MUG

content/Histologi/MUG/Accessoriska Körtlar.md

@@ -0,0 +1,7 @@
+## Översikt
+
+- [[Histologi/MUG/Vesica Seminalis|Vesica seminalis]] producerar fruktosrikt sekret och har starkt veckad mucosa.
+- [[Histologi/MUG/Prostata|Prostata]] innehåller tubuloalveolära körtlar i fibromuskulärt stroma och ger basiskt PSA-rikt sekret.
+- [[Histologi/MUG/Glandulae Bulbourethrales|Glandulae bulbourethrales]] avger muköst försatssekret till uretra.
+
+> Öppna respektive sida för histologiska detaljer, bilder och kliniska korrelat.

content/Histologi/MUG/Ductuli Efferentes.md

@@ -0,0 +1,11 @@
+sv: ductuli efferentes  
+en: efferent ductules
+
+![[Pasted image 20251014093027.png|320]]
+![[Pasted image 20251014093206.png|360]]
+
+- Förbinder rete testis med ductus epididymis; 10–20 korta kanaler i caput epididymis.
+- Epitel: växlar mellan låga kubiska celler (absorptiva, mikrovilli) och höga cilierade cylinderceller → ger karakteristiskt sågformat lumen.
+- Basalmembran tunt; omges av cirkulärt glatt muskellager och lucker bindväv.
+- Funktion: resorberar majoriteten av testisvätskan och driver spermier framåt via kinocilier och peristaltik.
+- Histologiskt kännetecken: fläckvis kluster av celler i lumen representerar aggregerade spermier (stjärnmarkerade i bild).

content/Histologi/MUG/Ductus Deferens.md

@@ -0,0 +1,10 @@
+sv: ductus deferens  
+en: vas deferens
+
+![[Pasted image 20251014094004.png|360]]
+
+- Välutvecklad muskulär vägg: inre longitudinellt (L), mellersta cirkulärt (C) och yttre longitudinellt (L) glatt muskulaturlager → kraftiga peristaltiska kontraktioner vid emission.
+- Mucosa med flerradigt cylinderepitel och korta stereocilier; lumen ser stjärnformigt ut p.g.a. längsgående veck som tillåter expansion.
+- Lamina propria rik på elastiska fibrer; saknar egentlig submukosa.
+- Ampulla deferentis (intraabdominellt segment) har bredare lumen, mer körtellika invaginationer och lagrar spermier före ejakulation.
+- Kliniskt: vid vasektomi delas och ligeras ductus deferens; proximala segmentet kan dilatera och bilda spermatocele om ej kvarvarande passage.

content/Histologi/MUG/Ductus Epididymis.md

@@ -0,0 +1,11 @@
+sv: ductus epididymis  
+en: epididymal duct
+
+![[Pasted image 20251014093531.png|360]]
+![[Pasted image 20251014093758.png|320]]
+
+- Ett enda, starkt veckat rör (≈4–6 m) som löper genom caput, corpus och cauda epididymis.
+- Epitel: pseudostratifierat cylinderepitel med stereocilier (långa orörliga mikrovilli) som ökar absorptionsyta och deltar i membranombyggnad.
+- Basalceller fungerar som stamcellspool; principalceller sekreterar glykoproteiner, defensiner och proteaser som mognar spermierna.
+- Lamina propria tunn; omges av ett lager glatt muskulatur som blir kraftigare distalt för att driva spermier mot ductus deferens.
+- Funktioner: spermielagring (cauda), absorption av testikulär vätska, fagocytos av degenererade spermier och selektiv frisättning av epididymala vesiklar.

