From 717405f9546456bec50f3df5f022d71cfa48aca7 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: Johan Dahlin Date: Mon, 22 Dec 2025 13:33:36 +0100 Subject: [PATCH] vault backup: 2025-12-22 13:33:36 --- content/.obsidian/workspace.json | 21 ++- .../1 Öga anatomi/Studietips.md | 7 + .../1 Öga anatomi/Video 1.md | 119 ++++++++++++++ .../1 Öga anatomi/Video 2.md | 152 ++++++++++++++++++ 4 files changed, 287 insertions(+), 12 deletions(-) create mode 100644 content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Studietips.md diff --git a/content/.obsidian/workspace.json b/content/.obsidian/workspace.json index 7abc5e1..db4d8ff 100644 --- a/content/.obsidian/workspace.json +++ b/content/.obsidian/workspace.json @@ -11,15 +11,12 @@ "id": "baa45c5e57825965", "type": "leaf", "state": { - "type": "markdown", + "type": "pdf", "state": { - "file": "Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md", - "mode": "source", - "source": false, - "backlinks": false + "file": "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.pdf.pdf" }, - "icon": "lucide-file", - "title": "Demokompendium" + "icon": "lucide-file-text", + "title": "Slides.pdf" } } ] @@ -192,6 +189,11 @@ }, "active": "baa45c5e57825965", "lastOpenFiles": [ + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Studietips.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md", + "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md", + "Anatomi & Histologi 2/Demokompendium.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/20.md", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Provfrågor.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2024-01-10/19.md", @@ -202,9 +204,6 @@ "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Oculus.md.md", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Målbeskrivning.md", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Instuderingsfrågor.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md", - "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md", "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Video.md", "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Slides.pdf.pdf", "Anatomi & Histologi 2/2 Öra anatomi/Instuderingsfrågor.md", @@ -221,8 +220,6 @@ "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-01-15/3.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-01-11/2.md", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-02-08/21.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15/18.md", - "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2025-01-15/1.md", "Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Slides.pdf.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2023-01-11/!2023-01-11-0044-PRX.pdf", "Anatomi & Histologi 2/Gamla tentor/2022-06-01/!2022-06-01-0101-MGY.pdf", diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Studietips.md b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Studietips.md new file mode 100644 index 0000000..363c561 --- /dev/null +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Studietips.md @@ -0,0 +1,7 @@ +- Öva på: + - Namnlösa bilder + - Identifiera strukturer +- Läs kurslitteraturen parallellt +- Föreläsning räcker inte ensam +- Gruppundervisning: obligatorisk och viktig + diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md index 437227d..68f3675 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 1.md @@ -1,4 +1,123 @@ +# Youtube https://www.youtube.com/watch?v=Shd-yfDXLfc&list=PLobtoK7crbL90JbKjgTFAL19hTcqy-fZ-&index=1&t=6s +# Ögat – Anatomi (del 1) +## Översikt +- **Ögat (Oculus)** har tre huvudlager: + 1. **Yttre fibrösa lagret**: sklera + cornea + 2. **Mellersta vaskulära (muskulära) lagret**: choroidea, corpus ciliare, iris + 3. **Inre lagret**: retina + pigmentepitel (tas i del 2) +- **Glaskroppen (Corpus vitreum)** fyller ögats inre volym. + +## Fokus för denna del +- **Namn** +- **Lokalisation** +- **Grundläggande funktion** +- Ej detaljerad fysiologi eller klinik (kommer senare) + +--- + +## Yttre lagret – Sklera och Cornea +### Sklera (senhinna) +- Tät fibrös bindväv → **mekaniskt skydd** +- Utgör bakre **5/6** av ögats yta +- Synlig del = **ögonvitan** +- Namnursprung: grek. *skleros* = hård + +### Cornea (hornhinna) +- Främre **1/6** av ögat +- **Genomskinlig** → släpper in ljus +- Kontinuerlig med skleran (samma lager) +- Utbuktande form → bidrar till ljusbrytning + +--- + +## Mellersta lagret – Vaskulärt + muskulärt +### Choroidea (åderhinna) +- Kraftigt **vaskulariserad** +- Försörjer yttre retina +- Ligger mellan sklera och retina + +### Corpus ciliare (strålkropp) +- Övergång mellan choroidea och iris +- Innehåller: + - **Glatt muskulatur** (musculus ciliaris) + - **Processus ciliares** (utskott) +- Funktioner: + - Producerar **kammarvätska** + - Förankrar linsen via **zonulatrådar** + - Del av **blod–ögonbarriären** + +### Iris (regnbågshinna) +- Pigmenterad struktur framtill +- Reglerar **pupillstorlek** +- Funktioner: + - Pigment → förhindrar ljusläckage + - Glatt muskulatur: + - **Dilaterar pupillen** (sympatikus) + - **Kontraherar pupillen** (parasympatikus) + +--- + +## Pupillen +- Ett **hål**, ingen vävnad +- Ser svart ut p.g.a. pigment i bakre ögat +- Reglerar mängden inkommande ljus +- Kliniskt viktig för neurologisk undersökning + +--- + +## Linsen (Lens) +- Upphängd i **zonulatrådar** från corpus ciliare +- Elastisk → ändrar form vid ackommodation + +### Ackommodation (översikt, ej tentamekanism) +- **Vila / se på långt håll**: + - Ciliarmuskel avslappnad + - Linsen platt → mindre ljusbrytning +- **Se på nära håll**: + - Ciliarmuskel kontraherad (parasympatikus, CN III) + - Linsen rundare → ökad ljusbrytning +- Försämras med ålder (presbyopi) + +--- + +## Kammarvätska +- Produceras av **processus ciliares** +- Flödar: + - Bakre kammaren → främre kammaren +- Försörjer: + - **Lins** + - **Cornea** + +--- + +## Omgivande strukturer (översikt) +### Ögonlock (Palpebrae) +- Specialiserad hud + bindvävsplatta +- Skyddar och fuktar ögat +- Tillhör **inte** själva ögat + +### Conjunctiva (bindhinna) +- Slemhinna +- Täcker: + - Insidan av ögonlocken + - Främre skleran +- Inflammation → **konjunktivit** (rött öga) + +### Ögonmuskler +- 6 yttre ögonmuskler +- Tvärstrimmig, viljestyrd muskulatur +- Detaljer tas senare (T3) + +### Tårapparaten (översikt) +- **Glandula lacrimalis** superolateralt +- Tårar dräneras via: + - Canaliculi → tårsäck → näshåla +- Fukta och skydda ögat + +--- + +# Rå Välkomna till den här föreläsningen där vi ska prata om våra sinnesorgan. Och i den här första föreläsningen börjar vi med ögat. Och jag har delat upp föreläsningen i två delar. Nu kommer först den första delen. Jag heter Magnus Rudenholm, undervisar nevraanatomi sedan sedan jag var student och började som Amanuels. Så det har blivit ett par år faktiskt. Den detaljerade målbeskrivningen för dagens föreläsning. Ögat som jag då har delat upp i två delar och jag kommer undervisa främst den anatomiska delen och Anne U återkommer sen med den histologiska och det är de här delarna som vi kommer ta upp i den första av de här två föreläsningarna. Ögat på latin är Oculus, men jag kommer hålla mig till den svenska termen ögat. Vi kommer föreläsa om ögat både den här kursen och sen återkommer det ju delvis på fysiologin och lite mer detaljerat på den kliniska anatomin termin tre om ni undrar varför det finns strukturer vi idag inte går igenom. Men vi börjar basic. Ögat har tre stycken stora lager. Vi har ett yttre lager bestående av sklera och cornia. Det är det lagret ni har i vitt här. Det är ett skyddande fibröst lager. Vi har ett lager i mitten. Det brukar kallas det vaskulära lagret. Jag tycker man ska lägga till muskulärt så glömmer man inte den funktionen. Det är rosaaktigt här i bild och består av dels koroidan. Det är det som är rosa här och dels här frammearkroppen och det övergår sedan i iris längst fram. Vi har sedan ett inre lager som består av retina och pigment pigment och det är det som är gult här i bilden och lite rödaktigt här. det vill säga pigmentdelen och retina själva nättinnen. Vi kommer gå igenom de här lagrenna ett i taget. Vill också nämna att i mitten av ögat av Oculus så har vi glaskroppen Corpus Vitrium. Det är den som syns här. Och då ska ni komma ihåg att den går upp här också. Man har bara skurit bort för att vi ska se de olika lagrna. Men glaskroppen fyller ut ögat hos flertalet av oss. Men så småningom av ålder så brukar den faktiskt skrumpna ihop. Men det brukar inte vara så många 50 60-åringar på kursen även om ni är varmt välkomna om det är några undantag i år. Vi kommer gå igenom lagrena utifrån och in. Yttre och det vaskulära nu på första delen och eh retorna och pigment på eh andra delen. Corpus vitrium säger jag inget mer om. Om vi börjar med det yttre lagret och skleran då kommer sklera av grekiska den här gången där skleros betyder hård och ni kommer att se det ordet återkomma i i andra sjukdomar längre fram i kursen bland annat multipel skleros som är en vanlig neurologisk sjukdom. Skleran är den större delen av det yttre lagret och det är den som omger hela ögat och består