Add spoiler-block
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m7s
All checks were successful
Deploy Quartz site to GitHub Pages / build (push) Successful in 1m7s
This commit is contained in:
@@ -9,6 +9,8 @@ A) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en vätebindning kan bild
|
||||
B) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en jonbindning kan bildas vid pH = 7.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
a) Serin syre är donator, Asparagin kväve är acceptor
|
||||
b) Lysin, Aspartat
|
||||
b) Lysin, Aspartat
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,7 +8,9 @@ tags:
|
||||
Explain how proofreading works at the molecular level during bacterial replication./Förklara hur korrekturläsning fungerar på molekylär nivå under bakteriell replikation. (2p) Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
DNA-polymeras 3 har både en DNA-syntetiserande del och en exonukleas del, detta gör det möjligt för polymeraset att "backtracka" om den skulle upptäcka att något basparat fel. Detta gör den genom sin exonukleas-aktivitet där den klyver peptidbidningar (genom att backa) 3´ till 5´. När den klyvt bort den/de felparade baserna syntetiserar den nya baser 5´ till 3´ och fortsätter som vanligt.
|
||||
|
||||
DNA-polymeras 1 vars funktion är att klippa bort RNA-primer och syntetisera nya baser i gapsen har samma exonukleasa funktion (3´ till 5´ radering) för att korrigera den korta del den nyligen syntetiserat om ett fel skulle upptäckas.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,7 @@ tags:
|
||||
Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Mediatorn fungerar som en sambandscentral mellan enhancern (och dess aktivatorprotein) och promotorsekvensen, enhancern ligger ca 1000 baspar bort, men påverkar transkriptionen för sin specifika gen.
|
||||
Mediatorn fungerar som en sambandscentral mellan enhancern (och dess aktivatorprotein) och promotorsekvensen, enhancern ligger ca 1000 baspar bort, men påverkar transkriptionen för sin specifika gen.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,7 @@ tags:
|
||||
Which protein is often required to initiate transcription by a bacterial RNA polymerase? How does it mediate initiation?/Vilket protein behövs ofta för att initiera transkription av bakteriellt RNA-polymeras? Hur underlättar det initieringen? (2p) Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Proteinet CAP behövs för att binda in cAMP för att aktivera RNA-polymeraset, så att det sedan kan hitta fram till promotorn och där starta transkriptionen.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,7 +8,9 @@ tags:
|
||||
Vad är intron och exon? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Intron och exon är båda en del av den transkriberade omogna RNA-kedjan. För att skapa ett moget mRNA klipps introner ("onödiga" RNA-sekvenser) bort genom splicing. Medan de sekvenser som krävs för transaltion utgör den mogna RNA-kedjan och används som mall i proteinsyntesen.
|
||||
|
||||
Det finns flera exon på samma mRNA kedja, vissa exon kan också klippas bort för att samma gen kan koda för olika protein. Vilket protein som uttryck styrs av miljön i cellen och beror alltså på vilka exon som sparas.
|
||||
Det finns flera exon på samma mRNA kedja, vissa exon kan också klippas bort för att samma gen kan koda för olika protein. Vilket protein som uttryck styrs av miljön i cellen och beror alltså på vilka exon som sparas.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -9,6 +9,8 @@ What regions of a tRNA are recognized by amino-acyl-tRNA synthetases?/Vilka regi
|
||||
Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
OH-gruppen på 3´änden
|
||||
Den specifika nukleotidsekvensen näst längst ut på 3´änden
|
||||
Den specifika nukleotidsekvensen näst längst ut på 3´änden
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,7 @@ tags:
|
||||
För ett enzym är Michaelis-Mentens konstant (K_M) 15 mM. Vid en substratkoncentration på 5 mM, vad är förhållandet mellan reaktionshastigheten V och den maximala reaktionshastigheten V_max? Motivera ditt svar. (Max 150 ord) (2p)
|
||||
![[Pasted image 20251128081722.png]]
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Reaktionshastigheten vid 5mM är alltså en fjärdedel av hastigheten vid Vmax
|
||||
Reaktionshastigheten vid 5mM är alltså en fjärdedel av hastigheten vid Vmax
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,6 +8,8 @@ tags:
|
||||
I en av delreaktionerna som katalyseras av chymotrypsin krävs närvaro av vatten, medan i en annan delreaktion krävs det att inget vatten är närvarande. Vilka är dessa delreaktioner och varför krävs närvaro respektive frånvaro av vatten i de respektive stegen? (Max 150 ord) (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
I delreaktion 1 krävs inget vatten, då his tar emot vätet från asp som gör en nukleofilattack på den inkommande peptidbidningen.