content/Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus.md

@@ -0,0 +1,10 @@
+sv: funiculus spermaticus  
+en: spermatic cord
+
+![[Pasted image 20251014093027.png|320]]
+
+- Består av ductus deferens, arteria testicularis, plexus pampiniformis (vener), lymfkärl, nerver (sympatikus och sensoriska fibrer) samt rester av processus vaginalis (tunica vaginalis).
+- Omsluts av sädessträngens bindvävsskikt: fascia spermatica interna (transversalis fascia), m. cremaster + fascia (inre sneda muskeln) och fascia spermatica externa (aponeurosis obliquus externus).
+- Plexus pampiniformis fungerar som motströmsvärmeväxlare och bidrar till testikels svalare temperatur.
+- M. cremaster (skelettmuskel) och tunica dartos (glatt muskulatur i scrotalhud) reglerar testiklarnas position efter temperatur och stimuli.
+- Kliniska kopplingar: varicocele (dilaterade vener) ger försämrat venöst avflöde och hypertermi; torsion av funikeln är ett akut tillstånd som hotar testikelns blodförsörjning.

content/Histologi/MUG/Glandulae Bulbourethrales.md

@@ -0,0 +1,8 @@
+sv: glandulae bulbourethrales  
+en: bulbourethral glands (Cowper’s glands)
+
+- Små mukösa tubuloalveolära körtlar belägna i diafragma urogenitalis, posterolateralt om uretra.
+- Körteländstycken består av kubiska till cylindriska mucinproducerande celler med ljus cytoplasma och tillplattade basala kärnor.
+- Gångsystemet är kort, beklätt av enkel cylindrisk epitel och tömmer sig i pars spongiosa uretra proximalt.
+- Sekreterar visköst, basiskt sekret vid sexuell upphetsning → smörjer uretra och neutraliserar kvarvarande urinrester innan ejakulation.
+- Kliniskt: obstruktion kan leda till retention av klar försats (Cowperit); infektioner ger lokala smärtor och kan spridas till uretra.

content/Histologi/MUG/Gångsystem.md

@@ -0,0 +1,7 @@
+## Översikt
+![[Pasted image 20251014093027.png|320]]
+
+- Sekvens: tubuli seminiferi → rete testis → [[Histologi/MUG/Ductuli Efferentes|ductuli efferentes]] → [[Histologi/MUG/Ductus Epididymis|ductus epididymis]] → [[Histologi/MUG/Ductus Deferens|ductus deferens]] → ductus ejaculatorius → uretra.
+- [[Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] omsluter ductus deferens tillsammans med kärl och nerver.
+
+> För detaljerade histologiska kännetecken, epitelvariationer och kliniska kopplingar – se respektive sida.

content/Histologi/MUG/Leydigceller.md

@@ -0,0 +1,10 @@
+sv: Leydigceller  
+en: Leydig cells (interstitial cells of Leydig)
+
+![[Pasted image 20251014085324.png|360]]
+
+- Lokaliserade i lucker bindväv mellan tubuli seminiferi; stora polygonala celler med eosinofil cytoplasma och rikligt med SER.
+- Producerar testosteron under påverkan av LH – nödvändigt för spermatogenes, sekundära könskarakteristika och underhåll av tillbehörskörtlar.
+- Innehåller lipiddroppar och kristalloida inklusioner (Reinke-kristaller hos människa, ej alltid synliga).
+- Parakrin koppling till Sertoliceller som uttrycker androgenbindande protein (FSH-beroende).
+- Kliniskt: tumörer ger ofta ökad testosteron- eller östrogenproduktion; hypogonadism vid Leydigcellssvikt → högt LH/FSH.