av en redig senhinna. Senhinna är det svenska namnet med mycket fibrös hård bindväv och har i detta då en skyddande funktion. Och när senhinnan sklera kommer fram här, då kommer den att börja synas utifrån. Och det är det som vi kallar för ögonvitan. Skleran sen övergår i kornen. Så kornian är så att säga dess förlängning och kornen är en utbuktande del och det är ungefär den främre sjättedelen av ögat Oculus. Och att den buktar ut det har gett den dess namn då eh hornhhinnan där kornu ju betyder horn. Det är en genomskinlig del till skillnad från slleran och det är ju bra att den är genomskinlig för här kommer ljuset in som sedan ska via på pillen bak till näthinnan. Alltså skera och kornia ett och samma lager om man så vill. Men skleran är då de bakre två tredjedelarna inklusive ögonbitan här. Och kornian är den främre. Nu tar jag tredjedelar men jag menade sjättedelar. Bakre fem/ sjätar och främre sjättedelar. På den här bilden ser vi det vaskulära lagret och som jag ju då benämner även vaskulärt muskulärt så kommer man ihåg funktionen bättre. Det består av en inre del koroidean och det är det som är lite rosaaktigt här och det heter på svenska orderhinnan och det kan ni nästan se. alla blodkall som löper där inne va. Den innehåller alltså mycket arter och vener och väl vaskulariserad. Fram till övergår koridean i en liten utbuktning här och den är förutom det här vaskulariserade också innehållandes glattmuskel. Och där har vi muskler som hjälper till med audation och som håller uppe linsen. Corpus tillare på svenska strålkropp men vi säger ofta bara. Ni ser att det är en liten ruggig yta här va. Och då ska vi se där. Det kommer synas bättre på nästa bild där vi förstorar upp. Men där är små utskott på corpusiljare och det är de vi kallar för processusciliare som producerar dels kamarvätska och dels via de här fibrerna. Här ser ni va håller uppe linsen och det går ju runt hela linsen. Längst fram i det här vaskulära lagret har vi iris regnbågsinnan på svenska och där har vi dels glattmuskel som reglerar propilstorlek genom att dilateras eller kontrahera. Och dels har vi pigment som tar upp ljus så att ljus inte kan gå in via regnbågsinnen utan bara via pupillen. På bilden är ju det svarta området vi har här mellan Irisbågshinnan. Det är ett hål i mitten och det är ju inte svart egentligen. Det är ju ingenting. Det är bara ett hål. Men det blir svart när vi tittar in eftersom vi har så mycket pigment här bak sen i det pigmenterade retinala laudret. Så därför ser det svart ut när vi tittar in där. Men det är egentligen bara ett hål. Om vi tittar lite förstorat på corpus ciliare så visade jag lite kort på förra bilden de här processus ciliare och ni ser de även här. Här har ni ögat med skleracnia och coridea corpusiliare iris. Och det är det då som är uppförstorat här. Här kan ni förresten titta på de olika lagren av kornen. Det blir bra inför histologidelen med Anne, men jag kommer dyka in på här att ni ser att där har ni muskler och det är det som då är ciliarmusklerna. Och här framme har ni de här små utskotten och det är då processus ciljare. Och processus ciliare är med och producera den kammarvätska som flödar i den bakre och den främre kammaren och ger näring till både lins och till cornia. Den bakre kammaren det är det utrymmet som vi har här som alltså är framför glaskroppen men bakom iris. Och sen så hänger det här ihop med den främre kammaren som alltså är framför och bakom Cornia. De strukturerna är inte med på själva checklistan utan återkommer termin tre men de heter i alla fall främre och bakre kammaren. Corpus ciljare är i och med sin produktion av kammarvätska också en del av den så kallade blodögonbarriären som har en liknande funktion blodjärn respektive blodnervbarriären. Men det som jag framförallt vill nämna här är att processus ciliare är med och förankrar linsen. Lins på latin är lens. Och linsen är ju hela den här uppförstorad här. Och då ser ni att den fäster via fibrer eh sonulära fibrer om man verkligen vill vara professionell till processus ciliare. Och det kommer vara med när vi går igenom akomodation här strax. Den glatta muskeln inne i corpusiliare heter då musklis ciliaris. Den styr vi inte volontärt. Vi kan inte eller ja, det är klart att vi volontärt väljer om vi tittar på långt håll eller kort håll. Men men vi det är inte vi själva som gör själva aen utan vi bara riktar blicken långt bort eller nära och då får vi en fin hjälp av musculusaris via parasympaticus i den tredje konialnarven faktiskt. Det här kommer vi tillbaka till när