|
||||
I delreaktion 2 krävs vatten, för att den peptiden ska klyvas och släppa från chymotrypsin
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -9,10 +9,12 @@ A) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en vätebindning kan bild
|
||||
B) Nämn två olika aminosyror mellan vilkas R-grupper en jonbindning kan bildas vid pH = 7.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
a) Serin syre är donator, Asparagin kväve är acceptor
|
||||
b) Lysin, Aspartat
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 2
|
||||
@@ -33,6 +35,7 @@ Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
Diskutera molekylära likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Laktos är en molekyl som består av glukos och galaktos.
|
||||
Båda sjukdommarna beror på brist av enzymet som bryter ned den specifika molekylen.
|
||||
@@ -42,6 +45,7 @@ Vid obehandlad galaktosemi ansamlas galaktos, vilket leder till att galaktos gå
|
||||
|
||||
Den vanligaste behandlingen för båda intoleranserna handlar främst om att utesluta den sjukdomsframkallande molekylen. Båda molekylerna finns i komjölk, vilket alltså ska undvikas. Vid laktosintolerans finns laktosfria mjölkprodukter, det finns däremot inte galaktosfria mjölkprodukter.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 4
|
||||
@@ -68,6 +72,7 @@ A. Hur många vätebindningar finns i AT resp. GC baspar?
|
||||
B. Hur påverkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A.
|
||||
AT har 2 vätebidningar
|
||||
@@ -77,6 +82,7 @@ B.
|
||||
Detta gör att vätebidningarna mellan G och C är stabilare eftersom det finns fler bidningspunkter.
|
||||
AT-bidningarna som har färre bindningspunkter /par är därmed ostabilare, detta är något som kan utnyttjas vid bl.a. transkription, eftersom DNA blir mer lättsmält vid AT-rika sekvenser som TATA-boxen.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 6
|
||||
@@ -97,6 +103,7 @@ Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
En allvarlig komplikation till bl.a. Covid-19 är så kallad Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), vilket ger en gravt sviktande lungfunktion orsakad av inflammation och vätskeansamling (ödem) i alveolerna. Ödemet leder till att mindre syre når blodet och att mindre koldioxid lämnar blodet. Beskriv i detalj hur den minskade mängden syre och den ökade mängden koldioxid påverkar hemoglobinets struktur och funktion. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Den ökande mängden koldioxid stabiliserar T-state, deoxy-formen, av hemoglobin vilket minskar hemoglobinets affinitet för syre och gör det svårare för syremolekylen att binda in. Detta sker bl.a. genom att koldioxid binder i till hemoglobins ena peptidände, vilket gör det möjligt för saltbryggor att återskapas vilket stabiliserar T-state (tense state). Ökad mängd koldioxid innebär även lägre PH i blodet, dvs. ökad mängd vätejoner - vilka kan binda in till hemoglobin och de möjliggör också återskapandet av saltbryggor för hemoglobinet.
|
||||
|
||||
@@ -106,6 +113,7 @@ Syrehalten ska också bidra till att en syremolekyl initialt binder in till jär
|
||||
|
||||
Vanligtvis sker denna växling mellan T- och R-state på så vis att koldioxid konc. är högst i muskler och stimulerar T-state vilket gör att syret släpps av där det behövs. Å andra sidan är koncentrationen syre tillräckligt hög vid lungorna för att stimulera R-state och binda in syre. Dessa konformationsändringar är nödvändiga för ett så effektivt gasutbyte som möjligt och för att syre ska binda och släppa på rätt ställe. När dessa koncentrationer ändras och koldioxidhalten i bloden blir för hög i relation till syrehalten rubbas samspelet mellan dessa konformationsformer och T-state, deoxyformen blir dominerande.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 8
|
||||
@@ -116,6 +124,7 @@ A) Beskriv de olika stegen för en Indirekt ELISA.
|
||||
B) Detekterar denna metod patientens antikropp eller antigen?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A.
|
||||
Ett specifikt antigen fästs i en brunn, patientens prov tillsätts, sköljning genomförs för att sortera bort de antikroppar som inte fäst till antigenet, ytterligare en antikropp tillsätts som binder till den första antikroppen, färg som binder till den andra antikroppen tillsätts, provet färgas om antikroppen är detekterad.
