diff --git a/content/.obsidian/workspace.json b/content/.obsidian/workspace.json index 34c2e84..5b73e7f 100644 --- a/content/.obsidian/workspace.json +++ b/content/.obsidian/workspace.json @@ -6,30 +6,40 @@ { "id": "33cf68c6719cb278", "type": "tabs", + "dimension": 32.30912476722533, "children": [ { - "id": "fb89c054e0a630b7", + "id": "2daafd72ce76c277", "type": "leaf", "state": { "type": "markdown", "state": { - "file": "Biokemi/Gamla tentor/2025-02-01/26.md", + "file": "Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Anteckningar.md", "mode": "source", "source": false, "backlinks": false }, "icon": "lucide-file", - "title": "26" + "title": "Anteckningar" } - }, + } + ] + }, + { + "id": "3bddd6ef2ec49f09", + "type": "tabs", + "dimension": 67.69087523277467, + "children": [ { - "id": "e09cfef17720a392", + "id": "4500546397a4e760", "type": "leaf", "state": { - "type": "tasknotes-pomodoro-view", - "state": {}, - "icon": "clock", - "title": "Pomodoro" + "type": "pdf", + "state": { + "file": "Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Slides.pdf.pdf" + }, + "icon": "lucide-file-text", + "title": "Slides.pdf" } } ] @@ -79,7 +89,8 @@ } ], "direction": "horizontal", - "width": 200 + "width": 285.50271224975586, + "collapsed": true }, "right": { "id": "0948c66181b40af9", @@ -173,10 +184,10 @@ "state": { "type": "file-properties", "state": { - "file": "Biokemi/Gamla tentor/2025-02-01/26.md" + "file": "Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Anteckningar.md" }, "icon": "lucide-info", - "title": "File properties for 26" + "title": "File properties for Anteckningar" } } ], @@ -210,13 +221,25 @@ "tasknotes:Create new task": false } }, - "active": "fb89c054e0a630b7", + "active": "2daafd72ce76c277", "lastOpenFiles": [ + "Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Slides.pdf.pdf", + "Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Anteckningar.md", + "Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Untitled.md", + "Biokemi/Metabolismseminarie/1. Springa.md", + "Biokemi/Metabolism/Untitled.md", + "Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv", + "Biokemi/Metabolismseminarie/Direktiv.md", + "Biokemi/Metabolism/🍟 Kolesterolsyntes/🗒 Anteckningar Gabriel.md", + "Biokemi/Metabolism/🍕 ÎČ-oxidation/Slides.pdf.pdf", + "Biokemi/Metabolism/🍕 ÎČ-oxidation/Instuderingsuppgifter.md", + "Biokemi/Metabolism/🍕 ÎČ-oxidation/LĂ€randemĂ„l.md", + "Biokemi/Metabolism/PentosfosfatvĂ€gen/Slides.pdf.pdf", + "Biokemi/Metabolism/🧬 Nukleotidnedbrytning/đŸ‘šđŸ»â€đŸ« Slides.md", + "Biokemi/Gamla tentor/2025-02-01/26.md", "Untitled.canvas", "Biokemi/Metabolism/🍬 Glykolysen/Slides.pdf.pdf", "Biokemi/Metabolism/🍋 Citronsyracykeln/Citronsyracykeln.md", - "Biokemi/Metabolismseminarie/1. Springa.md", - "Biokemi/Metabolismseminarie/Direktiv.md", "Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/📚 Instuderingsuppgifter.md", "Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/🎯 LĂ€randemĂ„l.md", "Biokemi/Metabolism/Elektrontransportkedjan/🗒 Anteckningar.md", @@ -234,22 +257,10 @@ "Biokemi/Gamla tentor/2024-08-01/28.md", "Biokemi/Gamla tentor/2024-05-15/34.md", "Biokemi/Gamla tentor/2024-01-27/29.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2024-01-27/24.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2023-05-15/26.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2024-12-20/25.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2022-12-19/29.md", - "Biokemi/Metabolism/🍕 ÎČ-oxidation/Instuderingsuppgifter.md", - "Biokemi/Metabolism/🍕 ÎČ-oxidation/Slides.pdf.pdf", - "Biokemi/Gamla tentor/2021-12-16/26.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2023-05-15/25.md", - "Biokemi/Gamla tentor/2023-12-18/27.md", "TYK", "Biokemi/Metabolism/Diagram/Glycolysis_overview.svg", "Biokemi/Metabolism/Diagram/Unconfirmed 719955.crdownload", "Biokemi/Metabolism/Diagram/TCA_cycle.svg", - "Biokemi/Metabolism/Diagram/Unconfirmed 281590.crdownload", - "Biokemi/Metabolism/Diagram", - "Biokemi/Gamla tentor/2022-12-19/2022-12-19-0097-TUX.pdf", "attachments/Pasted image 20251129235332.png", "attachments/Pasted image 20251129235536.png", "Biokemi/Plasmidlabb/Bilder/IMG_1976.jpg", diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Anteckningar.md b/content/Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Anteckningar.md new file mode 100644 index 0000000..c01004a --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Anteckningar.md @@ -0,0 +1,29 @@ +--- +förelĂ€sare: Martin Ott +date: 2025-12-11 +tags: + - biokemi + - evolution + - anteckningar +--- +MĂ„nga frĂ„gestĂ€llningar gĂ„r ofta tillbaka till evolution + +# Evolution + +1. Samla och kategorisera (ie LinnĂ©) +2. Natural selection (Darwin) + 1. Drivkraften Ă€r inte vilja + 2. Iaktagelse av skillnader +3. Mendel hur egenskaper nedĂ€rvs slumpmĂ€ssigt + +TvĂ„ krav +1. viss variation +2. naturligt utval, de som Ă€r bĂ€st lĂ€mpade Ă€r de som överlever/vidareutvecklas + +Likheter +- arvsmassa Ă€r kodad i DNA +- tre kvĂ€vebaser-kodoner +- metabolism +- ATP +- co-faktorer + diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Slides.pdf.pdf b/content/Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Slides.pdf.pdf new file mode 100644 index 0000000..0dc6dab --- /dev/null +++ b/content/Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Slides.pdf.pdf @@ -0,0 +1,3 @@ +version https://git-lfs.github.com/spec/v1 +oid sha256:89579815cb9d7287790082b60d3df2d4521b52cb6fc6b1b0d6474d9b4d2b0837 +size 5090733 diff --git a/content/Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Untitled.md b/content/Biokemi/Metabolism/Biokemi ur ett evolutionsperspektiv/Untitled.md new file mode 100644 index 0000000..e69de29 diff --git a/excel.csv b/excel.csv new file mode 100644 index 0000000..c81e628 --- /dev/null +++ b/excel.csv @@ -0,0 +1,448 @@ +"";"PU";"Etik MĂ€nniskovĂ€rde Behov Kostnad SRHR - Sexuell reproduktiv hĂ€lsa och rĂ€ttigheter Kunskapscentrum riktar in sig mot personal (KCS) pod sex pĂ„ arbetstid (kliniskt och forskningsperspektiv) Sexualmedicinskt Centrum (SMC) svĂ„righeter i sex, Ă„ngest/tvĂ„ng osv tvĂ€rprofissionellt Mottagning för sexulla övergrepp (MSÖ) mellan primĂ€rvĂ„rd och specialister över 18 Ă„r MSÖ Pilen 13 Ă„r och uppĂ„t lĂ„gtröskelmottagning Etiskt Hur kan du anvĂ€nda dig av det du lĂ€rde dig vid forumspelen? + VĂ„ga ifrĂ„gasĂ€tta, Har du varit med om liknande situtation? + Hur agerade du? + Har de du gjort annorlunda idag? +";"";"";"Etik MĂ€nniskovĂ€rde Behov Kostnad SRHR - Sexuell reproduktiv hĂ€lsa och rĂ€ttigheter Kunskapscentrum riktar in sig mot personal (KCS) pod sex pĂ„ arbetstid (kliniskt och forskningsperspektiv) Sexualmedicinskt Centrum (SMC) svĂ„righeter i sex, Ă„ngest/tvĂ„ng osv tvĂ€rprofissionellt Mottagning för sexulla övergrepp (MSÖ) mellan primĂ€rvĂ„rd och specialister över 18 Ă„r MSÖ Pilen 13 Ă„r och uppĂ„t lĂ„gtröskelmottagning Etiskt Hur kan du anvĂ€nda dig av det du lĂ€rde dig vid forumspelen? + VĂ„ga ifrĂ„gasĂ€tta, Har du varit med om liknande situtation? + Hur agerade du? + Har de du gjort annorlunda idag? +";"" +"2025-12-05";"5";"Vad stĂ€mmer för en kemisk reaktion? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A I isolering gĂ„r den till jĂ€mvikt. B Hastigheten bestĂ€ms av energiskillnaden i substrat och produkt(er). C Ett enzym Ă€ndrar deltaG för reaktionen. D Ett negativt deltaG innebĂ€r att reaktionen Ă€r fördelaktig.";"menti";"";"Vad stĂ€mmer för en kemisk reaktion? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A I isolering gĂ„r den till jĂ€mvikt. B Hastigheten bestĂ€ms av energiskillnaden i substrat och produkt(er). C Ett enzym Ă€ndrar deltaG för reaktionen. D Ett negativt deltaG innebĂ€r att reaktionen Ă€r fördelaktig.";"A D" +"2025-12-05";"18";"Vad hĂ€nder i pyruvatdehydrogenaskomplexet? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A En dekarboxylering. B Bildning av NAD+. C Bildning av acetyl-CoA. D En reduktion.";"menti";"";"Vad hĂ€nder i pyruvatdehydrogenaskomplexet? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A En dekarboxylering. B Bildning av NAD+. C Bildning av acetyl-CoA. D En reduktion.";"A C D" +"2025-12-05";"1";"Mellan vilka tvĂ„ v nedanstĂ„ende aminosyror kan bilda vĂ€tebindngar mellan sidokedjor? A metionin B leucin C tyrosin D glutamin";"menti";"";"Mellan vilka tvĂ„ v nedanstĂ„ende aminosyror kan bilda vĂ€tebindngar mellan sidokedjor? A metionin B leucin C tyrosin D glutamin";"C D" +"2025-12-05";"19";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet regleras av Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Cellens energikvot B Feedbackinhibering C Fosforylering D Feedforwardinhibering";"menti";"";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet regleras av Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Cellens energikvot B Feedbackinhibering C Fosforylering D Feedforwardinhibering";"A, B, C and D" +"2025-12-05";"4";"Vilka finns det flest olika sorter av i cellen? A Aminosyror B Fosfolipider C Nukleotider D Monosackarider";"menti";"";"Vilka finns det flest olika sorter av i cellen? A Aminosyror B Fosfolipider C Nukleotider D Monosackarider";"B vi har nĂ„gra tusen, kan variera lĂ€ngd och huvudgrupp" +"2025-12-05";"16";"Till vad anvĂ€nds CoA? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Transport av alkylgrupper. B Transport av acylgrupper. C Citronsyracykeln. D Att koppla glykolysen med citronsyracykeln.";"menti";"";"Till vad anvĂ€nds CoA? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Transport av alkylgrupper. B Transport av acylgrupper. C Citronsyracykeln. D Att koppla glykolysen med citronsyracykeln.";"B, C, D" +"2025-12-05";"22";"I elektrontransportkedjan finns Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Kopparjoner B CoA C Cytokromer D CoQ";"menti";"";"I elektrontransportkedjan finns Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Kopparjoner B CoA C Cytokromer D CoQ";"A C D" +"2025-12-05";"12";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende Ă€r en regulator för fosfofruktokinas 1? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A AMP B ADP C ATP D Fruktos 6-fosfat E Citrat";"menti";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende Ă€r en regulator för fosfofruktokinas 1? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A AMP B ADP C ATP D Fruktos 6-fosfat E Citrat";"A, C, E" +"2025-12-05";"13";"FrĂ„n vad kan vi göra glukos? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Alanin B Lysin C Malat D Laktat E Palmitat";"menti";"";"FrĂ„n vad kan vi göra glukos? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Alanin B Lysin C Malat D Laktat E Palmitat";"A C D Kan inte göra glukos frĂ„n fettsyror" +"2025-12-05";"17";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r en metabolit i citronsyracyklen? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Oxalacetat B Akonitas C Succinat D Fumaras E Malat";"menti";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r en metabolit i citronsyracyklen? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Oxalacetat B Akonitas C Succinat D Fumaras E Malat";"A, C, E" +"2025-12-05";"23";"Den slutgiltiga elektronacceptorn i ETK Ă€r A Komplex IV B ATP-syntas C O2 D CO2";"menti";"";"Den slutgiltiga elektronacceptorn i ETK Ă€r A Komplex IV B ATP-syntas C O2 D CO2";"C" +"2025-12-05";"10";"Vilken har flest steg? A Glykolysen B Glukoneogensen C Glykogenolysen D Citronsyracykeln E Betaoxidatnion";"menti";"";"Vilken har flest steg? A Glykolysen B Glukoneogensen C Glykogenolysen D Citronsyracykeln E Betaoxidatnion";"B" +"2025-12-05";"9";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende molekyler hĂ€rstammar frĂ„n en B vitamin? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Coenzym A B NAD+ C FAD D TPP";"menti";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende molekyler hĂ€rstammar frĂ„n en B vitamin? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Coenzym A B NAD+ C FAD D TPP";"A, B, C, D" +"2025-12-05";"14";"Vad förbrukas i glukoneogenesen? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A ATP B CTP C GTP D NAD+ E FADH2";"menti";"";"Vad förbrukas i glukoneogenesen? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A ATP B CTP C GTP D NAD+ E FADH2";"A, C" +"2025-12-05";"20";"Vad bildas i citronsyracykeln? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A FADH2 B NAD+ C CO2 D ATP";"menti";"";"Vad bildas i citronsyracykeln? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A FADH2 B NAD+ C CO2 D ATP";"A, C och D" +"2025-12-05";"15";"Vad/vilket stĂ€mmer om laktatdehydrogenas? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Det Ă€r en dimer. B I hjĂ€rtat bildas alltid laktat. C NĂ€r vi trĂ€nar ökar andelen M-subenheter i muskel typ 1. D Laktat bildas i muskel typ IIb.";"menti";"";"Vad/vilket stĂ€mmer om laktatdehydrogenas? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Det Ă€r en dimer. B I hjĂ€rtat bildas alltid laktat. C NĂ€r vi trĂ€nar ökar andelen M-subenheter i muskel typ 1. D Laktat bildas i muskel typ IIb.";"D" +"2025-12-05";"21";"I elektrontransportkedjen pumpas protoner i komplex Du kan vĂ€lja flera alternativ. A I B II C III D IV";"menti";"";"I elektrontransportkedjen pumpas protoner i komplex Du kan vĂ€lja flera alternativ. A I B II C III D IV";"A, C, D" +"2025-12-05";"11";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende Ă€r metaboliter i glykolysen? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Fruktos 2,6-bisfosfat B 3-fosfoglycerat C Glycerolfosfat D Pyruvat E Fruktos 6-fosfat";"menti";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende Ă€r metaboliter i glykolysen? Du kan vĂ€lja flera alternativ. A Fruktos 2,6-bisfosfat B 3-fosfoglycerat C Glycerolfosfat D Pyruvat E Fruktos 6-fosfat";"B, D, E" +"2025-12-05";"8";"NĂ€r cellens energikvot Ă€r hög finns det mycket Du kan vĂ€lja flera alternativ. A AMP B ATP C NADH D NAD+";"menti";"";"NĂ€r cellens energikvot Ă€r hög finns det mycket Du kan vĂ€lja flera alternativ. A AMP B ATP C NADH D NAD+";"B och C NĂ€r energikvoten Ă€r hög finns det mycket ATP och NADH, medan AMP och NADâș ligger lĂ„gt." +"2025-12-05";"3";"Vilken av nedanstĂ„ende molekyler har svĂ„rast att diffundera genom ett menbran A N2 B Galaktos C Alanin D Metanol";"menti";"";"Vilken av nedanstĂ„ende molekyler har svĂ„rast att diffundera genom ett menbran A N2 B Galaktos C Alanin D Metanol";"B Galaktos Ă€r en stor, starkt polĂ€r monosackarid och passerar dĂ€rför svĂ„rast genom membranet." +"2025-12-05";"7";"Vilken av nedanstĂ„ende molekyler har den högsta fosforyltransferpotentialen? A ATP B 3-fosfoglycerat C Fosfoenolpyruvat D Glyceraldehyd 3-fosfat";"menti";"";"Vilken av nedanstĂ„ende molekyler har den högsta fosforyltransferpotentialen? A ATP B 3-fosfoglycerat C Fosfoenolpyruvat D Glyceraldehyd 3-fosfat";"C" +"2025-12-05";"6";"Vad karaktĂ€riserar katabolismen? A Nedbrytning. B Sker nĂ€r energikvoten Ă€r hög. C Produktion av NADH. D Oxidation av kol.";"menti";"";"Vad karaktĂ€riserar katabolismen? A Nedbrytning. B Sker nĂ€r energikvoten Ă€r hög. C Produktion av NADH. D Oxidation av kol.";"A, C och D" +"2025-12-05";"2";"vad karaktiĂ€riserar sekundĂ€r struktur hos proteiner A vĂ€tebindingar mellan atomer i peptidbindingarna B interaktioner mellan r-grupperna C svĂ„rt att föresĂ€ga aminosyrsekvenser D konstrant avstĂ„nd mellan aminosyror";"menti";"";"vad karaktiĂ€riserar sekundĂ€r struktur hos proteiner A vĂ€tebindingar mellan atomer i peptidbindingarna B interaktioner mellan r-grupperna C svĂ„rt att föresĂ€ga aminosyrsekvenser D konstrant avstĂ„nd mellan aminosyror";"A" +"2024-01-27";"28";"A) Var i cellen och i vilken metabol process sker cellandning? B) Beskriv cellandningen med en formel. (4p) (Max 50 ord.)";"elektrontransportkedjan";"";"A) Var i cellen och i vilken metabol process sker cellandning? B) Beskriv cellandningen med en formel. (4p) (Max 50 ord.)";"3 av 4: A. I elektrontransportkedjan i mitokondriens innre membran. B. Syre + elektroner --> H O SjĂ€lva cellandningen sker i komplex 4 i elektrontransportkedjan." +"2024-01-27";"5";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt in en patient som du misstĂ€nker Ă€r smittad av COVID-19 (4p). (Max 200 ord.) a) Beskriv en analysmetod för att undersöka detta. b) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?";"utforska-proteiner";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt in en patient som du misstĂ€nker Ă€r smittad av COVID-19 (4p). (Max 200 ord.) a) Beskriv en analysmetod för att undersöka detta. b) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?";"Jag vĂ€ljer att anvĂ€nda en ELISA, nĂ€rmare bestĂ€mt en sandwich ELISA som identifierar om patienten har antigen. I en sandwich ELISA tillsĂ€tts patientens prov till en brunn dĂ€r det finns en fast antikropp, i detta fall för COVID-19. Om patienten har antigen för COVID-19 kommer dessa att binda till antikroppen. Efter detta sköljer man provet för att göra sig av med andra antigen och antikroppar. DĂ€refter tillsĂ€tts en antikropp bunden till ett enzym, mha detta kan man fĂ„ fram en fĂ€rgskiftning i provet om det Ă€r positivt. Efter att den enzymbundna antikroppen tillsatts sköljer man ytterliggare en gĂ„ng och tillsist tillsĂ€tter man ett substrat som inducerar en fĂ€rgskiftning i provet om den enzymbunda antikroppen lyckats binda, om fĂ€rgskiftning sker Ă€r provet positivt och patienten har sĂ„ledes antigen för COVID-19." +"2024-01-27";"18";"Varför ökar entropin i en spontan reaktion? Hur kan man förklara det molekylĂ€rt? (4p)";"termodynamik";"";"Varför ökar entropin i en spontan reaktion? Hur kan man förklara det molekylĂ€rt? (4p)";"I en spontant reaktion ökar alltid entropin enligt termodynamikens lagar. Molekyler har en förmĂ„ga att vilja sprida ut sig och sĂ„ledes öka entropin. Detta sker genom Brownsk rörelse, alltsĂ„ nĂ€r molekyler ""krockar"" med varandra och Ă€ndrar riktning. Molekyler kommer röra sig mot det omrĂ„de dĂ€r minst krockar uppstĂ„r. Som exempel kan vi ta salt i vatten. Saltet kommer spontant att lösa upp sig i vattnet, öka entropin. Genom Brownsk rörelse, krockar mellan molekylerna, fördelas saltet i vĂ€tskan." +"2024-01-27";"1";"Förklara vad van der Waals krafter Ă€r och ge ett exempel pĂ„ hur de kan uppkomma i en biologisk molekyl. (4p) (Max 75 ord.)";"kemiska-bindingar";"";"Förklara vad van der Waals krafter Ă€r och ge ett exempel pĂ„ hur de kan uppkomma i en biologisk molekyl. (4p) (Max 75 ord.)";"Van der Waals krafter Ă€r de svagaste av bindingstyper. Runt en molekyl finns elektroner i elektronskal och vid nĂ„got tillfĂ€lle Ă€r den lite mer positiv respektive negativ pĂ„ ena sidan. Detta pĂ„verkar molekyler runt ikring som blir s.k. transienta dipoler. NĂ€r dessa uppstĂ„r medkommer krafter mellan molekylerna som kallas van der Waals krafter/bindningar. Ett exempel pĂ„ molekyler med mycket van der Waals krafter Ă€r aromatiska aminosyror som kan packas tĂ€tt pga sin planstruktur. TotalpoĂ€ng: 4" +"2024-01-27";"19";"Hexokinas Ă€r ett enzym som kan anvĂ€nda bĂ„de D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.04 mM Ă€r, och för D-fruktos = 1.7 mM. Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av bĂ„da substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (4p)";"enzymer";"";"Hexokinas Ă€r ett enzym som kan anvĂ€nda bĂ„de D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.04 mM Ă€r, och för D-fruktos = 1.7 mM. Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av bĂ„da substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (4p)";"Km Ă€r den koncentration substrat som behövs för att halva Vmax ska vara uppnĂ„tt. I detta fall Ă€r Km betydligt lĂ€gre för D-glukos Ă€n för D-fruktos. I och med att Km Ă€r lĂ€gre för D-glukos uppnĂ„r enzymet en högre hastighet med D-glukos eftersom koncentrationen för bĂ„da substraten var 1mM. Km för D-frukots var 1,7 mM vilket betyder att vi inte ens uppnĂ„t halva Vmax vid koncentrationen 1 mM D-fruktos. Eftersom Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten kan man utgĂ„ frĂ„n att det substrat med lĂ€gst Km vĂ€rde Ă€r det som kommer förbrukas först. Detta stĂ€mmer ocksĂ„ in med att glukos Ă€r det primĂ€ra brĂ€nslet som vi fĂ„tt lĂ€ra oss pĂ„ förelĂ€sningar." +"2024-01-27";"29";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om beta-oxidationen Ă€r korrekta? (2p) A: Vid beta-oxidation av en 16-kolatomers fettsyra produceras 8 acetyl-CoA. B: Beta-oxidationen sker framför allt i cytoplasman. C: Vid beta-oxidationen bryts framför allt trans-fettsyror ner. D: Beta-oxidationen krĂ€ver en fungerande citronsyracykel för att ATP ska produceras.";"betaoxidation";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om beta-oxidationen Ă€r korrekta? (2p) A: Vid beta-oxidation av en 16-kolatomers fettsyra produceras 8 acetyl-CoA. B: Beta-oxidationen sker framför allt i cytoplasman. C: Vid beta-oxidationen bryts framför allt trans-fettsyror ner. D: Beta-oxidationen krĂ€ver en fungerande citronsyracykel för att ATP ska produceras.";"A och D" +"2024-01-27";"4";"Describe the allosteric regulation of hemoglobin with an example. (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words)";"hemoglobin";"";"Describe the allosteric regulation of hemoglobin with an example. (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words)";"2 av 4: Hemoglobin is an oxygentransport protein which transport oxygen from our lungs to our muscles and tissue. Hemoglobin consists of four subunits, two alfa and two beta, with one Fe per unit. When oxygen binds to the first Fe it moves 0,4 Å upwards, closer to the heme-group. This induce a conformatioin change in hemoglobin which increases the affinty for oxygen for the next subunit. This is why hemoglobins curve is hyperbol. This is called cooperativity." +"2024-01-27";"16";"Vilka tvĂ„ av dessa lipider hittas i det eukaryota cellmembranet? (2p) A: Sfingomyelin B: Kolesterol C: Fria fettsyror D: Triacylglycerol";"cellmembran";"";"Vilka tvĂ„ av dessa lipider hittas i det eukaryota cellmembranet? (2p) A: Sfingomyelin B: Kolesterol C: Fria fettsyror D: Triacylglycerol";"A och B" +"2024-01-27";"22";"I katabolismen hittar vi mĂ„nga enzymer som tillhör gruppen (vĂ€lj tvĂ„) A: Dehydrogenaser B: Isomeraser C: Polymeraser D: Karboxylaser";"";"";"I katabolismen hittar vi mĂ„nga enzymer som tillhör gruppen (vĂ€lj tvĂ„) A: Dehydrogenaser B: Isomeraser C: Polymeraser D: Karboxylaser";"A och B" +"2024-01-27";"32";"Varför mĂ„ste ureacykeln anvĂ€ndas vid nedbrytning av purin-nukleotider? (2p) (Max 50 ord)";"nukleotidnedbrytning";"";"Varför mĂ„ste ureacykeln anvĂ€ndas vid nedbrytning av purin-nukleotider? (2p) (Max 50 ord)";"1 av 2: Puriner har tvĂ„ ringstruktur. I puriner finns det kvĂ€ve och vĂ€te som bildar ammoniak vilket i höga koncentrationer Ă€r farligt för kroppen. Ureacyklen anvĂ€nds för att göra sig av med ammoniaken genom urat och sedan urinen. AI: Nedbrytning av purinnukleotider frigör aminogrupper, som omvandlas till ammoniak via transaminering och glutamatdehydrogenas. Ammoniak Ă€r starkt toxiskt, sĂ€rskilt för CNS, och mĂ„ste dĂ€rför oskadliggöras. Ureacykeln omvandlar ammoniak till urea, som kan utsöndras sĂ€kert via njurarna." +"2024-01-27";"26";"Beskriv översiktligt den allostera regleringen av glykogenfosforylas i skelettmuskel och lever, dvs de viktigaste allostera modulatorerna som reglerar enzymet i respektive vĂ€vnad. Ange om modulatorerna stimulerar eller hĂ€mmar enzymets aktivitet. RĂ€tt kombination av alloster modulator och pĂ„verkan pĂ„ enzymaktivitet krĂ€vs för poĂ€ng. (4p) (Max 75 ord)";"glykogen";"";"Beskriv översiktligt den allostera regleringen av glykogenfosforylas i skelettmuskel och lever, dvs de viktigaste allostera modulatorerna som reglerar enzymet i respektive vĂ€vnad. Ange om modulatorerna stimulerar eller hĂ€mmar enzymets aktivitet. RĂ€tt kombination av alloster modulator och pĂ„verkan pĂ„ enzymaktivitet krĂ€vs för poĂ€ng. (4p) (Max 75 ord)";"2 av 4: Glykogen fosforylas Ă€r ett av enzymen som bryter ner glykogen. I muskler ska glykogenet brytas ner och anvĂ€ndas som brĂ€nsle. Cellen kĂ€nner av energikvoten. Detta betyder att om energikvoten Ă€r lĂ„g och vi har mycket ADP kommer enzymet att stimuleras. Om det finns mycket ATP hĂ€mmas enzymet. I levern ska glykogenet brytas ner och reglera blodsockret mellan mĂ„ltider. Om glukosnivĂ„erna Ă€r lĂ„ga kommer enzymet stimuleras och vice versa. Glukagon kommer dĂ„ stimulera medan insulin hĂ€mmar. AI: Skelettmuskel: Glykogenfosforylas aktiveras allostert av AMP, som signalerar lĂ„g energi. Det hĂ€mmas av ATP och glukos-6-fosfat, som signalerar god energitillgĂ„ng. Lever: Glykogenfosforylas hĂ€mmas av glukos, vilket speglar höga blodglukosnivĂ„er. Levern saknar AMP-aktivering i fysiologiskt relevant grad, eftersom dess uppgift Ă€r att frisĂ€tta glukos, inte att reglera sin egen energistatus." +"2024-01-27";"12";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om splicing? (2p) A: Vid alternativ splicing kan Ă€ven exon tas bort. B: GreningsstĂ€llet Ă€r alltid ett G. C: Spliceosomen bestĂ„r av bĂ„de proteiner och RNA. D: En lariatstruktur bestĂ„r alltid av tvĂ„ sammanlĂ€nkade exoner.";"rna-syntes";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om splicing? (2p) A: Vid alternativ splicing kan Ă€ven exon tas bort. B: GreningsstĂ€llet Ă€r alltid ett G. C: Spliceosomen bestĂ„r av bĂ„de proteiner och RNA. D: En lariatstruktur bestĂ„r alltid av tvĂ„ sammanlĂ€nkade exoner.";"A och C" +"2024-01-27";"36";"Which two statements about restriction enzymes such as BamHI are correct? (2p) A: They allow the visualization of the DNA at the end of gel electrophoresis. B: They perform the ligation of an insert into a vector. C: They generate “sticky ends” or “blunt ends”. D: They recognise and cleave DNA at specific sequences. (Svar markerat – TotalpoĂ€ng: 2)";"plasmid";"";"Which two statements about restriction enzymes such as BamHI are correct? (2p) A: They allow the visualization of the DNA at the end of gel electrophoresis. B: They perform the ligation of an insert into a vector. C: They generate “sticky ends” or “blunt ends”. D: They recognise and cleave DNA at specific sequences. (Svar markerat – TotalpoĂ€ng: 2)";"C och D" +"2024-01-27";"27";"A) Vilka energirika föreningar bildas i ett varv i citronsyracykeln? B) Vilken Ă€r kopplingen mellan cellens energikvot och citronsyracykeln? (4p) (Max 75 ord.)";"citronsyracykeln";"";"A) Vilka energirika föreningar bildas i ett varv i citronsyracykeln? B) Vilken Ă€r kopplingen mellan cellens energikvot och citronsyracykeln? (4p) (Max 75 ord.)";"2 av 4: A. Tre NADH och en FADH2 B. NADH och FADH2 behövs för att transportera elektoner till elektrontransportkedjan som kan bygga upp en elektrokemisk gradient för att bilda ATP genom ATP syntaset. En lĂ„g energikvot betyder dĂ€rav att det inte finns tillrĂ€ckligt med NADH och FADH2 frĂ„n citronsyracyklen. AI: A) Ett varv i citronsyracykeln bildar 3 NADH, 1 FADH₂ och 1 GTP (≈ATP). B) Hög energikvot (mycket ATP, NADH) hĂ€mmar cykeln, frĂ€mst via isocitratdehydrogenas och α-ketoglutaratdehydrogenas. LĂ„g energikvot (mycket ADP, NADâș) stimulerar cykeln. Cykeln regleras alltsĂ„ efter cellens energibehov." +"2024-01-27";"13";"Lac-operonet behövs för att uttrycka enzymer som kan bryta ner laktos (mjölksocker). Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? (2p) A: NĂ€r allolaktos finns nĂ€rvarande kan lac-repressorn inte binda till operator-sekvensen. B: I nĂ€rvaro av laktos Ă€r lac-operonet fullt pĂ„slaget, Ă€ven om det finns rikligt med glukos i omgivningen. C: I nĂ€rvaro av höga mĂ€ngder glukos stimuleras bildning av cAMP. D: cAMP binder till CAP och stimulerar aktiviteten hos detta aktivator-protein.";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Lac-operonet behövs för att uttrycka enzymer som kan bryta ner laktos (mjölksocker). Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? (2p) A: NĂ€r allolaktos finns nĂ€rvarande kan lac-repressorn inte binda till operator-sekvensen. B: I nĂ€rvaro av laktos Ă€r lac-operonet fullt pĂ„slaget, Ă€ven om det finns rikligt med glukos i omgivningen. C: I nĂ€rvaro av höga mĂ€ngder glukos stimuleras bildning av cAMP. D: cAMP binder till CAP och stimulerar aktiviteten hos detta aktivator-protein.";"A och D" +"2024-01-27";"17";"Redogör för den principiella uppbyggnaden av spĂ€nningsaktiverade katjonkanaler och hur de öppnas. (4p) (Max 100 ord)";"transport-över-cellmembran";"";"Redogör för den principiella uppbyggnaden av spĂ€nningsaktiverade katjonkanaler och hur de öppnas. (4p) (Max 100 ord)";"2 av 4: En jonkanal bestĂ„r av sex olika segment. Segment 5 och 6 bildar sjĂ€lva centralporen medan segment 1-3 tillsammans med segment 4 bildar den spĂ€nnings kĂ€nsliga padeln. Segment 4 Ă€r det segment som kĂ€nner av sjĂ€lva spĂ€nningsförĂ€ndringen. NĂ€r en en spĂ€nningsförĂ€ndring i membranet sker registeras detta hos padlen vilket inducerar en konformationsĂ€ndring och fĂ„r den att stĂ€lla sig pĂ„ ""högkant"". Detta öppnar katjonkanalen och joner kan flöda in eller ut ur cellen. AI: SpĂ€nningsaktiverade katjonkanaler bestĂ„r av fyra domĂ€ner (eller fyra separata subenheter) som vardera har sex transmembransegment (S1–S6). Segmentet S4 innehĂ„ller positivt laddade aminosyror och fungerar som spĂ€nningssensor. NĂ€r membranet depolariseras rör sig S4 utĂ„t, vilket drar i kopplade segment (framför allt S5–S6) och öppnar poren. En selektivitetsfilterregion bestĂ€mmer vilka katjoner som passerar. Kanalen kan Ă€ven inaktiveras via en separat “inaktiveringsgrind” efter öppning." +"2024-01-27";"23";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende metaboliter ingĂ„r i glykolysen? A: Fruktos 2,6-bisfosfat B: Glukos 1-fosfat C: Glyceraldehyd 3-fosfat D: Fosfoenolpyruvat";"glykolysen";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende metaboliter ingĂ„r i glykolysen? A: Fruktos 2,6-bisfosfat B: Glukos 1-fosfat C: Glyceraldehyd 3-fosfat D: Fosfoenolpyruvat";"C och D" +"2024-01-27";"33";"Mutationer i genen som kodar för enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas kan leda till ett defekt enzym vilket i sin tur kan orsaka hemolytisk anemi i vissa situationer. Vilken Ă€r grundorsaken till detta? (2p) (Max 50 ord)";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"Mutationer i genen som kodar för enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas kan leda till ett defekt enzym vilket i sin tur kan orsaka hemolytisk anemi i vissa situationer. Vilken Ă€r grundorsaken till detta? (2p) (Max 50 ord)";"1 av 2: Glukos 6-fosfatdehydrogenas Ă€r det första enzymet i pentosfosfatvĂ€gen, som körs för att bilda NADPH och ribos 5-fosfat. Vid deffekt i detta enzym bildas inte tillrĂ€ckligt med NADPH som skyddar mot reaktiva syreföreningar. Detta Ă€r speceillt farligt för t.ex. eretrocyter som saknar mitokondrier och mĂ„ste fĂ„ allt sitt NADPH frĂ„n pentosfofsfatvĂ€gen. AI: Glukos-6-fosfatdehydrogenas behövs för att bilda NADPH i pentosfosfatvĂ€gen. NADPH hĂ„ller glutation reducerat, vilket skyddar erytrocyter mot oxidativ skada. Vid enzymdefekt saknar cellen detta skydd → oxidativ stress skadar membran och hemoglobin → erytrocyterna hemolyserar." +"2024-01-27";"24";"Förklara hur arsenikförgiftning pĂ„verkar metabolismen och varför liknande pĂ„verkan ses vid alkoholism. (4p) (Max 120 ord)";"integrering-av-metabolismen";"";"Förklara hur arsenikförgiftning pĂ„verkar metabolismen och varför liknande pĂ„verkan ses vid alkoholism. (4p) (Max 120 ord)";"3 av 4: Arsenit har affiniet för sulfhydrylgrupper. En viktig del i PDH komplexet Ă€r den arm som för intermediĂ€rerna mellan E1, E2 och E3. Denna arm bygger pĂ„ just svavel. Armen inhiberas sĂ„ledes av arsenit nĂ€r bindningar mellan arsenit och armen bildas vilket medför att vi inte kan producera lika mycket eller ingen acetyl-CoA. Utan acetyl-CoA kan vi inte köra citronsyracyklen och sĂ„ledes inte fĂ„ fram NADH och FADH2 till elektrontransport kedjan. Alkholism leder till liknande effekter dĂ„ de polĂ€ra alkholerna kan binda till den intermediĂ€r-transportrande armen och inhibiera PDH komplexet. PDH=Pyruvat dehydrogenas" +"2024-01-27";"10";"![[Pasted image 20251129235332.png]] PĂ„ bilden syns en eukaryot replikationsgaffel. A) Ange för positionerna a, b, c och d om de motsvarar en 5’ eller 3’-Ă€nde. Vid DNA replikation skapas de tvĂ„ strĂ€ngarna pĂ„ litet olika vis. B) Vad kallas strĂ€ngen som markerats med e? C) Vad kallas strĂ€ngen som markerats med f? (4p)";"dna-replikation";"";"![[Pasted image 20251129235332.png]] PĂ„ bilden syns en eukaryot replikationsgaffel. A) Ange för positionerna a, b, c och d om de motsvarar en 5’ eller 3’-Ă€nde. Vid DNA replikation skapas de tvĂ„ strĂ€ngarna pĂ„ litet olika vis. B) Vad kallas strĂ€ngen som markerats med e? C) Vad kallas strĂ€ngen som markerats med f? (4p)";"a = 5ÂŽ b = 3ÂŽ c = 5ÂŽ d = 5ÂŽ B) Leadning strand C) Lagging strand" +"2024-01-27";"9";"Var binder histon H1? Vilken roll spelar detta protein? (4p)";"kromatin";"";"Var binder histon H1? Vilken roll spelar detta protein? (4p)";"Histon 1, H1, upptĂ€cktes senare Ă€n de andra histonen, H2A, H2B, H3 och H4. H1 har i uppgift att stabilisera och binder till linker DNA som finns mellan ""histonpĂ€rlorna""" +"2024-01-27";"34";"Vilket av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten in vivo? (2p) A: Den intracellulĂ€ra kolesterolhalten regleras frĂ€mst via reglering av aktiviteten hos enzymet lysosomal acid lipas (LAL). B: Den intracellulĂ€ra kolesterolhalten regleras i princip enbart via endogen syntes - upptaget av kolesterol frĂ„n det extracellulĂ€ra rummet Ă€r normalt försumbart. C: Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol pĂ„ en fettsyra. D: Celler utanför levern kan göra sig av med ett överskott av kolesterol genom att överföra detta till HDL-partiklar, som för kolesterolet tillbaka till levern.";"kolesterol";"";"Vilket av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten in vivo? (2p) A: Den intracellulĂ€ra kolesterolhalten regleras frĂ€mst via reglering av aktiviteten hos enzymet lysosomal acid lipas (LAL). B: Den intracellulĂ€ra kolesterolhalten regleras i princip enbart via endogen syntes - upptaget av kolesterol frĂ„n det extracellulĂ€ra rummet Ă€r normalt försumbart. C: Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol pĂ„ en fettsyra. D: Celler utanför levern kan göra sig av med ett överskott av kolesterol genom att överföra detta till HDL-partiklar, som för kolesterolet tillbaka till levern.";"C och D" +"2024-01-27";"14";"Beskriv i detalj hur terminationssteget i proteinsyntesen fungerar med sĂ€rskilt fokus pĂ„ funktionen av stoppkodon och ribosomens struktur. Förklara Ă€ven hur Release Factor 1 (RF1) bidrar till processen. (4p) (Max 150 ord)";"translation";"";"Beskriv i detalj hur terminationssteget i proteinsyntesen fungerar med sĂ€rskilt fokus pĂ„ funktionen av stoppkodon och ribosomens struktur. Förklara Ă€ven hur Release Factor 1 (RF1) bidrar till processen. (4p) (Max 150 ord)";"3 av 4: Ribosomen bestĂ„r av tvĂ„ subenheter, hos mĂ€nniskan heter dessa 40 och 60. Den lilla subenheten, 40, har i uppgift leta efter starkodonet men ocksĂ„ kĂ€nna av stoppkodonet. Den stora subenheten, 60, har i uppgift att katalysera inbindingen av rĂ€tt aminosyra till en vĂ€xande aminosyra sekvens i P-site. I terminations steget kommer ribosomen, 40 enheten, att kĂ€nna av en cleavage signal som fĂ„r RF1 att avsluta translationen. Cleavage signal Ă€r alltsĂ„ ett stoppkodon. Det som sker Ă€r att RF1 kommer klyva den nu fĂ€rdig byggda aminosyra sekvens som vĂ€xt fram i P-site sĂ„ att den transporteras till sin Ă€mmnade destination." +"2024-01-27";"20";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kompetitiva hĂ€mmare Ă€r korrekta? (2p) A: De binder reversibelt till det aktiva stĂ€llet. B: De binder till flera olika stĂ€llen pĂ„ ett enzym. C: De sĂ€nker reaktionens karakteristiska Km. D: De binder kovalent till enzymet.";"enzymer";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kompetitiva hĂ€mmare Ă€r korrekta? (2p) A: De binder reversibelt till det aktiva stĂ€llet. B: De binder till flera olika stĂ€llen pĂ„ ett enzym. C: De sĂ€nker reaktionens karakteristiska Km. D: De binder kovalent till enzymet.";"A och C" +"2024-01-27";"30";"Syntes av heme beror pĂ„ kroppens jĂ€rninnehĂ„ll. Beskriv hur detta sker. (4p)";"heme";"";"Syntes av heme beror pĂ„ kroppens jĂ€rninnehĂ„ll. Beskriv hur detta sker. (4p)";"AI: Hemesyntesen styrs av hur mycket jĂ€rn som finns i cellen genom reglering av ALA-syntas (erytroid isoform). NĂ€r jĂ€rn Ă€r lĂ„gt binder IRP till en IRE-sekvens i 5’-Ă€nden av ALAS-mRNA och blockerar translationen, vilket bromsar hemesyntesen. NĂ€r jĂ€rn Ă€r tillrĂ€ckligt slĂ€pper IRP → ALA-syntas kan översĂ€ttas → hemesyntesen ökar. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt matchas hemeproduktionen med tillgĂ€ngligt jĂ€rn." +"2024-01-27";"15";"Hur kan man bestĂ€mma slĂ€ktskap mellan olika arter med DNA-teknik och varför fungerar det? (4p)";"evolution";"";"Hur kan man bestĂ€mma slĂ€ktskap mellan olika arter med DNA-teknik och varför fungerar det? (4p)";"Genom att sekvensera DNA kan man se hur mycket som stĂ€mmer överens mellan olika arter. Även om majoriteten av vĂ„rt DNA Ă€r sig likt hos mĂ„nga arter kan man Ă€ndĂ„ se skillnader pĂ„ t.ex. mutationer. För att exemplifiera: DNA't hos en mĂ€nniska och en orangutang Ă€r mycket likt varandra, men pga DNA'ts ordning, proteinveckning och epigentik kan det uttryckas vĂ€ldigt olika och sĂ„ledes ge upphov till olika utseende, beetende och andra egenskaper. SĂ„ledes kan okika arter vara nĂ€ra beslĂ€ktande med varandra, alltsĂ„ ha liknade DNA, men Ă€ndĂ„ vara olika arter." +"2024-01-27";"21";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (2p) A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar entropin. B: ATP kan bildas via substratnivĂ„fosforylering frĂ„n fruktos 1,6-bisfosfat. C: ATP innehĂ„ller fĂ€rre fosfoanhydridbindningar Ă€n fosfatgrupper. D: I en vĂ€lmĂ„ende cell finns mer ATP Ă€n ADP.";"introduktion-till-metabolismen";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (2p) A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar entropin. B: ATP kan bildas via substratnivĂ„fosforylering frĂ„n fruktos 1,6-bisfosfat. C: ATP innehĂ„ller fĂ€rre fosfoanhydridbindningar Ă€n fosfatgrupper. D: I en vĂ€lmĂ„ende cell finns mer ATP Ă€n ADP.";"C och D" +"2024-01-27";"31";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till aminosyrametabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Vid fenylketonuri blir aminosyran fenylalanin essentiell. B: Ureacykeldefekter leder till hyperammonemi. C: Det kliniskt viktiga enzymet aspartataminotransferas kan bilda aspartat frĂ„n pyruvat i en sĂ„ kallad transamineringsreaktion. D: Aspartat Ă€r en glukogen aminosyra.";"aminosyrametabolism";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till aminosyrametabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Vid fenylketonuri blir aminosyran fenylalanin essentiell. B: Ureacykeldefekter leder till hyperammonemi. C: Det kliniskt viktiga enzymet aspartataminotransferas kan bilda aspartat frĂ„n pyruvat i en sĂ„ kallad transamineringsreaktion. D: Aspartat Ă€r en glukogen aminosyra.";"B och D" +"2024-01-27";"25";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Glukoneogenes sker frĂ€mst i levern. B: Kol oxideras vid glukoneogenes. C: Glukoneogenes regleras av fruktos 1,6-bisfosfat. D: Aminosyrorna cystein och metionin Ă€r glukogena.";"glukoneogenes";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Glukoneogenes sker frĂ€mst i levern. B: Kol oxideras vid glukoneogenes. C: Glukoneogenes regleras av fruktos 1,6-bisfosfat. D: Aminosyrorna cystein och metionin Ă€r glukogena.";"A och D" +"2024-01-27";"11";"Telomeras Ă€r ett omvĂ€nt transkriptas. Vad anvĂ€nder detta enzym som templat (mall)? NĂ€mn ocksĂ„ tvĂ„ typer av celler i vilka detta enzym Ă„terfinns. (4p)";"dna-replikation";"";"Telomeras Ă€r ett omvĂ€nt transkriptas. Vad anvĂ€nder detta enzym som templat (mall)? NĂ€mn ocksĂ„ tvĂ„ typer av celler i vilka detta enzym Ă„terfinns. (4p)";"Telomeras har med sig en egen RNA sekvens som den anvĂ€nder som mall nĂ€r det ska förlĂ€nga telomererna. Detta enzym Ă„terfinns i t.ex. stamceller och cancer celler." +"2024-01-27";"8";"Vilka tvĂ„ nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: Uracil Ă€r en kvĂ€vebas i DNA. B: Kolatomen i position 1' hos sockret Ă€r bunden till kvĂ€vebasen via en ÎČ-glykosid-bindning. C: Adenosin Ă€r en nukleosid. D: ATP innehĂ„ller tvĂ„ fosfatgrupper.";"nukleotider";"";"Vilka tvĂ„ nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: Uracil Ă€r en kvĂ€vebas i DNA. B: Kolatomen i position 1' hos sockret Ă€r bunden till kvĂ€vebasen via en ÎČ-glykosid-bindning. C: Adenosin Ă€r en nukleosid. D: ATP innehĂ„ller tvĂ„ fosfatgrupper.";"B och C" +"2024-01-27";"35";"I en studie utvĂ€rderas effekten av en ny blodtryckssĂ€nkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten frĂ„n studien visar ett p-vĂ€rdet pĂ„ 0.03 och ett 95% konfidensintervall pĂ„ 6-17 mmHg. Diskutera vad dessa resultat ger oss för information och huruvida nollhypotesen kan förkastas. (4p) (Max 100 ord).";"introduktionslaboration";"";"I en studie utvĂ€rderas effekten av en ny blodtryckssĂ€nkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten frĂ„n studien visar ett p-vĂ€rdet pĂ„ 0.03 och ett 95% konfidensintervall pĂ„ 6-17 mmHg. Diskutera vad dessa resultat ger oss för information och huruvida nollhypotesen kan förkastas. (4p) (Max 100 ord).";"2 av 4: Detta resultat visar att nollhypotesen kan förkastas dĂ„ p-vĂ€rdet Ă€r under 0,05 dĂ„ det finns sk. statistisk signifikans. Hade p-vĂ€rdet varit över 0,05 hade man inte kunnat förkasta nollhypotesen. Vidare visar konfidensintervallet att 95% av de som fick den blodtryckssĂ€nknade medicinen fick ett lĂ€gre blodtryck med 6-17 mmHg. AI: p-vĂ€rdet 0,03 innebĂ€r att om nollhypotesen (ingen skillnad i medelblodtryck) vore sann, skulle en sĂ„ hĂ€r stor eller större skillnad uppstĂ„ bara i cirka 3 % av fallen. Nollhypotesen kan dĂ€rför förkastas vid 5 %-nivĂ„n. Ett 95 % konfidensintervall pĂ„ 6–17 mmHg innebĂ€r att vi med 95 % sĂ€kerhet skattar den sanna medelreduktionen i blodtryck till mellan 6 och 17 mmHg, och eftersom intervallet inte innehĂ„ller 0 talar det ocksĂ„ för en statistiskt signifikant blodtryckssĂ€nkande effekt." +"2024-01-27";"3";"Lista fyra egenskaper hos en alfahelix. (4p) (Max 75 ord.)";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Lista fyra egenskaper hos en alfahelix. (4p) (Max 75 ord.)";"3 av 4: 1. Har en konstant diameter. 2. Har kvĂ€vebaserna innĂ„t och fosfatgrupperna och sockret utĂ„t. (Pga hydrofob/hydrofil) 3. Kan polymeriseras till beta flaks liknande strukturer och bilda amyloider => Sjukdom. 4. Kan bilda transmembran-alfahelixar om det finns mycket hydrofoba aminosyror. GĂ„r att undersöka genom hydropatiplot." +"2024-01-27";"7";"Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och proteoglykaner. (4p) (Max 150 ord)";"kolhydrater";"";"Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och proteoglykaner. (4p) (Max 150 ord)";"2 av 4: Glykoproteiner och proteoglykaner Ă€r bĂ„da former av glykokonjugat och bestĂ„r bĂ„da av proteiner och socker. Glykoproteiner Ă€r vĂ€ldigt lĂ„nga och repetativa, tillskillnad frĂ„n proteoglykaner. BĂ„de glykoproteiner och proteoglykaner finns ut mot ECM och har nĂ„got att göra med cellens kommunikation/interaktion med andra celler, bakterier och virus. De kan ocksĂ„ utgöra skydd. Glykoproteiner kan vara O-lĂ€nkade eller N-lĂ€nkade. Det vill sĂ€ga om de Ă€r lĂ€nkade via syret (O) i serin eller teronins funktionella grupp eller via kvĂ€vet (N) i aspargins funktionella grupp." +"2024-01-27";"6";"Rita den principiella strukturen för en glykolipid. (4p)";"cellmembran";"";"Rita den principiella strukturen för en glykolipid. (4p)";"" +"2024-01-27";"2";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende aminosyror Ă€r de mest troliga att förekomma mot ytan av ett cytoplasmatiskt protein? A: Fenylalanin B: Serin C: Alanin D: Cystein";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende aminosyror Ă€r de mest troliga att förekomma mot ytan av ett cytoplasmatiskt protein? A: Fenylalanin B: Serin C: Alanin D: Cystein";"B och D" +"2022-01-29";"28";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekt/korrekta? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: En fungerande pentosfosfatvĂ€g behövs för att upprĂ€tthĂ„lla ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar i röda blodkroppar. B: Fruktos 6-fosfat och glyceraldehyd 3-fosfat kan bildas i pentosfosfatvĂ€gens oxidatativa fas. C: Det som styr om glukos 6-fosfat ska slussas in i pentosfosfatvĂ€gens oxidataiva fas Ă€r de intracellulĂ€ra nivĂ„erna av NADP+ och NADPH. D: PentosfosfatvĂ€gen Ă€r förlagd i mitokondriens matrix.";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekt/korrekta? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: En fungerande pentosfosfatvĂ€g behövs för att upprĂ€tthĂ„lla ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar i röda blodkroppar. B: Fruktos 6-fosfat och glyceraldehyd 3-fosfat kan bildas i pentosfosfatvĂ€gens oxidatativa fas. C: Det som styr om glukos 6-fosfat ska slussas in i pentosfosfatvĂ€gens oxidataiva fas Ă€r de intracellulĂ€ra nivĂ„erna av NADP+ och NADPH. D: PentosfosfatvĂ€gen Ă€r förlagd i mitokondriens matrix.";"A och C" +"2022-01-29";"5";"FrĂ„ga 5 A. Hur mĂ„nga vĂ€tebindningar finns i AT resp. GC baspar? B. Hur pĂ„verkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)";"nukleotider";"";"FrĂ„ga 5 A. Hur mĂ„nga vĂ€tebindningar finns i AT resp. GC baspar? B. Hur pĂ„verkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)";"A. AT har 2 vĂ€tebidningar GC har 3 vĂ€tebidningar B. Detta gör att vĂ€tebidningarna mellan G och C Ă€r stabilare eftersom det finns fler bidningspunkter. AT-bidningarna som har fĂ€rre bindningspunkter /par Ă€r dĂ€rmed ostabilare, detta Ă€r nĂ„got som kan utnyttjas vid bl.a. transkription, eftersom DNA blir mer lĂ€ttsmĂ€lt vid AT-rika sekvenser som TATA-boxen." +"2022-01-29";"18";"För ett enzym Ă€r Michaelis-Mentens konstant (KM) 15 mM. Vid en substratkoncentration pĂ„ 5 mM, vad Ă€r förhĂ„llandet mellan reaktionshastigheten V och den maximala reaktionshastigheten Vmax? Motivera ditt svar. (Max 150 ord) (2p) ![[Pasted image 20251128081722.png]]";"enzymer";"";"För ett enzym Ă€r Michaelis-Mentens konstant (KM) 15 mM. Vid en substratkoncentration pĂ„ 5 mM, vad Ă€r förhĂ„llandet mellan reaktionshastigheten V och den maximala reaktionshastigheten Vmax? Motivera ditt svar. (Max 150 ord) (2p) ![[Pasted image 20251128081722.png]]";"Reaktionshastigheten vid 5mM Ă€r alltsĂ„ en fjĂ€rdedel av hastigheten vid Vmax" +"2022-01-29";"1";"A) NĂ€mn tvĂ„ olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en vĂ€tebindning kan bildas. Ange vilka atomer som Ă€r donator respektive acceptor i vĂ€tebindningen. B) NĂ€mn tvĂ„ olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en jonbindning kan bildas vid pH = 7.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"A) NĂ€mn tvĂ„ olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en vĂ€tebindning kan bildas. Ange vilka atomer som Ă€r donator respektive acceptor i vĂ€tebindningen. B) NĂ€mn tvĂ„ olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en jonbindning kan bildas vid pH = 7.";"a) Serin syre Ă€r donator, Asparagin kvĂ€ve Ă€r acceptor b) Lysin, Aspartat" +"2022-01-29";"19";"I en av delreaktionerna som katalyseras av chymotrypsin krĂ€vs nĂ€rvaro av vatten, medan i en annan delreaktion krĂ€vs det att inget vatten Ă€r nĂ€rvarande. Vilka Ă€r dessa delreaktioner och varför krĂ€vs nĂ€rvaro respektive frĂ„nvaro av vatten i de respektive stegen? (Max 150 ord) (2p)";"enzymer";"";"I en av delreaktionerna som katalyseras av chymotrypsin krĂ€vs nĂ€rvaro av vatten, medan i en annan delreaktion krĂ€vs det att inget vatten Ă€r nĂ€rvarande. Vilka Ă€r dessa delreaktioner och varför krĂ€vs nĂ€rvaro respektive frĂ„nvaro av vatten i de respektive stegen? (Max 150 ord) (2p)";"I delreaktion 1 krĂ€vs inget vatten, dĂ„ his tar emot vĂ€tet frĂ„n asp som gör en nukleofilattack pĂ„ den inkommande peptidbidningen. I delreaktion 2 krĂ€vs vatten, för att den peptiden ska klyvas och slĂ€ppa frĂ„n chymotrypsin" +"2022-01-29";"29";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotiders nedbrytning Ă€r korrekt/korrekta? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Nukleosidaser spjĂ€lkar av fosfatgrupper frĂ„n nukleotider. B: Delar av purinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikĂ€lla. C: KvĂ€vebaser som frisĂ€tts vid nedbrydning av nukleotider Ă„teranvĂ€nds ofta för nukleotidsyntes. D: KvĂ€veatomerna i pyrimidinerna hamnar huvudsakligen i urat dĂ„ dessa kvĂ€vebaser bryts ned.";"nukleotidnedbrytning";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotiders nedbrytning Ă€r korrekt/korrekta? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Nukleosidaser spjĂ€lkar av fosfatgrupper frĂ„n nukleotider. B: Delar av purinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikĂ€lla. C: KvĂ€vebaser som frisĂ€tts vid nedbrydning av nukleotider Ă„teranvĂ€nds ofta för nukleotidsyntes. D: KvĂ€veatomerna i pyrimidinerna hamnar huvudsakligen i urat dĂ„ dessa kvĂ€vebaser bryts ned.";"RĂ€tt svar 1. C" +"2022-01-29";"4";"FrĂ„ga 4 Vilken/vilka av dessa Ă€r en omega-3 fettsyra? (1p) ![[Pasted image 20251128081622.png]] VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: B B: C C: A D: D";"lipider";"";"FrĂ„ga 4 Vilken/vilka av dessa Ă€r en omega-3 fettsyra? (1p) ![[Pasted image 20251128081622.png]] VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: B B: C C: A D: D";"RĂ€tt svar 1. A 2. B" +"2022-01-29";"16";"Bacterial DNA may end up in a bacteriophage due to (choose one or more)/Bakteriellt DNA kan hamna i en bakteriofag för att (vĂ€lj ett eller flera alternativ): (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Errors during the assembly of new bacteriophages./Fel som sker nĂ€r nya bakteriofager sĂ€tts samman. B: The small and circular nature of bacterial DNA./Bakteriellt DNA Ă€r cirkulĂ€rt och litet. C: Template switching during bacterophage DNA replication./Ändring av mall nĂ€r bakteriofagens DNA replikeras. D: Imprecise excision of the prophage./Inexakt utklippning av profagen.";"rekombinant-dna-teknik";"";"Bacterial DNA may end up in a bacteriophage due to (choose one or more)/Bakteriellt DNA kan hamna i en bakteriofag för att (vĂ€lj ett eller flera alternativ): (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Errors during the assembly of new bacteriophages./Fel som sker nĂ€r nya bakteriofager sĂ€tts samman. B: The small and circular nature of bacterial DNA./Bakteriellt DNA Ă€r cirkulĂ€rt och litet. C: Template switching during bacterophage DNA replication./Ändring av mall nĂ€r bakteriofagens DNA replikeras. D: Imprecise excision of the prophage./Inexakt utklippning av profagen.";"RĂ€tt svar 1. D" +"2022-01-29";"22";"Redogör för hur enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktokinas 2 regleras och spelar en central roll i glukosmetabolismen. Max 150 ord. (2p)";"glukosmetabolism";"";"Redogör för hur enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktokinas 2 regleras och spelar en central roll i glukosmetabolismen. Max 150 ord. (2p)";"Enzymets aktivitet styrs av hormonreglering och fosforylering. NĂ€r insulin binder in till cellens recptor stimuleras PP1. Funktionen för PP1 Ă€r att defosforylera enzymet. NĂ€r fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 Ă€r defosforylerat inhiberas fosfatasdelen medan kinasdelen aktiveras. NĂ€r kinasdelen Ă€r aktiverad katalyseras reaktionen dĂ€r fruktos 6-fosfat blir fruktos-2,6-bisfosfat. NĂ€r glukagon binder in till cellens receptor sĂ€tter en kaskadreaktion igĂ„ng dĂ€r cAMP genereras, vilket aktiverar PKA. PKAs aktivitet leder till en inhibering av PP1 och en fosforylering av enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2. Fosforyleringen inhiberar kinas delen och aktiverar fosfataset. NĂ€r fosfatasdelen Ă€r aktiv katalyseras reaktionen dĂ€r fruktos-2,6-bisfosfat Ă„terbildas till fruktos 6-fosfat. Detta spelar en central roll i metabolismen dĂ„ hög koncentration av fruktos-2,6-bisfosfat (vilket bildas nĂ€r enzymet Ă€r defosforylerat) stimulerar glykolysenzymet fosfofruktikinas 1 (som katalyserar reaktionen fruktos 6-fosfat --> fruktos 1,6-bisfosfat) samtidigt som det inhiberar glykoneogenes enzymet fruktos 1,6-bisfosfatas (som katalyserar reaktionen fruktos 1,6-bisfosfat --> fruktos 6-fosfat). AlltsĂ„ fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 styr mĂ€ngden fruktos-2,6-bisfosfat vilket reglerar om cellen ska köra glykolys eller glukoneogenes." +"2022-01-29";"32";"Beskriv uppbyggnaden av ett GPI-ankare. (2p)";"cellmembran";"";"Beskriv uppbyggnaden av ett GPI-ankare. (2p)";"En GPI-ankare bestĂ„r av 3 olika molekyler bundna till varandra, den innersta delen fĂ€ster till cellmembranet och den yttersta delen binder till tex. en kolhydrat." +"2022-01-29";"26";"Redogör för mekanismen hos ATP-syntas i mitokondriens innermembran. Max 150 ord. (2p)";"elektrontransportkedjan";"";"Redogör för mekanismen hos ATP-syntas i mitokondriens innermembran. Max 150 ord. (2p)";"ATP-syntas funktion Ă€r att utnyttja den elektrokemiska gradienten som skapats av de protonpumpande komplexen i ETK, för att omvandla vĂ€tejoners rörelseenergi till kemisk bidningsenergi mellan fosfatgrupperna i ATP. Detta sker genom att vĂ€tejoner som strĂ€var efter att ta sig frĂ„n mmu genom innermembranet till matrix för att jĂ€mna ut gradienten Ă„ker in och neutraliserar en halvkanal i F0s c-ring, som roterar ett steg för varje vĂ€tejon som binder in. (NĂ€r vĂ€tejonen Ă„kt ett helt varv slĂ€pps den ut i matrix.) Rörelseenergin som skapas av rotationen i c-ringen leds genom den roterande gammasjĂ€lken till F1-enheten som finns i matrix och inducerar konformationsĂ€ndringar i dess subenheter. ADP + Pi binder in i B-subeneheterna under Loose state, binds samman under Tense state och slĂ€pps ut som ATP under Open state." +"2022-01-29";"12";"Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'-Ă€nden pĂ„ eukaryot mRNA? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Reglerar mRNA-molekylens halveringstid B: Skyddar mot felaktig splicing C: Samverkar med 5'-cap för att stimulera translation D: Stimulerar transport av mRNA in till cellkĂ€rnan";"rna-syntes";"";"Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'-Ă€nden pĂ„ eukaryot mRNA? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Reglerar mRNA-molekylens halveringstid B: Skyddar mot felaktig splicing C: Samverkar med 5'-cap för att stimulera translation D: Stimulerar transport av mRNA in till cellkĂ€rnan";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-01-29";"27";"Vilka Ă€r de tvĂ„ viktigaste transportörerna av kvĂ€ve frĂ„n kroppens vĂ€vnader till levern, och via vilka tvĂ„ andra molekyler kommer de tvĂ„ kvĂ€veatomerna, som slutligen hamnar i urea, föras in i ureacykelns cykliska del? (2p)";"aminosyrametabolism";"";"Vilka Ă€r de tvĂ„ viktigaste transportörerna av kvĂ€ve frĂ„n kroppens vĂ€vnader till levern, och via vilka tvĂ„ andra molekyler kommer de tvĂ„ kvĂ€veatomerna, som slutligen hamnar i urea, föras in i ureacykelns cykliska del? (2p)";"De tvĂ„ viktigate transportörerna av kvĂ€ve frĂ„n kroppen vĂ€vnader Ă€r alanin och asparagin. KvĂ€veatomerna hamnar i urea cykeln genom glutamat, vars kvĂ€vegrupp reagerar med koldioxid och bildar karbamoyl som sedan reagerar och bildar citrulin. Och asparaginsyra som i nĂ€sta steg lĂ€mnar av sin kvĂ€vegrupp till citrulin som dĂ„ bildar argininsuccinat." +"2022-01-29";"13";"Which protein is often required to initiate transcription by a bacterial RNA polymerase? How does it mediate initiation?/Vilket protein behövs ofta för att initiera transkription av bakteriellt RNA-polymeras? Hur underlĂ€ttar det initieringen? (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Which protein is often required to initiate transcription by a bacterial RNA polymerase? How does it mediate initiation?/Vilket protein behövs ofta för att initiera transkription av bakteriellt RNA-polymeras? Hur underlĂ€ttar det initieringen? (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"Proteinet CAP behövs för att binda in cAMP för att aktivera RNA-polymeraset, sĂ„ att det sedan kan hitta fram till promotorn och dĂ€r starta transkriptionen." +"2022-01-29";"17";"Alexandra and Bill were the finalists of the Swedish Thermodynamics championship quiz. In a crucial tie-breaker, they were asked to say something about exergonic and endergonic reactions. Alexandra said: ‘In an exergonic reaction, energy is released from the system to the surroundings’. Bill said: ‘In an endergonic reaction, ∆G is negative’./Alexandra och Bill var finalister i Sveriges termodynamiska mĂ€sterskapsquiz. I en utslagsfrĂ„ga blev de ombedda att sĂ€ga nĂ„got om exergona och endergona reaktioner. Alexandra sa: ”I en exergon reaktion avges energi frĂ„n systemet till omgivningen”. Bill sa: ”I en endergon reaktion Ă€r ∆G negativt.” (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Both Alexandra and Bill are correct./BĂ„de Alexandra och Bill har rĂ€tt. B: Only Alexandra is correct./Enbart Alexandra har rĂ€tt. C: Only Bill is correct./Enbart Bill har rĂ€tt D: Both Alexandra and Bill are wrong./BĂ„de Alexandra och Bill har fel.";"termodynamik";"";"Alexandra and Bill were the finalists of the Swedish Thermodynamics championship quiz. In a crucial tie-breaker, they were asked to say something about exergonic and endergonic reactions. Alexandra said: ‘In an exergonic reaction, energy is released from the system to the surroundings’. Bill said: ‘In an endergonic reaction, ∆G is negative’./Alexandra och Bill var finalister i Sveriges termodynamiska mĂ€sterskapsquiz. I en utslagsfrĂ„ga blev de ombedda att sĂ€ga nĂ„got om exergona och endergona reaktioner. Alexandra sa: ”I en exergon reaktion avges energi frĂ„n systemet till omgivningen”. Bill sa: ”I en endergon reaktion Ă€r ∆G negativt.” (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Both Alexandra and Bill are correct./BĂ„de Alexandra och Bill har rĂ€tt. B: Only Alexandra is correct./Enbart Alexandra har rĂ€tt. C: Only Bill is correct./Enbart Bill har rĂ€tt D: Both Alexandra and Bill are wrong./BĂ„de Alexandra och Bill har fel.";"RĂ€tt svar 1. B" +"2022-01-29";"23";"Vad gör proteinet glykogenin och vilken viktig roll spelar enzymet i relation till glykogenmetabolism? (2p)";"glykogen";"";"Vad gör proteinet glykogenin och vilken viktig roll spelar enzymet i relation till glykogenmetabolism? (2p)";"Glykogenin Ă€r ett protein som fungerar som en primer i glykogensyntesen. Det har en enzymaktivitet som fĂ€ster nĂ„gra glukos-enheter pĂ„ sig sjĂ€lv för att utgöra en primer som glykogensyntataset kan syntetisera vidare pĂ„. Utan glykogenin skulle inte glykogensyntaset ha nĂ„gon reducerad Ă€nde att starta sin glykogensyntes ifrĂ„n och vi skulle dĂ€rmed inte kunna fĂ„ nĂ„gon glykogensyntes." +"2022-01-29";"33";"Rangordna molekylerna vatten, leucin, glukos och kvĂ€veoxid efter deras förmĂ„ga att passera cellens plasmamembran. Starta med den molekyl som har lĂ€ttast att passera. Ange tvĂ„ egenskaper hos varje molekyl av betydelse för deras placering i listan. (2p)";"transport-över-cellmembran";"";"Rangordna molekylerna vatten, leucin, glukos och kvĂ€veoxid efter deras förmĂ„ga att passera cellens plasmamembran. Starta med den molekyl som har lĂ€ttast att passera. Ange tvĂ„ egenskaper hos varje molekyl av betydelse för deras placering i listan. (2p)";"Vatten - liten, oladdad molekyl Glukos - hydrofob, relativt stor molekyl Leucin - oladdad, hydrofil ""kropp"" (alltsĂ„ NH3+ och COO-, inte R-kedjan) KvĂ€veoxid - laddad, hydrofil" +"2022-01-29";"24";"Redogör för vilket sĂ€tt arsenikförgiftning pĂ„verkar metabolismen och vad som kan göras för att hĂ€va förgiftningen. Max 150 ord. (2p)";"integrering-av-metabolismen";"";"Redogör för vilket sĂ€tt arsenikförgiftning pĂ„verkar metabolismen och vad som kan göras för att hĂ€va förgiftningen. Max 150 ord. (2p)";"Arsenikförgiftning hĂ€mmar natrium/kalium-pumpen vilket förstör gradienterna. Pumpen upprĂ€tthĂ„ller gradienter över membranet som annars skulle utjĂ€mnas av jonkanalerna. Cellen Ă€r beroende av gradienten för att upprĂ€tthĂ„lla vissa reaktioner i cellen och transporter över cellmembranet. Bl.a. sĂ„ utnyttjas den uppbyggda kaliumgradienten för att aktivit (sekundĂ€r aktiv transport) transportera glukos in i cellen genom att kalium som transporteras med sin gradient drar med sig glukosmolekylen mot sin gradient in i cellen." +"2022-01-29";"10";"Explain how proofreading works at the molecular level during bacterial replication./Förklara hur korrekturlĂ€sning fungerar pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„ under bakteriell replikation. (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"dna-replikation";"";"Explain how proofreading works at the molecular level during bacterial replication./Förklara hur korrekturlĂ€sning fungerar pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„ under bakteriell replikation. (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"DNA-polymeras 3 har bĂ„de en DNA-syntetiserande del och en exonukleas del, detta gör det möjligt för polymeraset att ""backtracka"" om den skulle upptĂ€cka att nĂ„got basparat fel. Detta gör den genom sin exonukleas-aktivitet dĂ€r den klyver peptidbidningar (genom att backa) 3ÂŽ till 5ÂŽ. NĂ€r den klyvt bort den/de felparade baserna syntetiserar den nya baser 5ÂŽ till 3ÂŽ och fortsĂ€tter som vanligt. DNA-polymeras 1 vars funktion Ă€r att klippa bort RNA-primer och syntetisera nya baser i gapsen har samma exonukleasa funktion (3ÂŽ till 5ÂŽ radering) för att korrigera den korta del den nyligen syntetiserat om ett fel skulle upptĂ€ckas." +"2022-01-29";"9";"Discuss the evolutionary origin of RNase P. This question needs to be answered in English. (Max 100 words.) (2p)";"evolution";"";"Discuss the evolutionary origin of RNase P. This question needs to be answered in English. (Max 100 words.) (2p)";"The RNaseP is an enzyme consisting of both RNA and protein. By comparing the level of protein in different organisms we can see that in less complex organisms like bacteria the enzyme consists of most RNA and only one protein unit, comparing with ""arkener"" which is a more complex organism there is shorter/smaller RNA unit and more protein units. In even more complex organisms like humans the protein units are much greater than the RNA-unit. This provens the hypothesis that RNA also acted as enzymes long time ago, before ""the tasks were split"" to proteins to be more efficient." +"2022-01-29";"34";"I vilken ordning genomförs nedanstĂ„ende steg nĂ€r plasmider ska renas? (1p) Eluera plasmiderna frĂ„n kolumnen Lysera cellerna Neutralisera lysatet Pelletera cellkulturen som vĂ€xt under natten";"plasmid";"";"I vilken ordning genomförs nedanstĂ„ende steg nĂ€r plasmider ska renas? (1p) Eluera plasmiderna frĂ„n kolumnen Lysera cellerna Neutralisera lysatet Pelletera cellkulturen som vĂ€xt under natten";"1. Pelletera cellkulturen som vĂ€xt under natten 2. Lysera cellerna 3. Neutralisera lysatet 4. Eluera plasmiderna frĂ„n kolumnen" +"2022-01-29";"14";"Vad Ă€r intron och exon? (2p)";"rna-syntes";"";"Vad Ă€r intron och exon? (2p)";"Intron och exon Ă€r bĂ„da en del av den transkriberade omogna RNA-kedjan. För att skapa ett moget mRNA klipps introner (""onödiga"" RNA-sekvenser) bort genom splicing. Medan de sekvenser som krĂ€vs för transaltion utgör den mogna RNA-kedjan och anvĂ€nds som mall i proteinsyntesen. Det finns flera exon pĂ„ samma mRNA kedja, vissa exon kan ocksĂ„ klippas bort för att samma gen kan koda för olika protein. Vilket protein som uttryck styrs av miljön i cellen och beror alltsĂ„ pĂ„ vilka exon som sparas." +"2022-01-29";"20";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan positiva laddningar. B: NĂ€r en fosfatgrupp avges kan ADP resonansstabiliseras. C: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs ökar entropin. D: Motsvarande energirika bindningar hittas i GTP.";"introduktion-till-metabolismen";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan positiva laddningar. B: NĂ€r en fosfatgrupp avges kan ADP resonansstabiliseras. C: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs ökar entropin. D: Motsvarande energirika bindningar hittas i GTP.";"RĂ€tt svar 1. C 2. D" +"2022-01-29";"30";"Syntes av heme beror pĂ„ cellens tillgĂ„ng till jĂ€rn. Beskriv vad som sker nĂ€r jĂ€rntillgĂ„ngen Ă€r lĂ„g. (2p)";"heme";"";"Syntes av heme beror pĂ„ cellens tillgĂ„ng till jĂ€rn. Beskriv vad som sker nĂ€r jĂ€rntillgĂ„ngen Ă€r lĂ„g. (2p)";"PĂ„ mRNA som anvĂ€nds som mall för att syntetisera ALA-syntetaset som behövs vid hemsyntes finns den reglerande sekvensen IRE, Ire Respossible Element. NĂ€r jĂ€rntillgĂ„ngen Ă€r lĂ„g binder IRP, IRE-binding protein, till IRE vilket hĂ€mmar translationen av det nödvĂ€ndiga enzymet ALA-syntas. Detta inhiberar hemsyntesen, vilket Ă€r syftet eftersom vi inte har nĂ„got jĂ€rn." +"2022-01-29";"15";"What regions of a tRNA are recognized by amino-acyl-tRNA synthetases?/Vilka regioner hos tRNA kĂ€nns igen av amino-acyl-rRNA syntetaser? (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"translation";"";"What regions of a tRNA are recognized by amino-acyl-tRNA synthetases?/Vilka regioner hos tRNA kĂ€nns igen av amino-acyl-rRNA syntetaser? (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"OH-gruppen pĂ„ 3ÂŽĂ€nden Den specifika nukleotidsekvensen nĂ€st lĂ€ngst ut pĂ„ 3ÂŽĂ€nden" +"2022-01-29";"21";"Vilken av nedanstĂ„ende metaboliter Ă€r mest reducerad? (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Pyruvat B: 3-fosfoglycerat C: Citrat D: Fruktos 6-fosfat";"introduktion-till-metabolismen";"";"Vilken av nedanstĂ„ende metaboliter Ă€r mest reducerad? (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Pyruvat B: 3-fosfoglycerat C: Citrat D: Fruktos 6-fosfat";"RĂ€tt svar 1. D" +"2022-01-29";"31";"Vilket av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r helt korrekt avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Den intracellulĂ€ra kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom transkriptionsfaktorn SRE-1. Ökad SRE-1 signalering leder till ökat uttryck av proteinet CETP, som defosforylerar HMGR och gör det inaktivt. B: Den intracellulĂ€ra kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom halten av kolesterol i blodet. Hög halt leder till att den intracellulĂ€ra koncentrationen ökar genom passivt upptag. C: Endast nĂ„gra fĂ„ celltyper i kroppen (exempelvis hepatocyter) har förmĂ„ga att syntetisera kolesterol. Övriga celltyper Ă€r helt beroende av tillförsel av kolesterol utifrĂ„n, via blodet. Kolesterol tas upp av dessa celler genom transportproteinet CETP. D: Transkriptionsfaktorn SREBP-2 Ă€r viktig för relgering av kolesterolsyntesens hastighet. SREBP-2 aktiveras genom att proteinet transporteras frĂ„n det endoplasmatiska nĂ€tverket till Golgiapparaten, dĂ€r transkriptionsfaktordelen klyvs av.";"kolesterol";"";"Vilket av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r helt korrekt avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Den intracellulĂ€ra kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom transkriptionsfaktorn SRE-1. Ökad SRE-1 signalering leder till ökat uttryck av proteinet CETP, som defosforylerar HMGR och gör det inaktivt. B: Den intracellulĂ€ra kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom halten av kolesterol i blodet. Hög halt leder till att den intracellulĂ€ra koncentrationen ökar genom passivt upptag. C: Endast nĂ„gra fĂ„ celltyper i kroppen (exempelvis hepatocyter) har förmĂ„ga att syntetisera kolesterol. Övriga celltyper Ă€r helt beroende av tillförsel av kolesterol utifrĂ„n, via blodet. Kolesterol tas upp av dessa celler genom transportproteinet CETP. D: Transkriptionsfaktorn SREBP-2 Ă€r viktig för relgering av kolesterolsyntesens hastighet. SREBP-2 aktiveras genom att proteinet transporteras frĂ„n det endoplasmatiska nĂ€tverket till Golgiapparaten, dĂ€r transkriptionsfaktordelen klyvs av.";"RĂ€tt svar 1. D" +"2022-01-29";"25";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende produceras vid beta-oxidation? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Pyruvat B: Acetyl-CoA C: Malonyl-CoA D: Acetoacetat E: Oxaloacetat";"betaoxidation";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende produceras vid beta-oxidation? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Pyruvat B: Acetyl-CoA C: Malonyl-CoA D: Acetoacetat E: Oxaloacetat";"RĂ€tt svar 1. B" +"2022-01-29";"11";"Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)";"rna-syntes";"";"Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)";"Mediatorn fungerar som en sambandscentral mellan enhancern (och dess aktivatorprotein) och promotorsekvensen, enhancern ligger ca 1000 baspar bort, men pĂ„verkar transkriptionen för sin specifika gen." +"2022-01-29";"8";"Du trĂ€ffar en patient som du misstĂ€nker har drabbats av HIV. Du kommer att anvĂ€nda en Indirekt ELISA för att ta reda pĂ„ detta. (Max 150 ord.) (2p) A) Beskriv de olika stegen för en Indirekt ELISA. B) Detekterar denna metod patientens antikropp eller antigen?";"utforska-proteiner";"";"Du trĂ€ffar en patient som du misstĂ€nker har drabbats av HIV. Du kommer att anvĂ€nda en Indirekt ELISA för att ta reda pĂ„ detta. (Max 150 ord.) (2p) A) Beskriv de olika stegen för en Indirekt ELISA. B) Detekterar denna metod patientens antikropp eller antigen?";"A. Ett specifikt antigen fĂ€sts i en brunn, patientens prov tillsĂ€tts, sköljning genomförs för att sortera bort de antikroppar som inte fĂ€st till antigenet, ytterligare en antikropp tillsĂ€tts som binder till den första antikroppen, fĂ€rg som binder till den andra antikroppen tillsĂ€tts, provet fĂ€rgas om antikroppen Ă€r detekterad. B. Antikropp" +"2022-01-29";"35";"Du arbetar pĂ„ en vĂ„rdcentral dĂ€r du förvĂ„nas över att mĂ„nga patienter med njursvikt (=dĂ„lig njurfunktion) tidigare har haft gikt (”portvinstĂ„â€). Du bestĂ€mmer dig dĂ€rför för att undersöka om patienter med gikt löper en högre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt. Vilken av nedanstĂ„ende Ă€r den mest rimliga nollhypotesen? (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Patienter med gikt har högre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt. B: Patienter med gikt har samma risk att utveckla njursvikt som patienter utan gikt. C: Det finns en skillnad i risken att utveckla njursvikt mellan giktpatienter och patienter utan gikt. D: Patienter med gikt har lĂ€gre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt.";"introduktionslaboration";"";"Du arbetar pĂ„ en vĂ„rdcentral dĂ€r du förvĂ„nas över att mĂ„nga patienter med njursvikt (=dĂ„lig njurfunktion) tidigare har haft gikt (”portvinstĂ„â€). Du bestĂ€mmer dig dĂ€rför för att undersöka om patienter med gikt löper en högre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt. Vilken av nedanstĂ„ende Ă€r den mest rimliga nollhypotesen? (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Patienter med gikt har högre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt. B: Patienter med gikt har samma risk att utveckla njursvikt som patienter utan gikt. C: Det finns en skillnad i risken att utveckla njursvikt mellan giktpatienter och patienter utan gikt. D: Patienter med gikt har lĂ€gre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt.";"B" +"2022-01-29";"3";"FrĂ„ga 3 Diskutera molekylĂ€ra likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)";"kolhydrater";"";"FrĂ„ga 3 Diskutera molekylĂ€ra likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)";"Laktos Ă€r en molekyl som bestĂ„r av glukos och galaktos. BĂ„da sjukdommarna beror pĂ„ brist av enzymet som bryter ned den specifika molekylen. I laktosintolerans handlar det om enzymet laktas som spjĂ€lkar laktos till galaktos och glukos, medan det i galaktosemi handlar om enzymet som omvandlar galaktos till glukos. Vid obehandlad galaktosemi ansamlas galaktos, vilket leder till att galaktos gĂ„r ut i blodet och omvandlas till den toxiska molekylen galaktitol, vilket Ă€r mycket farligt. Vid obehandlad laktos bryts inte laktosmolekylen ned i tunntarmen som kroppen annars hade gjort, utan den fortsĂ€tter genom magtarmkanalen tills den hamnar i tjocktramen dĂ€r den fermenteras av bakterier, vilket leder till gasbildning och buksmĂ€rtor. Ometaboliserad laktos blir alltsĂ„ inte toxiskt som galaktos(--> galaktitol). Den vanligaste behandlingen för bĂ„da intoleranserna handlar frĂ€mst om att utesluta den sjukdomsframkallande molekylen. BĂ„da molekylerna finns i komjölk, vilket alltsĂ„ ska undvikas. Vid laktosintolerans finns laktosfria mjölkprodukter, det finns dĂ€remot inte galaktosfria mjölkprodukter." +"2022-01-29";"7";"En allvarlig komplikation till bl.a. Covid-19 Ă€r sĂ„ kallad Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), vilket ger en gravt sviktande lungfunktion orsakad av inflammation och vĂ€tskeansamling (ödem) i alveolerna. Ödemet leder till att mindre syre nĂ„r blodet och att mindre koldioxid lĂ€mnar blodet. Beskriv i detalj hur den minskade mĂ€ngden syre och den ökade mĂ€ngden koldioxid pĂ„verkar hemoglobinets struktur och funktion. (2p)";"hemoglobin";"";"En allvarlig komplikation till bl.a. Covid-19 Ă€r sĂ„ kallad Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), vilket ger en gravt sviktande lungfunktion orsakad av inflammation och vĂ€tskeansamling (ödem) i alveolerna. Ödemet leder till att mindre syre nĂ„r blodet och att mindre koldioxid lĂ€mnar blodet. Beskriv i detalj hur den minskade mĂ€ngden syre och den ökade mĂ€ngden koldioxid pĂ„verkar hemoglobinets struktur och funktion. (2p)";"Den ökande mĂ€ngden koldioxid stabiliserar T-state, deoxy-formen, av hemoglobin vilket minskar hemoglobinets affinitet för syre och gör det svĂ„rare för syremolekylen att binda in. Detta sker bl.a. genom att koldioxid binder i till hemoglobins ena peptidĂ€nde, vilket gör det möjligt för saltbryggor att Ă„terskapas vilket stabiliserar T-state (tense state). Ökad mĂ€ngd koldioxid innebĂ€r Ă€ven lĂ€gre PH i blodet, dvs. ökad mĂ€ngd vĂ€tejoner - vilka kan binda in till hemoglobin och de möjliggör ocksĂ„ Ă„terskapandet av saltbryggor för hemoglobinet. Vid lungorna ska normalt sett den höga syrehalten och det högre PHt leda till att koldioxidet och vĂ€tejoner slĂ€pper, för att destabilisera T-state. NĂ€r syrehalten Ă€r lĂ„g Ă€r PH i blodet vid lungorna nĂ„got lĂ€gre Ă€n normalt vilket gör det svĂ„rare för denna reaktion att ske. Syrehalten ska ocksĂ„ bidra till att en syremolekyl initialt binder in till jĂ€rnet i en subenhet. Eftersom hemoglobin Ă€r ett kooperativ av 4 subenheter med 4 hemgrupper leder inbidningen av syre i en enhet till en konformationsĂ€ndring i de andra subenheterna vilket gör jĂ€rnemolekylerna mer tillgĂ€ngliga för syre att binda in till. Detta stimulerar R-state och oxy-formen av hemoglobin. Den lĂ„ga syrehalten gör ""sannolikheten lĂ€gre"" för det första syret att binda in, och konformationsĂ€ndringen sker dĂ„ inte. Vanligtvis sker denna vĂ€xling mellan T- och R-state pĂ„ sĂ„ vis att koldioxid konc. Ă€r högst i muskler och stimulerar T-state vilket gör att syret slĂ€pps av dĂ€r det behövs. Å andra sidan Ă€r koncentrationen syre tillrĂ€ckligt hög vid lungorna för att stimulera R-state och binda in syre. Dessa konformationsĂ€ndringar Ă€r nödvĂ€ndiga för ett sĂ„ effektivt gasutbyte som möjligt och för att syre ska binda och slĂ€ppa pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle. NĂ€r dessa koncentrationer Ă€ndras och koldioxidhalten i bloden blir för hög i relation till syrehalten rubbas samspelet mellan dessa konformationsformer och T-state, deoxyformen blir dominerande." +"2022-01-29";"6";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden om RNA Ă€r korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ryggraden i RNA hĂ„lls samman av fosfodiester-bindningar. B: Uracil kan deamineras till cytosin. C: RNA anvĂ€nder kvĂ€vebasen uracil istĂ€llet för tymin. D: Ribonukleotider har en OH-grupp i 1'-position.";"nukleotider";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden om RNA Ă€r korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ryggraden i RNA hĂ„lls samman av fosfodiester-bindningar. B: Uracil kan deamineras till cytosin. C: RNA anvĂ€nder kvĂ€vebasen uracil istĂ€llet för tymin. D: Ribonukleotider har en OH-grupp i 1'-position.";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-01-29";"2";"FrĂ„ga 2 Vilket/vilka av nedanstĂ„ende kan hittas i ett protein? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: En alfahelix. B: En hĂ„rnĂ„lsböj. C: En dubbelhelix. D: En loop.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"FrĂ„ga 2 Vilket/vilka av nedanstĂ„ende kan hittas i ett protein? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: En alfahelix. B: En hĂ„rnĂ„lsböj. C: En dubbelhelix. D: En loop.";"RĂ€tt svar 1. A 2. B 3. D" +"2022-05-16";"28";"I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i följande tvĂ„ nukleotider dĂ„ dessa bryts ner? (1p) A: AMP B: CMP";"nukleotidnedbrytning";"";"I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i följande tvĂ„ nukleotider dĂ„ dessa bryts ner? (1p) A: AMP B: CMP";"A: Urat B: Urea" +"2022-05-16";"5";"Rita syredissociationskurvan för hemoglobin och myoglobin. Vilken strukturell skillnad mellan myoglobin och hemoglobin förklarar skillnaden i dissociationskurvorna? (2p) (Max 100 ord)";"hemoglobin";"";"Rita syredissociationskurvan för hemoglobin och myoglobin. Vilken strukturell skillnad mellan myoglobin och hemoglobin förklarar skillnaden i dissociationskurvorna? (2p) (Max 100 ord)";"Myoglobin bestĂ„r av en subenhet och har mycket affinitet för syre. Myoglobin har en mycket brant dissociationskurva. Man kan sĂ€ga att myoglobin fungerar som en on-off knapp, dĂ„ den antingen Ă€r oxiderad (oxyform) eller deoxiderad (deoxyform). Myoglobin Ă€r dĂ€rför bra för lagring av syre men vĂ€ldigt dĂ„ligt för syretransport. Tillskillnad frĂ„n myoglobin bestĂ„r hemoglobin av fyra subenheter. Hemoglobin har inte lika brant dissociationskurva, vilket innebĂ€r att hemoglobin Ă€r lĂ€mplig för transport av syre. Hemoglobin blir oxyform i lungorna dĂ€r syrehalten Ă€r stor. I musklerna slĂ€pper hemoglobinet sina syre atomer gradvist och till slut blir den deoxyform. ![[Pasted image 20251129234842.png]]" +"2022-05-16";"18";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler har sitt ursprung i en B vitamin? A: Coenzym A B: ATP C: Liponsyra D: NADH";"integrering-av-metabolismen";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler har sitt ursprung i en B vitamin? A: Coenzym A B: ATP C: Liponsyra D: NADH";"RĂ€tt svar 1. A 2. D" +"2022-05-16";"1";"A) Vad Ă€r mukopolysackaridos? B) Beskriv den biokemiska bakgrunden för mukopolysackaridos. (2p)";"kolhydrater";"";"A) Vad Ă€r mukopolysackaridos? B) Beskriv den biokemiska bakgrunden för mukopolysackaridos. (2p)";"A. Mukopolysackaridos Ă€r en sjukdom som innebĂ€r att GAG (glukoaminoglukaner) inte kan brytas ner. DĂ„ ansamlas GAGs i blodet och kroppens vĂ€vnader vilket har negativa konsekvenser pĂ„ kroppen. B. GAG finns i proteoglykaner och bestĂ„r av repeterande disackarid enheter. Disackariden bestĂ„r av en negativt laddad monosackarid och en annan monosackarid som innehĂ„ller en acetylamin grupp (till exempel acetylgalaktosamin). Nedbrytningen av GAG behöver speciella enzymer. NĂ€r dessa enzymer fungerar inte som de ska bryts GAGs inte ner. DĂ„ ansamlas stora mĂ€ngder av GAG i kroppen." +"2022-05-16";"19";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxiderats fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande enzymer att vara verksamma i den processen? (1p) alfaketoglutaratdehydrogenas fosfofruktokinas hexokinas succinatdehydrogenas";"glykolysen";"";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxiderats fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande enzymer att vara verksamma i den processen? (1p) alfaketoglutaratdehydrogenas fosfofruktokinas hexokinas succinatdehydrogenas";"1. hexokinas 2. fosfofruktokinas 3. alfaketoglutaratdehydrogenas 4. succinatdehydrogenas" +"2022-05-16";"29";"Ribos-5-fosfat kan bildas pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt i pentosfosfatvĂ€gen. I det ena fallet utnyttjas enbart den icke-oxidativa fasen av denna metabola vĂ€g. Vilka tvĂ„ glykolysintermediĂ€rer utnyttjas i detta fall för syntesen av ribos-5-fosfat? Ange molekylernas fullstĂ€ndiga namn, inte förkortningar. (1p)";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"Ribos-5-fosfat kan bildas pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt i pentosfosfatvĂ€gen. I det ena fallet utnyttjas enbart den icke-oxidativa fasen av denna metabola vĂ€g. Vilka tvĂ„ glykolysintermediĂ€rer utnyttjas i detta fall för syntesen av ribos-5-fosfat? Ange molekylernas fullstĂ€ndiga namn, inte förkortningar. (1p)";"fruktos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat" +"2022-05-16";"4";"Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp som deras R-grupper kan delta i nĂ€r pH Ă€r 7. (1p) Möjliga bindningstyper: kovalent bindning jonbindning van der Waals interaktion vĂ€tebindning Aminosyror: Arginin Asparagin Fenylalanin Tyrosin";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp som deras R-grupper kan delta i nĂ€r pH Ă€r 7. (1p) Möjliga bindningstyper: kovalent bindning jonbindning van der Waals interaktion vĂ€tebindning Aminosyror: Arginin Asparagin Fenylalanin Tyrosin";"Fenylalanin: van der Waals interaktion Asparagin: vĂ€tebindning Arginin: jonbindning Tyrosin: van der Waals interaktion" +"2022-05-16";"16";"Hexokinas Ă€r ett enzym som kan anvĂ€nda bĂ„de D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.05 mM Ă€r, och för D-fruktos = 1.5 mM. Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av bĂ„da substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (2p)";"enzymer";"";"Hexokinas Ă€r ett enzym som kan anvĂ€nda bĂ„de D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.05 mM Ă€r, och för D-fruktos = 1.5 mM. Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av bĂ„da substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (2p)";"Km Ă€r substratkoncentrationen nĂ€r enzymhastigheten Ă€r hĂ€lften av den maximala enzymhastigheten (Vmax/2). Ett lĂ€gre Km-vĂ€rde innebĂ€r att enzymet kommer att nĂ„ hĂ€lften av sin maximala hastigheten vid en mindre substratkoncentration. Om vi jĂ€mför Km-vĂ€rdet för D-glukos och D-fruktos sĂ„ ser vi att Km-vĂ€rdet Ă€r lĂ€gre för D-glukos. Detta innebĂ€r att hexokinas kommer att förbruka D-glukos snabbare." +"2022-05-16";"22";"Ange vilka tvĂ„ av följande som Ă€r en ketonkropp. (1p) A: Acetyl-CoA B: Aceton C: Adenosin D: Acetoacetat";"betaoxidation";"";"Ange vilka tvĂ„ av följande som Ă€r en ketonkropp. (1p) A: Acetyl-CoA B: Aceton C: Adenosin D: Acetoacetat";"RĂ€tt svar 1. B 2. D" +"2022-05-16";"32";"Beskriv hur lipid rafts Ă€r uppbyggda. (2p)";"cellmembran";"";"Beskriv hur lipid rafts Ă€r uppbyggda. (2p)";"Lipid rafts Ă€r uppbyggda av kolesterol, sphingomyelin och glukolipider." +"2022-05-16";"26";"Vilka tvĂ„ av följande aminosyror rĂ€knas som rent glukogena? A: Glutamat B: Leucin C: Lysin D: Alanin";"aminosyrametabolism";"";"Vilka tvĂ„ av följande aminosyror rĂ€knas som rent glukogena? A: Glutamat B: Leucin C: Lysin D: Alanin";"A och D" +"2022-05-16";"12";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: Flap endonuklease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. B: DNA replikation sker alltid i 5ÂŽ till 3ÂŽ-riktning. C: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. D: Topoisomeraser har en 5ÂŽ till 3ÂŽ exonukleas-aktivitet.";"dna-replikation";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: Flap endonuklease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. B: DNA replikation sker alltid i 5ÂŽ till 3ÂŽ-riktning. C: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. D: Topoisomeraser har en 5ÂŽ till 3ÂŽ exonukleas-aktivitet.";"RĂ€tt svar 1. A 2. B" +"2022-05-16";"27";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till ureacykeln Ă€r korrekta? A: Ureacykelns delreaktioner sker uteslutande i cytosolen. B: Ureacykeldefekter ger upphov till förhöjda plasmanivĂ„er av ammoniak som Ă€r mycket toxiskt för framförallt hjĂ€rnan. C: De tvĂ„ kvĂ€veatomer som finalt hamnar i urea har förts in i ureacykelns cykliska del via karbamoylfosfat och aspartat. D: Enzymet argininosuccinatlyas utgör den viktigaste regleringspunkten i ureacykeln.";"aminosyrametabolism";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till ureacykeln Ă€r korrekta? A: Ureacykelns delreaktioner sker uteslutande i cytosolen. B: Ureacykeldefekter ger upphov till förhöjda plasmanivĂ„er av ammoniak som Ă€r mycket toxiskt för framförallt hjĂ€rnan. C: De tvĂ„ kvĂ€veatomer som finalt hamnar i urea har förts in i ureacykelns cykliska del via karbamoylfosfat och aspartat. D: Enzymet argininosuccinatlyas utgör den viktigaste regleringspunkten i ureacykeln.";"B och C" +"2022-05-16";"13";"Vilken roll spelar tryptofanrepressorn vid tryptofanoperonet? Hur styrs dess aktivitet av mĂ€ngden tryptofan? (2p)";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Vilken roll spelar tryptofanrepressorn vid tryptofanoperonet? Hur styrs dess aktivitet av mĂ€ngden tryptofan? (2p)";"Tryptofanoperonet kodar för enzymer som Ă€r essentiella för bildningen av tryptofan. Tryptofanrepressorn binder till operatorn i tryptofanoperonet och hĂ€mmar transkriptionen. NĂ€r en tryptofan molekyl binder sig till tryptofanrepressorn, kommer tryptofanrepressorn att kunna binda till operatorn och hĂ€mma transkriptionen av tryptofanoperonet. Vid brist pĂ„ tryptofan, kommer trymptofanrepressorn inte att vara bunden till nĂ„gra tryptofan molekyler och dĂ€rmed kommer tryptofanrepressorn att lösna frĂ„n operatorn och tillĂ„ta transkriptionen av tryptofanoperonet. Mycket tryptofan => tryptofanrepressorn binder => Transkriptionen hĂ€mmas Lite tryptofan => tryptofanrepressorn lössnar => Transkriptionen stimuleras" +"2022-05-16";"17";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om övergĂ„ngstillstĂ„ndet vid en enzym-katalyserad reaktion stĂ€mmer? A: Det Ă€ndrar enzymets optimala pH. B: Det tillĂ„ter reaktioner att fortgĂ„ vid en acceptabel temperatur. C: Det tillĂ„ter kemikalier att reagera som annars inte skulle göra det. D: Det tillĂ„ter reaktioner att fortskrida snabbare.";"enzymer";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om övergĂ„ngstillstĂ„ndet vid en enzym-katalyserad reaktion stĂ€mmer? A: Det Ă€ndrar enzymets optimala pH. B: Det tillĂ„ter reaktioner att fortgĂ„ vid en acceptabel temperatur. C: Det tillĂ„ter kemikalier att reagera som annars inte skulle göra det. D: Det tillĂ„ter reaktioner att fortskrida snabbare.";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-05-16";"23";"2,4-dinitrofenol Ă€r en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)";"citronsyracykeln";"";"2,4-dinitrofenol Ă€r en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)";"2,4-dinitrofenol Ă€r en frikopplare, vilket innebĂ€r att den förstör protongradienten över mitokondriens inremembran. 2,4-dinitrofenol Ă€r en hydrofob molekyl som kan lĂ€tt diffundera frĂ„n mitokondriens intermembranutrymmet till matrix. 2,4-dinitrofenol kan binda till vĂ€tejoner och transportera de över mitokondriens inre membran, vilket förstör protongradienter och ger upphov till vĂ€rme. Protongradienten behövs för att producera ATP. NĂ€r protongradienter förstörs kommer cellen att bryta mer fettsyror ner för att upprĂ€tthĂ„lla gradienter. Detta gör att upptag av 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning, dĂ„ kroppen bryter ner en stor mĂ€ngd av fett. Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer katalyserar en dekarboxylering? Isocitratdehydrogenas Alfaketoglutaratdehydrogenas Malatdehydrogenas Succinatdehydrogenas" +"2022-05-16";"33";"Proteinet pĂ„ bilden transporterar glukos och Naâș frĂ„n tarmen in i epitelceller. A) Vilken typ av transportör Ă€r det? B) Vilken typ av transport sker för glukos? C) Vilken Ă€r drivkraften bakom transporten av glukos? (Max 75 ord) ![[Pasted image 20251128083857.png]]";"transport-över-cellmembran";"";"Proteinet pĂ„ bilden transporterar glukos och Naâș frĂ„n tarmen in i epitelceller. A) Vilken typ av transportör Ă€r det? B) Vilken typ av transport sker för glukos? C) Vilken Ă€r drivkraften bakom transporten av glukos? (Max 75 ord) ![[Pasted image 20251128083857.png]]";"A. Symport B. SekundĂ€r-aktivtransport C. Vid sekundĂ€r-aktivtransport anvĂ€nds en molekyl koncentrationsgradient för att transportera en annan molekyl mot sin koncentrationsgradient. Vid transport av glukos anvĂ€nds Na jonernas koncentrationsgradient som drivkraften. Det Ă€r termodynamiskt fördelaktigt att transportera Na in i cellen dĂ„ det sker med koncentrationsgradienten." +"2022-05-16";"24";"2,4 -dinitrofenol Ă€r en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4 -dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)";"integrering-av-metabolismen";"";"2,4 -dinitrofenol Ă€r en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4 -dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)";"1.5p av 2: 2,4-dinitrofenol Ă€r en frikopplare, vilket innebĂ€r att den förstör protongradienten över mitokondriens inremembran. 