content/Histologi/MUG/Penis.md

@@ -0,0 +1,26 @@
+## Tvärsnitt
+![[Pasted image 20251014103332.png|520]]
+
+- Penis omges av tunn hud utan hårfolliklar men med svettkörtlar; under ligger subcutis med lös bindväv och nerver.
+- Tre svällkroppar: två dorsala corpora cavernosa och en ventral corpus spongiosum kring uretra.
+- Tunica albuginea består av stram kollagen bindväv; runt corpora cavernosa är den tjockare och förenas i ett ofullständigt septum.
+- Corpus spongiosum har tunnare tunica albuginea för att förhindra att uretra komprimeras under erektion.
+
+## Erektil vävnad
+- Fylls av kavernösa rum fodrade av endotel (enskiktat skivepitel) och separerade av trabekler av glatt muskulatur och elastiska fibrer.
+- Parasympatisk NO-signalering frisätter cGMP → glattmuskelrelaxation och inflöde av arteriellt blod via a. profunda penis.
+- Vensinus komprimeras mot tunica albuginea → venöst avflöde begränsas → erektion bibehålls.
+
+## Uretra
+- Pars spongiosa: flerradigt cylinderepitel som distalt övergår i flerskiktat oförhornat skivepitel; allra mest distalt (meatus) är epitelet förhornat.
+- Littrés körtlar (små mukösa körtlar) mynnar i lumen; särskilt talrika proximalt.
+- Bulbouretrala körtlar tömmer sig i proximala pars spongiosa.
+
+## Preputium och glans
+- Glans penis täcks av tunn hud med rik sensorisk innervation; epitelet är flerskiktat oförhornat skivepitel.
+- Preputium (förhud) har både yttre hudepitel och inre mukosa; rik på lagunae (smegma-producerande talgkörtlar).
+- Kliniskt: fimose (trång förhud) och balanopostit (inflammation) påverkar ofta förhud och glans.
+
+## Kliniska noter
+- Erektil dysfunktion kan orsakas av endotelial dysfunktion (t.ex. diabetes, ateroskleros) → minskad NO-produktion.
+- Peyronies sjukdom: fibrotiska plack i tunica albuginea som ger smärtsam, krökt erektion.

content/Histologi/MUG/Prostata.md

@@ -0,0 +1,12 @@
+sv: prostata  
+en: prostate gland
+
+![[Pasted image 20251014095634.png|360]]
+![[Pasted image 20251014095958.png|320]]
+
+- Tubuloalveolära seromukösa körtlar omgivna av fibromuskulärt stroma (glatt muskulatur + kollagena fibrer). Trichromfärgning visar stroma blått.
+- Epitel varierar från lågt kubiskt till pseudostratifierat cylindriskt beroende på hormonell status; sekret rikt på citrat, zink och prostata-specifikt antigen (PSA).
+- Corpora amylacea (lamellerade konkrement) ses ofta i lumen hos vuxna och ökar med ålder eller stagnerat sekret.
+- Zonindelning: perifer zon (störst, vanligaste platsen för adenocarcinom), central zon (omger ductus ejaculatorius), transitionell zon (hyperplasi/BPH).
+- Sympatisk innervation triggar kontraktion av glatt muskulatur → tömning i uretra vid ejakulation.
+- Kliniskt: PSA används som biomarkör; kronisk prostatit ger infiltration i stroma; benign hyperplasi orsakar LUTS genom kompression av uretra.