|
||||
@@ -123,6 +132,7 @@ Ett specifikt antigen fästs i en brunn, patientens prov tillsätts, sköljning
|
||||
B.
|
||||
Antikropp
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 9
|
||||
@@ -130,9 +140,11 @@ Antikropp
|
||||
Discuss the evolutionary origin of RNase P. This question needs to be answered in English. (Max 100 words.) (2p)
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
The RNaseP is an enzyme consisting of both RNA and protein. By comparing the level of protein in different organisms we can see that in less complex organisms like bacteria the enzyme consists of most RNA and only one protein unit, comparing with "arkener" which is a more complex organism there is shorter/smaller RNA unit and more protein units. In even more complex organisms like humans the protein units are much greater than the RNA-unit. This provens the hypothesis that RNA also acted as enzymes long time ago, before "the tasks were split" to proteins to be more efficient.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 10
|
||||
@@ -140,11 +152,13 @@ The RNaseP is an enzyme consisting of both RNA and protein. By comparing the lev
|
||||
Explain how proofreading works at the molecular level during bacterial replication./Förklara hur korrekturläsning fungerar på molekylär nivå under bakteriell replikation. (2p) Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
DNA-polymeras 3 har både en DNA-syntetiserande del och en exonukleas del, detta gör det möjligt för polymeraset att "backtracka" om den skulle upptäcka att något basparat fel. Detta gör den genom sin exonukleas-aktivitet där den klyver peptidbidningar (genom att backa) 3´ till 5´. När den klyvt bort den/de felparade baserna syntetiserar den nya baser 5´ till 3´ och fortsätter som vanligt.
|
||||
|
||||
DNA-polymeras 1 vars funktion är att klippa bort RNA-primer och syntetisera nya baser i gapsen har samma exonukleasa funktion (3´ till 5´ radering) för att korrigera den korta del den nyligen syntetiserat om ett fel skulle upptäckas.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 11
|
||||
@@ -152,9 +166,11 @@ DNA-polymeras 1 vars funktion är att klippa bort RNA-primer och syntetisera nya
|
||||
Vilken roll spelar Mediatorn vid transkriptionell aktivering? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Mediatorn fungerar som en sambandscentral mellan enhancern (och dess aktivatorprotein) och promotorsekvensen, enhancern ligger ca 1000 baspar bort, men påverkar transkriptionen för sin specifika gen.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 12
|
||||
@@ -175,9 +191,11 @@ Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
Which protein is often required to initiate transcription by a bacterial RNA polymerase? How does it mediate initiation?/Vilket protein behövs ofta för att initiera transkription av bakteriellt RNA-polymeras? Hur underlättar det initieringen? (2p) Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Proteinet CAP behövs för att binda in cAMP för att aktivera RNA-polymeraset, så att det sedan kan hitta fram till promotorn och där starta transkriptionen.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 14
|
||||
@@ -185,11 +203,13 @@ Proteinet CAP behövs för att binda in cAMP för att aktivera RNA-polymeraset,
|
||||
Vad är intron och exon? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Intron och exon är båda en del av den transkriberade omogna RNA-kedjan. För att skapa ett moget mRNA klipps introner ("onödiga" RNA-sekvenser) bort genom splicing. Medan de sekvenser som krävs för transaltion utgör den mogna RNA-kedjan och används som mall i proteinsyntesen.
|
||||
|
||||
Det finns flera exon på samma mRNA kedja, vissa exon kan också klippas bort för att samma gen kan koda för olika protein. Vilket protein som uttryck styrs av miljön i cellen och beror alltså på vilka exon som sparas.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 15
|
||||
@@ -198,10 +218,12 @@ What regions of a tRNA are recognized by amino-acyl-tRNA synthetases?/Vilka regi
|
||||
Denna fråga kan besvaras på svenska eller engelska.