2,4-dinitrofenol Ă€r en hydrofob molekyl som kan lĂ€tt diffundera frĂ„n mitokondriens intermembranutrymmet till matrix. 2,4-dinitrofenol kan binda till vĂ€tejoner och transportera de över mitokondriens inre membran, vilket förstör protongradienter och ger upphov till vĂ€rme. Protongradienten behövs för att producera ATP. NĂ€r protongradienter förstörs kommer cellen att bryta mer fettsyror ner för att upprĂ€tthĂ„lla gradienter. Detta gör att upptag av 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning, dĂ„ kroppen bryter ner en stor mĂ€ngd av fett. AI: 2,4-Dinitrofenol (DNP) frikopplar oxidativ fosforylering genom att transportera protoner över det inre mitokondriemembranet. NĂ€r protongradienten kortsluts kan ATP-syntas inte anvĂ€nda energin i elektrontransportkedjan för att bilda ATP. Cellerna svarar genom att öka oxidationen av fett och kolhydrater för att försöka upprĂ€tthĂ„lla ATP-nivĂ„erna, vilket kraftigt ökar metabolismen och vĂ€rmeproduktionen. Denna ineffektiva energiomvandling gör att mer brĂ€nsle förbrukas per producerad ATP → snabb viktminskning. Den ökade syreförbrukningen och vĂ€rmeproduktionen kan bli livshotande, eftersom DNP ger hypertermi, acidos och organsvikt vid relativt smĂ„ doser." +"2022-05-16";"10";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: TBP binder till TATA-boxen. B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. C: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet.";"rna-syntes";"";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: TBP binder till TATA-boxen. B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. C: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet.";"RĂ€tt svar 1. A 2. D" +"2022-05-16";"9";"Hur kan en punktmutation i ett intron leda till human sjukdom? (2p) (Max 25 ord).";"rna-syntes";"";"Hur kan en punktmutation i ett intron leda till human sjukdom? (2p) (Max 25 ord).";"Genom att skapa nya splice-sites i intronen som leder till att mRNAt klivs felaktigt, som gör att mRNAt kan koda för fel proteiner." +"2022-05-16";"34";"Förklara kortfattat vad som menas med A) Selektion av antibiotikaresistenta bakterier B) BlĂ„vit screening (2p) Den hĂ€r frĂ„gan kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"plasmid";"";"Förklara kortfattat vad som menas med A) Selektion av antibiotikaresistenta bakterier B) BlĂ„vit screening (2p) Den hĂ€r frĂ„gan kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"A. Selektion av antibiotikaresistenta bakterier innebĂ€r att odla bakterier i en miljö med antibiotika. DĂ„ kommer bara de bakterier med antibiotikaresistens att överleva, medan de bakterier utan antibiotika resistens kommer att dö ut. Ampicillin Ă€r ett exempel av antibiotika som anvĂ€nds vid selektion av antibiotikaresistenta bakterier. Genom att anvĂ€nda plasmider som innehĂ„ller antibiotikaresistens-gener kommer endast de bakterier som bĂ€r pĂ„ dessa plasmider att överleva i en antibiotikarik miljö. B. BlĂ„vit screening Ă€r ett metod att skilja mellan bakterier med plasmider och bakterier utan plasmider. Bakterier med plasmider har en klyvd lac-operon och dĂ€rför kommer inte de fĂ€rgas vid addition av x-GAL, dĂ„ sĂ€ger man att de Ă€r vita kolonier. Bakterier utan plasmider har en fullt fungerande lac-operon och kommer att fĂ€rgas blĂ„tt vid addition av x-GAL, dĂ„ sĂ€ger man att de Ă€r blĂ„ kolonier." +"2022-05-16";"14";"Hur Ă€r det möjligt för en bakterie att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner frĂ„n enbart ett mRNA-transkript? (2p)";"translation";"";"Hur Ă€r det möjligt för en bakterie att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner frĂ„n enbart ett mRNA-transkript? (2p)";"Till skillnad frĂ„n eukaryouter dĂ€r mRNAt har endast en startkodon (AUG), har bakterier flera start kodoner inom samma mRNA molekyl. I bakterier har mRNAt ""shine dalgarno"" sekvenser i nĂ€rhet till startkodonerna AUG. Dessa ""shine dalgarno"" sekvenser kĂ€nns igen med hjĂ€lp av S16 subenheten som i sin tur finns i S30 subenheten av ribosomen (ocksĂ„ kallad den lilla subenheten). Detta förklarar hur det Ă€r möjligt att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner frĂ„n enbart ett mRNA-transkript i bakterier." +"2022-05-16";"20";"I vilka tvĂ„ vĂ€vnader hittar vi framförallt glykogen hos mĂ€nniska, och vilken huvudsakliga funktion har glykogenet i respektive vĂ€vnad? (2p)";"glykogen";"";"I vilka tvĂ„ vĂ€vnader hittar vi framförallt glykogen hos mĂ€nniska, och vilken huvudsakliga funktion har glykogenet i respektive vĂ€vnad? (2p)";"Glykogen finns i muskelvĂ€vnad och i levern. Glykogen i levern anvĂ€nds för att reglera glukoshalten i blodet. Glykogen bryts ner till glukos-1-fosfat och omvandlas senare till glukos-6-fosfat med hjĂ€lp av enzymet fosfoglukomutas. Glukos-6-fosfat kan defosforyliseras till glukos med hjĂ€lp av enzymet glukos-6-fosfatas som endast finns i levern. Senare kan glukos molekylerna frisĂ€ttas frĂ„n levern till blodet. Muskler saknar enzymet glukos-6-fosfatas vilket innebĂ€r att muskler kan inte skapa glukos och frisĂ€tta det i blodet. Glykogenet i muskler anvĂ€nds dĂ€rför som energireserv, genom att brytas ner till glukos-6-fosfat som kan fortsĂ€tta i glykolysen och till sist producera ATP." +"2022-05-16";"30";"Vilken typ av bilirubin (konjugerat eller okonjugerat) Ă€r förhöjt vid hemolytisk sjukdom? Förklara varför. (2p)";"heme";"";"Vilken typ av bilirubin (konjugerat eller okonjugerat) Ă€r förhöjt vid hemolytisk sjukdom? Förklara varför. (2p)";"I mjĂ€lten bryts hem ner till biliverdin och sedan omvandlas till okonjugerat bilirubin som frisĂ€tts i blodet. I levern konjugeras bilirubinet och utsöndras via galla. Konjugeringen sker för att göra den hydrofoba bilirubinet amfipatisk och vattenlöslig. Vid hemolytiska sjukdomar ökar nedbrytningen av röda blodkroppar i mjĂ€lten vilket ger upphov till förhöjt koncentration av okonjugerat bilirubin. Om levern inte kan ta hand om de stora koncentrationer av okonjugerat bilirubin i blodet ansamlas okonjugerat bilirubin i stora koncentrationer." +"2022-05-16";"15";"A biologist studying a new bacterial strain identified in Göteborg is interested in the following two new biochemical reactions: P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol) X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol) What does ∆G mean in Thermodynamics? Which of the two reactions is spontaneous and what is the explanation for this? / En biolog som studerar en ny bakteriestam som har identifierats i Göteborg Ă€r intresserad av följande biokemiska reaktioner: P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol) X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol) Vad avses med ∆G inom termodynamiken? Vilken av reaktionerna Ă€r spontan och vilken Ă€r anledningen till det? This question needs to be answered in English. (2p) (Max 100 words)";"termodynamik";"";"A biologist studying a new bacterial strain identified in Göteborg is interested in the following two new biochemical reactions: P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol) X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol) What does ∆G mean in Thermodynamics? Which of the two reactions is spontaneous and what is the explanation for this? / En biolog som studerar en ny bakteriestam som har identifierats i Göteborg Ă€r intresserad av följande biokemiska reaktioner: P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol) X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol) Vad avses med ∆G inom termodynamiken? Vilken av reaktionerna Ă€r spontan och vilken Ă€r anledningen till det? This question needs to be answered in English. (2p) (Max 100 words)";"G (Gibbs free energi) means the change of free energy in the system. Delta-G explains how the free energi in the system change after a specific reaction. Negative delta-G means the reaction is spontaneous, while positive delta-G indicates that the reaction is not spontaneous and is not thermodynamicly favorable. The spontaneous reaction is P + H₂O -> Q + Pi because it has negativ Delta-G." +"2022-05-16";"21";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. (2p) (Max 120 ord) A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen? B) Varför Ă€r det viktigt att komplexet Ă€r reglerat? C) En typ av reglering av komplexet Ă€r av feedforwardtyp. Redogör för vad feedforwardreglering innebĂ€r samt vad som ger feedforwardreglering av komplexet och hur.";"integrering-av-metabolismen";"";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. (2p) (Max 120 ord) A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen? B) Varför Ă€r det viktigt att komplexet Ă€r reglerat? C) En typ av reglering av komplexet Ă€r av feedforwardtyp. Redogör för vad feedforwardreglering innebĂ€r samt vad som ger feedforwardreglering av komplexet och hur.";"A. Pyruvatdehydrogenaskomplexet Ă€r lĂ€nken mellan glykolysen och citronsyracykeln. Komplexet katalyserar den irreversibla nedbrytningen av pyruvat till koldioxid och acetyl-Coa. B. Komplexet styr en irreversibel reaktion dĂ€r pyruvat bryts ner till Acetyl-Coa. Acetyl-Coa kan inte anvĂ€ndas för Ă„terbilda pyruvat och dĂ€rför mĂ„ste den anvĂ€ndas i andra metabola vĂ€gar. DĂ€rför Ă€r enormt viktigt att reglera komplexet för att inte slösa pyruvat onödigt. C. Feedforwardreglering innebĂ€r att substraten i en reaktion stimulerar enzymet som katalyserar denna reaktion. Pyruvat ger feedforwardreglering av pyruvatdehydrogenaskomplexet, dĂ„ ökade koncentrationen av pyruvat leder till att komplexet stimuleras. DĂ„ bryts pyruvat till Acetyl-Coa för att minska koncentrationen av pyruvat." +"2022-05-16";"31";"Beskriv kortfattat tvĂ„ huvudsakliga mekanismer för hur cellens intracellulĂ€ra kolesterolkoncentration regleras. (2p)";"kolesterol";"";"Beskriv kortfattat tvĂ„ huvudsakliga mekanismer för hur cellens intracellulĂ€ra kolesterolkoncentration regleras. (2p)";"1. Transkriptionen av HMGR kan regleras. Vid lĂ„g halt av kolesterol kommer Insig-proteinet att lössna frĂ„n scap-SREBP komplexet i ER, vilket gör att scap-SREBP transporteras till golgia apparaten med hjĂ€lp av COPII. SREBP bryts ner av enzymerna S1P och S2P, vilket gör att den N-terminala delen av SREBP frigörs till cellkĂ€rnan. I cellkĂ€rnan kan den N-terminala delen av SREBP binda till SRE-1, vilket bland annat ökar transkriptionen av enzymet HMGR. HMGR katalyserar första steget i kolesterolsyntesen dĂ€r HMG omvandlas till mevalonat. 2. Translationen av HMGR-mRNAt kan regleras med hjĂ€lp av oxylanesterol-halten i cellen. En hög halt oxylanesterol (orsakad av hög halt av kolesterol) leder till att mindre polysomer binder till HMGR-mRNAt, vilket leder till mindre translation av HMGR. Å andra sidan kommer en lĂ„g oxylanesterol-halt (orsakad av lĂ„g halt av kolesterol) i cellen att leda till att fler polysomer binder sig till HMGR-mRNAt, dĂ„ translateras fler HMGR som stimulerar kolesterolsyntes." +"2022-05-16";"25";"A. Vad innebĂ€r redoxpotential? B. Ge tvĂ„ exempel pĂ„ redoxpar som förekommer i elektrontransportkedjan. (2p) (Max 75 ord)";"elektrontransportkedjan";"";"A. Vad innebĂ€r redoxpotential? B. Ge tvĂ„ exempel pĂ„ redoxpar som förekommer i elektrontransportkedjan. (2p) (Max 75 ord)";"A. Redoxpotential innebĂ€r ett molekyls förmĂ„ga att ta upp elektroner. Hög redoxpotential innebĂ€r att molekylen har stor affinitet till elektroner (molekylen vill ta upp mer elektroner), medan lĂ„g redoxpotential innebĂ€r att molekylen har lĂ„g affinitet till elektroner (molekylen vill avge sina elektroner). B. Ubiquiton (Q) och Ubiquinol (QH₂). QH₂ har lĂ€gre redoxpotential Ă€n Q, dĂ„ QH₂ vill avge sina tvĂ„ elektroner. FADH₂ och FAD Ă€r ett annat redoxpar i elektrontransportkedjan." +"2022-05-16";"11";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om histoner Ă€r korrekta? A: I kromatin ingĂ„r endast DNA, ej proteiner. B: I en nukleosom Ă€r ~146 bp av DNA lindat kring en kĂ€rna av Ă„tta histonproteiner. C: Acetylering av histonsvansar kan neutralisera positiva laddningar. D: Med begreppet histonkod avses DNA-sekvensen hos histongener.";"kromatin";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om histoner Ă€r korrekta? A: I kromatin ingĂ„r endast DNA, ej proteiner. B: I en nukleosom Ă€r ~146 bp av DNA lindat kring en kĂ€rna av Ă„tta histonproteiner. C: Acetylering av histonsvansar kan neutralisera positiva laddningar. D: Med begreppet histonkod avses DNA-sekvensen hos histongener.";"RĂ€tt svar 1. B 2. C" +"2022-05-16";"8";"Beskriv kortfattat hur endosymbios gav upphov till en viktig organell i vĂ„ra celler. (2p)";"evolution";"";"Beskriv kortfattat hur endosymbios gav upphov till en viktig organell i vĂ„ra celler. (2p)";"Endosymbios Ă€r en teori som förklarar mitokondriens uppkomst i eukaryota celler. Teorin gĂ„r ut pĂ„ att en stor anaerob eukaryotcell har endocyterat en aerob bakterie. Den eukaryota cellen och bakterien lever i symbios, dĂ€r den eukaryota cellen försörjer bakterien med metaboliter medan bakterien utför aerob metabolism Ă„t den eukaryotacellen. Bakterien har senare utvecklats till mitokondrie. En bevis pĂ„ att endosymbios teorin stĂ€mmer Ă€r att mitokondrier har egna DNA." +"2022-05-16";"35";"Du vill sĂ€tta upp en studie för att ta reda pĂ„ hur lĂ„ng tid det tar för blod att koagulera hos friska individer. Du vill fĂ„ ett relativt litet standardfel (SE) för att kĂ€nna att du har lyckats fĂ„ en bra skattning av hur lĂ„ng tid det brukar ta för blod att koagulera. SE kan hĂ€rledas fram med hjĂ€lp av tvĂ„ parametrar. Vilka Ă€r parametrarna och hur ska de se ut om du vill fĂ„ ett litet vĂ€rde pĂ„ SE? (2p) (Max 50 ord.)";"introduktionslaboration";"";"Du vill sĂ€tta upp en studie för att ta reda pĂ„ hur lĂ„ng tid det tar för blod att koagulera hos friska individer. Du vill fĂ„ ett relativt litet standardfel (SE) för att kĂ€nna att du har lyckats fĂ„ en bra skattning av hur lĂ„ng tid det brukar ta för blod att koagulera. SE kan hĂ€rledas fram med hjĂ€lp av tvĂ„ parametrar. Vilka Ă€r parametrarna och hur ska de se ut om du vill fĂ„ ett litet vĂ€rde pĂ„ SE? (2p) (Max 50 ord.)";"1- Ju större antal individer som försöket utförs pĂ„ desto lĂ€gre SE. 2- Ju mer lika dessa individers egenskaper Ă€r (Ă„lder, kön, hĂ€lsa, kost mm.) desto lĂ€gre SE." +"2022-05-16";"3";"NĂ€r protoner transporteras över mitokondriens inre membran genom ATPsyntas spelar specifika aminosyror en viktig roll. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar protontransporten behöver ha och vad som möjliggör protontransporten. Ge Ă€ven ett exempel pĂ„ en aminosyra som har den egenskapen. (2p) (Max 100 ord)";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"NĂ€r protoner transporteras över mitokondriens inre membran genom ATPsyntas spelar specifika aminosyror en viktig roll. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar protontransporten behöver ha och vad som möjliggör protontransporten. Ge Ă€ven ett exempel pĂ„ en aminosyra som har den egenskapen. (2p) (Max 100 ord)";"ATPsyntasets transmembranella del (F0) ansvarar för transporten av protoner över mitokondriens inre membran. F0 innehĂ„ller en roterande c-ring som bestĂ„r av 10 c-subenheter samt en a-subenhet som protoniserar och deprotoniserar c-subenheterna. NĂ€r en c-subenhet protoniseras, nutraliseras ett negativt laddat aminosyra i c-subenheten, vilket leder till en konformationsĂ€ndring som tillĂ„ter c-ringen att rotera. En protoniserad c-subenhet roterar en varv runt c-ringen innan den slĂ€pper sin proton, dĂ„ blir aminosyran negativt laddad som i början. Exempel pĂ„ ett negativt laddad aminosyra: Aspartat" +"2022-05-16";"7";"Beskriv kortfattat hur endosymbios gav upphov till en viktig organell i vĂ„ra celler. (2p)";"nukleotider";"";"Beskriv kortfattat hur endosymbios gav upphov till en viktig organell i vĂ„ra celler. (2p)";"Endosymbios Ă€r en teori som förklarar mitokondriens uppkomst i eukaryota celler. Teorin gĂ„r ut pĂ„ att en stor anaerob eukaryotcell har endocyterat en aerob bakterie. Den eukaryota cellen och bakterien lever i symbios, dĂ€r den eukaryota cellen försörjer bakterien med metaboliter medan bakterien utför aerob metabolism Ă„t den eukaryotacellen. Bakterien har senare utvecklats till mitokondrie. En bevis pĂ„ att endosymbios teorin stĂ€mmer Ă€r att mitokondrier har egna DNA. A. Hur skiljer sig endonukleaser frĂ„n exonukleaser? B. Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för dADP? (2p) A. Endonukleaser klipper nukleinsyror frĂ„n mitten, medan exonukleaser klipper nukleinsyror frĂ„n Ă€ndarna (antingen frĂ„n 3' till 5' riktning eller frĂ„n 5' till 3'). Detta utförs genom att bryta fosfodiesterbindningen mellan nukleotiderna. B. Deoxyadinosindifosfat" +"2022-05-16";"6";"Du har fĂ„tt i uppgift att preparera fram ett protein ur ett homogenisat och du kommer anvĂ€nda tre olika metoder för detta. Beskriv varje metod kortfattat samt ange vilken proteinegenskap som anvĂ€nds för separationen (2p) (Max 200 ord) A. Gelfiltrering B. Jonbyteskromatografi C. Affinitetskromatografi";"utforska-proteiner";"";"Du har fĂ„tt i uppgift att preparera fram ett protein ur ett homogenisat och du kommer anvĂ€nda tre olika metoder för detta. Beskriv varje metod kortfattat samt ange vilken proteinegenskap som anvĂ€nds för separationen (2p) (Max 200 ord) A. Gelfiltrering B. Jonbyteskromatografi C. Affinitetskromatografi";"A. Vid gelfiltrering bestĂ„r den fasta fasen av kulor med hĂ„ligheter. Vid gelfiltrering filtreras proteinerna storleksmĂ€ssigt, dĂ€r smĂ„ proteiner binder till kulorna medan de stora proteiner fortsĂ€tter vidare genom kolumnen. DĂ€rför kommer protienerna med störst massa först ut, och proteinerna med lĂ„g massa hamnar sist i filtreringen. B. Jonbyteskromatografi filtrerar protiener beroende pĂ„ laddning. De finns tvĂ„ typer av jonbyteskromatografi. Första typen Ă€r anjonsbytare, dĂ€r proteinerna med positiv laddning kommer ut först. Andra typen Ă€r katjonsbytare dĂ€r jonerna med negativ laddning kommer ut först. Den fasta fasen bestĂ„r av kulor med antingen negativ eller positiv laddning som kan fĂ€sta till de laddade proteinerna med hjĂ€lp av jonbindningar. C. Affinitetskromatografi Ă€r en filtreringsmetod som Ă€r baserad pĂ„ att filtrera protiener med hjĂ€lp av en speciell egenskap hos proteinerna. Till exempel kan proteinernas glykolysering anvĂ€ndas för att filtrera protienerna." +"2022-05-16";"2";"Nya regler frĂ„n EU ska se till att minimera mĂ€ngden transfetter i livsmedel. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om transfetter? (1p) A: Transfetter kan i regel packas tĂ€tare Ă€n cisfetter och bidrar dĂ€rmed till minskad fluiditet i cellmembranet. B: Transfetter kan inte brytas ner av kroppens enzymer. C: Transfetter höjer koncentrationen av det ”goda” kolesterolet HDL i blodet. D: Transfetter bestĂ„r av mĂ€ttade fettsyror.";"lipider";"";"Nya regler frĂ„n EU ska se till att minimera mĂ€ngden transfetter i livsmedel. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om transfetter? (1p) A: Transfetter kan i regel packas tĂ€tare Ă€n cisfetter och bidrar dĂ€rmed till minskad fluiditet i cellmembranet. B: Transfetter kan inte brytas ner av kroppens enzymer. C: Transfetter höjer koncentrationen av det ”goda” kolesterolet HDL i blodet. D: Transfetter bestĂ„r av mĂ€ttade fettsyror.";"RĂ€tt svar 1. A 2. B" +"2025-02-01";"28";"Redogör för ett skĂ€l till att man inte kan sĂ€ga exakt hur mĂ„nga protoner som behöver förflyttas över mitokondriens inre membran för varje ATP som bildas av ATP-syntaset. Förklara ocksĂ„ hur protonerna förflyttas i ATP-syntaset. (4p) Max 80 ord.";"elektrontransportkedjan";"";"Redogör för ett skĂ€l till att man inte kan sĂ€ga exakt hur mĂ„nga protoner som behöver förflyttas över mitokondriens inre membran för varje ATP som bildas av ATP-syntaset. Förklara ocksĂ„ hur protonerna förflyttas i ATP-syntaset. (4p) Max 80 ord.";"3.5 av 4 poĂ€ng C-ringen Ă€r bunden till ATP-syntasets matrix del via en gamma stjĂ€lk. Inre delen bestĂ„r av 6 subenheter, 3 beta och 3 alfa. Det Ă€r beta subenheterna som sköter produktion av ATP dĂ„ de har 3 konformationer, loose(tar emot ADP+pi), tense (bildar ATP) och open (ATP lĂ€mnar). NĂ€r en proton binder till c-subenhet neutraliserar det en negativladdad aa --> c ringen roterar - -> gamma-stjĂ€lken + b-subenheter roterar-->ATP-produktion. -SvĂ„rt att sĂ€ga exakt atntal H+ eftersom frikopplare utjĂ€mnar gradienten utan att tillverka ATP. Ord: 80 TotalpoĂ€ng: 4 LPG001 Biokemi med skannat papper - Omtentamen AI-rĂ€ttning 1. Det korrekta skĂ€let: antalet c-subenheter varierar mellan arter C-ringen i ATP-syntas har olika antal c-subenheter (t.ex. 8–15). Varje subenhet krĂ€ver 1 Hâș per 360° rotation. DĂ€rför varierar Hâș/ATP mellan organismer. Det Ă€r detta examinatorerna Ă€r ute efter. 2. Övriga faktorer som pĂ„verkar (godkĂ€nda som komplettering): ProtonlĂ€ckage (inkl. UCP/frikopplare). EnergiĂ„tgĂ„ng för fosfattransport och ADP/ATP-translokas." +"2025-02-01";"5";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt in en patient som du misstĂ€nker Ă€r smittad av HIV. (4p) Max 200 ord. (Lista A–B i ditt svar nedan!) A) NĂ€mn en analysmetod som kan anvĂ€ndas för att undersöka detta samt beskriv de olika stegen i metoden. B) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?";"utforska-proteiner";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt in en patient som du misstĂ€nker Ă€r smittad av HIV. (4p) Max 200 ord. (Lista A–B i ditt svar nedan!) A) NĂ€mn en analysmetod som kan anvĂ€ndas för att undersöka detta samt beskriv de olika stegen i metoden. B) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?";"a) För att undersöka huruvida en patient Ă€r smittad av HIV eller inte, kan metoden indirekt ELISA anvĂ€ndas. I denna metod har vi först en brunn med HIV-antigener. Prov frĂ„n patienten tillsĂ€tts för att senare kunna se om dess antikroppar binder till antigenerna, och dĂ€refter sköljer vi för att undvika att oönskade substanser ska pĂ„verka resultatet. Senare tillsĂ€tts enzymbundna antikroppar till provet, och sedan sköljer vi igen. EfterĂ„t tillsĂ€tts ett substrat som binder till enzymet. Om patienten har antikroppar, kommer patientens antikroppar ha bundit till antigenena och dĂ€rmed kommer provet att fĂ€rgas. Om patientens antikroppar inte binder, kommer vi inte fĂ„ nĂ„got fĂ€rgĂ€mne, vilket tyder pĂ„ att patienten inte har antikropparna och har dĂ€rmed inte HIV. b) antikroppar" +"2025-02-01";"18";"Redogör för begreppet entalpi. Vilka termer/aspekter ingĂ„r och hur kan man anvĂ€nda entalpiförĂ€ndringar för att förutse benĂ€genheten för en viss biokemisk reaktion att ske? (4p)";"termodynamik";"";"Redogör för begreppet entalpi. Vilka termer/aspekter ingĂ„r och hur kan man anvĂ€nda entalpiförĂ€ndringar för att förutse benĂ€genheten för en viss biokemisk reaktion att ske? (4p)";"Elev 1 - 2 av 4 poĂ€ng Entalpi Ă€r skillnaden mellan produkternas och reaktanternas energi i en reaktion. Om entalpivĂ€rdet Ă€r positivt, innebĂ€r det att reaktionen kommer krĂ€va energitillförsel, dĂ„ produkterna kommer ha högre energi Ă€n reaktanterna. Om entalpivĂ€rdet Ă€r negativt innebĂ€r det att reaktionen kan ske spontant dĂ„ det frigörs energi och det Ă€r dĂ€rmed fördelaktig. Elev 2 - 2 av 4 poĂ€ng Entalpi Ă€r vĂ€rme energi, betecknas H. En reaktion mellan x och y, dĂ€r y har högre entalpi Ă€n x Ă€r ofördelaktig eller har positiv deltaG för man gĂ„r frĂ„n att ha lite energi till att ha mer, vilket innebĂ€r att energiförĂ€ndringen (E2-E1) Ă€r negativ --> alltsĂ„ behöver energi tillföras för att reaktionen ska ske. Om reaktionen skulle vara spontant istĂ€llet sĂ„ behöver entalpin hos y vara lĂ€gre Ă€n X --> deltaG < 0. H = S - T x deltaG AI-rĂ€ttning: Den riktiga definitionen: H = U + pV. ΔH = vĂ€rmeutbyte vid konstant tryck. ΔH ensamt rĂ€cker inte för spontanitet → mĂ„ste kopplas till ΔG = ΔH − TΔS. Entropi och temperatur som avgörande delar av bedömningen. Biokemisk kontext: bindningsstyrka, vĂ€rmeutbyte, och hur ΔH vĂ€gs mot ΔS för att avgöra om en reaktion gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll." +"2025-02-01";"1";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om vĂ€tebindningar Ă€r korrekta? (2p) A: De stabiliserar primĂ€rstrukturen hos proteiner. B: De bildas mellan dipoler. C: Ju rakare bindning, desto svagare. D: Acceptoratomerna har hög elektronegativet.";"kemiska-bindingar";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om vĂ€tebindningar Ă€r korrekta? (2p) A: De stabiliserar primĂ€rstrukturen hos proteiner. B: De bildas mellan dipoler. C: Ju rakare bindning, desto svagare. D: Acceptoratomerna har hög elektronegativet.";"B och D" +"2025-02-01";"19";"Fördelen med att mĂ€ta den initiala hastigheten V i början av en reaktion Ă€r att (vĂ€lj tvĂ„ av nedanstĂ„ende): (2p) A: FörĂ€ndringar i [S] Ă€r försumbara, sĂ„ [S] kan behandlas som en konstant. B: Produktinhibering kan dĂ„ inte pĂ„verka hastigheten. C: FörĂ€ndringar i Km Ă€r försumbara, sĂ„ Km kan behandlas som en konstant. D: Variationer av [S] har ingen effekt pĂ„ V₀.";"enzymer";"";"Fördelen med att mĂ€ta den initiala hastigheten V i början av en reaktion Ă€r att (vĂ€lj tvĂ„ av nedanstĂ„ende): (2p) A: FörĂ€ndringar i [S] Ă€r försumbara, sĂ„ [S] kan behandlas som en konstant. B: Produktinhibering kan dĂ„ inte pĂ„verka hastigheten. C: FörĂ€ndringar i Km Ă€r försumbara, sĂ„ Km kan behandlas som en konstant. D: Variationer av [S] har ingen effekt pĂ„ V₀.";"A och B" +"2025-02-01";"29";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till ureacykeln Ă€r korrekta? (2p) A: Nedsatt funktion av enzymer som verkar i ureacykeln leder till förhöjda plasmanivĂ„er av ammoniak. B: Ureacykeln sker i ibland i muskel nĂ€r denna vĂ€vnad anvĂ€nder sig av aminosyror som energikĂ€lla. C: De tvĂ„ kvĂ€veatomer som slutligen hamnar i urea har förts in i ureacykeln via karbamoylfosfat och aspartat. D: Ureacykelns huvudsakliga funktion Ă€r att omvandla urea, som bildas vid nedbrytning av tex aminosyror, till ammoniak som kan utsöndras med urinen.";"aminosyrametabolism";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till ureacykeln Ă€r korrekta? (2p) A: Nedsatt funktion av enzymer som verkar i ureacykeln leder till förhöjda plasmanivĂ„er av ammoniak. B: Ureacykeln sker i ibland i muskel nĂ€r denna vĂ€vnad anvĂ€nder sig av aminosyror som energikĂ€lla. C: De tvĂ„ kvĂ€veatomer som slutligen hamnar i urea har förts in i ureacykeln via karbamoylfosfat och aspartat. D: Ureacykelns huvudsakliga funktion Ă€r att omvandla urea, som bildas vid nedbrytning av tex aminosyror, till ammoniak som kan utsöndras med urinen.";"B och C OBS: Fel i facit, förelĂ€saren bekrĂ€ftat att B och C Ă€r rĂ€tt" +"2025-02-01";"4";"A) Name two allosteric regulators of oxygen binding to hemoglobin. B) Explain an outcome for each regulator. (Max 100 words.) Please answer this question in English. (4p)";"hemoglobin";"";"A) Name two allosteric regulators of oxygen binding to hemoglobin. B) Explain an outcome for each regulator. (Max 100 words.) Please answer this question in English. (4p)";"a) O₂ and CO₂ b) O₂: Hemoglobin has four subunits that bind to O₂ through cooperativity, meaning that if one subunit binds to an O₂, the other subunits' affinity for O₂ will increase, leading to all subunits binding to O₂. When O₂ binds, the state goes from T-state (deoxy; tense) to R-state (oxy; relaxed). CO₂: When CO₂ binds to hemoglobin, the hemoglobin's affinity to oxygen decreases, leading to a stabilization of the T-state instead." +"2025-02-01";"16";"![[Pasted image 20251129235913.png]] Proteinet pĂ„ bilden utför transport. A) Vilken klass av transportörer tillhör proteinet? B) Var i cellen finns proteinet? C) Vad driver transporten? (4p) Max 40 ord.";"transport-över-cellmembran";"";"![[Pasted image 20251129235913.png]] Proteinet pĂ„ bilden utför transport. A) Vilken klass av transportörer tillhör proteinet? B) Var i cellen finns proteinet? C) Vad driver transporten? (4p) Max 40 ord.";"A) ATPaser, specifikt ABCaset. Exempel pĂ„ aktiv transport. B) Ligger pĂ„ cellmembranet, transporterar substrat frĂ„n cytoplasman till ECM. C) ATP hydrolys --> fosfoanhydridbindningar bryts --> energi frigörs, det sker konformationsĂ€ndringar som vĂ€xlar mellan att proteinet öppnar mot cytoplasman respektive ECM. Ord: 40 TotalpoĂ€ng: 4 LPG001 Biokemi med skannat papper - Omtentamen" +"2025-02-01";"22";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glykolysen? (2p) A: NĂ€r glukos fosforyleras av hexokinas kan produkten enbart anvĂ€ndas i glykolysen. B: För varje glukosmolekyl bildas 4 ATP. C: Den sker i cellens cytoplasma. D: Den krĂ€ver syre.";"glykolysen";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glykolysen? (2p) A: NĂ€r glukos fosforyleras av hexokinas kan produkten enbart anvĂ€ndas i glykolysen. B: För varje glukosmolekyl bildas 4 ATP. C: Den sker i cellens cytoplasma. D: Den krĂ€ver syre.";"B och C" +"2025-02-01";"32";"NĂ€mn tvĂ„ metabola vĂ€gar som Ă€r integrerade med pentosfosfatvĂ€gen eftersom de sker i samma del av cellen och har gemensamma intermediĂ€rer. (2p) Max 10 ord.";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"NĂ€mn tvĂ„ metabola vĂ€gar som Ă€r integrerade med pentosfosfatvĂ€gen eftersom de sker i samma del av cellen och har gemensamma intermediĂ€rer. (2p) Max 10 ord.";"Glykolysen och glukoneogenesen" +"2025-02-01";"26";"Beskriv hur acetyl-CoA karboxylas regleras. (4p)";"lipider";"";"Beskriv hur acetyl-CoA karboxylas regleras. (4p)";"Elev 1 - 1 av 4 Insulin stimulerar enzymet medan glukagon hĂ€mmar. Enzymet Ă€r aktivt i dess defosforylerade form, och insulin stimulerar defosforylering. Acetyl-CoA-karboxylas fosforyleras nĂ€r glukagon Ă€r dominerande, och dĂ€rmed hĂ€mmas enzymet av glukagon. Feedforwardreglering av pyruvat dĂ€r höga mĂ€ngder pyruvat hĂ€mmar och lĂ„ga mĂ€ngder stimulerar. Elev 2 - 1 av 4 Acetyl-CoA karboxylas stimuleras av insulin och hĂ€mmas av glukagon. Den regleras Ă€ven av energikvoten dĂ€r ATP stimulerar och ADP/AMP hĂ€mmar. AI-rĂ€ttning Citrat aktiverar (allosteriskt + polymerisering) Palmitoyl-CoA hĂ€mmar (feedback + depolymerisering) AMPK fosforylerar och inaktiverar → energikontroll PolymeriseringstillstĂ„ndet styr enzymets aktivitet (Insulin/glukagon ska nĂ€mnas, men rĂ€cker inte ens nĂ€ra för 4p)" +"2025-02-01";"12";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om RNA-splicing Ă€r korrekta? (2p) A: Spliceosomen bestĂ„r av bĂ„de RNA och proteiner. B: Splicingprocessen sker i cellens cytoplasma. C: Splicing sker endast i prokaryoter. D: En lariatstruktur bildas.";"rna-syntes";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om RNA-splicing Ă€r korrekta? (2p) A: Spliceosomen bestĂ„r av bĂ„de RNA och proteiner. B: Splicingprocessen sker i cellens cytoplasma. C: Splicing sker endast i prokaryoter. D: En lariatstruktur bildas.";"A och D" +"2025-02-01";"27";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. (2p) Börja med lĂ€gst redoxpotential: cytokrom c FADH₂ NADH O₂";"elektrontransportkedjan";"";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. (2p) Börja med lĂ€gst redoxpotential: cytokrom c FADH₂ NADH O₂";"A: NADH B: FADH₂ C: cytokrom c D: O₂" +"2025-02-01";"13";"Lac-operonet reglerar nedbrytningen av laktos i bakterier. Vilken roll spelar allolaktos vid lac-operonet, och hur pĂ„verkar detta transkriptionen av generna som Ă€r inblandade i laktosmetabolismen? (4p)";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Lac-operonet reglerar nedbrytningen av laktos i bakterier. Vilken roll spelar allolaktos vid lac-operonet, och hur pĂ„verkar detta transkriptionen av generna som Ă€r inblandade i laktosmetabolismen? (4p)";"Allolaktos Ă€r en korepressor som binder till repressorn pĂ„ lac-operonet vid nĂ€rvaro av laktos. NĂ€r allolaktos binder, kommer repressorn att flyttas och dĂ€rmed kommer gener som kodar för enzymer som bryter ner laktos att kunna transkriberas." +"2025-02-01";"17";"Perifera membranproteiner kan vara bundna till cellmembranet pĂ„ flera olika sĂ€tt. Beskriv tre olika varianter. (4p)";"cellmembran";"";"Perifera membranproteiner kan vara bundna till cellmembranet pĂ„ flera olika sĂ€tt. Beskriv tre olika varianter. (4p)";"1. Kan binda mha adhesions molekyler, ex integriner som binder via komponenter i ECM (ex kollagen). 2. GPI ankare. Kan frisĂ€ttas nĂ€r som helst vid behov, dĂ„ den binder perifert till nervcellernas cellmembran. 3. Kan binda till delen av membranproteiner som finns utanför cellmembranet. Exempelvis har alfa helixar en del av sig utanför cellmembranet, kan binda till cellmembranet genom den." +"2025-02-01";"23";"Redogör för hur glukosmetabolismen regleras pĂ„ hormonell nivĂ„. (4p) Max 150 ord.";"glukosmetabolism";"";"Redogör för hur glukosmetabolismen regleras pĂ„ hormonell nivĂ„. (4p) Max 150 ord.";"Elev 1 - 3 av 4 poĂ€ng Glukagon aktiverar glukoneogenesen, det vill sĂ€ga Ă„terbildning av glukos. Detta dĂ„ glukagon aktiverar cAMP som fosforylerar PKA. PKA, i sin tur, fosforylerar Fosfofruktokinas 2 (PFK2) /fruktos-2,6-bisfosfatas (FBPase-2). Vid fosforylering kommer PFK2-delen att hĂ€mmas, samtidigt som FBPase-2-delen aktiveras. NĂ€r FBPase-2 Ă€r aktivt, kommer fruktos-2,6-bisfosfat att brytas ner. DĂ„ fruktos-2,6-bisfosfat Ă€r en allosterisk regluator som aktiverar fosfofruktokinas 1 i glykolysen, kommer glykolysen att hĂ€mmas dĂ„ f-2,6-bp kommer att brytas ned. Om insulin Ă€r dominerande, kommer det dĂ€remot signalera defosforylering som medför att PFK2 blir aktivt och bilda fruktos-2,6-bisfosfat som kan stimulera glykolysen. (Sen tror jag ocksĂ„ att Ă€ven glukokinas i levern regleras hormonellt dĂ€r insulin aktiverar och glukagon hĂ€mmar) Elev 2 - 3 av 4 poĂ€ng Insulin: FrisĂ€tts nĂ€r glukos nivĂ„er i blodet höjs. Insulin stimulerar enzymer i glykolysen, mycket glukos --> den behöver metaboliseras och anvĂ€ndas till ATP produktion. Insulin hĂ€mmar enzymer i glukoneogenesen sĂ„som fruktos-1,6-bisfosfatas. Den gör detta genom att aktivera PKA som i sin tur aktiverar fosfofruktokinas-2, enzym som fosforylerar fruktos-6-fosfat för att omvandlas till fruktos-2,6-bisfosfat. Fruktos-2,6-bisfosfat stimulerar glykolysen och hĂ€mmar glukoneogenesen, som jag nĂ€mnt innan sĂ„ inhiberar den fruktos- 1,6-fosfatas. Fosfofruktokinas-1 stimuleras av insulin för att omvandla fruktos-6-fosfat till fruktos-1,6-bisfosfat. Glukagon: FrisĂ€tts nĂ€r glukos nivĂ„er i blodet Ă€r lĂ„ga. Den har motsatt effekt till insulin, den stimulerar glukoneogenesen och hĂ€mmar glykolysen. Glukagon verkar mest pĂ„ levern och stimulerar enzymer i som pyruvatkarboxykinasdehydrogenas som Ă€r en del av glukoneogenesen. Adrenalin verkar likt glukagon men mer pĂ„ skelettmuskulatur. All hormonell reglering sker genom att hormonet binder till 7TM receptorer pĂ„ cellmembranet --> ATP--> cAMP --> aktivt/inaktivt PKA beroende pĂ„ om enzymet behöver fosforyleras eller defosforyleras. AI-rĂ€ttning: Att insulin/glukagon reglerar bĂ„de glykolys, glukoneogenes och glykogenmetabolism. Att insulin verkar via defosforylering och glukagon via fosforylering – kopplat till flera enzym, inte bara PFK-2. Att adrenalin har en tydlig roll i muskel." +"2025-02-01";"33";"Beskriv tvĂ„ huvudsakliga och principiellt olika sĂ€tt, pĂ„ vilka cellen reglerar mĂ€ngden fritt intracellulĂ€rt kolesterol. (4p)";"kolesterol";"";"Beskriv tvĂ„ huvudsakliga och principiellt olika sĂ€tt, pĂ„ vilka cellen reglerar mĂ€ngden fritt intracellulĂ€rt kolesterol. (4p)";"1. Man kan reglera transkriptionen av HMG-CoA reduktas för det Ă€r en irreversibel steg i kolesterol syntesen. Om mĂ€ngden kolesterol ökar sĂ„ kommer kolesterol binda till scap protein. Denna förhindrar SERBP transkriptionsfaktorn i ER frĂ„n att transporteras till golgi dĂ€r den kan binda till en sekvens SRE-1 och transkribera genen för HMG-CoA reduktas. DĂ„ kommer mĂ€ngden HMG-CoA reduktas minska --> mindre kolesterol syntetiseras. Om det Ă€r lĂ„g kolesterol dĂ€remot sĂ„ kommer insig proteiner vid ER binda till scap sĂ„ att den inte blockerar SERBP transkriptionsfaktorn frĂ„n att gĂ„ och binda till SRE-1 och starta transkription. 2. DĂ„ kolesterol lagras i kolesterolestrat sĂ„ kommer cellen att bryta loss fettsyran nĂ€r den har behov för kolesterol. Kolesterolestrarna transporteras först mha lipoproteiner till cellen för att dĂ€r inne bryta sig loss och bilda fri kolesterol. 3. (extra) Man kan reglerar kolesterol syntes translationellt genom att lĂ„ta proteiner binda till mRNA under translation för att inhibera den vid höga kolesterolhalter. Kolesterol kan Ă€ven binda in sig mellan DNA och mRNA för att störa replikation/translation --> inget kolesterol." +"2025-02-01";"24";"Hur skiljer sig glykogenets huvudsakliga funktion i levern frĂ„n dess funktion i skelettmuskulaturen? Vilket enzym Ă€r avgörande för denna skillnad och i vilken av vĂ€vnaderna uttrycks det? (4p) Max 50 ord.";"glykogen";"";"Hur skiljer sig glykogenets huvudsakliga funktion i levern frĂ„n dess funktion i skelettmuskulaturen? Vilket enzym Ă€r avgörande för denna skillnad och i vilken av vĂ€vnaderna uttrycks det? (4p) Max 50 ord.";"Glykogen i levern anvĂ€nds för att upprĂ€tthĂ„lla stabilt blodsocker. Glykogen i muskler anvĂ€nds till ATP eftersom den saknar glukos-6-fosfatas. Glukos bryts som glukos-1-fosfat frĂ„n glykogen och omvandlas sedan till glukos-6-fosfat(fosfoglukomutas). I levern finns enzymet glukos-6-fosfatas som omvandlar glukos-6-fosfat till glukos men i skelettmuskler metaboliseras glukos-6-fosfat vidare i glykolysen för ATP-produktion." +"2025-02-01";"10";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin Ă€r korrekta? (2p) A: Histon H1 binder linker-DNA och stabiliserar nukleosomen. B: Kromatin bestĂ„r endast av DNA. C: Acetylering av histoner leder till en mer kondenserad kromatinstruktur. D: Kromatin finns endast i eukaryota celler.";"kromatin";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin Ă€r korrekta? (2p) A: Histon H1 binder linker-DNA och stabiliserar nukleosomen. B: Kromatin bestĂ„r endast av DNA. C: Acetylering av histoner leder till en mer kondenserad kromatinstruktur. D: Kromatin finns endast i eukaryota celler.";"A och D" +"2025-02-01";"9";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om eukaryot DNA-replikation Ă€r korrekta? (2p) A: ORC binder till replikationsorigin under hela cellcykeln. B: DNA-syntes initieras i M-fas. C: CMG-komplexet bildas genom bindning av MCM, GINS och Cdc45. D: MCM-helikaset Ă€r aktivt under hela cellcykeln.";"dna-replikation";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om eukaryot DNA-replikation Ă€r korrekta? (2p) A: ORC binder till replikationsorigin under hela cellcykeln. B: DNA-syntes initieras i M-fas. C: CMG-komplexet bildas genom bindning av MCM, GINS och Cdc45. D: MCM-helikaset Ă€r aktivt under hela cellcykeln.";"A och C" +"2025-02-01";"34";"Du arbetar som lĂ€kare och följer upp hemoglobin (Hb) hos 200 patienter behandlade för jĂ€rnbrist. Hb följer en normalfördelning med medelvĂ€rde 130 g/L och standardavvikelse 10 g/L. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: Cirka 68% av patienterna har ett Hb mellan 120 och 140 g/L. B: Standardavvikelsen beskriver hur spridda Hb-vĂ€rdena Ă€r kring medelvĂ€rdet. C: Cirka 99% av patienterna har ett Hb under 120 g/L. D: Cirka 95% av patienterna har ett Hb mellan 100 och 200 g/L.";"introduktionslaboration";"";"Du arbetar som lĂ€kare och följer upp hemoglobin (Hb) hos 200 patienter behandlade för jĂ€rnbrist. Hb följer en normalfördelning med medelvĂ€rde 130 g/L och standardavvikelse 10 g/L. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: Cirka 68% av patienterna har ett Hb mellan 120 och 140 g/L. B: Standardavvikelsen beskriver hur spridda Hb-vĂ€rdena Ă€r kring medelvĂ€rdet. C: Cirka 99% av patienterna har ett Hb under 120 g/L. D: Cirka 95% av patienterna har ett Hb mellan 100 och 200 g/L.";"A och B" +"2025-02-01";"14";"Aminoacyl-tRNA synthetases have an activation site and an editing site. Account for their function in translation. (4p) Please answer this question in English.";"translation";"";"Aminoacyl-tRNA synthetases have an activation site and an editing site. Account for their function in translation. (4p) Please answer this question in English.";"The activation site is where the binding of an aminoacid to the 3ÂŽamino acid pocket in tRNA happens. The enzym catalyzes the reaction between these two to create an ""esterbindning"" between the CCA in tRNA's amino acid seat/pocket to the C in the aminoacid. More specfically, it is adenine that directly binds to the tRNA. The aminoacyl-tRNA is then moved to the editing site where it gets checked that the right aminoacid has bound to the tRNA to see if its anticodons are compatible with the mRNAs codons. Ord: 88 TotalpoĂ€ng: 4 LPG001 Biokemi med skannat papper - Omtentamen" +"2025-02-01";"20";"Enzymer har ofta en katalytisk klyfta dĂ€r den katalyserade reaktionen sker. Redogör för tvĂ„ olika kemiska fördelar med detta. (4p)";"enzymer";"";"Enzymer har ofta en katalytisk klyfta dĂ€r den katalyserade reaktionen sker. Redogör för tvĂ„ olika kemiska fördelar med detta. (4p)";"1. Unik kemisk miljö dĂ€r den specifika reaktionen som enzymet katalyserar kan ske utan störningar frĂ„n omgivningen dĂ„ katalytiska klyftan isoleras frĂ„n omgivande miljö. DĂ„ kan ex hydrofoba molekyler reagera utan att behöver aggregeras eller pĂ„verkas av hydrofob effekt. 2. Vatten kan trĂ€ngas ut sĂ„ attt den inte stör eller stĂ„r i vĂ€g nĂ€r substratet kommer och binder till enzymet. 3. (Extra: katalytiska klyftan Ă€r specifikt för en substrat)" +"2025-02-01";"30";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till aminosyrametabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Glutamat och serin utgör de tvĂ„ viktigaste transportformerna av kvĂ€ve frĂ„n extrahepatiska vĂ€vnader till levern. B: Vid nedbrytning av flera olika aminosyror hamnar deras aminogrupper i glutamat, som i sin tur Ă€r molekylen som kan avge aminogruppen som ammoniak i levercellernas mitokondrier. C: Rent ketogena aminosyror kan omvandlas till oxaloacetat. D: Vid leverskada ses oftast förhöjda plasmanivĂ„er av tvĂ„ aminotransferaser, alaninaminotransferas och aspartataminotransferas.";"aminosyrametabolism";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till aminosyrametabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Glutamat och serin utgör de tvĂ„ viktigaste transportformerna av kvĂ€ve frĂ„n extrahepatiska vĂ€vnader till levern. B: Vid nedbrytning av flera olika aminosyror hamnar deras aminogrupper i glutamat, som i sin tur Ă€r molekylen som kan avge aminogruppen som ammoniak i levercellernas mitokondrier. C: Rent ketogena aminosyror kan omvandlas till oxaloacetat. D: Vid leverskada ses oftast förhöjda plasmanivĂ„er av tvĂ„ aminotransferaser, alaninaminotransferas och aspartataminotransferas.";"B och D" +"2025-02-01";"15";"Redogör för de tvĂ„ viktigaste principerna som förklarar hur nya egenskaper kan utvecklas i ett evolutionĂ€rt sammanhang samt hur de tvĂ„ principerna Ă€r beroende av varandra. (4p)";"evolution";"";"Redogör för de tvĂ„ viktigaste principerna som förklarar hur nya egenskaper kan utvecklas i ett evolutionĂ€rt sammanhang samt hur de tvĂ„ principerna Ă€r beroende av varandra. (4p)";"De tvĂ„ viktigaste principerna Ă€r variation och naturligt urval. I en population förekommer en genetisk variation mellan individerna. Den genetiska variationen beror pĂ„ mutationer bland annat. Alla individer har inte samma egenskaper och Ă€r dĂ€rför olika anpassade efter miljön som dessa lever i. De individer som Ă€r bĂ€st anpassade till miljön kommer ha en större chans att utnyttja resurserna och kunna överleva samt föröka sig och föra vidare sina gynnsamma gener. Detta i sin tur Ă€r kallat naturligt urval dĂ€r miljön ""selekterar"" de bĂ€st anpassade. Exempel pĂ„ det Ă€r hur giraffens lĂ„nga hals kan ha uppstĂ„tt. I en giraffpopulation förekom en genetisk variation med giraffer som hade bĂ„de korta och lĂ„nga halser. I en miljö med korta trĂ€d kunde bĂ„da nyttjas, men i samband med att trĂ€den blev allt högre, kunde de som hade lĂ„ngt hals nĂ„ upp och utnyttja det. Dessa blev de bĂ€st anpassade och dĂ€rmed överförde vidare de gynnsamma generna, medan de som hade kort hals kunde inte utnyttja resurserna pĂ„ samma sĂ€tt i just den specifika miljön." +"2025-02-01";"21";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler innehĂ„ller delar frĂ„n en B-vitamin? (2p) A: Cyt c B: ATP C: CoA D: NADH";"integrering-av-metabolismen";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler innehĂ„ller delar frĂ„n en B-vitamin? (2p) A: Cyt c B: ATP C: CoA D: NADH";"C och D" +"2025-02-01";"31";"Namnge en nukleosid och ange i vilken molekyl merparten av nukleosidens kvĂ€veatomer hamnar nĂ€r den bryts ned. Molekylen utsöndras slutligen med urinen. (2p) Max 10 ord.";"nukleotidnedbrytning";"";"Namnge en nukleosid och ange i vilken molekyl merparten av nukleosidens kvĂ€veatomer hamnar nĂ€r den bryts ned. Molekylen utsöndras slutligen med urinen. (2p) Max 10 ord.";"Adenosin. Hamnar i Urat" +"2025-02-01";"25";"I citronsyracykeln deltar fyra dehydrogenaser. A) Vad gör ett dehydrogenas? B) Vilka tvĂ„ av de fyra dehydrogenaserna utför ocksĂ„ en annan gemensam reaktion? C) Vilken Ă€r den andra gemensamma reaktionen? (4p) Max 30 ord.";"citronsyracykeln";"";"I citronsyracykeln deltar fyra dehydrogenaser. A) Vad gör ett dehydrogenas? B) Vilka tvĂ„ av de fyra dehydrogenaserna utför ocksĂ„ en annan gemensam reaktion? C) Vilken Ă€r den andra gemensamma reaktionen? (4p) Max 30 ord.";"a) Tar bort vĂ€te b) Isocitratdehydrogenas och alfa-ketoglutaratdehydrogenas c) Dekarboxylering; frigör CO₂" +"2025-02-01";"11";"Telomeras Ă€r ett enzym som spelar en viktig roll i bevarandet av kromosomernas integritet under DNA-replikation. Vad gör telomeras, och varför Ă€r det viktigt för celler som delar sig ofta, som stamceller och könsceller? (4p)";"dna-replikation";"";"Telomeras Ă€r ett enzym som spelar en viktig roll i bevarandet av kromosomernas integritet under DNA-replikation. Vad gör telomeras, och varför Ă€r det viktigt för celler som delar sig ofta, som stamceller och könsceller? (4p)";"Vid replikation av DNA har vi en ledande strĂ€ng som syntetiseras kontinuerligt, och en lagging strĂ€ng som syntetiseras i olika fragment kallade Okazakifragment. DĂ„ replikationen sker i 5'- till 3'-riktning, mĂ„ste Okazakifragmenten ha olika RNA-primers som de startar vid. Just hĂ€r uppstĂ„r ett problem, dĂ„ vi inte kan lĂ€gga till primers pĂ„ Ă€ndarna, sĂ„ lagging strand kommer inte kunna syntetisera dĂ€r. I normala fall leder detta till att DNA förkortas efter varje replikation. Men i celler som stamceller och cancerceller kommer telomeraset att ha med sig en egen RNA-mall och utför omvĂ€nd transkriptas, det vill sĂ€ga att göra RNA till DNA. SĂ„ telomeraset kommer att förlĂ€nga Ă€ndarna med en repeterande sekvens. Det som hĂ€nder dĂ„ Ă€r att vid nĂ€sta replikation kommer DNA att förkortas vid de sekvenserna som lades till av telomeraset, men ingen viktig information kommer att tas bort. Detta utnyttjas av stamceller och cancerceller för att cellerna ska kunna dela sig utan att dö eller tappa viktiga gener." +"2025-02-01";"8";"Nukleotider Ă€r de byggstenar som bygger upp bĂ„de DNA och RNA. Vilken kemisk grupp finns i 2'-position hos ribonukleotider, och hur skiljer sig denna frĂ„n deoxyribonukleotider? (4p)";"nukleotider";"";"Nukleotider Ă€r de byggstenar som bygger upp bĂ„de DNA och RNA. Vilken kemisk grupp finns i 2'-position hos ribonukleotider, och hur skiljer sig denna frĂ„n deoxyribonukleotider? (4p)";"Hos ribonukleotider finns en OH-grupp i 2ÂŽpositioinen medan det i DNA finns H. Detta beror pĂ„ att enzymet ribonukleotidreduktas ersĂ€tter OH gruppen i RNA med H för att omvandla ribos till deoxyribos. RNA: Ribos har OH pĂ„ kol nr 2. DNA: Deoxyribos har H pĂ„ kol nr 2." +"2025-02-01";"35";"Explain how gel electrophoresis can be used to analyze different conformations of plasmid DNA. Discuss how the migration patterns of these conformations differ and how comparing them with the ladder (marker) helps interpreting the gel results and understand the structure of the plasmid DNA. (4p) Max 150 words. Answer in English.";"plasmid";"";"Explain how gel electrophoresis can be used to analyze different conformations of plasmid DNA. Discuss how the migration patterns of these conformations differ and how comparing them with the ladder (marker) helps interpreting the gel results and understand the structure of the plasmid DNA. (4p) Max 150 words. Answer in English.";"The electrophoresis has two differently charged ends, one positive and one negative. The plasmids get injected into the gel electrophoresis in a well from the negatively charged end. When we then give it a current, the plasmids will travel to the positive end (because DNA is negative). The bigger the plasmid is, the further it will travel, because it has more negative charges than a small one. Supercoiled and circular DNA will meet different amount of friction, since they have different forms, which will result in one traveling further than the other even though they have the same size. The marker will help identify how many base pairs the plasmid have. But if we analyze two of the same plasmids and they travel different distances, then it means that they have different conformations where one is supercoiled and the other is circular. The circular meets more friction." +"2025-02-01";"3";"Ange tvĂ„ likheter och tvĂ„ skillnader mellan en alfahelix och en hĂ„rnĂ„lsböj (reverse turn). (4p) Max 50 ord.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Ange tvĂ„ likheter och tvĂ„ skillnader mellan en alfahelix och en hĂ„rnĂ„lsböj (reverse turn). (4p) Max 50 ord.";"Alfahelixar har vĂ€tebindningar mellan var fjĂ€rde aminosyra, medan hĂ„rnĂ„lsböj har mellan var tredje. BĂ„da Ă€r en typ av primĂ€rstruktur. Alfahelixar Ă€r ofta högervridna." +"2025-02-01";"7";"Glukos lagras hos mĂ€nniskan i form av glykogen. Hos vĂ€xter lagras glukos som stĂ€rkelse. Beskriv skillnader och likheter mellan glykogen och stĂ€rkelse. (4p)";"glykogen";"";"Glukos lagras hos mĂ€nniskan i form av glykogen. Hos vĂ€xter lagras glukos som stĂ€rkelse. Beskriv skillnader och likheter mellan glykogen och stĂ€rkelse. (4p)";"Elev 1 - 3 av 4 poĂ€ng: BĂ„da Ă€r lĂ„nga kedjor av kolhydrater. Skillnaden Ă€r dock att glykogen bestĂ„r av förgrenade kedjor dĂ€r vi har 1,4-glykosidbindningar mellan linjĂ€ra delar, och 1,6-glykosidbindningar mellan förgreningar. StĂ€rkelse Ă€r en enda linjĂ€r kedja som inte förgrenas. Elev 2 - 3 av 4 poĂ€ng StĂ€rkelse i vĂ€xter bildas av fotosyntes, utav koldioxid och vatten dĂ€r solenergin utnyttjas för att skapa bindningar mellan dessa molekyler, dĂ„ fĂ„r vi bl.a glukos. Det glukos som tillverkas i vĂ€xter av fotosyntes Ă€r samma glukos vi Ă€ter och bryter dess bindningar för energi. Att glukos lagras som glykogen hos oss Ă€r för att glukos Ă€r för osmotiskt aktiv för att lagras som den Ă€r. Men stĂ€rkelse lagras inte för vĂ€xternas skull, utan det Ă€r ett sĂ€tt att omvandla koldioxid som vi andas ut till syrgas, annars skulle syrgas i atmosfĂ€ren ha tagit slut. AI-rĂ€ttning: Kort sammanfattning av vad som typiskt ger full poĂ€ng: Likhet: bĂ„da bestĂ„r av α-D-glukos. Likhet: bĂ„da anvĂ€nder α-1,4- och α-1,6-bindningar. Skillnad: stĂ€rkelse = amylose (linjĂ€r) + amylopektin (lĂ€tt förgrenad). Skillnad: glykogen = mycket mer förgrenat." +"2025-02-01";"6";"Du gör forskar-ST inom infektionsmedicin och studerar hur Helicobacter pylori binder till glykolipider. Du ritar upp en glykolipid i cellmembranet och markerar hur den del som sitter pĂ„ utsidan Ă€r den bakterierna binder till. Principiell struktur rĂ€cker. (4p)";"cellmembran";"";"Du gör forskar-ST inom infektionsmedicin och studerar hur Helicobacter pylori binder till glykolipider. Du ritar upp en glykolipid i cellmembranet och markerar hur den del som sitter pĂ„ utsidan Ă€r den bakterierna binder till. Principiell struktur rĂ€cker. (4p)";". Ritning: PĂ„ ritningen (sida 11) visas ett cellmembran med glykolipider: hydrofila huvuden utĂ„t, hydofoba fettsyrasvansar i membranet och en kolhydrat kopplad via glycerol (kommentar: ”kan ocksĂ„ vara sfingosin”). LĂ€rarens kommentar: Det absolut vanligaste Ă€r att glykolipider har sfingosin som bas och inte glycerol, och nĂ€r man sĂ€ger glykolipid utan att specificera mer sĂ„ menar man nĂ€stan alltid de med sfingosin som bas. Ord (textsvar): 1" +"2025-02-01";"2";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„ende stĂ€mmer för proteinveckning? (2p) A: Den Ă€r reversibel. B: Det Ă€r en ofördelaktig process. C: Den börjar pĂ„ lokal nivĂ„. D: En aminosyrasekvens veckas alltid till samma struktur.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„ende stĂ€mmer för proteinveckning? (2p) A: Den Ă€r reversibel. B: Det Ă€r en ofördelaktig process. C: Den börjar pĂ„ lokal nivĂ„. D: En aminosyrasekvens veckas alltid till samma struktur.";"A och C" +"2024-08-01";"28";"Vad fĂ„r det för konsekvens nĂ€r NADH som bildats i glykolysen transporteras till mitokondriens matrix med glycerol 3-fosfatshunten istĂ€llet för med malat-aspartatshunten? (2p) (Max 30 ord)";"elektrontransportkedjan";"";"Vad fĂ„r det för konsekvens nĂ€r NADH som bildats i glykolysen transporteras till mitokondriens matrix med glycerol 3-fosfatshunten istĂ€llet för med malat-aspartatshunten? (2p) (Max 30 ord)";"0 poĂ€ng: Konsekvensen blir att vi kommer behöva förbruka en atp för att glycerol 3 fosfat ska kunna bildas. Det krĂ€ver mer energi AI-svar: NĂ€r elektroner frĂ„n cytosoliskt NADH gĂ„r via glycerol-3-fosfatshunten i stĂ€llet för malat–aspartatshunten blir konsekvensen: → FĂ€rre ATP per NADH. Glycerol-3-fosfatshunten överför elektroner till FAD i mitokondriens inre membran → FADH₂ → komplex II → ger ~1,5 ATP. Malat–aspartatshunten överför elektroner direkt till mitokondriellt NADâș → NADH → komplex I → ger ~2,5 ATP. Konsekvens: lĂ€gre ATP-utbyte frĂ„n glykolysen nĂ€r glycerol-3-fosfatshunten anvĂ€nds." +"2024-08-01";"5";"Du Ă€r lĂ€kare och handleder en lĂ€karstudent som Ă€r stressad över sin biokemitenta. LĂ€karstudenten kommer inte ihĂ„g membranlipiderna sĂ„ bra och undrar om du kan hjĂ€lpa till att förklara, vilket du gör genom att: A) Rita den principiella strukturen för den vanligaste membranlipiden. B) Markera i bilden som du har ritat den del som Ă€r polĂ€r, samt den del som Ă€r hydrofob. (4p) ![[Pasted image 20251129235536.png]]";"cellmembran";"";"Du Ă€r lĂ€kare och handleder en lĂ€karstudent som Ă€r stressad över sin biokemitenta. LĂ€karstudenten kommer inte ihĂ„g membranlipiderna sĂ„ bra och undrar om du kan hjĂ€lpa till att förklara, vilket du gör genom att: A) Rita den principiella strukturen för den vanligaste membranlipiden. B) Markera i bilden som du har ritat den del som Ă€r polĂ€r, samt den del som Ă€r hydrofob. (4p) ![[Pasted image 20251129235536.png]]";"Svar pĂ„ ritpapper: fosfolipid med alkohol + fosfat (polĂ€r del) kopplad till glycerol och tvĂ„ fettsyrasvansar (hydrofob del)." +"2024-08-01";"18";"Kemiska reaktioner i vĂ€tskor och gaser sker snabbare nĂ€r temperaturen höjs. Hur kan det förklaras? (4p) (Max 150 ord.)";"termodynamik";"";"Kemiska reaktioner i vĂ€tskor och gaser sker snabbare nĂ€r temperaturen höjs. Hur kan det förklaras? (4p) (Max 150 ord.)";"Det gĂ„r snabbare dĂ€rför att en ökning i vĂ€rmeenergi kommer omvandlas till en ökning i rörelseenergin (termodynamikens första lag, energi kan inte skapas eller förstöras men det kan omvandlas). NĂ€r vi höjer rörelseenergi kommer detta innebĂ€ra att varje partikel befinner sig pĂ„ en högre energinivĂ„ Ă€n vad den var innan. Detta ökar bĂ„de chansen för att tvĂ„ partiklar med rĂ€tt konformation krockar med varandra, men ocksĂ„ att de krockar med varandra med tillrĂ€ckligt mycket energi för att kunna nĂ„ övergĂ„ngstillstĂ„ndet och sĂ„ledes reagera." +"2024-08-01";"1";"I glykolysens första steg binder glukos till en klyfta i enzymet som utför reaktionen frĂ„n vilken vatten stĂ€ngs ute. Förklara vilka egenskaper de aminosyror behöver ha som binder till glukos och nĂ€mn tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 60 ord.)";"glukosmetabolism";"";"I glykolysens första steg binder glukos till en klyfta i enzymet som utför reaktionen frĂ„n vilken vatten stĂ€ngs ute. Förklara vilka egenskaper de aminosyror behöver ha som binder till glukos och nĂ€mn tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 60 ord.)";"Glukos Ă€r en vattenlöslig molekyl - den Ă€r polĂ€r. De som binder till glukos behöver dĂ„ ocksĂ„ vara polĂ€ra och vattenlösliga. tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper Ă€r serin och treonin. Det som utmĂ€rker dessa Ă€r att de Ă€r alkoholer - sĂ„ de binder gĂ€rna till glukos via sina OH-grupper." +"2024-08-01";"19";"Enzymet A som omvandlar S till P har ett Km pĂ„ 10 ”M och ett Vmax pĂ„ 100 nmol/s. Enzymet B som omvandlar S till Q har ett Km pĂ„ 1 mM och ett Vmax pĂ„ 200 nmol/s. Lika mĂ€ngder av A och B blandas med 100 ”M S i ett och samma kĂ€rl. Vad kommer man att ha mest av nĂ€r reaktionerna Ă€r klara - P eller Q? Motivera ditt svar. (4p) (Max 150 ord.)";"enzymer";"";"Enzymet A som omvandlar S till P har ett Km pĂ„ 10 ”M och ett Vmax pĂ„ 100 nmol/s. Enzymet B som omvandlar S till Q har ett Km pĂ„ 1 mM och ett Vmax pĂ„ 200 nmol/s. Lika mĂ€ngder av A och B blandas med 100 ”M S i ett och samma kĂ€rl. Vad kommer man att ha mest av nĂ€r reaktionerna Ă€r klara - P eller Q? Motivera ditt svar. (4p) (Max 150 ord.)";"1 av 4: Km = ([E]+[S])/[ES] och Vmax = K + Etot k2=turnover number Med hjĂ€lp av formlerna ovan har jag kunnat dra slutsatsen att Enzym A har bĂ„de en mindre kapacitet för att forma enzym-substrat komplex och har Ă€ven en lĂ€gre turnover number Ă€n vad Enzym B har. Denna slutsats drar jag dĂ„ enzym A har ett större Km vĂ€rde Ă€n vad Enzym B har, vilket innebĂ€r att [ES] Ă€r mindre hos Enzym A Ă€n Enzym B enligt michealis mentes kinetiken. Enzym A har alltsĂ„ lĂ€gre affinitet för sitt substrat Ă€n Enzym B Vmax Ă€r ocksĂ„ lĂ€gre hos enzymA Ă€n vad den Ă€r hos enxym B, detta beror pĂ„ turnover number som Ă€r det vĂ€rde som talar om hur bra ett enzym bildar produkt. Enzym A mĂ„ste ha ett lĂ€gre turnover-number Ă€n enzym B dĂ„ dess Vmax Ă€r lĂ€gre. Enzym B har alltsĂ„ bĂ„de större [ES] och bildar produkt bĂ€ttre(K )->Q kommer bildas." +"2024-08-01";"29";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende komponenter deltar i elektrontransportkedjan? (2p) A: Cu2+ B: Coenzym A C: Mn2+ D: Fe-S-kluster";"elektrontransportkedjan";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende komponenter deltar i elektrontransportkedjan? (2p) A: Cu2+ B: Coenzym A C: Mn2+ D: Fe-S-kluster";"A och D" +"2024-08-01";"4";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och du har fĂ„tt i uppgift att utföra en ELISA för att undersöka om en patient har HIV. Beskriv vilken typ av ELISA som skall utföras, vilka steg som utförs och ange vilken substans hos patienten som undersöks med metoden. (4p). (Max 200 ord.)";"utforska-proteiner";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och du har fĂ„tt i uppgift att utföra en ELISA för att undersöka om en patient har HIV. Beskriv vilken typ av ELISA som skall utföras, vilka steg som utförs och ange vilken substans hos patienten som undersöks med metoden. (4p). (Max 200 ord.)";"För att undersöka om en patient har HIV sĂ„ vill man kolla ifall den har antikroppar för det. DĂ„ anvĂ€nder man sig av indirekt ELIZA samt ett prov innehĂ„llande patientens plasma-komponenter - dĂ„ det Ă€r dĂ€r antikropparna finns. Vid indirekt ELIZA kommer det i en behĂ„llare finnas antigener bundna till botten, dessa ska ha en epitop som HIV-antikroppen kĂ€nner igen. Man kommer tillsĂ€tta ett prov innehĂ„llande patientens plasma-komponenter till behĂ„llaren. HIV-antikropparna kommer binda till antigenerna och sedan kommer provet att sköljas. efter sköjlning kommer man tillsĂ€tta en substans innehĂ„llande enzymlĂ€nkade antikroppar som kommer binda till HIV-antikropparna. Efter dessa har fĂ„tt tid att binda sköljer man provet en gĂ„ng till. sedan sĂ„ tillsĂ€tter man en annan substans som innehĂ„ller ett substrat som enzymerna binder. Detta substrat kommer orsaka ett fĂ€rgskifte om det finns HIV-antikroppar i provet, om det inte finns hiv-antikroppar blir det inget fĂ€rgskifte och man vet att patienten inte har HIV. det Ă€r viktigt att man sköljer ordentligt mellan stegen, annars kan det uppstĂ„ en falsk positiv, detta dĂ„ antikropparna ju skulle finnas kvar i provet, som dĂ„ de enzymbundna antikropparna kan binda till, som dĂ„ kommer ge fĂ€rgskifte vid tillsatts av substrat." +"2024-08-01";"16";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende proteiner utför aktiv transport? A: Aquaporiner B: ABC-transportörer C: Adeninnukleotidtranslokas D: GLUT4 (2p)";"transport-över-cellmembran";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende proteiner utför aktiv transport? A: Aquaporiner B: ABC-transportörer C: Adeninnukleotidtranslokas D: GLUT4 (2p)";"B och C" +"2024-08-01";"22";"A) Förklara vad som menas med feedbackreglering. B) Ge ett exempel pĂ„ ett enzym i glykolysen som regleras med feedbackreglering och ange vad det Ă€r som ger feedbackregleringen. (4p) (50 ord)";"glykolysen";"";"A) Förklara vad som menas med feedbackreglering. B) Ge ett exempel pĂ„ ett enzym i glykolysen som regleras med feedbackreglering och ange vad det Ă€r som ger feedbackregleringen. (4p) (50 ord)";"A) Feedback reglering Ă€r att en produkt som bildas kommer reglera aktiviteten hos ett enzym som katalyserar en reaktion som sker innan den reglerande produkten har bildats. B) Hexokinas katalyserar reaktionen Glukos + ATP -> glukos-6-fosfat + ADP, den feedbackinhiberas av sin egen produkt, glukos-6-fosfat." +"2024-08-01";"32";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekta? (2p) A: En funktionell pentosfosfatvĂ€g Ă€r viktig för att celler skall kunna upprĂ€tthĂ„lla ett fullgott skydd mot skadliga reaktiva syreföreningar (ROS). B: GlykolysintermediĂ€rerna glukos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat Ă€r slutprodukterna som bildas i pentosfosfatvĂ€gens icke-oxidativa fas. C: En vĂ€ldigt viktig uppgift för pentosfosfatvĂ€gen Ă€r att bilda NADPH och ribos-5-fosfat. D: Reaktionerna i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas Ă€r fullt reversibla och det Ă€r cellens behov som styr riktningen av reaktionerna.";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekta? (2p) A: En funktionell pentosfosfatvĂ€g Ă€r viktig för att celler skall kunna upprĂ€tthĂ„lla ett fullgott skydd mot skadliga reaktiva syreföreningar (ROS). B: GlykolysintermediĂ€rerna glukos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat Ă€r slutprodukterna som bildas i pentosfosfatvĂ€gens icke-oxidativa fas. C: En vĂ€ldigt viktig uppgift för pentosfosfatvĂ€gen Ă€r att bilda NADPH och ribos-5-fosfat. D: Reaktionerna i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas Ă€r fullt reversibla och det Ă€r cellens behov som styr riktningen av reaktionerna.";"A och C" +"2024-08-01";"26";"Kan citronsyracykeln gĂ„ Ă„t vilket hĂ„ll som helst? Motivera svaret. (4p) (Max 75 ord)";"citronsyracykeln";"";"Kan citronsyracykeln gĂ„ Ă„t vilket hĂ„ll som helst? Motivera svaret. (4p) (Max 75 ord)";"Jag förstĂ„r inte helt frĂ„gan som stĂ€lls, CSC kan inte gĂ„ bakĂ„t i cykeln dĂ„ vi har tvĂ„ reglerande steg dĂ„ koldioxid avges. Isocitratdehdyrogenas och alfaketoglutaratdehydrogenas Ă€r reglerade dels av sina produkter men Ă€ven av energikvoten, dessa kan inte gĂ„ bakĂ„t hur som helst. DĂ„ det Ă€r en cykel kan vi dock Ă„terbilda en produkt genom att lĂ„ta cykeln fortgĂ„ efter oxalacetat har bildats tills vi fĂ„r den produkten som vi ville Ă„terbilda." +"2024-08-01";"12";"Vid prokaryot transkription spelar sigma-faktorn en avgörande roll. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om sigma-faktorn stĂ€mmer? (2p) A: Sigma-faktorn gör sĂ„ att bakteriellt RNA-polymeras binder starkare till alla typer av DNA. B: En bakterie innehĂ„ller ofta flera typer av sigma-faktorer. C: Sigma-faktorn styr bakteriellt RNA-polymeras till promotorn. D: Sigma-faktorn gör RNA-polymeraset mer processivt.";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Vid prokaryot transkription spelar sigma-faktorn en avgörande roll. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om sigma-faktorn stĂ€mmer? (2p) A: Sigma-faktorn gör sĂ„ att bakteriellt RNA-polymeras binder starkare till alla typer av DNA. B: En bakterie innehĂ„ller ofta flera typer av sigma-faktorer. C: Sigma-faktorn styr bakteriellt RNA-polymeras till promotorn. D: Sigma-faktorn gör RNA-polymeraset mer processivt.";"B och C" +"2024-08-01";"27";"Para ihop nedanstĂ„ende metaboliter med en metabol vĂ€g dĂ€r de ingĂ„r. Varje metabolit fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) Metaboliter / vĂ€gar: fosfofruktokinas 1 fosfoglyceratkinas fumaras laktatdehydrogenas citronsyracykeln Coricykeln glykolysen glukoneogenes";"glukoneogenes";"";"Para ihop nedanstĂ„ende metaboliter med en metabol vĂ€g dĂ€r de ingĂ„r. Varje metabolit fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) Metaboliter / vĂ€gar: fosfofruktokinas 1 fosfoglyceratkinas fumaras laktatdehydrogenas citronsyracykeln Coricykeln glykolysen glukoneogenes";"fosfofruktokinas 1: glykoneogenesen fosfoglyceratkinas: glykolysen fumaras: citronsyracykeln laktatdehydrogenas: Coricykeln" +"2024-08-01";"13";"Hur sker matchningen mellan den kodande sekvensen pĂ„ mRNA och antikodonsekvensen pĂ„ tRNA? Beskriv var i ribosomer som denna matchning sker under translationen. (4p) (Max 150 ord.)";"translation";"";"Hur sker matchningen mellan den kodande sekvensen pĂ„ mRNA och antikodonsekvensen pĂ„ tRNA? Beskriv var i ribosomer som denna matchning sker under translationen. (4p) (Max 150 ord.)";"3 av 4: Ribosomen bestĂ„r av en liten subenhet - 30S och en stor subenhetet 50S. den stora subenheten kommer sköta matchningen av kodon till antikodon och den lilla kommer hĂ„lla i mRNA strĂ€ngen. Matchningen mellan den kodande sekvensen pĂ„ mRNA och antikodonssekvensen pĂ„ tRNA sker pĂ„ Aminoadenyl siten (A-site) i ribosomen. En aminosyra-laddad tRNA kommer att vandra in i A-siten pĂ„ en riboosom. DĂ€r kommer antikodonerna matchas med kodonerna och vĂ€tebindingar kommer bildas mellan dem. Om dessa har matchat rĂ€tt kommer elongation factors göra att tRNA slĂ€pper ifrĂ„n och fortsĂ€tter till peptidyl-site och sedan ut via exit-site i ribosomen." +"2024-08-01";"17";"Rangordna molekylerna etanol, fruktos, leucin och koldioxid efter deras förmĂ„ga att passera cellens plasmamembran. Starta med den som har lĂ€ttast att passera. (2p) LĂ€ttast → SvĂ„rast: Etanol Fruktos Koldioxid Leucin";"transport-över-cellmembran";"";"Rangordna molekylerna etanol, fruktos, leucin och koldioxid efter deras förmĂ„ga att passera cellens plasmamembran. Starta med den som har lĂ€ttast att passera. (2p) LĂ€ttast → SvĂ„rast: Etanol Fruktos Koldioxid Leucin";"1. Koldioxid 2. Etanol 3. Fruktos 4. Leucin" +"2024-08-01";"23";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Aminosyrorna isoleucin och leucin Ă€r glukogena. B: Kol reduceras vid glukoneogenes. C: Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat. D: Glukoneogenes sker framför allt nĂ€r insulinnivĂ„n Ă€r hög.";"glukoneogenes";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Aminosyrorna isoleucin och leucin Ă€r glukogena. B: Kol reduceras vid glukoneogenes. C: Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat. D: Glukoneogenes sker framför allt nĂ€r insulinnivĂ„n Ă€r hög.";"B och C" +"2024-08-01";"33";"Beskriv kortfattat vad det enterohepatiska kretsloppet Ă€r och förklara dess koppling till kolesterolsyntes. (4p)";"kolesterol";"";"Beskriv kortfattat vad det enterohepatiska kretsloppet Ă€r och förklara dess koppling till kolesterolsyntes. (4p)";"2 av 4: Nedbruten kolesterol kommer att utsöndras med gallsyror, dĂ€rför Ă€r det viktigt att vi har gallsyror sĂ„ att vi inte fĂ„r en ackumulering av kolesterol. Enterohepatiska kretsloppet Ă€r att vi har en 95-procentig reabsorption av gallsyror i hepatocyterna - vilket gör att vi stĂ€ndigt har galla. AI: Det enterohepatiska kretsloppet innebĂ€r att gallsyror som bildats frĂ„n kolesterol i levern utsöndras till tarmen och dĂ€refter till största delen Ă„terabsorberas i ileum och förs tillbaka till levern via portavenen. Detta sparar kolesterol, eftersom fĂ€rre nya gallsyror behöver syntetiseras. Om Ă„tercirkulationen minskar mĂ„ste levern istĂ€llet öka sin kolesterolsyntes och uppreglera LDL-receptorer för att fĂ„ mer kolesterol till ny gallsyrabildning." +"2024-08-01";"24";"A) Under vilka omstĂ€ndigheter sker bildning av ketonkroppar och varför sker detta? B) Vilka Ă€r de tre ketonkropparna som bildas? (4p)";"betaoxidation";"";"A) Under vilka omstĂ€ndigheter sker bildning av ketonkroppar och varför sker detta? B) Vilka Ă€r de tre ketonkropparna som bildas? (4p)";"1 av 4: a) bildningen av ketonkroppar sker vid svĂ€lt. Vid svĂ€lt kommer glukosreserverna att ha brutits ned och vi kommer gĂ„ över till att bryta ner vĂ„ra fettreserver. DĂ„ kommer det bildas ketonkroppar och detta Ă€r ffa för att förse hjĂ€rnan med energi, dĂ„ den inte lĂ€ngre kan fĂ„ det frĂ„n glukos. b) acyl-CoA, acetoacyl-CoA och aceton." +"2024-08-01";"10";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om RNA processning? (2p) A: En lariatstruktur bildas som restprodukt vid splicing av mRNA B: mRNA har en polyA-svans som bildas i cytoplasman. C: 5’-cap hĂ€mmar translation. D: Introner bevaras i moget mRNA.";"rna-syntes";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om RNA processning? (2p) A: En lariatstruktur bildas som restprodukt vid splicing av mRNA B: mRNA har en polyA-svans som bildas i cytoplasman. C: 5’-cap hĂ€mmar translation. D: Introner bevaras i moget mRNA.";"A och B" +"2024-08-01";"9";"A) Vad Ă€r skillnaden mellan exo- och endonukleaser? B) Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för CMP. (4p)";"dna-replikation";"";"A) Vad Ă€r skillnaden mellan exo- och endonukleaser? B) Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för CMP. (4p)";"a) exonukleaser kommer att bryta fosfodiesterbindingar pĂ„ Ă€nden av en DNA- kedja medan endonukelaser kommer bryta en fosfodiesterbindning nĂ„gonstans i mitten av DNA-kedjan. b) cytidinmonofosfat." +"2024-08-01";"34";"Vilka tvĂ„ faropiktogram visas i bild nedan? ![[Pasted image 20251129235602.png]] A: Oxiderande B: Brandfarlig C: Skadlig D: Giftig (2p)";"introduktionslaboration";"";"Vilka tvĂ„ faropiktogram visas i bild nedan? ![[Pasted image 20251129235602.png]] A: Oxiderande B: Brandfarlig C: Skadlig D: Giftig (2p)";"A & C" +"2024-08-01";"14";"Beskriv kortfattat hur den första eukaryota cellen bildades. (4p) (Max 150 ord.)";"evolution";"";"Beskriv kortfattat hur den första eukaryota cellen bildades. (4p) (Max 150 ord.)";"Den första eukaryota cellen bildades tack vare endosymbios. Med endosymbios menas att tvĂ„ bakterier har gĂ„tt ihop och har haft ett utbyte mellan varandra som gynnar bĂ„da. Detta sker genom att en mindre bakterie vandrar in i en större bakterie med en egenskap som gynnar överlevnaden hos bĂ„de sig sjĂ€lv och den större bakterien. Tillslut kommer den större bakterien att ta över vissa processer som den lilla gör genom att den lilla bakteriens DNA överförs till den större bakterien - pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„r vi en cell med flera organeller. Exempel: mitokondrien mitokondrien - som var en aerob bakterie, vandrade en gĂ„ng in i en anaerob, större cell. den gav energi i form av ATP och den större anaeroba cellen gav den nĂ€ring. tillslut överfördes DNA frĂ„n den aeroba bakterien till den anaeroba cellen - pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunde cellen börja styra vissa processer och vi fick en cellandande cell." +"2024-08-01";"20";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om enzymer Ă€r korrekta? (2p) A: Enzymer förĂ€ndrar den fria energin i en reaktion. B: Enzymernas tredimensionella form Ă€r nyckeln till deras funktion. C: Enzymer pĂ„skyndar reaktioner genom att sĂ€nka aktiveringsenergin. D: Enzymer Ă€r alltid proteiner.";"enzymer";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om enzymer Ă€r korrekta? (2p) A: Enzymer förĂ€ndrar den fria energin i en reaktion. B: Enzymernas tredimensionella form Ă€r nyckeln till deras funktion. C: Enzymer pĂ„skyndar reaktioner genom att sĂ€nka aktiveringsenergin. D: Enzymer Ă€r alltid proteiner.";"B och C" +"2024-08-01";"30";"Alanin kan bildas i en sĂ„ kallad transamineringsreaktion med hjĂ€lp av ett kliniskt viktigt enzym. Ange det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ enzymet, samt beskriv reaktionen som enzymet katalyserar med en reaktionsformel. (4p) (Max 20 ord.)";"aminosyrametabolism";"";"Alanin kan bildas i en sĂ„ kallad transamineringsreaktion med hjĂ€lp av ett kliniskt viktigt enzym. Ange det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ enzymet, samt beskriv reaktionen som enzymet katalyserar med en reaktionsformel. (4p) (Max 20 ord.)";"3 av 4: Alanin-aminotransferas pyruvat + glutamat -> alanin + alfa-ketoglutarat" +"2024-08-01";"15";"Ange tvĂ„ typer av celladhesionsmolekyler och beskriv kortfattat deras funktion. (4p)";"cellmembran";"";"Ange tvĂ„ typer av celladhesionsmolekyler och beskriv kortfattat deras funktion. (4p)";"integriner - förankrar cellen med ECM. Detta gör de genom att binda till cytoskelettet som aktinfilament och sedan binda till ECM komponenter sĂ„som fibrinogen samt kollagen. cadheriner - finns i desmosomer och adherensjunctions, de förankrar cellerna i varandra. Detta gör de genom att binda till andra cedheriner med homophilic bindings samt till cytoskelletet, pĂ„ sĂ„ sĂ€tt binder de ihop cellerna." +"2024-08-01";"21";"Ange vad som anvĂ€nds som cellens energivaluta och förklara vad som gör molekylen lĂ€mplig för Ă€ndamĂ„let. (4p) (Max 100 ord).";"introduktion-till-metabolismen";"";"Ange vad som anvĂ€nds som cellens energivaluta och förklara vad som gör molekylen lĂ€mplig för Ă€ndamĂ„let. (4p) (Max 100 ord).";"Det som anvĂ€nds som cellens energivaluta Ă€r ATP. Det som gör ATP lĂ€mplig Ă€r att den innehĂ„ller tre stycken fosfatgrupper som binder till varandra med fosfoanhybridbindniningar. Fosfoanhybridbindingen Ă€r instabil och krĂ€ver energi för att hĂ„llas ihop dĂ„ det Ă€r en repulsion mellan fosfatgrupperna. DĂ„ en fosfat spjĂ€lkas av sĂ„ kommer det att frisĂ€ttas energi genom att repulsionen minskar, dessutom uppstĂ„r resonans mellan de tvĂ„ övriga fosfatgrupperna som gör dem stabilare - mer energi avges. Energin som avges kan dĂ„ gĂ„ till andra energikrĂ€vadne processer ex. bilda gradienter och makromolekyler." +"2024-08-01";"31";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotidnedbrytning Ă€r korrekta? (2p) A: Gikt Ă€r en sjukdom orsakad av förhöjda plasmakoncentrationer av urea. B: Sockerstrukturerna i bĂ„de purin- och pyrimidin-nukleotider spjĂ€lkas loss frĂ„n kvĂ€vebaserna via fosforolys. C: UMP och CMP Ă€r purin-nukleotider. D: DĂ„ purin-nukleotider bryts ned kommer merparten av purinbasernas kvĂ€veatomer slutligen hamna i urat, men en mindre andel av basernas kvĂ€veatomer hamnar slutligen i urea.";"nukleotidnedbrytning";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotidnedbrytning Ă€r korrekta? (2p) A: Gikt Ă€r en sjukdom orsakad av förhöjda plasmakoncentrationer av urea. B: Sockerstrukturerna i bĂ„de purin- och pyrimidin-nukleotider spjĂ€lkas loss frĂ„n kvĂ€vebaserna via fosforolys. C: UMP och CMP Ă€r purin-nukleotider. D: DĂ„ purin-nukleotider bryts ned kommer merparten av purinbasernas kvĂ€veatomer slutligen hamna i urat, men en mindre andel av basernas kvĂ€veatomer hamnar slutligen i urea.";"B och D" +"2024-08-01";"25";"För att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel, det vill sĂ€ga börja bilda en glykogenpartikel ""frĂ„n början"", sĂ„ behövs en sĂ„ kallad glykogen-primer, dvs en kort strĂ€cka linjĂ€rt glykogen. Hur bildas denna primer, och varför mĂ„ste strukturen bildas för att glykogenpartikeln sedan skall kunna byggas upp? (4p) (Max 50 ord.)";"glykogen";"";"För att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel, det vill sĂ€ga börja bilda en glykogenpartikel ""frĂ„n början"", sĂ„ behövs en sĂ„ kallad glykogen-primer, dvs en kort strĂ€cka linjĂ€rt glykogen. Hur bildas denna primer, och varför mĂ„ste strukturen bildas för att glykogenpartikeln sedan skall kunna byggas upp? (4p) (Max 50 ord.)";"Glykogenin kommer att autokatalysera bildningen av en glykogenprimer genom att sĂ€tta pĂ„ den aktiva formen av glukos (UDP-glukos) pĂ„ sin tyrosins OH-grupp. Sedan forsĂ€tter den att binda ca. 10-20 glukosenheter innan glykogensyntas tar över. Glykogensyntas kan bara bilda alfa-1,4-bindningar om det finns en kedja att koppa dem till." +"2024-08-01";"11";"Var sitter histon H1 och vilken roll spelar denna faktor? (4p)";"kromatin";"";"Var sitter histon H1 och vilken roll spelar denna faktor? (4p)";"H1 sitter pĂ„ den yttre regionen av en nukleosom. Dess uppgift Ă€r att stabilisera nukleosomen genom att binda till/över DNA:t som Ă€r virat kring histonbunten och se till att DNAt förankras med histonerna. Utan H1 hade dnat frĂ€mst hĂ„llts kvar av H3 och H4s positivt laddade N-terminaler som binder till den negativt laddade DNA strĂ€ngen. Detta hade inneburit att sĂ„ fort dessa histoner hade genomgĂ„tt acetylering eller metylering sĂ„ hade nukleosomen varit vĂ€ldigt instabil." +"2024-08-01";"8";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om DNA-replikation stĂ€mmer? (2p) A: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. B: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. C: Topoisomeraser kan ta bort supercoils. D: DNA replikation sker alltid i 3ÂŽ till 5ÂŽ-riktning.";"dna-replikation";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om DNA-replikation stĂ€mmer? (2p) A: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. B: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. C: Topoisomeraser kan ta bort supercoils. D: DNA replikation sker alltid i 3ÂŽ till 5ÂŽ-riktning.";"(svar angivet i flervalsformulĂ€r)" +"2024-08-01";"35";"A gene of interest was amplified and verified using the blue/white screening method. The plasmids from two bacterial colonies, one blue colony and one white colony, were purified. Then restriction enzyme digestion was performed, and the samples were run on a gel as follows: white uncut, white cut, blue uncut, blue cut (see figure below). After imaging the gel, we can conclude that while there is plasmid DNA in all samples, the white sample was probably mixed with the blue sample. Explain what finding in the gel indicates the white sample was probably mixed with the blue sample by referring to the size/number of bands. Account for the other source of error for this outcome besides pipette tip contamination from sample to sample. (4p) (Max 200 words) OBS! This question needs to be answered in English. ![[Pasted image 20251129235633.png]]";"plasmid";"";"A gene of interest was amplified and verified using the blue/white screening method. The plasmids from two bacterial colonies, one blue colony and one white colony, were purified. Then restriction enzyme digestion was performed, and the samples were run on a gel as follows: white uncut, white cut, blue uncut, blue cut (see figure below). After imaging the gel, we can conclude that while there is plasmid DNA in all samples, the white sample was probably mixed with the blue sample. Explain what finding in the gel indicates the white sample was probably mixed with the blue sample by referring to the size/number of bands. Account for the other source of error for this outcome besides pipette tip contamination from sample to sample. (4p) (Max 200 words) OBS! This question needs to be answered in English. ![[Pasted image 20251129235633.png]]";"the findings in the gel that indicate that the samples were mixed are the lines in the white uncut sample. It has two visible bands, with one lining up quite nicely with the blue uncut bands in size. If the plasmid is uncut, than there shouldn't be two distinct bands because the sample only consists of an uncut product. The white uncut should also have a larger amount of base pairs than the blue uncut because we have transformed a gene of interest into it, but they seem to have the same amount. a source of error for this outcome could be that the colony picked for the white cut may have been close to a blue colony - causing a small amount of the blue colony to be accidentaly picked." +"2024-08-01";"3";"How does fetal hemoglobin (HbF) differ from adult hemoglobin (HbA) and what effect does this have? (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).";"hemoglobin";"";"How does fetal hemoglobin (HbF) differ from adult hemoglobin (HbA) and what effect does this have? (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).";"3 av 4: Adult hemoglobin consists of two beta subunits and two alfa subunits, while fetal hemoglobin consists of two alfa subunits and two gamma subunits. HbA has a lower affinity for oxygen than HbF. Beta subunits allow for the allosteric regulator 2,3-BPG to bind. when 2,3-bpg binds it enhances T-state because it becomes a type of blockage for the conformational change to R-state, meaning that the affinity for oxygen is lowered. 2,3-BPG cannot bind to the gamma subunits - meaning that the affinity for oxygen increases." +"2024-08-01";"7";"A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln? B) Hur ser denna faktor ut? (4p)";"dna-replikation";"";"A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln? B) Hur ser denna faktor ut? (4p)";"a) PCNA, eller en sliding clamp, ökar DNA-polymerasets processivitet, den kan öka hastigheten med upp till 50x. Den fungerar pĂ„ det sĂ€ttet att den hĂ„ller i DNA strĂ€ngen sĂ„ att dna-polymeraset lĂ€tt kan glida fram b) Den ser ungefĂ€r ut som en ring som omringar leading/lagging strand." +"2024-08-01";"6";"Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipider. (4p)";"cellmembran";"";"Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipider. (4p)";"3 av 4: glykoproteiner Ă€r glykosylerade proteiner, dessa bestĂ„r alltsĂ„ av ett protein med ""barr"" av kolhydrater. de kan vara o-lĂ€nkade, via serin och treonins OH-grupp, eller sĂ„ kan de vara n-lĂ€nkade via aspargin. Glykoproteiner bygger upp extra- cellulĂ€r-matrix och finns i ledvĂ€tska, brosk, ögat mm. likt glykoproteiner Ă€r glykolipider glykosylerade, men de bestĂ„r av sfingosin + en fettsyra + en sackarid/flera sackarider. Denna finns i outer leaflet i cellmembran och bl.a. bygger upp glykokalyx som Ă€r pĂ„ cellen och inte i ECM. Dessa har som en ""svans"" med sackarider medan glykoproteiners kolhydrater Ă€r mer som ovannĂ€mnt, ""barr"" som kan finnas över hela proteinet." +"2024-08-01";"2";"Stamceller behöver skyddas frĂ„n det Ă„ldrande som drabbar andra celler. En sak som skyddar dem Ă€r ökat uttryck av chaperoniner. Förklara hur det kan skydda mot nĂ„got som Ă€r skadligt för celler. (4p) (Max 60 ord.)";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Stamceller behöver skyddas frĂ„n det Ă„ldrande som drabbar andra celler. En sak som skyddar dem Ă€r ökat uttryck av chaperoniner. Förklara hur det kan skydda mot nĂ„got som Ă€r skadligt för celler. (4p) (Max 60 ord.)";"chaperoniner - som hsp60 har tvĂ„ stycken ringstrukturer och en hĂ„lighet. I hĂ„ligheten erbjuds en isolerad plats för proteiner att vecka sig genom att proteinet gĂ„r in i hĂ„ligheten och ett lock rekryteras - den veckas ""som vanligt"" oavsett hur miljön utanför. utan detta skulle prioner kunna bildas - vilka kan infektera andra proteiner att veckas fel, vilket skadar cellen." +"";"28";"";"";"";"";"" +"";"5";"";"";"";"";"" +"";"18";"";"";"";"";"" +"";"1";"";"";"";"";"" +"";"19";"";"";"";"";"" +"";"29";"";"";"";"";"" +"";"4";"";"";"";"";"" +"";"16";"";"";"";"";"" +"";"22";"";"";"";"";"" +"";"32";"";"";"";"";"" +"";"26";"";"";"";"";"" +"";"12";"";"";"";"";"" +"";"27";"";"";"";"";"" +"";"13";"";"";"";"";"" +"";"17";"";"";"";"";"" +"";"23";"";"";"";"";"" +"";"33";"";"";"";"";"" +"";"24";"";"";"";"";"" +"";"10";"";"";"";"";"" +"";"9";"";"";"";"";"" +"";"34";"";"";"";"";"" +"";"14";"";"";"";"";"" +"";"20";"";"";"";"";"" +"";"30";"";"";"";"";"" +"";"15";"";"";"";"";"" +"";"21";"";"";"";"";"" +"";"31";"";"";"";"";"" +"";"25";"";"";"";"";"" +"";"11";"";"";"";"";"" +"";"8";"";"";"";"";"" +"";"35";"";"";"";"";"" +"";"3";"";"";"";"";"" +"";"7";"";"";"";"";"" +"";"6";"";"";"";"";"" +"";"2";"";"";"";"";"" +"2021-12-16";"28";"ALAT Ă€r ett kliniskt mycket viktigt enzym. Beskriv reaktionen enzymet katalyserar samt vad en ökad plasmakoncentration av enzymet vanligen indikerar.";"aminosyrametabolism";"";"ALAT Ă€r ett kliniskt mycket viktigt enzym. Beskriv reaktionen enzymet katalyserar samt vad en ökad plasmakoncentration av enzymet vanligen indikerar.";"ALAT – alaninaminotransferas. Enzymet utför en transaminering – glutamat slĂ„s ihop med pyruvat – aminogruppen frĂ„n glutamat överförs till pyruvat – pyruvat blir dĂ„ alanin och glutamat alfaketoglutarat. ALAT kan Ă€ven genomföra omvĂ€nd reaktion. ALAT Ă€r vanligtvis ett intracellulĂ€rt enzym, om man uppmĂ€ter en hög koncentration av detta antyder det pĂ„ att det lĂ€ckt ut ur cellerna. Detta indikerar dĂ€rav pĂ„ vĂ€vnadsskada. ALAT finns i hög utstrĂ€ckning i levern. DĂ€rför kan man se höga koncentrationer av ALAT i plasma vid mĂ„nga typer av leversjukdomar t.ex. hepatit." +"2021-12-16";"5";"A) Vilken typ av bindning bryter nukleaser? B) Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för dCMP.";"nukleotider";"";"A) Vilken typ av bindning bryter nukleaser? B) Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för dCMP.";"A) Nukleaser bryter bindningar mellan nukleotider – dĂ€rav fosfodiesterbindningar. B) dehydroxyriboscytosinmonofosfat (fel) rĂ€tt: - deoxycytidinmonofosfat" +"2021-12-16";"18";"Vid syntes av DNA eller RNA mĂ„ste var och en av de nukleotider som ska adderas till den vĂ€xande strĂ€ngen ha tre fosfatgrupper pĂ„ sig. Man fĂ„r ingen reaktion om det bara sitter en eller tvĂ„ fosfatgrupper pĂ„ nukleotiderna. Förklara varför de tre fosfatgrupperna behövs. (Max 150 ord.)";"nukleotider";"";"Vid syntes av DNA eller RNA mĂ„ste var och en av de nukleotider som ska adderas till den vĂ€xande strĂ€ngen ha tre fosfatgrupper pĂ„ sig. Man fĂ„r ingen reaktion om det bara sitter en eller tvĂ„ fosfatgrupper pĂ„ nukleotiderna. Förklara varför de tre fosfatgrupperna behövs. (Max 150 ord.)";"Nukleotider kopplas ihop med fosfodiesterbindningar. Bildningen av denna bindning Ă€r termodynamiskt ofördelaktig eftersom att entropin minskar – reaktionen krĂ€ver tillförd energi. Fosfatgrupperna pĂ„ nukleotiden Ă€r kopplade med mycket energirika fosfoanhydridbindningar. NĂ€r dessa hydrolyseras frigörs mycket energi. NĂ€r nukleotiden ska binda in kommer dĂ„ tvĂ„ av fosfatgrupperna att slĂ€ppa – först frigörs det energi nĂ€r de bryter frĂ„n det ena fosfatet (som fortfarande sitter pĂ„ nukleotiden) – och sedan Ă€nnu mer energi nĂ€r bindningen bryts mellan de tvĂ„ frigjorda fosfatgrupperna sinsemellan. Med hjĂ€lp av denna energi kan man dĂ„ driva den energikrĂ€vande processen av att skapa en fosfodiesterbindning mellan den nya nukleotiden och den som redan finns pĂ„ DNA/RNA-strĂ€ngen. För att fĂ„ tillrĂ€ckligt med energi för att driva fosfodiesterbindningen behöver man alltsĂ„ bryta tvĂ„ fosfoanhydridbindningar m.h.a. hydrolys. DĂ€rför krĂ€vs det totalt tre stycken fosfat (tvĂ„ slĂ€pps av och en hamnar i DNA/RNA-skelettet)." +"2021-12-16";"1";"Blodgrupperna ABO Ă€r kolhydratstrukturer som bland annat finns pĂ„ vĂ„ra röda blodkroppar. A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna frĂ„n varandra? B) NĂ€r man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar frĂ„n O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar frĂ„n donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?";"kolhydrater";"";"Blodgrupperna ABO Ă€r kolhydratstrukturer som bland annat finns pĂ„ vĂ„ra röda blodkroppar. A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna frĂ„n varandra? B) NĂ€r man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar frĂ„n O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar frĂ„n donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?";"A) De har olika uppsĂ€ttning av sockerenheter. A har fucos + galaktos + acetylgalaktosamin B har fucos + galaktos + galaktos 0 har fucos + galaktos AlltsĂ„ skiljer sig dessa sekvenser frĂ„n varandra, dĂ€rför binder olika antikroppar in till olika sorter. B) Beroende pĂ„ vilken blodgrupp man har kommer man ha olika antigen och antikroppar A har A-antigen och antikroppar mot B B har B-antigen och antikroppar mot A AB har A+B-antigen och inga antikroppar mot vare sig A eller B 0 har ""inget antigen"" och dĂ€rav antikroppar mot bĂ„de A och B Anledningen varför en person med blodgrupp 0 dĂ„ inte kan fĂ„ röda blodkroppar frĂ„n vare sig A, B eller AB Ă€r att den har antikroppar mot bĂ„de A och B. Dessa skulle dĂ„ fĂ€sta sig pĂ„ de transfererade blodkropparnas antigen och aktivera immunförsvaret → autoimmun reaktion. DĂ€remot gĂ„r det bra att personer som har blodgrupp A, B eller AB fĂ„r 0-röda blodkroppar eftersom dessa inte innehĂ„ller nĂ„gra antigen som deras immunförsvar (antikroppar) skulle kĂ€nna igen." +"2021-12-16";"19";"![[Pasted image 20251128080420.png]] Diagrammet ovan visar koncentrationen av Ă€mnet A som funktion av tiden i en reaktion dĂ€r A omvandlas till Ă€mnet B i nĂ€rvaro av en lĂ„g koncentration av ett enzym som katalyserar reaktionen. Enzymet tillsattes omedelbart efter tiden t₀. Vi upprepar nu försöket pĂ„ samma sĂ€tt, men med den skillnaden att vi nu tillsĂ€tter 10 gĂ„nger högre koncentration av enzymet omedelbart efter tiden t₀. Ange för var och en av tidpunkterna t₀, t₁ och t₂ om [A] kommer att vara högre, lĂ€gre eller oförĂ€ndrad jĂ€mfört med i diagrammet ovan. Ange ocksĂ„ en motivation till ditt svar vid varje tidpunkt. (Max 150 ord.)";"enzymer";"";"![[Pasted image 20251128080420.png]] Diagrammet ovan visar koncentrationen av Ă€mnet A som funktion av tiden i en reaktion dĂ€r A omvandlas till Ă€mnet B i nĂ€rvaro av en lĂ„g koncentration av ett enzym som katalyserar reaktionen. Enzymet tillsattes omedelbart efter tiden t₀. Vi upprepar nu försöket pĂ„ samma sĂ€tt, men med den skillnaden att vi nu tillsĂ€tter 10 gĂ„nger högre koncentration av enzymet omedelbart efter tiden t₀. Ange för var och en av tidpunkterna t₀, t₁ och t₂ om [A] kommer att vara högre, lĂ€gre eller oförĂ€ndrad jĂ€mfört med i diagrammet ovan. Ange ocksĂ„ en motivation till ditt svar vid varje tidpunkt. (Max 150 ord.)";"t₀ kommer att vara oförĂ€ndrad. Detta pga att utgĂ„ngskoncentrationen av A inte kommer att minska bara för att man adderar mer enzym. t₁ kommer vara lĂ€gre. Detta pga att enzymet katalyserar reaktionen – den kommer ske mycket snabbare – A kommer att bildas till B snabbare nĂ€r man tillsĂ€tter mer enzym – dĂ€rför sĂ€nks koncentrationen av A snabbare. t₂ kommer Ă€ven den att vara oförĂ€ndrad eftersom man i kurvan ser att reaktionen vid den tidpunkten uppnĂ„tt jĂ€mvikt (koncentrationen förĂ€ndras inte). Enzymer pĂ„verkar inte jĂ€mviktskonstanten – alltsĂ„ vid vilket förhĂ„llande mellan koncentrationerna av A och B som reaktionshastigheten av A→B och B→A Ă€r lika. DĂ€rför kommer koncentrationen av A vid jĂ€mvikt (t₂) inte att pĂ„verkas av ökad koncentration av enzym." +"2021-12-16";"29";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ribulos 5-fosfat kan bildas i bĂ„de den oxidativa och icke-oxidativa fasen av pentosfosfatvĂ€gen. B: I röda blodkroppar Ă€r pentosfosfatvĂ€gen essentiell för att upprĂ€tthĂ„lla ett funktionellt glutation-system och dĂ€rmed ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar. C: Reaktionerna i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas Ă€r fullt reversibla. D: PentosfosfatvĂ€gens samtliga reaktioner sker i cytoplasman. RĂ€tt svar";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ribulos 5-fosfat kan bildas i bĂ„de den oxidativa och icke-oxidativa fasen av pentosfosfatvĂ€gen. B: I röda blodkroppar Ă€r pentosfosfatvĂ€gen essentiell för att upprĂ€tthĂ„lla ett funktionellt glutation-system och dĂ€rmed ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar. C: Reaktionerna i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas Ă€r fullt reversibla. D: PentosfosfatvĂ€gens samtliga reaktioner sker i cytoplasman. RĂ€tt svar";"A, B och D" +"2021-12-16";"4";"NĂ€r elektroner frĂ„n NADH genom transport i NADH-Q oxidoreduktas nĂ„r Q sker en konformationsförĂ€ndring i komplexet som tillĂ„ter protontransport över mitokondriens inre membran. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar konformationsĂ€ndringen behöver ha, varför den behöver ha den egenskapen samt ge ett exempel pĂ„ en aminosyra som har den egenskapen. (Max 75 ord.)";"elektrontransportkedjan";"";"NĂ€r elektroner frĂ„n NADH genom transport i NADH-Q oxidoreduktas nĂ„r Q sker en konformationsförĂ€ndring i komplexet som tillĂ„ter protontransport över mitokondriens inre membran. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar konformationsĂ€ndringen behöver ha, varför den behöver ha den egenskapen samt ge ett exempel pĂ„ en aminosyra som har den egenskapen. (Max 75 ord.)";"NĂ€r Q tar upp tvĂ„ elektroner kommer den innan upptaget av protoner att vara negativt laddad, QÂČ⁻. Eftersom den Ă€r negativt laddad kommer den dĂ„ att interagera med aminosyror som har en laddning (kommer ske repulsion eller attraktion), dĂ€rför krĂ€vs det att aminosyran som förmedlar konformationsĂ€ndringen Ă€r positivt eller negativt laddad. Ett exempel pĂ„ en sĂ„dan aminosyra Ă€r arginin (Arg) – som Ă€r positivt laddad vid pH runt 7." +"2021-12-16";"16";"Which basic building blocks is the ribosome made of? / Vad Ă€r ribosomen huvudsakligen uppbyggd av?";"translation";"";"Which basic building blocks is the ribosome made of? / Vad Ă€r ribosomen huvudsakligen uppbyggd av?";"It is made of rRNA and proteins. rRNA is in the center of both the large subunit and the small subunit. The proteins are more in the periphery. As described the ribosome has a large and a small subunit. In prokaryotes the small subunit is 30S and the large is 50S – they together form the 70S ribosome. In eukaryotes the ribosome is a bigger, the small subunit is 40S and the bigger is 60S – they form the 80S ribosome. The small subunits is where the t-RNAÂŽs anticodon pairs with the codon on the RNA strand, in the large subunit the peptide-bond is formed." +"2021-12-16";"22";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. (Max 120 ord.) A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen? B) Ange summaformeln för de reaktioner som katalyseras av komplexet. C) En typ av reglering av komplexet Ă€r av feedforward-typ. Vad innebĂ€r feedforwardreglering, vad ger feedforwardreglering av komplexet och hur? Rita gĂ€rna.";"integrering-av-metabolismen";"";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. (Max 120 ord.) A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen? B) Ange summaformeln för de reaktioner som katalyseras av komplexet. C) En typ av reglering av komplexet Ă€r av feedforward-typ. Vad innebĂ€r feedforwardreglering, vad ger feedforwardreglering av komplexet och hur? Rita gĂ€rna.";"a) Eftersom att den omvandlar pyruvat till acetyl-CoA – ett irreversibelt steg – glukoneogenes kan ej ske (eftersom pyruvat omvandlats). b) Pyruvat + CoA + NADâș → Acetyl-CoA + CO₂ + NADH + Hâș c) PDC kommer att feedforward-stimuleras av pyruvat. Feedforwardreglering innebĂ€r att en metabolit i nĂ„got steg innan det aktuella steget kommer att reglera den aktuella reaktionen. Stor mĂ€ngd pyruvat – det finns tillrĂ€ckligt – pyruvat inhiberar PD-kinas (enzym som fosforylerar och dĂ€rmed inhiberar PDC) – PDC Ă€r ej fosforylerat och dĂ€rmed aktivt. Pyruvatet signalerar alltsĂ„ att det finns tillrĂ€ckligt pyruvat – bĂ€ttre att omvandlas till acetyl-CoA för andra anvĂ€ndningsomrĂ„den." +"2021-12-16";"32";"cVilken typ av molekyler passerar lĂ€ttast genom ett cellmembran? VĂ€lj ett alternativ: A: SmĂ„ polĂ€ra B: Laddade C: Stora polĂ€ra D: Stora hydrofoba E: SmĂ„ hydrofoba RĂ€tt svar";"cellmembran";"";"cVilken typ av molekyler passerar lĂ€ttast genom ett cellmembran? VĂ€lj ett alternativ: A: SmĂ„ polĂ€ra B: Laddade C: Stora polĂ€ra D: Stora hydrofoba E: SmĂ„ hydrofoba RĂ€tt svar";"E" +"2021-12-16";"26";"Under vilka omstĂ€ndigheter sker bildning av ketonkroppar. Varför sker detta? Beskriv den molekylĂ€ra mekanismen.";"betaoxidation";"";"Under vilka omstĂ€ndigheter sker bildning av ketonkroppar. Varför sker detta? Beskriv den molekylĂ€ra mekanismen.";"Bildning av ketonkroppar sker vid svĂ€lt/fasta men kan Ă€ven ske vid diabetes typ 1. Vid bĂ„da dessa tillstĂ„nd kommer det finnas en lĂ„g nivĂ„ av insulin i blodet. Vid svĂ€lt för att glukoshalten Ă€r mycket lĂ„g – vid diabetes typ 1 för att pankreas ej kan producera insulin. Levern kommer att tolka de lĂ„ga nivĂ„erna av insulin som att kroppen svĂ€lter – den kommer genomföra mycket glukoneogenes för att bilda glukos för att slĂ€ppa ut till kroppens vĂ€vnader. Vid glukoneogenes anvĂ€nds oxaloacetat – nĂ€r levern kör glukoneogenes i högvarv kommer den dĂ€rför nĂ€stan helt ta slut. Den behövs Ă€ven för att slĂ„s ihop med acetyl-CoA för att kunna pĂ„börja citronsyracykeln. Vid avsaknad av oxaloacetat kommer dĂ€rav acetyl-CoA att ansamlas – den kommer dĂ„ att brytas ner till ketonkroppar. Dessa Ă€r vattenlösliga (till skillnad frĂ„n lipider) och kan dĂ€rav ta sig igenom blod-hjĂ€rnbarriĂ€ren. HjĂ€rnan kan dĂ„ omvandla ketonkropparna till acetyl-CoA och anvĂ€nda det som energi. HjĂ€rnan tar dock endast upp dessa vid svĂ€lt (dĂ„ finns ju ingen glukos i blodet) men inte vid diabetes (dĂ„ Ă€r glukoshalten hög). Bildningen av ketonkroppar Ă€r alltsĂ„ ett sĂ€tt att se till att hjĂ€rnan fĂ„r energi vid svĂ€lt. Vid svĂ€lt kan andra celler bilda energi m.h.a lipider men det kan inte hjĂ€rnan eftersom dessa inte kan passera blod-hjĂ€rnbarriĂ€ren. Vid svĂ€lt (lĂ„gt glukos) mĂ„ste dĂ€rför hjĂ€rnan fĂ„ energi pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n glukos. Detta sker genom bildningen av ketonkroppar." +"2021-12-16";"12";"Vid initiering av RNA-polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilket/vilka pĂ„stĂ„ende(n) om denna process stĂ€mmer? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. B: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. C: TFIIE binder till TATA-boxen. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet. RĂ€tt svar";"rna-syntes";"";"Vid initiering av RNA-polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilket/vilka pĂ„stĂ„ende(n) om denna process stĂ€mmer? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. B: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. C: TFIIE binder till TATA-boxen. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet. RĂ€tt svar";"D" +"2021-12-16";"27";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r helt korrekta avseende kolesterolets omsĂ€ttning och funktion i kroppen? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Merparten av kroppens kolesterol hĂ€rrör frĂ„n födointag, ny-syntes av kroppens celler bidrar normalt i liten utstrĂ€ckning. B: Kolesterol utsöndras normalt sett via levern (gallan) i form av gallsyror och, i mindre utstrĂ€ckning, fritt kolesterol. C: Kroppens enda sĂ€tt att göra sig av med kolesterol Ă€r genom utsöndring via njurarna (efter konjugering till aminosyran glycin i levern). D: Kolesterolets funktioner inkluderar bl.a. att vara utgĂ„ngsmaterial i syntesen av steriodhormoner.";"kolesterol";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r helt korrekta avseende kolesterolets omsĂ€ttning och funktion i kroppen? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Merparten av kroppens kolesterol hĂ€rrör frĂ„n födointag, ny-syntes av kroppens celler bidrar normalt i liten utstrĂ€ckning. B: Kolesterol utsöndras normalt sett via levern (gallan) i form av gallsyror och, i mindre utstrĂ€ckning, fritt kolesterol. C: Kroppens enda sĂ€tt att göra sig av med kolesterol Ă€r genom utsöndring via njurarna (efter konjugering till aminosyran glycin i levern). D: Kolesterolets funktioner inkluderar bl.a. att vara utgĂ„ngsmaterial i syntesen av steriodhormoner.";"B och D" +"2021-12-16";"13";"Describe mechanistically how an antibiotic may interfere with transcription of a bacterial genome. / Beskriv en mekanism för hur antibiotika kan störa transkription av ett bakteriellt genom.";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Describe mechanistically how an antibiotic may interfere with transcription of a bacterial genome. / Beskriv en mekanism för hur antibiotika kan störa transkription av ett bakteriellt genom.";"Antibiotics can work as repressors. They can bind in to the operator region of an operon and thereby inhibiting the transcription of the genes that the operon contains." +"2021-12-16";"17";"The coupling of ATP synthesis to a glycolytic reaction is described below. PEP + H₂O → pyruvate + Pi (ΔG = −78 kJ/mol) ADP + Pi → ATP + H₂O (ΔG = +55 kJ/mol) PEP + ADP → pyruvate + ATP (ΔG = −23 kJ/mol) Which of the following statements is correct for the reaction ADP + Pi → ATP + H₂O? VĂ€lj ett alternativ: A: The reaction is exergonic and thermodynamically unfavorable. B: The reaction is endergonic and thermodynamically favorable. C: The reaction is endergonic and thermodynamically unfavorable. D: The reaction is exergonic and thermodynamically favorable. RĂ€tt svar";"termodynamik";"";"The coupling of ATP synthesis to a glycolytic reaction is described below. PEP + H₂O → pyruvate + Pi (ΔG = −78 kJ/mol) ADP + Pi → ATP + H₂O (ΔG = +55 kJ/mol) PEP + ADP → pyruvate + ATP (ΔG = −23 kJ/mol) Which of the following statements is correct for the reaction ADP + Pi → ATP + H₂O? VĂ€lj ett alternativ: A: The reaction is exergonic and thermodynamically unfavorable. B: The reaction is endergonic and thermodynamically favorable. C: The reaction is endergonic and thermodynamically unfavorable. D: The reaction is exergonic and thermodynamically favorable. RĂ€tt svar";"D" +"2021-12-16";"23";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. Cytokrom C FADH₂ Fe i heme a₃ i komplex IV O₂";"elektrontransportkedjan";"";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. Cytokrom C FADH₂ Fe i heme a₃ i komplex IV O₂";"1. FADH₂ 2. Cytokrom C 3. Fe i heme a₃ i komplex IV 4. O₂" +"2021-12-16";"33";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende transportörer Ă€r en antiport? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Adeninnukleotidtranslokas B: CFTR (Cystisk fibros transmembrane conductance regulator) C: Naâș/Kâș-pumpen D: GLUT4 (glukostransportör 4) RĂ€tt svar";"transport-över-cellmembran";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende transportörer Ă€r en antiport? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Adeninnukleotidtranslokas B: CFTR (Cystisk fibros transmembrane conductance regulator) C: Naâș/Kâș-pumpen D: GLUT4 (glukostransportör 4) RĂ€tt svar";"A och C" +"2021-12-16";"24";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande intermediĂ€rer: alfaketoglutarat, 3-fosfoglycerat, glyceraldehyd 3-fosfat, oxalacetat? 3-fosfoglycerat alfaketoglutarat glyceraldehyd 3-fosfat oxalacetat (Drag-och-slĂ€pp-frĂ„ga)";"glukosmetabolism";"";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande intermediĂ€rer: alfaketoglutarat, 3-fosfoglycerat, glyceraldehyd 3-fosfat, oxalacetat? 3-fosfoglycerat alfaketoglutarat glyceraldehyd 3-fosfat oxalacetat (Drag-och-slĂ€pp-frĂ„ga)";"1. glyceraldehyd 3-fosfat 2. 3-fosfoglycerat 3. alfaketoglutarat 4. oxalacetat" +"2021-12-16";"10";"FrĂ„ga 10 Vilket/vilka av följande alternativ om DNA-replikation Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. B: DNA-replikation sker alltid i 5ÂŽ till 3ÂŽ-riktning. C: Opoisomeraser kan förĂ€ndra ”linking number” hos DNA. D: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.";"dna-replikation";"";"FrĂ„ga 10 Vilket/vilka av följande alternativ om DNA-replikation Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. B: DNA-replikation sker alltid i 5ÂŽ till 3ÂŽ-riktning. C: Opoisomeraser kan förĂ€ndra ”linking number” hos DNA. D: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.";"A & B" +"2021-12-16";"9";"Vid eukaryot DNA-replikation sĂ„ spelar CMG-helikaset en viktig roll. Detta helikas bestĂ„r av tre delar: MCM, Gins och Cdc45. (Max 50 ord.) a. I vilken fas av cellcykeln binder MCM till replikations-origin? b. I vilken fas av cellcykeln binder Gins och Cdc45 till MCM? c. Varför Ă€r det viktigt att separera laddningen av MCM-helikaset frĂ„n dess aktivering med hjĂ€lp av Gins och Cdc45?";"dna-replikation";"";"Vid eukaryot DNA-replikation sĂ„ spelar CMG-helikaset en viktig roll. Detta helikas bestĂ„r av tre delar: MCM, Gins och Cdc45. (Max 50 ord.) a. I vilken fas av cellcykeln binder MCM till replikations-origin? b. I vilken fas av cellcykeln binder Gins och Cdc45 till MCM? c. Varför Ă€r det viktigt att separera laddningen av MCM-helikaset frĂ„n dess aktivering med hjĂ€lp av Gins och Cdc45?";"a) I G1-fasen binder MCM m.h.a. ORC och laddningsfaktorerna Cdc6 och Cdt1. b) Ökad nivĂ„ av CDK (kinaser) bidrar till att binda Gins och Cdc45 i S-fasen. c) För att försĂ€kra att replikationen bara sker en gĂ„ng per cellcykel. DĂ€rför Ă€r nivĂ„erna av CDK lĂ„ga i G1 och stiger i S." +"2021-12-16";"34";"Plasmid DNA purified from colonies grown on blue/white screening plates was verified by electrophoresis. Samples in Lanes C and D are digested by enzyme for verification whilst Lanes A and B are non-digested samples. Select the correct description/descriptions based on the gel picture below. ![[Pasted image 20251128080404.png]] VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: The band in Lane A that migrates the furthest is in supercoiled form and we can predict its size by a comparison with the size markers. B: The sample in Lane C has the largest size of DNA because it displays the brightest intensity under UV light. C: By comparing Lanes C and D, we can infer that the sample in Lane D is a plasmid with an insert DNA whilst Lane C is an empty vector. D: By comparing Lanes A and B, we can infer that the sample in Lane B is a plasmid with an insert DNA whilst Lane A is an empty vector.";"plasmid";"";"Plasmid DNA purified from colonies grown on blue/white screening plates was verified by electrophoresis. Samples in Lanes C and D are digested by enzyme for verification whilst Lanes A and B are non-digested samples. Select the correct description/descriptions based on the gel picture below. ![[Pasted image 20251128080404.png]] VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: The band in Lane A that migrates the furthest is in supercoiled form and we can predict its size by a comparison with the size markers. B: The sample in Lane C has the largest size of DNA because it displays the brightest intensity under UV light. C: By comparing Lanes C and D, we can infer that the sample in Lane D is a plasmid with an insert DNA whilst Lane C is an empty vector. D: By comparing Lanes A and B, we can infer that the sample in Lane B is a plasmid with an insert DNA whilst Lane A is an empty vector.";"RĂ€tt svar 1. C 2. D (FlersvarsfrĂ„ga; i originalbilden Ă€r första pĂ„stĂ„endet felmarkerat, de tvĂ„ sista rĂ€ttmarkerade.)" +"2021-12-16";"14";"Which of the following is/are true about bacterial transformation? / Vilket/vilka av nedanstĂ„ende stĂ€mmer för bakteriell transformation? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Competence is not required for all bacterial species. / Kompetens Ă€r inte nödvĂ€ndigt för alla bakteriearter. B: The DNA is typically fragmented at the bacterium’s surface. / DNA fragmenteras vanligtvis vid bakteriens yta. C: Transformation may be general or specialized. / Transformation kan vara generell eller specialiserad. D: The DNA may or may not need to integrate into the host genome. / DNA mĂ„ste inte alltid integreras i vĂ€rdens genom.";"rekombinant-dna-teknik";"";"Which of the following is/are true about bacterial transformation? / Vilket/vilka av nedanstĂ„ende stĂ€mmer för bakteriell transformation? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Competence is not required for all bacterial species. / Kompetens Ă€r inte nödvĂ€ndigt för alla bakteriearter. B: The DNA is typically fragmented at the bacterium’s surface. / DNA fragmenteras vanligtvis vid bakteriens yta. C: Transformation may be general or specialized. / Transformation kan vara generell eller specialiserad. D: The DNA may or may not need to integrate into the host genome. / DNA mĂ„ste inte alltid integreras i vĂ€rdens genom.";"B och D" +"2021-12-16";"20";"Ge ett exempel pĂ„ och förklara mekanismen bakom en förĂ€ndring i metabolismen som sker vid högintensivt muskelarbete för att vi ska bli bĂ€ttre pĂ„ att utföra anaerob glykolys framöver. (Max 120 ord.)";"glykolysen";"";"Ge ett exempel pĂ„ och förklara mekanismen bakom en förĂ€ndring i metabolismen som sker vid högintensivt muskelarbete för att vi ska bli bĂ€ttre pĂ„ att utföra anaerob glykolys framöver. (Max 120 ord.)";"Högintensivt muskelarbete kommer leda till syrebrist, nĂ€r detta sker kommer transkriptionsfaktorn HIF-1 att aktiveras. Den kommer att stimulera ökad produktion av glukostransportörer, enzymer i glykolysen och Ă€ven aktivera VEGF. VEGF ökar vaskulariseringen av vĂ€vnaden – mer blodkĂ€rl. Detta gör att musklerna kommer i kontakt med fler blodkĂ€rl och dĂ€rmed mer glukos. Den ökade mĂ€ngden glukostransportörer gör att cellerna kan ta upp glukos i större mĂ€ngder nĂ€r det behövs. Ökad mĂ€ngd enzymer i glykolysen gör att musklerna kan ta hand om glukoset och omvandla det till energi i större utstrĂ€ckning nĂ€r det behövs. Vid anaeroba förhĂ„llanden kan musklerna bara anvĂ€nda sig av glykolys – genom HIF-1 blir de bĂ€ttre pĂ„ att ta upp glukos och bĂ€ttre pĂ„ att utnyttja den." +"2021-12-16";"30";"Vilket/vilket av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotiders nedbrytning Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Xantinoxidas Ă€r ett viktigt enzym involverat i nedbrydning av purin-nukleotider. B: Delar av pyrimidinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikĂ€lla. C: Bindningen mellan nukleosiders sockerstruktur och kvĂ€vebas klyvs genom hydrolys nĂ€r nukleosider bryts ned. D: Urinsyra (urat) innehĂ„ller merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i purinbaser. RĂ€tt svar";"nukleotidnedbrytning";"";"Vilket/vilket av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotiders nedbrytning Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Xantinoxidas Ă€r ett viktigt enzym involverat i nedbrydning av purin-nukleotider. B: Delar av pyrimidinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikĂ€lla. C: Bindningen mellan nukleosiders sockerstruktur och kvĂ€vebas klyvs genom hydrolys nĂ€r nukleosider bryts ned. D: Urinsyra (urat) innehĂ„ller merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i purinbaser. RĂ€tt svar";"A, B och D" +"2021-12-16";"15";"In order for the lagging strand to become one single continuous strand, the Okazaki fragments (OF) must undergo a maturation process. / För att den slĂ€pande strĂ€ngen ska bli en kontinuerlig strĂ€ng behöver Okazakifragment genomgĂ„ en mognadsprocess. A) Which two enzymes are involved in bacterial OF maturation? B) Briefly describe their specific functions in the process.";"dna-replikation";"";"In order for the lagging strand to become one single continuous strand, the Okazaki fragments (OF) must undergo a maturation process. / För att den slĂ€pande strĂ€ngen ska bli en kontinuerlig strĂ€ng behöver Okazakifragment genomgĂ„ en mognadsprocess. A) Which two enzymes are involved in bacterial OF maturation? B) Briefly describe their specific functions in the process.";"a) Polymeras 1 och DNA-ligas. b) Polymeras 1 har en 5-3-exonukleas-aktivitet, den kommer att bryta upp RNA-primerna pĂ„ Okazakifragmenten i 5-3-riktning. Den kommer ocksĂ„ byta ut RNAt mot korresponderande DNA. För att detta ska ske korrekt har den Ă€ven en 3-5-exonukleas-aktivitet som kan bryta fosfodiesterbindningar om fel nukleotid sĂ€tts pĂ„. Ligaset kommer att reparera ""nicks"", alltsĂ„ smĂ„ mellanrum som kommer finnas mellan det nysyntetiserade DNAt som tagit primerns plats och det ""Ă€ldre"" DNAt. Detta gör ligaset genom att skapa en fosfodiesterbindning mellan nukleotiderna, detta sker med hjĂ€lp av ATP." +"2021-12-16";"21";"Förklara varför utbytet av ATP frĂ„n en glukos som genomgĂ„r aerob katabolism inte alltid blir detsamma. (Max 120 ord.)";"integrering-av-metabolismen";"";"Förklara varför utbytet av ATP frĂ„n en glukos som genomgĂ„r aerob katabolism inte alltid blir detsamma. (Max 120 ord.)";"Hur mycket ATP man fĂ„r beror pĂ„ vilken transportör som anvĂ€nds för intaget av de 2 NADH till mitokondrien som tillverkats vid glykolys. Om glycerol-3-fosfatshunten anvĂ€nds, dĂ€r kommer NADH genom ett mellansteg donera sina elektroner till FAD som befinner sig i komplex 2 i elektrontransportkedjan. DĂ€rav kommer 2 st NADH inte att donera nĂ„gra elektroner till komplex 1 vilket skulle ha resulterat i utpumpandet av 2×4 vĂ€ten som i sin tur skulle resulterat tvĂ„ mer ATP genererade. Om istĂ€llet malat-aspartatshunten anvĂ€ndas kommer inte tvĂ„ ATP att förloras. DĂ€r kommer NADH reducera oxaloacetat till malat → transporteras in i mitokondrien → omvĂ€nda reaktionen sker → NADâș i mitokondrien blir NADH → donerar elektroner till komplex 1 → inga protoner ""tappas"", tvĂ„ ""extra"" ATP." +"2021-12-16";"31";"Beskriv översiktligt hur heme bryts ner och utsöndras.";"heme";"";"Beskriv översiktligt hur heme bryts ner och utsöndras.";"Heme kommer först att bilda biliverdin – sedan bildas bilirubin – sedan bildas bilrubin. Bilirubin Ă€r en hydrofob molekul – kan inte transporteras fritt i blodet – dĂ€rför kommer den i levern att konjugeras med tvĂ„ stycken syror, glukaronsyror – bilrubin bildas som Ă€r amfipatisk och en mer vattenlöslig molekyl. Den kommer dĂ€rmed att utsöndras genom gallan i levern → transporteras till tunntarmen → utsöndras slutligen i avföringen." +"2021-12-16";"25";"Vilken Ă€r den huvudsakliga funktionen av glykogen i levern respektive skelettmuskulaturen? Ange Ă€ven den huvudsakliga orsaken till denna skillnad samt vilken slutprodukt som bildas vid fullstĂ€ndig glykogenolys i respektive vĂ€vnad.";"glykogen";"";"Vilken Ă€r den huvudsakliga funktionen av glykogen i levern respektive skelettmuskulaturen? Ange Ă€ven den huvudsakliga orsaken till denna skillnad samt vilken slutprodukt som bildas vid fullstĂ€ndig glykogenolys i respektive vĂ€vnad.";"Glykogen i levern fungerar som en glukosreserv för blodet – man vill kunna sĂ€nka blodglukosen om den Ă€r för hög – glykogen bildas – och kunna höja den om den Ă€r för lĂ„g – glykogen bryts ner – glukos slĂ€pps ut i blodet. I muskler fungerar glykogen som en glukosreserv för muskeln sjĂ€lv. Om det behövs ATP pga muskelarbete kommer glykogen att brytas ned och gĂ„ in i glykolysen. Anledningen till att bara levern kan skicka ut glukos till blodet Ă€r för att den har enzymet glukos-6-fosfatas i ER. Vid nedbrytning av glykogen kommer glukos-1-fosfat bildas → sedan isomeriseras detta m.h.a. fosfoglukosmutas (sker i bĂ„de muskler och lever) till glukos-6-fosfat. Detta Ă€r den slutgiltiga produkt som bildas i glykogenolys i muskler → den kan gĂ„ in i glykolys eller andra metabola vĂ€gar. Glukos-6-fosfat kan dock inte transporteras ut ur cellerna. För att göra detta mĂ„ste den omvandlas till glukos. Det Ă€r vad glukos-6-fosfatas-enzymet gör, den tar bort fosfatgruppen med hjĂ€lp av hydrolys. DĂ„ kan glukos slĂ€ppas ut i blodet och transporteras till andra vĂ€vnader. Glukos Ă€r alltsĂ„ slutprodukten i lever. Sammanfattat Ă€r alltsĂ„ anledningen till varför glykogen har olika funktioner i muskler och lever för att lever innehĂ„ller enzymet glukos-6-fosfatas medan muskler inte innehĂ„ller detta enzym. Detta enzym möjliggör att glukos kan slĂ€ppas ut i blodet och inte endast anvĂ€ndas i den egna cellen." +"2021-12-16";"11";"Beskriv nukleosomens uppbyggnad (Nucleosome core particle). Ange vilka komponenter som ingĂ„r och hur de Ă€r organiserade.";"kromatin";"";"Beskriv nukleosomens uppbyggnad (Nucleosome core particle). Ange vilka komponenter som ingĂ„r och hur de Ă€r organiserade.";"Nukleosomen bestĂ„r av histon-proteiner och DNA-helix. I mitten av nukleosomen finns tvĂ„ kopior av histonproteinerna H2A, H2B, H3 och H4. Detta bildar alltsĂ„ en oktamer. Sedan lindas DNA runt histonerna ungefĂ€r 1,75 varv, ca 100–200 baspar lĂ„ngt. Sedan sĂ€tter sig en till histon, H1, utanpĂ„ DNA-strĂ€ngen och oktameren för att stabilisera och motverka att strukturen lindas upp. Mellan tvĂ„ histoner kommer det finnas en fri bit av DNA som kallas linker-DNA." +"2021-12-16";"8";"Du har fĂ„tt i uppgift att analysera proteiner i en lösning med hjĂ€lp av SDS-PAGE. (Max 150 ord) A) Förklara principen för metoden. B) Vad fyller SDS för funktion? C) Vilken egenskap hos proteinet anvĂ€nds för separation?";"utforska-proteiner";"";"Du har fĂ„tt i uppgift att analysera proteiner i en lösning med hjĂ€lp av SDS-PAGE. (Max 150 ord) A) Förklara principen för metoden. B) Vad fyller SDS för funktion? C) Vilken egenskap hos proteinet anvĂ€nds för separation?";"A) Principen med SDS-PAGE Ă€r att man vill analysera proteiner avseende massa. Man anvĂ€nder först en molekyl som heter SDS, en negativt laddad molekyl som binder till proteiner. Ju större massa proteinet har – desto större mĂ€ngd SDS-molekyler binder – resulterar i en större negativ laddning (jĂ€mfört med mindre proteiner). Sedan lĂ„ter man dessa proteiner vandra genom en polyakrylamid-gel frĂ„n en negativ elektrod till en positiv elektrod. Ju större negativ laddning desto större motstĂ„nd i gelen. Detta leder till att smĂ„ proteiner vandrar lĂ€ngst och stora kortast. DĂ„ fĂ„r man alltsĂ„ en separation i gelen avseende storlek. B) SDS som beskrivet Ă€r en negativ molekyl som binder till protein – funktionen Ă€r att skapa en laddningsskillnad mellan proteiner som korresponderar till storleken. C) Det Ă€r proteinernas massa som anvĂ€nds för separation." +"2021-12-16";"35";"Du sĂ€tter upp en studie för att avgöra om mĂ€nniskor som migrerar löper en ökad risk att utveckla schizofreni jĂ€mfört med icke-migranter. Din nollhypotes Ă€r sĂ„ledes följande: ”Risken att utveckla schizofreni Ă€r densamma bland migranter och icke-migranter”. Du genomför studien, sammanstĂ€ller resultaten och utför ett statistiskt test för att avgöra om den eventuella skillnaden Ă€r statistiskt signifikant. NĂ€r kan du förkasta nollhypotesen med viss sĂ€kerhet? VĂ€lj ett alternativ: A: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≄ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehĂ„ller siffran 0. B: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≀ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehĂ„ller siffran 0. C: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≀ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehĂ„ller siffran 0. D: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≄ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehĂ„ller siffran 0.";"introduktionslaboration";"";"Du sĂ€tter upp en studie för att avgöra om mĂ€nniskor som migrerar löper en ökad risk att utveckla schizofreni jĂ€mfört med icke-migranter. Din nollhypotes Ă€r sĂ„ledes följande: ”Risken att utveckla schizofreni Ă€r densamma bland migranter och icke-migranter”. Du genomför studien, sammanstĂ€ller resultaten och utför ett statistiskt test för att avgöra om den eventuella skillnaden Ă€r statistiskt signifikant. NĂ€r kan du förkasta nollhypotesen med viss sĂ€kerhet? VĂ€lj ett alternativ: A: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≄ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehĂ„ller siffran 0. B: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≀ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehĂ„ller siffran 0. C: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≀ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehĂ„ller siffran 0. D: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≄ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehĂ„ller siffran 0.";"C" +"2021-12-16";"3";"Rita en dipeptid bestĂ„ende av de tvĂ„ (olika) aminosyror frĂ„n vars sidokedjor det inte gĂ„r att bilda glukos. Dipeptiden befinner sig i en lösning med pH-vĂ€rde 2. Ange vilka aminosyrorna Ă€r.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Rita en dipeptid bestĂ„ende av de tvĂ„ (olika) aminosyror frĂ„n vars sidokedjor det inte gĂ„r att bilda glukos. Dipeptiden befinner sig i en lösning med pH-vĂ€rde 2. Ange vilka aminosyrorna Ă€r.";"![[Pasted image 20251128074813.png]] Ska stĂ„ Lysin, inte Lycin." +"2021-12-16";"7";"Briefly describe the RNA world hypothesis with an example. / Beskriv kortfattat RNA-vĂ€rlds-hypotesen genom ett exempel. (Max 100 words.)";"evolution";"";"Briefly describe the RNA world hypothesis with an example. / Beskriv kortfattat RNA-vĂ€rlds-hypotesen genom ett exempel. (Max 100 words.)";"The RNA world hypothesis describes how living things has gone from using only RNA as storage of genetic material and catalyzing chemical processes (ribozymes) to being close to solely depending on proteins to catalyze many important chemical processes. One example is the enzyme RNAse P which function is cleave the 5ÂŽ end of tRNA-molecules. In bacteria the enzyme consits of almost only RNA and very little proteins (which are not even essentiall to the function). In archea there is less RNA and more protein, and in eukaryotes proteins make up the largest part of the enzyme. This is aligned with the hypothesis." +"2021-12-16";"6";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende faktorer leder till att hemoglobinets syrebindande förmĂ„ga minskar? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Hög koncentration 2,3-BPG. B: Högt pH. C: Hög koncentration O₂. D: Hög koncentration CO₂.";"hemoglobin";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende faktorer leder till att hemoglobinets syrebindande förmĂ„ga minskar? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Hög koncentration 2,3-BPG. B: Högt pH. C: Hög koncentration O₂. D: Hög koncentration CO₂.";"A och D" +"2021-12-16";"2";"Ange en skillnad mellan mĂ€ttade och omĂ€ttade fettsyror avseende struktur och en skillnad avseende inverkan pĂ„ fluiditeten hos cellens membran.";"lipider";"";"Ange en skillnad mellan mĂ€ttade och omĂ€ttade fettsyror avseende struktur och en skillnad avseende inverkan pĂ„ fluiditeten hos cellens membran.";"MĂ€ttade fettsyror har inga dubbelbindningar – dĂ€rav Ă€r deras fettsyrekedjor raka strukturer. OmĂ€ttade fettsyror har dĂ€remot en eller flera dubbelbindningar – detta leder till en böjning i strukturen dĂ€r dubbelbindningen sitter – fettsyrorna blir inte helt raka strukturer utan böjda pĂ„ olika sĂ€tt beroende pĂ„ vart dubbelbindningarna sitter och om de har trans eller cis-konfiguration. Eftersom att de mĂ€ttade fettsyrorna har raka fettsyrasvansar kan dessa packas mycket tĂ€tt – fluiditeten i membranet minskar. DĂ€remot kan de omĂ€ttade fettsvansarna inte packas lika tĂ€tt pĂ„ grund av att de inte Ă€r raka strukturer – fluiditeten i membranet ökar." +"2023-12-18";"28";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om heme Ă€r korrekta? (2p) A: Succinyl-CoA och glycin anvĂ€nds vid hemesyntesen. B: Trypsin innehĂ„ller heme. C: Hememolekylen innehĂ„ller en magnesiumjon. D: Cytokrom C innehĂ„ller heme.";"heme";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om heme Ă€r korrekta? (2p) A: Succinyl-CoA och glycin anvĂ€nds vid hemesyntesen. B: Trypsin innehĂ„ller heme. C: Hememolekylen innehĂ„ller en magnesiumjon. D: Cytokrom C innehĂ„ller heme.";"A och D" +"2023-12-18";"5";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att göra en rening av ett protein baserat pĂ„ laddning. (4p) (Max 200 ord) A) Beskriv vilken metod du skulle anvĂ€nda dig av och hur denna fungerar. B) Ange en metod för att analysera storleken pĂ„ ditt framrenade protein och ge en förklaring till hur denna fungerar.";"utforska-proteiner";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att göra en rening av ett protein baserat pĂ„ laddning. (4p) (Max 200 ord) A) Beskriv vilken metod du skulle anvĂ€nda dig av och hur denna fungerar. B) Ange en metod för att analysera storleken pĂ„ ditt framrenade protein och ge en förklaring till hur denna fungerar.";"a) Jonbyteskromotografi. Efter att ha lösgjört proteinerna i homogenisat gĂ„r reningsmetoden ut pĂ„ att man för proteinlösningen genom en kolonn som innehĂ„ller kulor som antingen Ă€r positivt eller negativt laddade beroende pĂ„ proteinets laddning som man vill ha ut. En katjonsbytare Ă€r negativt laddade kulor i kolonnen som kommer att attrahera positivt laddade proteiner frĂ„n fasen man för igenom medan en anjonbytare dĂ€remot Ă€r positivt laddade kulor som kommer att attrahera negativt laddade proteiner. Det Ă€r proteinets totala laddning som selekteras. Sedan kan en buffert eller salt anvĂ€ndas för att eluera proteinerna frĂ„n de laddade kulorna i kolonnen för vidare analys. b) För att analysera storleken hade jag valt SDS page som Ă€r en elektrofores-metod dĂ€r man först blandar i Ă€mnet SDS (sodum dodecyl sulfate) som Ă€r negativt laddade molekyler som kommer att binda till aminosyrorna och slĂ„ ut proteinets tidigare laddning. Proteinetet kommer att binda SDS baserat pĂ„ hur stort det Ă€r, ju större protein desto mer negativt laddat dĂ„ fler aminosyror laddas av SDS och proteinerna fĂ„r vandra i ett elektriskt fĂ€lt dĂ€r de minsta vandrar lĂ€ngst mot positiv pol dĂ„ de hindras minst av de steriska hindrena i polyakrylamid-gelen. Separation map STORLEK" +"2023-12-18";"18";"Redogör för begreppet entalpi samt för hur den kan anvĂ€ndas för att förutse tendensen för att en viss biokemisk reaktion att ske. (4p)";"termodynamik";"";"Redogör för begreppet entalpi samt för hur den kan anvĂ€ndas för att förutse tendensen för att en viss biokemisk reaktion att ske. (4p)";"Entalpi (H) betyder energiinnehĂ„llet i en reaktion. Entalpi beror pĂ„ bindningar som finns i de Ă€mnen som Ă€r delaktiga i reaktionen och vilken art bindningarna har. I en exoterm reaktion kommer energiinnehĂ„llet minska eftersom energi slĂ€pps ut. Om ΔH Ă€r negativ för en reaktion Ă€r den exoterm och kan dĂ€rmed ses som fördelaktig. NĂ€r energi, t.ex. i form av vĂ€rme, slĂ€pps ut till omgivningen kan det öka entropin i molekyler som finns runtom, vilket Ă€r fördelaktigt enligt termodynamikens andra lag. (Om temperaturen och trycket Ă€r konstant kan H tillsammans med systemets parametrar anvĂ€ndas för att berĂ€kna den fria energin. ΔG = ΔH − TΔS. Om ΔG Ă€r negativ Ă€r reaktionen spontan och benĂ€gen att ske.)" +"2023-12-18";"1";"I celler Ă€r vatten lösningsmedel. Förklara ur bindningssynpunkt varför detta Ă€r fördelaktigt. (4p) (Max 100 ord.)";"kemiska-bindingar";"";"I celler Ă€r vatten lösningsmedel. Förklara ur bindningssynpunkt varför detta Ă€r fördelaktigt. (4p) (Max 100 ord.)";"Vatten Ă€r en polĂ€r molekyl och har en dipol eftersom syret Ă€r mer elektronegativt Ă€n de tvĂ„ vĂ€tena. Polariteten gör att vattenmolekyler kan interagera med bĂ„de positivt laddade molekyler och negativa laddade molekyler som finns i celler. Vid interaktioner med positivt laddade joner kommer den mer elektronegativa syret interagera med jonerna. I interaktioner med negativt laddade joner kommer istĂ€llet vĂ€terna interagera. Vatten kan sĂ„ledes bilda hydratiseringsskal runt joner som Ă€r essentiella för cellfunktion. Vatten har hög dielektricitetskonstant som gör att alltför starka jonbindningar inte bildas till Ă€mnen, sĂ„ att joner kan fortfarande utnyttjas i cellulĂ€ra processer vid behov." +"2023-12-18";"19";"TvĂ„ fördelar med att mĂ€ta den initiala hastigheten för en reaktion, V₀, Ă€r att i början av en reaktion 
 (2p) A: kan produktinhibering inte pĂ„verka hastigheten. B: Ă€r förĂ€ndringar i [S] försumbara, sĂ„ [S] kan behandlas som en konstant. C: har variationer av [S] inte nĂ„gon effekt pĂ„ V₀. D: Ă€r förĂ€ndringar i Kₘ försumbara, sĂ„ Kₘ kan behandlas som en konstant.";"enzymer";"";"TvĂ„ fördelar med att mĂ€ta den initiala hastigheten för en reaktion, V₀, Ă€r att i början av en reaktion 
 (2p) A: kan produktinhibering inte pĂ„verka hastigheten. B: Ă€r förĂ€ndringar i [S] försumbara, sĂ„ [S] kan behandlas som en konstant. C: har variationer av [S] inte nĂ„gon effekt pĂ„ V₀. D: Ă€r förĂ€ndringar i Kₘ försumbara, sĂ„ Kₘ kan behandlas som en konstant.";"A och B" +"2023-12-18";"29";"Redogör för hur ATP-syntaset fungerar. (4p) (Max 150 ord.)";"elektrontransportkedjan";"";"Redogör för hur ATP-syntaset fungerar. (4p) (Max 150 ord.)";"ATP-syntaset utnyttjar protongradienten som bildades i elektrontransportkedjan. Dess F₀-del finns i mitokondriens inre membran och har en a-subenhet som innehĂ„ller tvĂ„ hydrofila halvkanaler: mot mellanmembranutrymmet (MMU) respektive matrix. a-subenheten interagerar med en c-subenhet (som finns i en ring) som har en negativt laddad aspartat- eller glutamatrest. En proton kan komma in i halvkanalen mot MMU och interagera med aminosyraresten i c-subenheten. Neutralisering gör att c-subenheten roterar en enhet medsols. DĂ€rmed kan en proton komma in mot halvkanalen mot matrix och frisĂ€ttas i matrix. F₀ Ă€r kopplad till F₁-delen i matrix via en Îł-stjĂ€lk. F₁ har 3 alfa- och 3 betasubenheter i en ring. Betasubenheterna bildar ATP och antar tre konformationer: Loose (dĂ€r ADP + Pi binder), Tight (dĂ€r ATP bildas) och Open (dĂ€r ATP frislĂ€pps och en ny ADP + Pi kan binda in). Den roterande Îł-stjĂ€lken kan leda till konformationsĂ€ndringarna i betasubenheterna. 3 ATP bildas per varv." +"2023-12-18";"4";"What does cooperative binding mean? Explain this in the context of hemoglobin. (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max 100 words)";"hemoglobin";"";"What does cooperative binding mean? Explain this in the context of hemoglobin. (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max 100 words)";"Cooperative binding means that the binding of an oxygen to hemoglobin makes it more likely for the molecule to bind more oxygen. This is because when an oxygen binds to hemoglobin the structure becomes less tense as one αÎČ-dimer rotates 15 degrees, which increases its affinity for oxygen at other binding sites. Release of an oxygen promotes also further release. Due to the cooperativity hemoglobin has a sigmoidal binding curve at different partial pressures of oxygen. Cooperativity enables hemoglobin to be a good oxygen transporter." +"2023-12-18";"16";"Vad Ă€r en hydropatiplot och vad ger den information om? (4p)";"cellmembran";"";"Vad Ă€r en hydropatiplot och vad ger den information om? (4p)";"En hydropatiplot kan ge information om det Ă€r sannolikt att en viss sekvens Ă€r en transmembran alfahelix och hur mĂ„nga alfahelixar det kan motsvara. En hydropatiplot kan skapas genom att undersöka en aminosyrasekvens frĂ„n N- till C-terminal i intervaller om 20 (aminosyra 1–20, 2–21, 3–22 osv.). Detta beror pĂ„ att det krĂ€vs 20 aminosyror för att gĂ„ genom cellmembranet. Man tittar pĂ„ den energimĂ€ssiga kostnaden för att flytta respektive aminosyra frĂ„n en hydrofob till hydrofil miljö. VĂ€rdena plottas i en graf dĂ€r energinivĂ„n Ă€r pĂ„ y-axeln och intervallerna Ă€r pĂ„ x-axeln. Man sĂ€tter grĂ€nsvĂ€rdet pĂ„ 84 kJ/mol (kommer frĂ„n transmembrana alfahelixar med kĂ€nd struktur). Om en graf gĂ„r över grĂ€nsvĂ€rdet en gĂ„ng Ă€r det sannolikt en transmembran alfahelix. Om den gĂ„r ovanför grĂ€nsvĂ€rdet flera gĂ„nger tyder det pĂ„ flera transmembrana alfahelixar." +"2023-12-18";"22";"I glykolysen finns tvĂ„ reaktioner dĂ€r ATP förbrukas och tvĂ„ reaktioner dĂ€r ATP bildas. A) Vilka enzymer katalyserar dessa reaktioner? B) Förklara hur glykolysen trots detta ger ett nettoutbyte av tvĂ„ ATP. (4p) (Max 50 ord)";"glykolysen";"";"I glykolysen finns tvĂ„ reaktioner dĂ€r ATP förbrukas och tvĂ„ reaktioner dĂ€r ATP bildas. A) Vilka enzymer katalyserar dessa reaktioner? B) Förklara hur glykolysen trots detta ger ett nettoutbyte av tvĂ„ ATP. (4p) (Max 50 ord)";"A) Hexokinas (glukokinas) katalyserar första förbrukningen av ATP och fosfofruktokinas 1 katalyserar andra. Fosfoglyceratkinas katalyserar bildning av första ATP och pyruvatkinas katalyserar bildning av. B) Vid spjĂ€lning av fruktos 1,6 - bisfosfatas bildas tvĂ„ 3-kolsenheter, dihydroxyacetonfosfat och glyceraldehyd 3 fosfat. Dihydroxyacetonfosfat kommer bilda glyceraldehyd3fosfat och dĂ€rmed gĂ„r 2 glyceraldehyd3fosfat igenom" +"2023-12-18";"32";"NĂ€mn det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ en purin-nukleotid och ange i vilken molekyl kolskelettet respektive huvuddelen av molekylens kvĂ€veatomer slutligen hamnar dĂ„ nukleotiden bryts ned. (2p) (Max 50 ord)";"nukleotidnedbrytning";"";"NĂ€mn det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ en purin-nukleotid och ange i vilken molekyl kolskelettet respektive huvuddelen av molekylens kvĂ€veatomer slutligen hamnar dĂ„ nukleotiden bryts ned. (2p) (Max 50 ord)";"Adenosinmonofosfat (AMP). Kolskelettet samt huvuddelen av kvĂ€vet hamnar i urat." +"2023-12-18";"26";"I aerob katabolism kommer glukos att omvandlas i ett flertal steg innan det oxiderats fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande metaboliter? (2p) 2-fosfoglycerat Alfaketoglutarat Glyceraldehyd 3-fosfat Malat";"integrering-av-metabolismen";"";"I aerob katabolism kommer glukos att omvandlas i ett flertal steg innan det oxiderats fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande metaboliter? (2p) 2-fosfoglycerat Alfaketoglutarat Glyceraldehyd 3-fosfat Malat";"1. glyceraldehyd 3-fosfat 2. 2-fosfoglycerat 3. Alfaketoglutarat 4. Malat" +"2023-12-18";"12";"Hur kan en mutation i ett icke-kodande intron ge upphov till sjukdom, t.ex. talassemi? (4p)";"rna-syntes";"";"Hur kan en mutation i ett icke-kodande intron ge upphov till sjukdom, t.ex. talassemi? (4p)";"En mutation, t.ex. en punktmutation, kan leda till att en ny splice site bildas i mitten av en intron. NĂ€r ett primĂ€rt mRNA senare ska genomgĂ„ splicing kan det nya splice-sitet leda till att en del av intronet blir kvar. Intronet kan t.ex. leda till att andra kodon finns kvar eller att stoppkodon blir kvar som leder till att felaktig genprodukt bildas nĂ€r mRNA senare translateras. Detta kan i sin tur leda till proteiner som har defekter och inte kan utföra normal funktion." +"2023-12-18";"36";"You amplified a gene of interest using the blue/white screening method. You extracted plasmids from two bacterial colonies (one blue colony and one white colony), then performed restriction enzyme digestion and ran the samples on a gel as follows: blue uncut, blue cut, white uncut, white cut (see gel below). When imaging the gel, however, you notice there is a faint band in the blue cut sample (see arrow), which should not be there. Explain why the faint band should not be present in that sample and what are the possible sources of error for this outcome? Refer to the size/number of bands in comparison to the bands in the other lanes for your explanation. This questions needs to be answered in English. (4p) ![[Pasted image 20251129235214.png]]";"plasmid";"";"You amplified a gene of interest using the blue/white screening method. You extracted plasmids from two bacterial colonies (one blue colony and one white colony), then performed restriction enzyme digestion and ran the samples on a gel as follows: blue uncut, blue cut, white uncut, white cut (see gel below). When imaging the gel, however, you notice there is a faint band in the blue cut sample (see arrow), which should not be there. Explain why the faint band should not be present in that sample and what are the possible sources of error for this outcome? Refer to the size/number of bands in comparison to the bands in the other lanes for your explanation. This questions needs to be answered in English. (4p) ![[Pasted image 20251129235214.png]]";"The blue samples are samples with no DNA-insert. They have an intact lacZ-gene and are able to produce ÎČ-galactosidase which breaks down X-gal to a blue pigment. Since the blue colony samples have no DNA insert, the blue sample should show one band on the gel electrophoresis. The reason that the blue cut shows two bands can be because a mixed colony was chosen, meaning one that also had white colonies. This could likely be the case because the second band has a 1500 bp size which the second band of the ""white cut"" also has. Another possible reason for this odd result is contamination. The ""blue cut"" sample could possibly have been contaminated with white cut samples when pipetting or by improper labelling of tubes. This could be the case as the samples in both lanes show similar sizes (even the larger band is approximately the same size in both, 3000 bp)." +"2023-12-18";"27";"Vilka tvĂ„ effekter har insulin pĂ„ fettmetabolismen? (2p) A: Inhiberar acetyl-CoA-karboxylas. B: Inhiberar syntes av fettsyror. C: Aktiverar acetyl-CoA-karboxylas. D: Aktiverar syntes av fettsyror.";"betaoxidation";"";"Vilka tvĂ„ effekter har insulin pĂ„ fettmetabolismen? (2p) A: Inhiberar acetyl-CoA-karboxylas. B: Inhiberar syntes av fettsyror. C: Aktiverar acetyl-CoA-karboxylas. D: Aktiverar syntes av fettsyror.";"C och D" +"2023-12-18";"13";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om trp-operonet? (2p) A: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att bryta ner aminosyran tryptofan. B: NĂ€r det inte finns tryptofan i omgivningen, binder tryptofan-repressorn till operatorsekvensen i trp-operonet. C: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att syntetisera aminosyran tryptofan. D: Trp-repressorn kan blockera bindning av RNA-polymeras till promotorn.";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om trp-operonet? (2p) A: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att bryta ner aminosyran tryptofan. B: NĂ€r det inte finns tryptofan i omgivningen, binder tryptofan-repressorn till operatorsekvensen i trp-operonet. C: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att syntetisera aminosyran tryptofan. D: Trp-repressorn kan blockera bindning av RNA-polymeras till promotorn.";"C och D" +"2023-12-18";"17";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om glukostransportörer Ă€r korrekta? (2p) A: De utför aktiv transport. B: De faciliterar diffusion. C: De Ă€r bĂ€rarproteiner. D: De kan enbart transportera glukos i en riktning.";"transport-över-cellmembran";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om glukostransportörer Ă€r korrekta? (2p) A: De utför aktiv transport. B: De faciliterar diffusion. C: De Ă€r bĂ€rarproteiner. D: De kan enbart transportera glukos i en riktning.";"B och C" +"2023-12-18";"23";"Fruktos 2,6-bisfosfat fungerar som en allosterisk regulator för flera enzymer. A) Vilka Ă€r enzymerna och hur pĂ„verkas deras aktivitet av fruktos 2,6-bisfosfat inbindning? B) Vad reglerar hur mycket fruktos 2,6-bisfosfat som bildas? (4p) (Max 75 ord.)";"";"";"Fruktos 2,6-bisfosfat fungerar som en allosterisk regulator för flera enzymer. A) Vilka Ă€r enzymerna och hur pĂ„verkas deras aktivitet av fruktos 2,6-bisfosfat inbindning? B) Vad reglerar hur mycket fruktos 2,6-bisfosfat som bildas? (4p) (Max 75 ord.)";"A) Fosfofruktokinas i glykolys aktiveras. Fruktos-1,6-bisfosfatas i glukoneogenes inhiberas. B) Fruktos 2,6-bisfosfat (F-2,6-BP) bildas av fosfofruktokinas 2 som ingĂ„r i ett bifunktionellt enzym med fruktos-2,6-bisfosfatas. Om insulin finns stimulerar det fosfoproteinfosfatas som defosforylerar och aktiverar fosfofruktokinas 2 vilket leder till ökad F-2,6-BP-produktion. DĂ€remot, om glukagon finns, ger det upphov till cAMP-bildning som aktiverar proteinkinas A som fosforylerar fosfofruktokinas 2, som dĂ€rmed inhiberar produktionen av fruktos-2,6-bisfosfat." +"2023-12-18";"33";"En fullt funktionell pentosfosfatvĂ€g Ă€r viktig för röda blodkroppars skydd mot vĂ€teperoxid. Varför? (2p) (Max 50 ord)";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"En fullt funktionell pentosfosfatvĂ€g Ă€r viktig för röda blodkroppars skydd mot vĂ€teperoxid. Varför? (2p) (Max 50 ord)";"NĂ€r glutationperoxidas tar hand om vĂ€teperoxid oxideras glutation. För att skyddet ska fortsĂ€tta finnas mot vĂ€teperoxid mĂ„ste den reducerade formen av glutation Ă„terbildas med reduktionsmedlet NADPH. I röda blodkroppar saknas mitokondrier och NADPH kan endast bildas genom pentosfosfatvĂ€gen. DĂ€rför Ă€r en funktionell pentosfosfatvĂ€g viktig." +"2023-12-18";"24";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Glykogen Ă€r kovalent bundet till enzymet glykogenin. B: Höga intracellulĂ€ra nivĂ„er av glukos-6-fosfat stimulerar glykogenolys i skelettmuskel. C: Skelettmuskel kan anvĂ€nda sig av glykogen som energikĂ€lla vid anaerobt arbete. D: Glykogenolys sker i huvudsak via sĂ„ kallad hydrolys.";"glykogen";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Glykogen Ă€r kovalent bundet till enzymet glykogenin. B: Höga intracellulĂ€ra nivĂ„er av glukos-6-fosfat stimulerar glykogenolys i skelettmuskel. C: Skelettmuskel kan anvĂ€nda sig av glykogen som energikĂ€lla vid anaerobt arbete. D: Glykogenolys sker i huvudsak via sĂ„ kallad hydrolys.";"A och C" +"2023-12-18";"10";"PĂ„ bilden syns en eukaryot replikationsgaffel. Fyra olika replikationsfaktorer Ă€r markerade pĂ„ denna bild. Vad heter de olika faktorerna vid pil a, b, c och d? (4p) ![[Pasted image 20251129235154.png]]";"dna-replikation";"";"PĂ„ bilden syns en eukaryot replikationsgaffel. Fyra olika replikationsfaktorer Ă€r markerade pĂ„ denna bild. Vad heter de olika faktorerna vid pil a, b, c och d? (4p) ![[Pasted image 20251129235154.png]]";"a) CMG-helikas b) PCNA c) Replication protein A d) DNA-polymeras ÎŽ" +"2023-12-18";"9";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin Ă€r korrekta? (2p) A: En nukleosom innehĂ„ller 8 proteiner. B: Acetylering kan neutralisera positiva laddningar i histonsvansar. C: Med epigenetisk reglering menas reglering av genuttryck som endast beror av den nedĂ€rvda DNA-sekvensen. D: I en nukleosom lindas DNA 2,75 varv runt ett proteinkomplex.";"kromatin";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin Ă€r korrekta? (2p) A: En nukleosom innehĂ„ller 8 proteiner. B: Acetylering kan neutralisera positiva laddningar i histonsvansar. C: Med epigenetisk reglering menas reglering av genuttryck som endast beror av den nedĂ€rvda DNA-sekvensen. D: I en nukleosom lindas DNA 2,75 varv runt ett proteinkomplex.";"A och B" +"2023-12-18";"34";"3-hydroxy-3-methylglutaryl CoA reduktas (HMG-CoA-reduktas) har en nyckelroll i reglering av cellernas kolesterolsyntes. Beskriv hur detta enzym regleras pĂ„ transkriptionell nivĂ„; den viktigaste reglermekanismen. (4p)";"kolesterol";"";"3-hydroxy-3-methylglutaryl CoA reduktas (HMG-CoA-reduktas) har en nyckelroll i reglering av cellernas kolesterolsyntes. Beskriv hur detta enzym regleras pĂ„ transkriptionell nivĂ„; den viktigaste reglermekanismen. (4p)";"Transkriptionen regleras av Sterol Regulator Element Binding Protein (SREBP) som har en transkriptionsfaktordel mot cytosolen. Vid lĂ„g kolesterol flyttas SREBP frĂ„n det endoplasmatiska retiklet till golgiapparaten. HĂ€r klyvs transkriptionsfaktordelen av SREBP av Golgi localized site 1 proteaset. DĂ€refter klyver site 2-proteaset vid N-terminalen. Den N-terminala delen som har transkriptionsfaktorn binder till Sterol Regulator Element 1 som finns i promotorn av bland annat HMGR, som leder till en ökad transkription av HMGR. SjĂ€lva transporten av SREBP till golgiapparaten, som ocksĂ„ pĂ„verkar transkriptionen, regleras av Insig 1, Insig 2 och Scap. Vid lĂ„g kolesterolnivĂ„ kommer Insig inte binda till SREBP–Scap-komplexet. Insig bryts dĂ€rmed ned i proteasomen och SREBP–Scap-komplexet kan interagera med COPII, som Ă€r involverade i vesiklar som transporteras till golgi. Men om kolesterol finns och det binder till SREBP–Scap-komplexet kommer en konformationsĂ€ndring ske som gör att Insig kan binda in. Detta förhindrar interaktion med COPII. SREBP gĂ„r inte med i vesiklar till golgi, vilket betyder att transkription av HMGR inte ökar nĂ€r mycket kolesterol finns." +"2023-12-18";"14";"Wobble-effekten Ă€r en viktig aspekt av genetisk kodavlĂ€sning under translationen. Förklara vad wobble-effekten Ă€r och hur den bidrar till flexibiliteten i parningen mellan kodoner pĂ„ mRNA och antikodonerna pĂ„ tRNA. Diskutera Ă€ven hur denna effekt kan bidra till tolerans mot vissa genetiska mutationer. (4p) (Max 150 ord)";"translation";"";"Wobble-effekten Ă€r en viktig aspekt av genetisk kodavlĂ€sning under translationen. Förklara vad wobble-effekten Ă€r och hur den bidrar till flexibiliteten i parningen mellan kodoner pĂ„ mRNA och antikodonerna pĂ„ tRNA. Diskutera Ă€ven hur denna effekt kan bidra till tolerans mot vissa genetiska mutationer. (4p) (Max 150 ord)";"Wobble-effekten betyder att den första basen i ett antikodon kan binda till flera olika baser pĂ„ den tredje basen av ett kodon. En kvĂ€vebas pĂ„ tRNA-antikodon som har en sĂ„dan förmĂ„ga att binda till flera olika baser pĂ„ den tredje basen i kodonet Ă€r inosin, som kan binda till uracil, cytosin och adenin. Att den första basen i antikodonet kan binda till flera baser leder till att ett tRNA kan binda till flera kodon pĂ„ mRNA vilket ökar molekylens flexibilitet (en aminosyra kan kopplas till flera olika kodon). Wobble-effekten kan bidra till tolerans mot vissa genetiska mutationer, eftersom Ă€ven om en mutation finns som gör att en annorlunda kvĂ€vebas finns, kan tRNA trots detta binda till det och binda korrekt aminosyra." +"2023-12-18";"20";"Vad Ă€r syftet med den katalytiska klyftan som finns i ett enzym? Redogör för tvĂ„ fördelar den katalytiska klyftan ger för katalys. (4p)";"enzymer";"";"Vad Ă€r syftet med den katalytiska klyftan som finns i ett enzym? Redogör för tvĂ„ fördelar den katalytiska klyftan ger för katalys. (4p)";"Den katalytiska klyftan Ă€r den del av enzymet som substratet binder in och som reaktionen kan katalyseras i. och övergĂ„ngstillstĂ„ndet kan stabilseras sĂ„ att reaktionen kan ske snabbare. Den katalytiska klyftan Ă€r en vĂ€ldigt liten del av enzymet och bestĂ„r av aminosyrarester i proteinet som ger en specificitet för enbart vissa molekyler att binda in, detta ökar specificiteten och hindrar andra potentiella reaktanter frĂ„n att komma nĂ€ra och interagera. Den utesluter bland annat vatten som hade hĂ€mmat mĂ„nga reaktioner genom sin polaritet. Dessutom kommer den katalytiska klyftan att införa svaga bindingar som stabiliserar övergĂ„ngstillstĂ„ndet och bildningen av produkt, ett fenomen som i vanliga fall hade krĂ€vt betydligt högre aktiveringsenergi för att kunna ske. Dvs som hade krĂ€vt högre energi i omlopp som hade satt molekylerna i rörelse sĂ„ att de kom nĂ€ra varandra tillrĂ€ckligt ofta för att det ostabila övergĂ„ngstillstĂ„ndet hade kunnat ske. Den katalytiska klyftan av enzymet sĂ€nker dĂ€rför aktiveringsenergin till reaktionen." +"2023-12-18";"30";"Beskriv med en reaktionsformel hur celler hanterar att syrgas ibland enbart tar upp en elektron. (2p) (Max 25 ord)";"elektrontransportkedjan";"";"Beskriv med en reaktionsformel hur celler hanterar att syrgas ibland enbart tar upp en elektron. (2p) (Max 25 ord)";"Superoxid + 2 Hâș → H₂O₂ mha dismutas. (superoxid = O₂·⁻) (VĂ€teperoxiden tas hand om av glutationperoxidas (2 H₂O₂ → O₂ + 2 H₂O, dĂ€r 2 glutation oxideras))" +"2023-12-18";"15";"Lista fyra aspekter som Ă€r identiska för alla livsformer pĂ„ jorden. (4p)";"evolution";"";"Lista fyra aspekter som Ă€r identiska för alla livsformer pĂ„ jorden. (4p)";"1. Alla livsformer lagrar sin arvsmassa/genetiska information i nukleinsyror i form av RNA eller DNA. 2. Den grundlĂ€ggande metabolismen i alla livsformer Ă€r liknande. 3. Livsformer anvĂ€nder ATP som energivaluta i sina celler. 4. Alla livsformer anvĂ€nder cofaktorer i sina enzymer." +"2023-12-18";"21";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r beroende av en B-vitamin för sin syntes? (2p) A: Coenzym A B: Coenzym Q C: NADH D: ATP";"introduktion-till-metabolismen";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r beroende av en B-vitamin för sin syntes? (2p) A: Coenzym A B: Coenzym Q C: NADH D: ATP";"A och C" +"2023-12-18";"31";"Ange det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ ett kliniskt viktigt enzym som tillhör gruppen aminotransferaser, samt ange reaktionen enzymet katalyserar. (4p) (Max 50 ord)";"aminosyrametabolism";"";"Ange det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ ett kliniskt viktigt enzym som tillhör gruppen aminotransferaser, samt ange reaktionen enzymet katalyserar. (4p) (Max 50 ord)";"Alanin aminotransferas (höga nivĂ„er av detta tyder pĂ„ leversjukdom). Den katalyserar följande reaktion: Alanin + α-ketoglutarat ⇌ Pyruvat + Glutamat." +"2023-12-18";"25";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler reglerar nĂ„got enzym i citronsyracykeln? (2p) A: NADH B: Pyruvat C: Acetyl-CoA D: ADP";"citronsyracykeln";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler reglerar nĂ„got enzym i citronsyracykeln? (2p) A: NADH B: Pyruvat C: Acetyl-CoA D: ADP";"A och D" +"2023-12-18";"11";"a) Vilken roll spelar DNA-polymeras epsilon? b) Hur kan PCNA pĂ„verka aktiviteten hos DNA-polymeras epsilon? (4p)";"dna-replikation";"";"a) Vilken roll spelar DNA-polymeras epsilon? b) Hur kan PCNA pĂ„verka aktiviteten hos DNA-polymeras epsilon? (4p)";"a) DNA-polymeras epsilon Ă€r involverad i DNA-replikation pĂ„ leading strand. Det katalyserar pĂ„kopplingen av kvĂ€vebaser frĂ„n 5' till 3'-riktning. Det har en 3' till 5' exonukleasaktivitet och kan ta bort om en felaktig bas har kopplats pĂ„ (proofreading). b) PCNA (sliding clamp) ökar processiviteten hos DNA-polymeras genom att hĂ„lla det fastbundet till DNA-mallen. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt ramlar DNA-polymeraset inte av och kan arbeta med ökad processivitet." +"2023-12-18";"8";"Glykaner kan vara O-lĂ€nkade och N-lĂ€nkade. Förklara kortfattat vad detta innebĂ€r pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. (4p) (Max 150 ord)";"kolhydrater";"";"Glykaner kan vara O-lĂ€nkade och N-lĂ€nkade. Förklara kortfattat vad detta innebĂ€r pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. (4p) (Max 150 ord)";"O-lĂ€nkade glykaner betyder att kolhydraten Ă€r lĂ€nkad via syre i sidokedjan av serin eller threonin. N-lĂ€nkade betyder att kolhydraterna Ă€r lĂ€nkade via kvĂ€vet i sidokedjan av asparagin." +"2023-12-18";"35";"I en studie utvĂ€rderas effekten av en ny blodtryckssĂ€nkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten frĂ„n studien visar ett p-vĂ€rde pĂ„ 0,03 och ett 95% konfidensintervall pĂ„ 6–17 mmHg. Nollhypotesen Ă€r att det inte finns nĂ„gon skillnad i medelvĂ€rde i blodtryck mellan de tvĂ„ grupperna. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta baserat pĂ„ dessa resultat? (2p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ett p-vĂ€rde pĂ„ 0,03 innebĂ€r att det 95%-iga konfidensintervallet inte inkluderar nollan. B: Nollhypotesen kan förkastas. C: Det Ă€r 95% sĂ€kert att behandlingsgruppen har mellan 6 och 17 mmHg lĂ€gre blodtryck jĂ€mfört med placebogruppen. D: Det finns ingen statistisk signifikant skillnad i blodtryck mellan grupperna.";"introduktionslaboration";"";"I en studie utvĂ€rderas effekten av en ny blodtryckssĂ€nkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten frĂ„n studien visar ett p-vĂ€rde pĂ„ 0,03 och ett 95% konfidensintervall pĂ„ 6–17 mmHg. Nollhypotesen Ă€r att det inte finns nĂ„gon skillnad i medelvĂ€rde i blodtryck mellan de tvĂ„ grupperna. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta baserat pĂ„ dessa resultat? (2p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ett p-vĂ€rde pĂ„ 0,03 innebĂ€r att det 95%-iga konfidensintervallet inte inkluderar nollan. B: Nollhypotesen kan förkastas. C: Det Ă€r 95% sĂ€kert att behandlingsgruppen har mellan 6 och 17 mmHg lĂ€gre blodtryck jĂ€mfört med placebogruppen. D: Det finns ingen statistisk signifikant skillnad i blodtryck mellan grupperna.";"A och B" +"2023-12-18";"3";"Fruktos 2,6-bisfosfat fungerar som en allosterisk regulator för tvĂ„ enzymer. Förklara vilka egenskaper de aminosyror som binder till fruktos 2,6-bisfosfat behöver ha och nĂ€mn tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 75 ord.)";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Fruktos 2,6-bisfosfat fungerar som en allosterisk regulator för tvĂ„ enzymer. Förklara vilka egenskaper de aminosyror som binder till fruktos 2,6-bisfosfat behöver ha och nĂ€mn tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 75 ord.)";"Fruktos 2,6-bisfosfat har tvĂ„ fosfatgrupper som kan ha negativt laddade syren. För att binda in Ă€mnet och skapa en elektrostatisk attraktion (jonbindning), kan det dĂ€rmed vara fördelaktigt att ha aminosyror som har en positiv laddning. Lysin och arginin Ă€r tvĂ„ positivt laddade aminosyror som kan vara lĂ€mpliga." +"2023-12-18";"7";"Den vanligaste formen som DNA antar kallas B-DNA. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om denna? (2p) A: Den Ă€r vĂ€nstervriden. B: Det Ă€r mellan 10–10,4 baspar per varv av helixen. C: AvstĂ„ndet mellan baspar Ă€r cirka 3,4 Å. D: De tvĂ„ strĂ€ngarna parallella.";"nukleotider";"";"Den vanligaste formen som DNA antar kallas B-DNA. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om denna? (2p) A: Den Ă€r vĂ€nstervriden. B: Det Ă€r mellan 10–10,4 baspar per varv av helixen. C: AvstĂ„ndet mellan baspar Ă€r cirka 3,4 Å. D: De tvĂ„ strĂ€ngarna parallella.";"B och C" +"2023-12-18";"6";"a) Rita strukturen för kolesterol. b) Visa hur kolesterol orienteras i ett membran. OBS! Den hĂ€r frĂ„gan ska besvaras pĂ„ separat papper som kommer att skannas in och bifogas tentamen. (4p)";"lipider";"";"a) Rita strukturen för kolesterol. b) Visa hur kolesterol orienteras i ett membran. OBS! Den hĂ€r frĂ„gan ska besvaras pĂ„ separat papper som kommer att skannas in och bifogas tentamen. (4p)";"se 2023-12-18-0114-EES" +"2023-12-18";"2";"Rangordna nedanstĂ„ende aminosyror efter stigande polaritet (2p) Cystein Lysin Metionin Treonin";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Rangordna nedanstĂ„ende aminosyror efter stigande polaritet (2p) Cystein Lysin Metionin Treonin";"1. Metionin 2. Cystein 3. Treonin 4. Lysin" +"2024-05-15";"28";"Vilka tvĂ„ av följande faktorer stimulerar glykogenes (syntes av glykogen) i en skelettmuskelcell? (2p) A: Förhöjda koncentrationer av ATP i muskelcellen. B: Förhöjda koncentrationer av AMP i muskelcellen. C: Förhöjda koncentrationer av glukos-6-fosfat i muskelcellen. D: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet insulin.";"glykogen";"";"Vilka tvĂ„ av följande faktorer stimulerar glykogenes (syntes av glykogen) i en skelettmuskelcell? (2p) A: Förhöjda koncentrationer av ATP i muskelcellen. B: Förhöjda koncentrationer av AMP i muskelcellen. C: Förhöjda koncentrationer av glukos-6-fosfat i muskelcellen. D: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet insulin.";"C och D" +"2024-05-15";"5";"Du jobbar pĂ„ ett labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att göra en rening av ett protein med hjĂ€lp av affinitetskromatografi. A) Beskriv egenskaper hos proteinet och kolonnen som möjliggör rening med hjĂ€lp av affinitetskromatografi. B) Ange en metod för att analysera storleken pĂ„ ditt framrenade protein och ge en kortfattad förklaring till hur denna fungerar. (4p) (Max 200 ord.)";"utforska-proteiner";"";"Du jobbar pĂ„ ett labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att göra en rening av ett protein med hjĂ€lp av affinitetskromatografi. A) Beskriv egenskaper hos proteinet och kolonnen som möjliggör rening med hjĂ€lp av affinitetskromatografi. B) Ange en metod för att analysera storleken pĂ„ ditt framrenade protein och ge en kortfattad förklaring till hur denna fungerar. (4p) (Max 200 ord.)";"3 av 4 poĂ€ng: A) Affinitetskromatografi Ă€r rening baserad pĂ„ egenskaper hos proteinet. Ett exempel Ă€r att man kan sĂ€tta pĂ„ 6 stycken histidin pĂ„ proteinet pĂ„ DNA nivĂ„, sk 6xHis. Histidin har en hög affinitet för nickeljoner som man kan lĂ€gga i kolonnen. NĂ€r man hĂ€ller ner proteinblandningen kommer histidin att binda till nickeljonerna vilket gör att proteinet stannar i kolonnen. För att sedan fĂ„ proteinet att slĂ€ppa kan man anvĂ€nda sig av imidazol som har Ă€nnu högre affinitet för nickeljonerna för att eleduera ut proteinet. B) Man kan anvĂ€nda sig av SDS-Page. DĂ„ utsĂ€tter man proteinet för SDS molekyler som kommer att binda in till det. SDS molekylerna Ă€r negativt laddade och ju större protein, ju fler SDS molekyler kommer binda in, ju mer negativt laddat blir det. Sedan anvĂ€nder man sig av gelelektrofores (Page) för att fĂ„ proteinet att röra pĂ„ sig i ett elektromagnetiskt fĂ€lt. Större protein kommer röra sig lĂ„ngsammare medan snabbare rör sig fortare. DVS Störst, sist." +"2024-05-15";"18";"En Ă€ndring i entropi kan vara den huvudsakliga drivkraften för en reaktion. NĂ€mn tvĂ„ sĂ€tt att Ă€ndra entropin i biokemiska reaktioner. Förklara med exempel. (4p) (Max 150 ord.)";"termodynamik";"";"En Ă€ndring i entropi kan vara den huvudsakliga drivkraften för en reaktion. NĂ€mn tvĂ„ sĂ€tt att Ă€ndra entropin i biokemiska reaktioner. Förklara med exempel. (4p) (Max 150 ord.)";"3 av 4: Entropi Ă€r ett mĂ„tt pĂ„ oordning. Enligt deltaG= deltaH - T deltaS. Vilket betyder att förĂ€ndring i S/entropi kan man fĂ„ utifrĂ„n (deltaH - deltaG)/T. AlltsĂ„ kan man Ă€ndra entropin genom att Ă€ndra temperaturen. DĂ„ temperatur Ă€r mĂ„tt pĂ„ vĂ€rmeenergi. Högre temperatur betyder mer oordning. Man kan Ă€ndra entropin genom att katalysera en reaktion med ett enzym. Enzymet minskar aktiveringsenergin som behövs för att reaktionen ska se." +"2024-05-15";"1";"Rangordna nedanstĂ„ende bindningstyper frĂ„n den svagaste till den starkaste. (2p) Svagast → Starkast: A: van der Waals B: vĂ€te C: dubbel D: peptid";"kemiska-bindingar";"";"Rangordna nedanstĂ„ende bindningstyper frĂ„n den svagaste till den starkaste. (2p) Svagast → Starkast: A: van der Waals B: vĂ€te C: dubbel D: peptid";"(svar angivet i drag-och-slĂ€pp-formulĂ€r) TotalpoĂ€ng: 2" +"2024-05-15";"19";"Ett enzym uppvisar Michaelis-Mentens kinetik. A) Redogör för hur man i ett V mot [S] diagram kan avlĂ€sa de tvĂ„ konstanterna Km och Vmax. B) Förklara vad som hĂ€nder med Km respektive Vmax om man tillsĂ€tter en icke-kompetitiv hĂ€mmare? (4p) (Max 150 ord.)";"enzymer";"";"Ett enzym uppvisar Michaelis-Mentens kinetik. A) Redogör för hur man i ett V mot [S] diagram kan avlĂ€sa de tvĂ„ konstanterna Km och Vmax. B) Förklara vad som hĂ€nder med Km respektive Vmax om man tillsĂ€tter en icke-kompetitiv hĂ€mmare? (4p) (Max 150 ord.)";"A) Vmax kan avlĂ€sas som det y-vĂ€rde pĂ„ grafen som fĂ„s dĂ„ substratoncentrationen gĂ„r mot oĂ€ndligheten dvs det y-vĂ€rde som fĂ„s nĂ€r grafen planar ut allt eftersom substratkoncentrationen ökar. Km kan avlĂ€sas som det x-vĂ€rde som grafen antar dĂ„ grafens y-vĂ€rde Ă€r halva Vmax dvs hĂ€lften av grafens maxvĂ€rde. B) Det som sker Ă€r att Vmax kommer minska eftersom en icke-kompetitiv hĂ€mmare binder allostert till enzymet oavsett om substrat bundit eller ej och genför en konformationsĂ€ndring i enzymet som gör att enzymet fĂ„r sĂ€mre katalytisk förmĂ„ga dvs Vmax sĂ€nks. DĂ€remot kommer Km att vara oförĂ€ndrat dĂ„ inhibitorn Ă€r oberoende av substratkoncentrationen eftersom den binder till enzymet oavsett om substrat finns och oavsett hur mycket/lite substrat som finns." +"2024-05-15";"29";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolismen Ă€r korrekta? (2p) A: Skelettmuskel kan bara bryta ned glykogenet till glukos-6-fosfat eftersom muskelcellerna saknar enzymet glukos-6-fosfatas. B: Glykogenin Ă€r ett enzym som krĂ€vs för att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel. C: Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet glukagon induceras glykogenolys i cellen. D: Glykogen upplagrat i skelettmuskel kan anvĂ€ndas för att upprĂ€tthĂ„lla blodglukoskoncentrationen mellan mĂ„ltider.";"glykogen";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolismen Ă€r korrekta? (2p) A: Skelettmuskel kan bara bryta ned glykogenet till glukos-6-fosfat eftersom muskelcellerna saknar enzymet glukos-6-fosfatas. B: Glykogenin Ă€r ett enzym som krĂ€vs för att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel. C: Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet glukagon induceras glykogenolys i cellen. D: Glykogen upplagrat i skelettmuskel kan anvĂ€ndas för att upprĂ€tthĂ„lla blodglukoskoncentrationen mellan mĂ„ltider.";"A och B" +"2024-05-15";"4";"How does the partial pressure of oxygen influence binding and release of oxygen to/from hemoglobin? (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).";"hemoglobin";"";"How does the partial pressure of oxygen influence binding and release of oxygen to/from hemoglobin? (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).";"If the partial pressure is high it means that there is a high concentration of oxygen in the area which will increase the chance of oxygen binding to the hemoglobin. Once one oxygen has binded to the hemoglobin, the affinity for oxygen increases in its subunits. This occurs in the lungs, where the concentration of oxygen is very high. On the other hand, in the tissues where oxygen is needed, the partial pressure of oxygen is low which will lead to oxygen being released from the hemoglobin. Leading to the hemoglobin going inte T-state which facilitates oxygen release." +"2024-05-15";"16";"Det finns tre olika typer av integrala cellmembranproteiner. Vilka? Beskriv kortfattat hur de Ă€r uppbyggda. (4p)";"cellmembran";"";"Det finns tre olika typer av integrala cellmembranproteiner. Vilka? Beskriv kortfattat hur de Ă€r uppbyggda. (4p)";"Alfa-helixar, dessa Ă€r vanliga alfahelixar som bildar en tunnel dĂ„ hydrofob R-grupp Ă€r riktad utĂ„t. Beta barrels, flera stycken antiparallella Beta flak som bildar en stor tunnel, likt en tunna. DĂ€rifrĂ„n namnet. Partiellt integrerade, dessa Ă€r alfahelixar som sitter bland de hydrofoba svansarna i membranet och sticker ut frĂ„n membranet. Kan finnas pĂ„ bĂ„da sidorna av membranet." +"2024-05-15";"22";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r mest reducerade? (2p) A: pyruvat B: glyceraldehyd 3-fosfat C: fruktos 6-fosfat D: citrat";"glykolysen";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r mest reducerade? (2p) A: pyruvat B: glyceraldehyd 3-fosfat C: fruktos 6-fosfat D: citrat";"B & C" +"2024-05-15";"32";"Vilken molekyl utgör substratet som gĂ„r in i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas och vilka tre olika slutprodukter bildas i denna fas? (2p) Max 20 ord.";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"Vilken molekyl utgör substratet som gĂ„r in i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas och vilka tre olika slutprodukter bildas i denna fas? (2p) Max 20 ord.";"1.5 av 2: Glukos-6-fosfat gĂ„r in i pentosfosfatvĂ€gen. I den oxidativa fasen bildas NADPH, Ribulose-5-fosfat och Ribos-5-fosfat." +"2024-05-15";"26";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer katalyserar en reaktion dĂ€r det sker en dekarboxylering? (2p) A: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas B: Alfaketoglutaratdehydrogenas C: Pyruvatdehydrogenas D: Malatdehydrogenas";"citronsyracykeln";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer katalyserar en reaktion dĂ€r det sker en dekarboxylering? (2p) A: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas B: Alfaketoglutaratdehydrogenas C: Pyruvatdehydrogenas D: Malatdehydrogenas";"B och C" +"2024-05-15";"12";"Lac-operonet kodar för genprodukter som behövs för att bryta ner laktos. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om lac-operonet stĂ€mmer? (2p) A: Allolaktos bildas av laktos och binder till CAP. B: cAMP bildas i frĂ„nvaro av glukos och binder till CAP. C: cAMP bildas i nĂ€rvaro av glukos och binder till CAP. D: Allolaktos bildas av laktos och binder till lac-repressorn.";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Lac-operonet kodar för genprodukter som behövs för att bryta ner laktos. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om lac-operonet stĂ€mmer? (2p) A: Allolaktos bildas av laktos och binder till CAP. B: cAMP bildas i frĂ„nvaro av glukos och binder till CAP. C: cAMP bildas i nĂ€rvaro av glukos och binder till CAP. D: Allolaktos bildas av laktos och binder till lac-repressorn.";"B och D" +"2024-05-15";"36";"I vilken ordning genomförs stegen nedan nĂ€r en gen ska amplifieras med rekombinant DNA-teknologi? (2p) amplifiering gelelektrofores plasmidrening transformation";"rekombinant-dna-teknik";"";"I vilken ordning genomförs stegen nedan nĂ€r en gen ska amplifieras med rekombinant DNA-teknologi? (2p) amplifiering gelelektrofores plasmidrening transformation";"1. transformation 2. amplifiering 3. plasmidrening 4. gelelektrofores" +"2024-05-15";"27";"I elektrontransportkedjan förflyttas elektroner mellan olika komponenter. Redogör för tvĂ„ förutsĂ€ttningar för att förflyttningen ska fungera. (4p) (Max 80 ord.)";"elektrontransportkedjan";"";"I elektrontransportkedjan förflyttas elektroner mellan olika komponenter. Redogör för tvĂ„ förutsĂ€ttningar för att förflyttningen ska fungera. (4p) (Max 80 ord.)";"Redoxpotentialen mĂ„ste vara högre hos den som tar emot elektronen. Tex nĂ€r FMNH2 lĂ€mnar över elektronerna till Q. Det fungerar dĂ„ Q har en högre redoxpotential Ă€n FMNH2. Det Ă€r viktigt att pĂ„peka att de olika komponenterna mĂ„ste vara tillrĂ€ckligt nĂ€ra varandra ocksĂ„ för att plocka upp elektronerna. Det mĂ„ste ocksĂ„ finnas en molekyl som tillslut plockar upp elektronerna, denna Ă€r O2. Syre kommet plocka upp elektronerna och reagera med protoner för att bilda vatten." +"2024-05-15";"13";"Beskriv nukleosomens (Nucleosome core particle) uppbyggnad. Ange vilka komponenter som ingĂ„r och hur de Ă€r organiserade. (4p)";"kromatin";"";"Beskriv nukleosomens (Nucleosome core particle) uppbyggnad. Ange vilka komponenter som ingĂ„r och hur de Ă€r organiserade. (4p)";"Nukleosomen bestĂ„r av en kĂ€rna (en oktamer) pĂ„ 8 histoner (2st H2A, 2st H2B, 2st H3, 2st H4). Den har ocksĂ„ 146 baspar DNA som Ă€r lindat 1,75 varv runt oktameren. Dessutom ligger histonen H1 (som inte Ă€r lika konserverad som övriga ovannĂ€mda histoner) utanpĂ„ kĂ€rnan och binder till linker DNA (DNAt mellan nukelosomerna) och stabiliserar nukleosomen. H3 och H4 har Ă€ven N-terminala svansar som ligger runt DNAt som Ă€r lindat runt oktameren och reglerar DNAts packning till nukleosomkĂ€rnan." +"2024-05-15";"17";"Proteinet pĂ„ bilden utför transport. ![[Pasted image 20251129235458.png]] A) Ange vilken grupp av transportörer proteinet tillhör och vad som karaktĂ€riserar denna grupp av transportörer? B) I vilket av cellens membran finns transportören? C) Vad driver transporten? (4p) Max 40 ord.";"transport-över-cellmembran";"";"Proteinet pĂ„ bilden utför transport. ![[Pasted image 20251129235458.png]] A) Ange vilken grupp av transportörer proteinet tillhör och vad som karaktĂ€riserar denna grupp av transportörer? B) I vilket av cellens membran finns transportören? C) Vad driver transporten? (4p) Max 40 ord.";"A) Antiport som Ă€r en aktiv transportör av 2 olika föreningar som transporteras Ă„t olika hĂ„ll (en in och en ut) B) I mitokondriets inre membran C) Den elektrokemiska gradienten av vĂ€tejoner mellan MMU och matrix." +"2024-05-15";"23";"En morgon nĂ€r du var sen blev du tvungen att springa för att hinna med spĂ„rvagnen. Efter ett tag smĂ€rtade lĂ„rmusklerna och kort dĂ€refter blev de stumma. Förklara vad som har hĂ€nt metaboliskt pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„ och varför det har intrĂ€ffat. (4p) (Max 100 ord.)";"glukosmetabolism";"";"En morgon nĂ€r du var sen blev du tvungen att springa för att hinna med spĂ„rvagnen. Efter ett tag smĂ€rtade lĂ„rmusklerna och kort dĂ€refter blev de stumma. Förklara vad som har hĂ€nt metaboliskt pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„ och varför det har intrĂ€ffat. (4p) (Max 100 ord.)";"Det har skett dĂ„ man har sprungit, en snabb explosiv aktivitet, sĂ„ har lite syre blivit upptagit. Detta har lett till att glykolysen som skett i musklerna har skett i anaeroba förhĂ„llanden. Detta har lett till att pyruvat som Ă€r slutprodukten i glykolysen, har reagerat med NADH (som behöver slĂ€ppa av elektronerna till syret i elektrontransportkedjan vid aeroba förhĂ„llanden) som bildats tidigare i processen, katalyserat av laktatdehydrogenas för att bilda laktat, sĂ„ NAD+ kan Ă„terbildas. Laktat i sin tur har sĂ€nkt pH:t i musklerna vilket har lett till smĂ€rtan. Laktatet kommer sedan transporteras till levern för att omvandlas till glukos." +"2024-05-15";"33";"Beskriv schematiskt hur nedbrytningen och utsöndringen av heme gĂ„r till, samt ange i vilka organ/vĂ€vnader de olika stegen sker. (4p)";"heme";"";"Beskriv schematiskt hur nedbrytningen och utsöndringen av heme gĂ„r till, samt ange i vilka organ/vĂ€vnader de olika stegen sker. (4p)";"Erytrocyter bryts ned i mjĂ€lten. FrĂ„n erytrocyterna kommer hemoglobin att frislĂ€ppas. Hemoglobinet bryts ned till fria aminosyror och heme. Heme kommer att brytas ned till biliverdin som kommer att omvandlas till bilirubin. Bilirubin Ă€r okonjugerat dvs fettlöslig och ej vattenlöslig, dĂ€rför kommer det transporteras till levern med hjĂ€lp av albumin. I levern kommer bilirubin att konjugera genom att bindas med gluturonsyra vilket kommer att göra den amfipatisk och vattenlöslig. Det konjugerade bilirubinet kommer sedan utsöndras frĂ„n levern med gallan till tarmarna. DĂ€r det sedan kan utsöndras genom avföring." +"2024-05-15";"24";"Para ihop nedanstĂ„ende metaboliter med en metabol vĂ€g dĂ€r de ingĂ„r. Varje metabolit fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) Metaboliter: fosfoenolpyruvat laktat oxalacetat succinat VĂ€gar: citronsyracykeln Coricykeln glukoneogenes glykolysen";"glukoneogenes";"";"Para ihop nedanstĂ„ende metaboliter med en metabol vĂ€g dĂ€r de ingĂ„r. Varje metabolit fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) Metaboliter: fosfoenolpyruvat laktat oxalacetat succinat VĂ€gar: citronsyracykeln Coricykeln glukoneogenes glykolysen";"fosfoenolpyruvat: glykolysen laktat: Coricykeln oxalacetat: glukoneogenes succinat: citronsyracykeln" +"2024-05-15";"10";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning frĂ„n 5ÂŽ till 3ÂŽ. B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp. C: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. D: Helixen Ă€r högervriden.";"nukleotider";"";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning frĂ„n 5ÂŽ till 3ÂŽ. B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp. C: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. D: Helixen Ă€r högervriden.";"C och D" +"2024-05-15";"9";"Initiering av eukaryot DNA-replikation Ă€r en noggrant reglerad process. A) I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin. B) I vilken fas av cellcykeln binder Cdc45 och GINS till MCM-helikaset? C) Vad heter det proteinkomplex som Ă€r bundet till replikationsorigin under hela cellcykeln? D) Vad gör CMG-helikaset nĂ€r DNA-replikationen skall initieras? (4p) (Max 15 ord.)";"dna-replikation";"";"Initiering av eukaryot DNA-replikation Ă€r en noggrant reglerad process. A) I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin. B) I vilken fas av cellcykeln binder Cdc45 och GINS till MCM-helikaset? C) Vad heter det proteinkomplex som Ă€r bundet till replikationsorigin under hela cellcykeln? D) Vad gör CMG-helikaset nĂ€r DNA-replikationen skall initieras? (4p) (Max 15 ord.)";"A) G-fasen. B) S1-fasen. C) ORC, origin recognition complex. D) SmĂ€lter DNA-strĂ€ngarna, dvs separerar dem." +"2024-05-15";"34";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för kolesterolets omsĂ€ttning och funktion i kroppen? (2p) A: Kolesterol kan vid svĂ€lt brytas ned till acetyl-CoA, som kan gĂ„ in i citronsyra-cykeln. B: En korrekt kolesterolkoncentration i cellens membran Ă€r viktig, dĂ„ kolesterolkoncentrationen avgör membranets stelhet. C: Kolesterol och 7-dehydrokolesterol utgör utgĂ„ngsmaterialet för syntes av steroidhormoner respektive D-vitamin. D: Kolesterol kan hos de flesta dĂ€ggdjur (inklusive mĂ€nniska) endast syntetiseras i leverns celler (hepatocyter).";"kolesterol";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för kolesterolets omsĂ€ttning och funktion i kroppen? (2p) A: Kolesterol kan vid svĂ€lt brytas ned till acetyl-CoA, som kan gĂ„ in i citronsyra-cykeln. B: En korrekt kolesterolkoncentration i cellens membran Ă€r viktig, dĂ„ kolesterolkoncentrationen avgör membranets stelhet. C: Kolesterol och 7-dehydrokolesterol utgör utgĂ„ngsmaterialet för syntes av steroidhormoner respektive D-vitamin. D: Kolesterol kan hos de flesta dĂ€ggdjur (inklusive mĂ€nniska) endast syntetiseras i leverns celler (hepatocyter).";"B och C" +"2024-05-15";"14";"Vilken roll har fMet (N-formylmetionin) i initiering av translation? Beskriv kortfattat translationens initieringsprocess dĂ€r fMet anvĂ€nds. (4p) (Max 150 ord.)";"translation";"";"Vilken roll har fMet (N-formylmetionin) i initiering av translation? Beskriv kortfattat translationens initieringsprocess dĂ€r fMet anvĂ€nds. (4p) (Max 150 ord.)";"fMet finns enbart i prokaryoter. I eukaryota celler anvĂ€nds istĂ€llet Met. I prokaryot translation sĂ„ initieras den genom att IF1 hittar en Shine-Delgarno sekvens, dĂ€r binder sedan den lila ribosomala enheten in och letar tills ett AUG (startkodon) hittas. Denna startkodon kodar för aminosyran fMet som kommer bindas in dĂ„ den sitter bundet till en tRNA-molekyl. tRNA:t binds in med hjĂ€lp av IF2 och sedan kommer den stora ribosomala enheten att binda in med hjĂ€lp av GTP. AlltsĂ„ Ă€r fMet den första aminosyran som binder in, till startkodonet, i prokaryot translation." +"2024-05-15";"20";"Om ∆G°Ž för reaktionen A → B Ă€r -40 kJ/mol under standardförhĂ„llanden sÄ  (2p) VĂ€lj de tvĂ„ korrekta alternativen: A: kommer den att fortsĂ€tta i snabb takt. B: Ă€r den lĂ„ngt ifrĂ„n jĂ€mvikt. C: kommer den att gĂ„ frĂ„n vĂ€nster till höger spontant. D: kommer den aldrig att nĂ„ jĂ€mvikt.";"termodynamik";"";"Om ∆G°Ž för reaktionen A → B Ă€r -40 kJ/mol under standardförhĂ„llanden sÄ  (2p) VĂ€lj de tvĂ„ korrekta alternativen: A: kommer den att fortsĂ€tta i snabb takt. B: Ă€r den lĂ„ngt ifrĂ„n jĂ€mvikt. C: kommer den att gĂ„ frĂ„n vĂ€nster till höger spontant. D: kommer den aldrig att nĂ„ jĂ€mvikt.";"B och C" +"2024-05-15";"30";"Allopurinol Ă€r en sĂ„ kallad hypoxantinanalog som inhiberar nedbrytning av purin-nukleotider till urat. Vilket enzym hĂ€mmar denna lĂ€kemedelssubstans och vid vilken sjukdom anvĂ€nds allopurinol som lĂ€kemedel? (2p) (Max 20 ord.)";"nukleotidnedbrytning";"";"Allopurinol Ă€r en sĂ„ kallad hypoxantinanalog som inhiberar nedbrytning av purin-nukleotider till urat. Vilket enzym hĂ€mmar denna lĂ€kemedelssubstans och vid vilken sjukdom anvĂ€nds allopurinol som lĂ€kemedel? (2p) (Max 20 ord.)";"Allopurinol hĂ€mmar enzymet xantinoxidas. Detta anvĂ€nds vid sjukdomen gikt som beror pĂ„ ökad uratnivĂ„ i kroppen." +"2024-05-15";"15";"Vilka Ă€r det tvĂ„ viktigaste principerna bakom evolutionen? Beskriv med ett valfritt exempel hur dessa tvĂ„ principer Ă€r viktiga för att möjliggöra uppkomsten av nya arter/fenotyper/funktioner. (4p) (Max 150 ord.)";"evolution";"";"Vilka Ă€r det tvĂ„ viktigaste principerna bakom evolutionen? Beskriv med ett valfritt exempel hur dessa tvĂ„ principer Ă€r viktiga för att möjliggöra uppkomsten av nya arter/fenotyper/funktioner. (4p) (Max 150 ord.)";"Variation: Att det ska finnas ett brett urval av olika gener i en population. Detta stora urvalet leder till att olika individer inom samma art Ă€r olika bra anpassade. Tex om en individ frĂ„n en art som i vanliga fall bara klarar varmare omrĂ„den, fĂ„r en gen som leder till att den klarar av kyla bĂ€ttre, dĂ„ kommer denna individ kunna migrera till kallare omrĂ„den, eller överleva ifall kallare tider kommer. Detta gör att tvĂ„ individer frĂ„n samma art kan utvecklas ivĂ€g frĂ„n varandra, en i det varmare och en i det kallare. Naturligt urval/Survival of the fittest: Den sĂ€ger att den som Ă€r best anpassad överlever. Samma exempel. Ifall en lĂ€ngre isperiod skulle börja sĂ„ kommer de som har bĂ€st kan anpassa sig, tex som att de kan vĂ€xa extra mycket pĂ€ls för att hĂ„lla inne vĂ€rmen, kommer överleva medan de som ej kan anpassa sig kommer dö." +"2024-05-15";"21";"Förklara vad ett kinas gör. (2p) (Max 20 ord.)";"enzymer";"";"Förklara vad ett kinas gör. (2p) (Max 20 ord.)";"Ett kinas katalyserar en reaktion dĂ€r en fosfatgrupp sĂ€tts pĂ„ ett substrat. Tex hexokinas som sĂ€tter pĂ„ fosfat pĂ„ glukos." +"2024-05-15";"31";"Till vilka aminosyror kan nedanstĂ„ende tvĂ„ alfa-ketosyror omvandlas i ett steg via transamineringsreaktioner? Ange Ă€ven det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ enzymet som katalyserar bildningen av respektive aminosyra. A) pyruvat B) oxalacetat (4p) (Max 20 ord.)";"aminosyrametabolism";"";"Till vilka aminosyror kan nedanstĂ„ende tvĂ„ alfa-ketosyror omvandlas i ett steg via transamineringsreaktioner? Ange Ă€ven det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ enzymet som katalyserar bildningen av respektive aminosyra. A) pyruvat B) oxalacetat (4p) (Max 20 ord.)";"A) Pyruvat kan omvandlas till alanin mha enzymet alaninaminotransferas. B) Oxalacetat kan omvandlas till aspartat mha enzymet aspartataminotransferas." +"2024-05-15";"25";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. En typ av reglering av komplexet sker via fosforylering. A) Varför Ă€r det viktigt att komplexet Ă€r reglerat? B) Vad hĂ€nder med komplexets aktivitet nĂ€r det fosforyleras? C) Redogör för hur energikvoten pĂ„verkar fosforyleringen av komplexet. (4p) (Max 100 ord)";"integrering-av-metabolismen";"";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. En typ av reglering av komplexet sker via fosforylering. A) Varför Ă€r det viktigt att komplexet Ă€r reglerat? B) Vad hĂ€nder med komplexets aktivitet nĂ€r det fosforyleras? C) Redogör för hur energikvoten pĂ„verkar fosforyleringen av komplexet. (4p) (Max 100 ord)";"A) PDH-komplexet katalyserar omvandlingen av pyruvat till Acetyl-CoA, detta Ă€r mellansteget mellan glykolys och citronsyracykeln. Det Ă€r viktigt det regleras sĂ„ rĂ€tt mĂ€ngd energi utvinns. SĂ„ att vi inte genererar ATP nĂ€r vi ej behöver, tillexempel glukoneogenesen behövs sĂ€ttas igĂ„ng sĂ„ vi kan omvandla pyruvat till glukos eller sĂ„ att det istĂ€llet lagras i kroppen. B) Komplexet kommer inhiberas vid fosforylering. C) Ifall energikvoten Ă€r hög, dvs mycket ATP finns kommer det att kunna hĂ€mma komplexet dĂ„ fosforyleringen av komplexet krĂ€ver ATP. DĂ„ en fosfatgrupp kommer sĂ€ttas pĂ„ komplexet. Ifall hög mĂ€ngd ADP finns kommer det ej att fosforylera komplexet." +"2024-05-15";"11";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription samverkar flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om denna process stĂ€mmer? (2p) A: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikasaktivitet. B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. C: TBP ingĂ„r som en subenhet i det större TFIIF-komplexet. D: TBP binder till TATA-boxen.";"rna-syntes";"";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription samverkar flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om denna process stĂ€mmer? (2p) A: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikasaktivitet. B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. C: TBP ingĂ„r som en subenhet i det större TFIIF-komplexet. D: TBP binder till TATA-boxen.";"A och D" +"2024-05-15";"8";"Nukleotider bygger upp RNA och DNA. A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider? B) I vilken position pĂ„ sockret sitter kvĂ€vebasen? C) I vilken position pĂ„ sockret sitter fosfatgruppen? D) Vad Ă€r dGDP förkortning för? (4p)";"nukleotider";"";"Nukleotider bygger upp RNA och DNA. A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider? B) I vilken position pĂ„ sockret sitter kvĂ€vebasen? C) I vilken position pĂ„ sockret sitter fosfatgruppen? D) Vad Ă€r dGDP förkortning för? (4p)";"A) Hydroxylgrupp (OH-grupp) B) PĂ„ 1'-kolet C) PĂ„ 5'-kolet D) Deoxyguanosin 5'-difosfat" +"2024-05-15";"35";"Du befinner dig i labsalen nĂ€r det plötsligt börjar brinna i en bĂ€gare med etanol. Efter att ha uppmĂ€rksammat de övriga i labbet pĂ„ branden och konstaterat att den Ă€r begrĂ€nsad bestĂ€mmer du dig för att slĂ€cka den. PĂ„ labbet hittar du brandslĂ€ckare för brĂ€nder av klass A–C. A) Vad avses med brĂ€nder klass A, B och C? B) Förklara vilken klass av brand som har uppstĂ„tt. (4p) Max 80 ord.";"introduktionslaboration";"";"Du befinner dig i labsalen nĂ€r det plötsligt börjar brinna i en bĂ€gare med etanol. Efter att ha uppmĂ€rksammat de övriga i labbet pĂ„ branden och konstaterat att den Ă€r begrĂ€nsad bestĂ€mmer du dig för att slĂ€cka den. PĂ„ labbet hittar du brandslĂ€ckare för brĂ€nder av klass A–C. A) Vad avses med brĂ€nder klass A, B och C? B) Förklara vilken klass av brand som har uppstĂ„tt. (4p) Max 80 ord.";"3 av 4: A= brand i textilier/trĂ€ B=brand i vĂ€tskor/alkoholer C=brand i gaser Det Ă€r en typ B brand som uppstĂ„tt dĂ„ etanol Ă€r en alkohol." +"2024-05-15";"3";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för proteiners sekundĂ€rstruktur? (2p) A: En dubbelhelix Ă€r en av de tvĂ„ vanligaste formerna. B: Identiska aminosyrasekvenser kan ha olika sekundĂ€rstruktur i olika proteiner. C: Den stabiliseras av vĂ€tebindningar mellan aminosyrornas R-grupper. D: Olika sekundĂ€rstrukturdelar hos ett protein kan bindas samman med loopar.