content/Histologi/MUG/Spermatogenes.md

@@ -0,0 +1,41 @@
+## Översikt
+- Spermatogenes tar ~74 dagar från stamcell till färdig spermie.
+- Sker i tubuli seminiferi i nära samarbete med Sertoliceller.
+- Delas in i tre huvudfaser: mitotisk proliferationsfas, meiotisk fas, spermiogenes.
+
+## Mitotisk fas (spermatogonial fas)
+- Spermatogonier typ **A** (mörka) utgör stamcellsfacket; typ **A ljusa** och typ **B** delar sig och differentierar till primära spermatocyter.
+- Processen styrs av SCF, GDNF och FGF från Sertolicellerna.
+
+## Meiotisk fas (spermatocytfas)
+- Primära spermatocyter (2n, 4c) genomgår meios I → sekundära spermatocyter (1n, 2c).
+- Sekundära spermatocyter startar snabbt meios II → tidiga spermatider (1n, 1c).
+- Rekombination och genetisk diversifiering sker i profas I (zygoten/pachyten).
+- DNA-reduktion kräver skydd av blod-testis barriären för att undvika immunreaktion.
+
+## Spermiogenes (spermatidfas)
+![[Pasted image 20251014084300.png|400]]
+
+- **Golgifas**: proakrosomala vesiklar från Golgi smälter samman till en acrosom-vesikel.
+- **Hättfas**: acrosomen breder ut sig över kärnans framtida huvudpol; manchettmikrotubuli organiseras.
+- **Acrosomfas**: kärnan elongeras; mitokondrier migrerar mot flagellens proximala del.
+- **Mognadsfas**: cytoplasmarester avsnörs som residualkroppar (fagocyteras av Sertoliceller).
+
+## Spermiestruktur
+- **Huvud**: kärna med tätt packat DNA (protaminer) och acrosom (enzym: hyaluronidas, akrosin).
+- **Hals/mitostycke**: centriol och axonem (9+2); spiral av mitokondrier som ger ATP.
+- **Principal- och endstycke**: fibrosus sheath, mikrotubuli och dynein möjliggör motilitet.
+
+## Hormonell kontroll
+- LH stimulerar Leydigceller → testosteron som verkar parakrint på Sertoliceller.
+- FSH stimulerar Sertoliceller → androgenbindande protein, aromatas, inhibin B (feedback på hypofysen).
+- Lokal parakrin signalering (retinoinsyra-cykler) initierar vågor av spermatogenes längs tubuli.
+
+## Transport och mognad
+- Nybildade spermier saknar motilitet; transporteras passivt av Sertolicellsekret och myoida cellers kontraktion.
+- Mognad till motila spermier sker i ductus epididymis där glykopeptider och proteiner modifierar plasmamembranet.
+
+## Kliniska aspekter
+- Cytostatika och strålning hämmar snabbt prolifererande spermatogonier → oligospermi.
+- Varicocele och hypertermi stör spermiogenes; optimal temperatur ~34 °C.
+- FSH-mätning används kliniskt för att skilja mellan testikulär (hög FSH) och hypogonadotrop (låg FSH) infertilitet.

content/Histologi/MUG/Testis.md

@@ -0,0 +1,11 @@
+sv: testikel  
+en: testis
+
+![[Pasted image 20251014085324.png|360]]
+
+- Kapsel: [[Histologi/MUG/Tunica Albuginea|Tunica albuginea]] omsluter testis och bildar septa mot lobuli.
+- Parenkym: varje lobulus innehåller [[Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi|tubuli seminiferi]] där [[Histologi/MUG/Spermatogenes|spermatogenesen]] sker under stöd av Sertoliceller.
+- Interstitium: [[Histologi/MUG/Leydigceller|Leydigceller]] producerar testosteron och ligger mellan tubuli tillsammans med kapillärer och makrofager.
+- Utflöde: spermier passerar via rete testis till [[Histologi/MUG/Ductuli Efferentes|ductuli efferentes]].
+
+> Se respektive sida för detaljer, histologiska kännetecken och kliniska korrelat.

content/Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi.md

@@ -0,0 +1,12 @@
+sv: tubuli seminiferi  
+en: seminiferous tubules
+
+![[Pasted image 20251014084300.png|420]]
+![[Pasted image 20251014084908.png|320]]
+
+- Långa, tätt packade gångar (upp till 50–70 cm) där spermatogenesen äger rum.
+- Vägg: basalmembran med peritubulära myoida celler som kontraherar för att transportera spermier mot rete testis.
+- Epitel: flerskiktat germinalepitel där Sertoliceller sträcker sig från basalmembran till lumen och stödjer de spermatogena cellerna.
+- Blod-testis-barriären utgörs av täta fogar mellan Sertoliceller; skiljer basal zon (spermatogonier) från adluminal zon (meiotiska celler).
+- Lumen innehåller sena spermatider/spermier; residualkroppar fagocyteras av Sertoliceller.
+- Kliniskt: hyalinisering och kollaps av tubuli ses vid kronisk gonadotrophinbrist eller postinfektiösa skador.