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
OH-gruppen på 3´änden
|
||||
Den specifika nukleotidsekvensen näst längst ut på 3´änden
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 16
|
||||
@@ -235,9 +257,11 @@ Välj ett alternativ:
|
||||
För ett enzym är Michaelis-Mentens konstant (K_M) 15 mM. Vid en substratkoncentration på 5 mM, vad är förhållandet mellan reaktionshastigheten V och den maximala reaktionshastigheten V_max? Motivera ditt svar. (Max 150 ord) (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Reaktionshastigheten vid 5mM är alltså en fjärdedel av hastigheten vid Vmax
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 19
|
||||
@@ -245,10 +269,12 @@ Reaktionshastigheten vid 5mM är alltså en fjärdedel av hastigheten vid Vmax
|
||||
I en av delreaktionerna som katalyseras av chymotrypsin krävs närvaro av vatten, medan i en annan delreaktion krävs det att inget vatten är närvarande. Vilka är dessa delreaktioner och varför krävs närvaro respektive frånvaro av vatten i de respektive stegen? (Max 150 ord) (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
I delreaktion 1 krävs inget vatten, då his tar emot vätet från asp som gör en nukleofilattack på den inkommande peptidbidningen.
|
||||
I delreaktion 2 krävs vatten, för att den peptiden ska klyvas och släppa från chymotrypsin
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 20
|
||||
@@ -282,6 +308,7 @@ Välj ett alternativ:
|
||||
Redogör för hur enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktokinas 2 regleras och spelar en central roll i glukosmetabolismen. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Enzymets aktivitet styrs av hormonreglering och fosforylering.
|
||||
När insulin binder in till cellens recptor stimuleras PP1. Funktionen för PP1 är att defosforylera enzymet. När fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 är defosforylerat inhiberas fosfatasdelen medan kinasdelen aktiveras. När kinasdelen är aktiverad katalyseras reaktionen där fruktos 6-fosfat blir fruktos-2,6-bisfosfat.
|
||||
@@ -292,6 +319,7 @@ Detta spelar en central roll i metabolismen då hög koncentration av fruktos-2,
|
||||
|
||||
Alltså fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 styr mängden fruktos-2,6-bisfosfat vilket reglerar om cellen ska köra glykolys eller glukoneogenes.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 23
|
||||
@@ -299,9 +327,11 @@ Alltså fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 styr mängden fruktos-2,6-bi
|
||||
Vad gör proteinet glykogenin och vilken viktig roll spelar enzymet i relation till glykogenmetabolism? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Glykogenin är ett protein som fungerar som en primer i glykogensyntesen. Det har en enzymaktivitet som fäster några glukos-enheter på sig själv för att utgöra en primer som glykogensyntataset kan syntetisera vidare på. Utan glykogenin skulle inte glykogensyntaset ha någon reducerad ände att starta sin glykogensyntes ifrån och vi skulle därmed inte kunna få någon glykogensyntes.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 24
|
||||
@@ -309,9 +339,11 @@ Glykogenin är ett protein som fungerar som en primer i glykogensyntesen. Det ha
|
||||
Redogör för vilket sätt arsenikförgiftning påverkar metabolismen och vad som kan göras för att häva förgiftningen. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Arsenikförgiftning hämmar natrium/kalium-pumpen vilket förstör gradienterna. Pumpen upprätthåller gradienter över membranet som annars skulle utjämnas av jonkanalerna. Cellen är beroende av gradienten för att upprätthålla vissa reaktioner i cellen och transporter över cellmembranet. Bl.a. så utnyttjas den uppbyggda kaliumgradienten för att aktivit (sekundär aktiv transport) transportera glukos in i cellen genom att kalium som transporteras med sin gradient drar med sig glukosmolekylen mot sin gradient in i cellen.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 25
|
||||
@@ -333,11 +365,13 @@ Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
Redogör för mekanismen hos ATP-syntas i mitokondriens innermembran. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
ATP-syntas funktion är att utnyttja den elektrokemiska gradienten som skapats av de protonpumpande komplexen i ETK, för att omvandla vätejoners rörelseenergi till kemisk bidningsenergi mellan fosfatgrupperna i ATP.
|
||||
|
||||
Detta sker genom att vätejoner som strävar efter att ta sig från mmu genom innermembranet till matrix för att jämna ut gradienten åker in och neutraliserar en halvkanal i F0s c-ring, som roterar ett steg för varje vätejon som binder in. (När vätejonen åkt ett helt varv släpps den ut i matrix.) Rörelseenergin som skapas av rotationen i c-ringen leds genom den roterande gammasjälken till F1-enheten som finns i matrix och inducerar konformationsändringar i dess subenheter. ADP + Pi binder in i B-subeneheterna under Loose state, binds samman under Tense state och släpps ut som ATP under Open state.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 27
|
||||
@@ -345,10 +379,12 @@ Detta sker genom att vätejoner som strävar efter att ta sig från mmu genom in
|
||||
Vilka är de två viktigaste transportörerna av kväve från kroppens vävnader till levern, och via vilka två andra molekyler kommer de två kväveatomerna, som slutligen hamnar i urea, föras in i ureacykelns cykliska del? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
De två viktigate transportörerna av kväve från kroppen vävnader är alanin och asparagin.
