarium Klinisk Endokrinologi Medicinare Rev 2025.pdf deleted file mode 100644 index 6287276..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Seminarium Klinisk Endokrinologi Medicinare Rev 2025.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:8510291b41551375f419ba2cdd8e790aafa97e68b60af26d4c8aa8839d9860a4 -size 229271 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 15 Muntlig tentamen/Block_15_Muntlig_tentamen.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 15 Muntlig tentamen/Block_15_Muntlig_tentamen.html deleted file mode 100644 index eda6bc1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 15 Muntlig tentamen/Block_15_Muntlig_tentamen.html +++ /dev/null @@ -1,31 +0,0 @@ - - - - - Block 15 Muntlig tentamen - - -

Ordinarie muntor föregående och ordinarie klass

-

Ommuntor : alla klasser

-
-
-
-
-
-
-
-

Information om muntlig tentamen

-

Den muntliga tentamen genomförs i grupper om tre studenter. Två lärare kommer att närvara och ställa frågor till varje student individuellt. Frågorna baseras på kursens centrala innehåll, och bedömningen sker individuellt. Mer information finns i studiehandledningen.

-

Observera: För att kunna anmäla dig till muntan måste två delskrivningarna vara godkända.

-

Praktisk information

-

Samling sker utanför kursexpeditionen på Medicinaregatan 11. Examinatorerna ropar upp respektive grupp när det är dags att gå in.
Kom i god tid och ta med giltig legitimation.

-

 

-
-
-
-
-
-
-
- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Extra grupparbete Neurofysiologi/Neurofallbeskrivningar VT25 T2.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Extra grupparbete Neurofysiologi/Neurofallbeskrivningar VT25 T2.md deleted file mode 100644 index 403a6fd..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Extra grupparbete Neurofysiologi/Neurofallbeskrivningar VT25 T2.md +++ /dev/null @@ -1,253 +0,0 @@ -# Neurofallbeskrivningar VT25 T2.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 5 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - - Grupparbete neurofall VT 2025, Tis 27/5 2025 - -Syftet med grupparbetet är att repetera och belysa neurofysiologin inför den muntliga -tentamen med neurologiska fall. Ni får möjligheten att arbeta med fallen under förmiddagen. -Jag kommer att hålla en genomgång i Ivan Östholm, kl. 12.15 – ca. 14.00. För de som inte -alls har möjlighet att närvara i salen finns också en Zoom-länk: https://gu- -se.zoom.us/j/67092114114 I genomgången kommer jag utgå från att ni alla gått igenom -fallen under förmiddagens grupparbete. - - -Hälsningar ///Eric Hanse - - -Fall 1 (del 1) -En 26-årig kvinna besväras ibland av skelning (diplopi) och av att ögonlocken faller ner -(ptos). Dessa symtom varierar under dagen, men är vanligen värst på eftermiddagen och -kvällen. Ptosen är ibland mer uttalad på vänster öga och ibland mer uttalad på höger öga. -Några veckor efter dessa besvär startade började också hennes röst bli nasal när hon pratade -mycket och hon har nu också börjat få problem med att svälja, båda fast föda och vätska. -Vid undersökningen ser man en bilateral ptos och svårigheter att rikta blicken uppåt, -något som blir allt mer uttalat när hon uppmanas att titta upp i taket under 30 s. När hon -försöker att hålla blicken åt höger respektive åt vänster avslöjas en svaghet i m. rectus -medialis bilateralt. Möjligtvis finns också en svaghet i vänster m. rectus lateralis och i hö. m. -rectus inf. Man noterar också en svaghet när hon försöker knipa ihop ögonen. Hon har också -svårigheter att puta med munnen (m. orbicularis ori), att visa tänderna (m. levator anglii oris), -och att gapa stort (m. mylohyoideus). Det föreligger en lätt svaghet av abduktion i -skulderleden och flexion i armbågsleden. Styrkan i benen tycks vara normal. Pupillreflexer -och sträckreflexer är utan anmärkning. - -1) Utifrån vad ni känner till om hur muskler aktiveras - diskutera olika möjliga orsaker -till muskelsvaghet. - - -2) Vilken information om orsaken till svårigheter att aktivera musklerna ger en -undersökning av sträckreflexer? - -3) Patienten tycks speciellt ha bekymmer med ihållande isometrisk muskelaktivering. -Vad skulle det kunna tyda på? - -4) Vilka andra undersökningar tror ni skulle vara av värde för att säkrare bestämma -vad detta rör sig om? - - - - ---- - -## Page 2 - - - -Fall 1 (del 2) -Nervledningshastighet är normal och EMG visar inga tecken på denervation eller myopati -(muskelsjukdomar förknippade med minskat antal muskelceller). Repetetiv stimulering av m. -trapezius med en frekvens av 3 Hz ger en minskning av den sammansatta aktionspotentialen -med 20% av ursprungsstorleken. (Normalt ses ingen minskning av den sammansatta -aktionspotentialen). ”Single fiber EMG” (EMG där man kan studera aktionspotentialer från -enstaka muskelfibrer inom en motoriska enhet) visar att aktionspotentialer i olika -muskelfibrer, tillhörande samma motoriska enhet, inte startar med ett konstant intervall i -förhållande till varandra, utan att intervallet varierar (ett s.k. ”ökat jitter”). - -5) Vad skulle svårigheten att upprätthålla storleken av den sammansatta -aktionspotentialen (mätt med EMG) vid repetetiv stimulering kunna tyda på? - -6) Vad skulle det ökade ”jittret” kunna bero på? - -Fall 1 (del 3) -Blodprov visar antikroppar mot acetylkolinreceptorer och en intravenös injektion av -acetylkolinesterashämmare ger mycket tydlig förbättring av ptosen och skelningen under 5 -minuter. Det rör sig således om mysathenia gravis. Myasthenia gravis är en s.k. autoimmun -sjukdom där man (av okänd anledning) bildar antikroppar mot acetylkolinreceptorerna i den -neuromuskulära synapsen. Detta, i sin tur, får till följd att acetylkolinreceptorerna omsätts -betydligt snabbare än normalt vilket resulterar i färre acetylkolinreceptorer. - -7) Man räknar med att sjukdomen ofta har pågått rätt så länge innan man får symtom. -Vad skulle det kunna komma sig? - - -8) Varför ger behandlig med acetylkolinesterashämmare förbättring av symtomen? - - -9) Varför får man ingen påverkan av glatt muskulatur och hjärtmuskulatur vid -myasthenia gravis? - - ---- - -## Page 3 - - - -Fall 2 (del 1) -Under ca. ett års tid har en 47-årig kvinna haft attacker med yrsel och tinnitus (öronsus). -Attackerna börjar med en känsla av tryck i vänster öra som inom ett par minuter övergår i -vänstersidig dövhet och en ringande tinnitus. Några minuter senare börjar yrseln som yttrar -sig som att omgivningen snurrar åt vänster. Yrseln tilltar sedan snabbt och därmed kommer -också illamående och kräkningar. Under dessa attacker, som brukar vara i 4-5 timmar, kan -hon inte stå upp utan att falla åt vänster. Hennes första attacker kom med 2-3 veckors -mellanrum, men de har ökat i frekvens och förekommer nu i stort sett dagligen. Huvudrörelser -utlöser inte attackerna, men de förvärrar yrseln under attackerna. De senaste veckorna har hon -noterat, då hon talat i telefon, att hennes hörsel på vänster öra har blivit sämre, samtidigt som -starka ljud upplevs särskilt otrevliga. - -1) Vilka system är involverade i balanskontroll – vilka sinnesorgan och bansystem är -inblandade? Vilka störningar i dessa system, och som skulle kunna ge upphov till -balansrubbningar och upplevelse av yrsel, kan ni tänka er? - -2) Med hörselsystemets fysiologi som bakgrund, vilka möjliga orsaker till -hörselnedsättningar, kan ni tänka er? - -3) Vilka av de orsaker som ni beskrivit i svaren på fråga 1 och 2, skulle kunna vara -förenliga med anamnesen och vilka orsaker är mindre troliga? - -4) När ni ska undersöka denna patient, vad vill ni titta efter? Vilka undersökningar -skulle ni kunna tänka er att beställa för att utreda symptomen mer noggrant och -bestämma var någonstans som orsaken till patientens besvär skulle kunna sitta? - - -Fall 2 (del 2) -Då man undersöker kvinnan under en pågående attack på sjukhuset är hon påverkad, blek och -svettig medan hon ligger så still som möjligt på sidan. Hon har en bilateral, vänsterslående -horisontell och rotatorisk nystagmus. Efter attacken är hon matt och nystagmusen har -försvunnit. Hörseln är nedsatt på vänster sida. Audiometri avslöjar en hörselnedsättning som -är mest uttlad för låga frekvenser. Undersökning av benledning med Webers test (en -stämgaffel, 512 Hz, placeras mitt på hjässan) visar sämre hörsel på vänster sida (hon tycker att -tonen från stämgaffeln kommer från höger sida). Kaloriskt test visar nedsatt svar när varmt -eller kallt vatten sprutas i vänster hörselgång. Övriga kranialnervsfunktioner är utan -anmärkning. Man gör också en datortomografi som är utan anmärkning. - -5) Hur tolkar ni ovanstående fynd? Var sitter skadan? - - - - - ---- - -## Page 4 - - - -Fall 3 - -Vid en rutinkontroll upptäcker man diabetes mellitus hos en 30-årig man. Hyperglycemin kan -kontrolleras med diet och perorala antidiabetika tills han blir 48 år då behandling med insulin -blir nödvändig. Vid 49 års ålder noterar han ihållande, brännande parestesier (parestesier = -stickningar, pirrningar) i bägge fötter. Dessa parastesier blir värre under de närmaste åren. Vid -en undersökning då han är 53 år finner man att vibrationskänseln är borta på tårna och -reducerade över malleolerna. Stick, beröring och temperaturkänseln är nedsatt i bägge -fötterna. Beröring av fotsulorna ger upphov till en onormal brännande upplevelse. -Patellarreflexerna är normala, medan akillesreflexerna är nedsatta bilateralt. Övriga reflexer är -normala. Grovstyrkan är normal. -Nervledningshastighetsundersökning visar normal nervledningshastighet i n. suralis, n. -peroneus och n. medianus. Den sammanstta aktionspotentialens amplitud är något minskad i -suralis och peroneusnerverna och i nedre delen av normalintervallet för medinausnerverna. - -Under de följande åren försämras känseln gradvis i benen och även fingertopparna -börjar kännas domnade, trots en noggrann kontroll av hyperglycemin. Vid 62 års ålder är han -impotent och har problem med svimningskänsla när han reser sig hastigt. Neurologisk -undersökning vid denna ålder visar avsaknad av vibrationskänsel i fingrar, fötter och knän. -Stick, beröring och temperturkänseln är kraftigt nedsatta distalt om knäna, men blir gradvis -normala i höjd med halva låren. Dessa modaliteter är också lätt nedsatta i fingrarna. Beröring -av fötterna är inte längre förenat med obehag. Ledkänseln är lätt nedsatt i tårna, men normal i -fotlederna och fingrarna. Gången är normal. Sträckreflexer saknas i benen och armarna. -Grovkraft i armar och ben är normal. -Nervledningshastighetsundersökning går nu inte att utföra i benen då man inte hittar -några sammansatta aktionspotentialer. I armarna är amplituden av den sammansatta -aktionspotentialen minskad och nervledningshastigheten nedsatt. EMG visar tecken på -denervering nedom knäna. - -1) Med utgångspunkt av symtomen och undersökningsfynden - vilka typer av axon tycks -vara drabbade? - -2) Vad skulle kunna vara orsaken till den minskade nervledningshastigeten och den -minskade amplituden av den sammansatta aktionspotentialen? - -3) Det har visat sig att under vissa patologiska omständigheter så kan axonsegment -börja uppträda som en pacemaker som spontant och rytmiskt genererar -aktionspotentialer. Vad bland mannens symtom skulle kunna förklaras av en sådan -mekanism? - - -4) Hur tror ni att man utifrån EMG-undersökningar kan dra slutsatser om denervering. - - ---- - -## Page 5 - - - -Fall 4 (del 1) - -Under en golfrunda så träffas en 27-årig man så olyckligt i huvudet av en golfboll att han -faller medvetslös till marken. Under den följande halvtimmen återfår mannen gradvis -medvetandet. När ambulansen kommer fram till akutintaget är han alert och vid fullt -medvetande, men han har inget minne av det inträffade och han kan heller inte komma ihåg -någon ny information. Han kan till exempel upprepa tre orelaterade ord omedelbart efter det -att han hört dom, men han kan inte kan inte upprepa orden 5 minuter senare. Några timmar -senare har han inte längre några bekymmer med att komma ihåg ny information, men han har -fortfarande inget minne av vad som hände kring olyckstillfället. -Vid undersökningen noteras en lätt känselnedsättning över vänster arm och vänster -ansiktshalva. Smärta, berörings- och temperaturkänseln är lätt nedsatta jämfört med -högersidan, men han har stora svårigheter att lokalisera stimuleringarna. -Tvåpunktsdiskrimination och proprioception är nedsatta i vänster hand. Han kan inte -identifiera mynt med vänster hand (astereognosis), men har inga bekymmer att göra det med -höger hand (fullgod stereognosis). När ansiktet och händerna berörs bilateralt känner han -beröringen endast på höger sida. Övrigt neurologistatus är utan anmärkning. - -1) Hur skulle ni vilja beskriva minnesförlusten och vad kan orsaken vara? Tror ni att -han kommer att återfå minnet för det som inträffade kring olyckan? - - -2) Var någonstans på huvudet är det troligt att golfbollen träffade? - -Fall 4 (del 2) -Man gör en datortomografi som visar ett område med fläckvisa blodansamlingar i den gråa -och vita substansen i främre parietalcortex samt en ansamling av ca. 3 mm blod i det -ovanliggande subdurala rummet på höger sida. Man bedömmer det som att en kirurgisk -utrymning av subduralhematomet inte är nödvändig och under de närmaste fem veckorna -förbättras hans vänstersidiga känselnedsättning, men en lätt astereognosis kvarstår i vänster -hand. Sex månader senare upplever han en episod av parestesier som börjar i vänster tumme -och pekfinger och som gradvis sprider sig upp i armen och till ansiktet och som går över på -ett par tre minuter. - -3) Hur tolkar ni den inträffade episoden? Vilken undersökning skulle ni vilja göra för att -bekräfta era misstankar? - -Fall 4 (del 3) - -EEG undersökning visar tecken på epileptiform aktivitet i området där man tidigare såg -skadan. - -4) Vad, i princip, kan vara orsaken till den epileptiforma aktiviteten? - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Extra grupparbete Neurofysiologi/Neurofallbeskrivningar VT25 T2.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Extra grupparbete Neurofysiologi/Neurofallbeskrivningar VT25 T2.pdf deleted file mode 100644 index 632187b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Extra grupparbete Neurofysiologi/Neurofallbeskrivningar VT25 T2.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:5c4b50e548e180f6f271f3a5150d747d76d76fbc038bd5606d675e17ab44305d -size 131989 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/ANALYTICS i ORTRAC.pdf/ANALYTICS i ORTRAC.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/ANALYTICS i ORTRAC.pdf/ANALYTICS i ORTRAC.pdf deleted file mode 100644 index 74303b1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/ANALYTICS i ORTRAC.pdf/ANALYTICS i ORTRAC.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:466d0fe7dc7939fc1a11f9ec08346c09f81b686e10ce849d9e72f3057d5612f0 -size 1153595 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Fickguide EPA observationskalan, uppdat. 250922.pdf/Fickguide EPA observationskalan, uppdat. 250922.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Fickguide EPA observationskalan, uppdat. 250922.pdf/Fickguide EPA observationskalan, uppdat. 250922.pdf deleted file mode 100644 index 08d28c1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Fickguide EPA observationskalan, uppdat. 250922.pdf/Fickguide EPA observationskalan, uppdat. 250922.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:4fd60b0c001e1c4fcec1c307893c2b730cf83a1ba5f348c1162564f2ce921821 -size 206366 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Information om EPA på termin 2/Information_om_EPA_på_termin_2.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Information om EPA på termin 2/Information_om_EPA_på_termin_2.html deleted file mode 100644 index ac8f919..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Information om EPA på termin 2/Information_om_EPA_på_termin_2.html +++ /dev/null @@ -1,23 +0,0 @@ - - - - - Information om EPA på termin 2 - - -

Under termin 2  fortsätter träningen av EPA . Specifikt innebär detta att du

-
    -
  • fortsätter att utveckla din förmåga att tillämpa ett personcentrerat arbetssätt genom öva på att inleda anamnes med öppen fråga. Träningen sker dels tillsammans med handledare under VFU och dels vid seminarier om konsultation. Detta innebär att du under terminen ska ta steget från att vara observatör till att själv utföra. Försök träna och samla så mycket återkoppling du kan från dina handledare.
    • -
  • tränar på att urskilja hjärtljud och blodtryck vid laborationer (färdighetsträning)
    • -
  • tränar på att utföra ven- och kapillärprovtagning i simulerad miljö (färdighetsträning på KTC)
    (registrera återkoppling på både kapillärprovtagning (från studentkollega) och venprov på plastarm)
    • -
-

Allmän information om EPA hittar du på studentportalen. 

-

Mer detaljer med instruktioner och information om målnivåer för  EPA på termin 2 hittar du i den  elektroniska EPA-portföljen

-

Du registrerar återkoppling direkt i e-portföljen Ortrac via webbläsare. Logga in i e-portföljen med ditt gu-studentkonto via https://gu.ortrac.com/ (dvs via telefonens, paddans eller datorns webläsare)

-

Om du stöter på tekniska problem med e-portföljen finns mer information på Studentportalen som kan hjälpa dig. Om det inte löser problemet kontakta Maria Mardini (maria.mardini@gu.se)

-

EPA-ansvariga på läkarprogrammet:

-

Katarina Jood (katarina.jood@neuro.gu.se)

-

Anna Cederborg (anna.cederborg@gu.se)

-

 

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Instruktionsfilm om E-portföljen och appen OrzoneForms/Instruktionsfilm_om_E-portföljen_och_appen_OrzoneForms_.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Instruktionsfilm om E-portföljen och appen OrzoneForms/Instruktionsfilm_om_E-portföljen_och_appen_OrzoneForms_.html deleted file mode 100644 index 13d4f3c..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Instruktionsfilm om E-portföljen och appen OrzoneForms/Instruktionsfilm_om_E-portföljen_och_appen_OrzoneForms_.html +++ /dev/null @@ -1,11 +0,0 @@ - - - - - Instruktionsfilm om E-portföljen och appen OrzoneForms - - -

Film 1(2) - E-portföljen

-

Film 2(2) - Appen OrzoneForms *Notera att appen är på väg att fasas ut

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Länk till modul EPA/Länk_till_modul_EPA.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Länk till modul EPA/Länk_till_modul_EPA.html deleted file mode 100644 index 2c74223..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Länk till modul EPA/Länk_till_modul_EPA.html +++ /dev/null @@ -1,11 +0,0 @@ - - - - - Länk till modul EPA - - -

För all information om EPA samt filmguider som visar e-portfölj och app, se modul EPA på Canvas. (länk nedan till denna modul)

-

F. EPA

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Problem med appen OrzoneForms/Problem_med_appen_OrzoneForms_.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Problem med appen OrzoneForms/Problem_med_appen_OrzoneForms_.html deleted file mode 100644 index e8d80ef..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Problem med appen OrzoneForms/Problem_med_appen_OrzoneForms_.html +++ /dev/null @@ -1,47 +0,0 @@ - - - - - Problem med appen OrzoneForms? - - -

Efter den senaste uppdateringen av appen (version 1.4.2) som gjordes november 2023, var det några som fick problem.
Nedan finns instruktioner som förhoppningsvis löser ditt problem. Se beskrivning nedan både för dig med Iphone samt Android-mobil. 

-

Instruktion för Iphone användare som inte lyckas logga in i Orzone Forms efter den senaste uppdateringen (version 1.4.2).

-

Det du behöver göra är att avinstallera appen, dvs ta bort den från telefonen, och sedan installera om den. Då skall det lösa sig.

-

 

-

Instruktion för Android användare som inte lyckas logga in i Orzone Forms efter senaste uppdateringen (version 1.4.2). 

-

Er enhet har sparad inloggningsdata kvar från den tidigare versionen. Denna data raderas inte trots att man avinstallerar appen. För att kunna logga in efter senaste uppdateringen så behöver ni radera datan manuellt.  

-

 

-
    -
  1.  Installera senaste versionen av Orzone Forms
    2. -
  2.  Radera Orzone forms data (se instruktion nedan för att radera data för en specifik app)
    3. -
  3.  Start Orzone Forms och logga in.
    4. -
-

 

-

Radera App data:

-

#############################################

-

Att radera data för en specifik app på Android kan variera något beroende på vilken version av Android du använder och tillverkaren av din enhet. Här är en generell guide som kan hjälpa dig:

-
    -
  1. Gå till Inställningar:
    2. -
  2. Öppna appen "Inställningar" på din Android-enhet. Det kan se ut som ett kugghjul eller ha en annan ikon beroende på enhet och Android-version.
    3. -
  3. Navigera till "Appar" eller "Programhanterare":
    4. -
  4. Beroende på din enhet kan det finnas ett alternativ som kallas "Appar" eller "Programhanterare". Hitta och välj detta alternativ.
    5. -
  5. Välj den specifika appen:
    Bläddra igenom listan över installerade appar för att hitta den appen du vill radera data för. Tryck på appens namn.
    6. -
  6. Välj "Lagringsutrymme" eller liknande:
    7. -
  7. Inom appens inställningar bör det finnas ett alternativ som kallas "Lagringsutrymme" eller något liknande. Välj detta alternativ.
    8. -
  8. Radera data:
    9. -
  9. Inom "Lagringsutrymme" bör du se alternativ som "Radera data" eller "Radera cache". Tryck på det alternativet för att radera appens data. Observera att detta kommer att radera alla sparade inställningar, inloggningar och annan information för appen.
    10. -
-


Om ovanstående steg inte matchar exakt med din Android-enhet, kan du prova följande alternativa steg:

-
    -
  1. Gå till Inställningar > Appar.
    2. -
  2. Välj den specifika appen.
    3. -
  3. Bläddra ner och titta efter alternativet "Lagringsutrymme" eller "Lagringsutrymme och cache".
    4. -
  4. Välj "Radera data" eller "Radera cache".
    5. -
-

 

-

*Ibland kan man också bara trycka ned ikonen för appen tills en meny dyker upp som heter App info, och där hittar man funktionen för att 

-

 

-

#####################################################

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Vad är skillnaden mellan appen och e-portföljen/Skillnaden mellan appen och e-portföljen_Sida_1.jpg b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Vad är skillnaden mellan appen och e-portföljen/Skillnaden mellan appen och e-portföljen_Sida_1.jpg deleted file mode 100644 index b8dca6c..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Vad är skillnaden mellan appen och e-portföljen/Skillnaden mellan appen och e-portföljen_Sida_1.jpg and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Vad är skillnaden mellan appen och e-portföljen/Skillnaden mellan appen och e-portföljen_Sida_2.jpg b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Vad är skillnaden mellan appen och e-portföljen/Skillnaden mellan appen och e-portföljen_Sida_2.jpg deleted file mode 100644 index 63005d9..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/EPA/Vad är skillnaden mellan appen och e-portföljen/Skillnaden mellan appen och e-portföljen_Sida_2.jpg and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Generell information/Information om salstentamen/Information_om_salstentamen.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Generell information/Information om salstentamen/Information_om_salstentamen.html deleted file mode 100644 index 7915e6f..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Generell information/Information om salstentamen/Information_om_salstentamen.html +++ /dev/null @@ -1,16 +0,0 @@ - - - - - Information om salstentamen - - -

Delskrivningarna består av 50 poäng. Skrivningen består av olika typer av självrättande frågor.