content/Histologi/MUG/Tunica Albuginea.md

@@ -0,0 +1,10 @@
+sv: tunica albuginea  
+en: tunica albuginea (testis capsule)
+
+![[Pasted image 20251014085324.png|360]]
+
+- Stram oregelbunden bindväv som omger testis och bildar ett skyddande kapselskikt.
+- Består av kollagena fibrer med spridda fibroblaster; elastiska fibrer ger viss töjbarhet.
+- Septa (trabekler) från tunican löper in i parenkymet och avgränsar lobuli testis; centralt formas mediastinum testis.
+- Under ytepitel (mesotel) och tunica vaginalis parietala blad.
+- Kliniskt: inflammation → tunica albuginea svullnar (orchit). Fibros → minskad elasticitet och risk för ruptur vid trauma.

content/Histologi/MUG/Vesica Seminalis.md

@@ -0,0 +1,11 @@
+sv: vesica seminalis  
+en: seminal vesicle
+
+![[Pasted image 20251014095436.png|360]]
+![[Pasted image 20251014095600.png|320]]
+
+- Mukosa: starkt veckad, bildar komplex labyrint av säckar → flera tvärsnittade lumen ses i histologin.
+- Epitel: flerradigt (pseudostratifierat) cylindriskt; principalceller med sekretgranula (fruktos, prostaglandiner, koagulationsproteiner) och små basalceller.
+- Lamina propria av lucker bindväv med elastiska fibrer; underliggande muskularis med inre cirkulärt och yttre longitudinellt glatt muskellager.
+- Ingen submukosa; adventitia binder sädesblåsan till omgivande vävnad och ureter.
+- Sympatikusstimuli under emission → kontraktion och tömning av sekret som utgör ~70 % av sädesvätskans volym.

content/Histologi/MUG/index.md

@@ -0,0 +1,33 @@
+title: Manliga genitalia – histologi
+---
+
+# Navigering
+
+## Kapsel och parenkym
+- [[Histologi/MUG/Tunica Albuginea|Tunica albuginea]]
+- [[Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi|Tubuli seminiferi]]
+- [[Histologi/MUG/Leydigceller|Leydigceller]]
+- [[Histologi/MUG/Spermatogenes|Spermatogenesen]]
+
+## Gångsystem
+- [[Histologi/MUG/Ductuli Efferentes|Ductuli efferentes]]
+- [[Histologi/MUG/Ductus Epididymis|Ductus epididymis]]
+- [[Histologi/MUG/Ductus Deferens|Ductus deferens]]
+- [[Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]]
+
+## Accessoriska körtlar
+- [[Histologi/MUG/Vesica Seminalis|Vesica seminalis]]
+- [[Histologi/MUG/Prostata|Prostata]]
+- [[Histologi/MUG/Glandulae Bulbourethrales|Glandulae bulbourethrales]]
+
+## Översikt
+- [[Histologi/MUG/Testis|Testis (sammanfattning)]]
+- [[Histologi/MUG/Gångsystem|Gångsystem (sammanfattning)]]
+- [[Histologi/MUG/Accessoriska Körtlar|Accessoriska körtlar (sammanfattning)]]
+- [[Histologi/MUG/Penis|Penis]]
+
+# Förmågor
+- Identifiera vävnadsarkitektur och celltyper i de enskilda komponenterna i manliga genitalia.
+- Redogöra för spermatogenesens faser och Sertoli/Leydig-cellers funktioner.
+- Känna igen histologiska kännetecken som skiljer ductuli efferentes från ductus epididymis och ductus deferens.
+- Koppla histologiska fynd till respektive organs funktion och kliniska korrelat.