vi pratar retina, men då vet ni att ni har bilden där om ni vill titta igenom. Då kommer vi till aommodation och då vill jag alltså nämna att jag kommer inte att ställa en fråga, beskrivkommodation tre poäng utan i den här anatomi och histologidelen är det till första hand att beskriva vad strukturerna heter och hur de histologiskt är uppbyggda. Men jag nämner den dock moderationen här för att ge det ett sammanhang. Men kom alltså ihåg, det här är bra att ni förstår, men jag kommer inte att tentera den exakta mekanismen, men det är klart att ingående strukturer är med i den här kursen. Grunden i ackommodation är att linsen om den inte var upphängd alls skulle vilja dra ihop sig och då blir den tjockare och bryter ljus mer eller bryter ljus skarpare. korpusiljar däremot via sina fibror drar ut linsen och gör den då mera platt och då bryter ni ljuset mindre. Om vi vill se på långt håll är det bra att ljuset bryts mindre. Då kommer musklerna i corpusjare att vara avslappnade. När de är avslappnade då blir korpus ciliare stor och då kommer linsen att dras ut av korpusiljare och vi får en lite mindre brytning och det är vårt avslappnade normalläge. Om vi däremot vill se på nära håll då kommer de här ciliarmusklerna som alltså är en sorts ringmuskel att dra ihop sig. Och om en ringmuskel drar ihop så blir den ju mindre va? Genom att den blir mindre då kan linsen använda sin egen kontraktiva förmåga och dra ihop sig. Den blir då tjockare och bryter ljus mer och det styrs av parasympaticus via den tredje kranialnärven. Det är den här sammandragningen av linsen som blir lite sämre målen som gör att jag sedan något halvår får plocka av mig glasögn när jag tittar på nära hållen. Om vi sen tittar på pupillen så är det ju en utav de här mer intressanta anatomiska strukturerna eftersom i pupillen egentligen inte finns. Det är ju bara ett ickeutrymme va. Men på pillen är det namnet vi har givit det som man framifrån ser som en svart ring men som egentligen då bara består av utrymmet mellan iris, det vill säga mellan regnbågshinnornas eh mellan regnbågshinnan där den öppnar sig i mitten. Popillen har vi för att reglera mängden ljusinflöde där en vildgard på pill får in mer ljus vilket är bra i mörka rum och en sammandragen pup pill stänger ute ljus vilket är bra om det är ljust. Det är också en bra nerv för oss läkare att testa och det har ni säkert sett på diverse filmer. I iris finns också muskler på samma sätt som jag beskrev i muskl korpusiliare. Och i iris finns det bland annat en dilaterande muskel som dilaterar upp på pillen, alltså vidgar. Det är en muskel som styrs av det sympatiska nervsystemet och det kan ni se om ni skrämmer någon eller man blir riktigt rädd så blir pupillerna stora. Vi har sedan en kontraerande muskel som drar ihop på pillen och eh det styrs av parasympaticus. Och sen har vi då ett samspel dessa emellan. Men exakta muskelnamn här behöver ni inte kunna i kursen men att det finns muskler som styr på pillens storlek det ingår här. Det andra vi har i iris, vilket jag hoppas jag nämnde var pigment och det är de vi ser när vi tittar på regnbågsidan här. Och det minns jag från ögon. Jag tycker det är otroligt vackert när man sitter och tittar in i ett öga med ett ögonmikroskop eller så att att få se detta. Avslutningsvis i den här första delen så vill jag bara kort nämna den omgivande vävnaden och där är vi ganska diskreta i vad ni behöver ha med er i i den här första kursdelen. Men ögonlocken förstås, palpebrapolatin, det är det som vi genomskärning har här uppe och i genomskärning här nere. Och ögonlocken vet ni vilken det är. Den ser ni på er själva. Den består av en sorts specialiserad hud och i den en bindväbsplatta. Den kommer ni få lära er att vända upp den bindväbsplattan om man ska plocka ut lite skräp. Och det är ju något jag kan rekommendera alla småbarns föräldrar och lära sig direkt för det är täckt att kunna göra med en liten tops. Men öva inte på barnen, det gör ni på en kursare. Sen näran ni kan så kan ni hjälpa barnen kanske. Ögonlocken skyddar och fuktar ögat men tillhör inte själva ögat utan omgivande struktur. Innanför ögonlocken har vi sen slemhinna, konjunktiva. Och på svenska så blir det då bindhinna. Och den täcker dels insidan av ögonlocken och dels den främre delen av skleran, alltså det som vi kallar för ögonbitan. Och om ni tittar nära någon på ögonbitan så ser ni att den är lite glansig, lite vattnig. Då är det ju delvis i öför sig tårvätskan som är det vattniga men det här glansiga lite gladliknande det är konjunktivan. Ni har