-

 

-

På nedan länk hittar ni all information ni behöver. I vänsterkant finner ni en demotenta där ni kan se vilka typer av frågor som finns i programmet DISA. Under rubriken "Förbered dig inför din digitala salstentamen" hittar ni all information om vad som gäller inför tentamen. 

-

https://studentportal.gu.se/e-tjanster/skriva-salstentamen/i-skrivsalen

-

 

-

Vilken av skrivsalarna som tentamen går i är noterat i ladok. 

-

 

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Generell information/Karta över medicinarelängan.pdf/MAP_Medicin_1.1-1.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Generell information/Karta över medicinarelängan.pdf/MAP_Medicin_1.1-1.pdf deleted file mode 100644 index 3df934c..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Generell information/Karta över medicinarelängan.pdf/MAP_Medicin_1.1-1.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:7d4814c82f3531770301658a42895937e40eab6106a7853af26f82ef85b28f25 -size 419684 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Förberedelser inför venprovtagning LPG 002 H-25/Förberedelser_inför_venprovtagning_LPG_002_H-25.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Förberedelser inför venprovtagning LPG 002 H-25/Förberedelser_inför_venprovtagning_LPG_002_H-25.html deleted file mode 100644 index cf8229b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Förberedelser inför venprovtagning LPG 002 H-25/Förberedelser_inför_venprovtagning_LPG_002_H-25.html +++ /dev/null @@ -1,19 +0,0 @@ - - - - - Förberedelser inför venprovtagning LPG 002 H-25 - - -

Ven- och kapillärprovtagning
Förbered dig inför lektionen genom att:

-

1. Läs:

-

Obligatorisk litteratur:
Vårdhandboken: venprovtagning

-

Referenslitteratur:
Medicinsk teknik, sid. 139-205, läs om venprovtagning.

-

 

-

2. Genomför Personcentrerat Vitruellt Patientfall (PVP):

-

Inför din undervisning i ven rekomenderar vi att du tillsammans med kurskamrater i din KTC grupp (dela gruppen i två så ni arbetar 3-4 i varje grupp), genomföra ett personcentrerat virtuellt patientfall (se information om detta i modulen, rubriken Personcentrerade virtuella patienter). Efter ni gjort PVP skriver du ner din egna reflektion. Det personcentrerade virtuella patientfallet ligger som grund till undervisningen och utgör en bas.

-

 

-

Litteratur:
Sveriges Kommuner och Regioner. Vårdhandboken

-

Boman, L. & Wikström C. (2019). Medicinsk teknik. Teori, planering och genomförande. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978914412188-8

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Länk till modul EPA/Länk_till_modul_EPA.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Länk till modul EPA/Länk_till_modul_EPA.html deleted file mode 100644 index 2c74223..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Länk till modul EPA/Länk_till_modul_EPA.html +++ /dev/null @@ -1,11 +0,0 @@ - - - - - Länk till modul EPA - - -

För all information om EPA samt filmguider som visar e-portfölj och app, se modul EPA på Canvas. (länk nedan till denna modul)

-

F. EPA

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Personcentrerade virtuella patienter/Personcentrerade_virtuella_patienter.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Personcentrerade virtuella patienter/Personcentrerade_virtuella_patienter.html deleted file mode 100644 index 48939fc..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Personcentrerade virtuella patienter/Personcentrerade_virtuella_patienter.html +++ /dev/null @@ -1,38 +0,0 @@ - - - - - Personcentrerade virtuella patienter - - -

Inför din undervisning på KTC ska du, tillsammans med kurskamrater i din grupp, genomföra ett personcentrerat patientfall. Varje undervisningstillfälle har ett eget patientfall, så under kursens gång kommer du att få göra flera fall. Genomfört fall är en förutsättning för deltagande på KTC, om fallet inte är gjort kommer ditt deltagande inte att generera något hp.

-

 

-

Syfte

-
    -
  • Erhålla kunskap om material, indikationer, utförande och risker i samband med aktuell metod. På så vis kan vi ägna mer tid åt färdighetsträning på KTC. 
    • -
  • Erhålla erfarenhet av ett personcentrerat förhållningssätt i en konkret situation.
    • -
  • Ta del av de vanligaste frågorna från patienterna kring aktuell metod och få vägledning i hur dessa kan besvaras.
    • -
-

 

-

Så här går det till:

-
    -
  1. Identifiera de du ska arbeta med, dela er KTC grupp i två undergrupper.
    2. -
  2. Logga in i VCS (su.se) (inloggningsuppgifter kommer via anslag).
    3. -
  3. Ta del av instruktionerna som kommer upp direkt när du loggat in och gå sedan vidare. 
    4. -
  4. Välj den kurs du läser just nu. Har du använt PVP i tidigare kurser så har du tillgång till flera kurser och fall.
    5. -
  5. När ni arbetat genom alla moduler, Berättelse, Möte, Dokumentation och Arbetssätt går ni vidare till Återkoppling för att få feedback. Feedback får ni dels från patienten och dels från det som systemet kallar för "experten". 
    6. -
  6. Reflektioner från arbetet med fallen:  -
      -
    • Hur upplevde ni fallen?
      • -
    • Vilka frågor uppkom kring metoden när ni arbetade med fallet, som ni inte fick besvarat?
      • -
    • Sammanfatta era reflektioner i grupp och ladda sedan, individuellt, upp någon reflektion i diskussiontråden "Reflektioner från personcentrerade virtuella patienter" (se modul). Detta ska vara gjort inför undervisningstillfället på KTC. 
      • -
    -
    7. -
-

 

-

Har ni frågor kring, eller problem med systemet kontakta malin.lindberg@gu.se

-

Välkomna,

-

Personalen KTC

-

 

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Välkommen till Kliniskt träningscentrum, KTC/Välkommen_till_Kliniskt_träningscentrum__KTC.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Välkommen till Kliniskt träningscentrum, KTC/Välkommen_till_Kliniskt_träningscentrum__KTC.html deleted file mode 100644 index 78c8fcc..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/KTC Kliniskt träningscentrum - LPG002/Välkommen till Kliniskt träningscentrum, KTC/Välkommen_till_Kliniskt_träningscentrum__KTC.html +++ /dev/null @@ -1,18 +0,0 @@ - - - - - Välkommen till Kliniskt träningscentrum, KTC - - -

KTC är en akademigemensam vårdenhet där studenter inom Sahlgrenska akademin genomgår undervisning och träning av kliniska moment. Inför din undervisning är det viktigt att du är förberedd på det moment som du ska träna på för att möjliggöra mängdträning. Efter genomgången undervisning har ni möjlighet att komma och träna i våra egenträningssalar på plan 3.

-

I samband med undervisning i metoder som innebär patientnära arbete gäller riktlinjer om basala hygienrutiner. Detta innebär bland annat uppsatt hår, nedklippta och rena naglar, kortärmat och rena underarmar/händer fria från smycken. För mer information om basala hygienrutiner och klädregler här.

-

KTC har särskilda bussaronger som delas ut i samband med ditt första undervisningstillfälle. Bussarong finns även att köpa mot en avgift om 40 kr (betalning via swish). Tänk på att komma i tid så du hinner byta om innan undervisningen börjar. Kläder/väskor låses in i våra skåp, ta med eget hänglås, id och penna

-

Inför ditt första besök på KTC ska du tagit ett hygienkörkort och genomfört ett miljö-quiz. Dessa finns att hitta i ditt kursrum på Canvas.

-

 

-

-

Har ni frågor kring vår verksamhet är ni välkomna att kontakta oss, våra kontaktuppgifter hittar du här

-

Varmt välkomna,

-

Personalen på KTC

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Information om PU/PU intro terminsstart T2 vt26.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Information om PU/PU intro terminsstart T2 vt26.md deleted file mode 100644 index ad10532..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Information om PU/PU intro terminsstart T2 vt26.md +++ /dev/null @@ -1,62 +0,0 @@ -# PU intro terminsstart T2 vt26.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 4 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -PROFESSIONELL UTVECKLING PÅ TERMIN 2 -LÄKARPROGRAMMET VID GÖTEBORGS -UNIVERSITET -Elisabet Lönnermark -260119 - - ---- - -## Page 2 - -PU PÅ T2 – FÖRE PU-VECKAN -Start före PU-veckan -Ordförande och feedback vid fysiologiseminarier -Se instruktioner på Canvas – ta ansvar som grupp så det blir av -Rätten till bästa möjliga hälsa – PU-uppgift utifrån observationer under VFU -Lik uppgiften på T1 -Skillnader jämfört med er förra TYK-placering? -Reflektera särskilt i relation till konsultationen: Fick alla patienter ni -mötte likvärdig vård, bemötande och begriplig information utifrån sina -egna förutsättningar? - - ---- - -## Page 3 - -PU PÅ T2- FÖRE PU-VECKAN -PU-vecka 28/4-5/5 -Inlämningsuppgift professionell utveckling -Reflektion är en process – ta gärna fram uppgiften redan nu och börja -fundera -Länkar till uppgifter kommer läggas ut som ett anslag - - ---- - -## Page 4 - -OBLIGATORISKA MOMENT PÅ TERMIN 2 -Seminarier med förberedelser (enskilt och i grupp) -Gruppövningar -Tas igen vid ersättningstillfällen, datum kommer att meddelas -Inlämningsuppgift professionell utveckling -Inlämningsuppgift Rätten till hälsa PU-uppgift under TYK -Välkomna! - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Information om PU/PU intro terminsstart T2 vt26.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Information om PU/PU intro terminsstart T2 vt26.pdf deleted file mode 100644 index 185eb1e..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Information om PU/PU intro terminsstart T2 vt26.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:60a92e0744e05bb6257c8bf060955040e72cc67e9b25bc218b98688259728bca -size 120486 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Feedback lärandestöd PU.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Feedback lärandestöd PU.md deleted file mode 100644 index 717c94c..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Feedback lärandestöd PU.md +++ /dev/null @@ -1,63 +0,0 @@ -# lärandestöd feedback. - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - - -Tänk på feedback som en gåva! - -Den som ger feedback gör den andra en tjänst genom att berätta vilken inverkan hans/hennes -beteende har. Den som får feedback måste sedan bestämma om han/hon vill ändra sitt -beteende eller ej. - - -GE FEEDBACK - -Utgå från din egen känsla eller upplevelse. Använd sk. jag-budskap. -Tex. ”Jag tappade koncentrationen i mitt arbete när du avbröt mig” i ställer för ”sluta avbryta oss hela -tiden” eller ” Dina sammanfattningar gör det lättare för mig att förstå” i stället för ”alla tycker nog att -du gör bra sammanfattningar”. - -Ge feedback på beteende, ej egenskaper. Försök vara konkret. -Tex. ”Jag blev irriterad när du lämnade alla papper kvar huller om buller på bordet” i stället för ”jag -tycker du är slarvig”. - -Sträva efter att ge feedback i nära anslutning till händelsen. Det kan underlätta att först fråga -personen i fråga hur hen upplevde situationen och om hen vill ha feedback. - -Öva genom att ge positiv feedback. - - -TA EMOT FEEDBACK - -Lyssna färdigt på vad den andra har att säga och begrunda feedbacken ordentligt. -Andra har rätt till sin upplevelse. Din uppgift är att bestämma om du vill ändra ditt beteende efter vad -du har fått höra. - -Tacka för den feedback du fått. -Tex. ” Tack, det var bra att få veta. Jag hade inte alls tänkt på att det kunde uppfattas på det sättet. ” -eller ” Vad bra att du sa det. Jag förstår att du kände dig frustrerad men kände att jag var tvungen att -gå vidare för att hinna med alla punkter på mötet.” - -Fråga efter feedback. Ta hjälp av andra om du vill ändra ditt beteende efter det feedback du -fått. -Tex. ”Vad bra att du sa det. Kan inte du påpeka om jag gör så igen på nästa möte?” - - - - - -Reviderad 140114 LC - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Feedback lärandestöd PU.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Feedback lärandestöd PU.pdf deleted file mode 100644 index 1c4b3d8..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Feedback lärandestöd PU.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:6d8b1a9c8863bb62bf25e3ba35d39174c91cbe7b8d13d3e38889e946709f47c9 -size 76162 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Ordförande lärandestöd PU.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Ordförande lärandestöd PU.md deleted file mode 100644 index a91b3c2..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Ordförande lärandestöd PU.md +++ /dev/null @@ -1,44 +0,0 @@ -# lärandestöd ordförande - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - -Stöd för dig som skall vara ordförande: -Som ordförande har du ansvar men också mandat att besluta över vissa saker. Vad du behöver tänka på som -ordförande beror bland annat på gruppens uppgift och storlek. Detta dokument kan vara ett stöd för dig när du -skall vara ordförande för ett seminarium, möte eller grupparbete. Dokumentet kan läsas parallellt med -lärandestöd för grupparbete där fokus ligger på gruppen som helhet. - -KOMMUNIKATION -- bidra till att involvera alla deltagare, se till att alla får komma till tals -- var lyhörd för olika synpunkter i gruppen -- uttryck din egen åsikt -ROLLER -- organisera arbetet i gruppen på ett ändamålsenligt sätt (tex val av sekreterare eller tidhållare om det -behövs) -UPPGIFT -- försäkra dig om att alla i gruppen är överens om uppgiften och tidsramen -- använd tiden för mötet på ett effektivt sätt -- se till att diskussionen hålls i ämnet -- gör en sammanfattning av gruppens arbete och de beslut som fattats -PLAN -- ansvara för att gruppen har en plan inför det fortsatta gemensamma arbetet -PERSONLIGT ENGAGEMANG -- var förberedd för din uppgift som ordförande -- fundera efter mötet vad du gjorde bra och vad du behöver träna på som ordförande - - -Reviderad 140114 LC - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Ordförande lärandestöd PU.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Ordförande lärandestöd PU.pdf deleted file mode 100644 index 96c1eee..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Ledarförmåga samarbete och kommunikation/Ordförande lärandestöd PU.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:b08b466e2f3964f826b6570780e06b7c9c3383744b99f6048eff454d89dce605 -size 73436 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Tisdag 28 april- Introduktion; Härskartekniker; Grupparbete-inlämningsuppgift Härskartekniker; Kulturmedvetenhet; Individuella obligatoriska förberedelser/Tisdag_28_april__Introduktion__Härskartekniker__Grupparbete_inlämningsuppgift_Härskartekniker__Kulturmedvetenhet__Individuella_obligatoriska_förberedelser.html b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Tisdag 28 april- Introduktion; Härskartekniker; Grupparbete-inlämningsuppgift Härskartekniker; Kulturmedvetenhet; Individuella obligatoriska förberedelser/Tisdag_28_april__Introduktion__Härskartekniker__Grupparbete_inlämningsuppgift_Härskartekniker__Kulturmedvetenhet__Individuella_obligatoriska_förberedelser.html deleted file mode 100644 index 9a82f5b..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Professionell utveckling (PU)/Tisdag 28 april- Introduktion; Härskartekniker; Grupparbete-inlämningsuppgift Härskartekniker; Kulturmedvetenhet; Individuella obligatoriska förberedelser/Tisdag_28_april__Introduktion__Härskartekniker__Grupparbete_inlämningsuppgift_Härskartekniker__Kulturmedvetenhet__Individuella_obligatoriska_förberedelser.html +++ /dev/null @@ -1,99 +0,0 @@ - - - - - Tisdag 28 april: Introduktion; Härskartekniker; Grupparbete/inlämningsuppgift Härskartekniker; Kulturmedvetenhet; Individuella obligatoriska förberedelser - - -

Under förmiddagen har ni först en kort introduktion till PU-veckan som börjar 8:15 och därefter föreläsning om härskartekniker och grupparbete/inlämningsuppgift om härskartekniker. Detta grupparbete skall genomföras och diskuteras i halva seminariegrupper och sedan lämnas in (se länken Grupparbete...)

-

Introduktion till kursdel PU

-

Härskartekniker

-

Grupparbete om härskartekniker

-

Fördelning grupprum förmiddag: Ska uppdateras

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
SeminariegruppLokal
11030, 1031
21032, 1038A
31414, 1415
41416, 1417
51424, 1425
62033, 2034
72035, 2036
82037, 2038
92041, 2042
102043, 2044
112410, 2413
122415, 2416
13Ringnius 3434
14Almqvist 3435
153014
161419, 1420
-



-

Under eftermiddagen har ni föreläsning om Kulturmedvetenhet i föreläsningssal Ivan Ivarsson. Därefter har ni tid för obligatoriska förberedelser inför kommande moment. 

-

De grupper som hänvisas till i schemat är seminariegrupperna, (förutom i arbetet om "Rätten till bästa möjliga hälsa..." där ni arbetar i era TYK-grupper)