content/Målbeskrivning/4.5 Histologi MUG.md

@@ -4,25 +4,28 @@
 ## Moment
 
 #### Testikeln  
-**Spermatogenes**: Spermatogonier, primära och sekundära spermatocyter, spermatider, spermier.  
+- [[Histologi/MUG/Tunica Albuginea|Tunica albuginea]] – kapsel, septa, mediastinum.  
-**Meios I**: primär spermatocyt till sekundär spermatocyt.  
+- [[Histologi/MUG/Tubuli Seminiferi|Tubuli seminiferi]] – germinalepitel, Sertoliceller, blod-testis-barriär.  
-**Meios II**: sekundär spermatocyt till spermatid.  
+- [[Histologi/MUG/Leydigceller|Leydigceller]] – interstitiell hormonproduktion.  
-**Spermie**: Huvud med cellkärnan, acrosom. Svans med mitokondrier och mikrotubuli.  
+- [[Histologi/MUG/Spermatogenes|Spermatogenesen]] – faser från spermatogonium till spermie.
-**Testis**: Tunica albuginea, lobulering. Tubuli seminiferi, peritubulära myoida celler, sertoliceller, spermatogena celler. Blod-testis barriären. Leydigceller. Rete testis  
-(kubiskt epitel).
 
 #### Gångsystem och bitestikeln  
-**Ductuli efferentes**: flerradigt/pseudostratified cylinderepitel, vågigt lumen  
+- [[Histologi/MUG/Ductuli Efferentes|Ductuli efferentes]] – växelvis epitel, vågigt lumen, vätskeresorption.  
-**Ductus epididymis**: flerradigt cylinderepitel med stereocilier.  
+- [[Histologi/MUG/Ductus Epididymis|Ductus epididymis]] – stereocilier, mognad/lagring av spermier.  
-**Funiculus spermaticus** (sädessträng): Ductus deferens (sädesledare) med flerradigt/pseudostratified cylinderepitel och tjock muskularis i tre skikt. Plexus  
+- [[Histologi/MUG/Ductus Deferens|Ductus deferens]] – tre-skiktsmuskularis, veckad mukosa, ampulla.  
-pampiniforme.
+- [[Histologi/MUG/Funiculus Spermaticus|Funiculus spermaticus]] – plexus pampiniformis, m. cremaster, värmereglering.
 
-#### Assesoriska körtlar
+#### Assesoriska körtlar  
-**Vesica seminalis** (sädesblåsan): flerradigt cylinderepitel. Ductus ejaculatorius.  
+- [[Histologi/MUG/Vesica Seminalis|Vesica seminalis]] – fruktosrikt sekret, starkt veckad mucosa.  
-**Prostata**: seromukösa körtlar, fibromuskulärt stroma, konkrement/corpora amylacea. **Bulbouretrala körtlar**: mukösa (försats)
+- [[Histologi/MUG/Prostata|Prostata]] – zoner, fibromuskulärt stroma, corpora amylacea, PSA.  
+- [[Histologi/MUG/Glandulae Bulbourethrales|Glandulae bulbourethrales]] – muköst försatssekret.
 
 #### Penis  
-Tunn hud utan hår, tunica albuginea, ett yttre och ett inre tjockare lager. Tre svällkroppar: Två corpora cavernosa med arteria profunda penis i centrum. En corpus spongiosum som omsluter uretra. Förhud/preputium. Glans penis.
+Anatomi och histologi i [[Histologi/MUG/Penis|penis]].  
+- Tunn hud, tunica albuginea (yttre/inner lager) kring corpora cavernosa & corpus spongiosum.  
+- Kavernösa rum, NO-medierad erektion, venös avstängning.  
+- Uretra: epitelväxlingar, Littrés körtlar.  
+- Preputium och glans – sensorisk rikedom, kliniska kopplingar.
 
 ## Mål
 Testikelns histologiska uppbyggnad. 
@@ -30,4 +33,4 @@ Spermatogenesen.
 Funktion för sertoliceller och leydigceller.
 De olika gångsystemens histologiska uppbyggnad.
 De assesoriska körtlarnas histologiska uppbyggnad och funktion.
-Penis histologiska uppbyggnad.
+Penis histologiska uppbyggnad.