|
||||
Kväveatomerna hamnar i urea cykeln genom glutamat, vars kvävegrupp reagerar med koldioxid och bildar karbamoyl som sedan reagerar och bildar citrulin. Och asparaginsyra som i nästa steg lämnar av sin kvävegrupp till citrulin som då bildar argininsuccinat.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 28
|
||||
@@ -382,9 +418,11 @@ Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
Syntes av heme beror på cellens tillgång till järn. Beskriv vad som sker när järntillgången är låg. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
På mRNA som används som mall för att syntetisera ALA-syntetaset som behövs vid hemsyntes finns den reglerande sekvensen IRE, Ire Respossible Element. När järntillgången är låg binder IRP, IRE-binding protein, till IRE vilket hämmar translationen av det nödvändiga enzymet ALA-syntas. Detta inhiberar hemsyntesen, vilket är syftet eftersom vi inte har något järn.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 31
|
||||
@@ -405,9 +443,11 @@ Välj ett eller flera alternativ:
|
||||
Beskriv uppbyggnaden av ett GPI-ankare. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
En GPI-ankare består av 3 olika molekyler bundna till varandra, den innersta delen fäster till cellmembranet och den yttersta delen binder till tex. en kolhydrat.
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 33
|
||||
@@ -415,12 +455,14 @@ En GPI-ankare består av 3 olika molekyler bundna till varandra, den innersta de
|
||||
Rangordna molekylerna vatten, leucin, glukos och kväveoxid efter deras förmåga att passera cellens plasmamembran. Starta med den molekyl som har lättast att passera. Ange två egenskaper hos varje molekyl av betydelse för deras placering i listan. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Vatten - liten, oladdad molekyl
|
||||
Glukos - hydrofob, relativt stor molekyl
|
||||
Leucin - oladdad, hydrofil "kropp" (alltså NH3+ och COO-, inte R-kedjan)
|
||||
Kväveoxid - laddad, hydrofil
|
||||
|
||||
```
|
||||
---
|
||||
|
||||
## Fråga 34
|
||||
@@ -445,4 +487,4 @@ Välj ett alternativ:
|
||||
- Patienter med gikt har högre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
- Patienter med gikt har samma risk att utveckla njursvikt som patienter utan gikt.
|
||||
- Det finns en skillnad i risken att utveckla njursvikt mellan giktpatienter och patienter utan gikt.
|
||||
- Patienter med gikt har lägre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
- Patienter med gikt har lägre risk att utveckla njursvikt än patienter utan gikt.
|
||||
|
||||
@@ -8,6 +8,7 @@ tags:
|
||||
Redogör för hur enzymet fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktokinas 2 regleras och spelar en central roll i glukosmetabolismen. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Enzymets aktivitet styrs av hormonreglering och fosforylering.
|
||||
När insulin binder in till cellens recptor stimuleras PP1. Funktionen för PP1 är att defosforylera enzymet. När fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 är defosforylerat inhiberas fosfatasdelen medan kinasdelen aktiveras. När kinasdelen är aktiverad katalyseras reaktionen där fruktos 6-fosfat blir fruktos-2,6-bisfosfat.
|
||||
@@ -16,4 +17,5 @@ När glukagon binder in till cellens receptor sätter en kaskadreaktion igång d
|
||||
|
||||
Detta spelar en central roll i metabolismen då hög koncentration av fruktos-2,6-bisfosfat (vilket bildas när enzymet är defosforylerat) stimulerar glykolysenzymet fosfofruktikinas 1 (som katalyserar reaktionen fruktos 6-fosfat --> fruktos 1,6-bisfosfat) samtidigt som det inhiberar glykoneogenes enzymet fruktos 1,6-bisfosfatas (som katalyserar reaktionen fruktos 1,6-bisfosfat --> fruktos 6-fosfat).
|
||||
|
||||
Alltså fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 styr mängden fruktos-2,6-bisfosfat vilket reglerar om cellen ska köra glykolys eller glukoneogenes.