-

Kulturmedvetenhet för jämlik vård

-

Individuella obligatoriska förberedelser

- - \ No newline at end of file diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Progresstest termin 1,2 och 3, samt inför nivåtentamen (termin 4)/Information om Nivåtentamen (termin 4)/Exempelfrågor.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Progresstest termin 1,2 och 3, samt inför nivåtentamen (termin 4)/Information om Nivåtentamen (termin 4)/Exempelfrågor.md deleted file mode 100644 index e18ec26..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Progresstest termin 1,2 och 3, samt inför nivåtentamen (termin 4)/Information om Nivåtentamen (termin 4)/Exempelfrågor.md +++ /dev/null @@ -1,119 +0,0 @@ -# Link - -**OCR Transcript** - -- Pages: 3 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Exempelfrågor, Nivåtentamen, Läkarprogrammet T4, 2023 - -1. Vilken muskels fäste pekar pilen på? - - - -A. Sartorius -B. Gracilis -C. Iliopsoas -D. Adductor magnus - - -2. Vilken nollhypotes passar bäst om vi vill studera huruvida det finns en -längskillnad mellan svenska och finska kvinnor? - -A. Svenska kvinnor är längre än finska kvinnor. -B. Det finns ingen längdskillnad mellan svenska och finska kvinnor. -C. Finska kvinnor är längre svenska kvinnor. -D. Det finns en längdskillnad mellan svenska och finska kvinnor. - - -3. Vilket alternativ stämmer bäst om belöningssystemet? - -A. Serotonin stimulerar nucleus accumbens -B. Mesolimbiska dopaminneuron är avgörande för att förstärka ett beteende -C. Alkohol stimulerar occipitallobens gyrus calcaneus -D. Belöningssystemet regleras av blodtrycket - - - ---- - -## Page 2 - - -4. Vilken av följande celler myeliniserar axon i PNS? - -A. Oligodendrocyt -B. Microglia -C. Schwanncell -D. Astrocyt -E. Satellitcell - - -5. Vilket av följande påståenden om det eukaryota cellmembranet är mest -korrekt? - -A. Cellmembranet har två hydrofoba ytor och en hydrofil inre region -B. Cellmembranet har två hydrofila ytor och en hydrofob inre region -C. Cellmembranet har en hydrofil yta och en hydrofob yta. -D. Cellmembranet har två hydrofila ytor. - - -6. Vilken halsven har lämplig storlek, förlopp och åtkomlighet för att användas till -att sätta en central venkateter (CVK)? - -A. v. temporalis profunda -B. v. jugularis externa -C. v. retromandibularis -D. v. jugularis interna - - -7. Bilden visar en njurkorpuskel. Vilket beskriver bäst innehållet i utrymmet som -pilarna pekar på? - -A. Blodplasma - - ---- - -## Page 3 - -B. Blod -C. Lymfa -D. Urin - - -8. Vilket hjärtrum är beläget närmast esophagus (mest dorsalt)? - -A. Atrium dexter -B. Ventriculus sinister -C. Atrium sinister -D. Ventriculus dexter - - -9. En agonist är en muskel som driver en given rörelse och en antagonist bromsar -en given rörelse. Vilket alternativ beskriver deltagande muskler vid flexion i -armbågsleden korrekt? - -A. M. biceps brachii är agonist och m. triceps brachii är antagonist -B. M. deltoideus är agonist och m. quadriceps femoris är antagonist -C. M. triceps brachii är agonist och m. biceps brachii är antagonist -D. M. quadriceps femoris är agonist och m. deltoideus är antagonist - - -10. Vilket av nedanstående alternativ beskriver bäst funktionen för mjältens vita -pulpa? - -A. Avlägsnar gamla, uttjänta röda blodkroppar -B. Medverkar i regleringen av blodtrycket -C. Initierar immunsvar mot patogener i blodet -D. Producerar plasmaproteiner - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Progresstest termin 1,2 och 3, samt inför nivåtentamen (termin 4)/Information om Nivåtentamen (termin 4)/Exempelfrågor.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Progresstest termin 1,2 och 3, samt inför nivåtentamen (termin 4)/Information om Nivåtentamen (termin 4)/Exempelfrågor.pdf deleted file mode 100644 index 38e5317..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Progresstest termin 1,2 och 3, samt inför nivåtentamen (termin 4)/Information om Nivåtentamen (termin 4)/Exempelfrågor.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:135d79a05c0e286254a289f06f8abea60ad25417229319e55a61d67da92de64a -size 1027026 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.pptx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.pptx deleted file mode 100644 index cc04a37..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.pptx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:d88c971e72dd21eba24e027c623943b49b94c5f89ef4f51424df54b1f851bd1d -size 134921 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Seminarier patientcentrerad konsultation/Information om gruppövning VT26.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Seminarier patientcentrerad konsultation/Information om gruppövning VT26.md deleted file mode 100644 index cc57e80..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Seminarier patientcentrerad konsultation/Information om gruppövning VT26.md +++ /dev/null @@ -1,45 +0,0 @@ -# Information om gruppövning VT26.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - -Målen för gruppövningen är: -• -Tillämpa öppen invitation och få återkoppling (EPA-moment tillsammans med er -handledare) -• -Testa kvitton/gensvar och reflektera över effekterna -Upplägg för samtal i gruppen: -Rollspel tre och tre (patient, läkare, observatör) -Studenten i patientrollen får själv fundera igenom symtom och tankar, oro och önskan. Vi har några -förberedda fall om inspirationen tryter. -Studenten i läkarrollen ska prova att inleda med en öppen invitation och testa att ge olika typer av -kvitton/gensvar. -Studenten i observatörsrollen skall reflektera över om konsultationen inleds med öppen invitation -och vad den i så fall leder till samt om kvitton ges och hur. Dessutom skall observatören agera som -studentkollega gällande dagens EPA: ”initiera en patientcentrerad konsultation med öppen fråga”. -Som studentkollega ger du alltså din kurskamrat feedback som skriver in din feedback samt sin egen -plan på utveckling i Orzone-appen. Du signerar som ”studentkollega” -Samtalet ska vara kort, ca 3 minuter. -Efter samtalet ska ni i er grupp kort diskutera på egen hand: -Patienten: Fick du sagt det du önskade? Kände du att läkaren lyssnade? -Observatören: Inleddes med en öppen invitation? Gavs några gensvar-kvitton? -Läkaren: Hur fungerade öppna invitationen? Hur vill du annars göra annorlunda nästa -gång? - - - - - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Seminarier patientcentrerad konsultation/Information om gruppövning VT26.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Seminarier patientcentrerad konsultation/Information om gruppövning VT26.pdf deleted file mode 100644 index 49309e2..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Seminarier patientcentrerad konsultation/Information om gruppövning VT26.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1639ccb030496109d359ae9d2966deca658ab656fb870b0a80dcdfbf47e0512e -size 117580 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/TYK - seminarium Forumteater Klädd i vitt/Seminarium - Information Forumteater TYK T2 VT26.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/TYK - seminarium Forumteater Klädd i vitt/Seminarium - Information Forumteater TYK T2 VT26.md deleted file mode 100644 index b02cda9..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/TYK - seminarium Forumteater Klädd i vitt/Seminarium - Information Forumteater TYK T2 VT26.md +++ /dev/null @@ -1,51 +0,0 @@ -# Seminarium - Information Forumteater TYK T2 VT26-1.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - - - -Seminarium TYK T2 19/3 -Kl 13.15-16.00 -Sal: Björn Folkow -(Medicinaregatan 9B) - Forumteater ”Klädd i vitt” -med Lisa Östborn och Louise Löwenberg - - -Föreställningen gestaltar och belyser flera aktuella -problem kring kommunikation och bemötande i vården, -framför allt från patientens perspektiv. - Forumteater innebär att ni i publiken kan använda era -egna erfarenheter och utforma händelseförloppen och -delta i delar av föreställningen. - - VÄLKOMNA! - - -Marie Walther, Denislava Mintcheva, Dominique Hange, Maria -Waller, -Bernhard von Below -Kursdelsledningen för Tidig yrkeskontakt - -För godkänd kursdel på TYK T2 krävs deltagande i denna eftermiddag - - - - - - -26-01-14 - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/TYK - seminarium Forumteater Klädd i vitt/Seminarium - Information Forumteater TYK T2 VT26.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/TYK - seminarium Forumteater Klädd i vitt/Seminarium - Information Forumteater TYK T2 VT26.pdf deleted file mode 100644 index b6953c1..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/TYK - seminarium Forumteater Klädd i vitt/Seminarium - Information Forumteater TYK T2 VT26.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:fc693c43de6df5608e7165be92504053497a20b8fc91183fcf82a95c0d840243 -size 95584 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Guide till medarbetare (1).md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Guide till medarbetare (1).md deleted file mode 100644 index e4d0bc5..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Guide till medarbetare (1).md +++ /dev/null @@ -1,49 +0,0 @@ -# Guide till medarbetare (1)-1.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 1 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - -Guide till medarbetare - -Du som medarbetare kan själv köpa din -företagsbiljett i appen Västtrafik To Go. - - -Gör så här för att köpa biljett på -företagsfaktura: -§ Ladda ner appen Västtrafik To Go. -§ Logga in på ditt personliga konto. -Om inte har ett konto behöver du -skapa ett. -§ Välj en biljett som din arbetsgivare -erbjuder dig att köpa på -företagsfaktura. -§ Välj betalsättet Företagsfaktura. Se -bild till höger. -Glöm inte att enkelbiljetter aktiveras direkt -när du trycker på Köp och aktivera. -Använd privat e-post och mobil -Vi rekommenderar att du använder din -privata e-postadress och mobil när du -skapar ditt personliga konto. Det är inte -möjligt att vara inloggad på flera enheter -samtidigt. Du kan flytta biljetter till en ny -mobil max två gånger under en 30- -dagarsperiod. -Om du har några frågor, kontakta i första -hand din arbetsgivare. - -Tack för att du reser hållbart! -version 1.3 - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Guide till medarbetare (1).pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Guide till medarbetare (1).pdf deleted file mode 100644 index eb284fa..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Guide till medarbetare (1).pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:6eed5cf0e0787bc074125f0178b30a3d263cd51ecec7a6f317312bfa99bbd844 -size 628988 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.docx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.docx deleted file mode 100644 index e48c165..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:c3063492d8b9be1ae6023d9bbac106e824589a5df86d453507a23f39a17f2f63 -size 14690 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.docx b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.docx deleted file mode 100644 index 6aa97b0..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:bc28790c225e5151b4ae5a9dcb0332b4444790e4539e9a817b74f696b9431435 -size 24227 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Riktlinjer avseende retroaktiv ersättning för resor i samband med VFU på LP 2024.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Riktlinjer avseende retroaktiv ersättning för resor i samband med VFU på LP 2024.md deleted file mode 100644 index 3ae008d..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Riktlinjer avseende retroaktiv ersättning för resor i samband med VFU på LP 2024.md +++ /dev/null @@ -1,156 +0,0 @@ -# Riktlinjer avseende retroaktiv ersättning för resor i samband med VFU på LP 2024-1.pdf - -**OCR Transcript** - -- Pages: 3 -- OCR Engine: pymupdf -- Quality Score: 1.00 - ---- - -## Page 1 - - -Göteborgs universitet -1 (2) -Universitetsplatsen 1, Box 100, 405 30 Göteborg -031 786 10 00 -www.gu.se - -GÖTEBORGS UNIVERSITET -Beslut -Diarienummer: -GU 2024/256 - - -Ärendemening -Riktlinjer avseende retroaktiv ersättning för resor i samband med -verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på Läkarprogrammet - Institutionen -för medicin -Bakgrund och -beslutsunderlag -Läkarprogrammet vid Göteborgs universitet utförs av fyra institutioner och -samordnas delvis av fakulteten Sahlgrenska akademin. Betydande delar av -utbildningen genomförs inom tex Västra Götalandsregionens (VGR) -verksamheter, så kallad VFU. Enligt institutionens rutiner får studenterna resan -betald i förväg och biljetter distribuerade. Ibland inträffar dock incidenter som -resulterar i att studenter får göra egna utlägg för resor. - -Retroaktiv ersättning till studenter för resor till sjukhus- eller -primärvårdsplacering har hanterats olika på de kurser på Läkarprogrammet -som Institutionen för medicin ansvarar för. På kursen i Invärtesmedicin har -utgångspunkten varit att ingen retroaktiv ersättning ska utbetalas, medan -övriga kurser med sjukhus- och primärvårdsplacering har ersatt studenter i -efterhand. Ersättning har utbetalats vid t.ex. tekniska problem då biljetter -utskickade på förhand inte fungerat. - -Olikheterna har föranlett en diskussion om en gemensam princip kring -retroaktiv reseersättning för de kurser på läkarprogrammet som ligger inom -institutionens ansvar. - -Institutionen föreslås fatta ett beslut om att inte ersätta studenter retroaktivt för -utlagda biljettkostnader till sjukhus- eller primärvårdsplaceringar. Beslutet -grundas dels på att utbetalningar till studenter kräver en omfattande -administrativ insats i flera led, dels att orsaken till de problem som uppstår och -gör utskickade biljetter obrukbara mycket sällan härrör institutionens hantering. - -Beslutet föreslås gälla from vt 2024 och gälla vid samtliga kurser för -läkarprogrammet på Institutionen för medicin. - - - - - - ---- - -## Page 2 - -2 (2) -Föredragande -och övriga -närvarande -Föredragande: Karin Ryrberg, administrativ chef -Beslutas -Att reseersättning/biljetter som ges av Institutionen för medicin till studenter på -Läkarprogrammet för pendling till sjukhus- eller primärvårdsplacering ska -skickas ut på förhand, - -att Institutionen för medicin inte ersätter resor i efterhand. Undantag från denna -regel görs mycket restriktivt och i förekommande fall då problemet orsakats av -universitetet, och skall då godkännas av prefekt/motsvarande, - -att vid eventuella tekniska problem som medför att de biljetter som institutionen -distribuerat inte fungerar, ansvarar studenten själv för att kontakta ansvarig -part (såsom mobiloperatör eller resebolag) och studenten står själv för -eventuella utlägg för resor, - - -att beslutet gäller from 240101 och tills vidare. - -………………………………………. / Inger Gjertsson, viceprefekt -Kopia till -prefekt-medicin@medicine.gu.se -hr-medicin@medicine.gu.se -asa.aberg@gu.se -utbildningsnatverket@medicin.gu.se -annelie.tobin@sahlgrenska.gu.se -Digitala närarkivet -Datum för beslut -Se attestbilaga - - - - ---- - -## Page 3 - - - - - - - - - - - -1 - - -Attest (digital underskrift) -Dokumentnamn/Document file name: -GU 2024-256 Beslut retroaktiv -reseersättning -Handlingstyp/Document type: -Styrdokument -Diarienummer/Reference number: -GU 2024/256 -Dokument-ID/Document ID -GU3411-452240804-2093 -Attestdatum/Date of attestation: -2024-01-23 16:06:48 - -Detta dokument har elektroniskt attesterats av: -This document has been electronically attested by: - -Namn/Name -Identifiering/Identification -Attestdatum/Date of attestation -Inger Gjertsson - -xgjein - -2024-01-23 16:06:48 - - - -Attest har genomförts genom autentisering med GU-konto. -Attestation is authenticated using a GU-account. - - - - ---- - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Riktlinjer avseende retroaktiv ersättning för resor i samband med VFU på LP 2024.pdf b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Riktlinjer avseende retroaktiv ersättning för resor i samband med VFU på LP 2024.pdf deleted file mode 100644 index a943e86..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Riktlinjer avseende retroaktiv ersättning för resor i samband med VFU på LP 2024.pdf +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:3c2b0a691b9cbe20bd771818cbcfe91541d1d26a8b1779ead113e3101c96ede9 -size 204042 diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.md b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.md deleted file mode 100644 index ae8fdb8..0000000 --- a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.md +++ /dev/null @@ -1,286 +0,0 @@ -# Video - VFU-information - -**Video Transcript** - -- Duration: 14:50 -- Segments: 138 -- Resolution: 1920x1080 - ---- - -**[0:00 - 0:09]** Filmen visar det praktiska utförandet av de undersökningsmoment - -**[0:09 - 0:12]** som ingår i kursen i konsultationskunskap, - -**[0:12 - 0:15]** Valekaprogrammet termin 5 vid Göteborgs universitet. - -**[0:16 - 0:21]** Den är tänkt som ett stöd för studenter och handledare vid undervisning i kroppsundersökning. - -**[0:22 - 0:29]** Undersökningsmetodiken grundas på läroboken Kliniska färdigheter av Stefan Lindgren och Knut Aspegren, - -**[0:30 - 0:32]** då känns status före läsningar. - -**[0:33 - 0:37]** I filmen visas undersökningsmomenten på en rörlig patient. - -**[0:37 - 0:41]** Ordningen på undersökningsmomenten måste naturligtvis anpassas - -**[0:41 - 0:45]** efter den enskilde patientens tillstånd och rörelseförmåga. - -**[0:45 - 0:47]** Då ska vi kolla ditt blodtryck. - -**[0:47 - 0:51]** Vet du vad du brukar ha i blodtryck? - -**[0:51 - 0:54]** 820 ungefär. - -**[0:57 - 1:00]** Blodtryck ska utföras helst i sittande i en lugn miljö - -**[1:00 - 1:02]** och efter minst fem minuters vila. - -**[1:03 - 1:07]** Patienten sitter i en stol med ryggstöd med stöd för armen. - -**[1:14 - 1:17]** Då får du luta dig tillbaka mot stolsryggen. - -**[1:17 - 1:19]** Båda fötterna i marken. - -**[1:21 - 1:24]** Då kommer jag och pumpar upp och det spänner ju åt ganska hårt. - -**[1:25 - 1:30]** Pumpa upp till minst 30 mm kvicksilver över det förväntade systoliska blodtrycket. - -**[1:30 - 1:35]** Vid okänt blodtryck pumpar du upp till 200 mm kvicksilver. - -**[1:35 - 1:42]** Hör du fortfarande pulslag vid 200 mm kvicksilver pumpa upp lite i taget tills det försvinner. - -**[1:43 - 1:46]** Trycket i manschetten minskas långsamt. - -**[1:46 - 1:51]** Det första pulsen-krona-ljud som hörs är det systoliska blodtrycket. - -**[1:51 - 1:55]** Ljudet försvinner vid det diastoliska blodtryckets nivå. - -**[1:55 - 1:59]** Ange blodtrycket med 2 mm noggrannhet. - -**[2:00 - 2:12]** När du mäter blodtryck på en liggande patient, tänk på att armen ska vara i ett höjd. - -**[2:30 - 2:55]** Under 38 över 78. - -**[3:00 - 3:04]** Då ska jag lyssna på hjärtat. - -**[3:14 - 3:17]** Lyssna över i två sinister. - -**[3:30 - 3:32]** Och i två dexter. - -**[3:32 - 4:02]** Och över Apex, i medie och klavikulörer. - -**[4:02 - 4:05]** Linjen i höjd med I5-sinister. - -**[4:07 - 4:12]** Lägg märke till om hjärtrytmen är regelbunden eller oregelbunden. - -**[4:13 - 4:15]** Lyssna efter eventuella blåsljud. - -**[4:17 - 4:19]** Använd både membran och klocka. - -**[4:25 - 4:30]** I samband med auskultationerna i hjärtat palperar samtidigt radialispulsen - -**[4:30 - 4:32]** för att undersöka om varje hjärtslag - -**[4:32 - 4:34]** ger upphov till palpabel puls. - -**[4:35 - 4:38]** Om det föreligger en skillnad mellan hjärt och pulsfrekvensen - -**[4:39 - 4:41]** kallas det för pulsdifficit. - -**[4:52 - 4:54]** Då ska jag lyssna och känna på ett kärl på halsen. - -**[4:54 - 4:57]** För att be att du vrider huvudet lite åt det hållet. - -**[4:58 - 5:02]** Palpera efter pulsenaterar jag karotiskt på en sida i taget. - -**[5:02 - 5:15]** Nu ber jag att du tar ett djupt andetag, andas in, andas ut och håll andan. - -**[5:15 - 5:19]** Lyssna efter blåsljud medan patienten håller andan. - -**[5:19 - 5:22]** Tack för att du vrider huvudet åt det hållet. - -**[5:27 - 5:32]** Räkna pulsfrekvensen och jämför om pulsarna känns lika starka på båda sidor - -**[5:32 - 6:01]** och atteriet och salus pedis jämför om pulsarna känns lika starka på båda sidor. - -**[6:02 - 6:24]** Vid lungundersökning räknar jag alltid andningsfrekvensen. - -**[6:24 - 6:28]** Då får du börja med att ta några djupa andetag. - -**[6:28 - 6:32]** Inspektera bröstkorgens form och symmetri. - -**[6:32 - 6:35]** Samt eventuella operationer. - -**[6:43 - 6:47]** Då kommer jag att knacka på mina fingrar här bak på dina lungor. - -**[6:49 - 6:53]** Perkutera över hela lungfälten och jämför sidorna. - -**[6:55 - 6:58]** Du kan bara andas som vanligt. - -**[7:02 - 7:05]** Perkutera fram lunggränserna basalt. - -**[7:06 - 7:08]** Vid patologiska tillstånd i lungorna - -**[7:08 - 7:12]** kan perkursionstonen bli dämpad eller hypersonod. - -**[7:19 - 7:22]** Då kan du ta några djupa andetag med öppen mun, tack. - -**[7:24 - 7:28]** Vid auskultationen bedöms om andningsljuden är normalt eller inte. - -**[7:28 - 7:32]** Och om det förekommer rassel, ronki eller andra - -**[7:32 - 7:34]** bildljud. - -**[7:34 - 7:36]** Jämför alltid sidorna vid auskultation. - -**[7:40 - 7:50]** Lyssna över mellanloben. - -**[7:56 - 7:58]** Och över apikala delar av lungorna. - -**[8:02 - 8:24]** Då vill jag att du tar ett djupt andetag. - -**[8:24 - 8:28]** Fyller lungorna med luft och blåser ut alltihop så snabbt du kan. - -**[8:28 - 8:31]** När jag säger till. Fyll lungorna med luft. - -**[8:32 - 8:34]** Och blåser ut. - -**[8:34 - 8:39]** Vi forcerade expedation. Lyssnar du efter förlängd utandning och eventuella ronki. - -**[8:39 - 8:42]** Tack. Då vill jag undersöka dina reflexer. - -**[8:42 - 8:47]** Får du lägga händerna i knät så du kan vila dem där. - -**[8:47 - 8:53]** Sträck eller senreflexer utlöses genom sträckning av muskeln och dess sena. - -**[8:53 - 8:57]** Vissa reflexer utlösas genom att slå direkt på senan. - -**[8:57 - 9:00]** Andra genom att man placerar sitt finger på senan. - -**[9:00 - 9:02]** Du bedömer hur lätt det är. - -**[9:02 - 9:12]** Reflexerna kan utlösas och noterar eventuella sittskillnader. - -**[9:12 - 9:14]** Då ska du få hänga armen tungt i min arm. - -**[9:14 - 9:16]** Det är viktigt att patienten är avslappnad. - -**[9:16 - 9:20]** Ibland kan man behöva använda sig av en avlöningsmanöver. - -**[9:20 - 9:30]** Nu gör vi likadant på den sidan. - -**[9:32 - 9:36]** Tack. - -**[9:38 - 9:42]** Så. Nu får du hoppa in lite grann. - -**[9:42 - 9:46]** Så. - -**[9:49 - 9:54]** Kan du haka tag fingrarna i varandra och dra