säkert också sett ett rött öga. Då är det konjunktivan som är inflammerad och blodkärlen byggar sig då och det blir rödaktigt. Vill man vara riktigt nischad så delar man in konjunktivan i en del som täcker ögonlocken par palpebra och en del som täcker skleran då par skera. Men det viktiga är att det kommer ihåg att det är slemhinna och att den heter konjunktiva eller då bindhinna på svenska. Sen har vi också sex stycken muskler som styr ögats riktning och det är volontär sklättmuskulatur och vi har också en del muskler som styr ögonlocken där vi har dels volontär muskulatur men också en del icke vololontär muskulatur faktiskt. Men de exakta nämnen där återkommer vi till termin tre. Omgivande vävnad. Det sista och det är bara att jag vill nämna tårrapparaten. Vi har inte med den heller på målbeskrivningen så här behöver ni inte plugga in den men jag vill förstås att ni ska känna till den i framtida kurser och återigen är det ju något man ofta har gått igenom inom gymnasiet men ändå. Uppe lateralt där har ni tåraapparaten glandula lacririmalis och via sina gångar luktus skickar den hela tiden ner tårvätska som täcker ögat. Och då ligger alltså då utanför eh konjunktivan ja innanför konjunktivan om man tänker från palpebrashol. Och eh det hjälper till att fukta ögat och rinner i normalfallet via de här kanalquuli, alltså små kanaler, in i en lite större tårsäck som dräneras under den nedersta konkan, nedersta näsmusslan. Och eh det har ni säkert märkt när man blir lite ledsen och fäller en tår eller två att det delvis blir lite fuktigt i näsan. Det är för att tårflödet ökar där och dels riner det ju över då förstås. Men där har ni tårapparaten och den återkommer vi till längre fram i utbildningen. De delar som var med på det första här är att framförallt beskriva den anatomiska uppbyggnaden och en översiktlig funktion. Jag nämnde ju en del funktion översiktligt på den med namn strukturlokalisation detaljerat förstås. Och det var de här delarna jag gick igenom först. M. \ No newline at end of file diff --git a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md index b552786..f13bc90 100644 --- a/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md +++ b/content/Anatomi & Histologi 2/1 Öga anatomi/Video 2.md @@ -1,4 +1,156 @@ +# Youtube https://www.youtube.com/watch?v=jsRe6Yg40Ho +# Ögat – Retina och synbanor (del 2) + +## Översikt +- Fokus: **näthinnan (retina)** ur ett anatomiskt perspektiv +- Centrala strukturer: + - Retina (neuralt lager + pigmentepitel) + - Synnervspapill (blinda fläcken) + - Makula lutea och fovea centralis + - Tappar och stavar + - Koppling till CNS (nervus opticus → talamus → occipitalloben) + +--- + +## Ögats tre lager (repetition) +1. **Yttre lager** + - Sklera (senhinna) + - Cornea (hornhinna) + +2. **Mellersta lagret (vaskulärt + muskulärt)** + - Choroidea (åderhinna) + - Corpus ciliare med processus ciliares + - Iris + +3. **Inre lagret** + - **Retina (näthinna)** + - Består av: + - Neuralt retina + - Retinalt pigmentepitel + +--- + +## Retina – allmän uppbyggnad +- Retina består av **två funktionella delar**: + - **Neurala retina** + - Innehåller nervceller, tappar och stavar + - Fotosensitiv del + - **Retinalt pigmentepitel** + - Ej fotosensitivt + - Absorberar ljus → förhindrar ljusreflektion + +- **Fotosensitiv del**: + - Bakre delen av retina + - Här finns **tappar och stavar** + +- **Icke-fotosensitiv del**: + - Främre delen av retina + - Täcker corpus ciliare och iris + - Saknar tappar och stavar + +--- + +## Retinalt pigmentepitel +- Ligger **utanför** neurala retina +- Innehåller pigment +- Funktion: + - Absorberar ljus efter aktivering av tappar/stavar + - Förhindrar att ljus studsar runt i ögat + +--- + +## Synnervspapill (Papilla nervi optici) +- Även kallad: + - **Discus nervi optici** + - **Blinda fläcken** +- Plats där: + - Axoner från retina lämnar ögat + - Retina saknar tappar och stavar +- Konsekvens: + - Ingen ljusuppfattning → blind fläck i synfältet +- Kliniskt: + - Synlig vid ögonbottenundersökning + - Kärl går in/ut här + +> Hjärnan kompenserar automatiskt den blinda fläcken genom ifyllnad. + +--- + +## Makula lutea (gula fläcken) +- Normal anatomisk struktur (inte sjukdom) +- Syns som ett **gulaktigt område** +- Funktion: + - Ansvarar för **blickfokus och detaljseende** + +### Fovea centralis +- Liten grop i centrum av makula +- Extremt hög täthet av **tappar** +- Ger: + - Skarpt seende + - Färgseende + +--- + +## Tappar och stavar +### Tappar (cones) +- Färgseende +- Hög koncentration i **fovea centralis** +- Ger