|
||||
Alltså fruktos 2,6-bisfosfatas/fosfofruktoskinas 2 styr mängden fruktos-2,6-bisfosfat vilket reglerar om cellen ska köra glykolys eller glukoneogenes.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,7 @@ tags:
|
||||
Vad gör proteinet glykogenin och vilken viktig roll spelar enzymet i relation till glykogenmetabolism? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Glykogenin är ett protein som fungerar som en primer i glykogensyntesen. Det har en enzymaktivitet som fäster några glukos-enheter på sig själv för att utgöra en primer som glykogensyntataset kan syntetisera vidare på. Utan glykogenin skulle inte glykogensyntaset ha någon reducerad ände att starta sin glykogensyntes ifrån och vi skulle därmed inte kunna få någon glykogensyntes.
|
||||
Glykogenin är ett protein som fungerar som en primer i glykogensyntesen. Det har en enzymaktivitet som fäster några glukos-enheter på sig själv för att utgöra en primer som glykogensyntataset kan syntetisera vidare på. Utan glykogenin skulle inte glykogensyntaset ha någon reducerad ände att starta sin glykogensyntes ifrån och vi skulle därmed inte kunna få någon glykogensyntes.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,7 @@ tags:
|
||||
Redogör för vilket sätt arsenikförgiftning påverkar metabolismen och vad som kan göras för att häva förgiftningen. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Arsenikförgiftning hämmar natrium/kalium-pumpen vilket förstör gradienterna. Pumpen upprätthåller gradienter över membranet som annars skulle utjämnas av jonkanalerna. Cellen är beroende av gradienten för att upprätthålla vissa reaktioner i cellen och transporter över cellmembranet. Bl.a. så utnyttjas den uppbyggda kaliumgradienten för att aktivit (sekundär aktiv transport) transportera glukos in i cellen genom att kalium som transporteras med sin gradient drar med sig glukosmolekylen mot sin gradient in i cellen.
|
||||
Arsenikförgiftning hämmar natrium/kalium-pumpen vilket förstör gradienterna. Pumpen upprätthåller gradienter över membranet som annars skulle utjämnas av jonkanalerna. Cellen är beroende av gradienten för att upprätthålla vissa reaktioner i cellen och transporter över cellmembranet. Bl.a. så utnyttjas den uppbyggda kaliumgradienten för att aktivit (sekundär aktiv transport) transportera glukos in i cellen genom att kalium som transporteras med sin gradient drar med sig glukosmolekylen mot sin gradient in i cellen.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,7 +8,9 @@ tags:
|
||||
Redogör för mekanismen hos ATP-syntas i mitokondriens innermembran. Max 150 ord. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
ATP-syntas funktion är att utnyttja den elektrokemiska gradienten som skapats av de protonpumpande komplexen i ETK, för att omvandla vätejoners rörelseenergi till kemisk bidningsenergi mellan fosfatgrupperna i ATP.
|
||||
|
||||
Detta sker genom att vätejoner som strävar efter att ta sig från mmu genom innermembranet till matrix för att jämna ut gradienten åker in och neutraliserar en halvkanal i F0s c-ring, som roterar ett steg för varje vätejon som binder in. (När vätejonen åkt ett helt varv släpps den ut i matrix.) Rörelseenergin som skapas av rotationen i c-ringen leds genom den roterande gammasjälken till F1-enheten som finns i matrix och inducerar konformationsändringar i dess subenheter. ADP + Pi binder in i B-subeneheterna under Loose state, binds samman under Tense state och släpps ut som ATP under Open state.
|
||||
Detta sker genom att vätejoner som strävar efter att ta sig från mmu genom innermembranet till matrix för att jämna ut gradienten åker in och neutraliserar en halvkanal i F0s c-ring, som roterar ett steg för varje vätejon som binder in. (När vätejonen åkt ett helt varv släpps den ut i matrix.) Rörelseenergin som skapas av rotationen i c-ringen leds genom den roterande gammasjälken till F1-enheten som finns i matrix och inducerar konformationsändringar i dess subenheter. ADP + Pi binder in i B-subeneheterna under Loose state, binds samman under Tense state och släpps ut som ATP under Open state.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,6 +8,8 @@ tags:
|
||||
Vilka är de två viktigaste transportörerna av kväve från kroppens vävnader till levern, och via vilka två andra molekyler kommer de två kväveatomerna, som slutligen hamnar i urea, föras in i ureacykelns cykliska del? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
De två viktigate transportörerna av kväve från kroppen vävnader är alanin och asparagin.