utåt allt vad du kan. - -**[9:54 - 9:58]** Kom igen. Dra utåt. Så hårt du kan. - -**[9:58 - 10:02]** Och fortsätt dra. - -**[10:02 - 10:06]** Bra. Ska jag höja upp dig lite grann? - -**[10:08 - 10:12]** Så. - -**[10:12 - 10:16]** Låt benet hänga. - -**[10:16 - 10:21]** Senan sträcks jag ner med foten dolsalfläkteras. - -**[10:32 - 10:34]** Då ska jag undersöka dina reflexer. - -**[10:34 - 10:38]** Reflexer kan slås antingen i sittande eller liggande. - -**[10:38 - 10:42]** Du får vila benen tungt i min arm där. - -**[10:52 - 10:54]** Nu kan du lägga ner benen. - -**[10:54 - 10:56]** Så tar du din vänstra fot och lägger den över. - -**[10:56 - 10:59]** Om vi kan ta det andra benet först. - -**[10:59 - 11:02]** Då gör vi så. Då får du falla ut i hörnet. - -**[11:02 - 11:06]** Höftleden där. Och försök att hitta ett läge där du kan vila. - -**[11:08 - 11:32]** Nu ska jag testa dina reflexer på armarna. - -**[11:32 - 11:56]** Ja. - -**[12:02 - 12:10]** Då ska vi pröva kraften i dina armar. - -**[12:12 - 12:15]** Då ska vi pröva kraften i dina armar. Då får jag be att du sträcker dem rakt framåt. - -**[12:15 - 12:17]** Och håller kvar de där. - -**[12:17 - 12:20]** Så får du blunda och hålla kvar tills jag säger till. - -**[12:24 - 12:26]** Då kan du titta och ta ner armarna igen. - -**[12:26 - 12:28]** Då ska vi göra två tester om koordinationen. - -**[12:28 - 12:32]** För jag vet att du sätter armarna rakt ut. - -**[12:32 - 12:35]** Gärna pekfingerspets mitt på nästippen. - -**[12:35 - 12:37]** Så byter du. - -**[12:37 - 12:39]** Byt tillbaka. - -**[12:39 - 12:42]** Så blundar du och gör samma sak. - -**[12:46 - 12:48]** Bra. - -**[12:48 - 12:50]** Då kan du låta armarna hänga. - -**[12:50 - 12:52]** Så får du ta din ena hand. - -**[12:52 - 12:54]** Tänka dig att du tar tag om en glödlampa. - -**[12:54 - 12:56]** Så skruvar du där. I och ur. I och ur. - -**[12:56 - 13:00]** Så fort du kan. - -**[13:02 - 13:06]** Likadant med den andra handen. Tag en glödlampa och i och ur och ur. - -**[13:06 - 13:08]** Och så fort det kan. - -**[13:12 - 13:13]** Bra. - -**[13:13 - 13:16]** Nu ska vi göra ett koordinationstest för benen. - -**[13:16 - 13:18]** Då ska du få ta din högra häl. - -**[13:18 - 13:22]** Placera den mitt på vänster knäskål. - -**[13:22 - 13:26]** Dra rakt ner längs med underbenet mot stortån. - -**[13:32 - 13:35]** Bra. Då tar vi andra benet. - -**[13:41 - 13:42]** Perfekt. - -**[13:44 - 13:47]** Då kommer jag att pröva en annan typ av känsel. - -**[13:48 - 13:50]** Reparationsinnet testas med stämkafel. - -**[13:50 - 13:54]** Reparationskänslan över bröstbenet utgör patientens referens. - -**[13:54 - 13:56]** Då gör jag likadant på din tumme. - -**[13:56 - 14:00]** Därefter undersöks tummarna smittar karpofalanger. - -**[14:02 - 14:06]** Vad känner du där? Vibrationer. - -**[14:06 - 14:11]** Och medial på stortvångsmetatall så faller Anki A led. - -**[14:11 - 14:13]** Eller på mediala maleolerna. - -**[14:13 - 14:17]** Jämför sidorna och jämför händer och fötter. - -**[14:18 - 14:19]** Vad känner du där? - -**[14:32 - 14:35]** Hjälp. - diff --git a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.mp4 b/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.mp4 deleted file mode 100644 index 369ddef..0000000 Binary files a/content/Fysiologi-test/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/video_10726241.mp4 and /dev/null differ diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.md new file mode 100644 index 0000000..a2fd550 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.md @@ -0,0 +1,311 @@ +# fysiologi receptorer.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 27 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +Receptorbegreppet +Innehåll +1. Receptor-ligand interaktion +2. Farmakologi +3. Agonister +4. Antagonister + + +--- + +## Page 2 + +1. Receptor-ligand interaktion +• Receptorer är mottagarstrukturer uppbyggda av proteiner. +• Substanser som binder receptorer kallas med ett gemesamt namn ligander +som kan vara av olika typer – endogena substanser, läkemedel, narkotika mm +• Receptorer tar emot information via ligander och vidarebefordrar denna till +mottagarcellen. Ligander kallas också ”first messengers”, inne i cellen tar +”second messengers” vid när intracellulära system aktiviteras. +• Det finns två typer av receptorer, cellmembranbunda och intracellulära +receptorer. +• Receptorer kan interagera sinsemellan, både receptorer av samma typ men +även olika typer av receptorer. +• Det kan finnas tusentals receptorer av olika typer på en cell. + + +--- + +## Page 3 + +Cellmembranbundna receptorer +(observera ligandbindande- och effektordomäner) +This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY-NC +This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY-SA-NC + + +--- + +## Page 4 + +Intracellulär receptorer +This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY + + +--- + +## Page 5 + +Receptor-ligand interaktion +• Receptorn aktiveras när den binder en stimulerande/aktiverande +ligand, det sker då en konformationsändring i proteinet som in sin tur +kan aktivera olika signalkedjor eller spänningskänsliga jonkanaler. +• Det är ofta kortvariga, snabba interaktioner (gäller dock inte alla +receptorer) – ligander binder t ex under några millisekunder och sedan +återgår receptorn till utgångsläget. Bindningarna är således reversibla. +• Vid experimentella studier används ibland irreversibla ligander för att +inaktivera receptorer. +• En rad olika typer av kemiska bindningar uppstår mellan liganden och +bindningsstället (”key and lock”). + + +--- + +## Page 6 + +En rad bindningar som vätejon-, lipofila och +van der Waals bindningen m fl ligger till grund för +bindningsstyrkan mellan receptor och ligand. + + +--- + +## Page 7 + +G-proteinkopplad receptor kan på- +verka t ex spänningskänsliga jonkanaler +This Photo by Unknown Author is licensed under CC BY-SA + + +--- + +## Page 8 + +Receptorer är viktiga nyckelspelare för kroppens +funktioner – här följer några exempel: + + +--- + +## Page 9 + +Neurotransmission - elektriska signaler omvandlas +till kemiska när signalsubstanser frisätts och +påverkar postsynatiskt neuron. + + +--- + +## Page 10 + +Synapser finns också t ex i +anslutning till muskelceller. + + +--- + +## Page 11 + +Hormonella system – ett hormon frisätts från + ett organ och förs med blodbanan till ett +mottagarorgan och aktiverar receptorer där. + + +--- + +## Page 12 + +Immunsystemet - aktivering av receptorer leder +Till immunaktiviering via olika signalkedjor. + + +--- + +## Page 13 + +2. Farmakologi +• Receptorer är också viktiga måltavlor inom farmakologi – stora och +många läkemedelsgrupper verkar genom att interagera med receptorer. +• Receptoraktiva läkemedel finns vid behandling hypertoni, diabetes, +psykiatriska sjukdomar, smärta osv osv. +• Läkemedlen används för att öka stimulering av eller hämma befintliga +receptorsystem. +• På termin 4 finns undervisning i basal farmakologi och längre fram i +programmet undervisas klinisk farmakologi i samband med +patientarbete. + + +--- + +## Page 14 + +3. Agonister +• Ligander som stimulerar/aktiverar receptorn kallas med ett gemensamt +namn agonister. Endogena substanser som binder till receptorer är +agonister. Vid aktivering uppkommer ett fysiologiskt svar. +• Endogen agonist namnger ofta receptorn men inte alltid. +• Observera att även om receptorn aktiveras så kan mottagarcellen hämmas +– effekten av en aktiverad receptor beror på mottagcellens intracellulära +signalsystem. +• En typ av receptor kan finnas i många olika organ och en receptor kan +således initiera en lång rad olika effekter. +• Det finns ofta flera subtyper av en receptor, t ex 15 olika +serotoninreceptorer. + + +--- + +## Page 15 + +Agonistens svar kan moduleras +av att andra substanser och joner +binder till receptorn +• Flera olika bindningställen kan finnas på receptorer och påverkar +svaret när receptorn stimuleras om dessa samtidigt påverkas. Ibland +binder receptorn flera endogena ligander. +• Vissa receptorer är både ligandkontrollerade och spänningskänsliga, +en depolarisering behövs för att receptorn ska inducera ett svar när +den blir aktivierad. + + +--- + +## Page 16 + +NMDA-receptor (N-methyl-D-aspartat) binder +specifikt till denna glutamat-receptor och +har namngivit receptorn. + + +--- + +## Page 17 + +Dos-responskurva +• Den uppkomna effekten när en agonist aktiverar en +receptorpopulation kan illustreras med hjälp av en dos-responskurva. +• Kurvan består av en rad mätpunkter där svaret vid receptoraktivering +har uppmätts vid olika doser eller blodkoncentrationer. +• En utvald effekt av agonister studeras – kan ske in vitro, försöksdjur +eller människa. +• Ett fysiologiskt tak nås för svaret, ofta när endast en fraktion av +receptorpopulationen är aktiviterad. +• Inget ökat svar vid fullt svar även om mer agonist tillförs och fler +receptorer blir aktiverade. + + +--- + +## Page 18 + +Dosrespons-kurva för agonist + + +--- + +## Page 19 + +forts Dosrespons-kurva för agonist +• Agonistens respons (effekt, efficacy) kan illustreras med hjälp av en dos- +responskurva – här menas inte vilken typ av effekt utan storleken på svaret. +• Affiniteten (bindningstyrkan) mellan ligand och receptorbindningsstället är +avgörande för hur mycket ligand som binds till receptorerna tillsammans +med dosen/koncentrationen av liganden. +• Mängden komplex avgör effektens storlek. +• Ju mer agonist som tillsätts, ju fler agonist-receptorkomplex. +• Vid hög affinitet binds fler receptorer jämfört med en ligand med lägre +affinitet. +• Observera logaritmisk x-axel för en sigmoidal kurva. + + +--- + +## Page 20 + +Maximal effekt = efficacy, Emax + + +--- + +## Page 21 + +Kurvans lutning visar hur effekten ändras i förhållande +till koncentrationsökning av +agonisten + + +--- + +## Page 22 + +En agonists potens anges i EC50 (ED50) +och anger agonistens tillslagskraft. + + +--- + +## Page 23 + +Potens + + +--- + +## Page 24 + +Agonister som läkemedel +• Många läkemedel är agonister som är framtagna för att specikt +aktivera särskild receptor eller receptorer vid tänkt +blodkoncentration. +• Dessa ökar då stimuleringen av viss receptorpopulation för att lindra +sjukdomssymptom som t ex bronkkonstriktion vid astma +• Agonister används också vid substitutionsterapin vid t ex +underfunktion av sköldkörteln. + + +--- + +## Page 25 + +Olika agonisters affinitet till olika receptorer +gör att de kan vara selektiva. Dock försvinner +selektivitet vid högre doser av liganden +då andra receptorer och system kan påverkas. + + +--- + +## Page 26 + +4. Antagonister +• Substanser som binder till receptorer och som förhindrar aktivering +av receptorn. +• Antagonister kan uppvisa hög affinitet men saknar förmåga att +inducera den typ av konformationsändring som ger t ex koppling till +ett effektorsystem (uppvisar ingen egen effekt). +• Många läkemedel är antagonister och kan ha stor läkemedelseffekt. +• Dessa binder reversibelt till receptorn och tävlar om bindningsstället +mot en agonist – antingen den kroppsegna agonisten eller annan +substans vid t ex överdosering. + + +--- + +## Page 27 + +(No content) + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.pdf new file mode 100644 index 0000000..d75ae28 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:ee696659ecd23eeeb628df37b98c190192646e24740400faa810d863d76936fe +size 1522680 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.pptx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.pptx deleted file mode 100644 index 6ca9bf2..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del I/Block 1 - Nervcellsfysiologi/fysiologi receptorer.pptx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:a09bb6410a7a1cb6cdff9bdb25078154995919e987b6879b207a38c281b85dc1 -size 2825078 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.docx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.docx deleted file mode 100644 index 747ac2b..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:4a232772b4ff8b20f12d2375d8c614ea15cb404bde109e288b21483da687ee88 -size 27578 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.md new file mode 100644 index 0000000..5663bb2 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.md @@ -0,0 +1,165 @@ +# Grupparbete Circulation 2025.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 6 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +1 +Gruppundervisning i Circulations-fysiologi +LPG002 VT 2023 +Upplägg för Grupparbetet i Cirkulationsfysiologi: +1. Kort introduktion till uppgiften. +2. Varje grupp diskuterar alla frågorna översiktligt i ca 90 min. +3. Därefter tilldelas varje grupp en av uppgifterna att studera i detalj. +Gruppen gör en presentation (i PP med 5-10 slides) av svaren på den +tilldelade uppgiften. Total tidsåtgång, ca 60 minuter. +4. Grupperna redovisar sina svar inför de övriga grupperna. +Presentation, max 10 min, samt diskussion med övriga grupper, ca 5 min. +Gruppen bestämmer själva hur de vill presentera (en eller flera +studenter). +5. Presentationerna skickas till läraren via email – notera samtliga +deltagande studenter i PP-filen. +6. Kort avslutning med feedback som leds av läraren. +(Det finns ca 15 min för en eller flera raster / pauser / kaffedrickning / +toalettbesök. Gruppen hanterar detta själva!) +7. + + +--- + +## Page 2 + +2 +Gruppundervisning i Cirkulations-fysiologi för Medicinare +Gruppundervisningen handlar om olika cirkulationsfysiologiska och patofysiologiska aspekter på +patienten Anders. +Fallbeskrivning: Anders är en tidigare vital 75-årig man. Han har hjärtsjukdom i släkten, dvs hans far +dog vid 63 års ålder i hjärtinfarkt och hans yngre broder har kärlkramp. +Han har varit inlagd på sjukhus vid två tillfällen (2 resp 3 år sedan) under diagnosen hjärtinfarkt. +Innan dess rökte han 10–15 cigaretter per dag men är nu rökfri. I samband med hjärtinfarkterna var +kolesterol måttligt för högt. Dessutom hade han måttligt högt blodtryck 170/100. Han behandlades +med atorvastatin 20mg/dag (mot höga blodfetter) och acetylsalicylsyra 75 mg (trombocythämmare). +Hans hypertoni behandlades med metoprolol 50mg (hjärtselektiv beta-blockare) och felodipin 10 +mg/dag (kärlselektiv kalciumantagonist). Efter behandling har blodtrycket fallit något till 160/95. +Första året efter sista infarkten mådde Anders ganska bra och var fysiskt aktiv. Därefter har han fått +tilltagande besvär med värk i benen vid gång. Han orkar nu gå ungefär 1½ trappa innan han måste +vila. +Anders har också klagat över måttliga bröstsmärtor, som han har känt av med stigande frekvens i +några månader vid gång i backar och trappor. Smärtorna känns i bröstkorgens centrala övre del med +en dragning mot vänster arm. De försvinner relativt snart om han stannar men återkommer vid +förnyad ansträngning. +Aktuellt: De senaste tre veckorna har Anders besvärats av tilltagande dyspné (tung andning) och +hjärtklappning vid måttlig ansträngning, trötthet och underbensvullnad. Som tidigare får han ont i +benen vid gång i trappor och viss bröstsmärta. Han har svårt att sova och vaknar flera gånger varje +natt med lufthunger. +Aktuell klinisk undersökning: Anders uppvisar en lätt takykardi (85 slag/min) och måttliga +underbensödem. Arteriellt blodtryck är 130/60. Lungauskultation visar måttliga basala lösa rassel +bilateralt. Det går att känna nedre leverkanten några cm under revbensbågen. EKG visar inga klara +tecken på ny infarkt men uppvisar något breddökade och höga QRS komplex och en lätt ökad PQ-tid. +NT-proBNP var 3000ng/l. (Vid NT-proBNP<300 är hjärtsvikt mycket osannolik och värden >1800 talar +mycket starkt för hjärtsvikt.) Troponin-T värdet var endast lätt förhöjt. Ekokardiografi visar ett +förstorat hjärta med en ejektionsfraktion (LVEF) i vänster kammare på 31%. (LVEF är slutsystolisk +volym/slutdiastolisk volym, dvs hur stor procent av volymen i änddiastole som pumpas ut i systole. +(EF normalt är över 50%, borderlinesjukdom vid 40-49% och etablerad hjärtsvikt vid EF<40%.). + + +--- + +## Page 3 + +3 +Uppgift 1: Diagnos och symptom: +Fråga 1A: +1. Hur tolkar du Anders tillstånd? +2. Vad har han för riskfaktorer? +Fråga 1B: +1. Vilka två redovisade undersökningar är de viktigaste för att säkerställa diagnosen +kronisk hjärtsvikt? +2. Var visar blodanalysen av pro-NT BNP? +3. Vad är skillnaden mellan ANP och BNP? +4. Varför är inte troponin-T värdena rejält höga hos Anders vid inkomsten till sjukhuset? +Fråga 1C: +Hur tolkar du följande symptom? +1. Anders har dyspné vid ansträngning +2. Anders har lösa rassel bilateralt basalt på lungorna +3. Anders vaknar flera gånger varje natt med lunghunger. +4. Anders har svullnad av typ ”pitting-ödem” på framsidan av nedre delen av +underbenen. Detta innebär att ödemet lätt går att trycka undan med hjälp av +tummen. + + +--- + +## Page 4 + +4 +Uppgift 2: Betydelsen av autonoma nervsystemet och endokrin kontroll: +Fråga 2A: +En av de viktigaste patofysiologiska följderna av hjärtsvikt är en mycket kraftig generell +ökning av sympatikusaktivitet. +1. Kan Du hitta någon lämplig förklaring till att sympatikus är kraftigt ökat? +2. Finns det något symptom hos Anders som tyder på en ökad sympatikus-aktivitet? +3. Varför har inte Anders ett ökat blodtryck om sympatikus är kraftigt ökat? +Fråga 2B: +Den ökade sympatikusaktiviteten har också andra effekter, bl.a. på det endokrina systemet. +1. Vad tror Du att den viktigaste hormonella effekten är? +2. Vad har detta för sekundära effekter? +Fråga 2C: +Den ökade sympatikusaktiviteten har ett flertal effekter på olika seriekopplade kärlsektioner +och i flera organ. +1. Vilka effekter och vad har detta för patofysiologisk betydelse? +2. Hur kan man undersöka detta med enkla medel på patienten? + + +--- + +## Page 5 + +5 +Uppgift 3: Njuren och vätske-balansen: +Fråga 3A: +Natrium-utsöndringen i njuren är kraftigt reducerad hos patienter med hjärtsvikt. +1. Diskutera några olika möjliga mekanismer. +Fråga 3B: +Diskutera andra patofysiologiska effekter vid vänsterkammarsvikt: +1. Hjärtsviktspatienter har ofta ett kraftigt ökat tryck i centrala vener. Vi nämnde ovan +att venkonstriktion är en bidragande orsak. Det finns dock en ännu viktigare orsak. +Vilken? +2. Varför kan man känna leverkanten några fingerbredder under revbensbågen på +Anders? +Fråga 3C: +Vi skall nu diskutera ödem-mekanismer. +1. Sammanfatta den patofysiologiska bakgrunden till Anders benödem. +2. Vilka andra typer av perifera ödem är vanliga hos människa. + + +--- + +## Page 6 + +6 +Uppgift 4: Patofysiologiska aspekter på Anders koronarcirculation och +perifera kärl: +Fråga 4A: +Anders koronarcirkulation är förändrad på flera olika sätt. +1. Var sitter den primära störningen i koronarkärlens cirkulation? +2. Vad ger det för cirkulationsförändringar ute i myokardiet? +3. Vad händer i området mellan normal och störd cirkulation? +Fråga 4B: +1. Kan ett kärldilaterande läkemedel förbättra Anders syrgasförsörjning av hjärtat? +Fråga 4C: +1. Anders har en perifer kärlsjukdom i benen med gångsvårigheter som följd. Diskutera +olika möjliga behandlingsprinciper och deras bakomliggande mekanismer. +Fråga 4D: +1. En patient med svår arterioskleros i benens artärer vill inte gärna ligga ned utan +föredrar att sitta upp med det sjuka benet hängande över sängkanten. Varför? + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.pdf new file mode 100644 index 0000000..6628bfa --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 5 - Cirkulationsfysiologi/Grupparbete Circulation 2025.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:7a973f48f61a3d838f5aaacb245bee03e259291dc6af88b8d83009890e68ce19 +size 78335 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.docx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.docx deleted file mode 100644 index bdd593d..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:63415ddf08fbfdc1b6f3f9a7da6148f7382026d1bc3dbb48a5144bc36e39bf7d -size 11959 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.md new file mode 100644 index 0000000..7a48ede --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.md @@ -0,0 +1,20 @@ +# länkar till youtube videos om urea o motströmsmek-1.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 1 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +https://www.youtube.com/watch?v=hjQd9nWAxQk +https://www.youtube.com/watch?v=ni4WVDm9QTY +https://www.youtube.com/watch?v=cVuVuLdPsWs +https://www.youtube.com/watch?v=f1rzJXkBIX4 + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.pdf new file mode 100644 index 0000000..fbbd846 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/länkar till youtube videos om urea o motströmsmek.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:1a4ce9e9afb6afc707e8f5630552089cf5dc86cb8a678ef8380004b554dba4df +size 19020 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.docx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.docx deleted file mode 100644 index 1d712d3..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:35bfce0a682cf615f29ae6cd9ba286081194eb00982582102fd47cca200fa252 -size 30229 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.md new file mode 100644 index 0000000..dff8554 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.md @@ -0,0 +1,527 @@ +# syra-bas grupp arbete-2.