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för proteiners sekundĂ€rstruktur? (2p) A: En dubbelhelix Ă€r en av de tvĂ„ vanligaste formerna. B: Identiska aminosyrasekvenser kan ha olika sekundĂ€rstruktur i olika proteiner. C: Den stabiliseras av vĂ€tebindningar mellan aminosyrornas R-grupper. D: Olika sekundĂ€rstrukturdelar hos ett protein kan bindas samman med loopar.";"(svar angivet i flervalsformulĂ€r) TotalpoĂ€ng: 2" +"2024-05-15";"7";"Laktosintolerans och galaktosemi: ge ett exempel pĂ„ vad som Ă€r gemensamt för dessa tillstĂ„nd och ett exempel pĂ„ vad som skiljer dem Ă„t. (4p) (Max 200 ord.)";"kolhydrater";"";"Laktosintolerans och galaktosemi: ge ett exempel pĂ„ vad som Ă€r gemensamt för dessa tillstĂ„nd och ett exempel pĂ„ vad som skiljer dem Ă„t. (4p) (Max 200 ord.)";"Gemensamt: BĂ„da tvĂ„ sjukdomar beror pĂ„ brist pĂ„ funktion eller brist pĂ„ respektive enzym som bryter ned laktos respektive galaktos. Skillnad: Laktosintolerans Ă€r brist pĂ„ enzymet laktas som bryter ned laktos till galaktos och glukos, det leder till att kroppen ej bryter ned laktos i GI-kanalen, detta leder till att laktos kommer hamna i tarmarna dĂ€r det kan jĂ€sa vilket leder till magsmĂ€rtor, diarrĂ© och gasbildning. Galaktosemi beror pĂ„ bristande funktion eller brist pĂ„ enzymerna (en av dem Ă€r GALT) som omvandlar galaktos till glukos. Galaktos kan ta upp av tarmcellerna tillskillnad frĂ„n laktos. Detta leder till ökad nivĂ„ av galaktos i plasman, galaktos blir till galaktilol som Ă€r ett toxiskt Ă€mne. Detta kan leda till neurologisk skador och i vĂ€rsta fall död. AlltsĂ„ Ă€r skillnaden vart de kommer ansamlas och pĂ„verkan pĂ„ kroppen." +"2024-05-15";"6";"Du Ă€r lĂ€kare pĂ„ en vĂ„rdcentral och en patient har frĂ„gor om de prover som du just ordinerat i en ”lipidstatus”. Du tar hjĂ€lp av en ritning du lĂ€rde dig göra nĂ€r du lĂ€ste biokemi under din grundutbildning för att börja svara pĂ„ frĂ„gan. A) Rita den principiella strukturen för den molekyl som framför allt anvĂ€nds för att lagra energi i kroppen. B) Vilken sorts lipoprotein skickar levern ut i blodet för att transportera energilagringsmolekylen till resten av kroppens celler? 1 ord rĂ€cker som svar. (4p)";"lipider";"";"Du Ă€r lĂ€kare pĂ„ en vĂ„rdcentral och en patient har frĂ„gor om de prover som du just ordinerat i en ”lipidstatus”. Du tar hjĂ€lp av en ritning du lĂ€rde dig göra nĂ€r du lĂ€ste biokemi under din grundutbildning för att börja svara pĂ„ frĂ„gan. A) Rita den principiella strukturen för den molekyl som framför allt anvĂ€nds för att lagra energi i kroppen. B) Vilken sorts lipoprotein skickar levern ut i blodet för att transportera energilagringsmolekylen till resten av kroppens celler? 1 ord rĂ€cker som svar. (4p)";"A) Triacylglycerol (TAG). B) VLDL. ![[Pasted image 20251129235437.png]] (Ritning pĂ„ TAG-struktur finns pĂ„ sida 11 i original-PDF.)" +"2024-05-15";"2";"PĂ„ bilden visas en tripeptid. ![[Pasted image 20251129235411.png]] A) Ange vilken aminosyra som finns pĂ„ C-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har. B) Ange vilken aminosyra som finns pĂ„ N-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har. (4p) (Max 25 ord.)";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"PĂ„ bilden visas en tripeptid. ![[Pasted image 20251129235411.png]] A) Ange vilken aminosyra som finns pĂ„ C-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har. B) Ange vilken aminosyra som finns pĂ„ N-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har. (4p) (Max 25 ord.)";"A) Asparginsyra, en syra. Kan binda mha elektrostatiska interaktioner dĂ„ den Ă€r negativt laddad. B) Glycin, en alifatisk aminosyra. OpolĂ€r." +"2022-12-19";"28";"I elektrontransportkedjan pumpas protoner nĂ€r elektroner förflyttas mellan olika komponenter. A) Var i elektrontransportkedjan pumpas protoner? B) Vilken Ă€r drivkraften bakom protonpumpningen? Max 50 ord.";"elektrontransportkedjan";"";"I elektrontransportkedjan pumpas protoner nĂ€r elektroner förflyttas mellan olika komponenter. A) Var i elektrontransportkedjan pumpas protoner? B) Vilken Ă€r drivkraften bakom protonpumpningen? Max 50 ord.";"A) I komplex I, III och IV B) I elektrontransportkedjans komplex flyttas elektroner frĂ„n komponenter med lĂ€gre redoxpotential till komponenter med högre. Detta Ă€r en energimĂ€ssigt gynnsam process och energin kan dĂ„ utnyttjas för att pumpa protoner frĂ„n matrix till mellanmembransutrymmet mot gradienten. Energin omvandlas dĂ„ till elektrokemisk energi." +"2022-12-19";"5";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att köra affinitetskromatografi med en 6xHis-tag. A) Beskriv kortfattat principen för affinitetskromatografi. B) Hur kan man eluera proteinet? C) Ange en metod som kan anvĂ€ndas för analys av det eluerade proteinet. Max 200 ord.";"utforska-proteiner";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att köra affinitetskromatografi med en 6xHis-tag. A) Beskriv kortfattat principen för affinitetskromatografi. B) Hur kan man eluera proteinet? C) Ange en metod som kan anvĂ€ndas för analys av det eluerade proteinet. Max 200 ord.";"A) Affinitetskromatografi Ă€r en kromatografimetod som bygger pĂ„ att separera proteiner baserat pĂ„ en viss egeskap. Exempelvis kan glykosylerade proteiner separeras ut genom att kulorna i kolonnen har molekyler som binder till sockerenheterna. Man kan Ă€ven, som i detta fall, modifiera DNA-sekvensen för proteinet man Ă€r ute efter genom att lĂ€gga till en tag av histidin vilken binder vĂ€l till nickeljoner pĂ„ kulorna. B) För att fĂ„ proteinet att lossna frĂ„n kulorna krĂ€vs att man eluerar. Det kan ske med hjĂ€lp av en stark buffert eller saltlösning, ofta en kombination av bĂ„da. C) Gelelektrofores, SDS-PAGE, kan anvĂ€ndas för att analysera proteinets storlek samt hur vĂ€l proteinreningen lyckats." +"2022-12-19";"18";"Diffusion Ă€r en viktig process för att fördela molekyler i gaser och vĂ€tskor. Vad beror den pĂ„ och vilken termodynamisk drivkraft finns bakom den?";"termodynamik";"";"Diffusion Ă€r en viktig process för att fördela molekyler i gaser och vĂ€tskor. Vad beror den pĂ„ och vilken termodynamisk drivkraft finns bakom den?";"1.5p Diffusion beror pĂ„ att det finns mĂ„nga fler sĂ€tt för ett Ă€mne i en vĂ€tska eller gas att vara oordnat Ă€n ordnat, alltsĂ„ Ă€r sannolikheten för ett oordnat tillstĂ„nd större och molekylerna kommer dĂ„ till följd av sin konstanta rörelse att hamna i ett oordnat tillstĂ„nd. Den termodynamiska drivkraften bakom diffusion Ă€r sĂ„ledes termodynamikens andra lag, att ett system tenderar att gĂ„ mot mer oordnade tillstĂ„nd, alltsĂ„ att entropin ökar. 2.0p Brownsk rörelse (stavning?) innebĂ€r att en liten molekyl har större sannolikhet att inte stöta pĂ„ nĂ„got (annan molekyl) pĂ„ ena sidan Ă€n andra. Det leder till att molekyler rör sig mot dĂ€r det Ă€r mindre molekyl-tĂ€tt, och sĂ„ledes sprids Ă€mnet jĂ€mt. Ämnet vill fördela sig, eftersom att ha det ordnat = lĂ„g entropi => ofördelaktigt (om molekylen Ă€r löslig i sin omgiving, om olja i vatten Ă€r det mer fördelaktigt att oljan Ă€r samlad i en stor klump)" +"2022-12-19";"1";"Rangordna nedanstĂ„ende bindningstyper frĂ„n den svagaste till den starkaste. Jon Peptid van der Waals VĂ€te";"kemiska-bindingar";"";"Rangordna nedanstĂ„ende bindningstyper frĂ„n den svagaste till den starkaste. Jon Peptid van der Waals VĂ€te";"1. van der Waals 2. VĂ€te 3. Jon 4. Peptid" +"2022-12-19";"19";"Vilka pĂ„stĂ„enden om övergĂ„ngstillstĂ„ndet för en enzym-katalyserad reaktion stĂ€mmer? A: Det har högre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion. B: Det har lĂ€gre energi Ă€n reaktionens substrat. C: Det Ă€r mycket kortvarigt. D: Det har lĂ€gre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion.";"enzymer";"";"Vilka pĂ„stĂ„enden om övergĂ„ngstillstĂ„ndet för en enzym-katalyserad reaktion stĂ€mmer? A: Det har högre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion. B: Det har lĂ€gre energi Ă€n reaktionens substrat. C: Det Ă€r mycket kortvarigt. D: Det har lĂ€gre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion.";"RĂ€tt svar 1. C 2. D" +"2022-12-19";"29";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande enzym i den processen? alfaketoglutaratdehydrogenas glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas malatdehydrogenas pyruvatdehydrogenas";"integrering-av-metabolismen";"";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande enzym i den processen? alfaketoglutaratdehydrogenas glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas malatdehydrogenas pyruvatdehydrogenas";"1. glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas 2. pyruvatdehydrogenas 3. alfaketoglutaratdehydrogenas 4. malatdehydrogenas" +"2022-12-19";"4";"Hemoglobin och myoglobin innehĂ„ller den prostetiska gruppen heme. Denna innehĂ„ller ett jĂ€rn (FeÂČâș) som ansvarar för inbindningen av syremolekyler. Beskriv varför bindning till syre pĂ„verkar hemoglobinets struktur och hur det i sin tur pĂ„verkar hemoglobinets syreaffinitet. Max 70 ord.";"hemoglobin";"";"Hemoglobin och myoglobin innehĂ„ller den prostetiska gruppen heme. Denna innehĂ„ller ett jĂ€rn (FeÂČâș) som ansvarar för inbindningen av syremolekyler. Beskriv varför bindning till syre pĂ„verkar hemoglobinets struktur och hur det i sin tur pĂ„verkar hemoglobinets syreaffinitet. Max 70 ord.";"JĂ€rnatomens storlek gör att den inte fĂ„r plats i mitten av hemegruppen. NĂ€r syre binder in blir jĂ€rnets atommoln mindre och kan sĂ„ledes flyttas upp 0,4 Å in i hemeplanet. DĂ„ kommer Ă€ven det proximala histidinet kopplat till jĂ€rnet att flyttas upp samt den alfahelix den Ă€r kopplad till. Det pĂ„verkar strukturen pĂ„ hemoglobinet dĂ€r subenheterna totalt kommer vridas upp 15 grader till R-state med ökad affinitet för syre." +"2022-12-19";"16";"Vilka pĂ„stĂ„enden om det eukaryota cellmembranet Ă€r korrekta? A: Fosfatidylserin finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet. B: Kolesterol finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet. C: Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cellens utsida. D: Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cytoplasman.";"cellmembran";"";"Vilka pĂ„stĂ„enden om det eukaryota cellmembranet Ă€r korrekta? A: Fosfatidylserin finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet. B: Kolesterol finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet. C: Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cellens utsida. D: Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cytoplasman.";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-12-19";"22";"Ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik. Behöver du kĂ€nna till den totala enzymkoncentrationen för att bestĂ€mma konstanterna (i) Kₘ, (ii) Vmax eller (iii) kcat? Motivera ditt svar. ![[Pasted image 20251128085625.png]]";"enzymer";"";"Ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik. Behöver du kĂ€nna till den totala enzymkoncentrationen för att bestĂ€mma konstanterna (i) Kₘ, (ii) Vmax eller (iii) kcat? Motivera ditt svar. ![[Pasted image 20251128085625.png]]";"Vmax motsvarar den maximala reaktionshastighet som Ă€r möjlig för en enzymkatalyserad reaktion och uppnĂ„s dĂ„ alla enzym Ă€r bundna i enzym-substratkomplex. Vmax beror alltsĂ„ av enzymkoncentratonen. Kₘ motsvarar den substratkoncentration dĂ„ V = Vmax/2, alltsĂ„ nĂ€r hĂ€lften av enzymen har bundit substratet och Ă€r upptagna med katalys. Kₘ och Vmax kan bestĂ€mmas experimentellt för en reaktion genom att mĂ€ta den initiella reaktionshastigheten för varierande substratkoncentrationer men med samma enzymkoncentration. VĂ€rdena förs in i ett diagram dĂ€r reaktionshastigheten blir en funktion av substratkoncentrationen (se nedan). NĂ€r substratkoncentrationen gĂ„r mot oĂ€ndligheten kommer dĂ„ V gĂ„ mot Vmax och man kan dĂ„ matematiskt bestĂ€mma Vmax utan att kĂ€nna till den exakta enzymkoncentrationen. Kₘ kan sedan bestĂ€mmas utifrĂ„n vid vilken substratkoncentration som V = Vmax/2. kcat Ă€r ett mĂ„tt pĂ„ hur mĂ„nga molekyler produkt som bildas per sekund och enzym, turnover number, och rĂ€knas sĂ„ledes fram ur den maximala reaktionshastigheten dividerat med den totala enzymkoncentrationen. För att bestĂ€mma kcat krĂ€vs alltsĂ„ att kĂ€nna till den maximala enzymkoncentrationen." +"2022-12-19";"32";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekta? A: Den huvudsakliga regleringspunkten i pentosfosfatvĂ€gen Ă€r enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas. B: Ribulos-5-fosfat kan omvandlas till glukos-6-fosfat i den reversibla oxidativa fasen av pentosfosfatvĂ€gen. C: NADPH Ă€r ett mycket viktigt oxidationsmedel i celler. D: Nedsatt funktion i pentosfosfatvĂ€gen kan orsaka hemolytisk anemi. RĂ€tt svar";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekta? A: Den huvudsakliga regleringspunkten i pentosfosfatvĂ€gen Ă€r enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas. B: Ribulos-5-fosfat kan omvandlas till glukos-6-fosfat i den reversibla oxidativa fasen av pentosfosfatvĂ€gen. C: NADPH Ă€r ett mycket viktigt oxidationsmedel i celler. D: Nedsatt funktion i pentosfosfatvĂ€gen kan orsaka hemolytisk anemi. RĂ€tt svar";"A och D" +"2022-12-19";"26";"A) Vilka tvĂ„ enzymer hjĂ€lps Ă„t att Ă„teruppbygga en delvis nedbruten glykogenpartikel genom att addera nya glukosenheter till strukturen? B) Vilken typ av bindning skapar respektive enzym?";"glykogen";"";"A) Vilka tvĂ„ enzymer hjĂ€lps Ă„t att Ă„teruppbygga en delvis nedbruten glykogenpartikel genom att addera nya glukosenheter till strukturen? B) Vilken typ av bindning skapar respektive enzym?";"A) En delvis nedbruten glykogenpartikel har redan en primer i form av glykogenin, alltsĂ„ behöver bara kedjorna elongeras och förgreningar bildas. Glykogensyntas kommer att förlĂ€nga kedjorna genom att addera glukosenheter medan branching enzyme kommer skapa förgreningar genom att flytta 7 glukosenheter. B) Glykogensyntas – alfa 1–4 glykosidbindning Branching enzyme – alfa 1–6 glykosidbindning" +"2022-12-19";"12";"Vilka tvĂ„ av följande alternativ beskriver funktioner för poly-A-svansen i 3'-Ă€nden pĂ„ eukaryot mRNA? A: Stimulerar transport av mRNA in till cellkĂ€rnan. B: Skyddar mot felaktig splicing. C: Stimulerar translation. D: Reglerar mRNA-molekylens halveringstid.";"rna-syntes";"";"Vilka tvĂ„ av följande alternativ beskriver funktioner för poly-A-svansen i 3'-Ă€nden pĂ„ eukaryot mRNA? A: Stimulerar transport av mRNA in till cellkĂ€rnan. B: Skyddar mot felaktig splicing. C: Stimulerar translation. D: Reglerar mRNA-molekylens halveringstid.";"RĂ€tt svar 1. C 2. D" +"2022-12-19";"27";"A) Vilka molekyler av betydelse för energiomvandling bildas i ett varv i citronsyracykeln? B) Varför Ă€r citronsyracykeln inte aktiv i frĂ„nvaro av syre? Max 50 ord.";"citronsyracykeln";"";"A) Vilka molekyler av betydelse för energiomvandling bildas i ett varv i citronsyracykeln? B) Varför Ă€r citronsyracykeln inte aktiv i frĂ„nvaro av syre? Max 50 ord.";"A) 3 NADH och 1 FADH₂ B) För att citronsyracykeln ska ske krĂ€vs att det finns mitokondriellt NADâș och FAD. Utan syre avstannar elektrontransportkedjan dĂ„ syre behövs i komplex IV och dĂ€rmed kan inte NADH och FADH₂ oxideras vilket Ă€r det enda sĂ€ttet att Ă„terbilda NADâș och FAD i mitokondriens matrix." +"2022-12-19";"13";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: TBP binder till TATA-boxen. B: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. C: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet.";"rna-syntes";"";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: TBP binder till TATA-boxen. B: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. C: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet.";"RĂ€tt svar 1. A 2. D" +"2022-12-19";"17";"Proteinet pĂ„ bilden förflyttas till plasmamembranet hos skelettmuskler som ett svar pĂ„ insulinsignalering. A) Vilken Ă€r transportören? B) Vilken typ av transport sker? C) Vad hĂ€nder med glukos nĂ€r den kommit in i cellen och varför? Max 50 ord. ![[Pasted image 20251128085555.png]]";"transport-över-cellmembran";"";"Proteinet pĂ„ bilden förflyttas till plasmamembranet hos skelettmuskler som ett svar pĂ„ insulinsignalering. A) Vilken Ă€r transportören? B) Vilken typ av transport sker? C) Vad hĂ€nder med glukos nĂ€r den kommit in i cellen och varför? Max 50 ord. ![[Pasted image 20251128085555.png]]";"A) GLUT-4 B) Faciliterad diffusion C) Den kommer genom enzymet Hexokinas och förbrukning av 1 ATP bilda glukos 6-fosfat. Fosforyleringen gör att bĂ€rarproteinet inte lĂ€ngre kĂ€nner igen glukosmolekylen och dĂ€rmed kan den inte transporteras ut igen utan kommer, beroende pĂ„ energikvoten, brytas ned i glykolysen eller anvĂ€ndas för uppbyggnad av glykogen." +"2022-12-19";"23";"Vad har molekylerna NADH, ATP, CoA och FADH₂ gemensamt? A: De Ă€r kinetiskt stabila. B: De Ă€r kinetiskt instabila. C: De Ă€r termodynamiskt stabila. D: De Ă€r termodynamiskt instabila.";"integrering-av-metabolismen";"";"Vad har molekylerna NADH, ATP, CoA och FADH₂ gemensamt? A: De Ă€r kinetiskt stabila. B: De Ă€r kinetiskt instabila. C: De Ă€r termodynamiskt stabila. D: De Ă€r termodynamiskt instabila.";"A och D" +"2022-12-19";"33";"Vilka av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten? A: Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol till en fettsyra. B: Den regleras frĂ€mst via tillgĂ„ngen pĂ„ fritt extracellulĂ€rt kolesterol. C: Den regleras frĂ€mst via reglering av aktiviteten hos enzymet HMG-CoA-reduktas. D: Att bilda kolesterolestrar Ă€r i de flesta celler irreversibelt – för att Ă„terbildas till kolesterol behöver kolesterolestern först transporteras till levern via HDL. RĂ€tt svar";"kolesterol";"";"Vilka av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten? A: Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol till en fettsyra. B: Den regleras frĂ€mst via tillgĂ„ngen pĂ„ fritt extracellulĂ€rt kolesterol. C: Den regleras frĂ€mst via reglering av aktiviteten hos enzymet HMG-CoA-reduktas. D: Att bilda kolesterolestrar Ă€r i de flesta celler irreversibelt – för att Ă„terbildas till kolesterol behöver kolesterolestern först transporteras till levern via HDL. RĂ€tt svar";"A och C" +"2022-12-19";"24";"Det pyruvat som bildas vid anaerob glykolys behöver metaboliseras vidare. A) Vad bildas av pyruvatet? B) Vilken Ă€r orsaken till det? C) Vilket enzym katalyserar reaktionen? Max 50 ord.";"glukosmetabolism";"";"Det pyruvat som bildas vid anaerob glykolys behöver metaboliseras vidare. A) Vad bildas av pyruvatet? B) Vilken Ă€r orsaken till det? C) Vilket enzym katalyserar reaktionen? Max 50 ord.";"A) Laktat B) Cellen behöver Ă„terbilda NADâș i cytoplasman för att inte glykolysen ska avstanna dĂ„ det krĂ€vs i steg 6. Vid anaerob glykolys sker detta genom fermentering dĂ€r pyruvat reduceras till laktat och NADH oxideras till NADâș. C) Laktatdehydrogenas" +"2022-12-19";"10";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? A: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp. C: Helixen Ă€r högervriden. D: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.";"nukleotider";"";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? A: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp. C: Helixen Ă€r högervriden. D: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-12-19";"9";"A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln? B) Vilken form har denna faktor?";"dna-replikation";"";"A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln? B) Vilken form har denna faktor?";"A) PCNA, eller sliding clamp som den ocksĂ„ kallas, har funktionen att den sitter runt en av DNA-strĂ€ngarna under replikation och hĂ„ller fast DNA-polymeras pĂ„ strĂ€ngen. Det gör att processiviteten ökar upp till 50 gĂ„nger jĂ€mfört med utan PCNA dĂ„ DNA-polymeras kan syntetisera lĂ„nga strĂ€ckor DNA utan att ramla av. B) Ringformad" +"2022-12-19";"34";"Beskriv vad som karaktĂ€riserar plasmider med konformationen supercoiled respektive relaxerad cirkulĂ€r, hur de bildas och hur de kan skiljas Ă„t med gelelektrofores. Den hĂ€r frĂ„gan kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska i tabellform eller i fritext. Max 75 ord.";"plasmid";"";"Beskriv vad som karaktĂ€riserar plasmider med konformationen supercoiled respektive relaxerad cirkulĂ€r, hur de bildas och hur de kan skiljas Ă„t med gelelektrofores. Den hĂ€r frĂ„gan kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska i tabellform eller i fritext. Max 75 ord.";"I supercoiled kommer DNAt i plasmiden vara överdrivet tvinnat, sĂ„ kallat supercoiled med högre linkingnumber Ă€n normalt. DĂ€rmed kommer det bildas en linjĂ€r struktur. I relaxerad cirkulĂ€r Ă€r plasmiden istĂ€llet ringformat. De tvĂ„ olika konformationerna kommer möta olika stort motstĂ„nd av gelen under gelelektrofores till följd av att de har olika form och de kan sĂ„ledes separeras baserat pĂ„ att de kommer fĂ€rdas olika lĂ„ngt. ![[Pasted image 20251128085752.png]]" +"2022-12-19";"14";"Beskriv sekundĂ€rstrukturen hos molekylen som transporterar aminosyror till ribosomen och förklara vilken funktionen Ă€r för varje del av strukturen. Rita gĂ€rna. ![[Pasted image 20251128085533.png]]";"translation";"";"Beskriv sekundĂ€rstrukturen hos molekylen som transporterar aminosyror till ribosomen och förklara vilken funktionen Ă€r för varje del av strukturen. Rita gĂ€rna. ![[Pasted image 20251128085533.png]]";"Strukturen som transporterar aminosyror till ribosomen kallas tRNA och byggs upp av RNA. I 2D, sekundĂ€rstruktur, Ă€r tRNA klöverformad och stabiliseras av vĂ€tebindningar mellan komplementĂ€ra baspar i RNA kedjan. Den nedersta loopen, Antikodon loopen, innehĂ„ller ett antikodon pĂ„ tre baser som Ă€r komplementĂ€rt till kodonet pĂ„ mRNA och dĂ€rmed aggerar som mellanhand mellan kodon och aminosyra vilket möjliggör för den genetiska koden. De andra tvĂ„ looparna spelar roll för interaktioner med exempelvis aminoacyl-tRNA syntetaser som kopplar ihop rĂ€tt aminosyra med rĂ€tt tRNA. De bidrar alltsĂ„ till identifiering av det specifika tRNA:t. 5'-Ă€nden av tRNA kedjan Ă€r fosforylerad och i 3'-Ă€nden sitter en CCA-sekvens, sĂ„ kallad acceptor stem. Till den fria OH-gruppen pĂ„ 3'-Ă€nden av adenosin i acceptor stem kopplas aminosyran av aminoacyl-tRNA syntetaser." +"2022-12-19";"20";"Redogör för hur heme bryts ner och utsöndras. (2p)";"heme";"";"Redogör för hur heme bryts ner och utsöndras. (2p)";"Heme bryts ner i mjĂ€lten nĂ€r röda blodkroppar bryts ner. Först bildas biliverdin som sedan omvandlas till bilirubin. DĂ„ bilirubin Ă€r en hydrofob molekyl kommer den att transporteras bunden till blodproteinet albumin via blodet till levern. I levern kommer bilirubinet konjugeras och dĂ„ bli amfipatiskt för att sedan utsöndras via gallan." +"2022-12-19";"30";"NĂ€mn tvĂ„ aminosyror som genom transaminering kan omvandlas till citronsyracykelintermediĂ€rer vilket gör dem till glukogena aminosyror. Ange Ă€ven vilken citronsyracykelintermediĂ€r respektive aminosyra bildar.";"aminosyrametabolism";"";"NĂ€mn tvĂ„ aminosyror som genom transaminering kan omvandlas till citronsyracykelintermediĂ€rer vilket gör dem till glukogena aminosyror. Ange Ă€ven vilken citronsyracykelintermediĂ€r respektive aminosyra bildar.";"Glutamat kan omvandlas till alfaketoglutarat Aspartat kan omvandlas till oxalacetat" +"2022-12-19";"15";"Cancerceller utvecklas frĂ„n normala celler. Beskriv hur man kan anvĂ€nda koncept frĂ„n evolutionen för att förstĂ„ hur detta gĂ„r till.";"evolution";"";"Cancerceller utvecklas frĂ„n normala celler. Beskriv hur man kan anvĂ€nda koncept frĂ„n evolutionen för att förstĂ„ hur detta gĂ„r till.";"2.0p Evolution beror pĂ„ variation och naturligt urval. Det sker mutationer ""ofta"", vilket ökar variationen inom en population. MĂ„nga gĂ„nger Ă€r mutationen som uppstĂ„r sĂ€mre och försvinner. Ibland Ă€r en mutation bra och den blir selekterad (survival of the fittest) och lever kvar inom en population (evolution) Vid cancer sĂ„ sker likasĂ„ mutationer, det kan vara mutationer som stör delningsprocessen i en cell (sĂ„ att den ohĂ€mmat delar sig) eller mutationer som hĂ€mmar vĂ„rt immunsystem (vi kan ej bekĂ€mpa tumörer, p53). Cancerceller utvecklas alltsĂ„ frĂ„n vĂ„ra egna celler (fast de Ă€r muterade och orsakar sjukdom). Cancerceller genomgĂ„r ocksĂ„ mutationer. ""Vanligt"" Ă€r mutationer som stimulerar ohĂ€mmad delning och gör dem mer maligna. Cancerceller har en variation som gör dem ""starka"" och tar dĂ€rför över i kroppen. 1.5p Evolutionen utgĂ„r frĂ„n att det finns en genetisk variation och ett naturligt urval dĂ€r de egenskaper som gynnar överlevnad i den aktuella miljön kommer föras vidare till nĂ€sta generation i större utstrĂ€ckning. Genetisk variation uppnĂ„s bland annat genom slumpmĂ€ssiga spontana mutationer i DNA. Mutationer kan dĂ„ uppkomma i en cell som stĂ€nger av en tumörsupressorgen vilket dĂ„ Ă€r ""gynnsamt"" för den individuella cellen som kan fortsĂ€tta dela sig. Andra mutationer kan dĂ„ uppstĂ„ i en gen som kodar för reparation av DNA vilket möjliggör för ytterligare mutationer som aktiverar oncogener och stĂ€nger av andra tumörsupressorgener. Genom ett flertal steg dĂ€r mutationer möjliggör för cellen att dela sig oftare och för fler mutationer att uppstĂ„ kan sĂ„ledes en cancertumör utvecklas ur en normal cell." +"2022-12-19";"21";"Vilka av följande Ă€r ketonkroppar? A: Acetoacetat B: Hydroxy-metyl-glutarat C: Aceton D: Beta-hydroxy-acetat RĂ€tt svar";"betaoxidation";"";"Vilka av följande Ă€r ketonkroppar? A: Acetoacetat B: Hydroxy-metyl-glutarat C: Aceton D: Beta-hydroxy-acetat RĂ€tt svar";"A och C" +"2022-12-19";"31";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotidnedbrytning Ă€r korrekta? A: Gikt Ă€r en sjukdom som kan orsakas av defekter i enzymerna som bryter ner pyrimidin-nukleotider. B: Urat Ă€r en molekyl med tvĂ„ ringstrukturer. C: Nukleotidaser omvandlar nukleotider till nukleosider. D: Vid nedbrytning av nukleotiden AMP kommer molekylens samtliga kvĂ€veatomer slutligen hamna i urea som utsöndras med urinen.";"nukleotidnedbrytning";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotidnedbrytning Ă€r korrekta? A: Gikt Ă€r en sjukdom som kan orsakas av defekter i enzymerna som bryter ner pyrimidin-nukleotider. B: Urat Ă€r en molekyl med tvĂ„ ringstrukturer. C: Nukleotidaser omvandlar nukleotider till nukleosider. D: Vid nedbrytning av nukleotiden AMP kommer molekylens samtliga kvĂ€veatomer slutligen hamna i urea som utsöndras med urinen.";"RĂ€tt svar 1. B 2. C" +"2022-12-19";"25";"Vilka faktorer Ă€r viktiga för regleringen av fosfofruktokinas 2/fruktos 2,6-bisfosfatas? A: Hormoner B: Cellens energikvot C: pH D: Fosforylering";"glukosmetabolism";"";"Vilka faktorer Ă€r viktiga för regleringen av fosfofruktokinas 2/fruktos 2,6-bisfosfatas? A: Hormoner B: Cellens energikvot C: pH D: Fosforylering";"RĂ€tt svar 1. A 2. D" +"2022-12-19";"11";"A) Var Ă„terfinns alfa-amanitin i naturen? B) Vilket enzym inhiberar denna substans?";"rna-syntes";"";"A) Var Ă„terfinns alfa-amanitin i naturen? B) Vilket enzym inhiberar denna substans?";"A) I den lömska flugsvampen B) Substansen inhiberar RNA-polymeras II" +"2022-12-19";"8";"A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider? B) Vad Ă€r AMP förkortning för?";"nukleotider";"";"A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider? B) Vad Ă€r AMP förkortning för?";"A) Hydroxylgrupp (OH) B) Adenosinmonofosfat" +"2022-12-19";"35";"Du arbetar pĂ„ en vĂ„rdcentral som specialistlĂ€kare. En försĂ€ljare frĂ„n ett lĂ€kemedelsföretag Ă€r inbjuden för att presentera en ny medicin som pĂ„stĂ„s sĂ€nka kolesterolnivĂ„erna i blodet med 30%. Vilka tvĂ„ 95%:iga konfidensintervall (CI95%) stöder detta pĂ„stĂ„ende i minst utstrĂ€ckning? A: 29,5% – 30,5% B: 27% – 33% C: 1% – 60% D: −10% – 70%";"introduktionslaboration";"";"Du arbetar pĂ„ en vĂ„rdcentral som specialistlĂ€kare. En försĂ€ljare frĂ„n ett lĂ€kemedelsföretag Ă€r inbjuden för att presentera en ny medicin som pĂ„stĂ„s sĂ€nka kolesterolnivĂ„erna i blodet med 30%. Vilka tvĂ„ 95%:iga konfidensintervall (CI95%) stöder detta pĂ„stĂ„ende i minst utstrĂ€ckning? A: 29,5% – 30,5% B: 27% – 33% C: 1% – 60% D: −10% – 70%";"C och D" +"2022-12-19";"3";"Nyligen har det konstaterats att sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros) karaktĂ€riseras av bildning av amyloider. Hur bildas de? Max 75 ord.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Nyligen har det konstaterats att sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros) karaktĂ€riseras av bildning av amyloider. Hur bildas de? Max 75 ord.";"Amyloider bildas dĂ„ ett protein med alfahelixrik struktur övergĂ„r i en betaflaksrik struktur. Betaflaken kan sedan aggregeras och bilda lĂ„nga fibrer, sĂ„ kallade amyloider." +"2022-12-19";"7";"Kolhydrater finns förutom i fri form Ă€ven bundna till lipider och proteiner. Vilka Ă€r de tvĂ„ vanligaste typerna av bindningar mellan kolhydrater och proteiner? (2p)";"kolhydrater";"";"Kolhydrater finns förutom i fri form Ă€ven bundna till lipider och proteiner. Vilka Ă€r de tvĂ„ vanligaste typerna av bindningar mellan kolhydrater och proteiner? (2p)";"O-link: kolhydraten binder till OH-gruppen i sidokedjan pĂ„ serin eller treonin i proteinet. N-link: kolhydraten binder till aminogruppen i en asparaginrests sidokedja i proteinet." +"2022-12-19";"6";"Namnge och rita: A) Den principiella strukturen för lipiden som lagrar energi i adipocyter. B) Strukturen för den vanligaste membranlipiden.";"lipider";"";"Namnge och rita: A) Den principiella strukturen för lipiden som lagrar energi i adipocyter. B) Strukturen för den vanligaste membranlipiden.";"Se 2022-12-19-0097-TUX för 2/2" +"2022-12-19";"2";"I metabolismen Ă€r det vanligt att enzymer regleras av cellens energikvot. A) NĂ€mn tvĂ„ aminosyror som kan interagera med olika delar hos de molekyler som dĂ„ fungerar som allosteriska regulatorer. B) Förklara vad som gör dessa aminosyror lĂ€mpliga för uppdraget. Max 75 ord.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"I metabolismen Ă€r det vanligt att enzymer regleras av cellens energikvot. A) NĂ€mn tvĂ„ aminosyror som kan interagera med olika delar hos de molekyler som dĂ„ fungerar som allosteriska regulatorer. B) Förklara vad som gör dessa aminosyror lĂ€mpliga för uppdraget. Max 75 ord.";"A) Negativt laddad – lysin Som kan bilda vĂ€tebindningar – Asparagin B) Vid allosterisk reglering av cellens energikvot kommer ATP respektive ADP/AMP binda in till enzymet. Fosfatgrupperna Ă€r negativt laddade vilket gör att de kan interaggera med positivt laddade sidokedjor som lysin genom jonbindningar. KvĂ€vebasen adenin som Ă€r en del av molekylerna kommer innehĂ„lla kvĂ€vegrupper som kan bilda vĂ€tebindningar med en aminosyra som har karbonyl, hydroxyl- eller aminogrupper, som asparagin med bĂ„de amino- och karbonylgrupp." +"2023-05-15";"28";"Vad menas med respirationskontroll? (1p) Max 25 ord.";"elektrontransportkedjan";"";"Vad menas med respirationskontroll? (1p) Max 25 ord.";"Reglering av cellandningen, dvs bildningen av ATP genom oxidativ fosforylering. Drivs av elektrontransportkedjan och den elektrokemiska gradient som uppstĂ„r, och regleras av cellens energikvot." +"2023-05-15";"5";"Du har fĂ„tt i uppgift att göra en proteinrening med hjĂ€lp av gelfiltrering samt att analysera resultatet av denna. (2p) Max 200 ord. A) Beskriv metoden för gelfiltrering. B) Vilken egenskap hos proteinet bygger metoden pĂ„?";"utforska-proteiner";"";"Du har fĂ„tt i uppgift att göra en proteinrening med hjĂ€lp av gelfiltrering samt att analysera resultatet av denna. (2p) Max 200 ord. A) Beskriv metoden för gelfiltrering. B) Vilken egenskap hos proteinet bygger metoden pĂ„?";"A) Gelfiltrering Ă€r en separationsmetod med avseende pĂ„ storlek. Man preparerar en kolonn med ""beads"", dvs porösa gelĂ©kulor. Detta utgör den fasta fasen. Sedan tillsĂ€tts en lösning med det protein man vill separera ut, detta kallas för den mobila fasen. NĂ€r den mobila fasen hĂ€lls till kolonnen kommer den att rinna igenom och elueras under kolonnen. Stora proteiner kommer att ta vĂ€gen förbi kulorna och dĂ€rmed komma ut först. De smĂ„ proteinerna kommer istĂ€llet att gĂ„ igenom de porösa kulorna. Detta tar lĂ€ngre tid och de kommer dĂ€rför komma ut sist. Resultatet blir en separation med avseende pĂ„ storlek dĂ€r störst gĂ„r först. B) Separation med avseende pĂ„ storlek, dĂ€r störst gĂ„r först." +"2023-05-15";"18";"A) Redogör kort för vikten av jĂ€mviktskonstanten för biokemiska reaktioner. B) Hur Ă€r jĂ€mviktskonstanten definierad? (2p)";"termodynamik";"";"A) Redogör kort för vikten av jĂ€mviktskonstanten för biokemiska reaktioner. B) Hur Ă€r jĂ€mviktskonstanten definierad? (2p)";"A) JĂ€mviktskonstanten K anger förhĂ„llandet mellan substrat/reaktant och produkt. Om K = 1 betyder det att systemet Ă€r i jĂ€mvikt, mĂ€ngden reaktant Ă€r lika stor som mĂ€ngden produkt. Om K > 1 finns mer produkt Ă€n reaktant. Om K < 1 finns mer reaktant Ă€n produkt. Detta kan visa Ă„t vilket hĂ„ll en reaktion Ă€r förskjuten, och visar förhĂ„llandet mellan olika Ă€mnen i ett system. I cellen Ă€r ofta flera reaktioner kopplade eller sker som en kedjereaktion. Det innebĂ€r att det som Ă€r produkt i en reaktion gĂ„r vidare och utgör reaktant i en annan reaktion. Detta dynamiska samspel gör att jĂ€mviktskonstanten hela tiden kommer att förĂ€ndras och gĂ„ Ă„t olika hĂ„ll. Det Ă€r bra, vi vill inte ha jĂ€mvikt (K = 1) i cellerna eftersom det dĂ„ inte finns nĂ„gra gradienter eller nĂ„gon reaktionsbenĂ€genhet, vilket skulle innebĂ€ra att alla livsviktiga processer avstannar och vi skulle dö. B) K = [produkt]/[reaktant]" +"2023-05-15";"1";"Rita aminosyran serin, R = CH₂OH, i S-konfiguration vid: A) pH 2 B) pH 7 C) pH 12 (2p)";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Rita aminosyran serin, R = CH₂OH, i S-konfiguration vid: A) pH 2 B) pH 7 C) pH 12 (2p)";"1.5 av 2 Svar (text + ritning pĂ„ separat papper) A) Vid lĂ„gt pH finns mycket fria Hâș, aminogruppen kommer att vilja motverka pH-sĂ€nkningen och ta upp en Hâș och fĂ„r sĂ„ledes en positiv laddning. B) Vid neutralt pH kommer aminosyran vara en zwitterjon, dvs ha bĂ„de en positiv och en negativ laddning men ingen nettoladdning. C) Vid högt pH kommer karboxylgruppen vilja motverka detta genom att avge Hâș, dĂ€rav kommer denna att fĂ„ en negativ laddning. ![[Pasted image 20251129235001.png]]" +"2023-05-15";"19";"Ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik. A) Hur kan man i ett V mot [S]-diagram avlĂ€sa de tvĂ„ konstanterna Kₘ och Vmax? B) Förklara vad som hĂ€nder med Kₘ respektive Vmax om man tillsĂ€tter en kompetitiv hĂ€mmare. (2p)";"enzymer";"";"Ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik. A) Hur kan man i ett V mot [S]-diagram avlĂ€sa de tvĂ„ konstanterna Kₘ och Vmax? B) Förklara vad som hĂ€nder med Kₘ respektive Vmax om man tillsĂ€tter en kompetitiv hĂ€mmare. (2p)";"A) Om ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik kommer vi i ett sĂ„dant diagram se en hyperbol kurva dĂ€r reaktionshastigheten ökar och gĂ„r mot den maximala reaktionshastigheten med ökningen av substratets koncentration. Varje reaktion har ett Vmax, det vill sĂ€ga den maximala hastighet en reaktion kan nĂ„ dĂ„ samtliga enzym Ă€r bundna till substratet. NĂ€r kurvan planar ut Ă€r V nĂ€ra Vmax och kommer mycket lĂ„ngsamt fortsĂ€tta gĂ„ mot Vmax med en ökande substratkoncentration. Kₘ Ă€r den substratkoncentration för vilken reaktionshastigheten uppnĂ„r 1/2 Vmax. Kₘ Ă€r alltsĂ„ den punkt pĂ„ kurvan dĂ€r V nĂ„r halva Vmax. B) En kompetitiv inhibitor kommer att binda till enzymets aktiva sĂ€te och hindra det tĂ€nkta substratet frĂ„n att binda in. Det uppstĂ„r alltsĂ„ konkurrens om att binda in till de enzym som finns. Detta innebĂ€r att enzymets affinitet för substratet minskar och det betyder att vi vid nĂ€rvaro av inhibitorn kommer att fĂ„ ett lĂ€gre Kₘ-vĂ€rde Ă€n utan. Om substratet hinner binda enzymet innan inhibitorn gör det finns det inget som hindrar att den tĂ€nkta produkten bildas. Vmax kommer alltsĂ„ inte att förĂ€ndras, det kommer bara krĂ€vas en högre substratkoncentration för att lyckas konkurrera ut inhibitorn." +"2023-05-15";"29";"FrĂ„n vilka alfa-ketosyror kan aminosyrorna nedan bildas med hjĂ€lp av tvĂ„ kliniskt viktiga enzymer tillhörande gruppen aminotransferaser? Ange ocksĂ„ frĂ„n vilken metabol vĂ€g respektive alfa-ketosyra hĂ€mtas. (2p) A) Alanin B) Aspartat";"aminosyrametabolism";"";"FrĂ„n vilka alfa-ketosyror kan aminosyrorna nedan bildas med hjĂ€lp av tvĂ„ kliniskt viktiga enzymer tillhörande gruppen aminotransferaser? Ange ocksĂ„ frĂ„n vilken metabol vĂ€g respektive alfa-ketosyra hĂ€mtas. (2p) A) Alanin B) Aspartat";"A) Pyruvat → Alanin. Sker med hjĂ€lp av ALAT (alaninaminotransferas). Alfaketosyran Ă€r pyruvat och hĂ€mtas frĂ„n glykolysen. B) Oxaloacetat → Aspartat. Sker med hjĂ€lp av ASAT (aspartataminotransferas). Alfaketosyran Ă€r oxaloacetat och hĂ€mtas frĂ„n citronsyracykeln." +"2023-05-15";"4";"NĂ€mn de allosteriska regulatorerna för hemoglobin och ange om de höjer eller sĂ€nker hemoglobinets syreaffinitet. (2p) Max 25 ord.";"hemoglobin";"";"NĂ€mn de allosteriska regulatorerna för hemoglobin och ange om de höjer eller sĂ€nker hemoglobinets syreaffinitet. (2p) Max 25 ord.";"1.5 av 2: CO₂: bildar kolsyra & karbamatjoner, sĂ€nker pH. Hâș: interagerar med sidokedjor, uppstĂ„r jonbindningar. 2,3-BPG: binder subenheterna, förhindrar konformationsĂ€ndring. Samtliga stabiliserar T-state, sĂ€nker affiniteten för syre." +"2023-05-15";"16";"![[Pasted image 20251129235023.png]] Proteinet pĂ„ bilden utför transport. A) Vilken klass av transportörer tillhör proteinet? B) Var i cellen finns det? C) Vilken Ă€r drivkraften för transporten? (2p) Max 30 ord.";"transport-över-cellmembran";"";"![[Pasted image 20251129235023.png]] Proteinet pĂ„ bilden utför transport. A) Vilken klass av transportörer tillhör proteinet? B) Var i cellen finns det? C) Vilken Ă€r drivkraften för transporten? (2p) Max 30 ord.";"A) En antiport. B) I mitokondriens inre membran. C) Energikvoten. Dvs fördelningen mellan ATP och ADP innanför respektive utanför mitokondriens inre membran." +"2023-05-15";"22";"Du Ă€r lite sen till bussen och behöver springa den sista biten för att inte missa den. NĂ€r du slĂ„r dig ned Ă€r du varm och andas hĂ€ftigt. Det gör ocksĂ„ lite ont i lĂ„rmusklerna. A) Vilka metabola vĂ€gar aktiverades nĂ€r du började springa och varför? B) Förklara med hjĂ€lp av termodynamik varför du har blivit varm. (Max 120 ord) (3p)";"glykolysen";"";"Du Ă€r lite sen till bussen och behöver springa den sista biten för att inte missa den. NĂ€r du slĂ„r dig ned Ă€r du varm och andas hĂ€ftigt. Det gör ocksĂ„ lite ont i lĂ„rmusklerna. A) Vilka metabola vĂ€gar aktiverades nĂ€r du började springa och varför? B) Förklara med hjĂ€lp av termodynamik varför du har blivit varm. (Max 120 ord) (3p)";"2 av 3: A) NĂ€r jag började springa förbrukades energi. Glykolysen omvandlade blodglukos till pyruvat för att skapa mer ATP via citronsyracykeln, ETK och oxidativ fosforylering. Glykogen lagrat i musklerna bröts ner för att frigöra energi dĂ€r. B) NĂ€r ett arbete utförs kommer alltid lite av energin att gĂ„ till spillo och bli till kinetisk energi/vĂ€rme. Tack vare att alla processer i kroppen Ă€r uppdelade i mĂ„nga men mindre steg kan vi ta tillvara pĂ„ en större del av den tillgĂ€ngliga energin, vi fĂ„r alltsĂ„ en större verkningsgrad Ă€n t.ex. en förbrĂ€nningsmotor. VĂ„r verkningsgrad Ă€r ca 50%, det innebĂ€r att hĂ€lften av den energi jag förbrukade nĂ€r jag sprang frigjordes i form av vĂ€rme och det var dĂ€rför jag blev varm." +"2023-05-15";"32";"I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i nedanstĂ„ende tvĂ„ nukleosider nĂ€r dessa bryts ner? Ange en molekyl för respektive nukleosid. (1p) A) Inosin B) Cytidin";"nukleotidnedbrytning";"";"I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i nedanstĂ„ende tvĂ„ nukleosider nĂ€r dessa bryts ner? Ange en molekyl för respektive nukleosid. (1p) A) Inosin B) Cytidin";"A) Urat. B) Urea." +"2023-05-15";"26";"Din kompis har bestĂ€mt sig för att utesluta fett ur sin diet med mĂ„let att minska sina fettförrĂ„d. Du som har studerat metabolism ser en svaghet i strategin. Redogör för den svagheten pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. (Max 75 ord) (2p)";"lipider";"";"Din kompis har bestĂ€mt sig för att utesluta fett ur sin diet med mĂ„let att minska sina fettförrĂ„d. Du som har studerat metabolism ser en svaghet i strategin. Redogör för den svagheten pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. (Max 75 ord) (2p)";"AI: Utan fett i kosten minskar tillgĂ„ngen pĂ„ essentiella fettsyror och framför allt pĂ„ oxaloacetat, som krĂ€vs för att acetyl-CoA ska kunna gĂ„ in i citronsyracykeln. Brist pĂ„ kolhydrater och fett gör att oxaloacetat anvĂ€nds för glukoneogenes, vilket hindrar fullstĂ€ndig fettoxidation. FettförbrĂ€nningen bromsas alltsĂ„ snarare Ă€n ökar, och ketonkroppar kan bildas." +"2023-05-15";"12";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin stĂ€mmer bĂ€st? (1p) A: Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade. B: Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop. C: Histon H1 destabiliserar nukleosomen. D: Nukleosomen har en kĂ€rna av 8 histonproteiner.";"kromatin";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin stĂ€mmer bĂ€st? (1p) A: Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade. B: Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop. C: Histon H1 destabiliserar nukleosomen. D: Nukleosomen har en kĂ€rna av 8 histonproteiner.";"B och C" +"2023-05-15";"27";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. (1p) Komponenter: Coenzym Q CuB Cytokrom C NADH";"elektrontransportkedjan";"";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. (1p) Komponenter: Coenzym Q CuB Cytokrom C NADH";"1. NADH 2. Coenzym Q 3. Cytokrom C 4. CuB" +"2023-05-15";"13";"Vilken roll spelar sigma-faktorn vid prokaryot transkription? (2p)";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Vilken roll spelar sigma-faktorn vid prokaryot transkription? (2p)";"Sigmafaktorn Ă€r en av de 6 subenheter som ingĂ„r i det prokaryota polymeraset. Sigmafaktorns uppgift Ă€r att hjĂ€lpa polymeraset att snabbare hitta fram till rĂ€tt promotor. Polymeraset med sigmafaktorn Ă„ker lĂ€ngs med DNA till dess att rĂ€tt promotor hittas. Sigmafaktorns effekt Ă€r att polymeraset binder lösare till ospecifikt DNA, vilket gör att det kan glida lĂ€ngs DNA utan att fastna pĂ„ fel stĂ€lle. Utan sigmafaktorn hade polymeraset bundit mycket starkare till ospecifikt DNA, vilket hade försvĂ„rat processen dĂ„ det hade haft problem med att glida lĂ€ngs DNA utan att fastna pĂ„ fel stĂ€lle. NĂ€r sigmafaktorn vĂ€l hittat och bundit till rĂ€tt promotor kan transkriptionen börja. DĂ„ kommer sigmafaktorn att falla av, eftersom vi nu vill att polymeraset ska sitta fast vid DNA för att kunna utföra transkriptionen korrekt." +"2023-05-15";"17";"Var hittas ett GPI-ankare och vad har det för funktion? (2p)";"cellmembran";"";"Var hittas ett GPI-ankare och vad har det för funktion? (2p)";"Ett GPI-ankare Ă€r ett perifert membranprotein. Det sitter förankrat till cellmembranet via fosfatgrupper och sockerstrukturer. GPI-ankaret kan mobiliseras vĂ€ldigt snabbt genom att klippas loss med hjĂ€lp av lipaser. Vid en synaps i t.ex. en muskel kommer transmittorsubstansen acetylkolin pĂ„ en impuls frisĂ€ttas och leda till muskelkontraktion. För att kontraktionen ska upphöra mĂ„ste acetylkolin plockas bort frĂ„n muskelcellens receptorer, och det sker via acetylkolinesteras. Acetylkolinesteras sitter bundet till axonterminalen via ett GPI-ankare, vilket gör att det dĂ„ snabbt kan frigöras och avsluta muskelkontraktionen." +"2023-05-15";"23";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (1p) A: Glykogenet i skelettmuskel bryts ner hela vĂ€gen till glukos som sedan anvĂ€nds för att generera energi i form av ATP till muskelcellen sjĂ€lv. B: Höga intracellulĂ€ra nivĂ„er av AMP kan stimulera glykogenolys i skelettmuskel. C: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet glukagon stimulerar glykogenolys och hĂ€mmar glykogenes i skelettmuskel. D: Utan ett funktionellt debranching enzyme kan bara en mindre del av leverns glykogenförrĂ„d utnyttjas för att höja blodets glukoskoncentration i en fastesituation.";"glykogen";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (1p) A: Glykogenet i skelettmuskel bryts ner hela vĂ€gen till glukos som sedan anvĂ€nds för att generera energi i form av ATP till muskelcellen sjĂ€lv. B: Höga intracellulĂ€ra nivĂ„er av AMP kan stimulera glykogenolys i skelettmuskel. C: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet glukagon stimulerar glykogenolys och hĂ€mmar glykogenes i skelettmuskel. D: Utan ett funktionellt debranching enzyme kan bara en mindre del av leverns glykogenförrĂ„d utnyttjas för att höja blodets glukoskoncentration i en fastesituation.";"C och D" +"2023-05-15";"33";"Vilken typ av bilirubin Ă€r förhöjt vid hemolytisk sjukdom? (1p)";"heme";"";"Vilken typ av bilirubin Ă€r förhöjt vid hemolytisk sjukdom? (1p)";"Det okonjugerade bilirubinet. Bilirubin Ă€r en hydrofob molekyl. I normala fall kommer bilirubin i levern att konjugeras med tvĂ„ glukuronsyra som gör att molekylen blir vattenlöslig och kan utsöndras med gallsyran. Om denna konjugering inte sker kan bilirubin inte utsöndras, och dĂ€rför Ă€r det denna variant vi kommer att se förhöjda halter av vid sjukdom." +"2023-05-15";"24";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer Ă„terfinns i citronsyracykeln? (1p) A: Succinatdehydrogenas B: Pyruvatdehydrogenas C: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas D: Malatdehydrogenas";"citronsyracykeln";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer Ă„terfinns i citronsyracykeln? (1p) A: Succinatdehydrogenas B: Pyruvatdehydrogenas C: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas D: Malatdehydrogenas";"A och D" +"2023-05-15";"10";"Vilka tvĂ„ alternativ Ă€r korrekta vad gĂ€ller 5' cap hos eukaryot mRNA? (1p) A: Stimulerar syntes av polyA-svansen. B: Skyddar mot felaktig splicing. C: Skyddar mRNA frĂ„n nedbrytning. D: BestĂ„r av nukleotid bunden via en 5’–5’ bindning.";"rna-syntes";"";"Vilka tvĂ„ alternativ Ă€r korrekta vad gĂ€ller 5' cap hos eukaryot mRNA? (1p) A: Stimulerar syntes av polyA-svansen. B: Skyddar mot felaktig splicing. C: Skyddar mRNA frĂ„n nedbrytning. D: BestĂ„r av nukleotid bunden via en 5’–5’ bindning.";"C och D" +"2023-05-15";"9";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? A: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'. B: Ett varv av DNA motsvarar ca 10,4 bp. C: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. D: Helixen Ă€r vĂ€nstervriden.";"nukleotider";"";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? A: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'. B: Ett varv av DNA motsvarar ca 10,4 bp. C: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. D: Helixen Ă€r vĂ€nstervriden.";"B och C" +"2023-05-15";"34";"Du ska labba! Beskriv fyra saker som du behöver göra innan du börjar experimentera. (2p) Max 50 ord.";"introduktionslaboration";"";"Du ska labba! Beskriv fyra saker som du behöver göra innan du börjar experimentera. (2p) Max 50 ord.";"Förbereda mig genom att lĂ€sa igenom labb-handledningen sĂ„ att jag vet vad jag ska göra. LĂ€mna ytterklĂ€der och vĂ€ska och ta pĂ„ mig labbrock. TvĂ€tta av bĂ€nken med minst 75% etanol. Vid behov, ta pĂ„ mig handskar." +"2023-05-15";"14";"Beskriv strukturen och funktionen av aminoacyl-tRNA syntetas översiktligt samt förklara vad som sker i aminoacyl-tRNA syntetas om fel aminosyra binder till tRNA. (2p) Max 150 ord.";"translation";"";"Beskriv strukturen och funktionen av aminoacyl-tRNA syntetas översiktligt samt förklara vad som sker i aminoacyl-tRNA syntetas om fel aminosyra binder till tRNA. (2p) Max 150 ord.";"Aminoacyl-tRNA syntetas Ă€r ett enzym som katalyserar inbindning av en aminosyra till sin motsvarande tRNA-molekyl för att kunna nyttjas i translationen och kopplas ihop med andra aminosyror. Aminoacyl-tRNA syntetas har tvĂ„ olika delar som Ă€r avgörande för funktionen. Det finns ett active site, dit aminosyran binder för att sedan kunna lĂ€nkas till en OH-grupp pĂ„ tRNA-molekylens CCA-svans. Sedan finns ocksĂ„ ett editing site. Enzymet kommer att kĂ€nna av om kopplingen mellan aminosyran och tRNA blev rĂ€tt eller inte. Om det blev fel kommer editing siten direkt att spjĂ€lka loss aminosyran frĂ„n tRNA för att via active site kunna sĂ€tta dit en ny. Det finns en god flexibilitet hos enzymet som gör att dessa tvĂ„ olika delar enkelt kan samarbeta för att snabbt Ă„tgĂ€rda ett eventuellt fel." +"2023-05-15";"20";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende behöver du kĂ€nna till för att berĂ€kna omsĂ€ttningstalet för ett enzym? (1p) A: Enzymstrukturen. B: Enzymkoncentrationen. C: Initialhastigheten för den katalyserade reaktionen vid [S] >> Kₘ. D: Kₘ för substratet.";"enzymer";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende behöver du kĂ€nna till för att berĂ€kna omsĂ€ttningstalet för ett enzym? (1p) A: Enzymstrukturen. B: Enzymkoncentrationen. C: Initialhastigheten för den katalyserade reaktionen vid [S] >> Kₘ. D: Kₘ för substratet.";"B och C" +"2023-05-15";"30";"Varför Ă€r tillgĂ„ng av NADPH essentiellt för ett fungerande glutationsystem? (1p) Max 50 ord.";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"Varför Ă€r tillgĂ„ng av NADPH essentiellt för ett fungerande glutationsystem? (1p) Max 50 ord.";"Glutation Ă€r en antioxidant som reducerar reaktiva syreföreningar, ex vĂ€teperoxid till vatten. För att reaktionen ska kunna ske igen mĂ„ste glutation reduceras tillbaka till sin ursprungsform. Det Ă€r NADPH som fungerar som reduktionsmedel och oxideras till NADPâș. Utan NADPH förblir glutation oxiderat och kan inte reducera fler farliga syreradikaler." +"2023-05-15";"15";"Coronavirus Ă€ndrades mycket under pandemin, frĂ„n en ganska dödlig variant som var lagom smittsam till en variant som Ă€r relativt ofarlig men mycket smittsam. Beskriv hur man kan anvĂ€nda koncept frĂ„n evolutionen för att förstĂ„ hur detta gĂ„r till. (2p)";"evolution";"";"Coronavirus Ă€ndrades mycket under pandemin, frĂ„n en ganska dödlig variant som var lagom smittsam till en variant som Ă€r relativt ofarlig men mycket smittsam. Beskriv hur man kan anvĂ€nda koncept frĂ„n evolutionen för att förstĂ„ hur detta gĂ„r till. (2p)";"1 av 2: Med tiden har celler, organismer och hela populationer förĂ€ndrats efter rĂ„dande omstĂ€ndigheter. Miljön pĂ„verkar och leder till att egenskaper som Ă€r gynnsamma för en organisms överlevnad i den aktuella miljön kommer att bevaras medan egenskaper som inte Ă€r gynnsamma kommer att selekteras bort hos kommande generationer. Coronaviruset genomgick en sĂ„dan förĂ€ndring. Till en början var viruset mindre smittsamt men hade en högre dödlighet hos de smittade. MĂ€nniskor kom fram med sĂ€tt att skydda sig mot viruset och metoder för att bli frisk om man blivit smittad. Viruset mötte motstĂ„nd som hotade dess fortsatta utveckling och överlevnad. Omgivningen fick alltsĂ„ viruset att utveckla nya egenskaper som var mer gynnsamma för att kunna fortsĂ€tta utvecklas och leva vidare. Det var i detta fall att bli mindre dödligt men desto mer smittsamt. Omgivningens selektionstryck kommer alltsĂ„ leda till en förĂ€ndring hos organismen dĂ€r de mest fördelaktiga egenskaperna för dess överlevnad kommer att bevaras och utvecklas vidare." +"2023-05-15";"21";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (1p) A: ATP stimulerar katabolism. B: ATP innehĂ„ller en energirik fosfoanhydridbindning för varje fosfatgrupp. C: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan negativa laddningar. D: Motsvarande energirika bindningar hittas i CTP.";"introduktion-till-metabolismen";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (1p) A: ATP stimulerar katabolism. B: ATP innehĂ„ller en energirik fosfoanhydridbindning för varje fosfatgrupp. C: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan negativa laddningar. D: Motsvarande energirika bindningar hittas i CTP.";"C och D" +"2023-05-15";"31";"Beskriv översiktligt kolesterolets omsĂ€ttning i kroppen: var det kommer ifrĂ„n, tvĂ„ viktiga funktioner och hur det kan utsöndras. (2p)";"kolesterol";"";"Beskriv översiktligt kolesterolets omsĂ€ttning i kroppen: var det kommer ifrĂ„n, tvĂ„ viktiga funktioner och hur det kan utsöndras. (2p)";"Kolesterol kan antingen bildas i kroppen eller intas via födan. För en person som vĂ€ger ca 70 kg och har en vĂ€sterlĂ€ndsk diet fĂ„r man i sig ca 500–700 mikrogram kolesterol via födan varje dygn och ca 50% av detta tas upp i kroppen. Syntes av kolesterol kommer att ske Ă€ndĂ„, men i vilken utstrĂ€ckning varierar beroende pĂ„ kostsammansĂ€ttningen. Kolesterol Ă€r en viktig komponent i vĂ„ra cellmembran dĂ€r det pĂ„verkar membranets fluiditet och skyddar membranet frĂ„n att fluiditeten ska bli för hög eller lĂ„g vid temperaturförĂ€ndringar i kroppen. Kolesterol utgör ocksĂ„ grundstrukturen i syntesen av katekolaminer i binjuren, exempelvis testosteron, testosteron och progesteron. NĂ€r kolesterol bryts ner kommer det att utsöndras gallan." +"2023-05-15";"25";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om ketonkroppar Ă€r korrekta? (1p) A: De syntetiseras i njuren. B: De kan betraktas som vattenlösliga transportformer av oxaloacetat i blodbanan. C: Höga halter av ketonkroppar ger metabol acidos. D: De anvĂ€nds som energikĂ€lla i hjĂ€rtmuskel och njurcortex.";"betaoxidation";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om ketonkroppar Ă€r korrekta? (1p) A: De syntetiseras i njuren. B: De kan betraktas som vattenlösliga transportformer av oxaloacetat i blodbanan. C: Höga halter av ketonkroppar ger metabol acidos. D: De anvĂ€nds som energikĂ€lla i hjĂ€rtmuskel och njurcortex.";"C och D" +"2023-05-15";"11";"Enzymet flap endonuclease 1 (FEN1) Ă€r viktigt vid eukaryot DNA-replikation. Vad gör detta enzym? (2p)";"dna-replikation";"";"Enzymet flap endonuclease 1 (FEN1) Ă€r viktigt vid eukaryot DNA-replikation. Vad gör detta enzym? (2p)";"FEN1 Ă€r verksamt vid lagging strand under Okazaki fragment maturation. Eftersom lagging strand syntetiseras i flera sekvenser finns det flera primers med RNA inne i den nysyntetiserade strĂ€ngen. I fĂ€rdigt DNA vill vi inte ha nĂ„got RNA kvar, detta mĂ„ste pĂ„ nĂ„got sĂ€tt plockas bort. NĂ€r polymeraset syntetiserar ett fragment kommer det slutligen krocka in i RNA-primern som utgjorde starten för det föregĂ„ende fragmentet. NĂ€r polymeraset och primern krockar kommer primern puttas bort och hĂ€nga som en liten svans frĂ„n DNA-strĂ€ngen. DĂ„ Ă€r det FEN1 som med sin endonukleasaktivitet klipper bort primern sĂ„ att enbart DNA Ă„terstĂ„r i den nya strĂ€ngen." +"2023-05-15";"8";"De olika kolatomerna i ribos och deoxyribos numreras som 1', 2', 3', 4' och 5'. (2p) A) Vad skiljer ribos frĂ„n deoxyribos? B) Till vilken position Ă€r basen kopplad?";"nukleotider";"";"De olika kolatomerna i ribos och deoxyribos numreras som 1', 2', 3', 4' och 5'. (2p) A) Vad skiljer ribos frĂ„n deoxyribos? B) Till vilken position Ă€r basen kopplad?";"A) Ribos har en OH-grupp kopplad till bĂ„de 2ÂŽ och 3ÂŽ position. Deoxyribos har ocksĂ„ en OH-grupp vid 3ÂŽ position, men enbart ett vĂ€te i 2ÂŽ position. B) KvĂ€vebasen Ă€r kopplad till pentosens 1ÂŽ position." +"2023-05-15";"35";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende anvĂ€nds som substrat för beta-galaktosidas vid blĂ„vit screening? (1p) A: IPTG B: X-gal C: Beta-laktamas D: 5-Bromo-4-Chloro-3-Indolyl beta-D-Galctopyranoside";"plasmid";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende anvĂ€nds som substrat för beta-galaktosidas vid blĂ„vit screening? (1p) A: IPTG B: X-gal C: Beta-laktamas D: 5-Bromo-4-Chloro-3-Indolyl beta-D-Galctopyranoside";"B och D" +"2023-05-15";"3";"Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp vardera som deras R-grupper kan delta i nĂ€r pH = 7. (1p) Aminosyror: Cystein Glutamat Treonin Tryptofan Bindningstyper: Jonbindning Kovalent bindning van der Waals interaktion VĂ€tebindning";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp vardera som deras R-grupper kan delta i nĂ€r pH = 7. (1p) Aminosyror: Cystein Glutamat Treonin Tryptofan Bindningstyper: Jonbindning Kovalent bindning van der Waals interaktion VĂ€tebindning";"Cystein: Kovalent bindning Glutamat: Jonbindning Treonin: VĂ€tebindning Tryptofan: van der Waals interaktion" +"2023-05-15";"7";"Membranlipider Ă€r amfipatiska. Vad betyder amfipati och varför Ă€r det en nödvĂ€ndig egenskap för membranlipider? (2p) Max 75 ord.";"cellmembran";"";"Membranlipider Ă€r amfipatiska. Vad betyder amfipati och varför Ă€r det en nödvĂ€ndig egenskap för membranlipider? (2p) Max 75 ord.";"En molekyl som Ă€r amfipatisk har bĂ„de en hydrofob och en hydrofil del. BĂ„de fosfolipiderna och kolesterol Ă€r amfipatiska molekyler. Egenskapen gör att membranlipiderna kan orientera sig sĂ„ att det bildas ett dubbellager med samtliga molekylers hydrofoba delar riktade in mot varandra och membranets mitt medan dess hydrofila delar riktas mot cytoplasman respektive extracellulĂ€rmatrix. Amfipati Ă€r alltsĂ„ en nödvĂ€ndig egenskap för att kunna bilda ett cellmembran som kan interagera med omgivningen och utgöra en barriĂ€rfunktion." +"2023-05-15";"6";"A) Vad kallas den kovalenta bindningen som binder ihop tvĂ„ monosackarider (till exempel i en di- eller trisackarid)? B) Ange tvĂ„ skĂ€l till varför tre hexoser kan resultera i mĂ„nga fler olika trisackarider Ă€n antalet olika tripeptider tre aminosyror kan resultera i. (2p) Max 100 ord.";"kolhydrater";"";"A) Vad kallas den kovalenta bindningen som binder ihop tvĂ„ monosackarider (till exempel i en di- eller trisackarid)? B) Ange tvĂ„ skĂ€l till varför tre hexoser kan resultera i mĂ„nga fler olika trisackarider Ă€n antalet olika tripeptider tre aminosyror kan resultera i. (2p) Max 100 ord.";"1 av 2: A) Glykosidbindning. B) Det finns 20 proteinogena aminosyror. Dessa kan förekomma i L- och D-form efter hur de bryter ljus. I kroppen finns bara aminosyror av L-form, det innebĂ€r att det i kroppen endast finns 20 olika aminosyror att vĂ€lja mellan i skapandet av en tripeptid. Antalet möjliga kombinationer Ă€r begrĂ€nsat. Det finns mĂ„nga olika monosackarider. Dessa kan likt aminosyrorna ocksĂ„ förekomma i olika former, sĂ„ kallade stereoisomerer. Skillnaden Ă€r att det finns vĂ€ldigt mĂ„nga fler monosackarider och fler isomerer av dessa som kan förekomma i kroppen. Det gör att det finns en större möjlig variation vid bildandet av en trisackarid." +"2023-05-15";"2";"I pyruvatdehydrogenaskomplexet överförs en av reaktionsintermediĂ€rerna frĂ„n en subenhet till en annan och till det anvĂ€nds sidogruppen av en aminosyra kopplad med en kovalent bindning till en prostetisk grupp. (2p) Max 30 ord. A) Vilken aminosyra Ă€r lĂ€mplig för uppdraget och varför? B) Förklara kortfattat syftet med överföringen.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"I pyruvatdehydrogenaskomplexet överförs en av reaktionsintermediĂ€rerna frĂ„n en subenhet till en annan och till det anvĂ€nds sidogruppen av en aminosyra kopplad med en kovalent bindning till en prostetisk grupp. (2p) Max 30 ord. A) Vilken aminosyra Ă€r lĂ€mplig för uppdraget och varför? B) Förklara kortfattat syftet med överföringen.";"A) Serin. Är en alkohol, har OH-grupp som kan bilda vĂ€tebindning till kvĂ€veatomer hos lipoamidarmen. B) Acetylgrupp överförs av lipoamidarmen frĂ„n E1 till E2 dĂ€r den blir acetyl-CoA." +"2024-12-20";"28";"Vid reduktion av syre bildas smĂ„ mĂ€ngder reaktiva syreföreningar. Ange tvĂ„ enzymer som oskadliggör dessa. (2p) Max 10 ord.";"elektrontransportkedjan";"";"Vid reduktion av syre bildas smĂ„ mĂ€ngder reaktiva syreföreningar. Ange tvĂ„ enzymer som oskadliggör dessa. (2p) Max 10 ord.";"1. Glutation perioxidas 2. Superoxid dismutas" +"2024-12-20";"5";"Redogör för hur bakterier/anpassning av cellmembranets fluiditet kan ske via fettsyrornas egenskaper. (4p)";"cellmembran";"";"Redogör för hur bakterier/anpassning av cellmembranets fluiditet kan ske via fettsyrornas egenskaper. (4p)";"Fettsyror i cellmembran Ă€r amfipatiska, och har alltsĂ„ en polĂ€r del (huvud) och en opolĂ€r del (svans). Den opolĂ€ra delen bestĂ„r av acylgrupper, som binder till varandra via VdW-krafter, vilket inte Ă€r sĂ„ starka bindningar och börjar dĂ€rför lossna vid vĂ€rmetillförsel (Ă€ven om det inte Ă€r sĂ„ hög temperatur). Fluiditeten i cellmembran ökar nĂ€r temperaturen ökar, eftersom fettsyrorna börjar att röra pĂ„ sig av vĂ€rmeenergin. För att cellmembranet inte ska bli alltför genomslĂ€ppligt sĂ„ fungerar kolesterol som en buffert som minskar pĂ„ rörelsen hos fettsyrorna. Och tvĂ€rtom gĂ€ller det att nĂ€r temperaturen sjunker sĂ„ minskar fettsyrornas rörelseenergi, och de börjar att binda hĂ„rdare till varandra. För att cellmembranet inte ska klumpa ihop sig, och bli helt ogenomslĂ€ppligt sĂ„ fungerar kolesterolet Ă€ven hĂ€r som en buffert som sitter mellan fettsyrorna och sĂ€nker möjligheten för ihopklumpning av fettsyrorna." +"2024-12-20";"18";"Chymotrypsin Ă€r ett enzym som anvĂ€nder kovalent katalys, vilken lĂ€mnar en kovalent bunden polypeptid till ett serin i enzymet efter att peptidbindningen har spjĂ€lkats. Redogör för den kemiska mekanism med vilken enzymet regenereras. (4p)";"enzymer";"";"Chymotrypsin Ă€r ett enzym som anvĂ€nder kovalent katalys, vilken lĂ€mnar en kovalent bunden polypeptid till ett serin i enzymet efter att peptidbindningen har spjĂ€lkats. Redogör för den kemiska mekanism med vilken enzymet regenereras. (4p)";"Brevid serinet finns histidin, som en del av den katalytiska triaden (med bredvid menas endast i den katalytiska triaden, eftersom i primĂ€rstrukturen ligger serin och histidin inte brevid varandra). NĂ€r en vattenmolekyl kommer in i den katalytiska klyftan sĂ„ kommer histidinet att ta upp ett vĂ€te frĂ„n vattenmolekylen, vilket aktiverar syremolekylen i vattnet. Syremolekylen utför en nukleofil attack pĂ„ bindningen mellan serin och polypeptiden, och syret frĂ„n vattnet binder till polypeptiden istĂ€llet för serin. Detta gör att peptiden och OH-gruppen frĂ„n vattnet lĂ€mnar den katalytiska klyftan, och att histidin donerar sitt vĂ€te som den tog frĂ„n vattnet till serinet sĂ„ att serin Ă„tergĂ„r till att ha en OH-grupp i sin sidokedja sĂ„ att enzymet regenereras till sin ursprungsform." +"2024-12-20";"1";"Förklara vad som menas med att en molekyl Ă€r resonansstabiliserad och vad det innebĂ€r för molekylen. Illustrera med ett valfritt exempel. (4p) Max 30 ord. Illustrationen görs pĂ„ ett separat papper.";"kemiska-bindingar";"";"Förklara vad som menas med att en molekyl Ă€r resonansstabiliserad och vad det innebĂ€r för molekylen. Illustrera med ett valfritt exempel. (4p) Max 30 ord. Illustrationen görs pĂ„ ett separat papper.";"""MellanlĂ€ge"" mellan enkelbindning och dubbelbindning, sĂ„ styrkan pĂ„ en resonansstabiliserad bindning Ă€r mellan enkelbindning och dubbelbindning. Atomer delar pĂ„ elektronerna, sĂ„ molekylen kan stabiliseras och finnas i flera konfigurationer. Ritning: ATP med streckade bindningar mellan P–O som visar resonans (sid 8). ![[Pasted image 20251129235730.png]]" +"2024-12-20";"19";"Ett enzym uppvisar Michaelis-Menten kinetik, vilket gör det möjligt att bestĂ€mma dess Km-vĂ€rde. Km kan man anvĂ€nda för att förstĂ„: (2p) A: Hur snabbt det gĂ„r för bundet substrat att bli omsatt till frisatt produkt. B: Hur sannolikt det Ă€r att substrat binder till enzymet. C: Hur bra ett enzym kan skilja mellan olika möjliga substrat. D: Hur sannolikt det Ă€r att substrat lossnar frĂ„n enzymet nĂ€r det har bundit.";"enzymer";"";"Ett enzym uppvisar Michaelis-Menten kinetik, vilket gör det möjligt att bestĂ€mma dess Km-vĂ€rde. Km kan man anvĂ€nda för att förstĂ„: (2p) A: Hur snabbt det gĂ„r för bundet substrat att bli omsatt till frisatt produkt. B: Hur sannolikt det Ă€r att substrat binder till enzymet. C: Hur bra ett enzym kan skilja mellan olika möjliga substrat. D: Hur sannolikt det Ă€r att substrat lossnar frĂ„n enzymet nĂ€r det har bundit.";"C och D" +"2024-12-20";"29";"Beskriv hur triacylglycerol i fettceller bryts ner till fria fettsyror. (4p)";"lipider";"";"Beskriv hur triacylglycerol i fettceller bryts ner till fria fettsyror. (4p)";"Adrenalin eller glukagon inducerar intracellulĂ€ra reaktioner via 7TM, vilket omvandlar ATP till cAMP. cAMP aktiverar proteinkinas A, som i sin tur aktiverar perilipin. Perilipin omarrangerar TAG sĂ„ att ATGL kan klyva den första fettsyran (TAG blir DAG). Proteinkinas A aktiverar HS lipas som spjĂ€lkar den andra fettsyran (DAG till MAG). MAG lipas spjĂ€lkar den tredje fettsyran, sĂ„ att det bara blir kvar glycerol." +"2024-12-20";"4";"Du ska rena ett protein med gelfiltrering. Proteinet innehĂ„ller ocksĂ„ en his-tagg. (4p) Max 200 ord. A) Beskriv egenskaper hos proteinet och kolonnen som möjliggör rening med gelfiltrering. B) Beskriv vad en his-tag Ă€r och hur den kan anvĂ€ndas för rening och detektion.";"utforska-proteiner";"";"Du ska rena ett protein med gelfiltrering. Proteinet innehĂ„ller ocksĂ„ en his-tagg. (4p) Max 200 ord. A) Beskriv egenskaper hos proteinet och kolonnen som möjliggör rening med gelfiltrering. B) Beskriv vad en his-tag Ă€r och hur den kan anvĂ€ndas för rening och detektion.";"A) Gelfiltrening bestĂ„r av en fast fas med porösa kulor i en kolonn, och en mobil fas med en buffert och proteinet som ska renas. SmĂ„ molekyler kommer att fastna i hĂ„ligheterna i kulorna, medan stora proteiner kommer att komma ut först. Reningsmetoden Ă€r alltsĂ„ baserad pĂ„ proteiners storlek. B) His-tagg Ă€r en sekvens av 6 histidin-aminosyror efter varandra. His-tagg binder starkt till nickel-joner och man kan dĂ€rför anvĂ€nda den egenskapen vid rening av proteinet. Man anvĂ€nder dĂ„ affinitetskromatografi, och renar proteinet baserat pĂ„ selektivitet alltsĂ„ en specifik egenskap. Proteinet kan sedan elueras med Imidazol, som konkurrerar ut His-taggen." +"2024-12-20";"16";"Para ihop respektive molekyl med en typ av transport den kan genomgĂ„. Varje alternativ fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) A: Glukos B: O₂ C: Kâș D: Vatten Transporttyper: A: SekundĂ€r aktiv transport B: PrimĂ€r aktiv transport C: Passiv transport D: Fri diffusion";"transport-över-cellmembran";"";"Para ihop respektive molekyl med en typ av transport den kan genomgĂ„. Varje alternativ fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) A: Glukos B: O₂ C: Kâș D: Vatten Transporttyper: A: SekundĂ€r aktiv transport B: PrimĂ€r aktiv transport C: Passiv transport D: Fri diffusion";"Glukos → SekundĂ€r aktiv transport O₂ → Fri diffusion Kâș → PrimĂ€r aktiv transport Vatten → Passiv transport (kanal/aquaporin)" +"2024-12-20";"22";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Glukoneogenes sker nĂ€r hormonet insulin utsöndras. B: Aminosyrorna alanin och lysin Ă€r glukogena. C: Glukoneogenes sker under nattens fasta. D: Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat.";"glukoneogenes";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Glukoneogenes sker nĂ€r hormonet insulin utsöndras. B: Aminosyrorna alanin och lysin Ă€r glukogena. C: Glukoneogenes sker under nattens fasta. D: Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat.";"C och D" +"2024-12-20";"32";"NĂ€mn en vanlig sjukdom som Ă€r relaterad till nedbrytning av nukleotider, samt ange vilken av de tvĂ„ huvudtyperna av nukleotider som har en koppling till denna sjukdom. (2p) Max 10 ord.";"nukleotidnedbrytning";"";"NĂ€mn en vanlig sjukdom som Ă€r relaterad till nedbrytning av nukleotider, samt ange vilken av de tvĂ„ huvudtyperna av nukleotider som har en koppling till denna sjukdom. (2p) Max 10 ord.";"Gikt, och puriner har en koppling till sjukdomen." +"2024-12-20";"26";"Redogör för tvĂ„ sĂ€tt som metabolismen Ă€ndras vid trĂ€ning och hur Ă€ndringarna leder till förbĂ€ttrad prestation. (4p) Max 120 ord.";"integrering-av-metabolismen";"";"Redogör för tvĂ„ sĂ€tt som metabolismen Ă€ndras vid trĂ€ning och hur Ă€ndringarna leder till förbĂ€ttrad prestation. (4p) Max 120 ord.";"Laktat i muskeltyp IIb tas upp av hjĂ€rtat och av muskeltyp I, vilket gör att mĂ€ngden laktat minskar i muskeltyp IIb sĂ„ att anaerob metabolism kan fortgĂ„ lĂ€ngre. HjĂ€rtats konkurrens om glukos minskar Ă€ven dĂ„. Laktat tas Ă€ven upp av levern, och omvandlas till pyruvat, och sedan till glukos som gĂ„r ut till blodet och tas upp av muskeltyp IIb och anvĂ€nds i glykolysen. Detta kallas för Coricykeln. BĂ„da dessa metabola vĂ€gar leder till förbĂ€ttrad prestation, eftersom kroppen orkar hĂ„lla pĂ„ under lĂ€ngre tid." +"2024-12-20";"12";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om B-DNA (Watson–Crick helix) Ă€r korrekta? (2p) A: AvstĂ„ndet mellan baspar i helixen Ă€r 5,0 Å. B: Helixen Ă€r vĂ€nstervriden. C: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper i motsatta riktningar. D: Ett varv av DNA bestĂ„r av ungefĂ€r 10 baspar.";"nukleotider";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om B-DNA (Watson–Crick helix) Ă€r korrekta? (2p) A: AvstĂ„ndet mellan baspar i helixen Ă€r 5,0 Å. B: Helixen Ă€r vĂ€nstervriden. C: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper i motsatta riktningar. D: Ett varv av DNA bestĂ„r av ungefĂ€r 10 baspar.";"C och D" +"2024-12-20";"36";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om plasmidkloning Ă€r korrekta? (2p) A: NĂ€r en miniprep görs centrifugeras lösningen direkt efter alkalisk lysering för att separera plasmider frĂ„n bakterierester. B: IPTG anvĂ€nds för att bryta ned X-gal vilket gör att kolonier som tagit upp plasmiden blir blĂ„. C: LacZ-genen anvĂ€nds för blĂ„vit screening dĂ€r vita kolonier indikerar rekombinant DNA och blĂ„ kolonier indikerar icke-rekombinant DNA. D: BamHI Ă€r ett restriktionsenzym som klyver DNA vid en specifik sekvens.";"plasmid";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om plasmidkloning Ă€r korrekta? (2p) A: NĂ€r en miniprep görs centrifugeras lösningen direkt efter alkalisk lysering för att separera plasmider frĂ„n bakterierester. B: IPTG anvĂ€nds för att bryta ned X-gal vilket gör att kolonier som tagit upp plasmiden blir blĂ„. C: LacZ-genen anvĂ€nds för blĂ„vit screening dĂ€r vita kolonier indikerar rekombinant DNA och blĂ„ kolonier indikerar icke-rekombinant DNA. D: BamHI Ă€r ett restriktionsenzym som klyver DNA vid en specifik sekvens.";"C och D" +"2024-12-20";"27";"I elektrontransportkedjan förekommer steg dĂ€r elektrondonatorn och elektronacceptorn inte Ă€r bĂ€rare av lika mĂ„nga elektroner. Redogör för vad som hĂ€nder vid ett sĂ„dant steg. (4p) Max 100 ord.";"elektrontransportkedjan";"";"I elektrontransportkedjan förekommer steg dĂ€r elektrondonatorn och elektronacceptorn inte Ă€r bĂ€rare av lika mĂ„nga elektroner. Redogör för vad som hĂ€nder vid ett sĂ„dant steg. (4p) Max 100 ord.";"Detta hĂ€nder i komplex III i elektrontransportkedjan nĂ€r coenzym Q ska donera 2 elektroner till cytokrom C som endast kan ta upp en elektron. Q-cykeln: QH₂ kommer till Q Cytokrom C oxidoreduktas (komplex III): 1 elektron tas upp av cytokrom C och ges till cytokrom C (elektronen transporteras till komplex IV) 1 elektron tas upp av Q som blir Q⁻ En annan QH₂ kommer in till komplex III 1 elektron tas upp av cytokrom C1 och ges till cytokrom C 1 elektron tas upp av Q⁻ blir till QH₂ (2 Hâș tas upp frĂ„n matrix)" +"2024-12-20";"13";"Describe the main features of the genetic code and explain their biological significance. (4p) Answer in English.";"translation";"";"Describe the main features of the genetic code and explain their biological significance. (4p) Answer in English.";"The genetic code is in humans stored in DNA (23 chromosome pairs). It stems from our mother and father. The DNA contains 4 different base-pairs. Adenin, Tymin, Cytosin och Guanin. The genetic code is not read one base-pair at a time, but rather in groups of three (i.e codons). For example AUG, ATT. The genetic code is also degenarative, leading to different codons being able to code for the same aminoacid. This leads to a protective function against mutations, since a mutation in a codon can lead to the same amino acid still being coded for example. The gentic code codes for all the proteins in an organism. The DNA can be transcribed into mRNA which can be translated into proteins" +"2024-12-20";"17";"Gibbs fria energi möjliggör att man kan förutsĂ€ga om en kemisk reaktion kan ske spontant. Ange vilka termer som ingĂ„r i formeln som beskriver förĂ€ndringar i Gibbs fria energi. Förklara Ă€ven hur ökad respektive minskad temperatur pĂ„verkar förĂ€ndringen av Gibbs fria energi. (4p)";"termodynamik";"";"Gibbs fria energi möjliggör att man kan förutsĂ€ga om en kemisk reaktion kan ske spontant. Ange vilka termer som ingĂ„r i formeln som beskriver förĂ€ndringar i Gibbs fria energi. Förklara Ă€ven hur ökad respektive minskad temperatur pĂ„verkar förĂ€ndringen av Gibbs fria energi. (4p)";"Gibbs fria energi = deltaG Entalpi = deltaH Temperatur = T Entropi = deltaS En ökad temperatur kommer ha inverkan pĂ„ entropin, vilket kommer leda till att deltaG kommer bli mer negativ/gĂ„ mot ett lĂ€gre vĂ€rde. Den kemiska reaktionen i frĂ„ga kommer dĂ„ förkjutas mot ett lĂ€ge dĂ€r den kan ske spontant (kan ske spontant om delta G Ă€r <0) En minskad temperatur kommer ocksĂ„ ha en inverkan pĂ„ entropin, fast i detta fall kommer deltaG istĂ€lett gĂ„ mot ett högre vĂ€rde. Den kemiska reaktionen i frĂ„ga kommer dĂ„ krĂ€va mer energi för att Ă€ga rum. Temperaturen pĂ„verkar entropin eftersom detta Ă€r ett diret mĂ„tt pĂ„ molekylers/atomernas rörelseenergi." +"2024-12-20";"23";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet adrenalin induceras glykogenes i cellen. B: Glykogen upplagrat i skelettmuskel anvĂ€nds frĂ€mst för att upprĂ€tthĂ„lla blodglukoskoncentrationen mellan mĂ„ltider. C: Glukos-6-fosfat Ă€r slutprodukten vid glykogenolys i skelettmuskler. D: Glykogenin Ă€r ett enzym som Ă€r kovalent bundet till glykogen.";"glykogen";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet adrenalin induceras glykogenes i cellen. B: Glykogen upplagrat i skelettmuskel anvĂ€nds frĂ€mst för att upprĂ€tthĂ„lla blodglukoskoncentrationen mellan mĂ„ltider. C: Glukos-6-fosfat Ă€r slutprodukten vid glykogenolys i skelettmuskler. D: Glykogenin Ă€r ett enzym som Ă€r kovalent bundet till glykogen.";"C och D" +"2024-12-20";"33";"Var i cellen sker pentosfosfatvĂ€gen, och vilken biomolekyl, som kan anvĂ€ndas vid reduktiv biosyntes, kan bildas i denna vĂ€g? (2p) Max 10 ord.";"pentosfosfatvĂ€gen";"";"Var i cellen sker pentosfosfatvĂ€gen, och vilken biomolekyl, som kan anvĂ€ndas vid reduktiv biosyntes, kan bildas i denna vĂ€g? (2p) Max 10 ord.";"PentosfosfatvĂ€gen sker i cytosolen, och bildar NADPH." +"2024-12-20";"24";"Vilka av följande faktorer stimulerar glykogenolys i en skelettmuskelcell? (2p) A: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet adrenalin. B: Aktivering av proteinfosfatas 1 i cellen. C: En lĂ„g energistatus i cellen, vilket reflekteras av en förhöjd intracellulĂ€r koncentration av AMP. D: En förhöjd koncentration av ATP i cellen.";"glykogen";"";"Vilka av följande faktorer stimulerar glykogenolys i en skelettmuskelcell? (2p) A: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet adrenalin. B: Aktivering av proteinfosfatas 1 i cellen. C: En lĂ„g energistatus i cellen, vilket reflekteras av en förhöjd intracellulĂ€r koncentration av AMP. D: En förhöjd koncentration av ATP i cellen.";"A och C" +"2024-12-20";"10";"Vilken Ă€r den biologiska betydelsen av den 5’-cap som Ă„terfinns pĂ„ mRNA i eukaryota celler? (4p)";"rna-syntes";"";"Vilken Ă€r den biologiska betydelsen av den 5’-cap som Ă„terfinns pĂ„ mRNA i eukaryota celler? (4p)";"SĂ„ fort mRNA:et börjar komma ut frĂ„n RNA polymeras II, sĂ„ sĂ€tts det pĂ„ en guaninmolekyl pĂ„ 5'-Ă€ndan via en 5'-5' bindning. Detta gör att mRNA-sekvensen inte bryts ner och att transkriptionen kan fortgĂ„. NĂ€r transkriptionen Ă€r fĂ€rdig och mRNA-sekvensen har fĂ„tt sin poly(A)-svans pĂ„ sin 3ÂŽ-Ă€nda och ska translateras sĂ„ krĂ€vs det att bĂ„de 5ÂŽcap och poly(A) finns pĂ„ mRNA:et för att det ska kĂ€nnas igen av ribosomen och translateras. 5ÂŽ-capen hĂ€mmar alltsĂ„ nedbrytning av mRNA, och möjliggör intiering av translation (tillsammas med poly(A)-svansen)." +"2024-12-20";"9";"Histonmodifieringar spelar en viktig roll i kromatinets funktion. Vilken effekt har acetylering av histoner pĂ„ kromatinstrukturen, och varför Ă€r detta viktigt för genuttryck? (4p)";"kromatin";"";"Histonmodifieringar spelar en viktig roll i kromatinets funktion. Vilken effekt har acetylering av histoner pĂ„ kromatinstrukturen, och varför Ă€r detta viktigt för genuttryck? (4p)";"I nukleosomen finns bland annat dubbla uppsĂ€ttningar av H3 och H4, och dessa 4 histoner har svansar av positivt laddade aminosyror (t.ex lysin och arginin) vid sin N-terminal. Dessa aminosyror binder till fosfatgrupperna pĂ„ DNA:et ryggrad, eftersom fosfatgrupperna Ă€r negativt laddade. NĂ€r svansarna blir acetylerade sĂ„ neutraliseras de positiva laddningarna, och svansarna binder inte lika hĂ„rt till fosfatgrupperna. Detta möjliggör för enzymer att komma Ă„t DNA:et, eftersom den inte Ă€r sĂ„ hĂ„rt bunden till histonerna och möjliggör reglering av genuttryck (antingen mer eller mindre transkription beroende pĂ„ gen och vilket enzym det handlar om)." +"2024-12-20";"34";"PĂ„ vilka tvĂ„ sĂ€tt regleras kolesterolsyntesens hastighet? (2p) A: Via mĂ€ngden aktivt 24-dehydrokolesterolreduktas, som styr aktiviteten i Kandutsch-Russel vĂ€gen för kolesterolsyntes. B: Via mĂ€ngden aktivt HMG-CoA reduktas, som katalyserar bildningen av mevalonat. C: Via mĂ€ngden aktivt squalenmonooxygenas, som katalyserar första steget i cykliseringen av squalen till lanosterol. D: Via mĂ€ngden aktivt SLC25A1, ett transportprotein som transporterar citrat ut ur mitokondrien.";"kolesterol";"";"PĂ„ vilka tvĂ„ sĂ€tt regleras kolesterolsyntesens hastighet? (2p) A: Via mĂ€ngden aktivt 24-dehydrokolesterolreduktas, som styr aktiviteten i Kandutsch-Russel vĂ€gen för kolesterolsyntes. B: Via mĂ€ngden aktivt HMG-CoA reduktas, som katalyserar bildningen av mevalonat. C: Via mĂ€ngden aktivt squalenmonooxygenas, som katalyserar första steget i cykliseringen av squalen till lanosterol. D: Via mĂ€ngden aktivt SLC25A1, ett transportprotein som transporterar citrat ut ur mitokondrien.";"B och C" +"2024-12-20";"14";"Hur kan man identifiera viktiga aminosyror i ett protein nĂ€r man bara har sekvensinformation frĂ„n mĂ„nga olika organismer att tillgĂ„? (4p)";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"Hur kan man identifiera viktiga aminosyror i ett protein nĂ€r man bara har sekvensinformation frĂ„n mĂ„nga olika organismer att tillgĂ„? (4p)";"Sekvensanalys innebĂ€r att man kan identifiera viktiga aminosyror genom att jĂ€mföra sekvenser frĂ„n flera olika organismer och hitta likheter mellan organismerna. Viktiga aminosyror, t.ex den katalytiska triaden i t.ex chymotrypsin tenderar att bevaras i organismer dĂ€rför att det naturliga urvalet bevarar sekvenser som Ă€r gynnsamma för artens anpassning och överlevnad." +"2024-12-20";"20";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (2p) A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs frĂ„n ATP ökar entropin. B: ATP kan bildas via substratnivĂ„fosforylering frĂ„n glukos 6-fosfat. C: Det frigörs lika mycket energi nĂ€r ATP och GTP hydrolyseras. D: ATP har högre fosforyltransferpotential Ă€n fosfoenolpyruvat.";"introduktion-till-metabolismen";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (2p) A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs frĂ„n ATP ökar entropin. B: ATP kan bildas via substratnivĂ„fosforylering frĂ„n glukos 6-fosfat. C: Det frigörs lika mycket energi nĂ€r ATP och GTP hydrolyseras. D: ATP har högre fosforyltransferpotential Ă€n fosfoenolpyruvat.";"A och C" +"2024-12-20";"30";"Syntes av heme beror pĂ„ kroppens jĂ€rninnehĂ„ll. Beskriv hur hemesyntesen regleras. (4p)";"heme";"";"Syntes av heme beror pĂ„ kroppens jĂ€rninnehĂ„ll. Beskriv hur hemesyntesen regleras. (4p)";"I första steget av hemesyntesen anvĂ€nds enzymet ALA-syntas, och det Ă€r translationen av detta enzym som regleras. Det finns ett jĂ€rn-bindande protein som binder till mRNA:et som kodar för ALA-syntas vid frĂ„nvaro av jĂ€rn. NĂ€r det finns jĂ€rn sĂ„ binder jĂ€rnet till jĂ€rn-bindande proteinet, och fĂ„r det att lossna frĂ„n mRNA:et. DĂ„ kan mRNA:et translateras och ALA-syntas bildas. JĂ€rn sĂ€tts in i heme som sista steg vid syntesen, sĂ„ det hade varit onödigt om alla syntes-steg skedde trots att det inte finns nĂ„got jĂ€rn." +"2024-12-20";"15";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om jonkanaler Ă€r korrekta? (2p) A: Transport sker alltid med en gradient. B: Naâș-kanalen Ă€r mer selektiv Ă€n Kâș-kanalen. C: ATP driver transporten. D: De kan aktiveras genom ligandbindning.";"transport-över-cellmembran";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om jonkanaler Ă€r korrekta? (2p) A: Transport sker alltid med en gradient. B: Naâș-kanalen Ă€r mer selektiv Ă€n Kâș-kanalen. C: ATP driver transporten. D: De kan aktiveras genom ligandbindning.";"A och D" +"2024-12-20";"21";"A) Förklara vad som menas med allosterisk reglering. B) Ge ett exempel pĂ„ ett enzym i glykolysen som regleras allosteriskt och redogör för hur enzymets aktivitet Ă€ndras av regleringen. (4p) Max 50 ord.";"glykolysen";"";"A) Förklara vad som menas med allosterisk reglering. B) Ge ett exempel pĂ„ ett enzym i glykolysen som regleras allosteriskt och redogör för hur enzymets aktivitet Ă€ndras av regleringen. (4p) Max 50 ord.";"A) NĂ€r en molekyl binder till ett annat stĂ€lle pĂ„ enzymet Ă€n pĂ„ det aktiva sĂ€tet och Ă€ndrar enzymets form, vilket Ă€ndrar dess aktivitet. B) Fosfofruktokinas I stimuleras vid allosterisk reglering av AMP och fruktos-2,6-bisfofat. Den hĂ€mmas vid allosterisk reglering av ATP och citrat." +"2024-12-20";"31";"NĂ€mn en sĂ„ kallad alfa-ketosyra, som via transaminering kan omvandlas till en aminosyra. Ange Ă€ven vilken aminosyra som bildas frĂ„n alfa-ketosyran, vad enzymet som katalyserar reaktionen heter, samt frĂ„n vilken metabol vĂ€g alfa-ketosyran kan hĂ€mtas. (4p) Max 25 ord.";"aminosyrametabolism";"";"NĂ€mn en sĂ„ kallad alfa-ketosyra, som via transaminering kan omvandlas till en aminosyra. Ange Ă€ven vilken aminosyra som bildas frĂ„n alfa-ketosyran, vad enzymet som katalyserar reaktionen heter, samt frĂ„n vilken metabol vĂ€g alfa-ketosyran kan hĂ€mtas. (4p) Max 25 ord.";"Oxaloacetat (alfaketosyra) transamineras vid deaminering av glutamat (aminosyra), och bilda aspartat (aminosyra som bildas) och alfa-ketoglutarat (alfa-ketosyran som bildas) Enzym: aspartataminotransferas (AST) Alfa-ketosyran frĂ„n citronsyracykeln" +"2024-12-20";"25";"I vilken ordning kommer glukos att stöta pĂ„ nedanstĂ„ende enzymer under sin vĂ€g i katabolismen? (2p) A: succinyl-CoA syntetas B: glyceraldehyd 3-dehydrogenas C: malatdehydrogenas D: fosfoglyceratkinas";"integrering-av-metabolismen";"";"I vilken ordning kommer glukos att stöta pĂ„ nedanstĂ„ende enzymer under sin vĂ€g i katabolismen? (2p) A: succinyl-CoA syntetas B: glyceraldehyd 3-dehydrogenas C: malatdehydrogenas D: fosfoglyceratkinas";"1. glyceraldehyd 3-dehydrogenas 2. fosfoglyceratkinas 3. succinyl-CoA syntetas 4. malatdehydrogenas" +"2024-12-20";"11";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om lac-operonet stĂ€mmer? (2p) A: Lac-repressorn kan binda till operatorn ocksĂ„ nĂ€r det finns mycket glukos. B: Lac-operonet uttrycks alltid, oavsett nĂ€rvaro av laktos. C: I nĂ€rvaro av laktos binder allolaktos till repressorn och förhindrar dess bindning till DNA. D: CAP-proteinet förhindrar transkription av lac-operonet nĂ€r glukos Ă€r frĂ„nvarande.";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om lac-operonet stĂ€mmer? (2p) A: Lac-repressorn kan binda till operatorn ocksĂ„ nĂ€r det finns mycket glukos. B: Lac-operonet uttrycks alltid, oavsett nĂ€rvaro av laktos. C: I nĂ€rvaro av laktos binder allolaktos till repressorn och förhindrar dess bindning till DNA. D: CAP-proteinet förhindrar transkription av lac-operonet nĂ€r glukos Ă€r frĂ„nvarande.";"A och C" +"2024-12-20";"8";"DNA-replikation Ă€r en noggrant reglerad process. I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin, och vilken funktion har detta komplex under replikationen? (4p)";"dna-replikation";"";"DNA-replikation Ă€r en noggrant reglerad process. I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin, och vilken funktion har detta komplex under replikationen? (4p)";"MCM-helikaset binder till replikationsorigin under G1-fasen nĂ€r den lockas dit av ORC, och laddas av Cdc6 och Cdt1. Detta Ă€r möjligt under G1-fasen eftersom CDK-nivĂ„erna Ă€r lĂ„ga. Under S-fasen höjs CDK-nivĂ„erna vilket lockar dit Gins och Cdc45, som binder till det laddade MCM-helikaset och skapar ett komplett CMG-helikas som kan börja öppna upp dubbelstrĂ€ngen. Replikationen sker under S-fasen, och det möjliggörs alltsĂ„ av de höga nivĂ„erna av CDK, vilket sĂ€kerstĂ€ller att replikationen endast sker en gĂ„ng under cellcykeln. Helikaset Ă€r ett motorprotein som glider lĂ€ngs med DNA-ryggraden av fosfatgrupper och bryter vĂ€tebindningarna mellan kvĂ€vebaserna genom hydrolys av ATP." +"2024-12-20";"35";"Du jĂ€mför ny kolesterolsĂ€nkande tablett mot standardbehandling. Efter tre mĂ„nader görs t-test: p = 0,02, 95% KI för skillnaden 0,5–1,7 mmol/L. A) Formulera nollhypotes och alternativhypotes. B) Vilka slutsatser kan dras baserat pĂ„ p-vĂ€rdet och konfidensintervallet? (4p)";"introduktionslaboration";"";"Du jĂ€mför ny kolesterolsĂ€nkande tablett mot standardbehandling. Efter tre mĂ„nader görs t-test: p = 0,02, 95% KI för skillnaden 0,5–1,7 mmol/L. A) Formulera nollhypotes och alternativhypotes. B) Vilka slutsatser kan dras baserat pĂ„ p-vĂ€rdet och konfidensintervallet? (4p)";"A) Nollhypotes: Det finns ingen skilland mellan blodtryckssĂ€nkningen om standradbehandling eller den nya tabletten anvĂ€nds Alternativ hypotes: Det finns en skilland mellan blodtryckssĂ€nkningen om standradbehandling eller den nya tabletten anvĂ€nds B) Testet visar statistisk signifikans, eftersom p-vĂ€rdet Ă€r lĂ€gre Ă€n 0,05 och konfidensintervallet inte innehĂ„ller siffran noll. Nollhypotesen kan dĂ€rför förkastas." +"2024-12-20";"3";"A) Define cooperativity in the context of hemoglobin and myoglobin. B) Give an example where cooperativity is beneficial and explain how it is beneficial. (4p) Max 100 words. Answer in English.";"hemoglobin";"";"A) Define cooperativity in the context of hemoglobin and myoglobin. B) Give an example where cooperativity is beneficial and explain how it is beneficial. (4p) Max 100 words. Answer in English.";"A) Coopertivity means that once one hemegroup in hemoglobin binds to one oxygen molecule, it makes it easier to other oxygen molecules to bind in to the other hemegroups in the same hemoglobin molecule. Even when one oxygen molecule gets released from heme, it fascilitates for other oxygen molecules to get released. B) In hemoglobin there are 4 hememolecules, and each one of them can bind to one oxygen. In the lungs, the partial pressure of oxygen is high, which encourage hemoglobin to bind to oxygen. Coopevtivity here is benificial because it makes the oxygen transport in the body effective." +"2024-12-20";"7";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om nukleotider Ă€r korrekta? (2p) A: En nukleotid bestĂ„r av en kvĂ€vebas, ett socker och tre fosfatgrupper. B: Den innersta fosfatgruppen, nĂ€rmast sockret, kallas gamma. C: Ribonukleotider har en OH-grupp pĂ„ 3'-kolatomen. D: Deoxyribonukleotider innehĂ„ller en OH-grupp pĂ„ 2'-kolatomen.";"nukleotider";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om nukleotider Ă€r korrekta? (2p) A: En nukleotid bestĂ„r av en kvĂ€vebas, ett socker och tre fosfatgrupper. B: Den innersta fosfatgruppen, nĂ€rmast sockret, kallas gamma. C: Ribonukleotider har en OH-grupp pĂ„ 3'-kolatomen. D: Deoxyribonukleotider innehĂ„ller en OH-grupp pĂ„ 2'-kolatomen.";"A och C" +"2024-12-20";"6";"Förklara kortfattat likheter och skillnader mellan glukos, glukopyranos och N-acetylglukosamin pĂ„ strukturell/molekylĂ€r nivĂ„. (4p)";"kolhydrater";"";"Förklara kortfattat likheter och skillnader mellan glukos, glukopyranos och N-acetylglukosamin pĂ„ strukturell/molekylĂ€r nivĂ„. (4p)";"3 av 4 poĂ€ng: LinjĂ€r glukos blir cirkulĂ€r genom att aldehydgruppen pĂ„ kol 1 binder till kol 5. Glukopyranos bildas genom att en aldehydgrupp pĂ„ en molekyl binder till en hydroxylgrupp pĂ„ en annan molekyl. Likheten Ă€r alltsĂ„ att bĂ„da Ă€r cirkulĂ€ra, men att antalet molekyler Ă€r olika. N-acetylglukosamin Ă€r en glukosmolekyl, som Ă€r bunden till en acetylamingrupp. Acetylamingruppen Ă€r bunden till glukoset via sitt kvĂ€ve. Likheten Ă€r alltsĂ„ att glukos och N-acetylglukosamin bĂ„da innehĂ„ller glukos, men att N-acetylglukosamin Ă€ven innehĂ„ller en acetylamingrupp." +"2024-12-20";"2";"En aminosyra har en sidogrupp bestĂ„ende av en aminogrupp och en kedja med fyra CH₂-grupper. A) Vilken Ă€r aminosyran? B) Ange tvĂ„ egenskaper aminosyran har. C) Rita upp aminosyran vid pH = 2. (4p) Max 30 ord. Uppgift C pĂ„ separat papper.";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"";"En aminosyra har en sidogrupp bestĂ„ende av en aminogrupp och en kedja med fyra CH₂-grupper. A) Vilken Ă€r aminosyran? B) Ange tvĂ„ egenskaper aminosyran har. C) Rita upp aminosyran vid pH = 2. (4p) Max 30 ord. Uppgift C pĂ„ separat papper.";"A) Lysin B) Basisk, kan ta upp en Hâș vid lĂ„gt pH. Fungerar i vissa enzymkomplex som en arm som flyttar prostetisk grupp mellan enzymer, t.ex lipoamiden i pyruvatdehydrogenaskomplexet. Ritning: Lysin vid pH 2, fullstĂ€ndigt protonerad (sid 12). ![[Pasted image 20251129235808.png]]" diff --git a/wip/.