|
||||
Kväveatomerna hamnar i urea cykeln genom glutamat, vars kvävegrupp reagerar med koldioxid och bildar karbamoyl som sedan reagerar och bildar citrulin. Och asparaginsyra som i nästa steg lämnar av sin kvävegrupp till citrulin som då bildar argininsuccinat.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -10,6 +10,7 @@ tags:
|
||||
Diskutera molekylära likheter och skillnader mellan mekanismerna bakom galaktosemi och laktosintolerans. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Laktos är en molekyl som består av glukos och galaktos.
|
||||
Båda sjukdommarna beror på brist av enzymet som bryter ned den specifika molekylen.
|
||||
@@ -17,4 +18,5 @@ I laktosintolerans handlar det om enzymet laktas som spjälkar laktos till galak
|
||||
|
||||
Vid obehandlad galaktosemi ansamlas galaktos, vilket leder till att galaktos går ut i blodet och omvandlas till den toxiska molekylen galaktitol, vilket är mycket farligt. Vid obehandlad laktos bryts inte laktosmolekylen ned i tunntarmen som kroppen annars hade gjort, utan den fortsätter genom magtarmkanalen tills den hamnar i tjocktramen där den fermenteras av bakterier, vilket leder till gasbildning och buksmärtor. Ometaboliserad laktos blir alltså inte toxiskt som galaktos(--> galaktitol).
|
||||
|
||||
Den vanligaste behandlingen för båda intoleranserna handlar främst om att utesluta den sjukdomsframkallande molekylen. Båda molekylerna finns i komjölk, vilket alltså ska undvikas. Vid laktosintolerans finns laktosfria mjölkprodukter, det finns däremot inte galaktosfria mjölkprodukter.
|
||||
Den vanligaste behandlingen för båda intoleranserna handlar främst om att utesluta den sjukdomsframkallande molekylen. Båda molekylerna finns i komjölk, vilket alltså ska undvikas. Vid laktosintolerans finns laktosfria mjölkprodukter, det finns däremot inte galaktosfria mjölkprodukter.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,7 @@ tags:
|
||||
Syntes av heme beror på cellens tillgång till järn. Beskriv vad som sker när järntillgången är låg. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
På mRNA som används som mall för att syntetisera ALA-syntetaset som behövs vid hemsyntes finns den reglerande sekvensen IRE, Ire Respossible Element. När järntillgången är låg binder IRP, IRE-binding protein, till IRE vilket hämmar translationen av det nödvändiga enzymet ALA-syntas. Detta inhiberar hemsyntesen, vilket är syftet eftersom vi inte har något järn.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,7 @@ tags:
|
||||
Beskriv uppbyggnaden av ett GPI-ankare. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
En GPI-ankare består av 3 olika molekyler bundna till varandra, den innersta delen fäster till cellmembranet och den yttersta delen binder till tex. en kolhydrat.
|
||||
En GPI-ankare består av 3 olika molekyler bundna till varandra, den innersta delen fäster till cellmembranet och den yttersta delen binder till tex. en kolhydrat.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,8 +8,10 @@ tags:
|
||||
Rangordna molekylerna vatten, leucin, glukos och kväveoxid efter deras förmåga att passera cellens plasmamembran. Starta med den molekyl som har lättast att passera. Ange två egenskaper hos varje molekyl av betydelse för deras placering i listan. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Vatten - liten, oladdad molekyl
|
||||
Glukos - hydrofob, relativt stor molekyl
|
||||
Leucin - oladdad, hydrofil "kropp" (alltså NH3+ och COO-, inte R-kedjan)
|
||||
Kväveoxid - laddad, hydrofil
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -11,6 +11,7 @@ A. Hur många vätebindningar finns i AT resp. GC baspar?
|
||||
B. Hur påverkar baskompositionen DNA stabiliteten? (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A.
|
||||
AT har 2 vätebidningar
|
||||
@@ -19,3 +20,4 @@ GC har 3 vätebidningar
|
||||
B.
|
||||
Detta gör att vätebidningarna mellan G och C är stabilare eftersom det finns fler bidningspunkter.