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 9 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +Syra/bas balans, grupparbete +LPG002 +Referensvärden +Normalvärden +Enhet +Venös plasma/serum +Na +135-145 +mmol/L +K +3,5-5,0 +mmol/L +Cl +100-110 +mmol/L +HCO3 +22-28 +mmol/L +Anion gap +8-16 +mmol/L +Urea +3,0-8,0 +mmol/L +Kreatinin +60-110 +µmol/L (vuxna) +Glukos +3,0-5,4 +mmol/L (fasta) +Osmolalitet +280-300 +mmol/L +Ateriell blodgas +pH +7,35-7,45 +pCO2 +4,8-5,9 +kPa (36-44 mmHg) +pO2 +12-13 +kPa (90-97.5 mmHg) + + +--- + +## Page 2 + +Fråga 1. Sätt diagnos mha pH, pCO2 samt HCO3 +- i tabellen nedan. +Diagnos +pH +pCO2 +HCO3 +- +mmHg +kPa +mmol/L +7,40 +40 +5,32 +23,9 +7,20 +64 +8,51 +24,2 +7,30 +64 +8,51 +30,4 +7,54 +29 +3,86 +24,0 +7,47 +29 +3,86 +20,4 +7,20 +40 +5,32 +15,1 +7,30 +29 +3,86 +13,8 +7,05 +60 +7,98 +16,0 +7,55 +40 +5,32 +33,8 +7,49 +55 +7,32 +40,5 +Fråga 2. Du kallas till konsultation angående en 81-årig man som lagts in p.g.a. akut +hjärtinfarkt. Skadorna på vänster kammare är omfattande och hjärtminutvolymen kraftigt +reducerad. På femte dygnet efter inläggningen kompliceras tillståndet av akut ischemi i +vänster ben orsakat av en embolus i a. femoralis. I patientens labbdata finner du följande: +S-[Na+] +135 mmol/L +S-[K+] +5,2 mmol/L +S-[Cl-] +97 mmol/L +S-[HCO3 +-] +14 mmol/L +S-[kreatinin] +120 µmol/L +pH +7,33 +pCO2 +3,9 kPa (29 mm Hg) +pO2 +7,7 kPa (58 mm Hg) +B.E. +-9,1 mmol/L +a. Vad är anjongap (AG)? +b. Vad är det för form av syra-basrubbning? +c. Förslag på specifik diagnos? +d. Vad är det för kompensation? +e. Vilka variabler ligger till grund för din slutsats? + + +--- + +## Page 3 + +Fråga 3. En ung man inkommer till akutmottagningen och är desorienterad och klagar över +att synen är försämrad. Han har varit ute och festat kvällen före. Labbstatus: +S-[Na+] +140 mmol/L +S-[K+] +4,0 mmol/L +S-[Cl-] +103 mmol/L +S-[HCO3 +-] +15 mmol/L +S-[kreatinin] +100 umol/L +S- glukos +5,0 mmol/L +Plasma Osmolalitet +350 mOsm/kg +pH +7,3 +PCO2 +4,1 kPa (31 mm Hg) +B.E. +-7,6 mmol/L +a. Vad är anjongap (AG)? +b. Vilken typ av syra-bas rubbning föreligger? +c. Förslag på specifik diagnos? +c. Vad är det för kompensation? +d. Vilka variabler ligger till grund för din slutsats? + + +--- + +## Page 4 + +Fråga 4. En 55-årig man med diabetes läggs in på sjukhuset dag 1. +Labbdata: + Dag 1 Dag 3 utan behandling + Dag 3 efter behandling +mOsm-kg +298 +317 +290 +S-glukos, mmol/L +35 +44 +4 +S-[Na+] mmol/L +128 +133 +142 +S-[K+], mmol/L +6,0 +8,1 +3,0 +S-[Cl-], mmol/L +93 +106 +94 +S-[HCO3 +-], mmol/L +9 +4 +32 +pH +7,15 +6,91 +7,54 +pCO2, kPa (mm Hg) +3,5 (26) +2,7 (20) +5,2 (39) +B.E. mmol/L +-10,8 +-11.4 ++5,0 +Anion Gap +? +? +? +Dag 1: +Vad är anjongap? +Vad är den primära syra/bas diagnosen +Förslag på specifik diagnos +Vad är det för kompensation? +Är kompensationen maximal? +Varför är S-K förhöjt? +Dag 3, utan behandling: +Vad är anjongap? +Vad har hänt mellan dag 1 och 3? +Vad är den primära syra/bas diagnosen? +Vad är det för kompensation? +Är kompensationen maximal? +Vad är förklaringen till att S-Osm är förhöjt? +Dag 3, efter behandling: +Vad är anjongap? +Vilken behandling har patienten troligtvis fått? +Vad har behandlingen lett till? +Vad är den primära syra/bas diagnosen? +Vad är det för kompensation? +Varför är nu S-Osm normalt? +Förklara förändringen i S-K + + +--- + +## Page 5 + +Fråga 5. En 75-årig man som tidigare drabbats av skalltrauma med intracerebrala blödningar, +men från detta hämtat sig väl, infördes medvetslös till akutmottagningen. Pat får +krampanfall av grand mall typ (generaliserat anfall). Behandling inleds med benzodiazepin +(Stesolid) men först efter intravenös tillförsel av fenantoin (Proepanutin) kan anfallet brytas. +Patienten är cirkulatoriskt helt stabil. Strax efter att patienten blivit krampfri och under +pågående syrgastillförsel tas en arteriell blodgas med följande svar: +pH +7.01 +pCO2 +9.2 kPa (69 mm Hg) +pO2 +54,6 kPa (410 mm Hg). +S-[Na+] +144 mmol/L +S-[K+] +5.0 mmol/L +S-[Cl-] +100 mmol/L +S-[HCO3 +-] +17 mmol/L +B.E. +-6,3 mmol/L +a. Vad är anjongap (AG)? +b. Vilken (vilka) syra/basrubbningar föreligger? +c. Specifik diagnos? +Fråga 6. 47-årig ensamstående sjukpensionerad kronisk alkoholist som tidigare har vårdats +på medicinkliniken under diagnos akut pericardit (hjärtsäcksinflammation). Patienten +inkommer nu akut med hjärtinfarktambulansen p.gr.a. tryckkänsla över bröstet samt svår +andfåddhet. EKG visar snabbt förmaksflimmer, frekvens ca 160, men inga säkra tecken på +hjärtinfarkt. Vid inkomsten noteras BP 80/50 mm Hg, tecken till uttorkning, stor djup +andning av Kussmaul typ samt kraftig leverförstoring. Akut blodgasanalys visar: +pH +6,83 +pCO2 +1,0 kPa (7.5 mm Hg) +S-[Na+] +155 mmol/L +S-[K+] +5.8 mmol/L +S-[Cl-] +105 mmol/L +S-[HCO3 +-] +2 mmol/L +B.E. +-18 mmol/L +a. Vad är anjongap (AG)? +b. Syra - bas rubbning? +c. Specifik diagnos? +d. Tänkbara orsaker? +e. Vilka kompletteringar i anamnes och provtagning vill du ha? +f. Behandlingsförslag? + + +--- + +## Page 6 + +Fråga 7. 65-årig tidigare väsentligen frisk man inkommer med peritonit bild +(bukhinneinflammation). Vid operation finner man en nekrotiserande kolit och resektion +(bortoperation) av colon descendens görs. Post operativt respiratorbehandlas patienten. +Patienten utvecklar chockbild som inte går att häva. Blodgasanalys visar: +Tid +Kl. 10.15 +Kl. 11.55 +Kl. 16.40 +Kl. 21.40 +pH +7,16 +7,25 +7,29 +7,32 +pCO2, kPa (mm Hg) +6,9 (52) +6,8 (49) +5,18 (39) +4,52 (34) +Behandling NaHCO3. mmol +180 +60 +120 +120 +S-[Na+] +143 +142 +145 +143 +S-[K+] +5.1 +5.2 +5.2 +5.3 +S-[Cl-] +105 +107 +106 +104 +S-[HCO3 +-] +18 +21 +18 +17 +B.E. +-7 +-5 +-7 +-8 +Anjongap +? +? +? +? +a. Vad är anjongap (AG) för varje tidpunkt? +Kl. 10.15 +Kl. 11.55 +Kl. 16.40 +Kl. 21.40 +b. Vad visar den första blodgasanalysen? +c. Specifik diagnos? +b. Kompensation? +c. Hur förklarar du utvecklingen av patientens syra-bas status? + + +--- + +## Page 7 + +Fråga 8. En 50-årig kvinna ådrar sig multipla frakturer vid en trafikolycka. Vid ankomsten till +sjukhus är hon i prechock men stabiliseras cirkulatoriskt efter 500 ml syntetisk kolloid samt 4 +påsar blod. Under följande dygn behövs ytterligare 2 påsar blod. Under 2:a dygnet viss +andningspåverkan och syrgas ges via näskateter. +Lab data: +pH +7,51 +pCO2 +3,9 kPa (29 mm Hg) +pO2 +8,0 kPa (60 mm Hg) +Sa-O2 +91 % +S-[Na+] +140 mmol/L +S-[K+] +4.5 mmol/L +S-[Cl-] +106 mmol/L +S-[HCO3 +-] +22 mmol/L +B.E. +2 mmol/L +a. Vad är anjongap (AG)? +b. Typ av syra/ basrubbning? +c. Specifik diagnos? +Patienten blir alltmer respiratoriskt och cirkulatoriskt påverkad och röntgen visar nu diffusa +förtätningar över bägge lungfälten. Blodgasanalys 6 tim efter den förra visar nu: +pH +7,21 +pCO2 +6,0 kPa (45 mm Hg) +pO2 +7,2 kPa (54 mm Hg) +Sa-O2 +84 % +S-[Na+] +142 mmol/L +S-[K+] +5 mmol/L +S-[Cl-] +104 mmol/L +S-[HCO3 +-] +17 mmol/L +B.E. +-5 mmol/L +a. Vad är anjongapet (AG)? +b. Tolkning av syra/bas status? +c. Orsak till skillnaden mellan de två blodgasanalyserna? +d. Åtgärder? + + +--- + +## Page 8 + +Fråga 9. En 65-årig man med kronisk obstruktiva lungsjukdom (KOL) har även en ulcus +sjukdom med ett flertal röntgen-verifierade sår. Sedan 1 vecka tilltagande andningsbesvär +men även dagliga kräkningar under denna tid. Vid inkomsten till sjukhus finner man följande +labbdata: +pH +7,37 +pCO2 +10,4 (78 mm Hg) +pO2 +6,5 (49 mm Hg) +Sa-O2 +68 % +S-[Na+] +144 mmol/L +S-[K+] +4.6 mmol/L +S-[Cl-] +90 mmol/L +S-[HCO3 +-] +44 mmol/L +B.E. +12 mmol/L +a. Vad är anjongap (AG)? +b. Vilken typ av syra/ basrubbning föreligger? +c. Specifik diagnos? +d. Kompensation? + + +--- + +## Page 9 + +Fråga 10. 20-årig man som tidigare gjort suicidförsök med tabletter (Treo) inkommer nu +genom anhörigas försorg efter att enligt uppgift tagit tabletter. Patienten är medvetslös och +andas forcerat. +Labbdata: +pH +7,56 +pCO2 +2,92 kPa (22 mm Hg) +Sa-O2 +98 % +S-[Na+] +140 mmol/L +S-[K+] +4.5 mmol/L +S-[Cl-] +110 mmol/L +S-[HCO3 +-] +19 mmol/L +B.E. +1 mmol/L +a. Vad är anjongap (AG)? +b. Vilken typ av syra/ basrubbning föreligger? +c. Specifik diagnos? +d. Kompensation? +e. Vilken(a) mekanismer kan ligga bakom? +Efter 1 dygn tas ny blodgas som visar: +pH +7,32 +pCO2 +4,0 kPa (30 mm Hg) +pO2 +11,1 kPa (83 mm Hg) +Sa-O2 +95 % +S-[Na+] +143 mmol/L +S-[K+] +4.5 mmol/L +S-[Cl-] +104 mmol/L +S-[HCO3 +-] +15 mmol/L +B.E. +-6 mmol/L +a. Vad är anjongap (AG)? +b. Vilken typ av syra/basrubbning föreligger? +c. Specifik diagnos? +d. Kompensation? +e. Vilken(a) mekanismer kan ligga bakom? +f. Orsak(er) till utvecklingen? + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.pdf new file mode 100644 index 0000000..3d320e8 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Block 7 - Njurfysiologi/syra-bas grupp arbete 2023.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6350dfbe621ff8e8420326fbd107356e118bc349ea3a6a1d9ffd80bf61023627 +size 198084 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.docx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.docx deleted file mode 100644 index f6b1d72..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:98daef644c263a44018a234528a40079d6b27f8e9834e4db8d0434d330f7c5c6 -size 16353 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.md new file mode 100644 index 0000000..1f0a0ca --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.md @@ -0,0 +1,65 @@ +# Gamla instruktioner till labbrapport.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 1 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +Uppgift: Skriv en labbrapport för arbetsfysiologilabben +Material: Labbhandledning med förklarande laborationsinstruktioner +Redovisning: +Introduktion: Vad var syftet med laborationen? +Metod: Hur genomfördes laborationen? +Resultat +Redovisa värdena från försöket i 4 grafer: + + +Hjärtfrekvens (HF) vs effekt, utandningsvolym (ventilation) vs effekt +RQ vs effekt, laktat vs effekt +Diskussion +Jämför och + + förklara + + försökspersonens värden i vila och arbete med avseende på: +Cirkulatoriska + + omställningar + + +Hjärtfrekvens (HF) +Slagvolym (SV) +Medelartärtrtyck (MAP) +Blodflöde till muskler +Systoliskt och diastoliskt tryck +Respiratoriska + + omställningar + + +Andningsfrekvens (AF) och andningsvolym (AV) +Metabola + + omställningar + + +RQ-värden +Laktat-nivåer +Glöm + + inte + + att + förklara varför + + värdena ser ut som de gör. All teoretisk information går att finna i +labhandledningen. + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.pdf new file mode 100644 index 0000000..9547aaa --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration arbetsfysiologi/Gamla instruktioner till labbrapport.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d1614e9f8a52e3fe32cf50071faa15869357859eccea3bfa0b194f31a95dc0eb +size 48389 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.md new file mode 100644 index 0000000..44bb6fd --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.md @@ -0,0 +1,420 @@ +# Resultat Grafer Vattenbalans.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 7 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +Datum: yyyymmdd +Grupp: +xxx +Tabell 1: Flöde +Skriv in urinvolymer i ml nedan - i vita rutor +Tidpunkt +0 +30 +60 +90 +Fp A: Vatten +140 +60 +11 +50 +Fp B: Vatten + Minirin +80 +75 +175 +420 +Fp C: Furix +242 +110 +330 +260 +Fp D: Resorb +84 +31 +62 +310 +Tabell 2: Urin densitet +Skriv in densiteten nedan - i vita rutor +Tidpunkt +0 +30 +60 +90 +Fp A: Vatten +1.025 +1.020 +1.020 +1.010 +Fp B: Vatten + Minirin +1.010 +1.050 +1.005 +1.005 +Fp C: Furix +1.015 +1.000 +1.000 +1.005 +Fp D: Resorb +1.010 +1.015 +1.010 +1.005 +Tabell 3: Kalium-förlust +Skriv in Kalium-värde i mmol/l - justera för extra spädning! +Tidpunkt +0 +30 +60 +90 +Fp A: Vatten +120 +71 +61 +19 +Fp B: Vatten + Minirin +32 +33 +26 +14 +Fp C: Furix +36 +13 +12 +13 +Fp D: Resorb +60 +76 +49 +20 +Tabell 4: Natrium-förlust +Skriv in Natrium-värde i mmol/l - justera för extra spädning! +Tidpunkt +0 +30 +60 +90 +Fp A: Vatten +77 +80 +119 +51 +Fp B: Vatten + Minirin +175 +127 +107 +64 +Fp C: Furix +134 +89 +34 +89 +Fp D: Resorb +202 +134 +101 +46 +Tabell 5: Klorid-förlust +Skriv in Klorid-värde i mmol/l - justera för extra spädning! +Tidpunkt +0 +30 +60 +90 +Fp A: Vatten +310 +251 +238 +80 +Fp B: Vatten + Minirin +173 +158 +114 +69 +Fp C: Furix +169 +102 +50 +104 +Fp D: Resorb +230 +222 +156 +63 + + +--- + +## Page 2 + +Här är urinflödet beräknat i ml/min +120 +0 +15 +45 +75 +105 +250 +2.0 +0.4 +1.7 +8.3 +360 +2.5 +5.8 +14.0 +12.0 +330 +3.7 +11.0 +8.7 +11.0 +470 +1.0 +2.1 +10.3 +15.7 +120 +1.000 +1.005 +1.000 +1.005 +120 +0 +0 +30 +60 +90 +6 +16.8 +4.3 +0.7 +1.0 +18 +2.6 +2.5 +4.6 +5.9 +18 +8.7 +1.4 +4.0 +3.4 +20 +5.0 +2.4 +3.0 +6.2 +Uträknad Natrium-förlust i mmol (Na+-mätvärde*urin +120 +0 +0 +30 +60 +90 +1 +10.8 +4.8 +1.3 +2.6 +9 +14.0 +9.5 +18.7 +26.9 +126 +32.4 +9.8 +11.2 +23.1 +1 +17.0 +4.2 +6.3 +14.3 +Uträknad Klorid-förlust i mmol (Cl+-mätvärde*urinvo +120 +0 +0 +30 +60 +90 +6 +43.4 +15.1 +2.6 +4.0 +20 +13.8 +11.9 +20.0 +29.0 +141 +40.9 +11.2 +16.5 +27.0 +9 +19.3 +6.9 +9.7 +19.5 +Uträknad Kalium-förlust i mmol (K+-mätvärde*urinvo +OBS! Lägg endast in data i vita cellerna! +Allt annat räknas ut av Excel automatiskt! + + +--- + +## Page 3 + +Total volym +511 +1110 +1272 +957 +120 +1.4 +6.5 +5.9 +9.4 +nvol) +120 +0.3 +3.2 +41.6 +0.5 +ol) +120 +1.5 +7.2 +46.5 +4.2 +ol) + + +--- + +## Page 4 + +15 +45 +75 +105 +0 +2 +4 +6 +8 +10 +12 +14 +16 +18 +URINFLÖDE +Fp +Fp +Fp +Fp +Urinflöde (ml/min) +0 +30 +60 +90 +120 +1.000 +1.050 +1.100 +DENSITET +Fp +Fp +Fp +Fp +Densitet + + +--- + +## Page 5 + + A: Vatten + B: Vatten + Minirin + C: Furix + D: Resorb +A: Vatten +B: Vatten + Minirin +C: Furix +D: Resorb +0 +30 +60 +90 +120 +0 +5 +10 +15 +20 +KALIUMFÖRLUST +Kaliumförlust (mmol) +0 +30 +60 +90 +120 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +NATRIUMFÖRLUST +Natriumförlust (mmol) +0 +30 +60 +90 +120 +0 +10 +20 +30 +40 +50 +KLORIDFÖRLUST +Kloridförlust (mmol) + + +--- + +## Page 6 + +(No content) + +--- + +## Page 7 + +Fp A: Vatten +Fp B: Vatten + Minirin +Fp C: Furix +Fp D: Resorb +Fp A: Vatten +Fp B: Vatten + Minirin +Fp C: Furix +Fp D: Resorb +Fp A: Vatten +Fp B: Vatten + Minirin +Fp C: Furix +Fp D: Resorb + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.pdf new file mode 100644 index 0000000..82ca823 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:912062e77b319738c990d1aae0cc8ffd3e9efa38b07ef57855bd90c46328eb70 +size 310259 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.xlsx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.xlsx deleted file mode 100644 index 357f0a5..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Resultat Grafer Vattenbalans.xlsx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:449ade323b620bee4d1d16968f1b9807ecbc5db697d4db5e1122962ef40419b2 -size 42263 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.md new file mode 100644 index 0000000..9726307 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.md @@ -0,0 +1,39 @@ +# Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 3 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +A) 1L vatten +B) 1L vatten + Minirin +C) Furix +D) 1L resorb +Urinflöde (ml/min) + + +--- + +## Page 2 + +Densitet (SG) +A) 1L vatten +B) 1L vatten + Minirin +C) Furix +D) 1L resorb + + +--- + +## Page 3 + +Förlust av elektrolyter; Kalium, Natrium och Klorid (mmol) + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pdf new file mode 100644 index 0000000..a8a0e4e --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:653265f84448dcc1bef1d7797acf84d358a59f7ac35976678fe85b2e78ad8431 +size 122759 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pptx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pptx deleted file mode 100644 index 175e733..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalans_exempel resultat_HT25.pptx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:fa04a4e6db34487bcac176af4ebd86afccf74a3523065423d63ba129433e234e -size 187865 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.docx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.docx deleted file mode 100644 index c586033..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:c72e8fd22567289a6d84694ff4da4bdc60f8d782c470533159fa5e0a36932611 -size 38474 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.md new file mode 100644 index 0000000..20cd6b5 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.md @@ -0,0 +1,393 @@ +# Vattenbalanslaboration Kompendium 2024-1.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 8 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +2024-10-01 +VATTENBALANS +Bakgrund +Upprätthållandet av ett konstant kristalloidosmotiskt tryck i kroppsvätskorna är en förutsättning +för en normal cellfunktion. Eftersom en osmotisk jämvikt råder över cellmembranen kommer +förskjutningar i extracellulärrummets saltkoncentration att omedelbart återspeglas i den +intracellulära vätskan. Detta medför konsekvenser för de livsavgörande metaboliska +processerna i cellens inre. Normalt sker vätske- och salttillförsel i samband med vätske- och +födo-intag, vilket innebär att extracellulärvätskan t.ex. vid vattenintag plötsligt utsätts för en +stark utspädning. Under mellanperioderna tenderar den att bli alltmer koncentrerad, då +metabolismen och därmed bildningen av nedbrytningsprodukter fortskrider. Detta förhållande +ställer stora krav på kroppens förmåga att snabbt och effektivt eliminera varje förändring i +osmolariteten. +De osmolära regleringsmekanismerna justerar i första hand vattenintag och vattenutsläpp, vilket +leder till ett nära konstant kristalloidosmotiskt tryck, trots att belastningen på systemet varierar. +Reglering av kroppens saltbalans sker också med höggradig precision, men inträder betydligt +långsammare. Ett tillfälligt ökat vattenintag kommer därmed att resultera i en vattendiures och +ett vätskedeficit inducerar törst omgående och antidiures (d.v.s. njurarna utsöndrar en +koncentrerad urin). Kontrollen av kroppsvätskornas osmolaritet sker bl.a. från hypothalamisk +nivå genom antidiuretiskt hormon (ADH-mekanismen). +Den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) uppgår till ca 125 ml/min, vilket innebär att ca +180 liter primärurin bildas varje dygn. Den vätska som utgör primärurinen kommer temporärt +att lämna blodbanan för att sedan till ca 80 % passivt reabsorberas. Detta sker tillsammans med +den aktiva reabsorptionen av natrium, vilket sker i proximala tubuli och samlingsrören. Den +slutliga urinens volym är ca 1 l/dygn. Medan den proximala reabsorptionen konstant utgör ca +80 % av GFR kommer den distala vattenreabsorptionen att vara föremål för stora variationer +från nära nog 0 % vid maximal vattendiures (då urinen innehåller 50 mOsm/l) till 19,5 % vid +maximal antidiures (motsvarande en urinosmolaritet på 1 400 mOsm/l). Detta sammanhänger +med den från hypothalamus-hypofys-systemet ADH inducerade kontrollen av den distala +vattenreabsorptionen. ADH ökar permeabiliteten för vatten i samlingsrören via inkorporering +av aquaporiner till cellmembranet. Vid en hög blodkoncentration av ADH återvinns en +procentuellt större mängd vatten. +ADH-mekanismen påverkar vattenreabsorptionen och avgör om den finala urinen skall bli +hypoton (d.v.s. med lägre saltkoncentration än blodplasma, vilken då koncentreras) eller +hyperton (d.v.s. mer koncentrerad än blodplasma, som då tenderar att utspädas). Frisättningen +av ADH regleras från de s.k. osmoreceptorerna, som återfinns i hypothalamus (N. +paraventricularis och N. supraopticus). Dessa receptorer reagerar på förändringar i +kroppsvätskornas saltkoncentration. En ökad extracellulär saltkoncentration leder således till +en vattenpassage från osmoreceptorerna ut i det extracellulära rummet, varvid cellvolymen +minskar. Detta stimulerar till ADH-frisättning, vilket medför en ökad vattenreabsorption i +njurarna och normalisering av kroppsvätskornas osmolaritet. På motsvarande sätt kommer en +utspädning av extracellulärvätskan att leda till en vattentransport in i osmoreceptorerna vilka +då sväller och inhiberar ADH-frisättningen. Den distala reabsorptionen av vatten minskar och +saltkoncentrationen i kroppsvätskorna stiger. Detta sker dock först efter en latensperiod, då det +ADH som redan finns i blodet bryts ner. +1 + + +--- + +## Page 2 + +2024-10-01 +Om en frisk individ snabbt dricker 1-2 L vatten, kommer salthalten i blodplasma och +interstitialvätskan att minska då vatten diffunderar mycket lätt från tarmlumen in i blodet. Den +sänkta osmolariteten i blodplasma är som mest uttalad ca 30 min efter vattenintaget. Ändringen +i osmolariteten uppgår maximalt till 2-3 % (d.v.s. från normalvärdet 300 ner till ca 294 mOsm/l) +vilket medför en kraftig ökning av urinflödet genom inhibition av nybildningen av ADH. Denna +ökning av diuresen börjar ca 20-30 min efter vätskeintaget och är störst ungefär en timma efter +vattenintaget (A i fig. 1). Fördröjningen av diuresen hänger samman med nedbrytningen av +cirkulerande ADH. Genom denna relativt snabba elimination av vätskeöverskottet, kommer +saltkoncentrationen i kroppsvätskorna att snabbt återgå till normalvärdet. +Fig. 1 +Om samma försöksperson istället intar exakt samma volym av en med blodet isoton lösning +(fysiologisk koksaltlösning), kommer detta inte att ändra extracellulärvätskans osmolaritet. +Däremot ökar extracellulärvätskans totala saltmängd, vilken är bestämmande för dess volym. +Kroppen försöker hålla kroppsvätskornas volym konstant, men denna reglering sker inte lika +snabbt som den osmotiska regleringen (kurva B i fig. 1). Den utsöndrade urinen kommer i detta +fall att vara nästan isoton med blodet. Medan ett vätskeintag av 1 L vatten avlägsnas ur kroppen +inom 2-3 timmar, kommer ett intag av motsvarande volym fysiologisk koksaltlösning inte att +vara utsöndrad förrän efter ca 24 timmar. +Kurva A i figur 1 illustrerar den friska njurens svar på hydrering och kännetecknas av att en +stor volym utspädd urin utsöndras relativt snabbt. Denna typ av ökad diures kallas vattendirures. +Tid (min) +20 +15 +10 +5 +0 +0 +120 +30 +60 +90 +Diures (ml/min) +A +B +2 + + +--- + +## Page 3 + +2024-10-01 +I figur 2 illustreras den drastiska effekten på urinflödet av ADH. Försökspersonen intar i slutet +av perioden (A) en stor vattenvolym som resulterar i en kraftig ökning av diuresen, vilket +observeras ca 30 min senare (B). Under denna period får vederbörande ersätta den utsöndrade +urinmängden genom att dricka lika mycket vätska som gått förlorad och drivs därför till en +konstant vattendiures. Under period (C) erhåller denna försöksperson en konstant infusion av +ADH och diuresen kommer (trots det hydrerade tillståndet) att reduceras ner till den normala +volymen av ca 1 ml/min. Denna diures kvarstår så länge infusionen av ADH pågår, men då +infusionen upphör (i början av period D) kommer med en latenstid av ca 30 min diuresen stiga +till det för vattendiuresen normala värdet. Försöket i fig. 2 illustrerar alltså att en artificiell +tillförsel av ADH drastiskt kan öka reabsorptionen av vatten i samlingsrören även under ett väl +hydrerat tillstånd. +Fig. 2 +Under normala förhållanden inträffar den här illustrerade antidiuresen då det +kristalloidosmotiska trycket stiger till förhöjda värden men en liknande effekt kan också +observeras vid en reducerad blodvolym, även utan ökad osmolaritet. +De här relaterade två diurestyperna (vattendiures och antidiures) utgör fysiologiska svar på +hydrering resp. dehydrering. Effekterna utlöses genom ADH-mekanismen och påverkar därför +vattenreabsorptionen. +Under experimentella och vissa patologiska förhållanden kan också den proximala, passiva +reabsorptionen av vatten påverkas. Om primärurinens koncentration av osmotiskt aktiva, inte +reabsorberbara substanser ökar så kan den