~lock.excel.csv# b/wip/.~lock.excel.csv# new file mode 100644 index 0000000..86b0a57 --- /dev/null +++ b/wip/.~lock.excel.csv# @@ -0,0 +1 @@ +,johandahlin,MacBook-Air-som-tillhor-Johan.local,11.12.2025 08:36,file:///Users/johandahlin/Library/Application%20Support/LibreOffice/4; \ No newline at end of file diff --git a/wip/excel.csv b/wip/excel.csv new file mode 100644 index 0000000..ad36a0c --- /dev/null +++ b/wip/excel.csv @@ -0,0 +1,425 @@ +"date";"question_number";"category";"question";"maxpoints";"question";"answer" +"2024-01-27";"28";"elektrontransportkedjan";"A) Var i cellen och i vilken metabol process sker cellandning? B) Beskriv cellandningen med en formel. (4p) (Max 50 ord.)";"";"A) Var i cellen och i vilken metabol process sker cellandning? B) Beskriv cellandningen med en formel. (4p) (Max 50 ord.)";"3 av 4: A. I elektrontransportkedjan i mitokondriens innre membran. B. Syre + elektroner --> H O SjĂ€lva cellandningen sker i komplex 4 i elektrontransportkedjan." +"2024-01-27";"5";"utforska-proteiner";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt in en patient som du misstĂ€nker Ă€r smittad av COVID-19 (4p). (Max 200 ord.) a) Beskriv en analysmetod för att undersöka detta. b) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt in en patient som du misstĂ€nker Ă€r smittad av COVID-19 (4p). (Max 200 ord.) a) Beskriv en analysmetod för att undersöka detta. b) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?";"Jag vĂ€ljer att anvĂ€nda en ELISA, nĂ€rmare bestĂ€mt en sandwich ELISA som identifierar om patienten har antigen. I en sandwich ELISA tillsĂ€tts patientens prov till en brunn dĂ€r det finns en fast antikropp, i detta fall för COVID-19. Om patienten har antigen för COVID-19 kommer dessa att binda till antikroppen. Efter detta sköljer man provet för att göra sig av med andra antigen och antikroppar. DĂ€refter tillsĂ€tts en antikropp bunden till ett enzym, mha detta kan man fĂ„ fram en fĂ€rgskiftning i provet om det Ă€r positivt. Efter att den enzymbundna antikroppen tillsatts sköljer man ytterliggare en gĂ„ng och tillsist tillsĂ€tter man ett substrat som inducerar en fĂ€rgskiftning i provet om den enzymbunda antikroppen lyckats binda, om fĂ€rgskiftning sker Ă€r provet positivt och patienten har sĂ„ledes antigen för COVID-19." +"2024-01-27";"18";"termodynamik";"Varför ökar entropin i en spontan reaktion? Hur kan man förklara det molekylĂ€rt? (4p)";"";"Varför ökar entropin i en spontan reaktion? Hur kan man förklara det molekylĂ€rt? (4p)";"I en spontant reaktion ökar alltid entropin enligt termodynamikens lagar. Molekyler har en förmĂ„ga att vilja sprida ut sig och sĂ„ledes öka entropin. Detta sker genom Brownsk rörelse, alltsĂ„ nĂ€r molekyler ""krockar"" med varandra och Ă€ndrar riktning. Molekyler kommer röra sig mot det omrĂ„de dĂ€r minst krockar uppstĂ„r. Som exempel kan vi ta salt i vatten. Saltet kommer spontant att lösa upp sig i vattnet, öka entropin. Genom Brownsk rörelse, krockar mellan molekylerna, fördelas saltet i vĂ€tskan." +"2024-01-27";"1";"kemiska-bindingar";"Förklara vad van der Waals krafter Ă€r och ge ett exempel pĂ„ hur de kan uppkomma i en biologisk molekyl. (4p) (Max 75 ord.)";"";"Förklara vad van der Waals krafter Ă€r och ge ett exempel pĂ„ hur de kan uppkomma i en biologisk molekyl. (4p) (Max 75 ord.)";"Van der Waals krafter Ă€r de svagaste av bindingstyper. Runt en molekyl finns elektroner i elektronskal och vid nĂ„got tillfĂ€lle Ă€r den lite mer positiv respektive negativ pĂ„ ena sidan. Detta pĂ„verkar molekyler runt ikring som blir s.k. transienta dipoler. NĂ€r dessa uppstĂ„r medkommer krafter mellan molekylerna som kallas van der Waals krafter/bindningar. Ett exempel pĂ„ molekyler med mycket van der Waals krafter Ă€r aromatiska aminosyror som kan packas tĂ€tt pga sin planstruktur. TotalpoĂ€ng: 4" +"2024-01-27";"19";"enzymer";"Hexokinas Ă€r ett enzym som kan anvĂ€nda bĂ„de D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.04 mM Ă€r, och för D-fruktos = 1.7 mM. Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av bĂ„da substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (4p)";"";"Hexokinas Ă€r ett enzym som kan anvĂ€nda bĂ„de D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.04 mM Ă€r, och för D-fruktos = 1.7 mM. Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av bĂ„da substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (4p)";"Km Ă€r den koncentration substrat som behövs för att halva Vmax ska vara uppnĂ„tt. I detta fall Ă€r Km betydligt lĂ€gre för D-glukos Ă€n för D-fruktos. I och med att Km Ă€r lĂ€gre för D-glukos uppnĂ„r enzymet en högre hastighet med D-glukos eftersom koncentrationen för bĂ„da substraten var 1mM. Km för D-frukots var 1,7 mM vilket betyder att vi inte ens uppnĂ„t halva Vmax vid koncentrationen 1 mM D-fruktos. Eftersom Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten kan man utgĂ„ frĂ„n att det substrat med lĂ€gst Km vĂ€rde Ă€r det som kommer förbrukas först. Detta stĂ€mmer ocksĂ„ in med att glukos Ă€r det primĂ€ra brĂ€nslet som vi fĂ„tt lĂ€ra oss pĂ„ förelĂ€sningar." +"2024-01-27";"29";"betaoxidation";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om beta-oxidationen Ă€r korrekta? (2p) A: Vid beta-oxidation av en 16-kolatomers fettsyra produceras 8 acetyl-CoA. B: Beta-oxidationen sker framför allt i cytoplasman. C: Vid beta-oxidationen bryts framför allt trans-fettsyror ner. D: Beta-oxidationen krĂ€ver en fungerande citronsyracykel för att ATP ska produceras.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om beta-oxidationen Ă€r korrekta? (2p) A: Vid beta-oxidation av en 16-kolatomers fettsyra produceras 8 acetyl-CoA. B: Beta-oxidationen sker framför allt i cytoplasman. C: Vid beta-oxidationen bryts framför allt trans-fettsyror ner. D: Beta-oxidationen krĂ€ver en fungerande citronsyracykel för att ATP ska produceras.";"A och D" +"2024-01-27";"4";"hemoglobin";"Describe the allosteric regulation of hemoglobin with an example. (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words)";"";"Describe the allosteric regulation of hemoglobin with an example. (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words)";"2 av 4: Hemoglobin is an oxygentransport protein which transport oxygen from our lungs to our muscles and tissue. Hemoglobin consists of four subunits, two alfa and two beta, with one Fe per unit. When oxygen binds to the first Fe it moves 0,4 Å upwards, closer to the heme-group. This induce a conformatioin change in hemoglobin which increases the affinty for oxygen for the next subunit. This is why hemoglobins curve is hyperbol. This is called cooperativity." +"2024-01-27";"16";"cellmembran";"Vilka tvĂ„ av dessa lipider hittas i det eukaryota cellmembranet? (2p) A: Sfingomyelin B: Kolesterol C: Fria fettsyror D: Triacylglycerol";"";"Vilka tvĂ„ av dessa lipider hittas i det eukaryota cellmembranet? (2p) A: Sfingomyelin B: Kolesterol C: Fria fettsyror D: Triacylglycerol";"A och B" +"2024-01-27";"22";"";"I katabolismen hittar vi mĂ„nga enzymer som tillhör gruppen (vĂ€lj tvĂ„) A: Dehydrogenaser B: Isomeraser C: Polymeraser D: Karboxylaser";"";"I katabolismen hittar vi mĂ„nga enzymer som tillhör gruppen (vĂ€lj tvĂ„) A: Dehydrogenaser B: Isomeraser C: Polymeraser D: Karboxylaser";"A och B" +"2024-01-27";"32";"nukleotidnedbrytning";"Varför mĂ„ste ureacykeln anvĂ€ndas vid nedbrytning av purin-nukleotider? (2p) (Max 50 ord)";"";"Varför mĂ„ste ureacykeln anvĂ€ndas vid nedbrytning av purin-nukleotider? (2p) (Max 50 ord)";"1 av 2: Puriner har tvĂ„ ringstruktur. I puriner finns det kvĂ€ve och vĂ€te som bildar ammoniak vilket i höga koncentrationer Ă€r farligt för kroppen. Ureacyklen anvĂ€nds för att göra sig av med ammoniaken genom urat och sedan urinen. AI: Nedbrytning av purinnukleotider frigör aminogrupper, som omvandlas till ammoniak via transaminering och glutamatdehydrogenas. Ammoniak Ă€r starkt toxiskt, sĂ€rskilt för CNS, och mĂ„ste dĂ€rför oskadliggöras. Ureacykeln omvandlar ammoniak till urea, som kan utsöndras sĂ€kert via njurarna." +"2024-01-27";"26";"glykogen";"Beskriv översiktligt den allostera regleringen av glykogenfosforylas i skelettmuskel och lever, dvs de viktigaste allostera modulatorerna som reglerar enzymet i respektive vĂ€vnad. Ange om modulatorerna stimulerar eller hĂ€mmar enzymets aktivitet. RĂ€tt kombination av alloster modulator och pĂ„verkan pĂ„ enzymaktivitet krĂ€vs för poĂ€ng. (4p) (Max 75 ord)";"";"Beskriv översiktligt den allostera regleringen av glykogenfosforylas i skelettmuskel och lever, dvs de viktigaste allostera modulatorerna som reglerar enzymet i respektive vĂ€vnad. Ange om modulatorerna stimulerar eller hĂ€mmar enzymets aktivitet. RĂ€tt kombination av alloster modulator och pĂ„verkan pĂ„ enzymaktivitet krĂ€vs för poĂ€ng. (4p) (Max 75 ord)";"2 av 4: Glykogen fosforylas Ă€r ett av enzymen som bryter ner glykogen. I muskler ska glykogenet brytas ner och anvĂ€ndas som brĂ€nsle. Cellen kĂ€nner av energikvoten. Detta betyder att om energikvoten Ă€r lĂ„g och vi har mycket ADP kommer enzymet att stimuleras. Om det finns mycket ATP hĂ€mmas enzymet. I levern ska glykogenet brytas ner och reglera blodsockret mellan mĂ„ltider. Om glukosnivĂ„erna Ă€r lĂ„ga kommer enzymet stimuleras och vice versa. Glukagon kommer dĂ„ stimulera medan insulin hĂ€mmar. AI: Skelettmuskel: Glykogenfosforylas aktiveras allostert av AMP, som signalerar lĂ„g energi. Det hĂ€mmas av ATP och glukos-6-fosfat, som signalerar god energitillgĂ„ng. Lever: Glykogenfosforylas hĂ€mmas av glukos, vilket speglar höga blodglukosnivĂ„er. Levern saknar AMP-aktivering i fysiologiskt relevant grad, eftersom dess uppgift Ă€r att frisĂ€tta glukos, inte att reglera sin egen energistatus." +"2024-01-27";"12";"rna-syntes";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om splicing? (2p) A: Vid alternativ splicing kan Ă€ven exon tas bort. B: GreningsstĂ€llet Ă€r alltid ett G. C: Spliceosomen bestĂ„r av bĂ„de proteiner och RNA. D: En lariatstruktur bestĂ„r alltid av tvĂ„ sammanlĂ€nkade exoner.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om splicing? (2p) A: Vid alternativ splicing kan Ă€ven exon tas bort. B: GreningsstĂ€llet Ă€r alltid ett G. C: Spliceosomen bestĂ„r av bĂ„de proteiner och RNA. D: En lariatstruktur bestĂ„r alltid av tvĂ„ sammanlĂ€nkade exoner.";"A och C" +"2024-01-27";"36";"plasmid";"Which two statements about restriction enzymes such as BamHI are correct? (2p) A: They allow the visualization of the DNA at the end of gel electrophoresis. B: They perform the ligation of an insert into a vector. C: They generate “sticky ends” or “blunt ends”. D: They recognise and cleave DNA at specific sequences. (Svar markerat – TotalpoĂ€ng: 2)";"";"Which two statements about restriction enzymes such as BamHI are correct? (2p) A: They allow the visualization of the DNA at the end of gel electrophoresis. B: They perform the ligation of an insert into a vector. C: They generate “sticky ends” or “blunt ends”. D: They recognise and cleave DNA at specific sequences. (Svar markerat – TotalpoĂ€ng: 2)";"C och D" +"2024-01-27";"27";"citronsyracykeln";"A) Vilka energirika föreningar bildas i ett varv i citronsyracykeln? B) Vilken Ă€r kopplingen mellan cellens energikvot och citronsyracykeln? (4p) (Max 75 ord.)";"";"A) Vilka energirika föreningar bildas i ett varv i citronsyracykeln? B) Vilken Ă€r kopplingen mellan cellens energikvot och citronsyracykeln? (4p) (Max 75 ord.)";"2 av 4: A. Tre NADH och en FADH2 B. NADH och FADH2 behövs för att transportera elektoner till elektrontransportkedjan som kan bygga upp en elektrokemisk gradient för att bilda ATP genom ATP syntaset. En lĂ„g energikvot betyder dĂ€rav att det inte finns tillrĂ€ckligt med NADH och FADH2 frĂ„n citronsyracyklen. AI: A) Ett varv i citronsyracykeln bildar 3 NADH, 1 FADH₂ och 1 GTP (≈ATP). B) Hög energikvot (mycket ATP, NADH) hĂ€mmar cykeln, frĂ€mst via isocitratdehydrogenas och α-ketoglutaratdehydrogenas. LĂ„g energikvot (mycket ADP, NADâș) stimulerar cykeln. Cykeln regleras alltsĂ„ efter cellens energibehov." +"2024-01-27";"13";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Lac-operonet behövs för att uttrycka enzymer som kan bryta ner laktos (mjölksocker). Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? (2p) A: NĂ€r allolaktos finns nĂ€rvarande kan lac-repressorn inte binda till operator-sekvensen. B: I nĂ€rvaro av laktos Ă€r lac-operonet fullt pĂ„slaget, Ă€ven om det finns rikligt med glukos i omgivningen. C: I nĂ€rvaro av höga mĂ€ngder glukos stimuleras bildning av cAMP. D: cAMP binder till CAP och stimulerar aktiviteten hos detta aktivator-protein.";"";"Lac-operonet behövs för att uttrycka enzymer som kan bryta ner laktos (mjölksocker). Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? (2p) A: NĂ€r allolaktos finns nĂ€rvarande kan lac-repressorn inte binda till operator-sekvensen. B: I nĂ€rvaro av laktos Ă€r lac-operonet fullt pĂ„slaget, Ă€ven om det finns rikligt med glukos i omgivningen. C: I nĂ€rvaro av höga mĂ€ngder glukos stimuleras bildning av cAMP. D: cAMP binder till CAP och stimulerar aktiviteten hos detta aktivator-protein.";"A och D" +"2024-01-27";"17";"transport-över-cellmembran";"Redogör för den principiella uppbyggnaden av spĂ€nningsaktiverade katjonkanaler och hur de öppnas. (4p) (Max 100 ord)";"";"Redogör för den principiella uppbyggnaden av spĂ€nningsaktiverade katjonkanaler och hur de öppnas. (4p) (Max 100 ord)";"2 av 4: En jonkanal bestĂ„r av sex olika segment. Segment 5 och 6 bildar sjĂ€lva centralporen medan segment 1-3 tillsammans med segment 4 bildar den spĂ€nnings kĂ€nsliga padeln. Segment 4 Ă€r det segment som kĂ€nner av sjĂ€lva spĂ€nningsförĂ€ndringen. NĂ€r en en spĂ€nningsförĂ€ndring i membranet sker registeras detta hos padlen vilket inducerar en konformationsĂ€ndring och fĂ„r den att stĂ€lla sig pĂ„ ""högkant"". Detta öppnar katjonkanalen och joner kan flöda in eller ut ur cellen. AI: SpĂ€nningsaktiverade katjonkanaler bestĂ„r av fyra domĂ€ner (eller fyra separata subenheter) som vardera har sex transmembransegment (S1–S6). Segmentet S4 innehĂ„ller positivt laddade aminosyror och fungerar som spĂ€nningssensor. NĂ€r membranet depolariseras rör sig S4 utĂ„t, vilket drar i kopplade segment (framför allt S5–S6) och öppnar poren. En selektivitetsfilterregion bestĂ€mmer vilka katjoner som passerar. Kanalen kan Ă€ven inaktiveras via en separat “inaktiveringsgrind” efter öppning." +"2024-01-27";"23";"glykolysen";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende metaboliter ingĂ„r i glykolysen? A: Fruktos 2,6-bisfosfat B: Glukos 1-fosfat C: Glyceraldehyd 3-fosfat D: Fosfoenolpyruvat";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende metaboliter ingĂ„r i glykolysen? A: Fruktos 2,6-bisfosfat B: Glukos 1-fosfat C: Glyceraldehyd 3-fosfat D: Fosfoenolpyruvat";"C och D" +"2024-01-27";"33";"pentosfosfatvĂ€gen";"Mutationer i genen som kodar för enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas kan leda till ett defekt enzym vilket i sin tur kan orsaka hemolytisk anemi i vissa situationer. Vilken Ă€r grundorsaken till detta? (2p) (Max 50 ord)";"";"Mutationer i genen som kodar för enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas kan leda till ett defekt enzym vilket i sin tur kan orsaka hemolytisk anemi i vissa situationer. Vilken Ă€r grundorsaken till detta? (2p) (Max 50 ord)";"1 av 2: Glukos 6-fosfatdehydrogenas Ă€r det första enzymet i pentosfosfatvĂ€gen, som körs för att bilda NADPH och ribos 5-fosfat. Vid deffekt i detta enzym bildas inte tillrĂ€ckligt med NADPH som skyddar mot reaktiva syreföreningar. Detta Ă€r speceillt farligt för t.ex. eretrocyter som saknar mitokondrier och mĂ„ste fĂ„ allt sitt NADPH frĂ„n pentosfofsfatvĂ€gen. AI: Glukos-6-fosfatdehydrogenas behövs för att bilda NADPH i pentosfosfatvĂ€gen. NADPH hĂ„ller glutation reducerat, vilket skyddar erytrocyter mot oxidativ skada. Vid enzymdefekt saknar cellen detta skydd → oxidativ stress skadar membran och hemoglobin → erytrocyterna hemolyserar." +"2024-01-27";"24";"integrering-av-metabolismen";"Förklara hur arsenikförgiftning pĂ„verkar metabolismen och varför liknande pĂ„verkan ses vid alkoholism. (4p) (Max 120 ord)";"";"Förklara hur arsenikförgiftning pĂ„verkar metabolismen och varför liknande pĂ„verkan ses vid alkoholism. (4p) (Max 120 ord)";"3 av 4: Arsenit har affiniet för sulfhydrylgrupper. En viktig del i PDH komplexet Ă€r den arm som för intermediĂ€rerna mellan E1, E2 och E3. Denna arm bygger pĂ„ just svavel. Armen inhiberas sĂ„ledes av arsenit nĂ€r bindningar mellan arsenit och armen bildas vilket medför att vi inte kan producera lika mycket eller ingen acetyl-CoA. Utan acetyl-CoA kan vi inte köra citronsyracyklen och sĂ„ledes inte fĂ„ fram NADH och FADH2 till elektrontransport kedjan. Alkholism leder till liknande effekter dĂ„ de polĂ€ra alkholerna kan binda till den intermediĂ€r-transportrande armen och inhibiera PDH komplexet. PDH=Pyruvat dehydrogenas" +"2024-01-27";"10";"dna-replikation";"![[Pasted image 20251129235332.png]] PĂ„ bilden syns en eukaryot replikationsgaffel. A) Ange för positionerna a, b, c och d om de motsvarar en 5’ eller 3’-Ă€nde. Vid DNA replikation skapas de tvĂ„ strĂ€ngarna pĂ„ litet olika vis. B) Vad kallas strĂ€ngen som markerats med e? C) Vad kallas strĂ€ngen som markerats med f? (4p)";"";"![[Pasted image 20251129235332.png]] PĂ„ bilden syns en eukaryot replikationsgaffel. A) Ange för positionerna a, b, c och d om de motsvarar en 5’ eller 3’-Ă€nde. Vid DNA replikation skapas de tvĂ„ strĂ€ngarna pĂ„ litet olika vis. B) Vad kallas strĂ€ngen som markerats med e? C) Vad kallas strĂ€ngen som markerats med f? (4p)";"a = 5ÂŽ b = 3ÂŽ c = 5ÂŽ d = 5ÂŽ B) Leadning strand C) Lagging strand" +"2024-01-27";"9";"kromatin";"Var binder histon H1? Vilken roll spelar detta protein? (4p)";"";"Var binder histon H1? Vilken roll spelar detta protein? (4p)";"Histon 1, H1, upptĂ€cktes senare Ă€n de andra histonen, H2A, H2B, H3 och H4. H1 har i uppgift att stabilisera och binder till linker DNA som finns mellan ""histonpĂ€rlorna""" +"2024-01-27";"34";"kolesterol";"Vilket av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten in vivo? (2p) A: Den intracellulĂ€ra kolesterolhalten regleras frĂ€mst via reglering av aktiviteten hos enzymet lysosomal acid lipas (LAL). B: Den intracellulĂ€ra kolesterolhalten regleras i princip enbart via endogen syntes - upptaget av kolesterol frĂ„n det extracellulĂ€ra rummet Ă€r normalt försumbart. C: Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol pĂ„ en fettsyra. D: Celler utanför levern kan göra sig av med ett överskott av kolesterol genom att överföra detta till HDL-partiklar, som för kolesterolet tillbaka till levern.";"";"Vilket av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten in vivo? (2p) A: Den intracellulĂ€ra kolesterolhalten regleras frĂ€mst via reglering av aktiviteten hos enzymet lysosomal acid lipas (LAL). B: Den intracellulĂ€ra kolesterolhalten regleras i princip enbart via endogen syntes - upptaget av kolesterol frĂ„n det extracellulĂ€ra rummet Ă€r normalt försumbart. C: Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol pĂ„ en fettsyra. D: Celler utanför levern kan göra sig av med ett överskott av kolesterol genom att överföra detta till HDL-partiklar, som för kolesterolet tillbaka till levern.";"C och D" +"2024-01-27";"14";"translation";"Beskriv i detalj hur terminationssteget i proteinsyntesen fungerar med sĂ€rskilt fokus pĂ„ funktionen av stoppkodon och ribosomens struktur. Förklara Ă€ven hur Release Factor 1 (RF1) bidrar till processen. (4p) (Max 150 ord)";"";"Beskriv i detalj hur terminationssteget i proteinsyntesen fungerar med sĂ€rskilt fokus pĂ„ funktionen av stoppkodon och ribosomens struktur. Förklara Ă€ven hur Release Factor 1 (RF1) bidrar till processen. (4p) (Max 150 ord)";"3 av 4: Ribosomen bestĂ„r av tvĂ„ subenheter, hos mĂ€nniskan heter dessa 40 och 60. Den lilla subenheten, 40, har i uppgift leta efter starkodonet men ocksĂ„ kĂ€nna av stoppkodonet. Den stora subenheten, 60, har i uppgift att katalysera inbindingen av rĂ€tt aminosyra till en vĂ€xande aminosyra sekvens i P-site. I terminations steget kommer ribosomen, 40 enheten, att kĂ€nna av en cleavage signal som fĂ„r RF1 att avsluta translationen. Cleavage signal Ă€r alltsĂ„ ett stoppkodon. Det som sker Ă€r att RF1 kommer klyva den nu fĂ€rdig byggda aminosyra sekvens som vĂ€xt fram i P-site sĂ„ att den transporteras till sin Ă€mmnade destination." +"2024-01-27";"20";"enzymer";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kompetitiva hĂ€mmare Ă€r korrekta? (2p) A: De binder reversibelt till det aktiva stĂ€llet. B: De binder till flera olika stĂ€llen pĂ„ ett enzym. C: De sĂ€nker reaktionens karakteristiska Km. D: De binder kovalent till enzymet.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kompetitiva hĂ€mmare Ă€r korrekta? (2p) A: De binder reversibelt till det aktiva stĂ€llet. B: De binder till flera olika stĂ€llen pĂ„ ett enzym. C: De sĂ€nker reaktionens karakteristiska Km. D: De binder kovalent till enzymet.";"A och C" +"2024-01-27";"30";"heme";"Syntes av heme beror pĂ„ kroppens jĂ€rninnehĂ„ll. Beskriv hur detta sker. (4p)";"";"Syntes av heme beror pĂ„ kroppens jĂ€rninnehĂ„ll. Beskriv hur detta sker. (4p)";"AI: Hemesyntesen styrs av hur mycket jĂ€rn som finns i cellen genom reglering av ALA-syntas (erytroid isoform). NĂ€r jĂ€rn Ă€r lĂ„gt binder IRP till en IRE-sekvens i 5’-Ă€nden av ALAS-mRNA och blockerar translationen, vilket bromsar hemesyntesen. NĂ€r jĂ€rn Ă€r tillrĂ€ckligt slĂ€pper IRP → ALA-syntas kan översĂ€ttas → hemesyntesen ökar. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt matchas hemeproduktionen med tillgĂ€ngligt jĂ€rn." +"2024-01-27";"15";"evolution";"Hur kan man bestĂ€mma slĂ€ktskap mellan olika arter med DNA-teknik och varför fungerar det? (4p)";"";"Hur kan man bestĂ€mma slĂ€ktskap mellan olika arter med DNA-teknik och varför fungerar det? (4p)";"Genom att sekvensera DNA kan man se hur mycket som stĂ€mmer överens mellan olika arter. Även om majoriteten av vĂ„rt DNA Ă€r sig likt hos mĂ„nga arter kan man Ă€ndĂ„ se skillnader pĂ„ t.ex. mutationer. För att exemplifiera: DNA't hos en mĂ€nniska och en orangutang Ă€r mycket likt varandra, men pga DNA'ts ordning, proteinveckning och epigentik kan det uttryckas vĂ€ldigt olika och sĂ„ledes ge upphov till olika utseende, beetende och andra egenskaper. SĂ„ledes kan okika arter vara nĂ€ra beslĂ€ktande med varandra, alltsĂ„ ha liknade DNA, men Ă€ndĂ„ vara olika arter." +"2024-01-27";"21";"introduktion-till-metabolismen";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (2p) A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar entropin. B: ATP kan bildas via substratnivĂ„fosforylering frĂ„n fruktos 1,6-bisfosfat. C: ATP innehĂ„ller fĂ€rre fosfoanhydridbindningar Ă€n fosfatgrupper. D: I en vĂ€lmĂ„ende cell finns mer ATP Ă€n ADP.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (2p) A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar entropin. B: ATP kan bildas via substratnivĂ„fosforylering frĂ„n fruktos 1,6-bisfosfat. C: ATP innehĂ„ller fĂ€rre fosfoanhydridbindningar Ă€n fosfatgrupper. D: I en vĂ€lmĂ„ende cell finns mer ATP Ă€n ADP.";"C och D" +"2024-01-27";"31";"aminosyrametabolism";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till aminosyrametabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Vid fenylketonuri blir aminosyran fenylalanin essentiell. B: Ureacykeldefekter leder till hyperammonemi. C: Det kliniskt viktiga enzymet aspartataminotransferas kan bilda aspartat frĂ„n pyruvat i en sĂ„ kallad transamineringsreaktion. D: Aspartat Ă€r en glukogen aminosyra.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till aminosyrametabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Vid fenylketonuri blir aminosyran fenylalanin essentiell. B: Ureacykeldefekter leder till hyperammonemi. C: Det kliniskt viktiga enzymet aspartataminotransferas kan bilda aspartat frĂ„n pyruvat i en sĂ„ kallad transamineringsreaktion. D: Aspartat Ă€r en glukogen aminosyra.";"B och D" +"2024-01-27";"25";"glukoneogenes";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Glukoneogenes sker frĂ€mst i levern. B: Kol oxideras vid glukoneogenes. C: Glukoneogenes regleras av fruktos 1,6-bisfosfat. D: Aminosyrorna cystein och metionin Ă€r glukogena.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Glukoneogenes sker frĂ€mst i levern. B: Kol oxideras vid glukoneogenes. C: Glukoneogenes regleras av fruktos 1,6-bisfosfat. D: Aminosyrorna cystein och metionin Ă€r glukogena.";"A och D" +"2024-01-27";"11";"dna-replikation";"Telomeras Ă€r ett omvĂ€nt transkriptas. Vad anvĂ€nder detta enzym som templat (mall)? NĂ€mn ocksĂ„ tvĂ„ typer av celler i vilka detta enzym Ă„terfinns. (4p)";"";"Telomeras Ă€r ett omvĂ€nt transkriptas. Vad anvĂ€nder detta enzym som templat (mall)? NĂ€mn ocksĂ„ tvĂ„ typer av celler i vilka detta enzym Ă„terfinns. (4p)";"Telomeras har med sig en egen RNA sekvens som den anvĂ€nder som mall nĂ€r det ska förlĂ€nga telomererna. Detta enzym Ă„terfinns i t.ex. stamceller och cancer celler." +"2024-01-27";"8";"nukleotider";"Vilka tvĂ„ nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: Uracil Ă€r en kvĂ€vebas i DNA. B: Kolatomen i position 1' hos sockret Ă€r bunden till kvĂ€vebasen via en ÎČ-glykosid-bindning. C: Adenosin Ă€r en nukleosid. D: ATP innehĂ„ller tvĂ„ fosfatgrupper.";"";"Vilka tvĂ„ nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: Uracil Ă€r en kvĂ€vebas i DNA. B: Kolatomen i position 1' hos sockret Ă€r bunden till kvĂ€vebasen via en ÎČ-glykosid-bindning. C: Adenosin Ă€r en nukleosid. D: ATP innehĂ„ller tvĂ„ fosfatgrupper.";"B och C" +"2024-01-27";"35";"introduktionslaboration";"I en studie utvĂ€rderas effekten av en ny blodtryckssĂ€nkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten frĂ„n studien visar ett p-vĂ€rdet pĂ„ 0.03 och ett 95% konfidensintervall pĂ„ 6-17 mmHg. Diskutera vad dessa resultat ger oss för information och huruvida nollhypotesen kan förkastas. (4p) (Max 100 ord).";"";"I en studie utvĂ€rderas effekten av en ny blodtryckssĂ€nkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten frĂ„n studien visar ett p-vĂ€rdet pĂ„ 0.03 och ett 95% konfidensintervall pĂ„ 6-17 mmHg. Diskutera vad dessa resultat ger oss för information och huruvida nollhypotesen kan förkastas. (4p) (Max 100 ord).";"2 av 4: Detta resultat visar att nollhypotesen kan förkastas dĂ„ p-vĂ€rdet Ă€r under 0,05 dĂ„ det finns sk. statistisk signifikans. Hade p-vĂ€rdet varit över 0,05 hade man inte kunnat förkasta nollhypotesen. Vidare visar konfidensintervallet att 95% av de som fick den blodtryckssĂ€nknade medicinen fick ett lĂ€gre blodtryck med 6-17 mmHg. AI: p-vĂ€rdet 0,03 innebĂ€r att om nollhypotesen (ingen skillnad i medelblodtryck) vore sann, skulle en sĂ„ hĂ€r stor eller större skillnad uppstĂ„ bara i cirka 3 % av fallen. Nollhypotesen kan dĂ€rför förkastas vid 5 %-nivĂ„n. Ett 95 % konfidensintervall pĂ„ 6–17 mmHg innebĂ€r att vi med 95 % sĂ€kerhet skattar den sanna medelreduktionen i blodtryck till mellan 6 och 17 mmHg, och eftersom intervallet inte innehĂ„ller 0 talar det ocksĂ„ för en statistiskt signifikant blodtryckssĂ€nkande effekt." +"2024-01-27";"3";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Lista fyra egenskaper hos en alfahelix. (4p) (Max 75 ord.)";"";"Lista fyra egenskaper hos en alfahelix. (4p) (Max 75 ord.)";"3 av 4: 1. Har en konstant diameter. 2. Har kvĂ€vebaserna innĂ„t och fosfatgrupperna och sockret utĂ„t. (Pga hydrofob/hydrofil) 3. Kan polymeriseras till beta flaks liknande strukturer och bilda amyloider => Sjukdom. 4. Kan bilda transmembran-alfahelixar om det finns mycket hydrofoba aminosyror. GĂ„r att undersöka genom hydropatiplot." +"2024-01-27";"7";"kolhydrater";"Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och proteoglykaner. (4p) (Max 150 ord)";"";"Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och proteoglykaner. (4p) (Max 150 ord)";"2 av 4: Glykoproteiner och proteoglykaner Ă€r bĂ„da former av glykokonjugat och bestĂ„r bĂ„da av proteiner och socker. Glykoproteiner Ă€r vĂ€ldigt lĂ„nga och repetativa, tillskillnad frĂ„n proteoglykaner. BĂ„de glykoproteiner och proteoglykaner finns ut mot ECM och har nĂ„got att göra med cellens kommunikation/interaktion med andra celler, bakterier och virus. De kan ocksĂ„ utgöra skydd. Glykoproteiner kan vara O-lĂ€nkade eller N-lĂ€nkade. Det vill sĂ€ga om de Ă€r lĂ€nkade via syret (O) i serin eller teronins funktionella grupp eller via kvĂ€vet (N) i aspargins funktionella grupp." +"2024-01-27";"6";"cellmembran";"Rita den principiella strukturen för en glykolipid. (4p)";"";"Rita den principiella strukturen för en glykolipid. (4p)";"" +"2024-01-27";"2";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende aminosyror Ă€r de mest troliga att förekomma mot ytan av ett cytoplasmatiskt protein? A: Fenylalanin B: Serin C: Alanin D: Cystein";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende aminosyror Ă€r de mest troliga att förekomma mot ytan av ett cytoplasmatiskt protein? A: Fenylalanin B: Serin C: Alanin D: Cystein";"B och D" +"2022-01-29";"28";"pentosfosfatvĂ€gen";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekt/korrekta? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: En fungerande pentosfosfatvĂ€g behövs för att upprĂ€tthĂ„lla ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar i röda blodkroppar. B: Fruktos 6-fosfat och glyceraldehyd 3-fosfat kan bildas i pentosfosfatvĂ€gens oxidatativa fas. C: Det som styr om glukos 6-fosfat ska slussas in i pentosfosfatvĂ€gens oxidataiva fas Ă€r de intracellulĂ€ra nivĂ„erna av NADP+ och NADPH. D: PentosfosfatvĂ€gen Ă€r förlagd i mitokondriens matrix.";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekt/korrekta? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: En fungerande pentosfosfatvĂ€g behövs för att upprĂ€tthĂ„lla ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar i röda blodkroppar. B: Fruktos 6-fosfat och glyceraldehyd 3-fosfat kan bildas i pentosfosfatvĂ€gens oxidatativa fas. C: Det som styr om glukos 6-fosfat ska slussas in i pentosfosfatvĂ€gens oxidataiva fas Ă€r de intracellulĂ€ra nivĂ„erna av NADP+ och NADPH. D: PentosfosfatvĂ€gen Ă€r förlagd i mitokondriens matrix.";"A och C" +"2022-01-29";"5";"nukleotider";"FrĂ„ga 5 A. Hur mĂ„nga vĂ€tebindningar finns i AT resp. GC baspar? B. Hur pĂ„verkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)";"";"FrĂ„ga 5 A. Hur mĂ„nga vĂ€tebindningar finns i AT resp. GC baspar? B. Hur pĂ„verkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)";"A. AT har 2 vĂ€tebidningar GC har 3 vĂ€tebidningar B. Detta gör att vĂ€tebidningarna mellan G och C Ă€r stabilare eftersom det finns fler bidningspunkter. AT-bidningarna som har fĂ€rre bindningspunkter /par Ă€r dĂ€rmed ostabilare, detta Ă€r nĂ„got som kan utnyttjas vid bl.a. transkription, eftersom DNA blir mer lĂ€ttsmĂ€lt vid AT-rika sekvenser som TATA-boxen." +"2022-01-29";"18";"enzymer";"För ett enzym Ă€r Michaelis-Mentens konstant (KM) 15 mM. Vid en substratkoncentration pĂ„ 5 mM, vad Ă€r förhĂ„llandet mellan reaktionshastigheten V och den maximala reaktionshastigheten Vmax? Motivera ditt svar. (Max 150 ord) (2p) ![[Pasted image 20251128081722.png]]";"";"För ett enzym Ă€r Michaelis-Mentens konstant (KM) 15 mM. Vid en substratkoncentration pĂ„ 5 mM, vad Ă€r förhĂ„llandet mellan reaktionshastigheten V och den maximala reaktionshastigheten Vmax? Motivera ditt svar. (Max 150 ord) (2p) ![[Pasted image 20251128081722.png]]";"Reaktionshastigheten vid 5mM Ă€r alltsĂ„ en fjĂ€rdedel av hastigheten vid Vmax" +"2022-01-29";"1";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"A) NĂ€mn tvĂ„ olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en vĂ€tebindning kan bildas. Ange vilka atomer som Ă€r donator respektive acceptor i vĂ€tebindningen. B) NĂ€mn tvĂ„ olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en jonbindning kan bildas vid pH = 7.";"";"A) NĂ€mn tvĂ„ olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en vĂ€tebindning kan bildas. Ange vilka atomer som Ă€r donator respektive acceptor i vĂ€tebindningen. B) NĂ€mn tvĂ„ olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en jonbindning kan bildas vid pH = 7.";"a) Serin syre Ă€r donator, Asparagin kvĂ€ve Ă€r acceptor b) Lysin, Aspartat" +"2022-01-29";"19";"enzymer";"I en av delreaktionerna som katalyseras av chymotrypsin krĂ€vs nĂ€rvaro av vatten, medan i en annan delreaktion krĂ€vs det att inget vatten Ă€r nĂ€rvarande. Vilka Ă€r dessa delreaktioner och varför krĂ€vs nĂ€rvaro respektive frĂ„nvaro av vatten i de respektive stegen? (Max 150 ord) (2p)";"";"I en av delreaktionerna som katalyseras av chymotrypsin krĂ€vs nĂ€rvaro av vatten, medan i en annan delreaktion krĂ€vs det att inget vatten Ă€r nĂ€rvarande. Vilka Ă€r dessa delreaktioner och varför krĂ€vs nĂ€rvaro respektive frĂ„nvaro av vatten i de respektive stegen? (Max 150 ord) (2p)";"I delreaktion 1 krĂ€vs inget vatten, dĂ„ his tar emot vĂ€tet frĂ„n asp som gör en nukleofilattack pĂ„ den inkommande peptidbidningen. I delreaktion 2 krĂ€vs vatten, för att den peptiden ska klyvas och slĂ€ppa frĂ„n chymotrypsin" +"2022-01-29";"29";"nukleotidnedbrytning";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotiders nedbrytning Ă€r korrekt/korrekta? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Nukleosidaser spjĂ€lkar av fosfatgrupper frĂ„n nukleotider. B: Delar av purinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikĂ€lla. C: KvĂ€vebaser som frisĂ€tts vid nedbrydning av nukleotider Ă„teranvĂ€nds ofta för nukleotidsyntes. D: KvĂ€veatomerna i pyrimidinerna hamnar huvudsakligen i urat dĂ„ dessa kvĂ€vebaser bryts ned.";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotiders nedbrytning Ă€r korrekt/korrekta? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Nukleosidaser spjĂ€lkar av fosfatgrupper frĂ„n nukleotider. B: Delar av purinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikĂ€lla. C: KvĂ€vebaser som frisĂ€tts vid nedbrydning av nukleotider Ă„teranvĂ€nds ofta för nukleotidsyntes. D: KvĂ€veatomerna i pyrimidinerna hamnar huvudsakligen i urat dĂ„ dessa kvĂ€vebaser bryts ned.";"RĂ€tt svar 1. C" +"2022-01-29";"4";"lipider";"FrĂ„ga 4 Vilken/vilka av dessa Ă€r en omega-3 fettsyra? (1p) ![[Pasted image 20251128081622.png]] VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: B B: C C: A D: D";"";"FrĂ„ga 4 Vilken/vilka av dessa Ă€r en omega-3 fettsyra? (1p) ![[Pasted image 20251128081622.png]] VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: B B: C C: A D: D";"RĂ€tt svar 1. A 2. B" +"2022-01-29";"16";"rekombinant-dna-teknik";"Bacterial DNA may end up in a bacteriophage due to (choose one or more)/Bakteriellt DNA kan hamna i en bakteriofag för att (vĂ€lj ett eller flera alternativ): (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Errors during the assembly of new bacteriophages./Fel som sker nĂ€r nya bakteriofager sĂ€tts samman. B: The small and circular nature of bacterial DNA./Bakteriellt DNA Ă€r cirkulĂ€rt och litet. C: Template switching during bacterophage DNA replication./Ändring av mall nĂ€r bakteriofagens DNA replikeras. D: Imprecise excision of the prophage./Inexakt utklippning av profagen.";"";"Bacterial DNA may end up in a bacteriophage due to (choose one or more)/Bakteriellt DNA kan hamna i en bakteriofag för att (vĂ€lj ett eller flera alternativ): (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Errors during the assembly of new bacteriophages./Fel som sker nĂ€r nya bakteriofager sĂ€tts samman. B: The small and circular nature of bacterial DNA./Bakteriellt DNA Ă€r cirkulĂ€rt och litet. C: Template switching during bacterophage DNA replication./Ändring av mall nĂ€r bakteriofagens DNA replikeras. D: Imprecise excision of the prophage./Inexakt utklippning av profagen.";"RĂ€tt svar 1. D" +"2022-01-29";"22";"glukosmetabolism";"Redogör för hur enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktokinas 2 regleras och spelar en central roll i glukosmetabolismen. Max 150 ord. (2p)";"";"Redogör för hur enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktokinas 2 regleras och spelar en central roll i glukosmetabolismen. Max 150 ord. (2p)";"Enzymets aktivitet styrs av hormonreglering och fosforylering. NĂ€r insulin binder in till cellens recptor stimuleras PP1. Funktionen för PP1 Ă€r att defosforylera enzymet. NĂ€r fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 Ă€r defosforylerat inhiberas fosfatasdelen medan kinasdelen aktiveras. NĂ€r kinasdelen Ă€r aktiverad katalyseras reaktionen dĂ€r fruktos 6-fosfat blir fruktos-2,6-bisfosfat. NĂ€r glukagon binder in till cellens receptor sĂ€tter en kaskadreaktion igĂ„ng dĂ€r cAMP genereras, vilket aktiverar PKA. PKAs aktivitet leder till en inhibering av PP1 och en fosforylering av enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2. Fosforyleringen inhiberar kinas delen och aktiverar fosfataset. NĂ€r fosfatasdelen Ă€r aktiv katalyseras reaktionen dĂ€r fruktos-2,6-bisfosfat Ă„terbildas till fruktos 6-fosfat. Detta spelar en central roll i metabolismen dĂ„ hög koncentration av fruktos-2,6-bisfosfat (vilket bildas nĂ€r enzymet Ă€r defosforylerat) stimulerar glykolysenzymet fosfofruktikinas 1 (som katalyserar reaktionen fruktos 6-fosfat --> fruktos 1,6-bisfosfat) samtidigt som det inhiberar glykoneogenes enzymet fruktos 1,6-bisfosfatas (som katalyserar reaktionen fruktos 1,6-bisfosfat --> fruktos 6-fosfat). AlltsĂ„ fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 styr mĂ€ngden fruktos-2,6-bisfosfat vilket reglerar om cellen ska köra glykolys eller glukoneogenes." +"2022-01-29";"32";"cellmembran";"Beskriv uppbyggnaden av ett GPI-ankare. (2p)";"";"Beskriv uppbyggnaden av ett GPI-ankare. (2p)";"En GPI-ankare bestĂ„r av 3 olika molekyler bundna till varandra, den innersta delen fĂ€ster till cellmembranet och den yttersta delen binder till tex. en kolhydrat." +"2022-01-29";"26";"elektrontransportkedjan";"Redogör för mekanismen hos ATP-syntas i mitokondriens innermembran. Max 150 ord. (2p)";"";"Redogör för mekanismen hos ATP-syntas i mitokondriens innermembran. Max 150 ord. (2p)";"ATP-syntas funktion Ă€r att utnyttja den elektrokemiska gradienten som skapats av de protonpumpande komplexen i ETK, för att omvandla vĂ€tejoners rörelseenergi till kemisk bidningsenergi mellan fosfatgrupperna i ATP. Detta sker genom att vĂ€tejoner som strĂ€var efter att ta sig frĂ„n mmu genom innermembranet till matrix för att jĂ€mna ut gradienten Ă„ker in och neutraliserar en halvkanal i F0s c-ring, som roterar ett steg för varje vĂ€tejon som binder in. (NĂ€r vĂ€tejonen Ă„kt ett helt varv slĂ€pps den ut i matrix.) Rörelseenergin som skapas av rotationen i c-ringen leds genom den roterande gammasjĂ€lken till F1-enheten som finns i matrix och inducerar konformationsĂ€ndringar i dess subenheter. ADP + Pi binder in i B-subeneheterna under Loose state, binds samman under Tense state och slĂ€pps ut som ATP under Open state." +"2022-01-29";"12";"rna-syntes";"Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'-Ă€nden pĂ„ eukaryot mRNA? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Reglerar mRNA-molekylens halveringstid B: Skyddar mot felaktig splicing C: Samverkar med 5'-cap för att stimulera translation D: Stimulerar transport av mRNA in till cellkĂ€rnan";"";"Vilket/vilka av följande alternativ beskriver en funktion för poly-A svansen i 3'-Ă€nden pĂ„ eukaryot mRNA? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Reglerar mRNA-molekylens halveringstid B: Skyddar mot felaktig splicing C: Samverkar med 5'-cap för att stimulera translation D: Stimulerar transport av mRNA in till cellkĂ€rnan";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-01-29";"27";"aminosyrametabolism";"Vilka Ă€r de tvĂ„ viktigaste transportörerna av kvĂ€ve frĂ„n kroppens vĂ€vnader till levern, och via vilka tvĂ„ andra molekyler kommer de tvĂ„ kvĂ€veatomerna, som slutligen hamnar i urea, föras in i ureacykelns cykliska del? (2p)";"";"Vilka Ă€r de tvĂ„ viktigaste transportörerna av kvĂ€ve frĂ„n kroppens vĂ€vnader till levern, och via vilka tvĂ„ andra molekyler kommer de tvĂ„ kvĂ€veatomerna, som slutligen hamnar i urea, föras in i ureacykelns cykliska del? (2p)";"De tvĂ„ viktigate transportörerna av kvĂ€ve frĂ„n kroppen vĂ€vnader Ă€r alanin och asparagin. KvĂ€veatomerna hamnar i urea cykeln genom glutamat, vars kvĂ€vegrupp reagerar med koldioxid och bildar karbamoyl som sedan reagerar och bildar citrulin. Och asparaginsyra som i nĂ€sta steg lĂ€mnar av sin kvĂ€vegrupp till citrulin som dĂ„ bildar argininsuccinat." +"2022-01-29";"13";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Which protein is often required to initiate transcription by a bacterial RNA polymerase? How does it mediate initiation?/Vilket protein behövs ofta för att initiera transkription av bakteriellt RNA-polymeras? Hur underlĂ€ttar det initieringen? (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"";"Which protein is often required to initiate transcription by a bacterial RNA polymerase? How does it mediate initiation?/Vilket protein behövs ofta för att initiera transkription av bakteriellt RNA-polymeras? Hur underlĂ€ttar det initieringen? (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"Proteinet CAP behövs för att binda in cAMP för att aktivera RNA-polymeraset, sĂ„ att det sedan kan hitta fram till promotorn och dĂ€r starta transkriptionen." +"2022-01-29";"17";"termodynamik";"Alexandra and Bill were the finalists of the Swedish Thermodynamics championship quiz. In a crucial tie-breaker, they were asked to say something about exergonic and endergonic reactions. Alexandra said: ‘In an exergonic reaction, energy is released from the system to the surroundings’. Bill said: ‘In an endergonic reaction, ∆G is negative’./Alexandra och Bill var finalister i Sveriges termodynamiska mĂ€sterskapsquiz. I en utslagsfrĂ„ga blev de ombedda att sĂ€ga nĂ„got om exergona och endergona reaktioner. Alexandra sa: ”I en exergon reaktion avges energi frĂ„n systemet till omgivningen”. Bill sa: ”I en endergon reaktion Ă€r ∆G negativt.” (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Both Alexandra and Bill are correct./BĂ„de Alexandra och Bill har rĂ€tt. B: Only Alexandra is correct./Enbart Alexandra har rĂ€tt. C: Only Bill is correct./Enbart Bill har rĂ€tt D: Both Alexandra and Bill are wrong./BĂ„de Alexandra och Bill har fel.";"";"Alexandra and Bill were the finalists of the Swedish Thermodynamics championship quiz. In a crucial tie-breaker, they were asked to say something about exergonic and endergonic reactions. Alexandra said: ‘In an exergonic reaction, energy is released from the system to the surroundings’. Bill said: ‘In an endergonic reaction, ∆G is negative’./Alexandra och Bill var finalister i Sveriges termodynamiska mĂ€sterskapsquiz. I en utslagsfrĂ„ga blev de ombedda att sĂ€ga nĂ„got om exergona och endergona reaktioner. Alexandra sa: ”I en exergon reaktion avges energi frĂ„n systemet till omgivningen”. Bill sa: ”I en endergon reaktion Ă€r ∆G negativt.” (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Both Alexandra and Bill are correct./BĂ„de Alexandra och Bill har rĂ€tt. B: Only Alexandra is correct./Enbart Alexandra har rĂ€tt. C: Only Bill is correct./Enbart Bill har rĂ€tt D: Both Alexandra and Bill are wrong./BĂ„de Alexandra och Bill har fel.";"RĂ€tt svar 1. B" +"2022-01-29";"23";"glykogen";"Vad gör proteinet glykogenin och vilken viktig roll spelar enzymet i relation till glykogenmetabolism? (2p)";"";"Vad gör proteinet glykogenin och vilken viktig roll spelar enzymet i relation till glykogenmetabolism? (2p)";"Glykogenin Ă€r ett protein som fungerar som en primer i glykogensyntesen. Det har en enzymaktivitet som fĂ€ster nĂ„gra glukos-enheter pĂ„ sig sjĂ€lv för att utgöra en primer som glykogensyntataset kan syntetisera vidare pĂ„. Utan glykogenin skulle inte glykogensyntaset ha nĂ„gon reducerad Ă€nde att starta sin glykogensyntes ifrĂ„n och vi skulle dĂ€rmed inte kunna fĂ„ nĂ„gon glykogensyntes." +"2022-01-29";"33";"transport-över-cellmembran";"Rangordna molekylerna vatten, leucin, glukos och kvĂ€veoxid efter deras förmĂ„ga att passera cellens plasmamembran. Starta med den molekyl som har lĂ€ttast att passera. Ange tvĂ„ egenskaper hos varje molekyl av betydelse för deras placering i listan. (2p)";"";"Rangordna molekylerna vatten, leucin, glukos och kvĂ€veoxid efter deras förmĂ„ga att passera cellens plasmamembran. Starta med den molekyl som har lĂ€ttast att passera. Ange tvĂ„ egenskaper hos varje molekyl av betydelse för deras placering i listan. (2p)";"Vatten - liten, oladdad molekyl Glukos - hydrofob, relativt stor molekyl Leucin - oladdad, hydrofil ""kropp"" (alltsĂ„ NH3+ och COO-, inte R-kedjan) KvĂ€veoxid - laddad, hydrofil" +"2022-01-29";"24";"integrering-av-metabolismen";"Redogör för vilket sĂ€tt arsenikförgiftning pĂ„verkar metabolismen och vad som kan göras för att hĂ€va förgiftningen. Max 150 ord. (2p)";"";"Redogör för vilket sĂ€tt arsenikförgiftning pĂ„verkar metabolismen och vad som kan göras för att hĂ€va förgiftningen. Max 150 ord. (2p)";"Arsenikförgiftning hĂ€mmar natrium/kalium-pumpen vilket förstör gradienterna. Pumpen upprĂ€tthĂ„ller gradienter över membranet som annars skulle utjĂ€mnas av jonkanalerna. Cellen Ă€r beroende av gradienten för att upprĂ€tthĂ„lla vissa reaktioner i cellen och transporter över cellmembranet. Bl.a. sĂ„ utnyttjas den uppbyggda kaliumgradienten för att aktivit (sekundĂ€r aktiv transport) transportera glukos in i cellen genom att kalium som transporteras med sin gradient drar med sig glukosmolekylen mot sin gradient in i cellen." +"2022-01-29";"10";"dna-replikation";"Explain how proofreading works at the molecular level during bacterial replication./Förklara hur korrekturlĂ€sning fungerar pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„ under bakteriell replikation. (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"";"Explain how proofreading works at the molecular level during bacterial replication./Förklara hur korrekturlĂ€sning fungerar pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„ under bakteriell replikation. (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"DNA-polymeras 3 har bĂ„de en DNA-syntetiserande del och en exonukleas del, detta gör det möjligt för polymeraset att ""backtracka"" om den skulle upptĂ€cka att nĂ„got basparat fel. Detta gör den genom sin exonukleas-aktivitet dĂ€r den klyver peptidbidningar (genom att backa) 3ÂŽ till 5ÂŽ. NĂ€r den klyvt bort den/de felparade baserna syntetiserar den nya baser 5ÂŽ till 3ÂŽ och fortsĂ€tter som vanligt. DNA-polymeras 1 vars funktion Ă€r att klippa bort RNA-primer och syntetisera nya baser i gapsen har samma exonukleasa funktion (3ÂŽ till 5ÂŽ radering) för att korrigera den korta del den nyligen syntetiserat om ett fel skulle upptĂ€ckas." +"2022-01-29";"9";"evolution";"Discuss the evolutionary origin of RNase P. This question needs to be answered in English. (Max 100 words.) (2p)";"";"Discuss the evolutionary origin of RNase P. This question needs to be answered in English. (Max 100 words.) (2p)";"The RNaseP is an enzyme consisting of both RNA and protein. By comparing the level of protein in different organisms we can see that in less complex organisms like bacteria the enzyme consists of most RNA and only one protein unit, comparing with ""arkener"" which is a more complex organism there is shorter/smaller RNA unit and more protein units. In even more complex organisms like humans the protein units are much greater than the RNA-unit. This provens the hypothesis that RNA also acted as enzymes long time ago, before ""the tasks were split"" to proteins to be more efficient." +"2022-01-29";"34";"plasmid";"I vilken ordning genomförs nedanstĂ„ende steg nĂ€r plasmider ska renas? (1p) Eluera plasmiderna frĂ„n kolumnen Lysera cellerna Neutralisera lysatet Pelletera cellkulturen som vĂ€xt under natten";"";"I vilken ordning genomförs nedanstĂ„ende steg nĂ€r plasmider ska renas? (1p) Eluera plasmiderna frĂ„n kolumnen Lysera cellerna Neutralisera lysatet Pelletera cellkulturen som vĂ€xt under natten";"1. Pelletera cellkulturen som vĂ€xt under natten 2. Lysera cellerna 3. Neutralisera lysatet 4. Eluera plasmiderna frĂ„n kolumnen" +"2022-01-29";"14";"rna-syntes";"Vad Ă€r intron och exon? (2p)";"";"Vad Ă€r intron och exon? (2p)";"Intron och exon Ă€r bĂ„da en del av den transkriberade omogna RNA-kedjan. För att skapa ett moget mRNA klipps introner (""onödiga"" RNA-sekvenser) bort genom splicing. Medan de sekvenser som krĂ€vs för transaltion utgör den mogna RNA-kedjan och anvĂ€nds som mall i proteinsyntesen. Det finns flera exon pĂ„ samma mRNA kedja, vissa exon kan ocksĂ„ klippas bort för att samma gen kan koda för olika protein. Vilket protein som uttryck styrs av miljön i cellen och beror alltsĂ„ pĂ„ vilka exon som sparas." +"2022-01-29";"20";"introduktion-till-metabolismen";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan positiva laddningar. B: NĂ€r en fosfatgrupp avges kan ADP resonansstabiliseras. C: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs ökar entropin. D: Motsvarande energirika bindningar hittas i GTP.";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan positiva laddningar. B: NĂ€r en fosfatgrupp avges kan ADP resonansstabiliseras. C: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs ökar entropin. D: Motsvarande energirika bindningar hittas i GTP.";"RĂ€tt svar 1. C 2. D" +"2022-01-29";"30";"heme";"Syntes av heme beror pĂ„ cellens tillgĂ„ng till jĂ€rn. Beskriv vad som sker nĂ€r jĂ€rntillgĂ„ngen Ă€r lĂ„g. (2p)";"";"Syntes av heme beror pĂ„ cellens tillgĂ„ng till jĂ€rn. Beskriv vad som sker nĂ€r jĂ€rntillgĂ„ngen Ă€r lĂ„g. (2p)";"PĂ„ mRNA som anvĂ€nds som mall för att syntetisera ALA-syntetaset som behövs vid hemsyntes finns den reglerande sekvensen IRE, Ire Respossible Element. NĂ€r jĂ€rntillgĂ„ngen Ă€r lĂ„g binder IRP, IRE-binding protein, till IRE vilket hĂ€mmar translationen av det nödvĂ€ndiga enzymet ALA-syntas. Detta inhiberar hemsyntesen, vilket Ă€r syftet eftersom vi inte har nĂ„got jĂ€rn." +"2022-01-29";"15";"translation";"What regions of a tRNA are recognized by amino-acyl-tRNA synthetases?/Vilka regioner hos tRNA kĂ€nns igen av amino-acyl-rRNA syntetaser? (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"";"What regions of a tRNA are recognized by amino-acyl-tRNA synthetases?/Vilka regioner hos tRNA kĂ€nns igen av amino-acyl-rRNA syntetaser? (2p) Denna frĂ„ga kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"OH-gruppen pĂ„ 3ÂŽĂ€nden Den specifika nukleotidsekvensen nĂ€st lĂ€ngst ut pĂ„ 3ÂŽĂ€nden" +"2022-01-29";"21";"introduktion-till-metabolismen";"Vilken av nedanstĂ„ende metaboliter Ă€r mest reducerad? (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Pyruvat B: 3-fosfoglycerat C: Citrat D: Fruktos 6-fosfat";"";"Vilken av nedanstĂ„ende metaboliter Ă€r mest reducerad? (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Pyruvat B: 3-fosfoglycerat C: Citrat D: Fruktos 6-fosfat";"RĂ€tt svar 1. D" +"2022-01-29";"31";"kolesterol";"Vilket av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r helt korrekt avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Den intracellulĂ€ra kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom transkriptionsfaktorn SRE-1. Ökad SRE-1 signalering leder till ökat uttryck av proteinet CETP, som defosforylerar HMGR och gör det inaktivt. B: Den intracellulĂ€ra kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom halten av kolesterol i blodet. Hög halt leder till att den intracellulĂ€ra koncentrationen ökar genom passivt upptag. C: Endast nĂ„gra fĂ„ celltyper i kroppen (exempelvis hepatocyter) har förmĂ„ga att syntetisera kolesterol. Övriga celltyper Ă€r helt beroende av tillförsel av kolesterol utifrĂ„n, via blodet. Kolesterol tas upp av dessa celler genom transportproteinet CETP. D: Transkriptionsfaktorn SREBP-2 Ă€r viktig för relgering av kolesterolsyntesens hastighet. SREBP-2 aktiveras genom att proteinet transporteras frĂ„n det endoplasmatiska nĂ€tverket till Golgiapparaten, dĂ€r transkriptionsfaktordelen klyvs av.";"";"Vilket av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r helt korrekt avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Den intracellulĂ€ra kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom transkriptionsfaktorn SRE-1. Ökad SRE-1 signalering leder till ökat uttryck av proteinet CETP, som defosforylerar HMGR och gör det inaktivt. B: Den intracellulĂ€ra kolesterolkoncentrationen regleras i huvudsak genom halten av kolesterol i blodet. Hög halt leder till att den intracellulĂ€ra koncentrationen ökar genom passivt upptag. C: Endast nĂ„gra fĂ„ celltyper i kroppen (exempelvis hepatocyter) har förmĂ„ga att syntetisera kolesterol. Övriga celltyper Ă€r helt beroende av tillförsel av kolesterol utifrĂ„n, via blodet. Kolesterol tas upp av dessa celler genom transportproteinet CETP. D: Transkriptionsfaktorn SREBP-2 Ă€r viktig för relgering av kolesterolsyntesens hastighet. SREBP-2 aktiveras genom att proteinet transporteras frĂ„n det endoplasmatiska nĂ€tverket till Golgiapparaten, dĂ€r transkriptionsfaktordelen klyvs av.";"RĂ€tt svar 1. D" +"2022-01-29";"25";"betaoxidation";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende produceras vid beta-oxidation? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Pyruvat B: Acetyl-CoA C: Malonyl-CoA D: Acetoacetat E: Oxaloacetat";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende produceras vid beta-oxidation? (1p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Pyruvat B: Acetyl-CoA C: Malonyl-CoA D: Acetoacetat E: Oxaloacetat";"RĂ€tt svar 1. B" +"2022-01-29";"11";"rna-syntes";"Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)";"";"Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)";"Mediatorn fungerar som en sambandscentral mellan enhancern (och dess aktivatorprotein) och promotorsekvensen, enhancern ligger ca 1000 baspar bort, men pĂ„verkar transkriptionen för sin specifika gen." +"2022-01-29";"8";"utforska-proteiner";"Du trĂ€ffar en patient som du misstĂ€nker har drabbats av HIV. Du kommer att anvĂ€nda en Indirekt ELISA för att ta reda pĂ„ detta. (Max 150 ord.) (2p) A) Beskriv de olika stegen för en Indirekt ELISA. B) Detekterar denna metod patientens antikropp eller antigen?";"";"Du trĂ€ffar en patient som du misstĂ€nker har drabbats av HIV. Du kommer att anvĂ€nda en Indirekt ELISA för att ta reda pĂ„ detta. (Max 150 ord.) (2p) A) Beskriv de olika stegen för en Indirekt ELISA. B) Detekterar denna metod patientens antikropp eller antigen?";"A. Ett specifikt antigen fĂ€sts i en brunn, patientens prov tillsĂ€tts, sköljning genomförs för att sortera bort de antikroppar som inte fĂ€st till antigenet, ytterligare en antikropp tillsĂ€tts som binder till den första antikroppen, fĂ€rg som binder till den andra antikroppen tillsĂ€tts, provet fĂ€rgas om antikroppen Ă€r detekterad. B. Antikropp" +"2022-01-29";"35";"introduktionslaboration";"Du arbetar pĂ„ en vĂ„rdcentral dĂ€r du förvĂ„nas över att mĂ„nga patienter med njursvikt (=dĂ„lig njurfunktion) tidigare har haft gikt (”portvinstĂ„â€). Du bestĂ€mmer dig dĂ€rför för att undersöka om patienter med gikt löper en högre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt. Vilken av nedanstĂ„ende Ă€r den mest rimliga nollhypotesen? (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Patienter med gikt har högre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt. B: Patienter med gikt har samma risk att utveckla njursvikt som patienter utan gikt. C: Det finns en skillnad i risken att utveckla njursvikt mellan giktpatienter och patienter utan gikt. D: Patienter med gikt har lĂ€gre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt.";"";"Du arbetar pĂ„ en vĂ„rdcentral dĂ€r du förvĂ„nas över att mĂ„nga patienter med njursvikt (=dĂ„lig njurfunktion) tidigare har haft gikt (”portvinstĂ„â€). Du bestĂ€mmer dig dĂ€rför för att undersöka om patienter med gikt löper en högre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt. Vilken av nedanstĂ„ende Ă€r den mest rimliga nollhypotesen? (1p) VĂ€lj ett alternativ: A: Patienter med gikt har högre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt. B: Patienter med gikt har samma risk att utveckla njursvikt som patienter utan gikt. C: Det finns en skillnad i risken att utveckla njursvikt mellan giktpatienter och patienter utan gikt. D: Patienter med gikt har lĂ€gre risk att utveckla njursvikt Ă€n patienter utan gikt.";"B" +"2022-01-29";"3";"kolhydrater";"FrĂ„ga 3 Diskutera molekylĂ€ra likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)";"";"FrĂ„ga 3 Diskutera molekylĂ€ra likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)";"Laktos Ă€r en molekyl som bestĂ„r av glukos och galaktos. BĂ„da sjukdommarna beror pĂ„ brist av enzymet som bryter ned den specifika molekylen. I laktosintolerans handlar det om enzymet laktas som spjĂ€lkar laktos till galaktos och glukos, medan det i galaktosemi handlar om enzymet som omvandlar galaktos till glukos. Vid obehandlad galaktosemi ansamlas galaktos, vilket leder till att galaktos gĂ„r ut i blodet och omvandlas till den toxiska molekylen galaktitol, vilket Ă€r mycket farligt. Vid obehandlad laktos bryts inte laktosmolekylen ned i tunntarmen som kroppen annars hade gjort, utan den fortsĂ€tter genom magtarmkanalen tills den hamnar i tjocktramen dĂ€r den fermenteras av bakterier, vilket leder till gasbildning och buksmĂ€rtor. Ometaboliserad laktos blir alltsĂ„ inte toxiskt som galaktos(--> galaktitol). Den vanligaste behandlingen för bĂ„da intoleranserna handlar frĂ€mst om att utesluta den sjukdomsframkallande molekylen. BĂ„da molekylerna finns i komjölk, vilket alltsĂ„ ska undvikas. Vid laktosintolerans finns laktosfria mjölkprodukter, det finns dĂ€remot inte galaktosfria mjölkprodukter." +"2022-01-29";"7";"hemoglobin";"En allvarlig komplikation till bl.a. Covid-19 Ă€r sĂ„ kallad Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), vilket ger en gravt sviktande lungfunktion orsakad av inflammation och vĂ€tskeansamling (ödem) i alveolerna. Ödemet leder till att mindre syre nĂ„r blodet och att mindre koldioxid lĂ€mnar blodet. Beskriv i detalj hur den minskade mĂ€ngden syre och den ökade mĂ€ngden koldioxid pĂ„verkar hemoglobinets struktur och funktion. (2p)";"";"En allvarlig komplikation till bl.a. Covid-19 Ă€r sĂ„ kallad Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), vilket ger en gravt sviktande lungfunktion orsakad av inflammation och vĂ€tskeansamling (ödem) i alveolerna. Ödemet leder till att mindre syre nĂ„r blodet och att mindre koldioxid lĂ€mnar blodet. Beskriv i detalj hur den minskade mĂ€ngden syre och den ökade mĂ€ngden koldioxid pĂ„verkar hemoglobinets struktur och funktion. (2p)";"Den ökande mĂ€ngden koldioxid stabiliserar T-state, deoxy-formen, av hemoglobin vilket minskar hemoglobinets affinitet för syre och gör det svĂ„rare för syremolekylen att binda in. Detta sker bl.a. genom att koldioxid binder i till hemoglobins ena peptidĂ€nde, vilket gör det möjligt för saltbryggor att Ă„terskapas vilket stabiliserar T-state (tense state). Ökad mĂ€ngd koldioxid innebĂ€r Ă€ven lĂ€gre PH i blodet, dvs. ökad mĂ€ngd vĂ€tejoner - vilka kan binda in till hemoglobin och de möjliggör ocksĂ„ Ă„terskapandet av saltbryggor för hemoglobinet. Vid lungorna ska normalt sett den höga syrehalten och det högre PHt leda till att koldioxidet och vĂ€tejoner slĂ€pper, för att destabilisera T-state. NĂ€r syrehalten Ă€r lĂ„g Ă€r PH i blodet vid lungorna nĂ„got lĂ€gre Ă€n normalt vilket gör det svĂ„rare för denna reaktion att ske. Syrehalten ska ocksĂ„ bidra till att en syremolekyl initialt binder in till jĂ€rnet i en subenhet. Eftersom hemoglobin Ă€r ett kooperativ av 4 subenheter med 4 hemgrupper leder inbidningen av syre i en enhet till en konformationsĂ€ndring i de andra subenheterna vilket gör jĂ€rnemolekylerna mer tillgĂ€ngliga för syre att binda in till. Detta stimulerar R-state och oxy-formen av hemoglobin. Den lĂ„ga syrehalten gör ""sannolikheten lĂ€gre"" för det första syret att binda in, och konformationsĂ€ndringen sker dĂ„ inte. Vanligtvis sker denna vĂ€xling mellan T- och R-state pĂ„ sĂ„ vis att koldioxid konc. Ă€r högst i muskler och stimulerar T-state vilket gör att syret slĂ€pps av dĂ€r det behövs. Å andra sidan Ă€r koncentrationen syre tillrĂ€ckligt hög vid lungorna för att stimulera R-state och binda in syre. Dessa konformationsĂ€ndringar Ă€r nödvĂ€ndiga för ett sĂ„ effektivt gasutbyte som möjligt och för att syre ska binda och slĂ€ppa pĂ„ rĂ€tt stĂ€lle. NĂ€r dessa koncentrationer Ă€ndras och koldioxidhalten i bloden blir för hög i relation till syrehalten rubbas samspelet mellan dessa konformationsformer och T-state, deoxyformen blir dominerande." +"2022-01-29";"6";"nukleotider";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden om RNA Ă€r korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ryggraden i RNA hĂ„lls samman av fosfodiester-bindningar. B: Uracil kan deamineras till cytosin. C: RNA anvĂ€nder kvĂ€vebasen uracil istĂ€llet för tymin. D: Ribonukleotider har en OH-grupp i 1'-position.";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden om RNA Ă€r korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ryggraden i RNA hĂ„lls samman av fosfodiester-bindningar. B: Uracil kan deamineras till cytosin. C: RNA anvĂ€nder kvĂ€vebasen uracil istĂ€llet för tymin. D: Ribonukleotider har en OH-grupp i 1'-position.";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-01-29";"2";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"FrĂ„ga 2 Vilket/vilka av nedanstĂ„ende kan hittas i ett protein? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: En alfahelix. B: En hĂ„rnĂ„lsböj. C: En dubbelhelix. D: En loop.";"";"FrĂ„ga 2 Vilket/vilka av nedanstĂ„ende kan hittas i ett protein? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: En alfahelix. B: En hĂ„rnĂ„lsböj. C: En dubbelhelix. D: En loop.";"RĂ€tt svar 1. A 2. B 3. D" +"2022-05-16";"28";"nukleotidnedbrytning";"I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i följande tvĂ„ nukleotider dĂ„ dessa bryts ner? (1p) A: AMP B: CMP";"";"I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i följande tvĂ„ nukleotider dĂ„ dessa bryts ner? (1p) A: AMP B: CMP";"A: Urat B: Urea" +"2022-05-16";"5";"hemoglobin";"Rita syredissociationskurvan för hemoglobin och myoglobin. Vilken strukturell skillnad mellan myoglobin och hemoglobin förklarar skillnaden i dissociationskurvorna? (2p) (Max 100 ord)";"";"Rita syredissociationskurvan för hemoglobin och myoglobin. Vilken strukturell skillnad mellan myoglobin och hemoglobin förklarar skillnaden i dissociationskurvorna? (2p) (Max 100 ord)";"Myoglobin bestĂ„r av en subenhet och har mycket affinitet för syre. Myoglobin har en mycket brant dissociationskurva. Man kan sĂ€ga att myoglobin fungerar som en on-off knapp, dĂ„ den antingen Ă€r oxiderad (oxyform) eller deoxiderad (deoxyform). Myoglobin Ă€r dĂ€rför bra för lagring av syre men vĂ€ldigt dĂ„ligt för syretransport. Tillskillnad frĂ„n myoglobin bestĂ„r hemoglobin av fyra subenheter. Hemoglobin har inte lika brant dissociationskurva, vilket innebĂ€r att hemoglobin Ă€r lĂ€mplig för transport av syre. Hemoglobin blir oxyform i lungorna dĂ€r syrehalten Ă€r stor. I musklerna slĂ€pper hemoglobinet sina syre atomer gradvist och till slut blir den deoxyform. ![[Pasted image 20251129234842.png]]" +"2022-05-16";"18";"integrering-av-metabolismen";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler har sitt ursprung i en B vitamin? A: Coenzym A B: ATP C: Liponsyra D: NADH";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler har sitt ursprung i en B vitamin? A: Coenzym A B: ATP C: Liponsyra D: NADH";"RĂ€tt svar 1. A 2. D" +"2022-05-16";"1";"kolhydrater";"A) Vad Ă€r mukopolysackaridos? B) Beskriv den biokemiska bakgrunden för mukopolysackaridos. (2p)";"";"A) Vad Ă€r mukopolysackaridos? B) Beskriv den biokemiska bakgrunden för mukopolysackaridos. (2p)";"A. Mukopolysackaridos Ă€r en sjukdom som innebĂ€r att GAG (glukoaminoglukaner) inte kan brytas ner. DĂ„ ansamlas GAGs i blodet och kroppens vĂ€vnader vilket har negativa konsekvenser pĂ„ kroppen. B. GAG finns i proteoglykaner och bestĂ„r av repeterande disackarid enheter. Disackariden bestĂ„r av en negativt laddad monosackarid och en annan monosackarid som innehĂ„ller en acetylamin grupp (till exempel acetylgalaktosamin). Nedbrytningen av GAG behöver speciella enzymer. NĂ€r dessa enzymer fungerar inte som de ska bryts GAGs inte ner. DĂ„ ansamlas stora mĂ€ngder av GAG i kroppen." +"2022-05-16";"19";"glykolysen";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxiderats fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande enzymer att vara verksamma i den processen? (1p) alfaketoglutaratdehydrogenas fosfofruktokinas hexokinas succinatdehydrogenas";"";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxiderats fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande enzymer att vara verksamma i den processen? (1p) alfaketoglutaratdehydrogenas fosfofruktokinas hexokinas succinatdehydrogenas";"1. hexokinas 2. fosfofruktokinas 3. alfaketoglutaratdehydrogenas 4. succinatdehydrogenas" +"2022-05-16";"29";"pentosfosfatvĂ€gen";"Ribos-5-fosfat kan bildas pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt i pentosfosfatvĂ€gen. I det ena fallet utnyttjas enbart den icke-oxidativa fasen av denna metabola vĂ€g. Vilka tvĂ„ glykolysintermediĂ€rer utnyttjas i detta fall för syntesen av ribos-5-fosfat? Ange molekylernas fullstĂ€ndiga namn, inte förkortningar. (1p)";"";"Ribos-5-fosfat kan bildas pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt i pentosfosfatvĂ€gen. I det ena fallet utnyttjas enbart den icke-oxidativa fasen av denna metabola vĂ€g. Vilka tvĂ„ glykolysintermediĂ€rer utnyttjas i detta fall för syntesen av ribos-5-fosfat? Ange molekylernas fullstĂ€ndiga namn, inte förkortningar. (1p)";"fruktos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat" +"2022-05-16";"4";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp som deras R-grupper kan delta i nĂ€r pH Ă€r 7. (1p) Möjliga bindningstyper: kovalent bindning jonbindning van der Waals interaktion vĂ€tebindning Aminosyror: Arginin Asparagin Fenylalanin Tyrosin";"";"Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp som deras R-grupper kan delta i nĂ€r pH Ă€r 7. (1p) Möjliga bindningstyper: kovalent bindning jonbindning van der Waals interaktion vĂ€tebindning Aminosyror: Arginin Asparagin Fenylalanin Tyrosin";"Fenylalanin: van der Waals interaktion Asparagin: vĂ€tebindning Arginin: jonbindning Tyrosin: van der Waals interaktion" +"2022-05-16";"16";"enzymer";"Hexokinas Ă€r ett enzym som kan anvĂ€nda bĂ„de D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.05 mM Ă€r, och för D-fruktos = 1.5 mM. Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av bĂ„da substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (2p)";"";"Hexokinas Ă€r ett enzym som kan anvĂ€nda bĂ„de D-glukos och D-fruktos som substrat. Km för D-glukos = 0.05 mM Ă€r, och för D-fruktos = 1.5 mM. Vmax Ă€r detsamma för bĂ„da substraten. Vid samtidig tillsats av 1 mM av bĂ„da substraten till enzymet kommer produkter att bildas. Vilket substrat kommer att förbrukas först? Motivera svaret. (2p)";"Km Ă€r substratkoncentrationen nĂ€r enzymhastigheten Ă€r hĂ€lften av den maximala enzymhastigheten (Vmax/2). Ett lĂ€gre Km-vĂ€rde innebĂ€r att enzymet kommer att nĂ„ hĂ€lften av sin maximala hastigheten vid en mindre substratkoncentration. Om vi jĂ€mför Km-vĂ€rdet för D-glukos och D-fruktos sĂ„ ser vi att Km-vĂ€rdet Ă€r lĂ€gre för D-glukos. Detta innebĂ€r att hexokinas kommer att förbruka D-glukos snabbare." +"2022-05-16";"22";"betaoxidation";"Ange vilka tvĂ„ av följande som Ă€r en ketonkropp. (1p) A: Acetyl-CoA B: Aceton C: Adenosin D: Acetoacetat";"";"Ange vilka tvĂ„ av följande som Ă€r en ketonkropp. (1p) A: Acetyl-CoA B: Aceton C: Adenosin D: Acetoacetat";"RĂ€tt svar 1. B 2. D" +"2022-05-16";"32";"cellmembran";"Beskriv hur lipid rafts Ă€r uppbyggda. (2p)";"";"Beskriv hur lipid rafts Ă€r uppbyggda. (2p)";"Lipid rafts Ă€r uppbyggda av kolesterol, sphingomyelin och glukolipider." +"2022-05-16";"26";"aminosyrametabolism";"Vilka tvĂ„ av följande aminosyror rĂ€knas som rent glukogena? A: Glutamat B: Leucin C: Lysin D: Alanin";"";"Vilka tvĂ„ av följande aminosyror rĂ€knas som rent glukogena? A: Glutamat B: Leucin C: Lysin D: Alanin";"A och D" +"2022-05-16";"12";"dna-replikation";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: Flap endonuklease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. B: DNA replikation sker alltid i 5ÂŽ till 3ÂŽ-riktning. C: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. D: Topoisomeraser har en 5ÂŽ till 3ÂŽ exonukleas-aktivitet.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: Flap endonuklease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. B: DNA replikation sker alltid i 5ÂŽ till 3ÂŽ-riktning. C: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. D: Topoisomeraser har en 5ÂŽ till 3ÂŽ exonukleas-aktivitet.";"RĂ€tt svar 1. A 2. B" +"2022-05-16";"27";"aminosyrametabolism";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till ureacykeln Ă€r korrekta? A: Ureacykelns delreaktioner sker uteslutande i cytosolen. B: Ureacykeldefekter ger upphov till förhöjda plasmanivĂ„er av ammoniak som Ă€r mycket toxiskt för framförallt hjĂ€rnan. C: De tvĂ„ kvĂ€veatomer som finalt hamnar i urea har förts in i ureacykelns cykliska del via karbamoylfosfat och aspartat. D: Enzymet argininosuccinatlyas utgör den viktigaste regleringspunkten i ureacykeln.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till ureacykeln Ă€r korrekta? A: Ureacykelns delreaktioner sker uteslutande i cytosolen. B: Ureacykeldefekter ger upphov till förhöjda plasmanivĂ„er av ammoniak som Ă€r mycket toxiskt för framförallt hjĂ€rnan. C: De tvĂ„ kvĂ€veatomer som finalt hamnar i urea har förts in i ureacykelns cykliska del via karbamoylfosfat och aspartat. D: Enzymet argininosuccinatlyas utgör den viktigaste regleringspunkten i ureacykeln.";"B och C" +"2022-05-16";"13";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Vilken roll spelar tryptofanrepressorn vid tryptofanoperonet? Hur styrs dess aktivitet av mĂ€ngden tryptofan? (2p)";"";"Vilken roll spelar tryptofanrepressorn vid tryptofanoperonet? Hur styrs dess aktivitet av mĂ€ngden tryptofan? (2p)";"Tryptofanoperonet kodar för enzymer som Ă€r essentiella för bildningen av tryptofan. Tryptofanrepressorn binder till operatorn i tryptofanoperonet och hĂ€mmar transkriptionen. NĂ€r en tryptofan molekyl binder sig till tryptofanrepressorn, kommer tryptofanrepressorn att kunna binda till operatorn och hĂ€mma transkriptionen av tryptofanoperonet. Vid brist pĂ„ tryptofan, kommer trymptofanrepressorn inte att vara bunden till nĂ„gra tryptofan molekyler och dĂ€rmed kommer tryptofanrepressorn att lösna frĂ„n operatorn och tillĂ„ta transkriptionen av tryptofanoperonet. Mycket tryptofan => tryptofanrepressorn binder => Transkriptionen hĂ€mmas Lite tryptofan => tryptofanrepressorn lössnar => Transkriptionen stimuleras" +"2022-05-16";"17";"enzymer";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om övergĂ„ngstillstĂ„ndet vid en enzym-katalyserad reaktion stĂ€mmer? A: Det Ă€ndrar enzymets optimala pH. B: Det tillĂ„ter reaktioner att fortgĂ„ vid en acceptabel temperatur. C: Det tillĂ„ter kemikalier att reagera som annars inte skulle göra det. D: Det tillĂ„ter reaktioner att fortskrida snabbare.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om övergĂ„ngstillstĂ„ndet vid en enzym-katalyserad reaktion stĂ€mmer? A: Det Ă€ndrar enzymets optimala pH. B: Det tillĂ„ter reaktioner att fortgĂ„ vid en acceptabel temperatur. C: Det tillĂ„ter kemikalier att reagera som annars inte skulle göra det. D: Det tillĂ„ter reaktioner att fortskrida snabbare.";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-05-16";"23";"citronsyracykeln";"2,4-dinitrofenol Ă€r en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)";"";"2,4-dinitrofenol Ă€r en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)";"2,4-dinitrofenol Ă€r en frikopplare, vilket innebĂ€r att den förstör protongradienten över mitokondriens inremembran. 2,4-dinitrofenol Ă€r en hydrofob molekyl som kan lĂ€tt diffundera frĂ„n mitokondriens intermembranutrymmet till matrix. 2,4-dinitrofenol kan binda till vĂ€tejoner och transportera de över mitokondriens inre membran, vilket förstör protongradienter och ger upphov till vĂ€rme. Protongradienten behövs för att producera ATP. NĂ€r protongradienter förstörs kommer cellen att bryta mer fettsyror ner för att upprĂ€tthĂ„lla gradienter. Detta gör att upptag av 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning, dĂ„ kroppen bryter ner en stor mĂ€ngd av fett. Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer katalyserar en dekarboxylering? Isocitratdehydrogenas Alfaketoglutaratdehydrogenas Malatdehydrogenas Succinatdehydrogenas" +"2022-05-16";"33";"transport-över-cellmembran";"Proteinet pĂ„ bilden transporterar glukos och Naâș frĂ„n tarmen in i epitelceller. A) Vilken typ av transportör Ă€r det? B) Vilken typ av transport sker för glukos? C) Vilken Ă€r drivkraften bakom transporten av glukos? (Max 75 ord) ![[Pasted image 20251128083857.png]]";"";"Proteinet pĂ„ bilden transporterar glukos och Naâș frĂ„n tarmen in i epitelceller. A) Vilken typ av transportör Ă€r det? B) Vilken typ av transport sker för glukos? C) Vilken Ă€r drivkraften bakom transporten av glukos? (Max 75 ord) ![[Pasted image 20251128083857.png]]";"A. Symport B. SekundĂ€r-aktivtransport C. Vid sekundĂ€r-aktivtransport anvĂ€nds en molekyl koncentrationsgradient för att transportera en annan molekyl mot sin koncentrationsgradient. Vid transport av glukos anvĂ€nds Na jonernas koncentrationsgradient som drivkraften. Det Ă€r termodynamiskt fördelaktigt att transportera Na in i cellen dĂ„ det sker med koncentrationsgradienten." +"2022-05-16";"24";"integrering-av-metabolismen";"2,4 -dinitrofenol Ă€r en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4 -dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)";"";"2,4 -dinitrofenol Ă€r en frikopplare och ett effektivt bantningspreparat. Förklara hur 2,4 -dinitrofenol leder till viktminskning. (2p) (Max 150 ord)";"1.5p av 2: 2,4-dinitrofenol Ă€r en frikopplare, vilket innebĂ€r att den förstör protongradienten över mitokondriens inremembran. 2,4-dinitrofenol Ă€r en hydrofob molekyl som kan lĂ€tt diffundera frĂ„n mitokondriens intermembranutrymmet till matrix. 2,4-dinitrofenol kan binda till vĂ€tejoner och transportera de över mitokondriens inre membran, vilket förstör protongradienter och ger upphov till vĂ€rme. Protongradienten behövs för att producera ATP. NĂ€r protongradienter förstörs kommer cellen att bryta mer fettsyror ner för att upprĂ€tthĂ„lla gradienter. Detta gör att upptag av 2,4-dinitrofenol leder till viktminskning, dĂ„ kroppen bryter ner en stor mĂ€ngd av fett. AI: 2,4-Dinitrofenol (DNP) frikopplar oxidativ fosforylering genom att transportera protoner över det inre mitokondriemembranet. NĂ€r protongradienten kortsluts kan ATP-syntas inte anvĂ€nda energin i elektrontransportkedjan för att bilda ATP. Cellerna svarar genom att öka oxidationen av fett och kolhydrater för att försöka upprĂ€tthĂ„lla ATP-nivĂ„erna, vilket kraftigt ökar metabolismen och vĂ€rmeproduktionen. Denna ineffektiva energiomvandling gör att mer brĂ€nsle förbrukas per producerad ATP → snabb viktminskning. Den ökade syreförbrukningen och vĂ€rmeproduktionen kan bli livshotande, eftersom DNP ger hypertermi, acidos och organsvikt vid relativt smĂ„ doser." +"2022-05-16";"10";"rna-syntes";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: TBP binder till TATA-boxen. B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. C: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet.";"";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: TBP binder till TATA-boxen. B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. C: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet.";"RĂ€tt svar 1. A 2. D" +"2022-05-16";"9";"rna-syntes";"Hur kan en punktmutation i ett intron leda till human sjukdom? (2p) (Max 25 ord).";"";"Hur kan en punktmutation i ett intron leda till human sjukdom? (2p) (Max 25 ord).";"Genom att skapa nya splice-sites i intronen som leder till att mRNAt klivs felaktigt, som gör att mRNAt kan koda för fel proteiner." +"2022-05-16";"34";"plasmid";"Förklara kortfattat vad som menas med A) Selektion av antibiotikaresistenta bakterier B) BlĂ„vit screening (2p) Den hĂ€r frĂ„gan kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"";"Förklara kortfattat vad som menas med A) Selektion av antibiotikaresistenta bakterier B) BlĂ„vit screening (2p) Den hĂ€r frĂ„gan kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska.";"A. Selektion av antibiotikaresistenta bakterier innebĂ€r att odla bakterier i en miljö med antibiotika. DĂ„ kommer bara de bakterier med antibiotikaresistens att överleva, medan de bakterier utan antibiotika resistens kommer att dö ut. Ampicillin Ă€r ett exempel av antibiotika som anvĂ€nds vid selektion av antibiotikaresistenta bakterier. Genom att anvĂ€nda plasmider som innehĂ„ller antibiotikaresistens-gener kommer endast de bakterier som bĂ€r pĂ„ dessa plasmider att överleva i en antibiotikarik miljö. B. BlĂ„vit screening Ă€r ett metod att skilja mellan bakterier med plasmider och bakterier utan plasmider. Bakterier med plasmider har en klyvd lac-operon och dĂ€rför kommer inte de fĂ€rgas vid addition av x-GAL, dĂ„ sĂ€ger man att de Ă€r vita kolonier. Bakterier utan plasmider har en fullt fungerande lac-operon och kommer att fĂ€rgas blĂ„tt vid addition av x-GAL, dĂ„ sĂ€ger man att de Ă€r blĂ„ kolonier." +"2022-05-16";"14";"translation";"Hur Ă€r det möjligt för en bakterie att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner frĂ„n enbart ett mRNA-transkript? (2p)";"";"Hur Ă€r det möjligt för en bakterie att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner frĂ„n enbart ett mRNA-transkript? (2p)";"Till skillnad frĂ„n eukaryouter dĂ€r mRNAt har endast en startkodon (AUG), har bakterier flera start kodoner inom samma mRNA molekyl. I bakterier har mRNAt ""shine dalgarno"" sekvenser i nĂ€rhet till startkodonerna AUG. Dessa ""shine dalgarno"" sekvenser kĂ€nns igen med hjĂ€lp av S16 subenheten som i sin tur finns i S30 subenheten av ribosomen (ocksĂ„ kallad den lilla subenheten). Detta förklarar hur det Ă€r möjligt att initiera proteinsyntes av flera olika proteiner frĂ„n enbart ett mRNA-transkript i bakterier." +"2022-05-16";"20";"glykogen";"I vilka tvĂ„ vĂ€vnader hittar vi framförallt glykogen hos mĂ€nniska, och vilken huvudsakliga funktion har glykogenet i respektive vĂ€vnad? (2p)";"";"I vilka tvĂ„ vĂ€vnader hittar vi framförallt glykogen hos mĂ€nniska, och vilken huvudsakliga funktion har glykogenet i respektive vĂ€vnad? (2p)";"Glykogen finns i muskelvĂ€vnad och i levern. Glykogen i levern anvĂ€nds för att reglera glukoshalten i blodet. Glykogen bryts ner till glukos-1-fosfat och omvandlas senare till glukos-6-fosfat med hjĂ€lp av enzymet fosfoglukomutas. Glukos-6-fosfat kan defosforyliseras till glukos med hjĂ€lp av enzymet glukos-6-fosfatas som endast finns i levern. Senare kan glukos molekylerna frisĂ€ttas frĂ„n levern till blodet. Muskler saknar enzymet glukos-6-fosfatas vilket innebĂ€r att muskler kan inte skapa glukos och frisĂ€tta det i blodet. Glykogenet i muskler anvĂ€nds dĂ€rför som energireserv, genom att brytas ner till glukos-6-fosfat som kan fortsĂ€tta i glykolysen och till sist producera ATP." +"2022-05-16";"30";"heme";"Vilken typ av bilirubin (konjugerat eller okonjugerat) Ă€r förhöjt vid hemolytisk sjukdom? Förklara varför. (2p)";"";"Vilken typ av bilirubin (konjugerat eller okonjugerat) Ă€r förhöjt vid hemolytisk sjukdom? Förklara varför. (2p)";"I mjĂ€lten bryts hem ner till biliverdin och sedan omvandlas till okonjugerat bilirubin som frisĂ€tts i blodet. I levern konjugeras bilirubinet och utsöndras via galla. Konjugeringen sker för att göra den hydrofoba bilirubinet amfipatisk och vattenlöslig. Vid hemolytiska sjukdomar ökar nedbrytningen av röda blodkroppar i mjĂ€lten vilket ger upphov till förhöjt koncentration av okonjugerat bilirubin. Om levern inte kan ta hand om de stora koncentrationer av okonjugerat bilirubin i blodet ansamlas okonjugerat bilirubin i stora koncentrationer." +"2022-05-16";"15";"termodynamik";"A biologist studying a new bacterial strain identified in Göteborg is interested in the following two new biochemical reactions: P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol) X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol) What does ∆G mean in Thermodynamics? Which of the two reactions is spontaneous and what is the explanation for this? / En biolog som studerar en ny bakteriestam som har identifierats i Göteborg Ă€r intresserad av följande biokemiska reaktioner: P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol) X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol) Vad avses med ∆G inom termodynamiken? Vilken av reaktionerna Ă€r spontan och vilken Ă€r anledningen till det? This question needs to be answered in English. (2p) (Max 100 words)";"";"A biologist studying a new bacterial strain identified in Göteborg is interested in the following two new biochemical reactions: P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol) X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol) What does ∆G mean in Thermodynamics? Which of the two reactions is spontaneous and what is the explanation for this? / En biolog som studerar en ny bakteriestam som har identifierats i Göteborg Ă€r intresserad av följande biokemiska reaktioner: P + H₂O -> Q + Pi (∆G = -38 kJ/mol) X + Y -> Z + H₂O (∆G = +55 kJ/mol) Vad avses med ∆G inom termodynamiken? Vilken av reaktionerna Ă€r spontan och vilken Ă€r anledningen till det? This question needs to be answered in English. (2p) (Max 100 words)";"G (Gibbs free energi) means the change of free energy in the system. Delta-G explains how the free energi in the system change after a specific reaction. Negative delta-G means the reaction is spontaneous, while positive delta-G indicates that the reaction is not spontaneous and is not thermodynamicly favorable. The spontaneous reaction is P + H₂O -> Q + Pi because it has negativ Delta-G." +"2022-05-16";"21";"integrering-av-metabolismen";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. (2p) (Max 120 ord) A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen? B) Varför Ă€r det viktigt att komplexet Ă€r reglerat? C) En typ av reglering av komplexet Ă€r av feedforwardtyp. Redogör för vad feedforwardreglering innebĂ€r samt vad som ger feedforwardreglering av komplexet och hur.";"";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. (2p) (Max 120 ord) A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen? B) Varför Ă€r det viktigt att komplexet Ă€r reglerat? C) En typ av reglering av komplexet Ă€r av feedforwardtyp. Redogör för vad feedforwardreglering innebĂ€r samt vad som ger feedforwardreglering av komplexet och hur.";"A. Pyruvatdehydrogenaskomplexet Ă€r lĂ€nken mellan glykolysen och citronsyracykeln. Komplexet katalyserar den irreversibla nedbrytningen av pyruvat till koldioxid och acetyl-Coa. B. Komplexet styr en irreversibel reaktion dĂ€r pyruvat bryts ner till Acetyl-Coa. Acetyl-Coa kan inte anvĂ€ndas för Ă„terbilda pyruvat och dĂ€rför mĂ„ste den anvĂ€ndas i andra metabola vĂ€gar. DĂ€rför Ă€r enormt viktigt att reglera komplexet för att inte slösa pyruvat onödigt. C. Feedforwardreglering innebĂ€r att substraten i en reaktion stimulerar enzymet som katalyserar denna reaktion. Pyruvat ger feedforwardreglering av pyruvatdehydrogenaskomplexet, dĂ„ ökade koncentrationen av pyruvat leder till att komplexet stimuleras. DĂ„ bryts pyruvat till Acetyl-Coa för att minska koncentrationen av pyruvat." +"2022-05-16";"31";"kolesterol";"Beskriv kortfattat tvĂ„ huvudsakliga mekanismer för hur cellens intracellulĂ€ra kolesterolkoncentration regleras. (2p)";"";"Beskriv kortfattat tvĂ„ huvudsakliga mekanismer för hur cellens intracellulĂ€ra kolesterolkoncentration regleras. (2p)";"1. Transkriptionen av HMGR kan regleras. Vid lĂ„g halt av kolesterol kommer Insig-proteinet att lössna frĂ„n scap-SREBP komplexet i ER, vilket gör att scap-SREBP transporteras till golgia apparaten med hjĂ€lp av COPII. SREBP bryts ner av enzymerna S1P och S2P, vilket gör att den N-terminala delen av SREBP frigörs till cellkĂ€rnan. I cellkĂ€rnan kan den N-terminala delen av SREBP binda till SRE-1, vilket bland annat ökar transkriptionen av enzymet HMGR. HMGR katalyserar första steget i kolesterolsyntesen dĂ€r HMG omvandlas till mevalonat. 