|
||||
AT-bidningarna som har färre bindningspunkter /par är därmed ostabilare, detta är något som kan utnyttjas vid bl.a. transkription, eftersom DNA blir mer lättsmält vid AT-rika sekvenser som TATA-boxen.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,6 +8,7 @@ tags:
|
||||
En allvarlig komplikation till bl.a. Covid-19 är så kallad Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), vilket ger en gravt sviktande lungfunktion orsakad av inflammation och vätskeansamling (ödem) i alveolerna. Ödemet leder till att mindre syre når blodet och att mindre koldioxid lämnar blodet. Beskriv i detalj hur den minskade mängden syre och den ökade mängden koldioxid påverkar hemoglobinets struktur och funktion. (2p)
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
Den ökande mängden koldioxid stabiliserar T-state, deoxy-formen, av hemoglobin vilket minskar hemoglobinets affinitet för syre och gör det svårare för syremolekylen att binda in. Detta sker bl.a. genom att koldioxid binder i till hemoglobins ena peptidände, vilket gör det möjligt för saltbryggor att återskapas vilket stabiliserar T-state (tense state). Ökad mängd koldioxid innebär även lägre PH i blodet, dvs. ökad mängd vätejoner - vilka kan binda in till hemoglobin och de möjliggör också återskapandet av saltbryggor för hemoglobinet.
|
||||
|
||||
@@ -15,4 +16,5 @@ Vid lungorna ska normalt sett den höga syrehalten och det högre PHt leda till
|
||||
|
||||
Syrehalten ska också bidra till att en syremolekyl initialt binder in till järnet i en subenhet. Eftersom hemoglobin är ett kooperativ av 4 subenheter med 4 hemgrupper leder inbidningen av syre i en enhet till en konformationsändring i de andra subenheterna vilket gör järnemolekylerna mer tillgängliga för syre att binda in till. Detta stimulerar R-state och oxy-formen av hemoglobin. Den låga syrehalten gör "sannolikheten lägre" för det första syret att binda in, och konformationsändringen sker då inte.
|
||||
|
||||
Vanligtvis sker denna växling mellan T- och R-state på så vis att koldioxid konc. är högst i muskler och stimulerar T-state vilket gör att syret släpps av där det behövs. Å andra sidan är koncentrationen syre tillräckligt hög vid lungorna för att stimulera R-state och binda in syre. Dessa konformationsändringar är nödvändiga för ett så effektivt gasutbyte som möjligt och för att syre ska binda och släppa på rätt ställe. När dessa koncentrationer ändras och koldioxidhalten i bloden blir för hög i relation till syrehalten rubbas samspelet mellan dessa konformationsformer och T-state, deoxyformen blir dominerande.
|
||||
Vanligtvis sker denna växling mellan T- och R-state på så vis att koldioxid konc. är högst i muskler och stimulerar T-state vilket gör att syret släpps av där det behövs. Å andra sidan är koncentrationen syre tillräckligt hög vid lungorna för att stimulera R-state och binda in syre. Dessa konformationsändringar är nödvändiga för ett så effektivt gasutbyte som möjligt och för att syre ska binda och släppa på rätt ställe. När dessa koncentrationer ändras och koldioxidhalten i bloden blir för hög i relation till syrehalten rubbas samspelet mellan dessa konformationsformer och T-state, deoxyformen blir dominerande.
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -11,9 +11,11 @@ A) Beskriv de olika stegen för en Indirekt ELISA.
|
||||
B) Detekterar denna metod patientens antikropp eller antigen?
|
||||
|
||||
**Svar**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
A.
|
||||
Ett specifikt antigen fästs i en brunn, patientens prov tillsätts, sköljning genomförs för att sortera bort de antikroppar som inte fäst till antigenet, ytterligare en antikropp tillsätts som binder till den första antikroppen, färg som binder till den andra antikroppen tillsätts, provet färgas om antikroppen är detekterad.
|
||||
|
||||
B.
|
||||
Antikropp
|
||||
Antikropp
|
||||
```
|
||||
|
||||
@@ -8,5 +8,7 @@ tags:
|
||||
Discuss the evolutionary origin of RNase P. This question needs to be answered in English. (Max 100 words.) (2p)
|
||||
|
||||
**Answer**
|
||||
```spoiler-block
|
||||
|
||||
The RNaseP is an enzyme consisting of both RNA and protein. By comparing the level of protein in different organisms we can see that in less complex organisms like bacteria the enzyme consists of most RNA and only one protein unit, comparing with "arkener" which is a more complex organism there is shorter/smaller RNA unit and more protein units. In even more complex organisms like humans the protein units are much greater than the RNA-unit. This provens the hypothesis that RNA also acted as enzymes long time ago, before "the tasks were split" to proteins to be more efficient.
|
||||
```
|
||||
|
||||
Reference in New Issue
Block a user