passiva reabsorptionen (som ju helt beror på osmos) +inte ske i normal omfattning. Diuresen ökar i proportion till de osmotiskt aktiva ämnena i +primärurinen, eftersom dessa drar med sig motsvarande mängd vatten. Genom att till blodet +tillföra sådana filtrerbara substanser som inte kan reabsorberas i tubuli (t.ex. mannitol eller +rörsocker) kan den proximala vattenreabsorptionen reduceras, och den s.k. osmotiska diuresen +H2O +ADH +A +B +C +D +16 +12 +4 +0 +8 +1 +2 +3 +4 +5 +6 +7 +8 +9 +10 +Diures (ml/min) +Tid (tim) +3 + + +--- + +## Page 4 + +2024-10-01 +uppträder. Eftersom man här även påverkar den procentuellt sett större delen av +vattenreabsorptionen kommer den osmotiska diuresen att resultera i en betydligt större +urinvolym än vad som någonsin kan framkallas genom vattendiures. En osmotisk diures iakttas +under patologiska förhållanden vid diabetes mellitus, då ofta så höga plasmakoncentrationer av +glukos uppträder att den tubulära apparatens reabsorptionskapacitet för glukos överskrids. Den +glukos som inte reabsorberas tubulärt drar genom sin osmotiska aktivitet med sig vatten som +utsöndras med den finala urinen. +Eftersom reabsorptionen av vatten i proximala tubuli är passivt betingad och går parallellt med +den aktiva reabsorptionen av natrium är detta påverkbart om natriumreabsorptionen inhiberas. +En sådan inhibition är medicinskt önskvärd och har kliniskt stort värde vid behandling av många +sjukdomstillstånd (hjärtinsufficiens, arteriell hypertension). Farmaka med en effekt som +inhiberar reabsorptionen av natrium påverkar också den friska njurens utsöndring av natrium +och vatten. Detta är ett tillstånd som påminner mycket om osmotisk diures. Förutom ett ökat +urinflöde observeras en ökning av den totala osmolära utsöndringen. +Laborationen avser att belysa kroppens svar på ett ökat vattenintag (vattendiures), effekten av +artificiellt tillfört ADH (Minirin, för inducering av antidiures) samt resultatet av en partiellt +blockerad natriumreabsorption (ger en effekt som liknar den vid osmotisk diures). Det +diuretiska läkemedel som används vid laborationen (Furix) har troligen sin huvudsakliga effekt +på den tjocka uppåtstigande delen av Henles slynga (TAL), där den hämmar Na-K-Cl- +pumpen. +Följande variabler studeras under laborationen: + +Urinens volym + +Förlust av salter (Na+ K+ Cl-) + +Urinens specifika densitet (som ett mått på urinens osmolära koncentration, ju fler +joner/liter, desto högre densitet) +Definitioner +Om en mol (som består av 6,023 x 1023 molekyler) av ett ämne löses i vatten så att man får en +liter lösning, blir lösningen 1 molar (1 M). Om 1 M av ett ej dissocierande ämne (t.ex. glukos) +löses i en liter vatten, kommer denna lösning att innehålla 6,023 x 1023 molekyler/L och +lösningen kallas 1 molar eller 1 osmolar. Om man istället löser 1 M av ett dissocierande ämne, +t.ex. NaCl, i 1 liter vatten, kommer 6,023 x 1023 NaCl-molekyler att dissocieras i 6,023 x 1023 +Na+ och lika många Cl-, d.v.s. antalet partiklar blir det dubbla. Lösningen blir då 2-osmolar. +Den osmolära koncentrationen i kroppsvätskorna är vanligtvis ca 300 milliOsmolar. Ca 90-95 +% av denna osmolära koncentration utgörs av univalenta joner, Na+, Cl- och HCO3 +-. Man kan +därför, ur osmotisk synpunkt, ersätta kroppsvätskorna med en NaCl-lösning på ca 9 gram NaCl +per liter vatten. +4 + + +--- + +## Page 5 + +2024-10-01 +FÖRSÖKETS UTFÖRANDE +Laborationen utförs i grupp. Inom gruppen utses 4 försökspersoner. Det är fördelaktigt om +försökspersonerna i varje grupp har utsetts innan laborationstillfället. Försöket förbereds och +fullföljs enligt Tabell 1.1 eller 1.2. +Undersökning av urinproven +1) Volymen + + mäts exakt med hjälp av mätrör. +2) Urinens densitet (SG) + + bestäms med urinsticka. På urinstickan kan man även läsa av pH, +leukocyter, nitrit, glukos, ketoner, urobillogen, billirubin och Hb. + +Häll över ca 10 ml urin till ett 15 ml rör, doppa urinstickan i röret och läs av stickan +med hjälp av urinanalysinstrumentet (laborationshandledarna hjälper till vid de +första analyserna). Släng ej provet förrän analysen har fungerat och maskinen har +rapporterat ett mätvärde. +3) Förlust av kalium, natrium och kloridjoner + + mäts med en elektrolytanalysator. + +Använd pipett och ta 100µl urin från 15 ml röret till ett litet rör. + +Klicka på provröret på elektrolytanalysatorns skärm och följ instruktionerna + +Maskinen suger upp med nål och får värden på skärmen +Mätvärden från urinproverna noteras i ett Excel dokument där grafer skapas – se Canvas, +Vattenbalanslaborationen modulen. +5 + + +--- + +## Page 6 + +2024-10-01 +Försökspersoner +4st personer i varje grupp; A, B, C och D +A- Kontroll, endast vatten +B- Dricker vatten samt tar en tablett Minirin (syntetiskt ADH) samt dricker lika mycket +som personen kissat vid varje tidpunkt +C- Tar Furix (40mg) (vätskedrivande) +D- Dricker vatten med 8st upplösta Resorb tabletter (vätskeersättning) +Försöksupplägg förmiddag +Tabell 1.1. Försöksschema förmiddag +Tidpunkt +Åtgärder +Undersökning +Kvällen innan +Proteinrik kost bör inte ätas efter klockan 20. Drick 3 +glas vatten innan läggdags. Inget intag av alkohol +På morgonen +Lätt frukost, undvik protein. Inget te eller kaffe +8.15 +Genomgång +0 (8.30) +A. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten +B. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten, ta Minirin +C. Töm blåsan, Ta 40mg Furix +D. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten med 8st Resorb +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +1 (9.00) +A. Töm blåsan +B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat) +C. Töm blåsan +D. Töm blåsan +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +2 (9.30) +A. Töm blåsan +B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat) +C. Töm blåsan +D. Töm blåsan +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +3 (10.00) +A. Töm blåsan +B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat) +C. Töm blåsan +D. Töm blåsan +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +4 (10.30) +A. Töm blåsan +B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat) +C. Töm blåsan +D. Töm blåsan +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +Städning +Ca 11.00 +Genomgång resultat +Observera! +Kissa först, drick sen. Analysera bör alla hjälpas åt med. +6 + + +--- + +## Page 7 + +2024-10-01 +Försöksupplägg eftermiddag +Tabell 1.2. Försöksschema eftermiddag +Tidpunkt +Åtgärder +Undersökning +Kvällen innan +Proteinrik kost bör inte ätas efter klockan 20. Drick 3 +glas vatten innan läggdags. Inget intag av alkohol +2 h innan +Inget te eller kaffe +13.15 +Genomgång +0 (13.30) +A. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten +B. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten, ta Minirin +C. Töm blåsan, Ta 40mg Furix +D. Töm blåsan, Drick 1 liter vatten med 8st Resorb +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +1 (14.00) +A. Töm blåsan +B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat) +C. Töm blåsan +D. Töm blåsan +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +2 (14.30) +A. Töm blåsan +B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat) +C. Töm blåsan +D. Töm blåsan +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +3 (15.00) +A. Töm blåsan +B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat) +C. Töm blåsan +D. Töm blåsan +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +4 (15.30) +A. Töm blåsan +B. Töm blåsan, drick vatten (lika mycket som kissat) +C. Töm blåsan +D. Töm blåsan +Volym +Urinsticka +Jonkoncentration +Städning +Ca 16.00 +Genomgång resultat +Observera! +Kissa först, drick sen. Analysera bör alla hjälpas åt med. +7 + + +--- + +## Page 8 + +2024-10-01 +Redovisning +Skicka era grafer till alva.johansson@gu.se. +Efter laborationen kommer några utav er presentera era grafer och resultat för varandra. +Se instruktioner och tider för labbgenomgången på Canvas – Block 10. +8 + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.pdf new file mode 100644 index 0000000..0a84553 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del II/Laboration vattenbalans/Vattenbalanslaboration Kompendium 2024.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:538280e48ab76a99d960957709bcdf567bb26951a7bda6dd59987b8d11faad29 +size 226372 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.docx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.docx deleted file mode 100644 index 2c7335a..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:1353e2ecdf07ac3a9558eff7e3440a5d7e2be4d5244863007ecd47ba5ce295f0 -size 16564 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.md new file mode 100644 index 0000000..e6d2477 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.md @@ -0,0 +1,79 @@ +# instuderingsfrågor medfödd immunitet.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 1 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +Instuderingsfrågor – medfödd immunitet + +Vilka cell- och icke-cellbaserade effektorsystem räknas till det medfödda immunförsvaret? + +Vilka fysiska, kemiska och biologiska barriärer räknas till kroppens yttre försvar (1:a linjen) + +Förklara fagocytos + +Hur är förhållandet mellan monocyter och makrofager? + +Vad menas med att makrofager är sensorer i vävnaden? + +Vilka proportioner finns i blodet av olika typer av vita blodkroppar? + +Förklara har neutrofilrekrytering till inflammationshärd går till + +Vilken roll spelar mastceller vid akut inflammation? + +Hur vet NK-celler vilka målceller de ska döda? + +På vilka sätt kan komplement aktiveras? + +Vilka effektorfunktioner kan komplementaktivering leda till? + + Vad är ett C3-konvertas, och varför är det viktigt? + +Ge expempel på minst en PAMP och minst en DAMP + +Ge exempel på en PRR och en opsonisin-receptor vars huvuduppgift är att aktivera fagocyter + +Ge exempel på en extracellulär och en intracellulär PRR som aktiverar cytokinproduktion + +Förklara hur lipidmetaboliter bildas vid PRR stimulering + +Hur fungerar interferoner? + +Vad kan ge upphov till inflammation, förutom infektioner? + +Vilka proinflammatoriska cytokiner inducerar systemeffekter? + +Ge expempel på systemeffekter som induceras av dessa cytokiner? + +Vad är det för likheter och skillnader mellan att mäta sänka och CRP, och varför ger dessa +både högre utslag vid bakteriell infektion är virusinfektion? + +Hur begränsas tillgången på järn i kroppen vid inflammation? + +Vilka antigen-presenterande celler finns, och vilken av dessa är bäst på att aktivera naiva T- +celler? + +Vilka typer av antigen laddas på MHC-II och vilken typ av T-cell aktiveras? + +Vilka typer av antigen laddas på MHC-I och vilken typ av T-cell aktiveras? + +Varför kan endast APC aktivera cytotoxiska T-celler när alla kärnförsedda celler uttrycker +MHC-I? + +Vad är vitsen med människor har en polygenisk uppsättning av MHC molekyler? När kan +detta ställa till problem kliniskt? + +Vad händer med T-celler som aktiveras av DC som inte har stimulerats via PRR? + +Vad menar man med att NK-celler och T-celler kompletterar varandra i immunförsvaret? + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.pdf new file mode 100644 index 0000000..1e68c85 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 11 - Immunologi/250416 Instuderingsfrågor medfödd immunitet.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:c9d964a1484023387bbec692e4aeb700108403da3097a021dc1543ff2cc25317 +size 41646 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.docx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.docx deleted file mode 100644 index a976be6..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:799a88545f1026806239ed4a5fc132f49708af3237fa05308c880d9313be5e22 -size 15140 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.md new file mode 100644 index 0000000..5043665 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.md @@ -0,0 +1,73 @@ +# Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 2 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter +1) +Vilka celler i ovariet kan producera progesteron? +2) +Vilka celler i ovariet kan producera östrogen? +3) +Vilka är östrogens målorgan och effekter hos kvinna +4) +Vilka är progesterons målorgan och effekter hos kvinna +5) +Beskriv menstruationscykeln med fokus på ovariet +6) +Beskriv menstruationscykeln med fokus på endometriet +7) +När i menstruationscykeln är FSH, LH, östradiol och progesteron som lägst/högst? +8) +Beskriv LHs effekter +9) +Beskriv FSHs effekter +10) Beskriv faserna och regleringen av folliklarnas utveckling +11) Beskriv förändringarna i follikeln i samband med ovulation +12) Hur regleras corpus luteums livlsängd? +13) Vilken är corpus lueteums funktion? +14) Varför går inte corpus luteum i regress efter befruktning? +15) Beskriv hur hypotalamus, hypofysen och ovarierna samverkar med positiv/negativ hormonell feedback +16) Vilka bioaktiva hormoner bildas i ovarier, testiklar och binjurar och vilka substanser reglerar deras +bildande? +17) Vilka hormonella förändringarna sker före och under pubertet? +18) Vilka hormonella förändringarna sker efter menopaus? +19) När och varför inträffar menarke? +20) Vilka faktorer påverkar puberteten (förutom genetiska)? +21) Hur påverkar övervikt/undervikt pubertet och menstruationscykeln? +22) Varför försköts menarke till högre åldrar i jordbrukssamhället och tidiga industrisamhället? +23) När och varför inträder menopausen? +24) Beskriv några vanliga orsaker till upphörda menstruationer +25) Vad innebär en anovulatorisk blödningsrubbning? +26) Beskriv utvecklingen av gonader (ovarier/testiklar) hos kvinnor och män +27) Beskriv hur SRY, testosteron och anti-müllerskt hormon påverkar den manliga könsutvecklingen +28) Förklara bakgrunden till testikulär feminisering +29) Förklara effekten av 5alfa-reduktasbrist + + +--- + +## Page 2 + +30) Ge exempel på orsaker till adrenal virilism +31) Vad händer vid kongenital adrenal hyperplasi? +32) Var sker vanligen fertiliseringen av oocyten? +33) Hur snabbt måste oocyten befruktas för att inte gå under? +34) Vad är skillnaden på mitos och meios? +35) När avslutas oocytens meios? +36) Beskriv implantationsprocessen och dess översiktliga tidsförlopp +37) Vilka endokrina förändringar sker vid graviditet? +38) Ge exempel på hormoner som produceras från placenta och deras funktion +39) Förklara översiktligt förloppet under förlossningen +40) Beskriv prostaglandinernas effekter på livmodern + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.pdf new file mode 100644 index 0000000..52dac8e --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Instuderingsfrågor som hjälp i inläsning av reproduktion för medicinstudenter.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d9bec864eb8dee2f8574d557bdb7de56078f45b5a945b1cf83f861059a338243 +size 86895 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.md new file mode 100644 index 0000000..13ba889 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.md @@ -0,0 +1,1629 @@ +# Reproduktionsfysiologi föreläsning-1.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 81 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +Reproduktionsfysiologi +medicinstudenter +Anders Rosengren, Professor Sahlgrenska akademin + + +--- + +## Page 2 + +Reproduktionsfysiologi +• Hypotalamus +• Hypofysen +• Ovarierna +• Endometriet +• GnRH, FSH, LH +• Östradiol, progesteron + + +--- + +## Page 3 + +Hypotalamus +Gonadotroprin-releasing hormone (GnRH) +• +Utsöndras pulsatilt (variation 60-200 min) +• +Kort halveringstid (2-4 min) +• +Mer frekventa pulsar ger mer LH medan infrekventa pulsar ger mer FSH +• +Pulsatilitetsfrekvensen påverkas i sin tur av +• +Östradiol som ökar frekvensen +• +Progesteron som minskar frekvensen +• +Noradrenalin (stimulerar) och dopamin (hämmar) + + +--- + +## Page 4 + +Hypofysen +FSH och LH +• +Främre hypofysen har receptorer för GnRH +• +Påverkar uttrycket av FSH och LH +• +Alfa-subenheten av LH och FSH är identisk med TSH och hCG +• +Nivåerna av FSH och LH styrs +• +främst av GnRH men även av +• +Inhibin (som samverkar med östradiol för att hämma FSH) + + +--- + +## Page 5 + +Upplägg +1. Kvinnliga könsorganens anatomi och utveckling +2. Produktion och funktion av viktiga hormoner +3. Menstruationscykeln +4. Endometriet och implantation +5. Graviditet +6. Förlossning +7. Amning +8. Menopaus +9. Manlig reproduktion +10.Några kliniska utblickar + + +--- + +## Page 6 + +1. Kvinnliga könsorganens anatomi och utveckling + + +--- + +## Page 7 + +Ovarierna +• +Ovarierna har två huvuduppgifter: +• +Bilda ett fertiliserbart ägg +• +Förbereda endometriet för implantation genom +att frisätta östradiol och progesteron +• +Ovarierna är ovala (oval kommer etymologiskt från +ägg, ovum), ungefär 2-5x1,5-3 cm +• +Tre distinkta regioner +• +Yttre kortex med folliklarna (en follikel består av +ägget och omgivande granulosa- och theka- +celler och är den funktionella enheten i ovariet) +• +Central medulla +• +Hilum med nerver, blodkärl och hilus-celler som +kan bilda steroider + + +--- + +## Page 8 + +Ovariernas utveckling +• +Initialt odifferentierade gonader som sedan tar kvinnlig eller manlig utvecklingsväg +• +Primordial germ cells (könsceller) mognar ut till oocyter +• +Oocyterna går in i meios (celldelning som innebär att varje cell får 23 kromosomer, till +skillnad från mitos) +• +Dessa celler omges av granulosaceller och bildar en primordialfollikel +• +De är vid fostervecka 20 omkring 600,000 celler och minskar sedan ända fram till menopaus +då de är uttömda. Vid födelsen har 80% av cellerna redan förlorats! +• +Endast 400-500 folliklar rekryteras för ägglossning under livet + + +--- + +## Page 9 + +Utmognad av folliklar +• +Primordialfolliklarna som bildats initial utvecklas till +primärfolliklar genom mognad av granulosacellagret (cellerna +blir kubiska I stället för platta) samt utveckling av zona pellucida +som separerar oocyten från granulosalagret +• +Sekundärfolliklar bildas då granulosalagret förtjockas (flera +celler I lager), förstoring av oocyten och bildandet av ett yttre +lager celler, kallad thekalagret +• +Tertiära follikeln bildas då thekalagret växer och det bildas ett +vätskefyllt hålrum kallat antrum +• +Denna växer slutligen ut till den graafska follikeln (Graafian +follicle) som är redo att frisättas vid ägglossning +• +Anti-müllerskt hormone bildas av granulosaceller och kan +användas kliniskt som ett mått på återstående äggreserv + + +--- + +## Page 10 + +Folliklarnas utmognad +• +Reserven utgörs av primärfolliklar +• +Folliklarna mognar ut successivt under hela reproduktiva +livet +• +Primär-, sekundär- och tertiärfolliklar bildas utan +inverkan av LH och FSH +• +Sista steget från tertiärfollikel till graafisk follikel kräver +FSH, annars går follikeln till atresi (det förklarar varför +alla folliklarna som är på väg att mogna ut före +puberteten går I atresi) + + +--- + +## Page 11 + +Figure 28.15 +Fertilisering: mitos och meios +Mitos: 6-7 miljoner +Inledning meios I +(flera 100.000) +Avslutning av meios I +enbart LH-stim ovulerande +folliklar +(ca 400) +Inledning av meios II +ovulerande oocyter, +avslutning enbart i +fertiliserade +(ca 1 +) + + +--- + +## Page 12 + +Pubertet +• +Pubertet är inte en händelse utan en process ända från +fosterstadiet till fertilitet +• +Den långa puberteten är central för mänskliga artens speciella +karaktär +• +Puberteten kännetecknas av +• +Könsmognad +• +Skelettmognad +• +Muskel- och fettutveckling (män 1.5 gånger så stor +muskelmassa som kvinnor) +• +Ökad mängd kroppsfett (25% hos kvinnor, 13% hos män) +• +Stämbandsförändring och ansiktsförändring +• +Hjärnutveckling – problemlösning, mer exekutiv, bättre +uppmärksamhet och coordination, dock sämre plasticitet +och språkinlärning + + +--- + +## Page 13 + +• Före puberteten: ”Broms” på +hypothalamus +• Små mängder östrogen +räcker för negativ feedback +• Pubertet: Bromsen släpper! +• Ger pulsatil GnRH- +frisättning +• GnRH  FSH/LH  +aktivering av äggstockar och +östrogenproduktion +• Varför släpper bromsen? +• Beror bl.a. på inlagring av +kroppsfett och näringsstatus +(hos flickor) +Pubertet + + +--- + +## Page 14 + +Vad trigger puberteten? +• +Samverkan av en rad faktorer +• +Ökad amplitud och mönster av GnRH och blir självförstärkande samt ökad känslighet för +GnRH i hypofysen +• +Detta påverkas I sin tur av genetiska uttrycksförändringar som påverkas av en rad +hormoner inkl leptin (bildas I fettväv) och av födointag +• +Pulsatiliteten påverkas även av sömn (under sömn sker en disinhibering av pulsatilitet, +vilket ökar strax före puberteten) +• +Genetiska faktorer förklarar 50-80% av tiden för pubertet +• +Men nutrition och vikt spelar också roll +• +Tidigare menarke vid övervikt, senare vid malnutrition/anorexi/intensive träning +• +Leptin spelar troligen viktig roll + + +--- + +## Page 15 + +FSH och LH under puberteten +• +Hos barn är FSH och LH låga men FSH högre. Cirka 1 år före +puberteten börjar LH bli högre hos pojkar och sedan stiger också +FSH. Hos flickor är det tvärtom först FSH som börjar stiga och +sedan LH. +• +När FSH stiger hos flickor börjar också östrogen bildas och utövar +positiv feedback på hypofysen +• +Detta östrogen ökar I sin tur LH från hypofysen. LH krävs för att få +utmognad av gulkroppen och trigga första ägglossningen. +• +Det sker successivt en ökad synkronicitet mellan GnRH, FSH, LH +och östrogen som slutligen kommer så pass I fas och I så höga +koncentrationer att ägglossning startar + + +--- + +## Page 16 + +Pubertetsutveckling hos kvinnor +• +Östrogen -> bröstutveckling +• +Androgener från binjurar och ovarier -> behåring +• +Under puberteten växer ovarierna och även livmodern (uterus) under inflytande av östradiol, +progesteron, tillväxthormon. +• +Östradiol frisätts till största delen från ovarierna + + +--- + +## Page 17 + +2. Produktion och funktion av viktig +hormoner + + +--- + +## Page 18 + +Steroidbildning i ovarierna +• +Steroider är samlingsnamn för lipider med fyra kolväteringar, bl.a. kolesterol och könshormoner +• +De biologiskt aktiva ovariella steroiderna är östradiol, progesteron och till viss del testosteron +• +Preovulatoriska folliklar bildar östradiol (reglerat av FSH) +• +Östrogen är ett samlingsnamn för 1) östradiol, 2) östron, 3) östriol. Östron och östriol är svaga och +måste konverteras till östradiol för att ge full effekt +• +Follikelns theka-celler bildar DHEA och androstenedione (reglerat av LH), som är prekursorer för +testosteron och östradiol men är viktiga kliniska biomarkörer för ökad androgen aktivitet +• +Testosteron omvandlas I perifera