2. Translationen av HMGR-mRNAt kan regleras med hjĂ€lp av oxylanesterol-halten i cellen. En hög halt oxylanesterol (orsakad av hög halt av kolesterol) leder till att mindre polysomer binder till HMGR-mRNAt, vilket leder till mindre translation av HMGR. Å andra sidan kommer en lĂ„g oxylanesterol-halt (orsakad av lĂ„g halt av kolesterol) i cellen att leda till att fler polysomer binder sig till HMGR-mRNAt, dĂ„ translateras fler HMGR som stimulerar kolesterolsyntes." +"2022-05-16";"25";"elektrontransportkedjan";"A. Vad innebĂ€r redoxpotential? B. Ge tvĂ„ exempel pĂ„ redoxpar som förekommer i elektrontransportkedjan. (2p) (Max 75 ord)";"";"A. Vad innebĂ€r redoxpotential? B. Ge tvĂ„ exempel pĂ„ redoxpar som förekommer i elektrontransportkedjan. (2p) (Max 75 ord)";"A. Redoxpotential innebĂ€r ett molekyls förmĂ„ga att ta upp elektroner. Hög redoxpotential innebĂ€r att molekylen har stor affinitet till elektroner (molekylen vill ta upp mer elektroner), medan lĂ„g redoxpotential innebĂ€r att molekylen har lĂ„g affinitet till elektroner (molekylen vill avge sina elektroner). B. Ubiquiton (Q) och Ubiquinol (QH₂). QH₂ har lĂ€gre redoxpotential Ă€n Q, dĂ„ QH₂ vill avge sina tvĂ„ elektroner. FADH₂ och FAD Ă€r ett annat redoxpar i elektrontransportkedjan." +"2022-05-16";"11";"kromatin";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om histoner Ă€r korrekta? A: I kromatin ingĂ„r endast DNA, ej proteiner. B: I en nukleosom Ă€r ~146 bp av DNA lindat kring en kĂ€rna av Ă„tta histonproteiner. C: Acetylering av histonsvansar kan neutralisera positiva laddningar. D: Med begreppet histonkod avses DNA-sekvensen hos histongener.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om histoner Ă€r korrekta? A: I kromatin ingĂ„r endast DNA, ej proteiner. B: I en nukleosom Ă€r ~146 bp av DNA lindat kring en kĂ€rna av Ă„tta histonproteiner. C: Acetylering av histonsvansar kan neutralisera positiva laddningar. D: Med begreppet histonkod avses DNA-sekvensen hos histongener.";"RĂ€tt svar 1. B 2. C" +"2022-05-16";"8";"evolution";"Beskriv kortfattat hur endosymbios gav upphov till en viktig organell i vĂ„ra celler. (2p)";"";"Beskriv kortfattat hur endosymbios gav upphov till en viktig organell i vĂ„ra celler. (2p)";"Endosymbios Ă€r en teori som förklarar mitokondriens uppkomst i eukaryota celler. Teorin gĂ„r ut pĂ„ att en stor anaerob eukaryotcell har endocyterat en aerob bakterie. Den eukaryota cellen och bakterien lever i symbios, dĂ€r den eukaryota cellen försörjer bakterien med metaboliter medan bakterien utför aerob metabolism Ă„t den eukaryotacellen. Bakterien har senare utvecklats till mitokondrie. En bevis pĂ„ att endosymbios teorin stĂ€mmer Ă€r att mitokondrier har egna DNA." +"2022-05-16";"35";"introduktionslaboration";"Du vill sĂ€tta upp en studie för att ta reda pĂ„ hur lĂ„ng tid det tar för blod att koagulera hos friska individer. Du vill fĂ„ ett relativt litet standardfel (SE) för att kĂ€nna att du har lyckats fĂ„ en bra skattning av hur lĂ„ng tid det brukar ta för blod att koagulera. SE kan hĂ€rledas fram med hjĂ€lp av tvĂ„ parametrar. Vilka Ă€r parametrarna och hur ska de se ut om du vill fĂ„ ett litet vĂ€rde pĂ„ SE? (2p) (Max 50 ord.)";"";"Du vill sĂ€tta upp en studie för att ta reda pĂ„ hur lĂ„ng tid det tar för blod att koagulera hos friska individer. Du vill fĂ„ ett relativt litet standardfel (SE) för att kĂ€nna att du har lyckats fĂ„ en bra skattning av hur lĂ„ng tid det brukar ta för blod att koagulera. SE kan hĂ€rledas fram med hjĂ€lp av tvĂ„ parametrar. Vilka Ă€r parametrarna och hur ska de se ut om du vill fĂ„ ett litet vĂ€rde pĂ„ SE? (2p) (Max 50 ord.)";"1- Ju större antal individer som försöket utförs pĂ„ desto lĂ€gre SE. 2- Ju mer lika dessa individers egenskaper Ă€r (Ă„lder, kön, hĂ€lsa, kost mm.) desto lĂ€gre SE." +"2022-05-16";"3";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"NĂ€r protoner transporteras över mitokondriens inre membran genom ATPsyntas spelar specifika aminosyror en viktig roll. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar protontransporten behöver ha och vad som möjliggör protontransporten. Ge Ă€ven ett exempel pĂ„ en aminosyra som har den egenskapen. (2p) (Max 100 ord)";"";"NĂ€r protoner transporteras över mitokondriens inre membran genom ATPsyntas spelar specifika aminosyror en viktig roll. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar protontransporten behöver ha och vad som möjliggör protontransporten. Ge Ă€ven ett exempel pĂ„ en aminosyra som har den egenskapen. (2p) (Max 100 ord)";"ATPsyntasets transmembranella del (F0) ansvarar för transporten av protoner över mitokondriens inre membran. F0 innehĂ„ller en roterande c-ring som bestĂ„r av 10 c-subenheter samt en a-subenhet som protoniserar och deprotoniserar c-subenheterna. NĂ€r en c-subenhet protoniseras, nutraliseras ett negativt laddat aminosyra i c-subenheten, vilket leder till en konformationsĂ€ndring som tillĂ„ter c-ringen att rotera. En protoniserad c-subenhet roterar en varv runt c-ringen innan den slĂ€pper sin proton, dĂ„ blir aminosyran negativt laddad som i början. Exempel pĂ„ ett negativt laddad aminosyra: Aspartat" +"2022-05-16";"7";"nukleotider";"Beskriv kortfattat hur endosymbios gav upphov till en viktig organell i vĂ„ra celler. (2p)";"";"Beskriv kortfattat hur endosymbios gav upphov till en viktig organell i vĂ„ra celler. (2p)";"Endosymbios Ă€r en teori som förklarar mitokondriens uppkomst i eukaryota celler. Teorin gĂ„r ut pĂ„ att en stor anaerob eukaryotcell har endocyterat en aerob bakterie. Den eukaryota cellen och bakterien lever i symbios, dĂ€r den eukaryota cellen försörjer bakterien med metaboliter medan bakterien utför aerob metabolism Ă„t den eukaryotacellen. Bakterien har senare utvecklats till mitokondrie. En bevis pĂ„ att endosymbios teorin stĂ€mmer Ă€r att mitokondrier har egna DNA. A. Hur skiljer sig endonukleaser frĂ„n exonukleaser? B. Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för dADP? (2p) A. Endonukleaser klipper nukleinsyror frĂ„n mitten, medan exonukleaser klipper nukleinsyror frĂ„n Ă€ndarna (antingen frĂ„n 3' till 5' riktning eller frĂ„n 5' till 3'). Detta utförs genom att bryta fosfodiesterbindningen mellan nukleotiderna. B. Deoxyadinosindifosfat" +"2022-05-16";"6";"utforska-proteiner";"Du har fĂ„tt i uppgift att preparera fram ett protein ur ett homogenisat och du kommer anvĂ€nda tre olika metoder för detta. Beskriv varje metod kortfattat samt ange vilken proteinegenskap som anvĂ€nds för separationen (2p) (Max 200 ord) A. Gelfiltrering B. Jonbyteskromatografi C. Affinitetskromatografi";"";"Du har fĂ„tt i uppgift att preparera fram ett protein ur ett homogenisat och du kommer anvĂ€nda tre olika metoder för detta. Beskriv varje metod kortfattat samt ange vilken proteinegenskap som anvĂ€nds för separationen (2p) (Max 200 ord) A. Gelfiltrering B. Jonbyteskromatografi C. Affinitetskromatografi";"A. Vid gelfiltrering bestĂ„r den fasta fasen av kulor med hĂ„ligheter. Vid gelfiltrering filtreras proteinerna storleksmĂ€ssigt, dĂ€r smĂ„ proteiner binder till kulorna medan de stora proteiner fortsĂ€tter vidare genom kolumnen. DĂ€rför kommer protienerna med störst massa först ut, och proteinerna med lĂ„g massa hamnar sist i filtreringen. B. Jonbyteskromatografi filtrerar protiener beroende pĂ„ laddning. De finns tvĂ„ typer av jonbyteskromatografi. Första typen Ă€r anjonsbytare, dĂ€r proteinerna med positiv laddning kommer ut först. Andra typen Ă€r katjonsbytare dĂ€r jonerna med negativ laddning kommer ut först. Den fasta fasen bestĂ„r av kulor med antingen negativ eller positiv laddning som kan fĂ€sta till de laddade proteinerna med hjĂ€lp av jonbindningar. C. Affinitetskromatografi Ă€r en filtreringsmetod som Ă€r baserad pĂ„ att filtrera protiener med hjĂ€lp av en speciell egenskap hos proteinerna. Till exempel kan proteinernas glykolysering anvĂ€ndas för att filtrera protienerna." +"2022-05-16";"2";"lipider";"Nya regler frĂ„n EU ska se till att minimera mĂ€ngden transfetter i livsmedel. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om transfetter? (1p) A: Transfetter kan i regel packas tĂ€tare Ă€n cisfetter och bidrar dĂ€rmed till minskad fluiditet i cellmembranet. B: Transfetter kan inte brytas ner av kroppens enzymer. C: Transfetter höjer koncentrationen av det ”goda” kolesterolet HDL i blodet. D: Transfetter bestĂ„r av mĂ€ttade fettsyror.";"";"Nya regler frĂ„n EU ska se till att minimera mĂ€ngden transfetter i livsmedel. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om transfetter? (1p) A: Transfetter kan i regel packas tĂ€tare Ă€n cisfetter och bidrar dĂ€rmed till minskad fluiditet i cellmembranet. B: Transfetter kan inte brytas ner av kroppens enzymer. C: Transfetter höjer koncentrationen av det ”goda” kolesterolet HDL i blodet. D: Transfetter bestĂ„r av mĂ€ttade fettsyror.";"RĂ€tt svar 1. A 2. B" +"2025-02-01";"28";"elektrontransportkedjan";"Redogör för ett skĂ€l till att man inte kan sĂ€ga exakt hur mĂ„nga protoner som behöver förflyttas över mitokondriens inre membran för varje ATP som bildas av ATP-syntaset. Förklara ocksĂ„ hur protonerna förflyttas i ATP-syntaset. (4p) Max 80 ord.";"";"Redogör för ett skĂ€l till att man inte kan sĂ€ga exakt hur mĂ„nga protoner som behöver förflyttas över mitokondriens inre membran för varje ATP som bildas av ATP-syntaset. Förklara ocksĂ„ hur protonerna förflyttas i ATP-syntaset. (4p) Max 80 ord.";"3.5 av 4 poĂ€ng C-ringen Ă€r bunden till ATP-syntasets matrix del via en gamma stjĂ€lk. Inre delen bestĂ„r av 6 subenheter, 3 beta och 3 alfa. Det Ă€r beta subenheterna som sköter produktion av ATP dĂ„ de har 3 konformationer, loose(tar emot ADP+pi), tense (bildar ATP) och open (ATP lĂ€mnar). NĂ€r en proton binder till c-subenhet neutraliserar det en negativladdad aa --> c ringen roterar - -> gamma-stjĂ€lken + b-subenheter roterar-->ATP-produktion. -SvĂ„rt att sĂ€ga exakt atntal H+ eftersom frikopplare utjĂ€mnar gradienten utan att tillverka ATP. Ord: 80 TotalpoĂ€ng: 4 LPG001 Biokemi med skannat papper - Omtentamen AI-rĂ€ttning 1. Det korrekta skĂ€let: antalet c-subenheter varierar mellan arter C-ringen i ATP-syntas har olika antal c-subenheter (t.ex. 8–15). Varje subenhet krĂ€ver 1 Hâș per 360° rotation. DĂ€rför varierar Hâș/ATP mellan organismer. Det Ă€r detta examinatorerna Ă€r ute efter. 2. Övriga faktorer som pĂ„verkar (godkĂ€nda som komplettering): ProtonlĂ€ckage (inkl. UCP/frikopplare). EnergiĂ„tgĂ„ng för fosfattransport och ADP/ATP-translokas." +"2025-02-01";"5";"utforska-proteiner";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt in en patient som du misstĂ€nker Ă€r smittad av HIV. (4p) Max 200 ord. (Lista A–B i ditt svar nedan!) A) NĂ€mn en analysmetod som kan anvĂ€ndas för att undersöka detta samt beskriv de olika stegen i metoden. B) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt in en patient som du misstĂ€nker Ă€r smittad av HIV. (4p) Max 200 ord. (Lista A–B i ditt svar nedan!) A) NĂ€mn en analysmetod som kan anvĂ€ndas för att undersöka detta samt beskriv de olika stegen i metoden. B) Vilken substans hos patienten undersöks med denna metod?";"a) För att undersöka huruvida en patient Ă€r smittad av HIV eller inte, kan metoden indirekt ELISA anvĂ€ndas. I denna metod har vi först en brunn med HIV-antigener. Prov frĂ„n patienten tillsĂ€tts för att senare kunna se om dess antikroppar binder till antigenerna, och dĂ€refter sköljer vi för att undvika att oönskade substanser ska pĂ„verka resultatet. Senare tillsĂ€tts enzymbundna antikroppar till provet, och sedan sköljer vi igen. EfterĂ„t tillsĂ€tts ett substrat som binder till enzymet. Om patienten har antikroppar, kommer patientens antikroppar ha bundit till antigenena och dĂ€rmed kommer provet att fĂ€rgas. Om patientens antikroppar inte binder, kommer vi inte fĂ„ nĂ„got fĂ€rgĂ€mne, vilket tyder pĂ„ att patienten inte har antikropparna och har dĂ€rmed inte HIV. b) antikroppar" +"2025-02-01";"18";"termodynamik";"Redogör för begreppet entalpi. Vilka termer/aspekter ingĂ„r och hur kan man anvĂ€nda entalpiförĂ€ndringar för att förutse benĂ€genheten för en viss biokemisk reaktion att ske? (4p)";"";"Redogör för begreppet entalpi. Vilka termer/aspekter ingĂ„r och hur kan man anvĂ€nda entalpiförĂ€ndringar för att förutse benĂ€genheten för en viss biokemisk reaktion att ske? (4p)";"Elev 1 - 2 av 4 poĂ€ng Entalpi Ă€r skillnaden mellan produkternas och reaktanternas energi i en reaktion. Om entalpivĂ€rdet Ă€r positivt, innebĂ€r det att reaktionen kommer krĂ€va energitillförsel, dĂ„ produkterna kommer ha högre energi Ă€n reaktanterna. Om entalpivĂ€rdet Ă€r negativt innebĂ€r det att reaktionen kan ske spontant dĂ„ det frigörs energi och det Ă€r dĂ€rmed fördelaktig. Elev 2 - 2 av 4 poĂ€ng Entalpi Ă€r vĂ€rme energi, betecknas H. En reaktion mellan x och y, dĂ€r y har högre entalpi Ă€n x Ă€r ofördelaktig eller har positiv deltaG för man gĂ„r frĂ„n att ha lite energi till att ha mer, vilket innebĂ€r att energiförĂ€ndringen (E2-E1) Ă€r negativ --> alltsĂ„ behöver energi tillföras för att reaktionen ska ske. Om reaktionen skulle vara spontant istĂ€llet sĂ„ behöver entalpin hos y vara lĂ€gre Ă€n X --> deltaG < 0. H = S - T x deltaG AI-rĂ€ttning: Den riktiga definitionen: H = U + pV. ΔH = vĂ€rmeutbyte vid konstant tryck. ΔH ensamt rĂ€cker inte för spontanitet → mĂ„ste kopplas till ΔG = ΔH − TΔS. Entropi och temperatur som avgörande delar av bedömningen. Biokemisk kontext: bindningsstyrka, vĂ€rmeutbyte, och hur ΔH vĂ€gs mot ΔS för att avgöra om en reaktion gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll." +"2025-02-01";"1";"kemiska-bindingar";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om vĂ€tebindningar Ă€r korrekta? (2p) A: De stabiliserar primĂ€rstrukturen hos proteiner. B: De bildas mellan dipoler. C: Ju rakare bindning, desto svagare. D: Acceptoratomerna har hög elektronegativet.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om vĂ€tebindningar Ă€r korrekta? (2p) A: De stabiliserar primĂ€rstrukturen hos proteiner. B: De bildas mellan dipoler. C: Ju rakare bindning, desto svagare. D: Acceptoratomerna har hög elektronegativet.";"B och D" +"2025-02-01";"19";"enzymer";"Fördelen med att mĂ€ta den initiala hastigheten V i början av en reaktion Ă€r att (vĂ€lj tvĂ„ av nedanstĂ„ende): (2p) A: FörĂ€ndringar i [S] Ă€r försumbara, sĂ„ [S] kan behandlas som en konstant. B: Produktinhibering kan dĂ„ inte pĂ„verka hastigheten. C: FörĂ€ndringar i Km Ă€r försumbara, sĂ„ Km kan behandlas som en konstant. D: Variationer av [S] har ingen effekt pĂ„ V₀.";"";"Fördelen med att mĂ€ta den initiala hastigheten V i början av en reaktion Ă€r att (vĂ€lj tvĂ„ av nedanstĂ„ende): (2p) A: FörĂ€ndringar i [S] Ă€r försumbara, sĂ„ [S] kan behandlas som en konstant. B: Produktinhibering kan dĂ„ inte pĂ„verka hastigheten. C: FörĂ€ndringar i Km Ă€r försumbara, sĂ„ Km kan behandlas som en konstant. D: Variationer av [S] har ingen effekt pĂ„ V₀.";"A och B" +"2025-02-01";"29";"aminosyrametabolism";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till ureacykeln Ă€r korrekta? (2p) A: Nedsatt funktion av enzymer som verkar i ureacykeln leder till förhöjda plasmanivĂ„er av ammoniak. B: Ureacykeln sker i ibland i muskel nĂ€r denna vĂ€vnad anvĂ€nder sig av aminosyror som energikĂ€lla. C: De tvĂ„ kvĂ€veatomer som slutligen hamnar i urea har förts in i ureacykeln via karbamoylfosfat och aspartat. D: Ureacykelns huvudsakliga funktion Ă€r att omvandla urea, som bildas vid nedbrytning av tex aminosyror, till ammoniak som kan utsöndras med urinen.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till ureacykeln Ă€r korrekta? (2p) A: Nedsatt funktion av enzymer som verkar i ureacykeln leder till förhöjda plasmanivĂ„er av ammoniak. B: Ureacykeln sker i ibland i muskel nĂ€r denna vĂ€vnad anvĂ€nder sig av aminosyror som energikĂ€lla. C: De tvĂ„ kvĂ€veatomer som slutligen hamnar i urea har förts in i ureacykeln via karbamoylfosfat och aspartat. D: Ureacykelns huvudsakliga funktion Ă€r att omvandla urea, som bildas vid nedbrytning av tex aminosyror, till ammoniak som kan utsöndras med urinen.";"B och C OBS: Fel i facit, förelĂ€saren bekrĂ€ftat att B och C Ă€r rĂ€tt" +"2025-02-01";"4";"hemoglobin";"A) Name two allosteric regulators of oxygen binding to hemoglobin. B) Explain an outcome for each regulator. (Max 100 words.) Please answer this question in English. (4p)";"";"A) Name two allosteric regulators of oxygen binding to hemoglobin. B) Explain an outcome for each regulator. (Max 100 words.) Please answer this question in English. (4p)";"a) O₂ and CO₂ b) O₂: Hemoglobin has four subunits that bind to O₂ through cooperativity, meaning that if one subunit binds to an O₂, the other subunits' affinity for O₂ will increase, leading to all subunits binding to O₂. When O₂ binds, the state goes from T-state (deoxy; tense) to R-state (oxy; relaxed). CO₂: When CO₂ binds to hemoglobin, the hemoglobin's affinity to oxygen decreases, leading to a stabilization of the T-state instead." +"2025-02-01";"16";"transport-över-cellmembran";"![[Pasted image 20251129235913.png]] Proteinet pĂ„ bilden utför transport. A) Vilken klass av transportörer tillhör proteinet? B) Var i cellen finns proteinet? C) Vad driver transporten? (4p) Max 40 ord.";"";"![[Pasted image 20251129235913.png]] Proteinet pĂ„ bilden utför transport. A) Vilken klass av transportörer tillhör proteinet? B) Var i cellen finns proteinet? C) Vad driver transporten? (4p) Max 40 ord.";"A) ATPaser, specifikt ABCaset. Exempel pĂ„ aktiv transport. B) Ligger pĂ„ cellmembranet, transporterar substrat frĂ„n cytoplasman till ECM. C) ATP hydrolys --> fosfoanhydridbindningar bryts --> energi frigörs, det sker konformationsĂ€ndringar som vĂ€xlar mellan att proteinet öppnar mot cytoplasman respektive ECM. Ord: 40 TotalpoĂ€ng: 4 LPG001 Biokemi med skannat papper - Omtentamen" +"2025-02-01";"22";"glykolysen";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glykolysen? (2p) A: NĂ€r glukos fosforyleras av hexokinas kan produkten enbart anvĂ€ndas i glykolysen. B: För varje glukosmolekyl bildas 4 ATP. C: Den sker i cellens cytoplasma. D: Den krĂ€ver syre.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glykolysen? (2p) A: NĂ€r glukos fosforyleras av hexokinas kan produkten enbart anvĂ€ndas i glykolysen. B: För varje glukosmolekyl bildas 4 ATP. C: Den sker i cellens cytoplasma. D: Den krĂ€ver syre.";"B och C" +"2025-02-01";"32";"pentosfosfatvĂ€gen";"NĂ€mn tvĂ„ metabola vĂ€gar som Ă€r integrerade med pentosfosfatvĂ€gen eftersom de sker i samma del av cellen och har gemensamma intermediĂ€rer. (2p) Max 10 ord.";"";"NĂ€mn tvĂ„ metabola vĂ€gar som Ă€r integrerade med pentosfosfatvĂ€gen eftersom de sker i samma del av cellen och har gemensamma intermediĂ€rer. (2p) Max 10 ord.";"Glykolysen och glukoneogenesen" +"2025-02-01";"26";"lipider";"Beskriv hur acetyl-CoA karboxylas regleras. (4p)";"";"Beskriv hur acetyl-CoA karboxylas regleras. (4p)";"Elev 1 - 1 av 4 Insulin stimulerar enzymet medan glukagon hĂ€mmar. Enzymet Ă€r aktivt i dess defosforylerade form, och insulin stimulerar defosforylering. Acetyl-CoA-karboxylas fosforyleras nĂ€r glukagon Ă€r dominerande, och dĂ€rmed hĂ€mmas enzymet av glukagon. Feedforwardreglering av pyruvat dĂ€r höga mĂ€ngder pyruvat hĂ€mmar och lĂ„ga mĂ€ngder stimulerar. Elev 2 - 1 av 4 Acetyl-CoA karboxylas stimuleras av insulin och hĂ€mmas av glukagon. Den regleras Ă€ven av energikvoten dĂ€r ATP stimulerar och ADP/AMP hĂ€mmar. AI-rĂ€ttning Citrat aktiverar (allosteriskt + polymerisering) Palmitoyl-CoA hĂ€mmar (feedback + depolymerisering) AMPK fosforylerar och inaktiverar → energikontroll PolymeriseringstillstĂ„ndet styr enzymets aktivitet (Insulin/glukagon ska nĂ€mnas, men rĂ€cker inte ens nĂ€ra för 4p)" +"2025-02-01";"12";"rna-syntes";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om RNA-splicing Ă€r korrekta? (2p) A: Spliceosomen bestĂ„r av bĂ„de RNA och proteiner. B: Splicingprocessen sker i cellens cytoplasma. C: Splicing sker endast i prokaryoter. D: En lariatstruktur bildas.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om RNA-splicing Ă€r korrekta? (2p) A: Spliceosomen bestĂ„r av bĂ„de RNA och proteiner. B: Splicingprocessen sker i cellens cytoplasma. C: Splicing sker endast i prokaryoter. D: En lariatstruktur bildas.";"A och D" +"2025-02-01";"27";"elektrontransportkedjan";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. (2p) Börja med lĂ€gst redoxpotential: cytokrom c FADH₂ NADH O₂";"";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. (2p) Börja med lĂ€gst redoxpotential: cytokrom c FADH₂ NADH O₂";"A: NADH B: FADH₂ C: cytokrom c D: O₂" +"2025-02-01";"13";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Lac-operonet reglerar nedbrytningen av laktos i bakterier. Vilken roll spelar allolaktos vid lac-operonet, och hur pĂ„verkar detta transkriptionen av generna som Ă€r inblandade i laktosmetabolismen? (4p)";"";"Lac-operonet reglerar nedbrytningen av laktos i bakterier. Vilken roll spelar allolaktos vid lac-operonet, och hur pĂ„verkar detta transkriptionen av generna som Ă€r inblandade i laktosmetabolismen? (4p)";"Allolaktos Ă€r en korepressor som binder till repressorn pĂ„ lac-operonet vid nĂ€rvaro av laktos. NĂ€r allolaktos binder, kommer repressorn att flyttas och dĂ€rmed kommer gener som kodar för enzymer som bryter ner laktos att kunna transkriberas." +"2025-02-01";"17";"cellmembran";"Perifera membranproteiner kan vara bundna till cellmembranet pĂ„ flera olika sĂ€tt. Beskriv tre olika varianter. (4p)";"";"Perifera membranproteiner kan vara bundna till cellmembranet pĂ„ flera olika sĂ€tt. Beskriv tre olika varianter. (4p)";"1. Kan binda mha adhesions molekyler, ex integriner som binder via komponenter i ECM (ex kollagen). 2. GPI ankare. Kan frisĂ€ttas nĂ€r som helst vid behov, dĂ„ den binder perifert till nervcellernas cellmembran. 3. Kan binda till delen av membranproteiner som finns utanför cellmembranet. Exempelvis har alfa helixar en del av sig utanför cellmembranet, kan binda till cellmembranet genom den." +"2025-02-01";"23";"glukosmetabolism";"Redogör för hur glukosmetabolismen regleras pĂ„ hormonell nivĂ„. (4p) Max 150 ord.";"";"Redogör för hur glukosmetabolismen regleras pĂ„ hormonell nivĂ„. (4p) Max 150 ord.";"Elev 1 - 3 av 4 poĂ€ng Glukagon aktiverar glukoneogenesen, det vill sĂ€ga Ă„terbildning av glukos. Detta dĂ„ glukagon aktiverar cAMP som fosforylerar PKA. PKA, i sin tur, fosforylerar Fosfofruktokinas 2 (PFK2) /fruktos-2,6-bisfosfatas (FBPase-2). Vid fosforylering kommer PFK2-delen att hĂ€mmas, samtidigt som FBPase-2-delen aktiveras. NĂ€r FBPase-2 Ă€r aktivt, kommer fruktos-2,6-bisfosfat att brytas ner. DĂ„ fruktos-2,6-bisfosfat Ă€r en allosterisk regluator som aktiverar fosfofruktokinas 1 i glykolysen, kommer glykolysen att hĂ€mmas dĂ„ f-2,6-bp kommer att brytas ned. Om insulin Ă€r dominerande, kommer det dĂ€remot signalera defosforylering som medför att PFK2 blir aktivt och bilda fruktos-2,6-bisfosfat som kan stimulera glykolysen. (Sen tror jag ocksĂ„ att Ă€ven glukokinas i levern regleras hormonellt dĂ€r insulin aktiverar och glukagon hĂ€mmar) Elev 2 - 3 av 4 poĂ€ng Insulin: FrisĂ€tts nĂ€r glukos nivĂ„er i blodet höjs. Insulin stimulerar enzymer i glykolysen, mycket glukos --> den behöver metaboliseras och anvĂ€ndas till ATP produktion. Insulin hĂ€mmar enzymer i glukoneogenesen sĂ„som fruktos-1,6-bisfosfatas. Den gör detta genom att aktivera PKA som i sin tur aktiverar fosfofruktokinas-2, enzym som fosforylerar fruktos-6-fosfat för att omvandlas till fruktos-2,6-bisfosfat. Fruktos-2,6-bisfosfat stimulerar glykolysen och hĂ€mmar glukoneogenesen, som jag nĂ€mnt innan sĂ„ inhiberar den fruktos- 1,6-fosfatas. Fosfofruktokinas-1 stimuleras av insulin för att omvandla fruktos-6-fosfat till fruktos-1,6-bisfosfat. Glukagon: FrisĂ€tts nĂ€r glukos nivĂ„er i blodet Ă€r lĂ„ga. Den har motsatt effekt till insulin, den stimulerar glukoneogenesen och hĂ€mmar glykolysen. Glukagon verkar mest pĂ„ levern och stimulerar enzymer i som pyruvatkarboxykinasdehydrogenas som Ă€r en del av glukoneogenesen. Adrenalin verkar likt glukagon men mer pĂ„ skelettmuskulatur. All hormonell reglering sker genom att hormonet binder till 7TM receptorer pĂ„ cellmembranet --> ATP--> cAMP --> aktivt/inaktivt PKA beroende pĂ„ om enzymet behöver fosforyleras eller defosforyleras. AI-rĂ€ttning: Att insulin/glukagon reglerar bĂ„de glykolys, glukoneogenes och glykogenmetabolism. Att insulin verkar via defosforylering och glukagon via fosforylering – kopplat till flera enzym, inte bara PFK-2. Att adrenalin har en tydlig roll i muskel." +"2025-02-01";"33";"kolesterol";"Beskriv tvĂ„ huvudsakliga och principiellt olika sĂ€tt, pĂ„ vilka cellen reglerar mĂ€ngden fritt intracellulĂ€rt kolesterol. (4p)";"";"Beskriv tvĂ„ huvudsakliga och principiellt olika sĂ€tt, pĂ„ vilka cellen reglerar mĂ€ngden fritt intracellulĂ€rt kolesterol. (4p)";"1. Man kan reglera transkriptionen av HMG-CoA reduktas för det Ă€r en irreversibel steg i kolesterol syntesen. Om mĂ€ngden kolesterol ökar sĂ„ kommer kolesterol binda till scap protein. Denna förhindrar SERBP transkriptionsfaktorn i ER frĂ„n att transporteras till golgi dĂ€r den kan binda till en sekvens SRE-1 och transkribera genen för HMG-CoA reduktas. DĂ„ kommer mĂ€ngden HMG-CoA reduktas minska --> mindre kolesterol syntetiseras. Om det Ă€r lĂ„g kolesterol dĂ€remot sĂ„ kommer insig proteiner vid ER binda till scap sĂ„ att den inte blockerar SERBP transkriptionsfaktorn frĂ„n att gĂ„ och binda till SRE-1 och starta transkription. 2. DĂ„ kolesterol lagras i kolesterolestrat sĂ„ kommer cellen att bryta loss fettsyran nĂ€r den har behov för kolesterol. Kolesterolestrarna transporteras först mha lipoproteiner till cellen för att dĂ€r inne bryta sig loss och bilda fri kolesterol. 3. (extra) Man kan reglerar kolesterol syntes translationellt genom att lĂ„ta proteiner binda till mRNA under translation för att inhibera den vid höga kolesterolhalter. Kolesterol kan Ă€ven binda in sig mellan DNA och mRNA för att störa replikation/translation --> inget kolesterol." +"2025-02-01";"24";"glykogen";"Hur skiljer sig glykogenets huvudsakliga funktion i levern frĂ„n dess funktion i skelettmuskulaturen? Vilket enzym Ă€r avgörande för denna skillnad och i vilken av vĂ€vnaderna uttrycks det? (4p) Max 50 ord.";"";"Hur skiljer sig glykogenets huvudsakliga funktion i levern frĂ„n dess funktion i skelettmuskulaturen? Vilket enzym Ă€r avgörande för denna skillnad och i vilken av vĂ€vnaderna uttrycks det? (4p) Max 50 ord.";"Glykogen i levern anvĂ€nds för att upprĂ€tthĂ„lla stabilt blodsocker. Glykogen i muskler anvĂ€nds till ATP eftersom den saknar glukos-6-fosfatas. Glukos bryts som glukos-1-fosfat frĂ„n glykogen och omvandlas sedan till glukos-6-fosfat(fosfoglukomutas). I levern finns enzymet glukos-6-fosfatas som omvandlar glukos-6-fosfat till glukos men i skelettmuskler metaboliseras glukos-6-fosfat vidare i glykolysen för ATP-produktion." +"2025-02-01";"10";"kromatin";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin Ă€r korrekta? (2p) A: Histon H1 binder linker-DNA och stabiliserar nukleosomen. B: Kromatin bestĂ„r endast av DNA. C: Acetylering av histoner leder till en mer kondenserad kromatinstruktur. D: Kromatin finns endast i eukaryota celler.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin Ă€r korrekta? (2p) A: Histon H1 binder linker-DNA och stabiliserar nukleosomen. B: Kromatin bestĂ„r endast av DNA. C: Acetylering av histoner leder till en mer kondenserad kromatinstruktur. D: Kromatin finns endast i eukaryota celler.";"A och D" +"2025-02-01";"9";"dna-replikation";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om eukaryot DNA-replikation Ă€r korrekta? (2p) A: ORC binder till replikationsorigin under hela cellcykeln. B: DNA-syntes initieras i M-fas. C: CMG-komplexet bildas genom bindning av MCM, GINS och Cdc45. D: MCM-helikaset Ă€r aktivt under hela cellcykeln.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om eukaryot DNA-replikation Ă€r korrekta? (2p) A: ORC binder till replikationsorigin under hela cellcykeln. B: DNA-syntes initieras i M-fas. C: CMG-komplexet bildas genom bindning av MCM, GINS och Cdc45. D: MCM-helikaset Ă€r aktivt under hela cellcykeln.";"A och C" +"2025-02-01";"34";"introduktionslaboration";"Du arbetar som lĂ€kare och följer upp hemoglobin (Hb) hos 200 patienter behandlade för jĂ€rnbrist. Hb följer en normalfördelning med medelvĂ€rde 130 g/L och standardavvikelse 10 g/L. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: Cirka 68% av patienterna har ett Hb mellan 120 och 140 g/L. B: Standardavvikelsen beskriver hur spridda Hb-vĂ€rdena Ă€r kring medelvĂ€rdet. C: Cirka 99% av patienterna har ett Hb under 120 g/L. D: Cirka 95% av patienterna har ett Hb mellan 100 och 200 g/L.";"";"Du arbetar som lĂ€kare och följer upp hemoglobin (Hb) hos 200 patienter behandlade för jĂ€rnbrist. Hb följer en normalfördelning med medelvĂ€rde 130 g/L och standardavvikelse 10 g/L. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: Cirka 68% av patienterna har ett Hb mellan 120 och 140 g/L. B: Standardavvikelsen beskriver hur spridda Hb-vĂ€rdena Ă€r kring medelvĂ€rdet. C: Cirka 99% av patienterna har ett Hb under 120 g/L. D: Cirka 95% av patienterna har ett Hb mellan 100 och 200 g/L.";"A och B" +"2025-02-01";"14";"translation";"Aminoacyl-tRNA synthetases have an activation site and an editing site. Account for their function in translation. (4p) Please answer this question in English.";"";"Aminoacyl-tRNA synthetases have an activation site and an editing site. Account for their function in translation. (4p) Please answer this question in English.";"The activation site is where the binding of an aminoacid to the 3ÂŽamino acid pocket in tRNA happens. The enzym catalyzes the reaction between these two to create an ""esterbindning"" between the CCA in tRNA's amino acid seat/pocket to the C in the aminoacid. More specfically, it is adenine that directly binds to the tRNA. The aminoacyl-tRNA is then moved to the editing site where it gets checked that the right aminoacid has bound to the tRNA to see if its anticodons are compatible with the mRNAs codons. Ord: 88 TotalpoĂ€ng: 4 LPG001 Biokemi med skannat papper - Omtentamen" +"2025-02-01";"20";"enzymer";"Enzymer har ofta en katalytisk klyfta dĂ€r den katalyserade reaktionen sker. Redogör för tvĂ„ olika kemiska fördelar med detta. (4p)";"";"Enzymer har ofta en katalytisk klyfta dĂ€r den katalyserade reaktionen sker. Redogör för tvĂ„ olika kemiska fördelar med detta. (4p)";"1. Unik kemisk miljö dĂ€r den specifika reaktionen som enzymet katalyserar kan ske utan störningar frĂ„n omgivningen dĂ„ katalytiska klyftan isoleras frĂ„n omgivande miljö. DĂ„ kan ex hydrofoba molekyler reagera utan att behöver aggregeras eller pĂ„verkas av hydrofob effekt. 2. Vatten kan trĂ€ngas ut sĂ„ attt den inte stör eller stĂ„r i vĂ€g nĂ€r substratet kommer och binder till enzymet. 3. (Extra: katalytiska klyftan Ă€r specifikt för en substrat)" +"2025-02-01";"30";"aminosyrametabolism";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till aminosyrametabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Glutamat och serin utgör de tvĂ„ viktigaste transportformerna av kvĂ€ve frĂ„n extrahepatiska vĂ€vnader till levern. B: Vid nedbrytning av flera olika aminosyror hamnar deras aminogrupper i glutamat, som i sin tur Ă€r molekylen som kan avge aminogruppen som ammoniak i levercellernas mitokondrier. C: Rent ketogena aminosyror kan omvandlas till oxaloacetat. D: Vid leverskada ses oftast förhöjda plasmanivĂ„er av tvĂ„ aminotransferaser, alaninaminotransferas och aspartataminotransferas.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till aminosyrametabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Glutamat och serin utgör de tvĂ„ viktigaste transportformerna av kvĂ€ve frĂ„n extrahepatiska vĂ€vnader till levern. B: Vid nedbrytning av flera olika aminosyror hamnar deras aminogrupper i glutamat, som i sin tur Ă€r molekylen som kan avge aminogruppen som ammoniak i levercellernas mitokondrier. C: Rent ketogena aminosyror kan omvandlas till oxaloacetat. D: Vid leverskada ses oftast förhöjda plasmanivĂ„er av tvĂ„ aminotransferaser, alaninaminotransferas och aspartataminotransferas.";"B och D" +"2025-02-01";"15";"evolution";"Redogör för de tvĂ„ viktigaste principerna som förklarar hur nya egenskaper kan utvecklas i ett evolutionĂ€rt sammanhang samt hur de tvĂ„ principerna Ă€r beroende av varandra. (4p)";"";"Redogör för de tvĂ„ viktigaste principerna som förklarar hur nya egenskaper kan utvecklas i ett evolutionĂ€rt sammanhang samt hur de tvĂ„ principerna Ă€r beroende av varandra. (4p)";"De tvĂ„ viktigaste principerna Ă€r variation och naturligt urval. I en population förekommer en genetisk variation mellan individerna. Den genetiska variationen beror pĂ„ mutationer bland annat. Alla individer har inte samma egenskaper och Ă€r dĂ€rför olika anpassade efter miljön som dessa lever i. De individer som Ă€r bĂ€st anpassade till miljön kommer ha en större chans att utnyttja resurserna och kunna överleva samt föröka sig och föra vidare sina gynnsamma gener. Detta i sin tur Ă€r kallat naturligt urval dĂ€r miljön ""selekterar"" de bĂ€st anpassade. Exempel pĂ„ det Ă€r hur giraffens lĂ„nga hals kan ha uppstĂ„tt. I en giraffpopulation förekom en genetisk variation med giraffer som hade bĂ„de korta och lĂ„nga halser. I en miljö med korta trĂ€d kunde bĂ„da nyttjas, men i samband med att trĂ€den blev allt högre, kunde de som hade lĂ„ngt hals nĂ„ upp och utnyttja det. Dessa blev de bĂ€st anpassade och dĂ€rmed överförde vidare de gynnsamma generna, medan de som hade kort hals kunde inte utnyttja resurserna pĂ„ samma sĂ€tt i just den specifika miljön." +"2025-02-01";"21";"integrering-av-metabolismen";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler innehĂ„ller delar frĂ„n en B-vitamin? (2p) A: Cyt c B: ATP C: CoA D: NADH";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler innehĂ„ller delar frĂ„n en B-vitamin? (2p) A: Cyt c B: ATP C: CoA D: NADH";"C och D" +"2025-02-01";"31";"nukleotidnedbrytning";"Namnge en nukleosid och ange i vilken molekyl merparten av nukleosidens kvĂ€veatomer hamnar nĂ€r den bryts ned. Molekylen utsöndras slutligen med urinen. (2p) Max 10 ord.";"";"Namnge en nukleosid och ange i vilken molekyl merparten av nukleosidens kvĂ€veatomer hamnar nĂ€r den bryts ned. Molekylen utsöndras slutligen med urinen. (2p) Max 10 ord.";"Adenosin. Hamnar i Urat" +"2025-02-01";"25";"citronsyracykeln";"I citronsyracykeln deltar fyra dehydrogenaser. A) Vad gör ett dehydrogenas? B) Vilka tvĂ„ av de fyra dehydrogenaserna utför ocksĂ„ en annan gemensam reaktion? C) Vilken Ă€r den andra gemensamma reaktionen? (4p) Max 30 ord.";"";"I citronsyracykeln deltar fyra dehydrogenaser. A) Vad gör ett dehydrogenas? B) Vilka tvĂ„ av de fyra dehydrogenaserna utför ocksĂ„ en annan gemensam reaktion? C) Vilken Ă€r den andra gemensamma reaktionen? (4p) Max 30 ord.";"a) Tar bort vĂ€te b) Isocitratdehydrogenas och alfa-ketoglutaratdehydrogenas c) Dekarboxylering; frigör CO₂" +"2025-02-01";"11";"dna-replikation";"Telomeras Ă€r ett enzym som spelar en viktig roll i bevarandet av kromosomernas integritet under DNA-replikation. Vad gör telomeras, och varför Ă€r det viktigt för celler som delar sig ofta, som stamceller och könsceller? (4p)";"";"Telomeras Ă€r ett enzym som spelar en viktig roll i bevarandet av kromosomernas integritet under DNA-replikation. Vad gör telomeras, och varför Ă€r det viktigt för celler som delar sig ofta, som stamceller och könsceller? (4p)";"Vid replikation av DNA har vi en ledande strĂ€ng som syntetiseras kontinuerligt, och en lagging strĂ€ng som syntetiseras i olika fragment kallade Okazakifragment. DĂ„ replikationen sker i 5'- till 3'-riktning, mĂ„ste Okazakifragmenten ha olika RNA-primers som de startar vid. Just hĂ€r uppstĂ„r ett problem, dĂ„ vi inte kan lĂ€gga till primers pĂ„ Ă€ndarna, sĂ„ lagging strand kommer inte kunna syntetisera dĂ€r. I normala fall leder detta till att DNA förkortas efter varje replikation. Men i celler som stamceller och cancerceller kommer telomeraset att ha med sig en egen RNA-mall och utför omvĂ€nd transkriptas, det vill sĂ€ga att göra RNA till DNA. SĂ„ telomeraset kommer att förlĂ€nga Ă€ndarna med en repeterande sekvens. Det som hĂ€nder dĂ„ Ă€r att vid nĂ€sta replikation kommer DNA att förkortas vid de sekvenserna som lades till av telomeraset, men ingen viktig information kommer att tas bort. Detta utnyttjas av stamceller och cancerceller för att cellerna ska kunna dela sig utan att dö eller tappa viktiga gener." +"2025-02-01";"8";"nukleotider";"Nukleotider Ă€r de byggstenar som bygger upp bĂ„de DNA och RNA. Vilken kemisk grupp finns i 2'-position hos ribonukleotider, och hur skiljer sig denna frĂ„n deoxyribonukleotider? (4p)";"";"Nukleotider Ă€r de byggstenar som bygger upp bĂ„de DNA och RNA. Vilken kemisk grupp finns i 2'-position hos ribonukleotider, och hur skiljer sig denna frĂ„n deoxyribonukleotider? (4p)";"Hos ribonukleotider finns en OH-grupp i 2ÂŽpositioinen medan det i DNA finns H. Detta beror pĂ„ att enzymet ribonukleotidreduktas ersĂ€tter OH gruppen i RNA med H för att omvandla ribos till deoxyribos. RNA: Ribos har OH pĂ„ kol nr 2. DNA: Deoxyribos har H pĂ„ kol nr 2." +"2025-02-01";"35";"plasmid";"Explain how gel electrophoresis can be used to analyze different conformations of plasmid DNA. Discuss how the migration patterns of these conformations differ and how comparing them with the ladder (marker) helps interpreting the gel results and understand the structure of the plasmid DNA. (4p) Max 150 words. Answer in English.";"";"Explain how gel electrophoresis can be used to analyze different conformations of plasmid DNA. Discuss how the migration patterns of these conformations differ and how comparing them with the ladder (marker) helps interpreting the gel results and understand the structure of the plasmid DNA. (4p) Max 150 words. Answer in English.";"The electrophoresis has two differently charged ends, one positive and one negative. The plasmids get injected into the gel electrophoresis in a well from the negatively charged end. When we then give it a current, the plasmids will travel to the positive end (because DNA is negative). The bigger the plasmid is, the further it will travel, because it has more negative charges than a small one. Supercoiled and circular DNA will meet different amount of friction, since they have different forms, which will result in one traveling further than the other even though they have the same size. The marker will help identify how many base pairs the plasmid have. But if we analyze two of the same plasmids and they travel different distances, then it means that they have different conformations where one is supercoiled and the other is circular. The circular meets more friction." +"2025-02-01";"3";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Ange tvĂ„ likheter och tvĂ„ skillnader mellan en alfahelix och en hĂ„rnĂ„lsböj (reverse turn). (4p) Max 50 ord.";"";"Ange tvĂ„ likheter och tvĂ„ skillnader mellan en alfahelix och en hĂ„rnĂ„lsböj (reverse turn). (4p) Max 50 ord.";"Alfahelixar har vĂ€tebindningar mellan var fjĂ€rde aminosyra, medan hĂ„rnĂ„lsböj har mellan var tredje. BĂ„da Ă€r en typ av primĂ€rstruktur. Alfahelixar Ă€r ofta högervridna." +"2025-02-01";"7";"glykogen";"Glukos lagras hos mĂ€nniskan i form av glykogen. Hos vĂ€xter lagras glukos som stĂ€rkelse. Beskriv skillnader och likheter mellan glykogen och stĂ€rkelse. (4p)";"";"Glukos lagras hos mĂ€nniskan i form av glykogen. Hos vĂ€xter lagras glukos som stĂ€rkelse. Beskriv skillnader och likheter mellan glykogen och stĂ€rkelse. (4p)";"Elev 1 - 3 av 4 poĂ€ng: BĂ„da Ă€r lĂ„nga kedjor av kolhydrater. Skillnaden Ă€r dock att glykogen bestĂ„r av förgrenade kedjor dĂ€r vi har 1,4-glykosidbindningar mellan linjĂ€ra delar, och 1,6-glykosidbindningar mellan förgreningar. StĂ€rkelse Ă€r en enda linjĂ€r kedja som inte förgrenas. Elev 2 - 3 av 4 poĂ€ng StĂ€rkelse i vĂ€xter bildas av fotosyntes, utav koldioxid och vatten dĂ€r solenergin utnyttjas för att skapa bindningar mellan dessa molekyler, dĂ„ fĂ„r vi bl.a glukos. Det glukos som tillverkas i vĂ€xter av fotosyntes Ă€r samma glukos vi Ă€ter och bryter dess bindningar för energi. Att glukos lagras som glykogen hos oss Ă€r för att glukos Ă€r för osmotiskt aktiv för att lagras som den Ă€r. Men stĂ€rkelse lagras inte för vĂ€xternas skull, utan det Ă€r ett sĂ€tt att omvandla koldioxid som vi andas ut till syrgas, annars skulle syrgas i atmosfĂ€ren ha tagit slut. AI-rĂ€ttning: Kort sammanfattning av vad som typiskt ger full poĂ€ng: Likhet: bĂ„da bestĂ„r av α-D-glukos. Likhet: bĂ„da anvĂ€nder α-1,4- och α-1,6-bindningar. Skillnad: stĂ€rkelse = amylose (linjĂ€r) + amylopektin (lĂ€tt förgrenad). Skillnad: glykogen = mycket mer förgrenat." +"2025-02-01";"6";"cellmembran";"Du gör forskar-ST inom infektionsmedicin och studerar hur Helicobacter pylori binder till glykolipider. Du ritar upp en glykolipid i cellmembranet och markerar hur den del som sitter pĂ„ utsidan Ă€r den bakterierna binder till. Principiell struktur rĂ€cker. (4p)";"";"Du gör forskar-ST inom infektionsmedicin och studerar hur Helicobacter pylori binder till glykolipider. Du ritar upp en glykolipid i cellmembranet och markerar hur den del som sitter pĂ„ utsidan Ă€r den bakterierna binder till. Principiell struktur rĂ€cker. (4p)";". Ritning: PĂ„ ritningen (sida 11) visas ett cellmembran med glykolipider: hydrofila huvuden utĂ„t, hydofoba fettsyrasvansar i membranet och en kolhydrat kopplad via glycerol (kommentar: ”kan ocksĂ„ vara sfingosin”). LĂ€rarens kommentar: Det absolut vanligaste Ă€r att glykolipider har sfingosin som bas och inte glycerol, och nĂ€r man sĂ€ger glykolipid utan att specificera mer sĂ„ menar man nĂ€stan alltid de med sfingosin som bas. Ord (textsvar): 1" +"2025-02-01";"2";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„ende stĂ€mmer för proteinveckning? (2p) A: Den Ă€r reversibel. B: Det Ă€r en ofördelaktig process. C: Den börjar pĂ„ lokal nivĂ„. D: En aminosyrasekvens veckas alltid till samma struktur.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„ende stĂ€mmer för proteinveckning? (2p) A: Den Ă€r reversibel. B: Det Ă€r en ofördelaktig process. C: Den börjar pĂ„ lokal nivĂ„. D: En aminosyrasekvens veckas alltid till samma struktur.";"A och C" +"2024-08-01";"28";"elektrontransportkedjan";"Vad fĂ„r det för konsekvens nĂ€r NADH som bildats i glykolysen transporteras till mitokondriens matrix med glycerol 3-fosfatshunten istĂ€llet för med malat-aspartatshunten? (2p) (Max 30 ord)";"";"Vad fĂ„r det för konsekvens nĂ€r NADH som bildats i glykolysen transporteras till mitokondriens matrix med glycerol 3-fosfatshunten istĂ€llet för med malat-aspartatshunten? (2p) (Max 30 ord)";"0 poĂ€ng: Konsekvensen blir att vi kommer behöva förbruka en atp för att glycerol 3 fosfat ska kunna bildas. Det krĂ€ver mer energi AI-svar: NĂ€r elektroner frĂ„n cytosoliskt NADH gĂ„r via glycerol-3-fosfatshunten i stĂ€llet för malat–aspartatshunten blir konsekvensen: → FĂ€rre ATP per NADH. Glycerol-3-fosfatshunten överför elektroner till FAD i mitokondriens inre membran → FADH₂ → komplex II → ger ~1,5 ATP. Malat–aspartatshunten överför elektroner direkt till mitokondriellt NADâș → NADH → komplex I → ger ~2,5 ATP. Konsekvens: lĂ€gre ATP-utbyte frĂ„n glykolysen nĂ€r glycerol-3-fosfatshunten anvĂ€nds." +"2024-08-01";"5";"cellmembran";"Du Ă€r lĂ€kare och handleder en lĂ€karstudent som Ă€r stressad över sin biokemitenta. LĂ€karstudenten kommer inte ihĂ„g membranlipiderna sĂ„ bra och undrar om du kan hjĂ€lpa till att förklara, vilket du gör genom att: A) Rita den principiella strukturen för den vanligaste membranlipiden. B) Markera i bilden som du har ritat den del som Ă€r polĂ€r, samt den del som Ă€r hydrofob. (4p) ![[Pasted image 20251129235536.png]]";"";"Du Ă€r lĂ€kare och handleder en lĂ€karstudent som Ă€r stressad över sin biokemitenta. LĂ€karstudenten kommer inte ihĂ„g membranlipiderna sĂ„ bra och undrar om du kan hjĂ€lpa till att förklara, vilket du gör genom att: A) Rita den principiella strukturen för den vanligaste membranlipiden. B) Markera i bilden som du har ritat den del som Ă€r polĂ€r, samt den del som Ă€r hydrofob. (4p) ![[Pasted image 20251129235536.png]]";"Svar pĂ„ ritpapper: fosfolipid med alkohol + fosfat (polĂ€r del) kopplad till glycerol och tvĂ„ fettsyrasvansar (hydrofob del)." +"2024-08-01";"18";"termodynamik";"Kemiska reaktioner i vĂ€tskor och gaser sker snabbare nĂ€r temperaturen höjs. Hur kan det förklaras? (4p) (Max 150 ord.)";"";"Kemiska reaktioner i vĂ€tskor och gaser sker snabbare nĂ€r temperaturen höjs. Hur kan det förklaras? (4p) (Max 150 ord.)";"Det gĂ„r snabbare dĂ€rför att en ökning i vĂ€rmeenergi kommer omvandlas till en ökning i rörelseenergin (termodynamikens första lag, energi kan inte skapas eller förstöras men det kan omvandlas). NĂ€r vi höjer rörelseenergi kommer detta innebĂ€ra att varje partikel befinner sig pĂ„ en högre energinivĂ„ Ă€n vad den var innan. Detta ökar bĂ„de chansen för att tvĂ„ partiklar med rĂ€tt konformation krockar med varandra, men ocksĂ„ att de krockar med varandra med tillrĂ€ckligt mycket energi för att kunna nĂ„ övergĂ„ngstillstĂ„ndet och sĂ„ledes reagera." +"2024-08-01";"1";"glukosmetabolism";"I glykolysens första steg binder glukos till en klyfta i enzymet som utför reaktionen frĂ„n vilken vatten stĂ€ngs ute. Förklara vilka egenskaper de aminosyror behöver ha som binder till glukos och nĂ€mn tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 60 ord.)";"";"I glykolysens första steg binder glukos till en klyfta i enzymet som utför reaktionen frĂ„n vilken vatten stĂ€ngs ute. Förklara vilka egenskaper de aminosyror behöver ha som binder till glukos och nĂ€mn tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 60 ord.)";"Glukos Ă€r en vattenlöslig molekyl - den Ă€r polĂ€r. De som binder till glukos behöver dĂ„ ocksĂ„ vara polĂ€ra och vattenlösliga. tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper Ă€r serin och treonin. Det som utmĂ€rker dessa Ă€r att de Ă€r alkoholer - sĂ„ de binder gĂ€rna till glukos via sina OH-grupper." +"2024-08-01";"19";"enzymer";"Enzymet A som omvandlar S till P har ett Km pĂ„ 10 ”M och ett Vmax pĂ„ 100 nmol/s. Enzymet B som omvandlar S till Q har ett Km pĂ„ 1 mM och ett Vmax pĂ„ 200 nmol/s. Lika mĂ€ngder av A och B blandas med 100 ”M S i ett och samma kĂ€rl. Vad kommer man att ha mest av nĂ€r reaktionerna Ă€r klara - P eller Q? Motivera ditt svar. (4p) (Max 150 ord.)";"";"Enzymet A som omvandlar S till P har ett Km pĂ„ 10 ”M och ett Vmax pĂ„ 100 nmol/s. Enzymet B som omvandlar S till Q har ett Km pĂ„ 1 mM och ett Vmax pĂ„ 200 nmol/s. Lika mĂ€ngder av A och B blandas med 100 ”M S i ett och samma kĂ€rl. Vad kommer man att ha mest av nĂ€r reaktionerna Ă€r klara - P eller Q? Motivera ditt svar. (4p) (Max 150 ord.)";"1 av 4: Km = ([E]+[S])/[ES] och Vmax = K + Etot k2=turnover number Med hjĂ€lp av formlerna ovan har jag kunnat dra slutsatsen att Enzym A har bĂ„de en mindre kapacitet för att forma enzym-substrat komplex och har Ă€ven en lĂ€gre turnover number Ă€n vad Enzym B har. Denna slutsats drar jag dĂ„ enzym A har ett större Km vĂ€rde Ă€n vad Enzym B har, vilket innebĂ€r att [ES] Ă€r mindre hos Enzym A Ă€n Enzym B enligt michealis mentes kinetiken. Enzym A har alltsĂ„ lĂ€gre affinitet för sitt substrat Ă€n Enzym B Vmax Ă€r ocksĂ„ lĂ€gre hos enzymA Ă€n vad den Ă€r hos enxym B, detta beror pĂ„ turnover number som Ă€r det vĂ€rde som talar om hur bra ett enzym bildar produkt. Enzym A mĂ„ste ha ett lĂ€gre turnover-number Ă€n enzym B dĂ„ dess Vmax Ă€r lĂ€gre. Enzym B har alltsĂ„ bĂ„de större [ES] och bildar produkt bĂ€ttre(K )->Q kommer bildas." +"2024-08-01";"29";"elektrontransportkedjan";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende komponenter deltar i elektrontransportkedjan? (2p) A: Cu2+ B: Coenzym A C: Mn2+ D: Fe-S-kluster";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende komponenter deltar i elektrontransportkedjan? (2p) A: Cu2+ B: Coenzym A C: Mn2+ D: Fe-S-kluster";"A och D" +"2024-08-01";"4";"utforska-proteiner";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och du har fĂ„tt i uppgift att utföra en ELISA för att undersöka om en patient har HIV. Beskriv vilken typ av ELISA som skall utföras, vilka steg som utförs och ange vilken substans hos patienten som undersöks med metoden. (4p). (Max 200 ord.)";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och du har fĂ„tt i uppgift att utföra en ELISA för att undersöka om en patient har HIV. Beskriv vilken typ av ELISA som skall utföras, vilka steg som utförs och ange vilken substans hos patienten som undersöks med metoden. (4p). (Max 200 ord.)";"För att undersöka om en patient har HIV sĂ„ vill man kolla ifall den har antikroppar för det. DĂ„ anvĂ€nder man sig av indirekt ELIZA samt ett prov innehĂ„llande patientens plasma-komponenter - dĂ„ det Ă€r dĂ€r antikropparna finns. Vid indirekt ELIZA kommer det i en behĂ„llare finnas antigener bundna till botten, dessa ska ha en epitop som HIV-antikroppen kĂ€nner igen. Man kommer tillsĂ€tta ett prov innehĂ„llande patientens plasma-komponenter till behĂ„llaren. HIV-antikropparna kommer binda till antigenerna och sedan kommer provet att sköljas. efter sköjlning kommer man tillsĂ€tta en substans innehĂ„llande enzymlĂ€nkade antikroppar som kommer binda till HIV-antikropparna. Efter dessa har fĂ„tt tid att binda sköljer man provet en gĂ„ng till. sedan sĂ„ tillsĂ€tter man en annan substans som innehĂ„ller ett substrat som enzymerna binder. Detta substrat kommer orsaka ett fĂ€rgskifte om det finns HIV-antikroppar i provet, om det inte finns hiv-antikroppar blir det inget fĂ€rgskifte och man vet att patienten inte har HIV. det Ă€r viktigt att man sköljer ordentligt mellan stegen, annars kan det uppstĂ„ en falsk positiv, detta dĂ„ antikropparna ju skulle finnas kvar i provet, som dĂ„ de enzymbundna antikropparna kan binda till, som dĂ„ kommer ge fĂ€rgskifte vid tillsatts av substrat." +"2024-08-01";"16";"transport-över-cellmembran";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende proteiner utför aktiv transport? A: Aquaporiner B: ABC-transportörer C: Adeninnukleotidtranslokas D: GLUT4 (2p)";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende proteiner utför aktiv transport? A: Aquaporiner B: ABC-transportörer C: Adeninnukleotidtranslokas D: GLUT4 (2p)";"B och C" +"2024-08-01";"22";"glykolysen";"A) Förklara vad som menas med feedbackreglering. B) Ge ett exempel pĂ„ ett enzym i glykolysen som regleras med feedbackreglering och ange vad det Ă€r som ger feedbackregleringen. (4p) (50 ord)";"";"A) Förklara vad som menas med feedbackreglering. B) Ge ett exempel pĂ„ ett enzym i glykolysen som regleras med feedbackreglering och ange vad det Ă€r som ger feedbackregleringen. (4p) (50 ord)";"A) Feedback reglering Ă€r att en produkt som bildas kommer reglera aktiviteten hos ett enzym som katalyserar en reaktion som sker innan den reglerande produkten har bildats. B) Hexokinas katalyserar reaktionen Glukos + ATP -> glukos-6-fosfat + ADP, den feedbackinhiberas av sin egen produkt, glukos-6-fosfat." +"2024-08-01";"32";"pentosfosfatvĂ€gen";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekta? (2p) A: En funktionell pentosfosfatvĂ€g Ă€r viktig för att celler skall kunna upprĂ€tthĂ„lla ett fullgott skydd mot skadliga reaktiva syreföreningar (ROS). B: GlykolysintermediĂ€rerna glukos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat Ă€r slutprodukterna som bildas i pentosfosfatvĂ€gens icke-oxidativa fas. C: En vĂ€ldigt viktig uppgift för pentosfosfatvĂ€gen Ă€r att bilda NADPH och ribos-5-fosfat. D: Reaktionerna i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas Ă€r fullt reversibla och det Ă€r cellens behov som styr riktningen av reaktionerna.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekta? (2p) A: En funktionell pentosfosfatvĂ€g Ă€r viktig för att celler skall kunna upprĂ€tthĂ„lla ett fullgott skydd mot skadliga reaktiva syreföreningar (ROS). B: GlykolysintermediĂ€rerna glukos-6-fosfat och glyceraldehyd-3-fosfat Ă€r slutprodukterna som bildas i pentosfosfatvĂ€gens icke-oxidativa fas. C: En vĂ€ldigt viktig uppgift för pentosfosfatvĂ€gen Ă€r att bilda NADPH och ribos-5-fosfat. D: Reaktionerna i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas Ă€r fullt reversibla och det Ă€r cellens behov som styr riktningen av reaktionerna.";"A och C" +"2024-08-01";"26";"citronsyracykeln";"Kan citronsyracykeln gĂ„ Ă„t vilket hĂ„ll som helst? Motivera svaret. (4p) (Max 75 ord)";"";"Kan citronsyracykeln gĂ„ Ă„t vilket hĂ„ll som helst? Motivera svaret. (4p) (Max 75 ord)";"Jag förstĂ„r inte helt frĂ„gan som stĂ€lls, CSC kan inte gĂ„ bakĂ„t i cykeln dĂ„ vi har tvĂ„ reglerande steg dĂ„ koldioxid avges. Isocitratdehdyrogenas och alfaketoglutaratdehydrogenas Ă€r reglerade dels av sina produkter men Ă€ven av energikvoten, dessa kan inte gĂ„ bakĂ„t hur som helst. DĂ„ det Ă€r en cykel kan vi dock Ă„terbilda en produkt genom att lĂ„ta cykeln fortgĂ„ efter oxalacetat har bildats tills vi fĂ„r den produkten som vi ville Ă„terbilda." +"2024-08-01";"12";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Vid prokaryot transkription spelar sigma-faktorn en avgörande roll. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om sigma-faktorn stĂ€mmer? (2p) A: Sigma-faktorn gör sĂ„ att bakteriellt RNA-polymeras binder starkare till alla typer av DNA. B: En bakterie innehĂ„ller ofta flera typer av sigma-faktorer. C: Sigma-faktorn styr bakteriellt RNA-polymeras till promotorn. D: Sigma-faktorn gör RNA-polymeraset mer processivt.";"";"Vid prokaryot transkription spelar sigma-faktorn en avgörande roll. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om sigma-faktorn stĂ€mmer? (2p) A: Sigma-faktorn gör sĂ„ att bakteriellt RNA-polymeras binder starkare till alla typer av DNA. B: En bakterie innehĂ„ller ofta flera typer av sigma-faktorer. C: Sigma-faktorn styr bakteriellt RNA-polymeras till promotorn. D: Sigma-faktorn gör RNA-polymeraset mer processivt.";"B och C" +"2024-08-01";"27";"glukoneogenes";"Para ihop nedanstĂ„ende metaboliter med en metabol vĂ€g dĂ€r de ingĂ„r. Varje metabolit fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) Metaboliter / vĂ€gar: fosfofruktokinas 1 fosfoglyceratkinas fumaras laktatdehydrogenas citronsyracykeln Coricykeln glykolysen glukoneogenes";"";"Para ihop nedanstĂ„ende metaboliter med en metabol vĂ€g dĂ€r de ingĂ„r. Varje metabolit fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) Metaboliter / vĂ€gar: fosfofruktokinas 1 fosfoglyceratkinas fumaras laktatdehydrogenas citronsyracykeln Coricykeln glykolysen glukoneogenes";"fosfofruktokinas 1: glykoneogenesen fosfoglyceratkinas: glykolysen fumaras: citronsyracykeln laktatdehydrogenas: Coricykeln" +"2024-08-01";"13";"translation";"Hur sker matchningen mellan den kodande sekvensen pĂ„ mRNA och antikodonsekvensen pĂ„ tRNA? Beskriv var i ribosomer som denna matchning sker under translationen. (4p) (Max 150 ord.)";"";"Hur sker matchningen mellan den kodande sekvensen pĂ„ mRNA och antikodonsekvensen pĂ„ tRNA? Beskriv var i ribosomer som denna matchning sker under translationen. (4p) (Max 150 ord.)";"3 av 4: Ribosomen bestĂ„r av en liten subenhet - 30S och en stor subenhetet 50S. den stora subenheten kommer sköta matchningen av kodon till antikodon och den lilla kommer hĂ„lla i mRNA strĂ€ngen. Matchningen mellan den kodande sekvensen pĂ„ mRNA och antikodonssekvensen pĂ„ tRNA sker pĂ„ Aminoadenyl siten (A-site) i ribosomen. En aminosyra-laddad tRNA kommer att vandra in i A-siten pĂ„ en riboosom. DĂ€r kommer antikodonerna matchas med kodonerna och vĂ€tebindingar kommer bildas mellan dem. Om dessa har matchat rĂ€tt kommer elongation factors göra att tRNA slĂ€pper ifrĂ„n och fortsĂ€tter till peptidyl-site och sedan ut via exit-site i ribosomen." +"2024-08-01";"17";"transport-över-cellmembran";"Rangordna molekylerna etanol, fruktos, leucin och koldioxid efter deras förmĂ„ga att passera cellens plasmamembran. Starta med den som har lĂ€ttast att passera. (2p) LĂ€ttast → SvĂ„rast: Etanol Fruktos Koldioxid Leucin";"";"Rangordna molekylerna etanol, fruktos, leucin och koldioxid efter deras förmĂ„ga att passera cellens plasmamembran. Starta med den som har lĂ€ttast att passera. (2p) LĂ€ttast → SvĂ„rast: Etanol Fruktos Koldioxid Leucin";"1. Koldioxid 2. Etanol 3. Fruktos 4. Leucin" +"2024-08-01";"23";"glukoneogenes";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Aminosyrorna isoleucin och leucin Ă€r glukogena. B: Kol reduceras vid glukoneogenes. C: Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat. D: Glukoneogenes sker framför allt nĂ€r insulinnivĂ„n Ă€r hög.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Aminosyrorna isoleucin och leucin Ă€r glukogena. B: Kol reduceras vid glukoneogenes. C: Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat. D: Glukoneogenes sker framför allt nĂ€r insulinnivĂ„n Ă€r hög.";"B och C" +"2024-08-01";"33";"kolesterol";"Beskriv kortfattat vad det enterohepatiska kretsloppet Ă€r och förklara dess koppling till kolesterolsyntes. (4p)";"";"Beskriv kortfattat vad det enterohepatiska kretsloppet Ă€r och förklara dess koppling till kolesterolsyntes. (4p)";"2 av 4: Nedbruten kolesterol kommer att utsöndras med gallsyror, dĂ€rför Ă€r det viktigt att vi har gallsyror sĂ„ att vi inte fĂ„r en ackumulering av kolesterol. Enterohepatiska kretsloppet Ă€r att vi har en 95-procentig reabsorption av gallsyror i hepatocyterna - vilket gör att vi stĂ€ndigt har galla. AI: Det enterohepatiska kretsloppet innebĂ€r att gallsyror som bildats frĂ„n kolesterol i levern utsöndras till tarmen och dĂ€refter till största delen Ă„terabsorberas i ileum och förs tillbaka till levern via portavenen. Detta sparar kolesterol, eftersom fĂ€rre nya gallsyror behöver syntetiseras. Om Ă„tercirkulationen minskar mĂ„ste levern istĂ€llet öka sin kolesterolsyntes och uppreglera LDL-receptorer för att fĂ„ mer kolesterol till ny gallsyrabildning." +"2024-08-01";"24";"betaoxidation";"A) Under vilka omstĂ€ndigheter sker bildning av ketonkroppar och varför sker detta? B) Vilka Ă€r de tre ketonkropparna som bildas? (4p)";"";"A) Under vilka omstĂ€ndigheter sker bildning av ketonkroppar och varför sker detta? B) Vilka Ă€r de tre ketonkropparna som bildas? (4p)";"1 av 4: a) bildningen av ketonkroppar sker vid svĂ€lt. Vid svĂ€lt kommer glukosreserverna att ha brutits ned och vi kommer gĂ„ över till att bryta ner vĂ„ra fettreserver. DĂ„ kommer det bildas ketonkroppar och detta Ă€r ffa för att förse hjĂ€rnan med energi, dĂ„ den inte lĂ€ngre kan fĂ„ det frĂ„n glukos. b) acyl-CoA, acetoacyl-CoA och aceton." +"2024-08-01";"10";"rna-syntes";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om RNA processning? (2p) A: En lariatstruktur bildas som restprodukt vid splicing av mRNA B: mRNA har en polyA-svans som bildas i cytoplasman. C: 5’-cap hĂ€mmar translation. D: Introner bevaras i moget mRNA.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om RNA processning? (2p) A: En lariatstruktur bildas som restprodukt vid splicing av mRNA B: mRNA har en polyA-svans som bildas i cytoplasman. C: 5’-cap hĂ€mmar translation. D: Introner bevaras i moget mRNA.";"A och B" +"2024-08-01";"9";"dna-replikation";"A) Vad Ă€r skillnaden mellan exo- och endonukleaser? B) Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för CMP. (4p)";"";"A) Vad Ă€r skillnaden mellan exo- och endonukleaser? B) Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för CMP. (4p)";"a) exonukleaser kommer att bryta fosfodiesterbindingar pĂ„ Ă€nden av en DNA- kedja medan endonukelaser kommer bryta en fosfodiesterbindning nĂ„gonstans i mitten av DNA-kedjan. b) cytidinmonofosfat." +"2024-08-01";"34";"introduktionslaboration";"Vilka tvĂ„ faropiktogram visas i bild nedan? ![[Pasted image 20251129235602.png]] A: Oxiderande B: Brandfarlig C: Skadlig D: Giftig (2p)";"";"Vilka tvĂ„ faropiktogram visas i bild nedan? ![[Pasted image 20251129235602.png]] A: Oxiderande B: Brandfarlig C: Skadlig D: Giftig (2p)";"A & C" +"2024-08-01";"14";"evolution";"Beskriv kortfattat hur den första eukaryota cellen bildades. (4p) (Max 150 ord.)";"";"Beskriv kortfattat hur den första eukaryota cellen bildades. (4p) (Max 150 ord.)";"Den första eukaryota cellen bildades tack vare endosymbios. Med endosymbios menas att tvĂ„ bakterier har gĂ„tt ihop och har haft ett utbyte mellan varandra som gynnar bĂ„da. Detta sker genom att en mindre bakterie vandrar in i en större bakterie med en egenskap som gynnar överlevnaden hos bĂ„de sig sjĂ€lv och den större bakterien. Tillslut kommer den större bakterien att ta över vissa processer som den lilla gör genom att den lilla bakteriens DNA överförs till den större bakterien - pĂ„ sĂ„ sĂ€tt fĂ„r vi en cell med flera organeller. Exempel: mitokondrien mitokondrien - som var en aerob bakterie, vandrade en gĂ„ng in i en anaerob, större cell. den gav energi i form av ATP och den större anaeroba cellen gav den nĂ€ring. tillslut överfördes DNA frĂ„n den aeroba bakterien till den anaeroba cellen - pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunde cellen börja styra vissa processer och vi fick en cellandande cell." +"2024-08-01";"20";"enzymer";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om enzymer Ă€r korrekta? (2p) A: Enzymer förĂ€ndrar den fria energin i en reaktion. B: Enzymernas tredimensionella form Ă€r nyckeln till deras funktion. C: Enzymer pĂ„skyndar reaktioner genom att sĂ€nka aktiveringsenergin. D: Enzymer Ă€r alltid proteiner.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om enzymer Ă€r korrekta? (2p) A: Enzymer förĂ€ndrar den fria energin i en reaktion. B: Enzymernas tredimensionella form Ă€r nyckeln till deras funktion. C: Enzymer pĂ„skyndar reaktioner genom att sĂ€nka aktiveringsenergin. D: Enzymer Ă€r alltid proteiner.";"B och C" +"2024-08-01";"30";"aminosyrametabolism";"Alanin kan bildas i en sĂ„ kallad transamineringsreaktion med hjĂ€lp av ett kliniskt viktigt enzym. Ange det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ enzymet, samt beskriv reaktionen som enzymet katalyserar med en reaktionsformel. (4p) (Max 20 ord.)";"";"Alanin kan bildas i en sĂ„ kallad transamineringsreaktion med hjĂ€lp av ett kliniskt viktigt enzym. Ange det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ enzymet, samt beskriv reaktionen som enzymet katalyserar med en reaktionsformel. (4p) (Max 20 ord.)";"3 av 4: Alanin-aminotransferas pyruvat + glutamat -> alanin + alfa-ketoglutarat" +"2024-08-01";"15";"cellmembran";"Ange tvĂ„ typer av celladhesionsmolekyler och beskriv kortfattat deras funktion. (4p)";"";"Ange tvĂ„ typer av celladhesionsmolekyler och beskriv kortfattat deras funktion. (4p)";"integriner - förankrar cellen med ECM. Detta gör de genom att binda till cytoskelettet som aktinfilament och sedan binda till ECM komponenter sĂ„som fibrinogen samt kollagen. cadheriner - finns i desmosomer och adherensjunctions, de förankrar cellerna i varandra. Detta gör de genom att binda till andra cedheriner med homophilic bindings samt till cytoskelletet, pĂ„ sĂ„ sĂ€tt binder de ihop cellerna." +"2024-08-01";"21";"introduktion-till-metabolismen";"Ange vad som anvĂ€nds som cellens energivaluta och förklara vad som gör molekylen lĂ€mplig för Ă€ndamĂ„let. (4p) (Max 100 ord).";"";"Ange vad som anvĂ€nds som cellens energivaluta och förklara vad som gör molekylen lĂ€mplig för Ă€ndamĂ„let. (4p) (Max 100 ord).";"Det som anvĂ€nds som cellens energivaluta Ă€r ATP. Det som gör ATP lĂ€mplig Ă€r att den innehĂ„ller tre stycken fosfatgrupper som binder till varandra med fosfoanhybridbindniningar. Fosfoanhybridbindingen Ă€r instabil och krĂ€ver energi för att hĂ„llas ihop dĂ„ det Ă€r en repulsion mellan fosfatgrupperna. DĂ„ en fosfat spjĂ€lkas av sĂ„ kommer det att frisĂ€ttas energi genom att repulsionen minskar, dessutom uppstĂ„r resonans mellan de tvĂ„ övriga fosfatgrupperna som gör dem stabilare - mer energi avges. Energin som avges kan dĂ„ gĂ„ till andra energikrĂ€vadne processer ex. bilda gradienter och makromolekyler." +"2024-08-01";"31";"nukleotidnedbrytning";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotidnedbrytning Ă€r korrekta? (2p) A: Gikt Ă€r en sjukdom orsakad av förhöjda plasmakoncentrationer av urea. B: Sockerstrukturerna i bĂ„de purin- och pyrimidin-nukleotider spjĂ€lkas loss frĂ„n kvĂ€vebaserna via fosforolys. C: UMP och CMP Ă€r purin-nukleotider. D: DĂ„ purin-nukleotider bryts ned kommer merparten av purinbasernas kvĂ€veatomer slutligen hamna i urat, men en mindre andel av basernas kvĂ€veatomer hamnar slutligen i urea.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotidnedbrytning Ă€r korrekta? (2p) A: Gikt Ă€r en sjukdom orsakad av förhöjda plasmakoncentrationer av urea. B: Sockerstrukturerna i bĂ„de purin- och pyrimidin-nukleotider spjĂ€lkas loss frĂ„n kvĂ€vebaserna via fosforolys. C: UMP och CMP Ă€r purin-nukleotider. D: DĂ„ purin-nukleotider bryts ned kommer merparten av purinbasernas kvĂ€veatomer slutligen hamna i urat, men en mindre andel av basernas kvĂ€veatomer hamnar slutligen i urea.";"B och D" +"2024-08-01";"25";"glykogen";"För att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel, det vill sĂ€ga börja bilda en glykogenpartikel ""frĂ„n början"", sĂ„ behövs en sĂ„ kallad glykogen-primer, dvs en kort strĂ€cka linjĂ€rt glykogen. Hur bildas denna primer, och varför mĂ„ste strukturen bildas för att glykogenpartikeln sedan skall kunna byggas upp? (4p) (Max 50 ord.)";"";"För att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel, det vill sĂ€ga börja bilda en glykogenpartikel ""frĂ„n början"", sĂ„ behövs en sĂ„ kallad glykogen-primer, dvs en kort strĂ€cka linjĂ€rt glykogen. Hur bildas denna primer, och varför mĂ„ste strukturen bildas för att glykogenpartikeln sedan skall kunna byggas upp? (4p) (Max 50 ord.)";"Glykogenin kommer att autokatalysera bildningen av en glykogenprimer genom att sĂ€tta pĂ„ den aktiva formen av glukos (UDP-glukos) pĂ„ sin tyrosins OH-grupp. Sedan forsĂ€tter den att binda ca. 10-20 glukosenheter innan glykogensyntas tar över. Glykogensyntas kan bara bilda alfa-1,4-bindningar om det finns en kedja att koppa dem till." +"2024-08-01";"11";"kromatin";"Var sitter histon H1 och vilken roll spelar denna faktor? (4p)";"";"Var sitter histon H1 och vilken roll spelar denna faktor? (4p)";"H1 sitter pĂ„ den yttre regionen av en nukleosom. Dess uppgift Ă€r att stabilisera nukleosomen genom att binda till/över DNA:t som Ă€r virat kring histonbunten och se till att DNAt förankras med histonerna. Utan H1 hade dnat frĂ€mst hĂ„llts kvar av H3 och H4s positivt laddade N-terminaler som binder till den negativt laddade DNA strĂ€ngen. Detta hade inneburit att sĂ„ fort dessa histoner hade genomgĂ„tt acetylering eller metylering sĂ„ hade nukleosomen varit vĂ€ldigt instabil." +"2024-08-01";"8";"dna-replikation";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om DNA-replikation stĂ€mmer? (2p) A: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. B: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. C: Topoisomeraser kan ta bort supercoils. D: DNA replikation sker alltid i 3ÂŽ till 5ÂŽ-riktning.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om DNA-replikation stĂ€mmer? (2p) A: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”. B: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. C: Topoisomeraser kan ta bort supercoils. D: DNA replikation sker alltid i 3ÂŽ till 5ÂŽ-riktning.";"(svar angivet i flervalsformulĂ€r)" +"2024-08-01";"35";"plasmid";"A gene of interest was amplified and verified using the blue/white screening method. The plasmids from two bacterial colonies, one blue colony and one white colony, were purified. Then restriction enzyme digestion was performed, and the samples were run on a gel as follows: white uncut, white cut, blue uncut, blue cut (see figure below). After imaging the gel, we can conclude that while there is plasmid DNA in all samples, the white sample was probably mixed with the blue sample. Explain what finding in the gel indicates the white sample was probably mixed with the blue sample by referring to the size/number of bands. Account for the other source of error for this outcome besides pipette tip contamination from sample to sample. (4p) (Max 200 words) OBS! This question needs to be answered in English. ![[Pasted image 20251129235633.png]]";"";"A gene of interest was amplified and verified using the blue/white screening method. The plasmids from two bacterial colonies, one blue colony and one white colony, were purified. Then restriction enzyme digestion was performed, and the samples were run on a gel as follows: white uncut, white cut, blue uncut, blue cut (see figure below). After imaging the gel, we can conclude that while there is plasmid DNA in all samples, the white sample was probably mixed with the blue sample. Explain what finding in the gel indicates the white sample was probably mixed with the blue sample by referring to the size/number of bands. Account for the other source of error for this outcome besides pipette tip contamination from sample to sample. (4p) (Max 200 words) OBS! This question needs to be answered in English. ![[Pasted image 20251129235633.png]]";"the findings in the gel that indicate that the samples were mixed are the lines in the white uncut sample. It has two visible bands, with one lining up quite nicely with the blue uncut bands in size. If the plasmid is uncut, than there shouldn't be two distinct bands because the sample only consists of an uncut product. The white uncut should also have a larger amount of base pairs than the blue uncut because we have transformed a gene of interest into it, but they seem to have the same amount. a source of error for this outcome could be that the colony picked for the white cut may have been close to a blue colony - causing a small amount of the blue colony to be accidentaly picked." +"2024-08-01";"3";"hemoglobin";"How does fetal hemoglobin (HbF) differ from adult hemoglobin (HbA) and what effect does this have? (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).";"";"How does fetal hemoglobin (HbF) differ from adult hemoglobin (HbA) and what effect does this have? (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).";"3 av 4: Adult hemoglobin consists of two beta subunits and two alfa subunits, while fetal hemoglobin consists of two alfa subunits and two gamma subunits. HbA has a lower affinity for oxygen than HbF. Beta subunits allow for the allosteric regulator 2,3-BPG to bind. when 2,3-bpg binds it enhances T-state because it becomes a type of blockage for the conformational change to R-state, meaning that the affinity for oxygen is lowered. 2,3-BPG cannot bind to the gamma subunits - meaning that the affinity for oxygen increases." +"2024-08-01";"7";"dna-replikation";"A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln? B) Hur ser denna faktor ut? (4p)";"";"A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln? B) Hur ser denna faktor ut? (4p)";"a) PCNA, eller en sliding clamp, ökar DNA-polymerasets processivitet, den kan öka hastigheten med upp till 50x. Den fungerar pĂ„ det sĂ€ttet att den hĂ„ller i DNA strĂ€ngen sĂ„ att dna-polymeraset lĂ€tt kan glida fram b) Den ser ungefĂ€r ut som en ring som omringar leading/lagging strand." +"2024-08-01";"6";"cellmembran";"Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipider. (4p)";"";"Diskutera kortfattat skillnader och likheter mellan glykoproteiner och glykolipider. (4p)";"3 av 4: glykoproteiner Ă€r glykosylerade proteiner, dessa bestĂ„r alltsĂ„ av ett protein med ""barr"" av kolhydrater. de kan vara o-lĂ€nkade, via serin och treonins OH-grupp, eller sĂ„ kan de vara n-lĂ€nkade via aspargin. Glykoproteiner bygger upp extra- cellulĂ€r-matrix och finns i ledvĂ€tska, brosk, ögat mm. likt glykoproteiner Ă€r glykolipider glykosylerade, men de bestĂ„r av sfingosin + en fettsyra + en sackarid/flera sackarider. Denna finns i outer leaflet i cellmembran och bl.a. bygger upp glykokalyx som Ă€r pĂ„ cellen och inte i ECM. Dessa har som en ""svans"" med sackarider medan glykoproteiners kolhydrater Ă€r mer som ovannĂ€mnt, ""barr"" som kan finnas över hela proteinet." +"2024-08-01";"2";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Stamceller behöver skyddas frĂ„n det Ă„ldrande som drabbar andra celler. En sak som skyddar dem Ă€r ökat uttryck av chaperoniner. Förklara hur det kan skydda mot nĂ„got som Ă€r skadligt för celler. (4p) (Max 60 ord.)";"";"Stamceller behöver skyddas frĂ„n det Ă„ldrande som drabbar andra celler. En sak som skyddar dem Ă€r ökat uttryck av chaperoniner. Förklara hur det kan skydda mot nĂ„got som Ă€r skadligt för celler. (4p) (Max 60 ord.)";"chaperoniner - som hsp60 har tvĂ„ stycken ringstrukturer och en hĂ„lighet. I hĂ„ligheten erbjuds en isolerad plats för proteiner att vecka sig genom att proteinet gĂ„r in i hĂ„ligheten och ett lock rekryteras - den veckas ""som vanligt"" oavsett hur miljön utanför. utan detta skulle prioner kunna bildas - vilka kan infektera andra proteiner att veckas fel, vilket skadar cellen." +"";"28";"";"";"";"";"" +"";"5";"";"";"";"";"" +"";"18";"";"";"";"";"" +"";"1";"";"";"";"";"" +"";"19";"";"";"";"";"" +"";"29";"";"";"";"";"" +"";"4";"";"";"";"";"" +"";"16";"";"";"";"";"" +"";"22";"";"";"";"";"" +"";"32";"";"";"";"";"" +"";"26";"";"";"";"";"" +"";"12";"";"";"";"";"" +"";"27";"";"";"";"";"" +"";"13";"";"";"";"";"" +"";"17";"";"";"";"";"" +"";"23";"";"";"";"";"" +"";"33";"";"";"";"";"" +"";"24";"";"";"";"";"" +"";"10";"";"";"";"";"" +"";"9";"";"";"";"";"" +"";"34";"";"";"";"";"" +"";"14";"";"";"";"";"" +"";"20";"";"";"";"";"" +"";"30";"";"";"";"";"" +"";"15";"";"";"";"";"" +"";"21";"";"";"";"";"" +"";"31";"";"";"";"";"" +"";"25";"";"";"";"";"" +"";"11";"";"";"";"";"" +"";"8";"";"";"";"";"" +"";"35";"";"";"";"";"" +"";"3";"";"";"";"";"" +"";"7";"";"";"";"";"" +"";"6";"";"";"";"";"" +"";"2";"";"";"";"";"" +"2021-12-16";"28";"aminosyrametabolism";"ALAT Ă€r ett kliniskt mycket viktigt enzym. Beskriv reaktionen enzymet katalyserar samt vad en ökad plasmakoncentration av enzymet vanligen indikerar.";"";"ALAT Ă€r ett kliniskt mycket viktigt enzym. Beskriv reaktionen enzymet katalyserar samt vad en ökad plasmakoncentration av enzymet vanligen indikerar.";"ALAT – alaninaminotransferas. Enzymet utför en transaminering – glutamat slĂ„s ihop med pyruvat – aminogruppen frĂ„n glutamat överförs till pyruvat – pyruvat blir dĂ„ alanin och glutamat alfaketoglutarat. ALAT kan Ă€ven genomföra omvĂ€nd reaktion. ALAT Ă€r vanligtvis ett intracellulĂ€rt enzym, om man uppmĂ€ter en hög koncentration av detta antyder det pĂ„ att det lĂ€ckt ut ur cellerna. Detta indikerar dĂ€rav pĂ„ vĂ€vnadsskada. ALAT finns i hög utstrĂ€ckning i levern. DĂ€rför kan man se höga koncentrationer av ALAT i plasma vid mĂ„nga typer av leversjukdomar t.ex. hepatit." +"2021-12-16";"5";"nukleotider";"A) Vilken typ av bindning bryter nukleaser? B) Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för dCMP.";"";"A) Vilken typ av bindning bryter nukleaser? B) Skriv det fullstĂ€ndiga namnet för dCMP.";"A) Nukleaser bryter bindningar mellan nukleotider – dĂ€rav fosfodiesterbindningar. B) dehydroxyriboscytosinmonofosfat (fel) rĂ€tt: - deoxycytidinmonofosfat" +"2021-12-16";"18";"nukleotider";"Vid syntes av DNA eller RNA mĂ„ste var och en av de nukleotider som ska adderas till den vĂ€xande strĂ€ngen ha tre fosfatgrupper pĂ„ sig. Man fĂ„r ingen reaktion om det bara sitter en eller tvĂ„ fosfatgrupper pĂ„ nukleotiderna. Förklara varför de tre fosfatgrupperna behövs. (Max 150 ord.)";"";"Vid syntes av DNA eller RNA mĂ„ste var och en av de nukleotider som ska adderas till den vĂ€xande strĂ€ngen ha tre fosfatgrupper pĂ„ sig. Man fĂ„r ingen reaktion om det bara sitter en eller tvĂ„ fosfatgrupper pĂ„ nukleotiderna. Förklara varför de tre fosfatgrupperna behövs. (Max 150 ord.)";"Nukleotider kopplas ihop med fosfodiesterbindningar. Bildningen av denna bindning Ă€r termodynamiskt ofördelaktig eftersom att entropin minskar – reaktionen krĂ€ver tillförd energi. Fosfatgrupperna pĂ„ nukleotiden Ă€r kopplade med mycket energirika fosfoanhydridbindningar. NĂ€r dessa hydrolyseras frigörs mycket energi. NĂ€r nukleotiden ska binda in kommer dĂ„ tvĂ„ av fosfatgrupperna att slĂ€ppa – först frigörs det energi nĂ€r de bryter frĂ„n det ena fosfatet (som fortfarande sitter pĂ„ nukleotiden) – och sedan Ă€nnu mer energi nĂ€r bindningen bryts mellan de tvĂ„ frigjorda fosfatgrupperna sinsemellan. Med hjĂ€lp av denna energi kan man dĂ„ driva den energikrĂ€vande processen av att skapa en fosfodiesterbindning mellan den nya nukleotiden och den som redan finns pĂ„ DNA/RNA-strĂ€ngen. För att fĂ„ tillrĂ€ckligt med energi för att driva fosfodiesterbindningen behöver man alltsĂ„ bryta tvĂ„ fosfoanhydridbindningar m.h.a. hydrolys. DĂ€rför krĂ€vs det totalt tre stycken fosfat (tvĂ„ slĂ€pps av och en hamnar i DNA/RNA-skelettet)." +"2021-12-16";"1";"kolhydrater";"Blodgrupperna ABO Ă€r kolhydratstrukturer som bland annat finns pĂ„ vĂ„ra röda blodkroppar. A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna frĂ„n varandra? B) NĂ€r man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar frĂ„n O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar frĂ„n donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?";"";"Blodgrupperna ABO Ă€r kolhydratstrukturer som bland annat finns pĂ„ vĂ„ra röda blodkroppar. A) Hur skiljer sig A, B och O strukturerna frĂ„n varandra? B) NĂ€r man ska ge röda blodkroppar till patienter kan man ge röda blodkroppar frĂ„n O-donatorer till patienter med blodgrupp A, B och AB, men man kan inte ge patienter med blodgrupp O röda blodkroppar frĂ„n donatorer med blodgrupp A, B eller AB. Varför?";"A) De har olika uppsĂ€ttning av sockerenheter. A har fucos + galaktos + acetylgalaktosamin B har fucos + galaktos + galaktos 0 har fucos + galaktos AlltsĂ„ skiljer sig dessa sekvenser frĂ„n varandra, dĂ€rför binder olika antikroppar in till olika sorter. B) Beroende pĂ„ vilken blodgrupp man har kommer man ha olika antigen och antikroppar A har A-antigen och antikroppar mot B B har B-antigen och antikroppar mot A AB har A+B-antigen och inga antikroppar mot vare sig A eller B 0 har ""inget antigen"" och dĂ€rav antikroppar mot bĂ„de A och B Anledningen varför en person med blodgrupp 0 dĂ„ inte kan fĂ„ röda blodkroppar frĂ„n vare sig A, B eller AB Ă€r att den har antikroppar mot bĂ„de A och B. Dessa skulle dĂ„ fĂ€sta sig pĂ„ de transfererade blodkropparnas antigen och aktivera immunförsvaret → autoimmun reaktion. DĂ€remot gĂ„r det bra att personer som har blodgrupp A, B eller AB fĂ„r 0-röda blodkroppar eftersom dessa inte innehĂ„ller nĂ„gra antigen som deras immunförsvar (antikroppar) skulle kĂ€nna igen." +"2021-12-16";"19";"enzymer";"![[Pasted image 20251128080420.png]] Diagrammet ovan visar koncentrationen av Ă€mnet A som funktion av tiden i en reaktion dĂ€r A omvandlas till Ă€mnet B i nĂ€rvaro av en lĂ„g koncentration av ett enzym som katalyserar reaktionen. Enzymet tillsattes omedelbart efter tiden t₀. Vi upprepar nu försöket pĂ„ samma sĂ€tt, men med den skillnaden att vi nu tillsĂ€tter 10 gĂ„nger högre koncentration av enzymet omedelbart efter tiden t₀. Ange för var och en av tidpunkterna t₀, t₁ och t₂ om [A] kommer att vara högre, lĂ€gre eller oförĂ€ndrad jĂ€mfört med i diagrammet ovan. Ange ocksĂ„ en motivation till ditt svar vid varje tidpunkt. (Max 150 ord.)";"";"![[Pasted image 20251128080420.png]] Diagrammet ovan visar koncentrationen av Ă€mnet A som funktion av tiden i en reaktion dĂ€r A omvandlas till Ă€mnet B i nĂ€rvaro av en lĂ„g koncentration av ett enzym som katalyserar reaktionen. Enzymet tillsattes omedelbart efter tiden t₀. Vi upprepar nu försöket pĂ„ samma sĂ€tt, men med den skillnaden att vi nu tillsĂ€tter 10 gĂ„nger högre koncentration av enzymet omedelbart efter tiden t₀. Ange för var och en av tidpunkterna t₀, t₁ och t₂ om [A] kommer att vara högre, lĂ€gre eller oförĂ€ndrad jĂ€mfört med i diagrammet ovan. Ange ocksĂ„ en motivation till ditt svar vid varje tidpunkt. (Max 150 ord.)";"t₀ kommer att vara oförĂ€ndrad. Detta pga att utgĂ„ngskoncentrationen av A inte kommer att minska bara för att man adderar mer enzym. t₁ kommer vara lĂ€gre. Detta pga att enzymet katalyserar reaktionen – den kommer ske mycket snabbare – A kommer att bildas till B snabbare nĂ€r man tillsĂ€tter mer enzym – dĂ€rför sĂ€nks koncentrationen av A snabbare. t₂ kommer Ă€ven den att vara oförĂ€ndrad eftersom man i kurvan ser att reaktionen vid den tidpunkten uppnĂ„tt jĂ€mvikt (koncentrationen förĂ€ndras inte). Enzymer pĂ„verkar inte jĂ€mviktskonstanten – alltsĂ„ vid vilket förhĂ„llande mellan koncentrationerna av A och B som reaktionshastigheten av A→B och B→A Ă€r lika. DĂ€rför kommer koncentrationen av A vid jĂ€mvikt (t₂) inte att pĂ„verkas av ökad koncentration av enzym." +"2021-12-16";"29";"pentosfosfatvĂ€gen";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ribulos 5-fosfat kan bildas i bĂ„de den oxidativa och icke-oxidativa fasen av pentosfosfatvĂ€gen. B: I röda blodkroppar Ă€r pentosfosfatvĂ€gen essentiell för att upprĂ€tthĂ„lla ett funktionellt glutation-system och dĂ€rmed ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar. C: Reaktionerna i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas Ă€r fullt reversibla. D: PentosfosfatvĂ€gens samtliga reaktioner sker i cytoplasman. RĂ€tt svar";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ribulos 5-fosfat kan bildas i bĂ„de den oxidativa och icke-oxidativa fasen av pentosfosfatvĂ€gen. B: I röda blodkroppar Ă€r pentosfosfatvĂ€gen essentiell för att upprĂ€tthĂ„lla ett funktionellt glutation-system och dĂ€rmed ett fullgott skydd mot reaktiva syreföreningar. C: Reaktionerna i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas Ă€r fullt reversibla. D: PentosfosfatvĂ€gens samtliga reaktioner sker i cytoplasman. RĂ€tt svar";"A, B och D" +"2021-12-16";"4";"elektrontransportkedjan";"NĂ€r elektroner frĂ„n NADH genom transport i NADH-Q oxidoreduktas nĂ„r Q sker en konformationsförĂ€ndring i komplexet som tillĂ„ter protontransport över mitokondriens inre membran. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar konformationsĂ€ndringen behöver ha, varför den behöver ha den egenskapen samt ge ett exempel pĂ„ en aminosyra som har den egenskapen. (Max 75 ord.)";"";"NĂ€r elektroner frĂ„n NADH genom transport i NADH-Q oxidoreduktas nĂ„r Q sker en konformationsförĂ€ndring i komplexet som tillĂ„ter protontransport över mitokondriens inre membran. Redogör för vilken egenskap en aminosyra som förmedlar konformationsĂ€ndringen behöver ha, varför den behöver ha den egenskapen samt ge ett exempel pĂ„ en aminosyra som har den egenskapen. (Max 75 ord.)";"NĂ€r Q tar upp tvĂ„ elektroner kommer den innan upptaget av protoner att vara negativt laddad, QÂČ⁻. Eftersom den Ă€r negativt laddad kommer den dĂ„ att interagera med aminosyror som har en laddning (kommer ske repulsion eller attraktion), dĂ€rför krĂ€vs det att aminosyran som förmedlar konformationsĂ€ndringen Ă€r positivt eller negativt laddad. Ett exempel pĂ„ en sĂ„dan aminosyra Ă€r arginin (Arg) – som Ă€r positivt laddad vid pH runt 7." +"2021-12-16";"16";"translation";"Which basic building blocks is the ribosome made of? / Vad Ă€r ribosomen huvudsakligen uppbyggd av?";"";"Which basic building blocks is the ribosome made of? / Vad Ă€r ribosomen huvudsakligen uppbyggd av?";"It is made of rRNA and proteins. rRNA is in the center of both the large subunit and the small subunit. The proteins are more in the periphery. As described the ribosome has a large and a small subunit. In prokaryotes the small subunit is 30S and the large is 50S – they together form the 70S ribosome. In eukaryotes the ribosome is a bigger, the small subunit is 40S and the bigger is 60S – they form the 80S ribosome. The small subunits is where the t-RNAÂŽs anticodon pairs with the codon on the RNA strand, in the large subunit the peptide-bond is formed." +"2021-12-16";"22";"integrering-av-metabolismen";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. (Max 120 ord.) A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen? B) Ange summaformeln för de reaktioner som katalyseras av komplexet. C) En typ av reglering av komplexet Ă€r av feedforward-typ. Vad innebĂ€r feedforwardreglering, vad ger feedforwardreglering av komplexet och hur? Rita gĂ€rna.";"";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. (Max 120 ord.) A) Vad gör att komplexet har en central roll i metabolismen? B) Ange summaformeln för de reaktioner som katalyseras av komplexet. C) En typ av reglering av komplexet Ă€r av feedforward-typ. Vad innebĂ€r feedforwardreglering, vad ger feedforwardreglering av komplexet och hur? Rita gĂ€rna.";"a) Eftersom att den omvandlar pyruvat till acetyl-CoA – ett irreversibelt steg – glukoneogenes kan ej ske (eftersom pyruvat omvandlats). b) Pyruvat + CoA + NADâș → Acetyl-CoA + CO₂ + NADH + Hâș c) PDC kommer att feedforward-stimuleras av pyruvat. Feedforwardreglering innebĂ€r att en metabolit i nĂ„got steg innan det aktuella steget kommer att reglera den aktuella reaktionen. Stor mĂ€ngd pyruvat – det finns tillrĂ€ckligt – pyruvat inhiberar PD-kinas (enzym som fosforylerar och dĂ€rmed inhiberar PDC) – PDC Ă€r ej fosforylerat och dĂ€rmed aktivt. Pyruvatet signalerar alltsĂ„ att det finns tillrĂ€ckligt pyruvat – bĂ€ttre att omvandlas till acetyl-CoA för andra anvĂ€ndningsomrĂ„den." +"2021-12-16";"32";"cellmembran";"cVilken typ av molekyler passerar lĂ€ttast genom ett cellmembran? VĂ€lj ett alternativ: A: SmĂ„ polĂ€ra B: Laddade C: Stora polĂ€ra D: Stora hydrofoba E: SmĂ„ hydrofoba RĂ€tt svar";"";"cVilken typ av molekyler passerar lĂ€ttast genom ett cellmembran? VĂ€lj ett alternativ: A: SmĂ„ polĂ€ra B: Laddade C: Stora polĂ€ra D: Stora hydrofoba E: SmĂ„ hydrofoba RĂ€tt svar";"E" +"2021-12-16";"26";"betaoxidation";"Under vilka omstĂ€ndigheter sker bildning av ketonkroppar. Varför sker detta? Beskriv den molekylĂ€ra mekanismen.";"";"Under vilka omstĂ€ndigheter sker bildning av ketonkroppar. Varför sker detta? Beskriv den molekylĂ€ra mekanismen.";"Bildning av ketonkroppar sker vid svĂ€lt/fasta men kan Ă€ven ske vid diabetes typ 1. Vid bĂ„da dessa tillstĂ„nd kommer det finnas en lĂ„g nivĂ„ av insulin i blodet. Vid svĂ€lt för att glukoshalten Ă€r mycket lĂ„g – vid diabetes typ 1 för att pankreas ej kan producera insulin. Levern kommer att tolka de lĂ„ga nivĂ„erna av insulin som att kroppen svĂ€lter – den kommer genomföra mycket glukoneogenes för att bilda glukos för att slĂ€ppa ut till kroppens vĂ€vnader. Vid glukoneogenes anvĂ€nds oxaloacetat – nĂ€r levern kör glukoneogenes i högvarv kommer den dĂ€rför nĂ€stan helt ta slut. Den behövs Ă€ven för att slĂ„s ihop med acetyl-CoA för att kunna pĂ„börja citronsyracykeln. Vid avsaknad av oxaloacetat kommer dĂ€rav acetyl-CoA att ansamlas – den kommer dĂ„ att brytas ner till ketonkroppar. Dessa Ă€r vattenlösliga (till skillnad frĂ„n lipider) och kan dĂ€rav ta sig igenom blod-hjĂ€rnbarriĂ€ren. HjĂ€rnan kan dĂ„ omvandla ketonkropparna till acetyl-CoA och anvĂ€nda det som energi. HjĂ€rnan tar dock endast upp dessa vid svĂ€lt (dĂ„ finns ju ingen glukos i blodet) men inte vid diabetes (dĂ„ Ă€r glukoshalten hög). Bildningen av ketonkroppar Ă€r alltsĂ„ ett sĂ€tt att se till att hjĂ€rnan fĂ„r energi vid svĂ€lt. Vid svĂ€lt kan andra celler bilda energi m.h.a lipider men det kan inte hjĂ€rnan eftersom dessa inte kan passera blod-hjĂ€rnbarriĂ€ren. Vid svĂ€lt (lĂ„gt glukos) mĂ„ste dĂ€rför hjĂ€rnan fĂ„ energi pĂ„ annat sĂ€tt Ă€n glukos. Detta sker genom bildningen av ketonkroppar." +"2021-12-16";"12";"rna-syntes";"Vid initiering av RNA-polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilket/vilka pĂ„stĂ„ende(n) om denna process stĂ€mmer? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. B: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. C: TFIIE binder till TATA-boxen. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet. RĂ€tt svar";"";"Vid initiering av RNA-polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilket/vilka pĂ„stĂ„ende(n) om denna process stĂ€mmer? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. B: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. C: TFIIE binder till TATA-boxen. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet. RĂ€tt svar";"D" +"2021-12-16";"27";"kolesterol";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r helt korrekta avseende kolesterolets omsĂ€ttning och funktion i kroppen? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Merparten av kroppens kolesterol hĂ€rrör frĂ„n födointag, ny-syntes av kroppens celler bidrar normalt i liten utstrĂ€ckning. B: Kolesterol utsöndras normalt sett via levern (gallan) i form av gallsyror och, i mindre utstrĂ€ckning, fritt kolesterol. C: Kroppens enda sĂ€tt att göra sig av med kolesterol Ă€r genom utsöndring via njurarna (efter konjugering till aminosyran glycin i levern). D: Kolesterolets funktioner inkluderar bl.a. att vara utgĂ„ngsmaterial i syntesen av steriodhormoner.";"";"Vilket/vilka av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r helt korrekta avseende kolesterolets omsĂ€ttning och funktion i kroppen? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Merparten av kroppens kolesterol hĂ€rrör frĂ„n födointag, ny-syntes av kroppens celler bidrar normalt i liten utstrĂ€ckning. B: Kolesterol utsöndras normalt sett via levern (gallan) i form av gallsyror och, i mindre utstrĂ€ckning, fritt kolesterol. C: Kroppens enda sĂ€tt att göra sig av med kolesterol Ă€r genom utsöndring via njurarna (efter konjugering till aminosyran glycin i levern). D: Kolesterolets funktioner inkluderar bl.a. att vara utgĂ„ngsmaterial i syntesen av steriodhormoner.";"B och D" +"2021-12-16";"13";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Describe mechanistically how an antibiotic may interfere with transcription of a bacterial genome. / Beskriv en mekanism för hur antibiotika kan störa transkription av ett bakteriellt genom.";"";"Describe mechanistically how an antibiotic may interfere with transcription of a bacterial genome. / Beskriv en mekanism för hur antibiotika kan störa transkription av ett bakteriellt genom.";"Antibiotics can work as repressors. They can bind in to the operator region of an operon and thereby inhibiting the transcription of the genes that the operon contains." +"2021-12-16";"17";"termodynamik";"The coupling of ATP synthesis to a glycolytic reaction is described below. PEP + H₂O → pyruvate + Pi (ΔG = −78 kJ/mol) ADP + Pi → ATP + H₂O (ΔG = +55 kJ/mol) PEP + ADP → pyruvate + ATP (ΔG = −23 kJ/mol) Which of the following statements is correct for the reaction ADP + Pi → ATP + H₂O? VĂ€lj ett alternativ: A: The reaction is exergonic and thermodynamically unfavorable. B: The reaction is endergonic and thermodynamically favorable. C: The reaction is endergonic and thermodynamically unfavorable. D: The reaction is exergonic and thermodynamically favorable. RĂ€tt svar";"";"The coupling of ATP synthesis to a glycolytic reaction is described below. PEP + H₂O → pyruvate + Pi (ΔG = −78 kJ/mol) ADP + Pi → ATP + H₂O (ΔG = +55 kJ/mol) PEP + ADP → pyruvate + ATP (ΔG = −23 kJ/mol) Which of the following statements is correct for the reaction ADP + Pi → ATP + H₂O? VĂ€lj ett alternativ: A: The reaction is exergonic and thermodynamically unfavorable. B: The reaction is endergonic and thermodynamically favorable. C: The reaction is endergonic and thermodynamically unfavorable. D: The reaction is exergonic and thermodynamically favorable. RĂ€tt svar";"D" +"2021-12-16";"23";"elektrontransportkedjan";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. Cytokrom C FADH₂ Fe i heme a₃ i komplex IV O₂";"";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. Cytokrom C FADH₂ Fe i heme a₃ i komplex IV O₂";"1. FADH₂ 2. Cytokrom C 3. Fe i heme a₃ i komplex IV 4. O₂" +"2021-12-16";"33";"transport-över-cellmembran";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende transportörer Ă€r en antiport? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Adeninnukleotidtranslokas B: CFTR (Cystisk fibros transmembrane conductance regulator) C: Naâș/Kâș-pumpen D: GLUT4 (glukostransportör 4) RĂ€tt svar";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende transportörer Ă€r en antiport? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Adeninnukleotidtranslokas B: CFTR (Cystisk fibros transmembrane conductance regulator) C: Naâș/Kâș-pumpen D: GLUT4 (glukostransportör 4) RĂ€tt svar";"A och C" +"2021-12-16";"24";"glukosmetabolism";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande intermediĂ€rer: alfaketoglutarat, 3-fosfoglycerat, glyceraldehyd 3-fosfat, oxalacetat? 3-fosfoglycerat alfaketoglutarat glyceraldehyd 3-fosfat oxalacetat (Drag-och-slĂ€pp-frĂ„ga)";"";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande intermediĂ€rer: alfaketoglutarat, 3-fosfoglycerat, glyceraldehyd 3-fosfat, oxalacetat? 3-fosfoglycerat alfaketoglutarat glyceraldehyd 3-fosfat oxalacetat (Drag-och-slĂ€pp-frĂ„ga)";"1. glyceraldehyd 3-fosfat 2. 3-fosfoglycerat 3. alfaketoglutarat 4. oxalacetat" +"2021-12-16";"10";"dna-replikation";"FrĂ„ga 10 Vilket/vilka av följande alternativ om DNA-replikation Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. B: DNA-replikation sker alltid i 5ÂŽ till 3ÂŽ-riktning. C: Opoisomeraser kan förĂ€ndra ”linking number” hos DNA. D: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.";"";"FrĂ„ga 10 Vilket/vilka av följande alternativ om DNA-replikation Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Flap endonuclease 1 (FEN1) kan hjĂ€lpa till att ta bort en RNA-primer. B: DNA-replikation sker alltid i 5ÂŽ till 3ÂŽ-riktning. C: Opoisomeraser kan förĂ€ndra ”linking number” hos DNA. D: Okazaki-fragment bildas under syntes av ”leading strand”.";"A & B" +"2021-12-16";"9";"dna-replikation";"Vid eukaryot DNA-replikation sĂ„ spelar CMG-helikaset en viktig roll. Detta helikas bestĂ„r av tre delar: MCM, Gins och Cdc45. (Max 50 ord.) a. I vilken fas av cellcykeln binder MCM till replikations-origin? b. I vilken fas av cellcykeln binder Gins och Cdc45 till MCM? c. Varför Ă€r det viktigt att separera laddningen av MCM-helikaset frĂ„n dess aktivering med hjĂ€lp av Gins och Cdc45?";"";"Vid eukaryot DNA-replikation sĂ„ spelar CMG-helikaset en viktig roll. Detta helikas bestĂ„r av tre delar: MCM, Gins och Cdc45. (Max 50 ord.) a. I vilken fas av cellcykeln binder MCM till replikations-origin? b. I vilken fas av cellcykeln binder Gins och Cdc45 till MCM? c. Varför Ă€r det viktigt att separera laddningen av MCM-helikaset frĂ„n dess aktivering med hjĂ€lp av Gins och Cdc45?";"a) I G1-fasen binder MCM m.h.a. ORC och laddningsfaktorerna Cdc6 och Cdt1. b) Ökad nivĂ„ av CDK (kinaser) bidrar till att binda Gins och Cdc45 i S-fasen. c) För att försĂ€kra att replikationen bara sker en gĂ„ng per cellcykel. DĂ€rför Ă€r nivĂ„erna av CDK lĂ„ga i G1 och stiger i S." +"2021-12-16";"34";"plasmid";"Plasmid DNA purified from colonies grown on blue/white screening plates was verified by electrophoresis. Samples in Lanes C and D are digested by enzyme for verification whilst Lanes A and B are non-digested samples. Select the correct description/descriptions based on the gel picture below. ![[Pasted image 20251128080404.png]] VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: The band in Lane A that migrates the furthest is in supercoiled form and we can predict its size by a comparison with the size markers. B: The sample in Lane C has the largest size of DNA because it displays the brightest intensity under UV light. C: By comparing Lanes C and D, we can infer that the sample in Lane D is a plasmid with an insert DNA whilst Lane C is an empty vector. D: By comparing Lanes A and B, we can infer that the sample in Lane B is a plasmid with an insert DNA whilst Lane A is an empty vector.";"";"Plasmid DNA purified from colonies grown on blue/white screening plates was verified by electrophoresis. Samples in Lanes C and D are digested by enzyme for verification whilst Lanes A and B are non-digested samples. Select the correct description/descriptions based on the gel picture below. ![[Pasted image 20251128080404.png]] VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: The band in Lane A that migrates the furthest is in supercoiled form and we can predict its size by a comparison with the size markers. B: The sample in Lane C has the largest size of DNA because it displays the brightest intensity under UV light. C: By comparing Lanes C and D, we can infer that the sample in Lane D is a plasmid with an insert DNA whilst Lane C is an empty vector. D: By comparing Lanes A and B, we can infer that the sample in Lane B is a plasmid with an insert DNA whilst Lane A is an empty vector.";"RĂ€tt svar 1. C 2. D (FlersvarsfrĂ„ga; i originalbilden Ă€r första pĂ„stĂ„endet felmarkerat, de tvĂ„ sista rĂ€ttmarkerade.)" +"2021-12-16";"14";"rekombinant-dna-teknik";"Which of the following is/are true about bacterial transformation? / Vilket/vilka av nedanstĂ„ende stĂ€mmer för bakteriell transformation? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Competence is not required for all bacterial species. / Kompetens Ă€r inte nödvĂ€ndigt för alla bakteriearter. B: The DNA is typically fragmented at the bacterium’s surface. / DNA fragmenteras vanligtvis vid bakteriens yta. C: Transformation may be general or specialized. / Transformation kan vara generell eller specialiserad. D: The DNA may or may not need to integrate into the host genome. / DNA mĂ„ste inte alltid integreras i vĂ€rdens genom.";"";"Which of the following is/are true about bacterial transformation? / Vilket/vilka av nedanstĂ„ende stĂ€mmer för bakteriell transformation? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Competence is not required for all bacterial species. / Kompetens Ă€r inte nödvĂ€ndigt för alla bakteriearter. B: The DNA is typically fragmented at the bacterium’s surface. / DNA fragmenteras vanligtvis vid bakteriens yta. C: Transformation may be general or specialized. / Transformation kan vara generell eller specialiserad. D: The DNA may or may not need to integrate into the host genome. / DNA mĂ„ste inte alltid integreras i vĂ€rdens genom.";"B och D" +"2021-12-16";"20";"glykolysen";"Ge ett exempel pĂ„ och förklara mekanismen bakom en förĂ€ndring i metabolismen som sker vid högintensivt muskelarbete för att vi ska bli bĂ€ttre pĂ„ att utföra anaerob glykolys framöver. (Max 120 ord.)";"";"Ge ett exempel pĂ„ och förklara mekanismen bakom en förĂ€ndring i metabolismen som sker vid högintensivt muskelarbete för att vi ska bli bĂ€ttre pĂ„ att utföra anaerob glykolys framöver. (Max 120 ord.)";"Högintensivt muskelarbete kommer leda till syrebrist, nĂ€r detta sker kommer transkriptionsfaktorn HIF-1 att aktiveras. Den kommer att stimulera ökad produktion av glukostransportörer, enzymer i glykolysen och Ă€ven aktivera VEGF. VEGF ökar vaskulariseringen av vĂ€vnaden – mer blodkĂ€rl. Detta gör att musklerna kommer i kontakt med fler blodkĂ€rl och dĂ€rmed mer glukos. Den ökade mĂ€ngden glukostransportörer gör att cellerna kan ta upp glukos i större mĂ€ngder nĂ€r det behövs. Ökad mĂ€ngd enzymer i glykolysen gör att musklerna kan ta hand om glukoset och omvandla det till energi i större utstrĂ€ckning nĂ€r det behövs. Vid anaeroba förhĂ„llanden kan musklerna bara anvĂ€nda sig av glykolys – genom HIF-1 blir de bĂ€ttre pĂ„ att ta upp glukos och bĂ€ttre pĂ„ att utnyttja den." +"2021-12-16";"30";"nukleotidnedbrytning";"Vilket/vilket av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotiders nedbrytning Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Xantinoxidas Ă€r ett viktigt enzym involverat i nedbrydning av purin-nukleotider. B: Delar av pyrimidinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikĂ€lla. C: Bindningen mellan nukleosiders sockerstruktur och kvĂ€vebas klyvs genom hydrolys nĂ€r nukleosider bryts ned. D: Urinsyra (urat) innehĂ„ller merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i purinbaser. RĂ€tt svar";"";"Vilket/vilket av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotiders nedbrytning Ă€r korrekt/korrekta? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Xantinoxidas Ă€r ett viktigt enzym involverat i nedbrydning av purin-nukleotider. B: Delar av pyrimidinbasers kolskelett kan utnyttjas som energikĂ€lla. C: Bindningen mellan nukleosiders sockerstruktur och kvĂ€vebas klyvs genom hydrolys nĂ€r nukleosider bryts ned. D: Urinsyra (urat) innehĂ„ller merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i purinbaser. RĂ€tt svar";"A, B och D" +"2021-12-16";"15";"dna-replikation";"In order for the lagging strand to become one single continuous strand, the Okazaki fragments (OF) must undergo a maturation process. / För att den slĂ€pande strĂ€ngen ska bli en kontinuerlig strĂ€ng behöver Okazakifragment genomgĂ„ en mognadsprocess. A) Which two enzymes are involved in bacterial OF maturation? B) Briefly describe their specific functions in the process.";"";"In order for the lagging strand to become one single continuous strand, the Okazaki fragments (OF) must undergo a maturation process. / För att den slĂ€pande strĂ€ngen ska bli en kontinuerlig strĂ€ng behöver Okazakifragment genomgĂ„ en mognadsprocess. A) Which two enzymes are involved in bacterial OF maturation? B) Briefly describe their specific functions in the process.";"a) Polymeras 1 och DNA-ligas. b) Polymeras 1 har en 5-3-exonukleas-aktivitet, den kommer att bryta upp RNA-primerna pĂ„ Okazakifragmenten i 5-3-riktning. Den kommer ocksĂ„ byta ut RNAt mot korresponderande DNA. För att detta ska ske korrekt har den Ă€ven en 3-5-exonukleas-aktivitet som kan bryta fosfodiesterbindningar om fel nukleotid sĂ€tts pĂ„. Ligaset kommer att reparera ""nicks"", alltsĂ„ smĂ„ mellanrum som kommer finnas mellan det nysyntetiserade DNAt som tagit primerns plats och det ""Ă€ldre"" DNAt. Detta gör ligaset genom att skapa en fosfodiesterbindning mellan nukleotiderna, detta sker med hjĂ€lp av ATP." +"2021-12-16";"21";"integrering-av-metabolismen";"Förklara varför utbytet av ATP frĂ„n en glukos som genomgĂ„r aerob katabolism inte alltid blir detsamma. (Max 120 ord.)";"";"Förklara varför utbytet av ATP frĂ„n en glukos som genomgĂ„r aerob katabolism inte alltid blir detsamma. (Max 120 ord.)";"Hur mycket ATP man fĂ„r beror pĂ„ vilken transportör som anvĂ€nds för intaget av de 2 NADH till mitokondrien som tillverkats vid glykolys. Om glycerol-3-fosfatshunten anvĂ€nds, dĂ€r kommer NADH genom ett mellansteg donera sina elektroner till FAD som befinner sig i komplex 2 i elektrontransportkedjan. DĂ€rav kommer 2 st NADH inte att donera nĂ„gra elektroner till komplex 1 vilket skulle ha resulterat i utpumpandet av 2×4 vĂ€ten som i sin tur skulle resulterat tvĂ„ mer ATP genererade. Om istĂ€llet malat-aspartatshunten anvĂ€ndas kommer inte tvĂ„ ATP att förloras. DĂ€r kommer NADH reducera oxaloacetat till malat → transporteras in i mitokondrien → omvĂ€nda reaktionen sker → NADâș i mitokondrien blir NADH → donerar elektroner till komplex 1 → inga protoner ""tappas"", tvĂ„ ""extra"" ATP." +"2021-12-16";"31";"heme";"Beskriv översiktligt hur heme bryts ner och utsöndras.";"";"Beskriv översiktligt hur heme bryts ner och utsöndras.";"Heme kommer först att bilda biliverdin – sedan bildas bilirubin – sedan bildas bilrubin. Bilirubin Ă€r en hydrofob molekul – kan inte transporteras fritt i blodet – dĂ€rför kommer den i levern att konjugeras med tvĂ„ stycken syror, glukaronsyror – bilrubin bildas som Ă€r amfipatisk och en mer vattenlöslig molekyl. Den kommer dĂ€rmed att utsöndras genom gallan i levern → transporteras till tunntarmen → utsöndras slutligen i avföringen." +"2021-12-16";"25";"glykogen";"Vilken Ă€r den huvudsakliga funktionen av glykogen i levern respektive skelettmuskulaturen? Ange Ă€ven den huvudsakliga orsaken till denna skillnad samt vilken slutprodukt som bildas vid fullstĂ€ndig glykogenolys i respektive vĂ€vnad.";"";"Vilken Ă€r den huvudsakliga funktionen av glykogen i levern respektive skelettmuskulaturen? Ange Ă€ven den huvudsakliga orsaken till denna skillnad samt vilken slutprodukt som bildas vid fullstĂ€ndig glykogenolys i respektive vĂ€vnad.";"Glykogen i levern fungerar som en glukosreserv för blodet – man vill kunna sĂ€nka blodglukosen om den Ă€r för hög – glykogen bildas – och kunna höja den om den Ă€r för lĂ„g – glykogen bryts ner – glukos slĂ€pps ut i blodet. I muskler fungerar glykogen som en glukosreserv för muskeln sjĂ€lv. Om det behövs ATP pga muskelarbete kommer glykogen att brytas ned och gĂ„ in i glykolysen. Anledningen till att bara levern kan skicka ut glukos till blodet Ă€r för att den har enzymet glukos-6-fosfatas i ER. Vid nedbrytning av glykogen kommer glukos-1-fosfat bildas → sedan isomeriseras detta m.h.a. fosfoglukosmutas (sker i bĂ„de muskler och lever) till glukos-6-fosfat. Detta Ă€r den slutgiltiga produkt som bildas i glykogenolys i muskler → den kan gĂ„ in i glykolys eller andra metabola vĂ€gar. Glukos-6-fosfat kan dock inte transporteras ut ur cellerna. För att göra detta mĂ„ste den omvandlas till glukos. Det Ă€r vad glukos-6-fosfatas-enzymet gör, den tar bort fosfatgruppen med hjĂ€lp av hydrolys. DĂ„ kan glukos slĂ€ppas ut i blodet och transporteras till andra vĂ€vnader. Glukos Ă€r alltsĂ„ slutprodukten i lever. Sammanfattat Ă€r alltsĂ„ anledningen till varför glykogen har olika funktioner i muskler och lever för att lever innehĂ„ller enzymet glukos-6-fosfatas medan muskler inte innehĂ„ller detta enzym. Detta enzym möjliggör att glukos kan slĂ€ppas ut i blodet och inte endast anvĂ€ndas i den egna cellen." +"2021-12-16";"11";"kromatin";"Beskriv nukleosomens uppbyggnad (Nucleosome core particle). Ange vilka komponenter som ingĂ„r och hur de Ă€r organiserade.";"";"Beskriv nukleosomens uppbyggnad (Nucleosome core particle). Ange vilka komponenter som ingĂ„r och hur de Ă€r organiserade.";"Nukleosomen bestĂ„r av histon-proteiner och DNA-helix. I mitten av nukleosomen finns tvĂ„ kopior av histonproteinerna H2A, H2B, H3 och H4. Detta bildar alltsĂ„ en oktamer. Sedan lindas DNA runt histonerna ungefĂ€r 1,75 varv, ca 100–200 baspar lĂ„ngt. Sedan sĂ€tter sig en till histon, H1, utanpĂ„ DNA-strĂ€ngen och oktameren för att stabilisera och motverka att strukturen lindas upp. Mellan tvĂ„ histoner kommer det finnas en fri bit av DNA som kallas linker-DNA." +"2021-12-16";"8";"utforska-proteiner";"Du har fĂ„tt i uppgift att analysera proteiner i en lösning med hjĂ€lp av SDS-PAGE. (Max 150 ord) A) Förklara principen för metoden. B) Vad fyller SDS för funktion? C) Vilken egenskap hos proteinet anvĂ€nds för separation?";"";"Du har fĂ„tt i uppgift att analysera proteiner i en lösning med hjĂ€lp av SDS-PAGE. (Max 150 ord) A) Förklara principen för metoden. B) Vad fyller SDS för funktion? C) Vilken egenskap hos proteinet anvĂ€nds för separation?";"A) Principen med SDS-PAGE Ă€r att man vill analysera proteiner avseende massa. Man anvĂ€nder först en molekyl som heter SDS, en negativt laddad molekyl som binder till proteiner. Ju större massa proteinet har – desto större mĂ€ngd SDS-molekyler binder – resulterar i en större negativ laddning (jĂ€mfört med mindre proteiner). Sedan lĂ„ter man dessa proteiner vandra genom en polyakrylamid-gel frĂ„n en negativ elektrod till en positiv elektrod. Ju större negativ laddning desto större motstĂ„nd i gelen. Detta leder till att smĂ„ proteiner vandrar lĂ€ngst och stora kortast. DĂ„ fĂ„r man alltsĂ„ en separation i gelen avseende storlek. B) SDS som beskrivet Ă€r en negativ molekyl som binder till protein – funktionen Ă€r att skapa en laddningsskillnad mellan proteiner som korresponderar till storleken. C) Det Ă€r proteinernas massa som anvĂ€nds för separation." +"2021-12-16";"35";"introduktionslaboration";"Du sĂ€tter upp en studie för att avgöra om mĂ€nniskor som migrerar löper en ökad risk att utveckla schizofreni jĂ€mfört med icke-migranter. Din nollhypotes Ă€r sĂ„ledes följande: ”Risken att utveckla schizofreni Ă€r densamma bland migranter och icke-migranter”. Du genomför studien, sammanstĂ€ller resultaten och utför ett statistiskt test för att avgöra om den eventuella skillnaden Ă€r statistiskt signifikant. NĂ€r kan du förkasta nollhypotesen med viss sĂ€kerhet? VĂ€lj ett alternativ: A: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≄ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehĂ„ller siffran 0. B: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≀ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehĂ„ller siffran 0. C: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≀ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehĂ„ller siffran 0. D: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≄ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehĂ„ller siffran 0.";"";"Du sĂ€tter upp en studie för att avgöra om mĂ€nniskor som migrerar löper en ökad risk att utveckla schizofreni jĂ€mfört med icke-migranter. Din nollhypotes Ă€r sĂ„ledes följande: ”Risken att utveckla schizofreni Ă€r densamma bland migranter och icke-migranter”. Du genomför studien, sammanstĂ€ller resultaten och utför ett statistiskt test för att avgöra om den eventuella skillnaden Ă€r statistiskt signifikant. NĂ€r kan du förkasta nollhypotesen med viss sĂ€kerhet? VĂ€lj ett alternativ: A: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≄ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehĂ„ller siffran 0. B: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≀ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden innehĂ„ller siffran 0. C: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≀ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehĂ„ller siffran 0. D: Om det statistiska testet framstĂ€ller ett p-vĂ€rde ≄ 0,05 och det 95-iga konfidensintervallet för den skattade skillnaden inte innehĂ„ller siffran 0.";"C" +"2021-12-16";"3";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Rita en dipeptid bestĂ„ende av de tvĂ„ (olika) aminosyror frĂ„n vars sidokedjor det inte gĂ„r att bilda glukos. Dipeptiden befinner sig i en lösning med pH-vĂ€rde 2. Ange vilka aminosyrorna Ă€r.";"";"Rita en dipeptid bestĂ„ende av de tvĂ„ (olika) aminosyror frĂ„n vars sidokedjor det inte gĂ„r att bilda glukos. Dipeptiden befinner sig i en lösning med pH-vĂ€rde 2. Ange vilka aminosyrorna Ă€r.";"![[Pasted image 20251128074813.png]] Ska stĂ„ Lysin, inte Lycin." +"2021-12-16";"7";"evolution";"Briefly describe the RNA world hypothesis with an example. / Beskriv kortfattat RNA-vĂ€rlds-hypotesen genom ett exempel. (Max 100 words.)";"";"Briefly describe the RNA world hypothesis with an example. / Beskriv kortfattat RNA-vĂ€rlds-hypotesen genom ett exempel. (Max 100 words.)";"The RNA world hypothesis describes how living things has gone from using only RNA as storage of genetic material and catalyzing chemical processes (ribozymes) to being close to solely depending on proteins to catalyze many important chemical processes. One example is the enzyme RNAse P which function is cleave the 5ÂŽ end of tRNA-molecules. In bacteria the enzyme consits of almost only RNA and very little proteins (which are not even essentiall to the function). In archea there is less RNA and more protein, and in eukaryotes proteins make up the largest part of the enzyme. This is aligned with the hypothesis." +"2021-12-16";"6";"hemoglobin";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende faktorer leder till att hemoglobinets syrebindande förmĂ„ga minskar? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Hög koncentration 2,3-BPG. B: Högt pH. C: Hög koncentration O₂. D: Hög koncentration CO₂.";"";"Vilken/vilka av nedanstĂ„ende faktorer leder till att hemoglobinets syrebindande förmĂ„ga minskar? VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Hög koncentration 2,3-BPG. B: Högt pH. C: Hög koncentration O₂. D: Hög koncentration CO₂.";"A och D" +"2021-12-16";"2";"lipider";"Ange en skillnad mellan mĂ€ttade och omĂ€ttade fettsyror avseende struktur och en skillnad avseende inverkan pĂ„ fluiditeten hos cellens membran.";"";"Ange en skillnad mellan mĂ€ttade och omĂ€ttade fettsyror avseende struktur och en skillnad avseende inverkan pĂ„ fluiditeten hos cellens membran.";"MĂ€ttade fettsyror har inga dubbelbindningar – dĂ€rav Ă€r deras fettsyrekedjor raka strukturer. OmĂ€ttade fettsyror har dĂ€remot en eller flera dubbelbindningar – detta leder till en böjning i strukturen dĂ€r dubbelbindningen sitter – fettsyrorna blir inte helt raka strukturer utan böjda pĂ„ olika sĂ€tt beroende pĂ„ vart dubbelbindningarna sitter och om de har trans eller cis-konfiguration. Eftersom att de mĂ€ttade fettsyrorna har raka fettsyrasvansar kan dessa packas mycket tĂ€tt – fluiditeten i membranet minskar. DĂ€remot kan de omĂ€ttade fettsvansarna inte packas lika tĂ€tt pĂ„ grund av att de inte Ă€r raka strukturer – fluiditeten i membranet ökar." +"2023-12-18";"28";"heme";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om heme Ă€r korrekta? (2p) A: Succinyl-CoA och glycin anvĂ€nds vid hemesyntesen. B: Trypsin innehĂ„ller heme. C: Hememolekylen innehĂ„ller en magnesiumjon. D: Cytokrom C innehĂ„ller heme.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om heme Ă€r korrekta? (2p) A: Succinyl-CoA och glycin anvĂ€nds vid hemesyntesen. B: Trypsin innehĂ„ller heme. C: Hememolekylen innehĂ„ller en magnesiumjon. D: Cytokrom C innehĂ„ller heme.";"A och D" +"2023-12-18";"5";"utforska-proteiner";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att göra en rening av ett protein baserat pĂ„ laddning. (4p) (Max 200 ord) A) Beskriv vilken metod du skulle anvĂ€nda dig av och hur denna fungerar. B) Ange en metod för att analysera storleken pĂ„ ditt framrenade protein och ge en förklaring till hur denna fungerar.";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att göra en rening av ett protein baserat pĂ„ laddning. (4p) (Max 200 ord) A) Beskriv vilken metod du skulle anvĂ€nda dig av och hur denna fungerar. B) Ange en metod för att analysera storleken pĂ„ ditt framrenade protein och ge en förklaring till hur denna fungerar.";"a) Jonbyteskromotografi. Efter att ha lösgjört proteinerna i homogenisat gĂ„r reningsmetoden ut pĂ„ att man för proteinlösningen genom en kolonn som innehĂ„ller kulor som antingen Ă€r positivt eller negativt laddade beroende pĂ„ proteinets laddning som man vill ha ut. En katjonsbytare Ă€r negativt laddade kulor i kolonnen som kommer att attrahera positivt laddade proteiner frĂ„n fasen man för igenom medan en anjonbytare dĂ€remot Ă€r positivt laddade kulor som kommer att attrahera negativt laddade proteiner. Det Ă€r proteinets totala laddning som selekteras. Sedan kan en buffert eller salt anvĂ€ndas för att eluera proteinerna frĂ„n de laddade kulorna i kolonnen för vidare analys. b) För att analysera storleken hade jag valt SDS page som Ă€r en elektrofores-metod dĂ€r man först blandar i Ă€mnet SDS (sodum dodecyl sulfate) som Ă€r negativt laddade molekyler som kommer att binda till aminosyrorna och slĂ„ ut proteinets tidigare laddning. Proteinetet kommer att binda SDS baserat pĂ„ hur stort det Ă€r, ju större protein desto mer negativt laddat dĂ„ fler aminosyror laddas av SDS och proteinerna fĂ„r vandra i ett elektriskt fĂ€lt dĂ€r de minsta vandrar lĂ€ngst mot positiv pol dĂ„ de hindras minst av de steriska hindrena i polyakrylamid-gelen. Separation map STORLEK" +"2023-12-18";"18";"termodynamik";"Redogör för begreppet entalpi samt för hur den kan anvĂ€ndas för att förutse tendensen för att en viss biokemisk reaktion att ske. (4p)";"";"Redogör för begreppet entalpi samt för hur den kan anvĂ€ndas för att förutse tendensen för att en viss biokemisk reaktion att ske. (4p)";"Entalpi (H) betyder energiinnehĂ„llet i en reaktion. Entalpi beror pĂ„ bindningar som finns i de Ă€mnen som Ă€r delaktiga i reaktionen och vilken art bindningarna har. I en exoterm reaktion kommer energiinnehĂ„llet minska eftersom energi slĂ€pps ut. Om ΔH Ă€r negativ för en reaktion Ă€r den exoterm och kan dĂ€rmed ses som fördelaktig. NĂ€r energi, t.ex. i form av vĂ€rme, slĂ€pps ut till omgivningen kan det öka entropin i molekyler som finns runtom, vilket Ă€r fördelaktigt enligt termodynamikens andra lag. (Om temperaturen och trycket Ă€r konstant kan H tillsammans med systemets parametrar anvĂ€ndas för att berĂ€kna den fria energin. ΔG = ΔH − TΔS. Om ΔG Ă€r negativ Ă€r reaktionen spontan och benĂ€gen att ske.)" +"2023-12-18";"1";"kemiska-bindingar";"I celler Ă€r vatten lösningsmedel. Förklara ur bindningssynpunkt varför detta Ă€r fördelaktigt. (4p) (Max 100 ord.)";"";"I celler Ă€r vatten lösningsmedel. Förklara ur bindningssynpunkt varför detta Ă€r fördelaktigt. (4p) (Max 100 ord.)";"Vatten Ă€r en polĂ€r molekyl och har en dipol eftersom syret Ă€r mer elektronegativt Ă€n de tvĂ„ vĂ€tena. Polariteten gör att vattenmolekyler kan interagera med bĂ„de positivt laddade molekyler och negativa laddade molekyler som finns i celler. Vid interaktioner med positivt laddade joner kommer den mer elektronegativa syret interagera med jonerna. I interaktioner med negativt laddade joner kommer istĂ€llet vĂ€terna interagera. Vatten kan sĂ„ledes bilda hydratiseringsskal runt joner som Ă€r essentiella för cellfunktion. Vatten har hög dielektricitetskonstant som gör att alltför starka jonbindningar inte bildas till Ă€mnen, sĂ„ att joner kan fortfarande utnyttjas i cellulĂ€ra processer vid behov." +"2023-12-18";"19";"enzymer";"TvĂ„ fördelar med att mĂ€ta den initiala hastigheten för en reaktion, V₀, Ă€r att i början av en reaktion 
 (2p) A: kan produktinhibering inte pĂ„verka hastigheten. B: Ă€r förĂ€ndringar i [S] försumbara, sĂ„ [S] kan behandlas som en konstant. C: har variationer av [S] inte nĂ„gon effekt pĂ„ V₀. D: Ă€r förĂ€ndringar i Kₘ försumbara, sĂ„ Kₘ kan behandlas som en konstant.";"";"TvĂ„ fördelar med att mĂ€ta den initiala hastigheten för en reaktion, V₀, Ă€r att i början av en reaktion 
 (2p) A: kan produktinhibering inte pĂ„verka hastigheten. B: Ă€r förĂ€ndringar i [S] försumbara, sĂ„ [S] kan behandlas som en konstant. C: har variationer av [S] inte nĂ„gon effekt pĂ„ V₀. D: Ă€r förĂ€ndringar i Kₘ försumbara, sĂ„ Kₘ kan behandlas som en konstant.";"A och B" +"2023-12-18";"29";"elektrontransportkedjan";"Redogör för hur ATP-syntaset fungerar. (4p) (Max 150 ord.)";"";"Redogör för hur ATP-syntaset fungerar. (4p) (Max 150 ord.)";"ATP-syntaset utnyttjar protongradienten som bildades i elektrontransportkedjan. Dess F₀-del finns i mitokondriens inre membran och har en a-subenhet som innehĂ„ller tvĂ„ hydrofila halvkanaler: mot mellanmembranutrymmet (MMU) respektive matrix. a-subenheten interagerar med en c-subenhet (som finns i en ring) som har en negativt laddad aspartat- eller glutamatrest. En proton kan komma in i halvkanalen mot MMU och interagera med aminosyraresten i c-subenheten. Neutralisering gör att c-subenheten roterar en enhet medsols. DĂ€rmed kan en proton komma in mot halvkanalen mot matrix och frisĂ€ttas i matrix. F₀ Ă€r kopplad till F₁-delen i matrix via en Îł-stjĂ€lk. F₁ har 3 alfa- och 3 betasubenheter i en ring. Betasubenheterna bildar ATP och antar tre konformationer: Loose (dĂ€r ADP + Pi binder), Tight (dĂ€r ATP bildas) och Open (dĂ€r ATP frislĂ€pps och en ny ADP + Pi kan binda in). Den roterande Îł-stjĂ€lken kan leda till konformationsĂ€ndringarna i betasubenheterna. 3 ATP bildas per varv." +"2023-12-18";"4";"hemoglobin";"What does cooperative binding mean? Explain this in the context of hemoglobin. (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max 100 words)";"";"What does cooperative binding mean? Explain this in the context of hemoglobin. (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max 100 words)";"Cooperative binding means that the binding of an oxygen to hemoglobin makes it more likely for the molecule to bind more oxygen. This is because when an oxygen binds to hemoglobin the structure becomes less tense as one αÎČ-dimer rotates 15 degrees, which increases its affinity for oxygen at other binding sites. Release of an oxygen promotes also further release. Due to the cooperativity hemoglobin has a sigmoidal binding curve at different partial pressures of oxygen. Cooperativity enables hemoglobin to be a good oxygen transporter." +"2023-12-18";"16";"cellmembran";"Vad Ă€r en hydropatiplot och vad ger den information om? (4p)";"";"Vad Ă€r en hydropatiplot och vad ger den information om? (4p)";"En hydropatiplot kan ge information om det Ă€r sannolikt att en viss sekvens Ă€r en transmembran alfahelix och hur mĂ„nga alfahelixar det kan motsvara. En hydropatiplot kan skapas genom att undersöka en aminosyrasekvens frĂ„n N- till C-terminal i intervaller om 20 (aminosyra 1–20, 2–21, 3–22 osv.). Detta beror pĂ„ att det krĂ€vs 20 aminosyror för att gĂ„ genom cellmembranet. Man tittar pĂ„ den energimĂ€ssiga kostnaden för att flytta respektive aminosyra frĂ„n en hydrofob till hydrofil miljö. VĂ€rdena plottas i en graf dĂ€r energinivĂ„n Ă€r pĂ„ y-axeln och intervallerna Ă€r pĂ„ x-axeln. Man sĂ€tter grĂ€nsvĂ€rdet pĂ„ 84 kJ/mol (kommer frĂ„n transmembrana alfahelixar med kĂ€nd struktur). Om en graf gĂ„r över grĂ€nsvĂ€rdet en gĂ„ng Ă€r det sannolikt en transmembran alfahelix. Om den gĂ„r ovanför grĂ€nsvĂ€rdet flera gĂ„nger tyder det pĂ„ flera transmembrana alfahelixar." +"2023-12-18";"22";"glykolysen";"I glykolysen finns tvĂ„ reaktioner dĂ€r ATP förbrukas och tvĂ„ reaktioner dĂ€r ATP bildas. A) Vilka enzymer katalyserar dessa reaktioner? B) Förklara hur glykolysen trots detta ger ett nettoutbyte av tvĂ„ ATP. (4p) (Max 50 ord)";"";"I glykolysen finns tvĂ„ reaktioner dĂ€r ATP förbrukas och tvĂ„ reaktioner dĂ€r ATP bildas. A) Vilka enzymer katalyserar dessa reaktioner? B) Förklara hur glykolysen trots detta ger ett nettoutbyte av tvĂ„ ATP. (4p) (Max 50 ord)";"A) Hexokinas (glukokinas) katalyserar första förbrukningen av ATP och fosfofruktokinas 1 katalyserar andra. Fosfoglyceratkinas katalyserar bildning av första ATP och pyruvatkinas katalyserar bildning av. B) Vid spjĂ€lning av fruktos 1,6 - bisfosfatas bildas tvĂ„ 3-kolsenheter, dihydroxyacetonfosfat och glyceraldehyd 3 fosfat. Dihydroxyacetonfosfat kommer bilda glyceraldehyd3fosfat och dĂ€rmed gĂ„r 2 glyceraldehyd3fosfat igenom" +"2023-12-18";"32";"nukleotidnedbrytning";"NĂ€mn det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ en purin-nukleotid och ange i vilken molekyl kolskelettet respektive huvuddelen av molekylens kvĂ€veatomer slutligen hamnar dĂ„ nukleotiden bryts ned. (2p) (Max 50 ord)";"";"NĂ€mn det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ en purin-nukleotid och ange i vilken molekyl kolskelettet respektive huvuddelen av molekylens kvĂ€veatomer slutligen hamnar dĂ„ nukleotiden bryts ned. (2p) (Max 50 ord)";"Adenosinmonofosfat (AMP). Kolskelettet samt huvuddelen av kvĂ€vet hamnar i urat." +"2023-12-18";"26";"integrering-av-metabolismen";"I aerob katabolism kommer glukos att omvandlas i ett flertal steg innan det oxiderats fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande metaboliter? (2p) 2-fosfoglycerat Alfaketoglutarat Glyceraldehyd 3-fosfat Malat";"";"I aerob katabolism kommer glukos att omvandlas i ett flertal steg innan det oxiderats fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande metaboliter? (2p) 2-fosfoglycerat Alfaketoglutarat Glyceraldehyd 3-fosfat Malat";"1. glyceraldehyd 3-fosfat 2. 2-fosfoglycerat 3. Alfaketoglutarat 4. Malat" +"2023-12-18";"12";"rna-syntes";"Hur kan en mutation i ett icke-kodande intron ge upphov till sjukdom, t.ex. talassemi? (4p)";"";"Hur kan en mutation i ett icke-kodande intron ge upphov till sjukdom, t.ex. talassemi? (4p)";"En mutation, t.ex. en punktmutation, kan leda till att en ny splice site bildas i mitten av en intron. NĂ€r ett primĂ€rt mRNA senare ska genomgĂ„ splicing kan det nya splice-sitet leda till att en del av intronet blir kvar. Intronet kan t.ex. leda till att andra kodon finns kvar eller att stoppkodon blir kvar som leder till att felaktig genprodukt bildas nĂ€r mRNA senare translateras. Detta kan i sin tur leda till proteiner som har defekter och inte kan utföra normal funktion." +"2023-12-18";"36";"plasmid";"You amplified a gene of interest using the blue/white screening method. You extracted plasmids from two bacterial colonies (one blue colony and one white colony), then performed restriction enzyme digestion and ran the samples on a gel as follows: blue uncut, blue cut, white uncut, white cut (see gel below). When imaging the gel, however, you notice there is a faint band in the blue cut sample (see arrow), which should not be there. Explain why the faint band should not be present in that sample and what are the possible sources of error for this outcome? Refer to the size/number of bands in comparison to the bands in the other lanes for your explanation. This questions needs to be answered in English. (4p) ![[Pasted image 20251129235214.png]]";"";"You amplified a gene of interest using the blue/white screening method. You extracted plasmids from two bacterial colonies (one blue colony and one white colony), then performed restriction enzyme digestion and ran the samples on a gel as follows: blue uncut, blue cut, white uncut, white cut (see gel below). When imaging the gel, however, you notice there is a faint band in the blue cut sample (see arrow), which should not be there. Explain why the faint band should not be present in that sample and what are the possible sources of error for this outcome? Refer to the size/number of bands in comparison to the bands in the other lanes for your explanation. This questions needs to be answered in English. (4p) ![[Pasted image 20251129235214.png]]";"The blue samples are samples with no DNA-insert. They have an intact lacZ-gene and are able to produce ÎČ-galactosidase which breaks down X-gal to a blue pigment. Since the blue colony samples have no DNA insert, the blue sample should show one band on the gel electrophoresis. The reason that the blue cut shows two bands can be because a mixed colony was chosen, meaning one that also had white colonies. This could likely be the case because the second band has a 1500 bp size which the second band of the ""white cut"" also has. Another possible reason for this odd result is contamination. The ""blue cut"" sample could possibly have been contaminated with white cut samples when pipetting or by improper labelling of tubes. This could be the case as the samples in both lanes show similar sizes (even the larger band is approximately the same size in both, 3000 bp)." +"2023-12-18";"27";"betaoxidation";"Vilka tvĂ„ effekter har insulin pĂ„ fettmetabolismen? (2p) A: Inhiberar acetyl-CoA-karboxylas. B: Inhiberar syntes av fettsyror. C: Aktiverar acetyl-CoA-karboxylas. D: Aktiverar syntes av fettsyror.";"";"Vilka tvĂ„ effekter har insulin pĂ„ fettmetabolismen? (2p) A: Inhiberar acetyl-CoA-karboxylas. B: Inhiberar syntes av fettsyror. C: Aktiverar acetyl-CoA-karboxylas. D: Aktiverar syntes av fettsyror.";"C och D" +"2023-12-18";"13";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om trp-operonet? (2p) A: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att bryta ner aminosyran tryptofan. B: NĂ€r det inte finns tryptofan i omgivningen, binder tryptofan-repressorn till operatorsekvensen i trp-operonet. C: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att syntetisera aminosyran tryptofan. D: Trp-repressorn kan blockera bindning av RNA-polymeras till promotorn.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om trp-operonet? (2p) A: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att bryta ner aminosyran tryptofan. B: NĂ€r det inte finns tryptofan i omgivningen, binder tryptofan-repressorn till operatorsekvensen i trp-operonet. C: Trp-operonet kodar för enzymer som behövs för att syntetisera aminosyran tryptofan. D: Trp-repressorn kan blockera bindning av RNA-polymeras till promotorn.";"C och D" +"2023-12-18";"17";"transport-över-cellmembran";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om glukostransportörer Ă€r korrekta? (2p) A: De utför aktiv transport. B: De faciliterar diffusion. C: De Ă€r bĂ€rarproteiner. D: De kan enbart transportera glukos i en riktning.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om glukostransportörer Ă€r korrekta? (2p) A: De utför aktiv transport. B: De faciliterar diffusion. C: De Ă€r bĂ€rarproteiner. D: De kan enbart transportera glukos i en riktning.";"B och C" +"2023-12-18";"23";"";"Fruktos 2,6-bisfosfat fungerar som en allosterisk regulator för flera enzymer. A) Vilka Ă€r enzymerna och hur pĂ„verkas deras aktivitet av fruktos 2,6-bisfosfat inbindning? B) Vad reglerar hur mycket fruktos 2,6-bisfosfat som bildas? (4p) (Max 75 ord.)";"";"Fruktos 2,6-bisfosfat fungerar som en allosterisk regulator för flera enzymer. A) Vilka Ă€r enzymerna och hur pĂ„verkas deras aktivitet av fruktos 2,6-bisfosfat inbindning? B) Vad reglerar hur mycket fruktos 2,6-bisfosfat som bildas? (4p) (Max 75 ord.)";"A) Fosfofruktokinas i glykolys aktiveras. Fruktos-1,6-bisfosfatas i glukoneogenes inhiberas. B) Fruktos 2,6-bisfosfat (F-2,6-BP) bildas av fosfofruktokinas 2 som ingĂ„r i ett bifunktionellt enzym med fruktos-2,6-bisfosfatas. Om insulin finns stimulerar det fosfoproteinfosfatas som defosforylerar och aktiverar fosfofruktokinas 2 vilket leder till ökad F-2,6-BP-produktion. DĂ€remot, om glukagon finns, ger det upphov till cAMP-bildning som aktiverar proteinkinas A som fosforylerar fosfofruktokinas 2, som dĂ€rmed inhiberar produktionen av fruktos-2,6-bisfosfat." +"2023-12-18";"33";"pentosfosfatvĂ€gen";"En fullt funktionell pentosfosfatvĂ€g Ă€r viktig för röda blodkroppars skydd mot vĂ€teperoxid. Varför? (2p) (Max 50 ord)";"";"En fullt funktionell pentosfosfatvĂ€g Ă€r viktig för röda blodkroppars skydd mot vĂ€teperoxid. Varför? (2p) (Max 50 ord)";"NĂ€r glutationperoxidas tar hand om vĂ€teperoxid oxideras glutation. För att skyddet ska fortsĂ€tta finnas mot vĂ€teperoxid mĂ„ste den reducerade formen av glutation Ă„terbildas med reduktionsmedlet NADPH. I röda blodkroppar saknas mitokondrier och NADPH kan endast bildas genom pentosfosfatvĂ€gen. DĂ€rför Ă€r en funktionell pentosfosfatvĂ€g viktig." +"2023-12-18";"24";"glykogen";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Glykogen Ă€r kovalent bundet till enzymet glykogenin. B: Höga intracellulĂ€ra nivĂ„er av glukos-6-fosfat stimulerar glykogenolys i skelettmuskel. C: Skelettmuskel kan anvĂ€nda sig av glykogen som energikĂ€lla vid anaerobt arbete. D: Glykogenolys sker i huvudsak via sĂ„ kallad hydrolys.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden om glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Glykogen Ă€r kovalent bundet till enzymet glykogenin. B: Höga intracellulĂ€ra nivĂ„er av glukos-6-fosfat stimulerar glykogenolys i skelettmuskel. C: Skelettmuskel kan anvĂ€nda sig av glykogen som energikĂ€lla vid anaerobt arbete. D: Glykogenolys sker i huvudsak via sĂ„ kallad hydrolys.";"A och C" +"2023-12-18";"10";"dna-replikation";"PĂ„ bilden syns en eukaryot replikationsgaffel. Fyra olika replikationsfaktorer Ă€r markerade pĂ„ denna bild. Vad heter de olika faktorerna vid pil a, b, c och d? (4p) ![[Pasted image 20251129235154.png]]";"";"PĂ„ bilden syns en eukaryot replikationsgaffel. Fyra olika replikationsfaktorer Ă€r markerade pĂ„ denna bild. Vad heter de olika faktorerna vid pil a, b, c och d? (4p) ![[Pasted image 20251129235154.png]]";"a) CMG-helikas b) PCNA c) Replication protein A d) DNA-polymeras ÎŽ" +"2023-12-18";"9";"kromatin";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin Ă€r korrekta? (2p) A: En nukleosom innehĂ„ller 8 proteiner. B: Acetylering kan neutralisera positiva laddningar i histonsvansar. C: Med epigenetisk reglering menas reglering av genuttryck som endast beror av den nedĂ€rvda DNA-sekvensen. D: I en nukleosom lindas DNA 2,75 varv runt ett proteinkomplex.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin Ă€r korrekta? (2p) A: En nukleosom innehĂ„ller 8 proteiner. B: Acetylering kan neutralisera positiva laddningar i histonsvansar. C: Med epigenetisk reglering menas reglering av genuttryck som endast beror av den nedĂ€rvda DNA-sekvensen. D: I en nukleosom lindas DNA 2,75 varv runt ett proteinkomplex.";"A och B" +"2023-12-18";"34";"kolesterol";"3-hydroxy-3-methylglutaryl CoA reduktas (HMG-CoA-reduktas) har en nyckelroll i reglering av cellernas kolesterolsyntes. Beskriv hur detta enzym regleras pĂ„ transkriptionell nivĂ„; den viktigaste reglermekanismen. (4p)";"";"3-hydroxy-3-methylglutaryl CoA reduktas (HMG-CoA-reduktas) har en nyckelroll i reglering av cellernas kolesterolsyntes. Beskriv hur detta enzym regleras pĂ„ transkriptionell nivĂ„; den viktigaste reglermekanismen. (4p)";"Transkriptionen regleras av Sterol Regulator Element Binding Protein (SREBP) som har en transkriptionsfaktordel mot cytosolen. Vid lĂ„g kolesterol flyttas SREBP frĂ„n det endoplasmatiska retiklet till golgiapparaten. HĂ€r klyvs transkriptionsfaktordelen av SREBP av Golgi localized site 1 proteaset. DĂ€refter klyver site 2-proteaset vid N-terminalen. Den N-terminala delen som har transkriptionsfaktorn binder till Sterol Regulator Element 1 som finns i promotorn av bland annat HMGR, som leder till en ökad transkription av HMGR. SjĂ€lva transporten av SREBP till golgiapparaten, som ocksĂ„ pĂ„verkar transkriptionen, regleras av Insig 1, Insig 2 och Scap. Vid lĂ„g kolesterolnivĂ„ kommer Insig inte binda till SREBP–Scap-komplexet. Insig bryts dĂ€rmed ned i proteasomen och SREBP–Scap-komplexet kan interagera med COPII, som Ă€r involverade i vesiklar som transporteras till golgi. Men om kolesterol finns och det binder till SREBP–Scap-komplexet kommer en konformationsĂ€ndring ske som gör att Insig kan binda in. Detta förhindrar interaktion med COPII. SREBP gĂ„r inte med i vesiklar till golgi, vilket betyder att transkription av HMGR inte ökar nĂ€r mycket kolesterol finns." +"2023-12-18";"14";"translation";"Wobble-effekten Ă€r en viktig aspekt av genetisk kodavlĂ€sning under translationen. Förklara vad wobble-effekten Ă€r och hur den bidrar till flexibiliteten i parningen mellan kodoner pĂ„ mRNA och antikodonerna pĂ„ tRNA. Diskutera Ă€ven hur denna effekt kan bidra till tolerans mot vissa genetiska mutationer. (4p) (Max 150 ord)";"";"Wobble-effekten Ă€r en viktig aspekt av genetisk kodavlĂ€sning under translationen. Förklara vad wobble-effekten Ă€r och hur den bidrar till flexibiliteten i parningen mellan kodoner pĂ„ mRNA och antikodonerna pĂ„ tRNA. Diskutera Ă€ven hur denna effekt kan bidra till tolerans mot vissa genetiska mutationer. (4p) (Max 150 ord)";"Wobble-effekten betyder att den första basen i ett antikodon kan binda till flera olika baser pĂ„ den tredje basen av ett kodon. En kvĂ€vebas pĂ„ tRNA-antikodon som har en sĂ„dan förmĂ„ga att binda till flera olika baser pĂ„ den tredje basen i kodonet Ă€r inosin, som kan binda till uracil, cytosin och adenin. Att den första basen i antikodonet kan binda till flera baser leder till att ett tRNA kan binda till flera kodon pĂ„ mRNA vilket ökar molekylens flexibilitet (en aminosyra kan kopplas till flera olika kodon). Wobble-effekten kan bidra till tolerans mot vissa genetiska mutationer, eftersom Ă€ven om en mutation finns som gör att en annorlunda kvĂ€vebas finns, kan tRNA trots detta binda till det och binda korrekt aminosyra." +"2023-12-18";"20";"enzymer";"Vad Ă€r syftet med den katalytiska klyftan som finns i ett enzym? Redogör för tvĂ„ fördelar den katalytiska klyftan ger för katalys. (4p)";"";"Vad Ă€r syftet med den katalytiska klyftan som finns i ett enzym? Redogör för tvĂ„ fördelar den katalytiska klyftan ger för katalys. (4p)";"Den katalytiska klyftan Ă€r den del av enzymet som substratet binder in och som reaktionen kan katalyseras i. och övergĂ„ngstillstĂ„ndet kan stabilseras sĂ„ att reaktionen kan ske snabbare. Den katalytiska klyftan Ă€r en vĂ€ldigt liten del av enzymet och bestĂ„r av aminosyrarester i proteinet som ger en specificitet för enbart vissa molekyler att binda in, detta ökar specificiteten och hindrar andra potentiella reaktanter frĂ„n att komma nĂ€ra och interagera. Den utesluter bland annat vatten som hade hĂ€mmat mĂ„nga reaktioner genom sin polaritet. Dessutom kommer den katalytiska klyftan att införa svaga bindingar som stabiliserar övergĂ„ngstillstĂ„ndet och bildningen av produkt, ett fenomen som i vanliga fall hade krĂ€vt betydligt högre aktiveringsenergi för att kunna ske. Dvs som hade krĂ€vt högre energi i omlopp som hade satt molekylerna i rörelse sĂ„ att de kom nĂ€ra varandra tillrĂ€ckligt ofta för att det ostabila övergĂ„ngstillstĂ„ndet hade kunnat ske. Den katalytiska klyftan av enzymet sĂ€nker dĂ€rför aktiveringsenergin till reaktionen." +"2023-12-18";"30";"elektrontransportkedjan";"Beskriv med en reaktionsformel hur celler hanterar att syrgas ibland enbart tar upp en elektron. (2p) (Max 25 ord)";"";"Beskriv med en reaktionsformel hur celler hanterar att syrgas ibland enbart tar upp en elektron. (2p) (Max 25 ord)";"Superoxid + 2 Hâș → H₂O₂ mha dismutas. (superoxid = O₂·⁻) (VĂ€teperoxiden tas hand om av glutationperoxidas (2 H₂O₂ → O₂ + 2 H₂O, dĂ€r 2 glutation oxideras))" +"2023-12-18";"15";"evolution";"Lista fyra aspekter som Ă€r identiska för alla livsformer pĂ„ jorden. (4p)";"";"Lista fyra aspekter som Ă€r identiska för alla livsformer pĂ„ jorden. (4p)";"1. Alla livsformer lagrar sin arvsmassa/genetiska information i nukleinsyror i form av RNA eller DNA. 2. Den grundlĂ€ggande metabolismen i alla livsformer Ă€r liknande. 3. Livsformer anvĂ€nder ATP som energivaluta i sina celler. 4. Alla livsformer anvĂ€nder cofaktorer i sina enzymer." +"2023-12-18";"21";"introduktion-till-metabolismen";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r beroende av en B-vitamin för sin syntes? (2p) A: Coenzym A B: Coenzym Q C: NADH D: ATP";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r beroende av en B-vitamin för sin syntes? (2p) A: Coenzym A B: Coenzym Q C: NADH D: ATP";"A och C" +"2023-12-18";"31";"aminosyrametabolism";"Ange det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ ett kliniskt viktigt enzym som tillhör gruppen aminotransferaser, samt ange reaktionen enzymet katalyserar. (4p) (Max 50 ord)";"";"Ange det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ ett kliniskt viktigt enzym som tillhör gruppen aminotransferaser, samt ange reaktionen enzymet katalyserar. (4p) (Max 50 ord)";"Alanin aminotransferas (höga nivĂ„er av detta tyder pĂ„ leversjukdom). Den katalyserar följande reaktion: Alanin + α-ketoglutarat ⇌ Pyruvat + Glutamat." +"2023-12-18";"25";"citronsyracykeln";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler reglerar nĂ„got enzym i citronsyracykeln? (2p) A: NADH B: Pyruvat C: Acetyl-CoA D: ADP";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler reglerar nĂ„got enzym i citronsyracykeln? (2p) A: NADH B: Pyruvat C: Acetyl-CoA D: ADP";"A och D" +"2023-12-18";"11";"dna-replikation";"a) Vilken roll spelar DNA-polymeras epsilon? b) Hur kan PCNA pĂ„verka aktiviteten hos DNA-polymeras epsilon? (4p)";"";"a) Vilken roll spelar DNA-polymeras epsilon? b) Hur kan PCNA pĂ„verka aktiviteten hos DNA-polymeras epsilon? (4p)";"a) DNA-polymeras epsilon Ă€r involverad i DNA-replikation pĂ„ leading strand. Det katalyserar pĂ„kopplingen av kvĂ€vebaser frĂ„n 5' till 3'-riktning. Det har en 3' till 5' exonukleasaktivitet och kan ta bort om en felaktig bas har kopplats pĂ„ (proofreading). b) PCNA (sliding clamp) ökar processiviteten hos DNA-polymeras genom att hĂ„lla det fastbundet till DNA-mallen. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt ramlar DNA-polymeraset inte av och kan arbeta med ökad processivitet." +"2023-12-18";"8";"kolhydrater";"Glykaner kan vara O-lĂ€nkade och N-lĂ€nkade. Förklara kortfattat vad detta innebĂ€r pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. (4p) (Max 150 ord)";"";"Glykaner kan vara O-lĂ€nkade och N-lĂ€nkade. Förklara kortfattat vad detta innebĂ€r pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. (4p) (Max 150 ord)";"O-lĂ€nkade glykaner betyder att kolhydraten Ă€r lĂ€nkad via syre i sidokedjan av serin eller threonin. N-lĂ€nkade betyder att kolhydraterna Ă€r lĂ€nkade via kvĂ€vet i sidokedjan av asparagin." +"2023-12-18";"35";"introduktionslaboration";"I en studie utvĂ€rderas effekten av en ny blodtryckssĂ€nkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten frĂ„n studien visar ett p-vĂ€rde pĂ„ 0,03 och ett 95% konfidensintervall pĂ„ 6–17 mmHg. Nollhypotesen Ă€r att det inte finns nĂ„gon skillnad i medelvĂ€rde i blodtryck mellan de tvĂ„ grupperna. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta baserat pĂ„ dessa resultat? (2p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ett p-vĂ€rde pĂ„ 0,03 innebĂ€r att det 95%-iga konfidensintervallet inte inkluderar nollan. B: Nollhypotesen kan förkastas. C: Det Ă€r 95% sĂ€kert att behandlingsgruppen har mellan 6 och 17 mmHg lĂ€gre blodtryck jĂ€mfört med placebogruppen. D: Det finns ingen statistisk signifikant skillnad i blodtryck mellan grupperna.";"";"I en studie utvĂ€rderas effekten av en ny blodtryckssĂ€nkande medicin mellan en behandlingsgrupp och en placebogrupp. Resultaten frĂ„n studien visar ett p-vĂ€rde pĂ„ 0,03 och ett 95% konfidensintervall pĂ„ 6–17 mmHg. Nollhypotesen Ă€r att det inte finns nĂ„gon skillnad i medelvĂ€rde i blodtryck mellan de tvĂ„ grupperna. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta baserat pĂ„ dessa resultat? (2p) VĂ€lj ett eller flera alternativ: A: Ett p-vĂ€rde pĂ„ 0,03 innebĂ€r att det 95%-iga konfidensintervallet inte inkluderar nollan. B: Nollhypotesen kan förkastas. C: Det Ă€r 95% sĂ€kert att behandlingsgruppen har mellan 6 och 17 mmHg lĂ€gre blodtryck jĂ€mfört med placebogruppen. D: Det finns ingen statistisk signifikant skillnad i blodtryck mellan grupperna.";"A och B" +"2023-12-18";"3";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Fruktos 2,6-bisfosfat fungerar som en allosterisk regulator för tvĂ„ enzymer. Förklara vilka egenskaper de aminosyror som binder till fruktos 2,6-bisfosfat behöver ha och nĂ€mn tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 75 ord.)";"";"Fruktos 2,6-bisfosfat fungerar som en allosterisk regulator för tvĂ„ enzymer. Förklara vilka egenskaper de aminosyror som binder till fruktos 2,6-bisfosfat behöver ha och nĂ€mn tvĂ„ aminosyror som har dessa egenskaper. (4p) (Max 75 ord.)";"Fruktos 2,6-bisfosfat har tvĂ„ fosfatgrupper som kan ha negativt laddade syren. För att binda in Ă€mnet och skapa en elektrostatisk attraktion (jonbindning), kan det dĂ€rmed vara fördelaktigt att ha aminosyror som har en positiv laddning. Lysin och arginin Ă€r tvĂ„ positivt laddade aminosyror som kan vara lĂ€mpliga." +"2023-12-18";"7";"nukleotider";"Den vanligaste formen som DNA antar kallas B-DNA. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om denna? (2p) A: Den Ă€r vĂ€nstervriden. B: Det Ă€r mellan 10–10,4 baspar per varv av helixen. C: AvstĂ„ndet mellan baspar Ă€r cirka 3,4 Å. D: De tvĂ„ strĂ€ngarna parallella.";"";"Den vanligaste formen som DNA antar kallas B-DNA. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer om denna? (2p) A: Den Ă€r vĂ€nstervriden. B: Det Ă€r mellan 10–10,4 baspar per varv av helixen. C: AvstĂ„ndet mellan baspar Ă€r cirka 3,4 Å. D: De tvĂ„ strĂ€ngarna parallella.";"B och C" +"2023-12-18";"6";"lipider";"a) Rita strukturen för kolesterol. b) Visa hur kolesterol orienteras i ett membran. OBS! Den hĂ€r frĂ„gan ska besvaras pĂ„ separat papper som kommer att skannas in och bifogas tentamen. (4p)";"";"a) Rita strukturen för kolesterol. b) Visa hur kolesterol orienteras i ett membran. OBS! Den hĂ€r frĂ„gan ska besvaras pĂ„ separat papper som kommer att skannas in och bifogas tentamen. (4p)";"se 2023-12-18-0114-EES" +"2023-12-18";"2";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Rangordna nedanstĂ„ende aminosyror efter stigande polaritet (2p) Cystein Lysin Metionin Treonin";"";"Rangordna nedanstĂ„ende aminosyror efter stigande polaritet (2p) Cystein Lysin Metionin Treonin";"1. Metionin 2. Cystein 3. Treonin 4. Lysin" +"2024-05-15";"28";"glykogen";"Vilka tvĂ„ av följande faktorer stimulerar glykogenes (syntes av glykogen) i en skelettmuskelcell? (2p) A: Förhöjda koncentrationer av ATP i muskelcellen. B: Förhöjda koncentrationer av AMP i muskelcellen. C: Förhöjda koncentrationer av glukos-6-fosfat i muskelcellen. D: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet insulin.";"";"Vilka tvĂ„ av följande faktorer stimulerar glykogenes (syntes av glykogen) i en skelettmuskelcell? (2p) A: Förhöjda koncentrationer av ATP i muskelcellen. B: Förhöjda koncentrationer av AMP i muskelcellen. C: Förhöjda koncentrationer av glukos-6-fosfat i muskelcellen. D: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet insulin.";"C och D" +"2024-05-15";"5";"utforska-proteiner";"Du jobbar pĂ„ ett labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att göra en rening av ett protein med hjĂ€lp av affinitetskromatografi. A) Beskriv egenskaper hos proteinet och kolonnen som möjliggör rening med hjĂ€lp av affinitetskromatografi. B) Ange en metod för att analysera storleken pĂ„ ditt framrenade protein och ge en kortfattad förklaring till hur denna fungerar. (4p) (Max 200 ord.)";"";"Du jobbar pĂ„ ett labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att göra en rening av ett protein med hjĂ€lp av affinitetskromatografi. A) Beskriv egenskaper hos proteinet och kolonnen som möjliggör rening med hjĂ€lp av affinitetskromatografi. B) Ange en metod för att analysera storleken pĂ„ ditt framrenade protein och ge en kortfattad förklaring till hur denna fungerar. (4p) (Max 200 ord.)";"3 av 4 poĂ€ng: A) Affinitetskromatografi Ă€r rening baserad pĂ„ egenskaper hos proteinet. Ett exempel Ă€r att man kan sĂ€tta pĂ„ 6 stycken histidin pĂ„ proteinet pĂ„ DNA nivĂ„, sk 6xHis. Histidin har en hög affinitet för nickeljoner som man kan lĂ€gga i kolonnen. NĂ€r man hĂ€ller ner proteinblandningen kommer histidin att binda till nickeljonerna vilket gör att proteinet stannar i kolonnen. För att sedan fĂ„ proteinet att slĂ€ppa kan man anvĂ€nda sig av imidazol som har Ă€nnu högre affinitet för nickeljonerna för att eleduera ut proteinet. B) Man kan anvĂ€nda sig av SDS-Page. DĂ„ utsĂ€tter man proteinet för SDS molekyler som kommer att binda in till det. SDS molekylerna Ă€r negativt laddade och ju större protein, ju fler SDS molekyler kommer binda in, ju mer negativt laddat blir det. Sedan anvĂ€nder man sig av gelelektrofores (Page) för att fĂ„ proteinet att röra pĂ„ sig i ett elektromagnetiskt fĂ€lt. Större protein kommer röra sig lĂ„ngsammare medan snabbare rör sig fortare. DVS Störst, sist." +"2024-05-15";"18";"termodynamik";"En Ă€ndring i entropi kan vara den huvudsakliga drivkraften för en reaktion. NĂ€mn tvĂ„ sĂ€tt att Ă€ndra entropin i biokemiska reaktioner. Förklara med exempel. (4p) (Max 150 ord.)";"";"En Ă€ndring i entropi kan vara den huvudsakliga drivkraften för en reaktion. NĂ€mn tvĂ„ sĂ€tt att Ă€ndra entropin i biokemiska reaktioner. Förklara med exempel. (4p) (Max 150 ord.)";"3 av 4: Entropi Ă€r ett mĂ„tt pĂ„ oordning. Enligt deltaG= deltaH - T deltaS. Vilket betyder att förĂ€ndring i S/entropi kan man fĂ„ utifrĂ„n (deltaH - deltaG)/T. AlltsĂ„ kan man Ă€ndra entropin genom att Ă€ndra temperaturen. DĂ„ temperatur Ă€r mĂ„tt pĂ„ vĂ€rmeenergi. Högre temperatur betyder mer oordning. Man kan Ă€ndra entropin genom att katalysera en reaktion med ett enzym. Enzymet minskar aktiveringsenergin som behövs för att reaktionen ska se." +"2024-05-15";"1";"kemiska-bindingar";"Rangordna nedanstĂ„ende bindningstyper frĂ„n den svagaste till den starkaste. (2p) Svagast → Starkast: A: van der Waals B: vĂ€te C: dubbel D: peptid";"";"Rangordna nedanstĂ„ende bindningstyper frĂ„n den svagaste till den starkaste. (2p) Svagast → Starkast: A: van der Waals B: vĂ€te C: dubbel D: peptid";"(svar angivet i drag-och-slĂ€pp-formulĂ€r) TotalpoĂ€ng: 2" +"2024-05-15";"19";"enzymer";"Ett enzym uppvisar Michaelis-Mentens kinetik. A) Redogör för hur man i ett V mot [S] diagram kan avlĂ€sa de tvĂ„ konstanterna Km och Vmax. B) Förklara vad som hĂ€nder med Km respektive Vmax om man tillsĂ€tter en icke-kompetitiv hĂ€mmare? (4p) (Max 150 ord.)";"";"Ett enzym uppvisar Michaelis-Mentens kinetik. A) Redogör för hur man i ett V mot [S] diagram kan avlĂ€sa de tvĂ„ konstanterna Km och Vmax. B) Förklara vad som hĂ€nder med Km respektive Vmax om man tillsĂ€tter en icke-kompetitiv hĂ€mmare? (4p) (Max 150 ord.)";"A) Vmax kan avlĂ€sas som det y-vĂ€rde pĂ„ grafen som fĂ„s dĂ„ substratoncentrationen gĂ„r mot oĂ€ndligheten dvs det y-vĂ€rde som fĂ„s nĂ€r grafen planar ut allt eftersom substratkoncentrationen ökar. Km kan avlĂ€sas som det x-vĂ€rde som grafen antar dĂ„ grafens y-vĂ€rde Ă€r halva Vmax dvs hĂ€lften av grafens maxvĂ€rde. B) Det som sker Ă€r att Vmax kommer minska eftersom en icke-kompetitiv hĂ€mmare binder allostert till enzymet oavsett om substrat bundit eller ej och genför en konformationsĂ€ndring i enzymet som gör att enzymet fĂ„r sĂ€mre katalytisk förmĂ„ga dvs Vmax sĂ€nks. DĂ€remot kommer Km att vara oförĂ€ndrat dĂ„ inhibitorn Ă€r oberoende av substratkoncentrationen eftersom den binder till enzymet oavsett om substrat finns och oavsett hur mycket/lite substrat som finns." +"2024-05-15";"29";"glykogen";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolismen Ă€r korrekta? (2p) A: Skelettmuskel kan bara bryta ned glykogenet till glukos-6-fosfat eftersom muskelcellerna saknar enzymet glukos-6-fosfatas. B: Glykogenin Ă€r ett enzym som krĂ€vs för att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel. C: Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet glukagon induceras glykogenolys i cellen. D: Glykogen upplagrat i skelettmuskel kan anvĂ€ndas för att upprĂ€tthĂ„lla blodglukoskoncentrationen mellan mĂ„ltider.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolismen Ă€r korrekta? (2p) A: Skelettmuskel kan bara bryta ned glykogenet till glukos-6-fosfat eftersom muskelcellerna saknar enzymet glukos-6-fosfatas. B: Glykogenin Ă€r ett enzym som krĂ€vs för att initiera bildningen av en helt ny glykogenpartikel. C: Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet glukagon induceras glykogenolys i cellen. D: Glykogen upplagrat i skelettmuskel kan anvĂ€ndas för att upprĂ€tthĂ„lla blodglukoskoncentrationen mellan mĂ„ltider.";"A och B" +"2024-05-15";"4";"hemoglobin";"How does the partial pressure of oxygen influence binding and release of oxygen to/from hemoglobin? (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).";"";"How does the partial pressure of oxygen influence binding and release of oxygen to/from hemoglobin? (4p) OBS! This question needs to be answered in English. (Max. 100 words).";"If the partial pressure is high it means that there is a high concentration of oxygen in the area which will increase the chance of oxygen binding to the hemoglobin. Once one oxygen has binded to the hemoglobin, the affinity for oxygen increases in its subunits. This occurs in the lungs, where the concentration of oxygen is very high. On the other hand, in the tissues where oxygen is needed, the partial pressure of oxygen is low which will lead to oxygen being released from the hemoglobin. Leading to the hemoglobin going inte T-state which facilitates oxygen release." +"2024-05-15";"16";"cellmembran";"Det finns tre olika typer av integrala cellmembranproteiner. Vilka? Beskriv kortfattat hur de Ă€r uppbyggda. (4p)";"";"Det finns tre olika typer av integrala cellmembranproteiner. Vilka? Beskriv kortfattat hur de Ă€r uppbyggda. (4p)";"Alfa-helixar, dessa Ă€r vanliga alfahelixar som bildar en tunnel dĂ„ hydrofob R-grupp Ă€r riktad utĂ„t. Beta barrels, flera stycken antiparallella Beta flak som bildar en stor tunnel, likt en tunna. DĂ€rifrĂ„n namnet. Partiellt integrerade, dessa Ă€r alfahelixar som sitter bland de hydrofoba svansarna i membranet och sticker ut frĂ„n membranet. Kan finnas pĂ„ bĂ„da sidorna av membranet." +"2024-05-15";"22";"glykolysen";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r mest reducerade? (2p) A: pyruvat B: glyceraldehyd 3-fosfat C: fruktos 6-fosfat D: citrat";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende molekyler Ă€r mest reducerade? (2p) A: pyruvat B: glyceraldehyd 3-fosfat C: fruktos 6-fosfat D: citrat";"B & C" +"2024-05-15";"32";"pentosfosfatvĂ€gen";"Vilken molekyl utgör substratet som gĂ„r in i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas och vilka tre olika slutprodukter bildas i denna fas? (2p) Max 20 ord.";"";"Vilken molekyl utgör substratet som gĂ„r in i pentosfosfatvĂ€gens oxidativa fas och vilka tre olika slutprodukter bildas i denna fas? (2p) Max 20 ord.";"1.5 av 2: Glukos-6-fosfat gĂ„r in i pentosfosfatvĂ€gen. I den oxidativa fasen bildas NADPH, Ribulose-5-fosfat och Ribos-5-fosfat." +"2024-05-15";"26";"citronsyracykeln";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer katalyserar en reaktion dĂ€r det sker en dekarboxylering? (2p) A: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas B: Alfaketoglutaratdehydrogenas C: Pyruvatdehydrogenas D: Malatdehydrogenas";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer katalyserar en reaktion dĂ€r det sker en dekarboxylering? (2p) A: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas B: Alfaketoglutaratdehydrogenas C: Pyruvatdehydrogenas D: Malatdehydrogenas";"B och C" +"2024-05-15";"12";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Lac-operonet kodar för genprodukter som behövs för att bryta ner laktos. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om lac-operonet stĂ€mmer? (2p) A: Allolaktos bildas av laktos och binder till CAP. B: cAMP bildas i frĂ„nvaro av glukos och binder till CAP. C: cAMP bildas i nĂ€rvaro av glukos och binder till CAP. D: Allolaktos bildas av laktos och binder till lac-repressorn.";"";"Lac-operonet kodar för genprodukter som behövs för att bryta ner laktos. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om lac-operonet stĂ€mmer? (2p) A: Allolaktos bildas av laktos och binder till CAP. B: cAMP bildas i frĂ„nvaro av glukos och binder till CAP. C: cAMP bildas i nĂ€rvaro av glukos och binder till CAP. D: Allolaktos bildas av laktos och binder till lac-repressorn.";"B och D" +"2024-05-15";"36";"rekombinant-dna-teknik";"I vilken ordning genomförs stegen nedan nĂ€r en gen ska amplifieras med rekombinant DNA-teknologi? (2p) amplifiering gelelektrofores plasmidrening transformation";"";"I vilken ordning genomförs stegen nedan nĂ€r en gen ska amplifieras med rekombinant DNA-teknologi? (2p) amplifiering gelelektrofores plasmidrening transformation";"1. transformation 2. amplifiering 3. plasmidrening 4. gelelektrofores" +"2024-05-15";"27";"elektrontransportkedjan";"I elektrontransportkedjan förflyttas elektroner mellan olika komponenter. Redogör för tvĂ„ förutsĂ€ttningar för att förflyttningen ska fungera. (4p) (Max 80 ord.)";"";"I elektrontransportkedjan förflyttas elektroner mellan olika komponenter. Redogör för tvĂ„ förutsĂ€ttningar för att förflyttningen ska fungera. (4p) (Max 80 ord.)";"Redoxpotentialen mĂ„ste vara högre hos den som tar emot elektronen. Tex nĂ€r FMNH2 lĂ€mnar över elektronerna till Q. Det fungerar dĂ„ Q har en högre redoxpotential Ă€n FMNH2. Det Ă€r viktigt att pĂ„peka att de olika komponenterna mĂ„ste vara tillrĂ€ckligt nĂ€ra varandra ocksĂ„ för att plocka upp elektronerna. Det mĂ„ste ocksĂ„ finnas en molekyl som tillslut plockar upp elektronerna, denna Ă€r O2. Syre kommet plocka upp elektronerna och reagera med protoner för att bilda vatten." +"2024-05-15";"13";"kromatin";"Beskriv nukleosomens (Nucleosome core particle) uppbyggnad. Ange vilka komponenter som ingĂ„r och hur de Ă€r organiserade. (4p)";"";"Beskriv nukleosomens (Nucleosome core particle) uppbyggnad. Ange vilka komponenter som ingĂ„r och hur de Ă€r organiserade. (4p)";"Nukleosomen bestĂ„r av en kĂ€rna (en oktamer) pĂ„ 8 histoner (2st H2A, 2st H2B, 2st H3, 2st H4). Den har ocksĂ„ 146 baspar DNA som Ă€r lindat 1,75 varv runt oktameren. Dessutom ligger histonen H1 (som inte Ă€r lika konserverad som övriga ovannĂ€mda histoner) utanpĂ„ kĂ€rnan och binder till linker DNA (DNAt mellan nukelosomerna) och stabiliserar nukleosomen. H3 och H4 har Ă€ven N-terminala svansar som ligger runt DNAt som Ă€r lindat runt oktameren och reglerar DNAts packning till nukleosomkĂ€rnan." +"2024-05-15";"17";"transport-över-cellmembran";"Proteinet pĂ„ bilden utför transport. ![[Pasted image 20251129235458.png]] A) Ange vilken grupp av transportörer proteinet tillhör och vad som karaktĂ€riserar denna grupp av transportörer? B) I vilket av cellens membran finns transportören? C) Vad driver transporten? (4p) Max 40 ord.";"";"Proteinet pĂ„ bilden utför transport. ![[Pasted image 20251129235458.png]] A) Ange vilken grupp av transportörer proteinet tillhör och vad som karaktĂ€riserar denna grupp av transportörer? B) I vilket av cellens membran finns transportören? C) Vad driver transporten? (4p) Max 40 ord.";"A) Antiport som Ă€r en aktiv transportör av 2 olika föreningar som transporteras Ă„t olika hĂ„ll (en in och en ut) B) I mitokondriets inre membran C) Den elektrokemiska gradienten av vĂ€tejoner mellan MMU och matrix." +"2024-05-15";"23";"glukosmetabolism";"En morgon nĂ€r du var sen blev du tvungen att springa för att hinna med spĂ„rvagnen. Efter ett tag smĂ€rtade lĂ„rmusklerna och kort dĂ€refter blev de stumma. Förklara vad som har hĂ€nt metaboliskt pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„ och varför det har intrĂ€ffat. (4p) (Max 100 ord.)";"";"En morgon nĂ€r du var sen blev du tvungen att springa för att hinna med spĂ„rvagnen. Efter ett tag smĂ€rtade lĂ„rmusklerna och kort dĂ€refter blev de stumma. Förklara vad som har hĂ€nt metaboliskt pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„ och varför det har intrĂ€ffat. (4p) (Max 100 ord.)";"Det har skett dĂ„ man har sprungit, en snabb explosiv aktivitet, sĂ„ har lite syre blivit upptagit. Detta har lett till att glykolysen som skett i musklerna har skett i anaeroba förhĂ„llanden. Detta har lett till att pyruvat som Ă€r slutprodukten i glykolysen, har reagerat med NADH (som behöver slĂ€ppa av elektronerna till syret i elektrontransportkedjan vid aeroba förhĂ„llanden) som bildats tidigare i processen, katalyserat av laktatdehydrogenas för att bilda laktat, sĂ„ NAD+ kan Ă„terbildas. Laktat i sin tur har sĂ€nkt pH:t i musklerna vilket har lett till smĂ€rtan. Laktatet kommer sedan transporteras till levern för att omvandlas till glukos." +"2024-05-15";"33";"heme";"Beskriv schematiskt hur nedbrytningen och utsöndringen av heme gĂ„r till, samt ange i vilka organ/vĂ€vnader de olika stegen sker. (4p)";"";"Beskriv schematiskt hur nedbrytningen och utsöndringen av heme gĂ„r till, samt ange i vilka organ/vĂ€vnader de olika stegen sker. (4p)";"Erytrocyter bryts ned i mjĂ€lten. FrĂ„n erytrocyterna kommer hemoglobin att frislĂ€ppas. Hemoglobinet bryts ned till fria aminosyror och heme. Heme kommer att brytas ned till biliverdin som kommer att omvandlas till bilirubin. Bilirubin Ă€r okonjugerat dvs fettlöslig och ej vattenlöslig, dĂ€rför kommer det transporteras till levern med hjĂ€lp av albumin. I levern kommer bilirubin att konjugera genom att bindas med gluturonsyra vilket kommer att göra den amfipatisk och vattenlöslig. Det konjugerade bilirubinet kommer sedan utsöndras frĂ„n levern med gallan till tarmarna. DĂ€r det sedan kan utsöndras genom avföring." +"2024-05-15";"24";"glukoneogenes";"Para ihop nedanstĂ„ende metaboliter med en metabol vĂ€g dĂ€r de ingĂ„r. Varje metabolit fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) Metaboliter: fosfoenolpyruvat laktat oxalacetat succinat VĂ€gar: citronsyracykeln Coricykeln glukoneogenes glykolysen";"";"Para ihop nedanstĂ„ende metaboliter med en metabol vĂ€g dĂ€r de ingĂ„r. Varje metabolit fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) Metaboliter: fosfoenolpyruvat laktat oxalacetat succinat VĂ€gar: citronsyracykeln Coricykeln glukoneogenes glykolysen";"fosfoenolpyruvat: glykolysen laktat: Coricykeln oxalacetat: glukoneogenes succinat: citronsyracykeln" +"2024-05-15";"10";"nukleotider";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning frĂ„n 5ÂŽ till 3ÂŽ. B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp. C: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. D: Helixen Ă€r högervriden.";"";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? (2p) A: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning frĂ„n 5ÂŽ till 3ÂŽ. B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp. C: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. D: Helixen Ă€r högervriden.";"C och D" +"2024-05-15";"9";"dna-replikation";"Initiering av eukaryot DNA-replikation Ă€r en noggrant reglerad process. A) I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin. B) I vilken fas av cellcykeln binder Cdc45 och GINS till MCM-helikaset? C) Vad heter det proteinkomplex som Ă€r bundet till replikationsorigin under hela cellcykeln? D) Vad gör CMG-helikaset nĂ€r DNA-replikationen skall initieras? (4p) (Max 15 ord.)";"";"Initiering av eukaryot DNA-replikation Ă€r en noggrant reglerad process. A) I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin. B) I vilken fas av cellcykeln binder Cdc45 och GINS till MCM-helikaset? C) Vad heter det proteinkomplex som Ă€r bundet till replikationsorigin under hela cellcykeln? D) Vad gör CMG-helikaset nĂ€r DNA-replikationen skall initieras? (4p) (Max 15 ord.)";"A) G-fasen. B) S1-fasen. C) ORC, origin recognition complex. D) SmĂ€lter DNA-strĂ€ngarna, dvs separerar dem." +"2024-05-15";"34";"kolesterol";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för kolesterolets omsĂ€ttning och funktion i kroppen? (2p) A: Kolesterol kan vid svĂ€lt brytas ned till acetyl-CoA, som kan gĂ„ in i citronsyra-cykeln. B: En korrekt kolesterolkoncentration i cellens membran Ă€r viktig, dĂ„ kolesterolkoncentrationen avgör membranets stelhet. C: Kolesterol och 7-dehydrokolesterol utgör utgĂ„ngsmaterialet för syntes av steroidhormoner respektive D-vitamin. D: Kolesterol kan hos de flesta dĂ€ggdjur (inklusive mĂ€nniska) endast syntetiseras i leverns celler (hepatocyter).";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för kolesterolets omsĂ€ttning och funktion i kroppen? (2p) A: Kolesterol kan vid svĂ€lt brytas ned till acetyl-CoA, som kan gĂ„ in i citronsyra-cykeln. B: En korrekt kolesterolkoncentration i cellens membran Ă€r viktig, dĂ„ kolesterolkoncentrationen avgör membranets stelhet. C: Kolesterol och 7-dehydrokolesterol utgör utgĂ„ngsmaterialet för syntes av steroidhormoner respektive D-vitamin. D: Kolesterol kan hos de flesta dĂ€ggdjur (inklusive mĂ€nniska) endast syntetiseras i leverns celler (hepatocyter).";"B och C" +"2024-05-15";"14";"translation";"Vilken roll har fMet (N-formylmetionin) i initiering av translation? Beskriv kortfattat translationens initieringsprocess dĂ€r fMet anvĂ€nds. (4p) (Max 150 ord.)";"";"Vilken roll har fMet (N-formylmetionin) i initiering av translation? Beskriv kortfattat translationens initieringsprocess dĂ€r fMet anvĂ€nds. (4p) (Max 150 ord.)";"fMet finns enbart i prokaryoter. I eukaryota celler anvĂ€nds istĂ€llet Met. I prokaryot translation sĂ„ initieras den genom att IF1 hittar en Shine-Delgarno sekvens, dĂ€r binder sedan den lila ribosomala enheten in och letar tills ett AUG (startkodon) hittas. Denna startkodon kodar för aminosyran fMet som kommer bindas in dĂ„ den sitter bundet till en tRNA-molekyl. tRNA:t binds in med hjĂ€lp av IF2 och sedan kommer den stora ribosomala enheten att binda in med hjĂ€lp av GTP. AlltsĂ„ Ă€r fMet den första aminosyran som binder in, till startkodonet, i prokaryot translation." +"2024-05-15";"20";"termodynamik";"Om ∆G°Ž för reaktionen A → B Ă€r -40 kJ/mol under standardförhĂ„llanden sÄ  (2p) VĂ€lj de tvĂ„ korrekta alternativen: A: kommer den att fortsĂ€tta i snabb takt. B: Ă€r den lĂ„ngt ifrĂ„n jĂ€mvikt. C: kommer den att gĂ„ frĂ„n vĂ€nster till höger spontant. D: kommer den aldrig att nĂ„ jĂ€mvikt.";"";"Om ∆G°Ž för reaktionen A → B Ă€r -40 kJ/mol under standardförhĂ„llanden sÄ  (2p) VĂ€lj de tvĂ„ korrekta alternativen: A: kommer den att fortsĂ€tta i snabb takt. B: Ă€r den lĂ„ngt ifrĂ„n jĂ€mvikt. C: kommer den att gĂ„ frĂ„n vĂ€nster till höger spontant. D: kommer den aldrig att nĂ„ jĂ€mvikt.";"B och C" +"2024-05-15";"30";"nukleotidnedbrytning";"Allopurinol Ă€r en sĂ„ kallad hypoxantinanalog som inhiberar nedbrytning av purin-nukleotider till urat. Vilket enzym hĂ€mmar denna lĂ€kemedelssubstans och vid vilken sjukdom anvĂ€nds allopurinol som lĂ€kemedel? (2p) (Max 20 ord.)";"";"Allopurinol Ă€r en sĂ„ kallad hypoxantinanalog som inhiberar nedbrytning av purin-nukleotider till urat. Vilket enzym hĂ€mmar denna lĂ€kemedelssubstans och vid vilken sjukdom anvĂ€nds allopurinol som lĂ€kemedel? (2p) (Max 20 ord.)";"Allopurinol hĂ€mmar enzymet xantinoxidas. Detta anvĂ€nds vid sjukdomen gikt som beror pĂ„ ökad uratnivĂ„ i kroppen." +"2024-05-15";"15";"evolution";"Vilka Ă€r det tvĂ„ viktigaste principerna bakom evolutionen? Beskriv med ett valfritt exempel hur dessa tvĂ„ principer Ă€r viktiga för att möjliggöra uppkomsten av nya arter/fenotyper/funktioner. (4p) (Max 150 ord.)";"";"Vilka Ă€r det tvĂ„ viktigaste principerna bakom evolutionen? Beskriv med ett valfritt exempel hur dessa tvĂ„ principer Ă€r viktiga för att möjliggöra uppkomsten av nya arter/fenotyper/funktioner. (4p) (Max 150 ord.)";"Variation: Att det ska finnas ett brett urval av olika gener i en population. Detta stora urvalet leder till att olika individer inom samma art Ă€r olika bra anpassade. Tex om en individ frĂ„n en art som i vanliga fall bara klarar varmare omrĂ„den, fĂ„r en gen som leder till att den klarar av kyla bĂ€ttre, dĂ„ kommer denna individ kunna migrera till kallare omrĂ„den, eller överleva ifall kallare tider kommer. Detta gör att tvĂ„ individer frĂ„n samma art kan utvecklas ivĂ€g frĂ„n varandra, en i det varmare och en i det kallare. Naturligt urval/Survival of the fittest: Den sĂ€ger att den som Ă€r best anpassad överlever. Samma exempel. Ifall en lĂ€ngre isperiod skulle börja sĂ„ kommer de som har bĂ€st kan anpassa sig, tex som att de kan vĂ€xa extra mycket pĂ€ls för att hĂ„lla inne vĂ€rmen, kommer överleva medan de som ej kan anpassa sig kommer dö." +"2024-05-15";"21";"enzymer";"Förklara vad ett kinas gör. (2p) (Max 20 ord.)";"";"Förklara vad ett kinas gör. (2p) (Max 20 ord.)";"Ett kinas katalyserar en reaktion dĂ€r en fosfatgrupp sĂ€tts pĂ„ ett substrat. Tex hexokinas som sĂ€tter pĂ„ fosfat pĂ„ glukos." +"2024-05-15";"31";"aminosyrametabolism";"Till vilka aminosyror kan nedanstĂ„ende tvĂ„ alfa-ketosyror omvandlas i ett steg via transamineringsreaktioner? Ange Ă€ven det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ enzymet som katalyserar bildningen av respektive aminosyra. A) pyruvat B) oxalacetat (4p) (Max 20 ord.)";"";"Till vilka aminosyror kan nedanstĂ„ende tvĂ„ alfa-ketosyror omvandlas i ett steg via transamineringsreaktioner? Ange Ă€ven det fullstĂ€ndiga namnet pĂ„ enzymet som katalyserar bildningen av respektive aminosyra. A) pyruvat B) oxalacetat (4p) (Max 20 ord.)";"A) Pyruvat kan omvandlas till alanin mha enzymet alaninaminotransferas. B) Oxalacetat kan omvandlas till aspartat mha enzymet aspartataminotransferas." +"2024-05-15";"25";"integrering-av-metabolismen";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. En typ av reglering av komplexet sker via fosforylering. A) Varför Ă€r det viktigt att komplexet Ă€r reglerat? B) Vad hĂ€nder med komplexets aktivitet nĂ€r det fosforyleras? C) Redogör för hur energikvoten pĂ„verkar fosforyleringen av komplexet. (4p) (Max 100 ord)";"";"Pyruvatdehydrogenaskomplexet spelar en central roll i metabolismen och Ă€r dĂ€rmed reglerat pĂ„ flera nivĂ„er. En typ av reglering av komplexet sker via fosforylering. A) Varför Ă€r det viktigt att komplexet Ă€r reglerat? B) Vad hĂ€nder med komplexets aktivitet nĂ€r det fosforyleras? C) Redogör för hur energikvoten pĂ„verkar fosforyleringen av komplexet. (4p) (Max 100 ord)";"A) PDH-komplexet katalyserar omvandlingen av pyruvat till Acetyl-CoA, detta Ă€r mellansteget mellan glykolys och citronsyracykeln. Det Ă€r viktigt det regleras sĂ„ rĂ€tt mĂ€ngd energi utvinns. SĂ„ att vi inte genererar ATP nĂ€r vi ej behöver, tillexempel glukoneogenesen behövs sĂ€ttas igĂ„ng sĂ„ vi kan omvandla pyruvat till glukos eller sĂ„ att det istĂ€llet lagras i kroppen. B) Komplexet kommer inhiberas vid fosforylering. C) Ifall energikvoten Ă€r hög, dvs mycket ATP finns kommer det att kunna hĂ€mma komplexet dĂ„ fosforyleringen av komplexet krĂ€ver ATP. DĂ„ en fosfatgrupp kommer sĂ€ttas pĂ„ komplexet. Ifall hög mĂ€ngd ADP finns kommer det ej att fosforylera komplexet." +"2024-05-15";"11";"rna-syntes";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription samverkar flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om denna process stĂ€mmer? (2p) A: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikasaktivitet. B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. C: TBP ingĂ„r som en subenhet i det större TFIIF-komplexet. D: TBP binder till TATA-boxen.";"";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription samverkar flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om denna process stĂ€mmer? (2p) A: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikasaktivitet. B: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. C: TBP ingĂ„r som en subenhet i det större TFIIF-komplexet. D: TBP binder till TATA-boxen.";"A och D" +"2024-05-15";"8";"nukleotider";"Nukleotider bygger upp RNA och DNA. A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider? B) I vilken position pĂ„ sockret sitter kvĂ€vebasen? C) I vilken position pĂ„ sockret sitter fosfatgruppen? D) Vad Ă€r dGDP förkortning för? (4p)";"";"Nukleotider bygger upp RNA och DNA. A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider? B) I vilken position pĂ„ sockret sitter kvĂ€vebasen? C) I vilken position pĂ„ sockret sitter fosfatgruppen? D) Vad Ă€r dGDP förkortning för? (4p)";"A) Hydroxylgrupp (OH-grupp) B) PĂ„ 1'-kolet C) PĂ„ 5'-kolet D) Deoxyguanosin 5'-difosfat" +"2024-05-15";"35";"introduktionslaboration";"Du befinner dig i labsalen nĂ€r det plötsligt börjar brinna i en bĂ€gare med etanol. Efter att ha uppmĂ€rksammat de övriga i labbet pĂ„ branden och konstaterat att den Ă€r begrĂ€nsad bestĂ€mmer du dig för att slĂ€cka den. PĂ„ labbet hittar du brandslĂ€ckare för brĂ€nder av klass A–C. A) Vad avses med brĂ€nder klass A, B och C? B) Förklara vilken klass av brand som har uppstĂ„tt. (4p) Max 80 ord.";"";"Du befinner dig i labsalen nĂ€r det plötsligt börjar brinna i en bĂ€gare med etanol. Efter att ha uppmĂ€rksammat de övriga i labbet pĂ„ branden och konstaterat att den Ă€r begrĂ€nsad bestĂ€mmer du dig för att slĂ€cka den. PĂ„ labbet hittar du brandslĂ€ckare för brĂ€nder av klass A–C. A) Vad avses med brĂ€nder klass A, B och C? B) Förklara vilken klass av brand som har uppstĂ„tt. (4p) Max 80 ord.";"3 av 4: A= brand i textilier/trĂ€ B=brand i vĂ€tskor/alkoholer C=brand i gaser Det Ă€r en typ B brand som uppstĂ„tt dĂ„ etanol Ă€r en alkohol." +"2024-05-15";"3";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för proteiners sekundĂ€rstruktur? (2p) A: En dubbelhelix Ă€r en av de tvĂ„ vanligaste formerna. B: Identiska aminosyrasekvenser kan ha olika sekundĂ€rstruktur i olika proteiner. C: Den stabiliseras av vĂ€tebindningar mellan aminosyrornas R-grupper. D: Olika sekundĂ€rstrukturdelar hos ett protein kan bindas samman med loopar.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för proteiners sekundĂ€rstruktur? (2p) A: En dubbelhelix Ă€r en av de tvĂ„ vanligaste formerna. B: Identiska aminosyrasekvenser kan ha olika sekundĂ€rstruktur i olika proteiner. C: Den stabiliseras av vĂ€tebindningar mellan aminosyrornas R-grupper. D: Olika sekundĂ€rstrukturdelar hos ett protein kan bindas samman med loopar.";"(svar angivet i flervalsformulĂ€r) TotalpoĂ€ng: 2" +"2024-05-15";"7";"kolhydrater";"Laktosintolerans och galaktosemi: ge ett exempel pĂ„ vad som Ă€r gemensamt för dessa tillstĂ„nd och ett exempel pĂ„ vad som skiljer dem Ă„t. (4p) (Max 200 ord.)";"";"Laktosintolerans och galaktosemi: ge ett exempel pĂ„ vad som Ă€r gemensamt för dessa tillstĂ„nd och ett exempel pĂ„ vad som skiljer dem Ă„t. (4p) (Max 200 ord.)";"Gemensamt: BĂ„da tvĂ„ sjukdomar beror pĂ„ brist pĂ„ funktion eller brist pĂ„ respektive enzym som bryter ned laktos respektive galaktos. Skillnad: Laktosintolerans Ă€r brist pĂ„ enzymet laktas som bryter ned laktos till galaktos och glukos, det leder till att kroppen ej bryter ned laktos i GI-kanalen, detta leder till att laktos kommer hamna i tarmarna dĂ€r det kan jĂ€sa vilket leder till magsmĂ€rtor, diarrĂ© och gasbildning. Galaktosemi beror pĂ„ bristande funktion eller brist pĂ„ enzymerna (en av dem Ă€r GALT) som omvandlar galaktos till glukos. Galaktos kan ta upp av tarmcellerna tillskillnad frĂ„n laktos. Detta leder till ökad nivĂ„ av galaktos i plasman, galaktos blir till galaktilol som Ă€r ett toxiskt Ă€mne. Detta kan leda till neurologisk skador och i vĂ€rsta fall död. AlltsĂ„ Ă€r skillnaden vart de kommer ansamlas och pĂ„verkan pĂ„ kroppen." +"2024-05-15";"6";"lipider";"Du Ă€r lĂ€kare pĂ„ en vĂ„rdcentral och en patient har frĂ„gor om de prover som du just ordinerat i en ”lipidstatus”. Du tar hjĂ€lp av en ritning du lĂ€rde dig göra nĂ€r du lĂ€ste biokemi under din grundutbildning för att börja svara pĂ„ frĂ„gan. A) Rita den principiella strukturen för den molekyl som framför allt anvĂ€nds för att lagra energi i kroppen. B) Vilken sorts lipoprotein skickar levern ut i blodet för att transportera energilagringsmolekylen till resten av kroppens celler? 1 ord rĂ€cker som svar. (4p)";"";"Du Ă€r lĂ€kare pĂ„ en vĂ„rdcentral och en patient har frĂ„gor om de prover som du just ordinerat i en ”lipidstatus”. Du tar hjĂ€lp av en ritning du lĂ€rde dig göra nĂ€r du lĂ€ste biokemi under din grundutbildning för att börja svara pĂ„ frĂ„gan. A) Rita den principiella strukturen för den molekyl som framför allt anvĂ€nds för att lagra energi i kroppen. B) Vilken sorts lipoprotein skickar levern ut i blodet för att transportera energilagringsmolekylen till resten av kroppens celler? 