hög upplösning + +### Stavar (rods) +- Ljuskänsliga +- Ser i svart–vitt +- Dominerar i perifera retina +- Viktiga vid: + - Mörkerseende + - Skymningsseende + +> Perifert seende är i princip svart–vitt – hjärnan fyller i färg. + +--- + +## Retina – lager (översikt) +- Retina består av **10 lager** +- Viktig princip: + - Ljuset passerar **alla nervcellslager** + - Aktiverar tappar/stavar längst bak + - Signalen absorberas i pigmentepitelet + +### Signalflöde (förenklat) +1. Ljus → tappar/stavar +2. Aktivering av **bipolära neuron** +3. Koppling via interneuron +4. Axoner från ganglieceller → synnerven + +> Synnerven är fysiologiskt en ledningsbana men kallas nerv av tradition. + +--- + +## Nervus opticus (CN II) +- Retina övergår i **nervus opticus** +- Kranialnerv **II** (inte I) +- Förmedlar syninformation till CNS + +### Synbanan (översikt) +- Nervus opticus → +- **Thalamus** (corpus geniculatum laterale) → +- **Lobus occipitalis** (synkortex) + +> Detaljer om synfält och korsningar kommer senare (termin 3). + +--- + +## Examinationsfokus +- Kunna: + - Namn + - Lokalisation + - Grundfunktion +- Tentamen baseras **endast på detaljerad målbeskrivning** +- Histologiska detaljer tas i separat föreläsning + +--- +# Rå Välkomna till den här delen där vi pratar om sinnesorgan och det här är andra föreläsningen av två gällande ögat och vi ska prata om näthinnan i första handena med dess olika lager synarvspapill makla lute med tappar och stavar får via centralis och koppling till senes ur ett anatomiskt perspektiv. Ögat har ju sina tre lager som vi gick igenom i föregående föreläsning. Ett yttre lager bestående av sklera och kornia. Sklera senhinnan och som övergår i cornia hornhinnan. I mitten ett vaskulärt muskulärt lager bak till med korroidean. Oddörhinnan övergår i corpus ciliare med processus ciliare och fram till iris regnbågshinnan. Innanför detta har vi det som är bild här är dels gult och dels orange orangerött och det är det inre laget retina. Och det består av två delar. En del den det nevrala retorna där vi har våra nervceller och våra tappar och stavar och så. Och sen har vi en lite mer pigmenterad del som inte har någon ljusupptagande eller som inte har någon synintryck synintrycksupptagande funktion utan bara pigment för att stoppa ljuset och bolla runt. I mitten har vi då som sagt corpus vitrium. Det innersta laget är alltså retorna och retorna delas upp i två delar. Vi har på svenska är retinaätna. Vi har dels det retinala lagret. Det är det som är gult i bilden här. Och det här vi har i första hand våra stavar och tappar. Och då är den bakersta delen, allt som är bakom här faktiskt, den här linjen, allt som rör sig bakom här, det är den som kallas för fotosensitiv. Det är där vi har våra stavar och tappar. Och sen den allra främsta delen här som täcker corpus ciliare och processus ciliarit är en icke fotosensitiv. Där har vi bara övriga lager kvar men inte någon syn. Det hade varit jättekonstigt att se här framme. Varför då skulle ljuset komma därifrån? Innanför det retinala lagret så har vi ett retalt pigmentepitel. Och det är i huvudsak det pigmentet som gör att det ljus som kommer in och aktiverar stavar och tappar sedan tas upp då av pigmenten och inte studsar omkring mer. Nätthinnan övergår baktill i synnerven, nervus opticus, vår andra kranialnerv. Och den tar med sig informationen via talamus bak till lobus oxippitalis. Vi benämner då detta utrymmet där det blir liksom ett litet uppehåll i det retinala lagret av att det går ut information här för Papilla Narvi Optiki. Ett knepigt latinsknamn. Säg jättegärna synarspapillen. Och i folkmun benämns det som den blinda fläcken för där har vi då inte stavar och tappar och kan inte se helt enkelt. Som tur var är vår hjärna extremt konservativ. Tycker inte alls alls om att vi har en blindfläck i i bägge ögons synfält så att den tar ju bort den för oss att vi ser ju inte vår blinda fläck nu eller vi vet inte om att vi inte ser i den blinda fläcken för det tycker vi är jobbigt och och man ska aldrig lita på sin hjärna. synarven sen textäxt av järnhinnor. Om vi tittar fördjupat på just eh synärspapillen och på latin är det alltså papilla nerv optiki eller discus nerv optiki. Det är i princip synonymt. Jag kan över en öl berätta om den historiska skillnaden men eh det är onödigt. Och eh det är den som vi ser i den här genomskärningsbilden här bak. Det vill säga här där synarven man brukar säga där synarven kommer in men utifrån var informationen flödar skulle jag egentligen vilja säga där synärven går ut. Men