vävander till det mer potenta dihydrotestosteron + + +--- + +## Page 19 + +Thekaceller +• +Internt och externt lager +• +De interna thekacellerna bildar steroidprekursor, som används av granulosacellerna för att +bilda östrogen +• +De externa cellerna är viktiga vid ägglossningen + + +--- + +## Page 20 + +Androgener från ovarierna +• +Kolesterol omvandlas I tekacellerna +till andostendion och testosteron +under inflytande av LH +• +I granulosacellerna omvandlas +testosteron sedan till östradiol +under inflytande av FSH + + +--- + +## Page 21 + +Androgener från binjurarna +• +Påverkas av ACTH från hypofysen +• +21-alfa-hydroxylasbrist +• +Lågt blodtryck +• +kortisolsvikt +• +Virilisering (hirsutism, acne, +oligomenorré – diffdiagnos till +PCOS) +• +17-alfa-hydroxylasbrist +• +Hypokalemi (pga ökad mängd +prekursorer till kortisol) +• +Avsaknad av sekundära +könskarakteristika + + +--- + +## Page 22 + +• Granulosaceller +• Corpus luteum +• Placenta +• Fettväv (omvandling av +androgener mha +aromatase) +Produktion av +östrogen +• Corpus luteum +• Placenta +Produktion av +progesteron + + +--- + +## Page 23 + +• Follikeltillväxt +• Endometrietillväxt +• Funktion och tillväxt av inre +och yttre genitalia +• Tillväxt av bröst +• Fettinlagring +• Tillväxtspurt +• Vidgning av bäckenet +• Ökar kalciumupptag i ben +• Sänker kolesterolhalten i +blodet +• Vaskularisering av huden +• CNS +Östrogens +effekter +• +Reglering av livmoderslemhinnan +• +Höjer kroppstemperaturen +• +Tillväxt av brösten under +graviditet +• +Motverkar livmoderkontraktioner +• +Viktigt för ägglossning +• +CNS +Progesterons effekter + + +--- + +## Page 24 + +3. Menstruationscykeln +Hypofys- +hormoner +Ovarie- +hormoner +Endometriet + + +--- + +## Page 25 + +hypofys +hypothalamus +Hormonell feedback +Thecaceller +Granulosaceller +Östrogener +Androgener +Progesteron +LH +FSH +GnRH +- +- +- +- + + +--- + +## Page 26 + +Ägglossningen – dominant follikel +• +När folliklarna från puberteten stimuleras av de ökande nivåerna FSH utvecklas de på +flera sätt +• +Tekacellerna stimuleras av av LH och bildar testosteron +• +Antal granulosaceller I follikeln ökar och bildar östradiol under stimulans av FSH +• +Denna ökande follikeltillväxt kommer att ge negativ feedback på FSH genom östrogen +(och även inhibin) +• +I varje cykel tar en dominant follikel över (övriga tillbakabildas). Den tar över all +östrogenproduktion. +• +Den utvecklar ökande mängd LH-receptorer och blir en graafsk follikel +• +Undantagsvis bildas två dominanta folliklar, som kan ge tvåäggstvillingar + + +--- + +## Page 27 + +Ägglossningen +• +När tillräckligt hög nivå av östradiol produceras sker via positiv +feedback på hypothalamus en peak av LH +• +LH-peaken leder till att follikelns yta försvagas och brister. +• +LH-peaken kommer ett halvt till ett dygn före ägglossningen +• +Precis före ägglossningen förändras granulosa- och tekacellerna så att +progesteron bildas +• +Det kallas luteinisering och innebär att corpus luteum bildas. +• +Corpus luteum frisätter främst progesteron men även östrogener +• +Corpus luteum växer snabbt under inverkan av LH +• +Produktionen av progesteron och östrogener stiger brant och når sin +höjdpunkt 1 v efter ägglossningen +• +Corpus luteum växer under ca 1 v under inverkan av LH men sedan +orkar den inte växa mer om inte befruktning sker (då bildas hCG som +fortsatt stimulerar den) +• +Corpus luteum har en funktionell livslängd på ca 14 dagar och blir +sedan corpus albicans. +• + + + +--- + +## Page 28 + +(No content) + +--- + +## Page 29 + +FSH och LH i ovariell funktion +• +FSH är det hormon som huvudsakligen driver follikelmognad +• +FSH verkar främst på granulosaceller +• +FSH verkar genom att öka aromatasenzymet som är ett nyckelsteg I bildandet av östrogen +• +FSH inducerar också uttryck av LH-receptorer I granulosacellerna +• +LH behövs för ägglossning och upprätthållande av corpus luteum +• +LH är också viktigt för androgenproduktion I theka-cellerna +• +LH verkar synergistiskt med FSH I de sena faserna av follikelutvecklingen +• +Små ökningar av LH (betydligt mindre än LH-peaken dock) är viktiga för att få nya folliklar att +börja mogna ut I det preovulatoriska stadiet + + +--- + +## Page 30 + +Corpus luteum +• +Corpus luteum bildar främst progesteron men även östradiol +• +I Corpus luteum samlas stora depåer av kolesterol (som ger dess gula färg; luteum betyder +gul på latin) för att upprätthålla den höga produktionen av progesteron +• +Corpus luteum har mycket högre nivå av LH-receptorer än preovulatoriska folliklar +• +LH central för den höga produktionen av progesteron + + +--- + +## Page 31 + +(No content) + +--- + +## Page 32 + +Steroidproduktion i follikelfas och lutealfas +1. +Progesteron, östradiol (och även inhibin) från corpus luteum hämmar FSH genom negativ +feedback under lutealfas +2. +Då corpus luteum går i regress (förutsatt att befruktning inte sker) försvinner denna negativa +feedback och FSH börjar stiga (detta sker precis före menstruationen) +3. +Denna ökning av FSH stimulerar rekrytering av nya folliklar som börjar mogna ut och en ny +follikelfas tar sin början. Follikelfasen kännetecknas av +• +Östrogenproduktionen ökar pga FSH +• +FSH stimulerar också uttrycket av LH-receptorer på granulosacellerna +• +De ökade nivåerna av östrogen stimulerar LH I hypofysen och ger LH-peaken, som triggar +ägglossningen +4. +Lutealfasen: +• +Efter ägglossningen bildas corpus luteum genom högt cellulärt upptag av kolesterol, ruptur +av membranet mellan granulosaceller och thekaceller och ökar vaskularisering +• +Höga nivåer av främst progesteron men också östradiol som hämmar FSH och LH + + +--- + +## Page 33 + +4. Endometriet och implantation +• +Mucosa i uterus +• +Har en särskild sorts kärl som kallas spiralartärer som möjliggör +menstruation genom att hormoner verkar på spiralartärerna så +att endometrievävnad stöts av +• +Endometrietillväxt och –mognad börjar om på nytt i varje +menscykel +• +Endometriet är tillgängligt för implantation mellan dag 20 och +24 I menscykeln +• +Under graviditet ombildas endometriet och kallas då decidua + + +--- + +## Page 34 + +Endometriets funktionella anatomi +• +Övre två tredjedelarna kallas +functionalis-lagret och nedre kallas +basalis-lagret +• +Functionalis har till funktion att ta emot +det befruktade ägget +• +Basalis har till funktion att regenerera +endometriet vid varje ny cykel (styrs av +östradiol) + + +--- + +## Page 35 + +Endometriets utveckling + + +--- + +## Page 36 + +Menstruationen +• +Utan hCG minskar progesteron och östradiol och en kedjereaktion inleds +• +Infiltration av leukocyter +• +Tillbakabildning av kärl +• +Hypoxi +• +vasokonstriktion +• +Avstötning av functionalis-lagret +• +Blödningen sker när de vasokonstringerade kärlen dilateras och blod börjar strömma ut +• +Fragmenterade celler, blod och fibrin samt koagel stöts bort +• +Sedan kontraherar myometriet (muskellagret bakom endometriet) för att stoppa blödningen +• +En ny fas av regeneration tilltar + + +--- + +## Page 37 + +Befruktning och implantation + + +--- + +## Page 38 + +Det tidiga embryot +• +Om inte ägget befruktas inom 24 h från ägglossningen så överlever det ine +• +Befruktning sker i den övre distala tredjedelen av äggledaren +• +Embryot kommer efter 2 dagar in I uterus som under inverkan av LH är fylld med +näringsämnen +• +Efter 6 dagar är embryo redo för implantation. Endometriet har utvecklat en rik kapillärbädd +som kommer I nära kontakt med embryo +• +Embryot börjar producera hCG som “härmar” LH och håller progesteronproduktionen från +corpus luteum högt, vilket krävs för att fortsatt stimulera endometriet och embryot ska +överleva. Först efter 6-7 v har placenta (moderkakan) egen tillräcklig produktion av +progesteron + + +--- + +## Page 39 + +(No content) + +--- + +## Page 40 + +Implantation +• +Fusion av spermie och oocyt -> zygot +• +Tom 8-cellstadiet är cellerna totipotenta +• +Vid 16 celler sker en differentiering till +• +Inre cellmassa som blir fostret +• +Trofoektoderm som blir placenta och omgivande hinnor +• +Implantation sker ca 6-8 dagar efter fertilisering då zona pellucida försvinner runt embryot +• +Implantation innebär att mikrovilli från trofoektoderm kommer I nära kontakt med +pinocyter från endometriet (pinocytos betyder att vätska mellan cellerna sugs upp, vilket +stimuleras av progesteron) +• +Embryot invaderar endometriet genom adhesionsproteiner och differentiering av +trofoektodermet till syncytiotrofoblaster, som är sammansmältning av celler +• +Syncytiotrofoblasterna bildar villi som söker sig in mot moderns kärl och ersätter +endotelet och spiralartärerna som ursprungligen finns I endometriet. Detta ger upphov +till ny kärlförsörjning med mycket större kapacitet +• +Endometriecellerna genomgår också s.k. deciduering som innebär att de förstoras och +ökar sin metabola aktivitet + + +--- + +## Page 41 + +Amnion och korion – inre och yttre fosterhinnor + + +--- + +## Page 42 + +Locations of the ectopic pregnancy +Risk faktorer +•Rökning +•Infektioner (clamydia, gonorre) + + +--- + +## Page 43 + +5. Graviditet +• +Tre vävnadslager skiljer fostrets från moderns circulation +• +1) endotelet hos fostrets kärl, +• +2) bindväv +• +3) trofoblasterna +• +De höga nivåerna av progesteron (samt uttrycket av HLA-G) förhindrar immunologisk +avstötning + + +--- + +## Page 44 + +Graviditet – fysiologiska adaptationer +• +Blodflödet i uterus tiofaldigas +• +Det blir också ökad blodvolym (ca 50%) till följd av aldosteronproduktion som ger natrium +och vattenretention +• +Erytropoetin ökar och ger 20% fler röda blodkroppar +• +Detta medför också ökad risk för livsfarliga blödningar vid förlossning (och snitt) +• +Glomerulär filtration ökad – obs detta kan kräva dosändring av många läkemedel som +utsöndras via njurar, som epilepsimedicin, antibiotika m.m. +• +Ökat diastoliskt blodtryck 10-15 mm Hg +• +Ökad puls +• +40% mindre expiratorisk reserv +• +Minskad tarmmotilitet ger illamående + + +--- + +## Page 45 + +Graviditet – metabola adaptationer +• +Insulinresistens +• +Detta har till syfte att öka lipolys hos kvinnan, dvs då kvinnan +blir mindre känslig för insulin tas mindre glukos upp hos +kvinnan och detta kan I stället gå till fostret +• +Det innebär att kvinnan rent metabolt får ett tillstånd av lätt +svält med ökad produktion av ketoner +• +Mekanismen inte helt klarlagd men tros involvera hPGH +(tillväxthormon från placenta) som minskar +insulinreceptorer +• +Ökad mängd kolesterol som används för steroidbildning I +placenta + + +--- + +## Page 46 + +Graviditet – endokrina adaptationer +• +Östrogen ger ökad produktion av prolaktin +• +GnRH minskar och därmed också FSH och LH (detta pga neg feedback från steroider och +inhibin från placenta) +• +hCG från placenta härmar TSH (som då minskar) och kan leda till lätt ökning av T4, I +synnerhet I första trimester + + +--- + +## Page 47 + +Hormonproduktion från placenta +• +Progesteron +• +Viktigt för slemhinnan och placenta +• +Omvandlas också till glukokortikoider och mineralkortikoider hos fostret +• +hCG +• +Räddar corpus luteum +• +Viktigt för differentiering av genitalia hos manliga foster +• +Tros bidra till syncytiotrofoblastbildning +• +Tros bidra till immunosuppression + + +--- + +## Page 48 + +6. Förlossning +Animal +Gestation +Period +(days) +Animal +Gestation +Period +(days) +Camel +406 +Hyena +110 +Cat +62 +Kangaroo +40 +Cow +280 +Lion +108 +Chimpanzee +237 +Mink +50 +Dog +62 +Monkey, rhesus +164 +Dolphin +276 +Mouse +21 +Elephant, +African +640 +Opposum +13 +Ferret +42 +Orangutan +245-275 +Fox +52 +Pig +113 +Giraffe +395-425 +Rabbit +32 +Goat +151 +Rat +21 +Guinea pig +68 +Reindeer +215-245 +Hamster +16 +Seal, northern +fur +350 +Hedgehog +35-40 +Sheep +148 +Horse +337 +Skunk +62 +Human +266 +Squirrel, grey +44 + + +--- + +## Page 49 + +Östrogen och progesteron +• +Upprätthållande av graviditet och initiering av förlossning bestäms av en balans mellan +progesteron och östrogen. +• +Progesteron är central för graviditeten och är en förkortning av progestational steroid hormone +• +Progesteron är central I början av graviditet för utmognad av endometriet +• +Under senare faser är det central för att undertrycka prostaglandiner och uttrycket av jonkanaler, +oxytocin- och prostaglandinreceptorer som behövs I kontraktionen av uterus +• +Progesteron ges därför för att fördröja förtida förlossning +• +Östrogen är mindre viktigt under graviditet men ökar blodflödet I placenta och förbereder för +laktation + + +--- + +## Page 50 + +Förlossningen +• +Progesteronnivåerna är märkligt nog oförändrade +vid förlossning men däremot sker en förändring av +progesteronreceptorer. +• +Parallellt sker en ökning av östrogenreceptorer +inför förlossning, vilket ger +• +Ökad kontraktionsförmåga hos uterus +• +Mer prostaglandinproduktion) +• +Oxytocin från hypothalamus stimulerar också +förlossning +• +Både prostaglandin och oxytocin används för att +sätta igång förlossning + + +--- + +## Page 51 + +Hormonell reglering av +bröstutveckling och funktion +7. Amning + + +--- + +## Page 52 + +Prolaktin +• Bildas i hypofysen +• Hämmas normalt av dopamin +• Under graviditeten stimulerar östrogen och progesteron brösttillväxt +• Sugning från barnet -> nucleus arcuatus -> hämmar dopamin -> peak av +prolaktin + ocytocin +• Prolaktin hämmar östrogen via GnRH och direkt på ovariell nivå +• Också viss hämning av progesteron +• Amning hämmar därför menscykeln – obs ej helt säker preventivmetod +• Utan amning faller prolaktin till tidigare nivåer på 1-2 veckor + + +--- + +## Page 53 + +Amning + + +--- + +## Page 54 + +Bröstmjölk +• Casein och laktos +• Tidiga mjölken – colostrum (ca 4 dagar) – har mycket protein och antikroppar +• WHO rekommenderar sex månaders helamning och därefter delamning med tilläggskost upp tills +barnet är två år eller äldre. +• Antikroppar – IgA +• Laxerande +• Bättre upptag av fett och järn +• Bättre metabolisering av aminosyror + +• Andra faktorer, t ex anknytning + + +--- + +## Page 55 + +• Definition: Ett år utan menstruationer +• Medelålder 51 år +• Leder till: +• Atrofi av bröst +• Obehag i underlivet, som torra slemhinnor och/eller +urinvägsbesvär +• Benskörhet +• Värmevallningar och svettningar (ca ¾) +• Sömnproblem  +• Ökad risk för cardiovaskulära sjukdomar +• ( I stort korrelerat till minskad östrogenreceptorstimulering) +8. Menopaus + + +--- + +## Page 56 + +Menopaus +Antal primordialfolliklar under livet +• +Tidigare hos rökare +• +Påverkas inte av amning, barnafödande eller +p-piller +• +Sjunkande östrogennivåer ger sköra +slemhinnor genital och vasomotoriska +symptom +• +Symptom kan behandlas med östrogen men +ökad risk för bröstcancer och +hjärtkärlhändelser, vilket föranleder låg dos +och även kombination med gestagen för att +inte får överdriven tillväxt av endometriet + + +--- + +## Page 57 + +From: Common diseases as determinants of menopausal age +Hum Reprod. 2016;31(12):2856-2864. doi:10.1093/humrep/dew264 +Hum Reprod | © The Author 2016. Published by Oxford University Press on behalf of the European Society of Human +Reproduction and Embryology. All rights reserved. For permissions, please e-mail: journals.permissions@oup.com +Tiden för menopaus +• +konstant +• +oberoende av +• +tid för pubertet +• +tidigare sjukdom +• +Antalet +ägglossningar +• +beroende av +• +PCOS +• +”genetik” +Statistiskt viss ökning över +tid- orsak okänd + + +--- + +## Page 58 + +Prediktion av menopaus +AMH – mått på ”follikel-reserv” +AMH (anti-müllering hormone = Müllerian inhibiting factor) +• produceras postnatalt i granulosaceller i folliklar som rekryterats +från den vilande follikelpoolen men ännu inte selekterats för +dominans eller genomgått atresi. +AMH anses ha tre funktioner i follikulogenesen +1. Inhibera rekryteringen från primordialfolliklarna +2. Minska granulosacellernas känslighet för FSH och därmed +inhibera FSH-stimulerad tillväxt +3. Inhibera aromatas i granulosacellerna och därmed bildningen av +estradiol, en lokal tillväxtfaktor för folliklar + + +--- + +## Page 59 + +AMH – mått på ”follikel-reserv” + + +--- + +## Page 60 + +Effekter av minskad östrogenproduktion +HRT +Hormone +replacement +therapy +MHT +menopausal +hormone +therapy +Hormonbehandling effekt på vallningar och andra symtom +som är relaterade till östrogenbrist, minskad risk för +cardivaculär sjdm, ökad överlevnad, men också ökad +bröstcancerrisk + + +--- + +## Page 61 + +Bröstcancerrisk efter HRT/MHT +Lancet 2019 + + +--- + +## Page 62 + +9. Manlig reproduktionsfysiologi +• +Könsdifferentiering startar vecka 7 +• +Urgonaden utvecklas mot testikel +• +Styrs av sex reversal gene on the Y chromosome (SRY) +• +Testikeln producerar testosteron och anti-müllerskt hormon +(AMH) +• +Testosteron behövs för utveckling av wolffska gången som ger +sädesblåsor, vas deferens och bitestiklar. Det ger också ökning av +spermatogonier +• +AMH gör att müllerska gången (behövs för kvinnliga genitalia) +tillbakabildas + + +--- + +## Page 63 + +Testiklarna +• +Testiklarna har två delar +• +Sädeskanaler med Sertoliceller och spermier +• +Interstitium med Leydigceller som frisätter +testosteron +• +Testikeln omges av tunica albuginea +• +Sädeskanalerna har Sertoliceller som stödjer +bildande spermier. De är 70 cm och löper från +testiklar till rete testis, till efferenta kanaler, till +bitestiklarna och slutligen till vas deferens +(sädesledaren) +• +Vid puberteten ökar LH och börjar stimulera +Leydigcellerna att bilda testosteron +• +Ökande FSH stimulerar spermatogenes + + +--- + +## Page 64 + +• +Det bildas 120 miljoner mogna spermier per dag +• +Mitotisk eller proliferativ fas +• +Spermatogoner delar sig för att förnya +stamcellspoolen och en del går vidare till +• +Meiotisk fas +• +Spermiogenes där omogna spermatider +differentierar till mogna spermatozoer +• +Alltså: spermatogon -> primär spermatid (genom första +meios) -> sekundär spermatid (genom andra meios) -> +spermatid -> mogen spermie + + +--- + +## Page 65 + +Manliga könshormoner +• +GnRH styr FSH och LH +• +LH hämmas av både testosteron och östrogen +• +Hämmas också av inflammatoriska cytokiner och leptin (därför lägre testosteron vid +övervikt) +• +FSH påverkar främst Sertolicellerna + + +--- + +## Page 66 + +Testosteronbildning +• +Testosteronbildningen styrs initialt av hCG, senare under fostertiden från hypothalamus +• +Testosteron omvandlas till det mer potenta dihydrotestosteron I anlagen till prostata, penis +och skrotum genom 5-alfa-reduktas som finns I anlagen till dessa vävnader +• +Hos vuxna behövs testosteron för spermiebildning +• +Om GnRH minskar (t ex pga anabola steroider) sjunker testosteron och spermatogenes +• +Testiklarna vandrar nedåt I två faser. Transabdominella fasen innebär att de mellan v 10-23 +lägger sig I inguinalregionen. Det följs av inguinoscrotala fasen v 26-28 + + +--- + +## Page 67 + +Pubertetsutveckling hos män +• +Testiklarna är aktiva även hos barn som producerar små mängder testosteron +• +Testikeltillväxt och ökad produktion av testosteron +• +I barndomen består testiklar främst av Sertoliceller, efter pubertet mest av könsceller +• +Dessutom mognar de tidigare primitiva Leydigcellerna ut +• +Spermatogenes börjar vid 11-15 års ålder +• +Leydigcellerna producerar testosteron och I mindre mängd androstendion, +dihydrotestosteron och östradiol (men 75% av allt östradiol hos män bildas genom perifer +omvandling av testosteron till östradiol) + + +--- + +## Page 68 + +10. Några kliniska utblickar +• +Dysmenorré – kraftiga kontraktioner av myometriet pga lokala prostaglandiner från +sönderfallande endometrieceller. Prostaglandinerna ger också kontraktion av kärl +• +Kan behandlas med NSAID som hämmar prostaglandiner +• +Kombinerade p-piller med syntetiskt progesteron (gestagen) hämmar också +kontraktionen – jämför progesterons roll I att upprätthålla förlossning +• +Menorragi – riklig mens +• +Kan minskas av kombinerade p-piller pga att gestagen motverkar alltför tjockt +endometrium. Även gestagenspiral kan användas +• +Premenstruell tension +• +Variation I stämningsläge +• +Progesteron påverkar GABA-systemet och därmed stämningsläget + + +--- + +## Page 69 + +Blödningsrubbningar +• +Normal menscykel har 2-8 dagars blödning med 23-35 dagars intervall och total blödning +max 80 ml +• +Graviditet – glöm inte extrauterin graviditet vid oförklarlig blödningsrubbning +• +Tumörer +• +Infektion +• +Ovulationsblödning pga sänkning av östrogen vid ägglossning innan corpus luteum kommit +igång +• +Premenstruella blödningar pga att progesteron från corpus luteum faller snabbare än normal +• +Anovulatorisk blödning +• +Follikelfasen I ovarierna med östradiolproduktion gör att endometriet tillväxer +• +Om det inte sker någon ägglossning bildas inte corpus luteum och därmed ingen +sekretionsomvandling av endometriet +• +Till slut blir endometriet så stort att cirkulationssvikt uppstår och det stöts bort +• +Uppträder ofta första åren efter menarke och sista åren före menopaus +• +Kan behandlas med gestagen + + +--- + +## Page 70 + +• Ovulatorisk cykel +• Follikelfas +• Luetalfas +• Menstruation orsakas av luteolys +• Ofta regulbundna +• Anovulatorisk cykel +• Follikelfas +• Ingen ägglossning +• Menstruation orsakas av minskat +östrogen pga av follikelatresi +• Oregelbundna +• Vanligare vid pubertet och innan +menopaus +Orsaker till varierande längd av menscykeln + + +--- + +## Page 71 + +Amenorré +• +Primär amenorré +• +Kan bero på kromosomavvikelser eller anatomiska orsaker +• +Hypotalamisk störning pga hård träning, anorexi, stress +• +Sekundär amenorré +• +3-6 mån uppehåll I menstruation +• +Hypotalamisk störning +• +Prolaktinom +• +Tyreoidearubbning +• +PCOS +• +Menopaus + + +--- + +## Page 72 + +Amenorré - utredning +• +FSH +• +lågt vid hypotalamisk eller hypofysär insufficiens, t ex anorexi, hård träning, stress +• +Högt vid menopaus eller ovariell dysfunktion (inga fungerande folliklar) +• +Östrogen-Progesterontest +• +Om avsaknad av blödning talar det för anatomiska orsaker, t ex avsaknad av +endometrium +• +Progesterontest +• +Om blödning talar det för normala gonadotropiner och östrogen, dock utan +cykelsynkronicitet, dvs det sker endometrietillväxt men inte tillräckligt välsynkroniserad +aktivitet av hormonerna för normal mens. Förekommer ofta vid PCOS + + +--- + +## Page 73 + +↑ Bioavailable +Androgens +↑ ACTH +↑ HPA activity +Liver +↓ SHBG +Obesity, T2DM, CVD +Insulin resistance +Hyperinsulinemia +Adrenal +↑ DHEA +↑ DHEA-S +Ovaries +↑ Testosterone +↑ Estradiol +↑LH amplitude pulse +↓/= FSH +1 +4 +3 +2 +PCOS + + +--- + +## Page 74 + +PCOS +• +Hirsutism/akne +• +Övervikt +• +Blödningsrubbning/anovulation +• +Drabbar 5-10% av kvinnor +• +Omogna folliklar +• +Ofta insulinresistens med hyperinsulinemi som verkar synergistiskt med LH och stimulerar +androgener från thekacellerna +• +Ibland också ändrat GnRH-mönster som ger högre LH och lägre FSH + + +--- + +## Page 75 + +Professor Robert Edwards, Lesley Brown, Louise Brown, the world's first "test tube +baby" with her son Cameron. Photo taken 12 July 2008. +Photo: Kindly provided by Bourn Hall Clinic. +2010 + + +--- + +## Page 76 + +IVF +• +Fertiliteten bestäms främst av kvaliteten på oocyterna men endometriet kan ta emot ägg +högt upp I åldrarna. +• +Detta är grunden för in vitro-fertilisering (IVF) +1. +Follikelfasen härmas genom att ge östradiol I dagliga doser under 10 dagar +2. +Det stimulerar I sin tur endometriets tillväxt +3. +Det följs av östradiol kombinerat med progesteron för att stimulera endometriets +sekretoriska ombildning +4. +Progesteron ges fortsatt till graviditetsvecka 8-10. + + +--- + +## Page 77 + +The Ugandan fertility clinic said Safina +Namukwaya had become Africa's oldest +mother at the age of 70 – twins (Oct-23) + + +--- + +## Page 78 + +Hormonell antikonception +• +Kombination av östrogen och gestagen +• +Tas under 28 dagar, varav 21-24 innehåller hormoner för att simulera normal +menstruation +• +Finns även långcykelbehandling med oavbruten hormontillförsel som ger utebliven +ovulation och sannolikt bättre skydd +• +Gestagen ger +• +Hämning av FSH och därmed ägglossningen +• +Förtätning av cervixsekret +• +Proliferationshämning av endometriet +• +Östrogen ger främst mer regelbundet blödningsmönster +• +Det finns också rena gestagenpreparat I form av spruta, stav, tabletter som alla ger hämmad +ägglossning, tätare sekret och tunnare endometrium +• +Mini-piller har gestagen I lägre dos och ger oftast ingen hämning av ägglossning utan endast +effekt på cervix och endometriet + + +--- + +## Page 79 + +Hypogonadism +• +Lågt testestoron +• +Kombinerat med lågt LH talar för s.k. sekundär hypogonadism pga dysfunktion I +hypothalamus eller hypofys, t ex hypofystumör +• +Kombinerat med högt LH talar för primär hypogonadism, som innebär att testiklarna inte +förmår producera tillräckligt med testosteron. Vanligaste orsaken är Klinefelters syndrom +(övertalig X-kromosom) +• +Kombinerat med normal LH talar för funktionell hypogonadism orsakat av t ex läkemedel +(kortison, opiater), andra sjukdomar (diabetes, KOL, njursjukdom) + + +--- + +## Page 80 + +Specialfall +• +Testikulär feminisering innebär komplett androgenokänslighet hos person med XY-genotyp +som får kvinnlig fenotyp. Beror på mutation av androgenreceptorn +• +5-alfa-reduktasbrist – testosteron kan då inte omvandlas till dihydrotestosteron I yttre +genitalia +• +Adrenal virilism (förmanligande hos både kvinnor och män). Orsaker kan vara naturlig +variation, PCOS, Cushing, testosteronproducerande tumör, akromegali, +• +Kongenital adrenal hyperplasi: 17-alfa- eller 21-hydroxylasbrist ger minskad produktion av +kortisol och aldosteron. Binjurarna stimuleras då att öka sin produktion av hormoner vilket +gör att testosteron ökar + + +--- + +## Page 81 + +Tack för uppmärksamheten och lycka till! +anders.rosengren@gu.se + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.pdf new file mode 100644 index 0000000..ab33e8e --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:05358ed66a5c84d81e55ff3f0d7dafa3b9b85b891c6705d907b4411ac717267b +size 6806103 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.pptx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.pptx deleted file mode 100644 index 4a84526..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Del III/Block 14 - Reproduktion och Fosterfysiologi/Reproduktionsfysiologi föreläsning.pptx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:a922fd5e1a723bd3f81c501d8eb3c91de538ea84875e5a231e5d84adb5fb2c96 -size 114542370 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.md new file mode 100644 index 0000000..a534b75 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.md @@ -0,0 +1,184 @@ +# Info upprop - TYK T2 VT26.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 12 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +TYK termin 2, VT 26 +information +Dominique Hange, Marie Walther, + +Denislava Mintcheva, +Maria Waller, Bernhard von Below, +Helen Borgkvist + + +--- + +## Page 2 + +Syftet med TYK: +”Att tidigt i utbildningen introducera +studenterna i läkarrollen och i +sjukvårdsarbetet med syfte att +därigenom få kunskap, färdigheter +och inspiration för ett framtida +läkaryrke och motivation för +teoretiska studier” + + +--- + +## Page 3 + +Datum TYK T2, VT 2026 +• +VFU-dagar 10/3, 26/3 och 22/4 inkl EPA +• +Seminarium om patientcentrerad konsultation +17/2 och 18/2 (halvklass) kl 13.15-16.30 + EPA +• +Forumteater ”Klädd i vitt” 19/3 kl 13:15-16:30 +• +Tid finns för arbete med skriftlig rapport + (Olika yrkeskategorier): em 2/4 + 6/5 + Inlämning senast 11/5, kl.23:59 + GULT=obligatoriskt + + +--- + +## Page 4 + +Inför VFU +• +Utdrag ur belastningsregistret, tag med till +VFU. +• +Kontrollera ert vaccinationsstatus. +• +Kontrollera mobilnummer i Ladok. +• +Möjlighet att önska VFU-plats inom zon C och +Varbergs sjukhus, senast 16/2 via +TYK@allmed.gu.se + + +--- + +## Page 5 + +VFU +• +Placeringar på sjukhus i VGR + norra +Halland (=Varbergs sjukhus). + 4 studenter, nya grupper. +• +Kontaktperson är den som står överst. +• +Kontaktpersonen hör av sig till +handledaren. +• +VFU-lista på CANVAS c:a 2 v innan +första VFU-dag. + + +--- + +## Page 6 + +VFU +• +Ibland kan byte av VFU-datum behöva +göras, planera med din handledare så +snart som möjligt för ett alternativt +datum. +• +Medtag till VFU-platsen : giltig +legitimation/GU-kort, utdrag ur +belastningsregistret och gärna en +namnbricka. + + +--- + +## Page 7 + +• Deltagande på alla VFU-dagarna +• Deltagande på seminarium Konsultationen +• Deltagande Forumteater +• Godkänd enskild skriftlig rapport +”Yrkeskategorier” +• EPA – moment genomfört två gånger +För godkänd kursdel TYK krävs: + + +--- + +## Page 8 + +EPA på TYK +• EN EPA: Att inleda en patientcentrerad +konsultation med öppen fråga : + - En görs i samband med + seminarium 17/2 resp 18/2 + - minst en görs under VFU + tillsammans med handledare + + +--- + +## Page 9 + +Likabehandling och Jämställdhet i +handledningssituationen +Vad gäller vid Göteborgs Universitet +och Sahlgrenska Akademin +Tine Rode Schmidt Högberg +Enheten för allmänmedicin +vid Göteborgs universitet + + +--- + +## Page 10 + +Diskrimineringslag SFS 2008:567 +• Att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och +möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller +uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan +trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder + + +--- + +## Page 11 + +Vart skall man vända sig? +Om någon har blivit kränkt eller utsatts för någon form +av trakasseri uppmanar vi personen att anteckna det +som hänt och att de berättar för kursledningen eller +kursansvarige. Stöd genom SAKS. +• Prefekten +• Rektor +• DO +Information om GUs likabehandlingsarbete samt +vägledning, råd och stöd finns på GU´s hemsida +http://medarbetarportalen.gu.se/likabehandling/ + + +--- + +## Page 12 + +Välkomna till TYK VT26! + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.pdf new file mode 100644 index 0000000..747246d --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:6751db2db4e28a26b797a0bc3145cbb0dc41ccfcfc49f04f232aa050303f9e91 +size 107047 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.pptx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.pptx deleted file mode 100644 index cc04a37..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/Information om TYK/Info upprop - TYK T2 VT26.pptx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:d88c971e72dd21eba24e027c623943b49b94c5f89ef4f51424df54b1f851bd1d -size 134921 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.docx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.docx deleted file mode 100644 index e48c165..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:c3063492d8b9be1ae6023d9bbac106e824589a5df86d453507a23f39a17f2f63 -size 14690 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.md new file mode 100644 index 0000000..8a6bb9f --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.md @@ -0,0 +1,41 @@ +# Information inför VFU TYK 2 VT 26.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 1 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +VFU-information TYK T2 VT26 (Verksamhetsförlagd utbildning) +Under terminen genomförs tre VFU-dagar på sjukhus/sjukhusanslutna enheter i +hela Västra Götaland och norra Halland. +Obs! Tag med giltig legitimation och GU-kortet/namnbricka samt utdrag ur +belastningsregistret! Ang belastningsregistret, se särskild info i Canvas. +VFU-listan blir klar och läggs ut på Canvas ca två veckor före första VFU-dag. +Grupperna är satta och går inte att ändra. Vi kan alltså inte ta hänsyn till +önskemål om att byta grupper. +Eventuellt kan du få ersättning för resor. Information om detta finns på särskild +plats i Canvas. +Vi ersätter ej för bilresor. +Kontrollera i Ladok att ditt mobil-nr stämmer redan nu! +Kontaktpersonen i gruppen (den student som står högst upp och har ett mobil-nr +efter sitt namn) hör av sig till handledaren inför första VFU-dagen. Vid +sjukdom, gör upp med din handledare om ersättningsdag. +Vid speciella fall kan vi ta hänsyn till önskemål om placering gällande VFU- +platser på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL), Skaraborgs sjukhus (SKAS) +och Halland sjukhus i Varberg. +Vid önskemål skickar du mail till oss där du preciserar ditt önskemål om +placering. Senast 16/2 vill vi ha mailet till TYK@allmed.gu.se +Kontakta oss tidigt vid eventuella problem på VFU-placeringen. +TYK@allmed.gu.se +Mvh +Kursdelsledningen för TYK +Ver.251215 + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.pdf new file mode 100644 index 0000000..311bfb3 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Information inför VFU TYK 2 VT 26.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:9b1e6221c4cc69cef73602406ade7a1c6906a9b53811cbaab5ec2f9db599db52 +size 98374 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.docx b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.docx deleted file mode 100644 index 6aa97b0..0000000 --- a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.docx +++ /dev/null @@ -1,3 +0,0 @@ -version https://git-lfs.github.com/spec/v1 -oid sha256:bc28790c225e5151b4ae5a9dcb0332b4444790e4539e9a817b74f696b9431435 -size 24227 diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.md b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.md new file mode 100644 index 0000000..d7bcd54 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.md @@ -0,0 +1,222 @@ +# Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.pdf + +**OCR Transcript** + +- Pages: 6 +- OCR Engine: pymupdf +- Quality Score: 1.00 + +--- + +## Page 1 + +TIDIG YRKESKONTAKT +VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) +ALLMÄNNA PRAKTISKA ANVISNINGAR INFÖR VFU-DAGARNA + +Förberedelse. Gå igenom VFU-dagarnas innehåll (här nedan). Någon gång kan det +passa bättre att ta VFU-dagarna i en annan ordning. Ett framgångsrikt arbete beror i +hög grad på att samtliga är förberedda och vet vad uppgifterna går ut på. I +handledarens uppgift ingår även att med utgångspunkt i lärandemålen även kunna +improvisera utefter studenternas önskemål och ”dagens möjligheter”. + +Klädsel- och hygienregler följs enligt information under Introduktionsveckan, termin +ett, samt anvisningar från VG-regionen + +Genomförande. Som student bör du få många tillfällen att samtala med patienter, +anhöriga och vårdpersonal. Viktigt att det sker i var och ens takt och kan därför göras +på egen hand eller tillsammans med en kamrat eller handledare. I +studiehandledningen finns förslag på frågor att ställa till patienterna. I kursen ingår +också att träna klinisk undersökning/status, såsom allmäntillstånd, munhåla, hjärta, +lungor, perifera kärl och blodtryck. Andra lämpliga praktiska uppgifter kan vara +omvårdnadsarbete, såromläggning, EKG-tagning, eller annan klinisk undersökning. + +Redovisning Här finns möjlighet att träna förmågan att beskriva iakttagelser på ett +tydligt och begripligt sätt. Att bli bekant med ord och begrepp, som används av läkare +och annan vårdpersonal. Att dela erfarenheter och på så sätt få mer kunskap och +erfarenheter än bara sina egna. + +Diskussion. Här ges tillfälle att diskutera professionellt förhållningssätt, t ex +bemötande, frågor om etik och samarbete. Ta också upp frågor kopplade till +pågående studier i histologi, fysiologi, farmakologi och biokemi. + +Feedback. Genom att ge varandra stöd och uppmuntran bidrar du till andras +professionella och personliga utveckling. Detta skapar också större trygghet, tillit och +glädje i gruppen. Träna på att tala om allt du tror att de andra har glädje av att veta. +Ibland vill man ge feed-back som handlar om att göra någon uppmärksam på ett +beteende, som man tycker någon bör känna till för att kunna göra en förändring. +Tänk då på att uttrycka dig på ett sätt, som gör att hen inte blir sårad, skäms, känner +sig dum eller blir försvarsinställd. Att få en ärlig uppmuntrande feedback är oerhört +viktigt för såväl handledare som studenter och definitivt för patienten under olika +sjukdomsfaser. + + +--- + +## Page 2 + + +Reflektion. Upplevelser, som är särskilt viktiga att reflektera över är sådana som gör +att man känner ”det här är vad medicin verkligen handlar om” och sådana +upplevelser, som berör, skapar nyfikenhet och intresse men också sådana som +väcker oro, stress eller andra känslor. Kan göras under dagens gång eller som +avslutning på dagen. I ett reflekterande samtal kan värderingar, attityder och känslor +klargöras och kläs i ord. Reflektion räknas som en viktig förutsättning för att +erfarenheter skall bli lärdomar, som också kan behållas. + +Avslutning. Ansvarig handledare och studenter bör samlas efter varje dag för en +genomgång av dagen och en stund för eftertanke. Det är särskilt viktigt att ingen går +hem utan att ha fått dela eventuella obehagliga upplevelser. + +Gruppens arbetssätt Ägna en stund vid ett par tillfällen att tala om gruppens +arbetssätt. Vad fungerar bra? Vad kan göras annorlunda? + +OBS! Det är viktigt att du sparar all skriftlig dokumentation i någon form för +framtida bruk. + +För att främja och tydliggöra din utveckling mot att självständigt utföra vissa +utvalda aktiviteter används observationsverktyget +EPA (Entrustable Professional Activities). +Detta inleddes redan på termin ett då du fick vara med och observera när läkare +inleder samtal med patienter och du fick reflektera kring hur öppen invitation +används. +På TYK termin 2 fortsätter du med EPA-aktiviteter och på denna termin skall du, +med din handledare eller annan läkare närvarande själv inleda patientsamtal med en +öppen invitation. Dokumentation och signering sker enligt aktuell information på +Canvas, termin 2, Modul F; EPA. +TIPS: +Om du vill förbereda dig vad gäller del av status/kroppsundersökning kan du se en +kort introduktion om hur du kan undersöka en patient. +Länk: + https://play.gu.se/media/Konsultationskunskap/0_oblsebz3 + + +--- + +## Page 3 + +FÖRSLAG PÅ UPPLÄGG AV VFU TYK 2: +FÖRSTA VFU-DAGEN PÅ SJUKHUS/SJUKHUSANSLUTEN ENHET +Syfte. Få en inblick i er VFU-plats på sjukhuset och lära känna er handledare. Träffa en +patient. Repetera innebörden av tystnadsplikten. +Egen förberedelse. Planera för att komma i tid till din VFU-plats, samordna dig med dina +gruppkamrater. +Samling. Praktisk information om arbetsplats, personal, tider, arbetsklädsel, kaffekassa, +telefon, lunch etc. +Dagens uppgift. Orientering. Rundvandring på avdelningen/kliniken, träffa personal och +någon eller några patienter under dagen. Få information om vad övrig personal runt +patienten gör. Vilken typ av patienter kommer till denna klinik? +För egna minnesanteckningar. Benämn upplevelser och erfarenheter. Fäst ned korta +stödord på VFU-platsen, som du sedan kan utveckla när du skriver färdigt din +minnesanteckning efter dagen. Någon särskild händelse eller människa, som berört dig, +tankar och känslor, frågor som väckts. Du behöver ha din dokumentation som stöd för +minnet. Du skall använda din anteckning när du skriver en reflekterande text om två +terminer. +Spara din dokumentation. +Redovisning, diskussion och muntlig reflektion i grupp. Fundera över iakttagelser och +upplevelser som Du fått under dagen. Fundera över vad som skiljer sig och vad liknar +arbetet på sjukhuset jämfört med på vårdcentralen? +EPA: genomför gärna din EPA – ”att initiera en patientcentrerad/personcentrerad +konsultation med en öppen invitation” +Förberedelse till nästa gång. Förbered dig också genom att läsa igenom innehållet i +”Andra VFU-dagen”. +Individuell skriftlig rapport. Du kan redan nu och under de övriga VFU-dagarna fundera +över vilka olika yrkesprofessioner som finns runt patienten på sjukhus och reflektera över +deras samarbete samt jämföra med hur det fungerar på en vårdcentral. Du skall efter sista +VFU-dagen lämna in din skriftliga rapport på Canvas. Läs mer om uppgiften i Canvas -modul +”TYK” - modulett ”Uppgift rapport yrkesprofessioner”. + + +--- + +## Page 4 + +ANDRA VFU- DAGEN +Varför söker/vårdas patienten på sjukhus? Orientering i sjukhusläkarens arbete. +Syfte. Att få en inblick i vad för sorts problem - symtom patienten söker för eller vårdas för +på sjukhus. Att få en bild av hur en sjukhusläkares arbetsdag och arbetsvillkor kan se ut och +hens upplevelser under en dags möten med patienter och medarbetare. +Egen förberedelse. Fundera över om du vill delge gruppen dina eller en närståendes +erfarenhet av att söka sjukhusvård. +Samling. Funderingar efter första dagen. +Dagens uppgift. Följa med din handledare eller någon annan vidtalad läkare. +Formulera hur du vill presentera dig och några lämpliga öppna frågor till de patienter som är +tillfrågade och har accepterat att tala med en läkarstudent. +T ex: Vad söker du för idag? Vad vårdas du för? Vad får du för hjälp? Vad hoppas du att få +hjälp med? Se nästa sida, ”Förslag på öppna frågor” (samma som du använde på +vårdcentralen). +Du kommer att få delta vid och själv pröva på vissa moment av kroppsundersökning, +anpassat till just din praktikplats (fr a lyssna på hjärta och lungor samt blodtryckstagning) +Fortsätt föra egna minnesanteckningar. Spara din dokumentation. +Redovisning, diskussion, feedback och reflektion i grupp. Det kan vara intressant att +fundera över varför patienten kom just idag/är inlagd, varför inte alla med liknande symtom +söker läkare. Vilka sjukdomar har patienterna på den mottagning eller vårdavdelning du är? +Får/fick patienten den hjälp hen förväntade sig? Vilka förutsättningar krävs för att skapa god +kontakt mellan patient och läkare? Hur var det för dig att tala med en patient? Vilka +funderingar hade patienten inför ronden/läkarbesöket? +EPA: genomför gärna din EPA – ”att initiera en patientcentrerad/personcentrerad +konsultation med en öppen invitation” +Förberedelse till nästa gång. Förbered dig genom att läsa igenom innehållet i ”Tredje +VFU-dagen”. + + +--- + +## Page 5 + +FÖRSLAG PÅ ÖPPNA FRÅGOR (modifierat efter Kirsti Malterud, tidigare professor i +allmänmedicin vid Bergens universitet, Norge) +Vad söker du för idag/varför vårdas Du här på avdelningen? +Hur började det? +Hur upptäcktes din sjukdom? +Vad får du för behandling/för hjälp? +Är det något du skulle vilja ha hjälp med av din läkare/av vårdpersonalen? +Hur har du blivit bemött? +Vad vet du om din sjukdom? Hur har du fått dessa kunskaper? +Hur påverkar sjukdomen din vardag? Praktiskt? +Känslomässigt? +Vad har du för stöd (familj, vänner, grannar, hemtjänst?) +Hur kan du själv påverka din sjukdom/din hälsa? +Vad har du prövat att göra åt det? +Vad är anledningen till att du kommer just idag/ligger inlagd just nu? +Vad har du själv för funderingar om vad som är fel? +Vad tror du är orsaken till ditt problem/dina symtom? +Är det något särskilt du är bekymrad över? + + +--- + +## Page 6 + +TREDJE VFU-DAGEN: Vad händer i mötet med patienten? +Syfte. Att få en uppfattning om vad en läkare på just denna klinik är uppmärksam på när hen +först möter en patient. Att bli uppmärksam på dina egna sinnen – syn, hörsel, känsel och lukt +- och din inlevelseförmåga i mötet med patienter. +Samling. Funderingar från föregående gång +Dagens uppgift. Du genomför denna uppgift tillsammans med din handledare eller en +annan läkare. +Du kommer att få vara med vid några patientmöten. Du kommer att få lyssna på hur +patienterna med egna ord beskriver hur det är att t ex vara andfådd eller ha klåda. Du +kommer också att få träna din lyhördhet för patienternas sinnesstämning. Du kommer att få +delta vid och själv pröva på vissa moment av kroppsundersökning, anpassat till just din VFU- +plats (fr a lyssna på hjärta och lungor samt blodtryckstagning) +För egna minnesanteckningar. Spara din dokumentation. +Redovisning, diskussion, feedback och reflektion i grupp. Du redovisar dina +iakttagelser. Vad är det en läkare är uppmärksam på när hen först möter en patient på din +klinik? +Vad lade du märke till? T ex vilka ord använde patienten för att beskriva sin andfåddhet? +Förstod du hur patienten kände sig? Hur kände du dig själv som student när du träffade +patienten NN? +Hur stor del av förståelse och diagnostik kan klaras med samtal – anamnes och status? +EPA: genomför gärna din EPA – ”att initiera en patientcentrerad/personcentrerad +konsultation med en öppen invitation” +Avslutning. Hur har det fungerat i gruppen? Tankar? Funderingar? +Försäkring +Du är automatiskt försäkrad i universitetets ”Personskadeförsäkring för studenter”, så fort +Du blivit inskriven. Den försäkringen gäller under terminen t ex om Du skulle råka ut för +någon skada eller smittas av sjukdom under praktiken, dvs VFU-dagarna. Kontakta i så fall +utbildningsadministratören för TYK. + + +--- + diff --git a/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.pdf b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.pdf new file mode 100644 index 0000000..7beec67 --- /dev/null +++ b/content/Fysiologi/LPG002-VT26/Canvas/Tidig yrkeskontakt (TYK)/VFU-information/Praktisk info Stud VFU TYK2 VT 26.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:d90f1cf0ea79f3b947c080ab5dd8d6c6b1f8a171f5eb51af488fc35d5588e433 +size 131324