1 ord rĂ€cker som svar. (4p)";"A) Triacylglycerol (TAG). B) VLDL. ![[Pasted image 20251129235437.png]] (Ritning pĂ„ TAG-struktur finns pĂ„ sida 11 i original-PDF.)" +"2024-05-15";"2";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"PĂ„ bilden visas en tripeptid. ![[Pasted image 20251129235411.png]] A) Ange vilken aminosyra som finns pĂ„ C-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har. B) Ange vilken aminosyra som finns pĂ„ N-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har. (4p) (Max 25 ord.)";"";"PĂ„ bilden visas en tripeptid. ![[Pasted image 20251129235411.png]] A) Ange vilken aminosyra som finns pĂ„ C-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har. B) Ange vilken aminosyra som finns pĂ„ N-terminalen, vilken grupp aminosyror den tillhör och en egenskap den har. (4p) (Max 25 ord.)";"A) Asparginsyra, en syra. Kan binda mha elektrostatiska interaktioner dĂ„ den Ă€r negativt laddad. B) Glycin, en alifatisk aminosyra. OpolĂ€r." +"2022-12-19";"28";"elektrontransportkedjan";"I elektrontransportkedjan pumpas protoner nĂ€r elektroner förflyttas mellan olika komponenter. A) Var i elektrontransportkedjan pumpas protoner? B) Vilken Ă€r drivkraften bakom protonpumpningen? Max 50 ord.";"";"I elektrontransportkedjan pumpas protoner nĂ€r elektroner förflyttas mellan olika komponenter. A) Var i elektrontransportkedjan pumpas protoner? B) Vilken Ă€r drivkraften bakom protonpumpningen? Max 50 ord.";"A) I komplex I, III och IV B) I elektrontransportkedjans komplex flyttas elektroner frĂ„n komponenter med lĂ€gre redoxpotential till komponenter med högre. Detta Ă€r en energimĂ€ssigt gynnsam process och energin kan dĂ„ utnyttjas för att pumpa protoner frĂ„n matrix till mellanmembransutrymmet mot gradienten. Energin omvandlas dĂ„ till elektrokemisk energi." +"2022-12-19";"5";"utforska-proteiner";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att köra affinitetskromatografi med en 6xHis-tag. A) Beskriv kortfattat principen för affinitetskromatografi. B) Hur kan man eluera proteinet? C) Ange en metod som kan anvĂ€ndas för analys av det eluerade proteinet. Max 200 ord.";"";"Du jobbar pĂ„ labb över sommaren och har fĂ„tt i uppgift att köra affinitetskromatografi med en 6xHis-tag. A) Beskriv kortfattat principen för affinitetskromatografi. B) Hur kan man eluera proteinet? C) Ange en metod som kan anvĂ€ndas för analys av det eluerade proteinet. Max 200 ord.";"A) Affinitetskromatografi Ă€r en kromatografimetod som bygger pĂ„ att separera proteiner baserat pĂ„ en viss egeskap. Exempelvis kan glykosylerade proteiner separeras ut genom att kulorna i kolonnen har molekyler som binder till sockerenheterna. Man kan Ă€ven, som i detta fall, modifiera DNA-sekvensen för proteinet man Ă€r ute efter genom att lĂ€gga till en tag av histidin vilken binder vĂ€l till nickeljoner pĂ„ kulorna. B) För att fĂ„ proteinet att lossna frĂ„n kulorna krĂ€vs att man eluerar. Det kan ske med hjĂ€lp av en stark buffert eller saltlösning, ofta en kombination av bĂ„da. C) Gelelektrofores, SDS-PAGE, kan anvĂ€ndas för att analysera proteinets storlek samt hur vĂ€l proteinreningen lyckats." +"2022-12-19";"18";"termodynamik";"Diffusion Ă€r en viktig process för att fördela molekyler i gaser och vĂ€tskor. Vad beror den pĂ„ och vilken termodynamisk drivkraft finns bakom den?";"";"Diffusion Ă€r en viktig process för att fördela molekyler i gaser och vĂ€tskor. Vad beror den pĂ„ och vilken termodynamisk drivkraft finns bakom den?";"1.5p Diffusion beror pĂ„ att det finns mĂ„nga fler sĂ€tt för ett Ă€mne i en vĂ€tska eller gas att vara oordnat Ă€n ordnat, alltsĂ„ Ă€r sannolikheten för ett oordnat tillstĂ„nd större och molekylerna kommer dĂ„ till följd av sin konstanta rörelse att hamna i ett oordnat tillstĂ„nd. Den termodynamiska drivkraften bakom diffusion Ă€r sĂ„ledes termodynamikens andra lag, att ett system tenderar att gĂ„ mot mer oordnade tillstĂ„nd, alltsĂ„ att entropin ökar. 2.0p Brownsk rörelse (stavning?) innebĂ€r att en liten molekyl har större sannolikhet att inte stöta pĂ„ nĂ„got (annan molekyl) pĂ„ ena sidan Ă€n andra. Det leder till att molekyler rör sig mot dĂ€r det Ă€r mindre molekyl-tĂ€tt, och sĂ„ledes sprids Ă€mnet jĂ€mt. Ämnet vill fördela sig, eftersom att ha det ordnat = lĂ„g entropi => ofördelaktigt (om molekylen Ă€r löslig i sin omgiving, om olja i vatten Ă€r det mer fördelaktigt att oljan Ă€r samlad i en stor klump)" +"2022-12-19";"1";"kemiska-bindingar";"Rangordna nedanstĂ„ende bindningstyper frĂ„n den svagaste till den starkaste. Jon Peptid van der Waals VĂ€te";"";"Rangordna nedanstĂ„ende bindningstyper frĂ„n den svagaste till den starkaste. Jon Peptid van der Waals VĂ€te";"1. van der Waals 2. VĂ€te 3. Jon 4. Peptid" +"2022-12-19";"19";"enzymer";"Vilka pĂ„stĂ„enden om övergĂ„ngstillstĂ„ndet för en enzym-katalyserad reaktion stĂ€mmer? A: Det har högre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion. B: Det har lĂ€gre energi Ă€n reaktionens substrat. C: Det Ă€r mycket kortvarigt. D: Det har lĂ€gre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion.";"";"Vilka pĂ„stĂ„enden om övergĂ„ngstillstĂ„ndet för en enzym-katalyserad reaktion stĂ€mmer? A: Det har högre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion. B: Det har lĂ€gre energi Ă€n reaktionens substrat. C: Det Ă€r mycket kortvarigt. D: Det har lĂ€gre energi Ă€n för en icke-katalyserad reaktion.";"RĂ€tt svar 1. C 2. D" +"2022-12-19";"29";"integrering-av-metabolismen";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande enzym i den processen? alfaketoglutaratdehydrogenas glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas malatdehydrogenas pyruvatdehydrogenas";"";"I aerob katabolism kommer glukos att passera ett flertal steg innan det oxideras fullstĂ€ndigt. I vilken ordning kommer följande enzym i den processen? alfaketoglutaratdehydrogenas glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas malatdehydrogenas pyruvatdehydrogenas";"1. glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas 2. pyruvatdehydrogenas 3. alfaketoglutaratdehydrogenas 4. malatdehydrogenas" +"2022-12-19";"4";"hemoglobin";"Hemoglobin och myoglobin innehĂ„ller den prostetiska gruppen heme. Denna innehĂ„ller ett jĂ€rn (FeÂČâș) som ansvarar för inbindningen av syremolekyler. Beskriv varför bindning till syre pĂ„verkar hemoglobinets struktur och hur det i sin tur pĂ„verkar hemoglobinets syreaffinitet. Max 70 ord.";"";"Hemoglobin och myoglobin innehĂ„ller den prostetiska gruppen heme. Denna innehĂ„ller ett jĂ€rn (FeÂČâș) som ansvarar för inbindningen av syremolekyler. Beskriv varför bindning till syre pĂ„verkar hemoglobinets struktur och hur det i sin tur pĂ„verkar hemoglobinets syreaffinitet. Max 70 ord.";"JĂ€rnatomens storlek gör att den inte fĂ„r plats i mitten av hemegruppen. NĂ€r syre binder in blir jĂ€rnets atommoln mindre och kan sĂ„ledes flyttas upp 0,4 Å in i hemeplanet. DĂ„ kommer Ă€ven det proximala histidinet kopplat till jĂ€rnet att flyttas upp samt den alfahelix den Ă€r kopplad till. Det pĂ„verkar strukturen pĂ„ hemoglobinet dĂ€r subenheterna totalt kommer vridas upp 15 grader till R-state med ökad affinitet för syre." +"2022-12-19";"16";"cellmembran";"Vilka pĂ„stĂ„enden om det eukaryota cellmembranet Ă€r korrekta? A: Fosfatidylserin finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet. B: Kolesterol finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet. C: Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cellens utsida. D: Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cytoplasman.";"";"Vilka pĂ„stĂ„enden om det eukaryota cellmembranet Ă€r korrekta? A: Fosfatidylserin finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet. B: Kolesterol finns enbart i det inre skiktet av cellmembranet. C: Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cellens utsida. D: Cellmembranets kolhydrater Ă€r riktade mot cytoplasman.";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-12-19";"22";"enzymer";"Ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik. Behöver du kĂ€nna till den totala enzymkoncentrationen för att bestĂ€mma konstanterna (i) Kₘ, (ii) Vmax eller (iii) kcat? Motivera ditt svar. ![[Pasted image 20251128085625.png]]";"";"Ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik. Behöver du kĂ€nna till den totala enzymkoncentrationen för att bestĂ€mma konstanterna (i) Kₘ, (ii) Vmax eller (iii) kcat? Motivera ditt svar. ![[Pasted image 20251128085625.png]]";"Vmax motsvarar den maximala reaktionshastighet som Ă€r möjlig för en enzymkatalyserad reaktion och uppnĂ„s dĂ„ alla enzym Ă€r bundna i enzym-substratkomplex. Vmax beror alltsĂ„ av enzymkoncentratonen. Kₘ motsvarar den substratkoncentration dĂ„ V = Vmax/2, alltsĂ„ nĂ€r hĂ€lften av enzymen har bundit substratet och Ă€r upptagna med katalys. Kₘ och Vmax kan bestĂ€mmas experimentellt för en reaktion genom att mĂ€ta den initiella reaktionshastigheten för varierande substratkoncentrationer men med samma enzymkoncentration. VĂ€rdena förs in i ett diagram dĂ€r reaktionshastigheten blir en funktion av substratkoncentrationen (se nedan). NĂ€r substratkoncentrationen gĂ„r mot oĂ€ndligheten kommer dĂ„ V gĂ„ mot Vmax och man kan dĂ„ matematiskt bestĂ€mma Vmax utan att kĂ€nna till den exakta enzymkoncentrationen. Kₘ kan sedan bestĂ€mmas utifrĂ„n vid vilken substratkoncentration som V = Vmax/2. kcat Ă€r ett mĂ„tt pĂ„ hur mĂ„nga molekyler produkt som bildas per sekund och enzym, turnover number, och rĂ€knas sĂ„ledes fram ur den maximala reaktionshastigheten dividerat med den totala enzymkoncentrationen. För att bestĂ€mma kcat krĂ€vs alltsĂ„ att kĂ€nna till den maximala enzymkoncentrationen." +"2022-12-19";"32";"pentosfosfatvĂ€gen";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekta? A: Den huvudsakliga regleringspunkten i pentosfosfatvĂ€gen Ă€r enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas. B: Ribulos-5-fosfat kan omvandlas till glukos-6-fosfat i den reversibla oxidativa fasen av pentosfosfatvĂ€gen. C: NADPH Ă€r ett mycket viktigt oxidationsmedel i celler. D: Nedsatt funktion i pentosfosfatvĂ€gen kan orsaka hemolytisk anemi. RĂ€tt svar";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till pentosfosfatvĂ€gen Ă€r korrekta? A: Den huvudsakliga regleringspunkten i pentosfosfatvĂ€gen Ă€r enzymet glukos-6-fosfatdehydrogenas. B: Ribulos-5-fosfat kan omvandlas till glukos-6-fosfat i den reversibla oxidativa fasen av pentosfosfatvĂ€gen. C: NADPH Ă€r ett mycket viktigt oxidationsmedel i celler. D: Nedsatt funktion i pentosfosfatvĂ€gen kan orsaka hemolytisk anemi. RĂ€tt svar";"A och D" +"2022-12-19";"26";"glykogen";"A) Vilka tvĂ„ enzymer hjĂ€lps Ă„t att Ă„teruppbygga en delvis nedbruten glykogenpartikel genom att addera nya glukosenheter till strukturen? B) Vilken typ av bindning skapar respektive enzym?";"";"A) Vilka tvĂ„ enzymer hjĂ€lps Ă„t att Ă„teruppbygga en delvis nedbruten glykogenpartikel genom att addera nya glukosenheter till strukturen? B) Vilken typ av bindning skapar respektive enzym?";"A) En delvis nedbruten glykogenpartikel har redan en primer i form av glykogenin, alltsĂ„ behöver bara kedjorna elongeras och förgreningar bildas. Glykogensyntas kommer att förlĂ€nga kedjorna genom att addera glukosenheter medan branching enzyme kommer skapa förgreningar genom att flytta 7 glukosenheter. B) Glykogensyntas – alfa 1–4 glykosidbindning Branching enzyme – alfa 1–6 glykosidbindning" +"2022-12-19";"12";"rna-syntes";"Vilka tvĂ„ av följande alternativ beskriver funktioner för poly-A-svansen i 3'-Ă€nden pĂ„ eukaryot mRNA? A: Stimulerar transport av mRNA in till cellkĂ€rnan. B: Skyddar mot felaktig splicing. C: Stimulerar translation. D: Reglerar mRNA-molekylens halveringstid.";"";"Vilka tvĂ„ av följande alternativ beskriver funktioner för poly-A-svansen i 3'-Ă€nden pĂ„ eukaryot mRNA? A: Stimulerar transport av mRNA in till cellkĂ€rnan. B: Skyddar mot felaktig splicing. C: Stimulerar translation. D: Reglerar mRNA-molekylens halveringstid.";"RĂ€tt svar 1. C 2. D" +"2022-12-19";"27";"citronsyracykeln";"A) Vilka molekyler av betydelse för energiomvandling bildas i ett varv i citronsyracykeln? B) Varför Ă€r citronsyracykeln inte aktiv i frĂ„nvaro av syre? Max 50 ord.";"";"A) Vilka molekyler av betydelse för energiomvandling bildas i ett varv i citronsyracykeln? B) Varför Ă€r citronsyracykeln inte aktiv i frĂ„nvaro av syre? Max 50 ord.";"A) 3 NADH och 1 FADH₂ B) För att citronsyracykeln ska ske krĂ€vs att det finns mitokondriellt NADâș och FAD. Utan syre avstannar elektrontransportkedjan dĂ„ syre behövs i komplex IV och dĂ€rmed kan inte NADH och FADH₂ oxideras vilket Ă€r det enda sĂ€ttet att Ă„terbilda NADâș och FAD i mitokondriens matrix." +"2022-12-19";"13";"rna-syntes";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: TBP binder till TATA-boxen. B: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. C: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet.";"";"Vid initiering av RNA polymeras II-beroende transkription ingĂ„r flera basala transkriptionsfaktorer. Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta? A: TBP binder till TATA-boxen. B: TFIIF Ă€r den första faktor som binder till promotorn. C: TFIIB fosforylerar den C-terminala domĂ€nen (CTD) pĂ„ RNA polymeras II. D: TFIIH kan smĂ€lta dubbelstrĂ€ngat DNA med sin helikas-aktivitet.";"RĂ€tt svar 1. A 2. D" +"2022-12-19";"17";"transport-över-cellmembran";"Proteinet pĂ„ bilden förflyttas till plasmamembranet hos skelettmuskler som ett svar pĂ„ insulinsignalering. A) Vilken Ă€r transportören? B) Vilken typ av transport sker? C) Vad hĂ€nder med glukos nĂ€r den kommit in i cellen och varför? Max 50 ord. ![[Pasted image 20251128085555.png]]";"";"Proteinet pĂ„ bilden förflyttas till plasmamembranet hos skelettmuskler som ett svar pĂ„ insulinsignalering. A) Vilken Ă€r transportören? B) Vilken typ av transport sker? C) Vad hĂ€nder med glukos nĂ€r den kommit in i cellen och varför? Max 50 ord. ![[Pasted image 20251128085555.png]]";"A) GLUT-4 B) Faciliterad diffusion C) Den kommer genom enzymet Hexokinas och förbrukning av 1 ATP bilda glukos 6-fosfat. Fosforyleringen gör att bĂ€rarproteinet inte lĂ€ngre kĂ€nner igen glukosmolekylen och dĂ€rmed kan den inte transporteras ut igen utan kommer, beroende pĂ„ energikvoten, brytas ned i glykolysen eller anvĂ€ndas för uppbyggnad av glykogen." +"2022-12-19";"23";"integrering-av-metabolismen";"Vad har molekylerna NADH, ATP, CoA och FADH₂ gemensamt? A: De Ă€r kinetiskt stabila. B: De Ă€r kinetiskt instabila. C: De Ă€r termodynamiskt stabila. D: De Ă€r termodynamiskt instabila.";"";"Vad har molekylerna NADH, ATP, CoA och FADH₂ gemensamt? A: De Ă€r kinetiskt stabila. B: De Ă€r kinetiskt instabila. C: De Ă€r termodynamiskt stabila. D: De Ă€r termodynamiskt instabila.";"A och D" +"2022-12-19";"33";"kolesterol";"Vilka av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten? A: Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol till en fettsyra. B: Den regleras frĂ€mst via tillgĂ„ngen pĂ„ fritt extracellulĂ€rt kolesterol. C: Den regleras frĂ€mst via reglering av aktiviteten hos enzymet HMG-CoA-reduktas. D: Att bilda kolesterolestrar Ă€r i de flesta celler irreversibelt – för att Ă„terbildas till kolesterol behöver kolesterolestern först transporteras till levern via HDL. RĂ€tt svar";"";"Vilka av följande pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekta avseende reglering av den intracellulĂ€ra kolesterolhalten? A: Cellen kan lagra kolesterol i form av kolesterol-estrar, dvs. genom att koppla kolesterol till en fettsyra. B: Den regleras frĂ€mst via tillgĂ„ngen pĂ„ fritt extracellulĂ€rt kolesterol. C: Den regleras frĂ€mst via reglering av aktiviteten hos enzymet HMG-CoA-reduktas. D: Att bilda kolesterolestrar Ă€r i de flesta celler irreversibelt – för att Ă„terbildas till kolesterol behöver kolesterolestern först transporteras till levern via HDL. RĂ€tt svar";"A och C" +"2022-12-19";"24";"glukosmetabolism";"Det pyruvat som bildas vid anaerob glykolys behöver metaboliseras vidare. A) Vad bildas av pyruvatet? B) Vilken Ă€r orsaken till det? C) Vilket enzym katalyserar reaktionen? Max 50 ord.";"";"Det pyruvat som bildas vid anaerob glykolys behöver metaboliseras vidare. A) Vad bildas av pyruvatet? B) Vilken Ă€r orsaken till det? C) Vilket enzym katalyserar reaktionen? Max 50 ord.";"A) Laktat B) Cellen behöver Ă„terbilda NADâș i cytoplasman för att inte glykolysen ska avstanna dĂ„ det krĂ€vs i steg 6. Vid anaerob glykolys sker detta genom fermentering dĂ€r pyruvat reduceras till laktat och NADH oxideras till NADâș. C) Laktatdehydrogenas" +"2022-12-19";"10";"nukleotider";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? A: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp. C: Helixen Ă€r högervriden. D: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.";"";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? A: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. B: Ett varv av DNA motsvarar ca. 7,4 bp. C: Helixen Ă€r högervriden. D: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'.";"RĂ€tt svar 1. A 2. C" +"2022-12-19";"9";"dna-replikation";"A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln? B) Vilken form har denna faktor?";"";"A) Vilken roll spelar PCNA vid den eukaryota replikationsgaffeln? B) Vilken form har denna faktor?";"A) PCNA, eller sliding clamp som den ocksĂ„ kallas, har funktionen att den sitter runt en av DNA-strĂ€ngarna under replikation och hĂ„ller fast DNA-polymeras pĂ„ strĂ€ngen. Det gör att processiviteten ökar upp till 50 gĂ„nger jĂ€mfört med utan PCNA dĂ„ DNA-polymeras kan syntetisera lĂ„nga strĂ€ckor DNA utan att ramla av. B) Ringformad" +"2022-12-19";"34";"plasmid";"Beskriv vad som karaktĂ€riserar plasmider med konformationen supercoiled respektive relaxerad cirkulĂ€r, hur de bildas och hur de kan skiljas Ă„t med gelelektrofores. Den hĂ€r frĂ„gan kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska i tabellform eller i fritext. Max 75 ord.";"";"Beskriv vad som karaktĂ€riserar plasmider med konformationen supercoiled respektive relaxerad cirkulĂ€r, hur de bildas och hur de kan skiljas Ă„t med gelelektrofores. Den hĂ€r frĂ„gan kan besvaras pĂ„ svenska eller engelska i tabellform eller i fritext. Max 75 ord.";"I supercoiled kommer DNAt i plasmiden vara överdrivet tvinnat, sĂ„ kallat supercoiled med högre linkingnumber Ă€n normalt. DĂ€rmed kommer det bildas en linjĂ€r struktur. I relaxerad cirkulĂ€r Ă€r plasmiden istĂ€llet ringformat. De tvĂ„ olika konformationerna kommer möta olika stort motstĂ„nd av gelen under gelelektrofores till följd av att de har olika form och de kan sĂ„ledes separeras baserat pĂ„ att de kommer fĂ€rdas olika lĂ„ngt. ![[Pasted image 20251128085752.png]]" +"2022-12-19";"14";"translation";"Beskriv sekundĂ€rstrukturen hos molekylen som transporterar aminosyror till ribosomen och förklara vilken funktionen Ă€r för varje del av strukturen. Rita gĂ€rna. ![[Pasted image 20251128085533.png]]";"";"Beskriv sekundĂ€rstrukturen hos molekylen som transporterar aminosyror till ribosomen och förklara vilken funktionen Ă€r för varje del av strukturen. Rita gĂ€rna. ![[Pasted image 20251128085533.png]]";"Strukturen som transporterar aminosyror till ribosomen kallas tRNA och byggs upp av RNA. I 2D, sekundĂ€rstruktur, Ă€r tRNA klöverformad och stabiliseras av vĂ€tebindningar mellan komplementĂ€ra baspar i RNA kedjan. Den nedersta loopen, Antikodon loopen, innehĂ„ller ett antikodon pĂ„ tre baser som Ă€r komplementĂ€rt till kodonet pĂ„ mRNA och dĂ€rmed aggerar som mellanhand mellan kodon och aminosyra vilket möjliggör för den genetiska koden. De andra tvĂ„ looparna spelar roll för interaktioner med exempelvis aminoacyl-tRNA syntetaser som kopplar ihop rĂ€tt aminosyra med rĂ€tt tRNA. De bidrar alltsĂ„ till identifiering av det specifika tRNA:t. 5'-Ă€nden av tRNA kedjan Ă€r fosforylerad och i 3'-Ă€nden sitter en CCA-sekvens, sĂ„ kallad acceptor stem. Till den fria OH-gruppen pĂ„ 3'-Ă€nden av adenosin i acceptor stem kopplas aminosyran av aminoacyl-tRNA syntetaser." +"2022-12-19";"20";"heme";"Redogör för hur heme bryts ner och utsöndras. (2p)";"";"Redogör för hur heme bryts ner och utsöndras. (2p)";"Heme bryts ner i mjĂ€lten nĂ€r röda blodkroppar bryts ner. Först bildas biliverdin som sedan omvandlas till bilirubin. DĂ„ bilirubin Ă€r en hydrofob molekyl kommer den att transporteras bunden till blodproteinet albumin via blodet till levern. I levern kommer bilirubinet konjugeras och dĂ„ bli amfipatiskt för att sedan utsöndras via gallan." +"2022-12-19";"30";"aminosyrametabolism";"NĂ€mn tvĂ„ aminosyror som genom transaminering kan omvandlas till citronsyracykelintermediĂ€rer vilket gör dem till glukogena aminosyror. Ange Ă€ven vilken citronsyracykelintermediĂ€r respektive aminosyra bildar.";"";"NĂ€mn tvĂ„ aminosyror som genom transaminering kan omvandlas till citronsyracykelintermediĂ€rer vilket gör dem till glukogena aminosyror. Ange Ă€ven vilken citronsyracykelintermediĂ€r respektive aminosyra bildar.";"Glutamat kan omvandlas till alfaketoglutarat Aspartat kan omvandlas till oxalacetat" +"2022-12-19";"15";"evolution";"Cancerceller utvecklas frĂ„n normala celler. Beskriv hur man kan anvĂ€nda koncept frĂ„n evolutionen för att förstĂ„ hur detta gĂ„r till.";"";"Cancerceller utvecklas frĂ„n normala celler. Beskriv hur man kan anvĂ€nda koncept frĂ„n evolutionen för att förstĂ„ hur detta gĂ„r till.";"2.0p Evolution beror pĂ„ variation och naturligt urval. Det sker mutationer ""ofta"", vilket ökar variationen inom en population. MĂ„nga gĂ„nger Ă€r mutationen som uppstĂ„r sĂ€mre och försvinner. Ibland Ă€r en mutation bra och den blir selekterad (survival of the fittest) och lever kvar inom en population (evolution) Vid cancer sĂ„ sker likasĂ„ mutationer, det kan vara mutationer som stör delningsprocessen i en cell (sĂ„ att den ohĂ€mmat delar sig) eller mutationer som hĂ€mmar vĂ„rt immunsystem (vi kan ej bekĂ€mpa tumörer, p53). Cancerceller utvecklas alltsĂ„ frĂ„n vĂ„ra egna celler (fast de Ă€r muterade och orsakar sjukdom). Cancerceller genomgĂ„r ocksĂ„ mutationer. ""Vanligt"" Ă€r mutationer som stimulerar ohĂ€mmad delning och gör dem mer maligna. Cancerceller har en variation som gör dem ""starka"" och tar dĂ€rför över i kroppen. 1.5p Evolutionen utgĂ„r frĂ„n att det finns en genetisk variation och ett naturligt urval dĂ€r de egenskaper som gynnar överlevnad i den aktuella miljön kommer föras vidare till nĂ€sta generation i större utstrĂ€ckning. Genetisk variation uppnĂ„s bland annat genom slumpmĂ€ssiga spontana mutationer i DNA. Mutationer kan dĂ„ uppkomma i en cell som stĂ€nger av en tumörsupressorgen vilket dĂ„ Ă€r ""gynnsamt"" för den individuella cellen som kan fortsĂ€tta dela sig. Andra mutationer kan dĂ„ uppstĂ„ i en gen som kodar för reparation av DNA vilket möjliggör för ytterligare mutationer som aktiverar oncogener och stĂ€nger av andra tumörsupressorgener. Genom ett flertal steg dĂ€r mutationer möjliggör för cellen att dela sig oftare och för fler mutationer att uppstĂ„ kan sĂ„ledes en cancertumör utvecklas ur en normal cell." +"2022-12-19";"21";"betaoxidation";"Vilka av följande Ă€r ketonkroppar? A: Acetoacetat B: Hydroxy-metyl-glutarat C: Aceton D: Beta-hydroxy-acetat RĂ€tt svar";"";"Vilka av följande Ă€r ketonkroppar? A: Acetoacetat B: Hydroxy-metyl-glutarat C: Aceton D: Beta-hydroxy-acetat RĂ€tt svar";"A och C" +"2022-12-19";"31";"nukleotidnedbrytning";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotidnedbrytning Ă€r korrekta? A: Gikt Ă€r en sjukdom som kan orsakas av defekter i enzymerna som bryter ner pyrimidin-nukleotider. B: Urat Ă€r en molekyl med tvĂ„ ringstrukturer. C: Nukleotidaser omvandlar nukleotider till nukleosider. D: Vid nedbrytning av nukleotiden AMP kommer molekylens samtliga kvĂ€veatomer slutligen hamna i urea som utsöndras med urinen.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till nukleotidnedbrytning Ă€r korrekta? A: Gikt Ă€r en sjukdom som kan orsakas av defekter i enzymerna som bryter ner pyrimidin-nukleotider. B: Urat Ă€r en molekyl med tvĂ„ ringstrukturer. C: Nukleotidaser omvandlar nukleotider till nukleosider. D: Vid nedbrytning av nukleotiden AMP kommer molekylens samtliga kvĂ€veatomer slutligen hamna i urea som utsöndras med urinen.";"RĂ€tt svar 1. B 2. C" +"2022-12-19";"25";"glukosmetabolism";"Vilka faktorer Ă€r viktiga för regleringen av fosfofruktokinas 2/fruktos 2,6-bisfosfatas? A: Hormoner B: Cellens energikvot C: pH D: Fosforylering";"";"Vilka faktorer Ă€r viktiga för regleringen av fosfofruktokinas 2/fruktos 2,6-bisfosfatas? A: Hormoner B: Cellens energikvot C: pH D: Fosforylering";"RĂ€tt svar 1. A 2. D" +"2022-12-19";"11";"rna-syntes";"A) Var Ă„terfinns alfa-amanitin i naturen? B) Vilket enzym inhiberar denna substans?";"";"A) Var Ă„terfinns alfa-amanitin i naturen? B) Vilket enzym inhiberar denna substans?";"A) I den lömska flugsvampen B) Substansen inhiberar RNA-polymeras II" +"2022-12-19";"8";"nukleotider";"A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider? B) Vad Ă€r AMP förkortning för?";"";"A) Vilken kemisk grupp finns i 2’-positionen hos ribonukleotider? B) Vad Ă€r AMP förkortning för?";"A) Hydroxylgrupp (OH) B) Adenosinmonofosfat" +"2022-12-19";"35";"introduktionslaboration";"Du arbetar pĂ„ en vĂ„rdcentral som specialistlĂ€kare. En försĂ€ljare frĂ„n ett lĂ€kemedelsföretag Ă€r inbjuden för att presentera en ny medicin som pĂ„stĂ„s sĂ€nka kolesterolnivĂ„erna i blodet med 30%. Vilka tvĂ„ 95%:iga konfidensintervall (CI95%) stöder detta pĂ„stĂ„ende i minst utstrĂ€ckning? A: 29,5% – 30,5% B: 27% – 33% C: 1% – 60% D: −10% – 70%";"";"Du arbetar pĂ„ en vĂ„rdcentral som specialistlĂ€kare. En försĂ€ljare frĂ„n ett lĂ€kemedelsföretag Ă€r inbjuden för att presentera en ny medicin som pĂ„stĂ„s sĂ€nka kolesterolnivĂ„erna i blodet med 30%. Vilka tvĂ„ 95%:iga konfidensintervall (CI95%) stöder detta pĂ„stĂ„ende i minst utstrĂ€ckning? A: 29,5% – 30,5% B: 27% – 33% C: 1% – 60% D: −10% – 70%";"C och D" +"2022-12-19";"3";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Nyligen har det konstaterats att sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros) karaktĂ€riseras av bildning av amyloider. Hur bildas de? Max 75 ord.";"";"Nyligen har det konstaterats att sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros) karaktĂ€riseras av bildning av amyloider. Hur bildas de? Max 75 ord.";"Amyloider bildas dĂ„ ett protein med alfahelixrik struktur övergĂ„r i en betaflaksrik struktur. Betaflaken kan sedan aggregeras och bilda lĂ„nga fibrer, sĂ„ kallade amyloider." +"2022-12-19";"7";"kolhydrater";"Kolhydrater finns förutom i fri form Ă€ven bundna till lipider och proteiner. Vilka Ă€r de tvĂ„ vanligaste typerna av bindningar mellan kolhydrater och proteiner? (2p)";"";"Kolhydrater finns förutom i fri form Ă€ven bundna till lipider och proteiner. Vilka Ă€r de tvĂ„ vanligaste typerna av bindningar mellan kolhydrater och proteiner? (2p)";"O-link: kolhydraten binder till OH-gruppen i sidokedjan pĂ„ serin eller treonin i proteinet. N-link: kolhydraten binder till aminogruppen i en asparaginrests sidokedja i proteinet." +"2022-12-19";"6";"lipider";"Namnge och rita: A) Den principiella strukturen för lipiden som lagrar energi i adipocyter. B) Strukturen för den vanligaste membranlipiden.";"";"Namnge och rita: A) Den principiella strukturen för lipiden som lagrar energi i adipocyter. B) Strukturen för den vanligaste membranlipiden.";"Se 2022-12-19-0097-TUX för 2/2" +"2022-12-19";"2";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"I metabolismen Ă€r det vanligt att enzymer regleras av cellens energikvot. A) NĂ€mn tvĂ„ aminosyror som kan interagera med olika delar hos de molekyler som dĂ„ fungerar som allosteriska regulatorer. B) Förklara vad som gör dessa aminosyror lĂ€mpliga för uppdraget. Max 75 ord.";"";"I metabolismen Ă€r det vanligt att enzymer regleras av cellens energikvot. A) NĂ€mn tvĂ„ aminosyror som kan interagera med olika delar hos de molekyler som dĂ„ fungerar som allosteriska regulatorer. B) Förklara vad som gör dessa aminosyror lĂ€mpliga för uppdraget. Max 75 ord.";"A) Negativt laddad – lysin Som kan bilda vĂ€tebindningar – Asparagin B) Vid allosterisk reglering av cellens energikvot kommer ATP respektive ADP/AMP binda in till enzymet. Fosfatgrupperna Ă€r negativt laddade vilket gör att de kan interaggera med positivt laddade sidokedjor som lysin genom jonbindningar. KvĂ€vebasen adenin som Ă€r en del av molekylerna kommer innehĂ„lla kvĂ€vegrupper som kan bilda vĂ€tebindningar med en aminosyra som har karbonyl, hydroxyl- eller aminogrupper, som asparagin med bĂ„de amino- och karbonylgrupp." +"2023-05-15";"28";"elektrontransportkedjan";"Vad menas med respirationskontroll? (1p) Max 25 ord.";"";"Vad menas med respirationskontroll? (1p) Max 25 ord.";"Reglering av cellandningen, dvs bildningen av ATP genom oxidativ fosforylering. Drivs av elektrontransportkedjan och den elektrokemiska gradient som uppstĂ„r, och regleras av cellens energikvot." +"2023-05-15";"5";"utforska-proteiner";"Du har fĂ„tt i uppgift att göra en proteinrening med hjĂ€lp av gelfiltrering samt att analysera resultatet av denna. (2p) Max 200 ord. A) Beskriv metoden för gelfiltrering. B) Vilken egenskap hos proteinet bygger metoden pĂ„?";"";"Du har fĂ„tt i uppgift att göra en proteinrening med hjĂ€lp av gelfiltrering samt att analysera resultatet av denna. (2p) Max 200 ord. A) Beskriv metoden för gelfiltrering. B) Vilken egenskap hos proteinet bygger metoden pĂ„?";"A) Gelfiltrering Ă€r en separationsmetod med avseende pĂ„ storlek. Man preparerar en kolonn med ""beads"", dvs porösa gelĂ©kulor. Detta utgör den fasta fasen. Sedan tillsĂ€tts en lösning med det protein man vill separera ut, detta kallas för den mobila fasen. NĂ€r den mobila fasen hĂ€lls till kolonnen kommer den att rinna igenom och elueras under kolonnen. Stora proteiner kommer att ta vĂ€gen förbi kulorna och dĂ€rmed komma ut först. De smĂ„ proteinerna kommer istĂ€llet att gĂ„ igenom de porösa kulorna. Detta tar lĂ€ngre tid och de kommer dĂ€rför komma ut sist. Resultatet blir en separation med avseende pĂ„ storlek dĂ€r störst gĂ„r först. B) Separation med avseende pĂ„ storlek, dĂ€r störst gĂ„r först." +"2023-05-15";"18";"termodynamik";"A) Redogör kort för vikten av jĂ€mviktskonstanten för biokemiska reaktioner. B) Hur Ă€r jĂ€mviktskonstanten definierad? (2p)";"";"A) Redogör kort för vikten av jĂ€mviktskonstanten för biokemiska reaktioner. B) Hur Ă€r jĂ€mviktskonstanten definierad? (2p)";"A) JĂ€mviktskonstanten K anger förhĂ„llandet mellan substrat/reaktant och produkt. Om K = 1 betyder det att systemet Ă€r i jĂ€mvikt, mĂ€ngden reaktant Ă€r lika stor som mĂ€ngden produkt. Om K > 1 finns mer produkt Ă€n reaktant. Om K < 1 finns mer reaktant Ă€n produkt. Detta kan visa Ă„t vilket hĂ„ll en reaktion Ă€r förskjuten, och visar förhĂ„llandet mellan olika Ă€mnen i ett system. I cellen Ă€r ofta flera reaktioner kopplade eller sker som en kedjereaktion. Det innebĂ€r att det som Ă€r produkt i en reaktion gĂ„r vidare och utgör reaktant i en annan reaktion. Detta dynamiska samspel gör att jĂ€mviktskonstanten hela tiden kommer att förĂ€ndras och gĂ„ Ă„t olika hĂ„ll. Det Ă€r bra, vi vill inte ha jĂ€mvikt (K = 1) i cellerna eftersom det dĂ„ inte finns nĂ„gra gradienter eller nĂ„gon reaktionsbenĂ€genhet, vilket skulle innebĂ€ra att alla livsviktiga processer avstannar och vi skulle dö. B) K = [produkt]/[reaktant]" +"2023-05-15";"1";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Rita aminosyran serin, R = CH₂OH, i S-konfiguration vid: A) pH 2 B) pH 7 C) pH 12 (2p)";"";"Rita aminosyran serin, R = CH₂OH, i S-konfiguration vid: A) pH 2 B) pH 7 C) pH 12 (2p)";"1.5 av 2 Svar (text + ritning pĂ„ separat papper) A) Vid lĂ„gt pH finns mycket fria Hâș, aminogruppen kommer att vilja motverka pH-sĂ€nkningen och ta upp en Hâș och fĂ„r sĂ„ledes en positiv laddning. B) Vid neutralt pH kommer aminosyran vara en zwitterjon, dvs ha bĂ„de en positiv och en negativ laddning men ingen nettoladdning. C) Vid högt pH kommer karboxylgruppen vilja motverka detta genom att avge Hâș, dĂ€rav kommer denna att fĂ„ en negativ laddning. ![[Pasted image 20251129235001.png]]" +"2023-05-15";"19";"enzymer";"Ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik. A) Hur kan man i ett V mot [S]-diagram avlĂ€sa de tvĂ„ konstanterna Kₘ och Vmax? B) Förklara vad som hĂ€nder med Kₘ respektive Vmax om man tillsĂ€tter en kompetitiv hĂ€mmare. (2p)";"";"Ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik. A) Hur kan man i ett V mot [S]-diagram avlĂ€sa de tvĂ„ konstanterna Kₘ och Vmax? B) Förklara vad som hĂ€nder med Kₘ respektive Vmax om man tillsĂ€tter en kompetitiv hĂ€mmare. (2p)";"A) Om ett enzym uppvisar Michaelis–Menten-kinetik kommer vi i ett sĂ„dant diagram se en hyperbol kurva dĂ€r reaktionshastigheten ökar och gĂ„r mot den maximala reaktionshastigheten med ökningen av substratets koncentration. Varje reaktion har ett Vmax, det vill sĂ€ga den maximala hastighet en reaktion kan nĂ„ dĂ„ samtliga enzym Ă€r bundna till substratet. NĂ€r kurvan planar ut Ă€r V nĂ€ra Vmax och kommer mycket lĂ„ngsamt fortsĂ€tta gĂ„ mot Vmax med en ökande substratkoncentration. Kₘ Ă€r den substratkoncentration för vilken reaktionshastigheten uppnĂ„r 1/2 Vmax. Kₘ Ă€r alltsĂ„ den punkt pĂ„ kurvan dĂ€r V nĂ„r halva Vmax. B) En kompetitiv inhibitor kommer att binda till enzymets aktiva sĂ€te och hindra det tĂ€nkta substratet frĂ„n att binda in. Det uppstĂ„r alltsĂ„ konkurrens om att binda in till de enzym som finns. Detta innebĂ€r att enzymets affinitet för substratet minskar och det betyder att vi vid nĂ€rvaro av inhibitorn kommer att fĂ„ ett lĂ€gre Kₘ-vĂ€rde Ă€n utan. Om substratet hinner binda enzymet innan inhibitorn gör det finns det inget som hindrar att den tĂ€nkta produkten bildas. Vmax kommer alltsĂ„ inte att förĂ€ndras, det kommer bara krĂ€vas en högre substratkoncentration för att lyckas konkurrera ut inhibitorn." +"2023-05-15";"29";"aminosyrametabolism";"FrĂ„n vilka alfa-ketosyror kan aminosyrorna nedan bildas med hjĂ€lp av tvĂ„ kliniskt viktiga enzymer tillhörande gruppen aminotransferaser? Ange ocksĂ„ frĂ„n vilken metabol vĂ€g respektive alfa-ketosyra hĂ€mtas. (2p) A) Alanin B) Aspartat";"";"FrĂ„n vilka alfa-ketosyror kan aminosyrorna nedan bildas med hjĂ€lp av tvĂ„ kliniskt viktiga enzymer tillhörande gruppen aminotransferaser? Ange ocksĂ„ frĂ„n vilken metabol vĂ€g respektive alfa-ketosyra hĂ€mtas. (2p) A) Alanin B) Aspartat";"A) Pyruvat → Alanin. Sker med hjĂ€lp av ALAT (alaninaminotransferas). Alfaketosyran Ă€r pyruvat och hĂ€mtas frĂ„n glykolysen. B) Oxaloacetat → Aspartat. Sker med hjĂ€lp av ASAT (aspartataminotransferas). Alfaketosyran Ă€r oxaloacetat och hĂ€mtas frĂ„n citronsyracykeln." +"2023-05-15";"4";"hemoglobin";"NĂ€mn de allosteriska regulatorerna för hemoglobin och ange om de höjer eller sĂ€nker hemoglobinets syreaffinitet. (2p) Max 25 ord.";"";"NĂ€mn de allosteriska regulatorerna för hemoglobin och ange om de höjer eller sĂ€nker hemoglobinets syreaffinitet. (2p) Max 25 ord.";"1.5 av 2: CO₂: bildar kolsyra & karbamatjoner, sĂ€nker pH. Hâș: interagerar med sidokedjor, uppstĂ„r jonbindningar. 2,3-BPG: binder subenheterna, förhindrar konformationsĂ€ndring. Samtliga stabiliserar T-state, sĂ€nker affiniteten för syre." +"2023-05-15";"16";"transport-över-cellmembran";"![[Pasted image 20251129235023.png]] Proteinet pĂ„ bilden utför transport. A) Vilken klass av transportörer tillhör proteinet? B) Var i cellen finns det? C) Vilken Ă€r drivkraften för transporten? (2p) Max 30 ord.";"";"![[Pasted image 20251129235023.png]] Proteinet pĂ„ bilden utför transport. A) Vilken klass av transportörer tillhör proteinet? B) Var i cellen finns det? C) Vilken Ă€r drivkraften för transporten? (2p) Max 30 ord.";"A) En antiport. B) I mitokondriens inre membran. C) Energikvoten. Dvs fördelningen mellan ATP och ADP innanför respektive utanför mitokondriens inre membran." +"2023-05-15";"22";"glykolysen";"Du Ă€r lite sen till bussen och behöver springa den sista biten för att inte missa den. NĂ€r du slĂ„r dig ned Ă€r du varm och andas hĂ€ftigt. Det gör ocksĂ„ lite ont i lĂ„rmusklerna. A) Vilka metabola vĂ€gar aktiverades nĂ€r du började springa och varför? B) Förklara med hjĂ€lp av termodynamik varför du har blivit varm. (Max 120 ord) (3p)";"";"Du Ă€r lite sen till bussen och behöver springa den sista biten för att inte missa den. NĂ€r du slĂ„r dig ned Ă€r du varm och andas hĂ€ftigt. Det gör ocksĂ„ lite ont i lĂ„rmusklerna. A) Vilka metabola vĂ€gar aktiverades nĂ€r du började springa och varför? B) Förklara med hjĂ€lp av termodynamik varför du har blivit varm. (Max 120 ord) (3p)";"2 av 3: A) NĂ€r jag började springa förbrukades energi. Glykolysen omvandlade blodglukos till pyruvat för att skapa mer ATP via citronsyracykeln, ETK och oxidativ fosforylering. Glykogen lagrat i musklerna bröts ner för att frigöra energi dĂ€r. B) NĂ€r ett arbete utförs kommer alltid lite av energin att gĂ„ till spillo och bli till kinetisk energi/vĂ€rme. Tack vare att alla processer i kroppen Ă€r uppdelade i mĂ„nga men mindre steg kan vi ta tillvara pĂ„ en större del av den tillgĂ€ngliga energin, vi fĂ„r alltsĂ„ en större verkningsgrad Ă€n t.ex. en förbrĂ€nningsmotor. VĂ„r verkningsgrad Ă€r ca 50%, det innebĂ€r att hĂ€lften av den energi jag förbrukade nĂ€r jag sprang frigjordes i form av vĂ€rme och det var dĂ€rför jag blev varm." +"2023-05-15";"32";"nukleotidnedbrytning";"I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i nedanstĂ„ende tvĂ„ nukleosider nĂ€r dessa bryts ner? Ange en molekyl för respektive nukleosid. (1p) A) Inosin B) Cytidin";"";"I vilka molekyler, som slutligen utsöndras med urinen, hamnar merparten av de kvĂ€veatomer som ingĂ„r i nedanstĂ„ende tvĂ„ nukleosider nĂ€r dessa bryts ner? Ange en molekyl för respektive nukleosid. (1p) A) Inosin B) Cytidin";"A) Urat. B) Urea." +"2023-05-15";"26";"lipider";"Din kompis har bestĂ€mt sig för att utesluta fett ur sin diet med mĂ„let att minska sina fettförrĂ„d. Du som har studerat metabolism ser en svaghet i strategin. Redogör för den svagheten pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. (Max 75 ord) (2p)";"";"Din kompis har bestĂ€mt sig för att utesluta fett ur sin diet med mĂ„let att minska sina fettförrĂ„d. Du som har studerat metabolism ser en svaghet i strategin. Redogör för den svagheten pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. (Max 75 ord) (2p)";"AI: Utan fett i kosten minskar tillgĂ„ngen pĂ„ essentiella fettsyror och framför allt pĂ„ oxaloacetat, som krĂ€vs för att acetyl-CoA ska kunna gĂ„ in i citronsyracykeln. Brist pĂ„ kolhydrater och fett gör att oxaloacetat anvĂ€nds för glukoneogenes, vilket hindrar fullstĂ€ndig fettoxidation. FettförbrĂ€nningen bromsas alltsĂ„ snarare Ă€n ökar, och ketonkroppar kan bildas." +"2023-05-15";"12";"kromatin";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin stĂ€mmer bĂ€st? (1p) A: Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade. B: Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop. C: Histon H1 destabiliserar nukleosomen. D: Nukleosomen har en kĂ€rna av 8 histonproteiner.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om kromatin stĂ€mmer bĂ€st? (1p) A: Acetylering gör histonsvansar mer positivt laddade. B: Topoisomeraser kan reglera aktiviteten i en kromatinfiber-loop. C: Histon H1 destabiliserar nukleosomen. D: Nukleosomen har en kĂ€rna av 8 histonproteiner.";"B och C" +"2023-05-15";"27";"elektrontransportkedjan";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. (1p) Komponenter: Coenzym Q CuB Cytokrom C NADH";"";"Rangordna nedanstĂ„ende komponenter i andningskedjan frĂ„n lĂ€gst till högst redoxpotential. (1p) Komponenter: Coenzym Q CuB Cytokrom C NADH";"1. NADH 2. Coenzym Q 3. Cytokrom C 4. CuB" +"2023-05-15";"13";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Vilken roll spelar sigma-faktorn vid prokaryot transkription? (2p)";"";"Vilken roll spelar sigma-faktorn vid prokaryot transkription? (2p)";"Sigmafaktorn Ă€r en av de 6 subenheter som ingĂ„r i det prokaryota polymeraset. Sigmafaktorns uppgift Ă€r att hjĂ€lpa polymeraset att snabbare hitta fram till rĂ€tt promotor. Polymeraset med sigmafaktorn Ă„ker lĂ€ngs med DNA till dess att rĂ€tt promotor hittas. Sigmafaktorns effekt Ă€r att polymeraset binder lösare till ospecifikt DNA, vilket gör att det kan glida lĂ€ngs DNA utan att fastna pĂ„ fel stĂ€lle. Utan sigmafaktorn hade polymeraset bundit mycket starkare till ospecifikt DNA, vilket hade försvĂ„rat processen dĂ„ det hade haft problem med att glida lĂ€ngs DNA utan att fastna pĂ„ fel stĂ€lle. NĂ€r sigmafaktorn vĂ€l hittat och bundit till rĂ€tt promotor kan transkriptionen börja. DĂ„ kommer sigmafaktorn att falla av, eftersom vi nu vill att polymeraset ska sitta fast vid DNA för att kunna utföra transkriptionen korrekt." +"2023-05-15";"17";"cellmembran";"Var hittas ett GPI-ankare och vad har det för funktion? (2p)";"";"Var hittas ett GPI-ankare och vad har det för funktion? (2p)";"Ett GPI-ankare Ă€r ett perifert membranprotein. Det sitter förankrat till cellmembranet via fosfatgrupper och sockerstrukturer. GPI-ankaret kan mobiliseras vĂ€ldigt snabbt genom att klippas loss med hjĂ€lp av lipaser. Vid en synaps i t.ex. en muskel kommer transmittorsubstansen acetylkolin pĂ„ en impuls frisĂ€ttas och leda till muskelkontraktion. För att kontraktionen ska upphöra mĂ„ste acetylkolin plockas bort frĂ„n muskelcellens receptorer, och det sker via acetylkolinesteras. Acetylkolinesteras sitter bundet till axonterminalen via ett GPI-ankare, vilket gör att det dĂ„ snabbt kan frigöras och avsluta muskelkontraktionen." +"2023-05-15";"23";"glykogen";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (1p) A: Glykogenet i skelettmuskel bryts ner hela vĂ€gen till glukos som sedan anvĂ€nds för att generera energi i form av ATP till muskelcellen sjĂ€lv. B: Höga intracellulĂ€ra nivĂ„er av AMP kan stimulera glykogenolys i skelettmuskel. C: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet glukagon stimulerar glykogenolys och hĂ€mmar glykogenes i skelettmuskel. D: Utan ett funktionellt debranching enzyme kan bara en mindre del av leverns glykogenförrĂ„d utnyttjas för att höja blodets glukoskoncentration i en fastesituation.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (1p) A: Glykogenet i skelettmuskel bryts ner hela vĂ€gen till glukos som sedan anvĂ€nds för att generera energi i form av ATP till muskelcellen sjĂ€lv. B: Höga intracellulĂ€ra nivĂ„er av AMP kan stimulera glykogenolys i skelettmuskel. C: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet glukagon stimulerar glykogenolys och hĂ€mmar glykogenes i skelettmuskel. D: Utan ett funktionellt debranching enzyme kan bara en mindre del av leverns glykogenförrĂ„d utnyttjas för att höja blodets glukoskoncentration i en fastesituation.";"C och D" +"2023-05-15";"33";"heme";"Vilken typ av bilirubin Ă€r förhöjt vid hemolytisk sjukdom? (1p)";"";"Vilken typ av bilirubin Ă€r förhöjt vid hemolytisk sjukdom? (1p)";"Det okonjugerade bilirubinet. Bilirubin Ă€r en hydrofob molekyl. I normala fall kommer bilirubin i levern att konjugeras med tvĂ„ glukuronsyra som gör att molekylen blir vattenlöslig och kan utsöndras med gallsyran. Om denna konjugering inte sker kan bilirubin inte utsöndras, och dĂ€rför Ă€r det denna variant vi kommer att se förhöjda halter av vid sjukdom." +"2023-05-15";"24";"citronsyracykeln";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer Ă„terfinns i citronsyracykeln? (1p) A: Succinatdehydrogenas B: Pyruvatdehydrogenas C: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas D: Malatdehydrogenas";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende enzymer Ă„terfinns i citronsyracykeln? (1p) A: Succinatdehydrogenas B: Pyruvatdehydrogenas C: Glyceraldehyd 3-fosfatdehydrogenas D: Malatdehydrogenas";"A och D" +"2023-05-15";"10";"rna-syntes";"Vilka tvĂ„ alternativ Ă€r korrekta vad gĂ€ller 5' cap hos eukaryot mRNA? (1p) A: Stimulerar syntes av polyA-svansen. B: Skyddar mot felaktig splicing. C: Skyddar mRNA frĂ„n nedbrytning. D: BestĂ„r av nukleotid bunden via en 5’–5’ bindning.";"";"Vilka tvĂ„ alternativ Ă€r korrekta vad gĂ€ller 5' cap hos eukaryot mRNA? (1p) A: Stimulerar syntes av polyA-svansen. B: Skyddar mot felaktig splicing. C: Skyddar mRNA frĂ„n nedbrytning. D: BestĂ„r av nukleotid bunden via en 5’–5’ bindning.";"C och D" +"2023-05-15";"9";"nukleotider";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? A: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'. B: Ett varv av DNA motsvarar ca 10,4 bp. C: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. D: Helixen Ă€r vĂ€nstervriden.";"";"Den vanligaste formen (konformationen) som DNA antar kallas B-DNA eller en Watson–Crick-helix. Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer? A: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper parallellt i samma riktning, 5' till 3'. B: Ett varv av DNA motsvarar ca 10,4 bp. C: AvstĂ„ndet mellan nĂ€rliggande baspar Ă€r 3,4 Å. D: Helixen Ă€r vĂ€nstervriden.";"B och C" +"2023-05-15";"34";"introduktionslaboration";"Du ska labba! Beskriv fyra saker som du behöver göra innan du börjar experimentera. (2p) Max 50 ord.";"";"Du ska labba! Beskriv fyra saker som du behöver göra innan du börjar experimentera. (2p) Max 50 ord.";"Förbereda mig genom att lĂ€sa igenom labb-handledningen sĂ„ att jag vet vad jag ska göra. LĂ€mna ytterklĂ€der och vĂ€ska och ta pĂ„ mig labbrock. TvĂ€tta av bĂ€nken med minst 75% etanol. Vid behov, ta pĂ„ mig handskar." +"2023-05-15";"14";"translation";"Beskriv strukturen och funktionen av aminoacyl-tRNA syntetas översiktligt samt förklara vad som sker i aminoacyl-tRNA syntetas om fel aminosyra binder till tRNA. (2p) Max 150 ord.";"";"Beskriv strukturen och funktionen av aminoacyl-tRNA syntetas översiktligt samt förklara vad som sker i aminoacyl-tRNA syntetas om fel aminosyra binder till tRNA. (2p) Max 150 ord.";"Aminoacyl-tRNA syntetas Ă€r ett enzym som katalyserar inbindning av en aminosyra till sin motsvarande tRNA-molekyl för att kunna nyttjas i translationen och kopplas ihop med andra aminosyror. Aminoacyl-tRNA syntetas har tvĂ„ olika delar som Ă€r avgörande för funktionen. Det finns ett active site, dit aminosyran binder för att sedan kunna lĂ€nkas till en OH-grupp pĂ„ tRNA-molekylens CCA-svans. Sedan finns ocksĂ„ ett editing site. Enzymet kommer att kĂ€nna av om kopplingen mellan aminosyran och tRNA blev rĂ€tt eller inte. Om det blev fel kommer editing siten direkt att spjĂ€lka loss aminosyran frĂ„n tRNA för att via active site kunna sĂ€tta dit en ny. Det finns en god flexibilitet hos enzymet som gör att dessa tvĂ„ olika delar enkelt kan samarbeta för att snabbt Ă„tgĂ€rda ett eventuellt fel." +"2023-05-15";"20";"enzymer";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende behöver du kĂ€nna till för att berĂ€kna omsĂ€ttningstalet för ett enzym? (1p) A: Enzymstrukturen. B: Enzymkoncentrationen. C: Initialhastigheten för den katalyserade reaktionen vid [S] >> Kₘ. D: Kₘ för substratet.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende behöver du kĂ€nna till för att berĂ€kna omsĂ€ttningstalet för ett enzym? (1p) A: Enzymstrukturen. B: Enzymkoncentrationen. C: Initialhastigheten för den katalyserade reaktionen vid [S] >> Kₘ. D: Kₘ för substratet.";"B och C" +"2023-05-15";"30";"pentosfosfatvĂ€gen";"Varför Ă€r tillgĂ„ng av NADPH essentiellt för ett fungerande glutationsystem? (1p) Max 50 ord.";"";"Varför Ă€r tillgĂ„ng av NADPH essentiellt för ett fungerande glutationsystem? (1p) Max 50 ord.";"Glutation Ă€r en antioxidant som reducerar reaktiva syreföreningar, ex vĂ€teperoxid till vatten. För att reaktionen ska kunna ske igen mĂ„ste glutation reduceras tillbaka till sin ursprungsform. Det Ă€r NADPH som fungerar som reduktionsmedel och oxideras till NADPâș. Utan NADPH förblir glutation oxiderat och kan inte reducera fler farliga syreradikaler." +"2023-05-15";"15";"evolution";"Coronavirus Ă€ndrades mycket under pandemin, frĂ„n en ganska dödlig variant som var lagom smittsam till en variant som Ă€r relativt ofarlig men mycket smittsam. Beskriv hur man kan anvĂ€nda koncept frĂ„n evolutionen för att förstĂ„ hur detta gĂ„r till. (2p)";"";"Coronavirus Ă€ndrades mycket under pandemin, frĂ„n en ganska dödlig variant som var lagom smittsam till en variant som Ă€r relativt ofarlig men mycket smittsam. Beskriv hur man kan anvĂ€nda koncept frĂ„n evolutionen för att förstĂ„ hur detta gĂ„r till. (2p)";"1 av 2: Med tiden har celler, organismer och hela populationer förĂ€ndrats efter rĂ„dande omstĂ€ndigheter. Miljön pĂ„verkar och leder till att egenskaper som Ă€r gynnsamma för en organisms överlevnad i den aktuella miljön kommer att bevaras medan egenskaper som inte Ă€r gynnsamma kommer att selekteras bort hos kommande generationer. Coronaviruset genomgick en sĂ„dan förĂ€ndring. Till en början var viruset mindre smittsamt men hade en högre dödlighet hos de smittade. MĂ€nniskor kom fram med sĂ€tt att skydda sig mot viruset och metoder för att bli frisk om man blivit smittad. Viruset mötte motstĂ„nd som hotade dess fortsatta utveckling och överlevnad. Omgivningen fick alltsĂ„ viruset att utveckla nya egenskaper som var mer gynnsamma för att kunna fortsĂ€tta utvecklas och leva vidare. Det var i detta fall att bli mindre dödligt men desto mer smittsamt. Omgivningens selektionstryck kommer alltsĂ„ leda till en förĂ€ndring hos organismen dĂ€r de mest fördelaktiga egenskaperna för dess överlevnad kommer att bevaras och utvecklas vidare." +"2023-05-15";"21";"introduktion-till-metabolismen";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (1p) A: ATP stimulerar katabolism. B: ATP innehĂ„ller en energirik fosfoanhydridbindning för varje fosfatgrupp. C: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan negativa laddningar. D: Motsvarande energirika bindningar hittas i CTP.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (1p) A: ATP stimulerar katabolism. B: ATP innehĂ„ller en energirik fosfoanhydridbindning för varje fosfatgrupp. C: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs minskar repulsionen mellan negativa laddningar. D: Motsvarande energirika bindningar hittas i CTP.";"C och D" +"2023-05-15";"31";"kolesterol";"Beskriv översiktligt kolesterolets omsĂ€ttning i kroppen: var det kommer ifrĂ„n, tvĂ„ viktiga funktioner och hur det kan utsöndras. (2p)";"";"Beskriv översiktligt kolesterolets omsĂ€ttning i kroppen: var det kommer ifrĂ„n, tvĂ„ viktiga funktioner och hur det kan utsöndras. (2p)";"Kolesterol kan antingen bildas i kroppen eller intas via födan. För en person som vĂ€ger ca 70 kg och har en vĂ€sterlĂ€ndsk diet fĂ„r man i sig ca 500–700 mikrogram kolesterol via födan varje dygn och ca 50% av detta tas upp i kroppen. Syntes av kolesterol kommer att ske Ă€ndĂ„, men i vilken utstrĂ€ckning varierar beroende pĂ„ kostsammansĂ€ttningen. Kolesterol Ă€r en viktig komponent i vĂ„ra cellmembran dĂ€r det pĂ„verkar membranets fluiditet och skyddar membranet frĂ„n att fluiditeten ska bli för hög eller lĂ„g vid temperaturförĂ€ndringar i kroppen. Kolesterol utgör ocksĂ„ grundstrukturen i syntesen av katekolaminer i binjuren, exempelvis testosteron, testosteron och progesteron. NĂ€r kolesterol bryts ner kommer det att utsöndras gallan." +"2023-05-15";"25";"betaoxidation";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om ketonkroppar Ă€r korrekta? (1p) A: De syntetiseras i njuren. B: De kan betraktas som vattenlösliga transportformer av oxaloacetat i blodbanan. C: Höga halter av ketonkroppar ger metabol acidos. D: De anvĂ€nds som energikĂ€lla i hjĂ€rtmuskel och njurcortex.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden om ketonkroppar Ă€r korrekta? (1p) A: De syntetiseras i njuren. B: De kan betraktas som vattenlösliga transportformer av oxaloacetat i blodbanan. C: Höga halter av ketonkroppar ger metabol acidos. D: De anvĂ€nds som energikĂ€lla i hjĂ€rtmuskel och njurcortex.";"C och D" +"2023-05-15";"11";"dna-replikation";"Enzymet flap endonuclease 1 (FEN1) Ă€r viktigt vid eukaryot DNA-replikation. Vad gör detta enzym? (2p)";"";"Enzymet flap endonuclease 1 (FEN1) Ă€r viktigt vid eukaryot DNA-replikation. Vad gör detta enzym? (2p)";"FEN1 Ă€r verksamt vid lagging strand under Okazaki fragment maturation. Eftersom lagging strand syntetiseras i flera sekvenser finns det flera primers med RNA inne i den nysyntetiserade strĂ€ngen. I fĂ€rdigt DNA vill vi inte ha nĂ„got RNA kvar, detta mĂ„ste pĂ„ nĂ„got sĂ€tt plockas bort. NĂ€r polymeraset syntetiserar ett fragment kommer det slutligen krocka in i RNA-primern som utgjorde starten för det föregĂ„ende fragmentet. NĂ€r polymeraset och primern krockar kommer primern puttas bort och hĂ€nga som en liten svans frĂ„n DNA-strĂ€ngen. DĂ„ Ă€r det FEN1 som med sin endonukleasaktivitet klipper bort primern sĂ„ att enbart DNA Ă„terstĂ„r i den nya strĂ€ngen." +"2023-05-15";"8";"nukleotider";"De olika kolatomerna i ribos och deoxyribos numreras som 1', 2', 3', 4' och 5'. (2p) A) Vad skiljer ribos frĂ„n deoxyribos? B) Till vilken position Ă€r basen kopplad?";"";"De olika kolatomerna i ribos och deoxyribos numreras som 1', 2', 3', 4' och 5'. (2p) A) Vad skiljer ribos frĂ„n deoxyribos? B) Till vilken position Ă€r basen kopplad?";"A) Ribos har en OH-grupp kopplad till bĂ„de 2ÂŽ och 3ÂŽ position. Deoxyribos har ocksĂ„ en OH-grupp vid 3ÂŽ position, men enbart ett vĂ€te i 2ÂŽ position. B) KvĂ€vebasen Ă€r kopplad till pentosens 1ÂŽ position." +"2023-05-15";"35";"plasmid";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende anvĂ€nds som substrat för beta-galaktosidas vid blĂ„vit screening? (1p) A: IPTG B: X-gal C: Beta-laktamas D: 5-Bromo-4-Chloro-3-Indolyl beta-D-Galctopyranoside";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende anvĂ€nds som substrat för beta-galaktosidas vid blĂ„vit screening? (1p) A: IPTG B: X-gal C: Beta-laktamas D: 5-Bromo-4-Chloro-3-Indolyl beta-D-Galctopyranoside";"B och D" +"2023-05-15";"3";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp vardera som deras R-grupper kan delta i nĂ€r pH = 7. (1p) Aminosyror: Cystein Glutamat Treonin Tryptofan Bindningstyper: Jonbindning Kovalent bindning van der Waals interaktion VĂ€tebindning";"";"Para ihop aminosyrorna med en bindningstyp vardera som deras R-grupper kan delta i nĂ€r pH = 7. (1p) Aminosyror: Cystein Glutamat Treonin Tryptofan Bindningstyper: Jonbindning Kovalent bindning van der Waals interaktion VĂ€tebindning";"Cystein: Kovalent bindning Glutamat: Jonbindning Treonin: VĂ€tebindning Tryptofan: van der Waals interaktion" +"2023-05-15";"7";"cellmembran";"Membranlipider Ă€r amfipatiska. Vad betyder amfipati och varför Ă€r det en nödvĂ€ndig egenskap för membranlipider? (2p) Max 75 ord.";"";"Membranlipider Ă€r amfipatiska. Vad betyder amfipati och varför Ă€r det en nödvĂ€ndig egenskap för membranlipider? (2p) Max 75 ord.";"En molekyl som Ă€r amfipatisk har bĂ„de en hydrofob och en hydrofil del. BĂ„de fosfolipiderna och kolesterol Ă€r amfipatiska molekyler. Egenskapen gör att membranlipiderna kan orientera sig sĂ„ att det bildas ett dubbellager med samtliga molekylers hydrofoba delar riktade in mot varandra och membranets mitt medan dess hydrofila delar riktas mot cytoplasman respektive extracellulĂ€rmatrix. Amfipati Ă€r alltsĂ„ en nödvĂ€ndig egenskap för att kunna bilda ett cellmembran som kan interagera med omgivningen och utgöra en barriĂ€rfunktion." +"2023-05-15";"6";"kolhydrater";"A) Vad kallas den kovalenta bindningen som binder ihop tvĂ„ monosackarider (till exempel i en di- eller trisackarid)? B) Ange tvĂ„ skĂ€l till varför tre hexoser kan resultera i mĂ„nga fler olika trisackarider Ă€n antalet olika tripeptider tre aminosyror kan resultera i. (2p) Max 100 ord.";"";"A) Vad kallas den kovalenta bindningen som binder ihop tvĂ„ monosackarider (till exempel i en di- eller trisackarid)? B) Ange tvĂ„ skĂ€l till varför tre hexoser kan resultera i mĂ„nga fler olika trisackarider Ă€n antalet olika tripeptider tre aminosyror kan resultera i. (2p) Max 100 ord.";"1 av 2: A) Glykosidbindning. B) Det finns 20 proteinogena aminosyror. Dessa kan förekomma i L- och D-form efter hur de bryter ljus. I kroppen finns bara aminosyror av L-form, det innebĂ€r att det i kroppen endast finns 20 olika aminosyror att vĂ€lja mellan i skapandet av en tripeptid. Antalet möjliga kombinationer Ă€r begrĂ€nsat. Det finns mĂ„nga olika monosackarider. Dessa kan likt aminosyrorna ocksĂ„ förekomma i olika former, sĂ„ kallade stereoisomerer. Skillnaden Ă€r att det finns vĂ€ldigt mĂ„nga fler monosackarider och fler isomerer av dessa som kan förekomma i kroppen. Det gör att det finns en större möjlig variation vid bildandet av en trisackarid." +"2023-05-15";"2";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"I pyruvatdehydrogenaskomplexet överförs en av reaktionsintermediĂ€rerna frĂ„n en subenhet till en annan och till det anvĂ€nds sidogruppen av en aminosyra kopplad med en kovalent bindning till en prostetisk grupp. (2p) Max 30 ord. A) Vilken aminosyra Ă€r lĂ€mplig för uppdraget och varför? B) Förklara kortfattat syftet med överföringen.";"";"I pyruvatdehydrogenaskomplexet överförs en av reaktionsintermediĂ€rerna frĂ„n en subenhet till en annan och till det anvĂ€nds sidogruppen av en aminosyra kopplad med en kovalent bindning till en prostetisk grupp. (2p) Max 30 ord. A) Vilken aminosyra Ă€r lĂ€mplig för uppdraget och varför? B) Förklara kortfattat syftet med överföringen.";"A) Serin. Är en alkohol, har OH-grupp som kan bilda vĂ€tebindning till kvĂ€veatomer hos lipoamidarmen. B) Acetylgrupp överförs av lipoamidarmen frĂ„n E1 till E2 dĂ€r den blir acetyl-CoA." +"2024-12-20";"28";"elektrontransportkedjan";"Vid reduktion av syre bildas smĂ„ mĂ€ngder reaktiva syreföreningar. Ange tvĂ„ enzymer som oskadliggör dessa. (2p) Max 10 ord.";"";"Vid reduktion av syre bildas smĂ„ mĂ€ngder reaktiva syreföreningar. Ange tvĂ„ enzymer som oskadliggör dessa. (2p) Max 10 ord.";"1. Glutation perioxidas 2. Superoxid dismutas" +"2024-12-20";"5";"cellmembran";"Redogör för hur bakterier/anpassning av cellmembranets fluiditet kan ske via fettsyrornas egenskaper. (4p)";"";"Redogör för hur bakterier/anpassning av cellmembranets fluiditet kan ske via fettsyrornas egenskaper. (4p)";"Fettsyror i cellmembran Ă€r amfipatiska, och har alltsĂ„ en polĂ€r del (huvud) och en opolĂ€r del (svans). Den opolĂ€ra delen bestĂ„r av acylgrupper, som binder till varandra via VdW-krafter, vilket inte Ă€r sĂ„ starka bindningar och börjar dĂ€rför lossna vid vĂ€rmetillförsel (Ă€ven om det inte Ă€r sĂ„ hög temperatur). Fluiditeten i cellmembran ökar nĂ€r temperaturen ökar, eftersom fettsyrorna börjar att röra pĂ„ sig av vĂ€rmeenergin. För att cellmembranet inte ska bli alltför genomslĂ€ppligt sĂ„ fungerar kolesterol som en buffert som minskar pĂ„ rörelsen hos fettsyrorna. Och tvĂ€rtom gĂ€ller det att nĂ€r temperaturen sjunker sĂ„ minskar fettsyrornas rörelseenergi, och de börjar att binda hĂ„rdare till varandra. För att cellmembranet inte ska klumpa ihop sig, och bli helt ogenomslĂ€ppligt sĂ„ fungerar kolesterolet Ă€ven hĂ€r som en buffert som sitter mellan fettsyrorna och sĂ€nker möjligheten för ihopklumpning av fettsyrorna." +"2024-12-20";"18";"enzymer";"Chymotrypsin Ă€r ett enzym som anvĂ€nder kovalent katalys, vilken lĂ€mnar en kovalent bunden polypeptid till ett serin i enzymet efter att peptidbindningen har spjĂ€lkats. Redogör för den kemiska mekanism med vilken enzymet regenereras. (4p)";"";"Chymotrypsin Ă€r ett enzym som anvĂ€nder kovalent katalys, vilken lĂ€mnar en kovalent bunden polypeptid till ett serin i enzymet efter att peptidbindningen har spjĂ€lkats. Redogör för den kemiska mekanism med vilken enzymet regenereras. (4p)";"Brevid serinet finns histidin, som en del av den katalytiska triaden (med bredvid menas endast i den katalytiska triaden, eftersom i primĂ€rstrukturen ligger serin och histidin inte brevid varandra). NĂ€r en vattenmolekyl kommer in i den katalytiska klyftan sĂ„ kommer histidinet att ta upp ett vĂ€te frĂ„n vattenmolekylen, vilket aktiverar syremolekylen i vattnet. Syremolekylen utför en nukleofil attack pĂ„ bindningen mellan serin och polypeptiden, och syret frĂ„n vattnet binder till polypeptiden istĂ€llet för serin. Detta gör att peptiden och OH-gruppen frĂ„n vattnet lĂ€mnar den katalytiska klyftan, och att histidin donerar sitt vĂ€te som den tog frĂ„n vattnet till serinet sĂ„ att serin Ă„tergĂ„r till att ha en OH-grupp i sin sidokedja sĂ„ att enzymet regenereras till sin ursprungsform." +"2024-12-20";"1";"kemiska-bindingar";"Förklara vad som menas med att en molekyl Ă€r resonansstabiliserad och vad det innebĂ€r för molekylen. Illustrera med ett valfritt exempel. (4p) Max 30 ord. Illustrationen görs pĂ„ ett separat papper.";"";"Förklara vad som menas med att en molekyl Ă€r resonansstabiliserad och vad det innebĂ€r för molekylen. Illustrera med ett valfritt exempel. (4p) Max 30 ord. Illustrationen görs pĂ„ ett separat papper.";"""MellanlĂ€ge"" mellan enkelbindning och dubbelbindning, sĂ„ styrkan pĂ„ en resonansstabiliserad bindning Ă€r mellan enkelbindning och dubbelbindning. Atomer delar pĂ„ elektronerna, sĂ„ molekylen kan stabiliseras och finnas i flera konfigurationer. Ritning: ATP med streckade bindningar mellan P–O som visar resonans (sid 8). ![[Pasted image 20251129235730.png]]" +"2024-12-20";"19";"enzymer";"Ett enzym uppvisar Michaelis-Menten kinetik, vilket gör det möjligt att bestĂ€mma dess Km-vĂ€rde. Km kan man anvĂ€nda för att förstĂ„: (2p) A: Hur snabbt det gĂ„r för bundet substrat att bli omsatt till frisatt produkt. B: Hur sannolikt det Ă€r att substrat binder till enzymet. C: Hur bra ett enzym kan skilja mellan olika möjliga substrat. D: Hur sannolikt det Ă€r att substrat lossnar frĂ„n enzymet nĂ€r det har bundit.";"";"Ett enzym uppvisar Michaelis-Menten kinetik, vilket gör det möjligt att bestĂ€mma dess Km-vĂ€rde. Km kan man anvĂ€nda för att förstĂ„: (2p) A: Hur snabbt det gĂ„r för bundet substrat att bli omsatt till frisatt produkt. B: Hur sannolikt det Ă€r att substrat binder till enzymet. C: Hur bra ett enzym kan skilja mellan olika möjliga substrat. D: Hur sannolikt det Ă€r att substrat lossnar frĂ„n enzymet nĂ€r det har bundit.";"C och D" +"2024-12-20";"29";"lipider";"Beskriv hur triacylglycerol i fettceller bryts ner till fria fettsyror. (4p)";"";"Beskriv hur triacylglycerol i fettceller bryts ner till fria fettsyror. (4p)";"Adrenalin eller glukagon inducerar intracellulĂ€ra reaktioner via 7TM, vilket omvandlar ATP till cAMP. cAMP aktiverar proteinkinas A, som i sin tur aktiverar perilipin. Perilipin omarrangerar TAG sĂ„ att ATGL kan klyva den första fettsyran (TAG blir DAG). Proteinkinas A aktiverar HS lipas som spjĂ€lkar den andra fettsyran (DAG till MAG). MAG lipas spjĂ€lkar den tredje fettsyran, sĂ„ att det bara blir kvar glycerol." +"2024-12-20";"4";"utforska-proteiner";"Du ska rena ett protein med gelfiltrering. Proteinet innehĂ„ller ocksĂ„ en his-tagg. (4p) Max 200 ord. A) Beskriv egenskaper hos proteinet och kolonnen som möjliggör rening med gelfiltrering. B) Beskriv vad en his-tag Ă€r och hur den kan anvĂ€ndas för rening och detektion.";"";"Du ska rena ett protein med gelfiltrering. Proteinet innehĂ„ller ocksĂ„ en his-tagg. (4p) Max 200 ord. A) Beskriv egenskaper hos proteinet och kolonnen som möjliggör rening med gelfiltrering. B) Beskriv vad en his-tag Ă€r och hur den kan anvĂ€ndas för rening och detektion.";"A) Gelfiltrening bestĂ„r av en fast fas med porösa kulor i en kolonn, och en mobil fas med en buffert och proteinet som ska renas. SmĂ„ molekyler kommer att fastna i hĂ„ligheterna i kulorna, medan stora proteiner kommer att komma ut först. Reningsmetoden Ă€r alltsĂ„ baserad pĂ„ proteiners storlek. B) His-tagg Ă€r en sekvens av 6 histidin-aminosyror efter varandra. His-tagg binder starkt till nickel-joner och man kan dĂ€rför anvĂ€nda den egenskapen vid rening av proteinet. Man anvĂ€nder dĂ„ affinitetskromatografi, och renar proteinet baserat pĂ„ selektivitet alltsĂ„ en specifik egenskap. Proteinet kan sedan elueras med Imidazol, som konkurrerar ut His-taggen." +"2024-12-20";"16";"transport-över-cellmembran";"Para ihop respektive molekyl med en typ av transport den kan genomgĂ„. Varje alternativ fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) A: Glukos B: O₂ C: Kâș D: Vatten Transporttyper: A: SekundĂ€r aktiv transport B: PrimĂ€r aktiv transport C: Passiv transport D: Fri diffusion";"";"Para ihop respektive molekyl med en typ av transport den kan genomgĂ„. Varje alternativ fĂ„r enbart anvĂ€ndas en gĂ„ng. (2p) A: Glukos B: O₂ C: Kâș D: Vatten Transporttyper: A: SekundĂ€r aktiv transport B: PrimĂ€r aktiv transport C: Passiv transport D: Fri diffusion";"Glukos → SekundĂ€r aktiv transport O₂ → Fri diffusion Kâș → PrimĂ€r aktiv transport Vatten → Passiv transport (kanal/aquaporin)" +"2024-12-20";"22";"glukoneogenes";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Glukoneogenes sker nĂ€r hormonet insulin utsöndras. B: Aminosyrorna alanin och lysin Ă€r glukogena. C: Glukoneogenes sker under nattens fasta. D: Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat.";"";"Vilka tvĂ„ av nedanstĂ„ende pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för glukoneogenes? (2p) A: Glukoneogenes sker nĂ€r hormonet insulin utsöndras. B: Aminosyrorna alanin och lysin Ă€r glukogena. C: Glukoneogenes sker under nattens fasta. D: Glukoneogenes regleras av fruktos 2,6-bisfosfat.";"C och D" +"2024-12-20";"32";"nukleotidnedbrytning";"NĂ€mn en vanlig sjukdom som Ă€r relaterad till nedbrytning av nukleotider, samt ange vilken av de tvĂ„ huvudtyperna av nukleotider som har en koppling till denna sjukdom. (2p) Max 10 ord.";"";"NĂ€mn en vanlig sjukdom som Ă€r relaterad till nedbrytning av nukleotider, samt ange vilken av de tvĂ„ huvudtyperna av nukleotider som har en koppling till denna sjukdom. (2p) Max 10 ord.";"Gikt, och puriner har en koppling till sjukdomen." +"2024-12-20";"26";"integrering-av-metabolismen";"Redogör för tvĂ„ sĂ€tt som metabolismen Ă€ndras vid trĂ€ning och hur Ă€ndringarna leder till förbĂ€ttrad prestation. (4p) Max 120 ord.";"";"Redogör för tvĂ„ sĂ€tt som metabolismen Ă€ndras vid trĂ€ning och hur Ă€ndringarna leder till förbĂ€ttrad prestation. (4p) Max 120 ord.";"Laktat i muskeltyp IIb tas upp av hjĂ€rtat och av muskeltyp I, vilket gör att mĂ€ngden laktat minskar i muskeltyp IIb sĂ„ att anaerob metabolism kan fortgĂ„ lĂ€ngre. HjĂ€rtats konkurrens om glukos minskar Ă€ven dĂ„. Laktat tas Ă€ven upp av levern, och omvandlas till pyruvat, och sedan till glukos som gĂ„r ut till blodet och tas upp av muskeltyp IIb och anvĂ€nds i glykolysen. Detta kallas för Coricykeln. BĂ„da dessa metabola vĂ€gar leder till förbĂ€ttrad prestation, eftersom kroppen orkar hĂ„lla pĂ„ under lĂ€ngre tid." +"2024-12-20";"12";"nukleotider";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om B-DNA (Watson–Crick helix) Ă€r korrekta? (2p) A: AvstĂ„ndet mellan baspar i helixen Ă€r 5,0 Å. B: Helixen Ă€r vĂ€nstervriden. C: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper i motsatta riktningar. D: Ett varv av DNA bestĂ„r av ungefĂ€r 10 baspar.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om B-DNA (Watson–Crick helix) Ă€r korrekta? (2p) A: AvstĂ„ndet mellan baspar i helixen Ă€r 5,0 Å. B: Helixen Ă€r vĂ€nstervriden. C: De tvĂ„ strĂ€ngarna i helixen löper i motsatta riktningar. D: Ett varv av DNA bestĂ„r av ungefĂ€r 10 baspar.";"C och D" +"2024-12-20";"36";"plasmid";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om plasmidkloning Ă€r korrekta? (2p) A: NĂ€r en miniprep görs centrifugeras lösningen direkt efter alkalisk lysering för att separera plasmider frĂ„n bakterierester. B: IPTG anvĂ€nds för att bryta ned X-gal vilket gör att kolonier som tagit upp plasmiden blir blĂ„. C: LacZ-genen anvĂ€nds för blĂ„vit screening dĂ€r vita kolonier indikerar rekombinant DNA och blĂ„ kolonier indikerar icke-rekombinant DNA. D: BamHI Ă€r ett restriktionsenzym som klyver DNA vid en specifik sekvens.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om plasmidkloning Ă€r korrekta? (2p) A: NĂ€r en miniprep görs centrifugeras lösningen direkt efter alkalisk lysering för att separera plasmider frĂ„n bakterierester. B: IPTG anvĂ€nds för att bryta ned X-gal vilket gör att kolonier som tagit upp plasmiden blir blĂ„. C: LacZ-genen anvĂ€nds för blĂ„vit screening dĂ€r vita kolonier indikerar rekombinant DNA och blĂ„ kolonier indikerar icke-rekombinant DNA. D: BamHI Ă€r ett restriktionsenzym som klyver DNA vid en specifik sekvens.";"C och D" +"2024-12-20";"27";"elektrontransportkedjan";"I elektrontransportkedjan förekommer steg dĂ€r elektrondonatorn och elektronacceptorn inte Ă€r bĂ€rare av lika mĂ„nga elektroner. Redogör för vad som hĂ€nder vid ett sĂ„dant steg. (4p) Max 100 ord.";"";"I elektrontransportkedjan förekommer steg dĂ€r elektrondonatorn och elektronacceptorn inte Ă€r bĂ€rare av lika mĂ„nga elektroner. Redogör för vad som hĂ€nder vid ett sĂ„dant steg. (4p) Max 100 ord.";"Detta hĂ€nder i komplex III i elektrontransportkedjan nĂ€r coenzym Q ska donera 2 elektroner till cytokrom C som endast kan ta upp en elektron. Q-cykeln: QH₂ kommer till Q Cytokrom C oxidoreduktas (komplex III): 1 elektron tas upp av cytokrom C och ges till cytokrom C (elektronen transporteras till komplex IV) 1 elektron tas upp av Q som blir Q⁻ En annan QH₂ kommer in till komplex III 1 elektron tas upp av cytokrom C1 och ges till cytokrom C 1 elektron tas upp av Q⁻ blir till QH₂ (2 Hâș tas upp frĂ„n matrix)" +"2024-12-20";"13";"translation";"Describe the main features of the genetic code and explain their biological significance. (4p) Answer in English.";"";"Describe the main features of the genetic code and explain their biological significance. (4p) Answer in English.";"The genetic code is in humans stored in DNA (23 chromosome pairs). It stems from our mother and father. The DNA contains 4 different base-pairs. Adenin, Tymin, Cytosin och Guanin. The genetic code is not read one base-pair at a time, but rather in groups of three (i.e codons). For example AUG, ATT. The genetic code is also degenarative, leading to different codons being able to code for the same aminoacid. This leads to a protective function against mutations, since a mutation in a codon can lead to the same amino acid still being coded for example. The gentic code codes for all the proteins in an organism. The DNA can be transcribed into mRNA which can be translated into proteins" +"2024-12-20";"17";"termodynamik";"Gibbs fria energi möjliggör att man kan förutsĂ€ga om en kemisk reaktion kan ske spontant. Ange vilka termer som ingĂ„r i formeln som beskriver förĂ€ndringar i Gibbs fria energi. Förklara Ă€ven hur ökad respektive minskad temperatur pĂ„verkar förĂ€ndringen av Gibbs fria energi. (4p)";"";"Gibbs fria energi möjliggör att man kan förutsĂ€ga om en kemisk reaktion kan ske spontant. Ange vilka termer som ingĂ„r i formeln som beskriver förĂ€ndringar i Gibbs fria energi. Förklara Ă€ven hur ökad respektive minskad temperatur pĂ„verkar förĂ€ndringen av Gibbs fria energi. (4p)";"Gibbs fria energi = deltaG Entalpi = deltaH Temperatur = T Entropi = deltaS En ökad temperatur kommer ha inverkan pĂ„ entropin, vilket kommer leda till att deltaG kommer bli mer negativ/gĂ„ mot ett lĂ€gre vĂ€rde. Den kemiska reaktionen i frĂ„ga kommer dĂ„ förkjutas mot ett lĂ€ge dĂ€r den kan ske spontant (kan ske spontant om delta G Ă€r <0) En minskad temperatur kommer ocksĂ„ ha en inverkan pĂ„ entropin, fast i detta fall kommer deltaG istĂ€lett gĂ„ mot ett högre vĂ€rde. Den kemiska reaktionen i frĂ„ga kommer dĂ„ krĂ€va mer energi för att Ă€ga rum. Temperaturen pĂ„verkar entropin eftersom detta Ă€r ett diret mĂ„tt pĂ„ molekylers/atomernas rörelseenergi." +"2024-12-20";"23";"glykogen";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet adrenalin induceras glykogenes i cellen. B: Glykogen upplagrat i skelettmuskel anvĂ€nds frĂ€mst för att upprĂ€tthĂ„lla blodglukoskoncentrationen mellan mĂ„ltider. C: Glukos-6-fosfat Ă€r slutprodukten vid glykogenolys i skelettmuskler. D: Glykogenin Ă€r ett enzym som Ă€r kovalent bundet till glykogen.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden relaterade till glykogenmetabolism Ă€r korrekta? (2p) A: Stimuleras en skelettmuskelcell med hormonet adrenalin induceras glykogenes i cellen. B: Glykogen upplagrat i skelettmuskel anvĂ€nds frĂ€mst för att upprĂ€tthĂ„lla blodglukoskoncentrationen mellan mĂ„ltider. C: Glukos-6-fosfat Ă€r slutprodukten vid glykogenolys i skelettmuskler. D: Glykogenin Ă€r ett enzym som Ă€r kovalent bundet till glykogen.";"C och D" +"2024-12-20";"33";"pentosfosfatvĂ€gen";"Var i cellen sker pentosfosfatvĂ€gen, och vilken biomolekyl, som kan anvĂ€ndas vid reduktiv biosyntes, kan bildas i denna vĂ€g? (2p) Max 10 ord.";"";"Var i cellen sker pentosfosfatvĂ€gen, och vilken biomolekyl, som kan anvĂ€ndas vid reduktiv biosyntes, kan bildas i denna vĂ€g? (2p) Max 10 ord.";"PentosfosfatvĂ€gen sker i cytosolen, och bildar NADPH." +"2024-12-20";"24";"glykogen";"Vilka av följande faktorer stimulerar glykogenolys i en skelettmuskelcell? (2p) A: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet adrenalin. B: Aktivering av proteinfosfatas 1 i cellen. C: En lĂ„g energistatus i cellen, vilket reflekteras av en förhöjd intracellulĂ€r koncentration av AMP. D: En förhöjd koncentration av ATP i cellen.";"";"Vilka av följande faktorer stimulerar glykogenolys i en skelettmuskelcell? (2p) A: IntracellulĂ€r signalering inducerad av hormonet adrenalin. B: Aktivering av proteinfosfatas 1 i cellen. C: En lĂ„g energistatus i cellen, vilket reflekteras av en förhöjd intracellulĂ€r koncentration av AMP. D: En förhöjd koncentration av ATP i cellen.";"A och C" +"2024-12-20";"10";"rna-syntes";"Vilken Ă€r den biologiska betydelsen av den 5’-cap som Ă„terfinns pĂ„ mRNA i eukaryota celler? (4p)";"";"Vilken Ă€r den biologiska betydelsen av den 5’-cap som Ă„terfinns pĂ„ mRNA i eukaryota celler? (4p)";"SĂ„ fort mRNA:et börjar komma ut frĂ„n RNA polymeras II, sĂ„ sĂ€tts det pĂ„ en guaninmolekyl pĂ„ 5'-Ă€ndan via en 5'-5' bindning. Detta gör att mRNA-sekvensen inte bryts ner och att transkriptionen kan fortgĂ„. NĂ€r transkriptionen Ă€r fĂ€rdig och mRNA-sekvensen har fĂ„tt sin poly(A)-svans pĂ„ sin 3ÂŽ-Ă€nda och ska translateras sĂ„ krĂ€vs det att bĂ„de 5ÂŽcap och poly(A) finns pĂ„ mRNA:et för att det ska kĂ€nnas igen av ribosomen och translateras. 5ÂŽ-capen hĂ€mmar alltsĂ„ nedbrytning av mRNA, och möjliggör intiering av translation (tillsammas med poly(A)-svansen)." +"2024-12-20";"9";"kromatin";"Histonmodifieringar spelar en viktig roll i kromatinets funktion. Vilken effekt har acetylering av histoner pĂ„ kromatinstrukturen, och varför Ă€r detta viktigt för genuttryck? (4p)";"";"Histonmodifieringar spelar en viktig roll i kromatinets funktion. Vilken effekt har acetylering av histoner pĂ„ kromatinstrukturen, och varför Ă€r detta viktigt för genuttryck? (4p)";"I nukleosomen finns bland annat dubbla uppsĂ€ttningar av H3 och H4, och dessa 4 histoner har svansar av positivt laddade aminosyror (t.ex lysin och arginin) vid sin N-terminal. Dessa aminosyror binder till fosfatgrupperna pĂ„ DNA:et ryggrad, eftersom fosfatgrupperna Ă€r negativt laddade. NĂ€r svansarna blir acetylerade sĂ„ neutraliseras de positiva laddningarna, och svansarna binder inte lika hĂ„rt till fosfatgrupperna. Detta möjliggör för enzymer att komma Ă„t DNA:et, eftersom den inte Ă€r sĂ„ hĂ„rt bunden till histonerna och möjliggör reglering av genuttryck (antingen mer eller mindre transkription beroende pĂ„ gen och vilket enzym det handlar om)." +"2024-12-20";"34";"kolesterol";"PĂ„ vilka tvĂ„ sĂ€tt regleras kolesterolsyntesens hastighet? (2p) A: Via mĂ€ngden aktivt 24-dehydrokolesterolreduktas, som styr aktiviteten i Kandutsch-Russel vĂ€gen för kolesterolsyntes. B: Via mĂ€ngden aktivt HMG-CoA reduktas, som katalyserar bildningen av mevalonat. C: Via mĂ€ngden aktivt squalenmonooxygenas, som katalyserar första steget i cykliseringen av squalen till lanosterol. D: Via mĂ€ngden aktivt SLC25A1, ett transportprotein som transporterar citrat ut ur mitokondrien.";"";"PĂ„ vilka tvĂ„ sĂ€tt regleras kolesterolsyntesens hastighet? (2p) A: Via mĂ€ngden aktivt 24-dehydrokolesterolreduktas, som styr aktiviteten i Kandutsch-Russel vĂ€gen för kolesterolsyntes. B: Via mĂ€ngden aktivt HMG-CoA reduktas, som katalyserar bildningen av mevalonat. C: Via mĂ€ngden aktivt squalenmonooxygenas, som katalyserar första steget i cykliseringen av squalen till lanosterol. D: Via mĂ€ngden aktivt SLC25A1, ett transportprotein som transporterar citrat ut ur mitokondrien.";"B och C" +"2024-12-20";"14";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"Hur kan man identifiera viktiga aminosyror i ett protein nĂ€r man bara har sekvensinformation frĂ„n mĂ„nga olika organismer att tillgĂ„? (4p)";"";"Hur kan man identifiera viktiga aminosyror i ett protein nĂ€r man bara har sekvensinformation frĂ„n mĂ„nga olika organismer att tillgĂ„? (4p)";"Sekvensanalys innebĂ€r att man kan identifiera viktiga aminosyror genom att jĂ€mföra sekvenser frĂ„n flera olika organismer och hitta likheter mellan organismerna. Viktiga aminosyror, t.ex den katalytiska triaden i t.ex chymotrypsin tenderar att bevaras i organismer dĂ€rför att det naturliga urvalet bevarar sekvenser som Ă€r gynnsamma för artens anpassning och överlevnad." +"2024-12-20";"20";"introduktion-till-metabolismen";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (2p) A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs frĂ„n ATP ökar entropin. B: ATP kan bildas via substratnivĂ„fosforylering frĂ„n glukos 6-fosfat. C: Det frigörs lika mycket energi nĂ€r ATP och GTP hydrolyseras. D: ATP har högre fosforyltransferpotential Ă€n fosfoenolpyruvat.";"";"Vilka tvĂ„ av följande pĂ„stĂ„enden stĂ€mmer för ATP? (2p) A: NĂ€r en fosfatgrupp frigörs frĂ„n ATP ökar entropin. B: ATP kan bildas via substratnivĂ„fosforylering frĂ„n glukos 6-fosfat. C: Det frigörs lika mycket energi nĂ€r ATP och GTP hydrolyseras. D: ATP har högre fosforyltransferpotential Ă€n fosfoenolpyruvat.";"A och C" +"2024-12-20";"30";"heme";"Syntes av heme beror pĂ„ kroppens jĂ€rninnehĂ„ll. Beskriv hur hemesyntesen regleras. (4p)";"";"Syntes av heme beror pĂ„ kroppens jĂ€rninnehĂ„ll. Beskriv hur hemesyntesen regleras. (4p)";"I första steget av hemesyntesen anvĂ€nds enzymet ALA-syntas, och det Ă€r translationen av detta enzym som regleras. Det finns ett jĂ€rn-bindande protein som binder till mRNA:et som kodar för ALA-syntas vid frĂ„nvaro av jĂ€rn. NĂ€r det finns jĂ€rn sĂ„ binder jĂ€rnet till jĂ€rn-bindande proteinet, och fĂ„r det att lossna frĂ„n mRNA:et. DĂ„ kan mRNA:et translateras och ALA-syntas bildas. JĂ€rn sĂ€tts in i heme som sista steg vid syntesen, sĂ„ det hade varit onödigt om alla syntes-steg skedde trots att det inte finns nĂ„got jĂ€rn." +"2024-12-20";"15";"transport-över-cellmembran";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om jonkanaler Ă€r korrekta? (2p) A: Transport sker alltid med en gradient. B: Naâș-kanalen Ă€r mer selektiv Ă€n Kâș-kanalen. C: ATP driver transporten. D: De kan aktiveras genom ligandbindning.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om jonkanaler Ă€r korrekta? (2p) A: Transport sker alltid med en gradient. B: Naâș-kanalen Ă€r mer selektiv Ă€n Kâș-kanalen. C: ATP driver transporten. D: De kan aktiveras genom ligandbindning.";"A och D" +"2024-12-20";"21";"glykolysen";"A) Förklara vad som menas med allosterisk reglering. B) Ge ett exempel pĂ„ ett enzym i glykolysen som regleras allosteriskt och redogör för hur enzymets aktivitet Ă€ndras av regleringen. (4p) Max 50 ord.";"";"A) Förklara vad som menas med allosterisk reglering. B) Ge ett exempel pĂ„ ett enzym i glykolysen som regleras allosteriskt och redogör för hur enzymets aktivitet Ă€ndras av regleringen. (4p) Max 50 ord.";"A) NĂ€r en molekyl binder till ett annat stĂ€lle pĂ„ enzymet Ă€n pĂ„ det aktiva sĂ€tet och Ă€ndrar enzymets form, vilket Ă€ndrar dess aktivitet. B) Fosfofruktokinas I stimuleras vid allosterisk reglering av AMP och fruktos-2,6-bisfofat. Den hĂ€mmas vid allosterisk reglering av ATP och citrat." +"2024-12-20";"31";"aminosyrametabolism";"NĂ€mn en sĂ„ kallad alfa-ketosyra, som via transaminering kan omvandlas till en aminosyra. Ange Ă€ven vilken aminosyra som bildas frĂ„n alfa-ketosyran, vad enzymet som katalyserar reaktionen heter, samt frĂ„n vilken metabol vĂ€g alfa-ketosyran kan hĂ€mtas. (4p) Max 25 ord.";"";"NĂ€mn en sĂ„ kallad alfa-ketosyra, som via transaminering kan omvandlas till en aminosyra. Ange Ă€ven vilken aminosyra som bildas frĂ„n alfa-ketosyran, vad enzymet som katalyserar reaktionen heter, samt frĂ„n vilken metabol vĂ€g alfa-ketosyran kan hĂ€mtas. (4p) Max 25 ord.";"Oxaloacetat (alfaketosyra) transamineras vid deaminering av glutamat (aminosyra), och bilda aspartat (aminosyra som bildas) och alfa-ketoglutarat (alfa-ketosyran som bildas) Enzym: aspartataminotransferas (AST) Alfa-ketosyran frĂ„n citronsyracykeln" +"2024-12-20";"25";"integrering-av-metabolismen";"I vilken ordning kommer glukos att stöta pĂ„ nedanstĂ„ende enzymer under sin vĂ€g i katabolismen? (2p) A: succinyl-CoA syntetas B: glyceraldehyd 3-dehydrogenas C: malatdehydrogenas D: fosfoglyceratkinas";"";"I vilken ordning kommer glukos att stöta pĂ„ nedanstĂ„ende enzymer under sin vĂ€g i katabolismen? (2p) A: succinyl-CoA syntetas B: glyceraldehyd 3-dehydrogenas C: malatdehydrogenas D: fosfoglyceratkinas";"1. glyceraldehyd 3-dehydrogenas 2. fosfoglyceratkinas 3. succinyl-CoA syntetas 4. malatdehydrogenas" +"2024-12-20";"11";"kontroll-av-genuttryck-i-prokaryoter";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om lac-operonet stĂ€mmer? (2p) A: Lac-repressorn kan binda till operatorn ocksĂ„ nĂ€r det finns mycket glukos. B: Lac-operonet uttrycks alltid, oavsett nĂ€rvaro av laktos. C: I nĂ€rvaro av laktos binder allolaktos till repressorn och förhindrar dess bindning till DNA. D: CAP-proteinet förhindrar transkription av lac-operonet nĂ€r glukos Ă€r frĂ„nvarande.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om lac-operonet stĂ€mmer? (2p) A: Lac-repressorn kan binda till operatorn ocksĂ„ nĂ€r det finns mycket glukos. B: Lac-operonet uttrycks alltid, oavsett nĂ€rvaro av laktos. C: I nĂ€rvaro av laktos binder allolaktos till repressorn och förhindrar dess bindning till DNA. D: CAP-proteinet förhindrar transkription av lac-operonet nĂ€r glukos Ă€r frĂ„nvarande.";"A och C" +"2024-12-20";"8";"dna-replikation";"DNA-replikation Ă€r en noggrant reglerad process. I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin, och vilken funktion har detta komplex under replikationen? (4p)";"";"DNA-replikation Ă€r en noggrant reglerad process. I vilken fas av cellcykeln binder MCM-helikaset till replikationsorigin, och vilken funktion har detta komplex under replikationen? (4p)";"MCM-helikaset binder till replikationsorigin under G1-fasen nĂ€r den lockas dit av ORC, och laddas av Cdc6 och Cdt1. Detta Ă€r möjligt under G1-fasen eftersom CDK-nivĂ„erna Ă€r lĂ„ga. Under S-fasen höjs CDK-nivĂ„erna vilket lockar dit Gins och Cdc45, som binder till det laddade MCM-helikaset och skapar ett komplett CMG-helikas som kan börja öppna upp dubbelstrĂ€ngen. Replikationen sker under S-fasen, och det möjliggörs alltsĂ„ av de höga nivĂ„erna av CDK, vilket sĂ€kerstĂ€ller att replikationen endast sker en gĂ„ng under cellcykeln. Helikaset Ă€r ett motorprotein som glider lĂ€ngs med DNA-ryggraden av fosfatgrupper och bryter vĂ€tebindningarna mellan kvĂ€vebaserna genom hydrolys av ATP." +"2024-12-20";"35";"introduktionslaboration";"Du jĂ€mför ny kolesterolsĂ€nkande tablett mot standardbehandling. Efter tre mĂ„nader görs t-test: p = 0,02, 95% KI för skillnaden 0,5–1,7 mmol/L. A) Formulera nollhypotes och alternativhypotes. B) Vilka slutsatser kan dras baserat pĂ„ p-vĂ€rdet och konfidensintervallet? (4p)";"";"Du jĂ€mför ny kolesterolsĂ€nkande tablett mot standardbehandling. Efter tre mĂ„nader görs t-test: p = 0,02, 95% KI för skillnaden 0,5–1,7 mmol/L. A) Formulera nollhypotes och alternativhypotes. B) Vilka slutsatser kan dras baserat pĂ„ p-vĂ€rdet och konfidensintervallet? (4p)";"A) Nollhypotes: Det finns ingen skilland mellan blodtryckssĂ€nkningen om standradbehandling eller den nya tabletten anvĂ€nds Alternativ hypotes: Det finns en skilland mellan blodtryckssĂ€nkningen om standradbehandling eller den nya tabletten anvĂ€nds B) Testet visar statistisk signifikans, eftersom p-vĂ€rdet Ă€r lĂ€gre Ă€n 0,05 och konfidensintervallet inte innehĂ„ller siffran noll. Nollhypotesen kan dĂ€rför förkastas." +"2024-12-20";"3";"hemoglobin";"A) Define cooperativity in the context of hemoglobin and myoglobin. B) Give an example where cooperativity is beneficial and explain how it is beneficial. (4p) Max 100 words. Answer in English.";"";"A) Define cooperativity in the context of hemoglobin and myoglobin. B) Give an example where cooperativity is beneficial and explain how it is beneficial. (4p) Max 100 words. Answer in English.";"A) Coopertivity means that once one hemegroup in hemoglobin binds to one oxygen molecule, it makes it easier to other oxygen molecules to bind in to the other hemegroups in the same hemoglobin molecule. Even when one oxygen molecule gets released from heme, it fascilitates for other oxygen molecules to get released. B) In hemoglobin there are 4 hememolecules, and each one of them can bind to one oxygen. In the lungs, the partial pressure of oxygen is high, which encourage hemoglobin to bind to oxygen. Coopevtivity here is benificial because it makes the oxygen transport in the body effective." +"2024-12-20";"7";"nukleotider";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om nukleotider Ă€r korrekta? (2p) A: En nukleotid bestĂ„r av en kvĂ€vebas, ett socker och tre fosfatgrupper. B: Den innersta fosfatgruppen, nĂ€rmast sockret, kallas gamma. C: Ribonukleotider har en OH-grupp pĂ„ 3'-kolatomen. D: Deoxyribonukleotider innehĂ„ller en OH-grupp pĂ„ 2'-kolatomen.";"";"Vilka tvĂ„ pĂ„stĂ„enden om nukleotider Ă€r korrekta? (2p) A: En nukleotid bestĂ„r av en kvĂ€vebas, ett socker och tre fosfatgrupper. B: Den innersta fosfatgruppen, nĂ€rmast sockret, kallas gamma. C: Ribonukleotider har en OH-grupp pĂ„ 3'-kolatomen. D: Deoxyribonukleotider innehĂ„ller en OH-grupp pĂ„ 2'-kolatomen.";"A och C" +"2024-12-20";"6";"kolhydrater";"Förklara kortfattat likheter och skillnader mellan glukos, glukopyranos och N-acetylglukosamin pĂ„ strukturell/molekylĂ€r nivĂ„. (4p)";"";"Förklara kortfattat likheter och skillnader mellan glukos, glukopyranos och N-acetylglukosamin pĂ„ strukturell/molekylĂ€r nivĂ„. (4p)";"3 av 4 poĂ€ng: LinjĂ€r glukos blir cirkulĂ€r genom att aldehydgruppen pĂ„ kol 1 binder till kol 5. Glukopyranos bildas genom att en aldehydgrupp pĂ„ en molekyl binder till en hydroxylgrupp pĂ„ en annan molekyl. Likheten Ă€r alltsĂ„ att bĂ„da Ă€r cirkulĂ€ra, men att antalet molekyler Ă€r olika. N-acetylglukosamin Ă€r en glukosmolekyl, som Ă€r bunden till en acetylamingrupp. Acetylamingruppen Ă€r bunden till glukoset via sitt kvĂ€ve. Likheten Ă€r alltsĂ„ att glukos och N-acetylglukosamin bĂ„da innehĂ„ller glukos, men att N-acetylglukosamin Ă€ven innehĂ„ller en acetylamingrupp." +"2024-12-20";"2";"frĂ„n-aminosyror-till-proteiner";"En aminosyra har en sidogrupp bestĂ„ende av en aminogrupp och en kedja med fyra CH₂-grupper. A) Vilken Ă€r aminosyran? B) Ange tvĂ„ egenskaper aminosyran har. C) Rita upp aminosyran vid pH = 2. (4p) Max 30 ord. Uppgift C pĂ„ separat papper.";"";"En aminosyra har en sidogrupp bestĂ„ende av en aminogrupp och en kedja med fyra CH₂-grupper. A) Vilken Ă€r aminosyran? B) Ange tvĂ„ egenskaper aminosyran har. C) Rita upp aminosyran vid pH = 2. (4p) Max 30 ord. Uppgift C pĂ„ separat papper.";"A) Lysin B) Basisk, kan ta upp en Hâș vid lĂ„gt pH. Fungerar i vissa enzymkomplex som en arm som flyttar prostetisk grupp mellan enzymer, t.ex lipoamiden i pyruvatdehydrogenaskomplexet. Ritning: Lysin vid pH 2, fullstĂ€ndigt protonerad (sid 12). ![[Pasted image 20251129235808.png]]" diff --git a/wip/extract-provfrĂ„ga.py b/wip/extract-provfrĂ„ga.py index 4a8ffb6..9451847 100644 --- a/wip/extract-provfrĂ„ga.py +++ b/wip/extract-provfrĂ„ga.py @@ -20,7 +20,7 @@ def find_date(path: Path): def parse_frontmatter(text: str): m = FRONTMATTER_RE.match(text) if not m: - return {"tags": [], "date": ""}, text + return {"tags": [], "date": "", "maxpoints": ""}, text fm_raw = m.group(1) rest = text[m.end():] tags = [] @@ -53,7 +53,12 @@ def parse_frontmatter(text: str): mdate = re.search(r"^date\s*:\s*(.+)$", fm_raw, re.M) if mdate: date_val = mdate.group(1).strip().strip('"\'') - return {"tags": tags, "date": date_val}, rest + # parse maxpoints (accept either maxpoints or max_points) + maxpoints_val = "" + mmax = re.search(r"^(?:max_points|maxpoints)\s*:\s*(.+)$", fm_raw, re.M) + if mmax: + maxpoints_val = mmax.group(1).strip().strip('"\'') + return {"tags": tags, "date": date_val, "maxpoints": maxpoints_val}, rest def extract_question_answer(body: str): # find first fenced block (prefer spoiler) @@ -75,7 +80,24 @@ def extract_question_answer(body: str): question = body.strip() return question, answer -def main(root: Path, out: Path): + +def _plain_text_from_md(md_text: str) -> str: + """Simple cleanup to produce plain text from markdown for CSV/Excel export. + Removes fenced code blocks, basic markdown punctuation, list markers, and collapses whitespace. + This is intentionally lightweight (not a full markdown->text renderer) but good enough for spreadsheet import. + """ + # remove fenced code blocks + txt = re.sub(r"```.*?```", "", md_text, flags=re.S) + # remove inline code markers and emphasis/headers + txt = re.sub(r"[#*_`]+", "", txt) + # remove list markers at start of lines + txt = re.sub(r"^\s*-\s+", "", txt, flags=re.M) + # collapse whitespace to single spaces + txt = re.sub(r"\s+", " ", txt) + return txt.strip() + + +def main(root: Path, out: Path, mode: str = "anki"): rows = [] for md in root.rglob("*.md"): # process each markdown file @@ -86,6 +108,7 @@ def main(root: Path, out: Path): date = fm.get("date") or find_date(md.parent) qnum = md.stem tags = fm.get("tags", []) + maxpoints = fm.get("maxpoints", "") # choose first tag that's not biokemi or provfrĂ„ga category = "" for t in tags: @@ -101,6 +124,17 @@ def main(root: Path, out: Path): question_md = question_md.replace("**RĂ€tt svar**", "") question_md = question_md.replace("**Svar**", "") question_md = question_md.replace("**Answer**", "") + + if mode == "excel": + # produce plain-text (no HTML) rows: date;question_number;question;category;maxpoints;question;answer + date_val = date or "" + q_plain = _plain_text_from_md(question_md) + a_plain = _plain_text_from_md(answer_md) + # columns: date;question_number;question;category;maxpoints;question;answer + # move category to be the third column as requested: date;question_number;category;question;maxpoints;question;answer + rows.append((date_val, qnum, category, q_plain, maxpoints, q_plain, a_plain)) + continue + # Render question and answer markdown to HTML. Enable common extensions. question_html = markdown(question_md, extensions=["fenced_code", "tables"]) answer_html = markdown(answer_md, extensions=["fenced_code", "tables"]) @@ -116,13 +150,18 @@ def main(root: Path, out: Path): out.parent.mkdir(parents=True, exist_ok=True) with out.open("w", encoding="utf-8", newline="") as f: writer = csv.writer(f, delimiter=";", quoting=csv.QUOTE_ALL) + # If exporting for Excel, add a header row matching the columns + if mode == "excel": + writer.writerow(["date", "question_number", "category", "question", "maxpoints", "question", "answer"]) #writer.writerow(["frĂ„ga", "svar", "kategori"]) for r in rows: writer.writerow(r) + if __name__ == "__main__": ap = argparse.ArgumentParser(description="Extract questions+answers to CSV") ap.add_argument("root", nargs="?", default="content", help="root content folder (default: content)") ap.add_argument("-o", "--out", default="output.csv", help="output CSV file (default: output.csv)") + ap.add_argument("--mode", choices=["anki", "excel"], default="anki", help="output mode: 'anki' (default) or 'excel' (date;question_number;question;category;maxpoints;question;answer)") args = ap.parse_args() - main(Path(args.root), Path(args.out)) + main(Path(args.root), Path(args.out), args.mode)