även det är ju en semantisk skillnad. Det området här där har vi inga tappar eller stavar vilket gör att ljus som kommer in ja måste inna på piller förstås. Popp och så bryts det och kommer dit. Det ljuset kommer inte att registreras av tappar eller stavar och det blir då en blindflick i vårt synfält. Och ni ser det alltså här på den anatomiska bilden och vi ser det här om vi tittar in i ögonbotten. Den här bilden är alltså en så kallad ögonbottenbild där här har man ju tagit med en kamera men annars så tittar man med ett ögonmikroskop helt enkelt in i pupillen och för pupillen är ju ingenting. Det svarta är inte något lager utan det svarta ni ser i pupillen det är bara de här pigmentepitelen som är längst bakom nättinnan. Och eh pupillen är ju bara en öppning. Så då tittar ni in och hittar då där kärlen kommer in i nättinnan och det är på samma ställe som därven går ut. Och då kan man tycka antingen att det ser lite diskformat ut och då kan man hålla sig till diskus närv i optik i gänget eller så kan man tycka att det ser lite buktande ut. Då kan man hålla sig till papillar när vi optik eller så säger ni bara synnervspapillen. Vi har sedan en annan struktur som vi benämner för gula fläcken. Många använder gula fläcken som ett patologiskt tillstånd, alltså en sjukdom. Men gula fläcken är egentligen en helt normal anatomisk fysiologisk struktur. Men om den slutar fungera då får man symptom så som från gula fläcken eh när den inte fungerar. Och därför har det ofta blivit att man säger att man har gula fläcken. Men men då menar man egentligen att man har en en dålig gula fläck. Gulf fläck. Gul fläck kommer sig av att den ser gulaktig ut när man tittar på den. Men om vi börjar med att titta på den i bilden till vänster här så ser ni att där går liksom nähtinnan in. Korodea och skera de är oförändrade. Men nähtinna gör en liten inbuktning och då är det hela det här området där det liksom börjar bukta in. Det blir lite gulaktigt om man tittar på det och kallas då för gula fläcken. Och precis i den mitten ser ni att det blir en centralgrop. Det är då fobia centralist eller centralgropen. Om vi tittar på det i samma ögonbild som på förra så har vi alltså hela det här området som är möjligen då lite gulare än omgivande vävnad. Det är då makla lutia eller lutia allt det som är här inne. Och precis i mitten där har vi en grop och det är då får vi centralis. används ibland då lite synonymt men ni behöver ju förstås veta om att luter det större hela området och får vi själva gropen i mitten. Och om vi tittar lite granna på vad det ger oss då för det är här vi har vårt blickfokus ser ni att på bilden till vänster det är den som ligger i princip rätt in från pupillen. Så det som ni tittar på just nu det ljuset faller in på er gula fläck. Det är alltså där vi har vårt blickfokus. Och det för oss in lite granna på tappar och stavar. Och dels har ni läst tappar och stavar innan ni började utbildningen. Jag har egentligen inget mer att säga än den baskunskapen. För övrigt kommer tillbaka här på fysiologin. Men men för att få ett sammanhang vill jag då alltså nämna att vi har våra stavar The Rod och det är de som ser svartvitt lätt förenklat. Och vi har våra tappar, våra cones och de ser färg lite lätt förenklat. Och då ser ni på den här bilden. Här tittar vi på ögat. Här är det vänster öga istället. Så att här kommer synarven. Och där har vi får vi centralis och gula fläcken. På den förra var det tvärtom va? Men då ser ni att det som vi tittar på poffet kommer att träffa precis rätt in i på via centralis. Och då ser ni på det här diagrammet nedanför i mörkt blått. Det är våra cones, våra tappar. Och tapparna som alltså ser färg är extremt ansamlade i Fovia Centralis. Så där har vi väldigt många tappar och därmed väldigt bra färgseende. Och det mesta i världen är ju i färg och där får vi alltså vårt blickfokus, vårt skarpa scende. Och sen så ser ni att färgseendet minskar. Där har vi en blind fläck. Popp. Det ljuset som kommer dit. Det ser vi inte. Men hjärnan tycker det är så jobbigt så att hjärnan fyller i med vad den tror finns där så att inte vi uppfattar att vi har en blindfläck. Och så ser ni att sen minskar andelen tappar radikalt och kvar har vi i princip bara stavar några tappar. Och stavarna ser i första hand svartvitt och det gör faktiskt att eh i princip har vi en svartvit syn utanför vårt blickfokus. Men även det fyller hjärnan i med den färg. I och med att vår blick ju vandrar runt i rummet så har vi ju ofta någon gång tittat på de strukturerna när vi gick in i rummet i alla fall. Och därmed så fyller hjärnan i den färg som den minns att vi hade eller den färg som den anser att vi borde ha. Men egentligen ser vi svartvitt i vår periferi. Men det är jobbigt för oss och hjärnan ljuger ihop ett bekvämt liv för oss. Ni som har tagit körkort nyss min insat om eller ni som har körkort att när det är mörkt ute ska man inte titta precis på något utan lite bredvid till exempel. Det är för att när det är dåligt ljus så måste vi verkligen använda alla våra stavar som ser bra i svart och vitt eller ljus och mörk då. Om man sen tittar mer noggrant på retina så kan man dela in det i tio olika lager där det innersta av dem är det här retinala pigmentepitelet. Och här har vi sen de delarna som innehåller tappar och stavar. Och här utanför har vi en hel del olika nevron. Anne kommer att gå igenom detta histologiskt mer exakt, men Rudenholms korta sammanfattning är att ljuset kommer in här, passerar alla de här nevronen, aktiverar, tappar eller stavar beroende på vilken typ av ljus det är och sen så släcks ljussignalen ut i pegmentepitel. Tapparna och stavarna kommer utifrån sin aktivering att aktivera de här bipolära nevronen. Och det är egentligen de som rent strikt fysiologiskt utgör synnerven för det är den första mottagande nervcellen. Och de kopplas sedan vidare via intrikata vägar så att informationen till slut går ut via de här axonen som ska in i synnerven. Där synnerven egentligen då rent fysiologiskt är en ledningsbana eftersom informationen har kopplat om. Men vi benämner den som en narv av hävd och tradition. Anne går sen igenom de här lagren med er mer exakt. Avslutningsvis vill jag bara nämna nervus opticus koppling till centrala nervsystemet. Och jag ser här att det står nervus ett men det är ju luktnerven. Det ska vara nervus två synnerven. Och synnerven tar emot information från nättinnan. Då nättinnan övergår i synnerven via de här axonen som går in och sen bildar det som vi anatomiskt kallar synärven. Den kommer att gå vidare från varje öga bak till talamus. Och just den delen av tal kallas för yttre knäkroppen och där kopplar den om till ett nytt eh nevron som skickar informationen vidare bak till lobus oxippitalis oxippitalloben. Sen kan man fundera lite granna på vilken del av synfältet som går var i de här synbanorna. Och det får ni jättegärna fundera på men inget vi tenterar i den här kursen utan det kommer tillbaka termin tre. Men det som vi har med är alltså namnet Nervusopticus, att det är nummer två, inte nummer ett. Att den går till lobusoxipitalis men att den gör det via talamus. Och allt går ju i princip via talamus. Så där är överraskningarna få. Vi har nu gått igenom retorna med sina lager. synarspapill, gula fläcken, maklutia och tappar och stavar och fåvia centralis samt koppling till cenes. Anne tar vi med det histologiska. Här har jag sen tryckt ut ett par bilder där jag har plockat bort namnen och det är så att ni kan öva själva. Alla de här strukturerna ska ni efter de här två föreläsningarna kunna. Och eh då är det här ett bra sätt att öva. Och här har vi lite till bilar. Jättebra att plugga in lite granna. En del tror det är att bägge de här två är samma struktur. Och sen så fick ni den här. Det här är en stilistisk bild. Det är inte en riktig bild men den var den bästa tyckte jag som var snäll. Läs kapitl. Vi förutsätter att ni har läst kapitlen och eh det kan alltså inte bara eh det räcker nog inte bara och lyssna på föreläsningarna tror jag utan man behöver man behöver plugga lite själv och då är ju böckerna obligatorisk kurslitteratur och då förväntas studenter läsa den informationen. Däremot ska sägas att ni ska hela tiden ha med den detaljerade målbeskrivningen för det är den som anger nivån och jag kommer bara att tentera sådant som står i den detaljerade målbeskrivningen. Det har ni mitt ord på. Så det är den som visar exakt vad som kommer på tentan. Jag kommer att lägga upp instringsfrågor eller förmodligen ser ni ju den här filmen när jag har lagt upp instringsfrågor så att då häftar jag till och säger att jag har lagt upp insfrågor. De får ni göra om ni vill men är inte på något vis obligatoriskt. Däremot är gruppundervisningen obligatorisk och då kommer amonönerna att förutom att svara på alla eventuella frågor ni har framförallt gå igenom modeller som visar hur saker och ting funkar. Ta då med målbeskrivningen för det är ju den som visar vad ni ska kunna. Tack för uppmärksamheten säger Anne och jag i de här bilderna som Anne hittade på nätet på oss tror jag faktiskt. \ No newline at end of file